Datasets:

FredrikBL

/

laws

like 0

1992:105

Förordning (1992:105) om Barn- och ungdomsdelegationen

Uppgifter 1 § Barn- och ungdomsdelegationens (Ju 1983:01) uppgifter framgår av särskilda direktiv (dir. 1982:104, 1986:04, 1992:15). Delegationen prövar, inom de medelsramar som regeringen bestämmer, frågor om stöd enligt 2 § lagen (1928:281) om allmänna arvsfonden, när stödet avser att främja fostran av ungdom. Handläggning 2 § Barn- och ungdomsdelegationen skall till regeringen lämna över ärenden om stöd ur allmänna arvsfonden, -- om ärendet är av principiell betydelse eller annars av större vikt, -- när delegationen anser att stöd bör lämnas i ärendet med mer än 200 000 kronor, om regeringen i samband med att särskilda medel har ställts till delegationens förfogande inte har bestämt något annat. 3 § Barn- och ungdomsdelegationen får överlåta åt ordföranden, åt någon annan ledamot eller åt en grupp av ledamöter att på delega- tionens vägnar pröva frågor om stöd som avses i 1 § andra stycket. Överklagande 4 § Barn- och ungdomsdelegationens beslut i ärenden om stöd ur allmänna arvsfonden får inte överklagas. Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

1992:101

Lag (1992:101) om jämkning och återbetalning i vissa fall av preliminär skatt för inkomståret 1991

Vid tillämpning av bestämmelserna om jämkning i samband med sådan återbetalning av för mycket betald preliminär skatt som avses i 45 § 2 mom. och anvisningarna till 45 § uppbördslagen (1953:272) skall vid återbetalningar som avser inkomståret 1991 hänsyn också tas till överskjutande ingående mervärdesskatt. Om den överskjutande ingående mervärdesskatten beräknas överstiga den skattskyldi ges slutliga skatt, skall det överskjutande beloppet efter ansökan betalas ut till den skattskyldige. Därvid gäller bestämmelserna i 45 § 2 mom. uppbördslagen i tillämpliga delar. Vid gottskrivning enligt 27 § 2 mom. första stycket 4 uppbördslagen eller vid beräkning av ö-skatteränta enligt 69 § 1 mom. samma lag medräknas inte skatt som betalats ut enligt detta stycke. Lag (1992:686). Övergångsbestämmelser 1992:101 Denna lag träder i kraft dagen efter den dag då lagen enligt uppgift på den utkom från trycket. 1992:686 Denna lag träder i kraft dagen efter den dag då lagen enligt uppgift på den utkom från trycket. Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

1992:98

Förordning (1992:98) om användande av skjutvapen vid vakttjänst inom Försvarsmakten

Tillämpningsområde m. m. 1 § Bestämmelserna i denna förordning gäller för Försvarsmaktens personal när den tjänstgör för bevakning. I fråga om militär personal gäller bestämmelserna även när den tjänstgör för att upprätthålla ordning. Bestämmelserna gäller dock inte Försvarsmaktens användande av våld i enlighet med internationell rätt och sedvänja. Förordning (2006:153). Användande av skjutvapen 2 § Den som handlar i nödvärn enligt 24 kap. 1 § brottsbalken får använda skjutvapen för att avvärja svårare våld mot sig själv eller någon annan eller hot som innebär trängande fara för sådant våld. 3 § Den som enligt 24 kap. 2 § brottsbalken, 10 och 29 §§ polislagen (1984:387) eller 11 § andra stycket skyddslagen (2010:305) får använda våld för att genomföra en tjänsteåtgärd får då använda skjutvapen, om det är absolut nödvändigt med hänsyn till åtgärdens vikt. Förordning (2019:775). 4 § Innan skjutvapen används, skall risken för att utomstående skadas särskilt beaktas. Skottlossning inom ett område där många människor bor eller vistas skall undvikas i det längsta. 5 § Innan skott avlossas, skall tydlig varning ges genom tillrop, om det inte är uppenbart att en sådan varning skulle vara utan verkan. Om omständigheterna tillåter det, skall varningsskott först avlossas. 6 § Vid skottlossning mot en person skall eftersträvas att denne oskadliggörs endast för tillfället. Verkställighetsföreskrifter 7 § Försvarsmakten får meddela de föreskrifter som behövs för verkställigheten av denna förordning. Förordning (1994:170). Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

1992:63

/r1/ Förordning (1992:63) om tillämpning av en överenskommelse mellan Sverige och Australien den 6 december 1991 i fråga om arbetstillstånd m. m.;

Den 6 december 1991 ingicks en överenskommelse mellan Sverige och Australien om arbetstillstånd för medföljande familjemedlemmar till utsänd personal i utrikesrepresentationen i respektive stat. I överenskommelsen finns bestämmelser om social trygghet för medföljande familjemedlemmar som blir sysselsatta i Sverige av en arbetsgivare här. Med anledning härav skall sådana familjemedlemmar vid tillämpning av svensk lagstiftning om social trygghet behandlas som om de var bosatta inom svenskt territorium. Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

1992:58

/r1/ Riksgäldskontorets föreskrifter (1992:58) om gällande inlåningsränta i ungdomsbosparandet;

Riksgäldskontoret föreskriver följande med stöd av 10 § lagen (1988:846) om ungdomsbosparande samt 1 § förordningen (1989:248) med instruktion för riksgäldskontoret. På medel som står inne på ett konto anslutet till ungdomsbosparandet skall den bank eller sparkassa som för kontot betala lägst 8,75 procent årlig ränta. För den kalendermånad, då insättning eller uttag sker, får på det insatta respektive uttagna beloppet betalas en lägre årlig ränta än som sägs i första stycket, dock lägst 2 procent. Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

1992:17

Lag (1992:17) om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Nederländerna

1 § Det avtal för undvikande av dubbelbeskattning och förhindrande av skatteflykt beträffande skatter på inkomst och på förmögenhet som Sverige och Nederländerna undertecknade den 18 juni 1991 skall tillsammans med det protokoll som är fogat till avtalet gälla som lag här i landet. Avtalets och protokollets innehåll framgår av bilaga till denna lag. 2 § Avtalets beskattningsregler skall tillämpas endast i den mån dessa medför inskränkning av den skattskyldighet i Sverige som annars skulle föreligga. 3 § Har upphävts genom lag (2011:1349). 4 § Har upphävts genom lag (2008:1352). Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

1992:6

Tillkännagivande (1992:6) av överenskommelser som avses i lagen (1991:435) med vissa bestämmelser om internationellt samarbete på brottmålsområdet

I Sådana villkor som avses i 1 § lagen (1991:435) med vissa bestämmelser om internationellt samarbete på brottmålsområdet gäller på grund av följande överenskommelse. Förenta Nationernas konvention den 19 december 1988 mot olaglig hantering av narkotika och psykotropa ämnen. II Avtal om sådan immunitet som avses i 2 § lagen (1991:435) med vissa bestämmelser om internationellt samarbete på brottmålsområdet har träffats genom följande överenskommelser. 1. Konventionen mellan Sverige och Belgien den 26 april 1870 angående ömsesidigt utlämnande av förbrytare. 2. Europeiska konventionen den 20 april 1959 om inbördes rättshjälp i brottmål. 3. Överenskommelsen den 28 september 1983 mellan Sverige och Ungern om inbördes rättshjälp i brottmål. 4. Överenskommelsen den 10 februari 1989 mellan Sverige och Polen om inbördes rättshjälp i brottmål. Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

1991:978

Förordning (1991:978) om statsbidrag till produktion av vissa läromedel

1 § Statsbidrag enligt denna förordning lämnas för produktion av läromedel i ämnen där det är brist på lämpliga läromedel. Statsbidrag lämnas endast för produktion av 1. läromedel som är avsedda att användas vid a) modersmålsträning i förskolan för barn med annat modersmål än svenska, b) undervisning som står under tillsyn av Statens skolinspektion, 2. tolkordlistor. Förordning (2008:615). 2 § Frågor om statsbidrag prövas av Statens skolverk, om inte något annat följer av 3 §. Ansökan om statsbidrag görs hos Skolverket. Förordning (2008:615). 3 § Frågor om statsbidrag till produktion av läromedel för elever med funktionshinder prövas av Specialpedagogiska skolmyndigheten. Ansökan om statsbidrag görs hos myndigheten. Förordning (2008:395). 4 § Statsbidrag får lämnas i form av 1. bidrag till hela produktionskostnaden eller en del av denna, 2. bidrag med återbetalningsskyldighet av hela eller en del av bidraget, 3. garanti om stöd vid förlust. Förordning (1993:454). 5 § Beslut i ärenden om statsbidrag får inte överklagas. Förordning (1993:454). 6 § Statens skolverk och Specialpedagogiska skolmyndigheten får var och en inom sitt område meddela de föreskrifter som behövs för verkställigheten av denna förordning. Förordning (2008:615). Övergångsbestämmelser 2008:395 Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2008. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för bidrag som har beslutats före ikraftträdandet. 2008:615 Denna förordning träder i kraft den 1 oktober 2008. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för bidrag som har beslutats före ikraftträdandet. Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

1991:975

Förordning (1991:975) om statsbidrag till ideella föreningars kulturprogram

1 § Ideella föreningar som inte är medlemmar i studieförbund kan få statsbidrag till kulturprogram som avser föreläsning, sång, musik, dans, dramatisk framställning, filmvisning eller utställningsverksamhet. Frågor om bidrag prövas av länsbildningsförbundet för det område inom vilket verksamheten anordnas. Folkbildningsförbundet fördelar mellan länsbildningsförbunden de medel som är tillgängliga för ett kalenderår. Förordning (2000:137). 2 § Statsbidrag lämnas för ett kalenderår i sänder. Förordning (2000:137). 3 § Statsbidrag får inte lämnas till verksamhet som får andra statsbidrag. Bidrag får inte heller lämnas till verksamhet som har kommersiell anknytning. Verksamheten skall bedrivas i Sverige. 4 § Verksamhet till vilken statsbidrag lämnas skall stå under tillsyn av statens kulturråd. Den som har fått statsbidrag är skyldig att lämna de redovisningshandlingar och den verksamhetsberättelse som kulturrådet bestämmer. 5 § Statsbidrag betalas ut av kulturrådet. 6 § Beslut enligt denna förordning av kulturrådet, Folkbildningsförbundet eller länsbildningsförbund får inte överklagas. Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

1991:916

Förordning (1991:916) om uppgiftsskyldighet för näringsidkare inom livsmedelsområdet;

1 § Statens jordbruksverk bemyndigas att föreskriva att näringsidkare som tar befattning med sådana varor som avses i 1--12, 15--25, 28, 31, 35 och 38 kap. tulltaxelagen (1987:1068) eller levererar varor som används vid framställning av sådana varor skall lämna uppgifter om verksamheten. 2 § Uppgiftsskyldigheten får avse import, export, inköp och försäljning samt de uppgifter i övrigt som behövs för att belysa förhållandena och följa effekterna av avregleringen på livsmedelsområdet. 3 § Jordbruksverkets beslut i ett särskilt fall enligt lagen (1991:911) om uppgiftsskyldighet för näringsidkare inom livsmedelsområdet eller enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen får överklagas hos kammarrätten. Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

1991:911

/r1/ Lag (1991:911) om uppgiftsskyldighet för näringsidkare inom livsmedelsområdet;

1 § Med stöd av denna lag får uppgifter samlas in för att belysa förhållandena och följa effekterna av avregleringen på livsmedelsområdet. 2 § Regeringen bemyndigas att föreskriva att uppgifter om verksamheten skall lämnas av näringsidkare som tar befattning med sådana varor som avses i 1--12, 15--25, 28, 31, 35 och 38 kap. tulltaxelagen (1987:1068) eller levererar varor som används vid framställning av sådana varor. Uppgifterna skall lämnas till den myndighet som regeringen bestämmer. Regeringen får överlåta åt en förvaltningsmyndighet att meddela föreskrifter om uppgiftsskyldigheten. 3 § Uppgiftsskyldigheten får avse import, export, inköp och försäljning samt de uppgifter i övrigt som behövs för de ändamål som anges i 1 §. 4 § Den myndighet som en uppgift skall lämnas till får meddela de förelägganden som behövs för att föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen skall följas. I beslut om föreläggande får myndigheten sätta ut vite. 5 § Till böter döms den som med uppsåt eller av oaktsamhet 1. inte lämnar uppgift enligt föreskrifter som meddelats med stöd av lagen, eller 2. lämnar oriktig uppgift. I ringa fall skall den skyldige inte dömas till ansvar. Detsamma gäller om den skyldige kan dömas till ansvar enligt brottsbalken. Om ett vitesföreläggande har överträtts, döms inte heller till ansvar för gärning som omfattas av föreläggandet. Allmänt åtal får väckas bara efter anmälan av den myndighet som uppgiften har eller skulle ha lämnats till. Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

1991:901

Lag (1991:901) om rätt för kommuner, landsting och kyrkliga kommuner att lämna internationell katastrofhjälp och annat humanitärt bistånd

1 § Kommuner, landsting, församlingar och kyrkliga samfälligheter får lämna katastrofhjälp eller annat humanitärt bistånd till ett annat land, om det där inträffar en katastrof eller på något annat sätt uppstår en nödsituation. Biståndet får ges i form av utrustning som de kan avvara. Utrustningen skall lämnas direkt till det andra landet eller genom en internationell hjälporganisation. Sådan utrustning får också lämnas till en internationell hjälporganisation för att användas om en nödsituation senare skulle inträffa. 2 § Kommuner, landsting, församlingar eller kyrkliga samfälligheter som har beslutat att lämna bistånd med utrustning får i skälig omfattning anvisa medel för iordningsställande och transport av utrustningen. De får också tillhandahålla och svara för ersättning till personal som behövs för att utrustningen skall kunna tas i bruk. Övergångsbestämmelser 1991:901 Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992, då lagen (1975:494) om rätt för kommun och landstingskommun att lämna internationell katastrofhjälp skall upphöra att gälla. Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

1991:852

Lag (1991:852) om betalningsföreläggande för fordringar i arbetstvister

1 § Ansökan om betalningsföreläggande enligt lagen (1990:746) om betalningsföreläggande och handräckning får göras hos kronofogdemyndigheten trots att tvist om anspråket skall handläggas enligt lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister. 2 § Har ansökan om betalningsföreläggande gjorts av en medlem i en arbetsgivar- eller arbetstagarorganisation och uppkommer fråga om överlämnande av målet till tingsrätt med stöd av 36 § lagen (1990:746) om betalningsföreläggande och handräckning eller därför att återvinning sökts, skall organisationen, om den enligt 2 kap. 1 § och 4 kap. 5 § lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister kan föra sökandens talan vid arbetsdomstolen, beredas tillfälle att uppge om den vill föra talan där. Detsamma gäller när ansökan om betalningsföreläggande har gjorts i kollektivavtalstvist av någon som har varit medlem i en arbetsgivar- eller arbetstagarorganisation som har slutit avtalet. Förklarar organisationen att den vill föra talan vid arbetsdomstolen, skall kronofogdemyndigheten överlämna målet dit. Om arbetsdomstolen finner sig inte vara behörig att handlägga målet, skall domstolen överlämna detta till en tingsrätt som enligt vad som framgår av handlingarna är behörig. Detta gäller dock inte om det är högsta domstolen som har överlämnat målet till arbetsdomstolen. 3 § Har upphävts genom lag (2015:685). 4 § Har Kronofogdemyndigheten överlämnat ett mål till Arbetsdomstolen hindrar 24 § delgivningslagen (2010:1932) inte att svaranden delges handlingar genom förenklad delgivning om denne under handläggningen hos Kronofogdemyndigheten har fått information om att sådan delgivning kan komma att användas i målet i Arbetsdomstolen. Lag (2015:685). Övergångsbestämmelser 1991:852 Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer, då lagen (1974:372) om lagsökning och betalningsföreläggande för fordringsanspråk i anställningsförhållanden och lagen (1976:841) om betalningsföreläggande för fordringar som skall prövas av statens va-nämnd skall upphöra att gälla. Äldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om mål om lagsökning och betalningsföreläggande där talan väckts före ikraftträdandet. 2010:1960 1. Denna lag träder i kraft den 1 april 2011. 2. Äldre bestämmelser gäller om en handling har skickats eller lämnats före den 1 april 2011. Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

1991:836

Förordning (1991:836) om visering för sydafrikanska medborgare

1 § Vid prövning av ansökningar om visering för sydafrikanska medborgare skall 2 och 3 §§ tillämpas, om det inte finns skäl att vägra visering enligt annars gällande grunder för viseringsprövningen. 2 § Visering skall vägras om besöket a) avser deltagande i sport- och idrottsevenemang, b) sker inom ramen för sådan affärsverksamhet som avses i förordningen (1987:477) om förbud mot handel med Sydafrika eller i lagen (1985:98) om investeringar i Sydafrika, c) avser krigsmateriel eller liknande materiel enligt förordningen (1977:1127) om vissa sanktioner mot Sydafrika eller enligt förordningen (1983:870) om förbud mot införsel av krigsmateriel, eller d) har samband med framtagande eller utveckling av nukleär teknologi. 3 § Utan hinder av föreskrifterna i 2 § får visering beviljas om tungt vägande skäl talar för det. Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

1991:808

/r1/ Riksgäldskontorets föreskrifter (1991:808) om gällande inlåningsränta i ungdomsbosparandet;

Riksgäldskontoret föreskriver följande med stöd av 10 § lagen (1988:846) om ungdomsbosparande samt 1 § förordningen (1989:248) med instruktion för riksgäldskontoret. På medel som står inne på ett konto anslutet till ungdomsbosparandet skall den bank eller sparkassa som för kontot betala lägst 8,75 procent årlig ränta. För den kalendermånad, då insättning eller uttag sker, får på det insatta respektive uttagna beloppet betalas en lägre årlig ränta än som sägs i första stycket, dock lägst 2 procent. Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

1991:806

Förordning (1991:806) om avräkning av ingående mervärdeskatt på statsbudgeten;

utfärdad den 6 juni 1991. Regeringen föreskriver följande. 1 § Denna förordning gäller för de statliga myndigheter som riksrevisionsverket bestämmer. 2 § En myndighet som omfattas av denna förordning får avräkna ingående mervärdeskatt mot inkomsttiteln 1411 Mervärdeskatt. 3 § Avräkning mot inkomsttiteln sker i samband med bokföring av den utgift som den ingående mervärdeskatten hänför sig till. För myndigheter med räntekonto i riksgäldskontoret gäller särskilda bestämmelser om avräkning. 4 § Riksrevisionsverket får medge undantag från bestämmelserna i 3 § första stycket. 5 § Högskoleenheter samt museer och övriga kulturmyndigheter inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde som omfattas av denna förordning och som erhåller externa icke statliga medel för sin verksamhet och avkastning från fonder skall löpande, till inkomsttiteln 1411 Mervärdeskatt, tillföra 8 procent av erhållet belopp, motsvarande beräknad mervärdeskatt. 6 § Riksrevisionsverket meddelar de föreskrifter som behövs för verkställigheten av denna förordning. Övergångsbestämmelser 1991:806 Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1991 och tillämpas endast på varor som levererats och tjänster som utförts efter ikraftträdandet. Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

1991:751

Förordning (1991:751) om underrättelse om medlemskap i svenska kyrkan

1 § Den som anmäler utträde ur svenska kyrkan skall genast få bevis om sin anmälan. 2 § Pastors underrättelser enligt 18 § andra stycket religionsfrihetslagen (1951:680) till svenska kyrkans centralstyrelse skall innehålla uppgift om personnummer för person som inträtt i eller utträtt ur svenska kyrkan samt tidpunkten då detta skedde. 3 § Svenska kyrkans centralstyrelses underrättelser enligt 18 § sista stycket religionsfrihetslagen (1951:680) till skatteförvaltningen skall lämnas högst tre gånger om året vid tillfällen som riksskatteverket bestämmer. Underrättelserna skall innehålla uppgifter om personnummer för personer som är medlemmar i svenska kyrkan vid en viss tidpunkt. Vid ett av de tillfällen som avses i första stycket skall underrättelserna också innehålla uppgifter om i vilka län personerna är folkbokförda. Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

1991:712

Förordning (1991:712) om tillfälligt anordningsbidrag inom missbrukar- och ungdomsvården

1 § Statligt anordningsbidrag lämnas för sådana nya platser som tas i bruk under åren 1991 och 1992 i särskilda ungdomshem enligt 12 § lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga eller hem som avses i 23 § lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall. Bidrag lämnas inom en total ram av 150 000 000 kronor för åren 1991 och 1992, dock med högst 75 000 000 kronor för år 1991. Bidrag lämnas med 500 000 kronor per plats i sluten avdelning och 250 000 kronor per plats i öppen avdelning, dock med högst hälften av de faktiska ny-, till- eller ombyggnadskostnaderna. 2 § Frågor om anordningsbidrag prövas av socialstyrelsen, som också betalar ut beviljade bidrag. 3 § Ansökan om anordningsbidrag görs av landstingskommunen eller kommunen och ges in till socialstyrelsen. 4 § På socialstyrelsens eller riksrevisionsverkets begäran är landstingskommunen eller kommunen skyldig att tillhandahålla det underlag som behövs för dessa myndigheters granskning. 5 § Socialstyrelsens beslut enligt denna förordning får inte överklagas. 6 § Socialstyrelsen får meddela de föreskrifter som behövs för verkställigheten av denna förordning. 1991:712 Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1991 och gäller till utgången av år 1992. Bidrag enligt förordningen lämnas dock för tid från och med den 1 januari 1991. Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

1991:708

/r1/ Förordning (1991:708) om statsbidrag till invandrar- och flyktingbarn i förskolan;

1 § Statsbidrag lämnas till kommunerna för invandrar- och flyktingbarn som är inskrivna i daghem, kommunalt familjedaghem eller deltidsgrupp under förutsättning att barnet har ett annat språk än svenska som dagligt umgängesspråk i hemmet. Detsamma skall gälla för samiska, tornedalsfinska och zigenska barn. Statsbidrag enligt första stycket lämnas för adoptivbarn med annat modersmål än svenska även om barnet inte har ett annat språk än svenska som dagligt umgängesspråk. 2 § Statsbidraget per barn beräknas genom att 40 000 000 kronor delas med det för samtliga kommuner sammanräknade antal barn som enligt 1 § berättigar till bidrag. 3 § Frågor om statsbidrag prövas av socialstyrelsen, som också betalar ut beviljade bidrag. Bidraget betalas ut i efterskott för varje kalenderår. Ansökan om statsbidrag ges in till socialstyrelsen. 4 § På socialstyrelsens eller riksrevisionsverkets begäran är kommunen skyldig att tillhandahålla det underlag som behövs för dessa myndigheters granskning. 5 § Socialstyrelsens beslut enligt denna förordning får inte överklagas. 6 § Socialstyrelsen får meddela de föreskrifter som behövs för verkställigheten av denna förordning. 1991:708 1. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1991. Genom förordningen upphävs, med det undantag som anges i punkten 2, förordningen (1977:628) om statsbidrag till hemspråksträning i förskolan. 2. För kalenderåret 1991 lämnas statsbidrag dels enligt den äldre förordningen med ett halvt årsbelopp, dels enligt den nya förordningen beräknat på så sätt att 40 000 000 kronor minskat med utgivet statsbidrag enligt den äldre förordningen delas med det för samtliga kommuner sammanräknade antal barn som enligt 1 § i den nya förordningen berättigar till bidrag. Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

1991:703

/r1/ Lag (1991:703) om sänkning av den allmänna löneavgiften intill utgången av december 1992;

1 § Allmän löneavgift skall, i stället för vad som sägs i 3 § första stycket lagen (1982:423) om allmän löneavgift, tas ut med 0,16 procent av avgiftsunderlaget i fråga om 1. ersättning som omfattas av 1 § nämnda lag och som utges under perioden juli 1991--december 1992 samt 2. inkomst av annat förvärvsarbete som avses i 11 kap. 3 § lagen (1962:381) om allmän försäkring och som hänför sig till perioden juli 1991--december 1992. 2 § Omfattar ett beskattningsår såväl perioden juli 1991--december 1992 eller del därav som annan tid, skall -- om den avgiftsskyldige inte visar annat -- så stor del av beskattningsårets inkomst anses hänförlig till perioden juli 1991--december 1992 eller del därav som svarar mot förhållandet mellan den del av beskattningsåret som infaller under ifrågavarande period och hela beskattningsåret. Övergångsbestämmelser 1991:1854 Enligt riksdagens beslut föreskrivs att lagen (1991:703) om sänkning av den allmänna löneavgiften intill utgången av december 1992 skall upphöra att gälla vid utgången av år 1991. Lagen tillämpas fortfarande i fråga om förhållanden som hänför sig till tiden före den 1 januari 1992. Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

1991:606

Lag (1991:606) om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Belgien

1 § Det avtal för att undvika dubbelbeskattning och förhindra skatteflykt beträffande skatter på inkomst och på förmögenhet som Sverige och Belgien undertecknade den 5 februari 1991 skall gälla som lag här i landet. Avtalets innehåll framgår av bilaga till denna lag. 2 § Avtalets beskattningsregler skall tillämpas endast i den mån dessa medför inskränkning av den skattskyldighet i Sverige som annars skulle föreligga. 3 § Om en person som är bosatt i Sverige förvärvar inkomst som enligt bestämmelserna i artikel 8 punkt 1, artikel 13 punkt 3 eller artikel 19 punkterna 1 och 2 i avtalet beskattas endast i Belgien ska följande iakttas. Beskattas personen i fråga till statlig inkomstskatt för annan inkomst som är att hänföra till förvärvsinkomst uträknas först den statliga inkomstskatt som skulle ha påförts om den skattskyldiges hela förvärvsinkomst beskattats endast i Sverige. Därefter fastställs hur stor procent den sålunda uträknade skatten utgör av hela den beskattningsbara inkomst på vilken skatten beräknats. Med den därmed erhållna procentsatsen tas skatt ut på den förvärvsinkomst som ska beskattas i Sverige. Förfarandet ska användas endast om detta leder till högre skatt. Lag (2011:1341). 4 § Bestämmelserna i punkt 10 andra stycket av anvisningarna till 53 § kommunalskattelagen (1928:370) gäller inte i fråga om delägare i sådan utländsk juridisk person som avses i b i angivna stycke och som är hemmahörande i Belgien. För delägares inkomst i sådan i Belgien hemmahörande utländsk juridisk person medges inte avdrag enligt 6 § 1 mom. d lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt. 5 § Utan hinder av bestämmelserna i artikel 23 punkt 2 a i avtalet skall utdelning från bolag med hemvist i Belgien till bolag med hemvist i Sverige undantas från beskattning i Sverige i den mån utdelningen skulle ha varit undantagen från beskattning enligt svensk lag om båda bolagen varit svenska bolag. Sådan skattebefrielse medges dock endast om a) den vinst av vilken utdelningen betalas har, i Belgien eller någon annanstans, underkastats en beskattning som är jämförlig med den inkomstbeskattning som skulle ha skett om inkomsten hade förvärvats av svenskt bolag, eller b) utdelningen, utöver sådan som avses i a, utgörs av inkomst som hade varit skattebefriad i Sverige om den hade förvärvats direkt av bolaget med hemvist i Sverige. Övergångsbestämmelser 1991:606 1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991 och tillämpas från de tidpunkter som regeringen bestämmer i den mån inte annat följer av punkterna 2 och 3 nedan. 2. Bestämmelserna i 4 § tillämpas i fråga om beskattningsår som påbörjas den 1 juli 1991 eller senare. 3. Bestämmelserna i 5 § tillämpas på utdelning som blivit tillgänglig för lyftning efter utgången av år 1990. Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

1991:580

Förordning (1991:580) med bemyndigande för riksskatteverket att medge att fond för återanskaffning av fastighet övertas, m. m

Skattemyndigheten prövar frågor om 1. övertagande av fond för återanskaffning av fastighet och förlängning av fristen att ta fonden i anspråk enligt 5 § respektive 7 § första stycket lagen (1967:752) om avdrag vid inkomsttaxeringen för avsättning till fond för återanskaffning av fastighet och enligt övergångsbestämmelserna till lagen (1990:689) om upphävande av lagen (1967:752) om avdrag vid inkomsttaxeringen för avsättning till fond för återanskaffning av fastighet och 2. övertagande av eldsvådefond enligt 10 § lagen (1981:296) om eldsvådefonder och enligt övergångsbestämmelserna till lagen (1990:690) om upphävande av lagen (1981:296) om eldsvådefonder. Skattemyndighetens beslut får överklagas hos Riksskatteverket. Riksskatteverkets beslut får inte överklagas. Förordning (1994:828). Övergångsbestämmelser 1991:1827 Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1992. Ärenden enligt 1. och 2. som kommit in till riksskatteverket före den 1 juli 1992, men då ännu inte avgjorts, handläggs enligt äldre föreskrifter. 2000:942 Den upphävda förordningen gäller dock fortfarande i fråga om 1998 och tidigare års taxeringar. Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

1991:482

Lag (1991:482) om införande av folkbokföringslagen (1991:481)

1 § Denna lag och folkbokföringslagen (1991:481) träder i kraft den 1 juli 1991 då folkbokföringslagen (1967:198) skall upphöra att gälla med de begränsningar som följer av denna lag. Den gamla lagen gäller fortfarande i fråga om förhållanden som avser tid före ikraftträdandet. 2 § Ett kyrkobokföringsärende hos pastorsämbetet som inte har avslutats före ikraftträdandet skall prövas av skattemyndigheten. 3 § I fråga om överklagande och underställning av ett beslut i ett kyrkobokföringsärende som har meddelats före ikraftträdandet gäller äldre bestämmelser. 4 § Den som är kyrkobokförd enligt den gamla lagen skall på motsvarande sätt anses som folkbokförd enligt den nya lagen. 5 § har upphävts genom lag (1992:354). 6 § har upphävts genom lag (1992:354). 7 § har upphävts genom lag (1992:354). 8 § Bestämmelsen i 62 § gamla lagen får tillämpas efter ikraftträdandet i ärenden om kyrkobokföring och mantalsskrivning som avser tid före ikraftträdandet. 9 § Intill den 1 januari 1992 skall straffet för brott som avses i 40 § nya lagen i stället för penningböter vara böter, högst femhundra kronor. 10 § har upphävts genom lag (1999:307). Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

1991:453

Lag (1991:453) om tillstånd till ingripande mot svenskt fartyg

Efter framställning av annan stat får regeringen medge den staten att ingripa mot ett svenskt fartyg utanför svenskt territorium i enlighet med 1. Förenta nationernas konvention den 19 december 1988 mot olaglig hantering av narkotika och psykotropa ämnen, 2. tilläggsprotokollet mot människosmuggling land-, luft- och sjövägen till Förenta nationernas konvention den 15 november 2000 mot gränsöverskridande organiserad brottslighet, eller 3. Förenta nationernas konvention den 10 mars 1988 för bekämpande av brott mot sjöfartens säkerhet med dess protokoll den 14 oktober 2005. Ett sådant medgivande får dock lämnas endast om det finns skälig anledning att anta att fartyget används för brottslighet som begås på den främmande statens territorium eller som är avsedd att fullbordas där eller som annars riktar sig mot den statens intressen samt att brottsligheten motsvarar brott för vilket enligt svensk lag är föreskrivet fängelse i ett år eller mer. Regeringen får förena ett medgivande med de villkor som anses behövliga. För skada med anledning av ett medgivande enligt denna lag är staten ansvarig i enlighet med 3 kap. 2 § skadeståndslagen (1972:207) utan den begränsning som föreskrivs i 3 kap. 7 § samma lag. Lag (2014:437). Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

1991:448

Förordning (1991:448) för stadsarkivet i Malmö när det fullgör sina uppgifter som landsarkiv

1 § I denna förordning ges bestämmelser om stadsarkivet i Malmö när det fullgör sina uppgifter som landsarkiv. 2 § Stadsarkivet i Malmö är under riksarkivet arkivmyndighet för statliga myndigheter, med undantag för sådana som lyder under försvarsdepartementet, samt för kyrkokommunala myndigheter och sådana organ som avses i 2 § 2 arkivlagen (1990:782) vilkas verksamhetsområde utgörs av Malmö kommun. 3 § När stadsarkivet fullgör uppgifter som landsarkiv skall det, vid tillämpning av arkivlagen (1990:782) och arkivförordningen (1991:446) anses som statlig arkivmyndighet. 4 § Bestämmelserna i 23--26 §§ förordningen (1991:731) med instruktion för riksarkivet och landsarkiven skall tillämpas på stadsarkivet. Förordning (1991:973). 5 § Personal som handhar landsarkivsuppgifter vid stadsarkivet skall ha den behörighet och kompetens som krävs för att fullgöra uppgifterna. Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

1991:447

Förordning (1991:447) för Stockholms stadsarkiv när det fullgör sina uppgifter som landsarkiv

1 § I denna förordning ges bestämmelser om Stockholms stadsarkiv när det fullgör sina uppgifter som landsarkiv. 2 § Stockholms stadsarkiv är under Riksarkivet arkivmyndighet för statliga myndigheter, med undantag för sådana som lyder under Försvarsdepartementet, samt för myndigheter och sådana organ som avses i 2 § arkivlagen (1990:782) vilkas verksamhetsområde utgörs av Stockholms län. Förordning (1993:1100). 3 § När stadsarkivet fullgör uppgifter som landsarkiv skall det, vid tillämpning av arkivlagen (1990:782) och arkivförordningen (1991:446) anses som statlig arkivmyndighet. 4 § Bestämmelserna i 11-14 §§ förordningen (2007:1179) med instruktion för Riksarkivet och landsarkiven ska tillämpas på stadsarkivet. Förordning (2008:558). 5 § Personal som handhar landsarkivsuppgifter vid stadsarkivet skall ha den behörighet och kompetens som krävs för att fullgöra uppgifterna. Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

1991:360

Förordning (1991:360) med instruktion för Utrikesförvaltningens antagningsnämnd

Uppgifter 1 § Utrikesförvaltningens antagningsnämnd har till uppgift att på begäran av Regeringskansliet pröva om den som har sökt sådan anställning som handläggare inom utrikesförvaltningen som förenas med skyldighet att tjänstgöra inom utrikesrepresentationen, är lämplig för tjänstgöringen utomlands. Resultatet av prövningen skall redovisas i ett yttrande. Prövningen gäller inte vid anställning som minister, kansliråd, ambassadråd eller konsul på motsvarande nivå. Förordning (1997:16). 2 § Vid sin prövning skall nämnden ta hänsyn till de sökandes kunskaper och erfarenhet samt lämplighet i övrigt för allmän tjänstgöring i utrikesförvaltningen. Sammansättning 3 § /Upphör att gälla U:2024-04-01/ Nämnden består av nio ledamöter. En av ledamöterna är ordförande och en är vice ordförande. 3 § /Träder i kraft I:2024-04-01/ Nämnden består av tio ledamöter. En av ledamöterna är ordförande och en är vice ordförande. Förordning (2024:65). Organisation 4 § Nämnden har en sekreterare. Kansligöromålen vid nämnden utförs av personal som är anställd vid Regeringskansliet. Förordning (1997:16). Förordnande av ledamöter, m. m. 5 § Regeringen utser ordförande bland utrikesförvaltningens tjänstemän. Expeditionschefen i utrikesdepartementet är självskriven ledamot. Övriga ledamöter utses av chefen för utrikesdepartementet. Två av dessa utses efter förslag av personalorganisationerna vid utrikesdepartementet. I övrigt skall riksdagen, statsförvaltningen, arbetsmarknadens organisationer, näringslivet och utbildningsväsendet vara företrädda bland nämndens ledamöter. Förordnandena ges för tre år. Nämnden utser inom sig en vice ordförande. 6 § Expeditionschefen utser nämndens sekreterare. Ärendenas handläggning 7 § /Upphör att gälla U:2024-04-01/ Nämnden är beslutför när ordföranden och minst fyra andra ledamöter är närvarande. 7 § /Träder i kraft I:2024-04-01/ Nämnden är beslutsför när ordföranden och minst fyra andra ledamöter är närvarande. Vid omröstning ska den mening gälla, som fått mer än hälften av nämndens ledamöters röster. Vid lika röstetal har ordföranden utslagsröst. Förordning (2024:65). 8 § Vid nämndens sammanträde skall protokoll föras. Protokollet skall justeras av ordföranden. 9 § Nämndens ordförande, expeditionschefen och sekreteraren får begära in förklaringar, upplysningar eller yttranden i ärendena, pröva frågor om utlämnande av allmänna handlingar samt frågor om huruvida skrivelser med överklagande har kommit in i rätt tid. Överklagande 10 § Antagningsnämndens yttranden får inte överklagas. Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

1991:354

Ersättningsförordning (1991:354);

Förordningens tillämpningsområde m.m. 1 § Denna förordning gäller rätten för myndigheterna under regeringen att ta ut ersättning för varor och tjänster. Förordningen gäller dock inte affärsverken. 2 § En myndighet får ta ut ersättning för varor och tjänster bara om det följer av en lag eller en förordning eller av ett särskilt beslut av regeringen. 3 § Denna förordning skall tillämpas bara om något annat inte följer av en lag eller en förordning eller av ett särskilt beslut av regeringen. /r3/ Ersättning för vissa varor och tjänster 4 § Om det ligger inom ramen för en myndighets uppgift enligt lag eller enligt instruktion eller annan förordning, får myndigheten mot ersättning tillhandahålla följande varor och tjänster: 1. tidskrifter och andra publikationer, 2. informations- och kursmaterial, 3. konferenser och kurser, 4. rådgivning. En myndighet får mot ersättning också upplåta lokaler om byggnadsstyrelsen har medgett det. En myndighet får också upplåta utrustning mot ersättning. Varor och tjänster som avses i första och andra styckena får tillhandahållas andra än statliga myndigheter bara om verksamheten är av tillfällig natur eller av mindre omfattning. 5 § En myndighet får efter överenskommelse med en annan myndighet under regeringen mot ersättning tillhandahålla den myndigheten även andra tjänster än som avses i 4 §, om det är förenligt med myndigheternas uppgift enligt lag eller enligt instruktion eller annan förordning. 6 § Bara om regeringen särskilt medger det får en myndighet i större omfattning tillhandahålla en annan myndighet varor och tjänster som avses i 4 § första och andra styckena eller 5 §. 7 § En myndighet får själv bestämma ersättningens storlek och disponera inkomster från försäljning av sådana varor och tjänster som avses i 4 eller 5 §. /r3/ Redovisning av inkomster m. m. 8 § Inkomster från försäljning av varor och tjänster som avses i 4 och 5 §§ skall redovisas särskilt under myndighetens förvaltningsanslag. Om myndigheten lämnar resultaträkning, skall inkomsterna redovisas i denna. 9 § Inkomster från andra varor och tjänster än som avses i 4 eller 5 § skall redovisas mot den inkomsttitel som regeringen bestämmer. /r3/ Samråd m. m. 10 § Myndigheten skall varje år samråda med riksrevisionsverket om den ersättning som myndigheten tar ut för varor och tjänster. Verket får medge undantag från samrådsskyldigheten. 11 § Myndigheten skall på begäran av riksrevisionsverket lämna uppgifter om de varor och tjänster som myndigheten tar ut ersättning för. 12 § Riksrevisionsverket får meddela de föreskrifter som behövs för verkställigheten av denna förordning. Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

1991:338

Förordning (1991:338) om vissa dryckesförpackningar

Inledning 1 § Termer och begrepp som används i lagen (1991:336) om vissa dryckesförpackningar har samma betydelse i denna förordning. Tillsyn 2 § Naturvårdsverket utövar tillsynen över efterlevnaden av de villkor om återanvändnings- och återvinningsnivåer som uppställs i de hanteringstillstånd som har meddelats med stöd av lagen (1991:336) om vissa dryckesförpackningar. I övrigt utövar Statens jordbruksverk tillsynen enligt den lagen och de villkor som har meddelats med stöd av lagen. Förordning (1998:1292). Hanteringstillstånd 2 a § Jordbruksverket prövar frågor om hanteringstillstånd enligt 2 § lagen (1991:336) om vissa dryckesförpackningar. Förordning (1996:820). Avgift 3 § Den som har hanteringstillstånd enligt lagen (1991:336) om vissa dryckesförpackningar skall för varje kalenderår betala en årsavgift till Statens jordbruksverk för verkets tillsynsverksamhet. Årsavgiften är 10 000 kronor. Om ett hanteringstillstånd meddelas när mer än hälften av kalenderåret har förflutit, skall avgiften för återstoden av året tas ut med 5 000 kronor. Förordning (1995:556). 4 § Betalning av årsavgiften sker efter beslut och debitering av statens jordbruksverk. Avgifterna uppbärs och redovisas av verket. 5 § Om det finns särskilda skäl, får statens jordbruksverk sätta ner eller efterskänka årsavgiften. 6 § Beslut om betalning av årsavgiften får verkställas enligt utsökningsbalken. Överklagande 7 § Ett beslut av Jordbruksverket i fråga om hanteringstillstånd får överklagas hos regeringen. I 22 a § förvaltningslagen (1986:223) finns bestämmelser om överklagande hos allmän förvaltningsdomstol. Förordning (1998:1175). Övergångsbestämmelser 1995:213 Denna förordning träder i kraft den 1 april 1995. Beslut som har meddelats före ikraftträdandet överklagas enligt äldre bestämmelser. 1995:556 Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1995. För tiden den 1 juli 1995 till och med den 31 december 1996 skall avgift betalas med 15 000 kronor. Meddelas hanteringstillstånd efter den 1 januari 1996 gäller bestämmelserna i 3 §. Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

1991:329

/r1/ Lag (1991:329) om tillfällig avvikelse från lagen (1981:691) om socialavgifter;

1 § Av de arbetsmarknadsavgifter som enligt 4 kap. 7 § lagen (1981:691) om socialavgifter förs till staten skall under budgetåret 1991/92 sammanlagt 3 859,95 milj. kr användas för finansiering av 1. utbildningsbidrag till sådan deltagare i arbetsmarknadsutbildning enligt förordningen (1987:406) om arbetsmarknadsutbildning som inte uppfyller medlems- och arbetsvillkoren i 6 § lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring, 2. bidrag enligt förordningen (1984:518) om utbildning i företag, 3. upphandling av särskilt anordnad arbetsmarknadsutbildning, 4. arbetsmarknadsverkets kostnader för att anordna jobb-sökar-aktiviteter, 5. bidrag enligt förordningen (1986:414) om rekryteringsstöd, 6. bidrag enligt förordningen (1987:8) om bidrag för inskolningsplatser. Lag (1991:887). 2 § En arbetsgivare som låter en anställd delta i utbildning får från de arbetsgivaravgifter som han enligt 2 kap. 1 § lagen (1981:691) om socialavgifter skall betala göra avdrag enligt bestämmelserna i 3--4 §§ om han efter anvisning av länsarbetsnämnden anställer en ersättare för den som deltar i utbildning. LÖag (1991:887). 3 § För ersättare som avses i 2 § får avdrag göras med 460 kronor per arbetsdag som arbetsgivaren har haft ersättaren anställd. Lag (1991:887). 4 § För varje arbetstagare som deltar i av länsarbetsnämnden godkänd yrkesinriktad utbildning eller utbildning som ökar arbetstagarens förutsättningar att tillgodogöra sig ny teknik eller utföra nya arbetsuppgifter får avdrag göras med högst 75 kronor per utbildningstimme, sammanlagt dock högst 30 000 kronor. Lag (1991:887). Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

1991:228

Förordning (1991:228) om statsbidrag till särskilt kommunalt bostadstillägg till folkpension

1 § Statsbidrag lämnas till varje kommun med 100 procent av kommunens kostnader avseende tiden januari--december 1994 för särskilt kommunalt bostadstillägg till folkpension enligt lagen (1991:162) om särskilt kommunalt bostadstillägg till folkpension. Förordning (1993:1290). 2 § Statsbidrag lämnas inte om det särskilda kommunala bostadstillägget täcker bostadskostnader som utgör en del av en avgift för vars bestämmande endast pensionärens inkomster får läggas till grund. Förordning (1993:1290). 3 § Riksförsäkringsverket skall för den i 1 § angivna tiden beräkna det statsbidrag som kommunen skall ha. 4 § Det statsbidrag som skall lämnas till en kommun för den i 1 § angivna tiden skall utanordnas med en tolftedel den 18 i varje månad. Avräkning skall därvid göras mot det belopp som kommunen samtidigt skall betala för att täcka kostnaden för särskilda kommunala bostadstillägg. Riksförsäkringsverket skall lämna Riksrevisionsverket, skattemyndigheterna och kommunerna uppgifter om de belopp som skall avräknas. Förordning (1992:1741). 5 § Riksförsäkringsverket får meddela de föreskrifter som behövs för verkställigheten av denna förordning. Övergångsbestämmelser 1991:228 Denna förordning träder i kraft den 15 maj 1991 och tillämpas i fråga om kommunens kostnader för tid från och med den 1 maj 1991. 1992:8 Denna förordning träder i kraft den 22 januari 1992. Föreskriften i 1 § i sin nya lydelse tillämpas dock för tid från och med den 1 januari 1992. 1992:1741 Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1993. I fråga om statsbidrag som avser tid före ikraftträdandet tillämpas dock äldre bestämmelser. 1993:1290 Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1994. I fråga om statsbidrag som avser tid före ikraftträdandet tillämpas dock äldre bestämmelser. Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

1991:196

Lag (1991:196) om PenningmarknadsCentralen PmC Aktiebolag;

1 § PenningmarknadsCentralen PmC Aktiebolag (penningmarknadscentralen) skall fullgöra de uppgifter som anges i lagen (1991:195) om penningmarknadskonton. 2 § Aktiebolagslagen (1975:1385) är tillämplig på penningmarknadscentralen, om något annat inte följer av 3 eller 4 §. 3 § Bolagsordningen för penningmarknadscentralen skall fastställas av regeringen och får inte ändras utan regeringens godkännande. 4 § Penningmarknadscentralen står under tillsyn av bankinspektionen. Bankinspektionen får förelägga vite vid meddelande av villkor eller förbud i samband med tillsynen. Bankinspektionens beslut enligt denna lag får överklagas hos regeringen. Beslut i frågor som rör tillsynen skall verkställas även om beslutet har överklagats, såvida inte regeringen beslutar något annat. Ytterligare föreskrifter om tillsynsverksamheten meddelas av regeringen. 5 § Penningmarknadscentralen skall med en årlig avgift bekosta bankinspektionens verksamhet enligt de närmare föreskrifter som regeringen meddelar. Penningmarknadscentralen skall med belopp som bankinspektionen bestämmer betala ersättning till en revisor som bankinspektionen förordnat enligt bolagsordningen. 6 § Styrelseledamot, verkställande direktör eller någon annan tjänsteman hos penningmarknadscentralen som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet till bankinspektionen lämnar oriktiga eller vilseledande uppgifter om centralen eller dess verksamhet döms till böter eller fängelse i högst sex månader, om gärningen inte är belagd med straff i brottsbalken. Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

1991:194

Förordning (1991:194) om försöksverksamhet med grupptalan vid allmänna reklamationsnämnden

1 § Allmänna reklamationsnämnden får på försök pröva tvister mellan en grupp av konsumenter och en näringsidkare i enlighet med denna förordning. 2 § Har nämnden rekommenderat en näringsidkare att fullgöra något i förhållande till en konsument, får nämnden -- om det är påkallat från allmän synpunkt -- rekommendera näringsidkaren att genomföra motsvarande åtgärd också gentemot andra konsumenter som med stöd av överensstämmande grunder kan antas ha anspråk på denna åtgärd. 3 § Tvister enligt denna förordning tas upp till prövning efter anmälan av konsumentombudsmannen eller, om denne för ett visst fall har beslutat att inte göra någon anmälan, av en sammanslutning av konsumenter eller löntagare. 4 § Allmänna reklamationsnämnden prövar inte en grupptalan om anmälan har kommit in mer än tre månader efter det att nämnden har meddelat det beslut om rekommendation som utgör en förutsättning för en sådan talan. Övergångsbestämmelser 1991:194 Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1991 och gäller till utgången av juni 1993. Anmälan om grupptalan som har gjorts före utgången av juni 1993 skall dock prövas enligt denna förordning. Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

1991:156

/r1/ Riksgäldskontorets föreskrifter (1991:156) om gällande inlåningsränta i ungdomsbosparandet;

Riksgäldskontoret föreskriver följande med stöd av 10 § lagen (1988:846) om ungdomsbosparande samt 1 § förordningen (1989:248) med instruktion för riksgäldskontoret. På medel som står inne på ett konto anslutet till ungdomsbosparandet skall den bank eller sparkassa som för kontot betala lägst 9,75 procent årlig ränta. För den kalendermånad, då insättning eller uttag sker, får på det insatta respektive uttagna beloppet betalas en lägre årlig ränta än som sägs i första stycket, dock lägst 2 procent. Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

1991:135

/r1/ Förordning (1991:135) om försöksverksamhet i hovrätten över Skåne och Blekinge med delegering av vissa arbetsuppgifter;

1 § Försöksverksamhet enligt denna förordning skall bedrivas i hovrätten över Skåne och Blekinge. Förordningen gäller vid sidan av förordningen (1979:569) med hovrättsinstruktion. 2 § Hovrätten får förordna domstolsbiträden som har tillräcklig kunskap och erfarenhet, att på eget ansvar vidta åtgärder för beredning av mål i den omfattning som rotelinnehavaren bestämmer. Förordning (1992:447). 3 § En rotelinnehavare får besluta att sådana åtgärder för beredning av ett visst mål som rotelinnehavaren själv får vidta, i stället skall vidtas på eget ansvar av hovrättsfiskal, hovrättsfiskalsaspirant eller domstolsbiträde som har erhållit förordnande enligt 2 §. Vad som nu sagts gäller inte i brottmål, där någon är berövad friheten. Förordning (1992:447). 4 § Beslut enligt 3 § får inte avse mål vars beredning är av svår beskaffenhet eller som av någon annan orsak kräver särskild kunskap och erfarenhet. Uppkommer en fråga av sådant slag i ett mål där beslut enligt 3 § har fattats, är den som är ansvarig för beredningen skyldig att genast anmäla frågan för rotelinnehavaren. 5 § Vid beredning av mål med stöd av beslut enligt 3 § har hovrätts-fiskal, hovr ättsfiskalsaspirant eller domstolsbiträde samma befogenheter som enligt 19 § förordningen (1979:569) med hovrättsinstruktion tillkommer rotelinnehavaren. Ett domstolsbiträde får dock inte besluta om avskrivning av mål. Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

1991:132

/r1/ Riksgäldskontorets föreskrifter (1991:132) om gällande inlåningsränta i ungdomsbosparandet;

Riksgäldskontoret föreskriver följande med stöd av 10 § lagen (1988:846) om ungdomsbosparande samt 1 § förordningen (1989:248) med instruktion för riksgäldskontoret. På medel som står inne på ett konto anslutet till ungdomsbosparandet skall den bank eller sparkassa som för kontot betala lägst 9,5 procent årlig ränta. För den kalendermånad, då insättning eller uttag sker, får på det insatta respektive uttagna beloppet betalas en lägre årlig ränta än som sägs i första stycket, dock lägst 2 procent. Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

1991:123

Förordning (1991:123) om beredskapslagring av olja och kol m.m. under lagringsåret 1991/92

Regeringen föreskriver enligt 9 § lagen (1984:1049) om beredskapslagring av olja och kol och 10 § lagen (1985:635) om försörjningsberedskap på naturgasområdet att följande andelar av basmängderna för lagringsbränslen skall lagras under lagringsåret 1991/92. Varuslag Procentandel av basmängden Kol 37 Motorbensin 25 Fotogen 25 Dieselbrännolja/ eldningsolja 1 och 2 25 Övriga eldningsoljor 25 Gasol 25 I fråga om ersättningsbränsle för naturgas skall lagringsprocenten motsvara 28 procent av basmängden för respektive varuslag. Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

1991:114

Lag (1991:114) om användning av viss genteknik vid allmänna hälsoundersökningar

1 § För att undersöka människors arvsmassa med utnyttjande av analys av genernas deoxyribonukleinsyra (DNA) eller ribonukleinsyra (RNA) fordras särskilt tillstånd, om undersökningen utgör eller ingår som ett led i en allmän hälsoundersökning. 2 § Ett tillstånd som avses i 1 § får lämnas endast om undersökningen är inriktad på att söka kunskap om sjukdomsförhållanden som är av allvarlig art eller annars av särskild betydelse för hälso- och sjukvården. Vid prövning av tillståndsfrågan skall särskilt beaktas om de som skall leda och utföra undersökningen har den kompetens som behövs för ändamålet och om integritetsskyddet för uppgifter om undersökningsdeltagarnas genetiska förhållanden kan antas bli tillfredsställande. 3 § Ett tillstånd enligt 1 § får förenas med de villkor som behövs för att begränsa undersökningsverksamheten eller kontrollera denna. Ett tillstånd får återkallas om villkor för tillståndet åsidosätts eller om det annars finns särskilda skäl. Tillståndet får återkallas tills vidare i avvaktan på att frågan avgörs slutligt. 4 § Frågor om tillstånd enligt denna lag prövas av socialstyrelsen. 5 § En undersökning enligt 1 § får inte omfatta annan än den som lämnat skriftligt samtycke. 6 § Socialstyrelsens beslut enligt denna lag får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. Lag (1995:81). Övergångsbestämmelser 1991:114 1. Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1991. 2. En genetisk undersökning enligt 1 § som har inletts före ikraftträdandet får fortsätta till utgången av december 1991 utan tillstånd enligt denna lag. Har tillstånd sökts får undersökningen fortsätta även efter nämnda tidpunkt i avvaktan på att frågan om tillstånd avgörs slutligt. 1995:81 Denna lag träder i kraft den 1 april 1995. Beslut som har meddelats före ikraftträdandet överklagas enligt äldre bestämmelser. Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

1991:106

Förordning (1991:106) om tillämpning i fråga om Irak av lagen (1971:176) om vissa internationella sanktioner

Lagen (1971:176) om vissa internationella sanktioner skall tillämpas i fråga om Irak i följande omfattning, nämligen 1. 3--5, 6 och 7 §§ med anledning av resolution nr 661 (1990) som Förenta nationernas säkerhetsråd antagit den 6 augusti 1990, 2. 8 § med anledning av resolution nr 670 (1990) som Förenta nationernas säkerhetsråd antagit den 25 september 1990, 3. 7 c § med anledning av resolution nr 687 (1991) som Förenta nationernas säkerhetsråd antagit den 3 april 1991. Förordning (1993:667) Övergångsbestämmelser 1991:106 Denna förordning träder i kraft den 20 mars 1991. De nya bestämmelserna skall dock tillämpas för tid från och med den 7 mars 1991. Genom förordningen upphävs förordningen (1990:884) om tillämpning i fråga om Irak och Kuwait av lagen (1971:176) om vissa internationella sanktioner. Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

1991:102

Förordning (1991:102) om poliseskort

1 § När det behövs för att personer som avses i andra stycket ska kunna eskorteras på ett betryggande sätt, behöver förare av polisfordon och fordon som leds av polisfordon inte följa trafikföreskrifter och får kräva fri väg enligt vad som föreskrivs i 11 kap. 11 och 12 §§ trafikförordningen (1998:1276). Första stycket gäller vid eskort av statschefen, den som fullgör statschefens uppgifter, riksdagens talman, regeringschefen, utländska statschefer, medlemmar av en utländsk regering på officiellt besök eller andra utländska personer i liknande ställning. Förordning (2011:434). 2 § Föreskrifterna i 1 § gäller också i fråga om eskort för andra personer än som avses där, om eskorten är nödvändig med hänsyn till det hot som bedöms vara för handen. 3 § Vid praktisk övning av eskortverksamhet behöver en förare av polisfordon och fordon som leds av polisfordon inte följa trafikföreskrifter och får kräva fri väg enligt vad som föreskrivs i 11 kap. 11 och 12 §§ trafikförordningen (1998:1276). Förordning (2011:434). Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

1991:99

/r1/ Riksgäldskontorets föreskrifter (1991:99) om gällande inlåningsränta i ungdomsbosparandet;

Riksgäldskontoret föreskriver följande med stöd av 10 § lagen (1988:846) om ungdomsbosparande samt 1 § förordningen (1989:248) med instruktion för riksgäldskontoret. På medel som står inne på ett konto anslutet till ungdomsbosparandet skall den bank eller sparkassa som för kontot betala lägst 10,5 procent årlig ränta. För den kalendermånad, då insättning eller uttag sker, får på det insatta respektive uttagna beloppet betalas en lägre årlig ränta än som sägs i första stycket, dock lägst 2 procent. Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

1991:93

Förordning (1991:93) om införande av OECD:s principer om god laboratoriesed

1 § Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) har beslutat om vissa principer för god laboratoriesed (Good Laboratory Practice, GLP) vid provning av kemikalier. Beslutet innebär att medlemsländer där sådan provning utförs till skydd för hälsa och miljö ska skapa en nationell organisation genom vilken det kan säkerställas att laboratorierna uppfyller krav på GLP. Förordning (2014:1317). 2 § I denna förordning avses med GLP (Good Laboratory Practice) de principer som lagts fast av OECD för organisationen av laboratorieundersökningar samt för planläggning, utförande, kontroll, registrering och rapportering av sådana undersökningar, GLP-laboratorier laboratorier som vid opartisk bedömning visar sig uppfylla krav på GLP, GLP-myndighet en myndighet som prövar och fastställer att laboratorier uppfyller kraven på GLP, utövar tillsyn över dessa GLP-laboratorier och i övrigt fullgör de uppgifter som ankommer på GLP-myndighet. 3 § Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll är GLP-myndighet. Förordning (2014:1317). 4 § Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll får meddela föreskrifter om verksamheten vid laboratorierna och om prövningen av deras kompetens samt om de avgifter för prövning och tillsyn som GLP-laboratorierna ska betala till myndigheten. Innan styrelsen meddelar föreskrifter om avgifter ska den ge Ekonomistyrningsverket tillfälle att yttra sig. Förordning (2014:1317). 5 § I 40 § förvaltningslagen (2017:900) finns bestämmelser om överklagande till allmän förvaltningsdomstol. Förordning (2018:955). Övergångsbestämmelser 1995:191 Denna förordning träder i kraft den 1 april 1995. Beslut som har meddelats före ikraftträdandet överklagas enligt äldre bestämmelser. Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

1991:7

Förordning (1991:7) om frisläpp av investeringsreserver

1 § Belopp som har avsatts till allmän investeringsreserv enligt lagen (1979:610) om allmän investeringsreserv får tas i anspråk för 1. kostnader för reparations- och andra underhållsarbeten på en här i riket belägen byggnad som inte utgör lagertillgång eller är avsedd att användas som bostad och för avskrivning av ny-, till- eller ombyggnad av en sådan byggnad om arbetena påbörjas den 10 januari 1991 eller senare, 2. avskrivning av inventarier som, om de inte utgör transportmedel i internationell trafik, är avsedda att användas här i riket om inventarierna anskaffas den 10 januari 1991 eller senare, 3. kostnader för främjande av skogsbruk eller för reparations- och andra underhållsarbeten på en här i riket belägen markanläggning som inte utgör lagertillgång och för avskrivning av sådan markanläggning om arbetena påbörjas den 10 januari 1991 eller senare. 2 § Investeringsreserven får inte tas i anspråk för att anskaffa begagnade inventarier, föremål avsedda för utsmyckning, båtar som avses i 1 kap. 2 § sjölagen (1994:1009), järnvägsvagnar samt containrar och liknande anordningar för befordran av gods. I fråga om inventarier som den skattskyldige har förvärvat från näringsidkare med vilken han har väsentlig ekonomisk intressegemenskap får investeringsreserven tas i anspråk endast om inventarierna har tillverkats under beskattningsåret. I fråga om anskaffning av personbil som avses i vägtrafikkungörelsen (1972:603) får investeringsreserven tas i anspråk endast om bilen är avsedd för yrkesmässig trafik. Förordning (1995:179). 3 § Allmän investeringsreserv får tas i anspråk endast för avskrivning eller kostnad i den förvärvskälla till vilken avsättningen hänför sig. Övergångsbestämmelser 2000:941 Den upphävda förordningen gäller dock fortfarande i fråga om 2001 och tidigare års taxeringar. Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

1991:2

Förordning (1991:2) om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Zimbabwe

1 § Lagen (1989:894) om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Zimbabwe skall träda i kraft den 1 februari 1991 och tillämpas på inkomst som förvärvas den 1 januari 1990 eller senare. Avtalet trädde i kraft den 5 december 1990. 2 § Följande gäller om en person med hemvist i Sverige förvärvar inkomst som enligt bestämmelserna i artikel 20 punkterna 1 och 2 i avtalet beskattas endast i Zimbabwe eller enligt bestämmelserna i artikel 23 punkt 2 b skall undantas från svensk skatt. Sådan inkomst tas inte med vid taxeringen i Sverige. Om personen i fråga taxeras till statlig inkomstskatt för annan förvärvsinkomst skall dock följande iakttas. Först uträknas den statliga inkomstskatt som skulle ha påförts om den skattskyldiges hela inkomst beskattats endast i Sverige. Därefter fastställs hur stor procent den sålunda uträknade skatten utgör av hela den beskattningsbara inkomst på vilken skatten beräknats. Med den därmed erhållna procentsatsen tas skatt ut på den inkomst som skall beskattas i Sverige. Förfarandet skall användas endast om detta leder till högre skatt. Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

1990:998

Förordning (1990:998) om ikraftträdande av lagen (1989:360) om ändring i rättshjälpslagen (1972:429), m.m.

1 § Lagen (1989:360) om ändring i rättshjälpslagen (1972:429), m.m. utom i fråga om 8 och 8 a §§, träder i kraft den 1 januari 1991. 2 § Ärenden som vid utgången av år 1990 kommit in till någon rättshjälpsnämnd men ännu inte avgjorts, skall överlämnas till rättshjälpsmyndigheten för fortsatt handläggning. 3 § Ärenden som vid utgången av år 1990 kommit in till besvärsnämnden för rättshjälpen men ännu inte avgjorts, skall överlämnas till rättshjälpsnämnden för fortsatt handläggning. 4 § En rättshjälpsnämnd som meddelar beslut efter den 1 december 1990 skall underrätta den rättssökande att ett överklagande som görs efter den 31 december 1990 skall ges in till rättshjälpsmyndigheten och vara ställt till rättshjälpsnämnden. Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

1990:990

Förordning (1990:990) om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Turkiet

1 § Lagen (1988:782) om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Turkiet skall träda i kraft den 1 januari 1991 och tillämpas på inkomst som förvärvas denna dag eller senare. Avtalet träder i kraft den 18 november 1990. 2 § Följande gäller om en person med hemvist i Sverige förvärvar inkomst som enligt bestämmelsen i artikel 19 punkt 1 i avtalet beskattas endast i Turkiet eller enligt bestämmelserna i artikel 23 punkt 2 b skall undantas från svensk skatt. Sådan inkomst tas inte med vid taxeringen i Sverige. Om personen i fråga taxeras till statlig inkomstskatt för annan inkomst skall dock följande iakttas. Först uträknas den statliga inkomstskatt som skulle ha påförts om den skattskyldiges hela inkomst beskattats endast i Sverige. Därefter fastställs hur stor procent den sålunda uträknade skatten utgör av hela den beskattningsbara inkomst på vilken skatten beräknats. Med den därmed erhållna procentsatsen tas skatt ut på den inkomst som skall beskattas i Sverige. Förfarandet skall användas endast om detta leder till högre skatt. Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

1990:980

Förordning (1990:980) om startstöd till jordbrukare

1 § Statsbidrag enligt denna förordning får lämnas till den som börjar ägna sig åt jordbruk och därvid förvärvar ett jordbruksföretag eller träffar avtal om jordbruksarrende. 2 § Bidrag lämnas bara till jordbrukare som vid ansökningstillfället inte har fyllt 35 år och som har goda yrkeskunskaper. 3 § Bidrag lämnas bara om 1. brukaren i betydande utsträckning är sysselsatt i det företag som stödet avser, 2. inkomsten från företaget ensam eller tillsammans med annan förtjänstmöjlighet ger brukaren en tillfredsställande försörjning. Staten jordbruksverk meddelar föreskrifter om företagets omfattning med gavseende på första stycket 1, med beaktande av att kraven får ställas lägre i glesbygd. Förordning (1991:1460). 4 § Bidrag lämnas bara om sökanden med hänsyn till sin ekonomiska ställning och sina kreditmöjligheter bedöms ha behov av stödet och det från allmän synpunkt är lämpligt att stödet ges. 5 § Bidrag får lämnas med högst fem procent per år av ett för företaget beräknat värde grundat på företagets tillgångar. Närmare föreskrifter om beräkningsgrunden för bidraget meddelas av jordbruksverket. Förordning (1991:1460). 6 § Bidrag lämnas under en tid av högst fem år. Bidrag får lämnas för ett och samma företag med högst 50 000 kr. per år under de tre första åren och med högst 25 000 kr. per år under de därpå följande två åren. Bidrag lämnas inte om det beräknade bidragsbeloppet är lägre än 5 000 kr. 7 § Bidrag får förenas med de villkor som behövs för att syftet med stödet skall uppnås. 8 § Ett beslut om bidrag får upphävas och bidraget krävas tillbaka om 1. bidraget har beviljats på grund av oriktiga eller vilseledande uppgifter från bidragstagaren, eller 2. bidragstagaren bryter mot föreskrifter eller villkor som gäller för bidraget. 9 § Frågor om bidrag prövas av länsstyrelsen. Den som vill få bidrag skall ansöka om detta hos länsstyrelsen. Om det finns särskilda skäl, kan jordbruksverket medge att bidrag lämnas även om förutsättningarna för bidrag enligt denna förordning inte är uppfyllda. Förordning (1991:1460). 10 § Länsstyrelsens beslut enligt denna förordning får överklagas hos jordbruksverket. Jordbruksverkets beslut får inte överklagas. Förordning (1991:1460). 11 § Jordbruksverket får meddela de föreskrifter som behövs för verkställigheten av denna förordning. Förordning (1991:1460). 12 § För tillämpningen av denna förordning skall jordbruksverket ha tillgång till lantbrukets företagsregister. Statistiska centralbyrån skall lämna ut uppgifterna ur registret i maskinläsbar form. Förordning (1991:1460). Övergångsbestämmelser 1990:980 Denna förordning träder i kraft den 1 december 1990. Bidrag enligt förordningen får dock lämnas även till den som börjat ägna sig åt jordbruk efter utgången av juni 1990. 1995:1195 Äldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om stöd som har beviljats före den 1 januari 1995. Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

1990:978

Riksgäldskontorets föreskrifter (1990:978) om inskrivning i statsskuldboken

1 § I statsskuldboken skall, under nedan angivna förutsättningar, skrivas in premieobligationer. Med premieobligationer avses i dessa föreskrifter obligationer vilka tillhör av staten genom Riksgäldskontoret utgivna lån, vars avkastning lottas ut genom vinstdragning. SFS (1995:343). 2 § Premieobligationer, som står under föräldrars förmyndarförvaltning, skall efter beslut härom av överförmyndaren skrivas in i statsskuldboken med förbehåll att belopp som hänför sig till obligationerna inte får lyftas utan överförmyndarens samtycke. Premieobligationer, som står under en förordnad förmyndares, god mans eller förvaltares förvaltning enligt föräldrabalken, skall skrivas in i statsskuldboken med förbehåll att belopp som hänför sig till obligationerna inte får lyftas utan överförmyndarens samtycke. SFS (1995:343). 3 § Vid inskrivningen skall premieobligationerna överlämnas till Riksgäldskontoret. Riksgäldskontoret utfärdar en bekräftelse när inskrivning har skett. SFS (1995:343). 4 § Riksgäldskontoret vinstgranskar inskrivna premieobligationer efter varje dragning. SFS (1995:343). Övergångsbestämmelser 1995:343 Denna författning träder i kraft den 1 juli 1995. För statsobligationer som har skrivits in före ikraftträdandet gäller 6--11 §§ i de äldre föreskrifterna fortfarande. För sparobligationer och fordringar på obligationskonton som har skrivits in före ikraftträdandet gäller fortfarande förbudet i 17 § respektive 20 § i de äldre föreskrifterna mot överlåtelse, pantsättning eller belåning av utfärdat bevis. Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

1990:942

Förordning (1990:942) med instruktion för programrådet vid Studsvik

Uppgifter 1 § Programrådet vid Studsvik har till uppgift att beställa de insatser vid Studsvik Material Aktiebolag, Fjärrvärmeutveckling FVU Aktiebolag och TPS Termiska Processer Aktiebolag inom området för icke kärnteknisk forskning och utveckling som finansieras med statsanslag. Programrådet skall också svara för att insatserna samordnas med andra forsknings- och utvecklingsinsatser som sker inom ramen för energiforskningsprogrammet. Förordning (1992:1045). 2 § Programrådet skall dessutom 1. svara för utvärderingar vad gäller effektivitet och kvalitet i bolagens anslagsfinansierade verksamhet inom området för icke kärnteknisk forskning och utveckling, 2. bevaka att de anslagna statsmedlen inte används i bolagens kommersiella verksamhet, 3. underlätta bolagens kontakter med högskolor och andra intressenter inom området för energiforskning. Förordning (1992:1045). Sammansättning 3 § Programrådet består av högst nio personer. En av ledamöterna är ordförande. Organisation 4 § Programrådet är i administrativt hänseende knutet till Närings- och teknikutvecklingsverket. Verksförordningens tillämpning 5 § Följande bestämmelser i verksförordningen (1987:1100) skall tillämpas på programrådet: 17 § om inhämtande av uppgifter, 29 § om myndighetens beslut. Ärendenas handläggning 6 § Programrådet är beslutfört när ordföranden och minst hälften av de andra ledamöterna är närvarande. När ärenden av större vikt handläggs skall om möjligt samtliga ledamöter vara närvarande. 7 § Om ett ärende är så brådskande att programrådet inte hinner sammanträda för att behandla det, får ärendet avgöras genom meddelanden mellan ordföranden och minst så många ledamöter som behövs för beslutförhet. Om detta förfarande inte är lämpligt, får ordföranden ensam avgöra ärendet. Ett sådant beslut skall anmälas vid nästa sammanträde med programrådet. 8 § Programrådet får i särskilda beslut lämna över till ordföranden att avgöra ärenden som är av det slaget att de inte behöver prövas av rådet. 9 § Ärendena avgörs efter föredragning. I särskilda beslut får det dock medges att ärenden som avgörs enligt 8 § inte behöver föredras. 10 § I särskilda beslut skall det bestämmas vem som får begära in förklaringar, upplysningar eller yttranden i ärendena. Förordnanden 11 § Ordföranden och de övriga ledamöterna utses av regeringen för en bestämd tid. Överklagande 12 § Programrådets beslut får inte överklagas. Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

1990:923

Förordning (1990:923) om personalförsörjning vid myndigheter inom Försvarsdepartementets verksamhetsområde

Förordningens tillämpningsområde 1 § Denna förordning tillämpas på myndigheter inom försvarsdepartementets verksamhetsområde. Anmälan om lediga tjänster m. m. 2 § Myndigheter som avses i 1 § skall enligt vad Försvarets personalnämnd närmare bestämmer anmäla till nämnden när det uppstår behov av ny personal vid myndigheterna. Nämnden får därvid medge undantag från anmälningsskyldigheten enligt 2 § förordningen (1984:819) om statliga platsanmälningar. Förordning (1992:454). 3 § Nämnden får besluta att en myndighet inte får kungöra tjänster lediga till ansökan eller tillsätta dem utan att nämnden har medgett det eller beretts tillfälle att lämna förslag enligt vad som sägs i 4 §. Förslag om tillsättning av tjänst 4 § När en myndighet anmäler till nämnden att en sådan tjänst som avses i 3 § är ledig, skall nämnden, om det kan ske, som underlag för myndighetens beslut lämna förslag om tillsättning av tjänsten. Nämnden får för tillsättning av tjänsten endast föreslå tjänstemän vid myndigheter som berörs av sådana organisationsändringar som har beslutats av riksdagen eller regeringen eller personer som är gifta med eller under äktenskapsliknande förhållanden varaktigt bor tillsammans med sådana tjänstemän. Om nämnden inte inom tre veckor har lämnat ett sådant förslag, får tjänsten tillsättas i vanlig ordning. Ytterligare föreskrifter 5 § Nämnden får meddela de ytterligare föreskrifter som behövs för verkställigheten av denna förordning. Överklagande 6 § Nämndens beslut enligt denna förordning får inte överklagas. Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

1990:888

/r1/ Förordning (1990:888) om frihandel mellan Sverige och Tyska Demokratiska Republiken;

1 § I fråga om varuutbytet mellan Sverige och Tyska Demokratiska Republiken skall bestämmelserna i frihandelsförordningen (1987:1185) rörande varuutbytet med Europeiska ekonomiska gemenskapen (EEC) och Europeiska kol- och stålgemenskapen (CECA) jämte dess medlemsstater tillämpas på motsvarande sätt. Vad som sägs i första stycket gäller dock endast i fråga om varuslag som omfattas av avtalet den 22 juli 1972 mellan Sverige och EEC och avtalet den 22 juli 1972 mellan Sverige och CECA jämte dess medlemsstater. 2 § Vara som enligt denna förordning har ursprung i Tyska Demokratiska Republiken eller i Sverige skall inte därigenom anses som ursprungsvara enligt frihandelsförordningen (1987:1185). Övergångsbestämmelser 1990:888 Denna förordning träder i kraft den 1 september 1990 men får tillämpas från och med den 15 augusti 1990. Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

1990:887

/r1/ Riksgäldskontorets föreskrifter (1990:887) om gällande inlåningsränta i ungdomsbosparandet

Riksgäldskontoret föreskriver följande med stöd av 10 § lagen (1988:846) om ungdomsbosparande samt 1 § förordningen (1989:248) med instruktion för riksgäldskontoret. På medel som står inne på ett konto anslutet till ungdomsbosparandet skall den bank eller sparkassa som för kontot betala lägst 10,0 procent årlig ränta. För den kalendermånad, då insättning eller uttag sker, får på det insatta respektive uttagna beloppet betalas en lägre årlig ränta än som sägs i första stycket, dock lägst 2,0 procent. Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

1990:783

Lag (1990:783) om skydd för beteckningen svenskt arkiv

1 § Skrivmateriel och förvaringsmedel får märkas med beteckningen svenskt arkiv endast om de är godkända för sådan märkning. Föreskrifter om vad som krävs för godkännande och om vem som får meddela godkännande meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer. 2 § Den som märker skrivmateriel eller förvaringsmedel med orden svenskt arkiv antingen ensamma, i sammansättning eller i förkortning trots att materielen eller förvaringsmedlen inte är godkända skall dömas till böter, om inte gärningen är belagd med straff i brottsbalken. Detta gäller också för den som saluför skrivmateriel eller förvaringsmedel trots att han har kännedom om att märkningen inte är riktig. 3 § Ett varuparti som varit föremål för brott enligt denna lag eller värdet av ett sådant parti skall förklaras förverkat, om det inte är uppenbart oskäligt. Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

1990:772

/r1/ Förordning (1990:772) om beräkning av basbeloppet enligt 1 kap. 6 § lagen (1962:381) omm allmän försäkring;

Till ledning för fastställande för år 1991 av det basbelopp som anges i 1 kap. 6 § lagen (1962:381) om allmän försäkring skall statistiska centralbyrån beräkna förhållandet mellan det allmänna prisläget i oktober 1990 och prisläget i oktober 1989. Beräkningen skall göras på grundval av konsumentprisindex. Vid beräkningen skall dock avdrag göras med 2,93 procentenheter för vissa prisförändringar enligt nämnda lagrum i dess lydelse från och med den 1 januari 1991. Statistiska centralbyrån skall senast den 20 november 1990 till regeringen redovisa resultatet av beräkningen. Övergångsbestämmelser 1. Denna förordning träder i kraft den 1 augusti 1990. 2. De nya föreskrifterna tillämpas första gången vid fastställande av basbeloppet för år 1991. 3. Genom förordningen upphävs förordningen (1988:1202) om beräkning av basbeloppet enligt 1 kap. 6 § lagen (1962:381) om allmän försäkring. Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

1990:709

Förordning (1990:709) om svavelskatt

1 § Vid registrering enligt 3 § lagen (1990:587) om svavelskatt får lagerhållning, återförsäljning och förbrukning anses ske i större omfattning, om den som ansöker om registrering 1. normalt håller i lager minst 750 ton skattepliktigt fast bränsle eller minst 500 kubikmeter skattepliktigt flytande bränsle eller 2. har en årlig omsättning av minst 7 500 ton skattepliktigt fast bränsle eller minst 5 000 kubikmeter skattepliktigt flytande bränsle. Om den som ansöker om registrering omsätter eller håller i lager både fasta och flytande skattepliktiga bränslen skall vid tillämpningen av första stycket varje kubikmeter flytande bränsle räknas om till 1,5 ton fast bränsle. 2 § Beskattningsmyndigheten skall i fråga om skattepliktiga bränslen snarast möjligt underrätta generaltullstyrelsen om verkställda registreringar och avregistreringar. Förordning (1993:500). 3 § Föreskrifter om införsel till landet av skattepliktigt bränsle meddelas av generaltullstyrelsen efter samråd med riksskatteverket. Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

1990:708

Förordning (1990:708) om koldioxidskatt

1 § Vid registrering enligt 3 § första stycket lagen (1990:582) om koldioxidskatt är 1 § förordning (1964:351) om allmän energiskatt tillämplig och vid registrering enligt 3 § andra stycket nämnda lag är 1 § förordningen (1981:432) om bensinskatt tillämplig. 2 § Beskattningsmyndigheten skall i fråga om skattepliktiga bränslen snarast möjligt underrätta generaltullstyrelsen om verkställda registreringar och avregistreringar. Förordning (1993:499). 3 § Föreskrifter om införsel till landet av skattepliktigt bränsle meddelas av generaltullstyrelsen efter samråd med riksskatteverket. Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

1990:700

Förordning (1990:700) om behörighet till och tillsättande av vissa tjänster vid Läkemedelsverket

1 § Tjänst som professor vid Läkemedelsverket tillsätts av regeringen efter förslag av verket. 2 § Behörig till tjänst som professor är den som har 1. vetenskaplig skicklighet och beprövad erfarenhet i ämne inom tjänstens verksamhetsområde och 2. skicklighet att ge undervisning i sådant ämne. Utöver vad som sägs i första stycket skall den som får tjänst som professor vid farmakoterapevtiska enheten vara behörig till tjänst för läkare med specialistkompetens vid avdelning för klinisk farmakologi eller vid medicinsk enhet. Förordning (1991:824). 3 § Innan Läkemedelsverket lämnar förslag om tillsättande av en tjänst som professor skall verket inhämta yttranden från minst tre sakkunniga som verket utser efter samråd med farmacevtiska eller medicinska fakultetskollegiet vid universitet i Uppsala. 4 § De sakkunniga skall med kortfattad motivering ange skickligheten hos de sökande som de anser i första hand bör komma i fråga till tjänsten samt ordningen mellan dem. Detta sker i skriftligt utlåtande, om Läkemedelsverket inte beslutar annat. 5 § Läkemedelsverket får även begära in annan utredning än som avses i 4 §. 6 § Läkemedelsverket skall föreslå den sökande som verket anser bör främst komma i fråga. Om det finns särskilda skäl, får verket i sitt förslag ange högst två sökande som därefter bör komma i fråga samt ordningen mellan dem. Läkemedelsverket skall ange skälen för sitt förslag. Om endast en sökande har anmält sig och verket föreslår att denne skall få tjänsten, får dock skälen utelämnas helt eller delvis. 7 § har upphävts genom förordning (1995:395). Övergångsbestämmelser 1990:700 1. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1990. 2. Genom förordningen upphävs förordningen (1981:675) med föreskrifter om behörighet till och tillsättande av vissa tjänster vid socialstyrelsens läkemedelsavdelning. Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

1990:686

Lag (1990:686) om upphävande av vissa fondförfattningar, m.m.

Enligt riksdagens beslut föreskrivs att följande lagar skall upphöra att gälla vid utgången av år 1997, nämligen 1. förordningen (1942:371) om rätt att vid taxering till kommunal inkomstskatt samt statlig inkomst- och förmögenhetsskatt åtnjuta avdrag för avsättning till investeringsfond, 2. förordningen (1947:174) om investeringsfonder, 3. lagen (1955:256) om investeringsfonder för konjunkturutjämning i den mån denna lag på grund av bestämmelserna i punkt 3 av övergångsbestämmelserna till lagen (1979:609) om allmän investeringsfond alltjämt gäller, 4. lagen (1980:456) om insättning på tillfälligt vinstkonto, 5. lagen (1982:1185) om inbetalning på särskilt investeringskonto, 6. lagen (1984:1090) om inbetalning på förnyelsekonto. Kvarstående avsättningar enligt nämnda lagar skall återföras till beskattning vid 1996 års taxering eller, om företaget inte skall taxeras detta år, vid 1997 års taxering. Har skattskyldigheten för inkomst av förvärvskällan upphört eller skall sådan inkomst undantas från beskattning på grund av ett avtal om undvikande av dubbelbeskattning, skall kvarstående avsättningar omedelbart återföras till beskattning. Något särskilt tillägg skall inte tas upp vid återföringen. Lag (1994:1896). Ianspråktagande av fond skall fr. o. m. 1992 års taxering ske i inkomstslaget näringsverksamhet. Vid prövning av frågan om företagets verksamhet förändrats på sådant sätt att återföring till beskattning skall ske tidigare än som sägs i föregående stycke skall företagets verksamhet bedömas enligt de bestämmelser om inkomstslag och förvärvskällor som gällt t. o. m. 1991 års taxering. Övergångsbestämmelser 1994:1896 Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995 och tillämpas på händelser som inträffar efter ikraftträdandet. Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

1990:668

/r1/ Lag (1990:668) om nedsättning av vissa underhållsbidrag;

1 § Denna lag är tillämplig på underhållsbidrag till icke hemmavarande barn om bidraget har senast bestämts genom dom som meddelats eller avtal som slutits före den 1 januari 1991 och är bestämt i svenskt mynt. 2 § Ett underhållsbidrag som avses i 1 § skall den 1 februari 1991 sättas ned med 75 kronor per månad, om bidraget uppgår till minst 250 kronor per månad eller 3 000 kronor för helt år. Uppgår underhållsbidraget till lägre belopp, skall det sättas ned med 30 procent av det belopp som utgår. Om bidraget efter ändringen slutar på öretal, skall det avrundas nedåt till helt krontal. Om nedsättningen skulle understiga 25 kronor per månad eller 300 kronor för helt år, skall underhållsbidraget kvarstå oförändrat. Skall underhållsbidraget vid i första stycket angiven tidpunkt ändras enligt lagen (1966:680) om ändring av vissa underhållsbidrag skall nedsättning enligt första--tredje styckena ske innan sådan ändring görs. Lag (1990:1449). 3 § Utan hinder av bestämmelserna i denna lag får rätten efter yrkande besluta på annat sätt om bidragsskyldigheten, när reglerna om underhållsbidrag i föräldrabalken föranleder det. Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

1990:662

Lag (1990:662) om skatt på vissa premiebetalningar

1 § Till staten skall betalas skatt enligt denna lag på premier som erläggs av svensk juridisk person och fysisk person, som är bosatt i Sverige eller stadigvarande vistas här avseende personförsäkring som har meddelats i en utomlands bedriven försäkringsrörelse. Med premier likställs ersättning som lämnats vid sådan överlåtelse som avses i 2 § under förutsättning att tidigare betalningar för försäkringen inte varit skattepliktiga enligt denna lag. Skatt skall dock ej betalas för premier som utgör omkostnad i näringsverksamhet utom riket. Lag (1995:1540). 2 § Skattskyldig är den som har slutit försäkringsavtal med utländskt försäkringsföretag eller den som vid överlåtelse av försäkringen trätt i dennes ställe. 3 § Skatten utgår med 15 procent av premiebeloppet. 4 § Skattskyldighet inträder när betalning sker. 5 § Beskattningsmyndigheten kan på ansökan förklara att premieskatt inte skall betalas. Som förutsättning för att en sådan förklaring skall lämnas gäller att det utländska försäkringsföretaget i den stat där det är hemmahörande är underkastat en inkomstbeskattning som är jämförlig med den beskattning som skulle ha följt av en beskattning enligt lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt eller enligt lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel. Om det inte finns fulla skäl för befrielse får skatten sättas ned till hälften. Beskattningsmyndighetens beslut i fråga som här avses får överklagas hos Riksskatteverket. Riksskatteverkets beslut får inte överklagas. Lag (1993:467). 6 § Skattskyldig skall anmäla sig till beskattningsmyndigheten för registrering. 7 § Den som är skattskyldig skall lämna deklaration för varje beskattningsår då betalning skett. 8 § Regler för förfarandet vid beskattningen finns i lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter. Övergångsbestämmelser 1993:467 Denna lag träder i kraft den 1 juli 1993. Beslut som meddelats av beskattningsmyndigheten före ikraftträdandet överklagas enligt äldre bestämmelser. 1995:1540 Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996 och tillämpas i fråga om ersättning som lämnas efter den 30 juni 1995. Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

1990:632

Förordning (1990:632) om bidrag till avgränsade integrationsprojekt

1 § Föreningar, organisationer och religiösa sammanslutningar kan få statsbidrag enligt denna förordning till projekt som syftar till att stimulera integrationsprocesserna i samhället eller till att förebygga och motverka diskriminering, främlingsfientlighet och rasism. Kommuner och myndigheter kan i undantagsfall erhålla sådant bidrag. Förordning (1998:1749). 2 § Bidrag får ges till tids- och kostnadsmässigt klart avgränsade projekt som inte ingår i den bidragssökandes ordinarie verksamhet. 3 § Integrationsverket beslutar om och betalar ut bidrag om inte regeringen föreskriver annat. Integrationsverket får meddela närmare föreskrifter om tillämpningen av denna förordning. Förordning (1998:1749). 4 § Integrationsverket skall utöva kontroll över medlens användning. Förordning (1998:228). 5 § Integrationsverkets beslut enligt denna förordning får inte överklagas. Förordning (1998:228). Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

1990:631

Lag (1990:631) om avvikelser från vissa bestämmelser i semesterlagen (1977:480)

Inledande bestämmelser 1 § Till utgången av mars 1992 skall gälla de avvikelser från bestämmelserna om semesterledighet i semesterlagen (1977:480) som anges i denna lag. 2 § Ett avtal är ogiltigt i den mån det avviker från denna lag. Avvikelse från 4 och 5 §§ får dock göras genom kollektivavtal som på arbetstagarsidan har slutits eller godkänts av central arbetstagarorganisation som avses i lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet. En arbetsgivare som är bunden av ett sådant kollektivavtal får tillämpa avtalet även på arbetstagare som inte tillhör den avtalsslutande arbetstagarorganisationen under förutsättning att arbetstagaren sysselsätts i arbete som avses med avtalet och inte omfattas av annat tillämpligt kollektivavtal. Överenskommelse om avstående från semesterledighet 3 § Arbetstagare som enligt lag eller avtal under ett semesterår har rätt till mer än tjugo semesterdagar med lön, får utan hinder av 4 § första stycket och 2 § första stycket semesterlagen (1977:480) efter överenskommelse med arbetsgivaren avstå från sin rätt till ledighet under en eller flera av de överskjutande dagarna. En sådan överenskommelse får inte avse semesterdagar som arbetstagaren sparat från tidigare semesterår. En arbetsgivare som är bunden av kollektivavtal skall, innan han träffar överenskommelse, underrätta den lokala arbetstagarorganisationen om den förestående överenskommelsen. 4 § En överenskommelse enligt 3 § skall vara skriftlig. 5 § Semesterlönen för en semesterdag som en arbetstagare avstått från efter överenskommelse enligt 3 § skall betalas ut till arbetstagaren inom en månad från det att överenskommelsen ingicks. Förlängd rätt att spara semesterledighet 6 § Utan hinder av bestämmelsen i 18 § andra stycket semesterlagen (1977:480) får en arbetstagare spara semesterdagar som skulle ha tagits ut senast den 31 mars 1991 eller den 31 mars 1992, i ytterligare två år räknat från utgången av fristen. Har arbetstagaren avsett att sparade semesterdagar skall förläggas till det andra semesteråret efter utgången av den i första stycket angivna fristen får, såvida en sådan förläggning skulle medföra betydande olägenhet, överenskommelse träffas att semesterdagarna skall förläggas till det tredje året efter fristens utgång. Skadestånd 7 § En arbetsgivare som bryter mot denna lag skall betala skadestånd för den förlust som uppkommit och för den kränkning som har skett. Om det är skäligt kan skadeståndet sättas ned eller helt falla bort. Preskription 8 § Den som vill fordra skadestånd enligt denna lag skall väcka talan inom två år från utgången av det semesterår då arbetstagaren enligt lagen skulle ha erhållit semesterledigheten. Försummas det är rätten till talan förlorad. Rättegång 9 § Mål om tillämpning av denna lag skall handläggas enligt lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister. Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

1990:616

Lag (1990:616) om införande av lagen (1990:615) om avgifter på vissa jordbruksprodukter m.m.

Allmänna bestämmelser 1 § Lagen (1990:615) av avgifter på vissa jordbruksprodukter m. m. och denna lag träder i kraft den 1 juli 1991. 2 § Genom lagen (1990:615) om avgifter på vissa jordbruksprodukter m. m. upphävs lagen (1967:340) om prisreglering på jordbrukets område och lagen (1974:1021) om utbetalning av pristillägg på kött. 3 § Om det i lag eller annan författning hänvisas till en föreskrift som har ersatts genom en bestämmelse i lagen (1990:615) om avgifter på vissa jordbruksprodukter m. m. eller i denna lag, tillämpas i stället den nya bestämmelsen. 4 § Under tiden till och med den 30 juni 1993 skall vad som sägs i 7 § lagen (1990:615) om avgifter på vissa jordbruksprodukter m. m. även gälla köttbesiktningsbyrå. 5 § I ärenden som har anhängiggjorts hos statens jordbruksverk före ikraftträdandet av lagen (1990:615) om avgifter på vissa jordbruksprodukter m. m. tillämpas äldre bestämmelser, om inte regeringen föreskriver något annat. Lag (1991:407). Avveckling av prisreglering 6 § Utöver avgifter enligt lagen (1990:615) om avgifter på vissa jordbruksprodukter m. m. får under tiden den 1 juli 1991--den 30 juni 1995 följande avgifter tas ut. Avgiftsskyldig Produkt 1. Tillverkare av mjöl, Vete, råg, rågvete, korn och havre gryn, flingor eller liknande produkter 2. Mejeri Konsumtionsmjölk och grädde Lag (1993:1489). 7 § Avgift skall betalas med belopp som regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, jordbruksverket bestämmer. Lag (1991:407). 8 § För avgifterna gäller 9--12 §§ lagen (1990:615) om avgifter på vissa jordbruksprodukter m. m. Bilagan har upphävts genom lag (1993:1489). Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

1990:609

Lag (1990:609) om avräkningsskatt

1 § Landstingskommun och primärkommun skall till staten erlägga avräkningsskatt enligt denna lag. 2 § Skatteunderlaget utgörs av antalet skattekronor som av skattemyndigheten fastställts vid taxeringen till kommunal inkomstskatt närmast föregående år samt det antal skattekronor som i förekommande fall tillskjuts för året enligt lagen (1988:491) om skatteutjämningsbidrag. 3 § Avräkningsskatt utgör för landstingskommun 0,34 kronor per skattekrona avseende år 1991, 0,74 kronor per skattekrona avseende år 1992, 1,06 kronor per skattekrona avseende år 1993, 0,99 kronor per skattekrona avseende år 1994, 0,92 kronor per skattekrona avseende år 1995 och följande år. Lag (1991:1151). 4 § Avräkningsskatt utgör för kommun 0,60 kronor per skattekrona avseende år 1991, 1,25 kronor per skattekrona avseende år 1992, 1,77 kronor per skattekrona avseende år 1993, 1,62 kronor per skattekrona avseende år 1994, 1,52 kronor per skattekrona avseende år 1995 och följande år. För kommun som inte ingår i landstingskommun utgör avräkningsskatten, i stället för vad som föreskrivs i första stycket, 0,94 kronor per skattekrona avseende år 1991, 1,99 kronor per skattekrona avseende år 1992, 2,83 kronor per skattekrona avseende år 1993, 2,61 kronor per skattekrona avseende år 1994, 2,44 kronor per skattekrona avseende år 1995 och följande år. Lag (1991:1151). 5 § Vad som sägs i 6--9 §§ lagen (1987:560) om skatteutjämningsavgift skall tillämpas även på avräkningsskatten. Övergångsbestämmelser 1991:1034 Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991 och tillämpas första gången i fråga om avräkningsskatt för år 1992. 1991:1151 Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1991 och tillämpas första gången i fråga om avräkningsskatt för år 1992. 1992:675 Den upphävda lagen gäller dock fortfarande i fråga om avräkningsskatt för år 1992 och tidigare år. Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

1990:578

Lag (1990:578) om särskilt bidrag till kommuner m.fl.

1 § Statsbidrag utgår till kommun och landsting för att kompensera kommunen och landstinget för de ökade kostnader som till följd av bestämmelserna om mervärdesskatt uppkommer vid upphandling i jämförelse med egen verksamhet inom sjukvård, tandvård, social omsorg och utbildning. Sådant bidrag till kommun och landsting utgår även då kommunen och landstinget lämnar bidrag till näringsidkare för dennes verksamhet inom nämnda områden. Statsbidrag enligt första stycket utgår alltid då en kommun eller ett landsting lämnar bidrag eller annan ersättning till sådant kommunalförbund som avses i kommunalförbundslagen (1985:894), om förbundets verksamhet inte medför skattskyldighet enligt mervärdesskattelagen (1994:200). Statsbidrag enligt första stycket lämnas också till ett kommunalförbund eller ett beställarförbund som bedriver försöksverksamhet enligt lagen (1994:566) om lokal försöksverksamhet med finansiell samordning mellan socialförsäkring, hälso- och sjukvård och socialtjänst för att kompensera förbundet för de ökade kostnader som till följd av bestämmelserna om mervärdesskatt uppkommer vid upphandling från annan än kommun och landsting i jämförelse med kommunens och landstingets verksamhet inom sjukvård, tandvård och social omsorg. Lag (1994:1110). 2 § Bidragsbeloppet beräknas enligt schablon. Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer meddelar föreskrifter om schablonberäkningen och om förfarandet för ansökan om bidrag. 3 § Skattemyndigheten beslutar om bidrag. Dess beslut överklagas till riksskatteverket. Riksskatteverkets beslut får inte överklagas. Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

1990:564

/r1/ Förordning (1990:564) om statsbidrag till en särskild studiekampanj om den offentliga sektorn;

/r3/ Inledande bestämmelser 1 § I denna förordning meddelas föreskrifter om statsbidrag till en särskild studiekampanj som syftar till att få fler medborgare att engagera sig i arbetet med att förnya den offentliga sektorn. 2 § Ett studieförbund kan få särskilt statsbidrag till studiekampanjen, om förbundet har rätt till statsbidrag enligt förordningen (1981:518) om statsbidrag till studiecirklar m. m. och kampanjen bedrivs genom anordnande av studiecirklar inom ramen för studiecirkelverksamhetens allmänna mål och riktlinjer. Det särskilda statsbidraget lämnas, inom en ram av 10 milj. kr., dels med 75 kr. för varje studietimme, dels med ett bidrag till förbundens centrala organisationskostnader. 3 § Den verksamhet som bedrivs med det särskilda statsbidraget får anordnas under redovisningsåren 1990/91 och 1991/92. 4 § Det särskilda statsbidraget fördelas av skolöverstyrelsen mellan studieförbunden med utgångspunkt i de relativa andelar som studieförbunden redovisat enligt 24--26 a §§ förordningen (1981:518) om statsbidrag till studiecirklar m. m. under de tre senaste redovisningsåren. Av bidraget skall en viss andel, dock lägst 100 000 kr., lämnas till varje studieförbund för centrala organisationskostnader. /r3/ Villkor 5 § För denna studiecirkelverksamhet gäller, om inte annat föreskrivs, bestämmelserna i förordningen (1981:518) om statsbidrag till studiecirklar m. m. 6 § Verksamheten skall bedrivas inom ramen för den ordinarie studiecirkelverksamheten. /r3/ Särskilda föreskrifter 7 § I stället för bestämmelserna i 35 § förordningen (1981:518) om statsbidrag till studiecirklar m. m. gäller följande. Skolöverstyrelsen får lämna förskott till studieförbunden på de bidrag som lämnas enligt denna förordning. /r3/ Överklagande m. m. 8 § Skolöverstyrelsens beslut enligt denna förordning får inte överklagas. 9 § Skolöverstyrelsen meddelar de närmare föreskrifter som behövs för verkställigheten av denna förordning. Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

1990:563

/r1/ Förordning (1990:563) om statsbidrag till en särskild studiekampanj för invandrare;

/r3/ Inledande föreskrifter 1 § I denna förordning meddelas föreskrifter om statsbidrag till en särskild studiekampanj för invandrare i syfte att stimulera invandrare till ett ökat valdeltagande. 2 § Ett studieförbund kan få statsbidrag till studiekampanjen, om förbundet har rätt till statsbidrag enligt förordningen (1981:518) om statsbidrag till studiecirklar m. m. och kampanjen bedrivs genom anordnande av studiecirklar inom ramen för studiecirkelverksamhetens allmänna mål och riktlinjer. 3 § Statsbidrag fördelas av skolöverstyrelsen mellan studieförbunden i förhållande till det genomsnittliga antalet statsbidragsberättigade studietimmar under huvudämnesgruppen "Samhällsvetenskap, information" under de tre senaste redovisningsåren. /r3/ Villkor 4 § För varje studiecirkel skall det finnas en studieledare och en arbetsplan, som skall vara godkända av en lokal studieförbundsavdelning. 5 § Varje studiecirkel skall omfatta minst tre studietimmar. Med studietimme menas en tid om 45 minuter. 6 § En studiecirkel får bestå av högst 20 deltagare, studieledaren inräknad. Vid varje sammankomst skall minst tre deltagare, studieledaren inräknad, vara närvarande. 7 § Studiecirkeln skall vara kostnadsfri för deltagarna och den skall anordnas i Sverige. /r3/ Former av statsbidrag 8 § Statsbidrag lämnas i form av schablonbidrag och bidrag till särskilda kostnader. Schablonbidrag lämnas med 277 kr. för varje studietimme och för högst 30 000 studietimmar. Bidrag till särskilda kostnader lämnas med högst 2,5 milj. kr. och avser bidrag till information till invandrarna, bidrag till ledarinformation och utbildning samt bidrag till centrala organisationskostnader. /r3/ Särskilda föreskrifter 9 § Sådan verksamhet som får statsbidrag skall stå under tillsyn av skolöverstyrelsen. 10 § Skolöverstyrelsen fastställer och betalar i förskott ut statsbidrag. 11 § Den som uppburit statsbidrag är skyldig att lämna de redovisningshandlingar och den verksamhetsberättelse som skolöverstyrelsen bestämmer. 12 § Skolöverstyrelsen skall besluta om återbetalning av statsbidrag helt eller delvis, om studieförbundet genom oriktiga eller ofullständiga uppgifter har förorsakat att bidrag felaktigt har lämnats eller har lämnats med för högt belopp. Skolöverstyrelsen får också besluta om återbetalning av statsbidrag om ett studieförbund vid genomförande av sin verksamhet inte har iakttagit de villkor som ställs i denna förordning. Om det finns särskilda skäl, får skolöverstyrelsen efterskänka belopp som skall återbetalas. /r3/ Överklagande m. m. 13 § Skolöverstyrelsens beslut enligt denna förordning får inte överklagas. 14 § Skolöverstyrelsen meddelar de närmare föreskrifter som behövs för verkställigheten av denna förordning. Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

1990:487

Förordning (1990:487) om övervakningskameror m. m.;

1 § Ansökan enligt 7 § lagen (1990:484) om övervakningskameror m. m. om tillstånd att använda en övervakningskamera görs hos länsstyrelsen i det län där kameran skall vara uppsatt. Detsamma gäller i fråga om ansökan enligt 3 § tredje stycket första meningen nämnda lag om undantag från upplysningsplikten beträffande en övervakningskamera. 2 § För länsstyrelsens handläggning av en ansökan som avses i 1 § första meningen betalar sökanden en avgift om 425 kronor för en kamera och 125 kronor för varje ytterligare kamera för vilken tillstånd meddelas. Om det finns synnerliga skäl, får länsstyrelsen sänka avgiften. Staten, kommunerna och landstingskommunerna är fria från avgift. 3 § På belopp som inte har erlagts inom tid som bestämts av länsstyrelsen betalas ränta enligt räntelagen (1975:635). 4 § När beslut enligt lagen (1990:484) om övervakningskameror m. m. expedieras, skall kopia av beslutet överlämnas till justitiekanslern, om denne inte i fråga om ärenden av mindre vikt har föreskrivit något annat. 5 § Länsstyrelsens beslut om avgift får överklagas hos kammarrätten. Övergångsbestämmelser 1990:487 Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1990 då förordningen (1977:21) om TV-övervakning skall upphöra att gälla. Den gamla förordningens bestämmelser gäller dock fortfarande i fråga om överklagande av beslut som har meddelats av länsstyrelsen före den nya förordningens ikraftträdande. Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

1990:415

Förordning (1990:415) om tillstånd till införsel av vissa farliga föremål

1 § Springstiletter, springknivar, knogjärn, kaststjärnor, riv- eller nithandskar och batonger samt karatepinnar, blydaggar, spikklubbor eller liknande får inte föras in till landet utan särskilt tillstånd. Lag (1993:180). 2 § Tillstånd till införsel av sådana föremål som avses i 1 § får ges endast om sökanden kan visa att föremålet här är avsett att ingå i en vapensamling eller innehas för något liknande ändamål. Tillstånd får också ges beträffande batonger av det slag som enligt särskilda föreskrifter ingår i utrustning för viss tjänst eller visst uppdrag, om föremålet förs in till landet för att ingå i sådan utrustning. 3 § Polismyndigheten prövar tillstånd till införsel enligt denna förordning. Förordning (2014:1142). 4 § I fråga om föremål som omfattas av denna förordning ska det som föreskrivs om skjutvapen i följande paragrafer i vapenlagen (1996:67) gälla i tillämpliga delar: - 1 kap. 8 §, - 1 a kap. 7 §, - 2 kap. 11 §, 12 § andra meningen, 14 och 15 §§, - 10 kap. 1 och 2 §§, och - 11 kap. 2 § f. Dessutom ska det som föreskrivs om skjutvapen i följande paragrafer i vapenförordningen (1996:70) gälla i tillämpliga delar: - 2 kap. 6 och 11 §§, - 3 kap. 1 § första stycket och 2 §, och - 4 kap. 4 och 6 §§. Förordning (2020:83). 5 § Om påföljd för olovlig införsel av föremål som omfattas av denna förordning och försök till sådant brott finns föreskrifter i lagen (2000:1225) om straff för smuggling. Förordning (2000:1271). 6 § Polismyndigheten får meddela de föreskrifter som behövs för verkställigheten av denna förordning. Förordning (2014:1142). 7 § Avgift tas ut för prövning av ansökan om tillstånd enligt denna förordning. För ansökningsavgiftens storlek m.m. gäller bestämmelserna i 9--14 §§ avgiftsförordningen (1992:191), varvid avgiftsklass 2 tillämpas. Förordning (1992:213). Övergångsbestämmelser 1996:75 Denna förordning träder i kraft den 1 april 1996. I fråga om överklagande gäller äldre bestämmelser, om polismyndighetens beslut meddelats före ikraftträdandet. Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

1990:291

Lag (1990:291) om obeställbara postförsändelser

1 § Denna lag gäller behandlingen hos postverket av obeställbara postförsändelser. En försändelse är obeställbar om 1. den inte kan delas ut till adressaten, 2. den är ofrankerad eller otillräckligt frankerad och adressaten inte löser ut den, 3. den har återsänts till postverket av en utländsk postförvaltning. 2 § En obeställbar försändelse skall om möjligt återställas till avsändaren. 3 § Tillslutna försändelser som är obeställbara får öppnas av postverket, om kuvertet eller omslaget saknar sådana uppgifter om avsändaren att försändelsen kan återställas till denne. 4 § En öppnad försändelse får inte undersökas närmare än som behövs för att försändelsen skall kunna återställas till avsändaren och, beträffande försändelser som avses i 1 § 1, delas ut till adressaten. 5 § Tillslutna försändelser skall öppnas vid en särskild enhet hos postverket. 6 § Öppnade försändelser som fortfarande är obeställbara skall förvaras hos postverket. Förvaringstidens längd bestäms av postverket. Innehåll som är utsatt för försämring eller består av trycksaker, reklamblad eller liknande som kan antas sakna värde får omedelbart förstöras. 7 § En öppnad försändelse som inte har kunnat lämnas ut tillfaller staten vid förvaringstidens utgång. Skriftliga meddelanden skall då omedelbart förstöras. Annan egendom än pengar och frimärken skall säljas, om det lämpligen kan ske och en försäljning inte kan antas medföra kränkning av någons personliga integritet. I annat fall skall egendomen förstöras. 8 § Ett belopp som betalats in till postverket och som postverket varken kan förmedla till mottagaren eller återställa till inbetalaren tillfaller staten två år efter det att inbetalningen gjordes. Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

1990:289

/r1/ Riksgäldskontorets föreskrifter (1990:289) om gällande inlåningsränta i ungdomsbosparandet;

Riksgäldskontoret föreskriver följande med stöd av 10 § lagen (1988:846) om ungdomsbosparande samt 1 § förordningen (1989:248) med instruktion för riksgäldskontoret. På medel som står inne på ett konto anslutet till ungdomsbosparandet enligt lagen (1988:846) om ungdomsbosparande skall den bank eller sparkassa som för kontot betala lägst 11 procent årlig ränta. För den kalendermånad, då insättning eller uttag sker, får på det insatta respektive uttagna beloppet betalas en lägre årlig ränta än som sägs i första stycket, dock lägst 2 procent. Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

1990:250

Riksåklagarens beslut (1990:250) om ordningsbot för vissa brott;

Med stöd av 48 kap. 14 § 2 och 3 st. rättegångsbalken föreskriver riksåklagaren följande. Ordningsbot skall utgå för de brott som finns upptagna i bilagda förteckning med belopp som framgår av förteckningen. Ordningsbot som anges i förteckningen gäller även om brottet genom författningsändring, som ej innebär ändring i sak, upptas i annat författningsrum än som anges i förteckningen. Ordningsbot för flera brott m. m. Om ordningsbot skall fastställas gemensamt för flera brott, skall den högsta boten ökas med 50 % av den sammanlagda boten för övriga brott. Överstiger den sålunda beräknade ordningsboten 1 600 kronor, får föreläggande inte utfärdas. Samma grunder för beräkning av boten skall tillämpas vid åläggande av ordningsbot för brukande av fordon som i mer än ett avseende har brister i fråga om beskaffenhet, utrustning eller skyltar, oavsett om ett eller flera brott föreligger. Övergångsbestämmelser 1990:250 Detta beslut träder i kraft den 1 oktober 1990 då riksåklagarens beslut 1981:716 om ordningsbot för vissa brott skall upphöra att gälla. I fråga om förseelse som har skett före nämnda dag skall dock tidigare fastställda belopp tillämpas. Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

1990:248

Förordning (1990:248) om tullfrihet enligt 12 § lagen (1987:1069) om tullfrihet m. m.

1 § För varor, som är upptagna i den förteckning som är fogad som bilaga till denna förordning, gäller tullfrihet. 2 § Beträffande varor för vilka i förteckningen under kolumnen Anmärkningar anges ordet Anmälan tillämpas bestämmelserna i 6 § första stycket och 71 § första--tredje styckena tullfrihetsförordningen (1987:1289). 3 § Ansökan om tullfrihet enligt 12 § lagen (1987:1069) om tullfrihet m. m. ges in till kommerskollegium. Kollegiet skall efter samråd med generaltullstyrelsen med eget yttrande överlämna handlingarna i ärendet till regeringen. 4 § Föreskrifter om verkställigheten av denna förordning meddelas när det gäller 3 § av kommerskollegium och i övrigt av generaltullstyrelsen. Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

1990:197

Förordning (1990:197) om beredskapslagring av olja och kol m.m. under lagringsåret 1990/91

Regeringen föreskriver enligt 9 § lagen (1984:1049) om beredskapslagring av olja och kol och 10 § lagen (1985:635) om försörjningsberedskap på naturgasområdet att följande andelar av basmängderna för lagringsbränslen skall lagras under lagringsåret 1990/91. Varuslag Procentandel av basmängden Kol 37 Motorbensin 25 Fotogen 25 Dieselbrännolja/ eldningsolja 1 och 2 25 Övriga eldningsoljor 25 Gasol 25 I fråga om ersättningsbränsle för naturgas skall lagringsprocenten motsvara 28 procent av basmängden för respektive varuslag. Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

1990:179

Tullregisterförordning (1990:179)

1 § Beteckningar i denna förordning har samma betydelse som i tullregisterlagen (1990:137). 2 § Tullverket får meddela närmare föreskrifter enligt 3 § tullregisterlagen (1990:137) om tullregistrets innehåll. Förordning (1999:508). 3 § Datainspektionen får medge att Tullverket får lämna ut uppgifter ur tullregistret på medium för automatisk databehandling till andra myndigheter än de som anges i 7 § tullregisterlagen (1990:137). Förordning (1999:508). 3 a § Riksskatteverket får för ändamål som avses i 2 § andra stycket 1 och 2 tullregisterlagen (1990:137) ha terminalåtkomst till uppgifter om kontroll och beslut enligt lagen (1998:506) om punktskattekontroll av transporter m.m. av alkoholvaror, tobaksvaror och mineraloljeprodukter. Skattemyndighet som avses i 3 kap. 16 § lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter får för ändamål som avses i 2 § andra stycket 2 tullregisterlagen ha terminalåtkomst till uppgifter som avses i första stycket. Förordning (2000:507). 4 § Riksarkivet får, om det finns särskilda skäl, föreskriva annan tid än vad som gäller enligt 8 § tullregisterlagen (1990:137) för bevaring av vissa uppgifter. 5 § Uppkommer fråga om att i tullregistret använda sådana sökbegrepp som har grundläggande betydelse för registrets funktion och som är känsliga ur integritetssynpunkt skall Tullverket överlämna frågan till regeringen för avgörande. Vad nu har sagts gäller inte de grundläggande sökbegrepp i tullregistret som anges i 5 § andra stycket tullregisterlagen (1990:137). Förordning (1999:508). 6 § har upphävts genom förordning (2000:1311). 7 § har upphävts genom förordning (2000:1311). 8 § har upphävts genom förordning (2000:1311). 9 § har upphävts genom förordning (2000:1311). 10 § har upphävts genom förordning (2000:1311). 11 § Ytterligare föreskrifter om verkställigheten av tullregisterlagen (1990:137) och föreskrifter om verkställigheten av denna förordning meddelas av Tullverket. Förordning (1999:508). Övergångsbestämmelser 1990:179 1. Denna förordning träder i kraft den 1 juni 1990. 2. Utöver vad som anges i 3 § skall uppgifter ur tullregistret om import och export av varor intill utgången av år 1992 överlämnas på medium för automatisk databehandling även till statistiska centralbyrån. 1998:520 Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1998. Det som sägs i 3 a § om Skattemyndigheten i Gävle skall dock intill utgången av år 1998 gälla Skattemyndigheten i Dalarnas län. Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

1990:172

/r1/ Tillkännagivande (1990:172) av överenskommelser som avses i lagen (1985:988) om immunitet för vissa vittnen m. fl.;

Avtal om sådan immunitet som avses i lagen (1985:988) om immunitet för vissa vittnen m.fl. har träffats i följande överenskommelser. 1) Konventionen mellan Sverige och Belgien den 26 april 1870 angående ömsesidigt utlämnande av förbrytare. 2) Europeiska konventionen den 20 april 1959 om inbördes rättshjälp i brottmål. 3) Överenskommelsen den 28 september 1983 mellan Sverige och Ungern om inbördes rättshjälp i brottmål. 4) Överenskommelsen den 26 juni 1986 mellan Sverige och Tyska Demokratiska Republiken om rättshjälp i brottmål. 5) Haagkonventionen den 25 oktober 1980 om internationell rättshjälp. 6) Överenskommelsen den 10 februari 1989 mellan Sverige och Polen om inbördes rättshjälp i brottmål. Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

1990:169

Cirkulär (1990:169) till de allmänna domstolarna och åklagarna i anledning av en överenskommelse mellan Sverige och Polen om inbördes rättshjälp i brottmål

Överenskommelsen den 10 februari 1989 mellan Sverige och Polen om inbördes rättshjälp i brottmål träder i kraft den 1 juni 1990. Överenskommelsen innehåller bestämmelser om sådan rättshjälp i brottmål som avser delgivning, bevisupptagning, vissa tvångsmedel, uppgifter ur kriminalregister och överförande av lagföring. När domstol eller åklagare vid handläggning av brottmål önskar biträde från Polen enligt överenskommelsen, bör vad som sägs i cirkuläret (1968:32) till de allmänna domstolarna och åklagarna med vissa föreskrifter i anledning av Sveriges tillträde till den europeiska konventionen om inbördes rättshjälp i brottmål tillämpas. Överenskommelsen med Polen innehåller dock inga bestämmelser om förskott till vittnen och sakkunniga. Vidare bör en framställning om delgivning, utöver vad som anges i kungörelsen (1933:618) angående biträde av utrikesdepartementet för delgivning av handlingar i utlandet, innehålla en beskrivning av det brott som framställningen avser, tid och plats för brottet samt tillämpliga lagbestämmelser. Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

1990:109

/r1/ Förordning (1990:109) med vissa föreskrifter om skolkantorer;

/r3/ Ordinarie tjänster som skolkantor 1 § För den som efter utgången av juni 1990 med fullmakt eller konstitutorial innehar en tjänst som skolkantor skall tillämpas föreskrifterna i skolförordningen (1971:235) och övriga föreskrifter för tjänster som lärare 1 och 2. Första stycket gäller också för skolkantorer med ett sådant förordnande på vilket äldre bestämmelser om konstitutorial skall tillämpas. I fråga om den kyrkomusikaliska delen av tjänsten finns föreskrifter i punkten 5 i övergångsbestämmelserna till lagen (1989:8) om kyrkomusiken i svenska kyrkan. /r3/ Extra ordinarie tjänster som skolkantor 2 § Den som vid utgången av juni 1990 innehar en extra ordinarie tjänst som skolkantor skall av skolstyrelsen förordnas på en lönetjänst som lärare, om skolkantorn ansöker om det. Förordnandet skall avse en tjänst vid grundskolan i den kommun som är huvudman för skolkantorn och gälla från och med den 1 juli 1990 eller från den senare tidpunkt då anställningen som skolkantor upphör. Tjänsten skall ha samma nummer som den lärartjänst som ingår i tjänsten som skolkantor. 3 § Den som enligt 2 § har förordnats på en lönetjänst som lärare vid grundskolan är skyldig att ha fyllnadstjänstgöring som kyrkomusiker. Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

1990:108

/r1/ Förordning (1990:108) om fyllnadstjänstgöring i vissa fall för lärare och kyrkomusiker;

/r3/ Inledande föreskrifter 1 § Denna förordning innehåller föreskrifter om 1. lärares fyllnadstjänstgöring som kyrkomusiker, 2. kyrkomusikers fyllnadstjänstgöring som lärare. 2 § I denna förordning avses med skola grundskola, kommunal gymnasieskola, kommunal vuxenutbildning och statsunderstödd folkhögskola. 3 § En tjänst i vilken fyllnadstjänstgöring skall ingå skall inrättas av den huvudman hos vilken huvuddelen av tjänstgöringen skall fullgöras. /r3/ Lärares fyllnadstjänstgöring 4 § I en lönetjänst som lärare vid en skola eller vid skolväsendet i kommun får det ingå fyllnadstjänstgöring som kyrkomusiker i ett pastorat, om 1. läraren är behörig till tjänsten som kyrkomusiker och 2. styrelsen för skolan och kyrkorådet har kommit överens om det. 5 § Om fyllnadstjänstgöring enligt 4 § avses ingå i en ledig lönetjänst som lärare, skall det anges i lediganmälan. Till en sådan lärartjänst får i första hand en lärare som är behörig till en tjänst som kyrkomusiker komma i fråga, om läraren också är behörig till lärartjänsten. 6 § En lärare är skyldig att ha fyllnadstjänstgöring som kyrkomusiker, om läraren förklarat sig villig till tjänstgöringen eller tjänstgöringen har angetts i lediganmälan av tjänsten. /r3/ Kyrkomusikers fyllnadstjänstgöring 7 § I 17 § lagen (1989:8) om kyrkomusiken i svenska kyrkan föreskrivs att innehavaren av en tjänst som kyrkomusiker är skyldig att fullgöra fyllnadstjänstgöring hos en annan arbetsgivare i den omfattning som följer av anställningsavtalet. I en tjänst som kyrkomusiker i ett pastorat får det ingå fyllnadstjänstgöring som lärare vid en skola, om 1. kyrkomusikern är behörig till en sådan tjänst som lärare i vilken tjänstgöringen kan ingå och 2. kyrkorådet och styrelsen för skolan har kommit överens om det. 8 § Bestämmelser om skyldigheter för lärare vid en skolform gäller även kyrkomusiker som har fyllnadstjänstgöring vid skolformen. Övergångsbestämmelser 1991:8 Den upphävda förordningen skall dock tillämpas till utgången av juni 1991 i fråga om lärare vid statsunderstödda folkhögskolor samt kyrkomusikers fyllnadstjänstgöring vid sådana skolor. Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

1990:101

/r1/ Riksgäldskontorets föreskrifter (1990:101) om gällande inlåningsränta i ungdomsbosparandet

Riksgäldskontoret föreskriver följande med stöd av 10 § lagen (1988:846) om ungdomsbosparande samt 1 § förordningen (1989:248) med instruktion för riksgäldskontoret. På medel som står inne på ett konto anslutet till ungdomsbosparandet enligt lagen (1988:846) om ungdomsbosparande skall den bank eller sparkassa som för kontot betala lägst 12,5 procent årlig ränta. För den kalendermånad, då insättning eller uttag sker, får på det insatta respektive uttagna beloppet betalas en lägre årlig ränta än som sägs i första stycket, dock lägst 2,25 procent. Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

1990:100

/r1/ Riksgäldskontorets föreskrifter (1990:100) om gällande räntesats för allemanssparandet;

Riksgäldskontoret föreskriver följande med stöd av 9 § lagen (1983:890) om allemanssparande samt 1 § förordningen (1989:248) med instruktion för riksgäldskontoret. På de medel som satts in på ett allemanssparkonto utgår från och med den 16 mars 1990 och tills vidare årlig ränta med 9,75 procent. Räntan skall dock utgå med lägst den procentsats som motsvarar det av riksbanken fastställda vid varje tid gällande diskontot minskat med tre procentenheter. Övergångsbestämmelser 1990:100 Denna författning, som tillämpas från och med den 16 mars 1990, träder i kraft den 1 april 1990, då riksgäldskontorets föreskrifter (1989:781) skall upphöra att gälla. Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

1990:70

/r1/ Förordning (1990:70) om tandvårdsersättning vid klinisk tandhälsoundersökning i Norrbottens och Västerbottens län;

Vid klinisk tandhälsoundersökning, som utförs av tandläkare inom ramen för ett av Norrbottens och Västerbottens läns landsting under tiden april--december 1990 bedrivet tandhälsoprojekt, lämnas tandvårdsersättning enligt 6 § tandvårdstaxan (1973:638) även om patientavgift inte tas ut. Förordning (1990:243). Övergångsbestämmelser 1990:70 Denna förordning träder i kraft den 1 april 1990 och gäller till utgången av år 1990. Förordningen skall tillämpas även efter sistnämnda tidpunkt vid tandhälsoundersökning som har utförts under förordningens giltighetstid. 1990:243 Denna förordning träder i kraft den 15 juni 1990. Den skall dock tillämpas för tid från och med den 1 april 1990. Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

1990:51

Riksbankens föreskrifter (1990:51) om minnesmynt på ettusen och tvåhundra kronor

1 § Med anledning av att Vasamuseet invigs den 15 juni 1990 skall minnesmynt med nominella värden ettusen och tvåhundra kronor ges ut. 2 § Minnesmyntet med ett nominellt värde av ettusen kronor skall tillverkas av en legering som består av 900 tusendelar guld, 50 tusendelar silver och 50 tusendelar koppar samt ha en vikt av 5,8 gram och en diameter av 21 millimeter. Avvikelsen från den nominella vikten får vid uppvägning av etthundra mynt vara högst 6 gram. 3 § Minnesmyntet med ett nominellt värde av ettusen kronor skall ha följande prägel. På framsidan Konung Carl XVI Gustafs bild i profil med omskriften "CARL XVI GUSTAF SVERIGES KONUNG". Till vänster om bilden "E" som anger myntorten och till höger "D" som är begynnelsebokstaven i riksbankschefens efternamn. Nedtill på höger sida om bilden konstnärens signatur "EN". På frånsidan Vasaättens vapen på en sköld krönt med en kunglig krona omgivet till vänster av en krona med bokstäverna GAR och årtalet 1628 och till höger av riksvapnet tre kronor. Som omskrift upptill "REGALSKEPPET VASA 15 JUNI 1990" och nedtill valörbeteckningen "1000 KRONOR". Kanten skall vara slät. 4 § Minnesmyntet med ett nominellt värde av tvåhundra kronor skall tillverkas av en legering som består av 925 tusendelar silver och 75 tusendelar koppar samt ha en vikt av 27,03 gram och en diameter av 36 millimeter. Avvikelsen från den nominella vikten får vid uppvägning av etthundra mynt vara högst 27 gram. 5 § Minnesmyntet med ett nominellt värde av tvåhundra kronor skall ha följande prägel. På framsidan Konung Carl XVI Gustafs bild i profil med omskriften "CARL XVI GUSTAF SVERIGES KONUNG". Till vänster om bilden "E" som anger myntorten och till höger "D" som är begynnelsebokstaven i riksbankschefens efternamn. Nedtill på höger sida om bilden konstnärens signatur "EN". På frånsidan regalskeppet Vasa avbildat från sidan med Vasaättens vapen krönt med en kunglig krona till vänster och riksvapnet tre kronor under regalskeppet. Såsom omskrift upptill "REGALSKEPPET VASA 15 JUNI 1990" och nedtill valörbeteckningen "200 KRONOR". Kanten skall vara slät. Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

1990:23

Förordning (1990:23) om tillämpning av prisregleringslagen (1989:978)

1. 13 § om högstpris, 14 § om stoppris, 19 § om utgångspris och 22 § om utfästelsepris, såvitt avser varor och tjänster som tillhandahålls i näringsverksamhet, 2. 13 § om högstpris, 14 § om stoppris och 19 § om utgångspris, såvitt avser */k/ dels */-k/ sådana avgifter som tas ut i annan verksamhet hos staten än näringsverksamhet, */k/ dels */-k/ sådana avgifter som tas ut i annan verksamhet hos kommunerna än näringsverksamhet enligt föreskrifter i -- lagen (1970:244) om allmänna vatten- och avloppsanläggningar, -- renhållningslagen (1979:596), -- lagen (1981:1354) om allmänna värmesystem, -- räddningstjänstlagen (1986:1102), -- plan- och bygglagen (1987:10), 3. 34 § om stopphyra, såvitt avser hyror för bostadslägenheter och lokaler som tillhandahålls i näringsverksamhet. Närmare bestämmelser om pris- och hyresstopp finns i förordningen (1990:24) om allmänt pris- och hyresstopp. Övergångsbestämmelser 1990:23 Denna förordning träder i kraft dagen efter den dag då förordningen enligt uppgift på den utkom från trycket i Svensk författningssamling och gäller till och med den 7 februari 1991. Den tillämpas dock för tid från och med den 8 februari 1990. Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

1990:7

/r1/ Riksgäldskontorets föreskrifter (1990:7) om gällande inlåningsränta i ungdomsbosparandet;

Riksgäldskontoret föreskriver följande med stöd av 10 § lagen (1988:846) om ungdomsbosparande samt 1 § förordningen (1989:248) med instruktion för riksgäldskontoret. På medel som står inne på ett konto anslutet till ungdomsbosparandet enligt lagen (1988:846) om ungdomsbosparande skall den bank eller sparkassa som för kontot betala lägst 10,5 procent årlig ränta. För den kalendermånad, då insättning eller uttag sker, får på det insatta respektive uttagna beloppet betalas en lägre årlig ränta än som sägs i första stycket, dock lägst 2 procent. Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

1989:994

/r1/ Förordning (1989:994) om tillstånd till överlåtelse av skepp, m. m.;

1 § Denna förordning gäller prövningen av frågor om 1. tillstånd till överlåtelser som avses i 1 § lagen (1989:990) om tillstånd till överlåtelse av skepp, 2. medgivande enligt 2 § fjärde stycket sjöarbetstidslagen (1970:105), 59 § sjömanslagen (1973:282), 4 § mönstringslagen (1983:929) och 7 § förordningen (1989:548) om tillstånd för anställning på fartyg. 2 § Frågor som avses i 1 § prövas av sjöfartsverket. I frågor som avses i 1 § 2 skall verket samråda med arbetsmarknadsstyrelsen. 3 § Innan ärendet avgörs skall sjöfartsverket samråda med berörda svenska organisationer för redare och ombordanställda. 4 § Sjöfartsverket skall med eget yttrande underställa ärendet regeringens prövning om 1. någon av de ombordanställdas organisationer har motsatt sig bifall till ansökan, 2. ärendet bedöms ha större principiell betydelse eller allmän räckvidd. 5 § Sjöfartsverkets beslut får överklagas hos regeringen. 6 § Sjöfartsverket får meddela ytterligare föreskrifter om verkställigheten av lagen (1989:990) om tillstånd till överlåtelse av skepp. Övergångsbestämmelser 1989:994 1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1990, då förordningen (1977:495) om tillstånd till överlåtelse av fartyg upphör att gälla. 2. Ansökningar om tillstånd enligt lagen (1977:494) om tillstånd till överlåtelse av fartyg som har kommit in till kommerskollegium men som inte har prövats slutligt skall vid ikraftträdandet överlämnas till sjöfartsverket. 3. Vid sjöfartsverkets prövning av frågor om tillstånd enligt lagen (1977:494) om tillstånd till överlåtelse av fartyg gäller 1 och 2 §§ i förordningen (1977:495) om tillstånd till överlåtelse av fartyg i tillämpliga delar. Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

1989:990

/r1/ Lag (1989:990) om tillstånd till överlåtelse av skepp;

1 § Ett svenskt registreringspliktigt skepp eller en andel däri får inte överlåtas utan tillstånd av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer, om skeppet genom överlåtelsen upphör att vara svenskt. 2 § Tillstånd till överlåtelse behövs inte för skepp som används vid utvinning av naturtillgångar på eller under havsbottnen. 3 § Tillstånd skall sökas av överlåtaren. Om tillstånd inte har sökts före överlåtelsen, skall det sökas inom tre månader från det överlåtelsen skedde. 4 § Om tillstånd inte söks inom föreskriven tid eller om tillstånd vägras, är överlåtelsen ogiltig. 5 § Vid prövningen av frågor om tillstånd till överlåtelse skall särskilt beaktas skeppets betydelse för landets totalförsvar, den flagg som skeppet är avsett att föra, möjligheterna att driva skeppet lönsamt under svensk flagg och andra från sjöfartspolitisk synpunkt betydelsefulla omständigheter. 6 § Tillstånd till överlåtelse skall lämnas om det inte strider mot något väsentligt allmänt intresse att skeppet upphör att vara svenskt. 7 § Om tillståndet avser en framtida överlåtelse, skall viss tid för tillståndets giltighet anges i tillståndsbeslutet. 8 § Den som bryter mot 1 § skall dömas till böter eller fängelse i högst ett år. 9 § Har ett skepp varit föremål för brott enligt 8 §, får skeppet eller dess värde förklaras förverkat, om det inte är oskäligt. 10 § Om någon annan myndighet än regeringen har meddelat beslut i ett tillståndsärende enligt denna lag, får beslutet överklagas hos regeringen. Övergångsbestämmelser 1989:990 Denna lag träder i kraft den 1 januari 1990. Lagen (1977:494) om tillstånd till överlåtelse av fartyg, som upphör att gälla vid utgången av år 1989, gäller dock fortfarande i fråga om överlåtelser som har ägt rum dessförinnan. Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

1989:969

/r1/ Förordning (1989:969) om statligt reglerade anställningar hos Stiftelsen Nordiska museet;

1 § Denna förordning gäller de anställningar hos Stiftelsen Nordiska museet som är statligt reglerade. Med statligt reglerade anställningar avses i denna förordning anställningar, där avlöningsförmånerna fastställs under medverkan av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer. 2 § Bestämmelserna i 4 kap. 4 § lagen (1976:600) om offentlig anställning behöver inte tillämpas på tjänsten som styresman. 3 § Beslut av museets nämnd att tillsätta tjänsten som styresman blir gällande först sedan regeringen har fastställt beslutet. 4 § Bestämmelserna i 15 kap. 4 § lagen (1976:600) om offentlig anställning samt bestämmelserna i 32 § anställningsförordningen (1965:601) om chef för central förvaltningsmyndighet skall tillämpas på den som innehar eller uppehåller tjänsten som styresman. Beträffande andra arbetstagare vid museet prövas frågor om skiljande från anställning eller uppdrag eller om disciplinansvar, åtalsanmälan, avstängning eller läkarundersökning av museets nämnd. 5 § Besked enligt 37 § andra stycket anställningsförordningen (1965:601) lämnas beträffande samtliga arbetstagare av museets nämnd. 6 § Beslut av museets nämnd att tillsätta andra tjänster än tjänsten som styresman får överklagas hos regeringen. Av 14 § lagen (1976:1046) om överlämnande av förvaltningsuppgifter inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde följer att bestämmelserna i 23--25 och 30 §§ förvaltningslagen (1986:223) skall tillämpas vid överklagandet. Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

1989:968

/r1/ Förordning (1989:968) om statligt reglerade anställningar hos Svenska språknämnden;

1 § Denna förordning gäller de anställningar hos Svenska språknämnden som är statligt reglerade. Med statligt reglerade anställningar avses i denna förordning anställningar, där avlöningsförmånerna fastställs under medverkan av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer. 2 § Tjänsten som föreståndare tillsätts av regeringen efter anmälan av ordföranden i nämndens styrelse. 3 § Bestämmelserna i 15 kap. 4 § lagen (1976:600) om offentlig anställning samt bestämmelserna i 32 § anställningsförordningen (1965:601) om chef för central förvaltningsmyndighet skall tillämpas på den som innehar eller uppehåller tjänsten som föreståndare. Beträffande andra arbetstagare vid nämnden prövas frågor om skiljande från anställning eller uppdrag eller om disciplinansvar, åtalsanmälan, avstängning eller läkarundersökning av nämndens styrelse. 4 § Besked enligt 37 § andra stycket anställningsförordningen (1965:601) lämnas beträffande samtliga arbetstagare av nämndens styrelse. 5 § Beslut av nämndens styrelse att tillsätta tjänster hos nämnden får överklagas hos regeringen. Av 14 § lagen (1976:1046) om överlämnande av förvaltningsuppgifter inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde följer att bestämmelserna i 23--25 och 30 §§ förvaltningslagen (1986:223) skall tillämpas vid överklagandet. Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

1989:967

/r1/ Förordning (1989:967) om statligt reglerade anställningar hos Stiftelsen Tekniska museet;

1 § Denna förordning gäller de anställningar hos Stiftelsen Tekniska museet som är statligt reglerade. Med statligt reglerade anställningar avses i denna förordning anställningar, där avlöningsförmånerna fastställs under medverkan av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer. 2 § Bestämmelserna i 4 kap. 4 § lagen (1976:600) om offentlig anställning behöver inte tillämpas på tjänsten som museidirektör. 3 § Beslut av stiftelsens styrelse att tillsätta tjänsten som museidirektör blir gällande först sedan regeringen har fastställt beslutet. 4 § Bestämmelserna i 15 kap. 4 § lagen (1976:600) om offentlig anställning samt bestämmelserna i 32 § anställningsförordningen (1965:601) om chef för central förvaltningsmyndighet skall tillämpas på den som innehar eller uppehåller tjänsten som museidirektör. Beträffande andra arbetstagare hos stiftelsen prövas frågor om skiljande från anställning eller uppdrag eller om disciplinansvar, åtalsanmälan, avstängning eller läkarundersökning av stiftelsens styrelse. 5 § Besked enligt 37 § andra stycket anställningsförordningen (1965:601) lämnas beträffande samtliga arbetstagare av stiftelsens styrelse. 6 § Beslut av stiftelsens styrelse att tillsätta andra tjänster än tjänsten som museidirektör får överklagas hos regeringen. Av 14 § lagen (1976:1046) om överlämnande av förvaltningsuppgifter inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde följer att bestämmelserna i 23--25 och 30 §§ förvaltningslagen (1986:223) skall tillämpas vid överklagandet. Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

1989:957

Förordning (1989:957) om dubbelbeskattningsavtal mellan de nordiska länderna

1 § Lagen (1989:933) om dubbelbeskattningsavtal mellan de nordiska länderna skall träda i kraft den 1 januari 1990 och tillämpas a) i fråga om skatter som innehålls vid källan, på inkomst som förvärvas den 1 januari 1990 eller senare, b) i fråga om övriga skatter på inkomst, på skatter som bestäms för beskattningsår som börjar den 1 januari 1990 eller senare, c) i fråga om förmögenhet, på förmögenhet som taxeras år 1991 eller senare. Avtalet träder i kraft den 31 december 1989. 2 § Bestämmelsen om progressionsuppräkning i art. 25 punkt 6 d skall inte tillämpas. 3 § Ärenden som enligt avtalet skall handläggas av behörig myndighet i Sverige prövas av riksskatteverket. Är ett ärende av sådan beskaffenhet att det bör avgöras av regeringen, skall dock riksskatteverket med eget yttrande överlämna ärendet till regeringen. Riksskatteverkets beslut enligt denna förordning får inte överklagas. Övergångsbestämmelser 1989:957 1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1990. 2. Genom förordningen upphävs förordningen (1987:1043) om dubbelbeskattningsavtal mellan Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige. 3. Den upphävda förordningen och lagen (1987:384) om dubbelbeskattningsavtal mellan Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige tillämpas fortfarande a) i fråga om skatter som innehållits vid källan, på inkomst som förvärvats före den 1 januari 1990, b) i fråga om övriga skatter på inkomst, på skatter som bestäms för beskattningsår som börjar före den 1 januari 1990, c) i fråga om förmögenhet, på förmögenhet som taxeras före år 1991. Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

1989:947

/r1/ Förordning (1989:947) om klassificering av vissa fordon som trafiktraktorer;

1 § En bil som byggts om till ett dragfordon som inte kan framföras med högre hastighet än 50 kilometer i timmen och endast med svårighet kan ändras så att det kan framföras med högre hastighet, skall anses såsom trafiktraktor. Om fordonets tjänstevikt är högst 2 000 kilogram och om det inte kan framföras med högre hastighet än 30 kilometer i timmen och endast med svårighet kan ändras så att det kan framföras med högre hastighet skall dock i fråga om förarbehörighet tillämpas de bestämmelser som gäller för jordbrukstraktorer. 2 § Som trafiktraktor anses även ett fordon som är särskilt konstruerat för att användas för på- och avlastning av påhängsvagnar inom hamn-och terminalområden eller andra liknande områden. Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

1989:929

Förordning (1989:929) om ersättning av allmänna medel för skada orsakad av den som utför samhällstjänst

1 § Ersättning av allmänna medel lämnas till andra än staten enligt bestämmelserna i denna förordning för skador orsakade av den som utför samhällstjänst enligt lagen (1989:928) om samhällstjänst. Förordning (1992:375). 2 § Ersättning lämnas för person- eller sakskada som den dömde vid samhällstjänst med eller utan vållande har tillfogat den hos vilken samhällstjänsten utförs eller någon som är anställd hos denne. Detsamma gäller i fråga om ren förmögenhetsskada som denne därvid har tillfogats av den dömde genom brott. Vid bestämmandet av ersättning tillämpas 5 kap. 1--5 och 7 §§ samt 6 kap. 1 § skadeståndslagen (1972:207). Därutöver kan ersättning för sakskada jämkas om det är skäligt med hänsyn till föreliggande försäkringar. 3 § Ersättning för skador som tillfogats någon annan än den som avses i 2 § lämnas om och i den utsträckning som den hos vilken samhällstjänsten utförs enligt lag är skyldig att ersätta skadan. 4 § Ersättning för en och samma skadehändelse lämnas till varje skadelidande med högst 2 000 000 kronor för personskada, med högst 100 000 kronor för sakskada och med högst 100 000 kronor för ren förmögenhetsskada genom brott. 5 § Kriminalvården beslutar om ersättning som inte överstiger 100 000 kr. Om myndigheten finner att ersättning bör lämnas med högre belopp eller om ärendet är av principiell betydelse, skall den med eget yttrande och den utredning som behövs lämna över ärendet till regeringen för avgörande. Förordning (2005:1007). 6 § Ansökan om ersättning skall göras senast två år efter skadehändelsen. Ansökan görs hos Kriminalvården. Förordning (2005:1007). 7 § Rätt till ersättning enligt denna förordning förutsätter att den skadelidande intill ersättningens belopp till staten överlåter sin rätt till skadestånd av den dömde. Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

1989:902

/r1/ Förordning (1989:902) om beräkning av vissa statliga avgifter för år 1990;

1 § Denna förordning gäller sådana föreskrifter om avgifter för år 1990 som myndigheter under regeringen beslutar och som avses i förordningen (1975:586) om register över statliga avgifter. Förordningen gäller dock inte sådana föreskrifter som beslutas av myndigheter som hör till försvarsdepartementet. 2 § När en myndighet beslutar föreskrifter om avgifter, får kostnadsökningen beräknas till högst 5,7 procent vid oförändrad volym. Om synnerliga skäl föreligger får kostnadsökningar beräknas till ett högre procenttal. 3 § Vid samråd med riksrevisionsverket enligt förordningen (1975:586) om register över statliga avgifter skall myndigheterna redovisa hur de föreslagna avgiftsförändringarna hänför sig till förändringar i olika kostnadsslag. 4 § Riksrevisionsverket skall till regeringen redovisa hur myndigheterna tillämpat denna förordning. 5 § Riksrevisionsverket får meddela föreskrifter som behövs för verkställigheten av denna förordning. Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

1989:900

Förordning (1989:900) om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Filippinerna

1 § Lagen (1987:1183) om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Filippinerna skall träda i kraft den 1 januari 1990 och tillämpas beträffande kupongskatt på aktieutdelning som betalas till person med hemvist i Filippinerna den 1 januari 1990 eller senare och beträffande andra inkomstskatter, för beskattningsår som börjar den 1 januari 1990 eller senare. Avtalet trädde i kraft den 16 november 1989. 2 § Följande gäller om en person med hemvist i Sverige förvärvar inkomst som enligt bestämmelserna i artikel 15 punkt 3 eller artikel 18 punkt 1 eller 2 i avtalet beskattas endast i Filippinerna eller enligt bestämmelserna i artikel 21 punkt 1 b i avtalet skall undantas från svensk skatt. Sådan inkomst tas inte med vid taxering i Sverige. Om personen i fråga taxeras till statlig inkomstskatt för annan inkomst, skall dock följande iakttas. Först uträknas den statliga inkomstskatt som skulle ha påförts om den skattskyldiges hela inkomst beskattats endast i Sverige. Därefter fastställs hur stor procent den sålunda uträknade skatten utgör av hela den beskattningsbara inkomst på vilken skatten beräknats. Med den därmed erhållna procentsatsen tas skatt ut på den inkomst som skall beskattas i Sverige. Förfarandet skall användas endast om detta leder till högre skatt. Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

1989:896

Förordning (1989:896) om vissa bidrag till jordbruksföretag

1 § Bidrag enligt denna förordning får lämnas med ett grundbelopp till jordbruksföretag i landet som bedriver animalieproduktion eller matpotatisodling. Dessutom får bidrag lämnas med ett tilläggsbelopp till jordbruksföretag som omfattas av förordningen (1985:672) om stöd till jordbruk och livsmedelsindustri i norra Sverige. Förordning (1992:142). 2 § Bidragen lämnas med ett visst belopp per djur respektive per hektar matpotatisodling. Bidrag för matpotatisodling lämnas endast till jordbruksföretag som brukar sammanlagt minst två hektar åkermark, varav minst ett halvt hektar är matpotatisodling. Bidrag lämnas endast om det sammanlagda bidraget uppgår till minst 500 kr. Närmare föreskrifter om grunden för bidragen, om vilka djurslag bidrag lämnas för och om storleken på bidragen meddelas av Statens jordbruksverk. Förordning (1993:145). 3 § har upphävts genom förordning (1993:145). 4 § Frågor om bidrag enligt denna förordning prövas av jordbruksverket. Förordning (1991:1457). 5 § har upphävts genom förordning (1993:145). 6 § har upphävts genom förordning (1993:145). 7 § Jordbruksföretag är återbetalningsskyldigt för belopp som har betalats ut felaktigt. Om beslut om bidrag har meddelats på grund av oriktig eller vilseledande uppgift av bidragstagaren till lantbrukets företagsregister eller till Jordbruksverket, får beslutet omedelbart hävas och lämnat bidrag krävas tillbaka inom tio år från det att beloppet betalades ut. Om det finns anledning att häva ett bidragsbeslut, får Jordbruksverket besluta att fortsatt bidrag inte skall lämnas. Förordning (1993:145). 8 § Jordbruksverket får ompröva beslut om bidrag. Begäran om omprövning skall ha kommit in till verket inom fyra veckor från det att jordbruksföretaget har fått del av beslutet om bidrag. Förordning (1991:1457). 9 § I 22 a § förvaltningslagen (1986:223) finns bestämmelser om överklagande hos allmän förvaltningsdomstol. Andra beslut än Jordbruksverkets beslut enligt 7 § andra stycket får dock inte överklagas. Förordning (1998:1117). 10 § Jordbruksverket får meddela ytterligare föreskrifter om bidragen. Förordning (1993:145). Övergångsbestämmelser 1992:1427 Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1993. Den nya bestämmelsen skall dock tillämpas för tid från och med den 15 december 1992. 1995:264 Denna förordning träder i kraft den 1 april 1995. Beslut som har meddelats före ikraftträdandet överklagas enligt äldre bestämmelser. 2001:756 De upphävda förordningarna gäller fortfarande i fråga om stöd som har beviljats före utgången av december 2001. Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

1989:894

Lag (1989:894) om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Zimbabwe

1 § Det avtal för att undvika dubbelbeskattning och förhindra skatteflykt beträffande skatter på inkomst och realisationsvinst som Sverige och Zimbabwe undertecknade den 10 mars 1989 skall gälla för Sveriges del. Avtalets innehåll framgår av bilaga till denna lag. 2 § Avtalets beskattningsregler skall tillämpas endast i den mån dessa medför inskränkning av den skattskyldighet i Sverige som annars skulle föreligga. 3 § Om en person anser att det vidtagits någon åtgärd som för honom medfört eller kommer att medföra en beskattning som strider mot bestämmelserna i avtalet, kan han ansöka om rättelse enligt artikel 25 punkt 1 i avtalet. 4 § Har upphävts genom lag (2011:1337). Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

1989:868

Förordning (1989:868) om uppsägning av vissa statslån till bostadsbyggande m.m.

1 § Sådana statliga lån som anges i en till denna förordning fogad förteckning (bilaga) skall sägas upp till betalning, om den fastighet eller tomträtt för vilken lånet är beviljat övergår till ny ägare eller tomträttshavare. Är lånet beviljat för flera fastigheter eller tomträtter och övergår inte samtliga fastigheter eller tomträtter, skall lånet till berörd del sägas upp till betalning. 2 § Innan beslut om uppsägning enligt 1 § meddelas, skall den nye ägaren eller tomträttshavaren upplysas om möjligheten att få lån enligt förordningen (1989:858) om ersättningslån för bostadsändamål och ges skälig tid att ansöka om ett sådant lån. Förordning (1994:256). Bilaga Förteckning över vissa statslån till bostadsbyggande m. m. 1. Bostadslån enligt bostadslånekungörelsen (1962:537). 2. Egnahemslån enligt kungörelsen (1957:359) om egnahemslån m. m. eller motsvarande äldre bestämmelser, om lånet i sin helhet är ett räntebärande amorteringslån. 3. Energisparlån enligt a) förordningen (1981:590) om lån till energibesparande åtgärder i kommunala och landstingskommunala byggnader m. m. eller motsvarande äldre bestämmelser eller b) förordningen (1977:332) om statligt stöd till energibesparande åtgärder i bostadshus m. m. eller motsvarande äldre bestämmelser, om lånet har betalats ut före den 1 juli 1985. 4. Förbättringslån enligt kungörelsen (1962:538) om förbättringslån. 5. Hyresförlustlån enligt kungörelsen (1972:760) om lån till kostnader för outhyrda lägenheter. 6. Lån enligt kungörelsen (1973:400) om statligt stöd till allmänna samlingslokaler eller motsvarande äldre bestämmelser, om lånet har betalats ut före den 1 juli 1985. 7. Reparationslån enligt förordningen (1981:473) om lån för byggnadstekniska åtgärder i bostadshus, om lånet har betalats ut före den 1 juli 1985. 8. Räntelån enligt räntelånekungörelsen (1967:553). 9. Särskilda lokallån enligt 3 § förordningen (1982:1272) om statligt lånestöd till särskilda åtgärder i bostadsområden med outhyrda lägenheter, om lånet har betalats ut före den 1 juli 1985. 10. Tertiärlån enligt kungörelsen (1957:360) om tertiärlån m. m. eller motsvarande äldre bestämmelser. 11. Tilläggslån för anordnande av studentbostäder som beviljats enligt bemyndigande av Kungl. Maj:t under åren 1951--1962. Övergångsbestämmelser 1989:868 Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1990 och tillämpas i fråga om sådana överlåtelser som sker efter ikraftträdandet. Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

1989:853

Lag (1989:853) med tillfälliga bestämmelser om pälsdjursuppfödares investeringsreserv;

Tillägg enligt 13 § första stycket lagen (1979:610) om allmän investeringsreserv skall inte göras på belopp som återförs enligt 11 § första stycket a samma lag om det återförda beloppet är hänförligt till en förvärvskälla vari den skattskyldige det beskattningsår då avsättningen gjordes har redovisat intäkt, som till övervägande delen avser yrkesmässig uppfödning av mink, räv eller iller, och om hans intäkt av sådan verksamhet under det år då återföring sker understiger motsvarande intäkt under något av de två föregående åren. Övergångsbestämmelser 1989:853 Denna lag träder i kraft den 1 december 1989 och tillämpas endast vid 1991 års taxering. 1996:486 Den upphävda lagen tillämpas alltjämt i fråga om 1991 års taxering. Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

1989:851

Förordning (1989:851) om försöksverksamhet vid Göteborgs tingsrätt med delegering av vissa arbetsuppgifter

1 § Försöksverksamhet enligt denna förordning skall bedrivas vid Göteborgs tingsrätt. Förordningen gäller vid sidan av förordningen (1979:572) med tingsrättsinstruktion. 2 § Tingsrätten får förordna domstolsbiträden som har tillräcklig kunskap och erfarenhet att på eget ansvar 1. ta emot fullföljdsinlagor när talan förs mot tingsrättens domar eller slutliga beslut och pröva om talan har fullföljts på föreskrivet sätt och inom rätt tid, 2. bestämma grundavgift och procentsats efter vilken tilläggsavgift skall betalas samt högsta belopp för tilläggsavgift enligt 15 § rättshjälpslagen (1972:429). Förordning (1993:14). 3 § Domstolsbiträden får inte avvisa vade- eller besvärstalan. 4 § Förordnanden enligt 2 § får inte avse frågor som är av vidlyftig eller svår beskaffenhet. Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.