Datasets:

wrice

/

sv_corpora_parliament_processed_punctuation

like 0

dessutom driver tre fjärdedelar av alla jordbrukare jordbruk som en deltidssysselsättning och är beroende av ett effektivt tillägg till sina inkomster.

ett av de främsta och viktigaste målen som vi bör fastställa i europeiska unionen är därför att bemöda oss om att skapa nya arbetstillfällen på landsbygden, utanför jordbrukssektorn, inom sektorer som landsbygdsturism, sport, kultur, återerövrande av fädernearvet, omvandling av företag, nya tekniker, tjänstesektorn, etc. även om jordbruket inte längre har en exklusiv roll fortsätter det att vara viktigt, inte bara för att undvika att landsbygden hamnar utanför i ekonomiskt och socialt avseende och att nya spökstäder uppkommer, utan även för att jordbrukarna har en viktig roll i förvaltningen av territoriet, bevarandet av den biologiska mångfalden och skyddet av miljön.

därför förespråkar vi att man fastslår en politik för jordbruket och landsbygdens utveckling som överensstämmer med de mål som vi har satt upp och att landsbygden, i början av 2000-talet, skall vara konkurrenskraftig och mångfunktionell, såväl ur jordbrukssynpunkt som beträffande en öppen attityd gentemot olika verksamheter utanför jordbruket.

det är viktigt att prioritera de allmänna kriterierna för en översiktsplan och befolkningsspridning, och beakta slutsatserna från utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling i fem viktiga avseenden, som endast i viss utsträckning har anammats av utskottet för regionalpolitik, transport och turism under punkterna 16 och 17.

slutligen vill jag be kommissionen att dessa fem punkter beaktas vid fastställandet av slutsatserna för de fyra pelarna, för jag anser att bevarandet av befolkningen på landsbygden bör vara ett av europeiska unionens främsta mål.

herr talman, herr kommissionär, ärade kolleger! jag vill börja mitt anförande med att tacka föredragande schroedter för hennes insats.

jag anser att det är ett väl genomarbetat betänkande.

dessutom vill jag tacka henne för hennes vilja till dialog med de övriga politiska grupperna när det var dags att uppnå en avtalslösning inför denna våg av ändringsförslag, som kanske var fler än man hade räknat med, men dessa speglar i själva verket vikten av det betänkande som vi nu diskuterar.

för oss är det viktigt att de slutsatser som antas av parlamentet beaktas av kommissionen, åtminstone andemeningen av dessa, för annars kan det i den här situation verka som att det vi ägnar oss åt är meningslöst och endast en övning i retorik.

faktum är att vi anser, och det framgår av ordalydelsen i slutsatserna, att kommissionen bör ta hänsyn till det som beslutas här i parlamentet, i första hand om granskningen av dessa riktlinjer när halva tiden har gått.

i våra ändringsförslag har vi fastslagit hur viktigt det är att man skapar den nödvändiga samordningen mellan strukturfonderna, sammanhållningsfonden och gemenskapsinitiativen, så att tillämpandet av dessa på bästa sätt, på det mest lönsamma sättet speglar sig i ett successivt utplånande av olikheterna mellan regionerna och i skapandet av sysselsättning, utan tvekan de två viktigaste målsättningarna för de fonder vi talar om.

och som ett sätt att ge en snabb och effektiv impuls till att uppnå dessa målsättningar, anser vi att det är viktigt att de som skapar sysselsättning medverkar i detta initiativ, de som verkligen är driftiga och de som verkligen kan garantera nya arbetstillfällen, det vill säga företagarna.

utdelningen av dessa fonder måste i synnerhet komma de mindre och mellanstora företagen till godo.

om det inte skulle vara fallet, om företagarna känner sig utstötta, om inte företagarna får ta del, och då menar jag inte bara i förvaltningen, utan även i mottagandet av dessa fondmedel, då har vi missat en möjlighet att uppnå våra mål på snabbast tänkbara sätt.

dessutom är det viktigt att vi för att uppnå dessa, för att övervinna olikheterna mellan regionerna och finna källor till sysselsättning, satsar rejält på de nya teknikerna, på näten för transport och kommunikation och på förnybara energikällor.

och detta - jag upprepar - med medverkan av de privata företagen som genom att förena sina insatser med insatserna från den offentliga förvaltningen, som ett komplement till denna utan att det ena för den skull skall hindra eller utesluta det andra, är de som kommer att skapa ett rikt samhälle och nya arbetstillfällen.

herr talman! det åligger mig att påminna min kollega, evans, om varför wales egentligen erhöll mål 1-status.

det berodde på den skamliga politik som hans eget parti, de konservativa, förde.

låt mig också påminna honom om att när hans partiledare, hague, var wales utrikesminister, bröt han mot varenda regel rörande kompletterande medel, vilket resulterade i ett skarpt formulerat brev från kommissionsledamot wulf-mathies angående föreskrifterna.

jag kan försäkra er om att den brittiska regeringen känner till sina föreskrifter rörande kompletterande medel för mål 1.

jag föreslår att evans läser bestämmelserna.

min grupp har lagt fram omfattande ändringsförslag till båda de betänkanden som debatteras i dag.

jag vill att vi koncentrerar oss på riktlinjernas avgörande roll.

målet är att tillhandahålla en ram - ett instrument - för stöd och förstärkning av den ekonomiska förnyelsen, för att på ett effektivt sätt använda resurserna i de mest långtgående partnerskapen och att få dessa regioner på rätt köl, så att de kan återhämta sig och få en hållbar utveckling och slutligen kopplas bort från den regionala livsuppehållande apparaten.

det är viktigt att fastställa de kunskaper och möjligheter som finns i våra regioner inom den högteknologiska sektorn.

det är särskilt viktigt mot bakgrund av rapporterna i media som säger att europa snabbt håller på att tappa mark till förenta staterna i de framtida högteknologiska tillväxtbranscherna.

verksamheten inom den förra programrundan visar också på ett tydligt sätt vad riktlinjer inte skall handla om.

de skall inte handla om att skapa ytterligare byråkrati och snåriga bestämmelser.

de skall inte handla om att ändra inriktning och politik när man kommit halvvägs genom projektet, vilket resulterar i oundvikliga förseningar och outnyttjade medel, i synnerhet mot bakgrund av det nya budgetkravet.

tillämpningen och genomförandet av riktlinjerna kan inte överlåtas till personlig tolkning av någon tjänsteman vid kommissionen eller den nationella statliga förvaltningen.

det måste råda en intern sammanhållning vid kommissionsdirektoratet, samtidigt som man respekterar de specifika lokala och regionala aspekterna av kommissionens program.

slutsatsen blir att vi måste se till att riktlinjerna blir breda, vägledande och flexibla för att hjälpa våra programansvariga och de som tar emot medel, och att erhålla maximala möjligheter från våra nya förnyelseområden.

om vi kan tillföra en anda av entreprenörskap i våra fattiga och strukturellt svaga regioner, kommer vi till sist att få dem på rätt köl när det gäller att dra till sig större volymer investeringskapital, som kommer att vara nyckeln till framgång.

det är så vi skall bedöma hur framgångsrika dessa riktlinjer blir: om eu:s regionalpolitik med bra, gedigna och kreativa riktlinjer kan skapa nya möjligheter och göra det möjligt för våra fattiga och strukturellt svaga regioner att efter förmåga bidra till eu:s framtida tillväxt och välstånd.

herr talman, herr kommissionär, bästa kolleger! jag vill tacka schroedter för ett bra betänkande.

hon har med omsorg satt sig in i ärendet och under utskottsbehandlingen på ett bra sätt beaktat de många ändringar som gjorts i detta betänkande.

föredraganden har också helt riktigt konstaterat att parlamentet inte i tid hörts angående riktlinjerna.

nu är man mycket försenad i frågan.

förhoppningsvis hjälper dock parlamentets ställningstaganden till vid bedömningen av programmen efter halva vägen och vid det praktiska genomförandet av dem.

med tanke på tidpunkten har betänkandet under behandlingen blivit alltför omfattande.

man har där samlat detaljerade frågor och till och med sådant som redan tagits upp i tidigare betänkanden.

i detta skede är det viktigare att koncentrera sig på att bedöma på vilket sätt man genom den här processen skulle kunna styra unionens regionalpolitik med tanke på att målet är att minska den regionala obalansen.

vår grupp framhåller subsidiaritetsprincipen, medlemsstaternas ansvar och de lokala aktörernas roll vid utarbetandet och genomförandet av programmen.

det är speciellt viktigt att involvera de små och medelstora företagen i planeringen och genomförandet av programmen.

vår grupp anser det också vara viktigt att ta mer hänsyn till utomeuropeiska områden och andra ytterområden och vi vill öka växelverkan mellan städerna och landsbygden.

vi motsätter oss ett alltför långtgående förmyndarskap från unionens och medlemsstaternas centralförvaltningars sida och kräver att den byråkrati som fått fotfäste vid utarbetandet och genomförandet av programmen bantas ned.

effekten av projekt som genomförts med hjälp av unionens bidrag har alltför ofta försvagats på grund av långsamt beslutsfattande och krånglig förvaltning.

ofta har man beviljat anslag till projekt som inte gett regionen någon bestående nytta.

projekten måste bli effektivare, mer flexibla och de måste leda till bättre resultat.

i samband med utarbetandet av betänkandet fördes det också en intressant debatt om unionens regionalpolitik i största allmänhet.

det var första gången för oss nya ledamöter och detta är en mycket intressant process.

detta är ett bra betänkande, vår grupp ställer sig bakom det.

herr talman, herr kommissionär, ärade ledamöter! som ett bevis på att detta parlament ännu inte har kommit över sin roll som rådgivande och underordnad institution, är det utmärkta betänkandet från min gruppkollega elisabeth schroedter ännu inte framlagt i kammaren på grund av att planerna för den regionala utvecklingen under tiden 2000-2006 för mål 1-områden redan har legat flera månader på kommissionens sekretariat.

med hänsyn till detta måste detta parlament hur som helst, innan det godkänner gemenskapens stödramar för den period det gäller, kräva att dessa analyseras och debatteras i kammaren i ljuset av just de inriktningar vi lägger fram i dag, där vi särskilt trycker på deras förmåga att skapa sysselsättning i de fattigaste eller minst utvecklade områdena, och att vi därigenom bidrar till att förändra de nuvarande negativa tendenserna till ojämlikhet i det europeiska samhället och arbetar för ett rättvisare europa.

herr talman! vi får inte glömma bort att det främsta strategiska målet med strukturfonderna och sammanhållningsfonden och samordningen av dessa är att uppnå en ekonomisk och social sammanhållning.

vi är skyldiga att medverka till utformandet av riktlinjerna och även i utvärderingen av resultaten.

och detta för att vi är medborgarnas företrädare i medborgarnas europa, och inte bara i ett staternas och regionernas europa.

vi kan konstatera att fonderna är en nödvändig, men otillräcklig förutsättning för att uppnå ekonomisk och social sammanhållning.

om vi använder oss av bruttonationalprodukten per invånare som den enda indikatorn kan vi missta oss.

några av kollegerna har redan talat om arbetslösheten, om nedgången i demografin.

vi borde undersöka ett antal indikatorer som tillåter oss att bedöma situationen och utvecklingen i sådana regionala samhällen där situationen är värre än i de övriga.

av vissa av de betänkanden som i dag har lagts fram inför parlamentets plenum framgår det att arbetslösheten i de 25 mest framgångsrika europeiska regionerna är fem gånger lägre än i de 25 minst framgångsrika regionerna.

det tvingar europaparlamentet, herr kommissionären och kommissionen att agera på ett beslutsamt och strategiskt sätt.

jag håller med om att europaparlamentet inte hade någon möjlighet - eller inte fick någon sådan för att mandatperioden snart skulle vara över - att diskutera dessa riktlinjer.

men jag tror inte att betänkandet kommer att dröja.

vi behöver tillsammans fundera över hur de nya programmen med mål 1 och de planer för regional utveckling som har utvecklats innan riktlinjerna träder i kraft, skall kunna bli föremål för en granskning och en riktig utvärdering.

det krävs en samordning av programmen med de olika målen. vi ställer alla kravet att även parlamentet, när halva verksamhetstiden för programmen har gått och det är dags att utvärdera riktlinjerna, skall inta en ledande roll, för vi är medborgarnas företrädare.

medborgarna kan inte acceptera att europeiska unionen fattar beslut på ett så till synes byråkratiskt sätt.

de förväntar sig att den politiska dimensionen finns med, att man visar ansvar, att det finns en kommunikation med medborgarna.

det är det vi i dag vill be herr kommissionären om.

jag hoppas att han, efter sina senaste erfarenheter som regional ordförande, kommer att gå med på att föreslå vissa indikatorer och en strategi till förmån för den ekonomiska och sociala sammanhållningen och inte bara för produktiviteten.

herr talman! jag stöder huvudförslagen i betänkandet rörande förvaltningen av strukturfonderna och sammanhållningsfonden för perioden 2000-2006 och betänkandets huvudrekommendationer vilka inkluderar följande: det måste alltid råda ett samordnat förhållningssätt till finansieringen ur eu:s strukturfonder och sammanhållningsfonden.

detta innebär att det måste råda ett heltäckande partnerskap mellan lokala myndigheter och nationella regeringar med hänsyn till hur dessa medel skall användas.

medlemsstaterna uppmanas att lägga större vikt vid samordnade strategier för en förnyelse av förhållandena mellan städer och landsbygd.

denna senare fråga är av särskild betydelse.

samtidigt som förnyelsen av våra stadsområden är mycket viktig måste vi alltid hitta en balans i vår politik mellan främjandet av landsbygdens utveckling och förbättringen av livskvaliteten för dem som bor i städerna.

vi har inte för avsikt att bygga ett europa som bara består av städer.

strukturfonderna har spelat en viktig roll för utvecklingen av både städer och landsbygd i perifera länder, huvudsakligen genom förbättring av vägar, vattenrening och transportnät som har samband med detta.

denna process kommer att fortsätta i överensstämmelse med riktlinjerna för finansiella utgifter, vilka fastställdes av eu:s politiska ledare vid toppmötet i berlin förra året, och vilka stöddes av parlamentet vid dess sammanträdesperiod i maj.

tongivande eu-program mellan 1989, 1993, 1994 och 1999 har verkligen hjälpt till att förbättra den ekonomiska konkurrenskraften i perifera länder och mål 1-regioner i europeiska unionen.

det viktiga är nu att konsolidera och befästa de framsteg som gjorts hittills.

detta kommer att garantera att randområdena och de yttersta randområdena, de fattigare regionerna i europeiska unionen, hamnar i en ställning där de kan nå framgångar inom det nya euroområdet, såväl som inom den ständigt expanderande inre marknaden där det råder fri rörlighet för varor, personer, tjänster och kapital.

sammanfattningsvis - medan viktiga infrastrukturprojekt fått medel från europeiska regionala utvecklingsfonden och sammanhållningsfonden, bör vi komma ihåg att europeiska socialfonden har spelat en mycket viktig roll vad gäller hjälp till de fattiga i samhället.

socialfonden har verkligen förbättrat våra institutioner för högre utbildning, finansierat våra studieprogram för personer som redan innehar examensbevis och fått till stånd omfattande program som syftar till att bekämpa ungdoms- och långtidsarbetslöshet, hjälpa personer som lämnat skolan vid ett tidigt skede och främja en högre standard vad gäller läskunnigheten hos vuxna.

jag har tidigare flera gånger varit oense med föredraganden, när det gäller regionalpolitiska frågor, men denna gång delar jag hennes uppfattning.

jag vet inte om detta uppmuntrar henne att fortsätta i samma riktning, men i vilket fall som helst skulle jag vilja framföra mina gratulationer.

den andra punkten som jag skulle vilja ta upp är det önskemål som mccarthy och jag framförde i egenskap av föredraganden för den allmänna förordningen. jag skulle alltså föredra att riktlinjerna fogades till förordningen som bilaga.

detta har tyvärr inte skett, och den som bär ansvaret för detta är inte bernié utan det förutvarande utskottet.

jag framför detta för att upprepa parlamentets ståndpunkt.

den tredje punkten som jag skulle vilja ta upp är att jag stöder riktlinjerna i stora drag, i den mån de inte avviker från de anmärkningar vi gjort.

riktlinjerna är till stor hjälp för medlemsstaterna, jag vill särskilt framhålla hur stor betydelse kommissionen tillmäter frågan om hållbar utveckling och ökad sysselsättning, i synnerhet när det gäller likvärdiga möjligheter och transportfrågor.

detta kan åtminstone jag personligen helt och hållet instämma i.

sedan skulle jag i egenskap av öbo vilja kritisera att man försummat frågan om öarnas utveckling.

man lägger inte tillräckligt stor vikt vid detta, och det är heller inte första gången.

under mina fem år som ledamot av parlamentet har jag upprepade gånger berört denna fråga.

herr kommissionär, jag kommer även i fortsättningen att ta upp denna fråga, för i artikel 158.1 i amsterdamfördraget finns en bestämmelse som handlar om en helhetspolitik för öarna.

följaktligen borde kommissionen nu äntligen ta och granska den konkreta frågan.

sedan, herr kommissionär, är det nu äntligen dags att genomföra programmen, även medlemsstaterna måste alltså ta sitt ansvar och sköta sina uppgifter på ett riktigt sätt.

beträffande oss här i parlamentet vill jag påminna om att det finns en uppförandekod för relationerna mellan parlamentet och kommissionen, som undertecknades i maj.

jag är förvissad om att denna kod kommer att följas och att parlamentet kommer att hållas underrättat om detaljer i fråga om genomförandet av programmen.