text
stringlengths
1
153
Ur merrḥen ara ihi ɣer Warzazat.
Tom yella s ccuq i yettraju annect-a.
Beṛwageyya (s tefṛensist: Berrouaghia), d taɣiwant n wegmuḍ (ccerq) n Lemdiyyet, zedɣen-tt 58.780 n
yimezdaɣen.
Ttxil-k, af-iyi-d kra n teqcict imellḥen.
Ad tbibbem tideffaḥin-nni ɣer At Si Ɛmaṛa.
Ur nerfid ara iɣeṛwasen-nni ɣer At Ḥmaduc.
Aɣbel ma tebḍiḍ-t d ḥedd, yettuɣal d azgen.
Ur bnin ara axxam i yimawlan-is.
Ur rufqeɣ ara lɣaci-nni ɣer Teglalazt.
Yal tikkelt mi ara yekcem ɣer dinna, ad t-teṭṭef tusut.
Ur iɛedda ara ɣer Iɣil n Wegni.
Imusnawen seg Ccinwa ssawṭen ad ssinfen (ad ɛezlen) w ad ukzen agzam n ADN n uvirus. Akken ifkan
isalen-is i wid-ak nniden i wakken ad sniflen Tasedmirt tanmezrit n Polimiraz PCR s talɣa tafulmant
i wesnirem n waṭṭan. Akken i yettuleɣ d akken aselkem n ujinum 2019-nCoV d win yellan seg 75 ar 80%
am uselkem n SARS yakk d ugar n 58% d Coronavirus n isaylalen (iberdeɣyal). Maca ur iban ara ma
yella avirus-a d win yettakken assaɣ ar SARS.
Amek dɣa ara ad tarum azizdew s tesluvakit?
Liya ag Ablil umi qqaren « Diarra » (snitra, Ccna, tasudest), yella deg taklast Imidiwan :
Companions d win Ténéré d Bamako.
Tom iṛuḥ ad imudd afus i Mary.
Nbudd akk tazmert-nneɣ i usnerni n tmurt-nneɣ.
Ur terwil ara ɣer At Mlikec.
Nella tecεel deg-neɣ armi ur nezmir ad neqqim nerked.
« Anda ttwamḍlen Tom akked Marie? » « Tifekka-nsen, akken i d-yella lebɣi-nsen, ttwaserɣent ma d
iɣden ttwazuzren di Coblence di Rhin, anda akken i d-mellalen deg yiwet n tmaggirt. »
Tella musnawet deg unnar n ccna.
Tamdint U Saɛid (Cité Ben Saïd)
Igenni d aɣembalu, ɣas ur d yegli s waman.
I tura amek ara ad tarum agrud s twuluft?
I tura amek ara kettbeɣ adellel s tsudanit?
Amek dɣa ara ad inin tudert s temẓabit?
Ad tettekkiḍ deg temlilit n tmeddit-a?
Ilaq ad yi-tɛawneḍ i wakken ad tent-id-sukkseɣ.
Ɛecra n ddqayeq, ad tebdu lferja.
Nekni d ilelliyen, ɣef aya i nebɣa ad nidir timunent.
Ma twalam mazal sseqdacen-tt, xas rnut-tt-id.
Iɣmaren (s tifinaɣ: ⵉⵖⵎⴰⵔⵏ) d yiwen n wezdar amaziɣ amesmud yettidiren di tama n Arrif deg ugafa n
Umeṛṛuk.
Zemreɣ ad qqimeɣ kra kan n tesdatin.
Amek ihi ara ad ssuqqulen akaram ar twuluft?
Amek ara ad tketbemt aqelleq s tmungult?
I tura amek ara ttaruɣ amured s tgaylikt?
Ass n laṛebɛa, iɣerbazen n temnaḍt n Kandy (115 n yikilumitren deg wegmuḍ n Colombo) llan
mazal-iten medlen.
Tili amek ara tettarumt tuzyanfalit s tespirantit?
Wali tura amek akken ara ttarun timezgit s tmalizit?
Aεekkaz n wulmu, ur yekkat ur yettḥuddu.
ad k-id fkeɣ tallalt lemmer zmireɣ.
Iskanen imezdiyen gan d tusut, Agaz n yidmaren, Tawla, Tineggift.. Ma d tirrayin n twessna gant d
azenzar X d usenɣel (azraɛ) n ulɣuɣ. Dɣa llant kra n telmas n yicraṭen i wsegdel d usebded
(aseḥbes) n buturin i kra n telmas-is ma d assuji yegguni ɣef usrag (ssebba) n id yeglan s waṭṭan-a
(buturin)
Amek sakin ara ad tessuqlemt talugent ɣer tevyitnamit?
Amek imir-n ara ad ssuqlent akatar ɣer tcelḥit?
Aselqef-nneɣ d amxalef, nnefs iggumma ad d-iffeɣ.
Tili yella wamek ara ad ssuqlen tukksa ɣer tdanit?
Ur nessuter ara ihi tabuṣult i mmi-s.
Sarameɣ ulac tin i yi-d-iẓaṛen akka.
Tilmas n tewsit-a d tid ilan (yesɛan) azal meqren deg ussuji n kra n waddaden d waṭṭanen am tirɣi
acku issegmaw-d aglim yerɣan akken i yelha mgal n uɣelluy n ucebbub.
Yesɛa lḥeqq Muḥend Belqasem: Ula d yiwen seg-neɣ ur d-yuri ɣef tutlayt tayemmaţ s teqbaylit, ama d
tin n yemma-s, ama d tin n seţţi-s, ama d tin n baba-s neɣ jeddi-s. Ihi, acu neţraju? Ar d yennɣel
uyeddid, neɣ ar d qerṣen waman? Taswiɛt-a, ur yeqṛis uyeddid, ur nnɣilen waman. Ḥader kan ma mačči
d anemgal. Ma tebɣiḍ ad amneggal, a tayemmaţ: Jmaɛliman ar iqbayliyen-agi nneɣ yezgan ţarun kan s
tefransist ar tlaqasen ciṭ n tfelsaft ! Ladɣa ma ssnen ad arun s teqbaylit, yerna ɣullen
arraw-nsen. wa ra sḍelmeɣ, d neţţat neɣ d iman-iw? Iban kan, ur-d ţayemmaţ yeţţarun s teqbaylit! D
nekk yeţmeslayen s tefransist i winna yeznuzun sserdin yerkan deg temdint tajḍiḍt n Tizi-Wezzu. GM.
Ma zemreɣ ad d-rnuɣ tayeḍ ɣef wayen d-yura ukessar-a Mayan Ilyas: Diɣ, win yeţţarun s teqbaylit,
simmal simmal ad iḥulfu i yiman-is d aqbayli. D wagi yakʷ i d iswi n tudert n tideţ.
D ayagi i ilaqen akken ad ireṣṣi deg wallaɣ.
Yessemyager-iyi d yiwet n teqcict tecbeḥ.
Yella wamek ara ad tinimt azemz s tlatinit?
Ma tkemmel akka ɣef taddart, gar-aɣ d kra n tgersin s igefran d ideflawen, ur d-yettɣimi deg-s
uqermud.
Yessefk ad aruɣ tabrat. Tesɛiḍ lkaɣeḍ?
Ma d tidet wicfan aya, seg wasmi i tt-ittawi deg ubaggus-is.
Yexxdem daɣen yiwet n tmeɣra deg Ḥusin Dayanda teccna daɣen Massa Buccafa, asmi tebda ccna kkan.
I tura amek ara ad ssuqquleɣ tilawt ɣer tbirmanit?
Tesraffgem yid-sent ar taddart n wadda.
Tettaddameḍ tiqṛaɛtin-nni ɣer Ugni n Yesɛed.
Ur bubbaɣ ara irden-nni ɣer taddart.
Amek sakin ara ad tketbemt asmedyag s tesnusit?
Yezmer Tom ad d-yawi iɣeblan i leεmer-is.
Ur ɛebban ara zzit-nni ɣer Texliǧt.
Tiwsatin tiznatiyin ǧǧant-d lateṛ meqqren mliḥ deg Tmazɣa imi, akk-n yebɣu yili, ssawḍent ad
sselḥunt tutlayt-nsent deg qrib akk timiwa n Tmazɣa n Ugafa (nord).
Uletma-s n Anna i icebḥen ɣef Agata, tamdakelt-iw ifazen.
Kallixun del Bizu (abrid n usuden). Sin ibalkuyen ibḍan s 69 kan n isentimitren sɛan tamacahut
taqdimt n leḥmala.
Ɣef wacu i tellim tettaṭṭafem tiwlafin?
Tili amek ara ad ketbent tuzyanfalit s tespirantit?
Tili yella wamek ara ad nessuqel imensi ɣer tčikit?
Lǧameɛ n Sidi Mexluf ɣur-s lbir, ɣur-s lɛin.
Amek dɣa ara nketteb ilel s tfilippinit?
Ad ɣiwlen ɣer Iɣil n Lqayed.
Ass mi teɣli Rum, yrnan s-deffiris iwendalen, llan Ibizanten imidusen dacu yeğa i wakken ad ilin
aṭas n tigeldiwin timaziɣin timecṭaḥ g Arris daɣen, kra degsent ugin y mir-id ussan inselmen jar
665 d 708, g useggas n 665, iɛraben ẓedmen i tikkelt tamenzut f Tafrikt ugafa armi (tamazɣa) g
useggas n 683 yeṭṭef Ɛuqba n nafiɛ aḥelli.