_id
stringlengths 16
22
| url
stringlengths 32
73
| title
stringlengths 1
38
| text
stringlengths 100
3.68k
| score
float64 0.5
1
| views
float64 348
13.1k
|
---|---|---|---|---|---|
20231101.sv_6848428_9 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Timoko | Timoko | Även Timoko gynnades av diskvalificeringen, då han fick 50 000 kronor mer, då Propulsion och Timoko mötts i ena försöket till Elitloppet 2017. Timoko flyttades där upp som tvåa bakom Nuncio. | 0.5 | 357.047721 |
20231101.sv_1177885_3 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Herero | Herero | I slutet av 1800-talet kom de första européerna för att bosätta sig permanent. Tyska bosättare skaffade land till plantager från herero, främst i Damaraland. 1883 slöt köpmannen Adolf Lüderitz ett kontrakt med lokalbefolkningens äldste, som sedan blev grunden för det tyska kolonialstyret. Territoriet blev en tysk koloni, Tyska Sydvästafrika. | 0.5 | 356.23582 |
20231101.sv_1177885_4 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Herero | Herero | Snart därefter började konflikter mellan tyska kolonisatörer och hereroherdar. Kontroverser uppstod över tillgång till land och vatten, men också över de vita immigranternas lagstiftning som diskriminerade lokalbefolkningen. | 0.5 | 356.23582 |
20231101.sv_1177885_5 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Herero | Herero | 1904 ledde dessa konflikter till att herero och nama gjorde uppror, Hererokrigen. Inför upproret hade planeringen skett brevledes mellan stamledarna, och en del av dessa dokument finns kvar. Upprorsmakarna var välbeväpnade, och hade i början framgångar till dess tyskarna skickade en expeditionsstyrka om 15 000 man under befäl av Lothar von Trotha. Kriget och det av von Trotha beordrade folkmordet resulterade i att 25 000 – 100 000 (möjligen 65 000) herero, cirka 10 000 Nama och 1 749 tyskar miste livet. Tre fjärdedelar av Herero beräknas ha dött. Eftersom upprorsmakarna hade beordrats att inte skada präster, anklagades dessa för att vara medlöpare och togs ibland i förvar. | 0.5 | 356.23582 |
20231101.sv_1177885_6 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Herero | Herero | Vid 100-årsminnet av massakern var Tysklands minister för ekonomisk utveckling och samarbete, Heidemarie Wieczorek-Zeul, själv på plats för att hedra de omkomna och be om ursäkt å alla tyskars vägnar. Herero anser dock att en ursäkt inte är tillräckligt, utan söker även ekonomisk kompensation. | 0.5 | 356.23582 |
20231101.sv_1177885_7 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Herero | Herero | Hererospråket, Otjiherero, är den enande länken mellan hererofolken. Det är ett sydligt/centralt bantuspråk, från den större familjen Niger-Kongospråk. Bland Otjiherero finns många dialekter, som till exempel Oluthimba eller Otjizemba (den vanligaste dialekten i Angola), Otjihimba och Otjikuvale. Skillnaderna rör främst uttal, och dialekterna går att förstå sinsemellan. Standardherero används i namibisk media och lärs ut i skolorna i landet. | 1 | 356.23582 |
20231101.sv_1177885_8 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Herero | Herero | Hererofolket är traditionellt pastoralister och herdar, och rankar sin status efter storleken på boskapshjorden. Boskapsstölder förekommer mellan grupper. Hererolandet, Ehi Rovaherero, hör till hela samhället och har inga fasta gränser. Hövdingarna har liten makt. | 0.5 | 356.23582 |
20231101.sv_1177885_9 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Herero | Herero | Herero räknar släktskap på såväl fädernet (oruzo, plural otuzo) som mödernet (eanda, plural omaanda), alltså likt de flesta västerländska samhällen.. På 1920-talet noterade Kurt Falk i Archiv für Menschenkunde att Ovahimba lät homosexuella män få status som "medicinman" eller "trollkarl". | 0.5 | 356.23582 |
20231101.sv_1177885_10 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Herero | Herero | Även om de delar ett gemensamt språk är herero inte ett homogent folk. Den huvudsaklige hererogruppen i centrala Namibia (ibland kallad "faktiska herero") influerades starkt av västerländsk kultur under kolonialtiden och skapade sig en ny identitet. Dessa "faktiska herero", och deras södra motsvarighet Mbanderu, bär till exempel kläder av västerländsk typ. Traditionella läderkläder bärs av de nordvästliga grupperna, som Himba, Kuvale, och Tjimba, som också är mer konservativa i andra aspekter. Herero från Kaokoland och de i Angola är fortfarande isolerade och lever som pastoralister med begränsad trädgårdsodling. | 0.5 | 356.23582 |
20231101.sv_1177885_11 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Herero | Herero | Rachel Anderson, Redressing Colonial Genocide Under International Law: The Hereros' Cause of Action Against Germany, 93 California Law Review 1155 (2005). | 0.5 | 356.23582 |
20231101.sv_835369_0 | https://sv.wikipedia.org/wiki/K%C3%B6rh%C3%A4st | Körhäst | En körhäst är en typ av häst som används till att dra hästvagnar. Körhästar var omåttligt populära under 1800-talet och det beräknas att det fanns cirka tio miljoner körhästar över hela världen under 1800-talet. Idag är det inte så vanligt att se hästar som drar vagnar förutom inom travsporten, men körhästar används inom hästsporten i olika körtävlingar och även till utställningar och speciella shower för typiska körhästar. En typisk körhäst är stolt, högrest och kraftigare än en typisk ridhäst, men ska samtidigt vara elegant med bra rörelser och god uthållighet. | 0.5 | 355.86298 |
20231101.sv_835369_1 | https://sv.wikipedia.org/wiki/K%C3%B6rh%C3%A4st | Körhäst | Hästen har använts som dragdjur sedan den domesticerades för ca 6 000 år sedan. Släpor, vagnar och kärror utvecklades, för att kunna utnyttja hästen till packning och resor för en eller flera personer samtidigt. Framförallt ökade även krigföringen, när man kunde transportera mycket mer vapen och soldater. De hästar som var för små för att ridas, kunde nu användas till vagnarna. Att använda hästen som fordon var även till stor hjälp för människan när denna ville erövra mark. Egyptierna koloniserade bland annat dalgångarna vid Eufrat och Tigris med hjälp av häst och vagn. | 0.5 | 355.86298 |
20231101.sv_835369_2 | https://sv.wikipedia.org/wiki/K%C3%B6rh%C3%A4st | Körhäst | Den industriella revolutionen under 1800-talet ledde till att befolkningen ökade kraftigt i storstäderna, och likadant blev det med antalet hästdragna fordon. Både mjölk och post delades ut med hjälp av hästdragna kärror. Till och med brandkåren använde sig av hästdragna kärror med vattenpumpar, som kunde väga flera hundra kilo. Denna nya revolution krävde hästar som var tillräckligt starka för att dra de tunga vagnarna, men samtidigt skulle de ge ett elegant uttryck och kunna användas som ridhästar. | 0.5 | 355.86298 |
20231101.sv_835369_3 | https://sv.wikipedia.org/wiki/K%C3%B6rh%C3%A4st | Körhäst | Den främsta aveln av körhästar skedde i England under 1600-talet och 1700-talet. Med hjälp av det engelska fullblodet Messenger utvecklade man bland annat de gamla körhästarna som existerat i England sedan 1400-talet. De nya hästarna kallades Norfolktravare, Norfolk Roadster eller Yorkshire Roadster. Norfolktravarna hade en vägvinnande trav och var utmärkta körhästar, då de både var starka och uthålliga. Norfolktravaren dog dock ut under slutet av 1800-talet, när de flesta avlades upp i Hackneyhästen, när man korsade dem med travhästar. Hackneyhästen är en riktigt elegant körhäst som är lätt i typen, men med karaktäristiska höga knälyft. | 0.5 | 355.86298 |
20231101.sv_835369_4 | https://sv.wikipedia.org/wiki/K%C3%B6rh%C3%A4st | Körhäst | Den främst använda körhästen utvecklades dock under 1600-talet. Cleveland Bay-hästen är en ädel körhäst som dokumenterats i England sedan medeltiden, men under 1600-talet utvecklades hästen med berberhästar och spanska hästar. Cleveland Bay blev den mest framstående av de europeiska körhästarna och är den vanligaste hästen i det kungliga hovstallet i England. | 1 | 355.86298 |
20231101.sv_835369_5 | https://sv.wikipedia.org/wiki/K%C3%B6rh%C3%A4st | Körhäst | Under hela 1800-talet hade körhästen sin storhetstid. I storstäderna drog de hästomnibussar, vagnar och spårvagnar. Under slutet av 1800-talet beräknade man antalet körhästar i världen till cirka 10 miljoner stycken, varav 3-5 miljoner av dem drog vagnar i storstäderna i USA. | 0.5 | 355.86298 |
20231101.sv_835369_6 | https://sv.wikipedia.org/wiki/K%C3%B6rh%C3%A4st | Körhäst | Under Första världskriget användes körhästar i stor utbredning av de olika kavallerierna. De användes till att dra vagnar med vapen och ammunition, och för att dra fotsoldaterna till striderna. Under Andra världskriget började arméerna istället använda sig av motorfordon och hästen blev överflödig i krigföringen. Även efterkrigstiden ledde till att körhästen började minska drastiskt i antal. Allt fler ersatte häst och vagn med bilar, bussar, tåg och spårvagnar. | 0.5 | 355.86298 |
20231101.sv_835369_7 | https://sv.wikipedia.org/wiki/K%C3%B6rh%C3%A4st | Körhäst | Idag är det relativt ovanligt att se hästdragna kärror, och häst och vagn är mest till för nöjes skull eller inom turismen. I Asien och Afrika är det dock en vanligare syn att hästar kör vagnar med last eller drar turister till olika sevärdheter. I Europa och Nordamerika är det vanligare att man tävlar i körning, eller visar upp sina körhästar i speciella utställningar och shower för körhästar. Även inom shower för mycket små ponnyer, till exempel Shetlandsponnyn, Miniatyrhästen och Falabellan, som är för små för att ridas, visas de istället upp framför vagn. | 0.5 | 355.86298 |
20231101.sv_835369_8 | https://sv.wikipedia.org/wiki/K%C3%B6rh%C3%A4st | Körhäst | En körhäst kan se ut precis som helst och vara av vilken ras eller typ som helst. Körning sker både inom travsporten med de typiska travhästarna och med ponny och inom turism. Körning finns även som hästsport. Det är även vanligt att man använder grövre hästar som kallblodshästar till körning. De typiska körhästarna som Hackneyhästen och Cleveland Bay är dock lite kraftigare och mer högresta varmblodshästar med ett nobelt och stolt utseende. | 0.5 | 355.86298 |
20231101.sv_1484832_1 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Fytohormoner | Fytohormoner | Växternas hormonnivåer är mycket låga, vilket har gjort att det har varit svårt att studera dem. Forskning har pågått sedan 1970-talet. Hormonerna styr genuttryck, gentranskription, celldelning, celldifferentiering och tillväxt. De förekommer i tre huvudklasser: auxiner, cytokininer, och gibberelliner. | 0.5 | 352.8752 |
20231101.sv_1484832_2 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Fytohormoner | Fytohormoner | Auxiner, d. v. s. indol-3-ättiksyra och vissa besläktade substanser, bildas i bl. a. skottspetsar och blad. De stimulerar bl. a. celldelning och celltillväxt i skottdelar och anläggning av nya rötter, hämmar rottillväxt och håller sidoknoppar i vilande tillstånd. Den biologiska betydelsen av auxin upptäcktes i samband med studier över växtdelars krökningsrörelser (tropism). | 0.5 | 352.8752 |
20231101.sv_1484832_3 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Fytohormoner | Fytohormoner | Cytokininer, t. ex. zeatin, ett derivat av adenin, bildas framför allt i rötter, stimulerar celldelning, reglerar transport och motverkar åldringsprocesser. Cytokininer byggs in i vissa typer av RNA, och det är sannolikt därigenom de utövar sin verkan. | 0.5 | 352.8752 |
20231101.sv_1484832_4 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Fytohormoner | Fytohormoner | Gibberelliner stimulerar celltillväxt i vissa skottdelar, bryter viltillstånd och påverkar blomning. Bortåt hundra olika typer av giberelliner är kända. Ofta förekommer många typer i samma växt och tycks ha något olika funktioner. | 0.5 | 352.8752 |
20231101.sv_1484832_5 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Fytohormoner | Fytohormoner | Abskisinsyra bildas framför allt vid vattenbrist och andra stresstillstånd, men också i frön som ett steg i den normala mognadsprocessen. Abskisinsyra stänger klyvöppningarna, åstadkommer i högre doser bladfällning samt initierar och vidmakthåller vilotillstånd i knoppar och frön. | 1 | 352.8752 |
20231101.sv_1484832_6 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Fytohormoner | Fytohormoner | Eten, ett gasformigt hormon, bildas vid åldringsprocesser och i mognande frukter, påskyndar fruktmognad och bladfällning och ger i låga doser epinasti, d. v. s. nedåtkrökning av bladskaft och sidoskott. På grund av etylenbildningen hos t. ex. äpplen är det olämpligt att förvara dem i samma rum som prydnadsväxter. | 0.5 | 352.8752 |
20231101.sv_1484832_7 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Fytohormoner | Fytohormoner | Tiamin bildas i de ovanjordiska växtdelarna och leds till roten, för vars tillväxt det är nödvändigt. Hos en del växter kräver rötterna tillförsel också av små mängder pyridoxin och niacin från skottet, varför dessa substanser hos sådana växter är hormoner. Andra organiska substanser, t. ex. sockerarter, som syntetiseras och utövar sin verkan i större mängder, räknas däremot inte som hormoner. | 0.5 | 352.8752 |
20231101.sv_1484832_8 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Fytohormoner | Fytohormoner | I praktisk växtodling utnyttjar människan för reglering av växternas utveckling flera syntetiska substanser med växthormonliknande verkan: ogräsutrotnings- och avlövningsmedel av auxintyp (klorerade fenoxiättiksyror som 2,4-D och 2,4,5-T, som ingår i Hormoslyr), besylademin, som ger cytikiniverkan, samt etylen, vilken används för att reglera mogningshastigheten hos lagrad frukt. | 0.5 | 352.8752 |
20231101.sv_1484832_9 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Fytohormoner | Fytohormoner | https://web.archive.org/web/20160304121444/http://mesh.kib.ki.se/swemesh/show.swemeshtree.cfm?Mesh_No=D27.505.696.377.760&tool=karolinska | 0.5 | 352.8752 |
20231101.sv_457071_13 | https://sv.wikipedia.org/wiki/V%C3%A4rldslivsmedelsprogrammet | Världslivsmedelsprogrammet | Den strategiska planen är skapad enligt instruktioner från de hållbara utvecklingsmålen (SDG:s) som anges i Agenda 2030. Särskilt mål nummer 2: ingen hunger och sista målet, nummer 17 om att återuppliva globala partnerskap för genomförandet av de hållbara målen (SDG:s). Detta visar sig i en ny nivå och operationell struktur, inkluderat genomförandet av result -baserade landsportföljer som maximerar WFP:s medverkan till regeringar i deras åtagande att nå de hållbara målen (SDG:s). | 0.5 | 352.310346 |
20231101.sv_457071_14 | https://sv.wikipedia.org/wiki/V%C3%A4rldslivsmedelsprogrammet | Världslivsmedelsprogrammet | Att stödja eller återställa livsmedelssäkerheten och näring, och etablera eller återuppbygga försörjningsmöjligheter i utsatta miljöer och vid katastrofer. | 0.5 | 352.310346 |
20231101.sv_457071_15 | https://sv.wikipedia.org/wiki/V%C3%A4rldslivsmedelsprogrammet | Världslivsmedelsprogrammet | Att minska risker och göra det möjligt för människor, samhällen och länder att tillgodose egna livsmedels- och näringsbehov. | 0.5 | 352.310346 |
20231101.sv_457071_16 | https://sv.wikipedia.org/wiki/V%C3%A4rldslivsmedelsprogrammet | Världslivsmedelsprogrammet | WFP prioriterar kvinnor vid distributionen av mat. Majoriteten av de som arbetar inom jordbruk och producerar mat i utvecklingsländerna är kvinnor. Erfarenhet har också visat att om kvinnor prioriteras i distributionskedjan så har maten större chans att nå de hungriga. | 0.5 | 352.310346 |
20231101.sv_457071_17 | https://sv.wikipedia.org/wiki/V%C3%A4rldslivsmedelsprogrammet | Världslivsmedelsprogrammet | I största möjliga utsträckning köps livsmedel in lokalt och regionalt. Under 2012 köptes mer än 75% av den inköpta maten i utvecklingsländer. | 1 | 352.310346 |
20231101.sv_457071_18 | https://sv.wikipedia.org/wiki/V%C3%A4rldslivsmedelsprogrammet | Världslivsmedelsprogrammet | WFP prioriterar jordens fattigaste i sitt arbete. Över 90% av biståndet går till de minst utvecklade länderna (Least Developed Countries). | 0.5 | 352.310346 |
20231101.sv_457071_19 | https://sv.wikipedia.org/wiki/V%C3%A4rldslivsmedelsprogrammet | Världslivsmedelsprogrammet | Under 2016 försåg WFP 80 miljoner människor med mat i 80 länder. Dessa aktiviteter kan delas in i två huvudkategorier. | 0.5 | 352.310346 |
20231101.sv_457071_20 | https://sv.wikipedia.org/wiki/V%C3%A4rldslivsmedelsprogrammet | Världslivsmedelsprogrammet | I samband med väpnade konflikter och naturkatastrofer tillfredsställer WFP akuta livsmedelsbehov på kort sikt. En typisk insats går till på följande sätt: | 0.5 | 352.310346 |
20231101.sv_457071_21 | https://sv.wikipedia.org/wiki/V%C3%A4rldslivsmedelsprogrammet | Världslivsmedelsprogrammet | Uppskattning (assessment): Data samlas in för att få en övergripande bild om situationen och behovet av livsmedel. Antalet behövande och var de befinner sig uppskattas samt en uppskattning av priset på nödinsatsen fastställs. | 0.5 | 352.310346 |
20231101.sv_316615_1 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Anas | Anas | Detta släktes fylogeni är bland de mer förvirrande bland levande fåglar. Forskningen hämmas av det faktum att utkristalliseringen av de två största grupperna inom släktet, krickorna och gräsandsgruppen, skedde snabbt och relativt sent, ungefär under mellersta till sen pleistocen. Utöver detta har även hybridisering under en lång tid spelat en viktig roll i släktets evolution, där hybridisering inom undersläktena varit vanliga och hybridisering mellan undersläkten inte varit ovanliga och där avkomman varit fullt fertil. På grund av detta är släktskapet mellan arterna svåra att specificera och analyser av mtDNA sekvenser ger tvetydiga svar. | 0.5 | 352.110919 |
20231101.sv_316615_2 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Anas | Anas | I en studie från 2014 analyserades två mitokondriegener i Anatidae. Resultaten tyder på att Anas så som det traditionellt är konstituerat inte är monofyletiskt, där en del av arterna står närmare de sydamerikanska släktena Amazonetta, Lophonetta, Speculanas och Tachyeres. Alla internationella taxonomiska auktoriteter följer dessa resultat och urskiljer dels gulkindad kricka i det egna släktet Sibirionetta, dels skedänder med släktingar i släktet Spatula. Även bläsänderna urskiljs numera vanligen i det egna släktet Mareca (tillsammans med snatterand och praktand), trots att de tydligt är närmast släkt med övriga Anas. Bläsandsgruppen har å ena sidan en mycket distinkt morfologi och ett specifikt beteende, men där de särskiljande faktorerna i analyser baserade på den mitokondriella genen för enzymet cytokrom b är få gentemot gräsandsgruppen. Sedan 2022 delar även svenska BirdLife Sveriges taxonomikommitté upp Anas. | 0.5 | 352.110919 |
20231101.sv_316615_3 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Anas | Anas | Nedanstående lista inkorporerar nu levande arter och fåglar som dött ut under historisk tid. Ordningen och artgränserna i övrigt följer International Ornithological Congress (IOC). | 0.5 | 352.110919 |
20231101.sv_316615_4 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Anas | Anas | Delar av artikeln är översatt från engelska Wikipedias artikel Anas i april 2007 där följande källor anges: | 0.5 | 352.110919 |
20231101.sv_316615_5 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Anas | Anas | Carboneras, Carles (1992): Family Anatidae (Ducks, Geese and Swans). In, del Hoyo, Josep; Elliott, Andrew & Sargatal, Jordi (editors): Handbook of Birds of the World, Volume 1: Ostrich to Ducks: 536-629. Lynx Edicions, Barcelona. | 1 | 352.110919 |
20231101.sv_316615_6 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Anas | Anas | Johnson, Kevin P. & Sorenson, Michael D. (1999): Phylogeny and biogeography of dabbling ducks (genus Anas): a comparison of molecular and morphological evidence. Auk 116(3): 792–805. PDF fulltext | 0.5 | 352.110919 |
20231101.sv_316615_7 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Anas | Anas | Johnson, Kevin P. McKinney, Frank; Wilson, Robert & Sorenson, Michael D. (2000): The evolution of postcopulatory displays in dabbling ducks (Anatini): a phylogenetic perspective. Animal Behaviour 59(5): 953–963 PDF fulltext | 0.5 | 352.110919 |
20231101.sv_316615_8 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Anas | Anas | Kulikova, Irina V.; Drovetski, S. V.; Gibson, D. D.; Harrigan, R. J.; Rohwer, S.; Sorenson, Michael D.; Winker, K.; Zhuravlev, Yury N. & McCracken, Kevin G. (2005): Phylogeography of the Mallard (Anas platyrhynchos): Hybridization, dispersal, and lineage sorting contribute to complex geographic structure. Auk 122(3): 949-965. [English with Russian abstract] DOI: 10.1642/0004-8038(2005)122[0949:POTMAP]2.0.CO;2 PDF fulltext Erratum: Auk 122(4): 1309. DOI: 10.1642/0004-8038(2005)122[0949:POTMAP]2.0.CO;2 | 0.5 | 352.110919 |
20231101.sv_316615_9 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Anas | Anas | Livezey, B. C. (1991): A phylogenetic analysis and classification of recent dabbling ducks (Tribe Anatini) based on comparative morphology. Auk 108(3): 471–507. PDF fulltext | 0.5 | 352.110919 |
20231101.sv_367889_0 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Zinkvitt | Zinkvitt | Zinkvitt, C.I. Pigment White 4 (77947), är ett vitt pigment som består av zinkoxid, ZnO. Zinkvitt introducerades om konstnärsfärg i slutet av 1700-talet. Under 1800-talet började det gradvis att ersätta blyvitt även i hantverksmåleriet, eftersom man insåg att blyvitt var giftigt. 1860 förbjöds blyvitt för invändigt måleri och zinkvitt blev det dominerande vita pigmentet tills det kring 1900-talets mitt fick ge plats för titanvitt. Inom hantverksmåleriet används det idag främst i linoljefärg för kulturhistoriskt värdefulla byggnader. | 0.5 | 350.500124 |
20231101.sv_367889_1 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Zinkvitt | Zinkvitt | Användning av zinkoxid är känd sedan första tiden e.Kr., men då endast i dess naturliga form. Redan då användes det som pigment i målarfärg, men på den tiden var zinkoxid en dyrbar bristvara. I slutet av 1700-talet lärde man sig att framställa zinkoxid industriellt; zinkoxidtillverkning i stor skala kom igång 1782 i en fabrik i Frankrike, varefter priset började sjunka. Det var dock impopulärt bland målare på grund av den långa torktiden i olja. Färgen torkar ytterst långsamt och tar många dagar innan det blir dammtorrt, och veckor innan det blir någorlunda hårt. År 1848 upptäckte dock en konstnär att torktiden kunde minskas väsentligt genom tillsats av torkmedel, så kallad sickativ, och därefter blev pigmentet allt vanligare i konstnärsfärger. Efter hand upptäcktes dock att oljemålningar blir sköra och lätt krackelerar av zinkvitt. | 0.5 | 350.500124 |
20231101.sv_367889_2 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Zinkvitt | Zinkvitt | Zinkvitt har god transparens, det vill säga det har, till skillnad från titanvitt, en låg täckkraft. Detta kan vara en fördel vid till exempel färgblandningar och lasering. Zinkvitt kan utan problem blandas med andra färger, och dess låga täckkraft gör att opaciteten då inte påverkas nämnvärt. | 0.5 | 350.500124 |
20231101.sv_367889_3 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Zinkvitt | Zinkvitt | Liksom titanvitt, kan zinkvitt orsaka en dragning åt blått i färgblandningar. Anders Zorn undvek helst att använda blått färgpigment, och fick istället fram en rökblå färgton genom att blanda elfenbenssvart med zinkvitt. | 0.5 | 350.500124 |
20231101.sv_367889_4 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Zinkvitt | Zinkvitt | Zinkvitt fungerar mycket bra i akrylfärg. Vid gouache-målning och akvarell används en vattenlöslig zinkvitt-pasta, som kallas kinesiskt vitt. | 1 | 350.500124 |
20231101.sv_367889_5 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Zinkvitt | Zinkvitt | Även om zinkvitt skyndar på torkningen av linoljefärg, så sker den ytterst långsamt jämfört med blyvitt. För att skynda på torkningen ersätter man vanligen en mindre del av linoljan med sickativ av något slag. | 0.5 | 350.500124 |
20231101.sv_367889_6 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Zinkvitt | Zinkvitt | En viss mängd zinkvitt i målarfärgen bidrar till att hämma mögeltillväxt, men det krävs tillägg av ytterligare fungicider för tillräcklig effekt. | 0.5 | 350.500124 |
20231101.sv_367889_7 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Zinkvitt | Zinkvitt | I konstnärsfärger med olja används ofta safflorolja, som inte har samma gulningstendens som den annars så vanliga linoljan. En nackdel med detta är att safflorolja har ännu längre torktid. | 0.5 | 350.500124 |
20231101.sv_367889_8 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Zinkvitt | Zinkvitt | I oljefärger har zinkvitt en tendens att bli skört och spricka, vilket kan ske redan inom några få år. En betydande mekanism bakom detta är en så kallad förtvålning, saponifiering. De oljor som används i färgerna består av olika triglycerider eller alkyder, och om zinket utsätts för fukt bildas zinkhydroxid, Zn(OH)2, som bryter dessa oljors esterbindningar, varpå zinksalter bildas med de fria fettsyrorna, ofta palmitinsyra och stearinsyra. Detta ger ett instabilt skikt, som i fukt är mjukt, och när det torkar är mycket sprött. Zinktvålen kan även ses som små korn i oljefärg som lagrats en längre tid. | 0.5 | 350.500124 |
20231101.sv_226900_2 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Nutid | Nutid | Samtidshistoria beskriver den historiska tidsram som är omedelbart relevant för nutiden. Denna historieskrivning är ett visst perspektiv på modern historia. | 0.5 | 350.016569 |
20231101.sv_226900_3 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Nutid | Nutid | "Nuet" väcker frågan: "Hur kommer det sig att alla kännande varelser upplever nu samtidigt?" Det finns inget logiskt skäl till varför detta skulle vara fallet och inget enkelt svar på frågan. | 0.5 | 350.016569 |
20231101.sv_226900_4 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Nutid | Nutid | Buddhismen och många av dess associerade paradigm betonar vikten av att leva i nuet – att vara fullt medveten om vad som händer, och inte dröja vid det förflutna eller oroa sig för framtiden. Detta betyder inte att de uppmuntrar hedonism, utan bara att konstant fokus på ens nuvarande position i rum och tid (snarare än framtida överväganden eller tidigare reminiscens) kommer att hjälpa en att lindra lidandet. De lär att de som lever i nuet är de lyckligaste. Ett antal meditativa tekniker syftar till att hjälpa utövaren att leva i nuet. | 0.5 | 350.016569 |
20231101.sv_226900_5 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Nutid | Nutid | Kristendomen ser på Gud som utanför tiden, och ur det gudomliga perspektivet aktualiseras dåtid, nutid och framtid i evighetens nu. Denna transtemporala uppfattning om Gud har sedan åtminstone Boethius föreslagits som en lösning på problemet med gudomlig förkunskap (det vill säga hur Gud kan veta vad vi kommer att göra i framtiden utan att vi är fast beslutna att göra det). Thomas av Aquino erbjuder metaforen om en väktare, som representerar Gud, som står på en höjd och ser ner på en dal till en väg där förfluten tid, nutid och framtid. Alla dessa är representerade av individerna och deras handlingar utsträckta längs dess längd, och alla är synliga samtidigt för Gud. Därför är Guds kunskap inte knuten till något särskilt datum. | 0.5 | 350.016569 |
20231101.sv_226900_6 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Nutid | Nutid | Den ursprungliga avsikten med diagrammet till högre var att skildra ett tredimensionellt objekt som har tillgång till det förflutna, nutiden och framtiden i nuet (fjärde dimensionen). | 1 | 350.016569 |
20231101.sv_226900_7 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Nutid | Nutid | Det följer av Albert Einsteins speciella relativitetsteori att det inte finns något sådant som absolut samtidighet. När man är noga med att operationalisera "nuet", följer det att de händelser som kan betecknas som "samtidiga" med en given händelse, inte kan stå i direkt orsak-verkan-relation. Sådana samlingar av händelser uppfattas olika av olika observatörer. När man istället fokuserar på "nu", uppfattas händelserna direkt, inte som ett minne eller en spekulation. Då tar "nu", för en given observatör, formen av observatörens tidigare ljuskon av orsakssamband till den händelsen. Varje händelse har dock en annan associerad ljuskon. | 0.5 | 350.016569 |
20231101.sv_226900_8 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Nutid | Nutid | Man måste dra slutsatsen att i relativistiska fysikmodeller finns det ingen plats för "nuet" som ett absolut element av verkligheten, utan man hänvisar bara till saker som är nära oss. Einstein formulerade detta som: "Människor som vi, som tror på fysik, vet att skillnaden mellan dåtid, nutid och framtid bara är en envist ihållande illusion". | 0.5 | 350.016569 |
20231101.sv_226900_9 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Nutid | Nutid | I den fysiska kosmologin uppskattas den nuvarande tiden i universums kronologi till 13,8 miljarder år efter singulariteten som bestämmer tidens pil. Den metriska expansionen av rymden existerar i den mörkerenergidominerade eran, efter att universums materiainnehåll blivit tillräckligt utspätt för att metrisk expansion ska domineras av vakuumenergi (mörk energi). Den existerar också i universums stellifera era (Big Chill), efter att superhopar har bildats (vid ungefär 5 miljarder år), men innan universums accelererande expansion tagit bort den lokala superhopen bortom den kosmologiska horisonten (vid cirka 150 miljarder år). | 0.5 | 350.016569 |
20231101.sv_226900_10 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Nutid | Nutid | I grammatik klassificeras handlingar enligt verbtiderna förflutna, nutida eller framtida. Nutid hänvisar till saker som just nu händer eller alltid är fallet. Exempelvis har meningen "hon går hem varje dag" verbet "går" i presens, eftersom det hänvisar till en handling som regelbundet inträffar under rådande omständigheter. | 0.5 | 350.016569 |
20231101.sv_107398_3 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Rymdfysik | Rymdfysik | Solvinden blåser genom hela solsystemet men böjs av när den kommer nära planeter med ett inre magnetfält, dvs Merkurius, jorden och de fyra jätteplaneterna. Runt planeten bildas då en sorts bubbla som solvinden inte når in i, en magnetosfär. Eftersom solvinden blåser med en hastighet som är både supersonisk, alltså snabbare än ljudhastigheten i plasmat, och super-Alfvénisk, vilket betyder att vindhastigheten också är snabbare än den andra relevanta signalhastigheten i plasmat, den för Alfvénvågor, så bildas en bogchock framför magnetosfären. | 0.5 | 349.623527 |
20231101.sv_107398_4 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Rymdfysik | Rymdfysik | I idealfallet når solvinden alltså inte in i en magnetosfär, vars plasma därför borde ha lägre täthet än solvinden. Med undantag av Merkurius har dock alla planeter i solsystemet som har en magnetosfär också en atmosfär, vars översta lager joniseras av solens UV-strålning och bildar ett plasmalager som kallas jonosfären, Utflöden från jonosfären förser magnetosfären med plasma, så att den inte är så tom som kunde förväntas. I en del områden flödar plasmat iväg mer eller mindre fritt, vilket ger mycket låg täthet i till exempel magnetosvansen. I andra områden fångas det utflödande jonosfärplasmat in av planetens magnetfält, och då blir plasmats täthet mycket större. Ett sådant område kallas en plasmasfär, och den kan i vissa fall (exempelvis Jupiter) bli så stor att den fyller nästan hela magnetosfären, medan den i andra fall (exempelvis jorden) fyller bara en liten bråkdel av magnetosfärens volym. | 0.5 | 349.623527 |
20231101.sv_107398_5 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Rymdfysik | Rymdfysik | En del solvindsplasma läcker ändå in i magnetosfären, bland annat genom en process som kallas rekonnektion då magnetfälten i solvinden och magnetosfären samverkar. Viktigare är att också energi läcker in, och detta energiflöde driver stora system av elektriska strömmar i en magnetosfär. Dessa strömmar är ytterst ansvariga för norrskenet. Energi kan också lagras upp som magnetisk energi i magnetosvansen, tills denna blir instabil av all upplagrad energi. Då frigörs den magnetiska energin i en geomagnetisk substorm, med bland annat grandiosa norrsken som vanlig följd. | 0.5 | 349.623527 |
20231101.sv_107398_6 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Rymdfysik | Rymdfysik | Planeter utan eget magnetfält har ingen magnetosfär, men har planeten ändå en atmosfär och därigenom också en jonosfär, som Venus och Mars, bildas ändå en liknande omgivning, med bland annat en bogchock som stoppar solvindsflödet innan det når planetens jonosfär. En himlakropp utan vare sig magnetfält eller atmosfär, som vår måne, är däremot direkt utsatt för solvinden. När månen är ute i solvinden (vilket den oftast är, även om den en stor del av tiden är inne i jordens magnetosfär) bildas ett nästan tomt område bakom den, dit solvinden inte når, Asteroider är också direkt utsatta för solvindens påverkan, och så är även kometer när de är så långt ut i solsystemet att de inte har någon välutbildad koma eller svans. När kometer kommer längre in i solsystemet och släpper ut allt mer gas på grund av solvärmen så joniseras en del av denna gas och bildar en sorts jonosfär som dock inte är bunden av kometens svaga tyngdkraft utan fortsätter att expandera och bildar kometens koma. Framför (och delvis i) koman bildas återigen en bogchock. Kometer uppvisar vanligen två (ibland tre) svansar, varav en (vitgulaktig) består stoft och gas medan den andra (oftast svagare, mer blåtonad, och mer "hårlikt" strukturerad) består av plasma. | 0.5 | 349.623527 |
20231101.sv_107398_7 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Rymdfysik | Rymdfysik | Långt ut i solsystemet, mer än 100 astronomiska enheter bort, möter solvinden plasmat mellan stjärnorna, det så kallade interstellära mediet. Här ligger heliopausen, solsystemets yttersta gräns, flankerad av chockvågor på båda sidor. | 1 | 349.623527 |
20231101.sv_107398_8 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Rymdfysik | Rymdfysik | Den största svenska forskningsenheten inom rymdfysik är Institutet för rymdfysik (IRF) med huvudkontor i Kiruna, en större forskningsavdelning i Uppsala och en mindre i Lund. Forskning i rymdfysik bedrivs även vid Kungliga Tekniska högskolan (KTH) i Stockholm och vid Umeå universitet. Forskarutbildning sker vid KTH samt (i samarbete med IRF) vid Uppsala, Umeå och Lunds universitet. | 0.5 | 349.623527 |
20231101.sv_107398_9 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Rymdfysik | Rymdfysik | Sveriges nordliga läge ger naturliga förutsättningar för markbaserade norrskensstudier. Detta kan ses som ursprunget till Sveriges starka forskningstradition inom ämnet. Anders Celsius (1701–1744), som var astronomiprofessor i Uppsala, upptäckte att norrskenet påverkar en magnetnål, och markbaserade magnetometrar är fortfarande viktiga instrument för rymdfysiken. Ett sekel senare blev Anders Ångström (1814–1874), som var fysikprofessor i Uppsala, pionjär för spektrometriska studier av norrskenet i det optiska området. Radiometoder är också mycket användbara, vilket idag bäst representeras av radaranläggningen EISCAT med antenner i Kiruna, Tromsø och Sodankylä samt på Svalbard. | 0.5 | 349.623527 |
20231101.sv_107398_10 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Rymdfysik | Rymdfysik | Det är dock byggandet av och analyserandet av mätningar från instrument i rymden som numera sysselsätter större delen av landets rymdfysiker. Denna utveckling började under 1960- och 1970-talen med användning sondraketer, främst för norrskensforskning. Sveriges första mätinstrument på en satellit byggdes av Kiruna Geofysiska Institut (numera Institutet för rymdfysik) och flögs på den europeiska rymdorganisationens (ESRO, numera ESA) första satellit, ESRO-1, år 1968. De två första svenska forskningssatelliterna, Viking (1986–1987) och Freja (1992–1995), var viktiga steg i den vidare utvecklingen, och möjliggjorde de svenska forskarnas senare deltagande i större internationella rymdprojekt. År 1989 nådde Sverige fram till en annan planet genom IRF:s instrument på de ryska Marssonderna Phobos-1 och Phobos-2. Numera bygger de tre forskargrupperna i Kiruna, Uppsala och Stockholm instrument som flygs på svenska och internationella rymdfarkoster runt jorden och till andra planeter, till exempel Cassini (runt Saturnus), Cluster (runt jorden), Mars Express, Venus Express, Chandrayaan-1, Rosetta, som den 6 augusti 2014 nådde fram till kometen 67P/Churyumov–Gerasimenko), samt MMS (runt jorden). | 0.5 | 349.623527 |
20231101.sv_107398_11 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Rymdfysik | Rymdfysik | Hannes Alfvén (1908–1995), som doktorerade vid Uppsala universitet och var verksam vid KTH under större delen av sin karriär, tilldelades 1970 Nobelpriset i fysik för sina ”grundläggande insatser och upptäckter inom magnetohydrodynamiken med fruktbärande tillämpningar inom olika områden av plasmafysiken”. | 0.5 | 349.623527 |
20231101.sv_82606_2 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Ankism | Ankism | Nostalgism (1987–), en riktning där historieberättandet, såväl som teckningarna, kännetecknas av försök till att återskapa den inom ankism äldre klassicismen. Teckningarna är dock något plattare och spretigare än vad som får ses som klassicistisk standard. Serierna domineras här ofta av Joakim von Anka och skrivs och tecknas uteslutande av Don Rosa. En typisk nostalgistisk serie är Vägen till Xanadu. | 0.5 | 349.599085 |
20231101.sv_82606_3 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Ankism | Ankism | Yngre nutidsankism (1995–), en riktning sprungen ur den tidiga nutidsankismen. Den yngre nutidsankismen delas in i två kategorier: figurmoderniteten (karaktärsmoderniteten) och situationsmoderniteten. Situationsmoderniteten kännetecknas av förekomsten av ett för vår tid typiskt attribut – maskin, plats eller företeelse – medan figurmoderniteten kännetecknas av förekomsten av nya rollfigurer. | 0.5 | 349.599085 |
20231101.sv_82606_4 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Ankism | Ankism | Ankistisk släktforskning är de mer eller mindre systematiska försöken att kartlägga familjeförhållandena mellan de fiktiva figurerna i Kalle Ankas universum. | 0.5 | 349.599085 |
20231101.sv_82606_5 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Ankism | Ankism | Släktförhållandena mellan Ankeborgs invånare har varit ett kärt samtalsämne bland världens ankister. Att försöka reda ut Kalles och de andra ankornas trassliga släktband är dock allt annat än lätt, och ett definitivt svar på frågan lär aldrig uppnås. | 0.5 | 349.599085 |
20231101.sv_82606_6 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Ankism | Ankism | Serieskaparna själva har oftast inte lagt ner så mycket möda på frågan. När den mest inflytelserike ankskaparen Carl Barks skapade nya figurer som Joakim von Anka och Alexander Lukas, presenterade han den förre som Kalles morbror och den senare som Joakims systers svägerskas son, och tillika Kalles kusin, men var därefter inte så noga med att hålla släktförhållandena i minnet. | 1 | 349.599085 |
20231101.sv_82606_7 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Ankism | Ankism | En skiss från 1950-talet som hittades bland Barks papper utarbetades 1981 av Mark Worden till ett släktträd som publicerades i olika skrifter (exempelvis Kalle Anka & c:o). Men det försök att systematisera anksläkten som nått störst framgång är det mer detaljerade träd som gjordes 1993 av anktecknaren, författaren och ankisten Don Rosa. Där lyckades han få med alla de släktingar på Kalles fars och mors sida som förutsätts, omnämns eller uppträder i Carl Barks serier. | 0.5 | 349.599085 |
20231101.sv_82606_8 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Ankism | Ankism | Den kanske mest iögonenfallande svårigheten för den som ämnar ägna sig åt ankistisk släktforskning är problemet att lokalisera alla föräldrar. Istället för barn förefaller det som om ankorna (och de flesta andra Disneyfigurer) får brorsöner (på engelska nephews, det vill säga brorsöner eller systersöner) och systerdöttrar (på engelska nieces, det vill säga brorsdöttrar eller systerdöttrar). På samma sätt verkar det som om man har kusiner istället för syskon. Att notera är att många språk, inklusive engelska, kan ha en vidare betydelse av ord som motsvarar kusin, morbror/farbror med flera. | 0.5 | 349.599085 |
20231101.sv_82606_9 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Ankism | Ankism | Försöken till att förklara varför det ser ut på detta sätt har varit många – bland annat att man inom Disneykoncernen ska ha velat tona ner allting som kan tänkas antyda att ankorna utövar sex. Troligast är dock förklaringen att det är smidigare att införa en farbror (som sedan lätt kan glömmas bort igen), istället för en pappa, när en äldre manlig släkting behövs för handlingen. Med ett mer indirekt föräldraansvar är det också lättare att acceptera de utbyten av elakheter, mellan Kalle och Knattarna och Kalle och Joakim, som vissa lustigheter bygger på. | 0.5 | 349.599085 |
20231101.sv_82606_10 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Ankism | Ankism | Ett fantasifullt ankistiskt försök till en inifrånförklaring till avsaknaden av föräldrar, som lyftes fram under 1970- och 1980-talen, var att ankornas nyvärpta ägg delades ut till en lämplig vuxen person innan de kläcktes. När ankungen väl var född, ansågs han eller hon då vara "brorson" eller "systerdotter" till målsmannen ("farbrodern" eller "mostern"); sålunda skulle det inte nödvändigtvis finnas några blodsband mellan "farbröder" och "brorsöner". | 0.5 | 349.599085 |
20231101.sv_171345_0 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Faithless | Faithless | Faithless är ett brittiskt band vars musik de själva beskriver som en mix av hiphop och dans. Medan de är mest kända för typiska danslåtar som "Insomnia", "God Is a DJ" och "We Come 1" så har de producerat album med många olika musikstilar. | 0.5 | 348.081113 |
20231101.sv_171345_1 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Faithless | Faithless | De tre huvudsakliga medlemmarna i Faithless är Maxi Jazz (Maxwell Fraser), Sister Bliss (Ayalah Deborah Bentovim) och Rollo (Rowland Constantine O'Malley Armstrong). Jazz är den som gör det mesta rappandet när det gäller texter med stark spirituellt eller socialpolitiskt innehåll. Bliss är den som skapar den mesta musiken, mycket på elektronisk väg men hon spelar också piano, fiol, saxofon och basgitarr. Rollo är ledaren och producenten i bandet. Sångerskan Pauline Taylor medverkar som vokalist i många av gruppens låtar. | 0.5 | 348.081113 |
20231101.sv_171345_2 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Faithless | Faithless | Förutom dessa tre huvudmedlemmar och den återkommande sångerskan så har gruppen använt sig av en gästartist till nästan varje album. Under de två första skivorna var Jamie Catto (James David Catto) den fjärde medlemmen i bandet, men han valde att sluta efter den andra skivan, Sunday 8PM. Till det tredje albumet, Outrospective så gjorde Zoë Johnston bandet sällskap. På nästa album, No Roots, så fyllde LSK (Leigh Stephen Kenny) platsen som bandmedlem nummer fyra. | 0.5 | 348.081113 |
20231101.sv_171345_3 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Faithless | Faithless | De har också haft flera artister som gjort enskilda låtar tillsammans med bandet. Förutom undantaget Rollos syster Dido (Dido Florian Cloud de Bounevialle O'Malley Armstrong) som spelade in sin första studiolåt tillsammans med Faithless. Sedan dess har hon hittills varit med på en låt på varje album: "Flowerstand Man", "Hem of His Garment", "One Step Too Far", "No Roots" och "Last This Day". | 0.5 | 348.081113 |
20231101.sv_171345_4 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Faithless | Faithless | Många trodde att bandet splittrades efter deras turné under mitten av 2005. Spekulationer som startade efter att Rollo hade skrivit: "We set out thinking it would be our last album, feeling maybe we have had our time in the sun". Men så blev det inte, utan snarare tvärtom när bandet presenterade en förlängning av sin pågående turné som därmed sträckte sig till december 2005. Därefter släppte bandet greatest hits-plattan Forever Faithless - The Greatest Hits, som tog sig till en förstaplats i Storbritannien. | 1 | 348.081113 |
20231101.sv_171345_5 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Faithless | Faithless | Efter detta samlingsalbum så kom studioalbumet To All New Arrivals som i sin tur ledde till både singelsläpp ("Bombs") och turné (The Bombs Tour). | 0.5 | 348.081113 |
20231101.sv_171345_6 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Faithless | Faithless | Faithless har släppt sex studioalbum med eget material. Man har nått allt högre positioner på album-topplistorna för varje nytt album. Från den första skivan Reverence som nådde plats 26 till No Roots som direkt tog sig upp till en förstaplacering. Eftersom de har tydliga dansrötter så har alla deras album följts upp av bonusskivor med mixar. | 0.5 | 348.081113 |
20231101.sv_171345_7 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Faithless | Faithless | Förutom den egna gruppen så engagerar sig medlemmarna i Faithless i andra artisters arbete. Sister Bliss är, som tidigare sagt, DJ och har länge själv drivit sin solokarriär i form av spelningar, mixat andras material och även medverkat i musikvideor som Paul Oakenfolds "Weekend". Maxi Jazz gav ut ett album innan Faithless bildades och jobbade tillsammans med bland andra Robbie Williams i projektet 1 Giant Leap. Rollo i sin tur startade bolaget Cheeky Records och har producerat musik åt många andra artister, inte minst två av hans systers album. | 0.5 | 348.081113 |
20231101.sv_171345_8 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Faithless | Faithless | Även som grupp mixar de andra artisters låtar. De har bland annat deltagit i kända mixade samlingsalbum som Back to Mine, som är en serie på över 20 skivor där en grupp åt gången mixar en skiva, och Renaissance 3D som är ett samarbete med nattklubben Renaissance, en klubb som turnerat över världen sedan 1991. | 0.5 | 348.081113 |
20231101.sv_79183_4 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Segmon | Segmon | Men BJ lät sig inte bevekas utan drog fram järnvägen via en enklare sträckning via Segermon, över Ekholmsjön och längs Tarmsälven. | 0.5 | 347.94955 |
20231101.sv_79183_5 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Segmon | Segmon | Man byggde emellertid en järnvägsstation vid Segermon för att Liljedahlsbolaget skulle kunna transportera ut sina produkter. | 0.5 | 347.94955 |
20231101.sv_79183_6 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Segmon | Segmon | Segermon bestod på den tiden endast av gårdarna Östra och Västra Segermon samt Valnäs med tillhörande torpställen. | 0.5 | 347.94955 |
20231101.sv_79183_7 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Segmon | Segmon | I december 1879 stod järnvägen klar och stationen kunde invigas. BJ tyckte emellertid att namnet Segermon var för långt, därför tog man helt enkelt bort två bokstäver, e och r, varvid namnet i fortsättningen blev Segmon. | 0.5 | 347.94955 |
20231101.sv_79183_8 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Segmon | Segmon | Liljedahls Glasbruk AB var inte bara ägare till glasbruket utan även till domäner som omfattade nästa halva Eds socken. | 1 | 347.94955 |
20231101.sv_79183_9 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Segmon | Segmon | Bruket började vid den här tiden gå allt sämre, så en smärre sensation var det när Borgviks AB, med major Larsson som disponent, 1903 förvärvade Liljedals Glasbruk AB. | 0.5 | 347.94955 |
20231101.sv_79183_10 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Segmon | Segmon | Anledningen till förvärvet var att komma över mark och skog intill Ransundet för att här kunna anlägga en massafabrik. | 0.5 | 347.94955 |
20231101.sv_79183_11 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Segmon | Segmon | Arbetet påbörjades 1905 och fabriken var klar för igångkörning 1907 under namnet Kyrkebyns Sulfit AB. | 0.5 | 347.94955 |
20231101.sv_79183_12 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Segmon | Segmon | 1920 försåldes både bruket och Borgviks AB till Billeruds AB. Detta skedde av en bulvan till Billerud eftersom major Larsson vägrade sälja till Billerud. När detta kom fram var kontraktet redan påskrivet och försäljningen gick ej att hindra. Billerud och Kyrkebyns bruk tillverkade sedan viskosmassa (silkesmassa) fram till nedläggningen 1979. | 0.5 | 347.94955 |