Datasets:

FredrikBL

/

laws

like 0

1993:568

Förordning (1993:568) om statsbidrag till ideell verksamhet

Inledande föreskrifter 1 § Denna förordning innehåller föreskrifter om statsbidrag för utveckling av lokal ideell verksamhet. Förordning (1994:550). 2 § Frågor om statsbidrag prövas av regeringen. 3 § Bidrag lämnas i mån av tillgång på medel för ett år i sänder. Förutsättningar för statsbidrag 4 § Statsbidrag kan lämnas till 1. lokala organisationer som avser att starta, utveckla eller driva verksamhet som vanligtvis bedrivs i offentlig regi, 2. organisationer som lämnar information eller rådgivning till organisationer som avser att bedriva verksamheter som avses i 1, eller 3. organisationer för utveckling och förnyelse av formerna för lokal ideell verksamhet. Med organisationer avses i första stycket ideella föreningar, ekonomiska föreningar och stiftelser. Förordning (1994:550). Ansökan 5 § Ansökan om statsbidrag skall göras skriftligen hos Civildepartementet. Till ansökan skall organisationen foga sina stadgar och en verksamhetsberättelse med resultat- och balansräkning för det senaste verksamhetsåret. Organisationen är skyldig att lämna också andra uppgifter som behövs för att pröva ansökningen. Förordning (1994:550). Övriga bestämmelser 6 § En organisation som har tagit emot bidrag är skyldig att lämna en redovisning av bidragets användning. Förordning (1994:550). 7 § Regeringen kan besluta att bidrag som inte har kommit till avsedd användning eller som inte redovisats enligt 6 § skall betalas tillbaka. Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

1993:555

Förordning (1993:555) om statligt stöd till skogsbruket

1 § Statligt stöd till skogsbruket får lämnas enligt denna förordning i form av 1. statsbidrag till natur- och kulturmiljövårdsåtgärder, 2. statsbidrag till anläggning och vård av ädellövskog. 2 § Bidrag får lämnas till 1. natur- och kulturmiljövårdsåtgärder som går utöver skogsvårdslagens krav, 2. skogsodling med lövskog som är av värde för natur- och kulturmiljövården på mark som tagits ur jordbruksproduktion. Bidrag lämnas med högst ett belopp som motsvarar 70 procent av den godkända kostnaden för åtgärden. 3 § Bidrag till anläggning och vård av ädellövskog får lämnas till 1. fullständiga åtgärder för anläggning av ädellövskog med högst 80 procent av den godkända kostnaden för åtgärden, 2. röjning av plantskog eller ungskog med högst 60 procent av den godkända kostnaden för åtgärden, 3. sådan utsyning av ädellövskog som utförs av Skogsstyrelsen med ett belopp motsvarande styrelsens hela kostnad för åtgärden, 4. sådan rådgivning angående skötsel av ädellövskog som lämnas av Skogsstyrelsen med ett belopp motsvarande styrelsens hela kostnad för åtgärden. Förordning (2005:1161). 4 § Frågor om bidrag enligt denna förordning prövas av Skogsstyrelsen. Vid prövningen skall hänsyn tas till naturvårdens och andra allmänna intressen. Förordning (2005:1151). 5 § Ett beslut att bevilja bidrag skall förenas med villkor om att sökanden 1. inom viss tid utför det arbete som avses med bidraget, 2. underkastar sig den kontroll i fråga om arbetets utförande som Skogsstyrelsen bestämmer, 3. följer de villkor och föreskrifter i övrigt som Skogsstyrelsen bestämmer. Förordning (2005:1161). 6 § För bidrag enligt denna förordning gäller i övrigt förordningen (1988:764) om statligt stöd till näringslivet med undantag av 2, 4 och 8 §§. 7 § Kalkning av skogsmark utförs inom ramen för en försöksverksamhet som leds av Skogsstyrelsen. Som villkor gäller att berörd markägare svarar för 20 procent av den beräknade kostnaden för kalkningen. Frågor om kalkning av skogsmark prövas av Skogsstyrelsen. Förordning (2005:1161). 8 § Skogsstyrelsens beslut enligt denna förordning får inte överklagas. Förordning (2005:1161). Skogsstyrelsens beslut får inte överklagas. 9 § Ytterligare föreskrifter om stöd enligt denna förordning meddelas av Skogsstyrelsen. Övergångsbestämmelser 1993:555 1. Denna förordning träder i kraft, i fråga om 1 § 2 och 3 § den 1 januari 1994, och i övrigt den 1 juli 1993. 2. Genom förordningen upphävs förordningen (1979:792) om statligt stöd till skogsbruket. Äldre bestämmelser gäller dock fortfarande i fråga om stöd som har beviljats före den 1 juli 1993. 2005:1161 Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2006. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för överklagande av beslut som meddelats före den 1 januari 2006. Ärenden som inte har avgjorts före den 1 januari 2006 skall överlämnas till Skogsstyrelsen. Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

1993:549

Tillkännagivande (1993:549) om kungörande m.m. i fråga om konventionen den 11 april 1980 angående avtal om internationella köp;

Regeringen ger till känna följande. Förenta nationernas konvention den 11 april 1980 angående avtal om internationella köp har för Sveriges del med vissa undantag trätt i kraft den 1 januari 1989/n1/. Konventionens engelska och franska originaltexter har, jämte en svensk översättning, intagits i bilaga till lagen (1987:822) om internationella köp. Texterna på övriga originalspråk, arabiska, kinesiska, ryska och spanska, har kungjorts genom publicering i Sveriges överenskommelser med främmande makter (SÖ 1987:87). Konventionen kommer den 1 januari 1994 att ha trätt i kraft i förhållande till de främmande stater som förtecknats i det följande. Tabellen ej med här. Detta tillkännagivande ersätter tillkännagivandet (1992:115) om kungörande m. m. i fråga om konventionen den 11 april 1980 angående avtal om internationella köp. Det är föranlett av att Ecuador och Uganda nu har tillträtt konventionen, att Canada har utökat antalet provinser och territorier som omfattas av konventionen, att Ryska federationen enligt förklaring har övertagit Sovjetunionens internationella åtaganden, samt att Tyska Demokratiska Republiken inte längre existerar som självständig stat. Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

1993:541

Lag (1993:541) om inkomstbeskattning vid ombildning av värdepappersfond;

1 § Vid sammanläggning eller delning av värdepappersfond enligt 33 a § lagen (1990:1114) om värdepappersfonder skall skattepliktig intäkt inte anses uppkomma för andelsägarna. Har en sådan ombildning skett skall de nya andelarna anses förvärvade till det anskaffningsvärde som sammanlagt gällde för de äldre andelarna. Om en fond har delats och den skattskyldige erhållit andelar i mer än en nybildad fond skall det anskaffningsvärde som gällde för de äldre andelarna fördelas på de nya andelarna i förhållande till dessa nybildade fonders värde vid delningen. 2 § En sammanläggning eller delning av värdepappersfond skall inte medföra uttagsbeskattning enligt punkt 1 a eller 1 b av anvisningarna till 22 § kommunalskattelagen (1928:370). Vid en sådan ombildning skall en nybildad fonds tillgångar behålla sina tidigare anskaffningsvärden. Rättigheter och skyldigheter i fråga om skatt som är hänförliga till tiden före ombildningen och som inte utnyttjats eller fullgjorts övergår till nybildad fond. Vid delning fördelas dessa rättigheter och skyldigheter mellan de nybildade fonderna i förhållande till deras värde vid delningen. Lag (1998:1614). Övergångsbestämmelser 1993:541 Denna lag träder i kraft den 1 juli 1993 och tillämpas första gången vid 1994 års taxering. 1998:1614 Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999 och tillämpas första gången vid taxeringen år 2000. Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

1993:529

Förordning (1993:529) om myndigheters hantering av ingående mervärdesskatt

1 § Förordningen gäller för de myndigheter under regeringen som Ekonomistyrningsverket bestämmer. Förordning (1998:438). 2 § En myndighet som en viss månad har bokfört ingående mervärdesskatt får påföljande månad rekvirera motsvarande belopp från Riksskatteverket. Förordning (2000:513). 3 § En myndighet som senast den tionde dagen i månaden lämnar en rekvisition till Riksskatteverket skall få det rekvirerade beloppet senast den tjugonde i samma månad. Förordning (2000:513). 4 § Riksskatteverket skall avräkna en myndighets ingående mervärdesskatt mot inkomsttiteln Mervärdesskatt när den betalar ut det rekvirerade beloppet. Förordning (2000:513). 5 § Universitet och högskolor inom Utbildningsdepartementets verksamhetsområde och museer och övriga kulturmyndigheter inom Kulturdepartementets verksamhetsområde som får icke statliga medel för sin verksamhet skall senast den tionde dagen i påföljande månad till Riksskatteverket betala in 8 procent av det belopp som de har fått under månaden. Har en myndigheter förmedlat icke statliga medel till en sådan myndighet som anges i första stycket, är i stället den förmedlande myndigheten betalningsskyldig. Innan beloppet betalas in skall den ingående mervärdesskatt som myndigheten får rekvirera enligt 2 § räknas av. Om den ingående mervärdesskatten överstiger det belopp som skall betalas in får myndigheten rekvirera mellanskillnaden från Riksskatteverket. Förordning (2000:513). 6 § Ekonomistyrningsverket får meddela de föreskrifter som behövs för tillämpningen av denna förordning. Förordning (1998:438). 1993:529 Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1993. Genom förordningen upphävs förordningen (1991:806) om avräkning av ingående mervärdeskatt på statsbudgeten. Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

1993:523

Förordning (1993:523) med instruktion för Tjänsteförslagsnämnden för åklagarväsendet

Uppgifter 1 § Tjänsteförslagsnämnden för åklagarväsendet har till uppgift att avge förslag till Riksåklagaren i fråga om anställning av vissa åklagare enligt bestämmelser i åklagarförordningen (1996:205). Förordning (1996:207). Sammansättning m.m. 2 § Nämnden består av sju ledamöter. En av ledamöterna är ordförande och en är vice ordförande. För varje annan ledamot än ordföranden finns en personlig ersättare. Ledamöterna och ersättarna utses av regeringen för en tid av högst tre år. Regeringen utser ordförande och vice ordförande. Organisation 3 § Nämndens kansligöromål utförs hos Riksåklagaren. Verksförordningens tillämpning 4 § Bestämmelserna i 29 och 31 §§ verksförordningen (1995:1322) skall tillämpas på nämnden. Förordning (1996:207). Ärendenas handläggning 5 § Nämnden är beslutför när minst fyra ledamöter, bland dem ordföranden eller vice ordföranden, är närvarande. När ärenden av principiell natur eller annars av större vikt handläggs bör samtliga ledamöter vara närvarande. 6 § Om ett ärende är så brådskande att nämnden inte hinner sammanträda för att behandla det, får ärendet avgöras genom meddelanden mellan ordföranden och minst så många ledamöter som behövs för beslutförhet. Ett sådant beslut skall anmälas vid nästa sammanträde med nämnden. Även i annat fall än som avses i första stycket får ärendet avgöras genom meddelanden mellan ledamöterna, om samtliga ledamöter deltar i avgörandet och är ense om utgången. 7 § Ärendena avgörs efter föredragning av en tjänsteman hos Riksåklagaren. Ordföranden får överta beredning och föredragning av ärenden. 8 § Ordföranden eller den han förordnar får begära in förklaringar, upplysningar eller yttranden i ärenden hos nämnden samt pröva frågor om utlämnande av allmänna handlingar. 9 § Nämndens förslag skall grundas främst på en bedömning av sökandens skicklighet för anställningen, om det inte finns särskilda skäl för något annat. Innan nämnden avger sitt förslag skall chefen för den aktuella åklagarmyndigheten få tillfälle att yttra sig. Förordning (1996:207). Överklagande 10 § Nämndens förslag får inte överklagas. Förordning (1995:735). Övergångsbestämmelser 1993:523 Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1993. Den tillämpas på tjänster som kungörs lediga efter den 1 juli 1993. Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

1993:440

Lag (1993:440) om privat arbetsförmedling

Lagens innehåll 1 § Denna lag gäller arbetsförmedling som bedrivs av någon annan än den offentliga arbetsförmedlingen. Lagen gäller dock inte arbetsförmedling som sker genom skrifter, överföringar eller upptagningar som tryckfrihetsförordningen eller yttrandefrihetsgrundlagen är tillämplig på. Med arbetsförmedling avses i denna lag verksamhet som har till ändamål att skaffa arbete till arbetssökande eller arbetskraft åt arbetsgivare. Lag (2012:856). 2 § Har upphävts genom lag (2012:856). Arbetsförmedling för sjömän 3 § Arbetsförmedling för sjömän får inte bedrivas mot ersättning. 4 § Har upphävts genom lag (2012:856). 5 § har upphävts genom lag (1993:1499). Förbud att ta betalt av arbetssökande 6 § Den som bedriver arbetsförmedling får inte begära, avtala om eller ta emot ersättning av arbetssökande för att erbjuda eller anvisa dem arbete. Lag (2012:856). Ansvar 7 § Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot 3 eller 6 § döms till böter eller fängelse i högst sex månader. Lag (2012:856). Övergångsbestämmelser 1993:440 Denna lag träder i kraft den 1 juli 1993, då lagen (1991:746) om privat arbetsförmedling och uthyrning av arbetskraft skall upphöra att gälla. Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

1993:414

Förordning (1993:414) om avgift för utbetalning av statliga räntebidrag i vissa fall

1 § Denna förordning avser räntebidrag som lämnas enligt någon av följande förordningar: -- bostadsfinansieringsförordningen (1974:946), -- nybyggnadslåneförordningen för bostäder (1986:692), -- ombyggnadslåneförordningen för bostäder (1986:693), -- förordningen (1987:258) om stöd till flerbarnsfamiljer för köp av egnahem, -- förordningen (1989:858) om ersättningslån för bostadsändamål, -- förordningen (1991:1933) om statligt räntebidrag för ny- och ombyggnad av bostäder, -- förordningen (1992:986) om statlig bostadsbyggnadssubvention. Förordning (1994:1087). 2 § Utbetalning av räntebidrag direkt till långivaren får bara ske mot avgift, om utbetalningen görs inom ramen för systemet med nettoavisering av låntagarens räntekostnader för det bidragsberättigade huset eller till följd av att ägaren av ett sådant hus överlåtit eller pantsatt rätten till bidrag hos långivare som står under Finansinspektionens tillsyn. Avgiften skall vara sex kronor för varje bidragsärende och utbetalningstillfälle. Förordning (1994:1087). 3 § Avgiften betalas av långivaren. 4 § Avgiften betalas månadsvis i efterskott mot faktura utställd av Boverket. Boverket får träffa avtal om sättet för betalning av avgift. Övergångsbestämmelser 1993:414 1. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1993 och tillämpas på utbetalningar av räntebidrag som görs från och med dagen för ikraftträdandet. 2. Långivare som före ikraftträdandet har träffat avtal om nettoavisering får oavsett avtalad uppsägningstid frånträda avtalet med omedelbar verkan. För skyldigheten att betala avgift skall därvid gälla följande: a) Om meddelande att avtalet frånträds kommit Boverket tillhanda senast den 31 augusti 1993, tas ingen avgift ut. b) Om meddelande att avtalet frånträds kommit Boverket tillhanda efter utgången av augusti 1993 tas avgift ut för sådana utbetalningar av räntebidrag som har gjorts från och med dagen för ikraftträdandet till dess att de datarutiner som är förenade med nettoaviseringen har kunnat avbrytas. 3. Låntagarnas rätt till räntebidrag påverkas inte av att långivaren frånträder ett nettoaviseringsavtal eller avstår från att vid avtalstidens utgång förlänga eller ingå nytt avtal om nettoavisering. Äldre föreskrifter som innebär krav på nettoavisering för rätt till räntebidrag gäller inte i sådana fall. 1994:1087 Denna förordning träder i kraft den 1 oktober 1994 och tillämpas på utbetalningar av räntebidrag som görs från och med dagen för ikraftträdandet. Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

1993:406

Lag (1993:406) om kommunalt stöd till boendet

1 § En kommun får lämna enskilda hushåll ekonomiskt stöd i syfte att minska deras kostnader för att anskaffa eller inneha en permanentbostad. En kommun får också ställa säkerhet för att ett avtal om hyra av bostadslägenhet fullgörs i syfte att enskilda hushåll skall få en permanentbostad med hyresrätt som är förenad med rätt till förlängning, om det enskilda hushållets behov av en sådan bostad inte kan tillgodoses på annat sätt. Lag (2007:479). 2 § Denna lag inskränker inte de skyldigheter som en kommun har enligt socialtjänstlagen (2001:453). Lag (2007:479). Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

1993:386

Riksbankens föreskrifter (1993:386) om minnesmynt på ettusen och tvåhundra kronor;

1 § Med anledning av att det år 1993 är 20 år sedan Carl XVI Gustaf blev Sveriges konung skall minnesmynt med nominella värden ettusen och två hundra kronor ges ut. 2 § Minnesmyntet med ett nominellt värde av ettusen kronor skall tillverkas av en legering som består av 900 tusendelar guld, 50 tusendelar silver och 50 tusendelar koppar samt ha en vikt av 5,8 gram och en diameter av 21 mm. Avvikelsen från den nominella vikten får vid uppvägning av etthundra mynt vara högst 6 gram. 3 § Minnesmyntet med ett nominellt värde av ettusen kronor skall ha följande prägel. På framsidan Konung Carl XVI Gustafs bild i profil med omskriften upptill "CARL XVI GUSTAF" och nedtill "SVERIGES KONUNG I 20 ÅR". På frånsidan en bild av Erik XIV: s kröningskrona och upptill omskriften Konungens valspråk "FÖR SVERIGE I TIDEN" samt nedtill "1 000 KR 1993" omgivet av till vänster "E" som anger myntningsorten och till höger "D" som är begynnelsebokstaven i riksbankschefens efternamn. Närmast kanten, såväl på framsidan som på frånsidan, en ornering av små bågar. Randen skall vara slät. 4 § Minnesmyntet med ett nominellt värde av tvåhundra kronor skall tillverkas av en legering som består av 925 tusendelar silver och 75 tusendelar koppar samt ha en vikt av 27,03 gram och en diameter av 36 mm. Avvikelsen från den nominella vikten får vid uppvägning av etthundra mynt vara högst 27 gram. 5 § Minnesmyntet med ett nominellt värde av tvåhundra kronor skall ha följande prägel. På framsidan Konung Carl XVI Gustafs bild i profil med omskriften upptill "CARL XVI GUSTAF" och nedtill "SVERIGES KONUNG I 20 ÅR". På frånsidan en bild av Erik XIV: s kröningskrona och upptill omskriften Konungens valspråk "FÖR SVERIGE I TIDEN" samt nedtill "200 KR 1993" omgivet av till vänster "E" som anger myntningsorten och till höger "D" som är begynnelsebokstaven i riksbankschefens efternamn. Närmast kanten, såväl på framsidan som på frånsidan, en ornering av små bågar. Randen skall vara slät. Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

1993:369

Förordning (1993:369) om tullfrihet enligt 12 § lagen (1987:1069) om tullfrihet m.m.

1 § För varor som är upptagna i den förteckning som är fogad som bilaga till denna förordning gäller tullfrihet. 2 § Beträffande varor som i förteckningen har ordet Anmälan i kolumnen Anmärkningar tillämpas bestämmelserna i 6 § första stycket och 71 § första--tredje styckena tullfrihetsförordningen (1987:1289). 3 § Ansökan om tullfrihet enligt 12 § lagen (1987:1069) om tullfrihet m. m. ges in till Kommerskollegium. Kollegiet skall efter samråd med Generaltullstyrelsen med eget yttrande överlämna handlingarna i ärendet till regeringen. 4 § Föreskrifter om verkställigheten av denna förordning meddelas när det gäller 3 § av Kommerskollegium och i övrigt av Generaltullstyrelsen. Övergångsbestämmelser 1994:721 Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1994. I fråga om statistiskt nr 84.07.330 skall förordningen dock tillämpas från och med den 1 januari 1994. 1994:1607 1. Denna förordning träder i kraft samtidigt med lagen (1994:1500) med anledning av Sveriges anslutning till Europeiska unionen. 2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om varor som anmälts eller borde ha anmälts till förtullning innan denna förordning trätt i kraft samt i fråga om kontroll av ursprungsintyg som utfärdats före dagen för Sveriges anslutning till Europeiska unionen. 3. Tillstånd varigenom någon har blivit "godkänd exportör" inom ramen för avtal om frihandel med annat land gäller fortfarande, dock längst ett år efter dagen för anslutningen. Närmare villkor för den fortsatta giltigheten finns i bilaga VI till fördraget den 24 juni 1994 om Konungariket Norges, Republiken Österrikes, Republiken Finlands och Konungariket Sveriges anslutning till Europeiska unionen, se lagen (1994:1500) med anledning av Sveriges anslutning till Europeiska unionen och tillkännagivandet (1994:1501) av fördrag och andra instrument med anledning av Sveriges anslutning till Europeiska unionen. 4. Förekommer det i en lag eller i en annan författning hänvisning till en författning som upphävts genom denna förordning skall hänvisningen i stället gälla EG: s bestämmelser eller svenska tullförfattningar. Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

1993:343

Riksgäldskontorets föreskrifter (1993:343) om gällande inlåningsränta i ungdomsbosparandet

Riksgäldskontoret föreskriver följande med stöd av 10 § lagen (1988:846) om ungdomsbosparande samt 1 § förordningen (1989:248) med instruktion för Riks- gäldskontoret. På medel som står inne på ett konto anslutet till ungdomsbosparandet skall den bank eller sparkassa som för kontot betala lägst 6 procent årlig ränta. För den kalendermånad, då insättning eller uttag sker, får på det insatta respektive uttagna beloppet betalas en lägre årlig ränta än som sägs i första stycket, dock lägst 1 procent. Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

1993:336

Lag (1993:336) om rätt för Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag, SBAB att besluta i frågor om förvaltningen av statligt reglerade lån för bostadsändamål, m.m.

Regeringen får överlämna till Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag, SBAB och SBAB, Statens Bostadslåneaktiebolag samt det av staten ägda bolag som övertar ansvaret för de statligt finansierade bostadslånen att fatta beslut som innebär myndighetsutövning i frågor om förvaltningen av statligt reglerade räntebärande lån som beviljats under medverkan av Bostadsstyrelsen eller en länsbostadsnämnd samt i frågor om lån enligt förordningen (1989:858) om ersättningslån för bostadsändamål. Förvaltningsuppgifter som avses i denna lag utövas enligt föreskrifter som regeringen beslutar. Lag (1995:909). Övergångsbestämmelser 1996:1180 Den upphävda lagen gäller fortfarande vid beslut i sådana frågor som rör tidigare lämnade lån som har väckts hos SBAB, Statens Bostadslåneaktiebolag eller Venantius Aktiebolag före den 1 januari 1997 och i ärenden där bostadslån har beviljats före utgången av år 1991 men inte betalats ut före den 1 januari 1997. Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

1993:335

Lag (1993:335) om Barnombudsman

1 § Barnombudsmannen har till uppgift att företräda barns och ungas rättigheter och intressen mot bakgrund av Sveriges åtagande enligt Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen). Lag (2002:377). 2 § Barnombudsmannen skall driva på genomförandet och bevaka efterlevnaden av barnkonventionen. Barnombudsmannen skall därvid särskilt uppmärksamma att lagar och andra författningar samt deras tillämpning stämmer överens med barnkonventionen. Lag (2002:377). 3 § Barnombudsmannen skall inom sitt verksamhetsområde 1. hos regeringen föreslå de författningsändringar eller andra åtgärder som behövs för att barns och ungas rättigheter och intressen skall tillgodoses, 2. informera, bilda opinion och ta initiativ till lämpliga åtgärder i övrigt, 3. företräda barns och ungas rättigheter och intressen i den allmänna debatten, 4. samla kunskap och sammanställa statistik om barns och ungas levnadsvillkor, samt 5. följa den internationella utvecklingen när det gäller barnkonventionens tolkning och dess tillämpning. Lag (2002:377). 4 § Barnombudsmannen skall senast den 1 april varje år lämna en rapport till regeringen om sin verksamhet under det närmast föregående kalenderåret samt om de frågor om barn och unga som ombudsmannen anser att regeringen behöver ha kännedom om. Lag (2002:377). 5 § Förvaltningsmyndigheter, kommuner och regioner ska på Barnombudsmannens uppmaning lämna uppgifter till ombudsmannen om vilka åtgärder som vidtagits för att i den egna verksamheten genomföra barns och ungas rättigheter enligt barnkonventionen. De är också skyldiga att på ombudsmannens uppmaning komma till överläggningar med denne. Lag (2019:882). 6 § Regeringen utser Barnombudsmannen för en bestämd tid. Ombudsmannen bestämmer själv sin organisation och den närmare inriktningen av sitt arbete. Lag (2002:377). 7 § Barnombudsmannen är skyldig att genast anmäla till socialnämnden om ombudsmannen i sin verksamhet får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa. Barnombudsmannen är skyldig att lämna uppgifter om det förhållande anmälningsplikten omfattar. Lag (2017:1245). 8 § Barnombudsmannen får lämna 1. socialnämnden uppgifter som kan vara av betydelse för utredning av ett barns behov av stöd och skydd, 2. Inspektionen för vård och omsorg uppgifter som kan vara av betydelse för myndighetens tillsyn. Lag (2017:1245). Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

1993:332

Lag (1993:332) om avgiftsfria sjukvårdsförmåner m.m. för vissa hiv-smittade

1 § Denna lag tillämpas på en person som vid behandling av honom eller henne inom den svenska hälso- och sjukvården har fått infektion av hiv (humant immunbristvirus) genom smitta vid användning av blod eller blodprodukter. Lagen tillämpas även på den som fått infektion av hiv genom smitta av en sådan person, om de är eller varit gifta med varandra eller sammanbott med varandra under äktenskapsliknande förhållanden och om smittan ägt rum innan den först smittade fått kännedom om sin infektion. Förmåner enligt lagen ersätts av Försäkringskassan. Lag (2010:1255). 2 § Har upphävts genom lag (1999:379). 3 § Patientavgift ska inte tas ut av en smittad person som får tandvård som ersätts enligt lagen (2008:145) om statligt tandvårdsstöd. Lag (2008:151). 4 § En smittad person har rätt att på apotek utan kostnad få läkemedel för vilka recept har utfärdats av läkare eller tandläkare. 5 § I 47 kap. socialförsäkringsbalken finns bestämmelser om rätt till ersättning för en närstående som vårdar en smittad person. I lagen (1988:1465) om ledighet för närståendevård finns bestämmelser om rätt till ledighet i samband med vården. Lag (2010:1255). Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

1993:327

Förordning (1993:327) med instruktion för Sametinget

Uppgifter 1 § Sametinget är central förvaltningsmyndighet inom rennäringens område. Sametinget har de uppgifter som framgår av 2 kap. 1, 1 a och 5 §§ sametingslagen (1992:1433). Sametinget skall - följa, utvärdera och hålla regeringen informerad om utvecklingen inom rennäringen, samt - bistå regeringen och medverka i det internationella arbetet med rennäringsfrågor. Sametingets styrelse har de uppgifter som framgår av 2 kap. 4 § sametingslagen. Sametinget får meddela föreskrifter om omfattningen av partistöd och formerna för stödet. Förordning (2007:13). Verksförordningens tillämpning 2 § Följande föreskrifter i verksförordningen (1995:1322) skall tillämpas på Sametinget: 18 § om myndighetens organisation, 26 § om ärendenas handläggning, 27 och 28 §§ om myndighetens föreskrifter, 29 § om inhämtande av uppgifter m.m., och 31 § om myndighetens beslut. Förordning (2000:116). 3 § Sametingets styrelse har det ansvar för verksamheten och de uppgifter som anges i 11 §, 13 § 1-4 samt 15 och 30 §§ verksförordningen (1995:1322). Kanslichefen har det ansvar för verksamheten och de uppgifter som anges i 6-10 §§ verksförordningen. Förordning (2007:13). Organisation 4 § Sametinget skall ha ett kansli som leds av en chef. Ärendenas handläggning 5 § När ärenden av större vikt handläggs i Sametinget eller styrelsen skall om möjligt samtliga ledamöter vara närvarande. 6 § Sametinget får i arbetsordningen eller i särskilda beslut lämna över till ordföranden, ordföranden i styrelsen eller till någon som tjänstgör hos Sametinget att avgöra ärenden som är av det slaget att de inte behöver prövas av Sametinget eller styrelsen. 7 § Ärendena avgörs efter föredragning. I arbetsordningen eller i särskilda beslut får det dock medges att ärenden som avgörs enligt 6 § inte behöver föredras. 8 § I 19 § förvaltningslagen (1986:223) finns bestämmelser om rätt att få avvikande mening antecknad. 8 a § Har upphävts genom förordning (2007:13). 9 § Har upphävts genom förordning (2000:116). 10 § Har upphävts genom förordning (1998:1313). Övergångsbestämmelser 1993:327 Denna förordning träder i kraft den 1 augusti 1993 och skall tillämpas från och med den dag Sametinget först samlas. 1999:1427 Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2000. Äldre föreskrifter gäller dock fortfarande för att avsluta programperioden 1995-1999. 2007:13 Denna förordning träder i kraft den 1 mars 2007. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för frågor om stöd från EG:s strukturfonder som avser programperioden 2000-2006. Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

1993:318

Förordning (1993:318) om utländska besök vid försvarsmakten

1 § Myndigheter inom försvarsmakten skall skaffa Försvarsdepartementets till- stånd innan de anordnar besök av en utlänning vid en militärområdesstab, en fördelningsstab, Kustflottan, 1. attackeskadern och ledningscentraler eller vid förband eller enheter under pågående beredskapsuppdrag eller krigsförbandsut- bildning. Tillstånd krävs också om utlänningen skall tjänstgöra i en befattning vid en svensk militär enhet. Myndigheter inom försvarsmakten skall dessutom alltid skaffa Försvarsdeparte- mentets tillstånd innan de anordnar besök av en utlänning som har en befattning som motsvarar överbefälhavare, försvarsstabschef, försvarsgrenschef, militär- områdesbefälhavare eller myndighetschef. 2 § Om en myndighet inom försvarsmakten skall anordna besök av en utlänning i något annat fall än som sägs i 1 §, skall myndigheten före besöket skaffa Överbefälhavarens tillstånd. 3 § Överbefälhavaren skall den 1 januari, den 1 april, den 1 juli och den 1 oktober varje år till Försvarsdepartementet rapportera vilka tillstånd som meddelats enligt 2 §. Undantag 4 § Tillstånd enligt 1 och 2 §§ behövs inte om besöket är föranlett av att utlänningen skall 1. förbereda, delta i eller följa upp verksamhet inom ramen för överenskommel- ser mellan Sverige och andra stater om samarbete inom försvarets område, 2. förbereda, delta i eller följa upp en affärsförhandling, 3. genom förevisning eller föredragning tillfälligt under en del av en dag få information om myndighetens verksamhet, organisation eller materiel, 4. utföra installation, reparation eller ett liknande arbete, 5. delta i, träna inför eller vara funktionär vid en idrottstävling eller annan sportverksamhet som anordnas av en myndighet eller på dess område, 6. göra en anmälan eller en uppvaktning eller på något annat sätt medverka i protokollära sammanhang, eller 7. delta i ett samkväm eller en annan liknande verksamhet. 5 § Som anordnande av besök enligt denna förordning skall inte anses när myndigheten bereder en utlänning tillträde till lokaler, anläggningar, fartyg eller områden som vid tillfället är tillgängliga för allmänheten eller som utlänningen måste komma till för att där kunna få framställa en begäran om att få ta del av allmänna handlingar. Bemyndigande 6 § Överbefälhavaren får meddela de föreskrifter som behövs för verkställigheten av denna förordning. Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

1993:298

Förordning (1993:298) om arealbidrag till jordbrukare

1 § Stöd kan enligt denna förordning lämnas som arealbidrag till jordbrukare med mer än två hektar åkermark. Bidrag lämnas för budgetåren 1993/94 och 1994/95. Förordning (1994:19). 2 § Arealbidrag lämnas till den som meddelat Statens jordbruksverk att han brukar marken, om inte verket beslutar något annat. 3 § Arealbidrag lämnas för den areal som under skördeåret 1993 odlas med vete, råg, korn, havre, rågvete, blandsäd, matärter, foderärter, åkerbönor eller vicker, allt till mognad, matpotatis, potatis till stärkelse och råsprit, sockerbetor, konservärter, frövall eller bruna bönor till den del den odlade arealen inte överstiger den stödareal som beräknas enligt 4 § förordningen (1990:941) om inkomst-, omställnings- och anläggningsstöd till jordbrukare m. m. Avdrag görs dock för den 1. areal för vilken omställningsstöd eller anläggningsstöd lämnas, 2. areal på vilken det under skördeåret 1993 odlas raps eller rybs till mognad. Förordning (1994:19). 3 a § Arealbidrag lämnas för den areal som under skördeåret 1994 odlas med vete, råg, korn, havre, rågvete, blandsäd, raps, rybs, matärter, foderärter, åkerbönor eller vicker, allt till mognad, matpotatis, potatis till stärkelse och råsprit, sockerbetor, konservärter, frövall eller bruna bönor. Bidrag lämnas dock inte för areal för vilken omställnings- eller anläggnings- stöd lämnas. Förordning (1994:19). 4 § Arealbidraget lämnas med ett visst belopp för varje hektar av den enligt 3 och 3 a §§ stödberättigade arealen. Beräknat bidragsbelopp som är lägre än 1 000 kr betalas inte ut. Närmare föreskrifter om storleken på bidraget meddelas av Jordbruksverket. Förordning (1994:19). 5 § Frågor om bidrag enligt denna förordning prövas av Jordbruksverket. Jordbruksverket får bemyndiga länsstyrelsen att pröva frågor om bidrag. 6 § Som villkor för bidrag gäller att brukaren lämnar sådana uppgifter till Jordbruksverket och länsstyrelsen som är av betydelse för stödgivningen. 7 § Mottagaren av bidrag är återbetalningsskyldig för belopp som har betalats ut felaktigt. Om det kan anses oskäligt att återkräva hela beloppet, får detta sättas ned. Om beslutet om bidrag har meddelats på grund av oriktig eller vilseledande uppgift av bidragstagaren, får beslutet omedelbart hävas och lämnat bidrag krävas tillbaka inom tio år från det att beloppet betalades ut. 8 § Beslut om bidrag av Jordbruksverket som första instans får omprövas av verket. Begäran om omprövning skall ha kommit in till verket inom fyra veckor från det att brukaren har fått del av beslutet om bidrag. 9 § Länsstyrelsens beslut enligt denna förordning får överklagas hos Jordbruksverket. Jordbruksverkets beslut får inte överklagas. 10 § Jordbruksverket får meddela ytterligare föreskrifter om bidrag enligt denna förordning. Övergångsbestämmelser 2001:756 De upphävda förordningarna gäller fortfarande i fråga om stöd som har beviljats före utgången av december 2001. Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

1993:237

Lag (1993:237) om tillfällig avvikelse från lagen (1981:691) om socialavgifter

1 § Av de lönegarantiavgifter som enligt 4 kap. 10 § lagen (1981:691) om socialavgifter förs till lönegarantifonden skall under budgetåret 1993/94 sammanlagt 12 miljoner kronor användas för finansiering av länsstyrelsernas kostnader för handläggning av lönegarantiärenden. Lag (1993:746). 2 § En arbetsgivare som låter en anställd delta i utbildning på arbetstid med bibehållna anställningsförmåner och som efter anvisning av länsarbetsnämnden anställer en ersättare för den som deltar i utbildningen, får göra avdrag enligt bestämmelserna i 3 och 4 §§ från de arbetsgivaravgifter som han enligt 2 kap. 1 § lagen (1981:691) om socialavgifter skall betala. Lag (1993:746). 3 § För en ersättare som avses i 2 § får arbetsgivaren göra avdrag med 475 kronor per arbetsdag som ersättaren har varit anställd. Lag (1993:746). 4 § Arbetsgivaren får göra avdrag med högst 75 kronor per utbildningstimme, dock sammanlagt högst 30 000 kronor, för varje arbetstagare som deltar i av länsarbetsnämnden godkänd yrkesinriktad utbildning eller utbildning som ökar arbetstagarens förutsättningar att tillgodogöra sig ny teknik eller utföra nya arbetsuppgifter. Lag (1993:746). 5 § Vid fördelningen av influtna arbetsgivaravgifter enligt 2 kap. 6 § lagen (1981:691) om socialavgifter skall de avdrag som görs enligt 3 och 4 §§ minska det belopp som förs till staten enligt 4 kap. 7 § nämnda lag. Lag (1993:746). Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

1993:228

Förordning (1993:228) om hantering av skjutvapen och ammunition som lämnats in till en polismyndighet;

1 § Denna förordning gäller skjutvapen och ammunition som har lämnats in till en polismyndighet enligt lagen (1993:206) om ansvarsfrihet vid olaga vapeninnehav. 2 § Polismyndigheten skall förteckna egendom som har lämnats in och därvid notera, om egendomen behövs för ett musealt, militärt eller annat liknande ändamål. 3 § Polismyndigheten skall kontrollera om det finns en känd ägare till den egendom som har lämnats in. 4 § Om ägaren till egendomen är känd och inte kan anses ha avstått från sin rätt till den, skall polismyndigheten delge ägaren en underrättelse om att egendomen har lämnats in. Ägaren skall i underrättelsen upplysas om att han eller hon inom en månad från delfåendet kan ta tillbaka egendomen samt att den annars tillfaller staten. 5 § Egendom som har tillfallit staten och som behövs för ett musealt, militärt eller annat liknande ändamål skall av polismyndigheten överlämnas till den myndighet eller inrättning som behöver egendomen. 6 § Rikspolisstyrelsen får meddela ytterligare föreskrifter om kontrollen enligt 3 § och om hanteringen i övrigt av den egendom som avses i denna förordning. Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

1993:222

Förordning (1993:222) om beredskapslagring av olja och kol m.m. under lagringsåret 1993/94

Regeringen föreskriver enligt 9 § lagen (1984:1049) om beredskapslagring av olja och kol och 10 § lagen (1985:635) om försörjningsberedskap på naturgas- området att följande andelar av basmängderna för lagringsbränslen skall lagras under lagringsåret 1993/94. Varuslag Procentandel av basmängden Kol 26 Motorbensin 25 Fotogen 25 Dieselbrännolja/eldningsolja 1 och 2 25 Övriga eldningsoljor 25 Gasol 25 I fråga om ersättningsbränsle för naturgas skall lagringsprocenten motsvara 20 procent av basmängden för respektive varuslag. Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

1993:206

Lag (1993:206) om ansvarsfrihet vid olaga vapeninnehav

1 § Den som innehar ett skjutvapen eller ammunition utan att vara berättigad till det skall inte dömas till ansvar för brott mot 37 § första stycket 1 eller 38 § första stycket 4 vapenlagen (1973:1176) avseende det vapnet eller den ammunitionen, om innehavaren frivilligt lämnar eller låter lämna vapnet eller ammunitionen till en polismyndighet under tiden juli--september 1993. 2 § Den som överlämnar egendom enligt 1 § behöver inte lämna uppgift om sin identitet. 3 § Egendom som lämnas till polismyndigheten och vars ägare inte är känd tillfaller staten, om ägaren inte ger sig till känna inom tre månader från det att den lämnades in. Om ägaren är känd och inte kan anses ha avstått från sin rätt till egendomen, skall polismyndigheten ge ägaren tillfälle att inom en månad ta tillbaka egendomen. Egendomen tillfaller staten, om ägaren inte tar tillbaka den. 4 § Egendom som har tillfallit staten skall förstöras, om den inte behövs för musealt, militärt eller annat liknande ändamål. Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

1993:187

Förordning (1993:187) om märkning av vissa oljeprodukter m.m.

1 § Vid märkning enligt 2 § lagen (1992:1438) om dieseloljeskatt och användning av vissa oljeprodukter skall som märkämnen användas 1. N-etyl-N-*(2-(1-isobutoxietoxi)etyl*)(4-fenylazofenyl)amin till en mängd av minst 5 och högst 6 mg per liter olja, och 2. ett stabilt blått färgämne som är ett derivat av 1,4-diaminoantrakinon av sådan mängd att oljan får en klar grön färg. 2 § Riksskatteverket meddelar ytterligare föreskrifter för märkningsförfarandet. Riksskatteverket får även meddela föreskrifter om bidrag enligt punkt 7 i övergångsbestämmelserna till lagen (1992:1440) om ändring i vägtrafikskattelagen (1988:327) och om inbetalning av särskild avgift enligt 13 och 14 §§ lagen (1992:1438) om dieseloljeskatt och användning av vissa oljeprodukter. Förordning (1993:1030). Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

1993:173

Konkurrensförordning (1993:173)

1 § Denna förordning innehåller verkställighetsföreskrifter till konkurrenslagen (1993:20), föreskrifter om behörig myndighet i vissa fall samt föreskrifter om länsstyrelsernas uppgifter på konkurrensområdet. Förordning (2000:1027). 2 § En anmälan till Konkurrensverket enligt 37 § konkurrenslagen (1993:20) skall göras skriftligen. Förordning (2005:595). 3 § Konkurrensverket får 1. meddela föreskrifter om vilka uppgifter som skall lämnas i en sådan anmälan som anges i 2 §, och 2. fastställa blanketter för anmälan. Förordning (2005:595). 3 a § Konkurrensverket är sådan behörig myndighet som avses i 2 a § lagen (1994:1845) om tillämpningen av Europeiska gemenskapernas konkurrens- och statsstödsregler samt i rådets förordning (EG) nr 139/2004 av den 20 januari 2004 om kontroll av företagskoncentrationer. Förordning (2004:201). 3 b § Konkurrensverket skall vidta de åtgärder som ankommer på en medlemsstat enligt artiklarna 4, 9 och 22 i rådets förordning (EG) nr 139/2004 av den 20 januari 2004 om kontroll av företagskoncentrationer. Förordning (2004:201). 4 § Länsstyrelserna skall i länet verka för en effektiv konkurrens i privat och offentlig verksamhet till nytta för konsumenterna. Länsstyrelserna skall därvid särskilt 1. informera om konkurrensfrågor, 2. uppmärksamma Konkurrensverket på förhållanden som tyder på överträdelser av konkurrensbestämmelserna, 3. uppmärksamma regleringar som hindrar en effektiv konkurrens, 4. lämna förslag till och, efter samråd med Konkurrensverket, följa upp avregleringsåtgärder, 5. uppmärksamma olika typer av hinder för en effektiv konkurrens i offentlig förvaltning och lämna förslag till åtgärder för att undanröja dessa, samt 6. verka för att konkurrensaspekter beaktas hos länsstyrelsen och i regionala och lokala organ. Förordning (1993:683). Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

1993:168

Förordning (1993:168) om intermisstyrelse för avveckling av högskolorna i Sundsvall/ Härnösand och Östersund samt inrättande av en ny högskola;

Interimsstyrelsens uppgift 1 § En särskild interimsstyrelse skall finnas med uppgift att förbereda dels avvecklingen av högskolorna i Sundsvall/Härnösand och Östersund, dels inrättandet av Mitthögskolan, allt i enlighet med vad som föreslås i proposition (1992/93: 169) Högre utbildning för ökad kompetens. Arbetet skall bedrivas under förutsättning att riksdagen godkänner organisationsförändringarna och med beaktande av föreskrifterna i 2 kap. 8 § högskoleförordningen (1993:100) och punkten 1 b ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till samma förordning. Sammansättning m. m. 2 § Interimsstyrelsen består av en ordförande och högst 14 andra ledamöter. Regeringen utser ordföranden och övriga ledamöter. 3 § Interimsstyrelsen är beslutför när fler än hälften av ledamöterna, bland dem ordföranden, är närvarande. Tillsättning av tjänster 4 § Interimsstyrelsen får besluta om tillsättning av tjänster vid Mitthögskolan först sedan riksdagen beslutat om att denna högskola skall inrättas. Vid tillsättning av tjänster gäller bestämmelserna i 5--11 §§. Med tjänst avses i denna förordning också långtidsvikariat. 5 § Tjänsten som rektor tillsätts av regeringen. Övriga tjänster tillsätts av interimsstyrelsen. 6 § En tjänst hos Mitthögskolan får, utan ledigkungörande, tillsättas med någon som är anställd vid högskolorna i Sundsvall/Härnösand och Östersund och som har kompetens som motsvarar kraven för den nya tjänsten vid Mitthögskolan. 7 § Förordningen (1984:819) om statliga platsanmälningar tillämpas inte när en tjänst tillsätts enligt 6 §. 8 § Tjänster som inte tillsätts enligt 6 § skall tillsättas enligt de föreskrifter som annars gäller för tjänstetillsättningar. Meddelande om beslut 9 § Interimsstyrelsens beslut i tillsättningsärenden skall meddelas genom anslag. Anslaget sätts upp på anslagstavlorna hos Högskolan i Sundsvall/Härnösand respektive i Östersund. Överklagande 10 § Beslut i tillsättningsärenden får överklagas hos Överklagandenämnden för högskolan. Övriga bestämmelser 11 § Tillsättningsärenden som interimsstyrelsen inte har avgjort före den 1 juli 1993 skall lämnas över till Mitthögskolan. Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

1993:167

Förordning (1993:167) om skolindex;

1 § För justering av vissa bidrag inom skolområdet med hänsyn till kostnadsutvecklingen skall användas ett av regeringen för varje statligt budgetår fastställt skolindex. Regeringen bestämmer när skolindex skall användas. 2 § Skolindex skall beakta dels löneutvecklingen för samtliga offentliganställda, dels varuprisutvecklingen, dock skall bortses från prisutvecklingen på sådana varor som normalt kan antas ha ingen eller ringa betydelse för kommunernas skolverksamhet. Löneutvecklingen skall ges vikten 0,716 och varuprisutvecklingen skall ges vikten 0,284. Förordning (2002:1011). 3 § Statistiska centralbyrån skall varje år ta fram underlaget till skolindex. Underlaget skall redovisas till regeringen senast den 30 november närmast före det budgetår som indexet avses bli tillämpat. Underlaget skall basera sig på de senast tillgängliga uppgifterna för en sammanhängande tolvmånadersperiod. Förordning (2002:1011). Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

1993:149

Förordning (1993:149) om tandvårdsersättning vid klinisk tandhälsoundersökning vid Odontologiska fakulteten vid Universitet i Göteborg;

Vid klinisk tandhälsoundersökning, som utförs av tandläkare inom ramen för ett tandhälsoprojekt som bedrivs vid Odontologiska fakulteten vid Universitetet i Göteborg längst till och med den 31 december 1993, lämnas tandvårdsersättning enligt 6 § tandvårdstaxan (1973:638) även om patientavgift inte tas ut. Övergångsbestämmelser 1993:149 Denna förordning träder i kraft den 15 april 1993 och gäller till utgången av år 1993. Den tillämpas även för tandhälsoundersökning som har utförts dessförinnan. Förordningen skall tillämpas också efter december 1993 för tandhälsoundersökning som har utförts under förordningens giltighetstid. Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

1993:148

Lag (1993:148) om avvikelser från vissa bestämmelser i lagen (1991:359) om arvoden till statsråden m.m.

För tiden den 1 april 1993--den 31 december 1993 skall i stället för bestämmelserna om statsrådens arvoden i 1 § lagen (1991:359) om statsrådens arvoden m. m. gälla att arvodet till statsministern skall betalas med 48 788 kronor i månaden och att arvodet till övriga statsråd skall betalas med 45 025 kronor i månaden. Arvodena skall dock för angiven tid höjas med det belopp som motsvarar den genomsnittliga höjning av månadslönen som för tid fr. o. m. den 1 april 1993 kan tillkomma de statstjänstemän som anges i 3 § första stycket lagen (1988:589) om ersättning m. m. till riksdagens ledamöter. Övergångsbestämmelser 1993:1425 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994, då lagen (1993:148) om avvikelser från vissa bestämmelser i lagen (1991:359) om arvoden till statsråden m. m. skall upphöra att gälla. 2. Om beslut enligt 1 § första stycket inte föreligger vid den tidpunkt då underlag för utbetalning av arvode till statsråd senast måste finnas, skall arvodet för den månaden betalas med 48 788 kronor till statsministern och med 45 025 kronor till övriga statsråd. Beloppen skall räknas av från de högre belopp som Statsrådsarvodesnämnden kan komma att fastställa för samma månad. Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

1993:147

Lag (1993:147) om avvikelser från vissa bestämmelser i lagen (1988:589) om ersättning m.m. till riksdagens ledamöter

För tiden den 1 april 1993--den 31 december 1993 skall i stället för bestämmelserna om ledamotsarvode i 3 § första stycket lagen (1988:589) om ersättning m. m. till riksdagens ledamöter gälla att ledamotsarvodet skall betalas med 23 425 kronor i månaden. Arvodet skall dock för angiven tid höjas med det belopp som motsvarar den genomsnittliga höjning av månadslönen som för tid fr. o. m. den 1 april 1993 kan tillkomma de statstjänstemän som anges i 3 § första stycket nämnda lag. Övergångsbestämmelser 1993:1424 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994, då lagen (1993:147) om avvikelser från vissa bestämmelser i lagen (1988:589) om ersättning m. m. till riksdagens ledamöter skall upphöra att gälla. 2. Om beslut enligt 3 § första stycket inte föreligger vid den tidpunkt då underlag för utbetalning av ledamotsarvode senast måste finnas, skall ledamotsarvodet för den månaden betalas med 23 425 kronor. Beloppet skall räknas av från det högre belopp som Riksdagens arvodesnämnd kan komma att fastställa för samma månad. Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

1993:136

Förordning (1993:136) om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Österrike

Lagen (1992:858) om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Österrike skall träda i kraft den 1 januari 1994 och tillämpas på beskattningsår som börjar den 1 januari 1994 eller senare. Protokollet om ändring i avtalet som undertecknades den 5 november 1991 träder i kraft den 1 maj 1993. Övergångsbestämmelser 1993:136 1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1994. 2. Genom förordningen upphävs kungörelsen (1972:476) om kupongskatt för person med hemvist i Österrike, m. m. 3. Den upphävda kungörelsen skall dock tillsammans med den genom lagen (1992:858) om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Österrike upphävda kungörelsen (1970:769) om tillämpning av avtal mellan Sverige och Österrike för undvikande av dubbelbeskattning beträffande skatter på inkomst och förmögenhet fortfarande tillämpas på beskattningsår som börjar före den 1 januari 1994. Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

1993:126

Lokalradioförordning (1993:126)

1 § En kungörelse enligt 5 kap. 3 § radio- och TV-lagen (1996:844) skall införas i ortstidning i sändningsområdet i enlighet med bestämmelserna i lagen (1977:654) om kungörande i mål och ärenden hos myndighet m.m. Kungörelsen skall innehålla de uppgifter som anges i 5 kap. 3 § radio- och TV-lagen samt övriga villkor för tillståndet. Sista dag för ansökan får inte sättas tidigare än sex veckor efter kungörandet. Förordning (2002:705). 2 § Ansökan om tillstånd skall ges in till Radio- och TV- verket. Den skall innehålla 1. sökandens namn, firma eller motsvarande, adress samt personnummer eller organisationsnummer, 2. sådana uppgifter om aktie- eller andelsinnehav eller avtal som behövs för prövningen enligt 5 kap. 4 § radio- och TV-lagen (1996:844) och de övriga uppgifter av betydelse för den prövningen som sökanden känner till, och 3. sådana uppgifter som behövs för prövningen enligt 5 kap. 8 § radio- och TV-lagen. Ansökan skall göras skriftligen på blankett som fastställs av Radio- och TV-verket och avges på heder och samvete. Förordning (2001:275). 3 § En sökande skall lämna Radio- och TV-verket de ytterligare uppgifter som verket begär och som behövs för att pröva ansökan. Sådana uppgifter skall lämnas på heder och samvete. Förordning (2001:275). 4 § Om det finns mer än en sökande när ansökningstiden gått ut, skall Radio- och TV-verket skriftligen meddela sökandena att de har möjlighet att inom en viss angiven tid, som inte får understiga fyra veckor, samordna sina ansökningar. Förordning (2004:568). 5 § Har upphävts genom förordning (2001:275). 6 § Ett beslut om tillstånd att sända lokalradio skall innehålla uppgift om sändningsområdets omfattning, tillståndstiden och övriga villkor för tillståndet samt om den årliga avgiften för tillståndet. I beslutet skall upplysning lämnas om att användningen av radiosändare kräver särskilt tillstånd. Förordning (2001:275). 7 § Ansökan om medgivande enligt 5 kap. 16 § radio- och TV-lagen (1996:844) skall göras skriftligen hos Radio- och TV-verket. Förordning (2001:275). 8 § Sådana uppgifter som avses i 9 kap. 7 § radio- och TV-lagen (1996:844) skall lämnas på heder och samvete. Förordning (2001:275). 9 § Har upphävts genom förordning (2001:275). Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

1993:117

Förordning (1993:117) om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Belgien

Lagen (1991:606) om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Belgien skall såvitt avser 1--3 §§ tillämpas a) beträffande skatter som innehålls vid källan, på inkomster som blir tillgängliga för lyftning eller förfallit till betalning den 1 januari 1991 eller senare, b) beträffande andra inkomstskatter, på skatter som påförs för beskattningsperioder som slutar den 31 december 1990 eller senare samt c) beträffande svensk förmögenhetsskatt, på skatt som påförs för beskattningsåret 1992 och efterföljande beskattningsår. Avtalet trädde i kraft den 24 februari 1993. Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

1993:102

Riksgäldskontorets föreskrifter (1993:102) om gällande inlåningsränta i ungdomsbosparandet

Riksgäldskontoret föreskriver följande med stöd av 10 § lagen (1988:846) om ungdomsbosparande samt 1 § förordningen (1989:248) med instruktion för Riksgäldskontoret. På medel som står inne på ett konto anslutet till ungdomsbosparandet skall den bank eller sparkassa som för kontot betala lägst 6,25 procent årlig ränta. För den kalendermånad, då insättning eller uttag sker, får på det insatta respektive uttagna beloppet betalas en lägre årlig ränta än som sägs i första stycket, dock lägst 1,25 procent. Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

1993:98

Förordning (1993:98) med instruktion för Nämnden för offentlig upphandling

Uppgifter 1 § Nämnden för offentlig upphandling har till uppgift att -- utöva tillsyn över den offentliga upphandlingen enligt lagen (1992:1528) om offentlig upphandling och förordningen (1980:849) om tillämpningen av GATT-överenskommelsen om statlig upphandling, -- följa utvecklingen på upphandlingsområdet inom den Europeiska Frihandelssammanslutningen (EFTA), Europeiska gemenskaperna (EG), Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES), GATT och WTO-överenskommelsen om statlig upphandling, -- lämna information och allmänna råd inom nämndens tillsynsområden och följa tillämpningen av de nationella leveransbestämmelserna samt verka för en enhetlig tillämpning av dessa, -- samla in och bearbeta uppgifter för statistikändamål, -- verka för en effektiv offentlig upphandling. Förordning (1996:580). Sammansättning 2 § Nämnden består av högst åtta personer. En av ledamöterna är vice ordförande. Vid behov kan nämnden tillfälligt adjungera en eller flera ledamöter med särskild sakkunskap. Organisation 3 § Vid nämnden finns ett kansli som leds av en chef. Verksförordningens tillämpning 4 § Följande bestämmelser i verksförordningen (1995:1322) skall tillämpas på nämnden: 2 § om behörighet att företräda staten vid domstol, 16 § om medverkan i EU-arbetet, 18 § om myndighetens organisation m. m., 26 § om ärendenas handläggning, 27 och 28 §§ om myndighetens föreskrifter, 29 § om inhämtande av uppgifter och utövande av tillsyn, 30 § om ärendeförteckning, 31 § om myndighetens beslut, och 35 § om överklagande 5 § Nämnden ansvarar för verksamheten och de uppgifter som anges i 6-9, 13 och 15 §§ verksförordningen (1995:1322). Förordning (1996:580). Ärendenas handläggning 6 § Nämnden är beslutför när ordföranden och minst hälften av de andra ledamöterna är närvarande. När ärenden av större vikt handläggs skall om möjligt samtliga ledamöter vara närvarande. 7 § Om ett ärende är så brådskande att nämnden inte hinner sammanträda för att behandla det, får ärendet avgöras genom meddelanden mellan ordföranden och minst så många ledamöter som behövs för beslutförhet. 8 § Nämnden får i arbetsordningen eller i särskilda beslut lämna över till ordföranden eller till någon annan som tjänstgör hos nämnden att avgöra ärenden som är av det slaget att de inte behöver prövas av nämnden. 9 § Ärendena avgörs efter föredragning. I arbetsordningen eller i särskilda beslut får det dock medges att ärenden som avgörs enligt 8 § inte behöver föredras. Anställning m.m. 10 § Ledamöterna utses av regeringen för en bestämd tid. Regeringen utser ordförande och vice ordförande. Förordnandena ges för en bestämd tid. Förordning (1996:580). 11 § Chefen för kansliet anställs genom beslut av regeringen. Andra anställningar beslutas av nämnden. Förordning (1996:580). 12 § Har upphävts genom förordning (2001:1028). Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

1993:90

Riksgäldskontorets föreskrifter (1993:90) om gällande räntesats för allemanssparandet;

/r1/ Riksgäldskontorets föreskrifter (1993:90) om gällande räntesats för allemanssparandet; Riksgäldskontoret föreskriver följande med stöd av 9 § lagen (1983:890) om allemanssparande samt 1 § förordningen (1989:248) med instruktion för Riksgäldskontoret. På de medel som satts in på ett allemanssparkonto utgår från och med den 9 mars 1993 och tills vidare årlig ränta med 8,75 procent. Räntan skall dock utgå med lägst den procentsats som motsvarar det av Riksbanken fastställda vid varje tid gällande diskontot minskat med tre procentenheter. Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

1993:79

Förordning (1993:79) om gruppundantag enligt 17 § konkurrenslagen (1993:20) för franchiseavtal

1 § Denna förordning innehåller föreskrifter om undantag enligt 17 § konkurrenslagen (1993:20) för franchiseavtal. 2 § Med undantag av artiklarna 6, 7 och 9 skall den svenska texten till kommissionens förordning (EEG) nr 4087/88 av den 30 november 1988 om tillämpning av fördragets artikel 85.3 på grupper av franchiseavtal gälla som svensk förordning med de ändringar som följer av 3--11 §§. Texten finns i bilagan till denna förordning. 3 § I artikel 1 skall "Enligt fördragets artikel 85.3 och på de villkor som föreskrivs i denna förordning förklaras att fördragets artikel 85.1 inte gäller" ersättas med "Under de villkor som föreskrivs i denna förordning skall undantag från förbudet i 6 § konkurrenslagen (1993:20) gälla''. 4 § I artiklarna 1.3 b, 1.3 c och 2 a skall "överlåta'' ersättas med "upplåta''. 5 § I artikel 2 a skall "den gemensamma marknaden" ersättas med "landet". 6 § I artikel 3.3 skall "artikel 85.1" ersättas med "6 § konkurrenslagen (1993:20)". 7 § I artikel 4 b skall "den gemensamma marknaden" ersättas med "det territorium som omfattas av EES-avtalet". 8 § I artikel 5 g skall "den gemensamma marknaden" ersättas med "landet". 9 § I artikel 8 skall "Kommissionen kan enligt artikel 7 i förordning nr 19/65/EEG bestämma att denna förordning inte skall tillämpas, om den i ett visst fall konstaterar att ett avtal som är undantaget enligt denna förordning ändå har vissa verkningar som är oförenliga med de villkor som anges i fördragets artikel 85.1" ersättas med "Konkurrensverket får enligt 18 § konkurrenslagen (1993:20) återkalla det undantag som gäller för ett avtal på grund av gruppundantag, om avtalet har följder som är oförenliga med 8 § samma lag". 10 § I artikel 8 b skall "en väsentlig del av den gemensamma marknaden" ersättas med "landet". 11 § I artikel 8 c skall "den gemensamma marknaden" ersättas med "landet" och "inom olika medlemsstater" utgå. Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

1993:77

Förordning (1993:77) om gruppundantag enligt 17 § konkurrenslagen (1993:20) för patentlicensavtal

1 § Denna förordning innehåller föreskrifter om undantag enligt 17 § konkurrenslagen (1993:20) för patentlicensavtal. 2 § Med undantag av artiklarna 4, 6, 7, 8, 10.1 b--e, 13 och 14 skall den svenska texten till kommissionens förordning (EEG) nr 2349/84 av den 23 juli 1984 om tillämpning av fördragets artikel 85.3 på vissa grupper av patentlicensavtal gälla som svensk förordning med de ändringar som följer av 3--15 §§. Texten finns i bilagan till denna förordning. 3 § I artikel 1 skall "Enligt fördragets artikel 85.3 och på de villkor som föreskrivs i denna förordning förklaras att fördragets artikel 85.1 inte gäller" ersättas med "Under de villkor som föreskrivs i denna förordning skall undantag från förbudet i 6 § konkurrenslagen (1993:20) gälla''. 4 § I artikel 1.1.1 skall "hela den gemensamma marknaden eller en del av den" ersättas med "hela landet eller del av det". 5 § I artikel 1.1.3--5 skall "den gemensamma marknaden" ersättas med "landet". 6 § I artikel 1.1.6 skall dels "marknadsförs inom den gemensamma marknaden" ersättas med "marknadsförs inom det territorium som omfattas av EES-avtalet", dels "områden inom den gemensamma marknaden" ersättas med "landet". 7 § I artikel 1.1.3--6 skall "parallella patent" ersättas med "patentet". 8 § I artikel 2.2 skall "artikel 85.1" ersättas med "6 § konkurrenslagen (1993:20)". 9 § I artikel 3.1 skall "inom den gemensamma marknaden" ersättas med "landet". 10 § I artikel 3.3 skall "inom den gemensamma marknaden" utgå och skall efter ordet "konkurrera'' läggas till "på den svenska marknaden". 11 § I artikel 3.10 skall "den gemensamma marknaden" ersättas med "landet". 12 § I artikel 3.11 skall "den gemensamma marknaden" ersättas med "det territorium som omfattas av EES-avtalet". 13 § I artikel 5.2 skall "den gemensamma marknaden" ersättas med "det territorium som omfattas av EES-avtalet". 14 § I artikel 9 skall "Kommissionen kan enligt artikel 7 i förordning nr 19/65/EEG bestämma att den här förordningen inte skall tillämpas, om den i ett visst fall konstaterar att ett avtal som är undantaget enligt den här förordningen ändå har vissa verkningar som är oförenliga med de villkor som anges i fördragets artikel 85.3" ersättas med "Konkurrensverket får enligt 18 § konkurrenslagen (1993:20) återkalla det undantag som gäller för ett avtal på grund av gruppundantag, om avtalet har följder som är oförenliga med 8 § samma lag". 15 § I artikel 9.5 skall "den gemensamma marknaden" ersättas med "det territorium som omfattas av EES-avtalet". Övergångsbestämmelser 1996:345 Den upphävda förordning gäller dock till utgången av mars 2006 i fråga om avtal som är i kraft vid utgången av juni 1996 och som är undantagna från förbudet i 6 § konkurrenslagen (1993:20) enligt den upphävda förordningen men inte enligt denna förordning. Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

1993:76

Förordning (1993:76) om gruppundantag enligt 17 § konkurrenslagen (1993:20) för avtal om forskning och utveckling

1 § Denna förordning innehåller föreskrifter om undantag enligt 17 § konkurrenslagen (1993:20) för avtal om forskning och utveckling. 2 § Med undantag av artiklarna 7, 8, 11 och 13 skall den svenska texten till kommissionens förordning (EEG) nr 418/85 av den 19 december 1984 om tillämpning av fördragets artikel 85.3 på grupper av avtal om forskning och utveckling gälla som svensk förordning med de ändringar som följer av 3--13 §§. Texten finns i bilagan till denna förordning. 3 § I artikel 1 skall "Enligt fördragets artikel 85.3 och på de villkor som föreskrivs i denna förordning förklaras att fördragets artikel 85.1 inte gäller" ersättas med "Under de villkor som föreskrivs i denna förordning skall undantag från förbudet i 6 § konkurrenslagen (1993:20) gälla''. 4 § I artikel 1.1 c skall "artikel 85.1" ersättas med "6 § konkurrenslagen (1993:20)". 5 § I artikel 3 skall i punkt 1 dels "Om parterna inte är konkurrerande tillverkare av varor som kan förbättras eller ersättas av de varor som omfattas av avtalet, skall undantaget enligt artikel 1" ersättas med "Undantaget enligt artikel 1 skall", dels "den gemensamma marknaden" ersättes med "det territorium som omfattas av EES-avtalet" samt punkt 2 utgå. 6 § I artikel 3.3 skall "den gemensamma marknaden eller en väsentlig del av den" ersättas med "det territorium som omfattas av EES-avtalet eller en väsentlig del av detta''. 7 § I artikel 4.1 f skall "den gemensamma marknaden" ersättas med "det territorium som omfattas av EES-avtalet". 8 § I artikel 5.2 skall "artikel 85.1" ersättas med "6 § konkurrenslagen (1993:20)". 9 § I artiklarna 6 b och 6 f skall "den gemensamma marknaden" ersättas med "landet". 10 § I artikel 6 h skall i den första strecksatsen "andra områden inom den gemensamma marknaden" ersättas med "landet". 11 § I artikel 6 h skall i den andra strecksatsen "inom den gemensamma marknaden" utgå. 12 § I artikel 10 skall "Kommissionen kan enligt artikel 7 i förordning (EEG) nr 2821/71 besluta att denna förordning inte skall tillämpas, om den i ett visst fall konstaterar att ett avtal som är undantaget enligt denna förordning ändå har vissa verkningar som är oförenliga med de villkor som anges i fördragets artikel 85.3" ersättas med "Konkurrensverket får enligt 18 § konkurrenslagen (1993:20) återkalla det undantag som gäller för ett avtal på grund av gruppundantag, om avtalet har följder som är oförenliga med 8 § samma lag". 13 § I artikel 10 d skall "hela den gemensamma marknaden eller en väsentlig del av den" ersättas med "landet". Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

1993:75

Förordning (1993:75) om gruppundantag enligt 17 § konkurrenslagen (1993:20) för specialiseringsavtal

1 § Denna förordning innehåller föreskrifter om undantag enligt 17 § konkurrenslagen (1993:20) för specialiseringsavtal. 2 § Med undantag av artiklarna 3.1 b, 4, 5, 6 och 10 skall den svenska texten till kommissionens förordning (EEG) nr 417/85 av den 19 december 1984 om tillämpning av fördragets artikel 85.3 på grupper av specialiseringsavtal gälla som svensk förordning med de ändringar som följer av 3--7 §§. Texten finns i bilagan till denna förordning. 3 § I artikel 1 skall "Enligt fördragets artikel 85.3 och på de villkor som föreskrivs i denna förordning förklaras att fördragets artikel 85.1 inte gäller" ersättas med "Under de villkor som föreskrivs i denna förordning skall undantag från förbudet i 6 § konkurrenslagen (1993:20) gälla''. 4 § I artikel 3.1 a skall "den gemensamma marknaden eller en betydande del av den" ersättas med "den svenska marknaden eller en avsevärd del av den". 5 § I artikel 7.1 skall "och b och artikel 6" utgå. 6 § I artikel 8 skall "Kommissionen kan enligt artikel 7 i förordning (EEG) nr 2821/71 bestämma att denna förordning inte skall tillämpas, om den i ett visst fall konstaterar att ett avtal som är undantaget enligt denna förordning ändå har verkningar som är oförenliga med de villkor som anges i fördragets artikel 85.3 " ersättas med "Konkurrensverket får enligt 18 § konkurrenslagen (1993:20) återkalla det undantag som gäller för ett avtal på grund av gruppundantag, om avtalet har följder som är oförenliga med 8 § samma lag". 7 § I artikel 8 b skall "den gemensamma marknaden eller en betydande del av den" ersättas med "landet". Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

1993:74

Förordning (1993:74) om gruppundantag enligt 17 § konkurrenslagen (1993:20) för försäljnings- och serviceavtal för motorfordon

1 § Denna förordning innehåller föreskrifter om undantag enligt 17 § konkurrenslagen (1993:20) för försäljnings- och serviceavtal för motorfordon. 2 § Med undantag av artiklarna 3.3, 3.5, 7, 8, 9 och 14 skall den svenska texten till kommissionens förordning (EEG) nr 123/85 av den 12 december 1984 om tillämpning av fördragets artikel 85.3 på vissa grupper av försäljnings- och serviceavtal för motorfordon gälla som svensk förordning med de ändringar som följer av 3--15 §§. Texten finns i bilagan till denna förordning. 3 § I artikel 1 skall "Enligt fördragets artikel 85.3 förklaras att på de villkor som föreskrivs i denna förordning artikel 85.1 inte gäller" ersättas med "Under de villkor som föreskrivs i denna förordning skall undantag från förbudet i 6 § konkurrenslagen (1993:20) gälla''. 4 § I artikel 1 skall "den gemensamma marknaden" ersättas med "landet". 5 § I artiklarna 2 och 3 skall "fördragets artikel 85.3" ersättas med "17 § konkurrenslagen (1993:20)". 6 § I artikel 4.2 skall "fördragets artikel 85.3" ersättas med "8 § konkurrenslagen (1993:20)" och "artikel 85.1" ersättas med "6 § konkurrenslagen (1993:20)". 7 § I artikel 5.1.1 a skall "den gemensamma marknaden" ersättas med "det territorium som omfattas av EES-avtalet". 8 § I artikel 5.1.2 d skall "den gemensamma marknaden" ersättas med "Sverige'' och "den medlemsstat" ersättas med "landet". 9 § I artikel 6.3 skall "fördragets artikel 85.1 enligt förordning (EEG) nr 1983/83 eller (EEG) nr 1984/83" ersättas med "6 § konkurrenslagen (1993:20) enligt förordning (1993:72) om gruppundantag enligt 17 § konkurrenslagen (1993:73) för ensamåterförsäljaravtal eller förordning (1993:20) om gruppundantag enligt 17 § konkurrenslagen (1993:20) för exklusiva inköpsavtal". 10 § I artikel 10 skall "Kommissionen kan enligt artikel 7 i förordning nr 19/65/EEG bestämma att denna förordning inte skall tillämpas, om den i ett visst fall konstaterar att ett avtal som omfattas av denna förordning ändå har verkningar som är oförenliga med bestämmelserna i fördragets artikel 85.3" ersättas med "Konkurrensverket får enligt 18 § konkurrenslagen (1993:20) återkalla det undantag som gäller för ett avtal på grund av gruppundantag, om avtalet har följder som är oförenliga med 8 § samma lag". 11 § I artikel 10.1 skall "den gemensamma marknaden eller en väsentlig del av den" ersättas med "landet". 12 § I artikel 10.2 skall "inom den gemensamma marknaden" utgå. 13 § I artikel 10.3 skall "medlemsstater" ersättas med "olika marknader". 14 § I artikel 10.4 skall "den gemensamma marknaden" ersättas med "marknader". 15 § I artikel 13.3 skall "den gemensamma marknaden" ersättas med "landet". Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

1993:73

Förordning (1993:73) om gruppundantag enligt 17 § konkurrenslagen (1993:20) för exklusiva inköpsavtal

1 § Denna förordning innehåller föreskrifter om undantag enligt 17 § konkurrenslagen (1993:20) för exklusiva inköpsavtal. 2 § Med undantag av artiklarna 5.1, 6, 7, 8, 9, 15 och 19 skall den svenska texten till kommissionens förordning (EEG) nr 1984/83 av den 22 juni 1983 om tillämpning av fördragets artikel 85.3 på grupper av exklusiva inköpsavtal gälla som svensk förordning med de ändringar som följer av 3--11 §§. Texten finns i bilagan till denna förordning. 3 § I artikel 1 skall "Enligt fördragets artikel 85.3 och på de villkor som föreskrivs i artikel 2--5 i denna förordning förklaras att fördragets artikel 85.1 inte gäller" ersättas med "Under de villkor som föreskrivs i artiklarna 2--5 i denna förordning skall undantag från förbudet i 6 § konkurrenslagen (1993:20) gälla''. 4 § I artikel 3 b skall "100 miljoner ecu'' ersättas med "150 miljoner kronor". 5 § Utöver vad som sägs i artikel 3 gäller inte artikel 1 om leverantören svarar för 35 procent eller mer av marknaden för sådana varor som omfattas av avtalet, är identiska med dessa varor eller som på grund av egenskaper, pris och tilltänkt användning av konsumenterna betraktas som likartade vid en jämförelse med de varor som avtalet omfattar. 6 § I artikel 10 skall "Enligt fördragets artikel 85.3 och på de villkor som föreskrivs i artikel 11--13 i denna förordning förklaras att fördragets artikel 85.1 inte gäller" ersättas med "Under de villkor som föreskrivs i artiklarna 11--13 i denna förordning skall undantag från förbudet i 6 § konkurrenslagen (1993:20) gälla''. 7 § I artikel 14 skall "Kommissionen kan enligt artikel 7 i förordning nr 19/65/EEG bestämma att denna förordning inte skall tillämpas på de deltagande parterna, om den i ett visst fall konstaterar att ett avtal som är undantaget enligt denna förordning ändå har vissa verkningar som är oförenliga med de villkor som anges i fördragets artikel 85.3" ersättas med "Konkurrensverket får enligt 18 § konkurrenslagen (1993:20) återkalla det undantag som gäller för ett avtal på grund av gruppundantag, om avtalet har följder som är oförenliga med 8 § samma lag". 8 § I artikel 14 a och b skall "inom en väsentlig del av den gemensamma marknaden" utgå. 9 § I artikel 16 skall "hela gemenskapen, eller en viss del av den," ersättas med "landet eller viss del av det". 10 § I artikel 17 skall "för försäljning och konsumtion av drycker eller" samt "II eller" utgå. 11 § I artikel 18 skall "artiklarna 1, 6 och 10" ersättes med "artiklarna 1 och 10". Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

1993:72

Förordning (1993:72) om gruppundantag enligt 17 § konkurrenslagen (1993:20) för ensamåterförsäljaravtal

1 § Denna förordning innehåller föreskrifter om undantag enligt 17 § konkurrenslagen (1993:20) för ensamåterförsäljaravtal. 2 § Med undantag av artiklarna 5.1, 7 och 10 skall den svenska texten till kommissionens förordning (EEG) nr 1983/83 av den 22 juni 1983 om tillämpning av fördragets artikel 85.3 på grupper av ensamåterförsäljaravtal gälla som svensk förordning med de ändringar som följer av 3--9 §§. Texten finns i bilagan till denna förordning. 3 § I artikel 1 skall "Enligt fördragets artikel 85.3 och på de villkor som föreskrivs i denna förordning förklaras att artikel 85.1 inte gäller" ersättas med "Under de villkor som föreskrivs i denna förordning skall undantag från förbudet i 6 § konkurrenslagen (1993:20) gälla''. 4 § I artikel 1 skall "hela den gemensamma marknaden eller en viss del av den" ersättas med "landet eller viss del av det". 5 § I artikel 3 a skall "exklusiva inköpsavtal" ersättas med "ensamåterförsäljaravtal". 6 § I artikel 3 b skall "100 miljoner ecu'' ersättas med "150 miljoner kronor". 7 § I artikel 3 d skall "inom den gemensamma marknaden eller, om det inte finns någon alternativ inköpsmöjlighet där, utanför den gemensamma marknaden" utgå. 8 § Utöver vad som sägs i artikel 3 gäller inte artikel 1 om leverantören svarar för 35 procent eller mer av marknaden för sådana varor som omfattas av avtalet, är identiska med dessa varor eller som på grund av egenskaper, pris och tilltänkt användning av konsumenterna betraktas som likartade vid en jämförelse med de varor som avtalet omfattar. 9 § I artikel 6 skall "Kommissionen kan enligt artikel 7 i förordning 19/65/EEG bestämma att denna förordning inte skall tillämpas på de deltagande parterna, om den i ett visst fall konstaterar att ett avtal som är undantaget enligt denna förordning ändå har vissa verkningar som är oförenliga med de villkor som anges i fördragets artikel 85.3" ersättas med "Konkurrensverket får enligt enligt 18 § konkurrenslagen (1993:20) återkalla det undantag som gäller för ett avtal på grund av gruppundantag, om avtalet har följder som är oförenliga med 8 § samma lag". Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

1993:60

Riksgäldskontorets föreskrifter (1993:60) om gällande inlåningsränta i ungdomsbosparandet

Riksgäldskontoret föreskriver följande med stöd av 10 § lagen (1988:846) om ungdomsbosparande samt 1 § förordningen (1989:248) med instruktion för Riksgäldskontoret. På medel som står inne på ett konto anslutet till ungdomsbosparandet skall den bank eller sparkassa som för kontot betala lägst 7 procent årlig ränta. För den kalendermånad, då insättning eller uttag sker, får på det insatta respektive uttagna beloppet betalas en lägre årlig ränta än som sägs i första stycket, dock lägst 2 procent. Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

1993:46

Förordning (1993:46) med instruktion för Statens institut för regionalforskning

Uppgifter 1 § Institutet har till uppgift att initiera och samordna forskning om regional utveckling samt sprida kunskap om resultat och erfarenheter av sådan forskning. Institutet får dessutom mot ersättning utföra andra uppdrag. Förordning (1995:1330). 2 § Institutet skall särskilt 1. upprätta och i samverkan med universitet, högskolor, forskningsinstitutioner och enskilda i och utanför Sverige genomföra forskningsprogram om regional utveckling, 2. genom publicering och på andra sätt sprida kunskap om resultat och erfarenheter av forskning om regional utveckling. Förordning (1995:1330). Verksförordningens tillämpning 3 § Verksförordningen (1995:1322) skall tillämpas på institutet med undantag av 5, 19, 20 och 34 §§. Förordning (1995:1330). Myndighetens ledning 4 § Institutets forskningschef är chef för myndigheten. Förordning (1995:1330). Styrelsen och dess uppgifter 5 § har upphävts genom förordning (1995:1330). 6 § Styrelsen skall, utöver vad som anges i 13 § verksförordningen (1995:1322), besluta i sådana frågor som avses i 19 § i samma förordning. Förordning (1995:1330). 7 § har upphävts genom förordning (1995:1330). 8 § har upphävts genom förordning (1995:1330). Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

1993:42

Lag (1993:42) om kompensation till passagerare som nekas ombordstigning på luftfartyg i regelbunden lufttrafik

1 § Följande regler inom Europeiska gemenskaperna (EG), som det hänvisas till i bilaga XIII till avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES-avtalet), skall gälla som svensk lag: Artiklarna 1--9 i rådets förordning (EEG) nr 295/91 av den 4 februari 1991 om införande av gemensamma regler om kompensation till passagerare som nekas ombordstigning på luftfartyg i regelbunden lufttrafik. 2 § När reglerna innehåller begrepp eller hänvisar till förfaranden som är utmärkande för EG:s rättsordning, exempelvis -- ingresser, -- adressaterna för EG:s rättsakter, -- hänvisningar till territorier eller språk inom EG, -- hänvisningar till inbördes rättigheter och skyldigheter för EG:s medlemsstater, deras offentliga organ, företag och enskilda personer i dessa stater, -- hänvisningar till informations- och anmälningsförfaranden, skall bestämmelserna i följande protokoll tillämpas: 1. EES-avtalets protokoll 1 om övergripande anpassning. 2. Protokoll 1 till avtalet om en ständig kommitté för EFTA-staterna. 3. Protokoll 1 till avtalet mellan EFTA-staterna om upprättande av en övervakningsmyndighet och en domstol. 3 § Den svenska texten till den i 1 § angivna rättsakten har publicerats i Svensk författningssamling (SFS 1992:138)/n2/. De protokoll som anges i 2 § finns intagna i lagen (1992:1317) om ett europeiskt ekonomiskt samarbetsområde (EES). 4 § Rådets direktiv 90/314/EEG av den 13 juni 1990 om paketresor, semesterpaket och andra paketarrangemang som nämns i rättsaktens artikel 5 har införlivats med svensk rätt genom lagen (1992:1672) om paketresor. 5 § De danska, engelska, finska, franska, grekiska, isländska, italienska, nederländska, norska, portugisiska, spanska, svenska och tyska texterna skall ha samma giltighet. Övergångsbestämmelser 1994:2038 Den upphävda lagen skall dock fortsätta att tillämpas på förhållanden som hänför sig till den tid under vilken lagen varit i kraft. Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

1993:41

Lag (1993:41) om datoriserade bokningssystem för luftfart

1 § Följande regler inom Europeiska gemenskaperna (EG), som det hänvisas till i bilaga XIII till avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES-avtalet), skall gälla som svensk lag: Artiklarna 1--16, 19 och 22 i rådets förordning (EEG) nr 2299/89 av den 24 juli 1989 om en uppförandekod för datoriserade bokningssystem. 2 § När reglerna innehåller begrepp eller hänvisar till förfaranden som är utmärkande för EG:s rättsordning, exempelvis -- ingresser, -- adressaterna för EG:s rättsakter, -- hänvisningar till territorier eller språk inom EG, -- hänvisningar till inbördes rättigheter och skyldigheter för EG:s medlemsstater, deras offentliga organ, företag och enskilda personer i dessa stater, -- hänvisningar till informations- och anmälningsförfaranden, skall bestämmelserna i följande protokoll tillämpas: 1. EES-avtalets protokoll 1 om övergripande anpassning. 2. Protokoll 1 till avtalet om en ständig kommitté för EFTA-staterna. 3. Protokoll 1 till avtalet mellan EFTA-staterna om upprättande av en övervakningsmyndighet och en domstol. 3 § Tvister om hur reglerna skall tillämpas skall hänskjutas till vederbörande EFTA-organ, om det gäller en tvist mellan EFTA-stater, och till Gemensamma EES-kommittén, om det gäller en tvist mellan en EG-medlemsstat och en EFTA-stat. Det som sägs om kommissionen i artiklarna 7.3, 7.4, 11--16 och 19 skall i stället avse EFTA:s övervakningsmyndighet. Kommissionens förordning (EEG) nr 2672/88 som det hänvisas till i artikel 7.2 har upphört att gälla. 4 § Den svenska texten till den i 1 § angivna rättsakten har publicerats i Svensk författningssamling (SFS 1992:138)/n2/. Den svenska texten till de protokoll som anges i 2 § finns intagna i lagen (1992:1317) om ett europeiskt ekonomiskt samarbetsområde (EES). 5 § De danska, engelska, finska, franska, grekiska, isländska, italienska, nederländska, norska, portugisiska, spanska, svenska och tyska texterna skall ha samma giltighet. Övergångsbestämmelser 1994:2037 Den upphävda lagen skall dock fortsätta att tillämpas på avtal och andra rättshandlingar rörande datoriserade bokningssystem för luftfart som hänför sig till den tid under vilken lagen varit i kraft. Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

1993:16

Lag (1993:16) om försäkring mot vissa semesterlönekostnader

1 § En arbetsgivare kan försäkra sig hos Försäkringskassan för kostnader för den del av en arbetstagares semesterlön som grundar sig på frånvaro enligt 17 § semesterlagen (1977:480) om de sammanlagda lönekostnaderna under ett kalenderår inte beräknas överstiga 90 gånger det för året gällande prisbasbeloppet enligt 1 kap. 6 § lagen (1962:381) om allmän försäkring. Vid beräkningen bortses från avgifter enligt socialavgiftslagen (2000:980) och lagen (1994:1920) om allmän löneavgift samt från skatt enligt lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster. Regeringen får meddela ytterligare föreskrifter rörande villkoren för försäkringen. Lag (2004:825). 2 § Har upphävts genom lag (2004:825). 3 § I fråga om Försäkringskassans handläggning av ärenden enligt denna lag tillämpas följande föreskrifter i lagen (1962:381) om allmän försäkring: 20 kap. 2 a § om provisoriskt beslut, 20 kap. 4 § om återbetalningsskyldighet, 20 kap. 4 b-4 d §§ om ränta, 20 kap. 5 § om preskription, 20 kap. 6 § om förbud mot utmätning och om överlåtelse, 20 kap. 8 och 9 §§ om uppgiftsskyldighet, 20 kap. 9 a § om undantag från sekretess. Lag (2007:202). 4 § De föreskrifter om omprövning och ändring av Försäkringskassans beslut som finns i 2 kap. 10 och 10 a §§ lagen (1962:381) om allmän försäkring skall också tillämpas på beslut enligt denna lag. Föreskrifterna i 20 kap. 11-13 §§ samma lag om överklagande av Försäkringskassans eller domstols beslut skall också tillämpas på beslut enligt denna lag, om beslutet innebär att arbetsgivaren inte får teckna försäkring. I övrigt får Försäkringskassans beslut enligt denna lag inte överklagas. Lag (2004:825). Övergångsbestämmelser 2000:994 Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om avgifter på ersättningar som betalas ut före ikraftträdandet. 2004:825 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2005. 2. Beträffande omprövning eller överklagande av beslut som har meddelats av en allmän försäkringskassa tillämpas föreskrifterna i punkt 4 ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till lagen (2004:781) om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring. Vidare tillämpas föreskriften i punkt 5 samma ikraftträdande- och övergångsbestämmelser om avvisningsbeslut har meddelats av en allmän försäkringskassa. 2007:202 1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2007. 2. De nya bestämmelserna tillämpas första gången på sådana återkrav som har beslutats av Försäkringskassan efter ikraftträdandet. 2007:1005 Den upphävda lagen gäller dock fortfarande för kostnader som hänför sig till semesterlönegrundande frånvaro som avser tid före upphävandet. Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

1993:5

Lag (1993:5) om inkomstskatteregler vid statligt stöd till vissa kreditinstitut

Vid tillämpning av lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt utgör statligt stöd till kreditinstitut skattepliktig intäkt av näringsverksamhet för kreditinstitutet om återbetalning kan komma i fråga endast enligt bestämmelserna om vinstutdelning i 12 kap. aktiebolagslagen (1975:1385) eller 9 kap. bankaktiebolagslagen (1987:618). Återbetalning av sådant stöd utgör avdragsgill kostnad för kreditinstitutet. Övergångsbestämmelser 1993:5 Denna lag träder i kraft den 1 februari 1993 och tillämpas i fråga om stöd som lämnas efter den 18 december 1992. Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

1992:996

/r1/ Förordning (1992:996) om tillämpning av konventionen den 30 mars 1978 mellan Sverige och Jugoslavien rörande social trygghet i förhållandet mellan Sverige och Kroatien;

1 § Konventionen den 30 mars 1978 mellan Sverige och Jugoslavien rörande social trygghet och överenskommelsen om tillämpning av konventionen av samma dag skall gälla som förordning här i landet i förhållandet mellan Sverige och Kroatien. Konventionen och överenskommelsen om tillämpning av konventionen har publicerats som bilagor till SFS 1978:798. 2 § Vid tillämpning av artiklarna 5, 8, 24 och 25 i konventionen skall Riksförsäkringsverket vara behörig svensk myndighet. 3 § Med högsta förvaltningsmyndighet enligt artikel 31 i konventionen avses i Kroatien Hälsovårdsministeriet vad avser sjukförsäkring och Arbets-, social- och familjeministeriet vad avser övriga grenar av den sociala tryggheten som omfattas av konventionen. 4 § Som förbindelseorgan enligt artikel 1 i tillämpningsöverenskommelsen fungerar i Kroatien Republiken Kroatiens fond för sjukförsäkring och hälsovård samt Republiken Kroatiens fond för pensions- och invalidförsäkring. 5 § I Kroatien utfärdas intyg enligt artikel 2 första stycket och artikel 3 första stycket i tillämpningsöverenskommelsen av Republiken Kroatiens fond för sjukförsäkring och hälsovård samt enligt artikel 4 första stycket i tillämpningsöverenskommelsen av Republiken Kroatiens fond för pensions- och invalidförsäkring. 6 § Behörigt organ enligt artikel 2 andra stycket i tillämpningsöverenskommelsen är i Kroatien vad avser tillämpningen av artikel 5 andra stycket i konventionen Hälsovårdsministeriet och vad avser artikel 8 i konventionen Arbets-, social- och familjeministeriet. 7 § Ansökan enligt artikel 5 andra stycket i tillämpningsöverenskommelsen inges i Kroatien till den gren av Republiken Kroatiens fond för pensions- och invalidförsäkring hos vilken personen senast var försäkrad. 8 § Intyg enligt artikel 6 första stycket i tillämpningsöverenskommelsen utfärdas i Kroatien av den berörda grenen av Republiken Kroatiens fond för pensions- och invalidförsäkring. 9 § Ansökan enligt artikel 7 första och andra styckena i tillämpningsöverenskommelsen inges i Kroatien till den berörda grenen av Republiken Kroatiens fond för pensions- och invalidförsäkring. 10 § Sjukvårdsförmåner enligt artikel 8 första stycket i tillämpningsöverenskommelsen tillhandahålls i Kroatien av den berörda grenen av Republiken Kroatiens fond för pensions- och invalidförsäkring. 11 § Intyg enligt artikel 8 andra stycket i tillämpningsöverenskommelsen utfärdas i Kroatien av Republiken Kroatiens fond för sjukförsäkring och hälsovård eller, om ersättning utges enligt artikel 20 i konventionen, av den berörda grenen av Republiken Kroatiens fond för pensions- och invalidförsäkring. Övergångsbestämmelser 1992:996 Denna förordning träder i kraft den 1 november 1992. Den tillämpas dock från och med den 16 januari 1992. Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

1992:995

Förordning (1992:995) om försöksverksamhet i vissa hovrätter med delegering av arbetsuppgifter

1 § Försöksverksamhet enligt denna förordning skall bedrivas i Hovrätten över Skåne och Blekinge och Hovrätten för Västra Sverige. Förordningen gäller vid sidan av förordningen (1979:569) med hovrättsinstruktion. 2 § Hovrätten får förordna domstolsbiträden som har tillräcklig kunskap och erfarenhet, att på eget ansvar vidta åtgärder för beredning av mål i den omfattning som rotelinnehavaren bestämmer. 3 § En rotelinnehavare får besluta att sådana åtgärder för beredning av ett visst mål som rotelinnehavaren själv får vidta, i stället skall vidtas på eget ansvar av hovrättsfiskal, hovrättsfiskalsaspirant eller domstolsbiträde som har erhållit förordnande enligt 2 §. Vad som nu sagts gäller inte i brottmål, där någon är berövad friheten. 4 § Beslut enligt 3 § får inte avse mål vars beredning är av svår beskaffenhet eller som av någon annan orsak kräver särskild kunskap och erfarenhet. Uppkommer en fråga av sådant slag i ett mål där beslut enligt 3 § har fattats, är den som är ansvarig för beredningen skyldig att genast anmäla frågan för rotelinnehavaren. 5 § Vid beredning av mål med stöd av beslut enligt 3 § har hovrättsfiskal, hovrättsfiskalsaspirant eller domstolsbiträde samma befogenheter som enligt 19 § förordningen (1979:569) med hovrättsinstruktion tillkommer rotelinnehavaren. Ett domstolsbiträde får dock inte besluta om avskrivning av mål. Övergångsbestämmelser 1992:995 Denna förordning träder i kraft den 1 november 1992 och gäller till utgången av juni 1993. Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

1992:992

Förordning (1992:992) om ändrade bestämmelser för investeringsbidrag enligt förordningen (1990:1369) om statligt investeringsbidrag för ny- och ombyggnad av bostäder

Investeringsbidrag enligt förordningen (1990:1369) om statligt investeringsbidrag för ny- och ombyggnad av bostäder, till den del bidraget avser sådana byggnads- och anläggningsarbeten för vilka skattskyldighet till mervärdesskatt inträder efter utgången av år 1992, skall lämnas med 7,3 procent av det mot dessa arbeten svarande bidragsunderlaget eller, om ansökan om bidrag kommit in till kommunen efter utgången av juni 1991, med 6,9 procent av underlaget. Ansökan om utbetalning av investeringsbidrag skall ha kommit in till länsstyrelsen och projektet vara färdigställt senast den 31 oktober 1997. Förordning (1997:430). Övergångsbestämmelser 1992:992 Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1993. Den tillämpas även i ärenden i vilka bidrag har beviljats före ikraftträdandet. Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

1992:959

/r1/ Riksgäldskontorets föreskrifter (1992:959) om gällande inlåningsränta i ungdomsbosparandet;

Riksgäldskontoret föreskriver följande med stöd av 10 § lagen (1988:846) om ungdomsbosparande samt 1 § förordningen (1989:248) med instruktion för Riksgäldskontoret. På medel som står inne på ett konto anslutet till ungdomsbosparandet skall den bank eller sparkassa som för kontot betala lägst 9,75 procent årlig ränta. För den kalendermånad, då insättning eller uttag sker, får på det insatta respektive uttagna beloppet betalas en lägre årlig ränta än som sägs i första stycket, dock lägst 2 procent. Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

1992:887

Förordning (1992:887) med instruktion för delegationen för informationsinsatser om europeisk integration

/r3/ Uppgifter 1 § Delegationen för informationsinsatser om europeisk integration har till uppgift att, inom de medelsramar som regeringen bestämmer och i enlighet med de riktlinjer som riksdagen har lagt fast, besluta om fördelningen av statliga bidrag till enskilda organisationers informationsinsatser om europeisk integration. /r3/ Sammansättning 2 § Delegationen består av högst åtta ledamöter. En av ledamöterna är ordförande och en är vice ordförande. /r3/ Organisation 3 § Kansligöromålen vid delegationen utförs av personal som är anställd vid Utrikesdepartementet. /r3/ Ärendenas handläggning 4 § Delegationen är beslutför när ordföranden eller vice ordföranden och minst hälften av de andra ledamöterna är närvarande. När ärenden av större vikt handläggs skall om möjligt samtliga ledamöter vara närvarande. 5 § Ärendena avgörs efter föredragning. 6 § Vid delegationens sammanträden skall protokoll föras. 7 § Delegationen får överlåta åt ordföranden att på delegationens vägnar pröva frågor om fördelning av bidrag enligt 1 § intill ett belopp av högst 10 000 kronor i varje enskilt ärende. /r3/ Förordnande av ledamöter m. m. 8 § Ledamöterna utses av regeringen för en bestämd tid. Regeringen utser ordförande och vice ordförande. Förordnandena ges för en bestämd tid. /r3/ Överklagande m. m. 9 § Beslut om fördelning av bidrag enligt 1 § får inte överklagas. 10 § Ersättning till ledamöterna i delegationen samt till sakkunniga och experter betalas enligt förordningen (1978:45) om ersättning vid kommittéuppdrag. Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

1992:863

Lag (1992:863) om lokal försöksverksamhet med finansiell samordning mellan socialförsäkring och hälso- och sjukvård

1 § Om regeringen medger det, får en sjukvårdshuvudman och en allmän försäkringskassa som har kommit överens om det bedriva lokal försöksverksamhet med finansiell samordning mellan socialförsäkring och hälso- och sjukvård i syfte att pröva möjligheterna till en effektivare användning av tillgängliga resurser. Regeringen får bestämma de villkor som skall gälla för försöksverksamheten. Med sjukvårdshuvudman avses i denna lag ett landsting, en kommun som inte ingår i ett landsting eller en kommun som bedriver försöksverksamhet med kommunal primärvård. 2 § I en försöksverksamhet med finansiell samordning får sjukvårdshuvudmannen, i enlighet med överenskommelsen med försäkringskassan, ansvar för att i ett försöksområde täcka kostnader för 1. sjukpenning och rehabiliteringsersättning enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring, och 2. sjukpenning enligt lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring. Kostnader enligt första stycket får avse förmåner för tiden den 1 januari 1993-den 31 december 1997. Detta gäller dock inte om rätten till förmånen har fastställts först efter utgången av mars 1998. Lag (1996:1540). 3 § Försöksverksamheten får innefatta att en sjukvårdshuvudman fullgör vissa uppgifter inom socialförsäkringssystemet. Uppgifter som skall fullgöras med stöd av första stycket skall anges i framställningen om medgivande enligt 1 §. 4 § Om sjukvårdshuvudmannens uppgifter som avser hälso- och sjukvård inom försöksverksamheten fullgörs av en lokal nämnd för försöksområdet, får vid val av ledamöter och ersättare i nämnden undantag göras från bestämmelserna om proportionella val i 5 kap. 46 och 47 §§ kommunallagen (1991:900). 5 § En nämnd som avses i 4 § får besluta i en angelägenhet som en allmän försäkringskassa har att befatta sig med, om angelägenheten faller inom ramen för försöksverksamheten och försäkringskassans styrelse överlåter beslutanderätten till nämnden. Detta gäller dock inte frågor som rör rätt till förmåner för enskilda. Övergångsbestämmelser 1992:863 Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993 och gäller till utgången av år 1995. Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

1992:854

Förordning (1992:854) om stöd för att främja användningen av biobränsle

Inledande bestämmelser 1 § För att utveckla teknik som främjar användningen av biobränsle får stöd, i mån av tillgång på medel, lämnas intill utgången av juni 1997 enligt denna förordning. 2 § Stöd får lämnas till enskilda projekt, sammanhållna utvecklingsprogram samt till svensk och internationell kollektivforskning. 3 § Stöd till enskilda projekt skall lämnas till användaren av biobränsleanläggningen. Om det finns särskilda skäl, får dock stödet lämnas till tillverkaren av anläggningen. Vid internationella samarbetsprojekt skall stödet lämnas till den svenske deltag aren. Stödberättigade åtgärder 4 § Stöd får lämnas till projekt som syftar till att utveckla 1. ny teknik för elproduktion från biobränsle i försöks- och fullskaleanläggningar, 2. teknik inom andra led i biobränslekedjan. Stöd får också lämnas till demonstrationsanläggningar för framställning av etanol ur cellulosarika råvaror. Förordning (1993:1643). Stödformer 5 § Stöd lämnas som bidrag eller lån. Förfarandet i stödärenden m. m. 6 § Stödärenden prövas av en särskild programstyrelse. 7 § Programstyrelsen består av en ordförande och sex andra ledamöter. Ordföranden och övriga ledamöter utses av regeringen för en bestämd tid. Styrelsen utser en ledamot att vara vice ordförande. Förordning (1994:1664). 8 § Styrelsen är beslutför när ordföranden och minst hälften av ledamöterna är n ärvarande. När ärenden av större vikt handläggs skall om möjligt samtliga ledamöter vara närvarande. 9 § Programstyrelsens kansligöromål utförs av Närings- och teknikutvecklingsverk et. Stödets storlek 10 § Stödets storlek bestäms med hänsyn till projektets betydelse i förhållande till syftet med stödverksamheten och med beaktande av andra allmänna intressen. 11 § Summan av bidrag och lån får inte överstiga 50 procent av mottagarens kostn ader för åtgärden. Särskilda bestämmelser om lån 12 § Återbetalningsvillkoren för lån skall bestämmas med hänsyn till syftet med lånet, projektets ekonomiska förutsättningar och övriga omständigheter. Räntesatsen skall bestämmas med hänsyn till möjligheterna till annan finansiering. Räntesatsen skall minst vara det av riksbanken vid varje tidpunkt fastställda diskontot. Övriga bestämmelser 13 § I fråga om stöd enligt denna förordning gäller i övrigt föreskrifterna i förordningen (1988:764) om statligt stöd till näringslivet. 14 § Programstyrelsens beslut om stöd enligt denna förordning får inte överklagas. 15 § Närings- och teknikutvecklingsverket skall bevaka statens rätt i förhållande till mottagaren av stödet. Övergångsbestämmelser 1992:854 Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1992 och gäller intill utgången av juni 1997. Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

1992:851

Förordning (1992:851) med instruktion för Statens beredning för utvärdering av medicinsk metodik;

/r3/ Uppgifter 1 § Statens beredning för utvärdering av medicinsk metodik har till uppgift att för hela landet utvärdera tillämpade och nya medicinska metoder ur medicinskt, ekonomiskt, socialt och etiskt perspektiv. Beredningen skall sammanställa utvärderingarna på ett enkelt och lättfattligt sätt som gör det möjligt för sjukvårdshuvudmännen och andra berörda att tillägna sig den kunskap som vunnits. Beredningen skall dokumentera hur denna kunskap har använts och vilka resultat som nåtts. /r3/ Sammansättning 2 § Beredningens styrelse består av högst nio personer. En av ledamöterna är ordförande. /r3/ Organisation 3 § Vid beredningen finns ett kansli som leds av en chef. 4 § Vid beredningen finns en expertgrupp som beredningen beslutar om. /r3/ Verksförordningens tillämpning 5 § Bestämmelserna i verksförordningen (1987:1100) skall med undantag av 3, 20--22 och 25 §§ tillämpas på beredningen. 6 § Styrelsen har det ansvar för verksamheten och de uppgifter som anges i 4--7, 9, 10 och 13 §§ verksförordningen (1987:1100). /r3/ Ärendenas handläggning 7 § Styrelsen avgör sina ärenden vid sammanträde om inte annat följer av andra stycket. Styrelsen får i arbetsordningen eller i särskilda beslut överlämna till tjänsteman eller till ett beredande eller rådgivande organ att avgöra ärenden som inte behöver prövas av styrelsen. 8 § Styrelsen är beslutför när ordföranden och minst hälften av de andra ledamöterna är närvarande. När ärenden av större vikt handläggs skall om möjligt samtliga ledamöter vara närvarande. 9 § Om ett ärende är så brådskande att styrelsen inte hinner sammanträda för att behandla det, får ärendet avgöras genom meddelanden mellan ordföranden och minst så många ledamöter som behövs för beslutförhet. Om detta förfarande inte är lämpligt, får ordföranden ensam avgöra ärendet. Ett sådant beslut skall anmälas vid nästa sammanträde med styrelsen. 10 § Ärendena avgörs efter föredragning. I arbetsordningen eller i särskilda beslut får det dock medges att ärenden som avgörs enligt 7 § andra stycket inte behöver föredras. 11 § I förordningen (1978:592) om vissa medbestämmandefrågor i statlig tjänst m. m. finns föreskrifter om rätten att besluta i vissa frågor. 12 § I arbetsordningen eller i särskilda beslut skall det bestämmas vem som får begära in förklaringar, upplysningar eller yttranden i ärenden. /r3/ Tjänstetillsättningar m. m. 13 § Styrelsens ordförande och övriga ledamöter förordnas av regeringen för en bestämd tid. 14 § Ledamöterna i expertgruppen utses av styrelsen. 15 § Chefen för kansliet förordnas av regeringen för en bestämd tid. Andra tjänster tillsätts av beredningen. Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

1992:819

Förordning (1992:819) om behörighetsgivande förutbildning vid universitet och högskolor

1 § I denna förordning ges föreskrifter om sådan behörighetsgivande förutbildning, som sammanknyts med viss grundläggande högskoleutbildning. Förutbildningen får omfatta högst ett år och skall syfta till att ge studerande kunskaper motsvarande de krav på särskild behörighet som är uppställda för den grundläggande högskoleutbildningen. Förordning (2002:759). 2 § Förutbildning får anordnas av statliga universitet och högskolor som omfattas av högskolelagen (1992:1434) i rekryteringsfrämjande syfte. Utbildningen får erbjudas i anslutning till alla utbildningsprogram inom den grundläggande högskoleutbildningen, om det föreligger brist på behöriga sökande och det finns ett behov på arbetsmarknaden av utbildad arbetskraft. Förordning (2002:759). 3 § När det gäller tillträde till förutbildning och den därtill knutna grundläggande högskoleutbildningen tillämpas bestämmelserna i 7 kap. högskoleförordningen (1993:100), om inte något annat följer av denna förordning. Förordning (1998:1004). 4 § Antagning till förutbildning och den därtill knutna grundläggande högskoleutbildningen sker samtidigt. Förordning (1993:855). 5 § Universitetet eller högskolan får fastställa villkor för särskild behörighet för att antas till förutbildning och därtill knuten grundläggande högskoleutbildning. Förordning (1993:855). 6 § har upphävts genom förordning (1993:855). 7 § När meriterna i övrigt är likvärdiga, har kvinnor företräde vid urval till förutbildningen och den därtill knutna grundläggande högskoleutbildningen inom det tekniska eller matematiska/naturvetenskapliga området, om kvinnor är underrepresenterat kön inom den till förutbildningen knutna grundläggande högskoleutbildningen. Förordning (1999:1038). 8 § En studerande får påbörja den grundläggande högskoleutbildningen först efter det att han eller hon har genomgått förutbildningen med godkänt resultat. En studerande får dock redan dessförinnan påbörja den grundläggande högskoleutbildningen i de delar den inte bygger på sådana kunskaper som avses i 1 § andra stycket. Om en studerande får ett godkänt resultat på del av förutbildningen och därigenom uppfyller särskilda förkunskapskrav för del av den grundläggande högskoleutbildningen, får sådan del av den utbildningen påbörjas. Det skall finnas en plan för förutbildningen. I planen skall universitetet eller högskolan ange utbildningens benämning och huvudsakliga innehåll samt de övriga föreskrifter som behövs. Universitetet eller högskolan skall utfärda ett intyg på den förutbildning eller del därav som den studerande har gått igenom med godkänt resultat. Det skall framgå av intyget vilka särskilda förkunskapskrav som förutbildningen motsvarar. Förordning (1999:1038). Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

1992:818

Förordning (1992:818) med instruktion för Rådet för forskning om universitet och högskolor och högskolor

Uppgifter 1 § Rådet för forskning om universitet och högskolor har till uppgift att främja och stödja forskning och utvecklingsarbete rörande universitet och högskolor. Rådet skall verka för att information om och resultat av forskning och utvecklingsarbete inom rådets ansvarsområde sprids. 2 § Rådet skall särskilt 1. fördela medel till forskning och utvecklingsarbete och därmed sammanhängande verksamhet, 2. allsidigt och öppet granska den forskning och det utvecklingsarbete till vilket medel har begärts hos rådet samt utvärdera forskning och utvecklingsarbete som rådet fördelat medel till, 3. undersöka vilka behov av forsknings- och utvecklingsarbete som är angelägna inom området, redovisa resultaten av dessa undrsökningar samt ta initiativ till och främja forskning och utvecklingsarbete som tillgodoser sådana behov, 4. främja och ta initiativ till internationellt samarbete inom sitt ansvarsområde. Sammansättning 3 § Rådet består av en ordförande och högst nio andra ledamöter. Rådet utser vice ordförande inom sig. Organisation 4 § Vid rådet finns ett kansli som leds av ordföranden eller den ordföranden utser. Verksförordningens tillämpning 5 § Följande föreskrifter i verksförordningen (1995:1322) skall tillämpas på rådet: 18 § om interna föreskrifter, 26 § om vem som får begära in förklaringar m.m., 27 och 28 §§ om myndighetens regelgivning, 29 § om inhämtande av uppgifter m.m., 30 § om ärendeförteckning, 31 § om myndighetens beslut. Förordning (1996:559). 6 § Rådet har det ansvar för verksamheten och de uppgifter som anges i 6-9, 11, 13 och 15 §§ verksförordningen (1995:1322). Förordning (1996:559). Ärendenas handläggning 7 § Rådet är beslutfört när ordföranden och minst hälften av de andra ledamöterna är närvarande. När ärenden av större vikt handläggs skall om möjligt samtliga ledamöter vara närvarande. 8 § Rådet får i arbetsordningen eller i särskilda beslut lämna över till ordföranden eller till någon som tjänstgör hos rådet att avgöra ärenden som är av det slaget att de inte behöver prövas av rådet. 9 § Ärendena avgörs efter föredragning. I arbetsordningen eller i särskilda beslut får det dock medges att ärenden som avgörs enligt 8 § inte behöver föredras. Anställningar m.m. 10 § Ordföranden och andra ledamöter förordnas av regeringen för en bestämd tid. 11 § Anställningar beslutas av rådet. Förordning (1996:559). Överklagande 12 § Ett beslut av rådet att bevilja eller avslå en ansökan om medel får inte överklagas. I övrigt gäller om överklagande 35 § verksförordningen (1995:1322). Förordning (1996:559). Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

1992:817

Förordning (1992:817) med instruktion för Rådet för grundläggande högskoleutbildning

Uppgifter 1 § Rådet för grundläggande högskoleutbildning har till uppgift att främja och stödja insatser för att utveckla den grundläggande högskoleutbildningens kvalitet och pedagogiska förnyelse. 2 § Rådet skall särskilt 1. fördela medel till utvecklingsinsatser, 2. inhämta och sprida kunskaper om planerade, pågående och avslutade utvecklingsinsatser av principiell och nydanande karaktär i Sverige och i utlandet, 3. utvärdera de utvecklingsinsatser som rådet har fördelat medel till. Sammansättning 3 § Rådet består av en ordförande och högst åtta andra ledamöter. Rådet utser vice ordförande inom sig. Organisation 4 § Vid rådet finns ett kansli som leds av ordföranden eller den ordföranden uts er. Verksförordningens tillämpning 5 § Följande bestämmelser i verksförordningen (1987:1100) skall tillämpas på rådet: 14 och 15 §§ om myndighetens regelgivning, 16 § om interna föreskrifter, 18 § om ärendeförteckning, 27 § om rätt att besluta i vissa frågor, 28 § om vem som får begära in förklaringar m.m., 29 § om myndighetens beslut. 6 § Rådet har det ansvar för verksamheten och de uppgifter som anges i 4--7, 9, 10 och 13 §§ verksförordningen (1987:1100). Ärendenas handläggning 7 § Rådet är beslutfört när ordföranden och minst hälften av de andra ledamöterna är närvarande. När ärenden av större vikt handläggs skall om möjligt samtliga ledamöter vara närvarande. 8 § Rådet får i arbetsordningen eller i särskilda beslut lämna över till ordföranden eller till någon som tjänstgör hos rådet att avgöra ärenden som är av det slaget att de inte behöver prövas av rådet. 9 § Ärendena avgörs efter föredragning. I arbetsordningen eller i särskilda beslut får det dock medges att ärenden som avgörs enligt 8 § inte behöver föredras. Tjänstetillsättningar m.m. 10 § Ordföranden och andra ledamöter förordnas av regeringen för en bestämd tid. 11 § Tjänster vid Rådet för grundläggande högskoleutbildning tillsätts av rådet. Överklagande 12 § Ett beslut av rådet att bevilja eller avslå ansökan om medel får inte överklagas. I övrigt gäller bestämmelserna i 30 § verksförordningen (1987:1100). Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

1992:816

Förordning (1992:816) med instruktion för Rådet för forsknings- och utvecklingssamarbete inom EU

Uppgifter 1 § Rådet för forsknings- och utvecklingssamarbete inom EU har till uppgift att i Sverige svara för information och rådgivning om samarbetet inom EU för forskning och teknisk utveckling. Rådet skall vara nationellt kontaktorgan för samarbetet. Förordning (2000:85). 2 § Rådet skall särskilt 1. i samråd med Regeringskansliet och andra myndigheter främja svenskt deltagande i EU-programmen för forskning och teknisk utveckling, 2. ansvara för information och rådgivning till forskare, myndigheter, företag och övriga intressenter om programmen, 3. samordna och genomföra utvärderingar av det svenska deltagandet i programmen, 4. ansvara för en databas om svensk medverkan i programmen, och 5. pröva sådana frågor om forskningssamarbetet inom EU som inte ankommer på regeringen eller någon annan myndighet. Förordning (2000:85). Sammansättning m.m. 3 § Rådet består av en ordförande och högst elva andra ledamöter. Samtliga utses av regeringen för en bestämd tid. Förordning (1995:1118). 4 § Vid rådet finns ett kansli som leds av en chef. Förordning (1994:1093). Verksförordningens tillämpning 5 § Följande bestämmelser i verksförordningen (1995:1322) skall tillämpas på rådet: 16 § om medverkan i EU-arbetet, 18 § om myndighetens organisation, 27 och 28 §§ om myndighetens föreskrifter, 29 § om inhämtande av uppgifter, 30 § om ärendeförteckning, 31 § om myndighetens beslut, 35 § om överklagande. Förordning (1996:644). 6 § Rådet har det ansvar för verksamheten och de uppgifter som anges i 6-9, 11, 13 och 15 §§ verksförordningen (1995:1322). Förordning (1996:644). Ärendenas handläggning 7 § Rådet är beslutfört när ordföranden och minst hälften av de andra ledamöterna är närvarande. När ärenden av större vikt handläggs skall om möjligt samtliga ledamöter vara närvarande. Ärendena avgörs efter föredragning av särskilt utsedda föredragande. Ordföranden får dock besluta att själv överta beredning och föredragning av ett eller flera ärenden. Till sammanträde med rådet kallas i den ordning ordföranden bestämmer. Förordning (1994:1093) . 8 § Om ett ärende är så brådskande att rådet inte hinner sammanträda för att behandla det, får ärendet avgöras genom meddelanden mellan ordföranden och minst så många ledamöter som behövs för beslutförhet. Om detta förfarande inte är lämpligt, får ordföranden ensam avgöra ärendet. Ett sådant beslut skall anmälas vid nästa sammanträde med rådet. 9 § Rådet får lämna över till ordföranden eller till någon som tjänstgör hos rådet att avgöra ärenden som är av det slaget att de inte behöver prövas av rådet. Förordning (1994:1093). Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

1992:815

Förordning (1992:815) om upphävande av författningar som kungjorts i Universitets- och högskoleämbetets författningssamling

1 § De författningar som har beslutats av regeringen eller Universitets- och högskoleämbetet och som har kungjorts i Universitets- och högskoleämbetets författningssamling (UHÄ-FS) före den 15 juni 1992 skall, med de undantag som anges i 2 §, upphöra att gälla vid utgången av juni 1992. 2 § Följande författningar i UHÄ-FS undantas från upphävande enligt 1 §: 1. förordningen 1983-02-03 (UHÄ-FS 1983:6) om undantag från visst krav för innehav av assistenttjänst, 2. förordningen 1983-06-02 (UHÄ-FS 1983:45) om resekostnadsersättning och traktamente för deltagare i kurser för instruktörer för näringsliv och förvaltning inom sektorn för undervisningsyrken, 3. förordningen 1986-05-15 (UHÄ-FS 1986:17) om tjänsteförening för lärare och ackompanjatör vid högre musikutbildning, 4. förordningen 1988-06-02 (UHÄ-FS 1988:18) med bestämmelser för International Science Programs, Uppsala, 5. förordningen 1989-06-01 (UHÄ-FS 1989:21) om medel för internationalisering av forskning, 6. förordningen 1990-05-03 (UHÄ-FS 1990:8) om demografiska databasen vid Universitetet i Umeå. Förordning (2008:230). 3 § Av övergångsbestämmelserna till följande förordningar följer att vissa av Universitets- och högskoleämbetets upphävda föreskrifter ändå övergångsvis skall fortsätta att tillämpas: 1. förordningen (1992:716) om ändring i högskoleförordningen (1977:263), 2. förordningen (1992:717) om ändring i förordningen (1976:536) om utbildningsbi drag för doktorander, 3. förordningen (1992:721) om ändring i förordningen (1981:516) om studiedokumen tation och statistik rörande högskolestuderande, 4. förordningen (1992:727) om ändring i förordningen (1985:310) om doktorandtjän ster, 5. förordningen (1992:728) om ändring i förordningen (1985:681) om preparandutbildning i svenska, 6. förordningen (1992:729) om ändring i förordningen (1985:682) om antagning av utomnordiska gäststuderande och invandrarstuderande till grundläggande högskoleutbildning m.m. Övergångsbestämmelser 1993:922 Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1993. Ledamöter i styrelserna för de inrättningar vilkas instruktioner upphör att gälla genom denna förordning kvarstår som ledamöter under den tid som de utsetts för, om inte det universitet eller den högskola till vilken inrättningen hör bestämmer något annat. Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

1992:807

Förordning (1992:807) om avräkning av vissa belopp på statsbudgeten för utbildningsinsatser budgetåret 1992/93

1 § Myndigheter som redovisar lönekostnadspålägg enligt förordningen (1969:54) om beräkning och redovisning av lönekostnadspålägg har rätt att från inkomsttiteln Statliga pensionsavgifter, netto under budgetåret 1992/93 göra avräkning enligt andra och tredje styckena. En myndighet som under budgetåret låter en anställd delta i utbildning och efter anvisning av länsarbetsnämnden anställer en ersättare får avräkna 475 kronor per arbetsdag som myndigheten har haft ersättar en anställd. För varje arbetstagare, som under budgetåret deltar i av länsarbetsnämnden godkä nd yrkesinriktad utbildning eller utbildning som ökar arbetstagarens förutsättningar att tillgodogöra sig ny teknik eller utföra nya arbetsuppgifter, får myndigheten avräkna högst 75 kronor per utbildningstimme, sammanlagt dock högst 30 000 kronor. 2 § Avräkningen görs månadsvis i efterskott. 3 § Riksrevisionsverket får meddela de föreskrifter som behövs för verkställighe ten av denna förordning. Övergångsbestämmelser 1992:807 Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1992, då förordningen (1991:1172) om avräkning av vissa belopp på statsbudgeten för utbildningsinsatser budgetåret 1991/92 skall upphöra att gälla. Den upphävda för ordningen gäller dock fortfarande för avräkning avseende budgetåret 1991/92. Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

1992:794

Lag (1992:794) om Luganokonventionen

1 § Den i Lugano den 16 september 1988 antagna konventionen om domstols behörighet och om verkställighet av domar på privaträttens område (Luganokonventionen) skall gälla som lag här i landet. Konventionens svenska, engelska och franska texter finns intagna som bilaga till denna lag. Regeringen tillkännager de stater som har tillträtt Luganokonventionen och innehållet i sådana underrättelser om ändringar i nationell rätt eller i förteckningarna över domstolar som avses i artikel VI i Protokoll nr 1 till konventionen. Lag (1998:1322). 1 a § Denna lag gäller inte i förhållande till stater som är bundna av konventionen den 30 oktober 2007 om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar på privaträttens område (2007 års Luganokonvention). Regeringen tillkännager i Svensk författningssamling vilka som har tillträtt 2007 års Luganokonvention. Lag (2009:1308). 2 § Av artikel 54 B i Luganokonventionen framgår när Brysselkonventionen, som gäller som lag här i landet enligt lagen (1998:358) om Brysselkonventionen, skall tillämpas i stället för Luganokonventionen. Lag (2002:461). 3 § Kompletterande bestämmelser finns i lagen (2006:74) med kompletterande bestämmelser om domstols behörighet och om erkännande och internationell verkställighet av vissa avgöranden. Lag (2006:75). 4 § Har upphävts genom lag (2002:461). 5 § Har upphävts genom lag (2002:461). 6 § Har upphävts genom lag (1998:1322). 7 § Har upphävts genom lag (1998:1322). 8 § Har upphävts genom lag (1998:1322). Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

1992:775

Förordning (1992:775) med instruktion för Domänverket

1 § Domänverket utövar ägarfunktionen beträffande den fasta egendom och de övriga tillgångar som redovisas under Domänverkets fond (domänfonden). 2 § Inom sitt verksamhetsområde företräder Domänverket staten vid domstol. 3 § Domänverket leds av en chef, som ansvarar för verkets verksamhet. 4 § Domänverket skall före den 1 juni varje år till regeringen lämna årsredovisning, innefattande resultat- och balansräkning, finansieringsanalys och förvaltningsberättelse för verket, för regeringens fasts tällande av årsbokslutet. 5 § Domänverkets chef skall se till att redovisningen och förvaltningen av verkets medel är ordnade på ett tillfredsställande sätt samt att redovisningen görs enligt gällande föreskrifter och att medelsförvaltningen sköts på ett tillfredsställande sätt. 6 § Domänverket skall före den 1 juni varje år till regeringen lämna en sammanfattande redogörelse för de försäljningar av fast egendom som verket har genomfört under närmast föregående kalenderår. 7 § Överskott redovisas under domänfonden i en dispositionsfond. Domänverket för fogar fritt över medel i dispositionsfonden. 8 § Domänverket redovisar under domänfonden det statskapital som verket förvaltar. Under domänfonden redovisas en investeringsfond. Till denna förs köpeskilling vid försäljning av fast egendom som tillhör staten efter avdrag för statens kostnader för försäljningen. 9 § Domänverket får efter medgivande av regeringen avyttra fast egendom som är redovisad under domänfonden. Om inte regeringen beslutar annat, skall verket uppbära och redovisa sina inkomster samt med dessa inkomster och de medel som i övrigt står till förfogande bestrida verkets utgifter. 10 § Riksrevisionsverket svarar enligt sin instruktion för den externa revisionen av Domänverket. Domänverkets chef skall se till att Riksrevisionsverket får de uppgifter som behövs för revisionen. 11 § I fråga om Domänverkets beslut skall det finnas en handling som utvisar dag en för beslutet och beslutets innehåll. 12 § Domänverkets chef förordnas av regeringen för en bestämd tid. 13 § Domänverkets beslut får inte överklagas. Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

1992:767

Förordning (1992:767) om avgifter för vissa ärenden enligt insiderlagen (1990:1342)

Avgift tas ut för prövning av ansökan enligt insiderlagen (1990:1342) i de fall som framgår av andra stycket. För avgifternas storlek m.m. gäller bestämmelserna i 9 - 14 §§ avgiftsförordningen (1992:191), varvid följande avgiftsklasser tillämpas: Ärendeslag Avgiftsklass Beslut som avser om befattningshavare eller uppdragstagare har ledande ställning eller kvalificerat uppdrag (8 § andra stycket) 4 Befrielse från anmälningsskyldighet (9 § andra stycket) 4 Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

1992:765

Förordning (1992:765) om avgifter för vissa ärenden enligt lagen (1983:890) om allemanssparande

Avgift tas ut för prövning av ansökan enligt lagen (1983:890) om allemanssparande i de fall som framgår av andra stycket. För avgifternas storlek m. m. gäller bestämmelserna i 9--14 §§ avgiftsförordningen (1992:191), varvid följande avgiftsklasser tillämpas: Ärendeslag Avgiftsklass Undantag från kravet på ett för allemansfonden särskilt bildat fondbolag (12 § tredje stycket) 4 Medgivande att överskrida vissa angivna förvärvsbegränsningar (15 § femte stycket och 16 § tredje stycket) 4 Uppskov med avyttring av vissa värdepapper (16 § fjärde stycket) 4 Dispens från kravet på halvårsredogörelse för en företagsanknuten allemansfond (23 §) 4 Övergångsbestämmelser 1998:275 Den upphävda förordningen gäller dock fortfarande i fråga om prövning av en ansökan enligt 23 § lagen om allemanssparande om dispens från kravet på halvårsredogörelse för en företagsanknuten allemansfond. Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

1992:764

Förordning (1992:764) om kreditaktiebolag och finansbolag

1 § Avgift tas ut för prövning av ansökan enligt lagen (1963:76) om kreditaktie bolag och lagen (1988:606) om finansbolag i de fall som framgår av andra stycket. I fråga om ansökningsavgiftens storlek m. m. gäller bestämmelserna i 9--14 §§ av giftsförordningen (1992:191), varvid följande avgiftsklasser tillämpas: Ärendeslag Avgiftsklass Kreditaktiebolagslagen Godkännande av bolagsordning (2 § första stycket) 10 Godkännande av ändring i bolagsordning (2 § tredje stycket) 7 Undantag från skyldighet att verkställa avsättning av vinstmedel (4 §) 7 Medgivande att vissa kapitaltillskott och reserver får räknas som primärt eller supplementärt kapital (4 b §) 7 Befrielse från skyldighet att stå under tillsyn (5 §) 7 Finansbolagslagen Tillstånd att driva finansieringsverksamhet (1 §) 10 Tillstånd för utländskt företag att driva finansieringsverksamhet (2 a §) 10 Godkännande av ändring i bolagsordning (7 §) 7 Undantag från aktieförvärvsförbud (10 § i dess lydelse före den 1 augusti 1990) 4 Godkännande av bolagsstämmobeslut (lagen (1990:830) om ändring i lagen (1988:606) om finansbolag) 4 Tillstånd till förvärv av organisationsaktier (10 b § första stycket) 7 Tillstånd för finansbolag att inrätta filial i utlandet (10 b § andra stycket) 7 Medgivande att vissa kapitaltillskott och reserver får räknas som primärt eller supplementärt kapital (11 a §) 7 2 § Finansinspektionen får meddela närmare föreskrifter om hur finansbolags räkenskaper skall föras och hur värdehandlingar skall förvaras och inventeras. Övergångsbestämmelser 1993:1586 1. Denna förordning träder i kraft den dag regeringen bestämmer. 2. Genom förordningen upphävs förordningen (1992:764) om kreditaktiebolag och finansbolag. 3. Den gamla förordningen tillämpas fortfarande beträffande sådana kreditaktiebolag och finansbolag som omfattas av punkt 4 i övergångsbestämmelserna till lagen (1992:1610) om kreditmarknadsbolag. Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

1992:740

Förordning (1992:740) om svenskundervisning för invandrare

Inledande bestämmelser 1 § I denna förordning meddelas föreskrifter om svenskundervisning för invandrare (sfi) utöver vad som föreskrivs i skollagen (1985:1100). 2 § För sfi gäller en läroplan. Läroplanen innehåller mål och riktlinjer för sfi samt undervisningens innehåll. Läroplanen fastställs av regeringen. 3 § Den minsta väntetid som avses i 13 kap. 6 § första stycket 1 skollagen (1985:1100) skall vara två månader. 4 § För sfi som anordnas enligt 13 kap. 9 § skollagen (1985:1100) gäller, utöver vad som följer av 13 kap. 10 § skollagen, bestämmelserna i denna förordning. Bestämmelser om rektor avser alltid den rektor inom det offentliga skolväsendet som är ansvarig för ledningen av utbildningen. Förordning (1993:1223). Undervisningen 5 § Undervisningen skall anpassas till elevernas behov och anknyta till deras situation och erfarenheter. 6 § Kommunen skall i samarbete med arbetsförmedlingen verka för att undervisningen så snart som möjligt kan kombineras med sådan arbetsplatsorientering eller sådant förvärvsarbete som ger deltagaren möjlighet att träna sig i att tala svenska. Intyg 7 § Rektor skall efter det att eleven avslutat undervisningen utfärda intyg över genomgången utbildning. Statsbidrag 8 § har upphävts genom förordning (1992:1084). 9 § har upphävts genom förordning (1992:1084). 10 § har upphävts genom förordning (1992:1084). 11 § har upphävts genom förordning (1992:1084). 12 § har upphävts genom förordning (1992:1084). 13 § har upphävts genom förordning (1992:1084). Övergångsbestämmelser 1992:740 Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1992, då förordningen (1986:207) om grundläggande svenskundervisning för invandrare skall upphöra att gälla. Äldre bestämmelser gäller dock fortfarande i fråga om statsbidrag som avser tid före ikraftträdandet. 1992:993 Denna förordning träder i kraft den 1 november 1992. Den tillämpas dock för tid från och med den 1 juli 1992. 1992:1084 De upphävda paragraferna gäller dock fortfarande i fråga om statsbidrag för undervisning som ägt rum före utgången av år 1992. 1994:895 Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1994. Genom denna förordning upphävs förordningen (1992:740) om svenskundervisning för invandrare. Den upphävda förordningen gäller dock i fråga om sfi som har påbörjats före den 1 juli 1994. Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

1992:700

Lag (1992:700) om ombildning av stadshypoteksinstitutionen

1 § Denna lag innehåller bestämmelser om ombildning av den institution som regleras i lagen (1968:576) om Konungariket Sveriges stadshypotekskassa och om stadshypoteksföreningar. 2 § Stadshypoteksföreningarna skall gå upp i Konungariket Sveriges stadshypoteks kassa genom att föreningarna upplöses utan likvidation och föreningarnas tillgångar och skulder övertas av kassan (fusion). Därvid skall föreningarnas säkerhetsfonder och kapitaltäckningsfonder föras till kassans reservfond respektive kapitaltäcknings fond. Fusionen skall genomföras den dag regeringen bestämmer. 3 § Efter fusionen skall Stadshypotekskassan överlåta hela eller delar av sin rörelse till ett för ändamålet bildat kreditaktiebolag. Regeringen får besluta om tidpunkt och villkoren för överlåtelsen. 4 § Stadshypotekskassan får utan hinder av bestämmelserna i lagen (1968:576) om Konungariket Sveriges stadshypotekskassa och om stadshypoteksföreningar låna upp de medel och vidta de åtgärder i övrigt som behövs för att förbereda den ombildning som avses i denna lag. Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

1992:679

Förordning (1992:679) om skatteutjämningsavgift

Riksskatteverket skall meddela de föreskrifter som behövs för verkställigheten av lagen (1987:560) om skatteutjämningsavgift. Övergångsbestämmelser 1992:679 1. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1992 och tillämpas första gången i fråga om skatteutjämningsavgift för landsting för år 1993. 2. Genom förordningen upphävs förordningen (1987:566) om skatteutjämningsavgift. Den upphävda förordningen tillämpas dock alltjämt i fråga om skatteutjämningsavgift för år 1992 och tidigare år. 1994:965 Regeringen föreskriver att förordningen (1992:679) om skatteutjämningsavgift skall upphöra att gälla vid utgången av juni 1994. Den upphävda förordningen skall dock fortfarande gälla för år 1993 och tidigare år. Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

1992:654

Lag (1992:654) med särskilda bestämmelser om bostadsbidrag för år 1993

1 § För år 1993 lämnas bostadsbidrag enligt lagen (1988:786) om bostadsbidrag med de avvikelser som följer av denna lag. Lag (1992:1559). 2 § Den som vid utgången av år 1992 uppbär bostadsbidrag har rätt att utan föregående ansökan få bidrag även för månaderna januari--december 1993 med, i fråga om barnfamiljer, omräknat belopp enligt 19 § lagen (1988:786) om bostadsbidrag eller, i fråga om hushåll utan barn, med samma belopp som för december 1992. Bidragsbeloppet skall omprövas 1. för barnfamiljer, om något sådant förhållande inträffar som avses i 28 § första stycket 2--4 lagen (1988:786) om bostadsbidrag eller om familjens inkomster av förvärvsarbete har ökat väsentligt eller minskat väsentligt i förhållande till motsvarande inkomster enligt 1991 års taxering till statlig inkomstskatt och det står klart att inkomständringen kommer att bestå under bidragsåret, samt 2. för hushåll utan barn, under de förutsättningar som anges i 29 § samma lag eller om hushållet beviljas studiemedel. Den upplysningsskyldighet som föreskrivs i 27 § lagen om bostadsbidrag gäller även sådana ändringar av inkomst och studiemedel som avses i andra stycket. Lag (1992:1559). 3 § I fråga om bostadsbidrag för månaderna januari -- december 1993 i andra fall än som avses i 2 §, skall bidraget bestämmas med utgångspunkt från den bidragsgrundande inkomst som kan beräknas med ledning av 1991 års taxering till statlig inkomstskatt. I fråga om upplysningsskyldighet och omprövning av bidragsbeslut skall 2 § tillämpas. Lag (1992:1559). 4 § Närmare föreskrifter i fråga om den bidragsgrundande inkomsten och ansökningsförfarandet meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer. 5 § För bostadsbidrag som avser bidragsåret 1993 får kommunen statsbidrag med 100 procent av sina kostnader. Bidraget lämnas i efterskott för ett halvår i sänder. I fråga om ansökan och utbetalning av bidrag gäller de bestämmelser som anges i 32 § lagen (1988:786) om bostadsbidrag. Lag (1992:1559). Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

1992:621

Förordning (1992:621) om statsbidrag till texttelefoner

1 § Statsbidrag för texttelefoner lämnas till landsting enligt denna förordning. Vad som i förordningen sägs om landsting gäller också kommuner som inte ingår i något landsting. 2 § Bidrag lämnas för 1. anskaffningskostnaden för texttelefoner som skall användas av personer som är döva, gravt hörselskadade, dövblinda eller talskadade och som inte, eller endast med stor svårighet, kan kommunicera med hjälp av vanlig telefon, 2. anskaffningskostnaden för texttelefoner, till den del kostnaden inte överstiger 6 300 kronor per telefon, i de fall telefonerna skall användas av anhöriga eller andra närstående till personer som avses i första punkten (anhörigtelefoner). Förordning (1997:351). 3 § Bidrag lämnas även för kostnader som landstinget har för nödvändig service och reparation av texttelefoner enligt 2 §. 4 § Bidrag enligt 2 § 1 lämnas för en telefon per person. Bidrag lämnas dock inte om det redan finns texttelefon i personens bostad. Bidrag enligt 2 § 2 lämnas för en anhörigtelefon per person enligt 2 § 1. 5 § Statsbidraget beviljas och betalas ut av Socialstyrelsen. Bidraget betalas ut i efterskott per kvartal. 6 § Ansökan om statsbidrag ges in till Socialstyrelsen. I ansökan skall grunden för det sökta bidraget anges. På Socialstyrelsens eller Riksrevisionsverkets begäran är landstinget skyldigt att tillhandahålla det underlag som behövs för dessa myndigheters granskning. 7 § Socialstyrelsens beslut enligt denna förordning får inte överklagas. 8 § Socialstyrelsen får meddela de föreskrifter som behövs för verkställigheten av denna förordning. Förordning (1992:621). Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

1992:609

Förordning (1992:609) om avgift för utdrag ur röstlängdsregister

1 § När den centrala valmyndigheten eller en skattemyndighet efter särskild begäran lämnar ut utdrag ur röstlängdsregister enligt vallagen (1997:157) får myndigheten ta ut en avgift med 25 kronor för varje sida, dock lägst 50 kronor. För avgiften gäller i övrigt bestämmelserna i 21-24 §§ avgiftsförordningen (1992:191). Förordning (1997:173). 2 § Avgift tas inte ut för ett särskilt utdrag över röstberättigade om det beställs - inför ett ordinarie val, - hos Riksskatteverket inom tid som verket fastställer, - av ett politiskt parti som vid något av de två senaste riksdagsvalen har fått mer än en procent av rösterna i hela landet, och - i ett exemplar till en adressat per län och parti. Detta gäller även om utdraget har kompletterats med adressuppgifter. Förordning (1997:173). Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

1992:563

Lag (1992:563) om förtroendenämndsverksamhet inom hälso- och sjukvården, m.m.

1 § För den hälso- och sjukvård och den tandvård som ett landsting eller en kommun ansvarar för enligt hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) eller tandvårdslagen (1985:125) eller någon annan författning skall det finnas en eller flera nämnder med uppgift att främja kontakterna mellan patienterna och hälso- och sjukvårdspersonalen samt att åt patienterna förmedla den hjälp som förhållandena kräver. För en sådan nämnd gäller vad som är föreskrivet om nämnder i kommunallagen (1991:900). 2 § En kommun som ingår i ett landsting får överlåta sin uppgift enligt 1 § till landstinget, om kommunen och landstinget har kommit överens om detta. Kommunen får lämna sådant ekonomiskt bidrag till landstinget som motiveras av överenskommelsen. 3 § Föreskrifter om stödpersoner vid psykiatrisk vård som är förenad med frihetsberövande och annat tvång finns i lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård och i lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård. Vid en nämnds handläggning av ärenden om stödpersoner gäller, utöver vad som i övrigt föreskrivs, följande bestämmelser i förvaltningslagen (1986:223), nämligen 14 § om muntlig handläggning, 15 § om anteckning av uppgifter, 16 och 17 §§ om parters rätt att få del av uppgifter, 20 § om motivering av beslut, 21 § om underrättelse om beslut, 26 § om rättelse av skrivfel och liknande, och 27 § om omprövning av beslut. Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

1992:538

Förordning (1992:538) om inrättande och indragning av vissa tjänster vid myndigheter som hör till Försvarsdepartementet

1 § En fullmaktstjänst vid en myndighet som hör till Försvarsdepartementet skall dras in av myndigheten om tjänsten är vakant eller blir ledig. Om en arbetstagare med stöd av 7 kap. 8 § första stycket första meningen lagen (1976:600) om offentlig anställning skall förflyttas till myndigheten, behöver fullmaktstjänsten dock inte dras in. 2 § När en fullmaktstjänst som avses i 16 § förordningen (1988:548) om handläggning av ärenden, tjänstetillsättning m. m. inom försvarsmakten dras in med stöd av 1 § denna förordning, skall myndigheten i stället inrätta en tjänst med beteckningen r. 3 § När en fullmaktstjänst som myndigheten tillsätter dras in med stöd av 1 §, gäller vid inrättandet av en ny tjänst vad som föreskrivs i inrättandeförordningen (1991:1749). Myndigheten får dock själv inrätta en fullmaktstjänst för en sådan arbetstagare som skall förflyttas till myndigheten med stöd av 7 kap. 8 § första stycket första meningen lagen (1976:600) om offentlig anställning. Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

1992:524

Lag (1992:524) om upphörande av försöken med förkortad grundutbildning av värnpliktiga

Lagen (1989:402) om försök med förkortad grundutbildning av värnpliktiga skall upphöra att gälla. En värnpliktig som vid denna lags ikraftträdande omfattas av försöken med förkortad grundutbildning och som då inte slutligt fullgjort sin grundutbildning skall tas ut till en utbildningsreserv enligt 4 a § värnpliktslagen (1941:967). Om det är av väsentlig betydelse för den värnpliktige att fullgöra värnpliktsutbildning, kan han dock, med tillämpning av 4 b § värnpliktslagen, i stället tas ut för utbildning enligt 27 § 1 mom. den lagen. Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

1992:516

Förordning (1992:516) med instruktion för Försvarets förvaltningshögskola

Uppgifter 1 § Försvarets förvaltningshögskola har till uppgift att bedriva utbildning av civila och militära chefer samt annan personal vid myndigheter inom Försvarsdepartementets verksamhetsområde i fråga om allmän administration, personal-, ekonomi-, materiel-, fortifikations- och fastighetsadministration samt inom underhålls- och förnödenhetsområdena. Skolan får även genomföra utbildning för övriga delar av totalförsvaret. 2 § Försvarets förvaltningshögskola skall också bedriva forskning, metodikstudier och utvecklingsarbete inom sitt utbildningsområde. 3 § Skolan får ta ut avgift för sin verksamhet. Verksförordningens tillämpning 4 § Verksförordningen (1987:1100) skall tillämpas på Försvarets förvaltningshögskola med undantag av 18, 19, 23 och 24 §§. Förordning (1993:1182). Myndighetens ledning 5 § Chef för Försvarets förvaltningshögskola är skolchefen. När skolchefen inte är i tjänst sköts hans uppgifter av den tjänsteman som han bestämmer. Styrelsen 6 § Styrelsen för Försvarets förvaltningshögskola består av högst elva ledamöter, skolchefen medräknad. En av ledamöterna är ordförande och en är vice ordförande. Styrelsen är beslutför när ordföranden och minst hälften av de andra ledamöterna är närvarande. Personalföreträdare 7 § Personalföreträdarförordningen (1987:1101) skall tillämpas på Försvarets förvaltningshögskola. Styrelsens ansvar och uppgifter 8 § Utöver vad som anges i 13 § verksförordningen (1987:1100) skall styrelsen pröva följande frågor enligt lagen (1976:600) om offentlig anställning: 1. skiljande från anställning på grund av personliga förhållanden, dock inte i fråga om provanställning, 2. disciplinansvar, 3. åtalsanmälan, 4. avstängning och läkarundersökning. Styrelsen skall också besluta om allmän inriktning av utbildningen vid skolan samt i viktigare frågor om forskning, metodikstudier och utveckling. Tjänstetillsättning m. m. 9 § Skolchefen förordnas av regeringen för en bestämd tid. Andra tjänster tillsätts av myndigheten. 10 § Andra styrelseledamöter än skolchefen utses av regeringen för en bestämd tid. Regeringen utser ordförande. Styrelsen utser vice ordförande inom sig. Förordnandena ges för en bestämd tid. Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

1992:515

Förordning (1992:515) med instruktion för Försvarets mediecenter;

Uppgifter 1 § Försvarets mediecenter har till uppgift att 1. framställa publikationer, läromedel och teknisk dokumentation främst åt myndigheter som hör till Försvarsdepartementet, 2. lämna råd vid utveckling och införande av ny teknik för produktion och distribution av dokumentation, 3. följa den pedagogiska forskningen samt utveckla metoder och produkter till stöd för utbildningsverksamhet. 2 § Myndigheten får ta ut avgift för sin verksamhet. Verksförordningens tillämpning 3 § Verksförordningen (1987:1100) skall tillämpas på Försvarets mediecenter med undantag av 2, 18, 23 och 24 §§. Särskilda bestämmelser finns om rätten att inom myndighetens verksamhetsområde företräda staten vid domstol. Myndighetens ledning 4 § Chef för Försvarets mediecenter är direktören. När direktören inte är i tjänst sköts hans uppgifter av den tjänsteman som han bestämmer. Styrelsen 5 § Styrelsen för Försvarets mediecenter består av högst sju ledamöter, direktören medräknad. En av ledamöterna är ordförande. Styrelsen är beslutför när ordföranden och minst hälften av de andra ledamöterna är närvarande. Organisation 6 § Inom Försvarets mediecenter finns de enheter som myndigheten bestämmer. Personalföreträdare 7 § Personalföreträdarförordningen (1987:1101) skall tillämpas på Försvarets mediecenter. Personalansvarsnämnden 8 § Myndighetens personalansvarsnämnd består -- förutom av direktören och personalföreträdarna -- av de enhetschefer som lyder närmast under direktören. Direktören är nämndens ordförande. Nämnden är beslutför när ordföranden och minst hälften av de andra ledamöterna är närvarande. Styrelsens ansvar och uppgifter 9 § Utöver vad som anges i 13 § verksförordningen (1987:1100) skall styrelsen besluta i viktigare frågor som rör verksamhetens allmänna inriktning. Tjänstetillsättning m.m. 10 § Direktören förordnas av regeringen för en bestämd tid. Andra tjänster tillsätts av myndigheten. 11 § Andra styrelseledamöter än direktören utses av regeringen för en bestämd tid. Regeringen utser ordförande. Förordnandet ges för en bestämd tid. Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

1992:512

Förordning (1992:512) med instruktion för Krigsarkivet

Uppgifter 1 § Krigsarkivet är arkivmyndighet enligt arkivlagen (1990:782) och arkivförordningen (1991:446) för de myndigheter som hör till Försvarsdepartementet samt för de enskilda organ som med stöd av lagen (1994:1383) om överlämnande av allmänna handlingar till andra organ än myndigheter för förvaring förvarar allmänna handlingar som härrör från myndigheter inom Försvarsdepartementets verksamhetsområde. Krigsarkivet är också arkivdepå. Förordning (1994:1498). 2 § I arkivlagen (1990:782) och arkivförordningen (1991:446) finns bestämmelser om de uppgifter som Krigsarkivet har i egenskap av arkivmyndighet. 3 § Krigsarkivet skall också såvitt avser de myndigheter som hör till Försvarsdepartementet 1. ta emot arkivhandlingar från myndigheterna, 2. ta emot tryck och kartor från myndigheterna, 3. verka för utveckling av arkivverksamheten genom stöd till myndigheterna, 4. utföra gallringsutredningar och i övrigt verka för ändamålsenlig gallring av handlingar hos myndigheterna. 4 § Krigsarkivet skall även 1. främja forskning och studier genom att tillhandahålla och levandegöra de arkiv, samlingar, kartor och annat tryck som förvaras hos Krigsarkivet, 2. främja internationellt samarbete inom sitt verksamhetsområde. 5 § Krigsarkivet skall ge ut publikationer av betydelse för forskning och arkivvård inom sitt verksamhetsområde. 6 § Krigsarkivet får lämna råd till frivilliga försvarsorganisationer och andra enskilda arkivbildare samt ta emot handlingar från dem. 7 § Krigsarkivet får i lämplig omfattning ta ut avgift för verksamhet som utförs på uppdrag av myndigheter och enskilda samt för publikationer som myndigheten ger ut och bevis som utfärdas av myndigheten. Med verksamhet är därvid att anse även efterforskning av uppgifter i arkivmaterial samt erbjudande av kopior och avskrifter av handlingar. Krigsarkivet bestämmer avgifternas storlek. Förordning (1993:217). 8 § Verksförordningen (1987:1100) skall tillämpas på Krigsarkivet med undantag av 3 § andra stycket, 8, 11--13 och 22--24 §§. Förordning (1993:1181). Myndighetens ledning 9 § Chef för Krigsarkivet är krigsarkivarien. När krigsarkivarien inte är i tjänst sköts hans uppgifter av den tjänsteman som han bestämmer. Personalföreträdare 10 § Personalföreträdarförordningen (1987:1101) skall tillämpas på Krigsarkivet. Personalansvarsnämnden 11 § Krigsarkivets personalansvarsnämnd består -- förutom av krigsarkivarien och personalföreträdarna -- av personalchefen och ytterligare en företrädare för myndigheten. Krigsarkivarien är nämndens ordförande. Nämnden är beslutför när ordföranden och minst hälften av de andra ledamöterna är närvarande. Tjänstetillsättning 12 § Krigsarkivarien förordnas av regeringen för en bestämd tid. Andra tjänster tillsätts av Krigsarkivet. Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

1992:511

Förordning (1992:511) med instruktion för Försvarets civilförvaltning

1 § Försvarets civilförvaltning har till uppgift att biträda myndigheter som hör till Försvarsdepartementet i frågor som rör 1. personaladministration, och 2. skadereglering och andra rättsliga angelägenheter, om inte annat föreskrivs. Försvarets civilförvaltning får inom sitt verksamhetsområde även lämna biträde åt andra myndigheter och åt enskilda. Förordning (1993:1183). 2 § har upphävts genom förordning (1993:536). 3 § har upphävts genom förordning (1993:536). 4 § har upphävts genom förordning (1993:1183). 5 § har upphävts genom förordning (1993:1183). 6 § Myndigheten får ta ut avgift för sin verksamhet. Verksförordningens tillämpning 7 § Verksförordningen (1987:1100) skall tillämpas på Försvarets civilförvaltning med undantag av 3 § andra stycket, 8, 11--13 och 22 §§. Myndighetens ledning 8 § Chef för Försvarets civilförvaltning är generaldirektören. Organisation 9 § Inom Försvarets civilförvaltning finns de enheter som myndigheten bestämmer. 10 § Försvarets skaderegleringsnämnd är som rådgivande organ knuten till Försvarets civilförvaltning. Personalföreträdare 11 § Personalföreträdarförordningen (1987:1101) skall tillämpas på Försvarets civilförvaltning. Personalansvarsnämnden 12 § Myndighetens personalansvarsnämnd består -- förutom av generaldirektören och personalföreträdarna -- av enhetscheferna vid myndigheten. Generaldirektören är nämndens ordförande. Nämnden är beslutför när ordföranden och minst hälften av de andra ledamöterna är närvarande. Tjänstetillsättning m.m. 13 § Generaldirektören förordnas av regeringen för en bestämd tid. Andra tjänster tillsätts av myndigheten. 14 § Förordnande att vara generaldirektörens ställföreträdare meddelas av regeringen för en bestämd tid. Det sker efter anmälan av generaldirektören. 15 § Ledamöter i skaderegleringsnämnden utses av regeringen för en bestämd tid. 1992:511 Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1992. Genom förordningen upphävs Kungl. Maj:ts bestämmelser den 4 mars 1960 angående Försvarets civilförvaltnings uppgifter såsom försvarets patentorgan. 1994:397 Regeringen föreskriver att förordningen (1992:511) med instruktion för Försvarets civilförvaltning skall upphöra att gälla vid utgången av juni 1994. Vid tillämpning av kungörelsen (1969:761) om särskilt olycksfallsskydd för värnpliktiga m. fl. skall vad som sägs om Försvarets civilförvaltning i stället gälla Försvarsmakten och vad som sägs om försvarets skaderegleringsnämnd i stället gälla statens skaderegleringsnämnd hos Kammarkollegiet. Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

1992:404

Förordning (1992:404) med instruktion för Överklagandenämnden för högskolan

Uppgifter 1 § Överklagandenämnden för högskolan har till uppgift att pröva överklaganden av vissa beslut inom universitetens och högskolornas område. Vilka beslut som får överklagas till nämnden anges i föreskrifter som meddelas av regeringen. Sammansättning 2 § Nämnden består av en ordförande och sju andra ledamöter. För ordföranden skall det finnas en ersättare. Ordföranden och dennes ersättare skall vara eller ha varit ordinarie domare. Av de övriga ledamöterna skall minst tre vara jurister. Vidare finns högst tre ersättare för tjänstgöring när en annan ledamot än ordföranden har förhinder. En av dessa ersättare skall vara jurist. Förordning (1993:808). Organisation 3 § Nämnden har sitt kansli hos Högskoleverket. Verket sköter med sin personal nämndens kansligöromål i enlighet med vad nämndens ordförande begär. Förordning (1995:942). Verksförordningens tillämpning 4 § Följande föreskrifter i verksförordningen (1995:1322) skall tillämpas på nämnden: 18 § om interna föreskrifter, 26 § om vem som får begära in förklaringar m.m., 27 och 28 §§ om myndighetens regelgivning, 29 § inhämtande av uppgifter m.m., 30 § om ärendeförteckning, 31 § om myndighetens beslut. Förordning (1996:557). 5 § Nämnden har det ansvar för verksamheten och de uppgifter som anges i 6, 7, 9 och 11 §§ verksförordningen (1995:1322). För den personal som utför arbete åt nämnden har nämndens ordförande det ansvar som anges i 8 § verksförordningen. Förordning (1996:557). Ärendenas handläggning 6 § Nämnden är beslutför när ordföranden och minst tre andra ledamöter, varav minst en jurist, är närvarande. 7 § Nämnden får i arbetsordningen eller i särskilda beslut lämna över till ordföranden eller den som är föredragande att avgöra ärenden som är av det slaget att de inte behöver prövas av nämnden. 8 § Ärendena avgörs efter föredragning. Föredragningen utförs av personal vid Högskoleverket. Högskoleverket utser, efter samråd med nämndens ordförande, befattningshavare för sådana uppgifter. I arbetsordningen eller i särskilda beslut får det medges att ärenden som avgörs enligt 7 § inte behöver föredras. Förordning (1995:942). Förordnanden 9 § Ledamöterna och ersättarna förordnas av regeringen för en bestämd tid. Förordning (1993:808). 10 § har upphävts genom förordning (1995:942). 11 § har upphävts genom förordning (1995:942). Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

1992:395

Förordning (1992:395) om uppdragsutbildning inom skolväsendet

Inledande bestämmelser 1 § I lagen (1991:1109) om uppdragsutbildning i vissa fall finns föreskrifter om att kommuner och regioner får bedriva uppdragsutbildning som i fråga om art och nivå motsvarar den verksamhet kommunen eller regionen får bedriva inom skolväsendet. Denna förordning innehåller ytterligare föreskrifter om uppdragsutbildning. Förordning (2019:1013). 2 § I förordningen avses med - reguljär utbildning: utbildning i gymnasieskolan eller kommunal vuxenutbildning, och - ordinarie elever: elever i gymnasieskolan eller kommunal vuxenutbildning. Förordning (2020:456). 3 § Uppdragsutbildning får inte försämra förutsättningarna för den reguljära utbildningen och möjligheterna att få sådan utbildning. 4 § Deltagare i uppdragsutbildning kan undervisas tillsammans med ordinarie elever (samundervisning) eller i egna grupper (separat uppdragsutbildning). Samundervisning skall följa gällande föreskrifter för respektive utbildning. Betyg 5 § De som deltar i uppdragsutbildning får ges betyg enligt bestämmelserna för jämförbar reguljär utbildning i gymnasieskolan eller kommunal vuxenutbildning om 1. uppdragsutbildningen följer en eller flera av de kurs- eller ämnesplaner som gäller för den jämförbara reguljära utbildningen, och 2. lärarna har en kompetens som motsvarar vad som gäller för lärare inom den jämförbara reguljära utbildningen. Förordning (2020:456). 6 § Har upphävts genom förordning (2011:312). Övergångsbestämmelser 2011:312 1. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2011. 2. Vid tillämpningen av förordningen ska vuxenutbildning för utvecklingsstörda jämställas med särskild utbildning för vuxna och svenskundervisning för invandrare jämställas med utbildning i svenska för invandrare. Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

1992:390

Förordning (1992:390) om förberedelser för leverans av varor och tjänster

1 § Myndigheter under regeringen som behöver tillförsäkra sig leverans av varor och tjänster som är viktiga för totalförsvaret under förhållanden som avses i 1 § eller 2 § första stycket förfogandelagen (1978:262) ska anmäla behovet till någon av beredskapsmyndigheterna enligt förordningen (2022:524) om statliga myndigheters beredskap. Förordning (2022:528). 2 § Beredskapsmyndigheter enligt förordningen (2022:524) om statliga myndigheters beredskap ska träffa avtal med företag om att dessa under förhållanden som avses i 1 § ska tillhandahålla varor och tjänster (företagsplanläggning). Myndigheten får dock lämna tillstånd för annan myndighet att träffa sådana avtal. Förordning (2022:528). 3 § Innan en myndighet genomför företagsplanläggning skall övriga berörda myndigheter höras. 4 § Har upphävts genom förordning (2002:498). Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

1992:360

Förordning (1992:360) om avgifter för vissa ärenden enligt lagen (1939:608) om enskilda vägar

Avgift tas ut för prövning av ansökan enligt lagen (1939:608) om enskilda vägar i de fall som framgår av andra stycket. För ansökningsavgiftens storlek m. m. gäller bestämmelserna i 9--14 §§ avgiftsfö rordningen (1992:191), varvid följande avgiftsklasser tillämpas: Ärendeslag Avgiftsklass Fastställande av stadgar för vägsamfällighet eller av ändring i sådana stadgar enligt 2 kap. 51 § tredje stycket 2 Fastställande av stadgar för vägförening eller av ändring i sådana stadgar enligt 3 kap. 88 § fjärde stycket 2 Tillstånd enligt 5 kap. 100 § första stycket 2 Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

1992:322

Lag (1992:322) om ungdomspraktikanter

1 § Ungdomar som av länsarbetsnämnden anvisats praktikplats skall inte anses som arbetstagare när de fullgör ungdomspraktik. Lag (1993:1501). 2 § Regeringen får föreskriva att anordnare som tillhandahåller praktik för ungdomar skall betala finansieringsbidrag vid anvisning till ungdomspraktik. Lag (1993:1501). 3 § Den allmänna försäkringskassa hos vilken ungdomspraktikanten är inskriven skall ta till vara statens rätt med avseende på betalningen av finansieringsbidraget utom vad gäller frågor om eftergift av betalningsskyldighet. Är praktikanten inte inskriven hos en allmän försäkringskassa, skall uppgiften fullgöras av Stockholms läns allmänna försäkringskassa. Den behöriga försäkringskassan får uppdra åt en annan försäkringskassa att fullgöra uppgiften. Försäkringskassan skall underrätta den länsarbetsnämnd som har anvisat ungdomspraktikanten om en anordnare inte har betalat finansieringsbidraget inom begärd tid. Lag (1994:321). Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

1992:320

/r1/ Lag (1992:320) om tillfällig avvikelse från lagen (1981:691) om socialavgifter;

1 § Av de lönegarantiavgifter som enligt 4 kap. 10 § lagen (1981:691) om socialavgifter förs till lönegarantifonden skall under budgetåret 1992/93 sammanlagt 6 milj. kr. användas för finansiering av länsstyrelsernas kostnader för handläggning av lönegarantiärenden. 2 § En arbetsgivare som låter en anställd delta i utbildning på arbetstid med bibehållna anställningsförmåner får från de arbetsgivaravgifter som han enligt 2 kap. 1 § lagen (1981:691) om socialavgifter skall betala göra avdrag enligt bestämmelserna i 3 och 4 §§ om han efter anvisning av länsarbetsnämnden anställer en ersättare för den som deltar i utbildning. 3 § För ersättare som avses i 2 § får avdrag göras med 475 kr. per arbetsdag som arbetsgivaren har haft ersättaren anställd. 4 § För varje arbetstagare som deltar i av länsarbetsnämnden godkänd yrkesinriktad utbildning eller utbildning som ökar arbetstagarens förutsättningar att tillgodogöra sig ny teknik eller utföra nya arbetsuppgifter får avdrag göras med högst 75 kr. per utbildningstimme, sammanlagt dock högst 30 000 kr. Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

1992:318

Lag (1992:318) om överlämnande av förvaltningsuppgifter inom Kulturdepartementets verksamhetsområde

1 § Har upphävts genom lag (2007:1331). 2 § Föreningen Svenska Tecknare utser och entledigar en ledamot i styrelsen för Sveriges författarfond. Lag (2015:394). 3 § Föreningen Bildkonst Upphovsrätt i Sverige (BUS) prövar frågor om individuell fördelning av statliga medel till bild- och formkonstnärer för att deras verk i offentliga institutioners ägo visas för allmänheten eller används på något annat allmännyttigt sätt. Lag (1996:1595). 4 § Föreningen Svenska Tonsättares Internationella Musikbyrå (STIM) prövar frågor om fördelning av statliga medel till upphovsmän på musikområdet för utlåning av deras verk genom det allmänna biblioteksväsendet. Lag (1998:1216). 4 a § Föreningen Svenska Artisters och Musikers Intresseorgani- sation (SAMI) prövar frågor om fördelning av statliga medel till utövande konstnärer på musikområdet för utlåning genom det allmänna biblioteksväsendet av verk som de har medverkat i. Lag (1998:1216). 5 § Musikaliska akademien prövar frågor om statsbidrag till tryckning av verk som ges ut av musikförlag. Beslut enligt denna paragraf fattas av akademiens styrelse. 6 § Stiftelsen Nordiska museet får, i fråga om personal som är anställd vid museet, fatta sådana beslut som avser myndighetsutövning i den mån inte något annat är föreskrivet. 7 § Stiftelsen Svenska Filminstitutet prövar frågor om fördelning av statliga medel inom stiftelsens verksamhetsområde. 8 § Har upphävts genom lag (2002:1152). 9 § Stiftelsen Svensk-norska samarbetsfonden prövar frågor om statliga stipendier inom fondens verksamhetsområde. 10 § Stiftelsen Tekniska museet får, i fråga om personal som är anställd vid museet, fatta sådana beslut som avser myndighetsutövning i den mån inte något annat är föreskrivet. 11 § Svenska Fotografers Förbund utser och entledigar en ledamot i styrelsen för Sveriges författarfond. Lag (2015:394). 12 § Svenska gruvföreningen utser och entledigar en ledamot i Nämnden för isotopgeologi vid Naturhistoriska riksmuseet. 13 § Har upphävts genom lag (2002:1152). 14 § Har upphävts genom lag (2007:1331). 15 § Sveriges Författarförbund 1. prövar frågor om fördelning av statliga medel till författare och översättare för utnyttjande av deras verk i form av talböcker och taltidningar, och 2. utser och entledigar sex ledamöter i styrelsen för Sveriges författarfond. Lag (2015:394). 16 § För utövande av förvaltningsuppgift enligt denna lag gäller de föreskrifter som meddelas av regeringen eller av den myndighet som regeringen utser. Regeringen eller den myndighet som regeringen utser kan besluta om undantag från föreskrifterna i denna lag. 17 § Om ett beslut som avses i 6 och 10 §§ får överklagas, tillämpas 43-47 §§ förvaltningslagen (2017:900). Lag (2018:799). Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

1992:306

Förordning (1992:306) om sommartid

1 § Sommartid skall gälla i landet under perioderna 1. den 28 mars--den 26 september 1993, 2. den 27 mars--den 25 september 1994. Sommartid innebär att normaltiden ökas med en timme. Bestämmelser om normaltid finns i förordningen (1979:988) om svensk normaltid. 2 § Sommartiden börjar klockan 02.00 normaltid den första dagen i varje period. Tiden anges då som klockan 03.00 sommartid. Sommartiden upphör klockan 03.00 sommartid den sista dagen i varje period. Tiden anges då som klockan 02.00 normaltid. Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

1992:287

Riksbankens föreskrifter (1992:287) om minnesmynt på ettusen och tvåhundra kronor;

Fullmäktige i riksbanken föreskriver med stöd av 9 kap. 13 § regeringsformen att minnesmynt på ettusen och tvåhundra kronor skall ges ut i anledning av 200-årsminnet av Gustav III:s död och att mynten skall ha följande storlek, beskaffenhet och utseende. 1 § Med anledning av 200-årsminnet av Gustav III:s död skall minnesmynt med nominella värden ettusen och tvåhundra kronor ges ut. 2 § Minnesmyntet med ett nominellt värde av ettusen kronor skall tillverkas av en legering som består av 900 tusendelar guld, 50 tusendelar silver och 50 tusendelar koppar samt ha en vikt av 5,8 gram och en diameter av 21 mm. Avvikelsen från den nominella vikten får vid uppvägning av etthundra mynt vara högst 6 gram. 3 § Minnesmyntet med ett nominellt värde av ettusen kronor skall ha följande prägel. På framsidan lilla riksvapnet med rund sköld under kunglig krona omslutet av serafimerkedjan. Som omskrift upptill "SVERIGE" omgivet av till vänster "E" som anger myntningsorten och till höger "D" som är begynnelsebokstaven i riksbankschefens efternamn samt nedtill "1 000 KR" delat av serafimerordens stjärna. På frånsidan en bild av Gustav III i profil med omskriften upptill "* GUSTAV III * 1792 * 1992 *". Närmast kanten, på såväl framsidan som frånsidan, en ornering av små bågar. Randen skall vara slät. 4 § Minnesmyntet med ett nominellt värde av tvåhundra kronor skall tillverkas av en legering som består av 925 tusendelar silver och 75 tusendelar koppar samt ha en vikt av 27,03 gram och en diameter av 36 mm. Avvikelsen från den nominella vikten får vid uppvägning av etthundra mynt vara högst 27 gram. 5 § Minnesmyntet med ett nominellt värde av tvåhundra kronor skall ha följande prägel. På framsidan lilla riksvapnet utan sköld mot bakgrund av en teaterscen från 1700-talet. Som omskrift upptill "SVERIGE" omgivet av till vänster "E" som anger myntningsorten och till höger "D" som är begynnelsebokstaven i riksbankschefens efternamn samt nedtill "200 KR". På frånsidan en bild av Gustav III i profil med omskriften upptill "* GUSTAV III * 1792 * 1992 *". Närmast kanten, på såväl framsidan som frånsidan, en ornering av små bågar. Randen skall vara slät. Övergångsbestämmelser 1992:287 Dessa föreskrifter träder i kraft den 1 juni 1992. De skall dock tillämpas även på minnesmynt som har givits ut dessförinnan. Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

1992:284

Förordning (1992:284) om tillfälliga stödåtgärder till vissa yrkesfiskare

Tillämpningsområde 1 § Fiskeföretag som vid tidpunkten för ikraftträdandet av denna förordning har beviljats fiskerilån, fiskberedningslån eller garantilån enligt förordningen (1985:439) om statligt stöd till yrkesfisket m. m. kan om det finns särskilda skäl beviljas amorteringsfrihet, räntefrihet eller förlängd amorteringstid enligt denna förordning. Stödåtgärder får bara beviljas sådana fiskeföretag som 1. är särskilt skuldsatta, 2. tillfälligt har låga inkomster till följd av att fisket efter torsk eller andra fiskslag har påverkats av den ogynnsamma situationen för torskbestånden i Östersjön, och 3. kan förutsättas bli lönsamma inom en tvåårsperiod från det att stödåtgärden beviljades. Förordning (1993:145). Amorterings- och räntefrihet 2 § För fiskerilån och fiskberedningslån får låntagaren medges amorterings- och räntefrihet i högst fyra år. För garantilån får låntagaren medges amorteringsfrihet i högst två år utöver den tid som anges i 27 § förordningen (1985:439) om statligt stöd till yrkesfisket m. m. Förlängd amorteringstid 3 § För fiskerilån och fiskberedningslån får amorteringstiden bestämmas till högst 25 år. Detsamma gäller för andra garantilån än driftslån enligt 9 och 20 §§ förordningen (1985:439) om statligt stöd till yrkesfisket m. m. och för lån till motorer eller annan utrustning med kort användningstid. Amorteringstiden för lånen får inte överstiga investeringens ekonomiska livslängd. Förfarandet i ärenden m. m. 4 § Frågor om stödåtgärder enligt denna förordning prövas av Fiskeriverket, eller om Fiskeriverket bestämmer det, av länsstyrelsen. 5 § Länsstyrelsens beslut enligt denna förordning får överklagas hos Fiskeriverket. Fiskeriverkets beslut får inte överklagas. 6 § Fiskeriverket får meddela de ytterligare föreskrifter som behövs för verkställigheten av denna förordning. Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

1992:272

Förordning (1992:272) om avgifter för vissa ärenden enligt lagen (1977:292) om tillverkning av drycker, m.m.

Avgift tas ut för prövning av ansökan enligt lagen (1977:292) om tillverkning av drycker, m.m. i de fall som framgår av andra stycket. För avgiftens storlek m.m. gäller bestämmelserna i 9-14 §§ avgiftsförordningen (1992:191), varvid följande avgiftsklasser tillämpas. Ärendeslag Avgiftsklass Tillstånd till tillverkning av sprit (7 §), vin, starköl eller öl (9 §) 10 Medgivande av undantag (10 § eller 11 §) 3 Medgivande till förfogande (12 §) 3 Tillstånd till tillverkning, överlåtelse, innehav eller införsel till landet av destillationsapparat eller apparatdel (18 §) 3 Prövning av överlåtelse av tillstånd (20 §) 3 Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

1992:207

Förordning (1992:207) om avgifter för vissa ärenden enligt allmänna ordningsstadgan (1956:617)

I de fall som framgår av andra stycket tas avgift ut för en statlig myndighets prövning av ansökan enligt vissa bestämmelser i allmänna ordningsstadgan (1956:617) eller i en lokal ordningsstadga, utfärdad med stöd av allmänna ordningsstadgan. För ansökningsavgiftens storlek m.m. gäller bestämmelserna i 9--14 §§ avgiftsförordningen (1992:191), varvid följande avgiftsklasser tillämpas: Ärendeslag Avgiftsklass 2 § första stycket allmänna ordningsstadgan (tillstånd att använda allmän plats) 2 6 § första stycket allmänna ordningsstadgan (tillstånd till sprängning, fyrverkeri och skjutning med eldvapen) 3 6 § andra stycket allmänna ordningsstadgan (tillstånd till skjutning utomhus med luft- eller fjädervapen) 2 6 § tredje stycket allmänna ordningsstadgan (godkännande av skjutbana) 6 12 § första stycket allmänna ordningsstadgan (tillstånd till offentlig tillställning på allmän plats) 2 12 § andra stycket allmänna ordningsstadgan (tillstånd till offentlig danstillställning m. m.) 2 Tillstånd enligt lokal ordningsstadga till penningsamling 1 i övriga fall 2 Bestämmelser om avgift i de fall en ansökan om tillstånd att anordna allmän samm ankomst innefattar prövning även enligt allmänna ordningsstadgan (1956:617) eller enligt en med stöd därav utfärdad lokal ordning sstadga finns i förordningen (1992:261) om avgifter för vissa ärenden enligt lagen (1956:618) om allmänna sammankomster. Förordning (1993:161). Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

1992:192

Tjänsteexportförordning (1992:192)

Förordningens tillämpningsområde m.m. 1 § Förordningen gäller för statliga myndigheter som bedriver tjänsteexport i enlighet med bemyndigande i avgiftsförordningen (1992:191) eller beslut som regeringen meddelat i det enskilda fallet. Villkor för export av tjänster 2 § En myndighet får, om det ligger inom ramen för myndighetens uppgift enligt lag, förordning eller instruktion, ta till vara möjligheterna att inom eller utom riket marknadsföra sina tjänster för en utländsk marknad. Innan myndigheten påbörjar marknadsföringen skall det departement till vilket myndigheten anses höra underrättas om tjänsteexportens innehåll och omfattning. 3 § Myndigheten skall bedriva tjänsteexportverksamheten utifrån en fastlagd marknadsstrategi och med krav på lönsamhet. 4 § Myndigheten får sluta avtal med svenska eller utländska kunder när det gäller att utföra tjänster enligt 2 §. Avtalen skall slutas på affärsmässiga grunder. I samband därmed får myndigheten göra den upphandling som behövs i enlighet med internationella regler. 5 § Myndigheten skall underrätta Utrikesdepartementet eller den svenska beskickningschefen i det land där myndigheten utför uppdrag, om sådana frågor uppkommer som kan vara av betydelse för Sveriges förhållande till en annan stat eller mellanfolklig organisation. 6 § Myndigheten får för ändamålet teckna bruklig försäkring. 7 § En myndighet som till följd av avtal enligt 4 § utför uppdrag utom riket får besluta att en tjänsteman hos myndigheten i och för uppdraget skall vara stationerad på en ort utom riket. Redovisning 8 § Myndigheten skall i årsredovisningen lämna en separat resultatrapport över samtliga kostnader och intäkter i tjänsteexportverksamheten. Övergångsbestämmelser 1992:192 Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1992. Genom förordningen upphävs förordningen (1981:673) med vissa bestämmelser för statlig myndighets affärsdrivande verksamhet i utlandet. Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

1992:185

/r1/ Förordning (1992:185) om tandvårdsersättning vid klinisk tandhälsoundersökning i Örebro och Östergötlands län;

Vid klinisk tandhälsoundersökning, som utförs av tandläkare inom ramen för ett av Örebro och Östergötlands läns landsting under tiden den 15 maj--den 31 december 1992 bedrivet tandhälsoprojekt, lämnas tandvårdsersättning enligt 6 § tandvårdstaxan (1973:638) även om patientavgift inte tas ut. Övergångsbestämmelser 1992:185 Denna förordning träder i kraft den 15 maj 1992 och gäller till utgången av år 1992. Förordningen skall tillämpas även efter sistnämnda tidpunkt vid tandhälsoundersökning som har utförts under förordningens giltighetstid. Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

1992:182

Förordning (1992:182) om beredskapslagring av olja och kol m. m. under lagringsåret 1992/93

Regeringen föreskriver enligt 9 § lagen (1984:1049) om beredskapslagring av olja och kol och 10 § lagen (1985:635) om försörjningsberedskap på naturgasområdet att följande andelar av basmängderna för lagringsbränslen skall lagras under lagringsåret 1992/93. Varuslag Procentandel av basmängden Kol 26 Motorbensin 25 Fotogen 25 Dieselbrännolja/eldningsolja 1 och 2 25 Övriga eldningsoljor 25 Gasol 25 I fråga om ersättningsbränsle för naturgas skall lagringsprocenten motsvara 20 procent av basmängden för respektive varuslag. Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

1992:159

/r1/ Riksgäldskontorets föreskrifter (1992:159) om gällande inlåningsränta i ungdomsbosparandet;

Riksgäldskontoret föreskriver följande med stöd av 10 § lagen (1988:846) om ungdomsbosparande samt 1 § förordningen (1989:248) med instruktion för riksgäldskontoret. På medel som står inne på ett konto anslutet till ungdomsbosparandet skall den bank eller sparkassa som för kontot betala lägst 8 procent årlig ränta. För den kalendermånad, då insättning eller uttag sker, får på det insatta respektive uttagna beloppet betalas en lägre årlig ränta än som sägs i första stycket, dock lägst 2 procent. Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

1992:154

Förordning (1992:154) om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Frankrike

Lagen (1991:673) om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Frankrike skall träda i kraft den 1 januari 1993 och tillämpas a) beträffande inkomstskatt, på inkomst som uppbärs den 1 januari 1993 eller senare och b) beträffande svensk förmögenhetsskatt, på skatt som tas ut enligt 1994 eller senare års taxeringar. Avtalet trädde i kraft den 1 april 1992. Övergångsbestämmelser 1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1993. 2. Genom förordningen upphävs -- kungörelsen (1949:519) angående viss överenskommelse rörande tillämpningen av avtalet mellan Sverige och Frankrike den 24 december 1936 för undvikande av dubbelbeskattning beträffande direkta skatter, m.m., -- kungörelsen (1956:85) angående överenskommelse mellan Sverige och Frankrike om befrielse från omsättningsskatt vid utbetalning av royalty i vissa fall samt -- kungörelsen (1973:1137) om kupongskatt för person med hemvist i Frankrike, m. m. 3. De upphävda kungörelserna skall dock tillsammans med den genom lagen (1991:673) om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Frankrike upphävda kungörelsen (1972:433) om tillämpning av avtal mellan Sverige och Frankrike för undvikande av dubbelbeskattning och fastställande av bestämmelser angående ömsesidig handräckning beträffande direkta skatter fortfarande tillämpas a) beträffande inkomstskatt, på inkomst som uppburits 1992 eller tidigare och b) beträffande svensk förmögenhetsskatt, på skatt som tas ut enligt 1993 eller tidigare års taxeringar. Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

1992:149

Förordning (1992:149) om särskilt bidrag till ensamstående med barn

1 § I denna förordning ges föreskrifter om bidrag enligt lagen (1992:148) om särskilt bidrag till ensamstående med barn. 2 § Ansökan om bidrag skall lämnas till den allmänna försäkringskassa som avses i 3 § lagen (1992:148) om särskilt bidrag till ensamstående med barn. Om en ansökan har getts in till någon annan kassa eller till Riksförsäkringsverket, skall den dag då kassan eller verket tog emot ansökan räknas som ansökningsdag. Ansökan skall göras på den blankett som Riksförsäkringsverket fastställer. 3 § När bidrag beviljas skall den allmänna försäkringskassan underrätta sökanden om detta. Underrättelsen kan lämnas genom en utbetalningshandling eller på annat sätt. 4 § Bidrag betalas ut genom insättning på bidragsmottagarens postgiro- eller bankkonto eller genom postanvisning. Riksförsäkringsverket får i särskilda fall besluta om utbetalning på annat sätt. Verkets beslut i sådana frågor får inte överklagas. 5 § Skattemyndigheten skall lämna Riksförsäkringsverket och den allmänna försäkringskassan de uppgifter som behövs för bedömningen av rätten till bidrag. 6 § Riksförsäkringsverket får meddela de ytterligare föreskrifter som behövs för verkställigheten av lagen (1992:148) om särskilt bidrag till ensamstående med barn. Om föreskrifterna berör Posten Aktiebolag eller Riksskatteverket, skall samråd ske med dessa. Förordning (1993:1728). Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

1992:148

Lag (1992:148) om särskilt bidrag till ensamstående med barn

1 § Enligt denna lag lämnas ett särskilt bidrag av allmänna medel till en ensamstående förälder som den 1 november bidragsåret haft hemmavarande barn under 18 år, om föräldern varit bosatt i Sverige under någon del av bidragsåret och under större delen av samma år inte bott tillsammans med barnets andra förälder. Med bidragsår förstås det kalenderår som bidraget avser. Med ensamstående förälder avses den som under större delen av bidragsåret varit ogift, änkling, änka, frånskild eller under betänketid levt åtskild från andra maken. Med barn avses även styvbarn och fosterbarn. Lag (1992:1560). 2 § Bidrag lämnas med 1 800 kronor för vartdera av bidragsåren 1991, 1992 och 1993. Lag (1992:1560). 3 § Frågor om bidrag handhas av riksförsäkringsverket och de allmänna försäkringskassorna. Beslut i fråga om bidrag fattas av den allmänna försäkringskassa hos vilken föräldern är inskriven eller skulle ha varit inskriven, om föräldern uppfyllt åldersvillkoret i 1 kap. 4 § lagen (1962:381) om allmän försäkring. Om föräldern inte är inskriven och inte heller under nämnda förutsättningar skulle ha varit inskriven hos en försäkringskassa, skall beslutet fattas av den kassa hos vilken barnet är inskrivet eller skulle ha varit inskrivet om det uppfyllt åldersvillkoret. Finns det inte någon behörig försäkringskassa enligt vad nu sagts skall beslutet fattas av den kassa hos vilken föräldern senast varit inskriven. 4 § Ansökan om bidrag görs skriftligen hos försäkringskassan. En ansökan skall ha kommit in till försäkringskassan 1. senast den 15 juni 1992 om den avser bidragsåret 1991, 2. senast den 1 februari 1993 om den avser bidragsåret 1992, 3. senast den 1 februari 1994 om den avser bidragsåret 1993. Om en ansökan har kommit in för sent, skall försäkringskassan avvisa den. En ansökan skall dock inte avvisas om den har kommit in i rätt tid till riksförsäkringsverket eller till en annan försäkringskassa än den som skall pröva ansökan. Ansökan skall innehålla de uppgifter som behövs för att bedöma sökandens rätt till bidrag samt en av sökanden på heder och samvete avgiven förklaring att de lämnade uppgifterna är riktiga. Lag (1992:1560). 5 § Följande bestämmelser i lagen (1962:381) om allmän försäkring skall tillämpas på bidrag enligt denna lag: 18 kap. 46 och 47 §§ om Riksförsäkringsverkets tillsyn, 20 kap. 4 § om återbetalningsskyldighet, 20 kap. 5 § om preskription, 20 kap. 6 § om förbud mot utmätning och om överlåtelse, 20 kap. 9 § om uppgiftsskyldighet, 20 kap. 10-13 §§ om omprövning och ändring av beslut samt om överklagande. Lag (1998:98). Övergångsbestämmelser 1998:98 Denna lag träder i kraft den 1 juli 1998. I fråga om omprövning av beslut som meddelats före ikraftträdandet gäller äldre bestämmelser. Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

1992:128

Förordning (1992:128) om hovrätternas domkretsar

1 § Regeringen föreskriver att hovrätterna ska ha de domkretsar som anges i nedanstående förteckning. Hovrätt Län eller kommuner som ingår i domkretsen Svea hovrätt Stockholms, Uppsala, Södermanlands, Gotlands, Västmanlands och Dalarnas län Göta hovrätt Östergötlands, Jönköpings, Kronobergs, Kalmar och Örebro län samt Essunga, Falköpings, Grästorps, Gullspångs, Götene, Hjo, Karlsborgs, Lidköpings, Mariestads, Skara, Skövde, Tibro, Tidaholms, Töreboda och Vara kommuner Hovrätten över Skåne och Blekinge Blekinge och Skåne län Hovrätten för Västra Sverige Hallands och Värmlands län samt Ale, Alingsås, Bengtsfors, Bollebygds, Borås, Dals-Eds, Färgelanda, Göteborgs, Herrljunga, Härryda, Kungälvs, Lerums, Lilla Edets, Lysekils, Marks, Melleruds, Munkedals, Mölndals, Orusts, Partille, Sotenäs, Stenungsunds, Strömstads, Svenljunga, Tanums, Tjörns, Tranemo, Trollhättans, Uddevalla, Ulricehamns, Vårgårda, Vänersborgs, Åmåls och Öckerö kommuner Hovrätten för Nedre Norrland Gävleborgs, Västernorrlands och Jämtlands län Hovrätten för Övre Norrland Västerbottens och Norrbottens län Förordning (2010:988). 2 § I lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar finns särskilda bestämmelser om överdomstol. Förordning (2010:988). Övergångsbestämmelser 1992:128 Äldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om överklaganden av sådana avgöranden som har meddelats före ikraftträdandet. 2010:988 1. Denna förordning träder i kraft den 2 maj 2011. 2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för överklaganden av sådana avgöranden som har meddelats av fastighetsdomstol. Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.