Datasets:

wrice

/

sv_corpora_parliament_processed_punctuation

like 0

vi bör även komma ihåg att det enligt revisionsrättens senaste rapport, som har diskuterats den här veckan, inte på något område inom jordbrukssektorn finns något som tyder på omfattande utpressning eller bedrägerier i större skala, medan det däremot verkar finnas en otrolig mängd mindre svårigheter med antalet kreatur och antalet hektar för arealstöd osv., osv. det förekommer mindre fel på flera områden, och detta är ett allvarligt problem som vi måste ta oss an.

slutligen vill jag påpeka att det i det nya europa är viktigt att bönderna baserar sin produktion på den mängd man räknar med att producera inom unionen.

en förutsättning för detta är att vi känner till statistiken över jordbruksindustrin.

bönderna måste, i stället för att kräva att unionens institutioner skall lösa problemen, i större utsträckning slå sig samman och göra en bedömning av marknadens behov och producera för dessa behov.

det innebär inte att vi för den skull skall sätta stopp för subventioneringen.

som exempel kan nämnas grisköttsindustrin, där vi producerar 18 miljoner ton griskött per år, något som leder till ett överskott på miljontals ton.

det orsakar priskollaps, stora umbäranden och oskäliga vinster för mellanhänderna.

om vi fick ta del av en bra statistik, skulle vi kunna hantera sådana problem redan innan de hann uppstå.

herr talman! för det första tackar jag föredraganden redondo jiménez för detta betänkande och i synnerhet för ett bra samarbete i egenskap av vice ordförande för utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling under denna höstperiod.

ett fungerande statistiksystem är en viktig grund för att man skall kunna fatta bra beslut.

de statistiska uppgifterna måste vara heltäckande, tillförlitliga och sammanställda på enhetliga grunder.

i betänkandet klargör man helt riktigt den rättsliga grunden för statistiken, speciellt i ändringsförslag 2 och i ändringsförslag 3 där procentsatsen för gemenskapens förskott preciseras.

det viktigaste politiska budskapet ingår i ändringsförslag 4 och 5 där man bland annat uppmanar till samkörning av uppgifter om erhållna bidrag och fastigheternas areal.

den här informationen är särskilt viktig med tanke på den sociala sidan av jordbruksstödet.

det skulle också vara svårt att ställa sig bakom ett sådant stödsystem, där den största delen av stödet kanaliseras till storgodsägarna i de bästa jordbruksregionerna.

i den här frågan har vi inga säkra uppgifter utan vi måste nöja oss med rykten som säger att åttio procent av stödet skulle gå till tjugo procent av jordbrukarna.

i ändringsförslag 1 betonas vikten av statistiska uppgifter i samband med östutvidgningen.

detta är en mycket viktig synpunkt som fortfarande kräver mycket arbete såväl i eu som i ansökarländerna.

de statistikproblem som finns i ansökarländerna löses inte med hjälp av detta betänkande.

det återstår fortfarande gott om problem, ända från ett fungerande jordregister.

det skulle vara ett politiskt självmord att inleda östutvidgningen utan att veta vilka effekter den har på budgeten.

det hjälper emellertid inte mycket om våra nuvarande uppgifter om utgifterna baseras på felaktig eller opålitlig information.

av de statistiska uppgifterna är den fastställda avkastningen mest betydelsefull för en europeisk jordbrukare.

när finland blev medlem var vi tvungna att på grund av föregående års dåliga skördar nöja oss med en nivå som inte motsvarar sanningen under normala år.

man borde snarast höja dessa fastställda avkastningar till en sanningsenlig nivå eller helt börja omvärdera grunden för användningen av fastställda avkastningar och uppfattningen om arealstöd som kompensation för sänkta spannmålspriser.

vi kan inte förbinda oss att i decennier ge bidrag åt producenterna i områden med europas bästa skördar på grund av en prissänkning som skett någon gång i det förgångna.

enklast skulle det vara att harmonisera arealstöden, så att de blir lika stora i hela eu. herr talman!

eldr-gruppen ställer sig bakom detta betänkande.

herr talman, fru föredragande, kära kolleger! alla här betonar samstämmigt det nödvändiga i att inom gemenskapen förfoga över en så exakt, tillförlitlig och enhetlig jordbruksstatistik som möjligt, för att vi skall kunna mäta de faktiska konsekvenserna av de beslut som fattas inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken, i första hand vad gäller landsbygden.

det europeiska jordbruket är inte ett och detsamma, utan tvärtom mycket splittrat.

för att vi skall kunna ta fram relevanta analyser för varje produktionstyp och varje ekosystem är det därför av största betydelse att statistiken är tillräckligt finmaskig på det territoriella planet och vilar på en enhetlig grund.

år 1996 antog parlamentet ett betänkande av vår kollega jové perez. hans förslag syftade till att göra gemenskapsstatistiken mycket mer exakt och effektiv.

detta har kommissionen tyvärr helt bortsett från i det föga ambitiösa förslag som nu har förelagts oss.

av det skälet kommer vi att stödja samtliga ändringsförslag från utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling, och ändringsförslaget från vår kollega jové perez.

vi anser att det är av största vikt att den guldgruva av information som uppkommit genom inrättandet av jordbruksstödet utnyttjas som statistisk källa.

kostnaden för gemenskapens budget skulle bli närmast obefintlig och uppgifternas sekretess garanteras tack vare anhopningen av statistik.

vår grupp var inne på samma tankegång i går, när den lade fram ett ändringsförslag inom ramen för nötköttets spårbarhet, eftersom alla djur i gemenskapens boskapsbesättning med nödvändighet kan identifieras, av skäl som sammanhänger med jordbruksstödet.

samma sak gäller slakterierna, av skäl som sammanhänger med hälsoskydd och veterinär säkerhet.

jag har fortfarande inte förstått varför kommissionen inte har godkänt att dessa båda uppgifter, som redan är obligatoriska inom gemenskapen, redan från den första januari nästa år används så att spårbarheten kan börja verkställas.

det är fullkomligt inkonsekvent att än en gång uppskjuta införandet av obligatorisk märkning för nötkött och samtidigt fördöma frankrikes tillämpning av försiktighetsprincipen, som beror just på att sådan obligatorisk märkning saknas.

den fria rörligheten för varor ter sig för konsumenten som ett bedrägeri om den inte kombineras med en strikt märkning.

det är beklagligt att kommissionär byrne inte ägnar sin energi åt att tjäna de europeiska konsumenternas hälsa och intressen.

herr talman! även jag trodde att jag skulle tala om förordningen om humle, men jag står nu inför statistikproblemet, och jag bör göra min plikt.

även jag vill säga att statistiken, som bekant, vanligen kan tolkas på olika sätt, för att kunna framhäva det som han eller hon som tolkar den önskar.

om så nu är fallet och vi, å andra sidan, inte har en enhetlig statistik, ja, i så fall förvärras problemet.

av den anledningen instämmer även jag i att vi i högsta möjliga grad bör likforma statistiken som gäller rörligheten, politiken och handeln för våra jordbruksvaror, och det skulle vara bra om varje stat inte hade - åtminstone inte när det gäller dess statistik - olika redovisningsmetoder av de fakta som rör vår jordbruksekonomi.

om det kunde ske, skulle vi - även med våra olika tolkningar - åtminstone ha en gemensam redovisningsmetod, som skulle tjäna dem som vill läsa korrekt bakom det som statistiken visar upp.

jag instämmer alltså i att vi här bör rösta för förordningen, liksom jag även instämmer med kommentarerna i de ändringsförslag som har lagts fram, så att kommissionen kan se till att frågan om statistiska redovisningsmetoder blir så enhetlig och trovärdig som möjligt.

herr talman! tekniska handlingsplaner för statistik har fastställts åren 1996, 1997, 1998 och 1999.

det har varit ett tecken på framförhållning, men det visar också att utvecklingen under dessa år har gått så fort, att ett stillestånd i själva verket har varit att betrakta som en tillbakagång.

detta är ett område som med all rätt kan beskrivas som aldrig färdigt, under ständig förvandling.

unionen bör så snart som möjligt få tillgång till ett gemensamt statistiskt underlag som täcker alla områden.

kommissionen talar om att anpassningen av gemenskapens jordbruksstatistiska material skall fortgå under åren 2000-2002.

man talar alltså om en förlängning.

om vi för ett ögonblick tänker tillbaka på romfördragets tillkomst år 1957, så var ju jordbruksområdet det första stora avtalsområdet.

i dag - snart 43 år senare - har man inte lyckats upprätta en fullständig och tillfredsställande statistik på området.

det har under den här veckans debatt om registreringen av kreatur framkommit, att 12 av 15 länder fortfarande inte har inlett förberedelserna för detta arbete.

där finns det givetvis ett samband.

utan registrering är det inte möjligt att föra en noggrann statistik, och därmed riskerar man naturligtvis också en rad misstag vad utbetalningarna beträffar.

gemenskapen lämnar bidrag till medlemsstaternas utgifter i samband med verksamheternas utförande.

därför är en skärpning från kommissionens sida nödvändig.

det är inte de långsammaste länderna som skall bestämma takten.

kommissionen bör i betydligt större utsträckning vara den som fastställer dagordningen och tar ledningen över medlemsländerna, i enlighet med de gemensamma besluten.

hur kan man inbilla sig att vi skall återställa konsumenternas förtroende för livsmedel efter alla skandaler, om eu fortfarande inte kan genomdriva sina egna beslut?

livsmedelssäkerhet, riskbedömning och själva säkerhetsbegreppet, det är så pass viktiga områden att man de här åren inte kan undgå dessa frågor.

låt mig därför få ställa en enkel fråga: när skall vi skapa ordning och reda i vårt eget hus?

till sist, kära kolleger: det finns ingen anledning att tveka.

framtiden tillhör dem som förbereder sig för den.

herr talman! en kollega påpekade förut än en gång att det obligatoriska systemet för märkning av nötkött kommer att införas den 1 januari 2001.

jag kan tala om för er att rådet uppenbarligen har anammat vårt krav om att införa det först den 1 september.

det innebär, vad tidpunkten beträffar, en mindre seger för europaparlamentet.

däremot har inte frågan avgjorts inom ramen för medbeslutandeförfarandet.

det innebär att man även borde ha beslutat om ett förenklat förfarande för de andra förslag vi röstade om här i går.

då skulle vi ha tagit med det hela i medbeslutandeförfarandet.

i stället beslutade rådet inom ramen för den gamla förordningen 820/97, enligt tillämpningsbestämmelsernas artikel 19, att staterna skall ha möjlighet att fortsätta med det frivilliga systemet fram till den 1 september år 2000.

jag finner inte heller detta korrekt.

på den punkten agerar man mot europaparlamentet.

för övrigt omfattas nu åter de andra ändringsförslag vi röstade om i går av medbeslutandeförfarandet, för det fortsätter att gälla efter den 1 januari 2000.

rådet måste reagera på detta.

om rådet inte antar våra ändringsförslag kommer detta att leda till ett samrådsförfarande.

därför kommer de övriga frågor som skall inbegripas i förordningen fortfarande att bli föremål för en uppgörelse.

jag hoppas att vi även på den punkten skall lyckas genomdriva våra idéer i rådet, och att man där låter förnuftet segra.

(en) herr talman! till följd av amsterdamfördragets ikraftträdande grundar sig förslagen rörande statistiken, och då bland annat jordbruksstatistiken, på artikel 285.

där förutsätts att antagandet sker i enlighet med medbeslutandeförfarandet.

det förslag som i dag har lagts fram för ert godkännande är ett första exempel på det, på jordbruksstatistikens område.

jag vill tacka föredragande, redondo jiménez för hennes utmärkta insats och i synnerhet också för hennes samarbete med rådet och kommissionen i den här frågan.

kommissionen uppskattar det starka stödet i betänkandet för förslaget till rådets och parlamentets beslut.

till grund för detta ligger rådets beslut 96/411/eg om förbättring av gemenskapens jordbruksstatistik.

därigenom gavs kommissionen ett flexibelt verktyg som medger att statistikens tillämpning anpassas till de förändrade informationsbehoven.

det har bidragit till en anpassning av gemenskapens jordbruksstatistik till förändringarna inom den gemensamma jordbrukspolitiken.

kommissionens rapport till europaparlamentet och rådet innehåller en översikt över de åtgärder som vidtagits på olika områden under åren 1996-1999.

dessa åtgärder från kommissionens sida bedöms på det hela taget som positiva.

däremot är inte förfarandet med att anpassa de nationella statistiksystemen till de behov som uppkommer till följd av den gemensamma jordbrukspolitiken avslutad ännu.

kommissionen har därför föreslagit att beslutet 96/411/eg giltighet med vissa mindre ändringar skall förlängas med ytterligare tre år.

syftet med förändringarna är huvudsakligen att förenkla handlingsprogrammets genomförande eller att minska dröjsmålen med utbetalningen av gemenskapens stöd.

det är viktigt att vi ser till att det nya beslutet träder i kraft så snart som möjligt, för att undvika att ett vakum uppstår i den nuvarande lagstiftningen.

man bör därför bemöda sig om att anta detta förslag efter första behandlingen.

vad redondo jiménez betänkande beträffar kan kommissionen godta ändringsförslag 1, 2 och 3.

däremot kan vi inte godta ändringsförslag 4, inte ens den senaste ändrade versionen.

detta ändringsförslag skulle innebära nya åligganden för medlemsstaterna som ännu inte har diskuterats i rådet.