Datasets:

wrice

/

sv_corpora_parliament_processed_punctuation

like 0

detta skulle garanterat utgöra ett hinder för förslagets antagande i rådet vid den första behandlingen.

kommissionen håller ändå med föredraganden om att den tilläggsinformation som efterfrågas i ändringsförslaget skulle vara nyttig för att skapa sig en bättre uppfattning om det utbetalda stödets fördelning i samband med den gemensamma jordbrukspolitiken.

kommissionen förbinder sig därför att införa sådana åtgärder i de kommande tekniska handlingsplanerna, från och med år 2001, i syfte att uppmuntra framsteg på området.

vi hoppas att vi härmed har lyckats klargöra våra avsikter för europaparlamentet och att detta kan förmå redondo jiménez att dra tillbaka ändringsförslaget, så att förslaget kan antas vid första behandlingen.

jag måste precisera för kommissionen att det inte är ett ändringsförslag från föredraganden utan ett ändringsförslag från utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling och således framröstat i utskottet. enligt arbetsordningen kan det inte dras tillbaka.

och ändringsförslag 5 som skulle få nummer 4 att falla - vilket är det jag hoppas att kommissionen godkänner - påverkar bara kommissionen, inte rådet.

dess innehåll är redan reglerat genom den nya förordningen 2390/99 som skall träda i kraft.

ändringsförslaget innefattar dessutom inte någon extra skyldighet för kommissionen.

därför hoppas jag att kommissionen godkänner det. vi har gjort allt vi kunnat för att detta förslag skulle gå igenom i första behandlingen.

. (en) herr talman!

bara en kort kommentar till ändringsförslag 5. tyvärr har vi inte möjlighet att godta ändringsförslag 5, eftersom vi vet att rådet inte skulle göra det.

jag förklarar debatten avslutad.

vi skall nu genomföra omröstningen.

(parlamentet antog lagstiftningsresolutionen.) röstförklaring

herr talman! detta en av de viktigaste åtgärderna vi har röstat om, och det bekräftades av de applåder föredraganden redondo jiménez fick.

enligt min uppfattning är statistiken grundläggande, och i italien befinner sig statistiken om våra kors mjölkproduktion i totalt kaos.

därför röstade jag för betänkandet och jag vill uttrycka förhoppningen att man tar fram statistik även om antalet pensionärer i de femton medlemsstaterna.

många säger att de är för många, jag säger att de är få: med statistikens hjälp kommer vi att kunna reda ut detta.

jag för min del skulle vilja att de blev fler och fler, för det är härligt att vara pensionär.

gemensamma organisationen av marknaden för humle

nästa punkt på föredragningslistan är betänkande (a5-0083/1999) av xaver mayer för utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling om förslaget till rådets förordning om ändring av förordning (eeg) nr 1696/71 om den gemensamma organisationen av marknaden för humle [kom(1999) 302 - c5­0081/1999 - 1999/0128(cns)].

herr mayer. jag utgår ifrån att ni efter sammanträdet ger oss ett smakprov.

(de) herr talman! redan för tre veckor sedan bjöd jag in till en ölprovning, och alla som fick och anammade inbjudan tyckte att det smakade mycket gott.

det tvivlar jag inte på herr mayer.

herr talman! jag vill bara tacka och gratulera herr mayer för det betänkande han utarbetat, som rör alla de länder som producerar humle i gemenskapen, och när det gäller spanien i min region castilla-león, i león-området.

jag är helt överens med mayer.

betänkandet har antagits enhälligt i utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling.

jag lyckönskar mayer och hoppas att han får stöd i kammaren.

herr talman! mayer talade så vackert att jag skulle vilja utveckla ert eget förslag och föreslå att vi dricker den där ölen i bayern i stället för här.

och nu, herr talman, kommer jag till ämnet i fråga.

humlen är naturligtvis inget typexempel, om vi vill bedöma den gemensamma jordbrukspolitikens betydelse för europeiska unionens jordbrukare; med humlefrågan visas dock djupet och utbredningen av denna politik i stödet till våra jordbrukare.

humlen är, som mayer sade, en traditionell produkt av stor betydelse för kvaliteten på det framställda ölet, men produktionen är mycket begränsad: omkring 4 000 hektar i hela unionen.

och ändå finns det ganska många jordbrukarfamiljer som lever av denna produkt i de humleproducerande staterna, särskilt i bayern, vilka inte får lämnas vind för våg i en tid av ihållande prisfall, liksom vissa jordbruksregioner inte får ödeläggas på grund av tillfälliga svårigheter som orsakas av problem i marknadens funktion.

till följd av svängningar på marknaden och behoven hos producenterna av produkten i fråga, har det vid flera tillfällen gjorts ändringar i den ursprungliga förordningen, av vilka den senaste var rådets beslut som fastställde en enhetlig stödnivå till producenterna för en femårsperiod.

i och med detta senaste beslut ändras kommissionens skyldigheter, vilka var ett resultat av det tidigare systemet, det vill säga av systemet med årligt stöd, och medlemsstaterna behöver inte längre ge stöd till upprättande av producentgrupper.

denna utveckling leder till att vissa artiklar i den gamla förordningen utgår, och det gör, med rätta, även den nya förordningen, som vi, tillsammans med mayers ändringsförslag, röstar för, samtidigt som vi påpekar att detta förslag till förordning inte påverkar budgeten.

herr talman!

jag vill gratulera föredraganden till betänkandet och tala om att europeiska liberala, demokratiska och reformistiska partiets grupp kommer att stödja betänkandet när det blir dags för omröstning.

herr talman, ärade ledamöter! jag vill först tacka föredraganden, mayer xaver, för ett värdefullt betänkande - kanske speciellt för den entusiastiska utläggningen om humleparadiset bayern - samt utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling för dess konstruktiva hållning.

det gläder mig att vårt förslag om en ändring av organisationen av marknaden för humle har fått ett positivt mottagande.

kommissionens förslag syftar ju till att stryka de bestämmelser som inte längre är giltiga, antingen på grund av att tidsfrister har löpt ut eller på grund av tidigare ändringar i den gemensamma organisationen för humle.

dessa ändringar måste genomföras innan grundförordningen konsolideras.

eftersom rådet har beslutat att stödnivån skall ligga konstant under fem år, anser kommissionen inte att det är nödvändigt att varje år lägga fram en rapport om situationen vad gäller produktion och saluföring av humle.

kommissionen anser därför att artikel 11 kan utgå.

enligt förslagets artikel 18 kommer vi dock att presentera en grundlig utvärdering av situationen för produktion och saluföring av humle senast den 1 september år 2000.

jag är därför rädd att europaparlamentets två ändringsförslag onödigt komplicerar texten, och att kravet på att årligen erhålla information redan täcks av det nya förslaget; denna information kommer också att läggas ut på internet.

det är skälet till att kommissionen i detta läge inte kan godta dessa ändringsförslag.

herr talman! för det första: jag skulle gärna vilja bjuda in fru kommissionären till klostret andechs i bayern, där man brygger sju olika sorters öl...

för det andra vill jag meddela, att nästa...

(talmannen avbröt talaren.)

herr posselt. det är inte en ordningsfråga.

jag förklarar debatten avslutad.

vi skall nu genomföra omröstningen.

(parlamentet antog lagstiftningsresolutionen.)

röstförklaring

nästa punkt på föredragningslistan är debatt om betänkande (a5-0093/1999) av savary för utskottet för industrifrågor, utrikeshandel, forskning och energi om förslaget till rådets beslut om ändring av beslut 97/787/eg om exceptionellt finansiellt stöd till armenien och georgien till att även omfatta tadzjikistan [kom(1999) 391 - c5­0171/1999 - 1999/0172(cns)].

herr talman! eftersom jag kommer från bordeaux trodde jag att ni gav mig ordet för att jag skulle besvara min bayerska kollegas inlägg med att tala om bordeauxvin.

nej, det är om tadzjikistan ni ber mig att tala, och eftersom jag har fem minuter till mitt förfogande skall jag försöka vara så tydlig som möjligt i en fråga som måhända är en smula svårtillgänglig och komplex.

det gäller ett exceptionellt stöd till tadzjikistan, som ju är ett litet land mellan uzbekistan, kazakstan, kina och afghanistan.

detta ärende har en förhistoria och vad jag i själva verket föreslår er i dag är att vi avslutar ett ärende som inleddes 1991 med ett lån på 1,2 miljarder euro till de nya oberoende staterna i samband med sovjetunionens upplösning.

saken är den alla stater utom tre har betalat tillbaka lånet.

1997 befann sig tre stater i svårigheter och låg kraftigt efter med återbetalningen, nämligen georgien, armenien och tadzjikistan.

därför förelades parlamentet 1997 ett förslag från kommissionen om att lägga om avbetalningarna och omfördela skulden för dessa tre länder.

det beslutades därför att två typer av finansiella stöd skulle inrättas - dels lån (245 miljoner euro hade vid den tiden avsatts för lån till de tre länderna) och dels ett bidrag på 130 miljoner euro, som främst syftade till att minska skuldbördan och förbättra ländernas återbetalningsförmåga.

vi kommer nu till själva kärnfrågan. året 1997 präglades också av ett inbördeskrig i tadzjikistan, ett fruktansvärt inbördeskrig mellan den styrande regimen och den islamitiska oppositionen.

parlamentet hade alltså på grundval av vår kollega kittelmanns betänkande föreslagit att stödet till tadzjikistan skulle läggas om, vilket är skälet till att vi nu efter två år, när situationen har normaliserats, anmodas att ta upp ärendet till ny behandling.

även om situationen i tadzjikistan såväl politiskt som ekonomiskt är ytterst kritisk och oroande, pågår sedan två år en gradvis stabilisering.

de olika parterna har ingått en fredsuppgörelse, som har genomförts och i stort sett följts, även om säkerheten i landet fortfarande är skör på grund av krigsherrarnas närvaro och den kraftigt växande wahhabifundamentalismen i afghanistan.

ekonomiskt sett är detta ett land som har gjort stora ansträngningar under imf:s beskydd och som får strukturanpassningsstöd från imf.

vi uppmanas alltså i europeiska unionen att återupprätta kontakten med detta land och göra en omfördelning av skulden. det utestående beloppet uppgår i dag till närmare 73 miljoner euro.

vad kommissionen föreslår är i slutändan att vi skall göra samma sak som vi gjorde för georgien och armenien, det vill säga bevilja ett nytt lån för att det förra skall kunna återbetalas, men till mycket förmånligare villkor - så att landet kan återhämta sig litet - och besluta om ett bidrag på 35 miljoner euro för perioden 2000-2004 för att lindra skuldbördan.

tyvärr måste jag dock säga att kommissionens förslag är högst motsägelsefullt.

vi uppmanas att bevilja ett lån på 75 miljoner euro och ett bidrag på 35 miljoner euro, bara för att sedan upptäcka att det saknas budgetanslag för att täcka dessa kostnader och att det för 1999 endast har anslagits medel för bidragen till armenien och georgien, som skall upphöra år 2001.

helt logiskt har budgetutskottet följaktligen påpekat för oss i det ansvariga utskottet för industrifrågor att vi under inga omständigheter får godkänna bidrag som inte finns budgeterade i dag och som inte ingår i budgetplanen, särskilt utgiftsområde 4, som ju redan är under tryck genom försöken att finansiera kosovo.

den kompromiss som vi tillsammans med budgetkontrollutskottet har utarbetat går ut på att vi endast behåller lånet på 75 miljoner euro, samtidigt som vi enades om att tadzjikistan även bör tilldelas ett ytterligare stöd för att minska den månatliga avbetalningen på skulden, som ligger på 200 000 euro, vilket är ohållbart för landet. detta var den ståndpunkt vi intog i utskottet för industrifrågor och som jag tror budgetkontrollutskottet har förstått.

tadzjikistan är nämligen den fattigaste av de nya oberoende staterna och det land som absolut måste stabiliseras eftersom det, av delvis samma skäl som tjetjenien och av andra skäl, är ett land som kan äventyra hela regionen, främst på grund av dess strategiska position i förhållande till kazakstan och uzbekistan, som är mycket rika länder.

följaktligen har vi lagt fram en rad ändringsförslag. först och främst ändringsförslag för att godkänna bidraget.

därefter ändringsförslag som konfronterar rådet och kommissionen med deras motsägelsefulla hållning och vari sägs att direkt stöd är önskvärt, men att detta bör finansieras över en annan budgetpost, och jag tänker då på tacis. slutligen ändringsförslag rörande villkorlighet: kontroll av hur medlen används, politiska och demokratiska villkor och parlamentets kontroll.

herr talman, fru kommissionär, kära kolleger! tadzjikistan är inte bara det fattigaste av länderna i före detta sovjetunionen, det är också det land som de senaste fem åren har lidit mest av oroligheterna till följd av de stamkrig som slutligen kom att utvecklas till ett inbördeskrig.

landet har inte haft förmåga att på ett målinriktat sätt utnyttja det finansiella stöd som hittills beviljats.

det är inte förrän de senaste månaderna som läget har stabiliserats, till följd av att inbördeskrigets parter inställt fientligheterna och bestämt sig för att bilda en koalitionsregering.

allmänna fria val är planerade till mars 2000.

den internationella givaregemenskapen, framför allt de schweiziska organisationerna, är redo att på vissa villkor återinföra det finansiella stödet.

nu när läget har stabiliserats och utvecklingsmöjligheterna är bättre föreslås i savarys betänkande ett återinförande av ett makrofinansiellt stöd till landet i form av ett lån.

vi hoppas att det skall ge tadzjikistan en så pass tydlig signal att man förbättrar den statliga organisationen i en demokratisk utvecklingsanda och inleder de reformer som krävs.

finansiellt stödet i form av ett lån bör dock endast utgå, om en riktig kontroll av anslagens användning är möjlig från europeiska unionens sida, om den nationella förlikningsprocessen fortgår och om valen, och då i synnerhet parlamentsvalet i mars 2000, hålls under fria och demokratiska former.

detta är målsättningen, vilket savary så riktigt påpekar, med våra ändringsförslag 8 och 9.

om det skulle visa sig att tadzjikistans kreditförmåga och kreditvärdighet återställs, är ett sådant förslag även välkommet inom budgeten för år 2000.

föredragande bourlanges har just bekräftat för mig att man i budgeten kommer att se till att någon form av finansiellt stöd åter beviljas inom ramen för tacis-programmet.

låt mig få avsluta med att säga: ppe-de-gruppen stöder detta betänkande, trots alla risker det innebär.

det är ett nytt, och förhoppningsvis framgångsrikt försök, att återuppta och främja det ekonomiska och tekniska samarbetet med tadzjikistan.

herr talman! lånet till tadzjikistan är lika stort som det här lilla fattiga landets andel av före detta sovjetunionens ännu obetalda skuld.

i tadzjikistan blir inga problem alls lösta på det sättet.

lånet förhindrar endast att de obetalda skulderna blir kvar.

centralasien, med en befolkning som till största delen talar turkiska och till en viss iranska erövrades under det förra seklet av det ryska tsardömet.

det riket sökte inte sina kolonier långt hemifrån och över havet, som de flesta västeuropeiska staterna gjorde, utan i den närmaste omgivningen.

år 1922 avkoloniserades de visserligen men de förblev kopplade till ryssland i form av delstater i sovjetunionen.

de gränser mellan de olika språk- och kulturområdena som stalin drog upp på 20- och 30-talet har nu blivit statsgränser.

det långvariga europeiska inflytandet gör att vi i europeiska unionen kan känna oss extra ansvariga för hur det går i de fem stater som bildades här efter sovjetunionens sönderfall.

i alla femton staterna går det dåligt med ekonomin och dåligt med miljön.