Datasets:

wrice

/

sv_corpora_parliament_processed_punctuation

like 0

(applåder)

herr talman! de mänskliga rättigheterna, friheten och en demokratiskt fungerande stat är viktiga och ofrånkomliga värden.

vi accepterar därför inte någon som helst begränsning av dessa värden på grund av nationell suveränitet eller respekt för geo-strategiska balanser.

skapandet av en internationell brottmålsdomstol, icke-preskription av brott mot mänskligheten, vägran att låta politiken för de mänskliga rättigheterna underkastas landets kommersiella intressen, är principer och mål som vi anser vara väsentliga.

möjligheten att utnyttja en rättsprocess i politiska syften förtjänar vår oro och motiverar en särskild uppmärksamhet vad gäller situationen i nicaragua.

vi anser därför att europaparlamentet måste fortsätta att följa denna process och att, om denna misstanke bekräftas, av oss eller av ansedda och trovärdiga människorättsorganisationer, måste vi använda all vår kraft för att få slut på denna situation.

mot denna bakgrund och i enlighet med de principer vi slåss för, måste vi vara noggranna och försiktiga innan vi ifrågasätter det som är ett rättsligt beslut i en suverän stat.

det finns inte heller några skäl att vi skall blanda oss i formen för hur systemet för oförenligheter och intressen som styr de politiska tillsättningarna i nicaragua praktiseras.

vårt ingripande kan inte ske utifrån opinionsundersökningar för olika presidentkandidater och med hänvisning till de viktigaste valfrågorna som diskuteras i en suverän stat och om vilka väljarna i nicaragua snart kommer att uttala sig och som det tillkommer dem, och bara dem, att uttala sig om.

därför skulle vi vilja veta vilken er reaktion skulle bli om vi föreslog en resolution där vi, utifrån opinionsundersökningar och genom att förbigå institutionerna i detta land, krävde att en före detta premiärminister i en medlemsstat skulle redovisa sina vinster från provision han har fått i vapenaffärer.

en sådan resolution till en medlemsstat i europeiska unionen skulle ha större mening än till ett tredje land, men det skulle även i detta fall innebära ett angrepp på landets institutioners verksamhet och på dess medborgares förmåga att internt lösa problemet.

av dessa skäl vädjar vi här till ppe-de att skjuta upp denna omröstning till nästa sammanträde så att vi då, om det politiska skälet till fängslandet av agustín jarquín under tiden bekräftas, agerar gemensamt.

herr talman! den liberala gruppen tvekade länge om att ta upp den här resolutionen som brådskande.

problematiken kring den nicaraguanska regeringens behandling av ordföranden för nicaraguas revisionsrätt, agustin jarquín, har ju varit aktuell i över ett år nu.

det är naturligtvis ett allvarligt ärende som förtjänar en seriös diskussion men för vår del bör det ske i behörigt utskott och inte på detta hastiga sätt.

det är ett politiskt ärende.

frågan är ju: hade revisionsrätten politiska motiv när den beskyllde den demokratiskt valda regeringen för korruption?

det skulle kunna vara sant.

agustin jarquín, som nu är arresterad, är ju en möjlig presidentkandidat.

sedan har vi den andra frågan.

är den nicaraguanska regeringen korrumperad som jarquín påstår?

även det skulle kunna vara sant, det finns ju nämligen flera som säger att jarquín är en omutlig person.

det är inte vår sak att göra ett partipolitiskt val i nicaragua.

herr talman! ärendet ligger nu där det skall ligga, nämligen hos domstolen i nicaragua och bör därför inte ligga där det inte hör hemma, nämligen här i parlamentet.

herr talman! som medlem i gruppen de gröna/fria europeiska alliansen och som baskisk ledamot bör jag till att börja med säga att den europeiska unionen, på diplomatisk väg, redan vände sig till nicaraguas regering den 18 november för att finna en snabb lösning på denna fråga vi i dag diskuterar och för att få ett snabbt slut på hindren för republiken nicaraguas contraloría general och också för att mycket kategoriskt säga er att om den inte är öppen kan den mista medlen från den europeiska unionen.

man kan naturligtvis ifrågasätta de medel jarquín har använt för att nå en helt lagenlig utgång, som att undersöka den galopperande korruptionen i nicaragua, en korruption som når upp till den allra högsta domarkåren och som t.ex. med nästan 1000 multiplicerat republikens presidents tillgångar.

men det som absolut inte går att ifrågasätta för varje opartisk observatör är att det man försökt göra är just att undvika undersökningen av korruptionen - sandinisterna har dessutom blundat för brotten - och att göra sig av med den som skulle bli oppositionens ledare i nicaragua.

jag hoppas att europeiska unionen ger sig i kast med frågan, vilket är önskvärt.

tack så mycket, herr kommissionär.

jag förklarar debatten om mänskliga rättigheter avslutad.

omröstningen kommer att äga rum kl. 17.30.

internationella brottmålsdomstolen

nästa punkt på föredragningslistan är gemensam debatt om följande resolutionsförslag:

b5-0337/1999 av wuori m.fl. för verts/ale-gruppen om ratificering av romfördraget om upprättande av internationella brottmålsdomstolens stadga,

b5-0344/1999 av sauquillo pérez del arco för pse-gruppen om ratificering av romfördraget om upprättande av internationella brottmålsdomstolens stadga,

b5-0349/1999 av malmström m.fl. för eldr-gruppen om ratificering av romfördraget om upprättande av internationella brottmålsdomstolens stadga,

b5-0373/1999 av oostlander och grossetête för ppe-de-gruppen om ratificering av romfördraget om upprättande av internationella brottmålsdomstolens stadga,

b5-0381/1999 av muscardini för uen-gruppen om ratificering av romfördraget om upprättande av internationella brottmålsdomstolens stadga,

b5-0386/99 av puerta och di lello finuoli för gue/ngl-gruppen om ratificering av romfördraget om upprättande av internationella brottmålsdomstolens stadga.

herr talman! det var en historisk händelse när den internationella brottmålsdomstolens stadga kunde antas i juli 1998 vid ett möte i rom.

det var en stadga som skulle göra det möjligt för en oberoende domstol att döma personer som hade gjort sig skyldiga till krigsförbrytelser, folkmord och brott mot mänskligheten.

tyvärr vet vi att det finns ett stort behov av en sådan brottmålsdomstol.

nittio stater har undertecknat romstadgan, men hittills har bara sex länder ratificerat den.

det är det som är själva problemet.

om vi skall kunna komma vidare och om domstolen verkligen skall kunna inleda sitt arbeta, så måste minst sextio länder ratificera stadgan och överlämna detta till fn.

målet att vi skall få en fungerande domstol inom några år måste vi alla arbeta för.

min grupp uppmanar rådet och kommissionen att de skall göra sitt yttersta, politiskt och diplomatiskt, för att åstadkomma detta.

samtidigt får man inte heller glömma bort kandidatländerna som jag tror behöver en hel del stöd för att kunna vara med på det.

dessutom är punkt 5 en väldigt viktig punkt i resolutionen där man säger att man måste ge utvecklingsländerna ekonomiskt stöd för att de skall kunna vara med i processen för att åstadkomma en brottmålsdomstol.

herr talman! folkmord, krigsförbrytelser, brott mot mänskligheten och aggressionshandlingar som kan ses som erövringskrig är de fyra slag av brott som den internationella brottmålsdomstolen kan döma.

de fyra genèvekonventionerna från 1949 för skydd mot offren för väpnade konflikter förpliktar staterna att eftersöka och döma förövarna av liknande brott.

den internationella brottmålsdomstolen är ännu ett steg i folkrätten.

jag minns i detta ögonblick hur utarbetandet av stadgarna för den internationella brottmålsdomstolen var utdragen och spänd.

jag hade äran att delta i nämnda process som företrädare för världssamfundets församling i min dåvarande egenskap av ordförande i den interparlamentariska unionen.

därför kan jag vittna om att i denna oerhört komplicerade förhandling var man tvungen att göra många eftergifter för att nå fram till en text som, även om den är kortare än våra ursprungliga avsikter, kunde nå nödvändigt konsensus och slutligen börja användas som ett acceptabelt verkningsfullt instrument.

det vore oansvarigt i dag att inte offentligt erkänna den besvikelse det orsakar oss att veta att ett och ett halvt år efteråt har bara 91 stater undertecknat och knappt 5 eller 6 ratificerat den när - som schörling sa - det behövs 60 ratificeringar för att domstolen skall kunna börja arbeta.

med den resolution vi skall anta upprätthåller europaparlamentet på ett sammanhängande sätt det stöd som alltid uttalats för detta initiativ. men det som vi egentligen skall göra här under dessa sista debatter under året och seklet är att offentligt och formellt erkänna att det är ett ämne som hänger i luften.

med vad det bör föra med sig av åtagande att inte ge upp i våra ansträngningar tills vi ser det mål vi ställt upp uppfyllt i och med antagandet av denna domstols stadga. vi bör också trycka på för att rådet och kommissionen skall agera på samma sätt.

i allt detta leder oss, oss socialdemokrater, medvetandet att i en värld i en internationaliseringsprocess är det avgörande att också tänka oss en globalisering av rättsstaten och det är det vi bör ägna oss åt.

herr talman! eu sitter de facto i många sammanhang på ganska många länders ratifikationer.

jag är speciellt glad över att kommissionär verheugen är här i dag och hoppas att han kan använda sitt inflytande för att vi skall få kandidatländerna, och andra länder som vill samarbeta, med oss och få till stånd ett betydande antal ratifikationer.

det är också en skam att vi tvingas konstatera att det bara är sex stycken medlemsstater som har undertecknat denna stadga.

men om vi får fler medlemsstater, kandidatländer och samarbetsländer med i detta arbete, så kommer vi en bit på vägen i det som visserligen är en kompromiss, men någonstans måste vi starta.

för det andra hoppas jag att vi kan verka för de resurser som behövs för att stadgan skall kunna fungera.

det tror jag är en viktig prioritet för oss i denna kammare i framtiden och att parlamentarikerna också i fortsättningen får vara engagerade i arbetsgrupper som vi var i tidigare skede.

herr talman! det här handlar om försoning mellan folk.

samtidigt är det ett rättsinstrument för att säkerställa den försoningen.

vi vet att försoning är omöjlig om inte rättvisa skipas.

den insikten är en av grunderna för brottmålsdomstolen för f.d. jugoslavien, rättskipning, inte som segrare utan från en övernationell utgångspunkt och med sikte på samlevnad i framtiden.

vår grupp välkomnar därför verkligen att det nu bildas en internationell brottmålsdomstol med en mer universell behörighet, som ett komplement till nationella domstolar när de inte räcker till.

europeiska unionens medlemsstater och kandidatländer måste naturligtvis gå i spetsen för det här.

även det trettonde kandidatlandet, herr talman, turkiet.

man kan nästan inte låta bli att le när man talar om den saken i det här sammanhanget.

jag hoppas att kommissionen och rådet på ett lämpligt sätt skall kunna utöva påtryckningar för att få andra länder att ratificera romstadgan.

ekonomiskt stöd för att göra det möjligt även för fattiga länder att delta i domstolens verksamhet.

den kommer att ha en viktig förebyggande verkan, fri från politiska, amoraliska överväganden och oåtkomlig för politisk utpressning.

de stora brottslingarna kan nu inte längre vänta sig att deras brott förblir ostraffade.

alla milosevicar, karadicar, mladicar kommer att veta det.

den internationella brottmålsdomstolen innebär ett politiskt genombrott.

det är en bekräftelse på att politik inte är en fråga om makt, varvid rättvisan används som en skygglapp utan tvärtom, att politikens centrala uppgift är att skipa rättvisa med makten vid sin sida.

herr talman! parlamentet måste tydligt inse det här.

även när det gäller den senaste debatten om nicaragua. det är ju ändå egentligen en skandal om överträdelser mot de mänskliga rättigheterna sopas under mattan av partipolitiska skäl.

herr talman! jag hoppas att parlamentet och de partigrupper som utifrån sin egen vision kan inta en bättre hållning, även skall uttala sig tydligare i den saken.

herr talman! jag tror att denna brottmålsdomstol är av synnerligen stor betydelse; därvid vill jag säga till kollegan thors att medlemsstaterna i europeiska unionen först bör göra sina egna läxor innan vi riktar uppmaningar till andra; det innebär inte att de andra inte skall göra något.

men jag menar att det är absolut nödvändigt att vi ser till att brottmålsdomstolen börjar fungera.

och det av två skäl.

det första är den förebyggande verkan.

för några dagar sedan var jag i banja luka på en konferens med vår grupp.

där kunde vi glädjande nog bevittna den serbiska oppositionen som faktiskt befinner sig i en glädjande uppbrottssituation.

jag träffade dock även en man som darrande av rädsla satt och berättade om allt brottsligt han begått i republiken serbien under denna tid.

samtalet var mycket intressant för mig, för det verkade ungefär som om han kanske kunde ha betett sig annorlunda om han vetat att han en dag skulle kunna ställas inför en internationell domstol.

de har en kriminell energi som överstiger allt. men däremot med tanke på förbrytarna på den andra och tredje nivån; de skall veta att de i slutändan inte kommer att slippa sitt straff även om de tillfälligt ser sig som hantlangare åt en mycket mäktig person.

och därför är en sådan brottmålsdomstol av vikt för den förebyggande verkan.

ett annat skäl till att den måste anses viktig är att rätt måste vara rätt och orätt orätt, oavsett vem som har begått brottet. specifika brottmålsdomstolar dras alltid med problemet att i viss mån betraktas som segrarnas rättvisa.

av den anledningen är det av mycket stor vikt att det finns en världsomspännande enhetlig straffrätt mot folkmord och brott mot mänskligheten och även att det finns världsomspännande enhetliga bestraffningsåtgärder och en gemensam brottmålsdomstol; då kan var och en veta att oavsett förevändning, oavsett ideologi och oavsett nationalitet så förblir orätt orätt och måste dras inför rätta.

man kan på det sättet undvika enögdhet och då kan rättstanken, som är grundvalen för europeiska unionen, komma att bli accepterad över hela världen.

därför är det en av de viktigaste uppgifter europeiska unionen kommer att ställas inför under kommande år att verka för en sådan brottmålsdomstol.

tack för detta uttalande, herr kommissionär.

jag förklarar den gemensamma debatten avslutad.

omröstningen kommer att äga rum kl. 17.30.