beteckning
stringlengths 6
8
| titel
stringlengths 19
281
| prompt
stringlengths 572
3.07k
|
|---|---|---|
1986:642 | Förordning (1986:642) om ökade möjligheter för
kommuner att anlita personal vid företag m.fl. för
viss undervisning i gymnasieskolan; | Inledande föreskrifter
1 § För att tillförsäkra gymnasieskolan nödvändig kompetens för teknisk
och viss annan yrkesinriktad utbildning får enligt föreskrifterna i
denna förordning undervisning i en kommuns gymnasieskola fullgöras av
personal hos företag inom näringslivet eller hos statliga och kommunala
myndigheter utanför skolområdet inom ramen för anställningen hos
företaget eller myndigheten.
Med kommun avses även landstingskommun och kommunalförbund.
Förordningen gäller inte när undervisning anordnas som inbyggd
utbildning.
2 § Denna förordning får tillämpas om det till en ledig anställning som
lärare i vissa yrkesinriktade ämnen i gymnasieskolan inte finns någon
sökande som i fråga om lärarutbildning uppfyller de krav som enligt
statliga föreskrifter gäller för lärare i gymnasieskolan.
Med yrkesinriktade ämnen avses här sådana ämnen som före den 1 januari
1991 kunde ingå i en lönetjänst som lärare enligt något av numren
101--136, 139, 140, 147, 148, 156, 157, 160--163, 172, 180 och 184 i
gymnasieskolan. Förordning (1990:1229).
Kompetenskrav
3 § För att en person skall få fullgöra undervisning som avses i denna
förordning krävs att denne dels har god förmåga att undervisa, dels i
fråga om ämnesteoretisk utbildning och yrkespraktik har den kompetens
som krävs för undervisningen.
Avtal om undervisning
4 § Om styrelsen för skolan avser att anlita en person, som är anställd
hos ett företag eller en myndighet, för undervisning i fall som avses i
denna förordning, skall styrelsen träffa avtal med det företag eller den
myndighet där personen är anställd om att denne inom ramen för sin
anställning där skall fullgöra undervisning i gymnasieskolan i ett eller
flera ämnen som anställningen som lärare kan omfatta. Avtalet skall
godkännas av arbetstagaren.
Ett sådant avtal får omfatta högst ett läsår i taget eller, om
undervisningen avser tekniska ämnen på fyraårig teknisk linje, högst två
läsår i taget.
Den anställning som omfattar ämnet eller ämnena skall ledigförklaras
varje redovisningsår. Förordning (1990:1229).
5 § har upphävts genom förordning (1990:1229).
Statsbidrag
6 § För undervisning som fullgörs enligt denna förordning lämnas
statsbidrag till kommunen för lönekostnader och socialavgifter med högst
det belopp som kunde ha lämnats, om undervisningen i stället hade
fullgjorts av lärare anställda i gymnasieskolan. Statsbidraget får dock
inte överstiga den ersättning som kommunen har betalat till företaget
eller myndigheten.
I fråga om rekvisition och utbetalning av bidraget samt revision m. m.
finns föreskrifter i gymnasieförordningen (1987:743). */k/ Förordning
(1987: 730).
Övriga föreskrifter
7 § Skolöverstyrelsen får meddela de ytterligare föreskrifter som behövs
för verkställigheten av denna förordning.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1986:638 | Förordning (1986:638) om riksgränsen mellan Sverige och Finland | 1 § I enlighet med överenskommelsen mellan Sverige och Finland den 19
juni 1986 om riksgränsen vid Vähänärä-forsen i Torne älv skall
riksgränsen mellan länderna från och med den 1 september 1986 ha den
sträckning som på detta avsnitt gemensamt har föreslagits av den svenska
och finska gränskommissionen vid 1985 års översyn av riksgränsen vid
Vähänärä.
Det avsnitt av riksgränsen som nu avses begränsas i norr av latituden 65
o 56'05,8N och i söder av latituden 65 o 55'33,8"N, med latituderna
beräknade enligt svenskt system.
2 § De av gränskommissionerna upprättade tekniska beskrivningarna över
gränsavsnittet vid Vähänärä och den av kommissionerna upprättade kartan
fastställs att från och med den 1 september 1986 gälla som officiella
gränsdokument, för det avsnitt av riksgränsen som anges i 1 § andra
stycket.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1986:621 | Förordning (1986:621) om ersättning till jordbruks-,
trädgårds- och renskötselföretag samt
till vissa fiskare med anledning av Tjernobylolyckan | 1 § Ersättning av statsmedel får lämnas enligt denna förordning för
kostnader och förluster på grund av radioaktivt nedfall med anledning av
reaktorhaveriet i Tjernobyl i Sovjetunionen.
2 § Ersättning får i mån av tillgång på medel lämnas till
1. jordbruksföretag,
2. trädgårdsföretag,
3. renskötselföretag och
4. den som har meddelats särskild licens enligt förordningen (1978:517)
om licens för yrkesfiske. Förordning (1987:65).
2 a § Ersättning lämnas för merkostnader och inkomstförluster till följd
av åtgärder som har vidtagits i syfte att förebygga hälsorisker från
livsmedel. Förordning (1987:65).
3 § Ersättningsbelopp får betalas ut i förskott.
När den slutliga ersättningen fastställs, skall förskottbetalning
avräknas.
4 § Frågor om ersättning enligt 2 § 1--3 prövas av statens jordbruksverk
eller, efter verkets bemyndigande, av länsstyrelsen.
Frågor om ersättning enligt 2 § 4 prövas av fiskeriverket eller, efter
verkets bemyndigande, av länsstyrelsen.
Länsstyrelsens beslut enligt 2 § 1--3 får överklagas hos
jordbruksverket. Länsstyrelsens beslut enligt 2 § 4 får överklagas hos
fiskeriverket.
Jordbruksverkets och fiskeriverkets beslut får inte överklagas.
Förordning (1991:560).
5 § Jordbruksverket får meddela ytterligare föreskrifter om ersättning
enligt 2 § 1--3.
Fiskeriverket får meddela ytterligare föreskrifter om ersättning enligt
2 § 4. Förordning (1991:560).
Övergångsbestämmelser
1987:65
Denna förordning träder i kraft den 1 april 1987. Förordningen får
tillämpas också i fråga om kostnader och förluster som uppstått före
ikraftträdandet.
1990:866
Denna förordning träder i kraft den 1 augusti 1990.
I fråga om överklagande av beslut som har meddelats före ikraftträdandet
gäller äldre föreskrifter.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1986:616 | Förordning (1986:616) om beredskapspolisen | 1 § Under höjd beredskap eller då regeringen har beslutat om
tjänstgöring enligt 4 kap. 8 § lagen (1994:1809) om
totalförsvarsplikt skall beredskapspolismän finnas vid
polismyndigheterna. Beredskapspolismännens huvudsakliga uppgift
är att delta i sådan polisverksamhet som har anknytning till
befolkningsskydd och räddningstjänst, men de får tas i anspråk
även för andra lämpliga polisuppgifter.
Då samhället har utsatts för eller riskerar att utsättas för
särskilt svåra och påfrestande situationer från ordnings- och
säkerhetssynpunkt får det vid polismyndigheterna finnas
beredskapspolismän, under förutsättning av att dessa ingått
avtal med Rikspolisstyrelsen om sådan tjänstgöring. Regeringen
beslutar efter framställning från Rikspolisstyrelsen om när
sådana beredskapspolismän får tas i anspråk.
Vad som i lag eller annan författning är föreskrivet om
polismän gäller i tillämpliga delar även beredskapspolismännen.
Förordning (1999:726).
2 § Av förordningen (1995:238) om totalförsvarsplikt framgår att
polisverksamhet är en verksamhet i det civila försvaret där
totalförsvarspliktiga kan tjänstgöra med civilplikt. Av 4 kap. 5 §
samma förordning framgår också att totalförsvarspliktiga har
skyldighet att lämna uppgifter enligt 2 kap. 1 § lagen (1994:1809) om
totalförsvarsplikt till länsstyrelserna och till Rikspolisstyrelsen.
Av 9 kap. 1 § 4 och 6 förordningen om totalförsvarsplikt framgår
vidare att Krisberedskapsmyndigheten efter hörande av
Rikspolisstyrelsen får meddela föreskrifter i fråga om
grundutbildningens och repetitionsutbildningens längd och
genomförande samt i fråga om krigsplacering såvitt avser civilplikt
som skall fullgöras i polisverksamhet. Förordning (2002:473).
3 § Rikspolisstyrelsen får meddela närmare föreskrifter om
beredskapspolisens organisation efter hörande av Försvarsmakten,
Krisberedskapsmyndigheten och Statens räddningsverk.
Förordning (2002:473).
3 a § har upphävts genom förordning (1995:689).
4 § har upphävts genom förordning (1995:689).
Övergångsbestämmelser
1991:24
Denna förordning träder i kraft den 1 februari 1991. I fråga om
överklagande av beslut som har meddelats före ikraftträdandet gäller
äldre bestämmelser.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1986:595 | Lag (1986:595) om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Pakistan | 1 § Det avtal för att undvika dubbelbeskattning och förhindra
skatteflykt beträffande inkomstskatter som Sverige och Pakistan
undertecknade den 22 december 1985 skall, tillsammans med det
protokoll som är fogat till avtalet och som utgör en integrerande del
av detta, gälla för Sveriges del. Avtalets och protokollets innehåll
framgår av bilaga till denna lag.
2 § Avtalets beskattningsregler skall tillämpas endast i den mån dessa
medför inskränkning av den skattskyldighet i Sverige som annars skulle
föreligga.
3 § Om en person anser att det vidtagits någon åtgärd som för honom
medfört eller kommer att medföra en beskattning som strider mot
bestämmelserna i avtalet, kan han ansöka om rättelse enligt artikel 25
punkt 1 i avtalet. Sådan ansökan skall göras hos regeringen och bör
inges inom den tid som anges i nämnda bestämmelse.
4 § Har upphävts genom lag (2011:1324).
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1986:584 | Förordning (1986:584) med bestämmelser rörande betyg
från gymnasieskolan med anledning av arbetskonflikt
vårterminen 1986 | 1 § Bestämmelserna i denna förordning tillämpas i fråga om sådan
sökande till grundläggande högskoleutbildning som på grund av
arbetskonflikt vårterminen 1986 inte har fått avgångsbetyg från
gymnasieskolan när fråga om antagning avgörs.
2 § Skolstyrelsen eller utbildningsnämnden skall tillse att varje
berörd elev erhåller intyg om att avgångsbetyg inte utfärdats.
3 § Vid ansökan till utbildning inför höstterminen 1986 skall
sökandens betyg från höstterminen 1985 jämte intyg som avses i 2 §
behandlas som avgångsbetyg i ärendet. Har betyg från höstterminen 1985
inte utfärdats för sökanden gäller i stället för sådant betyg bestyrkt
utdrag ur betygskatalog från höstterminen 1985.
4 § Sökande som inte har erhållit plats på utbildningslinje skall, om
han före utbildningens början för antagningsmyndigheten uppvisar ett
avgångsbetyg som skulle ha berättigat honom till en plats, antas till
linjen.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1986:574 | Förordning (1986:574)
om statsbidrag till fristående särskolor | 1 § Denna förordning gäller sådana skolor med enskild huvudman som
motsvarar landstingskommunernas grundsärskolor, träningsskolor eller
yrkessärskolor (fristående särskolor).
Med redovisningsår avses i förordningen tiden den 1 juli--den 30 juni
nästa kalenderår.
2 § Om huvudmannen för en fristående särskola redovisningsåret 1985/86
har fått bidrag för skolan enligt kungörelsen (1968:350) angående
statsbidrag till omsorger om vissa psykiskt utvecklingsstörda, har
huvudmannen rätt att för senare redovisningsår få bidrag enligt
förordningen (1986:188) om statsbidrag till driftkostnader för särskolan
m. m. Därvid skall föreskrifterna i 3--5 §§ gälla som villkor för
bidraget.
3 § En fristående grundsärskola eller träningsskola skall vara godkänd
enligt 9 kap. 3 § skollagen (1985:1100).
4 § En fristående yrkessärskola skall stå under skolöverstyrelsens och
länsskolnämndens tillsyn.
5 § Särskoleförordningen (1986:573) skall tillämpas. Därvid skall
huvudmannen fullgöra de uppgifter som enligt förordningen ankommer på
den lokala styrelsen.
Särskoleförordningens föreskrifter om personal med statligt reglerad
anställning skall dock tillämpas endast i fall där den fristående skolan
har sådan personal.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1986:547 | Förordning (1986:547) med instruktion för statens
person- och adressregisternämnd; | Inledande bestämmelse
1 § Allmänna verksstadgan (1965:600) skall, med undantag av 3
§ 2 samt 15 och 16 §§, tillämpas på statens person- och
adressregisternämnd.
Med chefen avses vid tillämpningen av verksstadgan nämndens
ordförande. Förordning (1986:968).
Uppgifter
2 § Statens person- och adressregisternämnd är huvudman för det
statliga person- och adressregistret (SPAR).
Av förordningen (1981:4) om det statliga person- och adressregistret
framgår att nämnden också är registeransvarig för SPAR.
Organisation
3 § Nämnden består av en ordförande och högst sju andra ledamöter. De
förordnas av regeringen för högst tre år.
4 § För nämndens kansli svarar statskontoret.
5 § I mån av behov och tillgång på medel får nämnden anlita
utomstående för särskilda uppdrag.
Ärendenas handläggning
6 § Nämnden sammanträder på kallelse av ordföranden.
7 § Ärendena avgörs av nämnden i plenum.
I den mån ett ärende eller en grupp av ärenden inte är av det slag att
de behöver prövas av nämnden i plenum, får de avgöras av ordföranden
enligt vad som anges i arbetsordningen eller i särskilda beslut.
8 § I pleniärenden är nämnden beslutför, när ordföranden och minst
halva antalet andra ledamöter är närvarande. Förordning (1986:968).
9 § Ärendena avgörs efter föredragning som ankommer på en särskilt
förordnad föredragande. Ordföranden får själv ta över beredningen och
föredragningen av ett pleniärende.
10 § har upphävts genom förordning (1986:968).
11 § Ordföranden eller, efter beslut av denne, någon annan som
tjänstgör hos nämnden får begära in förklaringar, upplysningar eller
yttranden i ärendena.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1986:539 | Förordning (1986:539) med instruktion för nämnden för
utställningar av svensk konst i utlandet | Inledande föreskrifter
1 § Allmänna verksstadgan (1965:600) skall, med undantag av 3 § 1 och
16 §, tillämpas på nämnden för utställningar av svensk konst i utlandet.
Med chefen förstås vid tillämpning av verksstadgan nämndens ordförande.
Uppgifter
2 § Nämnden skall främja internationella kontakter inom kulturlivet
genom att i utlandet anordna utställningar av nutida svensk konst.
3 § Som ett led i nämndens verksamhet ingår att planlägga och genomföra
svenskt deltagande i biennalutställningarna i Venedig i Italien enligt
stadgarna för det nordiska biennalrådet.
Organisation
4 § Nämnden består av en ordförande och museidirektören vid moderna
museet samt åtta andra ledamöter.
Ordföranden utses av regeringen.
Övriga icke självskrivna ledamöter utses av regeringen, sedan tillfälle
att avge förslag lämnats angående
två ledamöter, som skall vara konstnärer, av Akademien för de fria
konsterna,
två ledamöter, som skall vara konstnärer, av Konstnärernas
riksorganisation,
två ledamöter, som skall vara konstkritiker eller konstskriftställare,
av Svenska konstkritikersamfundet,
en ledamot av Stiftelsen Riksutställningar samt
en ledamot av Stiftelsen Svenska institutet.
Nämnden utser inom sig en vice ordförande.
5 § Icke självskrivna ledamöter i nämnden utses för högst två år. Ett
förordnande kan förlängas en gång. Om särskilda skäl föreligger kan
förordnandet förlängas mer än en gång.
6 § Hos nämnden tjänstgör en sekreterare. Sekreteraren är anställd hos
I mån av behov och tillgång på medel får nämnden anlita utomstående för
särskilda uppdrag.
Ärendenas handläggning
7 § I arbetsordningen eller genom särskilda beslut får nämnden överlämna
åt ordföranden, museidirektören vid moderna museet eller sekreteraren
att avgöra ärenden som inte är av sådan beskaffenhet att de behöver
prövas av nämnden. Överlämnande får inte avse frågor om skiljande från
uppdrag.
8 § Nämnden är beslutför när minst sex ledamöter, bland dem ordföranden,
är närvarande. När ett ärende av större vikt handläggs, skall om möjligt
samtliga ledamöter närvara. Förordning (1986:935).
9 § Ärendena avgörs efter föredragning av ordföranden eller av en
särskilt förordnad föredragande. I arbetsordningen eller genom särskilda
beslut får dock medges att ärenden som handläggs enligt 7 § första
meningen avgörs utan föredragning.
10 § har upphävts genom förordning (1986:935).
11 § I arbetsordningen eller genom särskilda beslut skall bestämmas vem
som får begära in förklaringar, upplysningar eller yttranden i ärenden.
Övriga föreskrifter
12 § Nämnden beslutar i frågor om arbetsuppgifter, arbetstidens
förläggning, ledighet och tjänsteresor för nämndens sekreterare. I
övriga personalfrågor beslutar statens konstmuseer.
13 § Andra beslut av nämnden än beslut som rör personalfrågor får inte
överklagas.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1986:492 | Lag (1986:492) om tillfälliga regler
för insättning på skogskonto | Vid 1987--1992 års taxeringar gäller i stället för vad som sägs i 2 §
första--tredje styckena skogskontolagen (1954:142) att uppskov medges
med högst ett belopp motsvarande summan av
a) nittio procent av den på beskattningsåret belöpande köpeskillingen
för skog, som har avyttrats genom upplåtelse av avverkningsrätt,
b) sjuttio procent av den på beskattningsåret belöpande köpeskillingen
för avyttrade skogsprodukter samt
c) sjuttio procent av saluvärdet av skogsprodukter, som under
beskattningsåret har tagits ut för förädling i annan förvärvskälla inom
inkomstslaget näringsverksamhet. Lag (1990:678).
Övergångsbestämmelser
1990:678
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1990 och tillämpas första gången vid
1992 års taxering.
1996:478
Den upphävda lagen tillämpas alltjämt i fråga om 1987-1992 års taxeringar.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1986:453 | Förordning (1986:453) om upphävande av
vissa ekonomiadministrativa föreskrifter m.m. | Regeringen föreskriver att riksrevisionsverkets nedan angivna
föreskrifter m. m., meddelade i anslutning till 3 och 4 §§
instruktionen (1973: 444) för riksrevisionsverket, i den mån de
fortfarande gäller skall upphöra att gälla vid utgången av december
1986:
1. cirkuläret den 12 juni 1973 angående särredovisning av kostnader
för omlokalisering av statliga myndigheter,
2. cirkuläret den 10 januari 1978 med föreskrifter för statliga
myndigheter och institutioner angående redovisning av gåvo- och
donationsmedel,
3. cirkuläret den 26 februari 1979 om registrering av inventarier,
4. cirkuläret den 17 juni 1982 med föreskrifter för tillämpning av
kungörelsen (1973:1210) om försäljning av övertalig eller kasserad
materiel och inventarier,
5. cirkuläret den 17 juni 1982 med föreskrifter för tillämpningen av
förordningen (1982:49) med föreskrifter om statliga myndigheters
medelsredovisning m. m. vid försäljning av anläggningstillgångar,
6. cirkuläret den 17 juni 1982 med anvisningar för tillämpningen av
förordningen (1982:50) med föreskrifter om reglering av
kapitalförluster som uppkommit i statlig verksamhet,
7. de särskilda föreskrifterna den 26 april 1984 för
redovisningsverksamheten inom redovisningsgrupp -- FRG.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1986:447 | Förordning (1986:447) med instruktion för Nämnden mot
etnisk diskriminering | Uppgifter
1 § Nämnden mot etnisk diskriminering har de uppgifter som anges
i lagen (1994:134) mot etnisk diskriminering. Förordning (1994:147).
2 § har upphävts genom förordning (1996:430).
Organisation m. m.
3 § Nämnden består enligt 5 § första stycket lagen (1994:134) mot
etnisk diskriminering av tre ledamöter. De utses för en tid av tre år.
Förordning (1994:147).
4 § Regeringen utser en av nämndens ledamöter att vara ordförande.
5 § Hos nämnden finns en sekreterare som nämnden utser.
Ärendenas handläggning
6 § Nämnden är beslutför endast när samtliga ledamöter är närvarande.
Ordföranden får dock på nämndens vägnar skriva av ärenden som har
återkallats samt avvisa ärenden, om det är uppenbart att de inte skall
tas upp av nämnden.
Nämnden får överlåta åt ordföranden att avgöra också andra ärenden.
7 § Nämnden avgör ärenden efter föredragning, som fullgörs av den som
nämnden bestämmer.
Om det framkommer skiljaktiga meningar vid en överläggning tillämpas
föreskrifterna i 16 kap. rättegångsbalken om omröstning i tvistemål.
I 19 § förvaltningslagen (1986:223) finns bestämmelser om rätt att få en
avvikande mening antecknad. Förordning (1986:849).
8 § Vid sammanträden med nämnden skall föras protokoll som justeras av
ordföranden.
9 § Skall någon handling tillställas en arbetsgivare, skall det ske
genom delgivning. Delgivning av beslut, som innefattar
vitesföreläggande, får dock inte ske enligt 12 § delgivningslagen
(1970:428) annat än om det finns skäl att anta att arbetsgivaren har
avvikit eller annars håller sig undan.
10 § Ytterligare föreskrifter om ärendenas handläggning och om nämndens
verksamhet i övrigt meddelas i en arbetsordning som beslutas av nämnden.
Övriga bestämmelser
11 § Hos nämnden skall föras dagbok över ärendena och över de handlingar
som kommer in i dessa.
12 § I nämndens beslut och skrivelser skall anges vilka som har deltagit
i beslutet och vem som har varit föredragande. Om någon av dessa har
framfört skiljaktig mening, skall den antecknas.
13 § Nämndens beslut i administrativa ärenden får överklagas enligt 35 §
verksförordningen (1995:1322). Förordning (1996:430).
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1986:446 | Förordning (1986:446) med instruktion för ombudsmannen
mot etnisk diskriminering | 1 § Allmänna verksstadgan (1965:600) skall tillämpas på ombudsmannen
mot etnisk diskriminering och på ombudsmannens kansli. Bestämmelserna
i 18 § allmänna verksstadgan tillämpas dock bara i administrativa
ärenden som angår tjänstemän hos ombudsmannen.
Uppgifter
2 § Ombudsmannens uppgifter anges i lagen (1986:442) mot etnisk
diskriminering.
Ombudsmannen skall vidare föreslå regeringen författningsändringar och
andra åtgärder som är ägnade att motverka etnisk diskriminering.
Ombudsmannen skall varje år före den 1 september lämna en berättelse
till regeringen om sin verksamhet under det senaste budgetåret.
Organisation m.m.
3 § Hos ombudsmannen finns personal enligt beslut av regeringen samt
annan personal i mån av behov och tillgång på medel.
I mån av behov och tillgång på medel får ombudsmannen även anlita
utomstående för särskilda uppdrag.
4 § Ombudsmannen förordnas av regeringen för en tid av högst tre år.
Andra tjänster tillsätts av ombudsmannen.
5 § Ombudsmannen får bestämma att en annan tjänsteman vid kansliet får
utöva ombudsmannens tjänst när denne är förhindrad att göra det.
Ärendenas handläggning
6 § Närmare föreskrifter om ärendenas handläggning meddelas i en
arbetsordning som beslutas av ombudsmannen.
7 § Vitesföreläggande enligt 7 § första stycket lagen (1986:442) mot
etnisk diskriminering skall delges arbetsgivaren. Delgivning av
vitesföreläggandet får dock inte ske enligt 12 § delgivningslagen
(1970:428) annat än om det finns skäl att anta att arbetsgivaren har
avvikit eller annars håller sig undan.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1986:442 | Lag (1986:442) mot etnisk diskriminering | Lagens ändamål
1 § Denna lag har till ändamål att motverka etnisk diskriminering. Med
etnisk diskriminering avses att en person eller en grupp av personer
missgynnas i förhållande till andra eller på annat sätt utsätts för
orättvis eller kränkande behandling på grund av ras, hudfärg,
nationellt eller etniskt ursprung eller trosbekännelse.
Ombudsman mot etnisk diskriminering
2 § Regeringen utser en ombudsman som skall verka för att etnisk
diskriminering inte förekommer i arbetslivet eller på andra områden av
samhällslivet.
3 § Ombudsmannen skall genom råd och på annat liknande sätt medverka
till att den som utsatts för etnisk diskriminering kan ta till vara
sina rättigheter.
Ombudsmannen skall vidare genom överläggningar med myndigheter,
företag och organisationer samt genom opinionsbildning, information
och på annat liknande sätt ta initiativ till åtgärder mot etnisk
diskriminering.
4 § Ombudsmannen skall särskilt motverka att arbetssökande utsätts för
etnisk diskriminering. Ombudsmannen skall också i kontakt med
arbetsgivare och berörda arbetstagarorganisationer främja ett gott
förhållande mellan olika etniska grupper i arbetslivet.
Nämnd mot etnisk diskriminering
5 § Regeringen utser en nämnd mot etnisk diskriminering som skall
bestå av tre ledamöter. Ordföranden skall vara lagkunnig och ha
erfarenhet som domare.
Nämndens uppgifter är att ge ombudsmannen råd i principiellt viktiga
frågor om tillämpningen av denna lag och att hos regeringen föreslå de
författningsändringar eller andra åtgärder som är ägnade att motverka
etnisk diskriminering. Nämnden skall vidare pröva ärenden enligt 7 §.
Förfarandet hos ombudsmannen och nämnden
6 § En arbetsgivare är på ombudsmannens uppmaning skyldig att komma
till sådana överläggningar och lämna sådana uppgifter som berör
arbetsgivarens förhållande till arbetssökande och arbetstagare och som
behövs för ombudsmannens verksamhet på arbetslivets område. Genom
uppgiftsskyldigheten får arbetsgivaren inte betungas onödigt.
Föreligger särskilda skäl är arbetsgivaren inte skyldig att lämna ut
uppgifter.
Även i övrigt bör arbetsgivare och andra komma till överläggningar och
lämna upplysningar till ombudsmannen, om ombudsmannen begär det.
7 § Om en arbetsgivare inte rättar sig efter ombudsmannens uppmaning
enligt 6 § första stycket, får ombudsmannen förelägga vite.
Ombudsmannens beslut att förelägga vite får överklagas hos nämnden mot
etnisk diskriminering. Nämndens beslut får inte överklagas.
Talan om utdömande av vite förs vid tingsrätt av ombudsmannen.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1986:419 | Förordning (1986:419) om försöksverksamhet med en
samordnad länsförvaltning i Norrbottens län | 1 § Utöver förordningen (1988:972) med instruktion för länsstyrelsen i
Norrbottens län gäller för respektive verksamhets mål och allmänna
inriktning under försöksverksamheten med en samordnad länsförvaltning i
tillämpliga delar
1. instruktionen (1971:959) för länsvägnämnderna,
2. förordningen (1988:815) med instruktion för den statliga
skoladministrationen,
3. förordningen (1988:854) med instruktion för lantbruksstyrelsen och
lantbruksnämnderna,
4. förordningen (1988:863) med instruktion för fiskeristyrelsen och
fiskenämnderna,
5. förordningen (1988:590) med instruktion för plan- och bostadsverket,
6. förordningen (1988:591) med instruktion för länsbostadsnämnderna.
Förordning (1988:975).
2 § Om det i en lag eller någon annan författning anges att
länsvägnämnden, länskolnämnden, lantbruksnämnden, fiskenämnden eller
länsbostadsnämnden skall samråda med varandra eller länsstyrelsen i
någon angelägenhet eller att länsstyrelsen skall samråda med någon av
nämnderna, skall detta ske på det sätt som länsstyrelsen bestämmer.
Detsamma gäller om nämnderna och länsstyrelsen skall inhämta yttrande
från varandra eller underrätta varandra om beslut eller andra åtgärder.
3 § Om det i en lag eller någon annan författning anges att
länsstyrelsen kan vidta en viss åtgärd efter framställning av
länsvägnämnden, länsskolnämnden, lantbruksnämnden, fiskenämnden eller
länsbostadsnämnden, får länsstyrelsen vidta åtgärden utan sådan
framställning.
4 § Om det i en lag eller någon annan författning anges att ett beslut
som har meddelats av länsvägnämnden, länsskolnämnden, lantbruksnämnden,
fiskenämnden eller länsbostadsnämnden får överklagas hos länsstyrelsen,
skall beslutet i stället överklagas hos regeringen.
5 § För försöksverksamheten gäller inte bestämmelserna i 7 §
jordförvärvsförordningen (1979:231) och 1 § tredje stycket
rennäringsförordningen (1971:438).
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1986:412 | Förordning (1986:412) om strukturstöd inom
byggarbetsmarknaden | Allmänna villkor
1 § Denna förordning innehåller föreskrifter om statligt strukturstöd
inom byggarbetsmarknaden.
2 § Strukturstöd kan lämnas till ett aktiebolag eller en annan
juridisk person som inom en region bedriver verksamhet i syfte att
genom rehabilitering och arbete återföra vissa arbetslösa
byggnadsarbetare till den ordinarie arbetsmarknaden.
3 § Strukturstöd får lämnas vid anställning av arbetslösa byggnads-
och anläggningsarbetare som är arbetshandikappade eller har fyllt 55
år och som anvisas till anställningen av den offentliga
arbetsförmedlingen.
Strukturstöd får dock inte lämnas, om den arbetslöse bedöms ha
möjlighet att få en anställning utan sådana stödinsatser som avses i
denna förordning.
4 § Innan anvisning till anställning sker skall arbetsförmedlingen
samråda med byggbranschens regionala anpassningsgrupp inom berörd
region. Förordning (1986:745).
5 § Strukturstöd får lämnas endast om det i anställningen utgår lön
och andra anställningsförmåner enligt kollektivavtal eller
anställningsförmåner som är jämförbara med förmåner enligt
kollektivavtal i branschen.
6 § Strukturstöd får lämnas endast för anställningar som gäller tills
vidare.
Stödets storlek m.m.
7 § Strukturstödet får lämnas med högst 75 procent av hela
lönekostnaden under högst tre år för samma arbetstagare.
8 § Har en arbetstagare för vilken stöd utgått enligt 7 § efter tre år
inte kunnat beredas annan anställning, får strukturstöd lämnas för
arbetstagaren med högst 50 procent av hela lönekostnaden under
ytterligare högst två år. Förordning (1990:501).
9 § Strukturstöd får inte lämnas till den som för samma insats uppbär
bidrag enligt andra bestämmelser.
Övriga bestämmelser
10 § AMS bestämmer vilka arbetsgivare som kan få strukturstöd.
Länsarbetsnämnden beslutar om strukturstöd efter samråd med
arbetsgivaren och betalar ut stödet. Förordning (1986:745).
11 § Bestämmelserna i 21--23 §§ förordningen (1987:405) om den
arbetsmarknadspolitiska verksamheten gäller när denna förordning
tillämpas. Förordning (1987:419).
12 § Innan ett ärende om strukturstöd avgörs, skall berörda
arbetstagarorganisationer ha fått tillfälle att yttra sig. Förordning
(1989:160).
13 § Beslut att inte anvisa någon till en anställning med strukturstöd
får inte överklagas. Rätten att överklaga beslut följer i övrigt av 50
och 51 §§ förordningen (1988:1139) med instruktion för
arbetsmarknadsverket. Förordning (1988:1592).
14 § har upphävts genom förordning (1987:419).
Övergångsbestämmelser
1990:501
Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1990. Äldre föreskrifter
gäller fortfarande i fråga om strukturstöd som har beviljats före
ikraftträdandet.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1986:397 | Förordning (1986:397) om resurser för
påbyggnadsutbildningar i gymnasieskolan | Inledande bestämmelser
1 § Denna förordning innehåller föreskrifter om vissa resurser för
påbyggnadsutbildningar i kommunernas och landstingskommunernas
gymnasieskolor.
2 § I förordningen avses med
påbyggnadsutbildning specialkurs som bygger på en minst tvåårig
gymnasial utbildning,
RA-förordningen förordningen (1984:795) om försöksverksamhet med
beslut av länsskolnämnderna om regionalt arbetsmarknadsanknutna
påbyggnadsutbildningar i gymnasieskolan,
RA-kurs påbyggnadsutbildning som utformas av länsskolnämnden med stöd
av RA-förordningen,
30-klass klass som är fulltalig med 30 elever,
16-klass klass som är fulltalig med 16 elever,
veckotimme en lektion i veckan i en årskurs eller, i fråga om
påbyggnadsutbildning som är kortare än en årskurs, en lektion i veckan
i sådan utbildning,
lärarveckotimme veckotimme för lärare och andra som fullgör
undervisning.
3 § Föreskrifterna i denna förordning skall tillämpas i fråga om
påbyggnadsutbildningar som utformas av skolöverstyrelsen med stöd av
skolförordningen (1971:235) eller av en länsskolnämnd med stöd av RA-
förordningen.
Klassernas storlek
4 § Påbyggnadsutbildningar skall bedrivas i 30-klasser. En
påbyggnadsutbildning som till övervägande delen består av undervisning
i arbetsteknik skall dock anordnas i 16-klass.
Icke yrkesinriktade ämnen
5 § Svenska, engelska, matematik och andra icke yrkesinriktade ämnen
får inte ingå i en yrkesinriktad påbyggnadsutbildning som bygger på en
studieväg där ämnet är obligatoriskt för eleverna under två år eller
mer.
Lärarveckotimmar
6 § Av 8 kap. 1 § femte stycket skolförordningen (1971:235) och 3 §
RA-förordningen framgår att antalet veckotimmar för eleverna får
bestämmas till högst 38.
I fråga om antalet lärarveckotimmar gäller föreskrifterna i 7--9 §§.
7 § Antalet lärarveckotimmar i påbyggnadsutbildningar som anordnas i
16-klasser får vara högst 35.
8 § Antalet lärarveckotimmar i påbyggnadsutbildningar som anordnas i
30-klasser får vara högst 30.
Om det i en påbyggnadsutbildning ingår ämnen som kräver laborationer
eller metod- eller konstruktionsövningar, får upp till fem ytterligare
lärarveckotimmar tas i anspråk för att möjliggöra delning av klass, om
antalet elever är lägst 17.
Undantag
9 § Om det finns synnerliga skäl, får skolöverstyrelsen i fråga om
påbyggnadsutbildningar som överstyrelsen utformar göra avsteg från
föreskrifterna i 5, 7 och 8 §§ samt i fråga om RA-kurser i enskilda
fall medge länsskolnämnden att göra sådana avsteg.
Övergångsbestämmelser
1986:397
1. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1986.
2. Påbyggnadsutbildningar vilkas utformning skolöverstyrelsen eller en
länsskolnämnd har fastställt före ikraftträdandet och som avviker från
förordningen skall snarast bringas i överensstämmelse med denna. I
avvaktan på sådan ändring får en påbyggnadsutbildning anordnas i sin
utformning vid ikraftträdandet, dock inte efter utgången av juni
1989.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1986:353 | Förordning (1986:353) om statsbidrag till
studie- och yrkesorientering i
gymnasieskolan; | 1 § En kommun har rätt att få statsbidrag för studie- och
yrkesorientering (syo) i gymnasieskolan enligt föreskrifterna i denna
förordning.
Med kommun avses i förordningen även landstingskommun och
kommunalförbund.
2 § Statsbidrag beräknas för tiden den 1 juli--den 30 juni nästa
kalenderår (redovisningsår).
3 § Statsbidrag lämnas för varje elev i kommunens gymnasieskola den 15
september med ett belopp som motsvarar det vid redovisningsårets
ingång gällande timarvodet för en undervisningstimme enligt
beteckningen AT, arvodesgrupp 12, ålderstilläggsklass 10, i
tjänsteförteckningsavtal för undervisningsområdet (TFU). Elever i
högre specialkurser och gymnasial lärlingsutbildning medräknas dock
inte.
4 § I statsbidraget ingår bidrag till kostnader för
sjukförsäkringsavgift, folkpensionsavgift och tilläggspensionsavgift
enligt lagen (1981:691) om socialavgifter.
5 § Som villkor för statsbidrag gäller att kommunen för syo i
gymnasieskolan gör insatser som i förhållande till antalet elever når
åtminstone samma nivå som den statsbidragstäckta verksamheten
budgetåret 1981/82.
6 § Skolöverstyrelsen beslutar om bidrag enligt denna förordning och
betalar ut detta utan föregående rekvisition.
7 § Bidrag utbetalas för varje kvartal och bidragsgrundande elev med
en fjärdedel av bidragsbeloppet enligt 3 §. Utbetalning får dock ske
tidigast i oktober för kvartalet juli--september, i januari för
kvartalet oktober--december, i april för kvartalet januari--mars och i
juli för kvartalet april--juni.
8 § Statsbidrag som lämnas till landstingskommuner och kommunalförbund
i vilka en landstingskommun ingår och som grundas på antalet elever i
utbildning inom vårdområdet skall minskas med 20 procent enligt
föreskrifterna i förordningen (1981:449) om minskning av vissa
statsbidrag till kommunal utbildning.
Statsbidrag i övrigt skall minskas med två procent enligt
föreskrifterna i nämnda förordning.
9 § Skolöverstyrelsen får meddela de ytterligare föreskrifter som
behövs för verkställigheten av denna förordning.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1986:349 | Förordning (1986:349) om statsbidrag för särskilda behov
inom kommunal utbildning för vuxna | Inledande bestämmelser
1 § Denna förordning innehåller föreskrifter om statsbidrag till
kommuner och landstingskommuner (huvudmän) för särskilda behov inom
grundutbildning för vuxna (grundvux) och kommunal vuxenutbildning
(komvux).
2 § Bidrag beräknas för tiden den 1 juli--den 30 juni nästa kalenderår
(redovisningsår).
3 § Skolöverstyrelsen skall för varje redovisningsår fördela medel som
regeringen anvisar för bidrag enligt förordningen. Därvid skall
skolöverstyrelsen i första hand beakta behov inom komvux.
Olika former av bidrag
4 § Allmänt bidrag för komvux kan lämnas till huvudman som har
särskilt behov av stöd för sådan utbildning.
Sådant bidrag får inte användas för att utöka antalet
undervisningstimmar eller i övrigt för statligt reglerade tjänster.
5 § En huvudman kan få särskilt bidrag för åtgärder av regional
betydelse som huvudmannen vidtar för elever med handikapp i grundvux
eller komvux.
Skolöverstyrelsen får besluta om sådant bidrag endast efter
framställning från planeringsberedning som avses i förordningen
(1984:75) om regional samverkan i fråga om undervisning för elever med
handikapp.
6 § Extra bidrag för grundvux kan lämnas till huvudman som har
särskilt behov av stöd för sådan utbildning.
Sådant bidrag får ha även den formen, att huvudmannen ges
undervisningstimmar utöver vad som följer av 2 kap. 11 §
vuxenutbildningsförordningen (1985:288). Bidrag för de extra
undervisningstimmarna skall i ett sådant fall lämnas med tillämpning
av samma bestämmelser som gäller för övriga undervisningstimmar.
Avslutande bestämmelser
7 § Skolöverstyrelsens beslut enligt denna förordning får inte
överklagas.
8 § Skolöverstyrelsen får meddela de ytterligare föreskrifter som
behövs för verkställigheten av denna förordning.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1986:348 | Förordning (1986:348) om utveckling av verksamheten vid
statens skolor för vuxna | 1 § Regeringen anvisar särskilda medel för utbildning av personalen
vid statens skolor för vuxna och för andra åtgärder för utveckling av
verksamheten vid skolorna.
Skolöverstyrelsen skall fördela medlen mellan skolorna.
2 § Skolstyrelsen får besluta om åtgärder enligt föreskrifterna i
denna förordning inom ramen för medel som tilldelats skolan enligt 1 §
och medel som kan tillkomma genom ersättning för uppdragsutbildning
enligt förordningen (1986:64) om uppdragsutbildning vid statens skolor
för vuxna.
I kostnaderna skall inräknas kostnader för ersättare och
vikariekostnader.
3 § Skolstyrelsen får
1. sätta ner undervisningsskyldigheten för lärare som får merarbete
med utvecklingen av verksamheten,
2. sätta ner undervisningsskyldigheten för lärare som genomgår
utbildning,
3. befria andra tjänstemän än lärare från deras reguljära
arbetsuppgifter vid genomgång av utbildning eller om det annars behövs
för utvecklingen av verksamheten,
4. bevilja lärare och andra tjänstemän behållna löneförmåner i
enlighet med gällande kollektivavtal vid tjänstledighet för studier,
5. bevilja lärare och andra tjänstemän resekostnadsersättning,
traktamente och ersättning för logikostnad i enlighet med gällande
kollektivavtal i samband med studier eller om det annars behövs för
utveckling av verksamheten vid statens skolor för vuxna och
6. besluta om andra insatser som behövs för att utveckla verksamheten
vid statens skolor för vuxna.
4 § Tjänstledighet med lön utan avdrag för studier eller
genomgång av utbildning i tjänsten får medges lärare
1. för sådan utbildning och i den omfattning som anges för
kommunal vuxenutbildning (komvux) i bilagan till förordningen
1982:608) om statsbidrag till lokal skolutveckling m m.,
2. för upp till två veckors utbildning i distansundervisningens
pedagogik och metodik,
3. för utbildning som behövs för undervisning i
uppdragsutbildning.
5 § Kostnaderna för utbildning som avses i 4 § 3 skall täckas
av ersättning från uppdragsgivare.
6 § Beslut enligt denna förordning får inte överklagas.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1986:285 | Förordning (1986:285) om återkallelse av godkännande som allmännyttigt bostadsföretag i vissa fall m.m. | 1 § har upphävts genom förordning (1999:612).
2 § Om ett godkännande som allmännyttigt bostadsföretag har
återkallats enligt 8 § lagen (1999:608) om tillfällig minskning
av det generella statsbidraget vid avyttring av aktier eller
andelar i eller utdelning från kommunala bostadsföretag, m.m.
och om företaget har beviljats lån enligt någon av
bostadslånekungörelserna (1967:552 eller 1962:537), kungörelsen
(1957:360) om tertiärlån m.m., någon av kungörelserna (1948:587
eller 1946:551) om tertiärlån och tilläggslån för
flerfamiljshus eller kungörelsen (1942:569) om tertiärlån och
tilläggslån för vissa bostadsbyggnadsföretag, skall villkoren
för lånet ändras på samma sätt som om lånen hade övertagits av
någon som inte är ett allmännyttigt bostadsföretag.
Förordning (1999:612).
Övergångsbestämmelser
1986:285
Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1986. Förordningen gäller
även i fall då överlåtelse eller annan ändring som avses i 1 § har ägt
rum under tiden den 11 januari--den 30 juni 1986.
1987:1269
1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1988.
2. De nya bestämmelserna om räntelån eller räntebidrag tillämpas även i
fråga om lån som har beviljats sådana företag i vilka kommunens
bestämmande inflytande har upphört under tiden den 4 juni--den 31
december 1987.
1996:1433
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1997 och
tillämpas i fråga om överlåtelser och ägarförändringar som sker
under tiden den 12 oktober 1996-31 december 1999.
Förordning (1997:1184).
1999:612
Denna förordning träder i kraft den 19 juni 1999 och tillämpas
på avyttringar som sker till och med den 30 juni 2001. Äldre
bestämmelser gäller dock fortfarande i fråga om avyttringar som
skett före den 19 juni 1999. Förordning (1999:612).
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1986:280 | Förordning (1986:280) om försöksverksamhet med ett friare
utnyttjande av resurserna för vuxenstudiestöd och
uppsökande verksamhet på arbetsplatser | Inledande föreskrifter
1 § I denna förordning meddelas föreskrifter om försöksverksamhet med
ett friare utnyttjande av de resurser som ställs till
vuxenutbildningsnämndernas förfogande för korttidsstudiestöd,
internatbidrag, särskilt vuxenstudiestöd och uppsökande verksamhet på
arbetsplatser.
Ändamålet med försöksverksamheten är att pröva nya vägar och metoder att
nå korttidsutbildade vuxna och rekrytera dem till studier. Förordning
(1987:299).
2 § Försöksverksamheten får innebära avsteg från de förutsättningar som
enligt gällande föreskrifter gäller för att korttidsstudiestöd,
internatbidrag, särskilt vuxenstudiestöd samt medel till uppsökande
verksamhet på arbetsplatser skall kunna utgå. Förordning (1987:299).
Villkor
3 § Försöksverksamheten skall rymmas inom tillgängliga resursramar,
gälla klart definierade och avgränsade projekt som skall uppfylla det
angivna ändamålet för verksamheten och bedrivas på ett sådant sätt att
den går att redovisa och utvärdera.
Särskild föreskrift
4 § Projekt inom ramen för försöksverksamheten beslutas av centrala
studiestödsnämnden efter förslag av vuxenutbildningsnämnd.
Utvärdering
5 § har upphävts genom förordning (1990:565).
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1986:276 | Förordning (1986:276) om statsbidrag till studiecirklar i data
för kortutbildade | Inledande föreskrifter
1 § I denna förordning meddelas föreskrifter om statsbidrag till
studieförbunden för studiecirklar i data för kortutbildade, som
anordnas av lokalavdelningar inom förbunden under tiden den 1 juli
1986--den 30 juni 1988.
Med studiecirklar i data för kortutbildade avses cirklar som syftar
till att ge kortutbildade grundläggande datakunskap och kunskaper om
konsekvenserna för samhället och individerna av att införa ny teknik.
2 § Ett studieförbund kan få statsbidrag till studiecirklar i data för
kortutbildade, om förbundet har rätt till statsbidrag enligt
förordningen (1981:518) om statsbidrag till studiecirklar m. m.
Villkor för statsbidrag
3 § För varje studiecirkel i data skall det finnas en cirkelledare som
skall vara godkänd av en lokal studieförbundsavdelning och en
studieplan som skall vara godkänd av studieförbundet.
4 § Varje studiecirkel i data skall omfatta minst 70 studietimmar. Med
studietimme avses en tid om 45 minuter.
5 § I en studiecirkel i data får ingå högst 20 deltagare,
cirkelledaren inräknad. Deltagarna skall ha fyllt 16 år.
Vid varje sammankomst skall minst fem deltagare, cirkelledaren
inräknad, vara närvarande.
Om en studiecirkel består av deltagare som har skiftarbete,
oregelbunden arbetstid, handikapp eller som är inskrivna på sjukhus
eller annan vårdinstitution, får cirkeln genomföras med fyra
deltagare, cirkelledaren inräknad. Detta gäller dock endast om vid
varje sammankomst, minst tre av de närvarande deltagarna är att
hänföra till någon av de angivna grupperna.
Former av statsbidrag
6 § Statsbidrag till studiecirklar i data utgår i form av
schablonbidrag och tilläggsbidrag på det sätt som framgår av 20--23
och 26 §§ förordningen (1981:518) om statsbidrag till studiecirklar m.
m.
Särskilda föreskrifter
7 § Statsbidrag får inte utgå till sådan verksamhet till vilken
statsbidrag utgår i annan ordning eller till verksamhet som anordnas
på arbetstid på arbetsplatser som har tillgång till medel från
förnyelsefonder.
8 § Föreskrifterna i 3, 4, 18 och 33--35 §§ förordningen (1981:518) om
statsbidrag till studiecirklar m. m. skall också tillämpas för
studiecirklar i data.
Överklagande
9 § Skolöverstyrelsens beslut om tilläggsbidrag får överklagas hos
regeringen genom besvär.
Andra beslut av skolöverstyrelsen enligt denna förordning får inte
överklagas.
Utvärdering
10 § Skolöverstyrelsen skall följa verksamheten och redovisa
erfarenheterna av den till regeringen. Redovisning för tiden den 1
juli 1986--den 30 juni 1987 skall lämnas senast den 1 oktober 1987 och
slutredovisning senast den 1 oktober 1988.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1986:275 | Förordning (1986:275) om avgifter för den statliga
kontrollen av läkemedel m.m. för tiden den
1 juli 1986--den 30 juni 1987 | 1 § För att täcka kostnaderna för den statliga kontrollen av läkemedel
m. m. för tiden den 1 juli 1986--den 30 juni 1987 skall avgifter
betalas enligt följande.
Medel och artiklar Ansöknings- Årlig avgift
avgift/anmäl-
ningsavgift
1. Farmacevtiska specialiteter
a) farmacevtiska specialiteter
som inte avses under b) 27 400 kr 18 600 kr
b) allergenpreparat
per grundextrakt 7 600 kr 6 400 kr
per spädning 525 kr 390 kr
2. Nya indikationer för farma-
cevtiska specialiteter 20 500 kr --
3. Radiofarmacevtiska specialiteter 5 900 kr 3 400 kr
4. Naturmedel 3 400 kr 1 900 kr
5. Naturmedel för injektion 15 200 kr 9 300 kr
6. Fabrikssteriliserade engångsar-
tiklar för hälso- och sjukvårds-
ändamål
per artikel 2 300 kr 950 kr
per tillverkare resp. importör -- 3 000 kr
7. Diabetestest som tillhandahålls
kostnadsfritt 5 800 kr 2 500 kr
2 § Avgifterna skall betalas
för farmacevtiska och radiofarmacevtiska specialiteter samt för
diabetestest av den som ansöker om eller fått godkännande av varan,
för naturmedel av den som har att anmäla varan,
för fabrikssteriliserade engångsartiklar av tillverkaren eller
importören.
3 § Avgifterna skall betalas på den tid och det sätt som
socialstyrelsen bestämmer. För farmacevtiska och radiofarmacevtiska
specialiteter samt för diabetestest skall den årliga avgiften utgå
från och med budgetåret efter det då specialiteten respektive testet
registrerades till och med det budgetår då registreringen upphör. För
naturmedel och fabrikssteriliserade engångsartiklar skall den årliga
avgiften utgå från och med budgetåret efter det då anmälan gjordes
till och med det budgetår då saluföringen upphör.
4 § Om det finns särskilda skäl, får socialstyrelsen medge nedsättning
av eller befrielse från avgift för farmacevtiska och
radiofarmacevtiska specialiteter samt för fabrikssteriliserade
engångsartiklar.
Övergångsbestämmelser
1986:275
Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1986.
För farmacevtiska och radiofarmacevtiska specialiteter samt för
diabetestest som före den 1 augusti 1986 anmälts till socialstyrelsen
för omedelbar avregistrering samt för naturmedel och
fabrikssteriliserade engångsartiklar som enligt anmälan till styrelsen
inte kommer att saluföras efter nämnda dag skall årsavgift för
budgetåret 1986/87 inte utgå.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1986:255 | Förordning (1986:255) om pristillägg på renkött | 1 § För att främja renskötselns rationalisering kan i mån av
tillgång på medel bidrag lämnas som särskilt pristillägg på
renkött.
2 § Pristillägget beräknas på slaktkroppens vikt och lämnas med
9 kr per kilo för vuxen ren och med 14:50 per kilo för renkalv.
Pristillägget skall användas till de stödformer som Sametinget
beslutar. Förordning (2006:1358).
3 § Pristillägg lämnas endast för renkött som godkänts vid
köttbesiktning enligt Europaparlamentets och rådet förordning
(EG) nr 854/2004 av den 29 april 2004 om fastställande av
särskilda bestämmelser för genomförandet av offentlig kontroll
av produkter av animaliskt ursprung avsedda att användas som
livsmedel och enligt föreskrifter som meddelats med stöd av
livsmedelslagen (2006:804).
Har renar som tillhör en renägare som bedriver renskötsel i
Sverige slaktats i Norge eller Finland lämnas dock pristillägg
om köttet godkänts vid besiktning enligt de bestämmelser som
gäller för landet i fråga. Detsamma gäller om en sådan renägare
har sålt renar till slakt i Norge eller Finland.
Förordning (2006:833).
4 § Har renägaren förvärvat renen från Norge eller Finland,
lämnas pristillägg endast om renen tillhört honom i minst ett
år.
5 § Frågor om pristillägg prövas av Sametinget.
Sametingets beslut enligt denna förordning får inte överklagas.
Förordning (2006:1358).
6 § Närmare föreskrifter för tillämpningen av denna förordning
får meddelas av Sametinget. Förordning (2006:1358).
Övergångsbestämmelser
2003:1193
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2004. Äldre
bestämmelser skall dock tillämpas i fråga om renar som slaktats
före ikraftträdandet.
2004:659
Denna förordning träder i kraft den 1 augusti 2004. Den nya
bestämmelsen skall dock tillämpas även för ren som slaktats
från och med den 1 januari 2004.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1986:210 | Förordning (1986:210) om felparkeringsavgifter i vissa fall | Trots bestämmelsen om högsta avgiftsbelopp i 2 a § förordningen
(1976:1128) om felparkeringsavgift får i Stockholms och Göteborgs
kommuner avgiften fastställas till sjuhundra kronor för överträdelser av
föreskrifter om
-- förbud att stanna,
-- förbud att parkera på markerad busshållplats, och
-- rätt att parkera på parkeringsplatser avsedda för handikappade.
Förordning (1990:816).
Övergångsbestämmelser
1986:210
Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1986, då förordningen
(1984:26) om felparkeringsavgifter i vissa fall i Stockholms kommun
skall upphöra att gälla.
I fråga om överträdelser som skett före ikraftträdandet gäller äldre
bestämmelser.
1987:767
Denna förordning träder i kraft den 1 september 1987.
I fråga om överträdelser som skett före ikraftträdandet gäller äldre
bestämmelser.
1990:816
Denna förordning träder i kraft den 1 september 1990.
I fråga om överträdelser som skett före ikraftträdandet gäller äldre
bestämmelser.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1986:203 | Förordning (1986:203) om förlängd bevarandetid för vissa
journalhandlingar inom hälso- och sjukvården | 1 § Följande journalhandlingar som avses i patientjournallagen
(1985:562) skall bevaras minst tio år efter det den sista uppgiften
fördes in i handlingen:
1. journalhandlingar rörande en patient, vars sak prövas eller har
prövats enligt
a) lagen (1994:954) om disciplinpåföljd m.m. på hälso- och
sjukvårdens område eller motsvarande äldre lagstiftning,
b) patientskadelagen (1996:799) eller motsvarande äldre
ersättningsbestämmelser för patientförsäkring vid behandlingsskada
(den frivilliga patientförsäkringen) eller åtagandet att utge
ersättning vid läkemedelsskada (läkemedelsförsäkringen),
c) lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring, lagen (1977:265) om
statligt personskadeskydd, lagen (1977:266) om statlig ersättning vid
ideell skada m.m. eller motsvarande äldre lagstiftning,
d) försäkringsvillkoren för trygghetsförsäkring vid arbetsskada
eller för statens personskadeförsäkring,
allt i den mån det inte är uppenbart att handlingarna saknar eller
har saknat betydelse för prövningen,
2. journalhandlingar inom tandvården som kan vara av betydelse för
rättsodontologisk identifiering,
3. journalhandlingar rörande patienter födda den femte, femtonde och
tjugofemte i varje månad, om det inte är uppenbart att handlingarna
saknar betydelse för forskningsändamål.
Vad som sägs i första stycket gäller inte journalhandlingar som har
upprättats inom ramen för socialtjänslagstiftningen och som omfattas
av gallringsskyldigheten enligt 60 § socialtjänslagen (1980:620).
Förordning (1996:993).
2 § Om annan bevarandetid för vissa journalhandlingar finns det
särskilda föreskrifter.
3 § Socialstyrelsen får meddela de ytterligare föreskrifter som behövs
för verkställigheten av denna förordning i frågor som inte rör
arkivvård.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1986:199 | Förordning (1986:199)
om avgifter för finansiering av kemikalieinspektionens
verksamhet; | 1 § Kemikalieinspektionens verksamhet skall finansieras genom
kemikalieavgifter enligt denna förordning och sådana avgifter som avses
i 23 § förordningen (1985:836) om bekämpningsmedel.
2 § Kemikalieavgift skall betalas årligen av den som yrkesmässigt
tillverkar eller importerar en sådan kemisk produkt som enligt
förordningen (1985:835) om kemiska produkter skall vara anmäld till
produktregistret. Avgift betalas dock inte för produkter som tillverkas
här i landet enbart för exportändamål.
Om kemikalieinspektionen enligt 13 § förordningen om kemiska produkter
har medgett att en handelsagent fullgör anmälningsskyldighet är agenten
avgiftsskyldig.
3 § Den kostnad som skall finansieras av de sammanlagda
kemikalieavgifterna enligt denna förordning skall fördelas mellan de
avgiftsskyldiga med ledning av det antal kemiska produkter som har
tillverkats eller importerats året före det år då avgiften skall
betalas.
4 § Kemikalieavgiften är 400 kronor för varje produkt, om inte annat
följer av andra stycket.
Om en avgiftsskyldig skall betala kemikalieavgift för fler än 100
produkter, är avgiften 400 kronor för var och en av de första 100
produkterna och 50 kronor för var och en av de följande produkterna.
Förordning (1989:104).
5 § Betalning av kemikalieavgift skall ske efter debitering från
kemikalieinspektionen. Avgifterna uppbärs och redovisas av inspektionen.
6 § Om det finns särskilda skäl, får kemikalieinspektionen besluta att
kemikalieavgift skall nedsättas eller efterges.
7 § Beslut om betalning av kemikalieavgift får verkställas enligt
utsökningsbalken.
8 § Kemikalieinspektionen får meddela de ytterligare föreskrifter som
behövs för verkställigheten av denna förordning.
9 § Kemikalieinspektionen får bestämma att dess beslut enligt denna
förordning skall gälla omedelbart även om det överklagas.
10 § Kemikalieinspektionens beslut i fråga om avgift får överklagas hos
kammarrätten genom besvär.
Övergångsbestämmelser
1989:216
Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1989.
Genom förordningen upphävs förordningen (1986:199) om avgifter för
finansiering av kemikalieinspektionens verksamhet. Den upphävda
förordningen gäller dock fortfarande i fråga om avgifter som hänför sig
till tiden före den 1 juli 1989.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1986:179 | Cirkulär (1986:179) om överenskommelser mellan Sverige och Ungerska Folkrepubliken om inbördes rättshjälp i brottmål | Överenskommelsen den 28 september 1983 mellan Sverige och Ungerska
Folkrepubliken om inbördes rättshjälp i brottmål trädde i kraft den 1
mars 1986. Överenskommelsen innehåller bestämmelser om sådan
rättshjälp i brottmål som avser delgivning, bevisupptagning och
överförande av lagföring.
Om en domstol eller en åklagare vid handläggningen av ett brottmål
önskar biträde från Ungern enligt överenskommelsen kan föreskrifterna
i cirkuläret (1968:32) till de allmänna domstolarna och åklagarna med
vissa föreskrifter i anledning av Sveriges tillträde till den
europeiska konventionen om inbördes rättshjälp i brottmål tillämpas.
Överenskommelsen med Ungern innehåller dock inga bestämmelser om
förskott till vittnen och sakkunniga. Vidare skall enligt
överenskommelsen en framställning om delgivning, utöver vad som anges
i kungörelsen (1933:618) angående biträde av utrikesdepartementet för
delgivning av handlingar i utlandet, innehålla en beskrivning av det
brott som framställningen avser samt tid och plats för brottet.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1986:131 | Förordning (1986:131) om visering för
sydafrikanska medborgare | 1 § Vid prövning av ansökningar om visering för sydafrikanska medborgare
skall 2--5 §§ tillämpas, om det inte enligt annars gällande grunder för
viseringsprövningen finns skäl att vägra visering.
2 § Visering skall vägras, om inte annat följer av 3--5 §§.
3 § Visering får, om inte synnerliga skäl talar däremot, beviljas för
a) personer som uppenbarligen är att betrakta som motståndare till
apartheid;
b) diplomatiska och konsulära tjänstemän och deras familjer;
c) journalister.
4 § Visering får, om inte särskilda skäl talar däremot, beviljas för
a) besök som avser kontakter på det vetenskapliga området om behovet att
främja ett brett internationellt vetenskapligt samarbete framstår som
väsentligt;
b) besök som avser deltagande i konferenser och liknande arrangemang som
ordnas av eller för mellanstatliga organisationer där
universalitetsprincipen bör gälla;
c) turister.
I fall som anges i punkterna a och c får visering inte beviljas för
framträdande representanter eller talesmän för apartheidsystemet.
Förordning (1987:880).
5 § Utöver vad som följer av 3 och 4 §§ får visering beviljas om det
finns tungt vägande omständigheter av humanitär eller annan art.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1986:117 | Förordning (1986:117) om uppdragsutbildning
vid folkhögskolor | 1 § Denna förordning gäller för folkhögskolor som omfattas av
folkhögskoleförordningen (1977:551).
2 § I denna förordning avses med reguljär utbildning folkhögskolornas
avgiftsfria och statsbidragsgrundande undervisning. Med ordinarie
studerande avses deltagare som antagits enligt villkoren för sådan
undervisning.
Uppdragsutbildning innebär att huvudmannen mot särskild ersättning
från en uppdragsgivare för dennes räkning vid folkhögskolan anordnar
utbildning för personer som uppdragsgivaren utser. Statliga, kommunala
och landstingskommunala myndigheter kan vara uppdragsgivare i fråga om
personalutbildning och utbildning som betingas av arbetsmarknadsskäl.
Enskilda företag och organisationer kan vara uppdragsgivare i fråga om
personalutbildning.
3 § Uppdragsutbildningen får inte ha sådan art eller omfattning att
den ändrar folkhögskolans karaktär och därmed förutsättningarna för
statsbidraget till den reguljära utbildningen.
4 § Deltagare i uppdragsutbildning kan undervisas tillsammans med
ordinarie studerande (samundervisning) eller i egna grupper (separat
uppdragsutbildning).
Undervisningen för ordinarie studerande skall följa gällande
föreskrifter för reguljär utbildning även vid samundervisning.
Uppdragsutbildning och deltagare i sådan ingår inte vid beräkningen av
elevveckor enligt folkhögskoleförordningen (1977:551).
5 § Separat uppdragsutbildning får inte ingå i det ursprungliga
underlaget för en statligt reglerad tjänst vid folkhögskolan.
Om underlaget för statligt reglerade tjänster vid folkhögskolan delvis
faller bort, får separat uppdragsutbildning tillföras såsom
fyllnadstjänstgöring. Beslut fattas av skolans styrelse och
förutsätter innehavarens medgivande.
6 § Staten skall inte ha några bidrags- eller pensionskostnader för
uppdragsutbildning.
7 § Om personal med statligt reglerad anställning anlitas för
uppdragsutbildning skall huvudmannen betala ersättning till staten för
statliga kostnader för pension m. m. Ersättningen beräknas per
undervisningstimme och skall motsvara tolv procent av lönekostnaden
för timmen. Den skall betalas till skolöverstyrelsen.
Av beloppet skall elva tolftedelar föras till inkomsttiteln Statliga
pensionsavgifter, netto och en tolftedel till anslaget Täckning av
merkostnader för löner och pensioner m. m.
8 § Skolöverstyrelsen skall meddela de ytterligare föreskrifter som
behövs om den ekonomiska regleringen mellan staten och huvudmannen.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1986:99 | Lag (1986:99) om försöksverksamhet med ökade
kommunala befogenheter vid tillsyn enligt
djurskyddslagen (1988:534) | 1 § Med avvikelse från vad som föreskrivs i 29, 31 och 32 §§
djurskyddslagen (1988:534) får försöksverksamhet enligt denna lag
bedrivas i de kommuner som framgår av bilagan. Lag (1991:1594).
2 § Den eller de kommunala nämnder som fullgör uppgifter inom miljö- och
hälsoskyddsområdet har samma befogenheter som enligt 29, 31 och 32 §§
djurskyddslagen (1988:534) tillkommer länsstyrelsen.
Om en sådan nämnd beslutar om omhändertagande av djur, skall nämnden
tillämpa 34 § djurskyddslagen. Lag (1991:1594).
3 § En kommunal nämnds beslut enligt 2 § gäller omedelbart, om inte
något annat beslutas. Lag (1991:1594).
4 § En kommunal nämnds beslut enligt 2 § får överklagas hos
länsstyrelsen. Lag (1991:1594).
Bilaga
Kommuner
Haninge Vänersborgs
Huddinge Åmåls
Järfälla Askersunds
Nacka Degerfors
Nynäshamns Hallsbergs
Stockholms Hällefors
Södertälje Karlskoga
Tyresö Kumla
Upplands-Väsby Laxå
Gnosjö Lindesbergs
Tingsryds Ljusnarsbergs
Helsingborgs Nora
Kävlinge Örebro
Malmö Skinnskattebergs
Varbergs Ludvika
Göteborgs Hudiksvalls
Ale Sandvikens
Borås Bräcke
Tranemo
Lag (1991:1594).
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1986:98 | Lag (1986:98) om undantag för vissa kommuner och
landsting från bestämmelserna i lagen (1929:116) om tillsyn
över stiftelser | I fråga om stiftelser som förvaltas av de kommuner och landsting som
framgår av bilagan skall i stället för den värdegräns på 20 000 kronor
som föreskrivs i 2 § första stycket 7 och 8 § första stycket tredje
meningen lagen (1929:116) om tillsyn över stiftelser gälla en värdegräns
på 200 000 kronor. Lag (1991:1589).
Bilaga
Kommuner
Haninge Vänersborgs
Huddinge Åmåls
Järfälla Askersunds
Nacka Degerfors
Nynäshamns Hallsbergs
Stockholms Hällefors
Södertälje Karlskoga
Tyresö Kumla
Upplands-Väsby Laxå
Gnosjö Lindesbergs
Tingsryds Ljusnarsbergs
Helsingborgs Nora
Kävlinge Örebro
Malmö Skinnskattebergs
Varbergs Ludvika
Göteborgs Hudiksvalls
Ale Sandvikens
Borås Bräcke
Tranemo
Landsting
Göteborgs och Bohus läns
Örebro läns
Kopparbergs läns
Jämtlands läns
Lag (1991:1589).
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1986:80 | Förordning (1986:80) om bidrag till
idrottsföreningar för betalning av vissa
arbetsgivaravgifter | 1 § En idrottsförening kan enligt vad som sägs i denna förordning få
bidrag för betalning av arbetsgivaravgifter enligt lagen (1981:691) om
socialavgifter och av allmän löneavgift enligt lagen (1982:423) om
allmän löneavgift.
2 § Bidrag lämnas till avgifter som avser år 1985 eller tidigare år, i
den mån underlaget för avgifterna är ersättningar som föreningen har
betalat för idrottsutövande. Bidrag lämnas inte till avgifter som
avser ersättningar till tränare, domare eller liknande funktionärer.
3 § En idrottsförening som önskar bidrag till avgifter som avser år
1985 skall utöver årsuppgift enligt lagen (1984:668) om uppbörd av
socialavgifter från arbetsgivare lämna en särskild redovisning för de
ersättningar som utbetalats för idrottsutövande och mottagarnas namn
och personnummer.
4 § Bidrag till avgifter som avser år 1984 eller tidigare år lämnas
efter ansökan hos riksförsäkringsverket. Ansökan skall innehålla sådan
särskild redovisning som avses i 3 §.
5 § Fråga om bidrag enligt 3 § prövas av länsstyrelsen. Bidrag får
beviljas även om årsuppgift och särskild redovisning kommit in till
länsstyrelsen efter den 3 mars 1986. Har dessa handlingar kommit in
senare än den 1 april 1986 får bidrag dock ej beviljas. Även om
årsuppgift inte har lämnats får bidrag beviljas om en sådan uppgift är
uppenbart obehövlig för länsstyrelsens prövning.
Fråga om bidrag enligt 4 § prövas av riksförsäkringsverket.
6 § Bidrag som beviljats till avgifter för år 1985 skall av
länsstyrelsen gottskrivas föreningen som betalning av avgifterna.
Bidrag till avgifter för år 1984 eller tidigare år skall gottskrivas
föreningen av riksförsäkringsverket. Har föreningen själv betalat in
avgifter till vilka bidrag har beviljats, skall bidraget i stället
betalas ut till föreningen.
7 § Har bidrag lämnats till avgifter, som inte skall erläggas eller
inte berättigar till bidrag, skall vad som gottskrivits föreningen som
betalning av avgifterna återföras till staten. Har bidraget betalats
ut till föreningen, skall detta återbetalas av föreningen.
8 § Länsstyrelsens och riksförsäkringsverkets beslut i fråga om bidrag
enligt denna förordning får överklagas hos regeringen genom besvär.
9 § De ytterligare föreskrifter som behövs för verkställigheten av
denna förordning får meddelas av riksskatteverket efter samråd med
riksförsäkringsverket.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1986:77 | Förordning (1986:77) om återbetalning av
mervärdeskatt för varor avsedda för bistånd
och hjälp utomlands; | 1 § Återbetalning medges enligt denna förordning av skatt enligt lagen
(1968:430) om mervärdeskatt som hänför sig till varor som införts
eller förvärvats för att föras ut ur landet och användas för utomlands
bedriven verksamhet, om införseln eller förvärvet gjorts av
1. FN-organ,
2. statligt biståndsorgan,
3. enskild riksomfattande hjälporganisation.
2 § Återbetalning medges med ett belopp som svarar mot den skatt som
enligt lagen (1968:430) om mervärdeskatt belöpt på införseln eller
förvärvet av varan.
3 § har upphävts genom förordning (1993:508).
4 § Ansökan om återbetalning görs skriftligen av den som enligt 1 § är
berättigad till återbetalning.
Ansökan skall omfatta införsel eller förvärv under en eller flera hela
kalendermånader och vara åtföljd av faktura eller jämförlig handling i
original eller kopia. Handlingen skall innehålla uppgift om säljarens
och köparens namn och adress, varje transaktion för vilken
återbetalning söks, vederlaget och på vederlaget belöpande
mervärdesskatt.
5 § Riksskatteverket får meddela de ytterligare föreskrifter som
behövs för verkställigheten av denna förordning.
Övergångsbestämmelser
1993:508
Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1993. Beslut som
meddelats av Riksskatteverket före ikraftträdandet överklagas
enligt äldre bestämmelser. Överklagandet skall dock ges in till
Skattemyndigheten i Kopparbergs län.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1986:76 | Lag (1986:76) om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Jamaica | 1 § Det avtal för att undvika dubbelbeskattning och förhindra
skatteflykt beträffande inkomstskatter som Sverige och
Jamaica undertecknade den 13 mars 1985 ska, i den lydelse som
detta har erhållit genom det protokoll om ändring i avtalet
som undertecknades den 4 december 2012, gälla som lag här i
landet.
Avtalets innehåll framgår av bilaga till denna lag.
Lag (2013:374).
2 § Avtalets beskattningsregler ska tillämpas endast till den
del dessa medför inskränkning av den skattskyldighet i
Sverige som annars skulle föreligga. Lag (2013:374).
3 § Om en person anser att det vidtagits någon åtgärd som för honom
medfört eller kommer att medföra en beskattning som strider mot
bestämmelserna i avtalet, kan han ansöka om rättelse enligt artikel 25
punkt 1 i avtalet. Sådan ansökan skall göras hos regeringen och bör
inges inom den tid som anges i nämnda bestämmelse.
4 § Har upphävts genom lag (2011:1322).
Övergångsbestämmelser
2013:374
1. Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.
2. Denna lag tillämpas beträffande
a) källskatter, på belopp som betalas eller tillgodoförs den
1 januari det år som följer närmast efter den dag då lagen
träder i kraft eller senare,
b) andra skatter på inkomst, på skatt som tas ut för
beskattningsår som börjar den 1 januari det år som följer
närmast efter den dag då lagen träder i kraft eller senare,
och
c) informationsutbyte enligt artikel 26 i avtalet, på begäran
som framställts dagen för ikraftträdandet av lagen eller
senare.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1986:74 | Lag (1986:74) om nytt val av kyrkofullmäktige
i vissa fall | Har vid ett kyrkofullmäktigval mer än hälften av det föreskrivna antalet
fullmäktige i församlingen inte blivit utsedda, skall valet i
församlingen göras om. Det nya valet skall gälla samtliga platser i
fullmäktige.
Övergångsbestämmelser
1987:1335
1. Denna lag träder i kraft den 1 februari 1988.
2. Genom denna lag upphävs lagen (1986:74) om nytt val av
kyrkofullmäktige i vissa fall. Den lagen tillämpas dock även efter
angivna tidpunkt, om det val som skall göras om har avslutats
dessförinnan.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1986:68 | Förordning (1986:68) om beredskapslagring av olja och kol under
lagringsåret 1986/87 | Regeringen föreskriver enligt 9 § lagen (1984:1049) om
beredskapslagring av olja och kol och 10 § lagen (1985:635) om
försörjningsberedskap på naturgasområdet att följande andelar av
basmängderna för lagringsbränslen skall lagras under lagringsåret
1986/87.
Varuslag Procentandel av basmängden
Kol 60
Motorbensin 47
Fotogen 200
Dieselbrännolja/
eldningsolja 1 och 2 63
Övriga eldningsoljor 50
Gasol 25
I fråga om ersättningsbränsle för naturgas skall lagringsprocenten
motsvara den angivna procentandelen för respektive varuslag.
Förordning (1986:691).
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1986:65 | Förordning (1986:65) om uppdragsutbildning som
motsvarar kommunal vuxenutbildning | Inledande bestämmelser
1 § I lagen )1991:1109) om uppdragsutbildning i vissa fall finns
föreskrifter om att kommuner och landstingskommuner får bedriva
uppdragsutbildning som i fråga om art och nivå motsvarar den verksamhet
kommunen eller landstingskommunen får bedriva inom det offentliga
skolväsendet. Denna förordning innehåller ytterligare föreskrifter om
uppdragsutbildning som motsvarar kommunal vuxenutbildning (komvux).
Förordning (1991:1119).
2 § I denna förordning avses med reguljär utbildning kurser i komvux och
med ordinarie studerande studerande som har antagits till sådana kurser
enligt gällande föreskrifter om behörighet och urval. Förordning
(1991:1119).
3 § Uppdragsutbildning får inte försämra förutsättningarna för den
reguljära utbildningen och möjligheterna att få sådan utbildning.
4 § Deltagare i uppdragsutbildning kan undervisas tillsammans med
ordinarie studerande (samundervisning) eller i egna grupper (separat
uppdragsutbildning).
Undervisningen för ordinarie studerande skall följa gällande
föreskrifter för komvux även vid samundervisning.
5 § har upphävts genom förordning (1991:1119).
6 § har upphävts genom förordning (1991:1119).
7 § har upphävts genom förordning (1990:1231).
8 § har upphävts genom förordning (1990:1231).
Ekonomisk reglering i förhållande till staten
9 § har upphävts genom förordning (1991:1119).
10 § har upphävts genom förordning (1991:1119).
11 § har upphävts genom förordning (1991:1119).
Betyg
12 § De som deltar i uppdragsutbildning får ges betyg enligt
bestämmelserna för komvux, om
1. uppdragsutbildningen följer en kursplan som har fastställts enligt
bestämmelserna för komvux,
2. lärarna har en kompetens som motsvarar vad som gäller för lärare inom
jämförbar utbildning i komvux samt aktuell erfarenhet av sådan
utbildning och
3. deltagarna uppfyller de behörighetsvillkor som gäller för antagning
till motsvarande kurs i komvux. Förordning (1991:1119).
Särskilda bestämmelser
13 § har upphävts genom förordning (1991:1119).
14 § har upphävts genom förordning (1991:1119).
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1986:64 | Förordning (1986:64) om uppdragsutbildning vid Nationellt
centrum för flexibelt lärande | Inledande bestämmelser
1 § Vid Nationellt centrum för flexibelt lärande får
uppdragsutbildning anordnas i anslutning till den reguljära
utbildningen. Uppdragsutbildningen skall i fråga om art och
nivå ha anknytning till centrumets reguljära verksamhet.
Förordning (2001:1203).
2 § Med reguljär utbildning avses i denna förordning
centrumets verksamhet enligt förordningen (1992:601) om
utbildning vid Nationellt centrum för flexibelt lärande och med
ordinarie studerande den som antagits till sådan utbildning.
Uppdragsutbildning innebär att centrumet mot särskild
ersättning från annan än enskild för dennes räkning anordnar
utbildning för personer som uppdragsgivaren utser. Statliga,
kommunala och landstingskommunala myndigheter kan vara
uppdragsgivare i fråga om personalutbildning och utbildning som
betingas av arbetsmarknadsskäl. Enskilda företag och
organisationer kan vara uppdragsgivare i fråga om
personalutbildning. Förordning (2001:1203).
3 § Deltagare i uppdragsutbildning kan undervisas tillsammans med
ordinarie studerande (samundervisning) eller i egna grupper (separat
uppdragsutbildning).
Undervisningen för ordinarie studerande skall följa gällande
föreskrifter för reguljär utbildning även vid samundervisning.
Förhållandet till timramen
4 § Separat uppdragsutbildning räknas inte som utnyttjande av skolans
timram för undervisning.
Vid samundervisning anses timramen ianspråktagen med så stor
andel av antalet använda timmar för kursen som svarar mot andelen
ordinarie studerande vid kursstarten.
Personal
5 § Uppdragsutbildning ingår i arbetsuppgifterna för statligt anställd
personal vid skolan på samma sätt som skolans reguljära utbildning.
Uppdragsersättningen
6 § Skolan skall av uppdragsgivarna betinga sig ersättning som täcker
samtliga statliga kostnader med anledning av uppdragen, såsom
kostnader för lokaler, material, undervisning och administration. Även
framtida statliga pensionskostnader skall beaktas.
7 § Om skolan med anledning av uppdragsutbildning har större personal
än den annars skulle ha haft, skall i ersättningar från
uppdragsgivarna för personalkostnader, utöver vad som annars gäller,
ingå ett belopp som uppgår till en procent av underlaget för beräkning
av lönekostnadspålägg.
Ett sådant belopp skall tillgodoföras anslaget Täckning av
merkostnader för löner och pensioner m. m.
8 § har upphävts genom förordning (1991:1118).
Betyg
9 § De som deltar i uppdragsutbildning får ges betyg enligt
bestämmelserna för reguljär utbildning, om
1. uppdragsutbildningen följer en kursplan som har fastställts enligt
bestämmelserna för reguljär utbildning,
2. lärarna har en kompetens som motsvarar vad som gäller för lärare
inom jämförbar reguljär utbildning och
3. deltagarna uppfyller de behörighetsvillkor som gäller för antagning
till motsvarande kurs i reguljär utbildning.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1986:38 | Förordning (1986:38) om återbetalning av exportdepositioner
för skogsprodukter | 1 § Denna förordning avser återbetalning av medel som har deponerats
enligt lagen (1984:502) om exportdepositioner för skogsprodukter och
som innestår på konto hos riksbanken.
2 § Om behållningen på kontot den 1 januari 1986 uppgick till högst 1
miljon kronor inklusive ränta, skall riksbanken snarast möjligt betala
tillbaka det deponerade beloppet.
3 § I andra fall än som avses i 2 § skall riksbanken efter särskild
ansökan snarast möjligt betala tillbaka det deponerade beloppet, i den
mån det har deponerats för export av skogsprodukter hänförliga till
tulltaxenummer 44.05--44.15.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1986:21 | Förordning (1986:21) om försöksverksamhet inom offentlig
hälso- och sjukvård med särskilda villkor för
anslutning till den allmänna försäkringen; | 1 § Föreskrifterna i 5 § gäller vid försöksverksamhet i offentlig öppen
hälso- och sjukvård i Örebro läns landstingskommun med särskilda villkor
för anslutning till den allmänna försäkringen. Förordning (1990:1396).
2 § har upphävts genom förordning (1990:1396).
3 § har upphävts genom förordning (1990:1396).
4 § har upphävts genom förordning (1990:1396).
5 § Utan hinder av 4 § första stycket läkarvårdstaxan (1974:699) får en
hos sjukvårdshuvudman anställd läkare som arbetar i en privat
läkarmottagning föras upp på förteckning hos försäkringskassan under
förutsättning att han har träffat ett avtal med sjukvårdshuvudmannen om
omfattningen av verksamheten i den privata mottagningen.
En läkare som förts upp på kassans förteckning med stöd av föreskriften
i första stycket skall föras av från förteckningen om han upphör med sin
verksamhet i den privata mottagningen eller det angivna avtalet upphör
att gälla. Förordning (1989:776).
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1986:3 | Lag (1986:3) om rundradiosändning av finländska
televisionsprogram | 1 § Regeringen får för tiden intill utgången av år 1996 medge rätt
till rundradiosändning från radiosändare av televisionsprogram i
radio- eller trådsändning från Finland.
Med rundradiosändning, radiosändning och trådsändning förstås
detsamma som i radiolagen (1966:755). Lag (1995:563).
2 § Sändningen skall bestå av vidaresändning av program som samtidigt sänds
eller kort tid dessförinnan har sänts i Finland med stöd av tillstånd från
Finlands regering. Lag (1993:378).
3 § För sändningen gäller inte 6 -18 §§ radiolagen (1966:755).
Lag (1991:1569).
4 § Ett sändningstillstånd får förenas med särskilda villkor. Dessa får avse
vilka radiosändare som får användas och sändningens räckvidd ävensom program-
verksamhetens omfattning och förbud mot eller föreskrifter om kommersiell
reklam. Lag (1993:378).
5 § Sändningstillståndet får återkallas, om tillståndshavaren bryter mot
villkor som avser förbud mot eller föreskrifter om reklam. Lag (1993:378).
Övergångsbestämmelser
1991:1569
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992. Äldre föreskrifter gäller
fortfarande i fråga om radioprogram som har sänts före ikraftträdandet.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1985:997 | Förordning (1985:997) om anmälningsskyldighet beträffande asbest i ventilationsanläggningar | 1 § I fråga om ventilationsanläggningar som innehåller asbest
eller asbesthaltigt material gäller bestämmelserna i denna
förordning utöver förordningen (2008:245) om kemiska produkter
och biotekniska organismer. Förordning (2008:248).
2 § Med asbest avses i denna förordning de fibrösa, kristallina
silikatmineralen krysotil (vit asbest), krokidolit (blå asbest),
amosit (brun asbest), antofyllit, tremolit och aktinolit. Med
asbesthaltigt material avses material som innehåller mer än en
viktprocent asbest.
3 § Fastighetsägare eller annan, som ansvarar för yrkesmässig användning
av en ventilationsanläggning, skall anmäla asbestförekomst i denna till
den eller de kommunala nämnder som fullgör uppgifter inom miljö- och
hälsoskyddsområdet i den kommun där anläggningen finns.
Anmälningsskyldigheten gäller sådan ventilationsanläggning, som är
försedd med anordningar för att på mekanisk väg tillföra luft till en
byggnad och som innehåller asbest eller asbesthaltigt material, vilket
kan komma i direkt beröring med den luft som tillförs. Förordning (
1991:1618).
4 § Anmälan enligt 3 § skall göras senast den 31 december 1986 och
skall innehålla uppgifter om var i ventilationsanläggningen det
asbesthaltiga materialet finns.
5 § I förordningen (1998:900) om tillsyn enligt miljöbalken och
förordningen (1998:940) om avgifter för prövning och tillsyn
enligt miljöbalken finns bestämmelser om tillsyn och avgifter.
Förordning (1998:919).
6 § Bestämmelser om ansvar på grund av överträdelser av denna
förordning finns i 29 kap. miljöbalken. Förordning (1998:919).
7 § Bestämmelserna i 33--35 §§ förordningen (1985:835) om kemiska
produkter om överklagande skall tillämpas i ett ärende som avses i
denna förordning.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1985:988 | Lag (1985:988) om immunitet för vissa
vittnen m.fl. | I den mån det har avtalats i en överenskommelse på privaträttens område
som Sverige har ingått med annan stat, får den som efter kallelse i
enlighet med överenskommelsen har rest in i Sverige från den andra
staten för att höras som vittne eller sakkunnig inte lagföras, berövas
sin frihet eller på annat sätt underkastas inskränkning i denna på grund
av dom eller gärning som härrör från tiden före inresan i Sverige.
Immuniteten upphör om vittnet eller den sakkunnige stannar kvar i
Sverige trots att han haft möjlighet att lämna landet under en
sammanhängande tid av femton dagar från det att han har fått besked från
domstolen om att hans närvaro inte längre påfordras, eller om han, efter
att ha lämnat landet, återvänder hit.
Innehåller överenskommelsen bestämmelse att immuniteten skall ha mindre
omfattning än som nu angivits, gäller i stället den bestämmelsen.
Lag (1991:438).
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1985:972 | Förordning (1985:972) om statsbidrag för
budgetåret 1985/86 till anordnande av daghem
och fritidshem | 1 § Statsbidrag lämnas till anordnande av lokaler för kommunala daghem
och fritidshem som är berättigade till bidrag enligt förordningen
(1983:943) om statsbidrag till kommunal barnomsorg. För varje
avdelning där minst 12 barn avses skrivas in lämnas bidrag med 300 000
kr. vid nybyggnation eller med 50 procent av kostnaden, dock högst 300
000 kr., vid ombyggnation.
Byggnadsarbetena skall ha igångsatts under tiden 1 juli 1985--30 juni
1986 och slutförts senast den 31 december 1986. Arbetena får påbörjas
först efter hörande av arbetsförmedlingen.
2 § Ansökan om anordningsbidrag görs av kommunen och ges in till
socialstyrelsen. Anordningsbidrag beviljas och betalas ut av
socialstyrelsen. Av beviljade bidrag får 50 procent betalas ut som
förskott när byggnadsarbetena påbörjats. Återstoden betalas ut när
byggnadsarbetena slutförts.
Om ett daghem eller fritidshem som anordnats med stöd av bidrag enligt
denna förordning läggs ned eller används för annat ändamål, skall
bidraget betalas tillbaka, om inte socialstyrelsen för visst fall
medger befrielse från detta.
3 § Socialstyrelsens beslut enligt denna förordning får överklagas hos
regeringen genom besvär.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1985:907 | Förordning (1985:907) om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Schweiz beträffande skatter på kvarlåtenskap och arv m.m. | 1 § Det avtal för undvikande av dubbelbeskattning beträffande skatter
på kvarlåtenskap och arv som Sverige och Schweiz undertecknade den 7
februari 1979 skall gälla för Sveriges del. Avtalets innehåll framgår
av bilaga till denna förordning.
2 § I fråga om ansökan om skattelindring gäller 2 § kungörelsen
(1967:721) om förfarandet rörande eftergift av arvsskatt eller
gåvoskatt vid dubbelbeskattning.
3 § Anstånd enligt 3 § kungörelsen (1967:721) om förfarandet rörande
eftergift av arvsskatt eller gåvoskatt vid dubbelbeskattning får
medges enligt det av följande alternativ som ger det lägsta beloppet,
nämligen
1. den skatt som erlagts eller kan antas komma att erläggas i Schweiz
för egendom som enligt avtalet får beskattas där, eller
2. den del av den svenska skatten som vid en proportionell fördelning
belöper på samma egendom.
Om skatt inte erlagts i Schweiz och uppgift saknas om hur mycket skatt
som kan komma att erläggas där, får anstånd medges med skäligt belopp,
dock högst med ett belopp som motsvarar den del av den svenska skatten
som vid en proportionell fördelning belöper på egendom som enligt
avtalet får beskattas i Schweiz.
4 § Om en person anser att det vidtagits någon åtgärd som för honom
medfört eller kommer att medföra en beskattning som strider mot
bestämmelserna i avtalet eller om han underkastats gåvoskatt,
kvarlåtenskapsskatt eller arvsskatt på gåva eller förskott på arv både
i Sverige och Schweiz, kan han hos regeringen ansöka om rättelse
enligt artikel 12 punkt 1 i avtalet respektive begära att åtgärder
vidtas för att lösa frågan om dubbelbeskattning enligt artikel 12
punkt 4 i avtalet.
Övergångsbestämmelser
1985:907
1. Denna förordning träder i kraft två veckor efter den dag då
förordningen enligt uppgift på den utkom från trycket i Svensk
författningssamling.
2. Förordningen tillämpas på kvarlåtenskap efter person som avlidit
den 11 november 1985 eller senare.
3. Genom förordningen upphävs kungörelsen (1967:725) om tillämpning av
avtal den 16 oktober 1948 mellan Sverige och Schweiziska Edsförbundet
för undvikande av dubbelbeskattning beträffande skatter på
kvarlåtenskap.
4. Den upphävda kungörelsen tillämpas fortfarande på kvarlåtenskap
efter person som avlidit före den 11 november 1985, eller, i fall då
större skattelättnad skulle ha medgivits enligt den upphävda
kungörelsen, på kvarlåtenskap efter person som avlidit före
förordningens ikraftträdande.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1985:903 | Lag (1985:903) om uppdragsutbildning i anslutning
till det kommunala skolväsendet m.m. | 1 § Kommuner och landstingskommuner som är huvudmän för kommunal
vuxenutbildning (komvux), kommunal högskoleutbildning inom vårdområdet
eller gymnasieskola får i anslutning till sådan verksamhet bedriva
uppdragsutbildning enligt bestämmelserna i denna lag.
2 § I anslutning till komvux får bedrivas uppdragsutbildning som i
fråga om art och nivå har anknytning till den verksamhet som får
förekomma i huvudmannens komvux.
3 § I anslutning till gymnasieskolan får bedrivas uppdragsutbildning
som i fråga om art och nivå har anknytning till verksamheten i
huvudmannens gymnasieskola, dock inte uppdragsutbildning som motsvarar
någon linje.
4 § I anslutning till kommunal högskoleutbildning inom vårdområdet får
bedrivas uppdragsutbildning som i fråga om art och nivå har anknytning
till huvudmannens högskoleutbildning inom detta område, dock inte
uppdragsutbildning som motsvarar någon allmän utbildningslinje.
5 § Deltagare i uppdragsutbildning som motsvarar kurser i komvux,
påbyggnadsutbildningar eller andra specialkurser i gymnasieskolan
eller påbyggnadslinjer, lokala utbildningslinjer eller enstaka kurser
i kommunal högskoleutbildning inom vårdområdet får ges betyg eller
annat kompetensbevis enligt bestämmelserna för sådan utbildning under
de förutsättningar som anges i föreskrifter som meddelas av regeringen
eller den myndighet som regeringen bestämmer.
Även i andra frågor som rör förhållandet till komvux, gymnasieskola
eller högskoleutbildning meddelas föreskrifter av regeringen eller den
myndighet som regeringen bestämmer.
6 § Kommuner och landstingskommuner som är huvudmän för
statsunderstödda folkhögskolor får bedriva uppdragsutbildning vid
sidan av den statsunderstödda verksamheten vid skolorna.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1985:900 | Förordning (1985:900) om försöksverksamhet i Stockholms
kommun med utmärkning av vissa
parkeringsplatser | 1 § Utan hinder av 3, 21, 24 och 31 §§ vägmärkesförordningen (1978:1001)
får Stockholms kommun utmärka parkeringsplatser enligt denna förordning.
2 § Vid avvikelse från ett annars gällande förbud mot stannande eller
parkering får den punkt där avvikelsen upphör att gälla utmärkas enbart
med tilläggstavla 1.11.9.2 enligt 31 § vägmärkesförordningen
(1978:1001). Förbudet gäller därefter åter utan att något förbudsmärke
eller zonmärke sätts upp igen.
3 § Om en parkeringsplats är högst 10 meter lång, får den utmärkas genom
att vägmärke 1.4.31 enligt 24 § vägmärkesförordningen (1978:1001) i
miniatyr avbildas på en sådan stolpe som bär upp skylt med hänvisning
till en biljettautomat. Begränsningar i eller villkor för rätten att
parkera skall också anges på stolpen.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1985:890 | Förordning (1985:890) om utbetalningen av
försäkringsbelopp enligt reglementet (1962:698)
angående statens grupplivförsäkring m.m. | Tillämpningsområde
1 § Denna förordning innehåller föreskrifter om utbetalningen av
försäkringsbelopp enligt reglementet (1962:698) angående statens
grupplivförsäkring (grupplivreglementet) och om kostnaderna för
försäkringen.
Försäkringen administreras av statens löne- och pensionsverk.
Utbetalningen av försäkringsbelopp
2 § Försäkringsbelopp enligt grupplivreglementet betalas ut av statens
löne- och pensionsverk från inkomsttiteln Statliga pensionsavgifter,
netto, utgiftsposten Personalpensionsförmåner, m. m.
Huvudmän som själva svarar för kostnaderna
3 § Följande huvudmän svarar själva för kostnaderna för
grupplivförsäkringen som avser arbetstagarna hos dem, om inte något
annat sägs:
postverket,
televerket,
statens järnvägar,
domänverket,
statens vattenfallsverk,
affärsverket FFV,
luftfartsverket,
kammarkollegiet för präster och andra kyrkomusiker än skolkantorer,
arbetsmarknadsstyrelsen för personer som deltar i
arbetsmarknadsutbildning enligt arbetsmarknadskungörelsen (1966:368)
eller är inskrivna vid arbetsmarknadsinstitut,
exportkreditnämnden,
Trafikaktiebolaget Grängesberg--Oxelösunds järnvägar,
AB Tipstjänst,
Sveriges riksbank för arbetstagare vid riksdagens verk eller hos
riksdagen.
4 § De huvudmän som avses i 3 § skall på det sätt som statens löne- och
pensionsverk bestämmer slutligt betala försäkringsersättningen enligt
grupplivreglementet. Ersättningen skall föras till inkomsttiteln
Statliga pensionsavgifter, netto.
Huvudmän som betalar avgifter
5 § Följande huvudmän betalar avgifter för försäkringen som avser
arbetstagare hos dem, om inte något annat sägs:
riksmarskalksämbetet för arbetstagare vid kungl. hovstaten,
de allmänna försäkringskassorna med undantag för arvodesanställda
lokalvårdare,
Allmänna barnhuset för arbetstagare vid barnhusets expedition,
GDG Biltrafik AB för arbetstagare med lön enligt kollektivavtal för
tjänstemän,
Ericastiftelsen,
stiftelsen Svenska kyrkan i utlandet för stiftelsens sekreterare samt
för präster och assistenter i utlandstjänst,
hushållningssällskap med undantag för hushållningssällskap vars
arbetstagare omfattas av särskilda kollektivavtal,
Svenska jägareförbundet,
riksdagens förvaltningskontor för riksdagens ledamöter.
6 § Avgifterna enligt 5 § betalas till statens löne- och pensionsverk
och förs till inkomsttiteln Statliga pensionsavgifter, netto.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1985:885 | Förordning (1985:885) om försöksverksamhet vid tillsättning
av vissa tjänster inom folktandvården | 1 § Utan hinder av 5--8 §§ förordningen (1985:884) om behörighet till
vissa tjänster inom folktandvården och om tillsättning av sådana
tjänster får de landstingskommuner som får bedriva försöksverksamhet
enligt lagen (1984:382) om försöksverksamhet med en friare kommunal
nämndorganisation tillsätta tjänster som chef vid en enhet för
specialisttandvård på följande sätt. Vad som i denna förordning sägs om
landstingskommuner gäller även kommuner som inte ingår i någon
landstingskommun. Förordning (1988:1421).
2 § Tjänsten tillsätts efter förslag av en sakkunnig som utses av
landstingskommunen för varje tillsättningsärende. Den sakkunnige skall
inneha specialistkompetens inom den specialitet som den lediga tjänsten
avser.
3 § Den sakkunnige skall i ett skriftligt beslut på förslag föra upp de
fyra sökande som anses främst i fråga om förtjänst och skicklighet.
Landstingskommunen skall anslå beslutet på landstingskommunens
anslagstavla med uppgift om den dag då beslutet anslogs.
En av de föreslagna sökandena skall förordnas på tjänsten.
4 § Den sakkunniges beslut om tjänsteförslag får överklagas hos
socialstyrelsen genom besvär. Besvärshandlingen skall ha kommit in till
socialstyrelsen inom tre veckor från den dag då beslutet anslogs.
Socialstyrelsens beslut får inte överklagas.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1985:884 | Förordning (1985:884) om behörighet till vissa
tjänster inom folk tandvården och om
tillsättning av sådana tjänster | Inledande bestämmelser
1 § I denna förordning ges föreskrifter om behörighet till vissa
tjänster inom folktandvården och om tillsättning av sådana tjänster.
Vad som sägs i förordningen om landsting gäller också kommuner som inte
ingår i ett landsting. Förordning (1991:1773).
Behörighet till tjänst
2 § Behörig till en tjänst för tandläkare under
specialiseringstjänstgöring är den som har legitimation som
tandläkare och som har utövat allmän tandläkarpraktik under minst två
år. Förordning (1996:918).
3 § har upphävts genom förordning (1996:918).
Tillsättning av tjänst
4 § Tjänst för tandläkare under specialiseringstjänstgöring tillsätts
genom förordnande för högst sex månader utöver den beräknade tid som
behövs för att uppnå de kunskaper, färdigheter och förhållningssätt
som föreskrivits för den sökta specialiteten.
Tjänst för tandläkare, i vars arbetsuppgifter ingår att i väsentlig
omfattning medverka i den grundläggande högskoleutbildningen på
tandläkarlinjen, tillsätts genom förordnande tills vidare, dock
längst för tre år. Förordning (1996:918).
5 § Vid tillsättning av tjänst som chef vid en enhet för
specialisttandvård skall landstinget fästa avseende främst vid
skickligheten för tjänsten. Förordning (1991:1773).
6 § har upphävts genom förordning (1991:1773).
7 § har upphävts genom förordning (1991:1773).
8 § har upphävts genom förordning (1991:1773).
Övergångsbestämmelser
1985:884
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1986, då
folktandvårdskungörelsen (1973:637) skall upphöra att gälla.
Vid tillsättning av tjänster som avses i denna förordning och som har
kungjorts lediga till ansökan före utgången av år 1985 gäller äldre
bestämmelser.
Den som vid utgången av år 1985 innehar en tjänst som avses i denna
förordning är behörig till en annan motsvarande tjänst.
1991:1773
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1992. Vid tillsättning av
tjänst som chef vid en enhet för specialisttandvård som har kungjorts
ledig till ansökan före utgången av år 1991 gäller äldre bestämmelser.
1992:65
1. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1992.
2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för tandläkare som har påbörjat
sin specialistutbildning före ikraftträdandet.
1996:918
1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1997.
2. Äldre föreskrifter om allmäntjänstgöring som tandläkare gäller
fortfarande i fråga om tandläkare som skall fullgöra sådan
tjänstgöring för att få legitimation för tandläkare.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1985:879 | Förordning (1985:879) om foder | 1 § Termer och begrepp som används i lagen (1985:295) om foder har
samma betydelse i denna förordning.
2 § Statens jordbruksverk meddelar föreskrifter som anger vilka
varor och ämnen som får användas som fodertillsatser. Förordning
(1993:1135).
3 § Foder som innehåller antibiotika eller kemoterapeutiska medel
får säljas eller användas endast efter förskrivning av veterinär i
varje särskilt fall.
Jordbruksverket får meddela föreskrifter om importen, tillverkningen,
försäljningen, användningen eller hanteringen i övrigt av sådant
foder som avses i första stycket. Förordning (1993:1135).
4 § Lantbruksstyrelsen får meddela föreskrifter, förbud eller villkor
angående hanteringen av foder m. m. enligt 6 och 8 §§ lagen (1985:295)
om foder.
5 § Föreskrifter om avgifter som avses i 16 § lagen (1985:295) om
foder meddelas av Jordbruksverket efter samråd med Riksrevisionsverket.
Föreskrifter om skyldighet att betala avgift för annan än den som
importerar, tillverkar eller i övrigt hanterar foder eller
fodertillsatser för att släppas ut på marknaden får endast avse
kostnaden för sådan kontroll som utvisar att gällande föreskrifter
om foder eller fodertillsatser inte har följts. Förordning (1993:1135).
6 § har upphävts genom förordning (1993:1135).
7 § har upphävts genom förordning (1993:1135).
8 § Jordbruksverkets beslut i ett särskilt fall enligt föreskrifter
som har meddelats med stöd av lagen (1985: 295) om foder får
överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Prövningstillstånd krävs
vid överklagande till kammarrätten. Förordning (1995:227).
9 § Ytterligare föreskrifter för verkställigheten av lagen (1985:295) om
foder och denna förordning meddelas av lantbruksstyrelsen.
Övergångsbestämmelser
1990:865
Denna förordning träder i kraft den 1 augusti 1990.
I fråga om överklagande av beslut som har meddelats före ikraftträdandet
gäller äldre föreskrifter.
1995:227
Denna förordning träder i kraft den 1 april 1995. Beslut som har
meddelats före ikraftträdandet överklagas enligt äldre bestämmelser.
1998:213
Beslut om tillstånd, undantag eller godkännande som har meddelats
med stöd av den äldre förordningen får återkallas, om beslutet
är oförenligt med den nya förordningen.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1985:877 | Förordning (1985:877) om försöksverksamhet i fråga om
anmälningar om miljöfarlig verksamhet | 1 § Försöksverksamhet får bedrivas i fråga om anmälningar om miljöfarlig
verksamhet enligt 16 § miljöskyddsförordningen (1981:574).
Försöksverksamheten skall bedrivas i den eller de av följande kommuner
som skriftligen har underrättat länsstyrelsen om att de åtar sig att
delta i denna verksamhet, nämligen Haninge, Tyresö, Gnosjö, Helsingborg,
Varberg, Ale, Örebro, Sandviken och Bräcke.
2 § I kommun, där försöksverksamhet bedrivs enligt 1 §, skall
anmälningar enligt 16 och 17 §§ miljöskyddsförordningen (1981:574) göras
till miljö- och hälsoskyddsnämnden i stället för till länsstyrelsen.
Nämnden skall snarast möjligt sända ett exemplar av
anmälningshandlingarna till statens naturvårdsverk och länsstyrelsen.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1985:876 | Förordning (1985:876) om försöksverksamhet i fråga om
tillståndsprövning enligtnaturvårdslagen (1964:822), m.m. | 1 § Försöksverksamhet får bedrivas i fråga om tillstånd och
förelägganden som avser skyltar och jämförliga anordningar enligt 22 §
naturvårdslagen (1964:822).
Försöksverksamheten skall bedrivas i den eller de kommuner som får
bedriva försöksverksamhet enligt lagen (1984:382) om försöksverksamhet
med en friare kommunal nämndorganisation och som skriftligen har
underrättat länsstyrelsen om att de åtar sig att delta i denna
verksamhet. Förordning (1988:1427).
2 § I kommun, där försöksverksamhet bedrivs enligt 1 §, skall frågor om
tillstånd och förelägganden som avses i 22 § naturvårdslagen (1964:822)
prövas av den kommunala nämnd som kommunen bestämmer, om det inte för
anordningen krävs tillstånd även enligt väglagen (1971:948).
3 § I fråga om prövningen gäller 25 § första stycket, 26 § första
stycket och 27 § naturvårdsförordningen (1976:484) med följande
avvikelser.
Yttrande enligt 26 § första stycket naturvårdsförordningen behöver inte
inhämtas, om prövningen ankommer på byggnadsnämnden.
Prövningsmyndigheten skall snarast möjligt sända en avskrift av ett
tillståndsbeslut till statens naturvårdsverk, länsstyrelsen,
vägförvaltningen och fastighetsbildningsmyndigheten.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1985:856 | Förordning (1985:856) om statligt stöd till
viss datakommunikation | 1 § För att stimulera sådan verksamhet som i Gällivare, Kiruna och
Pajala kommuner drivs av företag, vars huvudsakliga inriktning är
uppdragsverksamhet av datateknisk natur, kan i mån av tillgång på
anslagna medel statligt stöd lämnas enligt denna förordning.
2 § Stöd lämnas till företag som avses i 1 § för att kompensera för de
merkostnader för telekommunikationer som kan uppstå vid
datakommunikation över långa avstånd.
3 § Stödet lämnas i form av bidrag till sådana kostnader som hänför
sig till viss telekommunikation och som av televerket debiteras
företagen.
Bidrag lämnas med den andel av kostnaderna som transportrådet
bestämmer.
4 § Frågor om bidrag enligt denna förordning prövas av transportrådet
efter ansökan av företaget.
5 § Ytterligare föreskrifter i de frågor som avses i denna förordning
meddelas av transportrådet efter samråd med televerket.
6 § Transportrådet får föreskriva de avvikelser som behövs i fråga om
förfarandet i bidragsärenden enligt denna förordning.
7 § Beslut av transportrådet enligt denna förordning får inte
överklagas.
Övergångsbestämmelser
1991:348
Den upphävda förordningen gäller dock till utgången av december 1991 i
fråga om statsbidrag som avser tiden före utgången av juni 1991. Vad som
i den upphävda förordningen sägs om transportrådet skall i stället avse
närings- och teknikutvecklingsverket. Förordning (1991:1231).
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1985:839 | Förordning (1985:839) om kadmium | 1 § I fråga om kadmiumämnen gäller utöver förordningen (1985:835) om
kemiska produkter bestämmelserna i denna förordning.
Med kadmiumämne avses i denna förordning metallen kadmium eller en
kemisk förening vari metallen ingår.
2 § Kadmiumämne får inte användas för ytbehandling eller
som stabilisator eller som färgämne.
Varor som har ytbehandlats med ett kadmiumämne eller som
innehåller ett sådant ämne som stabilisator eller som färgämne får
inte yrkesmässigt saluföras eller överlåtas. Varorna får inte
yrkesmässigt importeras från länder som inte är medlemmar i
Europeiska unionen.
Gödselmedel hänförliga till tulltaxenr 25.10, 28.09, 28.35, 31.03
och 31.05 som innehåller högre halt kadmium än 100 g per ton
fosfor får inte saluföras eller överlåtas. Förordning (1994:1601).
3 § Kemikalieinspektionen får meddela föreskrifter om avsteg från eller
för särskilt fall medge undantag från föreskrifterna i 2 § första och
andra stycket, om användningen av ämnen eller varor som där avses är av
väsentlig betydelse från allmän synpunkt eller, beträffande varor som
tillverkas utomlands, om endast en liten del av varan behandlats med
eller innehåller kadmiumämne eller när det annars föreligger särskilda
skäl.
Kemikalieinspektionen får medge undantag från 2 § tredje stycket, om det
finns särskilda skäl.
I fråga om hanteringen av en oförtullad vara som har ytbehandlats med
eller innehåller kadmiumämne gäller lagen (1973:980) om transport,
förvaring och förstöring av införselreglerade varor, m.m. Kan
försäljning som avses i 3 § lagen inte ske, bestämmer
Kemikalieinspektionen hur det skall förfaras med varan.
Förordning (1995:1094).
4 § Bestämmelserna i 26--28 §§ förordningen (1985:835) om kemiska
produkter skall tillämpas i fråga om tillsyn över efterlevnaden av denna
förordning. Förordning (1995:1094).
5 § Bestämmelser om ansvar och förverkande på grund av överträdelser av
denna förordning och föreskrifter som har meddelats med stöd av
förordningen finns i lagen (1985:426) om kemiska produkter.
6 § Bestämmelserna i 33--35 §§ förordningen (1985:835) om kemiska
produkter om överklagande skall tillämpas i ärenden som avses i denna
förordning.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1985:837 | Förordning (1985:837) om PCB m. m. | 1 § Med PCB- och PCT-produkt avses i denna förordning en
kemisk produkt (kemiskt ämne eller beredning) vars hälso- eller
miljöfarliga egenskaper beror på att PCB (polyklorerade
bifenyler) resp. PCT (polyklorerade terfenyler) ingår i
produkten.
Med PCB- och PCT-vara avses i denna förordning en sådan vara
som innehåller eller har behandlats med PCB eller PCT.
I fråga om PCB- och PCT-produkter samt PCB- och PCT-varor
gäller utöver förordningen (1998:941) om kemiska produkter och
biotekniska organismer bestämmelserna i denna förordning.
Ytterligare bestämmelser finns i förordningen (1998:122) om
bortskaffande av PCB m.m. Förordning (1998:924).
2 § En PCB- eller PCT-produkt samt en PCB- eller PCT-vara
får inte tillverkas, bearbetas, saluföras, överlåtas för användning
eller återanvändas.
Produkten eller varan får inte importeras från eller exporteras till
länder som inte är medlemmar i Europeiska unionen.
Trots detta får produkten eller varan läggas upp på tillfälliga lager, i
frizon, i frilager eller återutföras. Kemikalieinspektionen
bestämmer i övrigt hur det skall förfaras med en produkt eller vara
som importerats i strid mot denna förordning. Förordning (1995:1095).
3 § Transformator eller sådan kondensator som har högre effekt
än två kilovoltampere (reaktivt) får inte tas i bruk om den
innehåller PCB.
Sådan transformator och kondensator som avses i första stycket får
inte användas efter den 31 december 1994. Förordning
(1993:1054).
4 § har upphävts genom förordning (1993:1054).
5 § Kemikalieinspektionen får, om det finns synnerliga skäl, i
enskilda fall medge undantag från förbudet i 2 §. Förordning
(1995:1095).
6 § har upphävts genom förordning (1993:1054).
7 § Förpackning eller annat emballage till PCB- eller PCTprodukt
och sådan PCB-vara som avses i 3 § skall vara tydligt märkt med
uppgift om dess innehåll av PCB och PCT. Detsamma gäller PCB-
och PCT-produkt samt sådan vara som avses i 3 §, om den inte är
förpackad eller på annat sätt emballerad.
Kemikalieinspektionen får, om det finns särskilda skäl, i enskilda
fall medge undantag från märkningsskyldigheten enligt första
stycket. Förordning (1995:1095).
8 § I förordningen (1998:900) om tillsyn enligt miljöbalken
och förordningen (1998:940) om avgifter för prövning och
tillsyn enligt miljöbalken finns bestämmelser om tillsyn och
avgifter. Förordning (1998:924).
9 § I 29 kap. miljöbalken finns bestämmelser om straff och
förverkande. Förordning (1998:924).
10 § I 19 kap. 1 § miljöbalken finns bestämmelser om
överklagande. Förordning (1998:924).
1993:1054
Denna förordning träder i kraft den 1 november 1993.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1985:832 | Förordning (1985:832) om inställande av
inskrivningsdagar m.m. i samband med införandet av
lagen (1984:649) om företagshypotek | 1 § Inskrivningsdagarna den 18 och 27 december 1985 skall ställas in
såvitt avser ärenden om företagsinteckning.
2 § Handlingarna i ärenden om företagsinteckning som inte slutligen
har handlagts senast på inskrivningsdagen den 11 december 1985 eller
som anhängiggörs därefter skall sändas till inskrivningsmyndigheten
för företagsinteckning. Sökanden skall underrättas om åtgärden.
3 § Inskrivningsmyndigheterna skall senast den 16 december 1985 till
inskrivningsmyndigheten för företagsinteckning sända kopia av bestyrkt
dagbok över samtliga ärenden om företagsinteckning som har handlagts
på inskrivningsdagen den 11 december 1985.
4 § Inskrivningsmyndigheternas arkiv såvitt avser handlingar i ärenden
om företagsinteckning skall avslutas den 31 december 1985.
5 § Beslutas enligt 4 § lagen (1984:650) om införande av lagen
(1984:649) om företagshypotek att företagsinteckning skall stå kvar i
inskrivningsboken, skall inskrivningsmyndigheterna till
inskrivningsmyndigheten för företagsinteckning lämna över upplägget i
inskrivningsboken tillsammans med handlingarna i akten.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1985:796 | Förordning (1985:796) med vissa bemyndiganden för Socialstyrelsen att meddela föreskrifter m.m. | Inledande bestämmelse
1 § Utöver de föreskrifter med bemyndiganden för socialstyrelsen som
finns i andra författningar gäller vad som föreskrivs i denna
förordning.
Normgivningsbemyndiganden
2 § Socialstyrelsen får meddela föreskrifter
1. om de krav för fastställelse som avses i 1 § första
stycket 1-3 och 2 § första stycket 1 lagen (1972:119) om
fastställande av könstillhörighet i vissa fall,
2. om sprututbytesverksamhet enligt lagen (2006:323) om utbyte
av sprutor och kanyler till skydd för enskilda,
3. om signeringskravet enligt 3 kap. 10 § patientdatalagen
(2008:355) och om undantag från det samt om journalhandlingars
innehåll, utformning, hantering och förvaring enligt samma
lag,
4. om att
a) annan hälso- och sjukvårdspersonal än läkare får fullgöra
uppgifter som läkare har enligt lagen (1995:831) om
transplantation m.m.,
b) ingrepp enligt samma lag får utföras endast på sjukhus som
avses i 7 kap. 4 § hälso- och sjukvårdslagen (2017:30) eller
vid en annan enhet inom hälso- och sjukvården eller det
medicinska området i övrigt, och
c) ett sådant sjukhus eller en sådan enhet, där ingrepp för
transplantation får utföras, ska ha tillgång till en
donationsansvarig läkare och en donationsansvarig
sjuksköterska med uppgift att förbereda för donationer och ge
stöd och information till avlidnas närstående, samt
5. som behövs för att den katastrofmedicinska beredskapen och
beredskapsplanläggningen inför höjd beredskap ska få en
samordnad inriktning. Förordning (2022:584).
3 § Socialstyrelsen får meddela föreskrifter
1. om undantag från föreskriften i 3 kap. 13 § första stycket
patientdatalagen (2008:355) att en journalhandling som
upprättas inom hälso- och sjukvården ska vara skriven på
svenska språket, och
2. om vilken kompetens en annan person än en legitimerad läkare
ska ha för att få särskilt tillstånd att utföra omskärelse, om
smärtlindring, om hur ingreppet i övrigt ska utföras och om
vilken information som ska lämnas till pojken och hans
vårdnadshavare, enligt 11 § lagen (2001:499) om omskärelse av
pojkar. Förordning (2010:1370).
Verkställighetsföreskrifter
4 § Socialstyrelsen får meddela de ytterligare föreskrifter
som behövs för verkställigheten av
1. steriliseringslagen (1975:580),
2. lagen (1995:831) om transplantation m.m.,
3. lagen (2006:323) om utbyte av sprutor och kanyler, och
4. 3 kap. och 9 kap. patientdatalagen (2008:355).
Förordning (2017:83).
5 § Har upphävts genom förordning (1991:821).
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1985:793 | Förordning (1985:793) om förbud mot införsel av
Krugerrand | 1 § Krugerrand ur tulltaxenr 71.13 lagen (1977:975) med tulltaxa
får inte föras in i landet.
Förbudet omfattar inte införsel under sådana omständigheter som för en
tullpliktig vara medför tullfrihet enligt 7 § tullförordningen
(1973:979).
2 § En vara som avses i 1 § första stycket får inte sändas mellan
orter inom tullområdet, förvaras på tullager eller i frihamn eller tas
om hand på sätt som anges i 3 § andra stycket tullagen (1973:670). I
övrigt gäller lagen (1973:980) om transport, förvaring och förstöring
av införselreglerade varor, m.m.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1985:782 | Förordning (1985:782) om försöksverksamhet beträffande
skolväsendet i vissa kommuner och landstingskommuner | Inledande föreskrifter
1 § Försöksverksamhet beträffande skolväsendet enligt denna förordning
får bedrivas i de kommuner och landstingskommuner (försökskommuner) som
får bedriva försöksverksamhet enligt lagen (1984:382) om
försöksverksamhet med en friare kommunal nämndorganisation.
Försöksverksamheten får avse praktisk arbetslivsorientering enligt 24 §.
Förordning (1991:970).
2 § Beslut om försöksverksamhet enligt denna förordning fattas av
kommunfullmäktige eller landstinget i försökskommunen. Denna skall
översända beslutet till statens skolverk. Innan kommunen fattar beslut
bör samråd ske med skolverket om när försöksverksamheten lämpligen skall
starta.
Försöksverksamhet som har inletts får inte avbrytas under
försöksperioden, om inte regeringen medger det. Förordning (1991:970).
3 § I den mån försöksverksamhet innebär att en föreskrift som regeringen
har meddelat inte skall tillämpas i försökskommunen, skall inte heller
sådana föreskrifter som en förvaltningsmyndighet har meddelat för
verkställigheten av regeringens föreskrift gälla.
4 § har upphävts genom förordning (1991:970).
5 § har upphävts genom förordning (1991:970).
6 § har upphävts genom förordning (1991:970).
7 § har upphävts genom förordning (1991:970).
7 a § har upphävts genom förordning (1991:970).
7 b § har upphävts genom förordning (1991:970).
8 § har upphävts genom förordning (1990:1228).
9 § har upphävts genom förordning (1991:970).
9 a § har upphävts genom förordning (1991:970).
10 § har upphävts genom förordning (1990:1228).
11 § har upphävts genom förordning (1990:1228).
12 § har upphävts genom förordning (1990:1228).
13 § har upphävts genom förordning (1990:1228).
14 § har upphävts genom förordning (1989:638).
15 § har upphävts genom förordning (1991:970).
16 § har upphävts genom förordning (1991:970).
17 § har upphävts genom förordning (1991:970).
18 § har upphävts genom förordning (1991:970).
19 § har upphävts genom förordning (1991:970).
20 § har upphävts genom förordning (1991:970).
21 § har upphävts genom förordning (1991:970).
22 § har upphävts genom förordning (1991:970).
23 § har upphävts genom förordning (1991:970).
Praktisk arbetslivsorientering
24 § Försöksverksamhet får bedrivas med avvikelser från föreskrifterna
angående praktisk arbetslivsorientering i 1980 års läroplan för
grundskolan såvitt avser orienteringens fördelning på tre
arbetslivssektorer.
25 § har upphävts genom förordning (1991:970).
Övergångsbestämmelser
1985:782
Denna förordning träder i kraft två veckor efter den dag då förordningen
enligt uppgift på den utkom från trycket i Svensk författningssamling och
gäller till utgången av år 1991.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1985:781 | Förordning (1985:781) om ersättning till gode män vid fastighetsbildningsförrättning m.m. | 1 § Arvode, reseersättning och traktamente enligt denna förordning
betalas till gode män som biträder vid förrättning enligt
fastighetsbildningslagen (1970:988), lagen (1971:1037) om
äganderättsutredning och legalisering, ledningsrättslagen (1973:1144),
anläggningslagen (1973:1149) eller enligt den upphävda lagen (1925:334)
om rätt i vissa fall för nyttjanderättshavare att inlösa under
nyttjanderätt upplåtet område.
2 § Arvodet är 300 kronor för varje tjänstgöringsdag. Samma arvode
betalas för resdagar, när restiden överstiger åtta timmar mellan klockan
6 och 24. Förordning (1989:286).
3 § Om en god man får vidkännas löneavdrag eller annan
inkomstförlust på grund av uppdraget, får för varje dag som den
gode mannen har rätt till arvode för uppdraget betalas ett
tilläggsbelopp för den del av inkomstförlusten som inte täcks
av arvodet.
Tilläggsbeloppet beslutas av Lantmäteriet. Det beräknas med
ledning av uppgifter om löneavdrag eller, när det inte kan ske,
med utgångspunkt i uppgifter om beräknad årsinkomst.
Tilläggsbeloppet ska bestämmas för ett år i sänder. Om en
förändring har inträffat som i väsentlig utsträckning påverkar
den gode mannens rätt till tillläggsbelopp, får dock
Lantmäteriet ändra beloppet.
Arvodet och tilläggsbeloppet får tillsammans inte överstiga
1 000 kronor. Förordning (2008:684).
4 § Reseersättning och traktamente ska betalas enligt de
bestämmelser om reseförmåner som enligt kollektivavtal gäller
för en arbetstagare vid Lantmäteriet.
Om flera ska resa till samma förrättning bör de samåka, om det
innebär att kostnaderna sammanlagt blir lägre.
Förordning (2008:684).
5 § Ersättning enligt denna förordning betalas ut av
Lantmäteriet. Tjänstgöringen ska styrkas genom intyg av
förrättningslantmätaren. Förordning (2008:684).
6 § I 40 § förvaltningslagen (2017:900) finns bestämmelser
om överklagande till allmän förvaltningsdomstol.
Förordning (2018:948).
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1985:780 | Förordning (1985:780) om statsbidrag för vissa
tillgänglighetsfrämjande åtgärder på kvartersmark | 1 § Enligt denna förordning kan bostadsstyrelsen lämna bidrag av
statsmedel för att främja åtgärder som syftar till att ge personer vars
rörelse- eller orienteringsförmåga är nedsatt till följd av ålder,
sjukdom eller handikapp möjlighet att förflytta sig på kvartersmark och
att använda befintliga friytor för utomhusvistelse. Förordning
(1987:947).
2 § Bidrag lämnas i mån av tillgång på medel för samordnade åtgärder som
vidtas på kvartersmark för bostadsändamål.
Bidrag lämnas endast efter ansökan av kommunen.
3 § Bidrag lämnas högst med ett belopp som motsvarar 30 procent av den
kostnad för åtgärderna som bostadsstyrelsen godkänner. Förordning
(1987:947).
4 § Ansökan om bidrag skall ges in till bostadsstyrelsen.
Till ansökan skall fogas en redogörelse för de åtgärder som skall vidtas
samt uppgift om de beräknade kostnaderna för att genomföra åtgärderna.
Kommunen skall också förbinda sig att använda bidraget för de ändamål
som styrelsen har godkänt. Förordning (1987:947).
5 § Beviljat bidrag lämnas till kommunen som bestämmer hur det skall
betalas ut.
6 § Bostadsstyrelsens beslut i frågor enligt denna förordning får
överklagas hos regeringen. Förordning (1987:947).
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1985:779 | Förordning (1985:779) om statsbidrag till visst
utvecklingsarbete i fråga om boendeservice | 1 § Enligt denna förordning kan regeringen lämna bidrag av statsmedel
för att främja verksamhet som har till syfte att utveckla nya former för
samverkan i fråga om tillhandahållande av sådan service till de boende i
ett bostadsområde som kan förbättra möjligheterna för äldre,
handikappade och långvarigt sjuka att bo i vanliga bostäder.
2 § Bidrag lämnas i mån av tillgång på medel till investeringskostnader
och övriga kostnader för att starta verksamheten och driva den under ett
inledningsskede.
3 § Bidrag kan lämnas till kommunen eller den som efter överenskommelse
med kommunen åtar sig att driva verksamheten.
4 § Bidrag lämnas med ett engångsbelopp till en del av de kostnader som
avses i 2 §. Bidragets storlek bestäms med hänsyn till omständigheterna
i varje enskilt fall.
5 § Ansökan om bidrag skall ställas till regeringen.
Ansökningshandlingarna ges in till bostadsdepartementet.
Till ansökan skall fogas en redogörelse för verksamheten samt uppgift om
de beräknade kostnaderna för att bygga upp den och de beräknade årliga
driftskostnaderna. Om ansökan görs av annan än kommunen skall till
ansökningen även fogas handlingar som visar att sökanden åtar sig att
driva verksamheten och att kommunen tillstyrker den.
6 § Beslut om bidrag kan ändras eller upphävas, om beslutet har grundats
på någon oriktig uppgift av mottagaren av bidraget eller om denne bryter
mot villkor som gäller för bidraget. I sådana fall återkrävs utbetalt
bidrag helt eller delvis.
Övergångsbestämmelser
1990:212
Regeringen föreskriver att förordningen (1985:779) om statsbidrag till
visst utvecklingsarbete i fråga om boendeservice skall upphöra att gälla
vid utgången av juni 1990.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1985:754 | Förordning (1985:754) om tillsättning av vissa tjänster och
långtidsvikariat inom polisväsendet | 1 § Vid tillsättning första gången av tjänster som inrättas i den
lokala polisorganisationen med anledning av polisväsendets
omorganisation den 1 november 1985 och långtidsvikariat på sådana
tjänster skall följande särskilda bestämmelser gälla utöver vad som
annars är föreskrivet om tillsättning av tjänster och
långtidsvikariat.
2 § Tjänster och långtidsvikariat som länspolismästare vid
polismyndigheten i Östersund och polismästare tillsätts av regeringen
utan ledigkungörande.
3 § Andra tjänster och långtidsvikariat än de som anges i 2 § får,
utan att kungöras lediga till ansökan, tillsättas med tjänstemän som
vid tillsättningstillfället innehar tjänster och långtidsvikariat med
förordnande tills vidare vid en lokal polismyndighet, om dessa
tjänster och långtidsvikariat i fråga om arbetsuppgifter motsvarar de
nya tjänsterna och långtidsvikariaten.
4 § Omplaceringsförordningen (1984:110) och förordningen (1984:819) om
statliga platsanmälningar skall vid tillsättningsförfarande enligt 3 §
inte tillämpas på de tjänster och långtidsvikariat som omfattas av
denna förordning.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1985:745 | Förordning (1985:745) om försök med kommunal beslutanderätt
i fråga om lokala trafikföreskrifter i vissa fall | Med avvikelse från vad som föreskrivs i 148 § vägtrafikkungörelsen
(1972:603) gäller i Haninge, Tyresö, Gnosjö, Helsingborgs, Varbergs,
Ale, Örebro, Sandvikens och Bräcke kommuner följande.
I fråga om sådana vägar inom en kommuns tätorter som inte är riksvägar
eller länsvägar med nummer 100--499 meddelas lokala trafikföreskrifter
enligt 147 § andra stycket 4 och 5 vägtrafikkungörelsen av kommunen.
Med riksvägar och länsvägar förstås detsamma som i vägkungörelsen
(1971:954).
Övergångsbestämmelser
1985:745
Denna förordning träder i kraft två veckor efter den dag då
förordningen enligt uppgift på den utkom från trycket i Svensk
författningssamling och gäller till utgången av mars 1986.
Lokala trafikföreskrifter som har meddelats enligt 148 §
vägtrafikkungörelsen (1972:603) skall fortsätta att gälla i den mån
inte annat förordnas enligt denna förordning. Föreskrifter enligt
denna förordning skall fortsätta att gälla efter utgången av mars 1986
i den mån inte annat förordnas enligt 147 § vägtrafikkungörelsen i
dess lydelse från och med den 1 april 1986.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1985:729 | Förordning (1985:729) om bidrag till företagshälsovård
för vissa anställda inom byggnadsbranschen | 1 § Bidrag till företagshälsovård för kollektivt anslutna arbetstagare
till Bygghälsan lämnas enligt bestämmelserna i denna förordning.
Bidrag lämnas i form av
1. grundbidrag, som är ett allmänt stöd,
2. småföretagstillägg, som är ett stöd för de relativt sett högre
kostnader som en anordnare har för mindre företag.
Bidrag för abonnemangsanslutna arbetstagare till Bygghälsan lämnas
enligt förordningen (1985:326) om bidrag till företagshälsovård.
2 § Förordningen (1985:326) om bidrag till företagshälsovård skall i
tillämpliga delar gälla även i fråga om kollektivt anslutna
arbetstagare till Bygghälsan; dock skall i fråga om beräkning av
bidraget bestämmelserna i 3--4 §§ nedan gälla.
3 § Vid beräkning av det genomsnittliga antalet anställda arbetare och
arbetsledare tillämpas följande regler.
Beräkningen av antalet arbetare sker med utgångspunkt i det under
bidragsåret totala antalet arbetade timmar för vilka arbetsgivarna
inom byggnadsbranschen betalar ersättning till branschens
semesterkassor. Antalet personer beräknas därefter genom att det
totala antalet timmar divideras med den för bidragsåret skattade
faktiska årsarbetstiden för arbetare inom den egentliga industrin
enligt den arbetstidsstatistik som Svenska arbetsgivareföreningen
årligen framställer.
Antalet arbetsledare beräknas med utgångspunkt i Sveriges
Arbetsledareförbunds register över i byggnadsbranschen aktiva
arbetsledare. Det under bidragsåret genomsnittliga antalet
arbetsledare divideras därefter med faktorn 0,80.
4 § Ett småföretagstillägg utgör hälften av ett grundbidrag och
betalas för varje kollektivansluten arbetstagare upp till 50 anslutna
inom var och en av de regioner Bygghälsan har sin verksamhet uppdelad
på.
Övergångsbestämmelser
1985:729
Denna förordning träder i kraft den 1 november 1985. Bidrag
enligt denna förordning betalas dock först för tiden från och med den
1 januari 1986.
1992:1053
Regeringen föreskriver, med ändring av förordningen (1991:1261) om
upphävande av förordningen (1985:729) om bidrag till företagshälsovård
för vissa anställda inom byggnadsbranschen, att förordningen (1985:729)
om bidrag till företagshälsovård för vissa anställda inom
byggnadsbranschen skall upphöra att gälla vid utgången av år 1992. Äldre
föreskrifter gäller fortfarande i fråga om bidragsåret 1992 och tidigare
bidragsår.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1985:728 | Förordning (1985:728) om krigsplaceringspremie för flygförare i flygvapnet | 1 § Denna förordning tillämpas på den som den 1 mars 1985 ingick i
någon av flygvapnets personalkårer och var anställd vid försvarsmakten
som yrkesofficer eller yrkesofficersaspirant i flygtjänst eller, utan
att vara anställd, var under utbildning till yrkesofficer i
flygtjänst.
2 § Den som vid utgången av det år då han fyller 38 år utövar tjänst
som yrkesofficer och är krigsplacerad eller på annat sätt beordrad som
förare på något av flygplanen 35, 37, 39 eller 60 har rätt till
krigsplaceringspremie.
Den som varit krigsplacerad eller på annat sätt beordrad som förare på
något av de i första stycket angivna flygplanen men som till följd av
skada som han har ådragit sig under flygtjänstgöring inte kan vara
förare på ett sådant flygplan har också rätt till
krigsplaceringspremie, om han utövar tjänst som yrkesofficer vid
försvarsmakten vid utgången av det år då han fyller 38 år.
3 § Om någon avlider före utgången av det år då han fyller 38 år och
då uppfyller kraven i övrigt enligt 2 §, får den avlidnes maka och
barn rätt till krigsplaceringspremie.
Om den avlidne var ogift men sedan minst sex månader sammanbodde med
en ogift kvinna under äktenskapsliknande förhållanden vid dödsfallet,
skall hon likställas med maka.
4 § Krigsplaceringspremiens storlek framgår av följande
tabell.
Yrkesofficerens Premie (antal prisbasbelopp)
födelseår:
Till Till maka Till varje
yrkesofficeren enligt 3 § barn enligt
3 §
1952 eller senare 15 7,5 3,75
1951 10 5 2,5
1950 7 3,5 1,75
1949 5 2,5 1,25
1948 3 1,5 0,75
1947 1 0,5 0,25
Med prisbasbelopp avses prisbasbeloppet enligt 2 kap. 6 och
7 §§ socialförsäkringsbalken för det år då utbetalning av
premien sker. Förordning (2010:1667).
5 § Krigsplaceringspremien betalas ut av Försvarsmakten. Om
premien uppgår till mer än ett prisbasbelopp, betalas den ut
med ett prisbasbelopp eller det lägre belopp som kan återstå
varje år med början året närmast efter det år då den anställde
fyllde 38 år eller, i de fall som avses i 3 §, året närmast
efter dödsfallet.
Försvarsmakten får på framställning av den som har rätt till
krigsplaceringspremie besluta om utbetalning av hela premien
på en gång eller med större belopp än ett prisbasbelopp.
Förordning (2010:1667).
6 § I 40 § förvaltningslagen (2017:900) finns bestämmelser
om överklagande till allmän förvaltningsdomstol.
Förordning (2018:947).
Övergångsbestämmelser
1995:244
Denna förordning träder i kraft den 1 april 1995.
Beslut som har meddelats före ikraftträdandet överklagas enligt
äldre bestämmelser.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1985:711 | Förordning (1985:711) med vissa bestämmelser om
torskfisket i Östersjön nordost om Bornholm | 1 § Denna förordning gäller fiske efter torsk från svenska och danska
fiskefartyg inom ett område i Östersjön som avgränsas av räta linjer
mellan punkten 5540,8N, 1501,6O, punkten 5543,7N, 1506,1O,
punkten 5521,3N, 1630,5O och punkten 5520,1N, 1627,4O. Enligt
överenskommelse den 9 november 1984 om avgränsning av kontinen
talsockeln och fiskezonerna mellan Sverige och Danmark är området
beläget i såväl svensk ekonomisk zon som dansk fiskezon. Förordning
(1992:1316).
2 § Fisket i området skall, när det bedrivs från svenskt fiskefartyg,
betraktas som om det hade bedrivits i den svenska ekonomiska zonen och,
när det bedrivs från danskt fiskefartyg, betraktas som om det hade be
drivits i den danska fiskezonen. Förordning (1992:1314).
3 § Den som fiskar i området från ett svenskt eller danskt fiskefartyg
skall följa de bestämmelser som gäller i flaggstaten för hans
fiskefartyg.
4 § I fråga om tillsyn av fiske som bedrivs från svenskt fartyg i
området gäller samma bestämmelser som vid fiske inom Sveriges
sjöterritorium och ekonomiska zon. Förordning (1992:1314).
5 § I den del av området som inryms i den svenska ekonomiska zonen får
behörig svensk myndighet utöva kontroll över fiskefartyg som för dansk
flagg. Denna kontroll skall utövas så att inga onödiga olägenheter
uppkommer för fisket och skall vara begränsad till att tillse
efterlevnaden av bestämmelser, vilka grundar sig på internationella
överenskommelser eller beslut som är bindande för Sverige och Danmark.
Om en överträdelse konstateras, skall anmälan göras till vederbörande
danska myndighet. Förordning (1992:1314).
6 § Lagföring beträffande överträdelse av gällande bestämmelser för
fisket i området skall ske vid domstol i flaggstaten i enlighet med
denna stats lag.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1985:706 | Förordning (1985:706) om minnesmynt på etthundra kronor | 1 § Med anledning av det Internationella skogsåret 1985, proklamerat
av Förenta Nationernas livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO),
skall minnesmynt med ett namnvärde av etthundra kronor ges ut.
2 § Minnesmyntet skall tillverkas av en legering som består av 925
tusendelar silver och 75 tusendelar koppar samt ha en vikt av 16,0
gram och en diameter av 32 millimeter. Avvikelsen från den nominella
vikten får vid uppvägning av 100 mynt vara högst 16 gram.
3 § Minnesmyntet skall ha följande prägel. På framsidan lilla
riksvapnet utan sköld mot en bakgrund av årsringar i en stockände, som
omskrift upptill "SVERIGE" och nedtill "100 KRONOR", till vänster "E",
som anger myntningsorten, och till höger "U", som är
begynnelsebokstaven i myntdirektörens efternamn. På frånsidan
skogsårets emblem omgivet av ett frö och växande träd, som omskrift
"DET INTERNATIONELLA SKOGSÅRET" samt nedtill "1985". Randen skall vara
slät.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1985:705 | Förordning (1985:705) om minnesmynt på etthundra kronor | 1 § Med anledning av Europeiska musikåret, proklamerat av Europarådet,
skall minnesmynt med ett namnvärde av etthundra kronor ges ut.
2 § Minnesmyntet skall tillverkas av en legering som består av 925
tusendelar silver och 75 tusendelar koppar samt ha en vikt av 16,0
gram och en diameter av 32 millimeter. Avvikelsen från den nominella
vikten får vid uppvägning av 100 mynt vara högst 16 gram.
3 § Minnesmyntet skall ha följande prägel. På framsidan lilla
riksvapnet utan sköld, förbundet med en notbild i samma formation som
riksvapnet, och med omskrift upptill till höger "SVERIGE" och nedtill
till vänster "E", som anger myntningsorten, "U", som är
begynnelsebokstaven i myntdirektörens efternam, och "100 KR". På
frånsidan emblemet för det europeiska musikåret med omskriften
"EUROPEISKA MUSIKÅRET" samt nedtill "1985". Randen skall vara slät.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1985:682 | Förordning (1985:682) om antagning av utomnordiska
gäststuderande och invandrarstuderande
till grundläggande högskoleutbildning m. m.; | 1 § Denna förordning innehåller föreskrifter om antagning av
utomnordiska gäststuderande och utomnordiska invandrarstuderande till
grundläggande högskoleutbildning och till utbildning enligt
förordningen (1985:681) om preparandutbildning i svenska.
Med utomnordiska gäststuderande avses i denna förordning medborgare i
andra länder än Sverige, Danmark, Finland, Island och Norge som
studerar eller avser att studera i Sverige och som inte har för avsikt
att bosätta sig i Sverige efter avslutad utbildning.
Med utomnordiska invandrarstuderande avses i denna förordning
medborgare i andra länder än Sverige, Danmark, Finland, Island och
Norge som har bosatt sig i Sverige huvudsakligen i annat syfte än att
studera.
Om behörighet och urval till grundläggande högskoleutbildning i
allmänhet finns bestämmelser i 5 kap. högskoleförordningen
(1977:263).
2 § Högst 20 procent av det totala antal utomnordiska gäststuderande
som varje läsår antas till grundläggande högskoleutbildning får vara
medborgare i samma land.
3 § En utomnordisk gäststuderande skall samtidigt antas till
utbildning enligt förordningen (1985:681) om preparandutbildning i
svenska och till grundläggande högskoleutbildning.
Studeranden skall påbörja den grundläggande högskoleutbildningen efter
det att preparandutbildningen har genomgåtts med godkänt slutprov.
Vad som sägs i första och andra styckena skall även gälla i fråga om
antagning av utomnordiska invandrarstuderande som har behov av
utbildning i svenska.
4 § En utomnordisk gäststuderande skall visa att han uppfyller det i 5
kap. 9 § 2 högskoleförordningen (1977:263) angivna kravet på kunskaper i
engelska, innan frågan om studerandens antagning till utbildning avgörs.
Antagningsmyndigheten får medge undantag från kravet på kunskaper i
engelska, om en utomnordisk gäststuderande har kunskaper i franska eller
tyska som kan användas i den sökta utbildningen eller om det finns andra
särskilda skäl. Förordning (1992:729).
5 § har upphävts genom förordning (1992:729).
Övergångsbestämmelser
1992:729
Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1992.
Intill dess regeringen föreskriver något annat skall vid tillämpningen
av denna förordning iakttas Universitets- och högskoleämbetets
föreskrifter (UHÄ-FS 1985:53) om antagning av utomnordiska
gäststuderande och in vandrarstuderande till grundläggande
högskoleutbildning m. m. Vad som i föreskri fterna sägs om UHÄ skall
istället avse antagningsmyndigheten.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1985:675 | Förordning (1985:675) om riksgränsen mellan Sverige och Finland | 1 § I enlighet med överenskommelse mellan Sverige och Finland den 14
juni 1985 skall riksgränsen mellan länderna, med undantag för en sträcka
vid Vähänärä-forsen i Torne älv inom Övertorneå kommun, från och med den
1 augusti 1985 ha den sträckning som gemensamt har föreslagits av den
svenska och den finska gränskommissionen vid 1981 års gränsöversyn.
Den undantagna sträckan begränsas i norr av skärningspunkten mellan den
hittills gällande riksgränsen och latituden 65 o 56'05,8''N och i söder
av skärningspunkten mellan den hittills gällande riksgränsen och
latituden 65 o 55'33,8''N med latituderna beräknade enligt svenskt
system. Beträffande denna sträcka gäller tills vidare riksgränsens
hittillsvarande sträckning.
2 § De av gränskommissionerna upprättade tekniska beskrivningarna över
gränsen (Band I--III jämte bilaga A och B) och den av kommissionerna
upprättade kartan, omfattande 51 blad över gränsavsnittet Treriksröset
-- territorialvattengränsen i Bottenviken fastställs, med det undantag
som följer av 1 § andra stycket, att från och med den 1 augusti 1985
gälla som officiella gränsdokument.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1985:673 | Förordning (1985:673) om stöd till särskilt skuldtyngda
jordbruksföretag | 1 § Enligt denna förordning kan i mån av tillgång på medel stöd lämnas
till den som under åren 1975--1980 har startat ett jordbruksförtetag
eller under denna tid har gjort större investeringar i fast egendom som
är avsedd för jordbruksdrift.
2 § Stöd får lämnas endast till sådana företag som uppfyller de allmänna
förutsättningarna för statligt stöd enligt förordningen (1978:250) om
statligt stöd till jordbrukets rationalisering.
Om det finns särskilda skäl får lantbruksstyrelsen medge att stöd
lämnas, även om förutsättningarna i första stycket eller 1 § inte är
uppfyllda.
3 § Stöd får lämnas endast till företag som inte förmår bära sina egna
kapitalkostnader och vars ekonomiska svårigheter huvudsakligen beror på
omständigheter som företagaren inte råder över.
4 § Stödet lämnas i form av lån som är ränte- och amorteringsfritt till
dess företaget har förutsättningar att bära kostnaderna för lånet.
5 § Lånets storlek bestäms efter utredning om företagets behov av
ekonomiskt stöd. Lån får lämnas med högst 750 000 kronor och lägst 100
000 kronor.
6 § Lånet skall förenas med de villkor som behövs för att syftet med
stödet skall uppnås.
7 § Lånet får sägas upp om
1. lånet har beviljats på grund av oriktiga eller vilseledande uppgifter
från låntagaren,
2. låntagaren bryter mot de villkor eller andra föreskrifter som gäller
för lånet,
3. det i övrigt inträffar omständigheter som leder till att låntagaren
med hänsyn till syftet med lånet uppenbarligen inte bör få ha kvar
lånet.
8 § Frågor om lån prövas av lantbruksstyrelsen efter yttrande av
lantbruksnämnden. Efter lantbruksstyrelsens bestämmande får frågor om
lån prövas av lantbruksnämnden.
Ansökan om lån skall ha kommit in till lantbruksnämnden senast den 30
september 1985, om inte lantbruksstyrelsen på grund av särskilda skäl
medger att ansökan får ges in senare.
9 § Lantbruksstyrelsen får biträda ackord eller på annat sätt efterge en
fordran som har uppkommit på grund av denna förordning.
10 § Lantbruksnämndens beslut enligt denna förordning får överklagas hos
lantbruksstyrelsen.
Lantbruksstyrelsens beslut får inte överklagas. Förordning (1990:864).
11 § Lantbruksstyrelsen får meddela de ytterligare föreskrifter som
behövs för verkställigheten av denna förordning.
Övergångsbestämmelser
1990:864
Denna förordning träder i kraft den 1 augusti 1990.
I fråga om överklagande av beslut som har meddelats före ikraftträdandet
gäller äldre föreskrifter.
2001:756
De upphävda förordningarna gäller fortfarande i fråga om stöd
som har beviljats före utgången av december 2001.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1985:667 | Förordning (1985:667) om särskild redovisning
av den kommunala bostadsförsörjningsplaneringen | Regeringen föreskriver med stöd av 3 § lagen (1947:523) om kommunala
åtgärder till bostadsförsörjningens främjande m.m. att varje kommun
senast den 1 mars 1986 till respektive länsbostadsnämnd skall lämna en
särskild redovisning av kommunens bostadsförsörjningsplanering som
underlag för en utvärdering av det av riksdagen år 1983 beslutade
bostadsförbättringsprogrammet. Redovisningen skall avse kommunens mål
för planering av bostadsförbättringar samt genomförandefrågor.
Bostadsstyrelsen skall meddela ytterligare föreskrifter om hur
redovisningen skall ske.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1985:654 | Förordning (1985:654) med bemyndigande för Skatteverket att meddela föreskrifter om verkställigheten av lagen (1985:146) om avräkning vid återbetalning av skatter och avgifter | 1 § Skatteverket får meddela de föreskrifter som behövs för
verkställigheten av lagen (1985:146) om avräkning vid
återbetalning av skatter och avgifter.
Innan Skatteverket meddelar sådana föreskrifter, ska verket
höra
1. Tullverket, om föreskrifterna rör sådana utbetalningar som
avses i 1 § första stycket 3 lagen om avräkning vid
återbetalning av skatter och avgifter, och
2. Försäkringskassan, om föreskrifterna rör utbetalningar på
grund av bestämmelser om arbetsgivaravgifter i
skatteförfarandelagen (2011:1244). Förordning (2011:1444).
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1985:653 | Förordning (1985:653) om stöd till svensk
projektexport | Inledande bestämmelser
1 § För att främja svenska företags leveranser till stora industri-
och anläggningsprojekt utomlands (svensk projektexport) får stöd
beviljas enligt denna förordning.
2 § Frågor om stöd till svensk projektexport prövas av nämnden för
svensk projektexport inom Sveriges exportråd.
Villkor m.m.
3 § Stöd kan ges för förstudie-, seminarie- och utbildningsverksamhet
samt för att ta fram sådana anbud som kan ge svenska företag möjlighet
att ta helt eller delat huvudansvar för projektexport.
4 § Stödet utgår i form av garanti för kostnader för verksamhet eller
anbud som anges i 3 §.
Garantin får täcka högst en tredjedel av kostnaderna.
5 § Stödet får ges om kontraktsvärdet för de svenska leverantörerna
tillsammans beräknas uppgå till minst 15 miljoner kronor.
Utan hinder härav får stödet ges om det är fråga om ett projekt
1. av speciellt nyskapande karaktär,
2. som av annan anledning bedöms vara av särskilt intresse,
3. som för svensk del omfattar endast leveranser av tjänster.
6 § Stödet skall avse sådana projekt som bedöms vara av långsiktigt
intresse för svensk industris utveckling.
Stödet bör i första hand ges
1. till nya grupper av samverkande leverantörer,
2. för leveranser till länder till vilka svensk projektexport inte
har skett i nämnvärd omfattning,
3. för projekt som representerar en ny teknik eller som innebär att
nya system tillämpas.
7 § Utbetalning av stödet får endast ske om ett projekt inte leder
till ett leveranskontrakt.
8 § Om det behövs med hänsyn till företagets likviditetssituation
eller av andra särskilda skäl får, efter särskild begäran, stödet
betalas ut även innan frågan om leveranskontrakt avgjorts.
En sådan utbetalning skall förbindas med villkor att
återbetalning skall ske om projektet leder till ett
leveranskontrakt.
9 § Återbetalade medel och räntor disponeras av nämnden för nya
åtaganden.
Överklagande
10 § Beslut enligt denna förordning får inte överklagas.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1985:643 | Förordning (1985:643) om ändrade lönegradsbeteckningar
för statligt reglerade tjänster | Vad Kungl. Maj:t eller regeringen eller myndigheter under regeringen i
författningar eller i särskilda beslut har föreskrivit om tjänster i
lönegrader på löneplan F skall från och med den 1 juli 1985 i stället
avse tjänster i lönegrader på löneplan N enligt följande tabell.
Lönegrader på
löneplan F löneplan N
1 3
2 4
3 5
4 6
5 7
6 8
7 9
8 10
9 11
10 12
11 13
12 14
13 15
14 16
15 17
16 18
17 19
18 20
19 21
20 22
21 23
23 24
25 25
26 26
27 27
28 28
29 30
30 31
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1985:625 | Radiostörningsförordning (1985:625) | Säkerhetskrav m. m.
1 § Elektrisk materiel som kan orsaka radiostörningar genom
elektromagnetiska vågor skall utföras så att sådana störningar
förebyggs.
2 § Elsäkerhetsverket får efter samråd med Telestyrelsen
föreskriva
1. att radiostörningar från materiel som avses i 1 § inte får
överskrida en viss nivå eller att materielen skall vara utförd på
visst sätt, och
2. att materielen får släppas ut på marknaden endast om den som
gör det kan intyga att materielen uppfyller kraven enligt 1.
Förordning (1993:1328).
3 § Är materiel i föreskrivet utförande försedd med störningsskydd,
får skyddet inte tas bort eller sättas ur funktion.
Förordning (1993:1328).
4 § har upphävts genom förordning (1993:1328).
5 § har upphävts genom förordning (1993:1328).
Tillsyn
6 § Elsäkerhetsverket har tillsyn över att denna förordning
följs liksom föreskrifter meddelade med stöd av förordningen.
Bestämmelser om sådan tillsyn finns i 12 kap. 2-5 §§ ellagen
(1997:857). Förordning (1997:859).
7 § Elsäkerhetsverket får meddela föreskrifter om ersättning
för sådant uttaget prov som anges i 12 kap. 5 § andra stycket
ellagen (1997:857) och om skyldighet att ersätta verkets
kostnader för provning som avses i nämnda bestämmelse.
Förordning (1997:859).
8 § har upphävts genom förordning (1993:1328).
9 § har bytt beteckning genom förordning (1993:1328).
Överklagande
10 § I 22 a § förvaltningslagen (1986:223) finns bestämmelser
om överklagande hos allmän förvaltningsdomstol. Andra beslut än
Elsäkerhetsverkets beslut enligt 12 kap. 5 § första eller andra
stycket ellagen (1997:857) får dock inte överklagas.
Förordning (1998:1145).
Ansvar
11 § Bestämmelser om ansvar för den som bryter mot föreskrifter
som har meddelats enligt denna förordning eller med stöd av
bemyndigande i förordningen finns i 13 kap. 1 § första stycket
3 ellagen (1997:857). Förordning (1997:859).
Verkställighetsföreskrifter
12 § Föreskrifter för verkställighet av denna förordning meddelas
av Elsäkerhetsverket. Förordning (1992:1237).
Övergångsbestämmelser
1985:625
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1986.
Genom förordningen upphävs förordningen (1972:384) om åtgärder mot
radiostörningar. Elektrisk materiel som provats och godkänts enligt
den upphävda förordningen behöver inte registreras enligt den nya
förordningen.
1995:234
Denna förordning träder i kraft den 1 april 1995. Beslut som har
meddelats före ikraftträdandet överklagas enligt äldre bestämmelser.
1998:1145
Denna förordning träder i kraft den 1 oktober 1998. Äldre
föreskrifter gäller fortfarande i fråga om överklagande av
beslut som har meddelats före ikraftträdandet.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1985:609 | Förordning (1985:609) med instruktion för
statens chefslönenämnd | Inledande bestämmelser
1 § Allmänna verksstadgan (1965:600) skall, med undantag av 3 § 2 och
3 samt 15, 16 och 18 §§, tillämpas på statens chefslönenämnd.
Med chefen fårstås vid tillämpningen av allmänna verkstadgan nämndens
ordförande.
Uppgifter
2 § Chefslönenämnden bedriver sin verksamhet i anslutning till 1985
års statliga chefslöneavtal.
Nämnden utövar de befogenheter som avses i 1--3 §§, 5 §, 6 § 3 och 7
§ chefslöneavtalet, dock inte i fråga om de tjänster som avses i 1980
års avtal om regeringsbeslut om avlöningsförmånerna för vissa högre
tjänster m.fl.
Nämnden får lämna över till en annan statlig myndighet att handlägga
sådana frågor som ankommer på nämnden. Förordning (1985:695).
Organisation
3 § Nämnden består av en ordförande och fem andra ledamöter.
För varje ledamot finns en personlig ersättare.
4 § Ledamöterna ocn ersättarna förordnas av regeringen för högst tre
år.
Tre av ledamöterna ocn ersättare för dem förordnas efter skriftligt
förslag av statens arbetsgivarverk. Övriga ledamöter och ersättare för
dem förordnas efter gemensamt skriftligt förslag av Statsanställdas
förbund, TCO:s statstjänstemannasektion (TCO-S) och
Centralorganisationen SACO/SR.
Bland ledamöterna utser regeringen efter gemensamt förslag av
arbetsgivarverket och organisationerna en ordförande och en vice
ordförande i nämnden.
5 § Regeringen förordnar sekreterare och experter åt nämnden.
6 § Hos nämnden tjänstgör i övrigt personal som är anställd hos
statens arbetsgivarverk.
Ärendenas handläggning
7 § Nämnden sammanträder på kallelse av ordföranden.
8 § Ärendena avgörs av nämnden i plenum.
I den mån ett ärende eller en grupp av ärenden inte är av de slag att
de behöver prövas av nämnden i plenum, får de avgöras av ordföranden
enligt vad som anges i arbetsordningen eller i särskilda beslut.
9 § När nämnden avgör ett pleniärende, skall alla ledamöterna vara
närvarande. Förordning (1986:1272).
10 § Ärendena avgörs efter föredragning. I arbetsordningen eller genom
särskilda beslut får dock medges att ärenden som handläggs enligt 8 §
andra stycket avgörs utan föredragning.
Föredragningen av ett ärende ankommer på sekreteraren eller på en
särskilt förordnad föredragande. Ordföranden får ta över beredningen
och föredragningen av ett pleniärende.
11 § Ordföranden eller, efter beslut av denne, någon annan som
tjänstgör hos nämnden får begära in förklaringar, upplysningar eller
yttranden i ärendena.
Avslutande bestämmelse
12 § Nämndens beslut får inte överklagas. Detsamma gäller beslut av
andra myndigheter i frågor som har lämnats över till dem enligt 2 §
tredje stycket.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1985:548 | Förordning (1985:548) om statsbidrag till
studie- och yrkesorientering i gymnasieskolan
budgetåret 1985/86 | 1 § För budgetåret 1985/86 har kommunerna rätt att få statsbidrag för
studie- och yrkesorientering (syo) i gymnasieskolan enligt
föreskrifterna i denna förordning.
Med kommun avses i förordningen även landstingskommun och
kommunalförbund.
2 § Statsbidrag lämnas med 168 kronor per elev i kommunens
gymnasieskola den 15 september 1985. Elever i högre specialkurser och
gymnasial lärlingsutbildning medräknas dock inte.
3 § I statsbidraget ingår bidrag till kostnader för
sjukförsäkringsavgift, folkpensionsavgift och tilläggspensionsavgift
enligt lagen (1981:691) om socialavgifter.
4 § Som villkor för statsbidrag gäller att kommunen för syo i
gymnasieskolan gör insatser som i förhållande till antalet elever når
åtminstone samma nivå som den statsbidragstäckta verksamheten
budgetåret 1981/82.
5 § Statsbidrag rekvireras hos skolöverstyrelsen.
6 § Kommunerna får för varje kvartal rekvirera bidrag med 42
kronor per bidragsgrundande elev.
7 § Skolöverstyrelsen beslutar om bidrag och betalar ut detta snarast.
Utbetalning får dock ske tidigast i oktober för kvartalet juli--
september, i januari för kvartalet oktober--december, i april för
kvartalet januari--mars och i juli för kvartalet april--juni.
8 § Statsbidrag som lämnas till landstingskommuner och till
kommunalförbund i vilka en landstingskommun ingår och som grundas på
antalet elever i utbildning inom vårdområdet skall minskas med 20
procent enligt föreskrifterna i förordningen (1981:449) om minskning
av vissa statsbidrag till kommunal utbildning.
Statsbidrag i övrigt skall minskas med två procent enligt
föreskrifterna i nämnda förordning.
9 § Skolöverstyrelsen meddelar de föreskrifter som behövs för
verkställigheten av denna förordning.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1985:507 | Förordning (1985:507) om vissa flyttningsersättningar | 1 § Denna förordning innehåller föreskrifter om sådan
flyttningsersättning i form av traktamente vid dubbel bosättning och
bidrag till merkostnader för dagliga arbetsresor som avses i lagen
(1985:506) om vissa flyttningsersättningar.
2 § Ansökan om traktamente vid dubbel bosättning skall göras innan
anställningen tillträds.
3 § Traktamente vid dubbel bosättning betalas ut förskottsvis för
månad.
Innan traktamente betalas ut, skall arbetstagaren dels avge en
försäkran om att han fortfarande är anställd och arbetar hos den
arbetsgivare som har angetts i ansökningen om traktamente, dels anmäla
om några förändringar har inträtt i fråga om de uppgifter om
hushållsförhållanden som han har lämnat i sin ansökan.
Uppgifterna om arbetsförhållandena i försäkran enligt andra stycket
skall vara bestyrkta av arbetsgivaren.
4 § Bidrag till merkostnader för dagliga arbetsresor betalas ut
månadsvis i efterskott.
5 § Länsarbetsnämnden beslutar om traktamente och bidrag enligt denna
förordning. Förordning (1986:743).
6 § AMS meddelar de ytterligare föreskrifter som behövs för
verkställigheten av denna förordning. Förordning (1986:743).
Övergångsbestämmelser
1987:416
Regeringen föreskriver att förordningen (1985:507) om vissa
flyttningsersättningar skall upphöra att gälla vid utgången av juni
1987. Den upphävda förordningen gäller dock fortfarande i fråga om sådan
flyttningsersättning enligt lagen (1985:506) om vissa
flyttningsersättningar som lämnas därefter.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1985:506 | Lag (1985:506) om vissa flyttningsersättningar | Inledande bestämmelse
1 § Till arbetstagare som är inskrivna vid den särskilt inrättade
arbetsförmedlingen i Uddevalla kommun får lämnas särskild
flyttningsersättning i form av traktamente vid dubbel bosättning och
bidrag till merkostnader för dagliga arbetsresor. Lag (1986:327).
Traktamente vid dubbel bosättning
2 § Traktamente vid dubbel bosättning lämnas till arbetstagare som vid
tillträde av anställning på annan ort får kostnader för egen bostad på
två orter, under förutsättning att
1. arbetstagaren inte har rätt till traktamente från arbetsgivaren,
2. anställningen beräknas vara minst sex månader,
3. arbetstagaren inte kan resa mellan orterna varje dag.
3 § Traktamente vid dubbel bosättning lämnas med 50 kronor för varje
dag till den som är ensamstående och med 75 kronor för varje dag till
den som har ett hushåll med flera personer. Till arbetstagare som är
inskrivna vid den särskilt inrättade arbetsförmedlingen i Uddevalla
kommun är dock traktamentet alltid 50 kronor för varje dag.
Traktamente lämnas under högst fem dagar per kalendervecka i högst
tolv månader.
Bidrag till merkostnader för dagliga arbetsresor
4 § Bidrag till merkostnader för dagliga arbetsresor lämnas till
arbetstagare som arbetar på annan ort än bostadsorten.
Bidraget lämnas med högst 400 kronor för varje månad under högst tolv
månader.
Bestämmelser angående beskattning
5 § Traktamente och bidrag enligt denna lag utgör inte skattepliktig
intäkt och påverkar inte heller rätten till avdrag för motsvarande
kostnader.
Övergångsbestämmelser
1985:506
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1985 och gäller till
utgången av juni 1987. I fråga om ansökan om traktamente
eller bidrag som har gjorts före den 1 juli 1987 gäller dock
lagen fortfarande. Bestämmelserna i 5 § tillämpas vid 1984--1989 års
taxeringar och gäller även i fråga om motsvarande
traktamente och bidrag som har lämnats före ikraftträdandet
enligt då gällande bestämmelser. Den som vid 1984 eller 1985
års taxering inte har fått avdrag på grund av att sådant
traktamente har uppburits, får anföra besvär över taxeringen
enligt 100 § taxeringslagen (1956:623). Lag (1986:327).
1986:327
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1986. I fråga om
arbetstagare som har haft sin arbetsplats i Gällivare eller
Kiruna kommun gäller äldre föreskrifter, om ansökan om
traktamente har gjorts före den 1 juli 1986.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1985:493 | Tillkännagivande (1985:493) om befrielse i vissa fall
för utländska kärande att ställa säkerhet för
rättegångskostnader, m.m.; | Utländska medborgare och utländska juridiska personer är, i den
utsträckning som anges nedan, på grund av internationella
överenskommelser som avses i 5 § lagen (1980:307) om skyldighet för
utländska kärande att ställa säkerhet för rättegångskostnader befriade
från skyldigheten att ställa säkerhet enligt nämnda lag och har samma
rätt att kräva säkerhet enligt den lagen som svenska medborgare och
svenska juridiska personer.
Befriade från skyldigheten att ställa säkerhet är
1. medborgare i Danmark med Färöarna och Grönland, Island eller
Japan,
2. medborgare i en stat som är ansluten till någon av
Haag-konventionerna den 17 juli 1905 och den 1 mars 1954 angående
vissa till civilprocessen hörande ämnen samt juridiska personer,
bildade i en sådan stat enligt dess lag, i mål eller ärenden som inte
rör ansvar för brott, om medborgaren eller den juridiska personen har
hemvist i en stat som är ansluten till någon av de nämnda Haag-
konventionerna,
3. medborgare i en stat som är ansluten till den europeiska
bosättningskonventionen den 13 december 1955,
4. medborgare i en stat som är ansluten till New York-konventionen den
20 juni 1956 om indrivning av underhållsbidrag i utlandet, i mål eller
ärenden angående underhållsbidrag som har anhängiggjorts enligt
bestämmelserna i nämnda konvention,
5. utländska medborgare och utländska juridiska personer i rättegång
som avser tillämpning av lagen (1965:723) om erkännande och
verkställighet av vissa utländska domar och beslut angående underhåll
till barn eller tillämpning av lagen (1976:108) om erkännande och
verkställighet av utländskt avgörande angående underhållsskyldighet,
6. medborgare i en stat som är ansluten till Genève-konventionen den
19 maj 1956 om fraktavtalet vid internationell godsbefordran på väg
samt juridiska personer, bildade i en sådan stat enligt dess lag, i
rättegång med anledning av godsbefordran som avses i konventionen, om
medborgaren eller den juridiska personen har hemvist eller idkar
rörelse med fast driftsställe i en stat som är ansluten till
konventionen,
7. utländska medborgare och utländska juridiska personer vid talan som
grundas på fördraget den 9 maj 1980 om internationell järnvägstrafik
(COTIF).
Franska medborgare och juridiska personer, bildade i Frankrike enligt
fransk lag och med hemvist i Frankrike, har i rättegång som inte rör
ansvar för brott samma befogenhet att kräva säkerhet som tillkommer
svenska medborgare och svenska juridiska personer enligt lagen
(1980:307) om skyldighet för utländska kärande att ställa säkerhet för
rättegångskostnader.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1985:489 | Förordning (1985:489) om statsbidrag för att återställa
handikappanpassade bostäder m.m. | 1 § Enligt denna förordning lämnas statsbidrag till ägare av bostadshus
för kostnader för att ta bort handikappanordningar (återställning) som
har utförts
1. i eller i anslutning till hyreslägenheter i flerbostadshus eller
småhus som hyrs ut, eller
2. i anslutning till bostadsrättslägenheter i flerbostadshus, om
anordningarna avser att underlätta för en handikappad person att komma
in och ut ur lägenheten eller att förflytta sig till och från huset
eller inom tomten.
2 § Statsbidrag lämnas under förutsättning att
1. återställningen avser en anpassningsåtgärd som har utförts med stöd
av bidrag enligt förordningen (1982:639) om bostadsanpassningsbidrag
eller förordningen (1987:1050) om statskommunalt
bostadsanpassningsbidrag,
2. anpassningsåtgärden på grund av ändrade förhållanden inte längre kan
utnyttjas för sitt ändamål och åtgärden är till nackdel för andra
boende,
3. husägaren erhåller ett kommunalt bidrag med 50 procent av den kostnad
för återställningen som kommunen godkänner,
4. den godkända kostnaden för återställningen vid ett och samma
tillfälle överstiger 5 000 kronor. Förordning (1987:1052).
3 § För statsbidrag i fall som avses i 1 § 1 gäller som ytterligare
förutsättning att husägaren har tillförsäkrat kommunen rätt att när den
handikappanpassade lägenheten blir ledig anvisa den till bostadssökande
och att kommunen vid den tidpunkt då lägenheten blir ledig inte har
kunnat anvisa den till annan person.
4 § Statsbidrag lämnas med 50 procent av den kostnad för återställningen
som kommunen godkänner.
5 § Bidragsverksamheten handhas av bostadsstyrelsen och kommunerna.
I kommunen handhas bidragsverksamheten av ett förmedlingsorgan.
Kommunstyrelsen är förmedlingsorgan, om inte kommunen har beslutat att
någon annan kommunal nämnd skall ha hand om verksamheten.
6 § Ansökningar om bidrag prövas av förmedlingsorganet.
Beslut om bidrag skall innehålla uppgift om bidragsbelopp och villkoren
för bidraget.
Kommunen skall på det sätt som bostadsstyrelsen bestämmer förbinda sig
att lämna sådant bidrag som avses i 2 § 3.
7 § Statsbidraget betalas ut sedan återställningen har utförts och
blivit godkänd av förmedlingsorganet.
Ansökan om utbetalning ges in till förmedlingsorganet som beslutar om
utbetalning. Kopia av beslutet sänds till bostadsstyrelsen jämte de
handlingar som styrelsen bestämmer.
8 § Bostadsstyrelsen prövar att det inte föreligger hinder för
utbetalning av statsbidraget på grund av bestämmelserna i 2 § 3 och 7 §
första stycket och lämnar därefter bidraget till kommunen som betalar ut
det och det kommunala bidraget till husägaren.
9 § Förmedlingsorganets beslut i frågor enligt denna förordning får inte
överklagas.
Bostadsstyrelsens beslut får överklagas hos regeringen genom besvär.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1985:454 | Förordning (1985:454) om buss- och taxivärderingsnämnden | 1 § Denna förordning gäller i anslutning till lagen (1985:450) om
buss- och taxivärderingsnämnden.
2 § I mån av behov får nämnden anlita sekreterare eller annat
biträde.
3 § Ärenden hos buss- och taxivärderingsnämnden avgörs vid sammanträde
med nämnden efter föredragning av ordföranden eller den ordföranden
utser.
Nämnden sammanträder på plats och tid som ordföranden bestämmer.
4 § I ärenden hos nämnden skall protokoll föras när sammanträde hålls
eller när nämnden i annat fall finner att protokoll behövs.
I 19 § förvaltningslagen (1986:223) finns bestämmelser om rätt att få
en avvikande mening antecknad. Förordning (1986:1078).
5 § Nämndens beslut som innebär avgörande av saken skall sättas upp
särskilt. Det undertecknas av ordföranden och tillställs parterna
genom nämndens försorg.
6 § Ytterligare föreskrifter om nämndens verksamhetsformer meddelas av
nämnden i arbetsordning.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1985:447 | Förordning (1985:447) om handläggning av ärenden om
nedläggning av vagnslasttrafik | 1 § Om statens järnvägar planerar att lägga ned vagnslasttrafiken vid
en järnvägsstation skall chefen för marknadsregionen snarast, dock
senast åtta månader före den planerade tidpunkten, meddela ett
preliminärt beslut om nedläggningen och samtidigt underrätta den
berörda kommunen om beslutet.
2 § En kommun som med hänsyn till sin trafikförsörjning motsätter sig
nedläggningen får begära att regeringen prövar frågan. En
framställning om det skall ges in till kommunikationsdepartementet
senast sju månader före den planerade tidpunkten för nedläggningen.
Till framställningen skall fogas en kopia av marknadsregionchefens
underrättelse. En kopia av framställningen skall sändas till
marknadsregionchefen.
3 § Marknadsregionchefens underrättelse till kommunen skall innehålla
en erinran om vad kommunen enligt 2 § skall göra för att få
nedläggningen prövad av regeringen.
4 § När marknadsregionchefen fått kännedom om kommunens framställning
enligt 2 § skall han snarast lämna uppgifter om den berörda trafikens
omfattning och ekonomi till statens järnvägars huvudkontor.
5 § Dessa föreskrifter innebär inte någon inskränkning i rätten att
enligt förvaltningslagen (1986:223) överklaga statens järnvägars
beslut i nedläggningsfrågor. Förordning (1986:1079).
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1985:440 | Förordning (1985:440) om statsbidrag till fritidsfisket | 1 § Statsbidrag får i mån av tillgång på medel lämnas enligt denna
förordning till åtgärder som främjar fritidsfisket.
2 § Bidrag lämnas inte, om en åtgärd har påbörjats utan särskilt
medgivande innan frågan om bidrag har avgjorts.
Om det finns särskilda skäl, får undantag göras från första stycket.
Förordning (1990:478).
3 § Statsbidrag får lämnas till
1. fiskevårdsåtgärder som främjar fritidsfisket,
2. serviceanläggningar för fritidsfiske som är av betydande allmänt
intresse,
3. fritidsfiskarnas och fiskevattenägarnas riksorganisationer för
information och andra åtgärder som främjar fritidsfisket.
Som villkor för statsbidrag enligt första stycket 1--2 gäller att
åtgärden rör vatten där allmänheten får fiska.
Som villkor för statsbidrag enligt första stycket 3 gäller att
åtgärderna vidtas enligt en plan som har godkänts av fiskeriverket.
Förordning (1991:556).
4 § Bidrag enligt 3 § första stycket 1--2 lämnas med högst 50 procent,
eller om det finns särskilda skäl, högst 70 procent av den godkända
kostnaden för åtgärden. Förordning (1990:478).
5 § Beslut om bidrag får upphävas och bidrag som lämnats ut får
återkrävas, om bidraget har beviljats på grund av oriktig uppgift från
bidragstagaren eller denne bryter mot villkoren för bidragen.
6 § Frågor om bidrag enligt denna förordning prövas av fiskeriverket
eller, efter bemyndigande av verket, av länsstyrelsen. Förordning
(1991:556).
7 § Länsstyrelsens beslut enligt denna förordning får överklagas hos
fiskeriverket. Verkets beslut får inte överklagas. Förordning
(1991:556).
8 § Fiskeriverket får meddela de ytterligare föreskrifter som behövs för
verkställigheten av denna förordning. Förordning (1991:556).
Övergångsbestämmelser
1985:440
Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1985. Genom förordningen
upphävs förordningen (1981:537) om statligt stöd till fritidsfisket.
Äldre föreskrifter gäller i fråga om statligt stöd som har beviljats
före ikraftträdandet.
1990:478
Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1990. För stöd som har
beviljats och beslut som har meddelats före ikraftträdandet gäller
förordningen i dess äldre lydelse.
Om ansökan om bildande av fiskevårdsområde gjorts före den 1 september
1990 får statsbidrag lämnas till kostnader för att bilda området. För
sådana statsbidrag gäller 2--4 §§ i dess äldre lydelse.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1985:401 | Förordning (1985:401) om handläggningen av mål
som avses i 1 kap. 7 § rättegångsbalken | Prövningen av sådana vidlyftiga eller annars särskilt krävande mål om
allmänt åtal som avses i 1 kap. 7 § rättegångsbalken skall
företrädesvis ankomma på de tingsrätter som anges i nedanstående
förteckning. Tingsrätterna har i fråga om sådana mål de domkretsar som
anges i förteckningen.
Tingsrätt Domkrets
Stockholms Stockholms län
Gotlands län
Västerås Uppsala län
Västmanlands län
Norrköpings Södermanlands län
Östergötlands län
Jönköpings Jönköpings län
Skaraborgs län
Kalmar Kronobergs län
Kalmar län
Blekinge län
Malmö Kristianstads län
Malmöhus län
Göteborgs Hallands län
Göteborgs och Bohus län
Vänersborgs Älvsborgs län
Karlstads Värmlands län
Örebro län
Gävle Kopparbergs län
Gävleborgs län
Sundsvalls Västernorrlands län
Jämtlands län
Umeå Västerbottens län
Luleå Norrbottens län
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1985:391 | Förordning (1985:391) om talboks- och punktskriftsbibliotekets
punktskriftsnämnd | Inledande bestämmelse
1 § I denna förordning meddelas föreskrifter för talboks- och
punktskriftsbibliotekets punktskriftsnämnd.
Uppgifter
2 § Punktskriftsnämnden har till uppgift att främja och utveckla
punktskriften som skriftspråk för synskadade. Det åligger nämnden
särskilt att
1. utarbeta normer för den svenska punktskriften,
2. medverka till att utveckla enhetliga internationella normer för
punktskriftens återgivning av symboler inom olika ämnesområden.
På begäran av talboks- och punktskriftsbiblioteket skall nämnden ge
råd och upplysningar till biblioteket i frågor som rör punktskrift för
synskadade.
Organisation
3 § Punktskriftsnämnden består av en ordförande och sex andra
ledamöter. För varje ledamot finns en ersättare. Ordföranden, övriga
ledamöter och ersättare utses av regeringen. Nämnden utser inom sig en
vice ordförande.
Biblioteket utser en sekreterare åt nämnden bland sina tjänstemän.
4 § I mån av behov och tillgång på medel får nämnden anlita experter
och sakkunniga.
5 § Nämnden sammanträder på kallelse av ordföranden.
Bibliotekschefen får närvara vid nämndens sammanträden.
6 § Nämnden är beslutför när ordföranden eller vice
ordföranden och minst tre av de övriga ledamöterna är
närvarande.
Ordföranden, vice ordföranden eller sekreteraren får begära in
förklaringar, upplysningar eller yttranden i ärenden hos
nämnden samt pröva frågor om utlämnande av allmän handling
eller överklagande av nämndens beslut. Förordning (1986:941).
7 § Föredragande i nämnden är sekreteraren eller den som nämnden
utser.
Tillsättning av ledamöter och ersättare
8 § Ordföranden, övriga ledamöter och ersättare förordnas för högst
tre år. Ett förordnande kan förlängas högst en gång om det inte finns
särskilda skäl som föranleder annat.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1985:351 | Förordning (1985:351) om sommartid | 1 § Sommartid skall gälla i landet under perioderna
1. den 30 mars--28 september 1986,
2. den 29 mars--27 september 1987,
3. den 27 mars--25 september 1988.
Vid tidsangivning skall under perioderna tillämpas svensk normaltid
ökad med en timme. Bestämmelser om sådan tid finns i förordningen
(1979:988) om svensk normaltid.
2 § Sommartiden börjar klockan 02.00 normaltid den första dagen i
varje period. Tiden anges då som klockan 03.00 sommartid.
Sommartiden upphör klockan 03.00 sommartid den sista dagen i varje
period. Tiden anges då som klockan 02.00 normaltid.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1985:349 | Lag (1985:349) om överlämnande av förvaltningsuppgifter inom Utrikesdepartementets verksamhetsområde | 1 § Stiftelsen Svenska institutet prövar
1. frågor om statliga stipendier för att främja journalistutbyte,
internationellt kulturutbyte, internationellt utbyte inom studier och
forskning samt internationellt erfarenhetsutbyte,
2. frågor om statsbidrag till internationellt kulturutbyte inklusive
kulturutbyte med utvecklingsländer, svensk litteratur i utlandet,
internationellt utbyte inom studier och forskning samt internationellt
erfarenhetsutbyte.
2 § Institutet får, i fråga om vid institutet anställd personal, fatta
sådana beslut som avser myndighetsutövning i den mån inte annat är
föreskrivet.
3 § Förvaltningsuppgifter som avses i denna lag utövas enligt
föreskrifter som regeringen beslutar.
Regeringen kan besluta om undantag från föreskrifterna i denna lag.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1985:335 | Förordning (1985:335) om tillgodoräknande av tid för föräldraledighet vid tillsättningen av statligt reglerade tjänster | Tillämpningsområde m.m.
1 § Denna förordning gäller tillsättningen av statligt reglerade
tjänster.
2 § I förordningen avses med
statligt reglerade tjänster: tjänster där enligt en lag eller
ett särskilt beslut av riksdagen avlöningsförmånerna fastställs under
medverkan av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer,
sökande: sökande eller någon annan som förklarar sig vilja
komma i fråga vid en tjänstetillsättning,
föräldraledighet: sådan tjänstledighet i samband med barns
födelse, adoption, vård eller tillsyn som har beviljats i enlighet med
-- lagen (1978:410) om rätt till ledighet för vård av barn, m.m.,
-- tjänstledighetsförordningen (1984:111),
-- motsvarande äldre ordning. Förordning (1991:1748).
Tillgodoräknande
3 § Tiden för föräldraledighet från en anställning skall räknas
sökanden till godo som förtjänst.
Tid för föräldraledighet, som omfattar hela arbetstiden och som
infaller efter det att barnet har uppnått 18 månaders ålder, bör
dock räknas till godo bara med hälften.
Handläggning
4 § En sökande, som påkallar tillgodoräknande enligt denna förordning,
skall i sin ansökan ange ledighetens längd och förläggning,
ledighetens omfattning i förhållande till hel arbetstid samt barnets
eller barnens födelsetid.
Den myndighet där sökanden har varit anställd skall så långt möjligt
bistå honom eller henne med att ta fram uppgifterna om ledigheten.
Övergångsbestämmelser
1985:335
1. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1985.
2. Genom förordningen upphävs förordningen (1978:61) om
tillgodoräknande av tid för föräldraledighet vid tillsättning av
statligt reglerad tjänst. I ärenden där tillsättningsförfarandet har
inletts före de nya föreskrifternas ikraftträdande gäller dock äldre
föreskrifter.
3. Vid tillämpningen av denna förordning skall tillgodoräknas även tid
för föräldraledighet, som har infallit före ikraftträdandet.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1985:317 | Förordning (1985:317) om tillämpningen av det allmänna
pensionsavtalet på timlärare | Tillämpningsområde
1 § Denna förordning innehåller vissa tillägg till och undantag från det
allmänna pensionsavtalet för statliga och vissa andra tjänstemän
(pensionsavtalet) och avser anställning som timlärare enligt
tjänsteförteckningsavtal för undervisningsområdet (TFU).
Förordningen tillämpas inte på timlärare vid privatskolor och
riksinternatskolor.
Definitioner
2 § I förordningen jämställs med termin
vid folkhögskola: en kurs som omfattar minst 15 veckor,
vid arbetsmarknadsutbildning (AMU): en kalendertid som omfattar sex
månader i följd,
vid undervisning i övrigt som inte är knuten till termin: en tidsperiod
som svarar mot termin.
3 § Med hel termin jämställs anställning eller anställningar under en
hel termin eller en motsvarande tidsperiod i vilken det fattas högst sju
dagar.
Särskilda förutsättningar för pensionsrätt
4 § Anställning som timlärare skall ha avsett en hel termin för att
pensionsrätt skall föreligga. Kravet på hel termin skall anses uppfyllt
även beträffande timläraranställning under del av en termin, om
timläraren under återstoden av terminen haft annan anställning som
omfattas av statliga tjänstepensionsbestämmelser och som avsett minst 40
procents tjänstgöring.
5 § Anställning enligt 4 § skall anses ha omfattat hela
kalenderhalvåret.
Pensioneringsperiod
6 § Som pensioneringsperiod tillämpas samma pensioneringsperiod som
gäller för närmast jämförlig lönegradsplacerad lärartjänst.
Pensionslön
7 § Pensionslönen utgörs av den löneplanslön som ligger till grund för
beräkning av timlärarens arvode.
Har det förekommit två eller flera pensionslöner samtidigt, tillämpas
pensionslönen för den anställning som haft den högsta
sysselsättningsgraden. Vid lika sysselsättningsgrad tillämpas den högsta
pensionslönen.
Verkställighetsföreskrifter
8 § Ytterligare föreskrifter om tillämpningen av denna förordning får
beslutas av statens löne- och pensionsverk.
Övergångsbestämmelser
1991:1435
Den upphävda författningen gäller fortfarande i fråga om rätt till
pensionsförmån som uppkommit före utgången av år 1991.
Detsamma gäller i fråga om rätt till familjepensionsförmån efter
den som har en sådan rätt.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1985:312 | Tillkännagivande (1985:312) om avtal mellan Sverige och Danmark
om handeln mellan Sverige och Grönland | Regeringen ger till känna att Sverige och Danmark den 4 december
1984 träffat avtal om handeln mellan Sverige och Grönland. Avtalet,
som träder i kraft den 1 juli 1985, har den lydelse som framgår av
bilaga till detta tillkännagivande.
Bilaga
Avtal mellan Sverige och Danmark om handeln mellan Sverige och
Grönland
Sveriges och Danmarks regeringar, vilka i samband med
Grönlands utträde ur de europeiska gemenskaperna önskar
befästa den ordning som uppnåtts på handelns område mellan
Sverige och Grönland, först inom ramen för EFTA-samarbetet
och därefter på grundval av frihandelsavtalen mellan Sverige
och de europeiska gemenskaperna, har, till främjande av detta
syfte, enats om följande:
Artikel 1
Detta avtal syftar till att genom utvidgning av den ömsesidiga handeln
befordra en harmonisk utveckling av de ekonomiska förbindelserna
mellan Sverige och Grönland.
Artikel 2
För detta avtal skall preambler och bestämmelser i avtalet mellan
Konungariket Sverige och Europeiska ekonomiska gemenskapen respektive
i avtalet mellan Konungariket Sverige, å ena sidan, samt Europeiska
kol- och stålgemenskapens medlemsstater och Europeiska kol- och
stålgemenskapen, å andra sidan, jämte till avtalen fogade protokoll,
tolkningsförklaringar, skriftväxlingar och till dessa gjorda ensidiga
uttalanden äga motsvarande tillämpning. Varuområdet skall vara
detsamma som gällt hittills enligt dessa överenskommelser.
Artikel 3
Grönland kan i samma omfattning som i förhållande till de europeiska
gemenskaperna införa tullar eller kvantitativa restriktioner som synes
nödvändiga med hänsyn till Grönlands omedelbara utvecklingsbehov.
Danmark skall meddela Sverige om införande eller ändring av sådana
beslut i Grönland.
Artikel 4
Alla frågor rörande detta avtals tillämpning dryftas mellan
avtalsparterna, som sammanträder när ena parten begär detta. Därvid
kan de också överenskomma om ändring av varuområdet.
Artikel 5
Vardera avtalsslutande parten kan uppsäga detta avtal genom
underrättelse till den andra avtalsslutande parten. Avtalet upphör att
gälla tolv månader efter dagen för sådan underrättelse.
Artikel 6
Detta avtal skall godkännas av de avtalsslutande parterna enligt deras
härför förutsedda förfaranden.
Avtalet träder i kraft den 1 januari 1985 under förutsättning att de
avtalsslutande parterna före denna dag har underrättat varandra om att
dessa förfaranden har slutförts.
Om så ej sker före denna dag, skall avtalet träda i kraft senast den
första dagen i den andra månaden efter sådan underrättelse.
Detta avtal är upprättat i två exemplar på svenska och danska språken,
vilka båda texter har lika giltighet.
Till bekräftelse härav har undertecknade befullmäktigade ombud
undertecknat detta avtal.
Som skedde i Stockholm den 4 december 1984.
För Sveriges regering
Carl Johan Åberg
För Danmarks regering
Anker Svart
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1985:305 | Förordning (1985:305) med instruktion för
lantbruksråd och lantbruksattaché | 1 § Vad som i denna förordning sägs om lantbruksråd gäller även
lantbruksattaché.
2 § Lantbruksråd förordnas av regeringen. Förordnandet avser
tjänstgöring för viss tid vid en utlandsmyndighet. Lantbruksrådet är
underställd chefen för utlandsmyndigheten.
3 § Lantbruksrådet skall bevaka frågor inom jordbruksdepartementets
ansvarsområde. Lantbruksrådet skall särskilt
1. följa och bevaka utvecklingen och viktigare händelser samt
fortlöpande lämna information härom till jordbruksdepartementet,
2. bistå vid handläggningen av såväl bilaterala som multilaterala
ärenden,
3. sprida kunskap om svenska förhållanden,
4. lämna svenska myndigheter begärd information,
5. informera och bistå officiella delegationer,
6. såvitt möjligt lämna andra delegationer och studiebesökare samt
organisationer i Sverige information och bistånd,
7. verka för avsättning av svenska produkter och i övrigt ta till vara
svenska handelsintressen,
8. i övrigt fullgöra de uppgifter som regeringen i särskilt fall
bestämmer.
4 § Lantbruksrådet skall hålla chefen för utlandsmyndigheten underrättad
om sin verksamhet och sina uppdrag. Lantbruksrådet skall vara rådgivare
åt chefen för utlandsmyndigheten och i frågor av utrikespolitisk natur
följa de direktiv som denne meddelar.
5 § Rapporter eller skrivelser från lantbruksrådet till
jordbruksdepartementet skall i kopia lämnas till chefen för
utlandsmyndigheten.
Information som begärts av myndigheter eller organisationer skall lämnas
direkt till beställaren. I frågor av allmänt intresse skall en kopia av
den skriftliga informationen lämnas till jordbruksdepartementet.
Beträffande skriftväxling gäller i övrigt de bestämmelser som har
fastställts för utlandsmyndigheten.
6 § Lantbruksrådet skall varje år före den 1 mars till
jordbruksdepartementet komma in med en redogörelse för verksamheten
under det närmast föregående kalenderåret.
7 § Chefen för utlandsmyndigheten skall underrättas om tjänsteresor som
lantbruksrådet avser att företa. För tjänsteresor utom
verksamhetsområdet krävs tillstånd av jordbruksdepartementet.
8 § Semester beviljas av chefen för utlandsmyndigheten. Annan ledighet
beviljas av utrikesdepartementet.
Utrikesdepartementet skall underrätta jordbruksdepartementet om ledighet
som har beviljats lantbruksrådet.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1985:289 | Förordning (1985:289) om betalning
av viss vägtrafikskatt, m.m. | 1 § Vid ordinarie uppbörd av sådan fordonsskatt och kilometerskatt som
skulle ha betalats senast vid utgången av maj 1985, får den
skattskyldige, i stället för vad som anges i 16 §
vägtrafikskatteförordningen (1973:776), betala skatten senast den 20
juni 1985.
2 § Vid tillfällig uppbörd av fordonsskatt för fordon för vilka
skatteplikt inträtt under tiden den 22 april--den 20 maj 1985 skall, i
stället för vad som anges i 21 § andra stycket
vägtrafikskatteförordningen (1973:776), postförskottsförsändelsen
lösas senast den 10 juni 1985. Detsamma gäller vid tillfällig uppbörd
av kilometerskatt för fordon som under tiden den 22 april--den 20 maj
1985 har upphört att vara kilometerskattepliktigt av annan anledning
än avställning.
Om fordonsägaren i samband med att avställning för ett fordon upphört
under tiden den 22 april--den 20 maj 1985 förklarat att han önskat ta
fordonet i bruk omedelbart, skall skatten betalas senast den 10 juni
1985.
3 § Har under tiden den 2--19 maj 1985 ett kilometerskattepliktigt
fordon förts ut till eller in i riket från ett annat land än Norge
eller Finland utan att särskild blankett stämplats och lämnats till
tullmyndighet, får vid avräkning av kilometerskatt körsträckan i
utlandet styrkas på annat sätt. Avräkningen medges efter särskild
ansökan, som skall ha kommit in till länsstyrelsen senast den 30 juni
1985 eller, i fråga om fordon som förts in till landet efter den 1
juni, senast en månad efter det fordonet fördes in.
Riksskatteverket får meddela närmare föreskrifter i fråga om ansökan
enligt första stycket.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1985:255 | Förordning (1985:255) om undantag från skyldigheten att
ledigkungöra vissa tjänster vid arbetsmarknadsverket | 1 § Denna förordning gäller sådana tjänstetillsättningar vid
arbetsmarknadsverket som sker i samband med arbetsmarknadsstyrelsens
omorganisation och avvecklingen av verkets egenregiverksamhet.
Förordning (1986:220).
2 § Bestämmelsen i 4 kap. 4 § första stycket lagen (1976:600)
om offentlig anställning att en tjänst som en myndighet tillsätter
skall kungöras ledig till ansökan gäller inte, om tjänsten tillsätts
med den som innehar en tjänst med förordnande tills vidare
utan tidsbegränsning vid arbetsmarknadsverket och tjänsten i
fråga om lönesättning motsvarar eller i det närmaste motsvarar
den nya tjänsten. Förordning (1986:220).
3 § Omplaceringsförordningen (1984:110) tillämpas inte när en
tjänst tillsätts enligt 2 §. Förordning (1986:220).
Övergångsbestämmelser
1985:255
Denna förordning träder i kraft en vecka efter den dag, då
förordningen enligt uppgift på den har utkommit från trycket i Sensk
författningssamling och gäller till utgången av juni 1986.
1986:220
Denna förordning träder i kraft en vecka efter den dag då förordningen
enligt uppgift på den utkom från trycket i Svensk författningssamling
och gäller till utgången av september 1987.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1985:242 | Lag (1985:242) om särskild skattereduktion år 1985 | 1 § Särskild skattereduktion enligt denna lag medges vid 1986 års
taxering och vid beräkning av sjömansskatt för år 1985.
2 § Särskild skattereduktion medges skattskyldig som har haft intäkt
av tjänst i form av kontant lön eller annan sådan ersättning, som
enligt 11 kap. 2 § lagen (1962:381) om allmän försäkring skall anses
som inkomst av anställning, överstigande 20 000 kronor.
Med intäkt som avses i första stycket likställs inkomst ombord enligt
lagen (1958:295) om sjömansskatt samt enligt 1 § 2 mom. nyssnämnda lag
skattepliktig dagpenning.
3 § Särskild skattereduktion uppgår till 600 kronor, dock högst en
procent av det belopp varmed summan av intäkter som avses i 2 §
överstiger 20 000 kronor.
4 § Arbetsgivare, som vid utbetalning av lön eller annan ersättning,
som avses i 2 § första stycket, för juni månad 1985 skall göra avdrag
för preliminär A-skatt enligt uppbördslagen (1953:272), skall sätta
ned avdraget med 600 kronor eller, om anställningen har avsett endast
en del av månaden, motsvarande del av 600 kronor. Har nedsättningen
inte kunnat verkställas för juni månad, får den ske snarast möjligt
därefter.
Vad som sägs i första stycket gäller också i fråga om redare som skall
göra avdrag för sjömansskatt enligt lagen (1958:295) om sjömansskatt.
5 § Vid debitering av skatt enligt uppbördslagen (1953:272) skall den
särskilda skattereduktionen minskas med belopp, varmed sjömansskatten
har satts ned enligt 4 §. Har nedsättning av sjömansskatten inte skett
med fullt belopp och kan återstoden inte avräknas vid debiteringen får
sjömannen ansöka om jämkning på sätt anges i 12 § 2 mom. och 13 §
lagen (1958:295) om sjömansskatt.
6 § I fråga om särskild skattereduktion tillämpas 2 § 4 mom. femte
stycket och sjätte stycket andra meningen uppbördslagen (1953:272)
samt vad som föreskrivs om skattereduktion för fackföreningsavgift i 2
§ 2 mom. uppbördslagen och 4 § lagen (1970:172) om begränsning av
skatt i vissa fall. Bestämmelserna om särskild skattereduktion iakttas
vid återbetalning av preliminär skatt enligt 45 § 2 mom. uppbördslagen
samt vid debitering av slutlig skatt och tillkommande skatt. Särskild
skattereduktion skall tillgodoräknas före andra former av
skattereduktion.
7 § Redare skall vid redovisning av skatt enligt 14 § 1 mom. lagen
(1958:295) om sjömansskatt ange om och i vilken mån skatten har satts
ned enligt 4 §.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |