beteckning
stringlengths 6
8
| titel
stringlengths 19
281
| prompt
stringlengths 572
3.07k
|
---|---|---|
1997:156 | Riksbankens föreskrifter (1997:156) om minnesmynt på
ett tusen och två hundra kronor | 1 § Med anledning av att det är 600 år sedan Danmark, Norge
och Sverige enades i Kalmarunionen skall minnesmynt med
nominella värden ett tusen och två hundra kronor ges ut.
2 § Minnesmyntet med ett nominellt värde av ett tusen kronor
skall tillverkas av en legering som består av 900 tusendelar
guld, 50 tusendelar silver och 50 tusendelar koppar samt ha
en vikt av 5,8 gram och en diameter av 21 mm. Avvikelsen från
den nominella vikten får vid uppvägning av etthundra mynt
vara högst 6 gram.
3 § Minnesmyntet med ett nominellt värde av ett tusen kronor
skall ha följande prägel.
På framsidan Carl XVI Gustafs bild i profil med omskriften
upptill "CARL XVI GUSTAF" och nedtill "SVERIGES KONUNG". På
höger sida om porträttet konstnärens signatur "EN".
På frånsidan en avbildning av Drottning Margareta
(unionsdrottningen), en sköld med Kalmarunionens tre kronor,
texten "MARGARETA", "KALMARUNIONEN 1397" samt årtalet "1997"
ovanför valörbeteckningen "1000 KR". Till vänster om skölden
"E" som anger myntningsorten samt "B" som är
begynnelsebokstaven i riksbankschefens efternamn.
Randen skall vara slät.
4 § Minnesmyntet med ett nominellt värde av två hundra kronor
skall tillverkas av en legering som består av 925 tusendelar
silver och 75 tusendelar koppar samt ha en vikt av 27,03 gram
och en diameter av 36 mm. Avvikelsen från den nominella vik-
ten får vid uppvägning av etthundra mynt vara högst 27 gram.
5 § Minnesmyntet med ett nominellt värde av två hundra kronor
skall ha följande prägel.
På framsidan Konung Carl XVI Gustafs bild i profil med
omskriften upptill "CARL XVI GUSTAF" och nedtill "SVERIGES
KONUNG". På höger sida om porträttet konstnärens signatur
"EN".
På frånsidan ett motiv med det dåtida Kalmar slott, Drottning
Margareta, texten "MARGARETA", "KALMARUNIONEN 1397" samt
årtalet "1997" ovanför valörbeteckningen "200 KR". Till
vänster under slottet "E" som anger myntningsorten samt "B"
som är begynnelsebokstaven i riksbankschefens efternamn.
Randen skall vara slät.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1997:153 | Förordning (1997:153) om statsbidrag till teknik- och naturvetenskapscentrum | Inledande bestämmelser
1 § Statsbidrag får lämnas till teknik- och
naturvetenskapscentrum enligt bestämmelserna i denna
förordning. Bidrag får lämnas i den utsträckning som det
finns medel anslagna för ändamålet.
2 § Statsbidrag får lämnas till ett teknik- och
naturvetenskapscentrum där verksamheten
- i väsentlig utsträckning vänder sig till allmänheten,
- uppvisar bredd och mångfald när det gäller naturvetenskap
eller teknik,
- syftar till att öka intresset för och insikterna om
naturvetenskap och teknik med till största delen interaktiva
metoder, och
- har bedrivits under minst ett år och huvudsakligen
finansieras på annat sätt än genom statsbidrag, till exempel
genom ekonomiskt stöd av universitet, högskola, museum,
kommun, region eller näringsliv.
Statens skolverk får meddela närmare föreskrifter om kraven
enligt första stycket. Skolverket får också meddela
föreskrifter om ytterligare krav för att bidrag ska få lämnas.
Förordning (2019:1028).
Ansökan
3 § Statsbidrag beviljas efter ansökan. Ansökan ska ges in till
Statens skolverk.
Skolverket får meddela närmare föreskrifter om tid för ansökan
och om de uppgifter som ansökan ska innehålla.
(Förordning (2008:624).
Fördelning av statsbidraget
4 § Statens skolverk ska besluta om fördelning av
statsbidrag. Förordning (2015:733).
5 § Vid fördelning av statsbidrag ska Statens skolverk bland
annat ta hänsyn till om ett centrum i sin verksamhet
- lägger vikt vid att barns och elevers lärande stimuleras,
- anlägger genusperspektiv,
- kännetecknas av mångfald i gestaltning och uttrycksformer,
och
- bidrar till pedagogisk förnyelse i fråga om användning av
interaktiva metoder och material.
Skolverket får meddela närmare föreskrifter om fördelningen av
statsbidraget. (Förordning (2008:624).
Överklagande
6 § Statens skolverks beslut enligt denna förordning får inte
överklagas. (Förordning (2008:624).
Uppföljning och utvärdering
7 § Statens skolverk ska kontinuerligt följa upp och utvärdera
den verksamhet som bedrivs med stöd av statsbidrag enligt denna
förordning. Förordning (2008:624).
Särskilda föreskrifter
8 § Statens skolverk får meddela närmare föreskrifter om
verkställighet av denna förordning.
Förordning (2008:624).
Övergångsbestämmelser
2005:744
1. Denna förordning träder i kraft den 1 december 2005 och
tillämpas första gången i fråga om statsbidrag för bidragsåret
2006.
2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för statsbidrag som
avser tid före den 1 januari 2006.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1997:144 | Förordning (1997:144) om återbetalningsregister | Inledande bestämmelser
1 § De allmänna försäkringskassorna och Riksförsäkringsverket
skall med hjälp av automatisk databehandling föra ett
gemensamt personregister för återbetalningsärenden
(återbetalningsregister).
2 § För återbetalningsregistret gäller bestämmelserna i lagen
(1994:1517) om socialförsäkringsregister. I denna förordning
meddelas vissa ytterligare föreskrifter om registret.
Registerändamål
3 § Återbetalningsregistret får användas för handläggning av
ärenden om återbetalning av sådana förmåner och ersättningar
som omfattas av 2 § lagen (1993:747) om
sjukförsäkringsregister hos de allmänna försäkringskassorna
eller 1 § lagen (1994:1517) om socialförsäkringsregister.
Registerinnehåll
4 § Uppgifter om ekonomiska och personliga förhållanden
enligt 8 § lagen (1994:1517) om socialförsäkringsregister
får, med de begränsningar som följer av lagens bestämmelser,
registreras i återbetalningsregistret i den utsträckning som
behövs för handläggningen av de ärenden som anges i 3 §.
Sambearbetning
5 § Återbetalningsregistret får, med de begränsningar som
följer av bestämmelserna om registerinnehåll, tillföras
uppgifter från ett sådant register som anges i
övergångsbestämmelsen till lagen (1994:1517) om
socialförsäkringsregister.
Utlämnande av uppgifter på medium för automatisk
databehandling
6 § Uppgifter i återbetalningsregistret får lämnas ut på
medium för automatisk databehandling till ett sådant register
som avses i 5 §.
Gallring
7 § Gallring av personuppgifter i återbetalningsregistret
skall ske så att uppgifter tas bort ur registret under det
femte kalenderåret efter det år de registrerades, om de då
inte fortfarande kan ha betydelse för handläggningen av ett
ärende enligt 3 §.
Riksarkivet får efter samråd med Riksförsäkringsverket
meddela föreskrifter om undantag från gallring med stöd av 19 §
andra stycket lagen (1994:1517) om
socialförsäkringsregister.
Verkställighetsföreskrifter
8 § Riksförsäkringsverket får meddela de ytterligare
föreskrifter som behövs för verkställigheten av lagen
(1994:1517) om socialförsäkringsregister i fråga om
återbetalningsregistret och för verkställigheten av denna
förordning.
Övergångsbestämmelser
1998:157
De upphävda förordningarna skall dock fortfarande gälla i fråga
om sådana register som enligt övergångsbestämmelserna till
socialförsäkringsregisterlagen (1997:934) får föras enligt
äldre bestämmelser till utgången av år 1998.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1997:127 | Förordning (1997:127) om bidrag till resor från
Sverige för bosättning i annat land för utlänningar
som vägrats uppehållstillstånd | 1 § Statens invandrarverk får besluta om statligt bidrag till
utlänningar som vägrats uppehållstillstånd i Sverige och som
skall lämna landet för att bosätta sig i ett annat land. Ett
sådant bidrag får endast ges en gång till samma person.
2 § Bidrag får efter ansökan ges till en utlänning som enligt
ett beslut om avvisning eller utvisning enligt 4 kap. 1-3 §§
utlänningslagen (1989:529) som har vunnit laga kraft skall
lämna Sverige om
1. verkställighet av beslutet inte kunnat genomföras inom två
år från det beslutet vann laga kraft,
2. utlänningen tidigare beviljats uppehållstillstånd med stöd
av 2 kap. 4 a § utlänningslagen,
3. utlänningen tidigare beviljats tidsbegränsat
uppehållstillstånd på grund av att det bedömts ha förelegat
verkställighetshinder, eller
4. det i samband med beslutet om avvisning eller utvisning
förordnats att verkställighet av beslutet inte får ske mot
utlänningens vilja inom viss tid som bestämts längre än vad som
följer av 8 kap. 12 § andra stycket utlänningslagen, och
utlänningen under den angivna fristen frivilligt rättar sig
efter beslutet.
Bidrag får inte ges om utlänningen genom att hålla sig undan
eller på annat sätt själv medverkat till att beslutet inte
kunnat verkställas.
3 § Bidrag får ges endast till en utlänning som saknar medel
att själv bekosta resan till bosättningslandet och uppehället
där under den första tiden efter ankomsten. För att få bidrag
måste utlänningen visa att han eller hon tas emot i det land
där bosättningen är avsedd att ske.
4 § Bidrag får även ges till make eller maka samt barn under 18
år till den som har rätt till bidrag. Om det finns särskilda
skäl, får bidrag ges även till annan anhörig eller sambo som
lever i hushållsgemenskap med utlänningen i Sverige. Bidrag får
inte ges till svensk medborgare.
5 § Bidrag får lämnas med högst 5 000 kronor för varje person
dock med sammanlagt högst 30 000 kronor per familj.
6 § Statens invandrarverks beslut enligt denna förordning får
inte överklagas.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1997:92 | Förordning (1997:92) om förskrivarregister | 1 § För det ändamål som anges i 2 § får Socialstyrelsen med
hjälp av automatiserad behandling föra ett register över
personer som har rätt att förskriva läkemedel och andra varor
vilka omfattas av eller skulle kunna omfattas av lagen
(2002:160) om läkemedelsförmåner m.m. (förskrivarregister).
Förordning (2002:689).
2 § Förskrivarregistret får användas för att hålla en aktuell
förteckning över förskrivare och lämna uppgifter till receptregistret
enligt lagen (1996:1156) om receptregister.
3 § Förskrivarregistret får innehålla de uppgifter om förskrivare som
anges i 4 § 4 lagen om receptregister.
Registret får därutöver innehålla sådana tekniska och administrativa
uppgifter som är nödvändiga för att registerändamålet skall kunna
tillgodoses.
4 § Förskrivarregistret får tillföras uppgifter från ett register hos
Socialstyrelsen över hälso- och sjukvårdspersonalen.
5 § Socialstyrelsen skall på lämpligt sätt lämna förskrivare
information om förskrivarregistret.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1997:61 | Förordning (1997:61) om ett sekretariat för genusforskning | Inledande föreskrifter
1 § Vid Göteborgs universitet finns det ett sekretariat för
genusforskning. Sekretariatet är en sådan inrättning för
särskilda uppgifter som avses i 3 kap. 8 § högskoleförordningen
(1993:100). Förordning (1998:1013).
Uppgifter
2 § Sekretariatet skall med ett rikstäckande perspektiv
främja genusforskning i vid bemärkelse och verka för att
betydelsen av genusperspektiv uppmärksammas i all forskning.
Detta skall ske genom utredningsarbete, opinionsbildning och
informationsspridning samt på de andra sätt som sekretariatet
finner lämpliga. I sekretariatets uppgifter ingår bl.a. att
- överblicka genusforskningen i Sverige och aktivt främja
spridningen av dess resultat,
- analysera behovet av genusforskning inom alla
vetenskapsområden, och
- arbeta för ett ökat medvetande om genusforskningens och
genusperspektivens betydelse.
Organisation
3 § Sekretariatet leds av en styrelse som består av en
ordförande och sex andra ledamöter. Samtliga utses av
regeringen. En av ledamöterna utses efter förslag av
Göteborgs universitet.
4 § Under styrelsen leds sekretariatet av en föreståndare som
utses av styrelsen.
Styrelsens uppgifter
5 § Sekretariatets styrelse skall besluta i frågor som rör
planeringen av sekretariatets verksamhet. Styrelsen skall
också besluta om budgetering och användning av de medel som
anslås för sekretariatets verksamhet eller annars ställs till
sekretariatets förfogande.
Redovisning
6 § Sekretariatets verksamhet skall redovisas särskilt i den
redovisning som Göteborgs universitet lämnar till regeringen
enligt förordningen (2000:605) om årsredovisning och
budgetunderlag. Förordning (2000:611).
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1997:30 | Förordning (1997:30) om översyn av statliga
myndigheters informationssystem inför år 2000 | 1 § Denna förordning tillämpas på myndigheter under
regeringen.
2 § Myndigheterna skall analysera vilka tekniska anpassningar
som behöver göras inför övergången till år 2000 i de
informationsssystem som är av väsentlig betydelse för egen
eller andras verksamhet.
Myndigheter som utövar tillsyn skall också redovisa en
bedömning av anpassningsarbetet inom tillsynsområdet.
Myndigheter som lyder omedelbart under regeringen skall svara
för en samlad analys av underställda myndigheter.
3 § Myndigheterna skall i anslutning till sina analyser
utarbeta en plan för den anpassning som behövs.
4 § Myndigheterna skall senast den 31 maj 1997 i en rapport
till Statskontoret redovisa analysresultaten och den
anpassning som genomförts eller planeras med anledning av
analyserna.
5 § Statskontoret skall bistå med vägledning och metodstöd
för myndigheternas analys- och anpassningsarbete.
Statskontoret skall senast den 15 september 1997 till
regeringen lämna en samlad bedömning av anpassningsarbetet
och därefter varje halvår lämna en uppföljningsrapport.
Statskontoret får begära in ytterligare analyser och planer
från myndigheterna som underlag för sin uppföljning.
6 § Anpassningarna i de informationssystem som är av väsentlig
betydelse för egen eller andras verksamhet skall ha genomförts,
kontrollerats och godkänts av myndigheten senast den 1 juni
1999.
Om myndigheten finner att den inte kan uppfylla detta krav
skall en redovisning lämnas till regeringen omgående, dock
senast den 31 mars 1999. Förordning (1998:1578).
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1997:26 | Riksgäldskontorets föreskrifter (1997:26)
om gällande inlåningsränta i ungdomsbosparandet | Riksgäldskontoret föreskriver följande med stöd av
10 § lagen (1988:846) om ungdomsbosparande samt 2§
förordningen (1996:311) med instruktion för
Riksgäldskontoret.
På medel som står inne på ett konto anslutet till
ungdomsbosparandet skall den bank eller sparkassa som
för kontot betala lägst 1,5 procent årlig ränta.
För den kalendermånad, då insättning eller uttag sker,
får på det insatta respektive uttagna beloppet betalas
en lägre årlig ränta än som sägs i första stycket, dock
lägst 0,25 procent.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1997:9 | Förordning (1997:9) om försöksverksamhet med grupptalan
vid Allmänna reklamationsnämnden | 1 § Allmänna reklamationsnämnden får pröva tvister mellan
en grupp konsumenter och en näringsidkare i enlighet med
denna förordning.
2 § Tvister enligt 1 § får prövas, om
1. det finns flera konsumenter som kan antas ha anspråk mot
en viss näringsidkare med stöd av väsentligen likartade
grunder,
2. de rör förhållanden som får prövas av nämnden, och
3. en prövning av tvisterna är motiverad från allmän
synpunkt.
3 § Tvister enligt denna förordning tas upp till prövning
efter anmälan av Konsumentombudsmannen eller, om denne för
ett visst fall har beslutat att inte göra någon anmälan, av
en sammanslutning av konsumenter eller löntagare.
Övergångsbestämmelser
1997:9
Denna förordning träder i kraft den 1 februari 1997 och
gäller till utgången av år 1997.
Anmälan om grupptalan som har gjorts före utgången av år 1997
skall prövas enligt denna förordning.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1997:3 | Tillkännagivande (1997:3) om EG-förordningar med
anledning av lagen (1996:95) om vissa internationella
sanktioner | Regeringen tillkännager att följande förordningar om
ekonomiska sanktioner har beslutats av Europeiska gemenskapen
med anledning av sådana beslut eller rekommendationer som
avses i 1 § 1 lagen (1996:95) om vissa internationella
sanktioner och beträffande vilka straffansvar därför gäller i
landet direkt enligt 8 § andra stycket samma lag.
1. Rådets förordning (EEG) nr 3541/92 av den 7 december 1992
om förbud mot att tillmötesgå irakiska krav i samband med
kontrakt och transaktioner som omfattas av FN:s säkerhetsråds
resolution 661 (1990) och därmed förknippade resolutioner
(EGT nr L 361, 10.12.1992, s. 1, Celex 392R3541).
2. Rådets förordning (EEG) nr 2967/93 av den 25 oktober 1993
om förbud av leverans av vissa varor till Unita (EGT nr L
268, 29.10.1993, s. 1, Celex 393R2967).
3. Rådets förordning (EEG) nr 3274/93 av den 29 november 1993
om förhindrande av leverans av vissa varor och tjänster till
Libyen (EGT nr L 295, 30.11.1993, s. 1, Celex 393R3274).
4. Rådets förordning (EEG) nr 3275/93 av den 29 november 1993
om förbud mot att tillmötesgå krav i samband med kontrakt och
transaktioner som omfattas av Förenta nationernas
säkerhetsråds resolution 883 (1993) och därmed förknippade
resolutioner (EGT nr L 295, 30.11.1993, s. 4, Celex
393R3275).
5. Rådets förordning (EG) nr 1264/94 av den 30 maj 1994 om
förbud mot att fullgöra de haitiska myndigheternas krav vad
avser avtal och transaktioner som omfattas av åtgärder enligt
Förenta nationernas säkerhetsråds resolutioner 917 (1994),
841 (1993), 873 (1993) och 875 (1993) (EGT nr L 139,
2.6.1994, s. 4, Celex 394R1264).
6. Rådets förordning (EG) nr 1733/94 av den 11 juli 1994 om
förbud mot att fullgöra krav avseende avtal och transaktioner
som omfattas av Förenta nationernas säkerhetsråds resolution
757 (1992) och därtill knutna resolutioner (EGT nr L 182,
16.7.1994, s. 1, Celex 394R1733).
7. Rådets förordning (EG) nr 2465/96 av den 17 december 1996
om avbrytande av de ekonomiska och finansiella förbindelserna
mellan Europeiska gemenskapen och Irak (EGT nr L 337,
27.12.1996, s. 1, Celex 396R2465).
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1997:2 | Finansinspektionens tillkännagivande (1997:2) om ändring av vissa skadelivräntor | Finansinspektionen har, med anledning av förordningen
(1996:879) om basbelopp och förhöjt basbelopp för år 1997,
den 2 januari 1997 beslutat om ändring av vissa
skadelivräntor (dnr 29-97-319) enligt följande.
1. Livräntor föranledda av händelser som inträffat före
utgången av år 1973:
a) trafiklivränta ökas inte med ytterligare indextillägg (jfr
SFS 1967:663 och SFS 1967:666),
b) skadelivränta som utgår ur statsmedel ökas inte med
ytterligare indextillägg (jfr SFS 1971:14),
c) annan ansvarslivränta som inte hänförs till 1 a) eller 1
b) ökas med ytterligare indextillägg om fem procent (jfr SFS
1973:214).
Under 1 c) angivet indextillägg skall utgå till livräntor som
har fastställts före den 1 februari 1997.
2. Livräntor föranledda av händelser som inträffat efter
utgången av år 1973:
a) Skadeståndslivränta ökas med fem procent. Ökningen avser
alla livräntor enligt lagen (1973:213) om ändring av
skadeståndslivräntor som fastställts före den 1 februari
1997. Ökningen avser även livräntor enligt samma lag som
genom dom har fastställts senare, om första domstols dom i
målet meddelats före denna dag.
b) Enligt 9 § trafikskadelagen (1975:1410) skall vad som sägs
under 2 a) tillämpas även i fråga om trafikskadeersättning.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1996:998 | Förordning (1996:998) om fastställande av
omräknade belopp för alkoholskatt för
år 1997 | Regeringen fastställer enligt 37 § lagen (1994:1564) om alkoholskatt
skatten för skattepliktiga alkoholvaror till följande belopp för år
1997.
Skatt enligt 2 § lagen om alkoholskatt (öl) tas ut per liter med
2,38 kronor för varje volymprocent alkohol. För öl med en alkoholhalt
över 2,25 men inte över 3,5 volymprocent tas skatt ut per liter med
1,21 kronor för varje volymprocent alkohol.
För öl med en alkoholhalt om högst 2,25 volymprocent tas skatt ut
med 0 kronor.
Skatt enligt 3 § lagen om alkoholskatt (vin) tas ut per liter för
drycker med en alkoholhalt över 2,25 men inte över 4,5 volymprocent
med 9,20 kronor,
drycker med en alkoholhalt över 4,5 men inte över 7 volymprocent med
13,60 kronor,
drycker med en alkoholhalt över 7 men inte över 8,5 volymprocent med
18,71 kronor,
drycker med en alkoholhalt över 8,5 men inte över 15 volymprocent
med 26,78 kronor, och för
drycker med en alkoholhalt över 15 men inte över 18 volymprocent med
44,47 kronor.
För vin med en alkoholhalt om högst 2,25 volymprocent tas skatt ut
med 0 kronor.
Skatt enligt 4 § lagen om alkoholskatt (andra jästa drycker än vin
eller öl) tas ut per liter för
drycker med en alkoholhalt över 2,25 men inte över 4,5 volymprocent
med 9,20 kronor,
drycker med en alkoholhalt över 4,5 men inte över 7 volymprocent med
13,60 kronor,
drycker med en alkoholhalt över 7 men inte över 8,5 volymprocent med
18,71 kronor, och för
drycker med en alkoholhalt över 8,5 men inte över 15 volymprocent
med 26,78 kronor.
För andra jästa drycker med en alkoholhalt om högst 2,25
volymprocent tas skatt ut med 0 kronor.
Skatt enligt 5 § lagen om alkoholskatt (mellanklassprodukter) tas ut
per liter för
drycker med en alkoholhalt om högst 15 volymprocent med 26,78
kronor, och för
drycker med en alkoholhalt över 15 volymprocent med 44,47 kronor.
Skatt enligt 6 § lagen om alkoholskatt (andra skattepliktiga
alkoholvaror än som anges i 2-5 §§ lagen om alkoholskatt) tas ut med
484,55 kronor per liter ren alkohol.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1996:992 | Förordning (1996:992) om Patientskadenämnden | 1 § Den patientskadenämnd som avses i 17 § patientskadelagen
(1996:799) består av ordförande och sex andra ledamöter. Ordföranden
skall vara eller ha varit ordinarie domare. Av de andra ledamöterna
skall tre företräda patienternas intressen, en vara medicinskt
sakkunnig, en vara väl förtrogen med personskadereglering hos
försäkringsgivare (försäkringsgivarledamot) samt en ha särskild
kunskap om verksamhet som rör hälso- och sjukvård.
Det skall finnas en eller flera ersättare för ordföranden och övriga
ledamöter. Sådan ersättare skall uppfylla samma krav som den ledamot
som skall ersättas.
Ordföranden och de andra ledamöterna, utom
försäkringsgivarledamoten, samt ersättare för dessa utses av
regeringen för tre år. Försäkringsgivarledamoten och ersättare för
denne utses för samma tid av Patientförsäkringsföreningen.
2 § Försäkringsgivarledamot som är anställd hos en försäkringsgivare
får inte delta i handläggningen av ärende som rör den
försäkringsgivaren.
I övrigt gäller för Patientskadenämndens ledamöter samt för
sakkunniga som nämnden anlitar samma jäv som enligt 11 §
förvaltningslagen (1986:223) föreskrivs för den som skall handlägga
ett ärende enligt den lagen.
3 § Patientskadenämnden är beslutför med ordförande och fyra andra
ledamöter. Minst två av de fyra ledamöterna skall företräda
patienternas intressen. Samtliga ledamöter skall kallas till nämndens
sammanträden. Om en ledamot anmäler förhinder, skall en ersättare
kallas. Ersättare har dock alltid rätt att vara närvarande vid
sammanträde med nämnden och får då delta i överläggning men inte i
beslut.
Som nämndens beslut gäller den mening som omfattats av mer än
hälften av antalet ledamöter. Vid lika röstetal har ordföranden
utslagsröst.
4 § Ordföranden eller dennes ersättare får fatta beslut i ärenden
som är av enkel beskaffenhet. Om ett ärende har inslag av principiell
art, skall ärendet dock alltid hänskjutas för avgörande med
ledamöter.
Ärenden som har avgjorts av ordföranden eller dennes ersättare
ensam, skall anmälas för nämnden vid nästa sammanträde.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1996:981 | Lag (1996:981) om besöksinskränkningar vid viss tvångsvård | 1 § Denna lag gäller beträffande besök på vårdinstitutioner och
sjukvårdsinrättningar till dem som är tvångsintagna för vård
enligt
1. lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall,
2. lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga,
3. lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård,
4. lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård, och
5. lagen (1993:388) om införande av lagen (1993:387) om stöd
och service till vissa funktionshindrade.
Lagen gäller också för besök till dem som är isolerade enligt 5
kap. 1 § eller tillfälligt isolerade enligt 5 kap. 3 §
smittskyddslagen (2004:168). Lag (2004:183).
2 § För besök som avses i 1 § får huvudmannen för vårdinstitutionen
eller sjukvårdsinrättningen besluta om allmänna besökstider.
Besökstiderna skall bestämmas så att de ger tillfredsställande
möjligheter till besök utan att inkräkta på vården.
Om det med hänsyn till omständigheterna är lämpligt att besök
tillåts även under andra tider än vad som är bestämt enligt första
stycket, skall huvudmannen för vårdinstitutionen eller
sjukvårdsinrättningen beträffande viss eller vissa vårdtagare eller
isolerade besluta om utvidgade besökstider.
3 § Om det med hänsyn till vårdens bedrivande, risken för
överförande av smitta eller skyddet av enskilda vårdtagares
personliga integritet är nödvändigt med inskränkningar av sådana
besök som avses i 1 §, får huvudmannen för vårdinstitutionen eller
sjukvårdsinrättningen i särskilda fall besluta om
besöksrestriktioner. Ett sådant beslut kan vara generellt eller avse
besök av en viss eller vissa personer.
4 § Vad som sägs i 3 § gäller inte
1. besök av personer för vilka 14 § andra stycket 1 lagen
(1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga är
tillämplig,
2. inskränkningar i den intagnes rätt när 5 kap. 12 §
smittskyddslagen (2004:168) är tillämplig, och
3. när 8 § andra stycket lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk
vård är tilllämpligt. Lag (2004:183).
5 § Beslut enligt 2 § andra stycket och 3 § gäller omedelbart, om
inte något annat anges i beslutet. Ett sådant beslut får överklagas
hos allmän förvaltningsdomstol. Prövningstillstånd krävs vid
överklagande till kammarrätten.
Beslut enligt 2 § första stycket får inte överklagas.
6 § Om ett beslut har meddelats av huvudmannen för en
privat vårdinstitution eller sjukvårdsinrättning, tillämpas
bestämmelserna i 37-47 §§ förvaltningslagen (2017:900) om
ändring av beslut och om överklagande. Huvudmannen ska då
jämställas med myndighet.
Huvudmannen ska vid ett överklagande vara den enskildes
motpart. Lag (2018:805).
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1996:980 | Riksgäldskontorets föreskrifter (1996:980)
om gällande inlåningsränta i ungdomsbosparandet | Riksgäldskontoret föreskriver följande med stöd av 10 § lagen
(1988:846) om ungdomsbosparande samt 2 § förordningen (1996:311) med
instruktion för Riksgäldskontoret.
På medel som står inne på ett konto anslutet till ungdomsbosparandet
skall den bank eller sparkassa som för kontot betala lägst 2,25
procent årlig ränta.
För den kalendermånad, då insättning eller uttag sker, får på det
insatta respektive uttagna beloppet betalas en lägre årlig ränta än
som sägs i första stycket, dock lägst 0,25 procent.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1996:946 | Lag (1996:946) om val av ledamöter i
styrelsen för Länsstyrelsen i Skåne län | Med avvikelse från vad som föreskrivs i lagen (1976:891) om val av
ledamöter i länsstyrelsens styrelse skall val av ledamöter och
ersättare i styrelsen för Länsstyrelsen i Skåne län förrättas av
fullmäktige i Kristianstads läns landsting och Malmöhus läns
landsting samt Malmö kommun med den fördelning mellan dem som
regeringen bestämmer efter befolkningstalen.
Valen skall avse en period av två år, räknat från den 1 januari
1997.
Övergångsbestämmelser
1996:1416
Tjänstgöringstiden för ledamöter och ersättare som valts med stöd
av den upphävda lagen skall upphöra vid utgången av år 1997.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1996:933 | Förordning (1996:933) om verksamhetschef inom hälso- och sjukvården | 1 § Denna förordning innehåller bestämmelser för verksamhetschef som
anges i 29 § hälso- och sjukvårdslagen (1982:763).
2 § Verksamhetschefen skall ansvara för
1. att någon närstående omedelbart underrättas när en patient
avlider eller en patients tillstånd allvarligt försämras,
2. att den som varit intagen på sjukhus på begäran avgiftsfritt får
intyg om orsaken till intagningen och om tiden för intagningen och
utskrivningen,
3. att överförmyndaren underrättas när en intagen person kan antas
behöva god man eller förvaltare enligt föräldrabalken samt när ett
förvaltaruppdrag bör upphöra,
4. att om en patient som lämnar eller avser att lämna sjukhuset är
farlig för någon annans personliga säkerhet eller sitt eget liv,
någon närstående till patienten omedelbart underrättas och att, om
patienten är farlig för viss person, även denna samt, om det behövs,
lämplig myndighet omedelbart underrättas.
3 § Verksamhetschefen ska utse en eller flera läkare att ha det
ansvar som avses i 7 kap. 2 § patientsäkerhetsförordningen
(2010:1369). Förordning (2010:1373).
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1996:931 | Förordning (1996:931) om salut | 1 § Salut skall avges med kanonskott från salutstation och
salutpliktigt örlogsfartyg.
2 § Salut skall omfatta en eller två salutomgångar om vardera 21
skott, om inte annat bestäms särskilt.
3 § Salutstationerna är Bodens fästning, Norra Brännan,
Oscar-Fredriksborgs fort, Vaxholms kastell, Kastellholmen,
Skeppsholmen, Fårösund, Kungsholms fort, Kungshall, Nya Älvsborg och
Skansen Lejonet.
De örlogsfartyg som är utrustade med minst två kanoner av samma
kaliber och med lägst 40 mm kaliber är salutpliktiga.
4 § Salut skall avges på salutdagar. Dessa är Sveriges nationaldag,
statschefens och dennes gemåls födelsedagar och namnsdagar samt
tronföljarens födelsedag.
Salut skall också avges när ett barn föds inom det kungliga huset,
vid statschefens frånfälle, vid en ny statschefs tillträde och i
övrigt vid tillfällen som Försvarsmakten bestämmer.
5 § Salut får avges för annan nation vid örlogsbesök. Salut för
Sverige skall besvaras.
6 § På salutdagar skall saluten i Stockholm, Vaxholm, Karlskrona och
Göteborg avges från en av de två salutstationerna som finns på dessa
orter.
7 § Salut skall omfatta två salutomgångar vid en tronföljares
födelse, vid statschefens frånfälle och vid en ny statschefs
tillträde. I övrigt skall salut ges med en salutomgång.
8 § Närmare föreskrifter om salut får meddelas av Försvarsmakten.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1996:930 | Förordning (1996:930) om örlogsbesök, flygning
med militära luftfartyg och tjänstgöring
utomlands | Örlogsbesök utomlands
1 § Örlogsbesök får göras i en utländsk hamn endast efter
regeringens tillstånd.
2 § Örlogsbesök skall planeras och genomföras i samverkan med svensk
beskickning eller svenskt konsulat.
3 § Utan tillstånd av vederbörande myndighet i landet får beväpnad
personal inte gå i land under örlogsbesök utomlands. Inte heller får
skjutövningar eller andra övningar bedrivas, om de inte i sin helhet
kan genomföras inom fartyget.
4 § Under örlogsbesök utomlands får utlänningar ges skydd ombord
endast om det finns synnerligen vägande humanitära hänsyn som
motiverar det. Om en sådan utlänning har tagits ombord, skall samråd
snarast ske med den svenska beskickningschefen för att avgöra om
utlänningen skall få fortsatt skydd.
5 § Föreskrifter om hedersbevisning vid örlogsbesök utomlands får
meddelas av Försvarsmakten.
Flygning utomlands
6 § Flygning utomlands med militärt luftfartyg får ske endast efter
regeringens tillstånd, om flygningen inte är likställd med en civil
lufttransport.
Tjänstgöring utomlands
7 § Den som är anställd i Försvarsmakten får inte utan tillstånd av
regeringen tjänstgöra vid en utländsk försvarsmakt.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1996:905 | Tillkännagivande (1996:905) av innehållet
i underrättelser enligt artikel VI i
Protokoll nr 1 till Luganokonventionen | Den i Lugano den 16 september 1988 antagna konventionen om domstols
behörighet och om verkställighet av domar på privaträttens område
(Luganokonventionen) har för Sveriges del trätt i kraft den 1 januari
1993. Konventionens svenska, engelska och franska texter har
publicerats i Sveriges internationella överenskommelser (SÖ 1992:45).
Samma texter finns intagna som bilaga till lagen (1992:794) med
anledning av Sveriges tillträde till Luganokonventionen. Övriga
texter finns tillgängliga hos Utrikesdepartementet.
Enligt artikel VI i Protokoll nr 1 till konventionen skall
konventionsstaterna till depositarien översända sådana lagtexter som
innebär ändringar antingen i de bestämmelser som det hänvisas till i
konventionen eller i förteckningarna över de domstolar som anges i
avdelning III, avsnitt 2 i konventionen. Enligt 8 § lagen med
anledning av Sveriges tillträde till Luganokonventionen skall
regeringen tillkännage innehållet i underrättelser som avses i
artikel VI. Följande sådana underrättelser finns att tillkännage.
_____________________________________________________________________
Stat Artikel i kon- Innehållet i underrättelsen
ventionen
_____________________________________________________________________
Finland 32.1 Ansökan skall göras vid
tingsrätt. Gäller fr.o.m.
1993-07-01.
Island 3 Hänvisningen skall avse
artikel 32, fjärde stycket.
Gäller fr.o.m 1992-01-01.
Österrike 32.1, 37.1 och Ansökan och överklagande
40.1 skall göras hos Bezirksgericht.
Gäller fr.o.m. 1995-10-01.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1996:904 | Riksgäldskontorets föreskrifter (1996:904)
om gällande inlåningsränta i ungdomsbosparandet | Riksgäldskontoret föreskriver följande med stöd av 10 § lagen
(1988:846) om ungdomsbosparande samt 2 § förordningen (1996:311) med
instruktion för Riksgäldskontoret.
På medel som står inne på ett konto anslutet till ungdomsbosparandet
skall den bank eller sparkassa som för kontot betala lägst 2,5
procent årlig ränta.
För den kalendermånad, då insättning eller uttag sker, får på det
insatta respektive uttagna beloppet betalas en lägre årlig ränta än
som sägs i första stycket, dock lägst 0,25 procent.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1996:875 | Riksgäldskontorets föreskrifter (1996:875) om gällandde
inlåningsränta i ungdomsbosparandet | Riksgäldskontoret föreskriver följande med stöd av 10 § lagen
(1988:846) om ungdomsbosparande samt 2 § förordningen (1996:311) med
instruktion för Riksgäldskontoret.
På medel som står inne på ett konto anslutet till ungdomsbosparandet
skall den bank eller sparkassa som för kontot betala lägst 3,00
procent årlig ränta.
För den kalendermånad, då insättning eller uttag sker, får på det
insatta respektive uttagna beloppet betalas en lägre årlig ränta än
som sägs i första stycket, dock lägst 0,25 procent.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1996:870 | Lag (1996:870) om offentliga tillfälliga arbeten för äldre arbetslösa | 1 § Den som av länsarbetsnämnden anvisats en arbetsmarknadspolitisk
åtgärd i form av ett offentligt tillfälligt arbete för äldre
arbetslösa skall inte anses som arbetstagare hos den arbetsgivare som
tillhandahåller platsen. Han eller hon skall dock likställas med
arbetstagare vid tillämpning av 2 kap. 1-9 §§, 3 kap. 1-4 §§ och
7-14 §§, 4 kap. 1-4 och 8-10 §§ samt 7-9 kap. arbetsmiljölagen
(1977:1160).
2 § Den tid under vilken en person deltagit i ett offentligt
tillfälligt arbete i enlighet med länsarbetsnämndens anvisning
utgör sådan med utfört arbete jämställd tid som avses i 19 §
lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring. Vid bestämmande
av ramtid enligt nämnda lag räknas inte tid då personen varit
hindrad att arbeta på grund av deltagandet, i den mån tiden
inte jämställs enligt vad som nyss sagts. Lag (1997:255).
3 § När det gäller avstängning från rätt till ersättning
skall vad som föreskrivs om arbetsmarknadspolitiska åtgärder i
46 § lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring gälla också i
fråga om verksamhet som avses i 1 §. Lag (1997:255).
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1996:869 | Lag (1996:869) om arbetslivsutveckling | 1 § Den som av länsarbetsnämnden anvisats till verksamhet för
arbetslivsutveckling skall inte anses som arbetstagare när han deltar
i verksamheten. När sådan verksamhet bedrivs på en arbetsplats, skall
han dock likställas med arbetstagare vid tillämpning av 2 kap. 1-9 §§,
3 kap. 1-4 och 7-14 §§, 4 kap. 1-4 och 8-10 §§ samt 7-9 kap.
arbetsmiljölagen (1977:1160). Därvid skall vad i arbetsmiljölagen
sägs om arbetsgivare gälla den som upplåtit en arbetsplats för
verksamhet för arbetslivsutveckling.
2 § Den tid under vilken en arbetslös deltagit i verksamhet för
arbetslivsutveckling i enlighet med länsarbetsnämndens anvisning
utgör sådan med utfört arbete jämställd tid som avses i 7 § lagen
(1973:370) om arbetslöshetsförsäkring eller i 7 § lagen (1973:371) om
kontant arbetsmarknadsstöd. Vid bestämmande av ramtid enligt samma
lagar räknas inte tid då den arbetslöse varit hindrad att arbeta på
grund av deltagandet, i den mån tiden inte jämställs enligt vad som
nyss sagts. Lag (1996:1422).
3 § När det gäller avstängning från rätt till ersättning skall vad
som föreskrivs om arbetsmarknadspolitiska åtgärder i 31 § lagen
(1973:370) om arbetslöshetsförsäkring och i 28 § lagen (1973:371) om
kontant arbetsmarknadsstöd gälla också i fråga om verksamhet som
avses i 1 §. Lag (1996:1422).
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1996:837 | Lag (1996:837) om tillfällig nedsättning av stämpelskatt i vissa fall | 1 § Vid tillämpning av 8 § lagen (1984:404) om stämpelskatt vid
inskrivningsmyndigheter skall i stället för vad som där stadgas gälla
följande. Skatten enligt första och andra styckena är fem respektive
tio kronor för varje fullt tusental kronor av egendomens värde om
förvärvet sker under tiden den 12 juni 1996-31 december 1997 och
inskrivning beviljas senast den 31 mars 1998.
2 § Har fast egendom eller tomträtter förvärvats
efter den 11 juni 1996 och har inskrivning beviljats under tiden den
12 juni 1996-31 juli 1996 och har stämpelskatt fastställts enligt
bestämmelserna i 8 § lagen (1984:404) om stämpelskatt vid
inskrivningsmyndigheter skall två tredjedelar av den inbetalda
skatten återbetalas med tillämpning av bestämmelserna i 40 § nämnda
lag. Detsamma gäller den dröjsmålsavgift som kan ha påförts den
skattskyldige.
Beslut om återbetalning enligt denna bestämmelse
skall vid tillämpning av lagen om stämpelskatt vid
inskrivningsmyndigheter anses utgöra ett beslut enligt den lagen.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1996:830 | Förordning (1996:830) om information om nationella åtgärder som avviker från principen om fri rörlighet för varor inom Europeiska gemenskapen | Förordningens syfte
1 § Genom denna förordning genomförs Europaparlamentets och rådets
beslut 95/3052/EG av den 13 december 1995 för att fastställa ett
förfarande för ömsesidig information om nationella åtgärder som
avviker från principen om fri rörlighet för varor inom
gemenskapen.
Tillämpningsområde
2 § Förordningen gäller sådana åtgärder som direkt eller indirekt
innebär att en viss produktmodell eller produkttyp som är lagligen
tillverkad eller tillhandahållen i en annan medlemsstat i Europeiska
unionen
1. inte får tillhandahållas,
2. får tillhandahållas bara om den ändras, eller
3. måste återkallas från marknaden.
Underrättelseskyldighet
3 § En statlig förvaltningsmyndighet som beslutar om en sådan
åtgärd som avses i 2 § skall genast underrätta Kommerskollegium
om det. Detta gäller även om beslutet har överklagats.
Detsamma gäller en kommunal förvaltningsmyndighet som beslutar
om en sådan åtgärd med stöd av livsmedelslagen (2006:804).
Myndigheten skall också lämna kollegiet den ytterligare
information som behövs. Förordning (2006:842).
4 § Underrättelseskyldigheten gäller inte en åtgärd som
1. grundar sig på föreskrifter som har meddelats för
att uppfylla skyldigheter enligt bindande EG-rättsakter,
2. enligt särskilda föreskrifter skall anmälas till EG-kommissionen
direkt eller genom någon annan myndighet,
3. genomförs till skydd för allmän ordning, eller
4. rör en begagnad produkt och grundar sig på att produktens
egenskaper har förändrats till följd av användning eller ålder.
Detsamma gäller, om förvaltningsmyndigheten tidigare på samma
grunder har beslutat om samma åtgärd mot samma produktmodell eller
produkttyp och också har underrättat Kommerskollegium om det.
Kommerskollegiums åtgärder
5 § När Kommerskollegium har underrättats om ett sådant beslut som
avses i 3 §, skall kollegiet anmäla beslutet till EG-kommissionen.
Kollegiet skall göra denna anmälan inom 45 dagar från det att
förvaltningsmyndigheten meddelade sitt beslut.
6 § Kommerskollegium skall ta emot information om motsvarande
anmälningar som andra medlemsländer lämnar till EG-kommissionen.
7 § Kommerskollegium skall hålla regeringen och berörda myndigheter
underrättade om de anmälningar som kollegiet lämnar och den
information som kollegiet tar emot.
Verkställighetsföreskrifter
8 § Kommerskollegium får meddela de föreskrifter som behövs för
verkställigheten av denna förordning.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1996:826 | Förordning (1996:826) med instruktion för Statens
lokalförsörjningsverk | Uppgifter
1 § Statens lokalförsörjningsverk skall
-- informera regeringskansliet och de statliga
myndigheterna i lokalförsörjningsfrågor,
-- på uppdrag förse regeringen med underlag för bedömning av de
statliga myndigheternas resursanspråk såvitt avser lokalförsörjning,
-- på uppdrag bistå regeringen med utredningar i
lokalförsörjningsärenden,
-- efter överenskommelse biträda departement, kommittéer och
arbetsgrupper inom regeringskansliet i lokalförsörjningsfrågor samt
-- svara för utredningar av byggnadsprojekt i tidiga skeden.
2 § Statens lokalförsörjningsverk får på uppdrag tillhandahålla
statliga myndigheter tjänster inom lokalförsörjningsområdet.
Avgifter
3 § Verksamheten enligt 2 § skall finansieras genom avgifter.
Avgifterna fastställs av verket.
Verksförordningens tillämpning
4 § Verksförordningen (1995:1322) skall tillämpas på verket med
undantag av 4, 5 och 11-14 §§.
Myndighetens ledning
5 § Generaldirektören är chef för verket.
Rådet och dess uppgifter
6 § Vid verket finns ett råd som består av högst tolv personer.
Generaldirektören ingår i rådet och är dess ordförande.
7 § Rådet skall ge generaldirektören de råd han behöver för att
kunna bedriva verksamheten effektivt och enligt syftet med
verksamheten.
Generaldirektören skall informera rådet om verksamheten.
Personalföreträdare
8 § Personalföreträdarförordningen (1987:1101) skall tillämpas på
verket.
Anställning m.m.
9 § Andra ledamöter av rådet än generaldirektören utses av
regeringen för en bestämd tid.
10 § Bestämmelsen i 6 § anställningsförordningen (1994:373) behöver
inte tillämpas vid anställning i verket.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1996:825 | Förordning (1996:825) om register för reglering av vissa
vårdkostnader mellan EES-länder | Inledande bestämmelser
1 § Stockholms läns allmänna försäkringskassa skall med hjälp av
automatisk databehandling föra ett register för administrationen av
återbetalning av kostnader för vårdförmåner enligt artikel 95 i
rådets förordning (EEG) nr 574/72 av den 21 mars 1972 om tillämpning
av förordning (EEG) nr 1408/71 om tillämpningen av systemen för
social trygghet när anställda, egenföretagare eller deras
familjemedlemmar flyttar inom gemenskapen.
2 § För registret gäller bestämmelserna i lagen
(1994:1517) om socialförsäkringsregister. I denna förordning meddelas
vissa ytterligare föreskrifter om förande av registret.
Registerändamål
3 § Registret får användas för handläggning av ärenden om
återbetalning av kostnader för vårdförmåner enligt artikel 95 i
förordning (EEG) nr 574/72.
Registerinnehåll
4 § Registret får endast innehålla de uppgifter som anges i 7 och 12 §§
lagen (1994:1517) om socialförsäkringsregister.
Terminalåtkomst
5 § Terminalåtkomst till registret får finnas endast inom
utlandskontoret vid Stockholms läns allmänna försäkringskassa.
Sambearbetning
6 § Registret får tillföras uppgifter från
1. ett register hos en institution i en annan stat
som enligt förordning (EEG) nr 574/72 är behörig att handlägga
ärenden om återbetalning av kostnader för vårdförmåner, och
2. ett sådant register som anges i övergångsbestämmelsen till lagen
(1994:1517) om socialförsäkringsregister.
Utlämnande av uppgifter på medium för automatisk
databehandling
7 § Uppgifter i registret får lämnas ut på medium för automatisk
databehandling till en sådan institution som anges i 6 § 1.
Gallring
8 § Personuppgifter skall tas bort ur registret under det nionde
kalenderåret efter det år då de registrerades, om uppgifterna då inte
fortfarande kan ha betydelse för handläggningen av ett ärende enligt
3 §.
Riksarkivet får efter samråd med
Riksförsäkringsverket meddela föreskrifter om undantag från gallring
med stöd av 19 § andra stycket lagen (1994:1517) om
socialförsäkringsregister.
Verkställighetsföreskrifter
9 § Riksförsäkringsverket får meddela de ytterligare föreskrifter
som behövs för verkställigheten av lagen (1994:1517) om
socialförsäkringsregister i fråga om registret och för
verkställigheten av denna förordning.
Övergångsbestämmelser
1998:157
De upphävda förordningarna skall dock fortfarande gälla i fråga
om sådana register som enligt övergångsbestämmelserna till
socialförsäkringsregisterlagen (1997:934) får föras enligt
äldre bestämmelser till utgången av år 1998.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1996:808 | Riksgäldskontorets föreskrifter (1996:808) om gällande
inlåningsränta i ungdomsbosparandet | Riksgäldskontoret föreskriver följande med stöd av 10 § lagen
(1988:846) om ungdomsbosparande samt 1 § förordningen (1989:248) med
instruktion för Riksgäldskontoret.
På medel som står inne på ett konto anslutet till ungdomsbosparandet
skall den bank eller sparkassa som för kontot betala lägst 3,5
procent årlig ränta.
För den kalendermånad, då insättning eller uttag sker, får på det
insatta respektive uttagna beloppet betalas en lägre årlig ränta än
som sägs i första stycket, dock lägst 0,25 procent.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1996:702 | Förordning (1996:702) om Tullverkets befogenheter vid Sveriges gräns mot ett annat land inom Europeiska unionen | 1 § I denna förordning finns bestämmelser i anslutning till
lagen (1996:701) om Tullverkets befogenheter vid Sveriges gräns
mot ett annat land inom Europeiska unionen.
Förordning (2000:1316).
2 § Med bokningsuppgifter avses uppgifter som förekommer i
samband med bokning av transport för varor, fordon eller
passagerare med de begränsningar avseende passagerare som
följer av 15 § lagen (1996:701) om Tullverkets befogenheter vid
Sveriges gräns mot ett annat land inom Europeiska unionen.
Förordning (2000:1316).
3 § Tullverket får träffa överenskommelse med ett
transportföretag om terminalåtkomst till företagets
bokningsuppgifter under de förutsättningar som anges i 15 och
16 §§ lagen (1996:701) om Tullverkets befogenheter vid Sveriges
gräns mot ett annat land inom Europeiska unionen.
Förordning (2000:1316).
4 § Beslut att begära bokningsuppgifter från ett
transportföretag får fattas endast av Tullverkets chef eller,
efter chefens förordnande, av någon annan tjänsteman inom
verkets brottsbekämpande verksamhet. Transportföretaget skall
underrättas om vilka tjänstemän som har behörighet att begära
sådana uppgifter. Förordning (2004:213).
5 § Tullverkets chef eller chefstjänsteman som chefen
bestämmer beslutar om vilka tjänstemän som skall ha behörighet
att ta del av bokningsuppgifter som lämnats från ett
transportföretag samt vilka som har behörighet att genom
terminalåtkomst ta del av sådana uppgifter. Behörighet skall
endast ges till en tulltjänsteman som har nödvändig utbildning
och som behöver sådan information för sina arbetsuppgifter inom
verkets brottsbekämpande verksamhet. Förordning (2004:213).
6 § Terminalutrustning som ger Tullverket tillgång till ett
transportföretags bokningsuppgifter samt handlingar med sådana
uppgifter skall hanteras på sådant sätt att obehöriga inte får
tillgång till dem. Förordning (1999:539).
7 § Upplysning om innehållet i inhämtade bokningsuppgifter
får lämnas till en tulltjänsteman, en annan enhet i
Tullverket, Polismyndigheten eller Kustbevakningen om
uppgiften behövs i Tullverkets brottsbekämpande verksamhet
för att klarlägga om brott eller brottslig verksamhet har
förekommit, pågår eller planeras.
Sådan upplysning får också lämnas till en utländsk myndighet
eller mellanfolklig organisation, om utlämnandet följer av en
konvention som Sverige har tillträtt eller en överenskommelse
som Sverige träffat. Förordning (2014:1196).
8 § Tullverket får meddela närmare föreskrifter om
anmälningsskyldigheten enligt 4 § lagen (1996:701) om Tullverkets
befogenheter vid Sveriges gräns mot ett annat land inom Europeiska
unionen. Förordning (1999:539).
9 § Tullverket får meddela de ytterligare föreskrifter som
behövs för verkställigheten av lagen (1996:701) om Tullverkets
befogenheter vid Sveriges gräns mot ett annat land inom Europeiska
unionen samt av denna förordning. Förordning (1999:539).
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1996:637 | Lag (1996:637) om försöksverksamhet med rätt för
kommunala aktiebolag att bedriva uppdragsverksamhet
inom viss trafik enligt yrkestrafiklagen (1998:490) | 1 § Ett kommunalt aktiebolag får, i enlighet med
bestämmelserna i denna lag, driva verksamhet som avses i 2 kap.
1 § andra stycket yrkestrafiklagen (1998:490) utan att
verksamheten har sådan anknytning till kommunen, landstinget
eller dess medlemmar som avses i 2 kap. 1 § kommunallagen
(1991:900).
Verksamheten får drivas endast på uppdrag av en kommun eller
ett landsting eller av en trafikhuvudman enligt lagen
(1997:734) om ansvar för viss kollektiv persontrafik.
Med kommunalt aktiebolag menas ett sådant aktiebolag som avses
i 3 kap. 16-19 §§ kommunallagen. Lag (1998:498).
2 § Uppdragsverksamheten skall drivas på affärsmässiga grunder.
Som underlag för uppdragsersättningen skall en ekonomisk kalkyl
upprättas. Kalkylen skall innehålla samtliga relevanta direkta och
indirekta kostnader samt intäkter.
3 § I aktiebolagets årsredovisning skall uppdragsverksamheten
redovisas särskilt. Upplysningar om intäkterna, kostnaderna och
resultatet av uppdragsverksamheten skall lämnas på det sätt som
anges i 5 kap. 1 § årsredovisningslagen (1995:1554).
Av årsredovisningen skall också framgå vilka borgensförbindel-
ser och övriga ansvarsförbindelser som kommunen eller
landstinget har ingått för bolaget. Lag (2001:544).
4 § En kommun eller ett landsting får inte stödja
uppdragsverksamheten på ett sådant sätt att konkurrensen hämmas eller
i övrigt tillämpa annat konkurrensbegränsande förfarande.
5 § Ett aktiebolag som deltar i försöksverksamheten är skyldigt att
till regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer lämna de
upplysningar och handlingar som behövs för uppföljning av
försöksverksamheten.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1996:615 | Förordning (1996:615) med instruktion för Institutet för
psykosocial medicin | Uppgifter
1 § Institutet för psykosocial medicin har till uppgift att
bedriva och främja forskning i psykosocial medicin.
Förordning (2004:565).
2 § Institutet skall särskilt
1. bedriva forskning som är inriktad på praktisk tillämpning
inom social-, hälsovårds- och arbetsmarknadsområdena samt på
problem med anknytning till dessa områden,
2. ägna uppmärksamhet åt teori- och metodutveckling för
vetenskaplig forskning inom institutets verksamhetsområde,
3. fullgöra forskningsuppdrag för i första hand statliga och
kommunala myndigheter och organ samt arbetsmarknadens parter,
4. samverka med myndigheter, institutioner och organisationer
inom området för institutets verksamhet i syfte att åstadkomma
ett effektivt utnyttjande av de samlade resurserna inom området
psykosocial medicin,
5. biträda Socialstyrelsen i dess utvecklingsarbete inom den
psykosociala medicinen,
6. verka för att erfarenheter och rön från den psykosociala
medicinska forskningen blir kända och nyttiggjorda.
Förordning (2004:565).
3 § Institutet får ta betalt för sina tjänster enligt grunder som
beslutas av institutet.
Verksförordningens tillämpning
4 § Verksförordningen (1995:1322) skall tillämpas på institutet med
undantag av 4 § andra stycket, 19, 20 och 32 §§.
Myndighetens ledning
5 § Föreståndaren är chef för myndigheten.
Styrelse
6 § Institutets styrelse består av högst elva personer,
föreståndaren medräknad. Föreståndaren är styrelsens ordförande.
Personalföreträdare
7 § Personalföreträdarförordningen (1987:1101) skall tillämpas på
institutet.
Anställningar m.m.
8 § Föreståndaren anställs genom beslut av regeringen. Annan
personal anställs av institutet.
Vid anställning av enhetschef skall yttrande från sakkunniga
inhämtas. Förordning (2004:565).
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1996:614 | Förordning (1996:614) med instruktion för
Folkhälsoinstitutet | Uppgifter
1 § Folkhälsoinstitutet är ett nationellt organ med uppgift att
förebygga sjukdomar och annan ohälsa och att främja en god hälsa för
alla. Institutets verksamhet syftar till att för alla skapa
likvärdiga förutsättningar för god hälsa. Särskild vikt skall fästas
vid sådana förhållanden som främjar hälsan hos de grupper som är
utsatta för de största hälsoriskerna. Verksamheten skall ha
vetenskaplig förankring.
2 § Verksamheten skall
1. vara ett stöd för lokalt och regionalt folkhälsoarbete i kommuner
och landsting samt i företag, organisationer och utbildningsväsende,
2. på nationell nivå främja samarbete mellan olika organ för att
påverka förhållanden av betydelse för folkhälsan,
3. utformas i kontakt med alla samhällssektorer som har betydelse
för hälsan.
3 § Institutet skall särskilt
1. följa utvecklingen av folkhälsan och de förhållanden som
berör denna samt ta de initiativ som utvecklingen ger anledning
till,
2. tillsammans med andra berörda förse regeringen med underlag
som belyser hälsokonsekvenserna av planerade beslut,
3. utveckla, ställa samman och sprida kunskap om och
erfarenheter av åtgärder som har betydelse för att förbättra
folkhälsan,
4. ta initiativ till försöksverksamhet och utvecklingsarbete,
omvandla forskningens resultat till praktisk tillämpning och
förmedla kontakt mellan forskare och praktiskt verksamma,
5. aktivt medverka i det internationella folkhälsoarbetet,
6. samarbeta med Läkemedelsverket och Statens livsmedelsverk i
frågor som rör medel som används för missbruksändamål.
Folkhälsoinstitutet skall bevaka och utreda behovet av
narkotikaklassificering av sådana varor som inte utgör
läkemedel samt behovet av kontroll av varor enligt lagen
(1999:42) om förbud mot vissa hälsofarliga varor. Om det finns
ett sådant behov skall institutet genast anmäla detta till
regeringen.
Folkhälsoinstitutet skall vara nationell enhet för det
Europeiska centret för kontroll av narkotika och
narkotikamissbruk (EMCDDA). Förordning (1999:62).
Verksförordningens tillämpning
4 § Verksförordningen (1995:1322) skall tillämpas på
Folkhälsoinstitutet med undantag av 4 § andra stycket och 35 §.
Myndighetens ledning
5 § Generaldirektören är chef för myndigheten.
Styrelse
6 § Folkhälsoinstitutets styrelse består av högst elva personer,
generaldirektören medräknad. Generaldirektören är styrelsens
ordförande.
Styrelsens ansvar och uppgifter
7 § Utöver vad som anges i 13 § verksförordningen (1995:1322) skall
styrelsen besluta om riktlinjer för bidragsgivning.
Personalföreträdare
8 § Personalföreträdarförordningen (1987:1101) skall tillämpas på
Folkhälsoinstitutet.
Överklagande
9 § Institutets beslut i ärenden om fördelning av bidrag eller annat
ekonomiskt stöd får inte överklagas. I övrigt gäller om överklagande
35 § verksförordningen (1995:1322).
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1996:612 | Förordning (1996:612) med instruktion för
Alkoholinspektionen | Uppgifter
1 § Alkoholinspektionen är central förvaltningsmyndighet för
tillståndsgivning, kontroll och tillsyn avseende hanteringen av
alkoholdrycker och sprit i enlighet med vad som anges i alkohollagen
(1994:1738).
2 § Alkoholinspektionen skall särskilt
1. svara för tillståndsgivning, kontroll och tillsyn enligt vad
som föreskrivs i alkohollagen (1994:1738),
2. löpande kontrollera att den som har meddelats tillstånd av
inspektionen följer de bestämmelser som gäller enligt
alkohollagen,
3. följa upp kommunernas tillståndsgivning m.m. beträffande
serveringstillstånd,
4. meddela föreskrifter och allmänna råd för tillämpningen av
alkohollagen inom de områden där inspektionen utövar central
tillsyn,
5. bevaka och sprida kännedom om rättstillämpningen,
6. utforma och insamla den statistik som behövs för att
kontrollera och följa upp alkoholhanteringen,
7. samverka med skattemyndigheter och andra myndigheter som
uppbär eller driver in skatter eller avgifter,
8. samråda med Konsumentverket i frågor som rör marknadsföring
av alkoholdrycker, samt
9. svara för kunskapsutveckling och erfarenhetsutbyte inom det
internationella samarbetet.
Alkoholinspektionen skall verka för att berörda myndigheter
samt de som har meddelats tillstånd av inspektionen har
nödvändig kunskap och information om det alkoholpolitiska
regelverket, samt verka för att utbildningsmaterial tas fram
för innehavare av serveringstillstånd och för
serveringspersonal.
Alkoholinspektionen skall ha ansvar för kontrollen av dokument
m.m. och meddela föreskrifter, som har anknytning till
kontrollen, för vintransporter i enlighet med vad som anges i
förordningen (1999:1148) om EG:s förordningar om
jordbruksprodukter. Förordning (2000:10).
Verksförordningens tillämpning
3 § Verksförordningen (1995:1322) skall tillämpas på
Alkoholinspektionen med undantag av 4 §.
Myndighetens ledning
4 § Alkoholinspektionens generaldirektör är chef för myndigheten.
Personalföreträdare
5 § Personalföreträdarförordningen (1987:1101) skall tillämpas på
Alkoholinspektionen.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1996:610 | Förordning (1996:610) med instruktion för Statens
institutionsstyrelse | Uppgifter
1 § Statens institutionsstyrelse är central förvaltningsmyndighet
för sådana hem som avses i 12 § lagen (1990:52) med särskilda
bestämmelser om vård av unga (särskilda ungdomshem) samt 22 och 23 §§
lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall (LVM-hem).
2 § Statens institutionsstyrelse skall särskilt svara för
1. planering, ledning och drift av samt tillsyn över de
särskilda ungdomshemmen och LVM-hemmen,
2. anvisning av platser till hemmen,
3. ekonomisk styrning, resultatuppföljning och kontroll,
4. metodutveckling, forskning och utvecklingsarbete.
Statens institutionsstyrelse fastställer årligen avgifter
enligt 6 kap. 3 § tredje stycket socialtjänstlagen (2001:453).
Förordning (2001:945).
3 § Statens institutionsstyrelse får mot avgift utföra uppdrag
åt kommuner och landsting i samband med avgiftning av
missbrukare, utslussning, eftervård eller andra insatser som
anknyter till verksamheten vid sådana hem som anges i 1 §.
Statens institutionsstyrelse får också mot avgift
tillhandahålla sådana varor och tjänster som produceras
huvudsakligen av intagna som ett led i verksamheten vid sådana
hem som anges i 1 §.
Storleken på avgifterna enligt första stycket bestäms av
Statens institutionsstyrelse. Förordning (2003:139).
Verksförordningens tillämpning
4 § Verksförordningen (1995:1322) skall tillämpas på Statens
institutionsstyrelse med undantag av 32 och 35 §§.
Myndighetens ledning
5 § Generaldirektören är chef för myndigheten och styrelsens
ordförande.
Personalföreträdare
6 § Personalföreträdarförordningen (1987:1101) skall tillämpas på
Statens institutionsstyrelse.
Anställningar
7 § Generaldirektören anställs genom beslut av regeringen.
Chefer vid de särskilda ungdomshemmen och LVM-hemmen anställs
av Statens institutionsstyrelse. Annan personal vid sådana hem
anställs av chefen för hemmet.
Annan personal anställs av Statens institutionsstyrelse.
Förordning (2003:139).
Överklagande
8 § Beslut som fattats av chefen för ett särskilt ungdomshem
eller av chefen för ett LVM-hem i ärenden som rör anställningar
får överklagas hos Statens institutionsstyrelse, vars avgörande
i ett sådant ärende inte får överklagas. I övrigt gäller om
överklagande 35 § verksförordningen (1995:1322).
Förordning (2003:139).
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1996:608 | Förordning (1996:608) med instruktion för
Statens beredning för utvärdering av medicinsk metodik | Uppgifter
1 § Statens beredning för utvärdering av medicinsk metodik har till
uppgift att för hela landet utvärdera tillämpade och nya medicinska
metoder ur medicinskt, ekonomiskt, socialt och etiskt perspektiv.
Beredningen skall sammanställa utvärderingarna på ett enkelt och
lättfattligt sätt som gör det möjligt för vårdgivare och andra
berörda att tillägna sig den kunskap som vunnits. Beredningen skall
dokumentera hur denna kunskap har använts och vilka resultat som
nåtts.
Myndighetens ledning
2 § Beredningen leds av en styrelse som består av högst tio
personer. En av ledamöterna är ordförande.
Organisation
3 § Vid beredningen finns ett kansli som leds av en direktör.
Beredningen bestämmer i övrigt sin organisation.
Förordning (1997:987).
Verksförordningens tillämpning
4 § Verksförordningen (1995:1322) skall tillämpas på beredningen med
undantag av 3, 4, 14, 17 och 32 §§.
Det som gäller för myndighetens chef enligt 6-9 §§ verksförordningen
skall gälla för styrelsen.
Ärendenas handläggning
5 § Styrelsen avgör sina ärenden vid sammanträde om inte annat
följer av andra stycket.
Styrelsen får i arbetsordningen eller i särskilda beslut överlämna
till en anställd eller till ett beredande eller rådgivande organ att
avgöra ärenden som inte behöver prövas av styrelsen.
6 § När ärenden av större vikt handläggs skall om möjligt samtliga
ledamöter vara närvarande. I övrigt gäller 14 § verksförordningen
(1995:1322).
7 § Om ett ärende är så brådskande att styrelsen inte hinner
sammanträda för att behandla det, får ärendet avgöras genom
meddelanden mellan ordföranden och minst så många ledamöter som
behövs för beslutförhet.
Om detta förfarande inte är lämpligt, får ordföranden ensam avgöra
ärendet. Ett sådant beslut skall anmälas vid nästa sammanträde med
styrelsen.
Anställningar
8 § Direktören anställs genom beslut av regeringen.
Andra anställningar beslutas av beredningen. Förordning (1997:987).
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1996:581 | Förordning (1996:581) om tröskelvärden enligt
lagen (1992:1528) om offentlig upphandling | 1 § De tröskelvärden, exklusive mervärdesskatt, som anges i ecu
i 2-5 kap. lagen (1992:1528) om offentlig upphandling skall
motsvaras av följande avrundade belopp i svenska kronor.
ecu kronor
200 000 1 728 000
400 000 3 457 000
600 000 5 185 000
750 000 6 482 000
5 000 000 43 214 000
De tröskelvärden som anges i särskilda dragningsrätter (sdr) i
2-5 kap. lagen om offentlig upphandling skall motsvaras av
följande belopp i svenska kronor.
sdr kronor
130 000 1 157 000
200 000 1 780 000
400 000 3 561 000
5 000 000 44 515 000
Tröskelvärdet 130 000 särskilda dragningsrätter gäller endast
för varu- eller tjänsteupphandling enligt 2 och 5 kap. i lagen
om offentlig upphandling som görs av statliga myndigheter.
Förordning (1998:59).
2 § Värdet i nationella valutor av de tröskelvärden som anges i 1 §
fastställs av EG-kommissionen i princip vartannat år sedan den 1
januari 1988. Kommissionen grundar sitt beslut på den genomsnittliga
dagskursen av de nationella valutorna uttryckt i ecu och av en ecu
uttryckt i särskilda dragningsrätter under en 24 månaders period som
går ut den sista dagen i augusti månad före januari månad det år det
nya reviderade motvärdet tillämpas. Detta värde publicerar
EG-kommissionen i Europeiska gemenskapernas officiella tidning under
november månad året före det år de nya värdena skall tillämpas.
Övergångsbestämmelser
2000:63
Den upphävda förordningen gäller dock fortfarande för upphandlingar
som har påbörjats före den 1 april 2000.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1996:539 | Förordning (1996:539) om beredskapslagring av
olja m.m. under lagringsåret 1996/97 | Regeringen föreskriver enligt 9 § lagen (1984:1049) om
beredskapslagring av olja och kol att följande andelar av
basmängderna för vissa lagringsbränslen skall lagras under
lagringsåret 1996/97.
Varuslag Procentandel
av basmängden
Motorbensin 25
Fotogen 25
Dieselbrännolja/eldningsolja 1 25
Övriga eldningsoljor 25
Gasol 25
I fråga om lagring för krigssituationer fattar regeringen beslut i
annan ordning.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1996:518 | Lag (1996:518) om ersättningsskyldighet vid skada på
undervattenskablar och rörledningar m.m. | 1 § Denna lag är tillämplig på undervattenskablar och rörledningar
som finns i det fria havet eller i en ekonomisk zon.
2 § Om ägaren till en kabel eller rörledning som läggs ut eller
repareras därvid orsakar att någon annan kabel eller rörledning
skadas, skall ägaren ersätta kostnaden för att reparera skadan.
3 § Om en fartygsägare har offrat ett ankare eller ett fiskeredskap
i syfte att undvika skada på en kabel eller en rörledning, har
fartygsägaren rätt till ersättning av kabelns eller rörledningens
ägare för det som har offrats. Rätten till ersättning gäller dock
endast om fartygsägaren på förhand har vidtagit alla rimliga
försiktighetsåtgärder.
4 § Talan om ersättning enligt denna lag får väckas vid svensk
domstol endast mot den som har hemvist eller säte i Sverige.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1996:517 | Lag (1996:517) om begränsning av tillämpningen av
svensk lag vad gäller vissa brott begångna
på utländska fartyg | 1 § I denna lag föreskrivs med anledning av Förenta nationernas
havsrättskonvention av den 10 december 1982 vissa begränsningar i
fråga om tillämpningen av svensk lag.
2 § Om ett brott mot bestämmelser i svensk lag om förebyggande,
begränsning och kontroll av förorening av den marina miljön begås på
ett fartyg registrerat i en främmande stat när fartyget befinner sig
utanför svenskt inre vatten, får inte strängare straff än böter dömas
ut.
Detta gäller dock inte allvarliga och uppsåtliga gärningar som avser
förorening i territorialhavet.
3 § Påföljd för brott som avses i denna lag får endast dömas ut om
den misstänkte häktats eller fått del av åtal för brottet inom tre år
från det att brottet begicks. Om påföljd för brottet faller bort
tidigare enligt 35 kap. 1 § brottsbalken gäller i stället den
bestämmelsen.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1996:515 | Riksgäldskontorets föreskrifter (1996:515) om gällande
inlåningsränta i ungdomsbosparandet | Riksgäldskontoret föreskriver följande med stöd av 10 § lagen
(1988:846) om ungdomsbosparande samt 1 § förordningen (1989:248) med
instruktion för Riksgäldskontoret.
På medel som står inne på ett konto anslutet till ungdomsbosparandet
skall den bank eller sparkassa som för kontot betala lägst 4 procent
årlig ränta.
För den kalendermånad, då insättning eller uttag sker, får på det
insatta respektive uttagna beloppet betalas en lägre årlig ränta än
som sägs i första stycket, dock lägst 0,25 procent.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1996:506 | Lag (1996:506) om överlåtelse av en förvaltningsuppgift till en övervakningskommitté m.m. | 1 § Regeringen får till de kommittéer och organ som anges i
2 § överlåta förvaltningsuppgifter i den omfattning som
framgår av ett fastställt operativt program. Uppgifter som får
överlåtas får innefatta myndighetsutövning. Lag (2010:115).
2 § Överlåtelse får ske till
1. en övervakningskommitté som är inrättad i enlighet med
artikel 63 i rådets förordning (EG) nr 1083/2006 av den 11
juli 2006 om allmänna bestämmelser för Europeiska regionala
utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden och
Sammanhållningsfonden samt om upphävande av förordning (EG)
nr 1260/1999,
2. en sådan gemensam övervakningskommitté som avses i
kommissionens förordning (EG) nr 951/2007 av den 9 augusti
2007 om fastställande av tillämpningsbestämmelser för program
för gränsöverskridande samarbete som finansieras inom ramen
för Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr
1638/2006 om fastställande av allmänna bestämmelser för
upprättandet av ett europeiskt grannskaps- och
partnerskapsinstrument,
3. ett organ i en annan medlemsstat vilket enligt ett
fastställt operativt program för europeiskt territoriellt
samarbete ska vara förvaltande eller attesterande myndighet
för det programmet i enlighet med artikel 59 i rådets
förordning (EG) nr 1083/2006 och artikel 14 i
Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1080/2006 av
den 5 juli 2006 om Europeiska regionala utvecklingsfonden och
om upphävande av förordning (EG) nr 1783/1999,
4. ett organ i en annan medlemsstat vilket enligt ett
fastställt gemensamt operativt program för gränsöverskridande
samarbete ska vara gemensam förvaltande myndighet för det
programmet i enlighet med Europaparlamentets och rådets
förordning (EG) nr 1638/2006 av den 24 oktober 2006 om
fastställande av allmänna bestämmelser för upprättandet av
ett europeiskt grannskaps- och partnerskapsinstrument och
kommissionens förordning (EG) nr 951/2007,
5. en styrkommitté som inrättats för genomförande av ett
fastställt operativt program för europeiskt territoriellt
samarbete i enlighet med Europaparlamentets och rådets
förordning (EG) nr 1080/2006, eller
6. en urvalskommitté som inrättats för att fullgöra uppgifter
inom ramen för ett fastställt gemensamt operativt program för
gränsöverskridande samarbete i enlighet med kommissionens
förordning (EG) nr 951/2007. Lag (2010:115).
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1996:505 | Förordning (1996:505) med instruktion för
Kungl. biblioteket | Regeringen föreskriver följande.
Uppgifter
1 § Kungl. biblioteket är nationalbibliotek och fullgör dokumentära
uppgifter och serviceuppgifter. Biblioteket skall
-- samla, förvara, beskriva och hålla till handa den svenska
tryckproduktionen i dess helhet samt vissa elektroniska dokument och
därvid fullgöra de uppgifter som följer av lagen (1993:1392) om
pliktexemplar av dokument samt förordningen (1993:1439) om
pliktexemplar av dokument,
-- samla, förvara, beskriva och hålla till handa utomlands utgivna
publikationer med svensk anknytning,
-- samla, förvara, beskriva och hålla till handa en representativ
samling utländsk litteratur,
-- vårda och förkovra bibliotekets äldre samlingar av böcker och
annat tryck, handskrifter, kartor och bilder,
-- svara för mikrofilmning av svensk dagspress,
-- framställa nationalbibliografiska produkter,
-- ansvara för samkatalogen över förvärv av utländsk litteratur till
landets forskningsbibliotek samt svara för utbyte av bibliografisk
information med utländska bibliografiska centraler,
-- svara för det nationella biblioteksdatasystemet LIBRIS,
-- främja internationellt samarbete och därvid samverka med utländska
institutioner och internationella organisationer,
-- ha ett nationellt ansvar för frågor om samverkan mellan
forskningsbibliotek bl.a. i fråga om försörjning med litteratur samt
utnyttjande och utveckling av tjänster baserade på
informationsteknik,
-- i det sammanhanget utarbeta den rapport som nämns i 7 § första
stycket, och
-- svara för vissa funktioner som är gemensamma för
forskningsbiblioteken inom Stockholmsregionen.
2 § Biblioteket skall svara för samordning, utveckling och visst
utredningsarbete inom biblioteksområdet samt utse ansvarsbibliotek.
Verksförordningens tillämpning
3 § Verksförordningen (1995:1322) skall tillämpas på biblioteket med
undantag av 2 § och 4 § andra stycket.
Myndighetens ledning
4 § Riksbibliotekarien är chef för biblioteket.
Styrelsen
5 § Bibliotekets styrelse består av högst tio ledamöter,
riksbibliotekarien inräknad.
Personalföreträdare
6 § Personalföreträdarförordningen (1987:1101) skall tillämpas på
biblioteket.
Styrelsens ansvar och uppgifter
7 § Utöver vad som anges i 11-13 §§ verksförordningen (1995:1322)
har styrelsen till uppgift att vart tredje år till regeringen ge in
en rapport med en analys av utvecklingen inom forskningsbiblioteken i
landet.
Styrelsen får överlåta till riksbibliotekarien att besluta om
föreskrifter som inte är av principiell art eller i övrigt av större
vikt.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1996:504 | Förordning (1996:504) med instruktion för Statens
psykologisk-pedagogiska bibliotek | Uppgifter
1 § Statens psykologisk-pedagogiska bibliotek är ett
specialbibliotek inom ämnesområdena psykologi, pedagogik och
folkbildningsforskning med ett nationellt ansvar för referens- och
beståndsservicen inom dessa områden.
Verksförordningens tillämpning
2 § Verksförordningen (1995:1322) skall tillämpas på biblioteket med
undantag av 2, 19 och 20 §§.
Myndighetens ledning
3 § Chefsbibliotekarien är chef för biblioteket.
Styrelsen
4 § Bibliotekets styrelse består av högst sex personer,
chefsbibliotekarien inräknad.
Personalföreträdare
5 § Personalföreträdarförordningen (1987:1101) skall tillämpas på
biblioteket.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1996:503 | Förordning (1996:503) med instruktion för Statens ljud- och
bildarkiv | Uppgifter
1 § Statens ljud- och bildarkiv har till uppgift att ta emot
och förvara pliktexemplar av filmer, fonogram, videogram, vissa
andra elektroniska dokument och upptagningar av ljudradio- och
televisionsprogram som enligt lagen (1993:1392) om
pliktexemplar av dokument skall lämnas till arkivet. Arkivet
skall därvid föra det register över ingivna pliktexemplar av
videogram som anges i 31 § första stycket nämnda lag.
Arkivet får även som deposition eller gåva ta emot eller på
annat sätt förvärva andra ljud- eller bildupptagningar än
sådana som avses i första stycket samt sådana framställningar i
skrift, ljud eller bild som är avsedda att användas tillsammans
med upptagningarna. Förordning (2000:1106).
2 § Arkivet skall särskilt
1. vårda de samlingar som förvaras hos arkivet,
2. gallra i den utsträckning som behövs samt
3. hålla samlingarna tillgängliga.
Samlingarna skall förvaras på ett betryggande sätt.
Bestämmelser om bevarande och tillhandahållande finns i
förordningen (1993:1439) om pliktexemplar av dokument.
Verksförordningens tillämpning
3 § Verksförordningen (1995:1322) skall tillämpas på arkivet
med undantag av 2 §, 4 § andra stycket, 5, 30 och 34 §§.
Förordning (1999:1223).
Myndighetens ledning
4 § Arkivets generaldirektör är chef för myndigheten.
Vid arkivet finns det också en styrelse som består av en
ordförande, generaldirektören och högst fem andra ledamöter.
Styrelsen utser vice ordförande inom sig. Förordning
(1999:1223).
Personalföreträdare
5 § Personalföreträdarförordningen (1987:1101) skall tillämpas
på arkivet. Förordning (1999:1223).
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1996:442 | Förordning (1996:442) om utländska besök vid
vissa myndigheter inom Försvarsdepartementets
verksamhetsområde | Tillstånd
1 § Försvarsmakten skall skaffa Regeringskansliets tillstånd
innan myndigheten anordnar besök av en utlänning vid en
krigsstabsplats eller en ledningscentral eller vid ett förband eller
en annan enhet under pågående beredskapsuppdrag eller
krigsförbandsövning.
Regeringskansliets tillstånd krävs också om en utlänning skall
tjänstgöra vid en svensk militär enhet. Förordning (1996:1522).
2 § Försvarsmakten, Försvarets materielverk och Totalförsvarets
forskningsinstitut skall skaffa Regeringskansliets tillstånd
innan myndigheterna anordnar besök av en utlänning som har en
befattning som motsvarar en befattning inom Försvarsmakten som
överbefälhavare eller ställföreträdande myndighetschef, högre
militär chef i Högkvarteret eller en befattning som motsvarar
en befattning som chef för Försvarets materielverk eller
Totalförsvarets forskningsinstitut. Förordning (2005:510).
3 § Regeringskansliets tillstånd krävs också om en utlänning
ska genomgå
1. taktisk utbildning vid Försvarsmakten,
2. utbildning vid Totalförsvarets forskningsinstitut, eller
3. utbildning med anknytning till totalförsvarsverksamhet vid
Försvarshögskolan.
Första stycket gäller inte om utbildningen är reglerad inom
ramen för en överenskommelse mellan Sverige och andra stater.
Förordning (2007:1270).
3 a § Anmälan om tillstånd enligt 1-3 §§ skall ges in till
Försvarsdepartementet. Förordning (1996:1522)
4 § Försvarsmakten, Försvarets materielverk och Totalförsvarets
forskningsinstitut skall den 1 april och den 1 oktober varje år till
Försvarsdepartementet rapportera besök av utlänningar som anordnats
utöver sådana besök som sägs i 1-3 §§. Förordning (2000:910).
Undantag
5 § Tillstånd enligt 1 och 2 §§ samt rapport enligt 4 § behövs inte
om besöket är föranlett av att utlänningen skall
1. förbereda, delta i eller följa upp verksamhet inom ramen för en
överenskommelse mellan Sverige och andra stater om samarbete inom
totalförsvarets område,
2. förbereda, delta i eller följa upp en affärsförhandling,
3. göra en anmälan eller en uppvaktning eller på något annat sätt
medverka i endast protokollära sammanhang, eller
4. delta i ett samkväm eller annan liknande verksamhet.
5 a § Försvarsmakten, Försvarets materielverk och Totalförsvarets
forskningsinstitut behöver inte skaffa tillstånd enligt 1 och
2 §§ eller lämna rapport enligt 4 § när de bedriver sådan
verksamhet som anges i lagen (2000:130) om försvarsunderrät-
telseverksamhet. Försvarsmakten behöver inte heller skaffa ett
sådant tillstånd eller lämna en sådan rapport när den bedriver
militär säkerhetstjänst. Förordning (2000:910).
6 § Som anordnande av besök enligt denna förordning skall inte anses
när myndigheten ger en utlänning tillträde till lokaler,
anläggningar, fartyg eller områden som vid tillfället är tillgängliga
för allmänheten eller som utlänningen måste komma till för att kunna
framställa en begäran om att få ta del av allmänna handlingar.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1996:424 | Förordning (1996:424) om försöksverksamhet med
lokal samverkan om arbetsmarknadsutvecklingen | Allmänna bestämmelser
1 § Försöksverksamhet enligt denna förordning får bedrivas i de
kommuner som regeringen beslutar.
2 § Försöksverksamheten omfattar dels lokal samverkan om
arbetsmarknadsutvecklingen inom ramen för arbetsförmedlingsnämnderna,
dels en utvidgad möjlighet att anvisa arbetslivsutveckling.
Arbetsförmedlingsnämnderna
3 § I en kommun som omfattas av försöksverksamheten skall det finnas
en arbetsförmedlingsnämnd. För en sådan nämnd gäller i stället för
34-35 §§ förordningen (1988:1139) med instruktion för
Arbetsmarknadsverket vad som anges i 4-8 §§ denna förordning.
4 § Arbetsförmedlingsnämndens uppgifter är
-- att ansvara för att målen för den nationella
arbetsmarknadspolitiken efterlevs,
-- att pröva möjligheterna till en effektivare användning av
tillgängliga resurser,
-- att ge stöd i form av kompetenshöjande och andra insatser för dem
som är arbetslösa, samt
-- att initiera och medverka i projekt av pilotkaraktär av betydelse
för arbetsmarknadens utveckling i kommunen.
5 § Regeringen träffar avtal med deltagande kommuner om
medfinansiering från kommunernas sida i försöksverksamheten.
6 § Arbetsförmedlingsnämnden består av en ordförande och det antal
ledamöter som länsarbetsnämnden bestämmer. I nämnden skall det finnas
företrädare för länsarbetsnämnden, för arbetsförmedlingen, för den
eller de kommuner som berörs och för lokala arbetsmarknadsparter. En
majoritet av ledamöterna i nämnden skall utses efter förslag av den
kommun inom vilken verksamheten bedrivs.
7 § Arbetsförmedlingsnämnden får inrätta en eller flera
samrådsgrupper med företrädare för den allmänna försäkringskassan,
berörda myndigheter, institutioner, näringslivsorganisationer och
andra intresseorganisationer.
8 § Arbetsförmedlingsnämnden är beslutför när ordföranden och minst
hälften av de andra ledamöterna är närvarande.
Vid omröstning har ordföranden utslagsröst vid lika röstetal.
När ärenden av större vikt handläggs skall om möjligt samtliga
ledamöter vara närvarande.
Arbetslivsutveckling
9 § Regeringen får besluta att arbetslösa i vissa kommuner
enligt 3 § får anvisas till arbetslivsutveckling utan att
följande bestämmelser i förordningen (1997:1277) om
arbetslivsutveckling behöver tillämpas:
- 2 §, med undantag för vad som där sägs om att
arbetslivsutveckling får anvisas först från och med den 1 juli
det år de fyller 20 år,
- 4 § sista meningen, samt
- 5 och 6 §§. Förordning (1997:1283).
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1996:369 | Förordning (1996:369) om gruppundantag enligt 17 §
konkurrenslagen (1993:20) för franchiseavtal | 1 § Under de villkor som föreskrivs i denna förordning gäller för
franchiseavtal gruppundantag enligt 17 § konkurrenslagen (1993:20)
från förbudet i 6 § samma lag.
2 § Förordningen tillämpas på sådana avtal i vilka två företag är
parter och som innehåller en eller flera av de begränsningar som
omfattas av förordningen.
3 § Vad som sägs i 2 § gäller även huvudfranchiseavtal i vilka två
företag är parter. De bestämmelser i denna förordning som rör
förhållandet mellan franchisegivare och franchisetagare tillämpas
också på förhållandet mellan franchisegivare och huvudfranchisetagare
samt mellan huvudfranchisetagare och franchisetagare.
4 § I fråga om avtalen tillämpas vad som anges i kommissionens
förordning (EEG) nr 4087/88 av den 30 november 1988 om tillämpning av
fördragets artikel 85.3 på grupper av franchiseavtal2 på motsvarande
sätt, med undantag av artiklarna 1.1-2 samt 6-9. Dock skall i
artiklarna 1.3 b, 1.3 c och 2 a "överlåta" ersättas med "upplåta"
samt i artikel 3.3 "artikel 85.1" ersättas med "6 § konkurrenslagen
(1993:20)". Vidare skall hänvisningar till artikel 1 avse 1 § i
förening med 2 och 3 §§.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1996:345 | Förordning (1996:345) om gruppundantag enligt 17 §
konkurrenslagen (1993:20) för avtal om tekniköverföring | 1 § Under de villkor som föreskrivs i denna förordning gäller för
avtal om tekniköverföring gruppundantag enligt 17 § konkurrenslagen
(1993:20) från förbudet i 6 § samma lag.
2 § Förordningen tillämpas på rena patentlicensavtal eller
know-how-licensavtal, blandade patent och know-howlicensavtal och
avtal som innehåller anknutna bestämmelser om andra immateriella
rättigheter än patent, i vilka endast två företag är parter och som
innehåller en eller flera av de skyldigheter som följer av punkterna
1-8 i artikel 1.1 eller som anges i artikel 2.2 i kommissionens
förordning (EG) nr 240/96 av den 31 januari 1996 om tillämpning av
fördragets artikel 85.3 på vissa grupper av avtal om
tekniköverföring2.
Förordningen tillämpas dock inte på sådana avtal som anges i artikel
5.1 i kommissionens i första stycket nämnda förordning, annat än i
den utsträckning som följer av artikel 5.2-3, som även innehåller
bestämmelser om marknadsandelsgränser. Vidare tillämpas förordningen
på sådana avtal som nämns i artiklarna 6 och 8.2-3.
3 § I fråga om avtalen tillämpas vad som anges i den i 2 § nämnda
förordningen på motsvarande sätt, med undantag av dels artikel 1.1
utom punkterna 1-8, dels artiklarna 4, 7, 9 och 11-13. Dock skall i
artikel 2.2 "artikel 85.1" ersättas med "6 § konkurrenslagen".
Hänvisning endast till själva undantaget i artikel 1 skall avse 1 §
i förening med 2 §.
Övergångsbestämmelser
1996:345
1. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1996 och gäller till
utgången av mars 2006.
2. Genom förordningen upphävs förordningen (1993:77) om
gruppundantag enligt 17 § konkurrenslagen (1993:20) för
patentlicensavtal.
3. Den upphävda förordningen gäller dock till utgången av mars 2006
i fråga om avtal som är i kraft vid utgången av juni 1996 och som är
undantagna från förbudet i 6 § konkurrenslagen (1993:20) enligt den
upphävda förordningen men inte enligt denna förordning.
4. I fråga om know-howlicensavtal som är i kraft vid utgången av
juni 1996 finns föreskrifter i övergångsbestämmelserna till
förordningen (1993:78) om gruppundantag enligt 17 § konkurrenslagen
(1993:20) för know-howlicensavtal.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1996:344 | Förordning (1996:344) om gruppundantag enligt 17 §
konkurrenslagen (1993:20) för avtal om forskning
och utveckling | 1 § Under de villkor som föreskrivs i denna förordning gäller för
avtal om forskning och utveckling gruppundantag enligt 17 §
konkurrenslagen (1993:20) från förbudet i 6 § samma lag.
2 § Denna förordning tillämpas på avtal som träffas mellan företag
för
1. gemensam forskning och utveckling avseende varor eller metoder
och gemensamt utnyttjande av resultaten av denna forskning och
utveckling,
2. gemensamt utnyttjande av resultaten av forskning och utveckling
avseende varor eller metoder som gemensamt har bedrivits inom ramen
för ett tidigare ingånget avtal mellan samma företag, eller
3. gemensam forskning och utveckling avseende varor eller metoder
utan gemensamt utnyttjande av resultaten.
3 § I fråga om avtalen tillämpas vad som anges i kommissionens
förordning (EEG) nr 418/85 av den 19 december 1984 om tillämpning av
fördragets artikel 85.3 på grupper av avtal om forskning och
utveckling2 på motsvarande sätt, med undantag av artiklarna 1.1, 3.2,
3.4, 3.5, 7, 8, 10, 11 och 13 samt med de ändringar som följer av
4-6 §§.
4 § Vidare tillämpas ändringsbestämmelserna i artikel 2, samt
häremot svarande del i ingressen, i kommissionens förordning (EEG) nr
151/93 av den 23 december 1992 om ändring av förordningarna (EEG) nr
417/85, (EEG) nr 418/85, (EEG) nr 2349/84 och (EEG) nr 556/89 om
tillämpning av fördragets artikel 85.3 på vissa grupper av
specialiseringsavtal, avtal om forskning och utveckling,
patentlicensavtal och know-howlicensavtal3 på motsvarande sätt. Dock
gäller de ändringar som följer av 6 §.
5 § I den förordning som anges i 3 § skall i artikel 3, som
innehåller bestämmelser om marknadsandelsgränser, i punkt 1 "Om
parterna inte är konkurrerande tillverkare av varor som kan
förbättras eller ersättas av de varor som omfattas av avtalet, skall
undantaget enligt artikel 1" ersättas med "Undantaget enligt artikel
1 skall". Vidare skall i artikel 5.2 "artikel 85.1" ersättas med "6 §
konkurrenslagen (1993:20)" samt i artikel 4.1 e) "såvida inte vid
avtalets ingående två eller flera av parterna är konkurrenter enligt
artikel 3" utgå. Hänvisningar till artikel 1 skall avse 1 § i
förening med 2 §.
6 § I den förordning som anges i 4 § skall i artikel 2.2 "punkterna
2 och 3" ersättas med "punkt 3". Vidare skall i artikel 2.3
"punkterna 3 och 4" ersättas med "punkterna 3 och 3 a" samt "punkt 5"
ersättas med "punkt 4". Hänvisningar till artikel 1 skall avse 1 § i
förening med 2 §.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1996:343 | Förordning (1996:343) om gruppundantag enligt 17 §
konkurrenslagen (1993:20) för specialiseringsavtal | 1 § Under de villkor som föreskrivs i denna förordning gäller för
specialiseringsavtal gruppundantag enligt 17 § konkurrenslagen
(1993:20) från förbudet i 6 § samma lag.
2 § Denna förordning tillämpas på specialiseringsavtal enligt vilka
företag under avtalstiden åtar sig ömsesidiga skyldigheter att
1. avstå från att tillverka eller låta tillverka vissa varor och att
överlåta åt andra parter att tillverka eller låta tillverka dessa
avtalsvaror, eller
2. endast gemensamt tillverka eller låta tillverka vissa varor.
3 § I fråga om avtalen tillämpas vad som anges i kommissionens
förordning (EEG) nr 417/85 av den 19 december 1984 om tillämpning av
fördragets artikel 85.3 på grupper av specialiseringsavtal2 på
motsvarande sätt, med undantag av artiklarna 1, 3-6, 8 och 10. Dock
gäller de ändringar som följer av andra stycket samt 4 och 5 §§.
I artikel 7.1 skall "och b och artikel 6" utgå. Vidare skall
hänvisningar till artikel 1 avse 1 § i förening med 2 §.
4 § Vidare tillämpas ändringsbestämmelserna i artikel 1, samt
häremot svarande del av ingressen, i kommissionens förordning (EEG)
nr 151/93 av den 23 december 1992 om ändring av förordningarna (EEG)
nr 417/85, (EEG) nr 418/85, (EEG) nr 2349/84 och (EEG) nr 556/89 om
tillämpning av fördragets artikel 85.3 på vissa grupper av
specialiseringsavtal, avtal om forskning och utveckling,
patentlicensavtal och know-howlicensavtal3 på motsvarande sätt. Dock
gäller de ändringar som följer av andra stycket samt 5 §.
I artikel 1.5 skall punkt 1 b och 2 b samt i punkt 3 "och den
omsättning" utgå. Vidare skall artikel 1.6, 1.7 och 1.8 utgå. I
artikel 1.9 skall "3.1 och 3.2 och artikel 6" ersättas med "3.1 a och
3.2 a". Hänvisningar till artikel 1 i den förordning som anges i 3 §
första stycket skall avse 1 § i förening med 2 §.
5 § Marknadsandelsgränserna i artikel 3.1 a och 3.2 a skall avse den
svenska marknaden eller en avsevärd del av den.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1996:341 | Förordning (1996:341) om gruppundantag enligt 17 §
konkurrenslagen (1993:20) för ensamåterförsäljaravtal | 1 § Under de villkor som föreskrivs i denna förordning gäller för
ensamåterförsäljaravtal gruppundantag enligt 17 § konkurrenslagen
(1993:20) från förbudet i 6 § samma lag.
2 § Förordningen tillämpas på sådana avtal i vilka endast två
företag är parter och där den ena parten förbinder sig att endast
till den andra leverera vissa varor för återförsäljning inom hela den
gemensamma marknaden eller en viss del av den. Dock gäller
förordningen inte för avtal som har träffats för återförsäljning av
drycker i lokaler som används för försäljning och konsumtion av
drycker eller för försäljning av oljeprodukter på bensinstationer.
3 § I fråga om avtalen tillämpas vad som anges i kommissionens
förordning (EEG) nr 1983/83 av den 22 juni 1983 om tillämpning av
fördragets artikel 85.3 på grupper av ensamåterförsäljaravtal2 på
motsvarande sätt, med undantag av artiklarna 1, 5.1, 6-8 och 10. Dock
skall i artikel 3 a "exklusiva inköpsavtal" ersättas med
"ensamåterförsäljaravtal" och i artikel 3 b "100 miljoner ecu"
ersättas med "150 miljoner kronor". Vidare skall hänvisningar till
artikel 1 avse 1 § i förening med 2 §.
4 § Om en återförsäljare åläggs att så som anges i artikel 2.2 a
inte tillverka eller distribuera konkurrerande varor, gäller inte
undantag enligt 1 §, annat än som följer av andra eller tredje
stycket, om leverantören, under ett räkenskapsår och beräknat för
hela den perioden, svarar för 35 procent eller mer av den svenska
marknaden eller del av den för sådana varor
1. som omfattas av avtalet respektive
2. är identiska med dessa avtalsvaror eller på grund av egenskaper,
pris och tilltänkt användning av konsumenterna betraktas som
likartade vid en jämförelse med de varor som avtalet omfattar.
Undantag enligt 1 § gäller även om marknadsandelen i första stycket
överskrids med högst en tiondel beträffande två på varandra följande
räkenskapsår. Därefter gäller inte undantag enligt 1 §, annat än
enligt vad som anges i tredje stycket.
Om undantag enligt 1 § skall upphöra att gälla enligt vad som anges
i första eller andra stycket, skall sådant undantag trots detta
fortsätta att gälla under en period av sex månader efter det
räkenskapsår under vilket det överskreds.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1996:339 | Lag (1996:339) om en försöksverksamhet med viss kvalificerad
yrkesutbildning | 1 § I denna lag ges bestämmelser om en försöksverksamhet med viss
kvalificerad yrkesutbildning.
Utbildningen kan anordnas av statliga universitet och högskolor,
kommuner, landsting och enskilda utbildningsanordnare.
Utbildningsanordnarna får anordna utbildningen själva eller i
samverkan med andra.
Utbildningen anordnas med särskilt statsbidrag, som fördelas efter
ansökan.
2 § Utbildningen skall ge sådana fördjupade teoretiska och praktiska
kunskaper som krävs för att självständigt och i arbetslag utföra
kvalificerade uppgifter i en modernt organiserad produktion av varor
eller tjänster. Utbildningen skall präglas av såväl ämnesteoretiskt
djup som en stark arbetsplatsintegrering.
3 § Utbildningen skall väsentligen bygga på de kunskaper som
eleverna får på nationella program i gymnasieskolan eller motsvarande
kunskaper.
4 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
meddela föreskrifter om organisationen av utbildningen hos kommuner
och landsting samt om deras befattning i övrigt med utbildningen.
5 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
meddela föreskrifter om att enskilda utbildningsanordnare kan ges i
uppgift att utfärda utbildningsbevis och examensbevis efter genomförd
utbildning.
6 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
meddela ytterligare föreskrifter om försöksverksamheten.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1996:335 | Riksgäldskontorets föreskrifter (1996:335) om gällande
inlåningsränta i ungdomsbosparandet | Riksgäldskontoret föreskriver följande med stöd av 10 § lagen
(1988:846) om ungdomsbosparande samt 1 § förordningen (1989:248) med
instruktion för Riksgäldskontoret.
På medel som står inne på ett konto anslutet till ungdomsbosparandet
skall den bank eller sparkassa som för kontot betala lägst 4,50
procent årlig ränta.
För den kalendermånad, då insättning eller uttag sker, får på det
insatta respektive uttagna beloppet betalas en lägre årlig ränta än
som sägs i första stycket, dock lägst 0,25 procent.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1996:312 | Förordning (1996:312) med instruktion
för Statens fastighetsverk | Uppgifter
1 § Statens fastighetsverk är en central förvaltningsmyndighet med
uppgift att förvalta viss del av statens fasta egendom såsom
utrikesfastigheter, de kungliga slotten, Djurgårdsmarken och
regeringsbyggnaderna, vissa av statens kulturfastigheter, gamla
fästen, monument, vissa älvsträckor och markområden samt vissa
donationsfastigheter.
2 § Statens fastighetsverk skall förvalta fastighetsbeståndet inom
sitt verksamhetsområde på ett sätt som
1. innebär god resurshållning och hög ekonomisk effektivitet,
2. ger verkets hyresgäster bra och konkurrenskraftiga lokaler,
3. långsiktigt tar till vara, vårdar och utvecklar fastigheternas
värden.
Verket skall vidare på uppdrag av regeringen genomföra
byggnadsföretag för statens räkning.
3 § Verksamheten i fred skall bedrivas så, att även de krav som
totalförsvaret i krig uppställer i största möjliga utsträckning kan
tillgodoses. Under höjd beredskap skall Statens fastighetsverk främst
tillgodose totalförsvarets krav.
Verksförordningens tillämpning
4 § Verksförordningen (1995:1322) skall tillämpas på Statens
fastighetsverk.
5 § Generaldirektören är chef för myndigheten och styrelsens
ordförande.
Personalföreträdare
6 § Personalföreträdarförordningen (1987:1101) skall tillämpas på
Statens fastighetsverk.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1996:285 | Förordning (1996:285) med instruktion för Statens
geotekniska institut | Uppgifter
1 § Statens geotekniska institut är central förvaltningsmyndighet
för geotekniska frågor. Institutet har ett övergripande och från
olika partsintressen skilt ansvar för de geotekniska frågorna i
landet.
2 § Institutet skall särskilt
1. initiera, bedriva och samordna geoteknisk forskning,
2. utveckla metoder för
a) bestämning av jords och bergs egenskaper,
b) identifiering och hantering av föroreningar i mark och vatten,
c) riskbedömning vid markanvändning, samt
d) grundläggning och jordförstärkning,
3. informera om forskning och forskningsresultat samt bearbeta och
sprida geoteknisk kunskap.
3 § Institutet utför undersökningar, utredningar och andra uppdrag
åt statliga myndigheter och kommuner. Institutet utför också uppdrag
åt andra i den mån arbetet i övrigt tillåter det.
Uppdragen får utföras mot ersättning. Grunderna för ersättningen
bestäms av institutet.
Verksförordningens tillämpning
4 § Verksförordningen (1995:1322) skall tillämpas på Statens
geotekniska institut med undantag av 19, 20, 27 och 30 §§.
Förordning (2006:1299).
Institutets ledning
5 § Institutets generaldirektör är chef för myndigheten.
Styrelsens ansvar och uppgifter
6 § Utöver vad som anges i 11-13 §§ verksförordningen (1995:1322)
skall styrelsen särskilt ägna sig åt den långsiktiga utvecklingen av
institutets verksamhet.
Delegationen för ras- och skredfrågor
6 a § En delegation för ras- och skredfrågor är knuten till
institutet.
Delegationen skall vara ett kontakt- och samverkansorgan för
myndigheter som är involverad i ras- och skredfrågor.
Förordning (2001:1015).
6 b § Delegationen består av institutets generaldirektör, som
är delegationens ordförande, institutets sakkunniga inom
området ras och skred samt ledamöter utsedda av Statens
räddningsverk, Boverket, Vägverket, Banverket, Sjöfartsverket,
Naturvårdsverket, Sveriges geologiska undersökning och Sveriges
meteorologiska och hydrologiska institut. Därutöver kan
delegationen adjungera ledamöter. Delegationen sammanträder när
ordföranden finner anledning till det eller när någon annan
ledamot begär det. Förordning (2001:1015).
7 § Har upphävts genom förordning (2006:1299).
Övergångsbestämmelser
2006:1299
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2007. Äldre
föreskrifter gäller fortfarande för överklagande av beslut i
anställningsärenden som har meddelats före ikraftträdandet.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1996:284 | Förordning (1996:284) med instruktion för Statens väg- och
transportforskningsinstitut | Uppgifter
1 § Statens väg- och transportforskningsinstitut har till
huvuduppgift att bedriva forskning och utveckling som avser
infrastruktur, trafik och transporter. I institutets
forsknings- och utvecklingsarbete skall det ingå analyser av
transportsektorns effekter på miljön och energiförbrukningen.
Förordning (2000:5).
2 § Institutet utför forsknings- och utvecklingsarbete åt
myndigheter och andra uppdragsgivare. Uppdragen får utföras mot
ersättning. Grunderna för ersättningen bestäms av institutet.
Verksförordningens tillämpning
3 § Verksförordningen (1995:1322) skall tillämpas på Statens
väg- och transportforskningsinstitut med undantag av 19, 20 och
30 §§. Förordning (2007:311).
Institutets ledning
4 § Institutets generaldirektör är chef för myndigheten.
Styrelsens ansvar och uppgifter
5 § Utöver vad som anges i 11-13 §§ verksförordningen
(1995:1322) skall styrelsen särskilt ägna sig åt den
långsiktiga utvecklingen av institutets verksamhet.
Anställning av professorer
6 § Institutet får anställa en forskare som professor inom
området trafiksäkerhet och en forskare som professor inom
området transportsystemets infrastruktur. Dessutom får
institutet anställa tre forskare som professorer inom valfritt
område av sin verksamhet.
Beslut om sådana anställningar fattas av styrelsen.
Förordning (2004:1019).
7 § Behörig att anställas som professor är den som har
vetenskaplig skicklighet. I fråga om bedömningsgrunder vid
anställning som professor gäller 4 kap. 15-17 §§
högskoleförordningen (1993:100). Vad som sägs i 16 § om en
högskola och i 17 § om fakultetsnämnden eller motsvarande skall
i stället gälla institutets styrelse. Förordning (2000:5).
8 § I fråga om ledigkungörande av anställning som professor
gäller 4 kap. 18 § första stycket och andra stycket 1
högskoleförordningen (1993:100). Förordning (2000:5).
9 § Vid anställning av en professor skall styrelsen hämta in
yttrande från minst tre personer som är särskilt förtrogna med
anställningens ämnesområde. Högst en av dessa får vara anställd
vid institutet. Både män och kvinnor skall vara representerade,
om inte synnerliga skäl talar emot det.
Institutets forskningschefskollegium skall få tillfälle att
yttra sig i ärendet.
Var och en av de personer som avses i första stycket skall
lämna ett skriftligt yttrande till styrelsen. Yttrandet skall
innehålla en redogörelse för skickligheten hos de sökande som
främst bör komma i fråga för anställning, ordningen mellan dem
samt en motivering av valet. De sökande skall få tillfälle att
yttra sig över de sakkunnigas yttranden. Förordning (2000:5).
Överklagande
10 § Har upphävts genom förordning (2007:311).
Övergångsbestämmelser
2007:311
Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2007. Äldre
föreskrifter gäller fortfarande för överklaganden av beslut i
anställningsärenden som har meddelats före ikraftträdandet.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1996:282 | Förordning (1996:282) med instruktion för Statens
haverikommission | Uppgifter
1 § Statens haverikommission gör undersökningar enligt lagen
(1990:712) om undersökning av olyckor.
2 § Haverikommissionen skall
1. följa den nationella och internationella utvecklingen på de
områden som omfattas av kommissionens verksamhet,
2. samarbeta med berörda säkerhetsmyndigheter i deras
olycksförebyggande verksamhet.
Verksförordningens tillämpning
3 § Verksförordningen (1995:1322) skall tillämpas på
haverikommissionen med undantag av 4, 5, 10-14, 19, 20, 22, 30,
33 och 34 §§. Förordning (2007:7).
Haverikommissionens ledning och organisation
4 § Haverikommissionens generaldirektör är chef för myndigheten.
5 § Vid haverikommissionen skall finnas haveriutredare.
Förordning (2007:7).
6 § Generaldirektören och minst en av haveriutredarna skall
vara jurist och ha domarerfarenhet.
I övrigt skall det finnas haveriutredare med
- flygoperativ sakkunskap,
- flygteknisk sakkunskap,
- sjöoperativ sakkunskap,
- sjöteknisk sakkunskap,
- sakkunskap inom området befolkningsskydd och räddningstjänst
samt
- allmän teknisk sakkunskap.
En av haveriutredarna är generaldirektörens ställföreträdare.
Förordning (2001:1146).
7 § För uppdrag att biträda med undersökningar som avses i 1 §
anlitar haverikommissionen experter och sakkunniga.
Handläggningen av kommissionens undersökningar
8 § En undersökning som avses i 1 § leds av generaldirektören
eller av en haveriutredare som är jurist och har
domarerfarenhet. Förordning (2001:1146).
9 § När kommissionen skall göra en undersökning som avses i 1 §
tillkallar den som leder utredningen de experter och sakkunniga som
behövs för undersökningen.
10 § Bestämmelser om handläggningen av undersökningar som avses i 1 §
finns i
-- lagen (1990:712) om undersökning av olyckor,
-- förordningen (1990:717) om undersökning av olyckor.
11 § Vid undersökningar som avses i 1 § är kommissionen beslutför
när den som leder undersökningen och minst en haveriutredare är
närvarande.
12 § Om det framkommer skiljaktiga meningar vid överläggning i en
haveriutredning, tillämpas föreskrifterna i 16 kap. rättegångsbalken
om omröstning i tvistemål.
Överklagande
13 § Haverikommissionens beslut i andra ärenden än
anställningsärenden får överklagas endast om det
1. följer av en annan bestämmelse än 22 a § förvaltningslagen
(1986:223), eller
2. i en föreskrift särskilt hänvisas till 22 a §
förvaltningslagen. Förordning (2006:1338)
Övergångsbestämmelser
2006:1338
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2007. Äldre
föreskrifter gäller fortfarande för överklagande av sådana
beslut i anställningsärenden som har meddelats före
ikraftträdandet.
2007:860
1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2008, då
förordningen (1996:282) med instruktion för Statens
haverikommission ska upphöra att gälla.
2. Den upphävda förordningen gäller fortfarande för
överklagande av beslut som har meddelats före den 1 januari
2008.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1996:281 | Förordning (1996:281) med instruktion för Handelsflottans
kultur- och fritidsråd | Uppgifter
1 § Handelsflottans kultur- och fritidsråd har till uppgift att
planlägga, samordna och genomföra kultur- och fritidsverksamhet för
sjöfolk.
Verksförordningens tillämpning
2 § Verksförordningen (1995:1322) skall tillämpas på rådet med
undantag av 19, 20, 30 och 35 §§.
Rådets ledning
3 § Rådets direktör är chef för rådet.
Styrelsens ansvar och uppgifter
4 § Utöver vad som anges i 13 § verksförordningen (1995:1322) skall
styrelsen besluta i frågor om inriktningen av rådets verksamhet samt
i frågor som avses i 19 § verksförordningen.
Överklagande
5 § Rådets beslut i personalärenden får överklagas hos
regeringen, om något annat inte följer av
1. lagen (1971:309) om behörighet för allmän
förvaltningsdomstol att pröva vissa mål,
2. lagen (1987:439) om inskränkning i rätten att överklaga
eller
3. andra föreskrifter.
Rådets beslut i andra ärenden får överklagas endast om det
1. följer av en annan bestämmelse än 22 a § förvaltningslagen
(1986:223) eller
2. i en föreskrift särskilt hänvisas till 22 a §
förvaltningslagen. Förordning (1998:1082).
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1996:280 | Förordning (1996:280) med instruktion för Sveriges
meteorologiska och hydrologiska institut | Uppgifter
1 § Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI) är
central förvaltningsmyndighet för meteorologiska, hydrologiska och
oceanografiska frågor.
2 § Institutet skall inhämta och förmedla kunskaper om landets
meteorologiska, hydrologiska och oceanografiska förhållanden.
Institutet skall särskilt
1. svara för den allmänna vädertjänsten,
2. svara för den allmänna hydrologiska och oceanografiska tjänsten,
3. bedriva uppdragsverksamhet samt tillämpad forskning och
utveckling inom sitt verksamhetsområde,
4. samarbeta med svenska myndigheter, utländska institutioner och
internationella organisationer,
5. samråda med Försvarsmakten i frågor av allmän militär betydelse.
3 § Institutet får ta ut ersättning för utförda uppdrag. Grunderna
för ersättningen bestäms av institutet.
Verksförordningens tillämpning
4 § Verksförordningen (1995:1322) skall tillämpas på Sveriges
meteorologiska och hydrologiska institut med undantag av 30 §.
Förordning (2006:1298).
Institutets ledning
5 § Institutets generaldirektör är chef för myndigheten.
Personalföreträdare
6 § Personalföreträdarförordningen (1987:1101) skall tillämpas på
institutet.
Styrelsens ansvar och uppgifter
7 § Utöver vad som anges i 11-13 §§ verksförordningen (1995:1322)
skall styrelsen särskilt ägna sig åt den långsiktiga utvecklingen av
institutets verksamhet.
Bisysslor
8 § Utan hinder av vad som föreskrivs i 2 § förordningen (1983:142)
med regeringens arbetsgivarnyckel utövar institutet arbetsgivarens
befogenheter vid tillämpningen av första avdelningen 7 § 2 mom. andra
stycket första meningen sektoravtalet för civil statsförvaltning.
9 § Har upphävts genom förordning (2006:1298).
10 § Har upphävts genom förordning (2002:523).
Övergångsbestämmelser
2006:1298
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2007. Äldre
föreskrifter gäller fortfarande för överklagande av beslut i
anställningsärenden som har meddelats före ikraftträdandet.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1996:272 | Förordning (1996:272) om användningen av telefon vid
domstolssammanträde | 1 § Domstolar och andra statliga myndigheter skall, om arbetets
behöriga gång och förhållandena i övrigt tillåter det, vid behov
ställa telefon och lokal till förfogande för den som skall delta i
ett domstolssammanträde på telefon.
2 § Den som skall delta i domstolssammanträdet på telefon får
kallas till domstol eller någon annan myndighet eller
inrättning på den ort där han eller hon brukar vistas eller på
en annan lämplig ort. Företrädesvis bör kallelsen gälla
inställelse vid tingsrätt, länsrätt eller polismyndighet.
Förordning (2001:39).
3 § Den domstol som anordnar sammanträdet på telefon skall på
lämpligt sätt förvissa sig om identiteten hos den som skall medverka
på telefon och om att tillämpliga regler för deltagande i ett
domstolsförfarande följs.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1996:226 | Förordning (1996:226) med instruktion för
Statens oljelager | Uppgifter
1 § Myndigheten Statens oljelager förvaltar statens civila
beredskapslager av olja för krigssituationer och annan statlig
egendom som används för lagringen.
2 § Statens oljelager svarar för
1. att statens beredskapslager enligt 1 § avvecklas senast den 31
december 1999,
2. att avvecklingen genomförs med målet att ge det för staten bästa
ekonomiska resultatet,
3. att statens beredskapslager enligt 1 § vidmakthålls under
avvecklingsperioden i den omfattning som krävs av beredskapsskäl, och
4. att en fortsatt ansvarsfull hantering av säkerhets- och
miljöfrågor säkras vid anläggningar som finns kvar efter periodens
slut.
Verksförordningens tillämpning
3 § Verksförordningen (1995:1322) skall tillämpas på Statens
oljelager med undantag av 4, 5, 10-14, 17, 22, 27, 28 och 35 §§.
Myndighetens ledning
4 § Generaldirektören är chef för myndigheten.
Organisation
5 § Vid myndigheten finns ett råd bestående av högst fem personer.
Myndighetens organisation i övrigt bestäms av generaldirektören.
Överklagande
6 § Myndighetens beslut i frågor som rör förvaltningen av statens
beredskapslager enligt 1 §, upplåtelse, försäljning eller annan
avyttring av sådan egendom får inte överklagas. Myndighetens beslut i
övrigt får överklagas hos regeringen, om inte något annat följer av
- lagen (1971:309) om behörighet för allmän förvaltningsdomstol att
pröva vissa mål,
- lagen (1987:439) om inskränkning i rätten att överklaga,
- andra föreskrifter.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1996:222 | Förordning (1996:222) om schweiziska försäkringsföretags skadeförsäkringsverksamhet i Sverige | 1 § Försäkringsföretag med säte i Schweiz får efter särskilt
tillstånd av den myndighet som beviljar koncession enligt 4
kap. 1 § lagen (1998:293) om utländska försäkringsgivares
verksamhet i Sverige bedriva skadeförsäkringsrörelse genom
generalagent eller filial i Sverige med stöd av denna
förordning. Förordningen gäller inte för försäkringsföretag som
motsvarar företag som avses i 1 kap. 10 § tredje stycket
försäkringsrörelselagen. Förordning (1999:1206).
2 § För sådan verksamhet som avses i 1 § skall följande
bestämmelser i lagen (1998:293) om utländska försäkringsgivares
verksamhet i Sverige inte tillämpas:
a) 4 kap. 4 § andra stycket 2 och 5 kap. 1-4 §§ om deposition,
b) 5 kap. 12-18 §§ om solvenskrav och verksamhet i flera länder
inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, och
c) 6 kap. i de delar som gäller tillsyn av tillämpningen av de
bestämmelser som anges i a och b. Förordning (1999:1206).
3 § För ett försäkringsföretags kapitalbas, solvensmarginal och
garantibelopp gäller bestämmelserna i Schweiz. Den behöriga
myndigheten i Schweiz ansvarar för kontrollen av att de
bestämmelserna följs.
Finansinspektionen skall lämna de uppgifter till den behöriga
myndigheten i Schweiz som denna behöver för att kontrollera det
försäkringsföretagets kapitalbas samt i övrigt ha ett sådant nära
samarbete med myndigheten som föranleds av avtalet mellan Europeiska
ekonomiska gemenskapen och Schweiz om annan direkt försäkring än
livförsäkring. Förordning (1999:1206).
4 § Har regeringen eller Finansinspektionen i ett ärende om
koncession inte meddelat beslut inom sex månader efter det att
ansökan gavs in, får sökanden begära förklaring av kammarrätten att
ärendet onödigt uppehålls. Har regeringen eller Finansinspektionen
inte meddelat beslut inom sex månader efter det att en sådan
förklaring avgetts, skall det anses som att ansökan har avslagits.
Förordning (1999:1206).
5 § har upphävts genom förordning (1999:1206).
6 § har upphävts genom förordning (1999:1206).
7 § har upphävts genom förordning (1999:1206).
8 § har upphävts genom förordning (1999:1206).
9 § har betecknats 3 § förordning (1999:1206).
10 § har betecknats 4 § förordning (1999:1206).
Övergångsbestämmelser
1996:222
1. Denna förordning träder i kraft den 1 maj 1996.
2. Ett försäkringsföretag som omfattas av denna förordning och som
vid förordningens ikraftträdande har koncession enligt lagen
(1950:272) om rätt för utländska försäkringsföretag att driva
försäkringsrörelse i Sverige skall återfå de tillgångar som
deponerats enligt den lagen och anses ha koncession enligt denna
förordning.
1999:1206
1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2000.
2. Äldre föreskrifter skall alltjämt tillämpas för förhållanden
som avser räkenskapsår som har påbörjats före ikraftträdandet.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1996:204 | Riksgäldskontorets föreskrifter (1996:204) om gällande
inlåningsränta i ungdomsbosparandet | Riksgäldskontoret föreskriver följande med stöd av 10 § lagen (1988:846)
om ungdomsbosparande samt 1§ förordningen (1989:248) med
instruktion för Riksgäldskontoret.
På medel som står inne på ett konto anslutet till ungdomsbosparandet
skall den bank eller sparkassa som för kontot betala lägst 5,25
procent årlig ränta.
För den kalendermånad, då insättning eller uttag sker, får på det
insatta respektive uttagna beloppet betalas en lägre årlig ränta än
som sägs i första stycket, dock lägst 0,5 procent.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1996:195 | Förordning (1996:195) med instruktion för
Försörjningskommissionen | Inledande bestämmelse
1 § Försörjningskommissionen träder i verksamhet när landet kommer i
krig eller när regeringen annars bestämmer det.
Regeringen föreskriver när kommissionen skall upphöra med sin
verksamhet.
Uppgifter
2 § Försörjningskommissionen skall ansvara för funktionen
Försörjning med industrivaror. Bestämmelser om funktionen Försörjning
med industrivaror finns i beredskapsförordningen (1993:242).
Kommissionen skall särskilt
1. hålla sig underrättad om försörjningsläget och upprätta planer
för produktion, import, export, lagring, distribution och
förbrukning,
2. vidta åtgärder så att produktion och distribution av
försörjningsviktiga varor och tjänster kan upprätthållas,
3. vidta åtgärder för tillförsel av försörjningsviktiga varor samt,
i den utsträckning regeringen bestämmer, ansvara för regleringar i
syfte att genomföra omställningar och utnyttjande av substitut för
normala insatsvaror i industrin,
4. lämna sådant underlag som Kommerskollegium behöver i egenskap av
ansvarig myndighet för funktionen Utrikeshandel,
5. i fråga om beredskapslagring träffa uppgörelse med enskilda
företag om köp, försäljning och lagring av varor,
6. fullgöra de uppgifter som överlåts på kommissionen med stöd av
ransoneringslagen (1978:268) eller föreskrifter som har meddelats med
stöd av denna lag.
Lagringsverksamheten enligt andra stycket 5 skall bedrivas enligt
affärsmässiga grunder så långt detta är möjligt.
3 § Försörjningskommissionen skall handlägga ärenden enligt
förordningen (1982:517) om beredskapsersättning, beredskapslån och
beredskapsgaranti.
Verksförordningens tillämpning
4 § Verksförordningen (1995:1322) skall tillämpas på
Försörjningskommissionen.
Myndighetens ledning
5 § Försörjningskommissionens generaldirektör är chef för
myndigheten.
Styrelsen
6 § Försörjningskommissionens styrelse består av högst elva
personer, generaldirektören medräknad.
Personalföreträdare
7 § Personalföreträdarförordningen (1987:1101) skall tillämpas på
Försörjningskommissionen.
Styrelsens ansvar och uppgifter
8 § Styrelsen får överlåta på generaldirektören att besluta
föreskrifter om förbrukningsreglering.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1996:173 | Förordning (1996:173) om Miljö- och rymdforskningsinstitutet i
Kiruna | 1 § Inom Forskningsrådsnämnden finns Miljö- och
rymdforskningsinstitutet i Kiruna.
Institutet har till uppgift att
- fördela de medel som tilldelats ett miljö- och
rymdforskningsprojekt i Kiruna inom ramen för Europeiska unionens
regionala utvecklingsprogram för mål 6-området avseende åren
1995-1999,
- svara för rapportering till bidragsgivarna av dels resultat av
forskningen, dels regionalekonomiska effekter av institutets
verksamhet,
- verka för att information om forskningen och forskningsresultaten
sprids,
- planera och förbereda en fortsatt verksamhet efter programtidens
utgång, och
- svara för redovisning och rapportering av verksamheten vid
institutet enligt beslut av Övervakningskommittén för mål 6.
2 § Institutet leds av en styrelse, som består av en ordförande och
åtta andra ledamöter. Ordföranden och de andra ledamöterna utses av
regeringen för en bestämd tid.
3 § Vid institutet finns en föreståndare. Föreståndaren anställs
genom beslut av styrelsen för en begränsad tid, dock längst till
utgången av år 2000.
4 § Styrelsen beslutar i frågor som rör budget och verksamhetsplanering
samt avger årsredovisning och anslagsframställning till
Forskningsrådsnämnden.
Årsredovisningen och anslagsframställningen skall ingå i den
årsredovisning respektive anslagsframställning som
Forskningsrådsnämnden lämnar till regeringen. Institutets verksamhet
skall därvid redovisas särskilt.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1996:168 | Lag (1996:168) om vissa äldre sedlar | 1 § Av Sveriges riksbank utgivna sedlar enligt följande
författningar ska upphöra att vara lagligt betalningsmedel den
31 december 1998:
1. sedlar på 5 kronor enligt kungörelsen (1966:2) om nya
sedlar på fem kronor,
2. sedlar på 10 kronor enligt kungörelsen (1965:68) om nya
sedlar på femtio och tio kronor,
3. sedlar på 10 kronor med anledning av Riksbankens 300-
årsjubileum enligt kungörelsen (1968:128) om nya sedlar på tio
kronor,
4. sedlar på 50 kronor enligt kungörelsen (1965:68) om nya
sedlar på femtio och tio kronor,
5. sedlar på 100 kronor enligt kungörelsen (1965:510) om nya
sedlar på etthundra kronor,
6. sedlar på 500 kronor enligt Riksbankens kungörelse (RBFS
1985:2) om utgivande av sedlar på femhundra kronor,
7. sedlar på 1 000 kronor enligt förordningen (1976:758) om
nya sedlar på ettusen kronor.
Bestämmelser om inlösen av sedlar som upphört att vara lagliga
betalningsmedel finns i lagen (2022:1568) om Sveriges
riksbank. Lag (2022:1575).
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1996:167 | Förordning (1996:167) om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Egypten | Lagen (1995:543) om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och
Egypten skall träda i kraft den 1 juli 1996 och tillämpas
a) i fråga om skatt som innehålls vid källan, på belopp som betalats
eller krediterats den 1 januari 1997 eller senare, och
b) i fråga om övriga skatter, för beskattningsår som börjar den 1
januari 1997 eller senare.
Avtalet träder i kraft den 16 mars 1996.
Övergångsbestämmelser
1996:167
1. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1996.
2. Kungörelsen (1959:22) om tillämpning av ett mellan Sverige och
Förenade Arabrepubliken den 29 juli 1958 ingånget avtal för
undvikande av dubbelbeskattning och förhindrande av skatteflykt
beträffande inkomst- och förmögenhetsskatter samt kungörelsen
(1973:53) om kupongskatt för person som är bosatt i Arabrepubliken
Egypten (f. d. provinsen Egypten i Förenade Arabrepubliken), m. m.
skall alltjämt tillämpas
a) i fråga om skatt som innehålls vid källan, på belopp som betalats
eller krediterats före den 1 januari 1997,
b) i fråga om övriga skatter på inkomst, för beskattningsår som
börjat före den 1 januari 1997, samt
c) i fråga om förmögenhetsskatt, på förmögenhet som taxeras vid 1997
eller tidigare års taxering.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1996:161 | Lag (1996:161) med vissa bestämmelser om tillämpningen av
dubbelbeskattningsavtal | Ett dubbelbeskattningsavtals bestämmelser om hemvist, definitioner,
uppdelning i olika typer av inkomster respektive
förmögenhetstillgångar och övriga bestämmelser som rör
beskattningsanspråk mot en fysisk eller juridisk person skall
användas endast vid tillämpningen av avtalets regler om i vilken
utsträckning var och en av de avtalsslutande staterna får beskatta
inkomst respektive förmögenhetstillgångar, om hur internationell
dubbelbeskattning skall undanröjas och om förbud mot diskriminering.
Om bestämmelserna i ett dubbelbeskattningsavtal inte hindrar att en
viss inkomst eller förmögenhetstillgång helt eller delvis beskattas i
Sverige, skall beskattning i den delen ske enligt svensk lag med
bortseende från avtalet.
Övergångsbestämmelser
1996:161
Denna lag träder i kraft den 1 april 1996 och tillämpas första
gången på inkomst som taxeras vid 1997 års taxering och på
förmögenhet som taxeras vid 1996 års taxering. För beskattningsår som
påbörjas före den 1 januari 1996 skall dock äldre bestämmelser
tillämpas på inkomst som hänför sig till tid före den 1 januari 1996.
Såvitt avser arvsskatt och gåvoskatt tillämpas lagen i de fall då
skattskyldigheten inträtt efter ikraftträdandet.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1996:153 | Riksgäldskontorets föreskrifter (1996:153) om gällande
inlåningsränta i ungdomsbosparandet | Riksgäldskontoret föreskriver följande med stöd av 10 § lagen (1988:
846) om ungdomsbosparande samt 1 § förordningen (1989:248) med
instruktion för Riksgäldskontoret.
På medel som står inne på ett konto anslutet till ungdomsbosparandet
skall den bank eller sparkassa som för kontot betala lägst 5,75
procent årlig ränta.
För den kalendermånad, då insättning eller uttag sker, får på det
insatta respektive uttagna beloppet betalas en lägre årlig ränta än
som sägs i första stycket, dock lägst 0,5 procent.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1996:125 | Förordning (1996:125) med instruktion för Statens
bostadskreditnämnd | Uppgifter
1 § Statens bostadskreditnämnd skall
1. bevaka att kreditförsörjningen vid ny- och ombyggnad av
bostäder sker i tillräcklig omfattning och ta de initiativ som
behövs i detta syfte,
2. förvalta och redovisa kreditgarantier som nämnden utfärdat
enligt förordningen (2004:105) om statlig kreditgaranti för lån
för bostadsbyggande m.m., enligt förordningen (2002:664) om
statligt stöd för vissa kommunala åtaganden för boendet eller
enligt äldre bestämmelser,
3. i stödärenden enligt förordningen (2002:664) om statligt
stöd för vissa kommunala åtaganden för boendet
a) överlägga med kommunen om lämpliga åtgärder och villkor för
stöd och om förutsättningarna för statligt medägande i
kommunens bostadsföretag under viss tid,
b) för statens räkning träffa avtal med kommunen om statens
medverkan vid omstrukturering eller rekonstruktion av ett
kommunalt bostadsföretag och, om det förutsätts i avtalet,
medverka vid kommunens eller det kommunala bostadsföretagets
upplåning och vid statens förvärv, förvaltning eller avyttring
av bostadsfastigheter och bostadsbyggnader som inte längre
behövs för bostadsförsörjningen, och
4. följa den ekonomiska utvecklingen i de kommuner och
bostadsföretag som berörs eller kan komma att beröras av
omstrukturerings- eller rekonstruktionsåtgärder som genomförs
med statlig medverkan samt utvärdera effekterna av de åtgärder
som har genomförts. Förordning (2005:867).
Verksförordningens tillämpning
2 § Verksförordningen (1995:1322) skall tillämpas på
myndigheten med undantag av 4, 5, 10-14, 17, 22, 33 och 34 11.
Förordning (2005:867).
Myndighetens ledning
3 § Generaldirektören är chef för myndigheten.
Organisation
4 § Statens bostadskreditnämnd bestämmer sin organisation, med
undantag för vad som anges i 5 och 6 §§. Förordning (2005:867).
5 § Vid Statens bostadskreditnämnd skall det finnas en särskild
avtalsdelegation som består av generaldirektören och
ytterligare högst sju ledamöter som utses av regeringen för
bestämd tid.
Generaldirektören är avtalsdelegationens ordförande.
Avtalsdelegationen skall för Statens bostadskreditnämnds
räkning ingå de avtal som avses i 6 § förordningen (2002:664)
om statligt stöd för vissa kommunala åtaganden för boendet samt
bevaka att ingångna avtal följs och i övrigt ta till vara
statens intressen enligt 12 § samma förordning.
Förordning (2005:867).
6 § Avtalsdelegationen är beslutför när ordföranden och minst
hälften av de andra ledamöterna är närvarande.
Förordning (2005:867).
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1996:114 | Förordning (1996:114) med instruktion för
Flygtekniska försöksanstalten | Uppgifter
1 § Flygtekniska försöksanstalten har till uppgift att främja
utvecklingen av flygtekniken inom landet. Förordning (1998:1533).
2 § Flygtekniska försöksanstalten skall särskilt
1. mot ersättning bedriva flygteknisk forsknings- och
försöksverksamhet,
2. bedriva forskning med beaktande av krav på relevans och
vetenskaplig kvalitet,
3. verka för samverkan mellan civil och militär forskning samt
nationell och internationell forskning,
4. följa utvecklingen av den flygtekniska forskningen i länder
som har en ledande ställning inom området,
5. samla, ordna, bearbeta samt offentliggöra forskningsresultat
och andra rön inom sitt verksamhetsområde.
Anstalten skall inom sitt verksamhetsområde främja jämställdhet
mellan kvinnor och män. Förordning (1999:1017).
3 § Ersättning för forsknings- och försöksverksamhet som anstalten
utför åt någon annan skall tas ut enligt taxa som fastställs av
anstalten.
3 a § Flygtekniska försöksanstalten skall, inom ramen för
gällande riktlinjer för svensk krigsmaterielexport, stödja
svensk försvarsindustri genom exportfrämjande verksamhet.
Förordning (1999:1017).
3 b § Flygtekniska försöksanstalten skall, samtidigt som den
lämnar sin årsredovisning, till Regeringskansliet
(Försvarsdepartementet) ge in kopior av samtliga
internationella överenskommelser av offentligrättslig natur som
anstalten ingått under året. För varje överenskommelse skall
det anges vilket regeringsbeslut som legat till grund för
överenskommelsen. Förordning (1999:1017).
Myndighetens ledning
4 § Flygtekniska försöksanstalten leds av en styrelse som ansvarar
för verksamheten.
Anstaltens generaldirektör är chef för myndigheten och ansvarar för
och leder verksamheten enligt styrelsens direktiv och riktlinjer.
När generaldirektören inte är i tjänst sköts uppgifterna av den
tjänsteman som generaldirektören bestämmer.
Verksförordningens tillämpning
5 § Verksförordningen (1995:1322) skall tillämpas på Flygtekniska
försöksanstalten med undantag av 3, 6, 12, 23 och 30 §§.
Vad som sägs i 7 § 3 och 9 § verksförordningen om myndighetschefens
ansvar skall i stället gälla för styrelsen.
Personalföreträdare
6 § Personalföreträdarförordningen (1987:1101) skall tillämpas på
Flygtekniska försöksanstalten. Förordning (1996:512).
Anställning
6 a § En anställning som beslutas av Flygtekniska
försöksanstalten får tidsbegränsas att gälla tills vidare, dock
längst sex år, om den som skall anställas är yrkesofficer i
Försvarsmakten. Om den anställde endast har en kortare tid till
dess han eller hon skall gå i pension eller deltar i ett
pågående projekt eller om det i övrigt finns synnerliga skäl
får en sådan anställning förlängas med högst två år.
Förordning (1999:1017).
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1996:102 | Förordning (1996:102) med instruktion för
Fortifikationsverket | Uppgifter
1 § Fortifikationsverket är en central förvaltningsmyndighet med
huvuduppgift att förvalta statens fastigheter avsedda för
försvarsändamål (ändamålsfastigheter).
2 § Fortifikationsverket skall förvalta ändamålsfastigheterna på ett
sätt som
--innebär god hushållning och hög ekonomisk effektivitet,
--innebär att ändamålsenliga mark-, anläggnings- och lokalresurser
tillhandahålls på konkurrenskraftiga villkor,
--långsiktigt tar till vara ändamålsfastigheternas värden.
Fortifikationsverket skall vidare på uppdrag av regeringen genomföra
byggnadsföretag för statens räkning.
3 § Fortifikationsverket skall på uppdrag av Försvarsmakten lämna
underlag för inriktningen av fortifikatoriska utvecklingsprojekt och
medverka i sådana.
4 § Fortifikationsverket får inom sitt verksamhetsområde utföra även
andra uppdrag än sådana som anges i 1-3 §§.
Verket får ta ut avgifter för sin verksamhet. Avgifternas storlek
bestäms av verket.
Myndighetens ledning
5 § Fortifikationsverket leds av en styrelse som ansvarar för
verksamheten.
Verkets generaldirektör är chef för myndigheten och ansvarar för och
leder verksamheten enligt styrelsens direktiv och riktlinjer.
Verkförordningens tillämpning
6 § Verksförordningen (1995:1322) skall tillämpas på
Fortifikationsverket med undantag av 3, 6 och 12 §§.
Vad som sägs i 7 § 3 och 9 § verksförordningen om myndighetschefens
ansvar skall i stället gälla för styrelsen.
Internrevision
6 a § Fortifikationsverket skall tillämpa
internrevisionsförordningen (2006:1228).
Förordning (2006:1243).
Personalföreträdare
7 § Personalföreträdarförordningen (1987:1101) skall tillämpas på
Fortifikationsverket.
Anställningar m.m.
8 § Har upphävts genom förordning (2004:200).
9 § I fråga om anställning vid Fortifikationsverket av en militär
tjänsteman i Försvarsmakten tillämpas inte 6 §
anställningsförordningen (1994:373).
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1996:99 | Förordning (1996:99) med instruktion för Konjunkturinstitutet | Uppgifter
1 § Konjunkturinstitutet är ett prognos-, utrednings- och
forskningsorgan med uppgift att
1. följa och analysera den ekonomiska utvecklingen inom och
utom landet samt i anslutning till detta göra prognoser för den
svenska ekonomin,
2. följa den vetenskapliga diskussionen inom de områden som
berör institutets verksamhet samt bedriva forskning i syfte att
utveckla analys- och prognosmetoder,
3. göra miljöekonomiska analyser samt bedriva forskning i syfte
att utveckla monetära miljöräkenskaper och miljöekonomiska
modeller,
4. bistå Finansdepartementet med utfalls- och prognosdata för
departementets makroekonomiska prognosverksamhet samt med
miljöekonomiska analyser,
5. i prognosarbetet över statens inkomster och utgifter
samarbeta med Ekonomistyrningsverket och bistå verket med att
förklara större skillnader mellan myndigheternas prognoser,
6. i samråd med sådana myndigheter och sammanslutningar som
arbetar inom näraliggande områden verka för att statistiskt
material av betydelse för studiet av den ekonomiska
utvecklingen samlas in och bearbetas, och
7. ansvara för officiell statistik enligt förordningen
(2001:100) om den officiella statistiken.
Förordning (2003:768).
Verksförordningens tillämpning
2 § Verksförordningen (1995:1322) skall tillämpas på
Konjunkturinstitutet, med undantag av 2, 4, 5, 10-14, 22, 30,
33 och 34 §§. Förordning (2003:768).
Myndighetens ledning
3 § Generaldirektören är chef för institutet.
Personalföreträdare
4 § Personalföreträdarförordningen (1987:1101) skall tillämpas på
institutet.
Anställningar m.m.
5 § Generaldirektören adjungeras till ekonomiska rådet.
Konjunkturinstitutet förordnar sekreterare åt rådet.
Bestämmelser om ekonomiska rådet finns i förordningen (1988:1214)
med instruktion för ekonomiska rådet.
Avgifter
6 § Konjunkturinstitutet får inom sitt verksamhetsområde utföra
uppdrag samt tillhandahålla varor och tjänster. Institutet får
ta ut avgifter för varor och tjänster samt för uppdrag åt andra
än regeringen. Institutet bestämmer avgifternas storlek.
Förordning (2003:768).
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1996:81 | Förordning (1996:81) med instruktion för Styrelsen för
ackreditering och teknisk kontroll | Uppgifter
1 § Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll är central
förvaltningsmyndighet för teknisk kontroll och frågor i övrigt
om bedömning av överensstämmelse samt för legal mätteknik och
ädelmetallkontroll.
Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll är nationellt
organ för ackreditering enligt lagen (1992:1119) om teknisk
kontroll och är samordnings- och kontaktorgan för svensk
marknadskontroll. Förordning (2005:895).
2 § Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll skall
särskilt
1. främja och utveckla systemen för teknisk kontroll, legal
mätteknik och bedömning av överensstämmelse i övrigt,
2. främja och utveckla det nationella systemet för
ackreditering med särskilt beaktande av den internationella
utvecklingen,
3. anmäla och utöva tillsyn över organ som enligt lagen
(1992:1119) om teknisk kontroll skall anmälas för uppgifter i
samband med bedömning av överensstämmelse enligt bestämmelser
som gäller inom Europeiska unionen,
4. utöva tillsyn över riksmätplatser,
5. meddela föreskrifter och utöva tillsyn enligt
- lagen (1992:1119) om teknisk kontroll,
- förordningen (2005:894) om teknisk kontroll,
- lagen (1992:1513) om måttenheter, mätningar och mätdon,
- förordningen (1993:1066) om måttenheter, mätningar och
mätdon,
- förordningen (2002:956) om frivillig miljöledning och
miljörevision, samt
- vid behov utfärda allmänna råd för tillämpning av
föreskrifterna,
6. vara GLP-myndighet inom området kemiska produkter enligt
förordningen (1991:93) om införande av OECD:s principer om god
laboratoriesed, och
7. bevaka och aktivt delta i internationellt samarbete inom
sina ansvarsområden.
Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll skall vid
fullgörandet av sina uppgifter ha ett nära samarbete med
berörda myndigheter och organ samt informera och lämna råd i
frågor inom sina ansvarsområden. Förordning (2005:895).
2 a § Vid Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll
finns ett marknadskontrollråd. Närmare bestämmelser om rådet
finns i förordningen (2005:893) om marknadskontroll av varor.
Förordning (2005:895).
Verksförordningens tillämpning
3 § Verksförordningen (1995:1322) skall tillämpas på Styrelsen för
ackreditering och teknisk kontroll med undantag av 4 § andra stycket.
Myndighetens ledning
4 § Generaldirektören är chef för myndigheten.
Styrelse
5 § Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll har en styrelse
som består av högst tio ledamöter, generaldirektören medräknad.
Generaldirektören är styrelsens ordförande.
Personalföreträdare
6 § Personalföreträdarförordningen (1987:1101) skall tillämpas på
Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll.
Styrelsens ansvar och uppgifter
7 § Utöver vad som anges i 11-13 §§ verksförordningen (1995:1322)
skall styrelsen besluta om förslag till regeringen om utseende av
riksmätplatser.
Styrelsen får överlåta åt generaldirektören att besluta om
föreskrifter av mindre vikt och utan principiell betydelse.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1996:80 | Förordning (1996:80) med instruktion för Rymdstyrelsen | Uppgifter
1 § Rymdstyrelsen är central förvaltningsmyndighet för frågor som
gäller den svenska rymd- och fjärranalysverksamheten, särskilt för
forskning och utveckling.
2 § Rymdstyrelsen skall särskilt
1. ta initiativ till forskning, utvecklingsarbete och annan
verksamhet med anknytning till den svenska rymd- och
fjärranalysverksamheten,
2. verka för att olika intressenters verksamhet på rymd- och
fjärranalysområdet samordnas,
3. fördela statligt stöd till rymdforskning, rymdtekniskt
utvecklingsarbete och fjärranalysverksamhet,
4. verka internationellt genom att
a. bereda ärenden om internationellt rymd- och fjärranalyssamarbete,
b. vara kontaktorgan för samarbete med internationella
organisationer och utländska institutioner på rymd- och
fjärranalysområdet samt
c. sluta för verksamheten nödvändiga överenskommelser med
motsvarande utländska organ och internationella organisationer under
förutsättning att överenskommelserna inte kräver riksdagens eller
Utrikesnämndens medverkan,
5. bereda ärenden om tillstånd till rymdverksamhet samt utöva
kontroll av sådan verksamhet,
6. föra register över rymdföremål i den utsträckning som framgår av
förordningen (1982:1069) om rymdverksamhet,
7. främja ändamålsenlig informations- och dokumentationsverksamhet
på rymd- och fjärranalysområdet.
Verksförordningens tillämpning
3 § Verksförordningen (1995:1322) skall tillämpas på
Rymdstyrelsen med undantag av 19, 20 och 30 §§.
Förordning (2007:292).
Myndighetens ledning
4 § Generaldirektören är chef för myndigheten.
Styrelsen
5 § Rymdstyrelsens styrelse består av högst sju personer,
generaldirektören medräknad. Generaldirektören är styrelsens
ordförande.
Styrelsens ansvar och uppgifter
6 § Utöver vad som anges i 11-13 §§ verksförordningen (1995:1322)
skall styrelsen besluta i frågor om:
1. stöd till forskning och utveckling,
2. skiljande från annan anställning än provanställning eller om
skiljande från uppdrag eller om disciplinansvar, åtalsanmälan,
avstängning eller läkarundersökning.
Överklagande
7 § Rymdstyrelsens beslut i ärenden om stöd till forskning och
utveckling får inte överklagas. Förordning (2007:292).
Övergångsbestämmelser
1998:1153
Denna förordning träder i kraft den 1 oktober 1998. Äldre
föreskrifter gäller fortfarande i fråga om överklagande av
beslut som har meddelats före ikraftträdandet.
2007:292
Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2007. Äldre
föreskrifter gäller fortfarande för överklaganden av beslut i
anställningsärenden som har meddelats före ikraftträdandet.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1996:66 | Riksbankens föreskrifter (1996:66) om sedlar på femtio kronor | Fullmäktige i Riksbanken föreskriver med stöd av 5 § lagen
(1988:1385) om Sveriges riksbank att sedlar på femtio kronor skall ha
följande storlek, beskaffenhet och utseende.
Storlek
Sedeln är 120 mm lång och 77 mm bred.
Tryck
Sedelns framsida
Sedelns porträtt föreställer Jenny Lind 1820-1887. Porträttet är
tecknat och handgraverat efter en tysk litografi från ca 1845. Till
höger om porträttet finns Carl Fredrik Adelcrantz ritning över den
gamla Stockholms Operan som revs 1892. Där framträdde Jenny Lind för
sista gången i Sverige 1848. Till vänster om porträttet visas några
notrader ur Vincenzo Bellinis ''Norma'', en av Jenny Linds största
succéer.
Längst till höger på sedeln löper en mikrotext lodrätt upp utefter
Adelcrantz ritning. Texten är av Arnold Schönberg och lyder: ''Musik
överbringar ett profetiskt budskap, vilket uppenbarar en högre
livsform som mänskligheten utvecklar sig i riktning mot. Och det är
på grund av detta budskap som musik appellerar till människor av alla
raser och nationaliteter.''
Valörsiffran 50 är placerad i sedelns övre vänstra och nedre högra
hörn. Texten FEMTIO KRONOR återfinns längs sedelns övre kant.
Texten SVERIGES RIKSBANK är placerad längs sedelns vänstra kortsida.
Sedelns nummer är angivet i nedre vänstra hörnet.
Porträtt, vinjett, valörer och valörtext är tryckta med en mörk
grågrön koppartrycksfärg.
Bakgrunden är tryckt i huvudsak i guldockra och rosa offsetfärger.
Bakgrundsmönstret är uppbyggt i antiscanningmönster, guillochemönster
och en triplex. I de vita vågräta banden finns en offsetmikrotext
SVERIGES RIKSBANK.
Sedelnumret är tryckt i svart färg som fluorescerar i gulgrönt vid
ultraviolett belysning.
Notraderna är tryckta i osynlig fluorescerande (i rött) färg samt
violett fluorescerande (i grönt) färg. Dessa löper tvärsöver hela
sedeln.
Sedelns baksida
Denna sidas huvudmotiv är en bild som visar en silverbasharpa, dess
tonförråd samt en del ur ett partitur av Sven-David Sandström:
''Bilder för slagverk och orkester''. Detta visas mot en stiliserad
bakgrund som utgörs av en svensk landskapsbild. Denna landskapsbild
är uppbyggd av guillochemönster.
Valörsiffran 50 återfinns i sedelns övre vänstra samt nedre högra
hörn. Texten 50 KRONOR finns i sedelns nedre kant.
Två stycken namnteckningar i faksimile finns i högra kanten,
placerade längs kortsidan.
Baksidan är tryckt i en mörk grågrön färg samt i huvudsak i
guldockra nyanser.
Papper
Pappersfärgen är benvit. I vänstra delen av sedeln syns i genomsikt
ett vattenmärke som upprepar Jenny Linds porträtt. Vattenmärket är
löpande, dvs. porträttet repeteras flera gånger i höjdled och
placeringen varierar därmed från sedel till sedel. Dock finns alltid
minst ett odelat porträtt på varje sedel.
I papperet finns en lodrät löpande säkerhetstråd inlagd. Denna
framträder i genomfallande ljus som en mörk linje.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1996:65 | Förordning (1996:65) om gruppundantag enligt 17 §
konkurrenslagen (1993:20) för försäljnings- och
serviceavtal för motorfordon | 1 § Under de villkor som föreskrivs i denna förordning gäller för
försäljnings- och serviceavtal för motorfordon gruppundantag enligt
17 § konkurrenslagen (1993:20) från förbudet i 6 § samma lag.
2 § Förordningen tillämpas på sådana avtal i vilka endast två
företag är parter och enligt vilka den ena avtalsparten förbinder sig
att inom ett visst område inom den gemensamma marknaden för
återförsäljning leverera 1) endast till den andra parten, eller 2)
endast till den andra parten och till ett angivet antal andra företag
inom säljorganisationen vissa med tre eller flera hjul försedda
motorfordon avsedda för användning på allmänna vägar samt reservdelar
till dessa.
3 § I fråga om avtalen tillämpas vad som anges i kommissionens
förordning (EG) nr 1475/95 av den 28 juni 1995 om tillämpning
av fördragets artikel 85.3 på vissa grupper av försäljnings-
och serviceavtal för motorfordon1 på motsvarande sätt, med
undantag av artiklarna 1, 7, 8, 11 och 13. Dock skall i artikel
4.2 "artikel 85.1" ersättas med "6 § konkurrenslagen (1993:20)"
samt i artikel 5.2.2 "denna giltighetstid förkortas" ersättas
med "denna uppsägningstid förkortas". Vidare skall hänvisningar
till artikel 1 avse 1 § i förening med 2 §. Förordning (1999:723).
Övergångsbestämmelser
1996:65
Denna förordning träder i kraft den 1 mars 1996 och gäller till
utgången av september 2002.
Förordningen (1993:74) om gruppundantag enligt 17 § konkurrenslagen
(1993:20) för försäljnings- och serviceavtal för motorfordon, som
enligt förordningen (1995:1385) om fortsatt giltighet av förordningen
(1993:74) om gruppundantag enligt 17 § konkurrenslagen (1993:20) för
försäljnings- och serviceavtal för motorfordon gäller till utgången
av februari 1996, skall under perioden från och med den 1 mars 1996
till och med den 30 september 1996 fortfarande gälla beträffande
avtal som gäller vid ikraftträdandet av denna förordning.
2002:871
3. Intill utgången av september 2003 skall förordningen
(1996:65) om gruppundantag enligt 17 § konkurrenslagen
(1993:20) för försäljnings- och serviceavtal för motorfordon,
som gäller till utgången av 2002, fortfarande tillämpas på
avtal som gäller vid ikraftträdandet av denna förordning, om
avtalen inte uppfyller villkoren i den här förordningen men
villkoren i den äldre förordningen.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1996:62 | Förordning (1996:62) med instruktion för
Sprängämnesinspektionen | Uppgifter
1 § Sprängämnesinspektionen är central förvaltningsmyndighet
för frågor som rör brandfarliga och explosiva varor. Det
övergripande målet för verksamheten är att förebygga att
personer, egendom eller miljön kommer till skada vid hantering
av sådana varor.
Inspektionen skall följa den internationella utvecklingen och
främja svenskt deltagande i internationellt samarbete inom sitt
verksamhetsområde.
Inspektionen skall samverka med berörda myndigheter,
näringslivsorganisationer, arbetstagarorganisationer och andra
intresseorganisationer. Förordning (1998:883).
2 § Inspektionen fullgör, med stöd av bestämmelser i lagen
(1988:868) om brandfarliga och explosiva varor eller förordningen
(1988:1145) om brandfarliga och explosiva varor, uppgifter som
tillståndsmyndighet, tillsynsmyndighet och föreskrivande myndighet i
fråga om hantering av brandfarliga och explosiva varor.
2 a § Inspektionen skall samverka med övriga myndigheter inom
området som avser åtgärder för att förebygga och begränsa
följderna av allvarliga kemikalieolyckor. Förordning (1999:1025).
3 § Inspektionen skall, efter samråd med
Ekonomistyrningsverket, fastställa en taxa för de avgifter som
får tas ut enligt lagen (1988:868) om brandfarliga och
explosiva varor samt meddela de närmare föreskrifter som behövs
för att ta ut avgifterna. Förordning (1998:474).
Verksförordningens tillämpning
4 § Verksförordningen (1995:1322) skall tillämpas på inspektionen.
Myndighetens ledning
5 § Inspektionens generaldirektör är chef för myndigheten.
Styrelse
6 § Generaldirektören är styrelsens ordförande.
Personalföreträdare
7 § Personalföreträdareförordningen (1987:1101) skall tillämpas på
inspektionen.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1996:53 | Förordning (1996:53) om vissa säkerhets- och miljökrav på fritidsbåtar | 1 § Föreskrifterna i denna förordning meddelas för att
genomföra Europaparlamentets och rådets direktiv 94/25/EG av
den 16 juni 1994 om tillnärmning av medlemsstaternas lagar och
andra författningar i fråga om fritidsbåtar, senast ändrat
genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/44/EG.
Förordning (2004:413).
2 § Förordningen gäller sådana produkter som avses i 1 § lagen
(1996:18) om vissa säkerhets- och miljökrav på fritidsbåtar.
Transportstyrelsen får meddela föreskrifter om undantag från
tillämpningsområdet för lagen om vissa säkerhets- och miljökrav
på fritidsbåtar.
Transportstyrelsen får även meddela föreskrifter om vilken
utrustning som skall omfattas av lagen om vissa säkerhets- och
miljökrav på fritidsbåtar. Förordning (2008:1164).
3 § Transportstyrelsen får meddela föreskrifter om vilka säkerhets-
och miljökrav som skall uppfyllas av produkter och utrustning
som omfattas av lagen (1996:18) om vissa säkerhets- och
miljökrav på fritidsbåtar när de släpps ut på marknaden, och om
hur man skall bedöma om kraven uppfylls.
Transportstyrelsen får även meddela föreskrifter om att vissa
produkter skall uppfylla säkerhets- och miljökrav när de efter
att ha genomgått omfattande förändringar släpps ut på marknaden
eller tas i bruk. Förordning (2008:1164).
3 a § Transportstyrelsen får meddela föreskrifter om vilka krav en
representant som avses i 2 a § första stycket lagen (1996:18)
om vissa säkerhets- och miljökrav på fritidsbåtar skall
uppfylla.
Transportstyrelsen får även meddela föreskrifter om att någon
annan än som framgår av lagen om vissa säkerhets- och miljökrav
på fritidsbåtar får överta ansvar enligt den lagen.
Förordning (2008:1164).
4 § Transportstyrelsen får meddela närmare föreskrifter om
CE-märkning enligt 3 § lagen (1996:18) om vissa säkerhets- och
miljökrav på fritidsbåtar, och om att kraven i fråga om
CE-märkning även skall gälla vissa motorer.
Förordning (2008:1164).
5 § Transportstyrelsen skall ha tillsyn över att lagen (1996:18) om
vissa säkerhets- och miljökrav på fritidsbåtar och de föreskrifter
som meddelats med stöd av lagen eller denna förordning följs.
Förordning (2008:1164).
6 § Transportstyrelsen får meddela föreskrifter om avgifter enligt 6 §
lagen (1996:18) om vissa säkerhets- och miljökrav på fritidsbåtar.
Förordning (2008:1164).
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1996:24 | Riksgäldskontorets föreskrifter (1996:24) om gällande
inlåningsränta i ungdomsbosparandet | Riksgäldskontoret föreskriver följande med stöd av 10 § lagen (1988:
846) om ungdomsbosparande samt 1 § förordningen (1989:248) med
instruktion för Riksgäldskontoret.
På medel som står inne på ett konto anslutet till ungdomsbosparandet
skall den bank eller sparkassa som för kontot betala lägst 6,25
procent årlig ränta.
För den kalendermånad, då insättning eller uttag sker, får på det
insatta respektive uttagna beloppet betalas en lägre årlig ränta än
som sägs i första stycket, dock lägst 0,5 procent.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1996:10 | Finansinspektionens tillkännagivande (1996:10) om ändring i
vissa skadelivräntor | Finansinspektionen har den 2 januari 1996 beslutat följande
beträffande tillägg till nedan angivna livräntor (Dnr 2-96-319).
1. Livräntor föranledda av händelser som inträffat före utgången av
år 1973:
a) En trafiklivränta ökas med ytterligare indextillägg om 5 % (jfr
SFS 1967:663 och 1967:666)
b) En skadelivränta som utgår ur stadsmedel ökas med ytterligare
indextillägg om 5 % (jfr SFS 1971:14)
c) Annan ansvarslivränta som inte hänförs till 1 a) eller 1 b) ökas
med ytterligare indextillägg om 5 % (jfr SFS 1973:214)
Under 1 c) angivet indextillägg ska utgå till livräntor som
fastställts före 1 februari 1996.
2. Livräntor föranledda av händelser som inträffat efter utgången av
1973:
a) En skadeståndslivränta ökas med 5 %. Ändringen avser alla
livräntor enligt lagen (1973:213) om ändring av skadeståndslivräntor
som fastställts före 1 februari 1996. Vidare avses livräntor enligt
samma lag som genom dom fastställts senare, om första domstols dom i
målet meddelats före denna dag.
b) Enligt 9 § trafikskadelagen (1975:1410) ska 2 a) tillämpas även
ifråga om trafikskadeersättning.
Finansinspektionen fastställer ändringarna i de ovanstående
livräntorna med anledning av Regeringens förordning om basbelopp för
1996 (SFS 1995:1217) enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1995:966 | Förordning (1995:966) om den nationella forskningsanläggningen
Manne Siegbahn-laboratoriet | 1 § Vid Stockholms universitet finns det ett
acceleratorlaboratorium, benämnt Manne Siegbahn-laboratoriet.
Laboratoriet är en sådan inrättning för särskilda uppgifter som
avses i 3 kap. 8 § högskoleförordningen (1993:100).
Laboratoriet skall vara tillgängligt för forskare från
universitet, högskolor och övriga forskningsinstitutioner i
Sverige. Även forskare från andra länder skall kunna bedriva
forskning vid laboratoriet. Förordning (1998:1012).
2 § Vid laboratoriet bedrivs acceleratorbaserad forskning.
3 § Laboratoriet leds av en styrelse. Vid laboratoriet finns en
föreståndare som utses av styrelsen.
4 § Styrelsen skall besluta i frågor som rör budget och
verksamhetsplanering samt verka för medelsanskaffning.
5 § Styrelsen består av en ordförande och sex andra ledamöter.
Samtliga utses av styrelsen för universitetet. Två ledamöter utses
efter förslag av Vetenskapsrådet. Förordning (2000:1205).
6 § Efter samråd med universitetet skall Vetenskapsrådet lämna
underlag till budget, årsredovisning och annat liknande
underlag till regeringen. Förordning (2000:1205).
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1995:943 | Förordning (1995:943) med instruktion för Verket för
högskoleservice | Uppgifter
1 § Verket för högskoleservice skall på uppdrag av universitet och
högskolor biträda
-- vid antagning av studenter,
-- med juridisk rådgivning och service,
-- med rådgivning och service i fråga om administrativ utveckling
och ADB, samt
-- vid upphandling av i första hand utrustning.
Verket får utföra andra uppdrag än som avses i första stycket samt
utföra uppdrag även åt andra än universitet och högskolor.
2 § Följande föreskrifter i verksförordningen (1995:1322)
skall tillämpas på verket:
18 § om myndighetens interna föreskrifter,
27 och 28 §§ om myndighetens regelgivning,
29 § om inhämtande av uppgifter m.m.,
31 § om myndighetens beslut,
35 § om överklagande. Förordning (1998:1198).
Myndighetens ledning
3 § Verket leds av en styrelse som består av högst elva ledamöter,
ordföranden medräknad. Styrelsen utser vice ordförande inom sig.
Styrelsen är beslutför när ordföranden eller vice ordföranden och
minst hälften av ledamöterna är närvarande. Förordning (1996:567).
4 § Under styrelsen finns en direktör.
Styrelsens ansvar och uppgifter
5 § Styrelsen har det ansvar för verksamheten och de uppgifter som
anges i 6-9, 11, 13 och 15 §§ verksförordningen (1995:1322).
Förordning (1996:567).
6 § Styrelsen får överlåta till direktören att besluta i ärenden.
Direktörens ansvar och uppgifter
7 § Direktören ansvarar för den löpande verksamheten enligt de
riktlinjer och direktiv som styrelsen beslutar om.
8 § Direktören skall biträda styrelsen och föreslå den de åtgärder
som direktören finner motiverade.
Anställningar m.m.
9 § Ordföranden och övriga ledamöter i styrelsen utses av regeringen
för en bestämd tid.
Verket beslutar om anställningar vid verket.
Rätt att ta ut ersättning
10 § Verket har rätt att ta ut ersättning för sådana varor och
tjänster som avses i 4 § första stycket avgiftsförordningen
(1992:191) utan den begränsning som föreskrivs i andra stycket samma
paragraf.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1995:911 | Förordning (1995:911) om övertagande av vissa lån för bostadsändamål | Statliga lån som är beviljade enligt följande författningar och som
är utbetalda före den 1 juli 1985 får helt eller delvis övertas efter
ansökan av ny ägare till fastigheten eller tomträtten om det kan
antas att den nya ägaren har förutsättningar att fullgöra
låneförbindelsen:
1. Bostadslånekungörelsen (1967:552).
2. Bostadsfinansieringsförordningen (1974:946).
3. Förordningen (1976:257) om lån för förvärv av egnahemsfastighet i
vissa fall.
4. Förordningen (1976:260) om hyresförlustlån.
5. Förordningen (1978:992) om lån för underhåll av vissa bostadshus.
6. Förordningen (1981:1123) om lån för förvärv från staten av
bostadsfastigheter för permanent bruk.
7. Förordningen (1982:644) om lån för byggnadstekniska åtgärder i
bostadshus.
8. Förordningen (1984:614) om lån för förvärv av vissa fastigheter
som har förköpts enligt förköpslagen (1967:868).
Äldre föreskrifter som innebär att lån som betalats ut före den 1
juli 1985 skall sägas upp till betalning, om fastigheten eller
tomträtten övergår till ny ägare eller tomträttshavare gäller inte.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1995:889 | Förordning (1995:889) om en särskild teoretisk och praktisk utbildning vid universitet och högskolor | 1 § Den särskilda teoretiska och praktiska utbildning som avses
i denna förordning skall vid behov anordnas för att det skall
bli lättare att få arbete i Sverige för personer som
1. har en utländsk högskoleutbildning eller annan utländsk
eftergymnasial utbildning som motsvarar en utbildning som
omfattas av högskolelagen (1992:1434),
2. har invandrat,
3. är folkbokförda i Sverige, och
4. har ett annat modersmål än svenska.
Förordning (2005:1120).
2 § Utbildningen skall ges på heltid och omfatta 40 poäng. Den skall
bestå av dels teoretiska studier, dels praktik på en arbetsplats.
De teoretiska studierna skall ge sådana fördjupade kunskaper som är
av värde för praktiken.
3 § Högskolelagen (1992:1434) och högskoleförordningen (1993:100)
skall tillämpas på utbildningen.
4 § Utöver de krav på särskilda förkunskaper som kan vara
uppställda enligt 7 kap. 7 § högskoleförordningen (1993:100)
gäller att en sökande skall ha en avslutad utländsk utbildning
som avses i 1 § 1. Förordning (2005:1120).
5 § Vid urval bland sökande till utbildningen skall i stället
för vad som anges i 7 kap. 10 § högskoleförordningen (1993:100)
förtur ges till personer som är anmälda som arbetssökande vid
den offentliga arbetsförmedlingen i den ordning som
Arbetsmarknadsstyrelsen föreskriver och inte har kunnat få ett
arbete som är lämpligt med hänsyn till utbildningen.
Bestämmelserna om urval i 7 kap. 10 § högskoleförordningen
skall tillämpas, om fler sökande än som kan antas till
utbildningen uppfyller kraven i första stycket.
Förordning (1998:1011).
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1995:810 | Förordning (1995:810) med instruktion för Statens
institut för kommunikationsanalys (SIKA) | Uppgifter
1 § Statens institut för kommunikationsanalys (SIKA) skall
svara för övergripande analyser inom kommunikationssystemen och
för analyser av effekter av åtgärder inom transportsystemen i
syfte att uppnå det transportpolitiska målet.
Institutet skall dessutom
- svara för att Banverkets, Vägverkets, Sjöfartsverkets och
Luftfartsverkets långsiktiga infrastrukturplanering samordnas
och genomförs på ett gemensamt underlag,
- utveckla metoder för prognoser och planering, för
konsekvensbedömningar samt för samhällsekonomiska analyser inom
transportområdet,
- göra regelbundna uppföljningar av mål och externa effekter
inom transportområdet,
- göra regelbundna beskrivningar av nuläge och prognoser över
utveckling av transporter och övriga kommunikationer, samt
- samordna riksomfattande undersökningar av transporter och
övriga kommunikationer. Förordning (2002:983).
2 § Institutet svarar för den officiella statistiken inom
transport- och kommunikationsområdet i enlighet med vad som
föreskrivs i lagen (2001:99) om den officiella statistiken och
i förordningen (2001:100) om den officiella statistiken.
Institutet ansvarar även för att resultaten av insamlad
statistik översänds till Europeiska gemenskapernas kommission i
den mån insamlandet skett på grundval av föreskrifter från
Europeiska gemenskapen. Förordning (2001:110).
Verksförordningens tillämpning
3 § Verksförordningen (1995:1322) skall tillämpas på institutet med
undantag av 4, 5, 10-14, 19-22, 30, 33 och 34 §§.
Förordning (2007:314).
Myndighetens ledning
4 § Institutets generaldirektör är chef för myndigheten.
Förordning (2004:291).
Överklagande
5 § Har upphävts genom förordning (2007:314).
Övergångsbestämmelser
2007:314
Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2007. Äldre
föreskrifter gäller fortfarande för överklaganden av beslut i
anställningsärenden som har meddelats före ikraftträdandet.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1995:732 | Lag (1995:732) om skydd för gravfriden vid vraket efter passagerarfartyget Estonia | 1 § I denna lag finns bestämmelser till skydd för gravfriden i
vraket efter passagerarfartyget Estonia och i ett anslutande område i
Östersjön. Det skyddade området är rektangulärt och har, enligt det
geodetiska referenssystemet World Geodetic System 1984 (WGS 84),
följande positioner som hörn.
1.59 grader 23,500 minuter nordlig bredd
21 grader 40,000 minuter östlig längd
2.59 grader 23,500 minuter nordlig bredd
21 grader 42,000 minuter östlig längd
3.59 grader 22,500 minuter nordlig bredd
21 grader 42,000 minuter östlig längd
4.59 grader 22,500 minuter nordlig bredd
21 grader 40,000 minuter östlig längd
2 § Dykning och annan undervattensverksamhet får inte bedrivas
i vraket efter passagerarfartyget Estonia eller inom det
område som anges i 1 § andra stycket. Förbudet gäller dock
inte verksamhet som avser att utreda förlisningen, att täcka
över eller skydda vraket eller att förhindra förorening av den
marina miljön från vraket, om verksamheten bedrivs av en
myndighet i Estland, Finland eller Sverige eller på uppdrag av
en sådan myndighet. Lag (2021:557).
3 § Den som uppsåtligen bryter mot 2 § döms till böter eller
fängelse i högst två år. För försök döms till ansvar enligt
23 kap. brottsbalken.
4 § Föremål som någon har kommit över vid brott mot denna lag
eller föremålets värde skall förklaras förverkat, om det inte
är uppenbart oskäligt. Detsamma gäller ersättning som har
lämnats till den som har begått ett sådant brott eller annat
utbyte av brottet.
Egendom som har använts som hjälpmedel vid brott mot denna lag
får förklaras förverkad, om det behövs för att förebygga brott
eller om det annars finns särskilda skäl. Detsamma gäller
egendom som varit avsedd att användas som hjälpmedel vid brott
enligt denna lag om brottet har fullbordats eller om
förfarandet har utgjort ett straffbart försök. I stället för
egendomen kan dess värde förklaras förverkat. Lag (2005:309).
5 § Svensk domstol är behörig att döma över brott mot denna
lag även om det inte finns domsrätt enligt 2 kap. 3 §
brottsbalken. Lag (2021:1030).
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1995:714 | Förordning (1995:714) om utbildningsvikariat | 1 § En arbetsgivare som har högst fyra anställda och som låter en
anställd delta i utbildning och samtidigt anställer en arbetslös
anvisad av länsarbetsnämnden som vikarie på heltid får av
länsarbetsnämnden beviljas bidrag enligt bestämmelserna i 2 §.
Rätt till bidrag finns inte om arbetsgivaren gör avdrag från
arbetsgivaravgifter enligt lagen (1995:411) om tillfällig avvikelse
från lagen (1981:691) om socialavgifter.
2 § Bidrag lämnas med 500 kronor per arbetsdag som vikarien har
varit anställd. Bidrag lämnas också för den som utbildas med högst 75
kronor per utbildningstimme. Beloppet för varje person som utbildas
är dock maximerat till 40 000 kr.
3 § Vid handläggning av ärenden enligt denna förordning tillämpas
bestämmelserna i 19--23 §§ förordningen (1987:405) om den
arbetsmarknadspolitiska verksamheten.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1995:713 | Förordning (1995:713) om datortek | Förordningens tillämpningsområde
1 § Denna förordning innehåller bestämmelser om
arbetsmarknadsutbildning som ges i form av verksamhet på datortek.
2 § Med datortek avses verksamhet som syftar till att arbetslösa
personer skall kunna använda informationsteknik som ett hjälpmedel
inom olika yrken och verksamheter. Förordning (1996:716).
Villkor för deltagande
3 § Länsarbetsnämnden får anvisa arbetslösa personer att delta
i verksamhet på datortek från och med den dag de fyller 20 år.
Förordning (1998:573).
Verksamhetens omfattning
4 § De som deltar i verksamhet på datortek skall under en period på
högst tre månader på halvtid delta i utbildningen på datorteket.
Övrig tid skall de delta i arbetsmarknadsinriktade projekt.
Förmåner
5 § Bestämmelser om utbildningsbidrag m.m. till den som deltar i
datortek finns i förordningen (1996:1100) om aktivitetsstöd.
Förordning (1996:1112).
6 § har upphävts genom förordning (1996:1112).
7 § har upphävts genom förordning (1996:1112).
8 § har upphävts genom förordning (1996:1112).
Övrigt
9 § Arbetsmarknadsstyrelsen får meddela ytterligare föreskrifter som
behövs för att tillämpa denna förordning. Förordning (1996:1112).
Övergångsbestämmelser
1998:1784
Den upphävda förordningen tillämpas fortfarande i fråga om anvisning
av länsarbetsnämnden före den 1 januari 1999.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1995:712 | Förordning (1995:712) om kommuners ansvar för ungdomar | 1 § Länsarbetsnämnden skall ta initiativ till överläggningar med
kommunerna i länet för att träffa avtal med kommunerna om ansvar för
ungdomar enligt lagen (1995:706) om kommuners ansvar för ungdomar.
2 § Statens ersättning till kommunerna betalas av
Arbetsmarknadsstyrelsen.
3 § Arbetsmarknadsstyrelsen meddelar riktlinjer för avtalen enligt 1 §
samt de ytterligare föreskrifter som behövs för att tillämpa denna
förordning.
Övergångsbestämmelser
2000:634
Den upphävda förordningen gäller dock fortfarande för
personer som anvisats verksamhet enligt dem.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1995:706 | Lag (1995:706) om kommuners ansvar för ungdomar | 1 § En kommun får anordna praktik eller annan verksamhet på
heltid för arbetslösa ungdomar som inte genomgår gymnasieskola
eller liknande utbildning till dess de fyller 20 år. Lag (1998:566).
2 § Kommunen har rätt till ersättning från staten för sådan
verksamhet som anges i 1 § för de ungdomar som deltar i verksamhet
enligt denna lag. Rätten till ersättning gäller under förutsättning
att avtal träffas med regeringen eller den myndighet som regeringen
bestämmer. I ett sådant avtal skall anges de villkor som skall gälla
för att ersättning skall lämnas. Kommunen beslutar om vilken
ersättning som skall lämnas till den som deltar i verksamhet som
avses i 1 §.
3 § Ungdomar som deltar i verksamhet enligt denna lag skall
inte anses som arbetstagare när de deltar i verksamheten. När
sådan verksamhet bedrivs på en arbetsplats, skall deltagaren
dock likställas med arbetstagare vid tillämpning av 2 kap. 1-9§§,
3 kap. 1-4 och 7-14 §§, 4 kap. 1-4 och 8-10 §§, 5 kap. 1
och 3 §§ samt 7-9 kap. arbetsmiljölagen (1977:1160). Därvid
skall vad i arbetsmiljölagen sägs om arbetsgivare gälla den som
upplåtit en arbetsplats för verksamhet enligt denna lag.
Lag (1997:579).
Övergångsbestämmelser
2000:625
Den upphävda lagen gäller dock fortfarande för de personer
som anvisats verksamhet enligt förordningen (1995:712) om
kommuners ansvar för ungdomar, förordningen (1997:1278) om
kommuners ansvar för ungdomar mellan 20 och 24 år och
förordningen (1998:1784) om arbetsmarknadspolitiska
aktiviteter.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1995:705 | Lag (1995:705) om arbetsplatsintroduktion | 1 § Den som av länsarbetsnämnden anvisats till verksamhet för
arbetsplatsintroduktion skall inte anses som arbetstagare när han
eller hon deltar i verksamheten. När sådan verksamhet bedrivs på en
arbetsplats, skall deltagaren dock likställas med arbetstagare vid
tillämpning av 2 kap. 1--9 §§, 3 kap. 1--4 och 7--14 §§, 4 kap. 1--4
och 8--10 §§ samt 7--9 kap. arbetsmiljölagen (1977:1160). Därvid
skall vad i arbetsmiljölagen sägs om arbetsgivare gälla den som
upplåtit en arbetsplats för verksamhet för arbetsplatsintroduktion.
2 § Regeringen får föreskriva att anordnare som tillhandahåller
arbetsplatsintroduktion i vissa fall skall betala
finansieringsbidrag.
3 § har upphävts genom lag (1997:1270).
Övergångsbestämmelser
1998:1781
Den upphävda lagen gäller dock fortfarande i fråga om de
personer som har anvisats till verksamhet enligt förordningen
(1995:711) om arbetsplatsintroduktion och förordningen
(1997:1277) om arbetslivsutveckling.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1995:703 | Förordning (1995:703) om skydd för beteckningar på
jordbruksprodukter och livsmedel m.m. | Inledande bestämmelse
1 § I denna förordning ges föreskrifter som kompletterar rådets
förordning (EEG) nr 2081/92 av den 14 juli 1992 om skydd för
geografiska beteckningar och ursprungsbeteckningar för
jordbruksprodukter och livsmedel och rådets förordning (EEG) nr
2082/92 av den 14 juli 1992 om särartsskydd för jordbruksprodukter
och livsmedel1.
Behörig myndighet
2 § Statens livsmedelsverk skall ta emot och kontrollera sådana
ansökningar om registrering som avses i artikel 5 i rådets förordning
(EEG) nr 2081/92 och artikel 7 i rådets förordning (EEG) nr 2082/92.
Tillsyn
3 § Tillsynen över efterlevnaden av reglerna i rådets förordning
(EEG) nr 2081/92 och rådets förordning (EEG) nr 2082/92 utövas av
Livsmedelsverket och, i fråga om marknadsföring, av Konsumentverket.
Verkställighetsföreskrifter
4 § Ytterligare föreskrifter om verkställigheten av rådets
förordning (EEG) nr 2081/92 och rådets förordning (EEG) nr 2082/92
får meddelas av Livsmedelsverket.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1995:686 | Förordning (1995:686) om intern revision
vid statliga myndigheter m.fl. | Tillämpningsområde
1 § Denna förordning skall tillämpas av följande myndigheter:
Arbetsmarknadsverket
Banverket
Boverket
Centrala studiestödsnämnden
Domstolsverket
Fiskeriverket
Fortifikationsverket
Försvarets materielverk
Försvarsmakten
Försäkringskassan
Karolinska institutet
Kriminalvården
Kungliga tekniska högskolan
Lantmäteriverket
Länsstyrelsen i Norrbottens län
Länsstyrelsen i Skåne län
Länsstyrelsen i Stockholms län
Länsstyrelsen i Västra Götalands län
Migrationsverket
Polisväsendet
Premiepensionsmyndigheten
Riksgäldskontoret
Skatteverket med Kronofogdemyndigheten
Skogsvårdsorganisationen
Statens jordbruksverk
Statens pensionsverk
Statens räddningsverk
Statens skolverk
Stockholms universitet
Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida)
Sveriges lantbruksuniversitet
Totalförsvarets forskningsinstitut
Tullverket
Universitetet i Uppsala
Universitetet i Lund
Universitetet i Linköping
Universitetet i Göteborg
Universitetet i Umeå
Verket för näringslivsutveckling
Vägverket
Förordningen skall även tillämpas av de myndigheter under
regeringen som efter särskilt beslut av regeringen eller av
myndigheterna själva inrättat intern revision.
Förordning (2006:777).
2 § Endast om myndigheten saknar styrelse får de uppgifter som
ankommer på myndighetens styrelse enligt denna förordning fullgöras
av myndighetens chef. Förordning (1996:829).
Intern revision
3 § Samtliga myndigheter som omfattas av denna
förordning skall inrätta intern revision som skall ledas av en chef.
Internrevisionen skall omfatta all verksamhet som myndigheten
bedriver eller ansvarar för. Förordning (1996:829).
4 § Internrevisionen skall avse självständig granskning av
myndighetens interna styrning och kontroll och hur myndigheten
fullgör sina ekonomiska redovisningsskyldigheter. Revisionen
skall bedrivas i enlighet med god sed för internrevision.
En internrevisor får utföra andra uppgifter än som anges i
första stycket endast om det är förenligt med god sed för
internrevision och inte hindrar internrevisionen.
Förordning (2000:1085).
5 § Myndighetens styrelse skall besluta om revisionsplan. Planen
skall grundas på en inom internrevisionen genomförd analys av risken
för väsentliga fel i den granskade verksamheten.
Innan beslut fattas om revisionsplan skall samråd
ske med Riksrevisionen. Förordning (2003:280).
6 § Internrevisorerna skall redovisa sina iakttagelser till
myndighetens styrelse.
Myndighetens styrelse skall fatta beslut om åtgärder med
anledning av internrevisorernas redovisning.
7 § Har upphävts genom förordning (2003:280).
Övergångsbestämmelser
1996:829
Denna förordning träder i kraft den 1 september 1996, men skall
tillämpas vad avser länsstyrelserna i Norrbottens, Skåne och
Stockholms län fr.o.m. den 1 januari 1997.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1995:672 | Förordning (1995:672) om utvecklingsstöd till lokal idell
verksamhet | Inledande föreskrifter
1 § Denna förordning innehåller föreskrifter om stöd till utveckling
av lokal ideell verksamhet.
2 § Frågor om utvecklingsstöd prövas av regeringen.
3 § Utvecklingsstöd lämnas för ett år i sänder i mån av tillgång på
medel.
Förutsättningar för utvecklingsstöd
4 § Utvecklingsstöd kan lämnas till
1. lokala organisationer för att utveckla och förnya formerna för
lokal ideell verksamhet, eller
2. organisationer som lämnar information eller råd till lokala
organisationer i frågor som avses i 1.
Med organisationer avses i första stycket ideella föreningar,
ekonomiska föreningar och stiftelser.
5 § Ansökan om utvecklingsstöd skall göras skriftligen hos
Inrieksdepartementet.
Till ansökan skall organisationen foga sina stadgar och en
verksamhetsberättelse med resultat- och balansräkning för det senaste
verksamhetsåret. Organisationen är skyldig att lämna också andra
uppgifter som behövs för att pröva ansökan. Förordning (1996:818).
Övriga bestämmelser
6 § En organisation som har tagit emot utvecklingsstöd är skyldig
att lämna en redovisning av stödets användning.
7 § Regeringen kan besluta att utvecklingsstöd som inte har kommit
till avsedd användning eller som inte redovisats enligt 6 § skall
betalas tillbaka.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1995:606 | Lag (1995:606) om vissa personregister
för officiell statistik | Lagens tillämpningsområde
1 § Denna lag gäller sådan behandling av personuppgifter som
utförs för att framställa officiell statistik enligt lagen
(1992:889) om den officiella statistiken och omfattar uppgifter
som
1. avses i 13 eller 21 §§ personuppgiftslagen (1998:204), eller
2. avser enskilda personers inkomst- eller
förmögenhetsförhållanden, med undantag av uppgifter som rör
enskildas näringsverksamhet och uppgifter som framgår av
beskattningsbeslut som inte omfattas av sekretess enligt 9 kap.
1 § sekretesslagen (1980:100).
Behandling som avses i första stycket får utföras endast enligt
föreskrifter som regeringen meddelar.
Lagen gäller inte behandling av personuppgifter som regleras
särskilt i eller utförs med stöd av en annan lag. Lag (1998:1433).
Registerändamål
2 § Personregistret får föras endast för framställning av statistik
och endast av den myndighet som ansvarar för den officiella statistik
som uppgifterna i registret är avsedda för.
Registerinnehåll
3 § Personregistret får innehålla endast de uppgifter som behövs för
att framställa sådan officiell statistik som den registeransvariga
myndigheten ansvarar för.
Registeransvar
4 § Den myndighet som enligt vad regeringen föreskriver
ansvarar för den officiella statistiken skall också vara
personuppgiftsansvarig enligt personuppgiftslagen (1998:204)
för registret. Lag (1998:727).
Information
5 § När uppgifter hämtas in direkt till personregistret från
personer som är eller avses bli registrerade i registret, skall de
upplysas om registreringen. Regeringen får meddela föreskrifter om
hur upplysningsskyldigheten skall fullgöras.
Gallring
6 § Uppgifter i personregistret skall gallras när de inte längre
behövs för sitt ändamål.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
föreskriva om undantag från denna skyldighet, om en gallring skulle
äventyra arkivens roll som en del av det nationella kulturarvet eller
strida mot forskningens behov. Därvid skall särskilt beaktas behovet
av skydd för den enskildes personliga integritet.
Material som inte gallras skall överlämnas till arkivmyndighet.
Övergångsbestämmelser
1995:606
1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995.
2. Ett personregister som har inrättats före ikraftträdandet får
trots lagen föras t. o. m. den 31 december 1995.
3. Regeringen får medge undantag från tillämpningen av de nya
bestämmelserna t. o. m. den 31 december 1998 beträffande
personregister som förs vid Socialstyrelsen eller som förs för att
fullgöra föreskrifterna i 7 § lagen (1992:888) om uppgiftsskyldighet
på jordbrukets och fiskets område.
1998:727
Denna lag träder i kraft den 24 oktober 1998. Om datalagen
(1973:289) även efter denna tidpunkt skall tillämpas på viss
behandling av personuppgifter, gäller dock 1 och 4 §§ i dess
äldre lydelse för sådan behandling.
2001:99
Beslut om undantag från gallringsföreskrift som meddelats enligt
lagen (1995:606) om vissa personuppgifter för officiell statistik
gäller fortfarande.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1995:575 | Lag (1995:575) mot skatteflykt | 1 § Denna lag gäller vid fastställande av underlag för att ta
ut kommunal och statlig inkomstskatt. Lag (2011:1372).
2 § Vid fastställandet av underlag ska hänsyn inte tas till
en rättshandling, om
1. rättshandlingen, ensam eller tillsammans med annan
rättshandling, ingår i ett förfarande som medför en väsentlig
skatteförmån för den skattskyldige,
2. den skattskyldige direkt eller indirekt medverkat i
rättshandlingen eller rättshandlingarna,
3. skatteförmånen med hänsyn till omständigheterna kan antas
ha utgjort det övervägande skälet för förfarandet, och
4. ett fastställande av underlag på grundval av förfarandet
skulle strida mot lagstiftningens syfte som det framgår av
skattebestämmelsernas allmänna utformning och de bestämmelser
som är direkt tillämpliga eller har kringgåtts genom
förfarandet. Lag (2011:1372).
3 § Om 2 § tillämpas ska beslut om fastställande av underlag
fattas som om rättshandlingen inte hade företagits. Framstår
förfarandet med hänsyn till det ekonomiska resultatet -
bortsett från skatteförmånen - som en omväg i förhållande
till det närmast till hands liggande förfarandet, ska
beslutet i stället fattas som om den skattskyldige hade valt
det förfarandet. Om de nu angivna grunderna för beslutet om
fastställande av underlag inte kan tillämpas eller skulle
leda till oskäligt resultat, ska underlaget för att ta ut
skatt uppskattas till skäligt belopp. Lag (2011:1372).
4 § Fråga om tillämpning av denna lag prövas av
förvaltningsrätten efter framställning av Skatteverket. I
fråga om handläggning av framställning om tillämpning av
lagen och i fråga om överklagande av beslut med anledning av
sådan framställning gäller i tillämpliga delar bestämmelserna
i 67 kap. skatteförfarandelagen (2011:1244).
Framställning enligt första stycket får göras före utgången
av de frister som enligt 66 kap. 27, 29-34 §§
skatteförfarandelagen gäller för beslut om efterbeskattning.
Lag (2011:1372).
Övergångsbestämmelser
1995:575
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995 och tillämpas på
rättshandlingar som företagits efter ikraftträdandet.
1997:777
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998 och tillämpas på
rättshandlingar som har företagits efter ikraftträdandet.
2003:714
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2004. Äldre föreskrifter
i 4 § första stycket gäller fortfarande för framställning av
skattemyndighet som har getts in före ikraftträdandet.
2007:1401
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2008 och tillämpas
första gången vid 2008 års taxering. Den äldre bestämmelsen
gäller fortfarande vid 2007 och tidigare års taxeringar.
2011:1372
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2012.
2. Lagen tillämpas på skatt som avser beskattningsår som
börjar efter den 31 januari 2012. Lagen tillämpas även på
förlängda räkenskapsår som avslutas efter utgången av 2012
och på förkortade räkenskapsår som både påbörjas och avslutas
under 2012.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1995:564 | Lag (1995:564) om arvode m.m. till Sveriges företrädare i
Europaparlamentet | 1 § Företrädare för Sverige i Europaparlamentet, som valts vid det
allmänna valet den 17 september 1995, skall vara berättigade till
förmåner motsvarande dem som gäller för riksdagsledamöter enligt
lagen (1994:1065) om ekonomiska villkor för riksdagens ledamöter med
undantag av de förmåner som avses i 4 6 kap. nämnda lag.
2 § Rätt till förmåner gäller från och med den dag då företrädaren
tillträder sitt uppdrag i Europaparlamentet. Rätt till arvode gäller
till och med utgången av den månad då uppdraget att vara företrädare
upphör.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1995:559 | Förordning (1995:559) om stipendium efter genomfört basår inom
kommunal vuxenutbildning | Ett stipendium på 10 000 kronor lämnas till den som
1. under läsåret 1995/96 eller läsåret 1996/97 genomför ett sådant
basår inom kommunal vuxenutbildning eller vid statens skolor för
vuxna för vilket särskilt statsbidrag respektive extra medel betalas,
och
2. senast den 1 november 1996 respektive den 1 november 1997 uppnår
godkänt resultat.
I fråga om den som genomför basåret under läsåret 1996/97 lämnas
stipendiet endast i den mån riksdagen anslår medel för ändamålet.
Förordning (1996:842).
2 § Centrala studiestödsnämnden beslutar om utbetalningen av
stipendiet efter ansökan av den studerande. Beslutet får inte
överklagas. För att nämnden skall besluta om utbetalning måste
ansökan om stipendium ha kommit in till nämnden senast den 1 december
1996 respektive den 1 december 1997.
Bestämmelserna om omprövning i 9 kap. 2 § studiestödsförordningen
(1973:418) skall tillämpas på beslut enligt denna förordning.
Förordning (1996:842).
3 § Centrala studiestödsnämnden får utfärda de ytterligare
föreskrifter som behövs för tillämpningen av denna förordning.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |