Datasets:

FredrikBL

/

laws

like 0

1988:411

/r1/ Förordning (1988:411) om tillsättning av vissa tjänster vid karolinska institutet;

1 § Denna förordning gäller sådana tjänster vid karolinska institutet som tillsätts med anledning av att institutet tar över verksamheten vid statens miljömedicinska laboratorium. 2 § Tjänster som avses i 1 § får, utan att kungöras lediga till ansökan, tillsättas första gången med den som är anställd vid statens miljömedicinska laboratorium. 3 § Omplaceringsförordningen (1984:110) och förordningen (1984:819) om statliga platsanmälningar gäller inte när tjänster tillsätts med tillämpning av 2 §. Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

1988:406

/r1/ Förordning (1988:406) om försöksverksamhet med bidrag till omplantering av skog som skadats av älg;

/r3/ Tillämpningsområde 1 § Bidrag till omplantering av skog som skadats av älg i Blekinge, Älvsborgs och Norrbottens län får, i mån av tillgång på medel, lämnas enligt bestämmelserna i denna förordning. /r3/ Förutsättningar för bidrag 2 § Bidrag får lämnas om en skogsplantering skadats så svårt att en omplantering är nödvändig enligt skogsvårdslagens föreskrifter om skyldighet att anlägga ny skog. 3 § Bidrag får lämnas under förutsättning att skogsägaren försökt förebygga skadan genom att 1. */k/ dels */-k/ ha skjutit sin älgtilldelning enligt meddelad licens, 2. */k/ dels */-k/ ha uttömt möjligheterna till skyddsjakt efter särskilt tillstånd. Om det finns särskilda skäl, får bidrag lämnas även om förutsättningarna under 1 eller 2 inte är uppfyllda. /r3/ Bidragets storlek 4 § Bidrag lämnas ur viltskadefonden med högst 25 procent av kostnaderna för den nya planteringen. Bidraget skall bekostas med medel ur regleringsfonden för viltskador. /r3/ Handläggning 5 § Fråga om bidrag prövas av länsstyrelsen efter ansökan av skogsägaren. Till ansökan skall fogas uppgift från skogsvårdsstyrelsen om skogsägarens skyldighet att anlägga ny skog. /r3/ Överklagande m. m. 6 § Länsstyrelsens beslut får överklagas hos statens naturvårdsverk. Naturvårdsverkets beslut får inte överklagas. 7 § Ytterligare föreskrifter för verkställigheten av denna förordning meddelas av statens naturvårdsverk. Övergångsbestämmelser 1988:406 1. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1988. 2. Förordningen tillämpas i fråga om skador som har inträffat under tiden den 1 januari 1988--den 31 december 1990. Förordning (1989:895). 3. Förordningen tillämpas också i fråga om skador som inträffat före den 1 januari 1988, om skyldigheten att anlägga ny skog inträtt efter denna tidpunkt. 4. Ansökan om bidrag skall ha kommit in till länsstyrelsen senast den 30 juni 1990 när det gäller skador som har inträffat före den 1 januari 1990. Om skadorna har inträffat under år 1990, skall ansökan ha kommit in senast den 30 juni 1991. Förordning (1989:895). Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

1988:400

Förordning (1988:400) om tillsynsmyndighet i konkurs

Kronofogdemyndigheterna är tillsynsmyndigheter enligt 7 kap. 25 § konkurslagen (1987:672) och har i denna egenskap att utöva tillsynen över förvaltningen i de konkurser som handläggs vid tingsrätterna i länet. I de konkurser som handläggs vid Gotlands tingsrätt, vid tingsrätterna i Blekinge län och vid tingsrätterna i Älvsborgs län utövas dock tillsynsfunktionen av Kronofogdemyndigheten i Stockholms län, Kronofogdemyndigheten i Kronobergs län respektive Kronofogdemyndigheten i Göteborgs och Bohus län. Förordning (1994:597). Övergångsbestämmelser 1994:597 Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1994. Äldre föreskrifter gäller dock i fråga om konkurser där konkursbeslutet har meddelats före ikraftträdandet. Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

1988:377

Förordning (1988:377) om statliga myndigheters skyldighet att leverera skrifter till Kungl. biblioteket och Riksdagsbiblioteket

1 § Med skrift förstås i denna förordning tryckt skrift och annan skrift som avses i 1 kap. 2 § tryckfrihetsförordningen. Förordning (2018:1925). 2 § Av skrifter som statliga myndigheter under regeringen framställer eller låter framställa skall myndigheten leverera ett exemplar till vardera av kungl. biblioteket och riksdagsbiblioteket. Leveransskyldighet föreligger dock inte i fråga om sådana skrifter som avses i 8 § lagen (1978:487) om pliktexemplar av skrifter och ljud- och bildupptagningar eller skrifter som framställs uteslutande för internt bruk inom myndigheten. 3 § Leveransskyldigheten skall fullgöras snarast efter publiceringen. 4 § Försändelser av skrifter till kungl. biblioteket skall vara försedda med påteckningen: Bytestryck. Biblioteket får använda de mottagna skrifterna för att underlätta det internationella utbytet av officiellt tryck. Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

1988:370

Förordning (1988:370) med instruktion för Nämnden för statens gruvegendom;

Uppgifter 1 § Nämnden för statens gruvegendom förvaltar statens mineralfyndigheter och annan gruvegendom som tillhör staten, om inte någon annan myndighet skall ha hand om sådan förvaltning. Nämnden svarar för att statens gruvegendom tillvaratas på bästa sätt och utökar denna genom prospekteringsverksamhet, när så är lämpligt. 2 § Nämnden skall särskilt ta initiativ till åtgärder för att förbättra det ekonomiska utbytet av gruvegendomen, besluta i frågor om kronoandel samt bereda ärenden om statligt stöd för prospektering. Verksförordningens tillämpning 3 § Verksförordningen (1987:1100) skall med undantag av 18 § tillämpas på nämnden. Myndighetens ledning 4 § Nämndens direktör är chef för myndigheten. Styrelsen 5 § Nämndens styrelse består av högst sju personer, direktören medräknad. Av ledamöterna är en ordförande och en vice ordförande. Styrelsen är beslutför när ordföranden och direktören och minst två av de andra ledamöterna är närvarande. Organisation 6 § Nämndens organisation fastställs av styrelsen. Personalansvarsnämnden 7 § Nämndens personalansvarsnämnd består av direktören och högst fyra andra tjänstemän som styrelsen utser. Nämnden är beslutför när ordföranden och minst hälften av de andra ledamöterna är närvarande. Tjänstetillsättning m. m. 8 § Direktören förordnas av regeringen för en bestämd tid. Andra tjänster tillsätts av nämnden. Därvid skall styrelsen tillsätta tjänster som lägst motsvarar avdelningsdirektör. 9 § Förordnande att vara direktörens ställföreträdare meddelas av regeringen för en bestämd tid. Det sker efter anmälan av direktören. 10 § Andra styrelseledamöter än direktören utses av regeringen för en bestämd tid. Regeringen utser ordförande och vice ordförande. Förordnandena ges för en bestämd tid. Överklagande 11 § Nämndens beslut i frågor som rör förvaltningen av statens gruvegendom eller upplåtelse av sådan egendom får inte överklagas. Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

1988:369

Förordning (1988:369) med instruktion för sprängämnesinspektionen;

Uppgifter 1 § Sprängämnesinspektionen är central förvaltningsmyndighet för frågor som rör brandfarliga eller explosiva varor. Det övergripande målet för verksamheten är att förebygga att personer och egendom kommer till skada vid hantering av sådana varor. Inspektionen skall följa den internationella utvecklingen och främja svenskt deltagande i internationellt samarbete inom sitt verksamhetsområde. Inspektionen skall samverka med berörda myndigheter och näringslivs-, arbetstagar- och andra intresseorganisationer. Förordning (1993:561). 2 § Inspektionen fullgör, med stöd av bestämmelser i lagen (1988:868) om brandfarliga och explosiva varor eller förordningen (1988:1145) om brandfarliga och explosiva varor, uppgifter som tillstånds-, tillsyns- och föreskrivande myndighet i fråga om hantering av brandfarliga och explosiva varor. Förordning (1993:561). 3 § Inspektionen skall, efter samråd med Riksrevisionsverket, fastställa en taxa för de avgifter som får tas ut enligt lagen (1988:868) om brandfarliga och explosiva varor samt meddela de närmare föreskrifter som behövs för att ta ut avgifterna. Förordning (1993:561). Verksförordningens tillämpning 4 § Verksförordningen (1987:1100) skall tillämpas på sprängämnesinspektionen. /r3/ Myndighetens ledning 5 § Sprängämnesinspektionens generaldirektör är chef för myndigheten. */k/ Förordning (1989:898). */-k/ /r3/ Styrelsen 6 § Sprängämnesinspektionens styrelse består av högst nio ledamöter, generaldirektören medräknad. Generaldirektören är styrelsens ordförande. Styrelsen är beslutför när ordföranden och minst hälften av de andra ledamöterna är närvarande. */k/ Förordning (1989:898). */-k/ /r3/ Organisation 7 § Inom Sprängämnesinspektionen finns enheter med de uppgifter inspektionen särskilt anger. Varje enhet leds av en chef. En av enhetscheferna är generaldirektörens ställföreträdare. Förordning (1993:561). Personalföreträdare 7 a § Personalföreträdarförordningen (1987:1101) skall tillämpas på sprängämnesinspektionen. */k/ Förordning (1988:1012). */-k/ /r3/ Personalansvarsnämnden 8 § Sprängämnesinspektionens personalansvarsnämnd består -- förutom av generaldirektören och personalföreträdarna -- av enhetscheferna. Nämnden är beslutför när ordföranden och minst hälften av de andra ledamöterna är närvarande. */k/ Förordning (1989:898). */-k/ /r3/ Tjänstetillsättning m. m. 9 § Generaldirektören förordnas av regeringen för en bestämd tid. Andra tjänster tillsätts av inspektionen. */k/ Förordning (1989:898). */-k/ 10 § Förordnande att vara generaldirektörens ställföreträdare meddelas av regeringen för en bestämd tid. Det sker efter anmälan av generaldirektören. */k/ Förordning (1989:898). */-k/ 11 § Andra styrelseledamöter än generaldirektören förordnas av regeringen för en bestämd tid. */k/ Förordning (1989:898). Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

1988:368

Förordning (1988:368) med instruktion för Bergsstaten

Uppgifter 1 § Bergsstaten är förvaltningsmyndighet för frågor enligt minerallagen (1991:45). Förordning (2005:163). Organisation 2 § Chefsmyndighet för bergsstaten är Sveriges geologiska undersökning. 3 § Har upphävts genom förordning (1998:220). 4 § Har upphävts genom förordning (1998:220). 5 § Bergmästaren skall fullgöra de uppgifter som bergmästare har enligt lag och annan författning. 6 § Bergmästaren får uppdra åt någon annan tjänsteman att fullgöra bergmästarens uppgifter. Verksförordningens tillämpning 7 § Följande bestämmelser i verksförordningen (1995:1322) skall tillämpas på Bergsstaten: 6-8 §§ om myndighetschefens ansvar och uppgifter, 18 § om interna föreskrifter, 26 § om vem som får begära in förklaringar m.m., 29 § om inhämtande av uppgifter, 31 § om myndighetens beslut. Förordning (1996:144). Anställningar 8 § Bergmästare tillsätts av regeringen efter anmälan av generaldirektören i Sveriges geologiska undersökning. Andra anställningar beslutas av Sveriges geologiska undersökning. Förordning (1996:144). Överklagande 9 § Beslut av bergmästaren eller annan tjänsteman vid bergsstaten får överklagas hos Sveriges geologiska undersökning, om inte annat är föreskrivet. Övriga bestämmelser 10 § Sveriges geologiska undersökning avgör, utöver vad som i övrigt föreskrivs i denna instruktion, ärenden som angår 1. framställning till regeringen, 2. arbetsordning, 3. andra tjänsteföreskrifter, 4. arbetstid, 5. annan ledighet än semester. Bergmästaren avgör ärenden som inte skall avgöras av Sveriges geologiska undersökning eller dess personalansvarsnämnd. Förordning (1996:144). 11 § De frågor som anges i 19 § andra stycket verksförordningen (1995:1322) skall prövas av personalansvarsnämnden vid Sveriges geologiska undersökning. Förordning (1996:144). 12 § Har upphävts genom förordning (2005:163). Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

1988:364

/r1/ Förordning (1988:364) med instruktion för importkontoret för u-landsprodukter;

/r2/ Uppgifter 1 § Importkontoret har till uppgift att främja import till Sverige från u-länder för att öka dessa länders exportintäkter och därigenom bidra till deras utveckling. 2 § Importkontoret skall särskilt 1. bistå u-länder med information och handledning beträffande kommersiella avsättningsmöjligheter och marknadsförhållanden i Sverige samt förmedling av kontakter med den svenska marknaden och svenska företag, 2. i frågor av handels- eller biståndspolitisk betydelse samråda med de myndigheter som berörs, 3. vara svenskt kontaktorgan med UNCTAD/GATT:s Internationella handelscentrum (ITC) i konkreta frågor rörande avsättning av u-landsprodukter på den svenska marknaden samt vara samordnande organ för frågor som gäller beredning och uppföljning av Sveriges bidrag till ITC. 3 § Importkontoret får åta sig uppdrag mot ersättning. /r2/ Verksförordningens tillämpning 4 § Verksförordningen (1987:1100) skall tillämpas på importkontoret med undantag av 2, 18, 19 och 30 §§. /r2/ Myndighetens ledning 5 § Importkontoret leds av en direktör. /r2/ Styrelsen 6 § Importkontorets styrelse består av högst tio ledamöter, direktören medräknad. Direktören är styrelsens ordförande. Styrelsen är beslutför när ordföranden och minst hälften av de andra ledamöterna är närvarande. /r2/ Personalföreträdare 7 § Personalföreträdarförordningen (1987:1101) skall tillämpas på importkontoret. /r2/ Tjänstetillsättning m. m. 8 § Direktören förordnas av regeringen för en bestämd tid. Andra tjänster tillsätts av importkontoret. 9 § Andra styrelseledamöter än direktören utses av regeringen för en bestämd tid. /r2/ Överklagande 10 § Importkontorets beslut i ärenden som avses i 1 och 2 §§ får inte överklagas. Importkontorets beslut i andra ärenden får överklagas hos regeringen, om något annat inte följer av -- lagen (1971:309) om behörighet för allmän förvaltningsdomstol att pröva vissa mål, -- lagen (1987:439) om inskränkning i rätten att överklaga, -- andra föreskrifter. Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

1988:360

Lag (1988:360) om handläggning av ärenden om bilstöd till personer med funktionshinder

1 § Statligt bidrag till personer med funktionshinder och föräldrar till barn med funktionshinder för att anskaffa ett motorfordon lämnas enligt föreskrifter som meddelas av regeringen. Lag (2006:490). 2 § Frågor om bidrag som avses i 1 § handhas av Försäkringskassan. Lag (2004:816). 2 a § I socialförsäkringslagen (1999:799) finns bestämmelser om vem som omfattas av denna lag. Socialförsäkringslagen innehåller också bestämmelser om förmåner vid utlandsvistelse och om anmälan m.m. Lag (2004:816). 3 § Har upphävts genom lag (2006:1564). 4 § Har upphävts genom lag (2005:331). 5 § I ärenden om bidrag som avses i 1 § tillämpas följande bestämmelser i lagen (1962:381) om allmän försäkring: 20 kap. 4 § första och andra styckena om återbetalningsskyldighet, 20 kap. 4 b-4 d §§ om ränta, 20 kap. 10-13 §§ om omprövning och ändring av Försäkringskassans beslut samt överklagande av Försäkringskassans och domstolsbeslut. Lag (2007:196). Övergångsbestämmelser 1994:1752 Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995. De nya bestämmelserna tillämpas även på en ansökan som gjorts under år 1994. 1998:92 Denna lag träder i kraft den 1 juli 1998. I fråga om omprövning av beslut som meddelats före ikraftträdandet gäller äldre bestämmelser. 1999:813 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001. 2. Äldre bestämmelser tillämpas fortfarande på en ansökan som gjorts före ikraftträdandet. 2004:816 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2005. 2. Beträffande omprövning eller överklagande av beslut som har meddelats av en allmän försäkringskassa tillämpas föreskrifterna i punkt 4 ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till lagen (2004:781) om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring. Vidare tillämpas föreskriften i punkt 5 samma ikraftträdande- och övergångsbestämmelser om avvisningsbeslut har meddelats av en allmän försäkringskassa. 2007:196 1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2007. 2. De nya bestämmelserna tillämpas första gången på sådana återkrav som har beslutats av Försäkringskassan efter ikraftträdandet. Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

1988:347

Förordning (1988:347) med instruktion för Bergslags- delegationen

/r3/ Uppgifter 1 § Bergslagsdelegationen skall under perioden den 1 juli 1986--30 juni 1990 stödja och bedriva sådant utvecklingsarbete som främjar utvecklingen i Bergslagen och som inte faller under andra myndigheters ansvarsområden. Delegationen skall därvid i samråd med berörda länsstyrelser, kommuner och övriga organ som svarar för olika utvecklingsinsatser verka för att utvecklingsarbetet kan övertas av dessa organ. Förordning (1989:125). 2 § Delegationen skall i övrigt verka för samordning av statlig verksamhet av betydelse för utvecklingen i Bergslagen. /r3/ Sammansättning 3 § Bergslagsdelegationen består av högst tjugoen ledamöter. En av ledamöterna är ordförande. /r3/ Organisation 4 § Vid Bergslagsdelegationen finns ett kansli som leds av en chef. /r3/ Verksförordningens tillämpning 5 § Följande bestämmelser i verksförordningen (1987:1100) skall tillämpas på Bergslagsdelegationen: 16 § om interna föreskrifter, 17 § om inhämtande av uppgifter, 27 § om rätt att besluta i vissa frågor, 28 § om vem som får begära in förklaringar m. m., 29 § om myndighetens beslut, 30 § om överklagande. 6 § Delegationen har det ansvar för verksamheten och de uppgifter som anges i 4--7, 9, 10 och 13 §§ verksförordningen (1987:1100). /r3/ Ärendenas handläggning 7 § Bergslagsdelegationen är beslutför när ordföranden och minst hälften av de andra ledamöterna är närvarande. När ärenden av större vikt handläggs skall om möjligt samtliga ledamöter vara närvarande. 8 § Om ett ärende är så brådskande att delegationen inte hinner sammanträda för att behandla det, får ärendet avgöras genom meddelanden mellan ordföranden och minst så många ledamöter som behövs för beslutförhet. Om detta förfarande inte är lämpligt, får ordföranden ensam avgöra ärendet. Ett sådant beslut skall anmälas vid nästa sammanträde med delegationen. 9 § Delegationen får i arbetsordningen eller i särskilda beslut lämna över till en arbetsgrupp eller till någon som tjänstgör hos delegationen att avgöra ärenden som är av det slaget att de inte behöver prövas av delegationen. 10 § Ärendena avgörs efter föredragning. I arbetsordningen eller i särskilda beslut får det dock medges att ärenden som avgörs enligt 9 § inte behöver föredras. /r3/ Tjänstetillsättningar m. m. 11 § Ordföranden och övriga ledamöter förordnas av regeringen för en bestämd tid. 12 § Tjänsten som chef för kansliet och övriga tjänster tillsätts av delegationen. /r3/ Överklagande 14 § Bergslagsdelegationens beslut i ärenden om ekonomiskt stöd får inte överklagas. Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

1988:345

Förordning (1988:345) med instruktion för Granskningsnämnden för försvarsuppfinningar

Uppgifter 1 § Bestämmelser om granskningsnämndens uppgifter finns i lagen (1971:1078) om försvarsuppfinningar. 2 § Nämnden skall också 1. föreslå de författningsändringar eller andra åtgärder som behövs eller i övrigt är lämpliga inom nämndens verksamhetsområde, 2. varje år den 1 mars avge berättelse till Försvarsdepartementet om verksamheten under det senaste budgetåret. Förordning (1998:1328). Sammansättning 3 § Bestämmelser om nämndens sammansättning finns i lagen (1971:1078) om försvarsuppfinningar. Organisation 4 § Hos nämnden finns en sekreterare. Verksförordningens tillämpning 5 § Följande bestämmelser i verksförordningen (1995:1322) skall tillämpas på nämnden: 18 § om interna föreskrifter, 26 § om vem som får begära in förklaringar m.m., 29 § om inhämtande av uppgifter, och 31 § om myndighetens beslut. Förordning (1996:64). 6 § Nämnden har det ansvar för verksamheten och de uppgifter som anges i 6, 7 och 13 §§ verksförordningen (1995:1322). Förordning (1996:64). Ärendenas handläggning 7 § Ärende avgörs av nämnden i plenum. Bestämmelser om beslutsförhet och omröstning till beslut finns i lagen (1971:1078) om försvarsuppfinningar. 8 § Nämnden får i arbetsordningen eller i särskilda beslut lämna över till ordföranden eller sekreteraren att avgöra ärenden som är av det slaget att det inte behöver prövas av nämnden. 9 § Nämnden sammanträder så ofta ordföranden finner att det behövs eller när någon, av nämndens övriga ledamöter begär det. 10 § Sammanträde med nämnden hålls i Stockholm, om särskilda skäl inte föranleder att det hålls på annan ort. 11 § Ärendena avgörs efter föredragning. I arbetsordningen eller i särskilda beslut får dock medges att ärenden som avgörs enligt 8 § inte behöver föredras. 12 § När ett ärende som berör statlig myndighets eller institutions verksamhetsområde föredras och prövas, får en representant för myndigheten eller institutionen närvara och delta i överläggningen. 13 § Vid nämndens sammanträden förs protokoll. Protokollet justeras av ordföranden. 14 § Nämnden skall snarast besluta om en uppfinning skall hållas hemlig eller meddelat förordnande om hemlighållande skall fortsätta att gälla. 15 § Beslut enligt lagen (1971:1078) om försvarsuppfinningar skall snarast delges den som beslutet rör. Tjänstetillsättningar m. m. 16 § Ledamöter och ersättare för dem utses av regeringen för en bestämd tid. Regeringen utser ordförande och vice ordförande. Förordnandena ges för en bestämd tid. 17 § Sekreteraren tillsätts av nämnden. Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

1988:343

Förordning (1988:343) med instruktion för Rymdstyrelsen

Uppgifter 1 § Rymdstyrelsen är central förvaltningsmyndighet för frågor som gäller den svenska rymd- och fjärranalysverksamheten, särskilt för forskning och utveckling. Förordning (1991:1542). 2 § Rymdstyrelsen skall särskilt 1. ta initiativ till forskning, utvecklingsarbete och annan verksamhet med anknytning till den svenska rymd- och fjärranalysverksamheten, 2. verka för att olika intressenters verksamhet på rymd- och fjärranalysområdet samordnas, 3. fördela statligt stöd till rymdforskning, rymdtekniskt utvecklingsarbete och fjärranalysverksamhet, 4. bereda ärenden om internationellt rymd- och fjärranalyssamarbete, vara kontaktorgan för samarbete med internationella organisationer och utländska institutioner på rymd- och fjärranalysområdet samt sluta för denna verksamhet nödvändiga överenskommelser med motsvarande utländska organ och internationella organisationer, 5. bereda ärenden om tillstånd till rymdverksamhet samt utöva kontroll av sådan verksamhet, 6. föra register över rymdföremål, 7. främja ändamålsenlig informations- och dokumentationsverksamhet på rymd- och fjärranalysområdet. Förordning (1995:186). Verksförordningens tillämpning 3 § Verksförordningen (1987:1100) skall tillämpas på rymdstyrelsen med undantag av 18 och 19 §§. Förordning (1991:1542). Myndighetens ledning 4 § Rymdstyrelsens generaldirektör är chef för Rymdstyrelsen. Förordning (1995:186). Styrelsen 5 § Rymdstyrelsens styrelse består av högst sju personer, generaldirektören medräknad. Generaldirektören är styrelsens ordförande. Styrelsen är beslutför när ordföranden och minst hälften av de andra ledamöterna är närvarande. Förordning (1995:186). Organisation 6 § Rymdstyrelsen bestämmer sin egen organisation. Förordning (1995:1146). 7 § har upphävts genom förordning (1995:1146). Styrelsens ansvar och uppgifter 8 § Utöver vad som anges i 13 § verksförordningen (1987:1100) skall styrelsen besluta i följande frågor: 1. frågor om stöd till forskning och utveckling, 2. frågor om skiljande från annan anställning än provanställning eller om skiljande från uppdrag eller om disciplinansvar, åtalsanmälan, avstängning eller läkarundersökning Tjänstetillsättning m.m. 9 § Generaldirektören förordnas av regeringen för en bestämd tid. Förordning (1995:1146). 10 § har upphävts genom förordning (1995:1146). 11 § Andra styrelseledamöter än generaldirektören utses av regeringen för en bestämd tid. Förordning (1995:186). 12 § har upphävts genom förordning (1995:1146). Överklagande 13 § Rymdstyrelsens beslut i ärenden om stöd till forskning och utveckling får inte överklagas. Förordning (1991:1542). Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

1988:342

Förordning (1988:342) med instruktion för arkivet för ljud och bild

/r3/ Arkivets uppgifter 1 § Arkivet för ljud och bild har till uppgift att ta emot och förvara sådana exemplar av ljudradio- och televisionsprogram, filmer, fonogram och videogram som enligt lagen (1978:487) om pliktexemplar av skrifter och ljud- och bildupptagningar skall lämnas till arkivet. Arkivet skall därvid föra det register över ingivna pliktexemplar av videogram som anges i 17 a § första stycket lagen. Arkivet får även som deposition eller gåva ta emot eller på annat sätt förvärva andra ljud- eller bildupptagningar än sådana som avses i första stycket samt sådana framställningar i skrift, ljud eller bild som är avsedda att användas tillsammans med upptagningarna. Förordning (1990:995). 2 § Det åligger arkivet särskilt att 1. vårda de samlingar som förvaras hos arkivet, 2. gallra i den utsträckning som behövs samt 3. hålla samlingarna tillgängliga. Samlingarna skall förvaras på ett betryggande sätt. Om bevarande och tillhandahållande finns bestämmelser i förordningen (1978:779) om pliktexemplar av skrifter och ljud- och bildupptagningar. /r3/ Verksförordningens tillämpning 3 § Verksförordningen (1987:1100) skall tillämpas på arkivet med undantag av 2, 18--21, 23 och 24 §§. /r3/ Arkivets ledning 4 § Chef för arkivet är en direktör. /r3/ Styrelsen 5 § Arkivets styrelse består av sex ledamöter, direktören medräknad. Direktören är styrelsens ordförande. /r3/ Ärendenas handläggning 6 § Styrelsen är beslutför när ordföranden och minst tre av de andra ledamöterna är närvarande. När ärenden av större vikt handläggs skall om möjligt samtliga ledamöter närvara. 7 § Ärenden som inte skall avgöras av styrelsen avgörs av direktören. Om sådana ärenden som avses i första stycket inte behöver prövas av direktören, får de avgöras av någon annan tjänsteman. Hur detta skall ske anges i arbetsordningen eller i särskilda beslut. Andra stycket gäller inte föreskrifter. /r3/ Tjänstetillsättningar m. m. 8 § Tjänsten som direktör tillsätts av regeringen. Andra tjänster tillsätts av arkivet. 9 § Andra styrelseledamöter än direktören utses av regeringen för en bestämd tid. /r3/ Bisysslor 10 § Besked om bisyssla enligt 37 § andra stycket anställningsförordningen (1965:601) lämnas av styrelsen i fråga om direktören. Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

1988:341

Förordning (1988:341) med instruktion för Talboks- och punktskriftsbiblioteket

Bibliotekets uppgifter 1 § Talboks- och punktskriftsbiblioteket har till uppgift att i samverkan med andra bibliotek i landet arbeta för att synskadade och andra handikappade får tillgång till litteratur. Det åligger biblioteket särskilt att 1. framställa och låna ut talböcker och punktskriftsböcker, 2. tillhandahålla punktskriftsböcker för försäljning, 3. inom sitt verksamhetsområde lämna information och råd till folkbibliotek och andra. Biblioteket skall för dövblinda ha en central utskrivningstjänst som gäller punktskrift. Förordning (1990:633). 2 § I fråga om utlåning av talböcker skall biblioteket inrikta sin verksamhet på att fungera som lånecentral för fjärrlån och depositioner. Verksförordningens tillämpning 3 § Verksförordningen (1995:1322) skall tillämpas på biblioteket med undantag av 2 §, 4 § andra stycket samt 17, 19-21 och 30 §§. (Förordning 2006:1323). Bibliotekets ledning 4 § Chef för biblioteket är en bibliotekschef. Styrelsen 5 § Bibliotekets styrelse består av högst åtta ledamöter, bibliotekschefen medräknad. Bibliotekschefen är styrelsens ordförande. Organisation 6 § Till biblioteket är knuten en nämnd för punktskrift. För nämnden gäller bestämmelserna i förordningen (1985:391) om Talboks- och punktskriftsbibliotekets punktskriftsnämnd. Biblioteket bestämmer i övrigt sin organisation. Förordning (1996:446). Ärendenas handläggning 7 § När ärenden av större vikt handläggs skall om möjligt samtliga styrelseledamöter närvara. Förordning (1996:446). 8 § Ärenden som inte skall avgöras av styrelsen avgörs av bibliotekschefen. Om sådana ärenden som avses i första stycket inte behöver prövas av bibliotekschefen, får de avgöras av någon annan tjänsteman. Hur detta skall ske anges i arbetsordningen eller i särskilda beslut. Andra stycket gäller inte föreskrifter. 9 § Har upphävts genom förordning (1996:446). 10 § Har upphävts genom förordning (1996:446). 11 § Har upphävts genom förordning (2001:1034). 12 § Har upphävts förordning (2006:1323). Övergångsbestämmelser 2006:1323 Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2007. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för överklagande av sådana beslut i anställningsärenden som har meddelats före ikraftträdandet. Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

1988:336

Förordning (1988:336) om befrielse från och nedsättning av grekisk skatt för person med hemvist i Sverige

1 § Ansökan om befrielse från och nedsättning av grekisk skatt på utdelning och royalty enligt artiklarna VII och IX i bilaga 1 till kungörelsen (1963:497) om tillämpning av ett mellan Sverige och Grekland den 6 oktober 1961 ingånget avtal för undvikande av dubbelbeskattning och förhindrande av skatteflykt beträffande skatter på inkomst och förmögenhet görs på en blankett som tillhandahålls av riksskatteverket och som har beteckningen E 230. 2 § Enligt artikel VII § 2 i avtalet erhålls befrielse från grekisk inkomstskatt på utdelning under förutsättning att avdrag för utdelningen inte medgetts från det belopp av bolagets sammanlagda nettoinkomst som är föremål för den grekiska inkomstskatten på juridiska personer. Skatt enligt avtalet anges i blanketten därvid till 0. 3 § Ansökan ges in till länsskattemyndigheten i det län där den skattskyldiges hemortskommun är belägen. Länsskattemyndigheten skall efter erforderlig undersökning utfärda intyg om bosättning i Sverige och därefter översända ansökan med intyget till grekisk myndighet som anges i blanketten. Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

1988:325

Förordning (1988:325) om vissa åtgärder med anledning av mellankommunala skatterättens avveckling;

1 § Frågor om delgivning av mellankommunala skatterättens domar och beslut skall handhas av länsrätten i Stockholms län. Länsrätten skall också vidta de åtgärder beträffande överklagade domar och beslut som enligt 7 § förvaltningsprocesslagen (1971:291) ankommer på mellankommunala skatterätten. 2 § Rättelser enligt 32 § förvaltningsprocesslagen (1971:291) i domar och beslut som har meddelats av mellankommunala skatterätten får vidtas av lagmannen i länsrätten i Stockholms län eller den som han utser. 3 § Mellankommunala skatterättens arkiv skall övertas av länsrätten i Stockholms län. Arkivet avlämnas till riksarkivet vid den tidpunkt och i den omfattning som länsrätten och riksarkivet kommer överens om. Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

1988:315

Förordning (1988:315) med instruktion för Nämnden för hemslöjdsfrågor

Uppgifter 1 § Nämnden för hemslöjdsfrågor skall ta initiativ till, planera, samordna och göra insatser för att främja hemslöjd, i den mån sådana uppgifter inte skall fullgöras av någon annan statlig myndighet. 2 § Nämnden skall särskilt inom sitt verksamhetsområde fördela statligt stöd till hemslöjdsfrämjande verksamhet. Sammansättning 3 § Nämnden består av högst nio personer. En av ledamöterna är ordförande och en är vice ordförande. Organisation 4 § Vid nämnden finns ett kansli som leds av en chef. Verksförordningens tillämpning 5 § Följande bestämmelser i verksförordningen (1995:1322) skall tillämpas på nämnden: 2 § om behörighet att företräda staten vid domstol, 16 § om medverkan i EU-arbetet, 18 § om myndighetens organisation, 26 § om vem som får begära in förklaringar m.m., 27 och 28 §§ om myndighetens föreskrifter, 29 § om inhämtande av uppgifter, 30 § ärendeförteckning, 31 § om myndighetens beslut, och 35 § om överklagande. Förordning (1996:445). 6 § Nämnden har det ansvar för verksamheten och de uppgifter som anges i 6-9, 13 och 15 §§ verksförordningen (1995:1322). Förordning (1996:445). Ärendenas handläggning 7 § Nämnden är beslutför när ordföranden eller vice ordföranden och minst hälften av de andra ledamöterna är närvarande. När ärenden av större vikt handläggs skall om möjligt samtliga ledamöter vara närvarande. 8 § Om ett ärende är så brådskande att nämnden inte hinner sammanträda för att behandla det, får ärendet avgöras genom meddelanden mellan ordföranden eller vice ordföranden och minst så många ledamöter som behövs för beslutförhet. Om detta förfarande inte är lämpligt, får ordföranden ensam avgöra ärendet. Ett sådant beslut skall anmälas vid nästa sammanträde med nämnden. 9 § Nämnden får i arbetsordningen eller i särskilda beslut lämna över till ordföranden eller till någon som tjänstgör hos nämnden att avgöra ärenden som är av det slaget att de inte behöver prövas av nämnden. 10 § Ärendena avgörs efter föredragning. I arbetsordningen eller i särskilda beslut får det dock medges att ärenden som avgörs enligt 9 § inte behöver föredras. Tjänstetillsättningar m. m. 11 § Ledamöter utses av regeringen för en bestämd tid. Regeringen utser ordförande. Nämnden utser vice ordförande. Förordnandena ges för en bestämd tid. 12 § Tjänsten som chef för kansliet och andra tjänster tillsätts av nämnden. Överklagande 13 § Beslut i ärenden om stöd till hemslöjdsfrämjande verksamhet får inte överklagas. Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

1988:313

Förordning (1988:313) med ändrade bestämmelser om övertagande av vissa statslån till bostadsbyggande m.m.

Regeringen föreskriver i fråga om övertagande av sådana lån som anges i en till denna förordning fogad förteckning (*/k/ bilaga */-k/), att ansökan av ny fastighetsägare eller ny ägare av huset att få överta lånet skall göras hos länsbostadsnämnden inom tre månader från dagen för förvärvet. Ansökan om övertagande som görs senare skall avslås, om inte särskilda skäl talar mot det. Övergångsbestämmelser 1988:313 Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1988. Äldre bestämmelser tillämpas fortfarande om förvärvet har skett före ikraftträdandet. 1989:873 Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1990. Äldre bestämmelser tillämpas fortfarande om förvärvet har skett före ikraftträdandet. Bilaga /r3/ Förteckning över vissa statslån till bostadsbyggande m. m. 1. Tilläggslån enligt a) kungörelsen (1957:360) om tertiärlån m. m., b) kungörelsen (1948:587) om tertiärlån och tilläggslån för flerfamiljshus, c) kungörelsen (1946:551) om tertiärlån och tilläggslån för flerfamiljshus eller d) kungörelsen (1942:569) om tertiärlån och tilläggslån för vissa bostadsbyggnadsföretag. 2. Förbättringslån enligt a) kungörelsen (1957:359) om egnahemslån m. m. eller b) kungörelsen (1948:546) om egnahemslån och förbättringslån. 3. Lån enligt kungörelsen (1973:400) om statligt stöd till allmänna samlingslokaler, om lånet har betalats ut efter den 30 juni 1985. 4. Energisparlån enligt förordningen (1977:332) om statligt stöd till energibesparande åtgärder i bostadshus m. m. eller motsvarande äldre bestämmelser, om lånet har betalats ut efter den 30 juni 1985. Förordning (1989:873). Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

1988:256

Förordning (1988:256) med instruktion för Kustbevakningen

Uppgifter 1 § Kustbevakningen har till uppgift att i enlighet med särskilda föreskrifter utföra sjöövervakning och annan kontroll- och tillsynsverksamhet samt miljöräddningstjänst till sjöss. Kustbevakningen skall också samordna de civila behoven av sjöövervakning och sjöinformation samt förmedla denna information till berörda myndigheter. Förordning (2000:336). 1 a § Kustbevakningen skall följa den internationella utvecklingen inom sitt verksamhetsområde och medverka i internationellt samarbete för att utveckla gränskontroll, brottsbekämpning till sjöss, miljöskydd till sjöss och annan sjöövervakning. Kustbevakningen skall vidare samverka med andra myndigheter för att främja svenskt deltagande i internationellt samarbete inom sitt verksamhetsområde. Förordning (1999:1024). Verksförordningens tillämpning m.m. 2 § Verksförordningen (1995:1322) skall tillämpas på Kustbevakningen med undantag av 4 §. Förordning (1999:718). Myndighetens ledning 3 § Kustbevakningens generaldirektör är chef för myndigheten. Överdirektören är generaldirektörens ställföreträdare. Förordning (1998:1831). 4 § Har upphävts genom förordning (1996:111). Organisation 5 § Har upphävts genom förordning (2004:41). 5 a § För att bistå Kustbevakningen i arbetet med att samordna de civila behoven av sjöövervakning och förmedla sjöinformation skall ett samrådsorgan för civil sjöövervakning och sjöinformation vara knutet till myndigheten. Samrådsorganet består av generaldirektören som ordförande och högst tio andra ledamöter samt ersättare för dessa. Generaldirektören får sätta en annan tjänsteman vid Kustbevakningen i sitt ställe som ordförande i samrådsorganet. Förordning (2000:336). Personalföreträdare 6 § Personalföreträdarförordningen (1987:1101) skall tillämpas på kustbevakningen. 7 § har upphävts genom förordning (1996:111). Styrelsen 8 § Kustbevakningens styrelse består av högst tio ledamöter, generaldirektören medräknad. Utöver vad som anges i 13 § verksförordningen (1995:1322) skall styrelsen besluta om riktlinjer för hur Kustbevakningens uppgifter skall prioriteras. Förordning (1999:718). Anställningar m.m. 9 § Anställning som överdirektör beslutas av regeringen efter anmälan av generaldirektören. Anställningen får begränsas att gälla längst till en viss tidpunkt. (Förordning (1998:1831). 10 § Har upphävts genom förordning (1998:1831). 11 § Har upphävts genom förordning (1996:111). 12 § Har upphävts genom förordning (1996:111). Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

1988:254

Lag (1988:254) om förbud beträffande knivar och andra farliga föremål

1 § Knivar, andra stick- och skärvapen och andra föremål som är ägnade att användas som vapen vid brott mot liv eller hälsa får inte innehas på allmän plats, inom skolområde där grundskole- eller gymnasieundervisning bedrivs, eller i fordon på allmän plats. Förbudet i första stycket gäller inte, om föremålet enligt särskilda föreskrifter ingår i utrustning för viss tjänst eller visst uppdrag eller om innehavet annars med hänsyn till föremålets art, innehavarens behov och övriga omständigheter är att anse som befogat. Stickvapen eller knivar som är konstruerade så att klingan eller bladet snabbt kan fällas eller skjutas ut ur sitt skaft (springstiletter eller springknivar) får inte innehas av personer under 21 år. Lag (2000:148). 2 § Knogjärn, kaststjärnor eller andra sådana föremål som är särskilt ägnade att användas som vapen vid brott mot liv eller hälsa samt springstiletter eller springknivar får inte överlåtas till personer under 21 år eller saluhållas. Lag (1990:413). 3 § I fråga om vapen och andra föremål som vapenlagen (1996:67) är tillämplig på gäller föreskrifterna där i stället för denna lag. Lag (1996:69). 4 § Den som uppsåtligen bryter mot 1 eller 2 § döms till böter eller fängelse i högst ett år. Om gärningen har begåtts av oaktsamhet, döms till böter eller fängelse i högst sex månader. Om ett brott som avses i första stycket är grovt, döms till fängelse i lägst sex månader och högst två år. Vid bedömningen av om brottet är grovt ska det särskilt beaktas om 1. föremålet har innehafts i ett sammanhang där det kan befaras komma till användning vid brottsligt angrepp på någons liv, hälsa eller trygghet till person, 2. föremålet har varit av särskilt farlig beskaffenhet, 3. innehavet, överlåtelsen eller saluhållandet har avsett flera föremål, eller 4. gärningen på annat sätt har varit av särskilt farlig art. Om det rör sig om ringa fall utgör gärningen dock inte brott. Lag (2022:608). 5 § Knivar eller andra föremål som innehafts i strid med 1 § eller som överlåtits eller saluhållits i strid med 2 § ska förklaras förverkade, om det inte är uppenbart oskäligt. Lag (2022:608). Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

1988:232

Förordning (1988:232) med instruktion för Byggforskningsrådet

1 § Byggforskningsrådet har till uppgift att ta initiativ till samt främja och stödja forsknings- och utvecklingsarbete inom planläggnings-, byggnads- och anläggningsområdet. Rådet får dock inte vara huvudman för forskning. Förordning (1995:1123). 2 § Byggforskningsrådet skall 1. organisera och stödja samarbete i fråga om forsknings- och utvecklingsarbete samt främja kontakter mellan forskningsinstitutioner och intressenter inom bygg- och bostadssektorn, 2. planera för forsknings- och utvecklingsarbete samt lämna bidrag till sådant arbete, 3. övervaka att ekonomiskt stöd som rådet har beviljat kommer till avsedd användning, 4. utvärdera forsknings- och utvecklingsverksamheten i fråga om kvalitet, relevans och effekt, 5. informera om forskning och forskningsresultat, 6. ta initiativ till och främja internationellt forskningssamarbete, 7. besluta att ekonomiskt stöd som rådet har beviljat inte längre skall lämnas, om den verksamhet som stödet avser inte uppfyller de krav som bör ställas på verksamheten. Förordning (1990:819). Verksförordningens tillämpning 3 § Verksförordningen (1995:1322) skall tillämpas på Byggforskningsrådet med undantag av 4 § andra stycket, 30 och 33-34 §§. Förordning (1998:1189). Myndighetens ledning 4 § Byggforskningsrådets generaldirektör är chef för rådet. Förordning (1995:1123). Styrelsen 5 § Byggforskningsrådets styrelse består av högst elva personer, generaldirektören medräknad. En av ledamöterna är ordförande och en är vice ordförande. Styrelsen är beslutför när ordföranden och minst hälften av de andra ledamöterna är närvarande. Förordning (1995:1123). Organisation 6 § Byggforskningsrådet bestämmer sin egen organisation. Förordning (1995:1123). Vetenskapliga nämnden 7 § har upphört att gälla genom förordning (1995:1123). Personalföreträdare 8 § Personalföreträdarförordningen (1987:1101) skall tillämpas på byggforskningsrådet. 9 § har upphävts genom förordning (1996:126). Tjänstetillsättning m.m. 10 § har upphävts genom förordning (1996:126). 11 § har upphävts genom förordning (1995:1123). 12 § Andra styrelseledamöter än generaldirektören utses av regeringen för en bestämd tid. Förordnande att vara styrelsens ordförande meddelas av regeringen för en bestämd tid. Styrelsen utser inom sig vice ordförande. Förordning (1995:1123). 13 § har upphävts genom förordning (1994:994). Överklagande 14 § Byggforskningsrådets beslut i ärenden om ekonomiskt stöd får överklagas endast om det följer av en annan bestämmelse än 22 a § förvaltningslagen (1986:223). Förordning (1998:1189). Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

1988:170

/r1/ Förordning (1988:170) om tillfällig utvidgning av den svenska fiskezonen i mellersta och norra Östersjön;

1 § I denna förordning meddelas föreskrifter om den svenska fiskezonens yttergräns i mellersta och norra Östersjön med anledning av protokollet till överenskommelsen den 18 april 1988 mellan Konungariket Sveriges regering och De Socialistiska Rådsrepublikernas Unions regering om avgränsningen av kontinentalsockeln samt av den svenska fiskezonen och den sovjetiska ekonomiska zonen i Östersjön. 2 § I stället för vad som föreskrivs i 3 § första stycket 2 förordningen (1977:642) om den svenska fiskezonens omfattning skall den svenska fiskezonen mellan punkterna 56 05,0' N, 18 45,0' O och 58 47,6' N, 20 24,6' O omfatta havsområdet utanför Sveriges sjöterritorium i mellersta och norra Östersjön intill räta linjer (loxodromer) mellan punkten 56 05,0' N, 18 45,0' O punkten 56 03,896' N, 18 45,403' O punkten 55 58,863' N, 18 53,977' O punkten 55 53,788' N, 18 55,232' O punkten 55 53,482' N, 18 56,777' O punkten 55 57,300' N, 19 04,049' O punkten 55 58,863' N, 19 04,876' O punkten 56 02,433' N, 19 05,669' O punkten 56 15,000' N, 19 13,565' O punkten 56 27,000' N, 19 21,070' O punkten 56 35,000' N, 19 25,070' O punkten 56 45,000' N, 19 31,720' O punkten 56 58,000' N, 19 40,270' O punkten 57 14,192' N, 19 53,565' O punkten 57 26,717' N, 20 02,160' O punkten 57 33,800' N, 20 03,965' O punkten 57 44,000' N, 20 14,139' O punkten 57 54,691' N, 20 24,920' O punkten 58 12,000' N, 20 22,502' O punkten 58 29,000' N, 20 26,590' O punkten 58 46,836' N, 20 28,672' O punkten 58 47,680' N, 20 25,264' O punkten 58 47,6 N, 20 24,6' O. Koordinaterna är angivna i svenskt koordinatsystem (RT 38). 3 § Sjöfartsverket skall se till att fiskezonens yttergräns enligt 2 § märks ut på sjökort som är tillgängliga för allmänheten. Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

1988:156

Förordning (1988:156) om bistånd åt asylsökande m. fl.

Inledande bestämmelse 1 § I denna förordning ges närmare föreskrifter om dagbidrag och särskilt bidrag enligt lagen (1988:153) om bistånd åt asylsökande m. fl. Dagbidrag 2 § Ett dagbidrag skall täcka kostnader för livsmedel, kläder och skor, fritidsaktiviteter, hygienartiklar och andra förbrukningsvaror samt tidningar och telefon. 3 § Dagbidrag beräknas per år i procent av det basbelopp som enligt 1 kap. 6 § lagen (1962:381) om allmän försäkring fastställts för året. För att beräkna det dagbidrag som lämnas för januari månad är dock utgångspunkten det basbelopp som gällde för det föregående året. När fri mat ingår i inkvarteringen lämnas ett reducerat dagbidrag. Dagbidraget per person beräknas enligt följande procentsatser. Dagbidrag inkl. Dagbidrag exkl. egen mathållning egen mathållning Ensamstående 74 25 Sammanboende 63 20 Barn 0--3 år 38 12 Barn 4--10 år 45 12 Barn 11--15 år 52 12 Barn 16--17 år 52 12 Hemmavarande vuxen 63 20 För familjer som har fler än två barn beräknas dagbidraget enligt ovanstående procentsatser endast för de två äldsta barnen. För vart och ett av de yngre barnen skall dagbidraget i stället beräknas till hälften av den procentsats som gäller för barnet enligt tabellen. Förordning (1993:1683). 4 § Dagbidrag utbetalas förskottsvis per månad, om inte särskilda skäl föranleder annat. Särskilt bidrag 5 § Särskilt bidrag enligt 10 § första stycket lagen (1988:153) om bistånd åt asylsökande m. fl. lämnas för kostnader som uppstår på grund av särskilda behov. Det särskilda bidraget får avse kostnader för vinterkläder, glasögon, kosttillskott, medicin, akut tandvård, handikapputrustning, spädbarnsutrustning och andra hjälpmedel som är nödvändiga för en dräglig livsföring. Bidrag kan också lämnas till lokala resor som bedöms särskilt angelägna. Förfarandet m. m. 6 § Den som vill få dagbidrag eller särskilt bidrag skall göra skriftlig ansökan. Ansökan skall innehålla en av sökanden underskriven förklaring på heder och samvete att de uppgifter om ekonomiska och personliga förhållanden som lämnas i ansökan är riktiga. 7 § Har en ansökan om dagbidrag eller särskilt bidrag avslagits eller bifallits endast till viss del, skall beslutet delges sökanden. Övriga bestämmelser 8 § Fordran på dagbidrag eller särskilt bidrag får inte överlåtas eller utmätas. 8 a § Statens invandrarverk meddelar föreskrifter om den ersättning som enligt 8 a § lagen (1988:153) om bistånd åt asylsökande skall betalas av den som har inkomst av förvärvsarbete. Förordning (1992:580). 9 § Föreskrifter för verkställighet av denna förordning meddelas av statens invandrarverk. Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

1988:150

Förordning (1988:150) om beredskapslagring av olja och kol m.m. under lagringsåret 1988/89;

Regeringen föreskriver enligt 9 § lagen (1984:1049) om beredskapslagring av olja och kol och 10 § lagen (1985:635) om försörjningsberedskap på naturgasområdet att följande andelar av basmängderna för lagringsbränslen skall lagras under lagringsåret 1988/89. ________________________________________________________________________ Varuslag Procentandel av basmängden ________________________________________________________________________ Kol 37 Motorbensin 25 Fotogen 25 Dieselbrännolja/ eldningsolja 1 och 2 25 Övriga eldningsoljor 25 Gasol 25 ________________________________________________________________________ I fråga om ersättningsbränsle för naturgas skall lagringsprocenten motsvara 28 procent av basmängden för respektive varuslag. Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

1988:144

Lag (1988:144) om säkerhetskontroll i riksdagens lokaler

1 § Säkerhetskontroll får äga rum i syfte att förebygga att det i riksdagens lokaler förövas brott som innebär en allvarlig fara för någons liv, hälsa eller frihet eller för omfattande förstörelse av egendom. Lag (1999:22). 2 § Beslut om säkerhetskontroll fattas av talmannen och skall avse visst tillfälle eller viss tid. Lag (2006:129). 3 § Säkerhetskontroll får omfatta den som utan att vara ledamot av riksdagen uppehåller sig i riksdagens lokaler. Kontroll av anställda vid riksdagsförvaltningen och partikanslierna får dock endast ske om det finns särskilda skäl för det. Talmannen får, om särskilda skäl talar för det, undanta personer från kontrollen. Lag (2006:129). 4 § Vid säkerhetskontroll skall vapen och andra föremål som är ägnade att komma till användning vid brott som avses i 1 § eftersökas. För detta ändamål får kroppsvisitation äga rum. Väskor och andra föremål som medförs till eller påträffas i riksdagens lokaler får undersökas. Lag (2006:129). 5 § Säkerhetskontroll utförs, efter närmare anvisningar av Polismyndigheten, av en polisman eller, efter Polismyndighetens förordnande, av vaktpersonal vid riksdagen. Kroppsvisitation som genomförs på annat sätt än med metalldetektor eller liknande anordning får dock utföras endast av en polisman. Lag (2014:631). 6 § Den som inte underkastar sig föreskriven säkerhetskontroll får vägras tillträde till eller avvisas från riksdagens lokaler. Lag (2006:129). 7 § Påträffas vid säkerhetskontroll något sådant föremål som avses i 4 § och tas det inte i beslag enligt bestämmelserna i rättegångsbalken, skall den hos vilken föremålet påträffas uppmanas att lämna det ifrån sig för förvaring. Finns inte någon känd innehavare till ett påträffat föremål, får det omhändertas. Den som inte efterkommer uppmaningen enligt första stycket får avlägsnas från riksdagens lokaler. Lag (1999:22). 8 § Föremål som lämnats till förvaring eller omhändertagits enligt denna lag skall förvaras på betryggande sätt. Om det begärs, skall bevis om att ett föremål har lämnats till förvaring utfärdas. Föremålet skall återlämnas till den som har lämnat det till förvaring när denne lämnar riksdagens lokaler. 9 § Kroppsvisitation som är av mera väsentlig omfattning skall verkställas i enskilt rum och om möjligt i vittnes närvaro. Kroppsvisitation får verkställas eller bevittnas endast av person, som är av samma kön som den som visiteras, om undersökningen inte sker genom metalldetektor eller likande anordning. Lag (1999:22). 10 § Talmannens beslut enligt denna lag får inte överklagas. Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

1988:125

/r1/ Tillkännagivande (1988:125) av överenskommelser som avses i lagen (1985:988) om immunitet för vissa vittnen m. fl.;

Avtal om sådan immunitet som avses i lagen (1985:988) om immunitet för vissa vittnen m. fl. har träffats i följande överenskommelser. 1) Konventionen mellan Sverige och Belgien den 26 april 1870 angående ömsesidigt utlämnande av förbrytare. 2) Europeiska konventionen den 20 april 1959 om inbördes rättshjälp i brottmål. 3) Överenskommelsen den 28 september 1983 mellan Sverige och Ungerska Folkrepubliken om inbördes rättshjälp i brottmål. 4) Överenskommelsen den 26 juni 1986 mellan Sverige och Tyska Demokratiska Republiken om rättshjälp i brottmål. 5) Haagkonventionen den 25 oktober 1980 om internationell rättshjälp. Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

1988:124

Tillkännagivande (1988:124) om befrielse i vissa fall för utländska kärande att ställa säkerhet för rättegångskostnader, m.m.;

Utländska medborgare och utländska juridiska personer är, i den utsträckning som anges nedan, på grund av internationella överenskommelser som avses i 5 § lagen (1980:307) om skyldighet för utländska kärande att ställa säkerhet för rättegångskostnader, befriade från skyldigheten att ställa säkerhet enligt nämnda lag och har samma rätt att kräva säkerhet enligt den lagen som svenska medborgare och svenska juridiska personer. Befriade från skyldigheten att ställa säkerhet är 1) medborgare i Danmark med Färöarna och Grönland, Island eller Japan, 2) medborgare i en stat som är ansluten till någon av Haagkonventionerna den 17 juli 1905 och den 1 mars 1954 angående vissa till civilprocessen hörande ämnen samt juridiska personer, bildade i en sådan stat enligt dess lag, i mål eller ärenden som inte rör ansvar för brott, om medborgaren eller den juridiska personen har hemvist i en stat som är ansluten till någon av de nämnda Haagkonventionerna, 3) medborgare i en stat som är ansluten till den europeiska bosättningskonventionen den 13 december 1955, 4) medborgare i en stat som är ansluten till New York-konventionen den 20 juni 1956 om indrivning av underhållsbidrag i utlandet, i mål eller ärenden angående underhållsbidrag som har anhängiggjorts enligt bestämmelserna i nämnda konvention, 5) fysiska och juridiska personer i rättegång som avser tillämpning av lagen (1965:723) om erkännande och verkställighet av vissa utländska domar och beslut angående underhåll till barn eller tillämpning av lagen (1976:108) om erkännande och verkställighet av utländskt avgörande angående underhållsskyldighet, 6) medborgare i en stat som är ansluten till Gen`eve-konventionen den 19 maj 1956 om fraktavtalet vid internationell godsbefordran på väg samt juridiska personer, bildade i en sådan stat enligt dess lag, i rättegång med anledning av godsbefordran som avses i konventionen, om medborgaren eller den juridiska personen har hemvist eller idkar rörelse med fast driftställe i en stat som är ansluten till konventionen, 7) fysiska och juridiska personer vid talan som grundas på fördraget den 9 maj 1980 om internationell järnvägstrafik (COTIF), 8) fysiska och juridiska personer med hemvist i en stat som är ansluten till Haagkonventionen den 25 oktober 1980 om internationell rättshjälp, i mål eller ärenden som inte rör ansvar för brott. Franska medborgare och sådana juridiska personer, som är bildade i Frankrike enligt fransk lag och har hemvist i Frankrike, har i rättegång som inte rör ansvar för brott samma befogenhet att kräva säkerhet som tillkommer svenska medborgare och svenska juridiska personer enligt lagen (1980:307) om skyldighet för utländska kärande att ställa säkerhet för rättegångskostnader. Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

1988:123

Förordning (1988:123) om tillämpning av rättshjälpslagen (1972:429) beträffande vissa utländska medborgare

Utländska medborgare skall i den utsträckning som anges nedan vara likställda med svenska medborgare i fråga om rätt till allmän rättshjälp. 1) Medborgare i Japan. 2) Medborgare i en stat som är ansluten till någon av Haagkonventionerna den 17 juli 1905 och den 1 mars 1954 angående vissa till civilprocessen hörande ämnen. 3) Medborgare i en stat i förhållande till vilken konventionen den 28 augusti 1930 mellan Sverige samt Storbritannien och Nordirland rörande vissa till civilprocessen hörande ämnen av internationell natur är tillämplig. 4) Medborgare i stat som är ansluten till den europeiska bosättningskonventionen den 13 december 1955. 5) Den som är bosatt i en stat som är ansluten till New York-konventionen den 20 juni 1956 om indrivning av underhållsbidrag i utlandet, om han eller hon är kärande eller sökande i ett sådant mål eller ärende angående underhållsbidrag som har väckts genom förmedling av Utlandskontoret vid Försäkringskassan Stockholms län eller av Utrikesdepartementet enligt konventionens bestämmelser. 6) Den som är bosatt i Amerikas Förenta Stater jämte Guam, Jungfruöarna, Puerto Rico och Samoa, dock med undantag av Alabama, District of Columbia och Mississippi, om han eller hon är kärande eller sökande i ett sådant mål eller ärende angående underhållsbidrag som har väckts genom förmedling av Utlandskontoret vid Försäkringskassan Stockholms län eller av Utrikesdepartementet enligt konventionens bestämmelser. 7) Medborgare i en stat som är ansluten till den europeiska konventionen den 24 november 1977 om migrerande arbetstagares rättsställning, om han eller hon vistas i Sverige som migrerande arbetstagare i konventionens mening. 8) Den som är kärande eller sökande i ett mål eller ärende om vårdnad eller umgänge som har väckts genom Utrikesdepartementets förmedling i enlighet med den europeiska konventionen den 20 maj 1980 om erkännande och verkställighet av avgöranden rörande vårdnad om barn samt om återställande av vård om barn. 9) Den som är medborgare eller har hemvist i en stat som är ansluten till Haagkonventionen den 25 oktober 1980 om de civila aspekterna på internationella bortföranden av barn, om han eller hon är sökande i ett mål eller ärende som rör konventionen. 10) Den som är bosatt i en stat som är ansluten till Haagkonventionen den 25 oktober 1980 om internationell rättshjälp. Förordning (1996:626). Övergångsbestämmelser 1989:178 Denna förordning träder i kraft i fråga om p. 8 den 1 juli 1989 och i övrigt den 1 juni 1989. Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

1988:121

Tillkännagivande (1988:121) av internationella överenskommelser om översändande av ansökningar om rättshjälp

Den i Strasbourg den 27 januari 1977 dagtecknade europeiska överenskommelsen om översändande av ansökningar om rättshjälp trädde för Sveriges del i kraft den 28 februari 1977. Föreskrifter om översändande av ansökningar om rättshjälp finns också i Haagkonventionen den 25 oktober 1980 om internationell rättshjälp, vilken träder i kraft den 1 maj 1988. 1977 års överenskommelse avser ansökningar om rättshjälp i form av fri rättegång eller annat sådant bistånd i ärenden av civil, kommersiell eller administrativ natur. 1980 års Haagkonvention avser ansökningar om rättshjälp, även avgiftsbelagd sådan, i mål och ärenden av civil, kommersiell, administrativ, socialrättslig eller skatterättslig natur. Enligt båda överenskommelserna får den som vill ansöka om rättshjälp i en konventionsstat lämna in ansökningen till ett förmedlande organ i den stat där han eller hon har hemvist. Det förmedlande organet översänder ansökningen till ett mottagande organ i den främmande staten. Regeringen har utsett utrikesdepartementet till förmedlande och mottagande organ enligt båda överenskommelserna. Enligt 1980 års Haagkonvention skall ansökningar om rättshjälp som översänds enligt konventionen göras enligt ett formulär som är fogat till konventionen. Formuläret tillhandahålls av utrikesdepartementet. 1977 och 1980 års överenskommelser innebär ingen inskränkning i vad som gäller i motsvarande hänseende enligt artikel 23 i 1954 års Haagkonvention angående vissa till civilprocessen hörande ämnen. Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

1988:119

Tillkännagivande (1988:119) av internationella överenskommelser som avses i lagen (1986:1042) om verkställighet av vissa utländska beslut om rättegångskostnader

Följande överenskommelser mellan Sverige och främmande stat innehåller sådana föreskrifter om verkställighet av utländska beslut som avses i 1 § lagen (1986:1042) om verkställighet av vissa utländska beslut om rättegångskostnader. 1) Haagkonventionen den 17 juli 1905 angående vissa till civilprocessen hörande ämnen. 2) Haagkonventionen den 1 mars 1954 angående vissa till civilprocessen hörande ämnen. 3) Den europeiska bosättningskonventionen den 13 december 1955. 4) Haagkonventionen den 25 oktober 1980 om internationell rättshjälp. Konventionerna enligt 1)-4) avser mål och ärenden som inte rör ansvar för brott. Konventionen enligt 4) innehåller sådana föreskrifter som avses i 3 § tredje stycket nämnda lag. Konventionerna enligt 2) och 4) innehåller sådana föreskrifter som avses i 5 § andra stycket nämnda lag. Konventionen enligt 4) föreskriver att konventionsstaterna skall utse ett förmedlande och mottagande organ som översänder ansökningar om verkställighet enligt konventionen och tar emot sådana ansökningar. Regeringen har utsett utrikesdepartementet till sådant förmedlande och mottagande organ. Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

1988:113

Förordning (1988:113) med instruktion för Statens löne- och pensionsverk

Uppgifter 1 § Statens löne- och pensionsverk är central förvaltningsmyndighet för frågor som rör den statliga tjänstepensioneringen, statens tjänstegrupplivförsäkring och de centrala statliga personaladministrativa systemen, allt i den utsträckning dessa frågor inte ankommer på någon annan myndighet. Förordning (1993:1142). 2 § Verket skall särskilt 1. besluta om och betala ut tjänstepensionsförmåner och tillsammans med sådana förmåner även socialförsäkringsförmåner, 2. besluta om och betala ut pensionsersättning och särskild pensionsersättning enligt avtalet om trygghetsfrågor, 3. svara för den automatiska matrikelföringen, 4. svara för det generella löneuträkningssystemet SLÖR, inbegripet för- och eftersystemet PIR, och det personaladministrativa informationssystemet PI. Verket skall tillsammans med övriga myndigheter som är anslutna till systemen SLÖR, PIR och PI vara registeransvarigt för dessa. Förordning (1990:76). 3 § Verket får utföra sådana uppdrag åt myndigheter och andra uppdragsgivare som har samband med SPV:s huvuduppgifter. Förordning (1996:643). Avgifter 4 § Statens löne- och pensionsverks verksamhet finansieras genom avgifter. Uppdrag enligt 3 § får utföras mot ersättning. Förordning (1990:1056). Verksförordningens tillämpning 5 § Verksförordningen (1995:1322) skall tillämpas på verket. Förordning (1996:643). Myndighetens ledning 6 § Generaldirektören är chef för myndigheten och ordförande i styrelsen. När generaldirektören har förhinder, utövas generaldirektörens tjänst av den tjänsteman som generaldirektören bestämmer. Förordning (1996:643). 7 § har upphävts genom förordning (1996:643) 8 § har upphävts genom förordning (1996:643). Personalföreträdare 9 § Personalföreträdarförordningen (1987:1101) skall tillämpas på verket. 10 § har upphävts genom förordning (1996:643). 11 § har upphävts genom förordning (1996:643). 12 § har upphävts genom förordning (1993:1142). 13 § har upphävts genom förordning (1996:643). 14 § har upphävts genom förordning (1993:1142). Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

1988:103

Förordning (1988:103) om lån till den mindre skeppsfarten

1 § Svenska skeppshypotekskassan får bevilja lån till den mindre skeppsfarten mot säkerhet i form av inteckning i fartyg med förmånsläge mellan 70 och 90 procent av fartygets uppskattade värde. Beträffande sådana lån gäller följande bestämmelser. 2 § Lån kan beviljas för finansiering av rederiverksamhet som bedrivs av svenskt rederi eller av en utländsk juridisk person där svenska fysiska eller juridiska personer har ett betydande inflytande eller intresse. Lån får avse förvärv, ny- eller ombyggnad eller reparation av fartyg. Vid ombyggnad eller reparation avses med fartygets uppskattade värde dess värde efter ombyggnaden eller reparationen. Förordning (2000:758). 3 § Företräde till lån skall ges mindre rederier. 4 § Ränta utgår på lyft belopp enligt den räntefot som skeppshypotekskassan bestämmer. Därvid skall det rådande ränteläget samt riskläget för lånet beaktas. 5 § Låntagare är skyldig att omedelbart underrätta skeppshypotekskassan om ändring i äganderätten till fartyget. Förordning (2000:758). 6 § I övrigt gäller beträffande lånen bestämmelserna i lagen (1980:1097) om Svenska skeppshypotekskassan. 7 § Uppkommer förlust på ett lån får skeppshypotekskassan täcka förlusten genom att ta i anspråk medel ur fonden för den mindre skeppsfarten. Övergångsbestämmelser 1988:103 Denna förordning träder i kraft den 1 april 1988, då förordningen (1971:324) om lån till den mindre skeppsfarten skall upphöra att gälla. Beträffande lån som har beviljats enligt nämnda förordning får skeppshypotekskassan på statens vägnar antaga ackordsförslag eller på annat sätt efterge statens fordran. Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

1988:89

Lag (1988:89) om beslutanderätt för Stiftelsen Lantbrukarnas skördeskadeskydd

1 § Regeringen får överlämna till Stiftelsen Lantbrukarnas skördeskadeskydd att besluta i ärenden om skördeskadeskydd. 2 § Statistiska centralbyrån skall till Stiftelsen Lantbrukarnas skördeskadeskydd lämna ut sådana uppgifter som behövs för handläggning av ärenden om skördeskadeskydd. Övergångsbestämmelser 1988:89 1. Denna lag träder i kraft den 1 april 1988. 2. Den som hos Stiftelsen Lantbrukarnas skördeskadeskydd har tagit befattning med en fråga som avses i 1 § får inte obehörigen röja eller utnyttja vad han därvid har erfarit om affärs- eller driftsförhållanden hos enskild. Bestämmelsen gäller under år 1988. Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

1988:46

Lag (1988:46) om revision av riksdagens förvaltning och riksdagens myndigheter m.m.

1 § Riksdagens förvaltning, Riksdagens ombudsmän, Riksdagens revisorer, Riksbanken samt Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond svarar var och en för sin internrevision. Lag (1999:203). 2 § Riksdagens revisorer skall för varje avslutat räkenskapsår granska Riksbankens tillstånd, styrelse och förvaltning samt verksamheten vid riksdagens förvaltning, Riksdagens ombudsmän och Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond. Riksdagens finansutskott svarar för att revision sker av Riksdagens revisorer. Lag (1999:203). 3 § Riksdagens revisorer skall senast den 15 mars avge berättelser till riksdagen över revisionen av riksbanken och Stiftelsen Riksbankens jubileumsfond. Berättelserna skall belysa omfattningen och inriktningen av revisorernas granskning och i vad gäller riksbanken utmynna i ett uttalande huruvida revisorerna anser att ansvarsfrihet bör beviljas fullmäktige och direktionen i riksbanken. I berättelsen om riksbanken skall revisorerna också ta ställning till riksbankens resultat- och balansräkningar. Förordning (1998:1410). 4 § I 9 kap. 2 § lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank finns bestämmelser om det ansvar som fullmäktige i Riksbanken har för internrevisionen av den egna myndigheten. Motsvarande bestämmelser finns i vad gäller riksdagens förvaltning i 8 § lagen (2000:419) med instruktion för riksdagsförvaltningen, i vad gäller Riksdagens revisorer i 2 § lagen (1987:518) med instruktion för Riksdagens revisorer, i vad gäller Riksdagens ombudsmän i 12 § lagen (1986:765) med instruktion för Riksdagens ombudsmän och i vad gäller Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond i 10 § stadgarna (RFS 1988:1) för Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond. Lag (2000:426). 5 § Har upphävts genom lag (1999:203). 6 § Internrevisionen skall främst inriktas på att bedöma om redovisningen är rättvisande och i enlighet med god redovisningssed. Lag (1999:203). 7 § Riksdagens förvaltning, Riksdagens ombudsmän, Riksbanken samt Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond fastställer revisionsplan var och en för sin verksamhet efter samråd med Riksdagens revisorer. Lag (1999:203). 8 § Har upphävts genom lag (1999:203). 9 § Revisionsansvariga vid riksdagens förvaltning, Riksdagens ombudsmän, Riksbanken samt vid Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond skall, när anledning därtill föreligger, omedelbart och direkt till Riksdagens revisorer anmäla förhållanden som framkommit vid eller har samband med internrevisionen. Lag (1999:203). Övergångsbestämmelser 1994:1070 Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om granskning som avser tid före ikraftträdandet. Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

1988:31

Förordning (1988:31) om tingsrätternas beredskap för prövning av häktningsfrågor m.m.

1 § Under söndag, annan allmän helgdag, lördag, midsommarafton, julafton och nyårsafton ska tingsrätterna enligt bestämmelserna i denna förordning ha beredskap för prövning av frågor som rör förundersökning och användande av tvångsmedel samt frågor om kontaktförbud avseende gemensam bostad och förbud enligt 3 kap. 5 § första stycket 2 lagen (2015:642) om europeisk skyddsorder. Tingsrätterna ska även ha beredskap för att pröva åtal för brott gemensamt med en fråga om häktning enligt 24 kap. 13 a § rättegångsbalken. Förordning (2021:327). 1 a § Under andra tider än ordinarie öppettider och andra tider än de som anges i 1 §, ska tingsrätterna enligt bestämmelserna i denna förordning ha beredskap för att pröva frågor om offentlig försvarare för misstänkta som är gripna eller anhållna där det finns ett särskilt brådskande behov av försvarare. Förordning (2019:673). 2 § Domstolsverket får, efter att ha gett Åklagarmyndigheten tillfälle att yttra sig, meddela föreskrifter om indelning av tingsrätterna i beredskapsområden. Domstolsverket får meddela föreskrifter om vilken tingsrätt som ska ansvara för samordningen av beredskapen inom området. En tingsrätt som är indelad för sådan beredskap som anges i 1 §, får dagen före beredskapens början handlägga frågor som behöver prövas före sammanträdet. Förordning (2019:673). 3 § Tingsrätterna inom beredskapsområdet fördelar beredskapen mellan sig efter samråd med den eller de åklagarkammare som berörs. Om tingsrätterna inte kan enas om fördelningen avgörs frågan av den hovrätt under vilken den samordningsansvariga tingsrätten hör. Förordning (2004:1276). 4 § Lagmannen avgör tingsrättens ärenden enligt 3 § och fördelar beredskapen. Beredskap enligt 1 § bör företrädesvis fullgöras av ordinarie domare. Förordning (2019:673). 5 § En tingsrätt som har beredskap enligt 1 § ska, om det är möjligt, i förväg ge till känna var sammanträde ska hållas och anslå uppropslistan på lämplig plats i anslutning till den lokal där sammanträde hålls. Förordning (2019:673). 6 § Domstolsverket får meddela närmare föreskrifter om beredskapen i övrigt. Förordning (2019:673). Övergångsbestämmelser 1988:31 Denna förordning träder i kraft den 12 april 1988. Bestämmelserna i 2--6 §§ får dock tillämpas från och med den 8 februari 1988. 2019:673 Denna förordning träder i kraft den 10 december 2019 i fråga om 2 och 6 §§ och i övrigt den 1 september 2020. Förordning (2020:160). Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

1988:23

/r1/ Lag (1988:23) om tillämpning av lagen (1981:49) om begränsning av läkemedelskostnader, m. m. vid viss försöksverksamhet;

Lagen (1981:49) om begränsning av läkemedelskostnader, m. m. skall tillämpas på läkemedel som har förskrivits av en distriktssköterska som deltar i försöksverksamhet med förskrivning av läkemedel enligt de föreskrifter som socialstyrelsen meddelar. Därvid skall läkemedel som har förskrivits av en distriktssköterska likställas med läkemedel som har förskrivits av en läkare. Övergångsbestämmelser 1988:23 Denna lag träder i kraft den 1 mars 1988 och gäller till utgången av år 1991. Lagen skall tillämpas även på läkemedel som har förskrivits före utgången av år 1991 men som expedieras efter denna tidpunkt. 1991:1592 Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992. Lagen skall tillämpas även på läkemedel som har föreskrivits före utgången av år 1993 men som expedieras efter denna tidpunkt. Lag (1992:1567). Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

1988:15

Lag (1988:15) om förbud mot vissa radar- och laserinstrument

1 § Med radarvarnare förstås i denna lag varje anordning som är konstruerad för att ta emot elektromagnetiska vågor från en radarhastighetsmätare för vägtrafik. Med laservarnare förstås i denna lag varje anordning som är konstruerad för att ta emot elektromagnetiska vågor från en laserhastighetsmätare för vägtrafik. Med laserstörare förstås i denna lag varje anordning som är konstruerad för att med elektromagnetiska vågor störa funktionen hos en laserhastighetsmätare för vägtrafik. Lag (1998:1622). 2 § Radarvarnare, laservarnare eller laserstörare får inte tillverkas, innehas, överlåtas eller användas. Ej heller får en annan anordning som är så konstruerad att den kan ta emot elektromagnetiska vågor från en radarhastighetsmätare eller en laserhastighetsmätare eller sända elektromagnetiska vågor till en laserhastighetsmätare användas i ett fordon för detta ändamål. Lag (1998:1622). 3 § Den som uppsåtligen bryter mot 2 § skall dömas till böter eller fängelse i högst sex månader. Lag (1998:1622). 4 § En radarvarnare, en laservarnare, en laserstörare eller annan anordning som varit föremål för brott enligt denna lag skall förklaras förverkad. Lag (1998:1622). Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

1987:994

Förordning (1987:994) om beräkning av vissa statliga avgifter för år 1988

1 § Denna förordning gäller sådana föreskrifter om avgifter för år 1988 som myndigheter under regeringen beslutar och som avses i förordningen (1975:586) om register över statliga avgifter. Förordningen gäller dock inte sådana föreskrifter om avgifter som beslutas av myndigheter som hör till försvarsdepartementet. 2 § När en myndighet beslutar föreskrifter om avgifter får lönekostnadsökningen för år 1988 beräknas till högst 4 procent. Den sålunda beräknade lönekostnadsökningen skall minskas med myndighetens produktivitetsförbättring. Med produktivitetsförbättring avses det krav på produktivitets- och effektivitetsförbättring som statsmakterna genom tillämpning av det s. k. huvudförslaget eller på annat sätt ställt på myndigheternas verksamhet för budgetåret 1987/88. 3 § Vid samråd med riksrevisionsverket enligt förordningen (1975:586) om register över statliga avgifter skall myndigheterna ange i vilken utsträckning de föreslagna avgiftsändringarna hänför sig till ökade lönekostnader. 4 § Riksrevisionsverket skall till regeringen redovisa hur myndigheterna tillämpat denna förordning. 5 § Riksrevisionsverket får meddela de föreskrifter som behövs för verkställigheten av denna förordning. Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

1987:966

Förordning (1987:966) om användning av telefon vid rättegång

1 § Domstolar och andra statliga myndigheter skall, i den mån arbetets behöriga gång och förhållandena i övrigt tillåter det, vid behov ställa telefon och lokal till förfogande för den som skall delta i rättegång per telefon. 2 § Den som skall delta i rättegång per telefon får kallas till domstol eller någon annan myndighet eller inrättning på den ort där han brukar vistas eller på en annan lämplig ort. Företrädesvis bör kallelsen gälla inställelse vid tingsrätt eller polismyndighet. 3 § Den domstol som anordnar förhandlingen eller förhöret per telefon skall på lämpligt sätt förvissa sig om identiteten hos den som skall medverka per telefon och om att hans medverkan äger rum i enlighet med tillämpliga regler för deltagande i rättegång. Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

1987:937

Cirkulär (1987:937) om kungörande av konkursbeslut i annat nordiskt land, m.m.

Den tidning som avses i 2 § lagen (1934:67) med bestämmelser om konkurs, som omfattar egendom i Danmark, Finland, Island eller Norge, och i 2 § lagen (1981:6) om konkurs som omfattar egendom i annat nordiskt land är i Danmark "Statstidende'' (på Färöarna "Dimmalaetting"), i Finland "Officiella tidningen", i Island "Lögbirtingarblad", samt i Norge "Norsk Lysingsblad". Med anledning av föreskrifterna i 2 § lagen (1934:67) med bestämmelser om konkurs, som omfattar egendom i Danmark, Finland, Island eller Norge, och i 13 § andra stycket konkursförordningen (1987:916) meddelas vidare att tillkännagivanden om konkursr skall i Danmark a) tinglysas vid den underrätt, inom vars område fast egendom som ingår i konkursboet är belägen, b) införas i fartygsregistret (Det almindelige skibsregister, Köpenhamn), om i konkursboet ingår fartyg om minst 20 registerton brutto eller andel i sådant fartyg, i Finland a) införas i inteckningsprotokollet vid den underrätt, inom vars område fast egendom som ingår i konkursboet är belägen, b) införas i vederbörande fartygsregister, om i konkursboet ingår handelsfartyg om minst 19 registerton netto eller fartyg, som eljest är intaget i fartygsregister, eller andel i fartyg som nu nämnts, c) införas i luftfartygsregistret (luftfartsstyrelsen, Vanda), om i konkursboet ingår luftfartyg, i Island a) tinglysas vid underrätten i den rättskrets inom vars område fast egendom som ingår i konkursboet är belägen, b) införas i vedebörande fartygsregister, om i konkursboet ingår fartyg om mer än 12 registerton brutto, i Norge a) tinglysas vid den herreds- eller byrett inom vars område fast egendom som ingår i konkursboet är belägen, b) införas i vederbörande fartygsregister (skibsregister), om i konkursboet ingår fartyg som är registrerat i skib sregister. Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

1987:902

Förordning (1987:902) om uppgifter till statistiska centralbyrån om elever i grundskolans årskurs 9

1 § Varje kommun skall under året 1991 före den 15 september lämna statistiska centralbyrån de uppgifter som har antecknats i betygskatalogen för sådana elever som under året har slutfört årskurs 9 i kommunens grundskola eller eljest avslutat sin skolgång där. Förordning (1991:34). 2 § Uppgifterna får lämnas på medium för automatisk databehandling. 3 § Statistiska centralbyrån får använda uppgifterna endast för sitt register "Elever i årskurs 9 -- statistikregister", vilket har inrättats med stöd av tillstånd från datainspektionen den 16 februari 1987. 4 § Statistiska centralbyrån får meddela närmare föreskrifter om hur uppgifterna skall lämnas. Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

1987:886

Förordning (1987:886) om licens för yrkesfiske

1 § Prisstöd till fisket eller stöd enligt 1 § 1--4 förordningen (1985:439) om statligt stöd till yrkesfisket m. m. kan lämnas till fiskeföretag som har licens för yrkesfiske enligt denna förordning. 2 § Licens kan beviljas fiskeföretag som innehas eller drivs av yrkesfiskare eller av någon annan för vars försörjning fisket är av väsentlig betydelse. För licens krävs dessutom att fisket bedrivs eller avses bedrivas med fartyg som är infört i skepps- eller båtregistret enligt 2 § andra stycket sjölagen (1891:35 s. 1). Om det finns särskilda skäl, kan licens beviljas även om fisket inte bedrivs eller avses bedrivas med sådant fartyg. Licens får inte beviljas fiskeföretag som innehas eller drivs av någon som har ålderspension, om det inte finns särskilda skäl att ge licens. 3 § När en fråga om licens prövas, skall särskilt beaktas 1. tillgången på fisk, 2. förutsättningarna i övrigt att bedriva ett rationellt fiske, 3. möjligheterna att avsätta fångsterna, och 4. förutsättningarna för företaget att få en sådan inkomst av enbart fisket att den ensam eller tillsammans med någon annan varaktig inkomstmöjlighet ger företagaren en tillfredsställande försörjning. 4 § Licenshavarna är skyldiga att lämna de uppgifter om fångsten som behövs för tillämpningen av denna förordning. De är även i övrigt skyldiga att i den utsträckning fiskeriverket föreskriver upplysa om omständigheter som har betydelse för licensinnehavet. Förordning (1991:569). 5 § En licens meddelas för viss tid eller tills vidare. Den kan förenas med särskilda villkor. En licens kan återkallas om villkor åsidosätts eller om förutsättningarna för att få licens inte längre är uppfyllda. 6 § Frågor om licens prövas av fiskeriverket eller, efter bemyndigande av verket, av länsstyrelsen. Förordning (1991:569). 7 § Länsstyrelsens beslut får överklagas hos fiskeriverket. Fiskeriverkets beslut i ett särskilt fall får överklagas hos kammarrätten. Förordning (1991:569). 8 § Ytterligare föreskrifter om verkställigheten av denna förordning får meddelas av fiskeriverket. Förordning (1991:569). Övergångsbestämmelser 1987:886 Denna förordning träder i kraft den 1 november 1987, då förordningen (1978:517) om licens för yrkesfiske skall upphöra att gälla. Licenser som har beviljats enligt den äldre förordningen gäller för den tid de har meddelats eller tills de återkallas enligt bestämmelserna i denna förordning. 1990:868 Denna förordning träder i kraft den 1 augusti 1990. I fråga om överklagande av beslut som har meddelats före ikraftträdandet gäller äldre föreskrifter. Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

1987:813

Lag (1987:813) om homosexuella sambor

Om två personer bor tillsammans i ett homosexuellt förhållande, skall vad som gäller i fråga om sambor enligt följande lagar och bestämmelser tillämpas även på de homosexuella samborna: 1. lagen (1987:232) om sambors gemensamma hem, 2. ärvdabalken, 3. jordabalken, 4. 10 kap. 9 § rättegångsbalken, 5. 4 kap. 19 § första stycket utsökningsbalken, 6. inkomstskattelagen (1999:1229), 7. lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt, 8. bostadsrättslagen (1991:614), 9. lagen (1981:131) om kallelse på okända borgenärer, 10. 5 kap. 18 § tredje stycket fastighetsbildningslagen (1970:988), 11. 5 och 12 §§ lagen (2000:1087) om anmälningsskyldighet för vissa innehav av finansiella instrument, 12. 14 kap. 3 §, 4 § tredje stycket och 8 § tredje stycket vallagen (1997:157), 13. Har upphävts genom lag (2002:63). 14. 4 § lagen (1997:159) om brevröstning i vissa fall, 15. 6 kap. 10 a §, 10 kap. 18 §, 11 kap. 2, 15 och 16 §§, 12 kap. 7 och 8 §§ samt 16 kap. 7 och 9 §§ föräldrabalken, 16. säkerhetsskyddslagen (1996:627), 17. lagen (1996:1231) om skattereduktion för fastighetsskatt i vissa fall vid 1997-2001 års taxeringar, 18. lagen (1993:737) om bostadsbidrag, 19. 8 kap. 6 § och 7 § andra stycket socialtjänstlagen (2001:453), 20. 26 § tredje stycket hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), 21. utlänningslagen (1989:529), 22. 12 § första stycket 2 lagen (2001:82) om svenskt medborgarskap, 23. lagen (1990:272) om internationella frågor rörande makars och sambors förmögenhetsförhållanden, 24. 4 kap. 2 § andra stycket a) lagen (1962:381) om allmän försäkring. Förutsätter dessa lagar eller bestämmelser att samborna skall vara ogifta, gäller det också de homosexuella samborna. Lag (2002:1114). Övergångsbestämmelser 1988:152 Denna lag träder i kraft den 1 maj 1988 och tillämpas första gången vid 1989 års taxering. 1990:674 Denna lag träder i kraft den 1 juli 1990 och tillämpas första gången vid 1992 års taxering. 1993:1474 Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994 och tillämpas på avyttringar av sådana bostäder som omfattas av bestämmelserna i lagen (1993:1469) om uppskovsavdrag vid byte av bostad. 1999:1257 Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000 och tillämpas första gången vid 2002 års taxering. 2000:291 1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2000. 2. Föreskrifterna såvitt avser punkterna 6 och 15 i sin lydelse enligt lagen (1998:1665) om ändring i lagen (1998:858) om ändring i lagen (1987:813) om homosexuella sambor skall tillämpas till och med 2001 års taxering. 3. Föreskrifterna såvitt avser punkten 6 skall tillämpas från och med 2002 års taxering. Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

1987:785

Tillkännagivande (1987:785) av överenskommelser som avses i lagen (1985:988) om immunitet för vissa vittnen m. fl.

Avtal om sådan immunitet som avses i lagen (1985:988) om immunitet för vissa vittnen m. fl. har träffats i följande överenskommelser 1) konventionen mellan Sverige och Belgien den 26 april 1870 angående ömsesidigt utlämnande av förbrytare, 2) europeiska konventionen den 20 april 1959 om inbördes rättshjälp i brottmål, 3) överenskommelsen den 28 september 1983 mellan Sverige och Ungerska Folkrepubliken om inbördes rättshjälp i brottmål, 4) överenskommelsen den 26 juni 1986 mellan Sverige och Tyska Demokratiska Republiken om rättshjälp i brottmål. Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

1987:784

Cirkulär (1987:784) till de allmänna domstolarna och åklagarna i anledning av en överenskommelse mellan Sverige och Tyska Demokratiska Republiken om inbördes rättshjälp i brottmål

Överenskommelsen den 26 juni 1986 mellan Sverige och Tyska Demokratiska Republiken om rättshjälp i brottmål träder i kraft den 15 juli 1987. Överenskommelsen innehåller bestämmelser om sådan rättshjälp i brottmål som avser delgivning, bevisupptagning, uppgifter ur kriminalregister och överförande av lagföring. Då domstol eller åklagare vid handläggning av brottmål önskar biträde från Tyska Demokratiska Republiken enligt överenskommelsen bör vad som sägs i cirkuläret (1968:32) till de allmänna domstolarna och åklagarna med vissa föreskrifter i anledning av Sveriges tillträde till den europeiska konventionen om inbördes rättshjälp i brottmål tillämpas. Överenskommelsen med Tyska Demokratiska Republiken innehåller dock inga bestämmelser om förskott till vittnen och sakkunniga. Vidare bör en framställning om delgivning, utöver vad som anges i kungörelsen (1933:618) ang. biträde av utrikesdepartementet för delgivning av handlingar i utlandet, innehålla en beskrivning av det brott som framställningen avser samt tid och plats för brottet. Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

1987:725

Förordning (1987:725) om skyldighet att förhandsanmäla prishöjningar

1 § Den som yrkesmässigt säljer en sådan förnödenhet som anges i bilaga 1 till denna förordning får inte utan tillstånd höja priset på förnödenheten förrän en månad efter det att han hos statens pris- och kartellnämnd har gjort anmälan om prishöjningen och skälen för den. Pris- och kartellnämnden får meddela föreskrifter om undantag från anmälningsskyldigheten. Förordning (1988:783). 2 § Frågor om tillstånd att höja pris utan hinder av 1 § prövas av den myndighet som skall ta emot anmälan om prishöjning. När sådant tillstånd lämnas kan myndigheten även bestämma att motsvarande prishöjning får göras i efterföljande produktions- eller handelsled. Förordning (1987:1133). 2 a § har upphävts genom förordning (1988:783). 2 b § har upphävts genom förordning (1988:783). 3 § Om utvecklingen påkallar särskilda åtgärder beträffande en sådan förnödenhet för vilken priset inte får höjas utan förhandsanmälan enligt 1 §, skall den myndighet, till vilken anmälan har gjorts, anmäla detta till regeringen. Förordning (1988:783). 4 § Pris- och kartellnämnden får meddela de föreskrifter som behövs för verkställigheten av denna förordning. Förordning (1988:783). */k/ Bilaga 1 */-k/ Varan hänförlig till nr i tulltaxelagen (1987:1068) // Byggnadsmaterial m. m. Lacker och färger 32.08-- 32.09 Fabriksbetong ur 38.23 Parkettstav ur 44.09, ur 44.18 Spånskivor 44.10 Träfiberskivor 44.11 Inner- och ytterdörrar samt fönster och ur 44.18 fönstersnickerier ur Mineralull ur 68.06 Planglas 70.03-- 70.05 Isolerrutor 70.08 Glasull ur 70.19 Värmepannor 84.03 Oljebrännare ur 84.16 Värmeväxlare, värmepumpar ur 84.18, ur 84.19 Elektriska varmvattenberedare och ur 85.16 värmepannor samt elradiatorer Köksskåp och garderobsskåp av trä ur 94.03 Monteringsfärdiga trähus ur 94.06 Förordning (1988:783). Bilaga 2 har upphört att gälla enligt förordning (1988:783). Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

1987:705

Förordning (1987:705) om utbetalning av vissa statliga personalpensionsförmåner för tiden juli--december 1987

1 § Vid utbetalning av en förmån, som avses i denna förordning, skall förmånen för juli--december 1987 beräknas på grundval av det basbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring som har fastställts för år 1987 ökat med 400 kronor. 2 § Följande förmåner skall beräknas på det sätt som anges i 1 §: 1. bruttobelopp av pensionsförmån enligt statens allmänna tjänstepensionsreglemente (1959:287), 2. bruttobelopp och basbelopp av pension enligt kungörelsen (1959:290) med bestämmelser om vissa pensionsförmåner enligt föreskrifter meddelade före utfärdandet av statens allmänna tjänstepensionsreglemente, 3. pension på grund av anställning i någon av försvarsmaktens reserver eller i väg- och vattenbyggnadskåren. Övergångsbestämmelser 1987:705 Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1987. Förordningen gäller till utgången av år 1987 men skall även därefter tillämpas på utbetalning, som avser tiden juli--december 1987. Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

1987:655

Förordning (1987:655) om finansbolag

1 § har upphävts genom förordning (1990:834). 2 § Finansinspektionen får meddela närmare föreskrifter om hur finansbolags räkenskaper skall föras och hur värdehandlingar skall förvaras och inventeras. Förordning (1991:1014). Övergångsbestämmelser 1990:834 I fråga om bestående fondkommissionsbolag och finansbolag skall den upphävda paragrafen tillämpas till dess ett bolagsstämmobeslut att i bolagsordningen ta in en bestämmelse, som innebär att aktierna helt eller till viss del skall vara fria, har registrerats. Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

1987:608

Förordning (1987:608) om utnyttjande av medel för högskolelektorers och högskoleadjunkters forskning;

1 § I denna förordning meddelas föreskrifter om utnyttjande av medel avsedda att bereda vetenskapligt kompetenta högskolelektorer och högskoleadjunkter vid statliga högskoleenheter inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde tillfälle att bedriva forskning (rörlig resurs). 2 § Forskning med utnyttjande av medel ur den rörliga resursen skall avse minst tre månaders heltidsarbete. 3 § Urval bland sökande skall göras utifrån en bedömning av dessas vetenskapliga skicklighet. Vid urvalet skall dock tillses att för lärare vid sådan högskoleenhet, som saknar fasta forskningsresurser, årligen skall utgå medel ur den rörliga resursen med minst det belopp som i genomsnitt under de tre närmast föregående åren har utgått ur resursen för lärare vid enheten i fråga. 4 § Ansökan om utnyttjande av medel ur den rörliga resursen inges till den högskoleenhet där den sökande är anställd. Högskoleenhet som saknar fasta forskningsresurser skall med eget yttrande sända ansökan vidare till den högskoleenhet till vilken verksamheten inom berört fakultetsområde är knuten enligt bilaga 10 a till högskoleförordningen (1977:263). Förordning (1988:506). 5 § Medel för forskning ur den rörliga resursen fördelas av berörd fakultetsnämnd, sektionsnämnd eller utbildnings- och forskningsnämnd vid högskoleenhet med fasta forskningsresurser. Förordning (1989:25). 6 § har upphävts genom förordning (1992:730). 7 § Beslut som har meddelats enligt denna förordning får inte överklagas. Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

1987:589

Förordning (1987:589) om träfiberråvara;

1 § har upphävts genom förordning (1991:1761). 2 § har upphävts genom förordning (1991:1761). 3 § I sågverk får sågverkets egna biprodukter användas för eldningsändamål utan tillstånd enligt 3 § lagen (1987:588) om träfiberråvara. 4 § Frågor om tillstånd enligt 3 § första stycket lagen (1987:588) om träfiberråvara prövas av närings- och teknikutvecklingsverket. Förordning (1991:1761). 5 § Frågor om inskränkning eller upphävande av ett tillstånd enligt 5 § lagen (1987:588) om träfiberråvara prövas av närings- och teknikutvecklingsverket. Förordning (1991:1761). 6 § Tillsynsmyndighet enligt 6 § lagen (1987:588) om träfiberråvara är skogsvårdsstyrelserna, var och en inom sitt verksamhetsområde. 7 § Om det finns förutsättningar för inskränkning eller upphävande av ett tillstånd enligt 5 § lagen (1987:588) om träfiberråvara skall tillsynsmyndigheten lämna meddelande om detta. Meddelandet jämte tillsynsmyndighetens eget yttande skall lämnas till närings- och teknikutvecklingsverket. Förordning (1991:1761). 8 § Närings- och teknikutvecklingsverket skall på begäran lämna tillsynsmyndigheten de uppgifter som behövs för tillsynens utövande. Tillsynsmyndigheten skall på begäran lämna verket de uppgifter som behövs för beredningen av ett ärende. Förordning (1991:1761). 9 § Närings- och teknikutvecklingsverkets beslut enligt 3 och 5 §§ lagen (1987:588) om träfiberråvara får överklagas hos regeringen. Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

1987:585

Förordning (1987:585) om beredskapslagring av olja och kol m. m. under lagringsåret 1987/88

Regeringen föreskriver enligt 9 § lagen (1984:1049) om beredskapslagring av olja och kol och 10 § lagen (1985:635) om försörjningsberedskap på naturgasområdet att följande andelar av basmängderna för lagringsbränslen skall lagras under lagringsåret 1987/88. Varuslag Procentandel av basmängden Kol 37 Motorbensin 25 Fotogen 25 Dieselbrännolja/ eldningsolja 1 och 2 25 Övriga eldningsoljor 25 Gasol 25 I fråga om ersättningsbränsle för naturgas skall lagringsprocenten motsvara 28 procent av basmängden för respektive varuslag. Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

1987:566

Förordning (1987:566) om skatteutjämningsavgift

Riksskatteverket skall meddela de föreskrifter som behövs för verkställigheten av lagen (1987:560) om skatteutjämningsavgift och lagen (1987:561) om särskild skatteutjämningsavgift. Övergångsbestämmelser 1987:566 1. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1987. 2. Genom förordningen upphävs förordningen (1985:535) om skatteutjämningsavgift. Den upphävda förordningen tillämpas dock alltjämt i fråga om skatteutjämningsavgift för åren 1986 och 1987. 1992:679 Den upphävda förordningen tillämpas dock alltjämt i fråga om skatteutjämningsavgift för år 1992 och tidigare år. Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

1987:561

Lag (1987:561) om särskild skatteutjämningsavgift

1 § Kommun skall erlägga särskild skatteutjämningsavgift om antalet skattekronor enligt skattemyndighetens beslut enligt 4 kap. 2 § taxeringslagen (1990:324) vid taxeringen till kommunal inkomstskatt föregående år överstiger vad som motsvarar 100 procent av medelskattekraften. Kommun som inte ingår i landstingskommun skall dock inte erlägga särskild skatteutjämningsavgift. Lag (1990:398). 2 § Avgiftsunderlaget är antalet skattekronor vid den taxering som avses i 1 §. 3 § Den särskilda skatteutjämningsavgiften erläggs med följande belopp per skattekrona för de delar av skatteunderlaget som ligger inom angivna procent av medelskattekraften. Krona per Procent av skattekrona medelskatte- kraften 1 100--109,99 2 110--119,99 3 120--124,99 4 125--129,99 6 130--134,99 8 135--139,99 10 140-- Särskild skatteutjämningsavgift skall dock inte erläggas för den del av skatteunderlaget som understiger det för kommunen garanterade skatteunderlaget enligt lagen (1988:491) om skatteutjämningsbidrag. Lag (1991:1944). 4 § I fråga om den särskilda skatteutjämningsavgiften tillämpas vad som sägs i 5--9 §§ lagen (1987:560) om skatteutjämningsavgift. Övergångsbestämmelser 1987:561 Denna lag träder i kraft den 1 juli 1987 och tillämpas första gången i fråga om särskild skatteutjämningsavgift för år 1988. Avgiftsunderlaget för år 1988 skall justeras på sätt anges i 1 c § lagen (1982:221) med särskilda bestämmelser om det kommunala skatteunderlaget m. m. 1988:492 Denna lag träder i kraft den 1 juli 1988 och tillämpas första gången i fråga om särskild skatteutjämningsavgift för år 1989. 1989:606 Denna lag träder i kraft den 1 juli 1989 och tillämpas första gången i fråga om särskild skatteutjämningsavgift för år 1990. 1990:398 Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991 och tillämpas första gången i fråga om särskild skatteutjämningsavgift för år 1992. 1991:1944 Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992 och tillämpas första gången i fråga om särskild skatteutjämningsavgift för år 1992. 1992:674 Den upphävda lagen gäller dock fortfarande i fråga om särskild skatteutjämningsavgift för år 1992 och tidigare. Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

1987:535

Förordning (1987:535) om statsbidrag till en särskild studiekampanj för invandrare

Inledande föreskrifter 1 § I denna förordning meddelas föreskrifter om statsbidrag till en särskild studiekampanj för invandrare i syfte att stimulera invandrare till ett ökat valdeltagande. 2 § Ett studieförbund kan få statsbidrag till studiekampanjen, om förbundet har rätt till statsbidrag enligt förordningen (1981:518) om statsbidrag till studiecirklar m. m. och kampanjen bedrivs genom anordnande av studiecirklar inom ramen för studiecirkelverksamhetens allmänna mål och riktlinjer. 3 § Statsbidrag fördelas av skolöverstyrelsen mellan studieförbunden i förhållande till det genomsnittliga antalet statsbidragsberättigade studietimmar under huvudämnesgruppen "Samhällsvetenskap, information" under de tre senaste redovisningsåren. Villkor 4 § För varje studiecirkel skall det finnas en studieledare och en arbetsplan, som skall vara godkända av en lokal studieförbundsavdelning. 5 § Varje studiecirkel skall omfatta minst tre studietimmar. Med studietimme menas en tid om 45 minuter. 6 § I en studiecirkel får ingå högst 20 deltagare, studieledaren inräknad. Vid varje sammankomst skall minst tre deltagare, studieledaren inräknad, vara närvarande. 7 § Studiecirkeln skall vara kostnadsfri för deltagarna och den skall anordnas inom riket. Former av statsbidrag 8 § Statsbidrag utgår i form av schablonbidrag och bidrag till särskilda kostnader. Schablonbidrag utgår med 268 kr. för varje studietimme och för högst 30 000 studietimmar. Bidrag till särskilda kostnader utgår med högst 2 milj. kr. och lämnas för bidrag till information till invandrarna, för bidrag till ledarinformation och utbildning samt bidrag till centrala organisationskostnader. Särskilda föreskrifter 9 § Sådan verksamhet till vilken statsbidrag utgår skall stå under tillsyn av skolöverstyrelsen. 10 § Skolöverstyrelsen fastställer och betalar i förskott ut statsbidrag. 11 § Den som uppburit statsbidrag är skyldig att lämna de redovisningshandlingar och den verksamhetsberättelse som skolöverstyrelsen bestämmer. Överklagande m.m. 12 § Skolöverstyrelsens beslut enligt denna förordning får inte överklagas. 13 § Skolöverstyrelsen meddelar de närmare föreskrifter som behövs för verkställigheten av denna förordning. Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

1987:528

Förordning (1987:528) om vissa avsteg från förutsättningarna för bostadslån vid ombyggnad av ålderdomshem

Bostadslån enligt ombyggnadslåneförordningen för bostäder (1986:693) får vid ombyggnad av ålderdomshem lämnas även om det görs avsteg från de krav på primära bostadsfunktioner och utrymmes- och utrustningsstandard som anges i 7 § andra stycket nämnda förordning och dessa avsteg går utöver vad som följer av tredje stycket samma paragraf. Lägenheterna i färdigt skick skall dock bestå av minst ett rum och kokskåp och utrymme med toalett och dusch samt ha sådan storlek att de kan användas av en rullstolsbunden person. Om det inte finns byggnadstekniska hinder, skall lägenheterna även ha entréutrymme. Avsteg enligt första stycket får göras endast om den lägre standarden i lägenheterna kompenseras av gemensamma utrymmen och av utrustning som finns där. Bedömningen av hur många lägenheter som bör dela på gemensamma utrymmen skall avgöras utifrån vad som är lämpligt i varje enskilt ombyggnadsprojekt. Närmare föreskrifter om förutsättningarna för avsteg enligt denna förordning meddelas av bostadsstyrelsen. Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

1987:519

Lag (1987:519) om Riksrevisionsverkets granskning av statliga aktiebolag och stiftelser

1 § Riksrevisionsverket får granska den verksamhet som staten bedriver i form av aktiebolag eller stiftelse, om verksamheten är reglerad i lag eller någon annan författning eller om staten som ägare eller genom tillskott av anslagsmedel eller genom avtal eller på något annat sätt har ett bestämmande inflytande över verksamheten. Dessutom får Riksrevisionsverket granska verksamhet som bedrivs av Stiftelsen Chalmers Tekniska högskola och Stiftelsen Högskolan i Jönköping och deras dotterbolag. Lag (1995:897). 2 § De aktiebolag och stiftelser som Riksrevisionsverket granskar enligt 1 § är skyldiga att på begäran av Riksrevisionsverket lämna verket de upplysningar som behövs om den granskade verksamheten. Lag (1993:957). Övergångsbestämmelser 1990:423 Denna lag träder i kraft den 1 juli 1990. Den tillämpas även på granskningen av sådan verksamhet i Trygghetsstiftelsen som har påbörjats dessförinnan. Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

1987:504

Förordning (1987:504) med instruktion för polarforskningssekretariatet

Inledande bestämmelse 1 § Allmännna verksstadgan (1965:600) skall med undantag av 3 § första stycket tillämpas på polarforskningssekretariatet. Uppgifter 2 § Sekretariatet har till uppgift att främja och samordna svensk polarforskning och utvecklingsverksamhet med anknytning därtill. 3 § Det åligger sekretariatet särskilt att 1. planera forskning och utvecklingsarbete med inriktning på polarområdena, 2. organisera och genomföra expeditioner till polarområdena, 3. fortlöpande följa nationell och internationell forskning och utvecklingsverksamhet avseende polarområdena, 4. främja en ökad förståelse och ett förbättrat skydd för miljön i polarområdena genom forsknings- och utvecklingsprogram, 5. bistå med erforderlig expertis vid internationella förhandlingar och internationellt samarbete. 4 § Sekretariatet skall i sitt arbete samverka med myndigheter, andra organ och organisationer, vars verksamhet har anknytning till polarforskning. Sekretariatet bör vid behandling av forskningsfrågor inhämta råd från Vetenskapsakademiens polarforskningskommitte' samt samverka med Naturvetenskapliga forskningsrådet och andra organ som finansierar forskningsverksamhet. Sekretariatet bör i frågor med teknisk och industriell inriktning samverka med organisationer och företag som har kompetens och verksamhet inom arktisk teknik. Organisation 5 § Sekretariatet leds av en styrelse. I styrelsen ingår en ordförande, sekretariatets föreståndare samt tre andra ledamöter. 6 § Föreståndaren är chef för sekretariatet. 7 § Hos sekretariatet finns i övrigt personal i mån av behov och tillgång på medel. I mån av behov och tillgång på medel får sekretariatet anlita utomstående för särskilda uppdrag. Ärendenas handläggning 8 § Av styrelsen avgörs 1. viktigare frågor om sekretariatets organisation och arbetsformer, 2. anslagsfrågor och andra frågor av större ekonomisk betydelse, 3. andra frågor som föreståndaren hänskjuter till styrelsen. 9 § Styrelsen är beslutför när minst tre ledamöter, däribland ordföranden eller föreståndaren, är närvarande. 10 § Ärenden som inte skall avgöras av styrelsen avgörs av föreståndaren ensam. 11 § Ärenden avgörs efter föredragning, som ankommer på föreståndaren eller på en särskilt förordnad föredragande. Ordföranden får överta beredning och föredragning av ärenden som skall avgöras av styrelsen. Tjänstetillsättningar 12 § Föreståndaren förordnas av regeringen. Andra tjänster tillsätts av sekretariatet. 13 § Ordförande och andra styrelseledamöter än föreståndaren förordnas av regeringen för tre år. Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

1987:446

Förordning (1987:446) om försöksverksamhet med kommunal tillståndsprövning enligt miljöskyddslagen (1969:387)

1 § Denna förordning gäller sådan verksamhet som omfattas av lagen (1987:444) om försöksverksamhet med kommunal tillståndsprövning enligt miljöskyddslagen (1969:387). 2 § För miljö- och hälsoskyddsnämndens handläggning av tillståndsfrågor gäller vad som i miljöskyddsförordningen (1981:574) sägs om länsstyrelsen. Meddelanden om inkomna ansökningar samt beslut i tillståndsärenden skall sändas till statens naturvårdsverk och länsstyrelsen. 3 § Vad som i förordningen (1984:380) om avgifter för prövning och tillsyn enligt miljöskyddslagen (1969:387) föreskrivs om prövningsavgift till länsstyrelsen gäller i fråga om tillståndsprövning av miljö- och hälsoskyddsnämnden. Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

1987:444

Lag (1987:444) om försöksverksamhet med kommunal tillståndsprövning enligt miljöskyddslagen (1969:387)

Lagens tillämpningsområde 1 § Försöksverksamhet med kommunal prövning av frågor om tillstånd till motorsportbanor och skjutbanor enligt miljöskyddslagen (1969:387) får bedrivas enligt bestämmelserna i denna lag. Försöksverksamheten skall bedrivas i den eller de av följande kommuner som skriftligen har underrättat länsstyrelsen om att de åtar sig att delta i denna verksamhet, nämligen Haninge, Tyresö, Gnosjö, Helsingborg, Varberg, Ale, Örebro, Sandviken och Bräcke. Denna lag gäller inte försvarsmaktens anläggningar. Handläggning 2 § Frågor om tillstånd som avses i 1 § skall prövas av miljö- och hälsoskyddsnämnden. Bestämmelserna i miljöskyddslagen (1969:387) om ärenden som prövas av koncessionsnämnden för miljöskydd skall tillämpas också på sådana ärenden. Vad som sägs i 14 § andra stycket 3 nämnda lag skall dock tillämpas endast om det behövs för utredningen i ärendet. Överklagande 3 § Miljö- och hälsoskyddsnämndens beslut får överklagas hos länsstyrelsen. Beslut om ersättning för kostnader enligt 14 § femte stycket andra meningen miljöskyddslagen (1969:387) överklagas dock genom besvär hos kammarrätten. Länsstyrelsens beslut får överklagas hos regeringen. Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

1987:443

Lag (1987:443) om försöksverksamhet med kommunal tillståndsprövning enligt lotterilagen (1982:1011)

Lagens tillämpningsområde 1 § Försöksverksamhet med kommunal tillståndsprövning enligt lotterilagen (1982:1011) får bedrivas enligt bestämmelserna i denna lag. Försöksverksamheten skall bedrivas i den eller de kommuner som får bedriva försöksverksamhet enligt lagen (1984:382) om försöksverksamhet med en friare kommunal nämndorganisation och som skriftligen har underrättat lotterinämnden om att de åtar sig att delta i denna verksamhet. Lag (1988:1417). Tillstånd 2 § Den kommunala nämnd som kommunen bestämmer prövar frågor om tillstånd till bingospel enligt 11 § lotterilagen (1982:1011), om ansökningen görs av en sammanslutning som huvudsakligen är verksam i kommunen och spelet skall bedrivas endast inom kommunen. Lag (1988:1417). Tillsyn m. m. 3 § Har en kommunal nämnd meddelat tillstånd till ett lotteri, utövas den närmare tillsynen över lotteriet enligt 25 § andra stycket lotterilagen (1982:1011) av nämnden. Frågor om varning och återkallelse av tillståndet enligt 27 § lotterilagen prövas av nämnden. Överklagande m. m. 4 § En kommunal nämnds beslut enligt denna lag får överklagas hos länsstyrelsen. Länsstyrelsens beslut får överklagas hos lotterinämnden. Lotterinämndens beslut i sådana fall får inte överklagas. Nämnden får hänskjuta ärendet till regeringen, om det är av större vikt. Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

1987:442

Lag (1987:442) om försöksverksamhet med kommunal tillståndsprövning för vissa hem för vård eller boende enligt socialtjänstlagen (1980:620)

Lagens tillämpningsområde 1 § Med avvikelse från vad som föreskrivs i 69 § socialtjänstlagen (1980:620) får försöksverksamhet med kommunal tillståndsprövning bedrivas enligt bestämmelserna i denna lag. Försöksverksamheten skall bedrivas i den eller de kommuner som skriftligen har underrättat länsstyrelsen om att de åtar sig att delta i verksamheten. Lag (1991:1593). Tillståndsprövning hos socialnämnd 2 § Vill en enskild person eller sammanslutning inrätta ett hem för vård eller boende för att bedriva förskole- eller fritidshemsverksamhet, skall tillstånd sökas hos socialnämnden i den kommun där verksamheten skall bedrivas. 2 a § har upphävts genom lag (1994:1573). Ansökningar 3 § En ansökan om tillstånd skall vara skriftlig och ange 1. verksamhetens art, 2. vem som skall driva verksamheten, 3. det beräknade antalet inskrivna barn, 4. hur verksamheten skall finansieras, 5. vem som skall förestå verksamheten, 6. personalen och dess utbildning. 4 § Till en ansökan skall fogas ritningar över de lokaler där verksamheten skall bedrivas och uppgifter om vilka brandskyddsåtgärder som har vidtagits. Tillstånd 5 § När ett tillstånd har meddelats skall socialnämnden utfärda ett skriftligt bevis om det. I beviset skall anges verksamhetens art, vem som skall driva verksamheten, det högsta antalet barn som samtidigt får vara inskrivna där, vem som skall vara föreståndare samt övriga villkor för tillståndet. 6 § Ett tillstånd meddelas tills vidare eller för viss tid. Tillståndet får inte överlåtas. Ändringar i verksamheten 7 § Vill den som driver ett hem som avses i 2 § förändra verksamheten så, att den inte längre motsvarar det meddelade tillståndet, skall han söka tillstånd av socialnämnden för den ändrade verksamheten. 8 § Om den som driver ett sådant hem som avses i 2 § lägger ned verksamheten, skall han omedelbart anmäla detta till socialnämnden. Överklagande 9 § Socialnämndens beslut i ärenden om tillstånd enligt denna lag får överklagas hos länsstyrelsen. Länsstyrelsens beslut får överklagas hos kammarrätten genom besvär. Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

1987:395

Förordning (1987:395) om tillsättning av tjänster vid institutet för arbetsmiljöforskning

1 § Denna förordning gäller tillsättning av tjänster vid institutet för arbetsmiljöforskning när institutet inrättas för att överta vissa uppgifter från arbetarskyddsstyrelsen. 2 § Tjänsten som föreståndare och chef för institutet för arbetsmiljöforskning, tjänsten som chef för den administrativa funktionen och tjänsten som informationsansvarig vid institutet tillsätts av regeringen. 3 § Övriga tjänster vid institutet får, utan att kungöras lediga till ansökan, tillsättas av arbetarskyddsstyrelsen med de arbetstagare hos styrelsen som innehar tjänster som i fråga om arbetsuppgifter motsvarar de nya tjänsterna. 4 § Omplaceringsförordningen (1984:110) och förordningen (1984:819) om statliga platsanmälningar tillämpas inte när tjänster tillsätts enligt 3 §. Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

1987:375

Lag (1987:375) om förbud mot s.k. bastuklubbar och andra liknande verksamheter

1 § Till skydd mot spridning hos människor av sjukdomar som avses i 1.3 bilagan till smittskyddslagen (1988:1472) ges i denna lag bestämmelser om förbud mot att anordna vissa tillställningar och sammankomster. Lag (1989:299). 2 § Tillställning eller sammankomst till vilken allmänheten har tillträde får inte anordnas, om den med hänsyn till utformning, inredning eller beskaffenhet i övrigt av den lokal eller plats där den skall äga rum och den verksamhet som förekommer eller är avsedd att förekomma eller annan omständighet är särskilt ägnad att underlätta för besökare att ha sexuellt umgänge i lokalen eller på platsen med annan besökare. En tillställning eller sammankomst till vilken tillträde är begränsat genom krav på inbjudan, medlemskap i viss förening eller annat villkor är utan hinder härav vid tillämpning av första stycket att anse som en tillställning eller sammankomst till vilken allmänheten har tillträde, om den med hänsyn till omfattningen av den krets som äger tillträde, de villkor under vilka tillträde lämnas eller andra liknande omständigheter är att jämställa med sådan tillställning eller sammankomst. Detsamma gäller, om tillställningen eller sammankomsten uppenbarligen är en del i en rörelse vars verksamhet uteslutande eller väsentligen består i att anordna tillställningar eller sammankomster av detta slag. 3 § Den som anordnar tillställning eller sammankomst som avses i 2 § skall dömas till fängelse i högst två år eller, om omständigheterna är mildrande, till böter. Kan av särskilda skäl risk anses föreligga att tillställning eller sammankomst som avses i 2 § kommer att äga rum, får polismyndigheten i syfte att förhindra detta avstänga, utrymma eller förbjuda tillträde till lokalen eller platsen. Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

1987:361

Förordning (1987:361) om schablonberäkning av arbetstid vid bestämmande av sjukpenning m.m.

1 § I denna förordning meddelas föreskrifter om schablonberäkning av 1. årsarbetstid enligt 25 kap. 25-30 §§ socialförsäkringsbalken, och 2. ordinarie arbetstid eller däremot svarande normal arbetstid enligt 28 kap. 13-16 §§ socialförsäkringsbalken. Förordning (2010:1670). 2 § Schablonberäkning skall ske för försäkrade som vid frånvaro på grund av sjukdom från sitt huvudsakliga förvärvsarbete får vidkännas lika stort löneavdrag varje dag. 3 § Årsarbetstiden ska anges i dagar och bestämmas till det antal dagar för år som den försäkrade kan antas komma att tills vidare ha i förvärvsarbete eller därmed likställd ledighet som avses i 25 kap. 26 och 28 §§ socialförsäkringsbalken. Om den försäkrade har sitt arbete förlagt till fem dagar i veckan, ska dagantalet utgöra 260. Har den försäkrade andra arbetstidsförhållanden än som nu sagts ska talet 260 anpassas i motsvarande mån. Förordning (2010:1670). 4 § Vid beräkning enligt de lagrum som nämns i 1 § 2 skall såsom uttryck för ordinarie arbetstid eller däremot svarande normal arbetstid för dag användas talet ett. 5 § Ytterligare föreskrifter om schablonberäkning av arbetstid enligt de lagrum som nämns i 1 § får meddelas av Försäkringskassan i fråga om mindre bisysslor. Försäkringskassan får även meddela de ytterligare föreskrifter som behövs för verkställigheten av denna förordning. Förordning (2004:892). Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

1987:324

Förordning (1987:324) om barn- och ungdomsdelegationen

1 § Barn- och ungdomsdelegationen (Ju 1983:01) har de uppgifter som anges i direktiven för delegationen. Delegationen disponerar dessutom medel som ställs till dess förfogande av regeringen. 2 § Delegationen beslutar, inom de medelsramar som regeringen bestämmer, om stöd enligt 2 § lagen (1928:281) om allmänna arvsfonden, när stödet avser att främja fostran av ungdom. Delegationen får lämna över till ordföranden i delegationen att besluta om sådant stöd. Vidare får delegationen lämna över till statens ungdomsråd att pröva vissa grupper av ärenden om stöd som avses i första stycket och som rör utvecklingsarbete inom föreningslivet. Förordning (1990:929). 3 § Delegationens beslut i frågor om stöd får inte överklagas. Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

1987:317

Förordning (1987:317) om bidrag till handikappanpassning av folkparksteatrar

1 § Enligt denna förordning lämnas statligt bidrag till kostnader för handikappanpassning av folkparksteatrar. 2 § Boverket prövar frågor om bidrag enligt denna förordning. Förordning (1995:1043). 3 § Bidrag lämnas i mån av tillgång på medel. 4 § Bidrag lämnas endast för åtgärder i teatrar som uppförts eller byggts om med stöd av bygglov som beviljats före den 1 juli 1977. 5 § Bidrag lämnas med ett belopp som motsvarar skälig kostnad för åtgärderna. Bidrag till en teater får dock lämnas med sammanlagt högst 165 000 kronor, om inte regeringen medger något annat. Förordning (1993:571). 6 § Ansökan om bidrag lämnas in till Boverket. Ansökan skall göras i enlighet med blankett som fastställs av Boverket. Till ansökan skall fogas de handlingar och den övriga utredning som Boverket föreskriver. Sådana uppgifter i ansökan som rör faktiska förhållanden skall sökanden lämna på heder och samvete. Förordning (1995:1043). 7 § Beslut om bidrag skall innehålla uppgifter om bidragets storlek och vad sökanden skall iaktta vid åtgärdernas utförande. 8 § Före utbetalning av bidrag får Boverket återkalla bidragsbeslutet, om de förutsättningar som låg till grund för beslutet inte längre föreligger. Förordning (1995:1043). 9 § Den som beviljats bidrag skall senast den dag Boverket bestämmer ansöka om utbetalning av bidraget. Till ansökan skall fogas intyg om att åtgärderna utförts på föreskrivet sätt. Görs inte ansökan inom den bestämda tiden får beslutet återkallas. Förordning (1995:1043). 10 § Boverket skall besluta om återbetalning av bidrag helt eller delvis, om mottagaren av bidraget genom oriktiga uppgifter eller på något annat sätt har förorsakat att bidrag felaktigt har lämnats eller lämnats med för högt belopp. Detsamma gäller om bidrag i annat fall felaktigt har lämnats eller lämnats med för högt belopp och mottagaren skäligen borde ha insett detta. Förordning (1995:1043). 11 § Bostadsstyrelsens beslut i frågor enligt denna förordning får överklagas hos regeringen. Övergångsbestämmelser 1997:184 Den upphävda förordningen gäller fortfarande i fråga om beslut om bidrag som meddelats av Boverket före utgången av år 1996. Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

1987:297

Lag (1987:297) om tilläggsbelopp till basbeloppet vid beräkning av studiemedel m. m.

Vid bestämmande av studiemedel enligt 4 kap. och barntillägg enligt 7 kap. studiestödslagen (1973:349) skall det basbelopp som har fastställts enligt 1 kap. 6 § lagen (1962:381) om allmän försäkring ökas med ett tilläggsbelopp om 400 kronor. Övergångsbestämmelser 1987:297 Denna lag träder i kraft den 1 juli 1987 och tillämpas första gången i fråga om studiemedel och barntillägg som beräknas för andra kalenderhalvåret 1987 med ledning av basbeloppet för samma år. 1987:370 Den upphävda lagen skall dock tillämpas vid beräkning av studiemedel och särskilt vuxenstudiestöd som avser tid före upphörandet. Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

1987:288

Förordning (1987:288) med instruktion för fartygsuttagningskommissionen

Uppgifter 1 § Fartygsuttagningskommissionen har till uppgift att enligt förordningen (1992:391) om uttagning av egendom för totalförsvarets behov förbereda förfogande enligt förfogandelagen (1978:262). Förordning (1992:519). 2 § Inom sitt verksamhetsområde skall kommissionen skaffa sig kännedom om förhållanden av betydelse för verksamheten och med uppmärksamhet följa utvecklingen. 3 § Kommissionen skall inom ramen för sin verksamhet på begäran lämna andra myndigheter upplysningar och biträde. Av andra myndigheter har kommissionen rätt att få de upplysningar och det biträde som behövs och som kan lämnas av myndigheterna. Organisation 4 § Kommissionen består av en ordförande och tre andra ledamöter. Ledamöterna förordnas av regeringen för en tid av högst fyra år. Av ledamöterna skall en förordnas på förslag av Försvarsmakten och en på förslag av Sjöfartsverket. Av de två övriga ledamöterna skall en representera handelstonnaget och en yrkesfisket. För varje ledamot skall finnas en personlig ersättare som förordnas i samma ordning som ledamoten. Förordning (2002:493). 5 § Hos kommissionen finns en sekreterare, som utses av regeringen. Ärendenas handläggning 6 § Kommissionen sammanträder på tid och plats, som ordföranden bestämmer. 7 § Kommissionen är beslutför, då ordföranden eller dennes ersättare och två andra ledamöter är närvarande. I handläggningen av ärenden, som berör en viss myndighet eller ett visst civilt intresse, skall om möjligt den ledamot i kommissionen delta som närmast kan anses företräda den myndigheten eller det intresset. Förordning (2002:493). 8 § Ärenden som rör uttagning av sådana fartyg på vilka tillgången är god samt ärenden om ändrad uttagning på grund av förändring i ägarförhållanden får enligt kommissionens bestämmande avgöras av ordföranden ensam. Detsamma gäller andra ärenden av mindre vikt. 9 § Ordföranden skall övervaka att kommissionens arbete bedrivs i föreskriven ordning och med största möjliga skyndsamhet. 10 § Vid kommissionens sammanträden skall föras protokoll. 11 § I skrivelser till regeringen eller chefen för ett departement skall anges vilka ledamöter som har deltagit i ärendets behandling. Har skiljaktig mening förekommit i ärendet, skall den anges i skrivelsen eller framgå av protokollsutdrag som bifogas. Närmare bestämmelser om arbetet i övrigt inom kommissionen meddelas av kommissionen. Övriga bestämmelser 12 § Kommissionens ledamöter, ersättare och sekreterare får företa de tjänsteresor inom riket som verksamheten kräver, om medel finns tillgängliga. Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

1987:269

Lag (1987:269) om kriterier för bestämmande av människans död

1 § Vid tillämpning av bestämmelser i lag eller annan författning som tillskriver en människas död rättslig betydelse skall gälla att en människa är död när hjärnans samtliga funktioner totalt och oåterkalleligt har fallit bort. 2 § Det ankommer på läkare att i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet fastställa att döden har inträtt. Detta skall ske, om andning och blodcirkulation upphört och stilleståndet varat så lång tid att det med säkerhet kan avgöras att hjärnans samtliga funktioner totalt och oåterkalleligt har fallit bort. Upprätthålls andning och blodcirkulation på konstgjord väg, skall dödens inträde i stället fastställas, om en undersökning av hjärnan med säkerhet visar att hjärnans samtliga funktioner totalt och oåterkalleligt har fallit bort. 2 a § När det har fastställts att döden har inträtt får medicinska insatser påbörjas eller fortsättas, om det behövs för att bevara organ eller annat biologiskt material i avvaktan på ett transplantationsingrepp eller, med avseende på en gravid kvinna som bär på ett livsdugligt foster, för att rädda livet på det väntade barnet. Insatserna får inte pågå längre tid än 24 timmar, om det inte finns synnerliga skäl. Lag (2022:581). 3 § Om dödförklaring i vissa fall finns bestämmelser i lagen (2005:130) om dödförklaring. Lag (2005:132). Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

1987:252

Förordning (1987:252) om ändring av vissa räntesatser för beräkning av räntebidrag och räntelån för hyreshus

Regeringen föreskriver att följande räntesatser och procenttal skall ändras den 1 juli 1987, nämligen 1. den garanterade räntesatsen enligt 38 § bostadsfinansieringsförordningen (1974:946) eller punkt 8 eller 9 i övergångsbestämmelserna till förordningen, om låntagaren är en sådan juridisk eller enskild person som avses i 2 b eller 2 c i sammanställningen i 38 § andra stycket förordningen, 2. procenttalet för annuitet enligt 33 § bostadslånekungörelsen (1967: 552), om låntagaren är en sådan juridisk eller enskild person som avses i 1, och 3. procenttalet för basränta enligt 14 § räntelånekungörelsen (1967: 553), om låntagaren är en sådan juridisk eller enskild person som avses i 1. Räntesatserna och procenttalen skall ändras på det sätt som anges i följande sammanställning. År för husets Sänkning (--) eller höjning (+) den 1 juli färdigställande 1987 av garanterad räntesats m. m., procentenheter. Låntagaren är en juridisk person enskild person 1958--1960 --0,95 --0,10 1961--1965 --0,75 --0,10 1966--1970 --0,70 --0,05 1971--1975 --0,60 1976--1978 --0,45 1979--1980 +0,40 1981--1983 +0,25 1984--1986 +0,20 Första halvåret 1987 +0,20 Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

1987:240

Lag (1987:240) om minnesmynt på ettusen och etthundra kronor

1 § Med anledning av att det 1988 är 350 år sedan kolonien Nya Sverige Delaware grundades får minnesmynt med namnvärden av ettusen och etthundra kronor ges ut. 2 § Minnesmyntet med ett namnvärde av ettusen kronor skall tillverkas av en legering som består av 900 tusendelar guld och 100 tusendelar koppar samt ha en vikt av 5,8 gram och en diameter av 21 millimeter. Avvikelsen från den nominella vikten får vid uppvägning av ett hundra mynt vara högst 6 gram. 3 § Minnesmyntet med ett namnvärde av ettusen kronor skall ha följande prägel. På framsidan Konung Carl XVI Gustafs bild i profil med omskriften "CARL XVI GUSTAF SVERIGES KONUNG". Nedtill på höger sida om bilden konstnärens signatur "BT". På frånsidan en beskuren bild av Calmare Nyckel, ett av de skepp varmed koloniens grundläggare färdades. Såsom omskrift upptill "NYA SVERIGE DELAWARE 1638 1988" och nedtill valörbeteckningen "1000 KR" omgiven av bokstäverna "E", som anger myntningsorten, och "D", som är begynnelsebokstaven i riksbankschefens efternamn. Randen skall vara slät. 4 § Minnesmyntet med ett namnvärde av etthundra kronor skall tillverkas av en legering som består av 925 tusendelar silver och 75 tusendelar koppar samt ha en vikt av 16,0 gram och en diameter av 32 millimeter. Avvikelsen från den nominella vikten får vid uppvägning av ett hundra mynt vara högst 16 gram. 5 § Minnesmyntet med ett namnvärde av etthundra kronor skall ha följande prägel. På framsidan Konung Carl XVI Gustafs bild i profil med omskriften "CARL XVI GUSTAF SVERIGES KONUNG". Nedtill på höger sida om bilden konstnärens signatur "BT". På frånsidan en bild av Calmare Nyckel, ett av de skepp varmed koloniens grundläggare färdades, och av en kartbild över kolonien Nya Sverige Delaware med fortet Christina utmärkt. Upptill till vänster tre kronor tillsammans med bokstäverna "CRS" (Christina Regina Sueciae). Såsom omskrift upptill "NYA SVERIGE DELAWARE 1638 1988" och nedtill valörbeteckningen "100 KR" omgiven av bokstäverna "E", som anger myntningsorten, och "D", som är begynnelsebokstaven i riksbankschefens efternamn. Randen skall vara slät. Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

1987:220

Förordning (1987:220) om tillsättande av tjänster som försäkringssekreterare vid Stockholms läns allmänna försäkringskassa

1 § Denna förordning gäller tillsättandet av nyinrättade tjänster som försäkringssekreterare vid Stockholms läns allmänna försäkringskassa. Föreskrifterna gäller bara när tjänsterna tillsätts första gången. 2 § En tjänst får, utan att kungöras ledig till ansökan, tillsättas med en tjänsteman som vid utgången av år 1986 innehade tjänst som assistent, biträdande assistent eller expeditör vid lokalkontor hos försäkringskassan, om tjänsten var tillsatt med förordnande tills vidare utan tidsbegränsning. 3 § Vad som föreskrivs om tillsättande av tjänst utan ledigkungörande skall också tillämpas på långtidsvikariat på tjänst som försäkringssekreterare. Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

1987:215

Förordning (1987:215) om särskild uppbörd av viss vägtrafikskatt;

1 § Vid ändringarna av skattesatser m. m. för fordonsskatt som enligt lagen (1987:213) om ändringar i vägtrafikskattelagen (1973:601) träder i kraft den 1 januari 1988 gäller följande. 2 § Bestämmelserna i vägtrafikskatteförordningen (1973:776) tillämpas vid uppbörd enligt denna förordning, om inte annat följer av 3--7 §§. 3 § Har före den 1 januari 1988 fordonsskatt påförts för tiden därefter enligt de äldre skattesatserna skall tillkommande skattebelopp betalas för tiden från och med den 1 januari 1988 till utgången av skatteåret. 4 § Tillkommande skatt som avses i 3 § förfaller till betalning den 22 februari 1988. Avser sådan skatt endast januari månad 1988, uppbärs den i samband med ordinarie uppbörd av fordonsskatt. 5 § Den som vid ingången av januari 1988 är skattskyldig för ett visst fordon är skyldig att betala tillkommande skatt enligt 3 §. 6 § Trafiksäkerhetsverket skall till den skattskyldige sända en avi med inbetalningskort på den tillkommande skatten. Om den skattskyldige inte har fått någon sådan avi, skall han senast den 15 februari 1988 anmäla detta till länsstyrelsen. Vad som sägs i första stycket gäller inte om den tillkommande skatten endast avser januari månad 1988. 7 § Om fordonsskatt till följd av ändringarna i vägtrafikskattelagen skall påföras för skatteår och inte längre för skatteperiod, skall första ordinarie uppbörd efter den 1 juni 1987 göras under den månad som enligt de äldre reglerna skulle ha utgjort uppbördsmånad för nästkommande skatteperiod. Uppbörden skall avse tiden till utgången av skatteåret. Övergångsbestämmelser 2000:1446 Den upphävda förordningen gäller fortfarande i fråga om förhållanden som hänför sig till tiden före den 1 januari 2001. Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

1987:206

Lag (1987:206) om beräkning av extra avdrag för folkpensionärer vid 1988 års taxering

Enligt riksdagens beslut föreskrivs att beräkningen av avdrag enligt punkt 2 av anvisningarna till 50 § kommunalskattelagen (1928:370) samt av deklarationspliktsgränsen enligt 22 § 3 mom. taxeringslagen (1956:623) vid 1988 års taxering skall ske med utgångspunkt i basbeloppet enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring ökat med 400 kronor såvitt avser månaderna juli--december 1987. Övergångsbestämmelser 1987:206 Denna lag träder i kraft den 1 juli 1987 och gäller till utgången av år 1988. Lagen tillämpas dock även därefter i fråga om avdrag vid 1988 års taxering. Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

1987:205

Lag (1987:205) om tilläggsbelopp till basbeloppet vid beräkning av pensionsförmåner m.m.

1 § Vid utbetalning av en förmån som avses i denna lag skall storleken av förmånen beräknas på grundval av det basbelopp som har fastställts enligt 1 kap. 6 § lagen (1962:381) om allmän försäkring, ökat med ett tilläggsbelopp på 400 kronor. 2 § Följande förmåner skall beräknas på det sätt som anges i 1 §: 1. folkpension i form av ålderspension, förtidspension, sjukbidrag, änkepension, barnpension, barntillägg, handikappersättning och vårdbidrag, inbegripet merkostnadsdel, enligt 6--9 kap. lagen (1962:381) om allmän försäkring, 2. allmän tilläggspension i form av ålderspension, förtidspension, sjukbidrag, änkepension och barnpension enligt 12--14 kap. lagen om allmän försäkring, 3. pensionstillskott enligt lagen (1969:205) om pensionstillskott, 4. hustrutillägg enligt lagen (1962:392) om hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg till folkpension, 5. delpension enligt lagen (1979:84) om delpensionsförsäkring, 6. livränta enligt lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring, 7. livränta enligt lagen (1977:265) om statligt personskadeskydd, 8. ersättning enligt lagen (1977:267) om krigsskadeersättning till sjömän, 9. livränta som avses i lagen (1977:268) om uppräkning av yrkesskadelivräntor m. m. och lagen (1977:269) om uppräkning av statliga yrkesskadelivräntor m. m., 10. bidragsförskott enligt lagen (1964:143) om bidragsförskott, 11. förlängt bidragsförskott enligt lagen (1984:1095) om förlängt bidragsförskott för studerande, 12. särskilt bidrag enligt lagen (1984:1096) om särskilt bidrag till vissa adoptivbarn. Övergångsbestämmelser 1987:205 Denna lag träder i kraft den 1 juli 1987 och tillämpas första gången vid beräkning av förmåner som avses i 2 § 1--9 för juli 1987 och vid beräkning av förmåner som avses i 2 § 10--12 för augusti 1987. 1987:369 Den upphävda lagen skall dock tillämpas vid beräkning av förmåner som avses i 2 § 1--9 för tid före utgången av år 1987 och vid beräkning av förmåner som avses i 2 § 10--12 för tid före utgången av januari 1988. Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

1987:199

Förordning (1987:199) med instruktion för delegationen för icke-militärt motstånd

Uppgifter 1 § Delegationen för icke-militärt motstånd har till uppgift att genom information och utbildning sprida kunskap om icke-militärt motstånd. Delegationen skall särskilt 1. genom råd och rekommendationer till myndigheter och enskilda medverka till att skapa förutsättningar för icke-militärt motstånd, 2. behandla frågor om folkrättsliga, psykologiska och andra förutsättningar för icke-militärt motstånd, 3. verka för att forskning bedrivs inom detta verksamhetsområde. 2 § Delegationen skall varje år före den 1 september till chefen för försvarsdepartementet ge in en berättelse om sin verksamhet. Organisation 3 § Delegationen består av en ordförande, en vice ordförande och tolv andra ledamöter. Ordföranden, vice ordföranden och ytterligare en ledamot utgör delegationens presidium. Presidiet leder delegationens verksamhet. I delegationen får förordnas experter. I delegationen finns en sekreterare. Förordning (1990:1509). 4 § Presidiet och sekreteraren förordnas av regeringen för högst tre år. Övriga ledamöter och experter i delegationen förordnas av regeringen för högst tre år efter förslag av delegationens presidium. 5 § I mån av behov och tillgång på medel får delegationen anlita utomstående för särskilda uppdrag. Ärendenas handläggning 6 § Delegationen sammanträder på kallelse av ordföranden eller när minst fyra andra ledamöter begär det. 7 § Delegationen är beslutför när ordföranden eller vice ordföranden och minst fem av de andra ledamöterna är närvarande. När ett ärende av större vikt handläggs, skall om möjligt samtliga ledamöter närvara. 8 § Vid delegationens sammanträden skall föras protokoll. 9 § Om ett ärende inte är av det slag att det behöver avgöras av delegationen, får det avgöras av delegationens presidium. 10 § Ordföranden, vice ordföranden eller sekreteraren får begära in förklaringar, upplysningar eller yttranden i ärendena. Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

1987:198

Förordning (1987:198) om tillsättning av auditörer i försvarsmaktens fredsorganisation

1 § Förordningen gäller tillsättning av auditörer och vice auditörer vid de myndigheter där det enligt regeringens beslut den 23 april 1987 skall finnas auditörer. 2 § Auditörer och vice auditörer förordnas av överbefälhavaren för högst sex år, dock längst till och med den månad auditören eller vice auditören fyller 65 år. 3 § Tjänsterna som auditör får, utan hinder av vad som annars föreskrivs vid tillsättning av tjänst, tillsättas med de auditörer som vid tillsättningstillfället innehar tjänster som auditörer och som anmält intresse för en tjänst som auditör vid någon av myndigheterna enligt 1 §. Tjänsterna som vice auditör får tillsättas på samma sätt med de auditörer och vice auditörer som anmält intresse för tjänsten. 4 § Omplaceringsförordningen (1984:110) och förordningen (1984:819) om statliga platsanmälningar tillämpas inte när tjänster tillsätts enligt denna förordning. 5 § Beslut i ett tillsättningsärende ges tillkänna genom att anslås på överbefälhavarens anslagstavla med uppgift om den dag då anslaget skedde. Överklagandetiden räknas från den dag å beslutet har anslagits. 6 § Överbefälhavarens beslut om tjänstetillsättning enligt denna förordning får överklagas hos regeringen. 7 § Beträffande den som förordnas till auditör eller vice auditör enligt denna förordning upphör tidigare av regeringen meddelat örordnande som auditör eller vice auditör att gälla från och med den 1 juni 1987. Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

1987:147

Lag (1987:147) om regionplanering för kommunerna i Stockholms län

1 § För kommunerna i Stockholms län ska Stockholms läns landstingskommun som regionplaneorgan ha hand om sådan utrednings- och samordningsverksamhet beträffande regionala frågor (regionplanering) som avses i 7 kap. 1 § plan- och bygglagen (2010:900). Lag (2010:910). 2 § Landstingskommunen ska bevaka regionala frågor och fortlöpande lämna underlag i sådana frågor för kommunernas och statliga myndigheters planering. Landstingskommunen får anta en regionplan enligt 7 kap. plan- och bygglagen (2010:900) för regionen eller en del av den. Regeringen kan besluta att utrednings- och samordningsverksamheten ska avse vissa angivna frågor. Lag (2010:910). 3 § I fråga om regionplan tillämpas bestämmelserna i 7 kap. 6, 8 och 10-12 §§ plan- och bygglagen (2010:900). Lag (2010:910). 4 § Regionplanen antas av landstinget. Även ändring och upphävande av planen beslutas av landstinget. 5 § Senast dagen efter det att justering av protokollet med beslut om antagande, ändring eller upphävande av regionplanen har tillkännagivits på landstingskommunens anslagstavla skall meddelande om tillkännagivandet och protokollsutdrag med beslutet sändas till kommunerna och länsstyrelsen i Stockholms län samt till regeringen. När beslutet har vunnit laga kraft, skall planen sändas till länsstyrelsen i Stockholms län. 6 § Det som i 13 kap. 1 § 7 plan- och bygglagen (2010:900) sägs om kommunalförbunds eller regionplaneförbunds fullmäktiges beslut ska i fråga om Stockholms län gälla landstingets beslut. Lag (2010:910). Ikraftträdande m. m. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1987. Genom lagen upphävs lagen (1968:598) angående handläggning av frågor om regionplan för kommunerna i Stockholms län. Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

1987:106

Förordning (1987:106) om särskild uppbörd av viss vägtrafikskatt, m.m.

1 § Vid ändringarna av skattesatser m. m. för fordonsskatt, som enligt lagen (1986:1421) om ändringar i vägtrafikskattelagen (1973:601) träder i kraft den 1 juli 1987, gäller följande. 2 § Bestämmelserna i vägtrafikskatteförordningen (1973:776) tillämpas vid uppbörd m. m. enligt denna förordning, om inte annat följer av 3--6 §§. 3 § Har före den 1 juli 1987 fordonsskatt påförts för tiden därefter enligt de äldre bestämmelserna skall tillkommande skattebelopp betalas för tiden från och med den 1 juli 1987 till utgången av skatteåret eller skatteperioden. För samma tid skall, om fordonsskatten har betalats, överskjutande skattebelopp återbetalas. 4 § Tillkommande skatt som avses i 3 § och som gäller tiden från och med den 1 juli 1987 till utgången av den skatteperiod eller det skatteår som slutar närmast efter den 1 juli 1987 förfaller till betalning den 21 augusti 1987. 5 § Den som vid ingången av juli 1987 är skattskyldig för ett visst fordon är skyldig att betala tillkommande skatt enligt 3 § och är berättigad till återbetalning av skatt enligt samma paragraf. 6 § Trafiksäkerhetsverket skall till den skattskyldige sända en avi med inbetalningskort på den tillkommande skatt som avses i 3 §. Om den skattskyldige inte har fått någon avi, skall han senast den 14 augusti 1987 anmäla detta till länsstyrelsen. 7 § För att traktor skall kunna hänföras till rätt klass efter ändringarna som anges i 1 § får länsstyrelse begära in uppgifter från ägaren om hur traktorn skall användas. Övergångsbestämmelser 2000:1446 Den upphävda förordningen gäller fortfarande i fråga om förhållanden som hänför sig till tiden före den 1 januari 2001. Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

1987:103

Lag (1987:103) om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Irland

1 § Det avtal för att undvika dubbelbeskattning och förhindra skatteflykt beträffande skatter på inkomst och realisationsvinst som Sverige och Irland undertecknade den 8 oktober 1986, i den lydelse detta erhållit genom det protokoll om ändring i avtalet som undertecknades den 1 juli 1993, skall gälla som lag här i landet. Avtalet i dess genom protokollet ändrade lydelse är intaget som bilaga till denna lag. Lag (1993:1275). 2 § Avtalets beskattningsregler skall tillämpas endast i den mån dessa medför inskränkning av den skattskyldighet i Sverige som annars skulle föreligga. 3 § Har upphävts genom lag (2011.1325). 4 § Har upphävts genom lag (1993:1275). Övergångsbestämmelser 1993:1275 1. Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer. 2. Genom lagen upphävs förordningen (1988:988) om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Irland. Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

1987:98

Förordning (1987:98) med instruktion för försvarsmaktens flygförarnämnd

Uppgifter 1 § Försvarsmaktens flygförarnämnd har till uppgift att besluta i frågor som kan aktualiseras vid tillämpning av punkten 6 i bilaga 2 till avtalet den 15 april 1986 om vissa löne- och andra anställningsvillkor för flygtjänstgörande personal inom försvarsmakten. Organisation 2 § Nämnden består av en ordförande, som skall vara lagfaren och ha erfarenhet av tjänstgöring som domare, samt sex andra ledamöter. För varje ledamot utom ordföranden skall finnas en personlig ersättare. I nämnden skall också finnas en sekreterare. 3 § Ordföranden, övriga ledamöter och ersättare för dessa samt sekreteraren förordnas av regeringen för högst tre år. En ledamot och dennes ersättare förordnas efter förslag av Centralorganisationen SACO/SR, en ledamot och dennes ersättare efter förslag av Statsanställdas Förbund samt en ledamot och dennes ersättare efter förslag av TCO-S (TCOs statstjänstemannasektion). 4 § I mån av behov och tillgång på medel får nämnden anlita utomstående för särskilda uppdrag. Ärendenas handläggning 5 § Nämnden sammanträder på kallelse av ordföranden eller när någon annan ledamot begär det. 6 § Nämnden är beslutför med samtliga ledamöter eller med ordföranden och fyra andra ledamöter. I sistnämnda fall skall två av ledamöterna vara förordnade efter förslag av personalorganisationerna. 7 § Vid nämndens sammanträden skall protokoll föras. Överklagande 8 § Nämndens beslut i ärenden enligt 1 § får inte överklagas. Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

1987:64

Förordning (1987:64) om ersättning för merkostnader och förluster med anledning av Tjernobylolyckan till dem som för sitt uppehälle är beroende av fiske, jakt, bär- eller svampplockning;

1 § Ersättning av statsmedel får i mån av tillgång på medel lämnas enligt denna förordning för merkostnader och förluster på grund av radioaktivt nedfall i Sverige med anledning av reaktorhaveriet i Tjernobyl i Sovjetunionen. 2 § Ersättning får lämnas till den som helt eller delvis försörjer sig på att 1. fiska eller jaga till husbehov eller för försäljning, 2. plocka bär eller svamp för försäljning, 3. försälja fiskekort, 4. odla sättfisk för försäljning. 3 § Ersättning lämnas endast för merkostnader och förluster som har ett direkt och påtagligt samband med Tjernobylolyckan. 4 § Ersättning lämnas inte enligt denna förordning för merkostnader och förluster för vilka ersättning lämnas enligt 1. förordningen (1986:621) om ersättning till jordbruks-, trädgårds- och renskötselföretag samt till vissa fiskare med anledning av Tjernobylolyckan eller 2. förordningen (1986:690) om ersättning för fällda älgar med för höga halter av radioaktivitet. 5 § Ersättningsbelopp får betalas ut i förskott. När den slutliga ersättningen fastställs, skall förskottsbetalning avräknas. 6 § Frågor om ersättning prövas av länsstyrelsen. Vid prövning av ärenden om ersättning skall länsstyrelsen samråda med berörda myndigheter. Länsstyrelsens beslut får inte överklagas. Övergångsbestämmelser 1987:64 Denna förordning träder i kraft den 1 april 1987. Förordningen får tillämpas också i fråga om kostnader och förluster som uppstått före ikraftträdandet. Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

1987:63

Förordning (1987:63) om tillämpning i förhållande till andra länder av lagen (1986:1425) om skydd för kretsmönster i halvledarprodukter

Regeringen föreskriver med stöd av 11 § lagen (1986:1425) om skydd för kretsmönster i halvledarprodukter att lagen skall tillämpas på kretsmönster som har skapats av medborgare i Australien, Belgien, Danmark, Finland, Frankrike, Amerikas Förenta Stater, Grekland, Irland, Island, Italien, Japan, Luxemburg, Nederländerna, Norge, Portugal, Schweiz, Spanien, Storbritannien, Förbundsrepubliken Tyskland eller Österrike och av dem som har sin vanliga vistelseort i något av dessa länder samt på kretsmönster som först har spritts där. Förordning (1992:1692). Övergångsbestämmelser 1987:63 Denna förordning träder i kraft den 1 april 1987. Beträffande kretsmönster som har skapats av medborgare i Amerikas Förenta Stater och av dem som har sin vanliga vistelseort där samt kretsmönster som först har spritts där gäller förordningen till och med den 31 december 1992. Förordning (1991:1188). 1992:1692 Denna förordning träder i kraft den 1 april 1987. Beträffande kretsmönster som har skapats av medborgare i Amerikas Förenta Stater och av dem som har sin vanliga vistelseort där samt kretsmönster som först har spritts där gäller förordningen till och med den 30 juni 1994. 1993:1434 Denna förordning träder i kraft den dag regeringen bestämmer, då förordningen (1987:63) om tillämpning i förhållande till andra länder av lagen (1986:1425) om skydd för kretsmönster i halvledarprodukter skall upphöra att gälla. Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

1987:61

Förordning (1987:61) om registerföring med hjälp av automatisk databehandling vid vissa myndigheter inom åklagarväsendet

1 § Åklagarmyndigheterna i Stockholm och Malmö får föra register över ärenden med hjälp av automatisk databehandling. Förordning (1989:39). 2 § Åklagarmyndigheten får använda registret som ett hjälpmedel 1. vid fördelning, sökning och samordning av ärenden inom myndigheten, 2. vid utskrift och expediering av stämningsansökningar, strafförelägganden och andra handlingar samt 3. för framställning av statistik. 3 § Registret får innehålla endast de uppgifter som anges i bilaga till denna förordning. 4 § Som sökbegrepp får inte användas uppgifter om brottskod eller grundkod. Uppgifter om brottskod får dock användas som sökbegrepp för att framställa statistik, om enskilda personer inte avslöjas. 5 § Uppgifter i registret får lämnas ut till en annan myndighet på medium för automatisk databehandling endast om detta följer av lag eller förordning eller regeringen har medgivit detta. 6 § Uppgifter beträffande fysisk och juridisk person, enskild firma samt fartyg skall tas bort ur registret senast två år efter det att ärendet har avslutats. Bilaga Registret får innehålla: 1. diarienummer vid åklagarmyndigheten jämte upplägg i diariet, kammarbeteckning, åklagartjänst och diarienummer vid polismyndighet. 2. namn/firma, personnummer/organisationsnummer och beteckning inom ärendet för -- misstänkt person -- juridisk person eller enskild firma, vid misstanke om brott i verksamheten -- fysisk eller juridisk person, vid talan om annat än ansvar för brott -- fartyg, vid misstanke om brott som berör detta 3. inkomstdatum 4. datum då uppgift om brottsmisstanke senast tillförts ärendet beträffande misstänkt person 5. datum då ärendet helt eller delvis avslutats 6. uppgift om misstänkt person är anhållen eller häktad i sin utevaro eller om beslut om hämtning till förhör föreligger 7. kod, som anger brottsmisstanke eller, vid talan om annat än ansvar för brott, vad talan avser (brottskod) 8. kod, som anger vilken åtgärd som vidtagits eller förestår i ärendet 9. datum för åtgärder enligt punkt 8 10. kod, som anger på vilken grund ärendet avslutats (grundkod). Denna kod får endast användas då ärendet gäller -- misstanke om egenmäktigt förfarande genom olovligt nyttjande av annans parkeringsplats eller tomtmark -- misstanke om brott å vilket ej kan följa svårare straff än böter -- annat än ansvar för brott 11. brottsdatum då ärendet gäller misstanke om -- egenmäktigt förfarande genom olovligt nyttjande av annans parkeringsplats eller tomtmark -- brott å vilket ej kan följa svårare straff än böter 12. en kortfattad redogörelse för innehållet i handlingar som inte kan hänföras till någon uppgift enligt punkt 2. Förordning (1989:39). Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

1987:59

Förordning (1987:59) med instruktion för kyrkofondens styrelse

Inledande bestämmelse 1 § För kyrkofondens styrelse gäller 4, 11 och 12 §§ allmänna verksstadgan (1965:600). Uppgifter 2 § Vilka uppgifter som kyrkofondens styrelse skall fullgöra framgår av lagen (1970:940) om kyrkliga kostnader och förordningen (1971:861) om kyrkliga kostnader. Organisation 3 § Hur styrelsen är sammansatt och hur ledamöter och ersättare för dessa utses framgår av lagen (1970:940) om kyrkliga kostnader. Bland de ledamöter som regeringen har utsett väljer styrelsen en vice ordförande. 4 § Styrelsens kansligöromål fullgörs av kammarkollegiet. Ärendenas handläggning 5 § Styrelsen är beslutför när ordföranden och minst fyra andra ledamöter är närvarande. När ett ärende av större vikt handläggs, skall om möjligt samtliga ledamöter närvara. 6 § Ärendena avgörs efter föredragning. Föredragningen av ett ärende ankommer på den som styrelsen förordnar eller på den tjänsteman i kammarkollegiet som kollegiet utser. Styrelsens ordförande får ta över beredningen och föredragningen av ett ärende. 7 § Styrelsens ordförande, den som styrelsen förordnar eller den tjänsteman i kammarkollegiet som kollegiet utser får på styrelsens vägnar -- fordra in förklaringar, upplysningar eller yttranden i ärendena, -- handlägga frågor om utlämnande av allmänna handlingar, -- handlägga frågor som uppkommer i samband med överklagande av styrelsens beslut. Överklagande 8 § Att beslut av styrelsen enligt lagen (1970:940) om kyrkliga kostnader eller förordningen (1971:861) om kyrkliga kostnader inte får överklagas framgår av 35 § första stycket i förordningen. Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

1987:26

Förordning (1987:26) om parkeringsvakter i kommuner

Förordningens tillämpningsområde 1 § Denna förordning gäller sådana parkeringsvakter som avses i lagen (1987:24) om kommunal parkeringsövervakning, m.m. Förordning (2005:19). Utbildning 2 § Föreskrifter om utbildning av parkeringsvakter får meddelas av Polismyndigheten efter samråd med Transportstyrelsen. Förordning (2014:1254). Utrustning 3 § Parkeringsvakter ska när de tjänstgör bära uniform med tjänstetecken. Uniformen ska vara sådan att den lätt kan särskiljas från en polisuniform. Föreskrifter om tjänstetecken meddelas av Polismyndigheten. Förordning (2014:1254). 4 § Har upphävts genom förordning (2005:19). Övergångsbestämmelser 2005:19 1. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2005. 2. Ett förordnande som avses i 4 § och som gäller vid ikraftträdandet upphör att gälla senast vid utgången av juni 2010. Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

1987:24

Lag (1987:24) om kommunal parkeringsövervakning m.m.

Inledande bestämmelse 1 § Med parkeringsövervakning avses i denna lag övervakning av efterlevnaden av sådana föreskrifter om parkering eller stannande av fordon som omfattas av ett förordnande enligt 1 § lagen (1976:206) om felparkeringsavgift. Beslut om kommunal parkeringsövervakning 2 § Om det för parkeringsövervakningen i en kommun behövs parkeringsvakter, får kommunen besluta att den själv skall svara för övervakningen. I beslutet skall anges det område som parkeringsövervakningen skall omfatta och det minsta antal parkeringsvakter som behövs där. 3 § Kommunen ska underrätta Polismyndigheten om beslut enligt 2 § och om ändringar i sådana beslut. Lag (2014:724). Samråd 4 § Kommunen ska samråda med Polismyndigheten om den allmänna inriktningen och omfattningen av parkeringsövervakningen. Samråd ska också ske, om Polismyndigheten begär det med anledning av en händelse som beräknas kräva särskilda insatser i fråga om parkeringsövervakning. Lag (2014:724). Personal 5 § Parkeringsövervakningen skall fullgöras av parkeringsvakter som har genomgått lämplig utbildning för uppgiften. Föreskrifter om personalens utbildning och utrustning meddelas av regeringen eller av den myndighet som regeringen bestämmer. 6 § Parkeringsvakter förordnas av kommunen. Till parkeringsvakter får förordnas arbetstagare hos 1. kommunen, 2. andra kommuner, 3. kommunala parkeringsaktiebolag, 4. sådana kommunala trafikaktiebolag som inom kommunen bedriver linjetrafik enligt yrkestrafiklagen (2012:210), 5. sådana bevakningsföretag som omfattas av lagen (1974:191) om bevakningsföretag. Som ett förordnande enligt första stycket ska också anses ett beslut av kommunen om anställning som parkeringsvakt eller motsvarande. Lag (2012:213). Beslut om utvidgade uppgifter för parkeringsvakter 7 § Kommunen kan efter samråd med Polismyndigheten besluta att parkeringsvakter får tas i anspråk för att biträda polismän vid fullgörande av trafikövervakningsuppgifter. Lag (2014:724). 8 § Har upphävts genom lag (2004:1168). Övergångsbestämmelser 2004:1168 Ett förordnande som avses i 8 § och som gäller vid utgången av juni 2005 upphör att gälla senast vid utgången av juni 2010. Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

1987:14

Förordning (1987:14) om avgifter för bistånd av utrikesdepartementet i ärenden om kvarlåtenskap utomlands

1 § För utrikesdepartementets bistånd med boutredningsåtgärder och redovisning av medel i ärenden om kvarlåtenskap utomlands betalas avgift enligt denna förordning. Avgifterna skall täcka departementets kostnader för denna uppdragsverksamhet. Avgift beslutas av utrikesdepartementet och betalas till departementet av den som begär bistånd. 2 § För boutredningsåtgärder och redovisning betalas en avgift på 20 procent av redovisade medel som inte överstiger 500 000 kronor, dock minst 500 kronor. Överstiger beloppet 500 000 kronor, är avgiften 10 procent på den överskjutande delen. Avgiften avrundas nedåt till närmaste helt hundratal kronor. Med redovisade medel avses vad som återstår sedan boets skulder och övriga utgifter i samband med boutredningen betalats. För arvs- och släktutredning utan att uppdraget leder till redovisning av medel, betalas en avgift i förhållande till det arbete utredningen krävt, dock minst 500 kronor och högst 15 000 kronor. Om det finns särskilda skäl till det, får avgiften sättas ned eller efterges helt. 3 § Den som begär utrikesdepartementets bistånd i ärende om kvarlåtenskap utomlands skall även ersätta nödvändiga utlägg i samband med uppdraget såsom porto, telex, legaliseringskostnader, domstolsavgifter samt arvode för anlitande av juridiskt biträde. Om det finns skäl till det, får ersättningen jämkas eller efterges helt. 4 § Har en olönad konsul lämnat biträde i ett ärende om kvarlåtenskap, har han rätt till ersättning med ett belopp som motsvarar hälften av den avgift som betalas till departementet. 5 § Utrikesdepartementets beslut enligt denna förordning får inte överklagas. Övergångsbestämmelser 1987:14 Denna förordning träder i kraft den 1 mars 1987, då förordningen (1977:990) om förrättningsavgift vid redovisning genom utrikesdepartementet av arvsmedel m. m. skall upphöra att gälla. Har framställning om bistånd i ett ärende om kvarlåtenskap gjorts före ikraftträdandet, gäller dock äldre föreskrifter. Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

1987:2

Förordning (1987:2) om högstpris på vissa oljeprodukter

1 § Vid frivillig försäljning av sådana oljeprodukter som anges i bilaga till denna förordning skall i bilagan upptaget pris gälla som högstpris tills vidare, dock längst till och med den 20 december 1987. Högstpriset får inte överskridas om inte säljaren har fått tillstånd till det. 2 § Frågor om tillstånd att överskrida högstpris prövas av statens pris- och kartellnämnd. 3 § När tillstånd att överskrida högstpris lämnas bör, om det behövs, även bestämmas, om motsvarande prishöjning får göras i efterföljande produktions- eller handelsled. 4 § Pris- och kartellnämnden får meddela de föreskrifter som behövs för verkställigheten av denna förordning. Övergångsbestämmelser 1987:851 Denna förordning träder i kraft den 22 augusti 1987. Genom förordningen upphävs förordningen (1987:2) om högstpris på vissa oljeprodukter. Den upphävda förordningen gäller dock fortfarande i fråga om tillstånd att överskrida högstpris såvitt avser den tid under vilken högstprisregleringen gällt. Bilaga Nr i Varuslag Öre per tulltaxan liter (1977:975) ur 27.10 Motorbensin 93 oktan 415 Motorbensin 96 oktan 421 Motorbensin 98 oktan 425 Motorbensin, blyfri, 95 oktan 405 Motorbensin, halvblyad, 96 oktan 417 Vid försäljning från automatstation är högstpriserna nio öre lägre än vad ovan angetts. I högstpriset är skatter och farledsvaruavgifter inräknade. Pris- och kartellnämnden får föreskriva att tillägg till högstpriset får göras med zon- och ortstillägg samt betjäningsavgift, faktureringsavgift eller annat liknande tillägg. Högstpris gäller inte vid försäljning av hel eller delad fartygslast. Förordning (1987:574). Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

1986:984

Förordning (1986:984) om bestämning av volym och vikt

1 § Föreskrifter om obligatorisk kontroll som avses i 1 § tredje stycket lagen (1971:1081) om bestämning av volym och vikt meddelas av Konsumentverket. Konsumentverket får därvid föreskriva om undantag för vissa slag av företag från skyldigheten att ha våg för kunderna enligt 4 § nämnda lag. 2 § Kontroll av mätdon enligt lagen (1971:1081) om bestämning av volym och vikt utförs av Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut Aktiebolag i den mån kontrollen inte har överlämnats till någon enskild med stöd av 1 § tredje stycket nämnda lag. Bolaget utför även annan obligatorisk eller frivillig kontroll av mätdon. Förordning (1993:700). 3 § Kontroll av mätdon enligt 2 § får utföras endast om mätdonet är graderat i enheter som ingår i det internationella enhetssystem, SI- systemet, som har antagits av allmänna konferensen om mått och vikt. Om särskilda skäl föranleder det, får Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut Aktiebolag utföra kontroll även av andra mätdon. Förordning (1993:700). 4 § Styrelsen för teknisk ackreditering får medge undantag i visst fall från 3 eller 4 § lagen (1971:1081) om bestämning av volym och vikt. Förordning (1993:700). 5 § Styrelsen för teknisk ackreditering får medge att en mätning som utförts utomlands skall gälla vid kontroll i Sverige. Förordning (1993:700). 6 § Kontroll av uppgifter om volym och vikt på färdigförpackade varor enligt 2 § lagen (1971:1081) om bestämning av volym och vikt utförs av Styrelsen för teknisk ackreditering. Kontroll av livsmedel skall ske efter samråd med Statens livsmedelsverk. Förordning (1993:700). 7 § Tillsyn över efterlevnaden av 3 och 4 §§ lagen (1971:1081) om bestämning av volym och vikt utövas av Styrelsen för teknisk ackreditering. Förordning (1993:700). 8 § Avgift för obligatorisk kontroll av mätdon som utförs av Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut Aktiebolag skall betalas enligt en taxa som fastställs av Styrelsen för teknisk ackreditering efter samråd med Riksrevisionsverket. Förordning (1993:700). 9 § Föreskrifter för verkställigheten av lagen (1971:1081) om bestämning av volym och vikt meddelas av konsumentverket. Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

1986:912

Förordning (1986:912) med särskilda föreskrifter om timunderlag första kalenderhalvåret 1987 för viss utbildning i gymnasieskolan

1 § Denna förordning gäller sådana studievägar i kommunernas och landstingskommunernas gymnasieskolor som omfattar minst två terminer och i vilka undervisningen i en årskurs startar under vårterminen 1987 och fortsätter höstterminen samma år. 2 § För utbildning som avses i denna förordning gäller inte förordningen (1985:586) om gymnasieskolans timunderlag för undervisning och statsbidrag (avstämningsförordningen). 3 § För undervisningen under tiden den 1 januari--den 30 juni 1987 får tas i anspråk det antal timmar som följer av gällande bestämmelser om timunderlag utan tillämpning av avstämningsförordningen. Sålunda ianspråktagna timmar får ligga till grund för statsbidraget för undervisningen för samma tid. 4 § Skolöverstyrelsen får meddela de ytterligare föreskrifter som kan behövas om timunderlaget och statsbidraget för undervisningen för tiden den 1 januari--den 30 juni 1987. 5 § Regeringen meddelar särskilda föreskrifter om timunderlaget och statsbidraget för undervisningen för tiden den 1 juli--den 31 december 1987. Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

1986:856

Förordning (1986:856) om de statliga myndigheternas ansvar för genomförandet av integrationspolitiken

Statliga myndigheters ansvar 1 § Myndigheterna skall fortlöpande beakta samhällets etniska och kulturella mångfald både när de utformar sin verksamhet och när de bedriver den. Myndigheterna skall verka för lika rättigheter och möjligheter för alla oavsett etnisk eller kulturell bakgrund. Myndigheterna skall i sin verksamhet särskilt motverka alla former av etnisk diskriminering. Förordning (1999:593). Serviceskyldighet 2 § Myndigheterna skall inom ramen för tillgängliga resurser ge likvärdig service till alla oavsett etnisk eller kulturell bakgrund samt eftersträva att alla berörda nås av information om verksamheten. Myndigheterna skall därvid uppmärksamma att detta kan kräva särskilda åtgärder för nyanlända invandrare. Förordning (1999:593). Samråd 3 § Har upphävts genom förordning (2007:497). 4 § Myndigheterna ska delta i överläggningar enligt lagen (2008:568) om Diskrimineringsombudsmannen när ombudsmannen finner det lämpligt. Förordning (2008:952). Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

1986:850

Förordning (1986:850) om försöksverksamhet med kollektiva ansökningar om internatbidrag från pensionärs- och handikapporganisationer;

1 § Som försöksverksamhet får internatbidrag sökas kollektivt av pensionärs- och handikapporganisationer. Därvid gäller de avvikelser från och tillägg till bestämmelserna i studiestödslagen (1973:349) och studiestödsförordningen (1973:418) som föreskrivs i 2--4 §§. Bestämmelser om utvärdering av försöksverksamheten finns i 5 §. Förordning (1987:284). 2 § Utan hinder av vad som föreskrivs i 6 kap. 4 § andra stycket studiestödslagen (1973:349) får ansökan om internatbidrag göras av Pensionärernas Riksorganisation, Sveriges Pensionärsförbund, Afasiförbundet i Sverige, Riksförbundet för döva och hörselskadade barn, De Handikappades Riksförbund, Föreningen för blödarsjuka i Sverige, Riksföreningen för psykotiska barn, Föreningen Sveriges Dövblinda, Riksförbundet för utvecklingsstörda barn, ungdomar och vuxna, Hörselfrämjandets riksförbund, ILCO, Svenskt förbund för ileo-, colo- och urostomiopererade, Neurologiskt handikappades riksförbund, Svenska psoriasisförbundet, Riksförbundet för rörelsehindrade barn och ungdomar, Riksföreningen för cystisk fibros, Riksförbundet för hjärt- och lungsjuka, Riksföreningen för laryngetomerade, Riksförbundet mot astma-allergi, Riksförbundet mot reumatism, Riksförbundet mot mag- och tarmsjuka, Riksförbundet för njursjuka, Riksförbundet för social och mental hälsa, Riksförbundet för trafik- och polioskadade, Svenska celiakiförbundet, Svenska diabetesförbundet, Sveriges Dövas Riksförbund, Svenska epilepsiförbundet, Synskadades Riksförbund, Sveriges stamningsföreningars riksförbund, Handikappförbundens centralkommitté och Bröstcancerföreningarnas riksorganisation. Förordning (1987:284). 3 § Med avvikelse från 6 kap. 6 § första stycket studiestödslagen (1973:349) får internatbidrag inom ett län utgå till sådan medlem i en organisation enligt 2 § denna förordning, som är bosatt inom länet. Om medlemmen behöver ledsagare, får internatbidrag utgå även till denne. Förordning (1987:284). 4 § Bestämmelserna i 6 kap. 8 § studiestödslagen (1973:349) samt 6 kap. 5, 7--11 och 14 §§ studiestödsförordningen (1973:418) om internatbidrag med anledning av ansökan av facklig organisation skall tillämpas på motsvarande sätt när ansökan görs av pensionärs- eller handikapporganisation. Förordning (1987:284). 5 § har upphävts genom förordning (1990:566). Övergångsbestämmelser 1986:850 Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1987 och gäller till utgången av år 1988. Den tillämpas endast i fråga om kurser som de studerande påbörjar efter utgången av år 1986. Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

1986:797

Tillkännagivande (1986:797) rörande internationella oljeskadefonden

Regeringen ger följande till känna rörande den internationella konventionen om upprättandet av en internationell fond för ersättning av skada orsakad av förorening genom olja. Enligt lagen (1973:1199) om ersättning från den internationella oljeskadefonden gäller konventionen i vissa delar som svensk lag. Fondens församling har 1. med stöd av konventionens artikel 4, sjätte stycket, fastställt det belopp som anges i artikel 4, fjärde stycket (a) och (b), till 787,5 miljoner francs (Poincaréfrancs) såvitt avser olyckor som inträffar efter den 30 november 1986 och till 900 miljoner francs (Poincaréfrancs) såvitt avser olyckor som inträffar efter den 30 november 1987, 2. med stöd av konventionens artikel 5, fjärde stycket, beslutat att det instrument som anges i artikel 5, tredje stycket (a) (ii) med verkan från och med den 1 maj 1987 skall ersättas av 1974 års internationella konvention för betryggande av säkerheten för människoliv till sjöss med de ändringar som föranleds av 1978 års protokoll till 1974 års konvention för betryggande av säkerheten för människoliv till sjöss och de ändringar som har antagits av Internationella sjöfartsorganisationens sjösäkerhetskommitté genom resolutionerna MSC.1 (XLV) och MSC.6 (48) den 20 november 1981 resp. den 17 juni 1983. Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

1986:778

Förordning (1986:778) om förtroendemannamedverkan i ärenden enligt lagen (1962:392) om hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg till folkpension

1 § I en allmän försäkringskassa avgör socialförsäkringsnämnden ett ärende enligt lagen (1962:392) om hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg till folkpension i vad det gäller rätt till hustrutillägg på grund av särskilda skäl. Förordning (1987:276). 2 § Ett ärende som innefattar en fråga som avses i 1 § avgörs dock utan medverkan av socialförsäkringsnämnden, om nämnden förut har avgjort samma fråga beträffande den försäkrade och ändring inte har skett i de förhållanden som legat till grund för nämndens föregående avgörande. 3 § har upphävts genom förordning (1987:276). 4 § Skall ett beslut omprövas enligt 13 § lagen (1962:392) om hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg till folkpension jämfört med 20 kap. 10 § lagen (1962:381) om allmän försäkring, görs omprövningen av socialförsäkringsnämnden, om beslutet gäller en fråga om återbetalningsskyldighet med tillämpning av 20 kap. 4 § sistnämnda lag och det belopp som utbetalats för mycket överstiger 10 procent av basbeloppet enligt 1 kap. 6 § samma lag. Förordning (1991:1997). 5 § har upphävts genom förordning (1991:1997). Övergångsbestämmelser 1986:778 Denna förordning träder i kraft, i fråga om 1--3 §§ den 1 januari 1987, och i övrigt den 1 januari 1988. Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

1986:753

Lag (1986:753) om kommunal tjänsteexport

1 § Kommuner och landstingskommuner får tillhandahålla kommunala tjänster för export enligt föreskrifterna i denna lag. Med kommunala tjänster avses i lagen sådana nyttigheter i form av kunskaper och erfarenheter som finns i kommunernas och landstings- kommunernas verksamhet. 2 § Kommunerna och landstingskommunerna får tillhandahålla tjänsterna åt företag i Sverige eller åt staten, om de inte gör andra åtaganden än att lämna dem sina tjänster. Kommunernas och landstingskommunernas medverkan skall ske på affärsmässiga grunder. 3 § Om det finns särskilda skäl till det, får regeringen för visst fall medge att kommunerna och landstingskommunerna tillhandahåller tjänsterna under andra förutsättningar än dem som anges i 2 § första stycket. Regeringen skall därvid ange de villkor som behövs för att begränsa det kommunala risktagandet. Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

1986:690

Förordning (1986:690) om ersättning för fällda älgar med för höga halter av radioaktivitet

1 § Med anledning av reaktorhaveriet i Tjernobyl i Sovjetunionen får ersättning av statsmedel lämnas enligt denna förordning för älgar fällda under tiden den 1 september 1986--den 30 juni 1987. 2 § Ersättning får lämnas för älgar som, på grund av att halten cesium--137 i älgköttet överstiger det av statens livsmedelsverk tillämpade riktvärdet för saluhållande av livsmedel, antingen har förstörts eller tagits om hand av slakteri. Ersättning får lämnas med 2 200 kronor för vuxen älg och 1 000 kronor för älgkalv. 3 § Frågor om ersättning prövas av länsstyrelsen. 4 § Ytterligare föreskrifter om ersättning enligt denna förordning får meddelas av statens naturvårdsverk. Övergångsbestämmelser 1990:867 Regeringen föreskriver att förordningen (1986:690) om ersättning för fällda älgar med för höga halter av radioaktivitet skall upphöra att gälla vid utgången av juli 1990. Den upphävda förordningen gäller dock fortfarande i ärenden i vilka ansökan inkommit dessförinnan. Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

1986:687

Förordning (1986:687) om dykarcertifikat m.m.

1 § Försvarsmakten skall på begäran utfärda ett certifikat vid godkänd dykarutbildning vid Försvarsmakten (dykarcertifikat). Den som har genomgått någon annan dykarutbildning har också rätt att få ett dykarcertifikat, om Försvarsmakten bedömer att utbildningen är likvärdig med den som genomförs vid Försvarsmakten. Certifikatet skall innehålla en kortfattad beskrivning av utbildningen. Förordning (1994:391). 2 § Om innehavaren av ett dykarcertifikat visar att han har vidmakthållit sin förmåga som dykare, skall Försvarsmakten utfärda ett intyg om detta. Om det behövs, skall särskilda prov genomföras. Förordning (1994:391). 3 § För att täcka Försvarsmaktens kostnader skall betalas en avgift för varje dykarcertifikat och intyg samt en ersättning för prov enligt 2 §. Närmare föreskrifter om avgifterna och ersättningen meddelas av Försvarsmakten. Förordning (1994:391). Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

1986:683

Förordning (1986:683) om förbud mot asbesthaltiga friktionsbelägg i fordon

1 § Bestämmelserna i denna förordning gäller asbesthaltiga kopplingsbelägg och bromsbelägg (friktionsbelägg) till fordon samt fordon utrustade med sådana friktionsbelägg. 2 § Med asbest avses i denna förordning de fibrösa, kristallina silikatmineralen krysotil (vit asbest), krokidolit (blå asbest), amosit (brun asbest), antofyllit, tremolit och aktinolit. Med asbesthaltiga friktionsbelägg avses i denna förordning friktionsbelägg som innehåller mer än en viktprocent asbest. 3 § De beteckningar som används i denna förordning har, om inte annat anges, samma betydelse som i lagen (2001:559) om vägtrafikdefinitioner och i förordningen (2001:651) om vägtrafikdefinitioner. Förordning (2002:933). 4 § Följande fordon får inte vara utrustade med asbesthaltiga friktionsbelägg när de saluförs eller överlåts. 1. Personbilar och motorcyklar som är av 1988 eller senare års modell. 2. Lastbilar och bussar som är av 1989 eller senare års modell. 3. Andra motordrivna fordon och släpfordon som tillverkas fr.o.m. den 1 juli 1988. Ett fordon som tillhör en fordonstyp som beroende på utrustning, inredning eller huvudsakligt användningsområde kan hänföras till flera fordonsslag enligt lagen (2001:559) om vägtrafikdefinitioner skall vid tillämpning av denna förordning anses tillhöra det fordonsslag som fordonstypen i sitt standardutförande är hänförlig till. Förordning (2002:933). 5 § Arbetsmiljöverket skall i en särskild författning ange andra fordon än sådana som avses i 4 §, till vilka det finns asbestfria friktionsbelägg med vilka fordonet får användas. Asbesthaltiga belägg till fordon, som anges i 4 § eller i Arbetsmiljöverkets författning, får inte yrkesmässigt saluföras eller överlåtas. Förordning (2000:960). 6 § Arbetsmiljöverket får om det finns särskilda skäl i ett enskilt fall medge undantag från 4 eller 5 §. Ett undantag får förenas med särskilda villkor. Förordning (2000:960). 7 § I förordningen (1998:900) om tillsyn enligt miljöbalken och förordningen (1998:940) om avgifter för prövning och tillsyn enligt miljöbalken finns bestämmelser om tillsyn och avgifter. Bestämmelser om kontroll av fordon finns i fordonslagen (2002:574) och i fordonsförordningen (2002:925). Förordning (2002:933). 8 § Bestämmelser om ansvar och förverkande på grund av överträdelser av denna förordning finns i 29 kap. miljöbalken. Förordning (1998:920). 9 § Arbetsmiljöverkets beslut i ett ärende enligt 5 och 6 §§ får överklagas hos regeringen. Förordning (2000:960). Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

1986:682

Förordning (1986:682) om statsbidrag för utbildning av trafikflygare m. m.

1 § I mån av tillgång på medel lämnas statsbidrag för utbildning av trafikflygare vid skolor som är godkända av luftfartsverket. 2 § Utbildningen skall anordnas så att eleverna får de kunskaper och färdigheter som krävs för fortsatt utbildning och anställning som flygstyrman och befälhavare i tung civil luftfart. 3 § Luftfartsverket skall godkänna skolans flyglärare och plan för utbildning enligt 2 § samt kontrollera att planen följs. 4 § Luftfartsverket skall bestämma det högsta antal elever för vilka statsbidrag kan lämnas i varje utbildningsomgång. 5 § Bidrag lämnas med 150 000 kronor för varje elev som godkänts i ett sådant psykologiskt och medicinskt lämplighetstest som krävs av Scandinavian Airlines System och Linjeflyg AB för anställning som flygstyrman och befälhavare i tung civil luftfart och som efter utbildningen avlagt godkänt certifikatprov inför luftfartsverket. Bidraget lämnas till skolan. 6 § Statsbidrag kan lämnas även för utbildning av flyglärare som genom utbildningen får behörighet att meddela sådan undervisning som avses i 2 §. Bidraget lämnas till skolor som är godkända av luftfartsverket med belopp och på villkor som luftfartsverket bestämmer. 7 § Frågor om bidrag avgörs av luftfartsverket. Bidragsbeslut får upphävas och bidrag som betalats ut återkrävas, om bidraget har beviljats på grund av oriktig uppgift. 8 § Luftfartsverkets beslut enligt denna förordning får överklagas hos regeringen. 9 § Luftfartsverket får meddela de ytterligare föreskrifter som behövs för verkställigheten av denna förordning. Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.