Datasets:

FredrikBL

/

laws

like 0

2002:658

Förordning (2002:658) om upphävande av vissa föreskrifter hos Statistiska centralbyrån

Regeringen föreskriver att följande författningar skall upphöra att gälla vid utgången av juli 2002, nämligen a) Statistiska centralbyråns föreskrifter (SCB-FS 2000:4) om uppgifter till Trädgårdsräkningen 2000, b) Statistiska centralbyråns föreskrifter (SCB-FS 2000:16) om uppgifter till djurräkningen i juni 2000, c) Statistiska centralbyråns föreskrifter (SCB-FS 2000:19) om uppgifter till lantbruksregistret, och d) Statistiska centralbyråns föreskrifter (SCB-FS 2000:27) om uppgifter till djurräkningen i december 2000. Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

2002:644

Förordning (2002:644) om bidrag till arbetslivsmuseer

1 § Denna förordning innehåller bestämmelser om bidrag till arbetslivsmuseer. 2 § Med arbetslivsmuseum avses sådan verksamhet som har till syfte att bevara och gestalta en arbetsplats kulturhistoriska värden, såväl fysiska som immateriella, inom privat eller offentlig sektor och som är eller avses att bli tillgänglig för allmänheten. 3 § Bidrag får lämnas för särskilda insatser som syftar till att bevara och bruka industrisamhällets kulturarv. 4 § Frågor om bidrag prövas av Riksantikvarieämbetet. Beslut om bidrag skall fattas i samråd med Statens kulturråd samt även i samråd med Riksarkivet, Stiftelsen Nordiska museet, Stiftelsen Tekniska museet och Stiftelsen Arbetets museum i den mån deras hörande kan vara av betydelse. 5 § Riksantikvarieämbetet får meddela de föreskrifter som behövs för verkställigheten av denna förordning. 6 § Riksantikvarieämbetets beslut enligt denna förordning får inte överklagas. Övergångsbestämmelser 2002:644 Denna förordning träder i kraft den 1 augusti 2002 och gäller till och med den 31 december 2002. Den skall dock tillämpas för tid från och med den 1 januari 2002. Förordningen skall tillämpas på ansökningar som kommit in till Riksantikvarieämbetet till och med den 31 december 2002. Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

2002:637

Förordning (2002:637) om vissa kurser i läkares vidareutbildning

1 § I denna förordning meddelas föreskrifter om tillhandahållande och fördelning av platser till de specialistkompetenskurser som ingår i läkares vidareutbildning för att uppnå specialistkompetens enligt 4 kap. 1 § patientsäkerhetsförordningen (2010:1369) och som anordnas med statliga medel (SK-kurser). Förordning (2010:1374). 2 § Läkare under vidareutbildning i Sverige med svensk legitimation är behöriga att efter ansökan antas till en SK-kurs, oavsett deras tjänstgöringsställe eller anställningsform vid tidpunkten för ansökan. 3 § Inom läkares vidareutbildning tillhandahålls platser till SK-kurser av Institutet för professionell utveckling av läkare i Sverige (IPULS) till behöriga sökande. 4 § Ansökan prövas av Institutet för professionell utveckling av läkare i Sverige (IPULS) som fördelar platserna till SK-kurserna. 5 § Om antalet sökande till en kurs överstiger antalet platser skall företräde i första hand ges till läkare utan specialistkompetens och i andra hand till läkare med specialistkompetens som avser att specialisera sig ytterligare. Om det inte finns anledning till någon annan fördelning inom båda dessa grupper, skall sökande rangordnas efter längst tjänstgöringstid efter legitimationen. Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

2002:598

Lag (2002:598) om avgifter för vissa gränsöverskridande betalningar

1 § Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 924/2009 av den 16 september 2009 om gränsöverskridande betalningar i gemenskapen och om upphävande av förordning (EG) nr 2560/2001 ska, utom när det gäller artiklarna 6 och 7, tillämpas även på Sveriges valuta. Lag (2020:181). Övergångsbestämmelser 2002:598 Denna lag träder i kraft den 1 juli 2002. I artikel 9 i förordningen finns bestämmelser om när förordningen blir tillämplig på gränsöverskridande betalningar som utförs i svensk valuta och om när utvidgningen får verkan. Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

2002:590

Förordning (2002:590) om standardformulär för annonsering vid offentlig upphandling

1 § Annonsering om upphandling enligt 1-5 kap. lagen (1992:1528) om offentlig upphandling skall göras med användning av standardformulären i bilagorna till denna förordning. Bilaga 1. Anbudsinfordran/ansökan (2, 3 och 5 kap.) Bilaga 2. Förhandsannons (2, 3 och 5 kap.) Bilaga 3. Meddelande om tilldelning av kontrakt (2, 3 och 5 kap.) Bilaga 4. Anbudsinfordran/ansökan inom försörjningssektorerna (4 kap.) Bilaga 5. Förhandsannons utan anbudsinfordran inom försörjningssektorerna (4 kap.) Bilaga 6. Förhandsannons med anbudsinfordran inom försörjningssektorerna (4 kap.) Bilaga 7. Meddelande om tilldelning av kontrakt inom försörjningssektorerna (4 kap.) Bilaga 8. Anbudsinfordran - kontrakt som skall tilldelas av en koncessionshavare (3 kap.) Bilaga 9. Byggkoncession (3 kap.) Bilaga 10. Formgivningstävling (5 kap.) Bilaga 11. Resultat av formgivningstävling (5 kap.) Bilaga 12. Kvalifikationssystem för försörjningssektorerna (4 kap.). Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

2002:569

Förordning (2002:569) om utförsel av fisk från Östersjöområdet

Inledande bestämmelser 1 § Denna förordning innehåller bestämmelser om utförsel av fisk som är fångad i Östersjöområdet och avsedd som livsmedel och produkter av sådan fisk avsedda som livsmedel. 2 § Med Östersjöområdet avses i denna förordning 1. vatten i ICES-område III d såsom detta beskrivs i bilaga 3 till rådets förordning (EEG) nr 3880/91 om avlämnande av statistikuppgifter om nominell fångst av medlemsstater som bedriver fiske i Nordatlantens östra del och 2. svenskt inre vatten enligt lagen (1966:374) om Sveriges sjöterritorium med undantag av inre vatten i Kattegatt och Skagerack. Utförsel till land som är medlem i Europeiska unionen 3 § Fisk och fiskprodukter från Östersjöområdet får föras ut till andra länder inom Europeiska unionen än Finland endast om fisken eller fiskprodukterna uppfyller kraven i avsnitt 5.2 i bilaga 1 till kommissionens förordning (EG) nr 466/2001 om fastställande av högsta tillåtna halt för vissa främmande ämnen i livsmedel2, senast ändrad genom kommissionens förordning (EG) nr 563/20023. Livsmedelsverket meddelar föreskrifter om vad som skall krävas för att utförsel av fisk och fiskprodukter skall anses vara tillåten enligt första stycket. Export till tredje land 4 § Fisk och fiskprodukter som inte uppfyller kraven i avsnitt 5.2 i bilaga 1 till kommissionens förordning (EG) nr 466/2001 får föras ut till ett land utanför Europeiska unionen endast om landet uttryckligen medgett att sådan fisk och sådana fiskprodukter får föras in i landet. Vilka länder som har lämnat ett medgivande enligt första stycket förtecknas i föreskrifter som meddelas av Livsmedelsverket. Anmälningsskyldighet 4 a § Livsmedelsverket skall anmäla överträdelser av bestämmelser i förordningen till Tullverket, om det finns misstanke om brott. Förordning (2005:1045). Straff 5 § Om ansvar för utförsel av fisk och fiskprodukter och försök till utförsel i strid mot denna förordning eller mot föreskrifter som meddelats med stöd av förordningen finns bestämmelser i lagen (2000:1225) om straff för smuggling. Övriga bestämmelser 6 § Ytterligare föreskrifter för verkställighet av denna förordning meddelas av Livsmedelsverket. Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

2002:552

Förordning (2002:552) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av särskilt allvarlig brottslighet i vissa fall

Finansinspektionen får meddela de närmare föreskrifter som behövs beträffande 1. identitetskontroll som utförs enligt 4 och 6 §§ lagen (1993:768) om åtgärder mot penningtvätt, 2. vilka stater som uppfyller villkoret enligt 4 a § första stycket 2 lagen om åtgärder mot penningtvätt, 3. bevarande av handlingar eller uppgifter som använts vid identitetskontroll enligt 8 § lagen om åtgärder mot penningtvätt och 11 § lagen (2002:444) om straff för finansiering av särskilt allvarlig brottslighet i vissa fall, m.m., och 4. vilka rutiner fysiska och juridiska personer skall följa och vilken information och utbildning som dessa skall tillhandahålla de anställda enligt 13 § lagen om åtgärder mot penningtvätt och 14 § lagen om straff för finansiering av särskilt allvarlig brottslighet i vissa fall, m.m. för att förhindra att de fysiska och juridiska personerna utnyttjas för penningtvätt och finansiering av särskilt allvarlig brottslighet. Förordning (2004:1191). Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

2002:445

Lag (2002:445) om medling med anledning av brott

Tillämpningsområde och syfte 1 § Denna lag gäller medling som anordnas av staten eller av en kommun med anledning av brott. 2 § Med medling avses i denna lag att en gärningsman och en målsägande möts inför en medlare för att tala om brottet och följderna av detta. 3 § Medling skall ske i bägge parters intresse. Målet skall vara att minska de negativa följderna av brottet. Medlingen skall syfta till att gärningsmannen får ökad insikt om brottets konsekvenser och att målsäganden ges möjlighet att bearbeta sina upplevelser. 4 § Till medlare skall en kompetent och rättrådig person utses. Medlaren skall vara opartisk. Förutsättningar för medling 5 § Medling ska vara frivillig för både gärningsman och målsägande. Det brott som medlingen avser ska vara anmält till Polismyndigheten. Dessutom ska gärningsmannen ha erkänt gärningen eller delaktighet i denna. Medling får endast ske om det med hänsyn till samtliga omständigheter framstår som lämpligt. Om gärningsmannen är under tolv år får medling ske endast om det finns synnerliga skäl. Lag (2014:625). Förberedelser 6 § Medlingsförfarandet skall genomföras skyndsamt. Medlaren skall samråda med förundersökningsledaren om medling avses äga rum innan förundersökningen har avslutats. Om medling avses äga rum därefter, men innan det finns en lagakraftvunnen dom, skall medlaren samråda med åklagaren. 7 § Både gärningsman och målsägande skall informeras om vad medlingen innebär och på annat sätt förberedas i den omfattning som behövs. 8 § Vårdnadshavare för gärningsman och målsägande skall ges tillfälle att närvara vid medlingsmötet, om det inte finns särskilda skäl mot det. Även andra personer kan ges tillfälle att närvara vid medlingsmötet, om det är förenligt med syftet med medlingen och det i övrigt kan anses lämpligt. Medlingsmötet 9 § Vid medlingsmötet skall målsäganden ges möjlighet att berätta om sin upplevelse av brottet och dess följder. Gärningsmannen skall få möjlighet att berätta varför gärningen kom att begås och ge sin syn på sin situation. Målsäganden kan också framställa önskemål om gottgörelse, och gärningsmannen kan framföra en ursäkt för sitt handlande. 10 § Medlaren skall medverka till att avtal om gottgörelse träffas endast om det är uppenbart att innehållet i avtalet inte är oskäligt. Om det framkommer att gärningsmannen inte uppfyller ett avtal som har träffats mellan parterna, skall medlaren se till att åklagaren genast underrättas om detta, om det inte är obehövligt. Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

2002:385

Lag (2002:385) om lagfart i vissa fall för Svenska kyrkan m.m.

1 § I fråga om lagfart för förvärv av fast egendom som Svenska kyrkan eller en församling eller en kyrklig samfällighet inom Svenska kyrkan har gjort enligt 9 § första stycket lagen (1998:1592) om införande av lagen (1998:1591) om Svenska kyrkan gäller följande. 1. Bestämmelserna i 20 kap. 1, 2, 6 och 7 §§ jordabalken samt bestämmelsen om ingivande av fångeshandling i 20 kap. 5 § första stycket samma balk skall inte tillämpas. 2. Den till vilken äganderätten har övergått skall ansöka om lagfart före utgången av juni 2004. 3. Ansökan skall avslås, om sökanden inte förmår styrka sin äganderätt till egendomen. 4. Ansökan skall förklaras vilande, om den avser visst område av en fastighet och sökanden inte har lagfart på återstoden av fastigheten. 2 § De särskilda rättssubjekt som vid ingången av år 2000 ägde sådan fast egendom som avses i 9 § tredje stycket och 10 § första stycket lagen (1998:1592) om införande av lagen (1998:1591) om Svenska kyrkan kan beviljas lagfart på egendomen även om det förvärv på vilket äganderätten grundas inte kan anges. Vad som sägs i 1 § gäller även för lagfart på egendom som avses i första stycket. 3 § Bestämmelserna i 1 och 2 §§ tillämpas inte om lagfart på egendomen har beviljats efter utgången av år 1999. 4 § Den vars rätt berörs skall ges tillfälle att yttra sig i ett ärende som avses i 1 eller 2 §. Om det behövs skall yttrande inhämtas från Kammarkollegiet. Inskrivningsmyndighetens beslut i ett ärende som avses i 1 eller 2 § får överklagas, förutom av den som sägs i 19 kap. 32 § första stycket jordabalken, av Kammarkollegiet. Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

2002:380

Förordning (2002:380) om tillämpning av konventionen den 30 mars 1978 mellan Sverige och Jugoslavien rörande social trygghet i förhållandet mellan Sverige och Bosnien-Hercegovina

1 § Konventionen den 30 mars 1978 mellan Sverige och Jugoslavien rörande social trygghet och överenskommelsen av samma dag om tillämpning av konventionen skall gälla som förordning här i landet i förhållandet mellan Sverige och Bosnien-Hercegovina. Konventionen och överenskommelsen om tillämpning av konventionen har publicerats som bilagor till förordningen (1978:798) om tillämpning av en konvention mellan Sverige och Jugoslavien rörande social trygghet. 2 § Vid tillämpning av artiklarna 5, 8, 24 och 25 i konventionen skall Riksförsäkringsverket vara behörig svensk myndighet. 3 § Med högsta förvaltningsmyndighet enligt artikel 31 i konventionen avses i Bosnien-Hercegovina Civil- och kommunikationsministeriet. Övergångsbestämmelser 2002:380 Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2002. De nya bestämmelserna skall dock tillämpas för tid från och med den 23 maj 1992. Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

2002:379

Förordning (2002:379) med instruktion för Barnombudsmannen

1 § Bestämmelser om Barnombudsmannens uppgifter m.m. finns i lagen (1993:335) om Barnombudsman. Verksförordningens tillämpning 2 § Följande föreskrifter i verksförordningen (1995:1322) skall tillämpas på Barnombudsmannen: 2 § om behörighet att företräda staten vid domstol, 15 § om revisionsberättelse, 16 § om medverkan i EU-arbetet, 18 § om myndighetens organisation, 24-26 §§ om ärendenas handläggning, 29 § om inhämtande av uppgifter m.m., 30 § om ärendeförteckning, 31 § om myndighetens beslut, och 35 § om överklagande. Förordning (2006:1431). 3 § Ombudsmannen har det ansvar för verksamheten och de uppgifter som anges i 6-9 §§ verksförordningen (1995:1322). Ärendenas handläggning 4 § Ärendena avgörs av ombudsmannen. Ombudsmannen får dock överlåta till en annan anställd att besluta i frågor enligt 2 och 3 §§. Överklagande 5 § Barnombudsmannens beslut i andra ärenden än anställningsärenden får inte överklagas. Förordning (2006:1431). Övergångsbestämmelser 2006:1431 Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2007. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för överklagande av sådana beslut i anställningsärenden som har meddelats före ikraftträdandet. Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

2002:290

Förordning (2002:290) om utlämnande av vissa uppgifter till Pensionsmyndigheten från Skatteverkets beskattningsdatabas

1 § Skatteverket ska på begäran av Pensionsmyndigheten lämna ut uppgifter ur Skatteverkets beskattningsdatabas för beräkning av garantipension enligt lagen (1998:702) om garantipension. Förordning (2010:1109). 2 § Uppgiftsskyldigheten enligt 1 § omfattar endast uppgifter om tjänstepension som har redovisats i kontrolluppgifter för inkomståren 2004-2009 och som avser personer som är födda år 1937 eller tidigare för vilka lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta har tillämpats. Förordning (2010:1109). Övergångsbestämmelser 2010:1717 Regeringen föreskriver att förordningen (2002:290) om utlämnande av vissa uppgifter från Skatteverkets beskattningsdatabas ska upphöra att gälla vid utgången av 2010. Den upphävda förordningen gäller fortfarande i fråga om uppgifter i kontrolluppgifter för inkomståren 2004-2009. Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

2002:287

Förordning (2002:287) om behandling av personuppgifter i Kungl. bibliotekets digitala kulturarvsprojekt

Förordningens tillämpningsområde 1 § Denna förordning skall tillämpas vid helt eller delvis automatiserad behandling av personuppgifter i Kungl. bibliotekets verksamhet med det digitala kulturarvsprojektet. Definitioner 2 § Med det digitala kulturarvsprojektet avses i denna förordning Kungl. bibliotekets projekt att med hjälp av automatiserad robotteknik samla in, bevara och tillhandahålla det nationella digitala kulturarvet i form av det svenska material som publiceras på Internet. Med det svenska material som publiceras på Internet avses i denna förordning material som går att hänföra till Sverige genom sådan anknytning som adress, adressat, språk, upphovsman eller avsändare. Förhållandet till personuppgiftslagen 3 § Personuppgiftslagen (1998:204) gäller vid behandling av personuppgifter i projektet, om inte något annat följer av denna förordning eller annars av 2 § personuppgiftslagen. En registrerad person har inte rätt att motsätta sig sådan behandling som är tillåten enligt denna förordning. Personuppgiftsansvar 4 § Kungl. biblioteket är personuppgiftsansvarigt för sin behandling av personuppgifter i projektet. Ändamål 5 § Personuppgifter får behandlas i projektet för att tillgodose behovet av forskning och information. Behandling av känsliga personuppgifter 6 § Sådana känsliga personuppgifter som anges i 13 § personuppgiftslagen (1998:204) får behandlas i projektet bara om det är nödvändigt för att tillgodose de ändamål som anges i 5 § denna förordning. Databas för projektet 7 § Inom projektet får Kungl. biblioteket ha en samling av personuppgifter som med hjälp av automatiserad behandling används för de ändamål som anges i 5 § (databas för projektet). 8 § I projektets databas får behandlas bara sådana personuppgifter som har offentliggjorts genom publicering i det svenska materialet på Internet. 9 § Uppgifter i projektets databas får lämnas ut på medium för automatiserad behandling bara för att användas i forskning. Kungl. biblioteket får ta ut avgifter för sådant medium med belopp som motsvarar självkostnaden. 10 § Direktåtkomst får medges till uppgifter i projektets databas bara via terminaler inom Kungl. bibliotekets lokaler. Sökbegrepp 11 § Sådana känsliga personuppgifter som anges i 13 § personuppgiftslagen (1998:204) och sådana personuppgifter som anges i 21 § samma lag får inte användas som sökbegrepp. Rättelse och skadestånd 12 § Bestämmelserna i personuppgiftslagen (1998:204) om rättelse och skadestånd gäller vid behandling av personuppgifter enligt denna förordning. 13 § Har upphävts genom förordning (2018:995). Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

2002:286

Riksbankens föreskrifter (2002:286) om minnesmynt på två tusen och två hundra kronor

Fullmäktige i Riksbanken föreskriver med stöd av 5 kap. 1 § lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank att minnesmynt på två tusen och två hundra kronor skall ges ut samt att mynten skall ha följande storlek, beskaffenhet och utseende. 1 § Med anledning av Stockholms 750-års jubileum skall minnesmynt med nominella värden av två tusen och två hundra kronor ges ut. 2 § Minnesmynt med nominellt värde av två tusen kronor skall tillverkas av en legering som består av 900 tusendelar guld, 50 tusendelar silver och 50 tusendelar koppar samt ha en vikt av 12 gram och en diameter av 26 mm. Avvikelsen från den nominella vikten får vid uppvägning av etthundra mynt vara högst 12 gram. 3 § Minnesmyntet med ett nominellt värde av två tusen kronor skall ha följande prägel. På framsidan Stockholms stadshus stora torn omgivet av till vänster tornet på södra fasaden och till höger tornet på östra fasaden samt omskriften "STOCKHOLM 1252-2002". På frånsidan avbildas Stockholms stads äldsta sigill, känt sedan 1280-talet och bevarat i ett tiotal avdrag 1296-1324. Det visar en krenelerad mur med två krenelerade torn med vardera två fönsteröppningar, allt över vatten format som ett antal vågor. Botten över och omkring tornen är täckt med kryssformade stjärnor. Det har inskriften "+SIGILLVM:CIUIVM.DE STOCHVM". Omskrift motsols är "SVERIGE /2000/ KRONOR". Ovanför sigillet till vänster finns bokstaven "E" som anger myntningsorten och till höger "B" som är begynnelsebokstaven i riksbankschefens efternamn. Randen skall vara slät. 4 § Minnesmyntet med ett nominellt värde av två hundra kronor skall tillverkas av en legering som består av 925 tusendelar silver och 75 tusendelar koppar samt ha en vikt av 27,03 gram och en diameter av 36 mm. Avvikelsen från den nominella vikten får vid uppvägning av etthundra mynt vara högst 27 gram. 5 § Minnesmynt med ett nominellt värde av två hundra kronor skall ha följande prägel. På framsidan Stockholms stadshus stora torn omgivet av till vänster tornet på södra fasaden och till höger tornet på östra fasaden samt omskriften "STOCKHOLM 1252-2002". På frånsidan avbildas Stockholms stads sigill känt sedan 1326 och sista gången använt 1607. Det visar tre torn med krenelering och spetsiga tak, det mellersta större än de omgivande, inom en krenelerad mur och en borgport med ett uppfällt fällgaller. Över muren visas ett fjärde likaså krenelerat torn med spetsigt tak. Framför porten och utmed kanten längs muren syns ett antal klumpstenar. Det har inskriften "SIGILLUM:CIVITATIS.STOKHOLMENSIS.IN. SVECIA. Omskrift motsols är "SVERIGE /200/ KRONOR". Ovanför sigillet till vänster finns bokstaven "E" som anger myntningsorten och till höger "B som är begynnelsebokstaven i riksbankschefens efternamn. Randen skall vara slät. Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

2002:265

Förordning (2002:265) om underrättelse till Integritetsskyddsmyndigheten om vissa domar och beslut

1 § När en allmän domstol har prövat en fråga om skadestånd ska en kopia av domen sändas till Integritetsskyddsmyndigheten om prövningen gäller skadestånd enligt - artikel 82 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning), - 7 kap. 1 § lagen (2018:218) med kompletterande bestämmelser till EU:s dataskyddsförordning, eller - 7 kap. 1 § brottsdatalagen (2018:1177). Förordning (2020:1118). 2 § När en allmän förvaltningsdomstol har prövat en fråga om sekretess enligt 21 kap. 7 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), ska en kopia av domen eller beslutet sändas till Integritetsskyddsmyndigheten. Förordning (2020:1118). 3 § När en allmän domstol har prövat en fråga om ansvar för brott mot tystnadsplikt enligt 22 § kamerabevakningslagen (2018:1200) eller skadestånd enligt 28 § samma lag, ska en kopia av domen sändas till Integritetsskyddsmyndigheten. Förordning (2020:1118). 4 § Integritetsskyddsmyndigheten får meddela föreskrifter om undantag från skyldigheten att lämna underrättelse enligt 3 §. Förordning (2020:1118). Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

2002:231

Förordning (2002:231) om upphävande av vissa författningar inom det sociala området

Regeringen föreskriver att följande fyra förordningar och andra författningar skall upphöra att gälla vid utgången av maj 2002: 1. brevet (1941:756) till Medicinalstyrelsen angående rätt för legitimerade läkare och medicine kandidater att vid befordran på läkarbanan åtnjuta tjänsteårsberäkning för viss tjänstgöring vid armén, marinen eller flygvapnet, 2. kungörelsen (1968:147) om den centrala tillsynen över vissa anstalter, 3. kungörelsen (1968:716) om ersättning till läkare i allmän tjänst för undersökning rörande alkoholpåverkan m.m., 4. cirkuläret (1970:513) till Socialstyrelsen, Skolöverstyrelsen, Rikspolisstyrelsen, samtliga länsstyrelser, polismyndigheter, länsskolnämnder, socialnämnder och skolstyrelser om intensifierat samarbete mellan socialnämnd, skola och polis, 5. förordningen (1982:1040) om vissa arbetstagare vid Akademiska sjukhuset i Uppsala, 6. förordningen (1982:1164) om vissa arbetstagare vid de statliga ungdomsvårdsskolorna och nykterhetsvårdsanstalterna, 7. förordningen (1984:554) om statsbidrag under viss tid till anordnande av daghem och fritidshem, 8. förordningen (1985:160) om underlag för beräkning av statsbidrag enligt övergångsbestämmelserna till förordningen (1983:943) om statsbidrag till kommunal barnomsorg, 9. förordningen (1991:1277) om övertagande av vissa sjukhem och andra vårdinrättningar. Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

2002:157

Förordning (2002:157) om utgivning av elektroniska pengar

1 § Finansinspektionen skall i fråga om lagen (2002:149) om utgivning av elektroniska pengar meddela föreskrifter om 1. vilka poster som får räknas in i startkapitalet enligt 2 kap. 5 §, 2. beräkning av storleken på kapitalbasen enligt 3 kap. 1 §, 3. beräkning av förhållandet mellan tillgångar och skulder, tillåtna tillgångsslag, värderings- och begränsningsregler samt användningen av derivatinstrument enligt 3 kap. 2 §. 2 § Finansinspektionen får i fråga om lagen (2002:149) om utgivning av elektroniska pengar meddela föreskrifter om 1. innehållet i en sådan plan som krävs enligt 2 kap. 3 §, 2. den årliga redogörelse och redovisning som ska lämnas enligt 2 kap. 6 § andra stycket, 3. omfattningen av tillåten verksamhet enligt 4 kap. 1 §, 4. säkerhet och kontroll i system för utgivning av elektroniska pengar enligt 4 kap. 2 §, 5. vilka upplysningar som ett institut för elektroniska pengar ska lämna till inspektionen enligt 6 kap. 1 § första stycket, och 6. vilka uppgifter som en ansökan, anmälan eller underrättelse ska innehålla samt vilka uppgifter som samtidigt ska lämnas till Finansinspektionen. Förordning (2009:591). 3 § Ett utländskt företag som avser att driva verksamhet i Sverige enligt 5 kap. 6 § lagen (2002:149) om utgivning av elektroniska pengar skall anmäla till Finansinspektionen när företaget påbörjar sin verksamhet här. 4 § I 2 kap. 8-12 §§ förordningen (2004:329) om bank- och finansieringsrörelse finns bestämmelser om handläggning av en ansökan om tillstånd att förvärva aktier eller andelar i ett kreditinstitut. Dessa bestämmelser ska tilllämpas på motsvarande sätt vid handläggning av en ansökan om tillstånd att förvärva aktier eller andelar i ett institut för elektroniska pengar. Förordning (2009:591). Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

2002:147

Förordning (2002:147) om EG:s stöd för informationskampanjer och säljfrämjande åtgärder för jordbruksprodukter

1 § Denna förordning kompletterar rådets förordning (EG) nr 2702/1999 av den 14 december 1999 om informations- och säljfrämjande åtgärder för jordbruksprodukter i tredje land1, rådets förordning (EG) nr 2826/2000 av den 19 december 2000 om informationskampanjer och säljfrämjande åtgärder för jordbruksprodukter på den inre marknaden2 och kommissionens förordning (EG) nr 94/2002 av den 18 januari 2002 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 2826/2000 om informationskampanjer och säljfrämjande åtgärder för jordbruksprodukter på den inre marknaden3. 2 § Stöd enligt denna förordning får, i mån av tillgång på medel, lämnas för sådana åtgärder som genomförs enligt de EG- förordningar som anges i 1 §. Förfarandet i stödärenden 3 § Programförslag och ansökningar om stöd skall ges in till Statens jordbruksverk. 4 § Frågor om godkännande av program och stöd enligt denna förordning prövas av Jordbruksverket. 5 § Stödet betalas ut av Jordbruksverket. Tillsyn 6 § Tillsynen av efterlevnaden av denna förordning utövas av Jordbruksverket. Återbetalning 7 § Stöd som stödmottagaren inte är berättigad till skall betalas tillbaka. Jordbruksverket har rätt att kräva tillbaka beloppet inom tio år från det att beloppet betalades ut. Det belopp en stödmottagare skall betala tillbaka får sättas ned om det kan anses oskäligt att kräva återbetalning av hela beloppet. Ränta 8 § Ränta skall betalas till staten, om stödmottagaren inte är berättigad till beloppet och detta skall betalas tillbaka. Jordbruksverket får föreskriva 1. hur räntan skall beräknas, 2. hur räntan skall betalas, och 3. att små räntebelopp inte skall tas ut. Jordbruksverket får sätta ned räntekravet om det finns särskilda skäl. Ytterligare föreskrifter 9 § Jordbruksverket får meddela ytterligare föreskrifter om stöd enligt denna förordning. Överklagande 10 § Jordbruksverkets beslut får inte överklagas. Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

2002:144

Förordning (2002:144) om ikraftträdande av vissa lagar med anledning av ikraftträdandet av avtalet mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater å ena sidan och Schweiz å andra sidan

Regeringen föreskriver att följande lagar skall träda i kraft den 1 juni 2002: Justitiedepartementet 1. lagen (2001:57) om ändring i rättegångsbalken 2. lagen (2001:58) om ändring i lagen (1946:819) om upptagande av ed för rättighets tillvaratagande i utlandet 3. lagen (2001:59) om ändring i passlagen (1978:302) 4. lagen (2001:884) om ändring i revisorslagen (2001:883) Utrikesdepartementet 1. lagen (2001:60) om ändring i utlänningslagen (1989:529) 2. lagen (2001:61) om ändring i lagen (1990:515) om auktorisation av handelskamrar Socialdepartementet 1. lagen (2001:64) om ändring i lagen (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område 2. lagen (2001:66) om ändring i socialförsäkringslagen (1999:799) Utbildningsdepartementet lagen (2001:67) om ändring i studiestödslagen (1999:1395) Näringsdepartementet 1. lagen (2001:63) om ändring i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring 2. lagen (2001:65) om ändring i lagen (1999:678) om utstationering av arbetstagare Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

2002:135

Förordning (2002:135) om årlig redovisning av det inkomstgrundade ålderspensionssystemets finansiella ställning och utveckling

1 § Pensionsmyndigheten ska senast den 30 april varje år göra en 1. samlad redovisning av det inkomstgrundade ålderspensionssystemets finansiella ställning och utveckling, 2. framskrivning av systemets antagna långsiktiga utveckling, och 3. redovisning av premiepensionssystemets måluppfyllelse och graden av valfrihet i systemet. Vid redovisningen enligt första stycket 1 får skulden avseende tilläggspensionssystemet för förvärvsaktiva beräknas utifrån visade antaganden. Redovisningen ska avse systemets finansiella ställning vid utgången av året före det år redovisningen upprättas. Förordning (2022:765). 2 § Första-Fjärde och Sjätte AP-fonderna ska senast den 1 februari varje år lämna Pensionsmyndigheten de uppgifter som behövs för att redovisningen enligt 1 § första stycket ska kunna upprättas. Förordning (2010:1386). 3 § Pensionsmyndighetens redovisning och framskrivning ska årligen ges ut i en särskild publikation. Förordning (2009:1194). Övergångsbestämmelser 2002:135 Denna förordning träder i kraft den 15 april 2002. Under år 2002 skall Riksförsäkringsverket göra redovisningen och prognosen senast den 30 juni och myndigheterna skall lämna Riksförsäkringsverket de behövliga uppgifterna för redovisningen senast den 15 maj. 2010:1386 Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2011 och tillämpas första gången vid redovisningen avseende år 2010. Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

2002:92

Förordning (2002:92) om statligt bidrag till oberoende forskningsprojekt om Raoul Wallenberg

Inledande bestämmelser 1 § Statligt bidrag till oberoende forskningsprojekt om Raoul Wallenberg kan lämnas enligt bestämmelserna i denna förordning. Bidrag lämnas inom ramen för tillgängliga medel. 2 § Ett beslut om att ge bidrag kan förenas med villkor som närmare anger ändamålet med forskningsprojektet eller andra villkor. Förfarandet i ärenden om bidrag 3 § För beredningen av ansökningar om bidrag skall det finnas en referensgrupp med särskilda kunskaper på området. Referensgruppen skall bestå av minst fyra svenska forskare och en utländsk forskare. Chefen för Utrikesdepartementet utser ledamöterna i referensgruppen för en bestämd tid. Förordning (2005:679). 4 § Frågor om bidrag enligt denna förordning prövas av regeringen. Innan regeringen fattar beslut om att lämna bidrag skall ett yttrande inhämtas från referensgruppen. 5 § Ansökningar om bidrag skall lämnas till Utrikesdepartementet. 6 § Ansökningen skall innehålla en beskrivning av projektet, den uppskattade tidsåtgången samt en beräkning av kostnaderna. Utbetalning 7 § Bidrag betalas ut efter rekvisition. Redovisning 8 § Den som tagit emot bidrag skall lämna en slutredovisning till Utrikesdepartementet senast en månad efter att forskningsprojektet slutförts. Redovisningen skall överskådligt visa projektets resultat och hur medlen använts. Återbetalningsskyldighet 9 § Den som tagit emot bidrag skall efter det att forskningsprojektet slutförts omedelbart betala tillbaka den del av bidraget som inte använts. Återkrav 10 § Regeringen kan besluta att bidrag skall återkrävas helt eller delvis om 1. mottagaren genom att lämna oriktiga uppgifter eller på annat sätt har förorsakat att bidrag lämnats felaktigt eller med för högt belopp, 2. bidraget inte har använts för föreskrivet ändamål, 3. en vidtagen åtgärd i väsentliga avseenden avviker från de villkor som gäller för bidraget, 4. mottagaren inte inom föreskriven tid eller på föreskrivet sätt har lämnat redovisning enligt 8 § eller om redovisningen innehåller oriktiga uppgifter, eller 5. återbetalning inte skett enligt 9 §. Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

2002:82

Förordning (2002:82) om statligt stöd för utveckling av vuxenutbildning för utvecklingsstörda

Statsbidrag 1 § En kommun kan enligt denna förordning under åren 2002-2005 få statsbidrag för utveckling av vuxenutbildning för utvecklingsstörda (särvux). Bidrag lämnas i mån av tillgång på medel. 2 § Bidrag får lämnas till insatser som syftar till förbättrade möjligheter för den enskilde att uppnå kursmålen. Sådana insatser kan vara ett ökat inslag av arbetslivsanknytning, utveckling av individuella studieplaner och undervisning i större grupper. Ansökan 3 § Bidrag får lämnas efter ansökan. Kommunen skall i sin ansökan redogöra för hur bidraget skall användas och vilket resultat kommunen vill uppnå. Redogörelsen skall utformas så att användningen av bidraget kan följas upp. Ansökan lämnas in till Myndigheten för skolutveckling inom den tid och på det sätt som verket bestämmer. Förordning (2002:1171). Beslut om bidrag 4 § Myndigheten för skolutveckling beslutar om bidrag. Förordning (2002:1171). Uppföljning och utvärdering 5 § Myndigheten för skolutveckling skall följa upp och utvärdera de insatser som har gjorts med stöd av bidraget. En kommun som har fått bidrag skall, om Myndigheten för skolutveckling begär det, redovisa hur bidraget har använts. Förordning (2002:1171). Återkrav 6 § Myndigheten för skolutveckling får helt eller delvis kräva tillbaka bidrag, om en kommun inte har genomfört de insatser som bidrag har lämnats för. Förordning (2002:1171). Bemyndigande 7 § Myndigheten för skolutveckling får meddela de ytterligare föreskrifter som behövs för tillämpningen av denna förordning. Förordning (2002:1171). Överklagande 8 § Beslut enligt denna förordning får inte överklagas. Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

2002:61

Förordning (2002:61) om behandling av personuppgifter i verksamhet med val

1 § Den centrala valmyndigheten enligt vallagen (2005:837) får till ett land som inte ingår i Europeiska unionen eller är anslutet till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet föra över följande slag av personuppgifter ur val- och folkomröstningsdatabasen samt databasen för sametingsval enligt lagen (2001:183) om behandling av personuppgifter i verksamhet med val och folkomröstningar: 1. uppgifter som finns på valsedlar, och 2. valresultat med angivande av a) namn, b) folkbokföringsort, c) ålder, d) kön, och e) partibeteckning och valkrets för dem som har varit kandidater i allmänt val, eller f) beteckning på grupp, parti eller en liknande sammanslutning för dem som har varit kandidater i val till Sametinget. Förordning (2008:1277). 2 § Sådana personuppgifter som anges i 1 § får även lämnas ut till en enskild på medium för automatiserad behandling. 2 a § Personuppgifter ur val- och folkomröstningsdatabasen får lämnas ut till en enskild på medium för automatiserad behandling för tillhandahållande av dubblettröstkort enligt 5 kap. 10 § vallagen (2005:837). Förordning (2018:392). 3 § Riksarkivet får, efter att ha hört Valmyndigheten, meddela föreskrifter om att personuppgifter som ska gallras enligt 2 kap. 12 och 23 §§ lagen (2001:183) om behandling av personuppgifter i verksamhet med val och folkomröstningar får bevaras för historiska, statistiska eller vetenskapliga ändamål. Förordning (2015:14). Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

2002:42

Förordning (2002:42) om Centrum för miljövetenskaplig forskning i Umeå

Inledande bestämmelser 1 § Vid Umeå universitet ska det finnas Centrum för miljövetenskaplig forskning i Umeå. Förordning (2010:1788). Uppgifter 2 § Centrumet skall stödja och utveckla miljövetenskaplig forskning genom att åstadkomma en samverkan mellan Umeå universitet, Sveriges lantbruksuniversitet och Totalförsvarets forskningsinstitut. Centrumet skall i frågor av gemensamt intresse samråda med dessa myndigheter. Lag (2007:476). 3 § Centrumet skall särskilt 1. ta initiativ till, samordna och stödja forskningsprojekt med miljövetenskaplig inriktning, 2. stödja och utveckla samspelet mellan långsiktig kunskapsuppbyggnad och metodutveckling samt tillämpningsinriktad forskning, samt 3. informera om forskningsrön inom det miljövetenskapliga området. Centrumet får även åta sig att utföra särskilda uppdrag inom sitt verksam- hetsområde. Ledning och organisation 4 § Centrumet leds av en styrelse som skall bestå av en ordförande och tre andra ledamöter. Ordföranden skall utses av regeringen. Umeå universitet, Sveriges lantbruksuniversitet och Totalförsvarets forskningsinstitut skall utse en ledamot var. Styrelsen skall inom sig utse en vice ordförande. Ledamöter skall förordnas för en tid av högst tre år. För varje ledamot, utom ordföranden, får det finnas en ersättare. Ersättare skall utses på samma sätt och för samma tid som ledamöterna. Lag (2007:476). 5 § Under styrelsen skall centrumet ledas av en föreståndare. Föreståndaren skall utses av Umeå universitet för en tid av högst tre år sedan förslag hämtats in från centrumets styrelse. Styrelsens uppgifter 6 § Centrumets styrelse skall 1. avgöra frågor om inriktningen på centrumets verksamhet och dess arbetsformer, 2. besluta om fördelning av de medel som ställs till förfogande för centrumets verksamhet, 3. utarbeta förslag till budgetunderlag och årsredovisning, samt 4. följa upp verksamheten och analysera resultaten samt se till att resurserna utnyttjas effektivt. 7 § För att styrelsen skall vara beslutför krävs det att alla ledamöter är närvarande. Lag (2007:476). Övriga bestämmelser 8 § Närmare föreskrifter om centrumet meddelas av styrelsen för Umeå universitet efter samråd med centrumets styrelse. Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

2002:26

Förordning (2002:26) med instruktion för Myndigheten för Sveriges nätuniversitet

Uppgifter 1 § Myndigheten för Sveriges nätuniversitet skall ansvara för vissa uppgifter i anslutning till Sveriges nätuniversitet och i samverkan med universitet och högskolor främja utveckling av utbildning som bedrivs på distans och som grundas på informations- och kommunikationsteknik (IT-stödd distansutbildning). 2 § Myndigheten skall särskilt - registrera sådan IT-stödd distansutbildning som anmälts enligt förordningen (2002:25) om samverkan genom Sveriges nätuniversitet, - presentera nätuniversitetets utbud av IT-stödd distansutbildning elektroniskt, - svara för administration och samordning av nätuniversitetets verksamhet, - fördela medel för att främja nätuniversitetets utveckling och stimulera utveckling av IT-stödd distansutbildning, och - verka för en ökad tillämpning av nationella och internationella kunskaper och erfarenheter av IT-stödd distansutbildning. Myndigheten skall vid fullgörande av sina uppgifter beakta studenternas perspektiv. Verksförordningens tillämpning 3 § Verksförordningen (1995:1322) skall tillämpas på myndigheten med undantag av 2, 4, 5, 14, 19, 20, 34 och 35 §§. Myndighetens ledning 4 § Generaldirektören är chef för myndigheten. 5 § Vid myndigheten skall det finnas en styrelse som skall bestå av högst tolv ledamöter, ordföranden och generaldirektören inräknade. Styrelsen skall utse vice ordförande inom sig. 6 § Styrelsen är beslutför när fler än hälften av ledamöterna, bland dem ordföranden och generaldirektören, är närvarande. När ärenden av större vikt handläggs skall, om möjligt, samtliga ledamöter vara närvarande. Om ett ärende är så brådskande att styrelsen inte hinner sammanträda för att behandla det, får ärendet avgöras genom meddelanden mellan ordföranden, generaldirektören och minst så många ledamöter som behövs för beslutförhet. Ett sådant beslut skall anmälas vid nästa sammanträde med styrelsen. Styrelsens ansvar och uppgifter 7 § Utöver vad som anges i 11-13 §§ verksförordningen (1995:1322) skall styrelsen besluta om 1. strategiska frågor om inriktningen av myndighetens verksamhet och om användningen av myndighetens resurser, 2. föreskrifter enligt 3 § förordningen (2002:25) om samverkan genom Sveriges nätuniversitet, 3. skiljande från anställning på grund av personliga förhållanden, dock inte i fråga om provanställning, och 4. disciplinansvar, åtalsanmälan och avstängning av anställda. Medelsfördelning 8 § Myndigheten skall vid beslut om beviljande av medel ange vem eller vilka som är mottagare av medlen och därmed ansvarar för att medlen används enligt de villkor som uppställts. Myndigheten kan besluta att medlen inte längre skall betalas, om den verksamhet som medlen avser inte uppfyller de krav som uppställts. En upplysning om detta skall tas in i beslutet att bevilja medel. Överklagande 9 § Myndighetens beslut om fördelning av medel och beslut i ärenden om registrering får inte överklagas. I övrigt gäller om överklagande 35 § verksförordningen (1995:1322). Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

2002:25

Förordning (2002:25) om samverkan genom Sveriges nätuniversitet

1 § Universitet och högskolor får samverka under benämningen Sveriges nätuniversitet i enlighet med denna förordning. Sådan samverkan avser kurser och program som 1. utgör högskoleutbildning, 2. bedrivs på distans och grundas på informations- och kommunikationsteknik (IT-stödd distansutbildning), och 3. registrerats hos Myndigheten för nätverk och samarbete inom högre utbildning. Med universitet eller högskola avses i denna förordning ett universitet eller en högskola som har en offentlig huvudman enligt högskolelagen (1992:1434) eller en enskild utbildningsanordnare i fråga om utbildning som kan leda fram till en examen som utbildningsanordnaren får utfärda enligt lagen (1993:792) om tillstånd att utfärda vissa examina. Förordning (2005:1237). 2 § De universitet och högskolor som medverkar i Sveriges nätuniversitet skall samverka i frågor som rör utbildningen, såsom antagning, tillgodoräknande, vägledning och information. Varje universitet och högskola anordnar och svarar dock själv för den utbildning som ingår i nätuniversitetet. Utbildningen anordnas i enlighet med bestämmelserna i högskolelagen (1992:1434) och högskoleförordningen (1993:100). 3 § Myndigheten för nätverk och samarbete inom högre utbildning skall meddela närmare föreskrifter om vilka uppgifter en anmälan för registrering skall innehålla. Förordning (2005:1237). Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

2002:8

Förordning (2002:8) om statligt stöd för regional tillväxt och rekrytering till högre utbildning

Statligt stöd 1 § För att stimulera en hållbar regional tillväxt och samtidigt främja rekryteringen till högre utbildning får statligt stöd lämnas enligt denna förordning under åren 2002- 2004. Stöd lämnas i mån av tillgång på medel. 2 § Statligt stöd får lämnas till universitet och högskolor samt kommuner, landsting, länsstyrelser och motsvarande organ för samarbetsprojekt och andra gemensamma insatser som har till syfte att stimulera en hållbar regional tillväxt och samtidigt främja rekryteringen till högre utbildning. Ansökan 3 § Statligt stöd lämnas efter ansökan. Sökandena skall i sin gemensamma ansökan redogöra för hur stödet skall användas och vilket resultat som sökandena tillsammans vill uppnå. Ansökan lämnas in till Delegationen för regional samverkan om högre utbildning inom den tid och på det sätt som delegationen bestämmer. Delegationen för regional samverkan om högre utbildning Uppgifter 4 § Delegationen för regional samverkan om högre utbildning prövar ansökningar om statligt stöd. 5 § En sökande som har fått statligt stöd skall redovisa hur stödet har använts. Delegationen skall följa upp projekt och insatser som har gjorts med hjälp av stödet. Sammansättning 6 § Delegationen skall bestå av nio personer. En av ledamöterna är ordförande och en av dem är verkställande ledamot. Kansli 7 § Personal i Regeringskansliet är föredragande och sköter kansligöromål åt delegationen. Den verkställande ledamoten leder kansliets arbete. Verksförordningens tillämpning 8 § Följande bestämmelser i verksförordningen (1995:1322) skall tillämpas på delegationen: 17 och 18 §§ om myndighetens organisation, 24 § om föredragning, 26 § om vem som får begära in upplysningar och yttranden, 29 § om inhämtande av uppgifter, 30 § om ärendeförteckning, och 31 § om myndighetens beslut. 9 § Den verkställande ledamoten har det ansvar för verksamheten och de uppgifter som anges i 6-9 §§ verksförordningen (1995:1322). Delegationen har det ansvar för verksamheten som anges i 11 § verksförordningen. Samråd 10 § Delegationen skall vid behov samråda med Rekryteringsdelegationen. Ärendenas avgörande 11 § Delegationen är beslutför när ordföranden och minst fyra andra ledamöter är närvarande. Förordnanden 12 § Ledamöterna i delegationen skall utses av regeringen för en bestämd tid. Regeringen skall utse ordförande samt verkställande ledamot i delegationen. Återkrav 13 § Delegationen får helt eller delvis kräva tillbaka statligt stöd, om en eller flera sökande inte har genomfört de projekt eller insatser som stöd har lämnats för. Överklagande 14 § Delegationens beslut i ärenden om statligt stöd får inte överklagas. Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

2002:7

Förordning (2002:7) om märkning och registrering av hundar

Inledande bestämmelse 1 § Denna förordning innehåller bestämmelser om sådan märkning och registrering som avses i lagen (2000:537) om märkning och registrering av hundar. Märkning och registrering 2 § En hundägare skall låta märka och registrera sin hund 1. innan hunden uppnått en ålder av fyra månader, 2. inom fyra veckor efter förvärvet, om hunden förvärvas efter tre månaders ålder och föregående ägare inte har låtit märka och registrera den, eller 3. inom fyra veckor från införseln, om hunden förs in i landet efter tre månaders ålder och inte är märkt och registrerad. Tidsfristerna i första stycket gäller inte om en hund har omhändertagits med stöd av lagen (2000:537) om märkning och registrering av hundar. 3 § Märkning skall ske med mikrochips eller tatuering. 4 § En anmälan om registrering skall innehålla uppgifter om 1. hundägarens namn, person-, samordnings- eller organisationsnummer och kontaktuppgifter, 2. hundens identitet och märkning, och 3. namn och kontaktuppgifter på den som utfört märkningen. Förordning (2003:1129). 5 § Vid ägarbyte skall anmälan ske till registret inom fyra veckor från förvärvet. Anmälan skall innehålla de uppgifter som anges i 4 § 1 och 2. När hunden har dött skall hundägaren snarast anmäla detta till registret. Förordning (2003:1129). Personuppgiftsansvarig 6 § Statens jordbruksverk, som är personuppgiftsansvarig för det centrala registret, får överlåta driften av registret till en annan myndighet eller en organisation. Registret får föras med hjälp av automatiserad behandling. Förordning (2007:485). Registerinnehåll 7 § Registret får innehålla de uppgifter som anges i 4 § 1 och 2 samt övriga uppgifter som har omedelbar betydelse för handläggningen av registreringsärendet. Förordning (2003:1129). Sambearbetning 8 § Registret får, med de begränsningar som följer av bestämmelsen om registerinnehåll, tillföras uppgifter från folkbokföringsdatabasen. Avgifter 9 § Jordbruksverket får meddela föreskrifter om den avgift som hundägaren skall betala för registreringen och för utrustning för att läsa av märkningen. Förordning (2007:485). Verkställighetsföreskrifter 10 § Jordbruksverket får meddela de föreskrifter som behövs för verkställigheten av denna förordning. Förordning (2007:485). Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

2002:3

Statens bostadskreditnämnds föreskrifter (2002:3) om garantiavgift enligt förordningen (1993:1591) om statlig kreditgaranti för lån för omfördelning av ränteutgifter på lån till bostäder

Statens bostadskreditnämnd föreskriver att garantiavgiften enligt 8 § förordningen (1993:1591) om statlig kreditgaranti för lån för omfördelning av ränteutgifter på lån till bostäder skall motsvara 3 procent av det garanterade lånebeloppet. I fråga om lån för omfördelning av ränteutgifter på lån till bostäder som avses i 1 § första stycket 2 samma förordning skall dock garantiavgiften motsvara 1 procent av det garanterade lånebeloppet, om garantin utfärdats under åren 1997-1998. Övergångsbestämmelser 2002:3 Denna författning träder i kraft den 1 februari 2002 och tillämpas i fråga om avgifter som betalas in efter ikraftträdandet. Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

2002:2

Statens bostadskreditnämnds föreskrifter (2002:2) om garantiavgift enligt förordningen (1991:1924) om statlig kreditgaranti för bostäder

Statens bostadskreditnämnd föreskriver att garantiavgiften enligt 12 § förordningen (1991:1924) om statlig kreditgaranti för bostäder skall motsvara 0,5 procent av det garanterade lånebeloppet, om inte Bostadskreditnämnden i ärende om kreditgaranti beslutat att annan avgift skall gälla. Föreskrift (2002:802). Övergångsbestämmelser 2002:2 Denna författning träder i kraft den 1 februari 2002 och tillämpas i fråga om avgifter som betalas in efter ikraftträdandet. 2002:802 Denna författning träder i kraft den 1 december 2002. De nya bestämmelserna skall dock tillämpas för tid från och med den 1 augusti 2002. Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

2001:989

Förordning (2001:989) om försöksverksamhet med förändrad beredningsorganisation vid förvaltningsrätt

1 § Försöksverksamhet enligt denna förordning får bedrivas vid samtliga förvaltningsrätter. Förordningen gäller vid sidan av förordningen (1996:382) med förvaltningsrättsinstruktion och notarieförordningen (1990:469). Förordning (2009:1402). 2 § Har upphävts genom förordning (2003:328). 3 § Föredragande som har fullgjort notariemeritering får ges förordnande enligt 20-21 §§ förordningen (1996:382) med förvaltningsrättsinstruktion. Vad som sägs om notarie i 14 § andra stycket, 20 § andra och tredje styckena och 21 § andra och tredje styckena förordningen med förvaltningsrättsinstruktion ska även gälla föredragande som fått förordnande enligt första stycket. Förordning (2009:1402). 3 a § Har upphävts genom förordning (2007:649). 4 § Lagmannen får förordna anställda vid förvaltningsrätten att på eget ansvar 1. förordna offentligt biträde i mål enligt lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall, lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård, lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård och utlänningslagen (2005:716), och 2. förordna sakkunnig i mål enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård och lagen om rättspsykiatrisk vård. Förordning (2009:1402). 5 § Lagmannen får förordna lagfarna föredragande som har tjänstgjort minst två år vid förvaltningsrätt och förvaltningsrättsnotarier som har tjänstgjort minst ett år, under förutsättning att de bedöms ha tillräcklig erfarenhet och i övrigt vara lämpliga, att på eget ansvar 1. förordna offentligt biträde i mål enligt lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga, och 2. besluta om beviljande av rättshjälp. Förordning (2009:1402). 6 § Förordnande enligt 4 och 5 §§ får inte avse mål eller frågor som är omfattande eller svåra eller som av någon annan orsak kräver särskild erfarenhet. Uppkommer en fråga av sådant slag som anges i första stycket skall den som förordnats anmäla frågan för lagmannen eller den domare som lagmannen utsett. I förvaltningsrätt som är avdelningsindelad skall sådan fråga i stället anmälas för avdelningschefen eller den domare avdelningschefen utsett. Förordning (2009:1402). Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

2001:935

Förordning (2001:935) om statligt stöd för att främja och bredda rekryteringen till universitet och högskolor

Statsbidrag 1 § För att främja och bredda rekryteringen av studenter till universitet och högskolor får bidrag lämnas enligt denna förordning under åren 2002-2004. Bidrag lämnas i mån av tillgång på medel. 2 § Bidrag får lämnas till universitet och högskolor samt andra utbildningsanordnare för projekt och andra insatser som har till syfte att främja och bredda rekryteringen av studenter till universitet och högskolor. Ansökan 3 § Bidrag lämnas efter ansökan. Sökanden skall i sin ansökan redogöra för hur bidraget skall användas och vilket resultat som sökanden vill uppnå. Ansökan lämnas in till Rekryteringsdelegationen inom den tid och på det sätt som delegationen bestämmer. Rekryteringsdelegationen Uppgifter 4 § Rekryteringsdelegationen prövar ansökningar om bidrag. 5 § En sökande som har fått bidrag skall redovisa hur bidraget har använts. Delegationen skall följa upp projekt och insatser som har gjorts med stöd av bidraget. Sammansättning 6 § Delegationen skall bestå av fem personer. En av ledamöterna är ordförande. Kansli 7 § Personal i Utbildningsdepartementet är föredragande och sköter kansligöromål åt delegationen. Verksförordningens tillämpning 8 § Följande bestämmelser i verksförordningen (1995:1322) skall tillämpas på delegationen: 17 och 18 §§ om myndighetens organisation, 24 § om föredragning, 26 § om vem som får begära in upplysningar och yttranden, 29 § om inhämtande av uppgifter, 30 § om ärendeförteckning, och 31 § om myndighetens beslut. 9 § Delegationen har det ansvar för verksamheten och de uppgifter som anges i 6-9 och 11 §§ verksförordningen (1995:1322). Förordning (2002:9). Samråd 9 a § Delegationen skall vid behov samråda med Delegationen för regional samverkan om högre utbildning. Förordning (2002:9). Ärendenas avgörande 10 § Delegationen är beslutför när ordföranden och minst tre andra ledamöter är närvarande. Förordnanden 11 § Ledamöterna i delegationen skall utses av regeringen för en bestämd tid. Regeringen skall utse ordförande i delegationen. Återkrav 12 § Delegationen får helt eller delvis kräva tillbaka bidrag, om en sökande inte har genomfört de projekt eller insatser som bidrag har lämnats för. Överklagande 13 § Delegationens beslut i bidragsärenden får inte överklagas. Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

2001:898

Förordning (2001:898) om särskilt distributionsstöd

1 § Denna förordning innehåller bestämmelser om särskilt distributionsstöd som under åren 2002, 2003, 2004, 2005 och 2006 kan lämnas till företag som ger ut dagstidningar. Om inte annat sägs i denna förordning skall bestämmelserna i presstödsförordningen (1990:524) tillämpas. Förordning (2005:887). 2 § Stöd kan lämnas för utdelning av dagstidningar på lördagar i gles- och landsbygdsområden. 3 § Presstödsnämnden bestämmer storleken på stödet efter vad som i det enskilda fallet är skäligt med hänsyn till kostnaden för distribution i området. Stödet får dock uppgå till högst 4 kr per distribuerat exemplar och får endast avse kostnader som överstiger 6 kr per distribuerat exemplar. Stöd får inte lämnas om tidningens sammanlagda kostnad för distribution under måndag-lördag understiger 16 kr per abonnent. 4 § Presstödsnämnden betalar ut stödet årsvis i efterskott. Övergångsbestämmelser 2004:1378 Denna förordning träder i kraft den 1 februari 2005. Förordningen skall dock tillämpas från och med den 1 januari 2005. Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

2001:880

Tillkännagivande (2001:880) av staters tillträde till Luganokonventionen

Den i Lugano den 16 september 1988 antagna konventionen om domstols behörighet och om verkställighet av domar på privaträttens område (Luganokonventionen) har för Sveriges del trätt i kraft den 1 januari 1993. Konventionens svenska, engelska och franska texter har publicerats i Sveriges internationella överenskommelser (SÖ 1992:45). Samma texter finns intagna som bilaga till lagen (1992:794) om domstols internationella behörighet och om verkställighet av utländska domar enligt Luganokonventionen. Övriga texter finns tillgängliga hos Utrikesdepartementet. Konventionen har tillträtts av följande stater. Stat Dag för Reservationer och konventionens förklaringar ikraftträdande i förhållande till staten Belgien 1997-10-01 - Danmark 1996-03-01 - Finland 1993-07-01 - Frankrike 1992-01-01 Frankrike har avgett en förklaring i enlighet med artikel Ib i Protokoll nr 1 Grekland 1997-09-01 Grekland har avgett en förklaring i enlighet med artikel Ib i Protokoll nr 1 Irland 1993-12-01 - Island 1995-12-01 - Italien 1992-12-01 - Luxemburg 1992-02-01 - Nederländerna 1992-01-01 - Norge 1993-05-01 - Polen 2000-02-01 Polen har avgett en förklaring i enlighet med artikel Ib i Protokoll nr 1 Portugal 1992-07-01 - Schweiz 1992-01-01 Schweiz har motsatt sig det förfarande vid delgivning som beskrivs i artikel IV andra stycket i Protokoll nr 1 Spanien 1994-11-01 - Storbritannien och Nordirland 1992-05-01 - Sverige 1993-01-01 Sverige har motsatt sig det förfarande vid delgivning som beskrivs i artikel IV andra stycket i Protokoll nr 1 Tyskland 1995-03-01 Tyskland har motsatt sig det förfarande vid delgivning som beskrivs i artikel IV andra stycket i Protokoll nr 1 Österrike 1996-09-01 Österrike har motsatt sig det förfarande vid delgivning som beskrivs i artikel IV andra stycket Protokoll nr 1 Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

2001:870

Förordning (2001:870) om försvarsupphandling

1 § Denna förordning innehåller bestämmelser om vissa undantag från bestämmelserna i 6 kap. lagen (1992:1528) om offentlig upphandling. 2 § Försvarets materielverk får besluta om undantag från kravet på annonsering i 6 kap. 2 a § lagen (1992:1528) om offentlig upphandling vid upphandling som omfattas av sekretess eller andra särskilda begränsningar med hänsyn till rikets säkerhet om dessa begränsningar förhindrar ett offentliggörande av upphandlingen. 3 § Försvarets materielverk får besluta om undantag från bestämmelserna i 6 kap. lagen (1992:1528) om offentlig upphandling vid upphandling som avses i 1 kap. 3 § andra stycket samma lag om undantaget är nödvändigt med hänsyn till försvars- och säkerhetspolitiska intressen och upphandlingen avser 1. tillägg till upphandling där regeringen tillämpat undantagsregeln i 6 kap. 17 § lagen om offentlig upphandling, 2. materiel eller tjänster som omgående behövs för Försvarsmaktens medverkan i internationella insatsstyrkor och som understiger 3 000 000 kronor, 3. materiel eller tjänster inom ramen för en av Sverige träffad internationell överenskommelse om mellanstatlig samverkan i fråga om försörjning av materiel eller tjänster, eller 4. telekabel eller förläggning av telekabel för Försvarsmaktens fasta telenät och teleförbindelser för det. 4 § Försvarets materielverk skall redovisa de undantag från lagen (1992:1528) om offentlig upphandling som myndigheten har beslutat om med stöd av 2 och 3 §§ denna förordning i sin delårsrapport och i sin årsredovisning. 2007:1100 Regeringen föreskriver att följande förordningar ska upphöra att gälla vid utgången av år 2007: 1. förordningen (1998:78) om tekniska specifikationer vid offentlig upphandling, 2. förordningen (1998:1364) om bevis vid offentlig upphandling, 3. förordningen (2000:63) om tröskelvärden vid offentlig upphandling, och 4. förordningen (2001:870) om försvarsupphandling. Förordningarna i 1, 2 och 4 gäller dock fortfarande för upphandlingar som har påbörjats före utgången av år 2007. Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

2001:837

Lag (2001:837) om beräkning av viss inkomstskatt på förvärvsinkomster vid 2003 års taxering, m.m.

1 § Vid 2003 års taxering skall för fysiska personer den del av den statliga inkomstskatten på förvärvsinkomst som enligt 65 kap. 5 § inkomstskattelagen (1999:1229) anges till ett fast belopp om 200 kronor i stället utgöra en kommunal inkomstskatt. Vid tillämpning av lagen (1997:324) om begränsning av skatt skall denna skatt dock anses utgöra statlig inkomstskatt. 2 § Av den sammanlagda inkomstskatten enligt 1 § skall 66,5 procent utgöra skatt till kommuner och 33,5 procent skatt till landsting. Därvid skall en kommun som inte ingår i ett landsting behandlas som om den även utgjorde ett landsting. 3 § Ett totalt preliminärt belopp avseende den sammanlagda inkomstskatten skall fastställas av regeringen. Fördelning skall ske till kommunerna respektive landstingen med ett enhetligt belopp per invånare den 1 november 2001. Utbetalning skall under 2002 göras av skattemyndigheten med en tolftedel per månad på sätt som närmare föreskrivs i 4 § fjärde stycket lagen (1965:269) med särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt, m.m. 4 § En slutavräkning av inkomstskatten skall ske när den årliga taxeringen år 2003 har avslutats. Därvid skall de bestämmelser tillämpas som gäller slutavräkning av kommunalskattemedel enligt 4 § femte stycket lagen (1965:269) med särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt, m.m. 5 § Beslut enligt 3 och 4 §§ får överklagas hos regeringen. Lag (2003:673). Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

2001:817

Förordning (2001:817) om registrering av båtbyggnadsförskott

1 § Denna förordning gäller registrering av avtal enligt lagen (1975:605) om registrering av båtbyggnadsförskott. 2 § Transportstyrelsen är personuppgiftsansvarig för registrering av avtal enligt lagen (1975:605) om registrering av båtbyggnadsförskott. Transportstyrelsen ska se till att det inte förekommer något otillbörligt intrång i de registrerades personliga integritet eller några risker från säkerhetssynpunkt. För dessa syften får styrelsen i enskilda fall ställa upp särskilda villkor för behandlingen av personuppgifter. Förordning (2018:296). 3 § I fråga om personuppgifter skall registreringen ha till ändamål att tillhandahålla uppgifter om huruvida den som har beställt en båt har lämnat eller utfäst sig att lämna tillverkaren förskott av pengar på ett sådant sätt att förmånsrätt uppkommer enligt 4 § förmånsrättslagen (1970:979). 4 § Transportstyrelsen får meddela föreskrifter om avgifter för registrering enligt lagen (1975:605) om registrering av båtbyggnadsförskott. Förordning (2010:1550). Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

2001:798

Förordning (2001:798) om fastställande av omräknade belopp för vägavgift för år 2002

Regeringen fastställer enligt 23 § tredje stycket lagen (1997:1137) om vägavgift för vissa tunga fordon avgiften till följande belopp för år 2002. Fordon som inte uppfyller de av Europeiska gemenskapen fastställda kraven i rådets direktiv 88/77/EEG av den 3 december 1987 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om åtgärder mot utsläpp av gasformiga föroreningar från dieselmotorer som används i fordon2 i dess lydelse enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 96/1/EG av den 22 januari 1996 om ändring av direktiv 88/77/EEG3. Antal axlar Avgift per Avgift per Avgift per Avgift per år månad vecka dag högst 3 9 343 kronor 934 kronor 253 kronor 77 kronor axlar 4 eller 15 086 kronor 1 508 kronor 399 kronor 77 kronor fler axlar Fordon med de egenskaper som anges i rad A i tabellen i punkt 8.3.1.1 i bilaga I till direktiv 88/77/EEG i dess lydelse enligt direktiv 96/1/EG. Antal axlar Avgift per Avgift per Avgift per Avgift per år månad vecka dag högst 3 8 273 kronor 827 kronor 223 kronor 77 kronor axlar 4 eller 13 626 kronor 1 362 kronor 360 kronor 77 kronor fler axlar Fordon med de egenskaper som anges i rad B i tabellen i punkt 8.3.1.1 i bilaga I till direktiv 88/77/EEG i dess lydelse enligt direktiv 96/1/EG eller fordon som uppfyller högre ställda krav i senare lydelse. Antal axlar Avgift per Avgift per Avgift per Avgift per år månad vecka dag högst 3 7 299 kronor 729 kronor 194 kronor 77 kronor axlar 4 eller 12 166 kronor 1 216 kronor 321 kronor 77 kronor fler axlar Avgift för inlösen av årsbevis tas ut med 243 kronor. Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

2001:746

Riksbankens föreskrifter (2001:746) om minnesmynt på två tusen och två hundra kronor

Fullmäktige i Riksbanken föreskriver med stöd av 5 kap. 1 § lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank att minnesmynt på två tusen och två hundra kronor skall ges ut samt att mynten skall ha följande storlek, beskaffenhet och utseende. 1 § Med anledning av Nobelprisets hundraårsjubileum skall minnesmynt med nominella värden av två tusen och två hundra kronor ges ut. 2 § Minnesmyntet med ett nominellt värde av två tusen kronor skall tillverkas av en legering som består av 900 tusendelar guld, 50 tusendelar silver och 50 tusendelar koppar samt ha en vikt av 12 gram och en diameter av 26 mm. Avvikelsen från den nominella vikten får vid uppvägning av etthundra mynt vara högst 12 gram. 3 § Minnesmyntet med ett nominellt värde av två tusen kronor skall ha följande prägel. På framsidan Alfred Nobels porträtt i profil med omskriften "NOBELPRISETS HUNDRAÅRSJUBILEUM". På frånsidan till höger en kvinnogestalt, Humanitas, sittande på en fyrkantig tronstol prydd med de tre kronorna. Vänster hand hållande en skriftrulle med Nobels testamente och höger hand hållande en lagerkrans. Bredvid hennes inskriftstavla på vars yta läses "SVERIGE/2 000/KR". Under tavlan till vänster årtalet "2001" följt av bokstaven "E" som anger myntningsorten och "B" som är begynnelsebokstaven i riksbankschefens efternamn. Randen skall vara slät. 4 § Minnesmyntet med ett nominellt värde av två hundra kronor skall tillverkas av en legering som består av 925 tusendelar silver och 75 tusendelar koppar samt ha en vikt av 27,03 gram och en diameter av 36 mm. Avvikelsen från den nominella vikten får vid uppvägning av etthundra mynt vara högst 27 gram. 5 § Minnesmyntet med ett nominellt värde av två hundra kronor skall ha följande prägel. På framsidan Alfred Nobels porträtt i profil med omskriften "NOBELPRISETS HUNDRAÅRSJUBILEUM". På frånsidan till höger en kvinnogestalt, Humanitas, sittande på en fyrkantig tronstol prydd med de tre kronorna. Vänster hand hållande en skriftrulle med Nobels testamente och höger hand hållande en lagerkrans. Bredvid henne en inskriftstavla på vars yta läses "SVERIGE/200/KR". Under tavlan till vänster årtalet "2001" följt av bokstaven "E" som anger myntningsorten och "B" som är begynnelsebokstaven i riksbankschefens efternamn. Randen skall vara slät. Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

2001:741

Förordning (2001:741) om vissa gemenskapskrav som rör buller

1 § Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (Swedac) skall, i enlighet med 3 § lagen (1992:1119) om teknisk kontroll, utse och till Europeiska gemenskapernas kommission och övriga medlemsstater i Europeiska unionen anmäla organ med uppgift att genomföra bedömning av överensstämmelse i enlighet med artikel 14 och 15 jämte bilagorna V-IX i Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/14/EG av den 8 maj 2000 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om buller i miljön från utrustning som är avsedd att användas utomhus2. Ett beslut enligt första stycket skall ske med hänvisning till direktiv 2000/14/EG och denna förordning. Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

2001:718

Tillkännagivande (2001:718) av överenskommelser som avses i förordningen (1982:306) med vissa bestämmelser om utlämning för brott

Vid tillämpningen av följande bestämmelse i förordningen (1982:306) med vissa bestämmelser om utlämning för brott avses de överenskommelser som anges nedan. 5 b § första stycket I följande överenskommelser finns bestämmelser om att den som har utlämnats i vissa fall får åtalas eller straffas för annat brott som han eller hon har begått före utlämningen eller vidareutlämnas till en annan stat utan att medgivande inhämtas från den stat från vilken utlämning har skett: 1. artiklarna 10.1(d) och 12.2 i konventionen av den 27 september 1996 om utlämning mellan Europeiska unionens medlemsstater, och 2. artikel 17.1(c) i avtalet den 15 februari 2000 om utlämning mellan Sveriges regering och Kanadas regering. Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

2001:716

Tillkännagivande (2001:716) av överenskommelser som avses i lagen (1957:688) om utlämning för brott

Vid tillämpningen av följande bestämmelser i lagen (1957:668) om utlämning för brott avses de överenskommelser som anges nedan. 6 § tredje stycket I följande överenskommelser finns bestämmelser om att en ansökan om utlämning inte får avslås på grund av att framställningen avser ett politiskt brott: 1. artikel 11 i Förenta nationernas konvention den 15 december 1997 om bekämpande av bombattentat av terrorister (terroristbombningskonventionen). 10 § andra stycket I följande överenskommelser finns bestämmelser om verkan av preskriptionsavbrott: 1. artikel 62.1 i konventionen den 19 juni 1990 om tillämpning av Schengenavtalet den 14 juni 1985. 12 a § första stycket I följande överenskommelser finns bestämmelser om att den som har utlämnats i vissa fall får åtalas eller straffas för annat brott som han eller hon har begått före utlämningen eller vidareutlämnas till en annan stat utan att medgivande inhämtas från den stat från vilken utlämning har skett: 1. artikel 17.1(c) i avtalet den 15 februari 2000 om utlämning mellan Sveriges regering och Kanadas regering. Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

2001:714

Riksbankens föreskrifter (2001:714) om sedlar på femhundra kronor

Fullmäktige i Riksbanken föreskriver med stöd av 5 kap. 1 § lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank att sedlar på femhundra kronor i den version som utges från och med den 1 oktober 2001 skall ha följande storlek, beskaffenhet och utseende. Storlek Sedeln är 150 mm lång och 82 mm bred. Tryck Sedelns framsida I sedelns högra del avbildas kung Carl XI i halvprofil med ansiktet vänt åt vänster. Hans namn och levnadsår, CARL XI 1655-1697, är angivna nedtill till vänster om porträttet. Till vänster om porträttet avbildas det gamla riksbankshuset vid Järntorget i Stockholm med folkliv. I sedelns högra del som innehåller konstgraverade mönster i form av koncentriska cirklar, återupprepas i mikrotext SVERIGES RIKSBANK 500 FEMHUNDRA KRONOR. Valörsiffran 500 återfinns i sedelns övre vänstra hörn samt nedre högra hörn. Texten FEM HUNDRA KRONOR återfinns längs sedelns övre kant. Ett mönster till vänster på sedelns framsida bildar tillsammans med ett motsvarande mönster på sedelns baksida valörbeteckningen 500 när sedeln hålls mot ljuset (genomsiktsbild). Texten SVERIGES RIKSBANK återfinns under valörsiffran i övre vänstra hörnet. Huvudmotivet är tryckt i röd färg. Trycket på sedelns mittparti är i rödlila, turkos och violett färg. De konstgraverade cirklarna till höger om porträttet är tryckta i ockra och turkos samt rött. Sedelnumret är angivet nedtill till vänster på sedelns framsida och tryckt i en svart färg. På sedelns vänstra sida finns en metalliserad folie (folieband), som i olika vinklar reflekterar valören 500 samt en bild av tre kronor. Sedelns baksida Valörsiffran 500 återfinns i sedelns övre högra hörn samt nedre vänstra hörn. Texten FEM HUNDRA KRONOR återfinns längs sedelns nedre kant. Två namnteckningar återfinns längs sedelns högra sida. Baksidans huvudmotiv är en bild av Christopher Polhem i halvfigur. Texten CHR. POLHEM 1661 - 1751 återfinns i högra nedre delen av porträttet. Till vänster om porträttet finns en avbildning av Falu koppargruva. Till höger om porträttet finns inlagd en handskrift av Polhem. Bakom porträttet är inlagt ett s.k. spärrhjul, utfyllt med konstgravyr. Porträttet samt valörangivelserna och handskriften är tryckta i röd färg, bilden av Falu koppargruva i grön färg samt spärrhjulet i violett och ockra. Ett halvtransparant stråk som skiftar färg från transparant till guld finns inlagt på sedelns vänstra sida, vari valören 500 samt en bild av tre kronor framträder. Papper Pappersfärgen är benvit och sedeln är på framsidans vänstra sida försedd med ett vattenmärke föreställande Carl XI i halvprofil med ansiktet vänt åt vänster. Valören 500 återfinns också i vattenmärket. I papperet är inlagd en lodrätt löpande säkerhetstråd, vilken framträder i genomfallande ljus som en mörk linje med texten 500 KRONOR. Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

2001:713

Riksbankens föreskrifter (2001:713) om sedlar på etthundra kronor

Fullmäktige i Riksbanken föreskriver med stöd av 5 kap. 1 § lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank att sedlar på etthundra kronor i den version som utges från och med den 1 oktober 2001 skall ha följande storlek, beskaffenhet och utseende. Storlek Sedeln är 140 mm lång och 72 mm bred. Tryck Sedelns framsida I sedelns högra del avbildas Carl von Linné i halvprofil med ansiktet vänt åt vänster. Hans namn och levnadsår, CARL von LINNÉ 1707-1778, är angivna i sedelns övre högra hörn. Till vänster om porträttet avbildas den av Linné anlagda botaniska trädgården i Uppsala samt en plansch från Linnés skrift Praeludia Sponsaliarum Plantarum - Uppsala 1729 föreställande plantor. I slingor på sedeln återfinns en mikrotext med lydelsen ETT HUNDRA KRONOR OMNIA MIRARI ETIAM TRITISSIMA. Valörsiffran 100 återfinns i sedelns övre vänstra hörn samt nedre högra hörn. Texten ETT HUNDRA KRONOR återfinns längs sedelns övre kant. Ett mönster till vänster på sedelns framsida bildar tillsammans med ett motsvarande mönster på sedelns baksida valörbeteckningen 100 när sedeln hålls mot ljuset (genomsiktsbild). Texten SVERIGES RIKSBANK återfinns under valörsiffran i övre vänstra hörnet. Huvudmotivet är tryckt i grön färg. Plantorna (han- och honplanta) är tryckta i rödbrun färg. Det övriga trycket på sedelns mittparti är i blå, brun och röd färg. Sedelnumret är angivet nedtill till vänster på sedelns framsida och tryckt i svart färg. På sedelns vänstra sida finns en metalliserad folie (folieband) som i olika vinklar reflekterar valören 100 samt en bild av tre kronor. Sedelns baksida Valörsiffran 100 återfinns i sedelns övre högra hörn samt nedre vänstra hörn. Texten ETT HUNDRA KRONOR återfinns längs sedelns övre kant. Två namnteckningar återfinns längs sedelns högra sida. Baksidans huvudmotiv är en stiliserad bild av ett bi som pollinerar en blomma. I vänstra delen av bilden ses pollenkorn och i den högra delen konstgraverade mönster som framställer hur biets öga uppfattar omvärlden. Baksidan är tryckt i grön, röd, brun och blå färg. Ett halvtransparant stråk som skiftar färg från transparant till guld finns inlagt på sedelns vänstra sida, vari valören 100 samt en bild av tre kronor framträder. Papper Pappersfärgen är benvit och sedeln är på framsidans vänstra sida försedd med ett vattenmärke föreställande Carl von Linné med ansiktet vänt åt vänster. Valören 100 återfinns också i vattenmärket. I papperet är inlagd en lodrätt löpande säkerhetstråd, vilken framträder i genomfallande ljus som en mörk linje med texten 100 KRONOR. Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

2001:710

Förordning (2001:710) om biverkningsregister angående läkemedel hos Läkemedelsverket

Inledande bestämmelse 1 § Läkemedelsverket får föra hälsodataregister enligt 1 § lagen (1998:543) om hälsodataregister i form av ett biverkningsregister. Personuppgiftsansvarig 2 § Av 1 § lagen (1998:543) om hälsodataregister följer att Läkemedelsverket är personuppgiftsansvarigt för behandlingen av personuppgifter. Ändamål för behandling av personuppgifter 3 § Personuppgifter i biverkningsregistret får behandlas för framställning av statistik och för forskning. Personuppgifter som får behandlas 4 § Sådana personuppgifter får behandlas som rör patienter som utsatts för läkemedelsbiverkning eller som rör rapporterande eller behandlande hälso- och sjukvårdspersonal. Behandlingen får avse uppgifter som lämnas av den registrerade eller av annan med uttryckligt samtycke till registrering från den som uppgiften avser. Med läkemedel likställs i denna förordning andra varor på vilka läkemedelslagen (1992:859) tillämpas. 5 § För patienter som avses i 4 § får det, under de förutsättningar som anges där, i registret finnas uppgifter om 1. personnummer eller födelsedatum samt kön, 2. ålder och datum då biverkningen uppträdde, 3. biverkningen eller biverkningarna, förlopp och biverkningsnämndens bedömning av orsakssamband, 4. det eller de läkemedel som misstänks ha orsakat biverkningen, 5. läkemedlets form, dos och administrationssätt samt behandlingstid och behandlingsindikation, 6. motsvarande uppgifter om andra läkemedel som patienten behandlats med. 6 § För hälso- och sjukvårdspersonal som avses i 4 § får det, under de förutsättningar som anges där, i registret finnas uppgifter om befattning, namn, adress, klinik och län. 7 § I biverkningsregistret får det också finnas uppgifter om tidpunkt för registrerade förhållanden samt tekniska och administrativa uppgifter som behövs för att tillgodose ändamålet med registret. Uppgiftsskyldighet 8 § Den som bedriver verksamhet inom hälso- och sjukvården skall, för de ändamål som anges i 3 § lagen (1998:543) om hälsodataregister, lämna de uppgifter som avses i 4-7 §§ till biverkningsregistret. Information 9 § Den information som Läkemedelsverket skall lämna de registrerade enligt 25 § första stycket c) personuppgiftslagen (1998:204) skall omfatta 1. vilka kategorier av uppgifter som ingår i registret, 2. varifrån uppgifter hämtas in, 3. hur länge registret kommer att föras, 4. rätten till rättelse av oriktiga eller missvisande uppgifter, 5. innebörden och omfattningen av det sekretess- och säkerhetsskydd som gäller för registret, 6. vad som gäller ifråga om sökbegrepp, direktåtkomst och utlämnande på medium för automatiserad behandling, 7. den registrerades rätt att ta del av uppgifter enligt 26 § personuppgiftslagen, samt 8. vad som gäller om bevarande och gallring av registret. Läkemedelsverket skall på lämpligt sätt informera allmänheten om registret. Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

2001:709

Förordning (2001:709) om cancerregister hos Socialstyrelsen

Inledning 1 § Socialstyrelsen får föra hälsodataregister enligt 1 § lagen (1998:543) om hälsodataregister i form av ett cancerregister. Personuppgiftsansvarig 2 § Av 1 § lagen (1998:543) om hälsodataregister följer att Socialstyrelsen är personuppgiftsansvarig för behandlingen av personuppgifter. Ändamål för behandling av personuppgifter 3 § Personuppgifter i cancerregistret får behandlas för framställning av statistik, uppföljning och utvärdering av insatser för att förebygga cancersjuklighet, utvärdering av hälsokontroller samt forskning och epidemiologiska undersökningar inom cancerområdet. Personuppgifter som får behandlas 4 § Sådana personuppgifter får behandlas som rör patienter som diagnostiserats för tumörer eller tumörliknande tillstånd. Behandlingen får avse uppgifter om 1. namn, personnummer, kön, hemortskod, vårdenhet, laboratorium och andra tumördiagnostiserande enheter samt diagnos, tumörutbredning, diagnosdatum, diagnosgrund och preparatnummer, 2. folkbokföringsort, fastighetskoordinater, födelsehemort eller födelseort för den registrerade samt dennes föräldrar, medborgarskap, civilstånd, inflyttning från och utflyttning till utlandet, personnummerförändringar och dödsdatum. 5 § Utan hinder av 4 § får de uppgifter behandlas som vid ikraftträdandet finns i Socialstyrelsens cancerregister. Uppgiftsskyldighet 6 § Den som bedriver verksamhet inom hälso- och sjukvården skall, för de ändamål som anges i 3 § lagen (1998:543) om hälsodataregister, lämna de uppgifter som avses i 4 § 1 till cancerregistret. Statistiska centralbyrån skall lämna uppgift om namn samt de personuppgifter som avses i 4 § 2 till cancerregistret. Socialstyrelsen får utfärda föreskrifter om hur den uppgiftsskyldighet som avses i första stycket skall fullgöras. Information 7 § Utöver vad som framgår av artiklarna 13 och 14 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning) ska den som är personuppgiftsansvarig enligt denna förordning lämna information till den registrerade om 1. innebörden och omfattningen av det sekretess- och säkerhetsskydd som gäller för registret, och 2. vad som gäller i fråga om sökbegrepp, direktåtkomst och utlämnande på medium för automatiserad behandling. Socialstyrelsen ska på lämpligt sätt informera allmänheten om registret. Förordning (2018:460). Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

2001:707

Förordning (2001:707) om patientregister hos Socialstyrelsen

Inledning 1 § Socialstyrelsen får föra hälsodataregister enligt 1 § lagen (1998:543) om hälsodataregister i form av ett patientregister. Personuppgiftsansvarig 2 § Av 1 § lagen (1998:543) om hälsodataregister följer att Socialstyrelsen är personuppgiftsansvarig för behandlingen av personuppgifter. Ändamål för behandling av personuppgifter 3 § Personuppgifter i patientregistret får behandlas för framställning av statistik, uppföljning, utvärdering och kvalitetssäkring inom den slutna hälso- och sjukvården och inom den del av den öppna vården som inte är primärvård samt forskning och epidemiologiska undersökningar. Personuppgifter som får behandlas 4 § Sådana personuppgifter får behandlas som rör patienter som 1. vårdats inom den slutna hälso- och sjukvården, 2. behandlats av läkare inom den öppna vården som inte är primärvård, eller 3. behandlats av annan hälso- och sjukvårdspersonal än läkare inom den psykiatriska öppenvården. Behandlingen får avse uppgifter om 1. personnummer, kön, födelseår, bosättningsort, vårdenhet, diagnoser, åtgärder, att åtgärder vidtagits av viss kategori hälso- och sjukvårdspersonal, yttre orsaker till sjukdom eller skada, vårdkostnader, grund för psykiatrisk tvångsvård, tidpunkter för åtgärder och händelser, in- och utskrivningssätt, planerad vård, och 2. folkbokföringsort, fastighetskoordinater, födelsehemort eller födelseort, medborgarskap, civilstånd, inflyttning från och utflyttning till utlandet, personnummerförändringar och dödsdatum. Förordning (2017:69). 5 § Utan hinder av 4 § får de uppgifter behandlas som vid ikraftträdandet finns i Socialstyrelsens sjukvårdsregister. Förordning (2017:69). Uppgiftsskyldighet 6 § Den som bedriver verksamhet inom hälso- och sjukvården ska, för de ändamål som anges i 3 § lagen (1998:543) om hälsodataregister, lämna de uppgifter som avses i 4 § andra stycket 1 till patientregistret. Statistiska centralbyrån ska lämna de personuppgifter som avses i 4 § andra stycket 2 till patientregistret. Socialstyrelsen får utfärda föreskrifter om hur den uppgiftsskyldighet som avses i första stycket ska fullgöras. Förordning (2017:69). Information 7 § Utöver vad som framgår av artiklarna 13 och 14 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning) ska den som är personuppgiftsansvarig enligt denna förordning lämna information till den registrerade om 1. innebörden och omfattningen av det sekretess- och säkerhetsskydd som gäller för registret, och 2. vad som gäller i fråga om sökbegrepp, direktåtkomst och utlämnande på medium för automatiserad behandling. Socialstyrelsen ska på lämpligt sätt informera allmänheten om registret. Förordning (2018:458). Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

2001:706

Förordning (2001:706) om behandling av personuppgifter i Arbetsmiljöverkets informationssystem om arbetsskador

Förordningens tillämpningsområde 1 § Denna förordning tillämpas vid behandling av personuppgifter i Arbetsmiljöverkets informationssystem om arbetsskador om behandlingen är helt eller delvis automatiserad. Förhållandet till personuppgiftslagen 2 § Personuppgiftslagen (1998:204) gäller vid behandling av personuppgifter i informationssystemet, om inte annat följer av denna förordning. I lagen (2001:99) om den officiella statistiken och förordningen (2001:100) om den officiella statistiken finns bestämmelser om behandling av personuppgifter. En registrerad har inte rätt att motsätta sig sådan behandling som är tillåten enligt denna förordning. Personuppgiftsansvar 3 § Arbetsmiljöverket är personuppgiftsansvarig för behandlingen av personuppgifter i informationssystemet. Ändamål 4 § Ändamålet med behandlingen av personuppgifter i informationssystemet är att ge underlag för arbetet med att förebygga arbetsskador. Vilka personuppgifter som får behandlas 5 § De personuppgifter får behandlas som behövs för - registrering av arbetsskador, - bearbetning av uppgifter om registrerade arbetsskador, - framställning av statistik, - skadeutredningar, - tillsynsverksamhet, - forskning och undervisning, - planering, uppföljning och utvärdering av förebyggande arbete mot arbetsskador, och - fullgörande av underrättelseskyldighet som följer av lag eller annan författning. Behandling av känsliga personuppgifter 6 § Bara sådana känsliga personuppgifter som rör hälsa får behandlas och det får ske endast om behandlingen är oundgängligen nödvändig för de ändamål som anges i 4 §. Utan hinder av bestämmelsen i 13 § personuppgiftslagen (1998:204) får uppgifter om språktillhörighet behandlas. Rättelse och skadestånd 7 § Bestämmelserna i personuppgiftslagen (1998:204) om rättelse och skadestånd gäller vid behandling av personuppgifter enligt denna förordning. Överklagande 8 § I 22 a § förvaltningslagen (1986:223) finns bestämmelser om överklagande hos allmän förvaltningsdomstol. Andra beslut än beslut om rättelse enligt 7 § och om avslag på ansökan om information enligt 26 § personuppgiftslagen (1998:204) får dock inte överklagas. Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

2001:681

Förordning (2001:681) om statligt stöd för utveckling av vuxnas lärande

Statsbidrag 1 § En kommun kan enligt denna förordning under år 2002 få statsbidrag för utvecklingen av en infrastruktur för vuxnas lärande. Bidrag lämnas i mån av tillgång på medel. 2 § Bidrag får lämnas till insatser som innebär en ökad samverkan mellan lokala och regionala myndigheter, organisationer, företag och andra aktörer inom vuxenutbildningen. Bidrag får även lämnas till investeringar i teknik, läromedel och miljöer som främjar ett flexibelt och livslångt lärande. 3 § Statens skolverk fastställer för varje kommun det högsta belopp som en kommun kan få i bidrag. Detta belopp består av dels ett grundbidrag om 250 000 kronor, dels ett bidrag som motsvarar kommunens andel av landets befolkning i åldern 25-64 år den 1 januari 2001. Ansökan 4 § Bidrag lämnas efter ansökan. Kommunen skall i sin ansökan redogöra för hur bidraget skall användas och vilket resultat kommunen vill uppnå. Redogörelsen skall utformas så att medelsanvändningen kan följas upp. Ansökan ges in till Statens skolverk inom den tid verket bestämmer. Beslut om bidrag 5 § Statens skolverk beslutar om bidrag. Bidraget får inte överstiga det enligt 3 § fastställda beloppet. Uppföljning och utvärdering 6 § Statens skolverk skall följa upp och utvärdera de insatser som har gjorts med stöd av bidraget. En kommun som har fått bidrag skall, om Statens skolverk begär det, redovisa hur bidraget har använts. Återkrav 7 § Statens skolverk får helt eller delvis återkräva bidrag, om en kommun inte har genomfört de insatser för vilka bidrag lämnats. Bemyndigande 8 § Statens skolverk får meddela de ytterligare föreskrifter som behövs för tillämpningen av denna förordning. Överklagande 9 § Beslut enligt denna förordning får inte överklagas. Övergångsbestämmelser 2001:681 Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2002 och gäller till och med den 31 december 2002. Bestämmelsen i 7 § gäller dock till och med den 31 december 2005. Förordning (2005:760). Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

2001:638

Förordning (2001:638) om statsbidrag till utrustning för elektronisk kommunikation

1 § Statsbidrag till utrustning för elektronisk kommunikation lämnas till landsting enligt denna förordning. Vad som sägs i förordningen om landsting gäller också kommuner som inte ingår i något landsting. Om flera landsting samverkar och bildar ett kommunalförbund för att tillhandahålla utrustning för personer som är dövblinda, lämnas statsbidrag till det förbundet. 2 § Bidrag lämnas för 1. anskaffningskostnaden för utrustning som möjliggör en dialog i realtid via ett kommunikationsnät och som skall användas av personer som är döva, gravt hörselskadade, dövblinda, talskadade eller språkstörda och inte, eller endast med betydande svårighet, kan kommunicera utan sådan utrustning, 2. anskaffningskostnaden för sådan utrustning i de fall den skall användas av närstående till personer som avses i första punkten. Med utrustning avses även datorprogram i maskinläsbar form. 3 § Bidrag lämnas även för kostnader som landstinget har för nödvändig service och reparation samt nödvändigt byte av sådan utrustning som anges i 2 §. 4 § Statsbidraget fördelas av Socialstyrelsen. Utan rekvisition betalar Socialstyrelsen ut statsbidraget i början av januari, april, juli och oktober med en fjärdedel av det beräknade statsbidraget för det löpande kalenderåret. 5 § På Socialstyrelsens eller Riksrevisionens begäran är landstinget skyldigt att tillhandahålla det underlag som behövs för dessa myndigheters granskning. Förordning (2003:272). 6 § Socialstyrelsens beslut om fördelningen av statsbidraget får inte överklagas. 7 § Socialstyrelsen skall meddela grunder för fördelningen av statsbidraget. Socialstyrelsen får meddela de föreskrifter som behövs för verkställigheten av denna förordning. Övergångsbestämmelser 1. Denna förordning träder i kraft den 1 oktober 2001, då förordningen (1992:621) om statsbidrag till texttelefoner skall upphöra att gälla. 2. Bidrag enligt denna förordning får dock lämnas för tid från och med den 1 juli 2001. 3. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för statsbidrag som avser tid före ikraftträdandet om inte bidrag lämnas enligt punkt 2. Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

2001:526

Förordning (2001:526) om de statliga myndigheternas ansvar för genomförande av funktionshinderspolitiken

Genomförandet av de funktionshinderspolitiska målen 1 § Myndigheter under regeringen ska utforma och bedriva sin verksamhet med beaktande av de funktionshinderspolitiska målen. Myndigheterna ska verka för att personer med funktionsnedsättning ges full delaktighet i samhällslivet och jämlikhet i levnadsvillkor. Myndigheterna ska särskilt verka för att deras lokaler, verksamhet och information är tillgängliga för personer med funktionsnedsättning. I detta arbete ska konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning vara vägledande. Förordning (2014:135). Planering och samråd 2 § Myndigheterna ska i arbetet med att göra myndigheternas lokaler, verksamhet och information mer tillgängliga för personer med funktionsnedsättning genomföra inventeringar och utarbeta handlingsplaner. Denna skyldighet gäller dock inte om det är uppenbart att det inte behövs med hänsyn till verksamhetens art. Förordning (2014:135). 3 § Myndigheterna ska, när det finns anledning till det, samråda med Myndigheten för delaktighet om hur insatser enligt denna förordning ska utformas. Förordning (2014:135). Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

2001:504

Riksbankens föreskrifter (2001:504) om minnesmynt på tvåhundra kronor

1 § Med anledning av Konung Carl XVI Gustafs och Drottning Silvias silverbröllopsdag skall minnesmynt med nominellt värde av tvåhundra kronor ges ut. 2 § Minnesmyntet skall tillverkas av en legering som består av 925 tusendelar silver och 75 tusendelar koppar samt ha en vikt av 27,03 gram och en diameter av 36 mm. Avvikelsen från den nominella vikten får vid uppvägning av etthundra mynt vara högst 27 gram. 3 § Minnesmyntet skall ha följande prägel. På framsidan Konung Carl XVI Gustafs och Drottning Silvias porträtt i profil med omskriften "KONUNG . CARL . XVI . GUSTAF . DROTT-NING . SILVIA". På frånsidan stora riksvapnet, därunder omgivet av till vänster "B" som är begynnelsebokstaven i riksbankschefens efternamn och till höger "E" som anger myntningsorten samt texten "SVERIGE", "1976 . 19 JUNI . 2001", "200 KR". Randen skall vara slät. Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

2001:423

Förordning (2001:423) om vissa frågor rörande Skatteverkets handläggning enligt 20 kap. ärvdabalken

1 § Har upphävts genom förordning (2015:909). Underrättelse till överförmyndare 2 § Om det framgår av bouppteckningen att någon som är underårig eller som har förvaltare har del i ett dödsbo, skall Skatteverket snarast sända en underrättelse om detta och en kopia av bouppteckningen till överförmyndaren. Är bouppteckningen omfattande, behöver kopian omfatta endast sådana delar som överförmyndaren kan behöva. Förordning (2003:1022). 3 § Om det framgår av bouppteckningen att det i ett dödsbo finns en delägare för vilken en god man skall förordnas, skall Skatteverket snarast sända en underrättelse om detta och en kopia av bouppteckningen till den överförmyndare som skall utöva tillsyn över godmanskapet. Är bouppteckningen omfattande, behöver kopian omfatta endast sådana delar som överförmyndaren kan behöva. Förordning (2003:1022). Underrättelse till annan myndighet 4 § Har upphävts genom förordning (2011:986). 5 § Om det i den dödes tillgångar ingår fast egendom som är taxerad som lantbruksenhet, skall Skatteverket underrätta den tillsynsmyndighet som avses i 18 kap. 7 § andra stycket ärvdabalken om dödsfallet. Förordning (2003:1022). Ersättning till bouppteckningsförrättare 6 § Den som enligt 20 kap. 9 § första stycket ärvdabalken har förordnats att föranstalta om bouppteckning har rätt till skälig ersättning av allmänna medel för arbete, tidsspillan och utlägg som uppdraget har krävt, om inte ersättning kan betalas på annat sätt. Skatteverket beslutar om och betalar ut ersättning. Bestämmelserna i 20 § rättshjälpsförordningen (1997:404) om kostnadsräkningar från rättshjälpsbiträden skall tillämpas för den som begär ersättning enligt första stycket. Förordning (2003:1022). 7 § Om en domstol efter ett överklagande bestämmer ersättning enligt 6 § till ett lägre belopp än vad som har bestämts i det överklagade beslutet, skall den som har fått för mycket snarast betala tillbaka mellanskillnaden. Om en domstol efter ett överklagande bestämmer ersättningen till ett högre belopp än vad som har bestämts i det överklagade beslutet, skall den tillkommande ersättningen betalas ut av Skatteverket. Förordning (2003:1022). Tilläggsbouppteckning 8 § Det som sägs i denna förordning om bouppteckning gäller även tillläggsbouppteckning. Övergångsbestämmelser 2001:423 1. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2001. 2. Om ett förordnande att föranstalta om bouppteckning har getts av tingsrätten före ikraftträdandet, skall en begäran om ersättning som görs därefter ges in till den skattemyndighet som avses i 20 kap. 8 § första stycket ärvdabalken. För skattemyndighetens handläggning gäller de nya bestämmelserna. Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

2001:394

Lag (2001:394) med kompletterande bestämmelser till Bryssel II-förordningen

1 § Denna lag kompletterar rådets förordning (EG) nr 1347/2000 av den 29 maj 2000 om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar i äktenskapsmål och mål om föräldraansvar för makars gemensamma barn2 (Bryssel II- förordningen). 2 § Vid den handläggning som avses i artiklarna 22 - 24 skall hovrätten bestå av en lagfaren domare. För det förfarande som avses i artikel 26 gäller rättegångsbalkens regler om överklagande av tingsrätts beslut i tillämpliga delar, om inte förordningen föreskriver något annat. En sådan ansökan om ändring som avses i artikel 26.4 skall göras skriftligen. Den skall ha kommit in till hovrätten inom fyra veckor från den dag då beslutet meddelades. En domare som har handlagt ett mål enligt artiklarna 22 - 24 är jävig att handlägga mål om samma sak enligt artikel 26. 3 § För det förfarande som avses i artikel 27 gäller rättegångsbalkens regler om överklagande av hovrätts beslut i tillämpliga delar, om inte förordningen föreskriver något annat. Talan får inte komma under Högsta domstolens prövning utan att Högsta domstolen har meddelat sökanden prövningstillstånd enligt 54 kap. 10 § rättegångsbalken. 4 § Om en ansökan om verkställbarhetsförklaring bifalls, får det utländska avgörandet verkställas enligt 21 kap. föräldrabalken. Ett avgörande om rättegångskostnader verkställs dock enligt utsökningsbalken. Verkställigheten får ske först när den frist för att ansöka om ändring som avses i artikel 26.5 har löpt ut eller när ett beslut har meddelats med anledning av att ändring har sökts. För verkställigheten gäller vad som är föreskrivet om verkställighet av svensk domstols avgörande i motsvarande fall. Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

2001:372

Lag (2001:372) om särskild uppbörd av fordonsskatt år 2001

1 § För fordon med slutsiffra fem i registreringsnumret gäller, i stället för bestämmelserna i 11 § fordonsskattelagen (1988:327), att det skatteår som börjar under år 2001 skall bestå av tretton på varandra följande kalendermånader. För det skatteåret skall fordonsskattens storlek vara tretton tolftedelar av de belopp som framgår av bilaga 1 till fordonsskattelagen. För den första skatteperioden det skatteåret skall skatten vara fem tolftedelar av de belopp som framgår av nämnda bilaga. 2 § Bestämmelserna i fordonsskatteförordningen (1993:1028) tillämpas vid uppbörd m.m. enligt denna lag. Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

2001:352

Tillkännagivande (2001:352) om rådets förordning (EG) nr 1348/2000 om delgivning i medlemsstaterna av handlingar i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur

Rådets förordning (EG) nr 1348/2000 om delgivning i medlemsstaterna av handlingar i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur träder i kraft den 31 maj 2001. Förordningen, som gäller mellan EU:s medlemsstater med undantag av Danmark, finns publicerad i Europeiska gemenskapernas officiella tidning (EGT L 160, 30.6.2000, s. 37). 1 § Regeringen har utsett Justitiedepartementet till mottagande organ enligt artikel 2.2 i förordningen, med behörighet att ta emot handlingar i mål och ärenden från en annan medlemsstat. 2 § Sändande organ enligt artikel 2.3 i förordningen är domstolar, kronofogdemyndigheter samt andra svenska myndigheter som skall delge handlingar i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur. 3 § Översändande av handlingar till Sverige kan ske genom post, bud eller telefax eller, efter överenskommelse i det enskilda fallet, på annat sätt. 4 § Standardformulär som används för framställningar till Sverige kan fyllas i på svenska eller engelska. 5 § Regeringen har utsett Justitiedepartementet till central enhet enligt bestämmelser i artikel 3 i förordningen, med ansvar för att ge information till de sändande organen, att söka lösningar på svårigheter som kan uppstå när handlingar översänds för delgivning samt att, i undantagsfall och på begäran av sändande organ, vidarebefordra en framställning om delgivning till behörigt mottagande organ. 6 § Sverige tillämpar inte bestämmelsen i artikel 9.2 i förordningen om dag för delgivning. 7 § Svenska myndigheter är inte skyldiga att biträda vid delgivning om handlingar översänds av enskilda personer enligt artikel 15.1 i förordningen. Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

2001:332

Lag (2001:332) om upphävande av vissa av Centrala Folkbokförings- och uppbördsnämndens bindande förklaringar

Vid utgången av juni 2001 upphör följande bindande förklaringar från Centrala Folkbokförings- och uppbördsnämnden (CFU) att gälla: 1. CFU 1965:4 Fråga om skatteavdrag på semestermedel, som utbetalas av en av Taxi Intresseförening i Stockholm förvaltad semesterkassa. 2. CFU 1965:11 Skatteavdrag å landstingsanställda läkares inkomst av öppen vård m.m. 3. CFU 1966:7 Fråga om skatteavdrag på semesterersättning, som betalas genom EA:s semesterkassa. 4. CFU 1966:8 Angående skatteavdrag för gift utlänning med arbetsanställning i Sverige men familjen kvarboende i hemlandet. 5. CFU 1967:10 Angående skatteavdrag, då utländskt företag mot ersättning ställer arbetskraft till svenskt företags förfogande. 6. CFU 1968:7 Skatteavdrag på ersättning, som utbetalas till korttidsanställda stuveriarbetare. 7. CFU 1968:15 Angående arbetstagares skyldighet att för arbetsgivare styrka att han själv inbetalat kvarstående skatt. 8. CFU 1969:23 Fråga om artistskatt på ersättning till sångare m.fl. vid jordfästning. 9. CFU 1969:27 Angående skyldighet att i visst fall erlägga artistskatt. 10. CFU 1970:4 Fråga om arbetsgivare - arbetstagareförhållande i visst fall. 11. CFU 1970:6 Förlängning av anstånd enligt 48 § 1 mom. uppbördsförordningen. Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

2001:331

Lag (2001:331) om upphävande av vissa av Riksskatteverkets föreskrifter och bindande förklaringar

Vid utgången av juni 2001 upphör följande föreskrifter och bindande förklaringar från Riksskatteverket att gälla: 1. Riksskatteverkets meddelande (RSV Du 1971:5) om preskription av skatt för vars uttagande handräckning begärts i Sverige enligt gällande handräckningsavtal med Finland. 2. Riksskatteverkets meddelande (RSV Du 1971:8) Ansökan från Föreningen Sweden Models, Malmö, om förklaring rörande frågan om skyldighet för föreningen att verkställa skatteavdrag vid utbetalning av lön. 3. Riksskatteverkets meddelande (RSV Du 1972:3) om beskattning av s.k. gränsgångare mellan Sverige och Norge. 4. Riksskatteverkets meddelande (RSV Du 1972:13) om bindande förklaring angående skatteavdrag för semesterlön för s.k. privilegierad frånvaro. 5. Riksskatteverkets meddelande (RSV Du 1972:16) om föreskrifter rörande beräkning och debitering av skatt för fysiska personer och dödsbon. 6. Riksskatteverkets meddelande (RSV Du 1973:7) om bindande förklaring angående avdrag för preliminär A-skatt för vissa ersättningar till arbetstagare. 7. Riksskatteverkets meddelande (RSV Du 1973:10) om bindande förklaring angående skatteavdrag på vissa pantförskrivna livräntor. 8. Riksskatteverkets meddelande (RSV Du 1975:13) om bindande förklaring beträffande skatteavdrag vid utbetalning av lön till vissa stuveriarbetare i Stockholm. 9. Riksskatteverkets föreskrifter (RSFS 1977:8) om skatteavdrag på semesterersättning, utbetalad genom Glasmästeriförbundets Semesterkassa, m.m. 10. Riksskatteverkets föreskrifter (RSFS 1979:11) om skatteavdrag på garantibelopp enligt lagen om statlig lönegaranti vid konkurs. 11. Riksskatteverkets bindande förklaring (RSFS 1980:58) beträffande utländskt företags skyldighet att göra skatteavdrag på lön till anställda. 12. Riksskatteverkets föreskrifter (RSFS 1983:14) om förfrågan till myndighet vid offentlig upphandling. 13. Riksskatteverkets föreskrifter m.m. (RSFS 1983:16) om avräkning av skatter och avgifter i samband med återbetalning av mervärdeskatt. 14. Riksskatteverkets föreskrifter m.m. (RSFS 1984:47) om avdrag för kostnad för resor mellan bostad och arbetsplats. 15. Riksskatteverkets föreskrifter (RSFS 1991:39) om särskilt postgirokonto för inbetalning av mervärdeskatt. Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

2001:312

Tobaksförordning (2001:312)

1 § Denna förordning ansluter till tobakslagen (1993:581). De uttryck och benämningar som används i lagen har samma betydelse i denna förordning. 2 § Folkhälsomyndigheten får meddela föreskrifter om 1. varningstexter och innehållsdeklaration på förpackningar till tobaksvaror enligt 9 § tobakslagen (1993:581), 2. gränsvärden för sådana skadliga ämnen som tobaksvaror får innehålla eller ge upphov till enligt 18 § tobakslagen, 3. mätning och övervakning av gränsvärden enligt 18 § tobakslagen, och 4. hur kontrollköp ska genomföras enligt 22 a § tobakslagen. Förordning (2014:832). 3 § Tillverkare och importörer av tobaksvaror ska årligen till Folkhälsomyndigheten lämna en förteckning för varje märke och typ av tobaksvara över alla ingredienser och kvantiteter av dessa som används vid tillverkningen av varan. Varje ingrediens som ingår i varan ska anges i förteckningen i fallande viktordning. Förteckningen ska åtföljas av 1. en förklaring med skälen till att sådana ingredienser ingår i denna tobaksvara, 2. en förklaring om ingrediensernas funktion och kategori, samt 3. de toxikologiska uppgifter som är tillgängliga för tillverkaren eller importören när det gäller dessa ingredienser i deras förbrända eller oförbrända form, särskilt när det gäller deras effekter på hälsan, och med beaktande bland annat av de beroendeframkallande effekterna. Folkhälsomyndigheten ska sprida den information som avses i första stycket till konsumenter. Uppgift som utgör företagshemlighet ska inte spridas. Förordning (2013:898). 4 § Folkhälsomyndigheten ska årligen till Europeiska kommissionen översända sådan information som avses i 3 § första stycket. Förordning (2013:898). 5 § Sådana rum som avses i 6 § andra stycket tobakslagen (1993:581) skall vara så utformade och ventilerade att rök inte sprids till övriga delar av serveringsstället. Förordning (2004:972). Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

2001:309

Förordning (2001:309) med instruktion för Statens folkhälsoinstitut

Uppgifter 1 § Statens folkhälsoinstitut har till uppgift att främja hälsa och förebygga sjukdomar och skador. Särskild vikt skall fästas vid insatser för de grupper som är utsatta för de största hälsoriskerna. Verksamheten skall stå på vetenskaplig grund. Statens folkhälsoinstitut skall ansvara för sektorsövergripande uppföljning och utvärdering av insatser inom folkhälsoområdet, vara nationellt kunskapscentrum för metoder och strategier på området och ansvara för övergripande tillsyn inom alkohol-, narkotika- och tobaksområdena. 2 § Statens folkhälsoinstitut skall särskilt 1. analysera utvecklingen av folkhälsan med utgångspunkt i de faktorer som påverkar denna, 2. förse regeringen med information och med underlag för beslut, 3. ställa samman och till kommuner och landsting sprida forskningsresultat om metoder och strategier inom folkhälsoområdet, 4. samarbeta med myndigheter som har uppgifter inom institutets ansvarsområden, 5. svara för tillståndsgivning, tillsyn och föreskrifter i enlighet med vad som anges i alkohollagen (1994:1738) och lagen (1999:42) om förbud mot vissa hälsofarliga varor, 6. bevaka och utreda behovet av narkotikaklassificering av sådana varor som inte utgör läkemedel samt behovet av kontroll av varor enligt lagen om förbud mot vissa hälsofarliga varor, 7. svara för tillsyn och föreskrifter i enlighet med vad som anges i tobakslagen (1993:581), 8. främja tillgången på statistik av god kvalitet inom alkohol-, narkotika- och tobaksområdena, 9. följa och aktivt medverka i det internationella folkhälsoarbetet. Statens folkhälsoinstitut skall ha ansvar för kontrollen av dokument m.m. och meddela föreskrifter, som har anknytning till kontrollen, för vintransporter i enlighet med vad som anges i förordningen (1999:1148) om EG:s förordningar om jordbruksprodukter. Statens folkhälsoinstitut skall vara nationell enhet för Europeiska centrumet för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk (ECNN). Förordning (2006:155). Verksförordningens tillämpning 3 § Verksförordningen (1995:1322) skall tillämpas på Statens folkhälsoinstitut med undantag av 4, 11-14, 22, 33 och 35 §§. Myndighetens ledning 4 § Generaldirektören är chef för myndigheten. Personalföreträdare 5 § Personalföreträdarförordningen (1987:1101) skall tillämpas på Statens folkhälsoinstitut. Överklagande 6 § Statens folkhälsoinstituts beslut i ärenden om fördelning av bidrag eller annat ekonomiskt stöd får inte överklagas. I övrigt gäller 35 § verksförordningen (1995:1322). Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

2001:255

Förordning (2001:255) om gruppundantag enligt 17 § konkurrenslagen (1993:20) för avtal om forskning och utveckling

1 § Denna förordning tillämpas på avtal som ingås mellan två eller flera företag (avtalsparterna) om villkoren för hur de skall bedriva 1. gemensam forskning och utveckling avseende varor eller metoder och gemensamt utnyttjande av resultaten av detta, 2. gemensamt utnyttjande av resultaten av sådan forskning och utveckling avseende produkter eller metoder som bedrivits gemensamt inom ramen för ett tidigare ingånget avtal mellan samma parter, eller 3. gemensam forskning och utveckling avseende varor eller metoder utan gemensamt utnyttjande av resultaten. 2 § Under de villkor som föreskrivs i denna förordning gäller för avtal om forskning och utveckling gruppundantag enligt 17 § konkurrenslagen (1993:20) från förbudet i 6 § samma lag. Undantaget gäller i den mån som avtalen innehåller konkurrensbegränsningar som omfattas av 6 § konkurrenslagen. 3 § I fråga om avtalen tillämpas vad som anges i kommissionens förordning (EG) nr 2659/2000 av den 29 november 2000 om tillämpning av artikel 81.3 i fördraget på grupper av avtal om forskning och utveckling2 på motsvarande sätt, med undantag av artiklarna 1.1, 4.2 samt 7-9. Dock skall i artikel 3-5 "artikel 1" bytas mot "2 § i förening med 1 §". Vidare skall i artikel 5.1 e, g och i-j uttrycken "på den inre marknaden" och "inom den inre marknaden" ersättas med "i landet" samt i punkt j "gemenskapen" ersättas med "landet". Slutligen skall i artikel 4.1 "Om de deltagande företagen inte är konkurrerande företag, skall undantag enligt artikel 1" ersättas med "Undantaget enligt artikel 1 skall". Övergångsbestämmelser 2001:255 1. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2001 och gäller till utgången av december 2010. 2. För tiden intill utgången av juni 2002 skall förordningen (1996:344) om gruppundantag enligt 17 § konkurrenslagen (1993:20) för avtal om forskning och utveckling, som gäller till utgången av juni 2001, fortfarande tilllämpas på avtal som gäller vid ikraftträdandet av denna förordning, om avtalet inte uppfyller villkoren i den här förordningen men villkoren i den äldre förordningen. Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

2001:254

Förordning (2001:254) om gruppundantag enligt 17 § konkurrenslagen (1993:20) för specialiseringsavtal

1 § Denna förordning tillämpas på följande avtal som ingås mellan två eller flera företag (avtalsparterna) om villkoren för deras produktspecialisering (specialiseringsavtal): 1. Avtal om ensidig specialisering, varigenom den ena avtalsparten åtar sig att upphöra med eller avstå från tillverkning av vissa produkter och att köpa dessa av ett konkurrerande företag, medan det sistnämnda företaget åtar sig att tillverka och leverera produkterna i fråga. 2. Avtal om ömsesidig specialisering, varigenom två eller flera avtalsparter ömsesidigt åtar sig att upphöra med eller avstå från tillverkning av vissa olika produkter och att i stället köpa dessa från de andra avtalsparterna som åtar sig att leverera dem. 3. Avtal om gemensam produktion, varigenom två eller flera avtalsparter åtar sig att gemensamt tillverka vissa produkter. 2 § Under de villkor som föreskrivs i denna förordning gäller för specialiseringsavtal gruppundantag enligt 17 § konkurrenslagen (1993:20) från förbudet i 6 § samma lag. Undantaget gäller i den mån som specialiseringsavtalen innehåller konkurrensbegränsningar som omfattas av 6 § konkurrenslagen. 3 § I fråga om avtalen tillämpas vad som anges i kommissionens förordning (EG) nr 2658/2000 av den 29 november 2000 om tillämpning av artikel 81.3 i fördraget på grupper av specialiseringsavtal2 på motsvarande sätt, med undantag av artiklarna 1.1 samt 7-9. Dock skall i artikel 3-5 "artikel 1" bytas mot "2 § i förening med 1 §". Övergångsbestämmelser 2001:254 1. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2001 och gäller till utgången av december 2010. 2. För tiden intill utgången av juni 2002 skall förordningen (1996:343) om gruppundantag enligt 17 § konkurrenslagen (1993:20) för specialiseringsavtal, som gäller till utgången av juni 2001, fortfarande tillämpas på avtal som gäller vid ikraftträdandet av denna förordning, om avtalet inte uppfyller villkoren i den här förordningen men villkoren i den äldre förordningen. Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

2001:240

Förordning (2001:240) med instruktion för Valmyndigheten

Inledande bestämmelse 1 § Valmyndigheten är central förvaltningsmyndighet för frågor om val och folkomröstning. Uppgifter 2 § Valmyndigheten skall - ansvara centralt för genomförandet av allmänna val och folkomröstningar, och - i övrigt fullgöra de uppgifter som den centrala valmyndigheten har enligt lag eller förordning. 3 § Valmyndigheten får meddela de närmare föreskrifter som behövs för verkställighet av 1. lagen (2001:183) om behandling av personuppgifter i verksamhet med val och folkomröstningar, 2. folkomröstningslagen (1979:369), och 3. annan lag med föreskrifter om rådgivande folkomröstning i hela landet. Förordning (2005:851). 4 § Valmyndigheten leds av en nämnd som ansvarar för verksamheten. Nämnden består av en ordförande och fyra andra ledamöter. För ordföranden och övriga ledamöter skall det finnas ersättare. Förordning (2002:72). 5 § Vid Valmyndigheten finns ett kansli som leds av en kanslichef. Kanslichefen ansvarar för och leder den löpande verksamheten enligt de direktiv och riktlinjer som nämnden beslutar. Verksförordningens tillämpning 6 § Följande bestämmelser i verksförordningen (1995:1322) skall tillämpas på Valmyndigheten: - 2 § om behörighet att företräda staten vid domstol, - 16 § om medverkan i EU-arbetet, - 18 § om myndighetens organisation, - 26 § om ärendenas handläggning, - 27 och 28 §§ om myndighetens föreskrifter, - 30 § om ärendeförteckning, - 31 § om myndighetens beslut, och - 35 § om överklagande. 7 § Nämnden har det ansvar för verksamheten och de uppgifter som avses i 6-9, 13 och 15 §§ verksförordningen (1995:1322). Ärendenas handläggning 8 § Nämnden är beslutför när ordföranden och minst två av de andra ledamöterna är närvarande. När ärenden av större vikt handläggs skall om möjligt samtliga ledamöter vara närvarande. 9 § Nämnden får i arbetsordning eller i särskilda beslut lämna över till någon som tjänstgör vid kansliet att avgöra brådskande ärenden eller ärenden som är av sådant slag att de inte behöver prövas av nämnden. Sådana beslut skall i den utsträckning nämnden bestämmer anmälas vid nästa sammanträde med nämnden. 10 § Ärendena avgörs efter föredragning. I arbetsordning eller i särskilda beslut får det medges att ärenden som avgörs enligt 9 § inte behöver föredras. Anställningar m.m. 11 § Regeringen utser nämndens ledamöter och deras ersättare för en bestämd tid. Kanslichefen anställs av regeringen. Valmyndigheten anställer övrig personal. Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

2001:204

Förordning (2001:204) med instruktion för Expertgruppen för EU-frågor

Uppgifter 1 § Expertgruppen för EU-frågor skall bedriva och främja forskning, utvärdering, analys och studier i Europapolitiska frågor. Verksamheten skall inriktas på att självständigt och objektivt fördjupa och bredda underlaget för sådana ställningstaganden som har betydelse för utvecklingen av Europeiska unionen (EU) och för Sveriges EU-politik, främst inom områdena ekonomi och handel, statsvetenskap och juridik. 2 § Expertgruppen skall särskilt 1. initiera och behandla förslag till utvärderings- och forskningsprojekt, 2. göra eller låta göra utredningar och utvärderingar, 3. följa utvecklingen och hålla kontakt med forskare inom och utom landet, 4. publicera och sprida rapporter om verksamheten. Myndighetens ledning 3 § Expertgruppen leds av en styrelse som består av högst 13 personer. En av ledamöterna är ordförande och en är vice ordförande. Förordning (2001:726). Organisation 4 § Expertgruppen har ett kansli som leds av en chef. 5 § Expertgruppen får inrätta beredande och rådgivande organ. 6 § I en arbetsordning eller i särskilda beslut skall expertgruppen meddela de närmare bestämmelser som behövs om myndighetens organisation och formerna för myndighetens verksamhet. Verksförordningens tillämpning 7 § Följande bestämmelser i verksförordningen (1995:1322) skall tillämpas på expertgruppen: 26 § om vem som får begära in upplysningar och yttranden, 29 § om inhämtande av uppgifter, 31 § om myndighetens beslut, och 35 § om överklagande. 8 § Styrelsen har det ansvar för verksamheten och de uppgifter som anges i 6-9 §§ verksförordningen (1995:1322). Ärendenas handläggning 9 § Ärendena avgörs av styrelsen. Den är beslutför när ordföranden och minst hälften av de andra ledamöterna är närvarande. När ärenden av större vikt handläggs skall om möjligt samtliga ledamöter vara närvarande. 10 § Ärenden som inte behöver avgöras av styrelsen får avgöras av ordföranden ensam eller av chefen för kansliet. Hur detta skall ske anges i arbetsordningen eller i särskilda beslut. 11 § Ärendena avgörs efter föredragning. I arbetsordningen eller i särskilda beslut får det dock medges att ärenden som avgörs enligt 10 § inte behöver föredras. Anställningar m.m. 12 § Regeringen utser ordförande och andra ledamöter i styrelsen. Förordnandena ges för en bestämt tid. Styrelsen utser inom sig vice ordförande. 13 § Chef för kansliet och annan personal anställs genom beslut av expertgruppen. Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

2001:167

Förordning (2001:167) om bidrag till fartygsförlagd utbildning

1 § Bidrag får, om det finns medel, lämnas enligt denna förordning till den som ställer utbildningsplatser ombord på fartyg till förfogande under vår- och höstterminerna 2001 enligt vad som närmare anges i 2 §. Stödberättigade enligt denna förordning är svenska fysiska eller juridiska personer eller svenska partrederier som har eller har haft sjömän anställda ombord på svenska handelsfartyg som huvudsakligen används i utrikestrafik av betydelse för den svenska utrikeshandeln eller den svenska tjänsteexporten. Om det behövs för att ett tillräckligt stort antal utbildningsplatser skall finnas tillgängliga får stöd även lämnas till annan under förutsättning att svensk anknytning föreligger. 2 § För att berättiga till stöd skall utbildningsplatsen ställas till förfogande för den fartygsförlagda delen av sjöbefälsutbildning som bedrivs vid högskola. Studenten får inte vara en aktiv besättningsmedlem. Bidrag lämnas inte för de första två studenterna som hos den stödberättigade genomgår den fartygsförlagda utbildningen under ett kalenderår. Bidraget lämnas endast om studenten fullföljer praktikperioden, om det inte finns särskilda skäl. 3 § Bidrag får lämnas med högst 1 250 kr per vecka och studerande, dock högst med 20 000 kr per student. 4 § Frågor om bidrag prövas av Sjöfartsverket. En ansökan om bidrag skall ges in till Sjöfartsverket och innehålla de uppgifter som verket bestämmer. 5 § Bidraget betalas ut i efterskott. 6 § Om bidrag på felaktiga grunder eller av annan anledning har betalats ut med för högt belopp får Sjöfartsverket kräva åter vad som har betalats ut för mycket. 7 § Sjöfartsverkets beslut i frågor om bidrag får inte överklagas. 8 § Sjöfartsverket får meddela de ytterligare föreskrifter som behövs för tillämpningen av denna förordning. Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

2001:38

Förordning (2001:38) om försöksverksamhet med videokonferens i allmän förvaltningsdomstol

1 § Försöksverksamhet enligt lagen (2001:25) om försöksverksamhet med videokonferens i allmän förvaltningsdomstol får bedrivas vid följande domstolar: Regeringsrätten Kammarrätten i Stockholm Kammarrätten i Göteborg Kammarrätten i Sundsvall Kammarrätten i Jönköping Länsrätten i Stockholms län Länsrätten i Uppsala län Länsrätten i Södermanlands län Länsrätten i Gotlands län Länsrätten i Västmanlands län Länsrätten i Skåne län Länsrätten i Hallands län Länsrätten i Göteborg Länsrätten i Värmlands län Länsrätten i Gävleborgs län Länsrätten i Jämtlands län Länsrätten i Västerbottens län Länsrätten i Norrbottens län Länsrätten i Östergötlands län Länsrätten i Jönköpings län Länsrätten i Kronobergs län Länsrätten i Kalmar län Länsrätten i Blekinge län Länsrätten i Örebro län Förordning (2007:1444). 2 § Domstolar och andra statliga myndigheter som har utrustning för videokonferens skall, om arbetets behöriga gång och förhållandena i övrigt tillåter det, ställa utrustning och lokaler till förfogande för den som skall delta i en muntlig förhandling genom videokonferens. Den domstol som låter en person delta i en muntlig förhandling genom videokonferens skall på lämpligt sätt förvissa sig om deltagarens identitet och om att reglerna för att delta i ett domstolsförfarande följs. 3 § Domstolar vid vilka försöksverksamhet bedrivs skall lämna uppgifter om verksamheten till Domstolsverket enligt de föreskrifter som verket meddelar. Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

2001:25

Lag (2001:25) om försöksverksamhet med videokonferens i allmän förvaltningsdomstol

1 § Vid handläggningen av mål i de allmänna förvaltningsdomstolar som regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Domstolsverket bestämmer, får videokonferens användas på försök i enlighet med vad som föreskrivs i denna lag. 2 § Sökande eller klagande och den som har att svara i målet får delta i muntlig förhandling i allmän förvaltningsdomstol genom videokonferens 1. om det är lämpligt med hänsyn till ändamålet med partens inställelse och övriga omständigheter, eller 2. om den muntliga förhandlingen annars skulle medföra kostnader eller olägenheter som inte står i rimligt förhållande till betydelsen av att parten inställer sig i rättssalen. 3 § Bevisning får tas upp genom videokonferens 1. om det är lämpligt med hänsyn till bevisningens art och övriga omständigheter, eller 2. om bevisupptagning enligt reglerna i förvaltningsprocesslagen (1971:291) skulle medföra kostnader eller olägenheter som inte står i rimligt förhållande till betydelsen av att bevisningen tas upp på ett sådant sätt. 4 § I fråga om den som kallas till muntlig förhandling genom videokonferens gäller inte bestämmelserna i förvaltningsprocesslagen (1971:291) om kallelser och förelägganden och om påföljder vid utevaro. Kallelse till muntlig förhandling genom videokonferens skall ske på det sätt som rätten finner lämpligt. Den som har kallats att delta i en muntlig förhandling genom videokonferens men som motsätter sig att delta på detta sätt, har rätt att inställa sig i rättssalen. Den som deltar i en muntlig förhandling genom videokonferens med stöd av denna lag skall anses ha inställt sig inför rätten. 5 § Den som har kallats till en muntlig förhandling genom videokonferens har rätt till ersättning i enlighet med vad som sägs i förvaltningsprocesslagen (1971:291). 6 § Utan hinder av det förbud mot fotografering som följer av 16 § förvaltningsprocesslagen (1971:291) får videokonferens användas i enlighet med vad som föreskrivs i denna lag. Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

2001:22

Förordning (2001:22) om den europeiska flyktingfonden

1 § Denna förordning gäller förvaltningen av den europeiska flyktingfonden som inrättats enligt rådets beslut 2000/596/EG av den 28 september 2000 om inrättande av en europeisk flyktingfond. 2 § Frågor om stöd till insatser som avses i artikel 4 i rådets beslut om inrättande av en europeisk flyktingfond skall prövas av Migrationsverket efter att verket har hört Integrationsverket. 3 § Migrationsverket skall betala ut stöd som beslutats enligt 2 §. 4 § Migrationsverket skall i enlighet med vad som anges i rådets beslut om inrättande av en europeisk flyktingfond vidta de åtgärder som behövs för kontroll, övervakning och utvärdering av de insatser som fått stöd enligt denna förordning. 5 § Migrationsverket får efter att ha hört Integrationsverket meddela föreskrifter för verkställigheten av denna förordning. 6 § Beslut enligt denna förordning får inte överklagas. Övergångsbestämmelser 2005:203 1. Denna förordning träder i kraft den 1 maj 2005. 2. Genom förordningen upphävs förordningen (2001:22) om den europeiska flyktingfonden. Den upphävda förordningen skall dock fortsätta att tillämpas i fråga om ärenden enligt den förordningen. Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

2001:17

Förordning (2001:17) om förrättningsavgifter för vissa besiktningsorgan på fordonsområdet

1 § För de förrättningar som utförs med stöd av fordonslagen (2002:574) får besiktningsorganen ta ut avgifter i enlighet med vad som sägs i denna förordning. Förordning (2002:944). 2 § Transportstyrelsen får meddela föreskrifter om avgifternas storlek. Avgifterna ska vara kostnadsbaserade och beräknade så att full kostnadstäckning vid effektivt resursutnyttjande uppnås i respektive besiktningsorgans verksamhet. Verksamheten ska på längre sikt varken ge överskott eller underskott. Avgifterna ska vara lika över hela landet. Förordning (2008:1136). 3 § Om en kund som har bokat tid uteblir från förrättningen, får besiktningsorganet ta ut hälften av avgiften för förrättningen, dock högst 1 000 kronor exklusive mervärdesskatt. 4 § Innan Transportstyrelsen meddelar föreskrifter om avgifternas storlek ska styrelsen samråda med Ekonomistyrningsverket och med det berörda besiktningsorganet. Ekonomistyrningsverket får besluta om undantag från skyldigheten att samråda med verket. Förordning (2008:1136). 5 § Ett besiktningsorgan skall på begäran av Transportstyrelsen eller Ekonomistyrningsverket lämna uppgifter om sin verksamhet samt om de förrättningar som organet tar ut eller avser att ta ut avgifter för och om hur kostnaderna för förrättningarna beräknats. Förordning (2008:1136). 6 § För Transportstyrelsens samråd med Ekonomistyrningsverket enligt 4 § skall besiktningsorganet betala en avgift till Ekonomistyrningsverket. Regeringen fastställer avgiftens storlek. Förordning (2008:1136). 7 § Ekonomistyrningsverket får meddela de föreskrifter som behövs för tillämpningen av denna förordning. Övergångsbestämmelser 2001:17 1. Denna förordning träder i kraft den 1 mars 2001, då förordningen (1997:844) om förrättningsavgifter för Aktiebolaget Svensk Bilprovning skall upphöra att gälla. 2. Den äldre förordningen skall tillämpas till dess att Vägverkets föreskrifter enligt den nya förordningen har trätt i kraft och även därefter för förrättningar som har påbörjats dessförinnan. 2002:944 1. Denna förordning träder i kraft den 1 maj 2003. 2. Äldre föreskrifter gäller för förrättningar som har påbörjats före ikraftträdandet. 2010:439 Den upphävda förordningen gäller fortfarande för besiktningar som utförs av sådana besiktningsorgan som avses i punkt 2 i övergångsbestämmelserna till lagen (2010:39) om ändring i fordonslagen (2002:574), dock längst till och med den 31 december 2010 eller den tidpunkt som avses i punkt 3 i samma övergångsbestämmelser. Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

2001:14

Förordning (2001:14) om försöksverksamhet med validering av yrkeskompetens

1 § Den som har deltagit i ett sådant projekt som har organiserats av Utredningen om validering av vuxnas kunskap och kompetens (U 1999:06) eller Myndigheten för skolutveckling skall få ett bevis över sina kunskaper och sin kompetens (kompetensbevis) i en viss bransch eller ett visst yrkesområde. Kompetensbeviset skall utfärdas av en rektor inom det offentliga skolväsendet i en kommun som ingår i ett sådant projekt. Förordning (2002:1169). 2 § Om en deltagare genomgår prövning enligt 4 kap. 16 § förordningen (2002:1012) om kommunal vuxenutbildning, får avgift inte tas ut enligt förordningen (1991:1124) om avgifter för prövning inom det offentliga skolväsendet. Förordning (2002:1016). 3 § Beslut enligt denna förordning får inte överklagas. Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

2000:866

Förordning (2000:866) med bemyndigande för Skatteverket att meddela vissa föreskrifter till inkomstskattelagen (1999:1229)

1 § Regeringen bemyndigar Skatteverket att meddela verkställighetsföreskrifter i fråga om 1. genomsnittliga produktionskostnader för djur enligt 17 kap. 5 § inkomstskattelagen (1999:1229), 2. nybilspriser enligt 61 kap. 5-7 §§ samma lag, och 3. fartyg på vilka de anställda ska få sjöinkomstavdrag enligt 64 kap. 2 § och skattereduktion enligt 67 kap. 3 § samt om vilket fartområde fartyget går i (klassificering) enligt 64 kap. 6 § samma lag. Förordning (2020:1078). Övergångsbestämmelser 2000:866 Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2001 och tillämpas första gången vid 2002 års taxering. Förordningen (1986:1348) med bemyndigande för Riksskatteverket att meddela vissa föreskrifter till kommunalskattelagen (1928:370) skall upphöra att gälla vid utgången av år 2000. Den upphävda förordningen gäller dock i fråga om föreskrifter som skall tillämpas vid 2001 och tidigare års taxeringar. Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

2000:833

Förordning (2000:833) om kvalificerade elektroniska signaturer

Tillämpningsområde 1 § Denna förordning gäller sådana kvalificerade certifikat och utfärdare av dessa som omfattas av lagen (2000:832) om kvalificerade elektroniska signaturer. Tillsyn 2 § Post- och telestyrelsen är tillsynsmyndighet enligt lagen (2000:832) om kvalificerade elektroniska signaturer. Bemyndiganden 3 § Post- och telestyrelsen får meddela närmare bestämmelser om krav på vad ett kvalificerat certifikat skall innehålla enligt 6 § lagen (2000:832) om kvalificerade elektroniska signaturer samt om sådana krav på en certifikatutfärdare som avses i 9-12 §§ samma lag. Post- och telestyrelsen får meddela de verkställighetsföreskrifter som behövs för frågor om anmälningsplikt och tillsyn enligt lagen om kvalificerade elektroniska signaturer. Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

2000:806

Förordning (2000:806) om gemensamma enheter för allmänna försäkringskassor

1 § Östergötlands läns allmänna försäkringskassa får genomföra försäkringsmedicinska utredningar och utredningar om arbetslivsinriktad rehabilitering för alla försäkringskassor samt bedriva därmed sammanhängande forskning. 2 § Har upphävts genom förordning (2002:785). 3 § Vid Gotlands läns allmänna försäkringskassa skall det finnas en för alla försäkringskassor gemensam enhet för handläggning av ärenden enligt lagen (2002:125) om överföring av värdet av pensionsrättigheter till och från Europeiska gemenskaperna. Förordning (2002:133). 4 § Vid Skåne läns allmänna försäkringskassa skall det finnas en för alla försäkringskassor gemensam enhet för handläggning av ärenden om tandvårdsförsäkring för försäkrade som under det år vården ges fyller minst 65 år. Förordning (2002:232). 5 § Vid Norrbottens läns allmänna försäkringskassa skall det finnas en för alla försäkringskassor gemensam enhet för handläggning av ärenden enligt lagen (2000:461) om efterlevandepension och efterlevandestöd till barn och lagen (2000:462) om införande av lagen (2000:461) om efterlevandepension och efterlevandestöd till barn. Vad som sägs i första stycket gäller inte ärenden som skall handläggas enligt bestämmelserna i 5 kap. 5 § andra stycket socialförsäkringslagen (1999:799). Förordning (2002:878). Övergångsbestämmelser 2002:232 1. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2002 i fråga om 4 § och i övrigt den 1 januari 2003. 2. Föreskrifterna i 4 § skall inte tillämpas på ärenden som avser behandlingar som påbörjats före ikraftträdandet. Förordning (2002:641). 2002:785 Denna förordning träder i kraft den 26 november 2002. Beslut om ålderspension som avser tid före den 1 januari 2003 skall dock fortfarande avgöras av Blekinge läns allmänna försäkringskassa om inte ärendet enligt 5 kap. 5 § andra stycket socialförsäkringslagen (1999:799) skall avgöras av Gotlands läns allmänna försäkringskassa. Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

2000:754

Förordning (2000:754) om motorreparationstjänsten

1 § Motorreparationstjänsten är en organisation som träder i verksamhet vid krig eller, om regeringen bestämmer det, annars vid höjd beredskap. Motorreparationstjänsten har till uppgift att utföra monterings-, reparations- och underhållsarbeten på sådana motorer, motordrivna fordon, släpfordon samt motor- och tryckluftsdrivna arbetsmaskiner som utnyttjas för totalförsvarsverksamhet. 2 § I fred skall Försvarsmakten i samarbete med berörda myndigheter organisera motorreparationstjänsten samt planlägga och förbereda dess verksamhet. 3 § Försvarsmaktens högkvarter utövar den centrala ledningen av motorreparationstjänsten. I Högkvarteret finns en riksreparationsledare. 4 § Inom varje militärdistrikt utövar chefen för militärdistriktet ledningen av motorreparationstjänsten. I varje militärdistrikt finns reparationsledare. 5 § Arbeten enligt 1 § andra stycket utförs efter överenskommelse mellan Försvarsmakten, å ena sidan, och statlig eller kommunal myndighet eller enskilt företag, å andra sidan, vid reparationsverkstad hos myndigheten eller företaget. Sådana arbeten utförs även vid Försvarsmaktens reparationsorgan. 6 § Försvarsmakten får efter hörande av berörda myndigheter bestämma att förtur skall ges ett visst arbete eller vissa arbeten som skall utföras av motorreparationstjänsten. 7 § Krisberedskapsmyndigheten skall se till att utrustning och lokaler som behövs för motorreparationstjänsten inte planläggs för annat ändamål. Arbetsmarknadsstyrelsen eller, efter dess bestämmande, länsarbetsnämnd svarar för att motorreparationstjänsten förses med nödvändig arbetskraft. Förordning (2002:517). 8 § För arbete som utförts vid reparationsverkstad hos enskilt företag lämnas ersättning enligt den prissättning som i allmänhet gäller inom branschen vid varje särskild tid. 9 § Arvoden till den som är krigsplacerad som reparationsledare inom motorreparationstjänsten får bestämmas av Försvarsmakten. 10 § Närmare föreskrifter för tillämpningen av denna förordning meddelas av Försvarsmakten efter hörande av berörda myndigheter. Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

2000:725

Tillkännagivande (2000:725) av internationella överenskommelser om översändande av ansökningar om rättshjälp

Den i Strasbourg den 27 januari 1977 dagtecknade europeiska överenskommelsen om översändande av ansökningar om rättshjälp trädde för Sveriges del i kraft den 28 februari 1977. Föreskrifter om översändande av ansökningar om rättshjälp finns också i Haagkonventionen den 25 oktober 1980 om internationell rättshjälp, vilken trädde i kraft den 1 maj 1988. 1977 års överenskommelse avser ansökningar om rättshjälp i form av fri rättegång eller annat sådant bistånd i ärenden av civil, kommersiell eller administrativ natur. 1980 års Haagkonvention avser ansökningar om rättshjälp, även avgiftsbelagd sådan, i mål och ärenden av civil, kommersiell, administrativ, socialrättslig eller skatterättslig natur. Enligt båda överenskommelserna får den som vill ansöka om rättshjälp i en konventionsstat lämna in ansökningen till ett förmedlande organ i den stat där han eller hon har hemvist. Det förmedlande organet översänder ansökningen till ett mottagande organ i den främmande staten. Regeringen har utsett Justitiedepartementet till förmedlande och mottagande organ enligt båda överenskommelserna. Enligt 1980 års Haagkonvention skall ansökningar om rättshjälp som översänds enligt konventionen göras enligt ett formulär som är fogat till konventionen. Formuläret tillhandahålls av Justitiedepartementet. 1977 och 1980 års överenskommelser innebär ingen inskränkning i vad som gäller i motsvarande hänseende enligt artikel 23 i 1954 års Haagkonvention angående vissa till civilprocessen hörande ämnen. Övergångsbestämmelser 2000:725 Detta tillkännagivande ersätter tillkännagivandet (1988:121) av internationella överenskommelser om översändande av ansökningar om rättshjälp. Tillkännagivandet är föranlett av att Justitiedepartementet i stället för Utrikesdepartementet skall vara förmedlande och mottagande organ. Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

2000:724

Tillkännagivande (2000:724) av internationella överenskommelser som avses i lagen (1986:1042) om verkställighet av vissa utländska beslut om rättegångskostnader

Följande överenskommelser mellan Sverige och främmande stat innehåller sådana föreskrifter om verkställighet av utländska beslut som avses i 1 § lagen (1986:1042) om verkställighet av vissa utländska beslut om rättegångskostnader. 1. Haagkonventionen den 17 juli 1905 angående vissa till civilprocessen hörande ämnen. 2. Haagkonventionen den 1 mars 1954 angående vissa till civilprocessen hörande ämnen. 3. Den europeiska bosättningskonventionen den 13 december 1955. 4. Haagkonventionen den 25 oktober 1980 om internationell rättshjälp. Konventionerna enligt 1-4 avser mål och ärenden som inte rör ansvar för brott. Konventionen enligt första stycket 4 innehåller sådana föreskrifter som avses i 3 § tredje stycket nämnda lag. Konventionerna enligt första stycket 2 och 4 innehåller sådana föreskrifter som avses i 5 § andra stycket nämnda lag. Konventionen enligt första stycket 4 föreskriver att konventionsstaterna skall utse ett förmedlande och mottagande organ som översänder ansökningar om verkställighet enligt konventionen och tar emot sådana ansökningar. Regeringen har utsett Justitiedepartementet till sådant förmedlande och mottagande organ. Övergångsbestämmelser 2000:724 Detta tillkännagivande ersätter tillkännagivandet (1988:119) av internationella överenskommelser som avses i lagen (1986:1042) om verkställighet av vissa utländska beslut om rättegångskostnader. Tillkännagivandet är föranlett av att Justitiedepartementet i stället för Utrikesdepartementet skall vara förmedlande och mottagande organ. Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

2000:705

Förordning (2000:705) om handläggning av vissa ärenden i Regeringskansliet

Vad som föreskrivs om Utrikesdepartementet och ministern för utrikes ärendena i följande cirkulär och föreskrifter skall i stället gälla Justitiedepartementet: 1. cirkulär (1968:32) till de allmänna domstolarna och åklagarna med vissa föreskrifter i anledning av Sveriges tillträde till europeiska konventionen om inbördes rättshjälp i brottmål, 2. cirkulär (1969:495) till statsmyndigheterna med anledning av Sveriges tillträde till Haagkonventionen om delgivning i utlandet av handlingar i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur, 3. cirkulär (1986:179) om överenskommelsen mellan Sverige och Ungerska Folkrepubliken om inbördes rättshjälp i brottmål, 4. Utrikesdepartementets föreskrifter (1988:251) om förfarandet vid översändande av delgivningsframställningar enligt 1965 års Haagkonvention om delgivning i utlandet av handlingar i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur, 5. cirkulär (1990:169) till de allmänna domstolarna och åklagarna i anledning av en överenskommelse mellan Sverige och Polen om inbördes rättshjälp i brottmål, och 6. cirkulär (1995:419) om inbördes rättshjälp mellan Sverige, Danmark, Finland, Island och Norge genom delgivning och bevisupptagning. Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

2000:684

Tillkännagivande (2000:684) av staters anslutning till konventionen om Österrikes, Finlands och Sveriges tillträde till Brysselkonventionen

Konventionen den 27 september 1968 om domstols behörighet och om verkställighet av domar på privaträttens område och tillträdeskonventionerna den 9 oktober 1978, den 25 oktober 1982, den 26 maj 1989 och den 29 november 1996 (Brysselkonventionen), samt protokollet den 3 juni 1971 om EG- domstolens tolkning av Brysselkonventionen i dess lydelse enligt nämnda tillträdeskonventioner, träder för Sveriges del i kraft den 1 januari 1999. Brysselkonventionen i dess lydelse enligt 1996 års konvention om Österrikes, Finlands och Sveriges tillträde träder i kraft i förhållande till övriga konventionsstater när dessa har tillträtt nämnda tillträdeskonvention. För samtliga EU-stater, med undantag av Österrike, Finland och Sverige, har 1978, 1982 och 1989 års tillträdeskonventioner trätt i kraft. Brysselkonventionen finns publicerad i Europeiska gemenskapernas tidning (EGT C 27, 26.1.1998, s. 1). Brysselkonventionens svenska, engelska och franska texter finns intagna som bilaga till lagen (1998:358) om domstols internationella behörighet och om verkställighet av utländska domar enligt Brysselkonventionen. Följande stater har anslutit sig till konventionen om Österrikes, Finlands och Sveriges tillträde till Brysselkonventionen. Stat Dag för konventio- Reservationer och nens ikraftträdande förklaringar för staten Danmark 1998-12-01 - Finland 1999-04-01 - Frankrike 2000-08-01 - Grekland 1999-10-01 - Irland 1999-12-01 - Italien 1999-06-01 - Luxemburg 2000-05-01 - Nederländerna 1998-12-01 - Portugal 1999-10-01 - Spanien 1999-04-01 - Sverige 1999-01-01 Sverige har motsatt sig det förfarande vid delgivning som beskrivs i artikel IV andra stycket i konventionens protokoll. Tyskland 1999-01-01 - Österrike 1998-12-01 Österrike har motsatt sig det förfarande vid delgivning som beskrivs i artikel IV and- ra stycket i konventionens protokoll. Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

2000:672

Förordning (2000:672) om naturgasavgift

1 § Denna förordning innehåller bestämmelser om en naturgasavgift för att finansiera den del av verksamheten vid Energimarknadsinspektionen som sker enligt naturgaslagen (2005:403). Förordning (2007:1322). 2 § Naturgasavgiften ska betalas till Energimarknadsinspektionen av innehavare av naturgasledningar. Den som överför naturgas uteslutande för egen räkning ska dock inte betala sådan avgift. Förordning (2007:1322). 3 § Naturgasavgiften för innehavarna av överföringsledningar skall beräknas på den sammanlagda mängd naturgas som innehavarna överför till distributionsledningar. Därvid skall mängden överförd naturgas mätas i anslutningspunkten mellan överföringsledningen och distributionsledningen. 4 § Naturgasavgiften för en innehavare av en distributionsledning skall beräknas på den mängd naturgas som innehavaren får överförd till sin ledning från en annan naturgasledning. Därvid skall mängden överförd naturgas mätas i anslutningspunkten mellan den andra ledningen och distributionsledningen. 5 § Avgiften uppgår per kalenderår till 0,075 öre per normalkubikmeter överförd naturgas såvitt gäller innehavare av överföringsledningar om två innehavare överför naturgas till samma anslutningspunkt. I annat fall uppgår avgiften till 0,15 öre. Avgiften uppgår per kalenderår till 0,15 öre per normalkubikmeter överförd naturgas såvitt gäller innehavare av distributionsledningar. 6 § Innehavaren av en naturgasledning ska senast en månad efter utgången av varje kvartal till Energimarknadsinspektionen rapportera den mängd naturgas som överförts i anslutningspunkten enligt de närmare föreskrifter som Energimarknadsinspektionen meddelar. Förordning (2007:1322). 7 § Innehavaren av en naturgasledning skall efter debitering betala naturgasavgiften kvartalsvis senast två månader efter utgången av varje kvartal. 7 a § Energimarknadsinspektionen får meddela föreskrifter om sådan rapportering av överföring av naturgas som krävs för att myndigheten ska kunna ta ut naturgasavgift. Förordning (2007:1322). 8 § I 22 a § förvaltningslagen (1986:223) finns bestämmelser om överklagande hos allmän förvaltningsdomstol. Övergångsbestämmelser 2000:672 1. Denna förordning träder i kraft den 1 augusti 2000. 2. Avgiften enligt 5 § skall för år 2000 uppgå till 0,025 respektive 0,05 öre. Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

2000:662

Lag (2000:662) om Vetenskapsrådet

1 § För att ge stöd till grundläggande forskning av högsta vetenskapliga kvalitet inom samtliga vetenskapsområden ska det finnas ett forskningsråd, Vetenskapsrådet. Lag (2009:1272). 2 § Fler än hälften av ledamöterna i Vetenskapsrådets styrelse ska utses av elektorer som utses vid de universitet och högskolor som regeringen bestämmer. Lag (2009:1272). 3 § Regeringen meddelar närmare föreskrifter om Vetenskapsrådets uppgifter och interna organisation samt om hur ledamöterna i Vetenskapsrådets styrelse ska utses. Lag (2009:1272). 2009:1272 1. Denna lag träder i kraft den 21 december 2009. 2. Regeringen får meddela föreskrifter om att ledamöter som utsetts i enlighet med 2 § i sin äldre lydelse kvarstår som ledamöter i styrelsen, dock längst till och med den 31 mars 2010. Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

2000:614

Förordning (2000:614) om stöd till småskalig elproduktion

1 § Stöd enligt denna förordning lämnas i mån av tillgång på medel för att främja elproduktion i småskaliga produktionsanläggningar och avser el producerad från förnybara energikällor. Med småskalig produktionsanläggning avses en anläggning som kan leverera en effekt om högst 1 500 kilowatt. Om flera sådana anläggningar som är belägna i närheten av varandra gemensamt matar in el på ledningsnätet, skall anläggningarna betraktas som separata anläggningar vid tillämpningen av denna förordning. Förordning (2002:272). 2 § Stödet uppgår till 9 öre per kilowattimme el som producerats i en småskalig produktionsanläggning under perioden 1 november 1999 till och med 30 april 2003. Stödet får när det gäller kraftvärmeproduktion dock högst motsvara de extra kostnader som uppkommer för produktion av el baserad på förnybara energikällor. Stödet får inte beviljas om annat driftsstöd lämnas än sådant avdrag som stadgas i 11 kap. 10 § sjätte stycket lagen (1994:1776) om skatt på energi. Förordning (2002:1128). 3 § Stödet lämnas till köparen av el som producerats i en småskalig produktionsanläggning. Stöd får lämnas endast om det träffats ett avtal där det framgår att stödet i sin helhet kommer innehavaren av den småskaliga produktionsanläggningen till godo. Om elproduktionen i den småskaliga produktionsanläggningen sker i ett företag som även bedriver annan elproduktions- och elhandelsverksamhet får stödet betalas ut direkt till detta företag. 4 § Stödet betalas ut av Statens energimyndighet i efterskott mot redovisning av den faktiska elproduktionen. Redovisningen skall för att kunna tjäna som underlag för utbetalning innehålla uppgifter om producerad el under aktuell period, berörd produktionsanläggning och anläggningens maximala effekt. Statens energimyndighet får meddela närmare föreskrifter om redovisningens utformning samt tidpunkt och sätt för utbetalning av stöd. 5 § Statens energimyndighets beslut enligt denna förordning får inte överklagas. 6 § Statens energimyndighet får meddela de ytterligare föreskrifter som behövs för verkställigheten av denna förordning. Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

2000:538

Förordning (2000:538) om märkning och registrering av hundar

Inledande bestämmelse 1 § Denna förordning innehåller bestämmelser om sådan märkning och registrering som avses i lagen (2000:537) om märkning och registrering av hundar. Märkning och registrering 2 § En hundägare skall låta märka och registrera sin hund 1. innan hunden uppnått en ålder av fyra månader, 2. inom fyra veckor efter förvärvet, om hunden förvärvas efter tre månaders ålder och föregående ägare inte har låtit märka och registrera den, eller 3. inom fyra veckor från införseln, om hunden förs in i landet efter tre månaders ålder och inte är märkt och registrerad. Tidsfristerna i första stycket gäller inte om en hund har omhändertagits med stöd av lagen (2000:537) om märkning och registrering av hundar. 3 § Märkning skall ske med mikrochips eller tatuering. 4 § Anmälan om registrering skall göras på en särskild blankett och innehålla uppgifter om 1. det identitetsnummer med vilket hunden har märkts, 2. hundens ras, namn, födelsedatum, kön, färg, teckning och hårlag, 3. hundägarens personnummer, namn, adress och telefonnummer. Till anmälan skall fogas ett intyg om märkningen utfärdat av den som utfört märkningen. Anmälan skall vara undertecknad av hundägaren. 5 § Vid ägarbyte skall anmälan ske till registret inom fyra veckor från förvärvet. Anmälan skall undertecknas av såväl den föregående som den nye ägaren och innehålla de uppgifter som anges i 4 § första stycket. När hunden har dött skall hundägaren snarast anmäla detta till registret. Personuppgiftsansvarig 6 § Statens jordbruksverk som är personuppgiftsansvarigt för det centrala registret får överlåta driften av registret till en annan myndighet eller en organisation. Registret får föras med hjälp av automatiserad behandling. Registerinnehåll 7 § Registret får innehålla de personuppgifter som anges i 4 § första stycket samt övriga uppgifter som har omedelbar betydelse för handläggningen av registreringsärendet. Sambearbetning 8 § Registret får, med de begränsningar som följer av bestämmelsen om registerinnehåll, tillföras uppgifter från folkbokföringsdatabasen. Förordning (2001:607). Avgifter 9 § Jordbruksverket får meddela föreskrifter om den avgift som hundägaren skall betala för registreringen och för utrustning för att läsa av märkningen. Verkställighetsföreskrifter 10 § Jordbruksverket får meddela de föreskrifter som behövs för verkställigheten av denna förordning. Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

2000:523

Förordning (2000:523) om statsbidrag för att främja internationella kontakter inom skolans område

1 § Statsbidrag lämnas enligt denna förordning för att främja utvecklingen av internationella kontakter till 1. huvudmän inom skolväsendet, 2. huvudmän för internationella skolor som har fått ett godkännande enligt 24 kap. 3 a § skollagen (2010:800) eller en förklaring om rätt till bidrag enligt 24 kap. 6 § samma lag, och 3. anordnare av utbildning som får statligt stöd enligt förordningen (2000:521) om statligt stöd till kompletterande utbildningar. Förordning (2015:805). 2 § Statsbidraget omfattar 1. stipendier för att främja lärares och skolledares internationella kontakter samt för kostnader för deltagande i internationella konferenser och dylikt, och 2. bidrag till skolhuvudmän för utvecklingsarbete som syftar till att med hjälp av internationella kontakter förverkliga de mål som anges i skolans läroplaner. Stipendier enligt första stycket 1 kan ges till en enskild person eller en grupp personer. Bidrag enligt första stycket 2 får lämnas med högst ett belopp som motsvarar vad huvudmannen själv avser att bidra med. 3 § Ansökan om stipendium eller bidrag ska göras hos Universitets- och högskolerådet enligt de föreskrifter som myndigheten meddelar. Förordning (2012:716). 4 § Universitets- och högskolerådet beslutar om vilka som ska få stipendium eller bidrag, beloppets storlek och eventuella villkor som ska gälla för stipendiet eller bidraget. Förordning (2012:716). 5 § Universitets- och högskolerådets beslut om stipendium eller bidrag får inte överklagas. Förordning (2012:716). Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

2000:466

Lag (2000:466) om skatt på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer

1 § Skatt skall betalas till staten enligt denna lag på den termiska effekten i en kärnkraftsreaktor. Med termisk effekt avses i denna lag kärnkraftsreaktorns värmeproduktionsförmåga. 2 § Skatt ska betalas för varje kalendermånad som tillstånd finns att inneha och driva en kärnkraftsreaktor. Om driftstillståndet har löpt ut eller återkallats före slutet på en kalendermånad, upphör skattskyldigheten vid denna tidpunkt. Skatten utgör för varje kalendermånad 1 500 kronor per megawatt av den högsta tillåtna termiska effekten i kärnkraftsreaktorn. Om den högsta tillåtna termiska effekten inte har fastställts, får beskattningsmyndigheten beräkna effekten efter jämförelse med reaktorer för vilka sådan effekt har fastställts. Lag (2017:401). 3 § Skattskyldig är den som har tillstånd att inneha och driva en kärnkraftsreaktor. Lag (2002:430). 4 § Bestämmelser om förfarandet vid uttag av skatten finns i skatteförfarandelagen (2011:1244). Lag (2011:1403). 5 § Om en kärnkraftsreaktor har varit ur drift under en sammanhängande period av mer än 90 kalenderdygn, får avdrag med 49 kronor per megawatt av den termiska effekten göras för det antal kalenderdygn som överstiger 90. Lag (2017:401). Övergångsbestämmelser 2000:466 1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2000. Genom lagen upphävs lagen (1983:1104) om särskild skatt för elektrisk kraft från kärnkraftverk. 2. Den upphävda lagen gäller fortfarande i fråga om förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet av den nya lagen. 2002:430 Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet. 2005:963 Denna lag träder i kraft den 1 januari 2006. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet. 2007:1389 Denna lag träder i kraft den 1 januari 2008. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet. 2015:471 1. Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2015. 2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet. 2017:401´ 1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2017. 2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet. 2017:402 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2018. 2. Den upphävda lagen gäller dock fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet. Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

2000:415

Förordning (2000:415) om statlig ersättning till kommuner och landsting för kostnader för vissa utlänningar med tidsbegränsade uppehållstillstånd

1 § Denna förordning innehåller bestämmelser om statlig ersättning till kommuner och landsting för kostnader som anges i 2-4 §§ som kommunerna och landstingen haft för medborgare i Förbundsrepubliken Jugoslavien som kommer från provinsen Kosovo och som beviljats tidsbegränsade uppehållstillstånd med stöd av 2 kap. 5 b § utlänningslagen (1989:529). Ersättning får inte ges för en utlänning när han eller hon omfattas av lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. 2 § Ersättning får ges för insatser enligt socialtjänstlagen (2001:453) av motsvarande karaktär som anges i 13-19 §§ lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl., för sådant stöd och hjälp i boendet som avses i förordningen (1990:927) om statlig ersättning för flyktingsmottagande m.m., för sådan vård i annat hem än barnets eget som avses i 29 § förordningen (1990:927) om statlig ersättning för flyktingmottagande m.m. samt för tolkersättning. Ersättning för bostad lämnas högst enligt de grunder som anges i 16 § lagen om mottagande av asylsökande m.fl., om det inte finns särskilda skäl att bestämma högre ersättning. Förordning (2001:949). 3 § Ersättning får ges för sådan undervisning som avses i 28 a § förordningen (1990:927) om statlig ersättning för flyktingmottagande m.m. med motsvarande belopp som där sägs, samt för undervisning som ges med stöd av 11 kap. 7 § gymnasieförordningen (1992:394). 4 § Ersättning får ges för sådan hälso- och sjukvård som avses i 2, 3 och 9 §§ förordningen (1996:1357) om statlig ersättning för hälso- och sjukvård till asylsökande. 5 § Landsting och kommuner är skyldiga att lämna Migrationsverket de uppgifter som krävs för bedömningen av deras rätt till ersättning enligt denna förordning. 6 § Ersättning betalas av Migrationsverket efter ansökan i efterskott för varje kalenderår. En ansökan om ersättning skall lämnas in till Migrationsverket senast den 30 juni 2001. 7 § Migrationsverkets beslut om ersättning för kostnader får inte överklagas. Övergångsbestämmelser 2000:415 Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2000 och tillämpas även när det gäller ersättning för kostnader som uppkommit dessförinnan. Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

2000:388

Förordning (2000:388) om internationellt polisiärt samarbete

1 § Rikspolisstyrelsen, en polismyndighet eller Kustbevakningen skall samråda med den berörda polismyndigheten eller åklagaren innan den fattar beslut om samtycke till gränsöverskridande övervakning in i Sverige om det pågår en förundersökning i Sverige avseende den person som är föremål för övervakningen. Rikspolisstyrelsen, en polismyndighet eller Kustbevakningen skall vidare samråda med Försvarsmakten innan den beslutar om samtycke till gränsöverskridande övervakning enligt 4 § första eller andra stycket eller gränsöverskridande förföljande enligt 5 § första stycket lagen (2000:343) om internationellt polisiärt samarbete om de utländska tjänstemännen använder statsfartyg eller statsluftfartyg. När Rikspolisstyrelsen eller en polismyndighet tar emot en anmälan om gränsöverskridande övervakning enligt 4 § tredje stycket eller en begäran om gränsöverskridande förföljande enligt 5 § andra stycket samma lag, skall myndigheten genast underrätta Försvarsmakten om de utländska tjänstemännen använder statsfartyg eller statsluftfartyg. I tillträdesförordningen (1992:118) finns bestämmelser om tillstånd för tillträde till svenskt territorium. Förordning (2003:757). 2 § Utländska tjänstemän som avses i 4-5 §§ lagen (2000:343) om internationellt polisiärt samarbete skall till en behörig svensk myndighet enligt 15 § nämnda lag redovisa vad de har gjort under uppdraget. De utländska tjänstemännen är skyldiga att på myndighetens begäran inställa sig personligen vid myndigheten. Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

2000:306

Förordning (2000:306) om ersättning av allmänna medel till likvidator

1 § Den som av domstol har förordnats till likvidator enligt 25 kap. aktiebolagslagen (2005:551) har rätt till skälig ersättning av allmänna medel för arbete, tidsspillan och utlägg som uppdraget har krävt, om inte ersättning kan betalas på annat sätt. Ersättningen beslutas av den domstol som har förordnat likvidatorn. Domstolen skall se till att ersättningen snarast betalas ut. Förordning (2005:565). 2 § Bestämmelserna i 20 § rättshjälpsförordningen (1997:404) om kostnadsräkningar från rättshjälpsbiträden gäller för den som begär ersättning enligt denna förordning. 3 § Om en domstol, efter ett överklagande, bestämmer ersättningen till ett lägre belopp än vad som har bestämts i det överklagade beslutet, skall den som fått för mycket snarast betala tillbaka mellanskillnaden. 4 § Har upphävts genom förordning (2005:86). Övergångsbestämmelser 2000:306 Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2000. Den tillämpas även på uppdrag som har påbörjats tidigare om uppdraget har avslutats efter den 31 december 1998. 2001:431 Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2001. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om ersättning till bouppteckningsförrättare när en begäran om ersättning har kommit in till tingsrätten före ikraftträdandet. Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

2000:278

Förordning (2000:278) om gåvor och överföringar av överskottsmateriel hos Försvarsmakten

Inledande bestämmelser 1 § Denna förordning gäller för Försvarsmakten. 2 § I förordningen finns bestämmelser i anslutning till 8 kap. 6 § budgetlagen (2011:203) om överlåtelse genom gåva av sådan lös egendom som tillhör staten och som finns hos Försvarsmakten och inte längre behövs för statens verksamhet eller blivit obrukbar. Förordningen innehåller även bestämmelser om överföring från Försvarsmakten till andra statliga förvaltningsmyndigheter under regeringen av sådan lös egendom som tillhör staten och som inte längre behövs för Försvarsmaktens egen verksamhet eller blivit obrukbar hos Försvarsmakten. Förordningen gäller inte för aktier eller andelar i företag, för tomträtt eller för byggnad som är lös egendom. Förordningen gäller inte heller för krigsmateriel enligt lagen (1992:1300) om krigsmateriel. Förordning (2011:222). 3 § Med överskottsmateriel avses i denna förordning sådan lös egendom som omfattas av bestämmelserna i förordningen. 4 § I förordningen (1996:1191) om överlåtelse av statens lösa egendom finns bestämmelser för myndigheter under regeringen om försäljning och byte av statens lösa egendom. Överlåtelser genom gåva Internationellt humanitärt bistånd 5 § Försvarsmakten får genom gåva överlåta överskottsmateriel till en biståndsorganisation, om materielen skall användas för internationellt humanitärt bistånd. Som ytterligare förutsättning gäller att Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) bedömt att organisationen är lämplig som mottagare av materielen. Försvarsmakten skall vid sin prövning av om en sådan överlåtelse skall ske i varje enskilt fall samråda med Sida. 6 § Försvarsmakten skall vid en överlåtelse enligt 5 § föreskriva att biståndsorganisationen redovisar för Försvarsmakten på vilket sätt överskottsmaterielen har använts. En överlåtelse enligt 5 § får inte strida mot Sveriges internationella förpliktelser. Frivilliga försvarsorganisationer 7 § Försvarsmakten får genom gåva överlåta överskottsmateriel till en sådan frivillig försvarsorganisation som nämns i bilagan till förordningen (1994:524) om frivillig försvarsverksamhet. Kommuner 7 a § Försvarsmakten får genom gåva överlåta överskottsmateriel till en kommun, under förutsättning att materielen endast ska användas vid fullgörandet av sådana uppgifter som kommunen enligt lag eller annan författning är skyldig att utföra och som inte är utsatta för konkurrens. Försvarsmakten ska vid sin prövning av om en överlåtelse ska ske i varje enskilt fall samråda med Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Förordning (2008:1019). 7 b § Vid en överlåtelse enligt 7 a § skall Försvarsmakten som villkor för överlåtelsen ställa krav på att en kommun inte får överlåta eller upplåta materielen. Förordning (2005:169). Överföringar 8 § Försvarsmakten får överföra överskottsmateriel till en annan statlig förvaltningsmyndighet under regeringen. Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

2000:209

Förordning (2000:209) om ledamöter i styrelserna för Första-Fjärde AP-fonderna

1 § Förslag på ledamöter i Första-Fjärde AP-fondernas styrelser enligt 3 kap. 3 § lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder (AP-fonder) lämnas av följande organisationer. Organisationer Antal ledamöter Landsorganisationen i Sverige 4 Tjänstemännens Centralorganisation 3 Sveriges Akademikers Centralorganisation 1 Svenskt Näringsliv 4 Organisationer som företräder arbetsgivare som inte är anslutna till Svenskt Näringsliv, enligt vad regeringen särskilt beslutar 1 Sveriges Kommuner och Landsting 3 Förordning (2007:527). 2 § En organisation som föreslår fler än en ledamot bör eftersträva en jämn könsfördelning. 3 § Om en ledamot som utsetts efter förslag från en organisation entledigas eller ledamotens uppdrag annars upphör i förtid, skall den som föreslagit ledamoten lämna ett nytt förslag. Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

2000:152

Förordning (2000:152) med instruktion för Flygplatsnämnden

Uppgifter 1 § Flygplatsnämnden prövar de frågor som ankommer på nämnden enligt lagen (2000:150) om marktjänster på flygplatser och förordningen (2000:151) om marktjänster på flygplatser. Sammansättning 2 § Om Flygplatsnämndens sammansättning finns bestämmelser i 4 § lagen (2000:150) om marktjänster på flygplatser. Andra ledamöter än ordföranden och ersättare för honom eller henne förordnas efter förslag från Luftfartsverket respektive användarkommittén vid Stockholm-Arlanda flygplats. Det förhållandet att det inte har kommit in några förslag inom av regeringen bestämd tidsfrist hindrar inte att regeringen förordnar ledamöter i Flygplatsnämnden. 3 § Om det behövs får Flygplatsnämnden anlita sekreterare eller annat biträde. Administrativt stöd 4 § Luftfartsverket skall tillhandahålla det administrativa stöd som Flygplatsnämnden behöver. Säte 5 § Flygplatsnämnden skall ha sitt säte i Stockholm. Handläggning av ärenden 6 § Ett ärende tas upp till behandling av Flygplatsnämnden efter skriftlig framställning från den eller dem som har rätt att få en fråga prövad av nämnden enligt bestämmelserna i lagen (2000:150) om marktjänster på flygplatser. 7 § Flygplatsnämnden får hålla syn, införskaffa särskild utredning och i övrigt inhämta de upplysningar som behövs. Om det bedöms lämpligt håller nämnden förhandling med parterna. 8 § Ett ärende hos Flygplatsnämnden avgörs vid sammanträde med nämnden efter föredragning av ordföranden. 9 § Flygplatsnämnden sammanträder på plats och tid som ordföranden bestämmer. I görligaste mån bör ett sammanträde hållas i anslutning till den flygplats som berörs av det aktuella ärendet. 10 § Flygplatsnämnden är beslutför endast när den är fulltalig. Beslut som inte innebär att ett ärende avgörs slutligt i sak får dock fattas av ordföranden ensam. Om det framkommer skiljaktiga meningar vid en överläggning tillämpas bestämmelserna i 16 kap. rättegångsbalken om omröstning i tvistemål. 11 § I ett ärende hos Flygplatsnämnden förs protokoll när sammanträde eller syn hålls eller när nämnden i annat fall finner att protokoll behövs. 12 § Flygplatsnämndens beslut som innebär att ett ärende avgörs sätts upp särskilt. Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

2000:140

Lag (2000:140) om inspektioner enligt internationella avtal om förhindrande av spridning av kärnvapen

1 § Denna lag gäller inspektioner som avses i avtal som Sverige har ingått med Internationella atomenergiorganet för kontroll enligt Förenta nationernas fördrag om förhindrande av spridning av kärnvapen. Bestämmelserna i denna lag gäller inspektioner som inte kan genomföras med stöd av lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet. 2 § Om Internationella atomenergiorganet gör anmälan om en inspektion som avses i 1 §, skall regeringen fatta beslut om inspektionens genomförande och närmare ange vilka åtgärder som får vidtas enligt 4 §. Regeringen skall utse en myndighet som vid behov skall närvara vid inspektionen och bistå en inspektionsgrupp. Om inspektionens omfattning föranleder det, får flera myndigheter utses. Om inspektionen kan komma att röra en enskilds rätt, skall den enskilde ges tillfälle att yttra sig innan regeringen fattar beslut om inspektionens genomförande. Den enskilde behöver dock inte höras, om den tid som står till förfogande inte medger det eller om ett hörande allvarligt skulle försvåra inspektionens genomförande. 3 § En myndighet som regeringen utsett att närvara vid inspektionen får besluta i frågor som avser verkställighet av regeringens beslut. Myndigheten skall hänskjuta frågor av särskild vikt till regeringen. En enskild har rätt att få en fråga som rör hans rätt hänskjuten till regeringen. 4 § En inspektion får innefatta 1. att en internationell inspektionsgrupp och observatörer tillsammans med representanter för en svensk myndighet ges tillträde till områden, anläggningar eller byggnader, 2. att inspektörer tillåts att ta med sig och använda mätapparatur och annan teknisk utrustning för att mäta strålning eller för att i övrigt samla in och registrera uppgifter, 3. att mätningar utförs, att prover tas och att poster av kärnämne räknas, 4. att sigill eller annan identifikationsmärkning eller anordningar placeras på objekt för att påvisa intrång eller annan manipulation, 5. att dokument som har betydelse för kontrollen granskas, 6. andra tekniskt beprövade åtgärder som är godkända av Internationella atomenergiorganets styrelse, 7. att prover och uppgifter förs ut ur landet för undersökning och analys. En inspektion får inte innefatta tillträde till ett utrymme som utgör någons bostad. 5 § Vid en inspektion får inspektörerna inte vidta åtgärder som äventyrar säkerheten eller skyddet för människors hälsa eller för miljön. Inspektörerna får inte heller vidta åtgärder som innebär att den verksamhet som bedrivs på platsen hindras, om inte detta är nödvändigt för att uppnå syftet med inspektionen. 6 § Om det behövs för att ett beslut enligt denna lag ska kunna verkställas, får regeringen eller en myndighet som avses i 2 § första stycket begära biträde av Polismyndigheten. En sådan begäran ska ange vilka åtgärder som behövs. Polismyndigheten ska lämna det biträde som behövs. Lag (2014:714). Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

2000:130

Lag (2000:130) om försvarsunderrättelseverksamhet

1 § Försvarsunderrättelseverksamhet skall bedrivas till stöd för svensk utrikes-, säkerhets- och försvarspolitik samt i övrigt för kartläggning av yttre hot mot landet. I verksamheten ingår att medverka i svenskt deltagande i internationellt säkerhetssamarbete. Försvarsunderrättelseverksamhet får endast avse utländska förhållanden. Regeringen skall bestämma försvarsunderrättelseverksamhetens inriktning. Inom ramen för denna inriktning får de myndigheter som regeringen bestämmer ange en närmare inriktning av verksamheten. Försvarsunderrättelseverksamhet skall bedrivas av den eller de myndigheter som regeringen bestämmer. Lag (2007:664). 2 § Verksamheten enligt 1 § skall fullgöras genom inhämtning, bearbetning och analys av information. Underrättelser skall rapporteras till berörda myndigheter. I verksamheten används teknisk och personbaserad inhämtning. Vissa bestämmelser om teknisk inhämtning finns i lagen (2008:717) om signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet. Lag (2008:718). 3 § Den eller de myndigheter som skall bedriva försvarsunderrättelseverksamhet får, enligt regeringens närmare bestämmande, etablera och upprätthålla samarbete i underrättelsefrågor med andra länder och internationella organisationer. Lag (2007:664). 4 § Inom försvarsunderrättelseverksamheten får det inte vidtas åtgärder som syftar till att lösa uppgifter som enligt lagar eller andra föreskrifter ligger inom ramen för Polismyndighetens, Säkerhetspolisens och andra myndigheters brottsbekämpande och brottsförebyggande verksamhet. Om det inte finns hinder enligt andra bestämmelser, får dock de myndigheter som bedriver försvarsunderrättelseverksamhet lämna stöd till andra myndigheters brottsbekämpande och brottsförebyggande verksamhet. Lag (2014:687). 5 § Den myndighet som regeringen bestämmer skall kontrollera försvarsunderrättelseverksamheten. Lag (2007:664). Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

2000:124

Förordning (2000:124) om radio- och teleterminalutrusning

Tillämpningsområde 1 § Denna förordning innehåller bestämmelser om sådan radio- och teleterminalutrustning som omfattas av lagen (2000:121) om radio- och teleterminalutrustning. 2 § Lagen (2000:121) om radio- och teleterminalutrustning gäller inte för sådan utrustning som uteslutande används av Polismyndigheten, Säkerhetspolisen, Försvarsmakten, Försvarets radioanstalt eller Försvarets materielverk vid verksamhet som verket bedriver på uppdrag av Försvarsmakten eller Försvarets radioanstalt. Förordning (2014:1268). Bemyndiganden 3 § Post- och telestyrelsen får meddela föreskrifter om tillämpligheten av lagen (2000:121) om radio- och teleterminalutrustning när utrustningen ingår i eller är tillbehör till en annan produkt. 4 § Post- och telestyrelsen får meddela närmare föreskrifter om väsentliga egenskapskrav och krav i övrigt när det gäller produktinformation, bedömning av överensstämmelse och märkning, i den mån det inte ankommer på Elsäkerhetsverket att meddela sådana föreskrifter enligt förordningen (1993:1067) om elektromagnetisk kompatibilitet eller förordningen (1993:1068) om elektrisk materiel. 5 § Post- och telestyrelsen får meddela föreskrifter om skyldighet att göra anmälan till tillsynsmyndigheten innan radioutrustning som använder frekvensband som inte är harmoniserade inom hela Europeiska unionen släpps ut på marknaden. Förordning (2010:786). 6 § Post- och telestyrelsen får, om det behövs för att undvika skadlig störning, meddela föreskrifter som begränsar rätten att släppa ut radioutrustning på marknaden, även om den i övrigt uppfyller unionsrättens krav. Förordning (2010:786). 6 a § Post- och telestyrelsen får meddela föreskrifter om tekniska specifikationer för anslutning till telenät enligt 7 § tredje stycket lagen (2000:121) om radio- och teleterminalutrustning. Förordning (2003:405). Tillsynsmyndighet 7 § Tillsyn enligt lagen (2000:121) om radio- och teleterminalutrustning utövas av Post- och telestyrelsen, i den mån det inte ankommer på Elsäkerhetsverket att utöva tillsyn enligt förordningen (1993:1068) om elektrisk materiel. Post- och telestyrelsen får meddela föreskrifter om ersättning till den som tillhandahåller myndigheten sådan utrustning som skall kontrolleras och om skyldighet att ersätta myndighetens kostnader för kontrollen. Post- och telestyrelsen får meddela de verkställighetsföreskrifter som behövs för tillsynen. Förordning (2000:1116). Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

2000:86

Förordning (2000:86) om statsbidrag till åtgärder för att stödja användning av samiska, finska och meänkieli

1 § Denna förordning innehåller bestämmelser om statsbidrag till åtgärder enligt lagen (1999:1175) om rätt att använda samiska hos förvaltningsmyndigheter och domstolar samt lagen (1999:1176) om rätt att använda finska och meänkieli hos förvaltningsmyndigheter och domstolar. 2 § Statsbidrag till åtgärder för att stödja användningen av samiska lämnas till Arjeplogs, Gällivare, Jokkmokks och Kiruna kommuner samt Norrbottens läns landsting. Statsbidrag till åtgärder för att stödja användningen av finska och meänkieli lämnas till Gällivare, Haparanda, Kiruna, Pajala och Övertorneå kommuner samt Norrbottens läns landsting. 3 § Statsbidrag till kommunerna fastställs med utgångspunkt från en uppskattning av antalet invånare i varje kommun som talar samiska respektive finska eller meänkieli. Vid fördelningen av bidrag skall hänsyn även tas till kommunens särskilda behov av att vidta åtgärder för att stödja användningen av samiska respektive finska och meänkieli. Statsbidrag till landstinget fastställs med hänsyn till landstingets behov av att vidta åtgärder för att stödja användningen av samiska respektive finska och meänkieli. Om berörda kommuner och landstinget kommer överens om det, får även andra kompletterande kriterier för fördelningen tillämpas. 4 § Beslut om statsbidrag enligt denna förordning fattas av Länsstyrelsen i Norrbottens län. Innan fördelning av statsbidrag beslutas skall länsstyrelsen samråda med berörda kommuner och landstinget. 5 § Länsstyrelsens beslut enligt denna förordning får inte överklagas. Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

2000:63

Förordning (2000:63) om tröskelvärden vid offentlig upphandling

1 § De tröskelvärden som anges i euro i 2-5 kap. lagen (1992:1528) om offentlig upphandling skall motsvaras av följande belopp i svenska kronor. euro kronor 200 000 1 826 000 400 000 3 653 000 600 000 5 480 000 750 000 6 850 000 5 000 000 45 670 000 Förordning (2005:1119). 2 § De tröskelvärden som anges i särskilda dragningsrätter (sdr) i 2-5 kap. lagen (1992:1528) om offentlig upphandling skall motsvaras av följande belopp i svenska kronor. sdr kronor 130 000 1 253 000 200 000 1 928 000 400 000 3 856 000 5 000 000 48 211 000 Tröskelvärdet 130 000 särskilda dragningsrätter gäller endast för varu- eller tjänsteupphandling enligt 2 och 5 kap. lagen om offentlig upphandling som görs av statliga myndigheter. Förordning (2005:1119). Övergångsbestämmelser 2000:63 Denna förordning träder i kraft den 1 april 2000, då förordningen (1996:581) om tröskelvärden enligt lagen (1992:1528) om offentlig upphandling skall upphöra att gälla. Den upphävda förordningen gäller dock fortfarande för upphandlingar som har påbörjats före den 1 april 2000. 2004:4 Denna förordning träder i kraft den 15 februari 2004. Äldre föreskrifter gäller dock fortfarande för upphandlingar som har påbörjats före den 15 februari 2004. 2005:1119 Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2006. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för upphandlingar som har påbörjats före den 1 januari 2006. Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

2000:22

Förordning (2000:22) om inspektioner enligt konventionen om förbud mot användning, lagring, produktion och överföring av antipersonella minor (truppminor) samt om deras förstöring

1 § Denna förordning ansluter till lagen (1998:1705) om inspektioner enligt konventionen om förbud mot användning, lagring, produktion och överföring av antipersonella minor (truppminor) samt om deras förstöring. Inspektioner 2 § Försvarsmakten eller den myndighet som regeringen bestämmer skall närvara vid inspektion av anläggningar i Sverige efter särskilt regeringsbeslut enligt 2 § lagen (1998:1705) om inspektioner enligt konventionen om förbud mot användning, lagring, produktion och överföring av antipersonella minor (truppminor) samt om deras förstöring. Om en annan myndighet än Försvarsmakten utsetts enligt första stycket, skall Försvarsmakten vid behov bistå denna myndighet vid inspektionen. 3 § Den myndighet som utsetts enligt 2 § första stycket skall vid en anmälan om inspektion av en anläggning i Sverige lämna underlag till regeringen för de beslut som regeringen skall fatta för att inspektionen skall kunna genomföras. Underlaget skall lämnas inom 48 timmar. 4 § Den myndighet som utsetts enligt 2 § första stycket skall ansvara för att undersökningsdelegationen under sin vistelse i landet får tillgång till kommunikationer, tolktjänst, transporter, arbetsutrymmen, inkvartering, måltider, hälso- och sjukvård och vad som i övrigt behövs för att inspektionen skall kunna genomföras. 5 § Den myndighet som utsetts enligt 2 § första stycket skall inom 24 timmar efter avslutad inspektion lämna en preliminär rapport till regeringen. En slutlig rapport skall lämnas senast sju dagar efter inspektionen. Information och analys 6 § Försvarsmakten skall utbilda sin personal om konventionen samt sprida kunskap om den till dem som bedriver sådan verksamhet som berörs av konventionen. 7 § Försvarsmakten skall svara för insamlande och analys av sådan information som lämnas med anledning av eller som kan beröra konventionen. Informationen skall årligen redovisas till regeringen. Försvarsmakten skall innan redovisningen ges in samråda med andra myndigheter vars verksamhet kan beröras. Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

2000:20

Förordning (2000:20) om undantag från vissa bestämmelser i förordningen (1996:379) med hovrättsinstruktion m.m.

1 § Hovrätten får besluta om avvikelse från vad som sägs i 10- 13 §§ förordningen (1996:379) med hovrättsinstruktion om det är påkallat av organisatoriska skäl. 2 § Hovrätten får förordna annan ledamot än rotelinnehavare att på eget ansvar fullgöra sådana uppgifter som enligt förordningen (1996:379) med hovrättsinstruktion ankommer på rotelinnehavare, om det är påkallat av organisatoriska skäl. 3 § Hovrätten meddelar i sin arbetsordning närmare föreskrifter om undantag enligt denna förordning. Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

2000:4

Förordning (2000:4) om ansökan om stöd för miljö- och landsbygdsutvecklingsåtgärder inom jordbruket m.m.

1 § Statens jordbruksverk får meddela föreskrifter om ansökan om stöd och ansökan om utbetalning av stöd samt om kontroll av stöd för miljö- och landsbygdsutvecklingsåtgärder enligt det förslag till miljö- och landsbygdsprogram som regeringen den 2 december 1999 har beslutat överlämna till Europeiska gemenskapernas kommission enligt rådets förordning (EG) nr 1257/1999 av den 17 maj 1999 om stöd från Europeiska utvecklings- och garantifonden för jordbruket (EUGFJ) till utveckling av landsbygden och om ändring och upphävande av vissa förordningar1. Jordbruksverket får efter samråd med länsstyrelsen meddela föreskrifter om länsstyrelsens handläggning av stödärenden och om det underlag som krävs för utbetalning av stöd. 2 § I fråga om sådant stöd som avses i 1 § utövar Jordbruksverket den centrala tillsynen och kontrollen. Länsstyrelsen utövar den närmare tillsynen och kontrollen inom länet. Jordbruksverket får föreskriva att det skall tas ut en avgift för tillsynen samt bestämma avgiftens storlek. Förordning (2000:136). Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

1999:998

Förordning (1999:998) om särskild företrädare för barn

1 § Denna förordning innehåller bestämmelser om tillämpning av lagen (1999:997) om särskild företrädare för barn. 2 § Vid tillämpning av lagen (1999:997) om särskild företrädare för barn och denna förordning anses som biträdande jurist på en advokatbyrå den som har avlagt de kunskapsprov som har föreskrivits för behörighet till domarämbetet och har antecknats i ett register hos Sveriges advokatsamfund som anställd som biträde på byrån. 2 a § Om ett interimistiskt beslut om förordnande enligt 1 eller 2 § lagen (1999:997) om särskild företrädare för barn har fattats utan att barnets vårdnadshavare har hörts, får domstolen vänta med att expediera beslutet till dess att det kan ske utan men för utredningen. Expediering får dock aldrig ske senare än den sjätte vardagen efter det interimistiska beslutet. Förordning (2018:532). Ersättning till särskilda företrädare 3 § I fråga om ersättning till särskilda företrädare, taxor för ersättning och utformning av kostnadsräkningar tillämpas 19 och 20 §§ samt 24 § andra meningen rättshjälpsförordningen (1997:404). Vad som där sägs om rättshjälpsbiträde gäller i stället särskild företrädare. 4 § Kostnadsräkningen ska lämnas in till den domstol som ska besluta om ersättningen. Ersättning för åtgärder som rör verkställighet av skadestånd och ansökan om brottsskadeersättning ska begäras senast inom ett år från det att domen eller det slutliga beslutet fick laga kraft eller, om allmänt åtal inte har väckts, från det att förundersökningen lades ned eller beslut fattades i åtalsfrågan. Kostnadsräkningen ska då lämnas in till den tingsrätt som har handlagt målet eller ärendet. Förordning (2021:451). Ersättning för medverkan vid utredning 5 § Ersättning till den som har medverkat vid en utredning enligt lagen (1999:997) om särskild företrädare för barn bestäms till ett skäligt belopp. Den kostnad som anges i 17 § rättshjälpslagen (1996:1619) skall beräknas exklusive mervärdesskatt. I fråga om ersättning för inställelse för den som har medverkat vid utredningen tillämpas bestämmelserna om beräkning av ersättning av allmänna medel till vittnen. Den som begär ersättning för en utredning är skyldig att lämna de uppgifter som behövs för att ersättningen skall kunna bestämmas. Den tid som har lagts ned på uppdraget skall alltid anges. Återbetalning till staten 6 § Om en domstol, efter ett överklagande, bestämmer ersättningen till en särskild företrädare till ett lägre belopp än vad som bestämts i det överklagade beslutet, skall företrädaren snarast återbetala vad han eller hon har fått för mycket. Om ett utbetalat förskott överstiger vad företrädaren slutligen tillerkänns i ersättning, skall det överskjutande beloppet utan dröjsmål återbetalas till staten. 7 § Har upphävts genom förordning (2005:85). Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.

1999:976

Förordning (1999:976) om överlämnande av allmänna handlingar till Svenska kyrkan eller någon av dess organisatoriska delar för förvaring

1 § Allmänna handlingar får utan att de upphör att vara allmänna överlämnas till och tills vidare förvaras hos Svenska kyrkan eller någon av dess organisatoriska delar i enlighet med vad som anges i bilagan till denna förordning under förutsättning att handlingarna senast den 31 december 1999 har kommit in till eller upprättats hos 1. myndigheter som har upphört och som har haft uppgifter som hänför sig till Svenska kyrkans verksamhet, eller 2. Svenska kyrkans beslutande församlingar. Riksarkivet ska efter att ha inhämtat synpunkter från mottagande organ inom Svenska kyrkan göra en sammanställning över de handlingar som överlämnas. Förordning (2009:1595). 2 § Riksarkivet får meddela ytterligare föreskrifter om verkställigheten av lagen (1999:288) om överlämnande av allmänna handlingar till Svenska kyrkan eller någon av dess organisatoriska delar för förvaring, m.m. Bilaga Myndighet eller beslutande Mottagande organ inom Svenska kyrkan församling Kyrkokommunala myndigheter på lokal nivå Motsvarande församling eller kyrklig samfällighet inom Svenska kyrkan Kyrkokommunala myndigheter på regional nivå Motsvarande stift inom Svenska kyrkan Svenska kyrkans beslutande församlingar: - på lokal nivå Motsvarande församling eller kyrklig samfällighet inom Svenska kyrkan - på regional nivå Motsvarande stift inom Svenska kyrkan - kyrkomötet Svenska kyrkan Pastor Församling eller kyrklig samfällighet inom Svenska kyrkan som motsvarar den där pastor funnits Pastorsämbetet Församling eller kyrklig samfällighet inom Svenska kyrkan som motsvarar den där pastorsämbetet funnits Kyrkoherde Församling eller kyrklig samfällighet inom Svenska kyrkan som motsvarar den där kyrkoherden funnits Kontraktsprost Församling, kyrklig samfällighet eller stift inom Svenska kyrkan som motsvarar den församling eller kyrkliga samfällighet eller det stift där kontraktsprosten funnits Biskop Stift inom Svenska kyrkan som motsvarar det där biskopen funnits Domkapitel Stift inom Svenska kyrkan som motsvarar det där domkapitlet funnits Domkyrkorådet i Lund Svenska kyrkan Kyrkofondens styrelse Svenska kyrkan Kyrkomötets besvärsnämnd Svenska kyrkan Ansvarsnämnden för biskopar Svenska kyrkan Svenska kyrkans centralstyrelse Svenska kyrkan Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska.