Datasets:

wrice

/

sv_corpora_parliament_processed_punctuation

like 0

därutöver hänvisas det till nödvändigheten av ökad öppenhet.

ett annat ändringsförslag tillåter medlemsländerna att införa skärpta krav, framför allt för vakuumtankar, för arbete resp. transport vid temperaturer på under minus 20 º c. detta är särskilt intressant för de nordeuropeiska regionerna.

ett sista ändringsförslag skall göra det tillåtet att fortsätta använda de tankar och tankfordon som tagits i bruk mellan den 1 januari 1997 och ikraftträdandet av detta direktiv, under förutsättning att de konstruerats och servats på vederbörligt sätt.

även om jag är medveten om att detta endast är ett litet steg mot ökad transportsäkerhet ber jag er anta betänkandet.

herr talman, bästa kolleger! gott nytt år och gott nytt millennium!

det är första gången jag talar vid plenarsammanträdet och detta är spännande, i viss mån likt den första kärleken, men den första kärleken varade dock längre än två minuter.

jag skulle kort vilja kommentera kommissionens förslag till ändring av direktivet om transport av farligt gods på väg.

det är bra att detta direktiv utfärdas nu eftersom medlemsstaterna i annat fall skulle tvingas att ändra sina nationella bestämmelser för en mycket kort tid, en övergångsperiod, vilket i sin tur bara skulle förorsaka onödiga kostnader och än en gång öka allmänhetens grämelse över eu:s byråkrati.

i kommissionens förslag har man emellertid inte tagit hänsyn till alla aspekter, som till exempel de nordliga regionernas kalla klimat.

därför har jag föreslagit några ändringar, som godkänts i vårt utskott, till kollegan kochs i och för sig utmärkta betänkande.

mina ändringsförslag gäller köldbeständigheten hos de tankar som används för transport av dessa farliga ämnen.

enligt kommissionens förslag skulle det räcka med minus tjugo grader; vid medelhavet har man svårt att föreställa sig att temperaturen i lappland skulle kunna sjunka betydligt lägre.

även i lappland stödjer man eu, låt oss därför även komma ihåg dem som bor där.

således föreslår jag att köldgränsen skall sänkas till minus fyrtio grader.

detta är också nödvändigt för att bibehålla nuvarande säkerhetsnivå i de nordliga områdena.

jag hoppas att mina förslag beaktas vid omröstningen i morgon.

herr talman! tillåter ni att jag först av allt uttrycker min respekt för ert sätt att klara det flygande bytet på ordförandebänken under debatten för en stund sedan.

det var lysande.

till saken: jag anser att europas medborgare måste kunna lita på att det som transporteras på europas vägar, järnvägsnät osv., även om det är farligt gods, transporteras så säkert som möjligt.

direktivet är ett bidrag till detta.

vad vi gör här i dag är i grund och botten ett irritationsmoment.

föredraganden koch, som vi tackar för det arbete han har utfört, har påpekat att i princip allt redan hade kunnat komma längre om det inte hade varit för försummelsen från cen, som är mycket senfärdig med att upprätta och anpassa riktlinjen.

därför kan vi bara hoppas - och denna vecka helst besluta om - att vi år 2001 äntligen får en gemensam reglering av transporten av farligt gods på väg, så att vi får en gnutta rättssäkerhet här inne och en gnutta ökad säkerhet där ute på våra vägar.

herr talman! det betänkande som vi här behandlar innebär i sig inga stora förändringar.

de flesta av ändringsförslagen är av enbart teknisk natur.

det är dock värt att understryka att varje gång som vi fattar denna typ av beslut är det bra ur ett brett miljöperspektiv, och det är bra därför att det skapar bättre förutsättningar för den inre marknadens möjligheter att fungera.

det transporteras runtom i eu mycket stora mängder farligt gods både på vägar, järnvägar och på haven.

det gör att det är nödvändigt med ordentliga regler för hur detta skall fungera.

på område efter område får vi nu gemensamma minimiregler för medlemsländerna.

det är utomordentligt positivt, och det finns anledning att tacka föredraganden, koch, för det arbete som han har lagt ned på detta ärende.

detta är också viktigt när det gäller förutsättningarna för den inre marknaden.

om vi skall få en gemensam transportmarknad att verkligen fungera, är det viktigt, inte bara att vi har regler, utan också att dessa regler så långt som möjligt är gemensamma.

jag vill avslutningsvis gärna kommentera en tredje sak som också är väsentlig, nämligen ett ändringsförslag framlagt av ledamoten ari vatanen.

på många sätt skiljer sig förutsättningarna från ett medlemsland till ett annat.

genom att godkänna detta ändringsförslag, tar vi hänsyn till att det i de norra delarna av unionen kan vara mycket kallt.

det gör att det är nödvändigt att också ta hänsyn till hur material och förpackningar påverkas av en sådan kyla.

herr talman, det är positivt att vi i denna reglering också kan vara flexibla.

det är min förhoppning att kommissionen kan acceptera denna ändring.

herr talman! jag vill tacka inte bara kollegan koch, utan också vice ordföranden i kommissionen för hennes klara och entydiga ställningstagande för säkerheten på transportområdet och prioriteringen av säkerheten.

koch har producerat ett bra betänkande, emedan det inte har kommit ut mycket av arbetet på cen eller inom ramen för förenta nationernas ekonomiska kommission för europa.

jag vill fråga vice ordföranden om hon i dag kan säga oss hur läget är när det gäller standardiseringssträvandena i dessa båda organisationer samt om eu har möjlighet att snabba på standardiseringssträvandena enligt enklast möjliga principer.

för det står klart att även om vi inför fantastiska bestämmelser här inom europeiska unionen så gör trafiken inte halt vid dessa gränser, den överskrider dem.

därför är det säkerligen meningsfullt med mer långtgående, nämligen regionalt sett mer långtgående regleringar.

om det inte är möjligt att svara på detta i dag, vore det då möjligt att utskottet får ett skriftligt meddelande om hur läget ser ut och hur det står till med förhandlingarna mellan cen och fn:s ekonomiska kommission för europa?

herr talman! jag upprepar mina gratulationer till herr koch för hans arbete med det här betänkandet, som på sätt och vis har blivit ett komplement till den debatt vi höll i oktober månad om transport per järnväg.

alla beklagar vi att europeiska standardiseringskommittén (cen) inte har haft förmåga att inom de uppställda tidsramarna slutföra den ändring av de bestämmelser som krävs för en lämplig harmonisering inom europeiska unionen.

den här debatten och ändringen av det nu gällande direktivet gör att vi kan ta med andra fakta som visar på mångfalden i vårt europa.

för en stund sedan talade vatanen om låga temperaturer, inte bara om 20 minusgrader utan om 40 minusgrader.

naturligtvis godkänner vi det ändringsförslaget, han har helt rätt, och jag anser att man bör ta med konkreta omständigheter som visar på det varierade klimatet i europeiska unionen, som i vissa fall omvandlas till specificeranden och konkreta krav när man tittar på standardiseringar och karakteriseringar av teknisk art.

vad beträffar swobodas uttalanden om cen:s verksamhet, kan jag tala om att vi har uppmanat dem att påskynda arbetet så mycket som möjligt, för det skulle vara illa om vi, trots den nya fristen, skulle stå inför samma problem om drygt ett år på grund av att arbetet inte har slutförts.

slutligen, herr talman, kan sägas att vi har lyft fram de grundläggande problem som rättfärdigar en ändring av direktivet, vi har talat om förseningen från cen:s sida, om ändringar av vissa bestämmelser, om sambandet mellan direktivets text och innehållet i bilagorna, om behovet av en närmare precisering.

alla bidrag från parlamentets utskott och föredraganden koch, som har omvandlats till olika ändringsförslag, närmare bestämt i fyra, har antagits av kommissionen.

vi godkänner således de fyra ändringsförslag som har lagts fram för oss.

jag förklarar debatten avslutad.

omröstningen kommer att äga rum i morgon kl. 12.00.

samordning strukturfonderna/sammanhållningsfonden

nästa punkt på föredragningslistan är betänkande (a5-0108/1999) av schroedter för utskottet för regionalpolitik, transport och turism om meddelandet från kommissionen om samordning av strukturfonderna och sammanhållningsfonden - riktlinjer för programmen för perioden 2000-2006 [kom(1999) 344 - c5-0122/1999 - 1999/2127(cos)].

herr talman! det är särskilt tillfredsställande för mig att hålla mitt första tal i europaparlamentet om vad som anses vara den viktigaste frågan i den del av förenade kungariket som jag företräder i detta parlament, dvs. wales.

huvuddelen av wales har, som ni känner till, erkänts mål 1-status enligt strukturfondsprogrammen.

det är helt klart så att många i wales förlitar sig på europeiska unionens strukturfondsprogram när det gäller att lindra en del av de enorma svårigheter som vi utan tvekan står inför.

vi har sett att fattigdomen ökar i wales; och har ökat ytterligare sedan 1997.

vi har sett klyftan mellan rika och fattiga vidgas.

vi förlitar oss därför på strukturfondsprogrammen, inte bara för att få till stånd en industriell omstrukturering, utan också för att få till stånd en bredare förbättring av hela den ekonomiska basen i wales.

vad som emellertid är djupt skadligt för oss, är tron att beviljandet av medel från strukturfonderna är något som, på sätt och vis, varit en framgång för regeringen.

det är tråkigt nog bara ett erkännande av de mycket stora svårigheter som wales står inför.

detta är skälet till varför jag vill betona vissa av de frågor som jag anser att kommissionen måste prioritera.

vi vänder oss till kommissionen för att ta itu med frågor som har att göra med kompletterande medel.

vi är missnöjda med det faktum att dessa siffror på något sätt verkar har gömts i förenade kungarikets siffror.

vi vänder oss också till kommissionen för att se till att det finns matchande finansiering för projekten.

vi vänder oss till den för att utmana den brittiska regeringen, för att se till att privata sektorn - som antagligen måste stå för den största delen av utgifterna inom strukturfonderna - deltar vid planeringsstadiet.

vi uppmanar, till sist, kommissionen att se till att pengar från strukturfonderna används på ett öppet och väl redovisat sätt.

alltför mycket av vad som sker i detta parlament är inte öppet och väl redovisat.

detta är ett område inom vilket kommissionen kan hjälpa wales på ett avgörande sätt.

herr talman! vårt utskott studerar dessa frågor ur många olika synvinklar, men först skall jag tala om forskningens synvinkel.

vi ser mycket positivt på att föredraganden i sina egna slutsatser inkluderat vårt utskotts förslag om att man borde utvidga forskningsinfrastrukturen i sammanhållningsländerna genom att placera ut högskolor och läroanstalter så att de bättre tjänar invånarna i mindre utvecklade regioner och gör det lättare för utbildade personer att stanna kvar i sin hembygd.

detta kan ske genom myndighetsåtgärder, och en sådan decentralisering av den högre utbildningen är utan tvivel nyttig för att utjämna utvecklingen.

en annan fråga som vi uttryckligen skulle vilja belysa ur en industripolitisk synvinkel är att vi gärna sett att kommissionen fäst större uppmärksamhet vid effekterna av ökad användning av tjänster, elektronisk handel och internet när den planerade samordningen av strukturfonderna och sammanhållningsfonden.

tidigare fanns det ett större samband mellan fattigdom/rikedom och näringsstrukturen.

rika var de områden där det fanns arbetstillfällen inom industrin, men i dag har dessa områden kanske blivit till en belastning och kan vara fattiga, vilket gör att man också måste satsa på nya verksamhetsgrenar, på så kallad elektronisk produktion och tjänsteproduktion, eftersom detta är framtidens verksamhetsgrenar.

det ansvariga utskottet har enligt min mening inte i tillräcklig utsträckning tagit hänsyn till detta i sitt betänkande, varför jag å utskottets för industrifrågor vägnar önskar rikta kommissionens uppmärksamhet på denna fråga.

till slut skulle vi i egenskap av utskott för energi ha önskat att man i ännu högre grad framhållit stödet för förnybara energikällor från sammanhållningsfonden och regionala utvecklingsfonden, och därigenom hade man med hjälp av samordning kunnat öka användningen av förnybara energikällor så att energiprogrammets otillräckliga finansiering kompenserats med dessa mer omfattande penningresurser.

(en) herr talman! jag vill verkligen tacka fru schroedter för det arbete hon lagt ned i detta sammanhang och förklara för mina kolleger att uttalar mig på min kollega flautres vägnar, som följde detta för utskottet för sysselsättning och socialfrågor, men som tyvärr blivit sjuk.

jag vill rikta uppmärksamheten på ändringsförslag 1 och 2, vilka röstades igenom av utskottet för sysselsättning och socialfrågor, men inte godtogs av utskottet för regionalpolitik, transport och turism.

dessa ändringsförslag behandlar den sociala ekonomin och behovet av att tillhandahålla socialt riskkapital och finansiellt stödja lokala program för utveckling av sysselsättningsmöjligheter och stärkande av den sociala sammanhållningen.

under årens lopp har parlamentet sett den sociala ekonomin som en viktig och möjlig skapare av arbetstillfällen.

dessa ändringsförslag överensstämmer också med parlamentets syn att social utslagning är en viktig fråga som kräver konstruktiva åtgärder.

vi hoppas att de som överväger att förkasta dessa ändringsförslag har mycket kraftfulla skäl att erbjuda både parlamentet och de medborgare som letar efter arbete.

i sitt betänkande pekade också flautre på ett område inom vilket det i högsta grad saknas samordning, fast detta sannerligen behövs.

i kommissionens förslag hänvisar man till sysselsättningsstrategins fyra pelare och europeiska socialfondens fem åtgärdsområden.

men det är särskilt beklagligt att det här saknas specifika riktlinjer, då idén med att sammanlänka hjälp från socialfonden till sysselsättningsstrategin kommer att träda i kraft för första gången under programperioden 2000-2006.

man kan säga att denna försummelse ger intrycket att också kommissionen inte har någon idé om hur den skall skapa högsta möjliga samordning mellan hjälp från socialfonden, vilken skall granskas efter tre och ett halvt år, och medlemsstaternas årliga nationella sysselsättningsplaner.

vi hoppas att kommissionen kan ge oss lugnande besked om att detta var ett förbiseende som man nu skall ta itu med på ett konstruktivt sätt.

herr talman, herr kommissionär, ärade parlamentsledamöter! det förslag som kommissionen har lagt fram av, och därmed uppfyller sitt mandat, betraktar utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling som en vettig utgångspunkt.

men jag vill här poängtera att denna utgångspunkt visar vilka utmaningar vi nu står inför: att förmå befolkningen att stanna kvar på landsbygden, med de förändringar som håller på att ske inom all ekonomisk verksamhet på grund av jordbrukssektorns allt minskande betydelse som inkomstkälla på landsbygden.

detta, tillsammans med bristerna i infrastrukturnätet och samhällsservicen, och arbetstillfällena som i regel är få, ofta säsongsbetonade och tämligen likriktade, ökar flykten från landsbygden.

följderna låter inte vänta på sig.

det är ungdomarna som försvinner, som utbildar sig och får arbete i städerna, något som påverkar landsbygden på ett negativt sätt.

denna bristande infrastruktur är också ett hinder för utbredningen av företag och skapandet av nya arbetstillfällen.

man bör komma ihåg att landsbygden utgör nästan fyra femtedelar av europeiska unionens yta.

inom jordbruket finns endast 5,5 procent av alla arbetstillfällen i unionen.