Datasets:

wrice

/

sv_corpora_parliament_processed_punctuation

like 0

(sammanträdet avbröts kl. 17.10 och återupptogs kl. 17.30.)

herr talman, jag skulle vilja be om att vi, försåvitt kollegerna är införstådda med det, röstar om alla ändringsförslag en bloc i resolutionen angående nicaragua eftersom alla förslag går i en och samma riktning.

jag vill säga några få ord om anledningen till att vi inte har en gemensam resolution, utan europeiska folkpartiet har ändringsförslag som syftar till en egen resolution.

det beror på att vi i tisdags hade ett sammanträde med syftet att finna en gemensam resolution; från vissa andra partigrupper, särskilt från liberalerna och socialdemokraterna, gavs det signaler om att man ej kunde tänka sig att stödja ett antal satser i europeiska folkpartiets resolution.

därför sade vi att vi plockar ut den kontroversiella punkten och tar endast med det viktigaste.

vi har verkligen med sådant som kommer att få enhälligt stöd av parlamentet.

kommissionär verheugen har mycket tydligt sagt att parlamentet skall säga sin mening i frågan.

eftersom liberalerna och socialdemokraterna ändå ansåg sig kunna underteckna den gemensamma resolution som vi förhandlade fram så har vi sagt att vi gör vissa ändringsförslag vilka i viss mån försvagar vår egen resolution för att ge kollegerna möjligheten att i slutändan ändå rösta för den.

tack så mycket, kollega liese.

finns det några invändningar mot förslaget att göra det en bloc?

herr talman, ursäkta mig; men det finns faktiskt invändningar här hos min grupp att göra det en bloc.

jag vill bara säga att vi liberaler inte kommer att delta i dessa omröstningar om naturkatastrofer, eftersom vi menar att de inte hör hemma i detta parlament, och vi trodde att vi kommit överens om att vi inte längre skulle behandla denna typ av resolutioner.

herr talman!

jag begärde ordet innan vi går till omröstning för att säga att vår grupp har ingivit ett särskilt resolutionsförslag om naturkatastroferna i frankrike, och att vi givetvis ställer oss bakom den gemensamma resolutionen.

ni nämnde inte detta.

jag skulle vilja att motsvarande rättelse gjordes.

herr kollega, det skall rättas till.

jag ber om ursäkt för att jag inte såg det; det var ett misstag.

justering av protokollet från föregående sammanträde

protokollet från gårdagens sammanträde har delats ut.

finns det några synpunkter?

herr talman! efter omröstningen om budgeten i går upplevde vi den speciella situationen att de tre berörda institutionerna företräddes av kvinnor, och talmannen avslutade med att säga att millenniet slutar bra.

jag skulle bara vilja påpeka att millenniet, såsom nyligen även det framstående greenwich-observatoriet framhöll, slutar den 31 december år 2000.

internationella fonden för irland

de rossa har begärt ordet för en ordningsfråga.

de rossa (pse).

(en) herr talman! jag vill ta upp en ordningsfråga, som gäller huruvida de ändringsförslag som har lagts fram till detta förslag är i sin ordning.

detta är ett förslag utan föregående debatt, och därför kommer vi inte att få tillfälle att diskutera de ändringsförslag som presenteras.

nu råkar det vara så att jag är emot ändringsförslagen, men vi tycks också ha hamnat i en orättvis position, där vi uppmanas att rösta om ändringsförslag som vi inte ens har haft tillfälle att diskutera.

herr talman! som svar på denna ordningsfråga, kan jag upplysa parlamentet om att ändringsförslagen är helt i sin ordning och har lagts fram i enlighet med gällande förfarande.

det skulle visserligen ha varit mycket bättre om vi hade haft tillfälle att debattera i utskottet och, så som påpekades i början av veckan, det hade då varit ett betydligt bättre tillfälle att göra det.

tyvärr beslutades att frågan skulle avgöras utan debatt och ändringsförslagen är därför i sin ordning.

förslagen är av största vikt.

herr talman! jag ifrågasätter, precis som de rossa, att ändringsförslagens är i sin ordning.

situationen på nordirland är alldeles för känslig för att vi skall kunna tillåta oss några felaktiga spekulationer om bidraget från internationella fonden för irland.

jag vill därför be att ni noga överväger hur vi skall gå tillväga i det här fallet, i synnerhet eftersom vi inte har möjlighet att debattera frågan.

jag delar den oro som mina kolleger, de rossa och mccartin, ger uttryck för.

inga mindre än nobelfredspristagarna john hume - en av våra kolleger - och david trimble har välkomnat raytheon till derry.

raytheon kommer att grundas av the industrial development board in northern ireland (nordirlands råd för industriell utveckling).

inte en euro eller ett irländskt pund från internationella fonden för irland kommer att gå till raytheon.

ändringsförslagen är därför fullständigt inadekvata.

ledamöter. även cashman och simpson har begärt ordet, men jag skulle vara tacksam om vi kunde koncentrera oss på arbetet.

sanningen är den att det var kammaren som på tisdagen beslutade att vi inte skulle ha någon debatt, vilket kanske gör kollegernas ordningsfrågor överflödiga.

därför kommer denna talman inte att ändra denna ordning, även om han skulle vilja det.

det är logiskt.

det är kammarens beslut och dessutom förhöll det sig av en slump så att jag var föredragande när denna fond godkändes första gången, och det var en lång debatt då om tillskapandet av fonden.

därför beklagar jag att vi inte kan göra ändringar denna gång.

simpson har ordet.

herr talman! min avsikt är inte att uppehålla parlamentet längre än nödvändigt.

jag vill inte börja strida om ändringsförslagen, för den frågan kan lösas med hjälp av en omröstning.

däremot är det en sak jag vill poängtera.

förfarandet är inte det optimala, det har doyle och andra ledamöter alldeles rätt i, men det problem vi hade i utskottet för regionalpolitik, transport och turism, det ansvariga utskottet, är att rådet i sista minuten uppmanade oss att skynda på, för att någon någonstans hade insett att det behövs en resolution från parlamentet för att kunna fortsätta driva fonden i fråga.

det enda sätt vi kunde göra det på var genom detta snabba förfarande, via utskottet på tisdagen, med en skrivelse från ordföranden.

vi trodde att vi var överens om att man inte skulle lägga fram några ändringsförslag.

tyvärr var det inte så.

det bör i rättvisans namn påpekas att utskottet och parlamentet, med tanke på den knappa tid vi fick, har agerat så effektivt och snabbt vi bara har kunnat, under vad som visade sig vara mycket svåra omständigheter, för att pengarna till denna så viktiga fond skall kunna utbetalas nästa år.

tack så mycket herr simpson.

anmärkningarna avseende huruvida ändringsförslagen skulle kunna antas eller ej gicks igenom före plenum av såväl tjänstemännen som presidiet.

den politiska värderingen är en sak och den tekniska möjligheten att anta ändringsförslagen en helt annan.

enligt arbetsordningen är de helt regelenliga.

därför skall vi nu genomföra omröstningen om förslaget till förordning.

(parlamentet godkände kommissionens förslag.) röstförklaringar

. (en) ändringsförslagen är av följande anledningar oacceptabla: syftet med fonden är inte att främja storskaliga interna investeringar.

fonden är till för att främja utvecklingen i städer och på landsbygd, främja samhällsutvecklingen, öka färdigheterna och förbättra miljön; de argument som framförs i de grönas ändringsförslag är därför inte korrekta.

fonden har ingen del i raytheon-projektet, och det skulle den inte heller kunna ha.

syftet med ändringsförslagen är att hindra att fonden gör något den ändå inte skulle kunna göra; syftet med den föreslagna förordningen är att medge ett fortsatt ekonomiskt stöd från eu till fonden; avsikten är inte på något sätt att förbättra innehållet i den redan befintliga förordningen eg 2614/97, och det var därför man från början kom överens om ett brådskande förfarande.

vad själva innehållet beträffar, kan påpekas att de projekt som åsyftas i de grönas motivering inte är några militära projekt.

. (en) den omröstning om fonden, utan debatt, som på ett sent stadium föreslagits av rådet har underlättats av europaparlamentet, i form av en överenskommelse mellan alla grupper, inklusive de gröna, om att inga ändringsförslag skall läggas fram.

det verkar som att de gröna, på anmodan av patricia mckenna har brutit mot denna överenskommelse.

följden av det har blivit att jag nu uppmanas att rösta om ändringsförslag som jag inte har haft möjlighet att varken reflektera över eller titta närmare på, och som jag inte får vara med och diskutera i parlamentet.

faktum är att det bolag (raytheon) som kritiseras i ändringsförslagen har välkomnats av två nobelfredspristagare (hume och trimble).

och för övrigt, om vi skall lägga ned eller vägra investeringar från varje bolag som kan tänkas ha någon koppling till vapenindustrin, skulle vi i princip få lägga ned alla amerikanska och japanska mjukvaruföretag på irland, med katastrofala följder.

visserligen är jag motståndare till vapenindustrin, men vi får inte riskera den ekonomiska välfärden på nordirland med ogenomtänkta och dåligt underbyggda ändringsförslag i europaparlamentet.

. (en) 45 miljoner euro till internationella fonden för irland (ifi) är mycket välkommet, och innebär ett fortsatt erkännande av europeiska unionens stöd till den gränsöverskridande verksamheten på irland.

varje försök att fläcka ned ifi:s rykte är helt oacceptabelt, och det samma som felaktiga spekulationer beträffande situationen på nordirland , något som är under parlamentets värdighet.

för ordningens skull kan påpekas att raytheon, en högteknologisk software-fabrik, kommer att grundas av idb, nordirlands råd för industriell utveckling, och inte av ifi.

gemenskapens jordbruksstatistik

nästa punkt på föredragningslistan är betänkande (a5-0089/1999) av redondo jiménez för utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling om förslaget till europaparlamentets och rådets beslut om ändring av beslut 96/411/eg om förbättring av gemenskapens jordbruksstatistik [kom(1999) 332 - c5­0042/1999 - 1999/0137(cod)].

herr talman! kommissionen föreslår att ändringen av beslut 96/411 skjuts upp till år 2002, att vissa artiklar upphävs i syfte att underlätta dess tillämpning och att betalningen av 30 procent av gemenskapens bidrag till medlemsstaterna påskyndas, och allt detta med medbeslutande.

år 1997 framlades en ändring av detta beslut som förlängde fristen med två år till för att medlemsstaterna skulle kunna skicka sina rapporter samt den frist kommissionen har för att utarbeta rapporten om utvecklingen till parlamentet och till rådet.

med tanke på den gemensamma jordbrukspolitikens betydelse är möjligheten att ha tillförlitliga uppgifter tillgängliga för alla vid tidpunkten för beslutsfattande något som inte går att ifrågasätta.

därför bör det vara en prioritet för institutionerna att tilldela resurser så att uppgifterna blir mer och mer kompletta, tillförlitliga och snabbare. jordbruksstatistiken måste därmed bli mer flexibel, harmoniserad, mer sammanhållen med andra statistikområden, med möjlighet att innefatta nya källor.

i detta syfte bör man först fastställa de områden inom vilka det är möjligt att vidta rationaliseringsåtgärder, och för det andra områden inom vilka nya behov finns eller behov i ökande, och för det tredje de allmänna kriterier till vilka de insatser som genomförs skall anpassas.

då vi kommit till denna punkt skulle det inte vara nödvändigt att påpeka att alla medlemsstater borde anpassa sig till dessa intentioner.

men så är inte fallet: det är ett frivilligt program för medlemsstaterna.

jag skulle vilja uppmärksamma att det inte alls är lätt för parlamentet att förstå att någon medlemsstat skulle kunna säga det intresserar mig inte, jag vill inte delta .

den gemensamma jordbrukspolitiken är för alla medlemsstater, den påverkar oss alla.

därför skulle jag vilja att såväl kommissionen som rådet tänkte över frågan igen och att nästa förslag som läggs fram i detta parlament skall fastställa att tillämpningen är obligatorisk i alla medlemsstater, med en enda rättslig grund i den statistiska frågan.

det finns även en annan aspekt som jag skulle vilja uppmärksamma kommissionen och rådet på avseende ändringsförslag 5, som jag hoppas kommer att beaktas eftersom de uppgifter som i detta begärs, enligt artikel 2 i förordning (eg) 1390/99, som trädde i kraft den 23 november 1999, fastställs att varje medlemsstat för kommissionen skall hålla alla uppgifter uppdelade i budgetposter tillgängliga. dessa skall på kommissionens begäran översändas inom högst 30 dagar .

därför ber jag om ett uttryckligt åtagande från kommissionen att varje år i planerna för de prioriterade tekniska åtgärder, som föreslås av det ständiga utskottet för jordbruksstatistik, fastställa vad som begärs i våra ändringsförslag 4 och 5. i annat fall kommer ni att tvinga oss att förlänga medbeslutandeförfarandet, och det skulle försvåra utarbetandet av de statistiska rapporterna i medlemsstaterna.

därför väntar jag och hoppas få höra kommissionens uppfattning i frågan i denna debatt.

herr talman! jag vill tacka fru redondo för hennes betänkande och den utmärkta förklaring hon gav till vad det hela rör sig om och varför detta är så viktigt.

något som jag däremot saknar i den information vi har fått ta del av är kostnaden för verksamheten, eller hur stor kostnaden skulle bli om alla medlemsstater delade på den.

jag förmodar att de inte är så höga.

hur som helst är den informationen av betydelse för det parlament som diskuterar frågan.

med tanke på att den gemensamma jordbrukspolitiken har utvecklats från en situation där vi betalar bidrag i samband med export eller i samband med intervention, till en situation där bidrag utgår för varje enskilt djur per areal eller per skördehektar, är det extremt viktigt att vi vet exakt hur många djur det finns inom unionen, hur många hektar, hur många olivträd osv., osv. all sådan information är ytterst viktig.

det är synnerligen beklagligt om vi på europeisk nivå, inom de institutioner som organiserar den gemensamma jordbrukspolitik som unionens bönder är beroende av för sin försörjning, inte får ta del av korrekt information till grund för en effektiv politik.

det är obegripligt att medlemsstaterna inte medverkar till detta i större utsträckning.

oberoende av om vi utvidgar europeiska unionen, kommer vi inte att kunna behålla alla bestämmelser i den nuvarande politiken.

vi kommer hur som helst att behöva information, så att vi kan erbjuda någon typ av stöd, inom rimlighetens gränser, till de nya länderna i unionen, vilkas produktion av livsmedel och jordbruksprodukter kommer att öka unionens nuvarande produktion med 50 procent.