beteckning
stringlengths
6
8
titel
stringlengths
23
222
prompt
stringlengths
325
10.1k
1977:37
Förordning (1977:37) med instruktion för utrikesdepartementets antagningsnämnd
Uppgifter 1 § Utrikesdepartementets antagningsnämnd prövar om den som har sökt anställning som handläggare inom utrikesförvaltningen är lämplig för utrikestjänsten. Resultatet av prövningen redovisas i ett yttrande till utrikesdepartementet. Första stycket gäller ej om anställningen gäller en tjänst i lägst alternativlönegrad F 21/F 23. Det gäller ej heller i fråga om den som söker lokalanställning vid en utlandsmyndighet. I fråga om dels sökande som redan innehar ordinarie, extra ordinarie eller extra tjänster i utrikesförvaltningen, dels sökande till tjänster från vilka omstationering till utlandsmyndighet normalt ej förekommer kan dock nämnden överlämna prövningen till utrikesdepartementet. Förordning (1980:46). 2 § Vid prövning enligt 1 § skall nämnden ta hänsyn till 1. sökandes kunskaper och erfarenhet samt lämplighet i övrigt för tjänstgöring i utrikesförvaltningen och 2. behovet av tjänstemän för allmän tjänstgöring i utrikesförvaltningen och av specialinriktad personal med särskilda uppgifter. Organisation m.m. 3 § Nämnden består av en ordförande och åtta andra ledamöter. Expeditionschefen i utrikesdepartementet är självskriven ledamot. Ordföranden och de sju övriga ledamöterna utses för tre år. Ordföranden utses av regeringen bland utrikesförvaltningens tjänstemän. Övriga ledamöter utses av chefen för utrikesdepartementet. Två av dessa utses på förslag av personalorganisationerna i utrikesdepartementet. I övrigt skall riksdagen, statsförvaltningen, arbetsmarknadens organisationer, näringslivet och utbildningsväsendet vara företrädda bland ledamöterna. Nämnden utser inom sig vice ordförande. Expeditionschefen utser sekreterare åt nämnden. Ärendenas handläggning m.m. 4 § Nämnden är beslutför när ordföranden eller vice ordföranden och minst fyra andra ledamöter är närvarande. Förordning (1986:803). 5 § Vid nämndens sammanträde föres protokoll. Protokollet justeras av ordföranden. 6 § Nämndens ordförande, expeditionschefen och sekreteraren får begära in förklaringar, upplysningar eller yttranden i ärenden hos nämnden samt pröva frågor om utlämnande av allmänna handlingar eller överklagande av nämndens beslut. Förordning (1986:803). 7 § Mot nämndens yttrande i antagningsärende får talan ej föras. 8 § har upphävts genom förordning (1977:648). 9 § har upphävts genom förordning (1977:648). Förklara den här lagen kortfattat (max fyra meningar) på enkel svenska.
1991:196
Lag (1991:196) om PenningmarknadsCentralen PmC Aktiebolag;
1 § PenningmarknadsCentralen PmC Aktiebolag (penningmarknadscentralen) skall fullgöra de uppgifter som anges i lagen (1991:195) om penningmarknadskonton. 2 § Aktiebolagslagen (1975:1385) är tillämplig på penningmarknadscentralen, om något annat inte följer av 3 eller 4 §. 3 § Bolagsordningen för penningmarknadscentralen skall fastställas av regeringen och får inte ändras utan regeringens godkännande. 4 § Penningmarknadscentralen står under tillsyn av bankinspektionen. Bankinspektionen får förelägga vite vid meddelande av villkor eller förbud i samband med tillsynen. Bankinspektionens beslut enligt denna lag får överklagas hos regeringen. Beslut i frågor som rör tillsynen skall verkställas även om beslutet har överklagats, såvida inte regeringen beslutar något annat. Ytterligare föreskrifter om tillsynsverksamheten meddelas av regeringen. 5 § Penningmarknadscentralen skall med en årlig avgift bekosta bankinspektionens verksamhet enligt de närmare föreskrifter som regeringen meddelar. Penningmarknadscentralen skall med belopp som bankinspektionen bestämmer betala ersättning till en revisor som bankinspektionen förordnat enligt bolagsordningen. 6 § Styrelseledamot, verkställande direktör eller någon annan tjänsteman hos penningmarknadscentralen som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet till bankinspektionen lämnar oriktiga eller vilseledande uppgifter om centralen eller dess verksamhet döms till böter eller fängelse i högst sex månader, om gärningen inte är belagd med straff i brottsbalken. Förklara den här lagen kortfattat (max fyra meningar) på enkel svenska.
1982:306
Förordning (1982:306) om utlämning för brott
Utlämning för brott till Sverige 1 § Framställning om utlämning av den som här i riket är misstänkt eller tilltalad för brott görs av åklagare. Framställningen ska sändas till riksåklagaren, som avgör om den ska överlämnas till Justitiedepartementet för vidarebefordran till den främmande staten. Förordning (2012:568). 2 § Vid en framställning som avses i 1 § bör fogas protokoll vid häktningsförhandling, särskilt uppsatt häktningsbeslut eller annan handling som tydligt redovisar att en domstol funnit sannolika skäl till misstanke föreligga för det eller de brott som har föranlett häktning, tid och plats för deras förövande, tillämpliga lagrum samt namn, hemvist, medborgarskap och övriga personuppgifter beträffande den som begärs utlämnad. Handlingen bör vara undertecknad eller bestyrkt av en domare som var ledamot av rätten när häktningen beslutades. Uppgift om signalement bör om möjligt bifogas framställningen. Åklagaren kan samråda med Justitiedepartementet i frågan om ytterligare utredning behöver bifogas. Förordning (2000:718). 3 § Framställning om utlämning för verkställighet av - fängelsestraff görs av Kriminalvården, - rättspsykiatrisk vård görs av Socialstyrelsen, - sluten ungdomsvård görs av Statens institutionsstyrelse. Framställningen ska överlämnas till Justitiedepartementet för vidarebefordran till den främmande staten. Förordning (2012:568). 4 § En framställning som avses i 3 § skall åtföljas av en bestyrkt kopia av den dom som skall verkställas. Vidare skall, om möjligt, uppgift lämnas om hur lång tid som återstår att verkställa. Tillämpliga bestämmelser bör också redovisas. Kriminalvården, Socialstyrelsen eller Statens institutionsstyrelse kan samråda med Justitiedepartementet i frågan om ytterligare utredning behöver bifogas. Förordning (2005:1003). 5 § Justitiedepartementet vidarebefordrar utlämningsframställningen till den andra staten. Vid behov kan begäran om provisoriskt anhållande göras innan utlämningsframställningen vidarebefordras. Översättning av framställningen och därvid fogade handlingar ombesörjs av Justitiedepartementet. Förordning (2000:718). 5 a § Riksåklagaren, Kriminalvården, Socialstyrelsen, Statens institutionsstyrelse eller åklagare som gjort en framställning om utlämning får lämna kompletterande information till en behörig myndighet i en annan stat om den andra staten tillåter det. Förordning (2005:1003). 5 b § När det följer av en internationell överenskommelse som är bindande för Sverige, att den som har utlämnats för brott till Sverige kan lämna sitt samtycke till åtal eller straff för annat brott som han eller hon har begått före utlämningen eller till att vidareutlämnas till en annan stat, utan att medgivande måste inhämtas från den stat från vilken utlämning har skett, ska samtycke lämnas till åklagare. Samtycket ska antecknas på ett formulär som fastställs av riksåklagaren. Formuläret ska om möjligt vara skrivet på det språk som normalt används av den som har utlämnats. Om ett annat språk används, ska det antecknas på handlingen vilka åtgärder som har vidtagits för att kontrollera att den som har utlämnats har förstått innebörden av samtycket. Förordning (2012:568). 6 § Har upphävts genom förordning (2012:568). 7 § Har upphävts genom förordning (2012:568). 8 § Har upphävts genom förordning (2012:568). 9 § Utlämning bör begäras endast när det med beaktande av det men för den enskilde samt den tidsutdräkt och de kostnader som kan antas uppkomma i ärendet framstår som motiverat med hänsyn till brottets art och svårighetsgrad samt övriga omständigheter. Vid prövning enligt första stycket skall bland andra omständigheter beaktas längden av det fängelsestraff eller den slutna ungdomsvård som kan antas komma att dömas ut för brottet eller som har dömts ut för detta och återstår att avtjäna eller genomgå. Kan det antas att den eftersökte genom domen kommer att utvisas ur landet eller har beslut om utvisning meddelats, skall även denna omständighet beaktas. Förordning (2001:636). 9 a § Riksåklagaren får i ett ärende om utlämning till Sverige godta villkor om att den som begärs utlämnad återförs till den andra staten för att där verkställa ett fängelsestraff eller annan frihetsberövande påföljd som personen har dömts till i Sverige. Förordning (2003:82). 9 b § Bestämmelser om transporter i Sverige finns i 26 § lagen (1957:668) om utlämning för brott. Förordning (2017:148). 9 c § Om någon ska återföras enligt 9 a § ska den ansvariga myndigheten se till att verkställigheten av straffet eller påföljden överförs till den andra staten och att personen förs dit när domen har vunnit laga kraft. Myndigheten får begära hjälp av Polismyndigheten om det behövs. En sådan begäran ska innehålla uppgift om den ort där personen vistas. Ansvarig myndighet enligt första stycket är - Kriminalvården, om påföljden är fängelse, - Socialstyrelsen, om påföljden är rättspsykiatrisk vård, och - Statens institutionsstyrelse, om påföljden är sluten ungdomsvård. Förordning (2017:148). 9 d § Har upphävts genom förordning (2020:388). 10 § Har upphävts genom förordning (2003:1181). 11 § Har upphävts genom förordning (2003:1181). 12 § Har upphävts genom förordning (2012:568). Utlämning för brott från Sverige 13 § Om en person som begärs utlämnad för lagföring från Sverige enligt lagen (1957:668) om utlämning för brott är medborgare i en medlemsstat i Europeiska unionen, Island eller Norge ska riksåklagaren, om personen begär det, informera den staten om att en ansökan om utlämning för lagföring har gjorts. Riksåklagaren ska upplysa den berörda personen om innebörden av att information lämnas. Förordning (2024:48). Övergångsbestämmelser 2003:1181 1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2004. 2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för ärenden om utlämning som har inletts vid ikraftträdandet. 3. Äldre bestämmelser gäller i förhållande till en stat som den 1 januari 2004 var medlem i Europeiska unionen och som när ärendet inleds inte har genomfört rådets rambeslut 2002/584/RIF av den 13 juni 2002 om en europeisk arresteringsorder och överlämnande mellan medlemsstaterna5, dock endast om ärendet har inletts före den 1 januari 2005. 2012:568 1. Denna förordning träder i kraft den 16 oktober 2012. 2. Äldre bestämmelser gäller för ärenden om utlämning som har inletts före ikraftträdandet. 2024:48 1. Denna förordning träder i kraft den 1 mars 2024. 2. Äldre bestämmelser gäller för ärenden som har inletts före ikraftträdandet. Förklara den här lagen kortfattat (max fyra meningar) på enkel svenska.
2002:120
Förordning (2002:120) om nationellt stöd för upprättande av växtodlingsplaner
Förordningens tillämpningsområde 1 § Stöd enligt denna förordning kan, i mån av tillgång på medel, lämnas i form av ersättning till jordbrukare för upprättande av växtodlingsplaner. Stöd får lämnas endast under förutsättning att Europeiska gemenskapernas kommission godkänner stödordningen. Villkoren för stöd och stödbelopp 2 § Stöd får lämnas årligen under perioden 2002-2004 under förutsättning att stödmottagaren för vart och ett av dessa år åtar sig att för åkermark på sitt jordbruksföretag upprätta en växtodlingsplan som uppfyller de krav som Statens jordbruksverk föreskriver. 3 § Stöd får lämnas med högst 100 kr per hektar åkermark som omfattas av en växtodlingsplan. Beräknade stödbelopp som är lägre än 200 kr skall inte betalas ut. Förfarandet i stödärenden 4 § Frågor om stöd enligt denna förordning prövas av Jordbruksverket. 5 § Ansökan om stöd skall ges in inom den tid som föreskrivs av Jordbruksverket. 6 § Stödet betalas ut av Jordbruksverket. Tillsyn m.m. 7 § Den centrala tillsynen av efterlevnaden av denna förordning utövas av Jordbruksverket. Den närmare tillsynen inom länet utövas av länsstyrelsen. 8 § Som villkor för stödet gäller att stödmottagaren godtar att Jordbruksverket och länsstyrelsen 1. har rätt att få tillträde till områden som stödet avser, 2. får göra de undersökningar som behövs för tillsynen utan att ersättning lämnas, och 3. har rätt att på begäran få de upplysningar och handlingar som behövs för tillsynen. Stödmottagaren skall även tillhandahålla den hjälp som behövs för att tillsynen skall kunna bedrivas. 9 § Om det vid kontroll konstateras en avvikelse från stödvillkoren skall stödbeloppet helt eller delvis sättas ned varvid hänsyn skall tas till felets betydelse i förhållande till syftet med stödet. Om det vid kontroll konstateras en avvikelse från stödvillkoren eller att arealen är mindre än vad stödmottagaren sökt stöd för och felet bedöms som allvarligt får beslutet om stöd hävas. Detsamma gäller när ett fel i ett stödbeslut beror på en oriktig eller ofullständig uppgift av sökanden. Jordbruksverket får besluta att fortsatt stöd inte skall lämnas. 10 § Stöd som stödmottagaren inte är berättigad till skall betalas tillbaka. Jordbruksverket har rätt att kräva tillbaka beloppet inom tio år från det att beloppet betalades ut. Det belopp en stödmottagare skall betala tillbaka får sättas ned om det kan anses oskäligt att kräva återbetalning av hela beloppet. 11 § Stödmottagaren är inte återbetalningsskyldig om stödvillkoren inte kan uppfyllas på grund av att 1. en omständighet som utgör force majeure inträffar, 2. en fastighetsreglering genomförs, 3. ett avtal om upplåtelse av nyttjanderätt upphör till följd av någon oförutsedd händelse som ligger utanför nyttjanderättshavarens kontroll, eller 4. andra liknande omständigheter inträffar. Om stödvillkoren inte kan uppfyllas på grund av sådana omständigheter som avses i första stycket, får Jordbruksverket besluta att stödvillkoren skall anpassas till de uppkomna förhållandena eller att åtagandet skall upphöra. Om stödmottagaren slutligt upphör med att bedriva sin näring efter det att en betydande del av åtagandet har fullgjorts och det inte är möjligt för en efterträdare att överta åtagandet, får Jordbruksverket besluta att lämnat stöd inte skall återbetalas. Ränta 12 § Ränta skall betalas till staten, om stödmottagaren inte är berättigad till beloppet och detta skall betalas tillbaka. Jordbruksverket får föreskriva 1. hur räntan skall beräknas, 2. hur räntan skall betalas, och 3. att små räntebelopp inte skall tas ut. Jordbruksverket får sätta ned räntekravet om det finns särskilda skäl. Ytterligare föreskrifter 13 § Jordbruksverket får meddela ytterligare föreskrifter om stöd och tillsyn enligt denna förordning. Överklagande 14 § Jordbruksverkets beslut får inte överklagas. Övergångsbestämmelser 2010:191 Regeringen föreskriver att förordningen (2002:120) om nationellt stöd för upprättande av växtodlingsplaner ska upphöra att gälla vid utgången av maj 2010. Den upphävda förordningen gäller dock fortfarande för stöd som lämnats före utgången av maj 2010. Förklara den här lagen kortfattat (max fyra meningar) på enkel svenska.
1984:224
Förordning (1984:224) om bemyndigande för statens löne- och pensionsverk att besluta om rätt till förtidspension i vissa fall
1 § Statens löne- och pensionsverk får -- vid tillämpningen av statliga pensionsavtal eller statens allmänna tjänstepensionsreglemente (1959:287, SPR) -- bifalla ansökningar om förtidspension enligt 11 § 1 mom. fjärde stycket SPR, om arbetstagarens arbetsförmåga är nedsatt på grund av sjukdom eller olycksfall i sådan grad att avgång ur tjänsten är motiverad, och enligt 11 § 1 mom. femte stycket SPR. Verket beslutar också om förtidspensionen skall utgå från en tidigare tidpunkt än vid pensioneringsperiodens nedre gräns eller vid pensionsåldern. 2 § Finner statens löne- och pensionsverk vid sin prövning antingen att det är tveksamt om förtidspension bör beviljas eller att en ansökning bör avslås, skall ärendet lämnas över till regeringen för prövning. Förklara den här lagen kortfattat (max fyra meningar) på enkel svenska.
1991:87
/r1/ Riksgäldskontorets föreskrifter (1991:87) om gällande räntesats för allemanssparandet;
Riksgäldskontoret föreskriver följande med stöd av 9 § lagen (1983:890) om allemanssparande samt 1 § förordningen (1989:248) med instruktion för riksgäldskontoret. På de medel som satts in på ett allemanssparkonto utgår från och med den 5 mars 1991 och tills vidare årlig ränta med 11 procent. Räntan skall dock utgå med lägst den procentsats som motsvarar det av riksbanken fastställda vid varje tid gällande diskontot minskat med tre procentenheter. Förklara den här lagen kortfattat (max fyra meningar) på enkel svenska.
1977:994
Förordning (1977:994) om försäljning och förvaring av vissa flyktiga lösningsmedel m.m.
1 § Denna förordning gäller i fråga om 1. flyktiga lösningsmedel som vid inandning medför eller kan befaras medföra berusning, och 2. annan vara som innehåller ett flyktigt lösningsmedel, om varan vid inandning medför eller kan befaras medföra berusning. Ytterligare bestämmelser finns i förordningen (2008:245) om kemiska produkter och biotekniska organismer. Förordning (2008:246). 2 § En vara som avses i 1 § skall förvaras på sådant sätt att dess användning i berusningssyfte hindras eller motverkas. Varan får inte försäljas, när det kan antas att den förvärvas för att användas som berusningsmedel. Läkemedelsverket får, i syfte att hindra eller motverka att varor som avses i 1 § används i berusningssyfte, meddela särskilda föreskrifter om märkning, förvaring och försäljning efter samråd med kemikalieinspektionen. Verket får förbjuda försäljning av visst varuslag till den som inte har fyllt 18 år. Förordning (1990:553). 3 § Läkemedelsverket utövar tillsynen över att denna förordning och föreskrifter som har meddelats med stöd av förordningen följs. Verket ska, efter samråd med Kemikalieinspektionen, offentliggöra vägledande förteckningar över ämnen och varor som avses i 1 §. Förordning (2008:246). 4 § Läkemedelsverkets beslut om föreskrifter med stöd av 2 § andra stycket får överklagas till regeringen. I 40 § förvaltningslagen (2017:900) finns bestämmelser om överklagande till allmän förvaltningsdomstol. Förordning (2018:937). 5 § Av 26 kap. 26 § miljöbalken framgår att en tillsynsmyndighet får bestämma att dess beslut skall gälla omedelbart även om det överklagas. Förordning (1998:918). 6 § Bestämmelser om ansvar och förverkande på grund av överträdelser av denna förordning och föreskrifter som har meddelats med stöd av förordningen finns i 29 kap. miljöbalken. Förordning (1998:918). Övergångsbestämmelser 1995:280 Denna förordning träder i kraft den 1 april 1995. Beslut som har meddelats före ikraftträdandet överklagas enligt äldre bestämmelser. Förklara den här lagen kortfattat (max fyra meningar) på enkel svenska.
1979:545
Lag (1979:545) om beslutanderätt för Sveriges exportråd beträffande projektexport
1 § Regeringen får överlämna till Sveriges exportråd att pröva fråga om stöd till systemleveranser till stora industri- och anläggningsprojekt utomlands (projektexport). 2 § Den som hos Sveriges exportråd har tagit befattning med fråga som anges i 1 § får ej obehörigen yppa vad han därvid har erfarit om affärs- eller driftförhållanden. Förklara den här lagen kortfattat (max fyra meningar) på enkel svenska.
1983:163
Cirkulär (1983:163) om kungörande av konkursbeslut i annat nordiskt land, m.m.
Till upplysning för vederbörande konkursdomare meddelas att den tidning som avses i 2 § lagen (1934:67) med bestämmelser om konkurs, som omfattar egendom i Danmark, Finland, Island eller Norge, och i 2 § lagen (1981:6) om konkurs som omfattar egendom i annat nordiskt land är i Danmark "Statstidende'' (på Färöarna "Dimmalaetting"), i Finland "Officiella tidningen", i Island "Lögbirtingarblad", samt i Norge "Norsk Lysingsblad". Med anledning av föreskrifterna i 2 § lagen (1934:67) med bestämmelser om konkurs, som omfattar egendom i Danmark, Finland, Island eller Norge, och i 13 § konkursförordningen (1979:801) meddelas vidare att tillkännagivanden om konkurser skall i Danmark a) tinglysas vid den underrätt, inom vars område fast egendom som ingår i konkursboet är belägen, b) införas i fartygsregistret (Det almindelige skibsregister, Köpenhamn), om i konkursboet ingår fartyg om minst 20 registerton brutto eller andel i sådant fartyg, i Finland a) införas i inteckningsprotokollet vid den underrätt, inom vars område fast egendom som ingår i konkursboet är belägen, b) införas i vederbörande fartygsregister, om i konkursboet ingår handelsfartyg om minst 19 registerton netto eller fartyg, som eljest är intaget i fartygsregister, eller andel i fartyg som nu nämnts, c) införas i luftfartygsregistret (luftfartsstyrelsen, Vanda), om i konkursboet ingår luftfartyg, i Island a) tinglysas vid underrätten i den rättskrets inom vars område fast egendom som ingår i konkursboet är belägen, b) införas i vederbörande fartygsregister, om i konkursboet ingår fartyg om mer än 12 registerton brutto, i Norge a) tinglysas vid den herreds- eller byrett inom vars område fast egendom som ingår i konkursboet är belägen, b) införas i vederbörande fartygsregister (skibsregister), om i konkursboet ingår fartyg som är registrerat i skibsregister. Förklara den här lagen kortfattat (max fyra meningar) på enkel svenska.
2007:260
Förordning (2007:260) om behandling av personuppgifter i Försvarsmaktens försvarsunderrättelseverksamhet och militära säkerhetstjänst
1 § I denna förordning finns föreskrifter i fråga om sådan behandling av personuppgifter som omfattas av lagen (2007:258) om behandling av personuppgifter i Försvarsmaktens försvarsunderrättelseverksamhet och militära säkerhetstjänst. Termer och uttryck som används i denna förordning har samma innebörd och tillämpningsområde som i den lagen. Uppgiftssamlingar Försvarsunderrättelseverksamhet 2 § Vid Försvarsmakten får det finnas uppgiftssamlingar för försvarsunderrättelseverksamhet. Uppgiftssamlingarna får endast innehålla uppgifter som behövs för att Försvarsmakten skall kunna fullgöra uppgifter enligt lagen (2000:130) om försvarsunderrättelseverksamhet. En uppgiftssamling för försvarsunderrättelseverksamhet får endast innehålla 1. identifieringsuppgifter, 2. uppgifter om de omständigheter och händelser som ger anledning att anta att den registrerade har betydelse för försvarsunderrättelseverksamheten, och 3. upplysningar om varifrån den registrerade uppgiften kommer och om en uppgiftslämnares trovärdighet. Militär säkerhetstjänst 3 § Vid Försvarsmakten får det finnas uppgiftssamlingar för säkerhetsunderrättelsetjänst. Uppgiftssamlingarna får endast innehålla uppgifter som är nödvändiga för att upptäcka och klarlägga säkerhetshotande verksamhet som riktas mot Försvarsmakten och dess säkerhetsintressen. Personuppgifter i en uppgiftssamling för säkerhetsunderrättelsetjänst skall gallras senast vid utgången av det tionde året efter det att behandlingen av uppgifterna påbörjades, om inte Försvarsmakten dessförinnan har beslutat att uppgifterna skall bevaras därför att de fortfarande behövs för det ändamål för vilket de behandlas. Om uppgifter bevaras med stöd av ett sådant beslut skall de gallras eller frågan om bevarande prövas på nytt senast vid utgången av det tionde året efter beslutet. 4 § Vid Försvarsmakten får det finnas uppgiftssamlingar för säkerhetsskyddstjänst. Uppgiftssamlingarna får endast innehålla uppgifter som är nödvändiga för att förebygga och avvärja säkerhetshotande verksamhet som riktas mot Försvarsmakten och dess säkerhetsintressen. Personuppgifter i en uppgiftssamling för säkerhetsskyddstjänst skall gallras senast vid utgången av det tionde året efter det att behandlingen av uppgifterna påbörjades, om inte Försvarsmakten dessförinnan har beslutat att uppgifterna skall bevaras därför att de fortfarande behövs för det ändamål för vilket de behandlas. Om uppgifter bevaras med stöd av ett sådant beslut skall de gallras eller frågan om bevarande prövas på nytt senast vid utgången av det tionde året efter beslutet. 5 § Vid Försvarsmakten får det finnas uppgiftssamlingar för signalkontroll. Uppgiftssamlingarna får endast innehålla uppgifter som är nödvändiga för att förhindra obehörig insyn i och påverkan av totalförsvarets telekommunikations- och informationssystem. Personuppgifter i en uppgiftssamling för signalkontroll skall gallras senast ett år efter att behandlingen av uppgifterna påbörjades. Utlämnande av uppgifter Utlämnande till andra länder 6 § Uppgifter får lämnas ut till en utländsk myndighet eller en internationell organisation, om utlämnandet tjänar den svenska statsledningen eller det svenska totalförsvaret. De uppgifter som Försvarsmakten lämnar till andra länder och internationella organisationer får inte vara till skada för svenska intressen. Utlämnande på medium för automatiserad behandling 7 § Utlämnande på medium för automatiserad behandling får omfatta fler än enstaka uppgifter, om uppgifterna lämnas ut till en annan statlig myndighet. Direktåtkomst 8 § Försvarets radioanstalt får ha direktåtkomst till uppgifter i en uppgiftssamling för försvarsunderrättelseverksamhet i den omfattning som Försvarsmakten beslutar. Tillgången till sådana uppgifter skall vara förbehållen de personer inom Försvarets radioanstalt som på grund av sina arbetsuppgifter behöver ha tillgång till uppgifterna. 9 § Säkerhetspolisen får, i den omfattning som Försvarsmakten beslutar, ha direktåtkomst till sådana uppgifter i en uppgiftssamling för säkerhetsskyddstjänst som avses i 1 kap. 10 § första stycket 5 lagen (2007:258) om behandling av personuppgifter i Försvarsmaktens försvarsunderrättelseverksamhet och militära säkerhetstjänst. Tillgången till sådana uppgifter ska vara förbehållen de personer inom Säkerhetspolisen som på grund av sina arbetsuppgifter behöver ha tillgång till uppgifterna. Förordning (2014:1226). Tillsyn 10 § Integritetsskyddsmyndigheten är tillsynsmyndighet enligt lagen (2007:258) om behandling av personuppgifter i Försvarsmaktens försvarsunderrättelseverksamhet och militära säkerhetstjänst. Förordning (2020:1121). Bemyndiganden 11 § Integritetsskyddsmyndigheten får, efter samråd med Försvarsmakten, meddela föreskrifter om innehållet i sådana förteckningar som anges i 4 kap. 3 § lagen (2007:258) om behandling av personuppgifter i Försvarsmaktens försvarsunderrättelseverksamhet och militära säkerhetstjänst. Förordning (2020:1121). 12 § Riksarkivet får, efter samråd med Försvarsmakten, meddela föreskrifter om att uppgifter och handlingar som skall gallras enligt 6 kap. 1 § lagen (2007:258) om behandling av personuppgifter i Försvarsmaktens försvarsunderrättelseverksamhet och militära säkerhetstjänst eller denna förordning skall bevaras. Riksarkivet får meddela föreskrifter om att uppgifter eller handlingar som undantas från gallring skall överlämnas till en arkivmyndighet. 13 § Försvarsmakten får meddela närmare föreskrifter om verkställighet av bestämmelserna i lagen (2007:258) om behandling av personuppgifter i Försvarsmaktens försvarsunderrättelseverksamhet och militära säkerhetstjänst och denna förordning. I den utsträckning som föreskrifterna berör integritetsskyddet vid personuppgiftsbehandling ska Försvarsmakten samråda med Integritetsskyddsmyndigheten innan föreskrifterna meddelas. Förordning (2020:1121). 14 § Försvarsmakten får meddela föreskrifter om omfattningen av direktåtkomst och om vad som krävs i fråga om behörighet och säkerhet för att direktåtkomst till uppgifter ska kunna medges de myndigheter som anges i 1 kap. 15 § första stycket lagen (2007:258) om behandling av personuppgifter i Försvarsmaktens försvarsunderrättelseverksamhet och militära säkerhetstjänst. Direktåtkomst till uppgifterna får inte medges innan Försvarsmakten har försäkrat sig om att den mottagande myndigheten uppfyller uppställda krav på behörighet och säkerhet. Förordning (2018:81). Förklara den här lagen kortfattat (max fyra meningar) på enkel svenska.
1988:342
Förordning (1988:342) med instruktion för arkivet för ljud och bild
/r3/ Arkivets uppgifter 1 § Arkivet för ljud och bild har till uppgift att ta emot och förvara sådana exemplar av ljudradio- och televisionsprogram, filmer, fonogram och videogram som enligt lagen (1978:487) om pliktexemplar av skrifter och ljud- och bildupptagningar skall lämnas till arkivet. Arkivet skall därvid föra det register över ingivna pliktexemplar av videogram som anges i 17 a § första stycket lagen. Arkivet får även som deposition eller gåva ta emot eller på annat sätt förvärva andra ljud- eller bildupptagningar än sådana som avses i första stycket samt sådana framställningar i skrift, ljud eller bild som är avsedda att användas tillsammans med upptagningarna. Förordning (1990:995). 2 § Det åligger arkivet särskilt att 1. vårda de samlingar som förvaras hos arkivet, 2. gallra i den utsträckning som behövs samt 3. hålla samlingarna tillgängliga. Samlingarna skall förvaras på ett betryggande sätt. Om bevarande och tillhandahållande finns bestämmelser i förordningen (1978:779) om pliktexemplar av skrifter och ljud- och bildupptagningar. /r3/ Verksförordningens tillämpning 3 § Verksförordningen (1987:1100) skall tillämpas på arkivet med undantag av 2, 18--21, 23 och 24 §§. /r3/ Arkivets ledning 4 § Chef för arkivet är en direktör. /r3/ Styrelsen 5 § Arkivets styrelse består av sex ledamöter, direktören medräknad. Direktören är styrelsens ordförande. /r3/ Ärendenas handläggning 6 § Styrelsen är beslutför när ordföranden och minst tre av de andra ledamöterna är närvarande. När ärenden av större vikt handläggs skall om möjligt samtliga ledamöter närvara. 7 § Ärenden som inte skall avgöras av styrelsen avgörs av direktören. Om sådana ärenden som avses i första stycket inte behöver prövas av direktören, får de avgöras av någon annan tjänsteman. Hur detta skall ske anges i arbetsordningen eller i särskilda beslut. Andra stycket gäller inte föreskrifter. /r3/ Tjänstetillsättningar m. m. 8 § Tjänsten som direktör tillsätts av regeringen. Andra tjänster tillsätts av arkivet. 9 § Andra styrelseledamöter än direktören utses av regeringen för en bestämd tid. /r3/ Bisysslor 10 § Besked om bisyssla enligt 37 § andra stycket anställningsförordningen (1965:601) lämnas av styrelsen i fråga om direktören. Förklara den här lagen kortfattat (max fyra meningar) på enkel svenska.
1978:798
Förordning (1978:798) om tillämpning av en konvention den 30 mars 1978 mellan Sverige och Jugoslavien rörande social trygghet
Den konvention mellan Sverige och Jugoslavien rörande social trygghet som har undertecknats den 30 mars 1978 jämte protokoll till konventionen samt en samma dag undertecknad överenskommelse om tillämpning av konventionen skall lända till efterrättelse här i riket från och med den 1 januari 1979. Kungörelsen den 13 juni 1969 (nr 375) om tillämpning av en mellan Sverige och Jugoslavien sluten konvention rörande social trygghet skall samtidigt upphöra att gälla. Konventionen, protokollet och tillämpningsöverenskommelsen bifogas denna förordning i svensk och serbokroatisk text som bilagor 1-3. Vid tillämpning av artiklarna 5, 8, 24 och 25 i konventionen skall riksförsäkringsverket vara behörig svensk myndighet. Förklara den här lagen kortfattat (max fyra meningar) på enkel svenska.
1991:921
/r1/ Lag (1991:921) om förbud mot konkurrensbegränsning i fråga om jordbruksprodukter;
/r3/ Lagens tillämpningsområde 1 § Denna lag skall tillämpas på näringsidkare vars verksamhet avser 1. köp av jordbruksprodukter från jordbrukare eller andra råvaruproducenter, eller 2. bearbetning eller förädling i något efterföljande produktionsled av sådana produkter. 2 § Lagen gäller dock inte verksamhet 1. inom en koncern, eller 2. inom en ekonomisk förening som bara har jordbrukare eller andra råvaruproducenter som medlemmar. 3 § I denna lag avses med näringsidkare också en sammanslutning av näringsidkare, även om den inte bedriver någon näringsverksamhet. Med jordbruksprodukter avses sådana varor som anges i bilagan till lagen (1990:615) om avgifter på vissa jordbruksprodukter m. m. /r3/ Förbud 4 § I fråga om jordbruksprodukter är det -- under de förutsättningar som anges i 5 § -- otillåtet för en näringsidkare 1. att ingå eller tillämpa en överenskommelse med en annan näringsidkare i samma led, 2. att tillämpa ett gemensamt förfarande i samförstånd med en annan näringsidkare i samma led, eller 3. att utöva påtryckning på en annan näringsidkare i samma led i syfte att få till stånd en överenskommelse eller ett gemensamt förfarande. 5 § Förbudet i 4 § gäller, så snart överenskommelsen eller det gemensamma förfarandet innebär 1. att inköp av varor inom landet eller efterföljande produktion eller försäljning delas upp -- i kvoter, -- i geografiska områden, eller -- i kundkretsar, 2. att produktionen eller utbudet av varor inom landet begränsas på något annat sätt, eller 3. att underskott vid försäljning av jordbruksprodukter på export finansieras gemensamt. 6 § Vad som sägs i 4 och 5 §§ om en överenskommelse eller ett gemensamt förfarande skall tillämpas också på ett beslut av en sammanslutning av näringsidkare. 7 § Förbudet i 4 § gäller inte förfaranden som bara i begränsad utsträckning kan påverka konkurrensen på den marknad som det är fråga om i varje särskilt fall. /r3/ Dispens 8 § Marknadsdomstolen kan, för en viss tid eller tills vidare, meddela en näringsidkare tillstånd till ett förfarande som annars är förbjudet enligt 4 § (dispens). 9 § Dispens enligt 8 § får meddelas bara om förfarandet kan antas främja kostnadsbesparingar, som till väsentlig del kommer konsumenterna till godo, eller i övrigt bidra till en från allmän synpunkt ändamålsenlig ordning eller om det annars finns särskilda skäl. 10 § I ärenden enligt 8 § skall följande föreskrifter i konkurrenslagen (1982:729) också tillämpas: 17 § om ansökan, 18 § om interimistiska beslut, och 24--25 §§ om omprövning m. m. /r3/ Straff m. m. 11 § Den som uppsåtligen bryter mot förbudet enligt 4 § skall dömas till böter eller fängelse högst ett år. Om brottet är ringa skall dock inte dömas till straff. Om brottet är grovt, skall dömas till fängelse i högst två år. Vid bedömande av om brottet är grovt skall särskilt beaktas i vad mån det har utgjort ett led i en organiserad, omfattande samverkan eller i en upprepad brottslighet eller har medfört betydande skada. 12 § Till ansvar enligt denna lag skall inte dömas för gärningar som är belagda med straff enligt konkurrenslagen (1982:729) eller som omfattas av ett sådant förbud eller åläggande som har meddelats vid vite med stöd av den lagen. 13 § Allmänt åtal för brott mot denna lag får väckas bara efter medgivande av Konkurrensverket. Lag (1992:1522). /r3/ Uppgiftsskyldighet m. m. 14 § Vid tillämpningen av denna lag skall följande föreskrifter i konkurrenslagen (1982:729) också tillämpas: 28 och 30--32 §§ om uppgiftsskyldighet m. m., 33 § om begäran om biträde av myndighet för utredning, 38 § om talan om utdömande av vite, och 40 § om överklagande. Övergångsbestämmelser 1991:921 1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991. 2. Om någon före utgången av augusti 1991 har sökt dispens enligt 8 § för ett förfarande som står i strid mot denna lag men som inletts innan lagen trädde i kraft, omfattas förfarandet inte av lagen förrän två månader efter det att beslut i dispensärendet meddelats. Ansökningar om sådan dispens får prövas före lagens ikraftträdande. Förklara den här lagen kortfattat (max fyra meningar) på enkel svenska.
2016:605
Förordning (2016:605) om tillämpning av Europeiska unionens statsstödsregler
Inledande bestämmelse 1 § Denna förordning innehåller kompletterande bestämmelser till lagen (2013:388) om tillämpning av Europeiska unionens statsstödsregler. Återkrav av olagligt statsstöd 2 § Frågor om återkrav av stöd enligt 2 § andra stycket lagen (2013:388) om tillämpning av Europeiska unionens statsstödsregler prövas av den myndighet som lämnat stödet, om inte regeringen i det enskilda fallet bestämmer något annat. Uppgiftslämnande 3 § Enligt 12 a § första stycket 1 lagen (2013:388) om tillämpning av Europeiska unionens statsstödsregler ska den som genomför en stödåtgärd lämna uppgifter för offentliggörande av stöd. Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser får meddela föreskrifter om på vilket sätt uppgifterna ska lämnas. 4 § Enligt 12 a § första stycket 1 lagen (2013:388) om tillämpning av Europeiska unionens statsstödsregler ska den som genomför en stödåtgärd lämna uppgifter för rapportering av stöd. Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser får meddela föreskrifter om på vilket sätt uppgifterna ska lämnas. Registerföring 5 § I fråga om skyldigheten att föra register enligt 12 a § första stycket 2 lagen (2013:388) om tillämpning av Europeiska unionens statsstödsregler tillämpas 6 och 7 §§, om inte regeringen föreskriver något annat. 6 § Den som genomför en stödåtgärd som omfattas av någon av nedan angivna kommissionsförordningar ska föra det register som avses i 1. artikel 12 i kommissionens förordning (EU) nr 651/2014 av den 17 juni 2014 genom vilken vissa kategorier av stöd förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget, 2. artikel 13 i kommissionens förordning (EU) 2022/2472 av den 14 december 2022 genom vilken vissa kategorier av stöd inom jordbruks- och skogsbrukssektorn och i landsbygdsområden förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, eller 3. artikel 13 i kommissionens förordning (EU) 2022/2473 av den 14 december 2022 genom vilken vissa kategorier av stöd till företag som är verksamma inom produktion, beredning och saluföring av fiskeri- och vattenbruksprodukter förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Förordning (2023:294). 7 § Den som genomför en stödåtgärd som omfattas av någon av nedan angivna kommissionsförordningar ska föra det register som avses i 1. artikel 3.3 i kommissionens förordning (EU) nr 360/2012 av den 25 april 2012 om tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på stöd av mindre betydelse som beviljas företag som tillhandahåller tjänster av allmänt ekonomiskt intresse, 2. artikel 6.4 i kommissionens förordning (EU) nr 1407/2013 av den 18 december 2013 om tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på stöd av mindre betydelse, 3. artikel 6.4 i kommissionens förordning (EU) nr 1408/2013 av den 18 december 2013 om tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på stöd av mindre betydelse inom jordbrukssektorn, eller 4. artikel 6.4 i kommissionens förordning (EU) nr 717/2014 av den 27 juni 2014 om tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på stöd av mindre betydelse inom fiskeri- och vattenbrukssektorn. Övergångsbestämmelser 2023:294 1. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2023. 2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för stödåtgärder som omfattas av kommissionens förordning (EU) nr 702/2014 av den 25 juni 2014 genom vilken vissa kategorier av stöd inom jordbruks- och skogsbrukssektorn och i landsbygdsområden förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt eller kommissionens förordning (EU) nr 1388/2014 av den 16 december 2014 genom vilken vissa kategorier av stöd till företag som är verksamma inom produktion, beredning och saluföring av fiskeri- och vattenbruksprodukter förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Förklara den här lagen kortfattat (max fyra meningar) på enkel svenska.
1975:836
Förordning (1975:836) om beräkning av pensionslön för kommunala anställningar m.fl. i vissa fall
1 § Denna förordning tillämpas vid beräkning av pensionslön enligt 9 § 2 mom. andra stycket statens allmänna tjänstepensionsreglemente (1959:287) för tid före utgången av år 1974 såvitt gäller sådan icke-statlig anställning på vilken kommunala eller motsvarande lönebestämmelser tillämpats. 2 § Pensionslönen utgöres av den vid anställningens upphörande gällande månadslönen för den löneklass på löneplan K som anges i bilaga till denna förordning, till den del pensionslönen beräknas på grundval av månadslön som utgått enligt tidigare tillämpad löneplan. Övergångsbestämmelser 1975:836 Denna förordning träder i kraft en vecka efter den dag, då förordningen enligt uppgift på den utkommit från trycket i Svensk författningssamling. Förordningen tillämpas dock för tid från och med den 1 januari 1975, även om anställningen upphört före förordningens ikraftträdande men under tid för vilken förordningen tillämpas. Övergångsbestämmelser 1991:1435 Den upphävda författningen gäller fortfarande i fråga om rätt till pensionsförmån som uppkommit före utgången av år 1991. Detsamma gäller i fråga om rätt till familjepensionsförmån efter den som har en sådan rätt. Förklara den här lagen kortfattat (max fyra meningar) på enkel svenska.
2015:137
Förordning (2015:137) om statsbidrag för kommunernas medverkan vid 2015 års omval
1 § För sin medverkan vid 2015 års omval ska Båstads kommun få statsbidrag med 1. dels 30 000 kronor, 2. dels ett belopp som motsvarar kommunens andel av det totala antalet röstberättigade i riket vid val till kommunfullmäktige, beräknat efter en fingerad valdag den 1 mars 2014, multiplicerat med 146 300 000 kr, varvid brutet tal ska avrundas nedåt till helt krontal. Valmyndigheten ska fastställa och betala ut statsbidraget senast den 30 april 2015. 2 § Andra kommuner än som avses i 1 §, vilka anordnar förtidsröstning vid 2015 års omval, ska få statsbidrag med 125 000 kronor per kommun. Kommuner enligt första stycket ska anmäla till Valmyndigheten senast den 23 mars 2015 att förtidsröstning anordnas. Statsbidraget ska, för de kommuner som anmäler att förtidsröstning kommer att erbjudas, även användas till kostnader för säker distribution av mottagna röster. Valmyndigheten ska besluta om och betala ut statsbidraget senast två veckor efter sista dag för anmälan. 3 § En kommun som har tagit emot statsbidrag enligt 2 § är skyldig att betala tillbaka medel som inte har använts för förtidsröstning. En upplysning om detta ska tas in i beslutet om statsbidrag. 4 § Beslut i ärenden om statsbidrag får inte överklagas. Förklara den här lagen kortfattat (max fyra meningar) på enkel svenska.
1983:261
Förordning (1983:261) om statlig trafikflygarutbildning
1 § För trafikflygarutbildning finns en trafikflygarhögskola som ingår i krigsflygskolan vid Försvarsmakten. Högskolan leds av en chef. Till högskolan är knutet ett utbildningsråd. Förordning (1994:711). Uppgifter 2 § Trafikflygarhögskolan har till uppgift att ge de studerande vid högskolan grundläggande civil trafikflygarutbildning. Utbildningen skall anordnas så att de studerande förvärvar de kunskaper och färdigheter som krävs för fortsatt utbildning och anställning som flygstyrman och befälhavare i såväl tung civil luftfart som övrigt kommersiellt flyg. Efter medgivande av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får även annan utbildning anordnas vid högskolan. Förordning (1994:4). 3 § Utbildningsrådet skall fortlöpande följa utbildningen vid trafikflygarhögskolan. Det åligger rådet särskilt att 1. ägna uppmärksamhet åt övergripande frågor som rör planering och genomförande av utbildningen samt utbildningsmetoder, 2. följa utvecklingen i fråga om antagning och godkännande av studerande, 3. överväga principiella frågor som rör behovet av personal och kompetenskrav för lärare och annan personal, 4. överväga principiella frågor som rör den grundläggande trafikflygarutbildningen, 5. föreslå de åtgärder i fråga om utbildningen som rådet finner påkallade eller i övrigt lämpliga. Förordning (1994:4). Utbildningsrådet 4 § Utbildningsrådet består av en ordförande och högst tre andra ledamöter. Ordföranden förordnas av regeringen. Av övriga ledamöter utses en av vardera Försvarsmakten, Luftfartsverket och Högskoleverket. Rådet skall sammanträda minst två gånger varje år. Därutöver skall rådet sammanträda när ordföranden eller minst två andra ledamöter begär det. Förordning (1995:924). Utbildningen 5 § Trafikflygarutbildningen skall planeras så att det i 2 § angivna syftet med denna kan uppnås. Vidare bör en så god samordning som möjligt åstadkommas mellan utbildningen vid trafikflygarhögskolan och den vidareutbildning som de studerande avses genomgå. 6 § Trafikflygarutbildningen skall bygga på att de studerande har gått igenom en linje i gymnasieskolan som omfattar minst två läsår eller att de har motsvarande utbildning. 7 § Trafikflygarutbildningen skall delas upp i olika skeden. Tiden för varje skede skall anges i en utbildningsplan som gäller för hela utbildningen. För utbildningen under varje skede skall finnas en kursplan. Utbildningsplanen och kursplanerna fastställs av Försvarsmakten efter förslag av chefen förr krigsflygskolan och efter samråd med utbildningsrådet. Innan en plan fastställs skall den ha godkänts av luftfartsverket. Förordning (1994:711). 8 § Behörig att antas till trafikflygarutbildningen är den som 1. är svensk medborgare, 2. när utbildningen påbörjas, är minst tjugo och högst tjugosju år, 3. har genomgått särskild antagningsprövning enligt vad Försvarsmakten bestämmer, 4. uppfyller villkoren för allmän behörighet till högskola enligt högskoleförordningen (1993:100), 5. antingen har sådana kunskaper i engelska som motsvarar en slutförd lärokurs om minst tre årskurser på någon linje i gymnasieskolan och efter genomgången utbildning fått lägst betyget 3 i ämnet eller har sådana kunskaper i engelska som motsvarar en slutförd lärokurs om minst två årskurser med fullständig studiekurs på tre- eller fyraårig linje i gymnasieskolan och efter genomgången utbildning fått lägst betyget 3 i ämnet, 6. har sådana kunskaper i svenska som motsvarar en slutförd lärokurs om minst två årskurser på någon linje i gymnasieskolan och efter genomgången utbildning fått lägst betyget 3 i ämnet, 7. har sådana kunskaper i matematik som motsvarar en slutförd lärokurs om minst tre årskurser på någon linje i gymnasieskolan och efter genomgången utbildning fått lägst betyget 3 i ämnet, 8. har sådana kunskaper i fysik eller i naturkunskap som motsvarar en slutförd lärokurs om minst två årskurser på någon linje i gymnasieskolan och efter genomgången utbildning fått lägst betyget 3 i ämnet, och 9. uppfyller de villkor som anges i 84 § tredje stycket luftfarts- förordningen (1986:171). Frågor huruvida sökanden till utbildningen uppfyller de villkor som avses i första stycket 9 prövas av Luftfartsverket. Uppfyller en sökande villkoren, skall verket utfärda ett bevis därom. Förordning (1994:711). 9 § Om det finns särskilda skäl, får Försvarsmakten i enskilda fall medge undantag från ett eller flera av de i 8 § 1--8 angivna behörighetsvillkoren. Förordning (1994:711). 10 § Frågor om antagning till trafikflygarutbildningen avgörs av Försvarsmakten efter samråd med utbildningsrådet. Förordning (1994:711). 11 § Från trafikflygarutbildningen får skiljas den som 1. visar sig olämplig för fortsatt utbildning, 2. inte längre uppfyller de behörighetsvillkor som anges i 8 §, eller 3. på grund av sjukdom eller av någon annan orsak är frånvarande från utbildningen i sådan utsträckning att han inte kan tillgodogöra sig denna. Frågor om skiljande från utbildningen avgörs av chefen för krigsflygskolan efter anmälan av chefen för trafikflygarhögskolan. Luftfartsverket skall underrättas om beslut om att skilja någon från utbildningen. 12 § Den som med godkänt resultat har gått igenom hela trafikflygarutbildningen eller ett eller flera skeden av den skall få ett bevis över utbildningen (utbildningsbevis). Den som utan att ha uppnått godkänt resultat har gått igenom hela trafikflygarutbildningen eller ett eller flera skeden av den skall få ett intyg över utbildningen (utbildningsintyg). Utbildningsbevis och utbildningsintyg utfärdas av chefen för krigsflygskolan. Övriga bestämmelser 13 § Beslut enligt denna förordning av chefen för trafikflygarhögskolan eller chefen för krigsflygskolan får överprövas av överbefälhavaren eller den chef för avdelning i högkvarteret som överbefälhavaren bestämmer. Beslut av Luftfartsverket och beslut av Försvarsmakten som fattats av någon annan än chefen för trafikflygarhögskolan eller chefen för krigsflygskolan får överklagas hos regeringen. Beslut enligt 12 §, som har överprövats enligt första stycket, får dock inte överklagas. Förordning (1994:711). 14 § Föreskrifter för verkställigheten av denna förordning meddelas av Försvarsmakten. Förordning (1994:711). 15 § Den som är elev vid den norska trafikflygarskolan Torp får meddelas trafikflygarutbildning vid trafikflygarhögskolan. Beträffande sådana elever gäller inte 8--10 §§. Förordning (1988:145). Övergångsbestämmelser 1992:751 Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1992. En ledamot som har utsetts med stöd av äldre föreskrifter kvarstår som ledamot i rådet under den tid som han har utsetts för. Förklara den här lagen kortfattat (max fyra meningar) på enkel svenska.
1975:592
Förordning (1975:592) om arvode åt personalföreträdare i statlig myndighet med lekmannastyrelse
Den som enligt kungörelsen (1974:224) om personalföreträdare i statlig myndighets styrelse m.m. har utsetts att i myndighet med lekmannastyrelse vara personalföreträdare eller ersättare för sådan skall erhålla arvode enligt de grunder som gäller för arvode åt sådan ledamot eller ersättare i myndighetens styrelse som ej är anställd hos myndigheten. Övergångsbestämmelser 1975:592 Denna förordning träder i kraft en vecka efter den dag, då förordningen enligt uppgift på den utkommit från trycket i Svensk författningssamling. Till personalföreträdare eller ersättare som har utsetts före ikraftträdandet utgår arvode dock redan från och med den dag han tillträtt sitt uppdrag. Förklara den här lagen kortfattat (max fyra meningar) på enkel svenska.
1995:110
Förordning (1995:110) om uppbörd av avgift på gödselmedel
1 § Tullmyndigheten uppbär och redovisar sådan avgift som enligt lagen (1984: 409) om avgift på gödselmedel skall betalas av den som för in gödselmedel till landet men inte har registrerats som avgiftsskyldig hos Statens jordbruksverk. 2 § Generaltullstyrelsen får, efter samråd med Jordbruksverket, meddela föreskrifter om verkställighet av förordningen. Förklara den här lagen kortfattat (max fyra meningar) på enkel svenska.
1998:413
Förordning (1998:413) om ackord rörande statliga fordringar m.m.
1 § Om Skatteverket, med stöd av 2 § andra stycket lagen (1993:892) om ackord rörande statliga fordringar m.m. uppdrar åt Kronofogdemyndigheten att fatta beslut om att anta förslag om ackord, skall verket skyndsamt underrätta gäldenären om detta. Förordning (2006:784). 2 § Skatteverket skall meddela de föreskrifter som behövs för en följdriktig och över landet enhetlig tillämpning av bestämmelsen i 2 § andra stycket lagen (1993:892) om ackord rörande statliga fordringar m.m. och de föreskrifter i övrigt som behövs för verkställigheten av den lagen. Förordning (2003:995). Förklara den här lagen kortfattat (max fyra meningar) på enkel svenska.
2008:604
Konkurrensförordning (2008:604)
1 § Denna förordning innehåller bestämmelser om - verkställighetsföreskrifter till konkurrenslagen (2008:579), - föreskrifter om behörig myndighet i vissa fall, - föreskrifter om underrättelse om vissa avgöranden, och - föreskrifter om länsstyrelsernas uppgifter på konkurrensområdet. 2 § En anmälan till Konkurrensverket enligt 4 kap. 6 eller 7 § konkurrenslagen (2008:579) ska göras skriftligen. 3 § Konkurrensverket får 1. meddela föreskrifter om vilka uppgifter som ska lämnas i en sådan anmälan som anges i 2 §, och 2. fastställa blanketter för anmälan. 3 a § Innan Konkurrensverket beslutar om förbud enligt 4 kap. 1 § eller åläggande enligt 4 kap. 2 § konkurrenslagen (2008:579), ska verket ge den som avses med beslutet tillfälle att yttra sig över ett utkast till beslut. Förordning (2017:989). 4 § I rådets förordning (EG) nr 1/2003 av den 16 december 2002 om tillämpning av konkurrensreglerna i artiklarna 81 och 82 i fördraget anges i enskilda artiklar uppgifter som en nationell konkurrensmyndighet har. I den mån motsvarande uppgifter enligt bestämmelser i konkurrenslagen (2008:579) ges till Konkurrensverket eller allmän domstol är myndigheten konkurrensmyndighet enligt den tillämpliga artikeln. När det gäller sådana uppgifter som en nationell konkurrensmyndighet har enligt enskilda artiklar i rådets förordning, och som saknar motsvarighet i konkurrenslagen, ska Konkurrensverket vara konkurrensmyndighet. Förordning (2016:241). 5 § Konkurrensverket är sådan behörig myndighet som avses i rådets förordning (EG) nr 139/2004 av den 20 januari 2004 om kontroll av företagskoncentrationer. Konkurrensverket ska vidta de åtgärder som ankommer på en medlemsstat enligt artiklarna 4, 9 och 22 i rådets förordning. 6 § När en allmän domstol meddelar en dom eller ett slutligt beslut som gäller tillämpningen av artikel 101 eller 102 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, ska en kopia av domen eller beslutet samma dag skickas till Konkurrensverket. Konkurrensverket ska utan dröjsmål överlämna kopian till Europeiska kommissionen. Förordning (2016:241). 7 § Länsstyrelserna ska i länet verka för en effektiv konkurrens i privat och offentlig verksamhet till nytta för konsumenterna. Länsstyrelserna ska därvid särskilt 1. informera om konkurrensfrågor, 2. uppmärksamma Konkurrensverket på förhållanden som tyder på överträdelser av konkurrensbestämmelserna, 3. uppmärksamma regleringar som hindrar en effektiv konkurrens, 4. lämna förslag till och, efter samråd med Konkurrensverket, följa upp avregleringsåtgärder, 5. uppmärksamma olika typer av hinder för en effektiv konkurrens i offentlig förvaltning och lämna förslag till åtgärder för att undanröja dessa, samt 6. verka för att konkurrensaspekter beaktas hos länsstyrelsen och i regionala och lokala organ. Förklara den här lagen kortfattat (max fyra meningar) på enkel svenska.
2002:719
Förordning (2002:719) med instruktion för Läkemedelsförmånsnämnden
Uppgifter 1 § Läkemedelsförmånsnämnden ansvarar för beslut om subventionering och prisreglering för varor som ingår i läkemedelsförmånerna. Myndigheten skall genom sin verksamhet medverka till en rationell och kostnadseffektiv läkemedelsanvändning i samhället. 2 § Myndigheten skall också - följa utvecklingen på läkemedelsområdet, - följa upp och utvärdera sina beslut, - följa utvecklingen i andra länder och ta till vara erfarenheter därifrån, samt - informera berörda om sin verksamhet och om effekterna av sina beslut om subventionering och prisreglering. Verksförordningens tillämpning 3 § Verksförordningen (1995:1322) skall tillämpas på myndigheten med undantag av 4, 5, 10-14, 17, 21, 22, 33 och 34 §§. Myndighetens ledning 4 § Generaldirektören är chef för myndigheten. Organisation 5 § Inom myndigheten finns en nämnd som beslutar i frågor om läkemedelsförmåner. Nämndens uppgifter och organisation framgår av 6 och 8-11 §§. I övrigt bestämmer myndigheten själv sin organisation. Vem som beslutar 6 § Nämnden beslutar - om allmänna riktlinjer för prissättning, - om subventionering och prisreglering av nya läkemedel och av nya varor som avses i 18 § lagen (2002:160) om läkemedelsförmåner m.m. med undantag för nya styrkor, - på eget initiativ att ett visst läkemedel eller en viss vara inte längre skall ingå i läkemedelsförmånerna, - på eget initiativ eller efter ansökan om ändrade villkor för att ett visst läkemedel eller viss vara skall ingå i läkemedelsförmånerna, - om föreskrifter enligt bemyndigande i lagen (2002:160) om läkemedelsförmåner m.m. och andra författningar, - om allmänna råd för den som marknadsför produkter som kan omfattas av förmånssystemet, samt - i andra frågor som generaldirektören förelägger nämnden. 7 § Generaldirektören avgör ärenden som inte skall avgöras av nämnden eller av personalansvarsnämnden. Om sådana ärenden inte behöver avgöras av generaldirektören, får de avgöras av någon annan tjänsteman. Hur detta skall ske anges i arbetsordningen eller i särskilt beslut. Nämndens sammansättning 8 § Nämnden består av en ordförande och tio ledamöter. För ordföranden skall en vice ordförande utses. Ordföranden, vice ordföranden samt ledamöterna och personliga ersättare för dessa utses av regeringen för en bestämd tid. Av ledamöterna skall fyra hämtas från landstingen, fyra från myndigheter och andra aktörer som har kunskaper inom läkemedelsområdet och två från brukargrupperna. Handläggningen i nämnden 9 § Ärendena avgörs efter föredragning. Generaldirektören eller den generaldirektören utser är föredragande i nämnden. 10 § Nämnden är beslutför när ordföranden och minst hälften av de andra ledamöterna är närvarande. När ärenden av större vikt handläggs skall om möjligt samtliga ledamöter vara närvarande. Generaldirektören deltar alltid i nämndens sammanträden. Vid behov kan nämnden tillfälligt adjungera en eller flera experter med särskild sakkunskap. Generaldirektören och adjungerade experter har rätt att yttra sig men deltar inte i besluten. 11 § Om ett ärende är så brådskande att nämnden inte hinner sammanträda för att behandla det, får ärendet avgöras genom meddelanden mellan ordföranden och minst så många ledamöter som behövs för beslutförhet. Om detta förfarande inte kan tillämpas, får ordföranden ensam avgöra ärendet. Ett sådant beslut skall anmälas vid nästa sammanträde med nämnden. Förklara den här lagen kortfattat (max fyra meningar) på enkel svenska.
2013:26
Förordning (2013:26) om hantering av skjutvapen och ammunition som har lämnats in till en polismyndighet
1 § Denna förordning gäller hanteringen av föremål som har lämnats in till en polismyndighet enligt lagen (2013:25) om ansvarsfrihet vid vissa vapenbrott. 2 § Polismyndigheten ska kontrollera om det finns någon känd ägare till de skjutvapen och den ammunition som har lämnats in. Är ägaren känd ska denne underrättas om inlämnandet. En underrättelse behöver inte lämnas om det står klart att ägaren har samtyckt till inlämnandet. Underrättelsen ska delges ägaren. I underrättelsen ska ägaren informeras om att egendomen tillfaller staten om han eller hon inte skriftligen gör anspråk på den inom en månad från det att han eller hon har fått del av underrättelsen. Anspråk enligt 3 § andra stycket lagen (2013:25) om ansvarsfrihet vid vissa vapenbrott ska göras skriftligen hos en polismyndighet. 3 § Den polismyndighet som har tagit emot skjutvapen eller ammunition ska ha hand om egendomen till dess att 1. egendomen har lämnats ut till en ägare som har gjort anspråk på den med stöd av 3 § andra stycket lagen (2013:25) om ansvarsfrihet vid vissa vapenbrott, eller 2. egendomen har tillfallit staten enligt 3 § första stycket samma lag. 4 § Statens kriminaltekniska laboratorium ska ansvara för att de skjutvapen som har tillfallit staten förstörs. Polismyndigheten ska ansvara för att den ammunition som har tillfallit staten förstörs. Om egendomen behövs för ett musealt eller militärt ändamål eller för Statens kriminaltekniska laboratoriums verksamhet, ska dock egendomen överlämnas till den myndighet eller inrättning som behöver egendomen. 5 § Rikspolisstyrelsen får meddela ytterligare föreskrifter om den kontroll som ska utföras enligt 2 § och om hanteringen i övrigt av den egendom som avses i denna förordning. Förklara den här lagen kortfattat (max fyra meningar) på enkel svenska.
2005:638
Tillkännagivande (2005:638) av överenskommelser som avses i lagen (1957:668) om utlämning för brott
Vid tillämpningen av följande bestämmelser i lagen (1957:668) om utlämning för brott avses de överenskommelser som anges nedan. 5 § första stycket I följande överenskommelser finns bestämmelser som innebär undantag från förbudet mot utlämning för gärningar som avses i 5 § första stycket lagen om utlämning för brott: 1. artikel 1 i avtalet den 19 juni 1995 mellan de stater som är parter i Nordatlantiska fördraget och de andra stater som deltar i Partnerskap för fred om status för deras styrkor (genom hänvisning till artikel VII punkt 5 (a) i avtalet den 19 juni 1951 mellan parterna i Nordatlantiska fördraget om status för deras styrkor), och 2. artikel II 1 (a) i avtalet den 13 december 2001 mellan de stater som deltar i den multinationella snabbinsatsbrigaden för FN-insatser om status för deras styrkor (genom hänvisning till artikel VII punkt 5 (a) i avtalet den 19 juni 1951 mellan parterna i Nordatlantiska fördraget om status för deras styrkor). 6 § tredje stycket I följande överenskommelser finns bestämmelser om att en ansökan om utlämning inte får avslås endast på den grunden att framställningen avser ett politiskt brott: 1. artikel VII i Förenta nationernas konvention den 9 december 1948 om förebyggande och bestraffning av brottet folkmord, 2. artikel 11 i Förenta nationernas konvention den 15 december 1997 om bekämpande av bombattentat av terrorister, och 3. artikel 14 i Förenta nationernas konvention den 9 december 1999 om bekämpande av finansiering av terrorism. 12 a § I följande överenskommelse finns bestämmelser om att den som har utlämnats i vissa fall får åtalas eller straffas för annat brott som han eller hon har begått före utlämningen utan att medgivande inhämtas från den stat från vilken utlämning har skett: 1. artikel 17.1 (c) i avtalet den 15 februari 2000 om utlämning mellan Sveriges regering och Kanadas regering. Förklara den här lagen kortfattat (max fyra meningar) på enkel svenska.
2007:606
Lag (2007:606) om utredningar för att förebygga vissa skador och dödsfall
Inledande bestämmelser 1 § Syftet med utredningsverksamheten enligt denna lag är att ge regeringen underlag för beslut om åtgärder som har som mål att förebygga att 1. barn far illa, eller 2. vuxna utsätts för våld eller andra övergrepp av närstående eller tidigare närstående personer. Lag (2018:1375). 2 § En utredning enligt denna lag ska genomföras när ett brott har begåtts mot ett barn och det finns anledning att anta att brottet har samband med något förhållande som har inneburit att barnet varit i behov av skydd om 1. barnet har avlidit med anledning av brottet, 2. barnet har utsatts för grov misshandel eller synnerligen grov misshandel av en närstående eller tidigare närstående person, 3. brottet utgör försök, förberedelse eller stämpling till mord eller dråp eller försök eller förberedelse till barnadråp, eller 4. brottet utgör försök, förberedelse eller stämpling till grov misshandel eller synnerligen grov misshandel och är begånget av en närstående eller tidigare närstående person. En utredning ska även genomföras när det annars finns särskilda skäl att utreda en händelse enligt första stycket och det finns anledning att anta att händelsen har samband med något förhållande som har inneburit att barnet varit i behov av skydd. I fall som avses i första stycket 1 eller om det finns sådana särskilda skäl som avses i andra stycket får en utredning genomföras även när ett barn har avlidit utomlands, om barnet vid dödsfallet var svensk medborgare eller hade sin hemvist i Sverige. Med barn avses i denna lag personer under 18 år. Lag (2018:1375). 2 a § En utredning enligt denna lag ska genomföras när ett brott har begåtts mot en vuxen person av en närstående eller tidigare närstående person och det finns anledning att anta att brottet har samband med något förhållande som har inneburit att den vuxna personen varit i behov av skydd eller stöd och hjälp för att förändra sin situation om 1. den vuxna personen har avlidit med anledning av brottet, eller 2. brottet utgör försök, förberedelse eller stämpling till mord eller dråp. En utredning ska även genomföras när det annars finns särskilda skäl att utreda en händelse enligt första stycket och det finns anledning att anta att händelsen har samband med något förhållande som har inneburit att den vuxna personen varit i behov av skydd eller stöd och hjälp för att förändra sin situation. I fall som avses i första stycket 1 eller om det finns sådana särskilda skäl som avses i andra stycket får en utredning genomföras även när en vuxen person har avlidit utomlands, om personen vid dödsfallet var svensk medborgare eller hade sin hemvist i Sverige. Lag (2018:1375). 3 § Utredningsverksamheten ska bedrivas av den myndighet som regeringen bestämmer (utredningsmyndigheten). Utredningsmyndigheten får anlita experter och sakkunniga för att biträda utredningen. Statliga förvaltningsmyndigheter som bedriver tillsyn över verksamhet som berörs av en utredning eller vars ansvarsområde berörs av en utredning ska, efter begäran från utredningsmyndigheten, biträda utredningsmyndigheten genom att ställa experter till förfogande. Skyldigheten att ställa experter till utredningsmyndighetens förfogande enligt andra stycket gäller inte Riksdagens ombudsmän, Riksrevisionen och Justitiekanslern. Lag (2018:1375). 3 a § Statliga förvaltningsmyndigheter, dock inte Riksdagens ombudsmän, Riksrevisionen och Justitiekanslern, bör genomföra tillsyn eller intern tillsyn av verksamhet som berörs av en utredning enligt denna lag. Utredningsmyndigheten ska informera den myndighet som är ansvarig för tillsynen enligt första stycket att ett ärende har inletts. Om en myndighet som avses i andra stycket redan har utövat tillsyn eller inleder tillsyn med anledning av informationen enligt samma stycke, ska utredningsmyndigheten underrättas om vad som iakttagits i tillsynen och om vilka åtgärder som vidtagits med anledning av tillsynen. Lag (2018:1375). Underrättelseskyldighet 4 § Om misstanke har uppkommit om brott som avses i 2 § första stycket eller 2 a § första stycket ska Polismyndigheten eller åklagare underrätta utredningsmyndigheten om beslut som innebär att en förundersökning eller en utredning enligt 31 § lagen (1964:167) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare inte ska inledas eller ska läggas ned eller ska avslutas utan att åtal eller bevistalan enligt 38 § nämnda lag väcks. Om åklagare har väckt åtal eller bevistalan för brott som avses i 2 § första stycket eller 2 a § första stycket ska åklagaren, efter att domstolens dom eller slutliga beslut i målet har fått laga kraft, underrätta utredningsmyndigheten om domen eller beslutet. Lag (2018:1375). Uppgiftsskyldighet 5 § Följande myndigheter och yrkesverksamma är skyldiga att på utredningsmyndighetens begäran lämna de uppgifter som behövs för en utredning enligt 2 §: 1. myndigheter vars verksamhet berör barn, 2. andra myndigheter inom hälso- och sjukvården, annan rättspsykiatrisk undersökningsverksamhet, socialtjänsten och kriminalvården, 3. anställda hos sådana myndigheter som avses i 1 och 2, 4. de som är verksamma inom yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet och fullgör uppgifter som berör barn eller annan sådan verksamhet inom hälso- och sjukvården eller på socialtjänstens område, och 5. de myndigheter som utövar tillsyn över de verksamheter som avses i 1-4, dock inte Riksdagens ombudsmän, Riksrevisionen och Justitiekanslern. Lag (2018:1375). 5 a § Följande myndigheter och yrkesverksamma är skyldiga att på utredningsmyndighetens begäran lämna de uppgifter som behövs för en utredning enligt 2 a §: 1. myndigheter som i sin verksamhet har kommit i kontakt med den vuxna person eller den närstående eller tidigare närstående person som avses i 2 a §, 2. anställda hos sådana myndigheter som avses i 1, 3. de som är verksamma inom yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet och fullgör uppgifter inom hälso- och sjukvården eller på socialtjänstens område, och som har kommit i kontakt med den vuxna person eller den närstående eller tidigare närstående person som avses i 2 a §, och 4. de myndigheter som utövar tillsyn över de verksamheter som avses i 1-3, dock inte Riksdagens ombudsmän, Riksrevisionen och Justitiekanslern. Lag (2018:1375). Utredningens genomförande 6 § Utredningsmyndigheten får inte inleda en utredning förrän en underrättelse enligt 4 § har kommit in till myndigheten. Om ett dödsfall inträffat utomlands får en utredning dock inledas när det står klart att dödsfallet inte kommer att utredas av svensk brottsutredande myndighet. 7 § En utredning ska klarlägga det händelseförlopp som föregått en sådan händelse som avses i 2 § eller 2 a §, möjliga orsaker till händelsen och vilka åtgärder som har vidtagits eller kunnat vidtas för att skydda barnet eller skydda eller stödja och hjälpa den vuxna personen. Lag (2018:1375). 8 § En utredning får inte genomföras på ett sådant sätt att den medför men för en brottsutredning, rättegång eller ett ärende om tillsyn. Behandling av personuppgifter 9 § Bestämmelser om behandling av personuppgifter i verksamhet enligt denna lag finns i lagen (2001:454) om behandling av personuppgifter inom socialtjänsten. Tystnadsplikt 10 § En enskild person eller den som är eller varit verksam inom enskild verksamhet och som medverkat i en utredning enligt denna lag får inte obehörigen röja vad denne då har fått veta om enskilds personliga förhållanden. Lag (2018:1375). Övergångsbestämmelser 2007:606 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2008. 2. Vid dödsfall som inträffat före lagens ikraftträdande får utredningar inledas utan sådan underrättelse som avses i 4 §. Sådana utredningar får endast avse fall där det genom en lagakraftvunnen dom konstaterats att ett brott har begåtts mot ett barn som har avlidit i anledning av brottet. 2011:1111 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2012. 2. Vid dödsfall som har inträffat före lagens ikraftträdande får utredningar enligt 2 a § inledas utan sådan underrättelse som avses i 4 §. Sådana utredningar får endast avse fall där det genom en lagakraftvunnen dom har konstaterats att ett brott har begåtts mot en kvinna eller en man av en närstående eller tidigare närstående person och kvinnan eller mannen har avlidit med anledning av brottet. 2018:1375 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2019. 2. Äldre bestämmelser gäller för utredningar som har påbörjats före ikraftträdandet. Förklara den här lagen kortfattat (max fyra meningar) på enkel svenska.
1992:814
Förordning (1992:814) med instruktion för Sekretariatet för utvärdering av universitet och högskolor;
Uppgifter 1 § Sekretariatet för utvärdering av universitet och högskolor har till uppgift att 1. planera vilka nationella utvärderingar rörande verksamheten vid universitet och högskolor som skall genomföras och begära resurser för detta, 2. svara för beställningen av olika nationella utvärderingar, 3. sammanfatta och publicera resultaten av de utförda utvärderingarna, 4. stimulera universitet och högskolor att genomföra egna utvärderingar samt bedöma de interna kvalitetssäkrings- och utvärderingssystemen som universiteten och högskolorna utvecklar, 5. följa upp vilka åtgärder som universitet och högskolor vidtar med anledning av utförda utvärderingar, 6. definiera och utveckla olika metoder för utvärdering, 7. deltaga i utvecklandet av olika kvalitetsindikationer att använda som underlag för resurstilldelning till den grundläggande högskoleutbildningen, 8. följa den internationella utvecklingen på området, och 9. pröva universitets och högskolors rätt att examinera på olika nivåer. Sekretariatet skall under sitt första verksamhetsår inrikta sig på att utarbeta närmare riktlinjer för sin verksamhet samt bygga upp den organisation och skapa de kontakter som krävs för att fullgöra uppgifterna i första stycket. Sammansättning 2 § Sekretariatet består av universitetskanslern och högst tio ledamöter. Univer sitetskanslern är ordförande. Organisation 3 § Vid sekretariatet finns ett kansli. Det leds av universitetskanslern. Verksförordningens tillämpning 4 § Följande bestämmelser i verksförordningen (1987:1100) skall tillämpas på sekretariatet: 14 och 15 §§ om myndighetens regelgivning, 16 § om interna föreskrifter, 17 § om inhämtande av uppgifter, 18 § om ärendeförteckning, 27 § om rätt att besluta i vissa frågor, 28 § om vem som får begära in förklaringar m. m., 29 § om myndighetens beslut, 30 § om överklagande. 5 § Sekretariatet har det ansvar för verksamheten och de uppgifter som anges i 4 --7, 9, 10 och 13 §§ verksförordningen (1987:1100). Ärendenas handläggning 6 § Sekretariatet är beslutfört när universitetskanslern och minst hälften av de andra ledamöterna är närvarande. När ärenden av större vikt handläggs skall om möjligt samtliga ledamöter vara närvarande. 7 § Om ett ärende är så brådskande att sekretariatet inte hinner sammanträda för att behandla det, får ärendet avgöras genom meddelanden mellan universitetskanslern och minst så många ledamöter som behövs för beslutförhet. Om detta förfarande inte är lämpligt, får universitetskanslern ensam avgöra ärendet. Ett sådant beslut skall anmälas vid nästa sammanträde med sekretariatet. 8 § Sekretariatet får i arbetsordningen eller i särskilda beslut lämna över till universitetskanslern eller till någon som tjänstgör hos sekretariatet att avgöra ärenden som är av det slaget att de inte behöver prövas av sekretariatet. 9 § Ärendena avgörs efter föredragning. I arbetsordningen eller i särskilda beslut får det dock medges att ärenden som avgörs enligt 8 § inte behöver föredras. Tjänstetillsättningar m. m. 10 § Universitetskanslern och ledamöterna förordnas av regeringen för en bestämd tid. 11 § Tjänster vid kansliet tillsätts av sekretariatet. Förklara den här lagen kortfattat (max fyra meningar) på enkel svenska.
1975:848
Förordning (1975:848) om kupongskatt för person med hemvist i Liberia, m.m.
Kupongskatt för person med hemvist i Liberia 1 § Utgår enligt kungörelsen (1969:566) om tillämpning av avtal den 29 april 1969 mellan Sverige och Liberia för undvikande av dubbelbeskattning beträffande skatter på inkomst och förmögenhet kupongskatt efter lägre skattesats än enligt kupongskattelagen (1970:624), innehålles vid utbetalning av utdelning på aktie i svenskt aktiebolag sådan skatt enligt kungörelsen 1969:566. Därvid gäller bestämmelserna i 2 §. Utbetalas utdelning som avses i första stycket till någon som innehar aktien under sådana förhållanden att annan därigenom obehörigen beredes förmån vid taxering till inkomstskatt eller vinner nedsättning av kupongskatt eller är det i annat fall icke uppenbart att rätt till nedsättning av kupongskatt föreligger, innehålles sådan skatt med belopp enligt 5 § kupongskattelagen (1970:624). 2 § Beträffande utdelning i avstämningsbolag tillämpas bestämmelserna i kupongskattekungörelsen (1971:49). I fråga om utdelning i annat aktiebolag än avstämningsbolag skall utbetalaren se till, att uppgifter enligt 14 § kupongskattelagen (1970:624) lämnas jämte intyg av liberiansk myndighet eller bank i Liberia att den utdelningsberättigade har hemvist i Liberia. 3 § Har kupongskatt innehållits med högre belopp än den skattskyldige skall erlägga enligt kungörelsen 1969:566, restitueras det överskjutande beloppet. 4 § Ansökan om restitution prövas av riksskatteverket. 5 § Ansökan om restitution göres skriftligen av den utdelningsberättigade. Ansökningshandlingen skall ha kommit in till riksskatteverket före utgången av femte kalenderåret efter utdelningstillfället. Vid ansökningshandlingen fogas intyg eller annan utredning om den erlagda kupongskatten och utredning om de omständigheter sökanden åberopar för nedsättning av kupongskatten. 6 § Talan mot riksskatteverkets beslut i ärende om restitution föres i den ordning som anges i 29 § kupongskattelagen (1970:624). Statlig inkomstskatt på utdelning från svensk ekonomisk förening till person med hemvist i Liberia 7 § Ansökan om nedsättning av statlig inkomstskatt på utdelning på andel i svensk ekonomisk förening enligt art. 8 § 1 i avtalet göres skriftligen av den utdelningsberättigade. Ansökan göres hos den taxeringsnämnd som har att fastställa den skattskyldiges taxering till statlig inkomstskatt för det år då utdelningen tages till beskattning eller, om taxeringsnämndens arbete beträffande taxeringen detta år avslutats, hos den domstol som har att upptaga besvär över nämnda taxering. Ansökan göres dock senast före utgången av tredje kalenderåret efter det då utdelningen blev tillgänglig för lyftning. I samband med ansökningen skall den utdelningsberättigade ge in intyg om hemvist enligt 2 § andra stycket. 8 § Talan mot beslut i ärende som avses i 7 § föres i den ordning som anges i taxeringslagen (1956:623) och förvaltningsprocesslagen (1971:291). Övergångsbestämmelser 1975:848 Denna förordning träder i kraft en vecka efter den dag, då förordningen enligt uppgift på den utkommit från trycket i Svensk författningssamling. Genom förordningen upphäves kungörelsen (1969:567) med vissa bestämmelser angående kupongskatt för skattskyldig med hemvist i Liberia, m.m. Förordningen tillämpas beträffande kupongskatt på utdelning som blivit tillgänglig för lyftning från och med dagen för ikraftträdandet och beträffande statlig inkomstskatt på sådan utdelning på andel i ekonomisk förening som blivit tillgänglig för lyftning efter utgången av år 1974. Den upphävda kungörelsen gäller fortfarande i fråga om kupongskatt på utdelning som blivit tillgänglig för lyftning före ikraftträdandet av denna förordning samt i fråga om statlig inkomstskatt på sådan utdelning på andel i ekonomisk förening som blivit tillgänglig för lyftning före utgången av år 1974. 1987:1046 De upphävda författningarna gäller dock fortfarande för inkomst som förvärvas före den 1 januari 1988 och för förmögenhet som taxeras före år 1989. Förklara den här lagen kortfattat (max fyra meningar) på enkel svenska.
2006:331
Förordning (2006:331) om ursprungsgarantier för högeffektiv kraftvärmeel och förnybar el
1 § Denna förordning innehåller bestämmelser om tillämpningen av lagen (2006:329) om ursprungsgarantier för högeffektiv kraftvärmeel och förnybar el. 2 § Statens energimyndighet är tillsynsmyndighet och Affärsverket svenska kraftnät är garantimyndighet. 3 § En ursprungsgaranti för högeffektiv kraftvärmeel skall innehålla uppgifter om 1. den mängd högeffektiv kraftvärmeel som garantin avser och den tidsperiod under vilken elen har producerats, 2. den produktionsanläggning där elen har producerats, 3. bränslets lägre värmevärde (det effektiva värmevärdet), 4. hur den värme som framställts genom kraftvärmeprocessen har använts, och 5. den bränslebesparing som gjorts genom användning av högeffektiv kraftvärme jämfört med separat produktion av el och värme. Bränslebesparingen skall bestämmas med tillämpning av fastställda referensvärden för effektivitet och enligt den formel som anges i punkten b i bilaga 3 till Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/8/EG av den 11 februari 2004 om främjande av kraftvärme på grundval av efterfrågan på nyttiggjord värme på den inre marknaden för energi och om ändring av direktiv 92/42/EEG. 4 § En ursprungsgaranti för förnybar el skall innehålla uppgifter om 1. den mängd förnybar el som garantin avser och den tidsperiod under vilken elen har producerats, 2. den produktionsanläggning där elen har producerats, och 3. de förnybara energikällor som har använts vid elproduktionen. Om elen har producerats med användning av vattenkraft skall dessutom produktionsanläggningens installerade effekt anges. 5 § För varje ursprungsgaranti som utfärdas skall den elproducent som begärt garantin betala en avgift om 100 kronor till Affärsverket svenska kraftnät. Detta gäller inte om begäran har gjorts elektroniskt. 6 § I fall som avses i 4 § andra stycket lagen (2006:329) om ursprungsgarantier för högeffektiv kraftvärmeel och förnybar el skall den andel el som producerats med användning av högeffektiv kraftvärme beräknas enligt bilaga 2 till Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/8/EG. 7 § Om den el som har producerats i en elproduktionsanläggning matas in i ett elnät som inte omfattas av nätkoncession skall elproducenten mäta mängden inmatad el och mängdens fördelning över tiden samt rapportera uppgifterna till garantimyndigheten. 8 § Föreskrifter om skyldighet för den som har nätkoncessionen för ett elnät att rapportera mängden inmatad el och mängdens fördelning över tiden finns i 9 § andra stycket 2 förordningen (1999:716) om mätning, beräkning och rapportering av överförd el. 9 § Statens energimyndighet får meddela 1. närmare föreskrifter om hur den bränslebesparing som avses i 3 § andra stycket skall bestämmas, 2. ytterligare föreskrifter om de uppgifter som en ursprungsgaranti skall innehålla, 3. närmare föreskrifter om mätning och rapportering enligt 7 §, 4. föreskrifter om de uppgifter som skall finnas med i en anmälan enligt 5 § (2006:329) lagen om ursprungsgarantier för högeffektiv kraftvärmeel och förnybar el, och 5. närmare föreskrifter om beräkning och rapportering enligt 6 § andra stycket och 7 § lagen (2006:329) om ursprungsgarantier för högeffektiv kraftvärmeel och förnybar el. Förklara den här lagen kortfattat (max fyra meningar) på enkel svenska.
1988:858
Förordning (1988:858) med instruktion för Statens maskinprovningar
Uppgifter 1 § Statens maskinprovningar (Maskinprovningarna) har till uppgift att prova, besikta och certifiera maskiner, fordon och redskap samt att informera och lämna råd i frågor som rör denna verksamhet. Förordning (1993:385). 2 § Maskinprovningarna skall särskilt 1. åt myndigheter, företag och andra enskilda prova, besikta och certifiera maskiner, fordon och redskap, 2. enligt särskilda föreskrifter utföra obligatorisk kontroll som avses i lagen (1989:164) om kontroll genom teknisk provning och om mätning, 3. hjälpa myndigheter, företag och andra enskilda med råd och upplysningar inom Maskinprovningarnas verksamhetsområde genom att publicera resultat från provning och besiktning samt verka för upplysning om en ändamålsenlig maskinanvändning, 4. i sin verksamhet beakta och redovisa sådana egenskaper hos maskiner, fordon och redskap som innebär en minskad belastning på miljön och en effektivare energihushållning. Förordning (1993:385). 3 § Taxa för provningar fastställs av maskinprovningarna efter samråd med riksrevisionsverket. Verksförordningens tillämpning 4 § Verksförordningen (1987:1100) skall tillämpas på maskinprovningarna med undantag av 2 och 18 §§. Myndighetens ledning 5 § Maskinprovningarnas föreståndare är chef för maskinprovningarna. Styrelsen 6 § Maskinprovningarnas styrelse består av högst tio personer, föreståndaren medräknad. En av ledamöterna är ordförande och en är vice ordförande. Styrelsen är beslutför när ordföranden, föreståndaren och minst tre av de andra ledamöterna är närvarande. Organisation 7 § Inom Maskinprovningarna finns fyra enheter, en för provning, en för besiktning, en för certifiering och en administrativ enhet. Varje enhet leds av en chef. Inom Maskinprovningarna finns rådgivande nämnder för officiell provning. Förordning (1993:385). Personalföreträdare 8 § Personalföreträdarförordningen (1987:1101) skall tillämpas på maskinprovningarna. Personalansvarsnämnden 9 § Maskinprovningarnas personalansvarsnämnd består -- förutom av föreståndaren och personalföreträdarna -- av enhetscheferna. Föreståndaren är nämndens ordförande. Nämnden är beslutför när ordföranden och minst tre andra ledamöter är närvarande. Föreskrifter 10 § Styrelsen får överlåta till föreståndaren att besluta föreskrifter som avses i 13 § verksförordningen (1987:1100). Detta gäller dock inte föreskrifter som är av principiellt slag eller i övrigt av större vikt. Tjänstetillsättning m. m. 11 § Tjänsten som föreståndare tillsätts av regeringen efter anmälan av styrelsens ordförande. Tjänst som chef för annan enhet än den administrativa enheten tillsätts av regeringen efter anmälan av föreståndaren. Andra tjänster tillsätts av maskinprovningarna. Förordning (1990:47). 12 § Förordnande att vara föreståndarens ställföreträdare meddelas av regeringen för en bestämd tid. Det sker efter anmälan av föreståndaren. 13 § Andra styrelseledamöter än föreståndaren utses av regeringen för en bestämd tid. Förordnande att vara styrelsens ordförande meddelas av regeringen. Styrelsen utser en ledamot att vara vice ordförande. 14 § Bestämmelserna i 3 § 1 anställningsförordningen (1994:373) om chefen för en förvaltningsmyndighet skall tillämpas på föreståndaren. Förordning (1994:987). Bisysslor 15 § Besked om bisyssla enligt 37 § andra stycket anställningsförordningen (1965:601) lämnas av maskinprovningarna även i fråga om enhetschef som tillsätts av regeringen. Förordning (1990:47). Förklara den här lagen kortfattat (max fyra meningar) på enkel svenska.
1983:887
Förordning (1983:887) om avgift på Svenska skeppshypotekskassans garantifond
För de garantiförbindelser som staten enligt 2 § lagen (1980:1097) om Svenska skeppshypotekskassan ställer till kassans förfogande i form av garantifond skall kassan betala en avgift till staten. Avgiften är 1,0 % per år på garantiförbindelsens belopp upp till 167 miljoner kronor och 2,0 % på belopp däröver. Avgiften skall betalas i förskott senast den 1 januari varje år. Förordning (1992:865). Övergångsbestämmelser 1985:817 Denna förordning träder i kraft fyra veckor efter den dag då förordningen enligt uppgift på den utkom från trycket i Svensk författningssamling. Äldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om avgifter för år 1985. 1992:865 Denna förordning träder i kraft den 1 augusti 1992. Avgift för år 1992 avseende belopp överstigande 167 miljoner kronor skall betalas senast den 1 september 1992. Förklara den här lagen kortfattat (max fyra meningar) på enkel svenska.
1997:735
Lag (1997:735) om riksfärdtjänst
1 § En kommun skall på de villkor som anges i denna lag lämna ersättning för reskostnader för personer som till följd av ett stort och varaktigt funktionshinder måste resa på ett särskilt kostsamt sätt. 2 § Med dem som ansvarar för kollektivtrafik i länet och regional kollektivtrafikmyndighet avses i denna lag detsamma som i lagen (2010:1065) om kollektivtrafik. Lag (2010:1067). 3 § Kommunens uppgifter enligt denna lag fullgörs av den eller de nämnder som kommunfullmäktige bestämmer. Kommunen får, efter överenskommelse med regionen, om den hör till dem som ansvarar för kollektivtrafiken i länet, överlåta sina uppgifter enligt denna lag till den regionala kollektivtrafikmyndigheten i länet. Lag (2019:900). Tillstånd till riksfärdtjänst 4 § Riksfärdtjänst får anlitas av den som efter ansökan har fått tillstånd till det. Frågor om tillstånd prövas av kommunen där den sökande är folkbokförd eller, om kommunens uppgifter enligt denna lag överlåtits till den regionala kollektivtrafikmyndigheten i länet, av denna myndighet (tillståndsgivaren). Lag (2010:1067). 5 § Tillstånd skall meddelas om 1. resan till följd av den sökandes funktionshinder inte till normala reskostnader kan göras med allmänna kommunikationer eller inte kan göras utan ledsagare, 2. ändamålet med resan är rekreation eller fritidsverksamhet eller någon annan enskild angelägenhet, 3. resan görs inom Sverige från en kommun till en annan kommun, 4. resan görs med taxi, ett för ändamålet särskilt anpassat fordon eller med allmänna kommunikationer tillsammans med ledsagare, och 5. resan inte av någon annan anledning bekostas av det allmänna. Om sökanden är under 18 år skall prövningen göras i förhållande till barn i motsvarande ålder utan funktionshinder. Lag (2006:1115). 6 § Om den som söker tillstånd till riksfärdtjänst behöver ledsagare under resan, skall tillståndet gälla även ledsagaren. 7 § Tillstånd till riksfärdtjänst får förenas med föreskrifter om färdsätt. Avgift 8 § Vid resa med riksfärdtjänst skall tillståndshavaren betala en avgift (egenavgift) som motsvarar normala reskostnader med allmänna färdmedel. Regeringen meddelar närmare föreskrifter om dessa avgifter. Ersättning för en riksfärdtjänstresa lämnas med ett belopp som motsvarar skillnaden mellan reskostnaden och egenavgiften. Ersättning för ledsagarens resa skall dock motsvara kostnaden för resan. Ersättningen betalas till den som utfört transporten eller till den som har betalat transporten. Beslut om ersättning meddelas av tillståndsgivaren. Återkallelse av tillstånd m.m. 9 § En tillståndsgivare får återkalla ett tillstånd att anlita riksfärdtjänst om förutsättningarna för tillståndet inte längre finns. Ett tillstånd får också återkallas om tillståndshavaren gjort sig skyldig till allvarliga eller upprepade överträdelser av de föreskrifter som gäller för riksfärdtjänsten. Föreskrifter får ändras, om ändrade förhållanden föranleder det. Handläggning av ärenden m.m. 10 § Har upphävts genom lag (2010:1067). 11 § Trots sekretess får en tillståndsgivare lämna ut uppgifter om enskildas personliga förhållanden till en beställningscentral för transporter eller en trafikutövare, om uppgifterna behövs för att samordna resor. 12 § Personer som är eller har varit verksamma inom enskild verksamhet som bedrivs yrkesmässigt och som omfattas av denna lag får inte obehörigen röja vad de i verksamheten fått veta om någons personliga förhållanden. Överklagande 13 § Tillståndsgivarens beslut enligt denna lag får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. Lag (2010:1067). Övergångsbestämmelser 1997:735 Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998, då lagen (1993:963) om kommunal riksfärdtjänst skall upphöra att gälla. I fråga om beslut som har meddelats före ikraftträdandet gäller den gamla lagen. Den nya lagen skall dock från och med den 1 januari 2000 tillämpas på tillstånd till riksfärdtjänst som har meddelats före ikraftträdandet. Lag (1999:339). Förklara den här lagen kortfattat (max fyra meningar) på enkel svenska.
1998:518
Förordning (1998:518) om punktskattekontroll av transporter m.m. av alkoholvaror, tobaksvaror och energiprodukter
1 § Denna förordning gäller vid tillämpning av lagen (1998:506) om punktskattekontroll av transporter m.m. av alkoholvaror, tobaksvaror och energiprodukter. Termer och uttryck som används i denna förordning har samma innebörd som i lagen om punktskattekontroll av transporter m.m. av alkoholvaror, tobaksvaror och energiprodukter. Förordning (2022:1736). 2 § Om en punktskattepliktig vara påträffas vid transportkontroll skall protokoll föras över kontrollen. Av protokollet skall det framgå 1. var kontrollen verkställts, 2. vilka som var närvarande vid kontrollen, när kontrollen påbörjades och avslutades samt vad som genomsökts, 3. om beslut om omhändertagande fattats, samt 4. annat av betydelse som förekommit vid kontrollen. 3 § I samband med att ägare och andra rättsinnehavare underrättas om innehållet i ett beslut om upphävande av ett omhändertagande enligt 2 kap. lagen (1998:506) om punktskattekontroll av transporter m.m. av alkoholvaror, tobaksvaror och energiprodukter skall upplysning lämnas om innehållet i 2 kap. 18 § nämnda lag. Förordning (2007:359). 3 a § I ärenden och mål om skatt eller transporttillägg enligt lagen (1998:506) om punktskattekontroll av transporter m.m. av alkoholvaror, tobaksvaror och energiprodukter gäller bestämmelserna om betalningssäkring i 11 kap. 1, 2 och 4-7 §§, 17 kap. 8 §, 18 kap. 6 § och 19 kap. 3 § skatteförfarandeförordningen (2011:1261). När Tullverket tillämpar bestämmelserna i första stycket ska det som sägs i skatteförfarandeförordningen om Skatteverket i stället gälla Tullverket. Förordning (2012:165). 4 § Om det krävs säkerhet för anstånd enligt 4 kap. 7 § lagen (1998:506) om punktskattekontroll av transporter m.m. av alkoholvaror, tobaksvaror och energiprodukter skall den skattskyldige underrättas om den tid inom vilken säkerheten skall lämnas för att anståndet skall gälla. Tullverket bevakar den ställda säkerheten. Förordning (2007:359). 5 § Har upphävts genom förordning (2002:518). 6 § Tullverket skall underrätta Skatteverket om 1. kontroller och beslut enligt lagen (1998:506) om punktskattekontroll av transporter m.m. av alkoholvaror, tobaksvaror och energiprodukter, och 2. vem som hämtat ut punktskattepliktiga varor för vilka skatt inte påförts. Förordning (2007:359). 7 § Allmän förvaltningsdomstol skall enligt de föreskrifter Skatteverket och Tullverket meddelar lämna uppgifter till verken om sina beslut enligt lagen (1998:506) om punktskattekontroll av transporter m.m. av alkoholvaror, tobaksvaror och energiprodukter. Förordning (2007:359). 8 § Tullverket får meddela 1. föreskrifter om hur avsändaren av en postförsändelse ska underrättas om att en vara har tagits om hand enligt 3 kap. 1 § lagen (1998:506) om punktskattekontroll av transporter m.m. av alkoholvaror, tobaksvaror och energiprodukter, 2. föreskrifter om betalningssäkring enligt 4 kap. 5 § lagen om punktskattekontroll av transporter m.m. av alkoholvaror, tobaksvaror och energiprodukter som gäller a) sådan säkerhet som avses i 46 kap. 17 § skatteförfarandelagen (2011:1244), och b) sådan säkerhet som avses i 69 kap. 16 § skatteförfarandelagen, 3. ytterligare föreskrifter om verkställighet av lagen om punktskattekontroll av transporter m.m. av alkoholvaror, tobaksvaror och energiprodukter, och 4. föreskrifter om verkställighet av denna förordning inom verkets verksamhetsområde. Innan Tullverket meddelar föreskrifter med stöd av första stycket 2-4 ska verket höra Skatteverket. Förordning (2012:165). 9 § Skatteverket får meddela föreskrifter om verkställighet av denna förordning inom verkets verksamhetsområde. Innan Skatteverket meddelar sådana föreskrifter ska verket höra Tullverket. Förordning (2012:165). Övergångsbestämmelser 1998:518 Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1998. Det som sägs i 5 § om Skattemyndigheten i Gävle skall dock intill utgången av år 1998 gälla Skattemyndigheten i Dalarnas län. Förklara den här lagen kortfattat (max fyra meningar) på enkel svenska.
1999:170
Förordning (1999:170) med instruktion för Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning (HomO)
Uppgifter 1 § Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning (HomO) har de uppgifter som anges i lagen (1999:133) om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av sexuell läggning, lagen (2001:1286) om likabehandling av studenter i högskolan, lagen (2003:307) om förbud mot diskriminering och lagen (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever. Ombudsmannen skall också verka för att diskriminering på grund av sexuell läggning inte förekommer på andra områden av samhällslivet samt förebygga och motverka homofobi. Ombudsmannen skall genom rådgivning och på andra sätt medverka till att den som utsatts för diskriminering på grund av sexuell läggning kan ta till vara sina rättigheter. Ombudsmannen skall föreslå regeringen författningsändringar och andra åtgärder som kan motverka diskriminering på grund av sexuell läggning. Förordning (2006:146). 2 § Ombudsmannen skall 1. ta initiativ till eller medverka i utbildnings- och informationsverksamhet samt andra opinionsbildande insatser som rör homofobi och diskriminering på grund av sexuell läggning och 2. följa forsknings- och utvecklingsarbete som avser sådan diskriminering och homofobi. Ombudsmannen skall i sin verksamhet också upprätthålla kontakter med organisationer vars verksamhet rör frågor om sexuell läggning, övriga ombudsmän mot diskriminering, barn- och elevombudet för likabehandling inom Statens skolverk, universitet, högskolor, skolor och andra verksamheter som regleras i skollagen (1985:1100), Statens folkhälsoinstitut och andra myndigheter samt med landsting, kommuner och organisationer på arbetsmarknaden. Ombudsmannen skall även följa den internationella utvecklingen inom ansvarsområdet, särskilt utvecklingen inom Europeiska unionen. Förordning (2006:146). 3 § Ombudsmannen får uppdra åt ett ombud att föra talan i en tvist enligt 23 § lagen (1999:133) om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av sexuell läggning, 17 § lagen (2001:1286) om likabehandling av studenter i högskolan, 20 § lagen (2003:307) om förbud mot diskriminering och 17 § lagen (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever. Förordning (2006:146). Verksförordningens tillämpning 4 § Följande bestämmelser i verksförordningen (1995:1322) skall tillämpas på ombudsmannen: 2 § om behörighet att företräda staten vid domstol, 15 § om revisionsberättelse, 16 § om medverkan i EU-arbetet, 17 och 18 §§ om myndighetens organisation, 24-26 §§ om ärendenas handläggning, 29 § om inhämtande av uppgifter m.m., 30 § om ärendeförteckning, 31 § om myndighetens beslut, 32 § om anställningar m.m., och 35 § om överklagande. Ombudsmannen har det ansvar för verksamheten och de uppgifter som anges i 6-9 §§ verksförordningen. Förordning (2006:1408). Ärendenas handläggning 5 § Ärendena avgörs av ombudsmannen. Ärenden som är av det slaget att de inte behöver prövas av ombudsmannen får dock avgöras av någon annan tjänsteman. Hur detta skall ske anges i arbetsordning eller i särskilda beslut. 6 § Vitesföreläggande enligt 18 § lagen (1999:133) om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av sexuell läggning skall delges arbetsgivaren. Vitesföreläggande får delges enligt 12 § delgivningslagen (1970:428) bara om det finns skäl att anta att arbetsgivaren har avvikit eller på annat sätt håller sig undan. Överklagande 7 § Ombudsmannens beslut i andra ärenden än anställningsärenden får inte överklagas. Förordning (2006:1408). Övergångsbestämmelser 2006:1408 Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2007. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för överklagande av sådana beslut i anställningsärenden som har meddelats före ikraftträdandet. Förklara den här lagen kortfattat (max fyra meningar) på enkel svenska.
1985:351
Förordning (1985:351) om sommartid
1 § Sommartid skall gälla i landet under perioderna 1. den 30 mars--28 september 1986, 2. den 29 mars--27 september 1987, 3. den 27 mars--25 september 1988. Vid tidsangivning skall under perioderna tillämpas svensk normaltid ökad med en timme. Bestämmelser om sådan tid finns i förordningen (1979:988) om svensk normaltid. 2 § Sommartiden börjar klockan 02.00 normaltid den första dagen i varje period. Tiden anges då som klockan 03.00 sommartid. Sommartiden upphör klockan 03.00 sommartid den sista dagen i varje period. Tiden anges då som klockan 02.00 normaltid. Förklara den här lagen kortfattat (max fyra meningar) på enkel svenska.
1981:111
Förordning (1981:111) om prövning av vissa ärenden enligt lagen (1980:1102) om handelsbolag och enkla bolag
1 § Frågor om tillstånd som avses i 2 kap. 37 § fjärde stycket lagen (1980:1102) om handelsbolag och enkla bolag prövas av Bolagsverket. Förordning (2004:351). 2 § För handläggning och prövning av ansökan enligt 2 kap. 37 § fjärde stycket lagen (1980:1102) om handelsbolag och enkla bolag skall avgift betalas med 475 kronor. Avgift skall betalas när ansökan ges in. Avgiften återbetalas inte om handläggningen av en ansökan har påbörjats. Förordning (1996:363). Övergångsbestämmelser 2004:351 1. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2004. 2. Ärenden som har kommit in till Patent- och registreringsverket men i vilka verket inte har fattat beslut före ikraftträdandet skall överlämnas till Bolagsverket för fortsatt handläggning. Förklara den här lagen kortfattat (max fyra meningar) på enkel svenska.
1986:855
Förordning (1986:855) om inställande av vissa inskrivningsdagar under år 1987
Regeringen föreskriver i fråga om inskrivningsmyndigheter som för inskrivningsregister med användande av automatisk databehandling och inskrivningsmyndigheten för företagsinteckning att inskrivningsdagarna den 2 och 5 januari, den 16 och 30 april, den 29 maj samt den 30 oktober 1987 skall ställas in. Förklara den här lagen kortfattat (max fyra meningar) på enkel svenska.
1974:226
Lag (1974:226) om prisreglering på fiskets område;
Inledande bestämmelser 1 § För att reglera priserna på fiskets produkter får regeringen eller, efter bemyndigande av regeringen, fiskeriverket föreskriva att bestämmelserna i 7, 10, 12 eller 13 § skall tillämpas på varor av visst slag. För samma ändamål får regeringen eller, efter bemyndigande av regeringen, fiskeriverket föreskriva att sådana varor som anges i bilagan till denna lag inte får föras in i eller ut ur landet utan särskilt tillstånd (importlicens eller exportlicens). Lag (1991:391). 1 a § Enligt de närmare föreskrifter som beslutas av regeringen eller, efter regeringens bestämmande, av fiskeriverket får regleringsföreningen Svensk fisk, ekonomisk förening, inom ramen för prisregleringen på fiskets område pröva frågor om bidrag eller annat stöd i marknadsreglerande syfte. Om ett beslut i en fråga som avses i första stycket får överklagas, tillämpas bestämmelserna i 23--25 och 30 §§ förvaltningslagen (1986: 223). Lag (1991:391). 2 § har upphävts genom lag (1984:61). 3 § har upphävts genom lag (1984:61). 4 § har upphävts genom lag (1984:61). 5 § har upphävts genom lag (1984:61). 6 § Regeringen får bemyndiga fiskeriverket att ge en sådan sammanslutning, som enligt regeringens eller fiskeriverkets förordnande handhar prisreglering på fiskets område, rätt att på villkor som fiskeriverket bestämmer ensam föra ut sådana varor för vilka tillståndstvång för utförsel har föreskrivits med stöd av denna lag. Lag (1991:391). Avgifter Prisregleringsavgift 7 § För vara som anges i bilaga till denna lag och som fångats av svenskt fiskefartyg och ilandföres här i landet med svenskt fartyg (svenskfångad fisk) skall vid första försäljningen erläggas prisregleringsavgift. 8 § Prisregleringsavgiften skall betalas av köparen. Säljaren skall dock betala avgift för 1. fisk av egen fångst som han säljer i fast fiskbutik för förbrukning i köparens hushåll, 2. fisk som förs iland av den som förutom fiske bedriver handel med inköpt fisk, 3. fisk av egen fångst som han för iland i Sverige och därefter exporterar, 4. fisk av egen fångst som han själv bereder och säljer. För fisk som säljs vid fiskauktion skall den som bedriver auktionen betala avgiften. Lag (1984:200). 9 § har upphävts genom lag (1984:200). 10 § Prisregleringsavgift skall, utöver för sådana varor som anges i 7 §, erläggas för sådana varor som anges i bilagan till denna lag och som förs in i landet och inte utgör svenskfångad fisk (importfisk), om sådan avgift utgår för svenskfångad fisk. Regeringen får meddela föreskrifter om undantag från denna avgiftsskyldighet. Lag (1984:61). 11 § Prisregleringsavgift för importfisk skall, om inte fiskeriverket efter samråd med generaltullstyrelsen föreskriver annat, erläggas till tullverket i den ordning som gäller för tull. Även i övrigt gäller i sådant fall i tillämpliga delar vad som är föreskrivet om tull. Avgiftsmedlen skall inlevereras till fiskeriverket i den ordning regeringen bestämmer. Lag (1991:391). Införselavgift och utförselavgift 12 § För importfisk skall erläggas införselavgift. I fråga om sådan avgift skall 11 § tillämpas. Regeringen får meddela föreskrifter om undantag från denna avgiftsskyldighet. Lag (1984:61). 13 § För sådana varor som anges i bilagan till denna lag och som förs ut ur landet skall erläggas utförselavgift. Avgiften uppbärs av fiskeriverket. Regeringen får meddela föreskrifter om undantag från denna avgiftsskyldighet. Föreligger avgiftsskyldighet får, om fiskeriverket inte medger annat, utförsel ske endast om bevis att avgiften har erlagts företes för tullmyndigheten. Verket får som villkor för medgivande enligt tredje stycket föreskriva att säkerhet skall ställas för avgiftsbeloppet. Lag (1991:391). Gemensamma bestämmelser 14 § Avgift som avses i denna lag beräknas efter den procent av varans värde eller det belopp för kvantitet som regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, fiskeriverket bestämmer. Lag (1991:391). 15 § har upphävts genom lag (1984:200). 16 § har upphävts genom lag (1984:200). 17 § Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, fiskeriverket får medge befrielse från avgift eller återbetalning av avgift. Lag (1991:391). 18 § Avgiftsmedel som ej åtgår till uppbörd eller kontroll användes till prisreglering och andra åtgärder på fiskets område enligt föreskrifter som regeringen meddelar. Lag (1974:866). 19 § I fråga om annan avgift som avses i denna lag än sådan som erläggs till tullverket gäller lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter. Lag (1984:200). Ansvarsbestämmelser m. m. 20 § har upphävts genom lag (1984:200). 21 § Den som till ledning vid fastställande av avgift uppsåtligen eller av grov oaktsamhet avger handling med oriktig uppgift och därigenom föranleder fara för att avgift undandras, döms till böter eller fängelse i högst två år, om inte gärningen är belagd med straff i lagen (1960:418) om straff för varusmuggling. Den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet underlåter att avge deklaration eller annan därmed jämförlig handling till ledning vid fastställande av avgift döms till böter. Detsamma gäller om den som skall erlägga avgift enligt denna lag till annan än tullmyndighet uppsåtligen eller av grov oaktsamhet åsidosätter bokföringsskyldighet eller föreskriven skyldighet att föra och bevara räkenskaper och därigenom allvarligt försvårar fiskeriverkets kontrollverksamhet. I ringa fall döms inte till ansvar enligt första--tredje styckena. Bestämmelserna i 14 § andra stycket skattebrottslagen (1971:69) tillämpas på brott enligt första stycket. Lag (1991:391). 22 § har upphävts genom lag (1984:61). 23 § Beslut, som fiskeriverket i särskilt fall meddelat enligt denna lag eller med stöd av regeringens förordnande enligt lagen, i fråga om annat än en import- eller exportlicens, får överklagas hos kammarrätten genom besvär. Andra beslut, som fiskeriverket meddelat enligt lagen eller med stöd av regeringens förordnande enligt lagen, får överklagas hos regeringen genom besvär. Lag (1991:391). 23 a § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om skyldighet för den som yrkesmässigt köper eller säljer varor som anges i bilaga till denna lag att lämna de uppgifter som behövs för prisregleringen på fiskets område. Lag (1980:406). Tillämpningsföreskrifter 24 § Närmare föreskrifter för tillämpningen av denna lag meddelas av regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, av fiskeriverket. Lag (1991:391). Övergångsbestämmelser 1985:112 Denna lag träder i kraft den 1 juli 1985. De nya bestämmelserna i 21 § femte stycket tillämpas även på brott som har begåtts före ikraftträdandet, om inte möjligheten att ådöma påföljd har bortfallit dessförinnan enligt äldre bestämmelser. De tillämpas endast på underrättelser om brottsmisstanke som delges efter ikraftträdandet. 1989:115 Denna lag träder i kraft den 1 juli 1989. I fråga om beslut som har meddelats före ikraftträdandet tillämpas dock vad som gällde då. 1993:707 Regeringen föreskriver att bestämmelserna om prisregleringsavgift och uppgiftsskyldighet i lagen (1974:226) om prisreglering på fiskets område skall fortsätta att gälla till utgången av december 1993. Bilaga Förteckning över varor som avses i 1 § andra stycket _________________________________________________________________ Tulltaxenr Varuslag _________________________________________________________________ 03.01-03.07 Samtliga varuslag ur 05.11 Produkter av fisk eller av kräftdjur, blötdjur eller andra ryggradslösa vattendjur; döda djur av sådana slag som omfattas av 3 kap., otjänliga till människoföda 16.04 Fisk, beredd eller konserverad; kaviar 16.05 Kräftdjur, blötdjur och andra ryggradslösa vattendjur, beredda eller konserverade Lag (1987:1297). Förklara den här lagen kortfattat (max fyra meningar) på enkel svenska.
1995:156
Tillkännagivande (1995:156) av Färöarnas, Grönlands och Ålands anslutning till den nordiska konventionen den 15 juni 1992 om social trygghet
Regeringen ger tillkänna att den nordiska konventionen den 15 juni l992 om social trygghet med tillhörande administrativ överenskommelse enligt artikel 28.2 i konventionen trätt i kraft för Grönland och Åland den 1 januari l994 och för Färöarna den 8 juli l994. Konventionen är införlivad med svensk rätt genom förordningen (1993: 1529) om tillämpning av en nordisk konvention den 15 juni l992 om social trygghet, och den administrativa överenskommelsen är införlivad genom förordningen (1993: 1530) om tillämpning av en överenskommelse den 18 augusti l993 om tillämpning av den nordiska konventionen den 15 juni l992 om social trygghet. Förklara den här lagen kortfattat (max fyra meningar) på enkel svenska.
2004:872
Förordning (2004:872) om statsbidrag till jämställdhetsprojekt inom förskolan
Tillämpningsområde 1 § Denna förordning innehåller föreskrifter om statsbidrag till jämställdhetsprojekt inom förskolan. Statsbidrag kan enligt denna förordning i första hand lämnas till kommuner och andra huvudmän för förskolor. Villkor för statsbidrag 2 § Statsbidrag kan lämnas under förutsättning att bidraget används till utveckling av pedagogiskt jämställdhetsarbete inom förskolan samt till dokumentation och spridning av kunskaper och erfarenheter avseende sådant arbete. Statsbidrag lämnas i mån av tillgång på medel. Beslut om statsbidrag 3 § Frågor om statsbidrag enligt denna förordning prövas av Delegationen för jämställdhet i förskolan. Ansökan om statsbidrag skall göras skriftligen. Ansökan skall ha det innehåll och komma in till delegationen senast den dag som delegationen bestämmer. Om den som ansöker om statsbidrag själv kan finansiera en del av det jämställdhetsprojekt som ansökan avser skall detta beaktas vid bidragsprövningen. 4 § Delegationen för jämställdhet i förskolan får besluta att ett beviljat statsbidrag inte skall betalas ut, om det kan antas att bidraget har beviljats på grund av oriktiga uppgifter. Återbetalning 5 § Delegationen för jämställdhet i förskolan får besluta att ett statsbidrag helt eller delvis skall betalas tillbaka om 1. det har beviljats på grund av oriktiga uppgifter, 2. det inte används för det ändamål det har beviljats, eller 3. mottagaren inte lämnar sådana utvärderingar och andra uppgifter som avses i 6 §. Utvärdering 6 § Den som har tagit emot statsbidrag enligt denna förordning skall lämna Delegationen för jämställdhet i förskolan de skriftliga utvärderingar och andra uppgifter som delegationen bestämmer. Överklagande 7 § Ett beslut av Delegationen för jämställdhet i förskolan enligt denna förordning får inte överklagas. Övergångsbestämmelser 2004:872 1. Denna förordning träder i kraft den 7 december 2004. 2. Beslut enligt 5 § skall inte meddelas om beslutet att bevilja statsbidraget har fattats före ikraftträdandet. Förklara den här lagen kortfattat (max fyra meningar) på enkel svenska.
1978:620
Förordning (1978:620) om samråd med statistiska centralbyrån i frågor rörande statistikproduktion, m.m.
1 § Statlig myndighet skall samråda med statistiska centralbyrån i fråga om 1. insamling av uppgifter till samt planering, produktion och publicering av statistik utom sådan som är av intresse enbart för den myndighet som utarbetar statistiken, 2. ändring av administrativt förfarande som är av betydelse för stati stikproduktionen hos centralbyrån, 3. yttrande eller förslag i statistiska frågor till internationella organ, 4. deltagande i internationella konferenser som behandlar statistiska frågor. 2 § Statlig myndighet skall ge statistiska centralbyrån tillfälle att lämna anbud när myndigheten avser att genom uppdrag anlita utomstående organ för 1. statistiska undersökningar, 2. insamling av uppgifter genom besökseller telefonintervjuer i samband med statistisk undersökning, 3. manuell och maskinell statistisk databehandling, 4. statistisk konsultationsverksamhet. 3 § Vad som sägs i denna förordning om statlig myndighet gäller även annan statlig institution och kommitté. 4 § Vid tillämpning av denna förordning skall myndigheter som tillhör försvarsdepartementets verksamhetsområde anses som en myndighet. Vad som har sagts nu gäller dock ej beredskapsnämnden för psykologiskt försvar och flygtekniska försöksanstalten. Förklara den här lagen kortfattat (max fyra meningar) på enkel svenska.
1987:886
Förordning (1987:886) om licens för yrkesfiske
1 § Prisstöd till fisket eller stöd enligt 1 § 1--4 förordningen (1985:439) om statligt stöd till yrkesfisket m. m. kan lämnas till fiskeföretag som har licens för yrkesfiske enligt denna förordning. 2 § Licens kan beviljas fiskeföretag som innehas eller drivs av yrkesfiskare eller av någon annan för vars försörjning fisket är av väsentlig betydelse. För licens krävs dessutom att fisket bedrivs eller avses bedrivas med fartyg som är infört i skepps- eller båtregistret enligt 2 § andra stycket sjölagen (1891:35 s. 1). Om det finns särskilda skäl, kan licens beviljas även om fisket inte bedrivs eller avses bedrivas med sådant fartyg. Licens får inte beviljas fiskeföretag som innehas eller drivs av någon som har ålderspension, om det inte finns särskilda skäl att ge licens. 3 § När en fråga om licens prövas, skall särskilt beaktas 1. tillgången på fisk, 2. förutsättningarna i övrigt att bedriva ett rationellt fiske, 3. möjligheterna att avsätta fångsterna, och 4. förutsättningarna för företaget att få en sådan inkomst av enbart fisket att den ensam eller tillsammans med någon annan varaktig inkomstmöjlighet ger företagaren en tillfredsställande försörjning. 4 § Licenshavarna är skyldiga att lämna de uppgifter om fångsten som behövs för tillämpningen av denna förordning. De är även i övrigt skyldiga att i den utsträckning fiskeriverket föreskriver upplysa om omständigheter som har betydelse för licensinnehavet. Förordning (1991:569). 5 § En licens meddelas för viss tid eller tills vidare. Den kan förenas med särskilda villkor. En licens kan återkallas om villkor åsidosätts eller om förutsättningarna för att få licens inte längre är uppfyllda. 6 § Frågor om licens prövas av fiskeriverket eller, efter bemyndigande av verket, av länsstyrelsen. Förordning (1991:569). 7 § Länsstyrelsens beslut får överklagas hos fiskeriverket. Fiskeriverkets beslut i ett särskilt fall får överklagas hos kammarrätten. Förordning (1991:569). 8 § Ytterligare föreskrifter om verkställigheten av denna förordning får meddelas av fiskeriverket. Förordning (1991:569). Övergångsbestämmelser 1987:886 Denna förordning träder i kraft den 1 november 1987, då förordningen (1978:517) om licens för yrkesfiske skall upphöra att gälla. Licenser som har beviljats enligt den äldre förordningen gäller för den tid de har meddelats eller tills de återkallas enligt bestämmelserna i denna förordning. 1990:868 Denna förordning träder i kraft den 1 augusti 1990. I fråga om överklagande av beslut som har meddelats före ikraftträdandet gäller äldre föreskrifter. Förklara den här lagen kortfattat (max fyra meningar) på enkel svenska.
1992:318
Lag (1992:318) om överlämnande av förvaltningsuppgifter inom Kulturdepartementets verksamhetsområde
1 § Har upphävts genom lag (2007:1331). 2 § Föreningen Svenska Tecknare utser och entledigar en ledamot i styrelsen för Sveriges författarfond. Lag (2015:394). 3 § Föreningen Bildkonst Upphovsrätt i Sverige (BUS) prövar frågor om individuell fördelning av statliga medel till bild- och formkonstnärer för att deras verk i offentliga institutioners ägo visas för allmänheten eller används på något annat allmännyttigt sätt. Lag (1996:1595). 4 § Föreningen Svenska Tonsättares Internationella Musikbyrå (STIM) prövar frågor om fördelning av statliga medel till upphovsmän på musikområdet för utlåning av deras verk genom det allmänna biblioteksväsendet. Lag (1998:1216). 4 a § Föreningen Svenska Artisters och Musikers Intresseorgani- sation (SAMI) prövar frågor om fördelning av statliga medel till utövande konstnärer på musikområdet för utlåning genom det allmänna biblioteksväsendet av verk som de har medverkat i. Lag (1998:1216). 5 § Musikaliska akademien prövar frågor om statsbidrag till tryckning av verk som ges ut av musikförlag. Beslut enligt denna paragraf fattas av akademiens styrelse. 6 § Stiftelsen Nordiska museet får, i fråga om personal som är anställd vid museet, fatta sådana beslut som avser myndighetsutövning i den mån inte något annat är föreskrivet. 7 § Stiftelsen Svenska Filminstitutet prövar frågor om fördelning av statliga medel inom stiftelsens verksamhetsområde. 8 § Har upphävts genom lag (2002:1152). 9 § Stiftelsen Svensk-norska samarbetsfonden prövar frågor om statliga stipendier inom fondens verksamhetsområde. 10 § Stiftelsen Tekniska museet får, i fråga om personal som är anställd vid museet, fatta sådana beslut som avser myndighetsutövning i den mån inte något annat är föreskrivet. 11 § Svenska Fotografers Förbund utser och entledigar en ledamot i styrelsen för Sveriges författarfond. Lag (2015:394). 12 § Svenska gruvföreningen utser och entledigar en ledamot i Nämnden för isotopgeologi vid Naturhistoriska riksmuseet. 13 § Har upphävts genom lag (2002:1152). 14 § Har upphävts genom lag (2007:1331). 15 § Sveriges Författarförbund 1. prövar frågor om fördelning av statliga medel till författare och översättare för utnyttjande av deras verk i form av talböcker och taltidningar, och 2. utser och entledigar sex ledamöter i styrelsen för Sveriges författarfond. Lag (2015:394). 16 § För utövande av förvaltningsuppgift enligt denna lag gäller de föreskrifter som meddelas av regeringen eller av den myndighet som regeringen utser. Regeringen eller den myndighet som regeringen utser kan besluta om undantag från föreskrifterna i denna lag. 17 § Om ett beslut som avses i 6 och 10 §§ får överklagas, tillämpas 43-47 §§ förvaltningslagen (2017:900). Lag (2018:799). Förklara den här lagen kortfattat (max fyra meningar) på enkel svenska.
2020:757
Förordning (2020:757) om proportionalitetsprövning vid nya eller ändrade krav på yrkeskvalifikationer
Syfte och tillämpningsområde 1 § Genom denna förordning genomförs Europaparlamentets och rådets direktiv 2018/958/EU av den 28 juni 2018 om proportionalitetsprövning före antagandet av ny reglering av yrken. Förordningen gäller för myndigheter under regeringen. Denna förordning är meddelad med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen. 2 § Om det i en bindande EU-rättsakt finns särskilda krav för regleringen av ett yrke ska motsvarande bestämmelser i denna förordning inte tillämpas. Uttryck i förordningen 3 § De uttryck som används i 5 § lagen (2016:145) om erkännande av yrkeskvalifikationer har samma innebörd i denna förordning. I förordningen avses dessutom med 1. skyddad yrkestitel: en form av reglering av ett yrke där det genom lag, förordning eller andra föreskrifter krävs innehav av en särskild yrkeskvalifikation för att använda yrkestiteln i en eller flera former av yrkesverksamhet, och där missbruk av denna titel är förenat med sanktioner, 2. reserverad aktivitet: en form av reglering av ett yrke där tillträdet till en eller flera former av yrkesverksamhet genom lag, förordning eller andra föreskrifter, direkt eller indirekt är förbehållet personer med en särskild yrkeskvalifikation, innefattande fall där verksamheten är gemensam med andra reglerade yrken, och 3. behöriga myndigheter: de myndigheter som är behöriga myndigheter enligt 7 kap. 1 § förordningen (2016:157) om erkännande av yrkeskvalifikationer. Inremarknadstest 4 § Den myndighet som utarbetar ett förslag till föreskrifter som innehåller nya eller ändrade krav för ett reglerat yrke ska genomföra ett inremarknadstest genom att 1. säkerställa att förslaget inte är direkt eller indirekt diskriminerande på grund av nationalitet eller bosättningsort, 2. i enlighet med 5-7 §§ motivera förslaget med hänvisning till ett mål av allmänt intresse, och 3. i enlighet med den metod för proportionalitetsprövning som framgår av 9-12 §§ visa att de åtgärder som föreslås är lämpliga för att säkerställa att målet av allmänt intresse nås och inte går utöver vad som är nödvändigt för att nå det målet. 5 § Följande mål av allmänt intresse hör till dem som kan motivera ett förslag till föreskrifter enligt 4 § : - allmän ordning och allmän säkerhet, - folkhälsa och en hög hälsoskyddsnivå för människor, - djurhälsa, - konsumentskydd, - skydd av tjänstemottagare och arbetstagare, - rättssäkerhet, - skydd och bevarande av det nationella historiska och konstnärliga kulturarvet, - skydd av miljö eller stadsmiljö, - socialpolitiska eller kulturpolitiska mål, - bevarande av den ekonomiska jämvikten i välfärdssystemet, - rättvisa handelstransaktioner, - bekämpning av bedrägerier, - förhindrande av skatteflykt och skatteundandragande, - en effektiv skattekontroll, - transportsäkerhet, och - skydd av immateriella rättigheter. 6 § Myndigheten får inte hänvisa till nationalekonomiska eller administrativa skäl för att motivera ett förslag till föreskrifter enligt 4 §. 7 § När myndigheten motiverar ett förslag till föreskrifter enligt 4 § med hänvisning till ett mål av allmänt intresse ska myndigheten visa att det finns en verklig risk för att detta mål inte nås, om föreskrifterna inte meddelas. 8 § När ett förslag till föreskrifter som innehåller nya eller ändrade krav för ett reglerat yrke offentliggörs ska förslaget åtföljas av en redogörelse av det inremarknadstest som har genomförts enligt 4 §. Metod för proportionalitetsprövning 9 § Vid en proportionalitetsprövning enligt 4 § 3 av ett förslag till föreskrifter ska myndigheten med utgångspunkt i målet av allmänt intresse beakta 1. vilka slags risker som motverkas av förslaget, 2. befintliga bestämmelser och i vilken utsträckning de är tillräckliga för att nå målet av allmänt intresse, 3. om förslaget är konsekvent och systematiskt i förhållande till hur liknande risker i jämförbara verksamheter har åtgärdats, 4. om förslaget förväntas leda till att målet av allmänt intresse nås, 5. vilka negativa effekter förslaget kan få för den fria rörligheten för personer och tjänster, konsumenternas valmöjligheter och tjänsternas kvalitet och väga dessa effekter mot förslagets förväntade nytta, 6. om målet av allmänt intresse kan nås genom mindre restriktiva åtgärder, och 7. om de föreslagna nya eller ändrade kraven var för sig bidrar till och är nödvändiga för att nå målet av allmänt intresse när de kombineras med övriga krav som begränsar tillträdet till yrket. 10 § Vid bedömningen enligt 9 § 7 ska myndigheten särskilt beakta 1. om yrket regleras genom reserverade aktiviteter, en skyddad yrkestitel eller på annat sätt, 2. om det finns en skyldighet att genomgå kontinuerlig fortbildning, 3. krav som rör organiseringen av yrket, yrkesetik eller tillsyn, 4. krav på medlemskap i en yrkesorganisation, 5. kvantitativa begränsningar, såsom av antalet tillstånd att utöva yrket eller av antalet anställda med bestämda yrkeskvalifikationer, 6. krav på associationsform eller krav som rör ägarförhållanden eller företagsledning och som är kopplade till yrkets utövning, 7. territoriella begränsningar, 8. begränsningar av verksamhetskombinationer, 9. krav på försäkringsskydd, 10. krav på språkkunskaper, 11. krav som rör taxor, och 12. krav som rör marknadsföring. 11 § Vid proportionalitetsprövningen av ett förslag till föreskrifter enligt 4 § 3 ska myndigheten med utgångspunkt i målet av allmänt intresse, när det har betydelse, även beakta 1. vilken verksamhet som yrket omfattar och kopplingen till den yrkeskvalifikation som krävs, 2. uppgifternas komplexitet och kopplingen till behovet av yrkeskvalifikationer, särskilt när det gäller nivån, arten och längden på den utbildning eller erfarenhet som krävs, 3. möjligheten att få tillräckliga yrkeskvalifikationer på alternativa sätt, 4. om reserverade aktiviteter är gemensamma för flera yrkesgrupper, 5. graden av självständighet när yrket utövas, och 6. vetenskaplig och teknisk utveckling som påverkar konsumenternas möjligheter att bedöma kvaliteten på den tjänst som yrkesutövaren utför. 12 § Om ett förslag till föreskrifter medför begränsningar av den rätt att tillfälligt utöva ett reglerat yrke i Sverige som följer av 6 § lagen (2016:145) om erkännande av yrkeskvalifikationer ska myndigheten pröva proportionaliteten av dessa begränsningar. Första stycket gäller inte förslag till föreskrifter som avser administrativa krav och kontrollåtgärder vid utstationering i den mening som avses i lagen (1999:678) om utstationering av arbetstagare. Informationsutbyte mellan medlemsstaterna 13 § Universitets- och högskolerådet ska lämna och ta emot den information om proportionalitetsprövning och yrkesreglering som avses i artikel 10.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2018/958/EU, i den ursprungliga lydelsen. De behöriga myndigheterna ska på begäran av Universitets- och högskolerådet lämna den information som behövs för att rådet ska kunna fullgöra sin uppgift enligt första stycket. Förklara den här lagen kortfattat (max fyra meningar) på enkel svenska.
2020:254
Förordning (2020:254) om undantag från plan- och byggregler för tillfälliga vårdbyggnader till följd av sjukdomen covid-19
Innehåll och definitioner 1 § Denna förordning innehåller undantag från vissa bestämmelser i plan- och bygglagen (2010:900) och plan- och byggförordningen (2011:338) till följd av spridningen av det virus som orsakar sjukdomen covid-19. 2 § Termer och uttryck i denna förordning har samma betydelse som i plan- och bygglagen (2010:900). 3 § Med tillfällig vårdbyggnad avses i denna förordning en byggnad som till följd av sjukdomen covid-19 under en begränsad tid behövs för hälso- och sjukvård, exempelvis ett fältsjukhus eller ett bårhus eller en byggnad som används som patientmottagning, vårdsal, personalutrymme eller lager. Undantag från kraven på bygglov 4 § Trots 9 kap. 2 § första stycket plan- och bygglagen (2010:900) krävs det inte bygglov för att uppföra, flytta, bygga till eller på annat sätt ändra en tillfällig vårdbyggnad. Det krävs inte heller bygglov för att helt eller delvis ta i anspråk eller inreda en byggnad som tillfällig vårdbyggnad. Trots 6 kap. 1 § 2, 7, 8 och 10 plan- och byggförordningen (2011:338) krävs det inte bygglov för att anordna, inrätta, uppföra, flytta eller väsentligt ändra sådana upplag, materialgårdar, murar, plank, parkeringsplatser och transformatorstationer som behövs för att bedriva hälso- och sjukvård i en tillfällig vårdbyggnad. Trots 6 kap. 3, 3 a och 4 a §§ plan- och byggförordningen krävs det inte heller bygglov för att sätta upp, flytta eller väsentligt ändra skyltar och ljusanordningar på eller i anslutning till en tillfällig vårdbyggnad. Undantag från kraven på marklov 5 § Trots 9 kap. 11-13 §§ plan- och bygglagen (2010:900) krävs det inte marklov för schaktning, fyllning och markåtgärder som kan försämra markens genomsläpplighet, om åtgärden behöver vidtas i samband med att en tillfällig vårdbyggnad uppförs, flyttas, byggs till eller på annat sätt ändras. Förutsättningar för att få tillämpa undantagen från kraven på lov 6 § Undantagen från kraven på bygglov och marklov i 4 och 5 §§ gäller endast om 1. en region eller Socialstyrelsen är byggherre, 2. åtgärden vidtas på sedan tidigare exploaterad mark som ligger inom eller i anslutning till bebyggelse, 3. åtgärden inte vidtas närmare än a) 8,0 meter från en fastighetsgräns eller 4,5 meter från en körbana som hör till en sådan väg, gata, torg eller annan led eller plats som allmänt används för trafik med motorfordon där högsta tillåtna hastighet är mer än 20 kilometer i timmen, och b) 30,0 meter från mitten av ett järnvägsspår, 4. åtgärden påbörjas senast den 1 januari 2022, och 5. platsen där åtgärden har vidtagits återställs eller byggnadens användning återgår till den ursprungliga senast vid utgången av december 2022. Om ägarna till angränsande fastigheter, väghållaren eller huvudmannen respektive järnvägens infrastrukturförvaltare medger det, får en åtgärd enligt 4 och 5 §§ vidtas närmare en fastighetsgräns, en körbana eller ett järnvägsspår än vad som anges i första stycket 3. Förordning (2022:137). 7 § Om en åtgärd som inte kräver lov enligt denna förordning ska vidtas inom eller i anslutning till ett område som är av riksintresse för totalförsvaret enligt 3 kap. 9 § andra stycket miljöbalken, krävs ett skriftligt medgivande från den myndighet som har beslutat om riksintresseanspråket enligt 2 § andra stycket 12 förordningen (1998:896) om hushållning med mark- och vattenområden. Inget krav på rivningslov 8 § I 9 kap. 10 § andra stycket plan- och bygglagen (2010:900) finns bestämmelser om att det inte krävs rivningslov för att riva en byggnad eller en byggnadsdel som får uppföras utan bygglov. Undantag från kraven på anmälan 9 § I fråga om en tillfällig vårdbyggnad som har tillkommit med stöd av denna förordning krävs det inte någon anmälan enligt 6 kap. 5 § plan- och byggförordningen (2011:338). Undantag från kraven på hänsyn till allmänna intressen 10 § För en åtgärd som inte kräver lov enligt denna förordning behöver hänsyn till allmänna intressen vid lokalisering, placering och utformning av bebyggelse inte tas enligt 2 kap. 6, 9 och 10 §§ plan- och bygglagen (2010:900). Byggnadsverk, skyltar och ljusanordningar enligt 2 kap. 9 § plan- och bygglagen får dock inte lokaliseras, placeras, utformas eller användas så att de kan medföra en sådan påverkan på grundvattnet eller omgivningen i övrigt som innebär fara för människors hälsa och säkerhet. Undantag från utformnings- och egenskapskraven på byggnadsverk 11 § Kraven på skydd mot buller, energihushållning och värmeisolering, hushållning med vatten och avfall, bredbandsanslutning och laddning av elfordon i 8 kap. 4 § första stycket 5, 6 och 9-11 plan- och bygglagen (2010:900) och 3 kap. 13, 14 och 20-20 b §§ plan- och byggförordningen (2011:338) samt de föreskrifter som Boverket har meddelat i anslutning till de paragraferna, behöver inte uppfyllas vid nybyggnad, ombyggnad eller annan ändring än ombyggnad av en tillfällig vårdbyggnad. En tillfällig vårdbyggnad behöver inte heller vara försedd med en hiss eller annan lyftanordning enligt 3 kap. 4 § första stycket och 18 § andra stycket plan- och byggförordningen. Förordning (2020:264). 12 § Vid nybyggnad, ombyggnad eller annan ändring än ombyggnad av en tillfällig vårdbyggnad får kraven i 8 kap. 1 § 1 och 2 och 4 § första stycket 1-4 och 7 plan- och bygglagen (2010:900) och 3 kap. 7-10 och 16 §§ plan- och byggförordningen (2011:338) samt de föreskrifter som Boverket har meddelat i anslutning till de paragraferna anpassas och avsteg från kraven göras i den utsträckning som är skälig i förhållande till åtgärdens art, omfattning och varaktighet. Trots 8 kap. 8 § första stycket andra meningen plan- och bygglagen får, vid åtgärder enligt första stycket, avsteg från kraven i 8 kap. 1 § 3 och 4 § första stycket 8 samma lag och 3 kap. 18 § första stycket plan- och byggförordningen samt de föreskrifter som Boverket har meddelat i anslutning till de paragraferna, göras i den utsträckning som är skälig med hänsyn till åtgärdens art, omfattning och varaktighet. Anpassningar och avsteg som görs får inte medföra en oacceptabel risk för människors hälsa och säkerhet. Undantag från kraven på tomter, allmänna platser och andra områden 13 § För en åtgärd som inte kräver lov enligt denna förordning gäller inte kraven på tomter, allmänna platser och områden för andra anläggningar än byggnader enligt 8 kap. 9, 10 och 12 §§ plan- och bygglagen (2010:900). Undantag från kravet på planenlighet 14 § Trots 10 kap. 2 § första stycket 2 plan- och bygglagen (2010:900) får en åtgärd som inte kräver lov enligt denna förordning, genomföras i strid med den detaljplan eller de områdesbestämmelser som gäller för området. Skyldighet att underrätta byggnadsnämnden 15 § En byggherre som avser att vidta en åtgärd som inte kräver lov eller anmälan enligt denna förordning ska så snart som möjligt underrätta byggnadsnämnden om detta. Underrättelsen ska innehålla 1. beteckningen på den fastighet som berörs av åtgärden, 2. en översiktlig beskrivning av vilken åtgärd som ska vidtas, och 3. kontaktuppgifter till byggherren. Tillämpliga regler när undantagen har upphört att gälla 16 § Att en åtgärd har vidtagits med stöd av denna förordning hindrar inte att byggnadsnämnden kan besluta om ingripanden och påföljder enligt de ordinarie bestämmelserna i 11 kap. plan- och bygglagen (2010:900), om den plats där åtgärden har vidtagits inte har återställts eller byggnadens användning inte återgått till den ursprungliga när den tid som anges i 6 § första stycket 5 har löpt ut. Övergångsbestämmelser 2020:254 1. Denna förordning träder i kraft den 1 maj 2020. 2. Förordningen tillämpas även på åtgärder som har påbörjats före ikraftträdandet, dock tidigast den 15 mars 2020. 3. Förordningen upphör att gälla vid utgången av juni 2021. Förklara den här lagen kortfattat (max fyra meningar) på enkel svenska.
1983:199
Förordning (1983:199) om statsbidrag till Göteborgs högre samskola m.fl. för undervisning på grundskolenivå
Inledande föreskrifter 1 § Denna förordning innehåller sådana föreskrifter om statsbidrag till undervisning på grundskolenivå som avses i 1 c § 4 förordningen (1964:137) om statsbidrag till vissa privatskolor. Huvudmännen för Göteborgs högre samskola och Franska skolan har rätt till sådant statsbidrag för undervisning motsvarande årskurserna 1--9 av grundskolan och huvudmannen för Lundsbergs skola för undervisning motsvarande årskurserna 7--9 av grundskolan. Förordning (1985:551). Grunder för bidraget 2 § Statsbidraget beräknas per elev och redovisningsår. Med redovisningsår avses tiden den 1 juli--den 30 juni nästa kalenderår. 3 § Bidrag lämnas på grundval av antalet elever på vart och ett av låg-, mellan- och högstadierna den 15 september under redovisningsåret. Fler elever får dock inte medräknas än 1. för Göteborgs högre samskola 75 elever på lågstadiet, 120 elever på mellanstadiet och 450 elever på högstadiet, 2. för Franska skolan 150 elever på lågstadiet, 180 elever på mellanstadiet och 180 elever på högstadiet, 3. för Lundsbergs skola 120 elever på högstadiet. Förordning (1985:551). 4 § Bidraget beräknas med utgångspunkt i de belopp per elev på de olika stadierna som regeringen för varje redovisningsår fastställer enligt förordningen (1983:97) om statsbidrag till fristående skolor för skolpliktiga elever. 5 § Om skolan i underlaget för bidraget till låg-, mellan- eller högstadiet eller, för Lundsbergs skolas del, högstadiet räknar in högst så många elever som skolöverstyrelsen inom elevtalsramen enligt 3 § bestämmer med hänsyn till antalet elever på stadiet den 15 september 1982, skall skolans bidrag per elev på stadiet överstiga det belopp som avses i 4 § med det antal procentenheter som skolöverstyrelsen fastställer. Storleken av den procentuella förhöjningen skall för varje skola och stadium eller, för Lundsbergs skola, för högstadiet bestämmas utifrån syftet att skolan för stadiet utan hinder av övergången till ett nytt bidragssystem skall kunna få bidrag i samma omfattning som enligt reglerna för redovisningsåret 1982/83, om antalet elever är oförändrat. I jämförelsen skall inte ingå sådana bidrag som omfattas av 1 b § och 1 c § 1--3 förordningen (1964:137) om statsbidrag till vissa privatskolor i paragrafernas lydelse den 1 juli 1983. Dessa bidrag tillgodoser vissa ändamål även på grundskolenivån enligt såväl det äldre som det nya bidragssystemet. Förordning (1985:551). 6 § Regeringen kan för bidraget till en skola bestämma andra grunder än som anges i denna förordning, om det finns särskilda skäl, såsom att elevantalet i olika årskurser och därmed underlaget för klassbildning förändras väsentligt jämfört med förhållandena redovisningsåret 1982/83. Det ankommer på skolöverstyrelsen att till regeringen anmäla väsentliga förändringar som kan motivera andra bidragsgrunder. Utbetalning m.m. 7 § Skolöverstyrelsen skall utan rekvisition till huvudmannen betala ut förskott på statsbidraget. Om inte annat följer av föreskrifter som regeringen meddelar särskilt, skall förskott betalas ut under redovisningsåret 1. i början av juli med 30 procent av det belopp huvudmannen har uppburit i förskott under närmast föregående redovisningsår, 2. i början av oktober med ett belopp som motsvarar skillnaden mellan 45 procent av det beslutade bidraget för närmast föregående redovisningsår och förskottet enligt 1, 3. i början av januari med 15 procent av det beslutade bidraget för närmast föregående redovisningsår, 4. i början av april med 30 procent av det beslutade bidraget för närmast föregående redovisningsår. Varje förskott skall avrundas till närmast lägre hundratal kronor. 8 § Slutreglering för redovisningsåret sker efter beslut av skolöverstyrelsen om bidragets storlek. Beslut fattas på grundval av rekvisition från huvudmannen. Rekvisitionen skall ges in till skolöverstyrelsen senast den 31 juli närmast efter redovisningsårets utgång. Om särskilda skäl föreligger, får skolöverstyrelsen pröva en rekvisition fastän den inte har kommit in i föreskriven tid. Om skolöverstyrelsens beslut innebär avvikelse från rekvisitionen, skall skolöverstyrelsen underrätta huvudmannen om anledningen till avvikelsen. 9 § Snarast möjligt efter beslut enligt 8 § och redovisningsårets utgång betalar skolöverstyrelsen ut det slutligt fastställda beloppet med avdrag för utgivna förskott. 10 § Skolöverstyrelsen får i beslutet om statsbidrag för ett redovisningsår förordna att från bidraget skall räknas av vad som enligt slutligt fastställd anmärkning felaktigt har betalats ut till huvudmannen i bidrag för tidigare redovisningsår. Överklagande 11 § Skolöverstyrelsens beslut enligt denna förordning får överklagas hos regeringen genom besvär. Övergångsbestämmelser 1989:374 1. Denna förordning träder i kraft den l juli 1989. 2. Genom förordningen upphävs förordningen (1983:199) om statsbidrag till Göteborgs högre samskola m.fl. för undervisning på grundskolenivå. 3. I fråga om statsbidrag som avser tid före ikraftträdandet gäller fortfarande äldre föreskrifter i dels den upphävda förordning som anges i punkten 2, dels den likaså upphävda förordningen (SÖ-FS 1983:65) om statsbidrag till Sigtunaskolan Humanistiska Läroverket för undervisning på grundskolenivå. 4. Denna förordning tillämpas i fråga om statsbidrag till Grännaskolan första gången för redovisningsåret 1989/90. Inför redovisningsåret 1989/90 skall skolöverstyrelsen göra en preliminär beräkning av hur stort bidragsbelopp som kan väntas tillkomma Grännaskolan. Beräkningarna skall bygga på väntat antal elever inom ramen för bidragsunderlaget och det belopp per högstadieelev som regeringen fastställer för redovisningsåret 1988/89 enligt förordningen (1983:97) om statsbidrag till fristående skolor för skolpliktiga elever. Förskott för redovisningsåret 1989/90 skall till Grännaskolan betalas ut a) i början av juli med 30 procent av det preliminärt beräknade bidraget, b) i början av oktober med 15 procent av det preliminärt beräknade bidraget, c) i början av januari med 15 procent av det preliminärt beräknade bidraget, d) i början av april med 30 procent av det preliminärt beräknade bidraget. Förklara den här lagen kortfattat (max fyra meningar) på enkel svenska.
2006:358
Förordning (2006:358) om genetisk integriet m.m.
1 § Denna förordning innehåller bestämmelser som kompletterar lagen (2006:351) om genetisk integritet m.m. Termer och uttryck som används i lagen om genetisk integritet m.m. har samma betydelse i förordningen. 2 § Socialstyrelsen får meddela föreskrifter om 1. genetiska undersökningar inom hälso- och sjukvården enligt 8 kap. 8 § första stycket 1 lagen (2006:351) om genetisk integritet m.m., 2. fosterdiagnostik och preimplantatorisk genetisk diagnostik enligt 8 kap. 8 § första stycket 2 lagen om genetisk integritet m.m., 3. det antal befruktade ägg som får föras in i en kvinnas kropp vid befruktning utanför kroppen enligt 8 kap. 8 § första stycket 3 lagen om genetisk integritet m.m., 4. hur många barn en donator enligt 6 kap. 4 § och 7 kap. 6 § lagen om genetisk integritet m.m. får ge upphov till enligt 8 kap. 8 § tredje stycket lagen om genetisk integritet m.m. Föreskrifter som anges i första stycket 1 och 2 ska beslutas efter hörande av Statens medicinsk-etiska råd. Förordning (2018:1284). 3 § Socialstyrelsen får meddela föreskrifter om undantag från kravet enligt 3 kap. 1 § första stycket lagen (2006:351) om genetisk integritet m.m. på tillstånd till en genetisk undersökning som utgör eller ingår som ett led i en allmän hälsoundersökning. Förordning (2019:344). 4 § Inspektionen för vård och omsorg får meddela föreskrifter om ansökningsförfarandet för tillstånd enligt 6 kap 2 § och 7 kap. 4 § lagen (2006:351) om genetisk integritet m.m. Socialstyrelsen får meddela ytterligare föreskrifter om verkställigheten av lagen om genetisk integritet m.m. Förordning (2013:1153). Förklara den här lagen kortfattat (max fyra meningar) på enkel svenska.
1975:603
Lag (1975:603) om förnyelse av vissa fartygsinteckningar m.m.
1 § Har inteckning beviljats i fartyg enligt lagen (1901:26 s. 1) om inteckning i fartyg och har fartyget därefter avförts ur fartygsregistret utan att inteckningen dödats innan denna lag har trätt i kraft, består inteckningen, till dess den förfaller enligt 2 § eller dödas. Inteckningsboken skall överlämnas till den registermyndighet som avses i 2 § sjölagen (1891:35 s. 1). Denna myndighet skall föra boken så länge den upptager bestående inteckning. Inteckning som avses i första stycket dödas på ansökan av innehavare. Därvid skall inteckningshandlingen företes. Beslutet skall föras in i inteckningsboken. Bevis om beslutet tecknas på inteckningshandlingen. På ansökan av innehavare av inteckningshandling skall innehavet antecknas i inteckningsboken och bevis därom tecknas på handlingen. 2 § Inteckning som avses i 1 § förfaller med utgången av maj 1977, om den icke dödas dessförinnan. Om inteckningen vid ikraftträdandet av denna lag utgjorde och alltjämt utgör säkerhet för pantfordran, kan den dock, på begäran av innehavaren medan inteckningen ännu gäller, förnyas att gälla ytterligare tio år och därefter förnyas i samma ordning för tio år åt gången. 3 § Begäran om inteckningsförnyelse göres skriftligen hos registermyndigheten. Därvid skall inteckningshandlingen företes. I ärende om inteckningsförnyelse har lagen (1946:807) om handläggning av domstolsärenden motsvarande tillämpning. Beslut om inteckningsförnyelse skall införas i inteckningsboken och bevis om förnyelsen tecknas på inteckningshandlingen. Handlingar i ärenden om inteckningsförnyelse sammanföres i akter under det registreringsnummer fartyget har haft i fartygsregistret. 4 § I fråga om utmätning och exekutiv försäljning av egendom, vari göres gällande panträtt på grund av inteckning som avses i denna lag, gäller i tillämpliga delar bestämmelserna om utmätning och exekutiv försäljning av registrerat skepp. 5 § Registermyndigheten skall före utgången av år 1976 översända underrättelse till varje känd innehavare av inteckning som avses i denna lag med upplysning om att inteckningen icke har kunnat överföras till skeppsregistret samt om vad som enligt denna lag och 11 a övergångsbestämmelserna till lagen (1973:1064) om ändring i sjölagen (1891:35 s. 1) gäller om sådan inteckning. Förklara den här lagen kortfattat (max fyra meningar) på enkel svenska.
1988:149
Förordning (1988:149) om tillsättning av tjänster m.m. vid kustbevakningen
Inledande bestämmelse 1 § Denna förordning gäller när kommittén (Fi 1987:08) med uppdrag att utarbeta förslag till organisation m. m. för kustbevakningen (kustbevakningskommittén) vidtar åtgärder för att inrätta kustbevakningen. /r3/ Tjänstetillsättning m. m. 2 § Tjänsten som chef för kustbevakningen samt tjänsterna som chefer för enheter inom den centrala ledningen och chefer för regionala ledningar tillsätts av regeringen. 3 § Andra tjänster än de som anges i 2 § tillsätts av kustbevakningskommittén. 4 § Vid tillämpningen av inrättandeförordningen (1985:915) och kungörelsen (1966:462) om inrättande av vissa tjänster i befordringsgång m. m. skall med myndighet förstås kustbevakningskommittén i fråga om tjänster som tillsätts av kommittén. Kustbevakningskommittén fullgör arbetsgivarens skyldigheter enligt lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet eller kollektivavtal i frågor där kommittén vidtar åtgärder i myndighets ställe. 5 § Tjänster får, utan att kungöras lediga till ansökan, tillsättas med arbetstagare som vid tillsättningstidpunkten ingår i sådan övertalighetsgrupp enligt trygghetsavtalet för arbetstagare hos staten (TrA-S) vid tullverket som har fastställts med anledning av kustbevakningens inrättande. Tjänster som inte kan tillsättas enligt första stycket, får utan att kungöras lediga till ansökan tillsättas med andra arbetstagare som berörs av kustbevakningens inrättande och är förordnade tills vidare utan tidsbegränsning, om dessa tjänster i fråga om arbetsuppgifter och löneställning i huvudsak motsvarar de innehavda tjänsterna. För tjänster som kustbevakningskommittén enligt annars gällande föreskrifter kungör lediga till ansökan, skall ansökningstiden vara två veckor. 6 § Omplaceringsförordningen (1984:110) och förordningen (1984:819) om statliga platsanmälningar tillämpas inte när tjänster tillsätts enligt 5 § första eller andra stycket. 7 § Beslut i tillsättningsärenden ges till känna genom att anslås på anslagstavla hos generaltullstyrelsen. 8 § Kustbevakningskommitténs beslut i ett tillsättningsärende får överklagas hos försvarets personalnämnd inom två veckor från den dag då beslutet har anslagits på anslagstavla hos generaltullstyrelsen. Nämndens beslut får inte överklagas. /r3/ Rätt att besluta om viss anskaffning m. m. 9 § Intill dess kustbevakningen har inrättats får kustbevakningskommittén efter samråd med generaltullstyrelsen avgöra sådana lokal-, intendentur- och materielfrågor, andra ekonomiska frågor och personalfrågor i övrigt som väsentligen berör kustbevakningens verksamhet. /r3/ Rätt att besluta om föreskrifter 10 § Kustbevakningskommittén får meddela de föreskrifter som behövs om kustbevakningens organisation och formerna för kustbevakningens verksamhet. /r3/ Övriga frågor 11 § Ärenden enligt denna förordning avgörs av ordföranden och minst en ledamot. Vid lika röstetal har ordföranden utslagsröst. Ordföranden får medge att kommitténs experter deltar i handläggningen av ärendena. 12 § I fråga om varje beslut skall det finnas en handling som utvisar dagen för beslutet, beslutets innehåll och vem som har fattat beslutet. 13 § Kustbevakningskommittén får utföra personalkontroll enligt personalkontrollkungörelsen (1969:446). 14 § Generaltullstyrelsen skall lämna kustbevakningskommittén biträde när den handlägger frågor som avses i denna förordning. Övergångsbestämmelser 1988:149 Denna förordning träder i kraft den 25 april 1988 och gäller till utgången av juni 1988. Dock skall bestämmelserna i 5 och 6 §§ gälla för kustbevakningen intill utgången av juni 1989. Förklara den här lagen kortfattat (max fyra meningar) på enkel svenska.
1993:955
Förordning (1993:955) om vissa sanktioner mot Haiti;
Inledande bestämmelse 1 § Med krigsmateriel och liknande materiel avses i denna förordning 1. materiel som är upptagen i bilagan till förordningen (1992:1303) om krigsmateriel, och 2. motsvarande materiel utformad för polisiärt bruk. Förbud mot handel med vissa varor 2 § Krigsmateriel och liknande materiel eller petroleum och petroleumprodukter får inte föras ut ur Sverige, om bestämmelselandet är Haiti. 3 § Krigsmateriel och liknande materiel eller petroleum och petroleumprodukter får inte föras in i Haiti. 4 § Krigsmateriel och liknande materiel eller petroleum och petroleumprodukter får inte inom Haiti tillhandahållas i verksamhet av ekonomisk art. Inte heller får krigsmateriel och liknande materiel eller petroleum och petroleumprodukter tillhandahållas utanför Haiti, om de är avsedda för verksamhet av ekonomisk art som drivs från Haiti. Förbud mot vissa främjandeåtgärder 5 § Åtgärder får inte vidtas som är ägnade att främja sådana handlingar som nämns i 2--4 §§ och som innebär att 1. tillverka, bearbeta, sätta samman, installera, underhålla eller reparera krigsmateriel och liknande materiel eller lämna tekniskt bistånd till sådana åtgärder, 2. tillverka eller bearbeta petroleumprodukter eller lämna tekniskt bistånd till sådana åtgärder, 3. lasta, lossa, transportera eller ta emot till förvaring krigsmateriel och liknade materiel eller petroleum och petroleumprodukter eller tillhandahålla transportmedel eller utrustning eller förnödenheter för transport, 4. överlåta krigsmateriel och liknande materiel eller petroleum och petroleumprodukter eller upplåta särskild rätt till sådana varor eller meddela försäkring på sådana varor eller ingå rättshandling som avses i 1, 2 eller 3 nämnda åtgärder beträffande sådana varor, 5. överlåta en uppfinning till krigsmateriel och liknande materiel eller till petroleumprodukter eller upplåta särskild rätt till en sådan uppfinning, eller 6. lämna eller förmedla uppdrag för åtgärder som anges i 1--5. Förbud mot sjö- och luftfart 6 § Ett svenskregistrerat fartyg får inte transportera krigsmateriel och liknande materiel eller petroleum och petroleumprodukter till Haiti. Inte heller får luftfartyg föra in sådana varor till Haiti. Förbuden i första stycket gäller ägare och brukare av transportmedlet samt befälhavare och besättningsmän på sådana transportmedel. Undantag 7 § Förbuden i 2--6 §§ gäller inte petroleum och petroleumprodukter, inklusive propangas för matlagning, som är avsedda endast för väsentliga humanitära behov och som levereras i annat än näringsverksamhet i fat eller mindre behållare, om Förenta nationernas (FN) sanktionskommitté, upprättad med anledning av säkerhetsrådets resolution nr 841 (1993), lämnat sitt godkännande. Frysning av tillgångar 8 § Penningmedel som tillhör Haiti eller en juridisk person som ägs av eller kontrolleras från Haiti får inte betalas ut. Inte heller får penningmedel, fordringar, finansiella instrument eller andra liknande tillgångar som tillhör någon enligt första meningen överlåtas, pantsättas eller förfogas över på annat sätt. Penningmedel, fordringar, finansiella instrument eller andra liknande tillgångar får inte överlåtas till någon som anges i första stycket. Inte heller får uppdrag lämnas eller förmedlas för sådana åtgärder som är förbjudna enligt första och andra styckena. Gemensamma bestämmelser 9 § En svensk medborgare som utomlands utför en handling som är förbjuden enligt 2--6 eller 8 § döms enligt lagen (1971:176) om vissa internationella sanktioner och vid svensk domstol, även om 2 kap. 2 eller 3 § brottsbalken inte är tillämplig och trots 2 kap. 5 a § första och andra styckena nämnda balk. Förklara den här lagen kortfattat (max fyra meningar) på enkel svenska.
2019:684
Förordning (2019:684) om fastställande av omräknade belopp för skatt på kemikalier i viss elektronik för år 2020
1 § Regeringen fastställer enligt 3 a § lagen (2016:1067) om skatt på kemikalier i viss elektronik att skatt ska betalas med följande belopp för kalenderåret 2020: 1. Skatt på skattepliktig vara som avses i 3 § andra stycket samma lag ska betalas med 11 kronor per kilogram av den skattepliktiga varans nettovikt. 2. Skatt på skattepliktig vara som avses i 3 § tredje stycket samma lag ska betalas med 163 kronor per kilogram av den skattepliktiga varans nettovikt. 2 § Skatt ska inte betalas med högre belopp än 448 kronor per skattepliktig vara. Förklara den här lagen kortfattat (max fyra meningar) på enkel svenska.
1995:810
Förordning (1995:810) med instruktion för Statens institut för kommunikationsanalys (SIKA)
Uppgifter 1 § Statens institut för kommunikationsanalys (SIKA) skall svara för övergripande analyser inom kommunikationssystemen och för analyser av effekter av åtgärder inom transportsystemen i syfte att uppnå det transportpolitiska målet. Institutet skall dessutom - svara för att Banverkets, Vägverkets, Sjöfartsverkets och Luftfartsverkets långsiktiga infrastrukturplanering samordnas och genomförs på ett gemensamt underlag, - utveckla metoder för prognoser och planering, för konsekvensbedömningar samt för samhällsekonomiska analyser inom transportområdet, - göra regelbundna uppföljningar av mål och externa effekter inom transportområdet, - göra regelbundna beskrivningar av nuläge och prognoser över utveckling av transporter och övriga kommunikationer, samt - samordna riksomfattande undersökningar av transporter och övriga kommunikationer. Förordning (2002:983). 2 § Institutet svarar för den officiella statistiken inom transport- och kommunikationsområdet i enlighet med vad som föreskrivs i lagen (2001:99) om den officiella statistiken och i förordningen (2001:100) om den officiella statistiken. Institutet ansvarar även för att resultaten av insamlad statistik översänds till Europeiska gemenskapernas kommission i den mån insamlandet skett på grundval av föreskrifter från Europeiska gemenskapen. Förordning (2001:110). Verksförordningens tillämpning 3 § Verksförordningen (1995:1322) skall tillämpas på institutet med undantag av 4, 5, 10-14, 19-22, 30, 33 och 34 §§. Förordning (2007:314). Myndighetens ledning 4 § Institutets generaldirektör är chef för myndigheten. Förordning (2004:291). Överklagande 5 § Har upphävts genom förordning (2007:314). Övergångsbestämmelser 2007:314 Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2007. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för överklaganden av beslut i anställningsärenden som har meddelats före ikraftträdandet. Förklara den här lagen kortfattat (max fyra meningar) på enkel svenska.
2013:284
Förordning (2013:284) om bevakning ombord på svenskt fartyg
Innehåll 1 § Denna förordning innehåller föreskrifter i anslutning till lagen (2013:283) om bevakning ombord på svenskt fartyg. Tillståndsmyndighet 2 § Transportstyrelsen är tillståndsmyndighet enligt lagen (2013:283) om bevakning ombord på svenskt fartyg. Prövningen av en ansökan ska göras efter det att Polismyndigheten har hörts. Förordning (2014:1287). Ansökan 3 § En ansökan om tillstånd ska vara skriftlig. Redaren ska tillsammans med ansökan ge in de handlingar och uppgifter som behövs för att visa att bevakningsverksamheten kommer att uppfylla de krav som ställs enligt lagen (2013:283) om bevakning ombord på svenskt fartyg och de föreskrifter som meddelats i anslutning till lagen. 4 § Tillståndsmyndigheten får begära in de ytterligare handlingar och uppgifter som behövs för att pröva en ansökan om tillstånd. Beslut om tillstånd 5 § Ett beslut om tillstånd till bevakning ombord på svenskt fartyg ska minst innehålla 1. redarens namn, adress, personnummer eller organisationsnummer, 2. uppgift om det fartyg tillståndet avser, 3. uppgift om tillståndets giltighetstid och geografiska giltighet, 4. de villkor som gäller för tillståndet, och 5. en upplysning om under vilka förutsättningar tillståndet kan återkallas. 6 § Tillstånd får bara beviljas för sådana geografiska områden som tillståndsmyndigheten, med ledning av kända förhållanden, bedömer utgöra områden där det kan antas finnas en risk för att fartyget kan utsättas för angrepp av utomstående personer. Tillståndet får även avse sådana angränsande geografiska områden där beväpnad säkerhetspersonal kan tas ombord och sättas i land. Tillsyn 7 § Det följer av 7 § lagen (2013:283) om bevakning ombord på svenskt fartyg att tillståndsmyndigheten utövar tillsyn över att lagen, de föreskrifter som har meddelats i anslutning till lagen och de beslut som har meddelats med stöd av lagen följs. Polismyndigheten och utlandsmyndigheterna ska lämna den information som tillståndsmyndigheten behöver för att utöva tillsynen. Förordning (2014:1287). Bemyndiganden 8 § Tillståndsmyndigheten får meddela ytterligare föreskrifter om bevakning som omfattas av lagen (2013:283) om bevakning ombord på svenskt fartyg samt om tillstånd för och tillsyn över bevakningen. Innan sådana föreskrifter meddelas ska tillståndsmyndigheten höra Polismyndigheten. Förordning (2014:1287). 9 § Tillståndsmyndigheten får meddela föreskrifter om avgifter för prövning av en ansökan om tillstånd och för tillsyn. Förklara den här lagen kortfattat (max fyra meningar) på enkel svenska.
1982:58
Förordning (1982:58) om förfarandet vid utlämning för brott till Danmark, Finland, Island och Norge
Samtycke som avses i 9 § andra stycket lagen (1959:254) om utlämning för brott till Danmark, Finland, Island och Norge skall lämnas skriftligen enligt formulär som fastställs av riksåklagaren. Den handling där samtycket ges skall om möjligt vara avfattad på det språk som normalt begagnas av den som begärs utlämnad. Om ett annat språk används, skall på handlingen antecknas vilka åtgärder som har vidtagits för att kontrollera att den som begärs utlämnad har förstått innebörden av samtycket. Samtycke skall lämnas i närvaro av vittne. Vittnet skall på den handling där samtycket ges skriftligen bekräfta att den som begärs utlämnad har undertecknat handlingen frivilligt. Förklara den här lagen kortfattat (max fyra meningar) på enkel svenska.
1983:968
Lag (1983:968) om tillfällig höjning av den statliga förmögenhetsskatten
Vid 1984 års taxering skall, i stället för vad som sägs i 10 § första stycket och 11 § 1 mom. lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt, gälla dels att fysiska personer, dödsbon, utländska bolag och i 10 § 1 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt angivna familjestiftelser inte skall betala statlig förmögenhetsskatt, om den beskattningsbara förmögenheten inte överstiger 300 000 kr., dels att den statliga förmögenhetsskatten för de nämnda skattskyldiga skall utgöra: när den beskattningsbara förmögenheten inte överstiger 400 000 kr.: en procent av den del av den beskattningsbara förmögenheten, som överstiger 300 000 kr.; när den beskattningsbara förmögenheten överstiger 400 000 men inte 600 000 kr.: 1 000 kr. för 400 000 kr. och 2,5 % av återstoden; 600 000 men inte 800 000 kr.: 6 000 kr. för 600 000 kr. och 3 % av återstoden; 800 000 men inte 1 800 000 kr.: 12 000 kr. för 800 000 kr. och 3,5 % av återstoden; 1 800 000 kr.: 47 000 kr. för 1 800 000 kr. och 4 % av återstoden. Vidare skall vid 1984 års taxering, i stället för vad som sägs i 22 § 1 mom. 4) taxeringslagen (1956:623) för sådan skattskyldig som avses i första stycket gälla, att deklaration till ledning för egen taxering skall lämnas utan anmaning om den skattskyldiges tillgångar av den art som anges i 3 § 1 mom. lagen om statlig förmögenhetsskatt vid 1983 års utgång haft ett värde överstigande 300 000 kr. Övergångsbestämmelser 1996:477 Den upphävda lagen tillämpas alltjämt i fråga om 1984 års taxering. Förklara den här lagen kortfattat (max fyra meningar) på enkel svenska.
2002:739
Förordning (2002:739) om tillfälligt utvecklingsstöd
1 § Denna förordning innehåller bestämmelser om tillfälligt utvecklingsstöd som under åren 2002-2004 kan beviljas företag som ger ut dagstidningar. Stöd lämnas i den utsträckning som det finns tillgängliga medel. Om inte annat sägs i denna förordning skall bestämmelserna i presstödsförordningen (1990:524) tillämpas. 2 § Stöd kan beviljas ett tidningsföretag som ger ut en dagstidning som har kommit ut under minst tre år före ansökningstillfället och som får driftsstöd enligt presstödsförordningen (1990:524). Stöd kan dock inte beviljas för en tidning som får avvecklingsstöd enligt 2 kap. 15 § presstödsförordningen. 3 § Stöd kan lämnas för investeringar i teknisk utrustning och programvaror samt för investeringar i utbildning som har ett direkt samband med detta. Investeringarna skall vara ett led i en långsiktig strategi som bidrar till tidningens fortlevnad. 4 § Stödet kan uppgå till högst 75 procent av kostnaderna för investeringarna. Presstödsnämnden bestämmer storleken på stödet efter vad som i det enskilda fallet är skäligt. För en hög- eller medelfrekvent tidning får dock stödet sammanlagt inte överstiga en miljon kronor under åren 2002-2004. För en lågfrekvent tidning och en tidning som uppbär begränsat eller särskilt driftsstöd får stödet inte överstiga 500 000 kronor under samma period. 5 § Ansökan om stöd skall vara skriftlig och lämnas in till Presstödsnämnden. Ansökan skall innehålla en beskrivning av de investeringar som stödet söks för, skälen för investeringarna samt uppgifter om kostnaderna och om företagets egen ekonomiska insats. Sökanden skall lämna Presstödsnämnden de ytterligare uppgifter som nämnden begär. 6 § Stödet skall betalas ut efter det att investeringarna genomförts. Till begäran om utbetalning av stödet skall bifogas ett intyg av en revisor som visar att investeringarna är genomförda. 7 § Presstödsnämnden får besluta att beviljat stöd inte skall betalas ut om det har beviljats på grund av oriktiga uppgifter eller om förutsättningarna för stöd inte längre finns. Presstödsnämnden får besluta att beviljat stöd skall betalas tillbaka helt eller delvis om det har beviljats på grund av oriktiga uppgifter. Övergångsbestämmelser Denna förordning träder i kraft den 15 november 2002. Den skall dock tillämpas för tid från och med den 1 januari 2002. Förklara den här lagen kortfattat (max fyra meningar) på enkel svenska.
2007:836
Förordning (2007:836) med instruktion för Statens bostadskreditnämnd
Uppgifter 1 § Statens bostadskreditnämnd har till uppgift att 1. förvalta och redovisa de kreditgarantier som nämnden utfärdat, 2. bevaka att kreditförsörjningen, vid ny- och ombyggnad samt vid förvärv av bostäder, stöds i tillräcklig omfattning av statliga kreditgarantier och ta de initiativ som behövs i detta syfte, 3. i stödärenden enligt förordningen (2002:664) om statligt stöd för vissa kommunala åtaganden för boendet a) överlägga med kommuner om lämpliga åtgärder och villkor för stöd, b) för statens räkning träffa avtal med kommuner om statens medverkan vid omstrukturering eller rekonstruktion av ett kommunalt bostadsföretag, 4. följa den ekonomiska utvecklingen i de kommuner och bostadsföretag som berörs eller kan komma att beröras av omstrukturerings- eller rekonstruktionsåtgärder som genomförs med statlig medverkan samt utvärdera effekterna av de åtgärder som har genomförts, 5. redovisa beslutade bidrag för kommunala hyresgarantier, 6. biträda Regeringskansliet i nationella och internationella frågor inom bostadsmarknadsområdet, 7. utbyta kunskap och erfarenheter med aktörer, både på nationell och internationell nivå, inom myndighetens verksamhetsområde, och 8. bidra till ökad kunskap om frågor som har betydelse för myndighetens verksamhetsområde. Förordning (2011:244). Ledning 2 § Myndigheten leds av en myndighetschef. Särskilda organ 3 § Inom myndigheten finns en avtalsdelegation som har till uppgift att för Statens bostadskreditnämnds räkning ingå de avtal som avses i 6 § förordningen (2002:664) om statligt stöd för vissa kommunala åtaganden för boendet samt bevaka att ingångna avtal följs och i övrigt ta till vara statens intressen enligt 12 § samma förordning. Avtalsdelegationen består av myndighetens chef, som är ordförande, och högst sju ledamöter. Myndighetens ledning är inför regeringen ansvarig för att avtalsdelegationen tilldelas medel och resurser i övrigt för sin verksamhet, verksamheten bedrivs författningsenligt och effektivt samt redovisas på ett tillförlitligt sätt. 4 § Avtalsdelegationen är beslutför när ordföranden och minst hälften av de andra ledamöterna är närvarande. Anställningar och uppdrag 5 § Generaldirektören är myndighetschef. 6 § Ledamöterna i avtalsdelegationen utses av regeringen för en bestämd tid. Förklara den här lagen kortfattat (max fyra meningar) på enkel svenska.
1990:7
/r1/ Riksgäldskontorets föreskrifter (1990:7) om gällande inlåningsränta i ungdomsbosparandet;
Riksgäldskontoret föreskriver följande med stöd av 10 § lagen (1988:846) om ungdomsbosparande samt 1 § förordningen (1989:248) med instruktion för riksgäldskontoret. På medel som står inne på ett konto anslutet till ungdomsbosparandet enligt lagen (1988:846) om ungdomsbosparande skall den bank eller sparkassa som för kontot betala lägst 10,5 procent årlig ränta. För den kalendermånad, då insättning eller uttag sker, får på det insatta respektive uttagna beloppet betalas en lägre årlig ränta än som sägs i första stycket, dock lägst 2 procent. Förklara den här lagen kortfattat (max fyra meningar) på enkel svenska.
2021:319
Lag (2021:319) om Transportstyrelsens olycksdatabas
Lagens tillämpningsområde 1 § Denna lag gäller vid behandling av personuppgifter i Transportstyrelsens databas över olyckor och personskador i trafiken. Lagen gäller även vid behandling av uppgifter i databasen som gäller avlidna personer. Förhållandet till annan reglering 2 § Denna lag kompletterar Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning), här benämnd EU:s dataskyddsförordning. 3 § Vid behandling av personuppgifter enligt denna lag gäller lagen (2018:218) med kompletterande bestämmelser till EU:s dataskyddsförordning och föreskrifter som har meddelats i anslutning till den lagen, om inte annat följer av denna lag eller föreskrifter som har meddelats i anslutning till lagen. Uttryck i lagen 4 § Termer och uttryck i denna lag har samma betydelse som i EU:s dataskyddsförordning, lagen (2001:559) om vägtrafikdefinitioner och förordningen (2001:651) om vägtrafikdefinitioner. 5 § I denna lag avses med en 1. vägtrafikolycka: en plötslig händelse eller serie av händelser som har inträffat helt eller delvis på en väg och involverat ett fordon i rörelse, 2. olycka i trafikmiljö: en plötslig händelse eller serie av händelser som har involverat en trafikant och inträffat a) helt eller delvis på en väg, b) helt eller delvis på en gångbana som inte ligger invid en väg, c) på en buss- eller spårvagnshållplats, eller d) ombord på en spårvagn, 3. olycka med terrängmotorfordon: en plötslig händelse eller serie av händelser som har involverat ett terrängmotorfordon i rörelse, och 4. olycka med fritidsfartyg: en plötslig händelse eller serie av händelser som har involverat ett sjösatt fritidsfartyg. Personuppgiftsansvar 6 § Transportstyrelsen är personuppgiftsansvarig för behandlingen av personuppgifter i databasen. Ändamål med behandlingen 7 § Personuppgifter får behandlas i databasen om det är nödvändigt för 1. framställning av statistik inom trafiksäkerhetsområdet, 2. forskning som avser trafiksäkerhet, eller 3. planering, uppföljning, utvärdering eller kvalitetssäkring av trafiksäkerhetsarbete. Personuppgifter som behandlas enligt första stycket får behandlas även för andra ändamål, under förutsättning att behandlingen inte är oförenlig med det ändamål för vilket uppgifterna samlades in. Innehåll 8 § Databasen får innehålla uppgifter med anknytning till en sådan olycka som avses i denna lag och om personer som varit involverade i olyckan. Regeringen kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela närmare föreskrifter om vilka uppgifter enligt första stycket som får behandlas i databasen. Behandling av särskilda kategorier av personuppgifter 9 § Uppgifter om hälsa som avser personskador får behandlas i databasen och får användas som sökbegrepp. Inga andra personuppgifter som avses i artikel 9.1 i EU:s dataskyddsförordning (känsliga personuppgifter) får behandlas. För ändamål som avses i 7 § andra stycket får uppgifter om hälsa och personuppgifter som avses i artikel 10 i EU:s dataskyddsförordning behandlas endast om det är absolut nödvändigt för syftet med behandlingen. Uppgifter som ska lämnas till databasen 10 § Vårdgivare som ger akutsjukvård och vars verksamhet innefattar ortopedi eller kirurgi ska till databasen lämna uppgifter som rör samtliga personer som söker vård eller har avlidit till följd av en olycka i trafikmiljö, en olycka med terrängmotorfordon eller en olycka med fritidsfartyg. 11 § Polismyndigheten ska till databasen lämna uppgifter om en sådan vägtrafikolycka, olycka med terrängmotorfordon eller olycka med fritidsfartyg som myndigheten fått kännedom om och som medfört personskada eller dödsfall. 12 § Kustbevakningen ska till databasen lämna uppgifter om en sådan olycka med fritidsfartyg som myndigheten fått kännedom om och som medfört personskada eller dödsfall. 13 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela närmare föreskrifter om uppgiftsskyldigheterna enligt 10-12 §§. Pseudonymisering av personuppgifter 14 § Databasen får endast innehålla pseudonymiserade personuppgifter. Trots första stycket får Transportstyrelsen i ett enskilt fall vidta åtgärder för att personuppgifter åter ska bli direkt hänförliga till enskilda registrerade, om det är absolut nödvändigt för 1. att säkerställa att uppgifter som myndigheten lämnar som underlag för officiell statistik är riktiga, 2. forskning som avser trafiksäkerhet, eller 3. att Transportstyrelsen ska kunna uppfylla sina skyldigheter som personuppgiftsansvarig. Direktåtkomst 15 § Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Polismyndigheten, Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafikanalys, Trafikverket, kommunala myndigheter och länsstyrelser får medges direktåtkomst till sådana personuppgifter i databasen som respektive myndighet behöver för de ändamål som anges i 7 § första stycket. Universitet och högskolor som är myndigheter eller som vid tillämpningen av offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) ska jämställas med myndigheter får medges direktåtkomst till personuppgifter i databasen, om uppgifterna behövs för forskning som avser trafiksäkerhet. 16 § Om uppgifterna i databasen ska användas i sådan forskning som omfattas av lagen (2003:460) om etikprövning av forskning som avser människor, får direktåtkomst enligt 15 § medges endast under förutsättning att såväl forskningen som behandlingen av uppgifterna har godkänts vid etikprövning enligt den lagen. 17 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om omfattningen av direktåtkomsten samt om behörighet och säkerhet vid sådan åtkomst. 18 § Den som har medgetts direktåtkomst enligt 15 § ansvarar för att tillgången till personuppgifter begränsas till vad var och en behöver för att kunna fullgöra sina arbetsuppgifter. 19 § Den som har medgetts direktåtkomst enligt 15 § har vid sådan åtkomst rätt att ta del av de uppgifter i databasen som avses i den paragrafen. Längsta tid som personuppgifter får behandlas 20 § Personuppgifter i databasen får inte behandlas under längre tid än vad som är nödvändigt för de ändamål som anges i 7 § första stycket. Regeringen kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om den längsta tid som personuppgifter får behandlas och om gallring. Förklara den här lagen kortfattat (max fyra meningar) på enkel svenska.
2003:617
Förordning (2003:617) med instruktion för Centrala etikprövningsnämnden
Uppgifter 1 § Centrala etikprövningsnämnden prövar ansökningar om etikprövning av forskning som avser människor och utövar tillsyn enligt lagen (2003:460) om etikprövning av forskning som avser människor. Nämnden har även till uppgift att pröva vissa frågor enligt lagen (2002:297) om biobanker i hälso- och sjukvården m.m. Organisation 2 § Nämnden har sitt kansli vid Vetenskapsrådet, som tillhandahåller kansliresurser. 3 § Ordföranden utser en av ledamöterna till vetenskaplig sekreterare på bestämd tid. Den vetenskapliga sekreteraren skall förbereda ärenden inför nämndens sammanträden och bistå med vetenskaplig kompetens. Nämndens sammansättning 4 § I 32 och 33 §§ lagen (2003:460) om etikprövning av forskning som avser människor finns bestämmelser om nämndens sammansättning och när nämnden är beslutför. Det skall finnas personliga ersättare för samtliga ledamöter i nämnden. Vetenskapsrådet skall lämna förslag på ledamöter och ersättare med vetenskaplig kompetens till regeringen. Verksförordningens tillämpning 5 § Följande bestämmelser i verksförordningen (1995:1322) skall tillämpas på Centrala etikprövningsnämnden: 15 § om revisionsberättelse, 16 § om medverkan i EU-arbetet, 18 § om myndighetens organisation, 26 § om ärendenas handläggning, 29 § om inhämtande av uppgifter m.m., 30 § om ärendeförteckning, och 31 § om myndighetens beslut. Nämnden har det ansvar för verksamheten och de uppgifter som anges i 6, 7, 9, 11 och 13 §§ verksförordningen. Ärendenas handläggning 6 § Ärendena avgörs efter föredragning. Den vetenskapliga sekreteraren är föredragande i nämnden. Även personal vid nämndens kansli kan vara föredragande i nämnden. 7 § När etiska frågor av ny och principiell karaktär handläggs skall om möjligt samtliga ledamöter vara närvarande. 8 § Ett överlämnande enligt 33 § tredje stycket lagen (2003:460) om etikprövning av forskning som avser människor skall ske i särskilt beslut. Överklagande 9 § Bestämmelser om överklagande finns i 37 § lagen (2003:460) om etikprövning av forskning som avser människor. I övrigt gäller om överklagande 35 § verksförordningen (1995:1322). Förklara den här lagen kortfattat (max fyra meningar) på enkel svenska.
2006:323
Lag (2006:323) om utbyte av sprutor och kanyler
Inledande bestämmelse 1 § I denna lag finns bestämmelser om verksamhet med utbyte av sprutor och kanyler (sprututbytesverksamhet) i syfte att förebygga spridning av hivinfektion och andra blodburna infektioner bland personer som missbrukar narkotika. Sprututbytesverksamhet ska bedrivas på ett sådant sätt att den enskilde kan motiveras för vård och behandling. Det som i lagen sägs om regioner gäller också kommuner som inte ingår i en region. Lag (2019:924). Tillstånd att bedriva verksamhet med utbyte av sprutor och kanyler 2 § Sprututbytesverksamhet får bedrivas endast av regioner inom ramen för deras hälso- och sjukvård och sedan Inspektionen för vård och omsorg har gett tillstånd till verksamheten. Lag (2019:924). 3 § Innan en ansökan om tillstånd ges in, ska samråd ske mellan regionen och samtliga kommuner inom regionen. I ansökan ska regionen redovisa hur behovet av avgiftning och vård av missbrukare kommer att tillgodoses. Lag (2019:924). 4 § Inspektionen för vård och omsorg får ge tillstånd till sprututbytesverksamhet för högst två år åt gången. Har en ny ansökan getts in innan tiden för gällande tillstånd har löpt ut, får verksamheten fortsätta i avvaktan på inspektionens beslut. Lag (2012:950). 5 § Inspektionen för vård och omsorg får besluta att återkalla ett tillstånd till sprututbytesverksamhet om det förekommer missförhållanden i verksamheten. Lag (2012:950). Villkor för utbyte av sprutor och kanyler 6 § En spruta eller en kanyl får lämnas ut av regionen endast om en begagnad spruta eller kanyl samtidigt lämnas in. Utlämnande får dock ske om det finns särskilda skäl till varför motsvarande begagnade sprutor och kanyler inte kan lämnas in. Sprutor eller kanyler får lämnas ut endast till den som har fyllt 18 år. Utlämnande får ske endast vid personligt besök. Lag (2022:908). Överklagandeförbud 7 § Beslut enligt denna lag får inte överklagas. Bemyndigande 8 § Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer får meddela sådana ytterligare föreskrifter om sprututbytesverksamheten som behövs till skydd för enskilda. Övergångsbestämmelser 2006:323 1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2006. 2. Ett landsting som vid ikraftträdandet bedriver sprututbytesverksamhet får, under förutsättning att landstinget före utgången av år 2006 gör en ansökan om tillstånd enligt 2 §, fortsätta verksamheten i avvaktan på Socialstyrelsens beslut. Förklara den här lagen kortfattat (max fyra meningar) på enkel svenska.
2013:412
Förordning (2013:412) om vårdavgifter m.m. för utlänningar som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd
1 § Denna förordning innehåller bestämmelser om de avgifter utlänningar som vistas i Sverige utan stöd av myndighetsbeslut eller författning själva ska betala för vård, läkemedel och andra varor enligt 6, 7, 9 och 10 §§ lagen (2013:407) om hälso- och sjukvård till vissa utlänningar som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd. Förordningen omfattar dock inte utlänningar vars vistelse i Sverige är avsedd att vara tillfällig. För annan hälso- och sjukvård, tandvård samt andra läkemedel och varor ska personkretsen betala avgifter enligt de grunder som vårdgivaren bestämmer. Förordning (2016:525). 2 § I 7 kap. 3 § 4 smittskyddslagen (2004:168) finns bestämmelser om kostnadsfrihet för undersökning, vård och behandling som en läkare bedömer minska risken för smittspridning av en allmänfarlig sjukdom samt läkemedel mot en sådan sjukdom. 3 § Utlänningar som omfattas av denna förordning ska betala vårdavgift med 50 kronor för läkarbesök inom regionens hälso- och sjukvård eller hos läkare som får ersättning enligt lagen (1993:1651) om läkarvårdsersättning eller enligt vårdavtal med regionen samt för läkarvård som ges efter remiss av sådana läkare. Förordning (2019:1093). 4 § Utlänningar som omfattas av denna förordning ska betala vårdavgift med 25 kronor för annan sjukvårdande behandling än läkarvård, om den ges av en vårdgivare efter remiss av en läkare inom regionens hälso- och sjukvård eller av läkare som får ersättning enligt lagen (1993:1651) om läkar- vårdsersättning eller enligt vårdavtal. Vidare ska utlänningar som omfattas av denna förordning betala avgift för sjukresa, dock med högst 40 kronor. Förordning (2019:1093). 5 § Vårdavgift och avgift för sjukresa enligt 3 och 4 §§ ska betalas endast i den utsträckning som motsvarande avgift ska betalas av andra vårdtagare. 6 § Utlänningar som omfattas av denna förordning ska inte betala vårdavgift för 1. förebyggande barna- och mödravård som ges av en vårdgivare inom den offentliga primärvården, och 2. förlossningsvård. 7 § För förskrivna läkemedel som omfattas av lagen (2002:160) om läkemedelsförmåner m.m. ska utlänningar som omfattas av denna förordning betala avgift med högst 50 kronor per läkemedel. Läkemedel som avses i första stycket och varor som avses i 18 § lagen om läkemedelsförmåner m.m. ska vara kostnadsfria för utlänningar som omfattas av denna förordning och som vid inköpstillfället inte har fyllt 18 år. Förordning (2016:525). 8 § Utlänningar som omfattas av denna förordning och som är över 18 år ska betala avgift med 50 kronor för behandling hos en tandläkare som omfattas av det statliga tandvårdsstödet. Tandvård hos en tandläkare som omfattas av det statliga tandvårdsstödet är kostnadsfri för barn som inte har fyllt 18 år. 9 § Socialstyrelsen får meddela närmare föreskrifter om hälsoundersökning för utlänningar som omfattas av denna förordning. Förklara den här lagen kortfattat (max fyra meningar) på enkel svenska.
1997:407
Förordning (1997:407) om ersättningsgaranti vid bodelning
1 § Denna förordning innehåller bestämmelser om tillämpning av bestämmelserna i 17 kap. 7 a § äktenskapsbalken om ersättningsgaranti vid bodelning. Ansökan om ersättningsgaranti 2 § En ansökan om ersättningsgaranti enligt 17 kap. 7 a § äktenskapsbalken skall innehålla uppgifter om den sökandes ekonomiska och övriga förhållanden i den omfattning som Domstolsverket föreskriver. Uppgifterna om de ekonomiska förhållandena skall lämnas på heder och samvete. Den sökande skall också på heder och samvete intyga att det i ansökan har lämnats alla uppgifter som, såvitt den sökande vet, är av betydelse för bedömningen av ansökan och att de lämnade uppgifterna är riktiga. Underrättelser 3 § Har någon beviljats ersättningsgaranti enligt 17 kap. 7 a § äktenskapsbalken skall domstolen, innan bodelningsförrättare förordnas, vid behov underrätta den som har föreslagits till bodelningsförrättare om garantin. Beviljas ersättningsgarantin efter det att rätten har förordnat en bodelningsförrättare, skall bodelningsförrättaren få ett skriftligt besked om garantin. 4 § Har upphävts genom förordning (2005:83). Utbetalning av ersättning till bodelningsförrättare 5 § En ansökan från en bodelningsförrättare om utbetalning av ersättningsgaranti skall innehålla uppgift om den ersättning som begärs för arbete samt vilken tid som har lagts ned på uppdraget. Om bodelningsförrättaren är skyldig att redovisa mervärdesskatt skall han eller hon ange hur stor del av ersättningen som utgör mervärdesskatt. Kostnadsräkningen skall ges in till den domstol som skall besluta om ersättningen. Förklara den här lagen kortfattat (max fyra meningar) på enkel svenska.
2022:190
Tillkännagivande (2022:190) om tröskelvärden vid offentlig upphandling
Vid tillämpningen av lagen (2016:1145) om offentlig upphandling, lagen (2016:1146) om upphandling inom försörjningssektorerna, lagen (2016:1147) om upphandling av koncessioner och lagen (2011:1029) om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet gäller följande tröskelvärden i euro och svenska kronor enligt 1. Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/24/EU av den 26 februari 2014 om offentlig upphandling och om upphävande av direktiv 2004/18/EG, i lydelsen enligt kommissionens delegerade förordning (EU) 2021/1952 av den 10 november 2021 om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/24/EU vad gäller tröskelvärden för offentliga varu-, tjänste- och byggentreprenadkontrakt samt projekttävlingar, 2. Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/25/EU av den 26 februari 2014 om upphandling av enheter som är verksamma på områdena vatten, energi, transporter och posttjänster och om upphävande av direktiv 2004/17/EG, i lydelsen enligt kommissionens delegerade förordning (EU) 2021/1953 av den 10 november 2021 om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/25/EU vad gäller tröskelvärden för varu-, tjänste- och byggentreprenadkontrakt samt projekttävlingar, 3. Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/23/EU av den 26 februari 2014 om tilldelning av koncessioner, i lydelsen enligt kommissionens delegerade förordning (EU) 2021/1951 av den 10 november 2021 om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/23/EU vad gäller tröskelvärden för koncessioner, 4. Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/81/EG av den 13 juli 2009 om samordning av förfarandena vid tilldelning av vissa kontrakt för byggentreprenader, varor och tjänster av upphandlande myndigheter och enheter på försvars- och säkerhetsområdet och om ändring av direktiven 2004/17/EG och 2004/18/EG, i lydelsen enligt kommissionens delegerade förordning (EU) 2021/1950 av den 10 november 2021 om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/81/EG vad gäller tröskelvärden för varu-, tjänste- och byggentreprenadkontrakt, och 5. kommissionens meddelande (2021/C 457/01) om motvärden till tröskelvärdena i Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/23/EU, 2014/24/EU, 2014/25/EU och 2009/81/EG. Upphandling enligt lagen (2016:1145) om offentlig upphandling Följande tröskelvärden gäller vid tillämpning av 5 kap. 1 §: Vad upphandlingen Tröskelvärdet i Tröskelvärdet avser euro i svenska kronor Varu- och tjänstekontrakt som tilldelas av centrala upphandlande myndigheter 140 000 1 456 476 Projekttävlingar som anordnas av centrala upphandlande myndigheter 140 000 1 456 476 Varukontrakt som tilldelas av centrala upphandlande myndigheter på försvarsområdet, om kontraktet avser de varor som förtecknas i tillkännagivandet (2016:1227) av de försvarsprodukter som avses i lagen (2016:1145) om offentlig upphandling 140 000 1 456 476 Varu- och tjänstekontrakt som tilldelas av upphandlande myndigheter som inte är centrala upphandlande myndigheter 215 000 2 236 731 Projekttävlingar som anordnas av upphandlande myndigheter som inte är centrala upphandlande myndigheter 215 000 2 236 731 Varukontrakt som tilldelas av centrala upphandlande myndigheter på försvarsområdet, om kontraktet avser varor som inte förtecknas i tillkännagivandet (2016:1227) av de försvarsprodukter som avses i lagen (2016:1145) om offentlig upphandling 215 000 2 236 731 Byggentreprenadkontrakt 5 382 000 55 991 099 Tjänstekontrakt enligt bilaga 2 till lagen (2016:1145) om offentlig upphandling 750 000 7 802 550 Följande tröskelvärden gäller vid tillämpning av 5 kap. 2 §: Vad upphandlingen Tröskelvärdet i Tröskelvärdet avser euro i svenska kronor Tjänstekontrakt 215 000 2 236 731 Byggentreprenadkontrakt 5 382 000 55 991 099 Upphandling enligt lagen (2016:1146) om upphandling inom försörjningssektorerna Följande tröskelvärden gäller vid tillämpning av 5 kap. 1 §: Vad upphandlingen Tröskelvärdet i Tröskelvärdet avser euro i svenska kronor Varu- och tjänstekontrakt samt projekttävlingar 431 000 4 483 865 Byggentreprenadkontrakt 5 382 000 55 991 099 Tjänstekontrakt enligt bilaga 2 till lagen (2016:1146) om upphandling inom försörjningssektorerna 1 000 000 10 403 400 Upphandling enligt lagen (2016:1147) om upphandling av koncessioner Följande tröskelvärden gäller vid tillämpning av 5 kap. 1 §: Vad upphandlingen Tröskelvärdet i Tröskelvärdet avser euro i svenska kronor Koncessioner 5 382 000 55 991 099 Upphandling enligt lagen (2011:1029) om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet Följande tröskelvärden gäller vid tillämpning av 3 kap. 1 § första stycket 1: Vad upphandlingen Tröskelvärdet i Tröskelvärdet avser euro i svenska kronor Varu- och tjänstekontrakt 431 000 4 483 865 Följande tröskelvärden gäller vid tillämpning av 3 kap. 1 § första stycket 2: Vad upphandlingen Tröskelvärdet i Tröskelvärdet avser euro i svenska kronor Byggentreprenadkontrakt 5 382 000 55 991 099 Förklara den här lagen kortfattat (max fyra meningar) på enkel svenska.
2015:63
Lag (2015:63) om utbyte av upplysningar med anledning av FATCA-avtalet
Tillämpningsområde 1 § Denna lag gäller för sådant automatiskt utbyte av upplysningar som avses i avtalet mellan Sveriges regering och Amerikas förenta staters regering för att förbättra internationell efterlevnad av skatteregler och för att genomföra FATCA (FATCA-avtalet). Överföring av uppgifter 2 § Skatteverket ska till den amerikanska federala skattemyndigheten genom automatiskt utbyte överföra upplysningar som Skatteverket har fått i form av kontrolluppgifter och som, enligt uppgift från den kontrolluppgiftsskyldige, avser ett rapporteringspliktigt konto som avses i 2 kap. 21 § lagen (2015:62) om identifiering av rapporteringspliktiga konton med anledning av FATCA-avtalet. Upplysningar ska överföras om de uppgifter som ska lämnas enligt 22 a kap. 2-8 §§ och 24 kap. 4 § 1 skatteförfarandelagen (2011:1244). Upplysningarna ska överföras minst en gång om året och omfatta information om vilken valuta varje belopp anges i. Administrativa eller andra mindre felaktigheter 3 § Skatteverket ska underrätta den amerikanska federala skattemyndigheten om Skatteverket har skäl att tro att mindre eller administrativa fel har begåtts som kan ha lett till att felaktiga eller ofullständiga uppgifter har rapporterats från USA eller som har resulterat i andra överträdelser av FATCA-avtalet. Om den amerikanska federala skattemyndigheten underrättar Skatteverket om att myndigheten har skäl att tro att mindre eller administrativa fel har begåtts som kan ha lett till att felaktiga eller ofullständiga uppgifter har rapporterats från Sverige eller som har resulterat i andra överträdelser av FATCA-avtalet, ska Skatteverket vidta de åtgärder som är möjliga enligt svensk lagstiftning för att inhämta korrekt och fullständig information eller för att avhjälpa överträdelserna av avtalet. Väsentlig överträdelse 4 § Skatteverket ska underrätta den amerikanska federala skattemyndigheten om Skatteverket har konstaterat att ett sådant rapporteringsskyldigt amerikanskt finansiellt institut som avses i FATCA-avtalet har begått en väsentlig överträdelse av skyldigheterna i FATCA-avtalet. Om den amerikanska federala skattemyndigheten underrättar Skatteverket om att ett sådant rapporteringsskyldigt finansiellt institut som avses i 2 kap. 19 § lagen (2015:62) om identifiering av rapporteringspliktiga konton med anledning av FATCA-avtalet har begått en väsentlig överträdelse av skyldigheterna enligt FATCA-avtalet, ska Skatteverket vidta de åtgärder som är möjliga enligt svensk lagstiftning för att åtgärda den väsentliga överträdelsen. Användning av upplysningar som Skatteverket tar emot 5 § Upplysningar som Skatteverket tar emot från den amerikanska federala skattemyndigheten inom ramen för det automatiska informationsutbyte som avses i FATCA-avtalet får användas endast för beskattningsändamål och endast i fråga om de skatter som omfattas av lagen (1994:1617) om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Amerikas Förenta Stater. Övergångsbestämmelser 2015:63 1. Denna lag träder i kraft den 1 april 2015. 2. Skatteverket ska bedöma om USA har lämpliga säkerhetsbestämmelser på plats för att säkerställa att information som tas emot fortsätter att vara sekretessbelagd och uteslutande används för beskattningsändamål, och en infrastruktur för ett effektivt informationsutbyte. Skatteverket ska meddela den amerikanska federala skattemyndigheten när Skatteverket bedömt att sådana säkerhetsbestämmelser och en sådan infrastruktur är på plats. 3. Bestämmelserna i 2 § ska gälla från och med den dag då Skatteverket lämnar ett sådant meddelande till den amerikanska federala skattemyndigheten som avses i punkten 2. Förklara den här lagen kortfattat (max fyra meningar) på enkel svenska.
2016:919
Förordning (2016:919) om kvarstad på bankmedel inom EU
Tillämpningsområde 1 § Denna förordning innehåller bestämmelser som kompletterar 1. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 655/2014 av den 15 maj 2014 om inrättande av ett europeiskt förfarande för kvarstad på bankmedel för att underlätta gränsöverskridande skuldindrivning i mål och ärenden av privaträttslig natur (kvarstadsförordningen), och 2. lagen (2016:757) om kvarstad på bankmedel inom EU. Deposition av kontanta medel hos länsstyrelsen 2 § En deposition av gäldenären av kontanta medel enligt 14 § lagen (2016:757) om kvarstad på bankmedel inom EU ska göras hos en länsstyrelse i enlighet med 1 § förordningen (1927:485) om nedsättning av pengar hos myndighet. 3 § Tillsammans med depositionen ska gäldenären lämna in en kopia av domstolens beslut om kvarstad på bankmedel. Länsstyrelsen ska utfärda ett bevis om att medlen har tagits emot och skicka det till gäldenären. 4 § När länsstyrelsen hanterar en deposition av kontanta medel gäller bestämmelserna i 2, 3 och 5 §§ förordningen (1927:485) om nedsättning av pengar hos myndighet. Samma dagbok och konto får användas som vid en nedsättning enligt lagen (1927:56) om nedsättning av pengar hos myndighet. Handlingar som ges in till myndigheter i Sverige 5 § Handlingar på andra språk än svenska som ges in till en domstol eller till Kronofogdemyndigheten enligt kvarstadsförordningen behöver bara godtas om de är skrivna på eller översatta till engelska. Förklara den här lagen kortfattat (max fyra meningar) på enkel svenska.
1994:563
Förordning (1994:563) om vårdnadsbidrag
1 § I denna förordning finns föreskrifter om bidrag enligt lagen (1994:553) om vårdnadsbidrag. 2 § Anmälan om vårdnadsbidrag och om höjning av sådant bidrag skall göras på en blankett som fastställs av Riksförsäkringsverket. 3 § En barnomsorgsplats avser det antal timmar per vecka som barnets vårdnadshavare har rätt att disponera platsen. 4 § Anmälan enligt 12 § lagen (1994:553) om vårdnadsbidrag skall göras till den allmänna försäkringskassa som enligt 9 § samma lag skall pröva ärenden om vårdnadsbidrag för barnet. 5 § När bidragsmottagaren eller barnet lämnar Sverige för en tid som kan antas komma att överstiga sex månader, skall anmälan göras enligt 12 § första stycket 3 lagen (1994:553) om vårdnadsbidrag. Har en utlandsvistelse inte från början kunnat förutses komma att överstiga sex månader, skall anmälan enligt första stycket göras så snart det kan antas att vistelsen kommer att överstiga sex månader. 6 § När ett barn skrivs in i eller skrivs ut från ett hem för vård eller boende inom socialtjänsten, skall föreståndaren för hemmet genast underrätta den allmänna försäkringskassa som enligt 9 § lagen (1994:553) om vårdnadsbidrag skall pröva ärenden om bidrag för barnet. 7 § Vårdnadsbidrag betalas ut genom insättning på bankkonto eller postgirokonto. Riksförsäkringsverket får besluta om utbetalning på annat sätt om särskilda förhållanden föranleder det. Utbetalning i ett enskilt ärende får göras på annat sätt om uppgift om konto saknas eller det annars finns skäl till det. Beslut om sättet för utbetalning av vårdnadsbidrag får inte överklagas. Förordning (1994:1184). 8 § Bidrag för löpande månad skall kunna lyftas den 28 i utbetalningsmånaden. Om denna dag infaller på en lördag, söndag eller helgdag, skall förmånen kunna lyftas närmast föregående vardag. 9 § Riksförsäkringsverket får meddela föreskrifter för verkställighet av lagen (1994:553) om vårdnadsbidrag och denna förordning. Övergångsbestämmelser 1994:1574 Den upphävda förordningen gäller dock fortfarande i fråga om ärenden om vårdnadsbidrag som kommit in till försäkringskassan före den 1 januari 1995 och som avser tid före nämnda datum. Förklara den här lagen kortfattat (max fyra meningar) på enkel svenska.
2009:955
Förordning (2009:955) om statsbidrag till vissa juridiska personer som tillhandahåller meningsfull sysselsättning till personer med psykisk funktionsnedsättning
Tillämpningsområde och syfte 1 § I denna förordning finns föreskrifter om statsbidrag till juridiska personer som i sin verksamhet tillhandahåller sådan meningsfull sysselsättning som avses i 5 kap. 7 § andra stycket socialtjänstlagen (2001:453) till personer som på grund av en psykisk funktionsnedsättning möter betydande svårigheter i sin livsföring och som inte står till arbetsmarknadens förfogande. Målen med statsbidraget är att förstärka och komplettera kommunernas och regionernas insatser för att ge personer med en psykisk funktionsnedsättning 1. ett varierat utbud av meningsfull sysselsättning, 2. ökad valfrihet genom att urvalet av sysselsättningsplatser lokalt utökas och breddas, 3. en sysselsättning som är särskilt anpassad till den enskildes förutsättningar och som stärker hans eller hennes möjligheter att leva ett självständigt liv, och 4. bättre möjligheter att övergå eller återgå till studier, praktik eller arbete på den reguljära arbetsmarknaden. Förordning (2021:852). Villkor för statsbidrag 2 § Bidrag får lämnas till juridiska personer som 1. bedriver en verksamhet som utgår från en värdegrund som understryker rätten till inflytande och delaktighet i samhällslivet för personer med psykisk funktionsnedsättning, 2. bedriver sådan verksamhet som avses i 1 § första stycket, 3. under minst ett år före det bidragsår som ansökan avser har bedrivit sådan verksamhet som anges i 1 § första stycket, och 4. har en verksamhet som är särskilt anpassad för personer med psykisk funktionsnedsättning och som bedrivs nära de personer som deltar i sysselsättningen. Förordning (2011:950). 2 a § Bidrag får lämnas till juridiska personer, även om det villkor som anges i 2 § 3 inte är uppfyllt under förutsättning att 1. den juridiska personen är medlem i en riksorganisation som organiserar juridiska personer som bedriver sådan verksamhet som avses i 1 § första stycket, och 2. riksorganisationens verksamhet har bedrivits under minst ett år före det bidragsår som ansökan om bidrag avser. Förordning (2018:1115). 3 § Bidrag får inte lämnas till juridiska personer som har skulder för svenska skatter eller avgifter hos Kronofogdemyndigheten eller som är i likvidation eller försatta i konkurs. 4 § Bidrag får inte lämnas till juridiska personer vars verksamhet står under kontroll av en kommun, en region eller en statlig myndighet. Förordning (2019:1074). Formen för statsbidraget 5 § Statsbidraget är ett verksamhetsbidrag och utgör en ersättning för de bidragsberättigades verksamhetskostnader i samband med att de anordnar meningsfull sysselsättning för personer med psykisk funktionsnedsättning. Ansökan 6 § En ansökan om bidrag ska ha kommit in till Socialstyrelsen senast vid den tidpunkt som styrelsen beslutar. 7 § Har upphävts genom förordning (2019:49). 8 § Den som ansöker om bidrag ska i ansökan redogöra för hur vart och ett av de mål som anges i 1 § andra stycket ska uppnås med hjälp av de sökta bidragsmedlen. En sökande ska utöver vad som framgår av första stycket på begäran lämna Socialstyrelsen de handlingar och uppgifter som styrelsen behöver för att kunna pröva ansökan. Förordning (2011:950). 9 § Om den som ansöker om bidrag enligt denna förordning inte lämnar de handlingar eller uppgifter som följer av 8 §, ska sökanden ges tillfälle att inom en viss tid komplettera ansökan. Om sökanden inte följer en uppmaning att komplettera ansökan, får Socialstyrelsen pröva ansökan i befintligt skick. Förordning (2019:49). Beslutande myndighet m.m. 10 § Socialstyrelsen beslutar i ärenden om bidrag enligt denna förordning. 11 § Bidrag lämnas för ett bidragsår i sänder i mån av tillgång på medel. Ett bidragsår omfattar ett kalenderår. Beslut om bidrag fattas vid endast ett tillfälle varje bidragsår. 12 § Bedömningen av en ansökan om bidrag ska göras med utgångspunkt i sökandens förmåga att uppfylla de mål som anges i 1 § andra stycket. Om den som ansöker om bidrag har lämnat redovisning enligt 14 § för tidigare beviljade bidrag, ska bedömningen av bidragsansökan även göras med beaktande av vad som framgår av redovisningen. Förordning (2011:950). 13 § Socialstyrelsen beslutar i det enskilda fallet om de villkor som ska gälla för bidraget. De villkor som gäller för ett bidrag ska framgå av bidragsbeslutet. Förordning (2011:950). Redovisning 14 § En bidragsmottagare är skyldig att senast den 1 mars året efter det år det beviljade bidraget har betalats ut, lämna en redovisning till Socialstyrelsen. Redovisningen ska innehålla 1. en ekonomisk redovisning, 2. en redogörelse för vad medlen använts till, och 3. de resultat som har uppnåtts och hur de förhåller sig till de mål som gällt för bidraget. 15 § En bidragsmottagare är också skyldig att på begäran av Socialstyrelsen lämna det underlag som styrelsen behöver för att granska redovisningen. Uppföljning 16 § Socialstyrelsen ska senast den 31 maj varje år lämna en samlad ekonomisk redovisning till regeringen. Av redovisningen ska det framgå 1. vem som har fått bidrag, 2. hur stort bidrag som har utbetalats till varje bidragsmottagare, 3. vilka villkor som har gällt för vart och ett av bidragen, 4. antal platser som respektive bidragsmottagare tillhandahåller, 5. exempel på vilka typer av sysselsättning som tillhandahålls och på verksamheter som bedöms fungera särskilt väl, och 6. en sammanfattande redogörelse för statsbidragets användning i förhållande till de mål som anges i 1 § andra stycket. Socialstyrelsen ska vart tredje år vid samma tid även lämna regeringen en bedömning av statsbidragets effekter i förhållande till de mål som anges i 1 § andra stycket. Förordning (2021:852). Utbetalning 17 § Bidragen ska betalas ut i förskott med en fjärdedel varje kvartal. Återbetalning och återkrav 18 § En bidragsmottagare är återbetalningsskyldig om 1. mottagaren genom att lämna oriktiga uppgifter eller på annat sätt har förorsakat att bidrag har lämnats felaktigt eller med för högt belopp, 2. bidraget av något annat skäl har lämnats felaktigt eller med för högt belopp och mottagaren borde ha insett detta, 3. bidraget helt eller delvis inte har utnyttjats eller inte har använts för det ändamål som det har beviljats för, 4. mottagaren inte har lämnat sådan redovisning eller sådant underlag som avses i 14 och 15 §§, eller 5. villkor i beslutet om bidrag inte har följts. 19 § Om en bidragsmottagare är återbetalningsskyldig enligt 18 § ska Socialstyrelsen besluta att helt eller delvis kräva tillbaka bidraget. Om det finns särskilda skäl får Socialstyrelsen efterge krav på återbetalning helt eller delvis. Bemyndigande 20 § Socialstyrelsen får meddela föreskrifter om verkställigheten av denna förordning. Förordning (2019:49). Överklagande 21 § Socialstyrelsens beslut enligt denna förordning får inte överklagas. Förordning (2019:49). Övergångsbestämmelser 2009:955 1. Denna förordning träder i kraft den 1 november 2009. 2. En juridisk person som har beviljats bidrag för bidragsåret 2009 ska, i stället för vad som anges i 14 §, lämna sin redovisning av detta bidrag till Socialstyrelsen senast den 1 mars 2011. 3. Socialstyrelsens redovisning av bidrag som har beviljats för bidragsåret 2009 ska, i stället för vad som anges i 16 § första stycket, lämnas till regeringen senast den 31 maj 2011. 4. Vid utbetalning av ett bidrag som har beviljats för bidragsåret 2009 ska, i stället för vad som anges i 17 §, hela bidraget utbetalas vid ett och samma tillfälle. 2011:950 Denna förordning träder i kraft den 1 september 2011. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för bidrag som har beviljats före ikraftträdandet. 2021:852 1. Denna förordning träder i kraft den 19 oktober 2021. 2. Den första bedömningen av statsbidragets effekter enligt 16 § andra stycket i den nya lydelsen ska lämnas till regeringen senast den 31 maj 2024. Förklara den här lagen kortfattat (max fyra meningar) på enkel svenska.
1986:64
Förordning (1986:64) om uppdragsutbildning vid Nationellt centrum för flexibelt lärande
Inledande bestämmelser 1 § Vid Nationellt centrum för flexibelt lärande får uppdragsutbildning anordnas i anslutning till den reguljära utbildningen. Uppdragsutbildningen skall i fråga om art och nivå ha anknytning till centrumets reguljära verksamhet. Förordning (2001:1203). 2 § Med reguljär utbildning avses i denna förordning centrumets verksamhet enligt förordningen (1992:601) om utbildning vid Nationellt centrum för flexibelt lärande och med ordinarie studerande den som antagits till sådan utbildning. Uppdragsutbildning innebär att centrumet mot särskild ersättning från annan än enskild för dennes räkning anordnar utbildning för personer som uppdragsgivaren utser. Statliga, kommunala och landstingskommunala myndigheter kan vara uppdragsgivare i fråga om personalutbildning och utbildning som betingas av arbetsmarknadsskäl. Enskilda företag och organisationer kan vara uppdragsgivare i fråga om personalutbildning. Förordning (2001:1203). 3 § Deltagare i uppdragsutbildning kan undervisas tillsammans med ordinarie studerande (samundervisning) eller i egna grupper (separat uppdragsutbildning). Undervisningen för ordinarie studerande skall följa gällande föreskrifter för reguljär utbildning även vid samundervisning. Förhållandet till timramen 4 § Separat uppdragsutbildning räknas inte som utnyttjande av skolans timram för undervisning. Vid samundervisning anses timramen ianspråktagen med så stor andel av antalet använda timmar för kursen som svarar mot andelen ordinarie studerande vid kursstarten. Personal 5 § Uppdragsutbildning ingår i arbetsuppgifterna för statligt anställd personal vid skolan på samma sätt som skolans reguljära utbildning. Uppdragsersättningen 6 § Skolan skall av uppdragsgivarna betinga sig ersättning som täcker samtliga statliga kostnader med anledning av uppdragen, såsom kostnader för lokaler, material, undervisning och administration. Även framtida statliga pensionskostnader skall beaktas. 7 § Om skolan med anledning av uppdragsutbildning har större personal än den annars skulle ha haft, skall i ersättningar från uppdragsgivarna för personalkostnader, utöver vad som annars gäller, ingå ett belopp som uppgår till en procent av underlaget för beräkning av lönekostnadspålägg. Ett sådant belopp skall tillgodoföras anslaget Täckning av merkostnader för löner och pensioner m. m. 8 § har upphävts genom förordning (1991:1118). Betyg 9 § De som deltar i uppdragsutbildning får ges betyg enligt bestämmelserna för reguljär utbildning, om 1. uppdragsutbildningen följer en kursplan som har fastställts enligt bestämmelserna för reguljär utbildning, 2. lärarna har en kompetens som motsvarar vad som gäller för lärare inom jämförbar reguljär utbildning och 3. deltagarna uppfyller de behörighetsvillkor som gäller för antagning till motsvarande kurs i reguljär utbildning. Förklara den här lagen kortfattat (max fyra meningar) på enkel svenska.
1986:134
Förordning (1986:134) om försöksverksamhet med förenklat dödsbevis som grund för intyg för gravsättning eller eldbegängelse
Intyg för gravsättning eller eldbegängelse får utfärdas av pastorsämbetena på grund av dödsbevis som under tiden den 1 april--den 30 juni 1986 har utfärdats av läkare inom Västerbottens läns landstingskommun eller vid Danderyds sjukhus inom Stockholms läns landstingskommun, även om beviset inte innehåller sådant uttalande om dödsorsaken som avses i 14 § 2 mom. 2 begravningskungörelsen (1963:540). Förklara den här lagen kortfattat (max fyra meningar) på enkel svenska.
1996:880
Förordning (1996:880) om finansiering genom stiftelsen Industrifonden
Inledande bestämmelser 1 § För att främja den industriella tillväxten i Sverige får stiftelsen Industrifonden delta i finansieringen av företag enligt denna förordning. Vid beslut om finansiering till företag som bedriver rörelse inom vissa industriella sektorer skall Europeiska gemenskapens särskilda branschregler beaktas. 2 § Finansiering får ske i form av lån, utvecklingskapital, kreditgaranti eller projektgaranti till små och medelstora företag för utveckling av nya produkter, processer och system samt för marknadssatsningar. Finansiering får ske även i form av medelstillskott till små och medelstora företag genom teckning av aktier och andra typer av andelar för att stärka företagets kapitalbas. Med små och medelstora företag avses i denna förordning företag som har högst 250 anställda och antingen en årsomsättning på högst 40 miljoner ecu eller en balansomslutning på högst 27 miljoner ecu och som till högst 25 procent ägs av ett eller flera företag som inte motsvarar de här angivna begränsningarna. Om det finns särskilda skäl, får lån, utvecklingskapital, kreditgaranti eller projektgaranti lämnas även till andra företag än de som anges i andra stycket för utveckling av nya produkter, processer och system. 3 § Finansieringen får avse endast projekt eller verksamheter som bedöms kunna ge företagsekonomisk lönsamhet. 4 § Fonden får inte delta i finansieringen av ett projekt eller en verksamhet med större belopp än som behövs för att syftet med finansieringen skall nås. Särskilda bestämmelser om lån 5 § Finansiering med lån får ske för 1. utveckling av ny eller förbättrad teknik samt nya och förbättrade produkter och system, 2. marknadsföring av nya produkter, processer eller system i tillfälliga projekt, 3. utbildning av företagets ledning och övrig personal i sådant som ekonomi, ny teknologi, miljö och skydd av immateriella rättigheter. 6 § Lån får inte lämnas med större belopp än vad som motsvarar 50 procent av den beräknade kostnaden för det projekt som lånet avser. Lån till sådana företag som avses i 2 § tredje stycket får dock uppgå till högst 40 procent av den beräknade kostnaden. Vid bestämningen av de i första stycket angivna nivåerna skall hänsyn tas till annan offentlig finansiering som kan ha lämnats för samma ändamål. Den sammanlagda finansieringen får inte överstiga de angivna nivåerna. 7 § Lån enligt 5 § får endast avse 1. personalkostnader, beräknade som summan av det totala belopp som behövs för att genomföra projektet, 2. övriga driftskostnader, såsom materielkostnader och lager, beräknade som summan av det totala belopp som behövs för att genomföra projektet, 3. instrument, utrustning, mark och byggnader, i den omfattning som tillgångarna utnyttjas uteslutande för projektet, 4. kostnader för konsulter och liknande tjänster, såsom inköpta forskningstjänster, teknisk kunskap och patent, samt 5. övriga omkostnader som uppstår till följd av projektet. Lån som avser marknadssatsningar får endast avse utgifter av engångskaraktär. Ett sådant lån får inte avse sedvanliga driftskostnader eller andra exportåtgärder än de som är nödvändiga för introduktion av en ny produkt eller av en sedan tidigare tillgänglig produkt på en ny marknad. 8 § Ett lån skall förenas med de villkor som behövs. Säkerhet behöver normalt inte ställas. Lånetid och återbetalningsvillkor skall bestämmas med hänsyn till projektets risk och beräknade ekonomiska utfall. 9 § I den mån återbetalningen inte regleras enligt 10 § skall marknadsmässig ränta tas ut på lånet från dagen för utbetalningen. Anstånd med räntebetalningen får lämnas, varvid upplupen ränta läggs till lånebeloppet. 10 § Om det bedöms lämpligt, får återbetalningen av ett lån helt eller delvis ersättas med royalty eller annan löpande avgift. Ersättningen skall bestämmas till lägst det erhållna lånet jämte marknadsmässig ränta. 11 § Återbetalningsskyldigheten kan efterskänkas helt eller delvis, om förutsättningar uppenbarligen saknas för att utnyttja projektets resultat lönsamt. Särskilda bestämmelser om utvecklingskapital 12 § Finansiering med utvecklingskapital får ske för sådana åtgärder som anges i 5 §. Utvecklingskapital får inte lämnas med större belopp än vad som motsvarar 50 procent av den beräknade kostnaden för det projekt som avses. Utvecklingskapital till sådana företag som avses i 2 § tredje stycket får dock uppgå till högst 40 procent av den beräknade kostnaden. Vid bestämningen av de i andra stycket angivna nivåerna skall hänsyn tas till annan offentlig finansiering som kan ha lämnats för samma ändamål. Den sammanlagda finansieringen får inte överstiga de angivna nivåerna. 13 § Utvecklingskapital enligt 12 § får endast avse sådana kostnader som anges i 7 §. 14 § Mottagare av utvecklingskapital skall förbinda sig att ersätta fonden med ett engångsbelopp, royalty eller annan löpande avgift. Ersättningen skall bestämmas till lägst det beviljade utvecklingskapitalet jämte marknadsmässig ränta. De närmare villkoren bestäms med hänsyn till riskerna med projektet och det beräknade ekonomiska utfallet. Mottagaren kan befrias från sin ersättningsskyldighet, om förutsättningar uppenbarligen saknas för att utnyttja projektets resultat lönsamt. 15 § Ett beslut om att lämna utvecklingskapital skall i övrigt förenas med de villkor som behövs. Säkerhet behöver normalt inte ställas. Särskilda bestämmelser om kreditgaranti 16 § Kreditgaranti får lämnas för lån hos bankaktiebolag, sparbank, medlemsbank eller annan långivare som fonden godkänner. 17 § Kreditgaranti får inte lämnas för större belopp än vad som motsvarar 70 procent av den beräknade kostnaden för det projekt som garantin avser. Kreditgarantin får inte omfatta mer än 80 procent av det utestående kreditbeloppet. 18 § I fråga om kreditgaranti skall fonden svara gentemot långivaren såsom för egen skuld. Till täckning av fondens kostnader för garantigivningen och dess förluster på grund av infriade garantiåtaganden skall den kreditinrättning som beviljar lånet eller låntagaren betala en årlig avgift till fonden. Avgiften, som skall utgöra lägst en procent av utestående belopp, fastställs av fonden. 19 § Som villkor för kreditgaranti från fonden skall gälla att den kreditinrättning som beviljar lånet beaktar fondens intresse som garantigivare och inhämtar anvisningar från fonden, när frågor av betydelse för fondens betalningsansvar på grund av garantiåtagandet uppkommer. 20 § Beslut om kreditgaranti får ändras eller upphävas om kreditinrättningen inte följer föreskrifterna i 18 § andra stycket eller 19 §. Särskilda bestämmelser om projektgaranti 21 § Fonden får utfästa sig att, om det vid en senare tidpunkt visar sig att det uppenbarligen inte går att utnyttja ett projekts resultat lönsamt, täcka kostnaderna för projektet (projektgaranti). En projektgaranti skall förenas med de villkor som behövs. Vid en utbetalning skall fonden fastställa vilka av de bestämmelser och villkor som i övrigt gäller för lån eller utvecklingskapital, som skall tillämpas. 22 § Den som får garantin skall betala en avgift till fonden. Avgiften skall bestämmas med hänsyn till projektets risk och beräknade utfall samt de villkor som gäller för garantin. Den skall uppgå till ett belopp motsvarande minst en procent per år av det utfästa beloppet så länge garantin gäller. Särskilda bestämmelser om medelstillskott genom aktieteckning m.m. 23 § Medel får tillföras ett företag genom att fonden eller av fonden helt eller delvis ägt bolag i företaget 1. tecknar aktier, 2. tecknar konvertibla skuldebrev, 3. tecknar andelar i handels- eller kommanditbolag, 4. förvärvar förlagsinsatser i ekonomiska föreningar, eller 5. tecknar och förvärvar andra liknande finansiella instrument. Fonden får teckna aktier enligt 1 endast om särskilda skäl föreligger. Teckning och förvärv enligt första stycket får endast ske på marknadsmässiga villkor och när ett sådant förfarande i väsentlig utsträckning bidrar till att lösa ett företags kapitalbehov. Uppsägning och återkrav 24 § Ett lån kan sägas upp till omedelbar betalning, utvecklingskapital omedelbart krävas åter och en projektgaranti återtas, om 1. mottagaren genom en oriktig eller vilseledande uppgift har föranlett att finansiering har lämnats, 2. mottagaren inte fullgör sina förpliktelser enligt de föreskrifter och villkor som gäller för finansieringen, eller 3. sådana förhållanden inträffat att mottagaren, med hänsyn till syftet med finansieringen, uppenbarligen inte längre bör få behålla den lämnade finansieringen. Förfarandet m.m. 25 § En ansökan om finansiering skall vara skriftlig och innehålla uppgift om 1. det företag som ansökan avser, dess verksamhet och ekonomiska ställning, 2. ändamålet med finansieringen och de skäl i övrigt som åberopas för ansökan, 3. huruvida statligt stöd eller annan finansieringshjälp har sökts eller erhållits för samma ändamål som ansökan avser. 26 § Fonden skall följa verksamheten hos de företag som har beviljats finansiering och därvid utöva tillsyn över att finansieringsvillkoren iakttas. Övergångsbestämmelser 1996:880 1. Denna förordning träder i kraft den 15 september 1996, då förordningen (1993:31) om finansiering genom stiftelsen Industrifonden skall upphöra att gälla. 2. Den upphävda förordningen gäller dock fortfarande i fråga om stöd som har beslutats enligt den förordningen. Förklara den här lagen kortfattat (max fyra meningar) på enkel svenska.
1999:969
Lag (1999:969) om beräkning av viss inkomstskatt på förvärvsinkomster vid 2002 års taxering, m.m.
1 § Vid 2002 års taxering skall för fysiska personer den del av den statliga inkomstskatten på förvärvsinkomst som enligt 10 § lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt anges till ett fast belopp om 200 kronor i stället utgöra en kommunal inkomstskatt. Vid tillämpning av lagen (1997:324) om begränsning av skatt skall denna skatt dock anses utgöra statlig inkomstskatt. 2 § Av den sammanlagda inkomstskatten enligt 1 § skall 66,5 procent utgöra skatt till kommuner och 33,5 procent skatt till landsting. Därvid skall en kommun som inte ingår i ett landsting behandlas som om den även utgjorde ett landsting. En preliminär utbetalning av den sammanlagda inkomstskatten skall göras av skattemyndigheten i januari 2001 i samband med slutavräkningen av 1999 års kommunalskattemedel. Detta belopp skall fastställas av regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer. Utbetalning skall ske till kommunerna respektive landstingen med ett enhetligt belopp per invånare den 1 november 2000. En slutavräkning av inkomstskatten skall ske när den årliga taxeringen år 2002 har avslutats. Därvid skall de bestämmelser tillämpas som gäller slutavräkning av kommunalskattemedel enligt 4 § femte stycket lagen (1965:269) med särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt, m.m. 3 § Skattemyndighetens beslut enligt 2 § får överklagas hos regeringen. Förklara den här lagen kortfattat (max fyra meningar) på enkel svenska.
1978:313
Förordning (1978:313) om taxa för yrkesmässig bostadsförmedling
1 § Sådan ersättning av hyressökande för förmedling av bostadslägenhet för annat ändamål än fritidsändamål som enligt 12 kap. 65 a § jordabalken får tas ut vid yrkesmässig bostadsförmedling får uppgå till, inklusive mervärdesskatt, högst 3 000 kronor för en omöblerad eller möblerad lägenhet i ett en- eller flerfamiljshus och 1 000 kronor för ett möblerat eller omöblerat rum. Ersättning får tas ut endast om förmedlingen leder till att det träffas ett hyresavtal. Förordning (2003:457). 2 § Har upphävts genom förordning (2003:457). Förklara den här lagen kortfattat (max fyra meningar) på enkel svenska.
2001:372
Lag (2001:372) om särskild uppbörd av fordonsskatt år 2001
1 § För fordon med slutsiffra fem i registreringsnumret gäller, i stället för bestämmelserna i 11 § fordonsskattelagen (1988:327), att det skatteår som börjar under år 2001 skall bestå av tretton på varandra följande kalendermånader. För det skatteåret skall fordonsskattens storlek vara tretton tolftedelar av de belopp som framgår av bilaga 1 till fordonsskattelagen. För den första skatteperioden det skatteåret skall skatten vara fem tolftedelar av de belopp som framgår av nämnda bilaga. 2 § Bestämmelserna i fordonsskatteförordningen (1993:1028) tillämpas vid uppbörd m.m. enligt denna lag. Förklara den här lagen kortfattat (max fyra meningar) på enkel svenska.
1977:585
Förordning (1977:585) om elektrisk materiel m.m.
1 § Statens energiverk får i fråga om anordning som är avsedd att anslutas till elektrisk starkströmsanläggning eller elektrisk materiel som är avsedd att användas i eller vid sådan anläggning meddela de föreskrifter om utförande, beskaffenhet eller egenskaper som är påkallade från säkerhetssynpunkt. Förordning (1983:545). 2 § Statens energiverk får föreskriva att anordning eller materiel som omfattas av föreskrift enligt 1 § ej får användas, innehavas, saluföras, upplåtas, överlåtas eller förvärvas med mindre den genom provning, kontroll eller besiktning har visat sig uppfylla föreskriften. Första stycket gäller ej anordning eller materiel för militärt bruk som efter beställning av militär myndighet har tillverkats för krigsmaktens räkning. Förordning (1983:545). 3 § Beträffande i 1 § avsedd anordning eller materiel som ej omfattas av föreskrift enligt 2 § får statens energiverk till skydd för liv, hälsa eller egendom föreskriva eller besluta om förbud mot användning, innehav, saluförande, upplåtelse, överlåtelse eller förvärv. Förordning (1983:545). 4 § Utöver vad som sägs i 1 - 3 §§ får statens energiverk i fråga om anordning eller materiel som avses i 1 § meddela de föreskrifter som är påkallade från säkerhetssynpunkt. Förordning (1983:545). 5 § Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot föreskrift eller beslut som energiverket har meddelat med stöd av denna förordning dömes till böter. Förordning (1983:545). Övergångsbestämmelser 1977:585 1. Denna förordning träder i kraft den 1 augusti 1977 då kungörelsen (1935:138) angående kontroll av viss elektrisk materiel skall upphöra att gälla. 2. Bestämmelserna i 1 - 3 §§ i den upphävda kungörelsen gäller fortfarande i fråga om anordning eller materiel som vid ikraftträdandet har tagits i bruk eller godkänts, om ej annat följer av 3. 3. Statens energiverk får meddela föreskrift eller beslut som avses i 3 § denna förordning. I fråga om brott som efter ikraftträdandet har begåtts mot föreskrift som har meddelats med stöd av den upphävda kungörelsen skall förordningens 5 § tillämpas på motsvarande sätt. Förordning (1983:545). 4. Föreskrift som har meddelats med stöd av den upphävda kungörelsen gäller till dess statens energiverk föreskriver annat. Förekommer i författning hänvisning till föreskrift som har ersatts genom bestämmelse i denna förordning tillämpas i stället den nya bestämmelsen. Förordning (1983:545). 1989:420 1. Denna förordning träder i kraft den 1 augusti 1989, då förordningen (1977:585) om elektrisk materiel m. m. skall upphöra att gälla. 2. Föreskrift som har meddelats med stöd av den upphävda förordningen gäller till dess statens energiverk föreskriver annat. 3. Elektrisk materiel som godkänts av riksprovplatsen för elektrisk materiel eller som certifierats för S-märkning av SEMKO innan denna förordning trädde i kraft, och för vilken föreligger registreringsskyldighet enligt med stöd av förordningen utfärdade föreskrifter, registreras genom riksprovplatsens försorg. Förklara den här lagen kortfattat (max fyra meningar) på enkel svenska.
2006:329
Lag (2006:329) om ursprungsgarantier för högeffektiv kraftvärmeel och förnybar el
1 § Denna lag innehåller bestämmelser om att den som producerar el med användning av förnybara energikällor eller högeffektiv kraftvärme skall ha rätt att från en myndighet få ett dokument som visar det. 2 § I denna lag avses med biomassa: den biologiskt nedbrytbara fraktionen av - produkter, avfall eller rester av vegetabiliska eller animaliska ämnen från jordbruk, - produkter, avfall eller rester från skogsbruk eller från industrier som står jordbruket eller skogsbruket nära, och - industriavfall eller kommunalt avfall, biobränsle: deponigas, gas från en avloppsreningsanläggning, biogas eller bränsle som har framställts ur biomassa, förnybar energikälla: vindkraft, solenergi, geotermisk energi, vågenergi, vattenkraft eller biobränsle, kraftvärme: samtidig framställning av dels el eller mekanisk energi, dels värme, högeffektiv kraftvärme: kraftvärme som ger en bränslebesparing om minst tio procent jämfört med separat framställning av el och värme enligt fastställda referensvärden, producent av förnybar el: den som i en elproduktionsanläggning producerar el helt eller delvis med användning av en eller flera förnybara energikällor, producent av högeffektiv kraftvärmeel: den som i en elproduktionsanläggning producerar el med användning av högeffektiv kraftvärme, ursprungsgaranti för förnybar el: ett dokument som är utfärdat av en myndighet och där det anges att en viss mängd förnybar el har producerats, ursprungsgaranti för högeffektiv kraftvärmeel: ett dokument som är utfärdat av en myndighet och där det anges att en viss mängd högeffektiv kraftvärmeel har producerats, garantimyndigheten: den myndighet som utfärdar sådana ursprungsgarantier som avses i denna lag, tillsynsmyndigheten: den myndighet som utövar tillsyn enligt denna lag. 3 § Om en producent av förnybar el begär det, skall garantimyndigheten utfärda en eller flera ursprungsgarantier för förnybar el. Om elen har producerats med användning av vindkraft, solenergi, geotermisk energi eller vågenergi får en ursprungsgaranti för förnybar el utfärdas bara om elproduktionsanläggningen är godkänd enligt 2 kap. 5 § andra stycket lagen (2003:113) om elcertifikat. Om elen har producerats med användning av både förnybara energikällor och andra energikällor, får en ursprungsgaranti för förnybar el utfärdas bara för den andel av elen som har producerats med användning av förnybara energikällor. 4 § Om en producent av högeffektiv kraftvärmeel begär det, skall garantimyndigheten utfärda en eller flera ursprungsgarantier för högeffektiv kraftvärmeel. Om elen har producerats med användning av både högeffektiv kraftvärme och på annat sätt, får en ursprungsgaranti för högeffektiv kraftvärmeel utfärdas bara för den andel av elen som har producerats med användning av högeffektiv kraftvärme. 5 § En ursprungsgaranti får utfärdas bara för el som har producerats efter det att producenten har anmält sin avsikt att begära en eller flera ursprungsgarantier för den el som produceras i anläggningen. En sådan anmälan skall göras till tillsynsmyndigheten. Första stycket gäller inte förnybar el som har producerats i en anläggning som är godkänd enligt 2 kap. 5 § andra stycket lagen (2003:113) om elcertifikat. 6 § En ursprungsgaranti får utfärdas bara för el beträffande vilken den mängd som matats in i elnät och dess fördelning över tiden har mätts och rapporterats till garantimyndigheten. Om en ursprungsgaranti skall avse en andel av den producerade elen, får garantin utfärdas bara om den andelen har beräknats och rapporterats till garantimyndigheten. 7 § En ursprungsgaranti enligt 4 § får utfärdas bara om uppgifter om den kraftvärmeprocess som har använts för att producera elen har rapporterats till garantimyndigheten. 8 § Producenten svarar för att garantimyndigheten får de uppgifter som myndigheten enligt 3-7 §§ behöver för att kunna utfärda en ursprungsgaranti. 9 § Tillsynsmyndigheten skall utöva tillsyn över att de uppgifter som avses i 8 § överensstämmer med producentens elproduktion. Om tillsynsmyndigheten i sin tillsyn finner att uppgifterna inte överensstämmer med producentens elproduktion, skall tillsynsmyndigheten underrätta garantimyndigheten om det. Tillsynsmyndigheten har rätt att på begäran få de upplysningar och ta del av de handlingar som behövs för tillsynen. 10 § När garantimyndigheten har fått en underrättelse enligt 9 § andra stycket får myndigheten inte utfärda ursprungsgarantier för el som produceras i den anläggning som underrättelsen avser. Ursprungsgarantier får dock utfärdas om producenten efter underrättelsen har lämnat nya uppgifter och tillsynsmyndigheten meddelat att de nya uppgifterna överensstämmer med elproduktionen. 11 § Regeringen får meddela föreskrifter om avgift för utfärdande av en ursprungsgaranti enligt denna lag. 12 § En myndighets beslut enligt denna lag eller enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. 13 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar föreskrifter om 1. bestämmande av den bränslebesparing som krävs för att kraftvärme skall anses som högeffektiv, 2. ursprungsgarantiernas utformning och innehåll, 3. uppgifter som skall finnas med i en anmälan enligt 5 §, 4. beräkning, mätning och rapportering enligt 6 §, 5. rapportering enligt 7 §, och 6. vilka myndigheter som är garantimyndighet respektive tillsynsmyndighet. Övergångsbestämmelser 2006:329 1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2006, då lagen (2003:437) om ursprungsgarantier avseende förnybar el skall upphöra att gälla. 2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för beslut som har meddelats före den 1 juli 2006. 2010:601 1. Denna lag träder i kraft den 1 december 2010, då lagen (2006:329) om ursprungsgarantier för högeffektiv kraftvärmeel och förnybar el ska upphöra att gälla. 2. Den upphävda lagen gäller fortfarande för ursprungsgarantier som har utfärdats före den 1 december 2010. Förklara den här lagen kortfattat (max fyra meningar) på enkel svenska.
2005:552
Lag (2005:552) om införande av aktiebolagslagen (2005:551)
1 § Aktiebolagslagen (2005:551) träder i kraft den 1 januari 2006. Detsamma gäller denna lag utom 17 §, som träder i kraft den dag som regeringen bestämmer. 2 § Genom denna lag upphävs 1. aktiebolagslagen (1975:1385), och 2. lagen (1975:1386) om införande av aktiebolagslagen (1975:1385). 3 § Om det i lag eller någon annan författning förekommer hänvisning till en föreskrift som har ersatts genom en bestämmelse i aktiebolagslagen (2005:551) eller denna lag, tillämpas i stället den nya bestämmelsen. 4 § För bolag som har bildats före den 1 januari 2006 gäller aktiebolagslagen (2005:551) med nedan angivna undantag. 5 § I fråga om registrering av aktiebolag som har bildats innan aktiebolagslagen (2005:551) har trätt i kraft gäller äldre bestämmelser. 6 § Föreskrifter i bolagsordningen om aktiers nominella belopp skall tas bort senast i samband med att bolaget första gången efter den 1 januari 2006 beslutar om annan ändring i bolagsordningen. När en sådan föreskrift tas bort, skall samtidigt uppgift om antalet aktier i bolaget tas in i bolagsordningen. 7 § Innehåller bolagsordningen vid utgången av år 2005 förbehåll som avses i 3 kap. 3 § aktiebolagslagen (1975:1385), gäller förbehållet även om det avviker från 4 kap. 28 § aktiebolagslagen (2005:551). 8 § Om det i bolaget finns aktier, vilkas röstvärde överstiger tio gånger röstvärdet för aktier av annat slag, får bolaget ge ut nya aktier med de röstvärden som redan utgivna aktier har. 9 § Vad som sägs i 5 kap. 5 § första stycket 2 aktiebolagslagen (2005:551) om angivande av aktieägares person- eller organisationsnummer gäller inte om aktieägaren har förts in i aktieboken före utgången av år 2005. I fråga om aktiebolag som har bildats före utgången av år 2005 behöver uppgift enligt 5 kap. 5 § första stycket 4 aktiebolagslagen om huruvida aktiebrev har utfärdats lämnas endast om aktiebrev har utfärdats efter lagens ikraftträdande. 10 § Bestämmelserna i 6 kap. 2 § aktiebolagslagen (2005:551) om angivande av bolagets organisationsnummer och bolagskategori och om aktieägarens personnummer, organisationsnummer eller annat identifieringsnummer gäller inte aktiebrev som har lämnats ut före utgången av år 2005. 11 § Bestämmelserna i lagen (1944:705) om aktiebolag om verkan av att aktiebrev ställts till innehavaren gäller fortfarande i fråga om aktiebrev utfärdade för aktier som har getts ut före utgången av år 1976. Den som innehar ett aktiebrev och enligt bolagets anteckning på brevet är införd som ägare i aktieboken skall, även om införingen har skett före utgången av år 1976, likställas med den som enligt 13 § andra stycket lagen (1936:81) om skuldebrev förmodas ha rätt att göra skuldebrevet gällande, om ett förvärv från honom eller henne sker efter den nämnda tidpunkten. 12 § Vid registrering och verkställande av ett bolagsstämmobeslut som har fattats före ikraftträdandet av aktiebolagslagen (2005:551) samt vid talan mot ett sådant beslut gäller äldre bestämmelser eller, såvitt gäller sådana beslut som avses i 16 kap. aktiebolagslagen, bestämmelserna i lagen (1987:464) om vissa riktade emissioner i aktiemarknadsbolag, m.m. 13 § Om styrelsen före utgången av år 2005 har fattat beslut om nyemission enligt 4 kap. 14 eller 15 §, emission av skuldebrev enligt 5 kap. 8 eller 9 § eller nedsättning av aktiekapitalet enligt 6 kap. 8 § aktiebolagslagen (1975:1385), gäller äldre bestämmelser vid registrering och verkställande av beslutet. 14 § Äldre bestämmelser gäller i fråga om värdeöverföring från bolaget, om beräkningen skall grunda sig på en årsredovisning som har upprättats före utgången av år 2005. 15 § Har inlösen av aktier enligt 14 kap. 31 § aktiebolagslagen (1975:1385) påkallats före utgången av år 2005, gäller äldre bestämmelser om förutsättningarna för inlösen, om bestämmande av lösenbelopp och om förfarandet. 16 § Om en bolagsordning efter utgången av år 2005 strider mot en bestämmelse i aktiebolagslagen (2005:551), skall styrelsen, om inte annat följer av 6 eller 7 §, till den första ordinarie bolagsstämman därefter lägga fram förslag till ändring av bolagsordningen i överensstämmelse med bestämmelsen. 17 § Bolagsstämman får redan före utgången av år 2005 besluta om ändring i bolagsordningen till överensstämmelse med aktiebolagslagen (2005:551). I beslutet skall anges att ändringen gäller från och med den 1 januari 2006. Förklara den här lagen kortfattat (max fyra meningar) på enkel svenska.
2008:20
Förordning (2008:20) om statliga kreditgarantier för förvärv av bostad
Inledande bestämmelser 1 § Boverket får lämna statlig kreditgaranti (förvärvsgaranti) till kreditgivare för lån till förvärv av bostad enligt denna förordning. Förordning (2012:551). 2 § Med kreditgivare avses i denna förordning 1. svenska banker, kreditmarknadsföretag och försäkringsföretag, 2. utländska bankföretag, kreditföretag och försäkringsgivare vars hemland hör till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och som är auktoriserade och står under tillsyn i hemlandet, 3. andra utländska bankföretag, kreditföretag och försäkringsgivare som driver verksamhet i Sverige genom filial, samt 4. finansiella institut som är registrerade hos Finansinspektionen enligt lagen (1996:1006) om valutaväxling och annan finansiell verksamhet. Förvärvsgaranti lämnas bara till kreditgivare som träffat ett ramavtal med Boverket om kreditprövning och låneförvaltning i fråga om lån med förvärvsgaranti. Förordning (2017:674). 3 § Har upphävts genom förordning (2011:246). 4 § Har upphävts genom förordning (2011:246). Omfattning och villkor 5 § Som förutsättning för att förvärvsgaranti ska lämnas gäller att låntagaren 1. förvärvat a) egnahem, eller b) andel i en juridisk person, om det med medlemskap i den juridiska personen eller andelen i sig följer en nyttjanderätt till en bostad i Sverige, avsedd att användas som permanentbostad för eget bruk, och 2. inte tidigare har förvärvat egnahem eller andel som avses i 1. Med egnahem avses i denna förordning en- eller tvåbostadshus som är friliggande eller sammanbyggda till rad- eller kedjehus som låntagaren äger. 6 § Förvärvsgarantin får avse ränta upp till 100 000 kr under en garantitid på högst tio år. Avgift 7 § Har upphävts genom förordning (2011:245). 8 § Har upphävts genom förordning (2011:246). Eftergift 9 § Boverket får helt eller delvis efterskänka statens regressfordran enligt 10 § förordningen (2011:211) om utlåning och garantier om låntagaren är på obestånd eller annars saknar utmätningsbara tillgångar och Boverket bedömer att låntagaren inte kommer att kunna betala fordringen senare heller. För statens fordringar enligt denna förordning ska inte 6 § förordningen (1993:1138) om hantering av statliga fordringar gälla för Boverket. Förordning (2012:551). Övriga bestämmelser 10 § Boverkets beslut enligt denna förordning får inte överklagas. Förordning (2012:551). 11 § Boverket får meddela föreskrifter om verkställighet av denna förordning. Förordning (2012:551). 12 § För kreditgarantier enligt denna förordning gäller i övrigt vad som föreskrivs om kreditgarantier i förordningen (2011:211) om utlåning och garantier. Förordning (2011:246). Förklara den här lagen kortfattat (max fyra meningar) på enkel svenska.
1996:610
Förordning (1996:610) med instruktion för Statens institutionsstyrelse
Uppgifter 1 § Statens institutionsstyrelse är central förvaltningsmyndighet för sådana hem som avses i 12 § lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (särskilda ungdomshem) samt 22 och 23 §§ lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall (LVM-hem). 2 § Statens institutionsstyrelse skall särskilt svara för 1. planering, ledning och drift av samt tillsyn över de särskilda ungdomshemmen och LVM-hemmen, 2. anvisning av platser till hemmen, 3. ekonomisk styrning, resultatuppföljning och kontroll, 4. metodutveckling, forskning och utvecklingsarbete. Statens institutionsstyrelse fastställer årligen avgifter enligt 6 kap. 3 § tredje stycket socialtjänstlagen (2001:453). Förordning (2001:945). 3 § Statens institutionsstyrelse får mot avgift utföra uppdrag åt kommuner och landsting i samband med avgiftning av missbrukare, utslussning, eftervård eller andra insatser som anknyter till verksamheten vid sådana hem som anges i 1 §. Statens institutionsstyrelse får också mot avgift tillhandahålla sådana varor och tjänster som produceras huvudsakligen av intagna som ett led i verksamheten vid sådana hem som anges i 1 §. Storleken på avgifterna enligt första stycket bestäms av Statens institutionsstyrelse. Förordning (2003:139). Verksförordningens tillämpning 4 § Verksförordningen (1995:1322) skall tillämpas på Statens institutionsstyrelse med undantag av 32 och 35 §§. Myndighetens ledning 5 § Generaldirektören är chef för myndigheten och styrelsens ordförande. Personalföreträdare 6 § Personalföreträdarförordningen (1987:1101) skall tillämpas på Statens institutionsstyrelse. Anställningar 7 § Generaldirektören anställs genom beslut av regeringen. Chefer vid de särskilda ungdomshemmen och LVM-hemmen anställs av Statens institutionsstyrelse. Annan personal vid sådana hem anställs av chefen för hemmet. Annan personal anställs av Statens institutionsstyrelse. Förordning (2003:139). Överklagande 8 § Beslut som fattats av chefen för ett särskilt ungdomshem eller av chefen för ett LVM-hem i ärenden som rör anställningar får överklagas hos Statens institutionsstyrelse, vars avgörande i ett sådant ärende inte får överklagas. I övrigt gäller om överklagande 35 § verksförordningen (1995:1322). Förordning (2003:139). Förklara den här lagen kortfattat (max fyra meningar) på enkel svenska.
1997:153
Förordning (1997:153) om statsbidrag till teknik- och naturvetenskapscentrum
Inledande bestämmelser 1 § Statsbidrag får lämnas till teknik- och naturvetenskapscentrum enligt bestämmelserna i denna förordning. Bidrag får lämnas i den utsträckning som det finns medel anslagna för ändamålet. 2 § Statsbidrag får lämnas till ett teknik- och naturvetenskapscentrum där verksamheten - i väsentlig utsträckning vänder sig till allmänheten, - uppvisar bredd och mångfald när det gäller naturvetenskap eller teknik, - syftar till att öka intresset för och insikterna om naturvetenskap och teknik med till största delen interaktiva metoder, och - har bedrivits under minst ett år och huvudsakligen finansieras på annat sätt än genom statsbidrag, till exempel genom ekonomiskt stöd av universitet, högskola, museum, kommun, region eller näringsliv. Statens skolverk får meddela närmare föreskrifter om kraven enligt första stycket. Skolverket får också meddela föreskrifter om ytterligare krav för att bidrag ska få lämnas. Förordning (2019:1028). Ansökan 3 § Statsbidrag beviljas efter ansökan. Ansökan ska ges in till Statens skolverk. Skolverket får meddela närmare föreskrifter om tid för ansökan och om de uppgifter som ansökan ska innehålla. (Förordning (2008:624). Fördelning av statsbidraget 4 § Statens skolverk ska besluta om fördelning av statsbidrag. Förordning (2015:733). 5 § Vid fördelning av statsbidrag ska Statens skolverk bland annat ta hänsyn till om ett centrum i sin verksamhet - lägger vikt vid att barns och elevers lärande stimuleras, - anlägger genusperspektiv, - kännetecknas av mångfald i gestaltning och uttrycksformer, och - bidrar till pedagogisk förnyelse i fråga om användning av interaktiva metoder och material. Skolverket får meddela närmare föreskrifter om fördelningen av statsbidraget. (Förordning (2008:624). Överklagande 6 § Statens skolverks beslut enligt denna förordning får inte överklagas. (Förordning (2008:624). Uppföljning och utvärdering 7 § Statens skolverk ska kontinuerligt följa upp och utvärdera den verksamhet som bedrivs med stöd av statsbidrag enligt denna förordning. Förordning (2008:624). Särskilda föreskrifter 8 § Statens skolverk får meddela närmare föreskrifter om verkställighet av denna förordning. Förordning (2008:624). Övergångsbestämmelser 2005:744 1. Denna förordning träder i kraft den 1 december 2005 och tillämpas första gången i fråga om statsbidrag för bidragsåret 2006. 2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för statsbidrag som avser tid före den 1 januari 2006. Förklara den här lagen kortfattat (max fyra meningar) på enkel svenska.
1975:309
Förordning (1975:309) med förordnande enligt lagen (1952:532) om undantag från svensk domstols behörighet såvitt angår vissa tvister mellan befälhavare och besättning på utländskt fartyg
Regeringen föreskriver, med anledning av konsularkonventionen med Rumänien den 12 februari 1974 och med stöd av lagen (1952:532) om undantag från svensk domstols behörighet såvitt angår vissa tvister mellan befälhavare och besättning på utländskt fartyg, att tvist mellan befälhavaren och besättningen på fartyg med hemort i Rumänien angående tjänsteförhållandet icke får upptagas vid svensk domstol. Förklara den här lagen kortfattat (max fyra meningar) på enkel svenska.
1980:616
Förordning (1980:616) med instruktion för arbetsmiljöattaché
1 § Arbetsmiljöattaché förordnas av regeringen efter hörande av arbetarskyddsfonden för att under viss tid tjänstgöra vid utlandsmyndighet. I förordnandet anges arbetsmiljöattachéns verksamhetsområde. Arbetsmiljöattachén är underställd chefen för utlandsmyndigheten. 2 § Arbetsmiljöattachén biträder arbetsmarknadsrådet vid utlandsmyndigheten i dennes verksamhet och skall 1. inom sitt verksamhetsområde följa och bevaka den vetenskapliga, tekniska, organisatoriska och administrativa utvecklingen i frågor som rör arbetsmiljön samt fortlöpande lämna information till chefen för arbetsmarknadsdepartementet i dessa frågor, 2. såvitt möjligt lämna myndigheter och organisationer begärd information i arbetsmiljöfrågor, 3. lämna delegationer och studiebesökare från och till Sverige information och bistånd i arbetsmiljöfrågor, 4. i övrigt fullgöra de uppgifter som regeringen i särskilt fall bestämmer. 3 § Arbetsmiljöattachén skall hålla chefen för utlandsmyndigheten och arbetsmarknadsrådet underrättade om sin verksamhet och sina uppdrag samt följa de anvisningar av utrikespolitisk natur som chefen för utlandsmyndigheten meddelar. Arbetsmiljöattachén skall även i övrigt bistå och samråda med utlandsmyndigheten inom ramen för sitt ansvarsområde. Förordning (1984:96). 4 § Rapporter eller skrivelser från arbetsmiljöattachén skall ställas till chefen för arbetsmarknadsdepartementet och i avskrift lämnas till chefen för utlandsmyndigheten och arbetarskyddsfonden. Information, som endast innefattar återgivande av utländska rapporter, faktasammanställningar eller därmed jämförligt material, skall tillställas arbetarskyddsfonden. I frågor, som avser uppdrag från myndigheter eller organisationer, skall informationen lämnas direkt till beställaren. I frågor av allmänt intresse skall dock en avskrift av informationen lämnas till arbetarskyddsfonden. Beträffande skriftväxling gäller i övrigt de bestämmelser, som har fastställts för utlandsmyndigheten. 5 § Arbetsmiljöattachè får i mån av behov och tillgång på medel företa tjänsteresor inom verksamhetsområdet. Chefen för utlandsmyndigheten och arbetsmarknadsrådet skall underrättas om sådana resor. För tjänsteresa utom verksamhetsområdet krävs tillstånd av chefen för arbetsmarknadsdepartementet. 6 § Föreskrifter om anställnings- och arbetsvillkor meddelas av statens utlandslönenämnd, om ej lagen (1976:600) om offentlig anställning och gällande kollektivavtal reglerar frågan. 7 § Semester och annan ledighet beviljas av chefen för utrikesdepartementet. Ledighet som inte överstiger 15 dagar får dock medges av chefen för utlandsmyndigheten. I sådana fall skall chefen för utrikesdepartementet underrättas om ledigheten. Chefen för utrikesdepartementet skall underrätta chefen för arbetsmarknadsdepartementet och arbetarskyddsfonden om ledighet som har beviljats arbetsmiljöattachén. Förklara den här lagen kortfattat (max fyra meningar) på enkel svenska.
2005:194
Lag (2005:194) om undantag från arvsskatt och gåvoskatt
Har skattskyldighet inträtt enligt lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt eller enligt förordningen (1963:588) om arvsskatt vid avveckling av fideikommiss under perioden från och med den 17 december 2004 till och med den 31 december 2004, skall arvsskatt eller gåvoskatt inte tas ut. Om skatten har fastställts, skall fastställelsebeslutet upphävas och betald skatt återbetalas. Förklara den här lagen kortfattat (max fyra meningar) på enkel svenska.
1981:681
Förordning (1981:681) med instruktion för statens nämnd för internationella adoptionsfrågor
Inledande bestämmelser 1 § Allmänna verksstadgan (1965:600) skall med undantag av 3 § 1 tillämpas på statens nämnd för internationella adoptionsfrågor. Med chefen förstås vid tillämpningen av 5 § verksstadgan nämndens ordförande och i övrigt chefen för nämndens kansli. Uppgifter 2 § Nämnden har till uppgift att underlätta adoption i Sverige av utländska barn. Nämnden lämnar yttrande till socialnämnden enligt 25 § tredje stycket socialtjänstlagen (1980:620). Nämnden beslutar om auktorisation enligt 2 § lagen (1979:552) om internationell adoptionshjälp och utför de uppgifter som i övrigt ankommer på tillsynsmyndigheten enligt lagen. Nämnden fullgör vidare de uppgifter som anges i förordningen (1976:834) om prövning av utländskt beslut om adoption. Nämnden fördelar statsbidrag till auktoriserade sammanslutningar. Förordning (1984:1094). 3 § Nämnden skall i sin verksamhet särskilt följa den internationella utvecklingen på sitt område och därvid samla information i frågor som rör adoption av utländska barn, inhämta underlag för yttranden som avses i 2 § andra stycket, förhandla med myndigheter och organisationer i andra länder om avtal inom nämndens verksamhetsområde och ingå sådana avtal, bedriva informationsverksamhet samt lämna upplysningar och biträde åt myndigheter och organisationer, i samråd med socialstyrelsen utarbeta den särskilda information som behövs för bedömning av hems lämplighet att ta emot ett barn i syfte att adoptera det, samråda med myndigheter och organisationer vilkas verksamhet berör hithörande frågor. Förordning (1984:1094). Organisation 4 § Nämnden består av elva ledamöter. För ledamöterna finns ersättare till det antal regeringen bestämmer. Ledamöter och ersättare förordnas av regeringen för högst tre år. Regeringen förordnar en av ledamöterna till ordförande. Nämnden utser inom sig vice ordförande. Av ledamöterna utses sex bland personer som kan anses särskilt företräda allmänhetens intresse. Övriga ledamöter utses så att de tillgodoser nämndens behov av sakkunskap i olika frågor. Förordning (1984:1094). 5 § Hos nämnden finns ett kansli. Detta förestås av en chef. Hos nämnden finns i övrigt personal enligt särskilda föreskrifter eller andra beslut som regeringen meddelar samt annan personal i mån av behov och tillgång på medel. 6 § I mån av behov och tillgång på medel får nämnden anlita utomstående för särskilda uppdrag. Ärendenas handläggning 7 § Ärendena avgörs av nämnden efter föredragning av chefen för kansliet eller av den som denne har utsett att föredra dem. 8 § Nämnden är beslutför när ordföranden och minst fem andra ledamöter är närvarande. När ett ärende av större vikt handläggs, skall om möjligt samtliga ledamöter närvara. Förordning (1986:891). 9 § Om ett ärende är så brådskande att nämnden inte hinner sammanträda för att behandla det, avgörs ärendet genom meddelanden mellan ordföranden och minst fem andra ledamöter. Kan ärendet inte lämpligen avgöras på detta sätt får ordföranden besluta ensam i närvaro av föredraganden. Beslut som fattas enligt denna paragraf skall anmälas vid nästa sammanträde med nämnden. Förordning (1984:1094). 10 § Av förordningen (1978:592) om vissa medbestämmandeformer i statlig tjänst m.m. följer att nämndens befogenhet att besluta kan vara begränsad i vissa hänseenden. 11 § Över nämndens beslut skall föras protokoll, som skall justeras av ordföranden. Förordning (1986:891). 12 § Ärenden som är av det slag att de inte behöver prövas av nämnden får avgöras av en tjänsteman i den omfattning som framgår av arbetsordningen eller särskilda beslut av nämnden. Överlämnande får dock inte ske i fråga om skiljande från tjänst eller uppdrag, disciplinansvar, åtalsanmälan, avstängning eller läkarundersökning. Tjänstetillsättning m.m. 13 § Tjänsten som chef för nämndens kansli tillsätts av regeringen. Övriga tjänster tillsätts och annan personal antas av nämnden. 14 § Besked enligt 37 § andra stycket anställningsförordningen (1965:601) lämnas av nämnden även i fråga om chefen för kansliet. Förklara den här lagen kortfattat (max fyra meningar) på enkel svenska.
2007:907
Förordning (2007:907) med instruktion för Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige
Uppgifter 1 § Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige (Svenska ESF- rådet) är förvaltande myndighet för det nationella programmet för Europeiska socialfonden+ 2021-2027 (det nationella programmet för Europeiska socialfonden+) enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1060 av den 24 juni 2021 om fastställande av gemensamma bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden+, Sammanhållningsfonden, Fonden för en rättvis omställning och Europeiska havs-, fiskeri- och vattenbruksfonden samt finansiella regler för dessa och för Asyl-, migrations- och integrationsfonden, Fonden för inre säkerhet samt instrumentet för ekonomiskt stöd för gränsförvaltning och viseringspolitik. Myndigheten ansvarar också för den redovisningsfunktion som framgår av samma förordning. Myndigheten ska även vara nationell kontaktpunkt för EU:s program för sysselsättning och social innovation (EaSI) för programperioden 2021-2027 i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1057 av den 24 juni 2021 om inrättande av Europeiska socialfonden+ (ESF+) och om upphävande av förordning (EU) nr 1296/2013. Förordning (2022:1382). 2 § Myndigheten ska 1. inom sitt verksamhetsområde fullgöra de uppgifter som följer av det nationella programmet för Europeiska socialfonden+ och av förordningen (2022:1379) om förvaltning av program för vissa EU-fonder, 2. verka för att genomförandet av det nationella programmet för Europeiska socialfonden+ samordnas med genomförandet av programmen för Europeiska regionala utvecklingsfonden, 3. samråda med berörda myndigheter, och 4. vara behörig myndighet enligt lagen (2017:244) om kontroller och inspektioner på plats av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning, vid kontroller och inspektioner avseende det nationella programmet för Europeiska socialfonden+. Förordning (2022:1382). 3 § Myndigheten ska samverka med Myndigheten för yrkeshögskolan, Statens skolverk, Universitetskanslersämbetet, Universitets- och högskolerådet, Arbetsförmedlingen och Tillväxtverket i syfte att bidra till en väl fungerande kompetensförsörjning. Förordning (2022:1383). 3 a § Myndigheten får, efter överenskommelse med Migrationsverket respektive Polismyndigheten, tillhandahålla ett ärendehanteringssystem för Asyl-, migrations- och integrationsfonden respektive Fonden för inre säkerhet och instrumentet för ekonomiskt stöd för gränsförvaltning och viseringspolitik. Förordning (2022:1382). Ledning 4 § Myndigheten leds av en myndighetschef. Organisation 5 § Har upphävts genom förordning (2014:1442). 6 § Har upphävts genom förordning (2022:1382). 7 § För förvaltning av det nationella programmet för Europeiska socialfonden+ på regional nivå ska personal vara stationerad i Luleå, Östersund, Gävle, Örebro, Jönköping, Stockholm, Göteborg och Malmö. Förordning (2022:1382). Anställningar och uppdrag 8 § Generaldirektören är myndighetschef. Personalansvarsnämnd 9 § Vid myndigheten ska det finnas en personalansvarsnämnd. Tillämpligheten av vissa förordningar 10 § Myndigheten ska tillämpa internrevisionsförordningen (2006:1228) och personalföreträdarförordningen (1987:1101). Avgifter 11 § Myndigheten ska ta ut avgifter för den verksamhet som anges i 3 a §, besluta om avgifternas storlek och disponera avgiftsinkomsterna i verksamheten. Förordning (2015:337). Övergångsbestämmelser 2007:907 1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2008, då förordningen (2000:1212) med instruktion för Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige ska upphöra att gälla. 2. I fråga om ärenden som avser programperioderna 1995-1999 och 2000-2006 samt för att avsluta dessa programperioder tillämpas dock 1-3, 13 och 15 §§ i den upphävda förordningen i bestämmelsernas lydelse före den 2 april 2007. 2014:1442 1. Denna förordning träder i kraft den 15 januari 2015. 2. Äldre föreskrifter gäller i fråga om ärenden som avser programperioden 2007-2013 och för att avsluta denna programperiod. 2022:1382 1. Denna förordning träder i kraft den 20 september 2022. 2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för programperioden 2014-2020. Förklara den här lagen kortfattat (max fyra meningar) på enkel svenska.
1991:931
Förordning (1991:931) om statsbidrag till särskilda insatser på skolområdet
Inledande föreskrifter 1 § En huvudman inom skolväsendet kan enligt denna förordning få statsbidrag till kostnader för insatser av regional art som huvudmannen vidtar för 1. elever med funktionsnedsättning eller med andra särskilda behov i grundskolan och gymnasieskolan, 2. elever med flera funktionsnedsättningar i anpassade grundskolan och anpassade gymnasieskolan, och 3. elever i grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan för vilka särskild undervisning anordnas på ett sjukhus eller en institution som är knuten till ett sjukhus enligt 24 kap. 17 § skollagen (2010:800). Förordning (2022:1607). 1 a § En huvudman kan enligt denna förordning även få statsbidrag till kostnader för insatser som huvudmannen vidtar för att inrätta eller utveckla anpassade lärmiljöer med få elever och hög personaltäthet i grundskolan eller gymnasieskolan i syfte att bättre tillgodose elevers behov av särskilt stöd. Statsbidrag lämnas i första hand till kostnader för att inrätta sådana lärmiljöer och i andra hand för att utveckla befintliga lärmiljöer. Förordning (2021:1327). 2 § I denna förordning avses med - huvudman: huvudman inom skolväsendet, - insatser av regional art: samordnade utbildningsinsatser för elever med funktionsnedsättning eller med andra särskilda behov, som i stor utsträckning kommer även sådana elever till del vilka har en annan hemkommun än den kommun där utbildningen bedrivs, och - bidragsår: det kalenderår för vilket bidrag lämnas. Förordning (2011:675). Fördelning och användning av bidraget 3 § Specialpedagogiska skolmyndigheten beslutar om fördelningen av de medel som regeringen anvisar för statsbidrag enligt denna förordning. Ett beslut om bidrag får förenas med villkor. Förordning (2021:1327). 4 § En huvudman som vidtar sådana insatser som avses i 1 § 1 eller 2 får tilldelas bidrag till 1. merkostnader för undervisningen, och 2. kostnader för elevhälsa och andra elevstödjande åtgärder, om kostnaderna är särskilt stora. Förordning (2011:675). 5 § En huvudman som vidtar sådana insatser som avses i 1 § 3 eller 1 a § får tilldelas bidrag till verksamheten. Förordning (2021:1327). 6 § Det bidrag som en huvudman tilldelas ska användas för det ändamål som anges av Specialpedagogiska skolmyndigheten i beslutet om fördelning. Förordning (2011:675). Ansökan om bidrag och utbetalning 7 § Ansökan om bidrag görs hos Specialpedagogiska skolmyndigheten. Förordning (2008:394). 8 § Specialpedagogiska skolmyndigheten ska besluta om fördelningen av medlen i så god tid som möjligt inför det bidragsår som resurserna avser. För huvudmännens planering bör myndigheten så snart det kan ske göra en preliminär fördelning av de medel som regeringen väntas anvisa för bidrag för insatser som avses i 1 § för det kommande bidragsåret. En sådan preliminär fördelning är inte bindande när myndigheten slutligt fördelar medlen. Myndigheten får hålla inne en mindre del av medlen för fördelning senare under bidragsåret. Förordning (2021:1327). 9 § Det bidrag som Specialpedagogiska skolmyndigheten har beslutat om för en huvudman ska betalas ut av myndigheten med en fjärdedel under var och en av månaderna mars, juni, september och december. Förordning (2011:675). Övriga föreskrifter 10 § Den som har tagit emot statsbidrag enligt denna förordning är skyldig att lämna sådan ekonomisk och annan redovisning till Specialpedagogiska skolmyndigheten som myndigheten begär. Förordning (2021:1327). 11 § Om en huvudman åsidosätter sina skyldigheter enligt lag eller andra författningar i fråga om en skolform som avses i denna förordning, får Specialpedagogiska skolmyndigheten besluta att högst tio procent av ett statsbidrag enligt förordningen ska hållas inne i avvaktan på rättelse. Om rättelse inte sker, får myndigheten besluta att det innehållna beloppet ska dras av från statsbidraget. Förordning (2011:675). 12 § Den som har tagit emot statsbidrag enligt denna förordning är återbetalningsskyldig om 1. mottagaren genom att lämna oriktiga uppgifter eller på något annat sätt har orsakat att bidraget har lämnats felaktigt eller med för högt belopp, 2. bidraget av något annat skäl har lämnats felaktigt eller med för högt belopp och mottagaren borde ha insett detta, 3. bidraget helt eller delvis inte har utnyttjats eller inte har använts för det ändamål det har lämnats för, 4. mottagaren inte har lämnat sådan redovisning som avses i 10 §, eller 5. mottagaren inte har följt villkor som framgår av beslutet om bidrag. Specialpedagogiska skolmyndigheten ska besluta att helt eller delvis kräva tillbaka ett bidrag om någon är återbetalningsskyldig enligt första stycket. Om det finns särskilda skäl för det, får myndigheten besluta att helt eller delvis avstå från ett krav på återbetalning. Förordning (2021:1327). 13 § På statsbidrag som krävs tillbaka ska ränta tas ut från och med den dag som infaller en månad efter det att beslut om återkrav har fattats och efter en räntesats som vid varje tidpunkt överstiger statens utlåningsränta med två procentenheter. Om det finns särskilda skäl för det, får Specialpedagogiska skolmyndigheten besluta att helt eller delvis avstå från krav på ränta. Förordning (2021:1327). 14 § Specialpedagogiska skolmyndighetens beslut enligt denna förordning får inte överklagas. Förordning (2021:1327). 15 § Specialpedagogiska skolmyndigheten får meddela de ytterligare föreskrifter som behövs för verkställigheten av denna förordning. Förordning (2021:1327). Övergångsbestämmelser 1991:931 1. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1991. 2. Genom förordningen upphävs förordningen (1987:738) om statsbidrag till särskilda insatser inom skolområdet. 3. I fråga om fördelning av medel för redovisningsåret 1991/92 gäller följande i stället för vad som föreskrivs i 7 och 8 §§. SIH-utredningen beslutar om en preliminär fördelning av de medel som regeringen anvisar för ändamålet. Fördelningen skall i huvudsak ske utifrån det planeringsunderlag som lämnats av planeringsberedningarna och länsskolnämnderna under våren 1991. 1995:769 1. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1995. 2. Det första bidragsåret efter denna förordnings ikraftträdande skall omfatta perioden den 1 juli 1995 -- den 31 december 1996. Under detta bidragsår skall bidrag betalas ut med en sjättedel under var och en av månaderna september och december 1995 och mars, juni, september och december 1996. 2008:394 Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2008. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för bidrag som har beslutats före ikraftträdandet. 2021:1327 1. Denna förordning träder i kraft den 1 februari 2022. 2. I fråga om bidrag för insatser som avses i 1 a § ska bidragsåret 2022 omfatta perioden 1 juli-31 december 2022. I fråga om utbetalning av sådant bidrag under bidragsåret 2022 ska i stället för vad som anges i 9 § bidrag betalas ut med hälften under var och en av månaderna september och december. Förklara den här lagen kortfattat (max fyra meningar) på enkel svenska.
2013:752
Förordning (2013:752) om tillståndsgivning i fråga om transeuropeiska energiinfrastrukturer
Inledande bestämmelse 1 § I denna förordning finns bestämmelser som kompletterar Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2022/869 av den 30 maj 2022 om riktlinjer för transeuropeisk energiinfrastruktur, om ändring av förordningarna (EG) nr 715/2009, (EU) 2019/942 och (EU) 2019/943 och direktiven 2009/73/EG och (EU) 2019/944, och om upphävande av förordning (EU) nr 347/2013. Förordning (2023:49). Behörig nationell myndighet 2 § Regeringen är behörig nationell myndighet enligt artikel 8.1 i förordning (EU) 2022/869. Förordning (2023:49). Delegation till Energimarknadsinspektionen 3 § Energimarknadsinspektionen ska fullgöra den behöriga myndighetens uppgifter när det gäller sådana kategorier av energiinfrastruktur som anges i bilaga 2 punkterna 1-4 till förordning (EU) 2022/869. Regeringen ansvarar dock för att fastställa tidsfrister. Energimarknadsinspektionen ska fortlöpande hålla regeringen underrättad om pågående förfaranden enligt artikel 10 i förordning (EU) 2022/869. Förordning (2023:49). Samarbetsschema 4 § Ett sådant övergripande beslut som anges i artikel 2.3 i förordning (EU) 2022/869 ska utfärdas i enlighet med det samarbetsschema som avses i artikel 8.3 i förordningen. Förordning (2023:49). Handbok 5 § Energimarknadsinspektionen ska utarbeta och offentliggöra en handbok i enlighet med artikel 9.1 i förordning (EU) 2022/869. Förordning (2023:49). Dialog om föransökningsförfarandet 6 § När Energimarknadsinspektionen fullgör den behöriga myndighetens uppgifter ska inspektionen, så snart det finns en sådan projektansvarig som anges i artikel 2.8 i förordning (EU) 2022/869, inleda en dialog med den projektansvarige och med länsstyrelser som berörs av projektet om hur föransökningsförfarandet enligt artikel 10 i förordningen ska genomföras. Förordning (2023:49). Underrättelse till Naturvårdsverket 7 § I 22 § miljöbedömningsförordningen (2017:966) finns bestämmelser om att statliga myndigheter som får kännedom om en verksamhet eller åtgärd som kan antas medföra en betydande miljöpåverkan i ett annat land ska underrätta Naturvårdsverket om detta. Förordning (2017:1038). Förklara den här lagen kortfattat (max fyra meningar) på enkel svenska.
2005:599
Tillkännagivande (2005:599) av staters tillträde till Haagkonventionen om skydd av barn och samarbete vid internationella adoptioner
Den i Haag den 29 maj 1993 antagna konventionen om skydd av barn och samarbete vid internationella adoptioner trädde för Sveriges del i kraft den 1 september 1997. Konventionens engelska och franska texter, liksom en svensk översättning av konventionstexten, har publicerats i Sveriges internationella överenskommelser (SÖ 1996:54). Samma texter finns intagna som bilaga till lagen (1997:191) med anledning av Sveriges tillträde till Haagkonventionen om skydd av barn och samarbete vid internationella adoptioner. Konventionen har tillträtts av följande stater. Stat Dag för Förklaringar konventionens ikraftträdande för staten i fråga Albanien 2001-01-01 Andorra 1997-05-01 Andorra har avgett en förklaring i enlighet med artikel 22.4 Australien 1998-12-01 Australien har avgett en förklaring i enlighet med artikel 45 att konventionen skall omfatta alla territoriella enheter i landet Australien har också avgett förklaringar i enlighet med artiklarna 22.4 och 25 Azerbajdzjan 2004-10-01 Azerbajdzjan har avgett förklaringar i enlighet med artiklarna 22.4 och 25 Belgien 2005-09-01 Belgien har avgett en förklaring i enlighet med artikel 22.4 Bolivia 2002-07-01 Brasilien 1999-07-01 Brasilien har avgett en förklaring i enlighet med artikel 22.4 Bulgarien 2002-09-01 Bulgarien har avgett förklaringar i enlighet med artiklarna 22.4 och 25 Burkina Faso 1996-05-01 Burkina Faso har avgett en förklaring i enlighet med artikel 22.4 Burundi 1999-02-01 Chile 1999-11-01 Colombia 1998-11-01 Colombia har avgett förklaringar i enlighet med artiklarna 22.2 och 22.4 Costa Rica 1996-02-01 Cypern 1995-06-01 Danmark 1997-11-01 Danmark har avgett en förklaring i enlighet med artikel 45 att konventionen inte skall omfatta Färöarna och Grönland Danmark har också avgett förklaringar i enlighet med artiklarna 22.4 och 25 Ecuador 1996-01-01 El Salvador 1999-03-01 El Salvador har avgett en förklaring i enlighet med artikel 22.4 Estland 2002-06-01 Filippinerna 1996-11-01 Finland 1997-07-01 Frankrike 1998-10-01 Frankrike har avgett en förklaring i enlighet med artikel 45 att konventionen skall omfatta hela Frankrikes territorium med undantag för utomeuropeiska territorier Frankrike har också avgett förklaringar i enlighet med artiklarna 22.4 och 25 Georgien 1999-08-01 Guatemala 2003-03-01 Guinea 2004-02-01 Indien 2003-10-01 Island 2000-05-01 Israel 1999-06-01 Italien 2000-05-01 Italien har avgett förklaringar i enlighet med artiklarna 22.2 och 25 Kanada 1997-04-01 Kanada har avgett förklaringar i enlighet med artikel 45 att konventionen skall omfatta: 1997-04-01 British Columbia, Manitoba, New Brunswick, Prince Edward Island och Saskatchewan 1997-11-01 Alberta 1998-08-01 Yukon Territory 1999-10-01 Nova Scotia 1999-12-01 Ontario 2000-04-01 Northwest Territories 2001-09-01 Nunavut 2003-12-01 Newfoundland och Labrador Kanada har också avgett förklaringar i enlighet med artikel 22.2 avseende New Brunswick, Prince Edward Island, Saskatchewan, Yukon Territory, Nova Scotia, Ontario, Northwest Territories, Nunavut, Newfoundland och Labrador samt en förklaring i enlighet med artikel 22.4 avseende British Columbia Lettland 2002-12-01 Litauen 1998-08-01 Luxemburg 2002-11-01 Luxemburg har avgett förklaringar i enlighet med artiklarna 22.4 och 25 Madagaskar 2004-09-01 Malta 2005-02-01 Mauritius 1999-01-01 Mexico 1995-05-01 Mexico har avgett en förklaring i enlighet med artikel 22.4 Moldavien 1998-08-01 Monaco 1999-10-01 Mongoliet 2000-08-01 Nederländerna 1998-10-01 Norge 1998-01-01 Norge har avgett en förklaring i enlighet med artikel 22.4 Nya Zeeland 1999-01-01 Panama 2000-01-01 Panama har avgett förklaringar i enlighet med artiklarna 22.4 och 25 Paraguay 1998-09-01 Peru 1996-01-01 Polen 1995-10-01 Polen har avgett en förklaring i enlighet med artikel 22.4 Portugal 2004-07-01 Portugal har avgett en förklaring i enlighet med artikel 22.4 Rumänien 1995-05-01 San Marino 2005-02-01 Schweiz 2003-01-01 Slovakien 2001-10-01 Slovenien 2002-05-01 Spanien 1995-11-01 Spanien har avgett en förklaring i enlighet med artikel 22.4 Sri Lanka 1995-05-01 Storbritannien 2003-06-01 Storbritannien och och Nordirland Nordirland har avgett förklaringar i enlighet med artikel 45 att konventionen skall omfatta: 2003-06-01 England, Wales, Skottland och Nordirland 2003-11-01 Isle of Man Storbritannien och Nordirland har också, för egen del och avseende Isle of Man, avgett en förklaring i enlighet med artikel 25 Sverige 1997-09-01 Sverige har avgett en förklaring i enlighet med artikel 22.4 Sydafrika 2003-12-01 Thailand 2004-08-01 Tjeckien 2000-06-01 Turkiet 2004-09-01 Tyskland 2002-03-01 Tyskland har avgett en förklaring i enlighet med artikel 22.4 Ungern 2005-08-01 Ungern har avgett en förklaring i enlighet med artikel 22.4 Uruguay 2004-04-01 Venezuela 1997-05-01 Venezuela har avgett förklaringar i enlighet med artiklarna 22.4 och 25 Vitryssland 2003-11-01 Vitryssland har avgett en förklaring i enlighet med artikel 22.4 Österrike 1999-09-01 Österrike har avgett en förklaring i enlighet med artikel 22.4 Förklara den här lagen kortfattat (max fyra meningar) på enkel svenska.
2021:931
Lag (2021:931) om skattereduktion för investeringar i inventarier som anskaffas år 2021
Lagens tillämpningsområde 1 § Denna lag innehåller bestämmelser om skattereduktion för investeringar i inventarier som anskaffas år 2021 och bestämmelser om särskild beräkning av spärrbelopp enligt lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt. Ord och uttryck i lagen 2 § Ord och uttryck som används i denna lag har samma betydelse och tillämpningsområde som i inkomstskattelagen (1999:1229). 3 § Med personer i intressegemenskap avses företag som ingår i en koncern av sådant slag som anges i 1 kap. 4 § årsredovisningslagen (1995:1554). Samtliga svenska handelsbolag och i utlandet delägarbeskattade juridiska personer som något av företagen, direkt eller indirekt, äger andel i genom ett eller flera svenska handelsbolag eller i utlandet delägarbeskattade juridiska personer, ska anses ingå i intressegemenskapen. Med personer i intressegemenskap avses även 1. en fysisk person och ett eller flera företag som den fysiska personen, direkt eller indirekt, innehar minst 50 procent av kapitalet eller rösterna i, 2. en fysisk person och ett eller flera svenska handelsbolag som den fysiska personen, direkt eller indirekt, äger andel i, 3. en fysisk person och en eller flera i utlandet delägarbeskattade juridiska personer som den fysiska personen, direkt eller indirekt, äger andel i, eller 4. företag, svenska handelsbolag och i utlandet delägarbeskattade juridiska personer som ägs av en och samma fysiska person enligt 1-3. En fysisk person och en närstående till denne ska räknas som en enda person vid bedömningen av om det föreligger en intressegemenskap. Detsamma gäller en fysisk person och de delägare som tillsammans med den fysiska personen ska anses som en enda delägare vid tillämpning av 57 kap. 3 § inkomstskattelagen (1999:1229). Vilka som kan få skattereduktion 4 § Rätt till skattereduktion har fysiska och juridiska personer med inkomst av näringsverksamhet om de innehar eller har innehaft inventarier som ingår i ett underlag för skattereduktion enligt 6-12 §§. Om ett kommissionärsföretag i en kommissionärsverksamhet innehar eller har innehaft sådana inventarier har i stället kommittentföretaget rätt till skattereduktion. 5 § Om ett svenskt handelsbolag innehar eller har innehaft inventarier som ingår i ett underlag för skattereduktion enligt 6-12 §§ har delägarna rätt till skattereduktion. Till den del en i utlandet delägarbeskattad juridisk person inte är skattskyldig för sina inkomster enligt 6 kap. 12 § inkomstskattelagen (1999:1229) har, i stället för vad som anges i 4 §, de delägare som är obegränsat skattskyldiga rätt till skattereduktion. Om delägare har rätt till skattereduktion enligt första eller andra stycket, ska underlaget för skattereduktionen fördelas till varje delägare med belopp som motsvarar delägarens andel av handelsbolagets eller den juridiska personens inkomst det räkenskapsår som avslutas den 31 december 2022 eller, om räkenskapsåret inte avslutas den 31 december 2022, det första räkenskapsåret som avslutas efter detta datum. Underlag för skattereduktion 6 § Underlag för skattereduktion är anskaffningsvärdet för sådana inventarier som anges i 18 kap. 1 § första stycket inkomstskattelagen (1999:1229), om 1. värdet dras av genom årliga värdeminskningsavdrag enligt 18 kap. 3 § samma lag, och 2. inventarierna förvärvas genom köp, byte, egen tillverkning eller på liknande sätt. 7 § I underlaget för skattereduktion räknas dock inte in 1. utgifter som får dras av omedelbart enligt 18 kap. 4 och 5 §§ inkomstskattelagen (1999:1229), 2. utgifter för anskaffning till den del försäkringsersättning lämnats, 3. utgifter för vilka annan skattereduktion getts, eller 4. utgifter för inventarier som har anskaffats från en person i samma intressegemenskap och som denne, eller någon i samma intressegemenskap, har använt för stadigvarande bruk. I underlaget för skattereduktion räknas inte heller in utgifter för inventarier som hyrs ut eller som har hyrts ut, om inventarierna 1. efter anskaffningen fortfarande används i samma näringsverksamhet som tidigare eller i näringsverksamhet som bedrivs av en person i samma intressegemenskap, eller 2. under den tid som avses i 10 § omfattas av ett finansiellt leasingavtal och leasetagaren inte använder tillgången i någon näringsverksamhet. 8 § Om inventarier anskaffats från en person i samma intressegemenskap och anskaffningen inte ska undantas enligt 7 § första stycket 4, får värdet som läggs till underlaget högst uppgå till inventariernas marknadsvärde vid förvärvet. 9 § Underlaget för skattereduktion omfattar endast inventarier som anskaffats under perioden 1 januari-31 december 2021. 10 § Underlaget för skattereduktion omfattar endast inventarier som fortfarande tillhör näringsverksamheten vid utgången av det beskattningsår som avslutas den 31 december 2022 eller, om beskattningsåret inte avslutas den 31 december 2022, det första beskattningsåret som avslutas efter detta datum. Motsvarande gäller inventarier som har anskaffats av ett kommissionärsföretag. Om inventarier anskaffats av ett svenskt handelsbolag eller en sådan i utlandet delägarbeskattad juridisk person som anges i 5 § andra stycket, ska underlaget för skattereduktionen i stället endast omfatta inventarier som fortfarande tillhör näringsverksamheten vid utgången av det räkenskapsår som avslutas den 31 december 2022 eller, om räkenskapsåret inte avslutas den 31 december 2022, det första räkenskapsåret som avslutas efter detta datum. 11 § Inventarier ska fortfarande anses tillhöra samma näringsverksamhet enligt 10 §, även om inventarierna 1. övertagits av ett övertagande företag vid en kvalificerad fusion eller fission, 2. ingår bland de avyttrade tillgångarna vid en verksamhetsavyttring som är undantagen från omedelbar beskattning, eller 3. ingår bland de överlåtna tillgångarna vid en partiell fission som är undantagen från omedelbar beskattning. 12 § I sådana situationer som anges i 11 § 2 och 3 ska värdet som läggs till underlaget för skattereduktionen vara det säljande företagets respektive det överlåtande företagets anskaffningsvärde. Skattereduktionens storlek 13 § Skattereduktionen uppgår till 3,9 procent av underlaget. Skattereduktion ska anges i hela krontal så att öretal faller bort. Skattereduktionen ska räknas av mot kommunal och statlig inkomstskatt, kommunal fastighetsavgift och statlig fastighetsskatt. När skattereduktion ska tillgodoräknas 14 § Skattereduktionen ska tillgodoräknas vid fastställandet av skatten för det beskattningsår som avslutas den 31 december 2022 eller, om beskattningsåret inte avslutas den 31 december 2022, det första beskattningsåret som avslutas efter detta datum. Om underlaget för skattereduktionen helt eller delvis inte kan utnyttjas det beskattningsåret, får skattereduktion för det återstående underlaget tillgodoräknas det följande beskattningsåret. Avräkning av utländsk skatt 15 § Vid tillämpning av 2 kap. 10 § första stycket lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt ska, om den skattskyldige fått skattereduktion enligt denna lag, reduktionen anses ha skett från kommunal och statlig inkomstskatt, statlig fastighetsskatt respektive kommunal fastighetsavgift med så stor del av reduktionen som respektive skatt eller avgift utgör av det sammanlagda beloppet av nämnda skatter och avgift - före sådan skattereduktion, och - före skattereduktioner som enligt andra stycket i samma paragraf och enligt 8 § lagen (2021:930) om tillfällig skattereduktion för arbetsinkomster ska fördelas på samma sätt som reduktionen enligt denna lag. Förfarandet vid skattereduktion för investeringar i inventarier 16 § I fråga om förfarandet vid beskattningen gäller skatteförfarandelagen (2011:1244). Bestämmelser om att hänsyn ska tas till skattereduktion vid beslut om slutlig skatt finns i 56 kap. 7 § skatteförfarandelagen. Skattereduktion enligt denna lag ska göras efter de skattereduktioner som anges i inkomstskattelagen (1999:1229), lagen (2008:826) om skattereduktion för kommunal fastighetsavgift och lagen (2021:930) om tillfällig skattereduktion för arbetsinkomster. 17 § En begäran om skattereduktion ska göras i inkomstdeklarationen för beskattningsår som anges i 14 § första eller andra stycket. I inkomstdeklarationen ska uppgifter lämnas om underlaget för skattereduktionen. Övergångsbestämmelser 2021:931 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2022. 2. Lagen upphör att gälla vid utgången av 2024. 3. Den upphävda lagen gäller dock fortfarande för de beskattningsår som anges i 14 §. Förklara den här lagen kortfattat (max fyra meningar) på enkel svenska.
1989:968
/r1/ Förordning (1989:968) om statligt reglerade anställningar hos Svenska språknämnden;
1 § Denna förordning gäller de anställningar hos Svenska språknämnden som är statligt reglerade. Med statligt reglerade anställningar avses i denna förordning anställningar, där avlöningsförmånerna fastställs under medverkan av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer. 2 § Tjänsten som föreståndare tillsätts av regeringen efter anmälan av ordföranden i nämndens styrelse. 3 § Bestämmelserna i 15 kap. 4 § lagen (1976:600) om offentlig anställning samt bestämmelserna i 32 § anställningsförordningen (1965:601) om chef för central förvaltningsmyndighet skall tillämpas på den som innehar eller uppehåller tjänsten som föreståndare. Beträffande andra arbetstagare vid nämnden prövas frågor om skiljande från anställning eller uppdrag eller om disciplinansvar, åtalsanmälan, avstängning eller läkarundersökning av nämndens styrelse. 4 § Besked enligt 37 § andra stycket anställningsförordningen (1965:601) lämnas beträffande samtliga arbetstagare av nämndens styrelse. 5 § Beslut av nämndens styrelse att tillsätta tjänster hos nämnden får överklagas hos regeringen. Av 14 § lagen (1976:1046) om överlämnande av förvaltningsuppgifter inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde följer att bestämmelserna i 23--25 och 30 §§ förvaltningslagen (1986:223) skall tillämpas vid överklagandet. Förklara den här lagen kortfattat (max fyra meningar) på enkel svenska.
2008:57
Förordning (2008:57) om den Europeiska flyktingfonden och den Europeiska återvändandefonden för perioden 2008-2013
1 § Denna förordning gäller förvaltningen av - den europeiska flyktingfonden som inrättats enligt Europaparlamentets och rådets beslut nr 573/2007/EG av den 23 maj 2007 om inrättande av Europeiska flyktingfonden för perioden 2008-2013 som en del av det allmänna programmet "Solidaritet och hantering av migrationsströmmar" och om upphävande av rådets beslut 2004/904/EG, och - den europeiska återvändandefonden som inrättats enligt Europaparlamentets och rådets beslut nr 575/2007/EG av den 23 maj 2007 om inrättande av Europeiska återvändandefonden för perioden 2008-2013 som en del av det allmänna programmet "Solidaritet och hantering av migrationsströmmar". 2 § Migrationsverket ska i egenskap av ansvarig och attesterande myndighet för den europeiska flyktingfonden och den europeiska återvändandefonden fullgöra de uppgifter som enligt beslut nr 573/2007/EG och 575/2007/EG ska fullgöras av en ansvarig och attesterande myndighet. 3 § Migrationsverket får meddela föreskrifter för verkställigheten av denna förordning. 4 § Beslut som Migrationsverket fattar i egenskap av ansvarig och attesterande myndighet får inte överklagas. Övergångsbestämmelser 2008:57 1. Denna förordning träder i kraft den 1 april 2008. 2. Genom förordningen upphävs förordningen (2005:203) om den Europeiska flyktingfonden för perioden 2005-2010. Den upphävda förordningen ska dock fortsätta att tillämpas i fråga om ärenden enligt den förordningen. Förklara den här lagen kortfattat (max fyra meningar) på enkel svenska.
1978:89
Förordning (1978:89) om föreskrifter i fråga om vägtrafikskatt
Föreskrifter med anvisningar för länsstyrelsens prövning av ärenden enligt 40 § första stycket vägtrafikskattelagen (1973:601) meddelas av arbetsmarknadsstyrelsen efter samråd med socialstyrelsen och riksskatteverket. Övergångsbestämmelser 1988:992 Den upphävda förordningen gäller dock även efter utgången av september 1988 i fråga om prövning av ärenden enligt övergångsbestämmelserna till lagen (1988:356) om ändring i vägtrafikskattelagen (1973:601). Förklara den här lagen kortfattat (max fyra meningar) på enkel svenska.
1987:561
Lag (1987:561) om särskild skatteutjämningsavgift
1 § Kommun skall erlägga särskild skatteutjämningsavgift om antalet skattekronor enligt skattemyndighetens beslut enligt 4 kap. 2 § taxeringslagen (1990:324) vid taxeringen till kommunal inkomstskatt föregående år överstiger vad som motsvarar 100 procent av medelskattekraften. Kommun som inte ingår i landstingskommun skall dock inte erlägga särskild skatteutjämningsavgift. Lag (1990:398). 2 § Avgiftsunderlaget är antalet skattekronor vid den taxering som avses i 1 §. 3 § Den särskilda skatteutjämningsavgiften erläggs med följande belopp per skattekrona för de delar av skatteunderlaget som ligger inom angivna procent av medelskattekraften. Krona per Procent av skattekrona medelskatte- kraften 1 100--109,99 2 110--119,99 3 120--124,99 4 125--129,99 6 130--134,99 8 135--139,99 10 140-- Särskild skatteutjämningsavgift skall dock inte erläggas för den del av skatteunderlaget som understiger det för kommunen garanterade skatteunderlaget enligt lagen (1988:491) om skatteutjämningsbidrag. Lag (1991:1944). 4 § I fråga om den särskilda skatteutjämningsavgiften tillämpas vad som sägs i 5--9 §§ lagen (1987:560) om skatteutjämningsavgift. Övergångsbestämmelser 1987:561 Denna lag träder i kraft den 1 juli 1987 och tillämpas första gången i fråga om särskild skatteutjämningsavgift för år 1988. Avgiftsunderlaget för år 1988 skall justeras på sätt anges i 1 c § lagen (1982:221) med särskilda bestämmelser om det kommunala skatteunderlaget m. m. 1988:492 Denna lag träder i kraft den 1 juli 1988 och tillämpas första gången i fråga om särskild skatteutjämningsavgift för år 1989. 1989:606 Denna lag träder i kraft den 1 juli 1989 och tillämpas första gången i fråga om särskild skatteutjämningsavgift för år 1990. 1990:398 Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991 och tillämpas första gången i fråga om särskild skatteutjämningsavgift för år 1992. 1991:1944 Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992 och tillämpas första gången i fråga om särskild skatteutjämningsavgift för år 1992. 1992:674 Den upphävda lagen gäller dock fortfarande i fråga om särskild skatteutjämningsavgift för år 1992 och tidigare. Förklara den här lagen kortfattat (max fyra meningar) på enkel svenska.
1997:288
Elberedskapslag (1997:288)
Inledande bestämmelser 1 § Denna lag innehåller bestämmelser om skyldighet att vidta beredskapsåtgärder inom elsektorn. Bestämmelserna gäller för den som bedriver produktion av el, handel med el eller sådan överföring av el som sker med stöd av nätkoncession enligt 2 kap. 1 § ellagen (1997:857). Lag (2012:396). 1 a § Den myndighet som regeringen bestämmer är elberedskapsmyndighet och har de uppgifter som anges i denna lag och i föreskrifter som har meddelats i anslutning till lagen. Om myndigheten bedriver sådan verksamhet som avses i 1 § andra stycket omfattas inte myndigheten av bestämmelserna i 4, 6, 7, 9 och 15 §§. Lag (2012:396). 2 § Beredskapslagring av bränsle som används för elproduktion omfattas av lagen endast i fråga om rätt till ersättning enligt 10 §. Särskilda bestämmelser om beredskapslagring finns i lagen (2012:806) om beredskapslagring av olja. I skyddslagen (2010:305) och i säkerhetsskyddslagen (2018:585) finns bestämmelser om tillträdesbegränsning respektive fysisk säkerhet. Lag (2018:587). Beredskapsåtgärder 3 § Med beredskapsåtgärder avses åtgärder som behövs för att förebygga, motstå och hantera sådana störningar i elförsörjningen som kan medföra svåra påfrestningar på samhället. Med beredskapsåtgärder avses också sådana åtgärder som krävs för att göra det möjligt att vidta de åtgärder som behövs vid höjd beredskap. Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, elberedskapsmyndigheten får meddela föreskrifter om beredskapsåtgärder. Lag (2012:396). Skyldighet att vidta beredskapsåtgärder m.m. 4 § Den som avses i 1 § andra stycket ska 1. vidta de beredskapsåtgärder som beslutas enligt denna lag, 2. upprätta en risk- och sårbarhetsanalys avseende säkerheten i den egna verksamheten, och 3. lämna de uppgifter till elberedskapsmyndigheten som myndigheten behöver för att kunna upprätta den nationella risk- och sårbarhetsanalysen inom elsektorn. Om det kan anses lämpligt, får ett beslut om beredskapsåtgärder i stället riktas till ägaren eller nyttjanderättshavaren till anläggningen eller fastigheten. Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, elberedskapsmyndigheten får meddela föreskrifter om risk- och sårbarhetsanalyser och om skyldigheten att lämna uppgifter till elberedskapsmyndigheten. Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, elberedskapsmyndigheten får även meddela föreskrifter om eller besluta om undantag från föreskrifterna i första stycket 2 och 3. Lag (2012:396). Beslut om beredskapsåtgärder 5 § Elberedskapsmyndigheten beslutar om de beredskapsåtgärder som ska vidtas enligt denna lag. Ett beslut om beredskapsåtgärder får inte vara mer betungande än som kan anses skäligt med hänsyn till anläggningens eller verksamhetens omfattning och betydelse. Ett beslut om sådana åtgärder får inte innebära att vapen ska anskaffas. Lag (2012:396). Anmälningsskyldighet 6 § Innan en anläggning som är av väsentlig betydelse för elförsörjningen i Sverige eller inom en ort eller ett område uppförs, byggs om eller på annat sätt ändras skall anmälan göras till elberedskapsmyndigheten för prövning enligt 5 §. Arbetet får inte påbörjas innan myndigheten fattat beslut i frågan. Anmälan skall göras av den som driver verksamheten. Om någon verksamhet inte drivs, skall anmälan göras av ägaren eller i förekommande fall nyttjanderättshavaren till anläggningen eller fastigheten. 7 § Den som driver sådan verksamhet som anges i 1 § och som är av väsentlig betydelse för elförsörjningen i Sverige eller inom en ort eller ett område skall anmäla till elberedskapsmyndigheten om verksamheten överlåts, läggs ner eller ändras på annat sätt. Sådan anmälan behöver dock endast göras om verksamhetsförändringen är av väsentlig betydelse för elförsörjningen. Anmälan skall ske senast i samband med ändringen. 8 § Regeringen eller efter regeringens bemyndigande elberedskapsmyndigheten får föreskriva 1. vilken typ av anläggningar och verksamheter som enligt 6 och 7 §§ skall anses vara av väsentlig betydelse för elförsörjningen, och 2. vilka slag av verksamhetsförändringar som enligt 7 § skall anses vara av väsentlig betydelse. 9 § Har ändring som anmälts enligt 6 § inte påbörjats inom två år från det elberedskapsmyndigheten meddelade sitt beslut, skall en ny anmälan göras. Informationsskyldighet 9 a § Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, elberedskapsmyndigheten får meddela föreskrifter om skyldighet för den som avses i 1 § andra stycket att lämna information till elberedskapsmyndigheten när det har uppstått en sådan störning i elförsörjningen som kan medföra svåra påfrestningar på samhället. Lag (2012:396). Ersättning för kostnader för beredskapsåtgärder 10 § Ersättning lämnas för kostnader för beredskapsåtgärder som vidtas efter beslut enligt 5 §. Ersättning lämnas dock inte för 1. merkostnader som avses i 11 §, eller 2. kostnader för upprättande av risk- och sårbarhetsanalys avseende säkerheten i den egna verksamheten eller för uppgiftslämnande och planering av egna uppgifter inom totalförsvaret. Ersättning för kostnader för beredskapsåtgärder beslutas av elberedskapsmyndigheten. Ersättningen ska betalas ut efter det att åtgärden genomförts. Ersättningen får dock betalas ut i förskott, om det finns särskilda skäl för det. Lag (2012:807). 11 § Om anmälningsskyldighet enligt 6 § inte fullgjorts kan elberedskapsmyndigheten besluta att rätt inte föreligger till ersättning för merkostnad som uppstått på grund av att beredskapsåtgärden har måst utföras utan samband med annan åtgärd. Tillsyn 12 § Elberedskapsmyndigheten har tillsynen över att denna lag och föreskrifter som meddelats med stöd av lagen följs. 13 § Elberedskapsmyndigheten har på begäran rätt att av den som kan åläggas att utföra beredskapsåtgärder få de upplysningar och handlingar som behövs för tillsynen samt för klarläggande av om beredskapsåtgärder behöver vidtas. Elberedskapsmyndigheten har också rätt att för samma ändamål få tillträde till områden, lokaler och andra utrymmen, dock inte bostäder, där verksamhet som omfattas av denna lag bedrivs. Elberedskapsmyndigheten får meddela de förelägganden och förbud som behövs för att denna lag eller föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen skall följas. Ett föreläggande eller förbud får förenas med vite. 14 § Beslut enligt 5 § om åläggande att vidta beredskapsåtgärder får verkställas enligt utsökningsbalkens bestämmelser. Detsamma gäller beslut enligt 13 § om utlämnande av handlingar och om tillträde till område m.m. där verksamhet bedrivs. Avgift 15 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om avgift för beredskapsåtgärder och elberedskapsmyndighetens verksamhet enligt denna lag. Beslut om att ta ut avgift får verkställas enligt utsökningsbalken. Lag (2017:1039). Tystnadsplikt 16 § Den som på grund av bestämmelser i denna lag eller föreskrifter som meddelats med stöd av lagen har fått kännedom om förhållanden som är av betydelse för totalförsvaret eller för rikets säkerhet i övrigt eller en enskilds affärs- eller driftförhållanden får inte obehörigen röja eller utnyttja uppgifterna. I det allmännas verksamhet gäller offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Lag (2009:466). Överklagande m.m. 17 § Beslut som avses i 5, 10 och 11 §§, 13 § andra stycket och 15 § andra stycket får överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. Andra beslut än beslut om att ta ut avgift gäller omedelbart om inte annat bestäms i beslutet. Lag (2017:1039). Ansvarsbestämmelser 18 § Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet inte fullgör anmälnings-skyldighet enligt 6 § döms till böter eller fängelse i högst sex månader. Den som har åsidosatt ett vitesföreläggande skall inte dömas till straff för gärning som omfattas av föreläggandet. Övriga bestämmelser 19 § Mål enligt 11 kap. miljöbalken om tillstånd till anläggning som omfattas av bestämmelserna i denna lag eller till väsentlig ombyggnad, ändring eller utvidgning av en sådan anläggning får inte avgöras innan prövning har skett enligt denna lag. Första stycket tillämpas också beträffande ärende om nätkoncession enligt ellagen (1997:857) om anläggningen omfattas av bestämmelser enligt denna lag. Lag (1998:853). 20 § Den ökning i byggnadskostnader som föranleds av åtgärder enligt denna lag skall inte räknas med vid den prövning som avses i 11 kap. 6 § första stycket miljöbalken. Vid meddelande av tillstånd som anges i 19 § första stycket skall de beslut om vattenanläggningars utförande som meddelats med stöd av denna lag beaktas. Lag (1998:853). Övergångsbestämmelser 1997:288 1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997. 2. Genom lagen upphävs lagen (1942:335) om särskilda skyddsåtgärder för vissa kraftanläggningar m.m. 3. I ärenden och mål där beslut fattats före denna lags ikraftträdande skall bestämmelserna i den upphävda lagen fortfarande tillämpas. Elberedskapsmyndigheten skall dock vara enskilds motpart i mål vid allmän förvaltningsdomstol efter den 1 juli 1997, även om det överklagade beslutet fattats av Krigsskyddsnämnden för kraftanläggningar. Förklara den här lagen kortfattat (max fyra meningar) på enkel svenska.
2004:540
Förordning (2004:540) om ikraftträdande av vissa lagar med anledning av Sveriges tillträde till konventionen den 28 maj 1999 om vissa enhetliga regler för internationella lufttransporter (Montrealkonventionen)
Regeringen föreskriver att följande lagar skall träda i kraft den 28 juni 2004: 1. lagen (2002:1130) om ändring i luftfartslagen (1957:297), 2. lagen (2002:1131) om ändring i atomansvarighetslagen (1968:45), och 3. lagen (2002:1132) om ändring i lagen (1992:1672) om paketresor. Förklara den här lagen kortfattat (max fyra meningar) på enkel svenska.
2007:959
Förordning (2007:959) med instruktion för Luftfartsstyrelsen
Uppgifter 1 § Luftfartsstyrelsen har ett samlat ansvar, sektorsansvar, för den civila luftfarten. Luftfartsstyrelsen ska verka för att de transportpolitiska målen uppnås. 2 § Luftfartsstyrelsens huvuduppgifter är att 1. främja en säker, kostnadseffektiv och miljösäker civil luftfart, 2. pröva frågor om tillstånd inom civil luftfart, 3. utöva tillsyn av den civila luftfarten, särskilt flygsäkerheten, 4. följa luftfartsmarknadens utveckling och i samråd med Konkurrensverket övervaka att verksamheten fungerar effektivt ur ett konkurrensperspektiv samt anmäla missförhållanden till Konkurrensverket, 5. ha ett övergripande ansvar för flygtransportsystemets miljöanpassning, 6. svara för de myndighetsuppgifter som rör flygtrafiktjänst för civil och militär luftfart, 7. ha samordningsansvaret för krisberedskapsarbetet inom den civila luftfarten, 8. verka för att hänsyn tas till funktionshindrade personers behov inom den civila luftfarten, 9. ha samordningsansvaret för trafiksäkerhetsarbetet inom den civila luftfarten. 3 § Luftfartsstyrelsen har myndighetsansvar för flygtrafiktjänst för civil och militär luftfart. Luftfartsstyrelsen ska upprätta avtal med Försvarsmakten i fråga om den praktiska tillämpningen av myndighetsansvaret för flygtrafiktjänst som berör militär luftfart. 4 § Luftfartsstyrelsen ska verkställa utredningar och medverka vid tillkomsten av luftfartsöverenskommelser med annat land samt övervaka tilllämpningen av sådana överenskommelser. 5 § Luftfartsstyrelsen ska tillsammans med Rikspolisstyrelsen ansvara för förebyggande av brott mot civila luftfartens säkerhet enligt lagen (2004:1100) om luftfartsskydd. 6 § Luftfartsstyrelsen ska svara för förvaltning och utveckling av ett krisberedskapssystem för luftburna sjuktransporter. Luftfartsstyrelsen ska upprätthålla en beredskap för att, i samråd med Krisberedskapsmyndigheten, Statens räddningsverk och Socialstyrelsen, besluta om och genomföra luftburna sjuktransporter - nationellt vid händelser där samhällets ordinarie resurser för sjuktransporter inte är tillräckliga, - internationellt för att bistå vid hemtagning av personer som drabbats av katastrofer utomlands, vid civil och militär krishantering samt vid andra humanitära insatser. 7 § Luftfartsstyrelsen får överlägga med luftfartsmyndigheter i andra länder och handlägga ärenden som rör den civila luftfartsorganisationen (ICAO), den europeiska civila luftfartskonferensen (ECAC), den europeiska organisationen för säkrare flygtrafiktjänst (Eurocontrol) och den europeiska byrån för luftfartssäkerhet (EASA). Ärenden av större ekonomisk eller utrikes- eller luftfartspolitisk betydelse ska alltid underställas regeringen. Samverkan m.m. 8 § Luftfartsstyrelsen ska inom sitt verksamhetsområde tillhandahålla underlag för tillämpning av 3-5 kap. miljöbalken och av plan- och bygglagen (1987:10). 9 § Luftfartsstyrelsen ska samråda med Statens räddningsverk i frågor som rör transport av farligt gods. Luftfartsstyrelsen ska vidare tillsammans med Statens räddningsverk och Sjöfartsverket verka för att de nationella och internationella säkerhetsföreskrifterna för transport av farligt gods samordnas mellan transportslagen och att myndigheternas arbete inom området transport av farligt gods även i övrigt samordnas. Luftfartsstyrelsen deltar i det råd för transport av farligt gods som anges i 17 § förordningen (2007:857) med instruktion för Statens räddningsverk. 10 § Luftfartsstyrelsen ska i fråga om sitt miljömålsarbete rapportera till det miljömålsråd som finns inom Naturvårdsverket och samråda med rådet om vilken rapportering som behövs. Ledning 11 § Luftfartsstyrelsen leds av en myndighetschef. 12 § Vid myndigheten ska det finnas ett insynsråd som består av högst sju ledamöter. Anställningar 13 § Generaldirektören är myndighetschef. Personalansvarsnämnd 14 § Vid Luftfartsstyrelsen ska det finnas en personalansvarsnämnd. Tillämpligheten av viss förordning 15 § Luftfartsstyrelsen ska tillämpa personalföreträdarförordningen (1987:1101). Avgifter 16 § Luftfartsstyrelsen får ta ut avgifter för sin verksamhet, besluta om avgifternas storlek och disponera inkomsterna. Influtna avgifter får inte användas för genomförande av luftburna transporter enligt 6 §. Förklara den här lagen kortfattat (max fyra meningar) på enkel svenska.
2022:15
Tillkännagivande (2022:15) av de EU-bestämmelser som lagen (2006:805) om foder och animaliska biprodukter kompletterar
Grundförordningar som lagen om foder och animaliska biprodukter kompletterar till alla delar 1. Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1831/2003 av den 22 september 2003 om fodertillsatser. 2. Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 183/2005 av den 12 januari 2005 om fastställande av krav för foderhygien. 3. Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 767/2009 av den 13 juli 2009 om utsläppande på marknaden och användning av foder, om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1831/2003 och om upphävande av rådets direktiv 79/373/EEG, kommissionens direktiv 80/511/EEG, rådets direktiv 82/471/EEG, 83/228/EEG, 93/74/EEG, 93/113/EG och 96/25/EG samt kommissionens beslut 2004/217/EG. 4. Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1069/2009 av den 21 oktober 2009 om hälsobestämmelser för animaliska biprodukter och därav framställda produkter som inte är avsedda att användas som livsmedel och om upphävande av förordning (EG) nr 1774/2002 (förordning om animaliska biprodukter). Grundförordningar som lagen om foder och animaliska biprodukter kompletterar i de delar de innehåller bestämmelser som faller inom lagens tillämpningsområde 5. Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 178/2002 av den 28 januari 2002 om allmänna principer och krav för livsmedelslagstiftning, om inrättande av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet och om förfaranden i frågor som gäller livsmedelssäkerhet. 6. Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 av den 22 september 2003 om genetiskt modifierade livsmedel och foder. 7. Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1830/2003 av den 22 september 2003 om spårbarhet och märkning av genetiskt modifierade organismer och spårbarhet av livsmedel och foderprodukter som är framställda av genetiskt modifierade organismer och om ändring av direktiv 2001/18/EG. 8. Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 396/2005 av den 23 februari 2005 om gränsvärden för bekämpningsmedelsrester i eller på livsmedel och foder av vegetabiliskt och animaliskt ursprung och om ändring av rådets direktiv 91/414/EEG. 9. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/625 av den 15 mars 2017 om offentlig kontroll och annan offentlig verksamhet för att säkerställa tillämpningen av livsmedels- och foderlagstiftningen och av bestämmelser om djurs hälsa och djurskydd, växtskydd och växtskyddsmedel samt om ändring av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 999/2001, (EG) nr 396/2005, (EG) nr 1069/2009, (EG) nr 1107/2009, (EU) nr 1151/2012, (EU) nr 652/2014, (EU) 2016/429 och (EU) 2016/2031, rådets förordningar (EG) nr 1/2005 och (EG) nr 1099/2009 och rådets direktiv 98/58/EG, 1999/74/EG, 2007/43/EG, 2008/119/EG och 2008/120/EG och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 854/2004 och (EG) nr 882/2004, rådets direktiv 89/608/EEG, 89/662/EEG, 90/425/EEG, 91/496/EEG, 96/23/EG, 96/93/EG och 97/78/EG samt rådets beslut 92/438/EEG (förordningen om offentlig kontroll). Grundförordningar som lagen om foder och animaliska biprodukter kompletterar i de delar som anges i det följande 10. Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 999/2001 av den 22 maj 2001 om fastställande av bestämmelser för förebyggande, kontroll och utrotning av vissa typer av transmissibel spongiform encefalopati, när det gäller - artikel 2, i den del som faller inom tillämpningsområdet för lagen om foder och animaliska biprodukter, - artikel 6, i de delar som gäller åtgärder efter testning som utförs på slakteri och som avser kvarhållande i avvaktan på negativt provsvar av varor som inte är avsedda att användas som livsmedel, - artikel 7, - artikel 8, i de delar som faller inom tillämpningsområdet för lagen om foder och animaliska biprodukter, och - artikel 16, i de delar som faller inom tillämpningsområdet för lagen om foder och animaliska biprodukter. 11. Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2160/2003 av den 17 november 2003 om bekämpning av salmonella och vissa andra livsmedelsburna zoonotiska smittämnen, när det gäller - artikel 3.2, i den del bestämmelsen avser foder, - artikel 7, i den del bestämmelsen avser foder, och - artikel 12, i den del bestämmelsen avser foder. 12. Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 852/2004 av den 29 april 2004 om livsmedelshygien, när det gäller - del A, punkt 4 a i bilaga I, i den del bestämmelsen avser foder, - del A, punkt 7 i bilaga I, när det gäller sådana uppgifter som faller inom tillämpningsområdet för lagen om foder och animaliska biprodukter, och - del A, punkt 8 a i bilaga I. 13. Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 853/2004 av den 29 april 2004 om fastställande av särskilda hygienregler för livsmedel av animaliskt ursprung när det gäller avsnitt IV, kapitel II, punkt 4 a, fjärde stycket i bilaga III, i den del bestämmelsen avser utförande av officiella kontroller vid den tekniska anläggningen. 14. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/4 av den 11 december 2018 om tillverkning, utsläppande på marknaden, användning av foder som innehåller läkemedel, om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 183/2005 och om upphävande av rådets direktiv 90/167/EEG, utom när det gäller artikel 4.4 i den del den hänvisar till avsnitt 5 i kapitel IV i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/6 av den 11 december 2018 om veterinärmedicinska läkemedel och om upphävande av direktiv 2001/82/EG. Förordning som inte är grundförordning och som lagen om foder och animaliska biprodukter kompletterar i de delar som anges i det följande 15. Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/1375 av den 10 augusti 2015 om fastställande av särskilda bestämmelser för offentlig kontroll av trikiner i kött, när det gäller - artikel 4.2, och - artikel 12.2 g iii. Förklara den här lagen kortfattat (max fyra meningar) på enkel svenska.
2004:375
Förordning (2004:375) om beredskapslagring av oljeprodukter under lagringsåret 2004/05
Regeringen föreskriver enligt 9 § lagen (1984:1049) om beredskapslagring av olja och kol att följande andelar av basmängderna för vissa lagringsbränslen skall lagras under lagringsåret 2004/05. Varuslag Procentandel av basmängden Motorbensin 25 Fotogen 25 Dieselbrännolja/eldningsolja 1 25 Övriga eldningsoljor 25 Förklara den här lagen kortfattat (max fyra meningar) på enkel svenska.
1994:361
Förordning (1994:361) om mottagande av asylsökande m.fl.
Allmänna bestämmelser 1 § I denna förordning ges föreskrifter om mottagande av asylsökande m.fl. i anslutning till lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. Förordning (2005:16). 2 § Bestämmelser om avgifter för hälso- och sjukvård, tandvård och läkemedel finns i förordningen (1994:362) om vårdavgifter m.m. för vissa utlänningar. Vissa närmare bestämmelser om mottagandet 2 a § Migrationsverket ska informera utlänningar som avses i 1 § första stycket 1 lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. om de förmåner som finns och om vad de ska göra för att få dessa. Verket ska också informera dem om skyldigheten att anmäla ändrade förhållanden enligt 8 a §. Informationen ska lämnas så snart som möjligt och inte senare än 15 dagar efter det att ansökan om uppehållstillstånd har gjorts. Informationen ska ges skriftligen och på ett språk som de som ska ta emot informationen kan förväntas förstå. Vid behov får informationen även lämnas muntligen. Sökande som avses i första stycket ska även informeras om organisationer eller grupper av personer som tillhandahåller särskild juridisk rådgivning och om organisationer som kan bistå eller informera dem i fråga om villkoren för mottagandet, inklusive hälso- och sjukvård. Förordning (2015:608). 2 b § Utlänningar som avses i 1 § första stycket 1 lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. skall inom tre dagar efter det att de lämnat in en ansökan om uppehållstillstånd av Migrationsverket förses med ett dokument som intygar att innehavaren är asylsökande. Vad som sägs i första stycket gäller inte om utlänningen hålls i förvar. Förordning (2005:16). 2 c § När Migrationsverket erbjuder utlänningar som avses i 1 § första stycket 1 och 2 lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. plats på en förläggning skall verket, om utlänningarna samtycker till det, se till att familjer i största möjliga utsträckning hålls samman. Förordning (2005:16). 2 d § Migrationsverket skall så snart som möjligt försöka hitta familjemedlemmar till barn under 18 år som vid ankomsten till Sverige är skilda från båda sina föräldrar eller från någon annan vuxen person som får anses ha trätt i föräldrarnas ställe, eller som efter ankomsten står utan sådan ställföreträdare och som omfattas av 1 § första stycket 1 och 2 lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. Förordning (2006:217). Avtal om sysselsättning 3 § I avtal som anges i 6 § lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. skall ingå 1. ett villkor om att den som tillhandahåller arbete åt utlänningar som avses i 1 § den lagen till dessa utlänningar inte får betala ut lön eller annan ersättning för arbetet, och 2. en påminnelse om att skadeståndslagen (1972:207) och de föreskrifter i arbetsmiljölagen (1977:1160) som anges i 5 § andra stycket lagen om mottagande av asylsökande m.fl. gäller för arbetet. Bostadsersättning 4 § Bostadsersättning enligt 16 § lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. får beviljas utlänning som 1. har beviljats arbetstillstånd eller undantag från skyldigheten att inneha arbetstillstånd, 2. har fått eller erbjudits en anställning om minst tre månader, och 3. för att kunna påbörja anställningen måste flytta till en ort där Migrationsverket saknar möjlighet att erbjuda anläggningsboende. Bostadsersättning lämnas endast så länge anställningsförhållandet består. Bostadsersättning lämnas med 350 kronor per månad. För det fall utlänningens familj flyttar med till anställningsorten lämnas bostadsersättning med 850 kronor per månad sammanlagt för familjen. Förordning (2005:27). Dagersättning 5 § Dagersättningen skall täcka kostnader för livsmedel, kläder och skor, fritidsaktiviteter, hygienartiklar och andra förbrukningsvaror. Dagersättningen skall även täcka utgifter för hälso- och sjukvård, tandvård samt läkemedel om inte annat följer av förordningen (1994:362) om vårdavgifter m.m. för vissa utlänningar. 6 § När fri mat ingår i inkvarteringen lämnas en reducerad dagersättning. Dagersättning per person lämnas med följande belopp. Dagersättning inkl. Dagersättning exkl. egen mathållning egen mathållning Ensamstående 71 kr 24 kr Sammanboende 61 kr 19 kr Barn 0--3 år 37 kr 12 kr Barn 4--10 år 43 kr 12 kr Barn 11--17 år 50 kr 12 kr Hemmavarande 61 kr 19 kr vuxen För familjer som har fler än två barn lämnas hel dagersättning endast för de två äldsta barnen. För vart och ett av de yngre barnen lämnas dagersättning med hälften av det belopp som gäller för barnet enligt tabellen. Särskilt bidrag 7 § Särskilt bidrag enligt 18 § lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. lämnas för kostnader som uppstår på grund av särskilda behov. Det särskilda bidraget får avse kostnader som är nödvändiga för en dräglig livsföring, t.ex. kostnader för vinterkläder, glasögon, kosttillskott, handikapputrustning och spädbarnsutrustning. Att särskilt bidrag i vissa fall får lämnas för avgifter för sjukvård, läkemedel och tandvård framgår av förordningen (1994:362) om vårdavgifter m.m. för vissa utlänningar. Eget boende i en del av en kommun med sociala och ekonomiska utmaningar 7 a § En del av en kommun ska anses ha sociala och ekonomiska utmaningar i den mening som avses i 10 a § första stycket lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. om den anges i en gällande förteckning enligt 7 c §. Förordning (2019:1205). 7 b § De kommuner som anges i bilaga 1 till förordningen (2018:151) om statsbidrag till kommuner med socioekonomiskt eftersatta områden får till Migrationsverket anmäla att en eller flera delar av kommunen ska anges i den förteckning som avses i 7 c §. Vid bedömningen av om det är motiverat att anmäla en del av kommunen ska de sociala och ekonomiska förhållandena i kommundelen beaktas och särskilt graden av arbetslöshet, sysselsättningsgraden, andelen mottagare av försörjningsstöd, skolresultaten, utbildningsnivån och valdeltagandet. Innan en kommun gör en anmälan, ska kommunen inhämta ett yttrande från länsstyrelsen över den eller de delar av kommunen som kommunen avser att anmäla. Om länsstyrelsen anser att det står klart att det inte är motiverat att en viss del av kommunen anmäls, ska länsstyrelsen invända mot det i yttrandet. En anmälan får inte avse en sådan del av kommunen som omfattas av en invändning. Länsstyrelsens yttrande ska bifogas anmälan. En anmälan ska gälla tills vidare. Om en kommun som har gjort en anmälan inte längre anges i bilaga 1 till förordningen om statsbidrag till kommuner med socioekonomiskt eftersatta områden, ska anmälan anses återkallad. Förordning (2020:734). 7 c § Migrationsverket ska hålla en förteckning tillgänglig över de delar av kommuner som är anmälda enligt 7 b §. Förteckningen ska uppdateras så snart det finns behov, dock senast två veckor efter det att en anmälan har gjorts eller återkallats. De delar av förteckningen som ändras vid en uppdatering ska börja gälla 1. omedelbart, om ändringen medför att en del av en kommun tas bort från förteckningen, eller 2. från det årsskifte som inträffar närmast efter två månader från uppdateringen, om ändringen medför att en del av en kommun läggs till i förteckningen. I förteckningen ska det för varje del av en kommun anges från och med vilket datum som förteckningen gäller. Trots första stycket 2 ska en ändring som medför att en del av en kommun läggs till i förteckningen börja gälla den 1 juli 2020, om uppdateringen av förteckningen har gjorts före den 1 maj 2020. Förordning (2020:734). Ansökan och anmälan om ändrade förhållanden 8 § Den som vill få bostadsersättning, dagersättning eller särskilt bidrag skall göra en skriftlig ansökan. Ansökan skall innehålla en förklaring på heder och samvete att de uppgifter om ekonomiska och personliga förhållanden som lämnats i ansökan är riktiga. Förklaringen skall vara underskriven av den sökande. 8 a § Den som ansöker om eller får bostadsersättning, dagersättning eller särskilt bidrag enligt lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. ska till den myndighet som lämnar biståndet anmäla sådana ändringar i fråga om inkomst och andra förhållanden som kan antas påverka rätten till eller storleken av biståndet. Förordning (2011:1135). 9 § Har en ansökan om bostadsersättning, dagersättning eller särskilt bidrag avslagits eller bifallits endast till viss del, skall beslutet delges den sökande. Utbetalning 10 § Bostadsersättning och dagersättning betalas ut förskottsvis per månad, om inte särskilda skäl leder till annat. Övriga bestämmelser 11 § Fordran på bostadsersättning, dagersättning eller särskilt bidrag får inte överlåtas eller utmätas. 11 a § Länsstyrelsens ställningstagande i ett yttrande enligt 7 b § andra stycket får inte överklagas. Förordning (2020:734). 12 § Föreskrifter för verkställighet av denna förordning meddelas av Migrationsverket. Förordning (2000:407). Övergångsbestämmelser 1994:361 Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1994, då förordningen (1988:156) om bistånd åt asylsökande m.fl. skall upphöra att gälla. Statens invandrarverk skall, om inte särskilda skäl talar mot det, lämna bistånd i form av kostnadsfri bostad till den som vid ikraftträdandet av denna förordning hade sådant bistånd enligt lagen (1988:153) om bistånd åt asylsökande m.fl. 2020:734 1. Denna förordning träder i kraft den 15 augusti 2020. 2. En anmälan till Migrationsverket enligt 7 b § som har gjorts före ikraftträdandet ska, trots det som sägs i 7 b § tredje stycket första meningen, upphöra att gälla vid utgången av 2020. Förklara den här lagen kortfattat (max fyra meningar) på enkel svenska.
1992:157
Förordning (1992:157) om arkiv hos regeringskansliet
1 § Denna förordning skall tillämpas på arkiv hos regeringskansliet med undantag av Utrikesdepartementet. 2 § För varje departement skall det finnas ett arkiv. Detta gäller också i fråga om Statsrådsberedningen, Regeringskansliets förvaltningskontor och andra särskilda organ med ställning av myndighet inom regeringskansliet. Som gemensam depå för dessa arkiv skall det finnas ett centralarkiv inom regeringskansliet. I arkivlagen (1990:782) anges vad som bildar ett arkiv och syftet med arkivbildningen. Förordning (1996:303). 3 § I regeringskansliet skall det finnas en kansliarkivarie. Kansliarkivariens uppgifter framgår av 4-6, 8, 11 och 13 §§ i denna förordning. Förordning (1996:303). 4 § Alla arkiv som har bildats inom regeringskansliet skall stå under tillsyn av en arkivansvarig. Den närmaste tillsynen över dessa arkiv utövas av arkivvårdare. Kansliarkivarien är arkivansvarig för handlingar som har lämnats till regeringskansliets centralarkiv. Frågor om att lämna ut handlingar som förvaras i regeringskansliets centralarkiv prövas i första hand av den som enligt arbetsordning eller särskilt beslut svarar för vården av handlingarna. I tveksamma fall eller om sökanden begär att frågan hänskjuts till myndigheten, skall prövningen göras av departementschefen eller av något annat statsråd i det departement, varifrån handlingarna har överlämnats till centralarkivet. För Statsrådsberedningens del görs prövningen i motsvarande fall av statsministern och för Regeringskansliets förvaltningskontors del av det statsråd som statsministern bestämmer. Om det departement som överlämnat handlingarna har upphört eller inte längre svarar för frågor inom det ämnesområde som handlingen avser skall prövningen göras av det statsråd som vid tidpunkten för begäran om utlämnande svarar för frågorna. Frågor om att lämna ut handlingar som förvaras i centralarkivet får hänskjutas till regeringens prövning. Förordning (1996:303). 5 § Varje departement, Statsrådsberedningen, Regeringskansliets förvaltningskontor och andra särskilda organ med ställning av myndighet inom regeringskansliet skall samråda med kansliarkivarien i frågor om arkivbildning, gallring, arkivvård och nybyggnad eller ombyggnad av arkivlokaler samt i andra arkivfrågor av principiell betydelse. Kansliarkivarien skall verka för enhetlighet inom regeringskansliet i frågor om arkivbildning, gallring och arkivvård. Förordning (1996:303). 6 § Kansliarkivarien skall samråda med Riksarkivet i viktigare frågor om arkivbildning, gallring, arkivvård och nybyggnad eller ombyggnad av arkivlokaler samt i andra arkivfrågor av principiell betydelse. 7 § Kansliarkivarien utses av regeringen. Arkivansvariga och arkivvårdare hos departementen, Statsrådsberedningen och regeringskansliets förvaltningskontor utses av varje departement, Statsrådsberedningen respektive förvaltningskontoret. Arkivansvarig och arkivvårdare hos annat organ som avses i 2 § andra stycket utses av det departement till vilket organet hör i administrativt hänseende. 8 § I arkivlagen (1990:782) ges föreskrifter om arkivbildning och arkivvård. Handlingar skall framställas på ett sådant sätt att de kan läsas, avlyssnas eller på annat sätt uppfattas under den tid som handlingarna skall bevaras. Varje departement, Statsrådsberedningen, Regeringskansliets förvaltningskontor och annat organ som avses i 2 § andra stycket skall svara för vården av sitt arkiv, om inte arkivet med stöd av 13 § har lämnats till regeringskansliets centralarkiv eller Riksarkivet. Kansliarkivarien får meddela närmare föreskrifter i fråga om arkivbildning och arkivvård. Förordning (1996:303). 9 § Varje arkiv skall om möjligt vara uppställt enligt arkivförteckningen. Arkivet skall förvaras så att alla dess delar är lätt åtkomliga. Handlingar som innehåller uppgifter för vilka gäller sekretess enligt sekretesslagen (1980:100), skall förvaras på ett betryggande sätt så att obehöriga inte kan ta del av dem. Regeringsprotokoll med beteckningen underprotokoll serie B, handlingar till sådana protokoll samt handlingar i övrigt som innehåller uppgifter som omfattas av sekretess enligt 2 kap. 2 § sekretesslagen skall förvaras för sig. Detsamma gäller andra handlingar, om dessa är av synnerlig betydelse för rikets säkerhet eller om det annars finns särskilda skäl. I arkivlokaler bör endast arkivhandlingar förvaras. 10 § Handlingar i ett ärende som har slutbehandlats får återlämnas till den som har gett in handlingarna om det är lämpligt med hänsyn till allmänna arkivsynpunkter och övriga omständigheter. 11 § I arkivlagen (1990:782) ges föreskrifter om att allmänna handlingar får gallras. Kansliarkivarien får efter samråd med departementen, Statsrådsberedningen och Regeringskansliets förvaltningskontor meddela föreskrifter om gallring av allmänna handlingar. Vid gallring skall hänsyn tas till den granskning som konstitutionsutskottet har att göra. Förordning (1996:303). 12 § Föreskrifter om att arkivhandlingar får lånas ut till myndigheter för tjänsteändamål finns i arkivförordningen (1991:446). Varje departement, Statsrådsberedningen och regeringskansliets förvaltningskontor får meddela föreskrifter om utlåning även i andra fall. Kansliarkivarien får meddela sådana föreskrifter i fråga om arkivhandlingar som förvaras i centralarkivet. Från centralarkivet och övriga arkiv hos regeringskansliet får arkivhandlingar lånas ut endast mot kvitto. För utlånade arkivhandlingar gäller vad som föreskrivs i arkivlagen (1990:782) om att myndigheters arkiv skall skyddas mot förstörelse, skada, tillgrepp och obehörig åtkomst. En utlånad arkivhandling får inte utlånas vidare utan att den arkivansvarige har medgett det. Sådant medgivande behövs dock inte om utlåningen sker till en myndighet för ett måls eller ärendes handläggning. 13 § Arkivhandlingar lämnas till regeringskansliets centralarkiv vid den tidpunkt som den arkivansvarige och kansliarkivarien kommer överens om. Till Riksarkivet lämnas arkivhandlingar från centralarkivet vid den tidpunkt som kansliarkivarien och Riksarkivet kommer överens om. 14 § Varje departement, Statsrådsberedningen och regeringskansliets förvaltningskontor får meddela närmare föreskrifter om tillämpningen av denna förordning inom departementet, Statsrådsberedningen respektive förvaltningskontoret. Förklara den här lagen kortfattat (max fyra meningar) på enkel svenska.
1994:362
Förordning (1994:362) om vårdavgifter m.m. för vissa utlänningar
1 § I förordningen (1996:1357) om statlig ersättning för hälso- och sjukvård till asylsökande finns det bestämmelser om statlig ersättning för hälso- och sjukvård m.m. för vissa utlänningar som avses i 1 § första stycket 1 och 2 lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. samt utlänningar som avses i 11 kap. 2 § första och andra styckena utlänningslagen (2005:716). I denna förordning ges bestämmelser om den avgift som utlänningarna själva skall betala (vårdavgift) när rätt till ersättning enligt första stycket föreligger. För annan hälso- och sjukvård samt tandvård än som avses i 2-4 samt 8 §§ skall utlänningarna betala vårdavgift enligt de grunder som vårdgivaren bestämmer. Förordning (2006:119). 2 § Utlänningarna skall betala vårdavgift med 50 kronor för besök hos läkare inom den offentliga primärvården och för läkarvård som ges efter remiss av sådana läkare. Förordning (1996:1356). 3 § Utlänningarna skall betala vårdavgift med 25 kronor för annan sjukvårdande behandling än läkarvård, om den ges av en vårdgivare efter remiss av en läkare inom den offentliga vården. Utlänningarna skall betala avgift för sjukresa, dock med högst 40 kronor. Förordning (2004:1162). 3 a § Vårdavgift och avgift för sjukresa enligt 2 och 3 §§ skall betalas endast i den utsträckning som motsvarande avgift skall betalas av andra vårdtagare. Förordning (2004:1162). 4 § Utlänningarna skall inte betala avgift för - förebyggande barna- och mödravård som ges av en vårdgivare inom den offentliga primärvården, - förlossningsvård, och - vård och åtgärder enligt smittskyddslagen (2004:168). Förordning (2004:261). 5 § Har en utlänning på grund av akut sjukdom eller av något annat särskilt skäl anlitat vårdgivare som tagit ut högre avgift än som anges i 2--4 §§, får Migrationsverket betala ett särskilt bidrag enligt 18 § lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. för den del av avgiften som utlänningarna har betalat som överstiger de belopp som anges i 2--4 §§. Förordning (2000:408). 6 § För receptförskrivna läkemedel skall utlänningarna betala avgift med högst 50 kronor. 6 a § Utlänningar som vid inköpstillfället är under 18 år ska inte betala avgift för läkemedel och andra varor som avses i 15-18 §§ lagen (2002:160) om läkemedelsförmåner m.m. Förordning (2015:976). 7 § Har en utlänning inom loppet av en sexmånadersperiod betalat mer än 400 kronor enligt 2, 3 och 6 §§ får Migrationsverket betala ett särskilt bidrag enligt 18 § lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. för de kostnader som överstiger 400 kronor. Finns det i en familj fler än ett barn som inte fyllt 18 år skall beloppet 400 kronor avse det sammanlagda belopp som betalats för barn under 18 år i familjen. Förordning (2000:408). 8 § Utlänningarna ska betala avgift med 50 kronor för behandling hos en tandläkare inom folktandvården och för behandling hos en tandläkare som tillhör en vårdgivare som regionen slutit avtal med. Tandvård hos en sådan tandläkare som anges i första stycket är kostnadsfri för utlänningar som inte har fyllt 18 år. Förordning (2019:1016). 9 § Om en utlänning på grund av akut behov har anlitat en annan tandläkare än en sådan som avses i 8 §, får Migrationsverket betala ett särskilt bidrag till utlänningen enligt 18 § lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. för den del av avgiften som överstiger 50 kronor. Förordning (2016:661). 10 § Om det finns särskilda skäl får Migrationsverket även i andra fall än som anges i 5, 7 och 9 §§ betala särskilt bidrag för vårdavgift. Förordning (2000:408). 11 § Migrationsverket meddelar föreskrifter om förutsättningarna för särskilt bidrag i fall som avses i 5, 7, 9 och 10 §§. Förordning (2000:408). Övergångsbestämmelser 2004:261 Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2004. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för kostnader som har uppkommit före ikraftträdandet. Förklara den här lagen kortfattat (max fyra meningar) på enkel svenska.