beteckning
stringlengths 6
8
| titel
stringlengths 19
281
| prompt
stringlengths 572
3.07k
|
|---|---|---|
1985:200 | Förordning (1985:200) om järnvägs befordringsskyldighet m.m. | 1 § Denna förordning gäller i anslutning till järnvägstrafiklagen
(1985:192).
2 § Om annat inte följer av lag eller annan författning eller av vad
som föreskrivs i denna förordning, får en järnväg inte vägra att mot
fastställd avgift i mån av utrymme befordra resande med personförande
tåg som har upptagits i en offentlig tidtabell.
3 § Järnvägen får vägra att befordra den som uppträder berusad eller
stör ordningen och den som genom sitt uppträdande äventyrar eller kan
befaras äventyra säkerheten i järnvägsdriften. Detsamma gäller den som
inte rättar sig efter tillsägelse som järnvägspersonal meddelar i
tjänsten.
4 § Järnvägen skall ange de tåg med vilka inskrivet resgods befordras
och de platser från eller till vilka sådan befordran sker. I den
omfattning som järnvägen sålunda har angett är den skyldig att åta sig
befordran av inskrivet resgods. Vad som föreskrivs i 2 § om
förutsättningarna för befordringsskyldighet tillämpas dock.
5 § Järnvägen är skyldig att åta sig befordran av gods på de linjer
och under de förutsättningar i övrigt som regeringen anger i särskilda
föreskrifter om villkor för ersättning av allmänna medel för driften
av vissa järnvägslinjer.
6 § Har järnvägen tagit emot gods till befordran på flera järnvägar,
får efterföljande järnväg inte utan synnerliga skäl vägra sin
medverkan i befordringen enligt befordringsavtalet.
7 § Statens järnvägar fastställer utformningen av fraktsedlar enligt 3
kap. 3 § andra stycket andra meningen järnvägstrafiklagen (1985:192).
8 § Den som i ett järnvägsfordon eller inom en järnvägs område tar
till vara kvarglömd eller förlorad egendom är skyldig att överlämna
egendomen till järnvägen.
Föreskrifterna i 4 kap. 6 och 7 §§ järnvägstrafiklagen (1985:192) om
förfarandet med inskrivet resgods som inte har avhämtats tillämpas på
egendom som har överlämnats till järnvägen enligt första stycket.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1985:191 | Förordning (1985:191) om sänkning av vissa räntesatser
som tillämpas vid beräkning av räntebidrag och
räntelån för bostadshus m.m. | 1 § Den 1 januari 1986 skall följande räntesatser och procenttal
sänkas:
1. Den garanterade räntesats som tillämpas vid beräkning av
räntebidrag eller betalning av ränta och amortering i fråga om sådana
bostadslån enligt bostadsfinansieringsförordningen (1974:946) som har
betalats ut till låntagaren före utgången av år 1984 eller, om lånet
avser småhus som anges i punkt 1 i sammanställningen i 2 §, före
utgången av år 1985. Om bostadslånet avser ombyggnad gäller som
ytterligare förutsättning för sänkningen att lånet avser annat än
energibesparande åtgärder eller åtgärder för att minska
radondotterhalten.
2. Den garanterade räntesats och det procenttal för annuitet som
tillämpas vid beräkning av räntebidrag eller betalning av ränta och
amortering i fråga om bostadslån enligt bostadslånekungörelsen
(1967:552) och i fråga om tilläggslån för anordnande av
studentbostäder.
3. Det procenttal för basränta som tillämpas vid beräkning av räntelån
enligt räntelånekungörelsen (1967:553) och räntebidrag i fråga om
sådana bostadslån eller tertiärlån som avses i punkt 9 i
övergångsbestämmelserna till bostadsfinansieringsförordningen.
2 § De räntesatser och procenttal som avses i 1 § skall sänkas med det
antal procentenheter som anges i följande sammanställning.
Sammanställningen är inte med här
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1985:190 | Förordning (1985:190) med vissa bestämmelser om
särskilt räntebidrag m. m. för år 1985 | 1 § Särskilt räntebidrag enligt 36 § bostadsfinansieringsförordningen
(1974:946), punkterna 8 och 9 i övergångsbestämmelserna till samma
förordning och 33 § bostadslånekungörelsen (1967:552) samt särskilt
räntelån enligt räntelånekungörelsen (1967:553) lämnas med iakttagande
av bestämmelserna i denna förordning.
2 § Särskilt räntebidrag eller särskilt räntelån lämnas i fråga om
hus, i vilka lägenheterna är upplåtna med hyres- eller bostadsrätt,
om
1. huset har uppförts eller byggts om efter år 1957 med stöd av
statligt tertiärlån eller med stöd av statligt bostadslån som har
betalats ut före utgången av år 1984 och som -- såvitt gäller
ombyggnad -- avser annat än energibesparande åtgärder eller åtgärder
för att minska radondotterhalten,
2. huset har uppförts år 1957 eller tidigare med stöd av tilläggslån
för anordnande av studentbostäder eller
3. huset i annat fall än som avses i 1 eller 2 har uppförts efter år
1957 och lån har lämnats enligt räntelånekungörelsen (1967:553).
3 § I fråga om en- eller tvåbostadshus som upplåts med hyresrätt
lämnas särskilt räntebidrag eller särskilt räntelån endast om
låntagarens intäkt av fastigheten vid beräkning av inkomstskatt
bestäms på annat sätt än som anges i 24 § 2 mom. kommunalskattelagen
(1928:370).
4 § Särskilt räntebidrag och särskilda räntelån beräknas på grundval
av samma bidrags- eller räntelåneunderlag som tillämpas vid beräkning
av låntagarens övriga räntebidrag eller räntelån för år 1985. Det
särskilda räntebidraget eller räntelånet skall motsvara produkten av
detta underlag och den räntesats som anges i följande
sammanställning.
---------------------------------------------------------------------
Låntagaren är Räntesats, procentenheter
År för husets färdigställande
---------------------------------------------
1961- 1966- 1971- 1976- 1979- 1981- 1984
-1960 1965 1970 1975 1978 1980 1983
---------------------------------------------------------------------
1. kommun,
landstingskommun,
allmännyttigt
bostadsföretag eller
bostadsföretag i
vilket
landstingskommun
äger ett bestämmande
inflytande,
bostadsrättsförening,
studentbostadsföret
ag eller Stockholms
kooperativa
bostadsförening
eller annan juridisk
person vars intäkt
av fastigheten vid
beräkning av
inkomstskatt skall
bestämmas enligt 2 §
7 mom. lagen
(1947:576) om
statlig
inkomstskatt 1,80 1,40 1,30 1,20 1,00 0,85 0,55 0,40
2. annan juridisk
person än som
avses i 1 2,95 2,30 2,10 1,95 1,65 1,40 0,90 0,65
3. enskild person 3,80 2,95 2,75 2,55 2,10 1,80 1,15 0,85
----------------------------------------------------------------------
5 § Särskilt räntebidrag och särskilt räntelån betalas ut av
bostadsstyrelsen den 28 juni 1985.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1985:170 | Förordning (1985:170) med instruktion för
ekonomiska attachéer och finansråd | 1 § Ekonomiska attachéer förordnas av regeringen. Förordnandet avser
tjänstgöring för viss tid vid en utlandsmyndighet. Den ekonomiske
attachén är där underställd utlandsmyndighetens chef.
Vad i denna förordning sägs om ekonomiska attachéer skall även avse
finansråd.
2 § En ekonomisk attachés verksamhetsområde omfattar ekonomisk-
politiska samt skatte- och valutapolitiska frågor. En ekonomisk attaché
skall särskilt
1. bevaka utvecklingen och fortlöpande lämna information i dessa frågor
till chefen för finansdepartementet
2. såvitt möjligt på begäran lämna myndigheter och organisationer
information om frågor inom verksamhetsområdet
3. inom sitt verksamhetsområde lämna delegationer och studiebesökare
information och hjälp och
4. i övrigt lämna det biträde som påkallas av chefen för
finansdepartementet eller av annan efter dennes bemyndigande.
3 § En ekonomisk attaché skall hålla chefen för utlandsmyndigheten
underrättad om sin verksamhet och om erhållna uppdrag samt vara
rådgivare inom sitt verksamhetsområde åt chefen för utlandsmyndigheten
och i frågor av utrikespolitisk natur följa de direktiv som denne
meddelar.
4 § Rapporter och skrivelser från en ekonomisk attaché skall ställas
till chefen för finansdepartementet och i kopia överlämnas till chefen
för utlandsmyndigheten, utrikesdepartementet och övriga berörda
departement. Beträffande skriftväxling i övrigt gäller de bestämmelser,
som har fastställts för utlandsmyndigheten.
5 § Chefen för utlandsmyndigheten skall underrättas om tjänsteresor som
en ekonomisk attaché avser att företa. För tjänsteresor utanför
stationeringsorten skall tillstånd inhämtas av chefen för
finansdepartementet.
6 § Semester eller annan ledighet för ekonomiska attachéer beviljas av
chefen för utrikesdepartementet eller den han bemyndigar. Ledighet som
inte överstiger 15 dagar får dock medges av chefen för
utlandsmyndigheten. I sådant fall skall chefen för utrikesdepartementet
underrättas om ledigheten.
Chefen för utrikesdepartementet skall underrätta chefen för
finansdepartementet om ledigheter som har beviljats ekonomiska
attachéer.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1985:161 | Förordning (1985:161) om minnesmynt på etthundra kronor | 1 § Med anledning av Världsungdomsåret 1985, proklamerat av Förenta
Nationerna, skall minnesmynt med ett namnvärde av etthundra kronor ges
ut.
2 § Minnesmyntet skall tillverkas av en legering som består av 925
tusendelar silver och 75 tusendelar koppar samt ha en vikt av 16,0
gram och en diameter av 32 millimeter. Avvikelsen från den nominella
vikten får vid uppvägning av 100 mynt vara högst 16 gram.
3 § Minnesmyntet skall ha följande prägel. På framsidan lilla
riksvapnet i ett fritt utförande, där de i vapnet ingående tre
kronorna utformats som blad, och med omskrift nedtill "Sverige 100
KRONOR", omgivet av till vänster "E", som anger myntningsorten, och
till höger "U", som är begynnelsebokstaven i myntdirektörens
efternamn. På frånsidan det officiella emblemet för Världsungdomsåret
med "1985" överst, samt som omskrift upptill "VÄRLDSUNGDOMSÅRET" och
nedtill "DELAKTIGHET UTVECKLING FRED". Randen skall vara slät.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1985:145 | Förordning (1985:145) om statsbidrag till fritidsfisket
inom vissa områden | 1 § Statsbidrag lämnas enligt denna förordning till åtgärder som
främjar fritidsfisket på enskilt vatten vid kusten av Östhammars
kommun i Uppsala län, Stockholms län, Södermanlands län, Östergötlands
län, Kalmar län, Gotlands län och Blekinge län samt i Vänern, Vättern,
Mälaren, Hjälmaren och Storsjön i Jämtland.
2 § Statsbidrag till andra åtgärder än bildande av fiskevårdsområden
lämnas inte, om åtgärden har påbörjats utan särskilt medgivande innan
frågan om bidrag har avgjorts.
Om det finns särskilda skäl, får undantag göras från första stycket.
3 § Statsbidrag får lämnas till
1. kostnader för bildande av fiskevårdsområden,
2. fiskevårdsåtgärder som främjar fritidsfisket,
3. serviceanläggningar för fritidsfiskets behov.
Bidrag enligt första stycket 1 får avse arvode till förrättningsman,
kostnader för fiskerättsförteckning, kungörelsekostnader och andra
kallelsekostnader. Om det finns särskilda skäl, får bidrag också
lämnas för andra kostnader.
4 § Bidrag enligt 3 § lämnas med högst 50 procent av den godkända
kostnaden för åtgärden. Om det finns särskilda skäl lämnas bidrag med
ett belopp som motsvarar högst hela den godkända kostnaden.
5 § Beslut om bidrag får upphävas och bidrag som lämnats ut får
återkrävas, om bidraget har beviljats på grund av oriktig uppgift från
bidragstagaren eller denne bryter mot villkoren för bidragen.
6 § Frågor om bidrag enligt denna förordning prövas av fiskeriverket
eller, efter bemyndigande av verket, av länsstyrelsen. Förordning
(1991:555).
7 § Länsstyrelsens beslut enligt denna förordning får överklagas hos
fiskeriverket.
Fiskeriverkets beslut får inte överklagas. Förordning (1991:555).
8 § Föreskrifter för verkställigheten av denna förordning meddelas av
fiskeriverket. Förordning (1991:555).
Övergångsbestämmelser
1990:860
Denna förordning träder i kraft den 1 augusti 1990.
I fråga om överklagande av beslut som har meddelats före ikraftträdandet
gäller äldre föreskrifter.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1985:139 | Lag (1985:139) om ersättning för intrång i enskild fiskerätt | 1 § Medför bestämmelserna om handredskapsfiske enligt 20 a § lagen
(1950:596) om rätt till fiske ett inkomstbortfall för den som är
innehavare av enskild fiskerätt, har han enligt denna lag rätt till
ersättning av staten för inkomstbortfallet.
En kommun eller en landstingskommun har inte rätt till ersättning
enligt denna lag. Detsamma gäller den som är fiskerättshavare till
följd av ett avtal med en kommun eller en landstingskommun.
2 § Ersättningen bestäms i pengar som ett engångsbelopp. Om det är
lämpligt och den ersättningsberättigade samtycker, får ersättningen
lämnas i form av ett engångsbidrag för fiskevård eller andra åtgärder
som främjar fritidsfisket. Under samma förutsättningar får i stället
fiskeriverket låta utföra sådana åtgärder. Lag (1991:382).
3 § Anspråk på ersättning skall framställas skriftligen hos
fiskeriverket före utgången av år 1989. Annars är rätten till
ersättning förlorad. Fiskeriverket beslutar för statens räkning om
ersättningsfrågor. Verket skall i första hand genom förhandlingar
söka träffa överenskommelse med den som framställt anspråket.
Fiskeriverkets beslut skall innehålla en upplysning om vad som
föreskrivs i 4 §. Beslutet skall delges sökanden.
Beslut av fiskeriverket i ersättningsfråga enligt denna lag får inte
överklagas. Lag (1991:382).
4 § Är den som framställt anspråk på ersättning inte nöjd med
fiskeriverkets beslut i ersättningsfråga, får han väcka talan mot
staten vid den fastighetsdomstol inom vars område fiskevattnet är
beläget. Sådan talan skall väckas inom tre månader från den dag då
verkets beslut delgavs sökanden. Annars är rätten till talan förlorad.
Lag (1991:382).
5 § Kammarkollegiet företräder staten vid talan inför domstol om
ersättning enligt denna lag.
6 § Om talan om ersättning ogillas men den som framställer
ersättningsanspråk har haft skälig anledning att få sin talan prövad
av domstol, kan domstolen förordna att staten skall ersätta honom hans
rättegångskostnader eller att vardera parten skall svara för sina
kostnader.
Övergångsbestämmelser
1985:139
1. Denna lag träder i kraft den 1 maj 1985.
2. Inkomster som erhållits till följd av åtgärder som vidtagits efter
den 1 mars 1984 skall inte ligga till grund för beräkning av
ersättning enligt denna lag.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1985:127 | Lag (1985:127) om särskilda organ i landstingskommunerna | 1 § Landstingskommunerna får inrätta särskilda organ enligt
bestämmelserna i denna lag.
Vad som i lagen sägs om landstingskommuner gäller också kommuner som
inte ingår i en landstingskommun. Bestämmelser om landstinget eller
förvaltningsutskottet skall därvid avse kommunfullmäktige respektive
kommunstyrelsen.
2 § Ett särskilt organ får under en eller flera nämnder handha
förvaltning och verkställighet för en del av landstingskommunen eller
för en eller flera anläggningar. Det får också under en eller flera
nämnder handha förvaltning och verkställighet för en eller flera delar
av den landstingskommunala verksamheten.
Ett särskilt organ får handha förvaltning och verkställighet under ett
eller flera andra särskilda organ.
3 § Särskilda organ får ges till uppgift att handha förvaltning och
verkställighet som enligt lag eller annan författning ankommer på
hälso- och sjukvårdsnämnden, tandvårdsnämnden, omsorgsnämnden och
utbildningsnämnden eller som kan handhas av sådana nämnder som avses i
3 kap. 13 § andra stycket kommunallagen (1977:179). Lag (1986:244).
4 § För särskilda organ gäller vad som i lag eller annan författning
är föreskrivet om den eller de nämnder på vilka uppgifterna annars
ankommer.
5 § Landstinget får föreskriva att ett särskilt organ inte får väcka
ärende hos landstinget.
Landstinget får också föreskriva att ett särskilt organ skall lämna
sitt budgetförslag till den nämnd inom vars verksamhetsområde organet
handhar förvaltning och verkställighet. Förvaltningsutskottet får
bestämma inom vilken tid budgetförslaget skall lämnas.
Övergångsbestämmelser
1985:127
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1986.
För verksamhet som enligt särskilda författningar ankommer på sådana
landstingskommunala nämnder som anges i 3 § får landstingskommunerna
fram till den 1 januari 1988 inrätta särskilda organ med ledamöter och
suppleanter som väljs för kortare mandattid än vad som följer av 3
kap. 5 § första stycket kommunallagen (1977:179). I sådant fall skall
mandattiden upphöra med utgången av år 1988.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1985:126 | Lag (1985:126) om åtgärder till skydd för svensk sjöfart | 1 § Regeringen får meddela föreskrifter för att tillvarata svenska
intressen i internationell sjöfart,
1. om transporter med svenska fartyg till eller från en främmande stat
utsätts för diskriminering i jämförelse med transporter med andra
fartyg,
2. om en främmande stat eller ett företag hemmahörande i en sådan stat
i övrigt vidtar eller förbereder åtgärder som är eller kan vara till
skada för svensk sjöfart eller
3. om det behövs på grund av Sveriges åtaganden i överenskommelser om
ömsesidigt skydd av sjöfartsintressen.
2 § Föreskrifter enligt 1 § får avse
1. förbud för näringsidkare att ingå avtal om befraktning av eller
transport med fartyg som är registrerade i den främmande staten eller
inskränkning i rätten att ingå sådana avtal,
2. förbud för innehavare av svensk hamn att låta fartyg som är
registrerade i den främmande staten anlöpa hamnen eller inskränkning i
hamninnehavarens rätt att låta sådana fartyg anlöpa hamnen eller
3. förbud för näringsidkare att låta svenska fartyg utan särskilt
tillstånd anlöpa hamnar i den främmande staten eller att ställa
svenska fartyg till förfogande för den främmande staten eller företag
i denna.
3 § Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot en
föreskrift som har meddelats med stöd av denna lag döms till
böter eller fängelse i högst sex månader. Åtal får väckas
endast efter förordnande av regeringen. Lag (2000:853).
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1985:96 | Förordning (1985:96) om särskilda bestämmelser i fråga om vissa
arbetsmarknadspolitiska åtgärder i Uddevallaregionen | 1 § Denna förordning innehåller föreskrifter om särskilda bestämmelser
i fråga om vissa arbetsmarknadspolitiska åtgärder i
Uddevallaregionen.
2 § De som är inskrivna vid den särskilt inrättade arbetsförmedlingen
i Uddevalla kommun skall vid tillämpningen av
1. 4 § förordningen (1983:992) om rekryteringsstöd och 57 § andra
stycket arbetsmarknadskungörelsen (1966:368) anses som
långtidsarbetslösa och
2. 2 § förordningen (1984:523) om försöksverksamhet med bidrag till
arbetslösa som startar egen rörelse anses som arbetslösa.
3 § Vid tillämpningen av 22 § förordningen (1984:518) om bidrag till
arbetsmarknadsutbildning i företag skall i fråga om utbildning som
avses i 3 § 1 nämnda förordning arbetsgivare som anställer den som
anvisas av den särskilt inrättade arbetsförmedlingen i Uddevalla
kommun anses ha fullgjort en motprestation av arbetsmarknadspolitisk
betydelse.
4 § Arbetsmarknadsstyrelsen meddelar de ytterligare föreskrifter som
behövs för verkställigheten av denna förordning.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1985:93 | Förordning (1985:93) om återbetalning i vissa
fall av skatt på bensin, m.m. | 1 § har upphävts genom förordning (1990:710).
2 § Återbetalning medges med belopp som svarar mot den skatt
som belöpt på bränslet enligt lagen (1957:262) om allmän
energiskatt, lagen (1961:372) om bensinskatt, lagen (1990:582) om
koldioxidskatt och lagen (1992:1438) om dieseloljeskatt och
användning av vissa oljeprodukter. Förordning (1993:1037).
2 a § Vid inköp av bränsle som beskattas enligt i 2 § angivna lagar
medges även återbetalning med belopp som svarar mot den skatt som belöpt
på bränslet enligt lagen (1968:430) om mervärdeskatt. Förordning
(1990:798).
3 § har upphävts genom förordning (1990:710).
4 § Ansökan om återbetalning görs skriftligen av chef för en
beskickning eller ett konsulat eller av den som i Sverige äger
företräda sådan internationell organisation som avses i 27 §
första stycket 1 lagen (1957:262) om allmän energiskatt, 6 §
första stycket 1 lagen (1961:372) om bensinskatt, 3 § första
stycket lagen (1990:582) om koldioxidskatt eller 7 § första
stycket lagen (1992:1438) om dieseloljeskatt och användning av
vissa oljeprodukter.
En särskild ansökan skall ges in för beskickningen, konsulatet eller
organisationen och för varje person som är berättigad till
återbetalning.
Ansökan skall ges in till utrikesdepartementet och omfatta inköpen
under ett kalenderkvartal. Ansökan skall vara åtföljd av faktura
eller jämförlig handling i original eller kopia. Sådan handling skall
innehålla uppgift om säljarens och köparens namn och adress,
leveransdagen, volymen eller vikten, priset samt, om handlingen
avser bensin eller motorbrännolja, fordonets registreringsnummer.
Utrikesdepartementet överlämnar ansökningen till Skattemyndigheten i
Kopparbergs län med uppgift huruvida förvärvet har gjorts av någon
som har rätt till återbetalning enligt 27 § första stycket 1 lagen
(1957:262) om allmän energiskatt, 6 § första stycket 1 lagen (1961:372)
om bensinskatt, 3 § första stycket lagen (1990:582) om koldioxidskatt
eller 7 § första stycket lagen (1992:1438) om dieseloljeskatt och
användning av vissa oljeprodukter. Förordning (1993:1037).
5 § Beslut om återbetalning meddelas för kalenderkvartal.
6 § Riksskatteverket får meddela de ytterligare föreskrifter som
behövs för verkställigheten av denna förordning.
Övergångsbestämmelser
1985:93
Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1985 och gäller inköp av
bränslen som gjorts efter utgången av juni månad 1985.
1990:798
Denna förordning träder i kraft den 1 augusti 1990 och gäller inköp av
bränslen som gjorts efter utgången av juli månad 1990.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1985:73 | Förordning (1985:73) om undantag från svensk
socialförsäkringslagstiftning vid arbete utomlands | Bestämmelserna i 1 kap. 3 § fjärde stycket lagen (1962:381) om allmän
försäkring om att en utsänd arbetstagare och hans medföljande
familjemedlemmar skall anses bosatta i riket under hela
utsändningstiden gäller inte arbetstagare, som är arvodesanställda av
styrelsen för internationell utveckling för arbete inom det svenska
biståndet i ett annat land, eller deras medföljande familjemedlemmar
enligt bestämmelserna. Inte heller gäller bestämmelsen i 1 kap. 1 §
fjärde stycket andra meningen lagen (1976:380) om arbetsskade
försäkring om att en utsänd arbetstagare skall vara försäkrad för
arbetsskada under hela utsändningstiden beträffande sådana
arbetstagare som nyss sagts.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1985:63 | Förordning (1985:63) om betalningen av omställningskostnader för
anställda hos allmän försäkringskassa | 1 § Med omställningskostnader avses i denna förordning vissa
kostnader som hänför sig till en allmän försäkringskassas
anställda, nämligen kassans
-- kostnader för åtgärder med anledning av trygghetsavtalet för
arbetstagare hos allmän försäkringskassa (TrA-FK),
-- kostnader för avgångsbidrag med anledning av avtalet om
avgångsförmåner för vissa arbetstagare hos allmän försäkringskassa
(AGF-FK),
-- kostnader med anledning av inkomsttrygghetsavtalet för vissa
arbetstagare hos allmän försäkringskassa (ITA-FK) om de är föranledda
av ett sådant övertalighetsfall som avses i trygghetsavtalet för
arbetstagare hos allmän försäkringskassa (TrA-FK).
2 § En allmän försäkringskassas omställningskostnader betalas från
samma anslagspost som löner.
3 § Om riksförsäkringsverket gör en framställning om att för en allmän
försäkringskassas räkning få överskrida en anslagspost för att betala
kassans omställningskostnader, skall riksförsäkringsverket redovisa
planer och kostnadsberäkningar för de åtgärder som anses leda till att
ytterligare medel behövs.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1985:44 | Förordning (1985:44) om frisläpp av förnyelsefonder | 1 § Statens industriverk får efter ansökan medge att ett företag tar i
anspråk belopp, som har avsatts till förnyelsefond enligt lagen
(1984:1090) om inbetalning på förnyelsekonto, för utgifter för
utbildning av arbetstagare hos företaget samt för utgifter för
forskning och utvecklingsarbete.
Föreligger beträffande en ansökan någon särskild omständighet, skall
statens industriverk med eget yttrande överlämna ansökningen till
regeringen.
2 § I beslut om medgivande att ta förnyelsefond i anspråk skall anges
den dag då medel på förnyelsekonto tidigast får utbetalas från
riksbanken med stöd av beslutet.
Vid tillämpning av första stycket gäller
i fråga om omedelbart avdragsgilla omkostnader
1. att utbetalning inte får ske innan utbildningen, forskningen eller
utvecklingsarbetet har påbörjats och
2. att, om utbildningen, forskningen eller utvecklingsarbetet sträcker
sig över en längre period, högst femtio procent av medlen får betalas
ut vid starten och återstoden av medlen när halva perioden har
förflutit;
i fråga om byggnads- och markarbeten
1. att utbetalning inte får ske innan arbetet har påbörjats,
2. att högst femtio procent av de medel som får tas i anspråk enligt
beslutet får betalas ut när arbetet påbörjas och
3. att återstoden av medlen får betalas ut när halva
investeringsperioden har förflutit;
i fråga om anskaffning av inventarier
1. att utbetalning inte får ske innan leverans har skett och
2. att, om inventarierna skall levereras vid olika tidpunkter, högst
femtio procent av medlen får betalas ut vid den första leveransen och
återstoden av medlen när halva investeringsperioden har förflutit.
Statens industriverk får, om det finns särskilda skäl, medge att
utbetalning helt eller delvis får ske vid annan tidpunkt än som anges
i andra stycket.
3 § Statens industriverk får medge att en förnyelsefond helt eller
delvis i beskattningsavseende överförs från ett företag till ett annat
företag för att av sistnämnda företag tas i anspråk i samband med
medgivande enligt 1 §.
4 § Som villkor för medgivande enligt 1 § får statens industriverk
föreskriva att byggnads- eller anläggningsarbeten bedrivs på det sätt
som verket anvisar.
Övergångsbestämmelser
2000:938
Den upphävda förordningen gäller dock fortfarande för 1997 och
tidigare års taxeringar.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1985:35 | Förordning (1985:35) om försöksverksamhet med
handläggningen av förmynderskapsärenden | 1 § Försöksverksamhet enligt denna förordning skall äga rum vid
Huddinge, Sollentuna, Stockholms, Södra Roslags, Uppsala, Eskilstuna,
Katrineholms, Norrköpings, Jönköpings, Hässleholms, Helsingborgs,
Malmö, Halmstads, Karlstads, Härnösands, Östersunds och Umeå
tingsrätter. Vid dessa tingsrätter gäller denna förordning jämte
förordningen (1979:572) med tingsrättsinstruktion.
2 § Domstolsbiträden, som har vunnit tillräcklig kunskap och
erfarenhet och som har genomgått av domstolsverket föreskriven
utbildning, får med de undantag som framgår av andra stycket förordnas
att på eget ansvar handlägga ärenden som kan avgöras utan nämndemän
och som avser
1. förordnande av
-- förmyndare för underårig, dock ej om förmyndaren skall vara
vårdnadshavare
-- förmyndare för omyndigförklarad
-- god man enligt 18 kap. 1 och 2 §§ samt 4 § första stycket 1--4
föräldrabalken,
2. entledigande av
-- förmyndare för underårig, dock ej om förmyndaren är vårdnadshavare
-- förmyndare för omyndigförklarad
-- god man som har förordnats enligt 18 kap. 1 och 2 §§ samt 4 §
första stycket 1--4 föräldrabalken,
3. inskrivning av
-- förmynderskap för underårig enligt 12 kap. 1 § första stycket 1 och
2 föräldrabalken
-- förmynderskap för omyndigförklarad
-- godmanskap.
Ett förordnande enligt första stycket omfattar inte
1. avvisningsbeslut,
2. interimistiska beslut,
3. ärenden som avses i 4 och 5 kap. lagen (1904:26 s. 1) om vissa
internationella rättsförhållanden rörande äktenskap och
förmynderskap,
4. ärenden som avses i 14 och 15 §§ förordningen (1931:429) om vissa
internationella rättsförhållanden rörande äktenskap, adoption och
förmynderskap,
5. ärenden som i övrigt är av vidlyftig eller svår beskaffenhet eller
vars handläggning av annan orsak kräver särskild kunskap eller
erfarenhet.
3 § Förordnanden meddelas vid Stockholms och Malmö tingsrätter av
tingsrätten och annars av hovrätten.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1985:33 | Försäkringsinspektionens Kungörelse
(1985:33) om ändring av vissa skadelivräntor | Försäkringsinspektionen får meddela att nedan berörda livräntor fr o m
den 1 februari 1985 skall ökas enligt följande.
1.Livräntor föranledda av händelser, inträffade före utgången av år
1973.
1.1 Trafiklivränta ökas med ytterligare indextillägg, utgörande 12 %
(jfr SFS 1967:667 med ändringar 1973:216 och 1981:1193 samt 1967:666 med
ändring 1973:217).
1.2 Skadelivränta som utgår av statsmedel ökas med ytterligare
indextillägg, utgörande 12 % (jfr SFS 1971:14 med ändringar 1973:218 och
1981:1214).
1.3 Annan ansvarslivränta -- än trafiklivränta och statlig skadelivränta
-- ökas med ytterligare indextillägg, utgörande 5 % (jfr SFS 1973:214
och 1981:1195).
Under 1.1--1.3 angivna indextillägg skall utgå till livräntor som
fastställts före den 1 februari 1985.
2.Livräntor föranledda av händelser, inträffade efter utgången av år
1973.
2.1 Skadeståndslivränta ökas med 5 %. Ändringen avser alla livräntor
enligt lagen (1973:213 med ändring 1981:1194) om ändring av
skadeståndslivräntor som fastställts före den 1 februari 1985 samt
livräntor enligt lagen som genom dom fastställts senare, om första
domstols dom i målet meddelats före nämnda dag.
Enligt 9 § trafikskadelagen (1975:1410) äger vad sålunda förordnats
tillämpning även i fråga om trafikskadeersättning i form av livränta.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1985:28 | Förordning (1985:28) om särskild
uppbörd av viss vägtrafikskatt | 1 § I fråga om uppbörd av skatt enligt vägtrafikskattelagen (1973:601)
i samband med de ändringar av skattesatserna för fordonsskatt och
kilometerskatt som träder i kraft den 1 mars 1985 gäller följande.
2 § Bestämmelserna i vägtrafikskatteförordningen (1973:776) tillämpas
vid uppbörd m. m. enligt denna förordning, om inte annat följer av 3 -
- 10 §§.
Fordonsskatt
3 § Har före den 1 mars 1985 fordonsskatt påförts för tiden därefter
enligt de äldre skattesatserna skall tillkommande skattebelopp betalas
för tiden från och med den 1 mars 1985 till utgången av skatteåret
eller, om fordonsskatt påförts för skatteperiod, till utgången av
skatteperioden.
4 § Skatt som avses i 3 § förfaller till betalning den 1 april 1985.
Avser sådan skatt endast mars månad 1985, uppbärs den i samband med
ordinarie uppbörd av fordonsskatt.
5 § Den som vid ingången av mars 1985 är skattskyldig för ett visst
fordon är skyldig att betala tillkommande skatt enligt 3 §.
6 § Trafiksäkerhetsverket skall till den skattskyldige sända en avi
med inbetalningskort på den tillkommande skatten. Om den skattskyldige
inte har fått någon sådan avi, skall han senast den 22 mars 1985
anmäla detta till länsstyrelsen.
Vad som sägs i första stycket gäller inte om den tillkommande skatten
endast avser mars månad 1985.
7 § En avi som är försedd med ett kvitto på skatten gäller som
särskilt skattekvitto.
Kilometerskatt
8 § Ägaren av ett fordon skall, om fordonet är kilometerskattepliktigt
eller har varit kilometerskattepliktigt under någon del av tiden från
föregående ordinarie avstämpling till utgången av februari 1985, lämna
uppgift till ledning för beräkning av kilometerskatt. Uppgiften skall
ha kommit in till trafiksäkerhetsverket senast den 4 mars 1985.
9 § Trafiksäkerhetsverket skall till varje ägare av ett sådant fordon
som avses i 8 § sända en blankett (stämpelkort) som skall användas för
att lämna uppgift som där sägs. För fordon som blir
kilometerskattepliktiga efter den 20 februari 1985 sänder dock
beskattningsmyndigheten ut blanketten.
10 § Har ägaren inte fått någon blankett enligt 9 § skall han senast
den 21 februari 1985 anmäla detta till länsstyrelsen.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1985:12 | Lag (1985:12) om kontroll av berusningsmedel på sjukhus | 1 § Om Inspektionen för vård och omsorg beslutar det,
tillämpas denna lag vid en sådan enhet vid ett sjukhus som är
särskilt inriktad på vård för missbruk av
beroendeframkallande medel. Lag (2013:1142).
2 § Den som är intagen för vård får inte inneha alkoholhaltiga
drycker, andra berusningsmedel, något sådant medel som avses i
lagen (1991:1969) om förbud mot vissa dopningsmedel eller
sådana varor som omfattas av lagen (1999:42) om förbud mot
vissa hälsofarliga varor. Han får inte heller inneha
injektionssprutor eller kanyler som kan användas för
insprutning i människokroppen eller andra föremål som är
särskilt ägnade att användas för missbruk av eller annan
befattning med narkotika. Lag (1999:50).
3 § Verksamhetschefen får ställa följande villkor för att ta
in någon på sjukhuset för vård av missbruk av beroendefram-
kallande medel, om det behövs för att hindra att patienten har
tillgång till sådana medel, varor eller föremål som anges i
2 §. De villkor som avses är krav på
1. att patienten underkastar sig kroppsvisitation eller ytlig
kroppsbesiktning,
2. att patienten medger undersökning av vad han innehar eller
får sig tillsänt. Lag (1999:50).
4 § Sådana berusningsmedel, varor, dopningsmedel och föremål
som anges i 2 § får omhändertas
1. om de påträffas hos en intagen,
2. om en intagen får dem sig tillsända, eller
3. om de påträffas utan att det finns någon känd ägare till
dem.
Verksamhetschefen ska låta förstöra eller försälja den
omhändertagna egendomen enligt bestämmelserna om beslagtagen
egendom i 2 § 1 första stycket lagen (1958:205) om förverkande
av alkohol m.m.
Belopp som erhållits vid försäljningen ska tillfalla staten.
Lag (2019:356).
Övergångsbestämmelser
2013:1142
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2014.
2. Vid tillämpning av 7 a § förvaltningsprocesslagen
(1971:291) ska Inspektionen för vård och omsorg vara den
enskildes motpart.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1984:985 | Förordning (1984:985) om handläggningen av ärenden rörande sjöfynd | 1 § Om Polismyndigheten har underrättats om ett sjöfynd
enligt 1 § lagen (1918:163) med vissa bestämmelser om sjöfynd
eller om sjöfyndet har lämnats till myndigheten enligt 2 §
första stycket samma lag, ska den om möjligt ta hand om
fyndet. Förordning (2014:1136).
2 § I samband med besiktning av ett sjöfynd enligt 3 § första stycket
lagen (1918:163) med vissa bestämmelser om sjöfynd skall
besiktningsmännen värdera fyndet och, med tillämpning av de grunder
som föreskrivs i sjölagen (1994:1009), föreslå skälig bärgarlön. I
besiktningsinstrumentet skall anteckning göras om märken och andra
kännetecken, genom vilka ägaren kan känna igen godset. Om fyndet vid
besiktningen anses vara av sådan beskaffenhet att det inte kan vårdas
utan fara för försämring, skall skälen till detta uppges i
besiktningsinstrumentet. Förordning (1995:169).
3 § Om ett sjöfynd som inte kan vårdas utan fara för
försämring ska säljas på offentlig auktion enligt 3 § andra
stycket lagen (1918:163) med vissa bestämmelser om sjöfynd,
ska auktionen kungöras på lämpligt sätt.
En sådan auktion som avses i första stycket (sjöfyndsauktion)
ska förrättas genom Polismyndighetens försorg. Om godset ska
säljas på något annat sätt, ska myndigheten svara för
försäljningen. Staten har rätt att ta ut ersättning för
godsets vård och försäljning ur köpeskillingen.
Förordning (2014:1136).
4 § Om det finns anledning att anta att ett sjöfynd utgör
oförtullad vara, ska Polismyndigheten underrätta Tullverket
om detta. Förordning (2014:1136).
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1984:983 | Lag (1984:983) om ensamrätt till bärgning | 1 § Den som vill bärga sjunket gods som har övergetts av ägaren kan
efter ansökan hos länsstyrelsen erhålla ensamrätt till bärgning enligt
denna lag.
2 § Ensamrätt till bärgning innebär rätt för bärgaren att utan intrång
av andra under viss tid och på närmare angiven plats bärga godset.
3 § Ansökan om ensamrätt till bärgning prövas av länsstyrelsen.
Ensamrätt får ges bara till den som är lämplig med hänsyn till
allmänna och enskilda intressen. Har flera ansökningar gjorts
rörande samma område, ska länsstyrelsen pröva vilken av
sökandena som från allmän synpunkt bör ha företräde.
Regeringen meddelar föreskrifter om vilka länsstyrelser som
ansvarar för uppgifter enligt denna lag. Lag (2012:81).
4 § I beslut om ensamrätt skall länsstyrelsen meddela sådana
föreskrifter som krävs för att bärgningen inte skall medföra skada eller
olägenhet för allmänna eller enskilda intressen. Om en meddelad
föreskrift åsidosätts, får länsstyrelsen upphäva beslutet om ensamrätt.
Detsamma gäller om bärgningen har avslutats innan den föreskrivna tiden
har gått ut.
5 § Länsstyrelsens beslut får överklagas hos sjöfartsverket genom
besvär. Sjöfartsverkets beslut får inte överklagas.
6 § För vissa fartygslämningar och vissa föremål gäller
bestämmelserna i kulturmiljölagen (1988:950). Lag (2013:538).
Övergångsbestämmelser
1984:983
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1985, då kungörelsen (1841:44
s.2) angående rättigheter och skyldigheter för dem, hwilka upptaga
sjunket gods, som af ägare blifwit öfwergifwet skall upphöra att gälla.
Om det i lag eller annan författning förekommer hänvisning till
föreskrifter som har ersatts av bestämmelser i denna lag, tillämpas i
stället de nya bestämmelserna.
Har ansökan om ensamrätt till bärgning gjorts före lagens ikraftträdande
men har ansökningen då ännu inte slutligt prövats, tillämpas den nya
lagen.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1984:979 | Förordning (1984:979)
med bemyndigande för domkapitlen och kammarkollegiet att besluta
i
ärenden om samfällighetsbildning | 1 § Beslut enligt 1 kap. 4 § lagen (1982:1052) om församlingar och
kyrkliga samfälligheter om att tillägga en kyrklig samfällighet
ytterligare befogenheter eller att bilda en ny samfällighet inom ett
stift meddelas av domkapitlet eller kammarkollegiet enligt
föreskrifterna i denna förordning.
I ett sådant ärende om samfällighetsbildning får den myndighet som
prövar ärendet även meddela beslut som avses i 1 kap. 8 § första
stycket och 10 §, 2 kap. 31 § första stycket och 32 § andra stycket
samt 5 kap. 1 § tredje stycket nyssnämnda lag, 4 § andra stycket och 4
a § tredje stycket lagen (1972:704) om kyrkofullmäktigval samt 1 §
andra stycket lagen (1972:229) om kyrkliga indelningsdelegerade.
2 § Domkapitlet beslutar i ärenden om samfällighetsbildning, om de
församlingar som berörs av åtgärden har samtyckt till den och ärendet
gäller
1. att församlingarna inom ett pastorat skall få utgöra en kyrklig
samfällighet som även har hand om andra ekonomiska
församlingsangelägenheter än dem som enligt lag eller annan
författning ankommer på pastoratet,
2. att några församlingar inom ett pastorat skall få bilda en kyrklig
samfällighet för en eller flera ekonomiska församlingsangelägenheter.
3 § Kammarkollegiet beslutar i andra ärenden om samfällighetsbildning
än sådana som ett domkapitel enligt 2 § får besluta i. Om ett ärende
enligt 5 § första stycket har överlämnats till kammarkollegiet,
beslutar dock kollegiet i ärendet även om domkapitlet enligt 2 § får
besluta i saken.
Om ett ärende är av särskild vikt från allmän synpunkt, skall
kammarkollegiet med eget yttrande överlämna det till regeringen för
avgörande.
4 § I ett ärende om samfällighetsbildning får kammarkollegiet besluta
att församlingar som berörs av samfällighetsbildningen inte längre
skall utgöra en sådan kyrklig samfällighet som avses i 1 kap. 4 §
första stycket lagen (1982:1052) om församlingar och kyrkliga
samfälligheter.
5 § En ansökan om samfällighetsbildning skall göras hos domkapitlet.
Om domkapitlet enligt 2 § inte får besluta i saken, skall domkapitlet
med eget yttrande överlämna ärendet till kammarkollegiet.
När ett beslut om samfällighetsbildning har bifallits och vunnit laga
kraft, skall en kopia av beslutet sändas till riksskatteverket,
kammarkollegiet, statistiska centralbyrån, kyrkofondens styrelse,
länsstyrelsen, den lokala skattemyndigheten samt annan som berörs av
beslutet.
6 § Domkapitlets beslut enligt 1 § andra stycket och 2 § får
överklagas hos kammarkollegiet genom besvär. Kammarkollegiets beslut i
en överklagad fråga får inte överklagas. Kammarkollegiets beslut i
övrigt i besvärsärendet får överklagas hos regeringen genom besvär.
Kammarkollegiets beslut i andra ärenden enligt denna förordning får
överklagas hos regeringen genom besvär.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1984:936 | Förordning (1984:936) om bidrag till flyktingar för kostnader för anhörigas resor till Sverige | 1 § Migrationsverket får besluta om bidrag av allmänna medel
till flyktingar för kostnader för resa till Sverige för vissa
anhöriga till en flykting som avses i 4 kap. 1 §
utlänningslagen (2005:716).
Bidrag lämnas i mån av tillgång på medel.
Förordning (2009:1161).
2 § Bidrag får lämnas till resa för anhörig som har sammanlevt med
flyktingen utanför Sverige och som är
1. make eller maka eller ogift barn under 20 år,
2. förälder eller syskon till den som är minderårigt barn, om det med
hänsyn till barnets behov föreligger särskilda skäl, eller
3. annan person som under längre tid under äktenskapsliknande former har
sammanlevt med flyktingen.
Om det finns synnerliga skäl, får bidrag lämnas även för andra anhöriga
än som avses i första stycket.
Bidrag får dock inte lämnas, om den anhörige med stöd av särskilt
regeringsbeslut om överföring av vissa flyktingar till Sverige har fått
tillstånd att resa in i riket. Förordning (1987:879).
3 § Bidrag får lämnas endast om den anhörige har beviljats
uppehållstillstånd före inresan i Sverige eller är undantagen från
skyldigheten att ha uppehållstillstånd.
4 § Bidrag får inte lämnas i den mån flyktingen eller den anhörige har
medel att själv bekosta resan.
5 § Bidrag får lämnas om ansökan görs innan resan har påbörjats. Om
synnerliga skäl föreligger, får dock Migrationsverket besluta om
bidrag även om ansökan inte har gjorts i förväg. Förordning (2000:397).
6 § Migrationsverkets beslut om bidrag enligt denna förordning får
inte överklagas. Förordning (2000:397).
Övergångsbestämmelser
1989:550
Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1989. Äldre bestämmelser
gäller fortfarande beträffande flyktingar som fått uppehållstillstånd
enligt 3 § utlänningslagen (1980:376).
2006:116
Denna förordning träder i kraft den 31 mars 2006. Äldre
bestämmelser gäller fortfarande beträffande flyktingar som fått
uppehållstillstånd enligt motsvarande äldre bestämmelser.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1984:934 | Förordning (1984:934) om kompensation till vissa skogsägare | 1 § Har en fysisk person, ett dödsbo eller ett handelsbolag gjort
förlust i Vänerskog ekonomisk förenings konkurs kan kompensation för
inkomstskatt och mervärdesskatt medges enligt denna förordning.
2 § Kompensation för inkomstskatt medges i den mån
1) förlust har uppkommit på fordringar avseende skog eller
skogsprodukter som har sålts till föreningen,
2) fordringsbeloppet har tagits upp till beskattning och intäkten
hänför sig till år 1981 och
3) avdrag för förlusten inte har medgetts vid inkomsttaxeringen.
Kompensationen är 50 procent av det belopp som avses i första stycket
till den del beloppet överstiger 4 000 kronor. Har skyldighet att
redovisa mervärdesskatt för försäljningarna inte förelegat är
kompensationen 50 procent av den del av beloppet som överstiger 5 000
kronor.
3 § Kompensation för mervärdesskatt medges i den mån
1) förlust har uppkommit på fordringar avseende skog eller
skogsprodukter som har sålts till föreningen,
2) fastställd mervärdesskatt omfattar skatt på försäljningarna och
redovisningsskyldighet för försäljningarna har inträtt under år 1981
och
3) avdrag för förlusten inte har medgetts vid redovisningen av
mervärdesskatt.
Kompensationen är 23,46 procent av det i första stycket avsedda
beloppet, mervärdesskatten oräknad, till den del beloppet överstiger
4 000 kronor.
4 § Om det finns synnerliga skäl kan kompensation enligt 2 § medges
även om intäkten hänför sig till tidigare år än 1981. Motsvarande
gäller för kompensation enligt 3 §.
5 § Riksskatteverket prövar frågor om kompensation. Ansökan om
kompensation skall göras skriftligen och skall ha kommit in till
riksskatteverket före utgången av år 1985.
Sökanden skall skriftligen medge att riksskatteverket får granska
sökandens deklarationer och räkenskaper samt inhämta de uppgifter i
övrigt som behövs för tillämpningen av denna förordning. Lämnas inte
sådant medgivande skall ansökningen avslås.
6 § Kompensationen utbetalas till sökanden av riksskatteverket. Från
kompensationsbeloppet skall före utbetalning avräknas sådana
fordringar mot sökanden på skatt enligt uppbördslagen (1953:272) eller
lagen (1968:430) om mervärdeskatt som är överlämnade till
kronofogdemyndighet för indrivning. Belopp under 50 kronor utbetalas
inte.
7 § Har för högt belopp utbetalats till sökanden är denne skyldig att
återbetala överskjutande belopp.
8 § Riksskatteverkets beslut enligt denna förordning får överklagas
genom besvär hos regeringen.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1984:890 | Förordning (1984:890) om bidrag till utlänningars resor från Sverige för bosättning i annat land | 1 § Migrationsverket får besluta om statligt bidrag till
utlänningar som önskar lämna Sverige och bosätta sig i ett
annat land. Ett sådant bidrag får endast ges en gång till
samma person.
Bidrag lämnas i mån av tillgång på medel.
Förordning (2009:1162).
2 § Bidrag enligt denna förordning får lämnas till
1. utlänningar som har fått uppehållstillstånd i Sverige och
som har överförts hit med stöd av ett särskilt regeringsbeslut,
2. utlänningar som har fått uppehållstillstånd i Sverige med
tillämpning av 5 kap. 1 eller 6 § utlänningslagen (2005:716)
eller motsvarande äldre bestämmelser,
3. utlänningar som har fått uppehållstillstånd i Sverige på
grund av sin anknytning till en utlänning som avses i 1 eller 2
och som inte är berättigad till bidrag enligt 4 §.
Förordning (2006:115).
3 § Bidrag får endast lämnas om utlänningen saknar medel att
själv bekosta resan samt om utlänningen visar att han eller hon
tas emot i det land där bosättningen är avsedd att ske.
Förordning (1997:1225)
4 § Bidrag får även ges till make eller maka samt barn under
18 år till den som har rätt till bidrag. Om det finns särskilda
skäl, får bidrag lämnas även till annan anhörig eller sambo som
lever i hushållsgemenskap med utlänningen i Sverige. Förordning
(1997:1225)
5 § Bidrag får lämnas för skäliga resekostnader.
Utöver bidrag för resekostnader får bidrag lämnas med högst
10 000 kronor för varje vuxen person och med högst 5 000 kronor
för varje barn under 18 år, dock med sammanlagt högst 40 000
kronor per familj.
Bidraget betalas ut i samband med att den som beviljats
bidraget reser ut från Sverige. Förordning (1997:1225)
6 § Migrationsverkets beslut om bidrag enligt denna
förordning får inte överklagas. Förordning (2000:396).
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1984:852 | Lag (1984:852) om lagerskatt på viss bensin; | 1 § Den som vid ikraftträdandet av denna lag inte är registrerad som
skattskyldig enligt 4 § lagen (1961:372) om bensinskatt och som då
innehar varor som avses i 1 § nämnda lag skall till staten betala
skatt enligt denna lag (lagerskatt). Detsamma gäller den som är
registrerad och som vid samma tidpunkt innehar sådana varor för vilka
skattskyldighet har inträtt enligt 5 § första stycket 1 lagen om
bensinskatt därför att varorna har levererats till ett eget
försäljningsställe eller tagits i anspråk för annat ändamål än
försäljning.
2 § Lagerskatt tas endast ut för varor som är skattepliktiga enligt 1
§ första stycket a) lagen (1961:372) om bensinskatt och för vilka
skattskyldighet enligt den lagen har inträtt före den 1 december
1984.
3 § Lagerskatt tas ut endast till den del lagret omfattar mer än 10
000 liter eller, i fråga om den som driver detaljhandel med
skattepliktiga varor, 10 000 liter för varje särskilt
försäljningsställe.
4 § Lagerskatten utgör 50 öre per liter.
Ingår metanol, etanol eller högre alkoholer i en blandning som avses i
1 § första stycket a) lagen (1961:372) om bensinskatt tas lagerskatt
inte ut för den inblandade alkoholen.
5 § Den som är skyldig att betala lagerskatt skall lämna en
deklaration till riksskatteverket om sitt innehav av skattepliktiga
varor. Deklarationen skall ta upp de lagrade varornas art och
kvantitet, lagringsplatserna, den använda mätningsmetoden och skattens
belopp.
Deklarationen skall ha kommit in till riksskatteverket senast den 15
januari 1985. Skatten skall senast samma dag vara inbetald till
verket.
Deklarationen skall avges på heder och samvete samt upprättas på
blankett enligt formulär som fastställs av riksskatteverket.
6 § Lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter gäller
i fråga om lagerskatt. Därvid iakttas följande. 2 kap. 1--9
§§, 5 kap. 1 § första och andra styckena, 3--5 §§ och 9 §, 6 kap. samt
7 kap. 5 § skall inte tillämpas. Vad som föreskrivs i 4 kap. 2 §
första stycket skall gälla om deklarationen har kommit in senast den
15 januari 1985. Restavgift enligt 5 kap. 8 § 1 skall tas ut om
skattebeloppet inte har betalats senast den 15 januari 1985. Ränta
enligt 5 kap. 12 § första stycket 1 utgår från den 15 januari 1985.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1984:819 | Förordning (1984:819)
om statliga platsanmälningar | Tillämpningsområde
1 § I denna förordning finns föreskrifter om anmälningar av lediga
anställningar vid myndigheterna under regeringen.
Förordningen tillämpas inte på anställningar som lärare vid sameskolor
eller specialskolor eller vid Nationellt centrum för flexibelt lärande.
Förordning (2001:1202).
Platsanmälan
2 § När en myndighet kungör en anställning ledig till ansökan eller
vidtar någon annan åtgärd för att utanför myndigheten söka personal till
en ledig anställning, skall den samtidigt anmäla detta till den
offentliga arbetsförmedlingen, om inte något annat följer av andra
stycket eller av 5 §.
Någon platsanmälan behöver dock inte göras, om myndigheten avser att
anställa någon som är uppsagd från en statligt reglerad anställning
eller som är arbetshandikappad. Förordning (1990:75).
3 § har upphävts genom förordning (1990:75).
4 § har upphävts genom förordning (1990:75).
5 § Arbetsförmedlingen får medge undantag från
anmälningsskyldigheten enligt 2 §, om det finns särskilda skäl
för det. Förordning (2007:904).
6 § En platsanmälan enligt 2 § skall innehålla uppgifter om bland annat
-- den myndighet där anställning skall ske,
-- tjänstgöringsorten,
-- arbetsuppgifterna, kompetenskraven,
-- anställningsformen, tjänstetypen, avlöningsformen,
-- arbetets varaktighet,
-- arbetstiderna,
-- tillträdesdagen,
-- ansökningstiden.
7 § Anmälningar enligt 2 § ska göras i sådan tid att
Arbetsförmedlingen får tillfälle att förmedla sökande.
Anmälningarna görs muntligen eller skriftligen.
Förordning (2007:904).
Avanmälan
8 § När en anställning som omfattas av en anmälan enligt 2 §
inte längre är ledig, ska myndigheten snarast anmäla detta till
Arbetsförmedlingen. Förordning (2007:904).
9 § Har upphävts genom förordning (1990:75).
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1984:803 | Förordning (1984:803) om jämställdhet i
statlig verksamhet | Tillämpningsområde
1 § Som ett led i regeringens strävan att åstadkomma en i huvudsak jämn
könsfördelning i statliga anställningar och uppdrag meddelas i denna
förordning vissa föreskrifter för myndigheterna under regeringen.
I fråga om anställningar ansluter föreskrifterna till lagen (1979:1118)
om jämställdhet mellan kvinnor och män i arbetslivet och till 7 kap.
medbestämmandeavtalet för det statliga arbetstagarområdet (MBA-S).
Förordning (1986:1395).
2 § har upphävts genom förordning (1989:521).
Uppdrag m.m.
3 § När myndigheten skall ge någon ett uppdrag, skall den se till att
det finns personer av båda könen att välja mellan, om det kan ske inom
ramen för sakliga urvalsgrunder.
När myndigheten skall föreslå någon till ett uppdrag, skall den föreslå
en person av vartdera könet, om det kan ske inom ramen för sakliga
urvalsgrunder. Förordning (1986:1395).
4 § Vad som i 3 § sägs om uppdrag skall tillämpas också på utbildning
som särskilt anordnas för att ge kompetens för ett uppdrag.
Jämställdhetsplaner m. m.
5 § På begäran av Statens arbetsgivarverk skall myndigheterna lämna
verket uppgifter om upprättade jämställdhetsplaner och genomförda
jämställdhetsåtgärder. Förordning (1986:452).
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1984:796 | Förordning (1984:796)
om försöksverksamhet med beslut av länsskolnämnderna om vissa
jämkningar
i gymnasieskolans timplaner | 1 § För försök med koncentrationsläsning i gymnasieskolan under tiden
den 1 januari 1985--den 30 juni 1992 får skolöverstyrelsen meddela
föreskrifter om rätt för länsskolnämnderna att medge jämkningar av
timtalen mellan årskurserna i timplanerna. Jämkning får inte göras i
timplaner som regeringen har fastställt för studievägar som finns endast
på försök. Förordning (1990:131).
2 § Jämkningar som avses i 1 § får inte medföra att fler
undervisningsgrupper anordnas.
3 § Skolöverstyrelsen skall till regeringen redovisa erfarenheter av
jämkningar som medgetts av länsskolnämnderna. Redovisning för tiden den
1 januari 1985--den 30 juni 1987 skall lämnas senast den 15 september
1987 och slutredovisning senast den 15 september 1989.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1984:795 | Förordning (1984:795)
om försöksverksamhet med beslut av länsskolnämnderna om regionalt
arbetsmarknadsanknutna påbyggnadsutbildningar i gymnasieskolan | Inledande föreskrifter
1 § Denna förordning innehåller föreskrifter om försöksverksamhet med
särskild beslutsordning för sådana specialkurser i gymnasieskolan som
bygger på en minst tvåårig gymnasial utbildning och som är särskilt
anpassade till det regionala näringslivets struktur och behov (RA-
kurser).
2 § Utan hinder av 2 kap. 9 § gymnasieförordningen (1987:000) får varje
länsskolnämnd utforma RA-kurser för gymnasieskolorna i länet.
För de kurser som en länsskolnämnd utformar gäller föreskrifterna i 3--8
§§. Förordning (1987:734).
Tim- och kursplaner m. m.
3 § Länsskolnämnden skall fastställa tim- och kursplaner samt meddela
föreskrifter om inträdeskrav och urvalsgrunder. I en timplan får antalet
veckotimmar för eleverna vara högst 38.
Föreskrifter om lärarveckotimmar m. m. finns i förordningen (1986:397)
om resurser för påbyggnadsutbildningar i gymnasieskolan. Förordning
(1986:398).
Organisation
4 § Länsskolnämnden bestämmer för varje kurs vid vilken eller vilka
skolhuvudmäns gymnasieskolor som kursen får anordnas och hur många
intagningsplatser som får inrättas.
Intagningsplatser tilldelas skolhuvudmännen ur de länsramar som
länsskolnämnden förfogar över enligt 3 kap. gymnasieförordningen
(1987:743). Förordning (1987:734).
5 § Samtliga kommuner i länet skall ingå i elevområdet för varje kurs
som anordnas vid någon av gymnasieskolorna i länet.
6 § Enligt 2 kap. 12 § första stycket gymnasieförordningen (1987:743)
bör läsåret börja i augusti och sluta senast i juni.
Länsskolnämnden får medge att läsåret för en kurs förläggs till en annan
del av året, om det behövs med hänsyn till utbildningsmålet eller om
andra särskilda skäl föreligger. Förordning (1987:734).
Vissa statsbidrag till undervisningsmateriel
7 § Vid tillämpningen av förordningen (1984:628) om statsbidrag till
anskaffning och förnyelse av undervisningsmateriel i gymnasieskolan
skall länsskolnämnden beträffande RA-kurserna besluta i frågor som
enligt nämnda förordning ankommer på skolöverstyrelsen.
Överklagande
8 § Länsskolnämndens beslut enligt 7 § får överklagas hos
skolöverstyrelsen. Överstyrelsens beslut får inte överklagas.
Övriga beslut av länsskolnämnden enligt denna förordning får inte
överklagas. Förordning (1987:734).
Utvärdering
9 § Skolöverstyrelsen skall följa försöksverksamheten och redovisa
erfarenheterna av den till regeringen. Redovisning för tiden den 1 juli
1985--den 30 juni 1987 skall lämnas senast den 15 september 1987 och
slutredovisning senast den 15 september 1989.
Övergångsbestämmelser
1984:795
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1985 och gäller till
utgången av juni 1990. Den tillämpas endast i fråga om kurser som
eleverna påbörjar efter utgången av juni 1985.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1984:791 | Förordning (1984:791)
om sparsamhet i fråga om statliga tjänsteresor | 1 § För att begränsa statens utgifter för resekostnader m. m. i samband
med tjänsteresor meddelas i denna förordning vissa föreskrifter för
myndigheterna under regeringen.
2 § I varje särskilt fall skall myndigheten noga undersöka, om en
tilltänkt tjänsteresa behövs eller om resans ändamål kan tillgodoses på
något annat sätt.
Särskilt bör uppmärksammas att resor och sammanträden ofta kan ersättas
av kontakter per telefon eller per brev. Myndigheterna bör sålunda bland
annat beakta den senaste utvecklingen på telekommunikationernas område.
3 § Måste en tjänsteresa företas, skall den planläggas och genomföras på
lämpligaste sätt med hänsyn främst till ändamål och kostnader.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1984:780 | Förordning (1984:780) om upphävande av
vissa föreskrifter m.m. som har kungjorts i
statens personalnämnds författningssamling; | Regeringen föreskriver att nedan angivna föreskrifter m.m. som
har kungjorts i statens personalnämnds författningssamling (SPNFS)
skall, i den mån de fortfarande gäller, upphöra att gälla vid
utgången av september 1985.
1977:5 Statens personalnämnds föreskrifter m.m. till förordningen
(1976:1060) om sjukvård i statligt reglerad
anställning m.m.,
1977:6 Statens personalnämnds föreskrifter m.m. till förordningen
(1976:1061) om sjukledighet i statligt reglerad
anställning m.m.,
1977:10 Statens personalnämnds föreskrifter m.m. till
förordningen (1976:1062) om läkare för sjukvård eller
företagshälsovård hos statsmyndigheterna,
1977:14 Statens personalutbildningsnämnds anvisningar till
förordningen (SPNFS 1977:13) om försöksverksamhet med
ersättning för vissa merkostnader för barntillsyn i samband
med internatutbildning,
1978:2 Statens personalnämnds föreskrifter m.m. till förordningen
(1977:754) om begränsning av vikariatsförordnanden hos
statsmyndigheterna, m.m.,
1979:1 Statens personalnämnds föreskrifter m.m. angående
redovisning 1979 av statlig praktikverksamhet,
1979:2 Regeringens förordning om studiecirklar i jämställdhet vid
statsmyndigheterna,
1979:3 Regeringens förordning om ersättning för merkostnader för
barntillsyn i samband med statlig internatutbildning,
1979:6 Statens personalnämnds föreskrifter m. m. till förordningen
(SPNFS 1979:2) om studiecirklar i jämställdhet vid
statsmyndigheterna.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1984:779 | Förordning (1984:779) om upphävande av
vissa föreskrifter m.m. som har
kungjorts i statens personalnämnds publikation
SPN meddelar | Regeringen föreskriver att nedan angivna föreskrifter m.m. som
har kungjorts i statens personalnämnds publikation "SPN
meddelar" skall, i den mån de fortfarande gäller, upphöra att
gälla vid utgången av september 1985.
1973:7 Föreskrifter och anvisningar om personaladministrativ
informationsbehandling,
1973:9 Information om statens personalnämnds regionkontor i
Göteborg,
1975:3 Anvisningar för framställning om SPN:s tillstyrkan av
psykologbehandling enligt 46 § 2 mom. AST, m. m.,
1975:6 Regeringens förordning (1975-05-22) om tjänstledighet m. m. i
samband med omlokalisering av statlig verksamhet samt statens
personalnämnds (SPN) föreskrifter till denna,
1975:9 Information om statens personalnämnds regionkontor i
Linköping,
1975:10 Information om statens personalnämnds regionkontor i
Umeå,
1977:3 Måltidsservice för de statsanställda,
1978:1 Information om vikariatsplanering m. m. vid statliga
myndigheter,
1978:2 Jämställdhetsarbetet inom statsförvaltningen
(SPNFS 1978:3),
1978:3 Försöksverksamhet i jämställdhetssyfte m. m.,
1978:5 Information till statsanställda som har föräldraledighet,
1978:7 Jämställdhet,
1979:1 Nya möjligheter att få tjänstgöra i annat nordiskt land,
1979:2 Två nya centrala myndigheter på personalområdet från
1979-07-01.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1984:733 | Förordning (1984:733) om tillsättning av vissa
tjänster inom polisväsendet | 1 § Vid tillsättning av tjänster vid rikspolisstyrelsen och i den lokala
polisorganisationen med anledning av polisväsendets omorganisation den 1
oktober 1984 skall följande särskilda bestämmelser gälla utöver vad som
annars är föreskrivet om tillsättning av tjänster.
2 § Bestämmelserna i 10 a § anställningsförordningen (1965:601) skall
inte tillämpas på tjänster vid rikspolisstyrelsen.
3 § Tjänster som inte tillsätts av regeringen får kungöras lediga till
ansökan genom att anslås på anslagstavlan vid den myndighet där
respektive tjänst finns inrättad och hos vederbörande länsstyrelse.
Ansökningstiden skall i sådant fall vara tio dagar räknat från den dag
då anslaget skedde på myndighetens anslagstavla.
4 § Beslutar tillsättningsmyndigheten efter ett ledigkungörande enligt 3
§ att inte tillsätta en tjänst på grund av ledigkungörandet, skall
tjänsten tillsättas enligt de föreskrifter som annars gäller.
5 § En extra ordinarie tjänst som inrättas i stället för en motsvarande
extra tjänst eller arvodestjänst får utan ledigkungörande tillsättas med
den som innehar den extra tjänsten eller arvodestjänsten.
6 § Förordningen (1976:1019) om lediganmälan av statlig anställning och
omplaceringsförordningen (1984:110) skall vid tillsättningsförfarande
enligt 3 eller 5 §§ inte tillämpas på de tjänster som omfattas av denna
förordning.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1984:712 | Riksrevisionsverkets kungörelse (1984:712)
om ändring i verkets föreskrifter för
verkställigheten av förordningen (1975:1318)
om dröjsmålsränta på statliga fordringar; | 4 Enligt 6 § räntelagen skall dröjsmålsränta beräknas enligt en rörlig
räntefot som motsvarar det av riksbanken fastställda vid varje tid
gällande diskontot med tillägg av visst antal procentenheter. För
särskilt angivet fall stadgas undantag härifrån. Vid tillämpningen av
paragrafen bör observeras att, om diskontot förändrats, ränta skall
beräknas enligt en annan räntefot från och med denna dag. Uppgift om
gällande diskonto publiceras i Svensk författningssamling.
Efter samråd med riksrevisionsverket kan myndighet, som så önskar av
administrativa skäl, på grund av praxis inom viss bransch eller dylikt,
tillämpa annan räntefot eller annat förfarande för beräkningen än som
anges ovan.
För fordran som löper med ränta när den förfaller till betalning gäller
bestämmelserna i 7 § räntelagen.
Övergångsbestämmelser
1984:712
Denna kungörelse träder i kraft dagen efter den dag, då kungörelsen
enligt uppgift på den utkommit från trycket i Svensk
författningssamling. Den ändrade lydelsen av punkten 4 gäller dock ej i
fall då ränta har börjat löpa före nämnda dag.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1984:703 | Förordning (1984:703) om statsbidrag till
vissa teaterlokaler m.m. | 1 § Enligt denna förordning får, i mån av tillgång på medel, lämnas
anordningsbidrag för nybyggnad och upprustningsbidrag för ombyggnad
eller upprustning av teater-, konsert- eller museilokaler som tillhör
någon annan än staten.
Bidrag lämnas om projektet
1. är angeläget från kulturpolitisk synpunkt,
2. är av betydelse från sysselsättningssynpunkt, och
3. inte försvårar förverkligandet av projekt som avser allmänna
samlingslokaler och inte heller försämrar förutsättningarna för driften
av befintliga sådana lokaler.
2 § Ansökan om bidrag ges in till regeringen (utbildningsdepartementet)
som prövar om förutsättningarna enligt 1 § andra stycket 1 är uppfyllda.
Finner regeringen att så inte är fallet avslår regeringen ansökningen. I
annat fall överlämnar regeringen ansökningen till plan- och
bostadsverket (samlingslokaldelegationen) som, efter samråd med
arbetsmarknadsstyrelsen, prövar om övriga förutsättningar för bidrag är
uppfyllda och beslutar om bidrag.
Plan- och bostadsverketbeslutar om utbetalning av bidrag och sköter
utbetalningen. Förordning (1989:289).
3 § I fråga om förutsättningar för bidrag gäller 6 § förordningen
(1989:288) om stöd till allmänna samlingslokaler.
Anordningsbidragets storlek bestäms på grundval av ett bidragsunderlag,
som beräknas på samma sätt som låneunderlaget för lokaler enligt
förordningen (1978:384) om beräkning av låneunderlag och pantvärde för
bostadslån. Anordningsbidrag lämnas med högst 30 procent av
bidragsunderlaget. Om det finns särskilda skäl, kan bidrag lämnas med 35
procent.
Upprustningsbidrag lämnas till kostnader för nödvändiga, standardhöjande
reparationer av teaterlokaler, handikappanpassning av sådana lokaler
samt utbyte eller komplettering av inventarier i lokalerna. Bidrag
lämnas med högst 50 procent av kostnaderna. Förordning (1989:289).
4 § Plan- och bostadsverkets beslut i frågor enligt denna förordning får
överklagas hos regeringen. Förordning (1989:289).
Övergångsbestämmelser
1990:573
Denna förordning träder i kraft den 1 augusti 1990, då förordningen
(1984:703) om statsbidrag till vissa teaterlokaler m. m. skall upphöra
att gälla. Den upphävda förordningen gäller dock fortfarande i fråga om
beslut om bidrag som har meddelats före ikraftträdandet.
Den nya förordningen tillämpas även i ärenden i vilka ansökan om bidrag
enligt den upphävda förordningen har gjorts men inte prövats slutligt av
plan- och bostadsverket före den 1 augusti 1990.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1984:702 | Förordning (1984:702) om statsbidrag
till turist- och rekreationsansläggningar
av riksintresse, m.m. | Inledande bestämmelser
1 § Enligt denna förordning kan statsbidrag lämnas till turist- och
rekreationsanläggningar av riksintresse samt till utvecklings- och
försöksverksamhet inom turist- och rekreationssektorn.
Frågor om statsbidrag prövas av en delegation som lyder under Sveriges
turistråd.
Delegationen skall även fullgöra andra uppgifter enligt denna
förordning.
Delegationens uppgifter
2 § Delegationen skall verka för en samordning av de statliga
insatserna för turism och rekreation.
Delegationen skall besluta om statsbidrag och yttra sig i
arbetsmarknads- och lokaliseringsärenden av betydelse från turist- och
rekreationssynpunkt. Delegationen yttrar sig också i övrigt i frågor
om statligt stöd som avses i 9 §.
Statsbidrag till anläggningar
3 § I mån av tillgång på medel får delegationen lämna statsbidrag till
följande anläggningar av riksintresse:
1. Till fjällanläggningar (fjällstationer, fjällstugor, vandrings- och
skoterleder samt mindre anläggningar utefter fjälleder) kan bidrag
lämnas med högst 75 procent av anläggningskostnaderna. Bidragets
storlek bestäms bl. a. med hänsyn till möjligheten till annan
finansiering.
2. Till andra anläggningar avsedda för turism och rekreation, såsom
stugbyar, campingplatser, aktivitetsanläggningar, parkeringsplatser,
anslutningsvägar och kortare anslutningsledningar för vatten och
avlopp, samt för förvärv av mark i anslutning till anläggningarna kan
bidrag lämnas med högst 50 procent av anläggnings- respektive
markförvärvskostnaderna. Bidragets storlek bestäms med hänsyn till
angelägenheten av anläggningen eller markförvärvet samt
självfinansieringsmöjligheterna. För sanitära anläggningar kan högre
bidrag utgå.
4 § Delegationen skall vid ett och samma tillfälle under varje
verksamhetsår pröva samtliga under året inkomna ansökningar om bidrag
enligt 3 § för att fördela tillgängliga medel.
Gemensamma bestämmelser om statsbidrag
5 § En ansökan om statsbidrag enligt denna förordning skall vara
skriftlig. Närmare föreskrifter om utformningen av ansökan meddelas av
delegationen.
6 § Beslut om statsbidrag skall innehålla uppgifter om
bidragsbeloppet, de villkor som är förenade med bidraget och ordningen
för utbetalning.
7 § Delegationen skall kräva att utbetalade bidrag helt eller delvis
betalas tillbaka jämte ränta, om bidraget har beviljats på grund av
oriktiga uppgifter från bidragstagaren eller denne bryter mot
villkoren för bidraget.
8 § Delegationens beslut i bidragsärenden får inte överklagas.
Särskild bestämmelse om statligt stöd i annan ordning
9 § Innan en ansökan om statligt stöd till en anläggning för turism
och rekreation ges in till en myndighet eller någon annan som har att
pröva sådana ansökningar skall delegationen ha hörts, om de
sammanlagda kostnaderna för anläggningen, inberäknat
projekteringskostnaderna, beräknas överstiga en miljon kronor eller om
frågan i övrigt kan anses ha väsentlig betydelse för utbyggnaden av
områden för turism och rekreation.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1984:674 | Förordning (1984:674) om uppbörd av
vissa arbetsgivaravgifter från staten | 1 § Riksförsäkringsverket bestämmer avgiftsunderlagen för de
avgifter som staten skall betala enligt lagen (1981:691) om
socialavgifter och enligt lagen (1995:287) om anställningsstöd.
De statliga myndigheterna skall lämna Riksförsäkringsverket de
uppgifter som verket behöver för att beräkna avgiftsunderlagen.
Förordning (1995:319).
2 § Riksförsäkringsverket fastställer de avgifter som avses i 1 §
första stycket.
Avgifterna fastställs dels som preliminära avgifter senast den 18
februari under utgiftsåret, dels som slutliga avgifter före utgången
av april månad året efter utgiftsåret.
Finner riksförsäkringsverket att de preliminära avgifterna behöver
ändras för att bättre överensstämma med den slutliga avgiften skall
riksförsäkringsverket fastställa nya preliminära avgifter.
3 § De avgifter som avser personal vid de affärsdrivande verken eller
riksbanken och dess industrier eller avser riksdagsledamöter betalas
av verken, riksbanken respektive riksdagen till riksförsäkringsverket
genom insättning på statens checkräkning i riksbanken för
riksförsäkringsverkets räkning.
De avgifter som avser annan statlig verksamhet skall regleras av
riksförsäkringsverket.
4 § De preliminära avgifterna skall betalas med en tolftedel av
avgiftsbeloppet den 18 i varje månad med början i februari månad under
utgiftsåret t. o. m. januari månad året efter utgiftsåret.
Är den slutliga avgiften högre än den preliminära avgiften, skall så
snart som möjligt betalas ett belopp som motsvarar skillnaden mellan
den slutliga och den preliminära avgiften.
Är den slutliga avgiften lägre än den preliminära avgiften skall
riksförsäkringsverket i fråga om avgifter enligt 3 § första stycket
betala tillbaka det belopp som betalats för mycket. Beträffande
återbetalning av avgifter enligt 3 § andra stycket skall verket minska
de närmast följande betalningarna av den preliminära avgiften.
5 § Riksförsäkringsverket skall fördela influtna avgifter till
härför avsedda fonder eller inkomsttitlar på statsbudgeten.
Övergångsbestämmelser
1984:674
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1985 då kungörelsen
(1969:412) om uppbörd av vissa arbetsgivaravgifter från staten skall
upphöra att gälla. Den upphävda kungörelsen skall dock fortfarande
tillämpas i fråga om avgifter som belöper på tid före
ikraftträdandet.
1995:319
Denna förordning träder i kraft den 1 april 1995. Den skall dock
tillämpas även i fråga om avdrag för arbetsgivaravgifter för
lönekostnader som avser mars månad 1995.
1995:903
Den upphävda förordningen tillämpas dock på
avgifter som avser tiden före den 1 juli 1995 med det undantaget att
de slutliga avgifterna för tiden 1 januari--30 juni 1995 skall
fastställas för utgången av oktober månad samma år.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1984:644 | Förordning (1984:644) om försöksverksamhet med en
friare kommunal nämndorganisation | Regeringen föreskriver att det i följande kommuner och
landstingskommuner får bedrivas försöksverksamhet enligt lagen
(1984:382) om försöksverksamhet med en friare kommunal
nämndorganisation:
Haninge, Huddinge, Järfälla, Nacka, Nynäshamns, Stockholms, Södertälje,
Tyresö, Upplands-Väsby, Gnosjö, Tingsryds, Helsingborgs, Varbergs,
Göteborgs, Ale, Borås, Tranemo, Åmåls, Hällefors, Örebro,
Skinnskattebergs, Ludvika, Hudiksvalls, Sandvikens och Bräcke kommuner
samt Göteborgs och Bohus läns, Örebro läns och Jämtlands läns
landstingskommuner. Förordning (1990:965).
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1984:633 | Förordning (1984:633) om resurser för stödinsatser i
svenska på vissa yrkesinriktade studievägar
i gymnasieskolan | 1 § Denna förordning innehåller föreskrifter om extra timunderlag för
lärartjänstgöring i ämnet svenska (extra svensktimmar) i årskurs 2 på
följande studievägar i kommunernas och landstingskommunernas
gymnasieskolor, nämligen bygg- och anläggningsteknisk linje,
beklädnadsteknisk linje, el-teleteknisk linje, fordonsteknisk linje,
jordbrukslinje, livsmedelsteknisk linje, processteknisk linje,
skogsbrukslinje, trädgårdslinje, träteknisk linje och verkstadsteknisk
linje samt minst tvååriga specialkurser som liknar yrkesinriktade
linjer.
2 § Skolöverstyrelsen får för varje redovisningsår som extra
svensktimmar fördela 950 veckotimmar mellan de kommuner och
landstingskommuner som i sin gymnasieskola har årskurs 2 med ämnet
svenska på en eller flera sådana studievägar som avses i 1 §.
Med redovisningsår avses tiden den 1 juli--den 30 juni påföljande
kalenderår och med veckotimme en lektion om 40 minuter i veckan.
3 § Om det i kommunens eller landstingskommunens gymnasieskola finns
mer än en skolenhet som har årskurs 2 med ämnet svenska på en eller
flera sådana studievägar som avses i 1 §, skall kommunens skolstyrelse
eller landstingskommunens utbildningsnämnd fördela erhållna extra
svensktimmar mellan skolenheterna.
4 § Extra svensktimmar får användas för att skapa mindre och flera
undervisningsgrupper eller för att låta mer än en lärare undervisa en
grupp.
Extra svensktimmar får också användas för stödundervisning åt enskilda
elever som behöver sådan.
Om användningen av extra svensktimmar beslutar rektor för
skolenheten.
5 § Skolöverstyrelsens beslut enligt 2 § får inte överklagas.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1984:632 | Förordning (1984:632) om extra statsbidrag till
försöksverksamhet och utvecklingsarbete i
gymnasieskolan | 1 § Inom ramen för de medel som skolöverstyrelsen fördelar till
länsskolnämnderna ur anslaget Länsskolnämndernas utvecklingsstöd får
länsskolnämnderna bevilja kommuner och landstingskommuner extra
statsbidrag enligt föreskrifterna i denna förordning. Förordning
(1985:377).
2 § Extra statsbidrag är avsett för merkostnader som uppkommer genom
försöksverksamhet och utvecklingsarbete som avses i 1984 års
riksdagsbeslut om gymnasieskola i utveckling och som får bedrivas i
kommunens eller landstingskommunens gymnasieskola med stöd av
föreskrifter eller andra beslut som meddelas av regeringen eller den
myndighet som regeringen bestämmer.
Bidraget får användas för planering, administration och utvärdering samt
särskild lokal personalutbildning. Det får inte användas för
undervisning.
3 § Länsskolnämnden skall i sina beslut för varje skolhuvudman ange den
försöksverksamhet och det utvecklingsarbete för vilka bidraget är
avsett.
4 § Länsskolnämndens beslut om extra statsbidrag får inte överklagas.
5 § Skolöverstyrelsen får meddela föreskrifter för verkställigheten av
denna förordning.
Övergångsbestämmelser
1990:166
Den upphävda förordningen skall dock fortfarande gälla i fråga
om statsbidrag som avser tid före den 1 juli 1990.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1984:631 | Förordning (1984:631) om avgifter för prövning inom
skolväsendet och vuxenutbildningen | 1 § Den som önskar undergå särskild prövning eller fyllnadsprövning
enligt föreskrifterna för grundskolan, gymnasieskolan eller kommunal
och statlig vuxenutbildning skall erlägga avgift till länsstyrelsen,
om inte något annat följer av föreskrifter som regeringen meddelar
särskilt.
2 § Avgiften utgör 75 kronor för varje ämne, ämnesgrupp, tillvalskurs
och prövningstillfälle.
När prövning sker enligt föreskrifterna för kommunal och statlig
vuxenutbildning och avser etappindelat ämne eller särskild
yrkesinriktad utbildning utgör avgiften 75 kronor för varje etapp
eller kurs och prövningstillfälle.
För varje skriftlig prövning tillkommer en avgift om 50 kronor.
3 § Prövningen får inte verkställas innan avgiften har erlagts.
4 § Avgiften tillfaller staten.
5 § Erlagd avgift betalas inte tillbaka.
6 § Skolöverstyrelsen skall efter samråd med riksrevisionsverket
meddela de föreskrifter som behövs för verkställigheten av denna
förordning.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1984:579 | Förordning (1984:579) om statsbidrag
till museijärnvägar | 1 § En sammanslutning eller stiftelse som driver en museijärnväg kan
få statsbidrag enligt föreskrifterna i denna förordning.
Med museijärnväg avses sådan järnväg där det huvudsakliga syftet med
verksamheten är att återskapa en äldre järnväg och där regelbunden
annonserad trafik för allmänheten förekommer.
2 § Statsbidrag kan lämnas till större investeringar vid en
museijärnväg, om
1. sammanslutningen eller stiftelsen i väsentlig utsträckning själv
bidrar till investeringen genom medlemmarnas egen arbetsinsats och
2. verksamheten i övrigt i huvudsak finansieras genom biljettintäkter,
överskott av varuförsäljning och liknande samt stöd från kommuner och
landstingskommuner.
3 § Frågor om statsbidrag prövas av statens kulturråd. Innan rådet
meddelar beslut med anledning av en ansökan om bidrag skall berörda
kommuner och landstingskommuner beredas tillfälle att yttra sig.
4 § Beslut av statens kulturråd enligt denna förordning får inte
överklagas.
5 § Föreskrifter för verkställigheten av denna förordning meddelas av
statens kulturråd.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1984:571 | Förordning (1984:571) om ramtimplaner och
resurstilldelningssystem för årskurs 4 av
fyraårig teknisk linje i gymnasieskolan | Inledande bestämmelse
1 § Ramtimplaner och ett särskilt system för tilldelning av resurser
för undervisningen skall tillämpas i årskurs 4 av fyraårig teknisk
linje i kommunernas gymnasieskolor.
Ramtimplanerna
2 § Ramtimplanerna ingår i läroplanen för gymnasieskolan.
Resurserna för undervisningen
3 § Underlaget för lärartjänstgöring beräknas för varje skolenhet och
utgörs av antalet lärarveckotimmar enligt formeln t=13n+1,505e.
I formeln är t det totala antalet lärarveckotimmar, n antalet grenar
och e antalet elever i årskurs 4 på fyraårig teknisk linje vid
skolenheten. I koefficienten 1,505 ingår resurser för
stödundervisning, samordnad specialundervisning och frivillig
undervisning.
I förordningen (1985:586) om gymnasieskolans timunderlag för
undervisning och statsbidrag finns föreskrifter om preliminära och
slutliga rapporter samt om avstämningsdagar. Underlaget för
lärartjänstgöring enligt första stycket beräknas på grundval av det
elevantal som vid tidpunkten för den preliminära rapporten kan väntas
föreligga avstämningsdagen. Förordning (1985:591).
4 § Enligt föreskrifterna i 18 kap. 7 a § skolförordningen (1971:235)
avgör rektor i vad mån ersättare behövs för undervisningen, när en
lärare eller rektor eller biträdande skolledare med
undervisningsskyldighet är ledig under kortare tid från tjänstgöring i
gymnasieskolan. De lärartimmar i årskurs 4 av fyraårig teknisk linje
som sparas in, när ersättare inte anlitas, får användas som underlag
för lärartjänstgöring i årskursen utöver de timmar som avses i 3 §.
5 § Föreskrifterna om elevantal m.m. i 8 kap. 16 och 18--21 §§
skolförordningen (1971:235) skall inte tillämpas när det särskilda
systemet för tilldelning av lärarveckotimmar enligt denna förordning
gäller.
Beslut om timmarnas användning
6 § Skolstyrelsen bestämmer hur valmöjligheterna enligt ramtimplanerna
skall utnyttjas.
Skolstyrelsen bestämmer också hur de lärarveckotimmar som skolenheten
tilldelas med stöd av 3 § skall användas för dels den undervisning
eleverna skall ha enligt ramtimplanerna och besluten inom dessas
ramar, dels stödundervisning, samordnad specialundervisning och
frivillig undervisning.
Rektor beslutar om användningen av sådana lärartimmar som avses i 4 §.
Särskilda föreskrifter
7 § Av förordningen (1984:41) om timreduktioner i gymnasieskolan i
förhållande till elevantal framgår att timreduktion enligt nämnda
förordning inte skall tillämpas, när det särskilda systemet för
tilldelning av lärarveckotimmar enligt denna förordning gäller.
8 § Av förordningen (1982:39) om resurstimmar i gymnasieskolan framgår
att undervisning i årskurs 4 av fyraårig teknisk linje inte omfattas
av förordningen.
Övergångsbestämmelser
1985:591
Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1985. De nya bestämmelserna
tillämpas första gången i fråga om utbildning som startar höstterminen
1985.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1984:554 | Förordning (1984:554) om statsbidrag under viss tid till
anordnande av daghem och fritidshem | 1 § Till anordnande av daghem och fritidshem lämnas statsbidrag med
300 000 kronor per avdelning där minst 12 barn avses skrivas in.
Bidrag lämnas för anordnande av daghem och fritidshem som är
berättigade till bidrag enligt förordningen (1983:943) om statsbidrag
till kommunal barnomsorg.
Bidragen avser nybyggnation utöver budgeterad volym på orter där
byggsysselsättningsbehov finns. Tidpunkten för byggnadsarbetenas
igångsättning skall beslutas i samråd med arbetsmarknadsverket.
Byggnadsarbetena skall ha igångsatts under tiden 1 juli 1984--28
februari 1985 och färdigställts senast den 30 september 1985.
2 § Ansökan om anordningsbidrag görs av kommunen och ges in till
socialstyrelsen. Vid ansökan skall fogas utlåtande från
arbetsförmedlingen avseende sysselsättningsläget inom byggsektorn på
orten med närmaste omgivningar. Arbetskraften skall anvisas eller
godkännas av arbetsförmedlingen. Om arbetena skall bedrivas på
entreprenad skall villkoren enligt 1 och 2 §§ tas in i
anbudshandlingarna.
3 § Anordningsbidrag beviljas och betalas ut av socialstyrelsen efter
samråd med arbetsmarknadsverket. Av beviljat bidrag får 50 % betalas
ut som förskott när byggnadsarbetena påbörjats. Återstoden betalas ut
när byggnadsarbetena slutförts.
Om ett daghem eller att fritidshem som anordnats med stöd av bidrag
enligt denna förordning läggs ned eller används för annat ändamål,
skall bidraget betalas tillbaka, om ej regeringen för visst fall
medger befrielse från detta.
4 § Socialstyrelsens beslut enligt denna förordning får överklagas
hos regeringen genom besvär.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1984:538 | Förordning (1984:538)
med instruktion för statens tjänstebostadsnämnd | Inledande bestämmelser
1 § Allmänna verksstadgan (1965:600) skall, med undantag av 3 § 2 samt
15, 16 och 18 §§, tillämpas på statens tjänstebostadsnämnd.
Med chefen avses vid tillämpningen av allmänna verksstadgan nämndens
ordförande.
Uppgifter
2 § Statens tjänstebostadsnämnd skall
1. handlägga de ärenden som enligt 5 § förordningen (1961:333) om
tjänstebostadshyra för präster hänskjuts till nämnden,
2. på begäran av regeringen eller ett departement avge yttranden eller
förslag i frågor som rör upplåtelse av tjänstebostäder. Förordning
(1984:1001).
Organisation
3 § Nämnden består av en ordförande och tre andra ledamöter.
Ledamöterna förordnas av regeringen för tre år.
För varje ledamot förordnar regeringen en personlig ersättare.
Två ledamöter, dock inte ordföranden, och ersättare för dem förordnas
efter förslag av TCO:s statstjänstemannasektion (TCO-S) respektive
Centralorganisationen SACO/SR.
4 § Hos nämnden tjänstgör en sekreterare, som antas av
nämnden.
5 § I mån av behov och tillgång på medel får nämnden anlita
utomstående för särskilda uppdrag.
Ärendenas handläggning
6 § Nämnden sammanträder på kallelse av ordföranden.
7 § Ärendena avgörs av nämnden i plenum.
8 § Nämnden är beslutför när ordföranden och minst två andra ledamöter
är närvarande, bland dem den ledamot som förordnats utan förslag från
någon arbetstagarorganisation. Förordning (1986:963).
9 § Ärendena avgörs efter föredragning, som ankommer på sekreteraren
eller en särskilt förordnad föredragande.
Ordföranden får själv överta beredningen och föredragningen av
ärenden.
10 § har upphävts genom förordning (1986:963).
11 § Nämnden får av andra myndigheter begära de upplysningar och det
biträde som behövs för nämndens verksamhet.
Ordföranden eller sekreteraren får begära in förklaringar,
upplysningar eller yttranden i ärenden hos nämnden samt pröva frågor
om utlämnande av allmänna handlingar eller överklagande av nämndens
beslut. Förordning (1986:963).
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1984:533 | Lag (1984:533) om arbetsställenummer m.m. | 1 § Har upphävts genom lag (1995:609).
2 § Har upphävts genom lag (1995:609).
Arbetsställenummer
3 § De arbetsgivare som stadigvarande bedriver sin verksamhet i flera
lokaler (arbetsställen) skall av statistiska centralbyrån tilldelas ett
arbetsställenummer för varje sådant arbetsställe.
Det åligger centralbyrån att varje år före november månads utgång
underrätta berörda arbetsgivare om deras arbetsställenummer.
Uppgiftsskyldighet
4 § I 15 kap. 9 § och 26 kap. 19 b § skatteförfarandelagen
(2011:1244) finns bestämmelser om att uppgift om
arbetsställenummer i vissa fall ska lämnas i en
kontrolluppgift om intäkt i inkomstslaget tjänst eller per
betalningsmottagare i en arbetsgivardeklaration.
Lag (2017:389).
Anmaningar
5 § Om uppgift om arbetsställenummer inte lämnas inom den tid som gäller
för avlämnande av kontrolluppgiften, får statistiska centralbyrån anmana
den uppgiftsskyldige att fullgöra sin skyldighet.
Innan en anmaning utfärdas, bör den uppgiftsskyldige, om det kan ske
utan någon olägenhet, på lämpligt sätt erinras om sin skyldighet att
lämna uppgift om arbetsställenummer.
Viten m. m.
6 § Om den uppgiftsskyldige inte följer en anmaning enligt 5 §,
får Statistiska centralbyrån förelägga den uppgiftsskyldige
att göra detta vid vite.
Vitet bestäms till lägst 100 och högst 1 000 kronor.
Lag (2003:653).
7 § Beslut om vitesföreläggande får inte överklagas.
8 § Frågor om utdömande av förelagt vite skall på begäran av
Statistiska centralbyrån prövas av den förvaltningsrätt inom
vars domkrets uppgiftsskyldigheten skall fullgöras.
Lag (2009:797).
9 § Har upphävts genom lag (1995:609).
Övergångsbestämmelser
1984:533
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1984 och skall tillämpas första
gången på de kontrolluppgifter som skall lämnas senast den 31 januari
1986.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1984:487 | Förordning (1984:487)
om hyresstopp | 1 § Vid tillämpning av 1 § tredje stycket lagen (1984:486) om
hyresstopp avses med ombyggnad
1. åtgärder som enligt 75 § första stycket c) byggnadsstadgan
(1959:612) hänförs till nybyggnad,
2. åtgärder som finansieras med bostadslån enligt
bostadsfinansieringsförordningen (1974:946).
2 § Frågor om undantag från förbudet i 1 § lagen (1984:486) om
hyresstopp prövas av statens pris- och kartellnämnd.
Nämndens beslut kan överklagas genom besvär hos regeringen
(bostadsdepartementet).
3 § Allmänt åtal för brott som avses i 2 § lagen (1984:486) om
hyresstopp får väckas endast efter medgivande av statens pris- och
kartellnämnd.
4 § Pris- och kartellnämnden får meddela de ytterligare föreskrifter
som behövs för verkställigheten av lagen (1984:486) om hyresstopp.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1984:482 | Förordning (1984:482) om ersättning för riksfärdtjänst | 1 § Enligt denna förordning lämnas ersättning till den som svarar för
befordran av personer som har tillstånd att anlita riksfärdtjänst.
2 § Tillstånd att anlita riksfärdtjänst får meddelas sådana personer
som till följd av svåra och bestående handikapp inte kan resa på annat
sätt än att det medför merkostnader. Om den som tillståndet avser
behöver ledsagare under resan, får tillståndet omfatta även
ledsagaren.
Varje tillstånd får avse enbart en resa för rekreation eller något
annat enskilt ändamål, om inte transportrådet föreskriver annat.
3 § Tillstånd att anlita riksfärdtjänst får meddelas och ersättning
lämnas, om inte transportrådet föreskriver annat, under förutsättning
att
1. resan görs med allmänna kommunikationsmedel eller med för ändamålet
särskilt anpassat fordon,
2. färdvägens sammanlagda längd överstiger 200 kilometer, och
3. färdvägen sträcker sig över två eller flera kommuners områden.
4 § Ersättning för befordran av personer som har tillstånd att anlita
riksfärdtjänst lämnas med ett belopp som motsvarar skillnaden mellan
resekostnaden och den beräknade kostnaden för resan om den företagits
med tåg i andra klass.
För befordran av ledsagare lämnas ersättning med ett belopp som
motsvarar resekostnaden.
5 § Frågor om tillstånd att anlita riksfärdtjänst får prövas av
kommunstyrelsen eller annan nämnd som en kommun bestämmer.
Sådana beslut får överklagas genom besvär hos transportrådet. Rådets
beslut får inte överklagas.
6 § Frågor om ersättning för befordran prövas av transportrådet som
också betalar ut ersättning.
Transportrådets beslut får inte överklagas.
7 § Föreskrifter för verkställigheten av denna förordning meddelas av
transportrådet.
Övergångsbestämmelser
1989:340
Denna förordning träder i kraft den 1 oktober 1989, då förordningen
(1984:482) om ersättning för riksfärdtjänst skall upphöra att gälla.
Tillstånd som har meddelats enligt den äldre förordningen gäller till
utgången av år 1989, om inte tillståndet dessförinnan har upphört att
gälla. I fråga om tillstånd som har meddelats enligt den äldre
förordningen gäller den nya förordningen i tillämpliga delar.
Tidpunkten för fördelning av medel enligt 7 § skall år 1989 vara den 15
oktober.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1984:479 | Förordning (1984:479)
med instruktion för fideikommissnämnden | Inledande bestämmelse
1 § Allmänna verksstadgan (1965:600) skall, med undantag av 3, 6--10
samt 14--17 §§, tillämpas på fideikommissnämnden.
Med chefen förstås vid tillämpning av verksstadgan nämndens
ordförande.
Uppgifter
2 § Fideikommissnämnden prövar frågor enligt lagen (1963:583) om
avveckling av fideikommiss och enligt permutationslagen (1972:205).
Organisation
3 § Nämnden består av ordförande, ledamöter och suppleanter enligt vad
som anges i 19 § lagen (1963:583) om avveckling av fideikommiss.
Regeringen förordnar en ledamot att vara vice ordförande i nämnden.
4 § Nämndens kansligöromål fullgörs av kammarkollegiet.
I mån av behov och tillgång på medel får nämnden anlita utomstående
för särskilda uppdrag.
Ärendenas handläggning
5 § Nämnden sammanträder på kallelse av ordföranden så ofta
omständigheterna föranleder det.
Suppleant i nämnden får, även om någon ledamot inte är
förhindrad, kallas att närvara vid sammanträde.
6 § Nämnden är beslutför när ordföranden eller, när denne är
förhindrad, vice ordföranden och minst två andra ledamöter är
närvarande. När ett ärende av större vikt handläggs, skall om möjligt
samtliga ledamöter närvara. Förordning (1986:1101).
7 § Ärendena avgörs efter föredragning.
Föredragningen av ett ärende ankommer på den tjänsteman i
kammarkollegiet som kollegiet utser. Nämndens ordförande får överta
beredningen och föredragningen av ett ärende.
8 § har upphävts genom förordning (1986:1101).
9 § Nämndens ordförande eller den tjänsteman i kammarkollegiet som
kollegiet utser får begära in förklaringar, upplysningar eller
yttranden i ärenden hos nämnden samt pröva frågor om utlämnande av
allmänna handlingar och frågor som uppkommer med anledning av
överklagande av nämndens beslut. Förordning (1986:1101).
10 § Nämnden eller dess ordförande får uppdra åt en eller flera av
ledamöterna, befattningshavare hos kammarkollegiet eller anlitad
expert eller sakkunnig att företa resor inom landet.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1984:477 | Lag (1984:477) om beslutanderätt för Sveriges
turistråd | 1 § Regeringen får överlämna till Sveriges turistråd eller en under
Turistrådet lydande särskild delegation att besluta i frågor om bidrag
eller annat stöd inom Turistrådets verksamhetsområde.
2 § Den som hos Sveriges turistråd eller delegation som avses i 1 §
har tagit befattning med en fråga som avses i 1 § får inte obehörigen
röja eller utnyttja vad han eller hon därvid har erfarit om affärs-
eller driftsförhållanden.
Övergångsbestämmelser
1992:444
Vad som i 2 § den upphävda lagen sägs om tystnadsplikt skall dock
fortfarande gälla.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1984:463 | Förordning (1984:463) om avgifter i ärenden om närradio | 1 § I ärenden om närradio utgår avgifter enligt föreskrifterna i
denna förordning.
2 § För den sammanlagda sändningstid, som har beviljats en
sammanslutning, skall sammanslutningen betala avgift med 15
kronor för varje påbörjad timme. Avgiften skall dock alltid vara
minst 15 kronor per sändningstillfälle.
En närradioförening behöver inte betala avgift. Förordning
(1993:129).
3 § Avgift utgår ej för beviljad sändningstid som inte har
utnyttjats, om sändningsuppehållet varat minst sex veckor i följd
och sammanslutningen anmält detta i förväg till
Radio- och TV-verket. Förordning (1994:731).
4 § Avgifterna beräknas i efterhand för varje kvartal.
Förordning (1993:129).
5 § Radio- och TV-verket får medge befrielse från skyldigheten att
betala avgift under de förutsättningar som anges i andra och tredje
styckena.
Befrielse från avgift får medges om en sammanslutning under ett
kvartal inte sänt reklam mot vederlag eller program mot betalning
och sammanslutningen skriftligen ansökt om sådan befrielse senast
den 15 i månaden efter kvartalets utgång. Ansökan skall vara
undertecknad av en behörig företrädare för sammanslutningen och
innehålla uppgift att sammanslutningen inte sänt sådana program
under kvartalet. Den skall avges på heder och samvete. Till
ansökan skall fogas bevis om vem som äger företräda
sammanslutningen.
Ansökan skall kompletteras med de inspelningar enligt 5 kap. 3 §
lagen (1991:1559) med föreskrifter på tryckfrihetsförordningens
och yttrandefrihetsgrundlagens områden som Radio- och TV-verket
begär inom den tid som nämnden anger. Förordning (1994:731).
6 § Radio- och TV-verkets beslut om avgifter får överklagas hos allmän
förvaltningsdomstol.
Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.
Förordning (1996:863).
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1984:460 | Förordning (1984:460) om statsbidrag till
lokala arbetslivsmuseer | 1 § En lokal sammanslutning eller stiftelse som driver ett
arbetslivsmuseum kan få statsbidrag enligt föreskrifterna i denna
förordning.
Med arbetslivsmuseum avses sådan verksamhet som har till syfte att
genom musealt bevarande och genom prov på yrkets utövande tillvarata
försvinnande yrkeskunskaper i en autentisk arbetsmiljö.
2 § Statsbidrag kan lämnas för investeringar vid ett arbetslivsmuseum,
om verksamheten förmedlas och levandegörs i lokaler dit allmänheten
har tillträde.
3 § Frågor om statsbidrag prövas av statens kulturråd.
4 § Statens kulturråds beslut enligt denna förordning får inte
överklagas.
5 § Föreskrifter för verkställigheten av denna förordning skall
meddelas av statens kulturråd.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1984:405 | Lag (1984:405) om stämpelskatt på aktier | 1 § Stämpelskatt skall betalas till staten enligt denna lag vid
bildande av aktiebolag eller vid ökning av aktiekapital.
2 § Skatten är två procent av aktiernas nominella belopp.
Vid ökning av aktiekapital skall, om ett högre belopp har
betalats för aktierna än det nominella beloppet, skatten dock
beräknas på det belopp som har betalats för aktierna. Vid
utbyte av skuldebrev mot aktier skall skatten beräknas på
aktiernas nominella belopp eller, om detta är högre, på det
belopp som ursprungligen har betalats för skuldebreven.
Om betalning för vissa aktier har skett genom tillförande av
apportegendom, skall samma skatt betalas för aktierna som för
de aktier som har betalats med pengar. Om samtliga aktier helt
eller delvis har betalats genom apportegendom utgår skatten på
aktiernas nominella belopp eller, om detta är högre, på det
belopp som har betalats för aktierna utöver apportegendomen.
Lag (1986:317).
3 § Aktiebolaget är skattskyldigt enligt denna lag.
4 § Skattskyldigheten inträder när registrering av det nybildade
bolaget sker eller, vid ökning av aktiekapitalet, när registrering
sker som innebär att aktiekapitalet ökas. Lag (1986:317).
5 § Vid bildande av aktiebolag föreligger inte
redovisningsskyldighet utan skatt påförs genom automatisk
databehandling på grundval av uppgifter i aktiebolagsregistret
utan att beslut meddelas av beskattningsmyndigheten. Skatten
anses fastställd till det påförda beloppet. Beslut om skatten får
meddelas enligt 4 kap. 3 och 5 §§ lagen (1984:151) om
punktskatter och prisregleringsavgifter.
Skatten enligt första stycket skall betalas senast två månader
efter den dag då skattskyldigheten inträtt. Dröjsmålsavgift enligt 5
kap. 8--11 §§ lagen (1984:151) om punktskatter och
prisregleringsavgifter skall tas ut om skatten inte betalas inom
denna tid.
Vid ökning av aktiekapital skall bolaget lämna deklaration till
beskattningsmyndigheten. Deklaration skall ha kommit in till
beskattningsmyndigheten senast två månader efter den dag då
skattskyldigheten inträtt. Lag (1992:641).
6 § Regler för förfarandet vid beskattningen finns i lagen
(1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter.
Övergångsbestämmelser
1984:405
1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1984.
2. Stämpelskattelagen (1964:308) gäller fortfarande i fråga om
skatt på aktier i de fall skatteplikt har inträtt före
ikraftträdandet.
3. Stämpelskattelagen (1964:308) gäller även efter ikraftträdandet
i fall då skatten avser en nyemission och beslutet om
emissionen har registrerats före ikraftträdandet.
1986:317
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1986. Äldre bestämmelser
gäller fortfarande om skattskyldigheten enligt dessa
bestämmelser inträtt före ikraftträdandet.
1992:641
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993. Äldre föreskrifter gäller
dock fortfarande i fråga om skatt som förfallit till betalning före
ikraftträdandet.
1994:1900
Den upphävda lagen tillämpas dock alltjämt när skattskyldighet
inträtt före utgången av år 1994.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1984:386 | Fartygsuttagningskommissionens kungörelse (1984:386)
med föreskrifter om uttagning av fartyg | Uttagning
1 § Uttagningsmyndighet beslutar om uttagning efter ansökan av
behovsmyndighet. Beslutet skall expedieras till skeppets eller båtens
ägare eller innehavare.
2 § Fartygsuttagningskommissionen beslutar om uttagning av skepp och
om uttagning av båtar som skall användas utanför försvarsmakten.
3 § Följande myndigheter är uttagningsmyndigheter för båtar som
stadigvarande finns inom den beslutande myndighetens geografiska
ansvarsområde och som skall användas inom försvarsmakten.
1. Västkustens militärkommando med Älvsborgs kustartilleriregemente,
2. Sydkustens örlogsbas,
3. Ostkustens örlogsbas,
4. Blekinge kustartilleriförsvar med Karlskrona kustartilleri
regemente,
5. Stockholms kustartilleriförsvar,
6. Gotlands kustartilleriförsvar med Gotlands kustartilleriregemente,
7. Norrlands kustartilleriförsvar med Härnösands kustartilleri
regemente.
4 § Sammanfaller uttagningsmyndigheternas geografiska ansvarsområden
skall de samråda före beslut om uttagning.
Uppkommer därvid oenighet om vilken myndighet som skall
fatta beslut om uttagning skall ärendet överlämnas till
fartygsuttagningskommissionen.
5 § Beslut om uttagning som fattas av myndighet som anges i 3 § får
gälla under högst fem år och får därefter vid behov förnyas. Beslut
skall uppsättas på blanketten "Beslut om uttagning av motorbåt" (M
7102-742810-8). Till beslutet skall fogas blanketterna "Fartygsdata
uttaget fartyg" (M 7102-742790-2) och "Anmälan uttagen båt" (M 7102-
742840-5).
Övriga bestämmelser
6 § Myndighet för vars behov uttagning har skett skall vidta de
åtgärder som behövs för att fartygen omedelbart skall kunna tas i
anspråk genom förfogande.
7 § Föreskrifter för ianspråktagande genom förfogande finns i
förfogandelagen (1978:262), förfogandeförordningen (1978:558) och
försvarets civilförvaltnings förfogandekungörelse (FFS 1980:30).
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1984:351 | Lag (1984:351) om totalisatorskatt | 1 § Skatt (totalisatorskatt) skall erläggas till staten enligt denna lag
för insatser i sådan totalisatorvadhållning vid hästtävling för vilken
tillstånd krävs enligt lotterilagen (1982:1011).
2 § Skattskyldig är den som anordnar sådan totalisatorvadhållning som
avses i 1 §.
3 § Skattskyldighet inträder när vinstuträkning sker.
4 § Totalisatorskatt tas ut med elva procent av de sammanlagda
insatserna upp till
2 600 miljoner kronor år 1984
2 600 miljoner kronor år 1985
2 750 miljoner kronor år 1986
3 050 miljoner kronor år 1987
3 150 miljoner kronor år 1988
3 150 miljoner kronor år 1989
3 500 miljoner kronor år 1990
3 700 miljoner kronor år 1991
och med åtta procent på överstigande insatser. Lag (1990:1088).
5 § Regler för förfarandet vid beskattningen finns i lagen (1984:151) om
punktskatter och prisregleringsavgifter.
6 § Deklaration skall för varje redovisningsperiod ha kommit in till
beskattningsmyndigheten senast den tionde i månaden efter
redovisningsperioden.
Den som är skattskyldig skall vara registrerad hos
beskattningsmyndigheten.
7 § Denna lag gäller för totalisatorvadhållning enligt 1 § som sker före
utgången av år 1991. Lag (1990:1088).
Övergångsbestämmelser
1984:351
1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1984.
2. Lagen tillämpas på totalisatorvadhållning som sker vid hästtävlingar
som påbörjas efter den 30 juni 1984.
3. Genom lagen upphävs kungörelsen (1973:717) om uppbörd m. m. av
totalisatoravgift. Kungörelsen tillämpas dock fortfarande på
totalisatorvadhållning vid hästtävlingar som påbörjats före den 1 juli
1984.
4. Vid beräkning av totalisatorskatten för år 1984 skall även ingå de
insatser som utgjort underlag för totalisatoravgift under 1984. Skatt
enligt lagen skall dock tas ut endast på den del av de sammanlagda
insatserna under år 1984, vilken är hänförlig till hästtävlingar som
påbörjats efter den 30 juni 1984.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1984:338 | Förordning (1984:338) om redovisning av den
kommunala bostadsförsörjningsplaneringen | 1 § I den kommunala bostadsförsörjningsplaneringen enligt 3 § lagen
(1947:523) om kommunala åtgärder till bostadsförsörjningens främjande m.
m. bör ingå
1. att översiktligt bedöma behovet av åtgärder för att främja
bostadsförsörjningen i kommunen samt
2. att ange omfattningen och inriktningen av de åtgärder av betydelse
för bostadsförsörjningen som avses bli genomförda under de närmaste tre
åren.
De uppgifter som avses i första stycket 2 bör revideras varje år.
2 § Kommunen skall varje år informera länsstyrelsen och
länsbostadsnämnden om innehållet i kommunens
bostadsförsörjningsplanering genom att lämna över det program som avses
i 3 § andra stycket lagen (1947:523) om kommunala åtgärder till
bostadsförsörjningens främjande m. m.
Kommunen skall därutöver lämna länsstyrelsen och länsbostadsnämnden
sådana uppgifter om bostadsförsörjningen i kommunen som behövs för
redovisningar som regeringen beslutar särskilt. Förordning (1991:73).
3 § Vid den tidpunkt som boverket bestämmer skall länsstyrelsen, efter
samråd med länsbostadsnämnden, med ledning av inkomna program ställa
samman uppgifter om kommunernas bostadsförsörjningsplanering och sedan
med eget yttrande angående bostadsförsörjningsläget i länet sända
sammanställningen till boverket.
Länsbostadsnämnden skall inom sitt verksamhetsområde svara för att
länsstyrelsen och boverket får de underlag och uppgifter som
länsstyrelsen respektive verket behöver för att behandla frågor om den
kommunala bostadsförsörjningen. Förordning (1991:73).
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1984:337 | Förordning (1984:337) om ändrade bestämmelser om statens skyldighet att betala ersättning till kommuner enligt 33 § bostadslånekungörelsen (1962:537) m.m. | Enligt 33 § tredje stycket bostadslånekungörelsen (1962:537) eller
motsvarande äldre bestämmelser är staten under vissa förutsättningar
skyldig att betala ersättning till kommunen för bland annat sådana
förluster vid förvaltning av flerbostadshus som beror på att
lägenheter i husen är outhyrda.
Regeringen kan bevilja stöd av statsmedel till åtgärder i
bostadsområden med stor andel outhyrda lägenheter. Beviljas sådant
stöd kan regeringen, om kommunen medger det, besluta att statens
ersättningsskyldighet enligt nämnda bestämmelser helt eller delvis
skall upphöra i kommunen.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1984:326 | Förordning (1984:326) om statsbidrag till kulturella ändamål | 1 § Statens kulturråd får lämna statsbidrag till kulturella ändamål.
För sådana ändamål får bidrag också lämnas till en i Sverige verksam
samisk organisation i ett annat nordiskt land. Förordning (1989:123).
2 § Rådet beslutar om fördelningen av de medel som är tillgängliga
under ett budgetår.
3 § Rådet får besluta villkor för bidragen. Sådana villkor får
förbindas med skyldighet för mottagaren att återbetala det belopp
som betalats ut eller en del av det, om villkoren inte uppfylls.
4 § Rådets beslut enligt denna förordning får inte överklagas.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1984:308 | Förordning (1984:308) om ersättning för tull- och
passkontroll m.m. vid Scandinavian Airlines
Systems flygpassagerarterminal i Malmö | 1 § Denna förordning avser verksamheten vid Scandianvian
Airlines Systems flygpassagerarterminal i Malmö.
2 § För statens kostnader för pass- och tullkontroll samt för sådan
kontroll som avses i 1 § lagen (1984:283) med vissa bestämmelser för
Scandinavian Airlines Systems flygpassagerarterminal i Malmö skall
terminalinnehavaren betala avgift till staten.
3 § Avgiften är 300 000 kronor för varje påbörjad kalendermånad.
4 § Avgiften tas ut genom räkning från luftfartsverket.
För betalningen får borgen eller förskott krävas.
Övergångsbestämmelser
1984:308.
Denna förordning träder i kraft dagen efter den dag, då förordningen
enligt uppgift på den utkommit från trycket i Svensk
författningssamling.
För kontroll som äger rum före den 1 juli 1984 utgör avgiften 150 000
kronor.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1984:290 | Försäkringsinspektionens kungörelse (1984:290)
om villkoren för behörighet att tjänstgöra som
aktuarie vid försäkringsbolag som meddelar livförsäkring | Försäkringsinspektionen föreskriver med stöd av 8 kap 18 §
försäkringsrörelselagen (1982:713) och 49 §
försäkringsrörelseförordningen (1982:790) följande.
Den som skall tjänstgöra som aktuarie i försäkringsbolag, som meddelar
livförsäkring, skall
1. enligt högskoleförordningen (1977:263) ha erhållit utbildningsbevis
avseende samtliga utbildningsmoment ingående i utbildningslinje
omfattande sammanlagt minst 120 poäng, varav minst 60 poäng i ettdera av
ämnena matematik och matematisk statistik samt minst 40 poäng i det
andra ämnet, eller
2. enligt kungörelsen (1969:50) om utbildning vid de filosofiska
fakulteterna och regeringens bestämmelser den 28 mars 1969 om
studiekurser vid de filosofiska fakulteterna ha avlagt filosofie
kandidatexamen med studiekurser omfattande sammanlagt minst 60 poäng i
ettdera av ämnena matematik och matematisk statistik samt minst 40 poäng
i det andra ämnet, eller
3. enligt regeringens före år 1969 gällande stadgor om filosofiska
examina ha avlagt filosofisk ämbetsexamen eller filosofie kandidatexamen
med minst betyget "berömlig" i ettdera av ämnena matematik och
matematisk statistik samt minst betyget "med beröm godkänd" i det andra
ämnet. Med ämnet matematisk statistik jämställs här ämnet
försäkringsmatematik och matematisk statistik.
Övergångsbestämmelser
1984:290
1. Denna kungörelse träder i kraft två veckor efter den dag, då
kungörelsen enligt uppgift på den utkommit från trycket i Svensk
författningssamling.
2. Genom kungörelsen upphävs kungörelsen (1972:48) angående behörighet
att vara aktuarie vid försäkringsbolag, som meddelar livförsäkring.
3. För den som vid kungörelsens ikraftträdande redan behörigen tjänstgör
eller tjänstgjort som aktuarie vid försäkringsbolag, som meddelar
livförsäkring, gäller de äldre bestämmelserna.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1984:288 | Förordning (1984:288) om överföring i krig av vissa av domkapit-
lens uppgifter till kontraktsprostarna | 1 § Denna förordning skall tillämpas
1. om riket kommer i krig,
2. om regeringen föreskriver att förordningen skall tillämpas.
Regeringen meddelar föreskrifter om när förordningen inte längre skall
tillämpas.
2 § Om förbindelserna mellan domkapitlet och pastoraten i ett kontrakt
i stiftet inte kan upprätthållas, får kontraktsprosten från domkapitlet
överta de uppgifter som anges i 4 §.
När förbindelserna med domkapitlet åter kan upprätthållas, skall
kontraktsprosten till domkapitlet omedelbart anmäla de beslut som
har fattats med stöd av första stycket.
3 § Även om förbindelserna till domkapitlet kan upprätthållas, får dom-
kapitlet till en kontraktsprost helt eller delvis föra över de uppgifter
som anges i 4 §, om det föreligger risk för att förbindelserna med pasto-
raten kommer att brytas.
4 § Kontraktsprosten får ändra eller upphäva sådana föreskrifter om de
prästerliga arbetsuppgifternas fördelning som har meddelats av domkapitlet
för prästerna i ett pastorat inom kontraktet eller för någon annan präst
som tjänstgör inom kontraktet. Förordning (1989:87).
5 § Ett beslut som en kontraktsprost har meddelat med stöd av denna
förordning får överklagas i den ordning som är föreskriven om besvär
över beslut av domkapitlet i frågan.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1984:283 | Lag (1984:283) med vissa bestämmelser för Scandinavian Airlines Systems flygpassagerarterminal i Malmö | 1 § På den i Malmö av Scandinavian Airlines System anordnade terminalen
för passagerare och gods, som befordras direkt till eller från ett
luftfartyg i internationell trafik vid Kastrups flygplats i Danmark, får
särskild kontroll äga rum till förekommande av brott som utgör allvarlig
fara för säkerheten vid luftfart. Beträffande sådan kontroll gäller
lagen (1970:926) om särskild kontroll på flygplats i tillämpliga delar.
2 § har upphävts genom lag (1999:453).
3 § Regeringen får besluta om avgifter till staten som ersättning för
kostnaderna för särskild kontroll samt tull- och passkontroll på
terminalen.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1984:272 | Lag (1984:272) om skyldighet för civilförsvarspliktiga
att tjänstgöra utanför civilförsvaret | 1 § En civilförsvarspliktig är under de förutsättningar och i den
omfattning som anges i 12 § 1--3 mom. civilförsvarslagen (1960:74)
skyldig att tjänstgöra i annan verksamhet inom totalförsvaret än
civilförsvarets verksamhet. Uttagning för sådan tjänstgöring skall
verkställas av myndigheter som regeringen bestämmer. Skyldighet att
tjänstgöra i verksamhet som är förenad med egentliga stridsuppgifter
har dock bara de civilförsvarspliktiga som har uttagits till ordnings-
eller bevakningsuppgifter. Uttagen är att anse som inskriven enligt 17
§ civilförsvarslagen.
Den civilförsvarspliktige skall under tjänstgöringen tillhöra den
verksamhet som han deltar i.
2 § Är tjänstgöring enligt denna lag förenad med bruk av vapen, får
den civilförsvarspliktige inte åläggas sådan tjänstgöring, om det kan
antas att bruk av vapen mot annan är så oförenligt med den
civilförsvarspliktiges allvarliga personliga övertygelse att han inte
kommer att fullgöra tjänstgöringen.
3 § Bestämmelserna i 12 § 5 mom., 13, 15, 16, 18, 21, 77 och 78 §§, 79
§ 1--3 mom., 81 och 83 §§ civilförsvarslagen (1960:74) skall tillämpas
på den som tjänstgör enligt denna lag. Vid tillämpningen av dessa
bestämmelser skall med civilförsvaret avses verksamhet enligt denna
lag.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1984:249 | Förordning (1984:249) om spelskatt | 1 § Den som har utsetts till kontrollant för ett spel skall se till
att spelets anordnare iakttar bestämmelserna i lagen (1972:820)
om skatt på spel. Kontrollanten skall bestyrka riktigheten av de
uppgifter som lämnas i deklarationer för bingospel.
2 § Skatteverket meddelar de ytterligare föreskrifter som
behövs för verkställighet av lagen (1972:820) om skatt på spel.
Förordning (2003:935).
Övergångsbestämmelser
2018:1478
1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2019.
2. Den upphävda förordningen gäller dock fortfarande för
förhållanden som hänför sig till tiden före
ikraftträdandet.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1984:248 | Förordning (1984:248) om skatt på lotterivinster | 1 § När lotterinämnden eller en länsstyrelse meddelar tillstånd
till ett lotteri med skattepliktig vinst enligt lagen (1928:376) om
skatt på lotterivinster, skall nämnden eller länsstyrelsen lämna
uppgifter till riksskatteverket om
1) anordnarens namn och adress,
2) den som fått uppdrag att öva tillsyn över lotteriet,
3) skattepliktiga vinster enligt uppgjord plan,
4) den för lottförsäljningen bestämda tiden,
5) den tidpunkt som bestämts för dragningen i lotteriet.
Bestämmelserna i första stycket skall tillämpas även när
lotterinämnden eller en länsstyrelse utser kontrollant för ett
lotteri som anordnas efter tillstånd av regeringen.
2 § Den som har utsetts till kontrollant för ett lotteri skall
övervaka att lotteriets anordnare följer de regler som gäller
enligt lagen (1984:151) om punktskatter och
prisregleringsavgifter för redovisning av skatt.
Lämnar inte den skattskyldige någon deklaration skall
kontrollanten på begäran av riksskatteverket lämna de uppgifter
som behövs för att fastställa skatten.
3 § Riksskatteverket meddelar de ytterligare föreskrifter som
behövs för verkställighet av lagen (1928:376) om skatt på
lotterivinster.
Övergångsbestämmelser
1984:248
Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1984, då kungörelsen
(1964:805) om uppbörd och redovisning av särskild skatt å vissa
lotterivinster skall upphöra att gälla.
Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om lotterier som
med stöd av lotterilagen (1982:1011) har kunnat påbörjas före
den 1 juli 1984.
1992:122
Den upphävda förordningen gäller dock fortfarande i fråga om
premieobligationer som getts ut före den 1 april 1986 samt för lotterier
som påbörjats före den 1 januari 1992.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1984:226 | Förordning (1984:226) om tillgodoräkning av
tjänsteår för pensionsförmåner förstatsanställda
m.fl. som ingår i Stockholmskonferensens sekretariat | Tillämpningsområde
1 § Denna förordning gäller arbetstagare med pensionsrätt enligt allmänt
pensionsavtal för statliga och vissa andra tjänstemän eller statens
allmänna tjänstepensionsreglemente (1959:287).
Tillgodoräkning av tjänsteår
2 § Arbetstagaren får som tjänsteår för pension eller livränta
tillgodoräkna sig den tid, varunder han eller hon varit tjänstledig för
att ingå i sekretariatet vid konferensen om förtroende- och
säkerhetsskapande åtgärder och nedrustning i Europa
(Stockholmskonferensen). Ledigheten skall hos statens löne- och
pensionsverk redovisas som ledighet för offentligt uppdrag.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1984:225 | Förordning (1984:225) om tillgodoräkning av
tjänsteår för pensionsförmån åt skolledare
och lärare m.fl. vid viss tjänstledighet | Tillämpningsområde
1 § Denna förordning gäller arbetstagare med statligt pensionsreglerad
tjänst som skolledare, biträdande skolledare, lärare eller
syofunktionär.
Tillgodoräkning av tjänsteår
2 § Arbetstagaren får som tjänsteår för pensionsförmån tillgodoräkna sig
den tid, då han eller hon är ledig med C-avdrag för att tjänst göra i en
kommunalt eller landstingskommunalt reglerad anställning utan
pensionsrätt som
assistent, konsulent, lärarbibliotekarie, studieledare eller
studiesekreterare,
föreståndare eller biträdande föreståndare för läromedelscentral eller
arbetsvårdscentral,
lärare som anlitas för uppdragsutbildning eller undervisar i
grundläggande svenskundervisning för invandrare,
pedagogassistent inom den psykiska barna- och ungdomsvården, provledare
för skolpsykologisk verksamhet.
Tillgodoräkning sker i förhållande till omfattningen av arbetstagarens
tjänstgöring. Härvid skall beaktas de beräkningsgrunder som gäller
enligt statliga tjänstepensionsbestämmelser. Förordning (1987:1064).
Pensionsavgifter
3 § Om den kommunalt eller landstingskommunalt reglerade anställningen
avser en sysselsättningsgrad om lägst 40 procent skall huvudmannen
anmäla detta till statens löne- och pensionsverk som debiterar
huvudmannen pensionsavgift.
Härvid tillämpas vad som gäller om fortlöpande avgift enligt
förordningen (1984:222) om pensionsavgifter enligt statliga
tjänstepensionsbestämmelser.
Vid avgiftsberäkningen tillämpas det procenttal som för ifrågavarande
tidsperiod gäller för reducerat lönekostnadspålägg enligt kungörelsen
(1969:54) om beräkning och redovisning av lönekostnadspålägg, om inte
regeringen föreskriver annat.
4 § Huvudmän för de arbetstagare som är anslutna till systemet för
automatisk matrikelföring och pensionsuträkning (MAREG) skall till
statens löne- och pensionsverk rapportera om tjänstgöringen enligt 2 §.
Huvudmän för andra arbetstagare skall anteckna sådan tjänstgöring i
tjänstematriklarna.
Övergångsbestämmelser
1991:1435
Den upphävda författningen gäller fortfarande i fråga om rätt till
pensionsförmån som uppkommit före utgången av år 1991.
Detsamma gäller i fråga om rätt till familjepensionsförmån efter
den som har en sådan rätt.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1984:224 | Förordning (1984:224) om bemyndigande för statens
löne- och pensionsverk att besluta om rätt
till förtidspension i vissa fall | 1 § Statens löne- och pensionsverk får -- vid tillämpningen av statliga
pensionsavtal eller statens allmänna tjänstepensionsreglemente
(1959:287, SPR) -- bifalla ansökningar om förtidspension enligt 11 § 1
mom. fjärde stycket SPR, om arbetstagarens arbetsförmåga är nedsatt på
grund av sjukdom eller olycksfall i sådan grad att avgång ur tjänsten är
motiverad, och enligt 11 § 1 mom. femte stycket SPR.
Verket beslutar också om förtidspensionen skall utgå från en tidigare
tidpunkt än vid pensioneringsperiodens nedre gräns eller vid
pensionsåldern.
2 § Finner statens löne- och pensionsverk vid sin prövning antingen att
det är tveksamt om förtidspension bör beviljas eller att en ansökning
bör avslås, skall ärendet lämnas över till regeringen för prövning.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1984:184 | Förordning (1984:184) om försöksverksamhet med
handläggningen av mål om betalningsföreläggande | 1 § Försöksverksamhet enligt denna förordning skall äga rum vid
Handens, Huddinge, Sollentuna, Stockholms, Södra Roslags, Uppsala,
Norrköpings, Kalmar, Helsingborgs, Malmö, Göteborgs, Karlstads,
Sundsvalls, Östersunds, Umeå och Luleå tingsrätter. Vid dessa
tingsrätter gäller denna förordning jämte förordningen (1979:572) med
tingsrättsinstruktion.
2 § Domstolsbiträden, som har vunnit tillräcklig kunskap och
erfarenhet och som har genomgått av domstolsverket föreskriven
utbildning, får med de undantag som framgår av andra stycket förordnas
att på eget ansvar handlägga mål om betalningsföreläggande.
Ett förordnande enligt första stycket omfattar inte
1. avvisningsbeslut,
2. beslut om att hänskjuta målet eller del av det till rättegång,
3. mål, vari ansökan har återkallats eller förfallit och gäldenären
har framställt kostnadsyrkande,
4. mål med utländsk juridisk person som part,
5. mål som i övrigt är av vidlyftig eller svår beskaffenhet eller
vars handläggning av annan orsak kräver särskild kunskap eller
erfarenhet.
3 § Förordnanden meddelas vid Stockholms, Göteborgs eller Malmö
tingsrätt av tingsrätten och annars av hovrätten.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1984:176 | Tillkännagivande (1984:176) rörande
internationella oljeskadefonden | Regeringen ger följande tillkänna rörande den internationella
konventionen om upprättandet av en internationell fond för ersättning
av skada orsakad av förorening genom olja.
Enligt lagen (1973:1199) om ersättning från den internationella
oljeskadefonden gäller konventionen i vissa delar som svensk lag.
Fondens församling har med stöd av konventionens artikel 5, fjärde
stycket, beslutat att det instrument som anges i artikel 5, tredje
stycket (a) (i), med verkan från och med den 1 juli 1984 skall
ersättas av 1973 års internationella konvention till förhindrande av
förorening från fartyg i den lydelse konventionen har erhållit genom
1978 års protokoll till konventionen.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1984:112 | Förordning (1984:112) om vissa
turordningsfrågor för skolledare m.fl. | Tillämpningsområde
1 § Denna förordning gäller sådana arbetstagare som omfattas av lagen
(1976:600) om offentlig anställning och som enligt nämnda lag innehar
eller uppehåller en statligt reglerad tjänst hos en kommun eller någon
annan icke-statlig arbetsgivare, dock inte hos en allmän
försäkringkassa. Förordning (1985:60).
2 § Förordningen tillämpas dock inte på de lärare som omfattas av
-- förordningen (1984:762) om turordning vid uppsägning av
vissa lärare med statligt reglerad anställning i kommun m.m.,
-- förordningen (SÖ-FS 1985:18) om turordning vid uppsägning
och företrädesrätt till återanställning för lärare vid
folkhögskolor.
Förordning (1985:957).
Turordning vid uppsägning på grund av arbetsbrist
3 § I stället för vad som föreskrivs i 22 § tredje stycket lagen
(1982:80) om anställningsskydd skall turordning vid uppsägning omfatta
de arbetstagare hos arbetsgivaren som har i huvudsak jämförbara
arbetsuppgifter.
Turordning vid företrädesrätt till återanställning
4 § I stället för vad som föreskrivs i 25 § tredje stycket lagen
(1982:80) om anställningsskydd skall turordning vid företrädesrätt till
återanställning omfatta arbetstagarna hos arbetsgivaren.
Gemensamma bestämmelser
5 § Har arbetsgivaren och arbetstagarorganisation, som är eller brukar
vara part i kollektivavtal med denne såvitt gäller berörd
arbetstagarkategori, vid förhandling enats om att turordning enligt 3
eller 4 § skall omfatta arbetstagare vid enbart någon eller några
förvaltningsenheter hos arbetsgivaren, skall turordningen utan hinder av
3 eller 4 § fastställas i enlighet härmed.
6 § Vid bestämmande av arbetstagares plats i turordning får, om det
finns särskilda skäl för det, med anställningstid hos
arbetsgivaren jämställas anställningstid hos annan arbetsgivare.
Överklagande
7 § En myndighets beslut i ärenden enligt 4 § eller, såvitt gäller
företrädesrätt till återanställning, 5 eller 6 § får överklagas på samma
sätt som myndighetens beslut om tjänstetillsättning. Förordning
(1987:559).
Övergångsbestämmelser
1984:112
Denna förordning träder i kraft den 1 april 1984.
Genom förordningen upphävs förordningen (1976:865) om vissa
turordningsfrågor i statligt reglerad anställning, m. m. I fråga om de
arbetstagare hos myndighet under regeringen som inte omfattas av avtalet
om turordning för arbetstagare hos staten (TurA-S) eller avtalet om
turordning för vissa arbetstagare hos skogsvårdsstyrelserna (TurA-Skog)
tillämpas dock den upphävda förordningen. Förordning (1985:957).
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1984:95 | Förordning (1984:95) om minnesmynt på etthundra kronor | 1 § Med anledning av konferensen om förtroende- och säkerhetsskapande
åtgärder och nedrustning i Europa, som inleddes i Stockholm i början
av år 1984, skall minnesmynt med ett namnvärde av etthundra kronor ges
ut.
2 § Minnesmyntet skall tillverkas av en legering som består av 925
tusendelar silver och 75 tusendelar koppar samt ha en vikt av 16,0
gram och en diameter av 32 millimeter. Avvikelsen från den nominella
vikten får vid uppvägning av 100 mynt vara högst 16 gram.
3 § Minnesmyntet skall ha följande prägel. På framsidan en avbildning
av lilla riksvapnet på tornspiran på Stockholms stadshus mot en
bakgrund av vågor samt som omskrift upptill "SVERIGE", nedtill "100 KR
1984", till vänster "E", som anger myntningsorten, och till höger "U",
som utgör initialbokstaven i myntdirektörens efternamn. På frånsidan
tre brospann och under dessa "EUROPA" samt som omskrift upptill
"FÖRTROENDE SÄKERHET NEDRUSTNING" och nedtill "STOCKHOLM". Randen
skall vara slät.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1984:59 | Förordning (1984:59) om varors ursprung | 1 § Denna förordning skall tillämpas i fråga om varors ursprung i
samband med ursprungsmärkning av kläder, införsel och utförsel av varor
samt framställning av handelsstatistiska uppgifter, om regeringen
föreskriver det.
2 § Varor, som är helt framställda i ett land, skall anses ha sitt
ursprung i det landet. Som helt framställda i ett land anses sådana
varor som anges i artikel 4 i bilagorna 1 och 2 till
frihandelsförordningen (1987:1185).
Varor, som är framställda genom bearbetning i mer än ett land, skall
anses ha sitt ursprung i det land där de sist har undergått väsentlig
bearbetning. Med väsentlig bearbetning avses sådan bearbetning som har
varit avgörande för varornas form och beskaffenhet. Förordning
(1987:1175).
3 § Generaltullstyrelsen får meddela förhandsbesked om en varas
ursprung. I fråga om sådant förhandsbesked skall 56--60 §§ tullagen
(1987:1065) tillämpas. Förordning (1987:1175).
4 § Generaltullstyrelsens beslut i fråga om förhandsbesked får av
sökanden överklagas hos kammarrätten. Om generaltullstyrelsen har
avvisat en ansökan om förhandsbesked eller återkallat ett lämnat
förhandsbesked eller meddelat ett sådant beslut som avses i 59 § tredje
stycket tullagen (1987:1065), får beslutet dock inte överklagas.
Förordning (1987:1175).
5 § Närmare föreskrifter om varors ursprung får meddelas av
generaltullstyrelsen efter samråd med kommerskollegium, statens
jordbruksverk, fiskeriverket och statistiska centralbyrån. Förordning
(1991:919).
Övergångsbestämmelser
1994:1607
1. Denna förordning träder i kraft samtidigt med lagen (1994:1500)
med anledning av Sveriges anslutning till Europeiska unionen.
2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om varor som anmälts
eller borde ha anmälts till förtullning innan denna förordning trätt i
kraft samt i fråga om kontroll av ursprungsintyg som utfärdats före
dagen för Sveriges anslutning till Europeiska unionen.
3. Tillstånd varigenom någon har blivit "godkänd exportör" inom
ramen för avtal om frihandel med annat land gäller fortfarande,
dock längst ett år efter dagen för anslutningen. Närmare villkor för
den fortsatta giltigheten finns i bilaga VI till fördraget den 24 juni
1994 om Konungariket Norges, Republiken Österrikes, Republiken
Finlands och Konungariket Sveriges anslutning till Europeiska
unionen, se lagen (1994:1500) med anledning av Sveriges
anslutning till Europeiska unionen och tillkännagivandet
(1994:1501) av fördrag och andra instrument med anledning av
Sveriges anslutning till Europeiska unionen.
4. Förekommer det i en lag eller i en annan författning hänvisning
till en författning som upphävts genom denna förordning skall
hänvisningen i stället gälla EG: s bestämmelser eller svenska
tullförfattningar.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1984:58 | Förordning (1984:58) om upphävande av vissa beslut
av Kungl. Maj:t och regeringen om import och
export av varor | Regeringen föreskriver att följande beslut av Kungl. Maj:t och
regeringen skall upphöra att gälla vid utgången av mars 1984,
nämligen
1. den 16 juni 1961 angående ytterligare lättnader i
exportregleringen,
2. den 15 december 1961 angående ytterligare lättnader i
exportregleringen,
3. den 15 september 1965 angående ytterligare lättnader i
importregleringen,
4. den 10 januari 1969 om viss reglering av införseln av socker,
5. den 24 september 1971 angående lättnader i importregleringen,
6. den 3 november 1972 angående ändrade bestämmelser för
exportlicensgivning,
7. den 30 november 1973 om tillståndstvång vid in- och utförsel av
jordbruksprodukter m.m.,
8. den 20 december 1973 angående import från Japan,
9. den 7 juni 1974 om tillståndstvång vid in- eller utförsel av fisk
m.m.,
10. den 29 november 1974 angående importregleringens omfattning,
11. den 26 juni 1975 angående införsel av motorfordon,
12. den 26 juni 1975 angående import från Japan,
13. den 23 oktober 1975 angående importen av vissa textil- och
konfektionsvaror,
14. den 23 juni 1976 om licenstvång vid import av vete,
15. den 18 maj 1977 angående importen av vissa textil- och
konfektionsvaror,
16. den 14 september 1978 angående import från Japan,
17. den 3 maj 1979 angående importen av vissa textil- och
konfektionsvaror,
18. den 18 december 1980 angående importen av vissa textil- och
konfektionsvaror,
19. den 3 december 1981 angående ändring i vissa bemyndiganden och
föreskrifter om licenser m.m.,
20. den 11 mars 1982 angående importlicensgivning avseende sytråd från
Taiwan,
21. den 13 maj 1982 angående utförseln av berylliumhaltig mineral,
22. den 22 juni 1983 såvitt avser bemyndigande för jordbruksnämnden
att medge Svensk spannmålshandel, ekonomisk förening, resp. Sveriges
oljeväxtintressenter, förening u. p. a., ensamrätt att föra ut vissa
varor,
23. den 8 december 1983 angående importlicensgivningen avseende vissa
tekovaror från Taiwan,
24. den 15 december 1983 avseende import av tekovaror från Albanien,
25. den 15 december 1983 avseende importlicenser för vissa varor från
Sovjetunionen,
26. den 15 december 1983 avseende import av tekovaror från Vietnam.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1984:50 | Lag (1984:50) med instruktion för Nordiska rådets svenska
delegation | 1 § Riksdagen skall vid början av varje lagtima riksmöte utse tjugo
medlemmar i Nordiska rådet för tiden intill dess val nästa gång äger
rum. Om särskilda skäl föreligger, får talmanskonferensen bestämma annan
tid för valen så ock föranstalta om nya val under pågående riksmöte.
2 § De enligt 1 § av riksdagen valda medlemmarna i rådet bildar jämte de
till regeringsrepresentanter i rådet utsedda statsråden Nordiska rådets
svenska delegation.
Regeringsrepresentant saknar rösträtt i delegationen och dess organ.
3 § Så snart riksdagen förrättat val av medlemmar i delegationen, skall
delegationen för valperioden bland sina valda medlemmar utse ordförande,
vice ordförande och ett arbetsutskott.
4 § Arbetsutskottet skall bestå av delegationens ordförande och vice
ordförande samt tre andra medlemmar. För varje medlem skall finnas en
suppleant. Delegationens ordförande leder utskottets förhandlingar.
Arbetsutskottet är beslutfört, om minst tre medlemmar är närvarande. Vid
lika röstetal avgör ordförandens röst.
Arbetsutskottet skall ombesörja delegationens löpande angelägenheter och
handlägga de ärenden, som av delegationen hänskjutits till utskottet.
5 § Delegationen och arbetsutskottet skall biträdas av en av
delegationen utsedd sekreterare, som även är chef för delegationens
kansli (kanslichef). Tjänsten som kanslichef skall tillsättas med
förordnande för viss tid, högst tre år. Övrig personal skall tillsättas
av arbetsutskottet.
6 § Delegationen skall årligen till riksdagen och regeringen avge
berättelse över sin och rådets verksamhet.
7 § Medlem och suppleant har för resa, som företas för rådets eller
delegationens räkning, rätt till resekostnadsersättning, traktamente och
annan ersättning enligt allmänt reseavtal (ARA) eller, när det är fråga
om utrikes resa, enligt utlandsresereglementet (1953:666). Medlem och
suppleant skall hänföras till reseklass A.
Medlem och suppleant har inte rätt till reseersättning och traktamente
för deltagande i sammanträde i Stockholm under tid då riksmöte pågår.
Vid förrättning på annan ort än Stockholm under pågående riksmöte skall
dagtraktamentet för ledamot och suppleant minskas med det belopp för dag
som utgår enligt ersättningsstadgan (1971:1197) för riksdagens
ledamöter.
Beträffande arvoden till ordförande, ledamöter och suppleanter i
arbetsutskottet finns föreskrifter i arvodesstadgan (RFS 1979:1) för
riksdagen och dess organ.
8 § Om överklagande av delegationens beslut föreskrivs i lagen
(1989:186) om överklagande av administrativa beslut av riksdagens
förvaltningskontor och myndigheter. Lag (1989:192).
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1984:43 | Förordning (1984:43) om extra resurstimmar
i gymnasieskolan | 1 § Enligt förordningen (1982:39) om resurstimmar i gymnasieskolan
beräknas för varje redovisningsår dels resurstimmar för en kommuns
eller motsvarande huvudmans gymnasieskola i dess helhet
(skolstyrelsens förstärkningsresurs), dels resurstimmar för varje
skolenhet (skolenhetsbunden förstärkningsresurs).
Skolstyrelsens förstärkningsresurs eller en skolenhetsbunden
förstärkningsresurs kan få tillskott genom extra resurstimmar enligt
denna förordning. Extra resurstimmar skall i första hand tilldelas
skolor på orter med relativt begränsat elevunderlag och främst skolor
som tillämpar alternativa timplaner på de tre- och fyraåriga
linjerna. Förordning (1985:549).
2 § I hela landet får varje redovisningsår 1 900 veckotimmar tas i
anspråk som extra resurstimmar.
Skolöverstyrelsen fördelar dessa timmar mellan länsskolnämnderna.
3 § Varje länsskolnämnd bestämmer för sitt län hur tillgängliga extra
resurstimmar skall fördelas mellan skolhuvudmän och, vid behov, även
mellan skolenheter.
4 § Skolöverstyrelsens och länsskolnämndernas beslut enligt denna
förordning får inte överklagas.
Övergångsbestämmelser
1984:43
Denna förordning träder i kraft två veckor efter den dag, då
förordningen enligt uppgift på den utkommit från trycket i Svensk
författningssamling. Den tillämpas första gången i fråga om extra
resurstimmar för redovisningsåret 1984/85.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1984:28 | Förordning (1984:28) om anstånd med betalning av viss
mervärdeskatt | 1 § Frågor om anstånd med betalning av mervärdeskatt enligt punkt 2 av
övergångsbestämmelserna till lagen (1983:1052) om ändring i lagen
(1968:430) om mervärdeskatt prövas av länsstyrelsen i det län där den
redovisningsskyldige är registrerad enligt 19 § lagen om
mervärdeskatt.
Länsstyrelsen får medge anstånd längst till utgången av år 1984 eller,
såvitt avser redovisningsperioden september--oktober 1984, längst till
utgången av februari 1985.
2 § Vid bedömningen av om synnerliga skäl för anstånd föreligger skall
länsstyrelsen beakta även mervärdeskatten på kreditförvärv som har
gjorts under redovisningsperioden och för vilka betalning inte har
skett under perioden, nettokreditens beloppsmässiga storlek samt
övriga omständigheter av betydelse för anståndsfrågan.
3 § Ansökan om anstånd skall ha kommit in till länsstyrelsen senast 10
dagar innan deklarationen enligt 22 § lagen (1968:430) om
mervärdeskatt senast skall lämnas för den redovisningsperiod som
ansökan avser. Har ansökan inte kommit in inom den tiden får den inte
tas upp till prövning.
4 § Regeringen kan medge anstånd med betalningen av mervärdeskatt för
viss redovisningsperiod längst till utgången av år 1985.
Ansökan om anstånd enligt första stycket prövas endast om anstånd med
betalningen av skatten har medgetts enligt 1 § till utgången av år
1984 eller, såvitt avser redovisningsperioden september--oktober 1984,
till utgången av februari 1985.
5 § Ansökan om anstånd enligt 4 § skall inges till länsstyrelsen. Om
förutsättningarna enligt 4 § andra stycket är uppfyllda skall
länsstyrelsen med eget yttrande överlämna ärendet till regeringen.
6 § Länsstyrelsens beslut enligt denna förordning får överklagas hos
riksskatteverket genom besvär. Riksskatteverkets beslut får inte
överklagas.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1983:968 | Lag (1983:968) om tillfällig höjning av den statliga
förmögenhetsskatten | Vid 1984 års taxering skall, i stället för vad som sägs i 10 § första
stycket och 11 § 1 mom. lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt,
gälla
dels att fysiska personer, dödsbon, utländska bolag och i 10 § 1 mom.
lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt angivna familjestiftelser
inte skall betala statlig förmögenhetsskatt, om den beskattningsbara
förmögenheten inte överstiger 300 000 kr.,
dels att den statliga förmögenhetsskatten för de nämnda skattskyldiga
skall utgöra:
när den beskattningsbara förmögenheten inte överstiger 400 000 kr.: en
procent av den del av den beskattningsbara förmögenheten, som
överstiger 300 000 kr.;
när den beskattningsbara förmögenheten överstiger
400 000 men inte 600 000 kr.: 1 000 kr. för 400 000 kr. och 2,5
% av återstoden;
600 000 men inte 800 000 kr.: 6 000 kr. för 600 000 kr. och 3
% av återstoden;
800 000 men inte 1 800 000 kr.: 12 000 kr. för 800 000 kr. och
3,5 % av återstoden;
1 800 000 kr.: 47 000 kr. för 1 800 000 kr. och 4 % av
återstoden.
Vidare skall vid 1984 års taxering, i stället för vad som sägs i 22 §
1 mom. 4) taxeringslagen (1956:623) för sådan skattskyldig som avses i
första stycket gälla, att deklaration till ledning för egen taxering
skall lämnas utan anmaning om den skattskyldiges tillgångar av den art
som anges i 3 § 1 mom. lagen om statlig förmögenhetsskatt vid 1983 års
utgång haft ett värde överstigande 300 000 kr.
Övergångsbestämmelser
1996:477
Den upphävda lagen tillämpas alltjämt i fråga om 1984 års taxering.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1983:967 | Förordning (1983:967) om beräkning av basbeloppet enligt
1 kap. 6 § lagen (1962:381)
om allmän försäkring; | Till ledning för fastställande av det basbelopp som anges i 1 kap. 6 §
lagen (1962:381) om allmän försäkring skall statistiska centralbyrån
beräkna förhållandet mellan det allmänna prisläget i november året före
det år som basbeloppet avser och prisläget i november 1982. Beräkningen
skall göras på grundval av konsumentprisindex.
Vid beräkningen av förändringen från november 1982 till utgången av år
1983 skall avdrag göras med fyra procentenheter för den del av
prisstegringarna som är föranledd av devalveringen av den svenska kronan
i oktober 1982.
Statistiska centralbyrån skall senast den 20 december året före det år
som basbeloppet avser till regeringen redovisa resultatet av
beräkningen.
Övergångsbestämmelser
1983:967
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1984 och skall tillämpas
första gången vid fastställande av basbeloppet för år 1985.
1987:1138
1. Denna förordning träder kraft dagen efter den dag då förordningen
enligt uppgift på den utkom från trycket i Svensk författningssamling.
2. De nya föreskrifterna tillämpas första gången vid fastställande av
basbeloppet för år 1988.
3. Genom förordningen upphävs förordningen (1983:967) om beräkning av
basbeloppet enligt 1 kap. 6 § lagen (1962:381) om allmän försäkring.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1983:914 | Lag (1983:914) om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och
Amerikas Förenta Stater beträffande skatter på kvarlåtenskap,
arv och gåva | 1 § Det avtal för undvikande av dubbelbeskattning och förhindrande av
skatteflykt beträffande skatter på kvarlåtenskap, arv och gåva som
Sverige och Amerikas Förenta Stater undertecknade den 13 juni 1983
skall gälla för Sveriges del. Avtalets innehåll framgår av bilaga till
denna lag.
2 § Skattskyldiga som på grund av avtalet önskar få
skattelindring skall enligt 2 § kungörelsen (1967:721) om
förfarandet rörande eftergift av arvsskatt eller gåvoskatt vid
dubbelbeskattning skriftligen ansöka om detta hos
Skatteverket. En sådan ansökan bör ges in inom sex år från
tidpunkten för händelsen som föranledde skattskyldighet eller
inom ett år från den sista dagen då skatt för vilken avräkning
medges förfaller till betalning, om sistnämnda tidpunkt
inträffar senare. Lag (2003:689).
3 § Anstånd enligt 3 § nämnda kungörelse får medges enligt det av
följande alternativ som ger det lägsta beloppet, nämligen
1. den skatt som erlagts eller kan antas komma att erläggas i Amerikas
Förenta Stater för egendom som enligt avtalet får beskattas där,
eller
2. den del av den svenska skatten som vid en proportionell fördelning
belöper på samma egendom.
Om skatt inte erlagts i Amerikas Förenta Stater och uppgift saknas om
hur mycket skatt som kan komma att erläggas där, får anstånd medges
med skäligt belopp, dock högst med ett belopp som motsvarar den del av
den svenska skatten som vid en proportionell fördelning belöper på
egendomen som enligt avtalet får beskattas i Amerikas Förenta Stater.
4 § Om en person anser att det vidtagits någon åtgärd som för honom
medfört eller kommer att medföra en beskattning som strider mot
bestämmelserna i avtalet, kan han ansöka om rättelse enligt artikel 11
punkt 1 i avtalet. Sådan ansökan skall göras hos regeringen och bör
ges in inom den tid som anges i nämnda bestämmelse.
Övergångsbestämmelser
2001:96
1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2001.
2. Ansökan om eftergift som har getts in före ikraftträdandet
skall överlämnas till Riksskatteverket för handläggning.
2007:1257
Enligt riksdagens beslut föreskrivs att lagen (1983:914) om
dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Amerikas Förenta
Stater beträffande skatter på kvarlåtenskap, arv och gåva ska
upphöra att gälla vid utgången av år 2007. Den upphävda lagen
ska dock fortfarande tillämpas
1. beträffande kvarlåtenskap efter person som avlider före
utgången av år 2007, samt
2. beträffande varje annan händelse än dödsfall, om händelsen
inträffar före utgången av år 2007 och som medför
skattskyldighet enligt lagstiftningen i endera avtalsslutande
staten.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1983:912 | Lag (1983:912) om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Sri Lanka | 1 § Det avtal för undvikande av dubbelbeskattning och förhindrande av
skatteflykt beträffande skatter på inkomst och förmögenhet som Sverige
och Sri Lanka undertecknade den 23 februari 1983 skall gälla för
Sveriges del. Avtalets innehåll framgår av bilaga till denna lag.
2 § Avtalets beskattningsregler skall tillämpas endast i den mån de
medför inskränkning av den skattskyldighet i Sverige som annars skulle
föreligga.
3 § Om en person anser att det vidtagits någon åtgärd som för honom
har medfört eller kommer att medföra en beskattning som strider mot
bestämmelserna i avtalet, kan han ansöka om rättelse enligt artikel 25
punkt 1 i avtalet. Sådan ansökan skall göras hos regeringen och bör
ges in inom den tid som anges i nämnda bestämmelse.
4 § Har upphävts genom lag (2011:1316).
Övergångsbestämmelser
1983:912
Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer. I anslutning
härtill bestämmer regeringen från vilken tidpunkt lagen skall
tillämpas på inkomst och förmögenhet som omfattas av lagen och fram
till vilken tidpunkt äldre bestämmelser fortfarande skall tillämpas.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1983:891 | Lag (1983:891) om skattelättnader för
allemanssparande | Skattelättnader enligt denna lag medges för sparande enligt lagen
(1983:890) om allemanssparande.
Räntan på sparmedlen samt bonusräntan enligt 5 § lagen om
allemanssparande utgör inte skattepliktig inkomst vid taxering enligt
kommunalskattelagen (1928:370) eller lagen (1947:576) om statlig
inkomstskatt.
Realisationsvinst på andel i allemansfond utgör inte skattepliktig
inkomst. Avdrag får ej göras för realisationsförlust på sådan andel.
För utdelning enligt 18 § sista stycket lagen om allemanssparande utgår
gåvoskatt i den mån skattskyldighet föreligger enligt lagen (1941:416)
om arvsskatt och gåvoskatt. Lag (1987:1316).
Övergångsbestämmelser
1983:891
Denna lag träder i kraft den 1 april 1984 och tillämpas på
insättningar som har skett efter ikraftträdandet.
1985:264
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1985 och tillämpas första gången
vid 1986 års taxering.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1983:887 | Förordning (1983:887) om avgift på Svenska
skeppshypotekskassans garantifond | För de garantiförbindelser som staten enligt 2 § lagen (1980:1097) om
Svenska skeppshypotekskassan ställer till kassans förfogande i form av
garantifond skall kassan betala en avgift till staten. Avgiften är 1,0 %
per år på garantiförbindelsens belopp upp till 167 miljoner kronor och
2,0 % på belopp däröver.
Avgiften skall betalas i förskott senast den 1 januari varje år.
Förordning (1992:865).
Övergångsbestämmelser
1985:817
Denna förordning träder i kraft fyra veckor efter den dag då
förordningen enligt uppgift på den utkom från trycket i Svensk
författningssamling. Äldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om
avgifter för år 1985.
1992:865
Denna förordning träder i kraft den 1 augusti 1992. Avgift för år
1992 avseende belopp överstigande 167 miljoner kronor skall
betalas senast den 1 september 1992.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1983:884 | Förordning (1983:884) om tillämpning av lagen
(1899:12 s. 9) om verkställighet i visst
fall av utländsk domstols beslut | I fråga om beslut av domstolar i stater, som är anslutna till någon av
de i Haag den 17 juli 1905 och den 1 mars 1954 dagtecknade
konventionerna angående vissa till civilprocessen hörande ärenden eller
till den europeiska bosättningskonventionen den 13 december 1955,
gäller följande.
Om domstolen, i ett mål där det inte är fråga om ansvar för brottslig
gärning, har ålagt käranden eller en mellankommande part att betala
rättegångskostnader, får beslutet verkställas här i landet enligt lagen
(1899:12 s. 9) om verkställighet i visst fall av utländsk domstols
beslut.
Om beslutet har meddelats av en domstol i Österrike och denna har
utfärdat ett bevis om att beslutet har vunnit laga kraft, skall det, vid
tillämpning av 2 § första stycket 1899 års lag, anses styrkt såväl att
den handling som framställningen grundas på är utfärdad i behörig form
som att beslutet har vunnit laga kraft.
I förhållande till främmande stater, anslutna till den i Haag den 1 mars
1954 dagtecknade konventionen, skall även sådana kostnader för
översättning och bestyrkande som avses i 2 § tredje stycket 1899 års lag
anses som rättegångskostnader.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1983:870 | Förordning (1983:870) om förbud mot införsel av krigsmateriel | 1 § Med krigsmateriel avses i denna förordning varor som är upptagna i
bilagan till förordningen (1992:1303) om krigsmateriel. Förordning
(1992:1304).
2 § Krigsmateriel som har förts från Sydafrika får inte föras in i riket
utan tillstånd av regeringen.
Tillstånd enligt första stycket behövs inte för sådan införsel av
skjutvapen och ammunition som regleras i vapenlagen (1973:1176) eller
förordningen (1949:341) om explosiva varor.
3 § Krigsmateriel som avses i 2 § får inte heller utan tillstånd av
regeringen tas om hand på sätt som avses i 8 § första stycket 2 tullagen
(1987:1065), förvaras på tullager eller i frihamn eller sändas mellan
orter inom tullområdet. I övrigt gäller lagen (1973:980) om transport,
förvaring och förstöring av införselreglerade varor, m. m. Förordning
(1991:1299).
Övergångsbestämmelser
1983:870
Denna förordning träder i kraft den 23 november 1983 och gäller även
oförtullad materiel som har inkommit till tullområdet före
ikraftträdandet.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1983:850 | Lag (1983:850) om undantag från vissa
bestämmelser i uppbördslagen (1953:272) m.m. | 1 § Denna lag gäller ersättningar för sådana uppdrag av småhusägare och
lägenhetsinnehavare som avses i 8 § första stycket lagen (1982:1006) om
avdrags- och uppgiftsskyldighet beträffande vissa uppdragsersättningar.
2 § En sådan småhusägare eller lägenhetsinnehavare som avses i 1 § skall
inte betala arbetsgivaravgifter på ersättningen och är inte skyldig att
göra skatteavdrag enligt uppbördslagen (1953:272) på ersättningen, om
denna betalats mot en faktura som innehåller uppgift om uppdragstagarens
namn och postadress, ersättningens storlek samt
1. mervärdeskattens belopp och uppdragstagarens registreringsnummer till
mervärdeskatt eller, om han inte skall vara registrerad,
uppdragstagarens personnummer eller organisationsnummer eller
2. uppgift om att uppdragstagaren är skyldig att betala B-skatt.
I fall som avses i första stycket är uppdragstagaren skyldig att betala
egenavgifter på ersättningen enligt lagen (1981:691) om socialavgifter.
Vid tillämpningen av bestämmelserna om sjukpenninggrundande inkomst och
pensionsgrundande inkomst i lagen (1962:381) om allmän försäkring skall
ersättningen anses som inkomst av annat förvärvsarbete.
Vad som har sagts i första och andra styckena om arbetsgivaravgifter och
andra avgifter gäller inte om parterna har träffat avtal om att
ersättningen skall anses som inkomst av anställning och ersättningen
uppgår till minst 1 000 kronor. I ett sådant fall skall uppdragstagaren
anses som arbetstagare och småhusägaren eller lägenhetsinnehavaren som
arbetsgivare. Lag (1991:1917).
3 § En uppdragstagare som begär betalning enligt en faktura, på vilken
han uppsåtligen eller av grov oaktsamhet oriktigt uppgivit att han är
registrerad till mervärdeskatt eller är skyldig att betala B-skatt, döms
till böter.
I ringa fall döms inte till ansvar enligt första stycket.
Övergångsbestämmelser
1983:850
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1984 och tillämpas i fråga om
ersättning som betalats mot faktura som utställts efter ikraftträdandet.
1990:1326
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991 och tillämpas i fråga om
ersättning som betalats mot faktura som utställts efter ikraftträdandet.
1991:1917
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992 och tillämpas i fråga om
ersättning som betalats mot faktura som utställts efter ikraftträdandet.
Äldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om allmän löneavgift som
avser tid före utgången av år 1991.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1983:847 | Förordning (1983:847) om avgift vid
införsel av aluminiumburkar | 1 § En avgift som avses i 3 § lagen (1982:349) om återvinning
av dryckesförpackningar av aluminium skall tas ut när
aluminiumburkar förs in i landet, om burkarna är avsedda för eller
innehåller konsumtionsfärdig dryck hänförlig till tulltaxenr 20.09
eller 22.01--22.08 i rådets förordning (EEG) nr 2658/87 av den 23
juli 1987 om tulltaxe- och statistiknomenklaturen och om
Gemensamma tulltaxan.
Avgiften kallas burkavgift. Förordning (1994:2033).
2 § Burkavgift skall erläggas med belopp som Statens jordbruksverk
fastställer efter samråd med kommerskollegium och Aktiebolaget Svenska
Returpack. Förordning (1994:2033).
3 § Anmälan enligt 2 a § lagen (1982:349) om återvinning av
dryckesförpackningar av aluminium skall göras till Statens
jordbruksverk.
Burkavgiften betalas till Jordbruksverket. Förordning (1994:2033).
4 § Den som genom avtal med Aktiebolaget Svenska Returpack har anslutit
sig till pantsystemet för aluminiumburkar skall av Statens
jordbruksverk befrias från att erlägga burkavgift.
Förordning (1994:2033).
5 § Avgiftsfrihet skall medges när aluminiumburkar förs in
under omständigheter som medför tullfrihet enligt 4 kap. 6 §
andra stycket tullagen (2000:1281) eller 4 eller 7 § lagen
(1994:1547) om tullfrihet m.m.
Avgiftsfrihet gäller även i fråga om aluminiumburkar som förs
in från länder som är medlemmar i Europeiska unionen under
omständigheter som medför tullfrihet enligt 7 § lagen om
tullfrihet m.m.
Statens jordbruksverk får meddela ytterligare föreskrifter om
avgiftsfrihet i fråga om införsel av aluminiumburkar.
Förordning (2000:1309).
6 § Burkavgiften återbetalas för aluminiumburkar som exporteras,
förs till frizon, frilager eller läggs upp på tullager för proviantering
inom två år från det att varan angavs för förtullning.
Frågor om återbetalning prövas av Statens jordbruksverk. Ansökan
om återbetalning skall ha kommit in till verket inom ett år från det
att förutsättningen för återbetalning inträdde. Förordning (1994:2033).
7 § Har upphävts genom förordning (2002:818).
8 § Avgiftsmedel som inflyter enligt denna förordning överförs av
Statens jordbruksverk till Aktiebolaget Svenska Returpack.
Förordning (1994:2033).
9 § Föreskrifter som behövs för verkställigheten av denna
förordning meddelas av Statens jordbruksverk. Förordning (1994:2033).
10 § I 22 a § förvaltningslagen (1986:223) finns bestämmelser
om överklagande hos allmän förvaltningsdomstol.
Förordning (1998:1173).
Övergångsbestämmelser
1987:1173
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1988. Äldre
bestämmelser gäller fortfarande i fråga om införsel som har
skett före den 1 januari 1988.
2002:818
Regeringen föreskriver att 7 § förordningen (1983:847) om
avgift vid införsel av aluminiumburkar1 skall upphöra att gälla
vid utgången av år 2002. Den upphävda paragrafen skall dock
fortfarande tillämpas vid nedsättning, befrielse eller
återbetalning enligt 9 kap. 4 § lagen (1984:151) om
punktskatter och prisregleringsavgifter.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1983:835 | Förordning (1983:835) om fortsatt försöksverksamhet
med rätt för vissa tulltjänstemän att
erhålla uppgifter från polisregister | Utöver vad som är föreskrivet i 16 § polisregisterkungörelsen
(1969:38) skall utdrag av eller upplysning om innehållet i
polisregister meddelas när det begärs av följande tulltjänstemän i
Malmöhus län inom ramen för tullverkets verksamhet för att motverka
varusmuggling avseende narkotika
1. tjänstemän vid tullverket som utför tullkriminaltjänst,
2. tjänstemän vid tullverket som utövar lokal bevakningsledning,
3. chefen för bevakningskontoret i södra tullregionen,
4. chefen för bevakningsavdelningen vid distriktstullkammaren i
Helsingborg,
5. chefen för centrala tullbevakningsavdelningen vid
distriktstullkammaren i Malmö,
6. beträffande andra polisregister än allmänna spaningsregistret,
tjänstemän vid tullverket som uppehåller tjänst som tullmästare och
fullgör bevakningstjänst.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1983:826 | Förordning (1983:826) med riktlinjer för färgnyanserna i Sveriges flagga | Den svenska flaggans färger, som enligt 3 § lagen (1982:269) om
Sveriges flagga är ljust mellanblå på fälten och guldgul på
korset, definieras på följande sätt enligt de NCS-beteckningar
(Natural Colour System) som används i Svensk Standard SS 19100
den blå färgen 4055-R95B
den gula färgen 0580-Y10R.
Toleranserna i NCS-enheter ska för svarthet, för kulörthet och
för kulörton vara mindre än ± 5 enheter.
Enligt de CIE-beteckningar (Commission Internationale de
l'Eclairage, sv: Internationella belysningskommissionen) som
används i Svensk Standard SS 19104 + Bilaga ska flaggans färger
ha följande kromaticitetskoordinater, x och y, och
ljusreflektansfaktorer, Y
den blå färgen x = 0,189
y = 0,192
Y = 8,3
den gula färgen x = 0,472
y = 0,465
Y = 64,4.
Ungefärliga toleranser i CIE-värden anges på följande sätt.
Den blå färgen:
Y = 6,2 - 10,4.
En yta i CIE-diagrammet given av fyra punkter x/y =
0,200/0,195
0,200/0,210
0,180/0,190 och
0,180/0,170.
Den gula färgen:
Y = 55 - 75.
En yta i CIE-diagrammet given av fyra punkter x/y =
0,490/0,460
0,470/0,480
0,455/0,465 och
0,475/0,445.
Vid färgbestämningen ska de metoder för bedömning och mätning
som anges i Svensk Standard SS 19104 + Bilaga användas.
Förordning (2008:888)
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1983:790 | Förordning (1983:790) om ersättning till vissa förrättningsmän | 1 § Ersättning till förrättningsmän, som handlägger
förrättningar enligt lagen (1976:997) om vattenförbund och som
är anställda vid Statens jordbruksverk, länsstyrelse eller
Skogsstyrelsen, skall utgå enligt vad som gäller för dessa
myndigheters uppdragsverksamhet.
För andra förrättningsmän, som handlägger förrättningar som
avses i första stycket, bestäms grunderna för beräknande av
arvode genom avtal. I fråga om resekostnadsersättning och
traktamente gäller förordningen (1981:1265) om reseförmåner i
statliga uppdrag m.m. Förordning (2005:1156).
2 § Gode män vid förrättningar som avses i 1 § har rätt till dagarvode
med 300 kronor för varje tjänstgöringsdag. Sådant arvode betalas även
för varje särskild resdag, när minst åtta timmar mellan klockan 6 och 24
har tagits i anspråk för resan. Förordning (1989:268).
3 § Bestämmelser om vem som är skyldig att betala ersättning som avses i
denna förordning finns i de lagar som anges i 1 §.
Övergångsbestämmelser
1983:790
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1984, då förordningen
(1976:1000) om ersättning till synemän och ombud vid vissa förättningar
skall upphöra att gälla. Om ansökan om förrättning eller besiktning har
gjorts eller förordnande enligt 3 kap. 11 § vattenlagen (1918:523) har
meddelats före ikraftträdandet, gäller äldre bestämmelser.
1986:858
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1987. För förrättningsmän
som har förordnats före ikraftträdandet gäller äldre bestämmelser.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1983:789 | Vattenboksförordning (1983:789) | 1 § Vid varje vattendomstol skall föras en förteckning över
vattenföretag inom domsområdet (vattenbok).
2 § Vattenboken förs i fyra avdelningar med följande innehåll,
nämligen
första avdelningen: vattenföretag och vattenanläggningar för
tillgodogörande av vatten såsom drivkraft samt dammbyggnader, oavsett
om de avser sådant tillgodogörande eller ej,
andra avdelningen: vattenföretag och vattenanläggningar för allmänna
farleder, allmänna hamnar och allmänna flottleder,
tredje avdelningen: vattentäkter, samt
fjärde avdelningen: andra vattenföretag och vattenanläggningar enligt
vattenlagen (1983:291).
3 § Inom varje avdelning skall vattenboken vara upplagd efter
avrinningsområden och vid behov sektioner inom avrinningsområden.
4 § Inom första, andra och tredje avdelningen läggs upp ett blad för
varje anläggning eller företag.
Vattenboksblad inom fjärde avdelningen läggs upp för anteckning i
löpande följd av beslut rörande förekommande anläggningar eller
företag. I den mån det är lämpligt får dock blad läggas upp för skilda
grupper av anläggningar eller företag. Kan det antas att
vattendomstolen kommer att åter få ta befattning med en anläggning
eller ett företag som skall antecknas i fjärde avdelningen, får ett
särskilt blad läggas upp, varvid hänvisning till detta görs på det
blad som förs i löpande följd.
5 § Vattenboksbladen sätts in i en samlingspärm enligt lösbladssystem
samt numreras och ordnas i fortlöpande följd avdelningsvis. Inom varje
avdelning ordnas bladen efter avrinningsområden respektive sektioner
av avrinningsområden.
6 § När dom angående en anläggning eller ett företag meddelas av
vattendomstolen, skall anteckning om domen omedelbart göras i
vattenboken. Överklagas domen, skall dagen för vattenöverdomstolens
och högsta domstolens avgörande antecknas, så snart vattendomstolen
fått underättelse om avgörandet.
När vattendomstolen har fått besiktningsprotokoll enligt 28 §
vattenrättsförordningen (1983:788), skall dagen för besiktningen
antecknas i vattenboken.
7 § I samband med uppläggandet av vattenboksblad inom första och
tredje avdelningen skall på en särskild översiktskarta platsen för
anläggningen utmärkas med en ring eller något annat lämpligt tecken
samt samma nummer som på vattenboksbladet.
Övergångsbestämmelser
1983:789
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1984, då kungörelsen
(1954:622) om vattenbokens inrättande och förande skall upphöra att
gälla. Den upphävda kungörelsen gäller dock fortfarande beträffande
anläggningar och företag enligt vattenlagen (1918:523).
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1983:744 | Förordning (1983:744) om trafiken på Göta kanal | 1 § Göta kanal, som ägs av AB Göta kanalbolag (kanalbolaget),
omfattar farlederna mellan Mem vid Slätbaken och Motala vid
Vättern (Östgötadelen) samt mellan Karlsborg vid Vättern och
Sjötorp vid Vänern (Västgötadelen). Förordning (2014:939).
2 § Efter förslag av kanalbolaget fastställer Transportstyrelsen efter
samråd med länsstyrelsen i Östergötlands län och länsstyrelsen i
Västra Götalands län föreskrifter för trafiken i kanalen.
Kanalbolaget skall inrätta och vidmakthålla säkerhetsanordningar i den
utsträckning Transportstyrelsen föreskriver. Förordning (2008:1129).
3 § Föreskrifter om broöppningar meddelas av länsstyrelsen i det län
där bron är belägen.
4 § Har upphävts genom förordning (2014:939).
5 § Till penningböter döms den som uppsåtligen eller av
oaktsamhet bryter mot en föreskrift som meddelats med stöd av 2 §
om förseelsen inte är att anse som ringa.
Straff döms inte ut enligt denna förordning, om gärningen är
belagd med straff i brottsbalken, sjölagen (1994:1009) eller
sjötrafikförordningen (1986:300). Förordning (1999:348).
Övergångsbestämmelser
1985:134
Denna förordning träder i kraft två veckor efter den dag då
förordningen enligt uppgift på den utkommit från trycket i Svensk
författningssamling och tillämpas fr.o.m. 1986.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1983:737 | Förordning (1983:737) om avgift för administration av vissa statliga lån | 1 § Låntagaren skall betala uppläggningsavgift och aviseringsavgift för
lån som beviljats eller som tidigare har beviljats och övertas enligt
1. förordningen (1977:395) om försöksverksamhet med statligt kreditstöd
till bokhandel,
2. förordningen (1977:523) om stöd till tidningar på andra språk än
svenska,
3. förordningen (1981:409) om statligt stöd till dagstidningar,
4. förordningen (1978:250) om statligt stöd till jordbrukets
rationalisering,
5. förordningen (1978:516) om statligt stöd till fiskets
rationalisering, m. m.,
6. förordningarna (1977:174, 1979:1141) om statligt stöd till
trädgårdsföretag,
7. förordningen (1979:638) om statligt stöd till glesbygder,
8. §§ 57--70 arbetsmarknadskungörelsen (1966:368),
9. kungörelsen (1964:411) om statslån till sjukhem,
10. kungörelsen (1966:173) om statsbidrag och lån till barnstugor,
11. förordningen om ändring av reglementet för utdelning av lån till
utländska läkare för viss efterutbildning (N 1977:158),
12. förordningen (1985:439) om statligt stöd till yrkesfisket m. m.,
13. förordningen (1977:1123) om statligt stöd till strukturåtgärder inom
specialstålindustrin m. m.
14. förordningen (1971:324) om lån till den mindre skeppsfarten och
15. förordningen (1985:325) om statligt stöd till bokhandeln.
Detsamma skall gälla för lån som beviljas personal inom
utrikesförvaltningen m. m. och biståndsförvaltningen m. m. enligt
särskilda regeringsbeslut. Förordning (1988:773).
2 § Uppläggningsavgiften är 200 kr. per lån och skall betalas när lånet
eller första delposten av lånet betalas ut.
3 § Aviseringsavgiften är 15 kr. per lån och avisering och skall betalas
varje gång låntagaren aviseras att betala ränta eller kapitalbelopp.
4 § Inkomster av uppläggningsavgiften och aviseringsavgiften enligt
denna förordning skall redovisas under den inkomsttitel där
ränteinkomsterna för resp. lån redovisas eller, om ränta inte utgår för
lånet, under inkomsttiteln Övriga ränteinkomster. Avgifterna skall
särredovisas på ett konto i myndigheternas räkenskaper.
5 § Ekonomistyrningsverket får meddela de föreskrifter som
behövs för tillämpningen av denna förordning. Förordning (1998:433).
Övergångsbestämmelser
1983:737
Denna förordning träder i kraft den 1 september 1983.
Bestämmelserna om uppläggningsavgift tillämpas för lån som beviljas fr.
o. m. den 1 september 1983. Bestämmelserna om aviseringsavgift tillämpas
för avisering som görs fr. o. m. den 1 september 1983.
1988:773
1. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1988.
2. Bestämmelserna om uppläggningsavgift tillämpas för lån som beviljas
efter ikraftträdandet. Bestämmelserna om aviseringsavgift tillämpas för
avisering som görs efter ikraftträdandet.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1983:731 | Förordning (1983:731) om statsbidrag till organisationer för stöd
till missbrukare m.m. | 1 § I mån av tillgång på medel kan statsbidrag enligt denna förordning
utgå till
1. sammanslutningar av förutvarande alkoholmissbrukare,
2. sammanslutningar för stöd och hjälp åt narkotikamissbrukare,
3. sammanslutningar för rehabilitering av alkohol- eller
narkotikamissbrukare m. fl. Förordning (1986:272).
2 § Frågor om statsbidrag prövas av socialstyrelsen.
3 § Ytterligare föreskrifter om statsbidrag enligt denna förordning
meddelas av socialstyrelsen.
4 § Beslut av socialstyrelsen enligt denna förordning får inte
överklagas.
Övergångsbestämmelser
1983:731
Bestämmelserna tillämpas första gången i fråga om statsbidrag för
vilka medel anvisats för budgetåret 1983/84.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1983:724 | Förordning (1983:724) om skolverksamhet under
krig och vid krigsfara | Inledande föreskrift
1 § Denna förordning innehåller föreskrifter om skolverksamhet under
krig och vid krigsfara samt om planläggning av sådan verksamhet.
Föreskrifterna i 2--6, 9, 10 och 12--15 §§ som rör verksamheten under
krig och vid krigsfara skall tillämpas om regeringen beslutar det.
Föreskrifterna i 7, 8 och 11 §§ som rör planläggningen skall tillämpas
utan särskilt beslut av regeringen.
Grundskolans och gymnasieskolans verksamhet
2 § Skolstyrelsen i en kommun skall sörja för att alla skolpliktiga
barn som vistas i kommunen får föreskriven utbildning i dess
grundskola.
3 § Skolstyrelsen får göra sådana jämkningar i grundskolans timplaner
och kursplaner som kan behövas för att utbildningen skall kunna
bedrivas.
4 § Utbildningen i gymnasieskolan skall bedrivas i den utsträckning
som förhållandena medger.
5 § Om gymnasieskolans personal, lokaler och utrustning behövs för
grundskolans verksamhet skall skolstyrelsen helt eller delvis lägga
ner gymnasieskolans verksamhet och använda resurserna för
grundskolan.
6 § Om gymnasieskolans personal, lokaler och utrustning behövs för
arbetsmarknadsutbildning får länsskolnämnden bestämma att
gymnasieskolan i en kommun helt eller delvis skall läggas ner och att
resurserna skall användas för arbetsmarknadsutbildning. Ett sådant
beslut skall gälla framför ett beslut av skolstyrelsen enligt 5 §.
Planläggning av skolverksamheten
7 § En kommuns planläggning enligt 6 § lagen (1964:63) om kommunal
beredskap skall, i fråga om skolverksamheten, ske efter samråd med
länsskolnämnden.
8 § Länsskolnämnden skall underrätta länsstyrelsen om skolans behov av
lokaler under krig och vid krigsfara.
Länsstyrelsen beslutar jämlikt förordningen (1978:561) om
förberedelser för krigsanskaffning vilka lokaler som får användas för
skolans behov.
Länsskolnämndens verksamhet
9 § Länsskolnämnden skall fullgöra de uppgifter i fråga om
skolverksamheten i länet som eljest ankommer på skolöverstyrelsen om
ej annat följer av denna förordning, av beslut av regeringen eller av
beslut av skolöverstyrelsen.
10 § Länsskolnämnden är beslutför när ordföranden eller vice
ordföranden och minst två andra ledamöter är närvarande.
11 § Om länsskolnämndens kansli under krig eller vid krigsfara avses
bli förlagt till annan ort, skall nämnden under fredstid förbereda
flyttningen och hos länsstyrelsen begära tillstånd att ta lokaler i
anspråk enligt förordningen (1978:561) om förberedelser för
krigsanskaffning.
12 § Länsskolinspektören skall stå till länsstyrelsens förfogande som
expert i skolfrågor.
Tjänstetillsättning
13 § En tjänst som tillsätts av skolöverstyrelsen får av
länsskolnämnden endast tillsättas som vikariat.
Överklagande
14 § Beslut av skolstyrelse enligt denna förordning överklagas hos
länsskolnämnden.
15 § En länsskolnämnds beslut får inte överklagas.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1983:704 | Förordning (1983:704) om statsbidrag till praktikplatser på
fartyg | 1 § Statsbidrag utgår i mån av tillgång på medel till svenska
rederiföretag som inrättar praktikplatser för sjömän på svenska
fartyg.
Bidrag betalas ut till arbetsgivaren.
2 § Praktikplatserna skall inrättas i ett fartygs däcks- eller
maskinavdelning. Under praktiktiden får sjömannen inte ingå i den för
fartyget fastställda minimibesättningen. På fartyg för vilket
minimibesättning inte skall fastställas men som av sjöfartsverket
godkänts för inrättande av praktikplats, skall sjömannen tjänstgöra i
befattning utöver den ordinarie besättningen.
3 § Bidrag utgår för praktik som pågår minst två månader och som
fullgörs under tiden den 1 oktober 1983--den 30 september 1984, dock
längst till dess sjömannen har uppnått behörighet som matros eller
motorman. För sjöman som under denna tidsperiod uppnår sådan
behörighet utgår bidrag även för praktik som har fullgjorts under
tiden den 1 juli--den 30 september 1983.
4 § Bidrag utgår med högst 75 procent av arbetsgivarens kostnader för
lön till sjömannen och för sådana sociala kostnader som beräknas på
hans inkomst.
Bidrag utgår inte till resekostnader och traktamenten vid resa till
och från fartyget.
5 § Frågor om bidrag enligt denna förordning prövas av
sjöfartsverket.
6 § Arbetsgivaren skall underrätta sjöfartsverket så snart han har
inrättat en praktikplats för vilken han avser söka bidrag.
7 § Ansökan om bidrag görs skriftligen senast tre månader efter det
att praktiktiden har upphört, dock senast den 31 december 1984.
8 § Till ansökningshandlingen skall fogas utdrag från sjömansregistret
om sjömannens tjänstgöring eller annan utredning som sjöfartsverket
kan godkänna samt bestyrkt utdrag ur sökandens räkenskaper i fråga om
lönekostnader för sjömannen.
9 § Den som ansöker om bidrag skall, om så begärs, tillhandahålla
sjöfartsverket redovisningshandlingar och underlag härför i form av
lönebesked eller liknande.
10 § Ett beslut av sjöfartsverket enligt denna förordning får inte
överklagas.
11 § Föreskrifter för verkställigheten av denna förordning meddelas av
sjöfartsverket.
Övergångsbestämmelser
1983:704
Denna förordning träder i kraft den 1 oktober 1983, då förordningen
(1982:856) om statsbidrag till praktikplatser på fartyg skall upphöra
att gälla. Den upphävda förordningen gäller dock fortfarande i fråga
om praktiktid som har fullgjorts före den 1 oktober 1983.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1983:693 | Förordning (1983:693) med särskilda bestämmelser om
tidsbegränsad stiftsbundenhet för präster | 1 § I denna förordning anges de särskilda villkor som skall gälla för
att präster skall komma i fråga till prästerliga tjänster eller
förordnas att inneha eller uppehålla sådana tjänster i ett annat stift
än det till vilket de efter prästvigningen först har knutits
(hemstiftet). En präst skall inte anses vara knuten till ett stift,
där prästen endast har tillfällig anställning.
2 § Den som inte har fullgjort prästerlig tjänstgöring i sitt hemstift
under minst tre år får endast efter medgivande av domkapitlet i
hemstiftet komma i fråga till en prästerlig tjänst i ett annat stift
eller förordnas att inneha eller uppehålla en sådan tjänst.
Om prästen har avlagt svensk teologie doktorsexamen behövs inte något
sådant medgivande.
3 § Vid tillämpningen av denna förordning skall tjänsteår beräknas
enligt 4 § prästvalsförordningen (1958:261).
4 § Med prästerlig tjänstgöring i hemstiftet skall likställas
a) tjänstgöring som en präst efter medgivande av domkapitlet i
hemstiftet har fullgjort utom detta stift,
b) tjänstgöring som kyrkoherde i en svensk församling i utlandet, för
vilken regeringen har fastställt kyrkoordning,
c) tjänstgöring som präst bland svenskar utomlands i verksamhet som
bedrivs av Stiftelsen för Svenska kyrkans mission eller Stiftelsen för
Svenska kyrkan i utlandet eller som tidigare bedrevs av de för
motsvarande verksamhet inrättade styrelserna. Förordning (1986:851).
5 § Domkapitlets medgivande enligt 2 § får begränsas till en viss
angiven tjänst och till viss tid.
Ett medgivande, som har begränsats till viss tid, får inte återkallas
utan prästens samtycke.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1983:684 | Cirkulär (1983:684)
om statsmyndigheternas anmälningsskyldighet i ärenden enligt
136 a § byggnadslagen (1947:385) | Enligt 136 a § byggnadslagen (1947:385, omtryckt 1981:872) skall
regeringen pröva tillkomsten och lokaliseringen av industriella eller
liknande verksamheter, som är av väsentlig betydelse för hushållningen
med energi (prop. 1975:30, NU 30, CU 28, rskr 202 och 203), med
träfiberråvara (prop. 1975/76: 56, CU 8, rskr 123 och CU 1975/76: 17,
rskr 278) eller med landets samlade mark- och vattentillgångar (prop.
1972:111 bil. 2, CU 35, rskr 348).
Genom riksdagens beslut med anledning av prop. 1982/83: 167 om ändring
i byggnadslagen m. m. har bestämmelserna ändrats i fråga om
hushållningen med träfiberråvara med giltighet från och med den 1 juli
1983 (CU 32, rskr 359, SFS 1983:517).
Bestämmelserna i 136 a § byggnadslagen innebär att prövningsskyldighet
är föreskriven i vissa fall. Sålunda skall vissa i paragrafen
uppräknade nyanläggningar alltid prövas av regeringen (andra stycket).
Prövningsskyldighet föreligger även för utvidgning av skogsindustriell
verksamhet som medför viss ökad förbrukning av träfiberråvaror liksom
för utvidgning eller annan ändring av verksamheten vid anläggning för
framställning av träfiberbränsle och vid eldningsanläggning, om viss
mängd träfiberråvaror kommer att användas (tredje och fjärde
styckena).
Nyanläggning eller utvidgning av verksamhet som inte omfattas av den
särskilt föreskrivna prövningsskyldigheten men är av väsentlig
betydelse för hushållningen med energi, med träfiberråvara eller med
landets samlade mark- och vattentillgångar skall prövas, om regeringen
i visst fall beslutar om detta (sjunde stycket). I prop. 1972:111
(bil. 2, s. 398) angående hushållning med mark och vatten uttalade
chefen för dåvarande civildepartementet att det utan särskild
bestämmelse torde åligga vederbörande myndighet att anmäla behovet av
sådant särskilt beslut om prövning enligt 136 a § byggnadslagen.
Regeringen erinrar härmed de statliga myndigheterna om skyldigheten
att till regeringen anmäla behovet av beslut om prövning med stöd av
136 a § sjunde stycket byggnadslagen. Anmälan skall göras när
myndigheten har fått kännedom om att förberedelser vidtas för
nyanläggning samt utvidgning eller annan ändring av en verksamhet, om
de åtgärder förberedelserna avser kan vara av väsentlig betydelse för
hushållningen med energi, med träfiberråvara eller med landets samlade
mark- och vattentillgångar.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1983:682 | Förordning (1983:682) om tillämpning av en internationell konvention om ömsesidigt administrativt bistånd för att förhindra, utreda och beivra tullbrott, m.m. | Tullsamarbetsrådet (Customs Cooperation Council, CCC) antog den 22 maj
1975 en rekommendation om central registrering av upplysningar om
tullbedrägerier. Sverige har antagit denna rekommendation. Vidare
antog rådet den 9 juni 1977 en internationell konvention om ömsesidigt
administrativt bistånd för att förhindra, utreda och beivra tullbrott.
Sverige har anslutit sig till konventionen jämte konventionsbilagorna
I, III, IV, VIII, IX och X. Rekommendationen och konventionen med
nämnda bilagor skall gälla här i riket från och med den 3 augusti
1983.
Rekommendationen och konventionen jämte ovannämnda bilagor i engelsk
text och svensk översättning bifogas denna förordning som bilagorna 1
och 2.
Föreskrifter om verkställigheten av denna förordning meddelas av
Tullverket. Förordning (1999:496).
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1983:675 | Förordning (1983:675) om överföring av medel
enligt lagen (1983:219) om tillfällig vinstskatt; | g
1 § Vinstskatt som betalas in till riksskatteverket enligt lagen
(1983:219) om tillfällig vinstskatt skall utan dröjsmål överföras till
riksförsäkringsverket. Med vinstskatt avses även preliminärbelopp.
Förordning (1983:1123).
2 § Är ett bolag berättigat att återfå erlagd vinstskatt eller har
bolaget rätt till utbetalning enligt 4 § lagen (1983:219) om
tillfällig vinstskatt, skall riksförsäkringsverket efter anmaning från
riksskatteverket utan dröjsmål överföra motsvarande belopp till
riksskatteverket. Förordning (1983:1123).
Övergångsbestämmelser
1983:1123
Denna förordning träder i kraft dagen efter den dag, då förordningen
enligt uppgift på den har utkommit från trycket i Svensk
författningssamling, men tillämpas för tid från och med den 1 januari
1984.
Riksskatteverket skall lämna uppgift till riksförsäkringsverket om de
vinstskattemedel som under år 1983 överförts till allmänna
pensionsfonden.
2000:937
Den upphävda förordningen gäller dock fortfarande vinstskatt som
betalats enligt den upphävda lagen (1982:219) om tillfällig
vinstskatt.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |