text
stringlengths 180
618k
| meta
dict |
|---|---|
Enotno evropsko nebo (razprava)
Predsednica
Naslednja točka je vprašanje za ustni odgovor za Komisijo o vzpostavitvi enotnega evropskega neba s funkcionalnimi bloki zračnega prostora konč.), ki ga je predložil Paolo Costa v imenu odbora za promet in turizem - B6-0135/2007).
Gilles Savary
avtor. - (FR) Gospod predsednik, najprej moram predstaviti pisno vprašanje o SESAR, katerega avtor je Paolo Costa, ki me je prosil, naj vam vprašanje predstavim v njegovem imenu.
To je vprašanje za ustni odgovor za Komisijo z razpravo o oblikovanju funkcionalnih blokov zračnega prostora za vzpostavitev enotnega evropskega neba oziroma o namenu Komisije v zvezi z izvajanjem ali dosedanjim razvojem izvajanja paketa besedil, ki so bili decembra 2003 v spravnem postopku, in sicer paketa o enotnem nebu.
Eno od besedil obravnava oblikovanje funkcionalnih blokov zračnega prostora oziroma letalskih poti v različnih razredih zračnega prostora, da se optimizira poraba, zmanjšajo toplogredni plini in, če je mogoče, zmanjša preobremenjenost na najbolj zasedenih letališčih, vključno z možnostjo zmanjšanja stroškov zračnega prevoza. To je posebej občutljivo vprašanje s pridržki s strani držav članic, ki so vedno potrjevale svojo suverenost nad svojim zračnim prostorom. To zlasti velja za države članice in moja lastna država velike vojaške sile in bloke vojaškega zračnega prostora zadržuje na navidezno samovoljen način.
Gospod Costa je zaskrbljen, tako kot smo lahko pričakovali, da ni bil dosežen napredek v zvezi z besedilom o oblikovanju blokov zračnega prostora, enem od štirih besedil o enotnem nebu, saj so mu države članice močno nasprotovale. Gospod Costa zato Komisiji zastavlja naslednje vprašanje. Komisija je zdaj objavila sporočilo, ki pojasnjuje, da stroški neuspešnega oblikovanja funkcionalnih blokov zračnega prostora za vzpostavitev enotnega evropskega neba zajemajo približno 1 milijardo EUR. Gospod Costa je najprej zastavil vprašanje, ali je Komisija zadovoljna z razmerami in ali meni, da se uporaba uredbe (ES) št. 551/2004 o organiziranosti zračnega prostora zadovoljivo razvija. Kako si Komisija razlaga dejstvo, da od začetka veljavnosti uredbe niso začeli delovati nobeni novi bloki zračnega prostora?
Člen 10 uredbe določa razširitev organiziranosti zračnega prostora na spodnji zračni prostor ter od Komisije zahteva, da določi druge ukrepe, potrebne "glede na dosežen napredek". Kakšne spremembe obstoječe zakonodaje predlaga Komisija v zvezi s tem? Ali se Komisija strinja, da mora predložiti predlog v zvezi s tem še pred koncem leta 2008?
Gospod Costa v svojem ustnem vprašanju zastavlja vprašanje, ali se Komisija strinja, da je bil pristop od spodaj navzgor, pri čemer morajo pobudo za oblikovanje funkcionalnih blokov zračnega prostora pripraviti države članice, neuspešen in da mora zdaj Evropska unija oblikovati proaktivnejši pristop?
Upam, da sem ohranil duh vprašanja gospoda Coste Komisiji.
Jacques Barrot
podpredsednik Komisije. - (FR) Gospod Savary, hvala vam in gospodu Costi, ker menim, da je bilo to vprašanje zelo dobro pripravljeno in obravnava stvaren problem.
Reforma iz marca 2004 je bila namenjena organizaciji zračnega prometa v skladu z operativnimi zahtevami in ne nacionalnimi mejami. Zagotavlja krajšanje dolžine letov in preprečevanje nepotrebnega kroženja letal. Odgovoril bom na vsa vprašanja.
Prvo vprašanje zadeva stroške upravljanja zračnega prometa in posledice za enotno nebo. Vi in gospod Costa sta navedla ključen podatek, da stroški za neuspešno vzpostavitev enotnega neba znašajo 1 milijardo EUR, k čemur lahko dodam, da so v skladu z Evropsko organizacijo za varnost zračne plovbe možni prihranki večji, saj bi lahko prihranili 3 milijarde EUR. Poleg zmanjšanja stroškov letalskih prevoznikov bi bil dosežen prihranek v višini dveh milijard, če bi se izboljšala učinkovitost letalskih storitev.
Kot pravi gospod Savary, izvajanje enotnega evropskega neba ne napreduje dovolj hitro glede na pomembnost ciljev: konkurenčnost, trajnostni razvoj, boj proti podnebnim spremembam in spodbujanje varnosti v zraku. Ali moramo zato stati s prekrižanimi rokami in ne storiti ničesar? Ne. Sprejetje osnovnih pravil o enotnem trgu je Skupnosti prvič zagotovilo dejanska pooblastila na tem področju. Leta 2004 je bila izvedena reforma: ločitev med ureditvijo in zagotavljanjem storitev, certifikacija ponudnikov storitev v skladu z evropskimi predpisi, licence kontrolorjev zračnega prometa in niz tehničnih ukrepov, ki se sprejmejo s komitologijo. Nazadnje je bil sprožen industrijski projekt SESAR, pravi dodatek k enotnemu nebu.
Vendar moramo hitreje ukrepati. Komisija mora beležiti opravljeno delo. Decembra 2006 sem se posvetoval s skupino strokovnjakov na visoki ravni in letos julija so mi predstavili poročilo o obveznih reformah. Komisija bo letošnjo jesen predložila sporočilo v zvezi s tem.
Drugo vprašanje zadeva funkcionalne bloke zračnega prostora. Res je, da je Svet z reformo leta 2004 izbral pristop od spodaj navzgor, vključno z ukrepi nacionalnih vlad o oblikovanju blokov. Iskreno povedano ta pristop ni bil povsem zadovoljiv, saj je omejil možnosti za Komisijo in institucije Skupnosti, da zagotovijo dejansko oblikovanje blokov in nadaljevanje dela na lokalni ravni. Drug problem je, da ni bilo dovolj poudarjeno izboljšanje gospodarske učinkovitosti zagotovljenih storitev. V prvi polovici leta 2008 bomo poskušali uvesti pristop na podlagi učinkovitosti. S tem bi se določili posebni cilji učinkovitosti za ponudnike storitev ter v primeru neuspešnosti zagotovile pobude in intervencijske mehanizme. Menim, da bo pristop na podlagi učinkovitosti pospešil oblikovanje funkcionalnih blokov, ker bodo bistveni za uresničitev ciljev učinkovitosti. Razvijamo idejo organa za pregled uspešnosti in koordinatorja, odgovornega za hitrejši razvoj projektov. Osebno menim, da bi koordinator za vseevropska omrežja zelo prispeval k oblikovanju teh funkcionalnih blokov, ki jih potrebujemo.
Seveda s pospešitvijo oblikovanja in učinkovitosti funkcionalnih blokov ne bomo čakali do leta 2009. Upam, da vam bom lahko predložil pobudo sredi leta 2008. Na splošno velja, da so lahko bloki učinkoviti le, če se zgornji in spodnji zračni prostor obravnavata kot nedeljiva.
Četrto vprašanje zadeva pristop držav članic od spodaj navzgor, za katerega priznam, da je bil z določenih vidikov neuspešen. Moramo v tem primeru sprejeti popolnoma nasproten pristop? Nisem prepričan. Menim, da moramo poskusiti oblikovati boljši pristop od spodaj navzgor, vendar moramo za razvoj enotnega neba preiti na drugo stopnjo, ki temelji na uspešnosti in mehanizmih. Z državami članicami moramo dejavno sodelovati za spodbujanje politične zavezanosti in poudarjanje razvoja funkcionalnih blokov zračnega prostora.
Zato sem podprl to vprašanje. Tako sem dobil priložnost, da razložim glavne pobude, ki jih bomo sprejemali v skladu z zelo pomembnimi pripombami gospoda Savaryja.
Georg Jarzembowski
v imenu skupine PPE-DE. - (DE) Gospod predsednik, gospod podpredsednik Komisije, nikakor ne nasprotujemo temu, kar ste dosegli na področju učinkovitosti v zračnem prostoru, vendar je bil vaš odgovor precej jasen. Ta je izražal, da države članice niso izpolnile obveznosti. Države članice niso izpolnile obveznosti, ki so veljale od leta 2004, in sicer hitro oblikovanje funkcionalnih blokov zračnega prostora. Na eni strani to povzroča stroške v višini 3 milijard EU, ki ste jih navedli, na drugi strani pa onesnaževanje okolja.
Zdaj razpravljamo o uvedbi trgovanja z emisijami v zračnem prometu, in sicer o 3 % emisij zračnega prometa. Če bi bilo upravljanje letalskega prometa razumno, hitro in učinkovito, bi lahko zmanjšali porabo goriva do 12 %, kar bi bistveno zmanjšalo emisije CO2. Gospod podpredsednik, poštenjak ste, vendar moramo izpostaviti osnovni problem: države članice ne izpolnjujejo svojih obveznosti. Zato moramo vi kot Komisija in mi kot Parlament sporočiti državam članicam, da morajo to nadoknaditi. Po tolikšnem zaostanku morajo zelo pohiteti. Vendar to morda ne bo dovolj.
Zagroziti jim moramo tudi s spremembo pristopa od spodaj navzgor. Če države članice ne morejo doseči napredka v zvezi z zelo pomembnim vprašanjem varnosti v zračnem prometu in njegove učinkovitosti ter vplivu zračnega prometa na podnebje, pričakujemo, da Komisija leta 2008 ne bo le predložila poročila, da so se države članice izboljšale v smislu oblikovanja blokov zračnega prometa, ampak jim bo zagrozila. Zanesete se lahko na našo pomoč. Nato bomo morali spremeniti sistem in oblikovati bloke zračnega prostora na evropski ravni. Le tako lahko prepričamo države članice, da oblikujejo učinkovite in funkcionalne bloke zračnega prostora. Vem, kako težko je to, vendar prijazne besede ne bodo zalegle. Počasi se moramo naučiti ukrepati.
Brian Simpson
v imenu skupine PSE. - Gospod predsednik, v Parlamentu sem že tako dolgo, da se spominjam, ko je komisar de Palacio prvič predlagal enotno evropsko nebo in se je izraz "funkcionalni bloki zračnega prostora" prvič pojavil v besedišču EU. Po težkem začetku je bil leta 2004 dosežen napredek, ko je zakonodaja uzakonila te bloke zračnega prostora, vendar moram izpostaviti, da je bil napredek od takrat nevzdržno počasen, zlasti v zvezi s širitvijo blokov zračnega prostora, posebej glede nižjega zračnega prostora.
Gospod komisar, cenim, da je Komisija nameravala sodelovati z državami članicami in nedvomno so nekatere države članice pokazale, da so manj pripravljene izvajati to politiko pri hitrosti, ki si jo želimo ali smo jo dejansko predvideli, vendar je gotovo zdaj pravi čas, da se zadeve pospešijo in da Komisija čim prej predloži direktivo.
Od leta 2004 niso bili ustvarjeni nobeni novi bloki zračnega prostora in, kot so povedali prejšnji govorci, so stroški naše neuspešne vzpostavitve enotnega evropskega neba ocenjeni na 1 milijardo EUR. Poleg tega je treba veljavno zakonodajo posodobiti, saj se potniki še vedno dnevno spopadajo z zamudami v prometu zaradi staromodnega odnosa držav članic in, kot se zdi, nedejavnosti Komisije.
Potrpljenja zmanjkuje in ukrepanje je nujno. Neukrepanje ne pride v poštev, zato bo moja skupina podprla vprašanje za ustni odgovor, ki ga je gospod Costa predložil Parlamentu v imenu odbora za promet in turizem. Gospod komisar, vsi se staramo in si želimo dočakati enotno evropsko nebo.
Seán Ó Neachtain
v imenu skupine UEN. - (GA) Gospod predsednik, vprašati želim, ali se lahko šteje, da ta politika liberalizacije letalstva kakor koli pomaga nekaterim regijam in regionalnim letališčem. Poglejte, kaj se na primer dogaja na letališču Shannon v mojem volilnem okrožju na zahodnem Irskem. Odločitev letalske družbe Aer Lingus, da opusti lete v London, je negativno vplivala na regijo, ne nazadnje tudi z vidika gospodarstva. To je povsem v nasprotju s politiko irske vlade. Mislim torej, da bo ta svoboda na področju letalstva, kar zadeva evropske regije, prispevala k napredku močnih območij, tista območja, ki niso tako močna, pa bo oslabila. Zato Komisijo prosim, da obravnava na primer zadevo letališča Shannon in preuči, kako se lahko to politiko vodi skupaj s politiko regionalnega razvoja na takih območjih.
Vladimír Remek
v imenu skupine GUE/NGL. - (CS) Gospod predsednik, gospe in gospodje, pobuda "enotno evropsko nebo" potrjuje mojo izkušnjo kot zasebnega pilota, da je letalstvo šolski primer področja, ki zahteva nadnacionalno sodelovanje ne glede na državne meje.
Iz tega razloga in glede na potrebo po zagotovitvi največje varnosti v zračnem prometu, največje učinkovitosti in minimalne zamude letov podpiramo oblikovanje funkcionalnih blokov in posledično enotnega evropskega neba. Vendar ne smemo pozabiti, da tako kot razdrobljenost tudi odprava razdrobljenosti povzroča stroške. Ker je to zapleten sistem, v interesu stalnosti podpiram postopno vzpostavitev enotnega sistema za upravljanje operacij v skupnem zračnem prostoru.
Poleg tega bo poenotenje evropskega neba, za katerega danes obstaja 27 nacionalnih operacijskih sistemov, ogrozilo delovna mesta kontrolorjev zračnega prometa in drugih specialistov na tem področju. Kolikor vem, je bil v zvezi s tem vzpostavljen precej uspešen dolgoročen socialni dialog in menim, da je zato treba uskladiti navidez nasprotujoče si postopke. Prizadevamo si za varnejše in učinkovitejše lete; želimo, da so zamude letov minimalne in se čim bolj odpravijo nevarnosti neobičajnih dogodkov v zračnem prometu. Ogrožena so človeška življenja: življenja tistih, ki letijo, ter življenja in usode tistih, ki upravljajo zračni promet.
Kathy Sinnott
v imenu skupine IND/DEM. - Gospod predsednik, moti me predlog za pospešitev procesa vzpostavljanja odprtega neba. Zdi se, da se sploh ne priznajo težave v zvezi z odprtim nebom na regionalnih letališčih v Evropi, niti v pripravljalnem obdobju. Pri vzpostavljanju enotnega evropskega neba bosta nastali dve glavni vozlišči - zagotovo Heathrow in Frankfurt ali Charles de Gaulle - ki ju bo spremljala mreža podvozlišč.
Konkurenca med letališči, da v hierarhiji odprtega neba postanejo prvo- ali drugorazredna, se je v moji državi izkazala za smrtonosno. Letališču Shannon - vozlišče samo po sebi - in regionalnim letališčem, kot je Cork, primanjkuje poti, medtem ko je letališče Dublin kronično prenatrpano. Moja vlada stoji ob strani in ne stori ničesar, ker je princip odprtega neba ta, da se trg sam odloči, in trg, torej ne socialna odgovornost ali zdrav razum glede regionalnega in podeželskega razvoja, se odloča tako, da se povečuje dobiček, vendar to ne koristi ljudem.
Namesto da se prenaglimo glede odprtega neba, si ne glede na pozno uro vzemimo ves potreben čas za resno oceno učinka politike. Potem pa sprejmimo vse potrebne ukrepe za zagotovitev, da odprto nebo celotnih območij Evrope, kot sta zahodna in južna Irska, ne izolira od vitalne, gospodarske prihodnosti.
Reinhard Rack
(DE) Gospa predsednica, evropska prometna politika nas vse skrbi. Želimo izboljšati učinkovitost vseh vrst prevoza in zlasti zračnega prevoza, ne da bi pri tem povečali onesnaževanje okolja. Če je mogoče, bi radi izboljšali tudi okoljsko ravnotežje letenja.
S tem v zvezi smo imeli v Evropi veliko zamisli, na primer trgovanje z emisijami. Svoje cilje poskušamo doseči na primer z obdavčenjem letalskega goriva in podobno. Takšen pristop morda ni napačen, vendar je način za dosego našega cilja drugačen. Poiskati moramo pametnejše rešitve, kakor smo jih za cestni promet. Zamisel o odprtem evropskem nebu in enotnem evropskem nebu je pravilen pristop, čeprav se mora seveda izvesti. SESAR pomeni korak naprej, vendar moramo pri tem narediti več.
Naj se lotim zadnje točke, ker bomo o tej zadevi glasovali ta teden.
Preobremenjenost se ne pojavlja le na nebu, ampak tudi na tleh, zlasti na letališčih.
Zato odpravimo nesmiselne birokratske predpise o prenašanju tekočin na letališčih. S tem bomo prihranili veliko denarja in še več težav.
Ulrich Stockmann
(DE) Gospa predsednica, gospod komisar, vzpostavitev enotnega evropskega neba se nam zdi najpomembnejši projekt za prihodnost letalskega prometa. Komisija je v času vašega predhodnika vedno poudarjala njegovo pomembnost in tudi jaz sem prepričan, da je tako. Leta 2004 smo sprejeli paket pravil. Na nebu pa imamo še vedno nekakšno sestavljanko z 58 nacionalnimi bloki zračnega prostora, čeprav vemo, da v resnici potrebujemo le enega, ali, če smo radodarni, mogoče tri do šest.
Vemo, da takšna sestavljanka, številke katere so bile podane prejle, negativno vpliva na varnost in seveda tudi na gospodarstvo in potrošnike. Zavedamo se kopičenja in preobremenjenosti na nebu in dandanes dajemo veliko večji poudarek na emisije. Zdaj se zavedamo, da lahko pri tem naredimo velik korak naprej.
V svojem poročilu o napredku je Komisija ponazorila, kako počasi ukrepajo države članice kljub nekaterim pobudam, in predlagala nekaj načinov za izvajanje pritiska. S tem ne trdim, da je to nesmiselno, niti vam ne nameravam očitati, vendar smo že leta 2003 dejali, da pristop od spodaj navzgor ne bo deloval, ker smo že takrat domnevali, da se bodo države članice začele zapletati v razprave o področjih suverenosti v zvezi z zagotavljanjem storitev in da se morajo takšne ključne zadeve urejati z zakonodajnimi pravili od zgoraj navzdol.
Takrat smo menili, da bi lahko mogoče Eurocontrol predlagal pravila in podal predlog, ki bi temeljil preprosto na vsebini in funkcionalnosti, o kateri bi se lahko prepirale države članice, namesto da smo čakali, da so še same ustvarile nekakšno sestavljanko s pristopom od spodaj navzgor. Zdaj je pomembno, da resno razmislimo o ponovni preučitvi pravnega okvira. Le tako bi lahko izvedli resnični pritisk in omogočili potrebne spremembe.
Mieczysław Edmund Janowski
. - (PL) Gospa predsednica, gospod komisar, spomladi leta 2004, ko je Evropska unija sprejemala zadevno zakonodajo, je bilo govora o koristnosti, ki bi jo za civilno letalstvo imelo preoblikovanje predpisov o zračnem prometu in vojaško sodelovanje s civilnim sektorjem v zvezi s tem. Evropski sistem je bil takrat zelo razdrobljen, zaradi česar so nastali ozki koridorji zračnega prostora.
Zato se je zmanjšala varnost poletov, okrog 20 % letal je imelo zamude in porabilo se je več goriva, kar je negativno vplivalo na okolje. Ali je danes situacija kaj boljša, gospod komisar? Zakaj niso začeli delovati t. i. "funkcionalni bloki zračnega prostora"? Ali so za to krive le države članice? Ali mogoče naši zakoni niso v skladu z dejanskimi potrebami? Dobro bi bilo, če bi se takoj odzvali na ta vprašanja in izvedli popravne ukrepe zdaj, ne šele konec leta 2008.
Širitev zračnega prometa je izjemna. Zato so potrebni ustrezni pravni predpisi, ki pa ne smejo ostati le prazne besede. Potrebno je tudi ustrezno usposabljanje osebja. Za konec, gospod komisar, kako vidite to vprašanje v povezavi s sosedami EU?
Saïd El Khadraoui
(NL) Gospa predsednica, gospod komisar, gospe in gospodje, strinjam se s tem, kar so dejali drugi govorniki in dodajam, da se mora enotno evropsko nebo vzpostaviti čim prej. Jasno je, da mehki pristop uredbe 551/2004, ki naj bi države članice spodbudil k optimalni uporabi teh bolj funkcionalnih blokov zračnega prostora, ne deluje. Razlog za to je predvsem zadržanost veliko držav članic, ki ne želijo biti vpletene, poudarjajo svojo suverenost itd., vendar jim tega ne smemo dopustiti. Letalstvo je sektor, ki se mora na evropski ravni obravnavati zelo natančno in v interesu te industrije, uporabnikov, varnosti in okolja V času, ko so podnebne spremembe tako visoko na političnem dnevnem redu, gospod komisar, ne moremo dopuščati, da imajo letala nepotrebne obvoze, porabljajo ogromne količine goriva in tako naprej.
Preprosto nujno je, da to zadevo, skupaj z drugimi instrumenti, kot so SESAR, sistem za trgovanje z emisijami in podobno, pospešimo. Ne moremo še naprej dovoliti, da se zaradi neučinkovitega upravljanja našega zračnega prostora s celo vrsto nepotrebnih centrov kontrole zračnega prometa trošijo milijoni evrov. Tukaj se lahko postopki precej skrajšajo in to tudi želimo. Poleg tega bomo verjetno bomo kmalu dosegli meje zmogljivosti, ker se ta sektor hitro širi. Trenutni dvostranski odnosi za oblikovanje funkcionalnih blokov zračnega prostora niso dosegli skoraj ničesar, zato moramo resnično nekaj začeti ukrepati. Imenovanje koordinatorja in organa za pregled učinkovitosti se zdi primerno, vendar se obenem bojim, gospod komisar, da ta pristop od spodaj navzgor ne bo dovolj, izpopolnili smo ga po svojih najboljših močeh, zdaj pa si moramo prizadevati za nove zakonodajne pobude.
Silvia-Adriana Ţicău
(RO) Gospa predsednica, leta 2006 so podjetja z nizkimi stroški odprla 255 novih evropskih zračnih poti, kar pomeni 1 800 dodatnih poletov na teden. Razdrobitev zračnega prostora na nacionalni ravni s posebnimi operativnimi pravili in postopki lahko negativno vpliva na varnost prometne zmogljivosti, uvedbo novih tehnologij in stroške.
Ko potujejo iz enega zračnega sektorja v drugega, piloti spreminjajo frekvenco in vzpostavijo stik z naslednjim kontrolorjem zračnega prometa. Kontrola zračnega prometa je postal bistven element. Pred uvedbo novih funkcionalnih blokov je pomembno posvetovanje z vsemi zadevnimi strankami in učinkovito ukrepanje držav članic, da dosežejo integriran sistem upravljanja.
Medtem se mora vlagati v učinkovitejša letala in letališko infrastrukturo. Pristop Romunije in Bolgarije k EU pomeni dodatne funkcionalne bloke v zračnem prostoru Skupnosti, ki so pomembni zaradi črnomorske regije in sodelovanja na Balkanu.
Jacques Barrot
podpredsednik Komisije. - (FR) Gospa predsednica, podpiram neučakanost Parlamenta, ki jo tudi sam občutim. Dal vam bom zelo natančen, a zelo kratek odgovor. Gospe in gospodje, oktobra 2007 bo pripravljeno poročilo in do sredine leta 2008 drugi zakonodajni paket, zato resnično ne morete reči, da ničesar ne delamo. Na to vprašanje bomo torej skupaj natančno odgovorili.
Drugič: Verjetno sem že navajal koordinatorja, višjo politično osebnost, ki bo spodbujala uvedbo teh operacijskih blokov med državami članicami. Menim, da dosežki vseevropskih omrežij kažejo, da bi to lahko bil uporaben način za povečanje našega ukrepanja na tem področju.
V odgovoru na tretje vprašanje navajam sistem SESAR, ker ta sistem obstaja in je že skupno podjetje, ki združuje vse udeležence. Prepričan sem, da bomo z uvedbo SESAR spremenili vse svoje slabe navade, zaradi katerih smo vztrajali pri zračnih prostorih z nacionalnimi mejami, kar nima več smisla. Zato je moj odgovor na vprašanje, ki ga je zastavil gospod Costa in o katerem je razpravljal gospod Savary, zelo pozitiven, in pozorno sem poslušal, kaj želi Parlament. Pripravljen sem se odzvati po najboljših močeh.
Predsednica
Razprava je zdaj končana.
Pisna izjava (člen 142)
Zuzana Roithová
v pisni obliki. - (CS) Države članice so se strinjale z vzpostavitvijo skupnih blokov zračnega prostora za nadzor enotnega neba, ne glede na nacionalne meje. Pred tem sta se nad Nemčijo zaleteli dve letali in umrlo je 71 ljudi. Argumenti za enotno nebo so vse močnejši: za 28 000 dnevnih poletov imamo 57 kontrolnih točk, medtem ko imajo ZN le dve. Po treh letih nismo nič napredovali. EU še ni začela uporabljati vseh uredb iz leta 2004. Te uredbe naj bi integrirale zračni prostor v notranji trg storitev in omogočile osnovo za učinkovit operacijski sistem s poudarkom na varnosti, okolju in večji letalski zmogljivosti. Trenutno imamo 65 radarskih centrov z 31 sistemi, ki uporabljajo 22 računalniških omrežij, in pričakujemo, da se bo število letov v območju Evrope v desetih letih podvojilo.
Ali se državljani zavedajo, da njihove vlade in parlamenti v njihovo škodo ne upoštevajo koristi skupne Evrope? Zakaj proces vzpostavljanja skupnega zračnega prostora za civilne in vojaške polete nad združeno Evropo traja tako dolgo? Ali je to zaradi zadovoljevanja lokalnih gospodarskih interesov? Ali pa gre za zaščito nacionalne suverenosti na račun prometne varnosti in visokih cen? Danes želimo izvedeti, kako in kdaj bomo integrirali razvrščanje zgornjega zračnega prostora ter kako bomo skupaj upravljali spodnji zračni prostor v prihodnosti. Ali se lahko odkrito določijo ovire za vzpostavitev funkcionalnih blokov nad evropskim ozemljem? Ali je mogoče osvetliti politično voljo držav članic, da izpolnijo svoje obveznosti? Prav tako nas skrbi, da pristop od spodaj navzgor ne bo uspel, ker v treh letih države članice niso razvile funkcionalnih blokov, ki so potrebni za učinkovitejši nadzor neba.
| {
"pile_set_name": "EuroParl"
} |
Finansiell tillsyn (undertecknande av akter)
Talmannen
Kära kolleger! Låt mig med några få ord presentera vårt undertecknande av paketet om finansiell tillsyn. Detta kommer att vara gjort på några få minuter. Genom paketet upprättar vi den verksamhet som rör finansiell tillsyn som har antagits i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet.
I dag undertecknar vi en lag om en europeisk systemrisknämnd som kommer att vara ansvarig för översynen av unionens finansiella system och bidra till att den inre marknaden fungerar smidigt.
För det andra upprättar vi även tre andra europeiska tillsynsmyndigheter för att skydda allmänhetens intressen. De kommer att utöva tillsyn över banker, värdepapper och marknader och även över försäkringar och tjänstepensioner.
Slutligen undertecknar vi ett omnibusdirektiv, enligt vilket en hel uppsättning med elva direktiv ändras så att de blir enhetliga med det europeiska systemet för finansiell övervakning och med Lissabonfördraget.
Det har lagts ner mycket arbete på detta och min erfarenhet säger mig att samarbetet mellan EU-institutionerna har fungerat mycket bra. Förfarandet gick mycket snabbt, och det var mycket effektivt. De kommande ordförandeskapen, det spanska och det belgiska, var mycket aktiva, och jag tackar dem för ett gott samarbete. Även kommissionen var mycket aktiv och samarbetet bedrevs nära. Till Europaparlamentets ledamöter, vilka stannar kvar i kammaren när vi går och undertecknar, och till kommissionsledamoten vill jag säga att detta är ett mycket bra avtal. Jag tackar även kommissionen, som oavbrutet var aktiv under de förberedande mötena och under alla diskussioner, för dess engagemang.
Men allt arbete är naturligtvis inte avslutat. Även paketet om ekonomisk styrning som vi debatterar inom kort kommer att vara mycket viktigt. Vi vet mycket väl att det är på gång i vårt lagstiftningsförfarande, och vi hoppas att vi kommer att vara klara så snabbt som möjligt.
Vad kan jag sammanfattningsvis säga? Hela paketet som vi undertecknar i dag kommer att börja gälla i Europeiska unionen från och med den 1 januari 2011, alltså mycket snart. Det är viktigt för oss alla, såväl för marknaderna som för våra medborgare, att förstå att avsikten med paketet är att hjälpa medborgarna. Vi ska nu gå och underteckna lagstiftningspaketet.
(Talmannen undertecknar akterna tillsammans med Olivier Chastel (rådets tjänstgörande ordförande), Michel Barnier (ledamot av kommissionen), José Manuel García-Margallo y Marfil (föredragande), Sylvie Goulard (föredragande), Antolín Sánchez Presedo (föredragande) och Peter Skinner (föredragande).)
| {
"pile_set_name": "EuroParl"
} |
Letištní poplatky
Předsedající
Další bodem jednání je doporučení pro druhé čtení podané panem Ulrichem Stockmannem jménem Výboru pro dopravu a cestovní ruch o letištních poplatcích (08332/2/2008 - C6-0259/2008 -.
Ulrich Stockmann
zpravodaj. - (DE) Paní předsedající, pane komisaři, dámy a pánové, po tomto velmi dojemném tématu se nyní přesuneme k techničtějším záležitostem. Zítra na druhém čtení chceme odhlasovat směrnici o letištních poplatcích a po jednoznačném výsledku hlasování ve Výboru pro dopravu a cestovní ruch jsem si jist, že toho budeme také schopni.
Čím se tato směrnice zabývá? Zavádí jednotné zásady a postupy vybírání letištních poplatků, platné pro celou Evropu. To znamená, že se jedná o transparentní východiska pro výpočet, nediskriminaci leteckých společností a určený postup konzultace, sloužící jako faktory použité spolu s některými dalšími ke stanovení spravedlivých letištních poplatků. Konflikty, které vznikly na základě těchto jasných pravidel, může řešit nezávislý dozorčí orgán. Dojde tak k posílení systémové partnerství mezi letišti a leteckými společnostmi a k vyloučení možnosti zneužití postavení na trhu.
Jaké bylo východisko? Za posledních 15 let jsme podnikli dva pokusy o smíření konfliktních zájmů, které v této oblasti mají letiště a letecké společnosti. Jedním z důvodů, proč tyto pokusy ztroskotaly, byla skutečnost, že v členských státech máme naprosto odlišné postupy a struktury. Ve Spojeném království je například přísně fungující dozorčí orgán, který může určovat stropy, v pěti členských státech máme letištní síť a praxi křížové podpory, máme parlamenty, které rozhodují o letištních poplatcích, v Německu decentralizované pravomoci a k tomu ještě spoustu dalších věcí. Podařilo se nám nicméně vyjednat s Radou udržitelný kompromis.
Co všechno tento kompromis obnáší? Zaměřili jsme se na letiště přepravující ročně více než pět milionů cestujících a k nim pak ještě na největší letiště v každém členském státě. V tuto chvíli to znamená, že se směrnice vztahuje na 69 letišť v Evropské unii. Zavedli jsme povinný postup pravidelné konzultace mezi letišti a leteckými společnosti a současně jsme stanovili strukturované rozhodčí řízení s danými lhůtami a zřídili jsme samozřejmě i onen dozorčí orgán, o kterém jsem již mluvil.
Co míníme spravedlivými poplatky? Letištní poplatky musí mít v budoucnu silnější vazbu na výši nákladů, musí být odůvodněny transparentními výpočty a musí odpovídat uznané úrovni služeb. Současně platí přísný zákaz diskriminace. To v zásadě znamená tolik, že pro každou leteckou společnost platí na stejném letišti za stejné služby stejné poplatky, přičemž je možná diferenciace. Těší mě to, že jsme do toho započítali v první řadě hluk a znečištění. Některé země budou mít i nadále systémy společných poplatků, což se týká výše zmíněných letištních sítí a toho, co se nazývá letištními systémy ve městech a městských aglomeracích, ale i tyto systémy musí splňovat požadavky směrnice týkající se transparentnosti.
Snažili jsme se reagovat na obavy našich kolegů z východoevropských členských států a zavedli opatření pro předběžného financování infrastruktury prostřednictvím poplatků. Bude to možné, i když na základě vnitrostátních kritérií obtížné, musí však být splněny normy Mezinárodní organizace pro civilní letectví (ICAO).
Jaké očekáváme účinky? Větší hospodářská soutěž mezi evropskými letišti, větší hospodářská soutěž mezi různými leteckými společnostmi využívajících dané letiště a snad i postupný pokles cen letenek, pakliže je letecké společnosti sníží úměrně nižším poplatkům.
K provedení směrnice je lhůta dvou let.
Mé poděkování za úspěšná jednání patří všem stínovým zpravodajům a slovinskému úřadujícímu předsedovi Rady a Komisi.
Antonio Tajani
místopředseda Komise. - (IT) Paní předsedající, rád bych poblahopřál zpravodaji, panu Stockmannovi, k jeho vynikající práci. Velmi dobře přiblížil znění, návrh směrnice, kterou máme přijmout. Cílem tohoto návrhu je včlenit do práva Společenství určité zásady, s nimiž všechny členské státy již v rámci Mezinárodní organizace pro civilní letectví (ICAO) vyjádřily svůj souhlas: nediskriminace, transparentnost, konzultace.
Směrnice stanoví rámec, který nám umožní strukturovat dialog mezi dopravci a letišti ohledně stanovení a vybírání poplatků. Směrnice bude například ukládat letištím povinnost konzultovat s leteckými společnostmi rozhodnutí týkající se letištních poplatků, dříve než tato rozhodnutí přijmou. Sám jsem postupoval podobným způsobem, předtím, než jsem předložil tento návrh, konzultoval jsem jej s leteckými společnostmi i letišti, a obě strany tento návrh schválily.
Jak zmínil pan Stockmann, směrnice zavádí myšlenku vnitrostátních nezávislých dozorčích orgánů. Tyto orgánu budou hrát vlivnou úlohu, protože budou odpovědné za zajišťování toho, že budou dodržovány základní zásady, které jsem zde uvedl. To jsou zhruba řečeno cíle tohoto návrhu. Rád bych ještě jednou poděkoval panu zpravodaji za práci, kterou odvedl na druhém čtení při hledání shody s Radou. Výsledek nás stál sice spoustu práce, množství schůzek a velké úsilí, ale myslím, že se nám podařilo vytvořit dobrý dokument.
Výsledky vyjednávání se projeví v určitém počtu pozměňovacích návrhů, jež si Komise vymínila, aby tomuto dokumentu mohl dát svůj plný souhlas. Velmi mne těší, že Výbor pro dopravu a cestovní ruch tuto dohodu rovněž jednomyslně podpořil. Jsem ovšem připraven pozorně sledovat rozpravu a vnímat všechny vaše poznámky.
Zsolt László Becsey
jménem skupiny PPE-DE. - (HU) Děkuji vám, paní předsedající. Pane komisaře, přestože venku prší, je dnes pěkný den. Rád bych poblahopřál jak panu zpravodaji, tak panu stínovému zpravodaji, protože se nám společnými silami spolu s Komisí, slovinským a pak francouzským předsednictvím podařilo po dlouhých diskusích dosáhnout dobrého kompromisu. I my činíme krok do neznáma, a tak bych ocenil, kdyby členské státy začaly s prováděním této směrnice co nejdříve a nikoli teprve po uplynutí sjednané dvouleté lhůty. To nám umožní skutečně posoudit, jakou má naše zákonodárná činnost hodnotu, a po čtyřech letech provést na základě přezkumu nezbytné úpravy.
Věřím, že to členské státy pochopí a tam, kde je to potřeba, rychle dokončí nezbytné institucionální změny. Věřím také, že směrnice povede k zavedení transparentních poplatků a pouze mírnému zvyšování cen, a podaří se nám tak zabránit dravějším leteckým společnostem ve zneužívání svého silnějšího postavení k tomu, aby získávaly výhody nad svými konkurenty tím, že budou nabízet tytéž služby za nižší ceny, zatímco letiště si budou naříkat na nedostatek zákazníků. Zároveň bychom mohli také zajistit to, že letiště nebudou svévolně a netransparentním způsobem zvyšovat poplatky, k čemuž často dochází v náhlých skocích. V obou případech je cílem zajistit, aby evropští spotřebitelé platili pouze za to, co skutečně použili. To je další důvod, proč jsme nedovolili, aby se do těchto poplatků započítávaly i bezpečnostní výdaje nebo výdaje na pomoc zdravotně postiženým cestujícím. Za dobrý kompromis považuji i to, že jestli se budou, nebo nebudou brát v úvahu i příjmy z komerčních aktivit letiště, je ponecháno na rozhodnutí příslušného členského státu. Podobně bylo dosaženo dobrého výsledku na základě dohody ohledně letištních sítí; společný správní orgán je přijatelný, avšak co se týče stanovování výše poplatků, budou se účastníci řídit - jak přislíbila Komise - pravidly hospodářské soutěže, i když s ohledem na blízká letiště v sousedních zemích hrozí nebezpečí narušení trhu. Dobré je i kompromis týkající se oblastí působnosti.
Sám bych dával přednost tomu, aby směrnice zahrnovala vedle letišť, která ročně přepraví více než 5 milionů cestujících, a letiště s největším pohybem cestujících v každém členském státě, také menší letiště v jejich blízkosti, která by případně také mohla konkurovat. V zájmu dosažení shody jsem však toto stanovisko opustil, i když při dalším přezkumu bych i tento bod znovu prošetřil. Přijímám, i když jen nerad, že jsme v bodech odůvodnění potvrdili možnost předběžného financování s odkazem na politiky Mezinárodní organizace pro civilní letectví (ICAO), ačkoli bych je byl raději viděl v hlavní části znění. Věřím, že pozvolné zvyšování cen poplatků namísto náhlých zvýšení cen budou cestující vnímat s větší benevolencí, ale i na to se budeme ještě muset při přezkumu podívat. Výsledkem je transparentnost financování ze strany státu či jiných veřejných orgánů. To je důležitý činitel v hospodářské soutěži mezi letišti a stejně důležité je i zohlednění hlediska ochrany životního prostředí. Za nejvýznamnější výsledek pokládám to, že každý jednotlivý členský stát bude muset vytvořit silný, nezávislý vnitrostátní orgán, který bude obdařen značnými pravomocemi. Jsem hrdý, že byla přijata a začleněna do zprávy zásada, díky níž by v případě neshod ohledně stanovování výše poplatků nemělo docházet k nekonečnému dohodovacímu postupu. Místo toho by mělo být přijato prozatímní rozhodnutí, které pak může zahájit dohodovací postup. Paní předsedající, velmi vám děkuji.
Brian Simpson
jménem skupiny PSE. - Paní předsedající, vítám zprávu svého kolegy, pana Ulricha Stockmanna, a děkuji mu za namáhavou práci, kterou na této dokumentaci odvedl.
V průběhu celého procesu vznikání této zprávy se mé skupině jednalo o zajištění toho, že systém letištních poplatků v rámci celé EU bude spravedlivý a transparentní a že v případě neshody bude existovat propracované odvolací řízení. Lidé často uvažují o letectví jako o jednom jediném průmyslu, ale při bližším prozkoumání otázek, jako jsou letištní poplatky, začne být záhy zřejmé, že letištní a letecké odvětví mají odlišné názory a zájmy.
Zpráva, kterou máme před sebou, nabízí vyvážené řešení, které nezvýhodňuje ani letecké společnosti ani letiště. I když bych osobně dával přednost hledisku založenému na procentu vnitrostátních cestujících a nikoli na arbitrárně stanoveném čísle, zpravodaj nás ve své zprávě ujistil, že toto číslo je na rozumné hranici pěti milionů cestujících - a nikoli směšného jednoho milionu, jak navrhovala Komise - a že zahrnuto musí být i hlavní letiště členského státu.
Klíčovým prvkem všech těchto našich diskusí byla otázka, mají-li některá letiště dominantní postavení na trhu. Má skupina se domnívá, že kde tento případ nastává, by měly být letištní poplatky regulované. Mnoho letišť nicméně funguje v situaci hospodářské soutěže a letecké společnosti si mohou volně vybrat, kam budou létat. V mém regionu je manchesterské letiště, které ročně přepraví 22 milionů cestujících, ale v okruhu 150 km mu konkuruje dalších osm letišť. Za těchto okolností je samozřejmě dobrým regulátorem samotný trh.
Vítám proto, že Spojené království bude mít možnost zachovat si svůj stávající systém monitorování letištních poplatků, protože se zde uplatňuje regulační rámec, který podporuje hospodářskou soutěž a poplatky reguluje prostřednictvím svého vlastního dozorčího orgánu pouze v případě letišť, které mají dominantní postavení. Připadalo by v úvahu, že by se tento regulační rámec, umožňující fungování spravedlivého a transparentního systému letištních poplatků, mohl začít uplatňovat i v jiných zemích.
Věřím, že tuto směrnici budeme schopni ve druhém kole čtení odsouhlasit. Mělo by nám to pomoci k vydání směrnice, která bude znamenat konec tajným schůzkám, kde se domlouvají poplatky pro letiště mající monopolní nebo dominantní obchodní postavení. Mám dobrou naději, že letecké společnosti rovněž pochopí, že budeme mít nyní transparentní systém s propracovaným odvolacím řízením, s důkladnou konzultací, a že tak ustanou jejich neustálé stížnosti na letištní poplatky a budou společně s letišti pracovat na tom, aby pro všechny uživatele a cestující zajišťovaly nákladově efektivní služby za ceny odpovídající jejich hodnotě.
Arūnas Degutis
jménem skupiny ALDE. - (LT) Pane komisaři, dámy a pánové, myslím, že nikdo nepochybuje o tom, že evropský systém letištních poplatků a nákladů potřebuje transparentní a ospravedlnitelná pravidla, ne-li pro nic jiného, tedy proto, že některá letiště Společenství mají přirozený monopol. Evropský parlament nicméně od prvního okamžiku, kdy se o tomto dokumentu začalo diskutovat, velmi pečlivě zvažoval návrhy Komise a její přání kontrolovat více než 150 letišť Společenství.
V rámci své účasti na přípravě různých dokumentů stáli poslanci Evropského parlamentu často před dilematem, kdy se museli rozhodnout, jaká je nezbytná míra kontroly a regulace a kdy se obojí stává cílem samo pro sebe a začíná ochromovat vlastní kontrolní činnost.
To je obzvláště důležité v současné krizi, kdy je citlivost při zvažování otázek obchodního významu skutečnou nutností.
Domnívám, že stanovením počtu letišť, která potřebují kontrolu, se Evropskému parlamentu stran dokumentu, o němž se má zítra hlasovat, podařilo nalézt a obhájit šťastnou střední cestu. Jsem potěšen, že také Rada byla podobného názoru a Komise že projevila pružnost nezbytnou k nalezení konstruktivního kompromisu.
Další neméně důležitou věcí bylo nalezení rovnováhy mezi hlavními hráči působícími v tomto odvětví, tj. mezi zájmy letišť a leteckých společností. Mám za to, že i zde jsme vcelku projevili schopnost uspokojit očekávání obou stran. Je to věcí o to důležitější, že jakýkoliv jednostranný, nevyvážený návrh by měl tak či onak nepříznivý dopad na příležitosti evropských spotřebitelů používat tohoto nejbezpečnějšího způsobu dopravy.
Toho všeho se podařilo dosáhnout díky profesionální práci pana zpravodaje. Pan Stockmann vždy vynikal jako nestranný politik, který je schopen naslouchat všem stranám. Na přípravě dokumentů týkajících se regulace letecké dopravy jsme spolu takto pracovali již po čtvrté. Ani tentokrát mne nezklamal, naopak mne obohatil o nové zkušenosti. Rád bych v tuto chvíli, kdy se diskuse o tomto dokumentu v Evropském parlamentu chýlí ke konci, poděkoval a poblahopřál panu Stockmannovi a ostatním svým kolegům. Rád bych také popřál úspěch Evropské komisi, protože ta nyní stojí před obtížným úkolem provedení této směrnice a monitorování její účinnosti, a hodně úspěchů bych chtěl popřát také všem zastupitelům.
Roberts Zīle
jménem skupiny UEN. - (LV) Děkuji vám, paní předsedající, pane Tajani, především bych rád blahopřál zpravodaji, panu Stockmannovi, a všem stínovým zpravodajům ke kompromisu, jehož s Radou dosáhli při druhém čtení. I podle mého názoru je třeba shodu ohledně rozsahu působnosti směrnice přivítat, protože její regulace bude mít dopad přinejmenším na ta nejdůležitější letiště všech členských států. Věřím, že za dva roky, kdy směrnice vstoupí v účinnost, už nebude možné, aby se v Evropské unii opakovala z právního hlediska tak nepochopitelná soudní rozhodnutí, jakým bylo rozhodnutí vydané nedávno jedním litevským regionálním soudem proti lotyšské letecké společnosti a jejímu hlavnímu letišti. Na základě tohoto rozhodnutí došlo k tomu, že soud jednoho členského státu zabavuje nejen majetek, který je ve vlastnictví letiště jiné země, ale i majetek, který je ve vlastnictví letecké společnosti jiné země v jiném členském státě. Rozhodnutí soudu se zakládalo na neobvykle rozdílném uplatňování letištních poplatků na hlavním lotyšském letišti. Velmi bych si přál, aby tato směrnice do budoucnosti vyloučila možnost těchto právně nejasných výkladů, protože na obchod v oblasti letecké dopravy mají zhoubné účinky. Děkuji vám.
Gerard Batten
jménem skupiny IND/DEM. - Paní předsedající, tato zpráva má zabránit tomu, aby jednotlivá letiště nezneužívala svého dominantního postavení na trhu, vytvořit přehledné hrací pole pro provozovatele a ochránit zájmy spotřebitelů.
Kolikrát jsme již tento typ argumentace slyšeli? Dojde-li k jejímu provedení, bude mít tato harmonizace letištních poplatků s velkou pravděpodobností asi takový úspěch jako harmonizace, která nám přinesla společnou zemědělskou politiku, společnou rybářskou politiku a neustále narůstající břemeno evropských právních předpisů týkajících se obchodu, jež ročně stojí Spojené království přinejmenším 26 miliard britských liber.
Tato směrnice přinese požadavek, aby se zcela zbytečně změnily britské právní předpisy upravující letištní poplatky a záležitosti související s dopravou. Vyžádá si zřízení údajně nezávislého dozorčího orgánu, čímž přibude další vrstva byrokracie, a nevyhnutelně i následné zvýšení nákladů.
Ve Spojeném království samozřejmě existuje regulace a cenové stropy, koncipovaná tak, aby provozovatele letišť nutila k nákladové efektivitě. Cílem tohoto nepřetržitého proudu legislativy je harmonizovat v Evropské unii všechny aspekty života a podřídit jej nakonec moci Evropské unie. Všechny další úvahy jsou druhotné a nepodstatné. Čím si můžeme být naprosto jisti, to je zvýšení nákladů na úkor cestujících, k nimž tato opatření povedou.
Georg Jarzembowski
(DE) Paní předsedající, pane místopředsedo Komise, dámy a pánové, myslím, že můj předřečník jednoduše nepochopil dokumenty. Neděláme zde nic jiného, než že se snažíme určit pravidla pro transparentní ustanovení, jimiž se bude řídit vybírání letištních poplatků, přičemž smyslem celého tohoto podniku je zajistit, aby se výše letištních poplatků stanovovala objektivně a aby došlo k jejímu snížení ve prospěch uživatelů. To je náš úkol.
Ve skutečnosti jsou zde dvě odlišné situace. Některá letiště jsou tak dominantní, že se letecké společnosti ocitají v zásadě v monopolní situaci, která může vést nakonec k tomu, že platí přemrštěně vysoké letištní poplatky. V případě jiných, vesměs menších letišť se letecká společnost může rozhodnout, bude-li tohoto letiště využívat či nebude na základě toho, jak nízké jsou zde letištní poplatky, a to je situace naprosto odlišná.
Musím proto říci, že pan Stockmann se ve své zprávě dopracoval - a patří mu za to mé díky - k dobrému soupisu kritérií umožňujících stanovení správných a zdůvodnitelných letištní poplatků, které musí být hrazeny i ze strany cestujících, a jejich kontrolu vykonávanou vnitrostátním dozorčím orgánem.
Pane místopředsedo, vy budete samozřejmě muset v průběhu následujících dvou let zajistit, aby vnitrostátní dozorčí orgány byly skutečně nezávislé. To znamená, že vnitrostátní dozorčí orgány nesmí být ve spojení s letišti či ve svazku s leteckými společnostmi. Velmi nám záleží na tom, aby dozorčí orgány udržovaly spravedlivou rovnováhu mezi leteckými společnostmi a letišti ve prospěch uživatelů.
Zavedením těchto nových kritérií chceme za druhé také podpořit spravedlivější hospodářskou soutěž mezi letišti. V některých případech se letiště ve dvou různých členských státech nacházejí jen několik málo kilometrů od hranic. Chceme mít jistotu, aby zde nedocházelo k nekalé hospodářské soutěži. Jsem přesvědčen, že nová kritéria jsou správná.
Dovolte, abych skončil otázkou, kterou chci adresovat vám, pane místopředsedo. Myslím, že od té doby, co Komise vydala pokyny pro regionální letiště, uplynuly už bezmála dva roky. Během několika posledních měsíců jste vyšetřoval, jestli některá letiště nedostávala nezákonné dotace, čímž míním státní dotace porušující hospodářskou soutěž ve prospěch některých konkrétních letišť. Všichni bychom rádi věděli, jaké jsou vaše závěry. Věřím, že nám dnes můžete slíbit, že výsledky vyšetřování nezákonné a zákonné regionální pomoci představíte v brzké době, protože oč jiného se zde v první řadě jedná než o to, že chceme spravedlivou hospodářskou soutěž mezi letišti ve prospěch cestujících.
Silvia-Adriana Ţicău
(RO) Ráda bych poblahopřála panu Stockmannovi za jeho úsilí o dosažení společného stanoviska s Radou, které by umožnilo přijetí směrnice stanovující společné zásady vybírání letištních poplatků na letištích Společenství. Uživatelům letišť navržený právní předpis nyní poskytuje rámec pro stanovování výše poplatků, který jim umožňuje podílet se na procesu rozhodování, je transparentní a připouští odvolání.
Rada přijala návrh Parlamentu, který omezuje rozsah působnosti na letiště přepravující ročně více než 5 milionů cestujících a na největší letiště v každém členském státě. Rozdíly v letištních poplatcích se musí zakládat na transparentních, objektivních a jasných kritériích. V souladu se společným stanoviskem musí být letištní provoz nákladově efektivní a bude možné přidělovat pobídky na podporu nových tras do znevýhodněných a vzdálených regionů. Přidělování těchto pobídek však musí probíhat na základě transparentních kritérií.
Podporujeme myšlenku, že členské státy podle informací od Komise v souladu s právními předpisy Společenství mohou zřídit letištní správní orgán, který bude uplatňovat společný transparentní systém poplatků na letištích, které slouží témuž městu nebo téže městské aglomeraci, s podmínkou, že každé letiště plně odpovídá požadavkům transparentnosti, stanoveným touto směrnicí. Upravování výše letištních poplatků se bude navíc řídit i environmentálními kritérii. Letištní správní orgán uveřejní rozhodnutí o změnách v systému poplatků nejméně dva měsíce před tím, než tyto změny vstoupí v platnost.
Co se týče předběžného financování letištních investic, měly by se členské státy řídit politikami Mezinárodní organizace pro civilní letectví (ICAO) nebo vytvořit své vlastní zabezpečení. Parlament se domnívá, že je nutné, aby dozorčí orgány mohly pověřit uplatňováním ustanovení směrnice jiné nezávislé dozorčí orgány, které by za to nesly plnou odpovědnost a řídily by se týmiž normami.
Paweł Bartłomiej Piskorski
(PL) Paní předsedající, pane komisaři, rád by se také připojil ke gratulacím a poblahopřál panu Stockmannovi k výsledku jeho práce. Ve věci, o které diskutujeme, je regulace zapotřebí, s mým liberálním duchem není takováto regulace v rozporu, stejně jako s ním nejsou v rozporu regulační instituce. Nyní po finanční krizi vidíme, že volný trh by měl fungovat a že také funguje, musíme však vytvářet systémy, které v moderním hospodářství umožňují regulovat mechanismy, jež se občas zadrhnou nebo překročí rámec obvyklých mechanismů hospodářské soutěže, čisté hospodářské soutěže v rámci volného trhu.
Naše nynější rozprava se týká konečného návrhu jistého dokumentu, práce, která, jak jsme si od samého začátku všichni uvědomovali, bude během na dlouhou trať, poněvadž regulovat přirozené monopoly - a letiště ze zřejmých důvodů obvykle fungují podle pravidel přirozených monopolů - je obtížné. Je to krok vpřed činěný v zájmu našich občanů, v zájmu občanů Evropské unie, kteří si po čase opět přejí, aby se od této sněmovny a Evropské komise dočkali něčeho hmatatelného, co se nějak projeví v jejich životě. Blahopřeji těm, kdo se na této práci podíleli, a věřím, že za dva roky, během nichž má být systém zaveden, dostojí členské státy svému úkolu.
Luís Queiró
- (PT) Mnoho z nás zde ve sněmovně používá internet k rezervaci a koupi letenek. Myslím však, že většina z nás neví, jak se stanovují letištní poplatky, které jsou součástí ceny letenek.
Jelikož ale vím, že ne všechny poplatky uváděné na letenkách jsou letištní poplatky, požádal bych vás, abyste si se mnou dopřáli jednu malou slovní úlohu: letí-li cestující z Lisabonu do Bruselu například se společností Brussels Airlines, je na letence uvedený poplatek 48 EUR; cestuje-li s portugalskou leteckou společností TAP, je poplatek o 2 EUR nižší. Při zpátečním letu však už tento rozdíl není a cestujícímu je účtováno na poplatcích za jednu cestu o 15 EUR víc. Proč?
Cestuje-li však náš imaginární cestující se společností Brussels Airlines do Londýna a letí z Bruselu na Gatwick Airport, činí poplatky za zpáteční letenku 124 EUR, když ale použije BMI a letí na Heathrow, zaplatí na poplatcích pouze 65 EUR. Poletí-li na Heathrow s BMI a vracet se bude s Lufthansou, zaplatí v takovém případě na poplatcích 70 EUR. Kde se tyto rozdíly berou? Jednou zaplatí jednu částku na cestě tam, jindy zase na cestě zpátky. Jednou si letecké společnosti účtují stejnou částku za stejné letiště, jindy nikoliv. V některých případech možná dokonce ani nevíte, kolik jste zaplatili.
Existence různě vysokých letištních poplatků nicméně není špatná věc. Za rozdílné služby se musí platit rozdílné poplatky. Není však žádoucí, aby se stejné poplatky účtovaly za rozdílné služby a naopak aby služby jednoznačně stejné úrovně podléhaly různému zpoplatnění.
Především však chceme, aby tyto poplatky byly stanovovány srozumitelným způsobem a podle jasných a transparentních kritérií. To je náš nejzazší cíl. Chceme zajistit spravedlivou a transparentní hospodářskou soutěž mezi hlavními evropskými letišti a tímto způsobem přispět ke zkvalitnění vnitřního trhu, zároveň však také ke snížení nákladů, které jsou účtovány cestujícím v ceně letenek, jež si kupují. Z tohoto důvodu jsme s dobrou nadějí v srdci tento návrh směrnice podpořili.
Inés Ayala Sender
(ES) Paní předsedající, musím nejprve poblahopřát svému kolegovi, panu Stockmannovi, za jeho vynikající zprávu a obzvláště pak za jeho trpělivost a vytrvalost, s jakou postupoval k výsledku.
Je to text, který nám pomůže vytvořit společný vzdušný prostor a připravit se se zvláštním důrazem na transparentnost a nediskriminaci na to, co se stane velkým skokem do jednotného evropského nebe.
Prostřednictvím tohoto společného systému vybírání uživatelských poplatků budeme schopni zajistit nezbytné podmínky spravedlivé a transparentní hospodářské soutěže. Budeme se tak rovněž připravovat na budoucnost, protože na modulaci poplatků budou mít vliv i environmentální kritéria a protože poplatky se nebudou vztahovat na pomoc poskytovanou zdravotně postiženým cestujícím. I v tomto směru se připravujeme na budoucnost.
Musím rovněž zdůraznit zohlednění potřeby vyhnout se nadměrnému zatížení malých letišť, k čemuž vedlo stanovení minimální hranice pěti milionů cestujících ročně.
Těší nás konečně, že byla uznána možnost vykonávání správy letištních sítí jediným orgánem, pakliže tento orgán prokáže své dobré fungování - jak je tomu v případě španělského letištního orgánu AENA - a že byly vzaty v úvahu i další způsoby kontroly a stanovování poplatků pod zákonným dohledem - což je také případ mé země - vedle dohledu nezávislých dozorčích orgánů. Těší mě proto, že tyto návrhy byly vzaty v úvahu.
Panu zpravodajovi musí poblahopřát také k tomu, že stanovil pevné časové lhůty pro zveřejňování rozhodnutí. Předejde se tak právní nejistotě a uživatelům jsou dány záruky stran toho, kdy budou tato rozhodnutí uskutečněna. To je také pozitivní, protože ohledně těchto lhůt a rozhodnutí byl vzat v úvahu parlamentní dohled.
Fiona Hall
Paní předsedající, vítám zvýšenou transparentnost, kterou zavádějí tato nová pravidla týkající se letištních poplatků. Letiště až příliš často drží v tajnost dohody, které mají, a to i přesto, že jsou ve vlastnictví nebo částečném vlastnictví veřejných institucí. Veřejnost má právo vědět, jakým způsobem získávají a utrácejí své peníze. Jsme však zklamána tím, že práh pro podávání častějších zpráv byl stanoven na pět milionů bez ohledu na procentuální podíl na vnitrostátním trhu.
Tento práh velmi tvrdě zasáhne regionální letiště jako například Newcastle. Newcastle, který ročně přepraví šest milionů cestujících, se ocitl nad prahem, ale je to zároveň malá ryba ve srovnání s obry, jako je Heathrow nebo Gatwick. Vzhledem k tomu, že regionální letiště konkurují hlavně svým nejbližším sousedům, bylo by bývalo spravedlivější mít systém, který by zacházel se všemi malými a středně velkými letišti stejným způsobem.
Lituji proto, že se Komise nezabývala možností omezit rozsah působnosti směrnice na letiště přepravující ročně více než pět milionů lidí a současně pokryjí více než 15 % vnitrostátního pohybu cestujících. Takový práh by stále ještě zajišťoval, že velká evropská letiště nebudou diktovat letištní poplatky, které domluví za zavřenými dveřmi. Věřím, že až bude Komise směrnici přezkoumávat, pečlivě zhodnotí, nejsou-li regionální letiště jako Newcastle poškozována narušením trhu.
Emanuel Jardim Fernandes
(PT) Paní předsedající, pane komisaři, dámy a pánové, rád bych začal gratulací panu Stockmannovi k jeho otevřenosti a ochotě ke kompromisu, které projevil během přípravy této vynikající zprávy, která se bude přímo dotýkat letišť nad pět milionů cestujících a v konkrétním případě pak letiště ve Faru a Lisabonu v mé zemi.
Tento návrh musí být v Parlamentu i v Radě přijat, protože zaručuje nediskriminaci při stanovování letištních poplatků s výjimkou případů, které jsou nezbytné a v souladu se Smlouvou. Měl by být zaveden povinný postup konzultace mezi orgány letištní správy a uživateli letišť. Všechny rozdíly v poplatcích budou transparentní a založené na jasných kritériích. Letiště budou za stejné služby účtovat stejné poplatky, uživatelům letišť mohou být nicméně v závislosti na kvalitě využívané služby poskytnuty slevy, pakliže této slevy mohou na základě veřejných, transparentních a objektivních podmínek využívat všichni uživatelé letišť. Slevy lze udělit uživatelům otevírajícím nové trasy v souladu s právními předpisy týkajícími se hospodářské soutěže. Měl by být zřízen vnitrostátní nezávislý dozorčí orgán, který zasáhne v případě neshody ohledně rozhodnutí o poplatcích. Mělo by být povoleno udělování pobídek pro otevírání nových tras, které budou zajišťovat spojení do méně oblíbených a vzdálených regionů. A konečně, členské státy by měly mít možnost pověřit správní orgán odpovědný za letištní síť k zavedení systému poplatků, který bude platit pro celou tuto síť.
Paní předsedající, díky této nové směrnici zaručí budoucí letištní poplatky na našich letištích, a to dokonce i v tak odlehlých regionech, z jakého pocházím já, každému univerzální přístup k letecké dopravě. To je obzvláště důležité v regionu, jako je ten můj, kam a odkud se nelze dostat nijak jinak než pomocí letecké dopravy. Přeji si proto, že tento návrh bude zítra přijat a že je řádně přijme Komise i Rada.
Robert Evans
I já připojuji své díky panu Stockmannovi k díkům svých kolegů za to, co myslím charakterizoval jako použitelný kompromis v zájmu 69 evropských letišť.
Jsou mi rovněž blízká slova pana Becseye a ovšem i mého kolegy Briana Simpsona stran spravedlivé a transparentní hospodářské soutěže. Těší mne, že tato zpráva ve své stávající prezentované podobě je dobrou službou nejen ve prospěch tří londýnských letišť, Heathrow, Stansted a Gatwick, ale i ve prospěch letišť ve zbytku Evropy, ať už je to Lotyšsko pana Zīleho, Rumunsko paní Ţicăuové či Portugalsko a ovšem i ve prospěch letišť v Itálii pana komisaře, a předpokládám, že i v Německu budou nějaká letiště, ačkoli tam mnoho lidí nelétá.
Myslím si ale také, že je dobrou službou ve prospěch evropských cestujících, letiště samozřejmě nejsou ničím bez občanů, cestujících. Jsou naší prioritou, stejně jako je naší prioritou životní prostředí, které je v této zprávě myslím také zohledněno.
Pan Batten, můj londýnský kolega, ve svém příspěvku, který by bylo možné nejvýstižněji charakterizovat slovy bodni a uteč (už totiž odešel), naznačuje, že mají být zřizovány nové orgány a ještě další poplašné zprávy. Tyto orgány - Úřad pro civilní letectví - ovšem už existují. Domnívám se proto, že na jeho straně došlo k nedorozumění - mám-li být zdvořilý.
A poznámka k paní Fioně Hallové, nejsem si jistý, že by Newcastle přímo konkuroval Londýnu. Mezi oběma městy je celkem slušná vzdálenost a pokud se někdo rozhodne letět do Londýna místo, aby letěl do Newcastlu, má to odtamtud ještě pořádný kus cesty. Čili si myslím, že nesrovnáváte srovnatelné.
Myslím, že je to dobrý, použitelný kompromis. Myslím, že jsme se dotkli všeho, co jsme chtěli původně řešit, a že balík ve svém celku vytváří vyvážené podmínky - v zájmu leteckých společností a v zájmu cestujících - o jejichž vytvoření nám šlo, a zároveň dává letištím dostatečnou svobodu, aby mohla fungovat v konkurenčním prostředí.
Chovám naději, že se následkem toho snad jednou - člověk nikdy neví, kolegové, člověk nikdy neví - dočkáme na cestě do Štrasburku uspokojivých služeb. Je to jako střílet na dálku, člověk nikdy neví, ale má cenu se snažit.
Bogusław Liberadzki
(PL) Paní předsedající, rád bych nejprve vyslovil své díky panu Ulrichu Stockmannovi, našemu zpravodaji. Pan Stockmann odvedl velký kus práce, která začala u návrhu směrnice, k němuž přistoupil inovativním způsobem s tím, že chtěl náležitě připravit zprávu ve spolupráci s Komisí a Radou, což se mu také s úspěchem podařilo. Především bych chtěl zdůraznit jeho iniciativu stran zpřesnění definice letištních poplatků a za druhé letišť, kterých se směrnice bude týkat, a úrovně služeb poskytovaných na letištích a jejich souvislosti se závazky provozovatelů letišť. Stejně významná, obzvláště pro nové členské státy, je možnost financování nových infrastrukturních projektů. Vydáváme nový návrh směrnice, který z hlediska cestujících umožní těm z nás v Evropě, kdo využívají či provozují služby nebo za ně platí, abychom věděli, kolik máme platit, proč a kam tyto peníze jdou. To je významný krok směrem k vytvoření reálného evropského systému a evropské sítě aerolinií. Děkuji vám za to a jsem hluboce přesvědčen, že tento návrh směrnice prokáže dobrou službu civilnímu letectví.
Zuzana Roithová
(CS) Pro fungování vnitřního trhu Evropské unie je důležité, aby také dobře fungovaly letištní služby. Cestující i letecké společnosti kritizují netransparentní a někdy i nadhodnocené letištní taxy, které neodůvodněně prodražují cestovné. Tomu konečně odzvoníme přijetím této směrnice ve druhém čtení. Regulace přinutí letiště s více než pěti miliony cestujících zprůhlednit poplatky, zdůvodnit své náklady a zjednoduší to spory mezi uživateli a správou letišť. Jsem přesvědčena, že to povede ke snížení poplatků a že se zlepší konkurenční prostředí. Jsem ráda, že Rada také uznala otevření prostoru pro pobídky, které přispějí k otevření nových tras do znevýhodněných nejvzdálenějších destinací, a že se zdařilo dojít ke společné definici sítě letišť, která budou provozována stejným řídícím orgánem. Blahopřeji zpravodajům k těmto výsledkům.
Mieczysław Edmund Janowski
Paní předsedající, pane komisaři, pan Stockmann si zaslouží naši vděčnost. Jeho zpráva je opravdu dobrým kompromisem. Blahopřeji mu.
Dokončujeme dnes práci na letištních poplatcích. Za krátkou dobu, už za dva roky, budeme mít konsolidovaný systém vybírání těchto poplatků, fungující v celé Evropské unii. Bude se týkat letišť přepravujících více než pět milionů cestujících ročně a největších letišť v každé zemi. Tato čísla mohou být sice stále diskutabilní, já si nicméně myslím, že jsou správná. Pokud vím, dotkne se to zhruba 80 letišť v Evropské unii.
Zvláštní předností přijatých regulačních opatření je jejich transparentnost, která pomůže dozorčím orgánům. Letiště v méně oblíbených regionech budou moci uplatňovat příslušná zvýhodnění. V úvahu byly vzaty rovněž environmentální aspekty a situace zdravotně postižených lidí. Věřím, že směrnice vytvoří na letištích nejen podmínky pro spravedlivou hospodářskou soutěž, ale povede také ke zvýšení bezpečnosti cestujících a ochrání cestující před neúměrně vysokými poplatky za odlet a přistání.
Antonio Tajani
místopředseda Komise. - (IT) Paní předsedající, rozprava myslím ukázala, že Parlament a Komise odvedly dobrou práci, a chvála pana Stockmanna jen dokládá, že postupoval správným směrem. Rád bych mu zde veřejně ještě jednou poděkoval za jeho práci a spolupráci s Komisí při hledání úspěšného kompromisního řešení, které, jak jsem viděl, ocenili všichni, kdo zde dostali slovo.
Jsem přesvědčen, že návrh směrnice, který se zde nyní zabýváme a který, jak doufám, bude touto sněmovnou přijat, jak řekla paní Ayala Senderová, není ničím jiným nežli krokem k dosažení jednotného nebe, což je cíl, za kterým je podle mého názoru, Komise, s podporou Parlamentu a s oporou v Radě třeba jít, abychom ještě před koncem tohoto parlamentního období vyslali jednoznačný signál. Podporuji všechna rozhodnutí a soudy ohledně zřízení nezávislého orgánu, který už v některých zemích Unie existuje. Myslím, že bychom o to měli usilovat; je to pozitivní rozhodnutí, které jsme společně učinili.
Ještě než skončím, chtěl bych ještě jednou poděkovat všem poslancům, kteří přispěli k této rozpravě, a odpovědět na otázku pana Jarzembowského. Uvažuje se o sedmi regionálních letištích. Jednání, která trvají už 18 měsíců, byla zahájena v červenci 2007. Neočekávám proto, že výsledky budou před koncem tohoto roku nebo začátkem roku příštího.
Výsledky budou samozřejmě zveřejněny, ale bylo to ode mě nespravedlivé a nepatřičné, aby se k této práci vyjadřoval ještě před jejím ukončením. Jakmile k tomu ale dojde a jakmile Komise učiní rozhodnutí, bude Parlament informován a kromě informace, kterou jsem byl nyní schopen podat, týkající se návrhů Komise pro sedm - a toto číslo, sedmičku, bych zde zdůraznil - případů, jimiž se nyní zabývá, dostane pan Jarzembowski úplnou odpověď.
Ulrich Stockmann
zpravodaj. - (DE) Paní předsedající, rád bych ještě jednou poděkoval svým kolegům poslancům za jejich skutečně konstruktivní spolupráci a za naše vzrušující diskuse. Spoléhám se zítra na vaši velkou podporu. Nyní je už pozdě a slov mezi námi padlo už dost. Zítra by měly přijít na řadu činy. Potěšilo by mně, kdyby se nám podařilo dokončit tento legislativní postup ve druhém čtení.
(Potlesk)
Předsedající
Rozprava je ukončena.
Hlasování se bude konat zítra, ve čtvrtek 23. října.
Písemná prohlášení (článek 142)
Corina Creţu
písemně. - (RO) Evropský rámec pro regulaci letištních poplatků má zásadní význam pro snížení nákladů pro lidi cestující v rámci Evropské unie, a tudíž i pro zvýšení mobility pracovníků, zejména pracovníků s vysokou kvalifikací.
Mobilita pracovníků je v souvislosti dané příslušnou kapitolou Lisabonské strategie, jejímž cílem je hospodářský růst a zvyšování počtu pracovních míst, skutečně klíčovým prvkem efektivního trhu práce. Zjednodušení pohybu pracovníků s vysokou kvalifikací dále povede ke zvýšení informačních toků a intenzivnější výměně užitečných znalostí ve výrobních odvětvích s vysokou přidanou hodnotou v souladu s cílem Lisabonské strategie, jímž je transformovat evropské hospodářství v nejdynamičtější, na znalostech založené hospodářství na světě.
Christine De Veyrac
Dámy a pánové, podařilo se dosáhnout kompromisu mezi Radou a naší institucí, a tuto záležitost tak bude možné ve druhém čtení uzavřít.
Jsem touto shodou potěšena, obzvláště proto, že by měla zabránit zneužívání dominantního postavení a usnadnit vyvážený rozvoj evropského letištního odvětví.
Tato směrnice o letištních poplatcích je skutečným krokem vpřed: vytvořením transparentnějších vztahů mezi letišti a leteckými společnostmi umožní zefektivnění a zlepšení často neprůhledných a konfliktních vztahů.
Zavedení nezávislého orgánu navíc umožní objektivní řešení konfliktů mezi partnery.
Příjemcem těchto nových pravidel by měli být vposled uživatelé letecké dopravy a to mě těší.
Děkuji vám za pozornost.
| {
"pile_set_name": "EuroParl"
} |
Globala fonden för energieffektivitet och förnybar energi (debatt)
Talmannen
Nästa punkt är ett betänkande av Claude Turmes, för utskottet för industrifrågor, forskning och energi, om den globala fonden för energieffektivitet och förnybar energi.
Claude Turmes
föredragande. - (DE) Herr talman! Martin Luther King hade en dröm. Han drömde om ett samhälle där hudfärg inte ledde till diskriminering. Det var en dröm som revolutionerade Amerika och världen. I dag har Europa en dröm, eller snarare en vision: att utveckla framtidens energi, inte bara i Europa utan också utanför våra gränser, och att förnybara energikällor ska spela en huvudroll i mitten av detta århundrade och bidra till att förhindra konflikter om de återstående olje- och gastillgångarna, lindra klimatförändringen och ge miljarder människor världen över tillgång till energi som är utom räckhåll för dem i dag.
Jag menar att kommissionen, i dag företrädd av sitt miljösamvete Stavros Dimas, har all anledning att vara stolt över denna globala fond för energieffektivitet och förnybar energi (Geeref). Vi utgår från att det inom fyra eller fem år kommer att finnas 500 miljoner euro i fonden, vilket gör den till världens största fond för investeringar i förnybar energi och energieffektivitet.
Dessa 500 miljoner euro kommer delvis att komma från offentliga medel, med mellan 80 och 150 miljoner euro från EU-budgeten, men även från de nationella regeringarnas budgetar. Vi har i dagsläget konkreta åtaganden från Tyskland och även från Norge.
Vad kommer då fonden att uppnå? De finansanalytiker som tittar närmare på investeringsflöden till enskilda projekt avseende förnybar energi och energieffektivitet har konstaterat att det är svårt att uppbåda riskkapital för investeringar under 10 miljoner euro. Fonden kommer främst att inriktas på sådana medelstora projekt på upp till 10 miljoner euro.
Den kommer därför att vara en fondandelsfond, vilket betyder att den inte kommer att investera direkt i vindkraftparker i Marocko eller solenergisystem i Kina utan kommer att förvärva andelar i investeringsfonder i södra Afrika, Centralafrika, Kina, Ryssland eller Sydamerika. Den offentliga kassan kommer på politisk väg att avgöra vart finansieringen ska gå.
Fonden kommer att vara attraktiv för privata investerare eftersom den offentliga kassan i praktiken kommer att täcka hela investeringsrisken, så att den eventuella avkastningen på investeringarna först går till de privata investerarna och först i ett andra skede tillbaka till den offentliga kassan. Det innebär naturligtvis en stor säkerhet för privata investerare.
Vi som parlamentsledamöter har tagit upp fyra eller fem frågor i anslutning till denna fond. Den första är också en konkret fråga till kommissionsledamot Stavros Dimas. Vid en tidpunkt då biobränslen är en oerhört kontroversiell fråga har vi som parlamentsledamöter ansett att vi måste tillämpa mycket strikta kriterier för alla investeringar från fondens sida i projekt avseende biomassa eller biobränsle. Det är inte bara den miljömässiga balansen som kan vara problematisk, utan det skulle också innebära ett imageproblem för fonden om dess rykte skulle fläckas av sådana investeringar. Kan ni alltså återigen, herr kommissionsledamot, garantera att kommissionen kommer att göra sitt bästa för att tillämpa de strikta kriterier som krävs?
Den andra fråga som är viktig för oss som parlamentsledamöter, och särskilt de av oss som är intresserade av utveckling, är att vi vill att fonden i betydande utsträckning ska bidra till att lindra energifattigdomen. Vi måste därför utnyttja den kunskap som finns hos mikrofinansieringsinstitut som Grameen Bank och andra som redan genomför projekt för de allra fattigaste, t.ex. solfångare och fotoelektriska system. Vi måste engagera dessa mikrofinansieringsinstitut. Min andra fråga till er är denna: Är kommissionen, som den största offentliga givaren, villig att se till att 20-25 procent av finansieringen verkligen används för denna typ av mikroprojekt genom mikrofinansieringsarrangemang?
För det tredje är vi rädda att all finansiering från Geeref kommer att gå till Kina, om det håller på att bli så lätt att investera där. Vi vill dock ha en god geografisk spridning av investeringarna, och därför behöver vi ett politiskt åtagande från kommissionen om att medel även kommer att beviljas för investeringar i länder i Afrika, Västindien och Sydamerika.
Som parlament kräver vi sträng övervakning och utvärdering med regelbundna rapporter till parlamentet och dess budgetutskott och budgetkontrollutskott, för vi vill att denna fond om möjligt ska växa under de närmaste åren. Det kräver givetvis att parlamentet har förtroende för hur fonden fungerar.
Detta är mina inledande kommentarer, och jag ser fram emot debatten med mina kolleger i parlamentet.
(Applåder)
Stavros Dimas
ledamot av kommissionen. - (EL) Herr talman, mina damer och herrar! Mer än ett år har gått sedan offentliggörandet av kommissionens meddelande ”Mobilisering av offentlig och privat finansiering för global tillgång till klimatvänlig, ekonomiskt överkomlig och trygg energiförsörjning genom den globala fonden för energieffektivitet och förnybar energi” (Geeref).
Sedan dess har mycket hänt - vi fick exempelvis Baliöverenskommelsen i december förra året. Initiativet framstår därför nu som ännu viktigare och lägligare. Detta är därmed en lämplig tidpunkt att debattera betänkandet, och jag konstaterar med tillfredsställelse att Europaparlamentet är mycket positivt till detta nya och innovativa sätt att stödja projekt som avser energieffektivitet och förnybar energi.
Låt mig först förklara varför kommissionen har föreslagit att den globala fonden för riskkapital för näringsverksamhet ska få offentliga bidrag, även om Claude Turmes redan har angett de främsta skälen till att vi fattade detta beslut och dessutom har ställt en del frågor. Trots de kontinuerliga framstegen när det gäller användning av förnybara energikällor utgör de fortfarande en liten del av de totala energikällorna världen över.
Det är också väl känt att en förbättrad energieffektivitet kan ge större vinster än skapandet av en ny energiinfrastruktur. Med de investeringar i energieffektivitet som görs världen över utnyttjas ändå inte de befintliga möjligheterna till förbättringar till fullo. De avsevärda svårigheterna med att finna privat finansiering för projekt som gäller energieffektivitet och förnybar energi är alltså ett stort problem.
Orsakerna är komplexa och hänger främst samman med bristen på riskkapital till näringsverksamhet. Riskkapital är nödvändigt i utvecklingsländer, och i övergångsekonomier uppskattas behovet till mer än 9 miljarder euro per år. Det är mycket mer än vad som finns tillgängligt i dag. De offentliga bidragen har visserligen ökat på senare år, men det totala tillgängliga beloppet är otillräckligt. Ytterligare kapital krävs i energisektorn fram till 2030. Sökandet efter finansiering från den privata sektorn är alltså av avgörande betydelse.
De många år som krävs innan investeringar i ren teknik lönar sig hindrar dock investerarna, särskilt i geografiska områden som bedöms vara förknippade med hög risk. De privata investeringarna i Afrika söder om Sahara är exempelvis mycket små, och just därför är ett av syftena med Geeref att främja investeringar i dessa områden. Det belopp som Claude Turmes nämnde är ungefärligt, och det är ett minimum för investeringarna i dessa områden.
Ett annat problem som Claude Turmes tog upp är projektens omfattning. Kostnaderna för administration och genomförande kan vara högre för småskaliga projekt i avlägsna länder. Internationella finansieringsorgan är därför ovilliga att finansiera sådana projekt, särskilt om de understiger 10 miljoner euro, som ni sa.
Syftet med Geeref är just att övervinna sådana hinder för småskaliga investeringar. Vi kommer att koncentrera våra insatser till projekt av det slaget. Fonden kommer att dra till sig privata investerare genom att använda offentliga medel för att skydda dem mot de risker jag nyss nämnde. För att Geerefs verksamhet ska kunna komma i gång kommer kommissionen att anslå omkring 80 miljoner euro från och med i år och fram till 2010. Som ni sa tidigare har vi, med de ytterligare åtagandena från regeringarna i Tyskland och Norge, nått över 100 miljoner euro. Vi förväntar oss att ytterligare riskkapital kommer att hämtas från den privata sektorn - minst 300-500 miljoner euro och kanske så mycket som 1 miljard euro på lite längre sikt.
Det gläder mig att Europaparlamentet i detta betänkande stöder inrättandet av den globala fonden för energieffektivitet och förnybar energi. Jag vill tacka föredraganden Claude Turmes för hans insatser och även Anders Wijkman och Eija-Riitta Korhola från utskottet för utveckling respektive utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet för deras bidrag. Jag anser att detta är ett viktigt och lägligt initiativ som visar att EU vidtar åtgärder och är fast beslutet att hjälpa utvecklingsländerna att få möjligheter till energieffektivitet och tillgång till förnybara energikällor.
Det grundläggande villkoret för finansiering av projekt - inte bara sådana som avser biomassa eller biobränsle - kommer utan tvekan att vara respekt för hållbarhetskriterier, som inte kommer att vara mindre stränga än de som fastställts i EU:s lagstiftning på olika områden. Detta kommer att stärka det förtroendeförhållande vi måste upprätta med de här länderna, särskilt med avseende på det globala klimatförändringsavtalet, som bör ingås före utgången av 2009.
(Applåder)
Eija-Riitta Korhola
föredragande för yttrandet från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet. - (FI) Herr talman! Klimat- och energifrågorna har snabbt fått en avgörande betydelse inom nästan alla EU:s politikområden. Kravet på ökad användning av förnybar energi är aktuellt just nu, inte minst mot bakgrund av de kvalitativa mål som nu beslutats för förnybar energi.
Denna fond är ett lysande och hoppingivande exempel. Detta är dock inte alltid en självklar fråga. Något som ligger i tiden politiskt sett kan bli ett avgörande prov på politisk korrekthet, och det hela kan resultera i en tävling om vem som snabbast tar ställning för allt som är bra. Så verkar det ha varit den senaste tiden när det gäller det mål för förnybar energi som tillkännagetts. Förslaget framstår också till viss del som överambitiöst, och den tidtabell som fastställts har uppenbara risker.
När den verkliga tekniska potentialen fortfarande saknas finns det en risk för att ett bindande mål kommer att förverkligas på ett sätt som innebär att naturliga värden oåterkalleligen går förlorade. Alla biobränslen är inte bra för miljön, och alla förnybara energiformer bidrar inte till minskade utsläpp, som Claude Turmes helt riktigt påpekade alldeles nyss.
Det finns ett behov av förnybar energi, men frågan bör hanteras på ett förnuftigt sätt. Den globala fond för energieffektivitet och förnybar energi som vi nu diskuterar är ett utmärkt exempel på hur någonting bra kan främjas på ett sätt som medför en lång rad fördelar.
Det finns ett gammalt ordspråk om att man inte bara ska ge de fattiga fisk utan också lära dem att fiska. Detta kan tillämpas på finansiering av lokala projekt, så att kunskap och färdigheter förbättras och bibehålls i tredjeländer. På så sätt kan projekt göras hållbara och varaktiga.
Romana Jordan Cizelj
för PPE-DE-gruppen. - (SL) Åtgärder mot klimatförändringen och energifrågor är två viktiga inslag i EU:s utvecklingspolitik. Så bör det också vara. Jag ställer mig bakom alla initiativ som kan bidra till en säker och hållbar energiförsörjning, inte bara i EU utan även i tredjeländer. Jag vill dock lyfta fram några frågetecken som måste rätas ut innan fonden inrättas.
För det första ökar ständigt antalet initiativ inom energi- och utvecklingspolitiken. Tyvärr är det relativt sällan som de uppsatta målen faktiskt nås. Initiativen i form av olika fonder är inte harmoniserade sinsemellan, och framför allt används de sällan för direktfinansiering av enskilda projekt. Detta gäller även den fond vi diskuterar, som bör fungera genom att regionala delfonder inrättas och finansieras i utvecklingsländer. Vi bör överväga hur det kommer att påverka insynen i utnyttjandet av medlen och i vilken utsträckning de institutionella förutsättningarna i utvecklingsländerna kommer att underlätta det planerade utnyttjandet.
För det andra är det endast åtgärder som ligger rätt i tiden som kan vara effektiva. När det gäller den föreslagna globala fonden framgår det inte tydligt att tidpunkten är lämplig. Förslaget lades fram 2006 och vi debatterar det först i år.
För det tredje vill jag framhålla det som sägs i själva dokumentet: de medel som anslagits för fonden är inte tillräckliga. Inte ens det minimibelopp som krävs för att fonden ska fungera på ett framgångsrikt sätt har säkrats. Detta kommer knappast att bidra till att stimulera investeringar av den privata sektorn.
För det fjärde har jag svårt att föreställa mig att fonden kan fungera effektivt enbart genom samarbete mellan EU och internationella finansinstitut. Vårt förslag saknar en tydlig ambition och en plan för samarbete med andra industriländer i världen och för internationalisering av den globala fonden.
Som tidigare sagts är tanken god, men mervärdet och det faktiska genomförandet kräver en del övervägande.
Matthias Groote
för PSE-gruppen. - (DE) Herr talman, herr kommissionsledamot, mina damer och herrar! Först och främst vill jag gratulera föredraganden Claude Turmes till hans goda arbete och hans engagemang. Den globala fonden för energieffektivitet och förnybar energi är ett aktivt bidrag från EU till kampen mot klimatförändringen.
Som skuggföredragande från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet vill jag ta upp två frågor. För det första är det viktigt att se till att hållbarhet har absolut prioritet i samband med projekt som ska stödjas av fonden. Utsläppen av växthusgaser måste analyseras över hela livscykeln, och ingen finansiering bör ges till projekt med ett otillfredsställande resultat i fråga om koldioxidutsläpp. Denna analys är särskilt viktig för projekt som avser biomassa.
För det andra är jag optimist och utgår därför från att FN:s klimatförändringskonferens i Köpenhamn nästa år blir framgångsrik och att vi kommer att kunna ta nästa steg mot ett avtal som utgör Kyotoprotokollets efterföljare. Användning av förnybar energi kommer då att spela en viktig roll för utvecklingsländerna. Kommissionen måste i dag anpassa fonden med hänsyn till detta.
Fiona Hall
för ALDE-gruppen. - (EN) Herr talman! Kommissionens förslag om en global fond för energieffektivitet och förnybar energi (Geeref) är naturligtvis välkommet. Det är av avgörande betydelse att energieffektivitet och förnybar energi spelar en större roll i utvecklingsländer och framväxande ekonomier, och det av ett antal olika skäl: för att minska koldioxidutsläppen, begränsa beroendet av energiförsörjning, åtgärda energifattigdomen och skapa sysselsättnings- och utvecklingsmöjligheter - i själva verket av samma skäl som gör att energieffektivitet och förnybar energi måste spela en större roll här i EU.
Jag har dock ett antal farhågor när det gäller kommissionens förslag. För det första är den föreslagna finansieringen oerhört blygsam i förhållande till projektets omfattning. Femton miljoner euro per år i offentlig finansiering är en struntsumma - även som såddkapital för att dra till sig och säkra privata investeringar. Beloppet kan lätt slukas av bara ett par projekt i de större framväxande ekonomierna som Kina eller Indien. I kommissionens meddelande nämns visserligen möjligheten till samfinansiering från nionde Europeiska utvecklingsfonden, men det är inte alls klart hur besluten kommer att fattas om budgetens fördelning mellan AVS-länderna och de mer utvecklade och avancerade östeuropeiska länder utanför EU som får stöd genom samfinansiering från Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling (EBRD). Det är därför inte alls klart hur fonden kommer att bidra till fattigdomsbekämpningen. Det verkar vara en makrofond snarare än en mikrofond, utformad för att uppbåda privat finansiering till stöd för projekt som, även om de är relativt små med europeiska mått mätt, skulle vara stora i många afrikanska länder. Det framgår inte hur finansieringen från Geeref ska tränga ned till projekt på EU-nivå, t.ex. PV-paneler för vårdcentraler och skolor eller solkök och solvärmda varmvattenberedare. I allmänhet är det utveckling på gräsrotsnivå som innebär störst förbättringar av de fattigaste människornas liv.
Slutligen bekymrar det mig att förhållandet mellan fonden och mekanismen för en ren utveckling (CDM) inte tydligt har förklarats. Det vore bra om kommissionen kunde tala om hur fonden kommer att bidra till att förbättra utvecklingsländernas tillgång till CDM.
Esko Seppänen
för GUE/NGL-gruppen. - (FI) Herr talman! Claude Turmes betänkande gäller ett mycket ambitiöst mål för utvecklingsländerna i fråga om ett effektivt utnyttjande av energitillgångarna. Dessa länder är ofta belägna i geografiska områden där det är möjligt att exploatera billiga naturliga förnybara energitillgångar.
Utvecklingen kan också gå framåt utan enorma investeringar i den senaste tekniken. Produktion av träkol med användning av de knappa skogsresurserna i de områden i Afrika söder om Sahara som håller på att omvandlas till öken är ett mer kostnadseffektivt sätt att använda skogsresurserna än att bara bränna upp dem. De måste få veta hur trä bränns till kol innan det eldas. Det behövs inte särskilt mycket pengar för att lära ut sådana och andra färdigheter. Jag tolkar principerna för hur Geeref fungerar som att det inte kommer att vara möjligt att få pengar från fonden bara för att sprida färdigheter och kunskap, men andra former av utvecklingsbistånd kan givetvis användas i detta syfte.
Finansiering av projekt genom riskkapitalinvesteringar är ett intressant alternativ. Det som är bra med detta sett ur mottagarnas och användarnas perspektiv är att det inte ökar skuldsättningen för redan skuldsatta länder. Frågan uppstår dock hur dyrt det kommer att bli att förvalta dessa investeringar och kontrollera småföretagens förmåga att betala tillbaka pengarna.
Denna fond skulle i bästa fall kunna göra utvecklingsländerna redo att öka sin användning av fossila bränslen i långsammare takt. Vår grupp stöder enhälligt Claude Turmes betänkande.
Paul Rübig
(DE) Herr talman! Tack så mycket, Claude. Du har hållit väldigt många möten om det här ämnet. Det är en mycket komplex fråga, och jag vill tacka dig särskilt för din konsekventa öppenhet under alla dessa förhandlingar och för att du gett oss möjlighet att se projektet ur ett holistiskt perspektiv.
Dagens globala utmaning är att sträva efter effektivitet, i samband med energiförbrukning men även i samband med produktion. Detta kan dock inte bara gälla på makronivån. Vi måste alltid låta oss vägledas av grundsatsen ”tänk litet först” - titta på mikronivån först, och om det fungerar där kommer det också att fungera på makronivån.
Vi måste inrikta oss på att se till att vi tillämpar den bästa teknik som finns att tillgå globalt sett. Det kan handla om enkel, tydligt strukturerad teknik - det behöver inte vara elektronik och nanoteknik. Vi måste i möjligaste mån försöka göra denna teknik ekonomiskt tillgänglig, så att alla har råd att använda den.
Å andra sidan måste vi givetvis också straffa dem som förslösar vår jords tillgångar. Detta är också en stor utmaning för vår kommissionsledamot - att titta på de globala strukturerna och straffa dem som slösar med energi och belöna dem som använder den bästa och mest effektiva tekniken. Detta är en central princip även inom klimatpolitiken.
Undersökningar i EU visar att kostnaderna för klimatförändringen kommer att uppgå till många miljarder euro. Det är därför nödvändigt att inte bara göra något för länderna utanför Europa - rådet bör också överväga att tillhandahålla nya medel för forskning och utveckling på energieffektivitetsområdet, särskilt vid det nya Europeiska tekniska institutet.
Jorgo Chatzimarkakis
(DE) Herr talman, herr kommissionsledamot! Tack för ert bidrag. Europaparlamentet välkomnar denna fond. Kommissionsledamot Dimas, ni har tagit rätt slags initiativ vid rätt tidpunkt.
Om vi som européer är beslutna att begränsa koldioxidutsläppen spelar det ingen roll var koldioxiden släpps ut. Koldioxidutsläppen måste minska världen över, och vi måste därför tillämpa den nya tekniken överallt.
Jag ser emellertid inte denna fond enbart som ett utvecklingsinstrument utan även som ett strategiskt instrument. Det handlar inte bara om att ge utvecklingsbistånd. Vi européer måste i själva verket inte bara vara banbrytande i klimatförändringsfrågan, utan vi måste också uppmuntra andra att följa med oss på resan. De måste kunna följa samma väg som vi. Där tror jag att denna fond kan bidra på ett avgörande sätt. Om vi sätter upp alltför ambitiösa mål och det slutar med att vi blir isolerade och ensamma kommer det att innebära slutet även för vår industriella bas. Därför finns det ett behov av globalt styre här. Bali var en god ansats och Köpenhamn blir ännu en. I ett system med globalt styre handlar det emellertid inte bara om maktspel. Vi måste skapa stimulanssystem och jag anser att rätt slags incitament skapas med hjälp av denna fond.
Claude Turmes talade i inledningen av sitt anförande om Martin Luther Kings dröm. Som européer kan vi bara förverkliga vår dröm om att rädda klimatet om vi konsekvent fortsätter längs denna väg. Claude Turmes, ni kommer att säkra en mycket stor majoritet för detta betänkande i morgon, och jag vill här och nu gratulera er till det resultatet. Jag är mycket glad för er skull.
Silvia-Adriana Ţicău
(RO) EU:s fond för energieffektivitet och förnybar energi är en innovativ lösning för att maximera effektiviteten hos de offentliga medel som används för energieffektivitet och förnybara energikällor genom att mobilisera privata investeringar.
Fonden utgör ett offentlig-privat partnerskap avsett för finansiering av konkreta projekt som föreslås av små och medelstora företag och vars värde inte överstiger 10 miljoner euro. Startkostnaderna för projekt avseende förnybar energi är 37 gånger högre än för konventionella energikällor, och vi beklagar därför att fondens planerade värde i dagsläget bara är 100 miljoner euro.
År 2005 importerade EU 50 procent av sin energi, och bland medlemsstaterna är det bara Danmark som är nettoexportör. Under perioden 1995-2005 ökade utnyttjandet av förnybara energikällor med 40 procent i EU. Energikällor som inte ger upphov till föroreningar stod därmed för 42 procent av EU:s produktion av primärenergi under 2005.
Om denna fond utnyttjas effektivt skulle mellan 1 och 3 miljoner medborgare kunna förses med energi, samtidigt som koldioxidutsläppen skulle minska med 1-2 miljoner ton per år. Jag vill gratulera föredraganden.
Teresa Riera Madurell
(ES) Herr talman, herr kommissionsledamot! Jag vill till att börja med gratulera Claude Turmes till hans betänkande och kommissionen till dess initiativ.
Många av oss menar att EU måste överväga stöd för förnybara energikällor och energieffektivitet inte bara som en integrerad del av sin energi- och klimatstrategi, utan även som en integrerad del av sin utvecklingspolitik.
Förslaget om att inrätta en global fond för energieffektivitet och förnybar energi för att mobilisera privata investeringar för utvecklingsländer och övergångsekonomier är därför mycket intressant.
För att på bästa sätt uppbåda blygsam finansiering krävs att prioriteringar fastställs och synergieffekter åstadkoms med befintliga program och med Världsbanken och regionala utvecklingsbanker, som i allt större utsträckning investerar i förnybara energikällor och i energieffektivitet.
Efter de första årens genomförande av det nya instrumentet måste dock resultaten utvärderas och insatser göras för att främja avsevärt ökade bidrag från de berörda aktörerna.
Jag håller med om att allt för närvarande tyder på att stödet främst bör gå till Afrika och Latinamerika.
Jerzy Buzek
(PL) Herr talman! Jag vill tacka kommissionsledamoten och vår föredragande för ett lysande förslag, som jag stöder till fullo. Det sänder en mycket bra signal från EU:s sida. Jag talar om viljan att stödja utvecklingsländerna och att bekämpa klimatförändringen. Jag vill dock ställa följande fråga till kommissionsledamoten: Hur tänker kommissionen förhindra avskogning, som ofta hänger samman med produktion av biomassa och biobränslen i utvecklingsländer? Håller kommissionen dessutom ett lämpligt avstånd till produktionen av första generationens biomassa och biobränslen, eftersom det är väl känt att den inte är särskilt säker?
Jag vill uttrycka mitt starka stöd för Jorgo Chatzimarkakis uttalande. EU måste sända en signal av detta slag. Vi ansvarar för de klimatförändringskonferenser som snart ska hållas i Poznań och Köpenhamn, och för att förhandlingarna om Kyotoprotokollets efterföljare blir framgångsrika. Vi har också ansvaret för att sända rätt signaler till övriga världen. Detta program är just en sådan signal.
Zbigniew Krzysztof Kuźmiuk
(PL) Herr talman! Jag vill uppmärksamma tre frågor. Det är helt riktigt av betänkandets föredragande att påpeka att klimatförändringen får allvarligast konsekvenser i de fattigaste länderna. Detta beror på att de har mycket begränsade resurser, särskilt ekonomiska, för att bemöta klimatförändringen.
För det andra är det rätt att mot denna bakgrund stödja kommissionens förslag om att inrätta en fond, även om de 80 miljoner euro som föreslås är ett ynkligt belopp. Men eftersom avsikten med fonden är att bidra till ökade investeringar av den privata sektorn för att finansiera lokala projekt kan den ändå komma att visa sig mycket effektiv.
För det tredje vill jag passa på att påpeka att den börda som kampen mot klimatförändringen utgör inte alls delas lika inom EU självt. De olika länderna tilldelades gränsvärden för koldioxidutsläppen utan tillräcklig hänsyn till hur långt efter de låg i sin utveckling. Länder som Polen gavs därför mycket låga gränsvärden, och det ledde nästan omedelbart till att elkostnaden steg med mellan 10 och 20 procent.
Czesław Adam Siekierski
(PL) Herr talman! Det främsta syftet med denna fond är att främja privata investeringar och stöd från regionala fonder till världens fattigaste och minst utvecklade länder. Fonden är avsedd att stödja energieffektivitet, energibesparingar, utveckling av förnybar energi och minskade utsläpp av växthusgaser. Den är också avsedd att bidra till en bättre tillgång till grundläggande energitjänster. EU:s insatser på detta område bör hjälpa fattigare regioner att motverka klimatförändringen och att diversifiera energikällorna.
Vi måste komma ihåg att det är de fattigaste invånarna på vår planet som först känner av klimatförändringens effekter. Det vore fel av oss att begränsa åtgärderna för att bekämpa klimatförändringen och minska energiförbrukningen enbart till vårt eget område. Om fattigare länder ges tillgång till stöd för sådana åtgärder kan de göra lämpliga insatser på sitt eget territorium. Stödet kommer att få stor effekt och kommer att leda till en ökad medvetenhet om betydelsen av dessa problem. Detta är rätt initiativ vid rätt tidpunkt.
Ewa Tomaszewska
(PL) Herr talman! Jag vill bara påpeka att vi när det gäller förnybara energikällor inte har ägnat särskilt stor uppmärksamhet åt geotermala tillgångar, dvs. ren energi. Om man använder befintliga borrhål som gjorts för geologiska forskningsändamål skulle kostnaden kunna begränsas.
Stavros Dimas
ledamot av kommissionen. - (EN) Herr talman! Naturligtvis ingår geotermisk energi. Vi är mycket intresserade av både geotermisk energi och andra förnybara energikällor.
När det gäller Polen och tilldelningen av utsläppsrätter vill jag påpeka att de för den första handelsperioden fick mycket mer än vad som var nödvändigt för energibehovet och industrins behov, och det var denna övertilldelning som orsakade problemet med priset på utsläppsrätter. Inför den andra handelsperioden ansåg vi att de utsläppsrätter som Polen tilldelats återigen gott och väl räcker för att tillgodose den polska industrins behov. För den tredje handelsperioden finns det ett nytt system som kommer att grundas på vad industrin eller kraftverken behöver för att täcka sina behov, med auktioner i en omfattning som vi kommer att enas om.
När det gäller avskogning är det givetvis en mycket viktig fråga med anknytning till både biologisk mångfald och klimatförändring - båda har lika stor betydelse. Att motverka avskogning bidrar både till att stoppa förlusten av biologisk mångfald och till att bekämpa klimatförändringen, så detta är av mycket stor betydelse. Avskogningsprojekt har dock en egenhet: de är mycket svåra. Ändå är det en av de främsta prioriteringar vi måste ta itu med, inte bara med hjälp av denna fond, utan även genom ett antal andra åtgärder. Framför allt måste vi enas om vilka incitament som bör kopplas till de olika metoderna för att bekämpa avskogning, t.ex. att minska avskogningstakten och bevara skogarna eller andra metoder som främjas i olika länder. Vi arbetar med detta, särskilt tillsammans med Världsbanken, och pilotprojekt kommer att inledas. Det finns alltså olika finansieringskällor för olika ändamål.
Jag vill först och främst uttrycka min uppskattning för de utmärkta och positiva bidragen, och jag kan försäkra er att vi kommer att ta hänsyn till era förslag och synpunkter i vårt arbete. De är mycket värdefulla och gäller olika viktiga frågor.
Jag tänker inte i dag ge något svar om t.ex. betydelsen av CDM-projekt i Afrika söder om Sahara. Jag vill bara påminna er om att vi 2006 i Nairobi fick initiativet av FN:s dåvarande generalsekreterare Kofi Annan för att främja CDM-projekt i Afrika söder om Sahara. Vi har i likhet med FN för avsikt att genomföra fler projekt där och inte bara koncentrera oss på projekt i Kina och Indien. Er kommentar är alltså mycket viktig, men förhållandet mellan denna fond och CDM-projekt kan givetvis urskiljas och kan vara av betydelse.
Jag har ytterligare tre kommentarer. För det första efterlyser ni en särskild betoning av behoven i länder söder om Sahara och AVS-länder. Vi är självfallet rädda för att projekt i stora länder som Kina och Ryssland kommer att sluka alla eller en alltför stor del av de tillgängliga resurserna. Detta har förresten hänt i fallet med CDM, och därför är er iakttagelse riktig. Geeref kommer att användas för befintliga investeringsmöjligheter, men vi håller med om att en särskild betoning på AVS-ländernas behov är nödvändig. Vi kommer också att se till att eventuella delfonder som bara omfattar ett land inte får sluka alla eller större delen av de tillgängliga resurserna. Geeref måste spridas till olika delar av världen, även för att sprida investeringsrisken, och Claude Turmes förslag om den procentuella andelen är helt riktigt.
Låt mig för det andra återvända till fattigdomsaspekten, som givetvis är grundläggande. Som ni nämnt i dag finns det fortfarande omkring 1,6 miljarder människor i världens fattigare länder som inte har regelbunden tillgång till tillförlitliga energitjänster. Jag anser att vi med Geeref kan bidra till att ge människor tillgång till ren och billig energi - en nödvändig förutsättning för att minska den globala fattigdomen och främja hållbar utveckling.
För det tredje och sista - ni välkomnar fondens inriktning mot att öka de privata investeringarna, även om ni har påpekat att medlen inte är tillräckliga. Jag tror inte att medlen någonsin är tillräckliga. Ni uppmanar också fler medlemsstater att erbjuda ytterligare finansiellt stöd. Jag stöder er naturligtvis till fullo och ställer mig bakom ert förslag. Kommissionen arbetar med att få fler investerare att ansluta sig, och det arbetet kommer att fortsätta.
I detta avseende vill jag också be om ert stöd när det gäller att marknadsföra Geeref hos alla relevanta aktörer. Ju mer stöd vi har desto fler konkreta insatser kommer vi att kunna göra på fältet.
Claude Turmes
föredragande. - (EN) Herr talman! Detta blir en fond på potentiellt 500 miljoner euro, eftersom den har en hävstångsfaktor på mellan 3 och 5 för det privata kapitalet. De offentliga medlen på 100, 120 eller 150 miljoner euro hoppas vi kommer att kunna öka med ytterligare 300 eller 400 miljoner euro så att vi når 500 miljoner euro. Och det finns fortfarande regeringar som kan ansluta sig. Om vi har god övervakning kommer parlamentet att ge kommissionen tillåtelse att höja.
Jordan Cizelj tog upp en mycket viktig fråga: Hur förberedda är vissa regioner i världen för investeringar? Vi i parlamentet har röstat för att ytterligare 5 miljoner euro från en annan budgetpost för institutionell kapacitetsuppbyggnad ska användas för uppbyggnaden av detta program. Vi behöver alltså bygga upp små och medelstora företag i afrikanska länder och i Indien, som sedan utvecklar affärsmodeller. Vi måste lära av tidigare utvecklingspolitiska misstag där vi bara tillhandahöll teknik utan att tänka på att vi också måste informera människor om denna teknik. Detta säger jag inför kommissionsledamoten med ansvar för utveckling, och vi vet att GD Bistånd hjälper dessa länder med att öka sin institutionella kapacitet.
Vad vi alltså behöver göra nu - och ni har rätt, herr kommissionsledamot - är att försöka nå ut till investerarna. På fredag kommer det att hållas ett bankmöte i Luxemburg, som är världens näst största investeringscentrum. Vi kommer att presentera ett Luxemburgbaserat SICAV-bolag för dem. Jag hoppas att kommissionen kommer att utarbeta en bra kommunikationsstrategi. Åk till City of London, åk till Frankfurt, till Paris, till Zürich, för bankerna måste få information om detta bolag.
Varför är det viktigt just nu? Vi upplever fortfarande en press till följd av Liechtensteinskandalen och subprime-krisen. Under flera månader har vi förstört hundratals miljarder i kapital. Att få in ett miljötänkande i finansvärlden kanske är en ännu viktigare uppgift för vår planet och beslutsfattarna än att göra motsvarande i industrin. Med denna typ av bolag ser vi till att kapitalet går till rätt investeringar. Avkastningen kanske inte är lika hög som för vissa spekulativa investeringar, men det är en investering på medellång och lång sikt, och det är antagligen precis vad vissa pensionsfonder och andra fonder är ute efter. Denna fond har alltså också enorma möjligheter att dra till sig institutionella investerare, och det är det vi bör sträva efter.
Tack så mycket för ert stöd för vad jag kallar supportergemenskapen för en förnybar och bättre värld.
Talmannen
Herr Turmes! Tillåt mig att gratulera er till er utmärkta engelska och till ert engagemang i detta ämne.
Debatten är härmed avslutad.
Omröstningen kommer att äga rum på torsdag den 14 mars.
Skriftliga förklaringar (artikel 142)
John Attard-Montalto
skriftlig. - (EN) Skälen till att inrätta denna fond förtjänar vårt beröm. Men resurserna som tillförs fonden är ett skämt.
Huvudsyftena med fonden bör vara att främja energieffektivitet, energibesparingar, förnybara energikällor, minskade utsläpp av växthusgaser och förbättrad tillgång till energitjänster i de fattigaste länderna, för att inte nämna ett breddat utbud av energikällor i utvecklingsvärlden.
Statistiken (som redan är föråldrad) tyder på att 1,6 miljarder människor inte har tillgång till grundläggande energitjänster och 2,4 miljarder människor litar till traditionell biomassa för matlagning och uppvärmning.
Internationella energiorganet uppskattar att det till 2010 kommer att behöva investeras 241 miljarder US-dollar i alstring av förnybar energi. För utvecklingsländerna uppskattas att det krävs minst 10 miljarder US-dollar, eller 9 miljarder euro.
Den föreslagna budgeten för denna fond, som nu diskuteras, ligger på 80 miljoner euro mellan 2007 och 2010, med 15 miljoner euro för 2008 för att sätta fart på initiativet. Siffrorna talar för sig själva. Dessa resurser är en droppe i havet av vad som behövs. Avsikterna är goda, men avsikter med påvra medel är inte ett seriöst initiativ.
Gyula Hegyi
skriftlig. - (HU) Europeiska unionens stöd till fjärrvärme!
Jag välkomnar kommissionens initiativ till den nya globala fonden för energieffektivitet och förnybar energi (Geeref). Att trygga vår energiförsörjning - och att göra detta på ett sätt som inte riskerar våra miljövärderingar, vår strategiska säkerhet eller konkurrenskraft - är en av 2000-talets största utmaningar. Den billigaste energin är självklart den energi vi inte använder, med andra ord den energi vi sparar. I dessa energifattiga tider ligger energibevarande i allas största intresse, oavsett om det handlar om konsumenter eller större samhällen. Från ett vänsterperspektiv måste det framhållas att energibevarande och effektivt energiutnyttjande också är en samhällsfråga, eftersom det oftast är de fattigaste, framför allt, som förbrukar mest energi. Detta gäller särskilt de nya medlemsstaterna, till exempel hushåll i ungerska bostadsområden, som använder dubbelt så mycket energi per kvadratmeter som i västra Europa. Därför är det viktigt att tillhandahålla EU-medel för modernisering av östra Europas fjärrvärmesystem. I teorin är fjärrvärme ett energisparande system och har fördelen att den är enkel att anpassa till förnybara energikällor. När det gäller individuell uppvärmning skulle detta behöva göras i varje enskilt hus. Att göra EU:s resurser tillgängliga för fjärrvärme är därför centralt. Man skulle också kunna överväga att införa enhetliga skattelättnader i hela EU för att underlätta investeringar i energibevarande och skapa resurser för detta ändamål.
Bogusław Rogalski
skriftlig. - (PL) Förnybar energi och energieffektivitet bidrar till att bromsa höjningen av snittemperaturen i världen. Som forskning och rapporter visar är det just de fattigare samhällena och deras fattigaste invånare som drabbas hårdast av klimatförändringarnas negativa konsekvenser. Det är därför vår skyldighet att skydda dessa samhällsgrupper, på grund av att de är mer ekonomiskt sårbara.
Användningen av förnybara energikällor bidrar bland annat till att höja miljöstandarderna, till exempel genom att minska koldioxidutsläppen och andra växthusgaser. De bidrar också till att öka sysselsättningen och sänka kostnaderna. Ett annat viktigt argument för förnybara energikällor är att de minskar beroendet av specifika energikällor när alltfler människor saknar tillgång till grundläggande energitjänster. Detta är särskilt viktigt när det handlar om att forma utvecklingsländernas ekonomier. De flesta av dessa länder upplever ekonomisk tillväxt, och efterfrågan på energi är därför stor i dessa områden. Att utveckla förnybara energikällor i utvecklingsländer är högst relevant för arbetet med att begränsa utsläppen av växthusgaser och trygga en säker försörjning i länder som bara delvis kan uppfylla sina egna energibehov.
Unionen bör därför stödja förnybara energikällor och energieffektivitet, särskilt i utvecklingsländer, eftersom de är mycket viktiga led i strategin för energi och klimatförändringar, och även inom utvecklingspolitiken.
| {
"pile_set_name": "EuroParl"
} |
Tervetulotoivotukset
Puhemies
(DE) Hyvät parlamentin jäsenet, minulla on suuri ilo toivottaa tervetulleeksi joukko Saksan demokraattisen tasavallan ensimmäisen vapailla vaaleilla valitun parlamentin entisiä jäseniä, jotka istuvat yleisölehterillä.
Euroopan parlamentti pääsi historiankirjoihin päättäessään yhdistää Saksan uudelleen ja hajosi itse pian sen jälkeen. Valtuuskuntaa johtaa Volkskammerin silloinen puheenjohtaja, tohtori Sabine Bergmann-Pohl. Toivotan teidät erittäin lämpimästi tervetulleeksi Euroopan parlamenttiin.
(Suosionosoituksia)
| {
"pile_set_name": "EuroParl"
} |
Antidumping-, antisubsidie- en vrijwaringsmaatregelen van derde landen tegen de Gemeenschap (debat)
De Voorzitter
Aan de orde is het verslag van Cristiana Muscardini, namens de Commissie internationale handel, over het jaarverslag van de Commissie aan het Europees Parlement over antidumping-, antisubsidie- en vrijwaringsmaatregelen van derde landen tegen de Gemeenschap (2004).
Cristiana Muscardini
rapporteur. - (IT) Mijnheer de Voorzitter, waarde collega's, mijnheer de commissaris, het jaarverslag voor 2004 over antidumping-, antisubsidie- en vrijwaringsmaatregelen van derde landen tegen de Gemeenschap, dat de diensten van de Commissie ter tafel hebben gelegd, heeft een aantal zaken aan het licht gebracht die onze parlementaire commissie verontrustend vindt. Uit het jaarverslag blijkt een abnormale stijging van het aantal gevallen van handelsbescherming, zowel door de landen die traditioneel hun toevlucht nemen tot deze methoden als door de opkomende landen die lid zijn van de WTO. In vele gevallen zijn de regels en de jurisprudentie van de WTO geheel of gedeeltelijk met voeten getreden, waardoor het communautaire bedrijfsleven schade heeft geleden.
Wat de industrielanden betreft, met de Verenigde Staten voorop, ontstaan er grote problemen door een eenzijdige en halfslachtige toepassing van de regels van de WTO. Sommige opkomende landen passen compenserende heffingen toe, niet om verboden handelspraktijken tegen te gaan maar om hun eigen industrie extra bescherming te bieden tegen producten die uit Europa worden ingevoerd. In vele gevallen zijn de eisen voor het openen van een onderzoek laag en rijst er twijfel of zij wel volledig in overeenstemming zijn met de regels van de WTO.
In het verslag van de Commissie wordt gewag gemaakt van een aantal van deze belangrijke zaken, te weten de "zeroing"praktijk van de Verenigde Staten, de Indiase antidumpingzaken, de Zuid-Amerikaanse en Australische landbouwzaken en het extensieve en oneerlijke gebruik van vrijwaringsmaatregelen in het algemeen. In veel van de zaken die tegen de Europese Gemeenschap zijn aangespannen, is deze laatste erin geslaagd een bevredigende genoegdoening te krijgen door de geschillen in het kader van de WTO op te lossen.
Vaak komt een dergelijke goede afloop echter te laat en lijdt het Europese bedrijfsleven onherstelbare schade. Als antwoord op het beeld dat de Commissie in haar verslag heeft geschetst, had de Commissie internationale handel instinctmatig kunnen reageren en zich kunnen bedienen van dezelfde methoden en dezelfde handelwijzen als de handelspartners die de regels op het gebied van antidumping-, antisubsidie- en vrijwaringsmaatregelen aan hun laars lappen. Wij hebben dat echter niet gedaan. Wij zijn er namelijk van overtuigd dat de eerbiediging van de handelsregels die op internationaal niveau en in een multilateraal kader zijn vastgesteld, fundamenteel is voor de economische groei en, meer in het algemeen, voor vreedzame betrekkingen tussen de naties. Het ene onrecht beantwoorden met een ander kan nooit iets positiefs opleveren. Dit vooropgesteld, willen wij benadrukken dat de regels moeten worden toegepast en dat er, wanneer dat wordt nagelaten, sancties moeten volgen die garanderen dat het recht wordt gehandhaafd. Als dat niet snel gebeurt, blijft de schade onherstelbaar.
Om dat deel van het Europese bedrijfsleven te beschermen dat zich onrechtvaardig getroffen voelt door onwettige maatregelen, verzoeken wij de Commissie een vastberaden standpunt in te nemen in de WTO-onderhandelingen, die tot doel hebben ervoor te zorgen dat andere WTO-leden handelsbeschermende maatregelen op een doeltreffender en minder willekeurige wijze toepassen, en maatregelen te nemen om de uitvoering van de besluiten van het WTO-orgaan voor de oplossing van geschillen sneller en doeltreffender te maken. Deze punten zouden op de Doha-ontwikkelingsagenda moeten worden gezet als de onderhandelingen worden heropend, wat wij hopen.
Wij roepen de Commissie dus op aan dit onderwerp het belang te hechten dat het verdient in het kader van de initiatieven ter versterking van het externe concurrentievermogen van het Europese bedrijfsleven, die commissaris Mandelson onlangs ten overstaan van de Commissie internationale handel heeft aangekondigd.
Tot besluit doen wij de Commissie de aanbeveling geen preferentiële of bijzondere behandeling toe te kennen aan handelspartners die herhaaldelijk, en met ernstige economische gevolgen voor het Europese bedrijfsleven, verzuimen de regels en de jurisprudentie van de WTO te eerbiedigen.
De Commissie internationale handel is van mening dat we, wanneer we geconfronteerd worden met ernstige situaties, niet met de armen over elkaar mogen blijven zitten. Als we willen bereiken dat de nieuwe internationale handelsregels op de instemming van de burgers kunnen rekenen, moeten we ons ervoor inspannen dat alle partijen een grotere transparantie en consistentie betrachten en het recht eerbiedigen, door maatregelen te treffen variërend van grenscontroles tot het opleggen van gemeenschappelijke sancties aan diegenen die op Europees grondgebied namaakgoederen of illegale goederen verkopen.
We kunnen de conclusies van dit verslag in verband brengen met het recente initiatief van de Commissie tot hervorming van het antidumping- en antisubsidiebeleid van de Europese Gemeenschap, een hervorming die ten doel heeft het gebruik van dergelijke instrumenten door de Commissie te beperken in het kader van de inspanningen om zorgvuldiger en uitvoeriger rekening te houden met het communautaire belang.
Peter Mandelson
Mijnheer de Voorzitter, ik wil de rapporteur, mevrouw Muscardini, en de Commissie internationale handel bedanken voor het uitstekende werk dat zij met betrekking tot dit belangrijke vraagstuk hebben verricht.
De Europese Unie is wereldwijd een belangrijke exporteur en daarom treffen derde landen maatregelen ter bescherming van hun eigen handel. Wanneer zulke maatregelen in overeenstemming zijn met de WTO-regels, kunnen en mogen we niet klagen. In dergelijke gevallen doen we dat ook niet. Soms is er echter wel een probleem. Deze maatregelen kunnen gemakkelijk verworden tot een ernstig en ongerechtvaardigd beletsel voor onze legitieme mogelijkheden om toegang te krijgen tot bepaalde markten.
Daarom moeten we de maatregelen van derde landen tegen onze export nauwlettend in de gaten houden, en in actie komen om de nadelige effecten van zulke maatregelen op onze bedrijven tot een minimum te beperken. En we moeten beslist waakzaam zijn. Waar mogelijk bewandelen we de diplomatieke weg, die het snelst is en de efficiëntste manier vormt om deze kwesties op te lossen wanneer onze partners daartoe de bereidwilligheid tonen. Wanneer de diplomatie echter faalt, aarzelen we niet onze toevlucht tot WTO-panels te nemen en dat is ons goed recht.
Zowel diplomatie als procesvoering hebben tot opmerkelijke successen geleid. Laten we als voorbeeld de Indiase zaken nemen die in het verslag worden genoemd. Langs diplomatieke weg zijn maar liefst twaalf maatregelen ongedaan gemaakt. Wij hopen ook op belangrijke successen wat betreft de landbouwproducten die u hebt vermeld.
Het is algemeen bekend dat de Verenigde Staten in dit kader steeds voor problemen zorgen. De VS is een voorstander van vrije handel, maar velen vinden de wijze waarop dat land zijn handel beschermt, op bepaalde punten onredelijk. Dit geldt vooral in de staalsector waar wij ons jarenlang tegen bepaalde praktijken hebben verzet die verband houden met een groot aantal van zijn dumping- en subsidiemaatregelen. We hebben in Genève een behoorlijk succes geboekt, maar eerlijk gezegd kost het ons veel moeite de VS te dwingen om de uitspraak van geschillen die zij hebben verloren, uit te voeren.
Niet alles valt door middel van diplomatie of procesvoering op te lossen. Daarom zijn we blij met uw steun voor de voorstellen die we tijdens de ontwikkelingsronde van Doha hebben ingediend. Op die manier willen we de regels en gedragslijnen voor het gebruik van antidumping- en handelsbeschermende maatregelen versterken.
De Doha-ronde is opgeschort en dat betreur ik zeer, maar we doen ons uiterste best om hem nieuw leven in te blazen. Wat betreft de bescherming van de handel zouden we dan kunnen werken aan een verbetering van de gedragslijnen volgens de EU-praktijk op dit gebied. Daardoor zou het voor landen moeilijker worden het systeem te misbruiken. Ik vrees dat sommige landen bepaald niet vies zijn van dit oneigenlijke gebruik. De gedragslijnen in het antidumpingsysteem dienen te worden aangescherpt.
Er is meer transparantie nodig in de toepassing van handelsbeschermingsinstrumenten. Regeringen dienen minder willekeurig te werk te gaan. Hun huidige gedrag getuigt gewoon van minachting voor de regels. Het systeem raakt erdoor in diskrediet en er spreekt geen vertrouwen uit in het multilaterale handelssysteem en de belangrijkste instelling ervan, de WTO.
We zijn het met u eens dat geschillenbeslechting een wezenlijk kenmerk van het WTO-systeem vormt, dat bescherming verdient, maar we doen ons best om daarin verbeteringen aan te brengen zodat er sneller oplossingen kunnen worden gevonden.
Waar mogelijk zullen we gebruikmaken van bilaterale handelsovereenkomsten met derde landen om ervoor te zorgen dat onze partners zich aan specifieke verplichtingen houden omtrent het correcte gebruik van handelsbeschermingsinstrumenten. Dit is geen alternatief voor de versterking en verbetering van de regels van de WTO. Integendeel, het vormt een ondersteuning daarvan. Het is een wijze van zekerstelling zodat we alle beschikbare methoden kunnen hanteren om ervoor te zorgen dat deze instrumenten met verstand en beleid worden toegepast. Dit moet vooral gelden voor landen die daarvan het meest misbruik maken.
Goede praktijken zijn even belangrijk als goede regels. Daarom besteden de diensten van de Commissie veel tijd en middelen aan de verlening van technische bijstand aan derde landen die voor het eerst handelsbeschermingsinstrumenten gaan gebruiken. Wij willen graag dat zij deze instrumenten op correcte en evenwichtige wijze en in overeenstemming met onze eigen hoge normen toepassen.
Deze inspanningen lijken vruchten af te werpen. Eind 2005 constateerden we een welkome verandering in de trend van voorgaande jaren; het aantal zaken dat wegens handelsbescherming tegen exporteurs uit de Gemeenschap was aangespannen, was sterk gedaald, van 33 in 2004 tot 19 in 2005. Markttoegang, inclusief een rechtvaardige en correcte toepassing van de WTO-handelsbeschermingsinstrumenten door onze handelspartners, staat hoog op onze prioriteitenlijst en we blijven de nodige maatregelen treffen om te voorkomen dat onze export onterecht wordt benadeeld.
Natuurlijk is het met onze huidige middelen lastig om elke zaak te volgen. Ik zou graag meer voor onze exporteurs doen, met name voor middelgrote en kleine bedrijven, die vaak weinig ervaring op dit gebied hebben. De EU moet een voorbeeld blijven dat kan worden nagevolgd.
In het verslag staat dat wij worden beschouwd als een matig gebruiker van handelsbeschermingsinstrumenten. Dat is de reputatie die we hebben verworven en die we hoog moeten houden. In die geest heb ik onlangs een proces van bezinning in gang gezet over de wijze waarop de handelsbeschermingsinstrumenten van Europa zoals het antidumpinginstrument functioneren in onze moderne wereldeconomie. Begin 2007 zal er een brede openbare raadpleging plaatsvinden, op basis van een groenboek dat naar verwachting in de komende maanden zal worden gepubliceerd.
Tijdens deze raadpleging kan de Commissie uit uiteenlopende standpunten putten en vaststellen of er mogelijkheden zijn om onze regels en praktijken verder te verbeteren. Onze handelsbeschermingsinstrumenten kunnen in belangrijke mate bijdragen tot vrije en eerlijke handel, waardoor ons concurrentievermogen wordt gestimuleerd. Daartoe is een krachtige en nauwe samenwerking met alle belanghebbenden, waaronder de lidstaten en het bedrijfsleven, nodig, en, voeg ik daaraan toe, de steun en betrokkenheid van het Europees Parlement.
Syed Kamall
Mijnheer de Voorzitter, ik ben blij met de algemene teneur van de verslagen van de Commissie en van mevrouw Muscardini, waaruit blijkt dat zij streven naar een zo open en zo correct mogelijk wereldhandelssysteem. Wanneer wij als Gemeenschap naar de antidumpingmaatregelen van derde landen kijken, dienen wij echter moreel leiderschap te tonen en hypocrisie te vermijden.
We zijn het erover eens dat handelsbeschermingsmechanismen vaak gebruikt worden als een excuus om binnenlandse markten van concurrentie te vrijwaren; we moeten echter ook toegeven dat de EU soms via deze mechanismen niet-concurrerende bedrijven tegen ondernemingen buiten de EU beschermt, zoals onlangs in de sectoren schoenen en textiel is gebeurd. Gelukkig passen we deze mechanismen nog steeds spaarzaam toe.
Omdat de Doha-ontwikkelingsronde mogelijk op een fiasco uitloopt, moeten we er met onze handelspartners aan werken dat hun wetgeving en praktijken zo veel mogelijk overeenstemmen met de WTO-regels. Willen we echter op dit gebied enig moreel gezag laten gelden, dan moeten onze eigen antidumping- en antisubsidieonderzoeken transparant en onpartijdig worden uitgevoerd.
Ik maak mij zorgen over de oproep om de belangen van het op export gerichte MKB, dat het hoofd moet bieden aan protectionistische praktijken in het buitenland, via een communautaire aanpak te behartigen. Tijdens de "beha-oorlogen" van het afgelopen jaar zorgde een zogenaamde communautaire aanpak ervoor dat de invoer uit China werd opgeschort en dat middelgrote en kleine modebedrijven in Londen contracten kwijtraakten en klanten voor niet-uitgevoerde orders moesten compenseren. Als dat een communautaire aanpak is, willen we daar in Londen minder van zien.
Wat betreft arbitrage zijn we het er volgens mij allemaal over eens dat elk ad-hocarbitrageorgaan uit deskundigen ter zake moet bestaan. We dienen er echter wel op toe te zien dat de experts die in dergelijke organen zitting nemen, deskundig zijn in de onderzochte sector en dat zij inzicht hebben in de structuur van die sector en in de kosten waar het om gaat. Deskundigen in meer algemene handelsvraagstukken zijn hiervoor niet geschikt.
Over het algemeen wil ik zowel de Commissie als de rapporteur met dit verslag complimenteren.
Francisco Assis
namens de PSE-Fractie. - (PT) Voorzitter, de toename van de internationale handel in de laatste jaren heeft onder andere tot meer concurrentie geleid, en heeft veel landen ertoe gebracht maatregelen te nemen om hun markt te beschermen. Het is dus niet vreemd dat het aantal situaties toeneemt waarin men overgaat tot het treffen van antidumping-, antisubsidie- en vrijwaringsmaatregelen.
Zoals blijkt uit het verslag dat aan ons voorligt, is de Europese export bij verschillende gelegenheden doelwit geweest van dergelijke maatregelen van derde landen. De toename van dergelijke gevallen is zorgwekkend. Er zijn naast de traditionele landen enkele nieuwe spelers op het toneel van de internationale handelsbetrekkingen die hiertoe overgaan.
Het is dus belangrijk dat we dit verschijnsel serieus aanpakken, omdat het verschillende sectoren van de Europese economie behoorlijke schade kan toebrengen. Een serieuze aanpak bestaat natuurlijk in het maken van een zorgvuldig en rigoureus onderscheid tussen de gevallen waarin het gebruik van deze instrumenten volledig voortvloeit uit de gewettigde toepassing van het beginsel van eerlijke handel, en die gevallen waarin het gebruik ervan niet meer is dan een juridische kunstgreep voor het verbloemen van protectionistische intenties in de ongunstigste zin van het woord. Dat onderscheid kan alleen op volstrekt heldere wijze gemaakt worden als we inzetten op versterking van de transparantie van de processen die bedoeld zijn om te bepalen of het gebruik van handelsbeschermende middelen al dan niet gewettigd is. Op die manier kan algehele naleving van de regels en de jurisprudentie van de Wereldhandelsorganisatie worden gegarandeerd. Daarom moet de Commissie zich ervoor inspannen die procedures te verbeteren en het onjuiste gebruik van die instrumenten te ontmoedigen.
Anderzijds moeten we ook de steun benadrukken die de Commissie aan de lidstaten en de Europese industrie heeft gegeven voor die handelsbeschermingszaken die derde landen hebben aangespannen. Deze steun heeft een bijzondere betekenis voor het MKB, waar men van nature minder goed is toegerust om dit soort situaties het hoofd te bieden.
Ten slotte lijkt het ons zinvol dat de Commissie binnen de WTO actief deelneemt aan een gezamenlijke herbeoordeling van de bepalingen die betrekking hebben op handelsbeschermingsinstrumenten, teneinde de waarde van het multilateralisme te benadrukken. We mogen in dit debat echter niet vergeten dat de Europese Unie al het meest open handelsgebied ter wereld is en dat ook de Europeanen legitieme belangen te beschermen hebben.
Daniel Caspary
(DE) Mijnheer de Voorzitter, mijnheer de commissaris, dames en heren, ik wil mevrouw Muscardini van harte feliciteren met dit zeer geslaagde verslag.
De vrije toegang tot buitenlandse markten is voor een groot aantal Europese ondernemingen van levensbelang. Op dit moment is er echter in veel gevallen geen sprake van vrije toegang. Derde landen belemmeren de markttoegang van Europese bedrijven en handelen daarmee simpelweg in strijd met bestaande overeenkomsten of in strijd met de WTO-regels. Deze landen maken daarbij handig gebruik van het hele scala van tarifaire en niet-tarifaire handelsbelemmeringen, zodat zij er voordeel van hebben en wij worden benadeeld. Het concurrentievermogen van de Europese economie en dus ook de arbeidsmarkt van de Europese Unie hebben ernstig te lijden onder deze problemen. De handelwijze van sommige van onze handelspartners is onacceptabel.
Mijnheer de commissaris, we kunnen als Europese Unie niet toestaan dat andere landen ons op deze wijze behandelen. Alle internationale handelspartners moeten zich aan de regels houden. Ook voor de Europese Unie geldt dat ze derde landen niet op die manier mag behandelen. Ook wij moeten ons aan alle regels houden, zodat we degenen die de regels overtreden op geloofwaardige wijze kunnen aanpakken zonder dat de bal kan worden teruggekaatst. Een eerlijke en vrije wereldhandel is alleen mogelijk wanneer er regels zijn die bindend zijn en waaraan ook iedereen zich houdt.
Wat staat ons dus te doen? Ik roep de Commissie op alles in het werk te stellen om ervoor te zorgen dat wij ons als Europeanen aan de regels houden. Ik roep de Commissie op maatregelen te nemen die onze ondernemingen beschermen, als blijkt dat bepaalde handelspartners de regels niet hebben nageleefd. Ik roep de Commissie op consequent gebruik te maken van de bestaande of wellicht verbeterde geschillenprocedure wanneer er in concrete gevallen niet op korte termijn een minnelijke schikking tot stand komt.
Onze toekomstige inspanningen moeten er primair op gericht zijn dat de regels door alle handelspartners worden nageleefd. Alleen wanneer werkelijk iedereen zich aan de regels houdt, hebben de mensen ook op lange termijn profijt van de wereldhandel.
Małgorzata Handzlik
(PL) Mijnheer de Voorzitter, ik wil de rapporteur van harte bedanken voor haar zeer uitgebreide verslag over de vrijwaringsmaatregelen van derde landen tegen de Europese Unie. De analyse van het verslag van mevrouw Muscardini en van het eigen verslag van de Commissie bevestigt jammer genoeg dat het Europese handelsbeleid veel te sterk gericht is op de bescherming van producenten, ten koste van consumenten. Dit is vooral in de landbouw het geval.
De invoerquota, antidumpingheffingen en administratieve barrières voor landbouwproducten kosten elk Europees gezin jaarlijks ongeveer 1 500 dollar. Het spreekt voor zich dat er omstandigheden zijn waarin de invoering van beschermingsmaatregelen gerechtvaardigd is, zij het in een beperkt aantal duidelijk afgebakende gevallen. Er moet in elk geval van tevoren vastgelegd worden onder welke voorwaarden dergelijke maatregelen mogen worden toegepast. Alle beslissingen op dit vlak moeten ruim op voorhand genomen en bekendgemaakt worden, zodat de ondernemers in staat zijn de nodige afspraken te maken voor hun orders en leveringen.
Helaas betalen de marktspelers vandaag de dag nog steeds een veel te hoge tol voor een slecht gepland handelsbeleid en voor plotse beslissingen over de toepassing van vrijwaringstarieven. Die leiden tot commerciële en rechtsonzekerheid en maken het personen die bij de handel betrokken zijn lastiger om snel op veranderingen in te spelen. Daarom is het van wezenlijk belang dat het handelsbeleid stabiel en voorspelbaar is. Preferentiële tarieven moeten begrijpelijk en eenvoudig toepasbaar zijn. De tenuitvoerlegging ervan moet eerst uitvoerig met alle handelspartners worden besproken, zodat elke ondernemer naar behoren is ingelicht en zeker kan zijn van zijn toekomst en zijn orders.
Tot slot wil ik nog kort ingaan op de handel met de ontwikkelingslanden, de Wereldhandelsorganisatie en de Europese Unie. Ontwikkelingslanden zouden hun voordeel moeten kunnen doen met de talrijke mogelijkheden die het lidmaatschap van de Wereldhandelsorganisatie hun biedt. We moeten deze landen als gelijkwaardige partners beschouwen. Het is daarom onaanvaardbaar dat de geïndustrialiseerde landen zich schikken naar de belangen van de grote bedrijven die voornamelijk in de Europese Unie en de Verenigde Staten zijn gevestigd.
Georgios Papastamkos
(EL) Mijnheer de Voorzitter, na mevrouw Muscardini te hebben gelukgewenst en de commissaris te hebben bedankt voor zijn goed gedetailleerde toespraak, wil ik bij wijze van inleiding zeggen dat het voor het behoud en de versterking van het mededingingsvermogen van de Europese Unie in het nieuwe gemondialiseerde handelsklimaat nodig is dat, ten eerste, Europa meer toegang krijgt tot de markten van derde landen en, ten tweede, er een efficiënte bescherming is tegen oneerlijke handelspraktijken van onze partners.
De Gemeenschap blijft - zoals reeds gezegd - een gematigd gebruiker van handelsbeschermingsinstrumenten. Er worden echter steeds meer handelsbeschermingsmaatregelen tegen de Gemeenschap getroffen en de omvang daarvan begint ons zorgen te baren.
De Unie is een markt die openstaat voor de internationale concurrentie en moet dat ook blijven. Wij zijn tegen protectionisme, maar wij zijn ook tegen concurrentieverstoring. Wij willen niet dat onze partners concurrentievoordelen verwerven door ondoorzichtige praktijken toe te passen en de internationale handelsregels te overtreden.
Er kan geen sprake zijn van een eenzijdige ontwapening van de Unie. "Handelspacifisme" functioneert immers alleen als alle partijen daaraan meedoen. Niemand betwist dat er een toename in het gebruik van handelsbeschermingsmaatregelen tegen de Gemeenschap valt waar te nemen. Daarom moet de Commissie de zaak op de voet volgen en ervoor zorgen dat de verkeerd gebruikte en illegale maatregelen worden ingetrokken, ofwel via overleg ofwel, waar nodig, via een beroep op de juridische organen van de WTO.
Verder zien we ook dat er een naar verhouding groot aantal handelsbeschermingsmaatregelen wordt getroffen tegen Europese landbouwproducten. Daarom is het de verantwoordelijkheid van de Commissie om ervoor te zorgen dat onze handelspartners bij de inzet van antisubsidiemaatregelen in voldoende mate rekening houden met de radicale hervormingen van het GLB.
Peter Mandelson
Mijnheer de Voorzitter, ik ben in mijn politieke loopbaan nooit voorstander geweest van eenzijdige ontwapening, op welk gebied dan ook. Ik ben altijd een multilateralist geweest, of het nu gaat om ontwapening of om de opstelling van internationale regels om instellingen van mondiaal bestuur in het leven te roepen of om de sluiting van overeenkomsten of de oplossing van geschillen in de wereld. Dit beginsel, deze aanpak pas ik ook toe op het onderwerp dat we nu bespreken, zoals ik in mijn gehele politieke loopbaan heb gedaan.
Er is vanavond opgeroepen tot moreel leiderschap. Voor mij staat moraliteit in dit geval gelijk aan vrijhandel. Vrijhandel is een morele praktijk omdat het mijns inziens de beste manier is om economische groei te stimuleren, levensstandaards te verhogen, mensen kansen te bieden en de armoede in onze wereld te bestrijden. Dat noem ik "moreel".
Ons "morele" streven naar vrijhandel komt echter onder andere tot uiting in ons pleidooi voor eerlijke handel. Wanneer ik om me heen kijk, zie ik dat mensen bezorgd, onzeker en ontevreden zijn over wat er gaande is in de wereldeconomie. Zij voelen zich steeds meer bedreigd door de ingrijpende veranderingen in de structuur en het landschap van de mondiale economie. Ik merk dat men zich begint af te vragen of vrijhandel wel zo'n goed idee is. Ik merk dat men zich begint af te vragen of het niet beter zou zijn zich van de wereldeconomie af te schermen en of onze banen en onze bestaansmiddelen niet beter kunnen worden veiliggesteld door belemmeringen tussen ons en onze handelspartners op te werpen.
Ik wil een zeer krachtig betoog tegen deze instinctieve reactie houden. Ik zal dit pleit tegen een protectionistische houding echter nooit winnen als mensen denken dat ik me onvoldoende sterk maak voor de handhaving en uitvoering van internationaal afgesproken handelsregels tegen concurrerentieverstorend gedrag, overheidsbemoeienis of handelsverstoringen die een van de handelspartners een oneerlijk, onredelijk en onaanvaardbaar voordeel verschaffen. Daarom is het goed en gepast om handelsbeschermingsinstrumenten toe te passen binnen de regels die onze multilaterale instellingen hebben opgesteld.
Ik zou deze regels echter nooit als wapens willen inzetten tegen goedkope concurrentie van anderen of tegen het legitieme gebruik van het relatieve voordeel dat zij hebben. Dat is niet juist en onaanvaardbaar. Tegen de heer Kamall wil ik overigens zeggen dat hiervan in het geval van textiel of schoenen nooit sprake is geweest. Wat betreft schoenen hebben we inderdaad een antidumpingmaatregel ingesteld, na veel onderzoek, analyses, aanbevelingen, discussies en debatten en nadat de lidstaten tot een dergelijke maatregel besloten hadden, zoals het betaamt. Ik geloof beslist in de objectiviteit en de transparantie van de besluitvorming daarover en er lagen zeker geen protectionistische doeleinden aan ten grondslag.
Wat betreft textiel heb ik nooit gezegd dat er sprake was van oneerlijke handel. Ik heb nooit gezegd dat de hevige concurrentie in deze sector het gevolg was van prijs- of marktverstoringen door de Chinezen. Ik heb er alleen maar op gewezen dat we met de afschaffing van de laatste quota in Europa plotseling en onverwachts te maken kregen met een lawine aan Chinese producten. Hadden we ons daartegen niet verzet, dan zou onze markt waarschijnlijk onder deze producten zijn bedolven en zouden de productie, de verkoop, de winsten, de bestaansmiddelen en de werkgelegenheid ernstig zijn verstoord. Dit zou zo plotseling zijn gebeurd dat het volgens mij correct was om door middel van vrijwillige samenwerkingsmaatregelen de snelle groei van de export van Chinese textiel te remmen. Uiteindelijk konden ook onze Chinese handelspartners zich in deze maatregel vinden.
U hebt gelijk als u zegt dat we te allen tijde, bij elke gelegenheid en in alle gevallen onpartijdigheid, transparantie en eerlijkheid moeten betrachten bij de analyse die we verrichten, de conclusies die we trekken, en de wijze waarop we de maatregelen die we graag willen doorvoeren, proberen te onderbouwen.
Mevrouw Handzlik heeft gelijk met haar opmerking dat dit soort marktbemoeienis - legitieme antidumpingmaatregelen of andere toepassingen van handelsbeschermingsinstrumenten - voor enige onzekerheid zorgt en het voor bedrijven moeilijker maakt om vooruit te plannen. De heer Kamall deed een soortgelijke uitspraak. Ik neem dit zeer serieus, omdat ik niet wil dat de maatregelen die ik na goedkeuring door de lidstaten uitvoer, leiden tot een verslechtering van een toch al ongunstige situatie. Door dit soort bemoeienis worden de bevoorradings- en productieketens ondermijnd of verstoord met uiteraard tot gevolg dat bedrijven minder goed of helemaal niet meer vooruit kunnen plannen of hun productie organiseren. Daarom moeten we verstorende ingrepen zo veel mogelijk beperken. Een van de dingen die ik in het kader van ons groenboek en ons onderzoek naar deze kwestie zeer serieus neem, is hoe wij de verstoring tot een minimum kunnen beperken en zo voorspelbaar mogelijk jegens de betrokken bedrijven kunnen handelen.
Tot slot nog even dit: de heer Caspary heeft gezegd - als ik zijn woorden enigszins vrij mag interpreteren - dat wij ons aan de regels moeten houden en deze te allen tijde dienen te versterken en te verbeteren. Ik ben het daarmee eens. Dat is precies wat we met de ontwikkelingsagenda van Doha (DDA) doen en waarom we een multilateraal systeem en proces hebben waaruit deze regels voortvloeien. Ook hebben we daarom een instelling waar we zorgvuldig de door u bepleite versterking en verbetering kunnen bespreken. Daarom is het WTO-systeem ook zo belangrijk.
Ter afsluiting wil ik zeggen dat welke verstoringen, bemoeienissen en afleidingen ook op onze zeer brede en complexe handelsagenda staan, ik mijn ogen altijd zeer scherp gericht zal houden op de DDA en het belang van de agenda die wij in de DDA bepleiten. Tevens zal ik voor ogen houden hoe wezenlijk het is dat deze onderhandelingen tot een goed einde worden gebracht. Het gaat daarbij niet alleen om markttoegang maar ook om de handelsregels en de versterking daarvan. De Commissie zal ernaar blijven streven een adequate regeling voor deze zaken te treffen.
De Voorzitter
Het debat is gesloten.
De stemming vindt woensdag om 12.30 uur plaats.
| {
"pile_set_name": "EuroParl"
} |
"Териториално, социално и икономическо сближаване - До(...TRUNCATED) | {
"pile_set_name": "EuroParl"
} |
"Wywóz uzbrojenia (kodeks postępowania) (debata) \nPrzewodniczący\nNastępnym punktem posiedzenia(...TRUNCATED) | {
"pile_set_name": "EuroParl"
} |
"Situationen i Georgien (debatt)\nTalmannen\nNästa punkt är rådets och kommissionens uttalanden o(...TRUNCATED) | {
"pile_set_name": "EuroParl"
} |
"1. Uganda: anti-homosexual draft legislation\nPresident\nThe next item is the debate on six motions(...TRUNCATED) | {
"pile_set_name": "EuroParl"
} |
End of preview. Expand
in Dataset Viewer.
README.md exists but content is empty.
Use the Edit dataset card button to edit it.
- Downloads last month
- 43