beteckning
stringlengths 6
8
| titel
stringlengths 19
281
| prompt
stringlengths 572
3.07k
|
|---|---|---|
1995:555 | Förordning (1995:555) om HFC | Definition och tillämpningsområde
1 § I denna förordning avses med HFC ofullständigt halogenerade
fluorkarboner.
Bestämmelserna i denna förordning gäller också beredningar som
innehåller HFC.
Bemyndiganden m. m.
2 § Naturvårdsverket får meddela föreskrifter om
försiktighetsmått och kunskapskrav samt de åtgärder i övrigt som
behövs för att hindra utsläpp av HFC. Föreskrifterna skall vara
avsedda för den som yrkesmässigt hanterar eller installerar kyl-,
värme- och andra klimatanläggningar och fasta
brandsläckningsanordningar eller utför reparations- eller
underhållsåtgärder som påverkar arbetsmediekretsen i sådana
anläggningar eller anordningar.
Naturvårdsverket får meddela föreskrifter om att den som utför
åtgärder som avses i första stycket skall vara ackrediterad enligt
bestämmelserna i 14--16 §§ lagen (1992:1119) om teknisk kontroll.
Förordning (1998:952).
Krav på tillstånd för utförsel
3 § Om ett förbrukat köldmedium till kyl-, värme- och andra
klimatanläggningar innehåller HFC, får det föras ut ur Sverige endast
efter tillstånd från Naturvårdsverket. Förordning (1998:952).
Tillsyn
4 § I förordningen (1998:900) om tillsyn enligt miljöbalken och
förordningen (1998:940) om avgifter för prövning och tillsyn
enligt miljöbalken finns bestämmelser om tillsyn och avgifter.
Förordning (1998:952).
Straff
5 § I 29 kap. miljöbalken finns bestämmelser om straff och
förverkande. Förordning (1998:952).
Överklagande
6 § I 19 kap. 1 § miljöbalken finns bestämmelser om
överklagande. Förordning (1998:952).
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1995:551 | Lag (1995:551) om EG:s förordning om ekologiskt framställda produkter | Inledande bestämmelser
1 § Denna lag kompletterar rådets förordning (EEG) nr 2092/91 av den
24 juni 1991 om ekologisk produktion av jordbruksprodukter och
uppgifter därom på jordbruksprodukter och livsmedel.
2 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
meddela föreskrifter som får finnas som komplettering till rådets
förordning (EEG) nr 2092/91.
Tillsyn
3 § Tillsynen över efterlevnaden av rådets förordning (EEG) nr
2092/91 och av föreskrifter meddelade med stöd av denna lag utövas av
den eller de myndigheter som regeringen bestämmer.
Regeringen får föreskriva att en tillsynsmyndighet får överlåta åt
någon annan myndighet att utöva viss tillsyn.
Vad som sägs om tillsynsmyndighet i lagen gäller även den myndighet
till vilken tillsyn har överlåtits.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
överlämna till ett enskilt kontrollorgan som är juridisk person att
utöva sådan tillsyn som avses i första stycket.
4 § För tillsynen har en tillsynsmyndighet och ett enskilt
kontrollorgan rätt att få
1. tillträde till områden, lokaler och andra utrymmen där
jordbruksprodukter och livsmedel framställs eller där sådana varor
hanteras.
2. de upplysningar och handlingar som behövs för tillsynen.
Rätten till tillträde gäller dock inte bostäder.
5 § En tillsynsmyndighet får meddela de förelägganden och förbud som
behövs för att rådets förordning (EEG) nr 2092/91, denna lag och
föreskrifter meddelade med stöd av lagen skall följas.
I beslut om föreläggande eller förbud får tillsynsmyndigheten sätta
ut vite.
Att ett enskilt kontrollorgan får förbjuda att vissa produkter
marknadsförs följer av rådets förordning (EEG) nr 2092/91.
6 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
föreskriva att särskilda avgifter tas ut för tillsynen.
Straff
7 § Till böter döms den leverantör som uppsåtligen eller av grov
oaktsamhet bryter mot ett förbud som har meddelats med stöd av
artikel 9.9 b i rådets förordning (EEG) nr 2092/91 och som innebär
att produkter inte får marknadsföras med uppgift om att de är
ekologiskt framställda eller att de omfattas av EG:s kontrollsystem
för ekologisk odling.
Detsamma gäller den leverantör som använder påskrift om att en
produkt omfattas av EG:s kontrollsystem för ekologisk odling trots
att leverantörens tillstånd att använda sådan påskrift har
återkallats.
I ringa fall döms inte till ansvar.
8 § Den som har överträtt ett vitesföreläggande eller ett
vitesförbud döms inte till ansvar enligt denna lag för den gärning
som omfattas av föreläggandet eller förbudet.
Överklagande
9 § En statlig myndighets beslut i ett särskilt fall enligt rådets
förordning (EEG) nr 2092/91, denna lag eller föreskrifter meddelade
med stöd av lagen får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol.
Detsamma gäller ett beslut i ett till myndigheten överklagat ärende
som rör rådets förordning (EEG) nr 2092/91.
Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1995:542 | Lag (1995:542) om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och
Malaysia | 1 § Det avtal för undvikande av dubbelbeskattning och förhindrande
av skatteflykt beträffande inkomstskatter som Sverige och Malaysia
undertecknade den 21 november 1970 skall, tillsammans med det
protokoll som är fogat till avtalet och som utgör en del av detta,
gälla som lag här i landet. Avtalet är avfattat på engelska.
Avtalets innehåll framgår av bilaga till denna lag.
2 § Avtalets beskattningsregler skall tillämpas endast i den mån
dessa medför inskränkning av den skattskyldighet i Sverige som annars
skulle föreligga.
3 § Om en person som är bosatt i Sverige förvärvar inkomst som
enligt bestämmelserna i avtalet beskattas endast i Malaysia, skall
sådan inkomst inte tas med vid taxeringen i Sverige.
4 § Vid tillämpning av avtalet skall inte bolag som omfattas av den
särskilda skatteordningen på ön Labuan (Labuan Offshore Business
Activity Tax Act, 1990) eller av liknande lagstiftning, anses som
person med hemvist i Malaysia.
Övergångsbestämmelser
1995:542
1. Denna lag träder i kraft den 30 juni 1995 och tillämpas första
gången vid 1996 års taxering. I fråga om beskattningsår som påbörjats
före ikraftträdandet gäller dock äldre bestämmelser.
2. Genom lagen upphävs kungörelsen (1971:1252) om tillämpning av
avtal mellan Sverige och Malaysia för undvikande av dubbelbeskattning
och förhindrande av skatteflykt beträffande inkomstskatter, m. m. och
kungörelsen (1971:1253) om kupongskatt för person med hemvist i
Malaysia, m. m.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1995:436 | Förordning (1995:436) om behörig myndighet enligt vissa EU-rättsakter rörande järnväg m.m. | Regeringen är behörig myndighet enligt följande EU-rättsakter:
1. rådets förordning (EEG) nr 1191/69 av den 26 juni 1969 om
medlemsstaternas åtgärder i fråga om allmän trafikplikt på
järnväg, väg och inre vattenvägar, i dess lydelse enligt
rådets förordning (EEG) nr 1893/91 av den 20 juni 1991 om
ändring i förordning (EEG) nr 1191/69 om medlemsstaternas
åtgärder i fråga om allmän trafikplikt på järnväg, väg och
inre vattenvägar,
2. rådets förordning (EEG) nr 1192/69 av den 26 juni 1969 om
införande av enhetliga regler för järnvägsföretagens
redovisning. (Förordning (2010:785).
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1995:411 | Lag (1995:411) om tillfällig avvikelse från
lagen (1981:691) om socialavgifter | 1 § En arbetsgivare som låter en anställd delta i utbildning på
arbetstid med bibehållna anställningsförmåner och som efter anvisning
av länsarbetsnämnden anställer en ersättare för den som deltar i
utbildningen, får göra avdrag enligt bestämmelserna i 2 och 3 §§ från
de arbetsgivaravgifter som han enligt 2 kap. 1 § lagen (1981:691) om
socialavgifter skall betala.
2 § För en ersättare som avses i 1 § får arbetsgivaren göra avdrag
med 400 kronor per arbetsdag som ersättaren har varit anställd.
Lag (1996:715).
3 § Arbetsgivaren får göra avdrag med högst 35 kronor per
utbildningstimme, dock sammanlagt högst 20 000 kronor, för varje
arbetstagare som deltar i av länsarbetsnämnden godkänd yrkesinriktad
utbildning eller utbildning som ökar arbetstagarens förutsättningar
att tillgodogöra sig ny teknik eller utföra nya arbetsuppgifter.
Lag (1996:715).
4 § Vid fördelningen av influtna arbetsgivaravgifter enligt 2 kap. 6 §
lagen (1981:691) om socialavgifter skall de avdrag som görs enligt
2 och 3 §§ minska det belopp som förs till staten enligt 4 kap. 7 §
nämnda lag.
1996:715
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1996. Äldre bestämmelser skall
tillämpas då ersättare påbörjat sin anställning före ikraftträdandet.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1995:409 | Lag (1995:409) om arbetslivsutveckling | 1 § Den som av länsarbetsnämnden anvisats till verksamhet för
arbetslivsutveckling skall inte anses som arbetstagare när han deltar
i verksamheten. När sådan verksamhet bedrivs på en arbetsplats, skall
han dock likställas med arbetstagare vid tillämpning av 2 kap. 1--9 §§,
3 kap. 1--4 och 7--14 §§, 4 kap. 1--4 och 8--10 §§ samt 7--9 kap.
arbetsmiljölagen (1977:1160). Därvid skall vad i arbetsmiljölagen
sägs om arbetsgivare gälla den som upplåtit en arbetsplats för
verksamhet för arbetslivsutveckling.
2 § Den tid under vilken en arbetslös deltagit i verksamhet för
arbetslivsutveckling i enlighet med länsarbetsnämndens anvisning
utgör sådan med utfört arbete jämställd tid enligt 7 § lagen
(1973:370) om arbetslöshetsförsäkring eller 7 § lagen (1973:371) om
kontant arbetsmarknadsstöd. Vid bestämmande av ramtid enligt samma
lagar räknas inte tid då den arbetslöse varit hindrad att arbeta på
grund av deltagandet, i den mån tiden inte jämställs enligt vad som
nyss sagts. Lag (1995:1638).
3 § När det gäller avstängning från rätt till ersättning skall vad
som föreskrivs om arbetsmarknadspolitiska åtgärder i 31 § lagen
(1973:370) om arbetslöshetsförsäkring och i 28 § lagen (1973:371) om
kontant arbetsmarknadsstöd gälla också i fråga om verksamhet som
avses i 1 §. Lag (1995:1638).
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1995:344 | Riksgäldskontorets föreskrifter (1995:344) om gällande
inlåningsränta i ungdomsbosparandet | Riksgäldskontoret föreskriver följande med stöd av 10 § lagen (1988:846)
om ungdomsbosparande samt 1 § förordningen (1989:248) med
instruktion för Riksgäldskontoret.
På medel som står inne på ett konto anslutet till ungdomsbosparandet
skall den bank eller sparkassa som för kontot betala lägst 4,75
procent årlig ränta.
För den kalendermånad, då insättning eller uttag sker, får på det
insatta respektive uttagna beloppet betalas en lägre årlig ränta än
som sägs i första stycket, dock lägst 0,50 procent.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1995:342 | Förordning (1995:342) om beredskapslagring av olja m.m. under
lagringsåret 1995/96 | Regeringen föreskriver enligt 9 § lagen (1984:1049) om
beredskapslagring av olja och kol att följande andelar av
basmängderna för vissa lagringsbränslen skall lagras under
lagringsåret 1995/96.
Varuslag Procentandel
av basmängden
Motorbensin 25
Fotogen 25
Dieselbrännolja/eldningsolja 1 25
Övriga eldningsoljor 25
Gasol 25
I fråga om lagring för krigssituationer fattar regeringen beslut i
annan ordning.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1995:294 | Förordning (1995:294) om frivillig miljöstyrning och
miljörevision | 1 § Denna förordning kompletterar lagen (1994:1596) om
frivillig miljöstyrning och miljörevision, rådets förordning
(EEG) nr 1836/93 av den 29 juni 1993 om frivilligt deltagande
för industriföretag i gemenskapens miljöstyrnings- och
miljörevisionsordning samt Europaparlamentets och rådets
förordning (EG) nr 761/2001 av den 19 mars 2001 om frivilligt
deltagande för organisationer i gemenskapens miljölednings- och
miljörevisionsordning (EMAS). Förordning (2001:779).
2 § Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll beslutar i
frågor om ackreditering av sådana miljökontrollanter som avses i
artikel 6 i rådets förordning (EEG) nr 1836/93. Styrelsen utövar
tillsynen över miljökontrollanterna.
3 § Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll får meddela
föreskrifter om sådana avgifter som avses i artikel 11 i rådets
förordning (EEG) nr 1836/93.
4 § I 22 a § förvaltningslagen (1986:223) finns bestämmelser om
överklagande hos allmän förvaltningsdomstol.
Förordning (1998:1178).
4 a § Verksamheter inom följande sektorer får som ett led i en
försöksverksamhet registreras enligt artikel 14 i rådets
förordning (EEG) nr 1836/93:
1. offentlig verksamhet,
2. jordbruk och skogsbruk,
3. bygg- och anläggningssektorn,
4. handel,
5. fastighetsskötsel,
6. transportsektorn, och
7. tjänstesektorn i övrigt.
Rådets förordning (EEG) nr 1836/93 gäller i tillämpliga delar
för försöksverksamheten. Vad som sägs i 2-4 §§ gäller även för
sådan verksamhet.
Av den deltagarförsäkran som avses i artikel 10 i rådets
förordning skall framgå att registreringen gäller
försöksverksamhet. Förordning (1998:759).
5 § Ytterligare föreskrifter för verkställighet av rådets
förordning (EEG) nr 1836/93 och för försöksverksamhet som avses
i 4 a § meddelas av Styrelsen för ackreditering och teknisk
kontroll. Förordning (1998:759).
6 § Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll får
meddela de föreskrifter om ackreditering och
ackrediteringsvillkor som behövs för verkställighet av
Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 761/2001.
Förordning (2001:779).
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1995:287 | Lag (1995:287) om anställningsstöd | 1 § Arbetsgivare har enligt bestämmelserna i denna lag rätt till ett
anställningsstöd.
Lagen gäller inte följande arbetsgivare:
1. riksdagen och dess myndigheter,
2. myndigheterna under regeringen, förutom affärsverken,
3. kyrkomötet och dess myndigheter,
4. de allmänna försäkringskassorna,
5. kommuner, landsting, kommunalförbund, församlingar och kyrkliga
samfälligheter,
6. arbetsgivare som den 31 december 1994 hade 500 eller fler
anställda.
2 § En arbetsgivare får för en nyanställd person, om nedanstående
kriterier är uppfyllda, göra ett avdrag enligt 4 § från de
arbetsgivaravgifter som arbetsgivaren skall betala enligt 2 kap. 1 §
lagen (1981:691) om socialavgifter. Avdraget får göras om personen
enligt intyg från länsarbetsnämnden under minst fyra veckor under
perioden november -- december 1994 samt omedelbart före anställningen
antingen har varit registrerad som arbetslös hos den offentliga
arbetsförmedlingen eller har deltagit i arbetsmarknadspolitiska
åtgärder som beslutats av länsarbetsnämnden.
3 § Med nyanställd person avses en arbetstagare som under perioden
den 1 januari -- den 31 maj 1995 påbörjat en tillsvidareanställning
som omfattar minst 17 timmar per vecka.
4 § Avdrag får för varje månad göras med ett belopp som motsvarar de
arbetsgivaravgifter enligt 2 kap. 1 § lagen (1981: 691) om
socialavgifter som hänför sig till den nyanställda personen, dock
högst 6 000 kr. Avdrag för arbetsgivaravgifter får tidigast göras för
lönekostnader som avser mars månad 1995.
Avdrag får göras under högst tolv månader för varje nyanställd
person och endast så länge denna anställning varar.
5 § Denna lag tillämpas inom ramen för förfarandet enligt lagen
(1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare.
I fråga om affärsverken gäller dock föreskrifter som meddelas av
regeringen.
6 § Vid fördelningen av influtna arbetsgivaravgifter enligt 2 kap. 6 §
lagen (1981: 691) om socialavgifter skall de avdrag som görs enligt
denna lag minska det belopp som förs till staten enligt 4 kap. 7 §
lagen om socialavgifter.
Övergångsbestämmelser
1995:287
Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer och gäller
till utgången av juni 1996. Lagen gäller dock även därefter i fråga
om avdrag från arbetsgivaravgifter som avser tid före den 1 juli
1996.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1995:183 | Förordning (1995:183) om Värmlandsarkivs uppgifter som landsarkiv | 1 § I denna förordning ges bestämmelser om Värmlandsarkivs uppgifter
som landsarkiv.
2 § Värmlandsarkiv är under Riksarkivet arkivmyndighet för
statliga myndigheter utom för myndigheter som lyder under
Försvarsdepartementet, och
myndigheter och organ som avses i 2 § arkivlagen (1990:782) och
vilkas verksamhetsområde utgörs av Värmlands län.
3 § När Värmlandsarkiv fullgör uppgifter som landsarkiv skall det,
vid tillämpning av arkivlagen (1990:782) och arkivförordningen
(1991:446) anses som statlig arkivmyndighet.
4 § Bestämmelserna i 11-15, 37-39 och 41 §§ förordningen
(2007:1179) med instruktion för Riksarkivet och landsarkiven
ska tillämpas på Värmlandsarkiv. Förordning (2008:559).
5 § Personal som handhar landsarkivsuppgifter vid Värmlandsarkiv
skall ha den behörighet och kompetens som krävs för att fullgöra
uppgifterna.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1995:156 | Tillkännagivande (1995:156) av Färöarnas,
Grönlands och Ålands anslutning till den nordiska
konventionen den 15 juni 1992 om social trygghet | Regeringen ger tillkänna att den nordiska konventionen den 15 juni
l992 om social trygghet med tillhörande administrativ överenskommelse
enligt artikel 28.2 i konventionen trätt i kraft för Grönland och
Åland den 1 januari l994 och för Färöarna den 8 juli l994.
Konventionen är införlivad med svensk rätt genom förordningen (1993:
1529) om tillämpning av en nordisk konvention den 15 juni l992 om
social trygghet, och den administrativa överenskommelsen är
införlivad genom förordningen (1993: 1530) om tillämpning av en
överenskommelse den 18 augusti l993 om tillämpning av den nordiska
konventionen den 15 juni l992 om social trygghet.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1995:5 | Förordning (1995:5) om röjningsbidrag till äppleodlare | 1 § Denna förordning rör tillämpningen av rådets förordning (EEG)
nr 1200/90 om förbättring av gemenskapens produktion av äpplen.
2 § Frågor om röjningsbidrag prövas av länsstyrelsen.
Bidraget betalas ut av Statens jordbruksverk.
3 § Länsstyrelsen kontrollerar att
1. uppgifter som läggs till grund för röjningsbidrag stämmer överens
med de faktiska förhållandena, och att
2. villkoren för bidraget uppfylls.
4 § Belopp som stödmottagaren inte är berättigad till skall betalas
tillbaka.
Om beslut om bidrag har meddelats på grund av oriktig eller
vilseledande uppgift av bidragsmottagaren eller om denne brutit mot
villkor eller åtaganden som gäller för stödet, får beslutet
omedelbart hävas och lämnat bidrag krävas tillbaka inom femton år
från det att beloppet betalades ut.
Därutöver framgår av tillämpningsföreskrifterna till rådets
förordning (EEG) nr 1200/90 om förbättring av gemenskapens produktion
av äpplen att den som inte fullföljer de åtaganden som gäller för
röjningsbidrag till bidragsmyndigheten skall betala en avgift
motsvarande bidraget.
5 § Föreskrifter i övrigt till komplettering och för verkställighet
av rådets förordning (EEG) nr 1200/90 om förbättring av gemenskapens
produktion av äpplen meddelas av Jordbruksverket.
6 § Om inte annat följer av denna förordning, gäller för
röjningsbidrag bestämmelserna om behörig myndighet,
uppgiftsskyldighet, tillsyn och kontroll, ränta, verkställighet
av beslut och överklagande av beslut om stöd som finns i
förordningen (1999:1148) om EG:s förordningar om
jordbruksprodukter. Förordning (2000:103).
Övergångsbestämmelser
2004:166
Den upphävda förordningen gäller dock fortfarande för stöd som
beviljats före utgången av april 2004.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1994:961 | Lag (1994:961) med särskilda bestämmelser om utbetalning av skattemedel år 1995 | 1 § Vid utbetalning av kommunal- eller landstingsskattemedel enligt
4 § lagen (1965:269) med särskilda bestämmelser om kommuns och annan
menighets utdebitering av skatt, m. m., skall för inkomståret 1995
kommunalskattemedlen minskas med 851 kronor per invånare i kommunen
den 1 november 1994 och landstingsskattemedlen med 252 kronor per
invånare i landstinget den 1 november 1994.
För en kommun som inte ingår i ett landsting skall
kommunalskattemedlen minskas med 1 103 kronor per invånare i kommunen
den 1 november 1994. Lag (1995:895).
2 § Vid utbetalning av en församlings eller en kyrklig samfällighets
fordran enligt 4 a § fjärde stycket lagen med särskilda bestämmelser
om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt, m. m.,
skall fordran vid ingången av år 1995 minskas med 6,8 procent.
Lag (1994:1965)
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1994:951 | Förordning (1994:951) om statsbidrag till handikapporganisationer | 1 § Statsbidrag enligt denna förordning får lämnas till en
handikapporganisation.
Med handikapporganisation avses en organisation som består av
personer som till följd av varaktiga funktionshinder möter
betydande svårigheter i sin dagliga livsföring eller anhöriga till
sådana personer och vars ändamål är att förbättra de
funktionshindrades livsvillkor och bevaka deras intressen.
En handikapporganisation skall för att få bidrag vara demokratiskt
uppbyggd, ha en riksomfattande organisation med ett lokalt
förankrat föreningsliv samt vara partipolitiskt och religiöst
obunden. Om det föreligger särskilda skäl får undantag göras från
kravet på en riksomfattande organisation med ett lokalt förankrat
föreningsliv.
2 § Bidrag lämnas för ett år i sänder men betalas ut kvartalsvis i
förskott. Ett bidragsår omfattar tiden den 1 januari--den 31
december. Förordning (1995:506).
3 § Ansökan om bidrag skall göras skriftligen och lämnas in till
Socialstyrelsen senast tre månader före bidragsårets början.
4 § Socialstyrelsen skall lämna förslag till regeringen om beviljande
av bidrag senast en månad före bidragsårets början.
5 § Statsbidraget beviljas av regeringen. Bidraget betalas ut av
Socialstyrelsen.
6 § Ett bidrag som lämnats felaktigt eller med för högt belopp skall
betalas tillbaka.
7 § En handikapporganisation som fått statsbidrag enligt denna
förordning skall senast två månader efter utgången av bidragsåret
lämna Socialstyrelsen en redogörelse för sin verksamhet.
Handikapporganisation som avses i första stycket är skyldig att på
begäran av Socialstyrelsen och Riksrevisionsverket tillhandahålla
det underlag som behövs för dessa myndigheters granskning.
8 § Socialstyrelsen får meddela de föreskrifter som behövs för
verkställigheten av denna förordning.
Övergångsbestämmelser
1994:951
Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1994 och tillämpas första
gången på bidrag avseende bidragsåret den 1 juli 1995--30 juni 1996.
1995:506
Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1995.
Det första bidragsåret efter denna förordnings ikraftträdande skall
omfatta perioden den 1 juli 1995--den 31 december 1996.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1994:950 | Förordning (1994:950) om statsbidrag till handikapporganisationernas rekreationsanläggningar | 1 § Statsbidrag enligt denna förordning lämnas för
rekreationsanläggning för funktionshindrade som drivs av central
handikapporganisation eller en juridisk person som organisationen
har bestämmande inflytande i.
Som villkor för bidrag gäller att
1. såväl anläggningen som verksamheten vid anläggningen skall
vara tillgänglig för vuxna personer med omfattande
funktionshinder och deras anhöriga samt för barn eller ungdomar
med omfattande funktonshinder och deras familjer eller anhöriga,
2. särskild personal för service, ledsagarservice eller
fritidsverksamhet m. m. skall finnas, och att
3. personer med funktionshinder och deras anhöriga samt personlig
assistent och ledsagare skall ha företräde till anläggningen.
2 § Bidrag lämnas för kostnader för
1. drift av anläggningen,
2. underhåll av byggnader, samt
3. investeringar.
Bidrag utgår endast för sådana kostnader som betingas av åtgärder
för att göra anläggningen tillgänglig för personer med
funktionshinder samt för kostnader för den särskilda service och
verksamhet som finns vid anläggningen.
3 § Bidrag lämnas för ett år i sänder men betalas ut
kvartalsvis. Ett bidragsår avser tiden den 1 januari-den 31
december. Förordning (2003:751).
4 § Ansökan om bidrag skall göras skriftligen och lämnas in till
Socialstyrelsen senast tre månader före bidragsårets början.
5 § Har upphävts genom förordning (2003:751).
6 § Socialstyrelsen beslutar om och betalar ut bidrag enligt
denna förordning. Förordning (2003:751).
7 § Socialstyrelsen får besluta att ett utbetalt bidrag skall
betalas tillbaka eller att ett beviljat bidrag inte skall
betalas ut, om det har lämnats ut felaktigt eller med ett för
högt belopp. Förordning (2003:751).
8 § En handikapporganisation som fått statsbidrag enligt denna
förordning skall senast två månader efter utgången av bidragsåret
lämna Socialstyrelsen en redogörelse för sin verksamhet.
Handikapporganisation som avses i första stycket är skyldig att på
begäran av Socialstyrelsen eller Riksrevisionen tillhandahålla
det underlag som behövs för dessa myndigheters granskning.
Förordning (2003:271).
8 a § Socialstyrelsens beslut enligt denna förordning får inte
överklagas. Förordning (2003:751).
9 § Socialstyrelsen får meddela de föreskrifter som behövs för
verkställigheten av denna förordning.
Övergångsbestämmelser
1994:950
Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1994. För bidragsåret den
1 juli 1994--30 juni 1995 får bidrag utges utan hinder av 4 och 5 §§.
Socialstyrelsen får utbetala den del av bidraget som avser det första
kvartalet av detta bidragsår i efterskott.
1995:505
Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1995.
Det första bidragsåret efter denna förordnings ikraftträdande skall
omfatta perioden den 1 juli 1995 -- den 31 december 1996.
2003:751
1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2004.
2. De nya bestämmelserna skall dock tillämpas på ansökningar
som avser år 2004.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1994:948 | Förordning (1994:948) om den nationella forskningsanläggningen
acceleratorlaboratoriet (The Svedberg-laboratoriet) i Uppsala | 1 § Vid Uppsala universitet finns det ett
acceleratorlaboratorium, benämnt The Svedberg-laboratoriet.
Laboratoriet är en sådan inrättning för särskilda uppgifter som
avses i 3 kap. 8 § högskoleförordningen (1993:100).
Laboratoriet skall vara tillgängligt för forskare från
universitet, högskolor och övriga forskningsinstitutioner i
Sverige. Även forskare från andra länder skall kunna bedriva
forskning vid laboratoriet. Förordning (1998:1008).
2 § Vid laboratoriet bedrivs acceleratorbaserad forskning.
3 § Laboratoriet leds av en styrelse. Vid laboratoriet skall finnas en
föreståndare som utses av styrelsen.
4 § Styrelsen skall besluta i frågor som rör budget och
verksamhetsplanering samt verka för medelsanskaffning.
5 § Styrelsen består av en ordförande och sex andra ledamöter.
Samtliga utses av styrelsen för universitetet. Två ledamöter utses
efter förslag från Vetenskapsrådet. Förordning (2000:1204).
6 § Efter samråd med universitetet skall Vetenskapsrådet lämna
underlag till budget, årsredovisning och annat liknande
underlag till regeringen. Förordning (2000:1204).
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1994:946 | Förordning (1994:946) om den nationella forskningsanläggningen i elektronacceleratorlaboratoriet (MAX IV-laboratoriet) i Lund | 1 § Vid Lunds universitet finns det ett
elektronacceleratorlaboratorium som benämns MAX IV-
laboratoriet.
Laboratoriet ska vara tillgängligt för forskare från
universitet, högskolor och övriga forskningsinstitutioner i
Sverige. Även forskare från andra länder ska kunna bedriva
forskning vid laboratoriet. Förordning (2011:1567).
2 § Vid laboratoriet bedrivs forskning med synkrotronljus och
energirika elektroner.
3 § Laboratoriet leds av en styrelse. Vid laboratoriet ska det
finnas en direktör som utses av styrelsen.
Förordning (2011:1567).
4 § Styrelsen skall besluta i frågor som rör budget och
verksamhetsplanering samt verka för medelsanskaffning.
5 § Styrelsen består av en ordförande och åtta andra ledamöter.
Samtliga ledamöter utses av styrelsen för Lunds universitet i
samråd med Vetenskapsrådet och Verket för innovationssystem.
Förordning (2011:1567).
6 § Efter att ha inhämtat synpunkter från Lunds universitet ska
Vetenskapsrådet lämna underlag till budget, årsredovisning och
annat liknande underlag till regeringen.
Förordning (2011:1567).
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1994:945 | Förordning (1994:945) med instruktion för Rådet för
högpresterande datorsystem | Uppgifter
1 § Vid Teknikvetenskapliga forskningsrådet finns ett råd benämnt
Rådet för högpresterande datorsystem. Rådet har till uppgift att
svara för försörjning av högpresterande datorsystem till forskning
vid universitet och högskolor och hos andra användare.
2 § Rådet skall särskilt
1. följa utvecklingen inom området för högpresterande datorsystem
samt forskningens och andra samhällssektorers behov av
högpresterande datorsystem,
2. fördela medel för drift, uppgradering av och investeringar i
högpresterande datorsystem,
3. upphandla och fördela datortid och tillhörande tjänster och
4. följa det internationella samarbetet inom området för
högpresterande datorsystem.
Sammansättning
3 § Rådet består av en ordförande och högst nio andra ledamöter.
Samtliga förordnas av regeringen för en bestämd tid.
Ärendenas handläggning
4 § Rådet är beslutfört när ordföranden och minst hälften av de
andra ledamöterna är närvarande.
När ärenden av större vikt handläggs skall om möjligt samtliga
ledamöter vara närvarande.
5 § Om ett ärende är så brådskande att rådet inte hinner
sammanträda för att behandla det, får ärendet avgöras genom
meddelanden mellan ordföranden och minst så många ledamöter
som behövs för beslutförhet.
Om detta förfarande inte är lämpligt, får ordföranden ensam
avgöra ärendet. Ett sådant beslut skall anmälas vid nästa
sammanträde med rådet.
6 § Ärendena avgörs efter föredragning av särskilt utsedda
föredragande. Ordföranden får dock besluta att själv överta
beredning och föredragning av ett eller flera ärenden.
Övergångsbestämmelser
1997:1221
Ärenden som Rådet för högpresterande datorsystem inte har
avgjort vid utgången av år 1997 skall övertas av
Forskningsrådsnämnden för prövning enligt de regler som gäller
för nämnden.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1994:801 | Förordning (1994:801) om anmälan av investeringsprojekt på
petroleum-, naturgas- och elektricitetsområdena | 1 § Föreskrifterna i denna förordning meddelas för att Sverige skall
uppfylla sina förpliktelser enligt avtalet om Europeiska ekonomiska
samarbetsområdet (EES-avtalet).
2 § Följande rättsakter inom Europeiska gemenskapen (EG), som
det hänvisas till i bilaga IV till EES-avtalet, skall gälla som svensk
förordning:
1. Rådets förordning (EEG) nr 1056/72 av den 18 maj 1972 om
anmälan till kommissionen av investeringsprojekt av intresse för
gemenskapen inom petroleum-, naturgas- och
elektricitetssektorerna.
2. Rådets förordning (EEG) nr 1215/76 av den 4 maj 1976 om
ändring av förordning (EEG) nr 1056/72 om anmälan till
kommissionen av investeringsprojekt av intresse för gemenskapen
inom petroleum-, naturgas- och elektricitetssektorerna.
3 § Av lagen (1992:1317) om ett europeiskt ekonomiskt
samarbetsområde (EES) framgår att vid tillämpningen av reglerna
bestämmelserna i följande protokoll skall gälla:
1. EES-avtalets protokoll 1 om övergripande anpassning.
2. Protokoll 1 till avtalet om en ständig kommitté mellan länderna
inom Europeiska frihandelssammanslutningen (EFTA).
3. Protokoll 1 till avtalet om upprättande av en
övervakningsmyndighet och en domstol mellan EFTA-länderna.
4 § Som bilaga 1--2 till denna förordning finns den svenska texten
till de förordningar som anges i 2 §/n1/.
De protokoll som anges i 3 § finns intagna i lagen (1992:1317) om
ett europeiskt ekonomiskt samarbetsområde (EES).
5 § De danska, engelska, finska, franska, grekiska, isländska,
italienska, nederländska, norska, portugisiska, spanska, svenska
och tyska texterna skall ha lika giltighet.
6 § När det i förordningarna i 2 § sägs att en medlemsstat skall
fullgöra olika uppgifter, skall dessa för Sveriges vidkommande
fullgöras av Närings- och teknikutvecklingsverket.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1994:796 | Förordning (1994:796) om information och samråd om priser på råolja och oljeprodukter | 1 § Statens energimyndighet skall för Sveriges vidkommande fullgöra
uppgifter i samband med information och samråd inom Europeiska
ekonomiska samarbetsområdet (EES) i fråga om priser på råolja och
oljeprodukter. Förordning (1997:876).
2 § När Statens energimyndighet fullgör uppgifterna enligt 1 § skall
Statens energimyndighet lämna information till EFTA: s
övervakningsmyndighet.
Bestämmelser om hur sådan information skall handläggas finns i 5 §
förordningen (1993:1435) om vissa skyldigheter för myndigheter
vid tillämpning av EES-avtalet. Förordning (1997:876).
3 § En näringsidkare är skyldig att på anmaning av Statens
energimyndighet lämna de uppgifter om priser på råolja och
oljeprodukter som behövs för att Statens energimyndighet skall
kunna fullgöra sin uppgift enligt denna förordning.
Om en anmaning enligt första stycket inte följs, får Statens
energimyndighet förelägga näringsidkaren att fullgöra sin
skyldighet. Ett sådant föreläggande får förenas med vite.
Förordning (1997:876).
4 § Bestämmelser om överklagande av beslut enligt 3 § finns i 4 §
lagen (1994:791) med bemyndigande att meddela vissa föreskrifter
på energiområdet.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1994:795 | Förordning (1994:795) om tillstånd för kraftverk avsedda att drivas med oljebränsle | Inledande bestämmelser
1 § Föreskrifterna i denna förordning meddelas för att Sverige skall
uppfylla sina förpliktelser enligt avtalet om Europeiska ekonomiska
samarbetsområdet (EES-avtalet).
2 § Förordningen tillämpas på anläggningar i vilka ånga
framställs för produktion av elektrisk kraft genom förbränning
eller förgasning av bränslen.
Frågor om miljöfarlig verksamhet prövas enligt miljöbalken.
Förordning (1998:880).
Tillstånd
3 § Tillstånd krävs för att
1. uppföra ett kraftverk som avses i 2 § första stycket och som
huvudsakligen skall drivas med oljebränslen, eller
2. ändra ett kraftverk som avses i 2 § första stycket till ett utförande
för sådan drift som anges i 1.
4 § Tillstånd får meddelas endast om
1. kraftverket har en elektrisk effekt mindre än 10 MW eller är
avsett uteslutande för toppbelastnings- eller reservändamål,
2. oljebränslen används uteslutande för att tända och underhålla
förbränningen av andra produkter och om deras totala
energitillskott förblir ringa,
3. oljebränslet är en restprodukt som inte kan användas mer
effektivt för andra ändamål,
4. försörjning med andra bränslen inte kan säkerställas eller om
deras användning inte kan komma i fråga på grund av ekonomiska
eller tekniska skäl eller av säkerhetsskäl, eller
5. speciella skäl som hänför sig till skyddet för miljön nödvändiggör
användning av oljebränslen i kraftverket.
5 § Frågor om tillstånd enligt 3 § prövas av Statens energimyndighet.
Statens energimyndighets beslut får överklagas hos regeringen.
Förordning (1997:875).
Tillsyn
6 § Statens energimyndighet har tillsyn över att denna förordning följs.
Förordning (1997:875).
Ansvar
7 § Till böter döms den som med uppsåt eller av oaktsamhet
påbörjar en åtgärd som anges i 3 § utan att tillstånd meddelats, om
gärningen inte är belagd med straff enligt annan författning.
I ringa fall skall inte dömas till ansvar.
Verkställighetsföreskrifter
8 § Föreskrifter för verkställighet av denna förordning meddelas av
Statens energimyndighet. Förordning (1997:875).
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1994:791 | Lag (1994:791) med bemyndigande att meddela vissa föreskrifter på energiområdet | 1 § Föreskrifterna i denna lag meddelas för att Sverige skall
uppfylla sina förpliktelser enligt avtalet om Europeiska ekonomiska
samarbetsområdet (EES-avtalet).
2 § Regeringen får meddela föreskrifter om krav på tillstånd för att
uppföra kraftverk som huvudsakligen skall drivas med oljebränslen
och för att ändra kraftverk till ett utförande för sådan drift.
3 § Regeringen får också meddela föreskrifter om skyldighet för
näringsidkare att lämna uppgifter om
1. investeringsprojekt på petroleum-, naturgas- och
elektricitetsområdena, och
2. priser på råolja och oljeprodukter.
4 § Beslut av en myndighet om att en viss näringsidkare skall lämna
uppgift som avses i 3 § 2 får överklagas till allmän
förvaltningsdomstol.
Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.
Övergångsbestämmelser
1994:791
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994. Överklagande av
myndighets beslut enligt 4 § som meddelats före den 1 oktober 1994
skall ske till länsrätt. Prövningstillstånd krävs inte vid överklagande
till kammarrätt av länsrätts beslut som meddelats före den dagen.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1994:760 | Lag (1994:760) om inkomstskatteregler vid ombildning av
landshypoteksinstitutionen | 1 § Denna lag innehåller regler för beräkning av inkomstskatt till
följd av ombildning av landshypoteksinstitutionen enligt lagen
(1994:758) om ombildning av landshypoteksinstitutionen.
2 § Avsättningar till reservfond som Sveriges allmänna hypoteksbank
eller landshypoteksförening gjort i bokslut till ledning för 1986 och
senare års taxeringar återförs till beskattning hos det
kreditmarknadsbolag som avses i 3 § lagen (1994:758) om ombildning av
landshypoteksinstitutionen eller hos den ekonomiska förening som
övertar kreditmarknadsbolagets verksamhet
vid 1996 års taxering med minst trettiosju sextiondelar,
vid 1996 och 1997 års taxeringar med minst fyrtioen sextiondelar,
vid 1996-1998 års taxeringar med minst fyrtiofem sextiondelar,
vid 1996-1999 års taxeringar med minst fyrtionio sextiondelar,
vid 1996-2000 års taxeringar med minst femtiotre sextiondelar, och
vid 1996-2001 års taxeringar eller, om taxering inte sker år 2001,
vid 1996-2002 års taxeringar, med femtiosju sextiondelar.
Lag (1995:1618).
3 § Skattepliktig intäkt enligt 22 § kommunalskattelagen (1928:370)
eller 3 § 1 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt skall inte
anses uppkomma då låntagare i landshypoteksförening får andel i
den ekonomiska förening som avses i 2 § lagen (1994:758) om
ombildning av landshypoteksinstitutionen. Anskaffningsvärdet för
andelen skall anses vara noll kronor.
Övergångsbestämmelser
1994:760
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994 och tillämpas första gången
vid 1996 års taxering.
1995:1618
Denna lag träder i kraft den 31 december 1995 och tillämpas första
gången vid 1996 års taxering.
1999:1285
I fråga om 2002 och tidigare års taxeringar gäller dock
fortfarande 2 § i den upphävda lagen.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1994:758 | Lag (1994:758) om ombildning av landshypoteksinstitutionen | 1 § Denna lag innehåller bestämmelser om ombildning av den
institution som regleras i lagen (1970:65) om Sveriges allmänna
hypoteksbank och om landshypoteksföreningar.
2 § Landshypoteksföreningarna skall gå upp i en av föreningarna
bildad ekonomisk förening. Delägarna i landshypoteksföreningarna
blir medlemmar i den ekonomiska föreningen.
Landshypoteksföreningarna upplöses utan likvidation och deras
tillgångar och skulder övertas av den ekonomiska föreningen.
Ombildningen skall göras den dag regeringen bestämmer.
3 § Efter ombildningen skall den ekonomiska föreningen tillskjuta
sin rörelse som apportegendom till ett av föreningen bildat
kreditmarknadsbolag mot att föreningen erhåller samtliga aktier i
bolaget. Sveriges allmänna hypoteksbank skall överlåta sin rörelse,
utom obligationsskulden och övrig upplåning, till
kreditmarknadsbolaget. Regeringen skall besluta om tidpunkt och
villkor för överlåtelsen.
4 § I stället för 4 kap. lagen (1992:1610) om kreditmarknadsbolag
gäller för kreditmarknadsbolaget 10--13 §§ lagen (1994:759) om
Sveriges allmänna hypoteksbank.
Övergångsbestämmelser
1994:758
1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994.
2. Bestämmelsen i 4 § upphör att gälla den 1 juli 1997.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1994:757 | Lag (1994:757) om överflyttning av fartyg mellan fartygsregister | Bestämmelser enligt EES-avtalet som skall gälla som svensk rätt
1 § Rådets förordning (EEG) nr 613/91 av den 4 mars 1991 om
överflyttning av fartyg från ett register till ett annat inom
gemenskapen, som det hänvisas till i bilaga XIII till avtalet om
Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES-avtalet), skall
gälla som svensk lag.
2 § Som bilaga 1 till denna lag finns den svenska texten till
förordning (EEG) nr 613/91.
3 § De danska, engelska, finska, franska, grekiska, isländska,
italienska, nederländska, norska, portugisiska, spanska, svenska
och tyska texterna skall ha samma giltighet.
EES-anpassning av bestämmelserna
4 § När bestämmelserna innehåller begrepp eller hänvisar till
förfaranden som är utmärkande för Europeiska gemenskapernas
(EG) rättsordning, exempelvis
-- ingresser,
-- adressaterna för EG: s rättsakter,
-- hänvisningar till territorier eller språk inom EG,
-- hänvisningar till inbördes rättigheter och skyldigheter för
EG-medlemsstaterna, deras offentliga organ, företag och enskilda
personer i dessa stater,
-- hänvisningar till informations- och anmälningsförfaranden,
skall bestämmelserna i följande protokoll tillämpas:
1. EES-avtalets protokoll 1 om övergripande anpassning i den
lydelse protokollet har efter ändringar enligt protokollet den 17
mars 1993 med justeringar av EES-avtalet och Gemensamma EES-kommitténs
beslut den 8 februari 1994 om ändring i protokoll 1 till
EES-avtalet.
2. Protokoll 1 till avtalet mellan EFTA-staterna om upprättande av
en övervakningsmyndighet och en domstol.
3. Protokoll 1 till avtalet om en ständig kommitté för EFTA-staterna.
Protokollen finns intagna i lagen (1992:1317) om ett europeiskt
ekonomiskt samarbetsområde (EES).
5 § Med EFTA-stat avses i denna lag en medlem av Europeiska
frihandelssammanslutningen för vilken EES-avtalet har trätt i
kraft.
6 § Det som sägs om kommissionen i artikel 5.1 första stycket skall i
stället avse EFTA: s övervakningsmyndighet.
Om en tvist enligt artikel 5.1 andra stycket och 5.2 uppstår skall, i
stället för det förfarande som föreskrivs i artikel 7, tvisten
hänskjutas till EFTA: s ständiga kommitté om den uppstått med en
EFTA-stat och till Gemensamma EES-kommittén om den uppstått
med en EG-medlemsstat.
Övergångsbestämmelser
1994:1794
Den upphävda lagen skall dock fortsätta att tillämpas på förhållanden
som hänför sig till den tid under vilken lagen varit i kraft.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1994:756 | Förordning (1994:756) med instruktion för
Delegationen förprognos- och utvecklingsverksamhet
inom transportsektorn | 1 § Denna förordning skall tillämpas på Delegationen för prognos-
och utvecklingsverksamhet inom transportsektorn i de delar av
verksamheten som gäller framställning av officiell statistik.
Uppgift
2 § Delegationen skall ansvara för den officiella statistiken inom
transport- och kommunikationsområdet i enlighet med vad som
anges i lagen (1992:889) och i förordningen (1992:1668) om den
officiella statistiken.
Sammansättning
3 § Delegationen utgörs av lägst tre och högst åtta ledamöter varav
en är ordförande.
4 § Vid delegationen finns ett kansli som leds av en chef.
Verksförordningens tillämpning
5 § Följande bestämmelser i verksförordningen (1987:1100) skall
tillämpas på delegationen:
-- 16 § om interna föreskrifter,
-- 18 § om ärendeförteckning,
-- 29 § om myndighetens beslut,
-- 30 § om överklagande.
Ärendenas handläggning, m. m.
6 § Delegationen är beslutför när ordföranden och minst hälften av
de övriga ledamöterna är närvarande.
När ärenden av större vikt handläggs skall om möjligt samtliga
ledamöter vara närvarande.
7 § Om ett ärende är så brådskande att ett sammanträde inte hinner
hållas, får ärendet avgöras genom meddelanden mellan
ordföranden och minst så många ledamöter som behövs för
beslutförhet.
8 § Delegationen får i arbetsordningen eller i särskilda beslut lämna
över till kanslichefen eller till någon annan som tjänstgör vid
delegationen att avgöra ärenden som är av det slaget att de inte
behöver avgöras i enlighet med vad som föreskrivs i 6 eller 7 §.
9 § För den verksamhet som regleras i denna förordning skall 11--15 §§
kommittéförordningen (1976:119) inte tillämpas.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1994:755 | Förordning (1994:755) om arealbidrag för ekologisk odling | 1 § Stöd kan enligt denna förordning lämnas som arealbidrag för
ekologisk odling till jordbrukare med mer än två hektar sådan
odling.
Bidrag lämnas för budgetåret 1994/95.
2 § Bidrag lämnas för areal med ekologisk odling skördeåret 1994
1. om Kontrollföreningen för ekologisk odling (KRAV) eller
Svenska demeterförbundet godkänt arealen som ekologisk odling,
eller
2. om stöd lämnats för arealen enligt förordningen (1989:11) om
stöd till alternativ odling.
Bidrag lämnas inte för areal för vilken omställnings- eller
anläggningsstöd lämnats.
3 § Bidraget lämnas med ett visst belopp för varje hektar av den
bidragsberättigade arealen.
Jordbruksverket meddelar föreskrifter om storleken på bidraget.
4 § Frågor om bidrag enligt denna förordning prövas av
Jordbruksverket.
5 § Som villkor för bidrag gäller att brukaren lämnar sådana
uppgifter till Jordbruksverket som är av betydelse för
stödgivningen.
6 § Mottagaren av bidrag är återbetalningsskyldig för belopp som
har betalats ut felaktigt.
Om beslutet om bidrag har meddelats på grund av oriktig eller
vilseledande uppgift av bidragstagaren, får beslutet omedelbart
hävas och lämnat bidrag krävas tillbaka inom tio år från det att
beloppet betalades ut.
7 § Jordbruksverket får ompröva beslut om bidrag. En begäran om
omprövning skall ha kommit in till verket inom fyra veckor från
det att brukaren har fått del av beslutet om bidrag.
8 § Jordbruksverkets beslut i fråga om bidrag får inte överklagas.
9 § Jordbruksverket får meddela ytterligare föreskrifter om bidrag
enligt denna förordning.
Övergångsbestämmelser
2001:756
De upphävda förordningarna gäller fortfarande i fråga om stöd
som har beviljats före utgången av december 2001.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1994:752 | Förordning (1994:752) om omföring av vissa allmänna avgifter | 1 § I denna förordning regleras omföring mellan vissa inkomsttitlar
på statsbudgeten beträffande avgifter enligt
a) lagen (1992:1745) om allmän sjukförsäkringsavgift,
b) lagen (1993:1441) om allmän avgift för finansiering av
kontantförmåner vid arbetslöshet.
2 § Riksförsäkringsverket skall omföra de allmänna avgifterna.
3 § Omföring av den allmänna sjukförsäkringsavgiften skall ske
från inkomsttiteln fysiska personers inkomstskatt till inkomsttiteln
allmän sjukförsäkringsavgift.
4 § Omföring av den allmänna avgiften för finansiering av
kontantförmåner vid arbetslöshet skall ske från inkomsttiteln
fysiska personers inkomstskatt till inkomsttiteln övriga
socialavgifter.
5 § Riksrevisionsverket skall i januari och december månad under
inkomståret lämna Riksförsäkringsverket uppgift om de
preliminära omföringsbeloppen.
Riksförsäkringsverket skall varje uppbördsmånad under
inkomståret omföra en tolftedel av de i januari månad under
inkomståret preliminärt beräknade omföringsbeloppen.
Omföringsbeloppen avseende uppbördsmånaden januari skall
utgöras av skillnaden mellan de i december månad preliminärt
beräknade omföringsbeloppen och de under inkomståret tidigare
omförda preliminära beloppen.
6 § Riksskatteverket skall i december månad året efter inkomståret
lämna Riksförsäkringsverket uppgift om den slutliga allmänna
sjukförsäkringsavgiften och den slutliga allmänna avgiften för
finansiering av kontantförmåner vid arbetslöshet. Riksskatteverket
skall vid samma tidpunkt även lämna uppgift om skillnadsbelopp
avseende slutliga avgifter som ändrats efter omprövning.
7 § Skillnaden mellan preliminärt omfört belopp för ett inkomstår
och slutlig avgift för samma år skall regleras senast i februari
månad andra året efter inkomståret. Avgift som ändrats efter
omprövning regleras i februari månad året efter det att uppgift om
skillnadsbelopp lämnats.
Övergångsbestämmelser
1994:752
1. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1994.
2. Omföring enligt 4 § skall ske första gången uppbördsmånaden
augusti 1994.
3. Riksrevisionsverket skall senast den 15 juli 1994 lämna
Riksförsäkringsverket uppgift om preliminära omföringsbelopp
avseende uppbördsmånaderna juli--december 1994.
Riksförsäkringsverket skall för denna period dela de preliminära
omföringsbeloppen med antalet uppbördsmånader för omföring
under respektive uppbördsmånad.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1994:749 | Lag (1994:749) om Handikappombudsmannen | 1 § Handikappombudsmannen har till uppgift att bevaka frågor
som angår funktionshindrade personers rättigheter och
intressen. Målet för ombudsmannens verksamhet skall vara att
personer med funktionshinder ges full delaktighet i
samhällslivet och jämlikhet i levnadsvillkor.
Handikappombudsmannens verksamhet skall avse uppföljning och
utvärdering i frågor som anges i första stycket.
Handikappombudsmannen skall enligt lagen (1999:132) om förbud
mot diskriminering i arbetslivet på grund av funktionshinder,
lagen (2001:1286) om likabehandling av studenter i högskolan,
lagen (2003:307) om förbud mot diskriminering och lagen
(2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande
behandling av barn och elever se till att lagarna följs och
äger även rätt att för en enskild föra talan i tvister angående
tillämpningen av lagarna. Lag (2006:70).
2 § Handikappombudsmannen skall verka för att brister i lagar och
andra författningar i fråga om personer med funktionshinder
avhjälps.
3 § Handikappombudsmannen skall när det behövs ta initiativ till
överläggningar med myndigheter, företag, organisationer och andra
i syfte att motverka att personer missgynnas eller på annat sätt
utsätts för orättvis eller kränkande behandling på grund av
funktionshinder.
Handikappombudsmannen skall även genom informationsverksamhet och
på annat liknande sätt verka för att ingen missgynnas eller på annat
sätt utsätts för orättvis eller kränkande behandling på grund av
funktionshinder.
4 § Myndigheter, landsting och kommuner som har skyldighet att
fullgöra uppgifter som rör personer med funktionshinder, skall på
Handikappombudsmannens uppmaning lämna uppgifter till
ombudsmannen om sin verksamhet. De är också skyldiga att på
ombudsmannens uppmaning komma till överläggningar med
denne.
Vad som sägs i första stycket gäller också den som enligt 11 kap. 6 §
tredje stycket regeringsformen anförtrotts förvaltningsuppgift som
rör personer med funktionshinder eller som fått bidrag av staten,
landsting eller kommun med skyldighet att främja
funktionshindrades intressen.
5 § Handikappombudsmannen biträds av ett särskilt råd.
Ombudsmannen är rådets ordförande och leder dess verksamhet.
Regeringen utser ombudsmannen och rådets övriga ledamöter för
en bestämd tid.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1994:735 | Förordning (1994:735) om särskilt konjunkturtillägg för
flyktingmottagande | 1 § En kommun har enligt denna förordning rätt till särskild statlig
ersättning (konjunkturtillägg) för flyktingar som tagits emot i en
kommun under år 1991.
Vad som i denna förordning sägs om flyktingar gäller också andra
utlänningar som avses i 3 § förordningen (1990:927) om statlig
ersättning för flyktingmottagande m.m.
2 § En kommun som för år 1994 träffar en överenskommelse med
Statens invandrarverk om att ta emot flyktingar har rätt till
konjunkturtillägg för flyktingar som är folkbokförda i kommunen
den 1 juli 1994 och som tagits emot första gången i en kommun
under år 1991.
Rätt finns inte till konjunkturtillägg för sådana flyktingar för vilka
kommunen enligt 17 § förordningen (1990:927) om statlig
ersättning för flyktingmottagande m.m. har rätt till ersättning för
bistånd.
3 § Konjunkturtillägget är 35 000 kronor för varje vuxen flykting
och 5 000 kronor för barn som inte fyllt 16 år.
4 § Konjunkturtillägget betalas ut av Statens invandrarverk så snart
som möjligt efter denna förordnings ikraftträdande och senast den
30 september 1994.
5 § Statens invandrarverks beslut enligt denna förordning får inte
överklagas.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1994:716 | Lag (1994:716) om rättslig ställning för institutioner inom
Konferensen om säkerhet och samarbete i Europa (ESK) | De institutioner inom Konferensen om säkerhet och samarbete i
Europa (ESK) som anges i bilaga till denna lag kan förvärva
rättigheter, ikläda sig skyldigheter samt föra talan inför domstolar
och andra myndigheter.
Föreskrifter om immunitet och privilegier för ESK: s institutioner
finns i lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall.
Bilaqa
De institutioner som avses i denna lag är:
1. ESK-sekretariatet.
2. Kontoret för demokratiska institutioner och mänskliga
rättigheter (ODIHR).
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1994:714 | Förordning (1994:714) med instruktion för
Försvarets radioanstalt | Uppgifter
1 § Försvarets radioanstalt är en central förvaltningsmyndighet
med uppgift att bedriva signalspaning enligt den inriktning som
regeringen, Försvarsmakten och övriga uppdragsgivare anger.
2 § Försvarets radioanstalt skall särskilt
-- följa förändringen av signalmiljön i omvärlden, den tekniska
utvecklingen och signalskyddet,
-- fortlöpande utveckla den teknik och metodik som behövs för att
bedriva verksamheten,
-- utföra matematiska bedömningar av kryptosystem för
totalförsvaret.
3 § Försvarets radioanstalt skall biträda andra myndigheter vid
värdering, utveckling, anskaffning och drift av signalspaningssystem.
Förordning (1996:1481).
3 a § Försvarets radioanstalt skall ha hög teknisk kompetens
inom informationssäkerhetsområdet. Försvarets radioanstalt får
efter begäran stödja sådana statliga myndigheter och statligt
ägda bolag som hanterar information som bedöms vara känslig ur
sårbarhetssynpunkt eller ur ett säkerhets- eller
försvarspolitiskt avseende. Försvarets radioanstalt skall
därvid särskilt kunna
1. stödja insatser vid nationella kriser med IT-inslag,
2. medverka till identifieringen av inblandade aktörer vid IT-
relaterade hot mot samhällsviktiga system,
3. genomföra IT-säkerhetsanalyser, och
4. ge annat tekniskt stöd.
Försvarets radioanstalt skall samverka med andra organisationer
inom informationssäkerhetsområdet såväl inom som utom landet.
Förordning (2002:1154).
3 b § Försvarets radioanstalt får med stöd av 3 och 4 §§
avgiftsförordningen (1992:191) ta ut avgifter för genomförande
av IT-säkerhetsanalyser som anges i 3 a §. Den begränsning som
följer av 4 § andra stycket avgiftsförordningen gäller inte.
Avgifternas storlek bestäms av Försvarets radioanstalt.
Förordning (2002:1154).
Verksförordningens tillämpning
4 § Verksförordningen (1995:1322) skall tillämpas på
Försvarets radioanstalt med undantag av 4, 5, 10-14, 22, 30, 33
och 34 §§. Förordning (1999:1020).
Myndighetens ledning
5 § Försvarets radioanstalts generaldirektör är chef för
myndigheten.
Vid radioanstalten finns en överdirektör som är
generaldirektörens ställföreträdare. Förordning (2000:560).
Organisation
6 § har upphävts genom förordning (1999:1020).
7 § har upphävts genom förordning (1996:1481).
Personalföreträdare
8 § Personalföreträdarförordningen (1987:1101) skall tillämpas på
Försvarets radioanstalt.
Bestämmelserna i 6 § personalföreträdarförordningen är dock
tillämpliga endast i fråga om beslut i administrativa ärenden.
9 § har upphävts genom förordning (1996:105).
Anställning
10 § Anställning som överdirektör beslutas av regeringen efter
anmälan av generaldirektören. Lag (2004:151).
11 § I fråga om anställning vid Försvarets radioanstalt tillämpas
inte 6 § anställningsförordningen (1994:373).
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1994:693 | Lag (1994:693) om rätt för kommuner och
landsting att lämna internationell katastrofhjälp
och annat bistånd | 1 § Kommuner och landsting får lämna katastrofhjälp eller annat
humanitärt bistånd till ett annat land, om det där inträffar en
katastrof eller på något annat sätt uppstår en nödsituation.
Biståndet får ges i form av utrustning som de kan avvara.
Utrustningen skall lämnas direkt till det andra landet eller
skickas genom en internationell hjälporganisation. Den får
också lämnas till en internationell hjälporganisation för att
användas om en nödsituation senare skulle inträffa.
Lag (1999:948).
2 § Till ett land som avses i 1 § och som får svenskt statligt
bistånd får kommuner och landsting ge bistånd också i form av
utrustning, rådgivning, utbildning eller på annat sätt under
förutsättning att regeringen lämnar tillstånd till det.
Sådant bistånd kan även ges i form av ekonomiskt stöd för att
genomföra utbildning och rådgivning.
Biståndet skall lämnas direkt till det andra landet eller
skickas genom en internationell hjälporganisation.
Lag (1999:948).
3 § När kommuner eller landsting lämnar sådant bistånd som
avses i 2 §, skall de förvissa sig om att biståndet kommer till
avsedd användning. Lag (1999:948).
4 § Kommuner eller landsting som har beslutat att lämna bistånd
i form av utrustning får i skälig omfattning anvisa medel som
behövs för att transportera och ställa i ordning utrustningen.
De får också tillhandahålla och svara för ersättning till
personal som behövs för att utrustningen skall kunna tas i
bruk. Lag (1999:948).
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1994:686 | Lag (1994:686) om försöksverksamhet med medborgarkontor | Avtal med myndigheter m. fl.
1 § En kommun får träffa avtal med en statlig myndighet, en allmän
försäkringskassa eller ett landsting om att åt dessa utföra sådana
förvaltningsuppgifter som inte innebär myndighetsutövning.
Av kommunallagen (1991:900) följer att en kommun får träffa avtal
med enskilda om att åt dessa utföra sådana uppgifter som det är av
allmänt intresse för kommunmedlemmarna att kommunen utför.
Avtalets form och godkännande
2 § Ett avtal som avses i 1 § första stycket skall vara skriftligt. Det
får inte träffas för längre tid än till och med utgången av juni 1999.
Avtalet skall godkännas av regeringen och får inte tillämpas innan
dess. Detsamma gäller ändringar av avtalet.
Verksamhetsredovisning
3 § En kommun och den som kommunen har träffat avtal med
enligt 1 § första stycket skall skriftligen senast den 1 mars varje år
gemensamt redovisa för regeringen hur den avtalade verksamheten
har bedrivits under det närmast föregående kalenderåret.
Återkallande av godkännande m. m.
4 § Regeringen får återkalla ett godkännande enligt 2 § andra
stycket, om ändrade förhållanden kräver det eller om det finns
andra särskilda skäl för det.
Avtalet skall därvid upphöra att gälla den dag som regeringen
bestämmer.
5 § Om en kommun och den som kommunen har träffat avtal med
enligt 1 § första stycket har kommit överens om att avtalet skall
upphöra att gälla i förtid, skall parterna genast underrätta
regeringen om det.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1994:648 | Förordning (1994:648) med instruktion för Nämnden
för personalvård för totalförsvarspliktiga | Uppgifter
1 § Nämnden för personalvård för totalförsvarspliktiga har till
uppgift att genom vägledande och rådgivande verksamhet samt genom
egna initiativ främja personalvård för totalförsvarspliktiga som
fullgör värnplikt eller civilplikt. Förordning (1995:647).
2 § Nämnden skall särskilt
1. ägna uppmärksamhet åt utvecklingen inom de områden som
berörs av nämndens verksamhet,
2. göra de framställningar som nämnden anser behövs till
regeringen, chefen för ett departement eller statliga myndigheter.
Sammansättning
3 § Nämnden består av högst sexton personer. En av ledamöterna
är ordförande och en är vice ordförande. Förordning (1998:19).
Organisation
4 § Vid nämnden finns en sekreterare.
Verksförordningens tillämpning
5 § Följande bestämmelser i verksförordningen (1995:1322) skall
tillämpas på nämnden:
18 § om interna föreskrifter,
26 § om vem som får begära in förklaringar m.m.,
27 och 28 §§ om myndighetens regelgivning,
29 § om inhämtande av uppgifter m.m.,
31 § om myndighetens beslut,
35 § om överklagande. Förordning (1996:116).
6 § Nämnden har det ansvar för verksamheten och de uppgifter som
anges i 6-9 §§ verksförordningen (1995:1322). Förordning (1996:116).
Ärendenas handläggning
7 § Nämndens ordförande och sekreterare får pröva frågor om
utlämnande av allmänna handlingar.
8 § Nämnden är beslutför när ordföranden och minst hälften av de
andra ledamöterna är närvarande. När ärenden av större vikt
handläggs skall om möjligt samtliga ledamöter vara närvarande.
Förordnanden
9 § Regeringen utser ordförande, vice ordförande, ledamöter och
sekreterare. Förordnandena ges för en bestämd tid.
Övriga bestämmelser
10 § Försvarsmakten och Krisberedskapsmyndigheten skall informera
nämnden
1. i principiella frågor som rör nämnden,
2. i sådana ärenden av principiell betydelse som rör sociala och
ekonomiska förhållanden för totalförsvarspliktiga som fullgör
värnplikt eller civilplikt. Förordning (2002:505).
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1994:645 | Förordning (1994:645) med instruktion för Värnpliktsverket | Uppgifter
1 § Värnpliktsverket är en central förvaltningsmyndighet för
inskrivning av personal enligt värnpliktslagen (1941:967) och för
redovisning av personal inom totalförsvaret.
2 § Värnpliktsverket skall också
1. föra Försvarsmaktens läkarhandlingsarkiv,
2. handlägga förmånsärenden för värnpliktiga,
3. medverka i frågor om krigsplacering,
4. registrera hundar som tagits ut för totalförsvarets behov.
3 § Värnpliktsverket får åta sig att utföra uppdrag åt andra
myndigheter och enskilda inom sitt verksamhetsområde.
Värnpliktsverket får ta ut avgift för denna verksamhet. Avgifternas
storlek bestäms av verket.
Verksförordningens tillämpning
4 § Verksförordningen (1987:1100) skall tillämpas på
Värnpliktsverket med undantag av 3 § andra stycket, 11--13 och
22 §§.
Myndigheten är dessutom undantagen från 18 § verksförordningen,
utom i fråga om ärenden om befrielse från eller anstånd med
värnpliktstjänstgöring.
Myndighetens ledning
5 § Värnpliktsverkets generaldirektör är chef för myndigheten.
Organisation
6 § Inom Värnpliktsverket finns ett huvudkontor och sex
värnpliktskontor.
7 § När Värnpliktsverket är krigsorganiserat skall verkets
verksamhet bedrivas av Försvarsmakten. I uppgifterna ingår då
också att redovisa saknade, stupade och krigsfångar.
Personalföreträdare
8 § Personalföreträdarförordningen (1987:1101) skall tillämpas på
Värnpliktsverket.
Personalansvarsnämnden
9 § Värnpliktsverkets personalansvarsnämnd består -- förutom av
generaldirektören och personalföreträdarna -- av chefen för
huvudkontoret, cheferna för värnpliktskontoren och myndighetens
chefsjurist. Generaldirektören är nämndens ordförande.
Nämnden är beslutför när ordföranden och minst hälften av de
andra ledamöterna är närvarande.
Anställning m. m.
10 § Generaldirektören anställs av regeringen för en bestämd tid.
Regeringen beslutar efter anmälan av generaldirektören om
anställning som chef för värnpliktskontor.
Övriga anställningar beslutas av Värnpliktsverket.
11 § I fråga om anställning vid Värnpliktsverket av en militär
tjänsteman i Försvarsmakten tillämpas inte 6 §
anställningsförordningen (1994:373).
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1994:644 | Förordning (1994:644) med instruktion för Försvarets
materielverk | Uppgifter
1 § Försvarets materielverk är en central förvaltningsmyndighet
med uppgift att anskaffa, vidmakthålla och avveckla materiel och
förnödenheter på uppdrag av Försvarsmakten samt att inom detta
område stödja Försvarsmaktens verksamhet. Myndigheten biträder
Försvarsmakten i fråga om långsiktig materielförsörjningsplanering
samt materielsystemkunskap.
Försvarets materielverk är patentorgan för de myndigheter som hör
till Försvarsdepartementet och skall handlägga ärenden som rör
immaterialrättsliga frågor.
Myndigheten får inom sitt verksamhetsområde även tillhandahålla
tjänster åt andra än dem som sägs i första och andra styckena.
Förordning (1994:1366).
2 § Försvarets materielverk får ta ut avgifter för sin verksamhet.
Avgifternas storlek bestäms av myndigheten.
Verksförordningens tillämpning
3 § Verksförordningen (1987:1100) skall tillämpas på Försvarets
materielverk.
Myndighetens ledning
4 § Försvarets materielverks generaldirektör är chef för
myndigheten.
Vid Materielverket finns en överdirektör som är generaldirektörens
ställföreträdare.
Styrelsen
5 § Försvarets materielverks styrelse består av högst nio personer,
generaldirektören medräknad. Generaldirektören är styrelsens
ordförande.
Styrelsen är beslutför när ordföranden och minst hälften av de
andra ledamöterna är närvarande. Förordning (1994:1366).
Organisation
6 § Inom Försvarets materielverk finns tre materielledningar.
Personalföreträdare
7 § Personalföreträdarförordningen (1987:1101) skall tillämpas på
verket.
Personalansvarsnämnden
8 § Försvarets materielverks personalansvarsnämnd består --
förutom av generaldirektören, chefsjuristen, personaldirektören
och personalföreträdarna -- av de personer som generaldirektören
utser. Generaldirektören är ordförande i nämnden.
Nämnden är beslutför när ordföranden och minst hälften av de
andra ledamöterna är närvarande.
Anställning m. m.
9 § Generaldirektören anställs genom beslut av regeringen för en
bestämd tid.
Anställning som överdirektör, som chef för materielledning samt av
yrkesofficer som generalmajor, konteramiral, överste av 1. graden
och kommendör av 1. graden beslutas av regeringen efter anmälan
av generaldirektören.
Som yrkesofficer får endast den anställas som har en motsvarande
anställning i Försvarsmakten. Anställningen vid Försvarets
materielverk skall gälla tills vidare, dock längst sex år.
Förordning (1994:1366).
10 § Andra styrelseledamöter än generaldirektören utses av regeringen för
en bestämd tid. Förordning (1994:1366).
11 § I fråga om anställning vid Försvarets materielverk av en
militär tjänsteman i Försvarsmakten tillämpas inte 6 §
anställningsförordningen (1994:373).
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1994:643 | Förordning (1994:643) med instruktion för Fortifikationsverket | Uppgifter
1 § Fortifikationsverket är en central förvaltningsmyndighet med
huvuduppgift att förvalta statens fastigheter avsedda för
försvarsändamål (ändamålsfastigheter).
2 § Fortifikationsverket skall förvalta ändamålsfastigheterna på ett
sätt som
-- innebär god hushållning och hög ekonomisk effektivitet,
-- innebär att ändamålsenliga mark-, anläggnings- och lokalresurser
tillhandahålls på konkurrenskraftiga villkor,
-- långsiktigt tar till vara ändamålsfastigheternas värden.
Fortifikationsverket skall vidare på uppdrag av regeringen
genomföra byggnadsföretag för statens räkning.
3 § Fortifikationsverket skall på uppdrag av Försvarsmakten lämna
underlag för inriktningen av och medverka i fortifikatoriska
utvecklingsprojekt.
4 § Fortifikationsverket får inom sitt verksamhetsområde utföra
även andra uppdrag än sådana som anges i 1--3 §§.
Verket får ta ut avgifter för sin verksamhet. Avgifternas storlek
fastställs av verket.
Verksförordningens tillämpning
5 § Verksförordningen (1987:1100) skall tillämpas på
Fortifikationsverket.
Myndighetens ledning
6 § Fortifikationsverkets generaldirektör är chef för verket.
Styrelsen
7 § Fortifikationsverkets styrelse består av högst nio personer,
generaldirektören medräknad. En av ledamöterna är ordförande
och en är vice ordförande.
Styrelsen är beslutför när ordföranden och minst hälften av de
andra ledamöterna är närvarande.
Organisation
8 § Fortifikationsverket beslutar om sin organisation.
Personalföreträdare
9 § Personalföreträdarförordningen (1987:1101) skall tillämpas på
Fortifikationsverket.
Personalansvarsnämnden
10 § Fortifikationsverkets personalansvarsnämnd består -- förutom
av generaldirektören och personalföreträdarna -- av chefen för den
enhet som svarar för personalfrågor och myndighetens chefsjurist.
Generaldirektören är nämndens ordförande.
Nämnden är beslutför när ordföranden och minst hälften av de
andra ledamöterna är närvarande.
Anställning m. m.
11 § Generaldirektören anställs genom beslut av regeringen för en
bestämd tid.
Anställning av yrkesofficer som generalmajor, konteramiral,
överste av 1. graden och kommendör av 1. graden beslutas av
regeringen efter anmälan av generaldirektören.
Som yrkesofficer får endast den anställas som har en motsvarande
anställning i Försvarsmakten. Anställningen vid
Fortifikationsverket skall gälla tills vidare, dock längst sex år.
Förordning (1994:1364).
12 § Andra styrelseledamöter än generaldirektören utses av
regeringen för en bestämd tid.
Regeringen utser ordförande. Förordnandet ges för en bestämd tid.
Styrelsen utser inom sig en vice ordförande.
13 § I fråga om anställning vid Fortifikationsverket av en militär
tjänsteman i Försvarsmakten tillämpas inte 6 §
anställningsförordningen (1994:373).
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1994:629 | Lag (1994:629) om jordbruksprodukter och livsmedel som är
ekologiskt framställda | 1 § Denna lag gäller sådana jordbruksprodukter och livsmedel som
marknadsförs som ekologiskt framställda.
2 § För att jordbruksprodukter och livsmedel skall få
marknadsföras som ekologiskt framställda gäller särskilda villkor
för odling, hantering, lagring, förädling, märkning och
marknadsföring. Villkoren anges i föreskrifter som meddelas av
regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.
Den som producerar, bereder eller från länder utanför Europeiska
ekonomiska samarbetsområdet importerar sådana produkter är
skyldig att anmäla verksamheten till Statens jordbruksverk.
3 § Jordbruksverket utövar tillsynen över att föreskrifter som
meddelats med stöd av denna lag följs.
Jordbruksverket får överlämna till ett enskilt kontrollorgan som är
juridisk person att tillse att jordbruksprodukter och livsmedel
produceras och hanteras i överensstämmelse med föreskrifter
meddelade med stöd av lagen. Jordbruksverket skall godkänna och
utöva tillsyn över enskilda kontrollorgan.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
meddela föreskrifter om villkor för godkännande av kontrollorgan
och om hur tillsynen skall bedrivas.
4 § Jordbruksverket får meddela de förelägganden och förbud som
behövs för att lagen och föreskrifter som har meddelats med stöd av
lagen skall följas.
För tillsynen har Jordbruksverket och godkända kontrollorgan rätt
att få
1. tillträde till områden, lokaler och andra utrymmen där
jordbruksprodukter och livsmedel framställs ekologiskt eller där
sådana varor hanteras,
2. de upplysningar och handlingar som behövs för tillsynen.
5 § Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande,
Jordbruksverket får föreskriva att särskilda avgifter får tas ut för
tillsynen.
6 § Beslut av Jordbruksverket i enskilda fall enligt denna lag eller
enligt föreskrifter som meddelats med stöd av lagen får överklagas
hos länsrätten.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1994:609 | Lag (1994:609) om ett europeiskt miljömärkningssystem | Bestämmelser som enligt EES-avtalet skall gälla som svensk rätt
1 § Följande rättsakt inom Europeiska gemenskaperna (EG), som
det efter Gemensamma EES-kommitténs beslut den 21 mars 1994
hänvisas till i bilaga XX till avtalet om Europeiska ekonomiska
samarbetsområdet (EES-avtalet), skall gälla som svensk lag
Rådets förordning (EEG) nr 880/92 av den 23 mars 1992 om ett
gemenskapsprogram för tilldelning av miljömärke.
Den svenska texten till förordningen finns som bilaga till denna
lag.
2 § De danska, engelska, finska, franska, grekiska, isländska,
italienska, nederländska, norska, portugisiska, spanska, svenska
och tyska texterna skall ha samma giltighet.
EES-anpassning av bestämmelserna
3 § När bestämmelserna i bilagan till denna lag innehåller begrepp
eller hänvisar till förfaranden som är utmärkande för EG:s
rättsordning skall bestämmelserna i följande protokoll tillämpas:
1. EES-avtalets protokoll 1 om övergripande anpassning,
2. Protokoll 1 till avtalet mellan EFTA-staterna om upprättande av
en övervakningsmyndighet och en domstol,
3. Protokoll 1 till avtalet om en ständig kommitté för EFTA-staterna.
Exempel på sådana begrepp eller förfaranden är
-- ingresser,
-- adressaterna för EG:s rättsakter,
-- hänvisningar till territorier eller språk inom EG,
-- hänvisningar till inbördes rättigheter och skyldigheter för EG-
medlemsstaterna, deras offentliga organ, företag och enskilda
personer i dessa stater,
-- hänvisningar till informations- och anmälningsförfaranden.
Protokollen finns intagna i lagen (1992:1317) om ett europeiskt
ekonomiskt samarbetsområde (EES).
Behörigt organ
4 § Organ som avses i artikel 9.1 bestäms för Sveriges del av
regeringen.
Kriterier för miljömärkning
5 § Föreskrifter om vilka kriterier som skall vara uppfyllda för att
en produkt skall få märkas med EG:s miljömärke meddelas av
regeringen.
Bilagorna är inte med här.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1994:588 | Lag (1994:588) om utbildning inom ramen för internationellt militärt samarbete | 1 § Regeringen får sända en väpnad styrka utomlands för att
delta i utbildning inom ramen för internationellt militärt
samarbete. Lag (2016:647).
2 § Den som i Sverige eller utomlands ska delta i utbildning
inom ramen för internationellt militärt samarbete och som
inte är anställd i Försvarsmakten ska ha samtyckt till att
delta i utbildningen.
Samtycke krävs dock inte i fråga om sådan utbildning som
enligt 5 kap. 3 § lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt
ingår i grundutbildning eller repetitionsutbildning.
Lag (2016:647).
3 § En totalförsvarspliktig som under sin grundutbildning
enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt deltar i annan
utbildning inom ramen för internationellt militärt samarbete
än sådan som avses i 5 kap. 3 § nämnda lag ska även då anses
fullgöra grundutbildningen.
En totalförsvarspliktig som fullgjort grundutbildningen och
som deltar i annan utbildning inom ramen för internationellt
militärt samarbete än sådan som avses i 5 kap. 3 § lagen om
totalförsvarsplikt ska anses fullgöra repetitionsutbildning.
Lag (2016:647).
4 § Har upphävts genom lag (2004:1003).
Övergångsbestämmelser
1994:2064
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995. Äldre bestämmelser
tillämpas beträffande den som före ikraftträdandet antagits till
grundutbildning enligt lagen (1980:1021) om militär
grundutbildning för kvinnor.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1994:572 | Förordning (1994:572) med instruktion för Brottsoffermyndigheten | Uppgifter
1 § Brottsoffermyndigheten har till uppgift att främja brottsoffers
rättigheter, behov och intressen.
2 § Brottsoffermyndigheten skall särskilt
1. pröva ärenden om brottsskadeersättning enligt brottsskadelagen
(1978: 413),
2. pröva frågor om bidrag från brottsofferfonden enligt lagen (1994:
419) om brottsofferfond och förordningen (1994: 426) om
brottsofferfond,
3. genom information verka för att berörda får kännedom om
möjligheterna till brottsskadeersättning och till bidrag från
brottsofferfonden,
4. företräda staten vid och utanför domstol i fråga om fordringar
som avses i 17 § brottsskadelagen. Förordning (1995:349).
Verksförordningens tillämpning
3 § Verksförordningen (1987:1100) skall tillämpas på
Brottsoffermyndigheten med undantag av 3 § andra stycket, 8, 11--13 och
19--22 §§.
Myndighetens ledning
4 § Brottsoffermyndighetens generaldirektör är chef för
myndigheten.
Nämnden för ärenden om brottsskadeersättning
5 § Vid Brottsoffermyndigheten finns en nämnd för prövning av vissa
ärenden om brottsskadeersättning enligt brottsskadelagen (1978:413).
Förordning (1995:349).
6 § Nämnden består av en ordförande, två vice ordförande och tre
andra ledamöter. För varje ledamot utom ordföranden skall finnas
en ersättare. Enligt 13 § andra stycket brottsskadelagen (1978:413)
skall ordföranden och vice ordförandena i nämnden vara lagfarna
och erfarna i domarvärv. Nämnden utses av regeringen för en
bestämd tid.
7 § Nämnden är beslutför med fyra ledamöter. Av dessa skall
ordföranden eller en av de båda vice ordförandena samt två andra
ledamöter eller ersättare för dem vara närvarande.
Om det framkommer skiljaktiga meningar vid en överläggning skall
föreskrifterna i 16 kap. rättegångsbalken om omröstning i tvistemål
tillämpas. Ordföranden skall dock säga sin mening först.
Rådet för frågor om bidrag från brottsofferfonden
8 § Vid Brottsoffermyndigheten finns ett råd för prövning av frågor
om bidrag från brottsofferfonden enligt lagen (1994: 419) om
brottsofferfond och förordningen (1994: 426) om brottsofferfond.
Rådet består av generaldirektören som ordförande och fem andra
ledamöter som utses av regeringen för en bestämd tid.
Rådet är beslutsmässigt med ordföranden och tre andra ledamöter.
Förordning (1995:349).
Ärendenas handläggning
9 § Generaldirektören avgör ärenden som inte skall avgöras av
nämnden eller rådet.
Om sådana ärenden inte behöver prövas av generaldirektören får de
avgöras av någon annan tjänsteman. Hur detta skall gå till skall
anges i en arbetsordning eller i särskilda beslut.
Förordning (1995:349).
Personalföreträdare
10 § Personalföreträdarförordningen (1987:1101) skall tillämpas på
Brottsoffermyndigheten.
Anställning av personal
11 § Generaldirektören anställs genom beslut av regeringen för en
bestämd tid. Övrig personal anställs av Brottsoffermyndigheten.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1994:571 | Förordning (1994:571) om ersättning för inställelse vid någon av
de internationella tribunalerna för brott mot internationell
humanitär rätt | 1 § I fråga om ersättning enligt 15 § lagen (1994:569) om
Sveriges samarbete med de internationella tribunalerna för
brott mot internationell humanitär rätt tillämpas 1 § andra och
tredje styckena, 2 och 3 §§, 4 § andra stycket, 5, 8 och 10 §§
samt 11 § första stycket förordningen (1982:805) om ersättning
av allmänna medel till vittnen, m.m.
Traktamente för dag får bestämmas till högst 350 kr per dag.
Förordning (2007:139).
2 § Har upphävts genom förordning (1995:1309).
3 § En framställning om ersättning eller förskott på ersättning skall
göras hos tingsrätten i den ort där den kallade vistas. I övrigt
tillämpas bestämmelserna i kungörelsen (1973:261) om utbetalning
av vissa ersättningar i mål eller ärende vid domstol, m. m.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1994:563 | Förordning (1994:563) om vårdnadsbidrag | 1 § I denna förordning finns föreskrifter om bidrag enligt lagen
(1994:553) om vårdnadsbidrag.
2 § Anmälan om vårdnadsbidrag och om höjning av sådant bidrag
skall göras på en blankett som fastställs av Riksförsäkringsverket.
3 § En barnomsorgsplats avser det antal timmar per vecka som
barnets vårdnadshavare har rätt att disponera platsen.
4 § Anmälan enligt 12 § lagen (1994:553) om vårdnadsbidrag skall
göras till den allmänna försäkringskassa som enligt 9 § samma lag
skall pröva ärenden om vårdnadsbidrag för barnet.
5 § När bidragsmottagaren eller barnet lämnar Sverige för en tid
som kan antas komma att överstiga sex månader, skall anmälan
göras enligt 12 § första stycket 3 lagen (1994:553) om
vårdnadsbidrag.
Har en utlandsvistelse inte från början kunnat förutses komma att
överstiga sex månader, skall anmälan enligt första stycket göras så
snart det kan antas att vistelsen kommer att överstiga sex månader.
6 § När ett barn skrivs in i eller skrivs ut från ett hem för vård eller
boende inom socialtjänsten, skall föreståndaren för hemmet genast
underrätta den allmänna försäkringskassa som enligt 9 § lagen
(1994:553) om vårdnadsbidrag skall pröva ärenden om bidrag för
barnet.
7 § Vårdnadsbidrag betalas ut genom insättning på bankkonto eller
postgirokonto. Riksförsäkringsverket får besluta om utbetalning på
annat sätt om särskilda förhållanden föranleder det.
Utbetalning i ett enskilt ärende får göras på annat sätt om uppgift
om konto saknas eller det annars finns skäl till det.
Beslut om sättet för utbetalning av vårdnadsbidrag får inte
överklagas. Förordning (1994:1184).
8 § Bidrag för löpande månad skall kunna lyftas den 28 i
utbetalningsmånaden. Om denna dag infaller på en lördag, söndag
eller helgdag, skall förmånen kunna lyftas närmast föregående
vardag.
9 § Riksförsäkringsverket får meddela föreskrifter för verkställighet
av lagen (1994:553) om vårdnadsbidrag och denna förordning.
Övergångsbestämmelser
1994:1574
Den upphävda förordningen gäller dock fortfarande i fråga om ärenden
om vårdnadsbidrag som kommit in till försäkringskassan före den
1 januari 1995 och som avser tid före nämnda datum.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1994:536 | Förordning (1994:536) om folkrättslig granskning av vapenprojekt | Granskning
1 § I denna förordning regleras granskning av vapenprojekt ur
folkrättslig synvinkel.
Granskningen skall ske i enlighet med vad som sägs i artikel 36 i
1977 års tilläggsprotokoll I till Genèvekonventionerna den 12
augusti 1949 angående skydd för krigets offer. (Konventionerna
och protokollet har publicerats i Sveriges överenskommelser med
främmande makter, SÖ 1953:14--17 respektive SÖ 1979:22.)
Delegationen för folkrättslig granskning av vapenprojekt
Uppgifter
2 § Granskningen skall utföras av Delegationen för folkrättslig
granskning av vapenprojekt.
Delegationen skall även följa vad som sker med vapenprojekt av
större vikt som har granskats av delegationen.
Organisation
3 § Delegationen består av högst åtta ledamöter. En av ledamöterna
är ordförande och en är vice ordförande. Hos delegationen finns en
sekreterare. Förordning (1994:1316).
Verksförordningens tillämpning
4 § Följande bestämmelser i verksförordningen (1995:1322) skall
tillämpas på delegationen:
18 § om interna föreskrifter,
24 § om föredragning,
26 § om vem som får begära in förklaringar m.m.,
29 § om inhämtande av uppgifter m.m.,
31 § om myndighetens beslut,
35 § om överklagande av beslut i anställningsärenden.
Förordning (2006:1336).
5 § Delegationen har det ansvar för verksamheten och de uppgifter
som anges i 6-9 §§ verksförordningen (1995:1322).
Förordning (1996:199).
Beslut
6 § Delegationen är beslutför när ordföranden och minst hälften av
de andra ledamöterna är närvarande.
När ärenden av större vikt handläggs skall om möjligt samtliga
ledamöter vara närvarande.
7 § Delegationen skall efter genomförd granskning fatta beslut i
ärendet. Om vapenprojektet inte uppfyller gällande folkrättsliga
regler, skall delegationen uppmana den som anmält ärendet till
delegationen att vidta konstruktionsändringar, överväga andra
vapenprojekt eller utfärda begränsningar för vapnets operativa
användning.
Förordnanden
8 § Regeringen utser ordförande, vice ordförande, ledamöter och
sekreterare. Förordnandena ges för en bestämd tid.
Anmälan av ärende
9 § Försvarsmakten, Försvarets materielverk, Totalförsvarets
forskningsinsitut och andra myndigheter skall snarast möjligt
anmäla till delegationen varje projekt som avser nyanskaffning eller
modifiering av vapen eller stridsmedel som huvudsakligen skall
brukas mot personer. Anmälan om sådana projekt får även göras av
andra. Förordning (2000:908).
Överklagande
10 § Delegationens beslut i andra ärenden än
anställningsärenden får överklagas hos regeringen.
Förordning (2006:1336).
Övergångsbestämmelser
1994:536
Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1994, då
regeringsbeslutet den 28 juni 1974 om Delegation för folkrättslig
granskning av vapenprojekt skall upphöra att gälla.
2006:1336
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2007. Äldre
föreskrifter gäller fortfarande för överklagande av sådana
beslut i anställningsärenden som har meddelats före
ikraftträdandet.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1994:528 | Förordning (1994:528) om utländska besök vid Försvarsmakten och
Försvarets materielverk | Tillstånd
1 § Försvarsmakten skall skaffa Försvarsdepartementets tillstånd
innan myndigheten anordnar besök av en utlänning vid en
militärområdesstab, en fördelningsstab, Kustflottan, 1.
attackeskadern och ledningscentraler eller vid förband eller enheter
under pågående beredskapsuppdrag eller krigsförbandsutbildning.
Tillstånd krävs också om utlänningen skall tjänstgöra i en
befattning vid en svensk militär enhet.
Försvarsmakten och Försvarets materielverk skall dessutom alltid
skaffa Försvarsdepartementets tillstånd innan de anordnar besök
av en utlänning som har en befattning som motsvarar
överbefälhavare, arméchef, marinchef, flygvapenchef, chef för
operationsledning i högkvarteret, militärbefälhavare eller
myndighetschef.
2 § Försvarsmakten och Försvarets materielverk skall den 1
januari, den 1 april, den 1 juli och den 1 oktober varje år till
Försvarsdepartementet rapportera vilka besök av utlänningar som
anordnats utöver sådana besök som sägs i 1 §.
Undantag
3 § Tillstånd enligt 1 § och rapport enligt 2 § behövs inte om besöket
är föranlett av att utlänningen skall
1. förbereda, delta i eller följa upp verksamhet inom ramen för
överenskommelser mellan Sverige och andra stater om samarbete
inom försvarets område,
2. förbereda, delta i eller följa upp en affärsförhandling,
3. utföra installation, reparation eller liknande arbete,
4. delta i, träna inför eller vara funktionär vid en idrottstävling eller
annan sportverksamhet som anordnas av en myndighet eller på
dess område,
5. göra en anmälan eller en uppvaktning eller på något annat sätt
medverka i protokollära sammanhang, eller
6. delta i ett samkväm eller en annan liknande verksamhet.
4 § Som anordnande av besök enligt denna förordning skall inte
anses när myndigheten bereder en utlänning tillträde till lokaler,
anläggningar, fartyg eller områden som vid tillfället är tillgängliga
för allmänheten eller som utlänningen måste komma till för att
kunna framställa en begäran om att få ta del av allmänna
handlingar.
Bemyndigande
5 § Försvarsmakten får meddela de föreskrifter som behövs för
verkställigheten av denna förordning.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1994:461 | Förordning (1994:461) om tillfälligt ändrade bestämmelser för
bidrag enligt förordningen (1987:316) om bidrag till konstnärlig
utsmyckning i bostadsområden | Regeringen föreskriver att bidrag enligt förordningen
(1987:316) om bidrag till konstnärlig utsmyckning i
bostadsområden till och med utgången av juni 1995 kan lämnas till
ägare av hyres- och bostadsrättshus även om den konstnärliga
utsmyckningen inte vidtas i samband med ny- eller ombyggnad
eller förbättring av huset.
Övergångsbestämmelser
1994:461
Denna förordning träder i kraft den 15 juni 1994 och gäller till och
med utgången av juni 1995. Den skall dock även därefter tillämpas
på ärenden som inkommit till länsstyrelsen under tiden den 15 juni
1994--den 30 juni 1995.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1994:460 | Förordning (1994:460) om arbetsförmedlingsregister | 1 § Denna förordning innehåller föreskrifter om register som avses i
lagen (1994:459) om arbetsförmedlingsregister.
2 § Arbetsmarknadsstyrelsen får efter samråd med
Datainspektionen meddela föreskrifter om vilka koder som får
användas vid registrering av medborgarskap enligt 5 § första stycket
6 och av arbetshandikapp enligt 5 § andra stycket lagen (1994:459)
om arbetsförmedlingsregister.
3 § Uppgifter om utbetalning av medel för arbetsmarknadspolitiska
åtgärder enligt 14 § lagen (1994:459) om arbetsförmedlingsregister
får endast omfatta utbetalda belopp, de tidsperioder utbetalningen
avser, samordning med andra förmåner samt typ av åtgärd.
Uppgifterna får avse en viss person.
4 § Uppgifter som avses i 5 § första stycket 1, 2, 3, 13 och
14 lagen (1994:459) om arbetsförmedlingsregister samt de
tidsuppgifter och de tekniska och administrativa uppgifter som
har samband med dessa får lämnas ut på medium för automatisk
databehandling till Riksförsäkringsverket, de allmänna
försäkringskassorna, Centrala studiestödsnämnden och
arbetslöshetskassorna.
Riksförsäkringsverket, de allmänna försäkringskassorna,
Centrala studiestödsnämnden och arbetslöshetskassorna får ha
direktåtkomst till sådana uppgifter som avses i 5 § första
stycket 1, 3, 13 och 14 lagen om arbetsförmedlingsregister och
som länsarbetsnämnderna är skyldiga att lämna ut till
1. Riksförsäkringsverket och de allmänna försäkringskassorna
enligt 24 a § förordningen (1996:1100) om aktivitetsstöd,
2. Centrala studiestödsnämnden enligt 31 § förordningen
(1996:1654) om särskilt utbildningsbidrag och 8 § förordningen
(1983:1031) om särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa jämförd
med punkten 1 i övergångsbestämmelserna till
studiestödsförordningen (2000:655), samt till
3. arbetslöshetskassorna enligt 20 § förordningen (1997:835) om
arbetslöshetsförsäkring.
Direktåtkomsten får även avse de tidsuppgifter och de tekniska
och administrativa uppgifter som har samband med dessa.
Uppgifter som rör anvisningar till de arbetsmarknadspolitiska
programmen anställningsstöd, lönebidrag och stöd till start av
näringsverksamhet samt uppgifter om utbetalt belopp och datum
för utbetalningen får lämnas ut på medium för automatisk
databehandling till Riksskatteverket och skattemyndigheterna.
Förordning (2001:1156).
5 § Riksarkivet får meddela föreskrifter om undantag från
bestämmelserna om gallring i 21 § lagen (1994:459) om
arbetsförmedlingsregister för att ett urval av material skall kunna
bevaras för forskningens behov. Sådant material skall lämnas över
till Riksarkivet. Förordning (1995:776).
6 § Ytterligare föreskrifter om verkställigheten av lagen (1994:459)
om arbetsförmedlingsregister får beslutas av
Arbetsmarknadsstyrelsen. Förordning (1995:776).
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1994:426 | Förordning (1994:426) om brottsofferfond | Brottsofferfondens ändamål
1 § Bidrag från brottsofferfonden får lämnas för att stödja
forskning, utbildning, information och utvecklingsverksamhet.
Bidrag får även lämnas till ideella organisationer i form av
verksamhetsstöd. Förordning (2007:1169).
Förvaltningen av brottsofferfondens medel
2 § Brottsofferfondens medel skall förvaltas av Kammarkollegiet.
För förvaltningen gäller förordningen (1987:778) om placering av
fondmedel under Kammarkollegiets förvaltning.
Kostnaderna för förvaltning och administration av fonden får
ersättas av fondens medel.
Beslut om bidrag från brottsofferfonden
3 § Frågor om bidrag från brottsofferfonden skall prövas av ett råd
vid Brottsoffermyndigheten. Ett beslut om bidrag får förenas med
villkor att bidragstagaren skall redovisa användningen av bidraget
till myndigheten.
Brottsoffermyndighetens beslut i frågor om bidrag från
brottsofferfonden får inte överklagas. Förordning (1995:348).
4 § Brottsoffermyndigheten skall följa användningen av de bidrag
myndigheten har beslutat om. Myndigheten skall också se till att
resultaten av den forskning och utveckling som bedrivs med medel
som lämnats från fonden offentliggörs på lämpligt sätt.
5 § Brottsoffermyndigheten skall varje år före den 15 oktober lämna
en berättelse till regeringen om användningen av
brottsofferfondens medel under det senaste budgetåret.
Information om brottsofferfonden
6 § När en domstol eller en åklagare meddelar ett beslut om avgift
enligt lagen (1994: 419) om brottsofferfond skall domstolen eller
åklagaren i samband därmed informera den avgiftsskyldige om
brottsofferfonden och dess uppgifter. Sådan information behöver inte
lämnas om den redan har lämnats av en lägre domstol eller av
åklagaren. Förordning (1995:348).
Uppbörd och indrivning av avgift enligt lagen (1994:419) om
brottsofferfond
7 § Bestämmelser om uppbörd och indrivning av fondavgifter
finns i bötesverkställighetslagen (1979:189), lagen
(1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m.,
bötesverkställighetsförordningen (1979:197) och
indrivningsförordningen (1993:1229). Polismyndigheten ska
varje månad redovisa inbetalda fondavgifter till
Kammarkollegiet. Kronofogdemyndigheten ska redovisa indrivna
fondavgifter till Kammarkollegiet. Förordning (2014:1147).
8 § Om en fordran på fondavgift och en fordran på böter har tagits
upp i samma exekutionstitel får endast en grundavgift enligt
förordningen (1992:1094) om avgifter vid
Kronofogdemyndigheten tas ut, oavsett om fordringarna
registreras som ett eller flera mål. Förordning (2006:775).
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1994:419 | Lag (1994:419) om brottsofferfond | 1 § Den som döms för ett eller flera brott ska, om svårare
straff än penningböter ingår i straffskalan för något av
brotten, i domen åläggas att betala en avgift på 1 000 kronor.
Detsamma gäller när fråga om ansvar för brott tas upp av
åklagare genom strafföreläggande.
Avgift ska inte tas ut om påföljdseftergift meddelas.
Lag (2022:1867).
2 § Bestämmelserna i 35 kap. 7 § brottsbalken om bortfallande av
böter gäller även avgift enligt denna lag.
3 § Avgifterna skall föras till en brottsofferfond. Fondens medel
skall, enligt de föreskrifter som regeringen bestämmer, användas
för verksamhet som gagnar brottsoffer.
Regeringen får besluta att kostnaderna för förvaltning av fonden
skall ersättas av fondens medel.
4 § Närmare föreskrifter om förvaltningen av fonden meddelas av
regeringen.
Övergångsbestämmelser
1994:419
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994. Bestämmelserna i 1 § gäller
dock inte i fråga om brott som har begåtts före ikraftträdandet.
1999:582
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1999. Äldre bestämmelser
gäller fortfarande i fråga om brott som har begåtts före
ikraftträdandet.
2014:1571
Denna lag träder i kraft den 1 februari 2015. Äldre
bestämmelser gäller fortfarande i fråga om brott som har
begåtts före ikraftträdandet.
2022:1867
1. Denna lag träder i kraft den 1 februari 2023.
2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för brott som har
begåtts före ikraftträdandet.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1994:348 | Förordning (1994:348) om register för skuldsaneringsärenden | Registerändamål
1 § För handläggning hos kronofogdemyndigheterna av ärenden
enligt skuldsaneringslagen (1994:334) skall varje
kronofogdemyndighet föra ett register med hjälp av automatisk
databehandling. Registret får användas även för tillsyn, planering
och uppföljning av verksamheten samt för framställning av
statistik.
Registeransvar
2 § Varje kronofogdemyndighet är registeransvarig för sitt register.
Registerinnehåll
3 § Registret får innehålla uppgifter om gäldenären och
borgenärerna i ärendet. Företräds gäldenären eller en borgenär av
ställföreträdare eller ombud, får registret innehålla uppgifter även
om denne.
4 § För någon som avses i 3 § får i registret anges namn, adress,
telefonnummer, yrke och person- eller organisationsnummer eller,
när person- eller organisationsnummer saknas, särskilt
registreringsnummer.
5 § Utöver de uppgifter som anges i 4 § får registret innehålla
uppgifter om skulderna, ärendenummer, inkomstdag,
handläggningsställe, delgivning, frister och handlingar som
kommer in och skickas ut samt beslut i ärendet.
Uppgifter om skulderna får inte avse annat än skuldbelopp,
uppkomstdag, ställda säkerheter och villkor i övrigt.
Registret får även innehålla de tekniska och administrativa
uppgifter som behövs för att tillgodose ändamålet med registret.
Förordning (1994:1267).
Sökbegrepp
6 § Som sökbegrepp får myndigheten använda endast namn,
person- eller organisationsnummer, särskilt registreringsnummer,
ärendenummer, ärendets inkomstdag, bevakningstider och dagen
för beslut i ärendet.
Gallring av uppgifter
7 § Uppgifter om beslut om skuldsanering skall gallras ur registret
före utgången av juni månad efter det att sex år förflutit efter det år
då beslutet meddelades. I övrigt skall uppgifter om
skuldsaneringsärenden gallras ur registret före utgången av juni
månad kalenderåret efter det att ärendet avgjordes.
Riksarkivet får meddela föreskrifter om undantag från
bestämmelserna i första stycket för att bevara ett urval av material
för forskningens behov. Sådant material skall lämnas över till en
arkivmyndighet. Förordning (1994:1267).
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1994:347 | Skuldsaneringsförordning (1994:347) | Inledande bestämmelse
1 § Denna förordning är tillämplig i fråga om ärenden som
handläggs enligt skuldsaneringslagen (2006:548).
Förordning (2006:1173).
Ansökan
2 § Ansökan om skuldsanering skall göras på blankett som
fastställs av Kronofogdemyndigheten. Förordning (2006:774).
3 § Har upphävts genom förordning (2006:774).
Kungörelser
4 § En kungörelse enligt 15 § skuldsaneringslagen (2006:548)
skall innehålla uppgift om gäldenärens namn, personnummer och
adress, ansökningsdag samt adressen till det kontor vid
Kronofogdemyndigheten där handlingarna i ärendet finns
tillgängliga. Kungörelsen skall dessutom innehålla uppgift om
dagen för beslutet att inleda skuldsanering och sista dag för
anmälan av fordringar mot gäldenären samt en upplysning om att
gäldenärens betalningsansvar för en fordran som inte anmäls kan
komma att falla bort. Kungörelsen får innehålla även andra
upplysningar. Förordning (2006:1173).
5 § En kungörelse enligt 21 § skuldsaneringslagen (2006:548)
skall innehålla uppgift om beslutsdag, gäldenärens namn och
personnummer samt adressen till det kontor vid
Kronofogdemyndigheten eller den domstol där handlingarna finns
tillgängliga. Kungörelsen får innehålla även andra
upplysningar. Förordning (2006:1173).
Dagbok och aktbildning
6 § Kronofogdemyndigheten skall i skuldsaneringsdatabasen föra
dagbok i varje ärende enligt föreskrifter som myndigheten
meddelar. Förordning (2006:774).
7 § Ansökan och övriga handlingar samt delgivningsbevis i varje
ärende skall föras samman till en akt.
8 § Om ett ärende skall överlämnas till en tingsrätt på grund
av överklagande, skall Kronofogdemyndigheten lämna över akten i
ärendet. Handlingarna skall ingå i den mottagande domstolens
akt.
Första stycket skall tillämpas också när ett ärende på grund av
överklagande lämnas över till högre domstol.
Om en domstol återförvisar ett ärende till
Kronofogdemyndigheten enligt 30 § skuldsaneringslagen
(2006:548) eller på annan grund, skall domstolen till
Kronofogdemyndigheten återlämna Kronofogdemyndighetens akt
tillsammans med domstolens beslut och övriga handlingar av
betydelse för den fortsatta handläggningen vid
Kronofogdemyndigheten. Förordning (2006:1173).
9 § Underrättelse om domstolens slutliga beslut eller beslut
enligt 22 § skuldsaneringslagen (2006:548) skall av domstolen
lämnas till Kronofogdemyndigheten. Förordning (2006:1173).
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1994:320 | Förordning (1994:320) om tillämpning av konventionen den 30 mars
1978 mellan Sverige och Jugoslavien rörande social trygghet i
förhållandet mellan Sverige och Slovenien | 1 § Konventionen den 30 mars l978 mellan Sverige och Jugoslavien
rörande social trygghet och överenskommelsen om tillämpning av
konventionen av samma dag skall gälla som förordning här i landet
i förhållandet mellan Sverige och Slovenien. Konventionen och
överenskommelsen om tillämpning av konventionen har
publicerats som bilagor till SFS 1978:798.
2 § Vid tillämpning av artiklarna 5, 8, 24 och 25 i konventionen
skall Riksförsäkringsverket vara behörig svensk myndighet.
3 § Med högsta förvaltningsmyndighet enligt artikel 31 i
konventionen avses i Slovenien Arbets-, social- och
familjeministeriet.
4 § Som förbindelseorgan enligt artikel 1 i
tillämpningsöverenskommelsen fungerar i Slovenien Republiken
Sloveniens förbund för ålders- och invaliditetsförsäkring.
5 § I Slovenien utfärdas intyg enligt artikel 2 första stycket och
artikel 3 första stycket i tillämpningsöverenskommelsen av
Republiken Sloveniens förbund för sjukförsäkring samt enligt
artikel 4 första stycket i tillämpningsöverenskommelsen av
Republiken Sloveniens förbund för ålders- och
invaliditetsförsäkring.
6 § Behörigt organ enligt artikel 2 andra stycket i
tillämpningsöverenskommelsen är i Slovenien Republiken
Sloveniens förbund för sjukförsäkring.
7 § Ansökan enligt artikel 5 och enligt artikel 7 första och andra
styckena i tillämpningsöverenskommelsen ges i Slovenien in till
Republiken Sloveniens förbund för ålders- och
invaliditetsförsäkring.
8 § Intyg enligt artikel 6 första stycket i
tillämpningsöverenskommelsen utfärdas i Slovenien av Republiken
Sloveniens förbund för ålders- och invaliditetsförsäkring.
9 § Sjukvårdsförmåner enligt artikel 8 första stycket i
tillämpningsöverenskommelsen tillhandahålls i Slovenien av
Republiken Sloveniens förbund för ålders- och
invaliditetsförsäkring.
10 § Intyg enligt artikel 8 andra stycket i
tillämpningsöverenskommelsen utfärdas i Slovenien av Republiken
Sloveniens förbund för sjukförsäkring.
Övergångsbestämmelser
1994:320
Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1994. Den tillämpas dock
från och med den 16 januari l992.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1994:316 | Förordning (1994:316) om statsbidrag till
pensionärsorganisationer | 1 § Statsbidrag enligt denna förordning lämnas till
pensionärsorganisationer med minst 30 000 medlemmar. En
pensionärsorganisation skall för att få bidrag ha en rikstäckande
organisation, vara öppen för alla pensionärer och vara
partipolitiskt obunden. Medlemskap i pensionärsorganisationen
skall vara frivilligt.
2 § Bidrag lämnas för ett år i sänder men betalas ut kvartalsvis i
efterskott. Ett bidragsår omfattar tiden den 1 januari--den 31
december. Förordning (1995:507).
3 § Ett grundbidrag lämnas med 50 000 kr om
pensionärsorganisationen har 30 000--75 000 medlemmar och med
100 000 kr om den har fler än 75 000 medlemmar. Återstående
medel fördelas inom ramen för den på statsbudgeten totala
summan anslagna medel för pensionärsorganisationer med lika
stort belopp för varje medlem.
4 § Beslut om bidrag meddelas av Socialstyrelsen som också betalar
ut bidraget. Vid bedömning av om en pensionärsorganisation är
berättigad till bidrag och vid beräkning av bidraget skall
Socialstyrelsen utgå från antalet medlemmar i organisationen den 1
juli året före bidragsåret. Förordning (1995:507).
5 § Ansökan om bidrag skall göras skriftligen till Socialstyrelsen
senast den 1 januari bidragsåret. Förordning (1995:507).
6 § Ett bidrag som lämnats felaktigt eller med för högt belopp skall
betalas tillbaka.
7 § En pensionärsorganisation som fått statsbidrag enligt denna
förordning är skyldig att på begäran av Socialstyrelsen och
Riksrevisionen tillhandahålla det underlag som behövs för
dessa myndigheters granskning. Förordning (2003:270).
8 § Socialstyrelsens beslut enligt denna förordning får inte
överklagas.
Övergångsbestämmelser
1995:507
1. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1995.
2. Det första bidragsåret efter denna förordnings ikraftträdande
skall omfatta perioden den 1 juli 1995 -- den 31 december 1996.
3. Äldre bestämmelser gäller ifråga om ansökningar om bidrag som
avser tiden den 1 juli 1995 -- den 31 december 1996.
4. För bidragsåret den 1 juli 1995--den 31 december 1996 skall
grundbidrag utgå med 75 000 kr om pensionärsorganisationen har 30
000--75 000 medlemmar och med 150 000 kr om den har fler än 75 000
medlemmar.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1994:276 | Förordning (1994:276) om jämförpriser på
andra varor än livsmedel | 1 § Föreskrifterna i denna förordning meddelas för att Sverige skall
uppfylla sina internationella förpliktelser enligt avtalet om
Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES).
2 § För andra varor än livsmedel som säljs efter volym, vikt, längd
eller yta skall jämförpriset enligt 7 § prisinformationslagen
(1991:601) beräknas genom att försäljningspriset anges i
-- kronor per liter eller kronor per kubikmeter för varor som säljs
efter volym,
-- kronor per kilo eller ton för varor som säljs efter vikt,
-- kronor per meter för varor som säljs efter längd, och
-- kronor per kvadratmeter för varor som säljs efter yta.
3 § Beräkningsgrunderna enligt 2 § gäller dock inte för följande
varuslag när de säljs färdigförpackade i förutbestämda mängder:
1. färdigblandade målarfärger och fernissor,
2. lim och klister,
3. rengöringsmedel, fläckborttagningsmedel, stärkelse, färgämnen,
avkalkningsmedel, desinfektionsmedel, bekämpningsmedel mot
insekter och luktborttagningsmedel,
4. kosmetika, skönhets- och toalettartiklar,
5. tvättmedel,
6. lösningsmedel,
7. smörjoljor, och
8. stickgarner.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1994:246 | Förordning (1994:246) om ersättning för vissa merkostnader och förluster med anledning av Tjernobylolyckan | 1 § Ersättning av statsmedel får i mån av tillgång på medel lämnas
enligt denna förordning för merkostnader och förluster på grund av
radioaktivt nedfall i Sverige med anledning av reaktorhaveriet i
Tjernobyl.
2 § Ersättning lämnas för merkostnader och förluster till följd av
åtgärder som har vidtagits i syfte att förebygga hälsorisker från
livsmedel, om åtgärden har ett direkt och påtagligt samband med
Tjernobylolyckan.
Om det inte finns särskilda skäl, lämnas ersättning för kasserat kött
endast under förutsättning att åtgärder vidtagits för att nedbringa
kostnaderna eller förlusterna.
3 § Ersättning får lämnas till
1. jordbruksföretag,
2. renskötselföretag och
3. den som helt eller delvis försörjer sig på att fiska till husbehov
eller för försäljning.
4 § Ersättningsbelopp får betalas ut i förskott.
När den slutliga ersättningen fastställs, skall förskottsbetalning
avräknas.
5 § Frågor om ersättning enligt 3 § 1 och 3 prövas av Statens
jordbruksverk. Verket får överlåta prövningen till
länsstyrelsen. Frågor om ersättning enligt 3 § 2 prövas av
Sametinget.
Beslut enligt denna förordning får inte överklagas.
Förordning (2006:1360).
6 § Jordbruksverket och Sametinget får meddela ytterligare
föreskrifter om ersättning enligt denna förordning.
Förordning (2006:1360).
Övergångsbestämmelser
1994:246
1. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1994.
2. Genom förordningen upphävs förordningen (1986:621) om
ersättning till jordbruks-, trädgårds- och renskötselföretag samt till
vissa fiskare med anledning av Tjernobylolyckan och förordningen
(1987:64) om ersättning för merkostnader och förluster med
anledning av Tjernobylolyckan till dem som för sitt uppehälle är
beroende av fiske, jakt, bär- eller svampplockning.
3. För merkostnader och förluster som uppkommit före den 1 juli
1994 gäller äldre bestämmelser.
4. I fråga om överklagande av beslut som har meddelats före
ikraftträdandet gäller äldre föreskrifter.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1994:196 | Lag (1994:196) om tillfällig avvikelse från lagen
(1981:691) om socialavgifter | 1 § En arbetsgivare som låter en anställd delta i utbildning på
arbetstid med bibehållna anställningsförmåner och som efter
anvisning av länsarbetsnämnden anställer en ersättare för den som
deltar i utbildningen, får göra avdrag enligt bestämmelserna i 2 och
3 §§ från de arbetsgivaravgifter som han enligt 2 kap. 1 § lagen
(1981:691) om socialavgifter skall betala.
2 § För en ersättare som avses i 1 § får arbetsgivaren göra avdrag
med 475 kronor per arbetsdag som ersättaren har varit anställd.
3 § Arbetsgivaren får göra avdrag med högst 75 kronor per
utbildningstimme, dock sammanlagt högst 30 000 kronor, för varje
arbetstagare som deltar i av länsarbetsnämnden godkänd
yrkesinriktad utbildning eller utbildning som ökar arbetstagarens
förutsättningar att tillgodogöra sig ny teknik eller utföra nya
arbetsuppgifter.
4 § Vid fördelningen av influtna arbetsgivaravgifter enligt 2 kap. 6 §
lagen (1981:691) om socialavgifter skall de avdrag som görs enligt 2
och 3 §§ minska det belopp som förs till staten enligt 4 kap. 7 §
nämnda lag.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1994:158 | Förordning (1994:158) om datoriserade bokningssystem
för luftfart | Regeringen föreskriver att Konkurrensverket för Sveriges del skall
fullgöra de uppgifter som enligt artiklarna 1--16, 19 och 22 i rådets
förordning (EEG) nr 2299/89 av den 24 juli 1989 skall fullgöras av
en medlemsstat. Innan Konkurrensverket lämnar in klagomål
enligt artikel 11.2 i förordningen skall dock verket samråda med
Luftfartsverket. Artiklarna gäller som svensk lag enligt lagen
(1993:41) om datoriserade bokningssystem för luftfart.
Övergångsbestämmelser
1994:1808
Den upphävda förordningen skall dock fortsätta att tillämpas på
förhållanden som hänför sig till den tid under vilken förordningen
varit i kraft.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1994:157 | Förordning (1994:157) om kompensation till passagerare
som nekas ombordstigning på luftfartyg i regelbunden
lufttrafik | Regeringen föreskriver att Konsumentverket för Sveriges del skall
vara den myndighet till vilken sådana uppgifter skall lämnas som
sägs i artikel 3.1 i rådets förordning (EEG) nr 295/91 av den 4
februari 1991. Artikeln gäller som svensk lag enligt lagen (1993:42)
om kompensation till passagerare som nekas ombordstigning på
luftfartyg i regelbunden lufttrafik.
Övergångsbestämmelser
1994:1808
Den upphävda förordningen skall dock fortsätta att tillämpas på
förhållanden som hänför sig till den tid under vilken förordningen
varit i kraft.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1994:115 | Förordning (1994:115) om beredskapslagring av olja och
kol m.m. under lagringsåret 1994/95 | Regeringen föreskriver enligt 9 § lagen (1984:1049) om
beredskapslagring av olja och kol och 10 § lagen (1985:635) om
försörjningsberedskap på naturgasområdet att följande andelar av
basmängderna för lagringsbränslen skall lagras under lagringsåret
1994/95.
Varuslag Procentandel
av basmängden
Kol 26
Motorbensin 25
Fotogen 25
Dieselbrännolja/eldningsolja 1 och 2 25
Övriga eldningsoljor 25
Gasol 25
I fråga om ersättningsbränsle för naturgas skall lagringsprocenten
motsvara 20 procent av basmängden för respektive varuslag.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1994:99 | Förordning (1994:99) om vatten- och värmemätare | Tillämpningsområde
1 § Denna förordning gäller mätare som
a) en leverantör använder för att mäta hushållsförbrukning av
vatten (vattenmätare) och
b) en leverantör använder för att mäta hushållsförbrukning av
värmeenergi (värmemätare). Förordning (1999:929).
Krav på mätnoggrannhet m. m.
2 § Vattenmätare och värmemätare skall ha en mätnoggrannhet som
är rimlig med hänsyn till kostnader och teknisk utveckling.
Mätaren skall också vara lätt att avläsa.
Förordning (1999:929).
Bedömning av överensstämmelse
3 § För att en mätare skall få användas enligt 1 § skall den ha
genomgått bedömning av överensstämmelse enligt föreskrivna
krav. Förordning (2002:24).
Användning
4 § En mätare får tas i bruk av mätaranvändaren endast om den
uppfyller kraven i 2 § och har genomgått föreskrivet förfarande för
bedömning av överensstämmelse enligt 3 §. Förordning (1997:1022).
5 § En mätaranvändare skall se till att mätare som har tagits i drift
uppfyller föreskrivna krav. Mätaranvändaren skall med vissa
tidsintervall se över alla mätare i drift (mätarrevision).
Förordning (1997:1022).
Rätt till utbyte av mätare
6 § Om en mätaranvändare inte ser över en mätare inom föreskriven tid
för mätarrevision, har abonnenten rätt att på mätaranvändarens
bekostnad få den utbytt. Förordning (1997:1022).
Bemyndiganden
7 § Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll får meddela
1. närmare föreskrifter om utförande och egenskaper som krävs
för att mätaren skall uppfylla kraven i 2 §,
2. närmare föreskrifter om bedömning av överensstämmelse enligt
3 § och mätarrevision enligt 5 § samt
3. föreskrifter för verkställighet av denna förordning.
Förordning (2006:322).
8 § Om det finns särskilda skäl och det är förenligt med EES-
avtalet får Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll
genom föreskrift eller särskilt beslut medge undantag från
denna förordning. Förordning (2006:322).
Tillsyn
9 § Tillsyn över efterlevnaden av bestämmelserna i lagen
(1992:1514) om måttenheter, mätningar och mätdon samt i denna
förordning utövas av Styrelsen för ackreditering och teknisk
kontroll.
Bestämmelser om befogenheter vid sådan tillsyn finns i 5 och
6 §§ lagen om måttenheter, mätningar och mätdon.
Förordning (2006:322).
10 § Tillsynen skall huvudsakligen inriktas på mätaranvändarens
egenkontroll. Förordning (1997:1022).
Överklagande
11 § Bestämmelser om överklagande av tillsynsmyndighets beslut
finns i 7 § lagen (1992:1514) om måttenheter, mätningar och
mätdon.
Övergångsbestämmelser
1994:99
1. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1994.
2. Genom förordningen upphävs förordningen (1979:146) om el-,
vatten- och värmemätare.
3. I fråga om elmätare som tagits i drift före den 1 juli 1980 och inte
därefter undergått mätarrevision tillämpas inte 5 § i fråga om
skyldigheten att företa mätarrevision förrän mätaren första gången
efter ikraftträdandet har genomgått sådan revision och åter tagits i
bruk, dock senast den 1 juli 1998.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1994:95 | Förordning (1994:95) om svensk verksamhet i Antarktis | 1 § Polarforskningssekretariatet är central förvaltningsmyndighet i
fråga om tillämpningen av lagen (1993:1614) om Antarktis.
2 § Sekretariatet prövar frågor om tillstånd för vistelse eller
verksamhet i Antarktis enligt lagen (1993:1614) om Antarktis.
3 § Sekretariatet svarar för tillsynen över att lagen (1993:1614) om
Antarktis samt att föreskrifter eller villkor som har meddelats med
stöd av lagen följs.
4 § Får sekretariatet kännedom om att någon har brutit mot en
bestämmelse som gäller vistelse eller verksamhet i Antarktis enligt
lagen (1993:1614) om Antarktis, skall sekretariatet vidta åtgärder
för att vinna rättelse och, om det behövs, göra anmälan till åtal.
5 § Sekretariatet skall begära yttrande av Naturvårdsverket
över miljökonsekvensbeskrivningar som upprättas enligt 18 § lagen
(1993: 1614) om Antarktis.
Naturvårdsverket skall inom fyra veckor från den dag
miljökonsekvensbeskrivningen kom in till verket yttra sig över
denna. Förordning (1998:1295).
6 § Naturvårdsverket skall bevaka att beslut om tillstånd
enligt lagen (1993:1614) om Antarktis står i överensstämmelse med
lagens syften. Förordning (1998:1295).
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1994:94 | Förordning (1994:94) om jordbrukets beredskapsorganisation | 1 § För jordbruket skall det finnas en särskild beredskapsorganisation.
2 § Beredskapsorganisationens syfte är att vid krig, krigsfara eller andra
allvarliga kriser verka för att tillgängliga produktionsmedel fördelas och
utnyttjas på ett sådant sätt att bästa möjliga produktionsresultat uppnås.
3 § Statens jordbruksverk har det övergripande ansvaret för
beredskapsorganisationen. Arbetsmarknadsstyrelsen ansvarar centralt för
jordbrukets försörjning med arbetskraft.
Av beredskapsförordningen (1993:242) följer att Jordbruksverket och Arbets-
marknadsstyrelsen som beredskapsmyndigheter har funktionsansvar för
livsmedelsförsörjningen m. m. respektive för försörjningen med arbetskraft.
4 § Inom varje län har länsstyrelsen ansvaret för beredskapsorganisationen.
Länsarbetsnämnden ansvarar för jordbrukets försörjning med arbetskraft.
5 § Jordbruksverket utser efter förslag från Lantbrukarnas
riksförbund en rikssamordnare för hela landet samt en
biträdande rikssamordnare, som också skall vara ersättare för
rikssamordnaren.
Varje län utgör en beredskapsregion som indelas i beredskaps-
områden.
Länsstyrelsen utser efter förslag från länsförbundet av
Lantbrukarnas riksförbund en regionsamordnare för länet och en
områdessamordnare för varje beredskapsområde. Förordning (1997:807).
6 § Samordnarna skall i fredstid biträda myndigheterna vid
personalplanläggning och hålla sig underrättade om förhållandena och
utvecklingen inom jordbruket samt delta i utbildning, övningar och
förberedelser.
7 § Ytterligare föreskrifter om beredskapsorganisationen får meddelas av
Jordbruksverket och, i fråga om jordbrukets försörjning med arbetskraft,
av Arbetsmarknadsstyrelsen.
Övergångsbestämmelser
1994:94
Denna förordning träder i kraft den 1 april 1994. Genom förordningen
upphävs Kungl. Maj:ts beslut den 7 april 1972 om jordbrukets
blockorganisation.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1994:77 | Lag (1994:77) om beslutanderätt för regionala utvecklingsbolag | 1 § Enligt de närmare föreskrifter som meddelas av regeringen eller den
myndighet som regeringen bestämmer får aktiebolag med uppgift att på regional
nivå främja näringslivets utveckling (regionala utvecklingsbolag) pröva
frågor om stöd till näringsidkare inom bolagets verksamhetsområde.
2 § Den som hos ett regionalt utvecklingsbolag har tagit befattning med en
fråga som avses i 1 § får inte obehörigen röja eller utnyttja vad han därvid
fått veta om någons affärs- eller driftförhållanden.
Övergångsbestämmelser
1994:77
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994. Genom lagen upphävs lagen
(1978:19) om beslutanderätt för stiftelse som har bildats för att på
regional nivå främja näringslivets utveckling. Tystnadsplikten enligt 2 §
den upphävda lagen gäller dock alltjämt.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1994:69 | Lag (1994:69) med bemyndigande att tillämpa lagen (1971:176) om
vissa internationella sanktioner i fråga om en handelsblockad
mot Libyen | Regeringen får förordna att 3, 4, 5, 7 a, 7 b och 7 c §§ lagen (1971:176) om
vissa internationella sanktioner skall tillämpas i fråga om en handelsblockad
mot Libyen med anledning av resolution 883 (1993) som Förenta nationernas
säkerhetsråd antagit den 11 november 1993. Regeringen får också meddela
förordnande enligt 11 § tredje stycket lagen.
Om säkerhetsrådets beslut eller rekommendation helt eller delvis återkallas
eller förfaller eller om förhållandena ändras så att syftet med ett förordnande
inte längre kvarstår skall regeringen så snart det kan ske i motsvarande mån
upphäva ett meddelat förordnande eller med stöd därav meddelade föreskrifter.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1994:42 | Riksgäldskontorets föreskrifter (1994:42) om gällande
inlåningsränta i ungdomsbosparandet | Riksgäldskontoret föreskriver följande med stöd av 10 § lagen (1988:846) om
ungdomsbosparande samt 1 § förordningen (1989:248) med instruktion för
Riksgäldskontoret.
På medel som står inne på ett konto anslutet till ungdomsbosparandet skall
den bank eller sparkassa som för kontot betala lägst 4,25 procent årlig
ränta.
För den kalendermånad, då insättning eller uttag sker, får på det insatta
respektive uttagna beloppet betalas en lägre årlig ränta än som sägs i
första stycket, dock lägst 0,50 procent.
Övergångsbestämmelser
1994:42
Denna författning träder i kraft den 8 mars 1994, då
Riksgäldskontorets föreskrifter (1993:1043) skall upphöra att gälla.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1994:8 | Förordning (1994:8) om tillämpning av en överenskommelse mellan
Sverige och Ryska federationen om ömsesidigt bistånd i
tullfrågor | 1 § Den överenskommelse mellan Sverige och Ryska federationen om ömsesidigt
bistånd i tullfrågor som har undertecknats den 29 september 1993 skall gälla
som svensk förordning.
Överenskommelsen finns i bilagan till denna förordning i engelsk och svensk
originaltext.
2 § Tullverket får meddela sådana föreskrifter som behövs för
verkställigheten av denna förordning och som avses i artikel 17 i överens-
kommelsen.
1. Upplysningar, handlingar och andra meddelanden som erhållits enligt denna
överenskommelse får inte användas för andra syften än de som anges i denna
överenskommelse utan skriftligt medgivande från den tullmyndighet som lämnade
dem. Dessa bestämmelser är ej tillämpliga på upplysningar, handlingar och
andra meddelanden angående brott som rör narkotika och psykotropa ämnen.
Varje tullmyndighet skall avstå från att kräva ersättning för kostnader som
föranletts av tillämpningen av denna överenskommelse, utom vad angår gott-
görelse till sakkunniga, vittnen, tolkar och översättare.
Done at Stockholm, on September 29, 1993, in duplicate, in the Swedish,
Russian and English languages, all texts being equally authentic. In case
of any divergence of interpretation of the provisions of this Agreement the
English text shall prevail. Förordning (1999:520).
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1994:2 | Förordning (1994:2) om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Irland | 1 § Lagen (1993:1275) om ändring i lagen (1987:103) om dubbelbeskatt-
ningsavtal mellan Sverige och Irland skall träda i kraft den 1 februari
1994 och tillämpas beträffande inkomst och realisationsvinst som förvärvas
den 1 februari 1994 eller senare.
Det protokoll om ändring i dubbelbeskattningsavtalet som undertecknades
den 1 juli 1993 träder i kraft den 20 januari 1994.
2 § Äldre föreskrifter i lagen (1987:103) om dubbelbeskattningsavtal
mellan Sverige och Irland skall dock till och med den 31 december 1994
alltjämt tillämpas på utdelning från ett i Irland hemmahörande bolag
såvitt avser vinst som sådant bolag förvärvat före den 20 januari 1994.
Beträffande vinst av finansiell verksamhet gäller detta emellertid endast
om sådan överenskommelse som anges i artikel 24 punkt 8 b i avtalet träffats
om detta.
Övergångsbestämmelser
1994:2
1. Denna förordning träder i kraft den 1 februari 1994.
2. Bestämmelserna i 2 § förordningen (1988:988) om
dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Irland skall tillämpas
sista gången vid 1994 års taxering.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1993:999 | Riksgäldskontorets föreskrifter (1993:999) om
gällande räntesats för allemanssparandet | Riksgäldskontoret föreskriver följande med stöd av 9 § lagen
(1983:890) om allemanssparande samt 1 § förordningen (1989:248)
med instruktion för Riksgäldskontoret.
På de medel som satts in på ett allemanssparkonto utgår från och
med den 31 augusti 1993 och tills vidare årlig ränta med 7,5
procent. Räntan skall dock utgå med lägst den procentsats som
motsvarar det av Riksbanken fastställda vid varje tid gällande
diskontot minskat med tre procentenheter.
Övergångsbestämmelser
1993:999
Denna författning träder i kraft den 31 augusti 1993, då
Riksgäldskontorets föreskrifter (1993:511) skall upphöra att gälla.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1993:976 | Förordning (1993:976) om avdrag
för vissa utbildningsinsatser
vid betalning av lönekostnadspålägg
avseende budgetåret 1993/94 | 1 § Myndigheter får, vid betalning av lönekostnadspålägg enligt
förordningen (1969:54) om beräkning och redovisning av
lönekostnadspålägg, för budgetåret 1993/94 göra avdrag enligt
andra och tredje styckena.
En myndighet som under budgetåret låter en anställd delta i
utbildning och efter anvisning av länsarbetsnämnden anställer en
ersättare får dra av 475 kronor per arbetsdag som myndigheten har
haft ersättaren anställd.
För varje arbetstagare som under budgetåret deltar i yrkesinriktad
utbildning som är godkänd av länsarbetsnämnden eller i utbildning
som ökar arbetstagarens förutsättningar att tillgodogöra sig ny
teknik eller utföra nya arbetsuppgifter får myndigheten dra av högst
75 kronor per utbildningstimme, sammanlagt dock högst 30 000
kronor. Förordning (1993:1074).
2 § Avdraget görs månadsvis i efterskott. Förordning (1993:1074).
3 § Riksrevisionsverket får meddela de föreskrifter som behövs för
verkställigheten av denna förordning.
1993:976
Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1993, då förordningen
(1992:807) om avräkning av vissa belopp på statsbudgeten för
utbildningsinsatser budgetåret 1992/93 skall upphöra att gälla. Den
upphävda förordningen gäller dock fortfarande för avräkning
avseende budgetåret 1992/93.
1994:1134
Denna förordning träder i kraft den 1 augusti 1994, då
förordningen (1993:976) om avdrag för vissa utbildningsinsatser
vid betalning av lönekostnadspålägg avseende budgetåret 1993/94
skall upphöra att gälla. Bestämmelserna i den nya förordningen
tillämpas dock för tid från och med den 1 juli 1994. Den upphävda
förordningen gäller fortfarande för avdrag avseende budgetåret
1993/94.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1993:972 | Förordning (1993:972) om personlig skyddsutrustning för privat bruk | Förordningens ändamål
1 § Föreskrifterna i denna förordning meddelas för att Sverige skall
uppfylla sina förpliktelser enligt avtalet om Europeiska ekonomiska
samarbetsområdet (EES).
Förordningens tillämpningsområde
2 § Denna förordning gäller sådan personlig skyddsutrustning som
avses i 2 § lagen (1992:1326) om personlig skyddsutrustning för
privat bruk.
Arbetsmiljöverket får efter samråd med Konsumentverket meddela
föreskrifter om att lagen om personlig skyddsutrustning för
privat bruk och denna förordning inte skall gälla vissa slag av
personlig skyddsutrustning. Förordning (2000:962).
Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter
3 § Arbetsmiljöverket får efter samråd med Konsumentverket
meddela föreskrifter om
1. de krav som personlig skyddsutrustning skall uppfylla i fråga om
- skydd för hälsa och säkerhet,
- utformning, och
- märkning och annan produktinformation,
2. kontroll av att personlig skyddsutrustning uppfyller sådana krav
som har föreskrivits med stöd av 1, och
3. de upplysningar och handlingar som skall hållas tillgängliga för
kontroll. Förordning (2000:962).
Tillsyn
Tillsynsmyndighet
4 § Konsumentverket skall se till att föreskrifterna i lagen (1992:1326) om
personlig skyddsutrustning för privat bruk och de föreskrifter som har
meddelats med stöd av denna förordning följs.
Kostnader för provtagning och undersökning av prov
5 § Tillverkaren eller dennes behöriga representant inom EES är skyldig att
betala Konsumentverkets kostnader för provtagning och undersökning av prover,
om en personlig skyddsutrustning vid kontroll visar sig inte uppfylla de krav
som anges i 3 § 1.
6 § Har upphävts genom förordning (2004:471).
7 § Har upphävts genom förordning (1994:2002).
8 § Har upphävts genom förordning (1994:2002).
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1993:971 | Förordning (1993:971) om leksakers säkerhet | Förordningens ändamål
1 § Föreskrifterna i denna förordning meddelas för att Sverige skall
uppfylla sina förpliktelser enligt avtalet om Europeiska ekonomiska
samarbetsområdet (EES).
Förordningens tillämpningsområde
2 § Denna förordning gäller sådana leksaker som avses i 2 § lagen
(1992:1327) om leksakers säkerhet.
Konsumentverket får meddela föreskrifter om att lagen om leksakers säkerhet
och denna förordning inte skall gälla vissa varor som skulle kunna hänföras
till sådana leksaker som avses i första stycket.
Konsumentverkets föreskrifter
3 § Konsumentverket får meddela föreskrifter om
1. de krav som en leksak skall uppfylla i fråga om
- skydd för hälsa och säkerhet,
- utformning, och
- märkning och annan produktinformation,
2. kontroll av att en leksak uppfyller sådana krav som har föreskrivits med
stöd av 1, och
3. de upplysningar och handlingar som skall hållas tillgängliga för kontroll.
Tillsyn
Tillsynsmyndighet
4 § Konsumentverket skall se till att lagen (1992:1327) om leksakers säkerhet
och de föreskrifter som har meddelats med stöd av denna förordning följs.
Provning och kontroll
5 § Om tillverkaren, dennes behöriga representant inom EES eller importören
till EES inte tillhandahåller sådana upplysningar och handlingar som avses
i 3 § 3, får Konsumentverket på bekostnad av tillverkaren, representanten
eller importören låta utföra provning och kontroll av att en leksak uppfyller
de krav som avses i 3 § 1.
Kostnader för provtagning och undersökning av prov
6 § Tillverkaren, dennes behöriga representant inom EES eller importören till
EES skall betala Konsumentverkets kostnader för provtagning och undersökning
av prover, om en leksak vid stickprovskontroll visar sig inte uppfylla de krav
som anges i 3 § 1.
7 § Har upphävts genom förordning (2004:470).
8 § Har upphävts genom förordning (1994:2003).
9 § Har upphävts genom förordning (1994:2003).
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1993:969 | Förordning (1993:969) om märkning av textilier | Förordningens ändamål
1 § Föreskrifterna i denna förordning meddelas för att Sverige skall
uppfylla sina förpliktelser enligt avtalet om Europeiska ekonomiska
samarbetsområdet (EES).
Förordningens tillämpningsområde
2 § Förordningen gäller sådana textilier som avses i 1 § lagen (1992:1231)
om märkning av textilier.
Definitioner
3 § Med textilier avses i denna förordning
1. varor som består av textila fibrer, om fibrernas vikt utgör minst
80 procent av varans totala vikt,
2. möbel-, paraply- och markistyg med textila inslag, om det textila
inslagets vikt utgör minst 80 procent av varans totala vikt,
3. textila inslag i flerlagrade golvbeläggningar, madrasser, campingartiklar,
värmande foder i fotbeklädnader samt i handskar och vantar, om det textila
inslagets vikt utgör minst 80 procent av varans totala vikt.
Med textilier avses också sådana varor där textilier ingår som en väsentlig
del i varan, om uppgifter om textiliernas sammansättning särskilt anges.
Märkning
4 § Textilier skall genom märkning eller på något annat sätt vara försedda
med en uppgift om innehållet av textila fibrer.
Konsumentverket får meddela närmare föreskrifter om uppgiftsskyldigheten och
om undantag från den.
5 § Konsumentverket får meddela föreskrifter om
1. hur textila fibrer får benämnas och beskrivas, och
2. vilka metoder för kvantitativ analys av textila fiberblandningar som skall
användas vid provning och kontroll.
Tillsyn
Tillsynsmyndighet
6 § Konsumentverket skall se till att föreskrifterna i denna förordning och
de föreskrifter som har meddelats med stöd av förordningen följs.
Upplysningsskyldighet
7 § En näringsidkare som tillhandahåller textilier är skyldig att på begäran
lämna Konsumentverket sådana upplysningar, handlingar, varuprov och liknande
som behövs för tillsynen.
Kostnader för provtagning och undersökning
8 § En näringsidkare som tillhandahåller textilier är skyldig att betala
Konsumentverkets kostnader för provtagning och undersökning av textilier,
om det vid kontroll visar sig att en lämnad uppgift om innehållet av textila
fibrer i något väsentligt avseende är oriktig.
Förelägganden och vite
9 § Konsumentverket får förena ett sådant föreläggande eller förbud som avses
i 4 § andra stycket lagen (1992:1231) om märkning av textilier med vite.
Straffbestämmelser
10 § Den som med uppsåt eller av oaktsamhet bryter mot föreskrifterna i 4 §
första stycket eller mot föreskrifter som har meddelats med stöd av 4 § andra
stycket eller 5 § 1 skall dömas till böter.
I ringa fall skall inte dömas till ansvar.
11 § Till ansvar enligt denna förordning ska inte dömas, om
gärningen
1. är belagd med straff i brottsbalken,
2. kan föranleda marknadsstörningsavgift enligt
marknadsföringslagen (2008:486), eller
3. omfattas av ett vitesföreläggande enligt
marknadsföringslagen eller denna förordning.
Förordning (2008:515).
Allmänt åtal
12 § Allmänt åtal för brott som avses i 10 § får väckas bara efter medgivande
av Konsumentverket.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1993:963 | Lag (1993:963)
om kommunal riksfärdtjänst; | 1 § En kommun skall på de villkor som anges i denna lag lämna
ersättning för reskostnader för personer som till följd av ett stort och
varaktigt funktionshinder måste resa på ett särskilt kostsamt sätt.
2 § Riksfärdtjänst får anlitas av den som efter ansökan har fått
tillstånd till det. Frågor om tillstånd prövas av kommunen eller,
efter överenskommelse mellan en kommun och ett landsting,
landstinget i det län där den sökande är folkbokförd
(tillståndsmyndigheten).
3 § Tillstånd skall meddelas under förutsättning att
1. resan till följd av den sökandes funktionshinder inte till normala
reskostnader kan göras med allmänna kommunikationer eller inte
kan göras utan ledsagare,
2. ändamålet med resan är rekreation eller fritidsverksamhet eller
någon annan enskild angelägenhet,
3. resan görs inom Sverige och från en kommun till en annan
kommun eller, om samtliga kommuner i ett län överlåtit rätten att
meddela tillstånd till landstinget, resan görs till eller från ett
annat län,
4. resan görs med allmänna kommunikationer, taxi eller ett för
ändamålet särskilt anpassat fordon,
5. resan inte av någon annan anledning bekostas av staten, en
kommun eller ett landsting.
4 § Om den som söker tillstånd till riksfärdtjänst behöver ledsagare
under resan, skall tillståndet gälla även ledsagaren.
5 § Tillstånd till riksfärdtjänst får förenas med villkor om färdsätt.
6 § Vid resa med riksfärdtjänsten skall tillståndshavaren betala en
avgift (egenavgift) som motsvarar normala reskostnader med
allmänna färdmedel. Regeringen meddelar närmare föreskrifter om
dessa avgifter.
Ersättning för en riksfärdtjänstresa lämnas med ett belopp som
motsvarar skillnaden mellan reskostnaden och avgiften. Ersättning
för ledsagares resa skall dock motsvara reskostnaden för denne.
Ersättningen betalas ut till den som har utfört transporten eller till
den som har betalat transporten. Beslut om ersättning meddelas av
tillståndsmyndigheten.
7 § En tillståndsmyndighet får återkalla ett tillstånd att anlita
riksfärdtjänst om förutsättningarna för tillståndet inte längre finns
eller om ändrade förhållanden medför att tillståndets villkor bör
ändras. Ett tillstånd får också återkallas om tillståndshavaren gjort
sig skyldig till allvarliga eller upprepade överträdelser av de
föreskrifter som gäller för riksfärdtjänsten.
8 § Tillståndsmyndighetens beslut enligt denna lag får överklagas
hos länsrätten.
Övergångsbestämmelser
1993:963
1. Denna lag träder i kraft den 1 november 1993 och tillämpas i
fråga om resor som görs fr. o. m. den 1 januari 1994.
2. Förordningen (1989:340) om riksfärdstjänst och med stöd därav
meddelade tillstånd upphör att gälla den 1 januari 1994.
Förordningen tillämpas dock fortfarande i fråga om resor för vilka
tillstånd har meddelats före den tidpunkten och som görs före
utgången av januari 1994.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1993:960 | Förordning (1993:960) om dubbelbeskattningsavtal
mellan Sverige och Schweiz; | Lagen (1992:856) om ändring i lagen (1987:1182) om
dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Schweiz skall träda i
kraft den 1 augusti 1993 och tillämpas
a) om inte bestämmelserna i b föranleder annat, på källskatt som
tas ut på utdelning som uppbärs den 1 januari 1994 eller senare,
b) på källskatt på sådan utdelning som anges i artikel 10 paragraf 2
sista meningen i avtalet, i den lydelse detta erhållit genom det
protokoll om ändring i avtalet som undertecknades den 10 mars
1992, och som uppbärs den 1 januari 1992 eller senare.
Protokollet om ändring i avtalet träder i kraft den 8 juli 1993.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1993:958 | Förordning (1993:958) om Riksrevisionsverkets
granskning av statliga aktiebolag och stiftelser | Riksrevisionsverket får med stöd av lagen (1987:519) om
Riksrevisionsverkets granskning av statliga aktiebolag och stiftelser
granska den verksamhet som bedrivs i följande aktiebolag och
stiftelser.
Aktiebolag
Aktiebolaget Industrikredit
Aktiebolaget Svensk Bilprovning
Aktiebolaget Svensk Exportkredit
Aktiebolaget Tipstjänst
Aktiebolaget Trav och Galopp
ALMI Företagspartner Aktiebolag
AMU-Gruppen Aktiebolag
Apoteksbolaget Aktiebolag
Kasernen Fastighets Aktiebolag
Kungliga Dramatiska Teatern Aktiebolag
Kungliga Teatern Aktiebolag
Lantbrukskredit Aktiebolag
Posten Aktiebolag
Radiotjänst i Kiruna Aktiebolag
Samhall Aktiebolag
SAQO kontroll Aktiebolag
SBL Vaccin Aktiebolag
Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag, SBAB
Statliga Akademiska Hus Aktiebolag
Stockholmsleder Aktiebolag
SVEFA - Svensk Fastrighetsvärdering Aktiebolag
Svensk-Danska Broförbindelsen Aktiebolag SVEDAB
Swedesurvey Aktiebolag
Swedfund International Aktiebolag
Swedish Geotechnical Systems Aktiebolag
Swedish National Road Consulting Aktiebolag
Svensk Kärnbränslehantering Aktiebolag
Svenska Lagerhus Aktiebolag
Svenska Penninglotteriet Aktiebolag
Svenska Skogsplantor Aktiebolag
Systembolaget Aktiebolag
Telia Aktiebolag
Teracom Svensk Rundradio Aktiebolag
Vasakronan Aktiebolag
Vattenfall Aktiebolag
Venantius Aktiebolag
V&S Vin & Sprit Aktiebolag
V.T.I. Utveckling Aktiebolag
Väginvest Aktiebolag
Värdepapperscentralen VPC Aktiebolag
Stiftelser
Fonden för industriellt samarbete med u-länder
Stiftelsen Industrifonden
Stiftelsen Institutet för framtidsstudier
Stiftelsen Nordiska Museet
Stiftelsen Riksutställningar
Stiftelsen Statshälsan
Stiftelsen Svenska Institutet
Stiftelsen Sveriges teknisk-vetenskapliga attachéverksamhet
Stiftelsen Sveriges tekniska museum
Svenska rikskonserter
Trygghetsstiftelsen
Förordning (1995:968).
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1993:925 | Förordning (1993:925) om prissättning vid
internationella godstransporter på väg | Bestämmelser som enligt EES-avtalet skall gälla som svensk rätt
1 § Rådets förordning (EEG) nr 4058/89 av den 21 december 1989
om prissättning vid godstransporter på väg mellan medlemsstater,
som det hänvisas till i bilaga XIII till avtalet om Europeiska
ekonomiska samarbetsområdet (EES-avtalet), skall gälla som svensk
förordning.
2 § Som bilaga 1 till denna förordning finns den svenska texten
till förordningen (EEG) nr 4058/89.
3 § De danska, engelska, finska, franska, grekiska, isländska,
italienska, nederländska, norska, portugisiska, spanska, svenska
och tyska texterna skall ha samma giltighet.
EES-anpassning av bestämmelserna
4 § När bestämmelserna innehåller begrepp eller hänvisar till
förfaranden som är utmärkande för Europeiska gemenskapernas
(EG) rättsordning, exempelvis
-- ingresser,
-- adressaterna för EG: s rättsakter,
-- hänvisningar till territorier eller språk inom EG,
-- hänvisningar till inbördes rättigheter och skyldigheter för
EG-medlemsstaterna, deras offentliga organ, företag och enskilda
personer i dessa stater,
-- hänvisningar till informations- och anmälningsförfaranden,
skall bestämmelserna i följande protokoll tillämpas:
1. EES-avtalets protokoll 1 om övergripande anpassning i den
lydelse protokollet har efter ändringar enligt protokollet den
17 mars 1993 med justeringar av EES-avtalet.
2. Protokoll 1 till avtalet mellan EFTA-staterna om upprättande
av en övervakningsmyndighet och en domstol.
3. Protokoll 1 till avtalet om en ständig kommitté för
EFTA-staterna.
Protokollen finns intagna i lagen (1992:1317) om ett europeiskt
ekonomiskt samarbetsområde (EES).
5 § Med EFTA-stat avses i denna förordning en medlem av
Europeiska frihandelssammanslutningen för vilken EES-avtalet har
trätt i kraft.
6 § Det som sägs om kommissionen i artiklarna 3.3 och 4 skall i
stället avse EFTA:s övervakningsmyndighet och Ständiga
kommittén.
Behörig myndighet
7 § Behörig myndighet enligt artikel 3.1 är för Sveriges del
Vägverket.
Verkställighetsföreskrifter
8 § Föreskrifter för verkställigheten av denna förordning får
meddelas av Vägverket.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1993:923 | Förordning (1993:923) om ersättning till
ledamöter i styrelser för univeristet och högskolor | 1 § I stället för vad som föreskrivs i förordningen (1992:1299) om
ersättning för uppdrag i statliga styrelser, nämnder och råd m. m.
gäller för styrelserna för statliga universitet och högskolor
föreskrifterna i denna förordning.
2 § Styrelsen för ett universitet eller en högskola bestämmer, med
de begränsningar som framgår av 3 §, vilken ersättning som skall
betalas till ledamöterna i styrelsen.
3 § Ersättning får inte betalas till den som är anställd vid
universitetet eller högskolan.
4 § Ersättning betalas inte till de företrädare för de anställda som
enligt 2 kap. 4 § högskolelagen (1992:1434) har närvaro- och
yttranderätt vid styrelsens sammanträden.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1993:921 | Förordning (1993:921) om Centrum för idrottsforskning | Uppgifter
1 § Vid Idrottshögskolan i Stockholm skall finnas Centrum för
idrottsforskning. Detta centrum har till uppgift att initiera,
samordna, stödja och informera om forskning inom idrottens
område. Centrumet skall också skapa förutsättningar för
samarbete mellan forskare vid olika universitet och högskolor
samt andra engagerade inom området. Förordning (2001:1257).
Organisation
2 § Centrumet leds av en styrelse bestående av en ordförande
och elva andra ledamöter. Ordföranden utses av regeringen.
Uppsala universitet, Lunds universitet, Göteborgs universitet,
Stockholms universitet, Umeå universitet, Linköpings
universitet, Karolinska institutet, Idrottshögskolan i
Stockholm och Lärarhögskolan i Stockholm utser vardera en
ledamot. Riksidrottsförbundet utser två ledamöter. Samtliga
ledamöter utses för en bestämd tid av högst tre år.
För varje ledamot utom ordföranden får finnas en ersättare.
Ersättaren utses på samma sätt och för samma tid som ledamoten.
Styrelsen utser inom sig vice ordförande. Förordning (2001:1257).
3 § Styrelsen utser en föreståndare för centrumet för en tid av högst
tre år.
4 § Till styrelsen finns knutet ett vetenskapligt råd som
består av en ordförande och fyra andra ledamöter. Ordföranden i
rådet får inte ingå i styrelsen men utses av den. De andra
ledamöterna utses av Vetenskapsrådet. Förordning (2000:1201).
5 § Det vetenskapliga rådet har till uppgift att inför styrelsen svara
för den vetenskapliga bedömningen av ansökningar om
forskningsstöd.
6 § Har upphävts genom förordning (2001:1257).
Styrelsens uppgifter
7 § Styrelsen skall
1. avgöra frågor om inriktningen av centrumets verksamhet och
dess arbetsformer,
2. besluta om disposition av de resurser som ställs till
förfogande för centrumets verksamhet, i ärenden som förutsätter
vetenskapliga bedömningar efter hörande av det vetenskapliga
rådet,
3. utarbeta förslag till budgetunderlag och årsredovisning till
styrelsen för Idrottshögskolan i Stockholm.
Förordning (2001:1257).
Ärendenas handläggning
8 § Styrelsen är beslutför när ordföranden och minst fem andra
ledamöter är närvarande.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1993:892 | Lag (1993:892) om ackord rörande
statliga fordringar m.m. | Inledande bestämmelse
1 § Denna lag gäller i fråga om skatt, avgift, böter eller
annan staten tillkommande fordran som vid verkställighet enligt
utsökningsbalken handläggs i allmänt mål. Lagen gäller dock
inte i fråga om fordran som grundas på studiestödslagen
(1973:349) eller studiestödslagen (1999:1395).
Lag (1999:1405).
Ackord
2 § Beslut om att anta förslag om ackord fattas av
Skatteverket.
Skatteverket får uppdra åt Kronofogdemyndigheten att fatta
beslut om att anta förslag om ackord. Lag (2006:716).
3 § Förslag om ackord får antas om det kan anses ekonomiskt
fördelaktigt för det allmänna och det inte med hänsyn till
gäldenärens personliga förhållanden eller av annan anledning
framstår som olämpligt från allmän synpunkt.
Ackordsförslag som inte framställts i konkurs eller enligt
lagen (1996:764) om företagsrekonstruktion får antas endast om
övriga borgenärer som ackordet angår godkänner det.
Lag (1998:195).
Skuldsanering
4 § Beslut om nedsättning av fordran fattas av
Kronofogdemyndigheten.
Kronofogdemyndigheten företräder det allmänna som borgenär vid
skuldsanering. Lag (2006:749).
5 § Beslut om nedsättning av fordran får fattas om
förutsättningarna för skuldsanering är uppfyllda och berörda
borgenärer gör motsvarande eftergift. Lag (2006:749).
Överklagande
6 § Beslut enligt denna lag får inte överklagas.
Lag (1998:195).
Övergångsbestämmelser
1993:892
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994 då förordningen
(1965:852) om ackord och avskrivning rörande vissa skatter skall
upphöra att gälla. Äldre bestämmelser gäller dock i fråga om förslag
om ackord som framställts före ikraftträdandet.
1996:779
1. Denna lag träder i kraft den 1 september 1996.
2. I fråga om ackordsförslag som framställts enligt ackordslagen
(1970:847) gäller 3 § i dess äldre lydelse.
1998:195
1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1998.
2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om
ackordsförslag som har framställts och ansökan om frivillig
skuldsanering som har gjorts före ikraftträdandet.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1993:854 | Förordning (1993:854) om särskild
uppbörd av viss kilometerskatt | 1 § Följande gäller i fråga om uppbörd av kilometerskatt enligt
vägtrafikskattelagen (1988:327) och besiktning av
kilometerräknarapparatur i samband med att kilometerskatten
upphör den 1 oktober 1993.
2 § Bestämmelserna i den upphävda vägtrafikskatteförordningen
(1988:1065) tillämpas fortfarande vid uppbörd m.m. enligt denna
förordning, om inte annat följer av 3--10 §§. Förordning
(1993:1038).
3 § Ägaren av ett fordon skall lämna uppgift till ledning för
beräkning av kilometerskatt genom avstämpling på särskild
blankett (stämpelkort) om fordonet varit kilometerskattepliktigt
under någon del av tiden från närmast föregående avstämpling som
har legat till grund för beräkning av kilometerskatt till utgången
av september månad 1993. Avstämplingen skall göras vid utgången av
september månad 1993 och stämpelkortet skall ha kommit in till
Vägverket senast den 4 oktober 1993.
Avstämpling behöver inte göras om ett kilometerskattepliktigt
fordon används utomlands i ett annat land än Norge eller Finland
vid utgången av september månad 1993 under förutsättning att
bestämmelserna i 74 och 75 §§ vägtrafikskattelagen (1988:327)
iakttagits vid utresan.
4 § Vägverket skall till alla ägare av sådana fordon som anges i
3 § sända ett stämpelkort som skall användas för att lämna uppgift
som där sägs.
5 § De ägare som inte fått något stämpelkort enligt 4 § skall
senast den 22 september 1993 anmäla detta till beskattningsmyndig-
heten.
6 § Kilometerskatt skall betalas till utgången av september månad
1993 för den skatteperiod som börjar närmast dessförinnan.
7 § Om en uppgift enligt 3 § inte har lämnats inom föreskriven tid,
tas kilometerskatt ut enligt 41 § vägtrafikskattelagen (1988:327).
8 § Vägverket skall till den skattskyldige sända en avi med
inbetalningskort på kilometerskatt enligt 6 §. De skattskyldiga som
inte har fått någon avi, skall senast den 25 oktober 1993 anmäla
detta till beskattningsmyndigheten.
9 § Kilometerskatt som avses i 6 § skall betalas senast den 31
oktober 1993.
10 § Besiktning av kilometerräknarapparatur enligt 34 § tredje
stycket vägtrafikskatteförordningen (1988:1065) behöver inte göras
under inställelsetid för kontrollbesiktning av fordonet, om
inställelsetiden slutar under september månad 1993 eller senare.
Övergångsbestämmelser
2000:1448
Den upphävda förordningen gäller fortfarande i fråga om förhållanden
som hänför sig till tiden före den 1 januari 2001.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1993:836 | Förordning (1993:836) om sjukförsäkringsregister
hos de allmänna försäkringskassorna; | 1 § Denna förordning innehåller föreskrifter om register som
avses i lagen (1993:747) om sjukförsäkringsregister hos de
allmänna försäkringskassorna.
2 § Uppgifter som omfattas av gallringsskyldighet enligt 20 §
lagen (1993:747) om sjukförsäkringsregister hos de allmänna
försäkringskassorna skall av hänsyn till forskningens behov
undantas från gallring i sjukförsäkringsregister som förs inom
Östergötlands läns allmänna försäkringskassa, Gotlands läns
allmänna försäkringskassa, Västernorrlands läns allmänna
försäkringskassa och Göteborgs allmänna försäkringskassa. I övriga
sjukförsäkringsregister skall sådana uppgifter undantas från
gallring i fråga om personer födda den femte, femtonde och
tjugofemte i varje månad.
3 § Riksförsäkringsverket får meddela föreskrifter om sökbegrepp
enligt 19 § andra stycket lagen (1993:747) om
sjukförsäkringsregister hos de allmänna försäkringskassorna.
Verket får även meddela de ytterligare föreskrifter som behövs för
verkställigheten av lagen om sjukförsäkringsregister hos de
allmänna försäkringskassorna.
Övergångsbestämmelser
1998:157
De upphävda förordningarna skall dock fortfarande gälla i fråga
om sådana register som enligt övergångsbestämmelserna till
socialförsäkringsregisterlagen (1997:934) får föras enligt
äldre bestämmelser till utgången av år 1998.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1993:834 | Riksgäldskontorets föreskrifter (1993:834) om gällande
inlåningsränta i ungdomsbosparandet | Riksgäldskontoret föreskriver följande med stöd av 10 § lagen
(1988:846) om ungdomsbosparande samt 1 § förordningen
(1989:248) med instruktion för Riksgäldskontoret.
På medel som står inne på ett konto anslutet till
ungdomsbosparandet skall den bank eller sparkassa som för kontot
betala lägst 5,25 procent årlig ränta.
För den kalendermånad, då insättning eller uttag sker, får på det
insatta respektive uttagna beloppet betalas en lägre årlig ränta
än som sägs i första stycket, dock lägst 0,75 procent.
Övergångsbestämmelser
1993:834
Denna författning träder i kraft den 6 juli 1993, då
Riksgäldskontorets föreskrifter (1993:343) skall upphöra att gälla
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1993:825 | Lag (1993:825) om personregister i riksdagens informationssystem Rixlex | 1 § Riksdagsförvaltningen får med hjälp av automatisk
databehandling för de ändamål som anges i 2 § inrätta och föra
personregister som ingår i 4 § angivna delar av riksdagens
informationssystem Rixlex. Lag (2000:429).
2 § Ändamålen med personregistren skall vara att skapa underlag
för produktion av riksdagstrycket och planering av riksdagens
ärendehantering, att dokumentera riksdagens beslut samt att
tillgodose riksdagens och utomståendes behov av information om
innehållet i riksdagstrycket och om riksdagens beslutsfattare.
3 § Personuppgifterna i registren får avse
1. riksdagens ledamöter och ersättare för dessa,
2. handläggare i riksdagens utskottsorganisation,
3. andra enskilda personer som omnämns i riksdagstrycket.
I fråga om riksdagens ledamöter och ersättare för dessa får anges
1. namn, födelsedatum och adressuppgifter,
2. yrke och utbildningsbakgrund,
3. partibeteckning och valkrets,
4. uppdrag i riksdagen, landsting och kommun samt andra uppdrag,
5. utgivna skrifter.
I fråga om handläggare får anges namn och placering vid utskott. I
fråga om andra enskilda personer får anges de uppgifter om dem
som förekommer i riksdagstrycket.
4 § Rixlex får innehålla
1. register över ärenden som bereds för beslut av riksdagen,
2. register över riksdagens beslut,
3. register över interpellationer och frågor,
4. riksdagstrycket i löpande text,
5. register över riksdagens ledamöter och ersättare för dessa.
5 § Riksdagsförvaltningen får sälja uppgifter ur Rixlex
till utomstående.
Uppgifterna får lämnas ut via terminal, på medium för automatisk
databehandling eller på annat sätt. Grunderna för prissättningen
bestäms av riksdagsförvaltningen.
Har den registrerade till riksdagsförvaltningen anmält att
han inte önskar att uppgifterna används för direktreklamändamål,
får hans uppgifter inte säljas för sådant ändamål.
Lag (2000:429).
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1993:802 | Lag (1993:802) om entreprenadförhållanden inom skolan | 1 § Kommuner och landsting får sluta avtal med en enskild
fysisk eller juridisk person om att denne skall bedriva viss
undervisning inom gymnasieskolan. Avtalet får endast avse
undervisning i karaktärsämnen som har en yrkesinriktad eller
estetisk profil. Lag (1999:888).
2 § Om det finns särskilda skäl får regeringen på ansökan av en
kommun eller ett landsting i andra fall än som anges i 1 § medge att
kommunen eller landstinget får sluta avtal med någon annan om att
bedriva undervisning inom det offentliga skolväsendet för barn och
ungdom.
3 § Om en kommun eller ett landsting med stöd av denna lag
överlämnar uppgiften att bedriva undervisning till en enskild fysisk
eller juridisk person, får kommunen eller landstinget till denne
överlämna också den myndighetsutövning som hör till uppgiften.
4 § För undervisning som bedrivs med stöd av 1 eller 2 § gäller inte
bestämmelserna i 2 kap. 3 § skollagen (1985:1100). I stället gäller
att för undervisningen skall användas lärare som har kompetens för
den undervisning de skall bedriva.
5 § Den som är eller har varit verksam inom enskild verksamhet
som bedrivs med stöd av 1 eller 2 § får inte obehörigen röja vad han
i den elevvårdande verksamheten har fått veta om någons personliga
förhållanden. Han får inte heller obehörigen röja uppgift i ärende om
tillrättaförande av en elev eller om skiljande av en elev från vidare
studier.
6 § Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer får
meddela ytterligare föreskrifter om undervisning som bedrivs enligt
1 och 2 §§.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1993:795 | Förordning (1993:795) om statsbidrag till
avgifter till International Baccalaureate Office; | 1 § En kommun som anordnar utbildning som leder fram till
International Baccalaureate (IB-utbildning) har rätt till statsbidrag
för den särskilda avgiften till International Baccalaureate Office
(IBO) i Geneve under förutsättning att
1. utbildningen är godkänd av IBO, och
2. utbildningen har anmälts till Statens skolverk innan den börjar.
Vad som sägs i första stycket gäller dock inte om kommunen
erhåller statsbidrag till utbildningen i annan ordning.
2 § En fristående skola har rätt till statsbidrag till den särskilda
avgiften till IBO under förutsättning att
1. utbildningen är godkänd av IBO,
2. IB-utbildningen hålls skild från annan utbildning som åtnjuter
offentligt bidrag, och
3. utbildningen har anmälts till Statens skolverk innan den börjar.
Vad som sägs i första stycket gäller dock inte om en fristående
skola erhåller statsbidrag till utbildningen i annan ordning.
3 § Den särskilda avgiften omfattar anslutningsavgiften per skola,
basavgiften per skola och per capitaavgiften per elev för examen.
Bidrag för per capitaavgiften lämnas endast för utbildning för
sådana elever som hemkommunen hade haft skyldighet att erbjuda
gymnasieutbildning vid den tidpunkt då IB-utbildningen började.
4 § Statens skolinspektion ska ha tillsyn över utbildningen.
Förordning (2008:621).
5 § Statsbidrag utbetalas efter rekvisition av Statens
skolverk.
Skolverkets beslut om statsbidrag får inte överklagas.
Förordning (1998:1204).
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1993:778 | Lag (1993:778) med särskilda bestämmelser om utbetalning av skattemedel år 1994 | 1 § Vid utbetalning av kommunal- eller landstingsskattemedel
enligt 4 § lagen (1965:269) med särskilda bestämmelser om
kommuns och annan menighets utdebitering av skatt, m. m., skall
för inkomståret 1994 kommunalskattemedlen minskas med 1 226
kronor per invånare i kommunen den 1 november 1993 och
landstingsskattemedlen med 349 kronor per invånare i landstinget
den 1 november 1993.
För en kommun som inte ingår i ett landsting skall
kommunalskattemedlen minskas med 1 575 kronor per invånare i
kommunen den 1 november 1993. Lag (1994:962).
2 § Har en kommun, ett landsting eller en kommun som inte
ingår i landsting för år 1994 fastställt en högre skattesats än den
som har gällt för år 1993 skall den minskning av kommunal- eller
landstingsskattemedel som avses i 1 § i stället göras med 1 520
kronor, 531 kronor respektive 2 051 kronor. Detta gäller dock inte
om höjningen av skattesatsen avser att täcka ökade kostnader som
uppkommit på grund av en omfördelning av uppgifter mellan
landsting och kommunerna inom landstinget. Lag (1994:962).
3 § Vid utbetalning av en församlings eller en kyrklig samfällig-
hets fordran enligt 4 a § fjärde stycket lagen med särskilda
bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt,
m. m., skall fordran vid ingången av år 1994 minskas med 1,7
procent.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1993:739 | Bostadsbidragsförordning (1993:739) | 1 § I denna förordning ges föreskrifter om bostadsbidrag
enligt socialförsäkringsbalken. Förordning (2010:1683).
1 a § Om det i kostnaderna för en bostad ingår ränta för upplånat
kapital, skall vid beräkning av bostadsbidrag bortses från så stor
del av räntan som motsvarar tre procent av den skuld på vilken
räntan, före avdrag för eventuellt räntebidrag, beräknats.
Förordning (1996:883).
1 b § Centrala studiestödsnämnden ska på begäran lämna
Försäkringskassan uppgifter om utbetalda studiemedel i form av
studiebidrag, utom när det gäller den del som avser
tilläggsbidrag. Uppgifterna ska lämnas på medium för
automatiserad behandling.
Bestämmelser om skyldighet att lämna uppgifter från
beskattningsdatabasen finns i förordningen (2001:588) om
behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet.
Förordning (2008:870).
2 § Har upphävts genom förordning (2008:870).
3 § Bidraget skall kunna lyftas den 27 i månaden. Om
utbetalningsdagen infaller på en söndag, annan allmän helgdag,
en lördag eller midsommarafton skall bidraget kunna lyftas
närmast föregående vardag. Förordning (1999:1014).
4 § Försäkringskassan får meddela de ytterligare föreskrifter
som behövs för verkställigheten av bestämmelserna i
socialförsäkringsbalken om bostadsbidrag i fråga om
1. ansökningsförfarandet,
2. bidragsgrundande inkomst,
3. beräkningen av bidragets storlek,
4. beräkning av bostadskostnadens storlek,
5. vad som gäller när bostaden utgör del av upplåtarens
bostad, hyrs ut i andra hand eller är gemensam för flera
hushåll,
6. anmälningsskyldighet,
7. utbetalning av bidrag,
8. återbetalning av bidrag.
Försäkringskassan får också meddela närmare föreskrifter om
tillägg och avgift enligt 98 kap. 7 § socialförsäkringsbalken.
Förordning (2010:1683).
Övergångsbestämmelser
1993:739
Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1993 och tillämpas i fråga
om bidrag från och med den 1 januari 1994.
Genom förordningen upphävs bostadsbidragsförordningen
(1988:787) vid utgången av år 1993.
1996:883
Denna förordning träder i kraft den 1 oktober 1996 och tillämpas på
bidrag som avser tid från och med den 1 januari 1997.
1999:1014
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2000.
Bestämmelsen i 1 b § andra stycket i sin nya lydelse tillämpas
första gången i fråga om räntebidrag för år 1998.
2006:1476
1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2007.
2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för rekryteringsbidrag
som lämnats enligt den upphävda lagen (2002:624) om
rekryteringsbidrag till vuxenstuderande.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1993:719 | Lag (1993:719) om särskilt studielån för den som
genomgår arbetsmarknadsutbildning | 1 § Särskilt studielån får enligt denna lag den som beviljats rätt till
arbetsmarknadsutbildning för vilken statligt utbildningsbidrag
lämnas, och som
1. inte har fyllt 25 år, eller
2. har fyllt 25 år, om arbetsmarknadsutbildningen avser utbildning
inom det reguljära utbildningsväsendet.
Särskilt studielån enligt första stycket 1 lämnas dock inte om
utbildningen avser arbetsmarknadsutbildning som understiger 15
kalenderdagar.
Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer får meddela
föreskrifter om undantag från bestämmelsen i första stycket 2.
Lag (1994:195).
2 § Studielån ges med belopp som regeringen bestämmer.
3 § Följande bestämmelser om studielån i studiestödslagen
(1973:349) skall tillämpas på särskilt studielån:
-- 7 kap. 1 § första och andra styckena samt tredje stycket, i
fråga om utbildningsbidrag för doktorander,
-- 7 kap. 5--5 a, 17, 18 och 20 §§,
-- 8 kap., och
-- 9 kap. 1--3, 5 och 7 §§.
4 § Särskilt studielån enligt denna lag beviljas efter ansökan.
Ansökan ges in inom den tid och i den ordning som bestäms av
regeringen eller den myndighet regeringen utser.
Särskilt studielån får beviljas för högst två kalenderhalvår i
sänder.
5 § Ett beslut att avslå en ansökan om särskilt studielån får inte
överklagas.
1993:719
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1993 och tillämpas när
arbetsmarknadsutbildning beviljas efter ikraftträdandet.
1994:195
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994. Den nya bestämmelsen
skall inte gälla om arbetsmarknadsutbildningen har påbörjats före
ikraftträdandet.
1994:1836
Den upphävda lagen gäller dock fortfarande i fråga om återbetalning
och återkrav av särskilt studielån.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1993:679 | Förordning (1993:679) med instruktion för
Statens väg- och transportforskningsinstitut | Uppgifter
1 § Statens väg- och transportforskningsinstitut har till
huvuduppgift att bedriva forskning och utveckling som avser
infrastruktur, trafik och transporter.
Institutet har också till uppgift att svara för övergripande miljö- och
energikonsekvensbeskrivningar inom trafik- och transportområdet.
2 § Institutet utför forsknings- och utvecklingsarbete åt
myndigheter och andra uppdragsgivare. Uppdragen får utföras mot
ersättning. Grunderna för ersättningen bestäms av institutet.
Verksförordningens tillämpning
3 § Verksförordningen (1987:1100) skall tillämpas på Statens väg-
och transportforskningsinstitut med undantag av 18, 19 och 30 §§.
Institutets ledning
4 § Institutets generaldirektör är chef för myndigheten.
Styrelsen
5 § Institutets styrelse består av högst nio personer,
generaldirektören medräknad. En av ledamöterna är ordförande.
Styrelsen är beslutför när ordföranden, generaldirektören och minst
hälften av de andra ledamöterna är närvarande.
Styrelsens ansvar och uppgifter
6 § Utöver vad som anges i 11--13 §§ verksförordningen
(1987:1100) skall styrelsen särskilt ägna sig åt den långsiktiga
utvecklingen av institutets verksamhet.
Tjänstetillsättningar m. m.
7 § Generaldirektören förordnas av regeringen för en bestämd tid.
Andra tjänster tillsätts av institutet.
8 § Förordnande att vara generaldirektörens ställföreträdare
meddelas av regeringen för en bestämd tid. Det sker efter anmälan
av generaldirektören.
9 § Andra styrelseledamöter än generaldirektören utses av
regeringen för en bestämd tid. Regeringen utser ordförande i
styrelsen.
Överklagande
10 § Institutets beslut i personalärenden får överklagas hos
regeringen, om något annat inte följer av
-- lagen (1971:309) om behörighet för allmän förvaltningsdomstol
att pröva vissa mål,
-- lagen (1987:439) om inskränkningar i rätten att överklaga,
-- andra föreskrifter.
Institutets beslut i andra ärenden får överklagas endast om det är
särskilt föreskrivet.
Övergångsbestämmelser
1993:679
Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1993, då förordningen
(1988:629) med instruktion för Statens väg- och trafikinstitut skall
upphöra att gälla.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1993:674 | Förordning (1993:674) om försäkringsskydd m.m. vid statliga tjänsteresor | 1 § En myndighet under regeringen svarar för att myndighetens
anställda och uppdragstagare har ett försäkringsskydd vid
inrikes och utrikes tjänsteresor samt förrättningar i
anslutning till dessa.
Bestämmelserna i denna förordning gäller inte för
1. den som utan att vara anställd får statlig utbildning,
2. den som omfattas av statligt personskadeskydd enligt 7 kap.
2 § socialförsäkringsbalken eller av bestämmelser som avses i
7 kap. 3 § samma balk,
3. anställda vid konsultföretag som mot arvode utför klart
avgränsade uppdrag. Förordning (2010:1682).
2 § Myndigheten avgör vad som är en tjänsteresa.
3 § Skyddet enligt 1 § skall alltid omfatta
-- ersättning vid dödsfall och invaliditet,
-- ersättning för förlorat personligt resgods,
-- ersättning för kostnader vid reseavbrott,
-- överfallsskydd och
-- rättsskydd.
Myndigheten får komplettera skyddet med ytterligare moment där
så bedöms behövligt.
4 § Bestämmelserna om riskfinansiering och skadereglering i 4 och 5 §§
förordningen (1995:1300) om statliga myndigheters riskhantering
skall tillämpas i fråga om försäkringsskydd enligt denna förordning.
Förordning (1995:1302).
5 § Kammarkollegiets beslut i ärenden om ersättning på grund av
avtal som avses i 4 § får inte överklagas.
Övergångsbestämmelser
1995:1302
1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1996.
2. Den myndighet som med stöd av 4 § i dess äldre lydelse har
tecknat försäkring hos ett enskilt försäkringsbolag skall säga upp
denna till närmaste förfallodag.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1993:665 | Förordning (1993:665) om tillämpning
i fråga om "Förbundsrepubliken Jugoslavien"
(Serbien-Montenegro) av lagen (1971:176) om
vissa internationella sanktioner | Lagen (1971:176) om vissa internationella sanktioner skall
tillämpas i fråga om "Förbundsrepubliken Jugoslavien" (Serbien-Montenegro)
i följande omfattning, nämligen
1. 3--5 och 6--8 §§ med anledning av resolution nr 757 (1992) som
Förenta nationernas säkerhetsråd antagit den 30 maj 1992,
2. 7 a och 7 b §§ med anledning av resolution nr 820 (1993) som
Förenta nationernas säkerhetsråd antagit den 17 april 1993.
Övergångsbestämmelser
1993:665
Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1993, då förordningen
(1992:471) om tillämpning i fråga om "Förbundsrepubliken Jugoslavien"
(Serbien-Montenegro) av lagen (1971:176) om vissa internationella
sanktioner skall upphöra att gälla.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1993:663 | Förordning (1993:663) med instruktion för Myndigheten för avveckling av vissa verksamheter inom totalförsvaret | Uppgifter
1 § Myndigheten för avveckling av vissa verksamheter inom
totalförsvaret skall efter särskilt beslut av regeringen ha hand om
uppgifter som föranleds av att myndigheter inom
Försvarsdepartementets verksamhetsområde läggs ned.
Första stycket gäller inte sådana uppgifter som ankommer på
regeringen, Statens arbetsgivarverk eller någon annan myndighet.
2 § Myndigheten skall särskilt sedan en myndighet har lagts ned
1. utöva arbetsgivarens befogenheter och fullgöra arbetsgivarens
skyldigheter i förhållande till de anställda,
2. ge de anställda en aktiv och fortlöpande information,
3. fullgöra arbetsgivarens uppgifter enligt avtalet om
trygghetsfrågor och om de statliga förnyelsefonderna (Statens
arbetsgivarverks cirkulär 1989 A 37) och aktivt verka för att
personalen så långt möjligt kan få nytt arbete,
4. utnyttja tillgängliga stödresurser i avvecklingsarbetet, främst
Arbetsgivarverket, Riksrevisionsverket, Trygghetsstiftelsen,
arbetsförmedlingen och företagshälsovården,
5. slutligt reglera alla fordringar och skulder samt upprätta
årsredovisning,
6. avsluta alla kontrakt och andra åtaganden,
7. verkställa slutlig arkivering, slutföra matriklar, avveckla
lokaler och utrustning samt vidta övriga administrativa åtgärder för
avvecklingen. Förordning (1995:626).
3 § Myndigheten skall snarast efter det att den slutfört sitt
avvecklingsarbete i fråga om en myndighet som har lagts ned
överlämna årsredovisningen till regeringen.
Verksförordningens tillämpning
4 § Verksförordningen (1987:1100) skall tillämpas på Myndigheten
för avveckling av vissa verksamheter inom totalförsvaret med
undantag av 3 § andra stycket, 8, 11--13, 18--20, 22--24 och 30 §§.
Anställningar m. m.
5 § Myndighetens chef anställs av regeringen för en bestämd tid.
Övriga anställningar beslutas av myndigheten. Förordning (1995:626).
6 § Vid anställning hos myndigheten av någon som innehar en
anställning vid en sådan myndighet som skall avvecklas får
anställning ske utan att 6 § anställningsförordningen (1994:373)
tillämpas. Förordning (1995:626).
7 § Förordningen (1984:819) om statliga platsanmälningar tillämpas
inte vid en anställning enligt 6 §. Förordning (1995:626).
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1993:654 | Förordning (1993:654) med instruktion för
Språk- och folkminnesinstitutet | Övergripande mål
1 § Språk- och folkminnesinstitutet har till uppgift att på
vetenskaplig grund öka kunskaperna om dialekter, folkminnen,
namn m.m. i Sverige samt att vidmakthålla, levandegöra och
sprida detta kulturarv. Förordning (1999:564).
Uppgifter m. m.
2 § Myndigheten skall särskilt samla in, bevara, vetenskapligt
bearbeta och ge ut material om dialekter, folkminnen,
folkmusik, ortnamn och personnamn.
Myndigheten skall avge yttranden i ärenden om fastställande av
ortnamn, granska förslag till namn på allmänna kartor samt
yttra sig i frågor som gäller personnamn. Förordning (1999:564).
2 a § Myndigheten skall ta betalt för de publikationer som
framställs samt för sådan undervisning och sådana särskilda
visningar som myndigheten ordnar, enligt grunder som
myndigheten föreskriver efter samråd med Ekonomistyrningsverket
och i enlighet med avgiftsförordningen (1992:191).
Förordning (1999:564).
2 b § Utöver de uppgifter myndigheten har enligt 1 och 2 §§ får
den åta sig att utföra undersökningar, utredningar och andra
uppdrag åt myndigheter och enskilda. För uppdragsverksamheten
skall myndigheten efter samråd med Ekonomistyrningsverket och i
enlighet med avgiftsförordningen (1992:191) ta ut full
kostnadstäckning. Förordning (1999:564).
Verksförordningens tillämpning
3 § Verksförordningen (1995:1322) skall tillämpas på
myndigheten med undantag av 2 §, 4 § andra stycket, 19, 20 och
30 §§ samt 33 § andra stycket. Förordning (1999:564).
Myndighetens ledning
4 § Institutets direktör är chef för myndigheten.
Styrelsen
5 § Myndighetens styrelse består av högst nio ledamöter, direktören
medräknad. Direktören är styrelsens ordförande. Förordning (1996:294).
Organisation
6 § upphävs genom förordning (1996:294).
Personalföreträdare
7 § Personalföreträdarförordningen (1987:1101) skall tillämpas
på myndigheten. Förordning (1999:564).
Styrelsens ansvar och uppgifter
8 § Utöver vad som anges i 13 § verksförordningen (1995:1322)
skall styrelsen besluta om arbetets vetenskapliga inriktning
och i sådana personalfrågor som anges i 19 § andra stycket
verksförordningen. Förordning (1999:564).
Anställningar m. m.
9 § Direktören anställs genom beslut av regeringen för en
bestämd tid.
Andra anställningar beslutas av myndigheten.
Förordning (1999:564).
Andra tjänster tillsätts av institutet.
10 § har upphävts genom förordning (1999:564).
Övrigt
11 § har upphävts genom förordning (1999:564).
Övergångsbestämmelser
1993:654
Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1993, då förordningen
(1988:969) med instruktion för Dialekt- och ortnamnsarkiven samt
svenskt visarkiv skall upphöra att gälla.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1993:645 | Lag (1993:645) om tillämplig lag för vissa försäkringsavtal | 1 § I denna lag finns bestämmelser som kompletterar
Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 593/2008 av
den 17 juni 2008 om tillämplig lag för avtalsförpliktelser
(Rom I) när det gäller vissa försäkringsavtal.
Lag (2014:1451).
2 § Vid tillämpning av artikel 7 i förordningen gäller
följande i fråga om avtal om försäkring för ett
registreringspliktigt fordon. När ett fordon som är
registrerat i ett EES-land köps i syfte att införas och
stadigvarande brukas i ett annat EES-land, ska risken under
30 dagar från det att fordonet kommit i köparens besittning
anses finnas antingen i det land där fordonet är registrerat
eller i det land till vilket fordonet ska införas, beroende på
i vilket av dessa länder som köparen har ingått avtalet om
försäkring. Lag (2023:669).
3 § På ett avtal om obligatorisk skadeförsäkring som avses i
artikel 7.4 i förordningen tillämpas lagen i det EES-land som
har föreskrivit skyldigheten att teckna försäkring.
Lag (2023:669).
4 § Har upphävts genom lag (2014:1451).
5 § Har upphävts genom lag (2014:1451).
6 § Har upphävts genom lag (2014:1451).
7 § Har upphävts genom lag (2014:1451).
8 § Har upphävts genom lag (2014:1451).
9 § Har upphävts genom lag (2014:1451).
10 § Har upphävts genom lag (2014:1451).
11 § Har upphävts genom lag (2014:1451).
12 § Ny beteckning 3 § genom lag (2014:1451).
13 § Har upphävts genom lag (2014:1451).
Övergångsbestämmelser
1993:645
1. Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.
(I kraft den 1 januari 1994, 1993:1646).
2. Lagen tillämpas endast på avtal som har ingåtts efter
ikraftträdandet.
2007:335
1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2007.
2. I fråga om försäkringsavtal som har ingåtts före
ikraftträdandet gäller äldre bestämmelser.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1993:614 | Förordning (1993:614) om teleterminalutrustning | Tillämpningsområde
1 § Denna förordning gäller teleterminalutrustning som går att ansluta
till ett allmänt tillgängligt telenät.
Bemyndigande och registrering
2 § Post- och telestyrelsen får meddela sådana föreskrifter om
teleterminalutrustning som avses i 2 och 4 §§ lagen (1992:1527) om
teleterminalutrustning. Förordning (1998:1078).
3 § Post- och telestyrelsen får återkalla registrering av
teleterminalutrustning om det framkommer att registreringen
gjorts på oriktiga grunder. Förordning (1999:758).
4 § Post- och telestyrelsen får, om det finns särskilda skäl,
för viss tid medge undantag från registrering och från andra
föreskrivna krav för att teleterminalutrustning skall få
anslutas till ett allmänt tillgängligt telenät.
Förordning (1999:758).
Tillsynsmyndighet
5 § Tillsyn enligt lagen (1992:1527) om teleterminalutrustning utövas
av Post- och telestyrelsen.
Post- och telestyrelsen får meddela de verkställighetsföreskrifter
som behövs för tillsynen. Förordning (1998:1078).
6 § har upphävts genom förordning (1999:840).
Överklagande
7 § I 22 a § förvaltningslagen (1986:223) finns bestämmelser om
överklagande hos allmän förvaltningsdomstol.
Förordning (1998:1078).
Övergångsbestämmelser
1993:614
1. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1993.
2. Teleterminalutrustning som före ikraftträdandet har registrerats
eller skall anses vara registrerad hos Telestyrelsen enligt 2 § andra
stycket teleförordningen (1985:765) skall anses vara registrerad
(typgodkänd) hos Telestyrelsen enligt 3 § första stycket denna
förordning.
3. Sådana medgivanden för anslutning av teleterminalutrustning till
det allmänna telenätet som avses i 2 a § andra stycket teleförordningen
(1985:765) och som före ikraftträdandet beslutats av Televerket skall
gälla till utgången av år 1995 och anses vara beslutade av Telestyrelsen
enligt 4 § denna förordning.
1998:1078
Denna förordning träder i kraft den 1 oktober 1998. Äldre
föreskrifter gäller fortfarande i fråga om överklagande av
beslut som har meddelats före ikraftträdandet.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1993:600 | Förordning (1993:600) om radiokommunikation | Tillämpningsområde
1 § Denna förordning gäller användning av radioanläggningar och
av radiovågor för kommunikation m.m. Förordning (2000:125).
Tillstånd och tillsyn
2 § Post- och telestyrelsen är tillståndsmyndighet enligt lagen
(1993:599) om radiokommunikation och prövar frågor om tillstånd
och utövar tillsyn enligt den lagen. Förordning (1995:464).
3 § Post- och telestyrelsen får meddela sådana föreskrifter om
undantag från tillståndsplikten enligt 3 § lagen (1993:599) om
radiokommunikation som avses i 8 § samma lag.
Förordning (2000:125).
Åtgärder mot störningar
4 § Sådana föreskrifter, förelägganden och förbud som avses i 16 §
andra stycket och 17 § första och andra styckena lagen (1993:599)
om radiokommunikation får meddelas av Post- och telestyrelsen.
Förordning (1995:464).
5 § Förbud gäller mot att inneha elektriska eller elektroniska
anläggningar som, utan att vara radioanläggningar, är avsedda att
sända radiovågor i annat syfte än som avses i 17 § första stycket
lagen (1993:599) om radiokommunikation.
Detta förbud gäller inte sådana anläggningar som behövs inom
Försvarsmakten, Försvarets radioanstalt och Försvarets materielverk.
Förordning (1995:464).
Ärenden enligt 9 a § lagen (1993:599) om radiokommunikation
5 a § Post- och telestyrelsen får meddela föreskrifter om de
sakliga grunder som skall tillämpas vid prövning i ärenden
enligt 9 a § lagen (1993:599) om radiokommunikation.
I sådana ärenden skall bestämmelserna i 17 § förvaltningslagen
(1986:223) om rätt för part att få del av uppgifter inte
tillämpas på uppgifter som rör endast någon annan sökande.
De uppgifter som en sökande har lämnat in i ett sådant ärende
får läggas till grund för Post- och telestyrelsens beslut
endast i den mån de har lämnats in
1. före ansökningstidens utgång, och
2. efter denna tids utgång på anmodan av Post- och
telestyrelsen.
Post- och telestyrelsen får meddela ytterligare föreskrifter om
förfarandet i sådana ärenden. Förordning (2001:784).
Verkställighetsföreskrifter
6 § Post- och telestyrelsen får meddela verkställighetsföreskrifter till
lagen (1993:599) om radiokommunikation. Förordning (1995:464).
Övergångsbestämmelser
1993:600
Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1993. Genom förordningen
upphävs kungörelsen (1967:446) om radiosändare och kungörelsen
(1967:448) om innehav och användning inom svenskt territorium av
radiosändare och mottagare på utländskt fartyg, luftfartyg eller
motorfordon.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1993:594 | Förordning (1993:594) om behörighet som husläkare | 1 § Enligt lagen (1993:588) om husläkare skall en husläkare ha
specialistkompetens i allmänmedicin. I denna förordning ges
bestämmelser om undantag från detta krav.
2 § En läkare med specialistkompetens inom annat ämnesområde än
allmänmedicin som tidigare av Socialstyrelsen har förklarats
behörig att inneha en tjänst som distriktsläkare inom
verksamhetsområdet allmänmedicin har rätt att i stället vara
verksam som husläkare.
3 § Socialstyrelsen får efter ansökan medge att andra läkare än
specialister i allmänmedicin och sådana som avses i 2 § får vara
verksamma som husläkare. Sådant medgivande skall företrädesvis
ges åt specialistkompetenta läkare som inom sitt område är kliniskt
verksamma med direkt patientarbete. Om det finns särskilda skäl
får även andra läkare som enligt styrelsens bedömning i allt
väsentligt kan fullgöra en husläkares uppgifter ges sådant
medgivande.
4 § Medgivande enligt 3 § får ges för viss tid eller utan
tidsbegränsning. Ett medgivande som gäller för viss tid får förenas
med krav på kompletterande utbildning för fortsatt verksamhet som
husläkare efter utgången av den angivna tiden. Socialstyrelsen skall
ange omfattningen och inriktningen av den kompletterande
utbildningen.
5 § Ett beslut av Socialstyrelsen att avslå en ansökan om
medgivande enligt 3 § skall innehålla uppgift om vilken
kompletterande utbildning som behövs för att medgivande skall
kunna ges.
6 § Socialstyrelsens beslut enligt denna förordning får överklagas
hos allmän förvaltningsdomstol. Prövningstillstånd krävs vid
överklagande till kammarrätten.
Socialstyrelsens och allmän förvaltningsdomstols beslut enligt denna
förordning gäller omedelbart, om inte annat sägs i beslutet.
Förordning (1995:277).
7 § Avgift tas ut för prövning av en ansökan om medgivande enligt
3 §. För ansökningsavgiftens storlek m. m. gäller bestämmelserna i
9--14 §§ avgiftsförordningen (1992:191), varvid avgiftsklass 4
tillämpas.
Övergångsbestämmelser
1993:594
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1994. Ansökan om
medgivande enligt 3 § får dock prövas av Socialstyrelsen från och
med den 1 september 1993 med avseende på tiden efter
ikraftträdandet.
1995:277
Denna förordning träder i kraft den 1 april 1995. Beslut som har
meddelats före ikraftträdandet överklagas enligt äldre bestämmelser.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1993:569 | Förordning (1993:569) om statsbidrag till
kooperativ utveckling | Inledande föreskrifter
1 § Denna förordning innehåller föreskrifter om statsbidrag till
kooperativ utveckling.
2 § Frågor om statsbidrag prövas av regeringen.
3 § Bidrag lämnas i mån av tillgång på medel för ett år i sänder.
Förutsättningar för statsbidrag
4 § Statsbidrag kan beviljas en ekonomisk eller ideell förening eller
en stiftelse för
1. kostnadsfri information och rådgivning om kooperativa
företagsformer,
2. lokala kooperativa utvecklingsprojekt.
Bidrag enligt första stycket 1 lämnas med högst 50 procent av föreningens
eller stiftelsens beräknade kostnader för verksamheten.
Ansökan om statsbidrag
5 § Ansökan om statsbidrag skall göras skriftligen. Den skall komma in
till Inrikesdepartementet senast den 1 februari det år för vilket
bidrag söks.
Till ansökan skall fogas stadgar eller stiftelseförordnande för
föreningen respektive stiftelsen. Till ansökan skall också fogas en
verksamhetsberättelse med ekonomisk redovisning av informations- och
rådgivningsverksamheten samt utvecklingsprojekt för det senaste
verksamhetsåret. Föreningen eller stiftelsen är dessutom skyldig att
lämna andra uppgifter som behövs för att ansökan skall kunna prövas.
Förordning (1996:1243).
Övriga bestämmelser
6 § En förening eller stiftelse som har tagit emot bidrag är skyldig
att senast den 1 februari året efter ansökningsåret lämna en
redovisning för bidragets användning. Förordning (1996:1243).
7 § Regeringen kan besluta att bidrag som inte har kommit till avsedd
användning eller som inte redovisats enligt 6 § skall betalas tillbaka.
Övergångsbestämmelser
Föreskrifterna om redovisning och återbetalning i den äldre
förordningen skall dock tillämpas för bidrag som utgått enligt den
förordningen. Förordning (1998:1633).
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |