beteckning
stringlengths 6
8
| titel
stringlengths 19
281
| prompt
stringlengths 572
3.07k
|
|---|---|---|
1999:969 | Lag (1999:969) om beräkning av viss inkomstskatt på förvärvsinkomster vid 2002 års taxering, m.m. | 1 § Vid 2002 års taxering skall för fysiska personer den del av
den statliga inkomstskatten på förvärvsinkomst som enligt 10 §
lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt anges till ett fast
belopp om 200 kronor i stället utgöra en kommunal inkomstskatt.
Vid tillämpning av lagen (1997:324) om begränsning av skatt
skall denna skatt dock anses utgöra statlig inkomstskatt.
2 § Av den sammanlagda inkomstskatten enligt 1 § skall 66,5
procent utgöra skatt till kommuner och 33,5 procent skatt till
landsting. Därvid skall en kommun som inte ingår i ett
landsting behandlas som om den även utgjorde ett landsting.
En preliminär utbetalning av den sammanlagda inkomstskatten
skall göras av skattemyndigheten i januari 2001 i samband med
slutavräkningen av 1999 års kommunalskattemedel. Detta belopp
skall fastställas av regeringen eller den myndighet regeringen
bestämmer. Utbetalning skall ske till kommunerna respektive
landstingen med ett enhetligt belopp per invånare den 1
november 2000.
En slutavräkning av inkomstskatten skall ske när den årliga
taxeringen år 2002 har avslutats. Därvid skall de bestämmelser
tillämpas som gäller slutavräkning av kommunalskattemedel
enligt 4 § femte stycket lagen (1965:269) med särskilda
bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av
skatt, m.m.
3 § Skattemyndighetens beslut enligt 2 § får överklagas hos
regeringen.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1999:963 | Lag (1999:963) om skattereduktion på förvärvsinkomster vid 2001 års taxering | 1 § Skattskyldig fysisk person, som varit bosatt här i landet
under hela beskattningsåret, har vid 2001 års taxering rätt
till skattereduktion enligt 2 § på skattepliktiga
förvärvsinkomster som utgör sådan inkomst av anställning eller
sådan inkomst av annat förvärvsarbete som avses i 2 kap. lagen
(1998:674) om inkomstgrundad ålderspension.
Vid beräkning av inkomst av anställning skall avdrag göras för
kostnader som arbetstagaren har haft i arbetet i den
utsträckning kostnaderna, minskade med erhållen
kostnadsersättning, överstiger ettusen kronor.
Vid beräkning av inkomst som avses i första stycket skall
inkomst av anställning och inkomst av annat förvärvsarbete var
för sig avrundas till närmast lägre hundratal kronor.
2 § Skattereduktionen uppgår till 1 320 kronor när
förvärvsinkomsten enligt 1 § uppgår till högst 135 000 kronor.
Om inkomsten överstiger 135 000 kronor minskas
skattereduktionen med 1,2 procent av den överskjutande
inkomsten. Skattereduktionen får inte överstiga ett belopp
motsvarande vare sig förvärvsinkomsten enligt 1 § multiplicerad
med den kommunala skattesatsen eller den debiterade kommunala
inkomstskatten.
3 § Skattskyldig fysisk person, som varit bosatt här i landet
endast under en del av beskattningsåret, har rätt till
skattereduktion med en tolftedel av den skattereduktion som
skulle ha tillgodoförts honom om han varit bosatt i landet
under hela beskattningsåret, för varje kalendermånad eller del
därav under vilken han varit bosatt här i landet. I övrigt
gäller 1 och 2 §§ i tillämpliga delar.
Avlider den skattskyldige under beskattningsåret skall
bestämmelserna i 53 § 3 mom. första stycket kommunalskattelagen
(1928:370) om taxering av dödsbo tillämpas på motsvarande sätt
vid beräkning av skattereduktion.
4 § I fråga om skattereduktion enligt denna lag tillämpas vad
som gäller i fråga om sådan skattereduktion som avses i 11 kap.
11 § skattebetalningslagen (1997:483) om inte annat är
föreskrivet i denna lag.
Skattereduktion enligt denna lag tillgodoräknas den
skattskyldige före annan skattereduktion.
5 § Skattetabellerna skall, förutom vad som framgår av 8 kap.
skattebetalningslagen (1997:483), grundas på att den
skattskyldige har rätt till skattereduktion enligt denna lag.
6 § Vid beräkning av F-skatt enligt 6 kap.
skattebetalningslagen (1997:483) skall om möjligt hänsyn tas
till skattereduktion enligt denna lag.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1999:932 | Lag (1999:932) om stöd till trossamfund | Tillämpningsområde
1 § Denna lag innehåller bestämmelser om statens stöd till
trossamfunden. Stöd kan lämnas som statsbidrag och som statlig
hjälp med avgifter till registrerade trossamfund.
Mål för stödet
2 § Stödet skall bidra till att skapa förutsättningar för
trossamfunden att bedriva en aktiv och långsiktigt inriktad
religiös verksamhet i form av gudstjänst, själavård,
undervisning och omsorg.
Förutsättningar för statsbidrag
3 § Statsbidrag får lämnas endast till ett trossamfund som
1. bidrar till att upprätthålla och stärka de grundläggande
värderingar som samhället vilar på, och
2. är stabilt och har egen livskraft.
Beslut om statsbidrag
4 § Regeringen bestämmer vilka trossamfund som kan få
statsbidrag.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
meddela föreskrifter om fördelning av statsbidrag.
Vid fördelning av statsbidrag skall det beaktas om
trossamfundet får sådant stöd som avses i 5 §.
Statlig hjälp med avgifter till registrerade trossamfund
5 § Bestämmelser om statlig hjälp med bestämmande, debitering
och redovisning av avgifter till Svenska kyrkan och andra
registrerade trossamfund samt med att ta in avgifterna finns i
16 § lagen (1998:1593) om trossamfund och i lagen (1999:291) om
avgift till registrerat trossamfund.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1999:903 | Förordning (1999:903) om försöksverksamhet med utbildning utan timplan i grundskolan | 1 § En kommun får enligt bestämmelserna i denna förordning inom
ramen för det totalt garanterade antalet timmar bedriva
försöksverksamhet med utbildning i grundskolan utan att
tillämpa föreskrifterna om antalet timmar för ämnen och
ämnesgrupper i bilaga 3 till skollagen (1985:1100).
2 § För att få delta i försöksverksamheten krävs att kommunen:
1. redovisar hur utbildningen kommer att bedrivas under
försöksverksamheten,
2. samråder med berörd skolpersonal, elever och föräldrar,
3. redovisar hur utbildningens kvalitet skall följas upp och
utvärderas,
4. redovisar hur försöksverksamheten skall organiseras,
5. redovisar hur man avser att stödja de skolor som ingår i
försöksverksamheten, och
6. medverkar i uppföljning och utvärdering av
försöksverksamheten.
Kommunen får inte bedriva försöksverksamhet i större omfattning
än vad Timplanedelegationen har beslutat. Förordning (2005:141).
3 § Delegationen har beslutat om vilka kommuner som får delta i
försöksverksamheten. Delegationen får inte besluta att
ytterligare kommuner får delta i verksamheten.
Förordning (2005:141).
4 § Har upphävts genom förordning (2005:141).
5 § Högst åttio kommuner får delta i försöksverksamheten. Bland
de sökande kommunerna skall delegationen göra ett för
skolväsendet representativt urval som grundar sig på faktorer
som kommunernas storlek och geografiska läge.
6 § Beslut av delegationen enligt denna förordning får inte
överklagas.
Övergångsbestämmelser
1999:903
Denna förordning träder i kraft den 15 december 1999 och gäller
till utgången av juni 2005. Förordningen tillämpas på
utbildning som anordnas från och med läsåret 2000/01.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1999:889 | Lag (1999:889) om registrering av krigsskada på egendom | Inledande bestämmelser
1 § För det ändamål som anges i 3 § ska det föras ett för
hela landet gemensamt register (krigsskaderegistret).
Registret får föras med hjälp av automatisk databehandling.
Ärenden om registrering ska handläggas av Finansinspektionen,
som också är personuppgiftsansvarig.
Närmare föreskrifter om vilka uppgifter registret ska
innehålla meddelas av regeringen. Lag (2018:325).
2 § Med krigsskada avses i denna lag skada på egendom orsakad
av
1. krig mellan Sverige och främmande stat,
2. krig mellan främmande stater, eller
3. en handling som har samband med ett senare utbrutet krig.
Ändamål
3 § Ändamålet med krigsskaderegistret skall vara att ge
riksdagen underlag för beslut i fråga om ersättning av
statsmedel för krigsskador.
Ansökan om registrering
4 § Den som vill begära ersättning av staten för en krigsskada
skall göra en skriftlig ansökan om registrering av skadan hos
Finansinspektionen. Ansökan skall om möjligt göras inom tre
månader från det att skadan inträffade.
En ansökan enligt första stycket kan avse även anspråk av någon
annan än sökanden.
5 § Försäkringsbolag som bedriver verksamhet i Sverige är
skyldigt att ta emot ansökningar om registrering av krigsskada
och att i övrigt biträda Finansinspektionen i registerärenden
på det sätt som inspektionen beslutar. För sådan
biträdesverksamhet lämnas ersättning enligt grunder som bestäms
av regeringen.
Ett försäkringsbolag som mottagit en ansökan om registrering
skall genast översända en bestyrkt kopia av denna till
Finansinspektionen med uppgift om när ansökan gavs in till
bolaget.
Registrering
6 § Registrering får ske av krigsskada som tillfogats egendom i
Sverige eller som utanför Sveriges gränser tillfogats
1. svenskt fartyg eller luftfartyg på resa direkt mellan orter
i Sverige samt egendom som medförts på sådan resa,
2. svenskt fartyg under yrkesmässigt bedrivet fiske samt
egendom som då medförts ombord.
Registrering får dock inte ske av skada på utländskt fartyg
eller luftfartyg och inte heller av skada på egendom som
tillhör staten, kommun, eller främmande stat.
Förfarandet i registreringsärenden
7 § Innan registrering sker skall Finansinspektionen pröva om
det finns något hinder mot registreringen.
8 § Är en ansökan om registrering ofullständig skall
Finansinspektionen förelägga sökanden att inom viss tid
komplettera denna.
Om sökanden inte följer föreläggandet skall ansökan avskrivas.
Föreläggandet skall innehålla en underrättelse om detta.
9 § Beslut som innebär att en ansökan om registrering bifalls
införs i registret.
10 § Avslås en ansökan om registrering skall sökanden
underrättas skriftligen om detta.
Överklagande m.m.
11 § Ett beslut som innebär att registrering vägras får
överklagas till Stockholms tingsrätt. Vid överklagande gäller
lagen (1996:242) om domstolsärenden.
Prövningstillstånd krävs vid överklagande till hovrätten.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1999:856 | Förordning (1999:856) om försöksverksamhet med videokonferens i rättegång | 1 § Försöksverksamhet enligt lagen (1999:613) om
försöksverksamhet med videokonferens i rättegång får bedrivas
vid följande domstolar:
Högsta domstolen
Svea hovrätt
Göta hovrätt
Hovrätten över Skåne och Blekinge
Hovrätten för Västra Sverige
Hovrätten för Nedre Norrland
Hovrätten för Övre Norrland
Attunda tingsrätt
Nacka tingsrätt
Solna tingsrätt
Stockholms tingsrätt
Södertälje tingsrätt
Södertörns tingsrätt
Uppsala tingsrätt
Eskilstuna tingsrätt
Nyköpings tingsrätt
Gotlands tingsrätt
Västmanlands tingsrätt
Falu tingsrätt
Linköpings tingsrätt
Norrköpings tingsrätt
Jönköpings tingsrätt
Växjö tingsrätt
Kalmar tingsrätt
Örebro tingsrätt
Blekinge tingsrätt
Helsingborgs tingsrätt
Lunds tingsrätt
Ystads tingsrätt
Malmö tingsrätt
Halmstads tingsrätt
Varbergs tingsrätt
Göteborgs tingsrätt
Alingsås tingsrätt
Borås tingsrätt
Uddevalla tingsrätt
Vänersborgs tingsrätt
Värmlands tingsrätt
Gävle tingsrätt
Hudiksvalls tingsrätt
Sundsvalls tingsrätt
Östersunds tingsrätt
Lycksele tingsrätt
Skellefteå tingsrätt
Umeå tingsrätt
Gällivare tingsrätt
Luleå tingsrätt
Förordning (2007:1445).
2 § Domstolar och andra statliga myndigheter som har utrustning
för videokonferens skall, om arbetets behöriga gång och
förhållandena i övrigt tillåter det, ställa utrustning och
lokaler till förfogande för den som skall delta i ett
domstolssammanträde genom videokonferens.
Den domstol som låter en person delta i ett domstolssammanträde
genom videokonferens skall på lämpligt sätt förvissa sig om
deltagarens identitet och om att reglerna för att delta i ett
domstolsförfarande följs. Förordning (2000:647).
3 § Domstolar vid vilka försöksverksamhet bedrivs skall lämna
uppgifter om verksamheten till Domstolsverket enligt de
föreskrifter som verket meddelar.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1999:798 | Riksbankens föreskrifter (1999:798) om mynt på en krona med
anledning av millenniumskiftet | Fullmäktige i Riksbanken föreskriver med stöd av 5 kap. 1 §
lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank, att ett mynt på en
krona med anledning av millenniumskiftet skall ges ut samt att
myntet skall ha följande storlek, beskaffenhet och utseende.
1 § Med anledning av millenniumskiftet skall ett mynt med
nominellt värde på en krona ges ut.
2 § Myntet skall tillverkas i en legering av 75 % koppar och 25
% nickel. Myntet skall ha en vikt av 7,0 gram och en diameter
av 25,0 mm.
3 § Vid uppvägning av det antal mynt som närmast motsvarar ett
kilogram får myntens genomsnittliga vikt avvika med högst 2 %
från den vikt som mynten skall ha enligt 2 §.
4 § Myntet skall ha följande prägel.
På framsidan Konung Carl XVI Gustafs porträtt i profil omgivet
av upptill "KUNG CARL XVI GUSTAF" och nedtill "SVERIGE" * år
2000".
På frånsidan Konung Carl XVI Gustafs krönta namnschiffer med
omskriften upptill "FÖR SVERIGE I TIDEN" omgivet till vänster
av ett "E" som anger myntningsorten och till höger av ett "B"
som är begynnelsebokstaven i riksbankschefens efternamn samt
nedtill "1 KRONA".
Randen skall vara räfflad.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1999:797 | Riksbankens föreskrifter (1999:797) om minnesmynt på tvåtusen
och tvåhundra kronor | Fullmäktige i Riksbanken föreskriver med stöd av 5 kap. 1 §
lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank, att minnesmynt på
tvåtusen och tvåhundra kronor skall ges ut samt att mynten
skall ha följande storlek, beskaffenhet och utseende.
1 § Med anledning av millenniumskiftet skall minnesmynt med
nominella värden tvåtusen och tvåhundra kronor ges ut.
2 § Minnesmyntet med ett nominellt värde av tvåtusen kronor
skall tillverkas av en legering som består av 900 tusendelar
guld, 50 tusendelar silver och 50 tusendelar koppar samt ha en
vikt av 13 gram och en diameter av 26 mm. Avvikelsen från den
nominella vikten får vid uppvägning av etthundra mynt vara
högst 12 gram.
3 § Minnesmyntet med ett nominellt värde av tvåtusen kronor
skall ha följande prägel.
På framsidan Konung Carl XVI Gustafs och Kronprinsessan
Victorias bilder i profil med omskriften upptill "KUNG CARL XVI
GUSTAF" och nedtill "KRONPRINSESSAN VICTORIA".
På frånsidan stora riksvapnet med vapenmantel och årtalet 1999
som är påbörjat präglingsår omgivet av till vänster "E" som
anger myntningsorten och till höger "B" som är
begynnelsebokstaven i riksbankschefens efternamn samt
däremellan "2000 KRONOR * SVERIGE * ÅR 2000".
Randen skall vara slät.
4 § Minnesmyntet med ett nominellt värde av tvåhundra kronor
skall tillverkas av en legering som består av 925 tusendelar
silver och 75 tusendelar koppar samt ha en vikt av 27,03 gram
och en diameter av 36 mm. Avvikelsen från den nominella vikten
får vid uppvägning av etthundra mynt vara högst 27 gram.
5 § Minnesmyntet med ett nominellt värde av tvåhundra kronor
skall ha följande prägel.
På framsidan Konung Carl XVI Gustafs och Kronprinsessan
Victorias bilder i profil med omskriften upptill "KUNG CARL XVI
GUSTAF" och nedtill "KRONPRINSESSAN VICTORIA".
På frånsidan stora riksvapnet med vapenmantel och årtalet 1999
som är påbörjat präglingsår, omgivet av till vänster "E" som
anger myntningsorten och till höger "B" som är
begynnelsebokstaven i riksbankschefens efternamn samt
däremellan "200 KRONOR * SVERIGE * ÅR 2000".
Randen skall vara slät.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1999:767 | Tillkännagivande (1999:767) av staters anslutning till
konventionen om Österrikes, Finlands och Sveriges
tillträde till Brysselkonventionen | Konventionen den 27 september 1968 om domstols behörighet och
om verkställighet av domar på privaträttens område och
tillträdeskonventionerna den 9 oktober 1978, den 25 oktober
1982, den 26 maj 1989 och den 29 november 1996
(Brysselkonventionen), samt protokollet den 3 juni 1971 om EG-
domstolens tolkning av Brysselkonventionen i dess lydelse
enligt nämnda tillträdeskonventioner, träder för Sveriges del i
kraft den 1 januari 1999. Brysselkonventionen i dess lydelse
enligt 1996 års konvention om Österrikes, Finlands och Sveriges
tillträde träder i kraft i förhållande till övriga
konventionsstater när dessa har tillträtt nämnda
tillträdeskonvention. För samtliga EU-stater, med undantag av
Österrike, Finland och Sverige, har 1978, 1982 och 1989 års
tillträdeskonventioner trätt i kraft.
Brysselkonventionen finns publicerad i Europeiska
gemenskapernas tidning (EGT, 98/C 27/01 s. 1).
Brysselkonventionens svenska, engelska och franska texter finns
intagna som bilaga till lagen (1998:358) om domstols
internationella behörighet och om verkställighet av utländska
domar enligt Brysselkonventionen.
Följande stater har anslutit sig till konventionen om
Österrikes, Finlands och Sveriges tillträde till
Brysselkonventionen.
Stat Dag för konventio- Reservationer och
nens ikraftträdande förklaringar
för staten
Danmark 1998-12-01 -
Finland 1999-04-01 -
Grekland 1999-10-01 -
Italien 1999-06-01 -
Nederländerna 1998-12-01 -
Spanien 1999-04-01 -
Sverige 1999-01-01 Sverige har motsatt sig
det förfarande vid
delgivning som be-
skrivs i artikel IV andra
stycket i konventionens
protokoll.
Tyskland 1999-01-01 -
Österrike 1998-12-01 Österrike har motsatt sig
det förfarande vid delgivning
som beskrivs i artikel IV
andra stycket i konven-
tionens protokoll.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1999:762 | Förordning (1999:762) om informationsskyldighet vid hinder för den fria rörligheten för varor | 1 § Denna förordning kompletterar bestämmelserna i rådets
förordning (EG) nr 2679/98 av den 7 december 1998 om den inre
marknadens sätt att fungera i samband med den fria rörligheten
för varor mellan medlemsstaterna.
2 § Kommerskollegium skall för Sveriges räkning
1. fullgöra den informationsskyldighet för medlemsstaterna som
anges i artiklarna 3-5 i rådets förordning (EG) nr 2679/98, och
2. ta emot sådan information som anges i artiklarna 4.2 och 5.1
i rådets förordning (EG) nr 2679/98.
3 § Rikspolisstyrelsen, polismyndigheterna, Tullverket och
Kustbevakningen skall utan dröjsmål underrätta Kommerskollegium
om
1. sådana hinder som avses i artikel 1 i rådets förordning (EG)
nr 2679/98 och som de får kännedom om i sin verksamhet, och
2. de åtgärder som har vidtagits eller planeras för att
undanröja hindret.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1999:729 | Förordning (1999:729) om begravningsavgift | 1 § Denna förordning gäller begravningsavgift enligt 9 kap. 1 §
begravningslagen (1990:1144).
2 § Kammarkollegiet får meddela föreskrifter om avgiftssatsen
för begravningsavgift enligt 9 kap. 4 § begravningslagen
(1990:1144). Förordning (2013:807).
3 § Svenska kyrkan ska senast den 1 november underrätta
Kammarkollegiet om respektive huvudmans kostnadsberäkningar
avseende begravningsverksamheten under det följande
beskattningsåret. Om en församling eller kyrklig samfällighet
vid denna tidpunkt inte beslutat om sin budget, ska Svenska
kyrkan i stället underrätta Kammarkollegiet om den
kostnadsberäkning som framgår av upprättat förslag till
budget. I sådana fall ska Svenska kyrkan senast den 15
november underrätta Kammarkollegiet om den fastlagda
kostnadsberäkningen, om denna avviker från den som framgår av
förslaget till budget.
Kammarkollegiet ska senast den 1 december underrätta
Skatteverket och Svenska kyrkan om den avgiftssats för
begravningsavgiften som ska gälla för det följande
beskattningsåret och respektive huvudmans andel av de totala
kostnaderna. Förordning (2013:807).
4 § Svenska kyrkan ska till Kammarkollegiet lämna de
ytterligare uppgifter som behövs för att fastställa
avgiftssatsen. Kammarkollegiet får meddela närmare
föreskrifter om hur uppgifterna ska lämnas till kollegiet.
Förordning (2013:807).
5 § Har upphävts genom förordning (2012:138).
6 § Kammarkollegiets beslut enligt denna förordning får inte
överklagas.
Övergångsbestämmelser
2011:1454
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2012 och
tillämpas första gången på avgifter som avser det
beskattningsår som börjar den 1 januari 2013.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1999:713 | Tillkännagivande (1999:713) om EG-förordningar med
anledning av lagen (1996:95) om vissa internationella
sanktioner | Regeringen tillkännager enligt 15 § lagen (1996:95) om vissa
internationella sanktioner att Europeiska gemenskapen har
beslutat följande förordningar om ekonomiska sanktioner för
vilka straffansvar gäller här i landet direkt enligt 8 § andra
stycket samma lag.
1. Rådets förordning (EEG) nr 3541/92 av den 7 december 1992 om
förbud mot att tillmötesgå irakiska krav i samband med kontrakt
och transaktioner som omfattas av FN:s säkerhetsråds resolution
661 (1990) och därmed förknippade resolutioner (EGT L 361,
10.12.1992, s. 1, Celex 392R3541).
2. Rådets förordning (EEG) nr 3275/93 av den 29 november 1993
om förbud mot att tillmötesgå krav i samband med kontrakt och
transaktioner som omfattas av Förenta nationernas säkerhetsråds
resolution 883 (1993) och därmed förknippade resolutioner (EGT
L 295, 30.11.1993, s. 4, Celex 393R3275).
3. Rådets förordning (EG) nr 1264/94 av den 30 maj 1994 om
förbud mot att fullgöra de haitiska myndigheternas krav vad
avser avtal och transaktioner som omfattas av åtgärder enligt
Förenta nationernas säkerhetsråds resolutioner 917 (1994), 841
(1993), 873 (1993) och 875 (1993) (EGT L 139, 2.6.1994, s. 4,
Celex 394R1264).
4. Rådets förordning (EG) nr 1733/94 av den 11 juli 1994 om
förbud mot att fullgöra krav avseende avtal och transaktioner
som omfattas av Förenta nationernas säkerhetsråds resolution
757 (1992) och därtill knutna resolutioner (EGT L 182,
16.7.1994, s. 1, Celex 394R1733).
5. Rådets förordning (EG) nr 2465/96 av den 17 december 1996 om
avbrytande av de ekonomiska och finansiella förbindelserna
mellan Europeiska gemenskapen och Irak (EGT L 337, 27.12.1996,
s. 1, Celex 396R2465).
6. Rådets förordning (EG) nr 926/98 av den 27 april 1998 om att
inskränka vissa ekonomiska förbindelser med Förbundsrepubliken
Jugoslavien (EGT L 130, 1.5.1998, s. 1, Celex 398R0926).
7. Rådets förordning (EG) nr 1705/98 av den 28 juli 1998 om
avbrytande av vissa ekonomiska förbindelser med Angola för att
få "União Nacional para a Independência Total de Angola"
(Unita) att uppfylla sina skyldigheter i fredsprocessen samt om
upphävande av rådets förordning (EG) nr 2229/97 (EGT L 215,
1.8.1998, s. 1, Celex 398R1705).
8. Rådets förordning (EG) nr 900/99 av den 29 april 1999 om
förbud mot försäljning och leverans av olja och vissa
oljeprodukter till Förbundsrepubliken Jugoslavien (EGT L 114,
1.5.1999, s. 7, Celex 399R0900).
9. Rådets förordning (EG) nr 1064/99 av den 21 maj 1999 om att
införa ett förbud mot flygningar mellan Europeiska gemenskapens
och Förbudsrepubliken Jugoslaviens territorier och om att
upphäva rådets förordning (EG) nr 1901/98 (EGT L 129,
22.5.1999, s. 27, Celex 399R1064).
10. Rådets förordning (EG) nr 1294/99 av den 15 juni 1999 om
frysande av tillgångar och ett investeringsförbud avseende
Förbundsrepubliken Jugoslavien och om upphävande av
förordningarna (EG) nr 1295/98 och (EG) nr 1607/98 (EGT L 153,
19.6.1999, s. 63, Celex 399R1294).
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1999:711 | Förordning (1999:711) om sekretariatet för forsknings-
och utvecklingsinsatser i Öresundsregionen | Sekretariatet
1 § Vid Malmö högskola skall det finnas ett sekretariat för
forsknings- och utvecklingsinsatser i Öresundsregionen.
Sekretariatet är en sådan inrättning för särskilda uppgifter
som avses i 3 kap. 8 § högskoleförordningen (1993:100).
Uppgifter
2 § Sekretariatet skall biträda Öresundsregionens FoU-kommitté
och dess arbetsutskott enligt avtal av den 8 juni 1998 mellan
Sveriges regering och Danmarks regering.
Organisation och anställningar
3 § Chef för sekretariatet är sekretariatets föreståndare.
Föreståndaren och övrig personal vid sekretariatet anställs
genom beslut av Öresundsregionens FoU-kommitté. Föreståndaren
anställs tills vidare, dock längst tre år.
Redovisning
4 § Sekretariatets verksamhet skall redovisas särskilt i den
redovisning som Malmö högskola lämnar till regeringen enligt
förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag.
Förordning (2000:612).
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1999:710 | Förordning (1999:710) om valutakurs vid stöd från EU-budgeten | 1 § Denna förordning gäller för myndigheter som fattar beslut
om eller utbetalar stöd som redovisas mot anslag i statens
budget från
1. Europeiska regionala utvecklingsfonden,
2. Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling,
3. Europeiska socialfonden,
4. Europeiska socialfonden+,
5. Europeiska havs- och fiskerifonden,
6. Europeiska havs-, fiskeri- och vattenbruksfonden, och
7. Fonden för en rättvis omställning.
Förordning (2022:268).
2 § En myndighet ska använda kursen 9,30 kronor per euro vid
beräkning av finansiella ramar för ett program eller en del i
en åtgärd som EU finansierar. Förordning (2022:268).
3 § I stället för vad som anges i 2 § ska kursen 10 kronor per
euro användas för programperioden 2014-2020 för medel från
1. Europeiska socialfonden, med undantag för stöd för lokalt
ledd utveckling,
2. Europeiska regionala utvecklingsfonden, med undantag för
stöd för lokalt ledd utveckling, och
3. Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling.
Förordning (2022:268).
Övergångsbestämmelser
2014:200
1. Denna förordning träder i kraft den 1 maj 2014.
2. För programperioden 2007-2013 gäller 2 § i den äldre
lydelsen.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1999:707 | Förordning (1999:707) om bidrag till medborgare i
Förbundsrepubliken Jugoslavien som kommer från
provinsen Kosovo och som vill återvända dit | 1 § Denna förordning innehåller föreskrifter om statligt bidrag
som får ges till medborgare i Förbundsrepubliken Jugoslavien
som kommer från provinsen Kosovo och som önskar återvända dit.
2 § Bidrag får efter ansökan lämnas till
1. en medborgare i Förbundsrepubliken Jugoslavien som beviljats
tidsbegränsat uppehållstillstånd med stöd av förordningen
(1999:209) om tidsbegränsade uppehållstillstånd i vissa
utlänningsärenden eller som annars beviljats tidsbegränsat
uppehållstillstånd på grund av situationen i provinsen Kosovo,
2. make eller maka samt barn under 18 år till en person som
avses i 1, och
3. annan anhörig eller sambo än som avses under 2 och som i
Sverige lever i hushållsgemenskap med en person som avses i 1,
om det finns särskilda skäl för det.
Bidrag får endast ges en gång till samma person. Bidrag får
inte ges till svensk medborgare.
3 § Bidrag får lämnas med högst 5 000 kronor för varje person,
dock med högst 30 000 kronor per familj.
Bidrag får även lämnas för resekostnader med högst 3 000 kronor
för varje person.
4 § Bidrag får ges endast till en utlänning som saknar medel
att själv bekosta återvändandet.
5 § Bidrag beslutas och betalas ut av Statens invandrarverk.
6 § Statens invandrarverks beslut enligt denna förordning får
inte överklagas.
Övergångsbestämmelser
1999:707
Denna förordning träder i kraft den 15 juli 1999 och skall
upphöra att gälla vid utgången av maj 2000.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1999:648 | Lag (1999:648) om beräkning av viss inkomstskatt på förvärvsinkomster vid 2001 års taxering, m.m. | 1 § Vid 2001 års taxering skall för fysiska personer den del av
den statliga inkomstskatten på förvärvsinkomst som enligt 10 §
lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt anges till ett fast
belopp om 200 kronor i stället utgöra en kommunal inkomstskatt.
Vid tillämpning av lagen (1997:324) om begränsning av skatt
skall denna skatt dock anses utgöra statlig inkomstskatt.
2 § Av den sammanlagda inkomstskatten enligt 1 § skall 66,5
procent utgöra skatt till kommuner och 33,5 procent skatt till
landsting. Därvid skall en kommun som inte ingår i ett
landsting behandlas som om den även utgjorde ett landsting.
En preliminär utbetalning av den sammanlagda inkomstskatten
skall göras av skattemyndigheten i januari 2000 i samband med
slutavräkningen av 1998 års kommunalskattemedel. Detta belopp
skall fastställas av regeringen eller den myndighet regeringen
bestämmer. Utbetalning skall ske till kommunerna respektive
landstingen med ett enhetligt belopp per invånare den 1
november 1999.
En slutavräkning av inkomstskatten skall ske när den årliga
taxeringen år 2001 har avslutats. Därvid skall de bestämmelser
tillämpas som gäller slutavräkning av kommunalskattemedel
enligt 4 § femte stycket lagen (1965:269) med särskilda
bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av
skatt, m.m.
3 § Skattemyndighetens beslut enligt 2 § får överklagas hos
regeringen.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1999:614 | Förordning (1999:614) med instruktion för
Steriliseringsersättningsnämnden | Uppgifter
1 § Steriliseringsersättningsnämnden prövar ärenden enligt
lagen (1999:332) om ersättning till steriliserade i vissa fall.
Verksförordningens tillämpning
2 § Följande bestämmelser i verksförordningen (1995:1322) skall
tillämpas på nämnden:
17 och 18 §§ om myndighetens organisation och arbetsformer,
26 § om ärendenas handläggning,
30 § om ärendeförteckning, och
31 § om myndighetens beslut.
Organisation
3 § Nämnden består av en ordförande och tre andra ledamöter.
För varje ledamot skall det finnas en personlig ersättare. En
sådan ersättare skall uppfylla samma krav som den ledamot som
skall ersättas.
Ledamöterna och ersättarna utses av regeringen för en bestämd
tid.
4 § Ordföranden skall vara eller ha varit ordinarie domare.
Av de andra ledamöterna skall en vara folkvald, en vara
medicinskt sakkunnig och en ha socialpsykiatrisk kompetens.
5 § Annan personal vid nämnden anställs av nämnden.
Ärendenas handläggning
6 § Nämnden sammanträder på plats och tid som ordföranden
bestämmer.
7 § Ärendena avgörs efter föredragning om inte ordföranden
beslutar annat.
8 § Nämnden är beslutför med samtliga ledamöter närvarande.
9 § Som nämndens beslut gäller den mening som omfattas av mer
än hälften av ledamöterna. Vid lika röstetal har ordföranden
utslagsröst.
10 § När nämnden har beslutat om ersättning enligt lagen
(1999:332) om ersättning till steriliserade i vissa fall skall
till beslutet bifogas ett intyg om att ersättningen har
beslutats.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1999:459 | Lag (1999:459) om ändring av tillstånd att bedriva
verksamhet med kooperativ hyresrätt | Regeringen får i fråga om en ekonomisk förening som bedriver
verksamhet med stöd av tillstånd enligt 1 § lagen (1986:1242)
om försöksverksamhet med kooperativ hyresrätt2 besluta att
1. utvidga tillståndet till att avse även en annan fastighet
eller göra någon annan ändring av tillståndet, samt
2. lämna ett sådant medgivande eller ställa ett sådant villkor
som sägs i 3 § lagen om försöksverksamhet med kooperativ
hyresrätt.
Ett beslut enligt första stycket får meddelas endast om den
kommun i vilken föreningen bedriver sin verksamhet har
tillstyrkt ändringen av verksamheten.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1999:454 | Förordning (1999:454) om proviantering av fartyg
och luftfartyg | 1 § Tullverket får efter samråd med Skatteverket meddela
föreskrifter om hur bokföring enligt 12 § lagen (1999:446) om
proviantering av fartyg och luftfartyg skall vara utformad.
Tullverket får meddela de ytterligare föreskrifter som behövs
för verkställigheten av bestämmelserna i 7-10 §§ lagen om
proviantering av fartyg och luftfartyg. Förordning (2003:1006).
2 § Tullverket får meddela föreskrifter om uppgiftsskyldighet
för den som har beviljats tillstånd enligt 7 § lagen (1999:446)
om proviantering av fartyg och luftfartyg.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1999:380 | Förordning (1999:380) med instruktion för
Livsmedelsekonomiska institutet | Verksamhetens mål
1 § Livsmedelsekonomiska institutet skall utföra kvalificerade
ekonomiska analyser inom jordbruks-, fiske- och
livsmedelsområdet. Analyserna skall vara grundade på
vetenskapliga metoder, ha en samhällsekonomisk huvudinriktning
och omfatta såväl nationella som internationella frågor.
Analyserna bör uppmärksamma frågor såsom landsbygdens
utveckling, strukturutvecklingen, miljön, djurskyddet,
konsumentintresset, den globala livsmedelssituationen, handeln
med livsmedel samt utvidgningen av EU.
Förordning (2004:1376).
1 a § Livsmedelsekonomiska institutet får ta ut en avgift för
att utföra ekonomiska analyser inom jordbruks-, fiske- och
livsmedelsområdet. Institutet bestämmer avgiftens storlek.
Dessa inkomster disponeras av institutet.
Förordning (2004:1376).
Verksförordningens tillämpning
2 § Verksförordningen (1995:1322) skall tillämpas på
Livsmedelsekonomiska institutet med undantag av 4, 5, 10-14 och
33-34 §§. Förordning (2006:1135).
Myndighetens ledning
3 § Livsmedelsekonomiska institutets generaldirektör är chef
för institutet.
Rådets organisation och uppgifter
4 § Vid Livsmedelsekonomiska institutet finns ett råd med
uppgift att ge generaldirektören det stöd som behövs för att
bedriva verksamheten effektivt och i enlighet med dess mål.
Rådet består av generaldirektören och ytterligare högst åtta
personer som utses av regeringen för viss tid.
Generaldirektören är rådets ordförande.
Generaldirektören skall hålla rådet informerat om verksamheten.
Förordning (2006:1135).
Personalföreträdare
5 § Personalföreträdarförordningen (1987:1101) skall tillämpas
på Livsmedelsekonomiska institutet.
Anställningar
6 § Generaldirektören anställs genom beslut av regeringen för
bestämd tid.
Andra anställningar beslutas av institutet.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1999:350 | Tillkännagivande (1999:350) av staters anslutning till
konventionen om Österrikes, Finlands och Sveriges
tillträde till Brysselkonventionen | Konventionen den 27 september 1968 om domstols behörighet och
om verkställighet av domar på privaträttens område och
tillträdeskonventionerna den 9 oktober 1978, den 25 oktober
1982, den 26 maj 1989 och den 29 november 1996 (Brysselkonven-
tionen), samt protokollet den 3 juni 1971 om EG-domstolens
tolkning av Brysselkonventionen i dess lydelse enligt nämnda
tillträdeskonventioner, träder för Sveriges del i kraft den 1
januari 1999. Brysselkonventionen i dess lydelse enligt 1996
års konvention om Österrikes, Finlands och Sveriges tillträde
träder i kraft i förhållande till övriga konventionsstater när
dessa har tillträtt nämnda tillträdeskonvention. För samtliga
EU-stater, med undantag av Österrike, Finland och Sverige, har
1978, 1982 och 1989 års tillträdeskonventioner trätt i kraft.
Brysselkonventionen finns publicerad i Europeiska
gemenskapernas tidning (EGT, 98/C 27/01 s. 1).
Brysselkonventionens svenska, engelska och franska texter finns
intagna som bilaga till lagen (1998:358) om domstols
internationella behörighet och om verkställighet av utländska
domar enligt Brysselkonventionen.
Följande stater har anslutit sig till konventionen om
Österrikes, Finlands och Sveriges tillträde till
Brysselkonventionen.
Stat Dag för konventionens Reservationer och förklaringar
ikraftträdande för
staten
Danmark 1998-12-01 -
Finland 1999-04-01 -
Italien 1999-06-01 -
Nederländerna 1998-12-01 -
Spanien 1999-04-01 -
Sverige 1999-01-01 Sverige har motsatt sig det
förfarande vid delgivning som
beskrivs i artikel IV
andra stycket i konventionens
protokoll.
Tyskland 1999-01-01 -
Österrike 1998-12-01 Österrike har motsatt sig det
förfarande vid delgivning som
beskrivs i artikel IV andra stycket
i konventionens protokoll.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1999:292 | Lag (1999:292) om avveckling av stadgad åborätt
och landgille | Stadgad åborätt
1 § Den som är rätt innehavare av besittningsrätten till
fastighet under stadgad åborätt skall inneha fastigheten med
full äganderätt.
2 § Rätt innehavare enligt 1 § är den som
1. enligt grunderna för tidigare gällande bestämmelser skulle
ha kunnat skatteköpa fastigheten,
2. enligt grunderna för tidigare gällande bestämmelser skulle
ha kunnat villkorligt inrymmas eller antas som åbo,
3. sedan minst tio år innehar fastigheten på ett sådant sätt
att han eller hon enligt 1 kap. 5 § fastighetstaxeringslagen
(1979:1152) är att anse som ägare av fastigheten, eller
4. i annat fall efter kungörelse har gjort sannolikt att han
eller hon är rätt innehavare.
3 § Länsstyrelsen prövar vem som är rätt innehavare enligt 1 §.
Länsstyrelsens beslut får överklagas hos Kammarkollegiet.
Kammarkollegiets beslut får överklagas hos allmän
förvaltningsdomstol. Prövningstillstånd krävs vid överklagande
till kammarrätten.
4 § Ett beslut om att någon är rätt innehavare av åborätt är
att anse som en fångeshandling. När beslutet har vunnit laga
kraft, skall länsstyrelsen genast för förvärvarens räkning
ansöka om lagfart.
Landgille
5 § Skyldighet att betala landgille upphör i och med att denna
lag träder i kraft.
6 § Om en brukare inte äger den mark som han eller hon är
skyldig att betala landgille för, skall äganderätten överföras
till brukaren.
7 § Den statliga lantmäterimyndigheten ska vid behov utreda
vilken jord som är föremål för landgille och vem som är att
anse som brukare av jorden. Vid utredning och redovisning ska i
tillämpliga delar gälla det som sägs om äganderättsutredningen
i lagen (1971:1037) om äganderättsutredning och legalisering.
Staten ska dock betala förrättningskostnader som avses i 2 kap.
6 § fjärde stycket fastighetsbildningslagen (1970:988).
Brukaren ska anses ha framställt anspråk på äganderätt till den
brukade egendomen. Om landgillejord inte motsvarar en hel
registerfastighet, ska fastigheten anses delad genom
sämjedelning som är giltig.
Vid överklagande ska 27 § lagen om äganderättsutredning och
legalisering tillämpas. Lag (2008:547).
8 § Den som innan denna lag trädde i kraft hade rätt till
landgille och som lider förlust genom att landgille upphör har
rätt till ersättning för förlusten av staten.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1999:289 | Lag (1999:289) om Svenska kyrkans personal vid relationsändringen mellan staten och Svenska kyrkan den 1 januari 2000 | 1 § De rättigheter och skyldigheter som Svenska kyrkans
församlingar och kyrkliga samfälligheter har övergår enligt 3 §
lagen (1998:1592) om införande av lagen (1998:1591) om Svenska
kyrkan till motsvarande församlingar, kyrkliga samfälligheter
eller stift inom Svenska kyrkan vid relationsändringen mellan
staten och Svenska kyrkan den 1 januari 2000. Detta gäller
också de rättigheter och skyldigheter på grund av de
anställningsavtal och anställningsförhållanden som gäller vid
tidpunkten för relationsändringen, om inte arbetstagaren väljer
att frånträda anställningen. Arbetstagaren skall senast den 31
december 1999 till arbetsgivaren anmäla om han eller hon inte
vill att anställningsavtalet skall övergå till den nya
arbetsgivaren. Anställningen skall i så fall anses upphöra den
1 januari 2000.
2 § De rättigheter och skyldigheter på grund av de
anställningsavtal och anställningsförhållanden som gäller för
innehavare av biskopstjänst vid tidpunkten för
relationsändringen mellan staten och Svenska kyrkan den 1
januari 2000 övergår då till det stift inom Svenska kyrkan i
vilket biskopstjänsten är inrättad, om inte biskopen väljer att
frånträda anställningen. Biskopen skall senast den 31 december
1999 till arbetsgivaren anmäla om han eller hon inte vill att
anställningsavtalet skall övergå till den nya arbetsgivaren.
Anställningen skall i så fall anses upphöra den 1 januari 2000.
3 § De rättigheter och skyldigheter på grund av de
anställningsavtal och anställningsförhållanden som gäller för
dem som är anställda vid Ärkebiskopsämbetet vid tidpunkten för
relationsändringen mellan staten och Svenska kyrkan den 1
januari 2000 övergår då på Svenska kyrkan, om inte
arbetstagaren väljer att frånträda anställningen. Arbetstagaren
skall senast den 31 december 1999 till arbetsgivaren anmäla om
han eller hon inte vill att anställningsavtalet skall övergå
till den nya arbetsgivaren. Anställningen skall i så fall anses
upphöra den 1 januari 2000.
4 § Vid tillämpningen av 28 § lagen (1976:580) om
medbestämmande i arbetslivet skall de anställningsavtal och
anställningsförhållanden som avses i 1-3 §§ anses ha övergått
enligt 6 b § lagen (1982:80) om anställningsskydd.
5 § En arbetsgivare inom Svenska kyrkan skall trygga sina
åtaganden avseende pensionsrättigheter som är intjänade före
den 1 januari 2000. Detta skall arbetsgivaren göra genom
pensionsförsäkring eller på något av de sätt som anvisas i
lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m. Efter
utgången av år 2009 skall dock tryggandet ske genom
pensionsförsäkring eller på det sätt som anvisas i 9-22 §§
nämnda lag.
6 § Svenska kyrkan svarar solidariskt med sina organisatoriska
delar för sådana åtaganden som avser pensionsrättigheter som är
intjänade före den 1 januari 2000 och som inte har tryggats
enligt 5 §.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1999:265 | Lag (1999:265) om särskilt
grundavdrag och deklarationsskyldighet för fysiska personer i
vissa fall vid 2000-2003 års taxeringar | 1 § För den som inte har haft inkomst av aktiv
näringsverksamhet eller annan inkomst av tjänst än folkpension
och pensionstillskott enligt 2 eller 2 b § lagen (1969:205) om
pensionstillskott eller allmän tilläggspension som föranlett
avräkning av sådant pensionstillskott skall vid 2000-2003 års
taxeringar 2 respektive 3 § gälla i stället för vad som sägs om
deklarationsskyldighet i 2 kap. 2 § 1 lagen (2001:1227) om
självdeklarationer och kontrolluppgifter. Lag (2001:1241).
2 § Skyldighet att lämna självdeklaration till ledning för 2000
års taxering gäller endast om den uppburna pensionen överstiger
följande belopp:
a) för gift skattskyldig: 134,82 procent av prisbasbeloppet
enligt 1 kap. 6 § lagen (1962:381) om allmän försäkring och
b) för annan skattskyldig: 152,32 procent av prisbasbeloppet.
Beloppet i första stycket b) gäller också för gift skattskyldig
som under någon del av året har fått folkpension som ogift.
Vid bedömningen av deklarationsskyldigheten enligt denna
paragraf räknas barnpension och vårdbidrag inte som
folkpension.
3 § Skyldighet att lämna självdeklaration till ledning för
2001 - 2003 års taxeringar gäller endast om den uppburna
pensionen överstiger följande belopp:
a) för gift skattskyldig: 139,69 procent av prisbasbeloppet
enligt 1 kap. 6 § lagen (1962:381) om allmän försäkring och
b) för annan skattskyldig: 157,49 procent av prisbasbeloppet.
Beloppet i första stycket b) gäller också för gift skattskyldig
som under någon del av året har fått folkpension som ogift.
Vid bedömningen av deklarationsskyldigheten enligt denna
paragraf räknas barnpension och vårdbidrag inte som
folkpension. Lag (2001:841).
4 § Det särskilda grundavdraget enligt 48 § 4 mom.
kommunalskattelagen (1928:370) skall vid 2000 respektive 2001
års taxeringar i stället för vad som sägs i punkt 1 andra
stycket av anvisningarna till 48 § nämnda lag uppgå till de
belopp som anges i 2 respektive 3 §.
Reduceringen av det särskilda grundavdraget enligt punkt 1
fjärde och femte styckena av anvisningarna till 48 §
kommunalskattelagen skall vid 2001 års taxering göras med 66,5
procent.
5 § Vid 2002 respektive 2003 års taxering skall det särskilda
grundavdraget enligt 63 kap. inkomstskattelagen (1999:1229) i
stället för vad som sägs i 63 kap. 8 § den lagen uppgå till de
belopp som anges i 3 §.
Reduceringen av det särskilda grundavdraget enligt 63 kap. 9 §
inkomstskattelagen skall vid 2002 och 2003 års taxeringar göras
med 66,5 procent. Lag (2000:791).
Övergångsbestämmelser
2000:1010
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001 och tillämpas
första gången vid 2002 års taxering.
2001:841
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002 och tillämpas
första gången vid 2003 års taxering.
2001:1241
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002 och tillämpas
första gången vid 2003 års taxering.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1999:264 | Lag (1999:264) om tillfällig beräkning av vissa
pensionsförmåner | 1 § Vid beräkning av pensionstillskott enligt lagen (1969:205)
om pensionstillskott skall i stället för de procenttal som
anges i 2, 2 a och 2 b §§ nämnda lag användas 56,9 procent,
112,9 procent och 62,9 procent.
2 § Vid beräkning av särskilt bostadstillägg enligt 7 § lagen
(1994:308) om bostadstillägg till pensionärer skall i stället
för vad som där anges i tredje och fjärde styckena gälla
följande. En skälig levnadsnivå enligt första stycket skall
alltid anses utgöra lägst 1,234 gånger prisbasbeloppet för den
som är ogift och lägst 1,024 gånger prisbasbeloppet för den som
är gift. Inkomsterna enligt andra stycket 1 och 2 skall
sammanlagda alltid anses utgöra lägst 1,529 gånger
prisbasbeloppet för den som är ogift och lägst 1,354 gånger
prisbasbeloppet för den som är gift.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1999:256 | Tillkännagivande (1999:256) om EG-förordningar med
anledning av lagen (1996:95) om vissa internationella
sanktioner | Regeringen tillkännager enligt 15 § lagen (1996:95) om vissa
internationella sanktioner att Europeiska gemenskapen har
beslutat följande förordningar om ekonomiska sanktioner för
vilka straffansvar gäller här i landet direkt enligt 8 § andra
stycket samma lag.
1. Rådets förordning (EEG) nr 3541/92 av den 7 december 1992 om
förbud mot att tillmötesgå irakiska krav i samband med kontrakt
och transaktioner som omfattas av FN:s säkerhetsråds resolution
661 (1990) och därmed förknippade resolutioner (EGT L 361,
10.12.1992, s. 1, Celex 392R3541).
2. Rådets förordning (EEG) nr 3275/93 av den 29 november 1993
om förbud mot att tillmötesgå krav i samband med kontrakt och
transaktioner som omfattas av Förenta nationernas säkerhetsråds
resolution 883 (1993) och därmed förknippade resolutioner (EGT
L 295, 30.11.1993, s. 4, Celex 393R3275).
3. Rådets förordning (EG) nr 1264/94 av den 30 maj 1994 om
förbud mot att fullgöra de haitiska myndigheternas krav vad
avser avtal och transaktioner som omfattas av åtgärder enligt
Förenta nationernas säkerhetsråds resolutioner 917 (1994), 841
(1993), 873 (1993) och 875 (1993) (EGT L 139, 2.6.1994, s. 4,
Celex 394R1264).
4. Rådets förordning (EG) nr 1733/94 av den 11 juli 1994 om
förbud mot att fullgöra krav avseende avtal och transaktioner
som omfattas av Förenta nationernas säkerhetsråds resolution
757 (1992) och därtill knutna resolutioner (EGT L 182,
16.7.1994, s. 1, Celex 394R1733).
5. Rådets förordning (EG) nr 2465/96 av den 17 december 1996 om
avbrytande av de ekonomiska och finansiella förbindelserna
mellan Europeiska gemenskapen och Irak (EGT L 337, 27.12.1996,
s. 1, Celex 396R2465).
6. Rådets förordning (EG) nr 926/98 av den 27 april 1998 om att
inskränka vissa ekonomiska förbindelser med Förbundsrepubliken
Jugoslavien (EGT L 130, 1.5.1998, s. 1, Celex 398R0926).
7. Rådets förordning (EG) nr 1295/98 av den 22 juni 1998 om
frysande av tillgångar som Förbundsrepubliken Jugoslaviens och
Serbiska republikens regeringar har utomlands (EGT L 178,
23.6.1998, s. 33, Celex 398R1295).
8. Rådets förordning (EG) nr 1607/98 av den 24 juli 1998 om
förbud mot nya investeringar i Serbiska republiken (EGT L 209,
25.7.1998, s. 16, Celex 398R1607).
9. Rådets förordning (EG) nr 1705/98 av den 28 juli 1998 om
avbrytande av vissa ekonomiska förbindelser med Angola för att
få "União Nacional para a Independência Total de Angola"
(Unita) att uppfylla sina skyldigheter i fredsprocessen samt om
upphävande av rådets förordning (EG) nr 2229/97 (EGT L 215,
1.8.1998, s. 1, Celex 398R1705).
10. Rådets förordning (EG) nr 1901/98 av den 7 september 1998
om förbud för jugoslaviska transportföretag att flyga mellan
Förbundsrepubliken Jugoslavien och Europeiska gemenskapen (EGT
L 248, 8.9.1998, s. 1, Celex 398R1901).
11. Rådets förordning (EG) nr 900/99 av den 29 april 1999 om
förbud mot försäljning och leverans av olja och vissa
oljeprodukter till Förbundsrepubliken Jugoslavien (EGT L 114,
1.5.1999, s. 7, Celex 399R0900).
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1999:241 | Förordning (1999:241) med instruktion för
Harpsundsnämnden | Uppgifter
1 § Harpsundsnämnden har till uppgift att leda driften av
jordbruket och skogsbruket samt skötseln av trädgård och park
vid statens egendom Harpsund. Nämnden svarar dock inte för
underhåll av huvudbyggnaden och tillhörande flygelbyggnader.
Sammansättning
2 § Nämnden består av lägst tre och högst fem personer. En av
ledamöterna är ordförande och en är vice ordförande.
Verksförordningens tillämpning
3 § Följande bestämmelser i verksförordningen (1995:1322) skall
tillämpas på nämnden:
2 § om behörighet att företräda staten vid domstol, och
18 § om interna föreskrifter.
4 § Nämnden har det ansvar för verksamheten och de uppgifter
som anges i 6-9 §§ verksförordningen (1995:1322).
Ärendenas handläggning
5 § Nämnden är beslutför när ordföranden och minst hälften av
de andra ledamöterna är närvarande.
När ärenden av större vikt avgörs skall om möjligt samtliga
ledamöter vara närvarande.
6 § Nämnden får i arbetsordning eller i särskilda beslut lämna
över till ordföranden eller till någon som tjänstgör hos
nämnden att avgöra ärenden som är av sådan mindre vikt att de
inte behöver prövas av nämnden.
Förordnande av ledamöter
7 § Regeringen utser ordförande, vice ordförande och andra
ledamöter för en bestämd tid.
Ekonomiskt resultat
8 § Om verksamheten resulterat i ett överskott, skall nämnden,
efter eventuell avsättning för investeringar, betala in
överskottet till Statens fastighetsverk senast sex månader
efter räkenskapsårets utgång.
Undantag från andra bestämmelser
9 § Kapitalförsörjningsförordningen (1996:1188) och
förordningen (2006:1097) om statliga myndigheters betalningar
och medelsförvaltning skall inte tillämpas på nämnden.
Förordning (2006:1106).
Överklagande
10 § Nämndens beslut får inte överklagas.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1999:233 | Tillkännagivande (1999:233) om EG-förordningar med
anledning av lagen (1996:95) om vissa internationella
sanktioner | Regeringen tillkännager enligt 15 § lagen (1996:95) om vissa
internationella sanktioner att Europeiska gemenskapen har
beslutat följande förordningar om ekonomiska sanktioner för
vilka straffansvar gäller här i landet direkt enligt 8 § andra
stycket samma lag.
1. Rådets förordning (EEG) nr 3541/92 av den 7 december 1992 om
förbud mot att tillmötesgå irakiska krav i samband med kontrakt
och transaktioner som omfattas av FN:s säkerhetsråds resolution
661 (1990) och därmed förknippade resolutioner (EGT L 361,
10.12.1992, s. 1, Celex 392R3541).
2. Rådets förordning (EEG) nr 3275/93 av den 29 november 1993
om förbud mot att tillmötesgå krav i samband med kontrakt och
transaktioner som omfattas av Förenta nationernas säkerhetsråds
resolution 883 (1993) och därmed förknippade resolutioner (EGT
L 295, 30.11.1993, s. 4, Celex 393R3275).
3. Rådets förordning (EG) nr 1264/94 av den 30 maj 1994 om
förbud mot att fullgöra de haitiska myndigheternas krav vad
avser avtal och transaktioner som omfattas av åtgärder enligt
Förenta nationernas säkerhetsråds resolutioner 917 (1994), 841
(1993), 873 (1993) och 875 (1993) (EGT L 139, 2.6.1994, s. 4,
Celex 394R1264).
4. Rådets förordning (EG) nr 1733/94 av den 11 juli 1994 om
förbud mot att fullgöra krav avseende avtal och transaktioner
som omfattas av Förenta nationernas säkerhetsråds resolution
757 (1992) och därtill knutna resolutioner (EGT L 182,
16.7.1994, s. 1, Celex 394R1733).
5. Rådets förordning (EG) nr 2465/96 av den 17 december 1996 om
avbrytande av de ekonomiska och finansiella förbindelserna
mellan Europeiska gemenskapen och Irak (EGT L 337, 27.12.1996,
s. 1, Celex 396R2465).
6. Rådets förordning (EG) nr 926/98 av den 27 april 1998 om att
inskränka vissa ekonomiska förbindelser med Förbundsrepubliken
Jugoslavien (EGT L 130, 1.5.1998, s. 1, Celex 398R0926).
7. Rådets förordning (EG) nr 1295/98 av den 22 juni 1998 om
frysande av tillgångar som Förbundsrepubliken Jugoslaviens och
Serbiska republikens regeringar har utomlands (EGT L 178,
23.6.1998, s. 33, Celex 398R1295).
8. Rådets förordning (EG) nr 1607/98 av den 24 juli 1998 om
förbud mot nya investeringar i Serbiska republiken (EGT L 209,
25.7.1998, s. 16, Celex 398R1607).
9. Rådets förordning (EG) nr 1705/98 av den 28 juli 1998 om
avbrytande av vissa ekonomiska förbindelser med Angola för att
få "União Nacional para a Independência Total de Angola"
(Unita) att uppfylla sina skyldigheter i fredsprocessen samt om
upphävande av rådets förordning (EG) nr 2229/97 (EGT L 215,
1.8.1998, s. 1, Celex 398R1705).
10. Rådets förordning (EG) nr 1901/98 av den 7 september 1998
om förbud för jugoslaviska transportföretag att flyga mellan
Förbundsrepubliken Jugoslavien och Europeiska gemenskapen (EGT
L 248, 8.9.1998, s. 1, Celex 398R1901).
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1999:216 | Lag (1999:216) om ögonundersökning vid misstanke om vissa brott i trafiken | 1 § Denna lag avser undersökning av en persons ögon och
ögonrörelser i syfte att ta reda på om personen är påverkad av
något annat medel än alkohol.
2 § En ögonundersökning enligt denna lag får göras på förare
av ett motordrivet fordon samt på förare av ett maskindrivet
fordon på järnväg, tunnelbana eller spårväg om det kan
misstänkas att föraren gjort sig skyldig till brott som avses
i 4 § lagen (1951:649) om straff för vissa trafikbrott, 30 §
lagen (1990:1157) om säkerhet vid tunnelbana och spårväg,
7 kap. 2 eller 4 § järnvägssäkerhetslagen (2022:367),
8 kap. 2 eller 4 § lagen (2022:368) om nationella
järnvägssystem eller till något annat brott på vilket fängelse
kan följa och som har begåtts i samband med framförandet av
fordonet.
En ögonundersökning får även göras på den som manövrerar ett
luftfartyg eller i övrigt ombord på ett luftfartyg fullgör en
uppgift av väsentlig betydelse för flygsäkerheten eller som
utövar tjänst som avses i 6 kap. 20 § luftfartslagen
(2010:500), om det kan misstänkas att personen gjort sig
skyldig till brott som avses i 13 kap. 2 § luftfartslagen
eller till något annat brott på vilket fängelse kan följa och
som har begåtts i samband med manövrerandet, fullgörandet av
uppgiften eller utövandet av tjänsten.
Undersökningen enligt första eller andra stycket får
genomföras endast om den kan ha betydelse för utredningen om
brottet. Lag (2022:375).
3 § En ögonundersökning enligt denna lag får endast omfatta
yttre iakttagelser av ögonens utseende och funktion. Som
hjälpmedel vid undersökningen får pupillometer, penna eller
annat liknande föremål samt mindre ljuskälla användas.
4 § En ögonundersökning enligt denna lag genomförs av
1. en polisman, eller
2. en tjänsteman vid Tullverket eller Kustbevakningen, om
misstanken gäller brott som avses i 4 § lagen (1951:649) om
straff för vissa trafikbrott.
En tjänsteman vid Tullverket eller Kustbevakningen som ska
genomföra en ögonundersökning har samma befogenhet som en
polisman har enligt 22 § polislagen (1984:387) att stoppa ett
fordon.
Undersökningen ska göras på ett sätt som inte utsätter den som
undersöks för allmän uppmärksamhet. Om särskilda skäl inte
föranleder något annat, ska undersökningen genomföras i ett
täckt fordon eller inomhus i ett avskilt rum. Om den undersökte
begär det ska det föras ett protokoll vid undersökningen och
utfärdas ett bevis om utförd åtgärd. Lag (2008:328).
5 § Blodprov får tas på den som är skyldig att genomgå en
ögonundersökning även om det inte finns förutsättningar för det
enligt 28 kap. 12 § rättegångsbalken, om han eller hon
1. vägrar att medverka till ögonundersökning, eller
2. inte kan genomgå sådan undersökning på grund av att han
eller hon varit inblandad i en trafikolycka. Lag (2008:328).
6 § För ögonundersökning som avses i denna lag skall 28 kap.
13 § rättegångsbalken inte gälla.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1999:215 | Förordning (1999:215) om lotsavgifter | Tillämpningsområde
1 § Lotsavgift skall tas ut för lotsning eller annat biträde av
lots enligt förordningen (1982:569) om lotsning m.m.
Grunder för lotsavgift
2 § Sjöfartsverket skall fastställa lotsavgifter och får
meddela de ytterligare föreskrifter som behövs för
fastställandet av sådana avgifter. Förordning (2003:87).
3 § Lotsavgiften skall fastställas med ledning av de uppgifter
om fartyget, dess resa och last som fartygets redare, ägare
eller ett ombud för någon av dessa skall lämna i samband med
att lots beställs.
Om de uppgifter som behövs för att fastställa avgiften inte
lämnas, får avgiften fastställas efter skälig grund.
4 § Den som anlitar lots skall betala kostnaden för lotsens
och, i förekommande fall, lotsens medhjälpares
1. hemresa, när lotsen på grund av ishinder, sjöhävning eller
liknande omständighet följer med fartyget en längre väg än som
annars skulle ha skett,
2. inställelse, när lotsen har kallats att inställa sig utanför
det sjötrafikområde där denne tjänstgör,
3. hemresa, när lotsning eller annat biträde har avslutats
utanför det sjötrafikområde där lotsen tjänstgör, dock inte om
förrättningen utanför detta sjötrafikområde endast avsett
lotsning i lotsled,
4. inställelse och hemresa, när lotsen har kallats att inställa
sig men inte har anlitats, och detta inte beror på lotsen samt
beställningen inte heller har ändrats eller återkallats i
behörig tid.
5 § Lotsen, lotsens medhjälpare och lotseleven skall få likadan
kost ombord som fartygets befäl.
Lotsen, lotsens medhjälpare och lotseleven skall vid behov
beredas sovplats.
Debitering av lotsavgift
6 § Ett fartygs ägare eller redare är ansvarig för att
lotsavgiften betalas.
7 § Sjöfartsverket skall svara för debitering och uppbörd av
lotsavgifter.
8 § Sjöfartsverket får medge nedsättning i avgifter som
bestämts med stöd av denna förordning om det är förenligt med
verkets ekonomiska intresse. Om det finns synnerliga skäl får
verket medge befrielse från avgift.
Nedsättning eller befrielse får dock inte medges om detta
snedvrider eller hotar att snedvrida konkurrensen genom att
vissa företag eller viss produktion gynnas på ett sådant sätt
att handeln med varor eller tjänster inom Europeiska unionen
påverkas.
9 § Sjöfartsverket får meddela föreskrifter om ersättning för
sådana kostnader som avses i 4 §.
Transportstyrelsen får meddela föreskrifter om avgifter för
ärendehandläggning enligt föreskrifter som meddelats med stöd
av 5 och 9 §§ förordningen (1982:569) om lotsning m.m.
Förordning (2023:864).
Överklagande
10 § I 40 § förvaltningslagen (2017:900) finns bestämmelser
om överklagande till allmän förvaltningsdomstol.
Förordning (2018:982).
Övergångsbestämmelser
1999:215
Denna förordning träder i kraft den 15 maj 1999, då
förordningen (1982:914) om lotsavgifter skall upphöra att
gälla. För lotsning som påbörjats före ikraftträdandet gäller
äldre bestämmelser.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1999:209 | Förordning (1999:209) om tidsbegränsade uppehållstillstånd
i vissa utlänningsärenden | 1 § Medborgare i Förbundsrepubliken Jugoslavien som kommer från
provinsen Kosovo och som inte kan återvända dit på grund av
förhållandena där skall anses ha behov av sådant tillfälligt
skydd som avses i 2 kap. 4 a § utlänningslagen (1989:529) och
får, under förutsättning att de behöver skydd här i landet,
beviljas tidsbegränsat uppehållstillstånd enligt samma
bestämmelse, om de har ansökt om uppehållstillstånd enligt 3
kap. utlänningslagen.
2 § Enligt 2 kap. 4 a § utlänningslagen (1989:529) får ett
tidsbegränsat uppehållstillstånd enligt 1 § ges under högst två
år. Om ett program för att förbereda återvändandet har inletts
innan dess, får uppehållstillståndet förlängas med högst två
år.
Den första tillståndsperioden skall vara längst till och med
den 30 april 2000. Förordning (1999:708).
Övergångsbestämmelser
1999:708
Denna förordning träder i kraft den 15 juli 1999 i fråga om 2 §.
För ansökningar om uppehållstillstånd som före ikraftträdandet
getts in till Statens invandrarverk gäller 2 § i sin äldre
lydelse.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1999:208 | Tillkännagivande (1999:208) av staters anslutning till
konventionen om Österrikes, Finlands och Sveriges
tillträde till Brysselkonventionen | Konventionen den 27 september 1968 om domstols behörighet och
om verkställighet av domar på privaträttens område och
tillträdeskonventionerna den 9 oktober 1978, den 25 oktober
1982, den 26 maj 1989 och den 29 november 1996 (Brysselkonven-
tionen), samt protokollet den 3 juni 1971 om EG-domstolens
tolkning av Brysselkonventionen i dess lydelse enligt nämnda
tillträdeskonventioner, träder för Sveriges del i kraft den 1
januari 1999. Brysselkonventionen i dess lydelse enligt 1996
års konvention om Österrikes, Finlands och Sveriges tillträde
träder i kraft i förhållande till övriga konventionsstater när
dessa har tillträtt nämnda tillträdeskonvention. För samtliga
EU-stater, med undantag av Österrike, Finland och Sverige, har
1978, 1982 och 1989 års tillträdeskonventioner trätt i kraft.
Brysselkonventionen finns publicerad i Europeiska gemenskape-
rnas tidning (EGT, 98/C 27/01 s. 1). Brysselkonventionens
svenska, engelska och franska texter finns intagna som bilaga
till lagen (1998:358) om domstols internationella behörighet
och om verkställighet av utländska domar enligt
Brysselkonventionen.
Följande stater har anslutit sig till konventionen om
Österrikes, Finlands och Sveriges tillträde till
Brysselkonventionen.
Stat Dag för konvention- Reservationer och förklaringar
ens ikraftträdande
för staten
Danmark 1998-12-01 -
Finland 1999-04-01 -
Nederländerna 1998-12-01 -
Spanien 1999-04-01 -
Sverige 1999-01-01 Sverige har motsatt sig det
förfarande vid delgivning som be-
skrivs i artikel IV andra stycket i
konventionens protokoll.
Tyskland 1999-01-01 -
Österrike 1998-12-01 Österrike har motsatt sig det
förfarande vid delgivning som be-
skrivs i artikel IV andra stycket i
konventionens protokoll.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1999:185 | Förordning (1999:185) om ikraftträdande av vissa
lagar med anledning av Amsterdamfördragets
ikraftträdande | 1 § Amsterdamfördraget den 2 oktober 1997 om ändring av
Fördraget om Europeiska unionen, fördragen om upprättandet av
Europeiska gemenskaperna och vissa akter som hör samman med dem
samt de protokoll som har förtecknats i slutakten till
Amsterdamfördraget1 träder i kraft den 1 maj 1999.
Amsterdamfördraget och protokollen publiceras i Sveriges
internationella överenskommelser (SÖ 1999:4).
2 § Följande lagar skall träda i kraft den 1 maj 1999, nämligen
1. lagen (1998:215) om ändring i lagen (1994:1500) med
anledning av Sveriges anslutning till Europeiska unionen, och
2. lagen (1998:1452) om ändring i lagen (1996:95) om vissa
internationella sanktioner.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1999:178 | Riksåklagarens föreskrifter (1999:178) om ordningsbot för vissa brott | Riksåklagaren föreskriver med stöd av 48 kap. 14 § 2 och 3 st.
rättegångsbalken följande.
1 § Föreläggande av ordningsbot får utfärdas beträffande de
brott som upptas i bilagorna till denna författning.
Riksåklagarens föreskrifter (2002:729).
2 § Ett föreläggande skall uppta ordningsbot med det belopp som
anges i anslutning till respektive brott.
3 § Om ordningsbot skall fastställas gemensamt för flera brott,
skall den högsta boten ökas med 50 procentenheter av den
sammanlagda boten för övriga brott.
4 § De belopp som anges i bilagorna avser gärningar som kan
betecknas som normalfall och som bör lagföras genom
föreläggande av ordningsbot. Föreligger särskilda skäl skall
ärendet överlämnas till åklagare.
Riksåklagarens föreskrifter (2002:729).
Övergångsbestämmelser
1999:178
Dessa föreskrifter träder i kraft den 1 oktober 1999 utom
såvitt avser 3 kap. 61 § i bilaga 1 och bilagorna 7-11 samt 19.
Föreskrifterna i dessa delar träder i kraft den 1 juli 2000.
Genom författningen upphävs Riksåklagarens beslut (1991:2047)
om ordningsbot för vissa brott. Det upphävda beslutet skall
dock gälla till och med den 30 april 2000 såvitt avser
bestämmelsen i 83 § vägtrafikkungörelsen (1972:603).
1999:885
1. Dessa föreskrifter träder i kraft den 1 oktober 1999 utom
såvitt avser brott mot 3 kap. 61 § trafikförordningen
(1998:1276) i bilaga 1 och de brott som anges i bilagorna 7-11
samt 19.
2. Föreskrifterna beträffande brott mot 3 kap. 61 §
trafikförordningen (1998:1276) i bilaga 1 träder i kraft den 1
maj 2000. För de brott som anges i bilagorna 7-11 och 19 träder
föreskrifterna i kraft den 1 juli 2000.
3. Riksåklagarens beslut (1991:2047) om ordningsbot för vissa
brott upphör att gälla den 1 oktober 1999. Det upphävda
beslutet skall dock tillämpas till och med den 30 april 2000
såvitt avser bestämmelsen i 83 § vägtrafikkungörelsen
(1972:603). Riksåklagarens föreskrifter (1999:885).
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1999:163 | Lag (1999:163) om penningtvättsregister | Inledande bestämmelser
1 § Denna lag gäller utöver personuppgiftslagen (1998:204) vid
behandling av personuppgifter i fråga om sådan penningtvätt som
avses i 1 § lagen (1993:768) om åtgärder mot penningtvätt
(penningtvättsregister).
2 § Fysiska eller juridiska personer som avses i 2 § första
stycket samt 2 a och 2 b §§ lagen (1993:768) om åtgärder mot
penningtvätt får föra penningtvättsregister över sådana
uppgifter som den fysiska eller juridiska personen lämnat med
stöd av 9 § andra stycket nämnda lag. Lag (2004:1187).
Ändamål
3 § Penningtvättsregister får föras av en fysisk eller juridisk
person som avses i 2 §
1. för att förhindra att den fysiska eller juridiska personen
medverkar vid transaktioner som utgör penningtvätt enligt 1 §
lagen (1993:768) om åtgärder mot penningtvätt, och
2. för att den fysiska eller juridiska personen skall kunna
uppfylla uppgiftsskyldigheten i 9 § andra stycket samma lag.
Lag (2004:1187).
Innehåll
4 § Ett penningtvättsregister får endast innehålla
1. namn, person- eller organisationsnummer och adress,
2. kontonummer eller motsvarande, samt
3. de övriga uppgifter som lämnats med stöd av 9 § andra
stycket lagen (1993:768) om åtgärder mot penningtvätt.
Information till den registrerade
5 § Uppgifter ur penningtvättsregister får inte lämnas ut till
den registrerade.
Gallring
6 § En uppgift i penningtvättsregistret skall gallras
1. om den myndighet som avses i 9 § lagen (1993:768) om
åtgärder mot penningtvätt beslutar att inte inleda eller att
lägga ned utredningen om penningtvätt,
2. om en förundersökning har avslutats utan att åtal väckts med
anledning av de lämnade uppgifterna,
3. om en domstol har meddelat dom eller beslut som vunnit laga
kraft med anledning av de lämnade uppgifterna, eller
4. senast ett år efter det att uppgifter lämnats med stöd av 9 §
andra stycket nämnda lag.
Samkörning
7 § En fysisk eller juridisk persons penningtvättsregister får
inte samköras med motsvarande register hos någon annan.
Lag (2004:1187).
Rättelse och skadestånd
8 § Bestämmelserna i personuppgiftslagen (1998:204) om rättelse
och skadestånd gäller vid behandling av personuppgifter enligt
denna lag.
Tystnadsplikt
9 § Den som är verksam hos en fysisk eller juridisk person som
avses i 2 § får inte obehörigen röja uppgift i
penningtvättsregister.
Ansvar enligt 20 kap. 3 § brottsbalken skall inte följa för den
som bryter mot förbudet i första stycket. Lag (2004:1187).
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1999:154 | Förordning (1999:154) om rätt för Regeringskansliet
(Utrikesdepartementet) att verkställa legaliseringar | Regeringskansliet (Utrikesdepartementet) får utfärda intyg om
att en tjänsteman eller någon annan, vars befogenhet är angiven
i föreskrifter eller på något liknande sätt, har undertecknat
en viss handling samt att han eller hon vid tiden för
undertecknandet hade en sådan befattning som gav rätt att
utfärda handlingen (legalisering).
För varje legalisering tas en avgift ut. Om internationell
hänsyn eller sedvänja kräver det, får Regeringskansliet
(Utrikesdepartementet) dock besluta att staten skall stå för
kostnaden. För avgiftens storlek m.m. gäller bestämmelserna i
20-24 §§ avgiftsförordningen (1992:191), varvid avgiftsklass A
tillämpas. Förordning (2004:995).
Övergångsbestämmelser
2004:995
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2005. I ärenden
om intyg enligt Haagkonventionen den 5 oktober 1961 om slopande
av kravet på legalisering av utländska allmänna handlingar
(apostille) som kommit in till Regeringskansliet före den dagen
skall dock förordningen tillämpas i dess äldre lydelse.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1999:146 | Kontoföringsförordning (1999:146) | 1 § Finansinspektionen får i fråga om lagen (1998:1479) om
kontoföring av finansiella instrument meddela föreskrifter om
1. storleken av det bundna egna kapitalet och summan av
gjorda medlemsinsatser och förlagsinsatser enligt 2 kap. 4 §
andra stycket,
2. kontoföring och övriga frågor enligt 4 kap. 21 §,
3. skyldighet för centrala värdepappersförvarare att i vissa
fall lämna besked om kontots innehåll till kontohavare enligt
8 kap. 1 § andra stycket,
4. skyldighet för centrala värdepappersförvarare att lämna
besked enligt 8 kap. 3 § första stycket,
5. vilka upplysningar som ska lämnas till Finansinspektionen
enligt 9 kap. 1 §,
6. en central värdepappersförvarares löpande bokföring,
årsbokslut och årsredovisning samt förvaring och inventering
av värdehandlingar enligt 9 kap. 1 §, och
7. vilka uppgifter som en ansökan, anmälan eller
underrättelse ska innehålla samt vilka uppgifter som
samtidigt ska lämnas till Finansinspektionen.
Förordning (2009:590).
2 § Finansinspektionen får ha terminalåtkomst till
avstämningsregistren som förs enligt lagen (1998:1479) om
kontoföring av finansiella instrument för inhämtande av
uppgifter enligt 8 kap. 3 § andra stycket samma lag.
3 § Behörig att inhämta uppgifter genom terminalåtkomst är
endast tjänsteman hos Finansinspektionen som handlägger ärenden
enligt lagen (2000:1087) om anmälningsskyldighet för vissa
innehav av finansiella instrument eller ärenden enligt lagen
(2005:377) om straff för marknadsmissbruk vid handel med
finansiella instrument. Inspektionen skall föra en förteckning
över vilka tjänstemän som har sådan behörighet.
Förordning (2005:386).
4 § När en tjänsteman hos Finansinspektionen använder sig av
terminalåtkomst, skall följande uppgifter dokumenteras i en
journal, som inspektionen skall föra med hjälp av automatisk
databehandling:
1. vem som har inhämtat uppgifter genom terminalåtkomsten,
2. tidpunkten då terminalåtkomsten har använts, och
3. det ärende till vilket de inhämtade uppgifterna hör.
Finansinspektionen skall kontrollera journalen regelbundet.
Journalen skall bevaras i minst två år.
5 § I 4 a kap. förordningen (2007:572) om
värdepappersmarknaden finns bestämmelser om handläggning av
en ansökan om tillstånd att förvärva aktier eller andelar i
ett värdepappersbolag, en börs eller en svensk
clearingorganisation. Dessa bestämmelser ska tillämpas på
motsvarande sätt vid handläggning av en ansökan om tillstånd
att förvärva aktier eller andelar i en central
värdepappersförvarare. Förordning (2009:590).
Övergångsbestämmelser
2005:386
Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2005. Äldre
föreskrifter gäller fortfarande för handläggning av ärenden
enligt insiderstrafflagen (2000:1086).
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1999:131 | Lag (1999:131) om Ombudsmannen mot etnisk
diskriminering | 1 § Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering som
har samband med etnisk tillhörighet, religion eller annan
trosuppfattning. Lag (2003:313).
2 § Regeringen utser en ombudsman som skall verka för att
diskriminering som har samband med etnisk tillhörighet,
religion eller annan trosuppfattning inte förekommer i
arbetslivet eller på andra områden av samhällslivet.
Lag (2003:313).
3 § Ombudsmannen skall genom råd och på annat sätt medverka
till att den som utsatts för diskriminering kan ta till vara
sina rättigheter.
Ombudsmannen skall vidare genom överläggningar med myndigheter,
företag och organisationer samt genom opinionsbildning,
information och på annat liknande sätt ta initiativ till
åtgärder mot diskriminering. Lag (2003:313).
4 § Ombudsmannen skall särskilt motverka att arbetssökande
utsätts för diskriminering. Ombudsmannen skall också i kontakt
med arbetsgivare och berörda arbetstagarorganisationer främja
ett gott förhållande mellan olika etniska grupper i
arbetslivet. Lag (2003:313).
5 § Ombudsmannen skall utöva tillsyn över efterlevnaden av
lagen (1999:130) om åtgärder mot diskriminering i arbetslivet
på grund av etnisk tillhörighet, religion eller annan
trosuppfattning, lagen (2001:1286) om likabehandling av
studenter i högskolan, lagen (2003:307) om förbud mot
diskriminering och lagen (2006:67) om förbud mot diskriminering
och annan kränkande behandling av barn och elever i enlighet
med bestämmelserna i lagarna. Lag (2006:71).
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1999:32 | Förordning (1999:32) om statligt stöd för
utvecklingsprojekt inom vuxenutbildning | Förutsättningar för stöd
1 § Statligt stöd kan lämnas enligt denna förordning till
kommuner, landsting, statens skolor för vuxna och folkhögskolor
för utvecklingsprojekt inom vuxenutbildning som syftar till att
lärare skall utvecklas i sin lärarroll.
2 § Stöd lämnas av regeringen inom ramen för tillgängliga
medel.
Ansökan
3 § Ansökan om stöd skall ges in till regeringen senast den 1
april 1999.
4 § En ansökan skall innehålla uppgifter om
1. mål och det närmare syftet med projektet,
2. arbetssätt och arbetsformer som skall tillämpas,
3. deltagare i projektet,
4. samarbete med universitet eller högskola,
5. samverkan med andra utbildningsanordnare,
6. tidsplan för projektet,
7. förväntade effekter och metoder för spridning av resultat,
8. kostnadsberäkning av projektet, och
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1999:18 | Förordning (1999:18) om tillämpningen av lagen
(1994:308) om bostadstillägg till pensionärer | 1 § I denna förordning ges vissa tillämpningsföreskrifter om
bostadstillägg enligt lagen (1994:308) om bostadstillägg till
pensionärer.
2 § En kommun som beslutar att med egna medel lämna
bostadstillägg utöver vad som anges i 4 § lagen (1994:308) om
bostadstillägg till pensionärer skall anmäla detta till den
allmänna försäkringskassan. Anmälan skall innehålla uppgift om
procentsatsen samt beloppsgränserna för det kompletterande
bostadstillägg kommunen beslutat att lämna. Avser inte anmälan
samtliga bostadstilläggsberättigade i kommunen skall kommunen
klart ange under vilka förutsättningar kompletterande
bostadstillägg enligt kommunens beslut skall utges.
3 § Anmälan enligt 2 § skall ha kommit in till
försäkringskassan senast den 30 november året före det att
kompletterande bostadstillägg skall utbetalas. Om anmälan
kommer in senare tillämpas kommunens beslut om sådant
bostadstillägg först från och med andra månaden efter den månad
anmälan kommit in till försäkringskassan.
4 § Riksförsäkringsverket skall senast den 10 varje månad
debitera en kommun den kommunala kompletterande del som
utbetalas samma månad. Utbetalas kompletterande bostadstillägg
retroaktivt debiteras kommunen hela beloppet den månad
utbetalning sker. Betalning skall ha kommit in till
Riksförsäkringsverket senast den 18 i utbetalningsmånaden. Vid
för sen betalning har Riksförsäkringsverket rätt att debitera
dröjsmålsränta.
5 § Riksförsäkringsverket skall årligen på grundval av
Socialstyrelsens allmänna råd publicera belopp till ledning för
bedömning av skälig bostadskostnad och skälig levnadsnivå vid
beräkning av särskilt bostadstillägg enligt 7 § lagen
(1994:308) om bostadstillägg till pensionärer. Skälig
levnadsnivå skall alltid anses utgöra lägst 1,22 gånger
prisbasbeloppet enligt 1 kap. 6 § lagen (1962:381) om allmän
försäkring för den som är ogift och lägst 1,01 gånger
prisbasbeloppet för den som är gift.
6 § Riksförsäkringsverket får meddela de ytterligare
föreskrifter som behövs i fråga om 2-4 §§.
Övergångsbestämmelser
1999:18
Denna förordning träder i kraft den 1 mars 1999 och gäller till
utgången av år 2000. I fråga om tiden januari-februari 1999
skall Riksförsäkringsverket senast den 10 mars 1999 debitera en
kommun den kommunala kompletterande del som betalats ut under
denna tid.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1999:1 | Förordning (1999:1) om projektbidrag för folkbildning om
Ekonomiska och monetära unionen | Förutsättningar för bidrag
1 § Folkhögskolor, folkbildningsorganisationer och liknande
sammanslutningar kan få projektbidrag enligt denna förordning.
Bidrag får inte lämnas till politiska partier eller massmedier.
2 § Bidrag får bara lämnas för projekt som
1. avser folkbildning om Ekonomiska och monetära unionen, och
2. har god spridningseffekt.
Bidrag får inte lämnas till fasta kostnader för personal,
resor, administration eller liknande.
3 § Bidrag lämnas inom ramen för tillgängliga medel.
Möjligheterna för den som ansöker om bidrag att själv
finansiera en del av projektet skall beaktas vid
bidragsprövningen.
Frågor om bidrag skall vidare prövas med hänsyn särskilt till
behoven hos personer med bristande kunskaper i det svenska
språket och andra som kan ha svårt att tillgodogöra sig
information och utbildning på andra vägar.
Ansökan
4 § Ansökan om bidrag görs hos Delegationen för stöd till
folkbildning om Ekonomiska och monetära unionen.
Krav på redovisning och andra villkor
5 § Ett beslut om bidrag kan förenas med krav på redovisning
och andra villkor.
Delegationen för stöd till folkbildning om Ekonomiska och
monetära unionen
Uppgifter
6 § Delegationen för stöd till folkbildning om Ekonomiska och
monetära unionen prövar frågor om bidrag.
Sammansättning
7 § Delegationen består av fem personer. En av ledamöterna är
ordförande.
Kansli
8 § Personal i Statsrådsberedningen är föredragande och sköter
kansligöromål åt delegationen.
Verksförordningens tillämpning
9 § Följande bestämmelser i verksförordningen (1995:1322) skall
tillämpas på delegationen:
17 och 18 §§ om myndighetens organisation,
24 § om föredragning,
26 § om vem som får begära in upplysningar och yttranden,
29 § om inhämtande av uppgifter,
30 § om ärendeförteckning, och
31 § om myndighetens beslut.
10 § Delegationen har det ansvar för verksamheten och de
uppgifter som anges i 6-9, 11 och 13 §§ verksförordningen
(1995:1322).
Ärendenas handläggning och avgörande
11 § Innan delegationen beslutar att ge bidrag för ett projekt
skall Folkbildningsrådet ges tillfälle att yttra sig i ärendet.
12 § Delegationen är beslutför när ordföranden och minst tre
andra ledamöter är närvarande.
Förordnanden
13 § Ledamöterna i delegationen utses av regeringen för en
bestämd tid.
Regeringen utser ordförande i delegationen.
Överklagande
14 § Delegationens beslut i bidragsärenden får inte överklagas.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1998:962 | Förordning (1998:962) om vilotid för sjömän | 1 § Lagen (1998:958) om vilotid för sjömän gäller inte för
fartygsarbete på fartyg som hör till Polismyndigheten,
Försvarsmakten, Kustbevakningen, Trafikverket, Sjöfartsverket
eller Tullverket.
I fråga om fartygsarbete som enligt första stycket har
undantagits från lagen om vilotid för sjömän gäller i stället
arbetstidslagen (1982:673). Förordning (2014:1262).
2 § Tillsyn över efterlevnaden av lagen om vilotid för sjömän
(1998:958) och av föreskrifter för tillämpningen av lagen
utövas av Transportstyrelsen och, utom riket, även av svensk
konsul som Regeringskansliet förordnat att utöva sådan tillsyn.
Tillsyn utövas också av Kustbevakningen i den utsträckning som
Transportstyrelsen beslutar i samråd med Kustbevakningen.
Förordning (2008:1131).
3 § Föreskrifter om verkställighet av lagen (1998:958) om
vilotid för sjömän samt ytterligare föreskrifter om
arbetsordning på fartygen och om anteckningar om vilotid får
meddelas av Transportstyrelsen. Föreskrifter om
tillsynsförrättningar utom riket, som Transportstyrelsen får
meddela med stöd av 6 kap. 4 § fartygssäkerhetsförordningen
(2003:438), ska meddelas i samråd med Utrikesdepartementet.
Förordning (2008:1131).
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1998:903 | Förordning (1998:903) om avgifter för prövning enligt lagen (1998:814) med särskilda bestämmelser om gaturenhållning och skyltning | 1 § Enligt denna förordning får länsstyrelsen ta ut avgift för
prövning av fråga om tillstånd eller medgivande som avses i 6,
7 eller 9 § lagen (1998:814) med särskilda bestämmelser om
gaturenhållning och skyltning.
En kommunal myndighet får på motsvarande sätt ta ut avgift för
prövning av fråga om tillstånd eller medgivande som avses i 5-7
eller 9 § i lagen.
2 § Avgift enligt 1 § får tas ut av länsstyrelsen i enlighet
med vad som framgår av andra stycket.
För avgiftens storlek m.m. gäller bestämmelserna i 9-12 §§
avgiftsförordningen (1992:191), varvid avgiftsklass 5 skall
tillämpas i ärenden om tillstånd eller medgivande som avses i
1 §.
I avgiftsförordningen finns bestämmelser om redovisning av
avgifter.
3 § Kommunfullmäktige får meddela föreskrifter om avgifter för
en kommunal myndighets prövning i fråga om tillstånd eller
medgivande som avses i 5-7 eller 9 § lagen (1998:814) med
särskilda bestämmelser om gaturenhållning och skyltning.
4 § Om det finns särskilda skäl får länsstyrelsen eller den
kommunala myndigheten i det enskilda fallet sätta ned eller
efterskänka avgiften.
5 § Beslut om betalning av avgift får verkställas enligt
utsökningsbalken.
6 § Bestämmelser om överklagande finns i 16 § lagen (1998:814)
med särskilda bestämmelser om gaturenhållning och skyltning.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1998:898 | Förordning (1998:898) om inrättande, utvidgning och avlysning av allmän farled och allmän hamn | 1 § Sjöfartsverket beslutar enligt 1 och 2 §§ lagen (1983:293)
om inrättande, utvidgning och avlysning av allmän farled och
allmän hamn.
Transportstyrelsen får efter samråd med Sjöfartsverket meddela
föreskrifter enligt 3 § lagen om inrättande, utvidgning och
avlysning av allmän farled och allmän hamn.
Förordning (2008:1130).
2 § När Sjöfartsverket överlämnar en fråga om allmän
farled eller allmän hamn till regeringen för prövning enligt
17 kap. 1 eller 3 § miljöbalken, ska verket i sitt yttrande
enligt 1 d § lagen (1983:293) om inrättande, utvidgning och
avlysning av allmän farled och allmän hamn bland annat lämna
de uppgifter som behövs för att bedöma hur de allmänna
hänsynsreglerna i 2 kap. miljöbalken följs samt uppgift om de
samråd som skett enligt 6 kap. miljöbalken. Även i övrigt
ansvarar Sjöfartsverket för att ett tillräckligt underlag
finns för regeringens prövning. Förordning (2018:2048).
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1998:796 | Förordning (1998:796) om statlig inköpssamordning | 1 § I denna förordning finns bestämmelser om samordning av
statliga myndigheters inköp i syfte att åstadkomma besparingar
för staten.
Förordningen gäller för myndigheter under regeringen.
Förordning (2010:1869).
2 § För varor och tjänster som myndigheterna upphandlar ofta, i
stor omfattning eller som uppgår till stora värden skall det
finnas ramavtal eller andra gemensamma avtal som effektiviserar
upphandlingarna. Därvid skall små och medelstora företags
möjligheter att delta i upphandlingar beaktas.
3 § En myndighet skall använda de avtal som avses i 2 § om
myndigheten inte finner att en annan form av avtal sammantaget
är bättre.
4 § Kammarkollegiet ska verka för att avtal som avses i 2 §
träffas. När en myndighet avser att upphandla utan att använda
de avtal som avses i 2 §, ska Kammarkollegiet underrättas om
skälen till detta. Förordning (2010:1869).
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1998:794 | Förordning (1998:794) med instruktion för
Premiepensionsmyndigheten | Uppgifter
1 § Premiepensionsmyndigheten har till uppgift att handlägga
frågor om premiepension enligt lagen (1998:674) om
inkomstgrundad ålderspension och lagen (1998:710) med vissa
bestämmelser om Premiepensionsmyndigheten.
Verksförordningens tillämpning
2 § Verksförordningen (1995:1322) skall tillämpas på
Premiepensionsmyndigheten med undantag av 3-5, 12 och 34 §§.
Det som sägs i 6-9 §§ verksförordningen om myndighetens chef
skall i stället gälla styrelsen.
Premiepensionsmyndighetens ledning
3 § Premiepensionsmyndigheten leds av en styrelse som ansvarar
för verksamheten.
Generaldirektören ansvarar för och leder den löpande
verksamheten enligt styrelsens direktiv och riktlinjer.
4 § Premiepensionsmyndighetens styrelse består av högst elva
ledamöter, generaldirektören inräknad.
Den som är styrelseledamot eller tjänsteman hos myndigheten får
inte utan regeringens tillstånd vara ledamot eller suppleant i
styrelsen för fondförvaltare som utövar fondverksamhet enligt
lagen (1990:1114) om värdepappersfonder eller i sjunde
fondstyrelsen inom Allmänna pensionsfonden. Ledamoten eller den
anställde får inte heller vara anställd hos eller åta sig
uppdrag för en sådan förvaltare. Förordning (1998:970).
Revisorer
5 § Riksrevisionsverket skall årligen utse en eller flera
auktoriserade revisorer att för verkets räkning granska
Premiepensionsmyndighetens årsredovisning, redovisningen i
övrigt samt ledningens förvaltning enligt 5 § lagen (1998:710)
med vissa bestämmelser om Premiepensionsmyndigheten.
Revisorerna skall ha erfarenhet av redovisning och ekonomiska
förhållanden i försäkringsbolag. De skall avge ett
revisorsintyg till Riksrevisionsverket.
Övergångsbestämmelser
1998:794
Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1998.
Premiepensionsmyndighetens beslut om myndighetens uppbyggnad
får även avse arbete som utförts före ikraftträdandet.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1998:740 | Förordning (1998:740) om anställning hos
allmän försäkringskassa | 1 § Anställningsförordningen (1994:373) gäller för arbetstagare
hos allmän försäkringskassa med de avvikelser som följer av
denna förordning.
2 § En anställning som direktör för en allmän försäkringskassa
får begränsas till att gälla antingen för en bestämd tid eller
tills vidare längst till en viss tidpunkt.
3 § En försäkringskassas anställningsbeslut får överklagas hos
Överklagandenämnden för totalförsvaret.
Beslut av nämnden i sådana ärenden får inte överklagas.
Förordning (1998:1232).
4 § Föreskrifter om behörighet att besluta i frågor om
anställning hos en allmän försäkringskassa finns i 18 kap. 41-
42 §§ lagen (1962:381) om allmän försäkring.
5 § I en tvist med anledning av ett beslut av regeringen eller
Statens ansvarsnämnd som skall handläggas enligt lagen
(1974:371) om rättegången i arbetstvister, skall
Arbetsgivarverket anses som arbetsgivare när tvisten avser en
anställning hos en allmän försäkringskassa.
Övergångsbestämmelser
1998:740
1. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1998 då
förordningen (1976:940) om anställning hos allmän
försäkringskassa skall upphöra att gälla.
2. I tvister med anledning av beslut som avses i 5 §, som
Riksförsäkringsverket har fattat före ikraftträdandet, gäller
vad som anges i 11 § förordningen (1976:940) om anställning hos
allmän försäkringskassa.
1998:1232
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1999. Äldre
föreskrifter gäller fortfarande i fråga om överklagande av
beslut som har meddelats före ikraftträdandet.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1998:667 | Förordning (1998:667) med instruktion för
Delegationen för stöd till vissa kommuner
med bostadsåtaganden | Uppgifter
1 § Delegationen för stöd till vissa kommuner med
bostadsåtaganden (Bostadsdelegationen) har till uppgift att
1. handlägga ärenden om stöd enligt förordningen (1998:666) om
statligt stöd för vissa kommunala åtaganden för boendet,
2. överlägga med enskilda kommuner om lämpliga åtgärder och
villkor för sådant stöd,
3. i enskilda stödärenden medverka vid rekonstruktioner och vid
upptagande av lån,
4. samordna olika insatser för att bistå med stöd samt,
5. bevaka att villkor för stöd följs och ta till vara statens
intresse när dessa villkor inte följs.
Verksförordningens tillämpning
2 § Verksförordningen (1995:1322) skall tillämpas för
Bostadsdelegationen med undantag för 3-5, 14, 16, 19-20, 30 och
32-34 §§.
Det som sägs i 6-9 §§ verksförordningen om myndighetens chef
skall i stället gälla styrelsen.
Myndighetens ledning
3 § Bostadsdelegationen leds av en styrelse som ansvarar för
verksamheten. Kanslichefen ansvarar för och leder den löpande
verksamheten enligt styrelsens direktiv och riktlinjer.
Styrelsen prövar frågor som behandlas i 19 § andra stycket
verksförordningen (1995:1322).
4 § Styrelsen består av högst fem ledamöter, som utses av
regeringen för en bestämd tid. Regeringen förordnar en av
ledamöterna att vara styrelsens ordförande. Styrelsen utser
inom sig en vice ordförande.
5 § Kanslichefen anställs genom beslut av regeringen. Andra
anställningar beslutas av myndigheten. Myndigheten får uppdra
åt annan myndighet att utföra administrativa göromål åt
myndigheten.
Ärendenas handläggning
6 § Styrelsen är beslutför när minst tre ledamöter är
närvarande, bland dem ordföranden eller vice ordföranden.
7 § Styrelsen får överlämna till ordföranden, vice ordföranden
eller till kanslichefen att avgöra ärenden som är av det slaget
att de inte behöver prövas av delegationen.
8 § Ärendena avgörs efter föredragning. Styrelsen får dock
medge att ärenden som avgörs enligt 7 § inte behöver föredras.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1998:587 | Lag (1998:587) om rätt för landstinget och kommunerna i Skåne län och Västra Götalands län att lämna bidrag till annan kommun | Med anledning av bildandet av Skåne läns landsting och Västra
Götalands läns landsting får
1. Skåne läns landsting lämna bidrag till en eller flera
kommuner i Skåne län och Västra Götalands läns landsting lämna
bidrag till Göteborgs kommun, om det behövs för att motverka
att bildandet av de nya landstingen föranleder höjt uttag av
kommunalskatt, och
2. kommunerna i Skåne län respektive kommunerna i Västra
Götalands län lämna bidrag till varandra, om det behövs för
kostnadsutjämning mellan kommunerna till följd av överlåtelse
av uppgifter mellan landstinget och kommunerna.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1998:563 | Förordning (1998:563) om gemensamma enheter
för allmänna försäkringskassor | 1 § Vid Stockholms läns allmänna försäkringskassa skall det
finnas en för alla försäkringskassor gemensam enhet för
försäkrings- och bidragsärenden som gäller försäkrade och
bidragsskyldiga som är bosatta utomlands.
2 § Vid Västra Götalands läns allmänna försäkringskassa skall
det finnas en för alla försäkringskassor gemensam enhet för
sjukförsäkringsfrågor, arbetsskadeförsäkringsfrågor och vissa
pensionsfrågor som gäller sjömän. Förordning (1998:1267).
3 § Östergötlands läns allmänna försäkringskassa får genomföra
försäkringsmedicinska utredningar och utredningar om
arbetslivsinriktad rehabilitering för alla försäkringskassor.
Förordning (1999:895).
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1998:532 | Lag (1998:532) om införande av lagen (1998:531)
om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens
område | Allmänna bestämmelser
1 § Lagen (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och
sjukvårdens område träder i kraft den 1 januari 1999.
Vid ikraftträdandet skall följande lagar upphöra att gälla,
nämligen lagen (1960:409) om förbud i vissa fall mot verksamhet
på hälso- och sjukvårdens område, lagen (1984:542) om
behörighet att utöva yrke inom hälso- och sjukvården m.m.,
lagen (1994:953) om åligganden för personal inom hälso- och
sjukvården, lagen (1994:954) om disciplinpåföljd m.m. på hälso-
och sjukvårdens område och lagen (1996:786) om tillsyn över
hälso- och sjukvården.
2 § I denna lag avses med
behörighetslagen lagen (1984:542) om behörighet att utöva yrke
inom hälso- och sjukvården m.m.,
disciplinpåföljdslagen lagen (1994:954) om disciplinpåföljd
m.m. på hälso- och sjukvårdens område,
tillsynslagen lagen (1996:786) om tillsyn över hälso- och
sjukvården, och
den nya lagen lagen (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och
sjukvårdens område.
Behörighet
3 § Behörighetslagens bestämmelser om rätt att utöva yrke som
apotekare och receptarie skall, trots vad som sägs i 1 §, gälla
till utgången av år 1999.
4 § har upphävts genom lag (2000:360).
5 § Den som fått tandläkarexamen enligt de bestämmelser som
gällde före den 1 juli 1994 skall fullgöra praktisk
tjänstgöring enligt bestämmelser som gällde före denna tidpunkt
för att få legitimation som tandläkare.
6 § Regeringen får meddela föreskrifter om vilka utbildningar
som före utgången av år 2008 skall anses likvärdiga med
sjukhusfysikerexamen vid ansökan om legitimation som
sjukhusfysiker.
7 § Den som avlagt apotekarexamen, arbetsterapeutexamen,
receptarieexamen eller av regeringen med stöd av 6 §
föreskriven utbildning för sjukhusfysiker får, utan att ha
erhållit legitimation för yrket, till utgången av år 1999
använda yrkestiteln apotekare, arbetsterapeut, receptarie
respektive sjukhusfysiker.
Prövotid
8 § Föreskrift om prövotid får inte meddelas enbart på grundval
av omständigheter som hänför sig till tid före den nya lagens
ikraftträdande.
Verksamhetstillsyn
9 § Övergångsbestämmelserna till tillsynslagen skall alltjämt
gälla.
Äldre ärenden om disciplinpåföljd
10 § Ärenden som har anmälts till Hälso- och sjukvårdens
ansvarsnämnd före den 1 oktober 1994 skall prövas enligt lagen
(1980:11) om tillsyn över hälso- och sjukvårdspersonalen m.fl.
Disciplinpåföljd får dock inte åläggas om så inte kan ske även
enligt disciplinpåföljdslagens bestämmelser.
Preskription
11 § Disciplinpåföljdslagens bestämmelser om preskription skall
gälla för förseelser som är begångna före den nya lagens
ikraftträdande.
Överklagande
12 § Beslut som har meddelats före den 1 januari 1999 skall
överklagas enligt äldre bestämmelser.
Övriga bestämmelser
13 § Om det i lag eller annan författning hänvisas till en
föreskrift som har ersatts genom en bestämmelse i den nya lagen
eller i denna lag, skall hänvisningen i stället avse den nya
bestämmelsen.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1998:414 | Förordning (1998:414) med instruktion för
Polarforskningssekretariatet | Uppgifter
1 § Polarforskningssekretariatet har till uppgift att främja
och samordna svensk polarforskning och utveckling som har
anknytning till den.
Sekretariatet fullgör också uppgifter enligt lagen (2006:924)
om Antarktis och förordningen (2006:1111) om Antarktis.
Förordning (2006:1112).
2 § Sekretariatet skall särskilt
1. planera forskning och utveckling med inriktning på
polarområdena,
2. organisera och genomföra expeditioner till polarområdena,
3. fortlöpande följa nationell och internationell forskning och
utveckling som avser polarområdena,
4. främja ökad förståelse och förbättrat skydd för miljön i
polarområdena genom forsknings- och utvecklingsprogram,
5. bistå med nödvändig expertis vid internationella
förhandlingar och internationellt samarbete,
6. främja jämställdhet mellan kvinnor och män inom
polarforskningen, samt
7. verka för att information sprids om expeditionsverksamhet
och polarforskning.
3 § Sekretariatet skall samverka med myndigheter, andra organ
och organisationer vars verksamhet har anknytning till
polarforskning.
Sekretariatet bör vid behandlingen av forskningsfrågor samverka
med Vetenskapsrådet och andra organ som finansierar forskning.
Sekretariatet bör i frågor med teknisk och industriell
inriktning samverka med organisationer och företag som har
kompetens och verksamhet inom arktisk teknik.
Förordning (2002:1020).
Verksförordningens tillämpning
4 § Verksförordningen (1995:1322) skall tillämpas på
sekretariatet med undantag av 2, 5, 19, 20 och 32-34 §§.
Förordning (1998:1199).
Sekretariatets ledning
5 § Chef för sekretariatet är sekretariatets föreståndare.
6 § Sekretariatets styrelse består av en ordförande,
sekretariatets föreståndare och högst sex andra ledamöter.
Förordning (1999:672).
7 § Utöver vad som anges i 11-13 §§ verksförordningen
(1995:1322) skall styrelsen besluta i frågor om
1. expeditioner och verksamhetens övergripande inriktning i
övrigt,
2. skiljande från annan anställning än provanställning eller
från uppdrag, och
3. disciplinansvar, åtalsanmälan, avstängning eller
läkarundersökning.
Förordnanden och anställningar
8 § Ordföranden och andra styrelseledamöter än föreståndaren
utses av regeringen för högst tre år.
9 § Föreståndaren anställs genom beslut av regeringen. Andra
anställningar beslutas av sekretariatet.
10 § Har upphävts genom förordning (2001:1033).
Överklagande
11 § Sekretariatets beslut att bevilja eller avslå en ansökan
om medel får inte överklagas. I övrigt gäller om överklagande
35 § verksförordningen (1995:1322). Förordning (1998:1199).
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1998:413 | Förordning (1998:413) om ackord rörande statliga
fordringar m.m. | 1 § Om Skatteverket, med stöd av 2 § andra stycket lagen
(1993:892) om ackord rörande statliga fordringar m.m. uppdrar
åt Kronofogdemyndigheten att fatta beslut om att anta förslag
om ackord, skall verket skyndsamt underrätta gäldenären om
detta. Förordning (2006:784).
2 § Skatteverket skall meddela de föreskrifter som behövs för
en följdriktig och över landet enhetlig tillämpning av
bestämmelsen i 2 § andra stycket lagen (1993:892) om ackord
rörande statliga fordringar m.m. och de föreskrifter i övrigt
som behövs för verkställigheten av den lagen.
Förordning (2003:995).
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1998:314 | Förordning (1998:314) om allmän kameraövervakning | 1 § Avgift enligt lagen (1998:150) om allmän kameraövervakning
tas ut enligt denna förordning för anmälan och prövning av
ärenden om allmän kameraövervakning i de fall som följer av 2
och 3 §§.
2 § Avgiften för anmälan om allmän kameraövervakning är 700
kronor.
3 § För avgiftens storlek i övriga fall gäller bestämmelsen i
10 § avgiftsförordningen (1992:191). Följande avgiftsklasser
skall tillämpas:
Ärendeslag Avgiftsklass
Tillstånd till allmän
kameraövervakning 5
Förlängning av tillstånd 3
Tillstånd till utvidgning
av pågående övervakning 4
Undantag från upplysnings-
plikten 3
4 § För ansökningsavgiften gäller i övrigt bestämmelserna i 11-
14 §§ avgiftsförordningen (1992:191). Det som där sägs om
avgift för ansökan skall i tillämpliga delar gälla även
avgiften för anmälan.
5 § Varje övervakningsområde som en ansökan eller en anmälan
avser skall behandlas som ett avgiftsbelagt ärende. Med ett
övervakningsområde avses en lokal, en byggnad, en fastighet
eller något annat avgränsat område.
6 § När ett beslut enligt lagen (1998:150) om allmän
kameraövervakning expedieras, skall en kopia av beslutet
överlämnas till Justitiekanslern. I fråga om ärenden av mindre
vikt får Justitiekanslern föreskriva att kopia av beslutet inte
behöver överlämnas.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1998:284 | Lag (1998:284) om handläggningen av ärenden
om yrkesskadeförsäkring m.m. | 1 § Ärenden som skall handläggas av Riksförsäkringsverket
enligt övergångsbestämmelserna till lagen (1976:380) om
arbetsskadeförsäkring och lagen (1977:265) om statligt
personskadeskydd samt enligt därtill anslutande, övergångsvis
gällande äldre författningar om ersättning vid personskada,
skall i stället handläggas av Försäkringskassan. Vad som i
lagar och andra författningar är föreskrivet om
Riksförsäkringsverket skall i fråga om handläggningen av sådana
ärenden gälla Försäkringskassan. Lag (2004:837).
2 § Har upphävts genom lag (2004:837).
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1998:281 | Lag (1998:281) om skydd för beteckningen Svensk författningssamling | 1 § Beteckningen Svensk författningssamling och dess
förkortning SFS får inte användas offentligt som beteckning på
någon annan samling av författningar än den som avses i 4 §
lagen (1976:633) om kungörande av lagar och andra författningar
eller ingå i någon sådan beteckning. Detsamma gäller
böjningsformer av beteckningen och förkortningen.
2 § Om beteckningen eller förkortningen används i strid med 1 §
kan allmän domstol vid vite förbjuda fortsatt användning av
den.
Justitiekanslern skall föra eller låta föra talan om sådant
förbud.
3 § Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet använder
beteckningen eller förkortningen i strid med 1 § skall betala
ersättning för den skada som användandet har medfört.
Övergångsbestämmelser
1998:281
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.
2. Lagen gäller inte samlingar av författningar som har
framställts före ikraftträdandet.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1998:230 | Förordning (1998:230) om bidrag till resor från
Sverige för bosättning i annant land för
utlänningar som vägrats uppehållstillstånd | 1 § Statens invandrarverk får besluta om statligt bidrag till
utlänningar som vägrats uppehållstillstånd i Sverige och som
skall lämna landet för att bosätta sig i ett annat land. Ett
sådant bidrag får endast ges en gång till samma person.
2 § Bidrag får efter ansökan ges till en utlänning som enligt
ett beslut om avvisning eller utvisning enligt 4 kap. 1-3 §§
utlänningslagen (1989:529) som har vunnit laga kraft skall
lämna Sverige om
1. verkställighet av beslutet inte kunnat genomföras inom två
år från det beslutet vann laga kraft,
2. utlänningen tidigare beviljats uppehållstillstånd med stöd
av 2 kap. 4 a § utlänningslagen,
3. utlänningen tidigare beviljats tidsbegränsat
uppehållstillstånd på grund av att det bedömts ha förelegat
verkställighetshinder, eller
4. det i samband med beslutet om avvisning eller utvisning
förordnats att verkställighet av beslutet inte får ske mot
utlänningens vilja inom viss tid som bestämts längre än vad som
följer av 8 kap. 12 § andra stycket utlänningslagen, och
utlänningen under den angivna fristen frivilligt rättar sig
efter beslutet.
Bidrag får inte ges om utlänningen genom att hålla sig undan
eller på annat sätt själv medverkat till att beslutet inte
kunnat verkställas.
3 § Bidrag får ges endast till en utlänning som saknar medel
att själv bekosta resan till bosättningslandet och uppehället
där under den första tiden efter ankomsten. För att få bidrag
måste utlänningen visa att han eller hon tas emot i det land
där bosättningen är avsedd att ske.
4 § Bidrag får även ges till make eller maka samt barn under 18
år till den som har rätt till bidrag. Om det finns särskilda
skäl, får bidrag ges även till annan anhörig eller sambo som
lever i hushållsgemenskap med utlänningen i Sverige. Bidrag får
inte ges till svensk medborgare.
5 § Bidrag får lämnas med högst 5 000 kronor för varje person
dock med sammanlagt högst 30 000 kronor per familj.
6 § Statens invandrarverks beslut enligt denna förordning får
inte överklagas.
Övergångsbestämmelser
1998:230
Denna förordning träder i kraft den 19 maj 1998 och gäller till
utgången av år 1998. Förordningen tillämpas dock för tid från
och med den 1 maj 1998.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1998:201 | Förordning (1998:201) med instruktion för
Integrationsverket | Uppgifter
1 § Integrationsverket är central förvaltningsmyndighet för
integrationsfrågor. Verket har ett övergripande ansvar för att
integrationspolitiska mål och synsätt får genomslag på olika
samhällsområden och skall aktivt stimulera
integrationsprocesserna i samhället.
2 § Integrationsverket skall särskilt
- främja lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter för
alla oavsett etnisk och kulturell bakgrund,
- förebygga och motverka främlingsfientlighet, rasism och
etnisk diskriminering i den mån dessa frågor inte skall
handläggas av annan myndighet,
- främja etnisk och kulturell mångfald inom olika delar av
samhällslivet,
- följa och utvärdera samhällsutvecklingen ur ett
integrationspolitiskt perspektiv,
- verka för att nyanlända invandrares behov av stöd
uppmärksammas samt att behovet av särskild samhällsinformation
tillgodoses,
- verka för att kommunerna har beredskap och kapacitet att ta
emot skyddsbehövande som beviljats uppehållstillstånd och vid
behov medverka vid deras bosättning,
- följa upp kommunernas introduktion för skyddsbehövande och
andra nyanlända invandrare för vilka kommunerna får statlig
ersättning och återföra resultatet till kommunerna, andra
myndigheter och regeringen,
- besluta om viss statlig ersättning till kommuner och
landsting för flyktingmottagande och sjukvårdskostnader,
- ge stöd till organisationer som främjar integration,
- främja utvecklingen av tolk- och översättarverksamhet, samt
- verka för att öka kunskaperna i samhället inom myndighetens
ansvarsområde. Förordning (2001:864).
Verksförordningens tillämplighet
3 § Verksförordningen (1995:1322) skall tillämpas på
Integrationsverket.
Myndighetens ledning
4 § Integrationsverkets generaldirektör är chef för
myndigheten.
Personalföreträdare
5 § Personalföreträdarförordningen (1987:1101) skall tillämpas
på Integrationsverket.
Anställningar
6 § Generaldirektören anställs genom beslut av regeringen.
Andra anställningar beslutas av myndigheten.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1998:196 | Förordning (1998:196) om förhandsbesked i
skattefrågor | 1 § Denna förordning gäller vid tillämpning av lagen (1998:189)
om förhandsbesked i skattefrågor.
2 § Ärenden om förhandsbesked avgörs efter beredning och
föredragning av tjänstemän vid Skatterättsnämndens kansli.
Sakkunniga får kallas att närvara vid överläggningen men får
inte delta i nämndens beslut. Detsamma gäller ersättare, även
om ingen av ledamöterna har förhinder.
3 § Har upphävts genom förordning (2003:1115).
4 § Avgift enligt 17 § första stycket lagen (1998:189) om
förhandsbesked i skattefrågor skall bestämmas till högst 20 000
kronor och lägst 1 000 kronor. Om det finns särskilda skäl får
avgiften bestämmas till lägre belopp än 1 000 kronor.
Avgiften får tas ut genom postförskott på den försändelse genom
vilken förhandsbeskedet sänds till sökanden.
Förordning (2006:795).
5 § I 11 och 18 §§ förordningen (2003:1106) med instruktion för
Skatteverket finns bestämmelser om Skatterättsnämndens kansli
och om tillsättande av kanslichef vid Skatterättsnämndens
kansli. Förordning (2003:1115).
Övergångsbestämmelser
2006:795
Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2006. Äldre
föreskrifter gäller dock fortfarande, om ansökan om
förhandsbesked har kommit in till Skatterättsnämnden före
ikraftträdandet.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1998:188 | Riksbankens föreskrifter (1998:188) om minnesmynt
på ett tusen och två hundra kronor | Fullmäktige i Riksbanken föreskriver med stöd av 5 § lagen
(1988:1385) om Sveriges riksbank att minnesmynt på ett tusen
och två hundra kronor skall ges ut från och med den 1 september
1998 samt att mynten skall ha följande storlek, beskaffenhet
och utseende.
1 § Med anledning av att det den 15 september innevarande år
har förflutit 25 år sedan H M Konungen tillträdde som regent
skall minnesmynt med nominella värden ett tusen och två hundra
kronor ges ut.
2 § Minnesmyntet med ett nominellt värde av ett tusen kronor
skall tillverkas av en legering som består av 900 tusendelar
guld, 50 tusendelar silver och 50 tusendelar koppar samt ha en
vikt av 5,8 gram och en diameter av 21 mm. Avvikelsen från den
nominella vikten får vid uppvägning av etthundra mynt vara
högst 6 gram.
3 § Minnesmyntet med ett nominellt värde av ett tusen kronor
skall ha följande prägel.
På framsidan Konung Carl XVI Gustafs porträtt snett framifrån
med omskriften upptill "CARL XVI GUSTAF" och nedtill "SVERIGES
KONUNG I 25 ÅR".
På frånsidan riksregalierna med kronan överst över H M
Konungens krönta namnchiffer med äpplet till höger och del av
spiran till vänster, upptill omskriften H M Konungens valspråk
"FÖR SVERIGE I TIDEN" och nedtill "1000 KR 1998" omgivet av
till vänster "E", som anger myntningsorten och till höger "B"
som är begynnelsebokstaven i riksbankschefens efternamn.
Randen skall vara slät.
4 § Minnesmyntet med ett nominellt värde av två hundra kronor
skall tillverkas av en legering som består av 925 tusendelar
silver och 75 tusendelar koppar samt ha en vikt av 27,03 gram
och en diameter av 36 mm. Avvikelsen från den nominella vikten
får vid uppvägning av etthundra mynt vara högst 27 gram.
5 § Minnesmyntet med ett nominellt värde av två hundra kronor
skall ha följande prägel.
På framsidan Konung Carl XVI Gustafs porträtt snett framifrån
med omskriften upptill "CARL XVI GUSTAF" och nedtill "SVERIGES
KONUNG I 25 ÅR".
På frånsidan riksregalierna med kronan överst över H M
Konungens krönta namnchiffer med äpplet till höger och del av
spiran till vänster, upptill omskriften H M Konungens valspråk
"FÖR SVERIGE I TIDEN" och nedtill "200 KR 1998" omgivet av till
vänster "E", som anger myntningsorten och till höger "B" som är
begynnelsebokstaven i riksbankschefens efternamn.
Randen skall vara slät.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1998:166 | Förordning (1998:166) om tillfällig avvikelse från
vissa bestämmelser i förordningen (1994:523) om
förmåner till frivilliga | För utbildning av lottor i bevakningstjänst får Försvarsmakten
för tiden från och med den 7 april 1998 till och med den 31
december 1998 betala ut ersättning enligt bestämmelserna om
dagersättning i förordningen (1995:239) om förmåner till
totalförsvarspliktiga. Om Försvarsmakten bestämmer att betala
ut ersättning enligt de bestämmelserna, skall också bestäm-
melserna om utryckningsbidrag och resor under tjänstgöring i
förordningen om förmåner till totalförsvarspliktiga tillämpas.
Övergångsbestämmelser
1998:166
Denna förordning träder i kraft den 15 maj 1998. Förordningen
skall dock tillämpas från och med den 7 april 1998.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1998:117 | Förordning (1998:117) om uppehållstillstånd i
vissa utlänningsärenden | En medborgare i Förbundsrepubliken Jugoslavien får efter
ansökan beviljas uppehållstillstånd av humanitära skäl om han
eller hon befinner sig i landet och har vistats här så länge
att ett tidigare beslut om avvisning eller utvisning under
denna tid har upphört eller kommer att ha upphört att gälla
enligt 8 kap. 15 § utlänningslagen (1989:529) före utgången av
år 1998. Vid prövningen gäller bestämmelserna i
utlänningslagen. Uppehållstillstånd skall inte beviljas om den
huvudsakliga anledningen till att avvisnings- eller
utvisningsbeslutet inte gått att verkställa är att utlänningen
hållit sig undan eller på annat sätt medverkat till att
beslutet inte kunnat verkställas.
Övergångsbestämmelser
1998:117
Denna förordning träder i kraft den 1 april 1998 och upphör att
gälla vid utgången av år 1998. Den skall dock fortsätta att
gälla för ansökningar om uppehållstillstånd som gjorts före
utgången av år 1998.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1998:110 | Förordning (1998:110) om energieffektivitetskrav
för elektriska kylskåp och frysar | 1 § Förordningen gäller sådana kylskåp och frysar som avses i
1 § lagen (1997:867) om energieffektivitetskrav för elektriska
kylskåp och frysar.
Föreskrifterna i denna förordning meddelas för att genomföra
Europaparlamentets och rådets direktiv 96/57/EG av den 3
september 1996 om energieffektivitetskrav för elektriska
kylskåp och frysar (även i kombination) för hushållsbruk1.
2 § Statens energimyndighet skall ha tillsyn över att lagen
(1997:867) om energieffektivitetskrav för elektriska kylskåp
och frysar och de föreskrifter som meddelats med stöd av lagen
eller denna förordning följs. Förordning (2005:1107).
3 § Statens energimyndighet får meddela föreskrifter om
1. att lagen (1997:867) om energieffektivitetskrav för
elektriska kylskåp och frysar inte skall tillämpas på vissa
kylskåp och frysar,
2. den högsta tillåtna elförbrukning som skall gälla för olika
slag av kylskåp och frysar när de släpps ut på marknaden,
3. vilka metoder som skall användas för att bestämma deras
elförbrukning,
4. CE-märkning enligt 5 § lagen om energieffektivitetskrav för
elektriska kylskåp och frysar, och
5. avgifter enligt 10 § lagen om energieffektivitetskrav för
elektriska kylskåp och frysar. Förordning (2005:1107).
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1998:85 | Förordning (1998:85) om begränsning av stödgivning
inom EG:s strukturomvandlingsområden | 1 § Bestämmelserna i denna förordning föranleds av Europeiska
gemenskapernas kommissions beslut om stödgivning inom de
områden i Sverige som omfattas av kommissionens beslut den 18
februari 1998 beträffande giltigheten av kartan över
strukturomvandlingsområdena.
2 § Inom följande kommuner och delar av kommuner som anges i 2 §
förordningen (1994:771) om tillfälliga stödområden, m.m.,
gäller vad som anges i 4 §.
Västmanlands län: Arboga och Hallstahammars kommuner.
Örebro län: Degerfors och Karlskoga kommuner samt
Guldsmedshyttans och Ramsbergs församlingar i Lindesbergs
kommun.
Värmlands län: Storfors och Kristinehamns kommuner.
Västra Götalands län: Karlsborgs kommun.
Blekinge län: Olofströms och Ronneby kommuner.
Kalmar län: Högsby, Hultsfreds, Vimmerby och Västerviks
kommuner.
Östergötlands län: Valdemarsviks kommun.
3 § Inom följande kommuner, som anges i 16 § förordningen
(1990:642) om regionalpolitiskt företagsstöd, gäller vad som
anges i 4 §.
Gävleborgs län: Hofors kommun.
Dalarnas län: Avesta, Ludvika och Smedjebackens kommuner.
Västmanlands län: Fagersta, Norbergs och Skinnskattebergs
kommuner.
Örebro län: Hällefors och Ljusnarsbergs kommuner.
Värmlands län: Filipstads, Hagfors och Munkfors kommuner.
4 § Beslut om att bevilja regionalt utvecklingsstöd inom de
områden som anges i 2 och 3 §§ blir gällande endast om och i
den omfattning Europeiska gemenskapernas kommission har godkänt
den ordning som gäller för stödet.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1998:78 | Förordning (1998:78) om tekniska specifikationer
vid offentlig upphandling | 1 § Denna förordning gäller tekniska beskrivningar enligt 1
kap. 12-14 och 16 §§ samt 4 kap. 15 a, 15 b och 15 d §§ lagen
(1992:1528) om offentlig upphandling.
2 § En teknisk beskrivning skall ange samtliga de krav som
framgår av förfrågningsunderlaget i fråga om arbete, material,
produkt eller vara. Den tekniska beskrivningen skall göra det
möjligt att bedöma om arbetet, materialet, produkten eller
varan uppfyller det av den upphandlande enheten avsedda
ändamålet. Kraven skall omfatta kvalitet, prestanda, säkerhet
eller dimensioner inklusive kraven på material, produkter eller
vara i fråga om kvalitetssäkring, terminologi, provning och
provningsmetoder, symboler, emballage och märkning. De tekniska
kraven skall också omfatta regler för utformning och kostnads-
beräkning, provning, kontroll och godkännande av arbeten,
metoder och konstruktionsteknik, liksom för alla andra tekniska
villkor som en upphandlande enhet kan föreskriva med hänvisning
till allmänna eller särskilda bestämmelser som gäller avslutade
arbeten och de material eller delar som dessa medför.
3 § Vid utformningen av en teknisk beskrivning avses med
europeisk standard i 1 kap. 12 § första stycket 1 lagen om
offentlig upphandling en teknisk specifikation som godkänts av
1. den europeiska organisationen för standardisering (CEN),
2. den europeiska organisationen för standardisering inom
elområdet (CENELEC), som ''europastandard (EN)'' eller
''harmoniseringsdokument (HD)'',
3. den europeiska organisationen för standardisering på
telekommunikationsområdet (ETSI), som ''europeisk
telekommunikationsstandard (ETS)'', eller
4. något annat erkänt standardiseringsorgan.
Övergångsbestämmelser
2007:1100
Regeringen föreskriver att följande förordningar ska upphöra
att gälla vid utgången av år 2007:
1. förordningen (1998:78) om tekniska specifikationer vid
offentlig upphandling,
2. förordningen (1998:1364) om bevis vid offentlig upphandling,
3. förordningen (2000:63) om tröskelvärden vid offentlig
upphandling, och
4. förordningen (2001:870) om försvarsupphandling.
Förordningarna i 1, 2 och 4 gäller dock fortfarande för
upphandlingar som har påbörjats före utgången av år 2007.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1998:68 | Förordning (1998:68) om tillfällig avvikelse
från en bestämmelse i förordningen (1991:1395)
om försäkring mot kostnader för sjuklön enligt
17 § lagen (1991:1047) om sjuklön | Med avvikelse från vad som föreskrivs i 6 § förordningen
(1991:1395) om försäkring mot kostnader för sjuklön enligt 17 §
lagen (1991:1047) om sjuklön får under tiden mars-maj 1998
försäkringstagaren säga upp försäkringen med verkan från
närmast följande månadsskifte.
Övergångsbestämmelser
1998:68
Denna förordning träder i kraft den 20 mars 1998. Genom
förordningen upphävs förordningen (1996:1091) om tillfällig
avvikelse från en bestämmelse i förordningen (1991:1395) om
försäkring mot kostnader för sjuklön enligt 17 § lagen
(1991:1047) om sjuklön. Den upphävda förordningen skall dock
fortfarande gälla i fråga om anslutning till försäkringen den 1
januari 1997.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1998:64 | Förordning (1998:64) om tillämpning av Europeiska unionens tullinformationssystem | 1 § Förordningen innehåller kompletterande bestämmelser till
rådets förordning (EG) nr 515/97 av den 13 mars 1997 om
ömsesidigt bistånd mellan medlemsstaternas administrativa
myndigheter och om samarbete mellan dessa och kommissionen för
att säkerställa en korrekt tillämpning av tull- och
jordbrukslagstiftningen1 i fråga om svenska myndigheters
tillämpning och användning av tullinformationssystemet.
2 § Beteckningar i denna förordning har samma betydelse som i
förordning (EG) nr 515/97.
3 § Uppgifter ur tullinformationssystemet får användas av
Tullverket, Polismyndigheten, Kustbevakningen, Statens
jordbruksverk (Jordbruksverket) och Läkemedelsverket i
enlighet med bestämmelserna om tullinformationssystemet i
förordning (EG) nr 515/97 i den utsträckning myndigheten har
befogenhet att vidta åtgärder för att förebygga, utreda och
beivra överträdelser av EU:s tull- eller
jordbrukslagstiftning. Förordning (2014:1198).
4 § Tullverket, Polismyndigheten och Kustbevakningen får ha
direkt åtkomst till uppgifter i samtliga kategorier i
tullinformationssystemet. Jord-bruksverket och
Läkemedelsverket får ha direkt åtkomst till uppgifter i de i
artikel 24 uppräknade kategorierna e Utvecklingen vad avser
bedrägeri och f Tillgång till expertis.
Förordning (2014:1198).
5 § Sådana särskilda kontroller som avses i artiklarna 27 och
28 får genomföras av svenska myndigheter i den omfattning
myndigheten enligt lag eller förordning har befogenhet att
vidta åtgärder av detta slag.
6 § Tullverket får föra in uppgifter i
tullinformationssystemet. Bestämmelser om vilka uppgifter som
får föras in finns i förordning (EG) nr 515/97.
Förordning (1999:549).
7 § Tullverket är registeransvarigt för
tullinformationssystemet i Sverige och för de säkerhetsåtgärder
som anges i artiklarna 38 och 39. Tullverket är vidare
ansvarigt för bevarande och gallring av svenska uppgifter som
förts in i tullinformationssystemet enligt artikel 33.
Förordning (1999:549).
8 § Datainspektionen är svensk tillsynsmyndighet för skydd av
personuppgifter i tullinformationssystemet enligt artikel 37.
Datainspektionen har i fråga om tullinformationssystemet, om
förordning (EG) nr 515/97 inte föreskriver annat, samma
befogenheter som enligt personuppgiftslagen (1998:204).
Förordning (1999:549).
9 § I det allmännas verksamhet tillämpas bestämmelserna om
sekretess i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).
Bestämmelser om utlämnande av personuppgifter ur
tullinformationssystemet finns även i artikel 36 i förordning
(EG) nr 515/97. Förordning (2014:1198).
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1998:62 | Förordning (1998:62) med instruktion för
Delegationen för energiförsörjning i Sydsverige | Uppgifter m.m.
1 § Delegationen för energiförsörjning i Sydsverige har till
uppgift att, inom de medelsramar som regeringen särskilt
bestämmer, utveckla energiförsörjningen i Sydsverige.
2 § Delegationen skall
1. initiera åtgärder som stärker regionens el- och
värmeförsörjning,
2. verka för åtgärder som utvecklar regionens infrastruktur,
3. utreda behovet av och besluta om planerings- och
projekteringsstöd,
4. främja en effektivare energianvändning och en ökad
användning av förnybara energislag liksom ett effektivare
utnyttjande av naturgasnätet, och
5. stärka och utveckla den regionala kompetensen inom
energiområdet.
Delegationen kan även besluta om stöd till regional tillämpning
av
resultaten från forskning och utveckling.
Bestämmelser om delegationens möjlighet att lämna stöd till
vinstdrivande verksamhet finns i förordningen (1999:213) om
statligt stöd till energiförsörjningen i Sydsverige.
Förordning (1999:214).
3 § En ansökan om stöd skall ha kommit in senast den 31
december 2000. Förordning (2000:757).
4 § Delegationen skall varje halvår rapportera till regeringen
om sin verksamhet.
Delegationen skall slutredovisa sin verksamhet senast den 31
december 2002. Förordning (2001:228).
Sammansättning
5 § Delegationen består av högst tolv ledamöter, varav en är
ordförande. Ordföranden och övriga ledamöter utses av
regeringen för en bestämd tid.
Organisation
6 § Ett sekretariat skall knytas till delegationen.
Delegationen utser den eller de personer som skall anställas i
sekretariatet. Delegationen får också anställa eller anlita
personal för de projekt som delegationen beslutar om.
Verksförordningens tillämpning
7 § Följande bestämmelser i verksförordningen (1995:1322) skall
tillämpas på delegationen:
2 § om behörighet att företräda staten vid domstol,
18 § om interna föreskrifter,
26 § om vem som får begära in förklaringar m.m.,
29 § om inhämtande av uppgifter,
30 § om ärendeförteckning,
31 § om myndighetens beslut, och
35 § om överklagande.
8 § Delegationen har det ansvar för verksamheten och de
uppgifter som anges i 6-9 §§ verksförordningen (1995:1322).
Förordning (1998:914).
Ärendenas handläggning
9 § Delegationen är beslutför när ordföranden och minst hälften
av de andra ledamöterna är närvarande. När ärenden av större
vikt handläggs skall om möjligt samtliga ledamöter vara
närvarande.
10 § Ärenden avgörs efter föredragning.
Vid delegationens sammanträde skall protokoll föras.
11 § Delegationen får överlåta åt ordföranden att på
delegationens vägnar pröva frågor av mindre betydelse.
Överklagande
12 § Delegationens beslut om stöd får inte överklagas.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1998:58 | Förordning (1998:58) om anmälan av vissa allvarliga sjukdomar | 1 § En läkare som i sin verksamhet misstänker eller
konstaterar att någon har insjuknat i eller avlidit av
Creutzfeldt-Jakobs sjukdom eller någon annan besläktad human
spongiform encefalopati, ska anmäla detta till
Folkhälsomyndigheten enligt lagen (1997:982) om anmälan av
vissa allvarliga sjukdomar. Förordning (2013:892).
2 § En anmälan enligt 1 § skall innehålla uppgift om
1. patientens eller den avlidnes namn och personnummer,
2. andra uppgifter av betydelse som behövs för att kunna
klargöra sjukdomens utbredning och epidemiologi.
3 § Om ett misstänkt sjukdomsfall har anmälts enligt 1 §
och diagnosen senare visar sig vara felaktig, ska den läkare
som i sin verksamhet får kännedom om förhållandet anmäla
detta till Folkhälsomyndigheten.
Anmälan ska innehålla de uppgifter som anges i 2 § 1.
Förordning (2013:892).
4 § Folkhälsomyndigheten får meddela de ytterligare
föreskrifter som behövs för verkställighet av lagen
(1997:982) om anmälan av vissa allvarliga sjukdomar och denna
förordning. Förordning (2015:158).
Övergångsbestämmelser
2013:892
1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2014.
2. Bestämmelsen i 3 § i sin nya lydelse gäller även om ett
misstänkt sjukdomsfall har anmälts till Smittskyddsinstitutet
enligt 1 § i sin äldre lydelse.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1998:52 | Förordning (1998:52) om stipendium efter genomfört
basår inom gymnasial vuxenutbildning | 1 § De som under läsåret 1999/2000 genomför ett basår med
naturvetenskaplig eller teknisk inriktning inom kommunal
vuxenutbildning eller vid statens skolor för vuxna kan få ett
stipendium på 10 000 kronor enligt bestämmelserna i denna
förordning. Förordning (1999:1343).
2 § Med basår avses i denna förordning en utbildning där
studierna bedrivs på heltid och genomförs enligt en individuell
studieplan som syftar till att den studerande skall få särskild
behörighet för en viss grundläggande naturvetenskaplig eller
teknisk högskoleutbildning.
3 § Stipendium får lämnas till studerande som fyller högst 20
år under år 2000 och som redan innan basårsstudierna påbörjats
har grundläggande behörighet för grundläggande
högskoleutbildning. Förordning (1999:1343).
4 § Den studerande skall senast den 1 oktober 2000 ha fått
lägst betyget Godkänd på de kurser som ingått i den
individuella studieplanen. Förordning (1999:1343).
5 § Centrala studiestödsnämnden beslutar om utbetalningen av
stipendiet efter ansökan av den studerande. Ansökan måste ha
kommit in till nämnden senast den 16 oktober 2000.
Förordning (1999:1343).
6 § Centrala studiestödsnämnden skall besluta om utbetalning av
stipendium i den ordning ansökningar från behöriga sökande
kommer in till nämnden. Stipendier betalas ut i mån av tillgång
på medel för detta ändamål.
7 § Centrala studiestödsnämndens beslut enligt denna förordning
får inte överklagas.
Bestämmelserna om omprövning i 9 kap. 2 §
studiestödsförordningen (1973:418) skall tillämpas på beslut
enligt denna förordning.
8 § Centrala studiestödsnämnden får meddela de ytterligare
föreskrifter som behövs för tillämpningen av denna förordning.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1998:32 | Förordning (1998:32) om standarder för digital radio och tv | 1 § Denna förordning innehåller kompletterande bestämmelser
till lagen (1998:31) om standarder för digital radio och tv.
Förordning (2022:514).
2 § Mediemyndigheten får meddela föreskrifter om följande i
lagen (1998:31) om standarder för digital radio och tv:
1. viss utrustning för tv-mottagare med stöd av 3 §,
2. verkställigheten av 4 §,
3. utrustning för villkorad tillgång till digitala tv-tjänster
med stöd av 5 § andra stycket, och
4. kostnader för provtagning och undersökning av prover med
stöd av 14 §. Förordning (2023:847).
3 § Mediemyndigheten ska utöva tillsyn över att lagen
(1998:31) om standarder för digital radio och tv och de
föreskrifter som har meddelats i anslutning till lagen följs.
Förordning (2023:847).
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1998:13 | Tillkännagivande (1998:13) om EG-förordningar med
anledning av lagen (1996:95) om vissa internationella
sanktioner | Regeringen tillkännager att följande förordningar om
ekonomiska sanktioner har beslutats av Europeiska gemenskapen
med anledning av sådana beslut eller rekommendationer som avses
i 1 § 1 lagen (1996:95) om vissa internationella sanktioner och
beträffande vilka straffansvar därför gäller i landet direkt
enligt 8 § andra stycket samma lag.
1. Rådets förordning (EEG) nr 3541/92 av den 7 december 1992 om
förbud mot att tillmötesgå irakiska krav i samband med kontrakt
och transaktioner som omfattas av FN:s säkerhetsråds resolution
661 (1990) och därmed förknippade resolutioner (EGT nr L 361,
10.12.1992, s. 1, Celex 392R3541).
2. Rådets förordning (EEG) nr 3274/93 av den 29 november 1993
om förhindrande av leverans av vissa varor och tjänster till
Libyen (EGT nr L 295, 30.11.1993, s. 1, Celex 393R3274).
3. Rådets förordning (EEG) nr 3275/93 av den 29 november 1993
om förbud mot att tillmötesgå krav i samband med kontrakt och
transaktioner som omfattas av Förenta nationernas säkerhetsråds
resolution 883 (1993) och därmed förknippade resolutioner (EGT
nr L 295, 30.11.1993, s. 4, Celex 393R3275).
4. Rådets förordning (EG) nr 1264/94 av den 30 maj 1994 om
förbud mot att fullgöra de haitiska myndigheternas krav vad
avser avtal och transaktioner som omfattas av åtgärder enligt
Förenta nationernas säkerhetsråds resolutioner 917 (1994), 841
(1993), 873 (1993) och 875 (1993) (EGT nr L 139, 2.6.1994, s.
4, Celex 394R1264).
5. Rådets förordning (EG) nr 1733/94 av den 11 juli 1994 om
förbud mot att fullgöra krav avseende avtal och transaktioner
som omfattas av Förenta nationernas säkerhetsråds resolution
757 (1992) och därtill knutna resolutioner (EGT nr L 182,
16.7.1994, s. 1, Celex 394R1733).
6. Rådets förordning (EG) nr 2465/96 av den 17 december 1996 om
avbrytande av de ekonomiska och finansiella förbindelserna
mellan Europeiska gemenskapen och Irak (EGT nr L 337,
27.12.1996, s. 1, Celex 396R2465).
7. Rådets förordning (EG) nr 2229/97 av den 30 oktober 1997 om
avbrytande av vissa ekonomiska förbindelser med Angola för att
få "União Nacional para a Independência Total de Angola"
(Unita) att uppfylla sina skyldigheter i fredsprocessen (EGT nr
L 309, 12.11.1997, s. 1, Celex 397R2229).
8. Rådets förordning (EG) nr 2465/97 av den 8 december 1997 om
avbrytande av vissa ekonomiska förbindelser med Sierra Leone
(EGT nr L 344, 15.12.1997, s. 1, Celex 397R2465).
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1998:8 | Förordning (1998:8) om röjningsbidrag till äppel- och päronodlare | 1 § Denna förordning rör tillämpningen av rådets förordning
(EG) nr 2200/97 av den 30 oktober 1997 om sanering av
gemenskapsproduktionen av äpplen, päron, persikor och
nektariner.
2 § Frågor om röjningsbidrag enligt denna förordning prövas av
länsstyrelsen.
Beslut eller underrättelse om beslut om bidrag skall innehålla
en upplysning om innehållet i 3 §.
Bidraget betalas ut av Statens jordbruksverk.
3 § Före utbetalning av bidrag som länsstyrelsen beslutat om,
skall Jordbruksverket kontrollera att utbetalningen är förenlig
med gemenskapsreglerna.
Om Jordbruksverket finner att en utbetalning skulle strida mot
gemenskapsreglerna, skall verket besluta att inte betala ut
bidraget och sända tillbaka ärendet till länsstyrelsen.
Jordbruksverkets beslut innebär att länsstyrelsens beslut
förfaller.
4 § Belopp som bidragsmottagaren inte är berättigad till skall
betalas tillbaka. Om det anses oskäligt att återkräva hela
beloppet skall detta sättas ned.
Om ett beslut om bidrag har meddelats på grund av oriktig eller
vilseledande uppgift av bidragsmottagaren eller om denne har
brutit mot villkor eller åtaganden som gäller för bidraget, har
länsstyrelsen rätt att omedelbart häva beslutet och kräva
tillbaka beloppet inom 15 år från det att beloppet betalades
ut.
Därutöver följer av kommissionens förordning (EG) nr 2467/97 av
den 11 december 1997 om tillämpningsföreskrifter till rådets
förordning (EG) nr 2200/97 om sanering av gemenskapens
produktion av äpplen, päron, persikor och nektariner2 att den
som inte fullföljer de åtaganden som gäller för
röjningsbidraget skall betala en avgift motsvarande bidraget.
5 § Länsstyrelsens beslut om bidrag får överklagas till
Jordbruksverket.
I 40 § förvaltningslagen (2017:900) finns bestämmelser om
överklagande till allmän förvaltningsdomstol.
Förordning (2018:973).
6 § Föreskrifter i övrigt till komplettering och för
verkställighet av rådets förordning (EG) nr 2200/97 meddelas av
Jordbruksverket.
7 § Länsstyrelsen kontrollerar att
1. uppgifter som läggs till grund för röjningsbidrag stämmer
överens med de faktiska förhållandena,
2. villkoren för bidraget uppfylls.
Om inte annat följer av denna förordning, gäller för
röjningsbidrag bestämmelser om behörig myndighet,
uppgiftsskyldighet, tillsyn och kontroll, ränta och
verkställighet av beslut som finns i förordningen (1999:1148)
om EG:s förordningar om jordbruksprodukter.
Förordning (2000:104).
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1997:895 | Lag (1997:895) om rätt för svensk domstol att begära
förhandsavgörande från Europeiska gemenskapernas
domstol i vissa fall | En svensk domstol får begära förhandsavgörande från Europeiska
gemenskapernas domstol om tolkningen av en bestämmelse i en
internationell överenskommelse som Sverige har tillträtt och
som har ingåtts inom ramen för Europeiska unionen i den
omfattning som Sverige har åtagit sig detta i förhållande till
de övriga staterna. Om åtagandet innebär en skyldighet för
domstolar att begära förhandsavgörande, gäller detta.
Om en annan lag innehåller någon bestämmelse om svensk domstols
rätt eller skyldighet att begära förhandsavgörande från
Europeiska gemenskapernas domstol, gäller den bestämmelsen.
Regeringen ger i Svensk författningssamling till känna
åtaganden enligt första stycket och bestämmelser enligt andra
stycket.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1997:845 | Förordning (1997:845) om uppdragsutbildning vid
universitet och högskolor | Inledande bestämmelser
1 § Statliga universitet och högskolor får bedriva
uppdragsutbildning enligt bestämmelserna i denna förordning.
Vissa bestämmelser om uppdragsutbildning vid kommuner och
landsting finns i lagen (1991:1109) om uppdragsutbildning i
vissa fall. Bestämmelserna i 7-8 §§ i denna förordning gäller
även sådan uppdragsutbildning som bedrivs i anslutning till en
kommuns eller ett landstings högskoleutbildning inom
vårdområdet.
Statliga universitets och högskolors uppdragsutbildning
2 § Med uppdragsutbildning avses utbildning som anordnas mot
avgift från annan än enskild för personer som uppdragsgivaren
utser.
3 § Ett universitet eller en högskola får bedriva
uppdragsutbildning som knyter an till sådan grundläggande
högskoleutbildning som universitetet eller högskolan har
examensrätt för.
Om uppdragsgivaren är från ett land utanför Europeiska
ekonomiska samarbetsområdet (EES), får uppdragsutbildning dock
bedrivas bara efter medgivande av regeringen.
Uppdragsutbildning får inte bedrivas på sådant sätt eller i
sådan omfattning att den får en negativ inverkan på den
grundläggande högskoleutbildning som universitetet eller
högskolan skall bedriva.
4 § Om uppdragsgivaren är en statlig eller en kommunal
myndighet eller ett landsting, skall uppdraget avse
personalutbildning eller utbildning som behövs av
arbetsmarknadsskäl eller av biståndspolitiska skäl. I andra
fall skall uppdraget avse personalutbildning som är ägnad att
få betydelse för deltagarnas arbete åt uppdragsgivaren.
5 § Högskoleverket får meddela de ytterligare föreskrifter som
behövs för tillämpningen av 2-4 §§ i denna förordning.
6 § Vid uppdragsutbildning tillämpas avgiftsförordningen
(1992:191). Universitet och högskolor får själva bestämma
avgiftens storlek. Avgiften skall beräknas så att full
kostnadstäckning uppnås. Uppdragsutbildning skall särredovisas
enligt 4 kap. 14 § förordningen (1993:1153) om redovisning av
studier m.m. vid universitet och högskolor.
När ett universitet eller en högskola anordnar
uppdragsutbildning som omfattar mer än 40 studieveckor, skall
Högskoleverket underrättas skriftligen om detta.
Gemensamma bestämmelser
7 § De som deltar i uppdragsutbildning får ges betyg och
examens- eller kursbevis enligt bestämmelserna för
grundläggande högskoleutbildning, om samma kvalitetskrav ställs
på uppdragsutbildningen som på grundläggande
högskoleutbildning.
8 § Den som har gått igenom en sådan uppdragsutbildning som
avses i 7 § har rätt att tillgodoräkna sig utbildningen som
grundläggande högskoleutbildning.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1997:825 | Lag (1997:825) om EG:s förordning om skydd mot
extraterritoriell lagstiftning som antas av ett
tredje land | 1 § Denna lag kompletterar rådets förordning (EG) nr 2271/96 av
den 22 november 1996 om skydd mot följderna av tillämpning av
extraterritoriell lagstiftning som antas av ett tredje land, och
åtgärder som grundar sig på eller är en följd av denna lagstiftning.
2 § Till böter eller fängelse i högst sex månader döms den som
1. med uppsåt eller av grov oaktsamhet underlåter att lämna information
i överensstämmelse med artikel 2 första eller andra stycket rådets
förordning (EG) nr 2271/96, eller i information som ges enligt samma
bestämmelser lämnar oriktig uppgift, eller
2. med uppsåt bryter mot artikel 5 första stycket rådets förordning
(EG) nr 2271/96.
I ringa fall döms inte till ansvar.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1997:761 | Förordning (1997:761) om fastställande av omräknade belopp för alkoholskatt för år 1998 | Regeringen fastställer enligt 37 § lagen (1994:1564) om
alkoholskatt skatten för skattepliktiga alkoholvaror till
följande belopp för år 1998.
Skatt enligt 2 § lagen om alkoholskatt (öl) tas ut per liter
med 1,47 kronor för varje volymprocent alkohol.
För öl med en alkoholhalt om högst 2,8 volymprocent tas skatt
ut med 0 kronor.
Skatt enligt 3 § lagen om alkoholskatt (vin) tas ut per liter
för
drycker med en alkoholhalt över 2,25 men inte över 4,5
volymprocent med 9,34 kronor,
drycker med en alkoholhalt över 4,5 men inte över 7
volymprocent med 13,80 kronor,
drycker med en alkoholhalt över 7 men inte över 8,5
volymprocent med 18,98 kronor,
drycker med en alkoholhalt över 8,5 men inte över 15
volymprocent med 27,20 kronor, och för
drycker med en alkoholhalt över 15 men inte över 18
volymprocent med 45,17 kronor.
För vin med en alkoholhalt om högst 2,25 volymprocent tas skatt
ut med 0 kronor.
Skatt enligt 4 § lagen om alkoholskatt (andra jästa drycker än
vin eller öl) tas ut per liter för
drycker med en alkoholhalt över 2,25 men inte över 4,5
volymprocent med 9,34 kronor,
drycker med en alkoholhalt över 4,5 men inte över 7
volymprocent med 13,80 kronor,
drycker med en alkoholhalt över 7 men inte över 8,5
volymprocent med 18,98 kronor, och för
drycker med en alkoholhalt över 8,5 men inte över 15
volymprocent med 27,20 kronor.
För andra jästa drycker med en alkoholhalt om högst 2,25
volymprocent tas skatt ut med 0 kronor.
Skatt enligt 5 § lagen om alkoholskatt (mellanklassprodukter)
tas ut per liter för
drycker med en alkoholhalt om högst 15 volymprocent med 27,20
kronor, och för
drycker med en alkoholhalt över 15 volymprocent med 45,17
kronor.
Skatt enligt 6 § lagen om alkoholskatt (andra skattepliktiga
alkoholvaror än som anges i 2-5 §§ lagen om alkoholskatt) tas
ut med 501,41 kronor per liter ren alkohol.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1997:757 | Förordning (1997:757) om tilldelning av spårkapacitet | 1 § Föreskrifterna i denna förordning meddelas för att
genomföra rådets direktiv 95/19/EG av den 19 juni 1995 om
tilldelning av järnvägsinfrastrukturkapacitet och uttag av
infrastrukturavgifter.
2 § Förordningen gäller trafik som bedrivs av företag eller
sammanslutningar som avses i 1 § lagen (1997:756) om
tilldelning av spårkapacitet. De beteckningar som används i
denna förordning har samma betydelse som i lagen.
3 § Ansökan om tilldelning av tågläge skall, om utgångspunkten
för den aktuella tågtrafiken är i Sverige, göras hos
Tågtrafikledningen som omedelbart skall informera motsvarande
organ i de länder som berörs av ansökan.
Om Tågtrafikledningen på motsvarande sätt har informerats om en
ansökan om tilldelning av tågläge, som har lämnats in i ett
annat land, skall den fatta beslut inom en månad efter det att
all relevant information lämnats in. Tågtrafikledningen skall
omedelbart informera det organ som tagit emot ansökan om sitt
beslut.
Om en ansökan lämnats in till Tågtrafikledningen skall den,
tillsammans med övriga länders organ, fatta beslut inom två
månader efter det att all relevant information lämnats in.
4 § För att täcka kostnaderna för tilldelning av tågläge skall
trafikutövaren betala en avgift för Tågtrafikledningens
verksamhet enligt lagen (1997:756) om tilldelning av
spårkapacitet.
Avgiften skall motsvara den årliga kostnaden för tilldelning av
tåglägen på andra spåranläggningar än statens spåranläggningar.
Avgiften fördelas på trafikutövarna i proportion till den
trafik som de utfört under året.
5 § Tågtrafikledningen får meddela närmare föreskrifter om
verkställigheten av lagen (1997:756) om tilldelning av
spårkapacitet samt föreskrifter om tillämpningen av denna
förordning.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1997:724 | Lag (1997:724) om avveckling av specialsjukhus
och vårdhem | 1 § Specialsjukhus för vård av psykiskt utvecklingsstörda som
inrättats enligt lagen (1967:940) angående omsorger om vissa
psykiskt utvecklingsstörda skall vara avvecklade senast den 31
december 1997.
Vårdhem för vård av psykiskt utvecklingsstörda som inrättats
enligt den lagen skall vara avvecklade senast den 31 december
1999.
2 § Personer som vid avvecklingen är intagna för vård på
specialsjukhus på grund av en domstols dom enligt 31 kap. 3 §
brottsbalken i dess lydelse före den 1 januari 1992, skall
anses genom domen ha överlämnats till rättspsykiatrisk vård med
särskild utskrivningsprövning enligt lagen (1991:1129) om
rättspsykiatrisk vård. Anmälan för prövning enligt 16 § lagen
om rättspsykiatrisk vård skall första gången göras senast den
30 april 1998.
3 § Personer som vid avvecklingen är intagna på specialsjukhus
med stöd av 35 § lagen (1967:940) angående omsorger om vissa
psykiskt utvecklingsstörda och som var intagna på kriminal-
vårdsanstalt när de skrevs in i specialsjukhuset skall anses
intagna för rättspsykiatrisk vård enligt 4 § lagen (1991:1129)
om rättspsykiatrisk vård.
4 § Om patienter som avses i 2 eller 3 § vid avvecklingen är
utskrivna på försök eller om de har tillstånd att vistas på
egen hand utanför sjukhusområdet, skall de anses ha tillstånd
att vistas utanför sjukvårdsinrättningens område under
återstoden av vårdtiden respektive under del av vårdtiden
enligt 10 eller 11 § lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk
vård. Åläggande att iaktta särskilda föreskrifter eller
förordnanden som har meddelats med stöd av 39 § andra stycket
lagen (1967:940) angående omsorger om vissa psykiskt
utvecklingsstörda, skall därvid anses utgöra särskilda villkor
enligt 10 § lagen om rättspsykiatrisk vård.
5 § Om andra patienter än de som avses i 2 eller 3 § den 1
november 1997 är intagna för vård på specialsjukhus eller
vårdhem med stöd av 35 § lagen (1967:940) angående omsorger om
vissa psykiskt utvecklingsstörda, skall de innan sjukhuset
eller vårdhemmet avvecklas undersökas för vårdintyg enligt 4 §
lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård. Om vårdintyg
utfärdas, skall patienten överlämnas till en
sjukvårdsinrättning där frågan om intagning för tvångsvård
skall prövas enligt 6 § lagen om psykiatrisk tvångsvård.
6 § Om ett mål hos allmän förvaltningsdomstol enligt lagen
(1967:940) angående omsorger om vissa psykiskt
utvecklingsstörda inte är slutligt avgjort vid avvecklingen av
den institution där patienten vistas, skall domstolen avgöra
målet i enlighet med bestämmelserna i lagen (1991:1129) om
rättspsykiatrisk vård när det gäller patient som avses i 2
eller 3 § eller lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård
beträffande patient som avses i 5 §.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1997:701 | Förordning (1997:701) om sommartid | 1 § Sommartid skall gälla i landet under perioderna
1. den 29 mars-den 25 oktober 1998,
2. den 28 mars-den 31 oktober 1999,
3. den 26 mars-den 29 oktober 2000,
4. den 25 mars-den 28 oktober 2001.
Sommartid innebär att normaltiden ökas med en timme.
Bestämmelser om normaltid finns i förordningen (1979:988) om
svensk normaltid.
2 § Sommartiden börjar klockan 02.00 normaltid den första dagen
i varje period. Tiden anges då som klockan 03.00 sommartid.
Sommartiden upphör klockan 03.00 sommartid den sista dagen i
varje period. Tiden anges då som klockan 02.00 normaltid.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1997:698 | Förordning (1997:698) om Europeiska unionens provisoriska resehandling | 1 § Svensk passmyndighet utom riket får efter ansökan utfärda
en provisorisk resehandling till en medborgare i en av
Europeiska unionens medlemsstater om
1. den stat där den sökande är medborgare inte har någon
tillgänglig diplomatisk eller konsulär representation som kan
utfärda resedokument i det land där sökanden befinner sig,
2. sökandens pass kommit bort, blivit stulet eller förstört
eller av någon annan orsak inte är tillgängligt och
3. tillstånd har inhämtats från en myndighet som utsetts i
detta syfte i den stat där sökanden är medborgare.
2 § En provisorisk resehandling skall utfärdas för en resa
antingen till den stat där sökanden är medborgare eller till
det land där sökanden är fast bosatt. I undantagsfall kan en
provisorisk resehandling i stället utfärdas för en resa till en
annan bestämd ort.
En provisorisk resehandling skall ha den giltighetstid som
behövs för att genomföra den resa som den utfärdats för.
3 § Ansökan om provisorisk resehandling skall göras enligt ett
särskilt formulär. Vid ansökan skall ett välliknande fotografi
av sökanden ges in. Sökanden skall vidare visa upp handlingar
som styrker sökandens identitet och nationalitet. En kopia av
de uppvisade handlingarna skall bifogas ansökan.
4 § För utfärdandet av en provisorisk resehandling får avgift
tas ut enligt förordningen (1997:691) om expeditionsavgifter
vid utlandsmyndigheterna.
5 § En diplomatisk eller konsulär representation för en
medlemsstat i Europeiska unionen kan under de förutsättningar
som anges i 1 - 2 §§ utfärda en provisorisk resehandling till
en svensk medborgare. Tillstånd till att utfärda en sådan
resehandling meddelas av en svensk passmyndighet utom riket.
6 § Föreskrifter för verkställighet av denna förordning
meddelas av Regeringskansliet.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1997:686 | Förordning (1997:686) om ansökan och redovisning av ekonomiskt bidrag från Europeiska gemenskapen till de svenska delarna av de transeuropeiska transportnätverken | 1 § I denna förordning meddelas föreskrifter enligt rådets
förordning (EG) nr 2236/95 av den 18 september 1995 om allmänna
regler för gemenskapens finansiella stöd på området för
transeuropeiska nät2.
2 § Trafikverket upprättar och lämnar till Europeiska
kommissionen ansökningar om bidrag till den svenska delen av
de transeuropeiska transportnätverken. Ansökningarna ska i
första hand avse projekt som har nationell prioritet.
Förordning (2010:138).
3 § Utbetalning av bidrag från Europeiska kommissionen ska
ske till Trafikverket.
Utbetalningar från EU-budgeten i euro räknas av Riksbanken
om till kronor enligt gällande valutakurs. Beloppen överförs
i kronor av Riksbanken till Trafikverkets konto i statens
centralkonto i Riksbanken. Förordning (2010:138).
4 § Trafikverket ska redovisa erhållna bidrag på särskild
inkomsttitel i statsbudgeten. Förordning (2010:138).
5 § Medel för att utföra projekten ska redovisas på särskild
anslagspost. Detta ska gälla även när bidrag tillförs
privaträttsliga subjekt. Medlen ska särredovisas i
Trafikverkets årsredovisning.
Vid omräkning av utgiftsbelopp från kronor till euro ska den
valutakurs tillämpas som gällde för den månad då Europeiska
kommissionen mottog redovisningar för utgiftsbeloppen. Om
kursvinster eller kursförluster uppstår vid återflödet från
EU-budgeten ska dessa avräknas mot det ordinarie anslaget.
Förordning (2010:138).
6 § Trafikverket ska omgående informera
Ekonomistyrningsverket, Riksgäldskontoret och
Konjunkturinstitutet om storleken på och tidpunkten för
återflödet från EU-budgeten avseende bidrag till svenska
projekt. Förordning (2010:138).
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1997:671 | Riksbankens föreskrifter (1997:671) om
sedlar på tjugo kronor | Fullmäktige i Riksbanken föreskriver med stöd av 5 § lagen
(1988:1385) om Sveriges riksbank att sedlar på tjugo kronor
skall ha följande storlek, beskaffenhet och utseende.
Storlek
Sedeln är 120 mm lång och 67 mm bred.
Tryck
Sedelns framsida
I sedelns högra del finns ett porträtt av Selma Lagerlöf med
ansiktet vänt snett framåt. Hennes namn och levnadsår, SELMA
LAGERLÖF 1858-1940, är angivna längs motivets högra kant. Till
vänster om porträttet finns inledningen till Gösta Berlings
saga i faksimile, dels ur författarens originalmanuskript, dels
som anfang "Ä" ur den första utgåvan samt en vinjett av ett
hästekipage där Selma Lagerlöf själv är passagerare. Till höger
om porträttet finns en detalj ur en boksida, även denna från
första utgåvan av Gösta Berlings saga. I bakgrunden av
porträttet finns en stiliserad landskapsbild föreställande
värmländsk skog och sjö, uppbyggd i guillocheteknik. I en
vertikalt placerad linje till vänster om SELMA LAGERLÖF 1858-
1940 finns en mikrotext beskrivande det värmländska landskapet
hämtad ur Gösta Berlings saga.
Sedelns vänstra del, omfattande ungefär en tredjedel av sedelns
yta, är täckt av tunna spiraler i ett rutmönster. Texten
SVERIGES RIKSBANK är placerad längs sedelns kortsida.
Valörsiffran 20 återfinns i sedelns övre vänstra samt nedre
högra hörn.
Texten TJUGO KRONOR återfinns längs sedelns överkant.
Sedelns nummer är angivet i nedre vänstra hörnet.
Porträtt, vinjett, faksimiler och valörtext är tryckta med
violett färg.
Bakgrunden är tryckt i violett, olivgrön och purpurfärg.
Purpurfärgen fluorescerar i blått vid ultraviolett belysning.
Det tonade fältet i vänster- resp. högerkant är tryckt i
violett.
Sedelnumret är tryckt i en svart färg och fluorescerar i
gulgrönt vid ultraviolett belysning
Hela ytan på sedelns framsida är tryckt.
Sedelns baksida
Denna sidas huvudmotiv illustrerar början av Nils Holgerssons
underbara resa genom Sverige, där den tvärhandhöga Nils rider
på gåsen över Skåne och Glimmingehus. Åkrar och fält i
bakgrunden är skapade av olika s.k. guillochemönster.
Valörsiffran 20 återfinns i sedelns övre vänstra samt nedre
högra hörn.
Texten TJUGO KRONOR står i sedelns nedre kant.
Två stycken namnteckningar i faksimile finns i högra kanten,
placerade längs kortsidan.
Baksidan är tryckt i violett, gulgrön och brunröd färg.
Högra delen av baksidan är, förutom namnteckningar och
valörsiffra, otryckt.
Papper
Pappersfärgen är benvit. I vänstra delen av sedeln syns i
genomsikt vattenmärke med samma porträtt som upptar sedelns
huvudmotiv Selma Lagerlöf. Vattenmärket är löpande, dvs.
porträttet repeteras flera gånger i höjdled och placeringen
varierar därmed från sedel till sedel. Dock finns alltid minst
ett odelat porträtt på varje sedel.
I papperet är inlagd en lodrätt löpande säkerhetstråd, vilken
framträder i genomfallande ljus som en mörk linje med två raka
kanter.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1997:581 | Förordning (1997:581) om interpraktikstipendier | Förordningens tillämpningsområde
1 § Denna förordning innehåller bestämmelser om stipendier till
arbetslösa ungdomar för praktik på arbetsplatser utanför
Sverige.
Villkor för stipendier
2 § Stipendier enligt denna förordning kan, efter
rekommendation av länsarbetsnämnden, beviljas ungdomar som är
eller riskerar att bli långtidsarbetslösa. Stipendier kan
beviljas från och med den dag ungdomarna fyller 20 år till och
med den dag de fyller 30 år. Ungdomar som saknar grundläggande
utbildning och som har svårt att etablera sig på
arbetsmarknaden skall särskilt beaktas.
Interpraktikstipendier kan även beviljas ungdomar som omfattas
av 3 § lagen (2000:625) om arbetsmarknadspolitiska program.
Förordning (2000:633).
3 § Stipendier får inte lämnas för praktik i enskilt hem.
4 § Stipendier lämnas som ersättning för resekostnad, uppehälle
och försäkring.
Stipendier lämnas med skäligt belopp, dock högst 11 000 kronor
per person i genomsnitt per kalendermånad.
5 § Stipendier lämnas under högst sex månader.
Handläggningen av ärenden om stipendier
6 § Stipendier söks hos Internationella programkontoret
för utbildningsområdet (programkontoret).
Förordning (2000:139).
7 § Programkontoret
1. beslutar och betalar ut stipendier, och
2. prövar frågor om återbetalningsskyldighet enligt 9 §.
Förordning (1997:1289).
8 § Programkontoret skall se till att stipendier används på
föreskrivet sätt. Den som har fått ett stipendium skall ge
programkontoret de upplysningar som behövs för granskningen.
Förordning (1997:1289).
Återkrav m.m.
9 § Om någon har fått ersättning som avses i denna förordning
utan att vara berättigad till det, skall det som mottagaren har
fått för mycket betalas tillbaka. Programkontoret får i ett
sådant fall vid en senare utbetalning dra av ett skäligt
belopp. Om det finns särskilda skäl får programkontoret helt
eller delvis befria den som tagit emot ersättningen från
återbetalningsskyldighet. Förordning (2000:633).
10 § Länsarbetsnämndens eller programkontorets beslut får inte
överklagas. Förordning (1997:1289).
Verkställighetsföreskrifter
11 § Arbetsmarknadsstyrelsen får meddela de ytterligare
föreskrifter som behövs för länsarbetsnämndens tillämpning av
denna förordning.
Programkontoret får efter samråd med Arbetsmarknadsstyrelsen
meddela ytterligare föreskrifter som behövs vid tillämpningen
av 2 §. Förordning (2000:139).
Övergångsbestämmelser
2004:1325
Denna förordning träder i kraft den 1 februari 2005 i fråga om
7, 8, 14, 14 a och 26 §§ och i övrigt den 1 januari 2005. Genom
förordningen upphävs förordningen (1997:581) om
interpraktikstipendier. Den upphävda förordningen gäller dock
fortfarande för den som beviljats ett interpraktikstipendium
enligt den förordningen.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1997:576 | Lag (1997:576) om särskild skatteväxling med anledning
av ändrade möjligheter för ett landsting att begära
ersättning från gymnasieelevernas hemkommuner | 1 § Ett landsting skall, när det fastställer sin skattesats,
sänka skattesatsen med det belopp som motsvarar det minskade
utdebiteringsbehov som uppkommit med anledning av att
landstingen från och med den 1 juli 1996 har fått möjlighet att
begära full ersättning från gymnasieelevernas hemkommuner.
Skatteväxlingen skall ske senast inför år 1999.
2 § En kommun som ingår i ett landsting får, när den
fastställer sin skattesats, höja den med det belopp som
motsvarar högst landstingets sänkning av skattesatsen enligt 1 §.
3 § Varje landsting och de kommuner som ligger inom respektive
landsting skall före utgången av år 1998 träffa en
överenskommelse med vilket belopp landstingen skall sänka sin
skattesats.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1997:560 | Lag (1997:560) om revision av Regeringskansliet | 1 § Riksdagens revisorer skall utföra revision av
Regeringskansliet.
2 § Riksdagens revisorer skall granska Regeringskansliets
årsredovisning och underliggande redovisning i syfte att bedöma
om räkenskaperna är rättvisande.
Granskningen skall ske i enlighet med god revisionssed samt med
iakttagande av de särskilda bestämmelser som kan gälla för
verksamheten.
3 § Innan Regeringskansliet fattar beslut om revisionsplan för
internre-visionen skall samråd med Riksdagens revisorer ske.
4 § Riksdagens revisorer skall senast den 1 april varje år till
regeringen lämna revisionsberättelse över granskningen av
Regeringskansliets årsredovisning.
1997:560
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997 och skall tillämpas i
fråga om räkenskapsår fr.o.m. 1997.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1997:409 | Förordning (1997:409) om särskild utlänningskontroll | 1 § I sådana ärenden som avses i 28 § lagen (1991:572) om
särskild utlänningskontroll skall prövningen göras av
expeditionschefen eller rättschefen i det departement till
vilket ärendet hör. Detsamma gäller i fråga om yttranden med
anledning av förordnande av eller ersättning till offentligt
biträde. Regeringen kan uppdra även åt särskilda tjänstemän i
departementen att pröva sådana frågor och avge sådana
yttranden. Förordning (2006:99).
2 § Polismyndigheten och Säkerhetspolisen ska underrättas
om följande beslut enligt lagen (1991:572) om särskild
utlänningskontroll:
1. beslut om utvisning med förbud för utlänningen att
återvända till Sverige,
2. beslut i fråga om inhibition, och
3. beslut om tidsbegränsat uppehållstillstånd.
Förordning (2014:1151).
3 § En EES-medborgare eller en sådan familjemedlem till en
EES-medborgare som avses i 3 a kap. 2 § utlänningslagen
(2005:716) som har meddelats ett återreseförbud enligt lagen
(1991:572) om särskild utlänningskontroll eller motsvarande
äldre bestämmelser, får ansöka om upphävande av
återreseförbudet. En sådan ansökan ska lämnas in till
regeringen. Regeringen ska ta ställning till ansökan inom sex
månader från det att den lämnades in.
Förordning (2013:533).
Övergångsbestämmelser
1997:409
1. Denna förordning träder i kraft den 1 december 1997.
2. Förordningen tillämpas även då offentligt biträde har
förordnats enligt rättshjälpslagen (1972:429).
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1997:408 | Förordning (1997:408) om målsägandebiträde | 1 § Denna förordning innehåller bestämmelser om tillämpning av
lagen (1988:609) om målsägandebiträde
2 § Vid tillämpning av lagen (1988:609) om målsägandebiträde
och denna förordning anses som biträdande jurist på en
advokatbyrå den som har avlagt de kunskapsprov som krävs för
behörighet till domaranställning och har antecknats i ett
register hos Sveriges advokatsamfund som anställd som biträde
på byrån. Förordning (2023:79).
Ersättning till målsägandebiträden
3 § I fråga om ersättning till målsägandebiträden, taxor för
ersättning och utformning av kostnadsräkningar tillämpas 19 och
20 §§ samt 24 § andra meningen rättshjälpsförordningen
(1997:404). Vad som där sägs om rättshjälpsbiträde gäller i
stället målsägandebiträde.
4 § Kostnadsräkningen skall ges in till den domstol som skall
besluta om ersättningen.
Ersättning för medverkan vid utredning
5 § Ersättning till den som har medverkat vid utredning enligt
lagen (1988:609) om målsägandebiträde bestäms till ett skäligt
belopp. Den kostnad som anges i 17 § rättshjälpslagen
(1996:1619) skall beräknas exklusive mervärdesskatt.
I fråga om ersättning för inställelse för den som har medverkat
vid utredningen tillämpas bestämmelserna om beräkning av
ersättning av allmänna medel till vittnen.
Den som begär ersättning för en utredning är skyldig att lämna
de uppgifter som behövs för att ersättningen skall kunna
bestämmas. Den tid som har lagts ned på uppdraget skall alltid
anges.
Återbetalning till staten
6 § Om en domstol, efter ett överklagande, bestämmer ersättning
till ett målsägandebiträde till ett lägre belopp än vad som
bestämts i det överklagade beslutet, skall biträdet snarast
återbetala vad han eller hon har fått för mycket.
Om ett utbetalat förskott överstiger vad biträdet slutligen
tillerkänns i ersättning, skall det överskjutande beloppet utan
dröjsmål återbetalas till staten.
7 § Har upphävts genom förordning (2005:84).
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1997:407 | Förordning (1997:407) om ersättningsgaranti vid
bodelning | 1 § Denna förordning innehåller bestämmelser om tillämpning av
bestämmelserna i 17 kap. 7 a § äktenskapsbalken om
ersättningsgaranti vid bodelning.
Ansökan om ersättningsgaranti
2 § En ansökan om ersättningsgaranti enligt 17 kap. 7 a §
äktenskapsbalken skall innehålla uppgifter om den sökandes
ekonomiska och övriga förhållanden i den omfattning som
Domstolsverket föreskriver. Uppgifterna om de ekonomiska
förhållandena skall lämnas på heder och samvete. Den sökande
skall också på heder och samvete intyga att det i ansökan har
lämnats alla uppgifter som, såvitt den sökande vet, är av
betydelse för bedömningen av ansökan och att de lämnade
uppgifterna är riktiga.
Underrättelser
3 § Har någon beviljats ersättningsgaranti enligt 17 kap. 7 a §
äktenskapsbalken skall domstolen, innan bodelningsförrättare
förordnas, vid behov underrätta den som har föreslagits till
bodelningsförrättare om garantin. Beviljas ersättningsgarantin
efter det att rätten har förordnat en bodelningsförrättare,
skall bodelningsförrättaren få ett skriftligt besked om
garantin.
4 § Har upphävts genom förordning (2005:83).
Utbetalning av ersättning till bodelningsförrättare
5 § En ansökan från en bodelningsförrättare om utbetalning av
ersättningsgaranti skall innehålla uppgift om den ersättning
som begärs för arbete samt vilken tid som har lagts ned på
uppdraget. Om bodelningsförrättaren är skyldig att redovisa
mervärdesskatt skall han eller hon ange hur stor del av
ersättningen som utgör mervärdesskatt.
Kostnadsräkningen skall ges in till den domstol som skall
besluta om ersättningen.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1997:406 | Förordning (1997:406) om offentlig försvarare
m.m. | 1 § Denna förordning innehåller bestämmelser om ersättning till
offentlig försvarare och om den tilltalades ersättnings-
skyldighet enligt 31 kap. 1 § rättegångsbalken.
Ersättning till offentliga försvarare
2 § Domstolsverket fastställer den taxa som avses i 21 kap.
10 § rättegångsbalken på grundval av en timkostnadsnorm som
beslutas av regeringen. Domstolsverket fastställer också hur
tidsspillan skall beräknas.
3 § Bestämmelserna i 20 § rättshjälpsförordningen (1997:404) om
kostnadsräkningar från rättshjälpsbiträden gäller även för
kostnadsräkningar från offentliga försvarare.
Kostnadsräkningen skall ges in till den domstol som skall
besluta om ersättningen.
4 § En offentlig försvarare har rätt till förskott på sin
ersättning med ett skäligt belopp, om det finns skäl till det
med hänsyn till det arbete som har lagts ned i ärendet och till
den tid som återstår innan ersättningen kan fastställas.
Återbetalning till staten
5 § Om en domstol, efter ett överklagande, bestämmer ersättning
till en offentlig försvarare till ett lägre belopp än vad som
bestämts i det överklagade beslutet skall försvararen snarast
återbetala vad han eller hon har fått för mycket.
Om ett utbetalat förskott överstiger vad försvararen slutligen
tillerkänns i ersättning skall det överskjutande beloppet
snarast återbetalas till staten.
Närmare föreskrifter om förfarandet för verkställighet av
beslut om betalning till staten enligt bestämmelserna i 31 kap.
rättegångsbalken beslutas av Domstolsverket efter samråd med
Skatteverket. Förordning (2003:986).
Den tilltalades återbetalningsskyldighet
6 § Den gräns för återbetalning som avses i 31 kap. 1 § femte
stycket rättegångsbalken är 250 kr.
7 § Polismyndigheten och Rättsmedicinalverket får meddela
föreskrifter inom respektive myndighets verksamhetsområde om
den taxa som avses i 31 kap. 1 § sjätte stycket
rättegångsbalken. Förordning (2022:1508).
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1997:405 | Förordning (1997:405) om offentligt biträde | 1 § Denna förordning innehåller bestämmelser om tillämpning av
lagen (1996:1620) om offentligt biträde.
2 § Vid tillämpning av lagen om offentligt biträde (1996:1620)
och denna förordning anses som biträdande jurist på en
advokatbyrå den som har avlagt de kunskapsprov som har
föreskrivits för behörighet till domarämbetet och har
antecknats i ett register hos Sveriges advokatsamfund som
anställd som biträde på byrån.
3 § Görs en ansökan om förordnande av offentligt biträde och
handläggs målet eller ärendet av en annan myndighet än den som
skall besluta om förordnandet, skall den handläggande
myndighetens yttrande begäras in om det inte är uppenbart
obehövligt.
Underrättelser
4 § Om offentligt biträde har förordnats, skall den som biträde
har förordnats för samt biträdet få ett skriftligt besked om
detta. Har en annan myndighet än den som handlägger målet eller
ärendet meddelat beslutet, skall även den handläggande
myndigheten få ett sådant besked.
5 § Har upphävts genom förordning (2005:81).
Ersättning till offentliga biträden
6 § I fråga om ersättning till offentliga biträden och
utformning av kostnadsräkningar tillämpas 19, 20 och 24 §§
rättshjälpsförordningen (1997:404). Vad som där sägs om
rättshjälpsbiträde gäller i stället offentligt biträde.
7 § Kostnadsräkningen skall ges in till den domstol eller den
myndighet som skall besluta om ersättningen utom i fall som
avses i andra stycket.
Om förordnandet av offentligt biträde avser ett ärende vid en
annan myndighet än den som skall besluta om ersättningen, skall
kostnadsräkningen ges in till den handläggande myndigheten som
snarast skall sända räkningen med ett eget yttrande till den
myndighet som skall besluta om ersättningen.
Ersättning för medverkan vid utredning
8 § Ersättning till den som har medverkat vid utredning enligt
lagen om offentligt biträde (1996:1620) bestäms till ett
skäligt belopp.
I fråga om ersättning för inställelse för den som har medverkat
vid utredningen tillämpas bestämmelserna om beräkning av
ersättning av allmänna medel till vittnen.
Den som begär ersättning för en utredning är skyldig att lämna
de uppgifter som behövs för att ersättningen skall kunna
bestämmas. Den tid som har lagts ned på uppdraget skall alltid
anges.
Utbetalning av ersättning
9 § Den myndighet som bestämmer ersättning enligt lagen om
offentligt biträde (1996:1620) skall se till att ersättningen
snarast betalas till den som tillerkänts ersättningen.
Återbetalning till staten
10 § Om en domstol eller annan myndighet, efter ett
överklagande, bestämmer ersättning till ett offentligt biträde
till ett lägre belopp än vad som bestämts i det överklagade
beslutet, skall biträdet snarast återbetala vad han eller hon
har fått för mycket.
Om ett utbetalat förskott överstiger vad biträdet slutligen
tillerkänns i ersättning, skall det överskjutande beloppet
snarast återbetalas till staten.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1997:400 | Förordning (1997:400) om taxor för telefonitjänst
mellan fasta nätanslutningspunkter | 1 § Denna förordning innehåller bestämmelser om begränsning av
taxeförändringar för den som har en dominerande ställning på
den svenska marknaden för sådana tjänster som avses i 2 §.
2 § Förändringar av taxor för ett grundläggande abonnemang som
medger användning av vissa telefonitjänster får för varje sådan
tjänst i genomsnitt per kalenderår inte överstiga förändringen
i nettoprisindex under närmast föregående år. Detta gäller
telefonitjänster mellan fasta nätanslutningspunkter från
stadigvarande bostad eller fast verksamhetsställe med
direkttelefon avseende
1. ny huvudledning,
2. flyttning av huvudledning,
3. överlåtelse av huvudledning, eller
4. abonnemang för huvudledning.
3 § Post- och telestyrelsen fastställer senast den 1 september
varje år vilka som för det följande året har en sådan
dominerande ställning som avses i 1 §.
4 § Post- och telestyrelsen får meddela de
verkställighetsföreskrifter som behövs för tillämpningen av
denna förordning.
Övergångsbestämmelser
1997:400
1. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1997 och gäller
till utgången av år 2000.
2. Post- och telestyrelsen fastställer senast den 1 augusti
1997 vilka som för år 1997 har en sådan dominerande ställning
som avses i 1 §.
3. Vid tillämpning av 2 § för år 1997 gäller att
taxeförändringar efter ikraftträdandet inte får överstiga
förändringen i nettoprisindex under 1996.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1997:381 | Förordning (1997:381) om vissa särskilda uppgifter
för Lärarhögskolan i Stockholm rörande svenska som
andraspråk och svenskundervisning för invandrare | 1 § Lärarhögskolan i Stockholm skall fullgöra vissa särskilda
uppgifter som rör svenska som andraspråk och svenskunder-
visning för invandrare (sfi) enligt bestämmelserna i denna
förordning.
2 § Lärarhögskolan i Stockholm skall verka som ett nationellt
centrum för svenska som andraspråk och sfi. Därvid skall
högskolan särskilt
- samla, sammanställa och förmedla kunskaper och
erfarenheter,
- stödja och lämna information om utvecklingen av läromedel
och användningen av informationsteknik, och
- stödja och vara ett resurscentrum för nya former av
kompetensutveckling.
Lärarhögskolan i Stockholm får också åta sig att utföra
särskilda uppdrag som rör svenska som andraspråk och sfi.
Lärarhögskolan i Stockholm skall i frågor som rör svenska som
andraspråk och sfi samråda med Stockholms universitet.
3 § Den verksamhet som Lärarhögskolan i Stockholm bedriver
enligt denna förordning skall redovisas särskilt i den
redovisning som högskolan lämnar till regeringen enligt
förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag.
Förordning (2000:610).
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1997:379 | Lag (1997:379) om försöksverksamhet avseende medverkan av Konsumentombudsmannen i vissa tvister | 1 § I denna lag finns bestämmelser om Konsumentombudsmannens
medverkan i vissa tvister mellan konsumenter och näringsidkare
och om rättegången i sådana fall.
2 § I en tvist mellan en konsument och en näringsidkare får
Konsumentombudsmannen biträda konsumenten såsom ombud vid
allmän domstol och Kronofogdemyndigheten om tvisten är av
betydelse för rättstillämpningen eller om det annars finns ett
allmänt konsumentintresse av att tvisten prövas.
Lag (2006:1021).
3 § Under den tid som Konsumentombudsmannen är ombud enligt
denna lag skall konsumenten få de förmåner som avses i 16-
20 §§ rättshjälpslagen (1996:1619). Kostnaderna för dessa
förmåner skall stanna på staten.
Konsumentombudsmannen beslutar om sådan utredning som avses i
17 § rättshjälpslagen samt om ersättning till den som
medverkat vid utredningen.
4 § Om Konsumentombudsmannen enligt denna lag biträder en
konsument vid talan i allmän domstol skall bestämmelserna om
tvistemål om mindre värden i 1 kap. 3 d §, 10 kap. 8 a § och
18 kap. 8 a § rättegångsbalken inte tillämpas.
5 § Om konsumenten enligt bestämmelserna i 18 kap. rättegångs-
balken är skyldig att ersätta näringsidkaren dennes
rättegångskostnader skall staten i stället för konsumenten
förpliktas betala dessa kostnader. Staten svarar dock inte för
näringsidkarens kostnader som uppstått efter det att Konsu-
mentombudsmannen upphört att vara ombud och näringsidkaren
underrättats om detta.
Om näringsidkaren genom handlande som avses i 18 kap. 6 §
rättegångsbalken föranlett uppskov i målet eller på annat sätt
vållat kostnad för Konsumentombudsmannen är näringsidkaren
skyldig att ersätta staten sådan kostnad.
6 § Om en konsument har beviljats rättshjälp enligt rätts-
hjälpslagen (1996:1619) skall rättshjälpen upphöra om Konsu-
mentombudsmannen beslutar att biträda konsumenten. Konsumenten
skall i sådant fall endast betala rättshjälpsavgift.
7 § Konsumentombudsmannens beslut enligt denna lag får inte
överklagas.
Övergångsbestämmelser
1997:379
Denna lag träder i kraft den 1 december 1997 och gäller
till utgången av december månad 2011. Lag (2011:1214).
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1997:294 | Förordning (1997:294) om elberedskap | Inledande bestämmelse
1 § Affärsverket svenska kraftnät ska vara
elberedskapsmyndighet enligt elberedskapslagen (1997:288).
Förordning (2012:446).
Beredskapsåtgärder
2 § Elberedskapsmyndigheten får meddela föreskrifter om
beredskapsåtgärder enligt 3 § elberedskapslagen (1997:288).
Förordning (2012:446).
Risk- och sårbarhetsanalyser
3 § Elberedskapsmyndigheten får meddela föreskrifter om risk-
och sårbarhetsanalyser enligt 4 § första stycket 2
elberedskapslagen (1997:288).
Elberedskapsmyndigheten får även meddela föreskrifter om
eller besluta om undantag från föreskrifterna i 4 § första
stycket 2 elberedskapslagen. Förordning (2012:446).
4 § Elberedskapsmyndigheten får meddela föreskrifter om
skyldigheten att lämna uppgifter till elberedskapsmyndigheten
enligt 4 § första stycket 3 elberedskapslagen (1997:288).
Elberedskapsmyndigheten får även meddela föreskrifter om
eller besluta om undantag från föreskrifterna i 4 § första
stycket 3 elberedskapslagen. Förordning (2012:446).
Beslut om fysiska åtgärder
5 § Innan elberedskapsmyndigheten beslutar om fysiska
skyddsåtgärder enligt 5 § elberedskapslagen (1997:288) i
verksamhet som omfattas av lagen (1984:3) om kärnteknisk
verksamhet ska myndigheten höra Strålsäkerhetsmyndigheten.
Förordning (2012:446).
Anmälningsskyldighet
6 § Elberedskapsmyndigheten får meddela föreskrifter om
1. vilken typ av anläggningar och verksamheter som enligt 6
och 7 §§ elberedskapslagen (1997:288) ska anses vara av
väsentlig betydelse för elförsörjningen, och
2. vilka slag av verksamhetsförändringar som enligt 7 §
elberedskapslagen ska anses vara av väsentlig betydelse.
Förordning (2012:446).
7 § En anmälan enligt 6 eller 7 § elberedskapslagen
(1997:288) ska vara skriftlig, om inte
elberedskapsmyndigheten beslutar annat.
Elberedskapsmyndigheten får meddela föreskrifter om vilka
uppgifter en sådan anmälan ska innehålla.
Förordning (2012:446).
Informationsskyldighet
8 § Elberedskapsmyndigheten får meddela föreskrifter om
skyldighet för den som avses i 1 § andra stycket
elberedskapslagen (1997:288) att lämna information till
elberedskapsmyndigheten när det har uppstått en sådan
störning i elförsörjningen som kan medföra svåra
påfrestningar på samhället. Förordning (2012:446).
Ytterligare föreskrifter
9 § Elberedskapsmyndigheten får meddela ytterligare
föreskrifter om verkställighet av elberedskapslagen
(1997:288) samt föreskrifter om verkställighet av denna
förordning. Förordning (2012:446).
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1997:201 | Lag (1997:201) om befogenhet att besluta om fisket inom Torne älvs fiskeområde | Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
meddela sådana föreskrifter om fisket inom Torne älvs
fiskeområde som behövs för att uppfylla gränsälvsöverens-
kommelsen den 16 september 1971 mellan Sverige och Finland.
Fiskeområdets utbredning framgår av lagen (1971:850) med
anledning av gränsälvsöverenskommelsen den 16 september 1971
mellan Sverige och Finland.
Regeringen får överlämna till Finsk-svenska gränsälvs-
kommissionen att i särskilda fall besluta i frågor om fisket
inom fiskeområdet.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1997:190 | Förordning (1997:190) om beredskapslagring av olja
m.m. under lagringsåret 1997/98 | Regeringen föreskriver enligt 9 § lagen (1984:1049) om
beredskapslagring av olja och kol att följande andelar av
basmängderna för vissa lagringsbränslen skall lagras under
lagringsåret 1997/98.
________________________________________________________________
Varuslag Procentandel
av basmängden
________________________________________________________________
Motorbensin 25
Fotogen 25
Dieselbrännolja/eldningsolja 1 25
Övriga eldningsoljor 25
Gasol 25
________________________________________________________________
I fråga om lagring för krigssituationer fattar regeringen
beslut i annan ordning.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1997:186 | Förordning (1997:186) om högsta tillåtna koncentration
av vissa tungmetaller i förpackningar | 1 § I fråga om tungmetallhalter i förpackningsmaterial gäller
utöver förordningen (1985:835) om kemiska produkter och
förordningen (1985:839) om kadmium bestämmelserna i denna
förordning.
2 § Förpackningar och förpackningskomponenter får inte till-
verkas, saluföras eller överlåtas om summan av koncentra-
tionerna av bly, kadmium, kvicksilver och sexvärt krom
överstiger följande värden:
1. 600 µg/g efter den 30 juni 1998,
2. 250 µg/g efter den 30 juni 1999,
3. 100 µg/g efter den 30 juni 2001.
Beträffande användning av kadmiumämne för ytbehandling eller
som stabilisator eller som färgämne finns särskilda
bestämmelser i förordningen (1985:839) om kadmium.
Första stycket gäller inte förpackningar som varit i bruk
före den 31 december 1994.
3 § Bestämmelserna i 2 § gäller inte förpackningar eller
förpackningskomponenter som uteslutande är framställda av
sådant blykristallglas som avses i rådets direktiv 69/493/EEG
av den 15 december 1969 om tillnärmning av medlemsstaternas
lagstiftning om kristallglas .
4 § Kemikalieinspektionen får meddela föreskrifter om avsteg
eller i det enskilda fallet medge undantag från bestämmelserna
i denna förordning, i den utsträckning det behövs för att
iaktta de beslut som Europeiska gemenskapernas kommission
fattat enligt artikel 11 i Europaparlamentets och rådets
direktiv 94/62/EG av den 20 december 1994 om förpackningar och
förpackningsavfall.
5 § Bestämmelserna i 26-28 §§ förordningen (1985:835) om
kemiska produkter skall tillämpas i fråga om tillsyn över
efterlevnaden av denna förordning.
6 § Bestämmelser om ansvar och förverkande på grund av
överträdelser av denna förordning och föreskrifter som har
meddelats med stöd av förordningen finns i lagen (1985:426) om
kemiska produkter.
7 § Bestämmelserna i 33-35 §§ förordningen (1985:835) om
kemiska produkter om överklagande skall tillämpas i ärenden som
avses i denna förordning.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1997:183 | Förordning (1997:183) om kartavgift i ärenden om
jordbruksstöd | 1 § Den som ansöker om stöd knutet till viss areal enligt EG:s
förordningar om miljö- och strukturstöd och EG:s förordningar
om jordbruksprodukter skall betala en avgift för de kartor som
Statens jordbruksverk eller länsstyrelsen tillhandahåller i
stödärendet.
Med EG:s förordningar om miljö- och strukturstöd och EG:s
förordningar om jordbruksprodukter avses förordningarna som
omfattas av lagen (1994:1708) om EG:s förordningar om miljö-
och strukturstöd och lagen (1994:1710) om EG:s förordningar om
jordbruksprodukter.
1 a § I denna förordning förstås med ansökan om stöd även
ansökan om utbetalning av stöd. Förordning (1997:704).
2 § Avgiften är tio kronor per hektar mark som enligt ansökan
kan komma att läggas till grund för stöd, dock lägst 200 kronor
och högst 3 000 kronor.
Avgiften betalas till länsstyrelsen.
3 § Länsstyrelsen skall med ledning av de uppgifter som lämnas
i ansökningen om stöd fastställa avgiften och förelägga
sökanden att betala den inom viss tid. Förordning (1998:1346).
4 § har upphävts genom förordning (1998:20).
5 § Jordbruksverket får meddela ytterligare föreskrifter om
avgiften.
6 § Länsstyrelsens beslut får överklagas hos Jordbruksverket.
I 22 a § förvaltningslagen (1986:223) finns bestämmelser om
överklagande hos allmän förvaltningsdomstol.
Förordning (1998:1131).
Övergångsbestämmelser
1997:183
Denna förordning träder i kraft den 1 augusti 1997 och
tillämpas första gången i fråga om stöd för år 1998.
1998:1346
Denna förordning träder i kraft den 1 december 1998 och
tillämpas första gången i fråga om stöd för år 1998.
2000:288
Den upphävda förordningen gäller dock fortfarande i fråga om
avgifter för kartor som lämnats ut under åren 1998 och 1999.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1997:176 | Förordning (1997:176) om underrättelse till Statens jordbruksverk om domar i vissa brottmål | 1 § En domstol ska inom en vecka till Statens jordbruksverk
sända en kopia av en dom genom vilken en person som tillhör
djurhälsopersonalen
1. dömts till fängelse för brott som begåtts under utövning
av verksamhet inom djurens hälso- och sjukvård,
2. dömts till fängelse i minst sex månader för annat brott,
eller
3. dömts enligt lagen (2009:302) om verksamhet inom djurens
hälso- och sjukvård. Förordning (2009:1392).
2 § En domstol ska inom en vecka till Statens jordbruksverk
sända en kopia av en dom genom vilken någon
1. dömts för djurplågeri enligt 16 kap. 13 § brottsbalken,
eller
2. dömts för brott som avses i 10 kap. 1, 2, 3, 4 eller 5 §
djurskyddslagen (2018:1192). Förordning (2019:68).
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |