Datasets:

FredrikBL

/

law-test-2

like 0

1988:239

Förordning (1988:239) om regeringens arbetsgivarnyckel i pensionsfrågor;

1 § I denna förordning meddelas föreskrifter om utövandet av arbetsgivarens befogenheter vid tillämpningen av allmänt pensionsavtal för statliga och vissa andra tjänstemän (pensionsavtalet) och förordningen (1987:1060) om tjänstepension för vissa arbetstagare med icke-statlig anställning (PISA) eller motsvarande äldre författning i fråga om pensionsförmån till vilken rätt uppkommit före utgången av december 1987. De författningar, till vilka hänvisningar görs i 2--4§§, är numera upphävda men gäller fortfarande som pensionsavtal. 2 § Statens tjänstepensions- och grupplivnämnd utövar arbetsgivarens befogenheter vid tillämpningen av följande bestämmelser. 1. Pensionsavtalet Statens allmänna tjänstepensionsreglemente (1959:287) med vidtagna ändringar 2 § 1 mom. a) -- 3 § 3 mom. andra meningen -- 3 § 4 mom. andra stycket -- 7 § 1 mom. tredje stycket första meningen -- 7 § 2 mom. -- 7 § 4 mom. -- 10 § 3 mom. första stycket a och fjärde stycket -- 10 § 6 mom. såvitt gäller tillgodoräkning av tid för anställning inom område som omfattas av statliga tjänstepensionsbestämmelser -- 11 § 1 mom. andra stycket -- 11 § 3 mom. andra stycket -- 11 § 5 mom. första stycket -- 13 § 2 mom. första stycket -- 17 § Till 7 § a 2. Pensionsavtalet Förordningen (1959:420) med tilläggsbestämmelser till statens allmänna tjänstepensionsreglemente med vidtagna ändringar 2 § 1 mom. b) -- 4 § 3 a mom. andra stycket -- 4 § 5 a mom. andra stycket -- 4 § 6 mom. andra stycket -- 5 § 2 mom. andra och fjärde styckena -- 8 § 4 mom. tredje stycket a -- 8 § 5 mom. såvitt gäller tillgodoräkning av tid för anställning inom område som omfattas av statliga tjänstepensionsbestämmelser 3. Pensionsavtalet Statens pensionslöneförordning (1959:286) med vidtagna ändringar 2 § 1 mom. c) -- 2 § tredje stycket -- 3 § 2 mom. fjärde stycket -- 3 § 3 mom. tredje stycket 4. Pensionsavtalet Kungörelsen (1959:419) med övergångsbestämmelser till statens allmänna tjänstepensionsreglemente m. m. med vidtagna ändringar 2 § 1 mom. e) -- 4 § 2 mom. första stycket 5. Pensionsavtalet 3 a § 4 mom. 3 a § 5 mom. första stycket 3 § Statens arbetsgivarverk eller den myndighet som arbetsgivarverket bestämmer utövar arbetsgivarens befogenheter eller utför dennes åligganden vid tillämpningen av följande bestämmelser. 1. Pensionsavtalet Statens allmänna tjänstepensionsreglemente 2 § 1 mom. a) -- 3 § 3 mom. första meningen -- 6 § andra stycket -- 7 § 5 mom. 2. Pensionsavtalet Statens pensionslöneförordning 2 § 1 mom. c) -- 3 § 2 mom. första stycket -- 3 § 3 mom. första stycket 4 § Statens löne- och pensionsverk utövar arbetsgivarens befogenheter vid tillämpningen av följande bestämmelser. 1. Pensionsavtalet Statens allmänna tjänstepensionsreglemente 2 § 1 mom. a) -- 3 § 5 mom. -- 10 § 4 mom. -- 11 § 3 mom. tredje stycket -- 16 § 3 mom. 2. Pensionsavtalet Tilläggsbestämmelserna till statens allmänna tjänstepensionsreglemente 2 § 1 mom. b) -- 4 § 1 mom. sjätte stycket -- 4 § 8 mom. första och andra styckena -- 5 § 2 mom. andra och sjätte styckena -- 8 § 4 mom. första och fjärde styckena Övergångsbestämmelser 1991:1435 Den upphävda författningen gäller fortfarande i fråga om rätt till pensionsförmån som uppkommit före utgången av år 1991. Detsamma gäller i fråga om rätt till familjepensionsförmån efter den som har en sådan rätt. Förklara den här lagen kortfattat (max fyra meningar) på enkel svenska.

1991:453

Lag (1991:453) om tillstånd till ingripande mot svenskt fartyg

Efter framställning av annan stat får regeringen medge den staten att ingripa mot ett svenskt fartyg utanför svenskt territorium i enlighet med 1. Förenta nationernas konvention den 19 december 1988 mot olaglig hantering av narkotika och psykotropa ämnen, 2. tilläggsprotokollet mot människosmuggling land-, luft- och sjövägen till Förenta nationernas konvention den 15 november 2000 mot gränsöverskridande organiserad brottslighet, eller 3. Förenta nationernas konvention den 10 mars 1988 för bekämpande av brott mot sjöfartens säkerhet med dess protokoll den 14 oktober 2005. Ett sådant medgivande får dock lämnas endast om det finns skälig anledning att anta att fartyget används för brottslighet som begås på den främmande statens territorium eller som är avsedd att fullbordas där eller som annars riktar sig mot den statens intressen samt att brottsligheten motsvarar brott för vilket enligt svensk lag är föreskrivet fängelse i ett år eller mer. Regeringen får förena ett medgivande med de villkor som anses behövliga. För skada med anledning av ett medgivande enligt denna lag är staten ansvarig i enlighet med 3 kap. 2 § skadeståndslagen (1972:207) utan den begränsning som föreskrivs i 3 kap. 7 § samma lag. Lag (2014:437). Förklara den här lagen kortfattat (max fyra meningar) på enkel svenska.

2008:860

Riksbankens föreskrifter (2008:860) om mynt på en krona med specialprägling med anledning av 200-årsminnet av freden 1809 då Finland skiljdes från Sverige

Fullmäktige i Riksbanken föreskriver med stöd av 5 kap. 1 § lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank att ett mynt på en krona med specialprägling med anledning av 200-årsminnet av freden 1809 då Finland skiljdes från Sverige ska ges ut samt att myntet ska ha följande storlek, beskaffenhet och utseende. 1 § Ett mynt med ett nominellt värde på en krona med specialprägling ska ges ut. 2 § Myntet ska tillverkas i en legering av 75 % koppar och 25 % nickel. Myntet ska ha en vikt av 7,00 gram och en diameter av 25,0 mm. Kanthöjden ska vara 1,88 mm. 3 § Vid uppvägning av det antal mynt som närmast motsvarar ett kilogram får myntens genomsnittliga vikt avvika med högst 2 % från den vikt som mynten ska ha enligt 2 §. 4 § Myntet ska ha följande prägel. På framsidan Konung Carl XVI Gustafs porträtt i profil, vänster sida, omskriften "CARL XVI GUSTAF SVERIGES KONUNG" samt under porträttet präglingsåret. På frånsidan avbildas symboliskt havet som förbindelselänk mellan Sverige och Finland. I övre kanten står citatet "DEN UNDERBARA SAGAN OM ETT LAND PÅ ANDRA SIDAN HAFVET", hämtat ur Johan Ludvig Runebergs bok "Studentbesöket i Finland 1857". I undre kanten står "SVERIGE 1809 2009 FINLAND ", riksbankschefens initialer ("SI"), första bokstaven i utgivningsorten ("S") samt formgivarens initialer ("AWJ"). I underkantens mitt står valören "1 KR". Randen ska vara räfflad. Förklara den här lagen kortfattat (max fyra meningar) på enkel svenska.

2007:375

Förordning (2007:375) om handel med finansiella instrument

Information som Finansinspektionen ska offentliggöra 1 § När Finansinspektionen skall offentliggöra information enligt 4 kap. 11 § lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument, får inspektionen lämna informationen till någon annan för offentliggörande. Informationen skall offentliggöras på ett sådant sätt att den kan få god spridning bland allmänheten i Sverige och övriga stater inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet så samtidigt som möjligt. När Finansinspektionen lämnar sådan information för offentliggörande, skall 1. det framgå att det är fråga om sådan information som inspektionen skall offentliggöra enligt den bestämmelsen, 2. det framgå vilket aktiebolag informationen avser samt vilken dag och tid som Finansinspektionen lämnade informationen för offentliggörande, 3. informationen vara upprättad som oredigerad och fullständig text, 4. informationen lämnas på ett sådant sätt att uppgifter inte förvanskas eller att obehöriga får tillgång till informationen, och 5. det framgå att informationen kommer från Finansinspektionen. Om det uppstår ett fel eller ett avbrott i samband med att informationen lämnas för offentliggörande, skall detta åtgärdas snarast. 2 § Information som avses i 1 § skall offentliggöras på svenska, danska, norska eller på ett språk som används allmänt på de internationella finansiella marknaderna. Om aktierna är upptagna till handel på en reglerad marknad i en eller flera andra stater inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, skall informationen offentliggöras på något av de språk som anges i första stycket och som godtas av de behöriga myndigheterna i de stater där aktierna är upptagna till handel. 3 § Finansinspektionen ska på sin webbplats offentliggöra 1. en förteckning över vad som enligt 4 § 6 ska avses med handelsdagar, och 2. den information om beslut som ska offentliggöras enligt artikel 29 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/109/EG av den 15 december 2004 om harmonisering av insynskraven angående upplysningar om emittenter vars värdepapper är upptagna till handel på en reglerad marknad och om ändring av direktiv 2001/34/EG, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/50/EU. Förordning (2015:962). Bemyndiganden Bemyndiganden enligt lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument 4 § När det gäller lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument får Finansinspektionen meddela föreskrifter om 1. villkor för avtal om förfoganden över finansiella instrument som tillhör någon annan enligt 3 kap. 1 och 3 §§, 2. på vilket språk sådan information som avses i 4 kap. 1 § tredje stycket, 9 § första stycket eller 18 § ska offentliggöras, 3. vilka finansiella instrument som avses i 4 kap. 2 § första stycket 2 och 3, 4. vilka uppgifter en anmälan enligt 4 kap. 3 § eller 9 § andra stycket ska innehålla, på vilket språk anmälan ska upprättas och förutsättningarna för att en sådan anmälan ska kunna lämnas elektroniskt till Finansinspektionen, 5. vad som ska avses med handelsdagar i 4 kap. 9-11 §§, 6. hur information som avses i 4 kap. 9 § första stycket eller 18 § ska offentliggöras, 7. den längsta tid som aktier får innehas för att undantag ska få göras enligt 4 kap. 12 § 1, 8. vilka upplysningar som marknadsgaranter som inte är värdepappersinstitut och som har utnyttjat undantaget i 4 kap. 14 § första stycket ska lämna till Finansinspektionen, 9. vad som krävs för att undantag från sammanläggning av moder- och dotterföretags innehav ska få göras enligt 4 kap. 16 och 17 §§, 10. offentliggörande enligt 4 kap. 19 § av förvärv eller överlåtelse av egna aktier, 11. att sådana anmälningar som enligt 4 kap. 19 § ska göras till Finansinspektionen i stället ska göras till den börs som driver den reglerade marknad där aktierna är upptagna till handel, 12. hur information ska lämnas till Finansinspektionen enligt 4 kap. 21 § första stycket, 13. förutsättningarna för att sådana krav i en utländsk reglering som avses i 4 kap. 23 och 24 §§ ska anses motsvara dem som följer av Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/109/EG, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/50/EU, och 14. hur skyldigheten att lämna uppgifter till Finansinspektionen enligt 6 kap. 1 a § ska fullgöras. Förordning (2019:425). Bemyndiganden enligt lagen (2006:451) om offentliga uppköpserbjudanden på aktiemarknaden 5 § Finansinspektionen får meddela föreskrifter om att frågor som avses i 2 kap. 3 § andra stycket, 3 kap. 4 § samt 7 kap. 4 och 5 §§ lagen (2006:451) om offentliga uppköpserbjudanden på aktiemarknaden får beslutas av ett organ med representativa företrädare för näringslivet. Förordning (2007:591). 6 § Finansinspektionen får meddela närmare föreskrifter om kungörande av beslut enligt 7 kap. 9 § lagen (2006:451) om offentliga uppköpserbjudanden på aktiemarknaden. Förordning (2007:591). 7 § Har upphävts genom förordning (2007:591). 8 § Ny beteckning 5 § genom förordning (2007:591). 9 § /Ny beteckning 6 § genom fördning (2007:591). Övergångsbestämmelser 2007:375 Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2007. Genom förordningen upphävs förordningen (1991:1007) om handel och tjänster på värdepappersmarknaden. Förklara den här lagen kortfattat (max fyra meningar) på enkel svenska.

1995:157

Förordning (1995:157) om tidsbegränsning av uppdrag som ledamot och suppleant i styrelse för en allmän försäkringskassa

För ledamot och suppleant i styrelse för en allmän försäkringskassa, som utses enligt 18 kap. 8 § lagen (1962:381) om allmän försäkring, skall uppdraget för tid från och med den 1 juli 1995 avse en tid om ett år. För den som utses för tid från och med den 1 juli 1996 skall uppdraget avse en tid om ett år och sex månader och för den som utses för tid från och med den 1 januari 1998 skall uppdraget avse en tid om ett år. Förordning (1996:59). Förklara den här lagen kortfattat (max fyra meningar) på enkel svenska.

2020:8

Tillkännagivande (2020:8) om tröskelvärden vid offentlig upphandling

Vid tillämpningen av lagen (2016:1145) om offentlig upphandling, lagen (2016:1146) om upphandling inom försörjningssektorerna, lagen (2016:1147) om upphandling av koncessioner och lagen (2011:1029) om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet gäller följande tröskelvärden i euro och svenska kronor enligt 1. Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/24/EU av den 26 februari 2014 om offentlig upphandling och om upphävande av direktiv 2004/18/EG, i lydelsen enligt kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/1828 av den 30 oktober 2019 om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/24/EU vad gäller tröskelvärdena för offentlig upphandling av varor, tjänster och bygg- och anläggningsarbeten samt för projekttävlingar, 2. Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/25/EU av den 26 februari 2014 om upphandling av enheter som är verksamma på områdena vatten, energi, transporter och posttjänster och om upphävande av direktiv 2004/17/EG, i lydelsen enligt kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/1829 av den 30 oktober 2019 om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/25/EU vad gäller tröskelvärdena för upphandling av varor, tjänster och bygg- och anläggningsarbeten samt för projekttävlingar, 3. Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/23/EU av den 26 februari 2014 om tilldelning av koncessioner, i lydelsen enligt kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/1827 av den 30 oktober 2019 om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/23/EU vad gäller tröskelvärdet för koncessioner, 4. Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/81/EG av den 13 juli 2009 om samordning av förfarandena vid tilldelning av vissa kontrakt för byggentreprenader, varor och tjänster av upphandlande myndigheter och enheter på försvars- och säkerhetsområdet och om ändring av direktiven 2004/17/EG och 2004/18/EG, i lydelsen enligt kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/1830 av den 30 oktober 2019 om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/81/EG vad gäller tröskelvärdena för upphandling av varor, tjänster och bygg- och anläggningsarbeten, och 5. kommissionens meddelande (2019/C 370/01) om motvärden till tröskelvärdena i Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/23/EU, 2014/24/EU, 2014/25/EU och 2009/81/EG. Upphandling enligt lagen (2016:1145) om offentlig upphandling Följande tröskelvärden gäller vid tillämpning av 5 kap. 1 §: Om är och tröskelvärdet upphandlingen tröskelvärdet i kronor avser i euro 1. varu- och 139 000 euro 1 427 377 kronor tjänstekontrakt som tilldelas av centrala upphandlande myndigheter, 2. projekttävlingar som anordnas av sådana myndigheter, eller 3. varukontrakt som tilldelas av sådana myndigheter på försvarsområdet, om kontraktet avser de varor som förtecknas i tillkännagivandet (2016:1227) av de försvarsprodukter som avses i lagen (2016:1145) om offentlig upphandling 4. varu- och 214 000 euro 2 197 545 kronor tjänstekontrakt som tilldelas av upphandlande myndigheter som inte är centrala upphandlande myndigheter, 5. projekttävlingar som anordnas av sådana myndigheter, eller 6. varukontrakt som tilldelas av centrala upphandlande myndigheter på försvarsområdet, om kontraktet avser varor som inte förtecknas i tillkännagivandet av de försvarsprodukter som avses i lagen (2016:1145) om offentlig upphandling 7. byggentreprenad- 5 350 000 euro 54 938 615 kronor kontrakt 8. tjänstekontrakt 750 000 euro 7 701 675 kronor enligt bilaga 2 och bilaga 2 a till lagen om offentlig upphandling Följande tröskelvärden gäller vid tillämpning av 5 kap. 2 §: Om är och tröskelvärdet upphandlingen tröskelvärdet i kronor avser i euro tjänstekontrakt 214 000 euro 2 197 545 kronor byggentreprenadkontrakt 5 350 000 euro 54 938 615 kronor Upphandling enligt lagen (2016:1146) om upphandling inom försörjningssektorerna Följande tröskelvärden gäller vi tillämpning av 5 kap. 1 §: Om är och tröskelvärdet upphandlingen tröskelvärdet i kronor avser i euro varu- och 428 000 euro 4 395 089 kronor tjänstekontrakt samt projekttävlingar byggentreprenadkontrakt 5 350 000 euro 54 938 615 kronor tjänstekontrakt enligt 1 000 000 euro 10 268 900 kronor bilaga 2 till lagen om upphandling inom försörjningssektorerna Upphandling enligt lagen (2016:1147) om upphandling av koncessioner Följande tröskelvärden gäller vid tillämpning av 5 kap. 1 §: 5 350 000 euro 54 938 615 kronor Upphandling enligt lagen (2011:1029) om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet Följande tröskelvärden gäller vid tillämpning av 3 kap. 1 § första stycket 1: 428 000 euro 4 395 089 kronor Följande tröskelvärden gäller vid tillämpning av 3 kap. 1 § första stycket 2: 5 350 000 euro 54 938 615 kronor Förklara den här lagen kortfattat (max fyra meningar) på enkel svenska.

1975:394

Förordning (1975:394) med instruktion för vuxenutbildningsnämnderna

1 § Allmänna verksstadgan (1965:600) skall, med undantag av 2 §, 3 § 2 och 3, 15, 16 och 18 §§ samt i övrigt på det sätt som följer av denna förordning, tillämpas på vuxenutbildningsnämnderna. Med chefen förstås vid tillämpningen av 5 § verksstadgan en nämnds ordförande och i övrigt kanslichefen. Befogenhet som enligt verksstadgan tillkommer myndighet utövas av centrala studiestödsnämnden. Sådan befogenhet får studiestödsnämnden överlämna till vuxenutbildningsnämnd. */k/ Förordning (1987:306). Uppgifter 2 § Vuxenutbildningsnämnd skall inom sitt verksamhetsområde handha ärenden om korttidsstudiestöd, internatbidrag och särskilt vuxenstudiestöd enligt studiestödslagen (1973:349) i den mån sådana ärenden ej ankommer på annan myndighet, handha ärenden enligt förordningen (1980:483) om statsbidrag till uppsökande verksamhet på arbetsplatser, m. m. och förordningen (1986:395) om timersättning vid vissa vuxenutbildningar, i mån av tid och tillgång på personal ge råd och upplysningar i frågor som rör vuxenutbildningsnämndens verksamhet. */k/ Förordning (1987:306). 3 § Vuxenutbildningsnämnd skall vidtaga eller hos centrala studiestödsnämnden föreslå de författningsändringar eller andra åtgärder som är påkallade eller i övrigt lämpliga. Organisation 4 § I 1 kap. 6 a § studiestödslagen (1973:349) finns en föreskrift om att det i varje län skall finnas en vuxenutbildningsnämnd samt grundläggande föreskrifter om hur nämnderna skall vara sammansatta och hur ledamöterna skall utses. I Malmöhus län väljer landstinget tre ledamöter och kommunfullmäktige i Malmö kommun en ledamot. I Göteborgs och Bohus län väljer landstinget två och kommunfullmäktige i Göteborgs kommun två ledamöter. */k/ Förordning (1982:507). 5 § De ledamöter i en vuxenutbildningsnämnd som väljs av landsting eller kommunfullmäktige bör företräda utbildningsväsendet i länet. Landstingets och kommunfullmäktiges val av ledamöter skall vara proportionellt, om det begärs av minst så många ledamöter i landstinget eller kommunfullmäktige som motsvarar den kvot, vilken erhålls om antalet närvarande ledamöter delas med det antal personer som valet avser, ökat med 1. Om kvoten är ett brutet tal, skall den avrundas till närmast högre hela tal. Om förfarandet vid proportionellt val finns bestämmelser i lagen (1955:138) om proportionellt valsätt vid val inom landsting, kommunfullmäktige m. m. */k/ Förordning (1982:507). 5 a § Regeringen utser en av ledamöterna i vuxenutbildningsnämnden till ordförande. Nämnden utser inom sig vice ordförande. */k/ Förordning (1982:507). 5 b § Ordföranden och övriga ledamöter i vuxenutbildningsnämnden utses för högst tre år. Om en ledamot som inte har utsetts vid proportionellt val avgår, utses en ny ledamot för återstoden av tjänstgöringstiden. */k/ Förordning (1982:507). 6 § Hos varje vuxenutbildningsnämnd finns en kanslichef. Hos nämnden är i övrigt anställd personal i mån av behov och tillgång på medel. */k/ Förordning (1987:306). 6 a § Kanslichefen skall ha bestämd tid för mottagning av allmänheten. För andra tjänstemän kan särskild mottagningstid bestämmas. Registratorskontor skall hållas öppet viss tid varje arbetsdag enligt myndighetens bestämmande, dock minst tre timmar. Tider för mottagning och öppethållande av registratorskontor tillkännages genom anslag i myndighetens lokal. Inskränkning i tid för öppethållande bör tillkännages minst en vecka i förväg. När registratorskontor hålls öppet, skall allmänheten tas emot av myndighetens tjänstemän i den mån deras övriga göromål inte lägger hinder i vägen. Förordning (1987:306). Ärendenas handläggning 7 § Ärende hos vuxenutbildningsnämnd avgörs av nämnden i plenum. I arbetsordning eller genom särskilt beslut får överlämnas åt ordföranden, vice ordföranden, kanslichefen eller annan tjänsteman att avgöra ärende eller grupp av ärenden som inte är av sådan beskaffenhet att prövningen bör ankomma på nämnden i plenum. */k/ Förordning (1987:306). 8 § Vuxenutbildningsnämnd är beslutför när ordföranden eller vice ordföranden och minst fyra andra ledamöter är närvarande. */k/ Förordning (1986:921). 9 § Ärende avgörs efter föredragning som ankommer på kanslichefen eller särskilt förordnad föredragande. Ordföranden får själv överta beredning och föredragning av ärende. Kanslichefen får närvara när ärende föredras av annan. */k/ Förordning (1987:306) . 10 § har upphävts genom förordning (1986:921). 11 § I arbetsordning eller genom särskilt beslut skall bestämmas vem som får infordra förklaring, upplysning eller yttrande i ärende hos vuxenutbildningsnämnden. Förordning (1978:605). Tjänstetillsättning 12 § Tjänster tillsätts och annan personal antas av centrala studiestödsnämnden. Vid tillsättning av tjänst som kanslichef skall den aktuella vuxenutbildningsnämndens ordförande beredas tillfälle att yttra sig. Centrala studiestödsnämnden får överlämna till vuxenutbildningsnämnd att fatta beslut i ärenden om tjänstetillsättning och antagande av personal. */k/ Förordning (1987:306). Överklagande 13 § Beslut av en vuxenutbildningsnämnd får överklagas hos centrala studiestödsnämnden, om inte något annat är föreskrivet. */k/ Förordning (1987:306). Övergångsbestämmelser 1975:394 Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1975. 1982:507 Denna förordning träder i kraft, såvitt avser 6 b § två veckor efter den dag, då förordningen enligt uppgift på den utkommit från trycket i Svensk författningssamling, samt i övrigt den 1 januari 1983. De nya bestämmelserna om utseende av ledamöter i vuxenutbildningsnämnderna tillämpas dock dessförinnan vid val som avser tid efter utgången av år 1982. 1986;41 1. Denna förordning träder i kraft den 1 mars 1986. 2. I fråga om ärenden om tjänstetillsättning och antagande av personal som har inletts före ikraftträdandet gäller 12 § i sin äldre lydelse. Förklara den här lagen kortfattat (max fyra meningar) på enkel svenska.

2011:867

Förordning (2011:867) om flygplatsavgifter

1 § I denna förordning finns bestämmelser i anslutning till lagen (2011:866) om flygplatsavgifter. Förordning (2017:308). 2 § Transportstyrelsen ska årligen offentliggöra en rapport som beskriver den verksamhet Transportstyrelsen bedrivit med stöd av lagen (2011:866) om flygplatsavgifter. Rapporten får lämnas i samband med Transportstyrelsens verksamhetsberättelse. 3 § Transportstyrelsen prövar efter ansökan frågan huruvida en sammanslutning av flygplatser ska utses som ett flygplatsnät enligt lagen (2011:866) om flygplatsavgifter. En sådan ansökan ska innehålla uppgift om vilka flygplatser som ingår i sammanslutningen och om vilka personer som ska ingå i flygplatsnätets ledningsenhet. 4 § Transportstyrelsen får meddela föreskrifter om avgifter för tillsyn enligt lagen (2011:866) om flygplatsavgifter. Förordning (2017:308). 5 § Transportstyrelsen får meddela föreskrifter om verkställigheten av lagen (2011:866) om flygplatsavgifter och denna förordning. Förordning (2021:666). 6 § Flygplatsavgifter som avser start eller landning av luftfartyg ska differentieras i förhållande till luftfartygs klimatpåverkan. Differentieringen ska göras så att flygets klimatpåverkan minskar. Förordning (2021:666). Övergångsbestämmelser 2021:666 1. Denna förordning träder i kraft den 1 augusti 2021. 2. Bestämmelserna om differentierade flygplatsavgifter i 6 § tillämpas första gången vid beslut om 2022 års avgifter. Förklara den här lagen kortfattat (max fyra meningar) på enkel svenska.

2024:30

Tillkännagivande (2024:30) om tröskelvärden vid offentlig upphandling

Vid tillämpningen av lagen (2016:1145) om offentlig upphandling, lagen (2016:1146) om upphandling inom försörjningssektorerna, lagen (2016:1147) om upphandling av koncessioner och lagen (2011:1029) om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet gäller följande tröskelvärden i euro och svenska kronor enligt 1. Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/24/EU av den 26 februari 2014 om offentlig upphandling och om upphävande av direktiv 2004/18/EG, i lydelsen enligt kommissionens delegerade förordning (EU) 2023/2495 av den 15 november 2023 om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/24/EU vad gäller tröskelvärden för offentliga varu-, tjänste- och byggentreprenadkontrakt samt projekttävlingar, 2. Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/25/EU av den 26 februari 2014 om upphandling av enheter som är verksamma på områdena vatten, energi, transporter och posttjänster och om upphävande av direktiv 2004/17/EG, i lydelsen enligt kommissionens delegerade förordning (EU) 2023/2496 av den 15 november 2023 om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/25/EU vad gäller tröskelvärden för varu-, tjänste- och byggentreprenadkontrakt samt projekttävlingar, 3. Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/23/EU av den 26 februari 2014 om tilldelning av koncessioner, i lydelsen enligt kommissionens delegerade förordning (EU) 2023/2497 av den 15 november 2023 om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/23/EU vad gäller tröskelvärden för koncessioner, 4. Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/81/EG av den 13 juli 2009 om samordning av förfarandena vid tilldelning av vissa kontrakt för byggentreprenader, varor och tjänster av upphandlande myndigheter och enheter på försvars- och säkerhetsområdet och om ändring av direktiven 2004/17/EG och 2004/18/EG, i lydelsen enligt kommissionens delegerade förordning (EU) 2023/2510 av den 15 november 2023 om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/81/EG vad gäller tröskelvärden för varu-, tjänste- och byggentreprenadkontrakt, och 5. kommissionens meddelande (C/2023/902) om motvärden till tröskelvärdena i Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/23/EU, 2014/24/EU, 2014/25/EU och 2009/81/EG. Upphandling enligt lagen (2016:1145) om offentlig upphandling Följande tröskelvärden gäller vid tillämpning av 5 kap. 1 §: Vad upphandlingen Tröskelvärdet Tröskelvärdet avser i euro i svenska kronor Varu- och tjänste- kontrakt som tilldelas av centrala upphandlande myndigheter 143 000 1 546 202 Projekttävlingar som anordnas av centrala upphandlande myndigheter 143 000 1 546 202 Varukontrakt som tilldelas av centrala upphandlande myndigheter på försvarsområdet, om kontraktet avser de varor som förtecknas i tillkännagivandet (2016:1227) av de försvarsprodukter som avses i lagen (2016:1145) om offentlig upphandling 143 000 1 546 202 Varu- och tjänste- kontrakt som tilldelas av upphandlande myndigheter som inte är centrala upphandlande myndigheter 221 000 2 389 585 Projekttävlingar som anordnas av upphandlande myndigheter som inte är centrala upphandlande myndigheter 221 000 2 389 585 Varukontrakt som tilldelas av centrala upphandlande myndigheter på försvarsområdet, om kontraktet avser varor som inte förtecknas i tillkännagivandet (2016:1227) av de försvarsprodukter som avses i lagen (2016:1145) om offentlig upphandling 221 000 2 389 585 Byggentreprenadkontrakt 5 538 000 59 880 179 Tjänstekontrakt enligt bilaga 2 till lagen (2016:1145) om offentlig upphandling 750 000 8 109 450 Följande tröskelvärden gäller vid tillämpning av 5 kap. 2 §: Vad upphandlingen Tröskelvärdet Tröskelvärdet avser i euro i svenska kronor Tjänstekontrakt 221 000 2 389 585 Byggentreprenadkontrakt 5 538 000 59 880 179 Upphandling enligt lagen (2016:1146) om upphandling inom försörjningssektorerna Följande tröskelvärden gäller vid tillämpning av 5 kap. 1 §: Vad upphandlingen Tröskelvärdet Tröskelvärdet avser i euro i svenska kronor Varu- och tjänste- kontrakt samt projekttävlingar 443 000 4 789 982 Byggentreprenadkontrakt 5 538 000 59 880 179 Tjänstekontrakt enligt bilaga 2 till lagen (2016:1146) om upphandling inom försörjningssektorerna 1 000 000 10 812 600 Upphandling enligt lagen (2016:1147) om upphandling av koncessioner Följande tröskelvärden gäller vid tillämpning av 5 kap. 1 §: Vad upphandlingen Tröskelvärdet Tröskelvärdet avser i euro i svenska kronor Koncessioner 5 538 000 59 880 179 Upphandling enligt lagen (2011:1029) om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet Följande tröskelvärden gäller vid tillämpning av 3 kap. 1 § första stycket 1: Vad upphandlingen Tröskelvärdet Tröskelvärdet avser i euro i svenska kronor Varu- och tjänste- kontrakt 443 000 4 789 982 Följande tröskelvärden gäller vid tillämpning av 3 kap. 1 § första stycket 2: Vad upphandlingen Tröskelvärdet Tröskelvärdet avser i euro i svenska kronor Byggentreprenadkontrakt 5 538 000 59 880 179 Förklara den här lagen kortfattat (max fyra meningar) på enkel svenska.

1976:511

Lag (1976:511) om omhändertagande av berusade personer m.m.

1 § Den som anträffas så berusad av alkoholdrycker eller annat berusningsmedel att han inte kan ta hand om sig själv eller annars utgör en fara för sig själv eller för någon annan får omhändertas av en polisman. Anträffas någon där han eller någon annan har sin bostad, får han inte omhändertas enligt första stycket. Lag (1984:391). 2 § Vid omhändertagande skall tillses att åtgärden ej orsakar den omhändertagne större olägenhet än som är oundviklig med hänsyn till åtgärdens syfte eller väcker onödig uppmärksamhet. 3 § Om det behövs med hänsyn till den omhändertagnes tillstånd, skall han så snart det kan ske undersökas av en läkare. Lag (1984:391). 4 § En omhändertagen person som inte bereds vård på sjukhus eller någon annan vårdinrättning, inte tas om hand på något annat sätt och som inte heller kan friges, får hållas kvar. Den omhändertagne får då tas i förvar om det är nödvändigt med hänsyn till ordning eller säkerhet. Förvaras den omhändertagne hos Kriminalvården ska myndigheten utöva tillsyn över den omhändertagne enligt 6 § samt fullgöra de uppgifter som avses i 7 § första och andra styckena, om inte uppgifterna har fullgjorts av Polismyndigheten. Motsvarande skyldigheter har annan myndighet vars tjänstemän med laga stöd har omhändertagit någon enligt denna lag. Lag (2014:583). 5 § Polisman som har omhändertagit någon enligt denna lag skall så skyndsamt som möjligt anmäla åtgärden till sin förman. Har omhändertagandet ej redan upphört, skall förmannen omedelbart pröva om åtgärden skall bestå. 6 § Den som är omhändertagen skall fortlöpande ses till. Skulle den omhändertagnes tillstånd ge anledning till det, skall den omhändertagne föras till sjukhus eller läkare tillkallas så snart det kan ske. Lag (1998:1751). 7 § Den som är omhändertagen enligt denna lag ska så snart som möjligt underrättas om anledningen till omhändertagandet. Bedöms den omhändertagne vara i behov av hjälp eller stöd från samhällets sida, ska Polismyndigheten innan omhändertagandet upphör ge honom eller henne råd och upplysningar samt, i den mån det är lämpligt, samråda med annat samhällsorgan som har till uppgift att tillgodose ett sådant behov. Den omhändertagne ska friges så snart det kan ske utan men för honom eller henne själv och det inte längre finns skäl för omhändertagande. Den omhändertagne ska dock alltid friges senast åtta timmar efter omhändertagandet, om det inte uppenbarligen är förenligt med hans eller hennes eget intresse att han eller hon får stanna kvar en kortare tid därutöver. Lag (2014:583). 7 a § Förvaras den omhändertagne hos Kriminalvården ska myndigheten underrätta Polismyndigheten så snart det finns skäl att ompröva beslutet. Lag (2014:583). 8 § Alkoholdrycker eller andra berusningsmedel, som påträffas hos den omhändertagne, skall tas ifrån honom. Sådan egendom skall bevisligen förstöras, om inte särskilda skäl talar för att egendomen återställs efter frigivandet. Frågan härom prövas av den förman till vilken omhändertagandet skall anmälas. Första stycket får tillämpas även i fråga om injektionsspruta eller kanyl som kan användas för insprutning i människokroppen. Detsamma gäller andra föremål, som är särskilt ägnade att användas för missbruk av eller annan befattning med narkotika. Lag (1984:391). 9 § Skall någon gripas enligt 24 kap. rättegångsbalken, får han inte omhändertas eller hållas kvar enligt denna lag. Finns det skäl att omhänderta någon såväl enligt 13 § andra stycket polislagen (1984:387) som enligt denna lag, skall denna lag tillämpas. Lag (1984:391). 10 § Det som gäller för en polisman enligt denna lag gäller i tillämpliga delar också för en ordningsvakt. Om en ordningsvakt har omhändertagit någon, ska den omhändertagne skyndsamt överlämnas till närmaste polisman. Om det är lämpligt med hänsyn till den omhändertagne och omständigheterna i övrigt, får Polismyndigheten i stället överlämna till ordningsvakter att transportera den omhändertagne till en plats som Polismyndigheten anger. Detta gäller under förutsättning att en förman enligt 5 § har beslutat att omhändertagandet ska bestå. Lag (2023:424). Övergångsbestämmelser 2023:424 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2024. 2. Det som anges om en ordningsvakts förordnande i 10 § första stycket gäller fram till utgången av år 2025, om förordnandet inte dessförinnan har återkallats eller annars har upphört att gälla. Förklara den här lagen kortfattat (max fyra meningar) på enkel svenska.

1996:311

Förordning (1996:311) med instruktion för Riksgäldskontoret

Uppgifter och mål 1 § Riksgäldskontoret är statens centrala finansförvaltning med huvuduppgifterna 1. att efter regeringens beslut, utan att tjänsterna subventioneras, tillhandahålla utlåning till och ta emot medel på konto från i första hand statliga myndigheter, 2. att företräda det statliga betalningssystemet inklusive statens centralkonto, 3. att ta upp och förvalta lån till staten i enlighet med lagen (1988:1387) om statens upplåning och skuldförvaltning, och 4. att ställa ut och förvalta statliga garantier i enlighet med garantiförordningen (1997:1006). Förordning (2006:1258). 2 § Riksgäldskontoret skall 1. senast den 1 oktober varje år till regeringen lämna förslag till riktlinjer för förvaltningen av statens skuld, 2. senast den 22 februari varje år till regeringen lämna underlag för utvärdering av förvaltningen av statens skuld, 3. regelbundet fastställa statslåneräntan som den genomsnittliga marknadsräntan på statsobligationer med en återstående löptid på minst fem år, 4. senast den 1 november varje år fastställa statens utlåningsränta och statens avkastningsränta som den genomsnittliga marknadsräntan under de tre närmast föregående åren, där marknadsräntan utgörs av räntan på nominella statsobligationer med en återstående löptid på 4-6 år med tillägg av 0,25 procentenheter för förvaltningskostnader m.m., 5. ansvara för officiell statistik enligt förordningen (2001:100) om den officiella statistiken, 6. meddela föreskrifter om inskrivning i statsskuldboken, samt 7. senast den 15 mars varje år till regeringen lämna underlag till årsredovisningen för staten avseende statliga garantier och krediter. Förordning (2006:1258). Samråd m.m. 3 § Riksgäldskontoret skall samråda med Riksbanken i frågor om de delar av upplåningsverksamheten som kan antas vara av större penningpolitisk betydelse. Förordning (2001:408). 4 § Riksgäldskontoret har rätt att från andra myndigheter få den information som kontoret behöver för sin verksamhet. Förordning (2001:408). 4 a § Riksgäldskontorets prognoser över statens lånebehov skall ske i samverkan med Konjunkturinstitutet och Ekonomistyrningsverket. Förordning (2006:1258). Verksförordningens tillämpning 5 § Verksförordningen (1995:1322) skall tillämpas på Riksgäldskontoret med undantag av 3-5, 12, 30, 32 och 34 §§. Det som sägs i 6-9 §§ verksförordningen om myndighetens chef skall i stället gälla styrelsen. Förordning (2006:1292). Myndighetens ledning 6 § Riksgäldsdirektören är chef för myndigheten samt ansvarar för och leder den löpande verksamheten enligt styrelsens direktiv och riktlinjer. Förordning (2004:1044). 7 § Riksgäldskontoret leds av en styrelse som ansvarar för myndighetens verksamhet. Styrelsen består av högst sju ledamöter. Riksgäldsdirektören har rätt att närvara och yttra sig vid styrelsesammanträden, om styrelsen inte i ett särskilt fall bestämmer något annat. Den som är styrelseledamot och riksgäldsdirektören får inte utan tillstånd vara ledamot eller suppleant i styrelsen för ett finansinstitut. En ledamot och riksgäldsdirektören får inte heller vara anställd hos eller åta sig uppdrag för ett sådant institut. Tillstånd meddelas av regeringen i fråga om ordföranden och av ordföranden i fråga om övriga styrelseledamöter och riksgäldsdirektören. Styrelsen är beslutför när ordföranden och minst hälften av de andra ledamöterna är närvarande. Förordning (2004:1044). Personalföreträdare 8 § Personalföreträdarförordningen (1987:1101) skall tillämpas på Riksgäldskontoret. Styrelsens ansvar och uppgifter 9 § Utöver vad som anges i 13 § verksförordningen (1995:1322) skall styrelsen besluta om 1. förslag till riktlinjer enligt 2 § 1, 2. principer för hur de av regeringen fastställda riktlinjerna för förvaltningen av statens skuld skall genomföras, 3. underlag för utvärdering enligt 2 § 2, 4. viktigare frågor enligt 15 §, 5. ramar och riktlinjer för hantering av de risker som är förenade med verksamheten, och 6. instruktioner för intern kontroll. Styrelsen får överlåta till riksgäldsdirektören att besluta föreskrifter som inte är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt. Förordning (1998:1523). 10 § Om ett styrelseärende är så brådskande att styrelsen inte hinner sammanträda för att behandla det, får ärendet avgöras genom meddelanden mellan riksgäldsdirektören och minst så många ledamöter som behövs för beslutförhet. Om detta förfarande inte är lämpligt, får riksgäldsdirektören ensam avgöra ärendet. Beslut som fattas enligt denna paragraf skall anmälas vid nästa sammanträde med styrelsen. Riskhantering och internrevision 11 § Riksgäldskontoret skall ha en beskrivning av de huvudsakliga risker som är förenade med verksamheten och hur dessa risker skall hanteras. Det skall vidare finnas interna instruktioner för hantering av dessa risker. Beskrivningen, instruktionerna och efterlevnaden av instruktionerna skall fortlöpande ses över. 12 § Riksgäldskontoret skall tillämpa internrevisionsförordningen (2006:1228). Förordning (2006:1258). Medelsförvaltning 13 § Riksgäldskontoret skall placera sina medel, i den utsträckning de inte behöver användas till utbetalningar, på konto i Riksbanken, en bank eller ett kreditmarknadsföretag eller i statspapper eller andra skuldförbindelser med låg kreditrisk. Placeringar får ske i utlandet och i utländsk valuta. Förordning (2006:1258). 13 a § Riksgäldskontorets hantering av växlingar mellan svensk och utländsk valuta skall präglas av förutsägbarhet och tydlighet. Förordning (2006:1258). 14 § Riksgäldskontoret skall täcka de underskott som kan uppstå på statens centralkonto. Förordning (2006:1258). 15 § Riksgäldskontoret får medge inlösen av obligationer och räntekuponger samt utbetalning av vinster på premieobligationslån, även om betalningsrätten är preskriberad. Om det finns särskilda skäl, får kontoret helt eller delvis efterskänka sådana fordringar som förvaltas av kontoret. Förordning (2006:1258). Anställningar m.m. 16 § Riksgäldsdirektören anställs genom beslut av regeringen. Andra anställningar beslutas av Riksgäldskontoret. Förordning (2002:1100). Bisysslor 17 § Den som är tjänsteman hos Riksgäldskontoret får inte utan regeringens tillstånd vara ledamot eller suppleant i styrelsen för ett finansinstitut. Tjänstemannen får inte heller vara anställd hos eller åta sig uppdrag för ett sådant institut. Förordning (2001:408). Överklagande 18 § Vid överklagande av beslut i anställningsärenden gäller 35 § verksförordningen (1995:1322). Riksgäldskontorets beslut i andra ärenden får överklagas bara om det följer av en annan föreskrift än 22 a § förvaltningslagen (1986:223). Om ärendet avser myndighetsutövning mot någon enskild och det inte finns några särskilda föreskrifter om överklagande, får dock beslutet överklagas hos regeringen. Förordning (2006:1292). Övergångsbestämmelser 2006:1292 Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2007. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för överklaganden av beslut i anställningsärenden som har meddelats före ikraftträdandet. Förklara den här lagen kortfattat (max fyra meningar) på enkel svenska.

1992:794

Lag (1992:794) om Luganokonventionen

1 § Den i Lugano den 16 september 1988 antagna konventionen om domstols behörighet och om verkställighet av domar på privaträttens område (Luganokonventionen) skall gälla som lag här i landet. Konventionens svenska, engelska och franska texter finns intagna som bilaga till denna lag. Regeringen tillkännager de stater som har tillträtt Luganokonventionen och innehållet i sådana underrättelser om ändringar i nationell rätt eller i förteckningarna över domstolar som avses i artikel VI i Protokoll nr 1 till konventionen. Lag (1998:1322). 1 a § Denna lag gäller inte i förhållande till stater som är bundna av konventionen den 30 oktober 2007 om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar på privaträttens område (2007 års Luganokonvention). Regeringen tillkännager i Svensk författningssamling vilka som har tillträtt 2007 års Luganokonvention. Lag (2009:1308). 2 § Av artikel 54 B i Luganokonventionen framgår när Brysselkonventionen, som gäller som lag här i landet enligt lagen (1998:358) om Brysselkonventionen, skall tillämpas i stället för Luganokonventionen. Lag (2002:461). 3 § Kompletterande bestämmelser finns i lagen (2006:74) med kompletterande bestämmelser om domstols behörighet och om erkännande och internationell verkställighet av vissa avgöranden. Lag (2006:75). 4 § Har upphävts genom lag (2002:461). 5 § Har upphävts genom lag (2002:461). 6 § Har upphävts genom lag (1998:1322). 7 § Har upphävts genom lag (1998:1322). 8 § Har upphävts genom lag (1998:1322). Förklara den här lagen kortfattat (max fyra meningar) på enkel svenska.

2013:858

Förordning (2013:858) om fastställande av omräknade belopp för tobaksskatt för år 2014

1 § Regeringen fastställer enligt 42 § lagen (1994:1563) om tobaksskatt att skatt på tobak ska tas ut med följande belopp för kalenderåret 2014: 1. skatt på cigaretter tas ut med 1 krona och 41 öre per styck, 2. skatt på cigarrer och cigariller tas ut med 1 krona och 25 öre per styck, 3. skatt på röktobak tas ut med 1 732 kronor per kilogram, 4. skatt på snus tas ut med 385 kronor per kilogram, 5. skatt på tuggtobak tas ut med 448 kronor per kilogram. Förklara den här lagen kortfattat (max fyra meningar) på enkel svenska.

2007:784

Förordning (2007:784) med instruktion för Statens personadressregisternämnd

Uppgifter 1 § Statens personadressregisternämnd ansvarar för det statliga personadressregistret (SPAR). Av förordningen (1998:1234) om det statliga personadressregistret framgår att nämnden också är personuppgiftsansvarig för SPAR. Ledning 2 § Myndigheten leds av en nämnd. 3 § Nämnden ska bestå av högst nio ledamöter. Organisation 4 § Av 9 § andra stycket förordningen (2007:780) med instruktion för Skatteverket framgår att verket svarar för ett kansli åt nämnden. Chefen för kansliet utses av nämnden i samråd med Skatteverket. Avgifter 5 § Avgifter från verksamheten med SPAR ska tillföras statens centralkonto i Riksbanken. Undantag från myndighetsförordningen 6 § Myndigheten ska inte tillämpa 27 § myndighetsförordningen (2007:515). Förklara den här lagen kortfattat (max fyra meningar) på enkel svenska.

1992:418

Förordning (1992:418) om utbetalning av boendemiljöbidrag

Regeringen föreskriver som förutsättning för utbetalning av bidrag som beviljats enligt förordningen (1975:129) om bidrag av statsmedel till förbättring av boendemiljöer att ansökan om utbetalning har kommit in till kommunen senast den 30 juni 1992. Förklara den här lagen kortfattat (max fyra meningar) på enkel svenska.

2007:652

Förordning (2007:652) med instruktion för Finanspolitiska rådet

Uppgifter 1 § Finanspolitiska rådet har till uppgift att sköta administrativa och handläggande uppgifter åt ett särskilt råd som skall finnas vid myndigheten. Myndighetens ledning 2 § Kanslichefen är chef för Finanspolitiska rådet. Verksförordningens tillämpning 3 § Följande bestämmelser i verksförordningen (1995:1322) skall tillämpas på myndigheten: 3 § om myndighetens ledning, 6-8 §§ om myndighetschefens ansvar och uppgifter, 18 § om myndighetens organisation, 21 § om ärendenas handläggning, 29 § om inhämtande av uppgifter m.m., 31 § om myndighetens beslut, 32 § om anställningar m.m. och 35 § om överklagande. Det särskilda rådet Sammansättning 4 § Rådet skall bestå av högst åtta ledamöter. En av ledamöterna är ordförande och en är vice ordförande. Uppgifter 5 § Rådet skall följa upp och bedöma måluppfyllelsen i finanspolitiken och i den ekonomiska politik som regering och riksdag beslutar om och därmed bidra till en ökad öppenhet och tydlighet kring den ekonomiska politikens syften och effektivitet. 6 § Rådet skall, med utgångspunkt i den ekonomiska vårpropositionen och budgetpropositionen, 1. följa upp om de grundläggande målen för finanspolitiken nås, vilka inkluderar långsiktigt hållbara offentliga finanser, överskottsmålet och utgiftstaket, samt hur finanspolitikens inriktning förhåller sig till dessa mål och till konjunkturutvecklingen, 2. bedöma om utvecklingen ligger i linje med långsiktigt uthållig tillväxt samt leder till långsiktigt hållbar sysselsättning, 3. granska tydligheten i den ekonomiska vårpropositionen och budgetpropositionen, särskilt med avseende på angivna grunder för den ekonomiska politiken samt skälen för förslag till åtgärder, 4. granska och bedöma kvaliteten i lämnade prognoser och i de modeller som ligger till grund för prognoserna. 7 § Rådet skall vidare verka för en ökad offentlig diskussion i samhället om den ekonomiska politiken. Beslutförhet 8 § Rådet är beslutfört när minst sex av ledamöterna, bland dem ordförande eller vice ordförande, är närvarande. Förordnande 9 § Ordföranden, vice ordföranden och andra ledamöter utses av regeringen efter förslag från rådet. Förordnandena ges för en bestämd tid. Rapportering 10 § Det särskilda rådet skall senast den 15 mars varje år lämna en rapport till Finanspolitiska rådet. I rapporten skall rådet redovisa de analyser och bedömningar som rådet har gjort. Eventuellt avvikande meningar bland ledamöterna skall framgå av rapporten. Finanspolitiska rådet skall utan dröjsmål lämna det särskilda rådets rapport med eget yttrande till regeringen. Överklaganden 11 § Beslut i andra ärenden än anställningsärenden får inte överklagas. Övergångsbestämmelser 2007:652 Denna förordning träder i kraft den 1 augusti 2007. Den rapport som avses i 10 § skall under 2008 lämnas senast den 1 maj. Förklara den här lagen kortfattat (max fyra meningar) på enkel svenska.

1986:265

Förordning (1986:265) om exportkreditgaranti

1 § För täckning av förlust i samband med export av varor och tjänster eller lagerhållning utomlands får statsgaranti (exportkreditgaranti) beviljas enligt denna förordning. Med export av tjänster avses 1. överlåtelse eller upplåtelse till utlandet av tillverkningsrättigheter, rätten till uppfinningar eller metoder för framställning av varor, 2. överlåtelse eller upplåtelse till utlandet av tekniskt, medicinskt eller administrativt kunnande eller resultat av konsultativ verksamhet eller liknande tjänster, 3. utförande av entreprenadarbete utomlands, 4. uthyrning av varor till utlandet, om uthyrningen kan jämställas med försäljning. 2 § Exportkreditgaranti får beviljas en näringsidkare för täckning av förlust 1. i samband med av honom slutet avtal om export, 2. i samband med lagerhållning utomlands av varor för försäljning eller av egendom avsedd att användas i samband med näringsidkarens fullgörande av sådant avtal om entreprenadarbete, konsultuppdrag eller liknande tjänster, som kan bli föremål för exportkreditgaranti, 3. avseende sådan fordran i samband med export som näringsidkaren förvärvat genom köp från exportör i Sverige, 4. i samband med ianspråktagande av säkerhet som näringsidkaren ställt eller låtit ställa för fullföljande av anbud, leverans eller betalning. 3 § Exportkreditgaranti får även lämnas 1. en långivare för täckning av förlust avseende lån i samband med export eller lagerhållning utomlands, 2. den som ställt säkerhet för en näringsidkare för fullföljande av anbud, leverans eller betalning, för täckning av förlust i samband med ianspråktagande av den ställda säkerheten. 4 § Garanti enligt 2 eller 3 § får inte utan medgivande av regeringen beviljas någon som inte är verksam i Sverige. Garanti som avses i 3 § 1 får dock beviljas för lån, som lämnas av en utländsk bank eller en annan utländsk långivare. Vidare får garanti beviljas ett utländskt garantiinstitut inom ramen för ömsesidigt verkande återförsäkringsavtal. 5 § Endast om det finns särskilda skäl får garanti beviljas när export eller lagerhållning avser varor som inte är svenska. Detsamma gäller export av tjänster som inte är svenska. Garanti som avses i 3 § 1 får inte utan medgivande av regeringen beviljas för lån, som lämnas till en näringsidkare som är verksam i Sverige. 6 § Exportkreditgaranti får beviljas endast den som har gjort sig känd för redbarhet och som kan antas ha förutsättningar att genomföra den avsedda transaktionen och fullgöra sina skyldigheter som garantitagare. 7 § Exportkreditgaranti får avse endast sådan förlust, som är föranledd av 1. att köpare, låntagare eller annan gäldenär har underlåtit att fullgöra sina förpliktelser mot garantitagaren, 2. att en myndighet i utlandet har infört moratorium eller opåräknat hindrat eller fördröjt export, import eller överföring av betalning eller vidtagit annan liknande åtgärd, 3. att en myndighet i utlandet har beslutat om beslag eller liknande åtgärd, 4. krig, inre oroligheter, naturkatastrof eller annan utomordentlig händelse i utlandet. 8 § Garanti får inte avse sådan förlust enligt 7 § som garantitagaren själv har föranlett eller medverkat till. Garanti får inte omfatta sådana förluster mot vilka skydd kan erhållas genom sedvanlig transport-, brand- eller stöldförsäkring eller på annat liknande sätt. Om rätten till ersättning på grund av en garanti som har beviljats enligt 2 § 1 överlåts till någon som säkerhet vid finansiering av den export som omfattas av garantin, får garantin avse varje utebliven betalning från köparens sida. 9 § Exportkreditgaranti får avse täckning av högst 90 procent eller, i särskilda fall, 95 procent av den uppkomna förlusten. Dock får garanti för förlust som avses i 8 § tredje stycket avse täckning av hela den uppkomna förlusten. 9 a § Exportkreditgaranti avseende fordran får lämnas i svensk eller utländsk valuta. Garanti i utländsk valuta får dock lämnas endast i sådan valuta som vanligen används i exportkrediter. Endast om det finns särskilda skäl får garanti lämnas i utländsk valuta för kredit med kortare löptid än ett år. Förordning (1986:1019). 10 § För exportkreditgaranti skall erläggas en premie, som är avpassad med hänsyn till olika inverkande omständigheter, såsom betalningsvillkor, förhållanden i importlandet och risker av annat slag samt administrationskostnader. För utfästelse om garanti får en avgift tas ut. 11 § Ärenden enligt denna förordning prövas av exportkreditnämnden. Om ett ärende är av större vikt, får nämnden med eget yttrande hänskjuta ärendet till regeringens prövning. Förordning (1988:1374). 12 § Beslut av exportkreditnämnden enligt denna förordning får inte överklagas. Förklara den här lagen kortfattat (max fyra meningar) på enkel svenska.

1990:289

/r1/ Riksgäldskontorets föreskrifter (1990:289) om gällande inlåningsränta i ungdomsbosparandet;

Riksgäldskontoret föreskriver följande med stöd av 10 § lagen (1988:846) om ungdomsbosparande samt 1 § förordningen (1989:248) med instruktion för riksgäldskontoret. På medel som står inne på ett konto anslutet till ungdomsbosparandet enligt lagen (1988:846) om ungdomsbosparande skall den bank eller sparkassa som för kontot betala lägst 11 procent årlig ränta. För den kalendermånad, då insättning eller uttag sker, får på det insatta respektive uttagna beloppet betalas en lägre årlig ränta än som sägs i första stycket, dock lägst 2 procent. Förklara den här lagen kortfattat (max fyra meningar) på enkel svenska.

1997:484

Lag (1997:484) om dröjsmålsavgift

1 § Den som är betalningsskyldig för skatt, avgift eller ränta och som inte i rätt tid och på rätt sätt fullgör betalningsskyldigheten skall, i de fall det särskilt föreskrivs, betala en avgift (dröjsmålsavgift) enligt de grunder som anges i denna lag. Lag (1999:1376). 2 § Dröjsmålsavgift tas, om inte annat sägs nedan eller i 3, 4 eller 4 a §, ut med 1. två procent på belopp som betalas före utgången av den månad då beloppet ska betalas (förfallomånaden), 2. fyra procent på belopp som betalas under första månaden efter förfallomånaden, 3. sex procent på belopp som betalas under andra månaden efter förfallomånaden, 4. sex procent, med tillägg av en procentenhet för varje påbörjad ytterligare månad, på belopp som betalas efter andra månaden efter förfallomånaden. Dröjsmålsavgift tas ut med två procent på belopp som betalas inom tio dagar från den dag då beloppet skulle ha betalats. Lag (2011:1541). 3 § Dröjsmålsavgiften är minst 100 kronor. Om det ursprungligen obetalda beloppet är mindre än 100 kronor, får dröjsmålsavgift dock endast tas ut med motsvarande belopp. 4 § Om den betalningsskyldige skriftligen påmints om sin betalningsskyldighet och betalning sker senast viss i påminnelsen angiven dag, ska dröjsmålsavgift tas ut som om betalning skett den dag påminnelsen sändes. Lag (2011:1541). 4 a § Dröjsmålsavgift tas inte ut sedan beloppet överlämnats till Kronofogdemyndigheten för indrivning. Efter överlämnandet för indrivning tas i stället ränta ut på kapitalbeloppet efter en räntesats som för varje kalenderår beräknas med ledning av emissionsräntorna för Riksgäldskontorets statsskuldväxlar och statsobligationer för de senaste tre åren. Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer meddelar närmare föreskrifter om ränta enligt denna paragraf. Lag (2011:1541). 5 § Vid tillämpning av bestämmelserna i denna lag jämställs med inbetalning av skatt att verkställighet har skett eller säkerhet har tagits emot enligt bestämmelserna om betalningssäkring i skatteförfarandelagen (2011:1244). Lag (2011:1385). 6 § Om det finns särskilda skäl, får den myndighet som har beslutat om avgiften befria den betalningsskyldige helt eller delvis från skyldigheten att betala dröjsmålsavgift. 7 § Ett beslut om dröjsmålsavgift får överklagas på det sätt som gäller för överklagande av beslut om den skatt, avgift eller ränta som föranlett dröjsmålsavgiften. Lag (1999:1376). Övergångsbestämmelser 1999:1376 Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000. Äldre bestämmelser skall dock gälla beträffande dröjsmålsavgift som beslutats av Tullverket före ikraftträdandet. 2011:1385 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2012. 2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för verkställighet och ställande av säkerhet enligt lagen (1978:880) om betalningssäkring för skatter, tullar och avgifter. 2011:1541 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2012. 2. Lagen tillämpas även på fordringar som har överlämnats till Kronofogdemyndigheten för indrivning dessförinnan. 3. Dröjsmålsavgift som är upplupen vid ikraftträdandet kvarstår. Förklara den här lagen kortfattat (max fyra meningar) på enkel svenska.

1998:8

Förordning (1998:8) om röjningsbidrag till äppel- och päronodlare

1 § Denna förordning rör tillämpningen av rådets förordning (EG) nr 2200/97 av den 30 oktober 1997 om sanering av gemenskapsproduktionen av äpplen, päron, persikor och nektariner. 2 § Frågor om röjningsbidrag enligt denna förordning prövas av länsstyrelsen. Beslut eller underrättelse om beslut om bidrag skall innehålla en upplysning om innehållet i 3 §. Bidraget betalas ut av Statens jordbruksverk. 3 § Före utbetalning av bidrag som länsstyrelsen beslutat om, skall Jordbruksverket kontrollera att utbetalningen är förenlig med gemenskapsreglerna. Om Jordbruksverket finner att en utbetalning skulle strida mot gemenskapsreglerna, skall verket besluta att inte betala ut bidraget och sända tillbaka ärendet till länsstyrelsen. Jordbruksverkets beslut innebär att länsstyrelsens beslut förfaller. 4 § Belopp som bidragsmottagaren inte är berättigad till skall betalas tillbaka. Om det anses oskäligt att återkräva hela beloppet skall detta sättas ned. Om ett beslut om bidrag har meddelats på grund av oriktig eller vilseledande uppgift av bidragsmottagaren eller om denne har brutit mot villkor eller åtaganden som gäller för bidraget, har länsstyrelsen rätt att omedelbart häva beslutet och kräva tillbaka beloppet inom 15 år från det att beloppet betalades ut. Därutöver följer av kommissionens förordning (EG) nr 2467/97 av den 11 december 1997 om tillämpningsföreskrifter till rådets förordning (EG) nr 2200/97 om sanering av gemenskapens produktion av äpplen, päron, persikor och nektariner2 att den som inte fullföljer de åtaganden som gäller för röjningsbidraget skall betala en avgift motsvarande bidraget. 5 § Länsstyrelsens beslut om bidrag får överklagas till Jordbruksverket. I 40 § förvaltningslagen (2017:900) finns bestämmelser om överklagande till allmän förvaltningsdomstol. Förordning (2018:973). 6 § Föreskrifter i övrigt till komplettering och för verkställighet av rådets förordning (EG) nr 2200/97 meddelas av Jordbruksverket. 7 § Länsstyrelsen kontrollerar att 1. uppgifter som läggs till grund för röjningsbidrag stämmer överens med de faktiska förhållandena, 2. villkoren för bidraget uppfylls. Om inte annat följer av denna förordning, gäller för röjningsbidrag bestämmelser om behörig myndighet, uppgiftsskyldighet, tillsyn och kontroll, ränta och verkställighet av beslut som finns i förordningen (1999:1148) om EG:s förordningar om jordbruksprodukter. Förordning (2000:104). Förklara den här lagen kortfattat (max fyra meningar) på enkel svenska.

2007:937

Förordning (2007:937) med instruktion för Försvarets radioanstalt

Uppgifter 1 § Försvarets radioanstalt har till uppgift att bedriva signalspaning enligt lagen (2008:717) om signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet och till lagen anslutande förordning. Förordning (2008:927). 2 § Försvarets radioanstalt ska särskilt 1. följa förändringen av signalmiljön i omvärlden, den tekniska utvecklingen och signalskyddet, 2. fortlöpande utveckla den teknik och metodik som behövs för att bedriva verksamheten, och 3. utföra matematiska bedömningar av kryptosystem för totalförsvaret. 2 a § Försvarets radioanstalt ska upprätthålla kompetensen för de nationella behoven i fråga om kryptologi. Förordning (2015:379). 3 § Försvarets radioanstalt ska biträda andra myndigheter vid värdering, utveckling, anskaffning och drift av signalspaningssystem. 3 a § Försvarets radioanstalt ska stödja Försvarsmakten genom att utveckla metodik och utbilda personal inom signalspaningsområdet. Förordning (2015:379). 3 b § Försvarets radioanstalt ska kunna stödja Försvarsmaktens deltagande i internationella insatser med kompetens, personal och materiel. Förordning (2015:379). 3 c § Försvarets radioanstalt ska vidmakthålla och utveckla signalreferensbibliotek för Försvarsmaktens behov. Förordning (2015:379). 3 d § Försvarets radioanstalt får på uppdrag av Försvarets materielverk utföra prov och utveckling inom teleteknikområdet. Förordning (2015:379). 3 e § Försvarets radioanstalt ska stödja Försvarsmakten i verksamhet som avser utveckling och vidmakthållande av Försvarsmaktens cyberförsvarsförmåga. Förordning (2020:1236). 4 § Försvarets radioanstalt ska ha hög teknisk kompetens inom informationssäkerhetsområdet. Försvarets radioanstalt får efter begäran stödja sådana statliga myndigheter och enskilda verksamhetsutövare som hanterar information som bedöms vara känslig från sårbarhetssynpunkt eller i ett säkerhets- eller försvarspolitiskt avseende. Försvarets radioanstalt ska särskilt kunna 1. stödja insatser vid nationella kriser med it-inslag, 2. medverka till identifieringen av inblandade aktörer vid it- relaterade hot mot samhällsviktiga system, 3. genomföra it-säkerhetsanalyser, och 4. ge annat tekniskt stöd. Försvarets radioanstalt ska samverka med andra organisationer inom informationssäkerhetsområdet såväl inom som utom landet. Förordning (2022:776). Ledning 5 § Försvarets radioanstalt leds av en myndighetschef. Anställningar och uppdrag 6 § Generaldirektören är myndighetschef. 7 § Vid Försvarets radioanstalt finns en överdirektör. Personalansvarsnämnd 8 § Vid Försvarets radioanstalt ska det finnas en personalansvarsnämnd. Integritetsskyddsråd 8 a § Vid Försvarets radioanstalt finns ett integritetsskyddsråd med de uppgifter som följer av 11 § lagen (2008:717) om signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet. Förordning (2008:927). 8 b § Integritetsskyddsrådet består av tre ledamöter. Regeringen utser ordförande och övriga ledamöter i rådet. Rådet sammanträder på kallelse av ordföranden. Förordning (2008:927). Tillämpligheten av vissa förordningar 9 § /Upphör att gälla U:2024-04-23/ Försvarets radioanstalt ska tillämpa personalföreträdarförordningen (1987:1101). Bestämmelserna i 6 § är dock tillämpliga endast i fråga om beslut i administrativa ärenden. 9 § /Träder i kraft I:2024-04-23/ Försvarets radioanstalt ska tillämpa internrevisionsförordningen (2006:1228) och personalföreträdarförordningen (1987:1101). Bestämmelserna i 6 § personalföreträdarförordningen är dock tillämpliga endast i fråga om beslut i administrativa ärenden. Förordning (2024:157). 10 § I fråga om anställning vid Försvarets radioanstalt tillämpas inte 6 § anställningsförordningen (1994:373). Avgifter 11 § Försvarets radioanstalt får ta ut avgifter för den verksamhet som anges i 3, 3 a och 3 d §§ samt för drift av personalmatsal. Inkomsterna från den avgiftsbelagda verksamheten disponeras av myndigheten. Myndigheten får meddela föreskrifter eller i enskilda fall besluta om avgifternas storlek. Förordning (2018:2042). Undantag från myndighetsförordningen 12 § Försvarets radioanstalt ska inte tillämpa 29 § myndighetsförordningen (2007:515) om ärendeförteckning. Förklara den här lagen kortfattat (max fyra meningar) på enkel svenska.

2013:118

Förordning (2013:118) om Nationellt centrum för livsvetenskaplig forskning

Inledande bestämmelse 1 § Vid Kungl. Tekniska högskolan finns Nationellt centrum för livsvetenskaplig forskning (SciLifeLab) som ska vara organiserat i enlighet med vad som framgår av 3 och 4 §§.   Uppgifter 2 § Vid centrumet ska det bedrivas storskalig molekylärbiologisk forskning. Centrumet ska vara tillgängligt för forskare från universitet och högskolor samt andra forskningsutövare. Organisation 3 § /Upphör att gälla U:2024-04-23/ Centrumets verksamhet leds av en styrelse. Under styrelsen leds verksamheten av en direktör som ska utses av styrelsen för en bestämd tid, dock längst sex år. Ett sådant förordnande får förlängas en gång med högst ett år. Förordning (2020:733). 3 § /Träder i kraft I:2024-04-23/ Centrumets verksamhet leds av en styrelse. Under styrelsen leds verksamheten av en direktör som ska utses av styrelsen för en bestämd tid, dock längst sex år. Ett sådant förordnande får förlängas en gång med högst tre år. Förordning (2024:160). 4 § Styrelsen ska bestå av en ordförande och åtta övriga ledamöter. Bland de övriga ledamöterna ska det ingå en företrädare för Uppsala universitet, en för Stockholms universitet, en för Karolinska institutet, en för Kungl. Tekniska högskolan, tre för andra universitet och högskolor eller enskilda utbildningsanordnare samt en för näringslivet. Ordföranden och företrädaren för näringslivet ska utses av regeringen. Övriga ledamöter ska utses av styrelsen för Kungl. Tekniska högskolan efter samråd med Uppsala universitet, Stockholms universitet och Karolinska institutet. Ledamöterna ska utses för en tid av högst tre år. En ledamot får inte utses för mer än två mandatperioder i följd. Styrelsens uppgifter 5 § Styrelsen ska 1. avgöra frågor om inriktningen av centrumets verksamhet, 2. besluta om fördelning av de resurser som ställs till förfogande för centrumets verksamhet, 3. verka för medelsanskaffning, 4. analysera centrumets resultat och effektivitet, och 5. utarbeta förslag till budgetunderlag och årsredovisning till styrelsen för Kungl. Tekniska högskolan. 6 § Styrelsen är beslutför när ordföranden och minst hälften av de övriga ledamöterna är närvarande. Förklara den här lagen kortfattat (max fyra meningar) på enkel svenska.

1986:542

Förordning (1986:542) om statsbidrag till regionala åtgärder för elever med handikapp

Inledande föreskrifter 1 § Denna förordning innehåller föreskrifter om statsbidrag till kostnader för åtgärder av regional art som kommuner vidtar för elever med handikapp i grundskolan och gymnasieskolan. Med kommun avses i denna förordning även landstingskommuner och kommunalförbund. 2 § Statsbidrag beräknas för tiden den 1 juli -- den 30 juni nästa kalenderår (redovisningsår). Skolöverstyrelsens fördelning 3 § Inför varje redovisningsår fördelar skolöverstyrelsen mellan länsskolnämnderna i län där regionala åtgärder för elever med handikapp planeras av planeringsberedningarna de medel som regeringen anvisar för statsbidrag enligt denna förordning. Skolöverstyrelsen gör så snart det kan ske en preliminär fördelning mellan dessa länsskolnämnder av de medel som regeringen väntas anvisa för det kommande redovisningsåret. En sådan preliminär fördelning är inte bindande när skolöverstyrelsen slutligt fördelar medlen. Länsskolnämndens fördelning 4 § Det belopp som skolöverstyrelsen tilldelar en länsskolnämnd för statsbidrag enligt denna förordning skall nämnden fördela mellan sådana kommuner i länet, som vidtar åtgärder av regional art för elever med handikapp i grundskolan och gymnasieskolan. Bidragets användning 5 § Bidraget skall användas för det ändamål som anges av länsskolnämnden. 6 § Bidraget innefattar i det fall beloppet används för lärarlöner ersättning för kostnader för socialavgifter enligt samma grunder som gäller för bidrag till driftkostnader för skolformen. Ansökan om bidrag och utbetalning 7 § Ansökan om bidrag görs av styrelsen för skolan. Ansökan skall ha kommit in till länsskolnämnden senast den dag nämnden bestämmer. 8 § Länsskolnämnden skall fatta beslut om fördelningen i så god tid som möjligt inför det redovisningsår som bidraget avser. För kommunernas planering bör länsskolnämnden så snart det kan ske och senast den 1 april göra en preliminär fördelning av de medel som nämnden väntas bli tilldelad för det kommande redovisningsåret. En sådan preliminär fördelning är inte bindande när nämnden slutligt fördelar medlen. 9 § Beslutat bidrag för en kommun skall betalas ut av länsskolnämnden i september, december, mars och juni under redovisningsåret med en fjärdedel vid varje tillfälle. Övriga föreskrifter 10 § Länsskolnämnden får förordna att från statsbidrag enligt denna förordning skall räknas av vad som enligt slutligt fastställd, av skolöverstyrelsen gjord anmärkning felaktigt har betalats ut till kommunen i sådant bidrag för tidigare redovisningsår. 11 § Länsskolnämnden skall snarast möjligt tillställa skolöverstyrelsen avskrifter av nämndens beslut om statsbidrag. 12 § En kommun är skyldig att på begäran av länsskolnämnden lämna de uppgifter och det verifikationsmaterial som behövs för nämndens granskning. 13 § Länsskolnämnder och kommuner är skyldiga att på begäran av skolöverstyrelsen eller riksrevisionsverket lämna de uppgifter och det verifikationsmaterial som behövs för myndighetens granskning. 14 § Om en kommun åsidosätter vad som enligt lag eller andra författningar åligger kommunen i fråga om den skolform som bidraget avser, får skolöverstyrelsen efter anmälan av länsskolnämnden besluta, att högst tio procent av ett statsbidrag enligt denna förordning skall hållas inne i avvaktan på att rättelse sker. Vinns inte rättelse, får skolöverstyrelsen förordna att det innehållna beloppet skall dras av från statsbidraget. 15 § Skolöverstyrelsens och länsskolnämndernas beslut om fördelning enligt 3 och 4 §§ får inte överklagas. 16 § Skolöverstyrelsen får meddela de ytterligare föreskrifter som behövs för verkställigheten av denna förordning. Förklara den här lagen kortfattat (max fyra meningar) på enkel svenska.

2002:682

Tillkännagivande (2002:682) om EG-förordningar med anledning av lagen (1996:95) om vissa internationella sanktioner

Regeringen tillkännager enligt 15 § lagen (1996:95) om vissa internationella sanktioner att Europeiska gemenskapen har beslutat följande förordningar om ekonomiska sanktioner för vilka straffansvar gäller här i landet direkt enligt 8 § andra stycket samma lag. 1. Rådets förordning (EEG) nr 3541/92 av den 7 december 1992 om förbud mot att tillmötesgå irakiska krav i samband med kontrakt och transaktioner som omfattas av FN:s säkerhetsråds resolution 661 (1990) och därmed förknippade resolutioner (EGT L 361, 10.12.1992, s. 1, Celex 31992R3541). 2. Rådets förordning (EEG) nr 3275/93 av den 29 november 1993 om förbud mot att tillmötesgå krav i samband med kontrakt och transaktioner som omfattas av Förenta nationernas säkerhetsråds resolution 883 (1993) och därmed förknippade resolutioner (EGT L 295, 30.11.1993, s. 4, Celex 31993R3275). 3. Rådets förordning (EG) nr 1264/94 av den 30 maj 1994 om förbud mot att fullgöra de haitiska myndigheternas krav vad avser avtal och transaktioner som omfattas av åtgärder enligt Förenta nationernas säkerhetsråds resolutioner 917 (1994), 841 (1993), 873 (1993) och 875 (1993) (EGT L 139, 2.6. 1994, s. 4, Celex 31994R1264). 4. Rådets förordning (EG) nr 1733/94 av den 11 juli 1994 om förbud mot att fullgöra krav avseende avtal och transaktioner som omfattas av Förenta nationernas säkerhetsråds resolution 757 (1992) och därtill knutna resolutioner (EGT L 182, 16.7.1994, s. 1, Celex 31994R1733). 5. Rådets förordning (EG) nr 2465/96 av den 17 december 1996 om avbrytande av de ekonomiska och finansiella förbindelserna mellan Europeiska gemenskapen och Irak (EGT L 337, 27.12.1996, s. 1, Celex 31996R2465). 6. Rådets förordning (EG) nr 1705/98 av den 28 juli 1998 om avbrytande av vissa ekonomiska förbindelser med Angola för att få "União Nacional para a Independência Total de Angola" (Unita) att uppfylla sina skyldigheter i fredsprocessen samt om upphävande av rådets förordning (EG) nr 2229/97 (EGT L 215, 1.8.1998, s. 1, Celex 31998R1705). 7. Kommissionens förordning (EG) nr 753/1999 av den 12 april 1999 om ändring av rådets förordning (EG) nr 1705/98 i fråga om den förteckning över Unitapersoner som upprättats enligt punkt 11 i säkerhetsrådets resolution 1127 (1997) och i fråga om namn på och adresser till behöriga nationella myndigheter (EGT L 98, 13.4.1999, s. 3, Celex 31999R0753). 8. Rådets förordning (EG) nr 1081/2000 av den 22 maj 2000 om förbud mot försäljning, leverans och export till Burma/Myanmar av utrustning som kan användas i det inre förtrycket eller för terrorhandlingar och om frysande av tillgångar som innehas av vissa personer med anknytning till viktiga offentliga tjänster i Burma/Myanmar (EGT L 122, 24.5.2000, s. 29, Celex 32000R1081). 9. Rådets förordning (EG) nr 2488/2000 av den 10 november 2000 om fortsatt frysande av tillgångar med anknytning till Slobodan Milosevic och med honom associerade personer och om upphävande av förordningarna (EG) nr 1294/1999 och (EG) nr 607/2000 samt artikel 2 i förordning (EG) nr 926/98 (EGT L 287, 14.11.2000, s. 19, Celex 32000R2488). 10. Kommissionens förordning (EG) nr 1205/2001 av den 19 juni 2001 om ändring, för första gången, av rådets förordning (EG) nr 2488/2000 om fortsatt frysande av tillgångar med anknytning till Slobodan Milosevic och med honom associerade personer (EGT L 163, 20.6.2001, s. 14, Celex 32001R1205). 11. Kommissionens förordning (EG) nr 2231/2001 av den 16 november 2001 om ändring för andra gången av rådets förordning (EG) nr 1705/98 om avbrytande av vissa ekonomiska förbindelser med Angola för att få "União Nacional para a Independência Total de Angola" (UNITA) att uppfylla sina skyldigheter i fredsprocessen samt om upphävande av förordning (EG) nr 2229/97 (EGT L 301, 17.11.2001, s. 17, Celex 32001R2231). 12. Kommissionens förordning (EG) nr 2536/2001 av den 21 december 2001 om ändring för tredje gången av rådets förordning (EG) nr 1705/98 om avbrytande av vissa ekonomiska förbindelser med Angola för att få "União Nacional para a Independência Total de Angola" (Unita) att uppfylla sina skyldigheter i fredsprocessen samt om upphävande av förordning (EG) nr 2229/97 (EGT L 341, 22.12.2001, s. 70, Celex 32001R2536). 13. Rådets förordning (EG) nr 2580/2001 av den 27 december 2001 om särskilda restriktiva åtgärder mot vissa personer och enheter i syfte att bekämpa terrorism (EGT L 344, 28.12.2001, s. 70, Celex 32001R2580). 14. Kommissionens förordning (EG) nr 271/2002 av den 14 februari 2002 om ändring för fjärde gången av rådets förordning (EG) nr 1705/98 om avbrytande av vissa ekonomiska förbindelser med Angola för att få "União Nacional para a Independência Total de Angola" (UNITA) att uppfylla sina skyldigheter i fredsprocessen samt om upphävande av förordning (EG) nr 2229/97 (EGT L 45, 15.2.2002, s. 16, Celex 32002R0271). 15. Rådets förordning (EG) nr 310/2002 av den 18 februari 2002 om vissa restriktiva åtgärder mot Zimbabwe (EGT L 50, 21.2.2002, s. 4, Celex 32002R0310). 16. Kommissionens förordning (EG) nr 689/2002 av den 22 april 2002 om ändring för femte gången av rådets förordning (EG) nr 1705/98 om avbrytande av vissa ekonomiska förbindelser med Angola för att få "União Nacional para a Independência Total de Angola" (UNITA) att uppfylla sina skyldigheter i fredsprocessen samt om upphävande av förordning (EG) nr 2229/97 (EGT L 106, 23.4.2002, s. 8, Celex 32002R0689). 17. Rådets förordning (EG) nr 881/2002 av den 27 maj 2002 om införande av vissa särskilda restriktiva åtgärder mot vissa med Usama bin Ladin, nätverket al-Qaida och talibanerna associerade personer och enheter och om upphävande av förordning (EG) nr 467/2001 om förbud mot export av vissa varor och tjänster till Afghanistan, skärpning av flygförbudet och förlängning av spärrandet av tillgångar och andra finansiella medel beträffande talibanerna i Afghanistan (EGT L 139, 29.5.2002, s. 9, Celex 32002R0881). 18. Kommissionens förordning (EG) nr 951/2002 av den 3 juni 2002 om ändring av rådets förordning (EG) nr 881/2002 rörande införande av vissa särskilda restriktiva åtgärder riktade mot vissa med Usama bin Ladin, Al-Qaidanätet och talibanerna associerade personer och enheter och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 467/2001(EGT L 145, 4.6.2002, s.14, Celex 32002R0951). Förklara den här lagen kortfattat (max fyra meningar) på enkel svenska.

2007:860

Förordning (2007:860) med instruktion för Statens haverikommission

Uppgifter 1 § Statens haverikommission genomför undersökningar enligt lagen (1990:712) om undersökning av olyckor och samverkar med berörda myndigheter i deras olycksförebyggande verksamhet. Haverikommissionen samverkar även med myndigheter och organisationer i andra länder i frågor som ligger inom myndighetens verksamhetsområde. Haverikommissionen är behörig myndighet för säkerhetsutredningar enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 996/2010 av den 20 oktober 2010 om utredning och förebyggande av olyckor och tillbud inom civil luftfart och om upphävande av direktiv 94/56/EG. Förordning (2014:1381). Ledning 2 § Statens haverikommission leds av en myndighetschef. Organisation 3 § Vid haverikommissionen ska det finnas haveriutredare. 4 § Minst en av haveriutredarna vid myndigheten ska vara jurist och ha domarerfarenhet. I övrigt ska det finnas haveriutredare med flygoperativ, flygteknisk, sjöoperativ, sjöteknisk, järnvägsoperativ, järnvägsteknisk och allmän teknisk sakkunskap, sakkunskap inom området befolkningsskydd och räddningstjänst samt beteendevetenskaplig sakkunskap. 5 § För uppdrag att biträda med sådana undersökningar och säkerhetsutredningar som avses i 1 § får haverikommissionen anlita experter och sakkunniga. Förordning (2012:616). Handläggningen av haverikommissionens undersökningar 6 § Sådana undersökningar och säkerhetsutredningar som avses i 1 § leds av myndighetschefen eller av en haveriutredare som är jurist och har domarerfarenhet. Förordning (2012:616). 7 § När haverikommissionen ska genomföra en sådan undersökning eller säkerhetsutredning som avses i 1 § får den som leder undersökningen eller säkerhetsutredningen tillkalla de experter och sakkunniga som behövs. Förordning (2012:616). 8 § Har upphävts genom förordning (2012:616). 9 § Vid sådana undersökningar och säkerhetsutredningar som avses i 1 § är haverikommissionen beslutför när den som leder undersökningen eller säkerhetsutredningen och minst en haveriutredare är närvarande. Om det framkommer skiljaktiga meningar vid överläggning i en sådan undersökning eller säkerhetsutredning tillämpas föreskrifterna i 16 kap. rättegångsbalken om omröstning i tvistemål. Förordning (2012:616). Anställningar och uppdrag 10 § Generaldirektören är myndighetschef. Generaldirektören ska vara jurist och ha domarerfarenhet. En av haveriutredarna är generaldirektörens ställföreträdare. Övergångsbestämmelser 2007:860 1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2008, då förordningen (1996:282) med instruktion för Statens haverikommission ska upphöra att gälla. 2. Den upphävda förordningen gäller fortfarande för överklagande av beslut som har meddelats före den 1 januari 2008. Förklara den här lagen kortfattat (max fyra meningar) på enkel svenska.

1988:895

Förordning (1988:895) med instruktion för Ombudsmannen mot etnisk diskriminering

Uppgifter 1 § Ombudsmannen mot etnisk diskriminering har de uppgifter som anges i lagen (1999:131) om Ombudsmannen mot etnisk diskriminering, lagen (1999:130) om åtgärder mot diskriminering i arbetslivet på grund av etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, lagen (2001:1286) om likabehandling av studenter i högskolan, lagen (2003:307) om förbud mot diskriminering och lagen (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever. Ombudsmannen skall vidare föreslå regeringen författningsändringar och andra åtgärder som är ägnade att motverka diskriminering på grund av etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning. Förordning (2006:145). Organisation 2 § Ombudsmannen får bestämma att en annan tjänsteman vid ombudsmannens kansli får utöva ombudsmannens tjänst när denne är förhindrad att göra det. Ombudsmannen får uppdra åt ett ombud att föra talan i en tvist enligt 36 § lagen (1999:130) om åtgärder mot diskriminering i arbetslivet på grund av etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, 17 § lagen (2001:1286) om likabehandling av studenter i högskolan, 20 § lagen (2003:307) om förbud mot diskriminering och 17 § lagen (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever. Förordning (2006:145). Verksförordningens tillämpning 3 § Följande bestämmelser i verksförordningen (1995:1322) skall tillämpas på ombudsmannen: 2 § om behörighet att företräda staten vid domstol, 3 § om myndighetens ledning, 17 § om myndighetens organisation, 18 § om interna föreskrifter, 24 och 25 §§ om föredragning, 26 § om vem som får begära in förklaringar m.m., 29 § om inhämtande av uppgifter, 30 § om ärendeförteckning, 31 § om myndighetens beslut, och 35 § om överklagande. Förordning (1999:169). Bestämmelsen i 35 § verksförordningen (1995:1322) tillämpas dock endast i administrativa ärenden. Förordning (1996:429). 4 § Ombudsmannen har det ansvar för verksamheten och de uppgifter som anges i 6-9 §§ verksförordningen (1995:1322). Förordning (1996:429). Ärendenas handläggning 5 § Ärendena avgörs av ombudsmannen. Ärenden som är av det slaget att de inte behöver prövas av ombudsmannen får dock avgöras av någon annan tjänsteman. Hur detta skall ske anges i arbetsordningen eller i särskilda beslut. 6 § Vitesföreläggande enligt 25 § lagen (1999:130) om åtgärder mot diskriminering i arbetslivet på grund av etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning skall delges arbetsgivaren. Vitesföreläggandet får dock inte delges enligt 12 § delgivningslagen (1970:428) annat än om det finns skäl att anta att arbetsgivaren har avvikit eller på annat sätt håller sig undan. Förordning (2003:318). Anställningar 7 § Ombudsmannen anställs genom beslut av regeringen för en bestämd tid. Andra anställningar beslutas av ombudsmannen. Förordning (1996:429). Förklara den här lagen kortfattat (max fyra meningar) på enkel svenska.

2008:31

Förordning (2008:31) om villkor vid vidareutnyttjande av information från statliga myndigheter

Tillämpningsområde 1 § Denna förordning gäller för förvaltningsmyndigheter under regeringen. 2 § Förordningen innehåller bestämmelser om vidareutnyttjande av information som finns hos myndigheter. Förordningen är inte tillämplig på 1. utbyte av handlingar mellan myndigheter som enbart sker i samband med deras offentliga verksamhet, eller 2. handlingar vars innehåll har ett upphovsrättsligt skydd eller ett till upphovsrätten närstående skydd som tillkommer tredje man. Förordningen gäller inte för 1. universitet, högskolor och andra utbildnings- eller forskningsinstitutioner, eller 2. kulturinstitutioner. 3 § Om en lag eller en förordning innehåller en bestämmelse som avviker från denna förordning, gäller den bestämmelsen. Syfte 4 § Syftet med denna förordning är dels att underlätta och främja enskildas användning av information som finns hos myndigheterna för att skapa informationsprodukter och informationstjänster, dels att begränsa snedvridning av konkurrensen. Definitioner 5 § I denna förordning avses med information: allt innehåll som finns på en informationsbärare av något slag, informationsbärare: papper samt andra lagringsmedier, till exempel elektroniska och magnetiska, vidareutnyttjande: användning av information som finns hos en myndighet för andra ändamål än det ursprungliga ändamål för vilket informationen framställdes inom myndigheten. Tillgängliga format 6 § För den information som en myndighet tillhandahåller för vidareutnyttjande gäller följande. Informationen ska hållas tillgänglig i alla hos myndigheten befintliga språkversioner och format, om det är möjligt och lämpligt. Informationen får på begäran lämnas ut elektroniskt, om det är möjligt och lämpligt. Informationsförteckning 7 § En myndighet ska se till att det finns en allmänt tillgänglig förteckning över information som myndigheten tillhandahåller för vidareutnyttjande om informationen i hög grad vidareutnyttjas eller skulle kunna bli vidareutnyttjad. Förteckningen får hållas tillgänglig på elektronisk väg, om det är möjligt och lämpligt. Offentliggörande av försäljningsvillkor 8 § Av lag, förordning och myndighetsföreskrifter framgår i vissa fall vilka avgifter och villkor en myndighet ska ta ut och tillämpa. I rättsinformationsförordningen (1999:175) finns bestämmelser om att föreskrifter ska finnas tillgängliga genom ett allmänt nätverk. En myndighet ska informera om avgifternas storlek och vilka villkor som myndigheten tillämpar för vidareutnyttjande av informationen. Om det är möjligt och lämpligt, ska informationen lämnas på myndighetens webbplats. På begäran ska myndigheten ange dels beräkningsgrunder för de offentliggjorda avgifterna, dels vilka faktorer som beaktas vid beräkningen av andra avgifter än sådana som avses i första och andra styckena. Villkor för vidareutnyttjande av information 9 § När en myndighet tillhandahåller information enligt denna förordning, får myndigheten ställa villkor för vidareutnyttjande av informationen. Sådana villkor får inte i onödan begränsa möjligheterna till vidareutnyttjande och får inte användas i syfte att begränsa konkurrensen. Villkor ska utformas med beaktande av bestämmelserna om enskildas rätt enligt tryckfrihetsförordningen att få del av allmänna handlingar. Om en myndighet använder licenser, ska det ske genom standardiserade licenser som kan behandlas på elektronisk väg. Uppgift om annan rättighetsinnehavare eller licensgivare 10 § Om en myndighet avslår en begäran om tillhandahållande av information för vidareutnyttjande för att ett sådant tillhandahållande skulle inkräkta på ett upphovsrättsligt skydd eller ett till upphovsrätten närstående skydd som tillkommer tredje man, ska myndigheten i beslutet ange vem som är rättsinnehavare, om denne är känd, eller vilken licensgivare som myndigheten fått informationen från. Likabehandling 11 § De villkor som en myndighet tillämpar när den tillhandahåller information för vidareutnyttjande ska vara icke-diskriminerande för jämförbara kategorier av vidareutnyttjande. Om information vidareutnyttjas inom en myndighet i dess uppdragsverksamhet, ska samma villkor för tillhandahållande av information tillämpas för den verksamheten som för andra användare. Förbud mot att ingå avtal i vissa fall 12 § En myndighet får inte ingå ett avtal om att tillhandahålla information för vidareutnyttjande, om avtalet innebär att någon får ensamrätt till informationen. Första stycket ska inte gälla om en ensamrätt till informationen bedöms vara nödvändig för tillhandahållandet av en tjänst av allmänt intresse. Myndigheten får inte ingå ett sådant avtal för längre tid än tre år. I samband med förnyelse ska avtalet ses över. Ett avtal med ensamrätt ska göras tillgängligt. 13 § En myndighet får inte ingå avtal med någon om att tillhandahålla information för vidareutnyttjande, om avtalet innehåller andra villkor än sådana som myndigheten informerat om. Överklagande 14 § En myndighets beslut enligt denna förordning får inte överklagas. Förklara den här lagen kortfattat (max fyra meningar) på enkel svenska.

1987:206

Lag (1987:206) om beräkning av extra avdrag för folkpensionärer vid 1988 års taxering

Enligt riksdagens beslut föreskrivs att beräkningen av avdrag enligt punkt 2 av anvisningarna till 50 § kommunalskattelagen (1928:370) samt av deklarationspliktsgränsen enligt 22 § 3 mom. taxeringslagen (1956:623) vid 1988 års taxering skall ske med utgångspunkt i basbeloppet enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring ökat med 400 kronor såvitt avser månaderna juli--december 1987. Övergångsbestämmelser 1987:206 Denna lag träder i kraft den 1 juli 1987 och gäller till utgången av år 1988. Lagen tillämpas dock även därefter i fråga om avdrag vid 1988 års taxering. Förklara den här lagen kortfattat (max fyra meningar) på enkel svenska.

2007:662

Förordning (2007:662) om extra ersättning till kommuner 2007-2009 för att påskynda utlänningars etablering på arbetsmarknaden

1 § Extra ersättning enligt denna förordning lämnas till kommuner som under 2007 träffar överenskommelser med Migrationsverket om flyktingmottagande enligt 1 § förordningen (1990:927) om statlig ersättning för flyktingmottagande m.m. som gäller för åren 2007, 2008 och 2009. Extra ersättning lämnas utöver den ersättning som lämnas enligt förordningen om statlig ersättning för flyktingmottagande m.m. 2 § Extra ersättning lämnas för 1. utlänningar som har överförts till Sverige med stöd av ett särskilt regeringsbeslut, 2. utlänningar som har fått uppehållstillstånd och som har tagits emot i kommunen efter att ha varit registrerade vid en förläggning för asylsökande, 3. andra utlänningar som har fått uppehållstillstånd med tillämpning av 5 kap. 1 eller 6 § utlänningslagen (2005:716) eller motsvarande äldre bestämmelser, och 4. utlänningar som har fått uppehållstillstånd på grund av sin anknytning till en utlänning som avses i 1-3 och ansökt om uppehållstillstånd inom två år från det att den person som han eller hon har anknytning till först togs emot i en kommun. 3 § Den extra ersättningen är 1. 10 000 kronor för varje utlänning som tas emot i en kommun under åren 2007, 2008 och 2009, och 2. 20 000 kronor för varje utlänning som tas emot i en kommun under åren 2007, 2008 och 2009 och som vid mottagandet fyllt 18 år men inte 65 år och uppfyller något av villkoren enligt 4 §. Migrationsverket beslutar om och betalar ut sådan ersättning. 4 § Extra ersättning enligt 3 § första stycket 2 lämnas för personer som inom en tolvmånadersperiod 1. har haft arbetspraktik eller arbete genom anställning i minst fem månader på minst halvtid, eller 2. har uppnått minst betyget Godkänt i svenskundervisning för invandrare (sfi) eller motsvarande utbildning enligt 13 kap. skollagen (1985:1100) enligt något av följande alternativ: a) kurs B på studieväg 1, b) kurs C på studieväg 2, eller c) kurs D på studieväg 3. Förordning (2010:261). 5 § En tolvmånadersperiod enligt 4 § räknas från tidpunkten för mottagandet i den kommun som först tog emot utlänningen. Tidpunkten för mottagandet skall anses vara den dag utlänningen togs emot från en förläggning eller då utlänningen enligt uppgift i folkbokföringsdatabasen enligt lagen (2001:182) om behandling av personuppgifter i Skatteverkets folkbokföringsverksamhet folkbokfördes i kommunen. Om utlänningen flyttar till en ny kommun inom tre månader från mottagandet i den kommun som först tog emot utlänningen, skall tidsperioden räknas från tidpunkten då utlänningen enligt uppgift i folkbokföringsdatabasen enligt lagen om behandling av personuppgifter i Skatteverkets folkbokföringsverksamhet folkbokfördes i den kommun som utlänningen flyttat till. 6 § För utlänningar mottagna under perioden den 1 januari till och med den månad under 2007 som en överenskommelse om flyktingmottagande enligt 1 § träffats skall extra ersättning enligt 3 § första stycket 1 betalas ut senast två månader efter det att en sådan överenskommelse träffats. För utlänningar mottagna därefter skall extra ersättning enligt 3 § första stycket 1 betalas ut senast två månader efter det att utlänningen har tagits emot i en kommun. 7 § Extra ersättning enligt 3 § första stycket 2 lämnas efter redovisning från kommunen till Migrationsverket av uppgifter som visar att något av villkoren enligt 4 § är uppfyllda. Sådan redovisning ska ske vid utgången av varje kvartal. Ersättningen ska betalas ut senast två månader efter utgången av det kvartal under vilket redovisningen enligt första stycket har lämnats. Ersättning får betalas ut efter redovisning som har skett senast den 31 december 2011. Förordning (2009:1563). 8 § Kommuner är skyldiga att lämna de uppgifter till Migrationsverket som krävs för att verket ska kunna pröva deras rätt till ersättning enligt denna förordning. Förordning (2009:1563). 9 § Ersättning som en kommun mottagit enligt denna förordning får krävas tillbaka helt eller delvis om den utbetalats till följd av att kommunen lämnat oriktiga eller ofullständiga uppgifter. 10 § Beslut enligt denna förordning får inte överklagas. 11 § Migrationsverket får meddela föreskrifter om verkställighet av denna förordning. Innan sådana föreskrifter beslutas skall samråd ske med Sveriges Kommuner och Landsting och med länsstyrelserna. Förklara den här lagen kortfattat (max fyra meningar) på enkel svenska.

1984:43

Förordning (1984:43) om extra resurstimmar i gymnasieskolan

1 § Enligt förordningen (1982:39) om resurstimmar i gymnasieskolan beräknas för varje redovisningsår dels resurstimmar för en kommuns eller motsvarande huvudmans gymnasieskola i dess helhet (skolstyrelsens förstärkningsresurs), dels resurstimmar för varje skolenhet (skolenhetsbunden förstärkningsresurs). Skolstyrelsens förstärkningsresurs eller en skolenhetsbunden förstärkningsresurs kan få tillskott genom extra resurstimmar enligt denna förordning. Extra resurstimmar skall i första hand tilldelas skolor på orter med relativt begränsat elevunderlag och främst skolor som tillämpar alternativa timplaner på de tre- och fyraåriga linjerna. Förordning (1985:549). 2 § I hela landet får varje redovisningsår 1 900 veckotimmar tas i anspråk som extra resurstimmar. Skolöverstyrelsen fördelar dessa timmar mellan länsskolnämnderna. 3 § Varje länsskolnämnd bestämmer för sitt län hur tillgängliga extra resurstimmar skall fördelas mellan skolhuvudmän och, vid behov, även mellan skolenheter. 4 § Skolöverstyrelsens och länsskolnämndernas beslut enligt denna förordning får inte överklagas. Övergångsbestämmelser 1984:43 Denna förordning träder i kraft två veckor efter den dag, då förordningen enligt uppgift på den utkommit från trycket i Svensk författningssamling. Den tillämpas första gången i fråga om extra resurstimmar för redovisningsåret 1984/85. Förklara den här lagen kortfattat (max fyra meningar) på enkel svenska.

1976:267

Förordning (1976:267) om skyldighet för arbetsgivare att anmäla ledig plats till den offentliga arbetsförmedlingen

1 § Denna förordning gäller anmälan som avses i lagen (1976:157) om skyldighet för arbetsgivare att anmäla ledig plats till den offentliga arbetsförmedlingen. Tillsyn över efterlevnaden av lagen utövas av AMS med biträde av länsarbetsnämnderna. Förordning (1986:1024). 2 § Anmälan om ledig plats kan göras muntligen. Länsarbetsnämnden får dock i det enskilda fallet föreskriva att anmälan skall vara skriftlig. Förordning (1986:1024). 3 § Anmälan om ledig plats skall innehålla uppgift om 1. arbetsgivarens namn, adress och telefonnummer, 2. var arbetsplatsen ligger, 3. arbetsuppgifter och kompetenskrav, 4. avlöningsförmåner, 5. arbetets varaktighet, 6. arbetstider, 7. tillträdesdag och 8. ansökningstid. 4 § AMS får i fall som avses i 3 § sista stycket lagen (1976:157) om skyldighet för arbetsgivare att anmäla ledig plats till den offentliga arbetsförmedlingen för visst yrkesområde medgiva ytterligare undantag från anmälningsskyldigheten. Förordning (1986:1024). 5 § Ytterligare föreskrifter för verkställigheten av lagen (1976:157) om skyldighet för arbetsgivare att anmäla ledig plats till den offentliga arbetsförmedlingen meddelas av AMS. Förordning (1986:1024). Förklara den här lagen kortfattat (max fyra meningar) på enkel svenska.

1993:983

Förordning (1993:983) om statligt stöd för information och studier om säkerhetspolitik och fredsfrämjande utveckling;

Allmänna föreskrifter 1 § Statligt stöd enligt denna förordning lämnas, i mån av tillgång på medel, för information och studier om global och europeisk säkerhetspolitik och fredsfrämjande utveckling som innefattar: -- nedrustning och rustningskontroll, -- konflikthantering med betoning på förebyggande insatser och annan fredsfrämjande verksamhet, eller -- andra säkerhetspolitiska ämnen inom ramen för ett vidgat säkerhetspolitiskt synsätt. Stödet skall främja verksamhet som är av allmänt intresse och som har god spridningseffekt. Förordning (1996:824). 2 § Frågor om stöd prövas av regeringen efter yttrande av en beredningsgrupp, som utses av chefen för Utrikesdepartementet. Förordning (1996:824). 3 § Ett beslut att lämna stöd kan förenas med villkor som närmare anger ändamålet med stödet eller med andra villkor. Den som åsidosätter ett sådant villkor eller använder erhållna bidrag för annat ändamål än som angetts i ansökan eller som inte följer föreskrifterna i denna förordning är skyldig att betala tillbaka vad som mottagits. 4 § Stöd lämnas i form av projektbidrag eller organisationsstöd. Projektbidrag Förutsättningar för bidrag 5 § Projektbidrag kan ges till sådana svenska organisationer och stiftelser som bedriver sådan verksamhet som avses i 1 §. En mottagare som får organisationsstöd kan också få projektbidrag, om det finns särskilda skäl för det. Förordning (1996:824). 6 § Lokala eller regionala organisationer som är anslutna till riksorganisationer som uppbär statligt organisationsstöd kan få projektbidrag bara om det finns särskilda skäl. 7 § Bidraget skall avse i huvudsak enstaka, i tiden avgränsade informations- eller studieaktiviteter, såsom materialproduktion, kurser, seminarier, konferenser, möten och utställningar. 8 § Bidraget skall endast utgöra ett stöd till verksamheten. Minst 20 procent av projektkostnaderna skall bäras av organisationen eller stiftelsen själv. 9 § Bidrag lämnas inte till organisationens eller stiftelsens fasta kostnader för personal, resor eller administration eller till projekt som redan genomförts eller som håller på att genomföras när ansökan görs. Bidrag lämnas inte heller till en organisation eller stiftelse som brister i redovisning enligt denna förordning av tidigare erhållna bidrag. Ansökan 10 § Ansökningar om projektbidrag kan lämnas till Utrikesdepartementet vid två ansökningstillfällen per budgetår. Ansökningstillfällena annonseras i dagspressen. Projektbidrag fördelas två gånger om året, i juni och december. Förordning (1996:824). 11 § Ansökan skall göras på en blankett som Utrikesdepartementet tillhandahåller. Den skall ha kommit in till departementet senast den dag som anges i annonsen. Ansökan skall innehålla en preciserad projekt- och målbeskrivning, en tidsplan samt en detaljerad budget som redovisar eventuella andra finansieringskällor. Till ansökan skall fogas registeruppgifter, stadgar eller andra handlingar som anger firmatecknare samt verksamhets- och revisionsberättelse. Medlemstidning eller andra dokument som belyser organisationens syfte och verksamhet bör även bifogas. 12 § Ansökan tas upp till prövning endast om föreskrifterna i 1--11 §§ är uppfyllda och om eventuella tidigare beviljade bidrag redovisats enligt 15 §. 13 § Endast om det finns särskilda skäl prövas ansökningar om projektbidrag som kommit in efter ett ordinarie ansökningstillfälle. Redovisning 14 § Mottagna bidrag skall hållas på en särskild bankräkning. Ränteinkomster som överstiger 3000 kr årligen, tillsammans med eventuellt oförbrukade medel, skall återbetalas till Utrikesdepartementet då bidraget redovisas enligt 15 §. 15 § Den som tagit emot bidrag skall lämna redovisning till Utrikesdepartementet i form av lägesrapporter var sjätte månad till dess att projektet slutförts. Slutrapport skall lämnas senast tre månader efter det att projektet avslutats. Redovisningen skall vara bestyrkt med intyg av auktoriserad eller godkänd revisor och vara avgiven på en särskild blankett som Utrikesdepartementet tillhandahåller. Den skall överskådligt visa hur det beviljade bidraget utnyttjats och innehålla uppgift om genomförda aktiviteter samt en utvärdering av insatsernas effekter. Kostnadsslag och utfall i relation till projektansökan skall redovisas tillsammans med de effekter och resultat som bidraget medverkat till. Slutrapporten skall ange i vilken utsträckning projektets syften uppnåtts. 16 § Räkenskaper och övriga handlingar som rör verksamheten skall hållas tillgängliga för Utrikesdepartementet. Organisationsstöd Förutsättningar för stöd 17 § Organisationsstöd kan lämnas till sådana svenska ideella organisationer och stiftelser som har en vald styrelse, stadgar och revisorer och som sedan minst två år i betydande omfattning bedriver sådan verksamhet som avses i 1 §. 18 § Vid prövning av en ansökan om organisationsstöd skall följande omständigheter beaktas: -- organisationens mål, verksamhet och prioriteringar, -- om organisationen får annat statligt stöd, -- verksamhetens spridningseffekter och allmänna intresse inom och utanför organisationen, -- medlemsengagemang, -- resurser och kompetens inom relevanta områden, -- rikstäckning med regionala eller lokala avdelningar, -- planering, utvärdering, redovisning och rapportering avseende erhållna medel. Ansökan 19 § Ansökan om organisationsstöd skall göras hos Utrikesdepartementet senast den 15 september året före det år från och med vilket stöd begärs. Ansökan skall göras på en blankett som Utrikesdepartementet tillhandahåller. Följande handlingar skall bifogas ansökan: 1. gällande stadgar, 2. verksamhetsberättelse med ekonomisk redovisning, 3. revisionsberättelse, 4. en resultatinriktad verksamhetsplan för påföljande tre budgetår, 5. målformulerad budget för samma tidsperiod, 6. senaste årsmötesprotokoll. Den ekonomiska redovisningen skall bestå av en resultat- och balansräkning över organisationens hela budget som granskats av en av organisationen utsedd revisor. Av resultaträkningens intäktsredovisning skall samtliga bidragsgivare framgå. Om en ansökan kommer in för sent eller om den är bristfällig och en uppmaning att avhjälpa bristerna inte följs, får ansökan avvisas. Förordning (1996:824). Utbetalning och redovisning 20 § Organisationsstöd betalas ut årsvis. Bidrag överstigande två miljoner kronor betalas dock ut kvartalsvis. 21 § Räkenskaper och andra handlingar om organisationen och dess verksamhet skall hållas tillgängliga för Utrikesdepartementet. 22 § Mottagare av organisationsstöd skall senast den 1 september varje år lämna en rapport till Utrikesdepartementet om föregående budgetårs verksamhet. Rapporten skall innehålla en resultat- och balansräkning som granskats av en av organisationen utsedd revisor, en redogörelse för hur organisationens verksamhet utfallit i förhållande till den planerade inriktningen och en kort analys av utvecklingen i verksamheten. Förordning (1996:824). 23 § Har upphävts genom förordning (1996:824). Övergångsbestämmelser 1993:983 Denna förordning träder i kraft den 1 september 1993 och tillämpas första gången på stöd som betalas ut från anslag som beviljats för budgetåret 1993/94. För organisationsstöd tillämpas förordningen första gången på stöd som betalas ut från anslag som beviljats för budgetåret 1994/95. Förklara den här lagen kortfattat (max fyra meningar) på enkel svenska.

2001:703

Förordning (2001:703) om viss behandling av personuppgifter inom Försvarsmakten och Försvarets radioanstalt

Tillämpningsområde 1 § Denna förordning gäller utöver personuppgiftslagen (1998:204) i fråga om viss behandling av personuppgifter inom Försvarsmakten och Försvarets radioanstalt, om behandlingen är helt eller delvis automatiserad. 2 § Förordningen gäller behandling av personuppgifter när 1. Försvarsmakten fullgör uppgifter enligt lagen (2000:130) om försvarsunderrättelseverksamhet, förordningen (2000:131) om försvarsunderrättelseverksamhet och säkerhetsskyddslagen (1996:627), 2. Försvarets radioanstalt fullgör uppgifter enligt lagen (2000:130) om försvarsunderrättelseverksamhet, förordningen (2000:131) om försvarsunderrättelseverksamhet och 1-3 §§ förordningen (1994:714) med instruktion för Försvarets radioanstalt. De begrepp som används i denna förordning har samma betydelse som i personuppgiftslagen (1998:204). Personuppgiftsansvarig 3 § Försvarsmakten och Försvarets radioanstalt är personuppgiftsansvariga för den behandling av personuppgifter som de har att utföra enligt 2 §. Behandling av känsliga personuppgifter 4 § Uppgifter om en person får inte behandlas enbart på grund av vad som är känt om personens ras eller etniska ursprung, politiska åsikter, religiösa eller filosofiska övertygelse, medlemskap i fackförening, hälsa eller sexualliv. Om uppgifter om en person behandlas på annan grund, får uppgifterna kompletteras med sådana uppgifter som avses i första stycket om det är nödvändigt för syftet med behandlingen. Utlämnande av uppgifter 5 § Uppgifter får lämnas ut till en utländsk myndighet eller en internationell organisation, om utlämnandet tjänar den svenska statsledningen eller det svenska totalförsvaret. De uppgifter som Försvarsmakten eller Försvarets radioanstalt lämnar till andra länder och internationella organisationer får inte vara till skada för svenska intressen. Rättelse och skadestånd 6 § Bestämmelserna i personuppgiftslagen (1998:204) om rättelse och skadestånd gäller vid behandling av personuppgifter enligt denna förordning. Försvarsunderrättelseregister Försvarsmakten Ändamål 7 § Försvarsmakten skall bedriva försvarsunderrättelseverksamhet i enlighet med vad som framgår av lagen (2000:130) om försvarsunderrättelseverksamhet och enligt förordningen (2000:131) om försvarsunderrättelseverksamhet. Försvarsmakten skall föra försvarsunderrättelseregister som har till ändamål att underlätta bearbetning av den information som behövs för att myndigheten skall kunna fullgöra sina uppgifter enligt lagen (2000:130) om försvarsunderrättelseverksamhet och förordningen (2000:131) om försvarsunderrättelseverksamhet. Ett försvarsunderrättelseregister har till särskilt ändamål att underlätta tillgången till allmänna uppgifter med anknytning till försvarsunderrättelseverksamhet samt att ge underlag för 1. säkerhetspolitiska och militärstrategiska bedömningar, 2. analys av pågående och bedömda framtida konflikter, och 3. biografisk försvarsunderrättelsetjänst. Innehåll 8 § Försvarsunderrättelseregister får endast innehålla personuppgifter om det är nödvändigt för att Försvarsmakten skall kunna fullgöra uppgifter enligt lagen (2000:130) om försvarsunderrättelseverksamhet och förordningen (2000:131) om försvarsunderrättelseverksamhet. 9 § Försvarsunderrättelseregister får endast innehålla 1. identifieringsuppgifter, 2. uppgifter om de omständigheter och händelser som ger anledning att anta att den registrerade har betydelse för försvarsunderrättelseverksamheten, och 3. upplysningar om varifrån den registrerade uppgiften kommer och om uppgiftslämnarens trovärdighet. Försvarets radioanstalt Ändamål 10 § Försvarets radioanstalt skall bedriva underrättelseverksamhet i enlighet med vad som framgår av lagen (2000:130) om försvarsunderrättelseverksamhet och av förordningen (2000:131) om försvarsunderrättelseverksamhet samt enligt 1-3 §§ förordningen (1994:714) med instruktion för Försvarets radioanstalt. Försvarets radioanstalt skall ha följande databaser: källdatabas, styrdatabas, analysdatabas och underrättelsedatabas. Databaserna har till ändamål att möjliggöra den bearbetning av information som behövs för att myndigheten skall kunna fullgöra sina uppgifter. Innehåll 11 § De i 10 § angivna databaserna får innehålla personuppgifter endast om det är nödvändigt för att Försvarets radioanstalt skall kunna fullgöra sina uppgifter enligt lagen (2000:130) om försvarsunderrättelseverksamhet och förordningen (2000:131) om försvarsunderrättelseverksamhet samt 1-3 §§ förordningen (1994:714) med instruktion för Försvarets radioanstalt. 12 § Databaserna får innehålla följande. 1. En källdatabas får endast innehålla obearbetat och automatiskt bearbetat material inhämtat genom signalspaning och från öppna källor. 2. En styrdatabas får endast innehålla långsiktiga inhämtningsdirektiv eller kortsiktig spaningsinriktning. 3. En analysdatabas får endast innehålla analysresultat samt bearbetnings- och rapportunderlag. 4. En underrättelsedatabas får endast innehålla färdiga rapporter. Säkerhetsregister Ändamål 13 § Försvarsmakten skall bedriva den verksamhet som framgår av säkerhetsskyddslagen (1996:627) och som i denna förordning benämns säkerhetsskyddsverksamhet. Försvarsmakten skall, i den omfattning som är nödvändig för att kunna bedriva säkerhetsskyddsverksamhet, föra säkerhetsregister som har till ändamål att ge underlag för beslut eller bedömningar i frågor som syftar till att förhindra säkerhetshotande verksamhet som riktas mot Försvarsmakten, andra myndigheter eller någon annan som Försvarsmakten enligt säkerhetsskyddsförordningen (1996:633) har tillsyn över. Innehåll 14 § Ett säkerhetsregister får endast innehålla personuppgifter 1. om personen kan misstänkas för att ha utövat eller komma att utöva verksamhet som innefattar hot mot rikets säkerhet eller terrorism, 2. om uppgifter förekommer i samband med att en person har genomgått registerkontroll enligt säkerhetsskyddslagen (1996:627), 3. om det kan antas att personen bedriver annan säkerhetshotande verksamhet än som avses i 1, och det finns särskilda skäl till att registret skall innehålla uppgiften, eller 4. om personen har lämnat uppgifter om säkerhetshotande verksamhet. Det skall av registret framgå på vilken grund registrering skett. 15 § Ett säkerhetsregister får endast innehålla 1. identifieringsuppgifter, 2. uppgifter om de omständigheter och händelser som ger anledning att anta att den registrerade har betydelse för myndighetens verksamhet att förhindra säkerhetshotande verksamhet, 3. upplysningar om varifrån den registrerade uppgiften kommer och om uppgiftslämnarens trovärdighet, och 4. hänvisning till de ärenden där uppgifter om den registrerade behandlas. Gallring 16 § Personuppgifter som behandlats enligt denna förordning skall gallras senast tio år efter den senast införda uppgiften om den registrerade. Om det finns särskilda skäl får dock uppgifterna stå kvar under längre tid. Riksarkivet får, efter samråd med Försvarsmakten eller Försvarets radioanstalt, meddela föreskrifter om att uppgifter som skall gallras enligt första stycket får bevaras för historiska, statistiska eller vetenskapliga ändamål. Överklagande 17 § I 22 a § förvaltningslagen (1986:223) finns bestämmelser om överklagande hos allmän förvaltningsdomstol. Andra beslut än beslut om rättelse enligt 6 § och om avslag på ansökan om information enligt 26 § personuppgiftslagen (1998:204) får dock inte överklagas. Förklara den här lagen kortfattat (max fyra meningar) på enkel svenska.

1986:286

Förordning (1986:286) om statsbidrag till förnyelseåtgärder i vissa bostadsområden

Inledande bestämmelser 1 § Enligt denna förordning lämnas bidrag av statsmedel till kostnader för sådana åtgärder som syftar till att minska antalet outhyrda lägenheter och förbättra den sociala miljön i områden med stora uthyrningssvårigheter eller stora sociala problem. 2 § Bidrag lämnas endast till allmännyttiga bostadsföretag för åtgärder i områden med flerbostadshus. 3 § Frågor om bidrag prövas av bostadsstyrelsen. Enligt 4 § andra stycket kan bidrag till vissa åtgärder lämnas endast efter medgivande av regeringen. Bidragsberättigade åtgärder 4 § Bidrag får lämnas till sådana åtgärder i bostadsområden som innebär ombyggnad av bostadslägenheter och andra bostadsutrymmen till utrymmen för annat ändamål, anordnande av lokaler för hobbyverksamhet och samvaro, komplettering med mindre arbetslokaler, förbättring av otillfredsställande utemiljöer för att tillgodose barns lekbehov, ungdomars behov av träffpunkter eller de boendes behov i övrigt av rekreation, motion, samvaro eller andra fritidsaktiviteter, anordnande av odlingslotter och koloniträdgårdar, konstnärlig utsmyckning eller gestaltning om tillägg för kostnader för detta kan göras enligt 10 § första stycket förordningen (1978:384) om beräkning av låneunderlag och pantvärde för bostadslån, ändrad utformning av bostadhusen, förbättring av trafiksäkerheten eller begränsning av buller eller luftföroreningar. Regeringen kan för särskilt fall medge att bidrag lämnas även för andra åtgärder. Förutsättningar för bidrag 5 § Bidrag lämnas i mån av tillgång på medel och under följande förutsättningar: 1. Bostadsföretaget och kommunen skall ha upprättat ett gemensamt åtgärdsprogram för området som omfattar även sociala åtgärder. 2. För det eller de hus som berörs av åtgärderna skall finnas förvaltningspersonal på platsen med befogenhet att självständigt företräda husägaren i sådana tekniska och ekonomiska frågor som rör den löpande förvaltningen. 3. Bostadsföretaget skall ha träffat avtal om hyresgästinflytande i frågor som rör planering och utformning av åtgärderna samt den tekniska och ekonomiska förvaltningen i övrigt. 6 § Bidrag lämnas endast till sådana åtgärder för vilka kommunen förbinder sig att lämna bidrag med ett belopp som motsvarar minst hälften av det statliga bidraget. 7 § Bidrag lämnas inte till åtgärder som utan medgivande av bostadsstyrelsen har påbörjats innan bidragsansökningen prövas, om det inte finns synnerliga skäl. Bidragets storlek 8 § Bidrag lämnas med 50 procent av den kostnad för åtgärderna som bostadsstyrelsen godkänner. Bidraget får dock inte överstiga 4 500 kronor för varje lägenhet som berörs eller har nytta av åtgärderna. I fall som avses i 4 § andra stycket bestämmer regeringen bidragets storlek med hänsyn till omständigheterna i det särskilda fallet. Förfarandet i bidragsärenden m.m. 9 § Ansökan om bidrag skall vara skriftlig och ges in till bostadsstyrelsen. Till ansökan skall fogas en redogörelse för de åtgärder som ingår i åtgärdsprogrammet med uppgift om beräknade kostnader för de åtgärder för vilka bidrag söks. Kommunen skall på det sätt bostadsstyrelsen bestämmer förbinda sig att lämna sådant bidrag som avses i 6 §. Om ansökan avser andra åtgärder än som anges i 4 § första stycket, skall bostadsstyrelsen med eget yttrande överlämna ansökningen till regeringen. 10 § Beslut om bidrag skall innehålla uppgift om bidragets storlek och villkoren för bidraget. Bidraget betalas ut av bostadsstyrelsen när åtgärderna har genomförts. 11 § Beslut om bidrag kan ändras eller upphävas, om beslutet har grundats på någon oriktig uppgift av mottagaren av bidraget eller om denne bryter mot villkor som gäller för bidraget. I sådana fall återkrävs utbetalt bidrag helt eller delvis. 12 § Bostadsstyrelsens beslut i frågor enligt denna förordning får överklagas hos regeringen. Övergångsbestämmelser 1989:344 Den upphävda förordningen gäller dock fortfarande i fråga om sådana ansökningar om bidrag som har kommit in till plan- och bostadsverket före den 10 januari 1989. Förklara den här lagen kortfattat (max fyra meningar) på enkel svenska.

1993:523

Förordning (1993:523) med instruktion för Tjänsteförslagsnämnden för åklagarväsendet

Uppgifter 1 § Tjänsteförslagsnämnden för åklagarväsendet har till uppgift att avge förslag till Riksåklagaren i fråga om anställning av vissa åklagare enligt bestämmelser i åklagarförordningen (1996:205). Förordning (1996:207). Sammansättning m.m. 2 § Nämnden består av sju ledamöter. En av ledamöterna är ordförande och en är vice ordförande. För varje annan ledamot än ordföranden finns en personlig ersättare. Ledamöterna och ersättarna utses av regeringen för en tid av högst tre år. Regeringen utser ordförande och vice ordförande. Organisation 3 § Nämndens kansligöromål utförs hos Riksåklagaren. Verksförordningens tillämpning 4 § Bestämmelserna i 29 och 31 §§ verksförordningen (1995:1322) skall tillämpas på nämnden. Förordning (1996:207). Ärendenas handläggning 5 § Nämnden är beslutför när minst fyra ledamöter, bland dem ordföranden eller vice ordföranden, är närvarande. När ärenden av principiell natur eller annars av större vikt handläggs bör samtliga ledamöter vara närvarande. 6 § Om ett ärende är så brådskande att nämnden inte hinner sammanträda för att behandla det, får ärendet avgöras genom meddelanden mellan ordföranden och minst så många ledamöter som behövs för beslutförhet. Ett sådant beslut skall anmälas vid nästa sammanträde med nämnden. Även i annat fall än som avses i första stycket får ärendet avgöras genom meddelanden mellan ledamöterna, om samtliga ledamöter deltar i avgörandet och är ense om utgången. 7 § Ärendena avgörs efter föredragning av en tjänsteman hos Riksåklagaren. Ordföranden får överta beredning och föredragning av ärenden. 8 § Ordföranden eller den han förordnar får begära in förklaringar, upplysningar eller yttranden i ärenden hos nämnden samt pröva frågor om utlämnande av allmänna handlingar. 9 § Nämndens förslag skall grundas främst på en bedömning av sökandens skicklighet för anställningen, om det inte finns särskilda skäl för något annat. Innan nämnden avger sitt förslag skall chefen för den aktuella åklagarmyndigheten få tillfälle att yttra sig. Förordning (1996:207). Överklagande 10 § Nämndens förslag får inte överklagas. Förordning (1995:735). Övergångsbestämmelser 1993:523 Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1993. Den tillämpas på tjänster som kungörs lediga efter den 1 juli 1993. Förklara den här lagen kortfattat (max fyra meningar) på enkel svenska.

1995:5

Förordning (1995:5) om röjningsbidrag till äppleodlare

1 § Denna förordning rör tillämpningen av rådets förordning (EEG) nr 1200/90 om förbättring av gemenskapens produktion av äpplen. 2 § Frågor om röjningsbidrag prövas av länsstyrelsen. Bidraget betalas ut av Statens jordbruksverk. 3 § Länsstyrelsen kontrollerar att 1. uppgifter som läggs till grund för röjningsbidrag stämmer överens med de faktiska förhållandena, och att 2. villkoren för bidraget uppfylls. 4 § Belopp som stödmottagaren inte är berättigad till skall betalas tillbaka. Om beslut om bidrag har meddelats på grund av oriktig eller vilseledande uppgift av bidragsmottagaren eller om denne brutit mot villkor eller åtaganden som gäller för stödet, får beslutet omedelbart hävas och lämnat bidrag krävas tillbaka inom femton år från det att beloppet betalades ut. Därutöver framgår av tillämpningsföreskrifterna till rådets förordning (EEG) nr 1200/90 om förbättring av gemenskapens produktion av äpplen att den som inte fullföljer de åtaganden som gäller för röjningsbidrag till bidragsmyndigheten skall betala en avgift motsvarande bidraget. 5 § Föreskrifter i övrigt till komplettering och för verkställighet av rådets förordning (EEG) nr 1200/90 om förbättring av gemenskapens produktion av äpplen meddelas av Jordbruksverket. 6 § Om inte annat följer av denna förordning, gäller för röjningsbidrag bestämmelserna om behörig myndighet, uppgiftsskyldighet, tillsyn och kontroll, ränta, verkställighet av beslut och överklagande av beslut om stöd som finns i förordningen (1999:1148) om EG:s förordningar om jordbruksprodukter. Förordning (2000:103). Övergångsbestämmelser 2004:166 Den upphävda förordningen gäller dock fortfarande för stöd som beviljats före utgången av april 2004. Förklara den här lagen kortfattat (max fyra meningar) på enkel svenska.

1975:364

Lag (1975:364) om närvarorätt vid sammanträde med nämnd hos församling eller kyrklig samfällighet

1 § Regeringen får på framställning av församling eller kyrklig samfällighet medge att kyrkoråd eller annan nämnd hos församlingen eller samfälligheten beslutar att företrädare för de anställda hos församlingen eller samfälligheten får närvara vid nämndens sammanträden och deltaga i överläggningarna men ej i besluten. 2 § Medgivande enligt 1 § kan begränsas till att avse rätt att närvara och deltaga i överläggningarna vid handläggning av ärenden av visst slag. 3 § Beslut av nämnd med stöd av medgivande enligt 1 § får avse endast den som är anställd hos församlingen eller samfälligheten och som är utsedd av lokal facklig organisation som är bunden av kollektivavtal i förhållande till församlingen eller samfälligheten. Förklara den här lagen kortfattat (max fyra meningar) på enkel svenska.

2007:159

Förordning (2007:159) om investeringsstöd till äldrebostäder m.m.

Regeringen föreskriver följande. 1 § Statsbidrag får lämnas enligt denna förordning för att stimulera anordnande, genom ny- eller ombyggnad, av 1. bostäder som utgör sådana särskilda boendeformer som avses i 5 kap. 5 § socialtjänstlagen (2001:453), eller 2. trygghetsbostäder enligt 2 §. Förordning (2009:1250). 2 § I denna förordning används följande ord och uttryck med den innebörd som föreskrivs nedan: Bostäder: Bostadslägenheter och utrymmen för de boendes måltider, samvaro, hobby och rekreation. Nybyggnad: Uppförande av hus och tillbyggnad av hus som innebär nytillskott av sådana bostäder som avses i denna förordning. Ombyggnad: Nyinvesteringar i eller i anslutning till hus, som utan att vara nybyggnad, innebär 1. nytillskott av bostäder, eller 2. förbättringar av utrymmen för de boendes måltider, samvaro, hobby och rekreation i anslutning till ny- eller ombyggnad av bostadslägenheter som avses i denna förordning. Trygghetsbostäder: Bostäder där det finns personal dagligen som på olika sätt kan stödja de boende under vissa angivna tider. Bostäderna är hyresrätt, kooperativ hyresrätt eller bostadsrätt som innehas av 1. en person som har fyllt 70 år, 2. makar, sambor eller syskon, där minst en har fyllt 70 år, eller 3. efterlevande make, sambo eller syskon som vid dödsfallet sammanbodde med den avlidne i trygghetsbostaden, om dödsfallet har inträffat efter att bidrag beviljats. Boverket får meddela närmare föreskrifter om innebörden av ord och uttryck i denna paragraf som har betydelse för ny- eller ombyggnad. Förordning (2009:1250). Villkor för bidrag 3 § Bidrag lämnas under de förutsättningar som anges i 4-8 §§. 4 § För bidrag krävs att ny- eller ombyggnad påbörjas under perioden 1 januari 2007-31 december 2014 och färdigställs inom två år från dagen för påbörjandet. Bidrag lämnas i mån av tillgång på medel. Bidrag får inte lämnas till byggnadsprojekt som samtidigt får annat statligt stöd för att stödja bostadsbyggande. Boverket får meddela närmare föreskrifter om när en ny- eller ombyggnad ska anses påbörjad och färdigställd. Förordning (2011:1605). Utrymmes- och utrustningsstandard m.m. 5 § Byggnadsprojekt ska uppfylla de grundläggande krav för permanentbostäder som kan ställas enligt plan- och bygglagen (2010:900). När det gäller ombyggnad ska dessutom bostaden efter ombyggnaden i dess helhet uppfylla lägsta godtagbara standard enligt bestämmelserna om bostadslägenhet i 12 kap. 18 a § sjätte och sjunde styckena jordabalken. Byggnadsprojekt ska dessutom utformas så att omvårdnadsarbete kan utföras i enlighet med krav som kan ställas med stöd av arbetsmiljölagen (1977:1160). Boverket får meddela de föreskrifter som behövs för tillämpningen av första stycket. Förordning (2011:375). Bygglov 6 § För byggnadsprojekt som innefattar bygglovspliktiga arbeten skall bygglov finnas. 7 § Mottagaren av bidraget förbinder sig att under minst fyra år från det bidraget betalats ut - använda de bostäder som bidraget avser för de ändamål och i enlighet med de villkor som förutsattes när bidraget beviljades, - inte överlåta det eller de hus som innehåller bostäderna till någon som avser att använda dem för annat ändamål eller med andra villkor än de villkor som förutsattes när bidraget beviljades. 8 § Den som ansökt om eller tagit emot bidrag skall lämna de uppgifter som behövs för uppföljning och utvärdering av bidragsberättigande åtgärder. Bidragets storlek 9 § Bidrag lämnas för 1. nybyggnad med ett belopp om 2 600 kronor per kvadratmeter bruksarea ovan mark för bostäder, och 2. ombyggnad med ett belopp om 2 200 kronor per kvadratmeter bruksarea ovan mark för bostäder. Bidrag lämnas dock för högst 35 kvadratmeter per bostadslägenhet och 15 kvadratmeter per bostadslägenhet när det gäller utrymmen för de boendes måltider, samvaro, hobby och rekreation. I fråga om ny- eller ombyggnad av en bostad som skall användas av två personer lämnas bidrag enligt första stycket för högst 50 kvadratmeter per bostadslägenhet och 20 kvadratmeter per bostadslägenhet när det gäller utrymmen för de boendes måltider, samvaro, hobby och rekreation. Förfarandet i bidragsärenden Allmänt 10 § Ärenden om bidrag handläggs av Boverket och länsstyrelserna. Länsstyrelsen beslutar om bidrag. Boverket har tillsyn över bidragsverksamheten och får meddela närmare föreskrifter om förfarandet i bidragsärenden. Boverket sköter även utbetalning av bidrag. Ansökningsförfarandet 11 § Ansökan om bidrag lämnas in till länsstyrelsen i det län där den fastighet som avses med ansökningen är belägen. Ansökan skall ha kommit in till länsstyrelsen inom sex månader från det att byggnadsprojektet påbörjades. Ansökan skall göras enligt formulär som fastställs av Boverket. Boverket får meddela föreskrifter om de handlingar och den övriga utredning som skall bifogas ansökan. Beslut om bidrag 12 § Om länsstyrelsen finner att bidrag skall lämnas, skall den fatta ett beslut om bidragets storlek för det aktuella byggnadsprojektet. I annat fall skall ansökan avslås. Utbetalning av bidrag 13 § Bidrag betalas ut efter särskild ansökan hos länsstyrelsen sedan ny- eller ombyggnaden färdigställts. Ansökan skall ha kommit in till länsstyrelsen senast sex månader efter projektets färdigställande. Bidraget betalas dock bara ut om projektet, när det är färdigt, uppfyller de förutsättningar som låg till grund för beslutet. Bidraget betalas ut till den som vid tidpunkten för utbetalningen hos inskrivningsmyndigheten är antecknad som fastighetsägare eller tomträttshavare. Om bidraget har beviljats för ny- eller ombyggnad av hus som inte ägs av fastighetsägaren eller tomträttshavaren, betalas bidraget ut till den som hos länsstyrelsen vid utbetalningstidpunkten är antecknad som bidragsmottagare. Boverket får meddela föreskrifter om de handlingar och den övriga utredning som skall bifogas sådan ansökan som avses i första stycket. Återkallelse av beslut 14 § Beslut om bidrag skall återkallas helt eller delvis om projektet inte uppfyller de villkor som uppställts för bidraget. Återkrav av bidrag 15 § Länsstyrelsen skall besluta om återkrav av utbetalat bidrag helt eller delvis om 1. den som sökt eller tagit emot bidraget genom oriktiga uppgifter eller på annat sätt orsakat att bidraget har lämnats felaktigt eller med för högt belopp, 2. bidraget av annan orsak lämnats felaktigt eller med för högt belopp och mottagaren skäligen borde ha insett detta, 3. det visar sig att det inte funnits förutsättningar för bidrag och den som sökt eller tagit emot bidraget borde ha insett detta, eller 4. villkoren för bidraget inte har följts. Boverket får helt eller delvis upphäva ett beslut om återkrav om det finns särskilda skäl. Om den som tagit emot bidraget har överlåtit något hus och bostäderna i huset därefter används för annat ändamål eller med andra villkor än de villkor som förutsattes när bidraget beviljades, skall bidraget dock återkrävas endast om bidragsmottagaren insett eller borde ha insett att bostäderna skulle komma att användas för annat ändamål eller med andra villkor. Överklagande 16 § Länsstyrelsens beslut enligt denna förordning får överklagas till Boverket. I 40 § förvaltningslagen (2017:900) finns bestämmelser om överklagande till allmän förvaltningsdomstol. Andra beslut av Boverket än beslut i ett överklagat ärende om att inte betala ut bidrag enligt 13 § första stycket och om återkallelse av beslut enligt 14 § får dock inte överklagas. Förordning (2018:1020). Övergångsbestämmelser 2007:159 1. Denna förordning träder i kraft den 1 juni 2007. 2. Bidrag enligt denna förordning får dock lämnas för ny- eller ombyggnad som påbörjats från och med den 1 januari 2007. För sådan ny- eller ombyggnad som påbörjats eller färdigställts före den 1 juni 2007 skall ansökan enligt 11 och 13 §§ ha kommit in till länsstyrelsen inom sex månader från det att denna förordning träder i kraft. 2009:1250 1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2010. 2. Bidrag enligt denna förordning till trygghetsbostäder får dock lämnas för ny- eller ombyggnad som påbörjats från och med den 1 oktober 2009. För sådan ny- eller ombyggnad som påbörjats eller färdigställts före den 1 januari 2010 ska ansökan enligt 11 och 13 §§ ha kommit in till länsstyrelsen inom sex månader från det att denna förordning träder i kraft. 2011:1605 Denna förordning träder i kraft den 1 februari 2012 men tillämpas för tid från och med den 1 januari 2012. Förklara den här lagen kortfattat (max fyra meningar) på enkel svenska.

1986:208

Förordning (1986:208) om statsbidrag till studiecirklar i påbyggnadsundervisning i svenska språket för invandrare

Inledande föreskrifter 1 § I denna förordning meddelas föreskrifter om statsbidrag till studieförbunden för studiecirklar i påbyggnadsundervisning i svenska språket för invandrare som anordnas av lokalavdelningar inom förbunden. Med studiecirklar i påbyggnadsundervisning i svenska språket för invandrare avses cirklar som syftar till att ge en invandrare kunskaper och färdigheter som bygger vidare på de allmänna kunskaper i svenska språket och om det svenska samhället som invandraren förvärvat i grundläggande svenskundervisning för invandrare eller på annat sätt. 2 § Ett studieförbund kan få statsbidrag till studiecirklar i påbyggnadsundervisning, om förbundet har rätt till statsbidrag enligt förordningen (1981:518) om statsbidrag till studiecirklar m.m. 3 § Med studietimme avses i denna förordning en tid om 45 minuter. 4 § Statsbidrag utgår för ett redovisningsår i sänder. Varje redovisningsår avser tiden den 1 juli--den 30 juni nästa år. Villkor för statsbidrag 5 § För varje studiecirkel i påbyggnadsundervisning skall det finnas en cirkelledare. Denne skall vara godkänd av en lokal studieförbundsavdelning. Skolöverstyrelsen skall efter samråd med studieförbunden utfärda allmänna råd för vad som bör krävas i fråga om en cirkelledare. 6 § Varje studiecirkel i påbyggnadsundervisning skall ha en studieplan som är godkänd av studieförbundet. Studieplanen skall vara utarbetad enligt föreskrifter som meddelas av skolöverstyrelsen efter samråd med studieförbunden. Av föreskrifterna skall särskilt framgå att påbyggnadsundervisningen skall bygga på de kunskaper och färdigheter som invandraren fått i grundläggande svenskundervisning för invandrare eller på annat sätt. 7 § I en studiecirkel i påbyggnadsundervisning får ingå högst 20 deltagare, cirkelledaren inräknad. Deltagarna skall ha fyllt 16 år. Närvarande vid varje studietimme skall vara minst fem deltagare, cirkelledaren inräknad. Om en studiecirkel består av deltagare som har skiftarbete, oregelbunden arbetstid, handikapp eller som är inskrivna på sjukhus eller annan vårdinstitution, får cirkeln genomföras med fyra deltagare, cirkelledaren inräknad. Detta gäller dock endast om vid varje studietimme, minst tre av de närvarande deltagarna är att hänföra till någon av de angivna grupperna. 8 § Studiecirklar i påbyggnadsundervisning skall vara kostnadsfria för deltagarna. 9 § Studiecirklar i påbyggnadsundervisning får endast anordnas i Sverige. Bidrag 10 § Statsbidrag utgår för hela riket för det antal studietimmar och med det belopp för varje studietimme (schablonbidrag) som regeringen bestämmer särskilt. 11 § Statsbidraget fördelas av skolöverstyrelsen på studieförbunden i förhållande till det genomsnittliga antalet statsbidragsberättigade studietimmar i påbyggnadsundervisning i svenska språket för invandrare under det senaste redovisningsåret. Förordning (1988:814). Särskilda föreskrifter 12 § Statsbidrag får inte utgå till sådan verksamhet till vilken statsbidrag utgår i annan ordning. 13 § Föreskrifterna i 33--35 §§ förordningen (1981:518) om statsbidrag till studiecirklar m.m. skall tillämpas också för studiecirklar i påbyggnadsundervisning. Överklagande m.m. 14 § Beslut av skolöverstyrelsen enligt denna förordning får inte överklagas. 15 § Skolöverstyrelsen meddelar de ytterligare föreskrifter som behövs för verkställigheten av denna förordning. Övergångsbestämmelser 1988:814 Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1988. I fråga om statsbidrag för redovisningsåret 1988/89 får skolöverstyrelsen vid fördelningen av statsbidraget enligt 11 § ta hänsyn även till sådan undervisning som motsvarar påbyggnadsundervisning i svenska språket för invandrare och som under redovisningsåret 1987/88 ägt rum i studiecirklar enligt förordningen (1981:518) om statsbidrag till studiecirklar m. m. Förklara den här lagen kortfattat (max fyra meningar) på enkel svenska.

1996:869

Lag (1996:869) om arbetslivsutveckling

1 § Den som av länsarbetsnämnden anvisats till verksamhet för arbetslivsutveckling skall inte anses som arbetstagare när han deltar i verksamheten. När sådan verksamhet bedrivs på en arbetsplats, skall han dock likställas med arbetstagare vid tillämpning av 2 kap. 1-9 §§, 3 kap. 1-4 och 7-14 §§, 4 kap. 1-4 och 8-10 §§ samt 7-9 kap. arbetsmiljölagen (1977:1160). Därvid skall vad i arbetsmiljölagen sägs om arbetsgivare gälla den som upplåtit en arbetsplats för verksamhet för arbetslivsutveckling. 2 § Den tid under vilken en arbetslös deltagit i verksamhet för arbetslivsutveckling i enlighet med länsarbetsnämndens anvisning utgör sådan med utfört arbete jämställd tid som avses i 7 § lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring eller i 7 § lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd. Vid bestämmande av ramtid enligt samma lagar räknas inte tid då den arbetslöse varit hindrad att arbeta på grund av deltagandet, i den mån tiden inte jämställs enligt vad som nyss sagts. Lag (1996:1422). 3 § När det gäller avstängning från rätt till ersättning skall vad som föreskrivs om arbetsmarknadspolitiska åtgärder i 31 § lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring och i 28 § lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd gälla också i fråga om verksamhet som avses i 1 §. Lag (1996:1422). Förklara den här lagen kortfattat (max fyra meningar) på enkel svenska.

2013:707

Förordning (2013:707) om kontroll av vissa skjutvapen, delar till skjutvapen och ammunition

1 § I denna förordning finns föreskrifter om sådan kontroll av skjutvapen, delar till skjutvapen och ammunition som anges i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 258/2012 av den 14 mars 2012 om genomförande av artikel 10 i FN:s protokoll om olaglig tillverkning av och handel med eldvapen, delar till eldvapen och ammunition, bifogat till Förenta nationernas konvention mot gränsöverskridande organiserad brottslighet (FN:s protokoll om skjutvapen), och om införande av exporttillstånd, import- och transiteringsåtgärder för skjutvapen, delar till skjutvapen och ammunition. 2 § Termer och uttryck i denna förordning har samma betydelse som i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 258/2012. 3 § Inspektionen för strategiska produkter prövar frågor om exporttillstånd enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 258/2012. Om tillstånd beviljas ska en kopia av tillståndsbeslutet sändas till Polismyndigheten. Förordning (2014:1302). 4 § Avgift får tas ut för prövning av ansökan om tillstånd enligt denna förordning. För avgiftens storlek gäller bestämmelserna i 9-14 §§ avgiftsförordningen (1992:191) varvid avgiftsklass 3 tillämpas. Inspektionen för strategiska produkter får disponera intäkterna i verksamheten. Förordning (2018:8). 5 § Ansökan om tillstånd enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 258/2012 ska ges in till Inspektionen för strategiska produkter. Utöver vad som anges i artikel 7.3 och i förekommande fall 4.3 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 258/2012 ska en ansökan om exporttillstånd innehålla uppgift om 1. sökandens namn, personnummer eller organisationsnummer, hemvist eller säte, 2. varubeskrivning, märkning, varukod, mängd och värde, 3. mottagare, slutanvändare och i förekommande fall köpare, 4. importland och i förekommande fall de tredjeländer som är transitländer, 5. anledningen till exporten, 6. exportförfarande, 7. begärd giltighetstid för tillståndet, avsedd tidpunkt för exporten och i förekommande fall kontraktsdatum, och 8. vilket slags tillstånd ansökan avser. Om sökanden är en juridisk person ska ansökan dessutom innehålla uppgift om namn, personnummer och hemvist för de fysiska personer som har ett bestämmande inflytande över den juridiska personen. Vid ansökan som gäller temporär export enligt artikel 9.2 c Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 258/2012 ska sökanden styrka sitt lagliga innehav av skjutvapnet. Uppgifterna i ansökan ska lämnas på heder och samvete. 6 § I 40 § förvaltningslagen (2017:900) finns bestämmelser om överklagande till allmän förvaltningsdomstol. Förordning (2018:1080). Förklara den här lagen kortfattat (max fyra meningar) på enkel svenska.

1975:88

Lag (1975:88) med bemyndigande att meddela föreskrifter om trafik, transporter och kommunikationer

1 § Regeringen får meddela föreskrifter som avses i 8 kap. 2 § första stycket 2 eller 3 regeringsformen, om föreskrifterna gäller 1. befordran i spårbunden trafik som är avsedd för allmänheten, 2. sådan befordran i vägtrafik som ombesörjs av järnvägsföretag till komplettering av eller som ersättning för järnvägsbefordran som avses under 1, 4. postbefordran, 5. rätt att driva sjöfart inom Sveriges sjöterritorium med utländskt fartyg, 6. trafikregler, sjövägmärken eller säkerhetsanordningar för sjötrafiken inom Sveriges sjöterritorium och ekonomiska zon eller för sjötrafiken med svenska fartyg, sjöflygplan och svävare utanför dessa områden, 7. skeppsmätning, 8. trafik på väg eller i terräng, 11. skyldighet för kommunerna att tillhandahålla föreskrifter och andra uppgifter som rör förhållandena i trafiken, 12. riksfärdtjänst, 13. tillstånd att bruka svävare, 14. kör- och vilotider vid vägtransporter, färdskrivare samt förbud mot vissa typer av beräkningar av lön till förare vid sådana transporter, 15. användning av vattenskoter eller annan liknande vattenfarkost. Regeringen får meddela föreskrifter om avgifter 1. för trafikövervakningstjänster, 2. för tillsyn enligt bestämmelser som avses i första stycket 6 när det gäller säkerhetsanordningar för sjötrafiken samt 13 och 14, och 3. för ärendehandläggning enligt bestämmelser som avses i första stycket 5, 6, 8, 13 och 14. Regeringen får också meddela föreskrifter om 1. avgifter för farledsverksamheten, 2. avgifter för skeppsmätning, och 3. sanktionsavgifter enligt bestämmelser som avses i första stycket 14. Lag (2010:1556). 2 § Regeringen får överlåta åt förvaltningsmyndighet att meddela föreskrifter som avses i 1 §. Regeringen får vidare överlåta åt kommun att meddela föreskrifter som avses i 1 § första stycket 8 och sådana föreskrifter om avgifter för trafikövervakningstjänster som avses i 1 § andra stycket. Lag (1999:336). 3 § Den som överträder föreskrift, som regeringen har meddelat med stöd av 1 § första stycket 5 eller 6 att gälla då riket är i krig eller krigsfara eller det råder sådana utomordentliga förhållanden som är föranledda av krig eller av krigsfara vari riket har befunnit sig, döms till böter eller fängelse i högst sex månader. Lag (1986:298). Förklara den här lagen kortfattat (max fyra meningar) på enkel svenska.

2022:333

Lag (2022:333) om energimätning i byggnader

Lagens innehåll 1 § Denna lag innehåller bestämmelser om energimätning i lägenheter och information om energianvändning. Individuell mätning av el 2 § Den som för egen räkning uppför eller låter uppföra en byggnad eller utför eller låter utföra en ombyggnad av en byggnad ska se till att elanvändningen i varje lägenhet kan mätas. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om undantag från skyldigheterna i första stycket. Individuell mätning av värme och tappvarmvatten för hushållsbruk 3 § Den som äger ett flerbostadshus eller en byggnad som innehåller både bostäder och lokaler som försörjs med värme från en central källa eller från ett system för fjärrvärme ska se till att den energi som används för uppvärmning i varje lägenhet kan mätas. Den som äger ett flerbostadshus eller en byggnad som innehåller både bostäder och lokaler som försörjs med tappvarmvatten för hushållsbruk från en central källa eller från ett system för fjärrvärme ska se till att det tappvarmvatten för hushållsbruk som används i varje lägenhet kan mätas. Första och andra styckena gäller endast om det är tekniskt genomförbart och proportionellt i förhållande till möjliga energibesparingar att installera system för individuell mätning. 4 § Den som för egen räkning uppför eller låter uppföra ett flerbostadshus eller en byggnad som innehåller både bostäder och lokaler som försörjs med tappvarmvatten för hushållsbruk från en central källa eller från ett system för fjärrvärme ska se till att det tappvarmvatten för hushållsbruk som används i varje bostadslägenhet kan mätas. 5 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om 1. i vilka fall det är tekniskt genomförbart och proportionellt i förhållande till möjliga energibesparingar att installera system för individuell mätning enligt 3 §, 2. vilka mätmetoder som ska tillämpas vid mätning enligt 3 § första stycket, och 3. de funktionskrav som mätsystem och mätutrustning enligt 3 och 4 §§ ska uppfylla och undantag från dessa krav. Avläsning av mätsystem och tillhandahållande av information 6 § Den som äger en byggnad där system för individuell mätning har installerats enligt 3 eller 4 § ska 1. se till att mängden energi som används för uppvärmning och mängden tappvarmvatten för hushållsbruk till varje lägenhet läses av, och 2. säkerställa att varje lägenhetsinnehavare får faktureringsinformation och information om energianvändning och att informationen, på begäran, lämnas till ett företag som lägenhetsinnehavaren har utsett. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela ytterligare föreskrifter om tillhandahållande av information enligt första stycket 2 och om undantag från dessa krav. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om fakturering och kostnadsfördelning. 7 § Den som äger en byggnad där system för individuell mätning har installerats enligt 3 eller 4 § får inte ta ut någon avgift för att tillhandahålla lägenhetsinnehavare fakturor, faktureringsinformation eller information om energianvändning. Tredimensionella fastigheter 8 § Om en samfällighetsförening ansvarar för el-, värme- eller tappvarmvattensystemet i en byggnad som består av tredimensionella fastigheter, ska det som sägs i denna lag om ägaren till en byggnad i stället tillämpas på föreningen. Tillsyn 9 § Byggnadsnämnden och den eller de statliga myndigheter som regeringen bestämmer (tillsynsmyndigheten) ska utöva tillsyn över att denna lag och föreskrifter som har meddelats i anslutning till lagen följs. Regeringen får meddela föreskrifter om tillsynen enligt första stycket. 10 § Om ett system för individuell mätning ska installeras, ska tillsynsmyndigheten lämna de upplysningar som behövs för att de skyldigheter som anges i denna lag och i föreskrifter som har meddelats i anslutning till lagen ska kunna följas. Tillsynsmyndigheten ska bestämma vilka handlingar som ska lämnas till myndigheten. 11 § Den som har en skyldighet enligt denna lag eller föreskrifter som har meddelats i anslutning till lagen ska lämna tillsynsmyndigheten de handlingar och uppgifter i övrigt som behövs för tillsynen. 12 § Tillsynsmyndigheten får besluta de förelägganden som behövs för att denna lag och föreskrifter som har meddelats i anslutning till lagen ska följas. Sådana förelägganden får förenas med vite. Avgifter 13 § En statlig tillsynsmyndighet får ta ut avgifter för sin tillsyn. Regeringen får meddela föreskrifter om avgifternas storlek. 14 § En kommun får ta ut avgifter för sin tillsyn. Kommunen får meddela föreskrifter om avgifternas storlek. Överklagande 15 § Beslut enligt 12 § får överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. Övergångsbestämmelser 2022:333 1. Denna lag träder i kraft den 1 juni 2022. 2. Genom lagen upphävs lagen (2014:267) om energimätning i byggnader. 3. Bestämmelsen i 4 § gäller inte om ansökan om bygglov för uppförande av byggnaden har lämnats in före ikraftträdandet. Förklara den här lagen kortfattat (max fyra meningar) på enkel svenska.

1990:23

Förordning (1990:23) om tillämpning av prisregleringslagen (1989:978)

1. 13 § om högstpris, 14 § om stoppris, 19 § om utgångspris och 22 § om utfästelsepris, såvitt avser varor och tjänster som tillhandahålls i näringsverksamhet, 2. 13 § om högstpris, 14 § om stoppris och 19 § om utgångspris, såvitt avser */k/ dels */-k/ sådana avgifter som tas ut i annan verksamhet hos staten än näringsverksamhet, */k/ dels */-k/ sådana avgifter som tas ut i annan verksamhet hos kommunerna än näringsverksamhet enligt föreskrifter i -- lagen (1970:244) om allmänna vatten- och avloppsanläggningar, -- renhållningslagen (1979:596), -- lagen (1981:1354) om allmänna värmesystem, -- räddningstjänstlagen (1986:1102), -- plan- och bygglagen (1987:10), 3. 34 § om stopphyra, såvitt avser hyror för bostadslägenheter och lokaler som tillhandahålls i näringsverksamhet. Närmare bestämmelser om pris- och hyresstopp finns i förordningen (1990:24) om allmänt pris- och hyresstopp. Övergångsbestämmelser 1990:23 Denna förordning träder i kraft dagen efter den dag då förordningen enligt uppgift på den utkom från trycket i Svensk författningssamling och gäller till och med den 7 februari 1991. Den tillämpas dock för tid från och med den 8 februari 1990. Förklara den här lagen kortfattat (max fyra meningar) på enkel svenska.

2009:28

Förordning (2009:28) om synemän vid jordbruksarrende

1 § Bestämmelser om syn vid jordbruksarrende finns i 9 kap. jordabalken. 2 § Länsstyrelsen ska ge ett lämpligt antal personer behörighet att hålla arrendesyn (synemän). En sådan behörighet ska gälla en tid av tre år. En syneman får dock efter utgången av denna tid avsluta en syn som har påbörjats dessförinnan. 3 § En syneman får inte vara underårig och inte heller ha förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken. Han eller hon ska vara förtrogen med arrende­ och jordbruksförhållandena i länet. 4 § Innan någon ges behörighet att hålla syn, ska länsstyrelsen inhämta yttrande från sådana myndigheter och organisationer som kan antas ha kännedom om hans eller hennes lämplighet som syneman. 5 § Om någon som fått behörighet får förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken eller om han eller hon bedöms vara olämplig som syneman, ska länsstyrelsen besluta att frånta honom eller henne behörigheten. Länsstyrelsen kan förordna att beslutet ska gälla omedelbart. 6 § Länsstyrelsen ska föra en förteckning över dem som fått behörighet att hålla syn. I förteckningen ska den tid som bestämts för varje syneman anges. Beslut som avses i 5 § ska omedelbart föras in i förteckningen. Länsstyrelsen får kungöra beslutet på lämpligt sätt. 7 § I 40 § förvaltningslagen (2017:900) finns bestämmelser om överklagande till allmän förvaltningsdomstol. Andra beslut än beslut enligt 5 § får dock inte överklagas. Förordning (2018:1040). Övergångsbestämmelser 2009:28 1. Denna förordning träder i kraft den 1 mars 2009, då förordningen (1971:704) om synemän enligt 9 kap. jordabalken ska upphöra att gälla. 2. Den som har fått behörighet att hålla arrendesyn enligt förordningen (1971:704) om synemän enligt 9 kap. jordabalken ska också anses vara behörig enligt denna förordning. Förklara den här lagen kortfattat (max fyra meningar) på enkel svenska.

2015:921

Förordning (2015:921) om identifiering av rapporteringspliktiga konton vid automatiskt utbyte av upplysningar om finansiella konton

Tillämpningsområde 1 § Denna förordning gäller vid tillämpning av lagen (2015:911) om identifiering av rapporteringspliktiga konton vid automatiskt utbyte av upplysningar om finansiella konton. Beräkning av gränsvärden 2 § Vid beräkning av ett saldo eller värde enligt 3-8 kap. lagen (2015:911) om identifiering av rapporteringspliktiga konton vid automatiskt utbyte av upplysningar om finansiella konton ska samtliga konton som en person innehar hos det rapporteringsskyldiga finansiella institutet eller hos en till det rapporteringsskyldiga finansiella institutet närstående enhet räknas samman. Detta gäller dock endast om det rapporteringsskyldiga finansiella institutets datorsystem möjliggör en sådan sammanräkning. Varje fysisk person som innehar ett konto gemensamt med någon annan ska vid sammanräkningen enligt första stycket anses som innehavare av hela det gemensamma kontots saldo eller värde. Förordning (2017:856). 3 § Om det finns en tjänsteman hos det rapporteringsskyldiga finansiella institutet som har särskilt ansvar för kontakterna med en kontohavare och den tjänstemannen har skäl att anta att kontohavaren direkt eller indirekt innehar, kontrollerar eller har öppnat ett eller flera andra konton, ska samtliga dessa konton räknas samman vid beräkning av saldo eller värde enligt 3-8 kap. lagen (2015:911) om identifiering av rapporteringspliktiga konton vid automatiskt utbyte av upplysningar om finansiella konton. Första stycket gäller dock inte sådana konton som en kontohavare innehar, kontrollerar eller har öppnat för någon annans räkning i egenskap av förvaltare. Förordning (2017:856). 4 § När ett belopp anges i US-dollar i 3-8 kap. lagen (2015:911) om identifiering av rapporteringspliktiga konton vid automatiskt utbyte av upplysningar om finansiella konton, avses även motsvarande belopp i en annan valuta. Vid fastställande av om ett saldo eller värde i en annan valuta än US-dollar uppgår till eller överskrider ett belopp som anges i US-dollar i 3-8 kap. lagen om identifiering av rapporteringspliktiga konton vid automatiskt utbyte av upplysningar om finansiella konton, ska det rapporteringsskyldiga finansiella institutet använda en publicerad avistakurs för den sista dagen av det kalenderår som föregick den tidpunkt då bedömningen av om ett villkor i 3 kap. är uppfyllt eller granskningen enligt 4-8 kap. görs. Förordning (2017:856). Intyganden 5 § Ett intygande för identifiering av rapporteringspliktiga konton enligt lagen (2015:911) om identifiering av rapporteringspliktiga konton vid automatiskt utbyte av upplysningar om finansiella konton ska vara undertecknat eller på annat sätt bekräftat och ha lämnats på annat sätt än muntligen. Intygandet ska vidare vara daterat och innehålla kontohavarens namn, adress, hemvist, skatteregistreringsnummer och land eller länder för skatteregistreringsnummer. Intygandet ska lämnas på heder och samvete. Bemyndigande Inhämtande av uppgifter om skatteregistreringsnummer och födelsedatum avseende befintliga konton 5 a § Ett rapporteringsskyldigt finansiellt institut ska göra rimliga ansträngningar för att inhämta uppgifter om utländskt skatteregistreringsnummer och födelsedatum i fråga om befintliga konton som är rapporteringspliktiga. Förordning (2017:856). 6 § Skatteverket får meddela 1. de ytterligare föreskrifter som behövs för verkställigheten av lagen (2015:911) om identifiering av rapporteringspliktiga konton vid automatiskt utbyte av upplysningar om finansiella konton, och 2. föreskrifter för verkställigheten av denna förordning. Övergångsbestämmelser 2017:856 1. Denna förordning träder i kraft den 25 september 2017. 2. Förordningen tillämpas första gången på uppgifter som avser kalenderåret 2017. Förklara den här lagen kortfattat (max fyra meningar) på enkel svenska.

1976:108

Lag (1976:108) om erkännande och verkställighet av utländskt avgörande angående underhållsskyldighet

1 § Bestämmelserna i denna lag äger enligt förordnande av regeringen tillämpning i förhållande till stat som har tillträtt Haagkonventionen den 2 oktober 1973 om erkännande och verkställighet av avgöranden angående underhållsskyldighet. Regeringen får förordna att lagen skall tillämpas också i förhållande till en annan stat eller del av stat som under i huvudsak likvärdiga förutsättningar som anges i denna lag erkänner och verkställer svenska avgöranden angående underhållsskyldighet. En sådan stat eller del av stat skall vid tillämpningen av denna lag jämställas med de stater som avses i första stycket. Lag (1988:258). 2 § Lagakraftvunnet avgörande av behörig myndighet i fördragsslutande stat gäller även här i riket, om det avser skyldighet att på grund av föräldraskap utge underhållsbidrag för tid innan den underhållsberättigade har fyllt tjugoett år eller ingått äktenskap eller avser skyldighet att utge underhållsbidrag till make eller förutvarande make. Har fördragsslutande stat förbehållit sig att ej erkänna och verkställa avgörande, varigenom underhållsbidrag har bestämts till visst belopp att utges en gång för alla, kan regeringen förordna att sådant avgörande som har meddelats i den staten ej skall gälla här i riket. 3 § Med avgörande avses i denna lag dom eller slutligt beslut av domstol eller annan myndighet. Vad i lagen sägs om avgörande gäller i tillämpliga delar också förlikningsavtal, som har träffats inför domstol eller annan myndighet i fördragsslutande stat och som kan verkställas där. Har fördragsslutande stat avgivit förklaring att konventionen skall gälla även sådan officiell handling (acte authentique) rörande underhållsskyldighet som har upprättats av eller inför myndighet eller offentlig funktionär och som omedelbart kan läggas till grund för verkställighet i den stat där handlingen har upprättats, kan regeringen förordna att vad som sägs om avgörande i lagen skall i tillämpliga delar gälla även handling av nämnda slag. 4 § Erkännande eller verkställighet av avgörande kan vägras 1. om erkännande eller verkställande av avgörandet är uppenbart oförenligt med grunderna för rättsordningen här i riket, 2. om avgörandet har påverkats av svikligt förfarande i samband med handläggningen, 3. om mål angående samma sak är anhängigt här i riket och talan däri har väckts innan talan väcktes i den andra staten, 4. om här i riket har meddelats avgörande angående samma sak, 5. om i annan stat har meddelats avgörande angående samma sak och det avgörandet uppfyller övriga villkor för att gälla här i riket. Avgörande mot utebliven svarande gäller här i riket endast om stämning med underrättelse om det väsentliga innehållet i kärandens talan har delgivits svaranden enligt föreskrifterna i den stat, där avgörandet har meddelats, och denne med hänsyn till omständigheterna har haft tillräcklig tid för att svara i saken. 5 § Avgörande anses vara meddelat av behörig myndighet i fördragsslutande stat 1. om den underhållsskyldige eller den underhållsberättigade hade sitt hemvist i den staten, när talan väcktes, 2. om den underhållsskyldige och den underhållsberättigade var medborgare i den staten, när talan väcktes, 3. om den underhållsskyldige uttryckligen har godtagit att saken prövas av myndigheten eller utan invändning angående myndighetens behörighet har ingått i svaromål i saken. Utöver vad som följer av första stycket skall myndighet i fördragsslutande stat som har meddelat avgörande angående underhåll anses behörig, om underhållet utgår med anledning av äktenskapsskillnad eller legal separation eller med anledning av ogiltighetsförklaring eller återgång av äktenskap samt beslutet härom har meddelats av myndighet i samma stat och myndigheten i sådant hänseende var behörig enligt svensk lag. Vad myndighet i fördragsslutande stat har funnit utrett angående de omständigheter, på vilka myndigheten har grundat sin behörighet, skall godtagas. 6 § Har offentligt organ på grund av avgörande som avses i denna lag betalat bidrag till underhållsberättigad, äger organet i hans ställe ansöka om erkännande eller verkställighet av avgörandet, om organet är behörigt därtill enligt lagen i den stat det tillhör. Har avgörande meddelats på ansökan av offentligt organ, som har utgivit bidrag i förskott till underhållsberättigad, fordras för att avgörandet skall gälla här i riket, utöver vad som följer av 1--5 §§, 1. att det offentliga organet kan erhålla återbetalning av den underhållsskyldige enligt lagen i den stat det tillhör, 2. att skyldighet att utge underhåll till den underhållsberättigade är föreskriven i den lag som är tillämplig enligt svensk internationell privaträtt. Ett offentligt organ, som enligt lagen i den stat det tillhör har till uppgift att för den underhållsberättigades räkning ta emot betalning av underhållsbidrag och som för detta ändamål har övertagit den underhållsberättigades rätt att kräva ut bidraget, får i dennes ställe ansöka om erkännande och verkställighet av ett avgörande angående underhållsskyldighet. Lag (1988:1220). 7 § Avgörande, som gäller här i riket enligt denna lag, skall på ansökan verkställas här. Ansökan får avse avgörandet i dess helhet eller del därav. 8 § Även icke lagkraftvunnen dom angående underhåll, vilken får verkställas i den stat där den har meddelats, skall på ansökan verkställas här. Detsamma gäller domstols beslut om underhåll för tiden intill dess lagakraftägande dom eller beslut föreligger, om beslut av detta slag kan meddelas av svensk domstol i motsvarande fall. Ansökan enligt första stycket får icke bifallas, om hinder mot verkställighet av lagakraftvunnet avgörande skulle föreligga enligt denna lag. 9 § En ansökan om att ett avgörande ska förklaras verkställbart görs till den tingsrätt som regeringen föreskriver. Sökanden ska tillsammans med ansökan ge in 1. exekutionstiteln i original eller i kopia som har bestyrkts av en myndighet, 2. bevis om att exekutionstiteln får verkställas i den stat där den har upprättats, 3. om ansökan avser en dom eller ett beslut om underhållsskyldighet som har meddelats mot någon som har uteblivit, en handling i original eller i bestyrkt kopia som utvisar att stämning med underrättelse, som avses i 4 § andra stycket, har delgetts i den ordning som gäller enligt lagen i den stat där domen eller beslutet har meddelats, 4. om sökanden är ett offentligt organ, behövliga handlingar om organets behörighet att begära verkställighet, 5. en bestyrkt översättning av handlingarna till svenska, såvida inte tingsrätten anser att det inte behövs. Lag (2014:920). 10 § Om ett avgörande förklaras verkställbart, verkställs avgörandet på samma sätt som en svensk dom som har fått laga kraft. En föreskrift om tvångsmedel i avgörandet ska dock inte tillämpas. Lag (2014:920). 11 § Vid handläggning i domstol av ett ärende om verkställbarhetsförklaring tillämpas i övrigt lagen (1996:242) om domstolsärenden. Lag (2014:920). 12 § Föreskrifterna i denna lag gäller ej i förhållande till Danmark, Finland, Island och Norge, i den mån särskilda bestämmelser äger tillämpning. Övergångsbestämmelser 1976:108 Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer. I fråga om underhållsbidrag, som har fastställts i stat som avses i 1 § första stycket före konventionens ikraftträdande i förhållande till den staten, gäller lagen endast såvitt avser bidragsbelopp som förfaller till betalning efter ikraftträdandet. Lag (1988:258). 2014:920 1. Denna lag träder i kraft den 10 januari 2015. 2. Äldre föreskrifter gäller för handläggningen i Svea hovrätt och Högsta domstolen av ärenden som har inletts i hovrätten före ikraftträdandet. Förklara den här lagen kortfattat (max fyra meningar) på enkel svenska.

1986:796

Lag (1986:796) om godtrosförvärv av lösöre

Inledande bestämmelser 1 § Denna lag gäller förvärv i god tro av rätt till lösöre. Lagen gäller inte sådana godtrosförvärv av lösöre beträffande vilka särskilda föreskrifter finns i annan lag. Godtrosförvärv av äganderätt 2 § Har någon förvärvat lösöre genom överlåtelse från någon annan som hade egendomen i sin besittning men varken var ägare till den eller behörig att förfoga över den på det sätt som skett, får förvärvaren äganderätt till egendomen, om han har fått den i sin besittning och var i god tro. En förvärvare skall anses ha varit i god tro endast om det är sannolikt att egendomens beskaffenhet, de förhållanden under vilka den utbjöds och omständigheterna i övrigt var sådana att han inte borde ha misstänkt att överlåtaren saknade rätt att förfoga över egendomen. Lag (2003:161). 3 § Även om förutsättningarna för godtrosförvärv enligt 2 § är uppfyllda, består ägarens rätt till egendomen, om egendomen har frånhänts honom genom att någon olovligen tagit den eller tilltvingat sig den genom våld på person eller genom hot som innebar eller för den hotade framstod som trängande fara. Kräver ägaren inte tillbaka egendomen från innehavaren inom sex månader från det att han fick eller måste antas ha fått kännedom om dennes innehav, får förvärvaren dock äganderätt till egendomen. Lag (2003:161). Hävd 4 § Har någon med äganderättsanspråk innehaft lösöre i tio år efter att ha förvärvat egendomen genom överlåtelse från någon som varken var ägare till den eller behörig att förfoga över den på det sätt som skett, får han äganderätt till egendomen på grund av hävd. Han får dock inte äganderätt om han vid förvärvet eller under innehavet borde ha misstänkt att överlåtaren saknade rätt att förfoga över egendomen. Samma regler gäller om egendomen efter en sådan överlåtelse i tio år med äganderättsanspråk innehafts av flera efter varandra på grund av överlåtelse eller arv, testamente, bodelning eller något annat liknande fång. Villkoret om god tro gäller samtliga innehavare. Lag (2003:161). Lösen 5 § Den som på grund av någon annans godtrosförvärv eller hävd har förlorat äganderätten till viss egendom har rätt att få tillbaka egendomen mot lösen. Den som vill lösa till sig egendomen skall kräva tillbaka den från innehavaren inom sex månader från det att han fick eller måste antas ha fått kännedom om dennes innehav. Gör han inte det, är rätten att få tillbaka egendomen förlorad. Lag (2003:161). 6 § Lösen skall motsvara ägarens kostnader för förvärv av egendomen och dess förbättring. Har ägaren förvärvat egendomen genom gåva, arv, testamente eller bodelning skall även kostnad som ägarens fångesman haft för förvärv av egendomen och dess förbättring inräknas i lösenbeloppet. Detta gäller dock bara under förutsättning att fångesmannen skulle ha haft rätt till lösen om återkrav hade framställts mot honom. Vid bestämmandet av lösen tas hänsyn till förändringar i penningvärdet. Lösen skall motsvara högst egendomens värde i den allmänna handeln. 7 § Lösenbeloppet skall betalas till egendomens ägare. Har någon till säkerhet för en fordran en rätt till egendomen som är skyddad mot ägarens borgenärer, skall dock så mycket av lösenbeloppet betalas till honom som svarar mot värdet av denna fordran. Har någon i annat fall en rätt till egendomen som är skyddad mot ägarens borgenärer, skall så mycket av lösenbeloppet betalas till honom som svarar mot värdet av denna rätt. Godtrosförvärv av panträtt 8 § Vad som sägs i denna lag om godtrosförvärv av äganderätt gäller också godtrosförvärv av panträtt. Har någon gjort ett godtrosförvärv av panträtt i lösöre och vill någon annan lösa till sig egendomen enligt 5 §, skall lösenbeloppet svara mot värdet av den fordran för vilken egendomen är pantsatt, dock högst egendomens värde i den allmänna handeln. Lag (2003:161). Övergångsbestämmelser 1998:1574 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999. 2. I fråga om förvärv som har gjorts före ikraftträdandet gäller 3 § i sin äldre lydelse. 2003:161 1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2003. 2. I fråga om förvärv som har gjorts före ikraftträdandet gäller äldre bestämmelser. Förklara den här lagen kortfattat (max fyra meningar) på enkel svenska.

1994:716

Lag (1994:716) om rättslig ställning för institutioner inom Konferensen om säkerhet och samarbete i Europa (ESK)

De institutioner inom Konferensen om säkerhet och samarbete i Europa (ESK) som anges i bilaga till denna lag kan förvärva rättigheter, ikläda sig skyldigheter samt föra talan inför domstolar och andra myndigheter. Föreskrifter om immunitet och privilegier för ESK: s institutioner finns i lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall. Bilaqa De institutioner som avses i denna lag är: 1. ESK-sekretariatet. 2. Kontoret för demokratiska institutioner och mänskliga rättigheter (ODIHR). Förklara den här lagen kortfattat (max fyra meningar) på enkel svenska.

2016:363

Förordning (2016:363) om elektromagnetisk kompatibilitet

1 § Denna förordning är meddelad med stöd av - 1 § lagen (1992:1512) om elektromagnetisk kompatibilitet i fråga om 6-9 §§ och 10 § 1-6, - 2 § lagen om elektromagnetisk kompatibilitet i fråga om 12 §, - 5 § lagen om elektromagnetisk kompatibilitet i fråga om 10 § 7, - 7 § lagen om elektromagnetisk kompatibilitet i fråga om 16-22 §§, och - 8 kap. 7 § regeringsformen i fråga om övriga bestämmelser. Ordförklaringar 2 § I denna förordning avses med apparat en färdig anordning eller en kombination av färdiga anordningar som tillhandahålls som en funktionell enhet och är avsedd för en användare, om anordningen eller kombinationen kan alstra elektromagnetiska störningar eller om dess funktion kan påverkas av elektromagnetiska störningar. Med apparat likställs i denna förordning 1. en komponent eller en sammansatt inbyggnadsdel som tillhandahålls för att monteras in i en apparat av en användare och som kan alstra elektromagnetiska störningar eller vars funktion kan påverkas av sådana störningar, och 2. en installation som är avsedd att flyttas och användas på olika platser och består av en kombination av apparater och andra anordningar. 3 § I denna förordning avses med fast installation: en särskild kombination av olika apparater och andra anordningar som är monterade på en i förhand bestämd plats och avsedda för permanent användning på den platsen, och utrustning: en apparat eller en fast installation. 4 § I denna förordning avses med elektromagnetisk störning ett elektromagnetiskt fenomen i form av ett brus, en oönskad signal, en förändring i själva överföringsmediet eller något annat som kan försämra funktionen hos en utrustning. 5 § I denna förordning avses med ekonomisk aktör en fysisk eller juridisk person som 1. tillverkar eller låter konstruera eller tillverka en apparat och saluför apparaten, i eget namn eller under eget varumärke (tillverkare), 2. är etablerad inom Europeiska unionen och som enligt fullmakt från tillverkaren har rätt att i tillverkarens ställe utföra särskilda uppgifter (tillverkarens representant), 3. är etablerad inom Europeiska unionen och släpper ut en apparat från ett tredjeland på unionsmarknaden (importör), eller 4. tillhandahåller en apparat på marknaden och inte är apparatens tillverkare eller importör (distributör). Skyddskrav 6 § Utrustning ska med hänsyn till tillämpbar teknik vara konstruerad och tillverkad så att den 1. inte alstrar en elektromagnetisk störning som överskrider en nivå som tillåter radio- eller teleutrustning eller annan utrustning att fungera som avsett, och 2. har en sådan tålighet att den elektromagnetiska störning som kan förväntas vid avsedd användning inte medför att utrustningens funktion försämras i en oacceptabel utsträckning. En fast installation ska dessutom installeras enligt god branschpraxis och i enlighet med information om hur de ingående komponenterna är avsedda att användas för att uppfylla skyddskraven. Marknadstillträde 7 § Utrustning får släppas ut på marknaden eller tas i bruk endast om den 1. när den är korrekt installerad och underhållen samt används för avsedda ändamål, uppfyller skyddskraven enligt 6 §, och 2. uppfyller de krav i övrigt på utrustningen som följer av denna förordning eller av föreskrifter som har meddelats med stöd av förordningen. Användning av utrustning 8 § Utrustning får bara användas så att den fungerar tillfredsställande i sin elektromagnetiska omgivning och inte orsakar oacceptabla elektromagnetiska störningar för annan utrustning. Ändring av utrustning 9 § Utrustning som är konstruerad och tillverkad samt installerad på föreskrivet sätt får inte ändras av användaren så att den inte längre uppfyller kraven på elektromagnetisk kompatibilitet. Bemyndiganden 10 § Elsäkerhetsverket får meddela 1. närmare föreskrifter om skyddskraven enligt 6 §, 2. föreskrifter om undantag från kraven enligt 6-9 §§, 3. föreskrifter om dokumentation av god branschpraxis vid installation av fasta installationer, 4. föreskrifter om kontroll och märkning av utrustning i fråga om dess elektromagnetiska kompatibilitet, 5. föreskrifter om information som ska följa med utrustning och som avser uppgifter a) av betydelse för utrustningens elektromagnetiska kompatibilitet, och b) om tillverkaren av utrustningen eller den som fört in utrustningen till ett land som omfattas av avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, 6. föreskrifter om skyldighet att bedriva skadeförebyggande arbete och vidta åtgärder när det finns anledning att anta att utrustning inte överensstämmer med de krav som följer av föreskrifter som har meddelats i anslutning till lagen, och 7. föreskrifter om ersättning för kostnader i samband med kontroll av utrustning. Dispens 11 § Elsäkerhetsverket får i det enskilda fallet i fråga om utrustning som inte tillhandahålls på marknaden men som är avsedd att användas och som kan alstra elektromagnetiska störningar, eller vars funktion kan påverkas av sådana störningar, ge dispens från skyddskraven i 6 § och från det som sägs i 8 §, om det inte medför oacceptabla elektromagnetiska störningar för annan utrustning. Tillsyn 12 § Elsäkerhetsverket utövar tillsynen över att denna förordning och föreskrifter som har meddelats med stöd av förordningen följs. I fråga om användning av utrustning hos Försvarsmakten, Fortifikationsverket, Försvarets radioanstalt och Totalförsvarets forskningsinstitut utövas dock tillsynen av Försvarets materielverk. 13 § Elsäkerhetsverket är marknadskontrollmyndighet och utövar marknadskontroll enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1020 av den 20 juni 2019 om marknadskontroll och överensstämmelse för produkter och om ändring av direktiv 2004/42/EG och förordningarna (EG) nr 765/2008 och (EU) nr 305/2011 över att produkter överensstämmer med kraven i Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/30/EU av den 26 februari 2014 om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning om elektromagnetisk kompatibilitet. Bestämmelser om en marknadskontrollmyndighets befogenhet att besluta om åtgärder enligt förordning (EU) 2019/1020 finns i lagen (1992:1512) om elektromagnetisk kompatibilitet. Förordning (2022:1192). Information och samråd 14 § Elsäkerhetsverket ska underrätta Europeiska kommissionen och andra medlemsstater om 1. en apparat som inte uppfyller gällande krav, om Elsäkerhetsverket anser att den bristande överensstämmelsen inte bara gäller i Sverige, och i underrättelsen informera om den bristande överensstämmelsen, utvärderingsresultat, fattade beslut och eventuella synpunkter från den som beslut har riktats mot, och 2. de åtgärder som Elsäkerhetsverket har vidtagit med anledning av information som en annan medlemsstat har lämnat på ett motsvararande sätt som i 1. 15 § Elsäkerhetsverket ska 1. när det är befogat, för Sveriges räkning invända mot ett beslut som en marknadskontrollmyndighet i en annan medlemsstat har fattat om en apparat och skyndsamt informera Europeiska kommissionen, andra medlemsstater och regeringen om invändningen och skälen för den, och 2. delta i samråd mellan kommissionen och andra medlemsstater när Europeiska kommissionen har utvärderat sådana beslut och invändningar som avses i 1 eller som följer av invändningar från en annan medlemsstat. Sanktionsavgift 16 § En ekonomisk aktör ska åläggas att betala en sanktionsavgift om aktören eller någon som handlar på aktörens vägnar uppsåtligen eller av oaktsamhet har brutit mot denna förordning eller föreskrifter som har meddelats med stöd av denna förordning. 17 § Sanktionsavgiften ska uppgå till lägst femtusen kronor och högst fem miljoner kronor. Avgiften får inte överstiga tio procent av den ekonomiska aktörens årsomsättning. Årsomsättningen ska avse omsättningen under det närmast föregående räkenskapsåret. Om överträdelsen har skett under aktörens första verksamhetsår eller om uppgifter om årsomsättning av annan anledning saknas, kan antas vara missvisande eller är bristfälliga, får årsomsättningen uppskattas. Om en ansökan om att ta ut sanktionsavgift avser flera aktörer, ska en särskild avgift bestämmas för var och en av dem. 18 § När en sanktionsavgift bestäms ska det tas särskild hänsyn till hur allvarlig överträdelsen är och betydelsen av den bestämmelse som överträdelsen avser. 19 § En sanktionsavgift ska inte tas ut 1. för en överträdelse av ett beslut om förbud som har förenats med vite eller för att ett föreläggande som har förenats med vite inte har följts, 2. om överträdelsen är ringa, eller 3. om ansökan har delgetts den som anspråket riktas mot senare än fem år efter det att överträdelsen upphörde. 20 § Avgiften behöver inte tas ut, om det finns synnerliga skäl för det. 21 § En sanktionsavgift ska betalas inom trettio dagar efter det att beslutet att ta ut avgiften har fått laga kraft eller inom den längre tid som anges i beslutet. Avgiften ska betalas till Kammarkollegiet och tillfaller staten. 22 § Skyldigheten att betala en sanktionsavgift upphör om beslutet att ta ut avgiften inte har kunnat verkställas inom fem år från det att beslutet fick laga kraft. Förklara den här lagen kortfattat (max fyra meningar) på enkel svenska.

2017:872

Förordning (2017:872) om vattendelegationer

Uppgifter 1 § Av 15 § förordningen (2017:868) med länsstyrelseinstruktion framgår att det inom de länsstyrelser som är vattenmyndigheter ska finnas en vattendelegation. Vattendelegationen ska besluta inom vattenmyndighetens ansvarsområde. 2 § Bestämmelser om förvaltningen av kvaliteten på vattenmiljön finns i förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön. 3 § I administrativa frågor och andra frågor som inte rör förvaltningen av kvaliteten på vattenmiljön fattar länsstyrelsen beslut. Sammansättning 4 § Vattendelegationen ska bestå av högst elva ledamöter som utses av regeringen för en bestämd tid. Delegationen ska bestå av sakkunniga företrädare för länsstyrelser och andra sakkunniga. 5 § Landshövdingen vid den länsstyrelse som är vattenmyndighet ska vara delegationens ordförande. Vid landshövdingens frånvaro ska landshövdingens ställföreträdare vara ordförande i delegationen. Beredningen av ärenden 6 § Inom varje länsstyrelse ska det finnas ett beredningssekretariat för att biträda vattenmyndigheten i samordningen av arbetet med förvaltningen av kvaliteten på vattenmiljön i vattendistriktet. 7 § De länsstyrelser i ett vattendistrikt som inte är vattenmyndighet ska biträda distriktets vattenmyndighet. 8 § Vattenmyndigheterna och övriga länsstyrelser ska, när det är lämpligt, bilda referensgrupper med olika intressenter för att skapa den samverkan som avses i 2 kap. 4 § förordningen (2004:660) om förvaltningen av kvaliteten på vattenmiljön. Beslutsfattande 9 § Vattendelegationen är beslutsför när ordföranden och minst hälften av de andra ledamöterna är närvarande. Om delegationen inte är enig om ett beslut ska omröstning ske. Vid omröstning ska den mening gälla som omfattas av mer än hälften av ledamöternas röster. Vid lika röstetal har ordföranden utslagsröst. 10 § Vid sammanträden med vattendelegationen har en representant från en länsstyrelse som inte finns representerad i delegationen närvaro- och yttranderätt när frågor som berör länet behandlas. 11 § Vid sammanträden med vattendelegationen för Bottenvikens vattendistrikt har en representant från den eller de myndigheter i Finland som har motsvarande uppgifter i de internationella avrinningsområden som omfattas av distriktet närvaro- och yttranderätt. 12 § Vid sammanträden med vattendelegationen för Bottenvikens, Bottenhavets och Västerhavets vattendistrikt har en representant från den eller de myndigheter i Norge som har motsvarande uppgifter i de internationella avrinningsområden som omfattas av distriktet närvaro- och yttranderätt. 13 § Närvaro- och yttranderätten enligt 10-12 §§ innebär inte någon rätt att delta i vattendelegationens beslut. Delegering 14 § Vattendelegationen får överlåta åt den länsstyrelse som är vattenmyndighet i distriktet att utarbeta förslag till miljökvalitetsnormer, åtgärdsprogram, förvaltningsplaner och miljöövervakningsprogram samt genomföra åtgärdsprogram och miljöövervakning, ansvara för samordningen inom delområden och fatta beslut i frågor om förvaltningen av kvaliteten på vattenmiljön i övrigt. 15 § Vattenmyndigheten får överlåta sådana uppgifter som avses i 14 § åt övriga länsstyrelser i distriktet. 16 § En uppgift att besluta om miljökvalitetsnormer, åtgärdsprogram och förvaltningsplaner får inte överlåtas enligt 14 eller 15 §. Överklagande 17 § Vattenmyndighetens beslut eller, vid sådan delegering som avses i 15 §, länsstyrelsens beslut enligt förordningen (2004:660) om förvaltningen av kvaliteten på vattenmiljön får inte överklagas. Förklara den här lagen kortfattat (max fyra meningar) på enkel svenska.

2006:444

Lag (2006:444) om passagerarregister

Passagerarregister 1 § Polismyndigheten ska med hjälp av automatiserad behandling föra ett register över sådana passagerare som avses i 9 kap. 3 a § utlänningslagen (2005:716) (passagerarregistret). Myndigheten är personuppgiftsansvarig för behandlingen av personuppgifter i registret. Lag (2014:657). Förhållandet till annan reglering 2 § Denna lag kompletterar Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning), här benämnd EU:s dataskyddsförordning. Lag (2019:179). 2 a § Vid behandling av personuppgifter enligt denna lag gäller lagen (2018:218) med kompletterande bestämmelser till EU:s dataskyddsförordning och föreskrifter som har meddelats i anslutning till den lagen, om inte annat följer av denna lag eller föreskrifter som har meddelats i anslutning till lagen. Lag (2019:179). 2 b § När en behörig myndighet enligt 1 kap. 6 § brottsdatalagen (2018:1177) behandlar personuppgifter enligt denna lag för syften som faller inom tillämpningsområdet för brottsdatalagen gäller den lagen och föreskrifter som har meddelats i anslutning till den, om inte annat följer av denna lag eller föreskrifter som har meddelats i anslutning till lagen. Lag (2019:179). Definitioner 3 § I denna lag avses med personkontroll: kontroll av personer vid inresa i Sverige, Schengenkonventionen: konventionen om tillämpning av Schengenavtalet av den 14 juni 1985. Lag (2019:179). Ändamål 4 § Passagerarregistret skall föras för att underlätta verkställandet av personkontroller vid Sveriges gräns mot stater som inte tillhör Europeiska unionen och inte heller har träffat avtal om samarbete enligt Schengenkonventionen med konventionsstaterna. Innehåll 5 § I registret får endast förekomma följande personuppgifter som har inkommit i enlighet med 9 kap. 3 a § utlänningslagen (2005:716): 1. nummer på och typ av resehandling som används, 2. medborgarskap, 3. fullständigt namn, 4. födelsedatum, 5. gränsövergångsstället för inresa, 6. transportkod, 7. avgångs- och ankomsttid för transporten, 8. det totala antalet passagerare vid transporten, och 9. ursprunglig ort för ombordstigning. Utlämnande av uppgifter och direktåtkomst 6 § Personuppgifter ur passagerarregistret ska lämnas ut på begäran av Säkerhetspolisen och Tullverket för sådan verksamhet som avses i 4 §. Regeringen kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om att uppgifter ur registret ska lämnas ut även till annan myndighet än dem som anges i första stycket för sådan verksamhet som avses i 4 §. Lag (2019:179). 7 § Säkerhetspolisen får för sådan verksamhet som avses i 4 § ha direktåtkomst till personuppgifterna i passagerarregistret. Regeringen kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om att även annan myndighet får ha direktåtkomst till registret för sådan verksamhet som avses i 4 §. Lag (2019:179). 8 § Personuppgifter ur passagerarregistret får lämnas ut elektroniskt på annat sätt än genom direktåtkomst om det inte är olämpligt. Regeringen kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om begränsning av möjligheten att lämna ut personuppgifter elektroniskt enligt första stycket. Lag (2019:179). Gallring 9 § En uppgift i passagerarregistret ska gallras inom 24 timmar efter överföringen till Polismyndigheten. Om uppgifter i registret behövs för att Polismyndigheten, Säkerhetspolisen eller Tullverket ska kunna verkställa personkontroller enligt 4 §, får uppgifterna i registret dock stå kvar till dess att myndighetens kontroller är slutförda. Regeringen kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om att uppgifter i registret får stå kvar till dess att någon annan myndighet, som behöver uppgifterna för att kunna verkställa personkontroller enligt 4 §, har slutfört kontrollerna. Lag (2019:179). Skadestånd inom tillämpningsområdet för brottsdatalagen 10 § Bestämmelsen om skadestånd i 7 kap. 1 § brottsdatalagen (2018:1177) ska tillämpas vid behandling av personuppgifter i strid med denna lag eller föreskrifter som har meddelats i anslutning till lagen. Detta gäller endast vid behandling av personuppgifter som omfattas av tillämpningsområdet för brottsdatalagen. Lag (2019:179). Rätten att göra invändningar 11 § Artikel 21.1 i EU:s dataskyddsförordning om rätten att göra invändningar gäller inte vid sådan behandling som är tillåten enligt denna lag eller föreskrifter som har meddelats i anslutning till lagen. Lag (2019:179). Övergångsbestämmelser 2019:179 1. Denna lag träder i kraft den 1 maj 2019. 2. Äldre föreskrifter om straff gäller fortfarande för överträdelser som har skett före ikraftträdandet. Förklara den här lagen kortfattat (max fyra meningar) på enkel svenska.

2017:319

Förordning (2017:319) om utstationering av arbetstagare

1 § Denna förordning innehåller kompletterande bestämmelser till lagen (1999:678) om utstationering av arbetstagare i fråga om information, samarbete mellan myndigheter, anmälningsskyldighet och kontaktperson samt sanktionsavgifter. 2 § Denna förordning är meddelad med stöd av - 34 § första stycket lagen (1999:678) om utstationering av arbetstagare i fråga om 8 §, - 39 § lagen om utstationering av arbetstagare i fråga om 12 och 13 §§, - 8 kap. 7 § regeringsformen i fråga om övriga bestämmelser. Förordning (2020:600). Information 3 § Arbetsmiljöverket ska tillhandahålla information om de bestämmelser i lagen (1999:678) om utstationering av arbetstagare som gäller vid utstationering i Sverige. Arbetsmiljöverket ska också tillhandahålla information om de andra organ eller myndigheter som arbetstagare och företag kan vända sig till för att få allmän information om sina rättigheter och skyldigheter vid utstationering i Sverige. 4 § Arbetsmiljöverket ska tillhandahålla den information som avses i 3 § denna förordning och 24 § lagen (1999:678) om utstationering av arbetstagare på det sätt som framgår av artikel 5.1, 5.2, 5.4 och 5.5 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/67/EU av den 15 maj 2014 om tillämpning av direktiv 96/71/EG om utstationering av arbetstagare i samband med tillhandahållande av tjänster och om ändring av förordning (EU) nr 1024/2012 om administrativt samarbete genom informationssystemet för den inre marknaden (IMI- förordningen), i den ursprungliga lydelsen. Informationen ska göras tillgänglig på de språk som är mest relevanta och som Arbetsmiljöverket bestämmer. Förordning (2020:600). Samarbete mellan myndigheter 5 § Arbetsmiljöverket ska på begäran av en behörig myndighet i ett annat land inom EES lämna information till den myndigheten inom följande tidsfrister. - I brådskande fall som endast kräver registerkontroll: senast två arbetsdagar efter det att förfrågan kom in till Arbetsmiljöverket. - I andra fall: senast 25 arbetsdagar efter det att förfrågan kom in till Arbetsmiljöverket, om inte Arbetsmiljöverket och den behöriga myndigheten kommer överens om en kortare tidsfrist. Om Arbetsmiljöverket har svårt att besvara en begäran om information eller att genomföra kontroller, inspektioner eller utredningar, ska Arbetsmiljöverket utan dröjsmål underrätta den behöriga myndighet som har begärt informationen i syfte att finna en lösning. Om en behörig myndighet i ett annat land inom EES återkommande dröjer med att tillhandahålla den information som Arbetsmiljöverket har begärt från en behörig myndighet i ett annat land inom EES enligt 27 § lagen (1999:678) om utstationering av arbetstagare när det gäller en utstationering i Sverige, ska Arbetsmiljöverket underrätta Europeiska kommissionen om detta. Förordning (2020:600). 6 § Om Arbetsmiljöverket i sin verksamhet upptäcker omständigheter som tyder på oegentligheter när det gäller utstationering av arbetstagare, ska verket på eget initiativ och utan onödigt dröjsmål överlämna all relevant information till en behörig myndighet i ett annat land inom EES som kan beröras av informationen. Anmälningsskyldighet och kontaktperson 7 § En anmälan enligt 29 § eller 32 § första stycket lagen (1999:678) om utstationering av arbetstagare och en underrättelse enligt 31 § samma lag ska göras skriftligen till Arbetsmiljöverket. En sådan anmälan eller underrättelse får överföras elektroniskt till Arbetsmiljöverket. Förordning (2020:600). 8 § En anmälan om utstationering enligt 29 § lagen (1999:678) om utstationering av arbetstagare ska innehålla uppgifter om 1. arbetsgivarens namn, organisationsnummer eller motsvarande, postadress och hemvist, 2. namn, postadress, telefonnummer och e-postadress samt personnummer, passnummer eller annat unikt officiellt identifikationsnummer för en behörig ställföreträdare för arbetsgivaren, 3. den typ av tjänst eller tjänster som ska utföras i Sverige, 4. planerad tidsperiod för tjänstens eller tjänsternas utförande i Sverige, 5. den eller de platser i Sverige där tjänsten eller tjänsterna ska utföras, 6. namn och personnummer, passnummer eller annat unikt officiellt identifikationsnummer för de arbetstagare som ska utstationeras till Sverige, 7. namn och organisationsnummer eller motsvarande för tjänste- mottagaren i Sverige, dock inte om tjänstemottagaren är en enskild person som mottar tjänsten eller tjänsterna för privat bruk, 8. huruvida arbetsgivaren hyr ut arbetskraft eller ställer arbetskraft till förfogande i enlighet med 4 § första stycket 3 lagen om utstationering av arbetstagare, och 9. huruvida arbetsgivaren anses utstationera en arbetstagare i enlighet med 4 § tredje stycket lagen om utstationering av arbetstagare. Om en arbetsgivare ersätter en arbetstagare med en annan arbetstagare för att utföra samma arbete på samma plats, ska uppgift om det lämnas till Arbetsmiljöverket. Uppgift ska då även lämnas om under vilken tid den tidigare arbetstagaren har varit utstationerad. Förordning (2020:600). 9 § En anmälan om kontaktperson enligt 32 § första stycket lagen (1999:678) om utstationering av arbetstagare ska innehålla uppgifter om kontaktpersonens 1. namn, 2. personnummer eller, om sådant saknas, födelsedatum, 3. postadress i Sverige, 4. telefonnummer, och 5. e-postadress. Förordning (2020:600). Anmälan om förlängd tidsperiod 10 § En anmälan om förlängd tidsperiod enligt 12 § första stycket lagen (1999:678) om utstationering av arbetstagare ska innehålla uppgifter om 1. namn och personnummer, passnummer eller annat unikt officiellt identifikationsnummer för de arbetstagare som omfattas av anmälan, och 2. skälen för att tidsperioden ska förlängas. En anmälan enligt första stycket ska göras skriftligen till Arbetsmiljöverket och får överföras elektroniskt. Arbetsmiljöverket ska omgående underrätta arbetsgivaren om en anmälan inte uppfyller kraven i första stycket 1 och 2. Förordning (2020:600). 11 § En underrättelse om utebliven dokumentation enligt 31 § lagen (1999:678) om utstationering av arbetstagare ska innehålla uppgifter om 1. arbetsgivarens namn och organisationsnummer eller motsvarande, 2. namn och organisationsnummer eller motsvarande för tjänstemottagaren i Sverige, och 3. den eller de platser i Sverige där tjänsten eller tjänsterna utförs. Förordning (2020:600). Sanktionsavgifter 12 § Sanktionsavgiften enligt 37 § lagen (1999:678) om utstationering av arbetstagare är 20 000 kronor. Förordning (2020:600). 13 § En sanktionsavgift enligt 12 § ska tas ut om 1. en arbetsgivare överträder bestämmelserna i 8 § första stycket eller 9 §, eller 2. en tjänstemottagare överträder bestämmelserna i 11 §. Förordning (2020:600). Övergångsbestämmelser 2020:600 1. Denna förordning träder i kraft den 30 juli 2020. 2. För arbete som en utstationerad arbetstagare har påbörjat före ikraftträdandet gäller 8 § i den äldre lydelsen. 3. Har upphävts genom förordning (2022:477). Förklara den här lagen kortfattat (max fyra meningar) på enkel svenska.

1983:140

Förordning (1983:140) om statsbidrag för omhändertagande av oljeavfall m.m. från fartyg

1 § Enligt denna förordning lämnas statsbidrag till innehavare av en hamn för att ta om hand oljeavfall och rester av andra skadliga ämnen från fartyg som ska forslas bort enligt 4 kap. 8 § avfallsförordningen (2020:614). Det gäller dock inte i fråga om toalettavfall eller fast avfall. Förordning (2020:687). 2 § Bidrag får lämnas för den del av kostnaderna för omhändertagandet av avfallet som överstiger ett belopp som motsvarar 3 procent av hamnens intäkter av fartygs- och varuhamnavgifter eller därmed jämförbara avgifter eller av motsvarande intäkter. För att bidrag skall lämnas måste dock avfall ha omhändertagits i större omfattning än det funnits anledning att räkna med med hänsyn till inriktningen av verksamheten i hamnen och godsomsättningen i denna. 3 § Ansökan om bidrag prövas av Sjöfartsverket. Bidrag betalas ut av Sjöfartsverket i efterskott för kalenderår. 4 § Sjöfartsverkets beslut får överklagas hos regeringen genom besvär. 5 § Föreskrifter för verkställigheten av denna förordning meddelas av Sjöfartsverket. Förklara den här lagen kortfattat (max fyra meningar) på enkel svenska.

1996:625

Tillkännagivande (1996:625) om befrielse i vissa fall för utländska kärande att ställa säkerhet för rättegångskostnader, m.m.

Utländska medborgare och utländska juridiska personer är, i den utsträckning som anges nedan, på grund av internationella överenskommelser och åtaganden som avses i 5 § lagen (1980:307) om skyldighet för utländska kärande att ställa säkerhet för rättegångskostnader, befriade från skyldigheten att ställa säkerhet enligt nämnda lag och har samma rätt att kräva säkerhet enligt den lagen som svenska medborgare och svenska juridiska personer. Befriade från skyldigheten att ställa säkerhet är 1) medborgare i Danmark med Färöarna och Grönland, Island eller Japan, 2) medborgare i en stat som är ansluten till någon av Haagkonventionerna den 17 juli 1905 och den 1 mars 1954 angående vissa till civilprocessen hörande ämnen samt juridiska personer, bildade i en sådan stat enligt dess lag, i mål eller ärenden som inte rör ansvar för brott, om medborgaren eller den juridiska personen har hemvist i en stat som är ansluten till någon av de nämnda Haagkonventionerna, 3) medborgare i en stat som är ansluten till den europeiska bosättningskonventionen den 13 december 1955, 4) den som vistas i en stat som är ansluten till New York-konventionen den 20 juni 1956 om indrivning av underhållsbidrag i utlandet, i mål eller ärenden angående underhållsbidrag som har väckts enligt bestämmelserna i nämnda konvention, 5) den som vistas i Amerikas Förenta Stater jämte Guam, Jungfruöarna, Puerto Rico och Samoa, dock med undantag av Alabama, District of Columbia och Mississippi, i mål eller ärenden angående underhållsbidrag som har väckts genom förmedling av Utlandskontoret vid Försäkringskassan Stockholms län eller av Utrikesdepartementet, 6) fysiska och juridiska personer i rättegång som avser tillämpning av lagen (1965:723) om erkännande och verkställighet av vissa utländska domar och beslut angående underhåll till barn eller tillämpning av lagen (1976:108) om erkännande och verkställighet av utländskt avgörande angående underhållsskyldighet, 7) medborgare i en stat som är ansluten till Genève-konventionen den 19 maj 1956 om fraktavtalet vid internationell godsbefordran på väg samt juridiska personer, bildade i en sådan stat enligt dess lag, i rättegång med anledning av godsbefordran som avses i konventionen, om medborgaren eller den juridiska personen har hemvist eller idkar rörelse med fast driftställe i en stat som är ansluten till konventionen, 8) medborgare i en stat som är ansluten till den europeiska konventionen den 24 november 1977 om migrerande arbetstagares rättsställning, om han eller hon vistas i Sverige som migrerande arbetstagare i konventionens mening, 9) fysiska och juridiska personer vid talan som grundas på fördraget den 9 maj 1980 om internationell järnvägstrafik (COTIF), 10) fysiska och juridiska personer med hemvist i en stat som är ansluten till Haagkonventionen den 25 oktober 1980 om internationell rättshjälp, i mål eller ärenden som inte rör ansvar för brott. Franska medborgare och sådana juridiska personer, som är bildade i Frankrike enligt fransk lag och har hemvist i Frankrike, har i rättegång som inte rör ansvar för brott samma befogenhet att kräva säkerhet som tillkommer svenska medborgare och svenska juridiska personer enligt lagen (1980:307) om skyldighet för utländska kärande att ställa säkerhet för rättegångskostnader. Förklara den här lagen kortfattat (max fyra meningar) på enkel svenska.

2011:860

Lag (2011:860) om medling i vissa privaträttsliga tvister

Tillämpningsområde 1 § Denna lag gäller medling i privaträttsliga tvister där förlikning om saken är tillåten. Lagen gäller dock inte sådan medling eller förlikningsverksamhet som sker i Sverige inom ramen för ett mål eller ärende hos domstol, annan myndighet eller skiljenämnd. Lagen gäller inte heller förlikningsverksamhet i utländsk domstol. 2 § Har en medlingsöverenskommelse ingåtts utomlands gäller 7- 12 §§ endast om vid den tidpunkt medlingen inleddes 1. samtliga parter hade sin hemvist eller vanliga vistelseort i Sverige, eller 2. en av parterna hade sin hemvist eller vanliga vistelseort i en annan medlemsstat i Europeiska unionen än någon av de andra parterna och ingen av parterna hade sin hemvist eller vanliga vistelseort i Danmark. Hemvist enligt första stycket fastställs i enlighet med artiklarna 59 och 60 i rådets förordning (EG) nr 44/2001 av den 22 december 2000 om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar på privaträttens område. Definitioner 3 § I denna lag avses med medling: ett strukturerat förfarande genom vilket två eller flera parter med hjälp av en tredje man (en medlare) frivilligt söker lösa en uppkommen tvist, medlingsöverenskommelse: en skriftlig överenskommelse som är resultatet av medling och som innefattar en förpliktelse för någon eller några av dem som ingått överenskommelsen. 4 § Medling ska vid tillämpning av denna lag anses inledd när 1. parterna har enats om medling sedan en tvist uppkommit, 2. skyldighet att delta i medling har uppkommit enligt lag eller annan författning, eller 3. utländsk domstol har beslutat om medling eller uppmanat parterna att delta i medling. Tystnadsplikt 5 § En medlare och ett biträde till medlaren får inte obehörigen röja eller använda vad han eller hon har fått kännedom om i samband med medling. Medlingens inverkan på talefrister och preskriptionstider 6 § En talefrist eller en preskriptionstid som löper vid den tidpunkt medlingen inleddes och som gäller för den sak som medlingen avser löper ut tidigast en månad efter avslutad medling, om inte annat följer av Sveriges internationella åtaganden. Verkställbarhetsförklaring 7 § En ansökan om att en domstol ska förklara en medlingsöverenskommelse verkställbar (verkställbarhetsförklaring) görs av de parter som ingått överenskommelsen eller av någon eller några av dem med övriga parters samtycke. 8 § En ansökan om verkställbarhetsförklaring görs hos den tingsrätt inom vars domkrets någon av parterna har sin hemvist. Om det inte finns någon behörig domstol enligt första stycket, är Värmlands tingsrätt behörig domstol. 9 § En ansökan om verkställbarhetsförklaring ska vara skriftlig och innehålla 1. uppgift om sökandens namn och adress samt motsvarande uppgifter för övriga parter i medlingsöverenskommelsen, 2. uppgift om ombuds namn och adress, 3. uppgift som visar att domstolen är behörig, 4. uppgift om parternas hemvist eller vanliga vistelseort vid den tidpunkt medlingen inleddes, om medlingsöverenskommelsen har ingåtts utomlands, samt 5. en beskrivning av de tvistefrågor som medlingsöverenskommelsen avser och den medling som har lett till överenskommelsen. Till ansökan ska bifogas 1. medlingsöverenskommelsen i original eller bestyrkt kopia, 2. intyg från medlaren att han eller hon har medlat mellan parterna och att medlingsöverenskommelsen är resultatet av denna medling, samt 3. intyg från de parter i medlingsöverenskommelsen som inte är sökande att de samtycker till att ansökan görs. Ansökan och de handlingar som ska fogas till ansökan ska vara skrivna på svenska eller ges in tillsammans med en översättning till svenska, om inte tingsrätten anser att det är obehövligt. Sökanden ska betala föreskriven ansökningsavgift. 10 § En verkställbarhetsförklaring ska meddelas, om medlingsöverenskommelsen innehåller en förpliktelse av sådant slag att den kan medföra verkställighet i Sverige. 11 § Domstolen ska underrätta parterna i medlingsöverenskommelsen om beslut som innebär att ärendet om verkställbarhetsförklaring avgörs. 12 § Vid domstols handläggning av ärenden om verkställbarhetsförklaring gäller i övrigt lagen (1996:242) om domstolsärenden. Övergångsbestämmelser 2011:860 1. Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2011. 2. Bestämmelserna i 7-12 §§ tillämpas inte på medlingsöverenskommelser som har ingåtts före den 21 maj 2011. Förklara den här lagen kortfattat (max fyra meningar) på enkel svenska.

2019:438

Kustbevakningsdataförordning (2019:438)

1 § I denna förordning finns kompletterande föreskrifter om sådan behandling av personuppgifter som omfattas av kustbevakningsdatalagen (2019:429). Tillgången till personuppgifter 2 § Kustbevakningen ansvarar för att det inom myndigheten finns rutiner för att tilldela, förändra, ta bort och regelbundet följa upp behörigheter för åtkomst till personuppgifter. Direktåtkomst 3 § Polismyndigheten, Tullverket, Havs- och vattenmyndigheten, Naturvårdsverket, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, Sjöfartsverket, Transportstyrelsen, Sveriges geologiska undersökning, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap och Försvarsmakten får medges direktåtkomst till personuppgifter som Kustbevakningen behandlar för att samordna civila behov av sjöövervakning och för att förmedla civil sjöinformation till berörda myndigheter. Om Kustbevakningen medger direktåtkomst gäller det som anges i 20 och 22 §§ kustbevakningsdatalagen (2019:429). 4 § Kustbevakningen får ställa villkor i fråga om behörighet och säkerhet för att myndigheten ska medge direktåtkomst för de myndigheter som anges i 3 § denna förordning. Direktåtkomst får inte medges innan Kustbevakningen har försäkrat sig om att den mottagande myndigheten uppfyller kraven på behörighet och säkerhet. Rätt att meddela föreskrifter 5 § Riksarkivet får, efter att ha gett Kustbevakningen tillfälle att yttra sig, meddela föreskrifter om att personuppgifter som ska gallras enligt 24 § kustbevakningsdatalagen (2019:429) får bevaras för arkivändamål av allmänt intresse, vetenskapliga eller historiska forskningsändamål eller statistiska ändamål. Förklara den här lagen kortfattat (max fyra meningar) på enkel svenska.

1988:847

Lag (1988:847) om skattelättnader för allemanssparande

Inledande bestämmelse 1 § Skattelättnader enligt denna lag medges för sparande enligt lagen (1983:890) om allemanssparande och lagen (1992:689) om premiegrundande allemanssparande. Lag (1993:176). Allemanssparande 2 § Av realisationsvinst och utdelning på andel i allemansfond tas fyra femtedelar upp som skattepliktig inkomst. Avdrag för realisationsförlust på sådan andel grundas på fyra femtedelar av förlusten. För utdelning enligt 18 § sista stycket lagen (1983:890) om allemanssparande skall gåvoskatt betalas i den mån skattskyldighet föreligger enligt lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt. Sparpremie enligt lagen (1992:689) om premiegrundande allemanssparande utgör inte skattepliktig inkomst. De fondandelar som erhållits som en sådan premie anses anskaffade för marknadsvärdet när andelarna förs till det premiegrundande kontot. Lag (1993:176). Ungdomssparande 3 § har upphävts genom lag (1992:1488). Övergångsbestämmelser 1990:675 Denna lag träder i kraft den 1 juli 1990 och tillämpas första gången vid 1992 års taxering. De äldre bestämmelserna i 3 § tillämpas dock fortfarande i fråga om bonusränta som tillgodoräknas spararen före utgången av år 1991. Lag (1991:1467). 1991:1844 Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992 och tillämpas första gången vid 1994 års taxering. 1992:691 Denna lag träder i kraft den 1 juli 1992 och tillämpas första gången vid 1995 års taxering. 1992:1488 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993 och tillämpas första gången vid 1994 års taxering i den mån inte annat följer av punkterna 2--4 nedan. 2. Bestämmelserna i 2 § första stycket om andelar i allemansfond skall vid 1994 och 1995 års taxeringar tillämpas med utnyttjande av kvotdelen två tredjedelar i stället för kvotdelen fyra femtedelar. 3. Bestämmelserna i 2 § sista stycket skall tillämpas första gången vid 1995 års taxering. 4. Bonusränta enligt 11 § lagen (1988:846) om ungdomsbosparande som tillgodoräknats spararen före utgången av år 1991 utgör alltjämt inte skattepliktig inkomst. 1993:176 Denna lag träder i kraft den 15 april 1993. Bestämmelserna i 2 § tredje stycket tillämpas första gången vid 1995 års taxering. 1993:1577 Den upphävda lagen skall dock fortfarande tillämpas vid 1994 och tidigare års taxeringar. Bestämmelserna om sparpremie i den upphävda 2 § tredje stycket skall tillämpas vid 1995 och senare års taxeringar. Bonusränta enligt 11 § lagen (1988:846) om ungdomsbosparande som tillgodoräknats spararen före utgången av år 1991 utgör alltjämt inte skattepliktig inkomst. Förklara den här lagen kortfattat (max fyra meningar) på enkel svenska.

1991:99

/r1/ Riksgäldskontorets föreskrifter (1991:99) om gällande inlåningsränta i ungdomsbosparandet;

Riksgäldskontoret föreskriver följande med stöd av 10 § lagen (1988:846) om ungdomsbosparande samt 1 § förordningen (1989:248) med instruktion för riksgäldskontoret. På medel som står inne på ett konto anslutet till ungdomsbosparandet skall den bank eller sparkassa som för kontot betala lägst 10,5 procent årlig ränta. För den kalendermånad, då insättning eller uttag sker, får på det insatta respektive uttagna beloppet betalas en lägre årlig ränta än som sägs i första stycket, dock lägst 2 procent. Förklara den här lagen kortfattat (max fyra meningar) på enkel svenska.

1988:205

Lag (1988:205) om rättsprövning av vissa förvaltningsbeslut

Rättsprövning 1 § På ansökan av en enskild part i ett sådant förvaltningsärende hos regeringen eller en förvaltningsmyndighet som rör något förhållande som avses i 8 kap. 2 eller 3 § regeringsformen skall domstol pröva om avgörandet i ärendet strider mot någon rättsregel på det sätt som sökanden angivit eller som i övrigt klart framgår av omständigheterna i ärendet. Rättsprövning kan gälla endast sådana beslut som innebär myndighetsutövning mot den enskilde, annars kan prövas av domstol endast efter ansökan om resning, och inte skulle ha kunnat överprövas i annan ordning. Regeringsrätten prövar avgöranden av regeringen och kammarrätt avgöranden av en förvaltningsmyndighet inom kammarrättens domkrets. Lag (1994:1759). Undantag 2 § Lagen gäller inte beslut av en sådan nämnd vars sammansättning är bestämd i lag och vars ordförande skall vara eller ha varit ordinarie domare. Lagen gäller inte heller 1. beslut av arrendenämnd, hyresnämnd eller övervakningsnämnd, 2. beslut om svenskt medborgarskap, 3. beslut om utlänningars vistelse i riket, 4. beslut om totalförsvarspliktigas och reservofficerares inkallelse och tjänstgöring, 5. beslut som rör skatter eller avgifter, 6. beslut enligt lagen (1992:1602) om valuta- och kreditreglering eller beslut i frågor om allmän likviditetsindragning eller allmän prisreglering, 7. andra beslut enligt lagen (1992:1300) om krigsmateriel än sådana som avser återkallelse av tillstånd enligt 3 eller 4 §, 8. beslut om tillstånd till sådan verksamhet som avses i 1 § 3 och 4 lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet, 9. andra beslut enligt lagen (2000:1064) om kontroll av produkter med dubbla användningsområden och av tekniskt bistånd än regeringens beslut som avser återkallelse av tillstånd. Lag (2003:245). Ansökan 3 § Ansökan om rättsprövning ges in till den domstol som skall pröva ansökan. Den skall ha kommit in dit inom tre månader från dagen för beslutet. Om en ansökan som skall prövas av kammarrätt kommer in till Regeringsrätten skall ansökan anses ha kommit in till kammarrätten den dag som den kom in till Regeringsrätten. I ansökan skall sökanden ange på vilket sätt han anser att avgörandet strider mot någon rättsregel och vilka omständigheter han vill åberopa till stöd för detta. Lag (1994:1759). Muntlig förhandling 3 a § Domstolen skall hålla muntlig förhandling, om sökanden begär det och det inte är uppenbart obehövligt. Lag (1996:420). Verkställighet av förvaltningsbeslutet 4 § Ett förvaltningsbeslut skall gälla trots att rättsprövning kan ske. Domstolen får dock bestämma att beslutet tills vidare inte skall gälla. Lag (1994:1759). Domstolens beslut 5 § Om domstolen finner att förvaltningsbeslutet strider mot någon rättsregel och det inte är uppenbart att felet saknat betydelse för avgörandet, skall domstolen upphäva beslutet och, om det behövs, återförvisa ärendet till den myndighet som meddelat beslutet. I annat fall står beslutet fast. Lag (1994:1759). Regeringsrättens sammansättning 6 § Vid rättsprövning är en avdelning av regeringsrätten domför med tre regeringsråd om prövningen är av enkelt slag. Vid beslut att avvisa en för sent inkommen ansökan om rättsprövning är avdelningen domför med tre regeringsråd. I övrigt gäller om regeringsrättens sammansättning lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar. Övergångsbestämmelser 1988:205 Denna lag träder i kraft den 1 juni 1988. Lag (1996:420). 1994:1759 Denna lag träder i kraft, i fråga om ikraftträdandebestämmelserna den 1 januari 1995, och i övrigt den 1 april 1995. Ansökningar som vid utgången av mars år 1995 kommit in till Regeringsrätten men ännu inte prövats handläggs enligt äldre bestämmelser. Förklara den här lagen kortfattat (max fyra meningar) på enkel svenska.

1983:870

Förordning (1983:870) om förbud mot införsel av krigsmateriel

1 § Med krigsmateriel avses i denna förordning varor som är upptagna i bilagan till förordningen (1992:1303) om krigsmateriel. Förordning (1992:1304). 2 § Krigsmateriel som har förts från Sydafrika får inte föras in i riket utan tillstånd av regeringen. Tillstånd enligt första stycket behövs inte för sådan införsel av skjutvapen och ammunition som regleras i vapenlagen (1973:1176) eller förordningen (1949:341) om explosiva varor. 3 § Krigsmateriel som avses i 2 § får inte heller utan tillstånd av regeringen tas om hand på sätt som avses i 8 § första stycket 2 tullagen (1987:1065), förvaras på tullager eller i frihamn eller sändas mellan orter inom tullområdet. I övrigt gäller lagen (1973:980) om transport, förvaring och förstöring av införselreglerade varor, m. m. Förordning (1991:1299). Övergångsbestämmelser 1983:870 Denna förordning träder i kraft den 23 november 1983 och gäller även oförtullad materiel som har inkommit till tullområdet före ikraftträdandet. Förklara den här lagen kortfattat (max fyra meningar) på enkel svenska.

2023:344

Förordning (2023:344) om offentliggörande av vissa stora företags inkomstskatterapporter

Inledande bestämmelser 1 § Denna förordning innehåller bestämmelser som kompletterar lagen (2023:340) om offentliggörande av vissa stora företags inkomstskatterapporter. Förordningen är meddelad med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen. Inlämnande till Bolagsverket 2 § Bolagsverket får meddela närmare föreskrifter om 1. elektronisk överföring till Bolagsverket, och 2. bestyrkande av att en elektronisk kopia överensstämmer med originalet. Kungörande 3 § När en inkomstskatterapport eller ett sådant uttalande som avses i 5 eller 8 § lagen (2023:340) om offentliggörande av vissa stora företags inkomstskatterapporter har lämnats in, ska Bolagsverket kungöra detta i Post- och Inrikes Tidningar. Kungörandet ska ske senast månaden efter den månad då rapporten eller uttalandet har registrerats av myndigheten. Kungörelsen ska innehålla följande uppgifter: 1. namn och organisationsnummer på det företag eller den filial som har lämnat in inkomstskatterapporten eller uttalandet, 2. sista dagen av det räkenskapsår som handlingarna avser, och 3. den tidpunkt då inkomstskatterapporten eller uttalandet lämnades in till Bolagsverket och diarienummer eller motsvarande ärendebeteckning. En kungörelse ska ske på samma språk som registreringen i det register som företaget i fråga är registrerat i. Förvaring av inlämnade handlingar 4 § En inkomstskatterapport eller ett uttalande som har lämnats in till Bolagsverket får föras över till ett maskinläsbart medium. Handlingarna ska hållas tillgängliga hos Bolagsverket. Förklara den här lagen kortfattat (max fyra meningar) på enkel svenska.

1985:780

Förordning (1985:780) om statsbidrag för vissa tillgänglighetsfrämjande åtgärder på kvartersmark

1 § Enligt denna förordning kan bostadsstyrelsen lämna bidrag av statsmedel för att främja åtgärder som syftar till att ge personer vars rörelse- eller orienteringsförmåga är nedsatt till följd av ålder, sjukdom eller handikapp möjlighet att förflytta sig på kvartersmark och att använda befintliga friytor för utomhusvistelse. Förordning (1987:947). 2 § Bidrag lämnas i mån av tillgång på medel för samordnade åtgärder som vidtas på kvartersmark för bostadsändamål. Bidrag lämnas endast efter ansökan av kommunen. 3 § Bidrag lämnas högst med ett belopp som motsvarar 30 procent av den kostnad för åtgärderna som bostadsstyrelsen godkänner. Förordning (1987:947). 4 § Ansökan om bidrag skall ges in till bostadsstyrelsen. Till ansökan skall fogas en redogörelse för de åtgärder som skall vidtas samt uppgift om de beräknade kostnaderna för att genomföra åtgärderna. Kommunen skall också förbinda sig att använda bidraget för de ändamål som styrelsen har godkänt. Förordning (1987:947). 5 § Beviljat bidrag lämnas till kommunen som bestämmer hur det skall betalas ut. 6 § Bostadsstyrelsens beslut i frågor enligt denna förordning får överklagas hos regeringen. Förordning (1987:947). Förklara den här lagen kortfattat (max fyra meningar) på enkel svenska.

1978:205

Förordning (1978:205) om internationellt certifikat för fritidsfartyg

1 § Denna förordning gäller internationellt certifikat för fritidsfartyg enligt en inom Förenta nationernas ekonomiska kommission för Europa antagen resolution. Certifikat är avsett att användas vid färd utomlands med fritidsfartyg. 2 § Certifikat som avses i resolutionen får i Sverige utfärdas av Svenska Båtunionen, Svenska Kryssarklubben och Svenska Seglarförbundet. 3 § Certifikat som utfärdas i Sverige skall innehålla uppgifter och upplysningar i de avseenden som framgår av bilaga till denna förordning. 4 § Certifikat får inte utfärdas för längre tid än två år. 5 § Texten i certifikat skall vara avfattad på svenska, engelska och franska. Ytterligare språk får användas om så finnes lämpligt. Förklara den här lagen kortfattat (max fyra meningar) på enkel svenska.

1990:983

Förordning (1990:983) om nedsättning av socialavgifter

Inledning 1 § I denna förordning finns bestämmelser i anslutning till lagen (1990:912) om nedsättning av socialavgifter. Förordning (1991:2004). /r3/ Nedsättning av avgifter 2 § En arbetsgivare eller en försäkrad vars verksamhet huvudsakligen hänför sig till sådan verksamhet som nämns i 2 § första stycket eller fjärde stycket andra meningen 2 lagen (1990:912) om nedsättning av socialavgifter, skall beviljas nedsättning av avgifter för hela sin verksamhet om övriga förutsättningar för detta är uppfyllda. Om verksamheten bara i mindre omfattning hänför sig till sådan verksamhet som avses i första stycket, får nedsättning beviljas endast efter särskild prövning. Nedsättning får då beviljas bara om följande villkor är uppfyllda. 1. Arbetsgivaren eller den försäkrade påverkas på grund av lagens bestämmelser i mer betydande grad av konkurrens. 2. Den del av verksamheten som berättigar till nedsättning skall kunna avgränsas från den övriga. Nedsättning får beviljas bara för den del av avgifterna som hänför sig till den nedsättningsberättigade verksamheten. Förordning (1992:242). 2 a § För arbete som avses i 2 § andra stycket eller fjärde stycket andra meningen 3 lagen (1990:912) om nedsättning av socialavgifter, får nedsättning av avgifter beviljas endast om arbetet kan avgränsas från arbetsgivarens eller den försäkrades övriga verksamhet. Om arbete som sägs i första stycket ingår i stödberättigad verksamhet enligt 2 § första stycket eller fjärde stycket andra meningen 2 lagen om nedsättning av socialavgifter, tillämpas 2 § i stället för denna paragraf. Förordning (1992:242). 3 § Skattemyndigheten i det län där verksamheten berdrivs eller skall bedrivas prövar frågor enligt 2 § andra stycket. /r3/ Befrielse från avgifter 4 § Frågor om befrielse från avgifter enligt 7 eller 8 § lagen (1990:912) om nedsättning av socialavgifter prövas av länsstyrelsen i Norrbottens län. I ärenden som rör etablering av verksamhet som tillhör en arbetsgivare med fast driftställe utanför Norrbottens län skall länsstyrelsen samråda med närings- och teknikutvecklingsverket. Om ärendet gäller ett statligt bolag skall det dock prövas av regeringen. Förordning (1991:2004). 5 § Befrielse från avgifter enligt 7 eller 8 § lagen (1990:912) om nedsättning av socialavgifter får inte medges, om arbetsgivare eller försäkrad etablerar sin verksamhet i Svappavaara samhälle innan frågan om befrielse har avgjorts. Detta gäller dock inte om länsstyrelsen har medgett att etableringen får ske innan frågan om befrielse har avgjorts. Sådant medgivande får lämnas endast om det finns särskilda skäl. Medgivandet får inte lämnas sedan etableringen har ägt rum. Förordning (1991:2004). /r3/ Överklagande 6 § Länsstyrelsens beslut enligt denna förordning får överklagas hos närings- och teknikutvecklingsverket. Förordning (1991:2004). Övergångsbestämmelser 1990:983 1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1991, då förordningen (1983:1056) om nedsättning av socialavgifter och allmän löneavgift i Norrbottens län skall upphöra att gälla. 2. Den nya förordningen tillämpas i ärenden som prövas enligt lagen (1990:912) om nedsättning av socialavgifter. Förordning (1991:2004). 3. Den gamla förordningen skall tillämpas på ärenden som prövas enligt den upphävda lagen (1983:1055) om nedsättning av socialavgifter och allmän löneavgift i Norrbottens län. Länsstyrelsen i Norrbottens län skall dock pröva de frågor som enligt den gamla förordningen skall prövas av länsarbetsnämnden i Norrbottens län. Ansökan skall också ges in till länsstyrelsen i Norrbottens län. Vid tillämpning av den gamla förordningen skall vad där sägs om länsskattemyndighet i stället avse skattemyndighet. Förordning (1990:1291). 1991:2004 Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1992. Äldre bestämmelser tillämpas fortfarande i fråga om förhållanden som hänför sig till tiden före den 1 januari 1992. 1992:242 Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1992. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om avgifter som avser tid före ikraftträdandet. Omfattar beskattningsår tid såväl före som efter utgången av juni 1992, skall -- om den avgiftsskyldige inte visar annat -- så stor del av beskattningsårets inkomst anses hänförlig till tiden före utgången av juni 1992 som svarar mot förhållandet mellan den del av beskattningsåret som infaller under denna tid och hela beskattningsåret. Förklara den här lagen kortfattat (max fyra meningar) på enkel svenska.

1987:738

Förordning (1987:738) om statsbidrag till särskilda insatser inom skolområdet

Inledande föreskrifter 1 § En kommun kan enligt föreskrifterna i denna förordning få statsbidrag till kostnader för 1. undervisningsinsatser och elevvårdsinsatser av regional art som kommunen vidtar för a. elever med handikapp eller med andra särskilda behov i grundskolan och gymnasieskolan, b. elever med flera handikapp i särskolan. 2. undervisningsinsatser av lokal art som kommunen vidtar för elever med handikapp eller med andra särskilda behov i grundskolan och gymnasieskolan. I undervisningsinsatser enligt första stycket ingår särskild undervisning för a. elever i grundskolan som avses i 10 kap. 3 § skollagen (1985:1100), b. zigenarbarn i syfte att ge dem nödvändiga grundkunskaper i svenska och matematik samt att möjliggöra deras inplacering i arbetsenhet, klass, eller undervisningsgrupp i grundskolan. Förordning (1989:133). 2 § I denna förordning avses med kommun primärkommuner, landstingskommuner eller kommunalförbund, skolstyrelse kommuns skolstyrelse, landstingskommuns utbildningsnämnd eller lokal styrelse för särskolan, redovisningsår tiden den 1 juli--den 30 juni följande kalenderår. Förordning (1988:739). Skolöverstyrelsens fördelning 3 § Inför varje redovisningsår fördelar skolöverstyrelsen mellan landets länsskolnämnder de medel som regeringen anvisar för statsbidrag enligt denna förordning. 4 § Antalet elever den 15 september under det närmast föregående redovisningsåret i grundskolan och gymnasieskolan i länen skall utgöra den huvudsakliga beräkningsgrunden för fördelning av medlen mellan länsskolnämnderna. Regeringen kan bestämma att vissa belopp av medlen skall fördelas efter andra grunder än som anges i första stycket. 5 § Skolöverstyrelsen skall så snart det kan ske göra en preliminär fördelning mellan länsskolnämnderna av de medel som regeringen väntas anvisa för det kommande redovisningsåret. En sådan preliminär fördelning är inte bindande när skolöverstyrelsen slutligt fördelar medlen. Länsskolnämndens fördelning 6 § Varje länsskolnämnd beslutar om fördelning mellan kommuner i länet av det belopp som skolöverstyrelsen tilldelar nämnden. Insatser av regional art 7 § En kommun som vidtar sådana undervisningsinsatser av regional art som avses i 1 § första stycket 1 får tilldelas bidrag till 1. sådana merkostnader för undervisningen som inte täcks av statsbidraget till driftkostnader för undervisningen, 2. elevvårdskostnader, om dessa är särskilt stora. Förordning (1989:133). 7 a § Vid oenighet mellan berörda kommuner om den interkommunala ersättningens storlek när det gäller insatser av regional art skall länsskolnämnden fastställa ett skäligt belopp för interkommunal ersättning. Om parterna är kommuner i olika län eller någon av parterna är en landstingskommun, skall beloppet fastställas av skolöverstyrelsen. Första stycket gäller utan hinder av regeringens årliga föreskrifter om belopp för interkommunal ersättning. Förordning (1989:133). Insatser av lokal art 8 § En kommun som har behov av extra medel för undervisningsinsatser av lokal art för elever med handikapp eller med andra särskilda behov i grundskolan eller gymnasieskolan får tilldelas bidrag för ändamålet. 9 § Länsskolnämnden skall fördela medel för sådana undervisningsinsatser som avses i 8 § utifrån en allmän bedömning av respektive kommuns behov av extra resurser och inte gå in i en prövning av de särskilda behoven för varje enskild elev. Särskild hänsyn skall tas till om andelen elever med handikapp är stor. 9 a § Om en kommun betalar en hög interkommunal ersättning för skolgången i någon annan kommun för elever med handikapp och totalt sett har en stor andel elever med handikapp, får den tilldelas bidrag till ersättningen. Förordning (1989:133). Bidragets användning 10 § Det bidrag som en kommun tilldelas enligt 7 § skall användas för det ändamål som anges av länsskolnämnden. 11 § Det bidrag som en kommun tilldelas enligt 8 § får användas för undervisningsinsatser på det sätt kommunen bedömer lämpligt. Det bidrag som används för insatser för elever med handikapp får även användas för insatser i anslutning till undervisningen, exempelvis personlig assistans. 12 § har upphävts genom förordning (1990:1222). 13 § Bidraget innefattar i det fall det används för lärarlöner ersättning för kostnader för socialavgifter enligt samma grunder som gäller för bidrag till driftkostnader för skolformen. Ansökan om bidrag och utbetalning 14 § Ansökan om bidrag görs av skolstyrelsen. Ansökan skall ha kommit in till länsskolnämnden senast den dag nämnden bestämmer. 15 § Länsskolnämnden skall fatta beslut om fördelning av medlen i så god tid som möjligt inför det redovisningsår som resurserna avser. För kommunernas planering bör länsskolnämnden så snart det kan ske och senast den 1 april göra en preliminär fördelning av de medel som länsskolnämnden väntas bli tilldelad för det kommande redovisningsåret. En sådan preliminär fördelning är inte bindande när länsskolnämnden slutligt fördelar medlen. Länsskolnämnden får innehålla en mindre del av medlen för fördelning senare under redovisningsåret. 16 § Det bidrag som länsskolnämnden har beslutat om för en kommun skall betalas ut av länsskolnämnden i september, december, mars och juni under redovisningsåret med en fjärdedel vid varje tillfälle. Övriga föreskrifter 17 § Länsskolnämnden får förordna att från statsbidrag enligt denna förordning skall räknas av vad som enligt en slutligt fastställd anmärkning som gjorts av skolöverstyrelsen felaktigt har betalats ut till kommunen i sådant bidrag för tidigare redovisningsår. 18 § Länsskolnämnden skall snarast möjligt tillställa skolöverstyrelsen kopior av nämndens beslut om statsbidrag. 19 § En kommun är skyldig att på begäran av länsskolnämnden lämna de uppgifter och det verifikationsmaterial som behövs för nämndens granskning. 20 § Länsskolnämnder och kommuner är skyldiga att på begäran av skolöverstyrelsen eller riksrevisionsverket lämna de uppgifter och det verifikationsmaterial som behövs för myndighetens granskning. 21 § Om en kommun åsidosätter vad som enligt lag eller andra författningar åligger kommunen i fråga om grundskolan, får skolöverstyrelsen efter anmälan av länsskolnämnden besluta, att högst tio procent av ett statsbidrag enligt denna förordning skall hållas inne i avvaktan på att rättelse sker. Om rättelse inte sker, får skolöverstyrelsen förordna att det innehållna beloppet skall dras av från statsbidraget. 22 § Skolöverstyrelsens beslut om fördelning av medel mellan länsskolnämnderna och länsskolnämndernas beslut om tilldelning av bidrag får inte överklagas. Bestämmelser om överklagande av beslut i ärenden om interkommunal ersättning finns i 4 kap. 20 § och 5 kap. 20 § skollagen (1985:1100). Förordning (1989:133). 23 § Skolöverstyrelsen får meddela de ytterligare föreskrifter som behövs för verkställigheten av denna förordning. Förklara den här lagen kortfattat (max fyra meningar) på enkel svenska.

1988:964

Förordning (1988:964) om skyltar för beskickningsfordon

1 § Om ett fordon enligt lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall är undantaget från skatt skall fordonet istället för registreringsskyltar tilldelas särskilda skyltar (skyltar för beskickningsfordon). 2 § Skyltar för beskickningsfordon upptar sex tecken som utgörs av bokstäver och siffror. Tecknen utförs i svart på ljusblå reflekterande botten. Sammansättningen av tecknen på skylten bestäms av Regeringskansliet med hänsyn till berört land och den ställning som ägaren eller brukaren av fordonet har. Ändras dessa förhållanden, skall fordonet tilldelas nya skyltar. Förordning (1996:1618). 3 § Frågor angående tilldelning av skyltar eller dupletter av skyltar för beskickningsfordon prövas av Regeringskansliet. Regeringskansliet ansvarar även för att skyltarna tillhandahålls. När skyltar för beskickningsfordon har tilldelats ett fordon prövar Vägverket frågan om utfärdande av kontrollmärke. Förordning (1996:1618). 4 § Avgift för skyltarna bestäms av Vägverket efter samråd med utrikesdepartementet. Avgiften skall motsvara kostnaden för skyltarna och det särskilda förfarandet. Förordning (1992:1286). 5 § Om skatteplikt inträder för fordonet, skall Vägverket tillhandahålla registeringsskyltar för fordonet. För tiden intill dess registreringsskyltarna lämnats ut tillhandahåller polismyndigheten provisoriska registreringsskyltar. Under samma tid får fordonet brukas med dessa skyltar. Förordning (1992:1286). 6 § Föreskrifter för tillämpningen av denna förordning beslutas av Vägverket efter samråd med utrikesdepartementet. Förordning (1992:1286). 7 § Beträffande de frågor som inte regleras särskilt i denna förordning tillämpas bilregisterkungörelsen (1972:599). Vad som där sägs om registreringsskyltar skall i tillämpliga delar gälla skyltar för beskickningsfordon. 8 § Om det finns särskilda skäl av säkerhetsmässig art, får rikspolisstyrelsen efter samråd med utrikesdepartementet besluta om undantag från bestämmelserna i 1 §. Förordning (1991:40). 9 § Beslut enligt denna förordning får inte överklagas. Förordning (1991:40). Övergångsbestämmelser 1988:964 Denna förordning träder i kraft den 1 oktober 1988. Ett fordon som avses i 1 § får brukas fram till utgången av december 1988 även om det inte är försett med skyltar för beskickningsfordon. Förklara den här lagen kortfattat (max fyra meningar) på enkel svenska.

2009:947

Förordning (2009:947) med instruktion för Kemikalieinspektionen

Uppgifter 1 § Kemikalieinspektionen är, i den mån inte någon annan myndighet har uppgiften, förvaltningsmyndighet för ärenden om hälso- och miljörisker med 1. kemiska produkter, 2. biotekniska organismer, och 3. varor som på grund av sitt innehåll eller behandling har sådana egenskaper att de behöver regleras som kemiska produkter eller biotekniska organismer. 2 § Kemikalieinspektionen ska verka för att det generationsmål för miljöarbetet och de miljökvalitetsmål som riksdagen har fastställt nås och ska vid behov föreslå åtgärder för miljöarbetets utveckling samt samordna uppföljning, utvärdering och rapportering i fråga om miljökvalitetsmålet Giftfri miljö. Inspektionen ska i fråga om sitt miljöarbete enligt första stycket rapportera till Naturvårdsverket och samråda med verket om vilken rapportering som behövs. Förordning (2011:89). 3 § Kemikalieinspektionen ska inom sitt verksamhetsområde medverka 1. i samarbetet inom Europeiska unionen, 2. i det miljöarbete som bedrivs inom ramen för svenskt utvecklingssamarbete, 3. inom den svenska politiken för global utveckling, och 4. inom det internationella samarbetet i övrigt. Inspektionen ska även vara regeringens expert i det arbete som regeringen bedriver inom dessa områden. 4 § Kemikalieinspektionen ska särskilt 1. följa utvecklingen, hålla regeringen informerad och vid behov föreslå åtgärder i fråga om sådana produkter, organismer och varor som anges i 1 § och deras hälso- och miljörisker, 2. pröva frågor om godkännande av bekämpningsmedel, 3. föra och utveckla register över kemiska produkter och biotekniska organismer, 4. informera, stödja och samverka med företag, myndigheter och andra berörda om kemiska produkter, biotekniska organismer, kemikaliesäkerhet och gällande regler samt i frågor som rör inspektionens verksamhet, 5. bidra med kunskap för att främja forsknings- och utvecklingssamarbete som har särskild betydelse för att kunna nå miljökvalitetsmålet Giftfri miljö, 6. löpande omvärldsbevaka för att öka förutsättningarna för att tidigt upptäcka möjliga nya kemikaliehot, och 7. ansvara för den centrala tillsynsvägledningen inom sitt verksamhetsområde. Förordning (2017:226). 4 a § Kemikalieinspektionen får lämna förslag till åtgärder i fråga om sådana produkter, biotekniska organismer och varor som avses i 1 § till 1. Europeiska kemikaliemyndigheten enligt artiklarna 59.3, 69.4 och 129.3 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1907/2006 av den 18 december 2006 om registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier (Reach), inrättande av en europeisk kemikaliemyndighet, ändring av direktiv 1999/45/EG och upphävande av rådets förordning (EEG) nr 793/93 och kommissionens förordning (EG) nr 1488/94 samt rådets direktiv 76/769/EEG och kommissionens direktiv 91/155/EEG, 93/67/EEG, 93/105/EG och 2000/21/EG, och 2. Europeiska kommissionen enligt artikel 6.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/65/EU av den 8 juni 2011 om begränsning av användning av vissa farliga ämnen i elektrisk och elektronisk utrustning, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/2102. Förordning (2018:518). 4 b § /Träder i kraft I:2024-04-01/ Kemikalieinspektionen får ansöka om att föra upp utgångsämnen, sammansättningar eller beståndsdelar på, eller ta bort dem från, de europeiska positivlistorna enligt artikel 11.5 i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2020/2184 av den 16 december 2020 om kvaliteten på dricksvatten, i den ursprungliga lydelsen. Kemikalieinspektionen ska ge stöd och vägledning till en ekonomisk aktör som vill göra en sådan ansökan. Förordning (2024:131). 5 § Kemikalieinspektionen ska se till att de regelverk och rutiner som myndigheten disponerar över är kostnadseffektiva och enkla för medborgare och företag. 5 a § Kemikalieinspektionen får, inom ramen för full kostnadstäckning, bedriva sådan tjänsteexport som är förenlig med myndighetens uppgifter och verksamhetsområde. Förordning (2011:89). 5 b § Kemikalieinspektionen har till uppgift att utöva marknadskontroll inom sitt ansvarsområde. Förordning (2022:1172). Ledning 6 § Kemikalieinspektionen leds av en myndighetschef. Insynsråd 7 § Vid Kemikalieinspektionen ska det finnas ett insynsråd med högst tio ledamöter. 8 § Har upphävts genom förordning (2014:1559). 9 § Har upphävts genom förordning (2014:1559). Toxikologiska rådet 10 § Vid Kemikalieinspektionen finns Toxikologiska rådet som är ett expertorgan för rådgivning och samråd i toxikologiska frågor. Toxikologiska rådet ska inom ramen för sitt uppdrag värdera och signalera nya potentiella kemikaliehot. Förordning (2017:226). 11 § Toxikologiska rådet utses av Kemikalieinspektionen och består av representanter för myndigheter samt enskilda forskare. Kemikalieinspektionen utser rådets ordförande. Rådet utser inom sig en vice ordförande. Förordning (2017:226). Anställning som myndighetschef 12 § Generaldirektören är myndighetschef. Personalfrågor 13 § Vid Kemikalieinspektionen ska det finnas en personalansvarsnämnd. 14 § Kemikalieinspektionen ska tillämpa personalföreträdarförordningen (1987:1101). Förklara den här lagen kortfattat (max fyra meningar) på enkel svenska.

2003:120

Förordning (2003:120) om elcertifikat

Allmänna bestämmelser 1 § Denna förordning innehåller bestämmelser om tillämpningen av lagen (2003:113) om elcertifikat. 2 § Statens energimyndighet är tillsynsmyndighet enligt 1 kap. 3 § lagen (2003:113) om elcertifikat. Affärsverket svenska kraftnät är kontoföringsmyndighet enligt samma paragraf. 3 § Termer och uttryck som används i denna förordning har samma betydelse som i lagen (2003:113) om elcertifikat. Biobränslen 4 § En produktionsanläggnings innehavare är berättigad att tilldelas elcertifikat enligt 2 kap. 1 § 5 lagen (2003:113) om elcertifikat om det i anläggningen används biobränslen som består av 1. träd, träddelar, avverkningsrester samt andra rest- och biprodukter från skogsbruk, 2. bark, returlutar, slam, tallolja, flis, spån samt andra restmaterial och biprodukter från skogsindustrins processer, 3. energiskog, energigrödor, spannmål, olivkärnor, nötskal, halm och vass, 4. källsorterat träavfall och träavfall som är utsorterat från blandade avfall, eller 5. biogas, som bildats när organiskt material såsom gödsel, slam från kommunala och industriella reningsverk, hushållsavfall samt avfall från livsmedelsproduktion, restauranger och handeln brutits ned av metanproducerande bakterier under syrefria förhållanden. Detsamma gäller pellets, briketter, pulver och vätskor, eller andra förädlade former av de biologiska material som anges i 1-4. Förordning (2004:99). 5 § Har upphävts genom förordning (2009:645). Ökning av produktionskapacitet 6 § En produktionsanläggnings innehavare är berättigad att tilldelas elcertifikat enligt 2 kap. 2 § tredje stycket lagen (2003:113) om elcertifikat om en dokumenterad och verifierad varaktig ökning av produktionskapaciteten i en anläggning är en följd av 1. en ökning av det genomsnittliga använda vattenflödet genom anläggningen, 2. minskade förluster i vattenvägarna, eller 3. minskade förluster i energiomvandlingssystemet. Om en ökning av produktionskapaciteten endast är en följd av en löpande underhållsåtgärd i anläggningen, eller i de vattenvägar som hör till anläggningen, ska den ökade kapaciteten inte beaktas. En innehavare av en anläggning som tilldelats elcertifikat för ökad produktionskapacitet omfattas inte av bestämmelsen i 9 § andra stycket. Statens energimyndighet får meddela närmare föreskrifter om villkoren för tilldelning av elcertifikat enligt denna paragraf. Förordning (2009:645). 7 § En produktionsanläggnings innehavare är berättigad att tilldelas elcertifikat enligt 2 kap. 1 § tredje stycket lagen (2003:113) om elcertifikat om en dokumenterad och verifierad varaktig ökning av den förnybara elproduktionen är en följd av investeringar i produktionshöjande åtgärder i elproduktionsanläggningen, såsom ombyggnader. Ökningen ska inte beaktas om den endast är en följd av en löpande underhållsåtgärd. Statens energimyndighet får meddela närmare föreskrifter om villkoren för tilldelning av elcertifikat enligt denna paragraf. Förordning (2009:645). 8 § Statens energimyndighet ska i sitt beslut om godkännande av den ökade förnybara elproduktionskapaciteten fastställa den andel av den totala förnybara elproduktionen i anläggningen efter åtgärd som ska ligga till grund för tilldelningen av elcertifikat. Förordning (2009:645). Ny anläggning 8 a § Vid bedömning av om en anläggning ska anses som ny enligt 2 kap. 3 a § lagen (2003:113) om elcertifikat ska en anläggning för förnybar elproduktion anses omfatta följande delar: a) vattenvägar, turbin, generator och styr- och reglersystem för vattenkraftverk, b) panna, turbin, generator, rökgassystem och styr- och reglersystem för kraftvärmeverk och industriellt mottryck, c) rotor, maskinhus och styr- och reglersystem för vindkraftverk, eller d) gasmotor eller gasturbin, generator och styr- och reglersystem för gasmotor- eller gasturbinanläggningar. För att en anläggning ska anses som ny enligt 2 kap. 3 a § lagen om elcertifikat ska omfattande ombyggnader eller andra investeringar ha gjorts på de delar som räknas upp i första stycket. Elproduktionsanläggningens livslängd ska efter åtgärderna motsvara en ny sådan anläggnings livslängd. Statens energimyndighet får meddela närmare föreskrifter om vilka ombyggnader eller andra investeringar som ska ha gjorts på de delar som räknas upp i första stycket samt de övriga föreskrifter som behövs för verkställigheten av denna paragraf. Förordning (2009:645). Beräkning, mätning och rapportering av certifikatberättigande elproduktion 9 § Om inmatningen från en produktionsanläggning sker till ett elnät som används utan stöd av nätkoncession, ska anläggningens innehavare mäta mängden inmatad el under varje timme och rapportera den certifikatberättigande elproduktionen till Affärsverket svenska kraftnät. Om elproduktionen i en anläggning sker med biobränsle som avses i 4 § eller med torv, med användning av olika tekniska utrustningar eller om i ett annat fall endast en del av elproduktionen i en anläggning berättigar till elcertifikat, ska anläggningens innehavare särskilt beräkna och rapportera sådan elproduktion till Affärsverket svenska kraftnät. Statens energimyndighet får meddela närmare föreskrifter om hur mätning, beräkning och rapportering enligt första och andra styckena ska göras. Föreskrifter om mätning och rapportering av certifikatberättigande elproduktion för inmatning från produktionsanläggningar som sker till ett elnät som omfattas av nätkoncession finns i 9 § förordningen (1999:716) om mätning, beräkning och rapportering av överförd el. Förordning (2010:804). 9 a § Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll meddelar föreskrifter om krav på och kontroll av mätutrustning och utövar tillsyn över efterlevnaden av sådana föreskrifter i enlighet med vad som följer av lagen (1992:1514) om måttenheter, mätningar och mätdon. Förordning (2010:804). Vissa bemyndiganden 10 § Statens energimyndighet får meddela föreskrifter om vilka uppgifter som ska lämnas i en ansökan om förhandsbesked enligt 2 kap. 3 b § lagen (2003:113) om elcertifikat, i en ansökan om godkännande av en produktionsanläggning enligt 2 kap. 5 § lagen om elcertifikat och en ansökan om förlängd tilldelningsperiod enligt 2 kap. 10 § lagen om elcertifikat. Förordning (2009:645). Underrättelse om beslut 11 § När ett beslut om godkännande av en produktionsanläggning enligt 2 kap. 5 §, ett beslut om förlängd tilldelningsperiod enligt 2 kap. 10 § eller ett beslut om återkallelse av ett godkännande enligt 6 kap. 6 § lagen (2003:113) om elcertifikat har vunnit laga kraft, skall Statens energimyndighet genast skicka beslutet till Affärsverket svenska kraftnät och till den nätkoncessionshavare till vars nät anläggningen är ansluten. Förordning (2006:1302). Avgifter för kontoföring och registrering i elcertifikatsregistret 12 § För kontoföring och registrering av överlåtelser av elcertifikat får Affärsverket svenska kraftnät ta ut avgifter enligt 13-15 §§. Avgifterna skall betalas efter beslut av Affärsverket svenska kraftnät och beräknas på den tremånadersperiod (avgiftsperiod) som föregår beslutet. Den sammanlagda avgiften skall avrundas till närmaste heltal kronor. 13 § Den som har ett certifikatkonto ska betala en avgift för kontot. Kontoavgiften ska beräknas på det högsta antalet elcertifikat som samtidigt varit registrerade på kontot under avgiftsperioden och vara 0,07 kronor för varje registrerat certifikat. Kontoavgiften ska dock alltid vara lägst 50 kronor. Förordning (2008:1068). 14 § Har en ansökan om registrering enligt 3 kap. 6 § lagen (2003:113) om elcertifikat inte överförts elektroniskt, skall den som ansökt om registreringen betala en administrativ avgift om 100 kr. Förordning (2006:1108). 15 § Om en kontoavgift eller en administrativ avgift inte har betalats efter betalningsuppmaning, skall avgiften lämnas för indrivning. Bestämmelser om indrivning finns i lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m. Vid indrivning får verkställighet enligt utsökningsbalken ske. Förordning (2006:1108). Kvotplikt 16 § Statens energimyndighet får meddela föreskrifter om vilka uppgifter som ska lämnas i en anmälan enligt 4 kap. 7 §, en ansökan enligt 4 kap. 7 a §, en deklaration enligt 4 kap. 9 § första stycket och en anmälan enligt 6 kap. 7 a § andra stycket lagen (2003:113) om elcertifikat. Statens energimyndighet får även meddela föreskrifter om vilka uppgifter som ska lämnas vid prövning av frågan om fortsatt registrering. Förordning (2008:1068). Garantipris 17 § En certifikatberättigad producent som vill lösa in elcertifikat till garantipris enligt 4 kap. 11 § lagen (2003:113) om elcertifikat skall anmäla det skriftligen. Anmälan skall vara ställd till Statens energimyndighet, men ges in till Affärsverket svenska kraftnät. Statens energimyndighet får meddela föreskrifter om vilka uppgifter som skall lämnas i en sådan anmälan. 17 a § Har upphävts genom förordning (2006:1302). Elektronisk hantering 18 § Affärsverket svenska kraftnät får meddela föreskrifter om elektronisk signering och överföring av en ansökan om registrering enligt 3 kap. 10 § lagen (2003:113) om elcertifikat. Statens energimyndighet får meddela föreskrifter om sättet för elektronisk överföring av ansökningar, anmälningar och deklarationer med därtill hörande handlingar enligt 6 kap. 14 § lagen (2003:113) om elcertifikat. Förordning (2008:1068). Övriga bemyndiganden 19 § Statens energimyndighet och Affärsverket svenska kraftnät får inom sina respektive ansvarsområden meddela ytterligare föreskrifter för verkställigheten av lagen (2003:113) om elcertifikat. Överklagande 20 § I 22 a § förvaltningslagen (1986:223) finns bestämmelser om överklagande hos allmän förvaltningsdomstol. 21 § Bestämmelser om överklagande av beslut om godkännande av anläggningar finns i 8 kap. 1 § 1 lagen (2003:113) om elcertifikat. Övergångsbestämmelser 2009:645 Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2009. Den ska dock tillämpas för tid från och med den 1 maj 2009. Förklara den här lagen kortfattat (max fyra meningar) på enkel svenska.

2005:77

Förordning (2005:77) om kontroll av vissa ersättningsanspråk m.m.

1 § Om ett rättshjälpsbiträde, en offentlig försvarare, ett målsägandebiträde eller en särskild företrädare för barn i mål om brott som hör under allmänt åtal yrkar ersättning av allmänna medel med 100 000 kronor eller mer, ska rätten höra åklagaren om ersättningsanspråket. Åklagaren ska yttra sig över den yrkade ersättningen för arbete, särskilt i fråga om ersättning för arbete som utförts under förundersökningen. Om ett ersättningsanspråk enligt första stycket framställs i ett mål där åtal inte har väckts, ska rätten höra undersökningsledaren. Undersökningsledaren ska alltid höras om ersättningsanspråket uppgår till minst 30 000 kronor och i annat fall om det behövs för att bedöma skäligheten i anspråket. Undersökningsledaren ska yttra sig över den yrkade ersättningen för arbete. Förordning (2021:951). 2 § En domstol eller någon annan myndighet som beslutar om ersättning av allmänna medel till ett rättshjälpsbiträde, ett offentligt biträde, en offentlig försvarare, ett målsägandebiträde, en särskild företrädare för barn eller en av domstol förordnad likvidator skall, om den som tillerkänns ersättningen är advokat, rapportera till Sveriges advokatsamfund när den yrkade ersättningen sätts ned med en betydande del. Rapportering skall alltid ske när den yrkade ersättningen sätts ned med 50 000 kr eller mer. 3 § Domstolsverket får meddela föreskrifter för domstolar och andra myndigheter om att dessa skall lämna uppgifter till Justitiekanslern i anledning av beslut i frågor om rättshjälp och offentligt biträde. Domstolsverket får meddela föreskrifter för domstolar om att dessa skall lämna uppgifter till Justitiekanslern även i anledning av beslut i frågor om offentlig försvarare, målsägandebiträde, särskild företrädare för barn, ersättningsgaranti enligt 17 kap. 7 a § äktenskapsbalken, ersättning av allmänna medel till målsägande eller enskild part, ersättning av allmänna medel till vittne, sakkunnig eller annan som inte är part, ersättning av allmänna medel till likvidator samt återbetalningsskyldighet för försvararkostnader enligt 31 kap. 1 och 11 §§ rättegångsbalken eller kostnader för målsägandebiträde enligt 8 § lagen (1988:609) om målsägandebiträde. Förklara den här lagen kortfattat (max fyra meningar) på enkel svenska.

2018:675

Förordning (2018:675) om miljökompensation för godstransporter på järnväg

Inledande bestämmelser 1 § För att stärka järnvägens konkurrenskraft och bidra till en överflyttning av godstransporter från väg till järnväg får Trafikverket, om det finns medel för ändamålet och i enlighet med bestämmelserna i denna förordning, ge miljökompensation för godstransporter som utförs på järnväg i Sverige. Miljökompensation får dock inte ges för transporter av järnmalm. Förordning (2021:215). 2 § Denna förordning är meddelad med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen. Mottagare, fördelningsgrunder och villkor 3 § Miljökompensation får ges till fysiska eller juridiska personer som enligt 6 kap. 1 § järnvägsmarknadslagen (2022:365) har rätt att utföra eller organisera trafik på svenska järnvägsnät. Förordning (2022:427). 4 § Miljökompensation ges som bidrag för redan utfört godstransportarbete på svenska järnvägsnät. 5 § Miljökompensation ges till en mottagare för dennes andel av det totala utförda transportarbetet på järnväg som samtliga stödberättigade har redovisat till Trafikverket enligt 8 § för en viss angiven period. Transportarbete beräknas som mängden av transporterat gods mätt i ton multiplicerat med sträckan i kilometer som godset transporterats i Sverige. 6 § Miljökompensation får aldrig, enskilt eller tillsammans med annat statligt stöd, ges med ett belopp som överskrider det gränsvärde som framgår av punkt 107 b i Europeiska kommissionens meddelande Gemenskapens riktlinjer för statligt stöd till järnvägsföretag (2008/C 184/07). 7 § För att syftet med miljökompensation enligt 1 § ska uppnås, ska beviljad kompensation avspeglas i det pris som köparen av godstransporttjänsten betalar, genom att priset blir lägre än det hade varit om kompensation inte hade beviljats. Förordning (2021:215). Ansökningsförfarandet 8 § En ansökan om miljökompensation ska ges in till Trafikverket, som prövar ansökan. Ansökan ska innehålla de uppgifter som Trafikverket bestämmer. Den som undertecknar ansökan ska försäkra att de uppgifter som lämnas är riktiga. Förordning (2021:215). 9 § Ansökan om miljökompensation ska ha kommit in till Trafikverket senast den 30 april, 15 augusti, 31 oktober och 31 januari och avse förhållandena under det närmast föregående kalenderkvartalet. En ansökan som lämnas in för sent får prövas om sökanden visar att ansökan inte har kunnat lämnas in i tid och det finns synnerliga skäl. Förordning (2021:215). 10 § Den som ansöker om miljökompensation är skyldig att på begäran av Trafikverket lämna de uppgifter som behövs för prövningen av frågan om miljökompensation. Ansökan får avslås om sökanden inte har lämnat de begärda uppgifterna. 11 § En ansökan om miljökompensation får inte beviljas en sökande som har skulder för svenska skatter eller avgifter hos Kronofogdemyndigheten eller som är i likvidation eller försatt i konkurs. Hinder mot utbetalning 12 § Miljökompensation får inte betalas ut till den som är föremål för betalningskrav på grund av ett beslut av Europeiska kommissionen som förklarar ett stöd olagligt och oförenligt med den inre marknaden. 13 § Trafikverket får besluta att miljökompensation helt eller delvis inte ska betalas ut om 1. mottagaren har fått miljökompensation genom att lämna oriktiga eller ofullständiga uppgifter och på så sätt förorsakat att kompensationen har bestämts felaktigt eller med för högt belopp, eller 2. miljökompensation av något annat skäl har beslutats felaktigt eller med för högt belopp och mottagaren borde ha insett detta. Återbetalning 14 § Den som har mottagit miljökompensation är återbetalningsskyldig om det finns grund för det enligt 13 §. Trafikverket får i dessa fall helt eller delvis kräva tillbaka miljökompensationen tillsammans med ränta enligt räntelagen (1975:635). Om ett belopp som har krävts tillbaka med stöd av första stycket inte betalas i rätt tid, ska dröjsmålsränta enligt 6 § räntelagen tas ut på beloppet. Om det finns särskilda skäl får dock Trafikverket besluta att helt eller delvis befria den betalningsskyldige från kravet på ränta. Uppföljning 15 § Trafikverket ska vid två tillfällen, före utgången av 2023 och före utgången av 2026, följa upp att syftet med miljökompensationen tillgodoses. Den som beviljats miljökompensation är skyldig att på begäran av Trafikverket lämna de uppgifter som behövs för uppföljningen. Förordning (2021:215). Rapporteringsskyldighet m.m. 16 § Bestämmelser om offentliggörande, rapportering och registerföring finns i 12 a § lagen (2013:388) om tillämpning av Europeiska unionens statsstödsregler och i förordningen (2016:605) om tillämpning av Europeiska unionens statsstödsregler. Bemyndigande 17 § Trafikverket får meddela föreskrifter om verkställigheten av denna förordning. Överklagande 18 § I 40 § förvaltningslagen (2017:900) finns bestämmelser om överklagande till allmän förvaltningsdomstol. Andra beslut än beslut enligt 12 och 13 §§ får dock inte överklagas. Övergångsbestämmelser 2018:675 1. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2018. 2. Miljökompensation lämnas dock för tid från och med den 1 januari 2018. 2021:215 1. Denna förordning träder i kraft den 1 april 2021. 2. Förordningen tillämpas dock på godstransporter som utförts efter utgången av 2020. 3. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för ärenden som avser miljökompensation för godstransporter som utförts före den 1 januari 2021. Förklara den här lagen kortfattat (max fyra meningar) på enkel svenska.

1980:133

Förordning (1980:133) om minnesmynt på tvåhundra kronor

1 § Med anledning av att kvinnlig tronföljd har införts i Sverige skall minnesmynt med ett namnvärde av tvåhundra kronor tillverkas. 2 § Minnesmyntet skall tillverkas av en legering som består av 925 tusendelar silver och 75 tusendelar koppar samt ha en vikt av 27,03 gram och en diameter av 36 millimeter. Avvikelsen från den nominella vikten får vid uppvägning av 100 mynt vara högst 27 gram. 3 § Minnesmyntet skall ha följande prägel. På framsidan Konung Carl XVI Gustafs bild, profil, vänster sida, omgiven upptill av orden ''CARL XVI GUSTAF SVERIGES KONUNG'' och nedtill av orden ''FÖR SVERIGE I TIDEN''. På höger sida under bilden konstnärens signatur ''MN''. På frånsidan texten till första paragrafen i successionsordningen, ovanför texten ''1980'' och nedanför texten ''200 KR'' omgivet av till vänster ''E'', som anger myntningsorten, och till höger ''U'', som utgör initialbokstaven i myntdirektörens efternamn. Randen skall vara slät. Förklara den här lagen kortfattat (max fyra meningar) på enkel svenska.

1988:518

Förordning (1988:518) med instruktion för Naturvårdsverket

Verksamhetens mål 1 § Naturvårdsverket skall vara samlande och pådrivande i miljöarbetet, både nationellt och internationellt. Verkets arbete skall syfta till att främja en ekologiskt hållbar utveckling. Förordning (1998:943). Särskilda uppgifter 2 § Verket skall i sitt arbete särskilt 1. i förhållande till sektorsmyndigheter samt regionala och lokala myndigheter arbeta med mål, vägledning, samordning och uppföljning som rör miljöarbetet, 2. verka för och sprida kunskaper om miljöforskning samt genom miljöövervakning ta fram uppgifter om och belysa miljötillståndet, 3. bidra med underlag för svenska ställningstaganden i det internationella miljöarbetet och medverka med expertkunskaper, 4. analysera och väga in ekonomiska, juridiska och internationella aspekter på åtgärder inom miljöområdet, 5. följa hur miljöbalkens ändamål tillgodoses bevaka miljövårdsintresset vid tillämpningen av miljöbalken och plan- och bygglagen (1987:10) samt tillhandahålla underlag för tillämpningen av dessa lagar, 6. verka pådrivande och samordnande i arbetet för ett avfallssnålt samhälle, 7. ansvara för officiell statistik enligt förordningen (2001:100) om den officiella statistiken, 8. fullgöra de uppgifter som följer av lag eller annan författning i fråga om typgodkännande av en motor eller motorfamilj enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 97/68/EG av den 16 december 1997 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om åtgärder mot utsläpp av gas- och partikelformiga föroreningar från förbränningsmotorer som skall monteras i mobila maskiner som inte är avsedda att användas för transporter på väg. Förordning (2001:105). 3 § Verket har uppgifter inom funktionerna hälso- och sjukvård m.m. samt livsmedelsförsörjning m.m. enligt beredskapsförordningen (1993:242). Förordning (1993:275). Verksförordningens tillämpning 4 § Verksförordningen (1995:1322) skall tillämpas på verket med undantag av 2 § och 4 § andra stycket. Förordning (1995:1333). Myndighetens ledning 5 § Naturvårdsverkets generaldirektör är chef för myndigheten. Förordning (1998:943). Styrelsen 6 § Styrelsen består av högst elva personer, generaldirektören medräknad. Förordning (1995:1333). Delegation att besluta föreskrifter 6 a § Styrelsen får överlåta till generaldirektören att besluta om sådana föreskrifter som inte är av principiellt slag eller i övrigt av större vikt. Förordning (1992:239). Miljöforskningsnämnden 7 § Inom verket finns en miljöforskningsnämnd. Miljöforskningsnämnden skall ansvara för fördelningen av verkets anslag för forskning. Förordning (1999:904). 8 § Miljöforskningsnämnden består av högst elva ledamöter. Generaldirektören är nämndens ordförande. Regeringen utser övriga ledamöter för bestämd tid. Förordning (1999:904). 9 § Miljöforskningsnämnden är beslutför när ordföranden och minst hälften av de andra ledamöterna är närvarande. Förordning (1999:904). 10 § har upphävts genom förordning (1997:1327). Miljöövervakningsnämnden 10 a § Inom verket finns en miljöövervakningsnämnd. Miljöövervakningsnämnden skall fullgöra verkets uppgifter i fråga om miljöövervakningen. Förordning (1998:126). 10 b § Miljöövervakningsnämnden består av högst elva ledamöter. Regeringen utser ordförande och andra ledamöter för en bestämd tid. Förordning (1995:1333). 10 c § Miljöövervakningsnämnden är beslutför när ordföranden samt minst hälften av de andra ledamöterna är närvarande. Förordning (1991:934). 10 d § har upphävts genom förordning (1997:1327). 10 e § har upphävts genom förordning (1997:1327). Avfallsforskningsnämnden 10 f § har upphävts genom förordning (1998:1531). 10 h § har upphävts genom förordning (1998:1531). 10 i § har upphävts genom förordning (1998:1531). 10 j § har upphävts genom förordning (1998:1531). Vetenskapliga rådet för biologisk mångfald 10 k § Inom verket finns ett vetenskapligt råd för biologisk mångfald. Rådet skall 1. medverka i rådgivningen till regeringen i vetenskapliga frågor som rör biologisk mångfald, 2. följa nationell och internationell utveckling inom forskningsområden som rör rådets verksamhet, 3. medverka i det arbete som föranleds av att Sverige är part till Förenta nationernas konvention om biologisk mångfald och andra internationella instrument med anknytning till frågor om biologisk mångfald. Förordning (2000:748). 10 l § Rådet består av högst fjorton ledamöter. Regeringen utser ordförande och övriga ledamöter för en bestämd tid. Förordning (2000:748). Rådet för Svenska miljönätet 10 m § Inom verket finns ett råd för Svenska miljönätet. Rådet för Svenska miljönätet skall verka för samordning och tillgänglighet i fråga om svensk miljörelaterad information som tillhandahålls på elektronisk väg. Förordning (1998:126). 10 n § Rådet för Svenska miljönätet består av högst nio ledamöter. Verket utser rådets ordförande och övriga ledamöter. Rådet utser inom sig vice ordförande. Rådet är beslutfört när ordföranden och minst hälften av de andra ledamöterna är närvarande. Förordning (1998:126). Tillsyns- och föreskriftsrådet 10 o § Inom verket finns ett tillsyns- och föreskriftsråd. Rådet skall vara ett samrådsorgan för myndigheternas arbete i frågor som rör tillsyn och föreskrifter enligt miljöbalken. Rådet skall även föra ett register över samtliga förordningar och föreskrifter som är utfärdade med stöd av miljöbalken samt över de allmänna råd inom miljöbalksområdet som är utfärdade av de centrala myndigheterna. Registret skall även omfatta EG- förordningar och EG-direktiv som berör miljöbalksområdet samt uppgifter om genomförande av direktiven. Rådet skall varje år lämna en skriftlig rapport till regeringen om sin verksamhet. Förordning (1998:943). 10 p § Rådet består av företrädare för myndigheter som har centralt ansvar för tillsynsvägledning enligt förordningen (1998:900) om tillsyn enligt miljöbalken samt generalläkaren. Dessutom skall det i rådet finnas två ledamöter som företräder kommunerna och två ledamöter som företräder länsstyrelserna. Regeringen utser ordförande och andra ledamöter för en bestämd tid. Förordning (1999:590). Personalföreträdare 11 § Personalföreträdarförordningen (1987:1101) skall tillämpas på verket. Överklagande 12 § Miljöforskningsnämndens beslut får inte överklagas. Förordning (1999:904). 13 § har upphävts genom förordning (1995:1333). 14 § har upphävts genom förordning (1991:934). 15 § har upphävts genom förordning (1995:1333). 16 § har upphävts genom förordning (1995:1333). 17 § har upphävts genom förordning (1995:1333). 18 § har upphävts genom förordning (1998:1531). Förklara den här lagen kortfattat (max fyra meningar) på enkel svenska.

1976:464

Förordning (1976:464) om tillämpningen av lagen (1976:351) om styrelserepresentation för de anställda i aktiebolag och ekonomiska föreningar

1 § Ansökan till nämnden för styrelserepresentationsfrågor om tillstånd enligt 13 § andra stycket lagen (1976:351) om styrelserepresentation för de anställda i aktiebolag och ekonomiska föreningar eller om undantag enligt 18 eller 19 § samma lag skall vara skriftlig. 2 § Ansökan om tillstånd, som avses i 1 §, skall innehålla uppgift om 1. sökanden, 2. den som avses bli utsedd till arbetstagarrepresentant, 3. företaget, 4. det företag, vars styrelse den som skall utses redan tillhör, 5. de omständigheter som sökanden vill åberopa till stöd för ansökningen. 3 § Ansökan om undantag, som avses i 1 §, skall innehålla uppgift om 1. det ansökande företaget, 2. arbetstagarorganisation som har beslutat om inrättande av styrelserepresentation i företaget, 3. förhandlingar som har hållits mellan företaget och arbetstagarorganisation, 4. de åtgärder som sökanden har vidtagit eller är beredd att vidtaga för att på annat sätt än genom styrelserepresentation tillgodose arbetstagarnas intresse av insyn och inflytande i fråga om företagets verksamhet, 5. de omständigheter som sökanden vill åberopa till stöd för ansökningen. 4 § Till ansökningshandling skall fogas de handlingar som sökanden åberopar. 5 § Är ansökan så ofullständig att den icke kan läggas till grund för prövning i sak och kan rättelse ej vinnas på annat sätt, får sökanden föreläggas att inom viss tid avhjälpa bristen vid påföljd att ansökningen annars ej upptages till prövning. Efterkommes icke föreläggande att avhjälpa brist som avses i första stycket, skall ansökningen avvisas. Erinran om detta skall tagas in i föreläggandet. 6 § Nämndens beslut i ärende som avses i 1 § tillställes parterna genom nämndens försorg. Förklara den här lagen kortfattat (max fyra meningar) på enkel svenska.

1976:767

Förordning (1976:767) om uppbörd av saluvagnsskatt, m.m.

1 § När saluvagnslicens enligt 19 § lagen (2001:558) om vägtrafikregister har beslutats uppbär Vägverket saluvagnsskatt från den skattskyldige. Ett inbetalningskort avseende skatten sänds till den skattskyldige snarast möjligt. Förordning (2001:674). 2 § Föreligger skattskyldighet vid ingången av december månad sänder Vägverket senast den 10 december inbetalningskort avseende saluvagnsskatt för närmast följande kalenderår till den skattskyldige. Har den skattskyldige ej erhållit inbetalningskort enligt första stycket skall han anmäla detta till Vägverket senast den 20 december. Förordning (1995:1206). 3 § Skatt som avses i 1 § skall betalas senast tre veckor efter det att saluvagnslicens har beslutats. I fall som avses i 2 § skall skatten betalas före ingången av det kalenderår som skatten avser. Förordning (2001:674). 4 § Skatteverket är central förvaltningsmyndighet i fråga om saluvagnsskatt. Verket meddelar efter samråd med Vägverket föreskrifter för påföring och uppbörd av saluvagnsskatt och fastställer formulär för de blanketter som behövs. Förordning (2003:919). Förklara den här lagen kortfattat (max fyra meningar) på enkel svenska.

1979:231

Jordförvärvsförordning (1979:231)

1 § Frågor om tillstånd enligt jordförvärvslagen (1979:230) (förvärvstillstånd) prövas av lantbruksnämnden, om inte annat följer av 7 eller 8 §. 2 § Ansökan om förvärvstillstånd skall göras hos den lantbruksnämnd inom vars verksamhetsområde egendomen helt eller delvis är belägen. Avser ansökan egendom inom flera lantbruksnämnders verksamhetsområden skall den nämnd, hos vilken ansökan gjorts, pröva frågan om tillstånd efter samråd med de övriga nämnderna. 3 § I tillståndsärendet skall förvärvaren 1. ge in fångeshandlingen, om inte ansökan avser tillstånd till framtida förvärv genom fång som avses i 2 § 2--4 jordförvärvslagen (1979:230) eller på offentlig auktion enligt 17 § samma lag, 2. uppge ålder och yrkeskunskaper för jordbruk och skogsbruk, eller om förvärvaren är bolag, stiftelse eller annan förening än sambruksförening, förete bolagsavtal, bolagsordning, stadgar eller motsvarande handling, 3. uppge avsikten med förvärvet och om han avser att själv bruka egendomen och att bosätta sig på den, 4. uppge om han äger eller driver eller tidigare har ägt eller drivit ett lantbruksföretag och om han tidigare har ansökt om förvärvstillstånd, 5. uppge sin och överlåtarens postadresser. Lantbruksnämnden kan för särskilt fall medge undantag från första stycket. Förordning (1987:470). 4 § Frågor om förvärvstillstånd skall prövas utan dröjsmål. Beslut i ärendet skall meddelas senast tre månader efter det att ansökan gjordes, om inte särskilda skäl föranleder annat. Kan säljaren påkalla inlösen enligt 14 § jordförvärvslagen (1979:230), skall i beslutet anges vad han därvid skall iaktta. Vägras tillstånd till förvärv, skall beslutet delges även överlåtaren. 5 § Efter sådant förvärv som avses i 16 § jordförvärvslagen (1979:230) skall auktionsförrättaren utan dröjsmål tillställa lantbruksnämnden en avskrift av det köpebrev som utfärdas med anledning av auktionen. 6 § Vid värdering av egendom som skall säljas enligt 17 § jordförvärvslagen (1979:230), skall kronofogdemyndigheten samråda med lantbruksnämnden. Detsamma gäller värderingsmän som länsstyrelsen utser. Förordning (1981:1061). 7 § Frågor om förvärvstillstånd prövas av lantbruksstyrelsen, om egendomens värde uppenbarligen överstiger 5 000 000 kronor och bolag, stiftelse eller annan förening än sambruksförening är förvärvare. Förordning (1989:280). 8 § Frågor om förvärvstillstånd prövas av regeringen, om det följer av särskilda föreskrifter att en sådan prövning skall ske av ett förvärv eller en överlåtelse av en jordbruksfastighet. Lantbruksstyrelsen får överlämna ett ärende till regeringens prövning, om det finns särskilda skäl att göra detta. Förordning (1989:280). 9 § I de fall som avses i 7 § och 8 § första stycket, skall lantbruksnämnden med eget yttrande överlämna ärendet till lantbruksstyrelsen. Om regeringen skall avgöra ett tillståndsärende skall styrelsen, efter den ytterligare utredning som kan behövas, med eget yttrande överlämna ärendet till regeringen. Förordning (1989:280). 10 § Om ett åläggande som har antecknats i fastighetsboken enligt 11 § fjärde stycket jordförvärvslagen (1979:230) återkallas, skall detta genast anmälas till inskrivningsmyndigheten för anteckning. Om ett sådant åläggande har upphävts genom ett lagakraftvunnet beslut, skall lantbruksnämnden anmäla saken till inskrivningsmyndigheten för anteckning. Detsamma gäller om åläggandet har fullgjorts eller blivit inaktuellt. Om ett antecknat åläggande att ansöka om fastighetsbildning har fullgjorts, behöver anmälan dock inte göras. Förordning (1989:280). 11 § Ytterligare bestämmelser för verkställigheten av jordförvärvslagen (1979:230) finns i förköpskungörelsen (1967:873). Förklara den här lagen kortfattat (max fyra meningar) på enkel svenska.

1985:738

Förordning (1985:738) om dumpnings- och subventionsundersökningar

Inledande bestämmelser 1 § I denna förordning förstås med antidumpningskoden, överenskommelsen om tillämpning av artikel VI i det allmänna tull- och handelsavtalet (GATT) i den lydelse överenskommelsen har i Sveriges överenskommelser med främmande makter (SÖ 1980:61), subventionskoden, överenskommelsen om tolkning och tillämpning av artiklarna VI, XVI och XXIII i det allmänna tull- och handelsavtalet i den lydelse överenskommelsen har i Sveriges överenskommelser med främmande makter (SÖ 1980:58), dumpnings- och subventionsundersökningar, undersökningar för att utreda om priset på varor som importeras till Sverige dumpas eller subventioneras och därigenom skadar svenskt näringsliv eller näringslivet i ett annat land. Genomförande av dumpnings- och subventionsundersökningar 2 § Kommerskollegium skall, efter beslut av regeringen, genomföra dumpnings- och subventionsundersökningar. Sådana undersökningar skall genomföras i enlighet med bestämmelserna i antidumpningskoden och subventionskoden. 3 § Kommerskollegium skall innan besök genomförs hos vederbörande tillverkare eller exportör i utlandet underrätta utrikesdepartementet om besöket. Framställning om åtgärder mot dumpad eller subventionerad import 4 § En framställning om åtgärder mot dumpad eller subventionerad import får göras av 1. berörd industri, 2. organisationer som företräder berörd industri, 3. myndigheter i tredje land, om det är fråga om åtgärder till förmån för detta land. 5 § Framställningen skall vara skriftlig och innehålla tillräcklig bevisning om 1. dumpning eller subventionering, 2. skada, 3. ett orsakssammanhang mellan den dumpade eller subventionerade importen och den påstådda skadan. Framställningen ges in till kommerskollegium. 6 § Kommerskollegium skall pröva en framställning enligt 4 § senast två månader efter det att framställningen kommit in till kollegiet. Finner kollegiet att det finns tillräckligt underlag för att föreslå regeringen att en undersökning inleds, skall kollegiet med eget yttrande överlämna handlingarna i ärendet till regeringen. I annat fall skall framställningen avslås. Redovisning av dumpnings- och subventionsundersökningar 7 § Kommerskollegium skall senast nio månader efter regeringens beslut om att inleda en dumpnings- eller subventionsundersökning redovisa resultatet av undersökningen till regeringen tillsammans med slutsatser och förslag till åtgärder. Åtaganden 8 § Om ett åtagande enligt artikel 7 i antidumpningskoden eller artikel 4 i subventionskoden görs, skall kommerskollegium med eget yttrande anmäla detta till regeringen. Provisoriska åtgärder 9 § Om kommerskollegium bedömer det nödvändigt att provisoriska åtgärder vidtas enligt artikel 10 i antidumpningskoden eller artikel 5 i subventionskoden, skall kollegiet med eget yttrande överlämna frågan till regeringen. Samråd 10 § Kommerskollegium skall innan yttrande avges till regeringen enligt 6, 7 eller 9 § samråda med Generaltullstyrelsen och Konkurrensverket. Kollegiet skall dessutom samråda med Statens jordbruksverk, om det är fråga om en vara som Jordbruksverket är licensmyndighet för enligt förordningen (1984:53) om import- och exportreglering. Förordning (1992:943). Överklagande 11 § Kommerskollegiets beslut att avslå en framställning enligt 6 § får överklagas hos regeringen genom besvär. Övergångsbestämmelser 1994:1607 1. Denna förordning träder i kraft samtidigt med lagen (1994:1500) med anledning av Sveriges anslutning till Europeiska unionen. 2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om varor som anmälts eller borde ha anmälts till förtullning innan denna förordning trätt i kraft samt i fråga om kontroll av ursprungsintyg som utfärdats före dagen för Sveriges anslutning till Europeiska unionen. 3. Tillstånd varigenom någon har blivit "godkänd exportör" inom ramen för avtal om frihandel med annat land gäller fortfarande, dock längst ett år efter dagen för anslutningen. Närmare villkor för den fortsatta giltigheten finns i bilaga VI till fördraget den 24 juni 1994 om Konungariket Norges, Republiken Österrikes, Republiken Finlands och Konungariket Sveriges anslutning till Europeiska unionen, se lagen (1994:1500) med anledning av Sveriges anslutning till Europeiska unionen och tillkännagivandet (1994:1501) av fördrag och andra instrument med anledning av Sveriges anslutning till Europeiska unionen. 4. Förekommer det i en lag eller i en annan författning hänvisning till en författning som upphävts genom denna förordning skall hänvisningen i stället gälla EG: s bestämmelser eller svenska tullförfattningar. Förklara den här lagen kortfattat (max fyra meningar) på enkel svenska.

2010:409

Förordning (2010:409) om etableringssamtal och etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare

Inledande bestämmelse 1 § Denna förordning innehåller föreskrifter om etableringssamtal samt om etableringsinsatser och anordnares uppgiftsskyldighet enligt lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare. I lagen (2016:38) om mottagande av vissa nyanlända invandrare för bosättning finns bestämmelser om att en kommun är skyldig att efter anvisning ta emot en nyanländ för bosättning. I förordningen (2010:407) om ersättning till vissa nyanlända invandrare finns bestämmelser om ersättning enligt lagen om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare. Med nyanländ avses en person som omfattas av lagen om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare. Förordning (2016:666). Etableringssamtal 2 § Arbetsförmedlingen ska genomföra etableringssamtal med en nyanländ snarast möjligt efter det att han eller hon har beviljats uppehållstillstånd. Förordning (2014:102). 2 a § Vid etableringssamtalet ska Arbetsförmedlingen kartlägga den nyanländes utbildningsbakgrund, tidigare arbetslivserfarenhet, behov av utbildning och andra insatser samt andra förhållanden av betydelse för hans eller hennes etablering på arbetsmarknaden. Etableringssamtalet ska även omfatta frågan om framtida boende. Förordning (2014:102). Etableringsinsatser 3 § Arbetsförmedlingen ska, utom i fall som anges i 3 a §, upprätta en etableringsplan för en nyanländ senast två månader 1. från dagen för inresan i landet eller från dagen för det första etableringssamtalet för den som har uppehållstillstånd vid inresan, och 2. från dagen för beslutet om uppehållstillstånd för den som har beviljats uppehållstillstånd efter inresan. Om det finns särskilda skäl får en etableringsplan upprättas senare, dock senast ett år efter det att den nyanlände första gången folkbokfördes i en kommun. Förordning (2014:102). 3 a § Arbetsförmedlingen ska inte upprätta någon etableringsplan under den tid som en nyanländ vistas i ett anläggningsboende hos Migrationsverket, utan först sedan den nyanlände har tagits emot för bosättning i en kommun. Etableringsplanen ska upprättas senast en månad efter det att den nyanlände tagits emot i kommunen. Om det finns särskilda skäl får en etableringsplan upprättas senare. Etableringsplanen ska dock upprättas senast ett år efter att den nyanlände första gången folkbokfördes i en kommun. Detta gäller även om den nyanlände då fortfarande vistas i ett anläggningsboende hos Migrationsverket. Förordning (2014:102). 4 § Etableringsplanen ska utformas med utgångspunkt i den kartläggning som gjorts under etableringssamtalet. Vid utformningen av planen ska hänsyn tas till den nyanländes familjesituation och hälsa. Det ska framgå av planen vem som ansvarar för varje aktivitet. Förordning (2014:102). 5 § Etableringsplanen ska omfatta aktiviteter på heltid. Etableringsplanen får dock omfatta aktiviteter på 75, 50 eller 25 procent av heltid, om den nyanlände är förhindrad att delta på heltid på grund av 1. styrkt sjukdom eller någon annan nedsättning av den fysiska eller psykiska prestationsförmågan, eller 2. vård av barn med föräldrapenning enligt 12 kap. socialförsäkringsbalken. Förordning (2010:1743). 6 § Vid förlängning av etableringsplanen ska det bortses från tid då den nyanlände har varit förhindrad att delta i aktiviteter enligt etableringsplanen på grund av styrkt sjukdom eller vård av barn med föräldrapenning enligt 12 kap. socialförsäkringsbalken. En förutsättning är dock att hindret har varat under en sammanhängande tid av minst 30 kalenderdagar. Den tid som inte ska räknas in i etableringsplanen får sammanlagt omfatta högst tolv månader. Förordning (2014:957). Anmälnings- och uppgiftsskyldighet 7 § En nyanländ som har en etableringsplan är skyldig att till Arbetsförmedlingen lämna uppgifter och anmäla förändringar i fråga om förhållanden som kan antas påverka rätten till etableringsplan. 8 § Anordnare av aktiviteter för nyanlända ska till Arbetsförmedlingen lämna de uppgifter som är av betydelse för tillämpningen av lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare och denna förordning. 9 § Migrationsverket ska till Arbetsförmedlingen lämna andra uppgifter om en nyanländ än uppgifter om utbildningsbakgrund och tidigare arbetslivserfarenhet, om de är av betydelse för den nyanländes etablering på arbetsmarknaden och behövs i ett ärende om etableringsinsatser enligt denna förordning. Förordning (2016:666). Omprövning och överklagande 10 § Arbetsförmedlingens beslut enligt denna förordning ska omprövas hos myndighetens centrala enhet för omprövning, om det begärs av den som beslutet gäller. Vid omprövningen får beslutet inte ändras till den enskildes nackdel. En begäran om omprövning ska vara skriftlig. Begäran ska ges in till Arbetsförmedlingen och ska ha kommit in dit inom tre veckor från den dag då den som begär omprövning fick del av beslutet. 11 § I 22 a § förvaltningslagen (1986:223) finns bestämmelser om överklagande hos allmän förvaltningsdomstol. Andra beslut än omprövningsbeslut enligt 10 § får inte överklagas. Om ett beslut överklagas innan det har omprövats, ska överklagandet anses som en begäran om omprövning. I fråga om överklagande av beslut om rätt till etableringsplan finns bestämmelser i 17 § lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare. Bemyndigande 12 § Arbetsförmedlingen får meddela närmare föreskrifter om etableringssamtal och etableringsplan enligt 2-6 §§ och om anmälnings- och uppgiftsskyldighet enligt 7-9 §§. Arbetsförmedlingen ska höra med Migrationsverket innan myndigheten meddelar föreskrifter om sådan anmälnings- och uppgiftsskyldighet som avses i 9 §. Övergångsbestämmelser 2010:1743 Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2011. Äldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om ersättning som avser tid före ikraftträdandet. 2014:102 Denna förordning träder i kraft den 1 april 2014 och tillämpas för nyanlända som har beviljats uppehållstillstånd efter utgången av mars 2014. Förklara den här lagen kortfattat (max fyra meningar) på enkel svenska.

2007:990

Förordning (2007:990) med instruktion för Högskolans avskiljandenämnd

Uppgifter 1 § Högskolans avskiljandenämnd har till uppgift att pröva frågor om avskiljande av 1. studenter från högskoleutbildning enligt bestämmelser i högskolelagen (1992:1434) och förordningen (2007:989) om avskiljande av studenter från högskoleutbildning, och 2. studerande i utbildning inom yrkeshögskolan enligt bestämmelser i lagen (2009:128) om yrkeshögskolan och förordningen (2009:130) om yrkeshögskolan. Förordning (2009:137). Ledning 2 § Myndigheten leds av en nämnd. 3 § Nämnden ska bestå av fem ledamöter. 4 § Ordföranden i nämnden ska vara jurist och ha erfarenhet som domare. Av de andra ledamöterna ska en vara psykiatriskt sakkunnig, två ha särskild kunskap om förhållandena inom universitet och högskolor, varav en ska representera studenterna, och en ledamot företräda allmänna intressen. 5 § För varje ledamot ska det finnas en ersättare, som utses av regeringen för samma tid som ledamoten. För ersättaren gäller samma krav för att utses som för ledamoten. Organisation 6 § Universitetskanslersämbetet upplåter lokaler och sköter administrativa, föredragande och handläggande uppgifter åt nämnden. Förordning (2012:721). Beslutförhet 7 § Nämnden är beslutför när ordföranden och tre andra ledamöter är närvarande. Beslut av ordföranden 8 § Ordföranden får fatta beslut som inte innebär ett slutligt avgörande i sak. Sådana beslut som avses i 12 och 13 §§ förordningen (2007:989) om avskiljande av studenter från högskoleutbildning får dock ordföranden fatta bara om ärendet är så brådskande att nämnden inte hinner sammanträda för att behandla det. Beslut som har fattats av ordföranden ska anmälas vid nästa sammanträde med nämnden. Undantag från myndighetsförordningen 9 § Följande bestämmelser i myndighetsförordningen (2007:515) ska inte tillämpas på myndigheten: 7 § om medverkan i EU-arbetet och annat internationellt samarbete, 14 § andra meningen i fråga om att en ledamot ska vara vice ordförande, 15 § om beslutförhet, 23 och 24 §§ om anställningar, 27 § om rätt att företräda staten vid domstol, och 28 § om åtgärder med anledning av Riksrevisionens revisionsberättelse. Övergångsbestämmelser 2009:137 Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2009. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för studerande i en kvalificerad yrkesutbildning som bedrivs med stöd av punkten 2 eller 3 i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till lagen (2009:128) om yrkeshögskolan. Förklara den här lagen kortfattat (max fyra meningar) på enkel svenska.

1978:152

Lag (1978:152) om svensk domstols behörighet i vissa mål på patenträttens område m.m.

1 § Beträffande mål där talan förs mot sökande av ett europeiskt patent om bättre rätt till den patentsökta uppfinningen i fråga om Sverige eller en annan stat som är bunden av det till den europeiska patentkonventionen den 5 oktober 1973 hörande erkännandeprotokollet gäller 2-6 och 8 §§. Med fördragsslutande stat avses i detta fall en stat som är bunden av nämnda protokoll. Lag (2016:201). 2 § Mål som avses i 1 § får upptagas av svensk domstol 1. om svaranden har hemvist i Sverige, 2. om käranden har hemvist i Sverige och svaranden ej har hemvist i fördragsslutande stat. 3. om parterna har avtalat, skriftligen eller muntligen med skriftlig bekräftelse, att talan skall väckas vid svensk domstol. 3 § Rör mål som avses i 1 § uppfinning gjord av arbetstagare och är fråga om tvist mellan arbetstagaren och dennes arbetsgivare, gäller i stället för 2 § att målet får upptagas av svensk domstol 1. om arbetstagaren när uppfinningen gjordes huvudsakligen var sysselsatt i Sverige eller, om det ej kan avgöras var han huvudsakligen var sysselsatt, arbetsgivaren hade driftställe i Sverige till vilket arbetstagaren var knuten, 2. om parterna har avtalat, skriftligen eller muntligen med skriftlig bekräftelse, att talan som nu avses skall väckas vid svensk domstol och sådant avtal är tillåtet enligt den stats lag som är tillämplig på anställningsavtalet. Är svensk lag tillämplig på anställningsavtalet, är avtal mellan arbetsgivare och arbetstagare om att talan som nu avses skall väckas vid utländsk domstol utan verkan. 4 § I mål som enligt 3 § första stycket 1 upptages av svensk domstol skall svensk lag tillämpas. Upptager svensk domstol mål med stöd av 3 § första stycket 2, skall tvisten avgöras enligt lagen i den stat där arbetstagaren huvudsakligen var sysselsatt när uppfinningen gjordes, eller, om det ej kan avgöras var han huvudsakligen var sysselsatt, där det driftställe var beläget till vilket arbetstagaren var knuten. 5 § Mål som avses i 1 § får icke upptagas till prövning av svensk domstol, om rörande samma sak redan är rättegång mellan samma parter vid domstol i annan fördragsslutande stat. Har vid den utländska domstolen gjorts invändning mot dess behörighet, skall dock den svenska domstolen förklara målet vilande, till dess frågan om den utländska domstolens behörighet har avgjorts genom beslut som vunnit laga kraft. 6 § Lagakraftvunnet avgörande, som i annan fördragsslutande stat har meddelats i mål som avses i 1 §, gäller även här i riket. Avgörandet gäller dock icke 1. om det har meddelats mot patentsökande, som ej har ingått i svaromål, och den handling varigenom talan väcktes ej hade delgivits honom i föreskriven ordning eller han icke fått tillräcklig tid att svara i saken, 2. om det är oförenligt med annat avgörande, som i ett tidigare anhängiggjort mål mellan samma parter har meddelats i fördragsslutande stat. 7 § Talan mot den europeiska patentorganisationen om fullgörande av avtal eller om skadestånd i avtalsförhållande får upptagas av svensk domstol endast om sådan talan enligt föreskrift i avtalet skall prövas av svensk domstol. Talan mot den europeiska patentorganisationen om skadestånd i annat fall än som avses i första stycket får upptagas av svensk domstol endast om målet gäller skada orsakad av verksamhet vid det europeiska patentverkets kontor i Sverige eller av arbetstagare vid sådant kontor. 8 § Rätt domstol för ett mål som enligt denna lag får tas upp av svensk domstol är Patent- och marknadsdomstolen. Lag (2016:201). Övergångsbestämmelser 2016:201 1. Denna lag träder i kraft den 1 september 2016. 2. Mål som har inletts i Stockholms tingsrätt eller Svea hovrätt före ikraftträdandet ska överlämnas till Patent- och marknadsdomstolen respektive Patent- och marknadsöverdomstolen. 3. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för övriga mål som har inletts i allmän domstol före ikraftträdandet. Förklara den här lagen kortfattat (max fyra meningar) på enkel svenska.

2013:196

Förordning (2013:196) om underrättelse till Inspektionen för vård och omsorg om beslut att avskeda legitimerad yrkesutövare

1 § En myndighet ska snarast till Inspektionen för vård och omsorg sända en kopia av ett beslut att avskeda en legitimerad yrkesutövare om 1. arbetstagaren i sin yrkesutövning står under tillsyn av inspektionen och omfattas av bestämmelserna i lagen (1994:260) om offentlig anställning, och 2. orsaken till avskedandet är ett brott eller en förseelse i yrkesutövningen. Förklara den här lagen kortfattat (max fyra meningar) på enkel svenska.

1976:295

Lag (1976:295) om skyldighet för näringsidkare att medverka vid lagring för försörjningsberedskap

Inledande bestämmelser 1 § Näringsidkare som i icke obetydlig omfattning förbrukar sådan för folkförsörjningen viktig vara, som staten håller i lager för att utnyttjas när krig eller krigsfara råder eller införseln av varor till riket minskar av annan anledning, kan åläggas att 1. till staten upplåta befintligt lagerutrymme eller plats för uppförande av sådant utrymme, 2. inköpa vara från sådant lager, om det behövs för omsättningen av varulagret. Åläggande enligt första stycket meddelas av regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer. Ersättning 2 § Näringsidkare är berättigad till ersättning av staten för upplåtelse av lagerutrymme och plats för uppförande av sådant utrymme samt för merkostnad vid inköp från lager som avses i 1 §. 3 § Tvist om ersättning prövas av allmän domstol. Tillsyn 4 § Tillsynen över efterlevnaden av denna lag och med stöd av lagen meddelade föreskrifter utövas av myndighet som regeringen bestämmer. Tillsynsmyndigheten utbetalar ersättning enligt denna lag. 5 § Tillsynsmyndighet äger för inventering och besiktning tillträde till lager som avses i denna lag. Myndigheten har också rätt att efter anfordran taga del av sådana avtal, handelsböcker, korrespondens och andra handlingar, som rör lagringen. 6 § Tillsynsmyndighet får meddela föreläggande som behövs för att denna lag eller föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen skall efterlevas. I beslut om föreläggande kan tillsynsmyndigheten utsätta vite. 7 § har upphävts genom lag (1980:234). Ansvarsbestämmelser m.m. 8 § Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet, som ej är ringa, underlåter att följa föreskrift som har meddelats enligt denna lag dömes till böter eller fängelse i högst sex månader. Den som har åsidosatt vitesföreläggande dömes ej till ansvar för gärning som omfattas av föreläggandet. 9 § Mot beslut av myndighet enligt 1 § föres talan hos regeringen genom besvär. Mot annat beslut som myndighet har meddelat enligt denna lag eller enligt föreskrifter som har utfärdats med stöd av lagen föres talan hos kammarätten genom besvär. Beslut skall lända till efterrättelse utan hinder av anförda besvär, om ej annat föreskrives. Förklara den här lagen kortfattat (max fyra meningar) på enkel svenska.

2005:754

Lag (2005:754) om transitering av tredjelandsmedborgare

1 § I denna lag finns bestämmelser om transitering i samband med att en tredjelandsmedborgare, som har avvisats eller utvisats från en stat som är medlem i Europeiska unionen eller från Island, Norge, Schweiz eller Liechtenstein, återsänds med flyg via Sverige. Med tredjelandsmedborgare avses i lagen en person som inte är medborgare i en stat som är medlem i Europeiska unionen eller medborgare i Island, Norge, Schweiz eller Liechtenstein. Lag (2011:1210). 2 § Polismyndigheten är centralmyndighet enligt rådets direktiv 2003/110/EG av den 25 november 2003 om bistånd vid transitering i samband med återsändande med flyg. Lag (2014:656). 3 § Polismyndigheten ska 1. utse en eller flera kontaktpunkter inom myndigheten för de flygplatser i Sverige som kan bli aktuella för transitering, 2. ta emot ansökningar om ledsagad eller icke-ledsagad transitering med flyg och om bistånd i samband med transiteringen, och 3. besluta i fråga om tillstånd till och bistånd vid transitering genom Sverige. Lag (2014:656). 4 § Ett beslut om transitering ska meddelas inom 48 timmar från det att ansökan kom in till Polismyndigheten. Om det finns särskilda skäl får tiden i första stycket förlängas, dock med högst 48 timmar. Om ett beslut inte har fattats inom de i första och andra styckena angivna tidsfristerna, får den ansökande medlemsstaten genomföra transiteringen av tredjelandsmedborgaren efter anmälan till Polismyndigheten. Bistånd vid en sådan transitering behöver dock inte lämnas om sådana omständigheter som utgör skäl att återkalla ett tillstånd enligt 6 § har framkommit. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar föreskrifter om ansökningsförfarandet. Lag (2014:656). 5 § En ansökan om transitering genom Sverige får avslås om 1. tredjelandsmedborgaren som skall transiteras är åtalad för brott eller är efterlyst för att avtjäna ett straff i Sverige, 2. transiteringen genom andra stater eller återsändande till destinationslandet inte går att genomföra, 3. transiteringen kräver att tredjelandsmedborgaren förflyttar sig mellan flygplatser i Sverige, 4. det av praktiska skäl inte är möjligt att lämna det begärda biståndet vid den begärda tidpunkten, eller 5. tredjelandsmedborgaren kan antas utgöra ett hot mot allmän ordning och säkerhet eller folkhälsan eller skada Sveriges internationella relationer. 6 § Ett tillstånd till transitering får återkallas, om sådana omständigheter som enligt 5 § utgör skäl att avslå en ansökan om transitering har framkommit. 7 § Har tillstånd till transitering meddelats får Polismyndigheten 1. hämta tredjelandsmedborgaren på flygplatsområdet och ledsaga honom eller henne till anslutande flyg, och 2. ta emot, förvara och vidarebefordra en tredjelandsmedborgares pass, biljett och andra resehandlingar under transiteringen. Lag (2014:656). 8 § En transitering skall genomföras inom kortast möjliga tid från det att transiteringen påbörjas och får inte överstiga 24 timmar. Om det finns särskilda skäl får tiden för transiteringen förlängas, dock med högst 48 timmar. 9 § En tredjelandsmedborgare som har avvisats eller utvisats från Sverige och som transiteras via en annan medlemsstat eller Island, Norge, Schweiz eller Liechtenstein, ska omedelbart återtas till Sverige på begäran av den staten om 1. tillståndet att bevilja transitering har återkallats, 2. tredjelandsmedborgaren under transiteringen har rest in i den staten utan tillstånd, eller 3. fortsatt transitering eller återsändande till destinationslandet inte går att genomföra. Lag (2011:1210). 10 § Beslut enligt denna lag får inte överklagas. Förklara den här lagen kortfattat (max fyra meningar) på enkel svenska.

2020:516

Förordning (2020:516) med kompletterande bestämmelser till EU:s plattformsförordning

Tillämpningsområde 1 § Denna förordning kompletterar - Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1150 av den 20 juni 2019 om främjande av rättvisa villkor och transparens för företagsanvändare av onlinebaserade förmedlingstjänster, här benämnd EU:s plattformsförordning, och - lagen (2020:514) med kompletterande bestämmelser till EU:s plattformsförordning. Förordningen är meddelad med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen. Ansvarig myndighet 2 § Kommerskollegium ska stödja näringsidkare genom att informera om bestämmelserna i EU:s plattformsförordning och ge praktiskt stöd för tillämpningen av den förordningen. 3 § Kommerskollegium ska kontrollera att EU:s plattformsförordning följs, genom att initiera samråd med en näringsidkare som myndigheten bedömer överträder den förordningen. 4 § Kommerskollegium ska senast den 31 juli vart tredje år rapportera till regeringen (Utrikesdepartementet) om myndighetens arbete enligt 2 och 3 §§. Den första rapporten ska lämnas in senast den 31 juli 2021. Förklara den här lagen kortfattat (max fyra meningar) på enkel svenska.

2014:397

Förordning (2014:397) om viss verksamhet med konsumentkrediter

Registerfrågor 1 § Finansinspektionen är personuppgiftsansvarig för det register som förs enligt 15 § lagen (2014:275) om viss verksamhet med konsumentkrediter. Förordning (2018:342). 2 § I registret ska uppgifter antecknas för varje företag som har tillstånd enligt lagen (2014:275) om viss verksamhet med konsumentkrediter. Registret ska innehålla uppgifter om 1. företagsnamn, 2. organisationsnummer eller motsvarande identitetsuppgift, 3. postadress och telefonnummer, samt 4. datum för registrering. Om ett tillstånd har återkallats, ska uppgift om det antecknas i registret. Förordning (2020:145). 3 § Registret får innehålla uppgifter om uppdragsavtal enligt 14 § lagen (2014:275) om viss verksamhet med konsumentkrediter och om godkänd bolagsordning eller godkända stadgar. Förordning (2020:145). 4 § Finansinspektionen ska anteckna i registret när myndigheten har förelagt någon enligt 24 § första stycket lagen (2014:275) om viss verksamhet med konsumentkrediter att upphöra med verksamheten. Förordning (2020:145). Uppgiftsskyldighet 5 § Finansinspektionen och Konsumentverket ska på begäran lämna varandra de uppgifter som behövs för tillsynen enligt lagen (2014:275) om viss verksamhet med konsumentkrediter eller konsumentkreditlagen (2010:1846). Förordning (2020:145). Bemyndiganden 6 § När det gäller lagen (2014:275) om viss verksamhet med konsumentkrediter får Finansinspektionen meddela föreskrifter om 1. vilket innehåll en ansökan om att få driva verksamhet enligt lagen ska ha, 2. hur kravet på sundhet som avses i 12 § lagen kan uppfyllas, och 3. vilka upplysningar ett företag som driver verksamhet enligt lagen ska lämna till Finansinspektionen för dess tillsynsverksamhet enligt 17 och 18 §§. Förklara den här lagen kortfattat (max fyra meningar) på enkel svenska.

1998:489

Lag (1998:489) om försöksverksamhet med villkorlig körkortsåterkallelse

1 § Denna lag innehåller bestämmelser om försöksverksamhet med villkorlig återkallelse av körkort under en villkorstid. Lagen är tillämplig för sådana körkortshavare med förarbehörighet B, BE, C, CE, D eller DE som är folkbokförda i Sverige och vilkas körkort skall återkallas med stöd av 5 kap. 3 § 1 körkortslagen (1998:488) på grund av brott mot 4 eller 4 a § lagen (1951:649) om straff för vissa trafikbrott till följd av alkoholförtäring. Lag (2003:217). 2 § Med villkorlig körkortsåterkallelse förstås att rätten att köra ett körkortspliktigt fordon, för vilket krävs körkortsbehörighet B, BE, C, CE, D eller DE, under viss angiven tid (villkorstid) är begränsad till att gälla inom svenskt territorium och att därvid särskilda villkor skall gälla för förare och fordon. Begränsningarna skall anges på körkortet. Med alkolås förstås en sådan anordning i ett fordon som hindrar att fordonet startas och körs av förare som har alkohol i utandningsluften. Lag (2003:217). 3 § Deltagande i försöksverksamheten prövas efter ansökan av körkortshavaren i ett ärende om körkortsingripande. 4 § Till ansökan skall fogas, 1. ett läkarintyg enligt särskilt formulär 2. ett avtal om leverans, inmontering av alkolås och hyra av alkolås, samt 3. en förklaring i vilken sökanden förklarar sig villig att följa de särskilda villkor för fortsatt innehav av förarbehörighet som gäller enligt denna lag. Lag (2003:217). 5 § Ansökan om villkorlig återkallelse får inte bifallas om körkortshavaren med hänsyn till sina personliga eller medicinska förhållanden bedöms olämplig att delta i försöksverksamheten. Härvid skall det särskilt beaktas om sökanden har förmåga att rätta sig efter de bestämmelser som gäller trafiksäkerheten samt omfattningen av sökandens bruk av alkohol eller av andra droger. Ansökan får inte heller bifallas om prövotid enligt 3 kap. 18 § körkortslagen (1998:488) löpte för sökanden vid tidpunkten för överträdelsen. 6 § Bifalls en ansökan gäller en villkorstid om två år. Körkortshavaren skall under denna tid 1. iaktta villkoret att inte köra andra körkortspliktiga fordon än sådana som är utrustade med ett godkänt alkolås, 2. iaktta meddelade föreskrifter om installation, användning och kontroller av alkolås, 3. genom läkarintyg regelbundet styrka nyktert levnadssätt och 4. iaktta föreskrifter som meddelats med stöd av denna lag och de krav som i övrigt gäller för ett fortsatt körkortsinnehav. Villkorstiden räknas från den dag då beslut om villkorlig återkallelse meddelas. Lag (2003:217). 7 § Den som ansöker om eller fått villkorlig återkallelse är skyldig att genomgå läkarundersökning, blodprovstagning eller annan liknande undersökning som behövs för prövning enligt denna lag. 8 § Transportstyrelsen ska utöva tillsyn över deltagarna i försöksverksamheten. Om körkortshavaren bryter mot 6 § ska den villkorliga återkallelsen undanröjas och frågan om körkortsingripande tas upp till förnyad prövning. När spärrtid bestäms med anledning av ett körkortsingripande ska villkorstid då körkortet varit återkallat villkorligt inte räknas av. Detsamma gäller om körkortshavaren själv vill avbryta deltagandet i försöksverksamheten. Förnyad prövning får inte inledas efter villkorstidens utgång. Lag (2009:1354). 9 § Transportstyrelsen prövar frågor enligt denna lag. Beslut gäller omedelbart, om inte annat förordnas. Lag (2009:1354). 10 § Transportstyrelsens beslut att vägra villkorlig återkallelse får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Ett beslut om att undanröja villkorlig återkallelse får överklagas endast i samband med talan mot det beslut varigenom frågan om körkortsingripande avgörs. Beslut om begränsningar för förarbehörigheten får inte överklagas. Transportstyrelsens beslut enligt första stycket eller enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av tillämplig förordning, överklagas hos den förvaltningsrätt inom vars domkrets klaganden är folkbokförd. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. Lag (2009:1355). 11 § Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer meddelar föreskrifter om avgifter för deltagande i försöksverksamheten och de ytterligare föreskrifter som behövs för tillämpningen av denna lag. Övergångsbestämmelser 1998:489 1. Denna lag träder i kraft den 1 februari 1999 och upphör att gälla den 1 januari 2012. Lag (2011:1581). 2. För en körkortshavare som fått ansökan beviljad enligt 6 § och för vilken villkorstiden inte löpt ut innan lagen upphör att gälla, ska dock dels bestämmelserna i lagen fortsätta att tillämpas, dels 5 kap. 25 a § körkortslagen (1998:488) från och med den 1 februari 2012 ha motsvarande tillämpning. Lag (2011:1581). 2003:217 1. Denna lag träder i kraft den 1 oktober 2003. 2. För den som fått ansökan beviljad enligt 6 § och för vilken villkorstiden inte löpt ut före ikraftträdandet, skall de äldre bestämmelserna fortsätta att tillämpas. Den för vilken villkorstiden inte löpt ut före ikraftträdandet kan dock ansöka om villkorlig körkortsåterkallelse enligt de nya bestämmelserna. Villkorstiden skall i ett sådant fall räknas från den dag då det första beslutet om villkorlig återkallelse meddelades. 2009:1354 Denna lag träder i kraft den 1 januari 2010. Vid tillämpning av 7 a § förvaltningsprocesslagen (1971:291) ska Transportstyrelsen vara den enskildes motpart. Förklara den här lagen kortfattat (max fyra meningar) på enkel svenska.

1991:806

Förordning (1991:806) om avräkning av ingående mervärdeskatt på statsbudgeten;

utfärdad den 6 juni 1991. Regeringen föreskriver följande. 1 § Denna förordning gäller för de statliga myndigheter som riksrevisionsverket bestämmer. 2 § En myndighet som omfattas av denna förordning får avräkna ingående mervärdeskatt mot inkomsttiteln 1411 Mervärdeskatt. 3 § Avräkning mot inkomsttiteln sker i samband med bokföring av den utgift som den ingående mervärdeskatten hänför sig till. För myndigheter med räntekonto i riksgäldskontoret gäller särskilda bestämmelser om avräkning. 4 § Riksrevisionsverket får medge undantag från bestämmelserna i 3 § första stycket. 5 § Högskoleenheter samt museer och övriga kulturmyndigheter inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde som omfattas av denna förordning och som erhåller externa icke statliga medel för sin verksamhet och avkastning från fonder skall löpande, till inkomsttiteln 1411 Mervärdeskatt, tillföra 8 procent av erhållet belopp, motsvarande beräknad mervärdeskatt. 6 § Riksrevisionsverket meddelar de föreskrifter som behövs för verkställigheten av denna förordning. Övergångsbestämmelser 1991:806 Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1991 och tillämpas endast på varor som levererats och tjänster som utförts efter ikraftträdandet. Förklara den här lagen kortfattat (max fyra meningar) på enkel svenska.

2005:668

Förordning (2005:668) om statlig finansiering genom Innovationsbron AB och dess dotterbolag

1 § Innovationsbron AB och dess dotterbolag får, i enlighet med lagen (1994:77) om beslutanderätt för regionala utvecklingsbolag, besluta om fördelning av statliga medel för att främja innovationer inom näringslivet samt etablering och utveckling av små och medelstora företag. Finansiering får ske i mån av tillgång på medel och skall göras på företagsekonomiska grunder. Ett beslut om finansiering får förenas med villkor. 2 § I ärenden enligt denna förordning tillämpas följande bestämmelser i förvaltningslagen (1986:223): -- 11 och 12 §§ om jäv, -- 16 och 17 §§ om en parts rätt att få del av uppgifter, och -- 21 § om underrättelse av beslut. 3 § Beslut i ärenden enligt denna förordning får inte överklagas. Förklara den här lagen kortfattat (max fyra meningar) på enkel svenska.

1976:836

Förordning (1976:836) om upphävande av personlig pensionsrätt enligt statliga tjänstepensionsbestämmelser

Vad som i författning har föreskrivits om personlig pensionsrätt enligt statliga tjänstepensionsbestämmelser skall ej längre gälla i fråga om arbetstagare hos kommun, landstingskommun, kommunalförbund eller församling, pastorat eller annan kyrklig samfällighet under förutsättning att arbetstagaren efter utgången av år 1976 förvärvar rätt till icke-statlig tjänstepensionsförmån i anställning hos sådan huvudman. I första stycket har orden "församling", "pastorat" och "kyrklig samfällighet" den betydelse de har i före år 2000 gällande lag. Förordning (1999:870). Förklara den här lagen kortfattat (max fyra meningar) på enkel svenska.

1999:963

Lag (1999:963) om skattereduktion på förvärvsinkomster vid 2001 års taxering

1 § Skattskyldig fysisk person, som varit bosatt här i landet under hela beskattningsåret, har vid 2001 års taxering rätt till skattereduktion enligt 2 § på skattepliktiga förvärvsinkomster som utgör sådan inkomst av anställning eller sådan inkomst av annat förvärvsarbete som avses i 2 kap. lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension. Vid beräkning av inkomst av anställning skall avdrag göras för kostnader som arbetstagaren har haft i arbetet i den utsträckning kostnaderna, minskade med erhållen kostnadsersättning, överstiger ettusen kronor. Vid beräkning av inkomst som avses i första stycket skall inkomst av anställning och inkomst av annat förvärvsarbete var för sig avrundas till närmast lägre hundratal kronor. 2 § Skattereduktionen uppgår till 1 320 kronor när förvärvsinkomsten enligt 1 § uppgår till högst 135 000 kronor. Om inkomsten överstiger 135 000 kronor minskas skattereduktionen med 1,2 procent av den överskjutande inkomsten. Skattereduktionen får inte överstiga ett belopp motsvarande vare sig förvärvsinkomsten enligt 1 § multiplicerad med den kommunala skattesatsen eller den debiterade kommunala inkomstskatten. 3 § Skattskyldig fysisk person, som varit bosatt här i landet endast under en del av beskattningsåret, har rätt till skattereduktion med en tolftedel av den skattereduktion som skulle ha tillgodoförts honom om han varit bosatt i landet under hela beskattningsåret, för varje kalendermånad eller del därav under vilken han varit bosatt här i landet. I övrigt gäller 1 och 2 §§ i tillämpliga delar. Avlider den skattskyldige under beskattningsåret skall bestämmelserna i 53 § 3 mom. första stycket kommunalskattelagen (1928:370) om taxering av dödsbo tillämpas på motsvarande sätt vid beräkning av skattereduktion. 4 § I fråga om skattereduktion enligt denna lag tillämpas vad som gäller i fråga om sådan skattereduktion som avses i 11 kap. 11 § skattebetalningslagen (1997:483) om inte annat är föreskrivet i denna lag. Skattereduktion enligt denna lag tillgodoräknas den skattskyldige före annan skattereduktion. 5 § Skattetabellerna skall, förutom vad som framgår av 8 kap. skattebetalningslagen (1997:483), grundas på att den skattskyldige har rätt till skattereduktion enligt denna lag. 6 § Vid beräkning av F-skatt enligt 6 kap. skattebetalningslagen (1997:483) skall om möjligt hänsyn tas till skattereduktion enligt denna lag. Förklara den här lagen kortfattat (max fyra meningar) på enkel svenska.

1975:187

Lag (1975:187) om kontroll av fabrikssteriliserade engångsartiklar för hälso- och sjukvårdsändamål;

1 § Denna lag äger tillämpning på tillverkning av sådana för engångsbruk avsedda produkter som vid användning inom hälso- och sjukvården skall vara sterila och som steriliseras i samband med tillverkningen. Lagen gäller dock ej produkt som är att anse som läkemedel enligt läkemedelslagen (1992:859). I tillverkning innefattas i denna lag även bearbetning, sammansättning och förpackning. Lagens bestämmelser om tillverkning skall i tillämpliga delar gälla såväl förvaring som förfarande som är att jämställa med tillverkning, i den mån förvaringen eller förfarandet sker hos annan än förbrukare. Lag (1992:1202). 2 § Den som tillverkar fabrikssteriliserade engångsartiklar skall vidtaga de försiktighetsmått och åtgärder i övrigt som behövs för att produkterna skall vara sterila vid användningen och som kan anses skäligen påkallade för att hindra eller motverka att de därvid orsakar skada. Fabrikssterilisierad engångsartikel skall på lämpligt sätt märkas med uppgifter som från hälso- och sjukvårdssynpunkt är av betydelse vid användningen eller vid leverans till förbrukare åtföljas av sådana uppgifter. Första och andra styckena gäller i tillämpliga delar även de som importerar, driver handel med eller på annat sätt än som förbrukare tar befattning med fabrikssteriliserad engångsartikel. 3 § Tillsynen över efterlevnaden av denna lag utövas av läkemedelsverket. (Lag (1990:430). 4 § Den som tillverkar eller importerar fabrikssteriliserade engångsartiklar skall anmäla detta till läkemedelsverket. Regeringen eller efter regeringens bemyndigande läkemedelsverket får meddela föreskrifer om skyldighet att vidtaga åtgärder enligt 2 §. Lag (1990:430). 5 § Tillverkare och annan som är underkastad tillsyn enligt denna lag är skyldig att på begäran tillhandahålla läkemedelsverket upplysningar och handlingar som behövs för tillsynen. Verket äger tillträde till lokal eller område där fabrikssteriliserade engångsartiklar tillverkas eller hanteras samt rätt att där göra undersökning och taga prov på sådana produkter. Den hos vilken prov tages är skyldig att lämna det biträde som behövs vid provtagningen. För taget prov utgår ej ersättning. Lag (1990:430). 6 § Läkemedelsverket får meddela föreläggande eller förbud som behövs för att denna lag eller föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen skall efterlevas. I beslut om föreläggande eller förbud kan läkemedelsverket utsätta vite. Lag (1990:430). 7 § Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot 2 § eller mot föreskrift som har meddelats med stöd av 3 § andra stycket dömes till böter om ej gärningen är belagd med straff i brottsbalken. Till samma straff dömes den som bryter mot 4 § eller som underlåter att fullgöra vad som åligger honom enligt 5 §. Den som har överträtt vitesföreläggande eller vitesförbud dömes ej till ansvar enligt denna lag för gärning som omfattas av föreläggandet eller förbudet. Produkt som har varit föremål för brott enligt denna lag eller värdet därav samt utbyte av sådant brott skall förklaras förverkat, om det ej är uppenbart obilligt. 8 § Den som har tagit befattning med ärende som avses i denna lag får inte obehörigen röja eller utnyttja vad han därvid har erfarit om yrkeshemlighet eller affärsförhållande. I det allmännas verksamhet tillämpas i stället bestämmelserna i sekretesslagen (1980:100). Lag (1980:226). 9 § Allmänt åtal för brott som avses i 7 § första stycket får väckas endast efter anmälan av läkemedelsverket. Lag (1990:430). 10 § Talan mot läkemedelsverkets beslut i särskilt fall enligt denna lag föres hos kammarrätt genom besvär. Talan mot annat beslut av läkemedelsverket enligt denna lag än som avses i första stycket föres hos regeringen genom besvär. Lag (1990:430). 11 § I ärende enligt denna lag kan förordnas att meddelat beslut skall lända till efterrättelse utan hinder av förd talan. 12 § För att täcka statens kostnader för kontrollen av fabrikssteriliserade engångsartiklar skall tillverkaren eller importören erlägga särskilda avgifter som bestäms av regeringen. Lag (1979:1131). Förklara den här lagen kortfattat (max fyra meningar) på enkel svenska.

1994:276

Förordning (1994:276) om jämförpriser på andra varor än livsmedel

1 § Föreskrifterna i denna förordning meddelas för att Sverige skall uppfylla sina internationella förpliktelser enligt avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES). 2 § För andra varor än livsmedel som säljs efter volym, vikt, längd eller yta skall jämförpriset enligt 7 § prisinformationslagen (1991:601) beräknas genom att försäljningspriset anges i -- kronor per liter eller kronor per kubikmeter för varor som säljs efter volym, -- kronor per kilo eller ton för varor som säljs efter vikt, -- kronor per meter för varor som säljs efter längd, och -- kronor per kvadratmeter för varor som säljs efter yta. 3 § Beräkningsgrunderna enligt 2 § gäller dock inte för följande varuslag när de säljs färdigförpackade i förutbestämda mängder: 1. färdigblandade målarfärger och fernissor, 2. lim och klister, 3. rengöringsmedel, fläckborttagningsmedel, stärkelse, färgämnen, avkalkningsmedel, desinfektionsmedel, bekämpningsmedel mot insekter och luktborttagningsmedel, 4. kosmetika, skönhets- och toalettartiklar, 5. tvättmedel, 6. lösningsmedel, 7. smörjoljor, och 8. stickgarner. Förklara den här lagen kortfattat (max fyra meningar) på enkel svenska.

2015:213

Förordning (2015:213) om lån till nätföretag för att underlätta anslutning av förnybar elproduktion

1 § Affärsverket svenska kraftnät (Svenska kraftnät) får enligt denna förordning och i mån av tillgång på medel ge lån till nätföretag för att underlätta att anläggningar för produktion av förnybar el ansluts till elnätet. Förordningen är meddelad med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen. Ord och uttryck i förordningen 2 § I förordningen avses med anläggning: elproduktionsanläggning med en eller flera produktionsenheter bakom samma mätpunkt, förnybar el: elektricitet som produceras av biobränsle, geotermisk energi, solenergi, vattenkraft, vindkraft eller vågenergi, nätföretag: den som bedriver nätverksamhet enligt ellagen (1997:857), nätförstärkning: en ökning av elnätets kapacitet för att göra det möjligt att ansluta anläggningar, nätförstärkningslån: lån som Svenska kraftnät ger enligt denna förordning till ett nätföretag för att finansiera en nätförstärkning som syftar till att anläggningar för produktion av förnybar el ansluts till elnätet, och planerad anläggning: anläggning för produktion av förnybar el som planeras att bli ansluten till elnätet. Syftet med nätförstärkningslån 3 § Nätförstärkningslån ska främja samhällsekonomisk effektivitet. Vid bedömningen av om lån ska ges ska särskild hänsyn tas till 1. om nätförstärkningen görs i ett område som på grund av vindläge eller andra omständigheter från energisynpunkt är särskilt lämpligt för förnybar elproduktion, 2. om nätförstärkningen bidrar till en effektivare användning av elnätet, och 3. hur stor elproduktionen förväntas bli från de anläggningar som kommer att anslutas till följd av nätförstärkningen. Förutsättningar för lån 4 § Ett nätförstärkningslån får ges endast om 1. nätförstärkningen är nödvändig för att två eller flera planerade anläggningar ska kunna anslutas till elnätet, 2. de planerade anläggningarna är hänförliga till två eller flera företag som inte ingår i samma koncern och planerar anläggningarna oberoende av varandra, 3. de planerade anläggningarnas sammanlagda produktionskapacitet uppgår till minst 100 megawatt, 4. samråd enligt det som krävs i 6 kap. 4 och 6 §§ miljöbalken har skett i fråga om de planerade anläggningarna, 5. nätföretaget har ingått avtal om anslutning av en eller flera planerade anläggningar med en nominell installerad kapacitet som tar minst 30 procent av den planerade kapacitetsökningen i anspråk, och 6. det finns särskilda skäl att anta att de planerade anläggningarna inte kommer att bli anslutna utan att lånet ges. 5 § Ett nätförstärkningslån får inte avse kostnader för drift eller underhåll eller ges för att finansiera en nätförstärkning som redan har påbörjats. 6 § Ett nätförstärkningslån får inte ges om elnätet där nätförstärkningen ska ske redan har kapacitet för anslutning av anläggningar för produktion av förnybar el vars samlade produktionskapacitet är sammanlagt 20 megawatt eller mer. 7 § Ett nätförstärkningslån får inte ges så att statens sammanlagda åtaganden för sådana lån vid någon tidpunkt uppgår till mer än 700 miljoner kronor. 8 § Om statens sammanlagda åtaganden för nätförstärkningslån har uppgått till 700 miljoner kronor men sedan minskat genom återbetalning av lån, får nätförstärkningslån ges för att finansiera en ny nätförstärkning endast om det bland sådana tidigare aktuella kapacitetsökningar som inte helt har tagits i anspråk finns minst en som har tagits i anspråk till 70 procent genom avtal om anslutning av anläggningar. Lånevillkor 9 § Svenska kraftnät ska se till att ett nätförstärkningslån förenas med villkor i ett låneavtal med nätföretaget och att villkoren utformas så att 1. lånet återbetalas endast i den utsträckning som en nätförstärkning har tagits i anspråk genom anslutning av anläggningar, 2. behovet av kontroll och uppföljning säkerställs, och 3. ränta bestäms med utgångspunkt i den genomsnittliga kostnaden för lån i nätverksamhet i Sverige och utan hänsyn till risken att återbetalning i viss del uteblir med anledning av att nätförstärkningen inte tas i anspråk. Ansökan om lån 10 § En ansökan om lån ska vara egenhändigt undertecknad av sökanden och ges in till Svenska kraftnät. Om den ges in elektroniskt, ska den vara undertecknad med en elektronisk underskrift. Sökanden ska lämna Svenska kraftnät de uppgifter och göra den utredning som myndigheten bestämmer. Förordning (2016:600). Uppföljning och tillsyn 11 § Svenska kraftnät ska följa utvecklingen av den nätförstärkning som ett nätförstärkningslån avser och utöva tillsyn över att lånevillkoren följs. Återkrav 12 § Svenska kraftnät får besluta att ett lån helt eller delvis ska krävas åter, om 1. lånet getts på grund av oriktiga eller ofullständiga uppgifter från sökanden, 2. låntagaren på ett allvarligt sätt bryter mot lånevillkoren, eller 3. något annat inträffar som innebär att det är uppenbart att låntagaren med hänsyn till syftet med lånet inte bör få ha det kvar. Byte av låntagare 13 § Svenska kraftnät får medge att ett annat nätföretag träder i låntagarens ställe i samband med överlåtelse av nätkoncession. För ansökan om ett sådant övertagande av lån gäller 10 §. Överklagande 14 § Beslut enligt denna förordning får inte överklagas. Annan prövning 15 § Beslut enligt denna förordning utgör inte en del i den tillståndsprövning som kan krävas i fråga om de aktuella nätförstärkningarna eller de anläggningar som ska anslutas till elnätet. Verkställighetsföreskrifter 16 § Svenska kraftnät får meddela föreskrifter om verkställigheten av denna förordning. Förklara den här lagen kortfattat (max fyra meningar) på enkel svenska.

1990:923

Förordning (1990:923) om personalförsörjning vid myndigheter inom Försvarsdepartementets verksamhetsområde

Förordningens tillämpningsområde 1 § Denna förordning tillämpas på myndigheter inom försvarsdepartementets verksamhetsområde. Anmälan om lediga tjänster m. m. 2 § Myndigheter som avses i 1 § skall enligt vad Försvarets personalnämnd närmare bestämmer anmäla till nämnden när det uppstår behov av ny personal vid myndigheterna. Nämnden får därvid medge undantag från anmälningsskyldigheten enligt 2 § förordningen (1984:819) om statliga platsanmälningar. Förordning (1992:454). 3 § Nämnden får besluta att en myndighet inte får kungöra tjänster lediga till ansökan eller tillsätta dem utan att nämnden har medgett det eller beretts tillfälle att lämna förslag enligt vad som sägs i 4 §. Förslag om tillsättning av tjänst 4 § När en myndighet anmäler till nämnden att en sådan tjänst som avses i 3 § är ledig, skall nämnden, om det kan ske, som underlag för myndighetens beslut lämna förslag om tillsättning av tjänsten. Nämnden får för tillsättning av tjänsten endast föreslå tjänstemän vid myndigheter som berörs av sådana organisationsändringar som har beslutats av riksdagen eller regeringen eller personer som är gifta med eller under äktenskapsliknande förhållanden varaktigt bor tillsammans med sådana tjänstemän. Om nämnden inte inom tre veckor har lämnat ett sådant förslag, får tjänsten tillsättas i vanlig ordning. Ytterligare föreskrifter 5 § Nämnden får meddela de ytterligare föreskrifter som behövs för verkställigheten av denna förordning. Överklagande 6 § Nämndens beslut enligt denna förordning får inte överklagas. Förklara den här lagen kortfattat (max fyra meningar) på enkel svenska.

2008:810

Försäkringskassans föreskrifter (2008:810) om procenttal för ändring av vissa underhållsbidrag

Försäkringskassan föreskriver med stöd av 1 § förordningen (1979:321) om ändring av vissa underhållsbidrag att de underhållsbidrag som avses i lagen (1966:680) om ändring av vissa underhållsbidrag ska höjas med 4 procent från och med den 1 februari 2009. Förklara den här lagen kortfattat (max fyra meningar) på enkel svenska.

1990:506

Förordning (1990:506) med instruktion för statens kärnbränslenämnd

Uppgifter 1 § Statens kärnbränslenämnd är central förvaltningsmyndighet med uppgift att övervaka genomförandet av den forsknings- och utvecklingsverksamhet och det program för bl. a. sådan verksamhet som avses i 11 och 12 §§ lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet samt handlägga vissa finansieringsfrågor på kärnavfallsområdet. 2 § Nämnden skall särskilt 1. följa utvecklingen på kärnenergiområdet, främst i fråga om metoder för hantering och slutförvaring av använt kärnbränsle och radioaktivt avfall från detta samt avställning och rivning av reaktoranläggningar, 2. redovisa behållningen av de medel som nämnden har att förvalta i samband med att förslaget till avgift enligt 5 § lagen (1981:669) om finansiering av framtida utgifter för använt kärnbränsle m. m. lämnas till regeringen, 3. ta initiativ till sådan forsknings- och utredningsverksamhet som behövs för att nämnden skall kunna fullgöra sina åligganden i den mån inte någon annan myndighet har detta till uppgift, 4. verka för att allmänheten ges information om arbetet vad gäller använt kärnbränsle och radioaktivt avfall från detta samt avställning och rivning av reaktoranläggningar. Nämnden har vidare särskilda uppgifter enligt lagen (1981:669) och förordningen (1981:671) om finansiering av framtida utgifter för använt kärnbränsle m. m., lagen (1984:3) och förordningen (1984:14) om kärnteknisk verksamhet samt lagen (1988:1597) och förordningen (1988:1598) om finansiering av hanteringen av visst radioaktivt avfall. Verksförordningens tillämpning 3 § Verksförordningen (1987:1100) skall tillämpas på nämnden med undantag av 2, 18 och 19 §§. Myndighetens ledning 4 § Kärnbränslenämndens överdirektör är chef för nämnden. Styrelsen 5 § Nämndens styrelse består av högst tio personer, överdirektören medräknad. En av ledamöterna är ordförande och en är vice ordförande. Styrelsen är beslutför när ordföranden och minst hälften av de andra ledamöterna är närvarande. Styrelsens ansvar och uppgifter 6 § Utöver vad som anges i 13 § verksförordningen (1987:1100) skall styrelsen besluta i följande frågor: 1. frågor om förslag till avgift enligt 5 § lagen (1981:669) om finansiering av framtida utgifter för använt kärnbränsle m. m. samt fastställande av plan för kompletterande forsknings- och utvecklingsverksamhet och för övervakning och kontroll av slutförvar, 2. frågor om granskning och utvärdering av det program som avses i 12 § lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet, 3. frågor om användningen av inbetalade avgifter, 4. frågor om ändring av avgift enligt 3 § lagen (1988:1597) om finansiering av hanteringen av visst radioaktivt avfall, 5. frågor om åtalsanmälan enligt 29 § lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet. Vetenskapligt råd i kärnavfallsfrågor 7 § Vid kärnbränslenämnden skall finnas ett vetenskapligt råd för rådgivning och samråd inom kärnavfallsområdet och i fråga om avställning och rivning av kärntekniska anläggningar. 8 § Rådet skall särskilt 1. lämna kärnbränslenämnden råd i anslutning till dess uppgifter enligt 1 och 2 §§ samt även i övrigt på begäran av nämnden, 2. lämna råd i ärenden med anknytning till kärnavfallsområdet samt avställning och rivning av kärntekniska anläggningar, när detta begärs av statens strålskyddsinstitut och statens kärnkraftinspektion. 9 § Rådet skall till regeringen vart tredje år senast den 1 juni, med början år 1992, redovisa sin självständiga bedömning av kunskapsläget på kärnavfallsområdet. 10 § Rådet består av en ordförande och högst nio andra ledamöter. 11 § Cheferna för statens strålskyddsinstitut, statens kärnkraftinspektion och statens kärnbränslenämnd eller ersättare för dessa får närvara vid rådets sammanträden. 12 § Kärnbränslenämnden skall tillhandahålla rådet sekreterare och andra administrativa resurser. 13 § I mån av behov och tillgång på medel får rådet anlita utomstående för särskilda uppdrag. Tjänstetillsättning 14 § Överdirektören förordnas av regeringen för en bestämd tid. Andra tjänster tillsätts av nämnden. 15 § Förordnande att vara överdirektörens ställföreträdare meddelas av regeringen för en bestämd tid. Det sker efter anmälan av överdirektören. 16 § Andra styrelseledamöter än överdirektören utses av regeringen för en bestämd tid. 17 § Ordförande och andra ledamöter i det vetenskapliga rådet i kärnavfallsfrågor utses av regeringen för en bestämd tid. Förklara den här lagen kortfattat (max fyra meningar) på enkel svenska.

1985:477

Förordning (1985:477) med instruktion för totalförsvarets chefsnämnd

Uppgifter 1 § Totalförsvarets chefsnämnd har till uppgift att i fred verka för samordning av de centrala myndigheternas verksamhet inom totalförsvaret. 2 § Det åligger chefsnämnden särskilt att 1. följa den fredstida samhällsutvecklingen i landet och verka för att de krav som totalförsvaret ställer beaktas i samhällsplaneringen, 2. följa utvecklingen inom och utom landet på områden av betydelse för totalförsvaret och därvid ägna uppmärksamhet åt frågor, som kräver samordnande åtgärder, 3. medverka till att planeringen av ledningsövningar samordnas, 4. verka för att berörda myndigheter informeras om viktiga samordningsfrågor och om beredskapsläget inom totalförsvaret, 5. bistå berörda statliga och kommunala myndigheter med råd och rekommendationer till ledning för planeringsarbetet enligt 1. 3 § Chefsnämnden skall till regeringen eller vederbörande myndigheter göra de framställningar som nämnden finner behövliga. Organisation 4 § Som ledamöter i chefsnämnden ingår kabinettssekreteraren i utrikesdepartementet, rikspolischefen, överbefälhavaren och chefen för operationsledningen i försvarsstaben, cheferna för statens räddningsverk, överstyrelsen för civil beredskap, styrelsen för psykologiskt försvar, socialstyrelsen, postverket, televerket, transportrådet, statens jordbruksnämnd, arbetsmarknadsstyrelsen, statens energiverk, statens vattenfallsverk, verkställande direktören i Sveriges Radio ortrådet, statens jordbruksnämnd, arbetsmarknadsstyrelsen, statens energiverk, statens vattenfallsverk, verkställande aktiebolag samt en civilbefälhavare som regeringen utser. Chefen för enheten för civilt totalförsvar vid försvarsdepartementet har rätt att närvara vid nämndens sammanträden och delta i dess överläggningar. Förordning (1987:908). 5 § Regeringen utser en av ledamöterna i chefsnämnden att vara ordförande i nämnden. Nämnden utser inom sig en vice ordförande. 6 § Hos nämnden finns ett kansli som förestås av en kanslichef. Hos nämnden finns i övrigt personal enligt särskilda föreskrifter eller andra beslut som regeringen meddelar. Ärendenas handläggning 7 § Chefsnämnden sammanträder, på kallelse av ordföranden, i regel varannan månad. 8 § Cheferna för andra statliga myndigheter än de som är representerade i nämnden samt företrädare för kommuner, landstingskommuner, näringslivet och arbetsmarknadsorganisationerna får inbjudas till sammanträde med chefsnämnden, när det behövs med hänsyn till ärendenas art. 9 § Kanslichefen svarar för att ärendena företas till avgörande av chefsnämnden samt att nämndens beslut expedieras. Vid sammanträdena skall protokoll föras av kanslichefen eller den som han utser. Närmare bestämmelser om arbetet i övrigt inom nämnden meddelas av nämnden. 10 § I skrivelser som chefsnämnden avger till regeringen eller chefen för ett departement skall anges vilka ledamöter som har deltagit i ärendets behandling. 11 § Chefsnämnden har rätt att av andra statliga myndigheter få de upplysningar och det biträde som behövs för dess verksamhet och som kan lämnas av myndigheten. Ordföranden och kanslichefen får begära in förklaringar, upplysningar eller yttranden i ärenden hos nämnden samt pröva frågor om utlämnande av allmänna handlingar och överklagande av nämndens beslut. Förordning (1986:905). 12 § Chefsnämnden får uppdra åt en eller flera ledamöter i nämnden att särskilt följa viss del av den verksamhet som berör nämndens intresseområde. 13 § Kansliet skall 1. bereda ärenden som skall behandlas av nämnden, 2. om nämnden beslutar det, leda de grupper och organ som nämnden tillsätter för olika samordningsfrågor, 3. biträda den av regeringen utsedde civile övningsledaren vid planering och genomförande av vissa högre regionala ledningsövningar. Tjänstetillsättningar m. m. 14 § Tjänsten som kanslichef tillsätts av regeringen efter anmälan av chefsnämndens ordförande. Andra tjänster vid kansliet tillsätts av kanslichefen. Förklara den här lagen kortfattat (max fyra meningar) på enkel svenska.

1988:15

Lag (1988:15) om förbud mot vissa radar- och laserinstrument

1 § Med radarvarnare förstås i denna lag varje anordning som är konstruerad för att ta emot elektromagnetiska vågor från en radarhastighetsmätare för vägtrafik. Med laservarnare förstås i denna lag varje anordning som är konstruerad för att ta emot elektromagnetiska vågor från en laserhastighetsmätare för vägtrafik. Med laserstörare förstås i denna lag varje anordning som är konstruerad för att med elektromagnetiska vågor störa funktionen hos en laserhastighetsmätare för vägtrafik. Lag (1998:1622). 2 § Radarvarnare, laservarnare eller laserstörare får inte tillverkas, innehas, överlåtas eller användas. Ej heller får en annan anordning som är så konstruerad att den kan ta emot elektromagnetiska vågor från en radarhastighetsmätare eller en laserhastighetsmätare eller sända elektromagnetiska vågor till en laserhastighetsmätare användas i ett fordon för detta ändamål. Lag (1998:1622). 3 § Den som uppsåtligen bryter mot 2 § skall dömas till böter eller fängelse i högst sex månader. Lag (1998:1622). 4 § En radarvarnare, en laservarnare, en laserstörare eller annan anordning som varit föremål för brott enligt denna lag skall förklaras förverkad. Lag (1998:1622). Förklara den här lagen kortfattat (max fyra meningar) på enkel svenska.

1993:541

Lag (1993:541) om inkomstbeskattning vid ombildning av värdepappersfond;

1 § Vid sammanläggning eller delning av värdepappersfond enligt 33 a § lagen (1990:1114) om värdepappersfonder skall skattepliktig intäkt inte anses uppkomma för andelsägarna. Har en sådan ombildning skett skall de nya andelarna anses förvärvade till det anskaffningsvärde som sammanlagt gällde för de äldre andelarna. Om en fond har delats och den skattskyldige erhållit andelar i mer än en nybildad fond skall det anskaffningsvärde som gällde för de äldre andelarna fördelas på de nya andelarna i förhållande till dessa nybildade fonders värde vid delningen. 2 § En sammanläggning eller delning av värdepappersfond skall inte medföra uttagsbeskattning enligt punkt 1 a eller 1 b av anvisningarna till 22 § kommunalskattelagen (1928:370). Vid en sådan ombildning skall en nybildad fonds tillgångar behålla sina tidigare anskaffningsvärden. Rättigheter och skyldigheter i fråga om skatt som är hänförliga till tiden före ombildningen och som inte utnyttjats eller fullgjorts övergår till nybildad fond. Vid delning fördelas dessa rättigheter och skyldigheter mellan de nybildade fonderna i förhållande till deras värde vid delningen. Lag (1998:1614). Övergångsbestämmelser 1993:541 Denna lag träder i kraft den 1 juli 1993 och tillämpas första gången vid 1994 års taxering. 1998:1614 Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999 och tillämpas första gången vid taxeringen år 2000. Förklara den här lagen kortfattat (max fyra meningar) på enkel svenska.

1984:82

Förordning (1984:82) om fastighetsmäklare

1 § Ansökan om registrering av fastighetsmäklare skall göras skriftligen och lämnas in till länsstyrelsen i det län där verksamheten huvudsakligen skall bedrivas. Ansökningen skall innehålla uppgift om sökandens namn, personnummer, adress och telefonnummer samt om den ort där mäklarverksamheten huvudsakligen skall bedrivas. Om sökanden skall bedriva förmedlingsverksamheten såsom anställd, skall arbetsgivarens namn, adress och telefonnummer anges. Är arbetsgivaren en juridisk person, skall dessutom organisationsnummer anges. 2 § Till ansökningen skall fogas 1. bevis att sökanden inte är underårig, 2. bevis att sökanden inte är försatt i konkurs eller har förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken, 3. bevis att sökanden har sådan ansvarsförsäkring som avses i 5 § första stycket 2 lagen (1984:81) om fastighetsmäklare, samt 4. bevis att sökanden har sådan utbildning som avses i 5 § första stycket 3 lagen om fastighetsmäklare. Bevis enligt första stycket 1 och 2 får inte vara äldre än tre månader när ansökningen ges in. Förordning (1988:1359). 3 § I samband med ansökan om registrering skall sökanden betala ansökningsavgift med 500 kronor. Han skall från och med det följande kalenderåret betala årlig avgift med 250 kronor. 4 § har upphävts genom förordning (1992:410). 5 § Upphör fastighetsmäklarens verksamhet, skall han genast underrätta länsstyrelsen om detta. 6 § Om en länsstyrelse eller någon annan myndighet anser att det finns anledning att varna en mäklare eller återkalla hans registrering, skall detta anmälas till den länsstyrelse som har meddelat registreringen. Beslut om varning eller återkallelse av registrering skall sedan det har vunnit laga kraft meddelas övriga länsstyrelser. 7 § Den utbildning som avses i 5 § första stycket 3 lagen (1984:81) om fastighetsmäklare skall, om inte länsstyrelsen i särskilt fall medger annat, omfatta fastighetsrätt, fastighetsförmedling, byggnads- och värderingsteknik samt företagsekonomi. Utbildningen skall motsvara fordringarna enligt tim- och kursplan för utbildning av fastighetsmäklare som fastställs för kommunal vuxenutbildning av skolöverstyrelsen. Bevis att sökanden har utbildning enligt första stycket skall utgöras av sådant avgångsbetyg som erhålls efter genomgången kurs eller prövning enligt bestämmelserna för kommunal och statlig vuxenutbildning. Övergångsbestämmelser 1984:82 1. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1984, då kungörelsen (1947:336) om auktorisation av fastighetsmäklare skall upphöra att gälla. 2. Den som före ikraftträdandet har erhållit auktorisation enligt kungörelsen (1947:336) om auktorisation av fastighetsmäklare skall anses ha sådan utbildning som avses i 5 § första stycket 3 lagen (1984:81) om fastighetsmäklare. 3. Också den som, utan att vara auktoriserad, före ikraftträdandet har genomgått utbildning motsvarande den som har krävts för auktorisation skall anses ha sådan utbildning som avses i 5 § första stycket 3 lagen (1984:81) om fastighetsmäklare. Som bevis att sökanden har sådan utbildning får länsstyrelsen godta intyg utfärdat av Auktoriserade Fastighetsmäklares Riksförbund, Esseff Svensk Fastighetsförmedling Aktiebolag, Hermods skola, Sveriges Aktiva Fastighetsmäklares Riksförbund, Svenska Sparbankernas Fastighetsbyrå Aktiebolag, Spareken- Svenska Sparbankernas Fastighetsbyrå Aktiebolag eller Sverigefastigheter Förmedlings Aktiebolag. Förklara den här lagen kortfattat (max fyra meningar) på enkel svenska.