text
stringlengths
1
153
Ur tufigem ara ɣer At Lḥaǧ.
Ibelɛiden d taɣiwant n Tizi Wezzu.
Ajiniral Kastyum Tinkitulyum yenɤa akk at Mazis.
Amek ara ad tketbeḍ asuggeg s tistunit?
D acu i d-tenna akken s ṣṣut yudren?
Amek ara tettaruḍ amafsax s tsirbit?
Amek ihi ara ad inin amakkas s tbusnit?
Tagrest, Urɣu, d ungal n Ɛmer Mezdad.
Yella wamek ara ad tiniḍ adellel s tsudanit?
Amek imir ara kettbent tidet s tefransist?
Cfu belli ula ma tekfa lmusiqa deg umekkan agejdan, llan iḥricen n tfaska ara ikemmlen ccna arma d
taggara n yiḍ.
Ilaq ad teɣreḍ adlis-nni aṭas n tikwal.
Imlil (s tifinaɣ: ⵉⵎⵍⵉⵍ) d yiwet n taddart deg waṭlas ameqran id yezgan deg tlemmast n tgelda n
Umeṛṛuk deg aɣir n Azilal, Zedɣen-t wazal n 9800 n imezdaɣ akk-nsen d imaziɣen
Amek ara tkettbeḍ tisselbi s tkazaxt?
I lemmer ad yeɛreḍ aḍiḥan tura?
Yesεa yiwet n tmuɣli d tameṭṭarfut deg ayen yerzan aselmed.
Yella wamek nniḍen ara ad ssuqlent asigna ɣer tatergit?
I tura amek ara ad tiniḍ usu s trumanit?
Ur ẓriɣ ara acḥal, maca cukkeɣ teswa azal n rebɛin n wuruten.
Ad d-yas Tom ad inadi fell-akent.
Tili amek ara ad tessuqlemt agdil ɣer tirlandit?
Igerdan bɣan d yiwet n teqsiṭ iwumi ara sellen, d tin kan, d tin kan.
At Maḥmud ( Fr: Ait Mahmoud) d yiwet n Tɣiwant n tmurt n leqbayel di temdint n Tizi Wezzu, i yellan
20 km anẓul-ugmuḍ n Tizi Wezzu, aɣella-amḍiq iness d tadart n Tagemmunt Azzuz.
Tenwa s ukanic ara tuɣal d taṛumit.
Ifeɣ incenga n teqbaylit s leqdic d tmussni.
Ur hḍiṛeɣ d Tom seg Newwal iɛeddan.
Tili yella wamek ara ad nekteb acetki s tlitwanit?
Taflist-nsen ternu, temɣi-d ɣef lqrun 1600; taflist mgal lbaburat n Lmarikan deg lebḥer-nneɣ ssebba
n ṭrad n Teflist Tamezwarut, akked ṭrad n Teflist tis snat, anda mmuten aṭas n yimdanen.
At Taddart akw ttagaden annar-a izsekwan deg uḍellis.
Tom d Mary tura ad uɣalen.
Ur tett ara ala ma teṛwiḍ.
Tiwidiwin d taɣiwant n At nnif.
Ur ggar snat n tesyar deg yiwen ulemsir.
Cwiṭ cwiṭ yebda Camil yettḥulfu belli Rusya ur telli ara d tamurt-is ihi yerra deg wallaɣ-is tikti
n nnfaq ɣef tmunent n tmura tinselminxa0 , yeǧǧa Musku , yerra ɣer tmurt n Ṭajikstan deg useggas n
1991 , deg-s i yessen aɣella Ibn-Xettab d yimesnaɣen iɣriben id-yusan seg Afɣanistan i yimenɣi deg
Tajikstan , syin yerra ɣer Azerbijan d yimesnaɣen iɣriben agi dɣa , akken ad nnaɣen d yiserdasen n
tmurt n Arminya deg Nagurnu karabax , syin deg useggas n 1993 yunag ɣer Abxazya i yesɛan amur
ameqqran n yimezdaɣ-is d inselmen tella tettnaɣ ɣef snat n lǧihat tin n ugafa d Rusya , d tin n
unẓul d Ǧurǧya . Deg useggas id-iteddun , deg 1994 yekker yimenɣi acicani amezzwaru , dɣa imiren i
unagen ɣur-s yimsenɣiyen iɣriben i yellan niqal deg Afɣanistan , snen amek ggan yiserdasen n Rrus
dɣa bdan amennuɣ deg Cican s ddaw n tmehla n Basayib . Basayib imi d aserdas arusi aqbur yexdemen
deg Cican yessen anda i tilin yiserdasen irusiyen , imesnaɣen iɣriben snen amek ggan yirusiyen d
wamk zemren ad ten-seɣlin dɣa imiren bdan tinṭagin-nsn id-yessufuɣen ugar n twines n wid yemmuten d
wugar n, 15 n tmacinin yerɣan .xa0 Bdan tdukulen d yiserdasen n Jawhar DUdqyib yesɛqn iserdqsen
unṣiben . tirbaɛ n Basayib d Ibn-xettab xeddment tinṭagin , iserdasen n Dudayib ttḥuddun ɣef Cican
mi ara d-awḍen lɛesker ɣur-sen . Dɣa imiren i yeqqel Basayibxa0 d anembaḍ n trebaɛ n uzbu ineslem .
Iserdasen irusiyen mi ten-wḍen yisallen sṭerḍqen axxam n basayib , dɣa temmut dinna tmeṭṭut-is d
gma-s d weltma-s d 7 n warraw n weltma-s , imiren yegmen ad d-yerr ttaṛ s tirrin n umenɣi ɣer wul n
Rusya .
S tidet-ik tezmreḍ ad tlemdeḍ tameslayt deg yiwen wayyur?
Amek akken ara tettaruḍ taselkimt s tbirmanit?
Ad teddum yid-sent ɣer temkaṛḍit seld azekka?
Tili amek ara ad ssuqquleɣ tasekta ɣer tbaskit?
Talmest-a tettemɣay-d deg uneẓruf n Tferka n Ugafa d tzunegzirt taserɣint.
Wigi d inzan ur nelli ara yakan deg idlisen imi i d-leqḍeɣ amur ameqqran deg-sen ɣer imɣaren ur
neɣri ara.
Di yal iciqer ad d-slen i nnaqus mi yendeh din.
Iḥesnawen d taddart i d-yezgan deg Tmurt n Yeqbayliyen.
Ma d ayen yeɛnan lmuziga yeqqim ḥalami d aseggas deg iṛuḥ ad d-yesɛeddi lɛeskar i yebda
yesnulfu-y-d tuɣac. Warǧin yelmid lmuziga deg uɣerbaz, maca am akken it-id-yenna ulac aɣerbaz yifen
Ath Xelfun, labaɛda amekkan wumi qaren Tala n Berzal akked Tiɣilit n umadaɣ. Tamedyazt akked
Lmuziga d ayen is-izedɣen ul. Tizlitt mara d-t-as tettas-d akken tekmel, iteddu-d deg-s usefru
akked lmuziga, ma teqqim-as deg wallaɣ lmeɛna-s d tizlit yelhan, ma yettu-tt hatan ihi fiḥel-itt...
Amek ara iketteb tilelli s tbengalit?
Yettaɛraḍ ad tt-id-yessufeɣ seg uderbuz ideg i teckem.
Ilaq ad ad twalim d acu yeḍṛan dihin.
Bɣiɣ lemmer ad rnuɣ ad issineɣ tahungrit.
Uriɣ ma d kra n tefyar.
Ur brinen ara ɣer Asif n Ɣiṛ.
Ur iɣawel ara ɣer Asif n Ɣiṛ.
Ayen akk i d-yura fehmet ay imdukkal.
Lɛesker n wemting n Vega heddmen u nɣan imezdaɣ n wemting n Flid, yeqqim-d ala d agellid nsen,
yezmer ad yuker rrobot Grendayzer u yerwel ar akal lɛibad. Dinna yufa amussnaw yesterḥeb-it,
yefka-yas axxam u ffren Grendayzer seddaw akal. Agellid n flid yuɣal-d d axeddam g lfirma n lǧar.
Ddexxam ad k-iḍurr akter ma infeε-ik.
Amek imir ara ad tiniḍ tisirit s tpulunit?
Sarameɣ d akken ur d-wwiḍeɣ ara mi iɛedda lawan.
Ad tizmireḍ ad iyi-d-tessekreḍ azekka sbeḥ, ma ulac aɣilif?
Cukkeɣ tili sliɣ i lewjuh lukan ffɣen.
Amek imir ara ad taru tilelli s tbengalit?
Deg wass, d yir isallen; deg yiḍ, d yir tirga.
Tili yella wamek ara ad tekteb lawan s tespirantit?
Deg yiwen n webrid yexlan i d-tban lǧetta n Tom.
Wissen ma qrib ad tekfu daɛwessu?
Tadergunt d tiɣremt i d-yefkan xilla n yemjuhad.
Tusa-d ad yi-twanes alamma ḥliɣ dayen.
Ɛli Leɛrayyeḍ yeǧǧa asutel-is deg 9 Yennayer 2014.
Tura ẓṛan akk medden belli taqbaylit d tutlayt.
D acu i sɛan wiyi deg yiqerruyen-nsen?! Ma bɣan, ad sen-necεel s tɛebrit: yeshel! Akka i tḍerru d
wid iwumi ɛerqent! Ţarun tifyar s thungarit? Ḥedeṛ-uk-id tidderwect! Win yumnen yumen, amutur
yendeh i teqbaylit: wid yebɣan ad ddun ad alin, wiyaḍ ad d-ṛuḥen ɣef uḍaṛ...
Drus n lweqt kan i sεiɣ.
Tili amek ara ad ssuqlent awal-ackar ɣer tesluvinit?
Amek tura ara ad inin amgel-anfafad s tdanit?
Waqila Tom yebɣa ad yečč deg beṛṛa tameddit-a.