_id
stringlengths 16
22
| url
stringlengths 32
73
| title
stringlengths 1
38
| text
stringlengths 100
3.68k
| score
float64 0.5
1
| views
float64 348
13.1k
|
|---|---|---|---|---|---|
20231101.sv_212026_6 | https://sv.wikipedia.org/wiki/NCB | NCB | 1961 köpte NCB Sandvikens sulfatfabrik i Kramfors av Graningeverken för 47 miljoner kronor samt massa- och pappersbruket i Hörnefors från MoDo för 57 miljoner kronor sommaren 1961. | 0.5 | 390.473406 |
20231101.sv_212026_7 | https://sv.wikipedia.org/wiki/NCB | NCB | Genom dessa förvärv fick NCB en stor bredd i verksamheten med tillverkning av papper, massa, spånskivor, plywood, sågade varor och trähus. | 0.5 | 390.473406 |
20231101.sv_212026_8 | https://sv.wikipedia.org/wiki/NCB | NCB | Under 1971 stod det klart att lagren ökade oroväckande vid massafabrikerna. 1972 försvagades marknaden för massa vilket försämrade likviditeten för alla svenska massabolag. För NCB försvårades detta eftersom bolaget inte hade någon stark bank bakom sig. LRF ställde upp med borgen på 25 miljoner kronor 1971 och följande år 20 miljoner kronor. | 0.5 | 390.473406 |
20231101.sv_212026_9 | https://sv.wikipedia.org/wiki/NCB | NCB | 1974 blev ett bra år för den svenska skogsindustrin och NCB kunde fortsätta köpa företag. 1974 köptes Edsbyns träförädling i Edsbyn med en såg och en spånskivefabrik. På hösten 1974 köptes småhustillverkaren Elementhus i Mockfjärd för 110 miljoner kronor. 1975 köptes en fabrik för plywoodskivor i Johannedal från SCA för 15 miljoner kronor. | 0.5 | 390.473406 |
20231101.sv_505476_0 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Hessematris | Hessematris | En funktions hessematris, alt. hessian, är en kvadratisk matris innehållande funktionens alla partiella andraderivator. | 0.5 | 386.87076 |
20231101.sv_505476_1 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Hessematris | Hessematris | Låt vara en funktion med existerande andraderivator. Då kan funktionens partiella andraderivator ordnas i funktionens hessian enligt: | 0.5 | 386.87076 |
20231101.sv_505476_2 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Hessematris | Hessematris | Låt funktionen vara en funktion med (åtminstone) kontinuerliga tredjederivator i den öppna mängden M, och antag att punkten (a, b) tillhör M. Då ser taylorutvecklingen kring denna punkt ut enligt följande: | 0.5 | 386.87076 |
20231101.sv_505476_3 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Hessematris | Hessematris | viktig för att avgöra om punkten (a, b) är lokalt maximum, lokalt minimum eller ingetdera. Denna term ger den kvadratiska formen. Genom att ordna termernas koefficienter (de partiella andraderivatorna) i en symmetrisk matris, | 0.5 | 386.87076 |
20231101.sv_505476_4 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Hessematris | Hessematris | kan man ta fram matrisens egenvärden, och med hjälp av dessa också hur funktionen beter sig kring punkten (a, b) (se längre ner). Matrisen är, som synes, funktionens hessian. | 1 | 386.87076 |
20231101.sv_505476_5 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Hessematris | Hessematris | För en funktion av n variabler fungerar det på liknande sätt. Där erhålls den kvadratiska formen för en funktion kring punkten enligt | 0.5 | 386.87076 |
20231101.sv_505476_6 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Hessematris | Hessematris | Vid funktionsstudier kan det vara av intresse att veta till exempel om funktionen är konvex eller konkav. | 0.5 | 386.87076 |
20231101.sv_505476_7 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Hessematris | Hessematris | Vi antar att funktionen av flera variabler, är en två gånger deriverbar funktion definierad på en konvex mängd M. Då gäller att : | 0.5 | 386.87076 |
20231101.sv_505476_8 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Hessematris | Hessematris | För att avgöra hessianens teckenkaraktär kan man undersöka hessianens egenvärden. Genom att lösa sekularekvationen | 0.5 | 386.87076 |
20231101.sv_1104538_2 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Memoria | Memoria | Quintilianus hävdar att utantillinlärning endast ska ske med redan framförda tal. Att lära sig andras tal, bevingade uttryck och ordspråk gav talaren ett rikare ordförråd och talaren ett större tillfälle att finna och träffa kairos. | 0.5 | 386.699057 |
20231101.sv_1104538_3 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Memoria | Memoria | Det finns många teorier om hur ett gott minne bör införskaffas. Det som är mest spektakulärt är medeltidens munkar som trodde och ansåg att intag av mat samtidigt som man läste in sin text var den bästa kombinationen för att minnas. | 0.5 | 386.699057 |
20231101.sv_1104538_4 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Memoria | Memoria | Idag är vi inte lika bundna av att kunna tal utantill, men varje professionell talare vet att ett tal blir bättre om man pratar fritt och inte är bunden till ett manus, därför är det fortfarande aktuellt att man tar hjälp av olika minnestekniker för att möjliggöra inlärningen. Ju vanare talare man är desto bättre blir man på att lära sig tal utantill, men även en van talare bör öva inför ett nytt framförande. Det kan finnas speciella passager eller stilfigurer i ett tal som är extra viktiga eller svåra att memorera och därför kräver övning. Ju mer man övar desto lättare blir det att använda sig av olika minnestekniker. | 0.5 | 386.699057 |
20231101.sv_1104538_5 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Memoria | Memoria | Initialförkortningar: Man skapar ord som består av begynnelsebokstäverna i talets viktigaste delar och kan då komma ihåg talet genom att minnas vad förkortningarna står för. | 0.5 | 386.699057 |
20231101.sv_1104538_6 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Memoria | Memoria | Bilder: Man skapar mentala bilder som representerar huvudpunkterna i talet, för att komma ihåg talets ordning kan man göra en berättelse av bilderna. | 1 | 386.699057 |
20231101.sv_1104538_7 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Memoria | Memoria | Platser: Precis som föregående, men istället för bilder kopplar man ihop huvudpunkterna med platser, det kan vara rum i ett hus som man går igenom för att komma ihåg hela talet. | 0.5 | 386.699057 |
20231101.sv_1104538_8 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Memoria | Memoria | Disposition: Disponera talet logiskt och dela upp talet i olika delar. Istället för att memorera ett helt tal kan man då memorera en del i taget. | 0.5 | 386.699057 |
20231101.sv_1104538_9 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Memoria | Memoria | Stödord: Är man osäker och har svårt för att memorera ett helt tal kan man skriva ner några stödord och ta med sig under framförandet. Det är då viktigt att hålla sig till stödord så att man inte riskerar att läsa hela meningar innantill, dessutom bör man tänka på att inte använda papper som prasslar eller på något sätt får publiken att tänka på pappret och inte talaren. | 0.5 | 386.699057 |
20231101.sv_1104538_10 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Memoria | Memoria | Hellspong, Lennart (2004), Andra upplagan, Konsten att tala – Handbok i praktisk retorik, Lund: Studentlitteratur. | 0.5 | 386.699057 |
20231101.sv_869988_3 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Kvinnohistoria | Kvinnohistoria | Idag har begreppet kvinnohistoria allt oftare ersatts av begreppet genushistoria. Man menar att det inte ”bara” är den kvinnliga underordningen som ska sättas i fokus, utan lika mycket den manliga överordningens historier: maktens organisation, idéhistoria och praktik. | 0.5 | 386.505441 |
20231101.sv_869988_4 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Kvinnohistoria | Kvinnohistoria | Den amerikanska radikalfeministen Robin Morgan ges äran av att ha myntat uttrycket herstory i boken Sisterhood is Powerful (1970): | 0.5 | 386.505441 |
20231101.sv_869988_5 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Kvinnohistoria | Kvinnohistoria | Kvinnohistoria i Sverige har rötter tillbaka till sent 1950-tal. År 1958 grundades Kvinnohistoriskt arkiv, numera KvinnSam, i Göteborg av Eva Pineus som ett privat initiativ (först 1971 införlivades det i Göteborgs universitet). Där utgavs år 1960 den första svenska avhandlingen inom kvinnohistoria, Gunnar Qvists Kvinnofrågan i Sverige 1809-1846 : studier rörande kvinnans näringsfrihet inom de borgerliga yrkena. | 0.5 | 386.505441 |
20231101.sv_869988_6 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Kvinnohistoria | Kvinnohistoria | Under 1970-talet började svenska historiker bedriva kvinnohistorisk forskning i större skala. Tidiga publikationer var Gunhild Kyles avhandling Svensk flickskola under 1800-talet (1972) och Gunnar Qvists Statistik och politik. Landsorganisationen och kvinnorna på arbetsmarknaden (1973). De kvinnohistoriska undersökningarna behandlade ofta ekonomiska villkor i arbetslivet. Framåt slutet av 1980-talet övergick svensk kvinnohistorisk forskning i genushistoria. Yvonne Hirdmans uppmärksammade artikel Genussystemet : reflexioner kring kvinnors sociala underordning (i Kvinnovetenskaplig tidskrift 1988) introducerade begreppet genus för svensk historisk forskning. | 0.5 | 386.505441 |
20231101.sv_869988_7 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Kvinnohistoria | Kvinnohistoria | Alice Lyttkens: Kvinnan finner en följeslagare: den svenska kvinnans historia från forntid till 1700-tal, Bonniers, 1972. | 1 | 386.505441 |
20231101.sv_869988_8 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Kvinnohistoria | Kvinnohistoria | Alice Lyttkens: Kvinnan börjar vakna: den svenska kvinnans historia från 1700 till Fredrika Bremer, Bonniers, 1973. | 0.5 | 386.505441 |
20231101.sv_869988_9 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Kvinnohistoria | Kvinnohistoria | Alice Lyttkens: Kvinnan söker sin väg: den svenska kvinnans historia från liberalismen till vår tid, Bonniers, 1974. | 0.5 | 386.505441 |
20231101.sv_869988_10 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Kvinnohistoria | Kvinnohistoria | Lisbeth Scheutz: Berömda och glömda Stockholmskvinnor: Sju stadsvandringar 155 kvinnoporträtt, mbm förlag, 2005. | 0.5 | 386.505441 |
20231101.sv_869988_11 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Kvinnohistoria | Kvinnohistoria | Kvinnohistoria i Sverige Beskriver kvinnors kamp för rätten till utbildning och arbete, för rösträtt och fred, och sextio- och sjuttiotalens kvinnorörelse. Bygger på KvinnSams historiska portaler. | 0.5 | 386.505441 |
20231101.sv_1614146_0 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Dubbelbeskattningsavtal | Dubbelbeskattningsavtal | Dubbelbeskattningsavtal (DBA) är ett avtal mellan två eller flera stater i syfte att undvika dubbelbeskattning och förhindra skatteflykt. | 0.5 | 386.244801 |
20231101.sv_1614146_1 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Dubbelbeskattningsavtal | Dubbelbeskattningsavtal | Sverige har träffat dubbelbeskattningsavtal med 106 stater samt har träffat avtal om skattskyldighet i vissa specificerad fall med 16 stater. Avtal om informationsutbyte finns med 28 stater. | 0.5 | 386.244801 |
20231101.sv_1614146_2 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Dubbelbeskattningsavtal | Dubbelbeskattningsavtal | Varje stat söker beskatta sina bosatta, sina medborgare och de rörelser som bedrivs inom staten eller av inom staten situerade företag. Vid internationell verksamhet uppkommer då lätt dubbel beskattning där två eller ibland flera stater vill beskatta samma verksamhet. Detta hämmar det fria utbytet varor och tjänster, kapitalrörelser och arbetskraftens rörlighet. | 0.5 | 386.244801 |
20231101.sv_1614146_3 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Dubbelbeskattningsavtal | Dubbelbeskattningsavtal | Genom bestämmelserna i skatteavtalen fördelas beskattningsrätten på ett skäligt sätt mellan de avtalsslutande staterna. | 0.5 | 386.244801 |
20231101.sv_1614146_4 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Dubbelbeskattningsavtal | Dubbelbeskattningsavtal | Genom dubbelbeskattningsavtal underlättas enligt kommentarerna till OECD:s modellavtal utbytet av varor, tjänster och kapital. | 1 | 386.244801 |
20231101.sv_1614146_5 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Dubbelbeskattningsavtal | Dubbelbeskattningsavtal | Andra och lika viktiga syften med skatteavtalen är att utöka samarbetet mellan skatteadministrationerna i de avtalsslutande staterna för att genom utbyte av information åstadkomma en samordnad tillämpning av avtalen och förhindra skatteflykt. Dessa senare syften tillgodoses också genom särskilda handräckningsavtal. | 0.5 | 386.244801 |
20231101.sv_1614146_6 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Dubbelbeskattningsavtal | Dubbelbeskattningsavtal | OECD betecknar detta som Mutual Agreement Procedure (MAP) och rekommenderar att detta löses i ett MAP-förfarande det vill säga en konfliktlösning i bästa samförstånd som regleras i Artikel 25. | 0.5 | 386.244801 |
20231101.sv_1614146_7 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Dubbelbeskattningsavtal | Dubbelbeskattningsavtal | I alla sådana fall måste den som berörs kontakta beslutande myndighet (competent authority). I en kommentar till Artikel 25 har OECD dragit upp riktlinjerna för en lösning. | 0.5 | 386.244801 |
20231101.sv_1614146_8 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Dubbelbeskattningsavtal | Dubbelbeskattningsavtal | Myndigheterna uppmanas att söka lösa uppkomna konflikter. När de kommit till ett avgörande ska den skattskyldige underrättas skriftligen om beslutet tillsammans med en förklaring till utfallet. | 0.5 | 386.244801 |
20231101.sv_82190_0 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Suidynastin | Suidynastin | Suidynastin (隋朝) (581–618) var en kortlivad dynasti som enade norra och södra Kina till ett kejsardöme igen efter över långa tiders oroligheter. Det gjordes flera stora ekonomiska reformer och infrastrukturella framsteg. Bland annat byggdes den berömda Kejsarkanalen. Buddhismen spred sig också denna period. Men styret präglades också av militära aktiviteter, hårdhet och högt skattetryck på befolkningen. Suidynastin söndrades inifrån av uppror och maktspel och gick slutligen under efter att ha försvagats av flera misslyckade fälttåg mot Korea (Goguryeo, 高句丽). Dynastin följdes av Tangdynastin. | 0.5 | 386.021886 |
20231101.sv_82190_1 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Suidynastin | Suidynastin | Yang Jian var ämbetsman i Norra Zhoudynastin och tog makten från barnkejsaren Jing Di (静帝) och bildade Suidynastin år 581 och gav sig själv namnet kejsare Wen 隋文帝. | 0.5 | 386.021886 |
20231101.sv_82190_2 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Suidynastin | Suidynastin | År 587 erövrade kejsare Wen riket Liangdynastin och år 589 hade han erövrat det stora Chen-riket i söder, och enade Kina igen under Suidynastin. | 0.5 | 386.021886 |
20231101.sv_82190_3 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Suidynastin | Suidynastin | Kejsare Wen (541–604) var militärofficer i Norra Zhoudynastin (557–581) och tog makten och skapade Suidynastin 581. | 0.5 | 386.021886 |
20231101.sv_82190_4 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Suidynastin | Suidynastin | Hans första bedrift var att konsolidera den statliga administration och centralisera det politiska systemet. Som buddhist så bidrog han starkt till att sprida buddhismen över Kina. Kejsare Wen både byggde ut och reparerade den kinesiska muren och han inledde arbetet med att bygga Kejsarkanalen. | 1 | 386.021886 |
20231101.sv_82190_5 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Suidynastin | Suidynastin | Det är oklart hur kejsare Wen dog, men mycket tyder på att han blev mördad av sin son som tog makten och blev kejsare efter sin fas död år 604. | 0.5 | 386.021886 |
20231101.sv_82190_6 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Suidynastin | Suidynastin | Kejsar Yang (569–618) blev kejsare över Suidynastin år 604. Även kejsar Yang byggde vidare på den kinesiska muren och han färdigställde Kejsarkanalen och andra infrastrukturella byggnationer. | 0.5 | 386.021886 |
20231101.sv_82190_7 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Suidynastin | Suidynastin | Han var betraktad som tyrann och levde ett lyxigt liv och var mycket hård mot sitt folk. Som ett resultat av detta så formades många rebellgrupper i landet, och kejsar Yang blev till slut mördad av en av sina egna män vilket blev slutet på Suidynastin. | 0.5 | 386.021886 |
20231101.sv_82190_8 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Suidynastin | Suidynastin | Chang'an (Xi'an) gjordes till huvudstad direkt när dynastin grundades och Luoyang gjordes till parallell huvudstad efter att kejsar Wen avlidit. Båda städerna byggdes som nya från grunden jämte dess tidigare stadskärnor. Kejsar Wen byggde Chang'an och Luoyang byggdes upp av Kejsar Yang. | 0.5 | 386.021886 |
20231101.sv_90506_1 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Br%C3%A5borg | Bråborg | Drottning Gunilla Bielke lät uppföra ett renässansslott på platsen 1588–1590, på vilket hon bodde som änka efter kung Johan III:s död 1592 och där kom hon att avlida den 19 juli 1597. Efter drottningens död tillföll slottet hennes son Johan, som gifte sig med sin kusin Maria Elisabet 1612. Efter att hertig Johan avlidit på slottet den 5 mars 1618 kom även Maria Elisabet att bebo slottet som änka, men avled där redan den 7 augusti samma år. Hennes bror, kung Gustav II Adolf, skyndade dit efter sin hemkomst från Tyskland den 20 augusti, för att överta livgedinget och anordna begravningen. Ceremonin fick uppskjutas av brist på svart kläde till kyrkans och salarnas beklädande samt av vax till ljus och facklor, vilket först måste införskaffas från Tyskland. | 0.5 | 385.657015 |
20231101.sv_90506_2 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Br%C3%A5borg | Bråborg | I början av januari 1619 for kungen på nytt till Bråborg för att anordna sin systers begravning, och genade över Bråvikens is. Olyckan var framme och isen brast, varvid | 0.5 | 385.657015 |
20231101.sv_90506_3 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Br%C3%A5borg | Bråborg | häst och släde försvann i djupet. Kungen kunde med möda räddas från att drunkna. Sedan hovet blivit församlat försiggick likfärden från Bråborg till Linköping den 18–19 januari 1619, varpå begravningen under sedvanliga högtidligheter ägde rum i Linköpings domkyrka den 20 januari 1619. | 0.5 | 385.657015 |
20231101.sv_90506_4 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Br%C3%A5borg | Bråborg | Då äktenskapet mellan hertig Johan och Maria Elisabet varit barnlöst tillföll Bråborg kronan, varefter Johan Kasimir, Karl (X) Gustav och pfalzgreven Adolf Johan innehade slottet. Vid reduktionen 1689 hamnade det åter i kronans ägo. Bråborg avbildades i Erik Dahlberghs Suecia antiqua et hodierna. | 0.5 | 385.657015 |
20231101.sv_90506_5 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Br%C3%A5borg | Bråborg | Slottet skadades av vådeld 1669 och brändes av ryssarna 1719, samma öde som drabbade den närbelägna staden Norrköping och Skenäs slott. Vid uppbyggandet av staden var man i stort behov av byggnadssten. Sten togs från det nedbrunna Bråborg, som aldrig kom att återuppföras. | 1 | 385.657015 |
20231101.sv_90506_6 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Br%C3%A5borg | Bråborg | Slottet med de omgivning, inom Lösings härad, bildade 1556 ett eget fögderi kallat Bråborgs län, för att före dess legat i ett fögderi inom Stegeborgs län. | 0.5 | 385.657015 |
20231101.sv_90506_7 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Br%C3%A5borg | Bråborg | Knappt en kilometer öster om det gamla Bråborg, uppfördes nuvarande så kallade Bråborgs kungsgård vars manbyggnad troligen är av timmer i 1 1/2 plan under valmat sadeltak av tegel. Byggnaden renoverades senare med tillbyggnader vid gavlarna; sju fönsteraxlar hittas i fasaden. Numera bedrivs på Bråborg växtodling på 215 hektar åker och nötköttsproduktion med cirka 300 djur på 200 hektar betesmark. | 0.5 | 385.657015 |
20231101.sv_90506_8 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Br%C3%A5borg | Bråborg | Idag är ruinområdet ungefär 240 x 190 meter, ligger vid Kungsträdgårdens handelsträdgård och består av slottsruin med delvis bevarade källare, vallgravssystem med vägbankar samt grund till ett kapell – Gunilla Bielke var strängt protestantiskt sinnad. | 0.5 | 385.657015 |
20231101.sv_90506_9 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Br%C3%A5borg | Bråborg | Slottsruinen är 32x30 meter och består i huvudsak av källarvåning med två bevarade, tunnvälvda källare samt rikliga rasmassor. Vallgravarna är sammanlagt cirka 400 meter långa, 10–15 meter breda samt igenslammade och delvis igenväxande. Kapellgrunden är korsformig (kapellet syns längst till höger, såsom en fristående byggnad, på Erik Dahlberghs bild av slottet). Kungsträdgården är en trädgårdsanläggning i renässansstil av vilken en del rester återstår. | 0.5 | 385.657015 |
20231101.sv_127095_8 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Terj%C3%A4rv | Terjärv | Bland föreningar inom kommundelen kan nämnas Terjärv ungdomssportklubb (TUS), OK Terjärv och Terjärv ungdomsförening (TUF). | 0.5 | 384.997011 |
20231101.sv_127095_9 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Terj%C3%A4rv | Terjärv | Stommen i den arkitektoniskt mångsidiga träkyrkan i Terjärv är en korskyrka med avfasade inre hörn, byggd under ledning av Matts Honga 1774. Kyrkan byggdes om år 1877. Kyrkans skepnad domineras av en stor åttkantig kupol. Klockstapeln uppfördes ursprungligen år 1701 och flyttades år 1774 till sin nuvarande plats under Matts Hongas ledning. Klockstapeln som har förhöjts fick sitt nuvarande utseende år 1852. Kyrkogårdsmuren i sten från 1873 har byggts av stora flata stenar från 15 gravar från vinterkriget. | 0.5 | 384.997011 |
20231101.sv_127095_10 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Terj%C3%A4rv | Terjärv | Uppe på krönet, bredvid kyrkan och gravgården, ett litet stycke utanför stenmuren runt den helgade platsenligger sockenmagasinet, som i dagligt tal kallas dubbelnamnet magasins-boda. | 0.5 | 384.997011 |
20231101.sv_127095_11 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Terj%C3%A4rv | Terjärv | År 1826 hade boende i Terjärv kapell överenskommit om och uppförde egna magasin med en fond på 300 tunnor, och man beslöt att tillgodogöra sig den organisationsform, som landsdelens södra och mera spannmålsrika socknar infört vid sina sockenmagasin. Terjärv sockenmagasins första förvaltare var bonden Hans Henrik Backlund, som handhade befattningen mot ett värde av ¼ kappe för varje in- och utgående tunna. Magasinsföreståndaren Backlund biträddes av två bönder, som omvaldes vart tredje år. Utlåningen vid magasinet skedde mot 3 kappars växt på tunnan. Den 30 november 1857 antog sockenstämman ett nytt reglemente för sockenmagasinet med utsädes- och undsättningsfonderna, vilket i oktober 1858 stadfästes av senaten och därefter utgavs i tryck | 0.5 | 384.997011 |
20231101.sv_127095_12 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Terj%C3%A4rv | Terjärv | Leden är ca 2 km startar en bit förbi Kaitbäcken och går mellan Bredbackalidsvägen och Kaitåsvägen. På leden görs ännu vissa förbättringar. | 1 | 384.997011 |
20231101.sv_127095_13 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Terj%C3%A4rv | Terjärv | Längd 11 och 17 km. Bilväg till startplatsen från Terjärv centrum till Vuojärvi eller till Nybacka. Rastplatser vid vackert kulturlandskap, tjärdalar, åsar, flyttblock, vattendrag. | 0.5 | 384.997011 |
20231101.sv_127095_14 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Terj%C3%A4rv | Terjärv | Meddasnabbaleden 5,5 km och Lataåågleden 2,3 km bildar en ny naturstig. Start i Kortjärvi vid Byggningsbacka mellan Terjärv centrum och Kaustby. Rastplats med laavu på Meddasnabba vid den natursköna och fiskrika sjön Kortjärvi. | 0.5 | 384.997011 |
20231101.sv_127095_15 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Terj%C3%A4rv | Terjärv | Officiellt delades Terjärv i tre byar år 1830. Hästbacka med 16 rökar, Kyrkoby med 82 rökar och Kortjärvi med 69 rökar. Ifråga om jordregistret gäller fortfarande indelningen från 1830. Dock med undantaget att namnet Kyrkoby ändrades till Terjärv by i samband med kommunreformen 1969. Namnet Småbönders blev även officiellt i samband med senaste nyskifte. | 0.5 | 384.997011 |
20231101.sv_127095_16 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Terj%C3%A4rv | Terjärv | År 1899 indelades Terjärv i skoldistrikten Kyrkoby, Småbönders, Hästbacka, Kortjärvi och Kolam. Högnabba distrikt tillkom 1917. | 0.5 | 384.997011 |
20231101.sv_1473969_0 | https://sv.wikipedia.org/wiki/M%C3%B6rkerseende | Mörkerseende | Mörkerseende, skoptisk syn, är förmågan att se i miljöer med dåligt ljus. Människor har relativt dåligt mörkerseende jämfört med många andra djur, bland annat eftersom människor saknar en tapetum lucidum , men detta kan kringgås med modern teknik som bildförstärkare. | 0.5 | 383.589751 |
20231101.sv_1473969_1 | https://sv.wikipedia.org/wiki/M%C3%B6rkerseende | Mörkerseende | Näthinnan innehåller två typer av ljuskänsliga celler; tappar och stavar. Tapparna ger hög synskärpa under goda ljusförhållanden, men fungerar inte i svagare ljus. De innehåller olika synpigment som är känsliga för ljus av olika våglängd för att kunna registrera hela det synliga ljusspektrat . De är känsliga för ljusstrålningens intensitet och frekvens vilket gör att hjärnan kan uppfatta färger och detaljer. Ju tätare tapparna sitter, desto högre blir synskärpan och de är koncentrerade i foevan, näthinnans centrum, så att bäst synskärpa finns när man tittar rakt fram. Stavarna är istället ljuskänsliga sinnesceller och fungerar även i mycket svagt ljus. Dessa finns framförallt runt näthinnans centrum. De ger till skillnad från tapparna inte särskilt hög synskärpa och kan inte urskilja mellan färger . Stavarna är känsligast för blågrönt ljus, eftersom det är mer energirikt, och okänsligt för rött ljus, vilket gör att blågröna ljuskällor blir ljusare i svagt ljus medan röda nästan blir svarta . | 0.5 | 383.589751 |
20231101.sv_1473969_2 | https://sv.wikipedia.org/wiki/M%C3%B6rkerseende | Mörkerseende | Skotopisk syn, även kallat mörkerseende, är synen i låga ljusförhållanden då tapparna slutat att fungera. Synintrycken ges då i olika nyanser av grått och världen blir mindre detaljrik. Mörkerseendet är bättre i utkanten av synfältet eftersom det finns fler stavar där än i centrum. Fotopiskt seende, även kallat dagseende, är synen i höga ljusförhållanden och mesopiskt seende, även kallat skymningsseende, är när både tappar och stavar stimuleras under ett ljusförhållande vilket gör att man kan urskilja färger till viss del. | 0.5 | 383.589751 |
20231101.sv_1473969_3 | https://sv.wikipedia.org/wiki/M%C3%B6rkerseende | Mörkerseende | Nattdjur ser bättre än människor i mörker. Det beror dels på att deras ögon i regel är större och att deras pupiller vidgas mer vilket släpper in mer ljus och hjälper dem att se bättre i mörker. En annan anledning är att nattdjur har fler stavar i ögat än människan och andra dagaktiva djur vilket gör att de behöver mycket mindre ljus för att se föremål i mörker . Många nattdjur har även förstärkt hörsel, lukt och känsel för att komplettera deras syn på natten . | 0.5 | 383.589751 |
20231101.sv_1473969_4 | https://sv.wikipedia.org/wiki/M%C3%B6rkerseende | Mörkerseende | Ugglor har rörformade ögon istället för sfäriska som människan och en väldigt stor lins som sitter nära näthinnan. Mer ljus kan därför nå och registreras av näthinnan vilket gör att de ser mycket bra i mörker, dock är ugglor lite mer långsynta än andra djur . | 1 | 383.589751 |
20231101.sv_1473969_5 | https://sv.wikipedia.org/wiki/M%C3%B6rkerseende | Mörkerseende | Grodor och paddor har en unik förmåga att urskilja färger även i väldigt dåliga ljusförhållanden. Detta beror på att de har två olika sorters stavar med olika känslighet vilket gör att de kan se färger ända ner till tröskeln av synsystemet . | 0.5 | 383.589751 |
20231101.sv_1473969_6 | https://sv.wikipedia.org/wiki/M%C3%B6rkerseende | Mörkerseende | Många djur som ser bra i mörker (dock inte alla) har även ett tapetum lucidum vilket är ett vävnadslager bakom näthinnan som reflekterar synbart ljus genom näthinnan. Detta ger syncellerna ytterligare en chans att uppfatta samma bild och förbättrar djurets syn i situationer med dåligt ljus. Detta är vanligt hos djur som vistas i mörkare förhållanden, till exempel nattaktiva djur eller djuphavsdjur. Detta gör även att deras ögon reflekterar ljus när man riktar en ljuskälla mot dem . | 0.5 | 383.589751 |
20231101.sv_1473969_7 | https://sv.wikipedia.org/wiki/M%C3%B6rkerseende | Mörkerseende | Människor som andra dagaktiva djur har inget tapetum lucidum i ögonen men har fortfarande ett relativt bra mörkerseende, det tar dock lite längre tid för oss att vänja oss vid mörkret för att uppnå optimalt seende.I en ljusfattig miljö tar det upp till 40 min för ögonen att anpassa sig. Trots att en stor anpassning skett redan efter 5 min så uppnås optimalt mörkerseende först efter 40 min i mörker. Detta beror på att fotopigmenten i ögat som är avsedda för mörkerseende, stavarna, behöver regenereras en längre tid i ljusfattiga miljöer för att fungera optimalt . | 0.5 | 383.589751 |
20231101.sv_1473969_8 | https://sv.wikipedia.org/wiki/M%C3%B6rkerseende | Mörkerseende | Ett flertal saker händer när man är i en miljö med ont om ljus som påverkar synupplevelsen; synskärpan reduceras, färgseendet minskar gradvis, blågröna ljuskällor upplevs som ljusare än röda ljuskällor, djupseendet försämras, somliga människor blir närsynta i mörker trots att de ej är det i dagsljus, och en central blind fläck kan uppträda . | 0.5 | 383.589751 |
20231101.sv_260190_3 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Klockaretorpet | Klockaretorpet | Den 2 november 1975 förlängdes Norrköpings spårvägslinje 3 till Klockaretorpet, och den förlängdes sedan inom Klockaretorpet till Tamburinens skola i november 1980. | 0.5 | 382.893523 |
20231101.sv_260190_4 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Klockaretorpet | Klockaretorpet | I området återfinns Klockaretorpsskolan och Tamburinens skola, vilka är skolor för årskurs 1-6. De invigdes 1976, respektive 1982 och kostade 20 miljoner kronor att bygga. Borgsmoskolan som ligger i utkanten av stadsdelen är en högstadieskola, som byggdes 1979 för 21 miljoner kronor och renoverades grundligt under 2006. | 0.5 | 382.893523 |
20231101.sv_260190_5 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Klockaretorpet | Klockaretorpet | IK Klockaretorpet grundades 1978 och spelar fotboll i division 5 på "Klocket IP" i anslutning till Borgsmo IP. IKK har genom åren pendlat mellan div 4 och 7. | 0.5 | 382.893523 |
20231101.sv_260190_6 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Klockaretorpet | Klockaretorpet | 2014 var ett framgångsrikt år med dubbla seriesegrar för seniorerna, uppstart av en fotbollsskola samt upprustning av Klocket IP. | 0.5 | 382.893523 |
20231101.sv_260190_7 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Klockaretorpet | Klockaretorpet | Norrköpingsortens ryttarförening återfinns i de västra utkanterna av stadsdelen, placerad mellan gamla och nya E4. | 1 | 382.893523 |
20231101.sv_260190_8 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Klockaretorpet | Klockaretorpet | Borgsmo IP är belägen i anslutning till Borgsmoskolan och fungerar som Norrköpings huvudarena för friidrott. Arenan invigdes 1979 och är utrustad med så kallade allvädersbanor. | 0.5 | 382.893523 |
20231101.sv_260190_9 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Klockaretorpet | Klockaretorpet | Konsum etablerade sig tidigt i de äldre delarna av området. Byggnaden brann ner, men renoverades, då som samlingslokal. Konsum flyttade då till Klockaretorpets centrum där post, Klockaregårdens kyrka och vårdcentral även återfanns. Konsum och Posten lades senare ner. | 0.5 | 382.893523 |
20231101.sv_260190_10 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Klockaretorpet | Klockaretorpet | Numera sker den mesta handeln i området som angränsar mot den äldre sträckningen av E4. I området finns möbelhandel, bilförsäljning och armaturförsäljning. | 0.5 | 382.893523 |
20231101.sv_260190_11 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Klockaretorpet | Klockaretorpet | I områdets sydvästra del återfinns Klockaretorpsskogen, en fin blandskog med hassel, ekar och tallar. | 0.5 | 382.893523 |
20231101.sv_742954_0 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Skrattduva | Skrattduva | Skrattduva (Streptopelia roseogrisea) är en liten och smäcker duva som förekommer naturligt i torra delar av Afrika söder om Sahara samt på södra Arabiska halvön. Burrymlingar av en domesticerad form har också etabletat frilevande populationer på olika platser i världen. | 0.5 | 382.822015 |
20231101.sv_742954_1 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Skrattduva | Skrattduva | Skrattduvan är liten och nätt, och mäter cirka 28–30 cm. På ovansidan, från skuldrorna till stjärten är den ljust gråbrun. Vingpennorna är mörkare, närmast svarta och vingkanten har blåaktig nyans. Huvud, hals och bröst är rosaaktiga till vit, och kinden och magen är vitaktig. Iris är röd och den har vit orbitalring. På halsen har den ett svart streck omgärdat av vitt. Könen är lika. | 0.5 | 382.822015 |
20231101.sv_742954_2 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Skrattduva | Skrattduva | Den är mycket lik turkduva, och kan på platser där båda arterna förekommer vara svåra att skilja. Främst skiljs de åt på storlek, läte och att skrattduvan har kortare stjärt. Skrattduvan är också något ljusare, med bland annat vitare buk, men kontrasterar mer med de mörkare handpennorna och stjärtovansidan. Den domesticerade formen av skrattduva, som härstammar från utsläppta burfåglar, är ofta ännu ljusare och mindre än den vilda formen, och mäter 27–29 cm. | 0.5 | 382.822015 |
20231101.sv_742954_3 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Skrattduva | Skrattduva | Sången består av ett par toner som upprepas, den första kort och betonad och den andra utragen och inledd med en rullande drill. Lätet är ett bräkande fallande skratt som avtar på slutet. | 0.5 | 382.822015 |
20231101.sv_742954_4 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Skrattduva | Skrattduva | Närmaste släkting till skrattduvan är turkduvan (Streptopelia decaocto), enligt molekylärgenetiska studier av mitokondrie-DNA (mtDNA) och kärn-DNA, och dessa två arter är systergrupp till sorgduvan (S. decipiens). | 1 | 382.822015 |
20231101.sv_742954_5 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Skrattduva | Skrattduva | Den tama varianten av skrattduva kategoriserades ibland som den egna arten Streptopelia risoria, men idag behandlar de flesta auktoriteter den som en domesticerad form av skrattduvan (S. roseogrisea forma domestica). | 0.5 | 382.822015 |
20231101.sv_742954_6 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Skrattduva | Skrattduva | Skrattduvans naturliga utbredningsområde sträcker sig i ett band över hela den afrikanska kontinenten, från Kanarieöarna och Kap Verde till sydvästra Arabiska halvön. I sitt centrala afrikanska utbredningsområde är den en stannfågel, medan den norr och söder om detta område är en flyttfågel. Populationen på Arabiska halvön är stannfåglar. | 0.5 | 382.822015 |
20231101.sv_742954_7 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Skrattduva | Skrattduva | På flera platser i världen har den också etablerat frilevande populationer, ofta utifrån den domesticerade formen: Nya Zeeland, Puerto Rico, Mexiko (Guerrero), Bahamas (New Providence), USA (huvudsakligen Florida), östra kustnära Spanien samt i Kanarieöarna på Gran Canaria och Teneriffa. | 0.5 | 382.822015 |
20231101.sv_742954_8 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Skrattduva | Skrattduva | Streptopelia roseogrisea roseogrisea – förekommer från Mauretanien och Senegambia till Sudan och västra Etiopien. | 0.5 | 382.822015 |
20231101.sv_321967_1 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Pekingm%C3%A4nniskan | Pekingmänniskan | Det finns dock forskare som fortfarande räknar Homo erectus pekinensis som en egen underart av Homo erectus. Fynden har daterats till att vara mellan 250 000 och 400 000 år gamla, det vill säga från Pleistocen tid. | 0.5 | 380.373721 |
20231101.sv_321967_2 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Pekingm%C3%A4nniskan | Pekingmänniskan | De första studierna i Zhoukoudian började 1921 med en utforskning av ett antal grottor i sandsten. Enligt senare källor av Otto Zdansky, som jobbade för geologen Johan Gunnar Andersson, ledde en lokalinvånare arkeologerna till vad som idag är känt som Drakbenskullen, en plats full med fossiliserade ben. Zdansky påbörjade senare en egen utgrävning och fann ben som liknade mänskliga molarer. 1926 tog han dem till Peking till Peking Union Medical College, där kanadensiska anatomen Davidson Black analyserade dem. Han publicerade senare sina fynd i tidskriften Nature. | 0.5 | 380.373721 |
20231101.sv_321967_3 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Pekingm%C3%A4nniskan | Pekingmänniskan | Rockefeller Foundation gick med på att finansiera arbetet vid Zhoukoudian. 1929 tog kinesiska arkeologerna Yang Zhongjian och Pei Wenzhong över och senare fortsatte Jia Lanpo utgrävningarna. Under de följande 7 åren avtäckte de fossil från mer än 40 olika arter. Bland dessa fanns 6 nära fullständiga hjärnskålar. Pierre Teilhard de Chardin och Franz Wiedenreich var även involverade. | 0.5 | 380.373721 |
20231101.sv_321967_4 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Pekingm%C3%A4nniskan | Pekingmänniskan | Det första exemplaret av Homo erectus hade hittats på Java 1891 av Eugene Dubois, och Javamänniskan kallades till en början Pithecanthropus erectus men överfördes senare till släktet Homo. | 0.5 | 380.373721 |
20231101.sv_321967_5 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Pekingm%C3%A4nniskan | Pekingmänniskan | Utgrävningarna slutade i juli 1937 då japanerna ockuperade Peking. Fossilen från Pekingmänniskan placerades i ett kassaskåp på Cenozoic Laboratory. I november 1941 packade sekreteraren Hu Chengzi ner fossilen och sände dem till USA för att hålla dem där till krigets slut. De försvann spårlöst på vägen till hamnstaden Qinhuangdao. Sannolikt var de i händerna på en grupp amerikanska marinsoldater som tillfångatagits av japanerna då kriget mellan Japan och USA startade. | 1 | 380.373721 |
20231101.sv_321967_6 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Pekingm%C3%A4nniskan | Pekingmänniskan | Olika företag har gjorts för att lokalisera fossilen efteråt men än så länge utan resultat. 1972 utfäste den amerikanske finansmannen Christopher Janus 5 000 USA-dollar för de saknade skallarna; en kvinna kontaktade honom men krävde 500 000 USA-dollar. Hon försvann dock spårlöst. Janus åtalades senare för förskingring. I juli 2005 grundade kinesiska regeringen en kommitté för att hitta benen, vilket sammanföll med 60-årsfirandet av Andra världskriget slut. | 0.5 | 380.373721 |