Dataset Preview
The full dataset viewer is not available (click to read why). Only showing a preview of the rows.
The dataset generation failed
Error code: DatasetGenerationError
Exception: UnicodeDecodeError
Message: 'utf-8' codec can't decode byte 0x80 in position 3131: invalid start byte
Traceback: Traceback (most recent call last):
File "/usr/local/lib/python3.14/site-packages/datasets/builder.py", line 1827, in _prepare_split_single
for key, table in generator:
^^^^^^^^^
File "/src/services/worker/src/worker/job_runners/config/parquet_and_info.py", line 613, in wrapped
for item in generator(*args, **kwargs):
~~~~~~~~~^^^^^^^^^^^^^^^^^
File "/usr/local/lib/python3.14/site-packages/datasets/packaged_modules/text/text.py", line 98, in _generate_tables
batch = f.read(self.config.chunksize)
File "/usr/local/lib/python3.14/site-packages/datasets/utils/file_utils.py", line 844, in read_with_retries
out = read(*args, **kwargs)
File "/src/services/worker/src/worker/job_runners/config/parquet_and_info.py", line 732, in track_read
out = f_read(*args, **kwargs)
File "<frozen codecs>", line 325, in decode
UnicodeDecodeError: 'utf-8' codec can't decode byte 0x80 in position 3131: invalid start byte
The above exception was the direct cause of the following exception:
Traceback (most recent call last):
File "/src/services/worker/src/worker/job_runners/config/parquet_and_info.py", line 1369, in compute_config_parquet_and_info_response
parquet_operations, partial, estimated_dataset_info = stream_convert_to_parquet(
~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~^
builder, max_dataset_size_bytes=max_dataset_size_bytes
^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^
)
^
File "/src/services/worker/src/worker/job_runners/config/parquet_and_info.py", line 948, in stream_convert_to_parquet
builder._prepare_split(split_generator=splits_generators[split], file_format="parquet")
~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^
File "/usr/local/lib/python3.14/site-packages/datasets/builder.py", line 1694, in _prepare_split
for job_id, done, content in self._prepare_split_single(
~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~^
gen_kwargs=gen_kwargs, job_id=job_id, **_prepare_split_args
^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^
):
^
File "/usr/local/lib/python3.14/site-packages/datasets/builder.py", line 1880, in _prepare_split_single
raise DatasetGenerationError("An error occurred while generating the dataset") from e
datasets.exceptions.DatasetGenerationError: An error occurred while generating the datasetNeed help to make the dataset viewer work? Make sure to review how to configure the dataset viewer, and open a discussion for direct support.
text string |
|---|
Selma Lagerlöf |
Jerusalem. I. I Dalarne. Berättelse |
Bokutgåva |
Albert Bonniers förlag, Stockholm 1901. |
Sjätte tusendet. |
TILL |
SOPHIE ELKAN |
MIN KAMRAT |
I LIF OCH DIKTNING |
INLEDNING. |
Ingmarssönerna. |
________ |
I. |
Det var en ung karl, som gick och plöjde sitt träde en sommarmorgon. Solen sken ljufligt, gräset var vått af dagg, och luften var så frisk, så att det kan inga ord beskrifva. Hästarna voro smått yra af morgonluften och drogo fram plogen som på lek. De hade en helt annan lunk än den vanliga, karlen fick nära nog springa... |
Jorden, som vändes upp af plogen, låg svartbrun och sken af fukt och fetma, och han, som plöjde, gick och gladde sig åt att snart få så råg där. Han tänkte för sig själf: »Hur kan det vara, att jag stundom gör mig så svåra bekymmer och tycker, att det är tungt att lefva? Kan det behöfvas något mer än solsken och vacker... |
Det var en lång, ganska bred dal, som var rutad af en massa gula och gulgröna sädesfält samt dessutom af slagna klöfvervallar, af blommande potatisland och af små, blåblommiga linåkrar, som öfversväfvades af en ofantlig mängd hvita fjärilar. Och liksom för att göra allt fullkomligt, reste sig midt på dalbottnen en mäkt... |
»Och en sådan gård, som du har!» tänkte han, som plöjde. »Där finnas många vältimrade hus och god boskap och raska hästar och tjänare, som äro trogna som gull. Du är då åtminstone så rik som någon i häradet, och aldrig behöfver du frukta för att bli utfattig. |
»Ja det är nu inte heller fattigdom jag är rädd för,» sade han, som svar på sin egen tanke. »Jag skulle vara nöjd, om jag bara vore lika bra karl som min far och farfar. |
»Det var dumt, att jag kom in på de här tankarna,» sade han, »ty jag var så glad nyss. Men tänk nu bara på den här enda saken. I fars tid rättade sig alla grannarna efter honom i allt han gjorde, samma morgon han började slåttern, började de, och samma dag, som vi togo till med att plöja trädet på Ingmarsgården, satte ... |
»Jag tror, att jag styrt gården så väl som någon, som hetat Ingmar Ingmarsson,» sade han. »Jag har fått mer för mitt hö, jag, än far, och jag nöjer mig ej med de små gräsgångna dikena, som löpte genom åkern på hans tid. Och en sanning är det, att jag inte far så illa fram med skogen som far och bränner ned den till sve... |
»Det känns tungt mången gång,» sade karlen, »det är inte alltid jag tar det så lätt som i dag. När far och farfar lefde, då hette det, att Ingmarerna hade lefvat så länge i världen, att de visste hur vår Herre ville ha det, och folk rent af tiggde dem, att de skulle regera öfver socknen. De satte till både präst och kl... |
»I alla fall är det märkvärdigt hvad bekymmer kunna kännas lätta att bära så här på morgonen, nu skulle jag nästan kunna skratta åt alltsammans. Och ändå är jag rädd för att det blir värre för mig till hösten än någonsin. Om jag gör det jag nu tänker på, kommer hvarken prosten eller häradshöfdingen att skaka hand med m... |
Aldrig går det så lätt att tänka, som då man går så där och följer efter plogen fåra upp och fåra ned. Ensam är man, och ingenting är det, som förströr, annat än kråkorna, som vandra fram öfver plöjslorna och plocka efter mask. Karlen tyckte, att tankarna tillkommo så lätt inne i hans hufvud, som om någon hade hviskat ... |
Han tänkte, att om hans far lefvat nu, skulle han frågat honom om detta, såsom han brukat fråga honom till råds i alla svåra saker. Han blef otålig öfver att icke fadern var till hands, så att han kunde få spörja honom. |
»Visste jag bara vägen,» sade han och började le och glädjas åt tanken, »så skulle jag nog gå till honom. Jag undrar hvad Stor Ingmar skulle säga, om jag en vacker dag komme vandrande till honom. Jag tänker han sitter på en stor gård med många åkrar och ängar och stora hus och stor brun boskap, ingen svart och ingen br... |
Plöjaren stannade med ens midt på åkern, han såg upp och skrattade. De här tankarna gjorde honom ett otroligt nöje, och de löpte i väg med honom, så att han knappt visste om han var kvar på jorden. Han tyckte, att han helt hastigt kommit ända upp till sin gamle far i himlen. |
»När jag så kommer in i storstugan,» fortfor han, »sitter där fullt af bondkarlar kring väggarna, som alla ha grårödt hår och hvita ögonbryn och stor underläpp och äro så lika far, som ett bär är likt ett annat. När jag får se, att där är så mycket folk, så blir jag blyg och stannar nere vid dörren. Men far sitter högs... |
»Så ser far sig om och tänker på om han skall gå in i lillkammaren, men eftersom det bara är jag, så går han ut i köket. Där sätter far sig på spishällen och jag på huggkubben. — ’Det är en bra gård, som ni har här, far,’ säger jag. — ’Den är bra nog,’ säger far. ’Hur står det till hemma på Ingmarsgården?’ — ’Där går d... |
’Men med mig går det dåligt,’ säger jag. ’Ständigt får jag höra att ni, far, var vis som vår Herre själf, men mig frågar ingen efter.’ — ’Har du inte kommit in i kommunalnämnden?’ frågar nu gubben. — ’Hvarken i skolråd eller kyrkoråd eller i nämnden.’ — ’Hvad har du då gjort för ondt, Lill Ingmar?’ — ’Å de säga, att de... |
»Så tänker jag, att gubben slår ned ögonen och sitter tyst och funderar. — ’Du skall laga, att du blir gift, Ingmar, och får en bra hustru,’ säger han nog om en stund. — ’Men det är just det jag inte kan bli, far,’ svarar jag. ’Det finnes inte en så fattig bonde i socknen, att han vill ge mig sin dotter.’ — ’Tala nu om... |
»’Jo, ser ni, far, för fyra år sen, samma år jag kom till gården, friade jag till Brita i Bergskog.’ |
— ’Låt mig se,’ säger far, ’bor det någon af vår släkt i Bergskog?’ Han har liksom förlorat minnet af hur det är härnere. — ’Nej, men det är välbärgadt folk, och ni minns väl, far, att Britas far är riksdagsman.’ — ’Jaja, jaja, men du skulle hafva gift dig med någon af vår egen släkt, så att du hade fått en, som känner... |
— ’Det är allt sant, det far, det fick jag nog märka också.’ |
»Nu sitta både far och jag tysta en stund, men så börjar far. — ’Det var väl en, som såg bra ut?’ — ’Ja,’ säger jag, ’hon har mörkt hår och klara ögon och rosor på kinderna. Men hon var duglig också, så mor var nöjd med att jag skulle ta henne. Det hade nog blifvit bra, men ser ni felet var, att hon inte ville ha mig.’... |
»’Ånej, glad var hon nog inte, men i alla fall blef det lyst för oss och bröllopsdagen utsatt, och Brita flyttade ned till Ingmarsgården redan före bröllopet för att hjälpa mor. Mor börjar bli gammal och trött skall jag säga.’ — ’Jag ser inte något ondt i allt det där, Lill Ingmar,’ säger far och vill liksom muntra upp... |
»’Men det ville inte växa något på åkern det där året, potatisen slog alldeles fel, och korna blefvo sjuka, så att mor och jag tyckte, att vi måste skjuta upp bröllopet ett år. Se jag tänkte inte det var så noga med vigseln, sedan det var lyst, men det var väl gammaldags att tänka så.’ — ’Hade du tagit någon af vår slä... |
»’Men för hvar dag blef Brita allt mer tyst och besynnerlig, och jag undrade nog ofta på hvad som gick åt henne. Jag tänkte, att hon längtade hem till sitt, hon hade alltid varit kär i hemmet och föräldrarna. Det går nog öfver, tänkte jag, då hon fått vänja sig. Hon skall nog komma att tycka om sig på Ingmarsgården. Ja... |
Plöjaren gick och rörde läpparna, han var så borta i sina tankar, att han alldeles tyckte sig se faderns ansikte framför sig. Jag får lof att lägga fram alltihop riktigt tydligt och klart för far, tänkte han, så att han kan ge mig ett godt råd. |
End of preview.
No dataset card yet
- Downloads last month
- 30