Datasets:

rasdani

/

cohere-wikipedia-2023-11-sv-1.5k-articles

like 0

20231101.sv_321967_7

https://sv.wikipedia.org/wiki/Pekingm%C3%A4nniskan

Pekingmänniskan

Det finns även ett antal olika teorier av vad som kan ha hänt, även sådana som säger att benen sjönk med det japanska skeppet Awa Maru 1945.

20231101.sv_321967_8

https://sv.wikipedia.org/wiki/Pekingm%C3%A4nniskan

Pekingmänniskan

På grund av att alla förkrigstida fynd i Zhoukoudian förlorades under färden till USA, har senare forskare fått förlita sig på existerande skrifter och modeller från de ursprungliga upptäckarna.

20231101.sv_321967_9

https://sv.wikipedia.org/wiki/Pekingm%C3%A4nniskan

Pekingmänniskan

Intilliggande fynd av djurrester och bevis på eld, verktygsanvändning och tillverkning användes för att stödja att Homo erectus var den första verktygsarbetaren. Analyserna av Pekingmänniskans lämningar ledde till slutsatsen att Zhoukoudian och Javafossilerna var exempel på samma breda steg på människans evolution. Detta är även Kinas kommunistiska partis officiella hållning.

20231101.sv_239584_0

https://sv.wikipedia.org/wiki/P%C3%A4lsfladdrare

Pälsfladdrare

Pälsfladdrare eller kaguanger (Dermoptera) är en ordning bland däggdjuren. Ordningen är monotypisk och omfattar bara en familj (Cynocephalidae), som i sin tur också är monotypisk, och alltså bara innehåller ett enda släkte (Cynocephalus, Boddaert, 1768). I detta släkte finns två arter, men för närvarande pågår diskussioner bland taxonomer om huruvida de båda arterna istället bör inordnas i varsitt, eget släkte.

20231101.sv_239584_1

https://sv.wikipedia.org/wiki/P%C3%A4lsfladdrare

Pälsfladdrare

Pälsfladdrare lever i Sydostasien. Arten malajisk pälsfladdrare (Cynocephalus variegatus eller Galeopterus variegatus) förekommer i Thailand, i Kambodja, i Vietnam, i Malaysia och i det västliga Indonesien och arten filippinsk pälsfladdrare (Cynocephalus volans) förekommer på sydliga öar av Filippinerna.

20231101.sv_239584_2

https://sv.wikipedia.org/wiki/P%C3%A4lsfladdrare

Pälsfladdrare

Längden för kroppen och huvudet ligger mellan 34 och 42 centimeter och vikten ligger mellan ett och två kilogram. Därtill kommer en 17 till 27 centimeter lång svans. Typiskt för dessa djur är den stora hudlapp som omger dem. Flygmembranen går från djurets nacke över fingrarnas och tårnas toppar fram till svansens spets och hjälper djuret att göra långa hopp. På ovansidan är flyghuden grå eller brun och har ljusare fläckar. Undersidan har en ljusare färg och inga fläckar. Extremiteterna är långa och smala och tårna bär vassa klor. Pälsfladdrare har 34 små tänder. Tandformeln är I 2/3, C 1/1, P 2/2, M 3/3. Alla framtänder i underkäken liknar tillsammans en hårkam i utseende. Det breda huvudet kännetecknas av korta öron och stora ögon. Honans två spenar ligger längre fram på bålen nära armhålorna.

20231101.sv_239584_3

https://sv.wikipedia.org/wiki/P%C3%A4lsfladdrare

Pälsfladdrare

Pälsfladdrare är specialiserade på liv i träd, och observeras nästan aldrig på marken. De förekommer i regnskog men även i parker som skapats av människor samt i trädodlingar. Pälsfladdrare hänger ofta på en gren med huvudet neråt och klättrar i detta läge långsamt framåt. När det är nödvändigt utbreder de sin flygmembran och hoppar en sträcka som kan uppgå till hundratjugo meter. Ett exemplar hamnade på en 10 till 12 meter lägre plats efter en glidflygning mellan två träd som var 136 meter ifrån varandra. Dessa djur är aktiva under natten, och sover under dagen i en hålighet i träd eller i träd med mycket löv. Huvudsakligen letar de ensamma efter föda, men ibland ser man en liten grupp djur i ett och samma träd.

20231101.sv_239584_4

https://sv.wikipedia.org/wiki/P%C3%A4lsfladdrare

Pälsfladdrare

Pälsfladdrare lever uteslutande av växtämnen, såsom löv, blommor, knoppar och frukter. Den filippinska pälsfladdraren har främst blad som föda.

20231101.sv_239584_5

https://sv.wikipedia.org/wiki/P%C3%A4lsfladdrare

Pälsfladdrare

Antagligen kan honor bli brunstiga oberoende av årstiden. Honan är dräktig i ungefär 60 dagar och föder därefter en unge (sällan två). Ungdjuret är mycket underutvecklat och bärs av honan i den sammanveckade hudlappen. Ofta sker en ny parning innan honan har slutat att ge di åt det äldre ungdjuret.

20231101.sv_239584_6

https://sv.wikipedia.org/wiki/P%C3%A4lsfladdrare

Pälsfladdrare

Pälsfladdrare blev kända för europeiska upptäcktsresande under 1600-talet. De omnämndes bland annat i ett verk av den holländska botanikern Jacobus Bontius. Detaljerade beskrivningar samt avbildningar i form av teckningar publicerades cirka 100 år senare, till exempel i Johann Christian Daniel von Schrebers verk Die Säugetiere in Abbildungen nach der Natur mit Beschreibungen. I epokens olika verk beskrevs pälsfladdrare som flygande varianter av katter, rävar eller viverrider och den vanligaste jämförelsen var som flygande lemurer.

20231101.sv_239584_7

https://sv.wikipedia.org/wiki/P%C3%A4lsfladdrare

Pälsfladdrare

För lantbrukare är pälsfladdrare som lever i deras plantager ett problem. Dessa djur går lätt att fånga på grund av deras vana att alltid gå samma väg. Det största hotet för pälsfladdrare består i avverkningen av deras levnadsområde. Arten C. volans var tidigare rödlistad av IUCN som sårbar (från 1996 till 2008) men har senare fått status som livskraftig. Arten C. variegatus förekommer i en större population och listas av IUCN som livskraftig, med anmärkningen att populationstrenden är minskande.

20231101.sv_239584_8

https://sv.wikipedia.org/wiki/P%C3%A4lsfladdrare

Pälsfladdrare

Länge var zoologerna oeniga om systematiken av pälsfladdrarna. De betraktades som släktingar till ordningen äkta insektsätare eller till ordningen fladdermöss. Idag vet man att de är nära släkt med primaterna inom Euarchonta. Fossil av dessa djur finns från epoken paleocen. Rester av en utdöd släkting, Planetetherium mirable, har även hittats Nordamerika.

20231101.sv_1035171_1

https://sv.wikipedia.org/wiki/E-postmarknadsf%C3%B6ring

E-postmarknadsföring

Vid marknadsföring via e-post så finns det både för- och nackdelar och det kompliceras ytterligare av att mottagaren och avsändaren uppfattar det olika. Den som använder sig av e-post som marknadsföringskanal har fördelen av att utskicken snabbt kommer fram till en låg kostnad. Samtidigt gör det att en mottagare kan uppleva att den ofta får (ibland oönskade) meddelanden från många avsändare. Mängden e-postmeddelanden kan upplevas som besvärande för mottagaren och det tar tid att gå igenom för att se om det är något önskat eller spam.

20231101.sv_1035171_2

https://sv.wikipedia.org/wiki/E-postmarknadsf%C3%B6ring

E-postmarknadsföring

En fördel för både mottagare och avsändare är att det går snabbt och enkelt att svara och få respons på erbjudanden. Avsändaren kan då lätt få återkoppling samtidigt som mottagaren lätt kan begära mer information. En annan fördel för både mottagare och avsändare är miljövinsten eftersom man sparar papper i förhållande till traditionell marknadsföring. Om mottagaren till meddelandet är positivt eller negativt ställd till budskapet har egentligen ingen betydelse, ett oönskat e-postmeddelande ger ändå inte upphov till något papper.

20231101.sv_1035171_3

https://sv.wikipedia.org/wiki/E-postmarknadsf%C3%B6ring

E-postmarknadsföring

Nackdelar som finns för sändaren är i övrigt att det kan göra att företaget uppfattas som oseriöst när det använder e-post i marknadsföring. Det är även omöjligt för avsändaren att formulera meddelandet så att det ser likadant ut för alla mottagare, ett problem som inte alls finns om man exempelvis väljer att skicka sitt budskap via traditionell post. Ett annat problem är att mottagaren ofta har spamfilter som sorterar bort misstänkt skräppost. Detta kan göra att även meddelanden som mottagaren kan vara intresserad av aldrig kommer fram.

20231101.sv_1035171_4

https://sv.wikipedia.org/wiki/E-postmarknadsf%C3%B6ring

E-postmarknadsföring

Massutskick av e-postmarknadsföring står för en mycket stor del av den totala volymen mejltrafik på internet, och ger en icke försumbar belastning och kostnad för internets infrastruktur.

20231101.sv_1035171_5

https://sv.wikipedia.org/wiki/E-postmarknadsf%C3%B6ring

E-postmarknadsföring

E-postmarknadsföring får endast skickas till mottagare som har gett sitt medgivande (även kallat opt-in). Konsumentverket säger bland annat:

20231101.sv_1035171_6

https://sv.wikipedia.org/wiki/E-postmarknadsf%C3%B6ring

E-postmarknadsföring

"Det är förbjudet att skicka obeställd e-postreklam till privatpersoner och enskilda firmor, men inte till aktiebolag, stiftelser och andra juridiska personer. Liknande regler gäller inom hela EU, både för e-postreklam, reklam via fax, sms, mms och automatiska uppringningar."

20231101.sv_1035171_7

https://sv.wikipedia.org/wiki/E-postmarknadsf%C3%B6ring

E-postmarknadsföring

Lagstiftaren ger alltså marknaden stor rörelsefrihet då det gäller att avgöra vad som är god marknadsföringsetik. Avsändaren får med sitt personliga mått av omdöme själv avgöra vilka personer på ett aktiebolag som man vill skicka sin e-postreklam till, vilket i sin tur inte ger mottagaren av reklamen något utrymme att inom lagens råmärken ha några synpunkter på detta, förutom rent personligt.

20231101.sv_1035171_8

https://sv.wikipedia.org/wiki/E-postmarknadsf%C3%B6ring

E-postmarknadsföring

Konsumentverket antyder på sin hemsida att e-postreklam kan anses tangera spam då besökarna ordagrant uppmanas att anmäla just e-postreklam (eller spam). Man anger dock inte vilken typ av e-postreklam det handlar om. Alltså om man menar e-postreklam till privatpersoner eller till aktiebolag, stiftelser eller juridiska personer. Uppmaningen borde därmed omfatta all e-postmarknadsföring där mottagaren inte anser att reklamen når upp till kriterier för vad som kan betraktas som god sed.

20231101.sv_1035171_9

https://sv.wikipedia.org/wiki/E-postmarknadsf%C3%B6ring

E-postmarknadsföring

Mottagaren bör ges möjlighet att kostnadsfritt och enkelt avregistrera sig från framtida e-postutskick (även kallat opt-out). Det bör också finnas en korrekt svarsadress som mottagaren kan svara till. Att svara på e-postmarknadsföring är dock förknippat med vissa risker eftersom oseriösa avsändare då får en indikation på att e-postadressen används av någon.

20231101.sv_424364_0

https://sv.wikipedia.org/wiki/CIELAB

CIELAB

CIELAB är en tredimensionell, ungefärligt jämnfördelad färgrymd, fastställd av Internationella belysningskommissionen (CIE) 1976, som bygger på ögats sätt att uppfatta färger genom att definiera färgen genom de tre koordinaterna L*, a*, b*:

20231101.sv_424364_1

https://sv.wikipedia.org/wiki/CIELAB

CIELAB

positivt a*-värde betecknar mängden magenta/rött som ingår i färgen, negativt a*-värde betecknar mängden grönt,

20231101.sv_424364_2

https://sv.wikipedia.org/wiki/CIELAB

CIELAB

L*, a* och b* kan även beräknas om till ljushet, kroma (även känt som mättnad, även om detta i vissa sammanhang kan ha en annan betydelse) och nyansvinkel/nyans, vilket i de flesta fall relaterar bättre till hur man normalt beskriver färger.

20231101.sv_424364_3

https://sv.wikipedia.org/wiki/CIELAB

CIELAB

CIELAB-koordinaterna kan beräknas utifrån det aktuella testobjektets tristimulusvärden X, Y, Z i relation till (som oftast) den aktuella ljuskällans tristimulusvärden Xn, Yn, Zn (där Yn = 100):

20231101.sv_424364_4

https://sv.wikipedia.org/wiki/CIELAB

CIELAB

Ungefärlig motsvarande kroma (eng. chroma, ) och nyans (som uttrycks som en nyansvinkel, eng. hue angle, ) för en viss kulör, kan beräknas utifrån CIELAB-värdena enligt nedan:

20231101.sv_424364_5

https://sv.wikipedia.org/wiki/CIELAB

CIELAB

0° (360°) motsvarar således nyansen som återfinns i a*-axelns positiva riktning (då b* är noll), 90° motsvarar b*-axelns positiva riktning (då a* är noll), 180° motsvarar a*-axelns negativa riktning (då b* är noll) och 270° motsvarar b*-axelns negativa riktning (då a* är noll).

20231101.sv_424364_6

https://sv.wikipedia.org/wiki/CIELAB

CIELAB

För akromatiska färger (d.v.s. vitt–grått–svart) gäller a* = 0 och b* = 0, varpå sådana färger saknar nyansvinkel.

20231101.sv_424364_7

https://sv.wikipedia.org/wiki/CIELAB

CIELAB

Skillnaden mellan två kulörer kan beräknas som skillnad i ljushet , skillnad i kroma , skillnad i nyansvinkel och skillnad i nyans () enligt nedan.

20231101.sv_424364_8

https://sv.wikipedia.org/wiki/CIELAB

CIELAB

Indexen 1 och 2 betecknar de två kulörer som ska jämföras. 1 motsvarar referensen och 2 det färgprov som ska jämföras mot referensen.

20231101.sv_485984_2

https://sv.wikipedia.org/wiki/Dartmoorponny

Dartmoorponny

Dartmoorponnyn liknar på flera sätt sin granne i norr, exmoorponnyn. De är helt säkert besläktade med varandra, men medan exmoorponnyn varit isolerad har dartmoorponnyn tillförts främmande blod och genom det fått en ridhästs långa linjer och rörelser. Dartmoorponnyns förflutna är dock något brokig men de anses härstamma från de hästar som fördes till Storbritannien av kelterna och sedan även under den romerska ockupationen.

20231101.sv_485984_3

https://sv.wikipedia.org/wiki/Dartmoorponny

Dartmoorponny

Under den industriella revolutionen från slutet av 1700-talet fram till mitten av 1800-talet led Dartmoorponnyerna av svår utavel med andra raser. Många Dartmoorponnyer korsades med de mycket mindre skotska Shetlandsponnyerna för att få fram lämpliga små ponnyer till gruvarbetena. Detta skedde bland annat genom att man helt enkelt släppte ut Shetlandsponnyerna på hedarna och de avkommor som inte användes fick gå kvar vilket ledde till att flera generationer av Dartmoorponnyerna influerades av inkorsningen. En del dartmoorponnyer korsades även med större arbetshästar och körhästar som Hackneyhästen, samt även Engelskt fullblod för att få fram transportdjur. Antalet renrasiga Dartmoorponnyer sjönk drastiskt. Inkorsningar i dartmooraveln blev allt vanligare i slutet av 1800-talet. Detta ledde även till att ridhästtypen av Dartmoor nästan helt försvann och man var tvungen att rädda rasen med hjälp av inkorsning med Welshponnyer, Fellponny och en poloponny vid namn Lord Polo.

20231101.sv_485984_4

https://sv.wikipedia.org/wiki/Dartmoorponny

Dartmoorponny

Då det inte fanns någon rasstandard eller gemensamt avelsmål bidrog detta också till oreda i aveln. Detta gällde dock inte endast dartmooraveln, och därför satte Polo och Ridponnyföreningen år 1898 upp lokala kommittéer för varje ponnyras. Kommittéerna skulle sätta upp en rasstandard och inleda stamboksavsnitt i föreningens stambok för sin respektive ras. Deras beskrivning av dartmoor var så gott som identisk med dagens ponny sånär som på höjden, vilken sänktes i början av 1920-talet. Nu fanns det hela tre större hjordar med vilda Dartmoorponnyer.

20231101.sv_485984_5

https://sv.wikipedia.org/wiki/Dartmoorponny

Dartmoorponny

Störst inflytande på Dartmoorponnyns utveckling hade en liten hingst vid namn Leat som var son till arabiskt fullblodssto vid namn Dwarka och en hingst som var korsning mellan hackneyhäst och dartmoor, född 1922. Dwarka hade fötts upp av miss Sylvia Calmady-Hamlyn som var hederssekreterare i Dartmoor Pony Society under 32 år. Leats dotter Juliet IV blev senare mor till den mest kände Dartmoorhingsten genom tiderna då hon betäcktes av en Welshhingst vid namn Dinarth Spark. Det lilla hingstfölet som föddes 1941 var helt svart och kallades Jude. I stort sett alla Dartmoorponnyer som registrerats kan spåras tillbaka till Jude.

20231101.sv_485984_6

https://sv.wikipedia.org/wiki/Dartmoorponny

Dartmoorponny

Under andra världskriget användes Dartmoorheden till militära övningar, vilket påverkade Dartmoorponnyerna så negativt att de var nära att dö ut. Några hängivna uppfödare valde dock ändå att satsa på Dartmoorponnyerna och lyckades rädda rasen från att helt dö ut. Även om det inte fanns några större vilda hjordar så satsade de privata stuterierna på rasen och denna uppfödning är idag det vanligaste sättet även om det idag finns några halvvilda ponnyer på hedarna.

20231101.sv_485984_7

https://sv.wikipedia.org/wiki/Dartmoorponny

Dartmoorponny

Under 1960-talet kom de första större importerna av Dartmoorponny till Sverige då Kolmårdens djurpark köpte in några hästar från Danmark. 1982 importerades den första hingsten och han godkändes till avel 1985 och samma år bildades Svenska Dartmoorsällskapet. Idag finns ca 300 dartmoorponnyer i Sverige.

20231101.sv_485984_8

https://sv.wikipedia.org/wiki/Dartmoorponny

Dartmoorponny

De vanligaste färgerna hos Dartmoorponnyn är brun, mörkbrun och svart, men det förekommer också skimmel och fux, nu har man även genom newtakes kunnat återfå färgen konstantskimmel in i rasen igen och på hedarna finns även skäckfärgade ponnyer. Tidigare har det funnits gulbrun och isabell, men dessa färger finns inte längre. Vita tecken är tillåtet, men de skall vara så små som möjligt. Den får högst ha en mankhöjd på 127 cm.

20231101.sv_485984_9

https://sv.wikipedia.org/wiki/Dartmoorponny

Dartmoorponny

Dartmoorponnyn ger ett välbalanserat intryck och har god resning, den skall vara byggd som en ridponny för barn, ha gott skelett och vara av god ponnytyp. Detta innebär att den har litet huvud med rak nosprofil, bred panna, små, spetsade öron, kraftig pannlugg och en vaken blick. Rasen har en välproportionerad, muskulös hals som inte får vara för tjock. Hingstar skall ha en liten "krök på nacken". Välutvecklad manke, medellång rygg, muskelfyllt, brett och sluttande kors samt väl ansatt svans. Väl liggande, långt bogparti, brett och djupt bröst, samt spänstig buk. Smäckra, starka, torra och välmusklade ben. Välskapta hovar med hårt hovhorn.

20231101.sv_485984_10

https://sv.wikipedia.org/wiki/Dartmoorponny

Dartmoorponny

Dartmoorponnyn är stark och härdig och har ett pålitligt lynne vilket gör den till en idealisk barnponny. Aktionen är ridhästaktig med mindre knäaktion än hos andra liknande ponnyraser. Rasen har stor hoppförmåga men är en riktig allroundponny som även kan köras. Fritt strövande hästar finns idag på Dartmoorheden, men ponnyerna föds även upp privat.

20231101.sv_470484_0

https://sv.wikipedia.org/wiki/Tygbl%C3%B6jor

Tygblöjor

Tygblöjor har historiskt varit de enda tillgängliga blöjorna. De gjordes ofta av linne, som veks och lades i en byxa, eller fästes mellan benen med remsor av tyg.

20231101.sv_470484_1

https://sv.wikipedia.org/wiki/Tygbl%C3%B6jor

Tygblöjor

I slutet av 40-talet kom cellstoff och 1955 Libero, den första engångsblöjan. Dessa påminde om stora dambindor och hölls på plats med en plastsnibb . Under 1980-talet blev tygblöjor åter mer och mer populära, kanske framförallt i miljömedvetenhetens fotspår. Det finns studier som jämför miljöavtrycket mellan tygblöjor och engångsblöjor och den generella slutsatsen är att de båda blöjtyperna påverkar miljön men på olika sätt . Tygblöjor kräver högre vattenåtgång och innebär mer vattenburet avfall på grund av tvättning medan engångsblöjor innebär högre råmaterialförbrukning och sophantering. Engångsblöjor är idag det vanligaste valet.

20231101.sv_470484_2

https://sv.wikipedia.org/wiki/Tygbl%C3%B6jor

Tygblöjor

Tygblöjor finns för barn i alla åldrar, liksom för vuxna. En tygblöja kan gärna användas för större barn som fortfarande kissar i sängen vid enstaka tillfällen, eftersom man då slipper förbruka en engångsblöja varje natt. Över tygblöjan kan en nylonbyxa eller en mer traditionell plastbyxa användas.

20231101.sv_470484_3

https://sv.wikipedia.org/wiki/Tygbl%C3%B6jor

Tygblöjor

Vikblöjor, prefold - påminner om forna tiders blöja, som viks och läggs i en byxa. Byxan kan vara av polyesterförstärkt tyg, ull eller fleece.

20231101.sv_470484_4

https://sv.wikipedia.org/wiki/Tygbl%C3%B6jor

Tygblöjor

Formsydda blöjor - Påminner till utseendet om engångsblöjor. Är gjorda i bomull, hampa, bambu eller blandningar av dessa material. Används tillsammans med ytterbyxa av fleece, ull eller PUL-laminerat polyestertyg,

20231101.sv_470484_5

https://sv.wikipedia.org/wiki/Tygbl%C3%B6jor

Tygblöjor

Fickblöjor, pocketblöjor - blöja med en ficka där ett eller flera inlägg kan placeras, som suger upp vått som gått igenom innertyget. Innertyget kan bestå av många olika material, men är ofta av något slags torrskikt (t.ex. fleece eller annat polyestermaterial). Yttertyget består ofta av PUL-laminerat polyestertyg, men kan även vara tillverkat i andra material.

20231101.sv_470484_6

https://sv.wikipedia.org/wiki/Tygbl%C3%B6jor

Tygblöjor

Allt-i-ett-blöjor - påminner mest om engångsblöjor, då alla delar sitter ihop i ett stycke. Består oftast av ett vattentätt PUL-laminerat yttertyg där det sitter fast uppsugande material på insidan, ofta i formen av en eller flera lösa tungor.

20231101.sv_470484_7

https://sv.wikipedia.org/wiki/Tygbl%C3%B6jor

Tygblöjor

Tygblöjor är betydligt dyrare än engångsblöjor vid inköpet – exempelvis kan en vikblöja för två- till fyraåring kosta 36 kronor styck, en modern fickblöja (pocketblöja) kostar normalt mellan 100 och 300 kronor, medan en engångsblöja kostar 1–3 kronor. Eftersom tygblöjorna användes gång på gång blir kostnaderna långsiktigt betydligt lägre med tygblöjor, ofta upp till flera tusen kronor över en blöjperiod. Tygblöjor har ofta ett relativt högt andrahandsvärde och säljs ofta vidare på nätet. Hanteringen kräver dock viss tid. En del småbarnsföräldrar tycker att tygblöjor är smidigt, medan andra tycker att det är opraktiskt vid exempelvis resor eller längre bortavaro från hemmet. Vissa familjer som använder tygblöjor kombinerar därför med engångsblöjor under resor och liknande. Att ha egen tvättmaskin eller god tillgång till allmän tvättstuga är ofta en förutsättning om man vill använda tygblöjor till sitt barn.

20231101.sv_470484_8

https://sv.wikipedia.org/wiki/Tygbl%C3%B6jor

Tygblöjor

När man använt blöjan lägger man den vanligtvis den i en hink utan vatten, låter stå högst tre dagar (då man fyller på med nya använda blöjor) och tvättar därefter. Det räcker med 60 grader, men ibland kan de köras i 90 grader, för att man ska vara säker på att det blir helt rent. Att tvätta på 40 grader anses inte göra blöjorna helt rena. Tumling gör blöjorna mjukare men minskar miljövinsten. Bäst är kanske att lufttorka som regel men köra dem i torktumlare någon gång för mjukhetens skull. Det är viktigt att inte använda mjukmedel, eftersom mjukmedel lägger sig som en hinna på tyget och gör att uppsugningen försämras; dessutom kan mjukmedlet reagera med urin och orsaka utslag.

20231101.sv_36312_1

https://sv.wikipedia.org/wiki/Abolition

Abolition

Förr utfärdades s.k. pardonsplakat av konungen - 46 gånger mellan 1631 och 1834 (varav tre gånger efter 1809). Dessa innebar amnesti eller abolition, eller båda i förening. I 26 § i 1809 års regeringsform angavs att "Konungen äger att i brottmål göra nåd, mildra livsstraff samt återgiva ära och till kronan förverkat gods". En liknande bestämmelse om att "Kongl. Maj:t allena tillkommer att göra Nåd, återgiva Ära, Lif och Gods i alla brott som ej uppenbarligen strida mot Guds klara ord" fanns i 9 § i 1772 års regeringsform. Karl XIII meddelade exempelvis ett plakat om alla som rymt från krigsmakten eller som olovligen begivit sig ur riket förskonades från straff under vissa villkor. Ordet amnesti användes först av Karl XIV Johan i det sista plakatet den 20 oktober 1834. Regeringen Hammarskjöld ansåg inte att Kungl. Maj:t hade rätt att "annorledes än genom nåd" efterskänka straff eller upphäva verkningarna av en straffdom, efter att socialdemokratiska partistyrelsen m.fl. sökt amnesti. Det var således oklart hur "göra nåd" i 1809 års regeringsform skulle tolkas.

20231101.sv_36312_2

https://sv.wikipedia.org/wiki/Abolition

Abolition

Abolition regleras idag i 12 kap. 9 § andra stycket regeringsformen och innebär "att vidare åtgärder för att utreda eller lagföra en brottslig gärning inte ska vidtas". Enligt Högsta förvaltningsdomstolen är abolition ingen rättighet för medborgarna, utan "bestämmelsen i 12 kap. 9 § andra stycket regeringsformen ger regeringen en fullständigt diskretionär rätt att avgöra om abolition ska beviljas". Regeringens beslut angående abolition kan därför inte vara föremål för rättsprövning.

20231101.sv_36312_3

https://sv.wikipedia.org/wiki/Abolition

Abolition

En kungörelse, SFS 1938:623, beslutad den 21 oktober 1938, löd på följande sätt: "Med anledning av internationell överenskommelse om nonintervention i Spanien har den 5 mars 1937 utfärdats lag (nr 61) angående åtgärder för att förhindra frivilligas deltagande i inbördeskriget i Spanien m.m., vilken lag jämlikt en av Kungl. Maj:t samma dag utfärdad kungörelse trätt i kraft den 7 mars 1937. Lagen skall enligt lag den 25 februari 1938 (nr 54) äga fortsatt giltighet till och med den 28 februari 1939 eller den tidigare dag Konungen förordnar. Enligt 1 § förutnämnda lag skall svensk medborgare, som tager värvning till krigstjänst i Spanien, straffas med fängelse i högst sex månader eller dagsböter. I anslutning till planer för hemsändandet av utländska frivilliga i det spanska inbördeskriget finner Kungl. Maj:t gott förordna, att den, som efter att före denna dag hava tagit värvning till krigstjänst i Spanien återvänder till Sverige, skall vara fri från åtal för brott varom ovan nämnts." Vissa ledamöter av konstitutionsutskottet kritiserade åtgärden, och framförde bl.a. att "ett abolitionsförfarande var direkt stridande mot lagens uttryckliga formulering och att amnesti i stället bort komma till användning".

20231101.sv_36312_4

https://sv.wikipedia.org/wiki/Abolition

Abolition

Ett annat beslut om abolition fattades 1954, efter att LKAB-anställda arbetare, enligt abolitionsbeslutet, "förövat brottslig gärning genom att de - i syfte att öka ackordsförtjänsterna - förfarit oriktigt vid vägningen av borttransporterat gråberg". Svenska Gruvindustriarbetareförbundet träffade ett avtal med Grängesbergskoncernens gruvförbund, om disciplinär påföljd för de fackligt anslutna arbetarna, och förbundet hemställde sedan till Kungl. Maj:t om abolition. Efter att riksåklagarämbetet och länsstyrelsen i Norrbottens län, och LKAB förklarat sig inte ha något att erinra emot förbundets framställning, beslutade Kungl. Maj:t om abolition "med hänsyn till de i detta fall föreliggande säregna förhållandena" och med beaktande av avtalet.

20231101.sv_36312_5

https://sv.wikipedia.org/wiki/Abolition

Abolition

1964 åkte många svenska kvinnor till kliniker i Polen för att få aborter utförda, eftersom abortlagen i Sverige var hårdare än den polska. Riksåklagaren inledde en förundersökning om fosterfördrivning, eftersom "en åtgärd i fosterfördrivande syfte riktad mot ett foster varmed svensk kvinna är havande innebär ett brott mot svenska intressen". Journalisten Hans Nestius ansågs ha anstiftat eller medhjälpt till brotten. Den 17 februari 1965 gjordes husrannsakan hos Nestius. På förslag av professorn i straffrätt Alvar Nelson beviljade Kungl. Maj:t kvinnorna och Nestius abolition den 25 februari 1965. Kungl. Maj:t beslutade att personer, vilka före den dagen förövat eller medverkat till straffbelagda gärningar genom att havandeskap avbrutits utom riket, skulle vara fria från åtal för dessa gärningar. Riksåklagaren tillstyrkte beslutet, och uttalade bl.a. följande: "Emellertid synes det förhålla sig så, att såväl de svenska kvinnor vilka i Polen erhållit abort, som de personer utanför denna krets, vilka förmedlat kontakter med polska läkare, handlat i den villfarelsen, att dylika aborter icke utgjorde straffbart förfarande enligt svensk lag. Med hänsyn härtill och till den inställning till åtal mot kvinnan själv, för vilken stadgandet i 3 kap. 11 § första stycket brottsbalken ger uttryck, kan det framstå som i viss mån inhumant, om åtal måste ske i anledning av redan företagna abortresor till Polen. Att saken ägnats så stor uppmärksamhet har medfört, att åklagarmaktens inställning till frågan om abortresornas laglighet blivit allmänt känd. Allmänpreventiva skäl synas därför knappast motivera åtal för redan begångna gärningar. På grund av det anförda finner sig ämbetet — även med beaktande av att abolitionsinstitutet bör komma till användning endast i utpräglade undantagsfall — kunna tillstyrka bifall till den gjorda framställningen". Konstitutionsutskottet uttalade bl.a.: "Uppenbart är emellertid, att abolition inte bör beslutas annat än i alldeles exceptionella fall. Vid prövningen av förevarande ärende från denna synpunkt har utskottet funnit sig inte ha anledning att framställa anmärkning mot att abolition beslöts beträffande de berörda kvinnorna, även om dessa enligt gällande rätt kunnat på annat sätt undgå påföljd". Utskottet uttalade även att beslutets omfattning "framstår som stötande för rättsmedvetandet" och att "de brister, varmed Kungl. Maj:ts beslut enligt utskottets mening är behäftat, kan ha berott på bristande omsorg vid ärendets beredning".

20231101.sv_36312_6

https://sv.wikipedia.org/wiki/Abolition

Abolition

1969 beslutade regeringen om abolition avseende två halvsyskon som levde ihop som man och hustru och hade barn ihop. Det har sagts att fallet utmärktes av ömmande omständigheter. Otukt mellan halvsyskon avkriminaliserades genom SFS 1973:648.

20231101.sv_36312_7

https://sv.wikipedia.org/wiki/Abolition

Abolition

Regeringen Palme beslutade år 1975 om abolition rörande de västtyska terrorister som deltagit i attacken mot den västtyska ambassaden i Stockholm.

20231101.sv_36312_8

https://sv.wikipedia.org/wiki/Abolition

Abolition

Hans Holmér sökte 1990 abolition när han åtalats för olovlig avlyssning i samband med utredningen av Palmemordet. Regeringen beviljade inte ansökan.

20231101.sv_36312_9

https://sv.wikipedia.org/wiki/Abolition

Abolition

Regeringen beslutade år 2011 att inte vidta någon åtgärd med anledning av en ansökan om abolition rörande brott mot en år 1762 utfärdad förordning "emot Adelig Sköld eller öpen Hjelms brukande af Ofrälse Män", som stadgar ensamrätt för adeln att ha "Adelig Sköld eller öpen Hjelm" i sitt sigill (se Adelsprivilegier i Sverige).

20231101.sv_1134466_0

https://sv.wikipedia.org/wiki/Annedalskyrkan

Annedalskyrkan

Annedalskyrkan är en kyrkobyggnad belägen i stadsdelen Änggården, Göteborgs kommun. Den tillhör Annedals församling i Göteborgs stift och Svenska kyrkan.

20231101.sv_1134466_1

https://sv.wikipedia.org/wiki/Annedalskyrkan

Annedalskyrkan

År 1900 tillsatte kyrkofullmäktige en beredning som 1901 föreslog en gemensam plan för nya kyrkobyggnader i staden. När församlingskyrkan i Annedal skulle byggas fanns två alternativa placeringar. Eftersom Änggården snart skulle bebyggas, menade de ansvariga att kyrkan "skulle få en central plats i församlingen." Göteborgs stadsfullmäktige beslutade därför att kyrkan skulle uppföras på den så kallade Carlsro-tomten. Man ansåg att ... belägenheten var fördelaktig, på en icke alltför hög, med ekar bevuxen bergsplatå invid den av spårvagn trafikerade vägen till Allmänna och Sahlgrenska sjukhuset.

20231101.sv_1134466_2

https://sv.wikipedia.org/wiki/Annedalskyrkan

Annedalskyrkan

Ursprungligen fick kyrkan inte kosta mer än 250 000 kronor. Trots att Wåhlins förslag kostade drygt 60 000 kronor mer än så, enades man om detta eftersom förslaget var "utförbart och välstuderat" samt "synnerligen tilltalande i snart sagt alla avseenden". Den anlitade byggmästaren Gustaf Pettersson fick tidigt ekonomiska problem och klarade inte entreprenadkontraktet, som då övertogs av byggmästare Nathan Persson.

20231101.sv_1134466_3

https://sv.wikipedia.org/wiki/Annedalskyrkan

Annedalskyrkan

Kyrkan uppfördes 1908-1910 efter ritningar av Theodor Wåhlin i en blandning av jugend och historiserande former från renässans och barock men även romansk och gotisk arkitektur. Byggnaden är ovanligt nog orienterad i norr och söder, med korutbyggnad i söder. Byggnadsmaterialet är gråbrunt så kallat Skrombergategel med omfattningar, lister och blinderingsliknande dekor i ljus, finhuggen granit. Koret är halvrunt avslutat, på den sydvästra sidan är en sakristia utbyggd. Mellan kor och långhus finns en större triumfbåge med flankerande kolonner. I den sydvästra kanten står ett klocktorn, prytt med en dekorativ huv, vilket utgör ett landmärke i staden. Exteriören är i stort sett oförändrad sedan byggnadstiden, så när som på taktäckningen.

20231101.sv_1134466_4

https://sv.wikipedia.org/wiki/Annedalskyrkan

Annedalskyrkan

Interiören är tvåskeppig, med ett huvudskepp och ett sidoskepp. Väggarna pryds med änglabilder. Vid renovering 1939 fick kyrkan en målad altartriptyk samt försågs med mittgång. Vid reparation av kyrktornet 1967 blev även dopkapellet ombyggt. Det målades om samt utrustades med altarring, predikstol och dopfunt. Interiören har en väl bevarad inredning i trä och sten. Endast dekorationsmålningarna på väggarna har överkalkats.

20231101.sv_1134466_5

https://sv.wikipedia.org/wiki/Annedalskyrkan

Annedalskyrkan

Bildhuggaren Frans Hausl från Malmö, tillverkade altaret, dopfunten och predikstolen i täljsten. Predikstolen har inskriptionen "Saliga äro de som höra Guds ord och gömma det". Altaret fick reliefer av de fyra evangelisternas symboler, av Alfa och Omega samt av Kristus monogram.

20231101.sv_1134466_6

https://sv.wikipedia.org/wiki/Annedalskyrkan

Annedalskyrkan

På kyrkans sydvästra vägg, vid dopaltaret, sitter en tavla som 1951 skänkts av Göteborgskonstnären Saga Walli och som föreställer Jesus med öppen famn.

20231101.sv_1134466_7

https://sv.wikipedia.org/wiki/Annedalskyrkan

Annedalskyrkan

År 1971 fick kyrkan ett hundratal reliefplattor, skulpturer i trä och terrakottafigurer med bibliska motiv utförda och donerade av Magnus Jensen.

20231101.sv_1134466_8

https://sv.wikipedia.org/wiki/Annedalskyrkan

Annedalskyrkan

Den ersattes 1958 av ett instrument från Hammarbergs Orgelbyggeri AB som även innehåller äldre pipmaterial. Den utökades 1978 av A. Mangusson Orgelbyggeri AB och har omdisponerats ett flertal gånger. Orgeln har 34 stämmor fördelade på tre manualer och pedal.

20231101.sv_140226_2

https://sv.wikipedia.org/wiki/Monstrans

Monstrans

Den lutherska synen innebär att de konsekrerade nattvardsgåvorna är både Kristi kropp och blod samtidigt som de fortfarande också är bröd och vin: något som man menar stämmer överens med läran om Kristi två naturer - denna lutherska syn beskrivs i konsubstatiationsläran.

20231101.sv_140226_3

https://sv.wikipedia.org/wiki/Monstrans

Monstrans

Att brödet och vinet är Kristi kropp och blod är varken enligt romersk-katolsk, östligt ortodox eller luthersk lära bara en andlig eller symbolisk verklighet, utan en substantiell och materiell verklighet. Det är detta som kallas för realpresens: Jesu verkliga och fysiska närvaro i eukaristin. På grund av denna tro kan de konsekrerade elementen vara föremål för samma tillbedjan och vördnad som tillkommer Kristus.

20231101.sv_140226_4

https://sv.wikipedia.org/wiki/Monstrans

Monstrans

Eftersom man tror att Kristus är närvarande i eukaristin verkligen och substantiellt kan det i monstransen reserverade sakramenten fungera som en fokuseringspunkt för tillbedjan. Vid eukaristisk tillbedjan är sakramentet utställt i monstransen, ofta placerad på altaret. När sakramentet inte är utställt är det reserverat i ett tabernakel, för att sedan konsumeras vid nästa mässtillfälle.

20231101.sv_140226_5

https://sv.wikipedia.org/wiki/Monstrans

Monstrans

Vid gudstjänst med sakramental välsignelse (benediktion) välsignar prästen församlingen med eukaristin reserverad i monstransen. Denna välsignelse skiljer sig från den vanliga välsignelsen utförd av prästen, eftersom den anses vara Kristi egen välsignelse. Monstransens utställande vid en sådan sakramentsandakt är traditionellt ackompanjerad av sång och då särskilt hymnen "Tantum Ergo Sacramentum".

20231101.sv_140226_6

https://sv.wikipedia.org/wiki/Monstrans

Monstrans

Monstransen har en väldigt genomtänkt design, den vanligaste modellen är den med solstrålar krönt med ett kors. Den är oftast tillverkad för hand i guld eller annan ädelmetall, ibland bara av förgylld metall, och dekorerad med fina detaljer. I solstrålarnas mitt är det runda glaset placerat, genom vilket det heliga sakramentet kan beskådas. Bakom detta glas finns placerad en månskärsformad behållare i glas eller förgylld metall, kallad "luna" (latin ’måne’), där den konsekrerade oblaten/hostian placeras. Denna kan sedan tillsammans med oblaten placeras i en stående pyxis i tabernaklet. I äldre tider var monstransen ibland formad som ett litet skrin av olika form och storlek.

20231101.sv_140226_7

https://sv.wikipedia.org/wiki/Monstrans

Monstrans

Prästen vidrör aldrig monstransen med bara händer när denna inrymmer Kristi kropp. I vördnad använder han därför ett humeralvelum, ett brett tygband som täcker hans skuldror (latin ’humera’) med fickor för händerna (se bild till höger).

20231101.sv_140226_8

https://sv.wikipedia.org/wiki/Monstrans

Monstrans

I protestantiska kyrkor, särskilt i reformerta samfund, förekommer inte monstranser med hänvisning till att det inte finns belägg för dessa i Bibeln.

20231101.sv_140226_9

https://sv.wikipedia.org/wiki/Monstrans

Monstrans

Enligt den reformerta tolkningen av De tio budorden bryter också tillbedjan av nattvardsbrödet i monstransen mot det andra budordet (Andra Moseboken 20:4: "Du skall inte göra någon avbild eller bildstod...Du skall inte tillbe dem...").

20231101.sv_140226_10

https://sv.wikipedia.org/wiki/Monstrans

Monstrans

Synen på tillbedjandet av nattvardsbrödet som något i Bibeln förbjudet går också tillbaka till den reformerta nattvardssyn som förnekar realpresensen.

20231101.sv_699763_2

https://sv.wikipedia.org/wiki/Maneki-neko

Maneki-neko

Maneki-nekos resta tass symboliserar olika saker. Om katten har vänster tass rest, sägs det att den kallar till sig kunder. Om den har höger tass rest, sägs det att den kallar till sig pengar och tur. Det finns även varianter med båda tassarna resta, vilket symboliserar beskydd av hemmet eller företaget. Tassens höjd har också betydelse. Ju högre tassen är rest, desto mera tur bringar katten, eller desto längre bortifrån kommer lyckan. Det finns de som tror att maneki-nekos gest har att göra med det sätt som katter tvättar sig i ansiktet på.

20231101.sv_699763_3

https://sv.wikipedia.org/wiki/Maneki-neko

Maneki-neko

Maneki-neko förekommer i många olika färger. Den traditionella sköldpadd- och vita färgen har över årens gång blivit till alla möjliga färger och nyanser - allt från vita och svarta till lila och gröna katter. Maneki-neko finns i många olika designer och former, allt från de klassiska till moderna, såväl massproducerade som unika. Vissa av färgerna kan ha speciella betydelser.

20231101.sv_699763_4

https://sv.wikipedia.org/wiki/Maneki-neko

Maneki-neko

Den klassiska maneki-neko-färgen och även den färg som anses allra mest lyckobringande. Den här katten är vit med svarta fläckar kantade med brunt. Denna färg har varit populärast mycket länge och ansedd som tursam runt hela världen. Sköldpaddsfärgade hannar anses extra tursamma, eftersom hannens genetiska anlag har mycket små chanser att bli sköldpaddsfärgade och det finns mycket, mycket få sådana i världen.

20231101.sv_699763_5

https://sv.wikipedia.org/wiki/Maneki-neko

Maneki-neko

Denna färg sägs jaga bort ondska och negativitet. Den är ibland kopplad till god hälsa, men det är inte ofta. Dessa maneki-neko sägs skydda mot förföljare och har blivit populära bland kvinnor.

20231101.sv_699763_6

https://sv.wikipedia.org/wiki/Maneki-neko

Maneki-neko

Den rosa maneki-nekon är relativt ny, men den har blivit populär på sistone och symboliserar kärlek.

20231101.sv_699763_7

https://sv.wikipedia.org/wiki/Maneki-neko

Maneki-neko

Gröna maneki-neko är ganska ovanliga men när de dyker upp symboliserar de hälsa och akademiska triumfer/studier.

20231101.sv_699763_8

https://sv.wikipedia.org/wiki/Maneki-neko

Maneki-neko

Det finns ett flertal andra färger som inte behöver ha någon speciell betydelse utan enbart är dekorativa.

20231101.sv_699763_9

https://sv.wikipedia.org/wiki/Maneki-neko

Maneki-neko

Maneki-neko har ofta en haklapp samt ett halsband med pingla kring halsen och håller även ibland i någonting annat speciellt. Vanligt är att maneki-neko håller i ett guldmynt med japanska skrivtecken, en Ōban. Dessa symboliserar de gamla mynten från Japans Edoperiod. Ett sådant mynt var i verkligheten värt en ryo, en gammal och mycket högt värderad valuta. Maneki-nekos koban är värt hela tio miljoner ryo (千万両). Moderna maneki-neko kan hålla i allt möjligt, från kristallkulor till magiska pengasläggor.

20231101.sv_699763_10

https://sv.wikipedia.org/wiki/Maneki-neko

Maneki-neko

Maneki-nekon är oftast gjord av porslin eller keramik. Maneki-neko är även populära som spargrisar. I Okayama finns ett museum tillägnat maneki-nekon med mer än 700 statyer från olika tidsåldrar.

20231101.sv_2800_0

https://sv.wikipedia.org/wiki/Stumholmen

Stumholmen

Stumholmen är en ö belägen öster om Trossö, ingående i Karlskrona tätort. Den fick redan i befästningsplanen från 1683 rollen som produktions- och provianteringsområde med verkstäder och förråd. Att området upplevs idag som en enda ö är resultatet av utfyllnader mellan Stumholmen, Laboratorieholmen och Bastion Kungshall. Här finns militära byggnader från 1700-talet och fram till 1950-talet.

20231101.sv_2800_1

https://sv.wikipedia.org/wiki/Stumholmen

Stumholmen

Stumholmen var en stor militär arbetsplats till och med 1970-talet men är numera ett civilt område. Bebyggelsen kompletterades i början av 1990-talet med flerbostadshus. Bland de verksamheter som finns på Stumholmen finns bland annat Marinmuseum, öppnat 1997, med samlingar och utställningar kring örlogsflottan och varvet, samt en världsarvsportal, Kustbevakningen med sitt operativa centrum samt Hyper Island.

20231101.sv_2800_2

https://sv.wikipedia.org/wiki/Stumholmen

Stumholmen

Marinmuseum i Karlskrona är ett statligt museum med inriktning på Sveriges sjöförsvar och här berättas den svenska marinens historia. Grunden till museet lades redan 1752 när kung Adolf Fredrik instiftade flottans modellkammare där man främst samlade de skeppsmodeller som framställdes av varje fartyg.

20231101.sv_2800_3

https://sv.wikipedia.org/wiki/Stumholmen

Stumholmen

1953 till 1997 låg Marinmuseum i före detta Skeppsgossekasernen utanför örlogshamnen, sedan juni 1997 finns museet på ön Stumholmen i centrala Karlskrona. Marinmuseum ingår i Statens maritima och transporthistoriska museer (SMTM) tillsammans med Vasamuseet, Vrak - Museum of Wrecks och Sjöhistoriska museet i Stockholm, samt Järnvägsmuseum i Gävle.

20231101.sv_2800_4

https://sv.wikipedia.org/wiki/Stumholmen

Stumholmen

Kronobageriet byggdes under 1730-talet i tre våningar. Här bakades hårda knaks för sjöresorna och mjuk ankarstock för folket i land. Mjölskutorna med rågmjöl från Lyckeby kronokvarn lade till precis intill bageriet. Huset byggdes om 1908 då det höjdes med en våning och användes som beklädnadsförråd. Fasaden har fått behålla sin sträva arkitektoniska utformning, samtidigt som Kronobageriet på 1990-talet inreddes till flerbostadshus.

20231101.sv_2800_5

https://sv.wikipedia.org/wiki/Stumholmen

Stumholmen

Ett corps de garde är en av de första byggnaderna som möter besökaren efter Stumholmsbron. Det är en av landets få bevarade vaktbyggnader från 1700-talet.

20231101.sv_2800_6

https://sv.wikipedia.org/wiki/Stumholmen

Stumholmen

Slup- och barkasskjulet är en av Karlskronas märkligaste byggnader. Den uppfördes vid 1780-talets mitt för vinterförvaring av flottans mindre båtar. Markens lutning har tagits tillvara för att få naturliga slipar. Husets fascinerande takkonstruktion är sammansatt av tio sadeltak som korsar varandra. Därigenom bildas 16 brunnar för regnvattnet, som samlades upp i tunnor. Byggnaden används än idag för förvaring av båtar.

20231101.sv_2800_7

https://sv.wikipedia.org/wiki/Stumholmen

Stumholmen

Västra villan byggdes på 1700-talet på Vämö. Ursprungligen var den en våning och inrymde "Hvite krog". På 1920-talet flyttades byggnaden till Stumholmen och byggdes om till ett bostadshus med två våningar.

20231101.sv_2800_8

https://sv.wikipedia.org/wiki/Stumholmen

Stumholmen

Beklädnadsverkstaden byggdes 1921 och inrymde Marinens centrala beklädnadsverkstad, som blev en förebild för liknande industrier i övriga Europa. Den är ett exempel på industriarkitektur från 1920-talet med tydliga klassicistiska drag och innehåller numera bostadslägenheter.

20231101.sv_5125_2

https://sv.wikipedia.org/wiki/1520

1520

6 mars – De svenska rådsaristokraterna sluter stillestånd med danskarna i och med dagtingan i Uppsala. Häri erkänns Kristian II som Sveriges kung sedan han har utlovat full amnesti och återlämnat erövrade borgar. Stureanhängarnas slott erövras och plundras. Kristian tar Stegeborgs och Västerås fästningar.

20231101.sv_5125_3

https://sv.wikipedia.org/wiki/1520

1520

31 maj – Gustav Eriksson (Vasa) återvänder till Sverige från Lübeck och landstiger vid Stensö udde utanför Kalmar (som belägras av danskarna).

20231101.sv_5125_4

https://sv.wikipedia.org/wiki/1520

1520

7–24 juni – Mötet i Guldbrokadslägret äger rum mellan Henrik VIII av England och Frans I av Frankrike.

20231101.sv_5125_5

https://sv.wikipedia.org/wiki/1520

1520

5 september – Svenskarna och danskarna kommer äntligen överens, om att allting skall vara glömt, alla fångar och upprorsmän skall släppas och få amnesti. Kristina Nilsdotter (Gyllenstierna) skall få Hörningsholm och hela Muskö i förläning; hon lovas dessutom Tavastehus slott i Finland. Därmed har Stockholms stad och slott kapitulerat för danskarna, i och med Stockholms dagtingan.

20231101.sv_5125_6

https://sv.wikipedia.org/wiki/1520

1520

7 september – Kristian II håller sitt intåg i Stockholm. Alla kyrkklockor ringer och man andas ut, det är fred.

20231101.sv_5125_7

https://sv.wikipedia.org/wiki/1520

1520

Oktober – Kristian II utverkar att den svenska kungakronan skall gå i arv inom hans ätt. Han återinsätter också Gustav Trolle som svensk ärkebiskop.

20231101.sv_5125_8

https://sv.wikipedia.org/wiki/1520

1520

4 november – Kristian II kröns till svensk kung av den återinsatte ärkebiskopen Gustav Trolle, varvid flera personer, däribland Sören Norby, Berend von Mehlen och Otto Krumpen, dubbas till riddare.