_id
stringlengths 16
22
| url
stringlengths 32
73
| title
stringlengths 1
38
| text
stringlengths 100
3.68k
| score
float64 0.5
1
| views
float64 348
13.1k
|
---|---|---|---|---|---|
20231101.sv_1324_25 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Norge | Norge | Norge är traditionellt indelat i 5 landsdelar. Indelningen är hävdvunnen utifrån geografiska och dialektala skillnader, men ansluter oftast till fylkesindelningen. Landsdelarna har förändrats över tid, och landsdelar har tillkommit så sent som 1900-talet. Därför kan indelningen också variera mellan olika uppräkningar. Landsdelarna saknar administrativ funktion. | 0.5 | 13,098.579213 |
20231101.sv_1324_26 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Norge | Norge | en indelning av den statliga förvaltningen, vars verksamhet leds av en statsforvalter, före 2020 kallad fylkesmann. Statsforvalteren syftar dels på en enskild ämbetsman, dels på den förvaltning som knyts till ämbetet, och kan jämföras med Sveriges landshövding och länsstyrelse. | 0.5 | 13,098.579213 |
20231101.sv_1324_27 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Norge | Norge | en regional kommunindelning med ansvar för sådana uppgifter som kommunerna inte enskilt kan hantera, till följd av uppdragets omfattning eller behovet av samverkan. Fylkeskommunen leds av ett folkvalt fylkesting. | 0.5 | 13,098.579213 |
20231101.sv_1324_28 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Norge | Norge | Den regionreform som Regeringen Solberg genomförde 2016–2020 innehöll först frivilliga och därefter tvingande inslag. De senare har kritiserats på regional nivå, och sedan Regeringen Støre tillträdde i oktober 2021 inleddes en ny process, där tvingade fylkes- och kommunsammanslagningar kunde ansöka om att få brytas upp igen. | 0.5 | 13,098.579213 |
20231101.sv_1324_29 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Norge | Norge | Stortinget beslöt den 14 juni 2022 att tre av de fylken som skapades 2020 ska upplösas och ersättas med de fylken som fanns före sammanslagningen. Ett undantag finns vad gäller fylkestillhörighet, Jevnakers och Lunners kommuner kommer att tillhöra Akershus fylke trots att de innan sammanslagningen tillhörde Oppland fylke. I och med detta kommer Norge att ha femton fylken. | 1 | 13,098.579213 |
20231101.sv_1324_30 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Norge | Norge | Den ekonomiska tillväxten i Norge har varit mycket hög sedan 1970-talet. Med en icke köpkraftsordnad BNP/capita på drygt 83000 US-dollar (2008) är landet ett av världens allra rikaste. Som jämförelse var USA BNP/capita knappt 47 000 US-dollar år 2008. Norge har dessutom en av världens jämnaste inkomstfördelning, vilket avspeglas sig i FN:s Human Development Index. I november 2010 var arbetslösheten 2,7 procent, vilket är lågt jämfört med de flesta OECD-länder, och den lägsta siffra i Europa. Högst är arbetslösheten i Oslo med 3,5 procent och den lägsta arbetslösheten finns i Sogn og Fjordane med 1,9 procent. Medelbruttoinkomsten per invånare var i oktober år 2010, 36 700 norska kronor (42 040 svenska kronor) i månaden. | 0.5 | 13,098.579213 |
20231101.sv_1324_31 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Norge | Norge | Välståndet grundar sig i att landet är välförsett med naturtillgångar som skog, vattenkraft, olja, naturgas och fisk. I synnerhet har olje- och gastillgångarna bidragit starkt till den höga ekonomiska tillväxten. Överskottet av oljeintäkterna investeras i Statens Pensjonsfond-Utland, den så kallade oljefonden. Fonden investerar i utländska aktier och åtaganden. I juni 2022 var värdet 11 654 miljarder norska kronor. | 0.5 | 13,098.579213 |
20231101.sv_1324_32 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Norge | Norge | Under de senaste årtiondena har oljeindustrin dominerat norsk industri och Norges ekonomiska utveckling har varierat i linje med oljepriserna på världsmarknaden. Trots att Norges BNP per capita, 99 557 US dollar (2013), är bland de högsta i världen har de genomgått flera lågkonjunkturer de senaste åren. Detta har orsakat svängningar i Norges ekonomi. För att motverka detta inrättades 1990 särskild fond, ”Statens petroleumfond”, som idag bytt namn till ”Statens pensjonsfond – Utland”. Statsbudgeten ska finansieras av fastlandsekonomin och inte av de oljeinkomster som man sedan 1995 beslutat ska avsättas i fonden. Dock beslutade Stortinget 2001 att 4 % av den beräknade årliga avkastningen från oljefonden får användas i statsbudgeten. Under finanskrisen (2009–2010) beslöt man dessutom att öka användningen av oljeintäkter från fonden för att motverka krisen så mycket som möjligt. I oktober 2012 var fondens värde 3 723 miljarder NOK, den blev då världens största statliga investeringsfond. 2001 börsintroducerades oljebolaget Statoil, 2013 ägde staten Norge 67 % av aktierna i företaget. Idag är börsvärdet 563 miljarder NOK. Olja och gas stod 2010 för 21 % av norsk BNP, 26 % av statens intäkter, 47 % av hela exporten och 25 % av Norges investeringar. Norges största exportvara är olja och gas, men andra viktiga exportvaror är också metaller, fisk, maskiner, och kemiska produkter. Mellan åren 2000 och 2008 ökade BNP med cirka 3 procent varje år. 2009, när finanskrisen drabbade Norge minskade landets totala ekonomi med 1,7 procent, men 2010 och 2011 fortsatte ökningen igen med 0,7 procent respektive 1,7 procent. Norges ekonomi har hotats av överhettning, på grund av den starka norska kronan har detta förhindrats och stigande löne- och energikostnader likaså. 2008 nådde de dock 4 procent, men sjönk ned till 0 procent 2012. Arbetslösheten minskade från 3,6 till 3 procent mellan åren 2010 och 2012. | 0.5 | 13,098.579213 |
20231101.sv_1324_33 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Norge | Norge | Norge har en internationellt hög och dessutom stabil facklig organisationsgrad på omkring 50 procent. Till skillnad från Danmark, Finland och Sverige saknar Norge fackliga a-kassor. | 0.5 | 13,098.579213 |
20231101.sv_365_15 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Danmark | Danmark | I allmänhet är vintrarna milda och disiga (eller blåsiga) med enbart kortare perioder med snö, oftast i februari. | 0.5 | 12,626.86986 |
20231101.sv_365_16 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Danmark | Danmark | Stormar, inklusive snöstormar, kan slå till mycket kraftigt i det öppna och kustnära landskapet från oktober till februari. Medeltemperaturen för Köpenhamn under januari och februari är 0,0 °C. | 0.5 | 12,626.86986 |
20231101.sv_365_17 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Danmark | Danmark | På sommaren är det behagligt varmt med dagstemperaturer kring drygt +20 grader. Sommarnätterna är mörkare än i större delen av Sverige, men milda. Dygnsmedeltemperaturen för Köpenhamn ligger på +17 grader. Minst någon gång under sommaren kan temperaturer över 30 plusgrader uppmätas. Rekordet är 36,4 grader i Holstebro, Jylland från den 10 augusti 1975. | 0.5 | 12,626.86986 |
20231101.sv_365_18 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Danmark | Danmark | På grund av de dominerande västliga- eller sydvästliga vindarna faller mycket nederbörd över landet. Danmark har i genomsnitt 170 regndagar per år (då det faller nederbörd någonstans i Danmark). Mest nederbörd faller perioden juli-november, och minst nederbörd faller perioden april-juni. | 0.5 | 12,626.86986 |
20231101.sv_365_19 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Danmark | Danmark | Några få gånger har kylig luft från nordost tagit sig in över landet vintertid, vilket gör att temperaturen i vissa undantagsfall kan sjunka ned till under 25 minusgrader, eller, i extrema fall, under -30 grader. Rekordet är 32 minusgrader. | 1 | 12,626.86986 |
20231101.sv_365_20 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Danmark | Danmark | Det blåser stadiga väst- och sydvästvindar året om, vilka är den viktigaste förklaringen till det milda klimatet. Det relativt flacka landskapet är även hårt ansatt av kraftiga vindar. Ibland kan kraftiga orkanvindar, främst vintertid, lamslå områden på grund av nedfallna träd och nedrivna elledningar. | 0.5 | 12,626.86986 |
20231101.sv_365_21 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Danmark | Danmark | Den ursprungliga lövfällande skogen som bildades bland annat av björk, ek, alm och lind blev avverkad under flera århundraden av mänsklig aktivitet. Vid början av 2000-talet var bara omkring 12 procent av landets yta täckt med skog eller trädgrupper. I Jylland planterades barrskogar med gran och ädelgran i regioner som ursprungligen var hedområden. Det största sammanhängande skogsområde är Rold Skov. | 0.5 | 12,626.86986 |
20231101.sv_365_22 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Danmark | Danmark | På grund av de nämnda förändringarna finns några djur som levde i Danmarks territorium inte kvar eller de blev mycket sällsynta, däribland brunbjörn, varg, älg och under en längre tid vildsvinet. Det största landlevande däggdjuret i Danmark är kronhjorten. Dessutom förekommer olika fladdermöss, fälthare och igelkott i större antal. I de danska havsområdena lever flera delfiner, tumlare och sälar. | 0.5 | 12,626.86986 |
20231101.sv_365_23 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Danmark | Danmark | Ungefär 300 olika fågelarter lever i landet eller besöker Danmark för längre tider under året. Särskilt fågelrika är kusterna och öarna. Typiska fåglar är hägrar, svanar och vit stork. Under årets varma månader ökar antalet fjärilar betydligt. Flera av dessa flyttar hit från Medelhavsregionen. | 0.5 | 12,626.86986 |
20231101.sv_7287_67 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Nato | Nato | Euroatlantiska partnerskapsrådet, EAPR (Euro-Atlantic Partnership Council, EAPC), bildades 1997 och ersatte det 1991 bildade Nordatlantiska samarbetsrådet. EAPR är avsett för att diskutera politiska och säkerhetsrelaterade frågor och utgör ett multilateralt forum för PFF-medlemmarna och Nato. | 0.5 | 12,488.873491 |
20231101.sv_7287_68 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Nato | Nato | Nato-Rysslandsrådet (Nato-Russia Council, NRC) är ett samarbete mellan Ryssland och Natomedlemmarna som instiftades 2002. Det ersatte det 1997 bildade Permanent Joint Council som grundades efter att parterna skrev på ett gemensamt avtal samma år. I avtalet ingår försäkranden från Nato om att inte placera ut kärnvapen eller betydande permanenta truppstyrkor i nya medlemsländer. | 0.5 | 12,488.873491 |
20231101.sv_7287_69 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Nato | Nato | Rådet bildades för att underlätta diskussion av säkerhetsfrågor och samarbete mellan parterna. Diskussionerna rör bland annat kärnvapenfrågor, bekämpning av terrorism, räddningstjänstsamarbete, taktiskt missilförsvar, försvarsreform samt fredsfrämjande arbete. Därutöver är rådet ett utrymme för dialog gällande gemensamma säkerhetspolitiska frågor och diplomati. Samarbetet i rådet avslutades tillfälligt efter Kriget i Georgien 2008 samt efter Krimkrisen 2014. | 0.5 | 12,488.873491 |
20231101.sv_7287_70 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Nato | Nato | Medelhavsdialogen (Mediterranean Dialogue, MD) etablerades 1994 för att främja politisk dialog och praktiskt samarbete med utom-Europeiska länder kring Medelhavet. De grundläggande principerna är icke-diskriminering, självdifferentiering, tvåvägs-engagemang, frivillighet och mångfald. Syftet är att bidra till regional säkerhet och stabilitet och skapa en ömsesidig förståelse mellan Nato och de deltagande länderna. MD är primärt utformad som ett bilateralt samarbete med Nato där medlemsländerna kan välja graden av delaktighet, men även multilaterala möten förekommer. | 0.5 | 12,488.873491 |
20231101.sv_7287_71 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Nato | Nato | År 2021 var Algeriet, Egypten, Israel, Jordanien, Mauretanien, Marocko och Tunisien medlemmar i dialogen. | 1 | 12,488.873491 |
20231101.sv_7287_72 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Nato | Nato | Istanbulinitiativet (Istanbul Cooperation Initiative, ICI) etablerades 2004 i syfte att bedriva ett långsiktigt säkerhetsarbete i Mellanöstern genom samarbete mellan Nato och partnerländer i regionen. De sex medlemsländerna i Gulfstaternas samarbetsråd bjöds in och Bahrain, Kuwait, Qatar och Förenade Arabemiraten valde att delta. Samarbetet är öppet för samtliga länder i regionen som delar initiativets målsättningar och dess omfattning kan anpassas efter deltagarlandets önskemål. | 0.5 | 12,488.873491 |
20231101.sv_7287_73 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Nato | Nato | Globala partner (Partners Across the Globe) är ett bilateralt samarbetsavtal för länder utanför de övriga partnerskapens geografiska avgränsningar. I samarbetet diskuteras globala säkerhetsfrågor så som cyberförsvar, terrorismbekämpning, katastrofhjälp samt kvinnor, fred och säkerhet. Praktiskt samarbete sker genom övningar och möjlighet att delta i Nato-insatser. Medlemmarna kan välja vilka områden och vilken omfattning samarbetet gäller. | 0.5 | 12,488.873491 |
20231101.sv_7287_74 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Nato | Nato | År 2021 hade Afghanistan, Australien, Colombia, Irak, Japan, Sydkorea, Mongoliet, Nya Zeeland och Pakistan ett sådant avtal. | 0.5 | 12,488.873491 |
20231101.sv_7287_75 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Nato | Nato | Individuellt partnerskap (Enhanced Opportunities Partner, EOP) är ett avtal från 2014 för särskilt anpassat och fördjupat bilateralt samarbete med Nato. De länder som bjöds in i samband med grundandet uppfyllde inte kraven för medlemskap eller saknade uttalade ambitioner att gå med i Nato. | 0.5 | 12,488.873491 |
20231101.sv_1650_33 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Sydafrika | Sydafrika | I sydväst präglas landskapet av långsträckta veckberg, som sträcker sig norrut och österut från Kapstaden och bildar en genombruten kustlinje där de löper ut i havet. Kusten är annars jämn, med få inbuktningar. Kontinentalsockeln är liten, och kusten stupar brant ner mot stora havsdjup. I platåns sedimentära bergarter finns moränavlagringar från en istid under perm. I dalarna finns mjukare skifferlager som ger god odlingsjord. | 0.5 | 12,201.908314 |
20231101.sv_1650_34 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Sydafrika | Sydafrika | Klimatet i Sydafrika är för det mesta subtropiskt, men med stora regionala variationer. En del platser i inlandet har klimat av kontinental art, kustområdet i sydväst har medelhavsklimat. Det subtropiska högtrycksbältet förstärks över land under vintern (maj–augusti), och försvagas under sommaren, då det genomgående faller mest nederbörd. I den västliga delen är klimatet torrare, och då särskilt i nordväst, där årsnederbörden ligger under 200 mm. Längst i sydväst faller det emellertid ett betydande vinterregn som ger medelhavsklimat. Nederbörden i den östliga delen är större på grund av passaden, och varierar i stort mellan 500 och 1 000 mm, med ett tydligt sommarmaximum. Torka är emellertid alltid ett hot. Omkring hälften av landet får mindre än 400 mm nederbörd om året. Dessutom är avdunstningen betydande. Medeltemperaturen i juni–juli är omkring 10–15 °C, i januari–februari 20–25 °C. På den stora centralplatån ger den torra luften stora temperaturväxlingar mellan dag och natt. | 0.5 | 12,201.908314 |
20231101.sv_1650_35 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Sydafrika | Sydafrika | Den nordvästra delen av landet är regnfattig med utbredda stäpp- och ökenområden, och denna landsdel är också betydligt mer glesbefolkad. I sydväst råder medelhavsklimat, exempelvis kring Kapstaden. | 0.5 | 12,201.908314 |
20231101.sv_1650_36 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Sydafrika | Sydafrika | Vinterregnområdet vid sydvästkusten har en tempererad oceanisk flora och vegetation med medelhavsprägel, medan sydostkusten har subtropisk regnskog. I inlandet är det savann- och stäppvegetation, som mot norr och väst går över i halvöken och öken. Speciellt floran i sydväst är artrik och särpräglad, och väsensskild jämfört med den i Afrika i övrigt, men med tydliga likheter med Australiens. | 0.5 | 12,201.908314 |
20231101.sv_1650_37 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Sydafrika | Sydafrika | Det finns lite fler än 20 000 växtarter i Sydafrika, vilket är omkring 10 procent av samtliga kända arter i hela världen. I Fynbos, ett smalt bälte med buskvegetation i södra Västra Kapprovinsen, finns fler än 9 000 av dessa arter (vilket betyder att det är en av världens livsviktiga koncentrationer av biologisk mångfald). De flesta är ständigt gröna växter med hårda, smala, nålliknande blad, så kallade fetbladsväxter. Av cirka 6 000 arter av fröväxter i Kaplandet är ett mycket stort antal endemiska, bland annat talrika arter i familjen Proteaceae. Omkring 130 av alla arter i släktet Protea finns i Sydafrika. Kaplandets 550 Erica-arter är med få undantag endemiska. Även om det finns en stor artrikedom av växter i landet så är endast omkring en procent av Sydafrikas yta skog. Denna finns nästan uteslutande längs kusten mot Indiska oceanen i provinsen KwaZulu-Natal. I denna provins återfinns också det största antalet trädarter utanför de tropiska regnskogarna. | 1 | 12,201.908314 |
20231101.sv_1650_38 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Sydafrika | Sydafrika | Sydafrika är hem åt de så kallade "Big Five": afrikansk elefant (Loxodonta africana), afrikansk buffel (Syncerus caffer), lejon (Felis leo), leopard (Felis pardus) och två arter av noshörning: svart (Diceros bicornis) och vit noshörning (Ceratotherium simum). Vidare återfinns cirka 10 % av världens däggdjursarter i landet. | 0.5 | 12,201.908314 |
20231101.sv_1650_39 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Sydafrika | Sydafrika | Avsaknad av stora floder och insjöar gör att man måste begränsa användningen av färskvatten vilket leder till problem att få vattnet att räcka till. En stor del av landets vattentillgångar finns i Drakensbergen, som återfinns på FN:s världsarvslista. Det finns oro för att den ökande efterfrågan på vatten i framtiden kommer att leda till en förödande exploatering av bergen och dess unika miljö. Andra miljöproblem är vatten- och luftföroreningar samt jorderosion. | 0.5 | 12,201.908314 |
20231101.sv_1650_40 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Sydafrika | Sydafrika | Den sydafrikanska konstitutionen har en ovanlig konstruktion med en stark president som är vald av parlamentet. I de flesta länder som låter parlamentet välja president är dennes roll ceremoniell, se exempelvis Tyskland och Israel. Sydafrika post-apartheid har hittills haft fem presidenter Nelson Mandela (1994–1999), Thabo Mbeki (1999–2008), Kgalema Motlanthe (2008–2009), Jacob Zuma (2009–2018) och Cyril Ramaphosa (2018–). Thabo Mbeiki tvingades bort från makten av det egna partiet, ANC, i september 2008, som en följd av inre stridigheter mellan honom och ANC-presidenten Jacob Zuma. Under hösten 2008 bildade utbrytare från ANC ett nytt parti, Cope som strävade efter att utmana ANC. | 0.5 | 12,201.908314 |
20231101.sv_1650_41 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Sydafrika | Sydafrika | I februari 2018 valde Sydafrikas parlament vicepresident Cyril Ramaphosa till ny president efter den korruptionsanklagade Jacob Zuma, som avgick. | 0.5 | 12,201.908314 |
20231101.sv_878_48 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Iran | Iran | Irans konstitution är grundad på Ruhollah Khomeinis doktrin om velayat-e faqih, (den rättslärdes förmyndarskap). Den yttersta makten i landet har den högste ledaren, (rahbar), som utses av Expertförsamlingen. Han har övergripande kontroll över landets politiska riktning och han är den högste ledaren för Irans krigsmakt. Dessutom har han enorma befogenheter i att tillsätta landets ledande makthavare, framför allt domstolsväsendets ledare och de sex präster som ingår i Väktarrådet (shura-ye negahban). | 0.5 | 11,933.575618 |
20231101.sv_878_49 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Iran | Iran | Väktarrådet består av tolv ledamöter, varav hälften utses av parlamentet och hälften av statschefen. Dess uppgift är att se till att landet styrs i enlighet med konstitutionen. Det innebär att Väktarrådet har vetorätt mot de lagar som stiftas av parlamentet, och att det har makten att godkänna eller diskvalificera kandidater i de allmänna valen. De sex ledamöter i Väktarrådet som inte utses av den högste ledaren väljs formellt av parlamentet, men kandidaterna nomineras av chefen för domstolsväsendet, som i sin tur är utsedd av den högste ledaren. | 0.5 | 11,933.575618 |
20231101.sv_878_50 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Iran | Iran | Expertförsamlingen, som utser den högste ledaren och övervakar hans arbete, är folkvalt, men alla kandidater måste godkännas av Väktarrådet. | 0.5 | 11,933.575618 |
20231101.sv_878_51 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Iran | Iran | Folket väljer både parlament och president, och dessa har den lagstiftande respektive verkställande makten. Presidenten väljs i direkta val av folket på en period om fyra år. Unikt för Irans republik är att presidenten är regeringschef och inte statschef, en position som istället innehas av den högste ledaren. Presidenten utser tillsammans med parlamentet sin regering. Får ingen kandidat över 50 procent av rösterna i den första omgången avgörs det mellan de två kandidater som fått flest röster i en andra valomgång. Konstitutionen fastslår att kandidater till presidentposten, förutom att ha blivit godkända av Väktarrådet och statschefen, även måste vara from, ha ett fläckfritt förflutet samt tro på den islamiska republikens principer och landets officiella (shiamuslimska) lagskola. | 0.5 | 11,933.575618 |
20231101.sv_878_52 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Iran | Iran | Parlamentet, majlis, väljs av folket i allmänna val till parlamentet. Valsystemet är proportionellt och val sker vart fjärde år. Eftersom Väktarrådet måste godkänna alla kandidater är valet styrt av landets religiösa makthavare. Majlis har en kammare med 290 ledamöter, varav mellan 10 och 20 procent är kvinnor och fem platser är reserverade för religiösa minoriteter (kristna, judar och zoroastrier). | 1 | 11,933.575618 |
20231101.sv_878_53 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Iran | Iran | Enligt dagens konstitution har samtliga iranska medborgare (både kvinnor och män) som fyllt 15 år rösträtt. Konstitutionen fastslår att shiaislam är Irans religion. Äldre religioner, som zoroastrism, kristendom och judendom accepteras medan nyare trosinriktningar som bahá'í är förbjudna och förföljs. Sufismen har en stark folklig ställning i Iran men sufier trakasseras regelbundet av myndigheterna och deras samlingsplatser (khaneqah) demoleras eller utsätts för skadegörelse. | 0.5 | 11,933.575618 |
20231101.sv_878_54 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Iran | Iran | Irans statsvapen var tidigare ett lejon och en sol, men det ändrades efter revolutionen 1979 till det stiliserade "Allah" som återfinns på flaggan idag. Lejonet och solen har sina rötter i akemenidisk tid men användes för första gången i sin moderna variant av safaviderna. | 0.5 | 11,933.575618 |
20231101.sv_878_55 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Iran | Iran | Myndigheterna upprätthåller hårda inskränkningar i yttrande-, förenings- och mötesfriheten. Man fängslar människorättsaktivister. Tortyr och misshandel av fångar förekommer. Iran hör till de länder som tillämpar avrättning, även för personer under 18 år. Iran tillämpar den islamiska strafflagens hudud-straff och qisas. Homosexualitet är olagligt i Iran och straffas med döden. Enligt en rapport från Amnesty år 2017 omfattar kroppsstraffen bland annat piskrapp, amputeringar och tvångsförblindningar. Enligt iransk lag har fler än hundra förseelser piskrapp som påföljd, till exempel stöld, misshandel, vandalism och ärekränkning men även andra gärningar som otrohet eller sexuella relationer mellan ogifta. | 0.5 | 11,933.575618 |
20231101.sv_878_56 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Iran | Iran | Enligt människorättsgruppsdata som undersökts av The Guardian är det bara Kina som avrättar fler dömda än Iran. | 0.5 | 11,933.575618 |
20231101.sv_1619_37 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Solsystemet | Solsystemet | Asteroider kan vara från hundratals kilometer i diameter till att ha mikroskopisk storlek. Alla asteroider är klassificerade som småplaneter, men bara Ceres har samtidigt status som dvärgplanet. Vesta och Hygieia kan dock bli klassificerade som dvärgplaneter om man kan visa att de har uppnått hydrostatisk jämvikt, det vill säga att deras form (nästan sfärisk) är ett resultat av småplanetens egen gravitation. | 0.5 | 11,923.472888 |
20231101.sv_1619_38 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Solsystemet | Solsystemet | Asteroidbältet innehåller troligen miljontals objekt med en storlek på över en kilometer i diameter. Trots det så är den totala massan sannolikt bara en bråkdel av jordens. Bältet är trots det stora antalet objekt ganska glest. Rymdsonder passerar genom det rutinmässigt utan att några incidenter har skett. Kroppar med en storlek på mellan 10−4 till 10 meter brukar betecknas som meteoroider. | 0.5 | 11,923.472888 |
20231101.sv_1619_39 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Solsystemet | Solsystemet | Ceres (2,77 AU) är den största kroppen i asteroidbältet. Den har en diameter på strax under 1 000 km, vilket anses vara tillräckligt stort för att dess egen gravitation ska kunna ge den en sfärisk form vilket gör den till en dvärgplanet. När Ceres upptäcktes på 1800-talet betraktades den först som en vanlig planet. Den omklassificerades dock till asteroid på 1850-talet sedan ett antal ytterligare asteroider hade upptäckts. 2006 blev den klassificerad som dvärgplanet. | 0.5 | 11,923.472888 |
20231101.sv_1619_40 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Solsystemet | Solsystemet | Asteroider brukar delas in efter sina banelement eller efter sitt ursprung. De jordnära asteroiderna brukar man dela in i fyra grupper: Atira-asteroiderna som har hela sin omloppsbana innanför jordens. Aten-asteroiderna och Apollo-asteroider som korsar jordens omloppsbana. De förstnämnda har sitt medelavstånd innanför jordens omloppsbana medan de senare har sitt medelavstånd utanför. Amor-asteroiderna har hela sin omloppsbana utanför jordens, men deras perihelium finns strax utanför. Objekt vars omloppsbana tar dem närmare jorden än 0,05 AU brukar betecknas potentiellt farliga objekt (PHA). | 0.5 | 11,923.472888 |
20231101.sv_1619_41 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Solsystemet | Solsystemet | I asteroidbältet brukar man ofta dela in asteroiderna i asteroidfamiljer. Medlemmarna i dessa familjer antas ha ett gemensamt ursprung i en kollision längre tillbaka i asteroidbältets historia, varför man ofta finner att de har vissa likheter i sin kemiska/geologiska sammansättning. Även i asteroidbältet delar man dock upp vissa grupper av kroppar efter deras banelement. Ett typexempel på en sådan grupp är Hilda-asteroiderna som befinner sig i en 2:3 banresonans med Jupiter. Det betyder att de gör tre varv runt solen på samma tid som Jupiter gör två. Det finns flera sådana grupper. Medan Hilda-gruppen har stabila omloppsbanor som en konsekvens av banresonansen så störs till exempel Griqua-asteroiderna så att de riskerar att kastas ur sina omloppsbanor. I asteroidbältet finns även de nyupptäckta asteroidbältskometerna som har befunnit sig på ungefär samma plats i runt 4 miljarder år men som ändå visar upp en för kometer typisk koma och svans. Det finns misstankar om att dessa kometer är ursprunget till det vatten som i dag finns på jorden. | 1 | 11,923.472888 |
20231101.sv_1619_42 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Solsystemet | Solsystemet | De trojanska asteroiderna befinner sig i planeternas lagrangepunkter, 60° före och efter planeterna i samma omloppsbana. De första trojanerna hittade man i Jupiters omloppsbana men man har även hittat fyra trojanska asteroider i två av Mars lagrangepunkter och sex stycken i en av Neptunus. Man beräknar att Neptunus kanske har tusentals trojanska asteroider som ännu inte är upptäckta. Teoretiskt kan det finnas trojanska asteroider till alla planeter, men man beräknar att en trojansk asteroid till Uranus och Saturnus inte skulle kunna upprätthålla en stabil omloppsbana över längre tidsperioder. | 0.5 | 11,923.472888 |
20231101.sv_1619_43 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Solsystemet | Solsystemet | Den yttre regionen i solsystemet är hemvist för gasjättarna och deras satelliter som ibland är lika stora som de mindre planeterna. Många kortperiodiska kometer och centaurerna har sina omloppsbanor här. De fasta objekten här består ofta av en större andel flyktigt material (såsom vatten, ammoniak, metan) än vad de steniga medlemmarna i det inre av solsystemet gör. | 0.5 | 11,923.472888 |
20231101.sv_1619_44 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Solsystemet | Solsystemet | De fyra yttre planeterna, eller gasjättarna, utgör 99 procent av all den massa som finns i omloppsbana runt solen. Jupiter och Saturnus består till största delen av väte och helium medan Uranus och Neptunus har större andel is. Det har föreslagits att de två sistnämnda tillhör en egen kategori, "isjättar", men detta är en ännu inte allmänt accepterad definition. Alla fyra har ringar, men det är bara Saturnus ringar som är lätta att observera från jorden. | 0.5 | 11,923.472888 |
20231101.sv_1619_45 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Solsystemet | Solsystemet | Jupiter (5,2 AU) har, med sina 318 jordmassor, 2,5 gånger så mycket massa som alla de andra planeterna sammantaget. Jupiter består huvudsakligen av väte och helium. Jupiters höga inre värme skapar ett antal halv-permanenta inslag i dess turbulenta atmosfär som till exempel den Stora röda fläcken. Jupiter har sjuttionio kända månar. De fyra största, Ganymedes, Callisto, Io, och Europa, visar en stor likhet med stenplaneterna, till exempel vulkanism och en varm kärna. Ganymedes, den största av solsystemets månar, är större än Merkurius. Jupiter har mörka ringar som är väldigt tunna. | 0.5 | 11,923.472888 |
20231101.sv_837_34 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Islam | Islam | Allmosan – zakat är en plikt som innebär att man ska dela med sig av det man har fått från Gud till de fattiga. Zakat ges av dem som har en viss summa pengar eller egendom till de behövande och fattiga och skall betalas en gång om året. | 0.5 | 11,766.930083 |
20231101.sv_837_35 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Islam | Islam | Pilgrimsfärden – hajj till Mecka är en plikt för varje frisk vuxen muslim som har medel därtill att en gång i livet vallfärda till Mecka och närliggande områden under den sista månaden i det islamiska månåret. | 0.5 | 11,766.930083 |
20231101.sv_837_36 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Islam | Islam | Sharia brukar definieras som islams religiösa lag eller yttre levnadsregler för de troende. Sharia berör åtminstone i princip alla aspekter av det mänskliga livet, från detaljerade renhetsregler till föreskrifter om relationer mellan människor och hur samhället ska styras. Sharia är uppdelad i två delar: ibadat som berör privata frågor särskilt rörande gudstjänstlivet, samt muamalat som omfattar sociala frågor. Sharia har historiskt fått sin uttolkning i en rik rättstradition som kallas fiqh på arabiska. | 0.5 | 11,766.930083 |
20231101.sv_837_37 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Islam | Islam | Det finns fyra huvudsakliga källor till islams lagar: Koranen, sunna (Muhammeds föredöme), qiyas (analogier) och ijma (de rättslärdas konsensus). Dessa fyra källor kan i sig delas upp i tre nivåer. Koranen och sunna är den första och viktigaste nivån, eftersom det är i dessa Guds uppenbarelser till Muhammed återfinns. Dessa texter måste ofta tolkas, då de i sig inte innehåller så mycket lagmaterial. Allt lagmaterial i sharia kan på ett eller annat sätt härledas tillbaka till Koranen. Av Koranens 6200 verser anses ungefär 350 innehålla lagtext, varav nästan hälften handlar om religiösa ritualer. Sunna innehåller fler berättelser som berör människors liv och leverne, och Koranen påpekar ofta att människorna ska följa profetens exempel. Genom haditherna och sunna tolkas Koranens lagverser utifrån Muhammeds levnadsexempel. | 0.5 | 11,766.930083 |
20231101.sv_837_38 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Islam | Islam | Islamiska rättslärda delar in alla handlingar i fem typer: påbjudna (fard eller wajib), rekommenderade (mandub), neutrala (inte rekommenderade men inte otillåtna, mubah), otillåtna (makruh) samt absolut förbjudna (haram). De första fyra går under samlingsnamnet halal, tillåtna. Endast de som är fard eller wajib och de som är haram är intressanta ur rättslig synvinkel; de övriga nivåerna är endast till för att vägleda den enskilde i dennes relation med Gud. En handling kan placeras i olika nivåer beroende på vilken rättslärd som tillfrågas. | 1 | 11,766.930083 |
20231101.sv_837_39 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Islam | Islam | Endast 30 av Koranens verser handlar om brott och straff. Där presenteras fem brott där Koranen påvisar speciella straff. Dessa kallas hudud och är följande fem: stöld, rån, drickande av alkohol, otrohet och falskt vittnesmål om otrohet. Förutom dessa slår Koranen fast vissa saker om exempelvis äktenskap och arv, men resten lämnas åt samhället att avgöra. Eftersom Koranen innehåller få lagar, är haditherna (som utgör sunna) viktiga lagkällor. Haditherna presenterar levnadsexempel kopplade till Muhammed och personer som stod honom nära. | 0.5 | 11,766.930083 |
20231101.sv_837_40 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Islam | Islam | Sunna och Koranen sammanställdes under tiden efter Muhammeds död 632. Därför innehåller texterna exempel från det samhälle Muhammed levde i och inte alltid sådant dagens muslimer vill och behöver veta om hur man ska leva. Därför har det gjorts tolkningar av Koranen och sunna för att komma fram till fler lagar, bland annat genom analogier, qiyas. | 0.5 | 11,766.930083 |
20231101.sv_837_41 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Islam | Islam | Tolkningar genom analogier utgör sharias andra nivå. Genom dessa tolkningar kan nytt lagmaterial skapas, genom att nya händelser jämförs med dem som redan presenteras för att komma underfund med om detta är tillåtet eller inte. Drickande av alkohol är ett exempel. Det är haram (definitivt förbjudet) att dricka vin enligt Koranen (5:90). Hur är det med andra alkoholhaltiga drycker? Är de lika förbjudna? För att ta reda på detta tar man reda på varför det är otillåtet att dricka vin. Denna anledning (illa) ansågs av de rättslärda vara berusning. Om Gud har förbjudit berusning så har Gud även förbjudit andra ämnen som ger samma effekt. Detta gör att även andra drycker/ämnen som ger denna effekt är haram. | 0.5 | 11,766.930083 |
20231101.sv_837_42 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Islam | Islam | Ibland kan det råda oenigheter om dessa tolkningar. Då träder den tredje nivån in, de rättslärdas konsensus, ijma. Att tolka Koranen och sunna (ijtihad) är påbjudet för muslimer och därför är det tillåtet med olika tolkningar. När olika tolkningar står mot varandra är det den tolkning som det råder konsensus om som ska vara den gällande. Det som det råder konsensus om är det som Gud vill ska gälla. Detta har debatterats mycket efter Muhammeds död. Vem får vara med och besluta om konsensus? Hur många måste det vara? Det ansågs snart vara de rättslärda, ulama, som får vara med i diskussionerna om konsensus, och att konsensus måste råda i hela den muslimska gemenskapen (umma), förslagsvis genom representanter. Idag råder olika konsensus inom de olika rättsskolorna. | 0.5 | 11,766.930083 |
20231101.sv_104201_19 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Tjernobylolyckan | Tjernobylolyckan | Fram till olyckan i japanska Fukushima den 11 mars 2011 var Tjernobyl den enda kärnkraftsolyckan som klassats som nivå sju på den internationella skalan för kärnkraftshändelser (INES). Som en jämförelse graderades Three Mile Island-olyckan i Harrisburg 1979 som en femma och elhaveriet i Forsmark 2006 som en tvåa. | 0.5 | 11,739.685373 |
20231101.sv_104201_20 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Tjernobylolyckan | Tjernobylolyckan | Driften av de övriga reaktorerna 1, 2 och 3 fortsatte efter olyckan. Reaktor 2 drabbades av en brand 1991 och kunde inte återstartas. Reaktor 1 stängdes 1996 på grund av olika brister, och slutligen stängdes reaktor 3 den 15 december 2000 som ett resultat av internationella förhandlingar. | 0.5 | 11,739.685373 |
20231101.sv_104201_21 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Tjernobylolyckan | Tjernobylolyckan | Det finns 178 fast boende personer (2012) i den förbjudna zonen runt kärnkraftverket, samt ytterligare ett antal som jobbar inne i området i tvåveckorsperioder med efterföljande två lediga veckor utanför zonen. | 0.5 | 11,739.685373 |
20231101.sv_104201_22 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Tjernobylolyckan | Tjernobylolyckan | I november 1986 färdigställdes under svåra förhållanden och stark tidspress en inneslutning bestående av bland annat 250 000 ton betong för att hindra ytterligare spridning av radioaktivitet. Den så kallade "sarkofagen" började redan efter ett par år att rosta och betongen började vittra sönder. Den har sedan den byggdes varit i behov av ständigt underhåll. | 0.5 | 11,739.685373 |
20231101.sv_104201_23 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Tjernobylolyckan | Tjernobylolyckan | År 1997 togs ett första beslut att ersätta den gamla "sarkofagen" med en ny överbyggnad, "New Safe Confinement" (NSC). Politisk oenighet om vem som skulle ta kostnaden försenade projektet under mer än 10 år. Den nya hangarliknande konstruktionen började uppföras 2010. På grund av höga strålnivåer vid reaktor 4 uppfördes den några hundra meter vid sidan om reaktor 4, och med hjälp av olika lyft- och draganordningar flyttades hela konstruktionen på plats i november 2016 så att den sedan dess täcker resterna av reaktor 4. NSC är den hittills största flyttbara landbaserade konstruktion som någonsin uppförts, med en spännvidd på 257 meter, en längd på 162 meter och en höjd på 108 meter och en total vikt på 36 000 ton. Konstruktionen är designad för att tåla bland annat tornados och jordbävningar. Efter att konstruktionen flyttades till sin slutgiltiga plats i november 2016 har arbetet fortsatt med att färdigställa och driftsätta olika system som ventilation (som säkerställer låg luftfuktighet för att förhindra korrosion, samt att radioaktiva föroreningar filtreras bort), lyftanordningar, brandskyddssystem, reservkraftsystem med mera. | 1 | 11,739.685373 |
20231101.sv_104201_24 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Tjernobylolyckan | Tjernobylolyckan | Den nya överbyggnaden beräknas ha en livslängd på cirka 100 år, vilket är den tid som antas erfordras för att genomföra sanering och nedmontering av reaktorn. Fyrtiosex (46) länder har gått samman och hjälpts åt med finansieringen som 2014 uppskattades till 2,1 miljarder EUR (cirka 21 miljarder kronor). Finansiell samordnare är Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling. | 0.5 | 11,739.685373 |
20231101.sv_104201_25 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Tjernobylolyckan | Tjernobylolyckan | Tillträdet är kontrollerat i ett område kring reaktorn med en radie på 30 km. Forskare med särskilda tillstånd tillåts vistas i området. | 0.5 | 11,739.685373 |
20231101.sv_104201_26 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Tjernobylolyckan | Tjernobylolyckan | Orsaken till olyckan var en kombination av reaktortypens konstruktion och den mänskliga faktorn. Personalen stängde av flera säkerhetssystem i strid med gällande regler för att kunna genomföra vissa tester. | 0.5 | 11,739.685373 |
20231101.sv_104201_27 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Tjernobylolyckan | Tjernobylolyckan | Till att börja med gavs ingen information om att en allvarlig olycka skett. Anställda vid Forsmark, drygt 1200 km från Tjernobyl, upptäckte förhöjd radioaktivitet måndag morgon den 28 april 1986. Ytterligare mätningar gjordes och det kunde konstateras att radioaktiviteten inte kom från det svenska kärnkraftverket. Detta gav en första indikation om att något hade hänt i Ukraina. Även satellitbilder visade vad som hade hänt. Motsvarande upptäckt gjordes i Finland: känslig utrustning visade radioaktivt utslag på en person som kom in till sin arbetsplats. Informationen hade inte ännu getts ut, då man bedömde att det var frågan om ett mätarfel. Enligt Russia Today försökte Sovjetunionen först hemlighålla för omvärlden att olyckan hade inträffat. | 0.5 | 11,739.685373 |
20231101.sv_3743_27 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Polen | Polen | Under Stalin-perioden styrdes landet med mycket repressiva metoder. I juni 1956 kulminerade protesterna mot kommunistpartiets politik i de så kallade Poznańrevolten. Efter Stalins död inleddes 1956 en viss reformering och liberalisering under Władysław Gomułka. Efter 1968 kanaliserades missnöje med systemet i en antisemitisk utrensning och 1970 efter oroligheterna i hamnstäderna Gdańsk, Gdynia, Szczecin med dödsskjutningar av demonstrerande arbetare avsattes Gomulka av Edward Gierek. | 0.5 | 11,632.875897 |
20231101.sv_3743_28 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Polen | Polen | Gierek försökte modernisera landets industri genom vidlyftiga lån och import, detta samtidigt som missnöjet bland befolkningen ökade och ledde till en långvarig strejkvåg. I september 1980 avsattes Gierek av partiet. Strax därefter bildades den fria fackföreningen och medborgarrättsorganisationen Solidarność ("Solidaritet") under de vilda strejkerna, med Leninvarvet i Gdańsk som centrum. Till strejkledare utsågs Lech Wałęsa, som senare blev Polens president. Arbetarna vid varvet krävde att få förhandla med regeringen i direktsänd TV, för att minska regeringssidans möjligheter att manipulera kraven. 1981 blev general Wojciech Jaruzelski vald till partichef och 13 december 1981 införde han undantagstillstånd i syfte att återställa kontrollen över landet och troligen i ett försök att förhindra en sovjetisk invasion (liknande Budapest 1956 och Prag 1968). Jaruzelski förblev vid makten till kommunismens sammanbrott i östblocket 1989, var president under övergångstiden och avgick 1990, då Solidaritets ledare, Lech Wałęsa, tillträdde som president. Sedan dess har landet demokratiskt statsskick. | 0.5 | 11,632.875897 |
20231101.sv_3743_29 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Polen | Polen | Under kommunisteran led landet av stora brister i medborgarrätt och demokrati, ineffektiv produktion och varubrist, vilket ledde till att korruption och svartabörssystem permanentades. All industri och alla kommunikationsmedel var statsägda, med undantag för små hantverkar- och handelsföretag. I motsats till Sovjetunionen och dess övriga satellitstater förblev det mesta av jordbruket privatägt av självständiga småbrukare. Vid övergången till marknadsekonomi ställde bland annat världsbanken krav på sanering av ekonomin. Numera har landet hög tillväxt bland annat genom utbyggnaden av industrin och tjänstesektorn och genom utflyttning av tillverkning från västländer. Hög arbetslöshet och låga löner under vänsterstyret av PO ( Platforma Obywatelska) ledde till att många polacker sökte sig till Västeuropa. Sedan PIS tog makten har läget förbättrats och Polen har Europas största tillväxt 2019, i maj samma år var bara 3,6 procent av polackerna arbetslösa enligt Eurostat. | 0.5 | 11,632.875897 |
20231101.sv_3743_30 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Polen | Polen | Polen gick med i Nato 1999, i OECD 1996, och i Europeiska unionen 2004. Landet deltog från 2003 som en av USA:s allierade i Irakkriget. | 0.5 | 11,632.875897 |
20231101.sv_3743_31 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Polen | Polen | Under den nationalkonservativa PIS-regeringen (Lag och rättvisa) har Polen reformerats genom en samhällsrevolution vilken utlovades av partiet i valet 2015. Inom offentligheten har myndighetschefer, bland annat inom kultursfären, blivit avskedade på grund av politiska skäl. Likaså har domstolarnas självständighet försvagats, vilket även innefattar landets författningsdomstol. När det gäller media har landets Public Service rensats på kritiska personer och är numer att jämställa med en propagandakanal för Jaroslaw Kaczynski. | 1 | 11,632.875897 |
20231101.sv_3743_32 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Polen | Polen | Polen är en demokratisk republik. Polens president väljs vid fria val på en period om fem år. Nuvarande president är Andrzej Duda, som tillhör partiet Lag och rättvisa (PiS). | 0.5 | 11,632.875897 |
20231101.sv_3743_33 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Polen | Polen | Polen har ett tvåkammarparlament som består av sejmen, som tillsätts genom proportionella val och har 460 ledamöter, samt senaten, som tillsätts genom ett blockröstningssystem och har 100 senatorer. Sejmen har en femprocentsspärr, som dock inte gäller för etniska partier. Den nuvarande polska grundlagen skrevs 1997. | 0.5 | 11,632.875897 |
20231101.sv_3743_34 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Polen | Polen | I oktober 2019 vann Lag och rättvisa parlamentsvalet och fick egen majoritet i sejmen. Premiärminister är Mateusz Morawiecki som tillhör Lag och rättvisa. | 0.5 | 11,632.875897 |
20231101.sv_3743_35 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Polen | Polen | Polens militär kallas Wojsko Polskie. Militären är indelad i tre grenar: armén, flygvapnet och flottan. Alla grenar lyder under Försvarsdepartementet (Ministerstwo Obrony Narodowej). | 0.5 | 11,632.875897 |
20231101.sv_3946_11 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Estland | Estland | Estland är en republik och en parlamentarisk demokrati. Den nuvarande konstitutionen antogs 1992 och är republikens fjärde. Ordinarie val till parlamentet, Riigikogu, hålls vart fjärde år, men presidenten har även möjlighet att utlysa nyval under vissa förutsättningar. En sjundedel av invånarna saknar medborgarskap och rösträtt till parlamentet. Inrikespolitiken präglades länge av partisplittring, men på 2000-talet har läget stabiliserats. Estland har varit ett pionjärland inom elektronisk röstning vid val, och har haft denna möjlighet sedan 2005 för lokalvalen och sedan 2007 i nationella val till Riigikogu. Väljare har därefter möjlighet att ändra sin elektroniska förhandsröst i vallokalen. | 0.5 | 11,543.172105 |
20231101.sv_3946_12 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Estland | Estland | Riigikogus 101 ledamöter stiftar lagar, godkänner statsbudgeten och övervakar regeringens och de verkställande organens arbete, samt ratificerar internationella överenskommelser. Parlamentet har sitt säte i slottet på Domberget i centrala Tallinn. | 0.5 | 11,543.172105 |
20231101.sv_3946_13 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Estland | Estland | Estlands president är landets statschef och har huvudsakligen ceremoniella och representativa plikter. Presidenten väljs indirekt vart femte år, med möjlighet till högst två mandatperioder i direkt följd. Valet sker genom ett nominerings- och röstningsförfarande i Riigikogu i flera omgångar, fram till att en kandidat erhållit kvalificerad majoritet med minst 68 ledamöter i parlamentet eller att någon av de två kandidaterna med flest röster uppnått absolut majoritet i en elektorsförsamling bestående av parlamentariker och kommunalråd. Presidentens signatur krävs för att de lagar som parlamentet stiftar ska träda i kraft och presidenten har rätt att skicka tillbaka lagar som anses vara oförenliga med landets konstitution, vilket i praktiken sällan händer. Parlamentet har i så fall möjligheten att ytterligare en gång besluta om lagens införande, och i så fall avgörs frågan av högsta domstolen. Presidentämbetet har sitt säte i Kadriorgpalatsets administrationsbyggnad i stadsdelen Kadriorg. | 0.5 | 11,543.172105 |
20231101.sv_3946_14 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Estland | Estland | Estlands premiärminister är landets regeringschef och leder regeringen. Premiärministern nomineras av presidenten efter konsultationer med partierna och väljs därefter av Riigikogu, som har möjlighet att förkasta presidentens val till förmån för en annan majoritetskandidat. Regeringens ministrar, som högst får vara 15, utses av premiärministern, utnämns formellt av presidenten och godkänns av parlamentet. De 12 departementen leds av ministrar med motsvarande ansvarsområden, men premiärministern kan även utse så kallade ministrar utan portfölj med särskilt definierade uppgifter. Regeringskansliet har sitt säte i Stenbockska huset på Domberget i Tallinn. | 0.5 | 11,543.172105 |
20231101.sv_3946_15 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Estland | Estland | Estlands högsta domstol, Riigikohus, har 19 domare och är både högsta juridiska instans och konstitutionsdomstol, med makt att ogiltigförklara lagar som strider mot konstitutionen. Domstolen har sitt säte i Tartu. Domstolens ordförande nomineras av presidenten och domarna nomineras av högsta domstolens ordförande; alla ledamöter ska efter nomineringen godkännas av parlamentet och väljs då på livstid. | 1 | 11,543.172105 |
20231101.sv_3946_16 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Estland | Estland | Syftet med Estlands försvar är att upprätthålla landets oberoende, suveränitet och territoriella integritet. Estland är sedan 2004 medlem av såväl EU som Nato och den estniska försvarsmakten skall ha en sådan kapacitet att den kan medverka i gemensamma militära operationer ledda av EU eller Nato. | 0.5 | 11,543.172105 |
20231101.sv_3946_17 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Estland | Estland | Den estniska försvarsmakten består av armén, flottan och flygvapnet, med respektive 3 800, 300 och 200 soldater, av vilka 1 500 är värnpliktiga. Estland har allmän värnplikt för män. I praktiken inkallas ungefär 15 procent av de värnpliktiga till grundutbildning. Grundutbildningens längd är åtta eller elva månader. Den som genomfört grundutbildningen kan inkallas till repetitionsutbildning vart femte år. Planerad storleksram för försvarsmaktens mobiliseringsorganisation är 16 000 soldater. Därtill kommer Estlands hemvärn, Kaitseliit, med 8 000 aktiva hemvärnssoldater. | 0.5 | 11,543.172105 |
20231101.sv_3946_18 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Estland | Estland | Estland är indelat i 15 landskap (estniska: maakonnad, maakond i singular) och från 2017 i 79 kommuner, varav 15 städer (estniska: linnad, linn i singular) och 64 landskommuner (estniska: vallad, vald i singular). Maakonnad är statliga myndigheter och saknar valda församlingar. Estlands kommuner har allmän kompetens, och styrs av kommunfullmäktige som väljs vart tredje år. Det finns ingen separat kommunalskatt, men kommuner tilldelas 56 procent av den statsskatt som betalas inom deras territorium. | 0.5 | 11,543.172105 |
20231101.sv_3946_19 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Estland | Estland | Estland var tidigare ett utpräglat jordbruksland, men efter andra världskriget har städerna vuxit snabbt. Liksom i andra sovjetrepubliker infördes en centralstyrd planekonomi. När landet åter blev fritt inleddes en modernisering av den nedslitna industriapparaten och mödosam övergång till marknadsekonomi. Inom jordbruket, som mekaniserades och kollektiviserades under sovjettiden, började man återinföra familjeägda småbruk. Kött och mejeriprodukter är viktigast. Det odlas råg, vete, potatis och foderväxter. Skogsbruk och skogsindustri har sedan gammalt stor betydelse. Industrin, främst den tunga produktionen, byggdes ut kraftigt av sovjetregimen (verkstadsindustri, kemiska och elektroniska produkter, livsmedel, textilier) och Estland försåg andra sovjetrepubliker med attraktiva varor. Energibehovet täcktes till stor del av inhemsk skifferolja. Oljeskiffer och fosforit (råvara till gödselmedel) finns framför allt i nordöst, där brytningen orsakat svåra miljöskador. | 0.5 | 11,543.172105 |
20231101.sv_4771_24 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Irland | Irland | Irlands största vadslagningsföretag Boylesports grundades 1989 av John Boyle. Landets största fackliga centralorganisation är Irish Congress of Trade Unions. | 0.5 | 11,370.420088 |
20231101.sv_4771_25 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Irland | Irland | På 1900-talet gick Irland från att vara ett jordbruksland till att moderniseras, och en högteknologisk industri utvecklades. Under 1990-talet kallades Irland den Keltiska tigern eftersom tillväxten var exceptionellt hög. Mellan 1994 och 2001 hade Irland en genomsnittlig tillväxt på nästan 10 procent. | 0.5 | 11,370.420088 |
20231101.sv_4771_26 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Irland | Irland | De större satsningarna på industriexport var en anledning till Irlands ekonomiska utveckling som innan hade hamnat efter de andra EU-länderna i till exempel inkomst. Följande anledningar har också föreslagits: | 0.5 | 11,370.420088 |
20231101.sv_4771_27 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Irland | Irland | Ekonomiska avregleringar. Staten fick mindre inflytande när företag privatiserades, monopol avvecklades och en liberalare marknadsekonomi växte fram. | 0.5 | 11,370.420088 |
20231101.sv_4771_28 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Irland | Irland | Den låga bolagsskatten. Flera stora multinationella företag som till exempel Google och Facebook har kontor i Dublin. | 1 | 11,370.420088 |
20231101.sv_4771_29 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Irland | Irland | EG/EU. Medlemskapet i Europeiska unionen har gett Irland fördelar som till exempel ekonomiskt stöd under många år och en större marknad. Marknaden växte också utanför Europa och många amerikanska företag valde att etablera sig i landet. | 0.5 | 11,370.420088 |
20231101.sv_4771_30 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Irland | Irland | 2006 mötte landets ekonomi för första gången på många år motvind. Landets konkurrenskraft minskade när bristen på arbetskraft tryckte upp lönerna och ekonomisk orolighet i USA och Storbritannien ledde till en starkare euro. Mindre utländska investeringar blev resultatet och minskade ytterligare när finanskrisen drabbade Europa. | 0.5 | 11,370.420088 |
20231101.sv_4771_31 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Irland | Irland | Flera inhemska ekonomiska problem uppdagades dock samtidigt, som skulle leda till att Irland blev ett av de krisdrabbade länderna i EU (så kallade PIGS-länderna). Missnöjet växte kring välfärd, transporter och höga bostadspriser. 2008 gick landet in i en ekonomisk kris som delvis hade att göra med den internationella finanskrisen men en bostadsbubbla och bankkris inom landet var även av stor betydelse. Fastighetsmarknaden drabbades hårt och huspriserna sjönk kraftigt. Banker hade godkänt alltför riskfyllda lån till alltför stora summor och dolt hur stora problem var. Dokumentation om hur illa ställt det var med bankerna hade även underhållits. Staten fick gå in med stora summor för att rädda bankerna bl.a. Anglo Irish Bank och vissa förstatligades för att inte gå omkull. | 0.5 | 11,370.420088 |
20231101.sv_4771_32 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Irland | Irland | Statsbudgeten blev lidande till följd av räddningsaktionen och nedskärningar gjordes för att hålla budgetunderskottet i schack. Trots detta var underskottet 2009 över 14 procent av BNP medan det enligt EU:s riktlinjer inte ska överstiga 3 procent. 2010 tog Irland motvilligt ett krislån på 85 miljarder av EU, Internationella valutafonden (IMF), Storbritannien, Sverige och Danmark följt av sparpaket som innebar fler nedskärningar. Invånare upprördes över hur välfärdstjänster, offentligt anställdas löner m.m. blev lidande för vad som ansågs vara ett problem skapat av ansvarslösa banker. I slutet av 2013 började de ekonomiska åtgärderna mot krisen att synas och det ljusnar för Irlands ekonomi med fler arbetstillfällen och ökade fastighetspriser. | 0.5 | 11,370.420088 |
20231101.sv_1170_7 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Malm%C3%B6 | Malmö | Under den så kallade Grevefejden 1534–1536 spelade Malmö en avgörande roll i försöken att få återinsatt den avhållne kungen Kristian II. Malmö förlorade kampen. Den nye kungen Kristian III lät gräva en vallgrav runt slottet Malmöhus och uppkastade också slottets vallar samt uppförde fyra kraftiga kanontorn för slottets beskydd. Här inlades en stark garnison. | 0.5 | 10,984.601789 |
End of preview. Expand
in Dataset Viewer.
README.md exists but content is empty.
- Downloads last month
- 42