beteckning
stringlengths 6
8
| titel
stringlengths 19
281
| prompt
stringlengths 572
3.07k
|
---|---|---|
2005:203 | Förordning (2005:203) om den Europeiska flyktingfonden för
perioden 2005-2010 | 1 § Denna förordning gäller förvaltningen av den europeiska
flyktingfonden som inrättats enligt rådets beslut 2004/904/EG
av den 2 december 2004 om inrättande av Europeiska
flyktingfonden för perioden 2005-2010.
2 § Frågor om stöd till insatser som avses i artikel 4 i rådets
beslut om inrättande av Europeiska flyktingfonden för perioden
2005-2010 skall prövas av Migrationsverket.
Förordning (2007:510).
3 § Migrationsverket skall betala ut stöd som beslutats enligt
2 §.
4 § Migrationsverket skall i enlighet med vad som anges i
rådets beslut om inrättande av Europeiska flyktingfonden för
perioden 2005--2010 vidta de åtgärder som behövs för kontroll,
övervakning och utvärdering av de insatser som fått stöd enligt
denna förordning.
5 § Migrationsverket får meddela föreskrifter för
verkställigheten av denna förordning. Förordning (2007:510).
6 § Beslut enligt denna förordning får inte överklagas.
Övergångsbestämmelser
2005:203
1. Denna förordning träder i kraft den 1 maj 2005.
2. Genom förordningen upphävs förordningen (2001:22) om den
europeiska flyktingfonden. Den upphävda förordningen skall dock
fortsätta att tillämpas i fråga om ärenden enligt den
förordningen.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
2005:143 | Förordning (2005:143) om skyldighet att i vissa fall begära
registerutdrag för registrerat skepp eller luftfartyg | Förs talan om förverkande av registrerat skepp eller av
luftfartyg som blivit infört i luftfartygsregistret, skall den
som väckt talan genast begära registerutdrag för skeppet eller
luftfartyget hos register- eller inskrivningsmyndigheten.
Avser talan ett luftfartyg som är registrerat i en annan stat
som är bunden av den i Genève den 19 juni 1948 avslutade
konventionen rörande internationellt erkännande av rätt till
luftfartyg, skall registerutdraget begäras hos motsvarande
utländska inskrivningsmyndighet.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
2005:106 | Lag (2005:106) om statliga grupplivförsäkringar | Bestämmelserna i 12 kap. 1-4 och 6-12 §§, 14 och 15 kap., 16
kap. 1-5 och 10 §§ samt 20 kap. 4, 10, 12 och 13 §§
försäkringsavtalslagen (2005:104) gäller för
grupplivförsäkringar som meddelas av staten. Vid tillämpning av
14 och 15 kap. och i fråga om rätten till försäkringsersättning
i övrigt anses varje försäkrad som försäkringstagare, om
försäkringen gäller på hans liv.
Försäkringsvillkor, som i jämförelse med de i första stycket
angivna bestämmelserna är till nackdel för den försäkrade eller
hans rättsinnehavare, är tillåtna om villkoren har godkänts av
en central arbetstagarorganisation.
Övergångsbestämmelser
2005:106
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2006 och tillämpas även
på försäkringar som har meddelats dessförinnan. Det som sägs i
punkterna 6 och 7 övergångsbestämmelserna till
försäkringsavtalslagen (2005:104) skall dock tillämpas på
motsvarande sätt. I fråga om försäkringsfall som har inträffat
före ikraftträdandet tillämpas äldre rätt.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
2005:99 | Förordning (2005:99) om tillfälligt undantag från bestämmelserna
om trafiktillstånd m.m. i yrkestrafiklagen (1998:490) | 1 § Denna förordning är tillämplig på yrkesmässig trafik i
Östergötlands, Jönköpings, Kronobergs, Kalmar, Blekinge, Skåne,
Hallands och Västra Götalands län med fordon som inte är
registrerade i Sverige och som endast transporterar rundvirke
som härrör från skogar som skadats vid stormarna den 8 och 9
januari 2005 i dessa län.
2 § Krav på tillstånd enligt 2 kap. 1 § och 4 kap. 4 § och 5 §
andra stycket yrkestrafiklagen (1998:490) skall inte gälla för
sådana transporter som avses i 1 §, förutsatt att
transportföretaget innehar ett sådant gemenskapstillstånd som
föreskrivs i rådets förordning (EEG) nr 881/92 av den 26 mars
1992 om tillträde till marknaden vid godstransporter på väg
inom gemenskapen till eller från en medlemsstats territorium
eller genom en eller flera medlemsstaters territorier.
3 § Den som anlitar en förare för att utföra transporter som
avses i 1 § skall upplysa föraren om de bestämmelser om
vägtrafik och vägtransporter som är av särskild betydelse för
transporterna. Förordning (2005:520).
4 § Den som anlitar ett transportföretag som avses i 2 § skall
1. upplysa företaget om innehållet i 9 § lagen (1999:678) om
utstationering av arbetstagare, och
2. föra anteckningar om de uppgifter som anges på företagets
gemenskapstillstånd.
Anteckningar som avses i första stycket 2 skall bevaras under
denna förordnings giltighetstid. Förordning (2005:520).
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
2005:77 | Förordning (2005:77) om kontroll av vissa ersättningsanspråk
m.m. | 1 § Om ett rättshjälpsbiträde, en offentlig försvarare, ett
målsägandebiträde eller en särskild företrädare för barn i mål
om brott som hör under allmänt åtal yrkar ersättning av
allmänna medel med 100 000 kronor eller mer, ska rätten höra
åklagaren om ersättningsanspråket. Åklagaren ska yttra sig
över den yrkade ersättningen för arbete, särskilt i fråga om
ersättning för arbete som utförts under förundersökningen.
Om ett ersättningsanspråk enligt första stycket framställs i
ett mål där åtal inte har väckts, ska rätten höra
undersökningsledaren. Undersökningsledaren ska alltid höras om
ersättningsanspråket uppgår till minst 30 000 kronor och i
annat fall om det behövs för att bedöma skäligheten i
anspråket. Undersökningsledaren ska yttra sig över den yrkade
ersättningen för arbete. Förordning (2021:951).
2 § En domstol eller någon annan myndighet som beslutar om
ersättning av allmänna medel till ett rättshjälpsbiträde, ett
offentligt biträde, en offentlig försvarare, ett
målsägandebiträde, en särskild företrädare för barn eller en av
domstol förordnad likvidator skall, om den som tillerkänns
ersättningen är advokat, rapportera till Sveriges
advokatsamfund när den yrkade ersättningen sätts ned med en
betydande del. Rapportering skall alltid ske när den yrkade
ersättningen sätts ned med 50 000 kr eller mer.
3 § Domstolsverket får meddela föreskrifter för domstolar och
andra myndigheter om att dessa skall lämna uppgifter till
Justitiekanslern i anledning av beslut i frågor om rättshjälp
och offentligt biträde.
Domstolsverket får meddela föreskrifter för domstolar om att
dessa skall lämna uppgifter till Justitiekanslern även i
anledning av beslut i frågor om offentlig försvarare,
målsägandebiträde, särskild företrädare för barn,
ersättningsgaranti enligt 17 kap. 7 a § äktenskapsbalken,
ersättning av allmänna medel till målsägande eller enskild
part, ersättning av allmänna medel till vittne, sakkunnig eller
annan som inte är part, ersättning av allmänna medel till
likvidator samt återbetalningsskyldighet för försvararkostnader
enligt 31 kap. 1 och 11 §§ rättegångsbalken eller kostnader för
målsägandebiträde enligt 8 § lagen (1988:609) om
målsägandebiträde.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
2005:73 | Lag (2005:73) om rätt för Justitiekanslern att överklaga vissa beslut | 1 § Justitiekanslern har rätt att överklaga ett beslut av
domstol i fråga om
1. ersättningsgaranti enligt 17 kap. 7 a § äktenskapsbalken,
2. ersättning av allmänna medel till målsägande, enskild
part, försvarare, målsägandebiträde, särskild företrädare för
barn, vittne, sakkunnig eller annan som inte är part,
3. förordnande eller byte av offentlig försvarare,
målsägandebiträde eller särskild företrädare för barn, och
4. återbetalningsskyldighet för försvararkostnader enligt
31 kap. 1 och 11 §§ rättegångsbalken eller kostnader för
målsägandebiträde enligt 8 § lagen (1988:609) om
målsägandebiträde.
Rätten att överklaga beslut enligt första stycket 2 omfattar
inte överklagande av beslut om ersättning enligt
skatteförfarandelagen (2011:1244). Lag (2011:1413).
2 § Justitiekanslern har rätt att överklaga ett beslut av
domstol om att
1. avvisa en försvarare eller ogilla en framställning om att
avvisa en försvarare, och
2. återkalla ett förordnande av offentlig försvarare eller
ogilla en framställning om att ett sådant förordnande skall
återkallas.
3 § Justitiekanslern får överklaga beslut enligt 1 och 2 §§
särskilt. Vid ett sådant överklagande tillämpas de regler som
gäller för ett särskilt överklagande från part, dock med
följande avvikelser.
Räknas tiden för överklagande från den dag en part fått del av
beslutet, får Justitiekanslern ändå inte överklaga beslutet
senare än två månader från dagen för beslutet. Justitiekanslern
får överklaga ett beslut även till förmån för en enskild part.
4 § I fråga om krav på anmälan om missnöje vid överklagande av
ett beslut av domstol tillämpas 49 kap. 6 § rättegångsbalken.
Övergångsbestämmelser
2005:73
1. Denna lag träder i kraft den 1 april 2005, då lagen
(1985:400) om behörighet för justitiekanslern att överklaga
vissa beslut enligt rättegångsbalken samt lagen (1996:1621) om
rätt för Domstolsverket att överklaga vissa beslut om
ersättning m.m. skall upphöra att gälla.
2. I fråga om beslut som har meddelats före ikraftträdandet
gäller de gamla lagarna.
2011:1413
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2012.
2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om beslut
enligt lagen (1989:479) om ersättning för kostnader i ärenden
och mål om skatt, m.m.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
2005:55 | Förordning (2005:55) om elektronisk överföring av ansökningar om
studiemedel | 1 § Centrala studiestödsnämnden får meddela föreskrifter om
1. att ansökningar om studiemedel, trots vad som sägs i 3 kap.
36 § första stycket första meningen studiestödsförordningen
(2000:655) om att sådana skall vara egenhändigt undertecknade
av den studerande, även får göras elektroniskt,
2. hur överföring av sådana ansökningar skall ske och
3. att den som gör en elektronisk ansökan får ha direktåtkomst
till sådana uppgifter om sig själv som finns hos Centrala
studiestödsnämnden och som får lämnas ut till honom eller
henne.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
2005:35 | Tillkännagivande (2005:35) om de EG-förordningar som
kompletteras av lagen (1985:295) om foder | Regeringen tillkännager att med de EG-förordningar som
kompletteras av lagen (1985:295) om foder avses följande
grundförordningar.
1. Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 999/2001 av
den 22 maj 2001 om fastställande av bestämmelser för
förebyggande, kontroll och utrotning av vissa typer av
transmissibel spongiform encefalopati (EGT L 147, 31.5.2001, s.
1, Celex 32001R0999).
2. Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 178/2002 av
den 28 januari 2002 om allmänna principer och krav för
livsmedelslagstiftning, om inrättande av Europeiska myndigheten
för livsmedelssäkerhet och om förfaranden i frågor som gäller
livsmedelssäkerhet (EGT L 31, 1.2.2002, s. 1, Celex
32002R0178).
3. Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1774/2002
av den 3 oktober 2002 om hälsobestämmelser för animaliska
biprodukter som inte är avsedda som livsmedel (EGT L 273,
10.10.2002, s. 1, Celex 32002R1774).
4. Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003
av den 22 september 2003 om genetiskt modifierade livsmedel och
foder (EUT L 268, 18.10.2003, s. 1, Celex 32003R1829).
5. Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1830/2003
av den 22 september 2003 om spårbarhet och märkning av
genetiskt modifierade organismer och spårbarhet av livsmedel
och foderprodukter som är framställda av genetiskt modifierade
organismer och om ändring av direktiv 2001/18/EG (EUT L 268,
18.10.2003, s. 24, Celex 32003R1830).
6. Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1831/2003
av den 22 september 2003 om fodertillsatser (EUT L 268,
18.10.2003, s. 29, Celex 32003R1831).
7. Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2160/2003
av den 17 november 2003 om bekämpning av salmonella och vissa
andra livsmedelsburna zoonotiska smittämnen (EUT L 325,
12.12.2003, s. 1, Celex 32003R2160).
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
2005:30 | Lag (2005:30) om kreditering på skattekonto av stöd för
investeringar i energieffektivisering och konvertering till
fönybara energikällor | 1 § Stöd för investeringar i energieffektivisering och
konvertering till förnybara energikällor som har beslutats av
länsstyrelsen eller Boverket och som avser stödberättigande
åtgärder som har utförts under perioden 1 januari 2005-31
december 2008 får tillgodoföras fastighetsägaren genom
kreditering på sådant skattekonto som har upprättats för denne
enligt 3 kap. 5 § skattebetalningslagen (1997:483).
Lag (2006:929).
2 § Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer får
meddela närmare föreskrifter om det stöd som enligt 1 § får
krediteras skattekonto.
3 § Krediteringar på skattekonto med stöd av denna lag får inte
minska statens inkomst av skatter med ett större belopp än 1
000 miljoner kronor 2006, 500 miljoner kronor 2007 och 500
miljoner kronor 2008. Lag (2006:929).
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
2005:29 | Förordning (2005:29) om tillfälligt undantag från bestämmelserna
om farledsavgift | 1 § Denna förordning är tillämplig på fartyg som transporterar
skogsprodukter, dock inte förädlade sådana, som härrör från
skogar som skadats vid stormarna den 8 och 9 januari 2005 i
Skåne, Blekinge, Hallands, Kronobergs, Kalmar, Jönköpings,
Västra Götalands och Östergötlands län.
2 § Farledsavgift enligt förordningen (1997:1121) om
farledsavgift skall inte betalas för sådana fartyg som
transporterar skogsprodukter som avses i 1 § såvitt avser sådan
last.
3 § I övrigt gäller förordningen (1997:1121) om farledsavgift.
4 § Sjöfartsverket får meddela ytterligare föreskrifter om
sådant tillfälligt undantag från bestämmelserna om
farledsavgift som avses i denna förordning.
Övergångsbestämmelser
2005:29
Denna förordning träder i kraft den 1 mars 2005 och gäller till
och med den 31 december 2006. Förordningen skall dock tillämpas
även på transporter som utförts före ikraftträdandet.
Sjöfartsverket skall efter ansökan återbetala redan betalade
farledsavgifter för fartyg som omfattas av 1 §.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
2004:987 | Förordning (2004:987) om trängselskatt | Tillämpningsområde och definitioner
1 § Denna förordning gäller vid tillämpning av lagen (2004:629)
om trängselskatt.
2 § Uttryck som används i denna förordning har samma betydelse
som i lagen (2004:629) om trängselskatt.
De beslutande myndigheternas uppgifter
Skatteverkets uppgifter
3 § Skatteverket ska, utöver vad som framgår av lagen
(2004:629) om trängselskatt,
1. samordna kontrollen av trängselskatt, och
2. fastställa formulär som behövs för tillämpningen av lagen om
trängselskatt.
Skatteverket får meddela de föreskrifter som behövs för
debitering och betalning av trängselskatt.
Skatteverkets uppgifter enligt första stycket 2 och andra
stycket ska utföras efter samråd med Transportstyrelsen.
Förordning (2008:1189).
Transportstyrelsens uppgifter
4 § Transportstyrelsen ska, utöver vad som framgår av lagen
(2004:629) om trängselskatt och vägtrafikdataförordningen
(2019:382), svara för
1. att återbetalning sker i enlighet med
beskattningsmyndighetens beslut enligt 18 § lagen om
trängselskatt, och
2. att en obetald fordran lämnas för indrivning enligt 23 §
lagen om trängselskatt.
Transportstyrelsens uppgifter enligt första stycket utförs för
Skatteverkets räkning.
Vid indrivning gäller 3-9 §§ indrivningsförordningen
(1993:1229).
Indrivning behöver inte begäras för en fordran som understiger
100 kronor om indrivningen inte krävs från allmän synpunkt.
Förordning (2019:391).
Omhändertagna registreringsskyltar
5 § Registreringsskyltar som har tagits om hand enligt 18 c §
första stycket lagen (2004:629) om trängselskatt ska förvaras
hos Polismyndigheten under en vecka efter omhändertagandet.
Skyltarna får under denna tid återlämnas till bilens ägare,
om det visas att användningsförbud inte längre råder för
bilen enligt 18 a och 18 b §§ lagen om trängselskatt. Om
skyltarna inte återlämnas, ska Polismyndigheten förstöra
dem. Förordning (2014:1512).
6 § Vid färd med en bil vars registreringsskyltar har tagits
om hand enligt 18 c § lagen (2004:629) om trängselskatt ska
det finnas ett bevis i bilen om en polismans eller en
bilinspektörs medgivande att bilen förs till närmaste
lämpliga avlastningsplats eller uppställningsplats.
Förordning (2014:1512).
Övergångsbestämmelser
2008:380
Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2008. Äldre
bestämmelser gäller fortfarande i fråga om förhållanden som
hänför sig till tiden före ikraftträdandet.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
2004:872 | Förordning (2004:872) om statsbidrag till jämställdhetsprojekt
inom förskolan | Tillämpningsområde
1 § Denna förordning innehåller föreskrifter om statsbidrag
till jämställdhetsprojekt inom förskolan.
Statsbidrag kan enligt denna förordning i första hand lämnas
till kommuner och andra huvudmän för förskolor.
Villkor för statsbidrag
2 § Statsbidrag kan lämnas under förutsättning att bidraget
används till utveckling av pedagogiskt jämställdhetsarbete inom
förskolan samt till dokumentation och spridning av kunskaper
och erfarenheter avseende sådant arbete.
Statsbidrag lämnas i mån av tillgång på medel.
Beslut om statsbidrag
3 § Frågor om statsbidrag enligt denna förordning prövas av
Delegationen för jämställdhet i förskolan.
Ansökan om statsbidrag skall göras skriftligen. Ansökan skall
ha det innehåll och komma in till delegationen senast den dag
som delegationen bestämmer.
Om den som ansöker om statsbidrag själv kan finansiera en del
av det jämställdhetsprojekt som ansökan avser skall detta
beaktas vid bidragsprövningen.
4 § Delegationen för jämställdhet i förskolan får besluta att
ett beviljat statsbidrag inte skall betalas ut, om det kan
antas att bidraget har beviljats på grund av oriktiga
uppgifter.
Återbetalning
5 § Delegationen för jämställdhet i förskolan får besluta att
ett statsbidrag helt eller delvis skall betalas tillbaka om
1. det har beviljats på grund av oriktiga uppgifter,
2. det inte används för det ändamål det har beviljats, eller
3. mottagaren inte lämnar sådana utvärderingar och andra
uppgifter som avses i 6 §.
Utvärdering
6 § Den som har tagit emot statsbidrag enligt denna förordning
skall lämna Delegationen för jämställdhet i förskolan de
skriftliga utvärderingar och andra uppgifter som delegationen
bestämmer.
Överklagande
7 § Ett beslut av Delegationen för jämställdhet i förskolan
enligt denna förordning får inte överklagas.
Övergångsbestämmelser
2004:872
1. Denna förordning träder i kraft den 7 december 2004.
2. Beslut enligt 5 § skall inte meddelas om beslutet att
bevilja statsbidraget har fattats före ikraftträdandet.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
2004:869 | Förordning (2004:869) om avgift under år 2005 för Luftfartstyrelsens verksamhet | 1 § Flygbolag som transporterar passagerare från en svensk
flygplats skall betala en avgift till Luftfartsstyrelsen för
att bekosta Luftfartsstyrelsens verksamhet.
2 § För år 2005 skall avgiften vara 8 kronor 50 öre.
3 § Avgift skall betalas för varje passagerare som reser från
en svensk flygplats.
Avgiften skall dock inte betalas
- för passagerare vid taxi- och privatflygning,
- för barn under två år,
- för besättningsmedlem som i anslutning till tjänsteutövning
utför tjänsteresa i det egna företagets flygplan,
- för passagerare i transit,
- vid förnyad start efter det att luftfartyg återvänt till
flygplatsen på grund av tekniska störningar eller väderhinder,
- för ambulans-, eftersöknings- och räddningsflygningar, eller
- vid rundflygning.
4 § Luftfartsstyrelsen skall påföra flygbolagen avgiften i
efterskott.
5 § Luftfartsstyrelsen skall bestämma vilka
faktureringsintervall som skall gälla och om avgiften skall
faktureras tillsammans med andra avgifter.
6 § Luftfartsstyrelsen får meddela de ytterligare föreskrifter
som behövs för verkställigheten av denna förordning.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
2004:864 | Lag (2004:864) om vissa äldre sedlars upphörande som lagliga betalningsmedel | 1 § Av Sveriges riksbank utgivna sedlar enligt följande
författningar ska upphöra att vara giltiga betalningsmedel
den 31 december 2005:
1. sedlar på 20 kronor enligt Riksbankens föreskrifter
(1991:1499) om sedlar på tjugo kronor,
2. sedlar på 100 kronor enligt Riksbankens kungörelse
(RBFS 1987:3; A:17) om utgivande av sedlar på etthundra
kronor,
3. sedlar på 500 kronor enligt Riksbankens föreskrifter
(1989:716) om utgivande av sedlar på femhundra kronor.
Bestämmelser om inlösen av sedlar som upphört att vara lagliga
betalningsmedel finns i lagen (2022:1568) om Sveriges
riksbank. Lag (2022:1578).
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
2004:778 | Lag (2004:778) om allmänt ombud för socialförsäkringen | 1 § Hos Försäkringskassan ska det finnas ett allmänt ombud
som är gemensamt för verksamheten hos Försäkringskassan och
Pensionsmyndigheten med undantag av den verksamhet hos
Pensionsmyndigheten som avser premiepension.
Det allmänna ombudet utses av regeringen. Lag (2009:1012).
2 § Om det allmänna ombudet har överklagat ett beslut av
Försäkringskassan eller Pensionsmyndigheten, ska det
allmännas talan i allmän förvaltningsdomstol föras av
ombudet. Lag (2009:1012).
3 § Det allmänna ombudet får uppdra åt en tjänsteman vid
Försäkringskassan eller Pensionsmyndigheten att företräda
ombudet i allmän förvaltningsdomstol. Lag (2009:1012).
Övergångsbestämmelser
2004:778
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2005.
2. Det allmänna ombudet skall överta Riksförsäkringsverkets
talan i ärenden där verket har överklagat beslut av en allmän
försäkringskassa.
3. Det allmänna ombudet får överklaga ett beslut som en allmän
försäkringskassa har meddelat före den 1 januari 2005. Det
allmänna ombudets överklagande skall därvid ha inkommit inom
den tid som skulle ha gällt, om Riksförsäkringsverket
fortfarande hade varit behörigt att överklaga beslutet.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
2004:724 | Riksbankens föreskrifter (2004:724) om minnesmynt på två tusen
och två hundra kronor | Fullmäktige i Riksbanken föreskriver med stöd av 5 kap. 1 §
lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank att minnesmynt på två
tusen och två hundra kronor skall ges ut samt att mynten skall
ha följande storlek, beskaffenhet och utseende.
1 § Med anledning av Kungliga Slottets i Stockholm 250-års
jubileum skall minnesmynt med nominella värden av två tusen och
två hundra kronor ges ut.
2 § Minnesmynt med ett nominellt värde av två tusen kronor
skall tillverkas av en legering som består av 900 tusendelar
guld, 50 tusendelar silver och 50 tusendelar koppar och ha en
vikt av 12 gram samt en diameter av 26 mm. Avvikelsen från den
nominella vikten får vid uppvägning av etthundra mynt vara
högst 12 gram.
3 § Minnesmyntet med ett nominellt värde av två tusen kronor
skall ha följande prägling.
På framsidan Stockholms slott, med årtalen 1754-2004 under
slottet, samt som omskrift medsols "KUNGLIGA . SLOTTET .
STOCKHOLM" och nedtill "250 ÅR" omgivet av till vänster "E" som
anger myntningsorten och till höger "H" som är
begynnelsebokstaven i riksbankschefens efternamn.
På frånsidan avbildas en detalj ur Stockholms karta med Gamla
stan i fokus där Kungliga slottet är markerat med Nordstjärnan.
Över kartbilden ligger två nycklar. Till vänster på kartbilden
står det "2000" och därunder "KRONOR".
Randen skall vara slät.
4 § Minnesmyntet med ett nominellt värde av två hundra kronor
skall tillverkas av en legering som består av 925 tusendelar
silver och 75 tusendelar koppar samt ha en vikt av 27,03 gram
och en diameter av 36 mm. Avvikelsen från den nominella vikten
får vid uppvägning av etthundra mynt vara högst 27 gram.
5 § Minnesmynt med ett nominellt värde av två hundra kronor
skall ha följande prägel.
På framsidan Stockholms slott, med årtalen 1754-2004 under
slottet, samt som omskrift medsols "KUNGLIGA . SLOTTET .
STOCKHOLM" och nedtill "250 ÅR" omgivet av till vänster "E" som
anger myntningsorten och till höger "H" som är
begynnelsebokstaven i riksbankschefens efternamn.
På frånsidan avbildas en detalj ur Stockholms karta med Gamla
stan i fokus där Kungliga slottet är markerat med Nordstjärnan.
Över kartbilden ligger två nycklar. Till vänster på kartbilden
står det "200" och därunder "KRONOR".
Randen skall vara slät.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
2004:694 | Förordning (2004:694) om särskild redovisning av allmän
försäkringskassas tillgångar och skulder m.m. | 1 § Styrelsen för en allmän försäkringskassa skall upprätta en
särskild redovisning över försäkringskassans tillgångar och
skulder.
Till grund för denna redovisning får läggas försäkringskassans
senaste balansräkning, varvid tillgångar och skulder skall tas
upp till marknadsvärde. I redovisningen skall upptas även
sådana tillgångar och skulder som inte ingår i den senaste
balansräkningen, om dessa har ett inte obetydligt
marknadsvärde.
Tillgångarnas och skuldernas värde skall beräknas med hänsyn
till förhållandena vid den tidpunkt som Riksförsäkringsverket
bestämmer.
2 § Riksförsäkringsverket får meddela de närmare föreskrifter
som behövs för redovisning enligt 1 §.
3 § Redovisningen skall undertecknas av styrelsens ordförande
och försäkringskassans direktör samt lämnas till
Riksförsäkringsverket senast den 1 november 2004. En kopia av
redovisningen skall samtidigt lämnas till regeringen.
4 § Riksförsäkringsverket skall göra en sammanställning över de
allmänna försäkringskassornas redovisning enligt 1 §.
Sammanställningen skall senast den 15 november 2004 lämnas till
regeringen och den särskilde utredare (S 2003:13) som har i
uppdrag att förbereda och genomföra bildandet av en
sammanhållen statlig myndighet för socialförsäkringsområdet.
5 § Den allmänna försäkringskassan skall i samråd med Statens
konstråd inventera samt upprätta en förteckning över sitt
innehav av konst. Förteckningen skall senast den 1 november
överlämnas till Statens konstråd.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
2004:549 | Förordning (2004:549) om vissa högskoleutbildningar som anordnas
med särskilda medel | Tillämpningsområde
1 § I denna förordning ges bestämmelser om vissa
högskoleutbildningar som har betydelse för yrkesutövning inom
vård, omsorg och skola och som anordnas med särskilda medel.
Utbildningar med konstnärlig inriktning omfattas inte av denna
förordning.
2 § Utbildningarna med särskilda medel skall anordnas vid de
universitet och högskolor som regeringen bestämmer.
Med högskolor avses i fortsättningen både universitet och
högskolor.
3 § Högskolelagen (1992:1434) och högskoleförordningen
(1993:100) skall tillämpas på utbildningarna, om inte annat
följer av denna förordning.
Utbildningarna
4 § Utbildningarna skall ges för att stärka studenternas
kompetens inom de områden som anges i 1 § där verksamheten är
helt eller till betydande del finansierad av kommuner eller
landsting.
5 § Utbildningarna skall anordnas på minst halvtid och bestå av
kurser om högst 20 poäng.
Antagning m.m.
6 § Antagning till utbildningarna skall göras till höstterminen
2004 och vår- och höstterminen 2005.
7 § För att få antas till en utbildning skall sökanden ha
beviljats rätt till bidrag enligt 3 § andra stycket lagen
(2002:624) om rekryteringsbidrag till vuxenstuderande.
8 § Om ett urval måste göras bland de sökande till en
utbildning, skall följande urvalsgrunder användas i stället för
de grunder som anges i 7 kap. 10 § andra och fjärde styckena
samt 11-16 c §§ högskoleförordningen (1993:100):
- arbetslivserfarenhet, eller
- vissa förkunskaper eller andra för utbildningen sakliga
omständigheter.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
2004:506 | Förordning (2004:506) om försöksverksamhet med snabbare
handläggning av brottmål | 1 § Försöksverksamhet enligt lagen (2004:505) om
försöksverksamhet med snabbare handläggning av brottmål får
bedrivas vid Stockholms tingsrätt, Uppsala tingsrätt och
Helsingborgs tingsrätt. Förordning (2007:27).
2 § Ett sådant samråd som föreskrivs i 1 § andra stycket tredje
meningen förordningen (1992:289) om särskild personutredning i
brottmål, m.m. behöver inte ske i försöksverksamheten.
3 § Rikspolisstyrelsen får meddela föreskrifter om vad en
upplysning enligt 3 a § andra stycket delgivningslagen
(1970:428) skall innehålla när förenklad delgivning används i
försöksverksamheten.
4 § Med avvikelse från vad som föreskrivs i 12 a § andra
stycket andra meningen förundersökningskungörelsen (1947:948)
om när en underrättelse till den misstänkte skall delges,
gäller i försöksverksamheten att sådan delgivning skall ske om
det för brottet är föreskrivet svårare straff än fängelse i två
år.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
2004:505 | Lag (2004:505) om försöksverksamhet med snabbare handläggning av
brottmål | 1 § Vid de tingsrätter som regeringen bestämmer får på försök
följande avvikelser göras från vad som annars gäller för
handläggning av brottmål.
2 § Den tilltalade får delges stämningsansökan och andra
handlingar i ett brottmål genom förenklad delgivning enligt
3 a § delgivningslagen (1970:428), om han eller hon vid en
polismyndighet eller åklagarmyndighet har delgetts upplysning
om att sådan delgivning kan komma att användas i brottmålet.
För att delgivning enligt första stycket skall anses ha skett
får vid tidpunkten för delgivningen av stämningsansökningen
inte längre tid än fem veckor ha förflutit från det att anmälan
om brottet upprättades.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
2004:411 | Förordning (2004:411) om konkurrensmyndigheter enligt rådets
förordning (EG) nr 1/2003 | 1 § I denna förordning meddelas föreskrifter om vilka svenska
domstolar och andra myndigheter som fullgör uppgifter som
konkurrensmyndighet enligt rådets förordning (EG) nr 1/2003 av
den 16 december 2002 om tillämpning av konkurrensreglerna i
artiklarna 81 och 82 i fördraget.
2 § I rådets förordning (EG) nr 1/2003 anges i enskilda
artiklar uppgifter som ankommer på en nationell
konkurrensmyndighet. I den mån motsvarande uppgifter enligt
bestämmelser i konkurrenslagen (1993:20) ges till
Konkurrensverket, Stockholms tingsrätt eller Marknadsdomstolen
är myndigheten konkurrensmyndighet enligt den tillämpliga
artikeln.
Beträffande sådana uppgifter som ankommer på en nationell
konkurrensmyndighet enligt enskilda artiklar i rådets
förordning, och som saknar motsvarighet i konkurrenslagen,
skall Konkurrensverket vara konkurrensmyndighet.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
2004:332 | Förordning (2004:332) om utgivning av säkerställda obligationer | Bemyndiganden
1 § Finansinspektionen får meddela föreskrifter om
1. innehållet i de planer som krävs enligt 2 kap. 1 § första
stycket 3 och 4 lagen (2003:1223) om utgivning av säkerställda
obligationer,
2. fast egendom, tomträtt och bostadsrätt som avses i 3 kap.
1 § tredje stycket lagen om utgivning av säkerställda
obligationer,
3. hur värdering av säkerheterna enligt 3 kap. 5 § lagen om
utgivning av säkerställda obligationer ska utföras,
4. hur kontrollen av marknadsvärdet enligt 3 kap. 7 § lagen om
utgivning av säkerställda obligationer ska utföras,
5. hur schablonbeloppet för kostnader för förvaltning och
avveckling av säkerställda obligationer enligt 3 kap. 8 §
andra stycket lagen om utgivning av säkerställda obligationer
ska bestämmas,
6. villkor för derivatavtal samt beräkning av och villkor för
riskexponering och räntebetalningar enligt 3 kap. 9 § lagen om
utgivning av säkerställda obligationer,
7. hur registret ska föras enligt 3 kap. 10 § lagen om
utgivning av säkerställda obligationer,
8. den oberoende granskarens kompetens, uppgifter och
rapporteringsskyldighet enligt 3 kap. 12 och 13 §§ lagen om
utgivning av säkerställda obligationer,
9. vilken information ett emittentinstitut ska tillhandahålla
enligt 3 kap. 16 § första stycket lagen om utgivning av
säkerställda obligationer, och
10. sådana avgifter som avses i 5 kap. 7 § lagen om utgivning
av säkerställda obligationer. Förordning (2022:806).
2 § Finansinspektionen får meddela föreskrifter om
verkställigheten av denna förordning. Förordning (2022:806).
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
2004:331 | Förordning (2004:331) om valutaväxling och annan finansiell verksamhet | Inledande bestämmelser
1 § I denna förordning avses med
1. valutaväxling och annan finansiell verksamhet: sådana
verksamheter som anges i 1 § lagen (1996:1006) om
valutaväxling och annan finansiell verksamhet, och
2. kvalificerat innehav: sådant innehav som anges i 3 § andra
stycket lagen om valutaväxling och annan finansiell
verksamhet. Förordning (2017:670).
Register över registrerade fysiska eller juridiska personer
2 § Hos Finansinspektionen ska det föras register över
fysiska eller juridiska personer som har registrerats enligt
lagen (1996:1006) om valutaväxling och annan finansiell
verksamhet. Förordning (2017:670).
3 § Registret förs med hjälp av automatiserad behandling.
Registret ska hållas tillgängligt hos Finansinspektionen.
Förordning (2017:670).
4 § Registret ska ge offentlighet åt den information som ingår
i registret.
I fråga om personuppgifter ska registret ha till ändamål att
tillhandahålla uppgifter för
1. den tillsyn som Finansinspektionen enligt lagen (1996:1006)
om valutaväxling och annan finansiell verksamhet utövar över
fysiska eller juridiska personer som ägnar sig åt
valutaväxling eller annan finansiell verksamhet, eller
2. information till allmänheten om de fysiska eller juridiska
personer som registrerats i registret. Förordning (2023:837).
5 § Finansinspektionen är personuppgiftsansvarig för
registret. Förordning (2018:336).
6 § Finansinspektionen skall se till att det inte uppkommer
något otillbörligt intrång i de registrerades personliga
integritet eller några risker från säkerhetssynpunkt. För dessa
syften får myndigheten i enskilda fall ställa upp villkor för
behandlingen av personuppgifter.
7 § Har upphävts genom förordning (2018:336).
8 § Har upphävts genom förordning (2018:336).
9 § I registret registreras uppgifter för varje person.
Registret ska innehålla uppgift om personens namn eller
företagsnamn och om personnummer eller organisationsnummer.
Förordning (2018:1830).
10 § Finansinspektionen ska underrätta Bolagsverket när en
fysisk eller juridisk person registrerats i registret.
Detsamma gäller när inspektionen stryker personen ur
registret. Förordning (2017:670).
11 § Finansinspektionen ska anteckna i registret när myndigheten
har fattat beslut om föreläggande att upphöra med
verksamheten. Förordning (2017:670).
Bemyndiganden
12 § Finansinspektionen får meddela föreskrifter om
1. vilka uppgifter en ansökan om registrering enligt lagen
(1996:1006) om valutaväxling och annan finansiell verksamhet
ska innehålla samt vilka handlingar som samtidigt ska ges in
till Finansinspektionen, och
2. vilka upplysningar ett finansiellt institut ska lämna till
inspektionen för dess tillsyn enligt 12 § första stycket lagen
om valutaväxling och annan finansiell verksamhet.
Förordning (2023:837).
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
2004:283 | Förordning (2004:283) om sjöfartsskydd | 1 § Denna förordning reglerar vissa förhållanden i anslutning
till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 725/2004
av den 31 mars 2004 om förbättrat sjöfartsskydd på fartyg och i
hamnanläggningar samt lagen (2004:487) om sjöfartsskydd.
Förordning (2004:514).
2 § Sambandspunkt enligt artikel 9.2 i förordning (EG) nr
725/2004 är Transportstyrelsen. Förordning (2008:1152).
3 § Behörig sjöfartskyddsmyndighet enligt artikel 2 i
förordning (EG) nr 725/2004 är Transportstyrelsen, om inte
annat är föreskrivet. Förordning (2008:1152).
4 § Utsedd myndighet och administration enligt bilagorna till
förordning (EG) nr 725/2004 är Transportstyrelsen, om inte
annat är föreskrivet. Förordning (2008:1152).
5 § Transportstyrelsen skall fullgöra de uppgifter som enligt
förordning (EG) nr 725/2004 skall fullgöras av Sverige, utom
såvitt avser artikel 9.2, 12 och 14. Förordning (2008:1152).
6 § Transportstyrelsen får efter överenskommelse med
Polismyndigheten och Kustbevakningen besluta att
Polismyndigheten eller Kustbevakningen ska fullgöra uppgifter
som Transportstyrelsen har enligt vad som följer av
3-5 §§. Transportstyrelsen ska kungöra sådana beslut i
Transportstyrelsens författningssamling.
Förordning (2014:1272).
7 § När Transportstyrelsen, Polismyndigheten eller
Kustbevakningen utövar tillsyn enligt vad som följer av 3-6
§§ ska Transportstyrelsen, Polismyndigheten, Kustbevakningen
och Tullverket på begäran av tillsynsmyndigheten biträda vid
tillsynen och lämna de upplysningar som tillsynsmyndigheten
behöver. Förordning (2014:1272).
8 § Tillsyn av ett fartyg enligt förordning (EG) nr 725/2004
skall om det är möjligt samordnas med den tillsyn som skall
göras enligt fartygssäkerhetslagen (2003:364) och föreskrifter
meddelade med stöd av den lagen.
9 § Transportstyrelsen får meddela föreskrifter om
1. vilka åtgärder en hamnanläggnings skyddsplan ska
innehålla,
2. sjöfartsskyddsdeklarationer,
3. tillsyn, och
4. avgifter till staten för sjöfartsskyddet.
Avgifter för tillsyn av fartyg får bestämmas upp till full
kostnadstäckning. Förordning (2017:606).
10 § Ett beslut enligt 9 eller 9 a § lagen (2004:487) om
sjöfartsskydd eller enligt bestämmelserna i bilaga 1 och 2 till
förordning (EG) nr 725/2004 som avser åtgärder mot fartyg och
som har meddelats av annan än behörig befattningshavare hos
Transportstyrelsen ska genast underställas denne.
Förordning (2008:1152).
Övergångsbestämmelser
2017:606
1. Denna förordning träder i kraft den 1 augusti 2017.
2. Bestämmelserna i den nya lydelsen ska dock tillämpas för
tid från och med den 1 januari 2017.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
2004:274 | Lag (2004:274) med anledning av inrättande av Försäkringskassan | 1 § Det som är föreskrivet i eller annars följer av lag eller
annan författning i fråga om de allmänna försäkringskassorna
eller Riksförsäkringsverket ska efter utgången av år 2004 i
stället tillämpas på Försäkringskassan.
Första stycket tillämpas efter utgången av år 2009 endast i
den utsträckning inte annat föreskrivs i lagen (2009:986) om
inrättande av Pensionsmyndigheten. Lag (2009:1011).
2 § Ordförande, vice ordförande och övriga ledamöter i en
socialförsäkringsnämnd som före utgången av år 2004 har utsetts
av en allmän försäkringskassas styrelse skall ha samma funktion
i en socialförsäkringsnämnd vid Försäkringskassan under
återstoden av sin mandattid, om inte annat följer av
bestämmelserna i 18 kap. 32 och 34 §§ lagen (1962:381) om
allmän försäkring i deras lydelse före den 1 januari 2005. Vad
som där föreskrivs om styrelsen skall i stället gälla
försäkringsdelegation. Lag (2004:779).
3 § Ärenden som enligt lag eller annan författning eller enligt
beslut av regeringen handläggs av Riksförsäkringsverket eller
de allmänna försäkringskassorna skall från och med den 1
januari 2005 handläggas av Försäkringskassan.
En ansökan, anmälan eller annan handling eller uppgift som har
lämnats till en allmän försäkringskassa, skall anses ha kommit
in till Försäkringskassan den dag som den kom in till den
allmänna försäkringskassan.
Beslut som har fattats av Riksförsäkringsverket eller en allmän
försäkringskassa före utgången av år 2004 gäller till den
tidpunkt som anges i beslutet eller till dess Försäkringskassan
med stöd av lag eller annan författning beslutar annat.
Lag (2004:779).
4 § Staten övertar den 1 januari 2005 de allmänna
försäkringskassornas fasta egendom, penningmedel, rättigheter
och andra tillgångar. Staten övertar samtidigt ansvaret för de
allmänna försäkringskassornas förbindelser och övriga
åtaganden.
En stiftelse som vid utgången av år 2004 förvaltas av en allmän
försäkringskassa skall från och med den 1 januari 2005
förvaltas av Försäkringskassan. En allmän försäkringskassas
behörighet att utse en styrelseledamot i en stiftelse skall
övertas av Försäkringskassan.
Bestämmelserna i första stycket om statens övertagande av de
allmänna försäkringskassornas förbindelser och övriga åtaganden
har inte tillämpning på förhållandet mellan arbetsgivare och
arbetstagare. Lag (2004:779).
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
2004:158 | Statens bostadskreditnämnds föreskrifter (2004:158) om
garantiavgift enligt förordningen (2004:105) om statlig
kreditgaranti för lån för bostadsbyggande m.m. | Statens bostadskreditnämnd, BKN, föreskriver med stöd av 11 §
förordningen (2004:105) om statlig kreditgaranti för lån för
bostadsbyggande m.m. att den årliga garantiavgiften enligt 6 §
förordningen skall, om inte BKN i ärende om kreditgaranti
avtalat att annan avgift skall gälla, motsvara följande andelar
av det garanterade lånebeloppet:
0,25 procent inom 70 procent av marknadsvärdet för hus och mark
vid tidpunkten när garantiavtal träffas,
0,40 procent mellan 70 procent och 90 procent av samma värde
och
0,60 procent över 90 procent av samma värde.
Övergångbestämmelser
2004:158
Denna författning träder i kraft den 15 maj 2004 och tillämpas
i fråga om kreditgarantier med första giltighetsdatum från och
med den 15 april 2004.
2006:1066
Denna författning träder i kraft den 1 september 2006. För
ansökning om garanti som inkommit dessförinnan skall de äldre
föreskrifterna alltjämt gälla.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
2004:146 | Förordning (2004:146) om utredning angående rätt att ingå
äktenskap enligt lagen i annan stat | 1 § Vill någon ingå äktenskap inför en svensk myndighet och
skall rätten att ingå äktenskap prövas även enligt lagen i en
annan stat, gäller utöver äktenskapsbalkens bestämmelser vad
som sägs nedan.
2 § Vid hindersprövningen skall sökanden visa upp antingen
1. intyg av en behörig myndighet i den andra staten att det
inte finns hinder mot äktenskapet enligt dess lag, eller
2. a) intyg av en behörig myndighet i den andra staten om vilka
hinder som föreskrivs i dess lag,
b) om sökanden varken är eller skall vara folkbokförd här i
landet: det intyg av en utländsk myndighet om sin behörighet
att ingå äktenskapet som sökanden kan anskaffa, samt
c) om enligt den andra statens lag gäller att myndighets
tillstånd, annans samtycke, läkarintyg, bodelning efter
föregående äktenskap, iakttagande av väntetid eller liknande
krävs för rätt att ingå äktenskapet: bevis att sådant villkor
är uppfyllt.
Har ett intyg som enligt denna paragraf åberopas till styrkande
av hinderslöshet utfärdats av en annan utländsk myndighet än en
här i landet anställd diplomatisk eller konsulär tjänsteman,
kan den som gör hindersprövningen begära ett bevis om
myndighetens behörighet. Ett sådant bevis skall vara utfärdat
av en sådan tjänsteman som nyss nämnts eller av en svensk
diplomatisk eller konsulär tjänsteman.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
2004:47 | Lag (2004:47) om införande av lagen (2004:46) om investeringsfonder | 1 § Lagen (2004:46) om investeringsfonder och denna lag träder
i kraft den 1 april 2004.
2 § Genom lagen (2004:46) om investeringsfonder upphävs lagen
(1990:1114) om värdepappersfonder och lagen (1990:1115) om
ikraftträdande av lagen (1990:1114) om värdepappersfonder.
3 § Fondbolag och andra fondförvaltare som vid ikraftträdandet
av lagen (2004:46) om investeringsfonder har tillstånd att
driva verksamhet enligt lagen (1990:1114) om värdepappersfonder
får fortsätta med denna verksamhet fram till den 13 februari
2007. Under denna tid gäller bestämmelserna i lagen om
värdepappersfonder.
Ett fondbolag eller annan fondförvaltare som inte har beviljats
tillstånd enligt lagen om investeringsfonder senast den 13
februari 2007 skall upphöra med sin verksamhet enligt första
stycket.
4 § Om fondbestämmelserna för en fond enligt lagen (1990:1114)
om värdepappersfonder inte har godkänts enligt lagen (2004:46)
om investeringsfonder senast den 13 februari 2007, skall fonden
upplösas.
5 § För fonder enligt lagen (1990:1114) om värdepappersfonder
som förvaltas av ett fondbolag eller annan fondförvaltare som
enligt 3 § andra stycket skall upphöra med sin verksamhet
enligt den lagen skall bestämmelserna om upphörande och
överlåtelse av förvaltningen av en investeringsfond i 9 kap.
lagen (2004:46) om investeringsfonder tillämpas. Motsvarande
gäller fonder som skall upplösas enligt 4 §.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
2004:39 | Tillkännagivande (2004:39) av överenskommelser som avses i lagen
(1957:668) om utlämning för brott | Vid tillämpningen av följande bestämmelser i lagen (1957:668)
om utlämning för brott avses de överenskommelser som anges
nedan.
6 § tredje stycket
I följande överenskommelser finns bestämmelser om att en
ansökan om utlämning inte får avslås på grund av att
framställningen avser ett politiskt brott:
1. artikel 11 i Förenta nationernas konvention den 15 december
1997 om bekämpande av bombattentat av terrorister
(terroristbombningskonventionen)
2. artikel 14 i Förenta nationernas konvention den 9 december
1999 om bekämpande av finansiering av terrorism.
10 § andra stycket i dess lydelse enligt SFS 2001:612
I följande överenskommelse finns bestämmelser om verkan av
preskriptionsavbrott:
1. artikel 62.1 i konventionen den 19 juni 1990 om tillämpning
av Schengenavtalet den 14 juni 1985.
12 a §
I följande överenskommelse finns bestämmelser om att den som
har utlämnats i vissa fall får åtalas eller straffas för annat
brott som han eller hon har begått före utlämningen utan att
medgivande inhämtas från den stat från vilken utlämning har
skett:
1. artikel 17.1 (c) i avtalet den 15 februari 2000 om utlämning
mellan Sveriges regering och Kanadas regering.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
2004:17 | Förordning (2004:17) om finansiell rådgivning till konsumenter | 1 § Konsumentverket och Finansinspektionen får var för sig
meddela föreskrifter om vad näringsidkare som står under
respektive myndighets tillsyn skall iaktta vid rådgivning
enligt lagen (2003:862) om finansiell rådgivning till
konsumenter när det gäller rådgivares kompetens, dokumentation
av rådgivning, utlämnande av sådan dokumentation och om
undantag från skyldigheten att lämna ut dokumentationen.
Konsumentverket och Finansinspektionen skall samråda med
varandra innan de meddelar föreskrifterna.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
2004:16 | Förordning (2004:16) om utlämnande av uppgifter som avser stöd och service till vissa funktionshindrade | 1 § I denna förordning finns föreskrifter om utlämnande av
personuppgifter som avses i 15 a § lagen (1993:387) om stöd och
service till vissa funktionshindrade.
2 § En kommun skall lämna personuppgifter till Socialstyrelsen
om vilka personer kommunen beslutat om och verkställt insatser
för enligt respektive punkt i 9 § 2-10 lagen (1993:387) om stöd
och service till vissa funktionshindrade. Sådana uppgifter får
endast avse
- personnummer,
- personkretstillhörighet enligt 1 § lagen om stöd och service
till vissa funktionshindrade,
- enligt vilken punkt i 9 § 2-10 lagen om stöd och service till
vissa funktionshindrade som en insats beslutats och
verkställts,
- nummer i Centrala företags- och arbetsställeregistret (CFAR-
nummer) för utföraren av insatsen,
- omfattning av insatsen räknad i tid, samt
- vilken form av boende enligt punkterna 8 och 9 som insatsen
avser och i vilken kommun boendet finns. Förordning (2006:96).
3 § Socialstyrelsen får, efter att ha gett Sveriges Kommuner
och Regioner tillfälle att yttra sig, meddela närmare
föreskrifter om uppgiftslämnandet enligt denna förordning.
Förordning (2020:129).
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
2004:14 | Förordning (2004:14) om ersättning för kostnader för sjuklön | Ansökan m.m.
1 § Ansökan om ersättning för sjuklönekostnader enligt 17 §
lagen (1991:1047) om sjuklön skall göras hos den allmänna
försäkringskassa som anges i 25 § samma lag. Ansökan skall
göras på blankett som fastställs av Riksförsäkringsverket.
2 § Ersättning för kostnader för sjuklön utges årligen året
efter det kalenderår då kostnaderna har uppstått.
Ansökan om ersättning skall göras senast den 30 juni 2004 när
det gäller kostnader för år 2003 och i övrigt senast den 31
mars året efter det år ersättningen avser.
Förskott
3 § En arbetsgivare som redan före ett kalenderårs utgång
uppfyller villkoren för rätt till ersättning enligt 17 a §
lagen (1991:1047) om sjuklön kan efter ansökan få ersättning i
förskott. Försäkringskassan får vid bedömningen av om villkoren
för ersättning i förskott är uppfyllda uppskatta arbetsgivarens
årliga lönekostnad. Om ersättning har utgetts i förskott får
arbetsgivaren göra en ny ansökan om förskott tidigast tre
månader efter den förra ansökan.
4 § Om ersättning har utgetts i förskott skall
försäkringskassan göra en slutavräkning efter det år förskottet
avser. Om ersättning utgetts med för högt belopp skall
arbetsgivaren återbetala vad som utgetts för mycket.
Övriga bestämmelser
5 § Den genomsnittliga årliga sjuklönekostnaden enligt 17 a §
lagen (1991:1047) om sjuklön utgör kvoten av arbetsgivarnas
totala sjuklönesumma för kalenderåret och arbetsgivarnas totala
lönesumma för samma år.
Riksförsäkringsverket beräknar och fastställer den
genomsnittliga årliga sjuklönekostnaden.
6 § Riksförsäkringsverket får meddela de närmare föreskrifter
som behövs för tillämpningen av denna förordning.
Övergångsbestämmelser
2004:1302
Regeringen föreskriver att förordningen (2004:14) om ersättning
för kostnader för sjuklön skall upphöra att gälla vid utgången
av år 2004. Den upphävda förordningen gäller fortfarande
beträffande sjuklönekostnader som uppstått före utgången av år
2004. Därvid tillämpas bestämmelserna i 17, 17 a och 17 b §§
lagen (1991:1047) om sjuklön i deras lydelse före utgången av
år 2004.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
2004:13 | Förordning (2004:13) om EG-gödselmedel | 1 § Denna förordning kompletterar Europaparlamentets och rådets
förordning (EG) nr 2003/2003 av den 13 oktober 2003 om
gödselmedel1 och lagen (1992:1684) om EG-gödselmedel.
2 § Statens jordbruksverk får
1. meddela de ytterligare föreskrifter som behövs som
komplettering av förordning (EG) nr 2003/2003,
2. meddela föreskrifter om anmälningsskyldighet för den som
marknadsför gödselmedel, och
3. meddela föreskrifter om avgifter för kontroll som utövas
enligt förordning (EG) nr 2003/2003, enligt lagen (1992:1684)
om EG-gödselmedel eller enligt föreskrifter som meddelats med
stöd av lagen.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
2003:887 | Lag (2003:887) om utjämningsbidrag till kommuner för kostnader
enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa
funktionshindrade | 1 § Kommuner kan för kostnader enligt lagen (1993:387) om stöd
och service till vissa funktionshindrade få utjämningsbidrag
från staten enligt denna lag.
Beräkning av verksamhetskostnader och bidrag
2 § För varje kommun beräknas en standardkostnad för
verksamheter enligt 9 § 2-10 lagen (1993:387) om stöd och
service till vissa funktionshindrade samt för den ersättning
varje kommun betalar till försäkringskassan enligt 20 § lagen
(1993:389) om assistansersättning.
Med standardkostnad avses en för varje kommun beräknad
teoretisk kostnad för de verksamheter och den ersättning som
anges i första stycket.
3 § En kommun vars standardkostnad per invånare överstiger den
för landet genomsnittliga standardkostnaden per invånare har
rätt till ett bidrag som motsvarar mellanskillnaden,
multiplicerad med antalet invånare i kommunen den 1 november
året före det år bidraget skall lämnas.
Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer meddelar
närmare föreskrifter om beräkningen av bidraget.
4 § Bidraget beräknas på grundval av den indelning av kommuner
som gäller vid början av det år bidraget skall lämnas
(bidragsåret).
Hur bidrag fastställs
5 § Skatteverket beslutar preliminärt bidragens storlek samt
lämnar senast den 20 januari under bidragsåret uppgift till
varje kommun om detta.
Kommunerna får senast den 15 februari under bidragsåret till
Skatteverket påtala brister och oriktiga uppgifter i underlaget
för beslutet.
Skatteverket fastställer bidragens storlek samt lämnar senast
den 15 april under bidragsåret uppgift till varje kommun om
storleken av dess bidrag.
Utbetalning
6 § Bidraget skall betalas ut i samband med och på motsvarande
sätt som vid utbetalning av kommunalskattemedel enligt 4 §
lagen (1965:269) med särskilda bestämmelser om kommuns och
annan menighets utdebitering av skatt, m.m.
Överklagande
7 § Skatteverkets beslut enligt denna lag får överklagas hos
regeringen.
Vid prövningen av ett beslut enligt 5 § tredje stycket får
sådana fel och brister i underlaget för beslutet som har
påtalats först efter den tidpunkt som anges i 5 § andra
stycket, beaktas endast om det finns synnerliga skäl.
Lag (2005:806).
Övergångsbestämmelser
2003:887
1. Denna lag träder i kraft den 1 mars 2004 och tillämpas
första gången för bidragsåret 2004.
För bidragsåret 2004 skall i stället för vad som sägs i 5 §
följande gälla:
- Skatteverket skall senast den 19 mars lämna uppgift till
varje kommun om storleken av dess preliminära bidrag,
- kommunerna får senast den 19 april påtala brister och
oriktiga uppgifter i underlaget för beslutet, och
- Skatteverket skall senast den 10 maj lämna uppgift till varje
kommun om storleken av dess bidrag.
2. Från och med 2004 till och med 2006 skall det bidrag som en
kommun har rätt till enligt lagen reduceras med högst
- 270 kronor per invånare för 2004,
- 70 kronor per invånare för 2005, och
- 15 kronor per invånare för 2006.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
2003:880 | Förordning (2003:880) om fastställande av omräknade belopp för
vägavgift för år 2004 | Regeringen fastställer enligt 23 § tredje stycket lagen
(1997:1137) om vägavgift för vissa tunga fordon avgiften till
följande belopp för år 2004.
Fordon som inte uppfyller de av Europeiska gemenskapen
fastställda kraven i rådets direktiv 88/77/EEG av den 3
december 1987 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning
om åtgärder mot utsläpp av gasformiga föroreningar från
dieselmotorer som används i fordon2 i dess lydelse enligt
Europaparlamentets och rådets direktiv 96/1/EG av den 22
januari 1996 om ändring av direktiv 88/77/EEG3.
Antal axlar Avgift per Avgift per Avgift per Avgift per
år månad vecka dag
högst 3 axlar 8 743 kronor 874 kronor 236 kronor 72 kronor
4 eller fler 14 117 kronor 1 411 kronor 373 kronor 72 kronor
axlar
Fordon med de egenskaper som anges i rad A i tabellen i punkt
8.3.1.1 i bilaga I till direktiv 88/77/EEG i dess lydelse
enligt direktiv 96/1/EG.
Antal axlar Avgift per Avgift per Avgift per Avgift per
år månad vecka dag
högst 3 axlar 7 741 kronor 774 kronor 209 kronor 72 kronor
4 eller fler 12 751 kronor 1 275 kronor 336 kronor 72 kronor
axlar
Fordon med de egenskaper som anges i rad B i tabellen i punkt
8.3.1.1 i bilaga I till direktiv 88/77/EEG i dess lydelse
enligt direktiv 96/1/EG eller fordon som uppfyller högre
ställda krav i senare lydelse.
Antal axlar Avgift per Avgift per Avgift per Avgift per
år månad vecka dag
högst 3 axlar 6 831 kronor 683 kronor 182 kronor 72 kronor
4 eller fler 11 385 kronor 1 138 kronor 300 kronor 72 kronor
axlar
Avgift för inlösen av årsbevis tas ut med 227 kronor.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
2003:832 | Förordning (2003:832) om värdesäkring av vissa
skadeståndslivräntor | 1 § Denna förordning tillämpas på skadeståndslivräntor som
fastställs enligt
1. kungörelsen (1971:14) om tillägg till vissa statliga
skadelivräntor, m.m.,
2. lagen (1973:214) om tillägg till vissa ansvarslivräntor och
3. lagen (1973:213) om ändring av skadeståndslivräntor.
2 § Finansinspektionen skall fastställa de procenttal som
indextillägg skall utgå med enligt 5 § kungörelsen (1971:14) om
tillägg till vissa statliga skadelivräntor, m.m., 5 och 6 §§
lagen (1973:214) om tillägg till vissa ansvarslivräntor samt de
procenttal med vilka ändring skall ske enligt 2 och 3 §§ lagen
(1973:213) om ändring av skadeståndslivräntor.
Finansinspektionen skall också fastställa procenttalen för
indextillägg enligt 5 och 6 §§ lagen om tillägg till vissa
ansvarslivräntor samt för ändring enligt 2 och 3 §§ lagen om
ändring av skadeståndslivräntor för livräntor där dessa lagar
gäller i deras lydelse före den 1 januari 2004.
3 § Finansinspektionen skall så snart som möjligt underrätta
dem som skall utge skadeståndslivränta och som är kända av
inspektionen om procenttalen enligt 2 § samt offentliggöra
talen på lämpligt sätt.
4 § Tillägg till skadeståndslivränta enligt lagen (1973:214) om
tillägg till vissa ansvarslivräntor utges utan föregående
ansökan och om möjligt i samma ordning som livräntan.
5 § Ytterligare föreskrifter om verkställigheten av lagen
(1973:214) om tillägg till vissa ansvarslivräntor får beslutas
av Finansinspektionen.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
2003:821 | Lag (2003:821) om särskild skattereduktion vid 2005 års taxering | 1 § Särskild skattereduktion enligt denna lag medges vid 2005
års taxering.
2 § Särskild skattereduktion medges fysisk person vars
beskattningsbara förvärvsinkomst enligt 1 kap. 5 §
inkomstskattelagen (1999:1229) uppgår till minst 100 kronor.
Avlider den skattskyldige under beskattningsåret skall
bestämmelserna i 4 kap. 1 § inkomstskattelagen om dödsbon
tillämpas på motsvarande sätt vid beräkning av skattereduktion.
3 § Särskild skattereduktion uppgår till 200 kronor.
4 § Bestämmelser om att hänsyn skall tas till särskild
skattereduktion vid beslut om slutlig skatt finns i 11 kap. 9 §
skattebetalningslagen (1997:483).
5 § Skattetabellerna skall, förutom vad som framgår av 8 kap.
skattebetalningslagen (1997:483), grundas på att den
skattskyldige har rätt till särskild skattereduktion enligt
denna lag.
Vid beräkning av F-skatt enligt 6 kap. skattebetalningslagen
skall om möjligt hänsyn tas till särskild skattereduktion
enligt denna lag.
6 § Särskild skattereduktion enligt denna lag räknas av mot
kommunal och statlig inkomstskatt enligt inkomstskattelagen
(1999:1229) samt mot statlig fastighetsskatt enligt lagen
(1984:1052) om statlig fastighetsskatt.
7 § Särskild skattereduktion skall inte beaktas vid beräkning
av skattebelopp enligt 4 § lagen (1997:324) om begränsning av
skatt.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
2003:770 | Förordning (2003:770) om statliga myndigheters elektroniska informationsutbyte | 1 § Denna förordning gäller för myndigheter under regeringen.
2 § En myndighet skall i sin verksamhet främja utvecklingen av
ett säkert och effektivt elektroniskt informationsutbyte inom
den offentliga förvaltningen.
3 § Myndigheter med fler än 50 anställda ska hantera sina
utgående beställningar av varor och tjänster elektroniskt.
Kravet gäller dock inte för beställningar som
1. görs av Regeringskansliet, Försvarsmakten, Försvarets
materielverk, Försvarets radioanstalt, Totalförsvarets
forskningsinstitut eller Säkerhetspolisen, eller
2. är olämpliga att hantera elektroniskt av sekretesskäl
eller säkerhetsskyddsskäl.
Myndigheten för digital förvaltning får meddela föreskrifter
om hanteringen av beställningar och om standarder eller
liknande krav som ska vara gemensamma för elektroniskt
informationsutbyte i samband med beställning, leverans och
fakturering av varor och tjänster. Myndigheten ska vid
utarbetande av föreskrifter beakta nationell och
internationell standard. Förordning (2018:1491).
4 § Myndigheten för digital förvaltning får i enskilda
fall besluta om undantag från kravet i 3 § första stycket och
från föreskrifter som meddelats med stöd av 3 § andra
stycket, om det behövs i avvaktan på att en myndighet ska
kunna ansluta sig till sådana tjänster för elektroniska
beställningar som tillhandahålls av Statens servicecenter
eller om det finns andra särskilda skäl.
Förordning (2018:1491).
5 § Har upphävts genom förordning (2018:360).
Övergångsbestämmelser
2012:544
Denna förordning träder i kraft den 1 oktober 2012.
Bestämmelsen i 3 § första stycket tillämpas första gången
vid hantering av beställningar som görs den 31 maj 2013.
2013:870
1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2014.
2. I fråga om myndigheter som inte uppräknas i den upphävda
bilagan ska 3 § första stycket tillämpas första gången vid
hantering av beställningar som görs efter den 30 juni 2014.
Bilagan har upphävts genom förordning (2013:870).
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
2003:769 | Förordning (2003:769) med instruktion för Nämnden för
elektronisk förvaltning | 1 § Nämnden för elektronisk förvaltning har till uppgift att
stödja utvecklingen av ett säkert och effektivt elektroniskt
informationsutbyte mellan myndigheter samt mellan myndigheter
och enskilda genom att
1. besluta om de standarder eller liknande krav som skall vara
gemensamma för det elektroniska informationsutbytet för
myndigheter under regeringen,
2. bistå med information och utarbeta riktlinjer, samt
3. verka för att det på informationsteknikmarknaden
tillhandahålls tjänster och produkter till stöd för
elektroniskt informationsutbyte.
Sammansättning
2 § Nämnden består av högst 15 personer. En av ledamöterna är
ordförande.
Organisation
3 § Statskontoret svarar för kanslistöd åt nämnden. Nämnden
utser i samråd med Statskontoret ansvarig för kansliet.
Verksförordningens tillämpning
4 § Följande bestämmelser i verksförordningen (1995:1322) skall
tillämpas på nämnden
18 § om myndighetens organisation,
26 § om ärendenas handläggning,
27 och 28 §§ om myndighetens föreskrifter,
29 § om inhämtande av uppgifter m.m.,
30 § om ärendeförteckning, och
31 § om myndighetens beslut.
5 § Nämnden har det ansvar för verksamheten och de uppgifter
som anges i 6, 7, 9 och 11 §§ verksförordningen (1995:1322).
Ärendenas handläggning
6 § Nämnden är beslutför när ordföranden och minst hälften av
de andra ledamöterna är närvarande.
När ärenden av större vikt avgörs, skall om möjligt samtliga
ledamöter vara närvarande.
Nämnden får i arbetsordning eller i särskilda beslut lämna över
beslutanderätten i brådskande ärenden eller ärenden av mindre
vikt till ordföranden. Sådana beslut skall anmälas vid nästa
sammanträde med nämnden.
7 § Nämnden får i arbetsordning eller särskilda beslut även
överlämna till den som ansvarar för kansliet att avgöra ärenden
som är av det slaget att de inte behöver prövas av nämnden.
8 § Ärenden avgörs efter föredragning. I arbetsordning eller
särskilda beslut får det dock medges att ärenden som avgörs
enligt 7 § inte behöver föredras.
Utseende av ledamöter
9 § Ordförande och övriga ledamöter utses av regeringen för
bestämd tid.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
2003:752 | Förordning (2003:752) om statsbidrag till
pensionärsorganisationer | Syfte med statsbidraget
1 § Syftet med statsbidraget är att stödja
pensionärsorganisationer som tillvaratar pensionärsgruppers
intressen inom ett flertal samhällsområden.
Förutsättningar för statsbidrag
2 § Statsbidrag enligt denna förordning lämnas till
pensionärsorganisationer med minst 30 000 medlemmar. För att få
bidrag skall pensionärsorganisationen vara rikstäckande, vara
öppen för alla pensionärer och vara partipolitiskt obunden.
Medlemskap i pensionärsorganisationen skall vara frivilligt.
3 § Om det finns särskilda skäl, får statsbidrag även lämnas
till pensionärsorganisationer som inte är rikstäckande eller
har minst 30 000 medlemmar.
4 § Statsbidrag enligt denna förordning får inte lämnas till en
organisation som för bidragsåret erhåller statsbidrag enligt
förordningen (2000:7) om statsbidrag till
handikapporganisationer.
Fördelning av statsbidraget
5 § Statsbidrag enligt 2 § lämnas som ett grundbidrag med
50 000 kr om pensionärsorganisationen har 30 000-75 000
medlemmar och med 100 000 kr om den har fler än 75 000
medlemmar. Återstående tillgängliga medel, som inte lämnas som
bidrag enligt 3 §, fördelas med lika stort belopp för varje
medlem.
Beslutande myndighet m.m.
6 § Beslut om bidrag meddelas av Socialstyrelsen som också
betalar ut bidraget. Vid bedömning av om en
pensionärsorganisation är berättigad till bidrag och vid
beräkning av bidraget skall Socialstyrelsen utgå från antalet
medlemmar i organisationen den 1 juli året före bidragsåret.
7 § Ansökan om bidrag skall göras skriftligen till
Socialstyrelsen senast den 1 januari bidragsåret.
8 § Bidrag lämnas för ett kalenderår i taget. Bidraget betalas
ut kvartalsvis i efterskott.
Villkor m.m.
9 § Socialstyrelsen får begära in de uppgifter från sökanden
som krävs för en bedömning av om sökanden skall medges bidrag.
10 § En pensionärsorganisation som fått statsbidrag enligt
denna förordning är skyldig att på begäran av Socialstyrelsen
eller Riksrevisionen tillhandahålla det underlag som behövs för
dessa myndigheters granskning.
11 § Socialstyrelsen får besluta att ett utbetalat bidrag skall
betalas tillbaka eller att ett beviljat bidrag inte skall
betalas ut, om oriktiga eller ofullständiga uppgifter från
sökanden är orsak till att bidraget felaktigt beviljats.
12 § Socialstyrelsens beslut enligt denna förordning får inte
överklagas.
Bemyndigande
13 § Socialstyrelsen får meddela de närmare föreskrifter som
behövs för verkställigheten av denna förordning.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
2003:642 | Lag (2003:642) med anledning av inrättande av Skatteverket | 1 § Det som är föreskrivet i eller annars följer av en lag
eller annan författning beträffande skattemyndigheter,
skattemyndighet i viss region, Riksskatteverket, viss
taxeringsnämnd eller skatteförvaltningen skall efter utgången
av år 2003 i stället tillämpas på Skatteverket.
2 § Skattekontor som vid utgången av år 2003 finns vid
skattemyndighet skall anses vara skattekontor vid Skatteverket.
3 § Ordförande och vice ordförande samt övriga ledamöter i
skattenämnd vid en skattemyndighets skattekontor som har
förordnats eller valts före utgången av år 2003 skall ha samma
funktion i skattenämnd vid motsvarande skattekontor vid
Skatteverket under återstoden av förordnandet eller
valperioden.
4 § Beslut som Skatteverket fattar som första instans enligt
punkt 20 e tionde stycket av anvisningarna till 23 § den numera
upphävda kommunalskattelagen (1928:370)2 i dess lydelse före
den 1 juli 1998 och 27 § 4 mom. i den numera upphävda lagen
(1947:576)3 om statlig inkomstskatt i dess lydelse före den 1
januari 1999 får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol.
Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
2003:623 | Förordning (2003:623) om arbetsplatsintroduktion | 1 § Denna förordning innehåller bestämmelser om
arbetsplatsintroduktion. Förordning (2006:1558).
2 § Med arbetsplatsintroduktion avses att en specialutbildad
arbetsförmedlare fungerar som stödperson åt en arbetssökande
utan erfarenhet av svenskt arbetsliv eller med begränsad sådan
erfarenhet inför anställning, i inledningsskedet av en
anställning eller under arbetspraktik som föregår en
anställning.
Arbetsförmedlingen utser den specialutbildade
arbetsförmedlaren. Förordning (2007:927).
3 § Arbetsplatsintroduktion får erbjudas en arbetssökande utan
erfarenhet av svenskt arbetsliv eller med begränsad sådan
erfarenhet och som är minst 20 år och
- deltar eller har deltagit i av kommunen anordnat
introduktionsprogram som avses i 11 § förordningen (1990:927)
om statlig ersättning för flyktingmottagande m.m., eller
- är eller riskerar att bli långtidsinskriven som arbetssökande
vid den offentliga arbetsförmedlingen. Förordning (2007:179).
4 § Arbetsplatsintroduktion skall vara arbetsmarknadspolitiskt
motiverad. Det betyder att insatsen skall lämnas endast om det
är lämpligt både för den enskilde och ur ett övergripande
arbetsmarknadspolitiskt perspektiv. Förordning (2007:179).
5 § Arbetsplatsintroduktion får lämnas under högst sex månader.
Om det finns särskilda skäl får dock insatsen lämnas under
längre tid. I sådant fall skall det anges vad de särskilda
skälen består i. Dokumentation skall ske av den information som
ligger till grund för beslutet. Förordning (2007:179).
6 § Arbetsförmedlingen får meddela de närmare föreskrifter som
behövs för verkställigheten av denna förordning.
Förordning (2007:927).
7 § Arbetsförmedlingens beslut enligt denna förordning ska
omprövas hos myndighetens centrala enhet för omprövning, om det
begärs av den som beslutet angår.
En begäran om omprövning ska ske skriftligt. Skrivelsen ska ges
in till Arbetsförmedlingen och ska ha kommit in dit inom tre
veckor från den dag då den som begär omprövning fick del av
beslutet. Förordning (2007:927).
8 § Arbetsförmedlingens beslut enligt denna förordning får inte
överklagas. Förordning (2007:927).
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
2003:617 | Förordning (2003:617) med instruktion för Centrala
etikprövningsnämnden | Uppgifter
1 § Centrala etikprövningsnämnden prövar ansökningar om
etikprövning av forskning som avser människor och utövar
tillsyn enligt lagen (2003:460) om etikprövning av forskning
som avser människor. Nämnden har även till uppgift att pröva
vissa frågor enligt lagen (2002:297) om biobanker i hälso- och
sjukvården m.m.
Organisation
2 § Nämnden har sitt kansli vid Vetenskapsrådet, som
tillhandahåller kansliresurser.
3 § Ordföranden utser en av ledamöterna till vetenskaplig
sekreterare på bestämd tid.
Den vetenskapliga sekreteraren skall förbereda ärenden inför
nämndens sammanträden och bistå med vetenskaplig kompetens.
Nämndens sammansättning
4 § I 32 och 33 §§ lagen (2003:460) om etikprövning av
forskning som avser människor finns bestämmelser om nämndens
sammansättning och när nämnden är beslutför.
Det skall finnas personliga ersättare för samtliga ledamöter i
nämnden.
Vetenskapsrådet skall lämna förslag på ledamöter och ersättare
med vetenskaplig kompetens till regeringen.
Verksförordningens tillämpning
5 § Följande bestämmelser i verksförordningen (1995:1322) skall
tillämpas på Centrala etikprövningsnämnden:
15 § om revisionsberättelse,
16 § om medverkan i EU-arbetet,
18 § om myndighetens organisation,
26 § om ärendenas handläggning,
29 § om inhämtande av uppgifter m.m.,
30 § om ärendeförteckning, och
31 § om myndighetens beslut.
Nämnden har det ansvar för verksamheten och de uppgifter som
anges i 6, 7, 9, 11 och 13 §§ verksförordningen.
Ärendenas handläggning
6 § Ärendena avgörs efter föredragning. Den vetenskapliga
sekreteraren är föredragande i nämnden. Även personal vid
nämndens kansli kan vara föredragande i nämnden.
7 § När etiska frågor av ny och principiell karaktär handläggs
skall om möjligt samtliga ledamöter vara närvarande.
8 § Ett överlämnande enligt 33 § tredje stycket lagen
(2003:460) om etikprövning av forskning som avser människor
skall ske i särskilt beslut.
Överklagande
9 § Bestämmelser om överklagande finns i 37 § lagen (2003:460)
om etikprövning av forskning som avser människor. I övrigt
gäller om överklagande 35 § verksförordningen (1995:1322).
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
2003:607 | Förordning (2003:607) om fastställande av andelar för fördelning
av ålderspensionsavgifter och statliga ålderspensionsavgifter
under år 2004 | Regeringen fastställer andelarna för fördelning av
ålderspensionsavgifter och statliga ålderspensionsavgifter
under år 2004 enligt följande. Fördelningen av
ålderspensionsavgifter enligt 6 § lagen (2000:981) om
fördelning av socialavgifter skall göras på så sätt att 11,0
procent förs till staten, 18,4 procent förs till
Riksgäldskontoret för tillfällig förvaltning och återstoden
förs efter avstämning till Första-Fjärde AP-fonderna.
Fördelningen av statliga ålderspensionsavgifter enligt 8 §
lagen (1998:676) om statlig ålderspensionsavgift skall göras på
så sätt att 12,6 procent förs till Riksgäldskontoret för
tillfällig förvaltning och återstoden förs efter avstämning
till Första-Fjärde AP-fonderna.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
2003:603 | Tillkännagivande (2003:603) om de EG-förordningar som
kompletteras av lagen (1985:295) om foder | Regeringen tillkännager att med de EG-förordningar som
kompletteras av lagen (1985:295) om foder avses följande
grundförordningar.
1. Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 999/2001 av
den 22 maj 2001 om fastställande av bestämmelser för
förebyggande, kontroll och utrotning av vissa typer av
transmissibel spongiform encefalopati (EGT L 147, 31.5.2001, s.
1, Celex 32001R0999).
2. Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1774/2002
av den 3 oktober 2002 om hälsobestämmelser för animaliska
biprodukter som inte är avsedda som livsmedel (EGT L 273,
10.10.2002, s. 1, Celex 32002R1774).
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
2003:587 | Förordning (2003:587) om ursprungsgarantier avseende förnybar el | 1 § Statens energimyndighet får meddela föreskrifter om vilka
uppgifter som skall lämnas i en anmälan enligt 5 § lagen
(2003:437) om ursprungsgarantier avseende förnybar el.
2 § I de fall som avses i 6 § lagen (2003:437) om
ursprungsgarantier avseende förnybar el skall anläggningens
innehavare särskilt beräkna och till Affärsverket svenska
kraftnät rapportera den elproduktion som skett med användande
av sådana energikällor som berättigar anläggningens innehavare
att få ursprungsgarantier. Detta gäller dock bara om
anläggningens innehavare har gjort en sådan anmälan som avses i
5 § lagen (2003:437) om ursprungsgarantier avseende förnybar
el.
Närmare föreskrifter om sådan mätning och rapportering får
meddelas av Statens energimyndighet.
3 § I de fall som avses i 7 § andra stycket lagen (2003:437) om
ursprungsgarantier avseende förnybar el skall innehavaren av
produktionsanläggningen mäta och rapportera den inmatade
mängden el. Detta gäller dock bara om anläggningens innehavare
har gjort en sådan anmälan som avses i 5 § lagen (2003:437) om
ursprungsgarantier avseende förnybar el.
Statens energimyndighet får meddela närmare föreskrifter om
sådan mätning och rapportering som avses i första stycket.
4 § Ytterligare föreskrifter om mätning och rapportering av
sådan elproduktion som avses i denna förordning finns i 9 §
förordningen (1999:716) om mätning, beräkning och rapportering
av överförd el.
5 § En elproducent som får en ursprungsgaranti skall betala en
avgift om 100 kronor till Affärsverket svenska kraftnät. Detta
gäller dock inte om ansökan om ursprungsgaranti har överförts
elektroniskt.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
2003:502 | Förordning (2003:502) med instruktion för Rättshjälpsmyndigheten | 1 § Rättshjälpsmyndigheten handlägger vissa ärenden om
rättshjälp enligt rättshjälpslagen (1996:1619) samt vissa
ärenden om betalning till eller utbetalning från staten.
Verksförordningens tillämpning
2 § Följande föreskrifter i verksförordningen (1995:1322) skall
tillämpas på Rättshjälpsmyndigheten:
6-8 §§ om myndighetschefens ansvar och uppgifter,
18 § om myndighetens organisation m.m.,
21 § om avgörande av ärenden,
27 och 28 §§ om myndighetens föreskrifter,
29 § om inhämtande av uppgifter m.m. och
31 § om myndighetens beslut.
Bestämmelserna i 21 och 31 §§ gäller endast i fråga om
administrativa ärenden.
I fråga om beslut som fattas genom automatiserad behandling
skall 31 § verksförordningen tillämpas endast när det gäller
uppgift om dagen för beslutet och beslutets innehåll.
Organisation m.m.
3 § Chef för Rättshjälpsmyndigheten är lagmannen i Sundsvalls
tingsrätt.
4 § Vid Rättshjälpsmyndigheten skall det finnas en chefsjurist.
5 § Rättshjälpsmyndighetens arbetsordning beslutas efter
förslag från chefsjuristen.
6 § Ärenden enligt 1 § avgörs av chefsjuristen.
Om sådana ärenden som avses i första stycket inte behöver
avgöras av chefsjuristen, får denne överlämna ärendena att
avgöras av någon annan tjänsteman.
Andra stycket gäller inte föreskrifter.
7 § Anställningar beslutas av myndighetschefen.
Överklagande
8 § Rättshjälpsmyndighetens beslut i personalärenden får
överklagas till Domstolsverket. Domstolsverkets beslut får inte
överklagas.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
2003:493 | Lag (2003:493) om EU:s förordning om bevisupptagning i mål och
ärenden av civil eller kommersiell natur | Tillämpningsområde
1 § Denna lag innehåller kompletterande bestämmelser till
Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/1783 av den
25 november 2020 om samarbete mellan medlemsstaternas
domstolar i fråga om bevisupptagning i mål och ärenden av
civil eller kommersiell natur. Lag (2022:624).
Bevisupptagning i en annan medlemsstat
2 § Svenska domstolar får begära att en domstol i en annan
medlemsstat skall ta upp bevisning.
3 § Parter och ombud får närvara när bevisupptagning äger rum
vid en domstol i en annan medlemsstat.
4 § Svenska domstolar får ta upp bevisning direkt i en annan
medlemsstat, om en begäran om det har godtagits av det centrala
organet eller den behöriga myndigheten i den staten. De får
dessutom utan särskild begäran ta upp bevisning direkt i en
annan medlemsstat, om det sker på grund av ett särskilt avtal.
Bevisupptagning i Sverige
5 § Bevisupptagning på begäran av en domstol i en annan
medlemsstat ska verkställas av en tingsrätt.
Vid handläggningen tillämpas rättegångsbalkens bestämmelser om
bevisupptagning utom huvudförhandling, om inte annat följer av
förordning (EU) 2020/1783. Lag (2022:624).
6 § Om framställningen gäller en åtgärd som avser en fysisk
person, är den tingsrätt behörig inom vars område personen har
sitt hemvist eller under någon tid uppehåller sig. Om personen
i fråga samtycker till att en annan tingsrätt verkställer
framställningen, är den domstolen också behörig.
Om framställningen gäller syn på en fastighet eller ett annat
föremål som inte lämpligen kan flyttas, är den tingsrätt
behörig inom vars område fastigheten eller föremålet finns.
Andra åtgärder skall verkställas av den tingsrätt som tar emot
framställningen.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
2003:490 | Lag (2003:490) om beräkning av viss inkomstskatt på förvärvsinkomster vid 2005 års taxering, m.m. | 1 § Vid 2005 års taxering skall för fysiska personer den del av
den statliga inkomstskatten på förvärvsinkomst som enligt 65
kap. 5 § inkomstskattelagen (1999:1229) anges till ett fast
belopp om 200 kronor i stället utgöra en kommunal inkomstskatt.
Vid tillämpning av lagen (1997:324) om begränsning av skatt
skall denna skatt dock anses utgöra statlig inkomstskatt.
2 § Av den sammanlagda inkomstskatten enligt 1 § skall 66,5
procent utgöra skatt till kommuner och 33,5 procent skatt till
landsting. Därvid skall en kommun som inte ingår i ett
landsting behandlas som om den även utgjorde ett landsting.
3 § Ett totalt preliminärt belopp avseende den sammanlagda
inkomstskatten skall fastställas av regeringen. Fördelning
skall ske till kommunerna respektive landstingen med ett
enhetligt belopp per invånare den 1 november 2003. Utbetalning
skall under 2004 göras av Skatteverket med en tolftedel per
månad på sätt som närmare föreskrivs i 4 § fjärde stycket lagen
(1965:269) med särskilda bestämmelser om kommuns och annan
menighets utdebitering av skatt, m.m. Lag (2003:744).
4 § En slutavräkning av inkomstskatten skall ske när den årliga
taxeringen år 2005 har avslutats. Därvid skall de bestämmelser
tillämpas som gäller slutavräkning av kommunalskattemedel
enligt 4 § femte stycket lagen (1965:269) med särskilda
bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av
skatt, m.m.
5 § Skatteverkets beslut enligt 3 och 4 §§ får överklagas hos
regeringen. Lag (2003:744).
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
2003:483 | Tillkännagivande (2003:483) om EG:s förordning om bevisupptagning i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur | Rådets förordning (EG) nr 1206/2001 om samarbete mellan
medlemsstaternas domstolar i fråga om bevisupptagning i mål och
ärenden av civil eller kommersiell natur trädde i kraft den 1
juli 2001. Förordningen, som gäller mellan EU:s medlemsstater
med undantag av Danmark, finns publicerad i Europeiska
gemenskapernas officiella tidning (EGT L 174, 27.6.2001, s. 1).
1 § Regeringen har utsett Justitiedepartementet till centralt
organ enligt bestämmelser i artikel 3 i förordningen, med
ansvar för att
1. ge information till domstolarna,
2. söka lösningar på svårigheter som kan uppstå vid
bevisupptagning i en annan medlemsstat,
3. i undantagsfall och på begäran av en ansökande domstol,
vidarebefordra en framställning till behörig domstol och
4. fatta beslut i fråga om framställningar om direkt
bevisupptagning.
2 § Översändande av handlingar till Sverige får ske genom post,
bud eller telefax eller, efter överenskommelse i det enskilda
fallet, på annat sätt.
3 § Standardformulär som används för framställningar till
Sverige skall fyllas i på svenska eller engelska.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
2003:459 | Förordning (2003:459) om försöksverksamhet med engelskspråkig undervisning i grundskolan | 1 § En kommun får enligt bestämmelserna i denna förordning
anordna försöksverksamhet med engelskspråkig undervisning i
grundskolan utöver den undervisning som får anordnas enligt 2
kap. 8 § grundskoleförordningen (1994:1194).
2 § Delar av undervisningen får anordnas på engelska språket.
Under den sammanlagda tid som sådan undervisning anordnas får
högst hälften av undervisningen ske på engelska språket.
Förordning (2008:1265).
3 § En kommun som deltar i försöksverksamheten skall
kontinuerligt följa upp och utvärdera verksamheten. Kommunen
skall även medverka i Statens skolverks uppföljning och
utvärdering av försöksverksamheten.
Bestämmelser om kvalitetsredovisning finns i förordningen
(1997:702) om kvalitetsredovisning inom skolväsendet.
4 § En kommun som har beslutat att delta i försöksverksamheten
ska anmäla detta till Statens skolverk. Anmälan ska innehålla
uppgifter om
1. verksamheten vid den aktuella skolan,
2. motiven för att delta i försöksverksamheten,
3. hur kommunen säkerställer att de elever som undervisas inom
försöksverksamheten får tillräckliga kunskaper i svenska
språket för att nå grundskolans kunskapsmål i samtliga ämnen,
4. utformningen av försöksverksamheten i övrigt, och
5. hur försöksverksamheten ska följas upp och utvärderas.
En kommun som upphör med försöksverksamheten ska anmäla detta
till Skolverket. Förordning (2008:1265).
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
2003:452 | Riksbankens föreskrifter (2003:452) om minnesmynt på två tusen
och två hundra kronor | 1 § Med anledning av att det är 30 år sedan Konung Carl XVI
Gustaf tillträdde tronen skall minnesmynt med nominella värden
om två tusen och två hundra kronor ges ut.
2 § Minnesmyntet med ett nominellt värde av två tusen kronor
skall tillverkas av en legering som består av 900 tusendelar
guld, 50 tusendelar silver och 50 tusendelar koppar och ha en
vikt av 12 gram samt en diameter av 26 mm. Avvikelsen från den
nominella vikten får vid uppvägning av etthundra mynt vara
högst 12 gram.
3 § Minnesmyntet med ett nominellt värde av två tusen kronor
skall ha följande prägel.
På framsidan Konung Carl XVI Gustafs porträtt i profil med
omskriften upptill "CARL XVI GUSTAF" och nedtill "SVERIGES
KONUNG I 30 ÅR".
På frånsidan avbildas stora riksvapnet under kunglig krona samt
som omskrift upptill Konungens valspråk "FÖR SVERIGE . I TIDEN"
och nedtill "2000 KRONOR" omgivet av till vänster "E" som anger
myntningsorten och till höger "H" som är begynnelsebokstaven i
riksbankschefens efternamn. Präglingsåret 2003 uppdelat med
"20" och "03" på vänster respektive höger sida av stora
riksvapnet.
Randen skall vara slät.
4 § Minnesmyntet med ett nominellt värde av två hundra kronor
skall tillverkas av en legering som består av 925 tusendelar
silver och 75 tusendelar koppar samt ha en vikt av 27,03 gram
och en diameter av 36 mm. Avvikelsen från den nominella vikten
får vid uppvägning av etthundra mynt vara högst 27 gram.
5 § Minnesmyntet med ett nominellt värde av två hundra kronor
skall ha följande prägel.
På framsidan Konung Carl XVI Gustafs porträtt i profil med
omskriften upptill "CARL XVI GUSTAF" och nedtill "SVERIGES
KONUNG I 30 ÅR".
På frånsidan avbildas stora riksvapnet under kunglig krona samt
som omskrift upptill Konungens valspråk "FÖR SVERIGE . I TIDEN"
och nedtill "200 KRONOR" omgivet av till vänster "E" som anger
myntningsorten och till höger "H" som är begynnelsebokstaven i
riksbankschefens efternamn. Präglingsåret 2003 uppdelat med
"20" och "03" på vänster respektive höger sida av stora
riksvapnet.
Randen skall vara slät.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
2003:440 | Förordning (2003:440) om säkerheten på örlogsfartyg | 1 § För örlogsfartyg gäller bestämmelserna i 1 kap. 3 §, 2 kap.
1, 2 och 4 §§ samt 5 § första stycket, 5 kap. 1 § första
stycket, 7 kap. 12 § första meningen samt 9 kap. 1-3 §§
fartygssäkerhetslagen (2003:364). Bestämmelsen i 5 kap. 1 §
första stycket fartygssäkerhetslagen om tillsyn av rederiers
och fartygs säkerhetsorganisation gäller dock inte för
örlogsfartyg, och 9 kap. 2 § samma lag gäller endast i den mån
Transportstyrelsen utövar tillsyn.
Högsta tillåtna antalet passagerare på ett örlogsfartyg skall
bestämmas i enlighet med vad som anges i 3 kap. 2 §
fartygssäkerhetslagen. Förordning (2008:1139).
2 § Transportstyrelsen får i fråga om örlogsfartyg meddela
föreskrifter för verkställigheten av bestämmelserna i 1 § samt
föreskrifter om anmälan av inträffade olycksfall eller
olyckstillbud, uppkomna skador samt vidtagna åtgärder av
betydelse för fartygets sjövärdighet. Förordning (2008:1139).
Övergångsbestämmelser
2003:440
Denna förordning träder i kraft den 21 juli 2003, då
förordningen (1988:595) om säkerheten på örlogsfartyg upphör
att gälla.
En föreskrift som har meddelats med stöd av den gamla
förordningen och som gäller vid ikraftträdandet skall
fortfarande gälla och vid tillämpningen av den nya förordningen
anses ha meddelats enligt denna.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
2003:439 | Förordning (2003:439) om lastning och lossning av bulkfartyg | 1 § Denna förordning innehåller föreskrifter som ansluter till
lagen (2003:367) om lastning och lossning av bulkfartyg.
2 § Föreskrifter som avses i 4 § lagen (2003:367) om lastning
och lossning av bulkfartyg meddelas av Transportstyrelsen. Innan
föreskrifterna meddelas skall samråd ske med Arbetsmiljöverket.
Förordning (2008:1138).
3 § Transportstyrelsen utövar tillsyn över efterlevnaden av
bestämmelserna i lagen (2003:367) om lastning och lossning av
bulkfartyg, och bestämmelser som har meddelats med stöd av den
lagen.
Transportstyrelsen får meddela föreskrifter om tillsynen och om
avgifter för denna. Förordning (2010:1604).
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
2003:436 | Lag (2003:436) om effektreserv | 1 § Den myndighet som enligt 8 kap. 1 § ellagen (1997:857) har
systemansvaret för el (den systemansvariga myndigheten) har
ansvaret för att en effektreserv om högst 2 000 megawatt finns
tillgänglig. Effektreserven ska skapas genom att den
systemansvariga myndigheten dels ingår avtal med elproducenter
om att ställa ytterligare produktionskapacitet till
förfogande, dels ingår avtal om minskad elförbrukning.
Effektreserven ska vara ett komplement till den övriga
produktionskapacitet som finns på elmarknaden.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan
med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om
effektreserven. Lag (2023:239).
2 § Den som enligt 8 kap. 14 § ellagen (1997:857) har ingått
avtal med den systemansvariga myndigheten (balansansvarig) ska
betala en avgift till myndigheten för att täcka de kostnader
som uppstår för myndigheten enligt de avtal som avses i 1 §
första stycket.
För varje balansansvarig ska avgiftens storlek baseras på
omfattningen av den balansansvariges balansansvar enligt
avtalet med den systemansvariga myndigheten och omfattningen
av den balansansvariges obalans under den tidsperiod som
avgiften avser. Avgiften bestäms av den systemansvariga
myndigheten. Lag (2023:239).
3 § Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, den
systemansvariga myndigheten får meddela föreskrifter om
insamling av de uppgifter som behövs för att den
systemansvariga myndigheten skall kunna fullgöra sina uppgifter
enligt denna lag.
4 § Beslut av den systemansvariga myndigheten enligt 2 § andra
stycket får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol.
Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.
Övriga beslut enligt denna lag får inte överklagas.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
2003:426 | Förordning (2003:426) om rehabiliteringsutredning enligt 22 kap.
lagen (1962:381) om allmän försäkring | 1 § En rehabiliteringsutredning enligt 22 kap. 3 § lagen
(1962:381) om allmän försäkring skall i tillämpliga delar
innehålla uppgifter om
- den anställdes uppfattning i frågan om rehabilitering,
- den anställdes förmåga att utföra sina arbetsuppgifter och en
prognos för återgång i arbetet,
- behovet av rehabiliteringsinsatser samt vidtagna och
planerade rehabiliteringsåtgärder på arbetsplatsen,
- arbetsgivarens möjligheter att anpassa den anställdes
arbetsuppgifter eller att hitta annat lämpligt arbete åt den
anställde,
- möjligheter för återgång till arbete helt eller till viss del
vid heltids- eller deltidssjukskrivning,
- tillgång till företagshälsovård,
- medverkan av företagshälsovård, som arbetsgivaren anlitar,
samt
- övriga omständigheter som är av betydelse för en bedömning av
vilka åtgärder som behövs för att den anställde skall kunna
återgå i arbete.
2 § Om det är uppenbart att någon rehabiliteringsåtgärd inte
behövs får rehabiliteringsutredningen begränsas till uppgifter
om orsaken till detta.
3 § Rehabiliteringsutredningen skall lämnas på en blankett som
fastställts av Försäkringskassan. Förordning (2004:913).
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
2003:397 | Förordning (2003:397) om införande av lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation | 1 § Post- och telestyrelsen skall ompröva skyldigheter som
avses i 19 § lagen (2003:390) om införande av lagen (2003:389)
om elektronisk kommunikation.
2 § Post- och telestyrelsen får förlänga giltighetstiden för de
rättigheter och skyldigheter som avses i 20 § lagen (2003:390)
om införande av lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation.
Post- och telestyrelsen skall underrätta Europeiska
gemenskapernas kommission om sådana förlängningar.
3 § Post- och telestyrelsen får enligt 22 § lagen (2003:390) om
införande av lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation
upphäva sådana föreskrifter som har meddelats med stöd av
telelagen (1993:597).
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
2003:348 | Förordning (2003:348) om skälig utdelning från allmännyttiga bostadsföretag | 1 § Utdelning från allmännyttiga bostadsföretag får högst
motsvara den genomsnittliga statslåneräntan under föregående
räkenskapsår med ett tilllägg av en procentenhet. Utdelningen
får dock inte överstiga bostadsföretagets resultat för
föregående räkenskapsår.
2 § Bestämmelserna i 1 § hindrar inte allmännyttiga
bostadsföretag att ge utdelning till staten eller till ett
statligt bolag till följd av avtal mellan Statens bostadsnämnd
eller Statens bostadskreditnämnd och berörd kommun.
Förordning (2005:871).
3 § Med allmännyttiga bostadsföretag avses i denna förordning
sådana företag som anges i 1 kap. 1 § lagen (2002:102) om
allmännyttiga bostadsföretag.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
2003:306 | Förordning (2003:306) om försöksverksamhet med tvåspråkig undervisning i grundskolan | Regeringen föreskriver följande.
1 § En huvudman för grundskola får anordna
försöksverksamhet enligt denna förordning.
För elever som har ett annat språk än svenska som dagligt
umgängesspråk med en eller båda vårdnadshavarna får delar
av undervisningen i årskurserna 7-9 anordnas på
umgängesspråket (tvåspråkig undervisning).
Bestämmelser om tvåspråkig undervisning i grundskolan för
elever med ett annat umgängesspråk än svenska finns även i
9 kap. 12 och 13 §§ skolförordningen (2011:185).
Förordning (2011:421).
2 § Under den sammanlagda tid som en elev får tvåspråkig
undervisning får högst hälften ges på umgängesspråket.
Undervisningen ska planeras så att undervisningen på
svenska successivt ökar under utbildningstiden.
Förordning (2011:421).
3 § En huvudman som deltar i försöksverksamheten ska
kontinuerligt följa upp och utvärdera verksamheten.
Förordning (2011:421).
4 § En huvudman som har beslutat att delta i
försöksverksamheten ska anmäla detta till Statens
skolinspektion. Anmälan ska innehålla uppgifter om
1. verksamheten vid den aktuella skolenheten,
2. motiven för att delta i försöksverksamheten,
3. utformningen av försöksverksamheten, och
4. hur försöksverksamheten ska följas upp och utvärderas.
Förordning (2011:421).
Övergångsbestämmelser
2008:630
Denna förordning träder i kraft den 1 oktober 2008. Äldre
föreskrifter gäller fortfarande för anmälningar som har gjorts
före ikraftträdandet.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
2003:305 | Förordning (2003:305) om Nationellt centrum för främjande av god hälsa hos barn och ungdom | Inledande bestämmelse
1 § Vid Örebro universitet ska Nationellt centrum för främjande
av god hälsa hos barn och ungdom finnas.
Förordning (2010:1791).
Uppgifter
2 § Centrumet skall ha till uppgift att stödja skolor och
fritidshem i arbetet med ökad fysisk aktivitet, god
kosthållning och andra hälsofrämjande verksamheter för barn och
ungdomar. Centrumet skall i sitt arbete utgå från de
övergripande mål och riktlinjer som gäller för skola och
fritidshem.
Centrumet skall särskilt
1. sprida erfarenheter och goda exempel såväl från arbetet inom
ämnena hem- och konsumentkunskap samt idrott och hälsa som från
andra insatser,
2. stödja och informera om forskning och utvecklingsprojekt,
3. verka för en ökad samverkan mellan universitet och
högskolor, kommuner, andra skolhuvudmän och myndigheter,
intresseorganisationer samt regionala och lokala
organisationer, och
4. verka för en helhetssyn på sambandet mellan fysisk
aktivitet, kostvanor samt barns och elevers lärande och
utveckling. Förordning (2006:187).
Ledning och organisation
3 § Centrumet leds av en styrelse som ska bestå av en
ordförande och nio övriga ledamöter. Ordföranden ska utses av
regeringen. Regeringen ska även utse två av de övriga
ledamöterna, varav en ledamot ska företräda lärarna inom
berörda ämnen och en ledamot ska ha kompetens inom
kostområdet.
I övrigt ska Örebro universitet, Gymnastik- och
idrottshögskolan, Statens skolverk, Statens
folkhälsoinstitut, Riksidrottsförbundet och Livsmedelsverket
utse en ledamot var. Dessutom ska Sveriges Kommuner och
Landsting utse en ledamot.
Styrelsen ska inom sig utse en vice ordförande. Ledamöterna
ska utses för en tid av högst tre år. Förordning (2009:1455).
4 § Styrelsen skall efter samråd med styrelsen för Örebro
universitet utse en föreståndare för centrumet för en tid av
högst tre år.
5 § Till styrelsen skall det finnas knutet ett vetenskapligt
råd som utses av styrelsen efter samråd med Vetenskapsrådet.
Styrelsens uppgifter
6 § Styrelsen skall
1. avgöra frågor om inriktningen av centrumets verksamhet och
dess arbetsformer,
2. besluta om fördelningen av de medel som ställs till
förfogande för centrumets verksamhet,
3. följa upp verksamheten och analysera resultaten samt se till
att resurserna utnyttjas effektivt, samt
4. utarbeta förslag till budgetunderlag och årsredovisning till
styrelsen för Örebro universitet.
7 § Styrelsen är beslutför när ordföranden eller vice
ordföranden och minst hälften av de övriga ledamöterna är
närvarande.
Vetenskapliga rådets uppgifter
8 § Det vetenskapliga rådet skall ha till uppgift att inför
styrelsen svara för vetenskapliga bedömningar samt i övrigt
biträda styrelsen med råd i vetenskapliga frågor.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
2003:264 | Lag (2003:264) om avgifter vid Riksrevisionen | 1 § Riksrevisionen skall ta ut avgift för
1. årlig revision enligt 5 § lagen (2002:1022) om revision av
statlig verksamhet m.m. av affärsverk samt följande
myndigheter:
Arbetsgivarverket
Banverket
Ekonomistyrningsverket
Exportkreditnämnden
Fortifikationsverket
Försvarets materielverk
Försvarshögskolan
Handelsflottans kultur- och fritidsråd
Kammarkollegiet
Lantmäteriverket
Läkemedelsverket
Patent- och registreringsverket
Premiepensionsmyndigheten
Revisorsnämnden
Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut
Statens fastighetsverk
Statens geotekniska institut
Statens haverikommission
Statens institutionsstyrelse
Statens livsmedelsverk
Statens pensionsverk
Statens utsädeskontroll
Statens veterinärmedicinska anstalt
Statens väg- och transportforskningsinstitut
Statistiska centralbyrån
SWEDAC, Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll
Totalförsvarets forskningsinstitut
Verket för högskoleservice
Vägverket,
2. revision i de fall som avses i 10 kap. 8 § tredje stycket
aktiebolagslagen (1975:1385) och 4 kap. 1 § fjärde stycket
stiftelselagen (1994:1220),
3. rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser
vid revision enligt 2.
2 § Avgiften skall beräknas så att full kostnadstäckning
uppnås.
Avgiften skall bestämmas efter den tid som behövs för att
fullgöra uppdraget och utifrån en tidtaxa som följer av
lönenivån för dem som deltar i granskningen. Ersättning för
direkta kostnader för konsulter, resor och liknande bestäms för
sig.
För olika lönenivåer skall följande tidtaxa tillämpas:
Lönenivå Månadslön, kr Högst kr/timme
1 60 000- 2 000
2 50 000-59 999 1 700
3 45 000-49 999 1 600
4 40 000-44 999 1 400
5 35 000-39 999 1 300
6 30 000-34 999 1 100
7 25 000-29 999 1 000
8 20 000-24 999 800
9 -19 999 600
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
2003:255 | Förordning (2003:255) om försöksverksamhet med
distansundervisning i gymnasieskolan i Emmaboda kommun | Allmänna bestämmelser
1 § Denna förordning innehåller föreskrifter om en
försöksverksamhet med distansundervisning i gymnasieskolan i
Emmaboda kommun. Syftet med försöksverksamheten är att elever
ska kunna få en flexibel undervisning i form av
distansundervisning.
Med distansundervisning menas enligt denna förordning att en
elev som deltar i utbildning på ett nationellt program i
kommunens gymnasieskola får undervisning med stöd av
informations- och kommunikationsteknik i den egna skolan av en
annan utbildningsanordnare.
Försöksverksamheten gäller för utbildning som påbörjas efter
den 1 juli 2003. Utbildningen får dock påbörjas senast
höstterminen 2008. Förordning (2007:822).
2 § Distansundervisningen får
- omfatta högst 750 gymnasiepoäng,
- endast avse nationellt fastställda kurser, och
- enbart utgöra en mindre del av en kurs.
3 § Utbildning som anordnas med stöd av denna förordning får
inte räknas som sådan utbildning som skall erbjudas enligt 5
kap. 5 § skollagen (1985:1100).
4 § Bestämmelserna i gymnasieförordningen (1992:394) gäller för
försöksverksamheten, om inte annat följer av nedanstående
bestämmelser.
Undervisningstid
5 § Den tid under vilken distansundervisning bedrivs skall
anses motsvara sådan undervisningstid som avses i 1 kap. 2 §
gymnasieförordningen (1992:394).
Styrelsen för utbildningen skall ansvara för att elevens
garanterade undervisningstid uppnås för utbildningen.
Individuell studieplan
6 § Uppgift om att en elev deltar i försöksverksamheten och om
i vilka kurser det ingår distansundervisning skall antecknas i
elevens individuella studieplan enligt 1 kap. 12 §
gymnasieförordningen (1992:394).
Betyg
7 § Betyg på avslutad kurs skall sättas av läraren på skolan
efter samråd med den andra utbildningsanordnaren.
8 § I en elevs slutbetyg skall det anges att eleven har
deltagit i försöksverksamheten och i vilka kurser det
förekommit distansundervisning.
Uppföljning och utvärdering
9 § Emmaboda kommun är skyldig att medverka i uppföljning och
utvärdering av försöksverksamheten.
Bestämmelser om kvalitetsredovisning finns i förordningen
(1997:702) om kvalitetsredovisning inom skolväsendet.
10 § Emmaboda kommun ska senast den 1 oktober varje år, med
början år 2004, till Statens skolverk redovisa omfattningen av
försöksverksamheten.
Skolverket ska redovisa en utvärdering av försöksverksamheten
till regeringen senast den 1 december 2011.
Förordning (2007:822).
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
2003:248 | Förordning (2003:248) om bidrag till lönekostnader inom verksamheten kulturarvs-it | Inledande bestämmelser
1 § Bidrag enligt denna förordning får lämnas till
lönekostnader för arbetsledare inom verksamheten
kulturarvs-it. Bidrag får endast lämnas till en lokal eller
regional institution inom musei- eller arkivsektorn.
Vid fördelningen av bidrag ska målsättningen vara att stöd
ska ges till en institution i varje län. Bestämmelserna i
denna förordning gäller dock inte den verksamhet benämnd
kulturarvs-it som bedrivs vid Stiftelsen Föremålsvård i
Kiruna. Förordning (2017:466).
2 § Med kulturarvs-it avses verksamhet som har till syfte
att
1. öka tillgängligheten till kulturarvet, och
2. erbjuda arbete till personer som omfattas av insatserna
lönebidrag för anställning eller lönebidrag för trygghet i
anställning enligt förordningen (2017:462) om särskilda
insatser för personer med funktionsnedsättning som medför
nedsatt arbetsförmåga, om arbetstagaren
a) är berättigad till insatser enligt lagen (1993:387) om
stöd och service till vissa funktionshindrade,
b) på grund av långvarig och svår psykisk sjukdom inte
tidigare haft kontakt med arbetslivet eller har varit borta
från arbetslivet under en längre tid, eller
c) har mer än en svårare funktionsnedsättning.
Förordning (2017:466).
Villkor för bidrag
3 § Bidrag lämnas i mån av tillgång på medel.
Bidrag får lämnas för arbetsledare som ansvarar för minst fem
anställda som uppfyller kriterierna i 2 § 2. Dessa anställda
ska ha till uppgift att
1. digitalisera och bearbeta museisamlingar eller
arkivmaterial,
2. söka i databaser, eller
3. utföra annan informationstjänst. Förordning (2012:614).
Bidragets storlek
4 § Bidrag lämnas högst med ett belopp som motsvarar
lönekostnaden för en heltidsanställd arbetsledare per
institution.
Beslutande myndighet
5 § Frågor om bidrag enligt denna förordning prövas av
Riksantikvarieämbetet.
Utbetalning och redovisning
6 § Bidrag beviljas för ett år i sänder.
Riksantikvarieämbetet får besluta att ett beviljat bidrag inte
skall betalas ut, om det kan antas att bidraget beviljats på
grund av felaktiga uppgifter.
7 § Den institution som har fått bidrag enligt denna förordning
skall till Riksantikvarieämbetet lämna en redovisning av hur
medlen har använts.
8 § Riksantikvarieämbetet får besluta att kräva tillbaka bidrag
om
1. det har lämnats på grund av felaktiga uppgifter,
2. det inte har använts för det ändamål det har beviljats för,
eller
3. redovisning som avses i 7 § inte har lämnats.
Bemyndigande
9 § Riksantikvarieämbetet får meddela föreskrifter om
verkställighet av denna förordning.
Överklagande
10 § Riksantikvarieämbetets beslut enligt denna förordning får
inte överklagas.
Övergångsbestämmelser
2003:248
Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2003. Stöd får dock
lämnas redan för tid från och med den 1 januari 2003.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
2003:247 | Förordning (2003:247) om behandling av personuppgifter i Statistiska centralbyråns undersökning om förtroendevalda i kommuner och landsting 2003 | Tillämpningsområde m.m.
1 § Denna förordning gäller utöver personuppgiftslagen
(1998:204) vid helt eller delvis automatiserad behandling av
personuppgifter i Statistiska centralbyråns verksamhet med
undersökning om förtroendevalda i kommuner och landsting 2003.
2 § Behandling av personuppgifter som är tillåten enligt denna
förordning får utföras även om den registrerade motsätter sig
behandlingen.
Personuppgiftsansvar
3 § Statistiska centralbyrån är personuppgiftsansvarig för den
behandling av personuppgifter som myndigheten utför enligt
denna förordning.
Ändamål
4 § Personuppgifter får behandlas för framställning av
statistik.
De personuppgifter som får behandlas
5 § Behandlingen får omfatta följande personuppgifter om
personer som under 2003 innehar förtroendeuppdrag i kommuner
och landsting.
1. Namn
2. Personnummer
3. Kön
4. Födelsedatum
5. Partibeteckning
6. Typ av förtroendeuppdrag och organ
7. Ersättning för uppdraget
8. Kommun eller landsting
9. Utländsk bakgrund
10. Sysselsättning
11. Utbildning
12. Inkomst
13. Nationalitet.
Gallring av uppgifter
6 § Uppgifter om namn, personnummer och födelsedatum, utom
födelseår, skall förstöras senast den 1 april 2004.
Direktåtkomst
7 § Direktåtkomst får inte medges till personuppgifter.
Utlämnande av uppgifter på medium för automatiserad behandling
8 § Personuppgifter får inte lämnas ut på medium för
automatiserad behandling.
Rättelse och skadestånd
9 § Bestämmelserna i personuppgiftslagen (1998:204) om rättelse
och skadestånd gäller vid behandling av personuppgifter enligt
denna förordning.
Överklagande
10 § I 22 a § förvaltningslagen (1986:223) finns bestämmelser
om överklagande hos allmän förvaltningsdomstol. Andra beslut än
beslut om rättelse enligt 9 § och om avslag på ansökan om
information enligt 26 § personuppgiftslagen (1998:204) får dock
inte överklagas.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
2003:208 | Förordning (2003:208) om förbud mot vissa metaller i bilar | 1 § Denna förordning innehåller bestämmelser om förbud mot
vissa metaller i bilar och har meddelats med stöd av 5 kap. 8 §
fordonslagen (2002:574).
2 § Material och komponenter i andra lätta lastbilar och
personbilar än sådana som är EU-typgodkända och som för första
gången släpps ut på marknaden efter den 1 juli 2003 får inte
innehålla bly, kvicksilver, kadmium eller sexvärt krom, utom i
de fall som anges i bilaga II till Europaparlamentets och
rådets direktiv 2000/53/EG av den 18 september 2000 om
uttjänta fordon, i lydelsen enligt kommissionens delegerade
direktiv (EU) 2023/544. Förordning (2023:568).
3 § Med personbil och lätt lastbil avses i denna förordning
samma som i lagen (2001:559) om vägtrafikdefinitioner.
4 § Kemikalieinspektionen är marknadskontrollmyndighet och
utövar marknadskontroll enligt Europaparlamentets och rådets
förordning (EU) 2019/1020 av den 20 juni 2019 om
marknadskontroll och överensstämmelse för produkter och om
ändring av direktiv 2004/42/EG och förordningarna (EG)
nr 765/2008 och (EU) nr 305/2011 över att produkter
överensstämmer med kraven i direktiv 2000/53/EG.
Bestämmelser om en marknadskontrollmyndighets befogenhet att
besluta om åtgärder enligt förordning (EU) 2019/1020 finns i
fordonslagen (2002:574). Förordning (2022:1161).
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
2003:192 | Lag (2003:192) om gemensam nämnd inom vård- och omsorgsområdet | 1 § En region och en eller flera kommuner som ingår i regionen
får genom samverkan i en gemensam nämnd gemensamt fullgöra
1. regionens uppgifter
- enligt hälso- och sjukvårdslagen (2017:30),
- enligt tandvårdslagen (1985:125),
- enligt lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård,
- enligt lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård,
- enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa
funktionshindrade,
- enligt lagen (2017:372) om stöd vid klagomål mot hälso- och
sjukvården,
- enligt smittskyddslagen (2004:168), eller
- som i annat fall enligt lag ska skötas av en sådan nämnd som
avses i 7 kap. 1 § hälso- och sjukvårdslagen, och
2. kommunens uppgifter
- enligt socialtjänstlagen (2001:453),
- enligt hälso- och sjukvårdslagen,
- enligt lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall,
- enligt lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av
unga,
- enligt lagen om stöd och service till vissa
funktionshindrade,
- enligt lagen om stöd vid klagomål mot hälso- och sjukvården,
eller
- som i annat fall enligt lag ska skötas av socialnämnd.
Lag (2019:913).
2 § Regionen och kommunen eller kommunerna får samverka enligt
denna lag endast om uppgifter från såväl regionen som kommunen
eller kommunerna ingår i den gemensamma nämndens
ansvarsområde. Lag (2019:913).
3 § För en gemensam nämnd gäller i övrigt bestämmelserna i
kommunallagen (2017:725) om gemensam nämnd.
Lag (2017:744).
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
2003:191 | Riksbankens föreskrifter (2003:191) om minnesmynt på två tusen
och två hundra kronor | Fullmäktige i Riksbanken föreskriver med stöd av 5 kap. 1 §
lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank att minnesmynt på två
tusen och två hundra kronor skall ha följande storlek,
beskaffenhet och utseende.
1 § Med anledning av 700-årsminnet av den heliga Birgittas
födelse skall minnesmynt med nominella värden om två tusen och
två hundra kronor ges ut.
2 § Minnesmyntet med ett nominellt värde av två tusen kronor
skall tillverkas av en legering som består av 900 tusendelar
guld, 50 tusendelar silver och 50 tusendelar koppar samt ha en
vikt av 12 gram och en diameter av 26 mm. Avvikelsen från den
nominella vikten får vid uppvägning av etthundra mynt vara
högst 12 gram.
3 § Minnesmyntet med ett nominellt värde av två tusen kronor
skall ha följande prägel.
På framsidan den heliga Birgitta med omskriften "* 1303 .
BIRGITTA . 2003". Därunder konstnärens signatur "EN".
På frånsidan avbildas den heliga Birgittas initialbokstav B i
gotisk stil med omskriften medsols "GAUDE BIRGITTA FILIA
CANTICUM TIBI DEBETUR GLORIE". Under B "2000", "KRONOR",
"SVERIGE". Till vänster om B finns bokstaven "E" som anger
myntningsorten och till höger "H" som är begynnelsebokstaven i
riksbankschefens efternamn.
Randen skall vara slät.
4 § Minnesmyntet med ett nominellt värde av två hundra kronor
skall tillverkas av en legering som består av 925 tusendelar
silver och 75 tusendelar koppar samt ha en vikt av 27,03 gram
och en diameter av 36 mm. Avvikelsen från den nominella vikten
får vid uppvägning av etthundra mynt vara högst 27 gram.
5 § Minnesmyntet med ett nominellt värde av två hundra kronor
skall ha följande prägel.
På framsidan den heliga Birgitta med omskriften "* 1303 .
BIRGITTA . 2003". Därunder konstnärens signatur "EN".
På frånsidan avbildas Birgittakronan med de 5 punkterna, krönt
med ett kors. Omskrift medsols "GAUDE BIRGITTA FILIA CANTICUM
TIBI DEBETUR GLORIE". Under Birgittakronan "200", "KRONOR",
"SVERIGE". Till vänster om Birgittakronan finns bokstaven "E"
som anger myntningsorten och till höger "H" som är
begynnelsebokstaven i riksbankschefens efternamn.
Randen skall vara slät.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
2003:145 | Förordning (2003:145) om Institutet för social forskning | Inledande bestämmelse
1 § Vid Stockholms universitet finns Institutet för social
forskning. Förordning (2010:1790).
Uppgifter
2 § Inom institutet skall det bedrivas forskning i sociala
frågor och arbetsmarknadsfrågor samt viss utbildning.
Organisation
3 § Institutet leds av en styrelse som skall bestå av en
ordförande och högst tio andra ledamöter.
Rektor vid Stockholms universitet är ordförande. Bland de
övriga ledamöterna skall det ingå företrädare för myndigheter
inom områdena social- och arbetsmarknadspolitik, för
landstings- och kommunförbunden samt för organisationerna på
arbetsmarknaden. Institutets föreståndare skall ingå bland
ledamöterna. För varje ledamot skall det finnas en ersättare.
Samtliga ledamöter, utom ordföranden, samt ersättare skall
utses av universitetets styrelse för en tid av högst tre år.
4 § Under styrelsen leds institutet av en föreståndare, som
skall utses av styrelsen för Stockholms universitet efter
förslag från styrelsen för Institutet för social forskning.
Föreståndaren skall utses för en tid av högst tre år bland de
forskare som är verksamma vid institutet.
Styrelsens uppgifter
5 § Styrelsen skall särskilt
- besluta i frågor om inriktningen av institutets verksamhet,
- besluta i budgetfrågor,
- yttra sig i fråga om anställning vid institutet, och
- yttra sig i fråga om åtagande av forskningsuppdrag.
Närmare föreskrifter
6 § Närmare föreskrifter om institutet meddelas av
universitetets styrelse.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
2003:144 | Förordning (2003:144) om Institutet för internationell ekonomi | Inledande bestämmelse
1 § Vid Stockholms universitet finns Institutet för
internationell ekonomi. Förordning (2010:1781).
Uppgifter
2 § Vid institutet skall det bedrivas forskning i
nationalekonomi. Vidare skall institutets forskare medverka i
utbildning på grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå.
Förordning (2007:437).
Organisation
3 § Institutet leds av en styrelse, som ska bestå av en
ordförande och högst tio andra ledamöter. Rektorn vid
Stockholms universitet ska vara ordförande. Styrelsen ska utse
en vice ordförande inom sig.
Av övriga ledamöter ska fem vara anställda vid universitetet,
nämligen förvaltningschefen, institutets föreståndare och
biträdande föreståndare samt två professorer, som ska utses av
universitetet. Därutöver ska två ledamöter representera och
utses av en stiftelse, som bildats för att stödja institutets
verksamhet. Styrelsen får utse ytterligare högst tre ledamöter.
Samtliga ledamöter utom rektorn och förvaltningschefen ska
utses för en tid av högst tre år i sänder.
Förordning (2010:1781).
4 § Under styrelsen leds institutet av en föreståndare och en
biträdande föreståndare. De skall utses av styrelsen för
Stockholms universitet efter förslag från styrelsen för
Institutet för internationell ekonomi. Föreståndaren och den
biträdande föreståndaren skall utses bland de forskare som är
verksamma vid institutet för en tid av högst tre år i sänder.
Styrelsens uppgifter
5 § Styrelsen skall särskilt besluta i frågor om inriktningen
av institutets verksamhet och i frågor som rör budget och
bokslut.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
2003:83 | Lag (2003:83) om folkomröstning om införande av euron | 1 § Den 14 september 2003 skall folkomröstning hållas i hela
landet om införande av euron.
Omröstningen gäller ja eller nej till följande fråga:
"Anser du att Sverige skall införa euron som valuta?"
2 § För folkomröstningen gäller folkomröstningslagen (1979:369)
och de föreskrifter som finns i 3-7 §§.
3 § Rösträtt vid folkomröstningen har också
1. medborgare i någon av Europeiska unionens medlemsstater samt
medborgare i Island eller Norge som fyller 18 år senast på
dagen för folkomröstningen och som är folkbokförda i Sverige,
2. andra utlänningar som fyller 18 år senast på dagen för
folkomröstningen och som har varit folkbokförda i Sverige tre
år i följd före den dagen.
4 § På röstsedlarna skall finnas
1. rubriken "Folkomröstning",
2. den i 1 § angivna frågan,
3. något av svarsalternativen "Ja" eller "Nej".
På de blanka röstsedlarna skall dock förutom rubriken endast
finnas orden "Blank röstsedel".
5 § De partier som är representerade i riksdagen och sådana
kampanjorganisationer som verkar för något av svarsalternativen
ja eller nej och som får statsbidrag för sin verksamhet får hos
den centrala valmyndigheten beställa önskat antal röstsedlar.
Staten svarar för kostnaderna för röstsedlarna, dock högst till
ett antal som för varje beställare motsvarar två gånger antalet
röstberättigade i landet. Varje parti och organisation får
dessutom på begäran kostnadsfritt röstkuvert, ytterkuvert för
budröst och kuvert för brevröstning i den utsträckning som den
centrala valmyndigheten anser att det behövs.
6 § De lantbrevbärare som tar hand om ytterkuvert för budröst
skall ha med sig röstsedlar för de två svarsalternativen och
blanka röstsedlar.
7 § Den centrala valmyndigheten bestämmer den sista dag då
beställning av röstsedlar skall ha gjorts för att leverans
skall kunna ske 30 dagar före dagen för omröstningen. I övrigt
tillämpas bestämmelserna i 6 kap. 15 § vallagen (1997:157).
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
2003:65 | Förordning (2003:65) om nationella utsläppstak för luftföroreningar | 1 § I fråga om nationella program för stegvis minskade utsläpp
av föroreningar i luften skall Naturvårdsverket ta fram det
underlag som behövs för Sveriges uppfyllande av artikel 6 i
Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/81/EG av den 23
oktober 2001 om nationella utsläppstak för vissa
luftföroreningar. I sitt arbete med programmen skall
Naturvårdsverket inhämta erforderligt underlag från andra
berörda myndigheter.
2 § Naturvårdsverket ska genomföra utsläppsinventeringar och
utsläppsprognoser samt upprätta inventeringsrapporter i
enlighet med artikel 8.1-8.5 i Europaparlamentets och rådets
direktiv (EU) 2016/2284 av den 14 december 2016 om minskning
av nationella utsläpp av vissa luftföroreningar, om ändring
av direktiv 2003/35/EG och om upphävande av direktiv
2001/81/EG, i den ursprungliga lydelsen. Naturvårdsverket ska
även fullgöra de uppgifter i fråga om rapportering som
framgår av artikel 10.2 i direktiv (EU) 2016/2284, i den
ursprungliga lydelsen. Förordning (2017:418).
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
2003:39 | Förordning (2003:39) om statsbidrag för folkbildning om euron | /Upphör att gälla U:2024-04-15 genom förordning (2024:151)./
Inledande bestämmelser
1 § Den 14 september 2003 skall det hållas folkomröstning i
hela landet om införande av euron i Sverige.
Statsbidrag för folkbildning inför folkomröstningen kan enligt
denna förordning lämnas till folkhögskolor och studieförbund.
Frågor om bidrag prövas av Folkbildningsrådet.
Förutsättningar för bidrag
2 § Bidrag får bara lämnas för folkbildning som till innehåll
och form på ett sakligt sätt informerar om Ekonomiska och
monetära unionen och euron och som allsidigt speglar de olika
uppfattningar som finns i den fråga som folkomröstningen
gäller.
Bidrag får inte lämnas till fasta kostnader för personal,
resor, administration eller liknande.
3 § Bidrag lämnas inom ramen för tillgängliga medel.
Möjligheterna för den som ansöker om bidrag att själv
finansiera en del av den verksamhet som ansökan avser skall
beaktas vid bidragsprövningen.
Vid bidragsprövningen skall hänsyn tas till behoven hos
personer med bristande kunskaper i det svenska språket och
andra som kan ha svårt att tillgodogöra sig information och
utbildning på andra vägar.
4 § Ett beslut om bidrag skall förenas med krav på redovisning.
I beslutet får också andra villkor ställas upp.
5 § Folkbildningsrådets beslut i bidragsärenden får inte
överklagas.
Övergångsbestämmelser
Denna förordning träder i kraft den 1 mars 2003. Bidrag enligt
förordningen får inte lämnas för tid efter den 14 september
2003.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
2002:989 | Förordning (2002:989) om statligt stöd för verksamhet som förebygger och motverkar diskriminering | Allmän bestämmelse
1 § Statligt stöd enligt denna förordning får lämnas till
organisationer och stiftelser för verksamhet som syftar till
att förebygga och motverka diskriminering på grund av kön,
könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk
tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,
funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder.
Stöd lämnas i mån av tillgång på medel. Vid fördelning av stöd
bör en geografisk spridning över hela landet eftersträvas.
Förordning (2014:963).
Förutsättningar för stöd
2 § Stödet får lämnas till en organisation eller stiftelse för
verksamhet som förebygger och motverkar diskriminering enligt
1 § genom
1. avgiftsfri rådgivning och information till en enskild om hur
han eller hon kan ta till vara på sina rättigheter, och
2. opinionsbildning, kurs- och seminarieverksamhet samt allmän
information och rådgivning.
3 § Stödet får lämnas till en organisation eller stiftelse om
1. verksamheten bedrivs utan vinstsyfte,
2. verksamheten bedrivs med tydliga mål och metoder,
3. verksamheten har en långsiktig inriktning, och
4. det finns personer i verksamheten som har kunskaper om
diskriminering och om de bestämmelser som gäller inom området.
Beslutande myndighet
4 § Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor fattar
beslut om stöd enligt denna förordning efter ansökan.
Stödet beviljas för ett år i sänder. Förordning (2014:90).
Utbetalning
5 § Stödet betalas ut förskottsvis två gånger per år.
Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor får besluta
att ett beviljat stöd inte skall betalas ut om det kan antas
att stödet har beviljats på grund av felaktiga uppgifter.
Förordning (2014:90).
Uppföljning och utvärdering
6 § En organisation eller stiftelse som har fått stöd enligt
denna förordning skall för uppföljning och utvärdering av
verksamheten till Myndigheten för ungdoms- och
civilsamhällesfrågor lämna de redovisningshandlingar,
verksamhetsberättelser och andra uppgifter som Myndigheten för
ungdoms- och civilsamhällesfrågor bestämmer.
Förordning (2014:90).
Återkrav
7 § Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor får
besluta att kräva tillbaka stöd om
1. det har lämnats på grund av felaktiga uppgifter,
2. det inte har använts för det ändamål det beviljats för,
eller
3. organisationen eller stiftelsen inte lämnar sådana
uppgifter som avses i 6 §. Förordning (2014:90).
Överklagande
8 § Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågors beslut
enligt denna förordning får inte överklagas.
Förordning (2014:90).
Bemyndigande
9 § Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor får
meddela de ytterligare föreskrifter som behövs för
verkställighet av denna förordning. Förordning (2014:90).
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
2002:986 | Förordning (2002:986) om sjukersättning och aktivitetsersättning | Ansökan m.m.
1 § I 110 kap. 4 och 9 §§ socialförsäkringsbalken finns
bestämmelser om ansökan rörande aktivitetsersättning och
sjukersättning. Dessa bestämmelser tillämpas också i fråga om
begäran enligt 36 kap. 16 § socialförsäkringsbalken.
Förordning (2010:1720).
2 § Har upphävts genom förordning (2012:266).
3 § Till ansökan om sjukersättning eller aktivitetsersättning
eller om ökning av sådan förmån ska läkarutlåtande om den
försäkrades hälsotillstånd ges in. Detta gäller dock inte om
särskilda skäl talar emot det eller i fall som avses i 33 kap.
8 § socialförsäkringsbalken. Förordning (2010:1720).
4 § Har upphävts genom förordning (2008:877).
Utbetalning
5 § Har upphävts genom förordning (2008:877).
6 § Sjukersättning och aktivitetsersättning skall kunna lyftas
av mottagaren följande datum i utbetalningsmånaden. För den som
är född någon av dagarna den 1-15 i månaden skall ersättningen
kunna lyftas av mottagaren den 18 i utbetalningsmånaden. För
den som är född någon av dagarna den 16-31 i månaden skall
ersättningen kunna lyftas av mottagaren den 19 i
utbetalningsmånaden.
Om utbetalningsdagen infaller på en söndag eller på en
omedelbart därpå följande helgdag, skall ersättningen kunna
lyftas närmast påföljande vardag. Om utbetalningsdagen infaller
på en annan helgdag, på en lördag eller på midsommarafton,
skall ersättningen kunna lyftas närmast föregående vardag.
7 § När ett beslut om vilandeförklaring av sjukersättning eller
aktivitetsersättning upphävs enligt 36 kap. 16 eller 17 §
socialförsäkringsbalken och ersättningen åter ska betalas ut
ska den första utbetalningen ske från och med månaden näst
efter den då anledningen till att upphäva beslutet uppkom.
Förordning (2010:1720).
8 § Försäkringskassan ska besluta om tiden för utbetalning
av
1. sjukersättning eller aktivitetsersättning till den som
vistas utomlands, och
2. det belopp som först förfaller till betalning efter beslut
om sjukersättning eller aktivitetsersättning.
Försäkringskassan får meddela närmare föreskrifter om
beräkningen av tillägg och avgift enligt 37 kap. 15 §
socialförsäkringsbalken. Förordning (2013:54).
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
2002:976 | Lag (2002:976) om beräkning av viss inkomstskatt på förvärvsinkomster vid 2004 års taxering, m.m. | 1 § Vid 2004 års taxering skall för fysiska personer den del av
den statliga inkomstskatten på förvärvsinkomst som enligt 65
kap. 5 § inkomstskattelagen (1999:1229) anges till ett fast
belopp om 200 kronor i stället utgöra en kommunal inkomstskatt.
Vid tillämpning av lagen (1997:324) om begränsning av skatt
skall denna skatt dock anses utgöra statlig inkomstskatt.
2 § Av den sammanlagda inkomstskatten enligt 1 § skall 66,5
procent utgöra skatt till kommuner och 33,5 procent skatt till
landsting. Därvid skall en kommun som inte ingår i ett
landsting behandlas som om den även utgjorde ett landsting.
3 § Ett totalt preliminärt belopp avseende den sammanlagda
inkomstskatten skall fastställas av regeringen. Fördelning
skall ske till kommunerna respektive landstingen med ett
enhetligt belopp per invånare den 1 november 2002. Utbetalning
skall under 2003 göras av Skatteverket med en tolftedel per
månad på sätt som närmare föreskrivs i 4 § fjärde stycket lagen
(1965:269) med särskilda bestämmelser om kommuns och annan
menighets utdebitering av skatt, m.m. Lag (2003:742).
4 § En slutavräkning av inkomstskatten skall ske när den årliga
taxeringen år 2004 har avslutats. Därvid skall de bestämmelser
tillämpas som gäller slutavräkning av kommunalskattemedel
enligt 4 § femte stycket lagen (1965:269) med särskilda
bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av
skatt, m.m.
5 § Skatteverkets beslut enligt 3 och 4 §§ får överklagas hos
regeringen. Lag (2003:742).
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
2002:956 | Förordning (2002:956) om frivillig miljöledning och miljörevision | 1 § Denna förordning är meddelad med stöd av 3 § lagen
(1994:1596) om frivillig miljöledning och miljörevision i
fråga om 6 § och i övrigt med stöd av 8 kap. 7 §
regeringsformen.
Förordningen kompletterar lagen om frivillig miljöledning och
miljörevision samt Europaparlamentets och rådets förordning
(EG) nr 1221/2009 av den 25 november 2009 om frivilligt
deltagande för organisationer i gemenskapens miljölednings-
och miljörevisionsordning (Emas) och om upphävande av
förordning (EG) nr 761/2001 och kommissionens beslut
2001/681/EG och 2006/193/EG. Förordning (2011:699).
2 § Miljökontrollanter ska i enlighet med artikel 28 i
förordning (EG) nr 1221/2009 vara ackrediterade för uppgiften
av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll enligt
Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 765/2008 av
den 9 juli 2008 om krav för ackreditering och marknadskontroll
i samband med saluföring av produkter och upphävande av
förordning (EEG) nr 339/93 och lagen (2011:791) om
ackreditering och teknisk kontroll. Förordning (2011:826).
3 § Har upphävts genom förordning (2011:699).
4 § Har upphävts genom förordning (2011:699).
5 § Aktiebolaget Svenska Miljöstyrningsrådet är behörigt
registreringsorgan enligt artikel 11 i förordning (EG) nr
1221/2009, om Miljöstyrningsrådet har åtagit sig att vara ett
sådant organ. Förordning (2011:699).
6 § För de uppgifter som Aktiebolaget Svenska
Miljöstyrningsrådet fullgör enligt förordning (EG) nr
1221/2009 får Miljöstyrningsrådet besluta om sådana avgifter
som avses i artikel 39 i samma förordning.
Förordning (2011:699).
7 § I 22 a § förvaltningslagen (1986:223) finns bestämmelser om
överklagande hos allmän förvaltningsdomstol.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
2002:954 | Förordning (2002:954) om statsbidrag till vissa organisationer
inom kriminalvårdens område | Tillämpningsområde
1 § Denna förordning innehåller bestämmelser om statsbidrag
till ideella organisationer som bedriver sådant arbete inom
kriminalvårdens område som är ägnat att främja dömdas
återanpassning till samhället.
Förutsättningar för statsbidrag
2 § Statsbidrag får i mån av tillgång till medel lämnas till en
ideell organisation som
1. bedriver ideellt arbete genom förebyggande eller stödjande
insatser,
2. är en riksorganisation,
3. har antagit stadgar och är demokratiskt uppbyggd,
4. har formulerat en plan omfattande minst tre år där det
beskrivs vad organisationen planerar att genomföra under denna
period samt hur arbetet kommer att följas upp, och
5. kan dokumentera sin verksamhet genom fastställda
verksamhets- och revisionsberättelser.
3 § Om det finns särskilda skäl får statsbidrag lämnas också
till en organisation som inte är en riksorganisation. Vid
bedömningen av om bidrag skall lämnas i ett sådant fall skall
särskilt beaktas behovet av det arbete som organisationen
bedriver.
Beslutande myndighet
4 § Ansökan om statsbidrag skall lämnas in till Kriminalvården
som beslutar i frågor om bidrag enligt denna förordning.
Förordning (2005:1026).
Redovisning
5 § En organisation som har fått statsbidrag enligt denna
förordning skall redovisa till Kriminalvården hur medlen har
använts samt i övrigt lämna Kriminalvården de
redovisningshandlingar och verksamhetsberättelser som
myndigheten bestämmer. Förordning (2005:1026).
Utbetalning och återbetalning
6 § Kriminalvården får besluta att ett beviljat statsbidrag inte
skall betalas ut, om det kan antas att bidraget har beviljats
på grund av felaktiga uppgifter eller om förutsättningarna för
bidraget inte längre finns.
Kriminalvården får besluta att ett bidrag helt eller delvis
skall betalas tillbaka om
1. det har beviljats på felaktiga grunder,
2. det inte används för det ändamål det har beviljats för,
eller
3. organisationen inte lämnar redovisning och handlingar som
avses i 5 §. Förordning (2005:1026).
Överklagande
7 § Kriminalvårdens beslut enligt denna förordning får inte
överklagas. Förordning (2005:1026).
Bemyndigande
8 § Kriminalvården får meddela närmare föreskrifter om
statsbidragets användning, formerna för ansökningsförfarandet
och andra föreskrifter som kan behövas för verkställigheten av
denna förordning. Förordning (2005:1026).
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
2002:920 | Förordning (2002:920) om bidrag till arbetslivsmuseer | 1 § Denna förordning innehåller bestämmelser om bidrag till
arbetslivsmuseer.
2 § Med arbetslivsmuseum avses ett museum vars verksamhet har
till syfte att bevara och gestalta fysiska och immateriella
kulturhistoriska värden. Verksamheten skall vara eller avses
att bli tillgänglig för allmänheten.
3 § Bidrag får lämnas för särskilda insatser som syftar till
att bevara och bruka industrisamhällets kulturarv.
4 § Frågor om bidrag prövas av Riksantikvarieämbetet. Beslut om
bidrag skall fattas i samråd med Statens kulturråd.
5 § Riksantikvarieämbetet får meddela de föreskrifter som
behövs för verkställigheten av denna förordning.
6 § Riksantikvarieämbetets beslut enligt denna förordning får
inte överklagas.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
2002:916 | Förordning (2002:916) om avgifter i vissa yttrandefrihetsärenden | 1 § I ärenden om utgivningsbevis enligt 1 kap. 5 §
yttrandefrihetsgrundlagen ska Mediemyndigheten ta ut följande
avgifter:
1. 3 000 kronor för ansökan om eller förnyelse av
utgivningsbevis för verksamhet enligt 1 kap. 4 §
yttrandefrihetsgrundlagen,
2. 2 000 kronor för ändring av databasens namn, ändring av den
ort som informationen tillhandahålls från eller ändring av den
tekniska beskrivningen av verksamheten, och
3. 1 000 kronor för ändring av vem som bedriver verksamheten,
är utgivare eller ställföreträdande utgivare.
Förordning (2023:848).
Övergångsbestämmelser
2022:405
1. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2022.
2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för ansökningar som
kommit in till Myndigheten för press, radio och tv före
ikraftträdandet.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
2002:871 | Förordning (2002:871) om gruppundantag enligt 17 §
konkurrenslagen (1993:20) för vertikala avtal inom
motorfordonssektorn | 1 § Denna förordning tillämpas på vertikala avtal, om de avser
villkoren för parternas inköp, försäljning eller
återförsäljning av nya motorfordon, reservdelar för motorfordon
eller reparations- och underhållstjänster för motorfordon.
Av 3 § konkurrenslagen (1993:20) följer att vad som i den lagen
sägs om avtal också skall tillämpas på beslut av en
sammanslutning av företag och på samordnade förfaranden av
företag.
2 § Under de villkor som föreskrivs i denna förordning gäller
för avtal som avses i 1 § gruppundantag enligt 17 §
konkurrenslagen (1993:20) från förbudet i 6 § samma lag.
Undantaget gäller i den mån som de vertikala avtal som avses i
1 § innehåller vertikala begränsningar.
3 § I fråga om avtalen tillämpas vad som anges i kommissionens
förordning (EG) nr 1400/2002 av den 31 juli 2002 om
tillämpningen av artikel 81.3 i fördraget på grupper av
vertikala avtal och samordnade förfaranden inom
motorfordonssektorn2 på motsvarande sätt, med undantag av
artiklarna 2.1, 6 och 7 samt 10-12. Dock skall i artikel 1.1 d
"artikel 81.1 i fördraget" och i artikel 2.2 a "artikel 81"
ersättas med "6 § konkurrenslagen (1993:20)" samt i artikel
1.1 e "den gemensamma marknaden" ersättas med "Sverige". Vidare
skall hänvisningar till undantaget avse 2 § i förening med 1 §.
Övergångsbestämmelser
2002:871
1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2003 och
gäller till utgången av maj 2010.
2. Artikel 5.2 b i kommissionens förordning (EG) nr 1400/2002
av den 31 juli 2002 om tillämpningen av artikel 81.3 i
fördraget på grupper av vertikala avtal och samordnade
förfaranden inom motorfordonssektorn skall tilllämpas på
motsvarande sätt från och med den 1 oktober 2005.
3. Intill utgången av september 2003 skall förordningen
(1996:65) om gruppundantag enligt 17 § konkurrenslagen
(1993:20) för försäljnings- och serviceavtal för motorfordon,
som gäller till utgången av 2002, fortfarande tillämpas på
avtal som gäller vid ikraftträdandet av denna förordning, om
avtalen inte uppfyller villkoren i den här förordningen men
villkoren i den äldre förordningen.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
2002:838 | Förordning (2002:838) om fastställande av omräknade belopp för
vägavgift för år 2003 | Regeringen fastställer enligt 23 § tredje stycket lagen
(1997:1137) om vägavgift för vissa tunga fordon avgiften till
följande belopp för år 2003.
Fordon som inte uppfyller de av Europeiska gemenskapen
fastställda kraven i rådets direktiv 88/77/EEG av den 3
december 1987 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning
om åtgärder mot utsläpp av gasformiga föroreningar från
dieselmotorer som används i fordon2 i dess lydelse enligt
Europaparlamentets och rådets direktiv 96/1/EG av den 22
januari 1996 om ändring av direktiv 88/77/EEG3.
Antal axlar Avgift per Avgift per Avgift per Avgift per
år månad vecka dag
högst 3 axlar 8 743 kronor 874 kronor 236 kronor 72 kronor
4 eller fler
axlar 14 117 kronor 1 411 kronor 373 kronor 72 kronor
Fordon med de egenskaper som anges i rad A i tabellen i punkt
8.3.1.1 i bilaga I till direktiv 88/77/EEG i dess lydelse
enligt direktiv 96/1/EG.
Antal axlar Avgift per Avgift per Avgift per Avgift per
år månad vecka dag
högst 3 axlar 7 741 kronor 774 kronor 209 kronor 72 kronor
4 eller fler
axlar 12 751 kronor 1 275 kronor 336 kronor 72 kronor
Fordon med de egenskaper som anges i rad B i tabellen i punkt
8.3.1.1 i bilaga I till direktiv 88/77/EEG i dess lydelse
enligt direktiv 96/1/EG eller fordon som uppfyller högre
ställda krav i senare lydelse.
Antal axlar Avgift per Avgift per Avgift per Avgift per
år månad vecka dag
högst 3 axlar 6 831 kronor 683 kronor 182 kronor 72 kronor
4 eller fler
axlar 11 385 kronor 1 138 kronor 300 kronor 72 kronor
Avgift för inlösen av årsbevis tas ut med 227 kronor.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
2002:829 | Förordning (2002:829) om skatt på gödselmedel | 1 § Frågor om lagerhållare enligt lagen (1984:409) om skatt på
gödselmedel prövas av Skatteverket. Beslut om godkännande
av lagerhållare meddelas efter särskild ansökan.
Förordning (2003:1039).
2 § Den som godkänts som lagerhållare enligt lagen (1984:409)
om skatt på gödselmedel skall anmäla till Skatteverket om
1. det sker betydande ändringar av ägarförhållandena,
2. firmatecknare, revisor eller styrelse ändras, eller
3. det i övrigt sker ändringar av förhållanden som angetts i
samband med ansökan om godkännande.
Förordning (2003:1039).
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
2002:814 | Förordning (2002:814) om behörighet för tingsrätter att handlägga mål enligt lagen (2002:599) om grupprättegång, m.m. | 1 § De tingsrätter som anges i följande förteckning är
behöriga att handlägga mål enligt lagen (2002:599) om
grupprättegång och har vid handläggning av mål enligt den
lagen det domsområde som anges i förteckningen.
Tingsrätt Domsområde
Nacka Stockholms län
Uppsala Uppsala län
Nyköpings Södermanlands län
Linköpings Östergötlands län
Jönköpings Jönköpings län
Växjö Kronobergs län
Kalmar Kalmar län
Gotlands Gotlands län
Blekinge Blekinge län
Malmö Skåne län
Halmstads Hallands län
Vänersborgs Västra Götalands län
Värmlands Värmlands län
Örebro Örebro län
Västmanlands Västmanlands län
Falu Dalarnas län
Gävle Gävleborgs län
Ångermanlands Västernorrlands län
Östersunds Jämtlands län
Umeå Västerbottens län
Luleå Norrbottens län
Förordning (2010:992).
2 § Bestämmelser om behörig domstol vid grupptalan enligt 32
kap. 13 § miljöbalken finns i 21 kap. 1 § miljöbalken.
Förordning (2010:992).
Övergångsbestämmelser
2010:992
1. Denna förordning träder i kraft den 2 maj 2011.
2. Mål som har inletts vid en tingsrätt före ikraftträdandet
ska, i de fall de nya bestämmelserna hade medfört att målet
eller ärendet skulle ha inletts vid en annan tingsrätt, vid
ikraftträdandet överlämnas till den tingsrätten.
3. Mål ska inte överlämnas om det skulle vara till nackdel
för handläggningen eller om det av andra skäl inte skulle
vara lämpligt.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
2002:795 | Förordning (2002:795) med instruktion för Forum för levande
historia | Uppgifter
1 § Forum för levande historia skall vara ett nationellt forum
med uppdrag att främja arbete med demokrati, tolerans och
mänskliga rättigheter med utgångspunkt i Förintelsen. Forumet
skall ha som övergripande mål att stärka människors vilja att
aktivt verka för alla människors lika värde.
Myndigheten skall bedriva utåtriktad verksamhet med inriktning
på kunskap, kultur och utbildning. Verksamheten skall bedrivas
i nära kontakt med pågående forskning, andra kultur- och
utbildningsinstitutioner samt myndigheter, organisationer och
föreningar vars verksamhet rör liknande frågor.
Myndigheten skall sträva efter att verksamheten når största
möjliga geografiska spridning och förankring.
Myndigheten skall aktivt främja högtidlighållandet av
Förintelsens minnesdag och företräda Sverige i Task Force for
International Cooperation on Holocaust Education, Research and
Remembrance.
Myndigheten skall dela ut ett pris för humanitära och
demokratifrämjande insatser enligt förordningen (2004:1024) om
pris till Per Angers minne. Förordning (2004:1025).
Verksförordningens tillämpning
2 § Verksförordningen (1995:1322) skall tillämpas på
myndigheten med undantag av 2 §, 4 § andra stycket, 14, 19-20
och 30 §§.
Myndighetens ledning
3 § Överintendenten är chef för myndigheten.
Styrelsen
4 § Myndighetens styrelse består av högst nio ledamöter,
överintendenten inräknad. En av ledamöterna är ordförande och
en är vice ordförande.
Styrelsen är beslutför när ordföranden och minst hälften av de
andra ledamöterna, bland dem överintendenten, är närvarande.
Styrelsen utser inom sig vice ordförande.
5 § Utöver vad som anges i 13 § verksförordningen (1995:1322)
skall styrelsen utse ledamöter i den jury som beslutar om
pristagare enligt förordningen (2004:1024) om pris till Per
Angers minne. Juryn består av högst fem ledamöter. I juryn
ingår överintendenten vid Forum för levande historia och en
representant för Per Angers familj.
För juryn gäller, i tillämpliga delar, endast följande
bestämmelser i förvaltningslagen (1986:223):
- 11 och 12 §§ om jäv,
- 18 § om omröstning.
Förordning (2004:1025).
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
2002:790 | Tillkännagivande (2002:790) av överenskommelser som avses i
lagen (1957:668) om utlämning för brott | Vid tillämpningen av följande bestämmelser i lagen (1957:668)
om utlämning för brott avses de överenskommelser som anges
nedan.
6 § tredje stycket
I följande överenskommelser finns bestämmelser om att en
ansökan om utlämning inte får avslås på grund av att
framställningen avser ett politiskt brott:
1. artikel 11 i Förenta nationernas konvention den 15 december
1997 om bekämpande av bombattentat av terrorister
(terroristbombningskonventio-nen), och
2. artikel 14 i Förenta nationernas konvention den 9 december
1999 om bekämpande av finansiering av terrorism.
10 § andra stycket
I följande överenskommelser finns bestämmelser om verkan av
preskriptionsavbrott:
1. artikel 62.1 i konventionen den 19 juni 1990 om tillämpning
av Schengenavtalet den 14 juni 1985.
12 a § första stycket
I följande överenskommelser finns bestämmelser om att den som
har utlämnats i vissa fall får åtalas eller straffas för annat
brott som han eller hon har begått före utlämningen eller
vidareutlämnas till en annan stat utan att medgivande inhämtas
från den stat från vilken utlämning har skett:
1. artikel 17.1(c) i avtalet den 15 februari 2000 om utlämning
mellan Sveriges regering och Kanadas regering.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
2002:789 | Tillkännagivande (2002:789) av överenskommelser som avses i lagen (1959:254) om utlämning för brott i Danmark, Finland, Island och Norge | Vid tillämpningen av följande bestämmelse i lagen (1959:254) om
utlämning för brott till Danmark, Finland, Island och Norge
avses de överenskommelser som anges nedan.
4 § andra stycket
I följande överenskommelser finns bestämmelser om att en
ansökan om utlämning inte får avslås på grund av att
framställningen avser ett politiskt brott:
1. artikel 11 i Förenta nationernas konvention den 15 december
1997 om bekämpande av bombattentat av terrorister
(terroristbombningskonventio-nen), och
2. artikel 14 i Förenta nationernas konvention den 9 december
1999 om bekämpande av finansiering av terrorism.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
2002:787 | Förordning (2002:787) om Centrum för idrottsforskning | 1 § Vid Gymnastik- och idrottshögskolan finns Centrum för
idrottsforskning. Detta centrum har till uppgift att initiera,
samordna, stödja och informera om forskning inom idrottens
område samt att ansvara för uppföljning av statens stöd till
idrotten. Centrumet ska också skapa förutsättningar för
samarbete mellan forskare vid olika universitet och högskolor
samt andra engagerade inom området. Förordning (2010:1789).
Organisation
2 § Centrumet leds av en styrelse som ska bestå av en
ordförande och 13 andra ledamöter. Ordföranden ska utses av
regeringen. Av de övriga ledamöterna ska Gymnastik- och
idrottshögskolan utse en ledamot, Riksidrottsförbundet två
ledamöter och följande lärosäten två ledamöter var:
- Lunds universitet efter samråd med Malmö universitet och
Linnéuniversitetet,
- Göteborgs universitet efter samråd med Karlstads
universitet och Högskolan i Halmstad,
- Karolinska institutet efter samråd med Stockholms
universitet,
- Örebro universitet efter samråd med Uppsala universitet och
Linköpings universitet,
- Umeå universitet efter samråd med Mittuniversitetet, Luleå
tekniska universitet och Högskolan Dalarna.
Samtliga ledamöter ska utses för en tid av högst tre år. För
varje ledamot utom ordföranden får det finnas en ersättare.
Ersättaren ska utses på samma sätt och för samma tid som
ledamoten.
Styrelsen ska inom sig utse vice ordförande.
Förordning (2017:1327).
3 § Styrelsen skall utse en föreståndare för centrumet för en
tid av högst tre år.
4 § Till styrelsen finns det knutet ett vetenskapligt råd som
skall bestå av nio ledamöter. Ledamöterna i det vetenskapliga
rådet skall utses av styrelsen efter samråd med
Vetenskapsrådet.
5 § Det vetenskapliga rådet har till uppgift att inför
styrelsen svara för den vetenskapliga bedömningen av
ansökningar om forskningsstöd.
Styrelsens uppgifter
6 § Styrelsen ska
1. avgöra frågor om inriktningen av centrumets verksamhet och
dess arbetsformer,
2. besluta om fördelningen av de resurser som ställs till
förfogande för centrumets verksamhet i ärenden som förutsätter
vetenskapliga bedömningar efter hörande av det vetenskapliga
rådet, och
3. utarbeta förslag till budgetunderlag och årsredovisning till
styrelsen för Gymnastik- och idrottshögskolan.
Förordning (2007:1473).
Ärendenas handläggning
7 § Styrelsen är beslutför när ordföranden och minst hälften av
de övriga ledamöterna är närvarande.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
2002:780 | Förordning (2002:780) om beräkning av balanstal | 1 § Pensionsmyndigheten ska för varje år beräkna balanstalet
enligt 58 kap.14 § socialförsäkringsbalken i enlighet med den
formel som anges i bilagan till denna förordning.
Förordning (2021:734).
Bilaga
1 Balanstalet,BT
/Formeln är inte med här/
2 Omsättningstiden,OT
/Formeln är inte med här/
2.1 Intjänandeålder,IÅ
/Formeln är inte med här/
2.2 Utbetalningsålder,UÅ
/Formeln är inte med här/
3 Pensionsskulden,S
/Formeln är inte med här/
Förordning (2021:734).
Övergångsbestämmelser
2002:780
Denna förordning träder i kraft den 20 november 2002 och
tillämpas första gången på balanstal som skall beräknas för år
2003.
2009:1247
Denna förordning träder i kraft den 15 december 2009 men
tillämpas för tid från och med den 25 november 2009.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
2002:779 | Förordning (2002:779) om fastställande av andelar för fördelning
av ålderspensionsavgifter och statliga ålderspensionsavgifter
under år 2003 | Regeringen fastställer andelarna för fördelning av
ålderspensionsavgifter och statliga ålderspensionsavgifter
under år 2003 enligt följande. Fördelningen av
ålderspensionsavgifter enligt 6 § lagen (2000:981) om
fördelning av socialavgifter skall göras på så sätt att 11,1
procent förs till staten, 18,2 procent förs till
Riksgäldskontoret för tillfällig förvaltning och återstoden
förs efter avstämning till Första-Fjärde AP-fonderna.
Fördelningen av statliga ålderspensionsavgifter enligt 8 §
lagen (1998:676) om statlig ålderspensionsavgift skall göras på
så sätt att 14,0 procent förs till Riksgäldskontoret för
tillfällig förvaltning och återstoden förs efter avstämning
till Första-Fjärde AP-fonderna.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
2002:763 | Förordning (2002:763) om högskoleintroducerande utbildning | 1 § I denna förordning finns det bestämmelser om
högskoleintroducerande utbildning som skall förbereda
studenterna för fortsatt högskoleutbildning.
Förordning (2007:436).
2 § Utbildningen får i rekryteringsfrämjande syfte anordnas av
statliga universitet och högskolor som omfattas av
högskolelagen (1992:1434). Utbildningen skall ges på grundnivå
och vända sig till nybörjare. Utbildningen skall omfatta högst
30 högskolepoäng. Förordning (2007:436).
3 § Utbildningen skall samordnas med sådan utbildning på
gymnasial nivå som ges av kommunal vuxenutbildning, som
omfattar högst 20 veckor och som syftar till att ge de
studerande kunskaper motsvarande grundläggande behörighet till
utbildning som påbörjas på grundnivå och som vänder sig till
nybörjare. Förordning (2007:436).
4 § Högskolelagen (1992:1434) och högskoleförordningen
(1993:100) skall tillämpas på utbildningen, om inte något annat
följer av denna förordning.
5 § Bestämmelserna om särskild behörighet i 7 kap. 8-11 §§
högskoleförordningen (1993:100) gäller inte för
högskoleintroducerande utbildning. Förordning (2007:436).
6 § Sökande skall trots vad som anges i 7 kap. 12-19, 22 och
23 §§ högskoleförordningen (1993:100) antas till
högskoleintroducerande utbildning, om han eller hon med godkänt
resultat har gått igenom sådan behörighetsgivande utbildning på
gymnasial nivå som avses i 3 §. Förordning (2007:436).
Övergångsbestämmelser
2007:436
1. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2007.
2. Vid tillämpning av den nya bestämmelsen i 2 § skall en poäng
motsvaras av en och en halv högskolepoäng.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
2002:750 | Riksbankens föreskrifter (2002:750) om minnesmynt på femtio
kronor | Fullmäktige i Riksbanken föreskriver med stöd av 5 kap. 1 §
lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank att minnesmynt på femtio
kronor skall ges ut från och med den 14 november 2002 samt att
mynten skall ha följande storlek, beskaffenhet och utseende.
1 § Med anledning av att 95 år har förflutit sedan Astrid
Lindgrens födelse skall ett minnesmynt med ett nominellt värde
om femtio kronor ges ut.
2 § Minnesmyntet skall tillverkas av en aluminiumbrons legering
känd som "Nordic Gold" och som består av 89 % koppar, 5 %
aluminium, 5 % zink och 1 % tenn samt ha en vikt av 22 gram och
en diameter av 36 mm. Avvikelsen från den nominella vikten får
vid uppvägning av etthundra mynt vara högst 22 gram.
3 § Myntet skall ha följande prägel.
På framsidan Astrid Lindgrens ansiktsporträtt framifrån.
Lodrätt till vänster om bilden texten ASTRID LINDGREN och
lodrätt till höger årtalen 1907-2002.
På frånsidan en bild av Pippi Långstrump. Vågrätt till vänster
om bilden valörsiffran 50 och valutabeteckningen KR rakt under
valörsiffran. Pippis apa, Herr Nilsson, sitter på valörsiffran
och texten SVERIGE syns på nedre delen av myntet vågrätt
följande myntets kantkurva. Under Pippi Långstrumps vänstra arm
finns begynnelsebokstaven i riksbankschefens efternamn "B" och
bokstaven "E" som anger myntningsorten.
Randen skall vara slät.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
2002:746 | Förordning (2002:746) om biobanker i hälso- och sjukvården m.m. | 1 § I denna förordning finns föreskrifter som ansluter till
lagen (2002:297) om biobanker i hälso- och sjukvården m.m.
PKU-biobanken
2 § Med vårdgivare enligt 5 kap. 1 § lagen (2002:297) om
biobanker i hälso- och sjukvården m.m. avses regionen i
Stockholms län. Förordning (2019:1043).
Anmälan
3 § Anmälan enligt 2 kap. 5 § lagen (2002:297) om
biobanker i hälso- och sjukvården m.m. ska utöver vad som
anges i lagen innehålla uppgifter om
1. namn och personnummer eller företagsnamn och
organisationsnummer för huvudmannen för biobanken, och
2. adress och telefonnummer till den som ansvarar för
biobanken.
Inspektionen för vård och omsorgs register över biobanker
enligt 2 kap. 6 § nämnda lag ska därutöver innehålla
uppgifter om inspektionens beslut om att en biobank får
läggas ned eller överlåtas. Registret får även innehålla
uppgifter om när material ur en biobank lämnades ut.
Förordning (2018:1826).
Direktåtkomst
3 a § Socialstyrelsen får ha direktåtkomst till uppgifterna i
det register som förs enligt 2 kap. 6 § lagen (2002:297) om
biobanker i hälso- och sjukvården m.m. om uppgifterna behövs
hos Socialstyrelsen för kunskapsutveckling,
statistikframställning, uppföljning, utvärdering eller
epidemiologiska studier. Förordning (2013:185).
Uppgiftsskyldighet
3 b § Inspektionen för vård och omsorg ska på begäran av
Socialstyrelsen lämna ut uppgifter ur det register som förs
enligt 2 kap. 6 § lagen (2002:297) om biobanker i hälso- och
sjukvården m.m. om uppgifterna behövs hos Socialstyrelsen för
kunskapsutveckling, statistikframställning, uppföljning,
utvärdering eller epidemiologiska studier.
Socialstyrelsen har rätt att ta del av uppgifterna i det
register som förs enligt 2 kap. 6 § lagen om biobanker i
hälso- och sjukvården m.m. vid direktåtkomst enligt 3 a §.
Förordning (2013:185).
Övriga föreskrifter
4 § Socialstyrelsen får meddela föreskrifter om
1. hur länge vävnadsprover ska bevaras i biobanker,
2. förutsättningar för överlåtelse av en biobank,
3. förutsättningar för nedläggning av en biobank, och
4. vilka medfödda sjukdomar som vävnadsproverna i PKU-
biobanken får användas för i enlighet med 5 kap. 2 § 1 lagen
(2002:297) om biobanker i hälso- och sjukvården m.m.
Föreskrifter enligt första stycket 4 får beslutas efter det
att medicinska och etiska bedömningar har beaktats.
Förordning (2019:343).
4 a § Socialstyrelsen får meddela ytterligare föreskrifter om
verkställigheten av lagen (2002:297) om biobanker i hälso- och
sjukvården m.m. och av denna förordning. Förordning (2019:343).
5 § Inspektionen för vård och omsorg får meddela ytterligare
föreskrifter om förfarandet vid anmälningar enligt 2 kap. 5 §
lagen (2002:297) om biobanker i hälso- och sjukvården m.m.
Inspektionen för vård och omsorg får även meddela
föreskrifter om förfarandet vid ansökningar enligt 4 kap. 7
och 9 §§ lagen om biobanker i hälso- och sjukvården m.m.
Förordning (2013:185).
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
2002:739 | Förordning (2002:739) om tillfälligt utvecklingsstöd | 1 § Denna förordning innehåller bestämmelser om tillfälligt
utvecklingsstöd som under åren 2002-2004 kan beviljas företag
som ger ut dagstidningar. Stöd lämnas i den utsträckning som
det finns tillgängliga medel.
Om inte annat sägs i denna förordning skall bestämmelserna i
presstödsförordningen (1990:524) tillämpas.
2 § Stöd kan beviljas ett tidningsföretag som ger ut en
dagstidning som har kommit ut under minst tre år före
ansökningstillfället och som får driftsstöd enligt
presstödsförordningen (1990:524).
Stöd kan dock inte beviljas för en tidning som får
avvecklingsstöd enligt 2 kap. 15 § presstödsförordningen.
3 § Stöd kan lämnas för investeringar i teknisk utrustning och
programvaror samt för investeringar i utbildning som har ett
direkt samband med detta. Investeringarna skall vara ett led i
en långsiktig strategi som bidrar till tidningens fortlevnad.
4 § Stödet kan uppgå till högst 75 procent av kostnaderna för
investeringarna.
Presstödsnämnden bestämmer storleken på stödet efter vad som i
det enskilda fallet är skäligt. För en hög- eller medelfrekvent
tidning får dock stödet sammanlagt inte överstiga en miljon
kronor under åren 2002-2004. För en lågfrekvent tidning och en
tidning som uppbär begränsat eller särskilt driftsstöd får
stödet inte överstiga 500 000 kronor under samma period.
5 § Ansökan om stöd skall vara skriftlig och lämnas in till
Presstödsnämnden. Ansökan skall innehålla en beskrivning av de
investeringar som stödet söks för, skälen för investeringarna
samt uppgifter om kostnaderna och om företagets egen ekonomiska
insats.
Sökanden skall lämna Presstödsnämnden de ytterligare uppgifter
som nämnden begär.
6 § Stödet skall betalas ut efter det att investeringarna
genomförts. Till begäran om utbetalning av stödet skall bifogas
ett intyg av en revisor som visar att investeringarna är
genomförda.
7 § Presstödsnämnden får besluta att beviljat stöd inte skall
betalas ut om det har beviljats på grund av oriktiga uppgifter
eller om förutsättningarna för stöd inte längre finns.
Presstödsnämnden får besluta att beviljat stöd skall betalas
tillbaka helt eller delvis om det har beviljats på grund av
oriktiga uppgifter.
Övergångsbestämmelser
Denna förordning träder i kraft den 15 november 2002. Den skall
dock tillämpas för tid från och med den 1 januari 2002.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
2002:713 | Förordning (2002:713) om försöksverksamhet med varierande högsta tillåtna hastighet | 1 § Denna förordning innehåller bestämmelser om
försöksverksamhet med varierande högsta tillåtna hastighet.
2 § Försöksverksamhet enligt denna förordning får bedrivas på
den väg eller vägsträcka som Trafikverket bestämmer.
Förordning (2010:148).
3 § Trafikverket får meddela föreskrifter om högsta tillåtna
hastighet. Den högsta tillåtna hastigheten skall, beroende av
förhållandena på eller vid vägen eller vägsträckan, variera
över tiden och får bestämmas till mellan 30 och 120 kilometer i
timmen med intervaller om 10 kilometer i timmen.
Trafikverket får vidare meddela föreskrifter om högsta tillåtna
hastighet som inte varierar över tiden på en vägsträcka som
ansluter till en väg eller vägsträcka där en föreskrift enligt
första stycket gäller.
Bestämmelserna i första och andra styckena utgör undantag från
vad som gäller enligt 3 kap. 17 § andra och fjärde styckena
samt 10 kap. 1 och 3 §§ trafikförordningen (1998:1276), i fråga
om lokala trafikföreskrifter om högsta tillåtna hastighet.
Förordning (2010:148).
4 § Föreskrifter enligt 3 § gäller i stället för
1. bestämmelserna om högsta tillåtna hastighet i 3 kap. 17 §
första och tredje styckena trafikförordningen (1998:1276) och i
9 kap. 1 § första stycket 6 samma förordning,
2. föreskrifter om högsta tillåtna hastighet som har meddelats
med stöd av 3 kap. 17 § andra och fjärde styckena
trafikförordningen, samt
3. lokala trafikföreskrifter om högsta tillåtna hastighet som
avses i 10 kap. 1 § andra stycket trafikförordningen.
Förordning (2004:6).
5 § Innan Trafikverket meddelar föreskrifter enligt 3 § ska
Transportstyrelsen samt den polismyndighet, länsstyrelse och
väghållare som berörs få tillfälle att yttra sig.
Förordning (2010:148).
6 § Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot en
föreskrift som har meddelats med stöd av 3 § döms till
penningböter.
7 § Följande bestämmelser i trafikförordningen (1998:1276) som
gäller föreskrifter om högsta tillåtna hastighet enligt 3 kap.
17 § i den förordningen ska tillämpas i fråga om sådana
föreskrifter som meddelats med stöd av 3 §:
1. 10 kap. 12 § om underrättelser,
2. 10 kap. 13 § om utmärkning av föreskrifter,
3. 13 kap. 3 § om undantag,
4. 14 kap. 14 och 15 §§ om ansvar och hindrande av fortsatt
färd, samt
5. 15 kap. 1 § om överklagande. Förordning (2011:1056).
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
2002:710 | Förordning (2002:710) med instruktion för Folke
Bernadotteakademin | 1 § Folke Bernadotteakademin har till uppgift att genomföra
sådan särskild utbildning och samträning som tillsammans med
andra myndigheters insatser krävs för att förbereda personal
för deltagande i internationella katastrof-, krishanterings-
och fredsinsatser eller andra liknande uppdrag.
Akademin skall, i samverkan med berörda myndigheter och andra
organisationer, utveckla arbetssätt och metoder för effektiva
och samordnade insatser.
Akademin skall vara nationell kontaktpunkt för det
internationella samarbetet inom sitt verksamhetsområde.
2 § Folke Bernadotteakademin skall inom sitt verksamhetsområde
1. initiera, planera och genomföra utbildning och samträning,
2. kontinuerligt genomföra uppföljning och utvärdering av
erfarenheter från genomförda fältinsatser,
3. samordna utbildningsinsatser för internationella uppdrag,
4. följa och bidra till kunskaps- och doktrinutveckling,
5. initiera forskning och studier samt ta del av, genomföra och
förmedla analyser och forskningsresultat.
Folke Bernadotteakademin skall samverka med institutioner med
liknande verksamhet i andra länder samt med Europeiska unionen
(EU), Förenta Nationerna, Organisationen för säkerhet och
samarbete i Europa (OSSE), Europarådet, Nato och andra
internationella organisationer. Akademin skall kunna delta i
arbetet inom EU för träning av experter i civila
krishanteringsinsatser.
Verksförordningens tillämpning
3 § Verksförordningen (1995:1322) skall, med undantag av 4, 5,
10-14, 21, 22, 33 och 34 §§, tillämpas på akademin.
Myndighetens ledning
4 § Akademins generaldirektör är chef för myndigheten.
Program- och verksamhetsråd
5 § Inom akademin finns ett program- och verksamhetsråd med
högst 14 ledamöter.
6 § Program- och verksamhetsrådet skall verka som insynsråd
enligt verksförordningen (1995:1322) och som rådgivande organ
för myndighetens verksamhet.
7 § Ledamöterna i program- och verksamhetsrådet utses av
regeringen för en bestämd tid.
Regeringen utser ordförande i rådet.
Avgifter
8 § Akademin får ta ut avgifter för utbildningsverksamheten.
Akademin bestämmer avgifternas storlek.
9 § Folke Bernadotteakademin får behandla sådana känsliga
personuppgifter som avses i personuppgiftslagen (1998:204) i
den mån det fordras för att kunna etablera och föra ett
digitalt forskningsarkiv över svenskt deltagande i
fredsinsatser. Förordning (2007:740).
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
2002:704 | Förordning (2002:704) om försöksverksamhet vid handläggning av
administrativa ärenden i länsrätt | 1 § Försöksverksamheten enligt denna förordning avser
handläggning av administrativa ärenden i länsrätt.
2 § Försöksverksamhet skall bedrivas vid Länsrätten i
Stockholms län, Länsrätten i Skåne län, Länsrätten i
Västernorrlands län, Länsrätten i Jämtlands län, Länsrätten i
Norrbottens län, Länsrätten i Kronobergs län, Länsrätten i
Blekinge län och Länsrätten i Mariestad.
Förordningen gäller i stället för 29 § 1-4 och 30 § första
meningen förordningen (1996:382) med länsrättsinstruktion.
Förordning (2003:765).
3 § Lagmannen avgör ensam sådana administrativa ärenden som
avses i 29 § 1-4 förordningen (1996:382) med
länsrättsinstruktion.
4 § Innan ärenden som avses i 29 § 1-4 förordningen (1996:382)
med länsrättsinstruktion avgörs skall lagmannen höra plenum
eller, vid en länsrätt som har kollegium, kollegiet.
5 § Lagmannen får hänskjuta ärenden som avses i 29 § 1-4
förordningen (1996:382) med länsrättsinstruktion till plenum
eller, vid en länsrätt som har kollegium, till kollegiet.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
2002:703 | Förordning (2002:703) om försöksverksamhet vid handläggning av
administrativa ärenden i kammarrätt | 1 § Försöksverksamheten enligt denna förordning avser
handläggning av administrativa ärenden i kammarrätt.
2 § Försöksverksamheten skall bedrivas vid Kammarrätten i
Göteborg och Kammarrätten i Sundsvall.
Förordningen gäller i stället för 30 § första stycket 1-6 och
andra och tredje styckena förordningen (1996:380) med
kammarrättsinstruktion.
3 § Presidenten avgör ensam sådana administrativa ärenden som
avses i 30 § första stycket 1-6 förordningen (1996:380) med
kammarrättsinstruktion.
4 § Innan ärenden som avses i 30 § första stycket 1-6
förordningen (1996:380) med kammarrättsinstruktion avgörs skall
presidenten höra kollegiet.
5 § Presidenten får hänskjuta ärenden som avses i 30 § första
stycket 1-6 förordningen (1996:380) med kammarrättsinstruktion
till kollegiet.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
2002:702 | Förordning (2002:702) om försöksverksamhet vid handläggning av
administrativa ärenden i tingsrätt | 1 § Försöksverksamheten enligt denna förordning avser
handläggning av administrativa ärenden i tingsrätt.
2 § Försöksverksamhet skall bedrivas vid Handens tingsrätt,
Huddinge tingsrätt, Nacka tingsrätt, Norrtälje tingsrätt,
Sollentuna tingsrätt, Solna tingsrätt, Södra Roslags tingsrätt,
Falu tingsrätt, Linköpings tingsrätt, Norrköpings tingsrätt,
Växjö tingsrätt, Mariestads tingsrätt, Blekinge tingsrätt,
Kristianstads tingsrätt, Malmö tingsrätt, Halmstads tingsrätt,
Gävle tingsrätt, Ångermanlands tingsrätt, Östersunds tingsrätt
och Luleå tingsrätt.
Förordningen gäller i stället för 31 § 1-4 och 32 § första
meningen förordningen (1996:381) med tingsrättsinstruktion.
Förordning (2003:764).
3 § Lagmannen avgör ensam sådana administrativa ärenden som
avses i 31 § 1-4 förordningen (1996:381) med
tingsrättsinstruktion.
4 § Innan ärenden som avses i 31 § 1-4 förordningen (1996:381)
med tingsrättsinstruktion avgörs skall lagmannen höra plenum
eller, vid en tingsrätt som har kollegium, kollegiet.
5 § Lagmannen får hänskjuta ärenden som avses i 31 § 1-4
förordningen (1996:381) med tingsrättsinstruktion till plenum
eller, vid en tingsrätt som har kollegium, till kollegiet.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
2002:701 | Förordning (2002:701) om försöksverksamhet vid handläggning av
administrativa ärenden i hovrätt | 1 § Försöksverksamheten enligt denna förordning avser
handläggning av administrativa ärenden i hovrätt.
2 § Försöksverksamhet skall bedrivas vid Göta hovrätt och
Hovrätten för Västra Sverige.
Förordningen gäller i stället för 30 § första stycket 1-7 och
andra och tredje styckena förordningen (1996:379) med
hovrättsinstruktion.
3 § Presidenten avgör ensam sådana administrativa ärenden som
avses i 30 § första stycket 1-7 förordningen (1996:379) med
hovrättsinstruktion.
4 § Innan ärenden som avses i 30 § första stycket 1-7
förordningen (1996:379) med hovrättsinstruktion avgörs skall
presidenten höra kollegiet.
5 § Presidenten får hänskjuta ärenden som avses i 30 § första
stycket 1-7 förordningen (1996:379) med hovrättsinstruktion
till kollegiet.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
2002:669 | Förordning (2002:669) med instruktion för Statens bostadsnämnd | Uppgifter
1 § Statens bostadsnämnd har till uppgift att
1. handlägga ärenden om stöd enligt förordningen (2002:664) om
statligt stöd för vissa kommunala åtaganden för boendet,
2. överlägga med enskilda kommuner om lämpliga åtgärder och
villkor för sådant stöd samt om förutsättningarna för statligt
medägande i kommunens bostadsföretag under viss tid,
3. i enskilda stödärenden för statens räkning träffa avtal med
kommuner om statens medverkan vid omstrukturering eller
rekonstruktion av kommunala bostadsföretag,
4. medverka vid kommuners eller kommunala bostadsföretags
upplåning, i de fall sådan medverkan har förutsatts i ett
sådant avtal som avses i 3,
5. medverka vid statens förvärv, förvaltning och avyttring av
bostadsfastigheter och bostadsbyggnader som inte längre behövs
för bostadsförsörjningen, i de fall övertagandet har förutsatts
i ett sådant avtal som avses i 3,
6. bevaka att villkor för stöd och andra statliga insatser
följs och ta till vara statens intresse när dessa villkor inte
följs, samt
7. följa den ekonomiska utvecklingen i de kommuner och
bostadsföretag som berörs eller kan komma att beröras av
omstrukturerings- eller rekonstruktionsåtgärder som genomförs
med statlig medverkan samt utvärdera effekterna av de åtgärder
som har genomförts.
Verksförordningens tillämpning
2 § Följande bestämmelser i verksförordningen (1995:1322) skall
tillämpas på nämnden:
2 § om behörighet att företräda staten vid domstol,
18 § om myndighetens organisation,
26 § om ärendenas handläggning,
27-28 §§ om myndighetens föreskrifter,
29 § om inhämtande av uppgifter m.m.,
31 § om myndighetens beslut,
35 § om överklagande.
3 § Nämnden har det ansvar för verksamheten och de uppgifter
som anges i 6-9, 13 och 15 §§ verksförordningen (1995:1322).
Sammansättning
4 § Nämnden består av högst fem personer. En av ledamöterna är
ordförande och en är vice ordförande.
Organisation
5 § Vid nämnden finns ett kansli som leds av en chef.
Kanslichefen ansvarar för och leder den löpande verksamheten
enligt nämndens direktiv och riktlinjer.
Nämnden prövar frågor enligt 19 § andra stycket
verksförordningen (1995:1322).
Ärendenas handläggning
6 § Nämnden är beslutför när minst tre ledamöter är närvarande,
bland dem ordföranden eller vice ordföranden.
7 § Nämnden får överlämna till ordföranden, vice ordföranden
eller kanslichefen att avgöra ärenden som är av det slaget att
de inte behöver prövas av nämnden.
8 § Ärendena avgörs efter föredragning. Nämnden får dock i
arbetsordningen eller i särskilda beslut medge att ärenden som
avgörs enligt 7 § inte behöver föredras.
Anställning m.m.
9 § Ledamöterna utses av regeringen för en bestämd tid.
Regeringen utser ordförande. Nämnden utser inom sig vice
ordförande. Förordnandena ges för en bestämd tid.
10 § Kanslichefen anställs genom beslut av regeringen. Andra
anställningar beslutas av nämnden.
11 § Nämnden får uppdra åt annan myndighet att utföra
administrativa göromål åt nämnden.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |