Datasets:

kardosdrur

/

scandi_eurovoc

like 0

Mål C-37/19: Begäran om förhandsavgörande framställd av Corte suprema di cassazione (Italien) den 21 januari 2019 — CV mot Iccrea Banca SpA Istituto Centrale del Credito Cooperativo

2019-01-21

http://publications.europa.eu/resource/cellar/6cffc2b7-8084-11e9-9f05-01aa75ed71a1

swe

C_2019182SV. 01000502. xml 27. 5. 2019    SV Europeiska unionens officiella tidning C 182/5 Begäran om förhandsavgörande framställd av Corte suprema di cassazione (Italien) den 21 januari 2019 — CV mot Iccrea Banca SpA Istituto Centrale del Credito Cooperativo (Mål C-37/19) (2019/C 182/07) Rättegångsspråk: italienska Hänskjutande domstol Corte suprema di cassazione Parter i det nationella målet Klagande: CV Motpart: Iccrea Banca SpA Istituto Centrale del Credito Cooperativo Tolkningsfråga Ska artikel 7. 2 i direktiv 2003/88 (1) och artikel 31. 2 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, även betraktade var för sig, tolkas så, att de utgör hinder för nationella bestämmelser eller rättspraxis enligt vilka en arbetstagare i det fall anställningen upphör inte har rätt till ekonomisk ersättning för icke uttagen semester (och för ett rättsinstitut såsom de så kallade avskaffade helgdagarna, vilka till karaktär och funktion kan jämställas med årlig semester), i ett sammanhang där arbetstagaren före anställningens upphörande inte har kunnat göra gällande sin rätt på grund av arbetsgivarens rättsstridiga agerande (uppsägning som en nationell domstol genom en lagakraftvunnen dom har förklarat rättsstridig, och härav följande beslut om återupptagande av anställningen med retroaktiv verkan), med avseende enbart på tiden från datumet för arbetsgivarens rättsstridiga agerande till det datum då anställningen har återupptagits? (1)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/88/EG av den 4 november 2003 om arbetstidens förläggning i vissa avseenden (EUT L 299, 2003, s. 9)

2003/812/EF: Kommissionens beslutning af 17. november 2003 om lister over tredjelande, hvorfra medlemsstaterne tillader import af en række produkter til konsum omhandlet i Rådets direktiv 92/118/EØF (EØS-relevant tekst) (meddelt under nummer K(2003) 4181)

2003-11-17

http://publications.europa.eu/resource/cellar/ac227c13-9e76-4ab0-82c8-0d1797cb2d68

dan

22. 11. 2003 DA Den Europæiske Unions Tidende L 305/17 KOMMISSIONENS BESLUTNING af 17. november 2003 om lister over tredjelande, hvorfra medlemsstaterne tillader import af en række produkter til konsum omhandlet i Rådets direktiv 92/118/EØF (meddelt under nummer K(2003) 4181) (EØS-relevant tekst) (2003/812/EF) KOMMISSIONEN FOR DE EUROPÆISKE FÆLLESSKABER HAR — (4) under henvisning til traktaten om oprettelse af Det Europæiske Fællesskab, under henvisning til Rådets direktiv 92/118/EØF af 17. december 1992 om dyresundhedsmæssige og sundhedsmæssige betingelser for samhandel med og indførsel til Fællesskabet af produkter, der for så vidt angår disse betingelser ikke er under- lagt specifikke fællesskabsbestemmelser, som omhandlet i bilag A, kapitel I, i direktiv 89/662/EØF, og for så vidt angår pato- gener, i direktiv 90/425/EØF (1), senest ændret ved Kommissio- nens beslutning 2003/721/EF (2), særlig artikel 10, stk. 2, litra a), og ud fra følgende betragtninger: (1) (2) (3) I direktiv 92/118/EØF er der fastsat fællesskabsbestem- melser om dyresundhedsmæssige og sundhedsmæssige betingelser for handel med og import til Fællesskabet af animalske produkter. Kommissionens beslutning 94/278/EF af 18. marts 1994 tredjelande, hvorfra medlemsstaterne om listen over tillader indførsel af en række produkter omhandlet i Rådets direktiv 92/118/EØF (3), senest ændret ved beslut- ning 2003/235/EF (4), indeholder lister over tredjelande, hvorfra medlemsstaterne skal tillade import af en række produkter omhandlet i direktiv 92/118/EØF, herunder også produkter, som ikke er bestemt til konsum. I Europa-Parlamentets og Rådets forordning (EF) nr. 1774/2002 af 3. oktober 2002 om sundhedsbestem- melser for animalske biprodukter, som ikke er bestemt til konsum (5), senest ændret ved Kommissionen forord- ning (EF) nr. 808/2003 (6), er der fastsat fællesskabsbe- stemmelser om animalske produkter, som ikke er bestemt til konsum. Standardsundhedscertifikaterne i forordning (EF) nr. 1774/2002 anvendes fra den 1. januar 2004. (1) EFT L 62 af 15. 3. 1993, s. 49. (2) EUT L 260 af 11. 10. 2003, s. 21. (3) EFT L 120 af 11. 5. 1994, s. 44. (4) EUT L 87 af 4. 4. 2003, s. 10. (5) EFT L 273 af 10. 10. 2002, s. 1. (6) EUT L 117 af 13. 5. 2003, s. 1. Direktiv 92/118/EØF er på væsentlige punkter blevet ændret ved Europa-Parlamentets og Rådets direktiv 2002/33/EF af 21. oktober 2002 om ændring af Rådets direktiv 90/425/EØF og 92/118/EØF for så vidt angår sundhedsbestemmelser for animalske biprodukter (7) for at begrænse anvendelsesområdet til produkter bestemt til konsum. Der må tages højde for, at de nye medlemsstater efter planen tiltræder den 1. maj 2004. Af hensyn til klarheden og sammenhængen i fællesskabs- lovgivningen bør beslutning 94/278/EF ophæves og erstattes af nærværende beslutning. De i denne beslutning fastsatte foranstaltninger er i over- ensstemmelse med udtalelse fra Den Stående Komité for Fødevarekæden og Dyresundhed — (5) (6) (7) VEDTAGET FØLGENDE BESLUTNING: Artikel 1 tillader Medlemsstaterne animalske import produkter til konsum omhandlet i direktiv 92/118/EØF fra tredjelande eller dele af tredjelande eller territorier, jf. listerne i bilaget til denne beslutning. en række af Artikel 2 Beslutning 94/278/EF ophæves. Artikel 3 Denne beslutning anvendes fra den 1. januar 2004. (7) EFT L 315 af 19. 11. 2002, s. 14. L 305/18 DA Den Europæiske Unions Tidende 22. 11. 2003 Denne beslutning er rettet til medlemsstaterne. Artikel 4 Udfærdiget i Bruxelles, den 17. november 2003. På Kommissionens vegne David BYRNE Medlem af Kommissionen 22. 11. 2003 DA Den Europæiske Unions Tidende L 305/19 Nedenstående lister er principielle, og varer, der importeres, skal opfylde de relevante krav vedrørende sundhed og dyresundhed BILAG LISTER OVER TREDJELANDE OG DELE AF TREDJELANDE, HVORFRA MEDLEMSSTATERNE TILLADER IMPORT AF VISSE ANIMALSKE PRODUKTER TIL KONSUM DEL I Liste over tredjelande og dele af tredjelande, hvorfra medlemsstaterne tillader import af kød og kødprodukter af dyr af harefamilien (kaniner og harer) Tredjelande eller dele af tredjelande, som er opført i kolonnen »Tamkaniner og opdrættede harer« i tabellen i del II i bilaget til Kommissionens beslutning 97/222/EF (1) og i kolonnen »Dyr af hareordenen (kaniner og harer)« i tabellen i bilag II til Kommissionens beslutning 2000/585/EF (2). DEL II Liste over tredjelande og dele af tredjelande, hvorfra medlemsstaterne tillader import af kødprodukter af opdrættet hårvildt Tredjelande eller dele af tredjelande, som er opført i kolonnen »2. Opdrættet klovbærende vildt (undtagen svin)« eller under »Vildtlevende klovbærende vildt (undtagen svin)« i tabellen i del II i bilaget til beslutning 97/222/EF. DEL III Liste over tredjelande og dele af tredjelande, hvorfra medlemsstaterne tillader import af kødprodukter af opdrættet fjervildt Tredjelande eller dele af tredjelande, som er opført i kolonnen »2. Opdrættet fjervildt« eller under »Vildtlevende fuglevildt« i tabellen i del II i bilaget til beslutning 97/222/EF. Liste over tredjelande og dele af tredjelande, hvorfra medlemsstaterne tillader import af konsumæg Tredjelande eller dele af tredjelande, der er opført på listen i bilaget til Kommissionens beslutning 94/85/EF (3). DEL IV DEL V Liste over tredjelande og dele af tredjelande, hvorfra medlemsstaterne tillader import af ægprodukter til konsum Tredjelande eller dele af tredjelande, der er opført på listen i bilaget til beslutning 94/85/EF, samt følgende lande: ISO-kode Land AL EE GL HK IN Albanien Estland (*) Grønland Hongkong Indien (1) EFT L 89 af 4. 4. 1997, s. 39. (2) EFT L 251 af 6. 10. 2000, s. 1. (3) EFT L 44 af 17. 2. 1994, s. 31. L 305/20 DA Den Europæiske Unions Tidende 22. 11. 2003 ISO-kode Land MK (**) Den Tidligere Jugoslaviske Republik Makedonien MX NC RU CS SG Mexico Ny Kaledonien Rusland Serbien og Montenegro Singapore (*) Gælder kun, indtil dette tiltrædende land bliver fuldgyldigt medlem af Fællesskabet. (**) Foreløbig ISO-kode, som på ingen måde foregriber den endelige nomenklatur for dette land, der skal fastsættes efter afslutningen af de igangværende forhandlinger i FN herom. DEL VI Liste over tredjelande og dele af tredjelande, hvorfra medlemsstaterne tillader import af snegle til konsum Tredjelande eller dele af tredjelande, der er opført på listerne i del I og II i bilaget til Kommissionens beslutning 97/296/ EF (1), samt følgende lande: ISO-kode Land Bosnien-Hercegovina Moldova Den Tidligere Jugoslaviske Republik Makedonien Slovakiet (**) Syrien Ukraine BA MD MK (*) SK SY UA (*) Foreløbig ISO-kode, som på ingen måde foregriber den endelige nomenklatur for dette land, der skal fastsættes efter afslutningen af de igangværende forhandlinger i FN herom. (**) Gælder kun, indtil dette tiltrædende land bliver fuldgyldigt medlem af Fællesskabet. DEL VII Liste over tredjelande og dele af tredjelande, hvorfra medlemsstaterne tillader import af frølår til konsum Tredjelande eller dele af tredjelande, der er opført på listerne i del I og II i bilaget til beslutning 97/296/EF, samt følgende lande: ISO-kode Land BA EG MK (*) Bosnien-Hercegovina Egypten Den Tidligere Jugoslaviske Republik Makedonien (*) Foreløbig ISO-kode, som på ingen måde foregriber den endelige nomenklatur for dette land, der skal fastsættes efter afslutningen af de igangværende forhandlinger i FN herom. (1) EFT L 122 af 14. 5. 1997, s. 21. 22. 11. 2003 DA Den Europæiske Unions Tidende L 305/21 Liste over tredjelande og dele af tredjelande, hvorfra medlemsstaterne tillader import af gelatine til konsum Tredjelande eller dele af tredjelande, der er opført på listen i del 1 i bilag II til Rådets beslutning 79/542/EF (1), samt følgende lande: DEL VIII ISO-kode Land KR MY PK TW Republikken Korea Malaysia Pakistan Taiwan Liste over tredjelande og dele af tredjelande, hvorfra medlemsstaterne tillader import af honning og gelée royale til konsum Alle tredjelande eller dele af tredjelande, der er opført på listen i bilaget til Kommissionens beslutning 2000/159/EF (2) med et »X« i kolonnen »Honning«. DEL IX (1) EFT L 146 af 14. 6. 1979, s. 15. (2) EFT L 51 af 24. 2. 2000, s. 30

Protokoll från sammanträdet den 22 juni 2016

2016-06-22

http://publications.europa.eu/resource/cellar/19a6574f-6d12-11e7-b2f2-01aa75ed71a1

swe

C_2017235SV. 01000101. xml 20. 7. 2017    SV Europeiska unionens officiella tidning C 235/1 22 juni 2016PROTOKOLL FRÅN SAMMANTRÄDET DEN 22 JUNI 2016 (2017/C 235/01) Innehållsförteckning 1. Återupptagande av sessionen 3 2. Uttalanden av talmannen 3 3. Högtidligt möte – Staten Israel 3 4. Justering av protokollet från föregående sammanträde 3 5. Valprövning 3 6. Delegationernas sammansättning 4 7. Rättelse (artikel 231 i arbetsordningen) 4 8. Undertecknande av rättsakter som antagits i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet (artikel 78 i arbetsordningen) 4 9. Rådets ståndpunkter vid första behandlingen 4 10. Delegerade akter (artikel 105. 6 i arbetsordningen) 5 11. Inkomna dokument 7 12. Avtalstexter översända av rådet 9 13. Frågor för muntligt besvarande (inkomna dokument) 10 14. Anslagsöverföringar 10 15. Arbetsplan 10 16. Massakrer i östra Kongo (debatt) 10 17. Att förebygga radikalisering som leder till våldsam extremism och terrorism (debatt) 11 18. Utskottens sammansättning 12 19. Flerårig plan för bestånden av torsk, sill/strömming och skarpsill i Östersjön och det fiske som utnyttjar dessa bestånd (debatt) 12 20. USA-sanktioner som påverkar EU-företags verksamhet i Iran (debatt) 13 21. Domstols behörighet, tillämplig lag samt erkännande och verkställighet i mål om makars förmögenhetsförhållanden * – Domstols behörighet, tillämplig lag samt erkännande och verkställighet av domar i mål om förmögenhetsrättsliga verkningar av registrerade partnerskap * (debatt) 13 22. Uppföljning av den strategiska ramen för europeiskt utbildningssamarbete (Utbildning 2020) (debatt) 14 23. Anföranden på en minut om frågor av politisk vikt 14 24. Föredragningslista för nästa sammanträde 14 25. Avslutande av sammanträdet 15 NÄRVAROLISTA 16 Protokoll från sammanträdet den 22 juni 2016 ORDFÖRANDESKAP: Martin SCHULZ Talman 1. Återupptagande av sessionen Sammanträdet öppnades kl. 15. 10. 2. Uttalanden av talmannen Talmannen hedrade minnet av Jo Cox, ledamot för Labourpartiet i det brittiska parlamentet, som mördades utanför sitt kampanjkontor torsdagen den 16 juni 2016 i Birstall (Förenade kungariket). Parlamentet höll en tyst minut. Talmannen gjorde ett uttalande där han fördömde attentatet i Orlando (Förenta staterna) den 12 juni 2016 och mordet på två poliser i Magnanville (Frankrike) den 13 juni 2016. Talmannen framförde parlamentets kondoleanser till offrens anhöriga och riktade sitt tack till all säkerhetspersonal som skyddar demokratin och medborgarna. 3. Högtidligt möte – Staten Israel Kl. 15. 15–15. 50 samlades parlamentet till ett högtidligt möte med anledning av anförandet av Reuven Rivlin, Staten Israels president. ORDFÖRANDESKAP: Antonio TAJANI Vice talman 4. Justering av protokollet från föregående sammanträde Protokollet från föregående sammanträde justerades. Talare: Bruno Gollnisch, Jerzy Buzek och Alojz Peterle. 5. Valprövning På förslag av JURI-utskottet beslutade parlamentet att godkänna mandatet för Jakop Dalunde med verkan från den 7 juni 2016. 6. Delegationernas sammansättning På begäran av GUE/NGL-gruppen godkände parlamentet följande utnämning: — delegationen till den gemensamma parlamentarikerkommittén EU-f. d. jugoslaviska republiken Makedonien: Kostas Chrysogonos 7. Rättelse (artikel 231 i arbetsordningen) Utskottet REGI hade översänt följande rättelse till en text som antagits av Europaparlamentet: — Rättelse (P7_TA(2013)0482(COR02)till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1303/2013av den 17 december 2013om gemensamma bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiskasocialfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och Europeiska havs- och fiskerifonden, om allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden och Europeiska havs- och fiskerifonden samt om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1083/2006(EUT L 347, 20. 12. 2013, s. 320) (Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid första behandlingen den 20 november 2013inför antagandet av ovannämnda förordning P7_TA(2013)0482– (COM(2013)0246– C7-0107/2013– 2011/0276(COD)) – REGI-utskottet I enlighet med artikel 231. 4 i arbetsordningen ska denna rättelse anses godkänd om det inte senast 24 timmar efter tllkännagivandet inkommit en begäran från en politisk grupp eller minst 40 ledamöter om att den ska bli föremål för omröstning. Rättelsen finns tillgänglig på Europarl under innevarande sammanträdesperiod. 8. Undertecknande av rättsakter som antagits i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet (artikel 78 i arbetsordningen) Talmannen meddelade att Europaparlamentets talman, tillsammans med rådets ordförande, under innevarande sammanträdesperiod skulle underteckna följande rättsakter, som antagits i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet: — Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EU) nr 600/2014om marknader för finansiella instrument, förordning (EU) nr 596/2014om marknadsmissbruk och förordning (EU) nr 909/2014om förbättrad värdepappersavveckling i Europeiska unionen och om värdepapperscentraler (00024/2016/LEX– C8-0221/2016– 2016/0034(COD)) — Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av direktiv 2014/65/EU om marknader för finansiella instrument (00023/2016/LEX– C8-0222/2016– 2016/0033(COD)) 9. Rådets ståndpunkter vid första behandlingen Talmannen tillkännagav, i enlighet med artikel 64. 1 i arbetsordningen, mottagandet av rådets ståndpunkter, skälen till antagandet av dessa samt kommissionens ståndpunkt om följande dokument: — Rådets ståndpunkt vid första behandlingen inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EG) nr 471/2009om gemenskapsstatistik över utrikeshandeln med icke-medlemsstater vad gäller tilldelning av delegerade befogenheter och genomförandebefogenheter till kommissionen för antagande av vissa åtgärder (08536/1/2016– C8-0226/2016– 2013/0279(COD)– 09994/2016– COM(2016)0420) hänvisat till ansvarigt utskott: INTA — Rådets ståndpunkt vid första behandlingen inför antagandet av Europaparlamentets och Rådets direktiv om tekniska krav för fartyg i inlandssjöfart, om ändring av direktiv 2009/100/EG och om upphävande av direktiv 2006/87/EG (07532/2/2016– C8-0227/2016– 2013/0302(COD)– 09715/2016– COM(2016)0429) hänvisat till ansvarigt utskott: TRAN Den tidsfrist på tre månader som parlamentet har för att yttra sig började således löpa påföljande dag, den 23 juni 2016. 10. Delegerade akter (artikel 105. 6 i arbetsordningen) Följande förslag till delegerade akter hade översänts till parlamentet: — Kommissionens delegerade förordning om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 600/2014om marknader för finansiella instrument avseende tekniska standarder för tillsyn för volymtaksmekanismen och tillhandahållande av information för säkerställande av transparens samt andra beräkningar (C(2016)02711– 2016/2785(DEA)) Tidsfrist för invändningar: 1 månad, från och med mottagandedagen den 13 juni 2016 hänvisat till ansvarigt utskott: ECON — Kommissionens delegerade förordning om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/65/EU avseende tekniska standarder för tillsyn när det gäller noggrannhetsnivån för klockor (C(2016)03316– 2016/2776(DEA)) Tidsfrist för invändningar: 1 månad, från och med mottagandedagen den 7 juni 2016 (plus förlängning med 1 månad på begäran av rådet) hänvisat till ansvarigt utskott: ECON — Kommissionens delegerade förordning om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/65/EU om marknader för finansiella instrument avseende tekniska standarder för tillsyn när det gäller data som ska offentliggöras av handelsplatser om kvaliteten på utförandet av transaktioner (C(2016)03333– 2016/2779(DEA)) Tidsfrist för invändningar: 1 månad, från och med mottagandedagen den 8 juni 2016 (plus förlängning med 1 månad på begäran av rådet) hänvisat till ansvarigt utskott: ECON — Kommissionens delegerade förordning om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/65/EU avseende tekniska tillsynsstandarder när det gäller värdepappersföretags årliga offentliggörande av information om handelsplatser och utförandets kvalitet (C(2016)03337– 2016/2778(DEA)) Tidsfrist för invändningar: 1 månad, från och med mottagandedagen den 8 juni 2016 (plus förlängning med 1 månad på begäran av rådet) hänvisat till ansvarigt utskott: ECON — Bilagor till kommissionens delegerade förordning om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/59/EU om inrättande av en ram för återhämtning och resolution av kreditinstitut och värdepappersföretag med avseende på tekniska standarder för tillsyn som specificerar den information om finansiella avtal som de detaljerade registren minst bör innehålla och under vilka omständigheter kravet bör ställas (C(2016)03356– 2016/2777(DEA)) Tidsfrist för invändningar: 1 månad, från och med mottagandedagen den 7 juni 2016 hänvisat till ansvarigt utskott: ECON — Kommissionens delegerade förordning om ändring av bilagorna I och III till rådets förordning (EG) nr 2173/2005enligt ett frivilligt partnerskapsavtal med Indonesien för ett system med Flegtlicenser för import av timmer till Europeiska unionen (C(2016)03438– 2016/2781(DEA)) Tidsfrist för invändningar: 2 månader, från och med mottagandedagen den 9 juni 2016 hänvisat till ansvarigt utskott: INTA — Kommissionens delegerade förordning om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 648/2012vad gäller tekniska tillsynsstandarder avseende clearingkravet (C(2016)03446– 2016/2782(DEA)) Tidsfrist för invändningar: 1 månad, från och med mottagandedagen den 10 juni 2016 hänvisat till ansvarigt utskott: ECON — Kommissionens delegerade förordning om antagande av programmet med ad hoc-moduler för åren 2019, 2020och 2021för den arbetskraftsundersökning som föreskrivs i rådets förordning (EG) nr 577/98 (C(2016)03515– 2016/2792(DEA)) Tidsfrist för invändningar: 2 månader, från och med mottagandedagen den 14 juni 2016 hänvisat till ansvarigt utskott: EMPL — Kommissionens delegerade förordning om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/65/EU om marknader för finansiella instrument med avseende på tekniska standarder för tillsyn som specificerar kraven för marknadsgarantavtal och marknadsgarantsystem (C(2016)03523– 2016/2784(DEA)) Tidsfrist för invändningar: 1 månad, från och med mottagandedagen den 13 juni 2016 hänvisat till ansvarigt utskott: ECON — Kommissionens delegerade förordning om fastställande av ytterligare tillfälliga undantagsåtgärder till stöd för producenter av viss frukt och vissa grönsaker (C(2016)03532– 2016/2783(DEA)) Tidsfrist för invändningar: 2 månader, från och med mottagandedagen den 10 juni 2016 hänvisat till ansvarigt utskott: AGRI — Kommissionens delegerade förordning om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 600/2014om marknader för finansiella instrument avseende tekniska tillsynsstandarder när det gäller direkt, väsentlig och förutsebar effekt av derivatavtal inom unionen och förhindrande av att regler och skyldigheter kringgås (C(2016)03544– 2016/2786(DEA)) Tidsfrist för invändningar: 1 månad, från och med mottagandedagen den 13 juni 2016 hänvisat till ansvarigt utskott: ECON Förslag till delegerad akt för vilken tidsfristen för invändningar hade förlängts: — Kommissionens delegerade förordning om klasser av arrangemang som ska skyddas vid en delvis egendomsöverföring i enlighet med artikel76 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/59/EU C(2016)01372– 2016/2620(DEA) Tidsfrist för invändningar: 3 månader, från och med mottagandedagen den 18 mars 2016 Förlängning av tidsfristen för invändningar: 3 månader, på begäran av rådet. hänvisat till ansvarigt utskott: ECON Förslag till delegerade akter för vilka tidsfristen för invändningar hade ändrats från 1 till 3 månader på begäran av det ansvariga utskottet: — Kommissionens delegerade förordning om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/109/EG med tekniska standarder för tillsyn av tillgång till obligatorisk information på unionsnivå (C(2016)02887– 2016/2742(DEA)) Tidsfrist för invändningar: 3 månader, från och med mottagandedagen den 19 maj 2016 på begäran av det ansvariga utskottet. hänvisat till ansvarigt utskott: ECON (artikel 54 i arbetsordningen) rådgivande utskott: JURI (artikel 54 i arbetsordningen) — Kommissionens delegerade förordning om ändring av delegerad förordning (EU) nr 1222/2014vad gäller tekniska tillsynsstandarder för specificering av metoden för att identifiera globala systemviktiga institut och för att fastställa underkategorier av globala systemviktiga institut (C(2016)02815– 2016/2736(DEA)) Tidsfrist för invändningar: 3 månader, från och med mottagandedagen den 17 maj 2016 på begäran av det ansvariga utskottet. hänvisat till ansvarigt utskott: ECON 11. Inkomna dokument Talmannen hade mottagit följande dokument: 1) från rådet och kommissionen — Förslag till anslagsöverföring INF 2/2016– Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (N8-0038/2016– C8-0212/2016– 2016/2104(GBD)) hänvisat till ansvarigt utskott: BUDG — Anslagsöverföring 1/2016– Utrikestjänsten (N8-0039/2016– C8-0215/2016– 2016/2105(GBD)) hänvisat till ansvarigt utskott: BUDG — Förslag till anslagsöverföring DEC 11/2016– Avsnitt III – Kommissionen (N8-0040/2016– C8-0216/2016– 2016/2106(GBD)) hänvisat till ansvarigt utskott: BUDG — Förslag till anslagsöverföring V/AB-03/C/16 – Europeiska revisionsrätten (N8-0041/2016– C8-0228/2016– 2016/2110(GBD)) hänvisat till ansvarigt utskott: BUDG — Förslag till anslagsöverföring V/AB-04/T/16 – Europeiska revisionsrätten (N8-0042/2016– C8-0229/2016– 2016/2111(GBD)) hänvisat till ansvarigt utskott: BUDG — Förslag till anslagsöverföring V/AB-05/A/16 – Europeiska revisionsrätten (N8-0043/2016– C8-0230/2016– 2016/2112(GBD)) hänvisat till ansvarigt utskott: BUDG — Förslag till anslagsöverföring V/AB-06/T/16 – Europeiska revisionsrätten (N8-0044/2016– C8-0231/2016– 2016/2113(GBD)) hänvisat till ansvarigt utskott: BUDG — Förslag till rådets beslut om ingående av avtalet om fortsatt verksamhet för det internationella vetenskapliga och tekniska centrumet (08558/2016– C8-0214/2016– 2016/0120(NLE)) hänvisat till ansvarigt utskott: AFET rådgivande utskott: ITRE, INTA — Förslag till rådets genomförandebeslut om godkännande av Europeiska polisbyråns (Europol) ingående av avtalet om strategiskt samarbete mellan Folkrepubliken Kinas ministerium för allmän säkerhet och Europol (08364/2016– C8-0217/2016– 2016/0808(CNS)) hänvisat till ansvarigt utskott: LIBE rådgivande utskott: AFET — Förslag till rådets beslut om ingående av ramavtalet om partnerskap och samarbete mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Mongoliet, å andra sidan (08919/2016– C8-0218/2016– 2015/0114(NLE)) hänvisat till ansvarigt utskott: AFET rådgivande utskott: DEVE, INTA — Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av ett unionsprogram till stöd för särskild verksamhet för att stärka delaktigheten för konsumenter och andra slutanvändare av finansiella tjänster i utformningen av unionens politik på området finansiella tjänster för perioden 2017-2020(COM(2016)0388– C8-0220/2016– 2016/0182(COD)) Talmannen skulle, i enlighet med artikel 137. 1 i arbetsordningen, höra Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om detta förslag. hänvisat till ansvarigt utskott: IMCO rådgivande utskott: ECON, CONT — Förslag till Europaparlamentets och rådets beslut om ändring av beslut nr 445/2014/EU om inrättande av en unionsinsats för evenemanget Europeisk kulturhuvudstad för åren 2020–2033 (COM(2016)0400– C8-0223/2016– 2016/0186(COD)) Talmannen skulle, i enlighet med artikel 138. 1 i arbetsordningen, höra Regionkommittén om detta förslag. hänvisat till ansvarigt utskott: CULT rådgivande utskott: AFET — Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om införande av förvaltnings-, bevarande- och kontrollåtgärder som ska tillämpas i konventionsområdet för Internationella kommissionen för bevarande av tonfisk i Atlanten (Iccat) och om ändring av rådets förordningar (EG) nr 1936/2001, (EG) nr 1984/2003och (EG) nr 520/2007(COM(2016)0401– C8-0224/2016– 2016/0187(COD)) Talmannen skulle, i enlighet med artikel 137. 1 i arbetsordningen, höra Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om detta förslag. hänvisat till ansvarigt utskott: PECH rådgivande utskott: ENVI 2) Talmannen hade mottagit följande betänkanden från utskotten: — Betänkande om uppföljning av den strategiska ramen för europeiskt utbildningssamarbete (Utbildning 2020) (2015/2281(INI)) – utskottet CULT – Föredragande: Zdzisław Krasnodębski (A8-0176/2016) — ***I Betänkande om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om europeisk statistik om naturgas- och elpriser och om upphävande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/92/EG av den 22 oktober 2008om ett gemenskapsförfarande för att främja öppenheten beträffande prissättningen på gas och el levererad till industriella slutanvändare (COM(2015)0496– C8-0357/2015– 2015/0239(COD)) – utskottet ITRE – Föredragande: Barbara Kappel (A8-0184/2016) — *** Rekommendation om utkastet till rådets beslut om ingående av protokollet till Europa–Medelhavsavtalet om upprättande av en associering mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Libanon, å andra sidan, om ett ramavtal mellan Europeiska unionen och Republiken Libanon om de allmänna principerna för Republiken Libanons deltagande i unionsprogram (16136/2014– C8-0044/2015– 2014/0110(NLE)) – utskottet AFET – Föredragande: Ramona Nicole Mănescu (A8-0193/2016) — *** Rekommendation om utkastet till rådets beslut om ingående av ett protokoll till Europa–Medelhavsavtalet om upprättande av en associering mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Libanon, å andra sidan, med anledning av Republiken Tjeckiens, Republiken Estlands, Republiken Cyperns, Republiken Lettlands, Republiken Litauens, Ungerns, Republiken Maltas, Republiken Polens, Republiken Sloveniens och Republiken Slovakiens anslutning till Europeiska unionen (13349/2014– C8-0095/2015– 2007/0078(NLE)) – utskottet AFET – Föredragande: Ramona Nicole Mănescu (A8-0194/2016) — *** Rekommendation om utkastet till rådets beslut om ingående av ett protokoll till Europa–Medelhavsavtalet om upprättande av en associering mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Libanon, å andra sidan, i syfte att beakta Republiken Bulgariens och Rumäniens anslutning till Europeiska unionen (13395/2014– C8-0170/2015– 2008/0027(NLE)) – utskottet AFET – Föredragande: Ramona Nicole Mănescu (A8-0195/2016) — Betänkande om lägesrapporten om förnybar energi (2016/2041(INI)) – utskottet ITRE – Föredragande: Paloma López Bermejo (A8-0196/2016) — Betänkande om genomföranderapporten om energieffektivitetsdirektivet (2012/27/EU) (2015/2232(INI)) – utskottet ITRE – Föredragande: Markus Pieper (A8-0199/2016) — ***I Betänkande om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om en europeisk resehandling för återsändande av tredjelandsmedborgare som vistas olagligt (COM(2015)0668– C8-0405/2015– 2015/0306(COD)) – utskottet LIBE – Föredragande: Jussi Halla-aho (A8-0201/2016) — * Betänkande om förslaget till rådets beslut om ingående på Europeiska unionens vägnar av ändringsprotokollet till avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Furstendömet Monaco om åtgärder likvärdiga med dem som föreskrivs i rådets direktiv 2003/48/EG (COM(2016)0201– C8-0157/2016– 2016/0109(NLE)) – utskottet ECON – Föredragande: Andreas Schwab (A8-0206/2016) — Betänkande om förslaget till Europaparlamentets och rådets beslut om utnyttjande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter (ansökan från Belgien – EGF/2015/012 BE/Hainaut Machinery) (COM(2016)0242– C8-0170/2016– 2016/2074(BUD)) – utskottet BUDG – Föredragande: Victor Negrescu (A8-0207/2016) — * Betänkande om förslaget till rådets förordning om domstols behörighet, tillämplig lag samt erkännande och verkställighet av domar i mål om förmögenhetsrättsliga verkningar av registrerade partnerskap (COM(2016)0107– C8-0128/2016– 2016/0060(CNS)) – utskottet JURI – Föredragande: Jean-Marie Cavada (A8-0208/2016) — * Betänkande om förslaget till rådets förordning om domstols behörighet, tillämplig lag samt erkännande och verkställighet i mål om makars förmögenhetsförhållanden (COM(2016)0106– C8-0127/2016– 2016/0059(CNS)) – utskottet JURI – Föredragande: Jean-Marie Cavada (A8-0209/2016) 12. Avtalstexter översända av rådet Rådet hade översänt vidimerade kopior av följande dokument: — Avtal genom skriftväxling mellan Europeiska unionen och Folkrepubliken Kina i enlighet med artiklarna XXIV. 6 och XXVIII i Allmänna tull- och handelsavtalet (GATT) 1994om ändring av medgivanden i Republiken Kroatiens bindningslistor i samband med anslutningen till Europeiska unionen — Tilläggsprotokoll till avtalet mellan Europeiska ekonomiska gemenskapen och Konungariket Norge — Avtal mellan Konungariket Norge och Europeiska unionen om en norsk finansiell mekanism för perioden 2014-2021 — Tilläggsprotokoll till avtalet mellan Europeiska ekonomiska gemenskapen och Republiken Island 13. Frågor för muntligt besvarande (inkomna dokument) Följande frågor för muntligt besvarande hade ingetts av ledamöterna (artikel 128 i arbetsordningen): — (O-000082/2016) från Bernd Langeoch Marietje Schaake, för utskottet INTA, till kommissionen: USA-sanktioner som påverkar EU-företags verksamhet i Iran (2016/2677(RSP)) (B8-0706/2016) — (O-000091/2016) från Axel Voss, Monika Hohlmeier, Kinga Gáloch Michał Boniför PPE-gruppen, till kommissionen: Överföring av personuppgifter till Kina – hur skyddas EU-medborgarna? (2016/2762(RSP)) (B8-0708/2016) 14. Anslagsöverföringar Rådet hade i enlighet med artikel 27. 4 i budgetförordningen underrättat budgetmyndigheten om sitt godkännande av anslagsöverföringarna DEC 06/2016, DEC 07/2016 och DEC 09/2016 – Avsnitt III – kommissionen. Budgetutskottet hade i enlighet med artikel 25 i budgetförordningen beslutat att inte invända mot domstolens anslagsöverföring INF/4/2016. Budgetutskottet hade i enlighet med artikel 25 i budgetförordningen beslutat att inte invända mot Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs anslagsöverföring INF/2/2016. 15. Arbetsplan Det slutgiltiga förslaget till föredragningslista för sammanträdesperioden juni II 2016 (PE 584. 729/PDOJ) hade delats ut. Följande ändringar hade föreslagits i enlighet med artikel 152 i arbetsordningen: Onsdag Talmannen föreslog, med de politiska gruppernas godkännande, att på föredragningslistan föra upp ett uttalande av rådet och kommissionen om ”Att förebygga radikalisering som leder till våldsam extremism och terrorism” efter uttalandet av vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik om ”Massakrer i östra Kongo” och att att föra upp frågan för muntligt besvarande ”Överföring av personuppgifter till Kina: Hur skyddas EU-medborgarna?” på föredragningslistan för sammanträdesperioden i juli. Parlamentet godkände förslagen. Torsdag Inga ändringar hade föreslagits. Arbetsplanen var därmed fastställd. 16. Massakrer i östra Kongo (debatt) Uttalande av vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik: Massakrer i östra Kongo (2016/2770(RSP)) Tibor Navracsics (ledamot av kommissionen) gjorde ett uttalande för vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik. Talare: Mariya Gabriel för PPE-gruppen, Gianni Pittella för S&D-gruppen, Mark Demesmaeker för ECR-gruppen, Charles Goerens för ALDE-gruppen, Maria Lidia Senra Rodríguez för GUE/NGL-gruppen, Jordi Sebastià för Verts/ALE-gruppen, Ignazio Corrao för EFDD-gruppen, Jean-Luc Schaffhauser för ENF-gruppen, Davor Ivo Stier, Maria Arena och Anna Elżbieta Fotyga. ORDFÖRANDESKAP: Ildikó GÁLL-PELCZ Vice talman Talare: Hilde Vautmans, Marie-Christine Vergiat, Michèle Rivasi, Joachim Zeller, Cécile Kashetu Kyenge, Ryszard Czarnecki, Agustín Díaz de Mera García Consuegra, Pier Antonio Panzeri, Eduard Kukan, Doru-Claudian Frunzulică, Francisco Assis och Franz Obermayr. Följande talare yttrade sig i enlighet med ögonkontaktsförfarandet: Nicola Caputo, Notis Marias och Ivan Jakovčić. Talare: Tibor Navracsics. Resolutionsförslag som lagts fram som avslutning på debatten (artikel 123. 2 i arbetsordningen): — Charles Tannock, Mark Demesmaeker, Raffaele Fitto, Angel Dzhambazkioch Arne Gerickeför ECR-gruppen, om massakrerna i östra Kongo (2016/2770(RSP)) (B8-0801/2016) — Mariya Gabriel, Teresa Jiménez-Becerril Barrio, Cristian Dan Preda, Joachim Zeller, Michael Gahler, György Hölvényi, Davor Ivo Stier, Theodor Dumitru Stolojanoch Krzysztof Hetmanför PPE-gruppen, om massakrerna i östra Kongo (2016/2770(RSP)) (B8-0802/2016) — Maria Arena, Cécile Kashetu Kyenge, Norbert Neuser, Elena Valencianooch Marlene Mizziför S&D-gruppen, om massakrerna i östra Kongo (2016/2770(RSP)) (B8-0804/2016) — Maria Lidia Senra Rodríguez, Marie-Christine Vergiat, Malin Björk, Paloma López Bermejo, Jiří Maštálka, Ángela Vallina, Helmut Scholz, Barbara Spinelli, Javier Couso Permuy, Xabier Benito Ziluaga, Tania González Peñas, Estefanía Torres Martínez, Miguel Urbán Crespooch Lola Sánchez Caldenteyför GUE/NGL-gruppen, om massakrerna i östra Kongo (2016/2770(RSP)) (B8-0805/2016) — Ignazio Corrao, Fabio Massimo Castaldo, Laura Ferrara, Piernicola Pedicinioch Laura Ageaför EFDD-gruppen, om massakrerna i östra Kongo (2016/2770(RSP)) (B8-0807/2016) — Michèle Rivasioch Maria Heubuchför Verts/ALE-gruppen, om massakrerna i östra Kongo (2016/2770(RSP)) (B8-0808/2016) — Charles Goerens, Hilde Vautmans, María Teresa Giménez Barbat, Beatriz Becerra Basterrechea, Ilhan Kyuchyuk, Javier Nart, Urmas Paet, Pavel Teličkaoch Ivo Vajglför ALDE-gruppen, om massakrerna i östra Kongo (2016/2770(RSP)) (B8-0809/2016) Talmannen förklarade debatten avslutad. Omröstning: punkt 8. 11 i protokollet av den 23. 6. 2016. (Sammanträdet avbröts en kort stund) 17. Att förebygga radikalisering som leder till våldsam extremism och terrorism (debatt) Uttalanden av rådet och kommissionen: Att förebygga radikalisering som leder till våldsam extremism och terrorism (2016/2795(RSP)) Bert Koenders (rådets tjänstgörande ordförande) och Tibor Navracsics (ledamot av kommissionen) gjorde uttalanden. Talare: Monika Hohlmeier för PPE-gruppen, Ana Gomes för S&D-gruppen, Helga Stevens för ECR-gruppen, Maite Pagazaurtundúa Ruiz för ALDE-gruppen, Barbara Spinelli för GUE/NGL-gruppen, Ulrike Lunacek för Verts/ALE-gruppen, Kristina Winberg för EFDD-gruppen, Steeve Briois för ENF-gruppen, Georgios Epitideios, grupplös, Roberta Metsola, Tanja Fajon, James Nicholson, Petr Ježek, Javier Couso Permuy, Beatrix von Storch, Marcel de Graaff, Elissavet Vozemberg-Vrionidi, Kati Piri, Czesław Hoc och Laura Agea. ORDFÖRANDESKAP: Sylvie GUILLAUME Vice talman Talare: Mario Borghezio, Axel Voss, Josef Weidenholzer, Eleni Theocharous, Agustín Díaz de Mera García Consuegra, Ioan Mircea Pașcu, Richard Sulík, Carlos Coelho, som även besvarade en fråga (”blått kort”) från Tibor Szanyi, Mirosław Piotrowski, Milan Zver, Angel Dzhambazki, Teresa Jiménez-Becerril Barrio, Tomáš Zdechovský och Elmar Brok. Följande talare yttrade sig i enlighet med ögonkontaktsförfarandet: Michaela Šojdrová, Nicola Caputo, Notis Marias, Ivan Jakovčić, Edouard Ferrand och Eleftherios Synadinos. Talare: Tibor Navracsics och Bert Koenders. Talmannen förklarade debatten avslutad. 18. Utskottens sammansättning På begäran av S&D-gruppen ratifierade parlamentet följande utnämning: — ECON-utskottet: Pedro Silva Pereira 19. Flerårig plan för bestånden av torsk, sill/strömming och skarpsill i Östersjön och det fiske som utnyttjar dessa bestånd (debatt) Uttalande av kommissionen: Flerårig plan för bestånden av torsk, sill/strömming och skarpsill i Östersjön och det fiske som utnyttjar dessa bestånd (2016/2780(RSP)) Elżbieta Bieńkowska (ledamot av kommissionen) gjorde ett uttalande. Talare: Jarosław Wałęsa för PPE-gruppen, Ulrike Rodust för S&D-gruppen, Czesław Hoc för ECR-gruppen, Nils Torvalds för ALDE-gruppen, Anja Hazekamp för GUE/NGL-gruppen, Linnéa Engström för Verts/ALE-gruppen, Gabriel Mato, Ricardo Serrão Santos, Peter van Dalen, Izaskun Bilbao Barandica, Estefanía Torres Martínez, Werner Kuhn, António Marinho e Pinto och Helmut Scholz. Följande talare yttrade sig i enlighet med ögonkontaktsförfarandet: Nicola Caputo, Notis Marias och Ivan Jakovčić. Talare: Elżbieta Bieńkowska. Talmannen förklarade debatten avslutad. 20. USA-sanktioner som påverkar EU-företags verksamhet i Iran (debatt) Fråga för muntligt besvarande (O-000082/2016) från Bernd Lange och Marietje Schaake, för utskottet INTA, till kommissionen: USA-sanktioner som påverkar EU-företags verksamhet i Iran (2016/2677(RSP)) (B8-0706/2016) Bernd Lange utvecklade frågan. Elżbieta Bieńkowska (ledamot av kommissionen) besvarade frågan. Talare: Victor Boștinaru för S&D-gruppen, Jan Zahradil för ECR-gruppen, och Marietje Schaake för ALDE-gruppen. ORDFÖRANDESKAP: Mairead McGUINNESS Vice talman Talare: Javier Couso Permuy för GUE/NGL-gruppen, Klaus Buchner för Verts/ALE-gruppen, som även besvarade en fråga (”blått kort”) från Doru-Claudian Frunzulică, Tiziana Beghin för EFDD-gruppen, Mario Borghezio för ENF-gruppen, Bruno Gollnisch, grupplös, Damiano Zoffoli, Nikolay Barekov, Pavel Telička, Beatrix von Storch, Gilles Lebreton, Zoltán Balczó, Ruža Tomašić, Marcus Pretzell och Lampros Fountoulis. Följande talare yttrade sig i enlighet med ögonkontaktsförfarandet: Nicola Caputo, Notis Marias, Ivan Jakovčić och Georgios Epitideios. Talare: Elżbieta Bieńkowska. Talmannen förklarade debatten avslutad. 21. Domstols behörighet, tillämplig lag samt erkännande och verkställighet i mål om makars förmögenhetsförhållanden * – Domstols behörighet, tillämplig lag samt erkännande och verkställighet av domar i mål om förmögenhetsrättsliga verkningar av registrerade partnerskap * (debatt) Betänkande om förslaget till rådets förordning om domstols behörighet, tillämplig lag samt erkännande och verkställighet i mål om makars förmögenhetsförhållanden [COM(2016)0106 – C8-0127/2016 – 2016/0059(CNS)] – Utskottet för rättsliga frågor. Föredragande: Jean-Marie Cavada (A8-0209/2016) Betänkande om förslaget till rådets förordning om domstols behörighet, tillämplig lag samt erkännande och verkställighet av domar i mål om förmögenhetsrättsliga verkningar av registrerade partnerskap [COM(2016)0107 – C8-0128/2016 – 2016/0060(CNS)] – Utskottet för rättsliga frågor. Föredragande: Jean-Marie Cavada (A8-0208/2016) Jean-Marie Cavada redogjorde för betänkandena. Talare: Tibor Navracsics (ledamot av kommissionen). Talare: Axel Voss för PPE-gruppen, Evelyne Gebhardt för S&D-gruppen, Angel Dzhambazki för ECR-gruppen, Kostas Chrysogonos för GUE/NGL-gruppen, Terry Reintke för Verts/ALE-gruppen, Beatrix von Storch för EFDD-gruppen, Gilles Lebreton för ENF-gruppen, Rosa Estaràs Ferragut, Branislav Škripek, som även besvarade en fråga (”blått kort”) från Liadh Ní Riada, Pavel Svoboda, Enrico Gasbarra, Therese Comodini Cachia, Victor Negrescu, Adam Szejnfeld, Liliana Rodrigues och Jiří Pospíšil. Följande talare yttrade sig i enlighet med ögonkontaktsförfarandet: Notis Marias, Ivan Jakovčić och Nicola Caputo. Talare: Tibor Navracsics och Jean-Marie Cavada. Talmannen förklarade debatten avslutad. Omröstning: punkt 8. 9 i protokollet av den 23. 6. 2016 och punkt 8. 10 i protokollet av den 23. 6. 2016. 22. Uppföljning av den strategiska ramen för europeiskt utbildningssamarbete (Utbildning 2020) (debatt) Betänkande om uppföljning av den strategiska ramen för europeiskt utbildningssamarbete (Utbildning 2020) [2015/2281(INI)] – Utskottet för kultur och utbildning. Föredragande: Zdzisław Krasnodębski (A8-0176/2016) Zdzisław Krasnodębski redogjorde för sitt betänkande. Talare: Tibor Navracsics (ledamot av kommissionen). Talare: Michaela Šojdrová för PPE-gruppen. ORDFÖRANDESKAP: Anneli JÄÄTTEENMÄKI Vice talman Talare: Silvia Costa för S&D-gruppen, Notis Marias för ECR-gruppen, Ilhan Kyuchyuk för ALDE-gruppen, Nikolaos Chountis för GUE/NGL-gruppen, Ernest Maragall för Verts/ALE-gruppen, Isabella Adinolfi för EFDD-gruppen, Dominique Bilde för ENF-gruppen, som även besvarade en fråga (”blått kort”) från Tomáš Zdechovský, Janusz Korwin-Mikke, Therese Comodini Cachia, Liliana Rodrigues, Liadh Ní Riada, Josep-Maria Terricabras, Tomáš Zdechovský, Victor Negrescu och Ángela Vallina. Följande talare yttrade sig i enlighet med ögonkontaktsförfarandet: Henna Virkkunen, Ruža Tomašić och Ivan Jakovčić. Talare: Tibor Navracsics och Zdzisław Krasnodębski. Talmannen förklarade debatten avslutad. Omröstning: punkt 8. 12 i protokollet av den 23. 6. 2016. 23. Anföranden på en minut om frågor av politisk vikt Följande ledamöter höll, i enlighet med artikel 163 i arbetsordningen, ett anförande på en minut för att uppmärksamma parlamentet på frågor av politisk vikt: Daniel Buda, Costas Mavrides, Notis Marias, Jozo Radoš, Liadh Ní Riada, Jordi Sebastià, Janusz Korwin-Mikke, Michaela Šojdrová, Clara Eugenia Aguilera García, Ivan Jakovčić, Kateřina Konečná, Arne Lietz, Paloma López Bermejo, Olga Sehnalová, Ángela Vallina, Nicola Caputo och Victor Negrescu. 24. Föredragningslista för nästa sammanträde Föredragningslistan för nästa sammanträde fastställdes (”Föredragningslista” PE 584. 729/OJJE). 25. Avslutande av sammanträdet Sammanträdet avslutades kl. 22. 05. Klaus Welle Generalsekreterare Martin Schulz Talman 22 juni 2016 Närvarande: Adaktusson, Adinolfi, Agea, Aguilera García, Aiuto, Albiol Guzmán, Albrecht, Ali, Aliot, Alliot-Marie, Anderson Martina, Andersson, Andrieu, Andrikienė, Androulakis, Annemans, Arena, Arimont, Arnautu, Arthuis, Ashworth, Auštrevičius, Ayala Sender, Ayuso, Bach, Balas, Balczó, Balz, Barekov, Bay, Becerra Basterrechea, Becker, Beghin, Belder, Belet, Bendtsen, Benifei, Benito Ziluaga, Berès, Bettini, Bilbao Barandica, Bilde, Bizzotto, Björk, Blanco López, Blinkevičiūtė, Bocskor, Böge, Bonafè, Boni, Borghezio, Borrelli, Borzan, Boștinaru, Boutonnet, Bové, Boylan, Bresso, Briano, Briois, Brok, Buchner, Buda, Bullmann, Bușoi, Buzek, Cabezón Ruiz, Cadec, Caputo, Carthy, Casa, Caspary, Castaldo, Cavada, Cesa, Charanzová, Chauprade, Chinnici, Chountis, Christoforou, Chrysogonos, Cirio, Clune, Coelho, Collin-Langen, Comodini Cachia, Corazza Bildt, Corrao, Couso Permuy, Cozzolino, Cramer, Cristea, Csáky, Czarnecki, Czesak, van Dalen, Dalli, Dalton, Dalunde, D'Amato, Dăncilă, Danjean, Danti, De Castro, Delahaye, Deli, Delli, Delvaux, De Masi, Demesmaeker, De Monte, Denanot, Deprez, de Sarnez, Deß, Deva, Diaconu, Díaz de Mera García Consuegra, Dlabajová, Dodds Diane, Dohrmann, Dorfmann, D'Ornano, Durand, Dzhambazki, Eck, Ehler, Engel, Epitideios, Erdős, Ertug, Estaràs Ferragut, Fajon, Faria, Federley, Ferber, Ferrand, Ferrara, Ferreira, Fisas Ayxelà, Fitto, Flanagan, Flašíková Beňová, Fleckenstein, Florenz, Fontana, Forenza, Foster, Fotyga, Fountoulis, Fox, Freund, Frunzulică, Gabriel, Gahler, Gál, Gáll-Pelcz, Gambús, García Pérez, Gardiazabal Rubial, Gardini, Gasbarra, Gebhardt, Gentile, Gerbrandy, Gericke, Geringer de Oedenberg, Giegold, Gierek, Gieseke, Gill Neena, Giménez Barbat, Giuffrida, Goddyn, Goerens, Gollnisch, Gomes, González Pons, Gosiewska, Goulard, de Graaff, Grammatikakis, Grapini, Gräßle, Graswander-Hainz, Griesbeck, Groote, Grossetête, Grzyb, Gualtieri, Guerrero Salom, Guillaume, Guoga, Gutiérrez Prieto, Halla-aho, Harkin, Häusling, Hautala, Hazekamp, Hedh, Herranz García, Heubuch, Hoc, Hohlmeier, Hökmark, Hölvényi, Hortefeux, Hübner, Huitema, Hyusmenova, in 't Veld, Iotova, Iturgaiz, Ivan, Iwaszkiewicz, Jaakonsaari, Jäätteenmäki, Jahr, Jakovčić, Jalkh, Jáuregui Atondo, Jazłowiecka, Ježek, Jiménez-Becerril Barrio, Jongerius, Juaristi Abaunz, Kadenbach, Kaili, Kalinowski, Kalniete, Kammerevert, Kappel, Karas, Karski, Kaufmann, Kefalogiannis, Kelam, Keller Jan, Keller Ska, Kelly, Kłosowski, Koch, Kofod, Kohlíček, Kölmel, Konečná, Korwin-Mikke, Kósa, Köster, Köstinger, Kovács, Kovatchev, Kozłowska-Rajewicz, Krasnodębski, Krehl, Kudrycka, Kuhn, Kukan, Kumpula-Natri, Kuneva, Kuźmiuk, Kyenge, Kyllönen, Kyrkos, Kyrtsos, Kyuchyuk, Lamassoure, Lange, de Lange, Langen, Lauristin, La Via, Lavrilleux, Lebreton, Le Grip, Legutko, Le Hyaric, Leinen, Lenaers, Lewandowski, Liese, Lietz, Lins, Lochbihler, Loiseau, Loones, López, López Bermejo, López-Istúriz White, Lösing, Lucke, Ludvigsson, Łukacijewska, Lunacek, Lundgren, Łybacka, McAllister, McGuinness, Macovei, Maeijer, Maletić, Malinov, Mamikins, Maňka, Mann, Manscour, Maragall, Marias, Marinescu, Marinho e Pinto, Martin David, Martin Edouard, Martusciello, Matias, Mato, Maurel, Mavrides, Mazuronis, Mélin, Melior, Melo, Messerschmidt, Metsola, Michels, Mihaylova, Mikolášik, Millán Mon, van Miltenburg, Mineur, Mizzi, Mlinar, Moi, Moisă, Molnár, Monot, Monteiro de Aguiar, Montel, Moraes, Morano, Morgano, Morin-Chartier, Mosca, Mureșan, Nagy, Negrescu, Neuser, Nica, Nicholson, Nicolai, Niebler, Niedermayer, Niedermüller, van Nieuwenhuizen, Nilsson, Ní Riada, van Nistelrooij, Noichl, Obermayr, Olbrycht, Omarjee, Ożóg, Pagazaurtundúa Ruiz, Paksas, Panzeri, Papadakis Demetris, Papadakis Konstantinos, Papadimoulis, Pargneaux, Pașcu, Paunova, Pavel, Pedicini, Peillon, Peterle, Petir, Picula, Piecha, Pieper, Pietikäinen, Pimenta Lopes, Piotrowski, Piri, Pirinski, Pitera, Pittella, Plenković, Plura, Poc, Poche, Pogliese, Polčák, Pospíšil, Post, Preda, Pretzell, Preuß, Proust, Punset, Quisthoudt-Rowohl, Radev, Radoš, Rangel, Rebega, Reding, Regner, Reintke, Reul, Revault D'Allonnes Bonnefoy, Ribeiro, Ries, Riquet, Rochefort, Rodrigues Liliana, Rodrigues Maria João, Rodríguez-Piñero Fernández, Rodust, Rohde, Rolin, Ropė, Rosati, Rozière, Ruas, Rübig, Ruohonen-Lerner, Saïfi, Sakorafa, Salini, Salvini, Sánchez Caldentey, Sander, Sant, Sârbu, Saryusz-Wolski, Sassoli, Saudargas, Schaake, Schaffhauser, Schaldemose, Schlein, Schmidt, Scholz, Schöpflin, Schreijer-Pierik, Schulz, Schuster, Sebastià, Sehnalová, Selimovic, Senra Rodríguez, Sernagiotto, Serrão Santos, Silva Pereira, Simon Peter, Škripek, Škrlec, Smolková, Sógor, Šojdrová, Šoltes, Sommer, Sonneborn, Spinelli, Spyraki, Staes, Starbatty, Štefanec, Štětina, Stevens, Stolojan, von Storch, Stuger, Šuica, Šulin, Svoboda, Swinburne, Sylikiotis, Synadinos, Szájer, Szanyi, Szejnfeld, Tajani, Takkula, Tamburrano, Tănăsescu, Țapardel, Tarabella, Taylor, Telička, Terricabras, Theocharous, Theurer, Thomas, Thun und Hohenstein, Toia, Tőkés, Tomašić, Tomc, Toom, Torres Martínez, Torvalds, Tošenovský, Tremosa i Balcells, Troszczynski, Trüpel, Țurcanu, Ujazdowski, Ujhelyi, Ulvskog, Ungureanu, Urutchev, Uspaskich, Vajgl, Valcárcel Siso, Vălean, Valenciano, Valero, Valli, Vallina, Vana, Van Bossuyt, Van Brempt, Vandenkendelaere, Vautmans, Väyrynen, Vergiat, Vilimsky, Virkkunen, Vistisen, Voss, Vozemberg-Vrionidi, Wałęsa, Weber Renate, Weidenholzer, von Weizsäcker, Wenta, Westphal, Wikström, Winberg, Winkler Hermann, Winkler Iuliu, Wiśniewska, Záborská, Zahradil, Zala, Zalba Bidegain, Zanni, Zanonato, Zarianopoulos, Ždanoka, Zdechovský, Zdrojewski, Zeller, Zemke, Zijlstra, Zīle, Zimmer, Zoffoli, Żółtek, Zorrinho, Zver, Zwiefka Befriade från närvaro: Crowley, Dodds Anneliese, Guteland, Händel, Lope Fontagné, Marusik, Steinruck, Złotowski

Beslutning om ikke at gøre indsigelse mod en anmeldt fusion (Sag M.9472 — Diamond Transmission Corporation/Infrared Capital Partners/JV) (EØS-relevant tekst.)

2019-08-27

http://publications.europa.eu/resource/cellar/09a88d73-d528-11e9-b4bf-01aa75ed71a1

dan

C_2019308DA. 01000102. xml 12. 9. 2019    DA Den Europæiske Unions Tidende C 308/1 Beslutning om ikke at gøre indsigelse mod en anmeldt fusion (Sag M. 9472 — Diamond Transmission Corporation/Infrared Capital Partners/JV) (EØS-relevant tekst) (2019/C 308/02) Den 27. august 2019 besluttede Kommissionen ikke at gøre indsigelse mod ovennævnte anmeldte fusion og erklære den forenelig med det indre marked. Beslutningen er truffet efter artikel 6, stk. 1, litra b), i Rådets forordning (EF) nr. 139/2004 (1). Beslutningens fulde ordlyd foreligger kun på engelsk og vil blive offentliggjort, efter at eventuelle forretningshemmeligheder er udeladt. Den vil kunne ses: — under fusioner på Kommissionens websted for konkurrence (http://ec. europa. eu/competition/mergers/cases/). Dette websted giver forskellige muligheder for at finde de konkrete fusionsbeslutninger, idet de er opstillet efter bl. a. virksomhedens navn, sagsnummer, dato og sektor — i elektronisk form på EUR-Lex-webstedet (http://eur-lex. europa. eu/homepage. html?locale=da) under dokumentnummer 32019M9472. EUR-Lex giver onlineadgang til EU-retten. (1)  EUT L 24 af 29. 1. 2004, s. 1

Särskild rapport nr 19 // 2016#Att genomföra EU:s budget med hjälp av finansieringsinstrument – lärdomar av program- perioden 2007–2013 #(i enlighet med artikel 287.4 andra stycket i EUF-fördraget)

2016-06-01

http://publications.europa.eu/resource/cellar/982bc68c-ed26-4947-a12b-c0351be34dbc

swe

SV 2016 nr 19 Särskild rapport Att genomföra EU:s budget med hjälp av finansieringsinstrument  – lärdomar av program - perioden 2007–2013 EUROPEISKA REVISIONSRÄTTEN EUROPEISKA REVISIONSRÄTTEN 12, rue Alcide De Gasperi 1615 Luxemburg LUXEMBURG Tfn +352 4398-1 Frågor: eca. europa. eu/sv/Pages/ContactForm. aspx Webbplats: eca. europa. eu Twitter: @EUAuditorsECA En stor mängd övrig information om Europeiska unionen är tillgänglig på internet via Europa-servern (http://europa. eu). Luxemburg: Europeiska unionens publikationsbyrå, 2016 Print PDF EPUB ISBN 978-92-872-5420-7 ISBN 978-92-872-5357-6 ISBN 978-92-872-5424-5 ISSN 1831-0990 ISSN 1977-5830 ISSN 1977-5830 doi:10. 2865/73838 doi:10. 2865/848349 doi:10. 2865/036614 QJ-AB-16-019-SV-C QJ-AB-16-019-SV-N QJ-AB-16-019-SV-E © Europeiska unionen, 2016 Kopiering tillåten med angivande av källan. SV 2016 nr 19 Särskild rapport Att genomföra EU:s budget med hjälp av finansieringsinstrument  – lärdomar av program- perioden 2007–2013 (i enlighet med artikel 287. 4 andra stycket i EUF-fördraget) Granskningsteam 02 I våra särskilda rapporter redovisar vi resultatet av våra effektivitets- och regelefterlevnadsrevisioner av särskilda bud- getområden eller förvaltningsteman. För att uppnå så stor effekt som möjligt väljer vi ut och utformar granskningsupp- gifterna med hänsyn till riskerna när det gäller resultat eller regelefterlevnad, storleken på de aktuella inkomsterna eller utgifterna, framtida utveckling och politiskt intresse och allmänintresse. Denna effektivitetsrevision utfördes av revisionsavdelning II (där ledamoten Henri Grethen är ordförande) som är speci- aliserad på utgiftsområdena strukturpolitik, transporter och energi. Revisionsarbetet leddes av ledamoten Iliana Ivanova med stöd av Tony Murphy (kanslichef), Mihail Stefanov (attaché), Niels-Erik Brokopp (förstechef), Rares Rusanescu (upp- giftsansvarig) och Agathoclis Argyrou (revisor), Marcel Bode (revisor), Viorel Cirje (revisor) och Maria Ploumaki (revisor). Från vänster till höger: M. Stefanov, I. Ivanova, N. -E. Brokopp, R. Rusanescu, T. Murphy och A. Argyrou. Innehåll 03 Punkt Förkortningar Ordförklaringar I–VIII Sammanfattning 1–22 Inledning 1–4 Vad är finansieringsinstrument? 5–22 Hur finansieringsinstrument har använts i genomförandet av EU:s budget sedan 2007 23–26 Revisionens inriktning och omfattning samt revisionsmetod 27–146 Kommentarer 27–61 Var finansieringsinstrumenten lagom stora med hänsyn till marknadsbehoven? 29–45 En alltför stor kapitaltilldelning ledde till låga utbetalningsgrader, undvikande av tillbakadragande av medel och potentiell återbetalning vid avslutningen 46–54 Marknadsbehoven bedömdes inte alltid korrekt av förvaltningsmyndigheterna innan medel fördelades till Eruf- och ESF-finansieringsinstrument 55–61 Ett regionalt fokus bidrog till att medlemsstaterna inrättade ett stort antal små finansieringsinstrument under programperioden 2007–2013 62–91 Lyckades finansieringsinstrumenten attrahera privat kapital? 64–72 När kommissionen mäter finansieringsinstrumentens hävstångseffekt tar den inte vederbörlig hänsyn till i vilken omfattning offentlig finansiering mobiliserar ytterligare medel 73–91 Svårt att locka investerare från den privata sektorn till finansieringsinstrument med såväl delad som central förvaltning Innehåll 04 92–105 Gav finansieringsinstrumenten revolverande ekonomiskt stöd? 93–95 Förseningar i genomförandet förkortade den faktiska investeringsperioden för flera Eruf- och ESF- finansieringsinstrument betydligt 96–105 Den revolverande effekten hos Eruf- och ESF-finansieringsinstrument var begränsad under genomförandet och osäker efter avslutningen av programmen 2007–2013 106–146 Har finansieringsinstrument visat sig vara en kostnadseffektiv metod för att genomföra EU:s budget? 108–110 Höga förvaltningskostnader och förvaltningsavgifter i förhållande till den faktiska utbetalningen till slutmottagare 111–120 Ingen ersättning betalades ut från EU-budgeten för förvaltningskostnader och förvaltningsavgifter över taken i lagstiftningen vid avslutningen 121–131 Kommissionen tar inte vederbörlig hänsyn till skillnader mellan typer av instrument och den faktiska storleken på det stöd som getts till slutmottagare vid bedömningen av förvaltningskostnader och förvaltningsavgifter 132–141 Begränsningar i medlemsstaternas rapportering av förvaltningskostnader och förvaltningsavgifter 142–146 Förvaltningskostnader och förvaltningsavgifter uppstår utöver den administrativa kostnaden för att genomföra operativa program inom Eruf och ESF 147–163 Slutsatser och rekommendationer Bilaga I — Finansieringsinstrument med delad förvaltning – hur fungerar de (programperioden 2014–2020)? Bilaga II — Definition av termen ”finansieringsinstrument” i den rättsliga grunden (programperioderna 2014–2020 och 2007–2013) Bilaga III — Översikt över Eruf-finansieringsinstrumenten i de 28 EU-medlemsstaterna: antal fonder och kapitaltilldelning (programperioden 2007–2013) Bilaga IV — Översikt över ESF-finansieringsinstrumenten i de 28 EU-medlemsstaterna: antal fonder och kapitaltilldelning (programperioden 2007–2013) Bilaga V — Sammanfattning av förhandsbedömningskrav (programperioden 2014–2020) Kommissionens svar Svar från Margueritefonden Förkortningar 05 COCOF: Samordningskommittén för fonderna CPR: förordningen om gemensamma bestämmelser EaSI: Europeiska unionens program för sysselsättning och social innovation EEEF: Europeiska fonden för energieffektivitet EEPR: ett program för hjälp till ekonomisk återhämtning genom finansiellt stöd från gemenskapen till projekt på energiområdet EFF: Europeiska fiskerifonden Efsi: Europeiska fonden för strategiska investeringar EGESIF: expertgrupp för de europeiska struktur- och investeringsfonderna EIB: Europeiska investeringsbanken EIF: Europeiska investeringsfonden Ejflu: Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling EPMF: det europeiska instrumentet Progress för mikrokrediter för sysselsättning och social delaktighet Eruf: Europeiska regionala utvecklingsfonden ESF: Europeiska socialfonden ESIF: Europeiska struktur- och investeringsfonder/ESI-fonder FEUF: fördraget om Europeiska unionens funktionssätt FSE: Fonden för ett sammanlänkat Europa GBER: allmän gruppundantagsförordning Jeremie: gemensamma europeiska resurser för mikroföretag till medelstora företag LGTT: instrument för lånegarantier till projekt inom det transeuropeiska transportnätet Margueritefonden: Europeiska 2020-fonden för energi, klimatförändring och infrastruktur MFF: den fleråriga budgetramen Förkortningar 06 OP: operativt program PBI: initiativet om projektobligationer PFLP: portfölj med en första förlustdel SF: Sammanhållningsfonden SICAR: SICAR-bolag (société d’investissement en capital à risque) SICAV: SICAV-bolag (société d’investissement à capital variable) SME: små och medelstora företag SoA: revisionsförklaring TEN-E/T: transeuropeiska energinät/transportnät Ordförklaringar 07 Allmän förordning för programperioden 2007–2013: rådets förordning (EG) nr 1083/2006 av den 11 juli 2006 om allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden och Sammanhållningsfonden samt om upphävande av förordning (EG) nr 1260/19991. Budgetförordningen: Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 av den 25 oktober 2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget och om upphävande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/20022. De europeiska struktur- och investeringsfonderna (ESI-fonderna) omfattar fem separata fonder som har som mål att minska de regionala obalanserna i unionen under programperioden 2014–2020. Följande fonder ingår: Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och Europeiska havs- och fiskerifonden. Delegerad förordning: Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 480/2014 av den 3 mars 2014 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1303/2013 om fastställande av gemensamma bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och Europeiska havs- och fiskerifonden och om fastställande av allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden och Europeiska havs- och fiskerifonden3. En buffert för en första förlust i portföljen (PFLP): när en låneportfölj delas upp i flera riskdelar är bufferten för en första förlust i portföljen den del som absorberar de första förlusterna i portföljen (till exempel på grund av lån som inte återbetalats). En finansiell intermediär är en enhet som fungerar som intermediär mellan förvaltningsmyndigheten eller holdingfonden och slutmottagarna av medel som kanaliseras genom finansieringsinstrument med delad förvaltning. En förvaltningsmyndighet är en nationell, regional eller lokal myndighet eller något annat offentligt eller privat organ som medlemsstaten har utsett att förvalta ett operativt program. I dess uppgifter ingår att välja ut vilka projekt som ska finansieras, övervaka hur projekten genomförs och rapportera till kommissionen om finansiella aspekter och uppnådda resultat. En garanti är ett åtagande av en tredje part, kallad garant, att betala en låntagares skuld om låntagaren inte kan betala den själv. Garanten är skyldig att träda in om låntagaren inte betalar hela eller delar av sin skuld, i enlighet med de villkor och bestämmelser som fastställs i avtalet mellan garanten, långivaren och/eller låntagaren. 1 2 3 EUT L 210, 31. 7. 2006, s. 25. EUT L 298, 26. 10. 2012, s. 1. EUT L 138, 13. 5. 2014, s. 5. Ordförklaringar 08 En holdingfond är en fond som inrättas för att investera i flera riskkapitalfonder, garantifonder, lånefonder, stadsutvecklingsfonder, fonder eller andra stimulansordningar som ger lån, garantier för återbetalningspliktiga investeringar eller liknande instrument för effektiv energianvändning och användning av förnybar energi i byggnader, även befintliga bostäder. En slutmottagare är en juridisk eller fysisk person som inte är en holdingfond eller en finansiell intermediär och som får finansiering från ett finansieringsinstrument. Ett lån är en överenskommelse som ålägger långivaren en skyldighet att göra ett överenskommet belopp tillgängligt för låntagaren för en överenskommen period. Låntagaren är skyldig att återbetala beloppet efter en viss period. I regel är låntagaren skyldig att betala ränta på lånebeloppet. Ett SICAR-bolag (société d’investissement en capital à risque) är en struktur avsedd för investeringar i onoterade bolag och riskkapitalinvesteringar utan regler för investeringsdiversifiering eller restriktioner när det gäller utlåning eller belåning. Ett SICAV-bolag (société d’investissement à capital variable) är en typ av värdepappersfond vars kapitalvärde förändras utifrån antalet investerare och värdet på dess underliggande investeringar. Andelar i fonden köps och säljs utifrån fondens senaste fondandelsvärde. Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi) syftar till att mobilisera minst 315 miljarder euro i privata och offentliga långsiktiga investeringar inom hela EU under perioden 2015–2017 och garantera finansieringen av projekt under de följande åren. Efsi har inrättats inom Europeiska investeringsbanken (EIB) som en förvaltningsfond med obegränsad varaktighet för att finansiera mer riskfyllda delar av projekt. En garanti på upp till 16 miljarder euro, som backas upp av EU-budgeten, ska kompensera för den ytterligare risk som EIB tar. Medlemsstaterna kan bidra med ytterligare medel till Efsi. Europeiska regionala utvecklingsfondens (Eruf) mål är att stärka den ekonomiska och sociala sammanhållningen inom Europeiska unionen genom att avhjälpa de viktigaste regionala obalanserna i unionen med hjälp av ekonomiskt stöd till skapandet av infrastruktur och produktiva sysselsättningsskapande investeringar, främst till företag. Europeiska socialfondens (ESF) mål är att stärka den ekonomiska och sociala sammanhållningen inom Europeiska unionen genom att förbättra sysselsättningsmöjligheterna, främst genom utbildningsåtgärder, främja en hög sysselsättningsnivå och skapa fler och bättre arbeten. Expertgruppen för de europeiska struktur- och investeringsfonderna (EGESIF) inrättades vid kommissionen i syfte att ge råd till kommissionen i frågor som rör genomförandet av program som antas och genomförs i enlighet med förordningarna om de europeiska struktur- och investeringsfonderna. Den är en av de två grupper som ersätter samordningskommittén för fonderna (den andra är COESIF – samordningskommittén för de europeiska struktur- och investeringsfonderna). Ordförklaringar 09 FSE-förordningen: Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1316/2013 av den 11 december 2013 om inrättande av Fonden för ett sammanlänkat Europa, om ändring av förordning (EU) nr 913/2010 och om upphävande av förordningarna (EG) nr 680/2007 och (EG) nr 67/20104. Förordningen om gemensamma bestämmelser (CPR) för perioden 2014–2020: Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1303/2013 av den 17 december 2013 om fastställande av gemensamma bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och Europeiska havs- och fiskerifonden, om fastställande av allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden och Europeiska havs- och fiskerifonden samt om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1083/20065. Gemensamma europeiska resurser för mikroföretag till medelstora företag (Jeremie) är ett initiativ av kommissionen som utvecklats tillsammans med Europeiska investeringsfonden. Det främjar användning av finansieringstekniska instrument för att förbättra tillgången till finansiering för små och medelstora företag genom strukturfonderna. Högsta garantisats är en procentandel av ett totalt låneportföljvärde som garantin faktiskt täcker. I ett operativt program anges en medlemsstats prioriteringar och särskilda mål och hur finansieringen kommer att användas under en given period, vanligen sju år, för att finansiera projekt. Projekten ska bidra till att uppfylla ett eller flera av ett visst antal mål som anges för det operativa programmets insatsområde. Det ska finnas program för var och en av fonderna på det sammanhållningspolitiska området, det vill säga Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden eller Sammanhållningsfonden. Operativa program utarbetas av medlemsstaterna och ska godkännas av kommissionen innan medel från EU-budgeten kan betalas ut. De kan bara ändras under den aktuella perioden om båda parterna samtycker till det. Insatsområde: en av prioriteringarna i strategin för ett operativt program som omfattar en grupp inbördes relaterade insatser med specifika mätbara mål. Kapitalinvestering innebär att ett företag tillförs kapital, som investeras direkt eller indirekt i utbyte mot ägarskap av eller delägarskap i företaget, varvid investeraren även kan få visst inflytande över driften av företaget samt andel av företagets vinster. Kapitaltilldelning avser det finansieringsbelopp som betalas till ett finansieringsinstrument (från EU-budgeten, den nationella budgeten eller privata investerare) för att stödja dess verksamhet. Det bör återspegla finansieringsinstrumentets investeringskapacitet och stå i rimlig proportion till den marknad som det är inriktat på. Sammanhållningspolitiken under programperioden 2007–2013 omfattade Europeiska regionala utvecklingsfonden och Europeiska socialfonden (dvs. de två ”strukturfonderna”) och Sammanhållningsfonden. Till programperioden 2014–2020 har samordningen mellan sammanhållningspolitiken och EU:s övriga politik som bidrar till regional utveckling, nämligen landsbygdsutvecklings-, fiskeri- och havspolitiken, förbättrats genom att gemensamma bestämmelser för de europeiska struktur- och investeringsfonderna har införts. 4 5 EUT L 348, 20. 12. 2013, s. 129. EUT L 347, 20. 12. 2013, s. 320. Ordförklaringar 10 Samordningskommittén för fonderna (COCOF) är en ständig övervakningskommitté vid kommissionen. Den har till uppgift att diskutera frågor om genomförandet av de förordningar som reglerar Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden och Sammanhållningsfonden. Statligt stöd är varje form av direkt eller indirekt ekonomiskt stöd som offentliga myndigheter ger företag i den privata sektorn. Enligt fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) är statligt stöd på den inre marknaden generellt sett förbjudet, utom i vederbörligen motiverade fall, nämligen om det inte snedvrider (eller hotar att snedvrida) konkurrensen. Europeiska kommissionen har exklusiv behörighet att bedöma om det statliga stöd som medlemsstater beviljar är förenligt med dessa regler. Europeiska kommissionens beslut och åtgärder i procedurfrågor granskas av tribunalen och domstolen. Särskilda fonder är fonder som inte är holdingfonder. Tillämpningsförordning: kommissionens förordning (EG) nr 1828/2006 av den 8 december 2006 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 1083/2006 och för Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1080/2006 om Europeiska regionala utvecklingsfonden6. Tröskelvärde är den lägsta avkastningsnivå på ett projekt eller en investering som en förvaltare eller investerare kräver. Villkorad kreditlimit är en kreditlimit som kan utnyttjas under förutsättning att en i förväg definierad händelse inträffat. Överskottsfinansiering är den del av kapitaltilldelningen som nått slutmottagarna och därefter återförts till finansieringsinstrumentet och som därför är tillgängligt för en ny investeringsomgång. 6 EUT L 371, 27. 12. 2006, s. 1. Sammanfattning 11 I Europeiska unionen står för närvarande inför allvarliga utmaningar som den ekonomiska och finansiella återhämt- ningen och hanteringen av flyktingkrisen. EU:s beslutsfattare försöker därför hitta sätt att maximera ändamålsenlig- heten och effektiviteten i den tillgängliga EU-budgeten, som står för mindre än 1 % av EU:s bruttonationalprodukt (BNP). II Finansieringsinstrument är ett verktyg för att tillhandahålla ekonomiskt stöd från EU-budgeten. Det ekono- miska stöd som ges till slutmottagare genom finansieringsinstrument kan ha formen av lån, garantier och kapitalinvesteringar. III Om finansieringsinstrumenten genomförs korrekt har de följande två specifika fördelar jämfört med bidrag: – Möjligheten att de offentliga medlen får en hävstångseffekt (dvs. att de mobiliserar ytterligare privata och of- fentliga medel som kompletterar den ursprungliga offentliga finansieringen). – Den revolverande karaktären på deras kapital (dvs. att samma medel används i flera cykler). Det faktum att lån måste återbetalas, garantier frigöras och kapitalinvesteringar återföras bör i princip också påverka slutmottagarnas beteende och leda till en bättre användning av offentliga medel och minska sannolik- heten för att slutmottagarna blir beroende av offentligt stöd. IV Under programperioden 2007–2013 använde 25 av EU:s 28 medlemsstater finansieringsinstrument som inrättats inom Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf) och Europeiska socialfonden (ESF): totalt hade 972 Eruf- och 53 ESF-finansieringsinstrument inrättats runtom i EU. Vid utgången av 2014 hade omkring 16 miljarder euro beta - lats i stöd från Erufs och ESF:s operativa program till dessa instrument. Det är en betydande ökning jämfört med att omkring 1,3 miljarder euro fördelades till sådana instrument under programperioden 2000–2006 och 0,6 mil- jarder euro under programperioden 1994–1999. Under samma period, 2007–2013, uppgick det totala bidraget från EU-budgeten till de 21 finansieringsinstrument som förvaltades direkt eller indirekt av kommissionen till cirka 5,5 miljarder euro. De centralt förvaltade finansieringsinstrumenten används i alla EU:s medlemsstater. Sammanfattning 12 V Vid revisionen granskade vi huruvida finansieringsinstrument var en effektiv mekanism för att genomföra EU-bud- geten under programperioden 2007–2013. Revisionen utfördes mellan oktober 2014 och mars 2016 och var inriktad på områdena regional-, social-, transport- och energipolitik. Vår analys omfattade alla de 1 025 Eruf- och ESF-finan- sieringsinstrument som inrättades under programperioden 2007–2013 med delad förvaltning och sex centralt för- valtade finansieringsinstrument på dessa områden. Uppgifterna som presenteras i rapporten bygger på den senast tillgängliga information som kommissionen lämnade i september 2015 och speglar situationen i slutet av 2014. VI Vid revisionen identifierade vi ett antal betydande problem som begränsade finansieringsinstrumentens effektivi- tet som mekanism för att genomföra EU-budgeten under programperioden 2007–2013: – Ett betydande antal Eruf- och ESF-finansieringsinstrument var för stora och hade ännu i slutet av 2014 avsevärda problem med att betala ut sitt kapital (i genomsnitt hade omkring 57 % av allt det kapital som hade betalats från de operativa programmen till finansieringsinstrumenten använts). En bidragande faktor till den alltför stora ursprungliga kapitaltilldelningen var medlemsstaternas ambition att undvika tillbakadraganden under pro- gramperioden 2007–2013. – Generellt sett lyckades varken finansieringsinstrument med delad eller med central förvaltning attrahera privat kapital. – Hittills har endast ett begränsat antal Eruf- och ESF-finansieringsinstrument lyckats tillhandahålla revolverande ekonomiskt stöd. – När det gällde Eruf- och ESF-finansieringsinstrumenten var förvaltningskostnaderna och förvaltningsavgifterna höga i förhållande till det faktiska ekonomiska stödet till slutmottagare. De förefaller också vara betydligt högre än inom centralt förvaltade instrument eller investeringsfonder i den privata sektorn. VII Samtidigt noterar vi också att den rättsliga ramen för finansieringsinstrument förbättrades till programperioden 2014–2020 på grundval av den sakkunskap som inhämtades under programperioden 2007–2013, men vissa problem kvarstår. Sammanfattning 13 VIII I rapporten rekommenderar vi följande: – Kommissionens förhandsbedömning av centralt förvaltade instrument bör systematiskt inbegripa en analys av de lärdomar som har dragits hittills. – Kommissionen bör utöver de lärdomar som har dragits även analysera vilken effekt stora socioekonomiska förändringar har på den logiska grunden för instrumentet och vilka motsvarande bidrag som krävs från EU-bud- geten i samband med halvtidsöversynen av alla centralt förvaltade finansieringsinstrument. – Kommissionen och medlemsstaterna bör sträva efter att optimera storleken på särskilda Eruf- och ESF-fonder för att när så är möjligt dra fördel av de betydande besparingar som kan göras i kostnaderna för att genomföra instrumenten. Kommissionen bör ge medlemsstaterna ytterligare vägledning om hur de ska inrätta sådana fi- nansieringsinstrument i medlemsstaterna eller på EU-nivå (som förvaltas direkt eller indirekt av kommissionen). – Kommissionen bör i budgetförordningen (och därefter i sektorförordningar) fastställa en definition av finan- sieringsinstruments hävstångseffekt som är tillämplig på EU-budgetens alla områden och som klart och tydligt skiljer mellan hävstångseffekten hos privata och nationella offentliga bidrag inom det operativa programmet och/eller ytterligare privata eller offentliga kapitalbidrag samt beaktar den berörda typen av instrument. – När det gäller Eruf- och ESF-finansieringsinstrument under programperioden 2007–2013 bör kommissionen se till att medlemsstaterna vid avslutningen lämnar fullständiga och tillförlitliga uppgifter om privata bidrag till kapitalet, både genom de operativa programmen och i tillägg till dem. – När det gäller Eruf- och ESF-finansieringsinstrument bör kommissionen ge medlemsstaterna ytterligare vägled- ning om hur de bäst ska tillämpa bestämmelserna om förmånsbehandling för att attrahera mer privat kapital utan att alltför stora risker fördelas till de offentliga givare som bidrar till instrumentens kapital. – När det gäller centralt förvaltade finansieringsinstrument bör de allmänna riskdelningsprinciper som kan påver- ka EU-budgeten fastställas i den lagstiftning som reglerar det berörda instrumentet. – När det gäller alla finansieringsinstrument som finansieras från EU-budgeten under programperioden 2014– 2020 bör kommissionen se till att endast strukturer som överensstämmer med dess egna rekommendationer och åtgärder i fråga om skattemässig behandling tillämpas av medlemsstaterna, kommissionen själv och EIB-gruppen. – Kommissionen bör vidta lämpliga åtgärder för att se till att medlemsstaterna upprätthåller medlens revolve- rande karaktär under den föreskrivna perioden på åtta år efter stödberättigandeperiodens slut när det gäller programperioden 2014–2020. Sammanfattning 14 – Kommissionen bör ge vägledning om de bestämmelser som tillåter att finansieringsinstrument fortsätter att användas under den följande programperioden, särskilt i de fall då fondförvaltarna väljs ut i en offentlig upphandling. – Kommissionen bör se till att medlemsstaterna rapporterar utförlig information om förvaltningskostnader och förvaltningsavgifter som uppkommit och betalats senast i mars 2017 med hänsyn till den kommande avslut- ningen av programperioden 2007–2013. – Kommissionen bör förtydliga att taken för förvaltningskostnader och förvaltningsavgifter måste tillämpas på det faktiska kapital som använts av finansieringsinstrumentet, det vill säga det bidrag från det operativa pro- grammet som har använts till att ge slutmottagare ekonomiskt stöd. – Vad beträffar den resultatbaserade ersättningen till fondförvaltare under programperioden 2014–2020 bör kom- missionen lägga fram ett lagstiftningsförslag om en översyn av de befintliga bestämmelserna i förordningen om gemensamma bestämmelser för att förstärka incitamentseffekten hos dessa arrangemang. – Medlemsstaternas förvaltningsmyndigheter bör i stor utsträckning utnyttja de befintliga resultatbaserade de- larna i ersättningen till fondförvaltare när de förhandlar fram finansieringsavtal. – Kommissionen bör göra en jämförande analys av genomförandekostnaderna för bidrag och återbetalningsplik- tigt ekonomiskt stöd, huvudsakligen genom finansieringsinstrument, när det gäller programperioden 2014– 2020 för att ta reda på deras faktiska storlek. Sådan information skulle vara särskilt relevant för utarbetandet av lagstiftningsförslag till perioden efter 2020 och för fastställandet av en lämplig omfattning för det tekniska stödet. Inledning 15 Vad är finansieringsinstrument? 01 Europeiska unionen står för närvarande inför allvarliga utmaningar som den eko- nomiska och finansiella återhämtningen och hanteringen av flyktingkrisen. EU:s beslutsfattare försöker därför hitta sätt att maximera ändamålsenligheten och effektiviteten i den tillgängliga EU-budgeten, som står för mindre än 1 % av EU:s bruttonationalprodukt (BNP). Finansieringsinstrument7 är ett verktyg för att tillhandahålla ekonomiskt stöd från EU-budgeten genom lån, garantier och kapitalinvesteringer (eller investeringar i form av kapital likställt med eget kapital) för genomförandet av projekt (se tabell 1)8. I bilaga 1 förklarar vi hur de olika typerna av finansieringsinstrument fungerar. 7 Under programperioden 2007–2013 användes termen ”finansieringstekniska instrument” i den lagstiftning som reglerade Eruf och ESF. I denna rapport används termerna ”finansierings- tekniskt instrument” och ”finansieringsinstrument” synonymt. 8 Enligt internationell redo - visningsstandard 32 är ett finansiellt instrument ”varje form av avtal som ger upphov till en finansiell tillgång i ett företag och en finansiell skuld eller ett egetkapitalinstrument i ett annat företag”. 1 De viktigaste typerna av finansieringsinstrument som stöds av EU-budgeten l l e b a T Garanti Lån ”En överenskommelse som tvingar långivaren att göra ett överenskommet belopp tillgängligt för låntagaren för en överenskommen period och enligt vilken låntagaren är skyldig att återbetala det beloppet inom den överenskomna perioden”. Inom ett finansieringsinstrument kan ett lån vara till hjälp om banker är ovilliga att låna ut på villkor som låntagaren kan acceptera. De kan erbjuda lägre ränta, längre återbetalningsperioder eller ha lägre krav på säkerheter. ”Ett skriftligt åtagande om ansvar för hela eller delar av en tredje mans skuld eller skyldighet eller för den tredje mannens framgångsrika fullgörande av sin skyldighet vid en händelse som utlöser en sådan garanti, exempelvis en utebliven betalning*”. Garantier omfattar i regel finansiella transaktioner som lån. * Europeiska kommissionen (2015). Guidance for Member States on Financial Instruments – Glossary (vägledning för medlemsstaterna om finansieringsinstru- ment – ordlista). Eget kapital Kapital likställt med eget kapital ”Att ett företag tillhandahålls kapital, som investeras direkt eller indirekt i utbyte mot ägarskap av eller delägarskap i företaget, varvid investeraren även kan få visst inflytande över driften av företaget samt andel av företagets vinster”. Den ekonomiska avkastningen beror på företagets tillväxt och lönsamhet. Den fås genom utdelningar och försäljning av aktier till en annan investerare (avyttring) eller genom ett offentligt fast anbud. ”En typ av finansiering som ligger mellan kapitalinvestering och lån, med en högre risk än prioriterad fordran och en lägre risk än stamaktiekapital. Investeringar i form av kapital likställt med eget kapital kan struktureras som fordran, normalt osäkrad och underordnad och i vissa fall konvertibel till aktier, eller som preferensaktier”. Risk/avkastningsprofilen ligger vanligtvis mellan fordran och aktier i ett företags kapitalstruktur. Källa: Europeiska kommissionen, EIB, FI Compass – Financial Instrument products. Loans, guarantees, equity and quasi-equity (kompass för finansie- ringsinstrument – produkter i form av finansieringsinstrument – lån, garantier, eget kapital och kapital likställt med eget kapital), s. 3. Inledning 16 02 Jämfört med bidrag (som är det traditionella sättet att tillhandahålla finansiering från EU-budgeten) kan finansieringsinstrument, om de genomförs korrekt, ge två specifika fördelar: 9 Artikel 58 i budget- förordningen. ο Möjligheten att de offentliga medlen får en hävstångseffekt (dvs. att de mobiliserar ytterligare privata och offentliga medel som kompletterar den ursprungliga offentliga finansieringen). ο Den revolverande karaktären på deras kapital (dvs. att samma medel används i flera cykler) gör att varje euro i finansiering genom finansieringsinstrument i princip kan användas mer än en gång. 03 Det faktum att lån måste återbetalas, garantier frigöras och kapitalinvesteringar återföras bör i princip också påverka slutmottagarnas beteende och leda till en bättre användning av offentliga medel och minska sannolikheten för att slutmot- tagarna blir beroende av offentligt stöd. 04 En gemensam definition av finansieringsinstrument fastställdes första gången vid översynen av budgetförordningen 2012; den har sedan använts i sektorför- ordningarna för programperioden 2014–2020 (se bilaga 2). Hur finansieringsinstrument har använts i genomförandet av EU:s budget sedan 2007 Hur finansieringsinstrument som finansieras via EU:s budget har använts 05 EU-budgeten kan genomföras med delad förvaltning (dvs. i samarbete med medlemsstaterna, såsom inom sammanhållningspolitiken), med direkt förvalt- ning (dvs. av kommissionens egna avdelningar eller via genomförandeorgan) eller med indirekt förvaltning (dvs. genom att genomförandeuppgifter anförtros åt tredjeländer eller olika organ)9. De två sistnämna kallas gemensamt för centra- liserad förvaltning. 17 10 Europaparlamentet, generaldirektoratet för EU-intern politik – Financial Engineering Instruments in Cohesion policy - Study (studie om finansieringsinstrument inom sammanhållnings- politiken), 2013, s. 46. 11 Artikel 44 c i den allmänna förordningen. Inledning 06 Finansieringsinstrument används i olika delar av EU-budgeten: ο Finansieringsinstrument med delad förvaltning på sammanhållningsområdet inrättas främst inom Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf) och i min- dre utsträckning inom Europeiska socialfonden (ESF). Från och med program- perioden 2014–2020 kan finansieringsinstrument även användas för Samman- hållningsfonden (SF). Varje instrument måste genomföras inom ramen för ett operativt program (OP) som fastställs av förvaltningsmyndigheterna med ansvar för det programmet, tillsammans med dess storlek och utformning10. Finansieringsinstrument används även inom Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu) och Europeiska fiskerifonden (EFF). ο Centralt förvaltade finansieringsinstrument finansieras via olika budgetområ- den, såsom forskning, näringsliv och industri, utbildning och kultur. Kommis- sionen är tillsammans med sina partner direkt inblandad i utformningen av de instrumenten och i utvecklingen av deras investeringsstrategi och kapital- tilldelning. Beslutet att inrätta dessa instrument fattas av budgetmyndighe- ten (dvs. Europaparlamentet och rådet) på kommissionens förslag. Regler för att välja ut finansieringsinstrumentens fondförvaltare 07 Vid delad förvaltning kan finansieringsinstrument inrättas som självständiga fon- der eller som delfonder av en holdingfond, nedan kallade särskilda fonder (se fi- gur 1). En holdingfond, ibland även kallad fondandelsfond, är en fond som inrät- tas för förvaltning av olika typer av instrument. Den gör också att stöd kan ges från ett eller flera operativa program till ett eller flera finansieringsinstrument. 08 Finansieringsinstrument förvaltas i allmänhet av privata eller statliga banker eller andra finansiella intermediärer och inte av offentliga förvaltningar. När det gäller Eruf- och ESF-instrument måste valet av fondförvaltare följa EU:s och medlems- staternas regler för offentlig upphandling om förvaltningen läggs ut på anbud. I situationer där reglerna för offentlig upphandling inte är tillämpliga (dvs. om fondförvaltningsavtalet inte är ett offentligt tjänstekontrakt) kan förvaltnings- myndigheten utse en fondförvaltare under förutsättning att gällande regler för statligt stöd följs (se punkterna 10–12). 09 EIB-gruppen (som omfattar Europeiska investeringsfonden (EIF) och Europeiska investeringsbanken (EIB)) åtnjuter en särskild ställning eftersom de kan utses till fondförvaltare utan ett förfarande för offentlig upphandling11. De förvaltar också merparten av de centralt förvaltade instrumenten för vilka fondförvaltaren utses i lagstiftningsförslaget. Inledning 18 1 Förenklad översikt över en holdingfondstruktur för Eruf- eller r u g i F ESF-finansieringsinstrument Ytterligare offentliga eller privata bidrag till kapitalet Operativa program inom Eruf eller ESF Förvaltningsmyndighet Bidrag till kapitalet från det operativa programmet (offentliga och privata medel från EU och medlemsstaterna) Återbetalning av outnyttjat kapital till det operativa programmet vid avslutningen Holdingfond (HF) Finansiell intermediär Bidrag till kapitalet från HF Återbetalning vid avvecklingen av delfonder, plus utdelningar/ räntebetalningar etc. under genomförandet Delfond (”stödmottagare”) Finansiell intermediär Ekonomiskt stöd genom lån, garantier, kapitalinsatser Återbetalning av ekonomiskt stöd Slutmottagare Källa: Revisionsrätten. 19 12 Artikel 37. 1 i den allmänna förordningen: ”Vid tillämpningen av denna avdelning [avdelning IV, Finansieringsinstrument] ska de förvaltande myndig- heterna, de organ som genomför fondandelsfonder och de organ som genomför finansieringsinstrument iaktta tillämplig rätt, särskilt i fråga om statligt stöd och offentlig upphandling. ” 13 Kommissionens förordning (EU) nr 651/2014 av den 17 juni 2014 genom vilken vissa kategorier av stöd förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget (EUT L 187, 26. 6. 2014, s. 1). 14 Europeiska kommissionen, Riktlinjer för statligt stöd för att främja riskfinansierings- investeringar (EUT C19, 22. 1. 2014, s. 4). 15 Artikel 37 i förordningen om gemensamma bestämmelser. 16 Rådets förordning (EU) nr 2015/1588 av den 13 juli 2015 om tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på vissa slag av övergripande statligt stöd (EUT L 248, 24. 9. 2015, s. 1). 17 Trots det har centralt förvaltade finansierings- instrument inrättats i Luxem burg. De har dessutom tillhandahållit projekt i Irland och Kroatien EU-finansiering. Inledning Finansieringsinstrument och EU:s regler för statligt stöd 10 EU-medel med delad förvaltning anses vara en del av de nationella eller regio- nala budgetarna och är som sådana potentiellt föremål för kontroll av statligt stöd. När förvaltningsmyndigheterna genomför finansieringsinstrumentet måste de därför säkerställa efterlevnad av reglerna för statligt stöd12. De tillämpliga reglerna för statligt stöd finns i den nya allmänna gruppundantagsförordningen13 och i kommissionens nya riktlinjer för riskfinansiering14 som båda trädde i kraft i juli 2014. 11 För varje Eruf- och ESF-finansieringsinstrument måste förvaltningsmyndigheten lägga fram bevis för att det antingen15 ο följer vanlig marknadspraxis (vilket i praktiken innebär att förvaltningen av fonden har valts ut genom ett öppet, transparent och icke-diskriminerande förfarande) eller ο omfattas av förordningen om stöd av mindre betydelse16 eller ο är ett undantaget stöd eftersom det faller under den allmänna gruppundan- tagsförordningen eller under en anmäld stödordning i enlighet med kommis- sionens riktlinjer för riskfinansiering. 12 Centralt förvaltade finansieringsinstrument (som inte använder nationella eller regionala resurser och därför inte ingår i medlemsstaternas budgetar) omfattas inte av EU:s regler för statligt stöd, eftersom huvudvillkoret i artikel 107 i EUF-för- draget ”[…] som ges av en medlemsstat eller med hjälp av statliga medel” inte är uppfyllt. Bakgrundsinformation om antalet finansieringsinstrument och deras kapitaltilldelning sedan 2007 Programperioden 2007–2013 13 Under programperioden 2007–2013 användes finansieringsinstrument av 25 av de 28 EU-medlemsstaterna. Det var endast Kroatien, Irland och Luxemburg som inte använde denna finansieringsmekanism17. Bilaga III och IV innehåller en över- sikt över antalet Eruf- och ESF-instrument per medlemsstat. Inledning 14 Såsom framgår av tabell 2 hade vid utgången av 2014 omkring 15,2 miljar- der euro betalats i stöd från operativa program inom Eruf och 0,8 miljarder euro i stöd från operativa program inom ESF. Det är en betydande ökning jämfört med omkring 1,3 miljarder euro under programperioden 2000–2006 och 0,6 miljar- der euro under programperioden 1994–199918. 15 Under programperioden 2007–2013 motsvarar det bidrag som EU betalade till finansieringsinstrument 5 % av EU:s totala finansiering av Eruf och 1 % av EU:s totala finansiering av ESF för hela perioden. EU-budgeten stod för 69 respektive 56 % av den totala kapitaltilldelningen till Eruf- och ESF-finansieringsinstrumen- ten 2007–2013 (se tabell 2). När det gäller det ekonomiska stödet till slutmottaga- re står EU-bidraget för 63 % (Eruf) respektive 65 % (ESF). 20 18 Europeiska kommissionen, EIB, FI Compass: Financial Instruments - A sustainable way of achieving EU economic and social objectives (kompass för finansieringsinstrument – finansieringsinstrument – ett hållbart sätt att uppnå EU:s ekonomiska och sociala mål), s. 3. 31 december 2014 2 Genomförandet av Eruf- och ESF-finansieringsinstrument (2007–2013) per den l l e b a T Belopp som det ingåtts åtaganden för i finansieringsöverenskommelser om finansieringsinstrument (belopp i miljoner euro) Belopp som betalats från operativa pro- gram till finansieringsinstrument (belopp i miljoner euro) Belopp som betalats från finansie- ringsinstrument till slutmottagare (belopp i miljoner euro) OP1 EU EU/OP % OP EU EU/OP % OP EU EU/OP % Eruf ESF Totalt 17 061 17 061 10 946 472 11 418 ej tillämpligt 15 189 10 452 829 462 67 % 16 018 10 914 69 % 56 % 68 % 8 871 318 9 189 5 594 207 5 801 63 % 65 % 63 % Källa: Revisionsrätten på grundval av kommissionens senaste uppgifter från september 20152. 1 2 Vad beträffar de belopp inom operativa program som man ingått åtaganden för görs det ingen åtskillnad mellan Eruf- och ESF-finansierings- instrument i kommissionens genomföranderapport. EGESIF_15-0027-00, sammanfattning av uppgifter om de framsteg som gjorts när det gäller att finansiera och genomföra finansieringstek- niska instrument och som rapporterats av förvaltningsmyndigheterna i enlighet med artikel 67. 2 j i rådets förordning (EG) nr 1083/2006, programperioden 2007–2013, situationen per den 31 december 2014, s. 21 och 54. Inledning 21 16 Enligt de senaste uppgifter som kommissionen rapporterat hade 972 Eruf- finansieringsinstrument och 53 ESF-instrument inrättats runtom i EU. Av dem är 903 särskilda Eruf-fonder och 49 ESF-fonder (se tabell 3). 31 av Eruf-instrumenten förvaltas av EIB-gruppen (se punkt 9). 19 Se punkt 82 i särskild rapport nr 5/2015 Är finansiella instrument ett framgångsrikt och lovande verktyg för landsbygdsutvecklingsområdet? (http://eca. europa. eu). 17 Dessutom fanns det 14 instrument som finansierades via Ejflu och sex instrument som finansierades av EFF. När det gäller programperioden 2007–2013 krävde inte dessa båda fonder att medlemsstaterna skulle rapportera om finansierings- instrument, och därför finns det inga officiella uppgifter om dem19. Men utifrån uppgifter som vi har sammanställt kan man uppskatta att kapitalet i fonder som medfinansierades av Ejflu uppgick till omkring 700 miljoner euro och till cirka 72 miljoner euro när det gäller EFF i slutet av 2013 (i båda fallen inklusive de na - tionella bidragen till programmen). Eruf- och ESF-finansieringsinstrument per typ av särskild fond (2007–2013) per den 31 december 2014 3 l l e b a T Eruf Antal fonder Kapital (i miljoner euro) Antal fonder ESF Kapital (i miljoner euro) Särskilda fonder, varav – låneinstrument – garantiinstrument – egetkapitalinstrument – blandade instrument (kombination av lån, garan- tier, eget kapital eller andra instrument) – andra instrument – instrumenttyp ej rapporterad Totalt 371 171 162 110 6 83 903 5 637 2 215 2 006 2 496 65 770 13 189 31 7 1 5 0 5 49 417 196 70 59 0 74 816 Källa: Revisionsrätten på grundval av kommissionens senaste uppgifter från september 2015. Inledning 18 När det gäller de centralt förvaltade instrumenten uppgick EU:s totala bidrag till instrument 2007–2013 inom alla budgetområden till cirka 5,5 miljarder euro20 fördelade på 21 finansieringsinstrument21. Dessa instrument används i alla EU:s medlemsstater. Programperioden 2014–2020 19 Inom EU-budgeten är de europeiska struktur- och investeringsfonderna den vikti- gaste källan till finansiering av kapitalinvesteringar och infrastruktur med en total budget på cirka 450 miljarder euro under programperioden 2014–2020. 20 Sedan 2011 har Europaparlamentet och Europeiska rådet uppmuntrat ökat an- vändning av finansieringsinstrument22. Det politiska engagemanget återspeglas också i förordningen om gemensamma bestämmelser som innehåller bestäm- melser om en utökad användning av finansieringsinstrument för att genomföra alla fem ESI-fonderna (dvs. även Sammanhållningsfonden) och uppnå alla tema- tiska mål för programmen23. 21 I slutet av 2015 uppskattade kommissionen att det under programperioden 2014– 2020 som helhet skulle fördelas omkring 21 miljarder euro till finansieringsinstru- ment från de fem ESI-fonderna24. Eftersom EU:s bidrag till dessa instruments to- tala kapital under programperioden 2007–2013 i genomsnitt uppgick till omkring 68 % vid utgången av 201425, uppskattar vi att det belopp på 21 miljarder euro som härrör från EU-budgeten sannolikt kommer att motsvara omkring 31 mil- jarder euro i totala anslag (exklusive ytterligare nationell eller privat finansiering som fonderna kan få utanför ESI-fondernas program). 22 Som en jämförelse har Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi) som mål att mobilisera minst 315 miljarder euro i privata och offentliga långsiktiga investeringar i hela EU mellan 2015 och 2017 och att finansiera projekt under de följande åren. 22 20 COM(2015) 565 final, 13. 11. 2015, Rapport från kommissionen till Europa- parlamentet och rådet om finansieringsinstrument som stöds av den allmänna budgeten i enlighet med artikel 140. 8 i budgetför- ordningen per den 31 december 2013, s. 4. 21 SWD(2015) 206 final, 13. 11. 2015, Activities relating to financial instruments (om verksamhet i samband med finansieringsinstrument), s. 6–12. 22 Europaparlamentet, Femte sammanhållningsrapporten och strategin för samman- hållningspolitiken efter 2013; EUCO 169/13, Europeiska rådets slutsatser, 25 oktober 2013, s. 10. 23 Förordning (EU) nr 1303/2013. 24 Europaparlamentet, kommissionen: beviljande av ansvarsfrihet för kommis- sionen vad gäller budgetens genomförande 2014 – svar på Europaparlamentets frågor för skriftligt besvarande till kommissionsledamot Crețu, utfrågning den 7 december 2015, s. 34. 25 EGESIF_15-0027-00, samman - fattning av uppgifter om de framsteg som gjorts när det gäller att finansiera och genomföra finansierings- tekniska instrument och som rapporterats av förvaltnings- myndigheterna i enlighet med artikel 67. 2 j i rådets förordning (EG) nr 1083/2006, program- perioden 2007–2013, situationen per den 31 december 2014, s. 21 och 54. Revisionens inriktning och omfattning samt revisionsmetod 23 26 Ett av dessa sex finansierings- instrument, den europeiska fonden 2020 för energi, klimatförändringar och infrastruktur (Marguerite- fonden), förvaltas genom direkt förvaltning (se punkt 6). 27 SWD(2015) 206 final. Europeiska kommissionen, sammanfattning av uppgifter om de framsteg som gjorts när det gäller att finansiera och genomföra finansierings- tekniska instrument och som rapporterats av förvaltnings- myndigheterna i enlighet med artikel 67. 2 j i rådets förordning (EG) nr 1083/2006, program- perioden 2007–2013, situationen per den 31 december 2014, Bryssel, september 2015. Instrumentet för lånegarantier till projekt inom det trans - europeiska transportnätet (LGTT), initiativet om projektobligationer (PBI), Margueritefonden, den europeiska fonden för energieffektivitet (EEEF), det europeiska instrumentet Progress för mikrokrediter (EPMF), Jessica Grekland, Jeremie Slovakien, fonden för företagande Grekland, riskkapitalfinansiering Ungern (Jeremie Ungern) och Jeremie Sicilien. 23 Vid revisionen granskade vi huruvida finansieringsinstrument var en effektiv mekanism för att genomföra EU-budgeten under programperioden 2007–2013. Därför ställde vi följande huvudsakliga revisionsfrågor: ο Var finansieringsinstrumenten lagom stora med hänsyn till marknadsbehoven? ο Lyckades finansieringsinstrumenten attrahera privat kapital? ο Gav finansieringsinstrumenten revolverande ekonomiskt stöd? ο Har finansieringsinstrument visat sig vara en kostnadseffektiv metod för att genomföra EU:s budget? För varje fråga undersökte vi vilka lärdomar som kunde dras av de största brister som vi identifierade. Vi bedömde också i vilken omfattning de hade åtgärdats i de förord- ningar som är tillämpliga under programperioden 2014–2020. 28 24 Revisionen täcker perioden från 2009 till 2015. Vi inriktade oss på områdena regio nal-, social-, transport- och energipolitik. Närmare bestämt omfattar revi- sionen alla Eruf- och ESF-finansieringsinstrument samt sex centralt förvaltade finansieringsinstrument på områdena social-, transport- och energipolitik. Flera problem som vi har identifierat i denna rapport kan dock också påverka andra områden i EU:s budget där sådana instrument används. 25 Revisionsarbetet bestod av följande delar: ο ο En genomgång av olika analyser och publikationer från kommissionen, EIB, EIF och tredje part. En analys av den senaste årliga övervakningsrapporten, som kommissionen offentliggjorde i september 2015 och som omfattar alla 1 025 Eruf- och ESF-finansieringsinstrument. Denna analys, som baserades på uppgifter som rapporterats av kommissionen i november 2015, gjordes också av sex26 av de 21 instrumenten med central förvaltning (som tar emot ett EU-bidrag på 789 miljarder euro eller 14 % av det totala beloppet för alla 21 instrument) 27. ο En granskning av tio fallstudier om finansieringsinstrument som genomförts på det område av EU-budgeten som behandlas i denna rapport28, däribland ett studiebesök i en medlemsstat (Slovakien). Revisionens inriktning och omfattning samt revisionsmetod 24 ο ο En uppföljningsgranskning av 45 finansieringsinstrument som granskats vid efterlevnadsrevisioner som utförts av revisionsrätten sedan 2009 (där resul- taten har rapporterats tidigare i våra årsrapporter) och 54 finansieringsinstru- ment som granskats vid våra effektivitetsrevisioner sedan 2012. En enkät bland 85 förvaltningsmyndigheter och fondförvaltare som deltar i genomförandet av finansieringsinstrument. Av de 85 undersökta enheter- na gäller 82 Eruf- och ESF-instrument med delad förvaltning och tre med centraliserad förvaltning. Vi fick 66 svar när det gäller instrument med delad förvaltning och två när det gäller centralt förvaltade instrument. ο Intervjuer med mer än 40 tjänstemän vid kommissionen, EIB och EIF och mer än tio experter från organisationer med sakkunskap på området29. 26 Vi har redan gjort många undersökningar av användningen av finansieringsin- strument och sedan 2011 rapporterat resultaten i flera årsrapporter30 och sär- skilda rapporter31. Dessutom har kommissionen själv, men även EIB, EIF, Europa- parlamentet, nationella revisionsorgan och fondförvaltare i den privata sektorn, identifierat en rad problem under senare år som sammantagna begränsade fi- nansieringsinstrumentens ändamålsenlighet under programperioden 2007–2013. Den här rapporten bygger också på de bedömningarna. 29 Caisse des Dépôts, Kredit- anstalt für Wiederaufbau (KfW) och OECD. 30 Punkterna 4. 30–4. 36 i årsrapporten för 2010 (EUT C 326, 10. 11. 2011), punkt 5. 34 i årsrapporten för 2011 (EUT C 344, 12. 11. 2012), punkt 10. 31 i årsrapporten för 2012 (EUT C 331, 14. 11. 2013), punkterna 5. 33–5. 36 i årsrapporten för 2013 (EUT C 398, 12. 11. 2014) och punkterna 6. 46–6. 52 i årsrapporten för 2014 (EUT C 373, 10. 11. 2015). 31 Särskild rapport nr 4/2011 Revisionen av garanti- instrumentet för små och medelstora företag, särskild rapport nr 2/2012 Finansierings tekniska instrument för små och medelstora företag som medfinansieras av Europeiska regionala utvecklingsfonden, särskild rapport nr 5/2015 Är finansiella instrument ett framgångsrikt och lovande verktyg för landsbygds- utvecklingsområdet? och särskild rapport nr 8/2015 Tillgodoser EU:s ekonomiska stöd mikroföretagares behov på ett tillfredsställande sätt? (http://eca. europa. eu). Kommentarer 25 32 Se årsrapporterna för budget - åren 2013 (punkt 5. 35) och 2014 (punkt 6. 49) samt särskild rapport nr 8/2015 (punkt 67). 33 Europeiska kommissionen, sammanfattning av uppgifter om de framsteg som gjorts när det gäller att finansiera och genomföra finansierings- tekniska instrument och som rapporterats av förvaltnings- myndigheterna i enlighet med artikel 67. 2 j i rådets förordning (EG) nr 1083/2006, program- perioden 2007–2013, situationen per den 31 december 2014, s. 22. Var finansieringsinstrumenten lagom stora med hänsyn till marknadsbehoven? 27 Finansieringsinstrument är inte i sig projekt utan ett verktyg för att tillhandahål- la finansiering från EU-budgeten. Inom sammanhållningspolitiken handlar en förvaltningsmyndighets beslut om att ge stöd inom ett operativt program via ett finansieringsinstrument inte så mycket om huruvida man ska investera det operativa programmets resurser eller inte (det är redan förutbestämt i det opera- tiva programmet) utan om hur man ska göra det: genom ett engångsbidrag eller stöd via ett finansieringsinstrument som tillhandahåller ett återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd. 28 Vi har därför granskat i vilken utsträckning de 1 025 Eruf- och ESF-instrumenten har använt sitt kapital till att ge olika former av ekonomiskt stöd till slutmotta- gare och analyserat flera faktorer som bidrog till instrumentens låga utbetal- ningsgrader till slutmottagare under programperioden 2007–2013: storleken på instrumentens ursprungliga kapitaltilldelning, huruvida marknadsbehoven tillgo- dosågs på ett lämpligt sätt av förvaltningsmyndigheterna och specifika svårighe- ter som regionala finansieringsinstrument ställdes inför. Vi analyserade även hur liknande aspekter hanterades inom centralt förvaltade instrument. En alltför stor kapitaltilldelning ledde till låga utbetalningsgrader, undvikande av tillbakadragande av medel och potentiell återbetalning vid avslutningen 29 Finansieringsinstrumentens utbetalningsgrader har vi tidigare granskat i flera av våra årsrapporter och särskilda rapporter32. I den här rapporten analyserar vi den senast tillgängliga informationen, som medlemsstaterna rapporterade till kom- missionen per den 31 december 2014 och som offentliggjordes i september 2015. Vår analys av de senaste uppgifterna visar att det för ett betydande antal av dem fortfarande är svårt att använda kapitalet som planerat. 30 I tabell 4 visas utbetalningsgraderna i var och en av de 25 medlemsstater som använde finansieringsinstrument under programperioden 2007–201333. De procentenheter som presenteras är genomsnitt för samtliga Eruf- och ESF-instru- ment i den berörda medlemsstaten. Ett betydande antal finansieringsinstrument inrättades först 2012 eller senare. Kommentarer 26 Genomförandet av Eruf- och ESF-finansieringsinstrument per medlemsstat – per den 31 december 2014 4 l l e b a T Medlemsstat OP-stöd som det ingåtts åtaganden för (miljoner euro) varav EU-bidrag % OP-stöd som betalats till finansieringsinstrument (miljoner euro) OP-stöd som betalats till slutmottagare (miljoner euro) Belopp % av åtagandet belopp % av betalningen % av åtagandet Estland Polen Slovenien Ungern Tyskland Malta Portugal Tjeckien Danmark Rumänien Sverige Litauen Frankrike Belgien Finland Lettland Storbritannien Cypern Bulgarien Österrike Nederländerna Grekland Italien Spanien Slovakien Totalt 200 1 196 124 916 1 629 12 854 278 74 150 161 507 460 396 75 216 1 632 20 388 27 75 1 789 4 538 1 233 112 125 1 008 105 778 1 025 10 531 171 35 129 74 409 240 159 35 160 710 17 330 10 20 1 477 2 809 954 95 63 % 84 % 85 % 85 % 63 % 83 % 62 % 62 % 47 % 86 % 46 % 81 % 52 % 40 % 47 % 74 % 44 % 85 % 85 % 37 % 27 % 83 % 62 % 77 % 85 % 200 1 190 124 897 1 554 12 477 278 51 150 157 444 419 396 75 216 1 483 20 388 27 67 1 589 4 460 1 234 112 17 061 11 418 67 % 16 018 100 % 100 % 100 % 98 % 95 % 100 % 56 % 100 % 68 % 100 % 97 % 87 % 91 % 100 % 100 % 100 % 91 % 100 % 100 % 100 % 90 % 89 % 98 % 100 % 100 % 94 % 191 1 104 112 751 1 265 10 386 223 40 118 121 331 310 288 51 145 983 13 228 13 32 695 1 427 330 23 9 188 95 % 93 % 90 % 84 % 81 % 81 % 81 % 80 % 80 % 78 % 77 % 75 % 74 % 73 % 68 % 67 % 66 % 63 % 59 % 49 % 47 % 44 % 32 % 27 % 21 % 57 % 95 % 92 % 90 % 82 % 78 % 81 % 45 % 80 % 55 % 78 % 75 % 65 % 67 % 73 % 68 % 67 % 60 % 63 % 59 % 49 % 42 % 39 % 31 % 27 % 21 % 54 % Anm. : Kroatien, Irland och Luxemburg finns inte med på listan eftersom de inte hade några Eruf- och ESF-finansieringsinstrument under programperioden 2007–2013. Källa: Revisionsrätten, baserat på uppgifter från Europeiska kommissionen från 2015. Kommentarer 27 31 Vid utgången av 2014, bara ett år innan den ursprungliga stödberättigandeperio- den löpte ut (31 december 2015), hade endast 57 % av Eruf- och ESF-instrumen- tens kapital betalats ut till slutmottagare. Utbetalningarna var särskilt låga för finansieringsinstrument i Slovakien (21 %), Spanien (27 %) och Italien (32 %). Tre andra medlemsstater (Grekland, Nederländerna och Österrike) hade dessutom betalat ut mindre än hälften av sitt ursprungliga kapital. 32 Totalt sett hade 177 av de 972 Eruf-finansieringsinstrumenten (18 %) och 16 av de 53 ESF-finansieringsinstrumenten (30 %) betalat ut mindre än en tredjedel av sitt kapital vid utgången av 2014. Det totala outnyttjade kapitalet inom dessa 177 in- strument uppgick till 4,2 miljarder euro per den 31 december 2014. Vad beträffar dessa instrument anser vi att det är osannolikt att den tillgängliga finansieringen någonsin kommer att användas, trots att kommissionen har förlängt stödberät- tigandeperioden till mars 2017 (se punkt 43). Finansieringsinstrumentens slutgil- tiga utbetalningsgrad kan dock inte bedömas förrän i slutet av deras livscykel, särskilt när det gäller dem som inrättats mot slutet av programperioden. Utbetalningsgraderna var låga på grund av att den ursprungliga kapitaltilldelningen till finansieringsinstrumenten var alltför stor 33 Under våra intervjuer hävdades ofta att den finansiella och ekonomiska krisen hade haft en avgörande effekt och påverkat utbetalningsgraderna till slutmotta- gare negativt. Med tanke på problemets omfattning anser vi dock att det varken är den enda eller den viktigaste orsaken till de låga utbetalningsgraderna. Låga utbetalningsgrader beror i själva verket främst på en alltför stor ursprunglig kapi- taltilldelning till finansieringsinstrumenten. 34 Vår analys av de uppgifter som kommissionen offentliggjorde 2015 visade att det finns ett positivt samband mellan Eruf- och ESF-utnyttjandegrader på medlems- statsnivå och finansieringsinstrumentens utbetalningsgrader till slutmottagare (se figur 2 a och figur 2 b). Analysen visar att de medlemsstater som redan har svårt att utnyttja Eruf- och ESF-budgeten ofta har ännu större problem med att betala ut de medel som finansieringsinstrument tilldelats. Kommentarer 28 a Jämförelse mellan det totala Eruf-utnyttjandet på medlemsstatsnivå och 2 finansieringsinstrumentens utbetalningsgrad på slutmottagarnivå r u g i F ) s n e t n e m u r t s n i s g n i r e i s n a n i F i - s g n n l a t e b t u a g i l t t i n s m o n e g % 8 5 ( e r a g a t t o m t u l s l l i t r e d a r g e j n i l d n e r T n e u a t i L n e i n e v o l S l a g u t r o P d n a l t s E n e l o P d n a l k s y T n r e g n U e g i r e v S n e i g l e B k r a m n a D e k i r k n a r F a t l a M n r e p y C d n a l n i F d n a l t t e L n e i n n a t i r b r o t S å p e d n a j t t y n t u - f u r E t g i l t t i n s m o n e G å v i n s t a t s s m e l d e m ) % 7 7 ( d n a l k e r G a n r e d n ä l r e d e N n i a p S e k i r r e t s Ö n e i k c e j T n e i r a g u B l n e i l a t I n e i k a v o l S n e i n ä m u R % 0 0 1 % 5 9 % 0 9 % 5 8 % 0 8 % 5 7 % 0 7 % 5 6 % 0 6 % 5 5 å v i n s t a t s s m e l d e m å p e d n a j t t y n t u - f u r E % 0 0 1 % 0 8 % 0 6 % 0 4 % 0 2 % 0 5 % 0 belopp från operativa program Finansieringsinstrumentens utbetalningsgrader till slutmottagare –. 5 0 , : t n e i c ffi e o k s n o i t a l e r r o K. ) 4 l l e b a t e s ( t n e m u r t s n i s g n i r e i s n a n fi l l i t g a r d b a i l a t o t s n e m m a r g o r p a v i t a r e p o e d r a r a v s t o m k e l r o t s s a n r a l k r i C :. m n A. 5 1 0 2 n å r f n e n o i s s i m m o k a k s i e p o r u E n å r f r e t f i g p p u å p t a r e s a b , n e t t ä r s n o i s i v e R : a l l ä K       Kommentarer 29 b Jämförelse mellan det totala ESF-utnyttjandet på medlemsstatsnivå och 2 finansieringsinstrumentens utbetalningsgrad på slutmottagarnivå r u g i F % 0 0 1 s n e t n e m u r t s n i s g n i r e i s n a n i F i r e d a r g s g n n l a t e b t u a g i l t t i n s m o n e g ) % 8 3 ( e r a g a t t o m t u l s l l i t d n a l t t e L d n a l t s E n e u a t i L e j n i l d n e r T n e l o P d n a l k s y T k r a m n a D n e i l a t I % 5 9 % 0 9 % 5 8 % 0 8 % 5 7 å v i n s t a t s s m e l d e m å p e d n a j t t y n t u - F S E å p e d n a j t t y n t u - F S E t g i l t t i n s m o n e G å v i n s t a t s s m e l d e m ) % 9 7 ( % 0 0 1 % 0 8 % 0 6 % 0 4 % 0 2 % 0 7 % 0 belopp från operativa program Finansieringsinstrumentens utbetalningsgrader till slutmottagare –. , 9 0 : t n e i c ffi e o k s n o i t a l e r r o K. ) 4 l l e b a t e s ( t n e m u r t s n i s g n i r e i s n a n fi l l i t g a r d b a i l a t o t s n e m m a r g o r p a v i t a r e p o e d r a r a v s t o m k e l r o t s s a n r a l k r i C :. m n A. 5 1 0 2 n å r f n e n o i s s i m m o k a k s i e p o r u E n å r f r e t f i g p p u å p t a r e s a b , n e t t ä r s n o i s i v e R : a l l ä K       30 34 Regeln om automatiskt återtagande (n+2-regeln) bidrar till att utestående åtaganden regleras. Enligt regeln ska alla åtaganden som inte använts eller som inte ingått i en begäran om betalning vid utgången av det andra året efter det år då tilldelningen gjordes automatiskt dras tillbaka. Kommentarer Finansieringsinstrumentens kapitaltilldelning ökade i 21 av de 25 medlemsstaterna 35 I 21 av de 25 medlemsstaterna konstaterade vi att den ursprungliga kapitaltilldel- ningen hade ökat sedan 2011. Totalt sett hade cirka 7,1 miljarder euro i ytterligare finansiering från de operativa programmen inom Eruf och ESF 2007–2013 förde- lats till finansieringsinstrument sedan dess. 36 Merparten av den ökade kapitaltilldelningen förekom i Italien (2,5 miljarder euro), Spanien (0,9 miljarder euro), Grekland (0,9 miljarder euro), Storbritannien (0,7 mil- jarder euro) och Ungern (0,5 miljarder euro). Enbart dessa fem medlemsstater står för 77 % av den totala ökningen av kapitaltilldelningen under perioden som helhet. Fyra av dessa fem medlemsstater (Italien, Spanien, Storbritannien och Ungern) hade Eruf-utnyttjandegrader under genomsnittet vid utgången av 2014 (se figur 2 a). Bestämmelser i den rättsliga grunden för programperioden 2007–2013 skapade incitament för medlemsstaterna att använda finansieringsinstrument för att undvika risken för tillbakadragande av EU-medel 37 Den rättsliga grunden för programperioden 2007–2013 gjorde det möjligt för medlemsstaterna att utnyttja EU-bidraget till de operativa programmen inom Eruf och ESF i förskott genom att använda finansieringsinstrument. Dessa för- skottsbidrag kunde medlemsstaterna använda som en mekanism för att undvika risken för tillbakadragande (”n+2”-regeln)34 (se ruta 1). 1 a t u R Ersättning av Eruf- och ESF-bidraget för att inrätta finansieringsinstrumenten såsom stödberättigande kostnad under programperioden 2007–2013 Enligt den allmänna förordningen var det enda villkoret för att belopp under programperioden 2007–2013 avseende finansieringsinstrument skulle attesteras såsom stödberättigande utgifter inom det operativa pro- grammet att de aktuella beloppen måste ha använts till att inrätta eller bidra till fonder eller holdingfonder. På den grunden ersätts medlemsstaterna från EU-budgeten för Eruf- och ESF-bidrag som då anses temporärt utnyttjat. Med andra ord fanns det inget krav på att det operativa programmets bidrag till ett instruments kapitaltilldelning skulle kopplas till slutmottagare. Ränta som genereras av kapitalet bidrar också till instru- mentens kapital. Det är först vid avslutningen av det operativa programmet som kommissionen fastställer de totala stödberättigande utgifterna utifrån de faktiska beloppen för lån, garantier och kapitalinvesteringar som har tillhandahållits slutmottagare. Kommentarer 31 38 Detta arrangemang har skapat ett incitament för medlemsstaterna att ”parkera” åtminstone en del av EU:s bidrag till de operativa programmen på konton hos de banker och finansiella intermediärer som förvaltar fonderna, utan att det faktiskt används för sina avsedda syften (se ruta 2). 2 a t u R Fallstudie – Alltför stor kapitaltilldelning till ett finansieringsinstrument i Italien (Fondo regionale di cogaranzia e controgaranzia per le PMI operanti in Sardegna) I december 2009 beslutade de regionala myndigheterna att inrätta en garantifond med ett kapital på 233 mil- joner euro. Det motsvarade 14 % av det operativa programmets totala budget för hela programperioden. Det totala kapitalet syftade till att garantera lån på omkring 2,3 miljarder euro. Vid vår revision 2010 av denna italienska garantifond konstaterade vi att det inte hade gjorts en marknads- analys som motiverade en sådan tilldelning. Dessutom hade flera andra obligatoriska delar (till exempel en investeringsstrategi och en investeringsplanering, en beskrivning av en avslutningspolicy och bestämmelser om avveckling) inte införts när finansieringsöverenskommelsen undertecknades av de regionala myndighe- terna och det regionala programkontor som genomförde fonden. Först i juni 2010 upprättades och godkändes till sist en verksamhetsplan, men den byggde på orealistiska antaganden. Vår revision visade också att en betydande del av de operativa programmens anslag som förvaltningsmyn- digheterna hade ingått åtaganden för 2007 inte hade utnyttjats vid denna tidpunkt. Fördelningen av ett stort anslag till finansieringsinstrumentet gjorde att man kunde kringgå den n+2-regel som gällde vid tidpunkten och som innebar att outnyttjade medel måste dras tillbaka efter två år. Vid utgången av 2014 rapporterade förvaltningsmyndigheten att 45 miljoner euro av de totala medlen på 233 miljoner euro levererats som garantier till slutmottagare. Det motsvarar en utbetalningsgrad på 19 %. De garantier som ställdes motsvarar lån på 460 miljoner euro. Kommentarer 32 39 Å andra sidan konstaterade vi ett fall där man hade minskat kapitaltilldelningen till finansieringsinstrument för att ta hänsyn till marknadsvillkor och planerade utbetalningsgrader, vilket betraktas som god praxis (se ruta 3). 3 a t u R Fallstudie – Nedjustering av Jeremie-fondens kapital i linje med ändrade marknadsbehov i Litauen Ett Jeremie-instrument inrättades i Litauen 2008. Dess kapitaltilldelning ökade successivt till 210 miljoner euro vid utgången av 2009. Kapitaltilldelningen byggde på en bedömning av marknadsbehoven från september 2007. I ett senare skede, efter en analys av den ekonomiska krisens effekter på Litauens ekonomi, beslutade dock förvaltningsmyndigheten att minska fondens kapital. Fram till 2012 minskades fondens kapital till 170 miljo- ner euro, och pengarna återfördes till det operativa programmet. Av det minskade fondkapitalet på 170 miljoner euro hade 121 miljoner euro betalats ut i slutet av 2014. Det resulterade i en utbetalningsgrad för Jeremie-fonden på 71 %, vilket kan jämföras med 58 % om kapital- minskningen inte hade gjorts. Utan denna ändring hade den övergripande utbetalningsgraden för alla Litau- ens finansieringsinstrument varit 68 % i stället för 75 % (se tabell 4). 40 Om finansieringsinstrument tilldelas ett alltför stort kapital får det negativa effekter på förvaltningskostnaderna och förvaltningsavgifterna om de fastställs utifrån det kapital som har betalats in till fonden och inte på grundval av de re- sultat som fondförvaltaren uppnår. En överdimensionering av kapitalet är ett sätt att generera inkomster för fondförvaltarna utan att de egentligen tillhandahåller de förväntade tjänsterna (se punkterna 116–125). Utbetalningsgraderna var särskilt låga för finansieringsinstrument som förvaltades av EIB-gruppen 41 Vår analys visade också att den genomsnittliga utbetalningsgraden för de 31 Eruf- och ESF-instrument som förvaltades av EIB och EIF var särskilt låg: 43 % jämfört med 60 % för de instrument som förvaltades av andra fondförvaltare. 33 35 Punkt 6. 50 i årsrapporten för 2014. 36 C(2015) 2771 final, 30. 4. 2015, bilaga till kommissionens beslut om ändring av beslut C(2013) 1573 om god- kännande av riktlinjer för avslutande av operativa program som antagits för stöd från Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden och Sammanhållningsfonden (2007–2013), s. 7. 37 Punkt 6. 52 i årsrapporten för 2014. Kommentarer Stödberättigandeperioden för finansieringsinstrument med delad förvaltning förlängdes till mars 2017 endast genom kommissionens riktlinjer 42 Det EU-bidrag som motsvarar det outnyttjade kapitalet (dvs. medel som inte betalats eller som det inte ställts garantier för till slutmottagare före utgången av stödberättigandeperioden) ska återföras till EU:s budget vid avslutningen. Med hänsyn till de låga genomsnittliga utbetalningsgraderna hävdade revisionsrätten redan i sin årsrapport för 2014 att man inte kunde räkna med att alla finansie- ringsinstrument skulle utnyttja alla tillgängliga medel före utgången av 201535. 43 I april 2015 offentliggjorde kommissionen omarbetade riktlinjer för avslutningen som innebar att stödberättigandeperioden för utgifter avseende finansierings- instrument förlängdes från den 31 december 2015 till den 31 mars 2017 36. Den allmänna stödberättigandeperioden fastställs dock i artikel 56. 1 i den allmänna förordningen. I årsrapporten för 2014 ansåg revisionsrätten att en lagbestämmel- se endast kan ändras genom lagstiftning som har samma eller högre rättsverkan, så att normhierarkin respekteras37. Därför drog vi slutsatsen att en kommissions- riktlinje inte kan ändra regler som antagits genom lagstiftningsförfarandet av Europaparlamentet och rådet. 44 Utifrån vår analys och en linjär projektion av tidigare års utbetalningar uppskattar vi att mer än 5,0 miljarder euro i medel som fördelats till Eruf- och ESF-instrument inte skulle ha utnyttjats vid utgången av 2015 om stödberättigandeperioden inte hade förlängts. Av det beloppet är 3,9 miljarder euro bidrag från EU-budgeten till de operativa programmen. Faktiska uppgifter om vilka belopp som användes mellan januari 2015 och mars 2017 kommer inte att finnas tillgängliga förrän tidigast i slutet av 2017. Åtgärdat till programperioden 2014–2020? 45 Eftersom bidragen från de operativa programmen nu ges genom uppdelade betalningar bör finansieringsinstrumenten få en lämpligare storlek som leder till bättre utbetalningsgrader (se ruta 4). Kommentarer 34 4 a t u R Arrangemang för återbetalning av Eruf- och ESF-finansieringsinstruments kapital från EU-budgeten (programperioden 2014–2020) Enligt artikel 41. 1 i förordningen om gemensamma bestämmelser får en ansökan om mellanliggande betal- ning som lämnas in under stödberättigandeperioden inte överstiga 25 % av det totala programbidragsbelopp som anslagits till finansieringsinstrumentet enligt det relevanta finansieringsavtalet. De andra, tredje och efterföljande betalningarna görs när användningen av de tidigare betalningarna har nått en viss gräns. Marknadsbehoven bedömdes inte alltid korrekt av förvaltningsmyndigheterna innan medel fördelades till Eruf- och ESF-finansieringsinstrument 46 Vi granskade även huruvida marknadsbehoven hade bedömts korrekt innan finansieringsinstrument inrättades och tilldelades medel. Bedömningen av mark- nadsbehoven eller förhandsbedömningen ska göra det möjligt att förstå markna- dens behov och vilken typ av stöd (lån, garantier eller kapitalinvestering) som är lämpligast för att de identifierade marknadsbristerna ska åtgärdas. Den ska också fastställa finansieringsbehoven och i sista hand bedöma huruvida det avsedda politiska målet bäst kan uppnås genom ett finansieringsinstrument. Detta har även framhållits i våra tidigare särskilda rapporter och i andra studier som en nödvändig förutsättning för framgångsrika finansieringsinstrument38. Det var inte obligatoriskt att bedöma marknadsbehoven när det gällde finansieringsinstrument under programperioden 2007–2013 47 Under programperioden 2007–2013 gällde den enda uttryckliga hänvisningen i lagstiftningen till bedömningar av marknadsbehoven (även kallade bedömning- ar av finansieringsunderskott) holdingfonder39. 38 Särskild rapport nr 8/2015 (punkt 21), särskild rapport nr 2/2012 (punkt 118) och särskild rapport nr 5/2015 (punkt 27); Europeiska kommissionen, EIB: Financial Instruments: A Stock-taking Exercise in Preparation for the 2014–2020 Programme period (finansieringsinstrument: inventering inför program- perioden 2014–2020), studie av Mazars/Ecorys/EPRC, s. 52, 66 och 73. 39 När det gäller holdingfonder tas analysen av finansierings- underskottet upp i artikel 44. 1 a i tillämpnings- förordningen: ”[…] I finansieringsavtalet [mellan medlemsstaten eller förvalt- nings myndigheten och holdingfonden] skall, i före kommande fall, följande beaktas: a) När det gäller andra finansieringstekniska instrument än stadsutvecklings- fonder: slutsatserna av en utvärdering av skillnaderna mellan de små och medelstora företagens tillgång och efterfrågan på sådana instrument […]”. Kommentarer 35 48 I fråga om alla andra särskilda fonder kunde man fram till 2009 utläsa en indirekt skyldighet att göra en sådan bedömning genom kravet på att en verksamhets- plan skulle lämnas in för varje instrument40. Genom ändringarna av den rättsliga grunden i september 2009 infördes dock lägre krav på dessa verksamhetspla- ner41. Efter det var det visserligen fortfarande obligatoriskt att lämna in en verk- samhetsplan men nästan alla särskilda krav ströks (till exempel berörda företag eller stadsprojekt, kriterier och villkor för att de ska få finansiering och motivering för stödet från det operativa programmet och den planerade användningen av det). Vi anser att verksamhetsplanens mervärde är begränsat när sådan informa- tion saknas. 49 Det fanns inte heller någon skyldighet att bedöma marknadsbehoven när det gällde de centralt förvaltade finansieringsinstrument som inrättades för pro- gramperioden 2007–2013. Vad beträffar de sex centralt förvaltade instrument som behandlas i denna rapport kunde vi konstatera olika tillvägagångssätt. Trots att det inte fanns något lagstadgat krav kunde vi i regel konstatera att någon form av bedömning av marknadsbehoven, till exempel konsekvensbedömningar, marknadsanalysstudier och offentligt samråd, gjordes för samtliga av dem. 40 Artikel 43. 2 i den ursprungliga versionen av tillämpnings- förordningen. 41 Artikel 1 i kommissionens förordning (EG) nr 846/2009 av den 1 september 2009 om ändring av förordning (EG) nr 1828/2006 om tillämpnings- föreskrifter för rådets förordning (EG) nr 1083/2006 om allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden och Sammanhållningsfonden och för Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1080/2006 om Europeiska regionala utvecklingsfonden (EUT L 250, 23. 9. 2009, s. 1). 42 Särskild rapport nr 8/2015 (punkterna 21–22), särskild rapport nr 2/2012 (punkterna 33–37 och 116–118) och särskild rapport nr 5/2015 (punkterna 27 och 96). I nästan hälften av de granskade fallen hade marknadsbehoven bedömts som större än de faktiskt var 50 I tidigare särskilda rapporter har vi identifierat betydande brister i tillförlitlighe- ten i bedömningarna av marknadsbehoven42. Bedömningar av marknadsbehov bör framför allt grundas på rationella och realistiska underliggande antaganden. I annat fall kanske instrumenten inte tillgodoser de faktiska marknadsbehoven, vilket leder till överkapitalisering av instrumentet och/eller små eller inga reella effekter i på fältet. 51 Att bedöma marknadsbehoven tjänar flera syften, bland annat att identifiera marknadsmisslyckanden och fastställa marknadens storlek. Här visar vår över- gripande analys att bedömningen av marknadsbehoven inte var tillräckligt tillförlitlig under programperioden 2007–2013. Majoriteten av deltagarna i vår undersökning (82 %) uppgav att de hade bedömt marknadsbehoven, men det förhindrade inte en överdimensionering: nästan hälften av de finansieringsinstru- ment (19 av 41) som förvaltades av svarande som hade gjort en bedömning av marknadsbehoven uppvisade trots det utbetalningsgrader på mindre än 50 % av instrumentens totala kapital vid utgången av 2014. Endast fem instrument (12 %) hade använt sitt ursprungliga kapital helt och hållet (se figur 3). Kommentarer 36 3 Analys av utbetalningsgraderna inom finansieringsinstrument för vilka man r u g i F i undersökningen uppgav att marknadsbehoven hade bedömts Utbetalningsgrad: 100 % Antal fonder: 5 (12 %) Utbetalningsgrad: 80-100 % Antal fonder: 9 (22 %) Utbetalningsgrad: 50-80 % Antal fonder: 8 (20%) Utbetalningsgrad: 0-30 % Antal fonder: 11 (26 %) Utbetalningsgrad: 30-50 % Antal fonder: 8 (20 %) Anm. : Enkäten skickades till förvaltarna av/förvaltningsmyndigheterna för de 50 största Eruf-finansieringsinstrumenten. Svarsfrekvensen var 80 %. Källa: Revisionsrätten, baserat på resultaten av enkäten. 52 I en tidigare särskild rapport pekade vi på att de metoder som användes under programperioden 2007–2013 för att bedöma marknadsbehoven och de under- liggande antagandenas rimlighet inte kontrollerades av ett från förvaltnings- myndigheten oberoende organ. Den bristen kan ha bidragit till att ett stort antal förvaltningsmyndigheter gjorde alltför optimistiska bedömningar43. 43 Se punkt 118 i särskild rapport nr 2/2012. Kommentarer 37 Åtgärdat till programperioden 2014–2020? 44 Artikel 35 i den allmänna förordningen. 53 Under programperioden 2014–2020 är en detaljerad förhandsbedömning obli- gatorisk för instrument med delad förvaltning för att belägga marknadsmiss- lyckanden (eller icke-optimala investeringssituationer) och beräkna nivån och omfattningen av de offentliga investeringsbehoven. Vid bedömningen ska även de typer av finansieringsinstrument som är lämpligast i den rådande situationen fastställas. Förhandsbedömningen ska dessutom lämnas in till det operativa pro- grammets övervakningskommitté i informationssyfte, och en sammanfattning av resultaten och slutsatserna ska offentliggöras inom tre månader från det att de har slutförts (se bilaga V). Men trots detta finns det inget krav på att en obero- ende kontroll av förhandsbedömningen och de underliggande antagandenas rimlighet ska göras innan beslut om instrumentets startkapital fattas. 54 Sedan den nya budgetförordningen trädde i kraft den 1 januari 2013 är en för- handsbedömning också obligatorisk när det gäller alla nya centralt förvaltade instrument (se bilaga V). Men förhandsbedömningen omfattar varken en analys av de lärdomar som har dragits eller en möjlighet till översyn om stora socioeko- nomiska förändringar skulle inträffa, såsom är fallet vid delad förvaltning. En halvtidsöversyn (som skulle kunna omfatta sådana aspekter) görs av de flesta, men inte alla, centralt förvaltade finansieringsinstrument. Ett regionalt fokus bidrog till att medlemsstaterna inrättade ett stort antal små finansieringsinstrument under programperioden 2007–2013 Eruf- och ESF-finansieringsinstrumenten är betydligt mindre än de centralt förvaltade fonderna eller de privata investeringsfonderna 55 Operativa program inom Eruf och ESF genomförs med delad förvaltning av nationella eller regionala myndigheter, vilket innebär att finansieringsinstrument som inrättas för att genomföra nationella eller regionala program ska följa pro- grammens avgränsningar med avseende på geografi och stödberättigande. För att projekt ska vara stödberättigade måste de vara belägna i en region som kan komma i fråga för det operativa program från vilket finansieringsinstrument har fått sitt kapital44. 38 45 Artikel 96. 1 i i förordningen om gemensamma bestämmelser. 46 Artikel 38. 1 i förordningen om gemensamma bestämmelser. 47 Inom detta alternativ finns det ett särskilt fall där operativa program inom Eruf kan bidra till initiativet för små och medelstora företag, som förvaltas direkt av kommis- sionen. Då gäller särskilda regler, såsom anges i artikel 39 i förordningen om gemen- samma bestämmelser. Kommentarer 56 Inom EU inrättades 952 särskilda Eruf- och ESF-fonder under programperioden 2007–2013 (se tabell 3). Det innebär att flera fonder har inrättats i de flesta regi- oner. Vår analys visar att Eruf- och särskilt ESF-finansieringsinstrument är relativt små. EU-stödet till ett Eruf-instrument uppgår i genomsnitt till 80 miljoner euro för holdingfonder och till 10 miljoner euro för särskilda fonder. EU-stödet till ett ESF-instrument uppgår i genomsnitt till 10 miljoner euro för holdingfonder och till 9 miljoner euro för särskilda fonder. Detta kan jämföras med stödet från EU-budgeten till centralt förvaltade fonder, som i teorin omfattar alla med- lemsstater, som enligt uppgifter från kommissionen låg på 1,2 miljarder euro i slutet av 2014. Riskkapitalfonder bedriver sin verksamhet med i genomsnitt 150–500 miljoner euro. 57 Att genomföra fonder med ett större kapital kan dock leda till betydande stor- driftsfördelar och effektivitetsvinster. Det beror på att omkostnaderna och riskerna kan spridas på ett tillräckligt stort antal slutmottagare. Med andra ord har de enskilda särskilda Eruf- och ESF-fonderna ofta inte den storlek som i fond- branschen anses lämplig för att de ska kunna fungera effektivt. Åtgärdat till programperioden 2014–2020? 58 Under programperioden 2014–2020 har medlemsstaterna större flexibilitet när finansieringsinstrument ska inrättas. Till exempel får operativa program omfatta en eller flera kompletterande investeringsprioriteringar från Eruf, Sammanhåll- ningsfonden och ESF inom ramen för ett enda tematiskt mål45. 59 Vidare har de rättsliga villkoren för att inrätta instrument med betydligt mer kapital fastställts46. Framför allt har möjligheten att inrätta instrument med delad förvaltning på EU-nivå införts till programperioden 2014–202047 (se ruta 5). Kommentarer 39 5 a t u R Bestämmelser för att inrätta finansieringsinstrument på EU-nivå (programperioden 2014–2020) Enligt artikel 38. 1 a i förordningen om gemensamma bestämmelser kan ett ekonomiskt bidrag lämnas till ett instrument som inrättats på unionsnivå och som förvaltas direkt eller indirekt av kommissionen, trots att fonderna i princip ”ska genomföras inom ramen för delad förvaltning mellan medlemsstaterna och kommis- sionen i enlighet med artikel 59 i budgetförordningen […]”. 60 Medlemsstaterna har också betydande ekonomiska incitament att inrätta instrument med mer kapital eller som sträcker sig utöver den regionala nivån. Om hela det prioriterade området inom ett operativt program omfattas av ett finansieringsinstrument kan ett incitament motsvarande en höjning på 10 % av den maximala medfinansieringsgraden tillämpas. Om ett separat insatsområde inrättas som omfattas av ett finansieringsinstrument på unionsnivå och som förvaltas direkt eller indirekt av kommissionen är insatsområdet berättigat till en medfinansieringsgrad på upp till 100 %48. 48 Artikel 120. 5 och 120. 7 i förordningen om gemen- samma bestämmelser. 49 Kommissionen, COCOF (10-0014-05), Note on Financial Engineering Instruments under Article 44 of the General Regulation (not om finansieringstekniska instrument enligt artikel 44 i den allmänna förordningen). 61 Kommissionen och medlemsstaterna bör utnyttja möjligheterna i den rättsliga grunden och inrätta större särskilda Eruf- och ESF-finansieringsinstrument när så är möjligt och dra fördel av de betydande besparingar som kan göras i kostnader- na för att genomföra instrumenten. Fler inblandade regioner och organ kan dock göra den rättsliga strukturen komplexare, vilket i sin tur kan medföra nya risker för förseningar som medlemsstaterna måste ta hänsyn till när de utformar den lämpligaste finansieringsstrukturen. Redan den rättsliga grunden för perioden 2007–2013 tillät bidrag från mer än ett program till ett och samma finansierings- instrument49. Konstruktioner av det slaget har hittills dock inte varit populära på grund av att de upplevs som komplexa. Att döma av svaren i vår undersökning behöver kommissionen ge ytterligare vägledning om hur instrument på EU-nivå ska inrättas under programperioden 2014–2020. Kommentarer 40 Lyckades finansieringsinstrumenten attrahera privat kapital? 62 En väsentlig fördel med finansieringsinstrument är det faktum att de kan dra till sig ytterligare medel, det vill säga att ytterligare privata och offentliga medel kan bidra till fondernas kapitalförsörjning. Hävstångseffekten mäter i vilken omfatt- ning offentlig finansiering mobiliserar ytterligare medel. Den ska ge information om ett instruments förmåga att attrahera ytterligare finansiering, beroende på instrumentets typ, geografiska läge och slutmottagare, men också beroende på de val som kommissionen, förvaltningsmyndigheten och/eller fondförvaltaren gjorde när det inrättades. I fråga om jämförbara instrument skulle en större häv- stångseffekt således tyda på ett effektivare instrument när det gäller att attrahe- ra ytterligare finansiering. 63 Vi granskade därför hur kommissionen definierar och övervakar denna häv- stångseffekt hos såväl instrument med delad förvaltning som centralt förvaltade instrument och bedömde huruvida instrumenten lyckades attrahera ytterligare privat kapital. Vi analyserade också användningen av förmåns- och riskdelnings- arrangemang med privata partner och av skatteavtal i detta sammanhang. När kommissionen mäter finansieringsinstrumentens hävstångseffekt tar den inte vederbörlig hänsyn till i vilken omfattning offentlig finansiering mobiliserar ytterligare medel Det behövs mer differentierade hävstångsmått för att mätningarna ska bli meningsfulla Svårt att identifiera vilka hävstångseffekter ytterligare privat och offentligt kapital har för instrument med delad förvaltning 64 I lagstiftningen för perioden 2007–2013 angavs inte närmare hur hävstångseffek- ter skulle mätas för instrument med delad förvaltning. År 2011 tog kommissionen de första stegen för att försöka lösa frågan och föreslog en första definition av ”hävstångseffekten”. Två år senare innehöll budgetförordningen en definition (se ruta 6). Kommentarer 41 6 a t u R Definition of ”hävstångseffekt” för finansieringsinstrument med delad förvaltning och centralt förvaltade finansieringsinstrument I augusti 2011 definierade kommissionen i sin gemensamma revisionsram hävstångseffekt på följande sätt: ytterligare resurser som görs tillgängliga ner till slutmottagarnivå – utöver strukturfondernas bidrag, vanligt- vis i form av bidrag från finansieringsinstrument och andra privata eller offentliga investerare50. Enligt denna definition (som inte är rättsligt bindande) motsvarar hävstångseffekten det totala ekonomiska stöd som ges till slutmottagare (dvs. alla resurser som investeras i slutmottagarna, oavsett om de ingår i det operativa pro- grammet eller om de är ytterligare privata eller offentliga medel) delat med EU:s bidrag till instrumentet (via det operativa programmet). För centralt förvaltade instrument har hävstångseffekten definierats i budgetförordningen sedan 2013 som ”[…] beloppet i finansiering till slutmottagarna dividerat med unionens bidrag. ”51 50 Europeiska kommissionen, generaldirektoratet för regional- och stadspolitik, Common Audit Framework (gemensam revisionsram), juli 2011 (del 2), s. 7. 51 Artikel 223 i tillämpningsföreskrifterna för budgetförordningen. 65 Att räkna all offentlig nationell finansiering som hävstångsbelopp, som kom- missionen föreslår för instrument med delad förvaltning, anser vi emellertid är olämpligt: medfinansieringsgraderna har redan angetts för insatsområdena inom de operativa programmen, och det nationella bidraget till finansierings- instrumentens kapital håller sig i regel inom dessa grader. I det avseendet görs det ingen åtskillnad mellan den ”normala” nationella medfinansieringen och ett ”ytterligare” nationellt bidrag (som överstiger medfinansieringsgraderna för det operativa programmet). Men endast det sistnämnda bidraget kan anses ha attra- herats av EU-bidraget. Vi har i en tidigare rapport konstaterat att kommissionens tillvägagångssätt att exkludera nationell offentlig finansiering genom de opera- tiva programmen från nämnaren leder till en konstlad ökning av den uppmätta hävstångseffekten52. 52 Ruta 5 i särskild rapport nr 2/2012. 42 53 SWD(2015) 206 final. Kommentarer 66 Hävstångseffekten bör dessutom tjäna som indikator på hur effektivt ett finan- sieringsinstrument är på att attrahera ytterligare privata eller offentliga medel (återigen utöver de medel som redan övervägts för det operativa programmet som helhet). När resultaten bedöms måste man naturligtvis ta hänsyn till skill- naderna när det gäller att genomföra ett sådant instrument. Framför allt spelar riskdelnings- och förmånsarrangemangen för partner från den privata sektorn en avgörande roll i det sammanhanget (se punkterna 74–78). Vidare bör hävstångs- effekten även variera mellan olika typer av ekonomiskt stöd (till exempel bör den vara större för garantier än för lån), mellan typer av investeringar (om investering- arna är mer riskfyllda bör den vara mindre), mellan olika utvecklingsskeden som slutmottagare som får stöd befinner sig i (till exempel är riskerna större när det gäller nystartade företag) och mellan geografiska marknader (till exempel bör den vara mindre i mindre utvecklade regioner). 67 I sin nuvarande form kan kommissionens beräkning av ”hävstångseffekten” inte ge en tillförlitlig indikation på vilka faktiska resultat som har uppnåtts när det gäller att attrahera ytterligare privata eller offentliga medel. Med den beräkning- en kan man därför inte skilja på framgångsrika och mindre framgångsrika finan- sieringsinstrument när det gäller att attrahera ytterligare privata eller offentliga bidrag till instrumentets kapital. Inkonsekvent mätning av hävstångseffekten för centralt förvaltade instrument 68 I fråga om centralt förvaltade finansieringsinstrument visar vår analys att kom- missionen använder olika sätt att beräkna hävstångseffekten för olika instru- ment, såsom framgår av tabell 553. 69 Detta får till följd att de hävstångseffekter som kommissionen rapporterar för centralt förvaltade instrument inte går att jämföra sinsemellan och inte heller med hävstångseffekterna för instrument med delad förvaltning. Kommentarer 43 Hävstångseffekten för centralt förvaltade finansieringsinstrument, enligt kommissionens rapportering 5 l l e b a T Instrument Typ av instrument Beräkningsmetod Hävstångseffekt per den 31 december 2014 LGTT PBI EEEF Garanti Garanti Eget kapital Margueritefonden Eget kapital Garantiinstrumentet för mikrokrediter (EPMF-G) EPMF FCP-FIS Garanti Lån Totalt finansieringsbelopp som projektet attraherat delat med det EU-bidrag som betalats till instrumentet Liknande den som användes för LGTT Totalt finansieringsbelopp som attraherats på fondnivå delat med EU-bidraget Totalt finansieringsbelopp som mobiliserats av instrumentet (både eget kapital och lån) på projektnivå delat med det EU-bi- drag som betalats Värdet på nya mikrolån som stöds av garantin delat med det högsta garantibeloppet Värdet på nya mikrolån som stöds av garantin delat med det EU-bidrag som betalats 57 9 2 157 7 2 Källa: Revisionsrätten, baserat på uppgifter från Europeiska kommissionen från 20151. 1 SWD(2015) 206 final. Hänsyn tas inte bara till finansieringskällor som är resultatet av EU:s och/ eller medlemsstaternas bidrag till finansieringsinstrumentet 70 Alla finansieringskällor som ett projekt attraherar är inte resultatet av EU:s och/el- ler medlemsstaternas bidrag. Men det beaktas inte i kommissionens beräkning av ”hävstångseffekten”. År 2015 föreslog OECD:s kommitté för utvecklingsbistånd en alternativ metod där beräkningarna beror på typen av instrument (lån, garantier eller eget kapital)54. Skillnaderna mellan dessa två tillvägagångssätt illustreras av exemplet i ruta 7. 54 OECD, Methodologies to measure amounts mobilised from the private sector by official development finance interventions (metoder för att mäta belopp som mobiliserats från den privata sektorn av officiella interventioner för utvecklingsfinansiering), DCD/ DAC/STAT(2015)8, 24 februari 2015. Kommentarer 44 7 a t u R Exempel på en finansieringsstruktur för ett transportprojekt och skillnaderna i beräkningen av hävstångseffekter enligt kommissionens och OECD:s metoder Detta inkomstgenererande transportinfrastrukturprojekt, en höghastighetstågsträcka i Frankrike, fick bidrag från flera olika finansieringskällor, där de nationella bidragen stod för 52 % och de kommersiella skulderna för 39 %. EU:s bidrag i form av en garanti för upp till 200 miljoner euro av den kommersiella skulden stod för 2,5 % av den totala finansieringen. Om man tillämpade OECD:s metod skulle hävstångseffekten i detta exempel dock endast bli 1 eftersom det bara finns ett lån på 200 miljoner euro som garanteras av EU i projektfinansieringsstrukturen. Typ av finansieringskälla miljoner euro % av den totala finansieringen Kommersiell skuld Nationella bidrag Eget kapital Total finansiering Maximal EU-garanti för den kommersiella skulden 3 038 4 050 758 7 846 200 39 % 52 % 9 % 100 % 2. 5 % Enligt kommissionens metod är hävstångseffekten 39 (total finansiering på 7 846 mil- joner euro delat med EU:s garanti på 200 miljoner euro). Vi anser att det är orealistiskt att anta att de nationella bidragen, som utgör den största delen av projektfinansieringen, var en följd av den begränsade EU-garantin. Frågan påverkar kommissionens rapportering om både finansieringsinstrument med delad förvaltning och centralt förvaltade instrument, även om det är mer synligt för centralt förvaltade finansieringsinstrument, eftersom privat medfinansiering före- kommer i mindre utsträckning i projekt med delad förvaltning. Kommentarer 45 Åtgärdat till programperioden 2014–2020? 71 När det gäller programperioden 2014–2020 och instrument med delad förvalt- ning nämner inte förordningen om gemensamma bestämmelser uttryckligen definitionen av hävstångseffekt i EU:s budgetförordning. Men den princip som fastställs i artikel 37. 2 c i förordningen om gemensamma bestämmelser är i allt väsentligt densamma: ”En uppskattning av de ytterligare offentliga och privata medel som kan anskaffas genom finansieringsinstrumentet ned till slutmottagar- nivå (förväntad hävstångseffekt) […]”. Kommissionen vidhåller därför uppfatt- ningen att nationell medfinansiering är en hävstångseffekt av EU:s finansiering av det operativa programmet. Det har inte heller skett några förändringar av hur de belopp som mobiliserats från den privata sektorn ska beräknas. Vi anser att kommissionen bör ompröva sina metoder för att beräkna hävstångseffekten av EU:s finansiering och nationell offentlig finansiering genom finansieringsinstru- ment och beakta de alternativa metoder som OECD föreslog 2015. 72 Vi noterar att medlemsstaterna nu också måste ange ”den förväntade hävstångs- effekten” för varje instrument (se ruta 8). Det betyder att kommissionen får upp- gifter som gör att den kan övervaka den faktiska hävstångseffekten och jämföra den med de mål som satts upp. Men så länge kommissionen inte har en enhetlig metod för att beräkna hävstångseffekten är det tveksamt om detta krav kommer att resultera i meningsfulla uppgifter som kan användas i jämförelsesyfte. 8 a t u R ”Förväntad hävstångseffekt” som ska anges för varje finansieringsinstrument (programperioden 2014–2020) Den obligatoriska förhandsbedömningen av finansieringsinstrument måste innefatta en uppskattning av de ytterligare offentliga och privata medel som kan genereras av finansieringsinstrumentet på alla nivåer ner till slutmottagarnivå. I finansieringsavtalet mellan en förvaltningsmyndighet och en ”fondandelsfond” (eller stra- tegidokumentet om förvaltningsmyndigheten genomför fonden direkt) måste denna ”förväntade hävstångs- effekt” för instrumentet anges. Varje år måste förvaltningsmyndigheten lämna en bilaga till den årliga genomföranderapporten om verksam- heter som involverar finansieringsinstrument55. 55 Bilaga I till kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 821/2014 av den 28 juli 2014 om tillämpningsföreskrifter för Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1303/2013 vad gäller närmare bestämmelser för överföring och förvaltning av programbidrag, rapportering om finansieringsinstrument, tekniska krav på informations- och kommunikationsåtgärder gällande verksamheter och systemet för registrering och lagring av uppgifter (EUT L 223, 29. 7. 2014, s. 7) innehåller en mängd avsnitt som ska ligga till grund för denna rapportering, som inbegriper information om källorna till finansiering via finansieringsinstrument. Kommentarer 46 Svårt att locka investerare från den privata sektorn till finansieringsinstrument med såväl delad som central förvaltning 73 Ett av de uttalade målen för finansieringsinstrument är att attrahera ytterligare finansiering från den privata sektorn för att komplettera de tillgängliga offentliga medlen, eftersom fler projekt då kan dra nytta av en lika stor offentlig investe- ring. Vi har därför försökt fastställa för såväl instrument med delad förvaltning som centralt förvaltade instrument i vilken utsträckning ytterligare privat finan- siering i själva verket har mobiliserats genom offentliga bidrag till instrumenten. Trots särskilda arrangemang för privata investerare i finansieringsinstrument under programperioden 2007–2013 lyckades man inte attrahera nämnvärt med ytterligare kapital 74 Våra intervjuer och vår litteraturgenomgång bekräftar att den privata sektorn under programperioden 2007–2013 var ovillig att investera i finansieringsinstru- ment eftersom de ansågs vara för strikt reglerade (t. ex. specifika EU-förordningar och nationella bestämmelser, statligt stöd och offentlig upphandling). Man bör komma ihåg att de båda parterna har olika mål: den offentliga sektorn har för av- sikt att förverkliga specifika politiska mål och investeringsmål, medan den privata sektorn måste rikta in sig på vinstgivande verksamhet. Dessutom kan det finnas bristande kunskaper på båda sidor. Det är inte säkert att den offentliga sektorn har avancerade finansiella erfarenheter och att den privata sektorn är förtrogen med EU-lagstiftning. Kommissionen anser att ett sätt att attrahera privat kapital är att erbjuda privata investerare förmånsbehandling och/eller ”riskpremier”. Vi granskade därför de specifika arrangemangen för investerare från den privata sektorn för att se om riskerna delades mellan det privata och det offentliga på ett rimligt sätt. Kommentarer 47 Det saknades vägledning från kommissionen om hur arrangemang för förmånsbehandling för Eruf- och ESF-instrument ska fastställas 56 Artikel 43. 5 i tillämp nings- förordningen. 75 Vad beträffar Eruf- och ESF-instrumenten 2007–2013 föreskrev lagstiftningen att vinster från investeringar fick fördelas med företrädesrätt bland investerare som agerar enligt principen om en privat investerare i en marknadsekonomi56. Förmånsbehandling kan tillämpas exempelvis genom kontrakt som inte ger den offentliga finansieringspartnern samma återbetalningsrättigheter som privata partner, eller genom att privata och offentliga partner får olika stora vinst- och förlustandelar. 76 Förmånsbehandling kan vara motiverat om det behövs för att attrahera privata investeringar på dåligt fungerande marknader, där privat finansiering kan bidra till att den offentliga politikens mål uppnås. Om förmånsbehandlingen inte är motiverad kan den leda till att finansieringsinstrumentets ursprungliga kapital förbrukas och därmed minska den överskottsfinansiering som finns tillgänglig till nästa investeringscykel efter det att instrumentet har avvecklats. Men varken den rättsliga grunden för programperioden 2007–2013 eller kommissionens riktlinjer innehåller några anvisningar om hur riskdelningsarrangemang ska fastställas i finansieringsavtalet eller hur man ska kontrollera att förmånsbehandlingen är lämplig. Trots att kommissionen tar på sig större risker är de privata bidragen till centralt förvaltade instruments kapital endast begränsade 77 Vad beträffar centralt förvaltade instrument innehåller den tillämpliga lagstift- ning som har antagits av Europaparlamentet och rådet överlag endast allmänna villkor i fråga om riskdelning och/eller förmånsbehandling. Detaljerade bestäm- melser för kommissionens bidrag till dessa instrument (bland annat procentenhe- ter för riskdelning) kommer först senare som en del av ett separat avtal som inte behöver godkännas av budgetmyndigheten (se ruta 9). Kommentarer 48 9 a t u R Riskdelning mellan kommissionen och dess partner – fallstudie av ”instrumentet för lånegarantier” (LGTT) och initiativet om projektobligationer (PBI) LGTT inrättades 2008 gemensamt av kommissionen och EIB genom ett samarbetsavtal, där varje part står för 50 % av risken för att lån inte återbetalas (väntade och oförutsedda förluster). Instrumentet ger en garanti i form av en villkorad kreditlimit som kan utnyttjas av den projektansvarige under de första 5–7 verksamhetsåren om intäkterna från projektet inte är tillräckliga för att garantera återbetalning av den prioriterade skulden (dvs. om de faktiska intäkterna från projektet understiger de beräknade nivåerna). Genom en ändring av den rättsliga grunden infördes ett tillvägagångssätt med en buffert för en första förlust i portföljen 2013, vilket ledde till att den risk kommissionen tog uppgick till 95 % av förlusterna i bufferten för en första förlust i portföljen (PFLP). Genom ändringen 2012 av förordning (EG) nr 680/2007 infördes PBI som ett nytt instrument. PBI ger en kre- ditförstärkning i form av efterställda instrument – antingen ett lån eller villkorat instrument – för att stödja prioriterade projektobligationer som emitterats av ett projektföretag. Arrangemangen för riskdelning mellan kommissionen och EIB är desamma som för LGTT, det vill säga kommissionen tar 95 % av förlusterna medan EIB står för risken när det gäller de återstående 5 %. Bufferten för en första förlust i portföljen i LGTT-/PBI-portföljen fastställdes på en sådan nivå att det är osan- nolikt att de faktiska förlusterna skulle blir större än bufferten. En följd av det är att kommissionen i själva verket bär den största delen av den faktiska risken. I den rättsliga grunden föreskrivs att riskdelningen ska grundas på ”förstaförlustrisken”, men den innehåller inga närmare uppgifter om hur en första förlust i portföljen ska fastställas eller om hur stor riskexpone- ring detta tillvägagångssätt leder till. I ett arbetsdokument från kommissionens avdelningar57 anges att en procentenhet för en första förlust normalt fastställs strax över den historiska genomsnittliga förlusten. EIB fastställde dock taket på ett sådant sätt att dess förväntade nettoriskexponering låg inom dess standardrisk (mindre än 2 % av den förväntade förlusten) och inte byggde på historiska uppgifter. 57 SEK(2011) 1237 slutlig, 19. 10. 2011, arbetsdokument från kommissionens avdelningar – konsekvensbedömning som åtföljer dokumentet Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén – En pilotfas för Europa 2020-initiativet om projektobligationer, s. 53. Kommentarer 49 78 När det gäller vissa centralt förvaltade finansieringsinstrument konstaterade vi att nästan alla faktiska risker flyttas över på kommissionen (se ruta 10). Men trots att kommissionen tar fler risker än sina partner i denna typ av instrument visar vår analys att instrumenten inte fick något betydande bidrag från den privata sektorn. 0 1 a t u R Fallstudie – Riskdelning mellan kommissionen och dess partner – Europeiska fonden för energieffektivitet (EEEF) EEEF investerar i energieffektivitet, projekt för förnybar energi och rena stadstransporter. Dess aktieägare är kommissionen, EIB och två banker. EEEF är organiserat som ett aktiebolag med aktier i tre klasser (A, B och C) beroende på de risker som tas och rättigheterna till avkastning, där A-klassen är fördelaktigast och C-klassen minst fördelaktig. Kommissionen är den enda aktieägaren med C-aktier, den som först bär förluster och den som sist drar nytta av vinster. Dess aktier ska lösas in på förfallodagen. Inlösen förutsätter att det finns tillräckligt med likvida medel i fonden. Bolagets förluster fördelas först på kommissionen. De förlusterna påverkar inte A- och B-aktiernas värde så länge C-aktiernas värde är positivt. Först när C-aktiernas värde har minskat till noll fördelas förluster på A- och B-aktierna. Ytterligare intäkter och vinster leder inte nödvändigtvis till återföringar av nedskrivningar av C-aktierna eftersom de först ska användas till den tänkta utdelningen för A- och B-aktier. C-aktierna kan dessutom inte lösas in före A- och B-aktierna. Skattebeslut har använts i en del fall för att göra finansieringsinstrumenten attraktivare för investerare från den privata sektorn 79 Ett skattebeslut är ett skriftligt beslut av en nationell skattemyndighet om hur en viss aspekt av ett företags verksamhet ska behandlas enligt gällande skatte- lagstiftning i den medlemsstaten. Ett sådant förfarande kan användas i åtskilliga EU-medlemsstater för att få visshet om hur verksamheter ska beskattas. I regel lägger enskilda personer eller företag som ska beskattas fram sin tolkning av hur skattelagstiftningen ska tillämpas på dem eller på en viss transaktion eller verksamhet, och skattemyndigheten svarar med ett positivt eller negativt beslut. Skatteavtal av det slaget är också gängse i fondbranschen. Skattebeslut kan vara helt legitima och används i ett antal jurisdiktioner, men de har också använts för att underlätta aggressiv skatteplanering. Kommentarer 80 Redan 2012 utfärdade kommissionen en rekommendation om aggressiv skatte- planering som riktades till medlemsstaterna58. I huvudsak uppmanas medlems- staterna att ändra sin nationella lagstiftning för att komma till rätta med ”konstla- de arrangemang” och ”skatterättsligt behandla dessa arrangemang utifrån deras ekonomiska innehåll”. Detta har följts av en rad specifika åtgärder på området, nämligen följande: ο ο ο Sedan 2014 har kommissionen inlett flera utredningar för att undersöka hu- ruvida beslut av skattemyndigheter i medlemsstaterna om den företagsskatt som företag ska betala är förenlig med EU:s regler om statligt stöd59. I mars 2015 presenterade kommissionen ett åtgärdspaket för att öka skatte- transparensen och införa automatiskt informationsutbyte mellan medlems- staterna om deras skattebeslut60. I juni 2015 antog kommissionen en handlingsplan för en rättvis och ef- fektiv företagsbeskattning i EU61. I dokumentet diskuteras många skat- tefrågor, bland annat åtgärder för att bekämpa skatteflykt och aggressiv skatteplanering. 81 Vi identifierade dock finansieringsinstrument för vilka man hade fått ett för- handsbesked i skattefrågor (se ruta 11). 50 58 Kommissionens rekom- mendation av den 6 december 2012 om aggressiv skatte- planering, C(2012) 8806. 59 Se till exempel IP/14/663 – pressmeddelande från den 11 juni 2014. 60 COM(2015) 135 final, 18. 3. 2015, Förslag till rådets direktiv om ändring av direktiv 2011/16/EU vad gäller obligatoriskt auto matiskt utbyte av upp- lysningar i fråga om beskattning. 61 COM(2015) 302 final, 17. 6. 2015, En rättvis och effektiv företags - beskattning i Europeiska unionen: 5 nyckelområden för handling. 1 1 a t u R Fallstudie – Skattebeslut för finansieringsinstrument med central förvaltning – Margueritefonden År 2013 fick Margueritefonden ett förhandsbesked i skattefrågor från myndigheterna i Luxemburg (även kallat skattebeslut) och ett förhandsbesked om prissättningen på Marguerite Holdings och dess dotterbolag i Lux- emburg 2013. Det sistnämnda är ett avtal mellan en skattebetalare och skattemyndigheterna som anger den internprissättningsmetod som skattebetalaren ska tillämpa på sina transaktioner i anknutna företag. Den specifika struktur som används av Margueritefonden leder till en situation där källskatten på utdelning- ar från holdingbolag till själva fonden minskas genom att utdelningar omvandlas till räntebetalningar och hybrid instrument används mellan de luxemburgska bolagen62. Det är också möjligt att andra skatter, till exempel källskatter i de länder där företagen bedriver verksamhet eller realisationsvinstskatter vid tidpunkten för avyttring, undviks genom att man använder denna struktur. 62 Hybridinstrument är instrument som kan behandlas olika i skattehänseende inom samma jurisdiktion och i olika jurisdiktioner, till exempel som skulder i ett land och som eget kapital i ett annat land, (see OECD, Hybrid Mismatch Arrangements – Tax Policy and Compliance Issues (hybridinstrument som utnyttjar skattemässiga skevheter mellan olika länder – skattepolitik och regelefterlevnad), mars 2012, s. 7). 51 63 Ett SICAV är en typ av värde - pappersfond vars kapitalvärde förändras utifrån antalet investerare och värdet på dess underliggande investeringar. Andelar i fonden köps och säljs utifrån fondens senaste fondandelsvärde. 64 Ett SICAR är en struktur avsedd för investeringar i onoterade bolag och riskkapital- investeringar utan regler för investeringsdiversifiering eller restriktioner när det gäller utlåning eller belåning. 65 Se särskild rapport nr 2/2012 (punkterna 105–115 och punkt 124), särskild rapport nr 8/2015 (punkterna 34–35) och särskild rapport nr 5/2015 (punkterna 66–67 och ruta 7). 66 Punkt 4. 3. 4 i gemenskapens riktlinjer för statligt stöd för att främja riskkapitalinvesteringar i små och medelstora företag (EUT C 194, 18. 8. 2006, s. 2). 67 Europeiska kommissionen, sammanfattning av uppgifter om de framsteg som gjorts när det gäller att finansiera och genomföra finansierings- tekniska instrument och som rapporterats av förvaltnings- myndigheterna i enlighet med artikel 67. 2 j i rådets förordning (EG) nr 1083/2006, program- perioden 2007–2013, situationen per den 31 december 2014, s. 25. Kommentarer 82 Vi konstaterar också att ett antal Eruf- och ESF-instrument under perioden 2007– 2013 använde SICAV63 eller SICAR64-bolag i sina strukturer. För dessa strukturer är skattebeslut vanliga. Medlemsstaterna rapporterar dock inte till kommissionen huruvida deras instrument har använt eller kommer att använda sig av förhands- besked i skattefrågor. De privata bidragen till Eruf- och ESF-finansieringsinstrumentens kapital utgör omkring 2 % av totalbeloppet 83 I tidigare rapporter konstaterade vi att den hävstångseffekt som den privata sek- torn genererade var begränsad under programperioden 2007–201365. Enligt de senaste uppgifterna från medlemsstaterna till kommissionen attraherade endast 154 av 1 025 Eruf- och ESF-finansieringsinstrument i elva medlemsstater privat fi- nansiering till sin finansieringsstruktur som en del av de operativa programmens bidrag. 84 När det gäller de privata medel som tillskjutits genom operativa program och som rapporteras av medlemsstaterna finns det också en risk för dubbelräkning eftersom det är möjligt att den privata finansiering som presenteras för de särskilda fonderna helt enkelt är medel som har överförts av holdingfonden. Om analysen begränsas till enbart holdingfonderna, så att risken för dubbelräkning utesluts, fick endast nio av de 73 befintliga holdingfonderna i fyra av de 18 med- lemsstater där sådana fonder finns privata bidrag. I dessa nio holdingfonder varierar den privata finansieringens andel av instrumentens kapital mellan 5 och 50 %. Totalt sett attraherade de 325 miljoner euro i privat kapital till holdingfon - der genom operativa program. Samtidigt konstaterar vi att oavsett den informa- tion som rapporterats finns det en rättslig skyldighet enligt reglerna för statligt stöd som säger att kapitalinvesteringarna i små och medelstora företag ska vara privat medfinansierade till minst 30 eller 50 % beroende på region66. 85 Enligt den information som elva medlemsstater har lämnat på frivillig grund upp- går vidare de medel som betalats till finansieringsinstrument utöver medlen från de operativa programmen (privata eller offentliga) till 342 miljoner euro 67. Med- lemsstaterna är dock inte skyldiga att lämna sådan information, och de uppgifter som rapporteras frivilligt kontrolleras inte heller av kommissionen. 52 68 Artikel 43. 4 i tillämpnings- förordningen. Kommentarer 86 Vi noterar också att lagstiftningen för programperioden 2007–2013 inte föreskrev att finansieringsavtal mellan förvaltningsmyndigheter och fondförvaltare skulle ange den förväntade hävstångseffekten av ytterligare privata bidrag. Avgifterna var dessutom i regel inte kopplade till hur framgångsrika fondförvaltarna var när det gällde att locka privata investerare (se punkt 136)68. Fondförvaltaren hade därför få incitament att locka privata investerare. 87 När det gäller centralt förvaltade instrument, särskilt egetkapitalfinansieringsin- strument, har det visat sig vara svårt att attrahera investeringar från den privata sektorn, såsom framgår av fallstudierna i ruta 12. 2 1 a t u R Fallstudie – Svårigheter att locka investerare i den privata sektorn till offentligt finansierade egetkapitalinstrument – Margueritefonden och EEEF Exempel på begränsad privat medfinansiering av två centralt förvaltade instrument ges nedan69: ο Utöver kommissionen har Margueritefonden nio sponsorer som alla är offentligt kontrollerade banker. Sponsorerna har ingått åtaganden för totalt 710 miljoner euro. Hittills har man inte lyckats attrahera några pengar från privata investerare för att nå målet 1,5 miljarder euro i totala åtaganden 70. ο Även EEEF har huvudsakligen förlitat sig på offentliga medel, där kommissionen är dess största bidrags- givare hittills (åtaganden har ingåtts för 125 miljoner euro av totalt 265 miljoner euro). Den enda privata bidragsgivaren – Deutsche Bank – har endast ingått ett begränsat åtagande för instrumentet (5 miljo- ner euro). Det totala belopp som det så här långt har ingåtts åtaganden för är mindre än hälften av instru- mentets mål (700 miljoner euro). 69 SWD(2015) 206 final. 70 Kommissionens beslut av den 25 februari 2010 om Europeiska unionens deltagande i 2020-fonden för energi, klimatförändringar och infrastruktur (Margueritefonden), C(2010) 941. Kommentarer 53 Åtgärdat till programperioden 2014–2020? 88 För instrument med delad förvaltning fortsätter bestämmelserna i lagstiftningen för programperioden 2014–2020 att tillåta förmånsbehandling men de kräver också att risker ska delas på lämpligt sätt mellan de offentliga och privata part- nerna (se ruta 13). 3 1 a t u R Bestämmelser om förmånsbehandling och riskdelning (programperioden 2014–2020) Enligt artikel 44 i förordningen om gemensamma bestämmelser krävs ”lämplig risk- och vinstdelning” mellan offentliga och privata investerare, och i den delegerade förordningen fastställs att förmånsbehandlingen ska stå i proportion till den risk som investerare tar och att ersättningen ska ”begränsas till det minsta belopp som krävs för att attrahera sådana investerare”71. Framför allt måste medlemsstaten i förhandsbedömningen inklu- dera ”[…] en bedömning av behovet av och nivån på förmånliga ersättningar för att attrahera motpartsmedel från privata källor och/eller en beskrivning av de mekanismer som ska användas för att fastställa behovet och omfattningen av sådan förmånlig ersättning […]”72. Denna förmånliga ersättning kan finansieras genom medel som betalats tillbaka till instrumentet eller genom kapitalvinster och andra inkomster som kan härledas från EU-fondernas stöd. Förmånsbehandling är också tillämplig på offentliga investerare som verkar enligt den marknadsekonomiska investerarprincipen73. När det gäller fall som omfattas av den allmänna gruppundantagsförordningen noterar vi att ”vid asymme- trisk förlustdelning mellan offentliga och privata investerare ska den första förlusten för den offentliga inves- teraren begränsas till 25 % av den totala investeringen”74. I annat fall måste den vara förenlig med marknadsvillkoren eller genomgå ett anmälningsförfarande för stat- ligt stöd. 71 Artikel 6. 1 d i kommissionens delegerade förordning (EU) nr 480/2014. 72 Artikel 37. 2 c i förordningen om gemensamma bestämmelser. 73 Artikel 44. 1 i förordningen om gemensamma bestämmelser. 74 Artikel 21. 13 c i kommissionens förordning (EU) nr 651/2014. 54 75 Punkt 6 i del III i bilaga I till FSE-förordningen. 76 Se rekommendation 7 i särskild rapport nr 2/2013. Kommentarer 89 Medlemsstaternas skyldighet att bedöma behovet av förmånsbehandling och riskdelningsarrangemangen, och att ge någon slags motivering till dessa arran- gemang, kan tydligt ses som framsteg i riktning mot en effektivare förvaltning av finansieringsinstrument. Utifrån våra intervjuer anser vi emellertid att kom- missionen behöver ge medlemsstaterna vägledning om hur de bäst ska använda förmånsbehandling för att attrahera mer privat kapital samtidigt som inte alltför stora risker fördelas till de offentliga givare som bidrar till instrumentens kapital. 90 För vissa av de centralt förvaltade instrumenten har den möjliga omfattningen av riskdelningen mellan kommissionen och dess partner också tagits upp i lagstift- ningen. Här anger förordningen att ”riskdelningsschemat [ska] återspeglas i en lämplig delning mellan unionen och enheten som anförtrotts uppgifter”, medan ”den maximala risk som täcks av unionens budget inte [får] överskrida 50 % av risken för skuldportföljen inom ramen för skuldinstrumentet”75. Det återstår att se huruvida dessa ändrade bestämmelser är tillräckliga för att attrahera mer bidrag från den privata sektorn än vad som var fallet under programperioden 2007–2013. Som vi redan har nämnt i en tidigare rapport anser vi att de viktigaste aspekterna av arrangemangen för riskdelning mellan kommissionen och dess partner (t. ex. EIB) bör fastställas i den särskilda lagstiftningen för varje centralt förvaltat instrument76. 91 När det slutligen gäller skattebeslut är situationen oförändrad jämfört med programperioden 2007–2013. Vi anser att en fortsatt användning av förhands- besked i skattefrågor under programperioden 2014–2020 för centralt förvaltade finansieringsinstrument och/eller finansieringsinstrument med delad förvalt- ning skulle kunna medföra en anseenderisk eftersom de kan uppfattas gå stick i stäv med kommissionens egna rekommendationer och åtgärder avseende skattearrangemang. 55 77 Europaparlamentet, general - direktoratet för EU-intern politik, Financial Instruments under Cohesion policy 2007–13: How have Member States and Selected Financial Institutions Respected and Preserved EU Financial Interests? (finansierings- instrument inom sammanhållnings- politiken 2007–2013: hur har medlemsstaterna och utvalda finansiella institutioner respekterat och skyddat EU:s ekonomiska intressen?), s. 16; Kommissionen & EIB, Financial Instruments: A Stock-taking Exercise in Preparation for the 2014–2020 Programme period (finansieringsinstrument: inventering inför program- perioden 2014–2020) – studie av Mazars/Ecorys/EPRC, s. 62. Kommentarer Gav finansieringsinstrumenten revolverande ekonomiskt stöd? 92 Ett av huvudskälen till att man använder offentliga medel genom finansieringsin- strument är det faktum att pengarna kan användas flera gånger: de kan ”revol- vera”. Om till exempel ett utbetalat lån återbetalas efter tre år kan de likvida medlen användas till ett nytt lån. Vi granskade därför huruvida denna revolve- rande effekt verkligen hade uppstått. I vilken omfattning medel kan revolvera i praktiken beror på vilken typ av ekonomiskt stöd det handlar om men också på instrumentens investeringsperiod. Därför analyserade vi huruvida instrumentens investeringsperioder följer vanlig marknadspraxis och vilka faktorer som bidrog till att begränsa instrumentens faktiska investeringsperiod. Förseningar i genomförandet förkortade den faktiska investeringsperioden för flera Eruf- och ESF- finansieringsinstrument betydligt 93 I början av programperioden 2007–2013 hade de offentliga myndigheterna i de flesta medlemsstaterna endast begränsad erfarenhet av att strukturera och genomföra revolverande instrument i partnerskap med finansiella intermediärer. Efter våra revisioner har vi konstaterat att de flesta förseningarna orsakades av den tidskrävande interna struktureringen av finansieringsinstrumenten, utdrag- na förhandlingar med finansiella intermediärer på olika nivåer (ofta på grund av förhandlingar om förvaltningskostnader och förvaltningsavgifter), komplexa förfaranden för offentlig upphandling, osäkerhet om efterlevnaden av reglerna för statligt stöd och svårigheter att få bidrag från den privata sektorn. 94 I många fall var inlärningskurvan för de olika inblandade organen brant, och det tog ganska lång tid att jämka samman de många berörda parternas intressen och åsikter för att nå enighet om instrumentets investeringsstrategier. Flera av dessa problem har också identifierats i andra studier77. Våra revisioner de senaste åren visar också att mer vägledning från kommissionen i ett tidigare skede hade kunnat förhindra problemen åtminstone delvis. Kommentarer 56 95 De låga utbetalningsgraderna i många medlemsstater och, till följd av det, instru- mentens begränsade kapacitet att revolvera medel är ett tydligt resultat av dessa svårigheter. I vissa fall försenades genomförandet flera år, vilket följaktligen avsevärt minskade den tidsperiod då finansieringsinstrumentets kapital kunde betalas ut till slutmottagare (se ruta 14). 4 1 a t u R Fallstudie – Förseningar i inrättandet av holdingfonden inom ramen för Jeremie i Slovakien Samförståndsavtalet mellan EIF och Slovakiens regering om den nationella holdingfonden inom ramen för Jeremie undertecknades 2006, det vill säga innan programperioden 2007–2013 inleddes. Efter analysen av marknadsbehoven (analysen av finansieringsunderskottet) undertecknades ett ramavtal 2008 och finansie- ringsavtalen mellan de olika ministerierna och EIF 2009. Därefter tog det ytterligare ett år innan de båda slutliga avtalen undertecknades (holdingfondsöverens- kommelsen och aktieägaravtalet) som också är rättsliga förutsättningar för att fonden ska kunna inleda sin verksamhet. Kapitaliseringen av själva fonden ägde till slut rum 2011. Totalt sett dröjde det således fem år (2006 till 2011) innan holdingfonden inom ramen för Jeremie var operativ. Inbjudningar att anmäla intresse för att anlita finansiella intermediärer offentliggjordes 2011, 2012 och 2013. Därefter tog det ytterligare två–tre år innan avtalen med de finansiella intermediärerna undertecknades 2013 (om garantiinstrumentet) och 2014 (om lånet och om egetkapitalinstrumenten). Först då började det ekono- miska stödet betalas ut till slutmottagare. Utbetalningsgraden vid utgången av 2014 var 12 % för holdingfonden och ännu lägre när det gällde utbetal- ningarna till slutmottagare från delfonderna. Kommentarer 57 Den revolverande effekten hos Eruf- och ESF- finansieringsinstrument var begränsad under genomförandet och osäker efter avslutningen av programmen 2007–2013 78 Preqin, Private Equity Spotlight, maj 2015, s. 8. 79 SWD(2015) 206 final, s. 151 och 159. Mindre än en tredjedel av alla Eruf- och ESF-finansierings- instrument hade använt sina medel mer än en gång vid utgången av 2014 96 Totalt sett visade vår analys att det fanns 316 Eruf- och ESF-instrument (varav de allra flesta är särskilda fonder) i 19 medlemsstater som hade lyckats betala ut hela sitt kapital till slutmottagare den 31 december 2014. Men till och med inom dessa instrument kom den revolverande effekten mycket sent under programperio- den. En följd av det är att endast en begränsad del av det ursprungliga kapitalet kommer att ha använts mer än en gång vid utgången av den förlängda stödbe- rättigandeperioden (dvs. mars 2017). För övrigt nådde den aggregerade utbetal- ningsgraden inte upp till 100 % i någon av de 25 medlemsstater som använder finansieringsinstrument (se tabell 4). Tidsbrist orsakade särskilda problem för egetkapitalinstrument 97 Vår analys visar också att egetkapitalinstrument hade särskilda problem med att uppnå en revolverande effekt. I Europa var den genomsnittliga innehavstiden när det gällde kapitalinvesteringar (t. ex. tiden mellan förvärv och försäljning av aktier) omkring sex år 201478. De flesta Eruf- och ESF-egetkapitalinstrument var dock inte verksamma längre än åtta år (2009–2017). Även om, till exempel, verk- samheten inleddes i början av 2009 och avyttringen skedde i slutet av 2014 skulle det bara återstå mindre än tre år till avslutningen av det operativa programmet för att göra en ny omgång kapitalinvesteringar. Med hänsyn till de år som krävs för att inrätta instrumentet är det därför osannolikt att de operativa program- mens bidrag till egetkapitalinstrument kommer att användas igen inom samma programperiod. 98 Centralt förvaltade egetkapitalinstrument har däremot mycket längre löptid, vilket bättre återspeglar egetkapitalinstrumentens karaktär79 (t. ex. har Margueri- tefonden en löptid på 20 år som kan förlängas med två år). 58 80 Artikel 78. 7 i den allmänna förordningen. 81 Punkt 5. 2. 5 i Europeiska kommissionens Revised Guidance Note on Financial Engineering Instruments under Article 44 of Council Regulation (EC) No 1083/2006 (reviderade riktlinjer om finansierings- tekniska instrument enligt artikel 44 i rådets förordning (EG) nr 1083/2006), COCOF (10-0014-05), 10 februari 2012. 82 C(2015) 2771, 30. 4. 2015, bilaga till kommissionens beslut om ändring av beslut C(2013) 1573 om godkännande av riktlinjer för avslutande av operativa program som antagits för stöd från Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden och Sammanhållningsfonden (2007–2013), s. 7. 83 Artikel 108 i den allmänna förordningen jämförd med artiklarna 152. 1 och 153 i förordningen om gemen- samma bestämmelser. 84 Artikel 45 i förordningen om gemensamma bestämmelser. Kommentarer Den stora handlingsfriheten när det gäller hur Eruf- och ESF- finansieringsinstrumentens medel återanvänds kan leda till att den revolverande effekten försvinner när de operativa programmen har avslutats 99 Den rättsliga ramen 2007–2013 för finansieringsinstrument med delad förvalt- ning föreskriver att resurser som använts minst en gång vid tidpunkten för avslutningen kan behållas av medlemsstaten men måste återanvändas till förmån för målgruppen80. I kommissionens riktlinjer om finansieringsinstrument81 och om avslutningen av de operativa programmen 2007–201382 rekommenderas att resurser från Eruf- och ESF-instrument återinvesteras på obegränsad tid. 100 Vi är dock av uppfattningen att den allmänna förordningen för 2007–2013 inte kan tolkas på det sättet när det gäller återinvesteringar på obegränsad tid83. Enligt bestämmelserna får till exempel också instrumentens kapital minskas och finansieringsinstrumentens resurser användas till bidrag. Rättsligt sett är dess- utom all verksamhet efter programmens avslutning som inte rör EU:s budget uteslutande medlemsstatens ansvar och omfattas inte längre av kommissionens övervakning, om inte annat följer av den rättsliga grunden. Åtgärdat till programperioden 2014–2020? 101 Till programperioden 2014–2020 har ett antal problem när det gäller återan- vändningen av medel för ESIF-instrument efter stödberättigandeperiodens slut 2023 förtydligats i artiklarna 44 och 45 i förordningen om gemensamma bestämmelser. 102 I den lagstiftning som reglerar programperioden 2014–2020 erkänns uttryckligen finansieringsinstrumentens avsedda revolverande karaktär efter stödberätti- gandeperioden genom bestämmelser om återanvändning av de resurser som betalats tillbaka under en period på minst åtta år efter utgången av stödberät- tigandeperioden84. Genom denna bestämmelse fastställer förordningen om gemensamma bestämmelser en minimiperiod för att öronmärka de medel som anslås till finansieringsinstrument, men den innehåller inga närmare uppgifter om hur det ska ske. Vi anser att kommissionen bör förtydliga denna punkt. Kommentarer 59 103 En avgörande faktor för att undvika tidigare misstag är standardisering: alterna- tivet för förvaltningsmyndigheter att utforma finansieringsinstrument i enlighet med standardvillkor som fastställts av kommissionen bör effektivisera och för- enkla inrättandeprocessen betydligt. 85 Artikel 38. 3 b i förordningen om gemensamma bestämmelser. 104 Enligt den rättsliga grunden för programperioden 2014–2020 får också finansie- ringsinstrument fortsätta att användas under den följande programperioden och måste alltså inte avvecklas och ersättas med nya85. Det kan spara både tid och pengar, eftersom finansieringsinstrumenten är klara och operativa när program- perioden inleds och deras kapital kan ökas i enlighet med förhandsbedömningen av behov. Om fondförvaltaren har valts ut genom ett öppet konkurrensutsatt förfarande kan tidsbesparingen dock bli begränsad, eftersom det i vilket fall som helst skulle krävas ett nytt öppet förfarande för att välja ut en ny fondförvaltare. Enligt svaren på vår enkät (se ruta 15) skulle ytterligare vägledning från kommis- sionen om hur instrument ska överföras till programperioden 2014–2020 upp- skattas mycket av fondförvaltare. Enkätsvar: frågor som kräver ytterligare vägledning från kommissionen (programperioden 2014–2020) 5 1 a t u R Fråga Svarsfrekvens1 Överföring av instrument som inrättats föregående programperiod till den nya program- perioden (2014–2020) Exitstrategi och avvecklingsbestämmelser Regler som ska tillämpas vid valet av fondförvaltare Återanvändning av medel som återförts till finansieringsinstrumentet efter stöd- berättigande periodens slut Inrättande av instrument på EU-nivå Övrigt 27 % 21 % 18 % 17 % 9 % 8 % 1 Enkäten skickades till förvaltarna av/förvaltningsmyndigheterna för de 50 största Eruf-finansieringsinstrumenten. Svarsfrekvensen var 80 %. Källa: Revisionsrätten. Kommentarer 60 105 Under programperioden 2007–2013, slutligen, började kommissionen ge en rad presentationer och workshoppar för att sprida god praxis och utbilda tjänstemän i medlemsstaterna. I januari 2015, ett år efter inledningen av programperioden 2014–2020, inrättade kommissionen även en plattform för teknisk rådgivning (www. fi-compass. eu) för att sprida sakkunskap om EU:s rättsliga krav när det gäller finansieringsinstrument. Har finansieringsinstrument visat sig vara en kostnadseffektiv metod för att genomföra EU:s budget? 106 Finansieringsinstrument förvaltas till skillnad från de traditionella bidragen av fondförvaltare (och inte av offentliga förvaltningar). De är i regel finansiella inter- mediärer, såsom privatägda eller statligt ägda banker. Förvaltningen av finansie- ringsinstrument medför kostnader, och fondförvaltarna har rätt till ersättning för sina tjänster. Storleken på fondförvaltarens förvaltningskostnader (som återbeta- las mot verifikationer för kostnaderna) och förvaltningsavgifter (avtalat pris eller avtalad kompensation för levererade tjänster) fastställs vanligtvis i finansierings- avtalet för varje finansieringsinstrument. Ersättningen ska täcka de administrati- va kostnaderna för finansieringsinstrumentet (inbegripet kostnader för relationer med investerare och rätts- och revisionskostnader) och, när det gäller fondförval- tare från den privata sektorn, medge en vinstmarginal. Ersättningen ska variera mellan olika finansiella produkter (dvs. garantier, lån eller eget kapital) och dess storlek ska stå i relation till objektiva kriterier (t. ex. medför ett stort antal små lån i allmänhet högre administrativa kostnader än ett litet antal stora lån). 107 Utifrån de senaste uppgifter som medlemsstaterna har rapporterat till kommis- sionen analyserade vi de faktiska förvaltningskostnadernas och förvaltningsavgif- ternas storlek för både instrument med delad förvaltning och centralt förvaltade instrument under programperioden 2007–2013 och granskade huruvida de var tillräckligt kopplade till de resultat som fondförvaltaren uppnådde. För program- perioden 2014–2020 bedömde vi dessutom huruvida den ökade andelen finan- siering som anslagits till finansieringsinstrument (och som därför i allmänhet inte förvaltas av nationella eller regionala förvaltningar) har återspeglats i storleken på det tekniska stöd som betalas till medlemsstaterna för genomförandet av ESI-fonderna. Kommentarer 61 Höga förvaltningskostnader och förvaltningsavgifter i förhållande till den faktiska utbetalningen till slutmottagare De ackumulerade förvaltningskostnaderna var högre än de faktiska utbetalningarna till slutmottagare i omkring 2 % av instrumenten 108 Inom vissa instrument var förvaltningskostnaderna och förvaltningsavgifterna till och med högre än de faktiska belopp som betalades ut till slutmottagare. Vid analysen av de 1 025 Eruf- och ESF-finansieringsinstrumenten identifierade vi 23 sådana fall (2,2 %) i åtta medlemsstater (Bulgarien, Tjeckien, Tyskland, Spa- nien, Frankrike, Italien, Polen och Storbritannien). Dessa instrument debiterade sammanlagt 28 miljoner euro i förvaltningskostnader och förvaltningsavgifter för att betala ut 4 miljoner euro till slutmottagare. Samtidigt finns det liknande instrument där inga förvaltningskostnader och förvaltningsavgifter alls betalas till finansiella intermediärer (se ruta 16). 6 1 a t u R Fallstudie – Fondförvaltare som genomför finansieringsinstrument kostnadsfritt  – fonden för företagande i Grekland och holdingfonden inom ramen för Jeremie Ungern a) Fonden för företagande i Grekland Fonden för företagande i Grekland betalar inte förvaltningskostnader och förvaltningsavgifter till de banker som fungerar som finansiella intermediärer. I stället samfinansierar fonden och bankerna de lån som ges till slutmottagare. De delar även risken för att lån inte återbetalas. Bankernas främsta motiv till att delta i in- strumentet är riskdelning. Därför deltar de i instrumentet utan att debitera några förvaltningskostnader och förvaltningsavgifter. b) Jeremie Ungern Jeremie Ungern betalar inte heller förvaltningskostnader och förvaltningsavgifter till finansiella intermediärer för låneinstrument. I stället ges lån till finansiella intermediärer till en mycket låg ränta jämfört med marknads- villkoren. Den mycket låga räntesatsen utgör inte ersättning till fondförvaltaren eftersom den uppvägs av den större risk som de finansiella intermediärerna tar jämfört med den EU-finansierade fonden. Om lånen inte återbetalas står de finansiella intermediärerna i regel för den största delen av förlusten. 62 86 Slovenien (66 %), Spanien (63 %), Frankrike (37 %), Italien (28 %), Danmark (18 %), Tjeckien (16 %), Nederländerna (10 %), Belgien (1 %) och Estland (0 %). Kommentarer De ackumulerade förvaltningskostnaderna och förvaltnings- avgifterna uppgick till 75 % av det ekonomiska stöd som betalades ut till slutmottagare 109 Vi har vidare gjort vår egen analys av kommissionens uppgifter och satt förvalt- ningskostnaderna och förvaltningsavgifterna i relation till de belopp som faktiskt har betalats till slutmottagare. Våra resultat på medlemsstatsnivå presenteras i tabell 6. 110 När det gällde 274 av de 1 025 Eruf- och ESF-instrumenten i 10 av de 25 med- lemsstaterna (Sverige, Österrike, Lettland, Malta, Finland, Litauen, Rumänien, Grekland, Ungern och Cypern) konstaterade vi att uppgifterna om förvaltnings- kostnader och förvaltningsavgifter som hade rapporterats till kommissionen var uttömmande för samtliga finansieringsinstrument. När det gällde sex andra medlemsstater (Polen, Portugal, Tyskland, Slovakien, Bulgarien och Storbritan- nien) lämnades sådan information om 392 finansieringsinstrument som motsva- rade 84–98 % av den totala tilldelningen av kapital till finansieringsinstrument. När det gällde alla övriga medlemsstater rapporterades trovärdig information om förvaltningskostnader och förvaltningsavgifter för instrument som stod för två tredjedelar eller mindre av den totala kapitaltilldelningen86. När det gällde ett antal finansieringsinstrument rapporterades antingen inga uppgifter alls eller så var de inte rimliga (t. ex. att förvaltningskostnaderna och förvaltningsavgifterna var tio gånger högre än det faktiska belopp som hade betalats ut). När förvalt- ningskostnaderna och förvaltningsavgifterna rapporterades vara ”noll” kunde det dessutom faktiskt stämma eller bero på att uppgifterna inte rapporterades. De uppgifterna togs inte med i vår fortsatta analys. Kommentarer 63 Analys av de ackumulerade förvaltningskostnaderna och förvaltningsavgifterna per medlemsstat för Eruf- och ESF-finansieringsinstrument per den 31 december 2014 6 l l e b a T Medlemsstat Rapporterade totala förvalt- ningskostnader (miljoner euro) Antal instrument (inklusive delfonder) Förvaltningskostnader och förvaltningsavgifter Varav % som betalats till instrument Varav % som betalats till slutmottagare Ackumulerat Genomsnitt per år Ackumulerat Genomsnitt per år Slovakien Tjeckien Frankrike Sverige Cypern Storbritannien Spanien Österrike Lettland Bulgarien Italien Malta Polen Danmark Litauen Finland Tyskland Nederländerna Rumänien Portugal Grekland Slovenien Belgien Ungern Estland Totalt 9 4 14 21 2 124 43 2 17 20 51 1 110 1 29 4 105 0 8 18 29 3 0 17 0 631 7 5 120 11 5 74 16 2 15 10 128 2 248 9 36 1 45 11 4 56 32 3 9 170 6 1 025 9 % 9 % 9 % 13 % 10 % 10 % 6 % 6 % 8 % 6 % 4 % 8 % 9 % 9 % 7 % 6 % 7 % 6 % 5 % 4 % 2 % 3 % 4 % 2 % 0 % 2 % 3 % 2 % 2 % 2 % 2 % 1 % 1 % 2 % 1 % 1 % 2 % 2 % 2 % 1 % 1 % 1 % 1 % 1 % 1 % 0 % 1 % 1 % 0 % 0 % 75 % 47 % 19 % 17 % 16 % 16 % 16 % 12 % 12 % 11 % 11 % 10 % 10 % 10 % 9 % 9 % 9 % 8 % 6 % 5 % 4 % 4 % 4 % 2 % 0 % 16 % 16 % 4 % 3 % 3 % 3 % 2 % 3 % 2 % 3 % 2 % 2 % 2 % 2 % 2 % 1 % 1 % 1 % 1 % 1 % 1 % 1 % 1 % 0 % 0 % Källa: Revisionsrätten, baserat på uppgifter från kommissionen från 2015. 64 87 Artikel 78. 6 i den allmänna förordningen. 88 Artikel 43. 4 i tillämpnings - förordningen. 89 Punkt 2. 7 i regel 8 och punkt 2. 6 i regel 9 i kommissionens för- ordning (EG) nr 448/2004. Kommentarer Ingen ersättning betalades ut från EU-budgeten för förvaltningskostnader och förvaltningsavgifter över taken i lagstiftningen vid avslutningen Förvaltningskostnaderna och förvaltningsavgifterna var i princip begränsade till högst 4 % per år av finansieringsinstruments totala kapital 111 I den rättsliga grunden för programperioden 2007–2013 var bestämmelserna om ersättningen till fondförvaltare kortfattade i huvudförordningen87, men tak för förvaltningskostnader och förvaltningsavgifter angavs redan i kommissionens tillämpningsförordning88. Framför allt fastställdes följande årliga tak: ο ο ο 2 % per år av kapitalet från det operativa programmet till holdingfonder för garantifonder. 4 % per år av kapitalet från det operativa programmet eller holdingfonden till mikrokreditinstrument avsedda för mikroföretag. 3 % per år av kapitalet från det operativa programmet eller holdingfonden i alla andra fall. Kommissionen fastställde dessa tak i sitt lagstiftningsförslag med beaktande av erfarenheterna från programperioden 2000–2006. Då fanns det ett övergripande tak för förvaltningskostnader och förvaltningsavgifter på 5 % för aktiefonder 2 % för garantifonder89. 112 När fondförvaltarens ersättning ska fastställas vid delad förvaltning måste för- valtningsmyndigheterna följa de rättsliga ramarna för både strukturfonderna och statligt stöd. Förvaltningsmyndigheterna måste dessutom se till att bestämmel- serna om ersättning överensstämmer med instrumentens investeringsstrategi, så att fondförvaltaren har ett ekonomiskt incitament att agera i enlighet med det operativa programmets mål. Att förhandla fram finansieringsavtalet är därför ingen enkel sak, och under våra intervjuer uppgav många förvaltningsmyndig- heter att de inte hade den sakkunskap som krävdes för att göra det i början av programperioden 2007–2013. 65 90 Artikel 42. 1 d i förordning (EU) nr 1303/2013 91 Artikel 78. 6 d i den allmänna förordningen, inom de gränser som anges i artikel 43. 4 i tillämpningsförordningen. 92 COCOF (10-0014-05), 8 februari 2012, avsnitt 2. 6. Kommentarer 113 Under vissa villkor får lagstiftningens tak för förvaltningskostnaderna och för- valtningsavgifterna överskridas (t. ex. om förvaltningskostnaderna och förvalt- ningsavgifterna följer marknadsvillkoren och inte överstiger dem som betalas av privata investerare eller om fondförvaltaren har valts ut genom ett förfarande för offentlig upphandling). Med utgångspunkt från medlemsstaternas rapportering till kommissionen finns det ingen information om hur ofta taken har överskridits. 114 Förvaltningskostnaderna och förvaltningsavgifterna betalas med finansieringsin- strumentens kapital och debiteras inte slutmottagaren. Kostnaderna anses stöd- berättigande till dess att fonden avvecklas, vilket i de flesta fall är då programmet avslutas90. Stödberättigandet hos de förvaltningskostnader och förvaltningsavgif- ter som man begär ersättning för med anledning av de Eruf- och ESF-fonder som inrättats under programperioden 2007–2013 kommer att kontrolleras av kommis- sionen först då den analyserar avslutningsdokumenten 2017 och 2018. De ackumulerade förvaltningskostnaderna kommer vid avslutningen sannolikt att överskrida taken i lagstiftningen i vissa fall 115 Förvaltningskostnader eller förvaltningsavgifter som uppkommer och betalas senast den 31 mars 2017 kan redovisas som stödberättigande kostnader för det operativa program inom Eruf och ESF i enlighet med vilket finansieringsinstru- mentet har inrättats91. I förordningen anges att taken för förvaltningskostnader och förvaltningsavgifter hänger samman med ”kapitalet från det operativa pro- grammet”. Enligt kommissionen är de tak som anges i artikel 43 i tillämpningsför- ordningen tillämpliga på hela kapitalbidraget till finansieringsinstrumentet och inte på det faktiska bidrag som används till att ge ekonomiskt stöd till slutmot- tagare. Den vägledning som finns för programperioden 2007–2013 om förvalt- ningskostnader och förvaltningsavgifter bekräftar denna ståndpunkt92. 116 Vi anser att kommissionen skulle ha tolkat de bestämmelser om tak för förvalt- ningskostnader och förvaltningsavgifter som anges i förordningen som att de gäller den del som faktiskt har använts av det kapital som det operativa pro- grammet har bidragit med till finansieringsinstrumentet, det vill säga det faktiska kapital som har använts till att ge slutmottagare ekonomiskt stöd. Fondförvaltare bör inte ersättas för att de inte har använt instrumentens kapital. 66 93 Under programperioden 2007–2013 utfärdade kommissionen tre COCOF- riktlinjer om finansierings- tekniska instrument: COCOF (07/0018/01), COCOF (08/0002/03) och COCOF (10-0014-05). 94 Punkt 2. 6. 2 i Europeiska kommissionens Revised Guidance Note on Financial Engineering Instruments under Article 44 of Council Regulation (EC) No 1083/2006 (reviderade riktlinjer om finansierings- tekniska instrument enligt artikel 44 i rådets förordning (EG) nr 1083/2006), COCOF (10-0014-05), 10 februari 2012. Kommentarer Resultatbaserad ersättning var inte ett rättsligt krav under programperioden 2007–2013 117 Under programperioden 2007–2013 nämndes sund ekonomisk förvaltning av finansieringsinstrument och fondförvaltarens faktiska resultat endast i kommis- sionens riktlinjer, inte i någon rättslig grund, som en faktor när förvaltningskost- nader och förvaltningsavgifter fastställs93. 118 På grundval av våra effektivitets- och regelefterlevnadsrevisioner av finansie- ringsinstrument konstaterade vi att resultatbaserade ersättningssystem var un- dantag snarare än regel: endast ett av nio granskade instrument under perioden 2013–2015 hade infört resultatbaserad ersättning till fondförvaltaren. 119 Om ersättningen till fondförvaltare inte är resultatbaserad har de få incitament att faktiskt överföra medel till slutmottagarna. Detta kan ha påverkat finansie- ringsinstrumentens resultat negativt under programperioden 2007–2013. Det gör att det också blir attraktivare för oerfarna fondförvaltare att förvalta Eruf- och ESF-instrument (se även punkt 86). 120 År 2012 rekommenderade kommissionen att förvaltningsmyndigheterna skulle koppla ersättningen till fondförvaltaren till kvaliteten på faktiskt gjorda inve- steringar, mätt i deras bidrag till uppfyllandet av det operativa programmets strategiska mål och till värdet på de resurser som återförts till verksamheten från investeringar som gjorts av instrumentet94. Denna rekommendation lämnades dock i en COCOF-riktlinje och är inte rättsligt bindande. 67 95 Europeiska kommissionen, sammanfattning av uppgifter om de framsteg som gjorts när det gäller att finansiera och genomföra finansierings- tekniska instrument och som rapporterats av förvaltnings- myndigheterna i enlighet med artikel 67. 2 j i rådets förordning (EG) nr 1083/2006, program- perioden 2007–2013, situationen per den 31 december 2014, s. 29. Kommentarer Kommissionen tar inte vederbörlig hänsyn till skillnader mellan typer av instrument och den faktiska storleken på det stöd som getts till slutmottagare vid bedömningen av förvaltningskostnader och förvaltningsavgifter Kommissionen uppskattar att de ackumulerade förvaltnings- kostnaderna har uppgått till 631 miljoner euro sedan 2007 men det är sannolikt ett för lågt belopp 121 I december 2015 uppskattade kommissionen utifrån medlemsstaternas uppgifter för 2014 att de ackumulerade förvaltningskostnaderna och förvaltningsavgifterna uppgick till minst 631 miljoner euro för Eruf- och ESF-instrument sedan starten på programperioden95. 122 Enligt kommissionen motsvarar detta 4,7 % av de operativa programmens bidrag till de berörda instrumenten under programperioden 2007–2013. 123 Om de belopp som betalas mellan holdingfonder och de särskilda fonderna ned- an inte tas med i beräkningen, eftersom de redan inkluderats som operativa pro- grams bidrag till holdingfonder, ökar denna totala andel för förvaltningskostna- derna och förvaltningsavgifterna till 6,2 %. Dessutom kan fondförvaltare även ta ut avgifter från slutmottagare men det är inte säkert att de har rapporterat dem till kommissionen. Eftersom kommissionens beräkning endast bygger på parti- ella uppgifter är därför de faktiska uppgifterna (både när det gäller de absoluta beloppen och andelen av de operativa programmens bidrag) sannolikt högre. Förvaltningskostnaderna och förvaltningsavgifterna var betydligt högre än vad kommissionen rapporterade om de beräknas utifrån det ekonomiska stöd som getts till slutmottagare 124 Utifrån de 764 Eruf- och ESF-instrumenten i tabell 6 konstaterade vi totalt sett att de ackumulerade förvaltningskostnaderna och förvaltningsavgifterna utgör upp till 75 % av det ekonomiska stöd som gavs till slutmottagare, vilket ger ett årligt genomsnitt på upp till 16 %. 125 När det gällde de tio medlemsstater som har rapporterat tillförlitliga uppgifter om alla sina 274 Eruf- och ESF-fonder konstaterade vi att de ackumulerade för- valtningskostnaderna och förvaltningsavgifterna uppgick till mellan 2 och 17 % av det ekonomiska stöd som gavs till slutmottagare. Det motsvarar ett årligt genomsnitt på mellan 1 och 3 %. Kommentarer 68 Betydande skillnader i förvaltningskostnader och förvaltningsavgifter mellan de olika typerna av finansieringsinstrument 126 Förvaltningskostnadernas och förvaltningsavgifternas storlek hänger också sam- man med typen av instrument. Med hänsyn till de rimliga uppgifter som kommis- sionen rapporterat konstaterade vi de genomsnittliga värden som presenteras i tabell 7. I genomsnitt har garantiinstrumenten den lägsta andelen förvaltnings- kostnader och förvaltningsavgifter och egetkapitalinstrumenten den högsta. Genomsnittliga ackumulerade förvaltningskostnader och förvaltningsavgifter per typ av finansieringsinstrument som andel av kapitaltilldelningen 7 l l e b a T Typ av finansieringsinstrument Genomsnittlig ackumulerad andel av förvalt- ningskostnaderna och förvaltningsavgifterna per den 31 december 2014 Lån Garanti Eget kapital 4,2 % 2,7 % 11,0 % Källa: Revisionsrätten, baserat på uppgifter från Europeiska kommissionen från 20151. 1 Europeiska kommissionen, sammanfattning av uppgifter om de framsteg som gjorts när det gäller att finansiera och genomföra finan- sieringstekniska instrument och som rapporterats av förvaltningsmyndigheterna i enlighet med artikel 67. 2 j i rådets förordning (EG) nr 1083/2006, programperioden 2007–2013, situationen per den 31 december 2014. 127 Som en allmän regel är dessutom finansieringsinstrument som genomförs med en holdingfond dyrare att genomföra eftersom förvaltningskostnader och för- valtningsavgifter ska betalas på båda nivåerna (dvs. för holdingfonden och den särskilda fonden). Vi konstaterar också att taken för förvaltningskostnaderna och förvaltningsavgifterna under programperioden 2007–2013 inte var beroende av storleken på finansieringsinstrumentens investeringar eftersom de betalades som en procentsats av det operativa programmets bidrag (se punkt 108). 69 96 Se punkt 63 i särskild rapport nr 8/2015. 97 Lane Clark & Peacock Investment management fee survey, 2015 och Morningstar Fee Study: Investors Are Driving Expense Ratios Down, 2015. 98 KfW Economic Research nr 18 You get what you pay for – The remuneration structure of VC funds and its consequences, 7 mars 2013. 99 Se punkterna 62 och 72 i särskild rapport nr 8/2015. Kommentarer I förhållande till det ekonomiska stöd som getts är förvaltnings- kostnaderna och förvaltningsavgifterna för Eruf- och ESF-instrument betydligt högre än för centralt förvaltade finansieringsinstrument eller investeringsfonder i den privata sektorn 128 Vår analys visade också att de genomsnittliga förvaltningskostnaderna och förvaltningsavgifterna för centralt förvaltade finansieringsinstrument eller in- vesteringsfonder i den privata sektorn var betydligt lägre än de var för Eruf- och ESF-instrument i förhållande till det ekonomiska stöd som hade getts till slutmot- tagare vid utgången av 2014: ο Den ackumulerade driftskostnad som EEEF tar ut sedan den inledde verk- samheten 2011 motsvarar cirka 5 % av de totala investeringsbeloppen. Det resulterar i en årlig kostnad på 1,2 %. ο När det gäller EPMF (lån och garantiinstrument kombinerade) uppskattar kommissionen den genomsnittliga årliga kostnad som ska betalas från EU:s budget till maximalt 0,5–0,7 % av kapitalet96; det motsvarar en årlig kostnad på 0,2 % av de garantibelopp som EPMF ställt till slutmottagares förfogande. 129 Vår analys visade också att även EIB:s och EIF:s förvaltningskostnader och förvalt- ningsavgifter för Eruf-instrument i allmänhet var högre än dem som de tog ut när de agerade som fondförvaltare av instrument med centraliserad förvaltning. 130 Vår granskning av två studier om ersättning till fondförvaltare av investeringsfon- der i den privata sektorn som publicerades 2015 visade att den genomsnittliga årliga förvaltningsavgiften i alla typer av fonder (utom holdingfonder) var mellan 0,6 och 1 %97. I båda studierna uppgavs även att förvaltningsavgifterna har mins- kat de senaste åren. I en annan studie som publicerades 2013 angavs att de årliga förvaltningsavgifterna för riskkapitalfonder uppgår till mellan 2,0 och 2. 5 %98. 131 Vår analys visar också betydande skillnader mellan enskilda Eruf- och ESF-instru- ment när det gäller de förvaltningskostnader och förvaltningsavgifter som tas ut. På grundval av den information som finns tillgänglig om enskilda Eruf- och ESF- finansieringsinstruments faktiska genomförandekostnader kan kommissionen inte bedöma huruvida sådana kostnadsdifferenser är motiverade. Vi har tidigare gjort liknande iakttagelser i en annan särskild rapport99. 70 100 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1310/2011 av den 13 december 2011 om ändring av rådets förordning (EG) nr 1083/2006 vad gäller återbetalningspliktigt stöd, finansieringstekniska instrument och vissa bestämmelser avseende utgiftsdeklarationen (EUT L 337, 20. 12. 2011, s. 1). 101 Europeiska kommissionen, sammanfattning av uppgifter om de framsteg som gjorts när det gäller att finansiera och genomföra finansierings- tekniska instrument och som rapporterats av förvaltnings- myndigheterna i enlighet med artikel 67. 2 j i rådets förordning (EG) nr 1083/2006, program- perioden 2007–2013, situationen per den 31 december 2014, s. 27. Kommentarer Begränsningar i medlemsstaternas rapportering av förvaltningskostnader och förvaltningsavgifter Endast omkring 60 % av alla Eruf- och ESF-instrument lämnar information om sina förvaltningskostnader och förvaltningsavgifter till kommissionen 132 År 2011 införde kommissionen en skyldighet för medlemsstaterna att årligen rapportera om instrument med delad förvaltning100. Förvaltningsmyndigheterna måste rapportera denna information första gången i sina rapporter om 2011. De uppgifter som kommissionen begärde inbegrep bland annat den information om förvaltningskostnader och förvaltningsavgifter som var frivillig för Eruf- och ESF-förvaltningsmyndigheterna. För 2014 presenterades uppgifter om förvalt- ningskostnader och förvaltningsavgifter endast för instrument motsvarande 63 % av det totala beloppet för betalningar från de operativa programmen inom Eruf och ESF till finansieringsinstrument (jämfört med 50 % 2013)101. 133 Vi noterar för övrigt att endast de betalade beloppen ska rapporteras som förvaltningskostnader och förvaltningsavgifter. Men det finns också fall med upplupna men ännu inte betalda kostnader och avgifter. De är de facto un- dantagna från rapporteringen, vilket påverkar dess fullständighet och leder till att för låga förvaltningskostnader och förvaltningsavgifter rapporteras till kommissionen. Åtgärdat till programperioden 2014–2020? När det gäller problemen med förvaltningskostnader och förvaltningsavgifter har ett antal åtgärder vidtagits till programperioden 2014–2020. 71 102 Artiklarna 46. 1 och 111 i förordningen om gemen- samma bestämmelser. 103 Artikel 46. 2 e i förordning (EU) nr 1303/2013. 104 Artikel 13 i kommissionens delegerade förordning (EU) nr 480/2014 Kommentarer Tidsfristerna för rapportering har förkortats för medlemsstaterna och förlängts för kommissionen 134 Under programperioden 2014–2020 är medlemsstaterna skyldiga att lämna rap- porten om genomförandet av finansieringsinstrument till kommissionen som en del av den årliga genomföranderapporten. Det innebär att rapporteringen sker en månad tidigare (senast den 31 maj jämfört med den 30 juni under den föregå- ende perioden, när rapporteringen inte var en del av den årliga genomförande- rapporten; när det gäller 2017 och 2019 kvarstår den 30 juni som tidsfrist)102. Vida- re fastställdes att kommissionen har en period på sex månader på sig för att gå igenom de uppgifter som medlemsstaterna rapporterar. Det betyder att kommis- sionens tidsfrist för att presentera den konsoliderade rapporten om genomför- andet av finansieringsinstrument har ändrats, utom när det gäller 2017 och 2019, från den 1 oktober till den 30 november. Det leder till en situation där viktig information om genomförandet av finansieringsinstrument blir tillgänglig för de myndigheter som beviljar ansvarsfrihet ännu senare än vad som nu är fallet. Förvaltningsmyndigheterna är skyldiga att rapportera till kommissionen om förvaltningskostnader och förvaltningsavgifter 135 Vad beträffar finansieringsinstrument under perioden 2014–2020 är förvaltnings- myndigheterna skyldiga att offentliggöra uppgifter om förvaltningskostnaderna och förvaltningsavgifterna i en bilaga till den årliga genomföranderapporten103. Det är en viktig förbättring som gör att kommissionen kan analysera och överva- ka kostnaden för att genomföra finansieringsinstrument på ett mycket bättre sätt de kommande åren. Sänkta tak för förvaltningskostnader och förvaltningsavgifter, differentierade beroende på typ av finansieringsinstrument 136 Vad beträffar taken för förvaltningskostnader och förvaltningsavgifter noterar vi två huvudskillnader jämfört med programperioden 2007–2013. För det första har taken för fondförvaltarens ersättning differentierats beroende på typ av finansie- ringsinstrument104 (se tabell 8). Kommentarer 72 Tak för förvaltningskostnader och förvaltningsavgifter för olika typer av finansieringsinstrument med delad förvaltning (programperioden 2014–2020) 8 l l e b a T Holdingfond Lån Garantier Eget kapital Mikrokrediter Övrigt Tak 7 % 8 % 10 % 20 % 10 % 6 % Grundersättning per år 3 % de första 12 månaderna 1 % de följande 12 månaderna 0,5 % de följande åren 0,5 % 0,5 % 2,5 % de första 24 månaderna1 1 % de följande åren2 0,5 % 0,5 % Resultatbaserad ersättning per år 0,5 % 0,5 % 0,5 % 1 % 1,5 % 2,5 % 2,5 % 1,5 % 0,5 % 1 2 Gäller perioden efter undertecknandet av finansieringsavtalet. Den högre procentsatsen kan endast användas inom denna period men i praktiken endast tiden från den faktiska betalningen av programbidrag till holdingfonden. När det gäller eget kapital är grundersättningen kopplad till de belopp som anslagits till finansieringsinstrumentet. Källa: Europeiska kommissionen, vägledning för medlemsstaterna om artikel 42. 1 d i förordningen om gemensamma bestämmelser – stödberät- tigande förvaltningskostnader och förvaltningsavgifter (EGESIF_15-0021-01), s. 8. 137 För det andra är taken (som nu är fastställda på en kumulativ och inte en årlig bas) betydligt lägre än de som gällde under programperioden 2007–2013. Gene- rellt anser vi att de sänkta tak som införts när det gäller det ackumulerade belop- pet för fondförvaltarnas ersättning innebär en förbättring, men kommissionen har inte motiverat hur taken fastställdes. Vår analys av de faktiska uppgifter som hittills har rapporterats för programperioden 2007–2013 visar lägre procentenhe- ter i praktiken (se punkt 120). Kommentarer 73 De resultatbaserade delarna av fondförvaltarnas ersättning har endast begränsad incitamentseffekt 138 När det gäller programperioden 2014–2020 föreskriver förordningen om gemen- samma bestämmelser också att fondförvaltarens resultat ska vara ett kriterium när förvaltningskostnaderna och förvaltningsavgifterna fastställs. Framför allt måste alla förvaltningskostnader och förvaltningsavgifter som ska redovisas som stödberättigande vid avslutningen grundas på en resultatbaserad beräkningsme- tod (se även tabell 6)105. 105 Skäl 123 och artikel 42 i förordningen om gemen- samma bestämmelser. 106 Artiklarna 12, 13 och 14 i kom - missionens delegerade förordning (EU) nr 480/2014. 107 Punkt 3. 6. 1 i Europeiska kommissionens Riktlinjer för statligt stöd för att främja riskfinansieringsinvesteringar. 139 Närmare uppgifter om de resultatbaserade kriterierna för att fastställa förvalt- ningskostnader och förvaltningskriterier och gällande tak anges i en delegerad akt106. 140 Enligt kommissionens riktlinjer om riskfinansieringsinvesteringar107 måste detta resultatorienterade inslag i ersättningen vara betydande och utformat så att både specifika strategiska mål som uppställts på förhand och fondförvaltarens finansiella resultat belönas. Resultatet ska inte bara mätas i termer av en fram- gångsrik utbetalning av det ursprungliga kapitalet eller mängden privat kapital som anskaffats utan också utifrån den faktiska avkastningen på investeringar. 141 Vi noterar dock att dessa nya resultatbaserade delar spelar en underordnad roll när fondförvaltarnas totala ersättning som ska ersättas via EU-budgeten fastställs och det av följande skäl: ο Med hänsyn till en holdingfonds eller en särskild fonds normala löptid uppnår man vanligtvis lätt taken i kommissionens delegerade akt utan den resultatbaserade delen av ersättningen. Det får till följd att en högpresteran- de fondförvaltare uppnår den högsta ersättningen i ett tidigare skede än en lägre presterande fondförvaltare och från och med då inte längre får betalt för sina tjänster. ο Det finns ingen avgift för undermåliga resultat som skulle säkerställa att fondförvaltaren får stå för en del av de ekonomiska förluster som finansie- ringsinstrumentet kan drabbas av. I själva verket kan med dagens ersätt- ningssystem till och med fondförvaltare som uppnår negativa avkastningar få maximal ersättning. Kommentarer 74 ο Regelverket kräver inte att riktmärken för lägsta resultat (eller tröskelvärden) anges i förväg av förvaltningsmyndigheten och att de uppnås innan fondför- valtaren kan få den resultatbaserade delen av ersättningen. Generellt sett anser vi därför att den resultatbaserade del av fondförvaltarens er- sättning som medfinansieras av EU-budgeten i nuläget endast ger en mycket liten incitamentseffekt och att den behöver omprövas. 108 Artikel 45 i den allmänna förordningen. 109 Artikel 46 i den allmänna förordningen. 110 SEK(2011) 1141 slutlig, 6. 10. 2011 (se även punkt 56 i särskild rapport nr 8/2015 och punkterna 74 och 75 i särskild rapport nr 16/2013). Förvaltningskostnader och förvaltningsavgifter uppstår utöver den administrativa kostnaden för att genomföra operativa program inom Eruf och ESF 142 Förvaltningen, kontrollen, övervakningen och utvärderingen av de operativa programmen inom Eruf och ESF medför kostnader: denna administrativa kostnad för de nationella myndigheterna inbegriper arbetsersättningar, driftskostnader (t. ex. rese- och utbildningskostnader) och kostnader för informations- och kom- munikationsverksamhet. Medlemsstaterna kan använda tekniskt stöd i samband med operativa program inom Eruf och ESF för att täcka dessa administrativa kostnader108. 143 Under programperioden 2007–2013 fick det tekniska stödet uppgå till högst 4 % av den totala finansieringen av ett operativt program inom Eruf eller ESF109. Den nivån har behållits under programperioden 2014–2020. Den fastställdes utifrån en studie som genomfördes 2010 för kommissionens räkning som underlag för dess konsekvensbedömning till programperioden 2014–2020110. På denna grund- val uppskattar kommissionen att upp till 13,6 miljarder euro kan användas av medlemsstaterna till tekniskt stöd under hela perioden. 144 Under programperioden 2014–2020 kommer dock en betydligt större del av Eruf- och ESF-budgeten att genomföras med finansieringsinstrument (se punkt 21). Det innebär att jämförelsevis mer pengar för tekniskt stöd kommer att finnas tillgängliga för den bidragsbaserade finansieringsverksamheten i de operativa programmen inom Eruf och ESF eftersom huvuddelen av den administrativa verksamheten för finansieringsinstrument utförs av fondförvaltaren. När det gäller detta arbete debiterar fondförvaltarna de operativa programmen (eller slutmottagarna) direkt för förvaltningskostnaderna och förvaltningsavgifterna. Den ökade finansieringen genom finansieringsinstrument ökar därför indirekt också den totala administrativa kostnaden för EU-budgeten eftersom den mängd tekniskt stöd som ges till medlemsstaterna från EU-budgeten för den återstående bidragsbaserade finansieringsverksamheten ökar. Kommentarer 145 Liksom för programperioden 2007–2013 noterar vi också att de nationella förvalt- ningarna inte är skyldiga att i detalj rapportera om hur det tekniska stödet har använts111. I en tidigare rapport konstaterade vi att kommissionen inte har någon jämförande information tillgänglig om de faktiska administrativa kostnaderna för varje medlemsstat, för varje operativt program eller för varje finansieringsmeka- nism (dvs. bidrag eller finansieringsinstrument)112. Det gör det svårt att bedöma huruvida det tekniska stödets omfattning är motiverad med hänsyn till medlems- staternas faktiska kostnader för att genomföra de operativa programmen inom Eruf och ESF. 146 Vi håller därför fast vid vår tidigare rekommendation att kommissionen bör göra en jämförande analys av genomförandekostnaderna för bidrag och finansierings- instrument (med central och delad förvaltning) när det gäller programperioden 2014–2020 för att ta reda på deras faktiska storlek113. Den informationen skulle vara särskilt relevant när lagstiftningsförslagen inför perioden efter 2020 ska utarbetas. 75 111 Europeiska kommissionen Co-financing salaries, bonuses, top-ups from Structural Funds during the 2007–2013 programme period (med- finansiering av löner, bonusar och tillägg genom struktur- fonderna under program- perioden 2007–2013), slutrapport 2014. 112 Se punkterna 58 och 71 i särskild rapport nr 5/2015. 113 Se punkterna 57, 63–64 och 71–72 samt rekommen- dation 4 i särskild rapport nr 8/2015. Slutsatser och rekommendationer 76 147 Allmänt sett konstaterar vi att ekonomiskt stöd som ges till slutmottagare genom finansieringsinstrument erbjuder betydande fördelar jämfört med bidrag efter- som varje euro i finansiering genom finansieringsinstrument i princip kan an- vändas mer än en gång. Det faktum att lån måste återbetalas, garantier frigöras och kapitalinvesteringar återföras bör i princip också påverka slutmottagarnas beteende och leda till en bättre användning av offentliga medel och minska san- nolikheten för att slutmottagarna blir beroende av offentligt stöd. 148 Vid revisionen identifierade vi dock ett antal betydande problem som begrän- sade finansieringsinstrumentens effektivitet som mekanism för att genomföra EU-budgeten under programperioden 2007–2013: ο Ett betydande antal Eruf- och ESF-finansieringsinstrument var för stora och hade ännu i slutet av 2014 avsevärda problem med att betala ut sitt kapital (i genomsnitt hade omkring 57 % av allt det kapital som hade betalats från de operativa programmen till finansieringsinstrumenten använts). En bidragan- de faktor till den alltför stora ursprungliga kapitaltilldelningen var medlems- staternas ambition att undvika tillbakadraganden under programperioden 2007–2013. ο Generellt sett lyckades varken finansieringsinstrument med delad eller med central förvaltning attrahera privat kapital. ο Hittills har endast ett begränsat antal Eruf- och ESF-finansieringsinstrument lyckats tillhandahålla revolverande ekonomiskt stöd. ο När det gällde Eruf- och ESF-finansieringsinstrumenten var förvaltnings- kostnaderna och förvaltningsavgifterna höga i förhållande till det faktiska ekonomiska stödet till slutmottagare. De förefaller också vara betydligt högre än inom centralt förvaltade instrument eller investeringsfonder i den privata sektorn. 149 Samtidigt noterar vi också att den rättsliga ramen för finansieringsinstrument förbättrades till programperioden 2014–2020 på grundval av den sakkunskap som inhämtades under programperioden 2007–2013, men vissa problem kvar- står. Presentationen av våra viktigaste slutsatser för programperioderna 2007– 2013 och 2014–2020 och våra rekommendationer följer rapportens struktur. Slutsatser och rekommendationer 77 Var finansieringsinstrumenten lagom stora med hänsyn till marknadsbehoven? 150 Vi anser att ett betydande antal finansieringsinstrument var för stora. Det tyder på att marknadsbehoven inte alltid bedömdes korrekt av förvaltningsmyndig- heterna innan medel fördelades från de operativa programmen inom Eruf och ESF till finansieringsinstrument. Det ledde till alltför stora kapitaltilldelningar när finansieringsinstrumenten inrättades, vilket resulterade i låga utbetalningsgra- der. En bidragande faktor till den alltför stora ursprungliga kapitaltilldelningen var medlemsstaternas ambition att undvika n+2-regeln. Införandet av obligatoriska förhandsbedömningar under programperioden 2014– 2020 för finansieringsinstrument med såväl delad som central förvaltning kommer att bidra till att förhindra att finansieringsinstrument tilldelas för mycket kapital i stor skala. Men nyttan av detta beror på huruvida bedömningarna bygger på väl under- byggda antaganden och analyser. När det gäller instrument med delad förvaltning syftar tillvägagångssättet med betalningar som görs etappvis (och som kopplar betalningarna från EU-budgeten till utbetalningen av medel till slutmottagare) också till att försöka komma till rätta med problemet med alltför stor kapitaltilldelning. I förordningen om gemensamma bestämmelser anges vidare som ett alternativ att förhandsbedömningen regelbundet ska ses över om de ekonomiska och mark- nadsrelaterade förutsättningarna ändras, men det gäller inte centralt förvaltade instrument. En halvtidsöversyn (som skulle kunna omfatta sådana aspekter) görs av de flesta, men inte alla, centralt förvaltade finansieringsinstrument. Inte i något fall, slutligen, föreskrivs en oberoende översyn av förhandsbedömningarna. 151 Ett regionalt fokus hos finansieringsinstrumenten bidrog till att medlemsstaterna inrättade ett stort antal små finansieringsinstrument under programperioden 2007–2013. Ofta hade dessa enskilda särskilda Eruf- och ESF-fonder inte den stor- lek som i fondbranschen anses lämplig för att de ska kunna fungera effektivt (se punkterna 27–61). Slutsatser och rekommendationer 78 Rekommendation 1 När det gäller förhandsbedömningarna för finansieringsinstrument: a) Kommissionens förhandsbedömning av centralt förvaltade instrument bör systematiskt inbegripa en analys av de lärdomar som har dragits hittills. Slutdatum för genomförande: varje gång ett nytt instrument inrättas. b) Kommissionen bör utöver de lärdomar som har dragits även analyse- ra vilken effekt stora socioekonomiska förändringar har på den logiska grunden för instrumentet och vilka motsvarande bidrag som krävs från EU-budgeten i samband med halvtidsöversynen av alla centralt förvaltade finansieringsinstrument. Slutdatum för genomförande: varje gång en halvtidsöversyn görs. Rekommendation 2 Kommissionen och medlemsstaterna bör sträva efter att optimera storleken på särskilda Eruf- och ESF-fonder för att när så är möjligt dra fördel av de betydande besparingar som kan göras i kostnaderna för att genomföra instrumenten. Kom- missionen bör ge medlemsstaterna ytterligare vägledning om hur de ska inrätta sådana finansieringsinstrument i medlemsstaterna eller på EU-nivå (som förvaltas direkt eller indirekt av kommissionen). Slutdatum för genomförande: före utgången av 2016 (kommissionen), när finan- sieringsinstrumenten inrättas (medlemsstaterna). Lyckades finansieringsinstrumenten attrahera privat kapital? 152 Vi konstaterade att kommissionen och medlemsstaterna har haft stora svårighe- ter att locka investerare från den privata sektorn till finansieringsinstrument med såväl delad som central förvaltning under programperioden 2007–2013. Trots för- månsbehandlingen av privata investerare när det gällde finansieringsinstrument lyckades man inte attrahera någon större mängd ytterligare kapital. Vi anser också att kommissionens mätning av finansieringsinstrumentens hävstångsef- fekt inte tar vederbörlig hänsyn till i vilken omfattning offentlig finansiering från EU-budgeten mobiliserar ytterligare medel. Medlemsstaterna är dessutom inte skyldiga att till kommissionen rapportera information om privata bidrag till Eruf- och ESF-instrumentens kapital. Slutsatser och rekommendationer 79 153 För närvarande förefaller det osannolikt att en betydande mängd privata medel kommer att attraheras till programperioden 2014–2020 genom de operativa programmen eller som ytterligare bidrag. Den vägledning som kommissionen utfärdade i april 2014 tar inte tillräckligt mycket fasta på den ”goda praxis” som observerades under programperioden 2007–2013 när det gäller hur man bäst ska tillämpa bestämmelserna om förmånsbehandling för att attrahera mer privat kapital utan att alltför stora risker fördelas till den offentliga sektorn. 154 Att använda förhandsbesked i skattefrågor när det gäller finansieringsinstru- ment, vilket under vissa förutsättningar kan leda till skatteflykt, under program- perioden 2014–2020 skulle strida mot kommissionens egen policy på området (se punkterna 62–91). Rekommendation 3 Kommissionen bör i budgetförordningen (och därefter i sektorförordningar) fastställa en definition av finansieringsinstruments hävstångseffekt som är till- lämplig på EU-budgetens alla områden och som klart och tydligt skiljer mellan hävstångseffekten hos privata och nationella offentliga bidrag inom det opera- tiva programmet och/eller ytterligare privata eller offentliga kapitalbidrag samt beaktar den berörda typen av instrument. Definitionen bör tydligt ange hur belopp som mobiliserats genom EU:s och medlemsstaternas offentliga bidrag ska fastställas och om möjligt följa OECD:s riktlinjer i frågan. Slutdatum för genomförande: vid översynen av budgetförordningen och vid halvtidsöversynen när det gäller sektorförordningarna. Rekommendation 4 När det gäller Eruf- och ESF-finansieringsinstrument under programperioden 2007–2013 bör kommissionen se till att medlemsstaterna lämnar fullständiga och tillförlitliga uppgifter om privata bidrag till kapitalet, både genom de operativa programmen och i tillägg till dem. Slutdatum för genomförande: före utgången av 2017. Slutsatser och rekommendationer 80 Rekommendation 5 När det gäller Eruf- och ESF-finansieringsinstrument bör kommissionen ge med- lemsstaterna ytterligare vägledning om hur de bäst ska tillämpa bestämmelserna om förmånsbehandling för att attrahera mer privat kapital utan att alltför stora risker fördelas till de offentliga givare som bidrar till instrumentens kapital. Slutdatum för genomförande: före utgången av december 2016. Rekommendation 6 När det gäller centralt förvaltade finansieringsinstrument bör de allmänna risk- delningsprinciper som kan påverka EU-budgeten fastställas i den lagstiftning som reglerar det berörda instrumentet. Slutdatum för genomförande: när förslag om inrättande av nya eller översyn av befintliga finansieringsinstrument läggs fram. Rekommendation 7 När det gäller alla finansieringsinstrument som finansieras från EU-budgeten un- der programperioden 2014–2020 bör kommissionen se till att endast strukturer som överensstämmer med dess egna rekommendationer och åtgärder i fråga om skattemässig behandling tillämpas av medlemsstaterna, kommissionen själv och EIB-gruppen. Slutdatum för genomförande: före utgången av december 2016. Gav finansieringsinstrumenten revolverande ekonomiskt stöd? 155 För en stor majoritet av Eruf- och ESF-instrumenten hade det inte förekommit någon nämnvärd revolverande effekt för fonderna vid utgången av 2014. Det berodde på det faktum att förseningar i genomförandet bidrog till Eruf- och ESF-finansieringsinstrumentens svårigheter att betala ut allt sitt kapital under programperioden 2007–2013. Stödberättigandeperioden behövde förlängas från december 2015 till mars 2017 för att öka sannolikheten att merparten av finansieringsinstrumenten skulle utnyttja allt sitt ursprungliga kapital en gång. Efter avslutningen i mars 2017 får dessutom medlemsstaterna själva bestämma om genomförandet av finansieringsinstrumenten, och det återstå att se i vilken utsträckning en revolverande effekt kommer att uppnås. Slutsatser och rekommendationer 81 156 För programperioden 2014–2020 begränsar bestämmelserna i den rättsliga grunden risken för att instrument med alltför stort kapital inrättas och de bidrar därför även till att öka sannolikheten för att en revolverande effekt uppnås. Detta kräver dock att man har dragit lärdom av de brister som konstaterades under programperioden 2007–2013 och att förvaltningsmyndigheter har en mer realistisk syn på vilken andel av ESI-fonderna som kan genomföras genom finansieringsinstrument. 157 Andra förändringar har gjorts som bör bidra till att instrument kan inrättas på ett effektivare sätt, men vi konstaterade att det behövs ytterligare vägledning om två specifika aspekter (se punkterna 92–105). Rekommendation 8 Kommissionen bör vidta lämpliga åtgärder för att se till att medlemsstaterna upprätthåller medlens revolverande karaktär under den föreskrivna perioden på åtta år efter stödberättigandeperiodens slut när det gäller programperioden 2014–2020. Det skulle man kunna uppnå genom ett krav på en uttrycklig klausul i finansieringsavtalet som garanterar att finansieringen används i avsett syfte. Slutdatum för genomförande: före utgången av 2016. Rekommendation 9 Kommissionen bör ge vägledning om de bestämmelser som tillåter att finansie- ringsinstrument fortsätter att användas under den följande programperioden, särskilt i de fall då fondförvaltarna väljs ut i en offentlig upphandling. Slutdatum för genomförande: senast i december 2016. Slutsatser och rekommendationer 82 Visade sig finansieringsinstrument vara en kostnadseffektiv metod för att genomföra EU:s budget? 158 Vi konstaterade att en stor del av Eruf- och ESF-finansieringsinstrumentens ur- sprungliga kapital användes till förvaltningskostnader och förvaltningsavgifter. Avgiftsnivån var dessutom betydligt högre än för centralt förvaltade instrument eller investeringsfonder i den privata sektorn i förhållande till det ekonomiska stöd som faktiskt gavs till slutmottagare. Med hänsyn till de höga nivåer som ob- serverades vid utgången av 2014 finns det en betydande risk för att ett stort antal Eruf- och ESF-instrument kommer att överskrida de tak för förvaltningskostnader och förvaltningsavgifter som anges i den rättsliga grunden för 2007–2013. Höga förvaltningskostnader och förvaltningsavgifter kan tyda på ett grundläggande problem med hur denna förvaltningsmekanism har genomförts under program- perioden 2007–2013. Förvaltningskostnader eller förvaltningsavgifter som uppkommer och betalas senast den 31 mars 2017 kan redovisas som stödberättigande kostnader för det operativa program inom Eruf och ESF i enlighet med vilket finansieringsinstrumentet har inrät- tats. I förordningen anges att taken för förvaltningskostnader och förvaltningsavgif- ter hänger samman med ”kapitalet från det operativa programmet” till instrumenten. Enligt kommissionen är de tak som anges i artikel 43 i tillämpningsförordningen tillämpliga på hela kapitalbidraget till finansieringsinstrumentet och inte på det faktiska bidrag som används till att ge ekonomiskt stöd till slutmottagare. Vid avslut- ningen anser vi dock att de tak som anges i förordningen bör tolkas som att de gäller den del som faktiskt har använts av det kapital som det operativa programmet har bidragit med till finansieringsinstrumentet, det vill säga det faktiska kapital som har använts till att ge slutmottagare ekonomiskt stöd. Fondförvaltare bör inte ersättas för att de inte har använt instrumentens kapital. 159 Kommissionen har inte en fullständig överblick över genomförandekostnaderna för Eruf- och ESF-finansieringsinstrument eller över hur förvaltningskostnader och förvaltningsavgifter fastställs eller huruvida de är motiverade. På samma sätt saknar kommissionen information om respektive medlemsstats totala admi- nistrativa kostnader för att genomföra ESI-fonderna under programperioden 2014–2020, beroende på hur man använder de alternativa finansieringsmekanis- merna (dvs. bidrag eller återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd, främst genom finansieringsinstrument). Slutsatser och rekommendationer 83 160 Vi noterar också att dessa förvaltningskostnader och förvaltningsavgifter uppstår utöver de allmänna administrativa kostnaderna för de operativa programmen inom Eruf och ESF. Eftersom förvaltningskostnaderna betalas från instrumentens ursprungliga kapital minskar de mängden finansiering från EU-budgeten som finns tillgänglig för slutmottagare. 161 Till programperioden 2014–2020 har tidsfristerna för medlemsstaternas rap- portering förkortats eftersom rapporteringen om finansieringsinstrument nu ingår i den årliga genomföranderapporten. Denna rapport läggs fram för kom- missionen en månad tidigare än den tidigare rapporteringen om finansierings- instrument, utom när det gäller åren 2017 och 2019. Samtidigt har den period som kommissionen har på sig för att presentera sin rapport för den myndighet som beviljar ansvarsfrihet fastställts till sex månader. Detta kan jämföras med att kommissionen under programperioden 2007–2013 hade tre månader på sig att kontrollera uppgifterna och presentera sin konsoliderade genomföranderapport om finansieringsinstrument. Det innebär att relevant information om genomför- andet av finansieringsinstrument och deras kostnader finns tillgänglig senare än under den förra perioden. 162 Vad beträffar förvaltningskostnader och förvaltningsavgifter förbättrades lag- stiftningen betydligt och föreskriver nu tak för ackumulerade belopp som ligger under dem som gällde under programperioden 2007–2013. De resultatbaserade delarna är dock ännu inte tillräckligt solida, och kommissionen måste ytterligare förtydliga hur förvaltningsmyndigheterna ska använda dessa bestämmelser när de förhandlar fram finansieringsavtalen (se punkterna 106–145). Rekommendation 10 Inför den kommande avslutningen av programperioden 2007–2013 bör kommis- sionen göra följande: a) Se till att medlemsstaterna rapporterar utförlig information om förvaltnings- kostnader och förvaltningsavgifter som uppkommit och betalats senast i mars 2017. Slutdatum för genomförande: före utgången av 2017. b) Förtydliga att taken för förvaltningskostnader och förvaltningsavgifter måste tillämpas på det faktiska kapital som använts av finansieringsinstrumentet, det vill säga det bidrag från det operativa programmet som har använts till att ge slutmottagare ekonomiskt stöd. Slutdatum för genomförande: före utgången av 2017. Slutsatser och rekommendationer 84 Rekommendation 11 När det gäller den resultatbaserade ersättningen till fondförvaltare under pro- gramperioden 2014–2020 rekommenderar vi följande: a) Kommissionen bör lägga fram ett lagstiftningsförslag om en översyn av de befintliga bestämmelserna i förordningen om gemensamma bestämmelser för att förstärka incitamentseffekten hos dessa arrangemang. Slutdatum för genomförande: senast i december 2016. b) Medlemsstaternas förvaltningsmyndigheter bör i stor utsträckning utnyttja de befintliga resultatbaserade delarna i ersättningen till fondförvaltare när de förhandlar fram finansieringsavtal. Detta skulle kunna kompletteras med ytterligare delar på frivillig grund. Datum för genomförande: omedelbart. Rekommendation 12 Kommissionen bör göra en jämförande analys av genomförandekostnaderna för bidrag och återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd, huvudsakligen genom finan- sieringsinstrument, när det gäller programperioden 2014–2020 för att ta reda på deras faktiska storlek. Sådan information skulle vara särskilt relevant för utarbe- tandet av lagstiftningsförslag till perioden efter 2020 och för fastställandet av en lämplig omfattning för det tekniska stödet. Slutdatum för genomförande: senast i december 2017. Slutsatser och rekommendationer 85 163 Under programperioden 2014–2020, slutligen, är det också av vital betydelse att kommissionen och EIB på ett ändamålsenligt sätt samordnar användningen av finansieringsinstrument med delad och central förvaltning som finansieras från EU-budgeten med Europeiska fonden för strategiska investeringar (EFS-fonden), även kallad Junckerplanen. Först då kan finansieringsinstrumenten inom EU-bud- geten bidra på det ändamålsenligaste sättet till de infrastrukturinvesteringar som så väl behövs i EU. Denna rapport antogs av revisionsrättens avdelning II, med ledamoten Henri Grethen som ordförande, vid dess sammanträde i Luxemburg den 1 juni 2016. För revisionsrätten Vítor Manuel da SILVA CALDEIRA ordförande Bilagor 86 I a g a l i B Finansieringsinstrument med delad förvaltning – hur fungerar de (programperioden 2014–2020)? a) Låneinstrument Hur fungerar det? Förvaltningsmyndighet för ESI-fonderna (ESIF-programmet) F I N A N S I E R N G I FINANSIELLA INTERMEDIÄRER + MEDINVESTERARE I G N N T S A K V A N Å L I G N N L A T E B R E T Å N Å L I G N N L A T E B R E T Å N Å L I G N N L A T E B R E T Å N Å L I G N N L A T E B R E T Å SLUTMOTTAGARE SLUTMOTTAGARE SLUTMOTTAGARE SLUTMOTTAGARE I N V E S T E R N G I R E T S M O K N I Källa: Europeiska kommissionen, EIB, FI Compass – Financial Instrument products. Loans, guarantees, equity and quasi-equity (kompass för finansie- ringsinstrument – produkter i form av finansieringsinstrument – lån, garantier, eget kapital och kapital likställt med eget kapital), s. 5. Bilagor 87 I a g a l i B Finansieringsinstrument med delad förvaltning – hur fungerar de (programperioden 2014–2020)? b) Garantiinstrument Hur fungerar det? Förvaltningsmyndighet för ESI-fonderna (ESIF-programmet) S I E R N G I F I N A N - I G N N T S A K V A GARANT + MEDGARANT BETALNING om lån inte kan återbetalas LÅNGIVARE N Å L I G N N L A T E B R E T Å E I M E R P N Å L I G N N L A T E B R E T Å N Å L I G N N L A T E B R E T Å N Å L I G N N L A T E B R E T Å SLUTMOTTAGARE SLUTMOTTAGARE SLUTMOTTAGARE SLUTMOTTAGARE Källa: Europeiska kommissionen, EIB, FI Compass – Financial Instrument products. Loans, guarantees, equity and quasi-equity (kompass för finansie- ringsinstrument – produkter i form av finansieringsinstrument – lån, garantier, eget kapital och kapital likställt med eget kapital), s. 9. Bilagor 88 I a g a l i B Finansieringsinstrument med delad förvaltning – hur fungerar de (programperioden 2014–2020)? c) Eget kapital (eller därmed likställt kapital) Hur fungerar det? Förvaltningsmyndighet för ESI-fonderna (ESIF-programmet) I G N N T S A K V A F I N A N S I E R N G I FINANSIELLA INTERMEDIÄRER + medinvesterare INVESTERING EXIT FÖRVÄRVADE AKTIER SLUTMOTTAGARE Källa: Europeiska kommissionen, EIB, FI Compass – Financial Instrument products. Loans, guarantees, equity and quasi-equity (kompass för finansie- ringsinstrument – produkter i form av finansieringsinstrument – lån, garantier, eget kapital och kapital likställt med eget kapital), s. 14. Bilagor 89 Definition av termen ”finansieringsinstrument” i den rättsliga grunden (program- perioderna 2014–2020 och 2007–2013) I I a g a l i B 2014–2020 Regionalpolitik (Eruf och ESF) Socialpolitik (EaSI) Transport- och energipolitik (FSE) En definition av finansieringsinstrument finns i budgetförordningen och är därför tillämplig på alla budgetområden: Artikel 2 ”p) finansieringsinstrument: unionsåtgärder i form av kompletterande ekonomiskt stöd från budgeten för att uppnå ett eller flera specifika politiska mål för unionen. Dessa instrument får utformas som kapitalinvesteringar, lån eller garantier eller investeringar i form av kapital likställt med eget kapital eller andra riskdelningsinstrument, och kan vid behov kombineras med bidrag. ” Ingen sektorspecifik definition. Förordningen om gemensamma bestäm- melser hänvisar direkt till definitionen i budgetförordningen. Regionalpolitik (Eruf och ESF) Ingen formell definition förekommer. Indirekta definitioner finns i tillämpningsförord- ningen och i COCOF:s not. Artikel 43 i tillämpningsförordningen: ”Artiklarna 43–46 ska gälla finansieringstekniska instrument bestående av insatser som utgör lönsamma investeringar eller som ger garantier för lönsamma investeringar, eller båda, i följande: Trots den gemensamma definitio- nen i budgetförordningen hänvisar EaSI-förordningen till ”lån”, ”garan- tier”, ”eget kapital” och ”därmed likställt kapital”. Socialpolitik (EPMF) Ingen formell definition förekommer. Trots den gemensamma definitionen i budgetförordningen hänvisar FSE-förord- ningen till ”egetkapitalinstrument”, ”lån och/eller garantier” och ”riskdelningsinstrument, inbegripet förbättringsmekanismen för projektobligationer”. Transport- och energipolitik (TEN) Ingen formell definition förekommer. Trots det hänvisar EPMF-beslutet till ”garantier och riskspridningsinstru- ment”, ”egetkapitalinstrument” och ”skuldinstrument”. Trots det hänvisar TEN-förordningen till ”instrumentet för lånegaranti”, ”riskdel- ningsinstrumentet för projektobliga- tioner” och ”deltagande i riskkapital för investeringsfonder”. EEPR-förordningen hänvisar till en ”me- kanism” för investeringar som EU ska äga andelar av. […]”. 2007–2013 COCOF:s riktlinjer: 1. 2. 12 För att räknas som finansieringstekniskt instrument enligt strukturfondsförordningarna är det därför nödvändigt att bidragen från de opera- tiva programmen utgörs av återbetalningspliktiga investeringar, närmare bestämt eget kapital, lån och/eller garantier för sådana återbetalnings- pliktiga investeringar i enlighet med de särskilda bestämmelserna i artikel 44 första stycket leden a, b eller c i den allmänna förordningen. 1. 2. 13 Återbetalningspliktiga investeringar ska skiljas från icke återbetalningspliktigt stöd eller bidrag, som i denna not definieras som ”direkta ekonomiska stöd som ges i form av donationer”. Källa: Europeiska kommissionen. Bilagor 90 I Översikt över Eruf-finansieringsinstrumenten i de 28 EU-medlemsstaterna: antal fon- I I a g a l i der och kapitaltilldelning (programperioden 2007–2013) 7 1 1 - - 4 - 1 4 1 1 1 1 - - - 3 1 - 1 - 1 - - 1 - - - 1 % 5 5 0 1 9 2 1 4 1 2 9 5 9 0 1 1 7 2 2 3 7 9 % 1 % 3 B v a h e n n I n å L i t n a r a G t g i r v Ö t a d n a l B l a t i p a k t e g E t a r e t r o p p a r j E r e d n o f l a t n a t l a t o T n e l o P v a h e n n I n å L i t n a r a G t g i r v Ö t a d n a l B l a t i p a k t e g E t a r e t r o p p a r j E ) o r u e r e n o j l i m i ( g a r d b - f u r E n e t e g d u b - f u r E v a l e d n A r e d n o f l a t n a t l a t o T n e i k a v o l S 5 1 3 - - 1 - - v a h e n n I n å L i t n a r a G t g i r v Ö t a d n a l B l a t i p a k t e g E t a r e t r o p p a r j E r e d n o f l a t n a t l a t o T n e i n e v o l S 2 - - 1 1 - - v a h e n n I n å L i t n a r a G t g i r v Ö t a d n a l B l a t i p a k t e g E t a r e t r o p p a r j E r e d n o f l a t n a t l a t o T e k i r r e t s Ö ) o r u e r e n o j l i m i ( g a r d b - f u r E n e t e g d u b - f u r E v a l e d n A 0 1 % 1 ) o r u e r e n o j l i m i ( g a r d b - f u r E n e t e g d u b - f u r E v a l e d n A ) o r u e r e n o j l i m i ( g a r d b - f u r E n e t e g d u b - f u r E v a l e d n A 1 7 1 % 1 ) o r u e r e n o j l i m i ( g a r d b - f u r E n e t e g d u b - f u r E v a l e d n A 6 9 3 % 2 1 ) o r u e r e n o j l i m i ( g a r d b - f u r E n e t e g d u b - f u r E v a l e d n A v a h e n n I n å L i t n a r a G t g i r v Ö t a d n a l B l a t i p a k t e g E t a r e t r o p p a r j E r e d n o f l a t n a t l a t o T n e i n ä m u R 0 2 1 1 3 3 - - 1 v a h e n n I n å L i t n a r a G t g i r v Ö t a d n a l B l a t i p a k t e g E t a r e t r o p p a r j E r e d n o f l a t n a t l a t o T n e i r a g l u B 0 7 1 1 4 7 0 2 8 2 7 - - 4 v a h e n n I n å L i t n a r a G t g i r v Ö t a d n a l B l a t i p a k t e g E t a r e t r o p p a r j E r e d n o f l a t n a t l a t o T n r e g n U ) o r u e r e n o j l i m i ( g a r d b - f u r E n e t e g d u b - f u r E v a l e d n A 0 3 3 % 0 1 ) o r u e r e n o j l i m i ( g a r d b - f u r E n e t e g d u b - f u r E v a l e d n A 2 6 7 % 6 ) o r u e r e n o j l i m i ( g a r d b - f u r E n e t e g d u b - f u r E v a l e d n A v a h e n n I n å L i t n a r a G t g i r v Ö t a d n a l B l a t i p a k t e g E t a r e t r o p p a r j E r e d n o f l a t n a t l a t o T n e i k c e j T 4 3 2 3 2 4 5 - - - v a h e n n I n å L i t n a r a G t g i r v Ö t a d n a l B l a t i p a k t e g E t a r e t r o p p a r j E 4 1 1 5 1 6 1 - - 6 4 1 % 6 v a h e n n I n å L i t n a r a G t g i r v Ö t a d n a l B l a t i p a k t e g E t a r e t r o p p a r j E r e d n o f l a t n a t l a t o T d n a l t t e L 5 - 3 - - 1 1 - v a h e n n I n å L i t n a r a G t g i r v Ö t a d n a l B l a t i p a k t e g E t a r e t r o p p a r j E r e d n o f l a t n a t l a t o T d n a l t s E 1 - - - - 1 - - v a h e n n I n å L i t n a r a G t g i r v Ö t a d n a l B l a t i p a k t e g E t a r e t r o p p a r j E r e d n o f l a t n a t l a t o T d n a l n i F ) o r u e r e n o j l i m i ( g a r d b - f u r E n e t e g d u b - f u r E v a l e d n A 9 1 1 % 6 ) o r u e r e n o j l i m i ( g a r d b - f u r E n e t e g d u b - f u r E v a l e d n A 5 3 % 4 ) o r u e r e n o j l i m i ( g a r d b - f u r E n e t e g d u b - f u r E v a l e d n A r e d n o f l a t n a t l a t o T n e u a t i L I F E S V T L E T L O R G B R G L P K S U H Z C T A L S T I K D E D L N E B R F 5 1 2 2 - - - - v a h e n n I n å L i t n a r a G t g i r v Ö t a d n a l B l a t i p a k t e g E t a r e t r o p p a r j E Y C r e d n o f l a t n a t l a t o T n r e p y C 2 3 7 4 1 2 4 5 - - v a h e n n I n å L i t n a r a G t g i r v Ö t a d n a l B l a t i p a k t e g E t a r e t r o p p a r j E r e d n o f l a t n a t l a t o T d n a l k e r G T M 2 1 - 1 - - - - v a h e n n I n å L i t n a r a G t g i r v Ö t a d n a l B l a t i p a k t e g E t a r e t r o p p a r j E r e d n o f l a t n a t l a t o T a t l a M 8 0 1 8 1 3 2 3 6 2 - 3 6 2 v a h e n n I n å L i t n a r a G t g i r v Ö t a d n a l B l a t i p a k t e g E t a r e t r o p p a r j E 7 1 % 6 ) o r u e r e n o j l i m i ( g a r d b - f u r E n e t e g d u b - f u r E v a l e d n A 8 0 3 1 % 1 1 ) o r u e r e n o j l i m i ( g a r d b - f u r E n e t e g d u b - f u r E v a l e d n A 0 1 % 2 ) o r u e r e n o j l i m i ( g a r d b - f u r E n e t e g d u b - f u r E v a l e d n A 6 2 5 2 % 2 1 ) o r u e r e n o j l i m i ( g a r d b - f u r E n e t e g d u b - f u r E v a l e d n A 1 - - - 1 1 - - - 1 2 7 % 8 K U v a h e n n I n å L i t n a r a G t g i r v Ö t a d n a l B l a t i p a k t e g E t a r e t r o p p a r j E r e d n o f l a t n a t l a t o T e g i r e v S 5 - 2 - - 3 - - v a h e n n I n å L i t n a r a G t g i r v Ö t a d n a l B l a t i p a k t e g E t a r e t r o p p a r j E r e d n o f l a t n a t l a t o T k r a m n a D ) o r u e r e n o j l i m i ( g a r d b - f u r E n e t e g d u b - f u r E v a l e d n A 3 1 % 5 ) o r u e r e n o j l i m i ( g a r d b - f u r E n e t e g d u b - f u r E v a l e d n A 4 7 0 1 2 - 3 5 7 - - 2 v a h e n n I n å L i t n a r a G t g i r v Ö t a d n a l B l a t i p a k t e g E t a r e t r o p p a r j E n e i n n a t i r b r o t S r e d n o f l a t n a t l a t o T 1 4 - 1 - 2 7 3 - - 1 8 3 8 % 5 1 1 1 2 1 - 7 - - 2 6 6 % 2 1 ) o r u e r e n o j l i m i ( g a r d b - f u r E n e t e g d u b - f u r E v a l e d n A 8 1 % 2 P S T P 0 2 1 2 4 3 2 1 1 5 - 1 6 5 0 3 2 % 3 6 4 2 - - 1 0 - - 1 v a h e n n I n å L i t n a r a G t g i r v Ö t a d n a l B l a t i p a k t e g E t a r e t r o p p a r j E r e d n o f l a t n a t l a t o T e k i r k n a r F 9 - 7 - - 2 - - ) o r u e r e n o j l i m i ( g a r d b - f u r E n e t e g d u b - f u r E v a l e d n A 9 5 1 % 6 1 v a h e n n I n å L i t n a r a G t g i r v Ö t a d n a l B l a t i p a k t e g E t a r e t r o p p a r j E r e d n o f l a t n a t l a t o T n e i n a p S 6 3 8 - 5 3 7 - - 3 6 7 3 % 3 r e d n o f l a t n a t l a t o T n e i l a t I 0 5 9 % 4 ) o r u e r e n o j l i m i ( g a r d b - f u r E n e t e g d u b - f u r E v a l e d n A v a h e n n I n å L i t n a r a G t g i r v Ö t a d n a l B l a t i p a k t e g E t a r e t r o p p a r j E r e d n o f l a t n a t l a t o T d n a l k s y T ) o r u e r e n o j l i m i ( g a r d b - f u r E v a h e n n I n å L i t n a r a G t g i r v Ö t a d n a l B l a t i p a k t e g E t a r e t r o p p a r j E n e t e g d u b - f u r E v a l e d n A a n r e d n ä l r e d e N r e d n o f l a t n a t l a t o T ) o r u e r e n o j l i m i ( g a r d b - f u r E v a h e n n I n å L i t n a r a G t g i r v Ö t a d n a l B l a t i p a k t e g E t a r e t r o p p a r j E n e t e g d u b - f u r E v a l e d n A r e d n o f l a t n a t l a t o T n e i g l e B ) o r u e r e n o j l i m i ( g a r d b - f u r E v a h e n n I n å L i t n a r a G t g i r v Ö t a d n a l B l a t i p a k t e g E t a r e t r o p p a r j E n e t e g d u b - f u r E v a l e d n A r e d n o f l a t n a t l a t o T l a g u t r o P ) o r u e r e n o j l i m i ( g a r d b - f u r E n e t e g d u b - f u r E v a l e d n A Källa: Revisionsrätten, på grundval av uppgifter från kommissionen, situationen per den 31 december 2014. 4 < 8 - 4 2 1 - 8 6 1 - 2 1 g n i r a l k r ö f n e k c e T a l a t o t n e d v a % ) n e t e g d u b - f u r E (   Bilagor 91 Översikt över ESF-finansieringsinstrumenten i de 28 EU-medlemsstaterna: antal fonder och kapitaltilldelning (programperioden 2007–2013) V I a g a l i B 3 1-----1 1 % 2 1 2 12 0--- - v a h e n n n å L i t n a r a G t a d n a l B l a t i p a k t e g E t a r e t r o p p a r j E I r e d n o f d n a l t t e L l a t n a t l a t o T n e t e g d u b - F S E a l a t o t n e d v a l e d n A ) o r u e r e n o j l i m ( g a r d b - F S E i v a h e n n n å L i t n a r a G t a d n a l B l a t i p a k t e g E t a r e t r o p p a r j E I r e d n o f l a t n a t l a t o T n e l o P 1 3 % 1 < n e t e g d u b - F S E a l a t o t n e d v a l e d n A ) o r u e r e n o j l i m ( g a r d b - F S E i 1 < 2 - 1 3 - 2 4 - 3 g n i r a l k r ö f n e k c e T a l a t o t n e d v a % ) n e t e g d u b - F S E ( 1--1--- 6 % 2 211--- %- 1 4 1 v a h e n n n å L i t n a r a G t a d n a l B l a t i p a k t e g E t a r e t r o p p a r j E I r e d n o f l a t n a t l a t o T d n a l t s E n e t e g d u b - F S E a l a t o t n e d v a l e d n A ) o r u e r e n o j l i m ( g a r d b - F S E i v a h e n n n å L i t n a r a G t a d n a l B l a t i p a k t e g E t a r e t r o p p a r j E I r e d n o f l a t n a t l a t o T n e u a t i L n e t e g d u b - F S E a l a t o t n e d v a l e d n A ) o r u e r e n o j l i m ( g a r d b - F S E i V T L E T L L P K D E D T I 0 4-1---3 1 % 4 4-211-- v a h e n n n å L i t n a r a G t a d n a l B l a t i p a k t e g E t a r e t r o p p a r j E I r e d n o f l a t n a t l a t o T k r a m n a D n e t e g d u b - F S E a l a t o t n e d v a l e d n A ) o r u e r e n o j l i m ( g a r d b - F S E i v a h e n n n å L i t n a r a G t a d n a l B l a t i p a k t e g E t a r e t r o p p a r j E I r e d n o f l a t n a t l a t o T d n a l k s y T 6 2 1 % 1 n e t e g d u b - F S E a l a t o t n e d v a l e d n A ) o r u e r e n o j l i m ( g a r d b - F S E i 0 2 275-51 v a h e n n n å L i t n a r a G t a d n a l B l a t i p a k t e g E t a r e t r o p p a r j E I r e d n o f l a t n a t l a t o T n e i l a t I 1 6 2 % 4 n e t e g d u b - F S E a l a t o t n e d v a l e d n A ) o r u e r e n o j l i m ( g a r d b - F S E i Källa: Revisionsrätten, på grundval av uppgifter från kommissionen, situationen per den 31 december 2014. Bilagor 92 V Sammanfattning av förhandsbedömningskrav (programperioden 2014–2020) a g a l i Finansieringsinstrument med delad förvaltning inom sammanhållningspolitiken (programperioden 2014–2020) Centralt förvaltade finansieringsinstrument inom social-, energi och transportpolitiken (i kraft sedan den 1 januari 2013) B Del Rättslig grund Rättslig grund: De aspekter som ska analyseras och rapporteras anges i arti- kel 37. 2 och 37. 3 i förordningen om gemensamma bestämmelser och inbegriper följande aspekter: Marknadsmiss- lyckanden En analys av marknadsmisslyckanden, icke-optimala investe- ringssituationer samt investeringsbehov. Mervärde En bedömning av mervärdet av de finansieringsinstrument som övervägs för stöd från de europeiska struktur- och investerings- fonderna, samstämmighet med andra former av offentliga insatser riktade mot samma marknad, proportionaliteten när det gäller den planerade insatsen och åtgärder för att minimera snedvridning av marknaden. Rättslig grund: I artikel 140 f i budgetförordningen fastställs att finansieringsin- strument ska inrättas på grundval av en förhandsutvärdering. De olika delarna av denna utvärdering beskrivs i tillämpningsföre- skrifterna för budgetförordningen1 och sammanfattas nedan. Identifiering av brister på marknaden, marknadsmisslyckanden eller suboptimala investeringssituationer och bedömning av investeringsbehoven mot bakgrund av de politiska målen. ο ο Förhandsbedömningen ska visa att de konstaterade beho- ven på marknaden inte kan hanteras på lämpligt sätt och tillräckligt snabbt vare sig genom marknadsmekanismer eller genom andra typer av åtgärder från unionens sida än finansieringsinstrument. Förhandsbedömningen ska även visa att det planerade finansieringsinstrumentet är förenligt med nya och befintliga finansieringsinstrument, så att man undviker överlappning. Statligt stöd Eventuella konsekvenser vad gäller statligt stöd. Ej tillämpligt Hävstångseffekt En uppskattning av de ytterligare offentliga och privata medel som kan anskaffas genom finansieringsinstrumentet ned till slutmottagarnivå (förväntad hävstångseffekt). Investerings- strategi Den föreslagna investeringsstrategin, inbegripet en granskning av olika möjliga finansiella produkter som kommer att erbjudas. Som föremål för förhandsbedömningen ingår också proportiona- liteten hos de planerade åtgärderna med avseende på hur stort det konstaterade investeringsunderskottet är, den förväntade hävstångseffekten och ytterligare kvalitativa effekter. I förhandsbedömningen ska det också fastställas hur medel från finansieringsinstrumentet bäst ska distribueras till sina mottagare. Resultat Angivelse av förväntade resultat och hur finansieringsinstru- mentet i fråga förväntas bidra till att uppnå de specifika målen för den relevanta prioriteringen, inbegripet indikatorer för detta bidrag. I förhandsbedömningen ska det också fastställas lämpliga resultatindikatorer. Erfarenheter En bedömning av tidigare erfarenheter från liknande instrument och förhandsbedömningar som genomförts av medlemsstaten. Ingen jämförbar bestämmelse i den rättsliga grunden för att belysa tidigare erfarenheter. Möjlighet till översyn Bestämmelser som vid behov möjliggör översyn och uppdatering av förhandsbedömningen i samband med genomförandet av finansieringsinstrument som har genomförts på grundval av en sådan bedömning, om den förvaltande myndigheten under genomförandefasen anser att förhandsbedömningen eventuellt inte längre korrekt speglar de marknadsvillkor som råder vid tidpunkten för genomförandet. Ingen översynsklausul i den rättsliga grunden. 1 Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 1268/2012 av den 29 oktober 2012 om tillämpningsföreskrifter för Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget (EUT L 362, 31. 12. 2012, s. 1). Kommissionens svar Sammanfattning 93 II Kommissionen håller med om att det finns många fördelar med att ge ekonomiskt stöd från EU:s budget genom finansieringsinstrument, och det är därför som kommissionen för programperioden 2014–2020 aktivt främjar och uppmanar en ökad användning av dessa. VI Kommissionen anser att effekten av de problem som revisionsrätten identifierat varierar mellan medlemsstaterna och typerna av finansieringsinstrument och att överlag förblir finansieringsinstrumenten ett effektivt och ända- måls enligt sätt att betala ut EU-medel. VI Första strecksatsen: Kommissionen anser att den genomsnittliga utbetalningsgraden på 57 % (i slutet av 2014) visar på en mycket heterogen situation. Risken för att inte uppnå full utbetalning när programmen avslutas gäller ett begränsat antal finansieringsinstrument i några få medlemsstater. Den låga utbetalningsgraden i slutet av 2014 är ett resultat av ett antal faktorer, bland annat finanskrisen, den begränsade erfarenheten i ett antal medlemsstater och sen sena starten för vissa instrument. VI Andra strecksatsen För finansieringsinstrument med delad förvaltning gjorde de rättsliga kraven på rapportering inte det möjligt för kommissionen att erhålla uttömmande uppgifter gällande bidragen från privata investerare i medlemsstaterna. Kommissionen noterar dock att reglerna om statligt stöd för vissa finansieringsinstrument kräver ett lägsta bidrag från privata investerare (t. ex. 30 % och i vissa fall till och med 60 %). Kommissionen anser att de centralt förvaltade finansieringsinstrument som utvecklades under perioden 2007–2013 lyckades attrahera ansenliga medel från den privata sektorn på projektnivå, även i de fall då inga privata bidrag lämnades på fondnivå (såsom Margueritefonden). Vi anser att de lärdomar som dragits inom ramen för dessa instru- ment hjälper kommissionen att utveckla instrument som kan attrahera ännu mer privata investeringar. VI Tredje strecksatsen Kommissionen anser att frekvensen för återanvändning av medel under stödberättigandeperioden inte är ett mål i sig själv. Dessutom kommer/behöver förfallodagen för den finansiering som tillhandahålls justeras enligt den typ av inve- steringar som finansieras, och alla slutsatser om den begränsande revolverade effekten bör dras med hänvisning till det datum då finansieringsinstrumentet inrättades, tiden med amorteringsfrihet, löptiden och andelen fallissemang för den finansiering som tillhandahålls slutmottagarna. Kommissionens svar 94 VI Fjärde strecksatsen Enligt reglerna för programperioden 2007–2013 är förvaltningskostnaderna och förvaltningsavgifterna kopplade till de belopp som betalas in i finansieringsinstrumenten och inte till de belopp som betalas ut till slutmottagarna. Kommissionen noterar att en jämförelse med centralt förvaltade instrument endast kommer att vara möjlig när Eruf- och ESF-instrumenten avslutas. För 2014–2020 måste förvaltningskostnaderna och förvaltningsavgifterna vara kopplade till resultat, även de belopp som betalats ut till slutmottagare. VIII Första rekommendationen Kommissionen godtar rekommendationen. När ett finansieringsinstrument utvecklas bör förhandsbedömningen inkludera en analys av dragna lärdomar från tidigare, liknande instrument. VIII Andra rekommendationen Kommissionen godtar rekommendationen. För centralt förvaltade instrument förutser de relevanta rättsliga grunderna halvstidsöversyner. För alla sådana framtida halvstidsöversyner av finansieringsinstrument kommer kommissionen att se till att de omfattar dragna lärdomar och inverkan av alla stora socioekonomiska förändringar av instrumentets grund och motsvarande bidrag från EU-budgeten. VIII Tredje rekommendationen Kommissionen godtar rekommendationen. I den mån den berörs anser kommissionen att denna rekommendation håller på att genomföras genom ett utkast till vägledning om genomförandealternativen enligt artikel 38. 1 b i förordningen om gemensamma bestämmelser, som lades fram för medlemsstaterna för första gången den 28 april 2016 och som nu håller på att färdigställas, de omfattande förtydliganden som lämnats till medlemsstaterna vad gäller initiativet för små och medelstora företag och broschyren för att vägleda medlemsstaterna om komplementariteten mellan ESI-fonderna/Efsi. VIII Fjärde rekommendationen Kommissionen godtar inte rekommendationen. Kommissionen ser det inte som nödvändigt att ändra budgetförordningen och/eller de underliggande sektorsvisa bestämmelserna (förordningen om gemensamma bestämmelser och centralt förvaltade sektorsvisa bestämmelser), och anser att frågan kan hanteras i tillräcklig grad genom att tillhandahålla vägledning. I detta avseende har de generaldirektorat som ansvarar för ESI-fonderna börjat att ta fram ett utkast till vägledning om rapportering. Detta utkast lades fram för medlemsstaterna den 28 april 2016 och planeras innehålla omfat- tande information om beräkning av hävstångseffekter i enlighet med budgetförordningen. För centralt förvaltade instrument justerade kommissionen i juni 2015 metoden för beräkning av hävstångseffekten för finansieringsin- strumenten för 2014–2020 för att på ett konsekvent och harmoniserat sätt uppfylla de tillämpliga kraven gällande hävstångseffekt i budgetförordningen och dess tillämpningsföreskrifter. Kommissionens svar 95 VIII Femte rekommendationen Kommissionen godtar rekommendationen. Medlemsstaterna kommer när de operativa programmen avslutas att behöva rapportera om den nationella privata medfinansiering som faktiskt betalats till finansieringsinstrumenten liksom identifiera vilka nationella aktörer som har bidragit till medfinansieringen, vilken typ av nationell medfinansiering som tillhandahållits och eventuella med- investeringsfonder utöver programresurserna. VIII Sjätte rekommendationen Kommissionen godtar rekommendationen. Kommissionen började utarbeta ett utkast till vägledning om förmånlig ersättning som lades fram för medlemssta- terna i oktober 2015, och arbetet med den slutgiltiga versionen pågår. VIII Sjunde rekommendationen Kommissionen godtar delvis denna rekommendation vad beträffar dess lagstiftningsförslag för programperioden efter 2020. VIII Åttonde rekommendationen Kommissionen godtar rekommendationen. För delad förvaltning kommer kommissionen i den slutgiltiga versionen av vägledningen om genomförandealterna- tiven i artikel 38. 1 b i förordningen om gemensamma bestämmelser inbegripa ytterligare rekommendationer för att kräva att finansieringsinstrumentens strukturer anpassas efter policyn i kommissionens meddelande om åtgärds- paketet mot skatteflykt från januari 2016. För centralt förvaltade instrument har kommissionen redan skrivit till EIB och EIF för att betona betydelsen av kom- missionens åtgärder mot skatteflykt och uppmuntra EIB/EIF att ytterligare främja bästa praxis inom detta område. Kommissionen för en aktiv dialog med EIB och EIF om översynen av deras respektive policyer på området. VIII Nionde rekommendationen Kommissionen godtar rekommendationen. Kommissionen kommer i den slutgiltiga versionen av vägledningen om genomförandealternativen i artikel 38. 1 b i förordningen om gemensamma bestämmelser att framhålla betydelsen av kravet i ovannämnda förordning gäl- lande användningen av medel som återbetalats inom ramen för det finansieringsavtal som tecknats av förvaltnings- myndigheterna, och kommer att ange att en kontroll av denna bestämmelses lämplighet omfattas av tillämpnings- området för det regelbundna revisionsarbete som bedrivs av revisionsmyndigheterna. VIII Tionde rekommendationen Kommissionen godtar rekommendationen. Den vägledning om förhandsbedömning som antogs i maj 2014 förklarar villkoren för att tilldela programresurserna för 2014–2020 till ett befintligt finansieringsinstrument, och det planeras att det utkast till vägledning om urval av organ som genomför finansieringsinstrument som har börjat utarbetas av kommissionen ska inbegripa ett avsnitt som förklarar de villkor som är tillämpliga för kontraktsändringar. Den slutgiltiga versionen av denna vägledning håller för närvarande på att utarbetas. Kommissionens svar 96 VIII Elfte rekommendationen Kommissionen godtar rekommendationen. Riktlinjerna för avslutande av operativa program (kommissionens beslut C(2015) 2771) förutser obligatorisk rappor- tering om förvaltningskostnader och förvaltningsavgifter som har uppstått och betalats senast i mars 2017. VIII Tolfte rekommendationen Kommissionen godtar inte rekommendationen. Kommissionen anser att reglerna tydligt anges i den rättsliga grunden, som har varit föremål för utförlig vägled- ning, och att det inte finns något utrymme i detta skede för en nytolkning. VIII Trettonde rekommendationen Kommissionen godtar inte rekommendationen. Kommissionen anser att de obligatoriska bestämmelser om resultatbaserad ersättning som fastställs i artikel 42. 5 i förordningen om gemensamma bestämmelser, liksom de utförliga resultatkriterier som fastställs i artikel 12 i den delegerade rättsakten 480/2014, utgör en lämplig grund för att uppnå den önskade stimulanseffekten och att det i detta skede inte finns någon grund som i tillräckligt hög grad motiverar ett ändringsförslag. VIII Fjortonde rekommendationen Kommissionen noterar att denna rekommendation riktar sig till medlemsstaterna. Kommissionen håller med om att förvaltningsmyndigheterna bör dra största möjliga nytta av de befintliga rättsliga kraven. VIII Femtonde rekommendationen Kommissionen godtar inte rekommendationen. Vad gäller genomförbarheten och proportionaliteten med avseende på genomförandet av denna rekommendation anser kommissionen att analysen skulle kräva att man isolerade de kostnader för bidrag och finansieringsinstru- ment som bärs av en förvaltningsmyndighet, och sannolikt av samma personal som arbetar med båda uppgifter. Dessutom finns det skillnader mellan kostnadsstrukturerna för bidrag och finansieringsinstrument, liksom för finan- sieringsinstrument med delad förvaltning och direkt förvaltade finansieringsinstrument, eftersom de motsvarar olika sätt att genomföra politik och inriktar sig på olika investeringstyper. Inledning 02 Kommissionen skulle vilja framhålla ytterligare fördelar såsom förbättrad sakkunskap och åtkomst till en bredare uppsättning finansiella verktyg för genomförande av politiken. Kommissionens svar 97 08 Kommissionen påpekar att kriterierna för urval av fondförvaltare, enligt definitionen i artikel 7 i förordning (EU) nr 480/2014, är tillämpliga även i de fall då de reglerna om offentlig upphandling inte är tillämpliga. Reglerna om statligt stöd kräver också ett öppet, transparent och icke-diskriminerande förfarande för valet av fondförvaltare. Kommissionen anser att dessa är kraftfulla garantier för att säkerställa att rätt fondförvaltare väljs. 09 Kommissionen noterar att fondförvaltaren inte utses i lagförslaget för alla centralt förvaltade instrument: t. ex. näm- ner EaSI-förordningen EIB-gruppen, men utesluter inte andra fondförvaltare. 22 Kommissionen påminner om att Efsi siktar på att mobilisera minst 315 miljarder euro med en garanti från EU-budge - ten på 16 miljarder euro och ytterligare 5 miljarder euro i riskbärande kapacitet från EIB:s resurser. Denna garanti förväntas leda till högre hävstångseffekt i motsats till de olika produkter som tillhandahålls inom ramen för ESI-fondernas finansieringsinstrument. Kommentarer 31 Med beaktande av finansieringsinstrumentens livscykel förväntas en ökning under de sista genomförandeåren och en slutsats om utbetalningsgraderna kan bara till fullo dras när programmen avslutas. 32 Se kommissionens svar på punkt 43 och rekommendation 5 i revisionsrättens årsrapport för 2014. 33 Kommissionen menar att det inte finns någon automatisk koppling mellan utbetalningsnivån och nivån på den ursprungliga kapitaltilldelningen på grund av följande faktorer: Analysen av utbetalningsgraderna baseras på uppgifter som samlades in i slutet av 2014. Dessa årsvisa framsteg som uppnåddes under 2014 (+ 12 % för bidrag från operativa program till finansieringsinstrument och + 38 % för betalningar till slutmottagare, vilket ledde till en tioprocentig ökning av de totala utbetalningsgraderna) motsvarar finansieringsinstrumentens livscykel. Kommissionen förväntar sig att utnyttjandegraderna i rapporten från år 2015 och i slutrapporten om genomförandet för 2016 och 2017 kommer att vara påtagligt högre. Kommissionen noterar att det också finns andra faktorer som påverkat utbetalningsgradsnivån i slutet av 2014, såsom nya instrument som inrättades under 2014 och det sena avslutandet av finansieringsinstrument i vissa med- lemsstater under 2012 och 2013. Se också kommissionens svar på punkterna 53 och 54. Kommissionens svar 98 34 Kommissionen anser att en övergripande utnyttjandegrad på 75 % och en utbetalningsgrad på omkring 60 % för finansieringsinstrument, i slutet av 2014, kan ses som rimlig. Vilket anges i Figur 2a förekommer också höga utnytt- jandegrader i vissa av de medlemsstater som anslår betydande belopp till finansieringsinstrument. Som med all statistik finns det undantag: – Låga utnyttjandegrader och höga utbetalningsgrader för Rumänien och Republiken Tjeckien. – Hög total utnyttjandegrad och mellanhög utbetalningsgrad, som Grekland och Frankrike. – Italien, Spanien och Slovakien med överlag låg utnyttjandegrad. Kommissionen har inrättat särskilda åtgärder för att hjälpa länder med dåliga resultat att höja sin administrativa kapacitet för att kunna utnyttja medlen i enlighet med sina behov. Kommissionens gemensamma svar på punkterna 36–38 Kommissionen har identifierat de risker som revisionsrätten tagit upp (även om ökningen i vissa fall motiverades av marknadsförhållandena). Reglerna för 2014–2020 om stegvisa betalningar tar upp denna fråga. Kommissionen önskar påpeka att hur som helst kommer inte finansiella intermediärer att godkänna att ett finansie- ringsinstrument börjar genomföras utan att en lämplig summa pengar har gjorts tillgänglig för det. 40 Arrangemang gällande förvaltningskostnader och förvaltningsavgifter avtalas mellan förvaltningsmyndigheten och fondförvaltaren i linje med subsidiaritetsprincipen. I många fall inbegrep dessa arrangemang också en resultatbaserad ersättning, och/eller fastställde förvaltnings- kostnaderna och förvaltningsavgifterna under förordningens maximala tröskelvärden. I vissa fall fanns det inga förvaltningskostnader och förvaltningsavgifter som belastade EU-budgeten. Förordningen definierar de maximala tröskelvärdena enbart för stödberättigande förvaltningskostnader och för- valtningsavgifter, som begränsas av tröskelvärdet med koppling till det kapital som betalas in. 41 För investeringarna i små och medelstora företag startades de finansieringsinstrument som förvaltas av EIF under 2013–2014, och för vissa instrument avsattes ytterligare medel under 2015. Även om utbetalningsgraderna i slutet av 2014 låg under genomsnittet förväntas en ytterligare och omfattande ökning innan stödberättigandeperiodens slut. För investeringarna i stadsutvecklingsfonder har EIB och stadsutvecklingsfonderna drivit på investeringsverk- samheten påtagligt sedan 2014. Den långsamma starten för investeringsprojekt på slutmottagarnivå kan förkla- ras av infrastrukturens karaktär och följaktligen Jessica-projektens längre cykel, vilket innebär mer komplicerade tillståndsförfaranden, statligt stöd och förskottsbetalningar för arbete. Ett antal sydeuropeiska fonder drabbades också av den makroekonomiska krisen och krisen inom banksektorn. Kommissionens svar 99 43 Kommissionen anser att de ändringar som infördes i dess riktlinjer för avslutande omfattades av tillämpningsområ- det för artikel 78. 6 i förordning (EG) nr 1083/2006, i dess ändrade lydelse, och därför inte krävde någon ändring av lagstiftningsakten (se även kommissionens svar på punkt 6. 52 och på rekommendation 5 i revisionsrättens årsrap- port för 2014). 44 Kommissionen anser att projektionen av utbetalningsgraderna från tidigare år inte är den mest relevanta metoden för att uppskatta utbetalningsgraden i slutet av 2015, eftersom den inte tar hänsyn till finansieringsinstrumentens hela livscykel och den tid som gått sedan en viss fond inrättades. Se även kommissionens svar på punkt 43. 48 Erfarenhet har visat att det inte lämpade sig att detaljstyra innehållet i en affärsplan. Detta överensstämmer också med tanken bakom delad förvaltning och subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna. Artikel 43. 2 i den allmänna förordningen avfattades ursprungligen för att belysa viktiga frågor. Det ansågs t. ex. inte tillräckligt att kräva att den affärsplan som skulle lämnas in av medfinansieringspartner som en affärsplan (eller något annat lämpligt dokument) endast borde lämnas in av fondförvaltaren. Dessutom gjorde artikel 43. 2 ingen åtskillnad mellan en holdingfonds affärsplan och en finansiell intermediärs affärsplan, och dess innehåll skapade alltså förvirring. I den rättsliga ramen för 2014–2020, som är mer omfattande, anges inte heller den exakta omfattningen för en affärsplan. De centrala faktorerna i fråga om inrättande av ett finansieringsinstrument är ett finansieringsavtal som tecknats mellan förvaltningsmyndigheten och fondförvaltaren. Finansieringsavtalet måste inbegripa inve- steringsstrategin och en affärsplan och flera andra relevanta inslag (se bilaga IV till förordningen om gemensamma bestämmelser). 50 Kommissionen har upprepade gånger rekommenderat medlemsstaterna att i finansieringsavtalen inbegripa villko- ren för möjligt tillbakadragande av medel från finansieringsinstrument och att gå över till stegvisa betalningar till instrumentet (se punkt 5. 3 i COCOF:s vägledning FEI 10-0014-05-EN). 51 Kommissionen noterar att i samma land hade olika fonder olika resultat. Kommissionen anser att det finns andra faktorer än bara robustheten hos bedömningarna av finansieringsunder- skott som kan ha bidragit till att olika instrument har överdimensionerats (t. ex. finanskrisen eller det sena inrättan- det av instrument som påverkar utbetalningen av medel). Dessutom är finansieringsinstrumenten marknadsledda instrument. Bedömningen av finansieringsunderskottet avslöjar huruvida det förekommer ett marknadsmisslyckande eller inte. Marknadsvillkoren kan dock variera betyd- ligt några år efter det att instrumenten har inrättats. Således tycks bedömningen av ett finansieringsinstruments resultat genom att hänvisa till kopplingen mellan analysen av finansieringsunderskottet och utbetalningsgraderna inte beakta dessa nya marknadsvillkor. Kommissionens svar 100 52 Kommissionen noterar att under 2007–2013 krävdes en bedömning av finansieringsunderskottet endast indirekt i den rättsliga ramen. Mot denna bakgrund ser kommissionen att det faktum att 82 % av de som svarade på revi- sionsrättens undersökning har utfört en bedömning som positivt. 53 Kommissionen påminner om att det indirekta kravet på att utföra en bedömning av finansieringsunderskottet under perioden 2007–2013 inte inkluderade några av de obligatoriska och utförliga krav som föreskrevs för för- handsbedömningen i artikel 37 i förordningen om gemensamma bestämmelser för perioden 2014–2020. Kommis- sionen anser att det nya rättsliga kravet kommer att förhindra den tillhörande risken och att en andra översynsnivå inte skulle ge något mervärde. Förvaltningsmyndigheten ansvarar för att utföra en förhandsbedömning och resultaten ska lämnas till övervak- ningskommittén innan något beslut fattas om att anslå programbidrag till finansieringsinstrument. Förhandsbe- dömningen är inte ett beslut i sig. Den hjälper till att förhindra överlappningar och motsägelser mellan instrument som genomförs av olika aktörer på olika nivåer och att undvika vissa av de problem som identifierades under perioden 2007–2013. Kommissionens erfarenhet visar att förhandsbedömningarna under 2014–2020 utförs av enheter med marknadser- farenhet och kompetens, inklusive EIB-gruppen. Kravet på förhandsbedömning utformades för att vara oberoende och objektivt. Förhandsbedömningen genomgår en omfattande offentlig granskning med mycket högre mervärde än en ”oberoende översyn” i och med att den lämnas in till övervakningskommittén och offentliggörs inom tre månader från slutförandedatumet. Kommissionen anser att det nya systemet med stegvisa betalningar också kommer att fungera som ett marknads- test och som en ytterligare säkerhet. Om utbetalningarna till slutmottagarna är lägre än väntat kommer kommis- sionen inte att betala ut mer ersättning. 54 Kommissionen noterar att ”lärdomar som dragits” och ”stora socioekonomiska förändringar” redan beaktas i de systematiska halvtidsöversynerna av de centralt förvaltade instrumenten för 2014–2020. Det är därför som kommis- sionen anser att förhandsbedömningarna inte behöver uppdateras för att ta hänsyn till dessa aspekter. 55 Medan finansieringsinstrument bör inrättas i linje med reglerna för de (nationella/regionala) programmen påmin- ner kommissionen om att detta inte innebär att ett finansieringsinstrument måste skapas i varje region. Det går att lämna flera programbidrag till ett finansieringsinstrument och på så sätt dra nytta av stordriftsfördelar och kritisk massa. Det framhålls också att de belopp som anslås till finansieringsinstrument i en region inte är godtyckliga. De ingår i den programstrategi som används för programförhandlingarna och inbegriper den behovsanalys av regionen som bekräftas av en förhandsbedömning av programmet. Kommissionens svar 101 57 Det sammanhållningspolitiska målet var att tillhandahålla tillräckligt många alternativ så att det bästa genomför- andealternativet väljs i förhållande till det marknadsmisslyckande som har identifierats, så att det mest effektiva stödet kan ges. På grundval av förhandsbedömningen bör instrumenten utformas på ett sätt som undviker överlappningar och säkerställer komplementaritet. Det går att lämna flera programbidrag från flera regioner till ett finansieringsinstru- ment och på så sätt dra nytta av stordriftsfördelar och kritisk massa. Beroende på typen av instrument (t. ex. lån och garantier), och medlemsstaternas särdrag, har vissa mindre fonder lika bra eller till och med bättre resultat än större fonder (t. ex. Tyskland, Polen eller Frankrike). Kommissionen tror att förhandsbedömningen, genom att ange finansieringsinstrumentets lämpliga storlek, kom- mer att tillhandahålla tillförlitliga och lämpliga resultat som är mer exakta än de allmänna uppgifter som tillhanda- hålls av fondbranschen. 59 Kommissionen påminner om att denna möjlighet i förordningen om gemensamma bestämmelser inte upphäver de geografiska begränsningarna för varje bidragande program. De geografiska kriterierna för stödberättigande är ett av de främsta inslagen i sammanhållningspolitiken. Se kommissionens svar på punkterna 55 och 57. 61 Med hänsyn tagen till artikel 38. 1 a i förordningen om gemensamma bestämmelser kan förvaltningsmyndigheterna lämna finansiella bidrag till finansieringsinstrument som inrättas på unionsnivå, och som förvaltas direkt eller indi- rekt av kommissionen. Kommissionen har lämnat uttömmande förklaringar och arbetat nära medlemsstaterna när det gäller initiativet för små och medelstora företag, vilket är ett finansieringsinstrument på EU-nivå. Dessutom har kommissionen gett ut en broschyr för att ge medlemsstaterna vägledning om komplementariteten mellan Esif och Efsi. Om nya instru- ment utvecklas på EU-nivå kommer kommissionen att tillhandahålla vägledning om bidraget från programmets resurser till instrumentet på EU-nivå baserat på medlemsstaternas begäranden. 64 Definitionen av hävstångseffekt har sin grund i artikel 223 i tillämpningsföreskrifterna för budgetförordningen, som möjliggör konsekvent rapportering från medlemsstaternas sida. Diskussionen om en gemensam definition av hävstångseffekt involverade kommissionens samtliga avdelningar. Avsnitt 2. 3. 4 i kommissionens meddelande COM(2011) 662 av den 19 oktober 2011 inför ett enhetligt koncept. Kommissionens svar 102 65 Revisionsrättens och kommissionens diskussioner om definitionen av hävstångseffekt har pågått sedan 2010. Vilket nämns i kommissionens svar på punkt 64 kommer definitionen av hävstångseffekt från budgetförordningen och säkerställer en konsekvent rapportering från medlemsstaternas sida. Kommissionen anser att revisionsrättens tolkning av hävstångseffekt skiljer sig från definitionen i artikel 223 i tillämpningsföreskrifterna för EU:s budgetförordning, dvs. ”beloppet i finansiering till slutmottagarna dividerat med unionens bidrag”. Detta innebär att hävstångseffekten bör ses som förhållandet mellan unionens finansiella resurser som anslås till ett finansieringsinstrument (input) och den (totala) finansiering som ges till stödberättigade slutmottagare (output). En sådan tolkning garanterar nämligen en jämförbar behandling av hävstångseffekten mellan finansieringsinstru- ment och bidrag. För instrument som omfattas av delad förvaltning kommer medlemsstaternas rapportering att göra det möjligt för kommissionen att särskilja mellan hävstångseffekten från privata och nationella offentliga bidrag inom ramen för det operativa programmet och/eller från ytterligare privata eller offentliga kapitalbidrag. Medfinansiering utgör inte nödvändigtvis endast offentlig finansiering. Ett insatsområde kan avse stödberättigade offentliga utgifter eller stödberättigade totala utgifter (inbegripet offentliga och privata utgifter). Majoriteten av det område som skapats för att stödja små och medelstora företag (och den privata sektorn i allmänhet) rör totala utgifter (se artikel 120 i förordningen om gemensamma bestämmelser). I och med att de europeiska struktur- och investeringsfonderna (ESI-fonderna) alltid genomförs genom opera- tiva program som medfinansieras med offentliga och/eller privata resurser (medan finansieringsinstrument som genomförs inom ramen för andra politikområden inte kräver sådan medfinansiering på programnivå) skulle det vara olämpligt att se det som att sådan medfinansiering inte borde räknas som hävstångsresurser för finansieringsinstru- ment som genomförs via ESI-fonder. 67 Kommissionen understryker att medlemsstaternas rapporter för perioden 2014–2020 bland annat kommer att göra det möjligt för kommissionen att lämna information om finansieringsinstrumentens hävstångseffekt, som tar hän- syn till medfinansieringskraven, dvs. det faktum att den nationella medfinansieringen kan bestå av offentliga och/ eller privata utgifter. 68 Kommissionen har inrättat en övergripande arbetsgrupp som tillhandahåller vägledning om tolkningen av reglerna i den nuvarande budgetförordningen med avseende på genomförandet av finansieringsinstrumenten för 2014– 2020, även om hävstångseffekter. Kommissionen hänvisar också till sitt svar på punkterna 69 och 73. Kommissionens svar 103 69 Den nuvarande budgetförordningen och dess tillämpningsföreskrifter kräver en enhetlig metod för rapporteringen av hävstångseffekter. Kommissionen har vidtagit åtgärder för att finjustera metoden för beräkning av hävstångsef- fekt, vilket anges i svaret på punkt 68. Eftersom de bestämmelser som gäller för finansieringsinstrumenten trädde i kraft i januari 2014 tillämpas den revi- derade strategin bara på finansieringsinstrumenten för 2014–2020. Dessutom bör det noteras att omfattningen för dessa instrument är långt från homogen, vilket förklarar vissa skill- nader i den metod som tillämpats. Dessa skillnader bör därför inte systematiskt ses som motsägelser. 70 Kommissionen håller med om att olika metoder som är anpassade efter olika instrument bör klargöras och noterar att ansträngningar redan har gjorts i detta avseende. I juni 2015 justerade kommissionen metoden för beräkning av hävstångseffekten för att på ett konsekvent och harmoniserat sätt uppfylla de tillämpliga kraven gällande hävstångseffekt i budgetförordningen och dess till- lämpningsföreskrifter. Metoden täcker finansieringsinstrumenten på EU-nivå för den nuvarande programperioden (2014–2020). Enligt ovannämnda metod bör storleken på finansieringen till stödberättigade slutmottagare motsvara den finansieringsvolym som tillhandahålls stödberättigade slutmottagare från ett finansieringsinstrument genom dess finansieringskedja, inklusive delen från unionens bidrag. Dessutom kan finansiering som tillhandahålls utanför finansieringskedjan för ett finansieringsinstrument också tas i beaktande förutsatt att det finns en tydlig koppling till den finansiering som tillhandahålls genom finansierings- instrumentets finansieringskedja. I linje med ovanstående ska all infrastrukturfinansiering – kapitalinvesteringar, lån och bidrag – tas i beaktande för beräkningen av storleken på finansieringen till projektet. I detta sammanhang säkerställer bidraget från EU:s budget till finansieringen av en transaktion en hög grad av säkerhet och transaktio- nens genomförbarhet i sin helhet, vilket i sin tur stimulerar en större volym mobiliserad finansiering. För den rapporteringsperiod som inleds 2015 kommer kommissionen att säkerställa förbättrad konsekvens i meto- den för beräkning av hävstångseffekter för instrument och produkttyper. Se också kommissionens svar på punkterna 69 och 73. Kommissionens svar 104 Ruta 7 Kommissionen noterar att OECD:s metoder avser mätningarna av de belopp som mobiliserats från den privata sek- torn genom officiellt utvecklingsstöd. Kommissionen anser att kopplingen mellan bidraget från EU-budgeten och det finansieringsbelopp som mobilise- rades som ett resultat endast kan bedömas från fall till fall. Även begränsade EU- och EIB-bidrag till projekt kan ha positiva konsekvenser: – Attrahera ytterligare privat finansiering för åtminstone samma belopp som den prioriterade utlåningen från EIB (detta är fallet för alla LGTT-garanterade projekt, där utlåningen från EIB har varit lika stor som utlåningen från andra banker). – Erbjuda en möjlighet att ingå avtal med privata finansinstitut, eller nationella utvecklingsbanker, på grund av EIB:s erkända roll som ett finansinstitut med kreditbetyg AAA. – Offentliga myndigheter tecknar långa löptider med EIB för projekt som inte annars skulle kunna finansieras en- bart inom det regionala eller rent nationella sammanhanget på grund av kortare tidsfrist för de krav på avkast- ning på investerat kapital som ställs av privata investerare. Mot bakgrund av argumenten ovan anser kommissionen att de gemensamma finansiella bidragen från kommis- sionen och EIB, liksom EIB:s roll som en institutionell bank, stimulerar de nationella/regionala myndigheternas beslut vid upphandlingen av offentlig-privata partnerskapsprojekt, där en del av den långsiktiga finansieringen tillhandahålls från de nationella budgetarna, tillsammans med det långsiktiga åtagandet från EU/EIB, vilket de rent privata institutionerna inte skulle kunna göra. Metoden för beräkning av multiplikatorn finslipades vid utformningen av Europeiska fonden för strategiska investe- ringar (Efsi). Av denna anledning har projektinvesteringskostnaderna justerats för att utesluta all bidragsfinansiering från EU och alla finansieringsinstrument på EU-nivå eller Esif-bidrag/finansieringsinstrument (inbegripet relaterad nationell och offentlig medfinansiering från förvaltningsmyndigheter), som används för att medfinansiera det före- slagna projektet. Kommissionens gemensamma svar på punkterna 71 och 72 Förordningen om gemensamma bestämmelser utgör en ram för genomförandet av ESI-fonderna. Andra rättsliga ramar såsom upphandlingsdirektiven eller reglerna om statligt stöd gäller också, utan att de behöver upprepas i förordningen om gemensamma bestämmelser. Budgetförordningen gäller på samma sätt, i synnerhet dess sär- skilda bestämmelser som är tillämpliga på delad förvaltning. I april 2016 utfärdade kommissionen en vägledning om rapportering, som omfattar beräkningen av hävstångseffek- ter för att ge medlemsstaterna en konsekvent metod. Detta kommer att säkerställa robusta och jämförbara uppgif- ter med avseende på den förväntade och den uppnådda hävstångseffekten. För instrument med delad förvaltning kommer rapporteringen från medlemsstaternas sida också att göra det möjligt för kommissionen att tillhandahålla information om finansieringsinstrumentens hävstångseffekt, som tar hänsyn till medfinansieringskraven, som kan bestå av offentliga och/eller privata utgifter. Kommissionens svar 105 73 Kommissionen anser att målet att attrahera privat kapital inte bör dominera, i synnerhet för sektorer som är utsatta för omfattande marknadsmisslyckanden. För både centralt förvaltade instrument och instrument som omfattas av delad förvaltning kan andra mål vara lika viktiga (t. ex. investeringar på en viss gryende marknad med starkt mervärde för EU i samband med en lågkonjunk- tur; stöd till tillväxt, sysselsättning och konkurrenskraft i samtliga medlemsstater och deras regioner etc. ). Därför sträcker sig mätningen av finansieringsinstrumentens framgångsfaktor bortom omfattningen av de privata medel som man lyckats attrahera. Kommissionen understryker att privat finansiering är ett ytterligare rättsligt krav för delad förvaltning som kommer från den rättsliga ramen för statligt stöd. Kommissionens gemensamma svar på punkterna 74–76 Kommissionen påpekar att det faktum att parterna kan ha olika mål kan förstärka projektens kvalitet och gör det möjligt att få tillgång till en bredare uppsättning finansieringsverktyg för genomförande av politik och involvering av och expertis från den privata sektorn. Kommissionen tror att stöd från EU som tillhandahålls genom professio- nella och erfarna mekanismer kommer att stärka ESI-fondernas styrnings- och genomförandesystem. För instrument med ”delad förvaltning” måste förmånsbehandlingen av privata investerare eller privata investerare som agerar enligt den marknadsekonomiska principen, liksom alla riskdelningsarrangemang, uppfylla reglerna om statligt stöd enligt vad som anges i föreskrifterna för 2007–2013, och begränsas till det minimum som krävs för att locka till sig de investerarna. Dessutom, vilket anges i artikel 6 i den delegerande förordningen (EU) nr 480/2014, står förmånlig ersättning till privata investerare, eller offentliga investerare som verkar enligt den marknadsekonomiska principen, som avses i artikel 37. 2 c och artikel 44. 1 b i förordningen om gemensamma bestämmelser, i proportion till den risk som dessa investerare tar och ersättningen begränsas till det minsta belopp som krävs för att attrahera sådana investerare, vilket ska säkerställas genom villkor och rättssäkerhetsgarantier. 77 Kommissionen anser att den rättsliga grunden bör innehålla allmänna villkor med anknytning till mekanismerna för delning av risk och intäkter, för att erbjuda tillräcklig flexibilitet i samband med de utförliga arrangemang som ska avtalas i de specifika delegeringsavtalen mellan kommissionen och de enheter som anförtrotts uppgifterna (se kommissionens svar på ruta 9). Ruta 9 Femte strecksatsen: Kommissionen anser att den ersättningsnivå kom kommissionen har rätt att erhålla för LGTT/ PBI-portföljen står i proportion till den risk som tas. Dessutom står EIB helt för den återstående risken när bufferten för en första förlust i portföljen har tömts. Sjätte strecksatsen: Arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar av den 19 oktober 2011 var ett sonderande dokument, som i stora drag beskrev en mycket innovativ ordning som saknade föregångare. Inom ramen för lagstiftningsförfarandet uppmärksammades medlagstiftarna på utvecklingen av den utförliga ordningen, som drevs på av ytterligare beräkningar och riskanalyser från kommissionens och EIB:s sida. I vart fall uppgavs tydligt uppdelningen på 95 %/5 % för den första förlusten i portföljen i arbetsdokumentet, och denna parameter för riskdelningen har aldrig förändrats. Kommissionens svar 106 Kommissionens gemensamma svar på punkt 78 och ruta 10 Kommissionen anser att riskfördelningen enligt de granskade centralt förvaltade instrumenten särskilt motiveras för att hjälpa till att få bukt med den privata sektorns motvilja att investera i vissa områden. Första förluster i port- följer bör vederbörligen motiveras och vissa varningar måste beaktas med hänsyn tagen till i synnerhet inom vilken bransch och på vilken marknad instrumentet används, vilket i sin tur kan motivera ett sådant risktagande. Vad gäller EEEF, med tanke på svårigheterna att stimulera investeringar på groende, fragmenterade, småskaliga och kapitalintensiva marknader för energieffektivitet, kan ytterligare åtgärder för riskbärande eller andra åtgärder bli nödvändiga för att stimulera investeringar. 79 Det är vanligt och nödvändigt att använda skattebeslut inom fondindustrin i Luxemburg, i synnerhet för ett SICAV-bolag, för att minska den osäkerhet som investerare ställs inför genom att klargöra frågor med koppling till gränsöverskridande investeringsskatt. Sådana fonder erhåller skattebeslut endast på grund av den marknadsmiljö där de är verksamma och är inte kopp- lade till det faktum att ett finansieringsinstrument genomförs genom en SICAV-struktur. 80 Kommissionen noterar att inga av de utredningar som tas upp har koppling till ett SICAV-bolag. Kommissionen framhåller att endast en bråkdel av alla skattebeslut användes av stora multinationella företag för att få orättvisa fördelar. Förslaget till rådets direktiv COM (2015)135 måste fortfarande antas av lagstiftaren och därefter införlivas i medlemsstaternas nationella lagstiftning. Rekommendation C(2012) 8806 riktar sig till medlemsstaterna. Kommissionens gemensamma svar på punkt 81 och ruta 11 Marguerite är ett Luxemburgbaserat SICAV-bolag som bedriver verksamhet enligt marknadspraxis och marknads- villkor liksom inom den nationella rättsliga miljön. Det är vanligt att finansiella företag som är etablerade i Luxemburg använder sig av skattebeslut för bekräftelse- ändamål, i syfte att begränsa osäkerheten för investerare (särskilt när fonden har som mål att attrahera privata investerare). 82 Det finns inget rättsligt krav på att medlemsstaterna ska rapportera närmare uppgifter kring inrättandet av Eruf- och ESF-finansieringsinstrument till kommissionen. Inom ramen för delad förvaltning och i linje med subsidiari- tetsprincipen ansvarar medlemsstaterna för att se till att inrättandet av finansieringsinstrumenten följer tillämplig EU-lagstiftning och nationell lagstiftning, så att de berörda utgifterna är lagliga och uppfyller kraven. Kommissionens svar 107 83 Kommissionen påminner om att det inte krävs någon systematisk rapportering för att identifiera privat finansiering på slutmottagarnivå. Domstolens analys tar bara hänsyn till genomföranderapporten om finansieringstekniska instrument, för vilken siffrorna infördes i kolumn II. 10 Storleken på bidrag från operativa program som betalats till finansieringstekniska instrument – nationell privat medfinansiering. Som revisionsrätten förklarar i punkt 85 kan privat finansiering dock även komma från källor utanför de operativa programmen. 85 För programperioden 2014–2020 anges rapporteringskraven för finansieringsinstrument i artikel 46 i förordningen om gemensamma bestämmelser och i bilaga I till kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 821/2014. Den senare innehåller en modell för rapportering om finansieringsinstrument. I avsnitt VIII i rapporteringsmodellen måste medlemsstaterna ange information om övriga bidrag, utanför ESI-fonderna, som anskaffats genom finan- sieringsinstrumentet, inbegripet offentliga och/eller privata bidrag, som båda anslagits i finansieringsavtalen och betalas på slutmottagarnivå. Lagstiftningsramen planerar att rapporteringen om finansieringsinstrument enligt artikel 46 bör inbegripa information om privata bidrag (i samband med bedömningen av hävstångseffekten). 86 Medan den rättsliga grunden för 2007–2013 inte uttryckligen krävde resultatinriktade förvaltningskostnader och förvaltningsavgifter bestäms ersättningen i allmänhet i finansieringsavtalet mellan förvaltningsmyndigheten och det organ som genomför finansieringsinstrumentet. Till exempel har åtminstone Portugal, Storbritannien och Polen inrättat ett resultatbaserat ersättningssystem i vissa av finansieringsavtalen för Eruf- och ESF-instrumenten under programperioden 2007–2013. Kommissionen understryker också att i många lånefonder sker den privata saminvesteringen på fondnivå och till- handahålls av fondförvaltaren själv. 87 Kommissionen noterar att en ytterligare faktor gällande inrättandet av finansieringsinstrument och den hävstångs- effekt som leder till mobilisering av ytterligare finansiella medel är risk- och kreditprofilen för de avsedda slutmotta- garna. Det är värt att nämna att EPMF inriktar sig på slutmottagare med profiler med högre kreditrisk. Se även kommissionens svar på ruta 12. Kommissionens svar 108 Ruta 12 Första strecksatsen Enligt den särskilda revisionsrapport om Margueritefonden som utarbetats av externa konsulter på kommissio- nens begäran berodde bristen på privat medfinansiering på fondnivå inte på den privata sektorns motvilja mot att investera i offentligt finansierade instrument utan snarare på Marguerites mindre vanliga styrningsstruktur, den begränsade uppsättningen mogna projekt och de utmanande marknadsvillkor som legat till grund för fondens verksamhet. Ruta 12 Andra strecksatsen EEEF skapades under kort tid inom ramen för det europeiska energiprogrammet för återhämtning för att stödja sär- skilt riskfyllda och innovativa energieffektivitetsprojekt, en sektor där inga särskilda fonder hade inrättats tidigare. Kommissionen gick därför med på att vara hörnstensinvesterare. Det finns dock fortfarande utrymme för ytterli- gare investeringar eftersom det totala belopp som anslagits i detta skede är mindre än hälften av fondens mål på 700 miljoner euro. 89 Kommissionen började ta fram ett utkast till vägledning om förmånlig ersättning som lades fram för medlemssta- terna i oktober 2015, och den slutgiltiga versionen håller på att utarbetas. 90 Kommissionen tror att de främsta aspekterna av riskdelningsarrangemangen mellan kommissionen och dess part- ner kommer att bedömas i de framtida rättsliga grunderna. Dock måste en balans uppnås för att lämna tillräcklig flexibilitet i de rättsliga grunderna så att arrangemangen för risk- och intäktsdelning mellan kommissionen och den enhet som anförtrotts uppdraget kan avtalas i det specifika delegeringsavtalet. 91 Kommissionen medger att det är viktigt att se till att finansieringsinstrument inte är föremål för oacceptabla arran- gemang för skatteflykt. Den upprepade detta i sitt nyliga meddelande om åtgärdspaketet mot skatteflykt av den 29 januari 2016. Förhandsbesked i skattefrågor kan dock inte i sig ses som att de strider mot kommissionens egen policy. Vad gäller både centralt förvaltade finansieringsinstrument och finansieringsinstrument med delad förvaltning, enligt vad som anges i artikel 140. 4 i budgetförordningen respektive artikel 38. 4 i förordningen om gemensamma bestämmelser, ska de organ som genomför dessa instrument inte vara etablerade och får inte upprätthålla affärs- relationer med enheter i länder vars behöriga domstolar inte samarbetar med unionen i fråga om tillämpningen av internationella normer för beskattning och de ska införa sådana krav i sina avtal med de utvalda finansiella inter- mediärerna. Detta är ett rättsligt krav för genomförande av finansieringsinstrument och skyddar i hög grad använd- ningen av EU-medel. Kommissionen anser att anseenderisken inte bör kopplas till förekomsten av förhandsbesked i skattefrågor utan till specifika bestämmelser i dessa avtal. Kommissionens svar 109 94 Kommissionen planerar att lämna vägledning i god tid baserad på medlemsstaternas identifierade frågor och behov. Kommissionens gemensamma svar på punkterna 96 och 97 Kommissionen anser att frekvensen för återanvändning av medel under stödberättigandeperioden inte är ett mål i sig själv. Dessutom kommer/behöver förfallodagen för den finansiering som tillhandahålls justeras enligt den typ av inve- steringar som finansieras, och alla slutsatser om den begränsande revolverade effekten bör dras med hänvisning till det datum då finansieringsinstrumentet inrättades, tiden med amorteringsfrihet, löptiden och andelen fallissemang för den finansiering som tillhandahålls slutmottagarna. Till exempel, i det färdiga instrumentet Energieffektivitet ”Renoveringslån” för 2014–2020, kan löptiden för lånet definieras för en period på upp till 20 år. En fullt revolverande cykel inom programperioden strider emot ett sådant långsiktigt perspektiv. Kommissionens gemensamma svar på punkterna 99 och 100 Kommissionen understryker att förvaltningsmyndigheterna måste säkerställa att korrekta åtgärder vidtas för att uppfylla artikel 78. 7 i den allmänna förordningen och att redovisa dessa åtgärder när programmet avslutas, såsom information om återanvändning av kvarvarande medel som kan tillskrivas Eruf och ESF med angivelse av vilken behörig myndighet som är ansvarig för att hantera kvarvarande medel, formen av återanvändning, syftet, det geo- grafiska område som berörs och den planerade varaktigheten (se riktlinjerna för avslutande, punkt 5. 2. 5). Ramen stimulerar inte bara medlemsstaterna att återanvända medlen för samma målgrupp utan också att åter- investera dessa medel flera gånger förutsatt att det finns en marknadsbrist. Det är upp till medlemsstaterna att säkerställa att dessa bestämmelser efterlevs. 102 Kommissionen framhåller att medel som betalas tillbaka till fonden när stödberättigandeperioden har löpt ut inte längre är EU-medel, utan nationella medel. Förordningen om gemensamma bestämmelser kräver att medlemsstaterna vidtar nödvändiga åtgärder för att säkerställa korrekt användning av de medel som återbetalas till finansieringsinstrumenten under en period på minst åtta år efter utgången av stödberättigandeperioden (se artikel 45 i förordningen om gemensamma bestämmelser och mallen till finansieringsavtalet i bilaga IV artikel 1j. Kommissionen planerar att kontrollera lämpligheten hos de åtgärder som inrättats i finansieringsavtalen genom de nationella revisionsmyndigheternas och dess egna avdelningars regelbundna revisionsbete när det gäller finansieringsinstrumenten. Kommissionens svar 110 104 Kommissionen medger att det tar lång tid att anordna ett öppet förfarande för att välja ut en fondförvaltare. Detta kan dock inte undvikas eftersom de tillämpliga urvalsreglerna, inbegripet de om offentlig upphandling, måste följas. Den vägledning om förhandsbedömning som färdigställdes i februari 2015 förklarar villkoren för att skjuta till programresurser för 2014–2020 till ett befintligt finansieringsinstrument. Dessutom började kommissionen att ta fram ett utkast till vägledning om urval av organ som genomför finansieringsinstrument, som planeras innehålla ett avsnitt som förklarar de villkor som är tillämpliga för kontraktsändringar (t. ex. förlängning av genomförandeperio- den eller en ökning av anslagen från de operativa programmen till de befintliga finansieringsinstrumenten under perioden 2007–2013). 110 Kommissionen påminner om att när avgifter rapporteras som ”noll” innebär detta i många fall att inga förvaltnings- kostnader och förvaltningsavgifter har betalats ut. Mer än 261 fonder har rapporterat ”noll” förvaltningskostnader och förvaltningsavgifter. 111 Andra strecksatsen Under 2007–2013 hänvisade förordningen till nationella regler för stödberättigande snarare än EU:s regler för stödberättigande (artikel 56. 4 i förordning (EG) nr 1083/2006). Medlemsstaternas självbestämmande var i linje med delad förvaltning och subsidiaritetsprincipen. Reglerna för stödberättigande för förvaltningskostnader och förvaltningsavgifter är ett av de mycket få inslagen i lagstiftningen där en begränsning av specifika utgifter krävs i den rättsliga grunden. Förordningen fastställde olika tröskelvärden för förvaltningskostnader och förvaltningsavgifter beroende av den typ av finansiella produkter som tillhandahölls och dessa kan vara lägre (men inte högre) än 4 %, nämligen 2 % för holding- och garantifonder, 3 % för låne- och aktiefonder och 4 % för mikrokreditinstrument. Taken syftar till att skydda EU:s ekonomiska intressen. 113 Förvaltningskostnaderna och förvaltningsavgifterna är bara stödberättigade och ersätts bara av EU om de betalas. Därför har medlemsstaterna ingen skyldighet att rapportera om förvaltningskostnader och förvaltningsavgifter som inte betalas eftersom de inte kan återkrävas från kommissionen, och de finansieras därför inte genom EU:s budget. Om förvaltningskostnaderna och förvaltningsavgifterna överskrider taken baserat på ett konkurrensutsatt förfa- rande och förklaras vara en stödberättigad utgift av kommissionen kommer de behöriga myndigheterna (förvalt- ningsmyndigheter, attesterande myndigheter och revisionsmyndigheter), när programmet avslutas att kontrollera om denna utgift är stödberättigad, och är skyldiga att rapportera eventuella felaktigheter till kommissionen. Kommissionens svar 111 Kommissionens gemensamma svar på punkterna 115–117 Kommissionen anser att reglerna tydligt anges i den rättsliga grunden, som har varit föremål för utförlig vägled- ning, och att det inte finns något utrymme i detta skede för en nytolkning. Artikel 43 i genomförandeförordningen anger att taken för stödberättigade utgifter är tillämpliga på det kapital som det operativa programmet bidragit med till fonden, och inte på det kapital som använts av fonden för att stödja slutmottagarna. Taken definierar det största stödberättigande utgiftsbeloppet och måste beräknas som ett årsgenomsnitt (pro- rata temporis). COCOF:s vägledning om finanstekniska instrument tar upp och förklarar den rättsliga grunden mer i detalj (se punkterna 2. 6. 1–2. 6. 17). För 2014–2020 kräver den rättsliga ramen att förvaltningskostnaderna och förvaltningsavgifterna är kopplade till resultat, även de belopp som betalats ut till slutmottagare. 118 Se kommissionens svar på punkt 86. 122 På grundval av de uppgifter som medlemsstaterna rapporterat står de ackumulerade förvaltningskostnaderna och förvaltningsavgifterna för Eruf- och ESF-finansieringsinstrumenten i slutet av 2014 för 4,7 % av de belopp som beta- lats till finansieringsinstrumenten, vilket är en årlig motsvarighet på mindre än 1 %. Detta är i linje med de siffror som presenterades av revisionsrätten för bidrag från EU:s budget till centralt förvaltade instrument. 123 De förvaltningskostnader och förvaltningsavgifter som rapporteras till kommissionen är de som betalas av förvalt- ningsmyndigheterna och återbetalas av kommissionen till den medlemsstaten oavsett på vilken nivå av genomför- andet förvaltningskostnaderna och förvaltningsavgifterna uppstår. Kommissionen understryker att en holdingfond- förvaltare och en förvaltare av finansieringsinstrument har olika uppgifter och har rätt till avgifter för utförandet av sina uppgifter. De avgifter som avkrävs slutmottagarna måste dras av från de stödberättigade utgifter som redovisas till kommis- sionen för att undvika dubbelfinansiering. Förekomsten av sådana avgifter och den korrekta behandlingen av dessa är ett led i förvaltningskontrollerna och revisionsarbetet. Kommissionens gemensamma svar på punkterna 124–127 Förhållandet mellan avgifterna och det ekonomiska stöd som tillhandahålls slutmottagarna återspeglar situationen för genomförandet av finansieringsinstrumenten i slutet av 2014 och kommer att minska under de efterföljande åren eftersom det ekonomiska stöd som tillhandahålls till slutmottagarna förväntas öka. Kommissionens svar 112 128 Kommissionen hänvisar till sitt svar på punkt 124 och noterar att en jämförelse endast kommer att bli möjlig när Eruf- och ESF-instrumenten avslutas. 131 Inom ramen för delad förvaltning och i linje med subsidiaritetsprincipen ansvarar de nationella myndigheterna för att säkerställa att individuella insatser genomförs i enlighet med de tillämpliga rättsliga bestämmelserna, inbegri- pet efterlevnaden av återbetalningstaken. För Eruf- och ESF-finansieringsinstrumenten understryker kommissionen att förvaltningskostnaderna och förvalt- ningsavgifterna upprättas på grundval av ett finansieringsavtal som förhandlas fram mellan förvaltningsmyndighe- ten och fondförvaltaren, och kommissionen är inte part i den avtalsförbindelsen. Detta är annorlunda för centralt förvaltade instrument, där kommissionen är part i avtalsförbindelsen med fondförvaltaren. 133 Förvaltningskostnaderna och förvaltningsavgifterna är bara stödberättigade och ersätts bara av EU om de betalas. Därför har medlemsstaterna ingen skyldighet att rapportera om förvaltningskostnader och förvaltningsavgifter som inte betalas eftersom de inte kan återkrävas från kommissionen, och de finansieras därför inte genom EU:s budget. De förvaltningskostnader och förvaltningsavgifter som betalas av förvaltningsmyndigheten kan också överskrida de tröskelvärden som anges i artikel 43. 4 i kommissionens förordning (EG) nr 1828/2006, men dessa har inte rätt till ersättning från strukturfonderna. 134 För programperioden 2014–2020 måste sammanfattningen av uppgifter tas fram av kommissionen för samtliga fem ESI-fonder. Rapporteringen om finansieringsinstrument inrättades för en tidsperiod på sex månader för att ta hän- syn till alla fondspecifika regler (och de respektive tidsfristerna för inlämning av den årliga genomföranderapporten enligt vad som krävs i artikel 50. 6 och 50. 7 i förordningen om gemensamma bestämmelser), den tid som krävs för konsolidering och bedömning av de uppgifter som lämnats in av medlemsstaterna/förvaltningsmyndigheterna som en del av den årliga genomföranderapporten och den övergripande presentationen av framstegen i fråga om genomförandet av finansieringsinstrumenten för samtliga fem ESI-fonder. När kommissionen har synpunkter på den årliga genomföranderapporten, inbegripet finansieringsinstrumenten, lämnas rapporten tillbaka till förvaltningsmyndigheterna och tidsfristen på två månader avbryts till dess att omar- betad information på nytt lämnas in till kommissionen och tidsfristen på två månader återupptas. Därför kan uppgifter bara samlas när kommissionen väl har utfört sin fullständiga bedömning och man är tillräckligt säker på att de uppgifter som lämnats av förvaltningsmyndigheterna är korrekta och trovärdiga. Kommissionens svar 113 141 Första strecksatsen Kommissionen anser att den normala varaktigheten för en holdingfond och en särskild fond understiger varaktig- heten för stödberättigandeperioden, med tanke på den tid som krävs för att inrätta finansieringsinstrumentet (se även punkt 93). Kommissionen understryker att enligt artikel 42. 5 i förordningen om gemensamma bestämmelser är det obligato- riskt att använda en resultatbaserad beräkningsmetod, och resultatkriterierna fastställs i artikel 12 i den delegerade rättsakten 480/2014. Det övergripande taket för stödberättigade förvaltningskostnader och förvaltningsavgifter fastställs i artikel 13. 3 i den delegerade rättsakten 480/2014 och syftar till att skydda EU:s ekonomiska intressen. I linje med subsidiaritetsprincipen ska betalningarna av förvaltningskostnaderna och förvaltningsavgifterna faststäl- las i finansieringsavtalet. Förordningen om gemensamma bestämmelser och den delegerade rättsakten 480/2014 fastställer enbart tak för de högsta stödberättigande utgifter som ska medfinansieras av ESI-fonderna, och inte de faktiska avgifter som ska betalas. Detta skyddar EU:s ekonomiska intressen. 141 Andra strecksatsen Kommissionen förtydligade i vägledning EGESIF 15-0021-01 om förvaltningskostnader och förvaltningsavgifter av den 26 november 2015 att ett ”bonus-malus-system” borde användas när exempelvis den fullständiga återbetal- ningen av förvaltningskostnader är kopplad till uppnåendet av överenskomna mål med avseende på de relevanta resultatkriterierna (se punkt 2. 2 sida 3 i vägledningen). 141 Tredje strecksatsen I linje med subsidiaritetsprincipen kan ett sådant villkor anges i finansieringsavtalet som en förhandlingsfråga mel- lan förvaltningsmyndigheten och det organ som genomför finansieringsinstrumentet. Taken för grundersättning och resultatbaserad ersättning syftar till att begränsa de högsta stödberättigade utgifterna. Kommissionen framhåller vidare att man måste använda resultatbaserade kriterier. Den resultatbaserade ersättningen är ett obligatoriskt krav i enlighet med artikel 42. 5 i förordningen om gemen- samma bestämmelser och resultatkriterierna anges i artikel 12 i den delegerade rättsakten 480/2014. Ur ett lagstiftningsperspektiv ansågs detta tillräckligt av medlagstiftarna för att säkerställa ett sunt genomförande av finansieringsinstrumenten. Ur ett perspektiv som rör transparens och sund ekonomisk förvaltning understryks det också att förvaltningsmyn- digheten måste informera övervakningskommittén om bestämmelserna gällande den resultatbaserade beräk- ningen av de förvaltningskostnader som uppstår eller av finansieringsinstrumentets förvaltningsavgifter. Övervak- ningskommittén kommer att få årliga rapporter om de förvaltningskostnader och förvaltningsavgifter som faktiskt betalats ut under det föregående kalenderåret. Kommissionens svar 114 144 Kommissionen anser inte att den ökade finansieringen genom finansieringsinstrument i själva verket ökar det tekniska stödet till medlemsstaterna, eftersom de belopp som anslås för tekniskt stöd baseras på specifika projekt med koppling till genomförandet av programmen och inte till den finansieringsnivå som tillhandahålls genom finansieringsinstrumenten. Dessutom måste visst tekniskt stöd användas vid genomförandet av finansieringsinstrumenten (se kommissionens svar på punkt 94). Nivån på det tekniska stödet planerades i varje medlemsstat i förhållande till de förväntade behoven för att täcka arbetet med anknytning till förberedelsen och genomförandet av programmen. Förvaltningskostnaderna och förvaltningsavgifterna utgör fondförvaltarens ersättning för att förvalta fonden och säkerställa att rapporteringskraven uppfylls. Kostnadsdrivaren för det tekniska stödet är dessutom inte nödvändigtvis det övergripande belopp som görs till- gängligt för bidragsordningar utan andra faktorer såsom det komplexa förvaltnings- och kontrollsystemet och de rättsliga kraven med koppling till genomförandet på nationell nivå och EU-nivå, antalet operativa program, åtgär- der och större projekt som medfinansieras, antalet förmedlande organ etc. 145 Kommissionen påpekar att i den årliga genomföranderapport som lämnas in av förvaltningsmyndigheten beskrivs de främsta tekniska stödåtgärder som utförts under ett visst år i ett särskilt avsnitt. Dessutom kontrolleras de utgifter med koppling till tekniskt stöd som redovisas för kommissionen för återbetalning. Detta sker baserat på en uppdelning av kostnader och stöds av fakturor, lönebesked eller andra bevishandlingar, från förvaltningsmyndighe- ten eller något annat organ. Den utgiftsredogörelse som verifierats av förvaltningsmyndigheten, som baseras på en urvalsmetod, kan verifieras ytterligare av den attesterande myndigheten, revisionsmyndigheten och kommissionens revisorer. 146 Kommissionen anser att kostnaderna för programförvaltningen (budgeten för tekniskt stöd) inte bör blandas ihop med kostnaderna för genomförande av enstaka insatser inom ett program (förvaltningskostnader och förvaltnings- avgifter för finansieringsinstrument), då de inte heller ingår i genomförandet av insatser som finansieras med bidrag (t. ex. ingår kostnader med anknytning till ersättningen till den tekniska chefen för projektet i de belopp som anslås till projekten och inte i det tekniska stödet). Kommissionen tar emot rapporter från medlemsstaterna om budgeten för tekniskt stöd. Dessutom är kostnadsstrukturerna för bidrag och finansieringsinstrument liksom för finansieringsinstrument med delad förvaltning och direkt förvaltning olika. Kommissionen publicerade i juli 2012 en undersökning med kvantitativ och kvalitativ information om de adminis- trativa kostnaderna och den administrativa bördan med avseende på förvaltningen av EU:s strukturfonder (http://ec. europa. eu/regional_policy/sources/docgener/studies/pdf /measuring/measuring_impact_report. pdf). Denna undersökning håller på att uppdateras och offentliggörandet planeras till slutet av 2016. Man planerar att ta hänsyn till detta i förenklingsarbetet. Kommissionens svar 115 Slutsatser och rekommendationer 147 Kommissionen håller med om att det finns många fördelar med att ge ekonomiskt stöd från EU:s budget genom finansieringsinstrument, och det är därför som kommissionen för programperioden 2014–2020 aktivt främjar och uppmanar en ökad användning av dessa. 148 Kommissionen anser att effekten av de problem som revisionsrätten identifierat varierar mellan medlemssta- terna och typerna av finansieringsinstrument och att överlag förblir finansieringsinstrumenten ett effektivt och ändamåls enligt sätt att betala ut EU-medel. 148 Första strecksatsen Kommissionen anser att den genomsnittliga utbetalningsgraden på 57 % (i slutet av 2014) visar på en mycket heterogen situation. Risken för att inte uppnå full utbetalning när programmen avslutas gäller ett begränsat antal finansieringsinstrument i några få medlemsstater. Den låga utbetalningsgraden i slutet av 2014 är ett resultat av ett antal faktorer, bland annat finanskrisen, den begränsade erfarenheten i ett antal medlemsstater och sen sena starten för vissa instrument. 148 Andra strecksatsen För finansieringsinstrument med delad förvaltning gjorde de rättsliga kraven på rapportering inte det möjligt för kommissionen att erhålla uttömmande uppgifter gällande bidragen från privata investerare i medlemsstaterna. Kommissionen noterar dock att reglerna om statligt stöd för vissa finansieringsinstrument kräver ett lägsta bidrag från privata investerare (t. ex. 30 % och i vissa fall till och med 60 %). Kommissionen anser att de centralt förvaltade finansieringsinstrument som utvecklades under perioden 2007–2013 lyckades attrahera ansenliga medel från den privata sektorn på projektnivå, även i de fall då inga privata bidrag lämnades på fondnivå (såsom Margueritefonden). Vi anser att de lärdomar som dragits inom ramen för dessa instru- ment hjälper kommissionen att utveckla instrument som kan attrahera ännu mer privata investeringar. 148 Tredje strecksatsen Kommissionen anser att frekvensen för återanvändning av medel under stödberättigandeperioden inte är ett mål i sig själv. Dessutom kommer/behöver förfallodagen för den finansiering som tillhandahålls justeras enligt den typ av inve- steringar som finansieras, och alla slutsatser om den begränsande revolverade effekten bör dras med hänvisning till det datum då finansieringsinstrumentet inrättades, tiden med amorteringsfrihet, löptiden och andelen fallissemang för den finansiering som tillhandahålls slutmottagarna. Kommissionens svar 116 148 Fjärde strecksatsen Enligt reglerna för programperioden 2007–2013 är förvaltningskostnaderna och förvaltningsavgifterna kopplade till de belopp som betalas in i finansieringsinstrumenten och inte till de belopp som betalas ut till slutmottagarna. Kommissionen noterar att en jämförelse med centralt förvaltade instrument endast kommer att vara möjlig när Eruf- och ESF-instrumenten avslutas. För 2014–2020 måste förvaltningskostnaderna och förvaltningsavgifterna vara kopplade till resultat, även de belopp som betalats ut till slutmottagare. 150 Kommissionen anser att risken för att inte uppnå full utbetalning vid räkenskapsårets slut gäller ett begränsat antal finansieringsinstrument i några få medlemsstater. Kommissionen noterar att 82 % av de som svarade uppgav att de utförde en bedömning av marknadens finansie- ringsunderskott trots det faktum att detta bara krävdes indirekt av den rättsliga ramen. Detta bör ses som en positiv aspekt med tanke på att detta krav inte var bindande under 2007–2013. 151 Kommissionen noterar att, beroende på typen av instrument (t. ex. lån och garantier), och medlemsstaternas sär- drag, har vissa mindre fonder lika bra eller bättre resultat än större fonder (t. ex. Tyskland, Polen eller Frankrike). Rekommendation 1 (a) Kommissionen godtar rekommendationen. När ett finansieringsinstrument tas fram bör förhandsbedömningen inkludera en analys av dragna lärdomar från tidigare, liknande instrument. Rekommendation 1 (b) Kommissionen godtar rekommendationen. För centralt förvaltade instrument förutser de relevanta rättsliga grunderna halvstidsöversyner. För alla sådana framtida halvstidsöversyner av finansieringsinstrument kommer kommissionen att se till att de omfattar dragna lärdomar och inverkan av alla stora socioekonomiska förändringar av instrumentets grund och motsvarande bidrag från EU-budgeten. Kommissionens svar 117 Rekommendation 2 Kommissionen godtar rekommendationen och anser att den håller på att genomföras, vad kommissionen beträffar. När det gäller finansieringsinstrument på nationell/regional nivå började kommissionen att ta fram och presente- rade den 28 april 2016 ett utkast till vägledning om genomförandealternativen enligt artikel 38. 1 b i förordningen om gemensamma bestämmelser för medlemsstaterna. De potentiella stordriftsfördelarna måste också tas upp mot bakgrund av förhandsbedömningen när man tittar på genomförandearrangemanget i enlighet med artikel 38 i för- ordningen om gemensamma bestämmelser. Vad gäller ESI-fondernas programbidrag till instrumenten på EU-nivå har kommissionen lämnat uttömmande förkla- ringar och arbetat nära med medlemsstaterna när det gäller initiativet för små och medelstora företag, vilket är ett finansieringsinstrument på EU-nivå. Dessutom har kommissionen gett ut en broschyr för att ge medlemsstaterna vägledning i komplementariteten mellan ESI-fonderna och Efsi. Om nya instrument utvecklas på EU-nivå kommer kommissionen att tillhandahålla vägledning om bidraget från programmets resurser till instrumentet på EU-nivå baserat på medlemsstaternas begäranden. När det gäller slutdatumet för genomförande understryker kommissionen att rekommendationen håller på att genomföras vad beträffar kommissionen. 152 Kommissionen anser att målet att attrahera privat kapital inte bör dominera, i synnerhet för sektorer som är utsatta för omfattande marknadsmisslyckanden. För både centralt förvaltade instrument och instrument med delad förvalt- ning på EU-nivå var andra mål lika viktiga (t. ex. inrättande av investeringar på en viss gryende marknad med starkt mervärde för EU i samband med en lågkonjunktur och stöd till tillväxt, sysselsättning och konkurrenskraft i samtliga medlemsstater och deras regioner etc. ). Därför sträcker sig mätningen av finansieringsinstrumentens framgång bortom omfattningen av de privata medel som man har lyckats attrahera. För finansieringsinstrument med delad förvaltning gjorde de rättsliga kraven på rapportering inte det möjligt för kommissionen att erhålla uttömmande uppgifter gällande bidragen från privata investerare i medlemsstaterna. Kommissionen noterar dock att reglerna om statligt stöd för vissa finansieringsinstrument kräver ett lägsta bidrag från privata investerare (t. ex. 30 % och i vissa fall till och med 60 %). Kommissionen anser att de centralt förvaltade finansieringsinstrument som utvecklades under perioden 2007–2013 lyckades attrahera ansenliga medel från den privata sektorn på projektnivå, även i de fall då inga privata bidrag lämnades på fondnivå (såsom Margueritefonden). Vi anser att de lärdomar som dragits inom ramen för dessa instru- ment hjälper kommissionen att utveckla instrument som kan attrahera ännu mer privata investeringar. Artikel 223 i tillämpningsföreskrifterna för EU:s budgetförordning definierar hävstångseffekt som ”beloppet i finansiering till slutmottagarna dividerat med unionens bidrag”. Detta innebär att hävstångseffekten bör ses som förhållandet mellan unionens finansiella resurser som anslås till ett finansieringsinstrument (input) och den (totala) finansiering som ges till stödberättigade slutmottagare (output). Därför anser kommissionen att denna formel till fullo beaktar i vilken utsträckning den offentliga finansieringen från EU-budgeten mobiliserar ytterligare medel. Kommissionens svar 118 153 Kommissionen anser att det är för tidigt att dra slutsatser om nivån på den privata finansiering som ska attraheras under 2014–2020. Det bredare tillämpningsområdet för finansieringsinstrumenten för perioden 2014–2020 bör ge ytterligare möjligheter, liksom möjligheten att kombinera dem med Efsi. Kommissionen noterar att den inte tillhan- dahöll modeller för ordningar för förmånlig ersättning i vägledningen från 2014. Genomförandeförordning (EU) nr 964/2014 för färdiga instrument för perioden 2014–2020 ger exempel på hur man på bästa sätt tillämpar bestämmelserna om förmånsbehandling för att attrahera mer privat kapital utan att låta offentlig sektor stå för överdrivna risker. Dessutom tillhandahöll kommissionen i sin broschyr av den 22 februari 2016 exempel på kombinationer av ESI-fon - derna och Efsi, inbegripet förmånlig ersättning till privata investerare (se http://ec. europa. eu/regional_policy/ sources/thefunds/fin_inst/pdf/efsi_esif_compl_en. pdf). Slutligen började kommissionen ta fram ett utkast till vägledning om förmånlig ersättning som lades fram för med- lemsstaterna i oktober 2015, och den slutgiltiga versionen håller på att utarbetas. 154 Kommissionen medger att det är viktigt att se till att finansieringsinstrument inte är föremål för oacceptabla arran- gemang för skatteflykt. Den upprepade detta i sitt nyliga meddelande om åtgärdspaketet mot skatteflykt av den 29 januari 2016. Förhandsbesked i skattefrågor kan dock inte i sig ses som att de strider mot kommissionens egen policy. Som koncept syftar förhandsbesked i skattfrågor till att minska osäkerheten för investerare. Rekommendation 3 Kommissionen godtar inte rekommendationen. Kommissionen ser det inte som nödvändigt att ändra budgetförordningen och/eller de underliggande sektorsvisa bestämmelserna (förordningen om gemensamma bestämmelser och centralt förvaltade sektorsvisa bestämmelser), och anser att frågan kan hanteras i tillräcklig grad genom att tillhandahålla vägledning. För delad förvaltning har de generaldirektorat som ansvarar för ESI-fonderna börjat att ta fram ett utkast till vägled- ning om rapportering. Detta utkast lade fram för medlemsstaterna den 28 april 2016 och planeras innehålla omfat- tande information om beräkning av hävstångseffekter i enlighet med budgetförordningen och dess tillämpnings- föreskrifter och även hur de mobiliserade beloppen fastställs. Medlemsstaternas rapportering kommer att göra det möjligt för kommissionen att särskilja mellan hävstångseffekten från privata och nationella offentliga bidrag inom ramen för det operativa programmet och/eller från ytterligare privata eller offentliga kapitalbidrag. För centralt förvaltade instrument justerade kommissionen i juni 2015 metoden för beräkning av hävstångseffekten för finansieringsinstrumenten för 2014–2020 för att på ett konsekvent och harmoniserat sätt uppfylla de tillämpliga kraven gällande hävstångseffekt i budgetförordningen och dess tillämpningsföreskrifter. Kommissionens svar 119 Rekommendation 4 Kommissionen godtar rekommendationen. Riktlinjerna för avslutande av operativa program (kommissionens beslut C(2015) 2771) förutser i kapitel 5. 2. 5 att slutrapporten inom ramen för avslutandepaketet måste identifiera vilka nationella aktörer som har bidragit till med- finansieringen, vilken typ av nationell medfinansiering som tillhandahållits och eventuella medinvesteringsfonder utöver programresurserna. Enligt bilaga I, mall 1 och mall 2, ska medlemsstaterna i det obligatoriska fältet III. 2. 2. 4 dessutom rapportera den nationella privata medfinansiering som faktiskt betalats till finansieringsinstrumentet. Rekommendation 5 Kommissionen godtar rekommendationen. Hur bestämmelserna om förmånsbehandling ska tillämpas för att attrahera mer privat kapital utan att tilldela offentliga bidragsgivare till finansieringsinstrumentets anslag för mycket risk anges i volym I av den allmänna meto- den för utförande av förhandsbedömningen för finansieringsinstrument, som utfärdades i april 2014. Genomförandeförordning (EU) nr 964/2014 för de färdiga instrumenten för perioden 2014–2020 ger dessutom exempel på hur man på bästa sätt tillämpar bestämmelserna om förmånsbehandling för att attrahera mer privat kapital utan att låta offentlig sektor stå för överdrivna risker. Slutligen började kommissionen ta fram ett utkast till vägledning om förmånlig ersättning som lades fram för med- lemsstaterna i oktober 2015, och den slutgiltiga versionen håller på att utarbetas. När det gäller slutdatumet för genomförande understryker kommissionen att rekommendationen håller på att genomföras vad beträffar kommissionen. Rekommendation 6 Kommissionen godtar delvis denna rekommendation vad beträffar dess lagstiftningsförslag för programperioden efter 2020. Rekommendation 7 Kommissionen godtar rekommendationen. För delad förvaltning kommer kommissionen i vägledningen om genomförandealternativen i artikel 38. 1 b i förord- ningen om gemensamma bestämmelser att inbegripa ytterligare rekommendationer för att kräva att finansierings- instrumentens strukturer anpassas efter policyn i kommissionens meddelande om åtgärdspaketet mot skatteflykt från januari 2016. För centralt förvaltade instrument har kommissionen redan skrivit till EIB och EIF för att betona betydelsen av kom- missionens åtgärder mot skatteflykt och uppmuntra EIB/EIF att ytterligare främja bästa praxis inom detta område. Kommissionen för en aktiv dialog med EIB och EIF om översynen av deras respektive policyer på området. Kommissionens svar 120 Dessutom noterar kommissionen att artikel 140. 4 i budgetförordningen och artikel 38. 4 andra stycket i förord- ningen om gemensamma bestämmelser specificerar att de organ som genomför finansieringsinstrument ska upp- fylla kraven i tillämplig lagstiftning, vilket inbegriper penningtvätt, kampen mot terrorism och skattebedrägerier. De organ som genomför finansieringsinstrumenten får inte vara etablerade och får inte upprätthålla affärsrelationer med enheter i länder vars behöriga domstolar inte samarbetar med unionen i fråga om tillämpningen av internatio- nella normer för beskattning. Förvaltningsmyndigheterna ska införa sådana krav i sina avtal med de utvalda finan- siella intermediärerna. Skattebehandlingens efterlevnad av nationell lagstiftning och EU-rekommendationer är del av det system som finns på plats för att genomföra finansieringsinstrumenten och ingår också i tillämpningsområdet för förvaltningskon- troller enligt vad som anges i vägledningen EGESIF 14/0012/02. När det gäller slutdatumet för genomförande understryker kommissionen att rekommendationen håller på att genomföras vad beträffar kommissionen. Kommissionens gemensamma svar på punkterna 155 och 156 Kommissionen anser att frekvensen för återanvändning av medel under stödberättigandeperioden inte är ett mål i sig själv. Dessutom kommer/behöver förfallodagen för den finansiering som tillhandahålls justeras enligt den typ av inve- steringar som finansieras, och alla slutsatser om den begränsande revolverade effekten bör dras med hänvisning till det datum då finansieringsinstrumentet inrättades, tiden med amorteringsfrihet, löptiden och andelen fallissemang för den finansiering som tillhandahålls slutmottagarna. Med avseende på genomförandeperiodens slut anser kommissionen att de ändringar som infördes i dess riktlinjer för avslutande föll inom tillämpningsområdet för artikel 78. 6 i förordning (EG) nr 1083/2006, i dess ändrade lydelse, och därför inte krävde någon ändring av lagstiftningsakten (se även kommissionens svar på punkt 43 och kommissi- onens svar på punkt 6. 5. 2 och rekommendation 5 i revisionsrättens årsrapport för 2014). Kommissionen understry- ker att förvaltningsmyndigheterna måste säkerställa att korrekta åtgärder vidtas för att uppfylla artikel 78. 7 i den allmänna förordningen och att redovisa dessa åtgärder när programmet avslutas, såsom information om återan- vändning av kvarvarande medel som kan tillskrivas Eruf och ESF, och i synnerhet med angivelse av vilken behörig myndighet som är ansvarig för att hantera kvarvarande medel, formen av återanvändning, syftet, det geografiska område som berörs och den planerade varaktigheten (se riktlinjerna för avslutande, punkt 5. 2. 5). Rekommendation 8 Kommissionen godtar rekommendationen. Artikel 45 i förordningen om gemensamma bestämmelser kräver att medlemsstaterna vidtar nödvändiga åtgärder för att säkerställa korrekt användning av de medel som återbetalas till finansieringsinstrumenten under en period på minst åtta år efter utgången av stödberättigandeperioden (se även modellen till finansieringsavtalet i bilaga IV artikel 1j. Medel som återbetalas till fonden när stödberättigandeperioden har löpt ut är inte längre EU-medel, utan nationella medel. Kommissionen kommer i vägledningen om genomförandealternativen i artikel 38. 1 b i förordningen om gemen- samma bestämmelser att framhålla betydelsen av detta krav i det finansieringsavtal som tecknats av förvaltnings- myndigheterna, och kommer att ange att en kontroll av denna bestämmelses lämplighet faller inom tillämpnings- området för det regelbundna revisionsarbete som bedrivs av revisionsmyndigheterna. När det gäller slutdatumet för genomförande understryker kommissionen att rekommendationen håller på att genomföras vad beträffar kommissionen. Kommissionens svar 121 Rekommendation 9 Kommissionen godtar rekommendationen. Den vägledning om förhandsbedömning som antogs i maj 2014 förklarar villkoren för att skjuta till programresurser för 2014–2020 till ett befintligt finansieringsinstrument. Dessutom började kommissionen ta fram ett utkast till vägledning om urval av de organ som genomför finansie- ringsinstrument. Utkastet lades fram för medlemsstaterna i oktober 2015 och planeras innehålla ett avsnitt som förklarar vilka villkor som är tillämpliga för kontraktsändringar (t. ex. förlängning av genomförandeperioden eller en ökning av anslagen från de operativa programmen till de befintliga finansieringsinstrumenten under perioden 2007–2013). Den slutgiltiga versionen av vägledningen håller för närvarande på att utarbetas. När det gäller slutdatumet för genomförande understryker kommissionen att rekommendationen håller på att genomföras vad beträffar kommissionen. 158 De ackumulerade förvaltningskostnaderna och förvaltningsavgifterna står i slutet av 2014 för 4,7 % av de belopp som betalats till finansieringsinstrumenten, vilket är en årlig motsvarighet på mindre än 1 %. Förvaltningskostnaderna och förvaltningsavgifterna är bara stödberättigade och ersätts bara av EU om de beta- las till fondförvaltaren. Om betalningen av förvaltningskostnaderna och förvaltningsavgifterna överskrider taken kommer återbetalningen att utföras på grundval av de taken och inte på grundval av de högre belopp som faktiskt betalats. Denna åtgärd skyddar EU:s ekonomiska intressen. Kommissionen anser att reglerna tydligt anges i den rättsliga grunden, som har varit föremål för utförlig vägled- ning, och att det inte finns något utrymme i detta skede för en nytolkning. Artikel 43 i genomförandeförordningen anger att taken för stödberättigade utgifter är tillämpliga på det kapital som det operativa programmet bidragit med till fonden, och inte på det kapital som använts av fonden för att stödja slutmottagarna. Taken definierar det största stödberättigande utgiftsbeloppet och måste beräknas som ett årsgenomsnitt (pro- rata temporis). COCOF:s vägledning om finanstekniska instrument tar upp och förklarar den rättsliga grunden mer i detalj (se punkterna 2. 6. 1–2. 6. 17). För 2014–2020 kräver den rättsliga ramen att förvaltningskostnaderna och förvaltningsavgifterna är kopplade till resultat, även de belopp som betalats ut till slutmottagare. Kommissionens gemensamma svar på punkterna 159 och 160 För 2007–2013 övervakar kommissionen förvaltningskostnaderna och förvaltningsavgifterna genom sammanfatt- ningen av uppgifter för finansieringsinstrument baserat på medlemsstaternas rapportering. Detta krav infördes 2011. För 2014–2020 kommer kommissionen att ha mer fullständiga och tillförlitliga datauppsättningar för att övervaka finansieringsinstrumentens hela genomförande, inbegripet förvaltningskostnader och förvaltningsavgifter. För båda perioderna ansvarar de nationella myndigheterna för att se till att förvaltningskostnaderna och förvalt- ningsavgifterna är stödberättigade, i linje med de tillämpliga reglerna och subsidiaritetsprincipen. Kommissionens svar 122 Kommissionen anser att kostnaderna för programförvaltningen (budgeten för tekniskt stöd) inte bör blandas ihop med kostnaderna för genomförande av enstaka insatser inom ett program (förvaltningskostnader och förvaltnings- avgifter för finansieringsinstrument), då de inte ingår i genomförandet av insatser som finansieras med bidrag (t. ex. ingår kostnader med anknytning till ersättningen till den tekniska chefen för projektet i de belopp som anslås till projekten och inte i det tekniska stödet). Kommissionen vill understryka att den granskar de rapporter som tas emot från medlemsstaterna om budgeten för tekniskt stöd. Detta var fallet för perioden 2007–2013 och fortsätter under perioden 2014–2020. 161 För programperioden 2014–2020 måste sammanfattningen av uppgifter tas fram av kommissionen för samtliga fem ESI-fonder. Rapporteringen om finansieringsinstrument inrättades för en tidsperiod på sex månader för att ta hän- syn till alla fondspecifika regler (och de respektive tidsfristerna för inlämning av den årliga genomföranderapporten enligt vad som krävs i artikel 50. 6 och 50. 7 i förordningen om gemensamma bestämmelser), den tid som krävs för konsolidering och bedömning av de uppgifter som lämnats in av medlemsstaterna/förvaltningsmyndigheterna som en del av den årliga genomföranderapporten och den övergripande presentationen av framstegen i fråga om genomförandet av finansieringsinstrumenten för samtliga fem ESI-fonder. När kommissionen har synpunkter på den årliga genomföranderapporten, inbegripet finansieringsinstrumenten, lämnas rapporten tillbaka till förvaltningsmyndigheterna och tidsfristen på två månader avbryts till dess att omar- betad information på nytt lämnas in till kommissionen och tidsfristen på två månader återupptas. Därför kan uppgifter bara samlas när kommissionen väl har utfört sin fullständiga bedömning och man är tillräckligt säker på att de uppgifter som lämnats av förvaltningsmyndigheterna är korrekta och trovärdiga. 162 Den resultatbaserade ersättningen är ett obligatoriskt krav i enlighet med artikel 42. 5 i förordningen om gemen- samma bestämmelser och resultatkriterierna anges i artikel 12 i den delegerade rättsakten 480/2014. I den vägledning om förvaltningskostnader och förvaltningsavgifter (EGESIF_15-0021-01) som utfärdades i novem- ber 2015 tillhandahöll kommissionen förtydliganden om den resultatbaserade beräkningsmetoden. Rekommendation 10 (a) Kommissionen godtar rekommendationen. Förvaltningskostnaderna och förvaltningsavgifterna kommer att fortsätta att rapporteras inom ramen för sammanfattningen av uppgifter och i maj 2015 skickades särskilda instruktioner om denna rapportering till medlemsstaterna. Riktlinjerna för avslutande av operativa program (kommissionens beslut C(2015) 2771), bilaga I, mall 1 (obligatoriskt fält III. 4, III. 6) och mall 2 (obligatoriskt fält III. 4), kräver att medlemsstaterna ska rapportera de förvaltningskostnader och förvaltningsavgifter som har uppstått och betalats senast i mars 2017. Kommissionens svar 123 Rekommendation 10 (b) Kommissionen godtar inte rekommendationen. Kommissionen anser att reglerna tydligt anges i den rättsliga grunden, som har varit föremål för utförlig vägled- ning, och att det inte finns något utrymme i detta skede för en nytolkning. Artikel 43 i genomförandeförordningen anger att taken för stödberättigade utgifter är tillämpliga på det kapital som det operativa programmet bidragit med till fonden, och inte på det kapital som använts av fonden för att stödja slutmottagarna. Taken definierar det största stödberättigande utgiftsbeloppet och måste beräknas som ett årsgenomsnitt (pro- rata temporis). COCOF:s vägledning om finanstekniska instrument tar upp och förklarar den rättsliga grunden mer i detalj (se punkterna 2. 6. 1–2. 6. 17). För 2014–2020 kräver den rättsliga ramen att förvaltningskostnaderna och förvaltningsavgifterna är kopplade till resultat, även de belopp som betalats ut till slutmottagare. Rekommendation 11 (a) Kommissionen godtar inte rekommendationen. Kommissionen anser att de obligatoriska bestämmelser om resultatbaserad ersättning som fastställs i artikel 42. 5 i förordningen om gemensamma bestämmelser, liksom de utförliga resultatkriterier som fastställs i artikel 12 i den delegerade rättsakten 480/2014, utgör en lämplig grund för att uppnå den önskade stimulanseffekten och att det i detta skede inte finns någon grund som i tillräckligt hög grad motiverar ett ändringsförslag. Dessutom noterar kommissionen att förvaltningsmyndigheten måste informera övervakningskommittén om bestämmelserna gällande den resultatbaserade beräkningen av förvaltningskostnader som uppstår eller av finan- sieringsinstrumentets förvaltningsavgifter. Övervakningskommittén kommer att få årliga rapporter om de förvalt- ningskostnader och förvaltningsavgifter som faktiskt betalats ut under det föregående kalenderåret. Rekommendation 11 (b) Kommissionen noterar att denna rekommendation riktar sig till medlemsstaterna. Kommissionen håller med om att förvaltningsmyndigheterna bör dra största möjliga nytta av de befintliga rättsliga kraven. Dessa krav förklaras också och tolkas i detalj i vägledningen om förvaltningskostnader och förvaltningsavgifter. Den befintliga rättsliga grunden gör det möjligt att använda fler resultatkriterier utöver de som nämns i artikel 12 i den delegerade rättsakten 480/2014. Kommissionens svar 124 Rekommendation 12 Kommissionen godtar inte rekommendationen. Vad gäller genomförbarheten och proportionaliteten med avseende på genomförandet av denna rekommendation anser kommissionen att analysen skulle kräva att man isolerade de kostnader för bidrag och finansieringsinstru- ment som bärs av en förvaltningsmyndighet, och sannolikt av samma personal som arbetar med båda uppgifter. Dessutom kostnadsstrukturerna för bidrag och finansieringsinstrument liksom för finansieringsinstrument inom delad förvaltning och direkt förvaltning olika. När det gäller relevansen hos en sådan jämförande analys vill kommissionen vidare understryka att bidrag och finansieringsinstrument är två olika sätt att bedriva politiken bakom ESI-fonderna, och att de riktar sig mot olika typer av investeringar. 163 Kommissionen håller med om principen om att optimera samordningen mellan finansieringsinstrumenten inom ramen för ESI-fonderna och Efsi. Kommissionen utfärdade den 22 februari 2016 en broschyr för att hjälpa lokala myndigheter och initiativtagare till projekt att dra full nytta av möjligheterna till samordning, synergieffekter och komplementaritet med avse- ende på Efsi- och ESI-fonderna. Dessa två instrument har utformats på olika men kompletterande sätt i fråga om logisk grund, utformning och lagstiftningsram. De förstärker varandra. Broschyren ger en översikt över de möjliga kombinationerna av Efsi- och ESI-fonderna, antingen på projektnivå eller genom ett finansieringsinstru- ment såsom en investeringsplattform (se http://ec. europa. eu/regional_policy/sources/thefunds/fin_inst/pdf/ efsi_esif_compl_en. pdf). Svar från Margueritefonden 125 Svar till punkt 81 och ruta 11 Den struktur som Margueritefonden använder för innehavet av de investeringar som den gör infördes främst för att göra det möjligt för Margueritefonden att inneha enskilda investeringar via enskilda dotterbolag för att hantera portföljrisker (så att investeringar kan skiljas från varandra), underlätta avyttringar av investeringarna i framtiden och underlätta kassaflödet inom strukturen (från Margueritefonden så att den kan göra sina investeringar och sedan kassaflödet tillbaka till Margueritefonden från dessa investeringar). Vi begärde ett skattebeslut av de luxem- burgiska myndigheterna för att få en bekräftelse. Vad beträffar revisionsrättens påstående ”Det är också möjligt att andra skatter […] undviks genom att man använ- der denna struktur” anser vi att hänvisningen till skatteflykt skulle kunna vara vilseledande eftersom den termen ofta används om arrangemang som syftar till att undvika skatter som lagligen ska betalas. Rådgivaren för Margueri- tefonden sköter Margueritefondens skatteärenden så att den uppfyller sina skattemässiga skyldigheter och betalar alla skatter som den är skyldig att betala. HUR HITTAR MAN EU:s PUBLIKATIONER? Gratispublikationer (cid:127) (cid:127) Ett enskilt exemplar genom EU Bookshop (http://bookshop. europa. eu). Flera exemplar/affischer/kartor hos Europeiska unionens representationer (http://ec. europa. eu/represent_sv. htm), hos delegationer i länder utanför EU (http://eeas. europa. eu/delegations/index_sv. htm), genom att kontakta nätverket Europe Direct (http://europa. eu/europedirect/index_sv. htm) eller ringa 00 800 6 7 8 9 10 11 (gratis inom hela EU) (*). (*) Varken informationen eller samtalen kostar i regel något (men vissa operatörer, telefonkiosker och hotell kan ta betalt för samtalen). Avgiftsbelagda publikationer (cid:127) Genom EU Bookshop (http://bookshop. europa. eu). Händelse Revisionsplanen antas/Revisionen inleds Den preliminära rapporten skickas till kommissionen (eller till ett annat revisionsobjekt) Den slutliga rapporten antas efter det kontradiktoriska förfarandet Svaren från kommissionen (eller från ett annat revisionsobjekt) har tagits emot på alla språk Datum 14. 1. 2015 11. 4. 2016 1. 6. 2016 5. 7. 2016 Finansieringsinstrument används allt mer för att tillhanda - hålla ekonomiskt stöd från EU-budgeten genom lån, garantier och kapitalinvesteringar. Under program- perioden 2007–2013 fördelades omkring 21,5 miljarder euro från EU-budgeten till finansieringsinstrument. Vi konstaterade att de kan ha specifika fördelar jämfört med andra former av EU-finansiering, till exempel bidrag, men genomförandet av dem innebär betydande utmaningar som kan begränsa deras effektivitet. EUROPEISKA REVISIONSRÄTTEN

Statsstøtte — Grækenland — Statsstøtte C 27/10 (ex NN 6/09) — Statsstøtte til United Textiles SA — Opfordring til at fremsætte bemærkninger efter artikel 108, stk. 2, i traktaten om Den Europæiske Unions funktionsmåde EØS-relevant tekst

2010-12-30

http://publications.europa.eu/resource/cellar/9e19c37d-d768-4446-b499-57c6012f4c8b

dan

C_2010357DA. 01001801. xml 30. 12. 2010    DA Den Europæiske Unions Tidende C 357/18 STATSSTØTTE — GRÆKENLAND Statsstøtte C 27/10 (ex NN 6/09) — Statsstøtte til United Textiles SA Opfordring til at fremsætte bemærkninger efter artikel 108, stk. 2, i traktaten om Den Europæiske Unions funktionsmåde (EØS-relevant tekst) 2010/C 357/06 Ved brev af 27. oktober 2010, der er gengivet på det autentiske sprog efter dette resumé, meddelte Kommissionen Grækenland, at den havde besluttet at indlede proceduren efter artikel 108, stk. 2, i traktaten om Den Europæiske Unions funktionsmåde over for ovennævnte støtteforanstaltning. Interesserede parter kan senest en måned efter offentliggørelsen af nærværende resumé og det efterfølgende brev sende eventuelle bemærkninger til de støtteforanstaltninger, over for hvilke Kommissionen indleder proceduren, til: Europa-Kommissionen Generaldirektoratet for Konkurrence Registreringskontoret for statsstøtte 1049 Bruxelles/Brussel BELGIQUE/BELGIË Fax +32 22961242 Disse bemærkninger vil blive videresendt til Grækenland. Interesserede parter, der fremsætter bemærkninger til sagen, kan skriftligt anmode om at få deres navne hemmeligholdt. Anmodningen skal være begrundet. RESUMÉ SAGSFORLØB Kommissionen påbegyndte i september 2008 en foreløbig vurdering af flere støtteforanstaltninger til fordel for den græske tekstilproducent United Textiles SA og dens bankkreditorer. De græske myndigheders første svar blev kun betragtet som delvist dækkende. Kommissionen udstedte derfor den 3. marts 2009 et påbud om oplysninger. BESKRIVELSE AF STØTTEMODTAGEREN OG STØTTEFORANSTALTNINGERNE United Textiles er en stor græsk tekstilvirksomhed, der beskæftiger sig med fremstilling af beklædning, fibre og stoffer. Den sælger på både grossist- og detailmarkedet. Andre EU-lande tegnede sig for 54 % af dens salg i 2008 (60 % i 2007). I 2009 havde virksomheden samlede aktiver for 201,7 mio. EUR og en omsætning på 4,5 mio. EUR (begrænset salg af lagerbeholdning). De foregående års omsætning var på 30,6 mio. EUR (2008) og 74,7 mio. EUR (2007). I slutningen af 2008 havde virksomheden 1 348 ansatte (i dag 680). Virksomhedens situation er i hvert fald siden 2004 blevet konstant forværret med en gradvist faldende omsætning, et negativt resultat før skat og en negativ egenkapital (siden 2008). På grund af sidstnævnte forhold kan enhver kreditor kræve virksomheden opløst. Bankernes støtte til virksomheden har siden 2001 været begrænset. Siden juni 2008 er størstedelen af virksomhedens drift stoppet, og siden marts 2009 er den stort set helt ophørt. I juli 2008 besluttede virksomhedens hovedaktionær ikke at deltage i en planlagt kapitaludvidelse. Siden 2008 har næsten alle virksomhedens banklån været forfaldne til betaling. I perioden 2007-2010 modtog virksomheden støtte i form af i alt tre støtteforanstaltninger, hvoraf de to også var rettet til virksomhedens bankkreditorer: 1) Den 30. maj 2007 fik Grækenlands centralbank, en af United Textiles’ bankkreditorer, en statsgaranti for nye lån på i alt 20 mio. EUR. Statsgarantien dækkede mere end det samlede beløb af disse lån. Der var ingen præmie til staten forbundet med garantien. Garantien var baseret på en ikke-anmeldt garantiordning af 26. januar 2007. 2) Den 25. maj 2009 omlagde de græske myndigheder virksomhedens forfaldne socialsikringsgæld, som beløb sig til 18,6 mio. EUR, svarende til 96 månedlige ydelser af hver 0,19 mio. EUR. Det omlagte beløb omfattede delvist tidligere omlagte beløb. 3) Den 30. juni 2010 stillede den græske stat en garanti til United Textiles’ bankkreditorer. Garantien dækker et nyt syndikeret lån på 63,6 mio. EUR. VURDERING AF STØTTEFORANSTALTNINGEN Det er Kommissionens foreløbige vurdering, at der med hensyn til alle tre foranstaltninger er tale om statsstøtte i henhold til artikel 107, stk. 1, i traktaten om Den Europæiske Unions funktionsmåde. United Textiles’ finansielle oplysninger og generelle situation viser, at det var en virksomhed i krise. Kommissionen har derfor analyseret ovennævnte støtteforanstaltninger på grundlag af rammebestemmelserne fra 2004 om redning og omstrukturering af kriseramte virksomheder. Kommissionen har besluttet at indlede proceduren efter artikel 108, stk. 2, i TEUF over for alle tre foranstaltninger, fordi den er i tvivl om, hvorvidt alle betingelser for tildeling af omstruktureringsstøtte er opfyldt. Kommissionen tvivler navnlig på, at United Textiles var berettiget til redningsstøtte, eftersom den modtagne støtte ikke ophørte inden for seks måneder og ikke blev fulgt op af en anmeldt omstruktureringsplan. Kommissionen tvivler også på, at United Textiles var berettiget til omstruktureringsstøtte, fordi denne type støtte er betinget af, at der foreligger en forsvarlig omstruktureringsplan, hvilket Grækenland ikke har fremsendt. Endelig tvivler Kommissionen på, at virksomhedens bankkreditorer også skulle være berettigede til regionalstøtte eller omstruktureringsstøtte eller nogen anden type støtte, eftersom den modtagne støtte var driftsstøtte, og bankerne ikke var i krise. BREVETS ORDLYD »Η Επιτροπή ενημερώνει την Ελλάδα ότι, αφού εξέτασε τις πληροφορίες που παρασχέθηκαν από της αρχές της χώρας σχετικά με το προαναφερόμενο μέτρο, αποφάσισε να κινήσει τη διαδικασία που προβλέπεται στο άρθρο 108 παράγραφος 2 της συνθήκης για τη λειτουργία της Ευρωπαϊκής Ένωσης (1) (στο εξής: ΣΛΕΕ). 1. ΔΙΑΔΙΚΑΣΙΑ (1) Κατόπιν πληροφοριών σύμφωνα με τις οποίες η Ελλάδα σκόπευε να χορηγήσει εγγύηση για νέα δάνεια ύψους 35 εκατομ. EUR για τη χρηματοδότηση της Ενωμένης Κλωστοϋφαντουργίας, η Επιτροπή ζήτησε από τις ελληνικές αρχές να υποβάλουν τις παρατηρήσεις τους σχετικά με το προαναφερόμενο μέτρο με επιστολές της 11ης Σεπτεμβρίου 2008, της 14ης Οκτωβρίου 2008, της 20ής Οκτωβρίου 2008, της 18ης Νοεμβρίου 2008 και της 4ης Δεκεμβρίου 2008. Οι ελληνικές αρχές έδωσαν μη ολοκληρωμένες απαντήσεις με τις επιστολές της 15ης Οκτωβρίου 2008 και της 10ης Νοεμβρίου 2008. (2) Για αυτόν τον λόγο, στις 3 Μαρτίου 2009, η Επιτροπή εξέδωσε διαταγή για την παροχή πληροφοριών βάσει του άρθρου 10 παράγραφος 3 του κανονισμού (ΕΚ) 659/1999 (2) στην οποία ζητούσε από την Ελλάδα να υποβάλει όλες τις πληροφορίες που ήταν απαραίτητες για να εκτιμήσει εάν η Ενωμένη Κλωστοϋφαντουργία είχε λάβει κρατική ενίσχυση και εάν η ενίσχυση ήταν συμβατή με την εσωτερική αγορά. Η Ελλάδα υπέβαλε τις πληροφορίες που ζητήθηκαν με επιστολή της 11ης Μαρτίου 2009. (3) Η Επιτροπή ζήτησε πρόσθετες πληροφορίες όσον αφορά το προαναφερόμενο μέτρο καθώς και για ορισμένα άλλα μέτρα, υπέρ της Ενωμένης Κλωστοϋφαντουργίας και των πιστωτριών τραπεζών της, με επιστολές της 20ής Μαρτίου 2009, της 8ης Φεβρουαρίου 2009, της 17ης Μαρτίου 2010, της 19ης Ιουλίου 2010 και της 23ης Αυγούστου 2010. Οι ελληνικές αρχές απάντησαν με επιστολές της 7ης Απριλίου 2009, της 25ης Φεβρουαρίου 2010, της 26ης Μαρτίου 2010, της 13ης Αυγούστου 2010 και της 30ής Αυγούστου 2010. (4) Μετά από αίτημα των ελληνικών αρχών, πραγματοποιήθηκε σύσκεψη στις 7 Ιουλίου 2010. Με την ευκαιρία αυτή, η Ενωμένη Κλωστοϋφαντουργία υπέβαλε μία νέα προκαταρκτική προσέγγιση αναδιάρθρωσης. 2. ΠΕΡΙΓΡΑΦΗ ΤΩΝ ΕΙΚΑΖΟΜΕΝΩΝ ΔΙΚΑΙΟΥΧΩΝ ΚΑΙ ΤΩΝ ΜΕΤΡΩΝ 2. 1. Οι εικαζόμενοι δικαιούχοι Ενωμένη Κλωστοϋφαντουργία (5) Η Ενωμένη Κλωστοϋφαντουργία είναι μεγάλη ελληνική κλωστοϋφαντουργική εταιρεία εισηγμένη στο Χρηματιστήριο Αθηνών. Το 2008, πραγματοποίησε το 54 % πωλήσεών της σε άλλες χώρες της ΕΕ (60 % το 2007). (6) Το 2009, είχε σύνολο ενεργητικού 201,7 εκατ. EUR και κύκλο εργασιών 4,5 εκατ. EUR (περιορισμένες πωλήσεις αποθεμάτων). Οι πωλήσεις των προηγούμενων ετών ήταν 30,6 εκατ. EUR το 2008 και 74,7 εκατ. EUR το 2007. Στα τέλη του 2008 το προσωπικό της αριθμούσε 1 348 εργαζομένους (σήμερα 680). Η εταιρεία έχει τέσσερις θυγατρικές σε τρεις χώρες, Βουλγαρία, Αλβανία και Πρώην Γιουγκοσλαβική Δημοκρατία της Μακεδονίας. Ο βασικός της μέτοχος είναι υπεράκτια εταιρεία με την επωνυμία European Textiles Investments Ltd (Μαυρίκιος). (7) Η επιχειρηματική δραστηριότητα της Ενωμένης Κλωστοϋφαντουργίας συνίσταται στην παραγωγή ενδυμάτων, νημάτων και υφασμάτων. Οι πωλήσεις της πραγματοποιούνται τόσο σε αγορές χονδρικής όσο και λιανικής. Διαθέτει 12 μονάδες παραγωγής σε διάφορες περιοχές της Ελλάδας. Αυτές οι μονάδες παραγωγής δεν λειτουργούν από το 2008, λόγω ελλείψεως κεφαλαίου κινήσεως. (8) Η κατάσταση της εταιρείας παρουσιάζει σταθερή επιδείνωση τουλάχιστον από το 2004, με σταδιακή μείωση των πωλήσεων, αρνητικά ΚΠΦ (3) και αρνητικά ίδια κεφάλαια από το 2008. Λόγω αυτού του προβλήματος, η εταιρεία θα μπορούσε να λυθεί σύμφωνα με την ελληνική νομοθεσία (4). (9) Από το 2001, η στήριξη των πιστωτριών τραπεζών προς την εταιρεία ήταν περιορισμένη, με μειωμένα πιστωτικά όρια και δάνεια. Από τον Ιούνιο του 2008, μεγάλο μέρος των δραστηριοτήτων της έχει διακοπεί Από τον Μάρτιο του 2009, η παραγωγή έχει σταματήσει σχεδόν εντελώς. Τον Ιούλιο του 2008, ο βασικός μέτοχος της εταιρείας αποφάσισε να μη συμμετάσχει σε προγραμματισμένη αύξηση του κεφαλαίου. Από το 2008, σχεδόν το σύνολο των τραπεζικών της δανείων έχουν καταστεί υπερήμερα. Από τον Φεβρουάριο του 2010, οι μετοχές της εταιρείας έχουν τεθεί σε αναστολή διαπραγμάτευσης στο Χρηματιστήριο Αθηνών. Πιστώτριες τράπεζες (10) Οι πιστώτριες τράπεζες της Ενωμένης Κλωστοϋφαντουργίας, που εμπλέκονται στα εξεταζόμενα μέτρα κρατικών ενισχύσεων, είναι οι ελληνικές τράπεζες Εθνική Τράπεζα της Ελλάδος, η Εμπορική Τράπεζα, η Τράπεζα ΑΤΕ, η Alpha Bank και η Eurobank. Είναι όλες εμπορικές τράπεζες που δραστηριοποιούνται στην παροχή ενός πλήρους φάσματος χρηματοπιστωτικών προϊόντων και υπηρεσιών. Είναι παρούσες, μέσω θυγατρικών, σε άλλες χώρες της ΕΕ, και ιδίως στη Βουλγαρία, την Κύπρο, τη Γαλλία, τη Γερμανία, το Λουξεμβούργο, τις Κάτω Χώρες, την Πολωνία, τη Ρουμανία και το Ηνωμένο Βασίλειο (5). 2. 2. Τα εικαζόμενα μέτρα (11) Κατά την περίοδο 2007-2010, χορηγήθηκαν συνολικά τρία μέτρα κρατικών ενισχύσεων στην εταιρεία. Στο παρόν στάδιο, η Επιτροπή θεωρεί ότι δύο από αυτά τα μέτρα χορηγήθηκαν επίσης υπέρ των δανειοδοτριών τραπεζών της εταιρείας. Ειδικότερα: Μέτρο 1: Η κρατική εγγύηση του Μαΐου 2007 (12) Στις 30 Μαΐου 2007, χορηγήθηκε στην Εθνική Τράπεζα της Ελλάδας, που δανειοδοτούσε τη Ενωμένη Κλωστοϋφαντουργία, κρατική εγγύηση για νέο δάνειο που περιλάμβανε: α) αναδιάταξη υφιστάμενου δανείου ύψους 7,5 εκατ. EUR και β) νέο δάνειο ύψους EUR 12,5 εκατ. EUR. Η κρατική εγγύηση κάλυπτε ποσό μεγαλύτερο από το συνολικό ύψος αυτών των δανείων. Κάλυπτε ποσό ύψους 30 εκατ. EUR συν τόκους, για δάνεια συνολικού ύψους 20 εκατ. EUR. Αυτό το νέο δάνειο είχε εξάμηνο επιτόκιο EURIBOR, συν προσαύξηση (spread) ύψους 1,85 % (6), ανερχόμενο συνολικά σε 6,10 % στις 30 Μαΐου 2007. Δεν είχε προβλεφθεί προμήθεια για την κρατική εγγύηση. Οι πιστώτριες τράπεζες έλαβαν εξασφαλίσεις για το νέο δάνειο, με τη μορφή ενεχυρίασης εμπορευμάτων και προσωπικών εγγυήσεων από μέρους των μετόχων. (13) Η εγγύηση στηριζόταν σε μη κοινοποιηθέν καθεστώς εγγυήσεων της 26ης Ιανουαρίου 2007. Το καθεστώς προέβλεπε ότι θα μπορούσε να παρασχεθεί κρατική εγγύηση για υφιστάμενα δάνεια σε βιομηχανικές, μεταλλευτικές, κτηνοτροφικές και ξενοδοχειακές επιχειρήσεις που ήταν εγκατεστημένες στο Νομό Ημαθίας (όπου βρίσκεται μέρος των δραστηριοτήτων της Ενωμένης Κλωστοϋφαντουργίας). Το καθεστώς δεν απέκλειε προβληματικές επιχειρήσεις και δεν προέβλεπε προμήθεια για την κρατική εγγύηση. Μέτρο 2: Αναδιάταξη οφειλών για εισφορές κοινωνικής ασφάλισης (14) Στις 25 Μαΐου 2009, οι ελληνικές αρχές προχώρησαν σε αναδιάταξη των ληξιπρόθεσμων ασφαλιστικών οφειλών της εταιρείας, που ανέρχονταν σε 18,6 εκατ. EUR, για μια περίοδο 96 μηνιαίων πληρωμών ύψους 0,19 εκατ. EUR εκάστη. Η αναδιάταξη πραγματοποιήθηκε στο πλαίσιο του ελληνικού Νόμου 3762/2009. (15) Οι υποβληθείσες πληροφορίες δεν προσδιορίζουν συγκεκριμένα οποιεσδήποτε ποινές ή τόκους αναφορικά με την αναδιάταξη. Αναφέρουν μόνο ότι το 2009 έγινε αναδιάταξη νέων ληξιπρόθεσμων υποχρεώσεων από ασφαλιστικές εισφορές ύψους 14,6 εκατ. EUR, επιπλέον προηγούμενων ληξιπρόθεσμων υποχρεώσεων από ασφαλιστικές εισφορές ύψους EUR 2,8 εκατ. EUR. Αναφέρεται επίσης ότι υπήρξε πρόσθετη αύξηση ύψους 1,2 εκατ. EUR λόγω της αναδιάταξης. Αυτό θα μπορούσε να θεωρηθεί ως ένα είδος ποινής ή τόκου. Τα τρία αυτά ποσά ισούνται με 18,6 εκατ. EUR. (16) Η Επιτροπή παρατηρεί ότι στο ποσό της αναδιάταξης περιλαμβάνονταν εν μέρει ποσά που είχαν ήδη αναχρηματοδοτηθεί παλαιότερα, πράγμα που θα μπορούσε να αποτελεί ένδειξη ότι οι προηγουμένως αναδιαταχθείσες οφειλές δεν είχαν εξοφληθεί. Η Επιτροπή σημειώνει επίσης ότι από το 2007, στις ετήσιες εκθέσεις της εταιρείας, οι υποχρεώσεις της από ασφαλιστικές εισφορές αναφέρονται ως “ρυθμισθείσες”, πράγμα που σημαίνει ότι είχε ήδη λάβει χώρα τουλάχιστον μία αναδιάταξη από το έτος αυτό και πριν από την προαναφερθείσα αναδιάταξη της 25ης Μαΐου 2009. Μέτρο 3: Η κρατική εγγύηση του Ιουνίου 2010 (17) Στις 30 Ιουνίου 2010, το ελληνικό δημόσιο χορήγησε εγγύηση στις πιστώτριες τράπεζες της Ενωμένης Κλωστοϋφαντουργίας. Οι τράπεζες αυτές είναι η Εθνική Τράπεζα της Ελλάδος, η Εμπορική Τράπεζα, η Τράπεζα ΑΤΕ, η Alpha Bank και η Eurobank. Η εγγύηση καλύπτει νέο κοινοπρακτικό δάνειο ύψους 63,6 εκατ. EUR, που υποδιαιρείται σε τρία επιμέρους ποσά για τους εξής σκοπούς: α) 36,6 εκατ. EUR για την αναδιάταξη δανείων που είχαν χορηγηθεί στην εταιρεία από τις πιστώτριες τράπεζές της την περίοδο από τον Αύγουστο του 2008 έως τον Σεπτέμβριο του 2009. Σύμφωνα με τις διαθέσιμες πληροφορίες, τα εν λόγω δάνεια είχαν επιτόκια μεταξύ 3 μηνών και 6 μηνών EURIBOR, συν 1,25 % έως 3 %. Επίσης σύμφωνα με τις διαθέσιμες πληροφορίες, τα δάνεια αυτά δεν καλύπτονταν αρχικά με κρατική εγγύηση. β) 15 εκατ. EUR για τη χρηματοδότηση των ληξιπρόθεσμων οφειλών της εταιρείας προς το δημόσιο, τους προμηθευτές και τους εργαζομένους της. γ) 12 εκατ. EUR για τη χρηματοδότηση επενδύσεων και λειτουργικών δαπανών. (18) Το υποκείμενο κοινοπρακτικό δάνειο έχει διάρκεια 9 ετών. Στην υπουργική απόφαση για τη χορήγηση εγγύησης δεν προσδιοριζόταν το επιτόκιο για τα δάνεια που επρόκειτο να καλυφθούν. Αναφερόταν απλώς ότι τα δάνεια έπρεπε να είναι με το επιτόκιο της αγοράς. Η κρατική εγγύηση καλύπτει ποσοστό 80 % του δανείου. Προβλέπεται για το δημόσιο ετήσια προμήθεια εγγύησης 2 % επί του μέσου ετήσιου οφειλόμενου ποσού. Οι πιστώτριες τράπεζες λαμβάνουν, εκτός από την κρατική εγγύηση, εξασφαλίσεις για το νέο δάνειο με τη μορφή ενεχυρίασης μετοχών της εταιρείας για τουλάχιστο το 25,9 % του συνόλου των μετοχών της και προσημειώσεων υποθήκης πρώτης σειράς επί των ακίνητων περιουσιακών στοιχείων της εταιρείας. Το κράτος δεν λαμβάνει εξασφαλίσεις για την εγγύησή του, αλλά σε περίπτωση κατάπτωσης της εγγύησης, οι εξασφαλίσεις του δανείου θα μεταφερθούν στο κράτος. (19) Η εγγύηση του Ιουνίου 2010 αντικατέστησε την προηγούμενη εγγύηση που είχε χορηγηθεί στις 2 Οκτωβρίου 2009. Η εγγύηση αυτή είχε χορηγηθεί για ένα νέο δάνειο ύψους 40 εκατ. EUR 40 που αποσκοπούσε επίσης στην αναδιάταξη δανείων που είχαν χορηγηθεί στην εταιρεία κατά την περίοδο από τον Αύγουστο του 2008 έως τον Φεβρουάριο του 2009 (βλ παράγραφο 17 στοιχείο α) ανωτέρω). Ωστόσο, το δάνειο των 40 εκατ. EUR ουδέποτε χορηγήθηκε και συνεπώς η εγγύηση του Οκτωβρίου 2009 ουδέποτε ενεργοποιήθηκε. Αντίθετα, η εγγύηση αυτή αντικαταστάθηκε από τη νέα εγγύηση του Ιουνίου 2010, η οποία κάλυπτε το κοινοπρακτικό δάνειο ύψους 63,6 εκατ. EUR. Σύμφωνα με τις ελληνικές αρχές, ο λόγος της αντικατάστασης αυτής ήταν ότι το ύψος του δανείου των 40 εκατ. EUR δεν αρκούσε πλέον για την κάλυψη των αναγκών ρευστότητας της εταιρείας. (20) Όσον αφορά τα τραπεζικά δάνεια που χορηγήθηκαν κατά την περίοδο από τον Αύγουστο του 2008 έως τον Σεπτέμβριο του 2009 (βλ παράγραφο 17 στοιχείο α) ανωτέρω), η Επιτροπή παρατηρεί ότι ορισμένες πληροφορίες φαίνεται να δείχνουν ότι οι πιστώτριες τράπεζες είναι πιθανό να είχαν επηρεαστεί από υπόσχεση χορήγησης κρατικής εγγύησης. (21) Ειδικότερα, σύμφωνα με τις υποβολές πληροφοριών των ελληνικών αρχών και τις ετήσιες εκθέσεις της Ενωμένης Κλωστοϋφαντουργίας, την εποχή που χορηγήθηκαν τα δάνεια, είχε ζητηθεί από τον εκπρόσωπο των πιστωτριών τραπεζών κρατική εγγύηση για τα εν λόγω δάνεια (Μάιος 2008). Επίσης, οι ελληνικές αρχές είχαν εκφράσει την πρόθεσή τους να χορηγήσουν κρατική εγγύηση για τα ίδια δάνεια (πριν τον Ιούλιο του 2008). Επιπλέον, οι ελληνικές αρχές είχαν ανακοινώσει ότι πριν τα τέλη Ιουλίου του 2008, οι πιστώτριες τράπεζες θα υπέγραφαν συμφωνία ύψους 35 εκατ. EUR για τη χρηματοδότηση της Ενωμένης Κλωστοϋφαντουργίας με κρατική εγγύηση. Τελικά, η κρατική εγγύηση χορηγήθηκε τον Οκτώβριο του 2009. (22) Επιπλέον, και πάλι σύμφωνα με τις υποβολές πληροφοριών των ελληνικών αρχών και τις ετήσιες εκθέσεις της Ενωμένης Κλωστοϋφαντουργίας, πραγματοποιήθηκαν δύο συσκέψεις τον Σεπτέμβριο του 2008 και τον Απρίλιο του 2009, μεταξύ των ελληνικών αρχών, των πιστωτριών τραπεζών και της Ενωμένης Κλωστοϋφαντουργίας. Κατά την πρώτη σύσκεψη, η συζήτηση αφορούσε την “εξασφάλιση της ομαλής λειτουργίας της Εταιρείας σύμφωνα με το επιχειρησιακό σχέδιο”· επίσης αναφέρεται ότι “ο Υπουργός έδωσε συγκεκριμένες κατευθύνσεις” για την αναδιάρθρωση της Ενωμένης Κλωστοϋφαντουργίας (7). Σκοπός της δεύτερης σύσκεψης ήταν η “χρηματοδότηση του επιχειρησιακού σχεδίου αναδιάρθρωσης και εξυγίανσης της Εταιρίας” (8). Τέλος, αναφέρεται ότι τα επίμαχα δάνεια “χορηγήθηκαν κατόπιν συνεννοήσεως των αρμοδίων κρατικών αρχών (Υπουργείο Οικονομίας και Οικονομικών) και των δανειστριών τραπεζών” (9). 3. ΤΑ ΣΧΟΛΙΑ ΤΩΝ ΕΛΛΗΝΙΚΩΝ ΑΡΧΩΝ ΣΧΕΤΙΚΑ ΜΕ ΤΑ ΕΙΚΖΟΜΕΝΑ ΜΕΤΡΑ (23) Οι πληροφορίες που υποβλήθηκαν από τις ελληνικές αρχές σχετικά με τα εικαζόμενα μέτρα κρατικών ενισχύσεων μπορούν να συνοψιστούν ως εξής: Μέτρο 1: Η κρατική εγγύηση του Μαΐου 2007 (24) Η Ελλάδα ισχυρίζεται ότι δεν συνιστά κρατική ενίσχυση δεδομένου ότι δεν είχε επιλεκτικό χαρακτήρα υπέρ της Ενωμένης Κλωστοϋφαντουργίας, αλλά χορηγήθηκε βάσει ενός καθεστώτος εγγύησης για βιομηχανικές, μεταλλευτικές, κτηνοτροφικές και ξενοδοχειακές επιχειρήσεις στην περιοχή της Ημαθίας (βλ. παρ. 13 ανωτέρω), και συνεπώς δεν αφορούσε μόνο την Ενωμένη Κλωστοϋφαντουργία αλλά ήταν διαθέσιμη και για άλλες εταιρείες. (25) Εκτός τούτου, η Ελλάδα ισχυρίζεται ότι η εγγύηση χορηγήθηκε σύμφωνα με τον (εθνικό) ελληνικό Νόμο 2322/95, που επέτρεπε στο Υπουργείο Οικονομικών να χορηγεί κρατικές εγγυήσεις σε τραπεζικά ιδρύματα για δάνεια που είχαν σκοπό την αναδιάταξη οφειλών ή τη χορήγηση νέου κεφαλαίου κίνησης. (26) Επιπλέον, η Ελλάδα ισχυρίζεται ότι πριν τη χορήγηση της εγγύησης, η εταιρεία είχε υποβάλει στις ελληνικές αρχές σχέδιο αναδιάρθρωσης με χρηματοδότηση από τράπεζες και χωρίς καμία κρατική εγγύηση. Αυτό το σχέδιο αναδιάρθρωσης δεν υπεβλήθη ποτέ επισήμως στην Επιτροπή. (27) Τέλος, η Ελλάδα ισχυρίζεται ότι η εγγύησή της χορηγήθηκε σύμφωνα με τις σχετικές διατάξεις της Επιτροπής: είχε μέγιστο ποσοστό κάλυψης 80 % και 20 εκατ. EUR και είχε χορηγηθεί για δάνεια που είχαν συναφθεί με επιτόκια της αγοράς. Επίσης τα δάνεια ήταν κατάλληλα εξασφαλισμένα με ενεχυρίαση εμπορευμάτων και προσωπικές εγγυήσεις μετόχων και είχαν χορηγηθεί για μια συγκεκριμένη πράξη και διάρκεια. Μέτρο 2: Αναδιάταξη οφειλών για ληξιπρόθεσμες ασφαλιστικές εισφορές (28) Η Ελλάδα ισχυρίζεται ότι η αναδιάταξη των ληξιπρόθεσμων οφειλών προς το δημόσιο αποφασίστηκε στο πλαίσιο του Νόμου 3762/2009, που είχε γενική ισχύ στην Ελλάδα. Μέτρο 3: Η κρατική εγγύηση του Ιουνίου 2010 (29) Η Ελλάδα αναφέρει ότι η κρατική εγγύηση του Ιουνίου 2010 είχε χορηγηθεί επειδή η έκταση της προηγούμενης εγγύησης του 2009 (η οποία ουδέποτε εφαρμόστηκε) δεν αρκούσε πλέον για την κάλυψη των αναγκών ρευστότητας της εταιρείας. (30) Η Ελλάδα ισχυρίζεται ότι εγγύηση του Ιουνίου 2010 ήταν σύμφωνη με τις κατευθυντήριες γραμμές διάσωσης και αναδιάρθρωσης (10) και ότι δεν παρέχει πλεονέκτημα στην Ενωμένη Κλωστοϋφαντουργία. Η Ελλάδα ισχυρίζεται περαιτέρω ότι δεν παραβιάστηκε η αρχή της εφάπαξ ενίσχυσης, διότι η εγγύηση του Ιουνίου 2010 αντικαθιστά την εγγύηση του Οκτωβρίου 2009 και μεταβάλλει αρκετές διατάξεις της εγγύησης του Μαΐου 2007 (βλ. μέτρο 1 στις παραγράφους 12-13 ανωτέρω). Συνεπώς, η εγγύηση του Ιουνίου 2010 ενσωματώνει το σύνολο των ρητρών των δανείων της εταιρείας σε ένα και μόνο κείμενο με ενιαίες διατάξεις. 4. ΕΚΤΙΜΗΣΗ 4. 1. Κατάσταση της εταιρείας (31) Όπως διαπιστώνεται στις ανωτέρω παραγράφους 7-8 και αναλύεται ακολούθως στις παραγράφους (64)-(68), οι επιχειρησιακές επιδόσεις και τα οικονομικά αποτελέσματα της εταιρείας παρουσίασαν σημαντική επιδείνωση την περίοδο 2004-2009. Σε αυτήν τη βάση, η Επιτροπή συνάγει ότι η επιχείρηση ήταν προβληματική κατά την έννοια των σημείων 10 και 11 των κατευθυντηρίων γραμμών διάσωσης και αναδιάρθρωσης κατά το χρόνο που λήφθηκαν τα εξεταζόμενα μέτρα υπέρ της εταιρείας (περίοδος 2007-2010). Η Επιτροπή θεωρεί επίσης ότι η εταιρεία είναι προβληματική επί του παρόντος διότι η κατάστασή της δεν έχει βελτιωθεί έκτοτε. 4. 2. Ύπαρξη κρατικής ενίσχυσης Μέτρα 1 και 3: Κρατικές εγγυήσεις του Μαΐου 2007 και του Ιουνίου 2010 Ενίσχυση προς την Ενωμένη Κλωστοϋφαντουργία (32) Το άρθρο 107 παράγραφος 1 της ΣΛΕΕ προβλέπει ότι οι ενισχύσεις που χορηγούνται υπό οποιαδήποτε μορφή από τα κράτη ή με κρατικούς πόρους και που νοθεύουν ή απειλούν να νοθεύσουν τον ανταγωνισμό ευνοώντας ορισμένες επιχειρήσεις ή την παραγωγή ορισμένων αγαθών, είναι ασυμβίβαστες με την κοινή αγορά, κατά το μέτρο που επηρεάζουν τις μεταξύ κρατών μελών συναλλαγές. Συνεπώς, ένα μέτρο για να θεωρηθεί ενίσχυση, πρέπει να πληροί τα ακόλουθα τέσσερα κριτήρια: (33) Πρώτον, το μέτρο πρέπει να χορηγείται από ένα κράτος μέλος ή με κρατικούς πόρους. Οι κρατικές εγγυήσεις συνεπάγονται κινδύνους για τους κρατικούς πόρους, δεδομένου ότι σε περίπτωση κατάπτωσής τους πρέπει να πληρωθούν από τον κρατικό προϋπολογισμό. Επιπλέον, κάθε εγγύηση για την οποία δεν προβλέπεται κατάλληλη αμοιβή συνεπάγεται απώλεια οικονομικών πόρων για το κράτος. Συνεπώς, ικανοποιείται το κριτήριο των κρατικών πόρων. (34) Δεύτερον, το μέτρο πρέπει να παρέχει πλεονέκτημα στον δικαιούχο. Η Επιτροπή θεωρεί ότι οι δύο εξεταζόμενες εγγυήσεις είναι πιθανό να έχουν χορηγήσει αδικαιολόγητο πλεονέκτημα στην Ενωμένη Κλωστοϋφαντουργία. Πράγματι, σύμφωνα με την ανακοίνωση της Επιτροπής σχετικά με την εφαρμογή των άρθρων 87 και 88 της συνθήκης ΕΚ στις κρατικές ενισχύσεις με τη μορφή εγγυήσεων (11), τμήματα 2. 2 και 3. 2, όταν ο δανειολήπτης δεν καταβάλλει για την εγγύηση τιμή που καθορίζεται βάσει κριτηρίων αγοράς, του παρέχονται πλεονεκτικοί όροι. Σε ορισμένες περιπτώσεις, ο δανειολήπτης, ως επιχείρηση που αντιμετωπίζει οικονομικές δυσχέρειες, δεν θα μπορούσε να εξεύρει πιστωτικό ίδρυμα διατεθειμένο να του χορηγήσει πιστώσεις με οποιουσδήποτε όρους, χωρίς κρατική εγγύηση. Επίσης, μια από τις απαιτούμενες ενδείξεις ώστε μια μεμονωμένη κρατική εγγύηση να μην αποτελεί ενίσχυση είναι ότι δεν πρέπει να καλύπτει ποσοστό μεγαλύτερο του 80 % του οφειλόμενου δανείου. (35) Στην προκειμένη υπόθεση, όσον αφορά την εγγύηση του 2007 (μέτρο 1), αυτή χορηγήθηκε για δάνεια σε προβληματική επιχείρηση και δεν προβλεπόταν προμήθεια για τον εγγυητή (το Δημόσιο). Επίσης, αντίθετα με τους ισχυρισμούς της Ελλάδας, φαίνεται ότι κάλυπτε ποσό μεγαλύτερο από το συνολικό ύψος των επιμέρους υποκείμενων δανείων, δηλαδή επρόκειτο για ποσό 30 εκατ EUR συν τόκους, για την κάλυψη δανείων συνολικού ύψους 20 εκατ EUR. Λαμβάνοντας υπόψη τα σημεία 3. 2. και 4. 2 της ανακοίνωσης για τις κρατικές ενισχύσεις με τη μορφή εγγυήσεων και το γεγονός ότι η εταιρεία αντιμετώπιζε σοβαρά οικονομικά προβλήματα κατά το χρόνο χορήγησης της εγγύησης αυτής, καθώς και το γεγονός ότι η Επιτροπή δεν διαθέτει καμία ένδειξη για αντίστοιχη ενδεικτική προμήθεια εγγύησης που θα μπορούσε να ισχύει στη χρηματοπιστωτική αγορά για παρόμοιες εγγυήσεις, το επιτόκιο του δανείου (6,10 %) συν η προμήθεια εγγύησης (0 %) δεν φαίνεται να αντιστοιχεί σε τιμή καθοριζόμενη βάσει κριτηρίων αγοράς, αν γίνει σύγκριση μεταξύ του επιτοκίου που θα είχε καταβάλει η εταιρεία αυτή χωρίς την κρατική εγγύηση και του επιτοκίου που λήφθηκε χάρη στην κρατική εγγύηση. Πράγματι, εάν η σύγκριση γίνει βάσει της ανακοίνωσης σχετικά με την αναθεώρηση της μεθόδου καθορισμού των επιτοκίων αναφοράς και προεξόφλησης (12), θα χρειαζόταν προσαύξηση από 400 έως 1000 μονάδες βάσης συν το βασικό επιτόκιο που είχε καθοριστεί για την Ελλάδα την εποχή εκείνη (4,62 %) δηλαδή υψηλότερο του 6,10 % που προβλεπόταν στην παρούσα υπόθεση. (36) Ομοίως, η εγγύηση του 2010 (μέτρο 3) χορηγήθηκε σε εταιρεία που αντιμετώπιζε οικονομικές δυσχέρειες. Με τον ίδιο τρόπο, παρόλο που είχε προβλεφθεί προμήθεια εγγύησης 2 % για το Δημόσιο, το επίπεδο αυτής της προμήθειας δεν φαίνεται εκ πρώτης όψεως να έχει καθοριστεί βάσει κριτηρίων αγοράς. Πράγματι, η Επιτροπή επισημαίνει τη σημαντική επιδείνωση της οικονομικής κατάστασης της Ενωμένης Κλωστοϋφαντουργίας την περίοδο 2004-2009 και την υπερημερία των δανείων της και, συνεπώς. έχει επιφυλάξεις εάν ένας ιδιώτης εγγυητής θα είχε προσφέρει μια τέτοια εγγύηση, όταν η παραγωγή του δικαιούχου είχε σχεδόν σταματήσει εντελώς και η διαπραγμάτευση των μετοχών στο χρηματιστήριο είχε ανασταλεί, δεδομένου ότι κάτω από παρόμοιες συνθήκες θα ήταν εξαιρετικά δύσκολο μια τέτοια εταιρεία να εξοφλήσει το δάνειο και ο εγγυητής να αποφύγει τις συνέπειες μιας κατάπτωσης της εγγύησης που είχε παράσχει. Η Επιτροπή σημειώνει επίσης ότι το επιτόκιο του εγγυημένου δανείου δεν καθορίζεται ρητά αλλά επαφίεται στη διακριτική ευχέρεια των πιστωτριών τραπεζών. Συνεπώς, η Επιτροπή δεν είναι σε θέση να βεβαιώσει ότι η προμήθεια εγγύησης θα μπορούσε να θεωρηθεί σύμφωνη με τους όρους της αγοράς συγκρίνοντας το επιτόκιο που η εταιρεία θα είχε επωμιστεί χωρίς την εγγύηση με το επιτόκιο που έλαβε χάρη στην κρατική εγγύηση, λαμβάνοντας υπόψη αυτήν την προμήθεια εγγύησης. Σε κάθε περίπτωση, εάν γίνει σύγκριση με βάση την ανακοίνωση της Επιτροπής σχετικά με την αναθεώρηση της μεθόδου καθορισμού των επιτοκίων αναφοράς και προεξόφλησης, η Επιτροπή παρατηρεί ότι σύμφωνα με την ανακοίνωση αυτή θα απαιτείτο προσαύξηση από 400 έως 1 000 μονάδες βάσης συν το βασικό επιτόκιο που είχε καθοριστεί για την Ελλάδα την εποχή εκείνη. Η Επιτροπή θεωρεί σε αυτό το στάδιο ότι, εάν η εταιρεία κατόρθωνε να βρει οποιαδήποτε χρηματοδότηση στην κεφαλαιαγορά, η προσαύξηση που θα ίσχυε για τον δικαιούχο θα ήταν τουλάχιστον 1 000 μονάδες βάσης (διαβάθμιση χαμηλότερη από CCC), διότι η οικονομική του κατάσταση ήταν ακόμη χειρότερη σε σχέση με την εποχή της πρώτης εγγύησης (αύξηση των συσσωρευμένων ζημιών, οριακές πωλήσεις, παύση δραστηριοτήτων κ. ά. ). Με βάση τα στοιχεία αυτά, η Επιτροπή έχει αμφιβολίες κατά πόσο το επίπεδο της ανωτέρω προμήθειας εγγύησης, εάν προστεθεί στο επιτόκιο του κοινοπρακτικού δανείου, θα μπορούσε να ισούται με το χρηματοπιστωτικό κόστος ενός παρόμοιου μη εγγυημένου δανείου και καλεί την Ελλάδα να προσκομίσει κάθε χρήσιμη πληροφορία σχετικά με το ζήτημα αυτό. (37) Συνεπώς, η Επιτροπή θεωρεί στο παρόν στάδιο ότι και οι δύο εγγυήσεις δεν ήταν σύμφωνες με την ανακοίνωση σχετικά με τις εγγυήσεις και συνιστούν πλεονέκτημα υπέρ της Ενωμένης Κλωστοϋφαντουργίας. (38) Τρίτον, για να θεωρηθεί ενίσχυση βάσει του άρθρου 107 παράγραφος 1 της ΣΛΕΕ, ένα μέτρο πρέπει να είναι επιλεκτικό. Η εγγύηση του Μαΐου 2007 στηριζόταν σε ένα τομεακό καθεστώς και η εγγύηση του Ιουνίου 2010 ήταν ad hoc μέτρο υπέρ της Ενωμένης Κλωστοϋφαντουργίας. Ως εκ τούτου, πράγματι ικανοποιείται το κριτήριο της επιλεκτικότητας. (39) Τέλος, το μέτρο πρέπει να προκαλεί στρέβλωση του ανταγωνισμού και να επηρεάζει τις συναλλαγές μεταξύ των κρατών μελών. Η Ενωμένη Κλωστοϋφαντουργία δραστηριοποιείται σε τομέα τα προϊόντα του οποίου αποτελούν αντικείμενο εκτενών συναλλαγών μεταξύ των κρατών μελών και στον οποίο επικρατεί οξύς ανταγωνισμός. Κατά τον χρόνο λήψης των μέτρων ενίσχυσης, η Ενωμένη Κλωστοϋφαντουργία ήταν επιχείρηση η οποία πραγματοποιούσε το μεγαλύτερο μέρος των πωλήσεών της σε άλλα κράτη μέλη (βλ. παράγραφο 5 ανωτέρω). Επίσης, τα εξεταζόμενα μέτρα εξασφάλιζαν στην Ενωμένη Κλωστοϋφαντουργία πλεονέκτημα έναντι των ανταγωνιστών της (βλ. παραγράφους 34-37 ανωτέρω). Όταν μια κρατική ενίσχυση ενισχύει τη θέση μιας επιχείρησης έναντι των εμπορικών ανταγωνιστών της από άλλα κράτη μέλη, οι άλλες επιχειρήσεις θα πρέπει να θεωρηθεί ότι επηρεάζονται από την εν λόγω ενίσχυση. Συνεπώς, ικανοποιείται το κριτήριο της στρέβλωσης του ανταγωνισμού και του επηρεασμού των συναλλαγών μεταξύ των κρατών μελών. (40) Βάσει των ανωτέρω, μπορεί να συναχθεί το συμπέρασμα ότι οι κρατικές εγγυήσεις του Μαΐου 2007 και του Ιουνίου 2010 (μέτρα 1 και 3) συνιστούν κρατική ενίσχυση υπέρ της Ενωμένης Κλωστοϋφαντουργίας κατά την έννοια του άρθρου 107 παράγραφος 1 της ΣΛΕΕ. Ενίσχυση προς τις πιστώτριες τράπεζες (41) Όσον αφορά τις πιστώτριες τράπεζες της Ενωμένης Κλωστοϋφαντουργίας, το κριτήριο για τους πόρους του Δημοσίου ικανοποιείται με τον ίδιο τρόπο όπως και την Ενωμένη Κλωστοϋφαντουργία (βλ. παράγραφο 32 ανωτέρω). (42) Όσον αφορά το κριτήριο του πλεονεκτήματος, η Επιτροπή θεωρεί στο παρόν στάδιο ότι οι δύο εξεταζόμενες εγγυήσεις ενδέχεται να έχουν εξασφαλίσει αδικαιολόγητο πλεονέκτημα στις πιστώτριες τράπεζες. Πράγματι, σύμφωνα με την ανακοίνωση σχετικά με τις εγγυήσεις, τμήμα 2. 3, η κρατική εγγύηση μπορεί να συνιστά ενίσχυση προς τον δανειοδότη, στο βαθμό που παρέχει μεγαλύτερες εξασφαλίσεις στο δανειοδότη περιορίζοντας το υφιστάμενο άνοιγμά του. Στην προκειμένη περίπτωση, και οι δύο εγγυήσεις χορηγήθηκαν ρητά για την εξασφάλιση νέων δανείων με στόχο, τουλάχιστον εν μέρει, την αναδιάταξη υφιστάμενων δανείων. Κατ’ αυτόν τον τρόπο οι εν λόγω εγγυήσεις παρείχαν στους πιστωτές εξασφάλιση αναφορικά με τα υφιστάμενα δάνεια. (43) Συνεπώς, η Επιτροπή θεωρεί στο παρόν στάδιο ότι η ΕΤΕ ενδέχεται να έχει επίσης ευεργετηθεί από ενίσχυση μέσω της εγγύησης του Μαΐου 2007 (μέτρο 1) στο μέτρο που η εγγύηση αυτή κάλυπτε υφιστάμενο δάνειο (7,5 εκατ. EUR). Επιπλέον, η Επιτροπή θεωρεί στο παρόν στάδιο ότι και οι πέντε πιστώτριες τράπεζες ενδέχεται να έχουν επίσης ευεργετηθεί από ενίσχυση μέσω της εγγύησης του Ιουνίου 2010 (μέτρο 3) στο μέτρο που αυτή κάλυπτε υφιστάμενα δάνεια των εν λόγω πιστωτικών ιδρυμάτων (36,6 εκατ. EUR). (44) Όσον αφορά την επιλεκτικότητα, οι κρατικές εγγυήσεις είχαν παρασχεθεί για υφιστάμενα δάνεια που είχαν χορηγηθεί από συγκεκριμένες τράπεζες, και συνεπώς είχαν επιλεκτικό χαρακτήρα ως προς τους δικαιούχους. (45) Τέλος, όσον αφορά τη στρέβλωση του ανταγωνισμού και τον επηρεασμό των συναλλαγών μεταξύ των κρατών μελών, οι τραπεζικές υπηρεσίες προσφέρονται σε ευρεία κλίμακα σε όλη την Ευρωπαϊκή Ένωση και αποτελούν αντικείμενο έντονου ανταγωνισμού. Κατά τον χρόνο λήψης των μέτρων ενίσχυσης, οι πιστώτριες τράπεζες της Ενωμένης Κλωστοϋφαντουργίας προσέφεραν χρηματοπιστωτικά προϊόντα και υπηρεσίες, μέσω των θυγατρικών τους σε άλλες χώρες της ΕΕ (βλ. παράγραφο 10 ανωτέρω). Επίσης, η εξεταζόμενη ενίσχυση εξασφάλισε στις πιστώτριες τράπεζες της Ενωμένης Κλωστοϋφαντουργίας πλεονέκτημα έναντι των ανταγωνιστών τους (βλ. παραγράφους 42-43 ανωτέρω). Όταν μια κρατική ενίσχυση ενισχύει τη θέση μιας επιχείρησης έναντι άλλων επιχειρήσεων που ανταγωνίζονται σε επίπεδο εμπορίου μεταξύ των κρατών μελών, οι τελευταίες πρέπει να θεωρηθεί ότι θίγονται από την εν λόγω ενίσχυση. Κατ’ αυτόν τον τρόπο, ικανοποιείται το κριτήριο της στρέβλωσης του ανταγωνισμού και του επηρεασμού των συναλλαγών μεταξύ των κρατών μελών. (46) Βάσει των ανωτέρω, η Επιτροπή θεωρεί στο παρόν στάδιο ότι οι κρατικές εγγυήσεις του Μαΐου 2007 και του Ιουνίου 2010 (μέτρα 1 και 3) ενδέχεται να συνιστούν κρατική ενίσχυση υπέρ των πιστωτριών τραπεζών Εθνική Τράπεζα της Ελλάδος, Εμπορική Τράπεζα, Τράπεζα ΑΤΕ, Alpha Bank και Eurobank κατά την έννοια του άρθρου 107 παράγραφος 1 της ΣΛΕΕ. Πιθανή κρατική εγγύηση για δάνεια της περιόδου από τον Αύγουστο του 2008 έως τον Σεπτέμβριο του 2009 (47) Όσον αφορά δάνεια που χορηγήθηκαν στην Ενωμένη Κλωστοϋφαντουργία την περίοδο από τον Αύγουστο του 2008 έως τον Σεπτέμβριο του 2009 (βλ. παράγραφο 17 σημείο α) ανωτέρω), η Επιτροπή παρατηρεί ότι ορισμένες πληροφορίες υποδηλώνουν ότι οι πιστώτριες τράπεζες είναι πιθανό να είχαν επηρεαστεί από υπόσχεση για τη χορήγηση κρατικής εγγύησης (βλ. παραγράφους 20-22 ανωτέρω). Η Επιτροπή παρατηρεί επίσης ότι τα δάνεια αυτά καλύφθηκαν τελικά από τις κρατικές εγγυήσεις του Οκτωβρίου 2009 και του Ιουνίου 2010. Η τελευταία αντικατέστησε την εγγύηση του Οκτωβρίου 2009. (48) Η Επιτροπή δεν αποκλείει στο σημείο αυτό το ενδεχόμενο η ανωτέρω υπόσχεση, εάν πράγματι εξακριβωθεί στη διάρκεια της επίσημης διαδικασίας έρευνας, να συνιστά κρατική εγγύηση που δόθηκε ήδη το 2008, και συνεπώς πριν από τις εγγυήσεις του Οκτωβρίου 2009 και του Ιουνίου 2010, για την κάλυψη των δανείων της περιόδου από τον Αύγουστο του 2008 έως τον Σεπτέμβριο του 2009. Μια τέτοια εγγύηση θα εξασφάλιζε πλεονεκτήματα στην Ενωμένη Κλωστοϋφαντουργία και τις πιστώτριες τράπεζές της, με την έννοια της ανωτέρω ανάλυσης για την ύπαρξη κρατικής ενίσχυσης (βλ. παραγράφους 32-46 ανωτέρω). Μέτρο 2: Αναδιάταξη οφειλών για ληξιπρόθεσμες ασφαλιστικές εισφορές (49) Όσον αφορά το κριτήριο των κρατικών πόρων, ο στόχος των εισφορών κοινωνικής ασφάλισης είναι η χρηματοδότηση του προϋπολογισμού των οργανισμών κοινωνικής ασφάλισης, που αποτελούν νομικά πρόσωπα δημοσίου δικαίου υπό την εποπτεία του Δημοσίου. Συνεπώς, η μη είσπραξη αυτών των εισφορών στερεί πόρους από το κράτος. Συνεπώς, ικανοποιείται το κριτήριο αυτό. (50) Όσον αφορά το κριτήριο του πλεονεκτήματος, η Ενωμένη Κλωστοϋφαντουργία έλαβε πράγματι προθεσμία 8 ετών για την πληρωμή χρηματοπιστωτικής υποχρέωσης, σε μια εποχή που αντιμετώπιζε σοβαρά οικονομικά προβλήματα και υπήρχε μεγάλη πιθανότητα αθέτησης των υποχρεώσεών της. Σύμφωνα με πάγια νομολογία (13), για να διαπιστωθεί κατά πόσο έχει δοθεί επιλεκτικό πλεονέκτημα με τη μη είσπραξη οφειλών και κατά πόσο το πλεονέκτημα θα μπορούσε να θεωρηθεί κρατική ενίσχυση για τους σκοπούς του άρθρου 107 παράγραφος 1 της ΣΛΕΕ, θα πρέπει να εξακριβωθεί ότι η Ενωμένη Κλωστοϋφαντουργία δεν μπορούσε να αποκτήσει το πλεονέκτημα αυτό κάτω από κανονικές συνθήκες της αγοράς. Από την άποψη αυτή, το ουσιώδες ερώτημα που πρέπει να τεθεί είναι κατά πόσο η συμπεριφορά του κράτους ως πιστωτή στις δεδομένες συνθήκες θα μπορούσε να συγκριθεί με τη συμπεριφορά ενός συνετού ιδιώτη πιστωτή. (51) Οι ελληνικές αρχές δεν διευκρίνισαν εάν τα χρέη της εταιρείας προς το δημόσιο είχαν αναδιαταχθεί με την εφαρμογή κατάλληλων ποινών. Πράγματι, οι πληροφορίες που παρασχέθηκαν δεν είναι συγκεκριμένες. Αναφέρονται μόνο ποινές ή τόκοι ύψους 1,2 εκατ. EUR, που θα συνεπάγονταν επίσης επιτόκιο 7 %. Ακόμη και εάν πράγματι επρόκειτο για ποινή ή επιτόκιο που εφαρμόστηκε κατά την αναδιάταξη, φαίνεται να είναι χαμηλότερο από εκείνο που ίσχυε για οφειλέτες σε οικονομική κατάσταση παρόμοια με εκείνη της Ενωμένης Κλωστοϋφαντουργίας. (52) Επιπλέον, οι ελληνικές αρχές δεν ενημέρωσαν την Επιτροπή εάν η Ενωμένη Κλωστοϋφαντουργία είχε τηρήσει προηγούμενες συμφωνίες αναδιάταξης. Σχετικά με το θέμα αυτό, η Επιτροπή παρατηρεί ότι η αναδιάταξη του 2009 εφαρμόστηκε επίσης για οφειλόμενο ποσό 2,8 εκατ. EUR από προηγούμενες αναδιατάξεις οφειλών. Η Επιτροπή παρατηρεί ότι αυτό θα μπορούσε να αποτελεί ένδειξη ότι οι προηγούμενες αναδιατάξεις οφειλών είχαν αποτύχει. (53) Για τους λόγους που προαναφέρθηκαν, η Επιτροπή έχει επιφυλάξεις για το κατά πόσο η συμπεριφορά των ελληνικών αρχών θα μπορούσε να συγκριθεί με εκείνη ενός συνετού ιδιώτη πιστωτή, δεδομένου ότι δεν διευκρινίστηκε η τυχόν εφαρμογή ποινής ή επιτοκίου, σε ύψος ίσο με εκείνο της αγοράς, και ότι η αναδιάταξη του 2009 εφαρμόστηκε παρά τις κατά τα φαινόμενα αποτυχημένες προηγούμενες συμφωνίες αναδιάταξης. Ακόμη και η ποινή ή το επιτόκιο του 7 % (βλ. παράγραφο 51 ανωτέρω), που κατά τα φαινόμενα εφαρμόστηκε, φαίνεται να είναι χαμηλότερο από εκείνο που θα ίσχυε για εταιρείες σε τόσο δεινή οικονομική κατάσταση όπως η Ενωμένη Κλωστοϋφαντουργία. (54) Επιπλέον, ανεξαρτήτως του ύψους της ποινής που εφαρμόστηκε για την αναδιάταξη, η Επιτροπή έχει επιφυλάξεις για το εάν ένας ιδιώτης πιστωτής θα είχε δεχθεί οποιοδήποτε είδος αναδιάταξης καθώς η εταιρεία αντιμετώπιζε ήδη πολύ σοβαρά οικονομικά προβλήματα και είχε παύσει το μεγαλύτερο μέρος της παραγωγής της, με αποτέλεσμα να φαίνεται απίθανο το ενδεχόμενο μιας μεταγενέστερης εξόφλησης του χρέους. (55) Τέλος, η Επιτροπή έχει επιφυλάξεις κατά πόσο το μέτρο αυτό θα μπορούσε να θεωρηθεί ότι ικανοποιεί το κριτήριο του ιδιώτη πιστωτή, αν εξετασθεί μεμονωμένα, δεδομένου ότι η εταιρεία τύγχανε ήδη κρατικής στήριξης με τη μορφή εγγύησης που φαίνεται ότι αποτελεί κρατική ενίσχυση. (56) Έτσι, η Επιτροπή θεωρεί ότι στο στάδιο αυτό η αναδιάταξη των χρεών ενδέχεται να έχει προσφέρει πλεονέκτημα στην εταιρεία κατά την έννοια του άρθρου 107 παράγραφος 1 της ΣΛΕΕ. (57) Όσον αφορά το κριτήριο της επιλεκτικότητας, τα ληξιπρόθεσμα χρέη της Ενωμένης Κλωστοϋφαντουργίας προς το Δημόσιο είχαν αναδιαταχθεί στο πλαίσιο μιας ad hoc απόφασης για την εταιρεία. Συνεπώς, ικανοποιείται το κριτήριο αυτό. (58) Τέλος, το κριτήριο της στρέβλωσης του ανταγωνισμού και του επηρεασμού των συναλλαγών μεταξύ των κρατών μελών ικανοποιείται με τον ίδιο τρόπο όπως και στην παράγραφο 38 ανωτέρω. (59) Σύμφωνα με τις ανωτέρω παρατηρήσεις, μπορεί να συναχθεί το συμπέρασμα ότι η αναδιάταξη των ληξιπρόθεσμων υποχρεώσεων κοινωνικής ασφάλισης συνιστά κρατική ενίσχυση υπέρ της Ενωμένης Κλωστοϋφαντουργίας κατά την έννοια του άρθρου 107 παράγραφος 1 της ΣΛΕΕ. 4. 3. Παράνομη ενίσχυση (60) Σύμφωνα με το άρθρο 1 στοιχείο στ) του κανονισμού αριθ. 659/1999 του Συμβουλίου, της 22ας Μαρτίου 1999 για τη θέσπιση λεπτομερών κανόνων εφαρμογής του άρθρου 93 της συνθήκης ΕΚ (14), “παράνομη ενίσχυση” είναι μια νέα ενίσχυση η οποία εφαρμόζεται κατά παράβαση του άρθρου 108 παράγραφος 3 της ΣΛΕΕ. (61) Στην προκειμένη υπόθεση, τα μέτρα ενισχύσεων υπέρ της Ενωμένης Κλωστοϋφαντουργίας και των πιστωτριών τραπεζών της εφαρμόστηκαν από την Ελλάδα χωρίς να κοινοποιηθούν στην Επιτροπή και χωρίς να έχουν ληφθεί οι παρατηρήσεις της Επιτροπής σχετικά με αυτά ή να έχει εκδοθεί τελική απόφαση για τη συμβατότητα των μέτρων με την κοινή αγορά. (62) Κατά συνέπεια, η Επιτροπή θεωρεί στο παρόν στάδιο ότι τα υπό εξέταση μέτρα ενίσχυσης είναι παράνομα. (63) Όσον αφορά ειδικότερα την κρατική εγγύηση του Ιουνίου 2010 (μέτρο 3), η Επιτροπή θεωρεί στο παρόν στάδιο, ότι αυτή έχει παρασχεθεί. Πράγματι, η κρατική εγγύηση εγκρίθηκε με υπουργική απόφαση, δηλαδή με δεσμευτική πράξη του κράτους, η οποία επέτρεπε να πραγματοποιηθεί η πληρωμή του υποκείμενου δανείου με την εγγύηση του κράτους. Το γεγονός ότι, σύμφωνα με τις υποβληθείσες πληροφορίες, το υποκείμενο δάνειο δεν έχει ακόμη εκδοθεί, δεν μεταβάλλει τη νομική ισχύ της κρατικής εγγύησης, δεδομένου ότι η ενεργοποίηση του δανείου επαφίεται πλήρως στη διακριτική ευχέρεια των δικαιούχων, δηλαδή της Ενωμένης Κλωστοϋφαντουργίας και των πιστωτριών τραπεζών της. 4. 4. Συμβατότητα των μέτρων ενίσχυσης Επιλεξιμότητα της Ενωμένης Κλωστοϋφαντουργίας (64) Όπως αναφέρθηκε στις παραγράφους 7-8 ανωτέρω και αναλύεται λεπτομερέστερα στον πίνακα 1 που ακολουθεί, οι επιχειρηματικές και οικονομικές επιδόσεις της εταιρείας επιδεινώθηκαν σημαντικά κατά την περίοδο 2004-2009. Πίνακας 1 Βασικά οικονομικά στοιχεία της Ενωμένης Κλωστοϋφαντουργίας (σε εκατ. EUR)   2004 2005 2006 2007 2008 2009 Κύκλος εργασιών 154,3 97,5 64,6 74,7 (15) 30,6 4,5 ΚΠΦ –89,6 –61,3 –49,3 –38,5 –62,4 –60,6 Συσσωρευμένες ζημίες 264,1 316 378,3 418,7 481 520,3 (16) Εγγεγραμμένο κεφάλαιο 276,3 283,3 280,8 288,9 290,4 290,4 (16) Ίδια κεφάλαια 95,2 35,7 32,9 4,6 49,1 111,5 Χρέος/ίδια κεφάλαια 281 % 692 % 829 % 6,243 % – 561 % – 280 % Στοιχεία από τις οικονομικές καταστάσεις 2004-2009. (65) Με βάση αυτά τα οικονομικά στοιχεία, η Επιτροπή καταλήγει στο συμπέρασμα ότι η εταιρεία ήταν προβληματική κατά την έννοια του σημείου 10 των κατευθυντηρίων γραμμών για τη διάσωση και την αναδιάρθρωση προβληματικών επιχειρήσεων κατά το χρόνο που λήφθηκαν τα υπό εξέταση μέτρα υπέρ αυτής (περίοδος 2007-2010). Η Επιτροπή θεωρεί επίσης ότι η εταιρεία είναι προβληματική επί του παρόντος. (66) Ειδικότερα, όσον αφορά το σημείο 10 (α) των κατευθυντηρίων γραμμών, το εγγεγραμμένο κεφάλαιο της εταιρείας, όπως προκύπτει από τις οικονομικές καταστάσεις των ετών 2004-2009, δεν είχε απολεσθεί αλλά αυξηθεί την περίοδο 2004-2009. Ωστόσο, η Επιτροπή παρατηρεί ότι την ίδια περίοδο τα ίδια κεφάλαια της εταιρείας μειώθηκαν σε ελάχιστο επίπεδο (2007) ή έγιναν αρνητικά (2008 και 2009). Συγχρόνως, η εταιρεία δεν έλαβε κατάλληλα μέτρα για να αντιμετωπίσει τη μείωση των ιδίων κεφαλαίων της, όπως προβλέπεται στην ελληνική νομοθεσία (17). Τα μέτρα αυτά θα συνίσταντο είτε στην αύξηση του κεφαλαίου είτε στην κεφαλαιοποίηση των ζημιών, πράγμα που θα οδηγούσε στην εξάλειψη του εγγεγραμμένου κεφαλαίου. Φαίνεται ότι μόνο η δεύτερη περίπτωση θα ήταν εφικτή για την Ενωμένη Κλωστοϋφαντουργία, λόγω της κρίσιμης οικονομικής της κατάστασης (βλ. πίνακα 1 ανωτέρω) και των δυσχερειών πρόσβασής της σε χρηματοδότηση (βλ. παράγραφο 9 ανωτέρω). Βάσει των ανωτέρω, η Επιτροπή θεωρεί ότι η εταιρεία είχε στην ουσία απολέσει περισσότερο από το ήμισυ του εγγεγραμμένου κεφαλαίου της. (67) Επιπλέον, όσον αφορά το σημείο 10 γ), από το 2008 η εταιρεία πληρούσε, βάσει της ελληνικής νομοθεσίας, τις προϋποθέσεις υπαγωγής σε συλλογική πτωχευτική διαδικασία (18). (68) Τέλος, όσον αφορά το σημείο 11 των κατευθυντηρίων γραμμών, οι συνήθεις ενδείξεις μιας προβληματικής επιχείρησης όπως η αύξηση των ζημιών, η μείωση του κύκλου εργασιών και η συσσώρευση του χρέους, υπήρχαν τουλάχιστον από το 2004. Ενίσχυση στην Ενωμένη Κλωστοϋφαντουργία (69) Στο μέτρο που τα μέτρα συνιστούν ενίσχυση κατά την έννοια του άρθρου 107 παράγραφος 1 της ΣΛΕΕ, η συμβατότητά τους πρέπει να εξεταστεί βάσει των εξαιρέσεων που προβλέπονται στις παραγράφους 2 και 3 του εν λόγου άρθρου. (70) Είναι σαφές ότι οι εξαιρέσεις που προβλέπονται στο άρθρο 107 παράγραφος 2 και στο άρθρο 107 παράγραφος 3, στοιχεία δ) και ε), δεν ισχύουν και δεν οι ελληνικές αρχές δεν τις επικαλέστηκαν. (71) Η Επιτροπή πρέπει επίσης να εξετάσει κατά πόσο ορισμένα από τα επίμαχα μέτρα θα ήταν συμβατά βάσει των κανόνων για την αντιμετώπιση της κρίσης που προβλέπονται στο Προσωρινό Πλαίσιο (19). Ωστόσο, η Επιτροπή παρατηρεί ότι η Ενωμένη Κλωστοϋφαντουργία ήταν σαφώς προβληματική επιχείρηση πριν την 1η Ιουλίου 2008 και, συνεπώς, δεν είναι επιλέξιμη για τη χορήγηση ενίσχυσης βάσει του Προσωρινού Πλαισίου. (72) Η Ενωμένη Κλωστοϋφαντουργία ήταν προβληματική επιχείρηση κατά τον χρόνο που λήφθηκαν τα μέτρα για τη στήριξή της (βλ. παραγράφους 8-9 και 64-68 ανωτέρω), και συνεπώς η συμβατότητα των μέτρων ενίσχυσης μπορεί να αξιολογηθεί μόνο βάσει των κατευθυντηρίων γραμμών διάσωσης και αναδιάρθρωσης (δηλαδή βάσει του άρθρου 107 παράγραφος 3 στοιχείο γ της ΣΛΕΕ). (73) Πρώτον, η Επιτροπή έχει επιφυλάξεις για το κατά πόσο τα μέτρα θα μπορούσαν να θεωρηθούν συμβατά ως ενισχύσεις διάσωσης. Στο παρόν στάδιο, η Επιτροπή δεν είναι σε θέση να αποφανθεί αν τα μέτρα περιορίζονται στο ελάχιστο αναγκαίο, αν δικαιολογούνται λόγω σοβαρών κοινωνικών προβλημάτων και αν προκαλούν αθέμιτα δυσμενείς δευτερογενείς συνέπειες για άλλα κράτη μέλη. Επιπλέον, οι εγγυήσεις του 2007 και του 2010 δεν έχουν περιορισμένη διάρκεια 6 μηνών. Η αναδιάταξη του χρέους, που είναι συγκρίσιμη με δάνειο, έχει και αυτή διάρκεια μεγαλύτερη της περιόδου των 6 μηνών που επιτρέπεται για τις ενισχύσεις διάσωσης. (74) Δεύτερον, η Επιτροπή παρατηρεί ότι κανένα από τα μέτρα δεν φαίνεται να είναι συμβατό ούτε ως ενίσχυση αναδιάρθρωσης. Στο παρόν στάδιο, η θέσπιση αυτών των μέτρων ενίσχυσης δεν φαίνεται να είχε εξαρτηθεί από την εφαρμογή σχεδίου αναδιάρθρωσης που θα εξασφάλιζε την αποκατάσταση της μακροπρόθεσμης βιωσιμότητας της επιχείρησης. Πράγματι, βάσει των στοιχείων που είναι διαθέσιμα επί του παρόντος, δεν υπήρχε τέτοιο σχέδιο, και όλες οι προσπάθειες αναδιάρθρωσης είχαν αποτύχει, σε βαθμό που πρακτικά η λειτουργία της εταιρείας είχε σταματήσει και είχε τεθεί εκτός χρηματιστηρίου. Παρά αυτήν την αποτυχία της αναδιάρθρωσης, το κράτος συνέχισε να παρέχει κεφάλαια κίνησης στην Ενωμένη Κλωστοϋφαντουργία. Συνεπώς, στο παρόν στάδιο η Επιτροπή θεωρεί ότι τα μέτρα ενίσχυσης στο σύνολό τους αποτελούν απλώς ενισχύσεις λειτουργίας χωρίς καμία προαπαιτούμενη αξιόπιστη αναδιάρθρωση. (75) Επίσης, η Επιτροπή έχει αμφιβολίες αν η εταιρεία έλαβε οποιαδήποτε σημαντική χρηματοδότηση για τις πράξεις της η οποία θα μπορούσε να θεωρηθεί ως ίδια συμμετοχή χωρίς ενίσχυση. Τέλος, η Επιτροπή έχει αμφιβολίες για το αν εφαρμόστηκαν οποιαδήποτε αντισταθμιστικά μέτρα κατά την έννοια των κατευθυντηρίων γραμμών διάσωσης και αναδιάρθρωσης. (76) Όσον αφορά την επιλεξιμότητα της Ενωμένης Κλωστοϋφαντουργίας για ενισχύσεις αναδιάρθρωσης, η Επιτροπή σημειώνει ότι η εταιρεία λάμβανε ενισχύσεις λειτουργίας τουλάχιστον από το 2007, έτος κατά το οποίο αντιμετώπιζε ήδη δυσχέρειες. (77) Στο παρόν στάδιο, η Επιτροπή θεωρεί ότι το ανωτέρω γεγονός (βλ. παράγραφο 76) φαίνεται να αντιβαίνει την αρχή της “εφάπαξ ενίσχυσης”, πράγμα που αποτελεί ένδειξη ότι τα προβλήματα που αντιμετωπίζει η εταιρεία έχουν επαναλαμβανόμενο χαρακτήρα και ότι τα μέτρα ενίσχυσης υπέρ της εταιρείας έχουν οδηγήσει σε νοθεύσεις του ανταγωνισμού που είναι αντίθετες προς το κοινό συμφέρον. Επιπλέον, η Επιτροπή κρίνει ότι δεν υπάρχουν στοιχεία που να υποδηλώνουν ότι η αναδιάρθρωση θα πρέπει να θεωρηθεί ως συνεχής και αδιάλειπτη διαδικασία, δεδομένου ότι τα μέτρα ενίσχυσης του 2007, 2009 και 2010 χορηγήθηκαν επί σειρά ετών και δεν υπήρχε το προαπαιτούμενο ενός ενιαίου σχεδίου αναδιάρθρωσης ή στρατηγικής ικανής να αποκαταστήσει τη μακροπρόθεσμη βιωσιμότητα της επιχείρησης. (78) Με βάση τις ανωτέρω παρατηρήσεις, η Επιτροπή θεωρεί στο παρόν στάδιο ότι δεν έχει τηρηθεί η αρχή της “εφάπαξ ενίσχυσης”. (79) Τέλος, η Επιτροπή δεν έχει υπόψη της άλλο σύνολο κανόνων για τις κρατικές ενισχύσεις, το οποίο να καθιστά την εικαζόμενη ενίσχυση συμβατή με τη ΣΛΕΕ. (80) Κατά συνέπεια, βάσει της προκαταρκτικής εξέτασης του μέτρου και των πληροφοριών που υποβλήθηκαν, στο παρόν στάδιο, η Επιτροπή έχει αμφιβολίες ως προς τη συμβατότητα του μέτρου με τους κανόνες της ΕΕ σχετικά με τις κρατικές ενισχύσεις. Ενίσχυση στις πιστώτριες τράπεζες (81) Η ενίσχυση στις πιστώτριες τράπεζες αποσκοπούσε στη μείωση του ανοίγματός τους έναντι της Ενωμένης Κλωστοϋφαντουργίας, δηλαδή στη διατήρηση των εσόδων (κεφάλαιο συν τόκοι) που προέρχονταν από δάνεια προς την εταιρεία. Συνεπώς, φαίνεται ότι οι πιστώτριες τράπεζες έλαβαν επίσης ενίσχυση λειτουργίας. Οι ενισχύσεις λειτουργίας κανονικά απαγορεύονται και μπορούν να χορηγηθούν μόνο κατ’ εξαίρεση εφόσον δικαιολογούνται λόγω της συμβολής τους στην περιφερειακή ανάπτυξη και της φύσης τους και εφόσον το ύψος τους είναι ανάλογο προς τα προβλήματα που καλούνται να αντιμετωπίσουν. Η επιχειρηματολογία της Ελλάδας δεν στηρίχθηκε σε τέτοιου είδους περιστάσεις. (82) Επιπλέον, οι πιστώτριες τράπεζες της Ενωμένης Κλωστοϋφαντουργίας δεν ήταν προβληματικές και, συνεπώς, δεν είναι επιλέξιμες για ενισχύσεις διάσωσης και/ή αναδιάρθρωσης. (83) Η Επιτροπή δεν έχει υπόψη της άλλο σύνολο κανόνων για τις κρατικές ενισχύσεις, το οποίο θα δικαιολογούσε τέτοιου είδους ενισχύσεις λειτουργίας στις πιστώτριες τράπεζες στην εξεταζόμενη υπόθεση. 5. ΣΥΜΠΕΡΑΣΜΑ (84) Λαμβάνοντας υπόψη τις ανωτέρω παρατηρήσεις, η Επιτροπή αποφάσισε να κινήσει τη διαδικασία του άρθρου 108 παράγραφος 2 της ΣΛΕΕ όσον αφορά τα μέτρα κρατικών εγγυήσεων του Μαΐου 2007 και του Ιουνίου 2010, καθώς και την αναδιάταξη των ληξιπρόθεσμων υποχρεώσεων από ασφαλιστικές εισφορές και καλεί την Ελλάδα να υποβάλει τις παρατηρήσεις της και να παράσχει όλες τις απαιτούμενες πληροφορίες για την αξιολόγηση της ενίσχυσης εντός ενός μηνός από την παραλαβή της παρούσας. Ειδικότερα, η Ελλάδα καλείται να παράσχει τις ακόλουθες πληροφορίες: — την πιστοληπτική διαβάθμιση της εταιρείας κατά το χρόνο παροχής των δύο εγγυήσεων· — την αγοραία τιμή για παρόμοιες εγγυήσεις προς εταιρείες σε συγκρίσιμη οικονομική κατάσταση κατά τον χρόνο παροχής των δύο εγγυήσεων· — το επιτόκιο το οποίο θα έπρεπε να καταβάλει η Ενωμένη Κλωστοϋφαντουργία χωρίς τις δύο εγγυήσεις· — το επιτόκιο του κοινοπρακτικού δανείου που καλύπτεται από την εγγύηση του 2010· — την ενδεχόμενη ποινή που εφαρμόστηκε, κατά την αναδιάταξη του 2009 των ληξιπρόθεσμων υποχρεώσεων από ασφαλιστικές εισφορές της Ενωμένης Κλωστοϋφαντουργίας· — εάν είχαν εφαρμοστεί προηγούμενες αναδιατάξεις υποχρεώσεων από ασφαλιστικές εισφορές για την Ενωμένη Κλωστοϋφαντουργία και εάν είχαν τηρηθεί από την εταιρεία. (85) Η Επιτροπή καλεί τις ελληνικές αρχές να διαβιβάσουν αμέσως αντίγραφο της παρούσας επιστολής στους πιθανούς αποδέκτες της ενίσχυσης. (86) Η Επιτροπή υπενθυμίζει στην Ελλάδα το ανασταλτικό αποτέλεσμα του άρθρου 108 παράγραφος 3 της ΣΛΕΕ και εφιστά την προσοχή της στο άρθρο 14 του κανονισμού (ΕΚ) αριθ. 659/1999 του Συμβουλίου, που προβλέπει ότι κάθε παράνομη ενίσχυση μπορεί να ανακτηθεί. (87) Η Επιτροπή προειδοποιεί την Ελλάδα ότι θα ενημερώσει τα ενδιαφερόμενα μέρη με τη δημοσίευση της παρούσας επιστολής και περίληψής της στην Επίσημη Εφημερίδα της Ευρωπαϊκής Ένωσης. Θα ενημερώσει επίσης τα ενδιαφερόμενα μέρη στις χώρες ΕΖΕΣ οι οποίες έχουν υπογράψει τη συμφωνία ΕΟΧ, με δημοσίευση ανακοίνωσης στο συμπλήρωμα ΕΟΧ της Επίσημης Εφημερίδας της Ευρωπαϊκής Ένωσης και θα ενημερώσει την Εποπτεύουσα Αρχή της ΕΖΕΣ αποστέλλοντας αντίγραφο της παρούσας επιστολής. Όλα τα ενδιαφερόμενα μέρη θα κληθούν να υποβάλουν τις παρατηρήσεις τους εντός ενός μηνός από την ημερομηνία της δημοσίευσης αυτής. « (1)  Από 1ης Δεκεμβρίου 2009, τα άρθρα 87 και 88 της συνθήκης ΕΚ έχουν γίνει, αντιστοίχως, τα άρθρα 107 και 108 της ΣΛΕΕ. Οι δύο σειρές διατάξεων είναι ουσιαστικά ταυτόσημες. Για τους σκοπούς της παρούσας απόφασης οι αναφορές στα άρθρα 107 και 108 της ΣΛΕΕ νοούνται ως αναφορές στα άρθρα 87 και 88 της συνθήκης ΕΚ, κατά περίπτωση. (2)  Κανονισμός (ΕΚ) αριθ. 659/1999 του Συμβουλίου της 22ας Μαρτίου 1999 για τη θέσπιση λεπτομερών κανόνων εφαρμογής του άρθρου 93 (νυν άρθρου 88) της συνθήκης ΕΚ, ΕΕ L 83 της 27. 3. 1999, σ. 1-9. (3)  Κέρδη προ φόρων (καθαρά κέρδη). (4)  Βάσει του άρθρου 47 του ελληνικού Νόμου 2190/1920, σε περίπτωση που το σύνολο των ιδίων κεφαλαίων της εταιρείας γίνει κατώτερο από το 50 % του μετοχικού κεφαλαίου, η γενική συνέλευση των μετόχων πρέπει να αποφασίσει (εντός 6 μηνών από τη λήξη της χρήσης) τη λύση της εταιρείας ή την υιοθέτηση άλλου μέτρου. (5)  Όπως αναφέρεται στις οικονομικές εκθέσεις και τους δικτυακούς τόπους των τραπεζών. (6)  Περιλαμβανομένου φόρου 0,6 %, που εφαρμόζεται σε όλα τα δάνεια στην Ελλάδα (εκτός των στεγαστικών και των αγροτικών δανείων, για τα οποία ο φόρος είναι 0,12 %). (7)  Αναφέρεται στη σελίδα 7 της ετήσιας οικονομικής έκθεσης του 2008 της Ενωμένης Κλωστοϋφαντουργίας. (8)  Αναφέρεται στη σελίδα 11 της οικονομικής έκθεσης του 2009 της Ενωμένης Κλωστοϋφαντουργίας. (9)  Αναφέρεται στη σελίδα 5 της επιστολής των ελληνικών αρχών που υπεβλήθη στις 22 Φεβρουαρίου 2010. (10)  ΕΕ C 244 της 1. 10. 2004, σ. 2. (11)  ΕΕ C 155 της 20. 6. 2008, σ. 10. (12)  ΕΕ C 14 της 19. 1. 2008, σ. 6. (13)  Βλ. π. χ. απόφαση της 29ης Απριλίου 199 στην υπόθεση C-342/96 Ισπανία κατά Επιτροπής, Συλλογή 1999, σ. I-2459 απόφαση της 11ης Ιουλίου 2002 στην υπόθεση T-152/99 HAMSA κατά Επιτροπής, Συλλογή 2002, σ. II-3049 απόφαση της 29ης Ιουνίου 1999 στην υπόθεση C-256/97 DM Transport, Συλλογή 1999, σ. I-3913. (14)  ΕΕ L 83 της 27. 3. 1999, σ. 1. (15)  Αύξηση λόγω υψηλότερων κεφαλαίων που επέτρεπαν τη λειτουργία περισσότερων εργοστασίων. (16)  Σεπτέμβριος 2009. (17)  Βλ. ανωτέρω υποσημείωση 4. (18)  Πρβλ. υποσημείωση 15. (19)  Ανακοίνωση της Επιτροπής — Προσωρινό κοινοτικό πλαίσιο για τη λήψη μέτρων κρατικής ενίσχυσης με σκοπό να στηριχθεί η πρόσβαση στη χρηματοδότηση κατά τη διάρκεια της τρέχουσας χρηματοπιστωτικής και οικονομικής κρίσης, ΕΕ C 16 της 22. 1. 2009, σ. 1, όπως τροποποιήθηκε με την ανακοίνωση της Επιτροπής σχετικά με την τροποποίηση του προσωρινού κοινοτικού πλαισίου για τη λήψη μέτρων κρατικής ενίσχυσης με σκοπό να στηριχθεί η πρόσβαση στη χρηματοδότηση κατά τη διάρκεια της τρέχουσας χρηματοπιστωτικής και οικονομικής κρίσης, ΕΕ C 303 της 15. 12. 2009, σ. 6

Mål C-549/12 P: Överklagande ingett den 29 november 2012 av Förbundsrepubliken Tyskland av den dom som tribunalen (tredje) meddelade den 19 september 2012 i mål T-265/08, Förbundsrepubliken Tyskland mot Europeiska kommissionen

2012-11-29

http://publications.europa.eu/resource/cellar/674ce71f-79c4-11e2-9294-01aa75ed71a1

swe

C_2013046SV. 01001502. xml 16. 2. 2013    SV Europeiska unionens officiella tidning C 46/15 Överklagande ingett den 29 november 2012 av Förbundsrepubliken Tyskland av den dom som tribunalen (tredje) meddelade den 19 september 2012 i mål T-265/08, Förbundsrepubliken Tyskland mot Europeiska kommissionen (Mål C-549/12 P) 2013/C 46/29 Rättegångsspråk: tyska Parter Klagande: Förbundsrepubliken Tyskland (ombud: T. Henze samt U. Karpenstein och C. Johann, Rechtsanwälte) Övriga parter i målet: Europeiska kommissionen, Konungariket Spanien, Republiken Frankrike och Konungariket Nederländerna Klagandens yrkanden Klaganden yrkar att domstolen ska — upphäva den dom som Europeiska unionens tribunal meddelat den 19 september 2012 i mål T-265/08, Förbundsrepubliken Tyskland, Konungariket Spanien (intervenient), Republiken Frankrike (intervenient) och Konungariket Nederländerna (intervenient) mot Europeiska kommissionen, angående en talan om ogiltigförklaring av kommissionens beslut K(2008) 1690 slutlig av den 30 april 2008 om nedsättning av det finansiella stöd som Europeiska fonden för regional utveckling (ERUF) beviljat för ett operativt program (1994–1999) i mål 1-regionen delstaten Thüringen i Förbundsrepubliken Tyskland, i enlighet med kommissionens beslut K(94) 1939/5 av den 5 augusti 1994, och ogiltigförklara kommissionens beslut K(2008) 1690 slutlig av den 30 april 2008 om nedsättning av det finansiella stöd som Europeiska fonden för regional utveckling (ERUF) beviljat för ett operativt program (1994–1999) i mål 1-regionen delstaten Thüringen i Förbundsrepubliken Tyskland, samt — förplikta kommissionen att ersätta rättegångskostnaderna. Grunder och huvudargument Talan rör tribunalens dom av den 19 september 2012 i målet mellan Tyskland och kommissionen, i vilken tribunalen ogillade Förbundsrepubliken Tysklands yrkande om ogiltigförklaring av kommissionens beslut K(2008) 1690 slutlig av den 30 april 2008 om nedsättning av det finansiella stöd som Europeiska fonden för regional utveckling (ERUF) beviljat för ett operativt program (1994–1999) i mål 1-regionen delstaten Thüringen i Förbundsrepubliken Tyskland, i enlighet med kommissionens beslut K(94) 1939/5 av den 5 augusti 1994. Klaganden har anfört två grunder till stöd för sitt överklagande. För det första har tribunalen åsidosatt artikel 24. 2 i förordning (EEG) nr 4253/88 (1), jämförd med artikel 1 i förordning (EG, Euratom) nr 2988/95 (2) och principen om tilldelade befogenheter (artikel 5. 2 FEU, artikel 7 FEUF; tidigare artikel 5 EG), genom att felaktigt anta att även administrativa fel som begås av nationella myndigheter kan utgöra ”oegentligheter” som gör att kommissionen har rätt att besluta om finansiella korrigeringar (första delen av den första grunden). Även om en finansiell korrigering i princip kan tänkas vid administrativa fel, ska den överklagade domen upphävas, eftersom tribunalen felaktigt har antagit att även åsidosättanden av nationell rätt och fel som inte påverkar unionens budget kan utgöra ”oegentligheter” som motiverar finansiella korrigeringar (andra delen av den första grunden). För det andra har tribunalen åsidosatt artikel 24. 2 i förordning nr 4253/88, jämförd med principen om tilldelade befogenheter (artikel 5. 2 FEU, artikel 7 FEUF), eftersom den felaktigt har ansett att kommissionen har rätt att göra finansiella justeringar som bygger på extrapoleringar (första delen av andra grunden). Även om kommissionen i princip skulle ha rätt att så göra, har tribunalen felaktigt godtagit hur kommissionen har gått till väga i förevarande fall. Dels föreligger, vad avser en del av de omtvistade projekten, inget konstaterande att unionens budget har påverkats negativt, dels borde kommissionen inte ha förklarat att en del av de omtvistade felen är systematiska (andra delen av andra grunden). (1)  Rådets förordning (EEG) nr 4253/88 av den 19 december 1988 om tillämpningsföreskrifter för förordning (EEG) nr 2052/88 om strukturfondernas uppgifter och effektivitet och om samordningen av deras verksamhet dels inbördes, dels med Europeiska investeringsbankens och andra befintliga finansieringsorgans verksamhet (EGT L 374, s. 1). (2)  Rådets förordning (EG, Euratom) nr 2988/95 av den 18 december 1995 om skydd av Europeiska gemenskapernas finansiella intressen (EGT L 312, s. 1)

Kommissionens forordning (EF) nr. 2046/98 af 25. september 1998 om fastsættelse af eksportrestitutionerne inden for oksekødssektoren

1998-09-25

http://publications.europa.eu/resource/cellar/06abb8d8-ceb9-460f-a3e2-22c8b466c623

dan

L 263/22 DA De Europæiske Fællesskabers Tidende 26. 9. 98 KOMMISSIONENS FORORDNING (EF) Nr. 2046/98 af 25. september 1998 om fastsættelse af eksportrestitutionerne inden for oksekødssektoren KOMMISSIONEN FOR DE EUROPÆISKE FÆLLESSKABER HAR (cid:190) KN-kode 0206, samt for visse andre produkter, tilberedte eller konserverede, med indhold af kød eller slagteaffald, der er nævnt i bilag I under KN-kode 1602 50 10; under henvisning til traktaten om oprettelse af Det Euro- pæiske Fællesskab, under henvisning til R(cid:134)dets forordning (EØF) nr. 805/68 af 27. juni 1968 om den fælles markedsordning for oksekød (1), senest ændret ved forordning (EF) nr. 1633/ 98 (2), særlig artikel 13, og ud fra følgende betragtninger: I henhold til artikel 13 i forordning (EØF) nr. 805/68 kan forskellen mellem verdensmarkedspriserne og priserne inden for Fællesskabet for de produkter, som er nævnt i artikel 1 i forordningen, udlignes ved en eksportrestitu- tion; betingelserne for ydelse af særlige eksportrestitutioner for visse former for oksekød og visse former for konserves blev fastsat ved Kommissionens forordning (EØF) nr. 32/ 82 (3), senest ændret ved forordning (EF) nr. 2326/97 (4), (EØF) nr. 1964/82 (5), senest ændret ved forordning (EF) nr. 2469/97 (6), og (EØF) nr. 2388/84 (7), senest ændret ved forordning (EØF) nr. 3661/92 (8); anvendelsen af disse regler og kriterier p(cid:134) den forventede markedssituation inden for oksekødssektoren fører til fastsættelse af restitutionen som nedenfor angivet; den nuværende markedssituation inden for Fællesskabet og afsætningsmulighederne, særlig i visse tredjelande, bevirker, at der bør ydes eksportrestitutioner dels for dyr af kvægrace til slagtning med en levende vægt p(cid:134) over 220 kg, men højst 300 kg, dels for voksne dyr af kvægrace med en levende vægt p(cid:134) mindst 300 kg; der bør ydes restitutioner ved eksport til visse bestemmel- seslande for visse former for fersk eller kølet kød, der er nævnt i bilag I under KN-kode 0201, for visse former for frosset kød, der er nævnt i bilag I under KN-kode 0202, og for visse former for slagteaffald anført i bilag I under (1) EFT L 148 af 28. 6. 1968, s. 24. (2) EFT L 210 af 28. 7. 1998, s. 17. (3) EFT L 4 af 8. 1. 1982, s. 11. (4) EFT L 323 af 26. 11. 1997, s. 1. (5) EFT L 212 af 21. 7. 1982, s. 48. (6) EFT L 341 af 12. 12. 1997, s. 8. (7) EFT L 221 af 18. 8. 1984, s. 28. (8) EFT L 370 af 19. 12. 1992, s. 16. da produkterne under produktkode 0201 20 90 700 og 0202 20 90 100, som anvendes i forbindelse med restituti- oner, har højst forskellige karakteristika, bør restitutionen kun udbetales for stykker, hvor vægten af ben ikke udgør over en tredjedel; for oksekød, udbenet, saltet og tørret, er der traditionelle handelsforbindelser med Schweiz; i det omfang, det er nødvendigt at opretholde denne handel, bør restitutionen fastsættes til et beløb, som dækker forskellen mellem priserne p(cid:134) det schweiziske marked og medlemsstaternes eksportpriser; der er mulighed for eksport af dette kød og af saltet og tørret kød til visse tredjelande i Afrika og Nær- og Mellemøsten; der bør tages hensyn til denne situation og fastsættes en restitution i overensstemmelse hermed; for visse andre produkter, tilberedte eller konserverede, med indhold af kød eller slagteaffald, der er nævnt i bilag I under KN-kode 1602 50 31 til 1602 50 80, kan Fælles- skabets deltagelse i den internationale handel opretholdes ved ydelse af en restitution, hvis beløb beregnes under hensyntagen til den restitution, som hidtil er blevet ydet til eksportører; for de øvrige produkter inden for oksekødssektoren bør der p(cid:134) grund af Fællesskabets ringe deltagelse i ver- denshandelen ikke fastsættes en restitution; nomenklaturen over eksportrestitutioner for landbrugs- produkter blev fastsat ved Kommissionens forordning (EØF) nr. 3846/87 (9), senest ændret ved forordning (EF) nr. 1353/98 (10); af hensyn til klarheden bør destinatio- nerne præciseres i et særskilt bilag; for at forenkle eksportformaliteterne for de erhvervsdri- vende bør restitutionsbeløbene for alle former for frosset kød tilpasses de beløb, der ydes for fersk eller kølet kød, bortset fra kød fra voksne handyr; (9) EFT L 366 af 24. 12. 1987, s. 1. (10) EFT L 184 af 27. 6. 1998, s. 29. 26. 9. 98 DA De Europæiske Fællesskabers Tidende L 263/23 i visse tilfælde har erfaringen vist, at det ofte er vanskeligt at fastlægge mængden af andet kød i forhold til oksekød i tilberedninger og konserves henhørende under KN-kode 1602 50; produkter udelukkende af oksekød bør derfor udskilles, og der bør oprettes en ny position for blan- dinger af kød eller slagteaffald; for at forbedre kontrollen med andre produkter end kødblandinger eller blandinger af slagteaffald bør det fastsættes, at der for visse af disse produkter kun kan ydes restitution ved fremstilling i forbindelse med den ordning, der er omhandlet i artikel 4 i R(cid:134)dets forordning (EØF) nr. 565/80 af 4. marts 1980 om forudbetaling af eksportrestitutioner landbrugspro- dukter (1), ændret ved forordning (EØF) nr. 2026/83 (2); for for at undg(cid:134) misbrug ved udførsel af visse racerene avlsdyr bør der foretages en differentiering af restitutionen for hundyr efter dyrenes alder; der er muligheder for at eksportere andre kvier end slagt- ekvier til visse tredjelande, men for at undg(cid:134) misbrug bør der fastsættes kontrolkriterier, s(cid:134) det kan fastsl(cid:134)s, at det drejer sig om dyr p(cid:134) under 36 m(cid:134)neder; erfaringen har vist, at det, trods underopdelingen i den kombinerede nomenklatur for s(cid:134) vidt ang(cid:134)r tilberedninger og konserves, bortset fra tilberedninger og konserves, der ikke er kogt, henhørende under KN-kode 1602 50, er muligt at fjerne flere produkter henhørende under KN- kode 1602 50 31 fra restitutionsnomenklaturen og at tilpasse listen over produkter henhørende under KN- kode 1602 50 80; de i denne forordning fastsatte foranstaltninger er i over- ensstemmelse med udtalelse fra Forvaltningskomit(cid:130)en for Oksekød (cid:190) UDSTEDT FØLGENDE FORORDNING: Artikel 1 1. Fortegnelsen over de produkter, ved hvis udførsel den i artikel 13 i forordning (EØF) nr. 805/68 omhand- lede eksportrestitution ydes, samt restitutionsbeløbene fastsættes som angivet i bilag I til nærværende forordning. 2. Destinationerne er præciseret i bilag II til denne forordning. Artikel 2 Der udbetales kun restitution for produkter henhørende under kode 0102 90 59 9000 i restitutionsnomenklaturen ved eksport til tredjelande i zone 10 som nævnt i bilag II til denne forordning p(cid:134) betingelse af, at der ved afslut- ningen af forelægges toldformaliteterne ved eksport original og en kopi af veterinærcertifikatet, som er under- skrevet af en embedsdyrlæge, og som attesterer, at det rent faktisk drejer sig om kvier p(cid:134) under 36 m(cid:134)neder. Origi- nalen af certifikatet gives tilbage til eksportøren, og kopien, som toldmyndighederne har bekræftet er i over- ensstemmelse med originalen, vedlægges restitutionsan- søgningen. Artikel 3 Denne forordning træder i kraft den 26. september 1998. Denne forordning er bindende i alle enkeltheder og gælder umiddelbart medlemsstat. i hver Udfærdiget i Bruxelles, den 25. september 1998. P(cid:134) Kommissionens vegne Franz FISCHLER Medlem af Kommissionen (1) EFT L 62 af 7. 3. 1980, s. 5. (2) EFT L 199 af 22. 7. 1983, s. 12. L 263/24 DA De Europæiske Fællesskabers Tidende 26. 9. 98 til Kommissionens forordning af 25. september 1998 om fastsættelse af eksportrestitutio- nerne inden for oksekødssektoren BILAG I Produktkode Destination Restitutionsbeløb (7) Produktkode Destination Restitutionsbeløb (7) (ECU/100 kg) (ECU/100 kg) – Levende vægt – – Nettovægt – 0102 10 10 9120 0102 10 10 9130 0102 10 30 9120 0102 10 30 9130 0102 10 90 9120 0102 90 41 9100 0102 90 51 9000 0102 90 59 9000 0102 90 61 9000 0102 90 69 9000 0102 90 71 9000 0102 90 79 9000 0201 10 00 9110 (1) 0201 10 00 9120 0201 10 00 9130 (1) 0201 10 00 9140 0201 20 20 9110 (1) 01 02 03 04 01 02 03 04 01 02 02 03 04 02 03 04 10 02 03 04 02 03 04 02 03 04 02 03 04 02 03 04 02 03 04 02 03 04 02 03 04 02 03 04 0201 20 20 9120 0201 20 30 9110 (1) 0201 20 30 9120 0201 20 50 9110 (1) 0201 20 50 9120 0201 20 50 9130 (1) 0201 20 50 9140 0201 20 90 9700 0201 30 00 9050 0201 30 00 9100 (2) 0201 30 00 9120 (2) 0201 30 00 9150 (6) 0201 30 00 9190 (6) 58,50 22,50 15,50 8,00 58,50 22,50 15,50 8,00 58,50 56,00 22,50 15,50 8,00 22,50 15,50 8,00 56,00 (9) 22,50 15,50 8,00 22,50 15,50 8,00 56,00 36,50 18,50 56,00 36,50 18,50 – Nettovægt – 87,00 60,00 29,00 34,00 24,00 12,00 119,50 80,00 40,50 47,00 32,50 16,50 119,50 80,00 40,50 02 03 04 02 03 04 02 03 04 02 03 04 02 03 04 02 03 04 02 03 04 02 03 04 05 (4) 07 (4a) 02 03 04 06 08 09 03 04 06 08 09 03 04 06 02 03 04 06 47,00 32,50 16,50 87,00 60,00 29,00 34,00 24,00 12,00 151,00 101,00 50,00 60,00 41,50 20,50 87,00 60,00 29,00 34,00 24,00 12,00 34,00 24,00 12,00 49,00 49,00 210,50 144,50 72,50 186,00 116,00 108,00 79,50 40,00 102,00 23,50 21,50 18,50 9,50 21,00 47,00 31,00 15,00 38,00 26. 9. 98 DA De Europæiske Fællesskabers Tidende (ECU/100 kg) L 263/25 (ECU/100 kg) Produktkode Destination Restitutionsbeløb (7) Produktkode Destination Restitutionsbeløb (7) – Nettovægt – – Nettovægt – 0202 10 00 9100 0202 10 00 9900 0202 20 10 9000 0202 20 30 9000 0202 20 50 9100 0202 20 50 9900 0202 20 90 9100 0202 30 90 9100 0202 30 90 9400 (6) 0202 30 90 9500 (6) 0206 10 95 9000 0206 29 91 9000 0210 20 90 9100 0210 20 90 9300 0210 20 90 9500 (3) 02 03 04 02 03 04 02 03 04 02 03 04 02 03 04 02 03 04 02 03 04 05 (4) 07 (4a) 08 09 03 04 06 02 03 04 06 02 03 04 06 02 03 04 06 02 04 02 02 34,00 24,00 12,00 47,00 32,50 16,50 47,00 32,50 16,50 34,00 24,00 12,00 60,00 41,50 20,50 34,00 24,00 12,00 34,00 24,00 12,00 49,00 49,00 23,50 21,50 18,50 9,50 21,00 47,00 31,00 15,00 38,00 47,00 31,00 15,00 38,00 47,00 31,00 15,00 38,00 39,50 23,50 49,00 49,00 1602 50 10 9120 1602 50 10 9140 1602 50 10 9160 1602 50 10 9170 1602 50 10 9190 1602 50 10 9240 1602 50 10 9260 1602 50 10 9280 1602 50 31 9125 1602 50 31 9135 1602 50 31 9195 1602 50 31 9325 1602 50 31 9335 1602 50 31 9395 1602 50 39 9125 1602 50 39 9135 1602 50 39 9195 1602 50 39 9325 1602 50 39 9335 1602 50 39 9395 1602 50 39 9425 1602 50 39 9435 1602 50 39 9495 1602 50 39 9505 1602 50 39 9525 1602 50 39 9535 1602 50 39 9595 02 03 04 02 03 04 02 03 04 02 03 04 02 03 04 02 03 04 02 03 04 02 03 04 01 01 01 01 01 01 01 01 01 01 01 01 01 01 01 01 01 01 01 54,50 (8) 43,50 (8) 43,50 (8) 48,50 (8) 38,50 (8) 38,50 (8) 38,50 (8) 31,00 (8) 31,00 (8) 26,00 (8) 20,50 (8) 20,50 (8) 26,00 20,50 20,50 — — — — — — — — — 92,50 (5) 35,00 (8) 17,00 82,50 (5) 31,00 (8) 17,00 92,50 (5) 35,00 (8) 17,00 82,50 (5) 31,00 (8) 17,00 35,00 (5) 20,50 (8) 15,00 15,00 35,00 (5) 20,50 (8) 15,00 L 263/26 DA De Europæiske Fællesskabers Tidende (ECU/100 kg) 26. 9. 98 (ECU/100 kg) Produktkode Destination Restitutionsbeløb (7) Produktkode Destination Restitutionsbeløb (7) – Nettovægt – – Nettovægt – 1602 50 39 9615 1602 50 39 9625 1602 50 39 9705 1602 50 39 9805 1602 50 39 9905 1602 50 80 9135 1602 50 80 9195 1602 50 80 9335 1602 50 80 9395 1602 50 80 9435 01 01 01 01 01 01 01 01 01 01 15,00 7,00 — — — 31,00 (8) 15,00 28,00 (8) 15,00 20,50 (8) 1602 50 80 9495 1602 50 80 9505 1602 50 80 9515 1602 50 80 9535 1602 50 80 9595 1602 50 80 9615 1602 50 80 9625 1602 50 80 9705 1602 50 80 9805 1602 50 80 9905 01 01 01 01 01 01 01 01 01 01 15,00 15,00 7,00 20,50 (8) 15,00 15,00 7,00 — — — (1) Tarifering i denne underposition er betinget af fremlæggelse af den attest, der er anført i bilaget til Kommissionens ændrede forordning (EØF) nr. 32/82. (2) Tarifering i denne underposition er betinget af overholdelse af de betingelser, der er fastsat i Kommissionens ændrede forordning (EØF) nr. 1964/82. (3) Restitutionen for oksekød i saltlage ydes p(cid:134) grundlag af kødets nettovægt med fradrag af saltlagens vægt. (4) I overensstemmelse med Kommissionens ændrede forordning (EØF) nr. 2973/79 (EFT L 336 af 29. 12. 1979, s. 44). (4a) I overensstemmelse med Kommissionens ændrede forordning (EF) nr. 2051/96 (EFT L 274 af 26. 10. 1996, s. 18). (5) EFT L 221 af 19. 8. 1984, s. 28. (6) Indholdet af magert oksekød med undtagelse af fedt bestemmes efter analysemetoden i bilaget til Kommissionens forordning (EØF) nr. 2429/86 (EFT L 210 af 1. 8. 1986, s. 39). (7) I henhold til artikel 13, stk. 10, i den ændrede forordning (EØF) nr. 805/68 ydes der ingen restitutioner ved udførsel af produkter, der indføres fra tredjelande og genudføres til tredjelande. (8) Restitutionens ydelse er betinget af fremstilling i forbindelse med den ordning, der er omhandlet i artikel 4 i den ændrede forordning (EØF) nr. 565/80. (9) Udbetalingen af restitution er betinget af, at betingelserne i denne forordnings artikel 2 er overholdt. NB: Produktkoderne, herunder henvisninger til fodnoter, er fastsat i den ændrede forordning (EØF) nr. 3846/87. 26. 9. 98 DA De Europæiske Fællesskabers Tidende L 263/27 BILAG II Zone 01: alle tredjelande Zone 02: zone 08 og 09 Zone 03 Zone 05 Zone 09 022 Ceuta, Melilla 024 Island 028 Norge 041 Færøerne 043 Andorra 044 Gibraltar 045 Vatikanstaten 053 Estland 054 Letland 055 Litauen 060 Polen 061 Tjekkiet 063 Slovakiet 064 Ungarn 066 Rumænien 068 Bulgarien 070 Albanien 091 Slovenien 092 Kroatien 093 Bosnien-Hercegovina Jugoslavien 094 Forbundsrepublikken 096 Den Tidligere Jugoslaviske Repu- blik Makedonien 109 Kommunerne Livigno og Campione d’Italia, øen Helgoland 406 Grønland 600 Cypern 662 Pakistan 669 Sri Lanka 676 Myanmar (Burma) 680 Thailand 690 Vietnam 700 Indonesien 708 Philippinerne 724 Nordkorea 950 Proviantering og bunkring (destinationer omhandlet i artikel 34 i Kommissionens forordning (EØF) nr. 3665/87 med ændringer) Zone 04 039 Schweiz 400 USA Zone 06 809 Ny Caledonien 822 Fransk Polynesien 404 Canada Zone 07 Zone 08 046 Malta 052 Turkiet 072 Ukraine 073 Belarus 074 Moldova 075 Rusland 076 Georgien 077 Armenien 078 Aserbajdsjan 079 Kazakhstan 080 Turkmenistan 081 Usbekistan 082 Tadsjikistan 083 Kirgisistan 204 Marokko 208 Algeriet 212 Tunesien 216 Libyen 220 Egypten 604 Libanon 608 Syrien 612 Irak 616 Iran 624 Israel 625 Vestbredden og Gaza-striben 628 Jordan 632 Saudi-Arabien 636 Kuwait 640 Bahrein 644 Qatar 647 De Forenede Arabiske Emirater 649 Oman 653 Yemen 720 Kina 740 Hongkong Sierra Leone 224 Sudan 228 Mauretanien 232 Mali 236 Burkina Faso 240 Niger 244 Tchad 247 Kap Verde 248 Senegal 252 Gambia 257 Guinea-Bissau 260 Guinea 264 268 Liberia 272 C(cid:147)te d’Ivoire 276 Ghana 280 Togo 284 Benin 288 Nigeria 302 Cameroun 306 Den Centralafrikanske Republik 310 Ækvatorialguinea 311 314 Gabon 318 Congo-Brazzaville 322 Congo 324 Rwanda 328 Burundi 329 330 Angola 334 Etiopien 336 Eritrea 338 Djibouti 342 Somalia 350 Uganda 352 Tanzania 355 357 Britiske omr(cid:134)der S(cid:209)o Tom(cid:130) og Principe St. Helena og tilhørende omr(cid:134)der Seychellerne og tilhørende omr(cid:134)der Indiske i Det Ocean 366 Mozambique 373 Mauritius 375 Comorerne 377 Mayotte 378 Zambia 386 Malawi 388 395 Lesotho Sydafrika Zone 10 075 Rusland NB: Landene er defineret i Kommissionens forordning (EF) nr. 2317/97 (EFT L 321 af 22. 11. 1997, s. 19)

Förhandsanmälan av en koncentration (Ärende COMP/M.5811 – Erste Bank/ASK) Text av betydelse för EES

2010-04-27

http://publications.europa.eu/resource/cellar/51df4f1d-14da-48b1-970e-8c0811765c5b

swe

C_2010107SV. 01001501. xml 27. 4. 2010    SV Europeiska unionens officiella tidning C 107/15 Förhandsanmälan av en koncentration (Ärende COMP/M. 5811 – Erste Bank/ASK) (Text av betydelse för EES) 2010/C 107/08 1. Kommissionen mottog den 19 april 2010 en anmälan om en föreslagen koncentration enligt artikel 4 i rådets förordning (EG) nr 139/2004 (1), genom vilken företaget Erste Bank der österreichischen Sparkassen AG (Erste Bank, Österrike), kontrollerat av koncernen Erste Group Bank AG, på det sätt som avses i artikel 3. 1 b i EG:s koncentrationsförordning, förvärvar fullständig kontroll över företaget Allgemeine Sparkasse Oberösterreich Bankaktiengesellschaft (ASK, Österrike) genom ledningskontrakt eller på något annat sätt. 2. De berörda företagen bedriver följande affärsverksamhet: — Erste Bank: Banktjänster och finansiella tjänster inklusive inlåning och utlåning för privat- och företagskunder, deponeringstjänster, betalningstjänster, kapitalförvaltning, investmentbanking, värdepappershandel, projekt- och exportfinansiering, — ASK: Banktjänster och finansiella tjänster inklusive inlåning och utlåning för privat- och företagskunder, deponeringstjänster, betalningstjänster, kapitalförvaltning. 3. Kommissionen har vid en preliminär granskning kommit fram till att den anmälda koncentrationen kan omfattas av EG:s koncentrationsförordning, dock med det förbehållet att ett slutligt beslut i denna fråga fattas senare. 4. Kommissionen uppmanar berörda tredje parter att till den lämna eventuella synpunkter på den föreslagna koncentrationen. Synpunkterna ska ha kommit in till kommissionen senast tio dagar efter detta offentliggörande. Synpunkterna kan sändas till kommissionen per fax (+32 22964301), per e-post till COMP-MERGER-REGISTRY@ec. europa. eu eller per post, med angivande av referens COMP/M. 5811 – Erste Bank/ASK, till: Europeiska kommissionen Generaldirektoratet för konkurrens Registratorskontoret ”Företagskoncentrationer och -fusioner” J-70 1049 Bruxelles/Brussel BELGIQUE/BELGIË (1)  EUT L 24, 29. 1. 2004, s. 1 (EG:s koncentrationsförordning)

Mål C-284/06: Begäran om förhandsavgörande framställd av Bundesfinanzhof (Tyskland) den  29 juni 2006 – Finanzamt Hamburg-Am Tierpark mot Burda Verlagsbeteiligungen GmbH

2006-09-30

http://publications.europa.eu/resource/cellar/2f37be12-b9b0-4bd5-ac47-8b0cf7837152

swe

C 237/2 SV Europeiska unionens officiella tidning 30. 9. 2006 Domslut — förplikta Förbundsrepubliken Tyskland att ersätta rättegång- skostnaderna. och 1) Republiken Österrike har underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/19/EG av den 14 maj 2001 om ändring av rådets direktiv 89/48/EEG och 92/51/EEG om den generella ordningen för erkännande av yrke- skvalifikationer 77/452/EEG, rådets 77/453/EEG, 78/686/EEG, 78/687/EEG, 78/1026/EEG, 78/1027/EEG, 80/154/EEG, 80/155/EEG, 85/384/EEG, 85/432/EEG, 85/433/EEG och 93/16/EEG om yrkena sjukskö- terska med ansvar för allmän hälso- och sjukvård, tandläkare, veterinär, barnmorska, arkitekt, farmaceut och läkare, genom att inte inom den föreskrivna fristen anta de lagar och andra författ- ningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv. direktiv av Grunder och huvudargument Fristen för att införliva direktivet löpte ut den 25 juni 2005. (1) EUT L 156, s. 17. 2) Republiken Österrike förpliktas att ersätta rättegångskostnaderna. (1) EUT C 205, 20. 8. 2005. Talan väckt den 6 juni 2006 – Europeiska gemenskapernas kommission mot Förbundsrepubliken Tyskland Begäran om förhandsavgörande framställd av Bundesfi- nanzhof (Tyskland) den 29 juni 2006 – Finanzamt Hamburg-Am Tierpark mot Burda Verlagsbeteiligungen GmbH (Mål C-284/06) (2006/C 237/04) Rättegångsspråk: tyska (Mål C-253/06) (2006/C 237/03) Rättegångsspråk: tyska Hänskjutande domstol Bundesfinanzhof Parter Parter i målet vid den nationella domstolen Sökande: Europeiska gemenskapernas kommission (ombud: F. Simonetti och B. Schima) Klagande: Finanzamt Hamburg-Am Tierpark Svarande: Förbundsrepubliken Tyskland Motpart: Burda Verlagsbeteiligungen GmbH Sökandens yrkanden Sökanden yrkar att domstolen skall — fastställa att Förbundsrepubliken Tyskland har underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt artikel 6 i europaparlamen- tets och rådets direktiv 2003/35/EG (1) av den 26 maj 2003 om åtgärder för allmänhetens deltagande i utarbetandet av vissa planer och program avseende miljön och om ändring, med avseende på allmänhetens deltagande och rätt till rättslig prövning, av rådets direktiv 85/337/EEG och 96/61/EG, genom att inte anta de lagar och författningar som är nödvändiga för att följa direktivet eller genom att inte underrätta kommissionen om detta, och Tolkningsfrågor i s. 6; hemmahörande 1) Är det fråga om källskatt, i den mening som avses i artikel 5. 1 i rådets direktiv 90/435/EEG (1) av den 23 juli 1990 om ett gemensamt beskattningssystem för moderbolag och dotterbolag olika medlemsstater svensk specialutgåva, område 9, (EGT L 225, volym 2, s. 25), artikel 5 i enligt direktiv 2003/123/EG av den 22 december 2003 (EUT L 7, s. 41), när det i den nationella lagstiftningen förskrivs att sådana inkomster och värdeökningar i kapitalbolaget skall beskattas vid utdelning av vinst från ett dotterbolag till dess moderbolag, som enligt nationell lagstiftning inte skulle beskattas om de hade behållits i dotterbolaget och inte delats ut till moderbolaget? i dess lydelse 30. 9. 2006 SV Europeiska unionens officiella tidning C 237/3 2) Om första frågan besvaras nekande: Är en nationell bestäm- melse, enligt vilken det undantagsvis föreskrivs att vinstut- delning från ett kapitalbolag skall räknas av från bolagets egna kapital på så sätt, att den skattebelastning som uppstår, också uppstår då kapitalbolaget har styrkt att utdelning skett till delägare som inte är hemmahörande i landet, trots att sådana delägare enligt nationell i motsats till delägare som är hemmahörande i landet, inte har rätt att räkna av den fastställda bolagsskatten från sin egen skatt, förenlig med artikel 73b och 73d i EG fördraget (nu artiklar- na 56 EG och 58 EG) samt artikel 52 i EG fördraget (nu artikel 43 EG)? lagstiftning, (1) EGT L 225, s. 6; svensk specialutgåva, område 9, volym 2, s. 25. om den är avfattad på samma språk som den skyddade traditionella benämningen? 3) Skall artikel 24. 2 i förordning (EG) nr 753/2002 tolkas så, att de i bilaga III förtecknade traditionella benämningarna endast är som har skyddade med avseende på viner ursprung i samma producentmedlemsstat som den skyddade traditionella benämningen? (1) EGT L 179, s. 1. (2) EGT L 118, s. 1. Begäran om förhandsavgörande framställd av Finanzge- richt Hamburg (Tyskland) den 3 juli 2006 – Deutsche Shell GmbH mot Finanzamt für Großunternehmen in Hamburg Begäran om förhandsavgörande framställd av Bundesver- waltungsgericht (Tyskland) den 3 juli 2006 – Heinrich Stefan Schneider mot Land Rheinland-Pfalz (Mål C-285/06) (2006/C 237/05) Rättegångsspråk: tyska Hänskjutande domstol Bundesverwaltungsgericht (Mål C-293/06) (2006/C 237/06) Rättegångsspråk: tyska Hänskjutande domstol Finanzgericht Hamburg (Tyskland). Part i målet vid den nationella domstolen Parter i målet vid den nationella domstolen Sökande: Deutsche Shell GmbH Klagande: Heinrich Stefan Schneider Motpart: Land Rheinland-Pfalz Tolkningsfrågor 1) Skall artikel 47. 2 b och c jämförd med avsnitt B. 1 b femte förordning (EG) till strecksatsen led 3 i bilaga VII nr 1493/1999 (1) och artikel 23 i förordning (EG) nr 753/2002 tolkas så, att en uppgift som avser vinets produktions-, lagringsmetod eller kvalitet endast är tillåten som reglerad frivillig uppgift enligt avsnitt B. 1 b femte strecksatsen i bilaga VII till förordning (EG) nr 1493/1999 under de förutsättningar som nämns där och i artikel 23 i förordning (EG) nr 753/2002 (2) och inte som annan uppgift enligt avsnitt B. 3 i bilaga VII till förordning (EG) nr 1493/1999? framställnings-, eller 2) Skall artikel 24. 2 a i förordning (EG) nr 753/2002 tolkas så, att en obehörig imitation eller anspelning endast föreligger Svarande: Finanzamt für Großunternehmen in Hamburg Tolkningsfrågor 1) Utgör artikel 52 i EG fördraget (nu artikel 43 EG i ändrad lydelse) jämförd med artikel 58 i EG fördraget (nu artikel 48 EG i ändrad lydelse) hinder mot att Förbundsrepubliken Tyskland i egenskap av hemviststat behandlar en valutakurs- förlust, som ett inhemskt moderföretag lider vid hemtag- ningen av ett så kallat insatskapital som beviljats ett fast driftställe i Italien, som en del av resultatet i det fasta drifts- tället, och med stöd av den skattefrihet som gäller enligt artikel 3. 1 och 3. 3 samt artikel 11. 1c i 1925 års dubbelbe- skattningsavtal med Italien undantar förlusten från beräk- ningen av beskattningsunderlaget vid den tyska beskatt- ningen, trots att valutakursförlusten inte kan tas med vid beräkningen av det i Italien skattepliktiga resultatet i det fasta driftstället, vilket leder till att förlusten vaken beaktas i hemviststaten eller i den stat där det fasta driftstället är beläget?

SKRIFTLIG FRÅGA P-0554/02 från Professor Sir Neil MacCormick (Verts/ALE) till kommissionen. Bistånd till utvecklingsländer: SHARE India.

2002-02-20

http://publications.europa.eu/resource/cellar/3e1c9357-538a-46f4-870f-fa817c7aa5f1

swe

6. 3. 2003 SV Europeiska unionens officiella tidning C 52 E/9 säkerheten för invånarna i de 300 grekisktalande byarna i Pontos? Dessa människor har skäl att känna oro, inte minst eftersom befälhavaren i Giresun (Kerazous) i Pontosregionen, Baki Onurlubas, talat om påstådda ”grekiska, hemliga utbrytarplanerna för Pontos del” och om ”utbildningen i Grekland av partisaner från Svarta havsområdet”. Svar från Günter Verheugen på kommissionens vägnar (15 april 2002) Kommissionen är medveten om det av parlamentsledamoten nämnda fallet rörande Omer Asans bok. Enligt de uppgifter kommissionen har tillgång till har Omer Asan åtalats vid en säkerhetsdomstol i Istanbul anklagad för separatistisk propaganda. Mot bakgrund av de politiska kriterier som fastställdes i Köpenhamn och i synnerhet yttrandefriheten är detta fall mycket oroväckande. Kommissionen har tagit upp frågan om yttrandefriheten med Turkiet vid flera tillfällen, såsom i associeringsrådet EG-Turkiet och vid möten med associeringskommittén liksom vid möten på hög nivå, inbegripet vid besöket i Turkiet den 14 till 15 februari 2002 av kommissionsledamoten med ansvar för utvidgningen. Kommissionens bedömning av yttrandefriheten i Turkiet ges i de återkommande rapporterna om Turkiets framsteg på vägen mot anslutning. Begränsningar i utövandet av denna frihet fortsätter att förekomma, inbegripet beslag av böcker och andra publikationer. Fastän kommissionen har förståelse för parlamentsledamotens oro beträffande den ifrågavarande befolk- ningens säkerhet är den inte stånd att lämna de begärda garantierna. Sådana garantier kan endast lämnas av de turkiska myndigheterna. (2003/C 52 E/010) SKRIFTLIG FRÅGA P-0554/02 från Professor Sir Neil MacCormick (Verts/ALE) till kommissionen Ämne: Bistånd till utvecklingsländer: SHARE India (20 februari 2002) Tänker kommissionen även i fortsättningen sätta livsmedelssäkerhet och landsbygdens utveckling i centrum för sina biståndsprogram till förmån för utvecklingsländerna? Håller kommissionen med om att mikrofinansieringsprogram, som hjälper de allra fattigaste, bör ingå i Europeiska unionens utvecklings- planer? Känner kommissionen i detta avseende till att SHARE India, till exempel, är ett särskilt talande exempel på ett effektivt organ för fattigdomsminskning? Svar från Poul Nielson på kommissionens vägnar (22 mars 2002) Utveckling av landsbygden och tryggad livsmedelsförsörjning är viktiga områden för gemenskapens bistånd till utvecklingsländerna. Samarbetet med Indien inriktades i början huvudsakligen på dessa två sektorer. Under det senaste årtiondet har emellertid stöd till de sociala sektorerna hälso- och sjukvård och utbildning prioriterats i gemenskapens utvecklingssamarbete med Indien. Kommissionen håller med om att mikrofinansieringsprogram och utveckling av finansiella tjänster i allmänhet också i hög grad kan bidra till att minska fattigdomen. Kommissionen prioriterar i sitt meddelande ”Europeiska gemenskapens utvecklingspolitik” (1) lokal utveck- ling och fäster särskild uppmärksamhet vid mikroföretag när det gäller utvecklingen av den privata sektorn. För att upprätta gynnsamma förhållanden för utveckling av mikroföretag inriktar sig kommissionen framför allt på två särskilda aspekter: stöd till utveckling av affärstjänster och stöd till ett hållbart finansiellt system. Mikrofinansiell verksamhet ingår därför i många av gemenskapens projekt, såväl i Indien som i andra delar av världen såsom Afrika och Latinamerika. För vidare upplysningar om de principer som styr gemenskapens bistånd till mikrofinansiell verksamhet hänvisas till gemenskapens publikation ”Micro- C 52 E/10 Europeiska unionens officiella tidning SV 6. 3. 2003 finance (cid:1) Methodological considerations” (2). När det gäller en tryggad livsmedelsförsörjning betraktas Indien inte som en prioritering inom ramen för budgetposten för en tryggad livsmedelsförsörjning, eftersom landet inte har haft akut livsmedelsbrist på flera år och dess livsmedelsindustri till och med uppvisar överskottsproduktion. Indien får endast sporadiskt medel genom denna budgetpost, vilka huvudsakligen ges via organisationen EuronAid till ett mycket litet antal lokala icke-statliga organisationer. Eftersom Indien inte har fastställt någon strategi för tryggad livsmedelsförsörjning med kommissionen och för att kommissionens insatser skall kunna inriktas på andra regioner kommer finansiering av projekt i Indien via denna budgetpost att upphöra. Kommissionen har aldrig finansierat eller samfinansierat projekt med SHARE och kan därför inte uttala sig om organisationens effektivitet. (1) KOM(2000) 212 slutlig. (2) ISDN 92-828-8998-1. (2003/C 52 E/011) SKRIFTLIG FRÅGA E-0581/02 från Professor Sir Neil MacCormick (Verts/ALE) till rådet Ämne: Posttjänster i landsbygdsområden (5 mars 2002) Är rådet medvetet om hur angeläget det är för samhällen på landsbygden att behålla sina lokala postkontor, eftersom dessa ofta dessutom fungerar som lokala butiker för allmänna varor och därför utgör ett centrum för avlägset belägna orter? Kommer rådet, mot bakgrund av detta, att se positivt på Europaparlamentets inställning till att liberalisera posttjänster samt till att behålla den gräns på 150 gram som föreslagits, tills det att en noggrann översyn av möjligheterna till vidare liberalisering genomförs? Avser rådet dessutom att avvisa förslag om att införa en gräns på 50 gram 2006, vilket lades fram av kommissionen i oktober 2001, utan tillräcklig insikt i hur en sådan åtgärd skulle kunna påverka allmänna tjänster och avgiftsbestämmelser? Svar (5 november 2002) Under plenarsammanträdet den 11−14 mars 2002 antog Europaparlamentet vid den andra behandlingen ett antal ändringar av rådets gemensamma ståndpunkt om förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av direktiv 97/67/EG för att ytterligare öka konkurrensen inom postsektorn i gemenskapen. I dessa ändringsförslag föreskrivs att kommissionen åläggs att vartannat år lämna information om utvecklingen inom sektorn, särskilt de ekonomiska, sociala, sysselsättningsmässiga och tekniska aspekterna, liksom om tjänsternas kvalitet. Vid mötet den 7 maj 2002 antog rådet direktivet om ändring av direktiv 97/67/EG för att ytterligare öka konkurrensen inom postsektorn i gemenskapen efter att ha godkänt de ändringar som antagits av Europaparlamentet vid den andra behandlingen. Genom direktivet eftersträvas en liberalisering av ytterligare en del av postmarknaden (20 % enligt vissa beräkningar) senast den 1 januari 2006 med bibehållande av befintliga garantin för tillhandahållande av samhällsomfattande tjänster. I detta hänseende beaktas genom det nya skäl 6 som införts på begäran av Europaparlamentet uttryckligen den stora sociala och ekonomiska betydelsen av postnät på landsbygden som möjliggör tillhandahållandet av ett nät av väsentlig infrastruktur för allmän tillgång till ny teknik inom telekommunikationssektorn. Ytterligare åtgärder kan eventuellt komma att antas på grundval av ett förslag som kommissionen skall överlämna senast den 31 december 2006

Förhandsanmälan av en koncentration (Ärende M.10969 – XXXLUTZ / HOME24) (Text av betydelse för EES) 2023/C 96/05

2023-03-15

http://publications.europa.eu/resource/cellar/474b0f04-c2d4-11ed-a05c-01aa75ed71a1

swe

C_2023096SV. 01000501. xml 15. 3. 2023    SV Europeiska unionens officiella tidning C 96/5 Förhandsanmälan av en koncentration (Ärende M. 10969 – XXXLUTZ / HOME24) (Text av betydelse för EES) (2023/C 96/05) 1. Europeiska kommissionen mottog den 7 mars 2023 en anmälan av en föreslagen koncentration i enlighet med artikel 4 i rådets förordning (EG) nr 139/2004 (1). Denna anmälan berör följande företag: — LSW GmbH (LSW, Österrike), som kontrolleras av LSW Privatstiftung (LSWPS, Österrike), — SGW-Immo-GmbH (SGW-Immo, Österrike), som kontrolleras av WSF Privatstiftung (WSFPS, Österrike), — home24 SE (home24, Tyskland). Koncentrationen genomförs genom ett offentligt bud. LSW och SGW-Immo kommer att förvärva gemensam kontroll, på det sätt som avses i artikel 3. 1 b och 3. 4 i koncentrationsförordningen, över hela home24. 2. De berörda företagen bedriver följande affärsverksamhet: — LSWPS och WSFPS: båda företagen, som gemensamt kontrollerar XXXLutz KG, är verksamma inom detaljhandelsförsäljning av möbler, belysning, utrustning och andra hushållsartiklar i specialiserade butiker i flera EU-länder. — home24: en nätbutik som säljer möbler, inredning och hushållsartiklar i Europa och Brasilien. 3. Kommissionen har vid en preliminär granskning kommit fram till att den anmälda transaktionen kan omfattas av koncentrationsförordningen, dock med det förbehållet att ett slutligt beslut i denna fråga fattas senare. 4. Kommissionen uppmanar berörda tredje parter att till den lämna eventuella synpunkter på den föreslagna koncentrationen. Synpunkterna ska ha kommit in till kommissionen senast tio dagar efter detta offentliggörande. Följande referens bör alltid anges: M. 10969 – XXXLUTZ / HOME24 Synpunkterna kan sändas till kommissionen per e-post eller per post. Använd följande kontaktuppgifter: E-post: COMP-MERGER-REGISTRY@ec. europa. eu Post: European Commission Directorate-General for Competition Merger Registry 1049 Bruxelles/Brussel BELGIQUE/BELGIË (1)  EUT L 24, 29. 1. 2004, s. 1 (koncentrationsförordningen)

Mål C-535/14 P: Domstolens dom (femte avdelningen) av den 18 juni 2015 – Vadzim Ipatau mot Europeiska unionens råd (Överklagande — Gemensam utrikes- och säkerhetspolitik — Restriktiva åtgärder mot Republiken Vitryssland — Upptagande till sakprövning — Tidsfrist för väckande av talan — Rättshjälp — Uppskjutande verkan — Effektivt domstolsskydd — Rätten till försvar — Proportionalitetsprincipen)

2015-06-18

http://publications.europa.eu/resource/cellar/24a91631-4a2e-11e5-9f5a-01aa75ed71a1

swe

C_2015279SV. 01001701. xml 24. 8. 2015    SV Europeiska unionens officiella tidning C 279/17 Domstolens dom (femte avdelningen) av den 18 juni 2015 – Vadzim Ipatau mot Europeiska unionens råd (Mål C-535/14 P) (1) ((Överklagande - Gemensam utrikes- och säkerhetspolitik - Restriktiva åtgärder mot Republiken Vitryssland - Upptagande till sakprövning - Tidsfrist för väckande av talan - Rättshjälp - Uppskjutande verkan - Effektivt domstolsskydd - Rätten till försvar - Proportionalitetsprincipen)) (2015/C 279/20) Rättegångsspråk: franska Parter Klagande: Vadzim Ipatau (ombud: M. Michalauskas, avocat) Övrig part i målet: Europeiska unionens råd (ombud: F. Naert och B. Driessen) Domslut 1) Överklagandet ogillas. 2) Vadzim Ipatau ska bära sina rättegångskostnader och ersätta de kostnader som uppkommit för Europeiska unionens råd. (1)  EUT C 26, 26. 1. 2015

2003/272/EG: Rådets beslut av den 8 april 2003 om utnämning av en suppleant i Regionkommittén

2003-04-08

http://publications.europa.eu/resource/cellar/480e00e3-e997-4a82-86a2-9bf98bb27b27

swe

17. 4. 2003 SV Europeiska unionens officiella tidning L 99/51 RÅDETS BESLUT av den 8 april 2003 om utnämning av en suppleant i Regionkommittén (2003/272/EG) EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR BESLUTAT FÖLJANDE med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 263 i detta, med beaktande av den spanska regeringens förslag, och av följande skäl: (1) (2) fattade den 22 januari 2002 beslut 2002/60/EG (1) om utnämning av ledamöter och Rådet suppleanter i Regionkommittén. En plats som suppleant i Regionkommittén har blivit ledig till följd av att José Luis OLIVAS MARTÍNEZ har avgått som ordinarie ledamot av Regionkommittén. HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE. Enda artikel José Joaquín RIPOLL SERRANO utnämns till suppleant i Regionkommittén som ersättare för José Luis OLIVAS MARTÍNEZ under återstoden av dennes mandatperiod, dvs. till och med den 25 januari 2006. Utfärdat i Luxemburg den 8 april 2003. På rådets vägnar G. DRYS Ordförande (1) EGT L 24, 26. 1. 2002, s. 38

Legislative resolution embodying Parliament's opinion on the proposal for a Council Directive on port reception facilities for ship-generated waste and cargo residues (COM(98)0452 C4-0484/98 98/0249(SYN)) (Cooperation procedure: first reading)

1999-02-11

http://publications.europa.eu/resource/cellar/82a7d0b5-9f91-4502-82c7-904cca51ad6b

swe

Förslag till RÅDETS FÖRORDNING om ändring av förordning (EG) nr 521/2008 om bildande av det gemensamma företaget för bränsleceller och vätgas

2011-04-20

http://publications.europa.eu/resource/cellar/3db7c8df-59dd-457b-8663-0a29a1e1c94b

swe

SV SV SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 20. 4. 2011 KOM(2011) 224 slutlig 2011/0091 (NLE) Förslag till RÅDETS FÖRORDNING om ändring av förordning (EG) nr 521/2008 om bildande av det gemensamma företaget för bränsleceller och vätgas SV SV MOTIVERING 1. BAKGRUND Motiv och syfte Gemensamma teknikinitiativ infördes i sjunde ramprogrammet1 på grundval av artikel 187 i EUF-fördraget (f. d. artikel 171 i EG-fördraget) som ett sätt att skapa offentlig-privata partnerskap för forskning på europeisk nivå. De gemensamma teknikinitiativen speglar EU:s starka engagemang för att samordna forskningsinsatser, stärka det europeiska området för forskningsverksamhet och uppnå EU:s mål för konkurrenskraft. Det gemensamma företaget för bränsleceller och vätgas inrättades genom rådets förordning (EG) nr 521/2008 av den 30 maj 2008. De tre medlemmarna – näringslivsgruppen, forskningsgruppen och Europeiska kommissionen – står gemensamt för finansieringen av administrativa och operativa kostnader. Ett krav för näringslivets deltagande från start var att näringslivet skulle bidra ekonomiskt för att täcka 50 % av de löpande kostnaderna (tillsammans med kommissionen), och att näringslivets bidrag in natura till driftskostnaderna åtminstone skulle vara jämbördigt med kommissionens ekonomiska bidrag. Sedan det inrättades har det gemensamma företaget för bränsleceller och vätgas offentliggjort tre ansökningsomgångar: Den första omfattar 28,1 miljoner euro, den andra 73,1 miljoner och den tredje 89,1 miljoner. Bestämmelsen om jämbördighet avseende näringslivets bidrag till driftskostnader betyder att näringslivet också måste täcka bidrag till övriga deltagare (inklusive universitet, forskningscentrer, offentliga organ etc. ) för alla typer av verksamheter (inklusive grundforskning). Som ett resultat av det gemensamma företagets första två ansökningsomgångar måste de maximala finansieringsnivåerna systematiskt utvärderas och minskas för alla deltagare. För de första två ansökningsomgångarna resulterade jämbördighetskravet i en betydande minskning av ersättningarna för direkta kostnader: För stora företag minskade bidraget från 50 % till 33 %, och för små och medelstora företag och forskningsorgan minskade bidraget från 75 % till 50 %. Dessa finansieringsnivåer är väsentligt lägre än i sjunde ramprogrammet (inklusive det europeiska initiativet för miljövänliga bilar avseende batteridrivna elfordon) samt i FoU- program för bränsleceller och vätgas utanför Europa. De låga bidragsnivåerna och den finansiella och ekonomiska krisen, som påverkar de näringslivsgrenar som arbetar med denna framtidsteknik, har lett till att dagens deltagande i det gemensamma företagets verksamhet ligger under de ursprungliga förväntningarna. Ett generellt minskat intresse, både från näringslivets och forskarsamfundets sida, kan väntas om vi fortsätter på samma väg. Dessutom uppmuntras bidrag till projekten från offentliga nationella och regionala källor, och sådana bidrag förväntas också i flera fall. Nuvarande förordning tar emellertid inte hänsyn till detta. I den nya texten fastslås att det i fråga om jämbördighet med EU-medel ska vara möjligt att beakta inte bara näringslivets egna bidrag utan också bidrag som kommer från övriga juridiska personer som deltar i verksamheterna. 1 EUT L 412, 30. 12. 2006, s. 1. SV 2 SV Med tanke på att kommissionen i fall av upprepad otillräcklig jämbördighet först ska analysera situationen och sedan fatta beslut om lämpliga åtgärder, har texten i artikel 12. 7 andra stycket i bilagan till förordning (EG) nr 521/2008 ändrats från ”ska kommissionen …” till ”får kommissionen …”. Vidare har näringslivsgruppen och forskningsgruppen skyldighet att betala sina kontantbidrag till det gemensamma företagets budget för de löpande kostnaderna ”i förväg, före varje räkenskapsårs början”. Enligt finansieringsöverenskommelsen mellan kommissionen och det gemensamma företaget för bränsleceller och vätgas, vilken utvecklats efter inrättandet av det gemensamma företaget, ska kommissionen själv betala endast genom delbetalningar under räkenskapsåret. Det vore därför rimligt att de två grupperna ges samma villkor. För närvarande bestäms finansieringsnivån efter varje utvärdering. För att öka den nödvändiga förutsebarheten för stödmottagarna har det införts en möjlighet att ange en lägsta finansieringsnivå för en ansökningsomgång. Syftet med förslaget är att anpassa bestämmelserna till ovannämnda villkor. • Allmän bakgrund Tekniska lösningar med bränsleceller och vätgas är lovande, långsiktiga energialternativ som kan användas i alla ekonomisektorer och som erbjuder ett brett spektrum av fördelar i fråga om energitrygghet, transporter, miljö och resurseffektivitet. De förväntas spela en viktig roll i EU:s övergång till ett koldioxidsnålt samhälle och för att man ska kunna uppnå målet att minska växthusgasutsläppen med över 85 % fram till 2050. Tekniska lösningar med bränsleceller och vätgas ger slutanvändaren en mängd olika tillämpningar: i) stationära tillämpningar, t. ex. för att generera elektricitet och/eller värme, ii) transporttillämpningar, t. ex. för att driva fordon, bussar och tåg, och iii) portabla tillämpningar, t. ex. för att driva bärbara datorer och mobiltelefoner. Under de senaste åren har bränslecells- och vätgasindustrin gjort betydande framsteg både vad gäller teknikutveckling förbättrad prestanda, och inom alla dessa kostnadsreduktion. tillämpningsområden, särskilt avseende I transportsektorn, den marknad som har högst synlighet och potential vad gäller minskade växthusgasutsläpp, genomfördes nyligen en fördjupad studie där man använde data från näringslivet. I studien drog man slutsatsen att bränslecellsdrivna elfordon och batteridrivna elfordon har betydande potential att minska koldioxidutsläpp och lokala utsläpp och att båda dessa lösningar kommer att vara livskraftiga och kompletterande alternativ till konventionella fordon med förbränningsmotorer senast 2025 – eller tidigare med lämpliga skattebefrielser och/eller skatteincitament. I studien uppskattas också att infrastrukturkostnaderna för vätgasdistribution och vätgasförsäljning till slutkund under de närmaste decennierna kommer att vara 5 % av de samlade kostnaderna för bränslecellsdrivna elfordon (1 000–2 000 euro per bil), vilket är jämförbart med att bygga upp en avgiftsinfrastruktur för batteridrivna elfordon och för ändamålet avsedd vätgasinfrastruktur. laddhybridfordon och motiverar uppförandet av en För att fördelarna med bränslecells- och vätgasteknik ska kunna utnyttjas fullt ut, behövs det fortfarande kontinuerligt och stabilt offentligt stöd och åtföljande politiska åtgärder för att övervinna återstående tekniska, ekonomiska och institutionella hinder för en allmän kommersialisering av sådan teknik. Trots finanskrisen fortsätter EU:s viktigaste konkurrenter SV 3 SV inom detta område (USA, Japan, Sydkorea och Kina) med omfattande insatser för att övervinna dessa hinder via FoTU-program, politiska åtgärder och kommersialiseringsinitiativ. Gällande bestämmelser Det finns fyra andra gemensamma företag som inrättats enligt artikel 187 i EUF-fördraget (f. d. artikel 171 i EG-fördraget): Clean Sky, IMI, Artemis och Eniac. Varje gemensamt företag har sina egna bestämmelser som är anpassade inom dess verksamhetsområde. till särdragen Förenlighet med unionens politik och mål på övriga områden Som ett av de initiativ som inleddes i januari 2007 i meddelandet En energipolitik för Europa2 utvecklar Europeiska kommissionen en strategisk EU-plan för energiteknik (SET)3 för att styra utvecklingen av ny energiteknik under de kommande decennierna, tillhandahålla effektiva tekniska lösningar med låga koldioxidutsläpp, vilket omfattar bränsleceller och vätgas, och utveckla ett mer hållbart energisystem. Europaparlamentet antog en skriftlig förklaring4 i maj 2007, i vilken det uppmanade EU:s institutioner att stödja bränslecells- och vätgasteknik för rörligt och stationärt bruk samt för transporter genom ett partnerskap med engagerade regioner och städer, små och medelstora företag samt organisationer i det civila samhället. Den föreslagna rådsförordningen är förenlig med EU:s forskningspolitik. Den är dessutom förenlig med den förnyade Lissabonstrategin5 och med EU:s Barcelonamål som innebär att EU ska investera 3 procent av sin BNP i forskning och utveckling fram till 2010. Sjunde ramprogrammet (2007–2013) är en viktig förutsättning för att Europa ska kunna nå dessa mål. Det återspeglar också den gemensamma uppfattningen att Europa måste intensifiera sina ansträngningar för att öka avkastningen från sina investeringar i forskning, teknisk utveckling och demonstration för att kunna skapa en konkurrenskraftig och dynamisk, kunskapsbaserad ekonomi. Detta initiativ är en del av en omfattande och ambitiös EU-strategi som syftar till att överbrygga innovationsklyftan och som också omfattar förslaget att inrätta ett europeiskt tekniskt institut. 2. RESULTAT AV KONSEKVENSANALYSER SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER SAMT Samråd med berörda parter och utnyttjande av sakkunskap EJ TILLÄMPLIGT Konsekvensanalys 2 3 4 5 En energipolitik för Europa, KOM(2007) 1 slutlig, 10. 1. 2007. Mot en strategisk EU-plan för energiteknik, KOM(2006) 847 slutlig, 10. 1. 2007. Skriftlig förklaring enligt artikel 116 i arbetsordningen om upprättande av en grön vätebaserad ekonomi och en tredje industriell revolution i Europa genom partnerskap och åtaganden från regioner och kommuner, små och medelstora företag samt det civila samhällets organisationer, Europaparlamentet 0016/2007, maj 2007. KOM(2005) 24. SV 4 SV EJ TILLÄMPLIGT 3. RÄTTSLIGA ASPEKTER Sammanfattning av den föreslagna åtgärden Förslaget består av en rådsförordning om ändring av rådets förordning om bildande av det gemensamma företaget för bränsleceller och vätgas. Rättslig grund Den rättsliga grunden för förslaget är artikel 187 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Subsidiaritet och proportionalitet EJ TILLÄMPLIGT Val av regleringsform Rådets förordning om ändring av rådets förordning (EG) nr 521/2008. 4. BUDGETKONSEKVENSER Det finns inga finansiella konsekvenser i förhållande till den budget som ursprungligen antogs för denna rådsförordning. De föreslagna ändringarna kommer att förbättra möjligheterna att så småningom utnyttja de budgeterade medlen. EU-bidraget på totalt 470 miljoner euro kommer att tas från följande budgetposter i sjunde ramprogrammets särskilda program Samarbete: Energi; Nanovetenskap, nanoteknik, material och ny produktionsteknik; Transport (inbegripet flygteknik); och från Miljöfrågor (inbegripet klimatförändringar) i GD RTD, Transport i GD MOVE och Energi i GD ENER. 5. VALFRIA DELAR […] SV 5 SV 2011/0091 (NLE) Förslag till RÅDETS FÖRORDNING om ändring av förordning (EG) nr 521/2008 om bildande av det gemensamma företaget för bränsleceller och vätgas (Text av betydelse för EES) EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 187 och 188, med beaktande av Europeiska kommissionens förslag, med beaktande av Europaparlamentets yttrande6, med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande7, och av följande skäl: (1) (2) (3) (4) Det gemensamma företaget för bränsleceller och vätgas inrättades den 30 maj 2008 av dess grundande medlemmar, näringslivsgruppen och kommissionen. Forskningsgruppen blev medlem av det gemensamma företaget för bränsleceller och vätgas den 14 juli 2008. Denna grupp bidrar både ekonomiskt och in natura till det gemensamma företagets mål. Med hänsyn till det gemensamma företagets specifika sammansättning samt till dess regler och karaktären hos, målen för och omfattningen av dess verksamhet, kan forskningsgruppens medlemmar dra nytta av de resultat som uppnås på samma sätt som medlemmarna i näringslivsgruppen. Det är därför motiverat att låta bidraget in natura från både näringslivsgruppen och forskningsgruppen räknas som jämbördiga medel. Eftersom forskningsgruppen har blivit medlem av det gemensamma företaget är det lämpligt att betrakta bidragen in natura från forskningsorganisationer (inbegripet universitet och forskningscenter) som jämbördiga med gemenskapens bidrag i den mening som avses i artikel 12. 3 i stadgarna. år, och hela det operativa Det gemensamma företaget för bränsleceller och vätgas har varit i drift under mer än två av ansökningsomgångar, utvärderingar av förslag, förhandlingar om finansiering och ingående av bidragsavtal, har slutförts under denna period. Erfarenheterna från denna period är att de maximala finansieringsnivåerna i projekt som bedrivs av det förfarandet med offentliggörande 6 7 EUT C […], […], s. […]. EUT C […], […], s. […]. SV 6 SV gemensamma företaget för bränsleceller och vätgas behövde minskas betydligt för alla deltagare. Som ett resultat av detta har deltagandet i det gemensamma företagets verksamhet visat sig ligga betydligt under de ursprungliga förväntningarna. I enlighet med artikel 26 i bilagan till förordning (EG) nr 521/2008 om bildande av det gemensamma företaget för bränsleceller och vätgas8 har styrelsen godkänt ändringarna i denna förordning. som jämbördig Att låta bidrag in natura från alla juridiska personer som deltar i verksamheterna av räknas forskningsgruppens medlemskap och skulle förbättra finansieringsnivåerna under fortsatt hänsynstagande till den grundläggande jämbördighetsprincipen samt behovet av rättvisa och balanserade finansieringsnedsättningar för de olika typerna av deltagare. finansiering erkännande innebära skulle ett De löpande kostnaderna för det gemensamma företagets programkontor bör bäras av företagets tre medlemmar. Det är lämpligt att föreskriva att alla medlemmar i det gemensamma företaget ska ha samma betalningsplan. Kommissionen bör ges viss flexibilitet vad gäller de åtgärder som ska vidtas vid bristande jämbördighet. För närvarande bestäms finansieringsnivån efter varje utvärdering av mottagna förslag. För att göra det möjligt för stödmottagarna att uppskatta omfattningen av den potentiella finansieringen bör det finnas en möjlighet att ange den lägsta finansieringsnivån för en ansökningsomgång. (5) (6) (7) (8) (9) (10) Förordning (EG) nr 521/2008 bör därför ändras i enlighet med detta. HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE. Förordning (EG) nr 521/2008 ska ändras i enlighet med bilagan till den här förordningen. Artikel 1 Artikel 2 Trots vad som sägs i artikel 12. 3 i bilagan till förordning (EG) nr 521/2008 ska ändringsförordningen inte påverka de rättigheter och skyldigheter som följer av bidragsavtal och andra avtal som ingåtts av det gemensamma företaget före den dag då denna förordning träder i kraft. I synnerhet ska den inte påverka de övre finansieringsgränser som fastställts däri. 8 EUT L 153, 12. 6. 2008, s. 1. SV 7 SV Artikel 3 Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning. Punkt 3 a i bilagan ska emellertid tillämpas från och med den 14 juli 2008. Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater. Utfärdad i Bryssel den På rådets vägnar Ordförande SV 8 SV BILAGA Förordning (EG) nr 521/2008 ska ändras på följande sätt: 1. Artikel 6 ska ändras på följande sätt: a) Punkt 2 ska ersättas med följande: ”2. Det gemensamma företaget för bränsleceller och vätgas får ha en egen intern revisionsfunktion. ” Bilagan till förordning (EG) nr 521/2008 ska ändras på följande sätt: 2. Artikel 2 ska ändras på följande sätt: a) Punkt 2 första och andra strecksatserna ska ersättas med följande: ”– garantera att dess bidrag till resurserna i det gemensamma företaget för bränsleceller och vätgas enligt artikel 12 i dessa stadgar tillhandahålls i förskott som ett bidrag i likvida medel som ska täcka 50 procent av de löpande kostnaderna för det gemensamma företaget för bränsleceller och vätgas och att det överförs till budgeten för det gemensamma företaget för bränsleceller och vätgas genom överenskomna delbetalningar, – se till att näringslivets bidrag till genomförandet av den FoTU-verksamhet som finansieras av det gemensamma företaget för bränsleceller och vätgas tillsammans med de övriga stödmottagarnas bidrag är åtminstone jämbördigt med unionens bidrag,” b) I punkt 3 ska andra stycket fjärde strecksatsen ersättas med följande: ”– garantera att dess bidrag till resurserna i det gemensamma företaget för bränsleceller och vätgas enligt artikel 12 i dessa stadgar tillhandahålls i förskott som ett bidrag i likvida medel som ska täcka en tolftedel av de löpande kostnaderna för det gemensamma företaget för bränsleceller och vätgas och att det överförs till budgeten för det gemensamma företaget för bränsleceller och vätgas genom överenskomna delbetalningar. ” 3. Artikel 12 ska ändras på följande sätt: a) Punkt 3 ska ersättas med följande: ”3. Driftskostnaderna för det gemensamma företaget för bränsleceller och vätgas ska täckas av det finansiella bidraget från unionen och genom bidrag in natura från de juridiska personer som deltar i verksamheten. Bidraget från de deltagande juridiska personerna ska åtminstone vara jämbördigt med unionens finansiella bidrag. Intäkter ska behandlas i enlighet med de regler för deltagande som fastställs i Europaparlamentets och rådets beslut nr 1982/2006/EG av den 18 december 2006 om SV 9 SV Europeiska gemenskapens sjunde ramprogram inom området forskning, teknisk utveckling och demonstration (2007–2013)9. Denna bestämmelse ska gälla från och med den dag då forskningsgruppen blev medlem av det gemensamma företaget för bränsleceller och vätgas. ” för verksamhet b) Punkt 7 ska ändras på följande sätt: i) Andra och tredje styckena skall ersättas med följande: ”Om bidragen in natura från de deltagande juridiska personerna enligt bedömningen inte uppnår den nivå som krävs får kommissionen minska sitt bidrag följande år. Om det konstateras att bidragen in natura från de deltagande juridiska personerna under två år i rad inte når upp till den nivå som krävs får kommissionen föreslå rådet att upplösa det gemensamma företaget för bränsleceller och vätgas. ” 4. I artikel 15 ska följande punkt 4 läggas till: ”4. Styrelsen får besluta att fastställa en lägsta finansieringsnivå för varje deltagarkategori för en viss ansökningsomgång. ” 9 EUT L 412, 30. 12. 2006, s. 1. SV 10 SV FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT FÖR FÖRSLAG Detta förslag till ändring har ingen inverkan på EU:s budget. (Artikel 28 i budgetförordningen och artikel 22 i genomförandebestämmelserna) SV 11 SV

SKRIFTLIG FORESPØRGSEL E-2899/00 af Paul Rübig (PPE-DE) til Rådet. Tyveri af computere.

2000-09-13

http://publications.europa.eu/resource/cellar/340aee0c-f3e3-4fe9-903a-1fecd830c23e

dan

C 340 E/2 De Europ(cid:230)iske F(cid:230)llesskabers Tidende DA 4. 12. 2001 I Gr(cid:230)kenland er ovenn(cid:230)vnte selskab en del af et konsortium, som gennemfłrer et stort projekt inden for energifremstilling i Komotini. Til projektet er der ydet 72 mio. EUR som medfinansiering under EU- stłtterammen for programmeringsperioden 1994-1999. Selskabet deltager ogs(cid:229) i andre projekter, som medfinansieres med et samlet belłb p(cid:229) 36 mio. EUR af Den Europ(cid:230)iske Fond for Regionaludvikling som led i nationale stłtteordninger. I Frankrig er der ydet fłlgende stłtte til personaleuddannelse i henhold til strukturfondenes m(cid:229)l 4 for programmeringsperioden 1994-1999: (cid:129) 1 056 616 FRF til selskabet Alstom elektriske maskiner (cid:129) 2 214 760 FRF til selskabet Alstom dampturbiner. Ingen af disse medfinansieringer er gjort betinget af, at der skabes nye arbejdspladser. Selskaberne i koncernen ABB Alstom Power har ligeledes f(cid:229)et stłtte fra Den Europ(cid:230)iske Socialfond (ESF) i perioden 1994-1999 under m(cid:229)l 4 »Forberedelse af arbejdstagerne til industrielle forandringer og til udviklingen i produktionssystemerne«. Denne stłtte har belłbet sig til 1 442 919 EUR i Frankrig, 44 107 EUR i Finland og 244 324 EUR i Sverige. I Tyskland fandt der tre uddannelsestiltag sted for ca. 220 ansatte p(cid:229) deltidskontrakter i ABB-koncernen for et belłb fastsat til 929 000 EUR. Stłtten fra ESF betales dog ikke direkte til koncernen. ESF har ydet stłtte til omkostninger i forbindelse med forskellige tiltag med maksimalt 50 %. Disse tiltag udv(cid:230)lges af et planl(cid:230)gningsudvalg, som Kommissionen ikke er medlem af. For at blive udvalgt til at f(cid:229) EU- stłtte skal tiltagene opfylde generelle kriterier for tildeling af stłtte, som fasts(cid:230)ttes af Kommissionen, og s(cid:230)rlige kriterier, som fasts(cid:230)ttes af Overv(cid:229)gningsudvalget. Medlemsstaterne foretager kontrol af stłtteberet- tigelsen og af, at tiltagene er gennemfłrt p(cid:229) korrekt vis, s(cid:230)rlig med henblik p(cid:229) at opfylde kravene i Kommissionens forordning (EF) nr. 2064/97 af 15. oktober 1997 om gennemfłrelse af R(cid:229)dets forordning (E(cid:216)F) nr. 4253/88 om detaljerede ordninger for medlemsstaternes finanskontrol af aktioner, der medfinansieres af strukturfondene (1). Denne kontrol kan ogs(cid:229) foretages af Kommissionen eller Revisions- retten. I tilf(cid:230)lde af overtr(cid:230)delse af reglerne tilbagebetales de uberettigt modtagne belłb. Kommissionen łnsker dog at henlede de (cid:230)rede medlemmers opm(cid:230)rksomhed p(cid:229), at regionalstłtten til initialinvestering og oprettelsen af nye arbejdspladser, som er forbundet hermed, i kraft af den m(cid:229)de, den udbetales p(cid:229), og af betingelserne f(cid:229) at opn(cid:229) stłtten, fremover skal głres afh(cid:230)ngig af, at de p(cid:229)g(cid:230)ldende investeringer eller nye arbejdspladser opretholdes i mindst fem (cid:229)r. Kommissionen indfłrte denne nye bestemmelse i slutningen af 1997 i sine retningslinjer for statsstłtte med regionalt sigte (2). Denne betingelse, som blev p(cid:229)lagt af Kommissionen i sine beslutninger vedrłrende indfłres gradvis i alle nationale bestemmelser om regionalstłtte til virk- EU(cid:146)s kontrol af statsstłtte, somheder, hvad enten disse bestemmelser omfatter stłtte fra strukturfondene eller ej. (1) EFT L 290 af 23. 10. 1997. (2) EFT C 74 af 10. 3. 1998. (2001/C 340 E/003) SKRIFTLIG FORESP(cid:216)RGSEL E-2899/00 af Paul R(cid:252)big (PPE-DE) til R(cid:229)det (13. september 2000) Om: Tyveri af computere I tidsskriftet »EURO am Sonntag« af 16. juli 2000, s. 110, findes fłlgende oplysninger: 200 computere er forsvundet fra R(cid:229)dets bygning i Bruxelles. Sikkerhedstjenesten er frustreret, oplyser presseagenturet Reuters. Problemet: Tjenestem(cid:230)ndene m(cid:229) ikke kontrollere diplomaters biler. S(cid:229)ledes skulle nogle af de kriminelle have transporteret deres bytte (cid:229)benlyst p(cid:229) s(cid:230)det ved siden af fłreren. 4. 12. 2001 DA De Europ(cid:230)iske F(cid:230)llesskabers Tidende C 340 E/3 Er R(cid:229)det bekendt med, at over 200 computere er forsvundet fra dets bygning? Hvad vil R(cid:229)det głre for at hindre s(cid:229)danne h(cid:230)ndelser fremover? Vil R(cid:229)det fremover tillade Sikkerhedstjenesten at kontrollere diplomater for at reducere antallet af tyverier? Błr R(cid:229)det ikke anmode de belgiske myndigheder om bedre beskyttelse af dets institutioner? Svar (10. juli 2001) R(cid:229)det noterer sig det (cid:230)rede parlamentsmedlems spłrgsm(cid:229)l og minder om, at det normalt ikke kommenterer artikler, der udkommer i pressen. I forbindelse med opgłrelsen over lokaliseringen af edb- udstyr i R(cid:229)dets Generalsekretariat har det dog kunnet konstatere, at et vist antal pc(cid:146)er (50) ikke befandt sig p(cid:229) de steder, der var angivet i den database, der anvendes til den administrative forvaltning af inventaret. P(cid:229) grundlag af de foreliggende oplysninger, der bl. a. bygger p(cid:229) anmeldelser af forsvundne pc(cid:146)er, skyldes denne situation i de fleste tilf(cid:230)lde ikke systematiske tyverier. Der er heller ikke noget der tyder p(cid:229), at diplomater har v(cid:230)ret involveret i disse pc(cid:146)ers forsvinden. V(cid:230)rdien af det forsvundne udstyr, hvoraf en stor del er s(cid:229) gammelt, at det vil kunne deklasseres, udgłr ca. 14 000 EUR, hvilket stort set er det samme som i offentlige eller private organisationer af tilsvarende stłrrelse. R(cid:229)det głr desuden opm(cid:230)rksom p(cid:229), at det tilkommer generalsekret(cid:230)ren eller vicegeneralsekret(cid:230)ren at tr(cid:230)ffe de nłdvendige foranstaltninger for at sikre, at Generalsekretariatet for R(cid:229)det fungerer efter hensigten. Med henblik herp(cid:229) er Generalsekretariatet i gang med at indfłre en mere effektiv forvaltning af sit edb- udstyr for ved organisatoriske foranstaltninger og forst(cid:230)rket kontrol s(cid:229) vidt muligt at begr(cid:230)nse risikoen for, at dette udstyr forsvinder. Der er allerede truffet eller ved at blive planlagt forskellige foranstaltninger; det drejer sig is(cid:230)r om fłlgende: (cid:129) fastl(cid:230)ggelse af nye organisationsstrukturer i den tjeneste, der er ansvarlig for informationsteknologi og procedurer, der głr det muligt p(cid:229) n(cid:230)rt hold og systematisk at fłlge edb-udstyrets livscyklus fra dets erhvervelse (kłb/leje) til dets deklassering. Det vil dermed v(cid:230)re muligt til stadighed at v(cid:230)re orienteret om, nłjagtigt hvor det p(cid:229)g(cid:230)ldende udstyr befinder sig. (cid:129) iv(cid:230)rks(cid:230)ttelse af sikkerhedsforanstaltninger, b(cid:229)de forebyggende og modvirkende, som tager sigte p(cid:229) s(cid:229)vel regelm(cid:230)ssig kontrol som m(cid:229)lrettede undersłgelser. Endvidere vil det nye opgłrelsesprogrammel, som vil v(cid:230)re fuldt operationelt i 2001, głre efterforsk- ningerne nemmere og (cid:229)bne mulighed for hyppige opgłrelser over inventaret

Sag T-419/18 R: Kendelse afsagt af Rettens præsident den 25. oktober 2018 — Crédit agricole og Crédit agricole Corporate and Investment Bank mod Kommissionen (Særlige rettergangsformer — konkurrence — Euro Interbank Offered Rates (Euribor) — Euro Interest Rate Derivatives (EIRD) — afslag på begæring om fortrolig behandling af visse oplysninger i en afgørelse om konstatering af en overtrædelse af artikel 101 TEUF — princippet om uskyldsformodning — begæring om foreløbige forholdsregler — fumus boni juris foreligger ikke)

2018-10-25

http://publications.europa.eu/resource/cellar/bf197362-2858-11e9-8d04-01aa75ed71a1

dan

C_2019044DA. 01007301. xml 4. 2. 2019    DA Den Europæiske Unions Tidende C 44/73 Kendelse afsagt af Rettens præsident den 25. oktober 2018 — Crédit agricole og Crédit agricole Corporate and Investment Bank mod Kommissionen (Sag T-419/18 R) ((Særlige rettergangsformer - konkurrence - Euro Interbank Offered Rates (Euribor) - Euro Interest Rate Derivatives (EIRD) - afslag på begæring om fortrolig behandling af visse oplysninger i en afgørelse om konstatering af en overtrædelse af artikel 101 TEUF - princippet om uskyldsformodning - begæring om foreløbige forholdsregler - fumus boni juris foreligger ikke)) (2019/C 44/96) Processprog: fransk Parter Sagsøgere: Crédit agricole (Montrouge, Frankrig) og Crédit agricole Corporate and Investment Bank (Montrouge) (ved advokaterne J. -P. Tran Thiet, J. Jourdan og J. -J. Lemonnier samt solicitor M. Powell) Sagsøgt: Europa-Kommissionen (ved B. Mongin, M. Farley og F. van Schaik, som befuldmægtigede) Sagens genstand Søgsmål anlagt i henhold til artikel 278 TEUF og 279 TEUF med påstand om dels udsættelse af gennemførelsen af Kommissionens afgørelse C(2018) 2743 final af 27. april 2018 om de indsigelser mod videregivelsen af oplysninger ved offentliggørelse, som Crédit agricole og Crédit agricole Corporate and Investment Bank har fremsat på grundlag af artikel 8 i afgørelse 2011/695/EU vedtaget af formanden for Europa-Kommissionen den 13. oktober 2011 om høringskonsulentens funktion og kompetenceområde under behandlingen af visse konkurrencesager (sag AT. 39914 — rentederivater i euro (EIRD)), dels om at Kommissionen pålægges at afholde sig fra at offentliggøre en udgave med angiveligt fortrolige oplysninger af sin afgørelse C(2016) 8530 final af 7. december 2016 om en procedure i henhold til artikel 101 TEUF og artikel 54 i aftalen om Det Europæiske Økonomiske Samarbejdsområde (sag AT. 39914 — (EIRD)). Konklusion 1) Begæringen om foreløbige forholdsregler forkastes. 2) Afgørelsen om sagsomkostningerne udsættes

SKRIFTLIG FORESPØRGSEL E-2814/03 af Elisabeth Jeggle (PPE-DE) til Kommissionen. Gebyrer for pengeoverførsler mellem Tyskland og Storbritannien.

2003-09-19

http://publications.europa.eu/resource/cellar/54654d27-4877-4ecd-b9ba-1a029c2ae8b3

dan

13. 3. 2004 DA Den Europæiske Unions Tidende C 65 E/221 for anvendelsen af direktiverne i praksis (herunder navnlig direktiv Medlemsstaterne bærer ansvaret 93/68/EØF). De skal fastlægge de administrative og tekniske procedurer med henblik på at sikre, at fællesskabslovgivningen anvendes korrekt. Kommissionen træffer de nødvendige foranstaltninger i henhold til EF-traktaten, hvis det viser sig, at fællesskabslovgivningen ikke anvendes korrekt. (1) Rådets direktiv 73/23/EØF af 19. februar 1973 om tilnærmelse af medlemsstaternes lovgivning om elektrisk materiel bestemt til anvendelse inden for visse spændingsgrænser, EFT L 77 af 26. 3. 1973. (2) Rådets direktiv 93/68/EØF af 22. juli 1993 om ændring af direktiv 87/404/EØF (simple trykbeholdere), 88/378/EØF (sikkerhedskrav til legetøj), 89/106/EØF (byggevarer), 89/336/EØF (elektromagnetiske kompatibilitet), 89/392/EØF (maskiner), 89/686/EØF (personlige værnemidler), 90/384/EØF (ikke-automatiske vægte), 90/385/EØF (aktive, implantable medicinske anordninger), 90/396/EØF (gasapparater), 91/263/EØF (terminaludstyr), 92/42/EØF (nye varmtvandskedler, der anvender flyvende eller luftformigt brændsel) og 73/23/EØF (elektrisk materiel bestemt til anvendelse inden for visse spændingsgrænser), EFT L 220 af 30. 8. 1993. (3) Rådets direktiv 92/59/EØF af 29. juni 1992 om produktsikkerhed i almindelighed, EFT L 228 af 11. 8. 1992. (4) Rådets direktiv 70/156/EØF af 6. februar 1970 om tilnærmelse af medlemsstaternes lovgivning om godkendelse af motordrevne køretøjer og påhængskøretøjer dertil, EFT L 42 af 23. 2. 1970. (2004/C 65 E/235) SKRIFTLIG FORESPØRGSEL E-2814/03 af Elisabeth Jeggle (PPE-DE) til Kommissionen (19. september 2003) Om: Gebyrer for pengeoverførsler mellem Tyskland og Storbritannien Siden 1. juli 2003 har der (cid:1) i hvert fald i Tyskland (cid:1) været omsat en EU-bestemmelse, der fastsætter samme gebyrer for pengeoverførsler til andre EU-lande som for indenlandske overførsler. Det skulle betyde besparelser for forbrugeren. En tysk borger har overført 50 EUR til Storbritannien og har for det betalt 3 EUR i gebyr til den tyske bank og yderligere 10 GBP til »Alliance Leicester International«. Før 1. juli betalte borgeren kun 7,50 EUR for en overførsel på 50 EUR. På denne baggrund følgende spørgsmål: 1. har Storbritannien muligvis ikke omsat disse EU-bestemmelser, eller snigløber det disse med div. omgåelsesnumre (cid:1) stikord: »bearbejdningsgebyr« i stedet for »overførselsgebyr«? 2. Er et »bearbejdningsgebyr« på 10 GBP for overførsler af mindre beløb ikke at betegne som »åger«? Svar afgivet på Kommissionens vegne af Frederik Bolkestein (30. oktober 2003) 1. Generelt skal det påpeges, at princippet om samme gebyrer for grænseoverskridende betalinger og indenlandske betalinger, som spørgsmålet drejer sig om, er baseret på Europa-Parlamentets og Rådets forordning (EF) nr. 2560/2001 af 19. december 2001 om grænseoverskridende betalinger i euro (1). Da forordningens bestemmelser gælder umiddelbart i medlemsstaterne, skal de ikke gennemføres i national ret af medlemsstaterne. Bankerne er i forvejen bundet af bestemmelserne i forordningen. C 65 E/222 Den Europæiske Unions Tidende DA 13. 3. 2004 Forordningen gælder også i Storbritannien for grænseoverskridende betalinger i euro. Der kan dog ved grænseoverskridende betalinger i euro fra og til Storbritannien blive tale om omkostninger til valutaom- veksling (pund/euro). En overførsel fra Tyskland til Storbritannien vil være dyrere end en indenlandsk eurooverførsel, fordi der kræves en valutaveksling. Banken skal i henhold til forordningen oplyse om vekselgebyrerne. Om de pågældende banker i det konkrete tilfælde har overholdt bestemmelserne, kan ikke afgøres endeligt på grundlag af oplysningerne i den skriftlige forespørgsel. Det ærede medlem eller den berørte borger er dog velkommen til at indsende yderligere oplysninger (f. eks. kontoudtog, gebyrlister) til Kommissionen, således at denne kan undersøge sagen. Desuden kan den pågældende borger i sager, der vedrører grænseoverskridende finansielle tjenester, henvende sig til de klageorganer, der indgår i »FIN-NET«. Der er her forbindelse med problemer med pengeinstitutter og lignende foretagender. Nærmere oplysninger om, hvortil henvendelse kan ske, findes på følgende adresse: (http://europa. eu. int/comm/internal_market/de/finances/consumer/intro. htm). tale om udenretlige klageorganer, som hjælper borgerne i Endelig skal Kommissionen gøre opmærksom på, at den til næste år udarbejder en rapport om virkningerne af forordning (EF) nr. 2560/2001 og i den forbindelse også behandler spørgsmålet om udviklingen i de nationale priser for betalinger. Om et gebyr på 10 GBP for en overførsel er at betegne som åger, er et spørgsmål som henhører 2. under national ret, og som ikke kan besvares af Kommissionen. (1) EFT L 344 af 28. 12. 2001. (2004/C 65 E/236) SKRIFTLIG FORESPØRGSEL E-2816/03 af Joan Vallvé (ELDR) til Kommissionen (19. september 2003) Om: EF-initiativer Det Europæiske Råd vedtog på sit møde i Berlin i marts 1999 bevillingerne til strukturfondene og EF-initiativerne for perioden 2000-2006. EF-initiativerne fungerer som støtte for de politikker af europæisk dimension, som EU gennemfører. Det er interventioner, som Kommissionen foreslår medlemsstaterne for at løse specifikke problemer, der findes overalt inden for EU. De supplerer arbejdet med de EF-støtterammer (MCA) og enhedsprogrammeringsdokumenter (DOCUP), som Kommissionen og medlemsstaterne har forhandlet med udgangspunkt i regionale eller nationale udviklingsplaner. I perioden 2000-2006, hvor Kommissionen har ønsket at øge EF-initiativernes europæiske dimension og styrke deres komplementaritet til de prioriterede mål, vil der blive gennemført fire EF-initiativer, som hver finansieres af en af strukturfondene: (cid:1) Interreg III: grænseoverskridende, tværnationalt og tværregionalt samarbejde (EFRU) (cid:1) Urban II: Revitalisering af kriseramte byområdet (EFRU) (cid:1) Leader+: Udvikling af landdistrikter (EUGFL) (cid:1) Equal: Bekæmpelse af uligheder og forskelsbehandling på arbejdsmarkedet (ESF). Der er risiko for, at medlemsstaterne vil påberåbe sig nogle af disse EF-initiativer, fordi de opfatter dem som interne politikker. Hvad mener Kommissionen om en renationalisering af EF-initiativerne og nærmere bestemt af Interreg III, linje A om grænseoverskridende samarbejde?

Beslut om att inte göra invändningar mot en anmäld koncentration (Ärende COMP/M.4721 – AIG Capital Partners/Bulgarian Telecommunications Company) Text av betydelse för EES

2007-10-19

http://publications.europa.eu/resource/cellar/c401a124-92a8-42fb-8ff6-b93b7ae2229c

swe

19. 10. 2007 SV Europeiska unionens officiella tidning C 245/7 Beslut om att inte göra invändningar mot en anmäld koncentration (Ärende COMP/M. 4730 – Yara/Kemira Growhow) (Text av betydelse för EES) (2007/C 245/05) Kommissionen beslutade den 21 september 2007 att inte göra invändningar mot den anmälda koncentra- tionen ovan och att förklara den förenlig med den gemensamma marknaden. Beslutet grundar sig på artikel 6. 2 i rådets förordning (EG) nr 139/2004. Beslutet i sin helhet finns endast på engelska och kommer att offentliggöras efter det att alla eventuella affärshemligheter har tagits bort. Det kommer att finnas tillgängligt — på kommissionens webbplats för konkurrens (http://ec. europa. eu/comm/competition/mergers/cases/). Denna webbplats ger olika möjligheter att hitta enskilda beslut i koncentrationsärenden, även uppgifter om företag, ärendenummer, datum och sektorer, — i elektronisk form på EUR-Lex webbplats, under dokument nummer 32007M4730. EUR-Lex ger tillgång till gemenskapsrätten via Internet. (http://eur-lex. europa. eu) Beslut om att inte göra invändningar mot en anmäld koncentration (Ärende COMP/M. 4721 – AIG Capital Partners/Bulgarian Telecommunications Company) (Text av betydelse för EES) (2007/C 245/06) Kommissionen beslutade den 27 juli 2007 att inte göra invändningar mot den anmälda koncentrationen ovan och att förklara den förenlig med den gemensamma marknaden. Beslutet grundar sig på artikel 6. 1 b i rådets förordning (EG) nr 139/2004. Beslutet i sin helhet finns endast på engelska och kommer att offentlig- göras efter det att alla eventuella affärshemligheter har tagits bort. Det kommer att finnas tillgängligt — på kommissionens webbplats för konkurrens (http://ec. europa. eu/comm/competition/mergers/cases/ ). Denna webbplats ger olika möjligheter att hitta enskilda beslut i koncentrationsärenden, även uppgifter om företag, ärendenummer, datum och sektorer, — i elektronisk form på EUR-Lex webbplats, under dokument nummer 32007M4721. EUR-Lex ger tillgång till gemenskapsrätten via Internet. (http://eur-lex. europa. eu )

Kommissionens forordning (EF) nr. 2247/98 af 13. oktober 1998 om ændring af bilag II til Rådets forordning (EØF) nr. 2455/92 om udførsel og indførsel af visse farlige kemikalier (EØS-relevant tekst)

1998-10-13

http://publications.europa.eu/resource/cellar/3192797b-a6da-488c-99e7-f380514714df

dan

L 282/12 DA De Europæiske Fællesskabers Tidende 20. 10. 98 KOMMISSIONENS FORORDNING (EF) Nr. 2247/98 af 13. oktober 1998 om ændring af bilag II til R(cid:134)dets forordning (EØF) nr. 2455/92 om udførsel og indførsel af visse farlige kemikalier (EØS-relevant tekst) KOMMISSIONEN FOR DE EUROPÆISKE FÆLLESSKABER HAR (cid:190) under henvisning til Europæiske Fællesskab, traktaten om oprettelse af Det under henvisning til R(cid:134)dets forordning (EØF) nr. 2455/92 af 23. juli 1992 om udførsel og indførsel af visse farlige kemikalier (1), senest ændret ved Kommissionens forord- ning (EF) nr. 1237/97 (2), særlig artikel 11, stk. 2, og ud fra følgende betragtninger: I R(cid:134)dets forordning (EØF) nr. 2455/92 indføres et system fra og for anmeldelse og oplysninger om indførsel udførsel til tredjelande af visse farlige kemikalier, og visse af disse kemikalier er underkastet den internationale procedure for forudg(cid:134)ende informeret samtykke (PIC), indført af De Forenede Nationers miljøprogram (UNEP) og af De Forenede Nationers levnedsmiddel- og land- brugsorganisation (FAO); i forordning (EØF) nr. 2455/92 (cid:134)bnes der endvidere mulighed for Fællesskabets deltagelse i den internationale procedure for anmeldelse og forudg(cid:134)ende informeret samtykke; af artikel 5, stk. 3, i forordning (EØF) nr. 2455/92 fremg(cid:134)r det bl. a. , at bilag II til nævnte forordning skal indeholde en liste over kemikalier omfattet af den internationale PIC-procedure, en liste over de lande, der deltager i PIC- ordningen, samt importlandenes PIC-afgørelser; i artikel 11, stk. 2, i forordning (EØF) nr. 2455/92 fast- sættes det, at bilag II ændres, hvor UNEP og FAO fore- tager ændringer i listen over kemikalier, der er omfattet af den internationale PIC-procedure, og over import- landenes PIC-afgørelser; eftersom der er foretaget en række ændringer af denne art, m(cid:134) bilag II til forordning (EØF) nr. 2455/92, ændres i overensstemmelse med artikel 11; det er ønskeligt at give eksportører yderligere oplysninger ved at angive ogs(cid:134) midlertidige afgørelser af de deltagende importlande; denne forordning er i overensstemmelse med udtalelsen fra det udvalg, der er nedsat i medfør af artikel 29 i R(cid:134)dets direktiv 67/548/EØF af 27. juni 1967 om tilnærmelse af lovgivningen om klassificering, emballering og etikette- ring af farlige stoffer (3), senest ændret ved Kommissio- nens direktiv 97/69/EF (4) — UDSTEDT FØLGENDE FORORDNING: Artikel 1 Bilaget til denne forordning erstatter bilag II til forord- ning (EØF) nr. 2455/92. Artikel 2 Denne forordning træder i kraft en m(cid:134)ned efter dens offentliggørelse i De Europæiske Fællesskabers Tidende. Denne forordning er bindende i alle enkeltheder og gælder umiddelbart medlemsstat. i hver Udfærdiget i Bruxelles, den 13. oktober 1998. P(cid:134) Kommissionens vegne Ritt BJERREGAARD Medlem af Kommissionen (1) EFT L 251 af 29. 8. 1992, s. 13. (2) EFT L 173 af 1. 7. 1997, s. 37. (3) EFT L 196 af 16. 8. 1967, s. 1. (4) EFT L 343 af 13. 12. 1998, s. 19. 20. 10. 98 DA De Europæiske Fællesskabers Tidende L 282/13 BILAG »BILAG II Oplysningerne i dette bilag er baseret p(cid:134) PIC-cirkulære VI — juli 1997 — og p(cid:134) ajourføringen af PIC-cirkulære VI — januar 1998 1. Liste over kemikalier omfattet af den internationale PIC-procedure Følgende kemikalier er blevet indført i PIC-proceduren efter kontrolaktioner meddelt fra de deltagende lande. For gruppe I henviser kontrolaktionerne til brug som pesticider (som defineret af UNEP/FAO). For gruppe II henviser kontrolaktionerne til brug i industrien. (IRPTC) har udarbejdet »Decision Guidance Documents« (DGD) for at hjælpe landene med at træffe afgørelser vedrørende import af disse kemikalier. DGD er dog ikke de eneste oplysninger, som landene tager i betragtning, n(cid:134)r de træffer afgørelser ang(cid:134)ende import. Siden ajourføringen af PIC-cirkulære VI og PIC-cirkulære VII blev udsendt, er følgende nye stoffer blevet indført i PIC-proceduren: Captafol, Chlorobenzilat, Hexachlorobenzen, Lindan, Pentachlorophenol, 2,4,5-T, Methamidophos, Methylparathion, Monocrotophos, Parathion og Phosphamidon. GRUPPE I Aldrin Captafol Chlordan Chlordimeform Chlorobenzilat DDT Dieldrin Dinoseb og Dinosebsalte EDB (1,2-dibromethan) Fluoroacetamid CAS-nr. 309-00-2 EF-nr. 206-215-8 CAS-nr. 2425-06-1 EF-nr. 219-363-3 CAS-nr. 57-74-9 EF-nr. 200-349-0 CAS-nr. 6164-98-3 EF-nr. 228-200-5 CAS-nr. 510-15-6 EF-nr. 208-110-2 CAS-nr. 50-29-3 EF-nr. 200-024-3 CAS-nr. 60-57-1 EF-nr. 200-484-5 CAS-nr. 88-85-7 EF-nr. 201-861-7 CAS-nr. 106-93-4 EF-nr. 203-444-5 CAS-nr. 640-19-7 EF-nr. 211-363-1 HCH (blandede isomerer) CAS-nr. 608-73-1 EF-nr. 210-168-9 Heptachlor Hexachlorobenzen CAS-nr. 76-44-8 EF-nr. 200-962-3 CAS-nr. 118-74-1 EF-nr. 204-273-9 Kviksølvforbindelser, som f. eks. — Kviksølvoxid — Kviksølvchlorid (kalomel) — Andre uorganiske kviksølvforbindelser — Alkyl-kviksølvforbindelser — Alkoxialkyl- og aryl-kviksølvforbindelser Lindan Methamidophos Methylparathion Monocrotophos Parathion Pentachlorophenol Phosphamidon 2,4,5-T CAS-nr. 21908-53-2 CAS-nr. 10112-91-1 EF-nr. 244-654-7 EF-nr. 233-307-5 CAS-nr. 58-89-9 EF-nr. 200-401-2 CAS-nr. 10265-92-6 EF-nr. 233-606-0 CAS-nr. 298-00-0 EF-nr. 206-050-1 CAS-nr. 6923-22-4 EF-nr. 230-042-7 CAS-nr. 56-38-2 EF-nr. 200-271-7 CAS-nr. 87-86-5 EF-nr. 201-778-6 CAS-nr. 13171-21-6/ 23783-98-4/297-99-4 EF-nr. 236-116-5 CAS-nr. 93-76-5 EF-nr. 202-273-3 L 282/14 DA De Europæiske Fællesskabers Tidende 20. 10. 98 GRUPPE II Crocidolit Polybromerede diphenyler (PBB) Polychlorerede diphenyler (PCB), undtagen mono- og dichlorerede biphenyler CAS-nr. 12001-28-4 EF-nr. 310-127-6 CAS-nr. 36355-01-8, 27858-07-7, 13654-09-6 EF-nr. 252-994-2, 248-696-7, 237-137-2 CAS-nr. 1336-36-3 EF-nr. 215-648-1 Polychlorerede terphenyler (PCT) CAS-nr. 61788-33-8 EF-nr. 262-968-2 Tri(2,3-dibromopropyl)phosphat CAS-nr. 126-72-7 EF-nr. 204-799-9. 20. 10. 98 DA De Europæiske Fællesskabers Tidende L 282/15 2. Liste over lande, som deltager i PIC-ordningen Afghanistan (*) Albanien Algeriet Amerikas Forenede Stater Andorra (*) Angola Antigua og Barbuda Argentina Armenien (*) Australien Aserbajdsjan (*) Bahamas Bahrain Bangladesh Barbados Belarus (*) Belize Benin Bhutan Bolivia Bosnien-Hercegovina Botswana Brasilien Brunei (*) Bulgarien Burkina Faso Burundi Cambodja (*) Cameroun Canada Chile Colombia Comorerne Cookøerne Costa Rica C(cid:147)te d’Ivoire Cuba Cypern De Forenede Arabiske Emirater Den Centralafrikanske Republik Den Demokratiske Folkerepublik Laos (*) Den Demokratiske Folkerepublik Korea Den Demokratiske Republik Congo Den Dominikanske Republik Den Demokratiske Republik Congo Den Europæiske Union, dens medlemsstater og medlemmer af EØS-aftalen (2) Den Russiske Føderation Djibouti (*) Dominica Ecuador Egypten El Salvador Eritrea (*) Estland Etiopien Fiji Filippinerne Gabon (*) Gambia Georgien Ghana Grenada Guatemala Guinea Guinea-Bissau (*) Guyana Haiti Honduras Indien Indonesien Irak Iran Israel Jamaica Japan Jordan Jugoslavien Kap Verde Kasakhstan Kenya Kina Kirgisistan Kiribati (*) Kroatien (*) Kuwait Lesotho Letland Libanon Liberia Libyen Litauen Madagaskar Makedonien (*) Malawi Malaysia Maldiverne (*) Mali Malta Marokko Marshalløerne Mauretanien Mauritius Mexico Mikronesien (*) Moldova Monaco (*) Mongoliet Mozambique Myanmar Namibia (*) Nauru (*) Nepal New Zealand Nicaragua L 282/16 DA De Europæiske Fællesskabers Tidende 20. 10. 98 Niger Nigeria Oman Pakistan Panama Papua Ny Guinea Paraguay Peru Polen (*) Qatar Republikken Congo Republikken Korea Rumænien Rwanda Saint Christopher og Nevis Saint Lucia Saint Vincent og Grenadinerne Salomonøerne Samoa San-Marino (*) S(cid:209)o Tom(cid:130) og Principe Saudi-Arabien Schweiz Senegal Seychellerne (*) Sierra Leone Singapore (*) Slovakiet Slovenien (*) Somalia (*) Sri Lanka Sudan Surinam Sawziland (*) Sydafrika (*) Syrien Tadsjikistan Tanzania Tchad Thailand Tjekkiet (1) Togo Tonga Trinidad og Tobago Tunesien Turkmenistan (*) Tuvalu (*) Tyrkiet Uganda Ukraine (*) Ungarn Uruguay Usbekistan Vanuatu Vatikanstaten (*) Venezuela Vietnam Yemen (*) Zambia Zimbabwe Ækvatorialguinea (*) (*) Disse lande har endnu ikke udpeget en ansvarlig myndighed. (1) Kun kontaktcenter. (2) Medlemsstater i Den Europæiske Union: Belgien, Danmark, Det Forenede Kongerige, Finland, Frankrig, Grækenland, Irland, Italien, Luxembourg, Nederlandene, Portugal, Spanien, Sverige, Tyskland og Østrig. Medlemmer af EØS: Den Europæiske Union, Island, Liechtenstein, Norge. 20. 10. 98 DA De Europæiske Fællesskabers Tidende L 282/17 3. Deltagende landes afgørelser De meddelte beslutninger er endelige beslutninger, s(cid:134)fremt det ikke tydeligt fremg(cid:134)r, at de er midlertidige. Kemikalie Land Importafgørelse Aldrin (EF-nr. 206-215-8) (CAS-nr. 309-00-2) Angola Australien Bahrain Bangladesh Barbados Belize Benin Bhutan Bolivia Brasilien Bulgarien Burkina Faso Burundi Cameroun Canada Chile Colombia Cookøerne Costa Rica Cuba Cypern De Forenede Arabiske Emirater Den Centralafrikanske Republik Den Demokratiske Republik Congo Den Dominikanske Republik Den Europæiske Union — Medlemsstaterne: (import Forbud Forbud Forbud Forbud Forbud Forbud Forbud Forbud Forbud Midlertidig: Tilladelse er kun tilladt, n(cid:134)r produktet er registreret i IBAMA udelukkende til anvendelse som træbe- handlingsmiddel. Anvendelse ved offent- lige, landsdækkende sundhedskampagner er ikke tilladt. Forbud mod al anvendelse til landbrugsform(cid:134)l) Forbud Midlertidig: Forbud Midlertidig: Forbud Forbud Forbud Forbud Forbud Forbud Forbud Forbud Forbud Forbud Forbud Forbud Forbud Belgien, Danmark, Det Forenede Kongerige, Frankrig, Finland, Grækenland, Irland, Italien, Luxem- bourg, Portugal, Spanien, Tyskland og Østrig Sverige Nederlandene, Forbud mod anvendelse som plantebeskyt- telsesmiddel (for andre anvendelser end plantebeskyttelse kræves skriftlig tilladelse til indførsel til Belgien, Danmark, Frankrig, Italien, Nederlandene, Spanien) Forbud — Medlemmer af EØS: Island Liechtenstein Norge Dominica Ecuador El Salvador Etiopien Fiji Filippinerne Forbud mod anvendelse som plantebeskyt- telsemiddel Forbud Forbud Forbud Forbud Forbud Midlertidig: Tilladelse (tilladelse fra land- brugsministeriet. Kun til anvendelse mod termitter) Forbud Forbud L 282/18 DA De Europæiske Fællesskabers Tidende 20. 10. 98 Kemikalie Land Importafgørelse Gambia Guatemala Guinea Honduras Indien Indonesien Japan Jordan Kap Verde Kasakhstan Kenya Kina Kuwait Libanon Madagaskar Malaysia Malta Marokko Mauritius Mexico Mongoliet Mozambique Namibia Nepal New Zealand Nicaragua Niger Nigeria Pakistan Panama Paraguay Peru Qatar Republikken Congo Republikken Korea Rwanda Saint Lucia Samoa Schweiz Sri Lanka Sudan Surinam Forbud Forbud Midlertidig: Forbud Forbud Forbud Forbud Forbud Forbud Forbud Forbud Forbud Forbud Forbud Forbud Forbud Midlertidig: Tilladelse (kun til anvendelse mod termitter) Forbud Forbud Forbud Forbud Forbud Forbud (import, fremstilling og anvendelse forbudt) Midlertidig: Tilladelse (til pelse) termitbekæm- Midlertidig: Tilladelse Forbud Forbud Forbud Forbud Forbud Midlertidig: Forbud Forbud Forbud Forbud Midlertidig: Tilladelse Forbud Forbud Forbud Forbud Forbud Tilladelse (skriftlig tilladelse fra registre- ringsmyndigheden nødvendig. Anvendelse inden for landbrug er begrænset til kontrol i kokosnøddeplantager) Tilladelse (til termitbekæmpelse) Forbud 20. 10. 98 DA De Europæiske Fællesskabers Tidende L 282/19 Kemikalie Land Importafgørelse Captafol (EF-nr. 219-363-3) (CAS-nr. 2425-06-1) Syrien Tanzania Tchad Thailand Togo Trinidad og Tobago Tyrkiet Uganda Ungarn Uruguay Vanuatu Venezuela Vietnam Zimbabwe Angola Australien Forbud Tilladelse (i nødstilfælde i begrænsede mængder) Forbud Tilladelse bygninger og kun til privat brug) termitbekæmpelse (til i Forbud Midlertidig: Tilladelse (til pelse) termitbekæm- Forbud Forbud Forbud Forbud Forbud Tilladelse (tilladelse fra sundhedsministe- riet eller landbrugsministeriet nødvendig) Forbud Tilladelse (kun anvendelse mod termitter. Import ikke tilladt til anvendelse inden for landbrug) Forbud Forbud Bosnien-Hercegovina Midlertidig: Forbud Canada Chile Colombia Cypern Estland Filippinerne Gabon Gambia Honduras Indien Irak Kasakhstan Kina Kuwait Letland Madagaskar Malaysia Mauritius Mexico New Zealand Nigeria Norge Pakistan Forbud Forbud Forbud Forbud Forbud Forbud Midlertidig: Forbud Forbud Svaret vedrørte ikke import Midlertidig: Tilladelse betingelser gælder) (de almindelige Forbud Forbud Forbud Forbud Forbud Midlertidig: Forbud Midlertidig: Tilladelse betingelser gælder) Forbud (de almindelige Midlertidig: Tilladelse betingelser gælder) (de almindelige Forbud Midlertidig: Tilladelse (strenge restriktioner for kemikalier, som kun m(cid:134) anvendes I forbindelse med rensning af sædekorn) Forbud Forbud L 282/20 DA De Europæiske Fællesskabers Tidende 20. 10. 98 Kemikalie Land Importafgørelse Chlordan (EF-nr. 200-349-0) (CAS-nr. 57-74-9) Panama Paraguay Republikken Korea Samoa Slovakiet Sudan Tanzania Tchad Thailand Togo Tyrkiet Ungarn Uruguay Vanuatu Angola Australien Bahrain Bangladesh Barbados Belize Bolivia Brasilien Bulgarien Burkina Faso Burundi Cameroun Canada Chile Colombia Cookøerne Costa Rica Cuba Forbud Midlertidig: Forbud Forbud Forbud Forbud Forbud Forbud Midlertidig: Forbud Forbud Midlertidig: Tilladelse (til videnskabelige forsøg) Forbud Forbud Forbud Midlertidig: Forbud Forbud Forbud Forbud Midlertidig: Tilladelse (begrænset anven- delse p(cid:134) sukkerrør) Forbud Forbud Forbud (anvendelse ved Midlertidig: Tilladelse offentlige, landsdækkende sundhedskam- pagner er ikke tilladt. Ingen chlordanbase- rede forbindelser er nogensinde blevet regi- streret) Forbud Midlertidig: Forbud Midlertidig: Forbud Forbud Forbud Forbud Forbud Forbud Forbud Tilladelse (sm(cid:134) mængder p(cid:134) under 1 T pr. (cid:134)r af pulver, som kan gøres v(cid:134)dt til 75 %, eller andet teknisk materiale til formulering i Cuba af stoffer til myrebekæmpelse med mindre end 0,75 % aktiv ingrediens) Cypern De Forenede Arabiske Emirater Den Demokratiske Republik Congo Den Dominikanske Republik Forbud Forbud Forbud Forbud Den Europæiske Union — Medlemsstater: Belgien, Danmark, Det Forenede Kongerige, Frankrig, Grækenland, Irland, Italien, Luxembourg, Neder- landene, Portugal, Spanien, Tyskland, Østrig Forbud mod anvendelse som plantebeskyt- telsesmiddel. For andre anvendelser end plantebeskyttelse kræves skriftlig tilladelse til indførsel i Belgien, Danmark, Frankrig, Italien, Nederlandene og Spanien Finland, Sverige Forbud 20. 10. 98 DA De Europæiske Fællesskabers Tidende L 282/21 Kemikalie Land Importafgørelse — Medlemmer af EØS-aftalen: Island Liechtenstein Norge Dominica Ecuador El Salvador Etiopien Fiji Filippinerne Gambia Guatemala Guinea Honduras Indien Indonesien Jordan Kasakhstan Kina Kuwait Libanon Madagaskar Malta Malaysia Marokko Mauritus Mexico Mongoliet Mozambique Namibia Nepal New Zealand Nicaragua Niger Nigeria Oman Pakistan Paraguay Qatar Republikken Congo Republikken Korea Rwanda Saint Lucia Forbud mod anvendelse som plantebeskyt- telsesmiddel Forbud Forbud Forbud Forbud Forbud Midlertidig: Tilladelse (tilladelse fra land- brugsministeriet. Kun til anvendelse mod termitter) Forbud Midlertidig: Forbud Forbud Forbud Midlertidig: Forbud Forbud Midlertidig: Forbud Forbud Forbud Forbud Forbud Forbud Forbud Forbud Forbud Midlertidig: Tilladelse Forbud Forbud Midlertidig: Tilladelse (kun til anvendelse mod termitter) Forbud Forbud (Import, fremstilling og anvendelse forbudt) Midlertidig: Tilladelse (kun til anvendelse mod termitter) Forbud Forbud Forbud Forbud Forbud Midlertidig: Tilladelse (kun til anvendelse mod termitter) Forbud Forbud Forbud Forbud Forbud Svaret vedrørte ikke import Forbud L 282/22 DA De Europæiske Fællesskabers Tidende 20. 10. 98 Kemikalie Land Importafgørelse Samoa Schweiz Sri Lanka Sudan Surinam Syrien Tanzania Tchad Thailand Forbud Forbud Tilladelse (tilladelse fra registreringsmyn- digheden nødvendig. Begrænset anvendelse som termitgift for jord; træbeskyttelse) Tilladelse termitter) (kun til anvendelse mod Midlertidig: Forbud Forbud Midlertidig: Tilladelse Forbud Tilladelse (kun til anvendelse ved termitbe- kæmpelse i forbindelse med produktion af sukkerrør, ananas, naturgummi og olie- palmer) Togo Forbud Trinidad og Tobago Midlertidig: Tilladelse (kun til anvendelse mod termitter) Tyrkiet Ungarn Uruguay Vanuatu Vietnam Angola Australien Bahrain Bangladesh Barbados Belize Bolivia Brasilien Bulgarien Burkina Faso Burundi Canada Colombia Forbud Forbud Forbud Midlertidig: Forbud Forbud Forbud Forbud Forbud Tilladelse Forbud Midlertidig: Forbud Forbud (anvendelse ved Midlertidig: Tilladelse offentlige, landsdækkende sundhedskam- pagner er ikke tilladt. Ingen chlordime- formbaseret er nogensinde forbindelse blevet registreret til landbrugsform(cid:134)l) Forbud Midlertidig: Forbud Midlertidig: Forbud Forbud Forbud Chlordimeform (EF-nr. 228-200-5) (CAS-nr. 6164-98-3) 20. 10. 98 DA De Europæiske Fællesskabers Tidende L 282/23 Kemikalie Land Importafgørelse Cookøerne Costa Rica Cuba Cypern De Forenede Arabiske Emirater Den Demokratiske Republik Congo Den Dominikanske Republik Den Europæiske Union — Medlemsstater: Belgien Danmark Forbud Forbud Forbud Forbud Forbud Forbud Forbud Tilladelse (skriftlig tilladelse nødvendig) Svaret vedrørte ikke import Det Forenede Kongerige Tilladelse (skriftlig tilladelse nødvendig) Finland Frankrig Grækenland Irland Italien Luxembourg Nederlandene Portugal Spanien Sverige Tyskland Østrig — Medlemmer af EØS: Island Liechtenstein Norge Dominica Ecuador El Salvador Etiopien Fiji Filippinerne Gambia Guatemala Guinea Honduras Indien Indonesien Jordan Kasakhstan Kina Kuwait Libanon Tilladelse (forh(cid:134)ndsgodkendelse nødvendig) Tilladelse (til anvendelse som plantebeskyt- telsesmiddel kræves skriftlig tilladelse) Forbud Tilladelse (forh(cid:134)ndstilladelse nødvendig) Forbud Svaret vedrørte ikke import Forbud Tilladelse (til anvendelse som plantebeskyt- telsesmiddel kræves skriftlig tilladelse) Tilladelse Tilladelse (forh(cid:134)ndsgodkendelse nødvendig) Forbud mod anvendelse som plantebeskyt- telsesmiddel Forbud med anvendelse som plantebeskyt- telsesmiddel Tilladelse (skriftlig tilladelse nødvendig) Forbud Forbud Forbud Forbud Forbud Midlertidig: Forbud Forbud Forbud Forbud Forbud Midlertidig: Forbud (med undtagelse af sm(cid:134) mængder til undersøgelses-/uddannelses- form(cid:134)l med importtilladelse) Forbud Forbud Forbud Forbud Forbud Forbud Forbud Forbud L 282/24 DA De Europæiske Fællesskabers Tidende 20. 10. 98 Kemikalie Land Importafgørelse Madagaskar Malaysia Malta Marokko Mauritius Mexico Mongoliet Mozambique Namibia Nepal New Zealand Nicaragua Niger Nigeria Oman Pakistan Paraguay Qatar Republikken Congo Republikken Korea Rwanda Saint Lucia Samoa Schweiz Sri Lanka Sudan Surinam Syrien Tanzania Tchad Thailand Togo Trinidad og Tobago Tyrkiet Ungarn Uruguay Vanuatu Vietnam Angola Australien Midlertidig: Forbud Forbud (bortset fra sm(cid:134) mængder til anven- delse i forskning/uddannelse via importtil- ladelse) Forbud Forbud Forbud Forbud Forbud Forbud (import, fremstilling og anvendelse forbudt) Midlertidig: Forbud Forbud Forbud Forbud Forbud Forbud Forbud Forbud Svaret vedrørte ikke import Forbud Forbud Forbud Tilladelse Forbud Forbud Forbud Forbud Forbud Midlertidig: Forbud Forbud Midlertidig: Forbud Forbud Forbud Midlertidig: Tilladelse Midlertidig: Forbud Forbud Forbud Midlertidig: Tilladelse betingelser gælder) Midlertidig: Forbud Midlertidig: Forbud Forbud Forbud (de almindelige Bosnien-Hercegovina Midlertidig: Forbud Canada Chile Colombia Cypern Estland Forbud Forbud Forbud Forbud Forbud Chlorobenzilat (EF-nr. 208-110-2) (CAS-nr. 510-15-6) 20. 10. 98 DA De Europæiske Fællesskabers Tidende L 282/25 Kemikalie Land Importafgørelse Filippinerne Gabon Gambia Honduras Indien Irak Kasakhstan Kina Kuwait Letland Malaysia Mauritius Mexico New Zealand Nigeria Norge Pakistan Panama Paraguay Republikken Korea Samoa Slovakiet Sudan Tanzania Tchad Thailand Togo Tyrkiet Ungarn Uruguay Vanuatu Angola Australien Bahrain Bangladesh Barbados Belize Benin Bhutan Bolivia Brasilien Bulgarien Burkina Faso Burundi DDT (EF-nr. 200-24-3) (CAS-nr. 50-29-3) (de almindelige Midlertidig: Tilladelse (kun i nødssitua- tioner som fastlagt af FPA) Midlertidig: Forbud Forbud Forbud Midlertidig: Tilladelse betingelser gælder) Forbud Forbud Forbud Forbud Forbud Forbud Forbud Forbud Forbud Forbud Forbud Forbud Forbud Midlertidig: Forbud Forbud Forbud Forbud Forbud Forbud Midlertidig: Forbud Midlertidig: Tilladelse (kræver anmeldelse ved indførsel og fremstilling samt importli- cens) Midlertidig: Tilladelse (til videnskabelige forsøg) Forbud Forbud Midlertidig: Tilladelse betingelser gælder) Midlertidig: Forbud Forbud Forbud Forbud Forbud Forbud Forbud Forbud Midlertidig: Tilladelse Tilladelse (kun tilladelse med attest fra sundhedsministeriet til anvendelse i forbin- delse med offentlig sundhed. Vektorbe- forbindelse med malaria. kæmpelse Forbud mod anvendelse til landbrugs- form(cid:134)l) Tilladelse (forbud mod al anvendelse til landbrugsform(cid:134)l) Forbud Midlertidig: Forbud Midlertidig: Forbud almindelige (de i L 282/26 DA De Europæiske Fællesskabers Tidende 20. 10. 98 Kemikalie Land Importafgørelse Cameroun Canada Chile Colombia Cookøerne Costa Rica Cuba Cypern De Forenede Arabiske Emirater Den Centralafrikanske Republik Den Demokratiske Republik Congo Den Europæiske Union — Medlemsstaterne: Forbud Forbud Forbud Forbud Forbud Forbud Forbud Forbud Forbud Forbud Forbud Belgien, Danmark, Det Forenede Kongerige, Frankrig, Grækenland, Irland, Italien, Luxemburg, Nederlan- dene, Portugal og Spanien Forbud mod anvendelse som plantebeskyt- telsesmiddel. For andre anvendelser end plantebeskyttelse kræves skriftlig tilladelse for til Belgien, Danmark, Frankrig, Italien, Nederlandene og Spanien indførsel Finland, Sverige, Tyskland og Østrig Forbud — Medlemmer af EØS: Island Liechtenstein Norge Dominica Ecuador El Salvador Etiopien Fiji Filippinerne Gambia Guatemala Guinea Honduras Indien Indonesien Japan Jordan Kap Verde Kasakhstan Kenya Kina Kuwait Libanon Madagaskar Forbud mod anvendelse som plantebeskyt- telsesmiddel Forbud Forbud Forbud Forbud Forbud Midlertidig: Tilladelse (tilladelse fra land- brugsministeriet. Kun til kontrol af malaria i nødstilfælde) Forbud Tilladelse (der kræves en særlig tilladelse fra sundhedsministeriet til vektorbekæm- pelse i forbindelse med malaria) Forbud Forbud Midlertidig: Tilladelse (kun til anvendelse inden for den offentlige sygepleje) Forbud Midlertidig: Tilladelse (tilladt inden for det offentlige sygeplejeprogram) Forbud Forbud Forbud Forbud Forbud Midlertidig: Tilladelse (importeret kun af til anvendelse inden sundhedsministeriet for den offentlige sygepleje) Forbud Forbud Forbud Tilladelse (kun anvendelse som vektorbe- kæmpelse i forbindelse med malaria under sundhedsministeriets tilsyn) 20. 10. 98 DA De Europæiske Fællesskabers Tidende L 282/27 Kemikalie Land Importafgørelse Malaysia Malta Marokko Mauritius Mexico Mongoliet Mozambique Namibia Nepal New Zealand Nicaragua Niger Nigeria Pakistan Panama Paraguay Peru Qatar Republikken Congo Republikken Korea Rwanda Saint Lucia Samoa Schweiz Sri Lanka Sudan Surinam Syrien Tanzania Tchad Thailand Togo Trinidad og Tobago Tyrkiet Uganda Ungarn Uruguay Vanuatu Venezuela Vietnam Zimbabwe Midlertidig: Tilladelse (kun til anvendelse mod termitter) Forbud Forbud Tilladelse (kun til begrænset anvendelse hos offentlige sundhedsmyndigheder) Midlertidig: Tilladelse (kun importeret af sundhedsministeriet til anvendelse inden for den offentlige sygepleje) Forbud Forbud (import, fremstilling og anvendelse forbudt) Midlertidig: Forbud Midlertidig: Tilladelse Forbud Forbud Forbud Forbud Forbud Midlertidig: Forbud Forbud Forbud (forbud mod al anvendelse til land- brugsform(cid:134)l) Forbud Forbud Forbud Forbud Forbud Forbud Forbud Forbud Tilladelse (kun anvendelse i med offentlig sundhed) forbindelse Forbud Forbud Tilladelse (i nødstilfælde i begrænsede mængder) Forbud Tilladelse (tilladelse fra sundhedsministe- riet til anvendelse mod malaria) Forbud Midlertidig: Forbud Forbud Forbud Forbud Forbud Forbud Tilladelse (tilladelse fra sundhedsministe- riet til anvendelse mod malaria) Tilladelse (indført af sundhedsministeriet til brug forbindelse med offentlig sundhed) i Tilladelse (kun i begrænsede mængder til anvendelse mod malaria. Forbud mod al anvendelse til landbrugsform(cid:134)l) L 282/28 DA De Europæiske Fællesskabers Tidende 20. 10. 98 Kemikalie Land Importafgørelse Dieldrin (EF-nr. 200-484-5) (CAS-nr. 60-57-1) Angola Australien Bahrain Bangladesh Barbados Belize Benin Bhutan Bolivia Brasilien Bulgarien Burkina Faso Burundi Cameroun Canada Chile Colombia Cookøerne Costa Rica Cuba Cypern De Forenede Arabiske Emirater Den Centralafrikanske Republik Forbud Forbud Forbud Midlertidig: Tilladelse Forbud Forbud Forbud Forbud Forbud Midlertidig: Tilladelse (forbud mod anven- delse ved offentlige, landsdækkende sund- hedskampagner træbehandling. Forbud mod al anvendelse til landbrugs- form(cid:134)l) og til Forbud Midlertidig: Forbud Midlertidig: Forbud Forbud Forbud Forbud Forbud Forbud Forbud Forbud Forbud Forbud Forbud Den Demokratiske Republik Congo Forbud Den Dominikanske Republik Forbud Den Europæiske Union — Medlemsstaterne: Belgien, Danmark, Det Forenede Kongerige, Frankrig, Finland, Grækenland, Irland, Italien, Luxem- bourg, Portugal, Spanien, Tyskland og Østrig Nederlandene, Forbud mod anvendelse som plantebeskyt- telsesmiddel (for andre anvendelser end plantebeskyttelse kræves skriftlig tilladelse til Belgien, Danmark, for og Frankrig, Spanien) Italien, Nederlandene indførsel Sverige Forbud 20. 10. 98 DA De Europæiske Fællesskabers Tidende L 282/29 Kemikalie Land Importafgørelse — Medlemmer af EØS: Island Liechtenstein Norge Ecuador El Salvador Etiopien Fiji Filippinerne Gambia Guatemala Guinea Honduras Indien Indonesien Japan Jordan Kap Verde Kasakhstan Kenya Kina Kuwait Libanon Madagaskar Malaysia Malta Marokko Mauritius Mexico Mongoliet Mozambique Namibia Nepal New Zealand Nicaragua Niger Nigeria Pakistan Panama Paraguay Peru Qatar Republikken Congo Republikken Korea Rwanda Saint Lucia Samoa Schweiz Forbud mod anvendelse som plantebeskyt- telsesmiddel Forbud Forbud Forbud Forbud Midlertidig: Tilladelse (tilladelse fra land- brugsministeriet. Kun til anvendelse mod termitter) Forbud Forbud Forbud Forbud Midlertidig: Forbud Forbud Forbud (kun til bekæmpelse af græshopper) Forbud Forbud Forbud Forbud Forbud Forbud Forbud Forbud Forbud Forbud Midlertidig: Tilladelse (kun til anvendelse mod termitter) Forbud Forbud Forbud Forbud Forbud Forbud (import, fremstilling og anvendelse forbudt) Midlertidig: Tilladelse (kun til anvendelse mod termitter) Midlertidig: Tilladelse Forbud Forbud Forbud Forbud Forbud Midlertidig: Forbud Forbud Forbud Forbud Midlertidig: Tilladelse Forbud Forbud Forbud Forbud Forbud L 282/30 DA De Europæiske Fællesskabers Tidende 20. 10. 98 Kemikalie Land Importafgørelse Dinoseb og Dinosebsalte (EF-nr. 201-861-7) (CAS-nr. 88-85-7) Sri Lanka Sudan Surinam Syrien Tanzania Tchad Thailand Togo Trinidad og Tobago Tyrkiet Uganda Ungarn Uruguay Vanuatu Venezuela Vietnam Zimbabwe Angola Australien Bahrain Bangladesh Barbados Belize Benin Bhutan Bolivia Brasilien Bulgarien Burkina Faso Burundi Cameroun Canada Cookøerne Colombia Costa Rica Cuba Cypern De Forenede Arabiske Emirater Den Centralafrikanske Republik Den Demokratiske Republik Congo Tilladelse (skriftlig tilladelse fra registre- ringsmyndigheden nødvendig. Udeluk- ikke-høstanvendelse. Termitgift kende til og træbeskyttelse) Tilladelse (til termitbekæmpelse) Forbud Forbud Tilladelse (i nødstilfælde i begrænsede mængder) Midlertidig: Forbud Forbud Forbud Midlertidig: Tilladelse (kun til anvendelse mod termitter) Forbud Midlertidig: Tilladelse (kun til anvendelse mod termitter) Forbud Forbud Forbud Tilladelse (tilladelse fra sundhedsministe- riet eller landbrugsministeriet nødvendig. Kontrol af smitsomme stoffer inden for den offentlige sygepleje) Forbud Tilladelse Midlertidig: Tilladelse fra tid til anden til Forbud (importeret Australien for anvendelse som inhibitor i styrenproduktion; tilladelse p(cid:134)krævet) Forbud Svaret vedrørte ikke import Forbud Forbud Forbud Forbud Forbud Midlertidig: Tilladelse (forbud mod anven- delse ved offentlige, landsdækkende sund- hedskampagner træbehandling. Forbud mod al anvendelse til landbrugs- form(cid:134)l) Forbud Midlertidig: Forbud Forbud Forbud Tilladelse gælder) Forbud Forbud Forbud Forbud Forbud Forbud Midlertidig: Forbud Forbud almindelige betingelser (de og til 20. 10. 98 DA De Europæiske Fællesskabers Tidende L 282/31 Kemikalie Land Importafgørelse Den Europæiske Union — Medlemsstaterne: Belgien, Danmark, Det Forenede Kongerige, Frankrig, Grækenland, Irland, Italen, Luxembourg, Nederlan- dene, Portugal, Spanien og Tyskland, Finland, Sverige — Medlemmer af EØS: Island Liechtenstein Norge Dominica Ecuador Etiopien Fiji Filippinerne Gambia Guatemala Guinea Honduras Indien Indonesien Japan Jordan Kap Verde Kasakhstan Kenya Kina Kuwait Libanon Madagaskar Malaysia Malta Marokko Mauritius Mexico Mongoliet Mozambique Nepal New Zealand Nicaragua Niger Nigeria Pakistan Panama Paraguay Forbud mod anvendelse som plantebeskyt- telsesmiddel. For andre anvendelser end plantebeskyttelse kræves skriftlig tilladelse for indførsel til Belgien, Danmark, Italien, Nederlandene og Spanien Forbud Forbud mod anvendelse som plantebeskyt- telsesmiddel Forbud mod anvendelse som pantebeskyt- telsesmiddel form(cid:134)l kræves andre (til skriftlig tilladelse) Forbud Forbud Forbud Midlertidig: Forbud Forbud Forbud Forbud Forbud Midlertidig: Forbud Forbud Midlertidig: Forbud Forbud Forbud Midlertidig: Tilladelse (importbetingelser: den fastsatte betingelse) Forbud Forbud Forbud Forbud Forbud Midlertidig: Forbud Midlertidig: Forbud Forbud (med undtagelse af sm(cid:134) mængder til undersøgelses-/uddannelsesform(cid:134)l med importtilladelse) Forbud Tilladelse (til ukrudtsbekæmpelse i forbin- delse med grøntsager; begrænset mængde: 500-1 000 kg/(cid:134)r) Forbud Forbud Forbud Forbud Forbud Forbud Midlertidig: Forbud Forbud Forbud Forbud Forbud Forbud L 282/32 DA De Europæiske Fællesskabers Tidende 20. 10. 98 Kemikalie Land Importafgørelse Peru Qatar Republikken Congo Republikken Korea Rwanda Saint Lucia Samoa Sri Lanka Sudan Surinam Schweiz Syrien Tanzania Tchad Thailand Togo Tyrkiet Uganda Ungarn Uruguay Vanuatu Venezuela Vietnam Zimbabwe Angola Australien Bahrain Bangladesh Barbados Belize Bolivia Brasilien Bulgarien Burkina Faso Burundi Canada Chile Colomia Cookøerne EDB (1,2-dibromethan) (EF-nr. 203-444-5) (CAS-nr. 106-93-4) Forbud Forbud Midlertidig: Tilladelse Forbud Midlertidig: Forbud Forbud Forbud Forbud Forbud Forbud Forbud Forbud Forbud Forbud Forbud Midlertidig: Tilladelse (med tilladelse af plantebeskyttelsesstyrelsen) Forbud Forbud Forbud Midlertidig: Forbud Forbud Tilladelse (egenskaber, toksikologiske data fore- samt kvalitetskontrolcertifikat ligge) skal Forbud Forbud Forbud Tilladelse Forbud Svaret vedrørte ikke import Midlertidig: Tilladelse (begrænset anven- delse for som desinfektionsmiddel bestemte brancher. Ikke til anvendelse inden for landbrug) Forbud Forbud Midlertidig: Tilladelse (forbud mod anven- delse ved offentlige, landsdækkende sund- hedskampagner træbehandling. Ingen EDB-baserede præparater er nogen- sinde blevet registreret til landbrugsform(cid:134)l) og til Forbud Midlertidig: Forbud Midlertidig: Forbud Forbud Forbud Forbud Midlertidig: Tilladelse (kun med tilladelse og ansøgning hos landbrugsministeriet til bekæmpelse af bananfluer) 20. 10. 98 DA De Europæiske Fællesskabers Tidende L 282/33 Kemikalie Land Importafgørelse Costa Rica Cuba Cypern De Forenede Arabiske Emirater Den Demokratiske Republik Congo Den Europæiske Union — Medlemsstater: Forbud Forbud Forbud Forbud Forbud Belgien, Danmark, Det Forenede Kongerige, Frankrig, Finland, Grækenland, Irland, Italien, Luxem- bourg, Portugal, Spanien, Tyskland og Østrig Nederlandene, Forbud mod anvendelse som plantebeskyt- telsesmiddel (til andre anvendelser kræves i Belgien, skriftlig tilladelse for indførsel Danmark, Finland, Italien, Nederlandene og Spanien) Sverige Forbud — Medlemmer af EØS: Island Liechtenstein Norge Dominica El Salvador Etiopien Fiji Filippinerne Gambia Guatemala Guinea Honduras Indien Indonesien Jordan Kasakhstan Kina Kuwait Libanon Madagaskar Malaysia Malta Marokko Mauritius Forbud mod anvendelse som plantebeskyt- telsesmiddel Forbud Forbud Forbud Forbud Midlertidig: Forbud gift (der kræves godkendelse og for fra Tilladelse styrelsen farmaceutiske produkter. M(cid:134) kun anvendes af uddannede fagfolk. M(cid:134) kun anvendes af karantæneper- som desinfektionsmiddel mod sonale bananfluer ved behandling af til eksport) frugt Forbud Forbud Forbud Midlertidig: Forbud Forbud Tilladelse (anvendelse begrænset til rygning af foderkorn, foretaget af statslige myndig- heder og officielle skadedyrsbekæmpere, hvis ekspertise er godkendt af plantebeskyt- telsesr(cid:134)dgiveren for den indiske regering) Forbud Forbud Forbud Forbud Forbud Forbud Midlertidig: Forbud Forbud (bortset fra sm(cid:134) mængder til anven- delse i forskning/uddannelse via importtil- ladelse) Forbud Forbud Forbud L 282/34 DA De Europæiske Fællesskabers Tidende 20. 10. 98 Kemikalie Land Importafgørelse Mexico Mongoliet Momzambique Namibia Nepal New Zealand Nicaragua Niger Nigeria Oman Pakistan Paraguay Qatar Republikken Congo Republikken Korea Rwanda Saint Lucia Samoa Schweiz Sri Lanka Sudan Surinam Syrien Tanzania Tchad Thailand Togo Forbud Forbud Forbud (import, fremstilling og anvendelse forbudt) Midlertidig: Forbud Forbud Tilladelse (til rygning foretaget af karantæ- nemyndigheder) Forbud Forbud Forbud Forbud Forbud Forbud Forbud Forbud Forbud Forbud Forbud Forbud (begrænset anvendelse som desin- af fektionsmiddel ved produkter af til eksport, der karantæneafdelingen under ministeriet for landbrug, skovbrug, fiskeri og meteorologi) behandling foretages Tilladelse (hvis den p(cid:134)tænkte anvendelse ikke er som pesticid) Forbud Forbud Midlertidig: Forbud Forbud Forbud Forbud Forbud Forbud Trinidad og Tobago Midlertidig: Forbud Tyrkiet Ungarn Uruguay Vanuatu Vietnam Forbud Forbud Forbud Midlertidig: Forbud Forbud 20. 10. 98 DA De Europæiske Fællesskabers Tidende L 282/35 Kemikalie Land Importafgørelse Fluoroacetamid (EF-nr. 211-363-1) (CAS-nr. 640-19-7) Angola Australien Bahrain Bangladesh Belize Benin Bhutan Bolivia Brasilien Bulgarien Burundi Cameroun Canada Colombia Cookøerne Costa Rica Cuba Cypern Forbud Forbud Forbud Svaret vedrørte ikke import Forbud Forbud Forbud Forbud Midlertidig: Tilladelse (forbud mod anven- delse ved offentlige, landsdækkende sund- hedskampagner og til træbehandling. Der er aldrig registreret nogen fluoroacetamid- baserede forbindelser til landsbrugsform(cid:134)l) Forbud Forbud Forbud Forbud Forbud Forbud Forbud Forbud Forbud Den Centralafrikanske Republik Midlertidig: Forbud Den Demokratiske Republik Congo Forbud Den Europæiske Union — Medlemsstaterne: Belgien Danmark Tilladelse (skriftlig tilladelse nødvendig) Tilladelse (skriftlig tilladelse nødvendig) Det Forenede Kongerige Tilladelse (forh(cid:134)ndstilladelse nødvendig) Finland Frankrig Grækenland Irland Italien Luxembourg Nederlandene Portugal Spanien Sverige Tyskland Østrig Tilladelse (forh(cid:134)ndsgodkendelse nødvendig) Tilladelse (kun til anvendelse som plante- tilladelse beskyttelsesmiddel; nødvendig) skriftlig Tilladelse (som ingrediens til bekæmpelse af gnavere; skriftlig tilladelse nødvendig) i midler Tilladelse (forh(cid:134)ndstilladelse nødvendig) Forbud mod anvendelse som plantebeskyt- telsesmiddel. For andre anvendelser kræves skriftlig tilladelse Svaret vedrørte ikke import Forbud Forbud mod anvendelse som plantebeskyt- telsesmiddel Tilladelse (skriftlig tilladelse nødvendig) Tilladelse (forh(cid:134)ndsgodkendelse nødvendig) Forbud mod anvendelse som plantebeskyt- telsesmiddel Forbud mod anvendelse som plantebeskyt- telsesmiddel. For andre anvendelser kræves skriftlig tilladelse L 282/36 DA De Europæiske Fællesskabers Tidende 20. 10. 98 Kemikalie Land Importafgørelse — Medlemmer af EØS: Island Liechtenstein Tilladelse (skriftlig tilladelse nødvendig) Svaret vedrørte ikke import Norge Dominica Ecuador El Salvador Etiopien Fiji Filippinerne Gambia Guatemala Guinea Honduras Indien Indonesien Japan Jordan Kap Verde Kenya Kina Kuwait Libanon Madagaskar Malaysia Malta Marokko Mauritius Mexico Mongoliet Mozambique Nepal New Zealand Nicaragua Niger Nigeria Pakistan Panama Paraguay Peru Qatar Forbud Forbud Forbud Forbud Midlertid: Tilladelse (tilladelse fra land- brugsministeriet) Forbud Forbud Forbud Forbud Midlertidig: Forbud Forbud Forbud Forbud Forbud Forbud Forbud Forbud Forbud Forbud Forbud Midlertidig: Forbud Forbud (med undtagelse for sm(cid:134) mængder til undersøgelses-/uddannelsesform(cid:134)l med importtilladelse) Forbud Forbud Forbud Forbud Forbud Forbud Forbud Forbud Forbud Forbud Forbud Forbud Forbud Forbud Forbud Forbud Republikken Congo Republikken Korea Rwanda Saint Lucia Samoa Schweiz Sri Lanka Sudan Midlertidig: Tilladelse Forbud Svaret vedrørte ikke import Forbud Forbud Forbud Forbud Forbud 20. 10. 98 DA De Europæiske Fællesskabers Tidende L 282/37 Kemikalie Land Importafgørelse Surinam Syrien Tanzania Tchad Thailand Togo Forbud Forbud Forbud Forbud Forbud Midlertidig: Tilladelse (med tilladelse af plantebeskyttelsesbestyrelsen) Trinidad og Tobago Svaret vedrørte ikke import HCH (blandede isomerer) (EF-nr. 210-168-9) (CAS-nr. 608-73-1) Tyrkiet Uganda Ungarn Uruguay Vanuatu Venezuela Vietnam Zimbabwe Angola Australien Bahrain Bangladesh Barbados Belize Benin Bhutan Bolivia Brasilien Bulgarien Burkina Faso Burundi Cameroun Canada Chile Colombia Cookøerne Costa Rica Cuba Cypern De Forenede Arabiske Emirater Forbud Forbud Forbud Midlertidig: Forbud Forbud Tilladelse (egenskaber, toksikologiske data samt kvalitetskontrolcertifikat fore- ligge) skal Forbud Forbud Forbud Forbud Forbud Svaret vedrørte ikke import Forbud Midlertidig: Tilladelse (kun præparater med mindre end 1 % aktiv ingrediens til dyre- medicinsk og medicinsk anvendelse) Forbud Midlertidig: Tilladelse Forbud Midlertidig: Tilladelse (import kun tilladt, IBAMA; n(cid:134)r produktet er udelukkende til anvendelse som træbe- handlingsmiddel) registreret i Forbud Midlertidig: Forbud Midlertidig: Forbud Forbud Forbud Forbud Forbud Forbud Forbud Forbud Forbud Forbud Den Centralafrikanske Republik Midlertidig: Forbud Den Demokratiske Republik Congo Forbud Den Europæiske Union — Medlemsstaterne: Belgien, Danmark, Det Forenede Frankrig, Grækenland, Kongerige, Irland, Italien, Luxembourg, Neder- landene, Portugal, Spanien og Tysk- land Forbud mod anvendelse som plantebeskyt- telsesmiddel. For andre anvendelser end plantebeskyttelse kræves skriftlig tilladelse til indførsel i Belgien, Danmark, Frankrig, Italien, Nederlandene og Spanien L 282/38 DA De Europæiske Fællesskabers Tidende 20. 10. 98 Kemikalie Land Importafgørelse Finland, Sverige og Østrig Forbud — Medlemmer af EØS: Island Liechtenstein Norge Dominica Ecuador El Salvador Etiopien Fiji Filippinerne Gambia Guatemala Guinea Honduras Indien Indonesien Japan Jordan Kap Verde Kazakhstan Kenya Kina Kuwait Libanon Madagaskar Malaysia Malta Marokko Mauritius Mexico Mongoliet Mozambique Nepal New Zealand Nicaragua Niger Nigeria Pakistan Panama Paraguay Peru Qatar Republikken Congo Republikken Korea Rwanda Saint Lucia Samoa Forbud mod anvendelse som plantebeskyt- telsesmiddel Forbud Forbud Forbud Forbud Forbud Midlertidig: Tilladelse (tilladelse fra land- brugsministeriet) Forbud Forbud Forbud Forbud Midlertidig: Forbud Forbud Midlertidig: Tilladelse (forbud mod visse anvendelser) Forbud Forbud Forbud Forbud Forbud Forbud Forbud Forbud Forbud Forbud Forbud Forbud Forbud Forbud Forbud Forbud Forbud Midlertidig: Tilladelse Forbud Forbud Midlertidig: Forbud Forbud Forbud Midlertidig: Forbud Forbud Forbud Forbud Midlertidig: Tilladelse Forbud Forbud Forbud Forbud 20. 10. 98 DA De Europæiske Fællesskabers Tidende L 282/39 Kemikalie Land Importafgørelse Heptachlor (EF-nr. 200-962-3) (CAS-nr. 76-44-8) Schweiz Sri Lanka Sudan Surinam Syrien Tanzania Tchad Thailand Togo Tyrkiet Uganda Ungarn Uruguay Vanuatu Venezuela Vietnam Angola Australien Bahrain Bangladesh Barbados Belize Bolivia Brasilien Bulgarien Burkina Faso Burundi Cameroun Canada Chile Colombia Cookøerne Costa Rica Cuba Cypern De Forenede Arabiske Emirater Den Demokratiske Republik Congo Forbud Svaret vedrørte ikke import Forbud Forbud Forbud Tilladelse Forbud Forbud Forbud Forbud Midlertidig: Tilladelse Forbud Forbud Forbud (import kræver Tilladelse fra sundhedsministeriet og landbrugsministe- riet) tilladelse Forbud Forbud Forbud Forbud Midlertidig: Forbud Forbud Forbud Forbud i registreret Midlertidig: Tilladelse (import kun tilladt, n(cid:134)r produktet er IBAMA; udelukkende til anvendelse som træbe- handlingsmiddel. Anvendelse ved offent- lige, landsdækkende sundhedskampagner er ikke tilladt. Forbud mod anvendelse til landbrugsform(cid:134)l af heptachlorforbindelser, s(cid:134)vel præparater, der er produceret i landet, som indførte) Forbud Midlertidig: Tilladelse Midlertidig: Forbud Forbud Forbud Forbud Forbud Forbud Tilladelse erhvervsmæssig anvendelse p(cid:134) udsmykninger og n(cid:134)letræer) (begrænset til Forbud Forbud Forbud Forbud L 282/40 DA De Europæiske Fællesskabers Tidende 20. 10. 98 Kemikalie Land Importafgørelse Den Dominikanske Republik Forbud Den Europæiske Union — Medlemsstater: Belgien, Danmark, Det Forenede Kongerige, Frankrig, Finland, Grækenland, Irland, Italien, Luxem- bourg, Portugal, Spanien, Sverige, Tyskland og Østrig Nederlandene, Forbud mod anvendelse som plantebeskyt- telsesmiddel (til andre anvendelser kræves i Belgien, skriftlig tilladelse for indførsel Danmark, Italien, Finland, Nederlandene og Spanien) Frankrig, — Medlemmer af EØS: Island Liechtenstein Norge Dominica Ecuador El Salvador Etiopien Fiji Filippinerne Gambia Guatemala Guinea Honduras Indien Indonesien Jordan Kasakhstan Kina Kuwait Libanon Madagaskar Malaysia Malta Marokko Mauritius Mexico Mongoliet Mozambique Namibia Nepal Forbud mod anvendelse som plantebeskyt- telsesmiddel Forbud Forbud Forbud Forbud Forbud Midlertidig: Tilladelse (Tilladelse fra land- brugsministeriet. Kun til anvendelse mod termitter) Forbud Forbud Forbud Forbud Midlertidig: Forbud Forbud Midlertidig: Forbud Forbud Forbud Forbud Forbud Forbud Forbud (de Tilladelse betingelser gælder. Anvendes kun til behandling af sædekorn) almindelige Forbud (bortset fra sm(cid:134) mængder til anven- delse i forskning/uddannelse via importtil- ladelse) Forbud Forbud Forbud Forbud Forbud Forbud (Import, fremstillig og anvendelse forbudt) Midlertidig: Tilladelse (kun til anvendelse som termitbekæmpelsesmiddel) Forbud 20. 10. 98 DA De Europæiske Fællesskabers Tidende L 282/41 Kemikalie Land Importafgørelse New Zealand Nicaragua Niger Nigeria Pakistan Paraguay Qatar Republikken Congo Republikken Korea Rwanda Saint Lucia Samoa Schweiz Sri Lanka Sudan Surinam Syrien Tanzania Tchad Thailand Togo Trinidad og Tobago Tyrkiet Ungarn Uruguay Vanuatu Vietnam Angola Australien Forbud Tilladelse Forbud Forbud Tilladelse termitter i jord og træ) (kun til anvendelse mod Forbud Forbud Forbud Forbud Svaret vedrørte ikke import Forbud Forbud Forbud Forbud Tilladelse (kun til anvendelse som termit- bekæmpelsesmiddel) Midlertidig: Forbud Forbud Midlertidig: Tilladelse Forbud Tilladelse (til ninger og kun til privat brug) termitbekæmpelse i byg- Midlertidig: Tilladelse Midlertidig: Forbud (kun til anvendelse som termitbekæmpelsesmiddel) Forbud Forbud Midlertidig: Tilladelse Midlertidig: Forbud Forbud Forbud Forbud Bosnien-Hercegovina Midlertidig: Forbud Canada Chile Colombia Cypern Estland Filippinerne Gabon Gambia Indien Irak Kasakhstan Forbud Forbud Forbud Forbud Forbud Forbud Midlertidig: Forbud Forbud Forbud Forbud Forbud Hexachlorobenzen (EF-nr. 204-273-9) (CAS-nr. 118-74-1) L 282/42 DA De Europæiske Fællesskabers Tidende 20. 10. 98 Kemikalie Land Importafgørelse Kina Kuwait Letland Malaysia Mauritius Mexico New Zealand Nigeria Norge Pakistan Panama Paraguay Republikken Korea Samoa Slovakiet Sudan Tanzania Tchad Thailand Togo Tyrkiet Ungarn Uruguay Vanuatu Australien Bahrain Bangladesh Barbados Belize Bolivia Brasilien Bulgarien Burkina Faso Burundi Canada Chile Colombia Kviksølvforbindelser — Kviksølvoxid (CAS-nr. 21908-53-2) (EF-nr. 244-654-7) — Kviksølvklorid (kalomel) (CAS-nr. 10112-91-1) (EF-nr. 233-307-5) — Andre uorganiske kviksølvforbindelser — Alkyl-kviksølvforbindelser Alkoxialkyl- og aryl-kviksølvforbindel- ser Forbud Forbud Forbud Forbud Forbud Forbud Forbud Midlertidig: Tilladelse (kun med tilladelse til forskningsform(cid:134)l. Import kræver tilla- delse fra FEPA/NAFDAC/landbrugsmini- steriet) Forbud Forbud Forbud Midlertidig: Forbud Forbud Forbud Forbud Forbud Forbud Midlertidig: Forbud Midlertidig: Tilladelse (kræver anmeldelse ved indførsel og fremstilling samt importli- cens) Midlertidig: Tilladelse (til videnskabelige forsøg) Forbud Forbud Midlertidig: Forbud Midlertidig: Forbud Tilladelse (fra 31. december 1994 er anven- delsen af sukkerrør) beskyttelse begrænset til Forbud Svaret vedrørte ikke import Forbud Forbud Forbud Midlertidig: Tilladelse (forbud mod anven- delse ved offentlige, landsdækkende sund- hedskampagner træbehandling. Forbud mod anvendelse af kviksølvforbin- delser, s(cid:134)vel præparater, der er produceret i landet, som indførte) og til Forbud Forbud Midlertidig: Forbud Forbud Forbud Forbud 20. 10. 98 DA De Europæiske Fællesskabers Tidende L 282/43 Kemikalie Land Importafgørelse Cookøerne Costa Rica Cuba Cypern Den Demokratiske Republik Congo Den Europæiske Union — Medlemsstater: Belgien, Danmark, Det Forenede Kongerige, Frankrig, Finland, Grækenland, Irland, Italien, Luxem- bourg, Portugal, Spanien, Sverige, Tyskland og Østrig Nederlandene, — Medlemmer af EØS: Island, Liechtenstein og Norge Dominica Ecuador El Salvador Etiopien Fiji Filippinerne Gambia Guatemala Guinea Honduras Indien Indonesien Jordan Kasakhstan Kina Kuwait Libanon Madagaskar Malaysia Malta Marokko Mauritius Mexico Mongoliet Mozambique Forbud Forbud Forbud Forbud Forbud antifoulingsmidler, Forbud mod anvendelse som plantebeskyt- telsesmidler, træim- tekstilbehandling og mugbe- prægnering, kæmpelsesmidler (for anden anvendelse kræves skriftlig tilladelse for indførsel til Belgien og Nederlandene) Forbud mod anvendelse som plantebeskyt- telsesmidler, træim- prægnering, tekstilbehandling og mugbe- kæmpelsesmidler antifoulingsmidler, Midlertidig: Tilladelse (importtilladelse kun til offentlige laboratorier og apoteker) Forbud Forbud Midlertidig: Tilladelse (tilladelse fra land- brugsministeriet: 1. etylkviksølvklorid, 2. fenylkviksølvacetat. Kun til anvendelse som plantebeskyttelse) Forbud (gælder kun for anvendelse som pesticid) Forbud Forbud Forbud (gælder kun for methoxyetylkvik- sølvchlorid) Midlertidig: Forbud Forbud Forbud (phenylkviksølvacetat) Tilladelse (metoxyetylkviksølvchlorid) Midlertidig: Tilladelse (etylkviksølvchlorid) Forbud Forbud Forbud (henviser til etylkviksølv) Forbud Forbud Forbud Midlertidig: Forbud Forbud (bortset fra sm(cid:134) mængder til anven- delse i forskning/uddannelse via importtil- ladelse) Forbud Forbud Forbud Forbud Forbud Forbud (import, fremstilling og anvendelse forbudt) L 282/44 DA De Europæiske Fællesskabers Tidende 20. 10. 98 Kemikalie Land Importafgørelse Namibia Nepal New Zealand Nicaragua Niger Nigeria Oman Pakistan Paraguay Qatar Republikken Congo Republikken Korea Rwanda Saint Lucia Samoa Schweiz Sri Lanka Sudan Surinam Syrien Tanzania Tchad Thailand Togo Trinidad og Tobago Tyrkiet Ungarn Uruguay Vanuatu Vietnam Angola Australien Midlertidig: Tilladelse (begrænset anven- delse) Forbud Forbud (gælder kun for anvendelse som pesticid) Forbud Forbud Forbud Forbud Forbud Forbud Forbud Forbud Forbud Svaret vedrørte ikke import Forbud Forbud Tilladelse (forbudt som pesticid og til de fleste andre anvendelser) Forbud (kviksølvoxid). Forbud (phenylkvik- sølvacetat). Tilladelse (phenylkviksølvdode- cenylsuccinat anvendt som biocidmaling — tilladelse fra registreringsmyndigheden nødvendig) Forbud Midlertidig: Forbud (henviser til metoxye- tylkviksølvacetat) Forbud Forbud (gælder kun for anvendelse som pesticid) Forbud Forbud (gælder 2-methoxyethylkviksølv- chlorid) Forbud Midlertidig: Tilladelse (begrænset anven- delse) Forbud Forbud (gælder kun for anvendelse til land- brugsform(cid:134)l) Forbud Midlertidig: Forbud Forbud Forbud Tilladelse (særlig importtilladelse for hver enkelt forsendelse. Australien kræver ogs(cid:134) eksportmeddelelse for hver forsendelse fra eksportlandet DNA) Bosnien-Hercegovina Midlertidig: Forbud Canada Tilladelse gælder) (de almindelige betingelser Lindan (EF-nr. 200-401-2) (CAS-nr. 58-89-9) 20. 10. 98 DA De Europæiske Fællesskabers Tidende L 282/45 Kemikalie Land Importafgørelse Chile Colombia Cypern Estland Filippinerne Gambia Gabon Honduras Indien Irak Kasakhstan Kina Kuwait Letland Madagaskar Malaysia Mauritius Mexico New Zealand Nigeria (de almindelige betingelser Tilladelse gælder) Forbud Tilladelse Forbud Midlertidig: Tilladelse (begrænset anven- delse p(cid:134) ananasplantager) Forbud Midlertidig: Forbud Forbud Tilladelse (kun efter registrering af lindan til import) Forbud Forbud Tilladelse Import begrænset til bestemte organer) tilladelsesdokumenter. (særlige Forbud Forbud (de Tilladelse betingelser gælder. Anvendes kun til behandling af sædekorn) almindelige Midlertidig: Tilladelse betingelser gælder) (de almindelige Forbud Midlertidig: Tilladelse betingelser gælder) (de almindelige Forbud Midlertidig: Tilladelse (underlagt strenge restriktioner, kun til behandling af kakao. Import kun tilladt efter tilladelse fra FEPA og NAFDAC indtil fuldstændig afskaffelse er gennemført) Norge Pakistan Panama Paraguay Republikken Korea Forbud Midlertidig: Forbud Forbud Forbud Forbud Samoa Slovakiet Sudan Tanzania Tchad Thailand Togo Tyrkiet Ungarn Tilladelse (kun til behandling mod fnat og lus hos mennesker) Forbud Midlertidig: Tilladelse (kun for s(cid:134) vidt ang(cid:134)r materiale af 99,5 % renhed) Svaret vedrørte ikke import Midlertidig: Forbud Midlertidig: Tilladelse (kræver anmeldelse ved indførsel og fremstilling samt importli- cens) Midlertidig: Tilladelse betingelser gælder) (de almindelige Forbud Midlertidig: Tilladelse betingelser gælder) (de almindelige L 282/46 DA De Europæiske Fællesskabers Tidende 20. 10. 98 Kemikalie Land Importafgørelse Methamidophos (EF-nr. 233-606-0) (CAS-nr. 10265-92-6) Methylparathion (EF-nr. 206-050-1) (CAS-nr. 298-00-0) Uruguay Vanuatu Australien Canada Filippinerne Gambia Irak Kina Mauritius New Zealand Surinam Tchad Thailand Ungarn Vanuatu Australien Canada Filippinerne Gambia Irak Kina Mauritius New Zealand Slovakiet Surinam Tchad Thailand Ungarn Vanuatu Midlertidig: Forbud Midlertidig: Forbud Midlertidig: Tilladelse Tilladelse gælder) (de almindelige betingelser Midlertidig: Tilladelse betingelser gælder) (de almindelige Forbud Forbud Tilladelse Import begrænset til bestemte organer) tilladelsesdokumenter. (særlige Tilladelse (begrænset anvendelse, der kun m(cid:134) foretages af autoriserede personer) Tilladelse gælder) (de almindelige betingelser Tilladelse (import kræver tilladelse fra land- brugsministeriet) Forbud Midlertidig: Tilladelse fikat/importtilladelse) (registreringscerti- Midlertidig: Tilladelse betingelser gælder) (de almindelige Forbud Midlertidig: Tilladelse Forbud Forbud Forbud Forbud Tilladelse Import begrænset til bestemte organer) tilladelsesdokumenter. (særlige Forbud Tilladelse gælder) Forbud (de almindelige betingelser Tilladelse (import kræver tilladelse fra land- brugsministeriet) Forbud Midlertidig: Tilladelse fikat/importtilladelse) (registreringscerti- Midlertidig: Tilladelse betingelser gælder) (de almindelige Forbud 20. 10. 98 DA De Europæiske Fællesskabers Tidende L 282/47 Kemikalie Land Importafgørelse Monocrotophos (EF-nr. 230-042-7) (CAS-nr. 6923-22-4) Parathion (EF-nr. 200-271-7) (CAS-nr. 56-38-2) Pentachlorophenol (EF-nr. 201-778-6) (CAS-nr. 87-86-5) Australien Canada Filippinerne Gambia Irak Kina Mauritius New Zealand Slovakiet Surinam Tchad Thailand Ungarn Vanuatu Australien Canada Filippinerne Gambia Irak Kina Mauritius New Zealand Slovakiet Surinam Tchad Thailand Ungarn Vanuatu Angola Australien Bosnien-Hercegovina Canada Chile Colombia Cypern Estland Filippinerne Gabon Gambia Indien Irak Kasakhstan (de (de (de (særlige (særlige betingelser betingelser anvendelse almindelige almindelige (registreringscerti- tilladelsesdokumenter. tilladelsesdokumenter. betingelser for almindelige til Midlertidig: Tilladelse Forbud Tilladelse (kun til bekæmpelse af fluelarver, der udvikles i bælgplanter) Forbud Tilladelse gælder) Tilladelse Import begrænset til bestemte organer) Forbud Forbud Forbud Tilladelse (import kræver tilladelse fra land- brugsministeriet) Forbud Midlertidig: Tilladelse fikat/importtilladelse) Forbud Tilladelse gælder. Begrænset CIRAD-forskningsstationen) Midlertidig: Tilladelse Tilladelse gælder) Forbud Forbud Forbud Tilladelse Import begrænset til bestemte organer) Forbud Forbud Forbud Tilladelse (Import kræver landbrugsministeriet) Forbud Forbud Forbud Forbud Forbud Tilladelse gælder) Midlertidig: Forbud Tilladelse gælder) Tilladelse gælder) Forbud Forbud Forbud Midlertidig: Tilladelse tilladte anvendelse er træbehandling, der foretages af FPA-godkendte træbehandlingsvirksom- heder og -institutioner) Midlertidig: Forbud Forbud Forbud Forbud Forbud tilladelse fra almindelige almindelige almindelige betingelser betingelser betingelser (eneste (de (de (de L 282/48 DA De Europæiske Fællesskabers Tidende 20. 10. 98 Kemikalie Land Importafgørelse Kina Kuwait Letland Madagaskar Malaysia Mauritius Mexico New Zealand Nigeria Norge Pakistan Panama Paraguay Republikken Korea Samoa Slovakiet Sudan Tanzania Tchad Thailand Togo Tyrkiet Ungarn Uruguay Vanuatu Australien Canada Filippinerne Gambia Irak Kina Mauritius New Zealand Surinam Tchad Thailand Ungarn Vanuatu Angola Australien Bosnien-Hercegovina Canada Chile Colombia Cypern Estland Filippinerne Gabon Gambia Phosphamidon (EF-nr. 236-116-5) (CAS-nr. 13171-21-6/23783-98-4/297-99-4) 2,4,5-T (EF-nr. 202-273-3) (CAS-nr. 93-76-5) (de (de (særlige almindelige almindelige tilladelsesdokumenter. Tilladelse Import begrænset til bestemte organer) Forbud Forbud Forbud Midlertidig: Tilladelse betingelser gælder) Forbud Midlertidig: Tilladelse betingelser gælder) Forbud Forbud Forbud Midlertidig: Forbud Forbud Forbud Forbud Forbud Forbud Forbud Forbud Midlertidig: Forbud Forbud Midlertidig: Tilladelse (til videnskabelige forsøg) Forbud Forbud Midlertidig: Forbud Midlertidig: Forbud Forbud Forbud Forbud Forbud Forbud Tilladelse Import begrænset til bestemte organer) Forbud Forbud Tilladelse (import kræver tilladelse fra land- brugsministeriet) Forbud Midlertidig: Tilladelse fikat/importtilladelse) Midlertidig: Tilladelse betingelser gælder) Forbud Forbud Forbud Midlertidig: Forbud Forbud Forbud Forbud Forbud Forbud Forbud Midlertidig: Forbud Forbud tilladelsesdokumenter. (registreringscerti- almindelige (særlige (de 20. 10. 98 DA De Europæiske Fællesskabers Tidende L 282/49 Kemikalie Land Importafgørelse Honduras Indien Irak Kasakhstan Kina Kuwait Letland Madagaskar Malaysia Mauritius Mexico New Zealand Nigeria Norge Pakistan Panama Paraguay Republikken Korea Samoa Slovakiet Sudan Tanzania Tchad Thailand Togo Tyrkiet Ungarn Uruguay Vanuatu Albanien Algeriet Australien Bahrain Cuba Capern Forbud Forbud Forbud Forbud Forbud Forbud Forbud Midlertidig: Forbud Forbud Forbud Forbud Forbud Forbud Forbud Midlertidig: Forbud Forbud Midlertidig: Forbud Forbud Forbud Forbud Forbud Tilladelse (kun tilladt til fuldstændig udryd- delse af ukrudt p(cid:134) veje) Midlertidig: Forbud Forbud Midlertidig: Forbud Forbud Forbud Midlertidig: Forbud Midlertidig: Forbud Forbud Midlertidig: Tilladelse (anvendelse forbudt i forbindelse med produktion af føderaver) Svaret vedrørte ikke import Forbud Tilladelse Tilladelse (tilladelse fra arbejds- og social- ministeriet, i undtagelsestilfælde for særlige anvendelser) Den Europæiske Union — Medlemsstater: Belgien, Danmark, Det Forenede Kongerige, Frankrig, Finland, Grækenland, Irland, Italien, Luxem- bourg, Portugal, Nederlandene, Spanien, Sverige, Tyskland, Østrig Forbud — Medlemmer af EØS: Island, Liechtenstein, Norge Ecuador Filippinerne Gambia Guinea Forbud Midlertidig: Tilladelse Midlertidig: Tilladelse (foreløbig toldgod- kendelse fra miljø- og naturbeskyttelsesin- stituttet er nødvendig (iht. Republic Act). En s(cid:134)dan frigivelsesattest kan nægtes efter vurdering af de krævede oplysninger) Midlertidig: Tilladelse (Kun til byggear- bejde) Midlertidig: Tilladelse (til industrianven- delse med forudg(cid:134)ende tilladelse fra miljø- beskyttelsesbestyrelse) Crocidolit (EF-nr. 310-127-6) (CAS-nr. 12001-28-4) L 282/50 DA De Europæiske Fællesskabers Tidende 20. 10. 98 Kemikalie Land Importafgørelse Polybromerede diphenyler (PBB) (EF-nr. 252-994-2, 248-696-7, 237-137-2) (CAS-nr. 36355-01-8, 27858-07-7, 13654- 09-6) Indien Japan Kina Malaysia Nigeria Oman Papua Ny Guinea Saint Lucia Samoa Schweiz Slovakiet Tanzania Tchad Thailand Ungarn Uruguay Albanien Australien Bahrain Cuba Cypern Den Europæiske Union — Medlemsstater: Belgien, Danmark, Det Forenede Kongerige, Frankrig, Finland, Grækenland, Irland, Italien, Luxem- Portugal, Nederlandene, bourg, Spanien, Sverige, Tyskland, Østrig — Medlemmer af EØS: Island, Liechtenstein, Norge Ecuador Filippinerne Gambia Guinea Indien Japan Kina Tilladelse (licens efter anbefaling fra depar- tementet for kemikalier og petrokemika- lier) Midlertidig: Tilladelse Forbud Forbud Forbud Svaret vedrørte ikke import Svaret vedrørte ikke import Midlertidig: Tilladelse Forbud Tilladelse (hvis den p(cid:134)tænkte anvendelse stadig er tilladt i henhold til bestemmels- erne i bilag 3. 3 til forordningen om miljø- farlige stoffer) forskrift nr. Tilladelse (vilk(cid:134)r angives 8. 11b, af Slovakiets sundhedsministerium, 1990) Svaret vedrørte ikke import Midlertidig: Forbud Forbud Forbud Svaret vedrørte ikke import Forbud i Svaret vedrørte ikke import Svaret vedrørte ikke import Tilladelse (kan kun indføres med tilladelse fra den ansvarlige nationale myndighed. Indførsel stoffet p(cid:134)tænkes anvendt til tekstilproduktion) Midlertidig: Forbud tilladt hvis ikke er Tilladelse (undtagen til anvendelse i tek- stilartikler beregnet p(cid:134) at komme i berø- ring med huden, f. eks. tøj, undertøj, linned) Tilladelse (undtagen til anvendelse i tek- stilartikler beregnet p(cid:134) at komme i berø- ring med huden, f. eks. tøj, undertøj, linned) Midlertidig: Tilladelse Midlertidig: Tilladelse (foreløbig toldgod- kendelse fra miljø- og naturbeskyttelsesin- stituttet er nødvendig (iht. Republic Act 6969) en s(cid:134)dan frigivelsesattest kan nægtes efter vurdering af de krævede oplysninger) Midlertidig: Forbud Midlertidig: Forbud (til industrianvendelse med forudg(cid:134)ende tilladelse fra miljøbe- skyttelsesbestyrelse) Tilladelse (licens efter anbefaling fra depar- tementet for kemikalier og petrokemika- lier) Midlertidig: Tilladelse Tilladelse (tilladelse skal indhentes hos det kinesiske nationale miljøbeskyttelses- agentur) 20. 10. 98 DA De Europæiske Fællesskabers Tidende L 282/51 Kemikalie Land Importafgørelse Malaysia Nigeria Oman Papua Ny Guinea Saint Lucia Samoa Schweiz Tanzania Tchad Thailand Ungarn Uruguay Albanien Algeriet Australien Bahrain Cuba Cypern Den Europæiske Union — Medlemsstater: Polychlorerede diphenyler (PCB) (EF-nr. 215-648-1) CAS-nr. 1336-36-3) dichlorerede biphenyler) (undtagen mono- og Forbud Midlertidig: Tilladelse (tilladelse fra forbun- er miljøbeskyttelsesbestyrelse dets nødvendig) Svaret vedrørte ikke import Svaret vedrørte ikke import Midlertidig: Tilladelse Forbud Forbud (fremstilling, videresalg, import og anvendelse af stoffet og produkter, som indeholder stoffet, er forbudt) Svaret vedrørte ikke import Midlertidig: Forbud (henviser til hexabro- mofenyl) Svaret vedrørte ikke import Midlertidig: Tilladelse (tilladelse af statens er sundheds- nødvendig. PBB m(cid:134) ikke anvendes til tekstiler, der kommer i kontakt med huden) Svaret vedrørte ikke import Forbud Forbud Tilladelse (tilladelse fra handelsministeriet skal indhentes. En s(cid:134)dan tilladelse omfatter ogs(cid:134) de betingelser, der er fastsat i toldlov- givningen) Forbud Forbud (selve stoffet og elektriske artikler med et PCB-indhold over 50 ppm m(cid:134) ikke importeres) Midlertidig: Forbud sygeplejestyrelse og Belgien, Danmark, Det Forenede Kongerige, Frankrig, Finland, Grækenland, Irland, Italien, Luxem- bourg, Portugal, Nederlandene, Spanien, Sverige, Tyskland, Østrig Forbud (undtagelsesvis kan der sag for sag gives fritagelse for r(cid:134)varer og melempro- dukter. Som følge af et generelt forbud mod PCB er indførsel af ethvert præparat med et PCB-indhold p(cid:134) over 0,005 % forbudt) — Medlemmer af EØS: Island, Liechtenstein, Norge Ecuador Filippinerne Gambia Guinea Honduras Indien Forbud (undtagelsesvis kan der sag for sag gives fritagelse for r(cid:134)varer og melempro- dukter. Som følge af et generelt forbud mod PCB er indførsel af ethvert præparat med et PCB-indhold p(cid:134) over 0,005 % forbudt) Midlertidig: Tilladelse Midlertidig: Tilladelse (foreløbig toldgod- kendelse fra miljø- og naturbeskyttelsesin- stituttet er nødvendig (iht. Republic Act 6969) En s(cid:134)dan frigivelsesattest kan nægtes efter vurdering af de krævede oplysninger) at Midlertidig: Tilladelse lukkede bliver PCB’er systemer) Midlertidig: Tilladelse (til industrianven- delse med forudg(cid:134)ende tilladelse fra miljø- beskyttelsesbestyrelse) Svaret vedrørte ikke import Tilladelse (licens efter anbefaling fra depar- tementet for kemikalier og petrokemika- lier) (det importeret antages i L 282/52 DA De Europæiske Fællesskabers Tidende 20. 10. 98 Kemikalie Land Importafgørelse Japan Kina Malaysia Nigeria Oman Tilladelse for international handel og industri nødvendig) fra ministeriet (tilladelse Tilladelse (tilladelse skal indhentes hos det nationale miljøbeskyttelses- kinesiske agentur, elektriske inklusive artikler, der indholder PCB) import af Forbud Midlertidig: Tilladelse (tilladelse fra forbun- dets er miljøbeskyttelsesbestyrelse nødvendig) Svaret vedrørte ikke import Papua Ny Guinea Svaret vedrørte ikke import Saint Lucia Samoa Schweiz Slovakiet Tanzania Tchad Thailand Ungarn Uruguay Albanien Australien Bahrain Cypern Cuba Polychlorerede triphenyler (PCT) (EF-nr. 262-968-2) (CAS-nr. 61788-33-8) Midlertidig: Tilladelse Forbud Forbud (fremstilling, videresalg, import og anvendelse af stoffet og produkter, som indeholder stoffet, er forbudt) Forbud Svaret vedrørte ikke import Midlertidig: Tilladelse Forbud og Midlertidig: Tilladelse (tilladelse af statens er sundheds- i nødvendig. PCB m(cid:134) præparat med et PCB-indhold over 0,01 vægtprocent) sygeplejestyrelse anvendes ikke Svaret vedrørte ikke import Forbud Tilladelse (tilladelse fra handelsministeriet skal indhentes. En s(cid:134)dan tilladelse omfatter ogs(cid:134) de betingelser, der er fastsat i toldlov- givningen) Svaret vedrørte ikke import Midlertidig: Forbud Forbud Den Europæiske Union — Medlemsstater: Belgien, Danmark, Det Forenede Kongerige, Frankrig, Finland, Grækenland, Irland, Italien, Luxem- bourg, Portugal, Nederlandene, Spanien, Sverige, Tyskland, Østrig Forbud (undtagelsesvis kan der sag for sag gives fritagelse for r(cid:134)varer og mellempro- dukter. Som følge af et generelt forbud mod PCT er indførsel af ethvert præparat med et PCT-indhold p(cid:134) over 0,005 % forbudt) — Medlemmer af EØS: Island, Liechtenstein, Norge Forbud (undtagelsesvis kan der sag for sag gives fritagelse for r(cid:134)varer og mellempro- forbud dukter. Som følge af et generelt mod PCT er indførsel af ethvert præparat med et PCT-indhold p(cid:134) over 0,005 % forbudt) 20. 10. 98 DA De Europæiske Fællesskabers Tidende L 282/53 Kemikalie Land Importafgørelse Ecuador Filippinerne Gambia Guinea Honduras Indien Japan Kina Malaysia Nigeria Oman Papua Ny Guinea Samoa Schweiz Tanzania Tchad Thailand Ungarn Uruguay Albanien Australien Bahrain Cuba Tris(2,3-dibrompropyl) phosphat (EF-nr. 204-799-9) (CAS-nr. 126-72-7) Midlertidig: Tilladelse Midlertidig: Tilladelse (foreløbig toldgod- kendelse fra miljø- og naturbeskyttelsesin- stituttet er nødvendig (iht. Republic Act 6969). En s(cid:134)dan frigivelsesattest kan nægtes efter vurdering af de krævede oplysninger) Midlertidig: Tilladelse PCT’er bliver systemer) (det importeret antages, i at lukkede Midlertidig: Tilladelse (til industrianven- delse med forudg(cid:134)ende tilladelse fra miljø- beskyttelsesbestyrelse) Svaret vedrørte ikke import Tilladelse (licens efter anbefaling fra depar- tementet for kemikalier og petrokemika- lier) Midlertidig: Tilladelse Tilladelse skal indhentes hos det kinesiske nationale miljøbeskyttelsesagentur) Forbud Midlertidig: Tilladelse (tilladelse fra forbun- dets er miljøbeskyttelsesbestyrelse nødvendig) Svaret vedrørte ikke import Svaret vedrørte ikke import Forbud Forbud (fremstilling, videresalg, import og anvendelse af stoffet og produkter, som indeholder stoffet, er forbudt) Svare vedrørte ikke import Midlertidig: Forbud Svaret vedrørte ikke import og Midlertidig: Tilladelse (tilladelse af statens er sundheds- nødvendig. PCT m(cid:134) i præparat med et PCT-indhold over 0,01 vægtprocent) sygeplejestyrelse anvendes ikke Svaret vedrørte ikke import Forbud Svaret vedrørte ikke import Svaret vedrørte ikke import Tilladelse (kan kun indføres med tilladelse fra den ansvarlige nationale myndighed. Indførsel stoffet p(cid:134)tænkes anvendt til tekstilproduktion) tilladt, hvis ikke er Cypern Den Europæiske Union — Medlemsstater: Belgien, Danmark, Det Forenede Kongerige, Frankrig, Finland, Grækenland, Irland, Italien, Luxem- bourg, Portugal, Nederlandene, Spanien Sverige, Tyskland og Østrig — Medlemmer af EØS; Island, Liechtenstein, Norge Midlertidig: Forbud Tilladelse (undtagen til anvendelse i tek- stilartikler beregnet p(cid:134) at komme i berø- ring med huden, f. eks. tøj, undertøj, linned) Tilladelse undtagen til anvendelse i tek- stilartikler beregnet p(cid:134) at komme i berø- ring med huden, f. eks. tøj, undertøj, linned) L 282/54 DA De Europæiske Fællesskabers Tidende 20. 10. 98 Kemikalie Land Importafgørelse Ecuador Filippinerne Gambia Guinea Honduras Indien Japan Kina Malaysia Nigeria Oman Papua Ny Guinea Saint Lucia Samoa Schweiz Slovakiet Tanzania Tchad Thailand Ungarn Uruguay (den Forbud Midlertidig: Tilladelse Midlertidig: Tilladelse (foreløbig toldgod- kendelse fra miljø- og naturbeskyttelsesin- stituttet er nødvendig (iht. Republic Act 6969. En s(cid:134)dan frigivelsesattest kan nægtes efter vurdering af de krævede oplysninger) Midlertidig: ansvarlige myndighed kræver oplysninger om oprin- delse, brug og tilstandsform af Tris) Midlertidig: Tilladelse (til industrianven- delse med forudg(cid:134)ende tilladelse fra miljø- beskyttelsesbestyrelse) Svaret vedrørte ikke import Tilladelse (licens efter anbefaling fra depar- tementet for kemikalier og petrokemika- lier) Midlertidig: Tilladelse Tilladelse (tilladelse skal indhentes hos det kinesiske nationale miljøbeskyttelses- agentur) Forbud Forbud Svaret vedrørte ikke import Svaret vedrørte ikke import Svaret vedrørte ikke import Forbud Midlertidig: Tilladelse Midlertidig: Forbud Svaret vedrørte ikke import Midlertidig: Forbud Svaret vedrørte ikke import Midlertidig: Tilladelse (tilladelse af statens er sundheds- til nødvendig. Tris m(cid:134) ikke anvendes tekstiler, der kommer i kontakt med huden Svaret vedrørte ikke import« sygeplejestyrelse og

Rådets beslut (EU) 2015/1339 av den 13 juli 2015 om ingående, på Europeiska unionens vägnar, av Dohaändringen av Kyotoprotokollet till Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar, och gemensamt fullgörande av åtaganden inom ramen för detta

2015-07-13

http://publications.europa.eu/resource/cellar/a5be3a49-3a75-11e5-98a0-01aa75ed71a1

swe

L_2015207SV. 01000101. xml 4. 8. 2015    SV Europeiska unionens officiella tidning L 207/1 RÅDETS BESLUT (EU) 2015/1339 av den 13 juli 2015 om ingående, på Europeiska unionens vägnar, av Dohaändringen av Kyotoprotokollet till Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar, och gemensamt fullgörande av åtaganden inom ramen för detta EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 192. 1 jämförd med artikel 218. 6 andra stycket a, med beaktande av Europeiska kommissionens förslag, med beaktande av Europaparlamentets godkännande (1), och av följande skäl: (1) Vid klimatkonferensen i Doha i december 2012 antog parterna i Kyotoprotokollet till Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar (nedan kallat Kyotoprotokollet) Dohaändringen, varigenom en andra åtagandeperiod för Kyotoprotokollet infördes för perioden som inleddes den 1 januari 2013 och avslutas den 31 december 2020 (nedan kallad Dohaändringen). Dohaändringen innebär att bilaga B till Kyotoprotokollet ändras på ett sådant sätt att ytterligare rättsligt bindande begränsningsåtaganden föreskrivs för de parter som förtecknas i den bilagan för den andra åtagandeperioden, och att bestämmelserna om genomförandet av parternas begränsningsåtaganden under den andra åtagandeperioden ändras och kompletteras. (2) Unionen och dess medlemsstater godtog Dohaändringen som en del av ett paket varigenom parterna i Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar (nedan kallad konventionen) enades om att före utgången av 2015 anta ett protokoll, ett annat rättsligt instrument eller ett överenskommet utfall med rättslig verkan enligt konventionen som ska tillämpas på alla parter och bör träda i kraft och genomföras från 2020. Förhandlingar om detta rättsligt bindande instrument pågår inom ad hoc-gruppen för Durbanplattformen för förstärkta insatser. (3) Dohaändringen måste godtas av parterna i Kyotoprotokollet, och för de parter som har godtagit ändringen träder den i kraft den nittionde dagen efter den dag då konventionens depositarie har mottagit ett godtagandeinstrument från minst tre fjärdedelar av parterna i Kyotoprotokollet. Totalt 144 godtagandeinstrument krävs för att Dohaändringen ska träda i kraft. (4) Rådet enades i sina slutsatser av den 9 mars 2012 om att föreslå ett gemensamt kvantifierat åtagande om en utsläppsminskning på 20 % för unionen och dess medlemsstater för Kyotoprotokollets andra åtagandeperiod. Det åtagandet fastställdes på grundval av de samlade tillåtna utsläppen av växthusgaser under perioden 2013–2020 enligt klimat- och energipaketet (2). (5) Rådet enades vidare i linje med denna metod om att enskilda medlemsstaters skyldigheter att minska utsläppen inte kommer att överskrida deras skyldighet enligt unionslagstiftningen, och att åtagandet kommer att grundas på summan av medlemsstaternas basårsutsläpp i enlighet med Kyotoprotokollet. Vid klimatkonferensen i Doha godkände unionen och dess medlemsstater i enlighet med detta ett kvantifierat åtagande om utsläppsminskning som begränsar deras genomsnittliga årliga utsläpp av växthusgaser under den andra åtagandeperioden till 80 % av summan av deras basårsutsläpp. Detta återspeglas i Dohaändringen. (6) I linje med rådets slutsatser av den 9 mars 2012 har unionen och dess medlemsstater också erbjudit sig att, som en del av en global och övergripande överenskommelse för perioden efter 2012, minska utsläppen med 30 % fram till 2020 jämfört med 1990 års nivåer, förutsatt att andra industriländer gör jämförbara utsläppsminskningar, och ekonomiskt mer avancerade utvecklingsländer i rimlig utsträckning bidrar alltefter ansvar och förmåga. Detta erbjudande återspeglas även i Dohaändringen. (7) Målen för unionen och dess medlemsstater förtecknas i Dohaändringen i en fotnot, där det anges att dessa mål bygger på förutsättningen att de kommer att uppfyllas gemensamt av Europeiska unionen och dess medlemsstater, i enlighet med artikel 4 i Kyotoprotokollet. När Dohaändringen antogs gjorde unionen, dess medlemsstater, Kroatien och Island även ett gemensamt uttalande där man uttryckte sin avsikt att gemensamt fullgöra sina åtaganden under den andra åtagandeperioden. Detta uttalande återspeglas i rapporten från konferensen och upprepades i rådets slutsatser av den 17 december 2012. (8) Beslutet att gemensamt fullgöra sina åtaganden i enlighet med artikel 4 i Kyotoprotokollet innebär att unionen och dess medlemsstater enligt punkt 6 i den artikeln och artikel 24. 2 i Kyotoprotokollet är gemensamt ansvariga för att fullgöra sina kvantifierade åtaganden om minskning av utsläpp enligt artikel 3. 1a i Kyotoprotokollet. Följaktligen, och i överensstämmelse med artikel 4. 3 i fördraget om Europeiska unionen, är medlemsstaterna individuellt och kollektivt skyldiga att vidta alla lämpliga åtgärder, både allmänna och särskilda, för att säkerställa att de skyldigheter fullgörs som följer av åtgärder som vidtas av unionens institutioner, för att underlätta uppnåendet av detta åtagande och att avstå från varje åtgärd som kan äventyra fullgörandet av detta åtagande. (9) I samma uttalande framförde unionen, dess medlemsstater samt Kroatien och Island också, i linje med artikel 4. 1 i Kyotoprotokollet, enligt vilken parterna får fullgöra sina åtaganden enligt artikel 3 i Kyotoprotokollet gemensamt, att artikel 3. 7b i Kyotoprotokollet kommer att tillämpas på den gemensamma tilldelade mängden i enlighet med överenskommelsen om gemensamt fullgörande mellan unionen, dess medlemsstater, Kroatien och Island, och inte på medlemsstaterna, Kroatien eller Island var för sig. Rådet välkomnade vid sitt möte den 15 december 2009 en begäran från Island om att fullgöra sina åtaganden under en andra åtagandeperiod gemensamt med unionen och dess medlemsstater, och uppmanade kommissionen att lägga fram en rekommendation för att inleda nödvändiga förhandlingar om ett avtal med Island som ligger i linje med de principer och kriterier som fastställs i unionens klimat- och energipaket. Villkoren för deltagandet fastställs genom avtalet mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan och Island, å andra sidan, rörande Islands deltagande i det gemensamma fullgörandet av Europeiska unionens, dess medlemsstaters och Islands åtaganden under den andra åtagandeperioden enligt Kyotoprotokollet till Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar (nedan kallat avtalet med Island) (3). (10) Enligt artikel 4 i Kyotoprotokollet ska parter som träffat överenskommelse om att gemensamt fullgöra sina åtaganden enligt artikel 3 i Kyotoprotokollet i den relevanta överenskommelsen om gemensamt fullgörande ange den utsläppsnivå som tilldelats var och en av parterna. Enligt Kyotoprotokollet ska de parter som träffat en överenskommelse om gemensamt fullgörande anmäla bestämmelserna i den överenskommelsen till konventionens sekretariat den dag som de deponerar sina ratifikations- eller godkännandeinstrument. (11) Enligt konventionen och Kyotoprotokollet är det medlemsstaterna som har det primära ansvaret för sina utsläpp. För att underlätta redovisning och efterlevnad under den andra åtagandeperioden är de beslutna att anförtro unionen förvaltningen av en del av sina tilldelade utsläppsenheter genom att skapa en tilldelad mängd för unionen. (12) I linje med gällande unionslagstiftning omfattar den utsläppsnivå som tilldelats unionen utsläpp av växthusgaser i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG (4), i den mån som dessa växthusgasutsläpp omfattas av bilaga A till Kyotoprotokollet. (13) Medlemsstaternas och Islands respektive utsläppsnivåer omfattar utsläppen av växthusgaser från källor och upptag i sänkor på deras territorier, om dessa källor och sänkor inte omfattas av direktiv 2003/87/EG, men omfattas av Kyotoprotokollet. Detta inbegriper alla utsläpp från källor och upptag i sänkor som härrör från direkt antropogen verksamhet inom markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk (LULUCF) enligt artikel 3. 3 och 3. 4 i Kyotoprotokollet, som redovisas av de respektive medlemsstaterna och Island, liksom alla utsläpp av kvävetrifluorid (NF3). (14) Alla nettoutsläpp från LULUCF och NF3 i en medlemsstat kan kompenseras genom den medlemsstatens överprestation i andra sektorer som inte täcks av unionens utsläppshandelssystem eller genom användning av Kyotoprotokollets flexibla mekanismer. En medlemsstat kan även utnyttja överskottet av utsläppsrätter som flyttats över från den första åtagandeperioden och som finns i dess reserv för överskott från föregående period för att täcka utsläpp från LULUCF och NF3, i den mån som dess utsläpp överstiger dess tilldelade mängd. Om det skulle visa sig att en medlemsstat alltjämt ställs inför betydande oförutsedda nettoutsläpp från LULUCF och NF3, trots kraftfulla insatser för att begränsa dem, bör kommissionen överväga ytterligare alternativ för att bistå denna medlemsstat. (15) I linje med rådets slutsatser av den 9 mars 2012 och unionens och dess medlemsstaters erbjudande att åta sig ett mål på 80 % under den andra åtagandeperioden motsvarar medlemsstaternas utsläppsnivåer summan av de årliga utsläppstilldelningarna för perioden 2013–2020 enligt Europaparlamentets och rådets beslut nr 406/2009/EG (5). Denna mängd, som baseras på global uppvärmningspotential i den fjärde utvärderingsrapporten från den mellanstatliga panelen för klimatförändringar, fastställdes enligt bilaga II till kommissionens beslut 2013/162/EU (6) och anpassades genom kommissionens genomförandebeslut 2013/634/EU (7). Islands utsläppsnivå fastställdes i avtalet med Island. (16) I linje med skäl 11 bör tilldelade utsläppsenheter tillgängliga i unionsregistret vid slutet av den andra åtagandeperioden återföras till medlemsstaternas register efter det att unionen har uppfyllt sina skyldigheter enligt artikel 11. 3 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 525/2013 (8) och utan att det påverkar artikel 10. 7 i den förordningen. Fördelning av återförda tilldelade utsläppsenheter är en lösning som tillämpas i de exceptionella omständigheterna vid ratificeringen av Dohaändringen och är inte tillämplig på och föregriper inte fördelningen av insatser mellan medlemsstater i andra sammanhang, varken på internationell nivå eller unionsnivå. (17) Medlemsstaterna är enligt förordning (EU) nr 525/2013 skyldiga att rapportera faktisk eller uppskattad fördelning av de verifierade utsläpp som rapporteras av anläggningar och verksamhetsutövare enligt direktiv 2003/87/EG till källkategorierna i den nationella växthusgasinventeringen, när så är möjligt, och förhållandet mellan de verifierade utsläppen och de totala rapporterade utsläppen av växthusgaser i dessa källkategorier. Medlemsstaterna kan därmed rapportera separat om de utsläpp som omfattas av deras egna utsläppsnivåer. I avsnittet om unionens tilldelade mängd i unionens rapport bör det anges vilken mängd utsläpp av unionens tilldelade mängd som skett i varje medlemsstat. (18) Partskonferensen i dess funktion som Kyotoprotokollets partsmöte har beslutat att varje part med ett åtagande som anges för den andra åtagandeperioden senast den 15 april 2015 till konventionens sekretariat bör lämna en rapport för att underlätta beräkningen av dess tilldelade mängd. Kommissionen bör utarbeta en rapport för att underlätta beräkningen av unionens tilldelade mängd och en rapport för att underlätta beräkningen av unionens, dess medlemsstaters och Islands gemensamt tilldelade mängd. Kommissionen, medlemsstaterna och Island bör lämna in sina rapporter senast den 15 april 2015, vilka kommer att avgöra deras tilldelade mängder, motsvarande deras utsläppsnivåer enligt bilaga I till detta beslut. (19) För att betona unionens och dess medlemsstaters engagemang för att Dohaändringen ska träda i kraft enligt tidsplanen bör unionen, dess medlemsstater och Island sträva efter att ratificera den senast det tredje kvartalet 2015. (20) Dohaändringen bör godkännas på unionens vägnar. HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE. Artikel 1 Dohaändringen av Kyotoprotokollet till Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar som man enades om den 8 december 2012 i Doha godkänns härmed på unionens vägnar. Texten till Dohaändringen bifogas detta beslut. Artikel 2 Unionen och dess medlemsstater ska fullgöra sina åtaganden enligt artikel 3 i Kyotoprotokollet och Dohaändringen i enlighet med anmälan av bestämmelserna i överenskommelsen om att gemensamt fullgöra Europeiska unionens, dess medlemsstaters och Islands åtaganden enligt artikel 3 i Kyotoprotokollet i enlighet med artikel 4 i Kyotoprotokollet (nedan kallad anmälan) som anges i bilaga I till detta beslut. Artikel 3 1. Medlemsstaternas och Islands tilldelade mängder ska vara lika med de utsläppsnivåer som anges i anmälan. Senast den 15 april 2015 ska medlemsstaterna till konventionens sekretariat lämna rapporter för att underlätta beräkningen av deras tilldelade mängder i enlighet med kraven i Kyotoprotokollet, Dohaändringen och beslut som antas inom ramen för dessa. 2. Kommissionen ska utarbeta en rapport för att underlätta beräkningen av unionens tilldelade mängd och en rapport för att underlätta beräkningen av unionens, dess medlemsstaters och Islands gemensamt tilldelade mängd (nedan kallad den gemensamt tilldelade mängden), i enlighet med kraven i Kyotoprotokollet, Dohaändringen och beslut som antas inom ramen för dessa. Kommissionen ska överlämna dessa rapporter till konventionens sekretariat senast den 15 april 2015. Artikel 4 1. Alla tilldelade utsläppsenheter som utfärdats för den andra åtagandeperioden och som finns tillgängliga i unionsregistret efter det att unionen har uppfyllt sina skyldigheter enligt artikel 11. 3 i förordning (EU) nr 525/2013 och efter eventuell överföring av tilldelade utsläppsenheter i enlighet med genomförandeakter som antagits på grundval av artikel 10. 7 i förordning (EU) nr 525/2013 har genomförts (nedan kallat unionsöverskottet) ska återföras till medlemsstaterna i slutet av den andra åtagandeperioden. 2. Unionsöverskottet ska fördelas mellan medlemsstaterna enligt följande: a) En sjättedel av unionsöverskottet till medlemsstater som minskat sina sammanlagda genomsnittliga årliga utsläpp med mer än 20 % i förhållande till deras individuella basår eller basperiod enligt Kyotoprotokollet i slutet av den andra åtagandeperioden i proportion till hur mycket de överträffat målen i ton. b) En tredjedel av unionsöverskottet till medlemsstater som fått en överföring enligt led a och som har en BNP per capita (BNP under 2013 anges i euro och till marknadspris) som understiger 60 % av unionsgenomsnittet i proportion till hur mycket de överträffat målen i ton. c) En tredjedel av unionsöverskottet till alla medlemsstater i proportion till deras totala utsläppsnivåer som anges i tabell 1 i bilaga I till detta beslut. d) En sjättedel av unionsöverskottet till medlemsstater som har en BNP per capita (BNP under 2013 anges i euro och till marknadspris) som understiger 90 % av unionsgenomsnittet i proportion till deras totala utsläppsnivåer som anges i tabell 1 i bilaga I till detta beslut. Artikel 5 1. Rådets ordförande ska utse den eller de personer som ska ha befogenhet att på unionens vägnar deponera godtagandeinstrumentet hos Förenta nationernas generalsekreterare i enlighet med artikel 20. 4 och 21. 7 i Kyotoprotokollet, tillsammans med den förklaring om behörighet som anges i bilaga II till detta beslut, i enlighet med artikel 24. 3 i Kyotoprotokollet. 2. Rådets ordförande ska också utse den eller de personer som ska ha befogenhet att på unionens vägnar lämna anmälan till konventionens sekretariat i enlighet med artikel 4. 2 i Kyotoprotokollet. Artikel 6 1. Medlemsstaterna ska sträva efter att vidta nödvändiga åtgärder för att deponera sina godtagandeinstrument samtidigt med unionen, och i möjligaste mån under det tredje kvartalet 2015. När de deponerar sina godtagandeinstrument ska medlemsstaterna på sina egna vägnar lämna anmälan till konventionens sekretariat i enlighet med artikel 4. 2 i Kyotoprotokollet. 2. Medlemsstaterna ska underrätta kommissionen före den tredje sessionen för ad hoc-gruppen för Durbanplattformen för förstärkta insatser, som kommer att äga rum den 8–13 februari 2015, om sitt beslut att godta Dohaändringen eller, beroende på omständigheterna, om när de erforderliga förfarandena kan förväntas vara avslutade. Kommissionen ska i samarbete med medlemsstaterna bestämma ett datum för den samtidiga deponeringen av godkännande- eller godtagandeinstrument. Artikel 7 Detta beslut riktar sig till medlemsstaterna. Artikel 8 Detta beslut träder i kraft den tredje dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning. Utfärdat i Bryssel den 13 juli 2015. På rådets vägnar F. ETGEN Ordförande (1)  Godkännande av den 10 juni 2015 (ännu ej offentliggjort i EUT). (2)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/29/EG av den 23 april 2009 om ändring av direktiv 2003/87/EG i avsikt att förbättra och utvidga gemenskapssystemet för handel med utsläppsrätter för växthusgaser (EUT L 140, 5. 6. 2009, s. 63) samt Europaparlamentets och rådets beslut nr 406/2009/EG av den 23 april 2009 om medlemsstaternas insatser för att minska sina växthusgasutsläpp i enlighet med gemenskapens åtaganden om minskning av växthusgasutsläppen till 2020 (EUT L 140, 5. 6. 2009, s. 136). (3)  Se sidan 17 i detta nummer av EUT. (4)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG av den 13 oktober 2003 om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom gemenskapen och om ändring av rådets direktiv 96/61/EG (EUT L 275, 25. 10. 2003, s. 32). (5)  Europaparlamentets och rådets beslut nr 406/2009/EG av den 23 april 2009 om medlemsstaternas insatser för att minska sina växthusgasutsläpp i enlighet med gemenskapens åtaganden om minskning av växthusgasutsläppen till 2020 (EUT L 140, 5. 6. 2009, s. 136). (6)  Kommissionens beslut 2013/162/EU av den 26 mars 2013 om fastställande av medlemsstaternas årliga utsläppstilldelningar för perioden 2013–2020 i enlighet med Europaparlamentets och rådets beslut 406/2009/EG (EUT L 90, 28. 3. 2013, s. 106). (7)  Kommissionens genomförandebeslut 2013/634/EU av den 31 oktober 2013 om anpassning av medlemsstaternas årliga utsläppstilldelningar för perioden 2013–2020 i enlighet med Europaparlamentets och rådets beslut nr 406/2009/EG (EUT L 292, 1. 11. 2013, s. 19). (8)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 525/2013 av den 21 maj 2013 om en mekanism för att övervaka och rapportera utsläpp av växthusgaser och för att rapportera annan information på nationell nivå och unionsnivå som är relevant för klimatförändringen och om upphävande av beslut nr 280/2004/EG (EUT L 165, 18. 6. 2013, s. 13)

Kommissionens förordning (EG) nr 711/2001 av den 9 april 2001 om utfärdande av importlicenser för färskt, kylt eller fryst nötkött av hög kvalitet

2001-04-09

http://publications.europa.eu/resource/cellar/e950a034-a3a5-461e-895b-8dcdb4a6cffc

swe

L 99/8 SV Europeiska gemenskapernas officiella tidning 10. 4. 2001 KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 711/2001 av den 9 april 2001 om utfärdande av importlicenser för färskt, kylt eller fryst nötkött av hög kvalitet EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING (3) med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, med beaktande av kommissionens förordning (EG) nr 936/97 av den 27 maj 1997 om öppnande och förvaltning av tull- kvoter för färskt, kylt eller fryst nötkött av hög kvalitet samt fryst buffelkött (1), senast ändrad genom förordning (EG) nr 134/1999 (2), och av följande skäl: (1) (2) I förordning (EG) nr 936/97 fastställs i artiklarna 4 och 5 villkoren angående ansökningar om och utfärdande av importlicenser för det kött som avses i artikel 2 f i samma förordning. I artikel 2 f i förordning (EG) nr 936/97 fastställs att den kvantitet av färskt, kylt eller fryst nötkött av hög kvalitet med ursprung i Förenta staterna och i Kanada som får importeras på särskilda villkor fr. o. m. den 1 juli 2000 t. o. m. den 30 juni 2001 skall vara 11 500 ton. Det bör påpekas att de licenser som utfärdas i enlighet med denna förordning endast kan användas under deras giltighetstid med förbehåll för gällande bestämmelser om hälsoskydd. HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE. Artikel 1 1. Alla ansökningar om importlicenser för färskt, kylt eller fryst nötkött av hög kvalitet i enlighet med artikel 2 f i förord- ningen (EG) nr 936/97 som lämnats in från och med den 1 till och med den 5 april 2001 skall beviljas i sin helhet. 2. Ansökningar om licenser för 9 625,945 ton lämnas in i enlighet med artikel 5 i förordning (EG) nr 936/97 under de första fem dagarna i maj 2001. Artikel 2 Denna förordning träder i kraft den 11 april 2001. Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater. Utfärdad i Bryssel den 9 april 2001. På kommissionens vägnar Franz FISCHLER Ledamot av kommissionen (1) EGT L 137, 28. 5. 1997, s. 10. (2) EGT L 17, 22. 1. 1999, s. 22

Sag C-188/13: Kendelse afsagt af Domstolens præsident den 22. november 2013 — Europa-Kommissionen mod Republikken Slovenien

2013-11-22

http://publications.europa.eu/resource/cellar/208b2680-be2e-11e3-86f9-01aa75ed71a1

dan

C_2014102DA. 01003001. xml 7. 4. 2014    DA Den Europæiske Unions Tidende C 102/30 Kendelse afsagt af Domstolens præsident den 22. november 2013 — Europa-Kommissionen mod Republikken Slovenien (Sag C-188/13) (1) 2014/C 102/45 Processprog: slovensk Domstolens præsident har besluttet, at sagen skal slettes af registeret. (1)  EUT C 156 af 1. 6. 2013

Förhandsanmälan av en koncentration (Ärende M.8393 – Thyssenkrupp Technologies/Thyssenkrupp/Atlas Elektronik) – Ärendet kan komma att handläggas enligt ett förenklat förfarande (Text av betydelse för EES. )

2017-02-23

http://publications.europa.eu/resource/cellar/cfc32b5b-f99b-11e6-8a35-01aa75ed71a1

swe

C_2017058SV. 01002801. xml 23. 2. 2017    SV Europeiska unionens officiella tidning C 58/28 Förhandsanmälan av en koncentration (Ärende M. 8393 – Thyssenkrupp Technologies/Thyssenkrupp/Atlas Elektronik) Ärendet kan komma att handläggas enligt ett förenklat förfarande (Text av betydelse för EES) (2017/C 58/09) 1. Europeiska kommissionen mottog den 15 februari 2017 en anmälan om en föreslagen koncentration enligt artikel 4 i rådets förordning (EG) nr 139/2004 (1), genom vilken företaget Thyssenkrupp Technologies Beteiligungen GmbH (TKT, Tyskland), som tillhör Thyssenkruppkoncernen (Tyskland), på det sätt som avses i artikel 3. 1 b i koncentrationsförordningen förvärvar fullständig kontroll över företaget Atlas Elektronik GmbH (Atlas, Tyskland) genom förvärv av aktier. 2. De berörda företagen bedriver följande affärsverksamhet: —   TKT: Produktion av och handel med material (inklusive stål), industrivaror och kapitalvaror samt tillhandahållande av tekniska lösningar för industriprocesser och tjänster. Thyssenkrupp är genom sitt dotterföretag Thyssenkrupp Marine Systems verksamt inom produktion av ubåtar och ytgående militärfartyg. —   Atlas: Sektorn för marina system, särskilt sonarsystem och lösningar för stridshanteringssystem för ubåtar, övervattensstridsfartyg och minröjningsfartyg samt marina vapen. Dessutom tillverkar Atlas marina kommunikationssystem. 3. Kommissionen har vid en preliminär granskning kommit fram till att den anmälda transaktionen kan omfattas av koncentrationsförordningen, dock med det förbehållet att ett slutligt beslut i denna fråga fattas senare. Det bör noteras att detta ärende kan komma att handläggas enligt ett förenklat förfarande, i enlighet med kommissionens tillkännagivande om ett förenklat förfarande för handläggning av vissa koncentrationer enligt rådets förordning (EG) nr 139/2004 (2). 4. Kommissionen uppmanar berörda tredje parter att till den lämna eventuella synpunkter på den föreslagna koncentrationen. Synpunkterna ska ha inkommit till kommissionen senast tio dagar efter detta offentliggörande och kan, med angivande av referens M. 8393 – Thyssenkrupp Technologies/Thyssenkrupp/Atlas Elektronik, sändas per fax (+32 22964301), per e-post till COMP-MERGER-REGISTRY@ec. europa. eu eller per brev till Europeiska kommissionen Generaldirektoratet för konkurrens Registreringsenheten för företagskoncentrationer 1049 Bryssel BELGIEN (1)  EUT L 24, 29. 1. 2004, s. 1 (koncentrationsförordningen). (2)  EUT C 366, 14. 12. 2013, s. 5

Rådets beslut (EU) 2015/1024 av den 15 juni 2015 om bemyndigande för vissa medlemsstater att i Europeiska unionens intresse godta Singapores anslutning till 1980 års Haagkonvention om de civila aspekterna på internationella bortföranden av barn

2015-06-15

http://publications.europa.eu/resource/cellar/a7d3263a-1ef2-11e5-a342-01aa75ed71a1

swe

L_2015163SV. 01003201. xml 30. 6. 2015    SV Europeiska unionens officiella tidning L 163/32 RÅDETS BESLUT (EU) 2015/1024 av den 15 juni 2015 om bemyndigande för vissa medlemsstater att i Europeiska unionens intresse godta Singapores anslutning till 1980 års Haagkonvention om de civila aspekterna på internationella bortföranden av barn EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 81. 3 jämförd med artikel 218, med beaktande av Europeiska kommissionens förslag, med beaktande av Europaparlamentets yttrande (1), och av följande skäl: (1) Ett av Europeiska unionens mål är främjandet av skyddet av barnets rättigheter, såsom anges i artikel 3 i fördraget om Europeiska unionen. Åtgärder för att skydda barn mot olovligt bortförande eller kvarhållande är en väsentlig del av denna politik. (2) Unionen har antagit rådets förordning (EG) nr 2201/2003 (2) (nedan kallad Bryssel IIa-förordningen) som syftar till att skydda barn från de skadliga verkningarna av olagligt bortförande eller kvarhållande, att inrätta förfaranden för att säkerställa ett snabbt återförande av dem till den stat där de har sin hemvist samt att säkerställa skyddet för rätten till umgänge och rätten till vårdnad. (3) Förordning (EG) nr 2201/2003 kompletterar och förstärker Haagkonventionen av den 25 oktober 1980 om de civila aspekterna på internationella bortföranden av barn (nedan kallad 1980 års Haagkonvention), genom vilken det på internationell nivå inrättas ett system för skyldigheter och samarbete mellan fördragsslutande stater och mellan centrala myndigheter och syftar till att snabbt återföra barn som bortförts eller kvarhållits olovligt. (4) Alla unionens medlemsstater är parter i 1980 års Haagkonvention. (5) Unionen uppmuntrar tredjestater att ansluta sig till 1980 års Haagkonvention och stöder det korrekta genomförandet av 1980 års Haagkonvention bland annat genom att tillsammans med medlemsstaterna delta i de särskilda kommittéer som regelbundet sammankallas av Haagkonferensen för internationell privaträtt. (6) En gemensam rättslig ram som är tillämplig mellan unionens medlemsstater och tredjestater kan anses vara den bästa lösningen i känsliga fall av internationella bortföranden av barn. (7) 1980 års Haagkonvention föreskriver att den är tillämplig mellan den anslutande staten och de fördragsslutande stater som har förklarat att de godtar anslutningen. (8) 1980 års Haagkonvention tillåter inte att regionala organisationer för ekonomisk integration, såsom unionen, ansluter sig till den. Därför kan unionen inte ansluta sig till den konventionen och inte heller deponera en förklaring om godtagande av en anslutande stat. (9) Enligt yttrande 1/13 från Europeiska unionens domstol omfattas förklaringar om godtagande enligt 1980 års Haagkonvention av unionens exklusiva externa befogenhet. (10) Singapore deponerade sitt anslutningsinstrument för 1980 års Haagkonvention den 28 december 2010. Den konventionen trädde i kraft för Singapore den 1 mars 2011. (11) Flera medlemsstater har redan godtagit Singapores anslutning till 1980 års Haagkonvention. En bedömning av situationen i Singapore har lett till slutsatsen att de medlemsstater som ännu inte har godtagit Singapores anslutning kan i unionens intresse godta Singapores anslutning i enlighet med 1980 års Haagkonvention. (12) De medlemsstater som ännu inte har godtagit Singapores anslutning bör därför bemyndigas att deponera sina förklaringar om godtagande av Singapores anslutning i unionens intresse i enlighet med villkoren i detta beslut. Konungariket Belgien, Republiken Tjeckien, Förbundsrepubliken Tyskland, Republiken Estland, Irland, Republiken Grekland, Konungariket Spanien, Republiken Frankrike, Republiken Italien, Republiken Lettland, Republiken Litauen, Republiken Malta, Republiken Slovakien och Konungariket Sverige som redan har godtagit Singapores anslutning till 1980 års Haagkonvention bör inte deponera nya förklaringar om godtagande eftersom de befintliga förklaringarna alltjämt är giltiga enligt folkrätten. (13) Förenade kungariket och Irland är bundna av förordning (EG) nr 2201/2003 och deltar i antagandet och tillämpningen av detta beslut. (14) I enlighet med artiklarna 1 och 2 i protokoll nr 22 om Danmarks ställning, fogat till fördraget om Europeiska unionen och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, deltar Danmark inte i antagandet av detta beslut, som inte är bindande för eller tillämpligt på Danmark. HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE. Artikel 1 1. De medlemsstater som ännu inte i unionens intresse har godtagit Singapores anslutning till Haagkonventionen av den 25 oktober 1980 om de civila aspekterna på internationella bortföranden av barn (nedan kallad 1980 års Haagkonvention) bemyndigas härmed att göra detta. 2. Dessa medlemsstater ska senast den 16 juni 2016 i unionens intresse deponera en förklaring om godtagande av Singapores anslutning till 1980 års Haagkonvention, som ska ha följande lydelse: ”[MEDLEMSSTATENS fullständiga namn] förklarar sitt godtagande av Singapores anslutning till Haagkonventionen av den 25 oktober 1980 om de civila aspekterna på internationella bortföranden av barn, i enlighet med rådets beslut (EU) 2015/1024”. 3. Varje medlemsstat ska informera rådet och kommissionen om deponeringen av dess förklaring om godtagande av Singapores anslutning och meddela kommissionen texten till förklaringen inom två månader från dess deponering. Artikel 2 De medlemsstater som har deponerat sina förklaringar om godtagande av Singapores anslutning till 1980 års Haagkonvention före den dag då detta beslut antas ska inte lämna några nya förklaringar. Artikel 3 Detta beslut träder i kraft dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning. Artikel 4 Detta beslut riktar sig till alla medlemsstater med undantag för Konungariket Belgien, Republiken Tjeckien, Konungariket Danmark, Förbundsrepubliken Tyskland, Republiken Estland, Irland, Republiken Grekland, Konungariket Spanien, Republiken Frankrike, Republiken Italien, Republiken Lettland, Republiken Litauen, Republiken Malta, Republiken Slovakien och Konungariket Sverige. Utfärdat i Luxemburg den 15 juni 2015. På rådets vägnar Dz. RASNAČS Ordförande (1)  Yttrande av den 11 februari 2015 (ännu ej offentliggjort i EUT). (2)  Rådets förordning (EG) nr 2201/2003 av den 27 november 2003 om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar i äktenskapsmål och mål om föräldraansvar samt om upphävande av förordning (EG) nr 1347/2000 (EUT L 338, 23. 12. 2003, s. 1)

Kommissionens meddelande inom ramen för tillämpningen av kommissionens delegerade förordning (EU) nr 65/2014 av den 1 oktober 2013 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/30/EU vad gäller energimärkning av kylar och frysar för hushållsbruk och kommissionens förordning (EU) nr 66/2014 av den 14 januari 2014 om genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/125/EG med avseende på krav på ekodesign för ugnar, hällar och köksfläktar för hushållsbruk (Offentliggörande av titlar på och hänvisningar till harmoniserade standarder inom ramen för unionslagstiftningen om harmonisering)Text av betydelse för EES

2015-07-10

http://publications.europa.eu/resource/cellar/d87bb9f4-26c8-11e5-a342-01aa75ed71a1

swe

C_2015226SV. 01010101. xml 10. 7. 2015    SV Europeiska unionens officiella tidning C 226/101 Kommissionens meddelande inom ramen för tillämpningen av kommissionens delegerade förordning (EU) nr 65/2014 av den 1 oktober 2013 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/30/EU vad gäller energimärkning av kylar och frysar för hushållsbruk och kommissionens förordning (EU) nr 66/2014 av den 14 januari 2014 om genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/125/EG med avseende på krav på ekodesign för ugnar, hällar och köksfläktar för hushållsbruk (Offentliggörande av titlar på och hänvisningar till harmoniserade standarder inom ramen för unionslagstiftningen om harmonisering) (Text av betydelse för EES) (2015/C 226/06) ESO (1) Beteckning och titel på standarden (samt referensdokument) Första offentliggörandet EGT/EUT Hänvisning till den ersatta standarden (1) (2) (3) (4) Cenelec EN 60350-1:2013 Elektriska hushållsapparater för matlagning – Del1: Spisar, ugnar, ångugnar och grillar – Funktionsprovning (IEC 60350-1:2011, modifierad) IEC 60 IEC 60350-1:2011 (Andrad) Detta är det första offentliggörandet     EN 60350-1:2013/A11:2014 Detta är det första offentliggörandet Anmärkning 3 Cenelec EN 61591:1997 Köksfläktar för hushållsbruk – Funktionsprovning IEC 61591:1997 Detta är det första offentliggörandet     EN 61591:1997/A1:2006 IEC 61591:1997/A1:2005 Detta är det första offentliggörandet Anmärkning 3   EN 61591:1997/A2:2011 IEC 61591:1997/A2:2010 Detta är det första offentliggörandet Anmärkning 3 Standarden måste kompletteras så att det tydligt framgår vilka rättsliga krav som den avser att omfatta. Anmärkning 1: Det datum då den ersatta standarden upphör att gälla är i allmänhet det datum då den upphävs av den europeiska standardiseringsorganisationen. Användare av dessa standarder bör dock vara medvetna om att det i vissa undantagsfall kan vara ett annat datum. Anmärkning 2. 1: Den nya (eller ändrade) standarden har samma tillämpningsområde som den ersatta standarden. Vid angivet datum upphör den ersatta standarden att medföra presumtion om överensstämmelse med de väsentliga kraven eller andra krav i den tillämpliga unionslagstiftningen. Anmärkning 2. 2: Den nya standarden har ett bredare tillämpningsområde än den ersatta standarden. Vid angivet datum upphör den ersatta standarden att medföra presumtion om överensstämmelse med de väsentliga kraven eller andra krav i den tillämpliga unionslagstiftningen. Anmärkning 2. 3: Den nya standarden har ett snävare tillämpningsområde än den ersatta standarden. Vid angivet datum upphör den (delvis) ersatta standarden att medföra presumtion om överensstämmelse med de väsentliga kraven eller andra krav i den tillämpliga unionslagstiftningen för de produkter eller tjänster som omfattas av den nya standarden. De produkter eller tjänster som även fortsättningsvis omfattas av den (delvis) ersatta standarden, men som inte omfattas av den nya standarden, ska även fortsättningsvis förutsättas överensstämma med de väsentliga kraven eller andra krav i den tillämpliga unionslagstiftningen. Anmärkning 3: Om tillägg förekommer innefattar hänvisningen såväl standarden EN CCCCC:YYYY som eventuella tidigare tillägg och det nya, angivna, tillägget. Den ersatta standarden (kolumn 3) består därför av EN CCCCC:YYYY med eventuella tidigare tillägg, men utan det nya, angivna, tillägget. Vid angivet datum upphör den ersatta standarden att medföra presumtion om överensstämmelse med de väsentliga kraven eller andra krav i den tillämpliga unionslagstiftningen. ANMÄRKNING: — Närmare upplysningar om standarderna kan erhållas från de europeiska standardiseringsorganisationerna eller de nationella standardiseringsorganen. En förteckning över de nationella standardiseringsorganen ska offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning i enlighet med artikel 27 i förordning (EU) nr 1025/2012 (2). — Standarder antas av de europeiska standardiseringsorganisationerna på engelska (europeiska standardiseringskommittén, CEN, och europeiska kommittén för elektroteknisk standardisering, Cenelec, offentliggör även texter på franska och tyska). Därefter översätter de nationella standardiseringsorganen namnen på standarderna till Europeiska unionens övriga officiella språk för vilka översättning krävs. Europeiska kommissionen ansvarar inte för att de översättningar som har lämnats in för offentliggörande i Europeiska unionens officiella tidning är riktiga. — Hänvisningar till rättelser ”. /AC:YYYY” offentliggörs endast för kännedom. En rättelse tar bort tryckfel, språkliga fel och andra liknande fel från texten och kan avse en eller flera språkversioner (engelska, franska och/eller tyska) av en standard som antagits av en europeisk standardiseringsorganisation. — Offentliggörandet av hänvisningarna i Europeiska unionens officiella tidning innebär inte att de aktuella standarderna är tillgängliga på alla Europeiska unionens officiella språk. — Denna förteckning ersätter alla tidigare förteckningar som har publicerats i Europeiska unionens officiella tidning. Europeiska kommissionen ska fortlöpande uppdatera denna förteckning. — Mer information om harmoniserade standarder och andra europeiska standarder finns på http://ec. europa. eu/growth/single-market/european-standards/harmonised-standards/index_en. htm (1)  ESO: Europeisk standardiseringsorganisation: — CEN: Avenue Marnix 17, 1000 Bryssel, Belgien. Tfn: +32 2 550 08 11. Fax: + 32 2 550 08 19 (http://www. cen. eu) — CENELEC: Avenue Marnix 17, 1000 Bryssel, Belgien. Tfn: + 32 2 519 68 71. Fax: + 32 2 519 69 19 (http://www. cenelec. eu) — ETSI: 650 route des Lucioles, 06921 Sophia Antipolis, Frankrike. Tfn: +33 492 94 42 00. Fax: +33 493 65 47 16 (http://www. etsi. eu) (2)  EGT L 316, 14. 11. 2012, s. 12

Rådets beslut 2013/760/Gusp av den 13 december 2013 om ändring av beslut 2013/255/Gusp om restriktiva åtgärder mot Syrien

2013-12-13

http://publications.europa.eu/resource/cellar/c8890101-64a5-11e3-ab0f-01aa75ed71a1

swe

L_2013335SV. 01005001. xml 14. 12. 2013    SV Europeiska unionens officiella tidning L 335/50 RÅDETS BESLUT 2013/760/GUSP av den 13 december 2013 om ändring av beslut 2013/255/Gusp om restriktiva åtgärder mot Syrien EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT med beaktande av fördraget om Europeiska unionen, särskilt artikel 29, med beaktande av rådets beslut 2013/255/Gusp av den 31 maj 2013 om restriktiva åtgärder mot Syrien (1), och av följande skäl: (1) Den 31 maj 2013 antog rådet beslut 2013/255/Gusp. (2) Det är nödvändigt att i beslut 2013/255/Gusp införa undantag som gör det möjligt för medlemsstaterna att stödja den verksamhet som bedrivs av Organisationen för förbud mot kemiska vapen (OPCW) för att eliminera kemiska vapen i Syrien i enlighet med punkt 10 i Förenta nationernas (FN) säkerhetsråds resolution 2118(2013). (3) Det är också nödvändigt att tillämpa restriktioner mot handel med föremål som tillhör Syriens kulturarv som olagligt har avlägsnats från Syrien, i syfte att underlätta ett säkert återförande av dessa föremål. (4) Undantaget enligt beslut 2013/255/Gusp från frysning av tillgångar av humanitära skäl bör ändras för att underlätta tillhandahållande av humanitärt bistånd till Syrien och att undvika missbruk av medel eller ekonomiska resurser som frigjorts. Mot denna bakgrund bör medel frigöras till FN i syfte att tillhandahålla bistånd till Syrien i enlighet med åtgärdsplanen för humanitärt bistånd till Syrien (Sharp). (5) Dessutom är det nödvändigt att lägga till ett undantag inom ramen för frysningen av tillgångar för att tillåta hantering av betalningar vilka görs av eller till en person eller enhet som inte är uppförd på förteckningen och vilka ska göras i samband med ett särskilt handelsavtal för medicinska produkter, livsmedel, skydd, renhållning eller hygien för civil användning. (6) Det krävs ytterligare insatser från unionens sida för att genomföra vissa åtgärder. (7) Beslut 2013/255/Gusp bör ändras i enlighet med detta. HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE. Artikel 1 Beslut 2013/255/Gusp ska ändras på följande sätt: 1. Artikel 1. 3 ska ersättas med följande: "3. Punkterna 1 och 2 ska inte tillämpas på försäljning, leverans, transport eller export av viss utrustning och vissa varor och teknik som kan användas för internt förtryck eller tillverkning och underhåll av produkter som kan användas för internt förtryck eller för tillhandahållande av därmed sammanhängande tekniskt eller finansiellt stöd, ifall en medlemsstat i varje enskilt fall fastställer att de är avsedda för a) livsmedels- eller jordbruksändamål eller för medicinska eller andra humanitära ändamål, eller till förmån för personal vid FN, eller personal vid unionen eller dess medlemsstater, eller b) verksamhet som sker i enlighet med punkt 10 i FN:s säkerhetsråds resolution 2118(2013) och tillämpliga beslut från Organisationen för förbud mot kemiska vapens (OPCW) verkställande råd och som står i överensstämmelse med målet för konventionen om förbud mot utveckling, produktion, lagring och användning av kemiska vapen samt om deras förstöring (konventionen om kemiska vapen) och efter samråd med OPCW. " 2. I artikel 3 ska följande punkt läggas till: "3. Punkterna 1 och 2 ska inte gälla import eller transport av kemiska vapen eller därmed sammanhängande materiel från Syrien eller med ursprung i Syrien som sker i enlighet med punkt 10 i FN:s säkerhetsråds resolution 2118(2013) och tillämpliga beslut från OPCW:s verkställande råd och som står i överensstämmelse med målet för konventionen om kemiska vapen. " 3. Följande artikel ska införas: "Artikel 13a Det ska vara förbjudet att importera, exportera, överföra eller tillhandahålla relaterade förmedlingstjänster avseende kulturföremål och andra föremål av arkeologisk, historisk, kulturell, sällsynt vetenskaplig och religiös betydelse som olagligen bortförts från Syrien, eller när det finns skäl att misstänka att dessa föremål olagligen har bortförts från Syrien, den 9 maj 2011 eller efter det datumet. Förbudet ska inte gälla om det visas att kulturföremålen på ett säkert sätt återförs till deras rättmätiga ägare i Syrien. Unionen ska vidta de åtgärder som krävs för att fastställa vilka berörda artiklar som ska omfattas av denna artikel. " 4. Artikel 28. 3 e ska ersättas med följande: "e) nödvändiga av humanitära skäl, exempelvis för att tillhandahålla eller underlätta tillhandahållande av bistånd, inbegripet medicinska produkter, livsmedel, biståndsarbetare och relaterat bistånd, och förutsatt att, när det gäller frysta medel eller ekonomiska resurser, medlen eller de ekonomiska resurserna frigörs till FN i syfte att tillhandahålla eller underlätta tillhandahållandet av bistånd i Syrien i enlighet med åtgärdsplanen för humanitärt bistånd till Syrien (Sharp). " 5. I artikel 28. 3 ska följande led läggas till: "g) nödvändiga för evakueringar från Syrien. " 6. I artikel 28 ska följande punkt läggas till: "12. Punkterna 1 och 2 ska inte tillämpas på en överföring av eller genom Commercial Bank of Syria av tillgångar eller ekonomiska resurser som mottagits från en plats utanför unionen och som frysts efter dagen för dess uppförande på förteckningen eller en överföring av eller genom Commercial Bank of Syria av tillgångar eller ekonomiska resurser som mottagits från en plats utanför unionen efter dagen för dess uppförande på förteckningen, om överföringen gäller en betalning av ett finansinstitut som inte är upptaget på förteckningen som ska ske i samband med ett särskilt handelsavtal för medicinska produkter, livsmedel, skydd, renhållning eller hygien för civil användning, under förutsättning att den berörda medlemsstaten i varje enskilt fall har fastställt att betalningen inte direkt eller indirekt mottas av en person eller enhet som avses i punkt 1. " Artikel 2 Detta beslut träder i kraft samma dag som det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning. Utfärdat i Bryssel den 13 december 2013. På rådets vägnar V. MAZURONIS Ordförande (1)  EUT L 147, 1. 6. 2013, s. 14

Meddelelse om ikrafttrædelsen af den interne aftale mellem repræsentanterne for Den Europæiske Unions medlemsstaters regeringer, forsamlet i Rådet, om finansiering af Den Europæiske Unions bistand i henhold til den flerårige finansielle ramme for perioden 2014-2020 i overensstemmelse med AVS-EU-partnerskabsaftalen samt om tildeling af finansiel bistand til de oversøiske lande og territorier, på hvilke fjerde del i traktaten om Den Europæiske Unions funktionsmåde finder anvendelse

2015-02-19

http://publications.europa.eu/resource/cellar/a2fd4b5b-b80a-11e4-b3fe-01aa75ed71a1

dan

L_2015045DA. 01000101. xml 19. 2. 2015    DA Den Europæiske Unions Tidende L 45/1 Meddelelse om ikrafttrædelsen af den interne aftale mellem repræsentanterne for Den Europæiske Unions medlemsstaters regeringer, forsamlet i Rådet, om finansiering af Den Europæiske Unions bistand i henhold til den flerårige finansielle ramme for perioden 2014-2020 i overensstemmelse med AVS-EU-partnerskabsaftalen samt om tildeling af finansiel bistand til de oversøiske lande og territorier, på hvilke fjerde del i traktaten om Den Europæiske Unions funktionsmåde finder anvendelse Den interne aftale mellem repræsentanterne for Den Europæiske Unions medlemsstaters regeringer, forsamlet i Rådet, om finansiering af Den Europæiske Unions bistand i henhold til den flerårige finansielle ramme for perioden 2014-2020 i overensstemmelse med AVS-EU-partnerskabsaftalen samt om tildeling af finansiel bistand til de oversøiske lande og territorier, på hvilke fjerde del i traktaten om Den Europæiske Unions funktionsmåde finder anvendelse (1), træder i kraft den 1. marts 2015, da proceduren i aftalens artikel 14, stk. 1, blev afsluttet den 29. januar 2015. (1)  EUT L 210 af 6. 8. 2013, s. 1

2009/453/EF: Kommissionens afgørelse af 11. juni 2009 om afslutning af antidumpingproceduren vedrørende importen af natrium med oprindelse i Amerikas Forenede Stater

2009-06-11

http://publications.europa.eu/resource/cellar/52ce67aa-2310-4d1f-8dc5-c91d9bd61113

dan

L_2009149DA. 01007601. xml 12. 6. 2009    DA Den Europæiske Unions Tidende L 149/76 KOMMISSIONENS AFGØRELSE af 11. juni 2009 om afslutning af antidumpingproceduren vedrørende importen af natrium med oprindelse i Amerikas Forenede Stater (2009/453/EF) KOMMISSIONEN FOR DE EUROPÆISKE FÆLLESSKABER HAR — under henvisning til traktaten om oprettelse af Det Europæiske Fællesskab, under henvisning til Rådets forordning (EF) nr. 384/96 af 22. december 1995 om beskyttelse mod dumpingimport fra lande, der ikke er medlemmer af Det Europæiske Fællesskab (1) (»grundforordningen«), særlig artikel 9, efter høring af det rådgivende udvalg, og ud fra følgende betragtninger: 1. PROCEDURE 1. 1. Indledning af proceduren (1) Kommissionen offentliggjorde den 23. juli 2008 en meddelelse i Den Europæiske Unions Tidende  (2) (»indledningsmeddelelsen«) om indledning af en antidumpingprocedure vedrørende importen til Fællesskabet af natrium, i løs vægt, med oprindelse i Amerikas Forenede Stater (»USA«), normalt angivet under KN-kode ex 2805 11 00 (»den pågældende vare«). (2) Proceduren blev indledt, efter at den eneste producent i Fællesskabet, Métaux Spéciaux (MSSA SAS) (»klageren«), havde indgivet en klage den 10. juni 2008. (3) Den 23. juli 2008 indledte Kommissionen en antisubsidieundersøgelse vedrørende importen af samme vare med oprindelse i USA (3). Denne undersøgelse blev afsluttet ved Kommissionens afgørelse 2009/452/EF (4). 1. 2. Berørte parter og kontrolbesøg (4) Kommissionen underrettede officielt klageren, den eneste kendte eksportør/producent i USA, importører og brugere, som den vidste var berørt, og USA's repræsentanter om indledningen af undersøgelsen. De interesserede parter fik lejlighed til at tilkendegive deres synspunkter skriftligt og til at anmode om at blive hørt mundtligt inden for den frist, der var fastsat i indledningsmeddelelsen. (5) Kommissionen sendte spørgeskemaer til alle parter, som den vidste var berørt, og modtog besvarelser fra myndighederne i USA, fra den eneste eksporterende producent i USA (»den samarbejdsvillige eksporterende producent«), fra klageren og fra tre brugere i Fællesskabet. (6) Kommissionen indhentede og kontrollerede alle oplysninger, som den anså for nødvendige med henblik på fastlæggelse af dumping, deraf følgende skade og Fællesskabets interesser, og aflagde kontrolbesøg hos følgende virksomheder:   EF-producent: — Métaux Spéciaux (MSSA SAS), Saint-Marcel, Frankrig   Eksporterende producent i USA: — E. I. DuPont De Nemours and Company, Wilmington, Delaware   Forretningsmæssigt forbundet forhandler i Schweiz: — DuPont De Nemours International SA, Genève   Brugere i Fællesskabet: — Rohm and Haas Europe Sàrl, Morges, Schweiz — Evonik Degussa GmbH, Frankfurt, Tyskland. 1. 3. Undersøgelsesperiode og betragtet periode (7) Undersøgelsen af dumping og skade omfattede perioden fra 1. juli 2007 til 30. juni 2008 (»undersøgelsesperioden« eller »UP«). Undersøgelsen af de relevante tendenser for vurderingen af skade omfattede perioden fra 1. januar 2005 til udløbet af undersøgelsesperioden (»den betragtede periode«). 2. TILBAGETRÆKNING AF KLAGEN OG AFSLUTNING AF PROCEDUREN (8) Ved brev af 1. april 2009 til Kommissionen trak klageren officielt sin klage tilbage. Ifølge klageren skyldtes tilbagetrækningen en ændring i omstændighederne. (9) I overensstemmelse med grundforordningens artikel 9, stk. 1, kan proceduren afsluttes, hvis klagen trækkes tilbage, medmindre en sådan afslutning ikke er i Fællesskabets interesse. (10) Kommissionen fandt, at nærværende procedure bør afsluttes, da undersøgelsen ikke har vist, at en sådan afslutning ikke vil være i Fællesskabets interesse. De interesserede parter underrettedes herom og fik lejlighed til at fremsætte bemærkninger. Der blev dog ikke modtaget nogen bemærkninger, hvoraf det fremgik, at en sådan afslutning ikke ville være i Fællesskabets interesse. (11) Kommissionen konkluderer derfor, at antidumpingproceduren vedrørende importen til Fællesskabet af natrium, i løs vægt, med oprindelse i USA bør afsluttes uden indførelse af antidumpingforanstaltninger — TRUFFET FØLGENDE AFGØRELSE: Eneste artikel Antidumpingproceduren vedrørende importen af natrium, i løs vægt, med oprindelse i Amerikas Forenede Stater og henhørende under KN-kode ex 2805 11 00 afsluttes hermed. Udfærdiget i Bruxelles, den 11. juni 2009. På Kommissionens vegne Catherine ASHTON Medlem af Kommissionen (1)  EFT L 56 af 6. 3. 1996, s. 1. (2)  EUT C 186 af 23. 7. 2008, s. 32. (3)  EUT C 186 af 23. 7. 2008, s. 35. (4)  Se side 74 i denne EUT

Bekendtgørelse fra Kommissionen i henhold til artikel 17, stk. 5, i Europa-Parlamentets og Rådets forordning (EF) nr. 1008/2008 om fælles regler for driften af lufttrafiktjenester i Fællesskabet — Udbud vedrørende ruteflyvning med forpligtelse til offentlig tjeneste EØS-relevant tekst

2013-06-27

http://publications.europa.eu/resource/cellar/a0c833ee-df0d-11e2-9165-01aa75ed71a1

dan

C_2013182DA. 01000701. xml 27. 6. 2013    DA Den Europæiske Unions Tidende C 182/7 Bekendtgørelse fra Kommissionen i henhold til artikel 17, stk. 5, i Europa-Parlamentets og Rådets forordning (EF) nr. 1008/2008 om fælles regler for driften af lufttrafiktjenester i Fællesskabet Udbud vedrørende ruteflyvning med forpligtelse til offentlig tjeneste (EØS-relevant tekst) 2013/C 182/09 Medlemsstat Italien Rute Olbia-Rom Fiumicino og retur Kontraktens løbetid For en periode på fire år fra den 27. oktober 2013 Frist for fremsættelse af bud 2 måneder fra datoen for offentliggørelse af denne bekendtgørelse Adresse, hvor udbudsteksten og eventuelle relevante oplysninger og/eller eventuel relevant dokumentation vedrørende det offentlige udbud og forpligtelsen til offentlig tjeneste stilles til rådighed Regione Autonoma della Sardegna Assessorato dei trasporti Via XXIX Novembre 41 09123 Cagliari CA ITALIA Tlf. +39 0706067308 Fax +39 0706067338 E-mail: trasp. osp@regione. sardegna. it Internet: http://www. regione. sardegna. it http://www. mit. gov. it

2007/591/EG: Kommissionens beslut av den 27 augusti 2007 om ändring av beslut 2006/415/EG vad gäller vissa skyddsåtgärder i samband med högpatogen aviär influensa av subtyp H5N1 hos fjäderfä i Tyskland [delgivet med nr K(2007) 4070] (Text av betydelse för EES )

2007-08-27

http://publications.europa.eu/resource/cellar/31e23b4d-734c-4d1e-aea2-2e5f6c3b47b3

swe

28. 8. 2007 SV Europeiska unionens officiella tidning L 222/21 KOMMISSIONENS BESLUT av den 27 augusti 2007 om ändring av beslut 2006/415/EG vad gäller vissa skyddsåtgärder i samband med högpatogen aviär influensa av subtyp H5N1 hos fjäderfä i Tyskland [delgivet med nr K(2007) 4070] (Text av betydelse för EES) (2007/591/EG) EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DETTA BESLUT (3) Kommissionen har granskat dessa åtgärder i samarbete med Tyskland och kunnat konstatera att gränserna på de A- och B-områden som den behöriga myndigheten i medlemsstaten har upprättat befinner sig på tillräckligt avstånd från platsen för utbrottet. A- och B-områdena i Tyskland kan därför bekräftas och det kan fastställas hur länge denna regionalisering skall gälla. Beslut 2006/415/EG bör därför ändras i enlighet med detta. De åtgärder som föreskrivs i detta beslut bör ses över vid nästa möte i ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa. (4) (5) HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE. Artikel 1 Bilagan till beslut 2006/415/EG skall ändras i enlighet med bilagan till det här beslutet. Detta beslut riktar sig till medlemsstaterna. Artikel 2 Utfärdat i Bryssel den 27 augusti 2007. På kommissionens vägnar Markos KYPRIANOU Ledamot av kommissionen med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, med beaktande av rådets direktiv 89/662/EEG av den 11 de- cember 1989 om veterinära kontroller vid handeln inom ge- menskapen i syfte att fullborda den inre marknaden (1), särskilt artikel 9. 3, med beaktande av rådets direktiv 90/425/EEG av den 26 juni 1990 om veterinära och avelstekniska kontroller i handeln med vissa levande djur och varor inom gemenskapen med sikte på att förverkliga den inre marknaden (2), särskilt artikel 10. 3, och av följande skäl: (1) (2) I kommissionens beslut 2006/415/EG av den 14 juni 2006 om vissa skyddsåtgärder i samband med högpato- gen aviär influensa av subtyp H5N1 hos fjäderfä i gemen- skapen och om upphävande av beslut 2006/135/EG (3) fastställs vissa skyddsåtgärder som skall tillämpas för att förhindra att sjukdomen sprids, inklusive upprättande av A- och B-områden till följd av ett misstänkt eller bekräf- tat utbrott av sjukdomen. Tyskland har underrättat kommissionen om ett utbrott av H5N1 i en fjäderfäanläggning på sitt territorium i delstaten Bayern och har vidtagit de lämpliga åtgärder som fastställs i beslut 2006/415/EG, inklusive upprättat A- och B-områden enligt artikel 4 i det beslutet. (1) EGT L 395, 30. 12. 1989, s. 13. Direktivet senast ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/41/EG (EUT L 157, 30. 4. 2004, s. 33. Rättat i EUT L 195, 2. 6. 2004, s. 12. ) (2) EGT L 224, 18. 8. 1990, s. 29. Direktivet senast ändrat genom Eu- ropaparlamentets och rådets direktiv 2002/33/EG (EGT L 315, 19. 11. 2002, s. 14). (3) EUT L 164, 16. 6. 2006, s. 51. Beslutet senast ändrat genom beslut 2007/556/EG (EUT L 212, 14. 8. 2007, s. 10). L 222/22 SV Europeiska unionens officiella tidning 28. 8. 2007 BILAGA Bilagan till beslut 2006/415/EG skall ändras på följande sätt: 1. I del A skall följande läggas till: ”ISO Landskod Medlemsstat DE GERMANY A-område Kod (om sådan finns) Namn Det område på 10 km som upp- rättats runt utbrottet i kommunen Wachenroth och som omfattar följande kommuner eller delar av dessa: Tillämpning till och med den (artikel 4. 4 b iii) 28. 9. 2007” LANDKREIS ERLANGEN- HÖCHSTADT LANDKREIS NEUSTADT A. D. AISCH LANDKREIS BAMBERG BIRKACH HÖCHSTADT A. D. AISCH LONNERSTADT MÜHLHAUSEN VESTENBERGSGREUTH WACHENROTH BURGHASLACH DACHSBACH GUTENSTETTEN MARKT TASCHENDORF MÜNCHSTEINACH UEHLFELD BURGEBRACH BURGWINDHEIM POMMERSFELDEN SCHLÜSSELFELD 2. I del B skall följande läggas till: ”ISO Landskod Medlemsstat B-område Kod (om sådan finns) Namn Tillämpning till och med den (artikel 4. 4 b iii) DE GERMANY Kommunerna: 28. 9. 2007” LANDKREIS ERLANGEN- HÖCHSTADT LANDKREIS NEUSTADT A. D. AISCH LANDKREIS BAMBERG LANDKREIS KITZINGEN ADELSDORF BIRKACH GREMSDORF HÖCHSTADT A. D. AISCH LONNERSTADT MÜHLHAUSEN VESTENBERGSGREUTH WACHENROTH WEISENDORF BAUDENBACH BURGHASLACH DACHSBACH GERHARDSHOFEN GUTENSTETTEN MARKT TASCHENDORF MÜNCHSTEINACH SCHEINFELD UEHLFELD BURGEBRACH BURGWINDHEIM POMMERSFELDEN SCHLÜSSELFELD STEINACHSRANGEN GEISELWIND

Revideret forslag til RÅDETS BESLUITNING om oprettelse af en gensidig udveksling af information og data fra net og individuelle stationer, der måler luftforureningen i medlemsstaterne

1996-11-19

http://publications.europa.eu/resource/cellar/9471f474-e1fa-4cb2-b56c-2cdd93fd7121

dan

KOMMISSIONEN FOR DE EUROPÆISKE FÆLLESSKABER Bruxelles, den 19. 11. 1996 KOM(96) 534 endelig udg. 94/0 M (SYN) Revideret forslag til RÅDETS BESLUTNING om oprettelse af en gensidig udveksling af information og data fra net og individuelle stationer, der måler luftforureningen i medlemsstaterne. (forelagt af Kommissionen i henhold til EF-traktatens artikel 189 C, litra d) m H -'S ve 'M 'M, i\ V s-f' '. 3*. ! V,ï I i-S» fr. viw. '~'S"H j:ff »r: »J « BEGRUNDELSE Kommissionen vedtog den 7. september 1994 et "forslag til Rådets beslutning om en gensidig udveksling af information og data fra net og individuelle stationer, der måler luftforureningen i medlemsstaterne"1}. Det Økonomiske og Sociale Udvalg afgav udtalelse den 22. februar 19952). Europa-Parlamentet afgav sin udtalelse ved førstebehandlingen den 16. juni 19953). Den 29. november 1995 vedtog Kommissionen et ændret forslag i overensstemmelse med EF- traktatens artikel 189 A, stk. 2. Dette forslag medtog fuldstændig, delvis eller principielt 10 af de 11 ændringsforslag4*. Den 26. februar 1996 vedtog Rådet en fælles holdning vedrørende Kommissionens ændrede forslag5). Parlamentet gennemgik Rådets fælles holdning ved andenbehandlingen den 18. september 1996 og godkendte den med forbehold af 4 ændringsforslag6*. Kommissionen har gennemgået de ændringsforslag, Parlamentet andenbehandlingen og har medtaget dem i sit genbehandlede forslag. foreslog ved Ændringsforslag 1 Dette ændringsforslag ændrer forslagets titel for at forenkle den; den foreslåede ordlyd dækker beslutningens målsætning og er samtidig lettere at anvende i praksis. Det godkendes derfor. Ændringsforslag 2 og 3 Disse ændringsforslag vedrører tilrådighedsstillelse for offentligheden efter anmodning af de data, der indsamles i medfør af beslutningen. De falder i tråd med Kommissionens politik for gennemsigtighed og offentlighedens adgang til oplysninger. For imidlertid at undgå at skulle indføre en indviklet og bekostelig ordning ønsker Kommissionen at anvende de eksisterende midler til dette formål. Derfor finder den det hensigtsmæssigt at anvende det net, der er oprettet af Det Europæiske Miljøagentur til formidling af oplysninger såvel som de formidlingsnet, medlemsstaterne selv har udviklet. 1) EFT nr. ( 2) KFT nr. ( :i) KFT nr. ( A) KFT nr. ( 5) KFT nr. ( (i) Foreløbig 281 af 7. 10. 94. 110 af 2. 5. 95. 166 af 3. 7. 95, s. 177. 30 af 3. 2. 96, s. 8. 219 af 27. 7. 96, s. 1. protokol fra mødet den 18. 9. 96, dok. PR 252. 049, anden del. s. 3 4. Ændringsferaliig 4 Dette ændringsforslag går ud på, at Kommissionen skal udarbejde en generel rapport, som giver en oversigt over de indsamlede data og fremhæver tendenserne i EU med hensyn til luftkvalitet; det nødvendige og nyttige ved denne publikation er fuldt ud berettiget med henblik på oplysning af offentligheden og for at skabe bedre forståelse for problemerne på dette område; derfor godkendes det. Revideret forslag til RÅDETS BESLUTNING om oprettelse af en gensidig udveksling af information og data fra net og individuelle stationer, der måler luftforureningen i medlemsstaterne. Oprindelig tekst Ændret tekst Ændringsforslag 1 Titel Forslag til Rådets beslutning Forslag til Rådets beslutning om oprettelse af en gensidig udveksling af information og data fra net og individuelle i stationer, der måler medlemsstaterne. luftforureningen om måling af og udveksling af information Om luftforureningen i medlemsstaterne. (Ændringsforslag 2) Artikel 4. stk, 3 ikrafttræden 3. Senest seks måneder efter denne beslutnings stiller Kommissionen den eksisterende database med de oplysninger, som Kommissionens tjenestegrene allerede har indsamlet om emnet, samt et programmel til udnyttelse og ajourføring for medlemsstaterne. Medlemsstaterne retter, ændrer og/eller supplerer disse oplysninger. De til Kommissionen senest den 1. oktober det beslutnings andet iværksættelse. ajourførte rådighed edb-filer sendes denne deraf efter til år til deraf rådighed ikrafttræden 3. Senest seks måneder efter denne beslutnings stiller Kommissionen den eksisterende database med de oplysninger, som Kommissionens tjenestegrene allerede har indsamlet om emnet, samt et programmel til udnyttelse og ajourføring for medlemsstaterne. Medlemsstaterne retter, ændrer og/eller supplerer disse oplysninger. De til Kommissionen senest den 1. oktober det beslutnings andet iværksættelse. Pisse data vil være tilgængelige for offentligheden via det informationssystem. der er oprettet âf Det Europæiske Miljøagentur på Internet; de kan ligeledes på anmodning gives af Agenturet eller af medlemsstaterne. ajourførte edb-filer sendes denne efter år (Ændringsforslag 3) Artikel 5. stk. 6 6. Kommissionen indlægger de fremsendte data i sin database og udarbejder hvert år en teknisk rapport om de indsamlede oplysninger og distribuerer den ajourførte database med til medlemsstaterne. Denne rapport baseres kun på validerede data. » r e s u l t a t e r« » r e s u l t a t e r« 6. Kommissionen indlægger de fremsendte data i sin database og udarbejder hvert år en teknisk rapport om de indsamlede oplysninger og distribuerer den ajourførte database med til medlemsstaterne. Denne rapport baseres kun på validerede data. for Dataene offentligheden via det informationssystem. dei af Oei Europæiske Miljøagentur på Internet: de kan ligeledes gives af Agenturet på anmodning. De tilgængelige eller givne eller i rapporten opførte data vil kun baseres på validerede data. tilgængelige QL Oprettet være yij (Ændringsforslag 4) Artikel 5. stk, 6a. (nyt) til brug Kommissionen udarbejder for offentligheden en generel rapport, som giver en oversigt over de indsamlede data og fremhæver de generelle tendenser i EU med hensyn til luftkvalitet - f, ISSN 0254-1459 KOM(96) 534 endelig udg. DOKUMENTER DA 14 15 Katalognummer : CB-CO-96-539-DA-C ISBN 92-78-10628-3 Kontoret for De Ruropæiske Fællesskabers Olliciclle Publikationer L-2985 Luxembourg

Mål T-231/14 P: Tribunalens dom av den 16 september 2015 – EMA mot Drakeford (Överklagande — Personalmål — Tillfälligt anställda — Avtal om tidsbegränsad anställning — Beslut att inte förnya avtalet — Artikel 8 första stycket i anställningsvillkoren för övriga anställda — Omvandling av en tidsbegränsad anställning till en tillsvidareanställning — Obegränsad behörighet)

2015-09-16

http://publications.europa.eu/resource/cellar/62042809-81f8-11e5-b8b7-01aa75ed71a1

swe

C_2015363SV. 01003701. xml 3. 11. 2015    SV Europeiska unionens officiella tidning C 363/37 Tribunalens dom av den 16 september 2015 – EMA mot Drakeford (Mål T-231/14 P) (1) ((Överklagande - Personalmål - Tillfälligt anställda - Avtal om tidsbegränsad anställning - Beslut att inte förnya avtalet - Artikel 8 första stycket i anställningsvillkoren för övriga anställda - Omvandling av en tidsbegränsad anställning till en tillsvidareanställning - Obegränsad behörighet)) (2015/C 363/45) Rättegångsspråk: franska Parter Klagande: Europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA) (ombud: T. Jabłoński och N. Rampal Olmedo biträdda av advokaterna D. Waelbroeck och A. Duron) Övrig part i målet: David Drakeford (Dublin, Irland) (ombud: advokaterna S. Orlandi och T. Martin) Parter som har intervenerat till stöd för klaganden: Europeiska kommissionen (ombud: J. Currall och G. Gattinara), Europeiska kemikalieinspektionen (Echa) (ombud: M. Heikkilä och E. Maurage), Europeiska byrån för förvaltningen av det operativa samarbetet vid Europeiska unionens medlemsstaters yttre gränser (Frontex) (ombud: H. Caniard och V. Peres de Almeida), Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (Efsa) (ombud: D. Detken, S. Gabbi och C. Pintado) samt Europeiskt centrum för förebyggande och kontroll av sjukdomar (ECDC) (ombud: J. Mannheim och A. Daume) Saken Överklagande av den dom som Europeiska unionens personaldomstol (tredje avdelningen) meddelade den 5 februari 2014 i målet Drakeford/EMA (F-29/13, REUP, EU:F:2014:10), med yrkande om att den domen ska upphävas. Domslut 1) Den dom som Europeiska unionens personaldomstol (tredje avdelningen) meddelade den 5 februari 2014 i målet Drakeford/EMA (F-29/13, EU:F:2014:10) upphävs i den del som personaldomstolen i den domen utövade sin obegränsade behörighet i en ekonomisk fråga avseende perioden efter det att den meddelades. 2) Överklagandet ogillas i övrigt. 3) Målet återförvisas till personaldomstolen. 4) Frågan om rättegångskostnader för David Drakeford och för Europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA) anstår. 5) Europeiska kommissionen, Europeiska kemikaliemyndigheten (Echa), Europeiska byrån för förvaltningen av det operativa samarbetet vid Europeiska unionens medlemsstaters yttre gränser (Frontex), Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (Efsa) och Europeiskt centrum för förebyggande och kontroll av sjukdomar (ECDC) ska bära sina rättegångskostnader för förevarande förfarande. (1)  EUT C 202, 30. 6. 2014

Europa-Parlamentets lovgivningsmæssige beslutning om forslag til Rådets forordning om indgåelse af protokollen om fastsættelse for perioden 28. februar 2001 - 27. februar 2004 af de fiskerimuligheder og den finansielle modydelse, der er omhandlet i aftalen mellem Det Europæiske Økonomiske Fællesskab og Den Islamiske Forbundsrepublik Comorerne om fiskeri ud for Comorerne (KOM(2001) 173 — C5-0144/2001 — 2001/0088 (CNS))

2001-06-14

http://publications.europa.eu/resource/cellar/14c99b28-6658-465d-9526-d52cc3a87808

dan

28. 2. 2002 DA De Europ(cid:230)iske F(cid:230)llesskabers Tidende C 53 E/433 Torsdag, den 14. juni 2001 Europa-Parlamentets lovgivningsm(cid:230)ssige beslutning om forslag til R(cid:229)dets forordning om indg(cid:229)else af protokollen om fasts(cid:230)ttelse for perioden 28. februar 2001-27. februar 2004 af de fiskerimulig- heder og den finansielle modydelse, der er omhandlet i aftalen mellem Det Europ(cid:230)iske (cid:216)kono- miske F(cid:230)llesskab og Den Islamiske Forbundsrepublik Comorerne om fiskeri ud for Comorerne (KOM(2001) 173 (cid:129) C5-0144/2001 (cid:129) 2001/0088(CNS)) (Hłringsprocedure) Europa-Parlamentet, (cid:129) der henviser til Kommissionens forslag til R(cid:229)det (KOM(2001) 173), (cid:129) der henviser til EF-traktatens artikel 300, stk. 2, (cid:129) hłrt af R(cid:229)det, jf. EF-traktatens 37 og artikel 300, stk. 3, fłrste afsnit (C5-0144/2001), (cid:129) der henviser til forretningsordenens artikel 67 og 97, stk. 7, (cid:129) der henviser til bet(cid:230)nkning fra Fiskeriudvalget og udtalelse fra Budgetudvalget og Udvalget om Udvikling og Samarbejde (A5-0192/2001), 1. godkender det s(cid:229)ledes (cid:230)ndrede forslag; opfordrer Kommissionen til at (cid:230)ndre sit forslag i overensstemmelse hermed, jf. EF-traktatens arti- 2. kel 250, stk. 2; opfordrer R(cid:229)det til at underrette Parlamentet, hvis det ikke agter at fłlge den tekst, Parlamentet har 3. godkendt; 4. 5. anmoder R(cid:229)det om fornyet hłring, hvis det agter at (cid:230)ndre Kommissionens forslag i v(cid:230)sentlig grad; p(cid:229)l(cid:230)gger sin formand at sende Parlamentets holdning til R(cid:229)det og Kommissionen

Beslutning om ikke at gøre indsigelse mod en anmeldt fusion (Sag M.7492 — BBVA/Garanti) EØS-relevant tekst

2015-03-10

http://publications.europa.eu/resource/cellar/c0162750-c6f2-11e4-bbe1-01aa75ed71a1

dan

C_2015082DA. 01000201. xml 10. 3. 2015    DA Den Europæiske Unions Tidende C 82/2 Beslutning om ikke at gøre indsigelse mod en anmeldt fusion (Sag M. 7492 — BBVA/Garanti) (EØS-relevant tekst) (2015/C 82/03) Den 3. marts 2015 besluttede Kommissionen ikke at gøre indsigelse mod ovennævnte anmeldte fusion og erklære den forenelig med det indre marked. Beslutningen er truffet efter artikel 6, stk. 1, litra b), i Rådets forordning (EF) nr. 139/2004 (1). Beslutningens fulde ordlyd foreligger kun på engelsk og vil blive offentliggjort, efter at eventuelle forretningshemmeligheder er udeladt. Den vil kunne ses: — under fusioner på Kommissionens websted for konkurrence (http://ec. europa. eu/competition/mergers/cases/). Dette websted giver forskellige muligheder for at finde de konkrete fusionsbeslutninger, idet de er opstillet efter bl. a. virksomhedens navn, sagsnummer, dato og sektor — i elektronisk form på EUR-Lex-webstedet (http://eur-lex. europa. eu/homepage. html?locale=da) under dokumentnummer 32015M7492. EUR-Lex giver onlineadgang til EU-retten. (1)  EUT L 24 af 29. 1. 2004, s. 1

Kommissionens forordning (EF) nr. 214/2004 af 6. februar 2004 om fastsættelse af handelsnormer for kirsebær

2004-02-06

http://publications.europa.eu/resource/cellar/9e2cca43-8e86-4013-81d4-5ba1eb23d917

dan

L 36/6 DA Den Europæiske Unions Tidende 7. 2. 2004 KOMMISSIONENS FORORDNING (EF) Nr. 214/2004 af 6. februar 2004 om fastsættelse af handelsnormer for kirsebær KOMMISSIONEN FOR DE EUROPÆISKE FÆLLESSKABER HAR — under henvisning til traktaten om oprettelse af Det Europæiske Fællesskab, under henvisning til Rådets forordning (EF) nr. 2200/96 af 28. oktober 1996 om den fælles markedsordning for frugt og grøntsager (1), særlig artikel 2, stk. 2, og (4) (5) Da produkter af kategori »Ekstra« skal sorteres og embal- leres særlig omhyggeligt, skal der alene tages hensyn til forringelsen af deres friskhed og fasthed. De i denne forordning fastsatte foranstaltninger er i over- ensstemmelse med udtalelse fra Forvaltningskomitéen for Friske Frugter og Grøntsager — ud fra følgende betragtninger: (1) (2) (3) Kirsebær findes i bilag I til forordning (EF) nr. 2200/96 blandt de produkter, for hvilke der skal vedtages normer. For at kunne anvende klare bestemmelser bør Kommis- sionens forordning (EØF) nr. 899/87 af 30. marts 1987 om fastsættelse af kvalitetsnormer for kirsebær (2), som er blevet ændret mange gange, ophæves og erstattes af en ny forordning. Af hensyn til overskueligheden på verdensmarkedet bør der tages hensyn til den FN/ECE- norm FFV-13 om afsætning og kvalitetskontrol af kirsebær, som anbefales af Arbejdsgruppen for fastsæt- telse af normer for letfordærvelige produkter og kvali- tetsudvikling under De Forenede Nationers Økonomiske Kommission for Europa (FN/ECE). Vedtagelsen af disse normer skal fjerne produkter af util- fredsstillende kvalitet fra markedet, tilpasse produktionen til forbrugernes krav og lette handelsforbindelserne på grundlag af en loyal konkurrence for således at forbedre produktionens rentabilitet. som produkterne udsættes Normerne gælder i alle afsætningsled. Transport over en stor afstand, oplagring af en vis varighed eller forskellige håndteringer, for, kan medføre visse ændringer på grund af produkternes biolo- giske udvikling eller mere eller mindre udtalte letfordær- velighed. Der bør tages hensyn til disse ændringer ved anvendelsen af normerne i de afsætningsled, der følger efter forsendelsesleddet. UDSTEDT FØLGENDE FORORDNING: Artikel 1 Handelsnormerne for kirsebær henhørende under KN-kode 0809 20 er anført i bilaget. Normerne gælder i alle afsætningsled på betingelserne i forord- ning (EF) nr. 2200/96. I afsætningsleddene efter forsendelsesleddet kan produkterne dog i forhold til normerne udvise en mindre forringelse af frisk- heden og fastheden, og produkter, der er klassificeret i andre kategorier kan udvise mindre ændringer som følge af deres udvikling og mere eller mindre udtalte letfordærvelighed. end kategorien »Ekstra«, Artikel 2 Forordning (EØF) nr. 899/87 ophæves. Artikel 3 Denne forordning træder i kraft på tyvendedagen efter offent- liggørelsen i Den Europæiske Unions Tidende. Denne medlemsstat. forordning er bindende i alle enkeltheder og gælder umiddelbart i hver Udfærdiget i Bruxelles, den 6. februar 2004. På Kommissionens vegne Franz FISCHLER Medlem af Kommissionen (1) EFT L 297 af 21. 11. 1996, s. 1. Senest ændret ved Kommissionens forordning (EF) nr. 47/2003 (EFT L 7 af 11. 1. 2003, s. 64). (2) EFT L 200 af 21. 7. 1987, s. 1. Senest ændret ved forordning (EF) nr. 46/2003 (EFT L 7 af 11. 1. 2003, s. 61). 7. 2. 2004 DA Den Europæiske Unions Tidende L 36/7 BILAG NORMER FOR KIRSEBÆR I. DEFINITION Normerne gælder for kirsebær af sorter (kultivarer) af Prunus avium L. , Prunus cerasus L. og hybrider deraf, der er bestemt til levering i frisk tilstand til forbrugeren; de omfatter ikke kirsebær til industriel forarbejdning. II. BESTEMMELSER VEDRØRENDE KVALITET Normerne fastsætter de kvalitetskrav, som kirsebær skal opfylde efter klargøring og emballering. A. Mindstekrav Generelt for klasserne gælder under hensyn til tolerancer og særlige bestemmelser for de enkelte klasser, at kirsebær skal være: — hele — friske af udseende — sunde; produkter, der er angrebet af råd eller er forringet i en sådan grad, at de er uegnede til konsum, udelukkes — faste (afhængig af sorten) — rene, praktisk taget fri for synlige fremmedlegemer — praktisk taget fri for skadedyr — praktisk taget fri for skadedyrangreb — fri for unormal ydre fugtighed — fri for fremmed lugt og/eller smag — forsynet med stilk (1). Kirsebærrene skal være omhyggeligt plukkede. De skal være tilstrækkeligt udviklede og udvise tilfredsstillende modenhed. Kirsebærrenes udvikling og beskaffenhed skal muliggøre, at de kan: — tåle transport og håndtering — ankomme til bestemmelsesstedet i tilfredsstillende stand. B. Klasseinddeling Kirsebær inddeles i følgende tre klasser: i) Klasse »Ekstra« Kirsebær i denne klasse skal være af fineste kvalitet. De skal være veludviklede og sortstypiske også med hensyn til farve. De skal være fri for fejl bortset fra meget små overfladefejl, såfremt de ikke forringer produktets generelle udse- ende, kvalitet, holdbarhed eller præsentation i emballagen. ii) Klasse I Kirsebær i denne klasse skal være af god kvalitet. De skal være sortstypiske. (1) Det er dog tilladt, at stilken mangler, hvis huden ikke er beskadiget og forudsat, at der ikke løber for meget saft ud, for så vidt angår surkirsebær og kirsebær af typen »Picota« eller en tilsvarende betegnelse, som naturligt mister stilken ved høst. L 36/8 DA Den Europæiske Unions Tidende 7. 2. 2004 De kan dog have følgende små fejl, såfremt de ikke forringer produkternes generelle udseende, kvalitet, hold- barhed eller præsentation i emballagen: — mindre fejl ved formen — mindre farvefejl. De skal være fri for solskold, sprækker, trykskader og haglskader. iii) Klasse II Denne klasse indbefatter kirsebær, der ikke kan placeres i de højere klasser, men som opfylder ovennævnte mind- stekrav. Følgende fejl kan accepteres, såfremt kirsebærrene bevarer sortens særpræg med hensyn til kvalitet, holdbarhed og præsentation: — fejl ved formen og ved farven, såfremt bærrene forbliver sortstypiske — små helede overfladesår, som ikke i større grad påvirker bærrenes udseende og kvalitet. III. BESTEMMELSER VEDRØRENDE STØRRELSE Størrelsen bestemmes efter den største diameter i tværsnit. Kirsebær skal have følgende mindstestørrelser: — Klasse »Ekstra«: 20 mm — Klasse I og II: 17 mm. IV. BESTEMMELSER VEDRØRENDE TOLERANCER Følgende tolerancer for kvalitet og størrelse er tilladt for produkter, der ikke opfylder kravene til den angivne klasse, i hver pakning. A. Kvalitetstolerancer i) Klasse »Ekstra« 5 % efter antal eller vægt af kirsebær, der ikke opfylder kravene til klassen, men som opfylder kravene til klasse I eller undtagelsesvis falder inden for tolerancerne for denne klasse, bortset fra overmodne bær. Inden for denne tolerance begrænses revnede og/eller ormstukne bær til 2 %. ii) Klasse I 10 % efter antal eller vægt af kirsebær, der ikke opfylder kravene til klassen, men som opfylder kravene til klasse II eller undtagelsesvis falder inden for tolerancerne for denne klasse. Inden for denne tolerance begrænses revnede og/eller ormstukne bær til 4 %. Desuden må 10 % af kirsebærrene være stilkløse, hvis overfladen ikke er beskadiget og der ikke løber for meget saft ud. iii) Klasse II 10 % efter antal eller vægt af kirsebær, der hverken opfylder kravene til klassen eller mindstekravene, dog bortset fra bær, der er angrebet af råd eller udviser andre forringelser, som gør dem uegnede til konsum. Inden for denne tolerance begrænses overmodne og/eller ormstukne bær til 4 %. Overmodne bær må ikke udgøre mere end 2 %. Desuden må 20 % af kirsebærrene være stilkløse, hvis overfladen ikke er beskadiget og der ikke løber for meget saft ud. 7. 2. 2004 DA Den Europæiske Unions Tidende L 36/9 B. Størrelsestolerancer For alle kvalitetsklasser: 10 % efter antal eller vægt af bær, der ikke har den fastsatte mindstestørrelse, idet diameteren dog ikke må være mindre end: — 17 mm i klasse »Ekstra« — 15 mm i klasse I og II. V. BESTEMMELSER VEDRØRENDE PRÆSENTATION A. Ensartethed Indholdet af hver pakning skal være ensartet og må kun bestå af kirsebær af samme oprindelse, sort og kvalitet. Bærrene skal være af ensartet størrelse. Kirsebær i klasse »Ekstra« skal desuden være ensartede farvede og modne. Den synlige del af pakningens indhold skal være repræsentativ for hele indholdet. Uanset de foregående bestemmelser i dette punkt kan kirsebær blandes i salgsemballager af en nettovægt på 3 kg og derunder med friske frugter og grøntsager af forskellige sorter på betingelserne i Kommissionens forordning (EF) nr. 48/2003 (1). B. Emballering Kirsebær skal emballeres således, at bærrene er rimeligt beskyttede. Materialerne, der anvendes indvendigt i pakningen, skal være nye, rene og af en kvalitet, der ikke fremkalder ydre eller indre forringelser af produkterne. Anvendelse af materialer såsom papir eller klistermærker med handelsmæssige oplysninger, er tilladt, hvis der anvendes giftfri farve eller lim til påtrykningen eller mærkningen. Pakningerne skal være fri for fremmedlegemer. VI. BESTEMMELSER VEDRØRENDE MÆRKNING Hver emballage skal på samme side være forsynet med følgende oplysninger, anført med bogstaver, som er let læse- lige, ikke kan udviskes og er synlige udefra: A. Identifikation Pakker og/eller afsender: navn og adresse eller et af en officiel myndighed udstedt eller anerkendt mærke. Anvendes der en kode (mærke), skal angivelsen »pakker og/eller afsender (eller tilsvarende forkortelser)« dog anføres i umid- delbar sammenhæng med koden (mærket). B. Produktets art — »kirsebær«, hvis indholdet ikke er synligt udefra — »surkirsebær«, hvis relevant — »Picota« eller tilsvarende betegnelse, hvis relevant — sortsnavn (valgfrit). C. Produktets oprindelse Oprindelsesland og eventuelt produktionsområde eller national, regional eller lokal betegnelse. D. Handelsmæssige oplysninger Klasse. E. Officielt kontrolmærke (valgfrit) (1) EFT L 7 af 11. 1. 2003, s. 65

Kommissionens afgørelse af 3. februar 2014 om udpegning af de steder, som tildeles det europæiske kulturarvsmærke i 2013

2014-02-03

http://publications.europa.eu/resource/cellar/f259e19c-8e3e-11e3-a2e2-01aa75ed71a1

dan

C_2014033DA. 01000401. xml 5. 2. 2014    DA Den Europæiske Unions Tidende C 33/4 KOMMISSIONENS AFGØRELSE af 3. februar 2014 om udpegning af de steder, som tildeles det europæiske kulturarvsmærke i 2013 2014/C 33/04 EUROPA-KOMMISSIONEN HAR — under henvisning til traktaten om Den Europæiske Unions funktionsmåde, under henvisning til Europa-Parlamentets og Rådets afgørelse nr. 1194/2011/EU af 16. november 2011 om oprettelse af et EU-tiltag vedrørende det europæiske kulturarvsmærke (1), særlig artikel 14, stk. 1, og ud fra følgende betragtninger: (1) Den 28. november 2013 aflagde den europæiske jury sin rapport vedrørende udvælgelse af steder med henblik på tildeling af det europæiske kulturarvsmærke i 2013, og under hensyntagen til juryens anbefalinger bør Kommissionen udpege de steder, der skal have mærket tildelt. (2) I overensstemmelse med artikel 15 i afgørelse 1194/2011/EU overvåges de steder, der har fået tildelt mærket, regelmæssigt for at sikre, at de fortsat opfylder kriterierne, og at de overholder det projekt og den arbejdsplan, de forelagde i deres ansøgning — BESTEMT FØLGENDE: Eneste artikel Det europæiske kulturarvsmærke tildeles den arkæologiske park Carnuntum (Østrig), Storgildets Hus — Estlands historiske museum (Estland), opsamlingslejren Westerbork (Nederlandene) og Fredspaladset (Nederlandene). Udfærdiget i Bruxelles, den 3. februar 2014. På Kommissionens vegne Androulla VASSILIOU Medlem af Kommissionen (1)  EUT L 303 af 22. 11. 2011, s. 1

Kommissionens direktiv 2005/17/EF af 2. marts 2005 om ændring af visse bestemmelser i direktiv 92/105/EØF for så vidt angår plantepas

2005-03-02

http://publications.europa.eu/resource/cellar/fd061a91-11a4-4a9f-9497-ed0c37af4134

dan

3. 3. 2005 DA Den Europæiske Unions Tidende L 57/23 KOMMISSIONENS DIREKTIV 2005/17/EF af 2. marts 2005 om ændring af visse bestemmelser i direktiv 92/105/EØF for så vidt angår plantepas KOMMISSIONEN FOR DE EUROPÆISKE FÆLLESSKABER HAR — (6) Ordningen med ovennævnte etiketter bør tages op til revision inden den 31. december 2006 for at tage hensyn til de indhøstede erfaringer. under henvisning til traktaten om oprettelse af Det Europæiske Fællesskab, under henvisning til Rådets direktiv 2000/29/EF af 8. maj 2000 om foranstaltninger mod indslæbning i Fællesskabet af skade- gørere på planter eller planteprodukter og mod deres spredning inden for Fællesskabet (1), særlig artikel 2, stk. 1, litra f), andet afsnit, og artikel 10, stk. 1, andet afsnit, og ud fra følgende betragtninger: (1) (2) (3) (4) Ved Kommissionens direktiv 92/105/EØF af 3. december 1992 om en vis standardisering af plantepas til benyttelse ved flytning af en række planter, planteprodukter og andre genstande inden for Fællesskabet og om nærmere regler for udstedelse af sådanne plantepas samt betin- gelser og nærmere regler for erstatning af plantepas (2) er der fastsat visse nærmere procedurer for udstedelse af plantepas. indføres nye bestemmelser, Der bør således at de etiketter, der udstedes i henhold til EF-bestemmelser om afsætning af visse typer officielt certificeret frø, og som overholder de relevante krav i direktiv 2000/29/EF, betragtes som plantepas. Det har vist sig, at mange medlemsstater allerede anvender etiketter uden betegnelsen »EF-plantepas« for den kommende sæson 2004-2005. Det er hensigtsmæs- sigt at indføre bestemmelser for anvendelsen af etiketter i en overgangsperiode. I henhold til direktiv 92/105/EØF skal plantepas inde- holde bestemte oplysninger, bl. a. betegnelsen »EØF-plan- tepas«. Fællesskabets navn har siden vedtagelsen af trak- taten om Den Europæiske Union været »Det Europæiske Fællesskab«, forkortet »EF«, så betegnelsen bør ændres til »EF-plantepas«. (5) Direktiv 92/105/EØF bør derfor ændres i overensstem- melse hermed. (1) EFT L 169 af 10. 7. 2000, s. 1. Senest ændret ved direktiv 2004/102/EF (EUT L 309 af 6. 10. 2004, s. 9). (2) EFT L 4 af 8. 1. 1993, s. 22. (7) De i dette direktiv fastsatte foranstaltninger er i overens- stemmelse med udtalelse fra Den Stående Komité for Plantesundhed — UDSTEDT FØLGENDE DIREKTIV: Artikel 1 I direktiv 92/105/EØF foretages følgende ændringer: 1) Artikel 1, stk. 2, ændres således: a) Litra c) affattes således: »c) når der er tale om knolde af Solanum tuberosum L. til udplantning, jf. punkt 18. 1 i del A, kapitel II, i bilag IV til Rådets direktiv 2000/29/EF (*), kan den offici- elle etiket, der er fastsat i bilag III til Rådets direktiv 2002/56/EF (**), anvendes i stedet for et plantepas, forudsat at etiketten indeholder dokumentation for, at kravene i artikel 6, stk. 4, i direktiv 2000/29/EF er overholdt (efter den 31. december 2005 skal etiketten være forsynet med betegnelsen »EF-plan- tepas«); det skal på etiketten eller handelsdokumentet være anført, at bestemmelser vedrørende indføring af knolde af Solanum tuberosum L. til udplantning til og flytning heraf inden for en zone, der er anerkendt som beskyttet med hensyn til skadegørere på de pågældende knolde, er opfyldt ___________ (*) EFT L 169 af 10. 7. 2000, s. 1. (**) EFT L 193 af 20. 7. 2002, s. 60. « b) Følgende indsættes som litra d), e) og f): »d) når der er tale om frø af Helianthus annuus L. , jf. punkt 26 i del A, kapitel II, i bilag IV til direktiv 2000/29/EF, kan den officielle etiket, der er fastsat i bilag IV til Rådets direktiv 2002/57/EF (*), anvendes i stedet for et plantepas, forudsat at etiketten inde- holder dokumentation for, at kravene i artikel 6, stk. 4, i direktiv 2000/29/EF er overholdt (efter den 31. august 2005 skal etiketten være forsynet med betegnelsen »EF-plantepas«) L 57/24 DA Den Europæiske Unions Tidende 3. 3. 2005 e) når der er tale om frø af Lycopersicon lycopersicum (L. ) Karsten ex Farw. og Phaseolus L. , jf. punkt 27 og 29 i del A, kapitel II, i bilag IV til direktiv 2000/29/EF, kan den officielle etiket, der er fastsat i bilag IV A til Rådets direktiv 2002/55/EF (**), anvendes i stedet for et plantepas, forudsat at etiketten indeholder doku- mentation for, at kravene i artikel 6, stk. 4, i direktiv 2000/29/EF er overholdt (efter den 31. august 2005 skal etiketten være forsynet med betegnelsen »EF- plantepas«) f) når der er tale om frø af Medicago sativa L. , jf. punkt 28. 1 og 28. 2 i del A, kapitel II, i bilag IV til direktiv 2000/29/EF, kan den officielle etiket, der er fastsat i bilag IV, del A, til Rådets direktiv 66/401/EØF (***), anvendes forudsat at etiketten indeholder dokumentation for, at kravene i artikel 6, stk. 4, i direktiv 2000/29/EF er overholdt (efter den 31. august 2005 skal etiketten være forsynet med betegnelsen »EF-plantepas«). for et plantepas, stedet i ___________ (*) EFT L 193 af 20. 7. 2002, s. 74. (**) EFT L 193 af 20. 7. 2002, s. 33. (***) EFT 125 af 11. 7. 1966, s. 2298/66. « 2) Artikel 4 udgår. 3) Bilagets punkt 1 affattes således: »1. »EF-plantepas« kan anvendes i en overgangsperiode, der udløber den 1. januar 2006). « »EØF-plantepas« (betegnelsen Artikel 2 Ordningen med de i artikel 1, nr. 1), omhandlede etiketter tages op til revision inden den 31. december 2006. Artikel 3 1. Medlemsstaterne vedtager og offentliggør de love og admi- nistrative bestemmelser, der er nødvendige for at efterkomme dette direktiv senest den 14. maj 2005. De anvender bestem- melserne fra den 15. maj 2005. Bestemmelserne skal ved vedtagelsen indeholde en henvisning til dette direktiv eller skal ved offentliggørelsen ledsages af en sådan henvisning. De nærmere regler for henvisningen fast- sættes af medlemsstaterne. 2. Medlemsstaterne tilsender Kommissionen de vigtigste nati- onale bestemmelser, som de udsteder på det område, der er omfattet af dette direktiv. Artikel 4 Dette direktiv træder i kraft på tyvendedagen efter offentliggø- relsen i Den Europæiske Unions Tidende. Artikel 5 Dette direktiv er rettet til medlemsstaterne. Udfærdiget i Bruxelles, den 2. marts 2005. På Kommissionens vegne Markos KYPRIANOU Medlem af Kommissionen

Ingen indsigelse mod en anmeldt fusion (Sag COMP/M.5542 — NPM/Fortis/Helvoet) EØS-relevant tekst

2009-07-02

http://publications.europa.eu/resource/cellar/6dc4913c-965a-4542-821e-0e2f8876f6b8

dan

C_2009150DA. 01000202. xml 2. 7. 2009    DA Den Europæiske Unions Tidende C 150/2 Ingen indsigelse mod en anmeldt fusion (Sag COMP/M. 5542 — NPM/Fortis/Helvoet) (EØS-relevant tekst) 2009/C 150/04 Den 23. juni 2009 besluttede Kommissionen ikke at gøre indsigelse mod ovennævnte anmeldte fusion og erklære den forenelig med fællesmarkedet. Beslutningen er truffet efter artikel 6, stk. 1, litra b), i Rådets forordning (EF) nr. 139/2004. Beslutningens fulde ordlyd foreligger kun på engelsk og vil blive offentliggjort, efter at eventuelle forretningshemmeligheder er udeladt. Den vil kunne ses: — under fusioner på Kommissionens websted for konkurrence (http://ec. europa. eu/competition/mergers/cases/). Dette websted giver forskellige muligheder for at finde de konkrete fusionsbeslutninger, idet de er opstillet efter bl. a. virksomhedens navn, sagsnummer, dato og sektor — i elektronisk form på EUR-Lex-webstedet (http://eur-lex. europa. eu/da/index. htm) under dokumentnummer 32009M5542. EUR-Lex giver online-adgang til EU-retten

SKRIFTLIG FORESPØRGSEL nr. 84/98 af Carlos ROBLES PIQUER til Rådet. "Parlamentariske" valg i Cuba

1998-01-30

http://publications.europa.eu/resource/cellar/c7ba089c-e408-4873-b02c-976eb353c5b1

dan

1999/94/EG: Kommissionens beslut av den 25 januari 1999 om förfarandet för bestyrkande av överensstämmelse av byggprodukter enligt artikel 20.2 i rådets direktiv 89/106/EEG beträffande förtillverkade produkter av normalbetong, lättbetong och autoklaverad lättbetong [delgivet med nr K(1999) 118] (Text av betydelse för EES)

1999-01-25

http://publications.europa.eu/resource/cellar/ede9ee60-2401-4f35-842e-b1a2c4c3f696

swe

3. 2. 1999 SV Europeiska gemenskapernas officiella tidning L 29/55 KOMMISSIONENS BESLUT av den 25 januari 1999 om f(cid:148)rfarandet f(cid:148)r bestyrkande av (cid:148)verensst(cid:132)mmelse av byggprodukter enligt artikel 20. 2 i r(cid:134)dets direktiv 89/106/EEG betr(cid:132)ffande f(cid:148)rtillverkade produkter av normalbetong, l(cid:132)ttbetong och autoklaverad l(cid:132)ttbetong [delgivet med nr K(1999) 118] (Text av betydelse f(cid:148)r EES) (1999/94/EG) EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR BESLUTAT F(cid:153)LJANDE f(cid:148)rfarandena skall genomf(cid:148)ras, i enlighet med bilaga III, f(cid:148)r varje produkt eller produktgrupp, eftersom bilaga III anger att vissa system i f(cid:148)rsta hand skall anv(cid:132)ndas. med beaktande av F(cid:148)rdraget om uppr(cid:132)ttandet av Euro- peiska gemenskapen, med beaktande av r(cid:134)dets direktiv 89/106/EEG av den 21 december 1988 om tilln(cid:132)rmning av medlemsstaternas lagar och andra f(cid:148)rfattningar om byggprodukter (1), (cid:132)ndrat genom direktiv 93/68/EEG (2), s(cid:132)rskilt artikel 13. 4 i detta, och Det f(cid:148)rfarande som avses i artikel 13. 3 a motsvarar de system som anges i det f(cid:148)rsta alternativet utan fortl(cid:148)pande (cid:148)vervakning, samt i det andra och det tredje alternativet i punkt 2 ii i bilaga III och det f(cid:148)rfarande som avses i artikel 13. 3 b motsvarar de system som anges i punkt 2 i i bilaga III, samt i det f(cid:148)rsta alternativet med fortl(cid:148)pande (cid:148)vervakning i punkt 2 ii i bilaga III. De (cid:134)tg(cid:132)rder som f(cid:148)reskrivs i detta beslut (cid:132)r f(cid:148)renliga med yttrandet fr(cid:134)n St(cid:132)ndiga byggkommitt(cid:130)n. av f(cid:148)ljande sk(cid:132)l: Kommissionen skall v(cid:132)lja det av de tv(cid:134) f(cid:148)rfaranden, enligt artikel 13. 3 i direktiv 89/106/EEG f(cid:148)r bestyrkande av (cid:148)verensst(cid:132)mmelse av en produkt, som (cid:132)r ”minst betung- ande och samtidigt f(cid:148)renligt med kraven p(cid:134) s(cid:132)kerhet”. Detta inneb(cid:132)r att det (cid:132)r n(cid:148)dv(cid:132)ndigt att besluta om huru- vida en tillverkningskontroll i fabriken under tillverkarens ansvar (cid:132)r ett n(cid:148)dv(cid:132)ndigt och tillr(cid:132)ckligt villkor f(cid:148)r bestyr- kande av (cid:148)verensst(cid:132)mmelse f(cid:148)r en best(cid:132)md produkt eller produktgrupp, eller om det av orsaker som r(cid:148)r uppfyl- landet av de kriterier som avses i artikel 13. 4 kr(cid:132)vs att ett godk(cid:132)nt certifieringsorgan deltar. Enligt artikel 13. 4 kr(cid:132)vs att det f(cid:148)rfarande som s(cid:134)lunda best(cid:132)mts skall anges i uppdragen och i de tekniska specifikationerna. Det (cid:132)r d(cid:132)rf(cid:148)r (cid:148)nskv(cid:132)rt att definiera de produkter eller produktgrupper som anv(cid:132)nds i uppdragen och i de tekniska specifikationerna. H(cid:142)RIGENOM F(cid:153)RESKRIVS F(cid:153)LJANDE. Artikel 1 F(cid:148)r de produkter och produktgrupper som anges i bilaga I skall (cid:148)verensst(cid:132)mmelsen bestyrkas genom ett f(cid:148)rfarande d(cid:132)r tillverkaren ensam ansvarar f(cid:148)r ett system f(cid:148)r tillverk- ningskontroll i fabriken som s(cid:132)kerst(cid:132)ller att produkten (cid:148)verensst(cid:132)mmer med de till(cid:132)mpliga tekniska specifika- tionerna. Artikel 2 De tv(cid:134) f(cid:148)rfaranden som avses i artikel 13. 3 beskrivs i detalj i bilaga III till direktiv 89/106/EEG. Det (cid:132)r d(cid:132)rf(cid:148)r n(cid:148)dv(cid:132)ndigt att klart ange de metoder genom vilka de tv(cid:134) (1) EGT L 40, 11. 2. 1989, s. 12. (2) EGT L 220, 30. 8. 1993, s. 1. F(cid:148)r de produkter som anges i bilaga II skall (cid:148)verensst(cid:132)m- melsen bestyrkas genom ett f(cid:148)rfarande d(cid:132)r, f(cid:148)rutom ett system f(cid:148)r tillverkningskontroll i fabriken som genomf(cid:148)rs av tillverkaren, (cid:132)ven ett godk(cid:132)nt certifieringsorgan tar del i bed(cid:148)mningen och (cid:148)vervakningen av tillverkningskon- trollen eller av sj(cid:132)lva produkten. L 29/56 SV Europeiska gemenskapernas officiella tidning 3. 2. 1999 F(cid:148)rfarandet f(cid:148)r bestyrkande av (cid:148)verensst(cid:132)mmelse enligt bilaga III skall anges i uppdragen f(cid:148)r harmoniserade standarder. Artikel 3 Detta beslut riktar sig till medlemsstaterna. Artikel 4 Utf(cid:132)rdat i Bryssel den 25 januari 1999. P(cid:134) kommissionens v(cid:132)gnar Martin BANGEMANN Ledamot av kommissionen 3. 2. 1999 SV Europeiska gemenskapernas officiella tidning L 29/57 BILAGA I F(cid:148)rtillverkade produkter av normalbetong, l(cid:132)ttbetong och autoklaverad l(cid:132)ttbetong (1): — Avsedda f(cid:148)r anv(cid:132)ndning som begr(cid:132)nsat b(cid:132)rande (2) eller icke-b(cid:132)rande element (i synnerhet inh(cid:132)gnader, kopplingsdosor f(cid:148)r telekommunikationer, sm(cid:134) ledningskulvertar, icke-b(cid:132)rande v(cid:132)ggelement och bekl(cid:132)d- nadselement). (1) Med undantag av r(cid:148)r och tankar. (2) Med begr(cid:132)nsat b(cid:132)rande element avses s(cid:134)dana d(cid:132)r ett brott i elementet ej f(cid:148)rv(cid:132)ntas orsaka att byggnadsverket eller en del av det kollapsar, f(cid:134)r otill(cid:134)tna deformationer eller ger upphov till personskador. (Fastst(cid:132)lls av medlemsstaterna. ) L 29/58 SV Europeiska gemenskapernas officiella tidning 3. 2. 1999 BILAGA II F(cid:148)rtillverkade produkter av normalbetong, l(cid:132)ttbetong och autoklaverad l(cid:132)ttbetong: — Avsedda f(cid:148)r anv(cid:132)ndning som b(cid:132)rande element (i synnerhet f(cid:148)rsp(cid:132)nda h(cid:134)ld(cid:132)ckselement, stolpar och master (1), p(cid:134)lar, formplattor, fackverksbalkar, balk/bj(cid:132)lklagsenheter och element, kassettelement, balkar och pelare, b(cid:132)rande v(cid:132)ggelement, st(cid:148)dmurselement, takelement, silor (2), trappor, element f(cid:148)r brobane- plattor och stora kulvertar med l(cid:134)dtv(cid:132)rsnitt). (1) Med undantag av lyktstolpar till motorv(cid:132)gar. (2) Med undantag av silor f(cid:148)r lagring av v(cid:132)tskor. 3. 2. 1999 SV Europeiska gemenskapernas officiella tidning L 29/59 BILAGA III PRODUKTGRUPP: F(cid:153)RTILLVERKADE PRODUKTER AV NORMALBETONG, L(cid:142)TTBETONG OCH AUTOKLA- VERAD L(cid:142)TTBETONG (1/1) 1. System f(cid:148)r bestyrkande av (cid:148)verensst(cid:132)mmelse F(cid:148)r den eller de produkter och det eller de anv(cid:132)ndningsomr(cid:134)den som anges nedan skall Europeiska organisationen f(cid:148)r standardisering (CEN) och Europeiska kommitt(cid:130)n f(cid:148)r elektroteknisk standardisering (Cenelec) specificera f(cid:148)ljande system f(cid:148)r bestyrkande av (cid:148)verensst(cid:132)mmelse i de harmoniserade standarder som (cid:132)r till(cid:132)mpliga: Produkt(er) Anv(cid:132)ndningsomr(cid:134)de(n) F(cid:148)rtillverkade normalbetong, autoklaverad l(cid:132)ttbetong produkter av l(cid:132)ttbetong och F(cid:148)r anv(cid:132)ndning som b(cid:132)rande element F(cid:148)r anv(cid:132)ndning som icke- begr(cid:132)nsat eller b(cid:132)rande b(cid:132)rande element (1) Niv(cid:134)(er) eller klass(er) System f(cid:148)r bestyrkande av (cid:148)verensst(cid:132)mmelse — — 2+ 4 System 2+: Se bilaga III. 2 ii till direktiv 89/106/EEG, f(cid:148)rsta alternativet, inbegripet certifiering av fabrikens egen tillverkningskontroll av ett godk(cid:132)nt organ p(cid:134) grundval av s(cid:134)v(cid:132)l en inledande besiktning av fabriken och dess tillverkningskontroll som fortl(cid:148)pande (cid:148)vervakning, bed(cid:148)mning och godk(cid:132)nnande av tillverkningskon- trollen. Se bilaga III. 2 ii till direktiv 89/106/EEG tredje alternativet. System 4: (1) Med begr(cid:132)nsat b(cid:132)rande element avses s(cid:134)dana d(cid:132)r ett brott i elementet ej f(cid:148)rv(cid:132)ntas orsaka att byggnadsverket eller en del av det kollapsar, f(cid:134)r otill(cid:134)tna deformationer eller ger upphov till personskador. (Fastst(cid:132)lls av medlemsstaterna. ) Specifikationen f(cid:148)r systemet skall vara s(cid:134)dan att den kan genomf(cid:148)ras (cid:132)ven n(cid:132)r prestanda betr(cid:132)ffande en viss egenskap inte beh(cid:148)ver fastst(cid:132)llas p(cid:134) grund av att minst en medlemsstat saknar best(cid:132)mmelser f(cid:148)r egen- skapen i fr(cid:134)ga (se artikel 2. 1 i direktiv 89/106/EEG och i till(cid:132)mpliga fall punkt 1. 2. 3 i till(cid:132)mpningsdoku- menten). I dessa fall skall kontroll av egenskapen i fr(cid:134)ga inte p(cid:134)tvingas tillverkaren om denne inte (cid:148)nskar ange produktens prestanda i detta avseende

Kommissionens forordning (EF) nr. 630/2000 af 24. marts 2000 om fastsættelse af maksimumsrestitutionen ved udførsel af sleben langkornet ris inden for rammerne af den i forordning (EF) nr. 2176/1999 omhandlede licitation

2000-03-24

http://publications.europa.eu/resource/cellar/b6051245-78b4-43d4-85da-ceaba4650160

dan

L 76/4 DA De Europæiske Fællesskabers Tidende 25. 3. 2000 KOMMISSIONENS FORORDNING (EF) Nr. 630/2000 af 24. marts 2000 om fastsættelse af maksimumsrestitutionen ved udførsel af sleben langkornet ris inden for rammerne af den i forordning (EF) nr. 2176/1999 omhandlede licitation KOMMISSIONEN FOR DE EUROPÆISKE FÆLLESSKABER HAR — (3) under henvisning til traktaten om oprettelse af Det Europæiske Fællesskab, under henvisning til Rådets forordning (EF) nr. 3072/95 af 22. december 1995 om den fælles markedsordning for ris (1), senest ændret ved forordning (EF) nr. 2072/98 (2), særlig artikel 13, stk. 3, og ud fra følgende betragtninger: (1) (2) Ved Kommissionens forordning (EF) nr. 2176/1999 (3) restitutionen ved blev der åbnet en licitation over udførsel af ris. I overensstemmelse med artikel 5 i Kommissionens forordning (EØF) nr. 584/75 (4), senest ændret ved forordning (EF) nr. 299/95 (5), kan Kommissionen på grundlag af de indgivne bud efter fremgangsmåden i artikel 22 i forordning (EF) nr. 3072/95 vedtage at fast- sætte en maksimumseksportrestitution. Ved fastsættelse af denne skal der bl. a. tages hensyn til kriterierne i artikel 13 i forordning (EF) nr. 3072/95. Tilslagsmodtager bliver enhver bydende, hvis bud er lig med eller ligger under maksimumseksportrestitutionen. Anvendelsen af ovennævnte kriterier på den nuværende markedssituation for den pågældende ris medfører, at maksimumseksportrestitutionen fastsættes til det i artikel 1 nævnte beløb. (4) De i denne forordning fastsatte foranstaltninger er i overensstemmelse med udtalelse fra Forvaltningsko- mitéen for Korn — UDSTEDT FØLGENDE FORORDNING: Artikel 1 Maksimumsrestitutionen ved udførsel af sleben langkornet ris henhørende under KN-kode 1006 30 67 til visse tredjelande fastsættes på grundlag af bud, der er indgivet fra den 17. til 23. marts 2000, til 269,00 EUR/t inden for rammerne af den i forordning (EF) nr. 2176/1999 omhandlede licitation. Artikel 2 Denne forordning træder i kraft den 25. marts 2000. Denne medlemsstat. forordning er bindende i alle enkeltheder og gælder umiddelbart i hver Udfærdiget i Bruxelles, den 24. marts 2000. På Kommissionens vegne Franz FISCHLER Medlem af Kommissionen (1) EFT L 329 af 30. 12. 1995, s. 18. (2) EFT L 265 af 30. 9. 1998, s. 4. (3) EFT L 267 af 15. 10. 1999, s. 4. (4) EFT L 61 af 7. 3. 1975, s. 25. (5) EFT L 35 af 15. 2. 1995, s. 8

2002/503/EG: Kommissionens beslut av den 20 december 2000 om godkännande av det samlade programdokumentet för gemenskapens strukturåtgärder i området Korsika i Frankrike som får stöd under en övergångsperiod inom ramen för mål 1 [delgivet med nr K(2000) 2577 COR]

2000-12-20

http://publications.europa.eu/resource/cellar/07df85de-230a-4cc6-be80-bc630b5843f9

swe

L 175/4 SV Europeiska gemenskapernas officiella tidning 4. 7. 2002 KOMMISSIONENS BESLUT av den 20 december 2000 om godk(cid:228)nnande av det samlade programdokumentet f(cid:246)r gemenskapens struktur(cid:229)tg(cid:228)rder i omr(cid:229)det Korsika i Frankrike som f(cid:229)r st(cid:246)d under en (cid:246)verg(cid:229)ngsperiod inom ramen f(cid:246)r m(cid:229)l 1 [delgivet med nr K(2000) 2577 COR] (Endast den franska texten (cid:228)r giltig) (2002/503/EG) EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR FATTAT DETTA BESLUT med beaktande av F(cid:246)rdraget om uppr(cid:228)ttandet av Europeiska gemenskapen, med beaktande av r(cid:229)dets f(cid:246)rordning (EG) nr 1260/1999 av den 21 juni 1999 om allm(cid:228)nna best(cid:228)mmelser f(cid:246)r strukturfon- derna (1), s(cid:228)rskilt artikel 15. 5 i denna, efter samr(cid:229)d med kommittØn f(cid:246)r utveckling och omst(cid:228)llning av regioner, den kommittØ som avses i artikel 147 i f(cid:246)rdraget samt kommittØn f(cid:246)r jordbruksstrukturer och landsbygdsutveck- ling, och av f(cid:246)ljande sk(cid:228)l: (1) (2) (3) (4) I artikel 13 och f(cid:246)ljande artiklar i avdelning II i f(cid:246)rord- ning (EG) nr 1260/1999 finns best(cid:228)mmelser f(cid:246)r utarbe- tande och genomf(cid:246)rande av samlade programdokument. f(cid:246)rordning artikel 15. 1 och 15. 2 i Enligt (EG) nr 1260/1999 skall medlemsstaterna, efter samr(cid:229)d med de parter som anges i artikel 8 i f(cid:246)rordningen, l(cid:228)mna in en utvecklingsplan till kommissionen som inneh(cid:229)ller de uppgifter som anges i artikel 16 i f(cid:246)rordningen och som skall betraktas som ett utkast till det samlade program- dokumentet. Enligt artikel 15. 5 i f(cid:246)rordning (EG) nr 1260/1999 skall kommissionen, p(cid:229) grundval av den regionala utveck- lingsplan som lagts fram av medlemsstaterna, och inom ramen f(cid:246)r partnerskapet enligt artikel 8 i den f(cid:246)rord- ningen, i samr(cid:229)d med den ber(cid:246)rda medlemsstaten fatta beslut om det samlade programdokumentet enligt de f(cid:246)rfaranden som f(cid:246)reskrivs i artiklarna 48(cid:150)51. Den franska regeringen lade den 31 december 1999 f(cid:246)r kommissionen fram ett godtagbart utkast till samlat pro- gramdokument f(cid:246)r omr(cid:229)det Nord-Pas-de-Calais som f(cid:229)r st(cid:246)d under en (cid:246)verg(cid:229)ngsperiod inom ramen f(cid:246)r m(cid:229)l 1 f(cid:246)rordning (EG) nr 1260/1999. enligt artikel 6. 1 i Utkastet inneh(cid:229)ller de uppgifter som anges i artikel 16 i den f(cid:246)rordningen, s(cid:228)rskilt en beskrivning av de priorite- rade insatsomr(cid:229)den som valts ut, samt uppgifter om finansieringen fr(cid:229)n Europeiska regionala utvecklingsfon- den (ERUF), Europeiska socialfonden (ESF) och Euro- peiska utvecklings- och garantifonden f(cid:246)r jordbruket (EUGFJ), utvecklingssektionen. Den dag d(cid:229) det f(cid:246)r kommissionen godtagbara utkastet l(cid:228)mnades in skall anses som den dag fr(cid:229)n och med vil- ken utgifter enligt planen ber(cid:228)ttigar till st(cid:246)d. I enlighet med artikel 30 i f(cid:246)rordning (EG) nr 1260/1999 b(cid:246)r ett slutdatum f(cid:246)r st(cid:246)dber(cid:228)ttigande utgifter fastst(cid:228)llas. ¯tg(cid:228)rder f(cid:246)r landsbygdsutveckling som finansieras av Europeiska utvecklings- och garantifonden (EUGFJ) faller under r(cid:229)dets f(cid:246)rordning (EG) nr 1257/1999 av den 17 maj 1999 om st(cid:246)d fr(cid:229)n Europeiska utvecklings- och garantifonden f(cid:246)r jordbruket (EUGFJ) till utveckling av landsbygden och om (cid:228)ndring och upph(cid:228)vande av vissa f(cid:246)rordningar (2), s(cid:228)rskilt n(cid:228)r det g(cid:228)ller (cid:229)tg(cid:228)rdernas f(cid:246)r- enlighet och samverkan med st(cid:246)d inom ramen f(cid:246)r den gemensamma jordbrukspolitiken. Det samlade programdokumentet har inom ramen f(cid:246)r partnerskapet fastst(cid:228)llts i samr(cid:229)d med den ber(cid:246)rda med- lemsstaten. Kommissionen har f(cid:246)rs(cid:228)krat sig om att det samlade pro- gramdokumentet har fastst(cid:228)llts i enlighet med additiona- litetsprincipen. Enligt artikel 10 i f(cid:246)rordning (EG) nr 1260/1999 skall kommissionen och medlemsstaten i enlighet med princi- pen om partnerskap garantera den inb(cid:246)rdes samord- ningen av st(cid:246)det fr(cid:229)n de olika fonderna och st(cid:246)det fr(cid:229)n EIB och (cid:246)vriga finansieringsorgan. (5) (6) (7) (8) (9) (1) EGT L 161, 26. 6. 1999, s. 1. (2) EGT L 160, 26. 6. 1999, s. 80. 4. 7. 2002 SV Europeiska gemenskapernas officiella tidning L 175/5 (10) EIB har i enlighet med artikel 15. 5 i f(cid:246)rordning (EG) nr 1260/1999 deltagit i utarbetandet av det samlade programdokumentet. EIB har f(cid:246)rklarat sig villig att bidra till att genomf(cid:246)ra det samlade programdokumentet i enlighet med bankens stadgar. 3. Tillvarata och utveckla de lokala tillg(cid:229)ngarna. 4. Tekniskt st(cid:246)d. (11) Gemenskapens st(cid:246)d f(cid:246)r hela perioden och f(cid:246)rdelningen per (cid:229)r skall anges i euro. F(cid:246)rdelningen per (cid:229)r m(cid:229)ste vara f(cid:246)renlig med den g(cid:228)llande budgetplanen. I enlighet med artikel 7. 7 i f(cid:246)rordning (EG) nr 1260/1999 har gemen- skapens bidrag redan indexreglerats med 2 % per (cid:229)r. Enligt artiklarna 7. 7 och 44. 2 i f(cid:246)rordningen kan kom- missionen efter halva tiden, dock senast den 31 mars 2004, se (cid:246)ver gemenskapsst(cid:246)det med h(cid:228)nsyn till den faktiska prisutvecklingen och resultatreservens f(cid:246)rdel- ning. (12) F(cid:246)r att kunna ta h(cid:228)nsyn till behov som uppkommer allt- eftersom (cid:229)tg(cid:228)rderna genomf(cid:246)rs i praktiken b(cid:246)r det fin- nas m(cid:246)jlighet att med medlemsstatens samtycke och inom f(cid:246)rutfastst(cid:228)llda gr(cid:228)nser omf(cid:246)rdela anslag mellan de prioriterade insatsomr(cid:229)dena i det samlade programdoku- mentet. H˜RIGENOM F(cid:214)RESKRIVS F(cid:214)LJANDE. Artikel 1 H(cid:228)rmed godk(cid:228)nns f(cid:246)r perioden 1 januari 2000(cid:150)31 december 2006 det f(cid:246)r gemenskapens struktur(cid:229)tg(cid:228)rder i omr(cid:229)det Nord-Pas-de-Calais i Frankrike som f(cid:229)r st(cid:246)d under en (cid:246)verg(cid:229)ngsperiod inom ramen f(cid:246)r m(cid:229)l 1. samlade programdokumentet Artikel 2 1. I enlighet med artikel 19 i f(cid:246)rordning (EG) nr 1260/1999 inneh(cid:229)ller det samlade programdokumentet f(cid:246)ljande uppgifter: a) Strategin och de prioriterade insatsomr(cid:229)dena f(cid:246)r gemenska- pens och medlemsstatens gemensamma (cid:229)tg(cid:228)rder, deras s(cid:228)r- skilda, kvantifierade m(cid:229)l, en f(cid:246)rhandsbed(cid:246)mning av deras f(cid:246)rv(cid:228)ntade effekt, s(cid:228)rskilt p(cid:229) milj(cid:246)n, och de prioriterade insatsomr(cid:229)denas (cid:246)verensst(cid:228)mmelse med Frankrikes ekono- miska politik, social- och regionalpolitik och syssels(cid:228)tt- ningsstrategi. De prioriterade insatsomr(cid:229)dena (cid:228)r f(cid:246)ljande: b) En sammanfattande beskrivning av de (cid:229)tg(cid:228)rder som plane- ras inom de prioriterade insatsomr(cid:229)dena, bland annat de uppgifter som beh(cid:246)vs f(cid:246)r att kontrollera att (cid:229)tg(cid:228)rderna (cid:228)r f(cid:246)renliga med reglerna om statligt st(cid:246)d i artikel 87 i f(cid:246)rdra- get. c) En v(cid:228)gledande finansieringsplan som f(cid:246)r varje prioriterat insatsomr(cid:229)de och (cid:229)r specificerar den planerade finansie- ringen fr(cid:229)n de olika fonderna samt inneh(cid:229)ller uppgifter om st(cid:246)dber(cid:228)ttigande offentliga och d(cid:228)rmed j(cid:228)mst(cid:228)llda anslag i medlemsstaten och om den ber(cid:228)knade privata finansie- ringen. Det totala (cid:229)rliga st(cid:246)det fr(cid:229)n fonderna f(cid:246)r det sam- lade programdokumentet (cid:228)r f(cid:246)renligt med den g(cid:228)llande budgetplanen. d) Genomf(cid:246)randebest(cid:228)mmelser f(cid:246)r det samlade programdoku- mentet som omfattar utn(cid:228)mningen av en f(cid:246)rvaltningsmyn- dighet och en beskrivning av f(cid:246)ljande: hur programdoku- mentet skall genomf(cid:246)ras i praktiken, anv(cid:228)ndningen av glo- balt st(cid:246)d samt (cid:246)vervakningen och utv(cid:228)rderingen, s(cid:228)rskilt (cid:246)vervakningskommittØernas verksamhet och best(cid:228)mmel- serna om parternas medverkan i dessa. e) En f(cid:246)rhandskontroll av att additionalitetsprincipen har iakttagits och information om insynen och (cid:246)ppenheten i de finansiella fl(cid:246)dena. f) Uppgifter om de resurser som beh(cid:246)vs f(cid:246)r utformning, (cid:246)vervakning och utv(cid:228)rdering av st(cid:246)det. 2. Enligt den v(cid:228)gledande finansieringsplanen uppg(cid:229)r den totala kostnaden f(cid:246)r de prioriterade insatsomr(cid:229)dena f(cid:246)r gemen- gemensamma skapens och den ber(cid:246)rda medlemsstatens samt (cid:229)tg(cid:228)rder den till 389 000 000 euro. till 1 118 302 007 euro f(cid:246)r hela perioden, strukturfonderna finansieringen planerade fr(cid:229)n Det behov av nationell finansiering som f(cid:246)ljer av detta, dvs. 470 602 006 och den 258 700 001 euro fr(cid:229)n den privata, kan delvis t(cid:228)ckas med gemenskapsl(cid:229)n fr(cid:229)n EIB och andra l(cid:229)neinstitut. offentliga sektorn euro fr(cid:229)n Artikel 3 Strukturfondernas samlade finansiering av det aktuella 1. samlade programdokumentet uppg(cid:229)r till 389 000 000 euro. 1. Forts(cid:228)tta att fr(cid:228)mja n(cid:228)ringslivsutvecklingen. 2. Utbildning, solidaritet, syssels(cid:228)ttning. Best(cid:228)mmelserna f(cid:246)r beviljandet av det ekonomiska st(cid:246)det, inklusive fondernas finansiering av de olika prioriterade insats- omr(cid:229)dena i det h(cid:228)r samlade programdokumentet, anges i den finansieringsplan som finns som bilaga till detta beslut. L 175/6 SV Europeiska gemenskapernas officiella tidning 4. 7. 2002 2. Den prelimin(cid:228)ra f(cid:246)rdelningen mellan strukturfonderna av hela det tillg(cid:228)ngliga gemenskapsst(cid:246)det kommer att vara f(cid:246)ljan- de: ERUF ESF 252 944 000 euro. 97 262 000 euro. EUGFJ, utvecklingssektionen 38 794 000 euro. 3. Under finansieringsplanens genomf(cid:246)rande kan den sam- manlagda kostnaden (f(cid:246)r hela perioden) eller fondernas sam- lade finansiering av ett prioriterat insatsomr(cid:229)de justeras, med medlemsstatens samtycke, under f(cid:246)ruts(cid:228)ttning att justeringen inte (cid:246)verstiger 25 % av fondernas samlade finansiering av det samlade programdokumentet, eller med en h(cid:246)gre procentandel, under f(cid:246)ruts(cid:228)ttning att beloppet inte (cid:228)r h(cid:246)gre (cid:228)n 60 miljoner euro och att fondernas totala finansiering enligt punkt 1 iakttas. peiska gemenskapen p(cid:229) vissa slag av (cid:246)vergripande statligt st(cid:246)d (3). St(cid:246)d som beviljas utan att ha godk(cid:228)nts eller utan att undantag f(cid:246)religger (cid:228)r olagliga (f(cid:246)ljderna i fr(cid:229)ga om olagliga st(cid:246)d anges i procedurf(cid:246)rordningen om statliga st(cid:246)d), och om s(cid:229)dana st(cid:246)d medfinansieras som en f(cid:246)rordning (EG) oegentlighet enligt artiklarna 38 och 39 i nr 1260/1999. skall detta behandlas Kommissionen tar f(cid:246)ljaktligen inte emot ans(cid:246)kningar om l(cid:246)pande betalningar och slutbetalningar enligt artikel 32 i f(cid:246)r- ordning (EG) nr 1260/1999 f(cid:246)r (cid:229)tg(cid:228)rder som inneb(cid:228)r med- finansiering av nya eller (cid:228)ndrade st(cid:246)d enligt procedurf(cid:246)rord- ningen f(cid:246)r st(cid:246)d, oavsett om det r(cid:246)r sig om st(cid:246)dordningar eller enskilda st(cid:246)d, f(cid:246)rr(cid:228)n kommissionen har underr(cid:228)ttats om dessa st(cid:246)d(cid:229)tg(cid:228)rder och formellt godk(cid:228)nt dem. Utan hinder av vad som s(cid:228)gs i f(cid:246)reg(cid:229)ende stycken skall artik- larna 51 och 52 i f(cid:246)rordning (EG) nr 1257/1999 till(cid:228)mpas n(cid:228)r det g(cid:228)ller den landsbygdsutveckling som medfinansieras av EUGFJ. Artikel 4 Artikel 5 Detta beslut f(cid:246)regriper inte kommissionens st(cid:229)ndpunkt n(cid:228)r det g(cid:228)ller de statliga st(cid:246)d enligt artikel 87. 1 i f(cid:246)rdraget som kan beviljas f(cid:246)r dessa (cid:229)tg(cid:228)rder men som (cid:228)nnu inte har godk(cid:228)nts av kommissionen. En st(cid:246)dans(cid:246)kan fr(cid:229)n medlemsstaten, ett pro- gramkomplement eller en ans(cid:246)kan om betalning kan inte ers(cid:228)tta anm(cid:228)lan till kommissionen enligt artikel 88. 3 i f(cid:246)rdra- get. Medfinansiering fr(cid:229)n gemenskapen av statliga st(cid:246)d enligt artikel 87. 1 i f(cid:246)rdraget, oavsett om det g(cid:228)ller st(cid:246)dordningar eller enskilda st(cid:246)d, m(cid:229)ste i enlighet med artikel 88 i f(cid:246)rdraget i f(cid:246)r- v(cid:228)g godk(cid:228)nnas av kommissionen, utom d(cid:229) regeln om f(cid:246)rsum- bart st(cid:246)d g(cid:228)ller eller om det r(cid:246)r sig om st(cid:246)d som (cid:228)r undan- tagna fr(cid:229)n detta f(cid:246)rfarande i enlighet med f(cid:246)rordningar om undantag som kommissionen antagit i enlighet med r(cid:229)dets f(cid:246)r- ordning (EG) nr 994/98 av den 7 maj 1998 om till(cid:228)mpningen av artiklarna 92 och 93 i F(cid:246)rdraget om uppr(cid:228)ttandet av Euro- st(cid:246)dber(cid:228)ttigande den Begynnelsedatum f(cid:246)r 31 december 1999. Slutdatum f(cid:246)r st(cid:246)dber(cid:228)ttigande utgifter (cid:228)r den 31 december 2008. N(cid:228)r det g(cid:228)ller utgifter f(cid:246)r de organ som beviljar st(cid:246)d enligt artikel 9 i f(cid:246)rordning (EG) nr 1260/1999 (cid:228)r slutdatumet den 30 april 2009. utgifter (cid:228)r i Artikel 6 Detta beslut riktar sig till Republiken Frankrike. Utf(cid:228)rdat i Bryssel den 20 december 2000. P(cid:229) kommissionens v(cid:228)gnar Michel BARNIER Ledamot av kommissionen (3) EGT L 142, 14. 5. 1998, s. 1

Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 643/2014 av den 16 juni 2014 om tekniska standarder för genomförande av rapportering om nationella bestämmelser av tillsynskaraktär relevanta för tjänstepensionsplaner enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/41/EG Text av betydelse för EES

2014-06-16

http://publications.europa.eu/resource/cellar/a92cb660-f5f1-11e3-831f-01aa75ed71a1

swe

L_2014177SV. 01003401. xml 17. 6. 2014    SV Europeiska unionens officiella tidning L 177/34 KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) nr 643/2014 av den 16 juni 2014 om tekniska standarder för genomförande av rapportering om nationella bestämmelser av tillsynskaraktär relevanta för tjänstepensionsplaner enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/41/EG (Text av betydelse för EES) EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/41/EG av den 3 juni 2003 om verksamheten i och tillsynen över tjänstepensionsinstitut (1) särskilt artikel 20. 11 fjärde stycket, och av följande skäl: (1) Enligt direktiv 2003/41/EG ska medlemsstaterna till Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten (nedan kallad Eiopa) rapportera sina nationella bestämmelser av tillsynskaraktär relevanta på området för tjänstepensionsplaner som inte omfattas av hänvisningen till nationell social- och arbetsmarknadslagstiftning i artikel 20. 1 i det direktivet (nedan kallade nationella tillsynsbestämmelser). De krav som fastställs i denna förordning påverkar inte medlemsstaternas behörighet i enlighet med direktiv 2003/41/EG med avseende på nationell social- och arbetsmarknadslagstiftning som är tillämplig på tjänstepensionsinstitut. (2) Eiopa bör lägga ut informationen som inrapporterats enligt denna förordning på sin webbplats för att skapa en centraliserad informationskälla på unionsnivå om nationella tillsynsbestämmelser. (3) Det erkänns att medlemsstaterna kan ha bestämmelser som är tillämpliga på tjänstepensionsplaner inom exempelvis bolagsrätts-, antitrustlagstiftnings- och insolvenslagstiftningsområdena som går utöver nationella tillsynsbestämmelser. Rapporteringsskyldigheten enligt denna förordning är inte tänkt att tillhandahålla en uttömmande förteckning över alla de rättsregler och föreskrifter som styr tjänstepensionsplaners funktion. (4) Enligt artikel 4 direktiv 2003/41/EG kan medlemsstaterna välja att tillämpa bestämmelserna i artiklarna 9–16 och artiklarna 18, 19 och 20 i det direktivet på försäkringsföretagens verksamhet på tjänstepensionsområdet som omfattas av Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/83/EG (2). Medlemsstater som har utnyttjat denna möjlighet tillämpar en rad nationella tillsynsbestämmelser för försäkringsföretag som skiljer sig från dem som gäller för tjänstepensionsplaner. För medlemsstater som tillämpar denna möjlighet bör rapporteringsskyldigheten även omfatta information om de tillgångar och skulder som avses i artikel 7 andra stycket i direktiv 2003/41/EG. (5) För att säkerställa en enhetlig rapportering bör de behöriga myndigheterna tillhandahållas en mall för överföringen av de begärda uppgifterna till Eiopa. För att den överförda informationen ska vara lättillgänglig och jämförbar bör denna mallförteckning motsvara de relevanta bestämmelserna i direktiv 2003/41/EG. Schablonen bör också underlätta inrapporteringen av nationella tillsynsbestämmelser som inte omfattas av förteckningen, eftersom de är av tillsynskaraktär men inte direkt kopplade till införlivandet av direktiv 2003/41/EG. (6) Eftersom unionslagstiftningen inte harmoniserar strukturerna för tjänstepensionsinstitut finns det ett flertal strukturer inom ramen för vilka tillhandahållande av pensioner organiseras i medlemsstaterna. Behöriga myndigheter ska ange institutens namn och, i förekommande fall, ange de nationella tillsynsbestämmelser som är tillämpliga på de olika strukturerna. (7) Den rapporteringsskyldighet som åläggs behöriga myndigheter när det gäller solvensmarginal och garantifonden i enlighet med artiklarna 17a–17d i direktiv 2003/41/EG tillgodoses i rapportmallen genom artikel 17. 2 i det direktivet. (8) I några medlemsstater är de nationella tillsynsbestämmelserna inte tillämpliga på hela den berörda medlemsstatens territorium. De behöriga myndigheterna bör därför ange i mallen om deras nationella tillsynsbestämmelser tillämpas inom specifika territorier inom deras medlemsstat samt de rapporterade bestämmelsernas territoriella räckvidd. (9) Information om nationella tillsynsbestämmelser behöver uppdateras utan att det läggs en oproportionerlig börda på de behöriga myndigheterna. Därför bör rapporteringen begränsas till ett rapporteringstillfälle per år. För att göra den redovisade informationen mer samstämmig bör datumen för rapporteringstillfällena samt dagen för översändandet av informationen till Eiopa fastställas. Behöriga myndigheter bör på frivillig basis kunna uppdatera den informationen mellan rapporteringstillfällena. (10) För att säkerställa att information om nationella tillsynsbestämmelser finns tillgänglig kort tid efter denna förordnings ikraftträdande bör den första rapporteringen av uppgifter äga rum inom sex månader efter det att förordningen träder i kraft (11) Såsom anges i skäl 32 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/78/EU (3) bör de tekniska standarder som tas fram av Eiopa inte påverka medlemsstaternas behörighet med avseende på tillsynskrav på sådana institut i enlighet med direktiv 2003/41/EG. (12) Denna förordning baseras på de förslag till tekniska genomförandestandarder som Eiopa har lämnat till kommissionen. (13) Eiopa har genomfört öppna offentliga samråd om de förslag till tekniska genomförandestandarder som ligger till grund för denna förordning, analyserat de potentiellt sammanhängande kostnaderna och fördelarna samt begärt ett yttrande från intressentgruppen för värdepapper och marknader, inrättad i enlighet med artikel 37 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1094/2010 (4). HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE. Artikel 1 Rapporteringsförfaranden 1. Behöriga myndigheter ska översända informationen om nationella tillsynsbestämmelser till Eiopa för första gången inom sex månader från det att denna förordning trätt i kraft, och därefter årligen senast den 30 juni varje kalenderår efter det år då den sexmånadersperioden löper ut. 2. Det första översändandet ska avse nationella tillsynsbestämmelser som är i kraft den dag då denna förordning träder i kraft. De årliga översändandena ska avse nationella tillsynsbestämmelser som är i kraft den 1 mars det ifrågavarande kalenderåret. 3. De behöriga myndigheterna kan när som helst på frivillig basis överföra uppdaterad information om sina nationella tillsynsbestämmelser till Eiopa. Artikel 2 Rapporteringsformat och mallar 1. När de behöriga myndigheterna rapporterar och uppdaterar sina nationella tillsynsbestämmelser ska de använda mallen i bilagan och ange följande: a) Namnet på den behöriga myndigheten, medlemsstatens namn och datum för översändande till Eiopa. b) Huruvida det är fråga om ett första, ett frivilligt eller ett årligt översändande. c) Huruvida översändandet avser försäkringsföretag i den mening som avses i artikel 4 direktiv 2003/41/EG samt typen av försäkringsföretag. d) Huruvida det finns mer än en typ av struktur för tillhandahållande av tjänstepension i medlemsstaten och i så fall namnen på de typer av strukturer och de nationella tillsynsbestämmelser som gäller för dem. e) Huruvida de rapporterade bestämmelserna är tillämpliga inom olika territorier inom en medlemsstat och i så fall de rapporterade bestämmelsernas territoriella utsträckning. f) I tillämpliga fall hänvisningar till fullständiga namn och nummer på respektive rättsakter och andra relevanta instrument, inklusive rubrik och nummer på relevanta avsnitt eller artiklar. g) En hyperlänk till det relevanta avsnittet på den webbplats som innehåller den fullständiga texten till rättsakterna och andra relevanta instrument, där sådan är tillgänglig. 2. Om det finns nationella tillsynsbestämmelser som inte täcks av mallförteckningen i bilagan ska den relevanta behöriga myndigheten ange de bestämmelserna i kategorin "Annan" i mallen. 3. De behöriga myndigheterna ska ge in ifyllda mallar till Eiopa i elektronisk form. Artikel 3 Ikraftträdande Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning. Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater. Utfärdad i Bryssel den 16 juni 2014. På kommissionens vägnar José Manuel BARROSO Ordförande (1)  EUT L 235, 23. 9. 2003, s. 10. (2)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/83/EG av den 5 november 2002 om livförsäkring (EGT L 345, 19. 12. 2002, s. 1). (3)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/78/EU av den 24 november 2010 om ändring av direktiven 98/26/EG, 2002/87/EG, 2003/6/EG, 2003/41/EG, 2003/71/EG, 2004/39/EG, 2004/109/EG, 2005/60/EG, 2006/48/EG, 2006/49/EG och 2009/65/EG, vad gäller befogenheterna för Europeiska tillsynsmyndigheten (Europeiska bankmyndigheten), Europeiska tillsynsmyndigheten (Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten) och Europeiska tillsynsmyndigheten (Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten) (EUT L 331, 15. 12. 2010, s. 120). (4)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1094/2010 av den 24 november 2010 om inrättande av en europeisk tillsynsmyndighet (Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten), om ändring av beslut nr 716/2009/EG och om upphävande av kommissionens beslut 2009/79/EG (EUT L 331, 15. 12. 2010, s. 48). BILAGA Mallar för de nationella bestämmelserna av tillsynskaraktär som är relevanta på området för tjänstepensionsplaner Den behöriga myndighetens namn Medlemsstat Datum för översändande till Eiopa       Rapporten avser tjänstepensionsverksamhet hos försäkringsföretag enligt vad som avses i artikel 2. 1 c (markera med x) Ja   Det förekommer mer än en strukturell typ av institut för tillhandahållande av tjänstepensioner i vår jurisdiktion enligt vad som avses i artikel 2. 1 d (markera med x) Ja   Nej   Nej           Om ja, ange vilken typ av försäkringsföretag som avses i den nationella lagstiftningen: Om ja, ange deras namn och klargör om olika nationella tillsynsbestämmelser gäller för olika strukturella typer av institut som tillhandahåller tjänstepensioner. Typ av rapport (markera med x) a) första översändande – artikel 1. 1 och 1. 2   De rapporterade bestämmelsernas olika territoriella räckvidd enligt vad som avses i artikel 2. 1 e (markera med x) Ja   b) frivilligt översändande – artikel 1. 3   Nej   c) årligt översändande – artikel 1. 1       Om ja, ange den territoriella räckvidden för var och en av de rapporterade bestämmelserna. Kod Post Motsvarande bestämmelser i direktiv 2003/41/EG 10 Institutets verksamhet Artikel 7 I tillämpliga fall, fullständiga namn och nummer på respektive rättsakter och andra relevanta instrument, inklusive rubrik och nummer på relevanta avsnitt eller artiklar Hyperlänk(ar) till den fullständiga nationella lagstiftningstexten 20 Rättslig uppdelning mellan sponsoringföretag och tjänstepensionsinstitut Artikel 8 I tillämpliga fall, fullständiga namn och nummer på respektive rättsakter och andra relevanta instrument, inklusive rubrik och nummer på relevanta avsnitt eller artiklar Hyperlänk(ar) till den fullständiga nationella lagstiftningstexten 30 Driftsvillkor Artikel 9 31   Artikel 9. 1 I tillämpliga fall, fullständiga namn och nummer på respektive rättsakter och andra relevanta instrument, inklusive rubrik och nummer på relevanta avsnitt eller artiklar Hyperlänk(ar) till den fullständiga nationella lagstiftningstexten 32   Artikel 9. 2 I tillämpliga fall, fullständiga namn och nummer på respektive rättsakter och andra relevanta instrument, inklusive rubrik och nummer på relevanta avsnitt eller artiklar Hyperlänk(ar) till den fullständiga nationella lagstiftningstexten 33   Artikel 9. 3 I tillämpliga fall, fullständiga namn och nummer på respektive rättsakter och andra relevanta instrument, inklusive rubrik och nummer på relevanta avsnitt eller artiklar Hyperlänk(ar) till den fullständiga nationella lagstiftningstexten 34   Artikel 9. 4 I tillämpliga fall, fullständiga namn och nummer på respektive rättsakter och andra relevanta instrument, inklusive rubrik och nummer på relevanta avsnitt eller artiklar Hyperlänk(ar) till den fullständiga nationella lagstiftningstexten 35   Artikel 9. 5 I tillämpliga fall, fullständiga namn och nummer på respektive rättsakter och andra relevanta instrument, inklusive rubrik och nummer på relevanta avsnitt eller artiklar Hyperlänk(ar) till den fullständiga nationella lagstiftningstexten 40 Årsredovisningar och årsrapporter Artikel 10 I tillämpliga fall, fullständiga namn och nummer på respektive rättsakter och andra relevanta instrument, inklusive rubrik och nummer på relevanta avsnitt eller artiklar Hyperlänk(ar) till den fullständiga nationella lagstiftningstexten 50 Principer för investeringspolitik Artikel 12 I tillämpliga fall, fullständiga namn och nummer på respektive rättsakter och andra relevanta instrument, inklusive rubrik och nummer på relevanta avsnitt eller artiklar Hyperlänk(ar) till den fullständiga nationella lagstiftningstexten 60 Information som ska lämnas till de behöriga myndigheterna Artikel 13 61   Artikel 13. 1 I tillämpliga fall, fullständiga namn och nummer på respektive rättsakter och andra relevanta instrument, inklusive rubrik och nummer på relevanta avsnitt eller artiklar Hyperlänk(ar) till den fullständiga nationella lagstiftningstexten 62   Artikel 13. 2 I tillämpliga fall, fullständiga namn och nummer på respektive rättsakter och andra relevanta instrument, inklusive rubrik och nummer på relevanta avsnitt eller artiklar Hyperlänk(ar) till den fullständiga nationella lagstiftningstexten 70 De behöriga myndigheternas interventionsbefogenheter och åligganden Artikel 14 71   Artikel 14. 1 I tillämpliga fall, fullständiga namn och nummer på respektive rättsakter och andra relevanta instrument, inklusive rubrik och nummer på relevanta avsnitt eller artiklar Hyperlänk(ar) till den fullständiga nationella lagstiftningstexten 72   Artikel 14. 2 I tillämpliga fall, fullständiga namn och nummer på respektive rättsakter och andra relevanta instrument, inklusive rubrik och nummer på relevanta avsnitt eller artiklar Hyperlänk(ar) till den fullständiga nationella lagstiftningstexten 73   Artikel 14. 3 I tillämpliga fall, fullständiga namn och nummer på respektive rättsakter och andra relevanta instrument, inklusive rubrik och nummer på relevanta avsnitt eller artiklar Hyperlänk(ar) till den fullständiga nationella lagstiftningstexten 74   Artikel 14. 4 I tillämpliga fall, fullständiga namn och nummer på respektive rättsakter och andra relevanta instrument, inklusive rubrik och nummer på relevanta avsnitt eller artiklar Hyperlänk(ar) till den fullständiga nationella lagstiftningstexten 75   Artikel 14. 5 I tillämpliga fall, fullständiga namn och nummer på respektive rättsakter och andra relevanta instrument, inklusive rubrik och nummer på relevanta avsnitt eller artiklar Hyperlänk(ar) till den fullständiga nationella lagstiftningstexten 80 Tekniska bestämmelser Artikel 15 81   Artikel 15. 1 I tillämpliga fall, fullständiga namn och nummer på respektive rättsakter och andra relevanta instrument, inklusive rubrik och nummer på relevanta avsnitt eller artiklar Hyperlänk(ar) till den fullständiga nationella lagstiftningstexten 82   Artikel 15. 2 I tillämpliga fall, fullständiga namn och nummer på respektive rättsakter och andra relevanta instrument, inklusive rubrik och nummer på relevanta avsnitt eller artiklar Hyperlänk(ar) till den fullständiga nationella lagstiftningstexten 83   Artikel 15. 3 I tillämpliga fall, fullständiga namn och nummer på respektive rättsakter och andra relevanta instrument, inklusive rubrik och nummer på relevanta avsnitt eller artiklar Hyperlänk(ar) till den fullständiga nationella lagstiftningstexten 84   Artikel 15. 4 I tillämpliga fall, fullständiga namn och nummer på respektive rättsakter och andra relevanta instrument, inklusive rubrik och nummer på relevanta avsnitt eller artiklar Hyperlänk(ar) till den fullständiga nationella lagstiftningstexten 85   Artikel 15. 5 I tillämpliga fall, fullständiga namn och nummer på respektive rättsakter och andra relevanta instrument, inklusive rubrik och nummer på relevanta avsnitt eller artiklar Hyperlänk(ar) till den fullständiga nationella lagstiftningstexten 86   Artikel 15. 6 I tillämpliga fall, fullständiga namn och nummer på respektive rättsakter och andra relevanta instrument, inklusive rubrik och nummer på relevanta avsnitt eller artiklar Hyperlänk(ar) till den fullständiga nationella lagstiftningstexten 90 Finansiering av tekniska bestämmelser Artikel 16 91   Artikel 16. 1 I tillämpliga fall, fullständiga namn och nummer på respektive rättsakter och andra relevanta instrument, inklusive rubrik och nummer på relevanta avsnitt eller artiklar Hyperlänk(ar) till den fullständiga nationella lagstiftningstexten 92   Artikel 16. 2 I tillämpliga fall, fullständiga namn och nummer på respektive rättsakter och andra relevanta instrument, inklusive rubrik och nummer på relevanta avsnitt eller artiklar Hyperlänk(ar) till den fullständiga nationella lagstiftningstexten 93   Artikel 16. 3 I tillämpliga fall, fullständiga namn och nummer på respektive rättsakter och andra relevanta instrument, inklusive rubrik och nummer på relevanta avsnitt eller artiklar Hyperlänk(ar) till den fullständiga nationella lagstiftningstexten 100 Lagstadgat kapitalkrav Artikel 17 101   Artikel 17. 1 I tillämpliga fall, fullständiga namn och nummer på respektive rättsakter och andra relevanta instrument, inklusive rubrik och nummer på relevanta avsnitt eller artiklar Hyperlänk(ar) till den fullständiga nationella lagstiftningstexten 102   Artikel 17. 2 I tillämpliga fall, fullständiga namn och nummer på respektive rättsakter och andra relevanta instrument, inklusive rubrik och nummer på relevanta avsnitt eller artiklar Hyperlänk(ar) till den fullständiga nationella lagstiftningstexten 103   Artikel 17. 3 I tillämpliga fall, fullständiga namn och nummer på respektive rättsakter och andra relevanta instrument, inklusive rubrik och nummer på relevanta avsnitt eller artiklar Hyperlänk(ar) till den fullständiga nationella lagstiftningstexten 110 Investeringsregler Artikel 18 111   Artikel 18. 1 I tillämpliga fall, fullständiga namn och nummer på respektive rättsakter och andra relevanta instrument, inklusive rubrik och nummer på relevanta avsnitt eller artiklar Hyperlänk(ar) till den fullständiga nationella lagstiftningstexten 112   Artikel 18. 2 I tillämpliga fall, fullständiga namn och nummer på respektive rättsakter och andra relevanta instrument, inklusive rubrik och nummer på relevanta avsnitt eller artiklar Hyperlänk(ar) till den fullständiga nationella lagstiftningstexten 113   Artikel 18. 3 I tillämpliga fall, fullständiga namn och nummer på respektive rättsakter och andra relevanta instrument, inklusive rubrik och nummer på relevanta avsnitt eller artiklar Hyperlänk(ar) till den fullständiga nationella lagstiftningstexten 114   Artikel 18. 4 I tillämpliga fall, fullständiga namn och nummer på respektive rättsakter och andra relevanta instrument, inklusive rubrik och nummer på relevanta avsnitt eller artiklar Hyperlänk(ar) till den fullständiga nationella lagstiftningstexten 115   Artikel 18. 5 I tillämpliga fall, fullständiga namn och nummer på respektive rättsakter och andra relevanta instrument, inklusive rubrik och nummer på relevanta avsnitt eller artiklar Hyperlänk(ar) till den fullständiga nationella lagstiftningstexten 116   Artikel 18. 6 I tillämpliga fall, fullständiga namn och nummer på respektive rättsakter och andra relevanta instrument, inklusive rubrik och nummer på relevanta avsnitt eller artiklar Hyperlänk(ar) till den fullständiga nationella lagstiftningstexten 117   Artikel 18. 7 I tillämpliga fall, fullständiga namn och nummer på respektive rättsakter och andra relevanta instrument, inklusive rubrik och nummer på relevanta avsnitt eller artiklar Hyperlänk(ar) till den fullständiga nationella lagstiftningstexten 120 Förvaltning och depå Artikel 19 I tillämpliga fall, fullständiga namn och nummer på respektive rättsakter och andra relevanta instrument, inklusive rubrik och nummer på relevanta avsnitt eller artiklar Hyperlänk(ar) till den fullständiga nationella lagstiftningstexten Övrigt enligt vad som avses i artikel 2. 2 Nationella tillsynsbestämmelser som inte täcks av ovanstående förteckning. I tillämpliga fall, fullständiga namn och nummer på respektive rättsakter och andra relevanta instrument, inklusive rubrik och nummer på relevanta avsnitt eller artiklar. Hyperlänk(ar) till den fullständiga nationella lagstiftningstexten

Europeiska unionens domstol : en garanti för att EU-rätten ska gälla lika för 500 miljoner medborgare.

2018-11-30

http://publications.europa.eu/resource/cellar/f7f87918-a5b5-11e8-99ee-01aa75ed71a1

swe

WRITTEN QUESTION No. 2030/98 by Yiannis ROUBATIS to the Council. Dismissal of distinguished Turkish journalists

1998-07-06

http://publications.europa.eu/resource/cellar/746c8943-622c-409f-9111-fbc1eeacc0fc

swe

8. 4. 1999 SV Europeiska gemenskapernas officiella tidning C 96/25 (1999/C 96/033) SKRIFTLIG FR¯GA E-2018/98 fr(cid:229)n Hiltrud Breyer (V) till r(cid:229)det (29 juni 1998) Ang(cid:229)ende: F(cid:246)rordning 258/97 om nya livsmedel Skulle r(cid:229)det kunna f(cid:246)rklara hur best(cid:228)mmelserna i artikel 8 i f(cid:246)rordning 258/97 (1) skall fungera i praktiken? I synnerhet f(cid:246)ljande: › Vilket slags ord rekommenderas f(cid:246)r att uppfylla best(cid:228)mmelserna i artikel 8. 1 a sista stycket d(cid:228)r det kr(cid:228)vs att m(cid:228)rkningen skall ange b(cid:229)de vilka egenskaper som har f(cid:246)r(cid:228)ndrats och vilken metod som anv(cid:228)nts f(cid:246)r att uppn(cid:229) dessa egenskaper? › Vilka kriterier skall till(cid:228)mpas f(cid:246)r de bed(cid:246)mningar som erfordras enligt artikel 8. 1 b och c (s(cid:228)rskilda h(cid:228)lsoeffekter och etiska bet(cid:228)nkligheter) och vem skall till(cid:228)mpa dem? (1) EGT L 43, 14. 2. 1997, s. 1. Svar (19 oktober 1998) I enlighet med best(cid:228)mmelserna i f(cid:246)rdraget (cid:229)ligger det medlemsstaterna att vidta de (cid:229)tg(cid:228)rder som kr(cid:228)vs f(cid:246)r att till(cid:228)mpa den f(cid:246)rordning som den (cid:228)rade parlamentsledamoten h(cid:228)nvisar till och kommissionen, eventuellt under domstolens (cid:246)verseende, att (cid:246)vervaka till(cid:228)mpningen av f(cid:246)rordningen. (1999/C 96/034) SKRIFTLIG FR¯GA E-2030/98 fr(cid:229)n Yiannis Roubatis (PSE) till r(cid:229)det (6 juli 1998) Ang(cid:229)ende: Avskedandet av framst(cid:229)ende turkiska journalister P(cid:229) basis av l(cid:246)gnaktig (cid:148)information(cid:148) fr(cid:229)n en person som p(cid:229)st(cid:229)s ha en ledande st(cid:228)llning inom PKK, har turkiska generaler tvingat de tv(cid:229) framst(cid:229)ende turkiska journalisterna Mehmed Ali Birads och Dzengiz ˙adars arbetsgivare att avskeda dem. Man befarar nu att avskedandet ocks(cid:229) kan tolkas som (cid:148)gr(cid:246)nt ljus(cid:148) f(cid:246)r den turkiska parastaten att avr(cid:228)tta de tv(cid:229) journalisterna. H(cid:228)ndelserna i Sokoulouk visade ju att parastaten och den officiella staten i Turkiet har ett n(cid:228)ra samarbete. Allt detta sker samtidigt som Turkiet och vissa av landets handelspartner vidh(cid:229)ller att det (cid:228)r med (cid:228)rligt upps(cid:229)t som landets ledning understryker Turkiets (cid:246)nskan om n(cid:228)rmare f(cid:246)rbindelser med Europeiska unionen. vilka konkreta (cid:229)tg(cid:228)rder (cid:228)mnar r(cid:229)det vidta f(cid:246)r att skydda de tv(cid:229) journalisterna som nu f(cid:246)rmodligen riskerar 1. att bli m(cid:246)rdade? 2. n(cid:228)r (cid:228)mnar r(cid:229)det i klartext f(cid:246)rklara f(cid:246)r Turkiet att i de principer som utg(cid:246)r grundvalen f(cid:246)r de europeiska demokratiska statsskickens verksamhet och funktion, ing(cid:229)r ocks(cid:229) principen om tanke- och yttrandefrihet, och att det (cid:228)r helt om(cid:246)jligt att t(cid:228)nka sig att man f(cid:246)r ekonomisk eller annan vinnings skull, skulle blunda f(cid:246)r det faktum att utvecklingen i Turkiet igen en g(cid:229)ng verkar vara p(cid:229) v(cid:228)g mot env(cid:228)lde och totalitarism? Svar (9 november 1998) R(cid:229)det har inte tillg(cid:229)ng till information f(cid:246)r att bed(cid:246)ma vare sig orsakerna till avskedandet av journalisterna 1. Mehmet Ali Birad och Cenghiz Candar eller den fara f(cid:246)r deras liv som eventuellt f(cid:246)religger. 2. R(cid:229)det p(cid:229)pekar att i (cid:246)verensst(cid:228)mmelse med r(cid:229)dets st(cid:229)ndpunkt, som uttrycktes vid m(cid:246)tet i associeringsr(cid:229)det med Turkiet den 29 april 1997, erinrade Europeiska r(cid:229)det vid sitt m(cid:246)te i Luxemburg den 12-13 december 1997 om att st(cid:228)rkandet av Turkiets band med EU ocks(cid:229) (cid:228)r avh(cid:228)ngigt av att landet anpassar sig till de normer och den praxis f(cid:246)r skydd f(cid:246)r m(cid:228)nskliga r(cid:228)ttigheter som g(cid:228)ller i Europeiska unionen. R(cid:229)det beklagar att Turkiet f(cid:246)r n(cid:228)rvarande v(cid:228)grar att forts(cid:228)tta sin politiska dialog med unionen p(cid:229) detta omr(cid:229)de

Kommissionens förordning (EU) nr 949/2013 av den 2 oktober 2013 om förbud mot fiske efter birkelånga i EU-vatten och internationella vatten i II och IV med fartyg som för brittisk flagg

2013-10-02

http://publications.europa.eu/resource/cellar/5df3681b-2cc1-11e3-8d1c-01aa75ed71a1

swe

L_2013262SV. 01000301. xml 4. 10. 2013    SV Europeiska unionens officiella tidning L 262/3 KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) nr 949/2013 av den 2 oktober 2013 om förbud mot fiske efter birkelånga i EU-vatten och internationella vatten i II och IV med fartyg som för brittisk flagg EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1224/2009 av den 20 november 2009 om införande av ett kontrollsystem i gemenskapen för att säkerställa att bestämmelserna i den gemensamma fiskeripolitiken efterlevs (1), särskilt artikel 36. 2, och av följande skäl: (1) I rådets förordning (EU) nr 39/2013 av den 21 januari 2013 om fastställande för år 2013 av fiskemöjligheter tillgängliga för EU-fartyg när det gäller vissa fiskbestånd och grupper av fiskbestånd som inte omfattas av internationella förhandlingar eller överenskommelser (2) fastställs kvoter för 2013. (2) Enligt de uppgifter som kommissionen har mottagit har fångsterna av det bestånd som anges i bilagan till den här förordningen, gjorda av fartyg som är registrerade i den medlemsstat som anges i samma bilaga, eller som för den medlemsstatens flagg, medfört att kvoten för 2013 är uttömd. (3) Det är därför nödvändigt att förbjuda fiske efter detta bestånd. HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE. Artikel 1 Uttömd kvot Den fiskekvot för 2013 som tilldelats den medlemsstat som anges i bilagan till denna förordning för det bestånd som anges i samma bilaga ska anses vara uttömd från och med den dag som fastställs i bilagan. Artikel 2 Förbud Fiske efter det bestånd som anges i bilagan till denna förordning, och som bedrivs av fartyg som är registrerade i den medlemsstat som anges i samma bilaga, eller som för den medlemsstatens flagg, är förbjudet från och med den dag som fastställs i bilagan. Det är även förbjudet att omflytta, omlasta eller landa fångster av detta bestånd som har gjorts av sådana fartyg efter den dagen samt att förvara dessa fångster ombord. Artikel 3 Ikraftträdande Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning. Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater. Utfärdad i Bryssel den 2 oktober 2013. På kommissionens vägnar För ordföranden Lowri EVANS Generaldirektör för havsfrågor och fiske (1)  EUT L 343, 22. 12. 2009, s. 1. (2)  EUT L 23, 25. 1. 2013, s. 1. BILAGA Nr 52/TQ39 Medlemsstat Förenade kungariket Bestånd BLI/24- Art Birkelånga (Molva dypterygia) Område EU-vatten och internationella vatten i II och IV Datum 2. 9. 2013

P9_TA(2023)0074 Udveksling af retshåndhævelsesoplysninger Europa-Parlamentets lovgivningsmæssige beslutning af 15. marts 2023 om forslag til Europa-Parlamentets og Rådets direktiv om udveksling af oplysninger mellem medlemsstaternes retshåndhævende myndigheder og om ophævelse af Rådets rammeafgørelse 2006/960/RIA (COM(2021)0782 — C9-0457/2021 — 2021/0411(COD)) P9_TC1-COD(2021)0411 Europa-Parlamentets holdning fastlagt ved førstebehandlingen den 15. marts 2023 med henblik på vedtagelse af Europa-Parlamentets og Rådets direktiv (EU) 2023/… om udveksling af oplysninger mellem medlemsstaternes retshåndhævende myndigheder og om ophævelse af Rådets rammeafgørelse 2006/960/RIA

2023-03-15

http://publications.europa.eu/resource/cellar/75f60db3-89f0-11ee-99ba-01aa75ed71a1

dan

C_202300422DA. 000101. fmx. xml Tidende Den Europæiske Unions DA Serie C C/2023/422 23. 11. 2023 P9_TA(2023)0074 Udveksling af retshåndhævelsesoplysninger Europa-Parlamentets lovgivningsmæssige beslutning af 15. marts 2023 om forslag til Europa-Parlamentets og Rådets direktiv om udveksling af oplysninger mellem medlemsstaternes retshåndhævende myndigheder og om ophævelse af Rådets rammeafgørelse 2006/960/RIA (COM(2021)0782 — C9-0457/2021 — 2021/0411(COD)) (Almindelig lovgivningsprocedure: førstebehandling) (C/2023/422) Europa-Parlamentet, — der henviser til Kommissionens forslag til Europa-Parlamentet og Rådet (COM(2021)0782), — der henviser til artikel 294, stk. 2, og artikel 87, stk. 2 i traktaten om Den Europæiske Unions funktionsmåde, på grundlag af hvilke Kommissionen har forelagt forslaget for Parlamentet (C9-0457/2021), — der henviser til artikel 294, stk. 3, i traktaten om Den Europæiske Unions funktionsmåde, — der henviser til, at det kompetente udvalg har godkendt den foreløbige aftale i henhold til forretningsordenens artikel 74, stk. 4, og at Rådets repræsentant ved skrivelse af 7. december 2022 forpligtede sig til at godkende Europa-Parlamentets holdning, jf. artikel 294, stk. 4, i traktaten om Den Europæiske Unions funktionsmåde, — der henviser til forretningsordenens artikel 59, — der henviser til udtalelse fra Budgetkontroludvalget, — der henviser til betænkning fra Udvalget om Borgernes Rettigheder og Retlige og Indre Anliggender (A9-0247/2022), 1. vedtager nedenstående holdning ved førstebehandling; 2. anmoder om fornyet forelæggelse, hvis Kommissionen erstatter, i væsentlig grad ændrer eller agter i væsentlig grad at ændre sit forslag; 3. pålægger sin formand at sende Parlamentets holdning til Rådet og Kommissionen samt til de nationale parlamenter. P9_TC1-COD(2021)0411 Europa-Parlamentets holdning fastlagt ved førstebehandlingen den 15. marts 2023 med henblik på vedtagelse af Europa-Parlamentets og Rådets direktiv (EU) 2023/… om udveksling af oplysninger mellem medlemsstaternes retshåndhævende myndigheder og om ophævelse af Rådets rammeafgørelse 2006/960/RIA (Eftersom der var indgået en aftale mellem Parlamentet og Rådet, svarer Parlamentets holdning til den endelige retsakt, direktiv (EU) 2023/977. ) ELI: http://data. europa. eu/eli/C/2023/422/oj ISSN 1977-0871 (electronic edition)

SKRIFTLIG FORESPØRGSEL nr. 2776/97 af Marjo MATIKAINEN- KALLSTRÖM til Kommissionen. Beskyttelse af børn

1997-09-01

http://publications.europa.eu/resource/cellar/f9023708-2d9f-4f33-88ad-c61a6dc5008d

dan

Anmeldelse af en planlagt fusion (Sag COMP/M. 3814 — RR Donnelley/Astron) — Det overvejes at behandle denne sag i henhold til den forenklede procedure EØS-relevant tekst

2005-05-25

http://publications.europa.eu/resource/cellar/72dc1a72-e451-46fe-ac98-510c770a996a

dan

C 126/8 DA Den Europæiske Unions Tidende 25. 5. 2005 Anmeldelse af en planlagt fusion (Sag COMP/M. 3814 — RR Donnelley/Astron) Det overvejes at behandle denne sag i henhold til den forenklede procedure (2005/C 126/03) (EØS-relevant tekst) 1. Den 10. maj 2005 modtog Kommissionen i henhold til artikel 4 i Rådets forordning (EF) nr. 139/2004 (1) en anmeldelse af en planlagt fusion, hvorved virksomheden RRD Inks Limited (»RRD Inks«, England), der kontrolleres af RR Donnelley & Sons Company (»RRD«, USA), erhverver kontrollen, jf. artikel 3, stk. 1, litra b, i Rådets forordning, med hele Astron Group Limited (»Astron«, England) ved køb af aktier. 2. De pågældende virksomheder udøver følgende erhvervsaktiviteter: — RR Donnelley: International trykning, trykning af aviser, blade, kataloger, direktiver, bøger osv. i Europa — Astron: outsourcing af dokumentrelaterede processer, dokument –og datalagring, trykning. På grundlag af en foreløbig undersøgelse finder Kommissionen, at den anmeldte transaktion kan falde 3. ind under forordning (EF) nr. 139/2004. Den forbeholder sig dog sin endelige stilling til dette punkt. I henhold til Kommissionens meddelelse om en forenklet procedure for behandling af visse fusioner jf. Rådets forordning (EF) nr. 139/2004 (2) skal det bemærkes at det overvejes at behandle denne sag i henhold til proceduren beskrevet i denne meddelelse. Kommissionen opfordrer andre interesserede parter til at fremsætte deres eventuelle bemærkninger til 4. den planlagte fusion. Bemærkningerne skal være Kommissionen i hænde senest ti dage efter offentliggørelsen af denne medde- lelse. Bemærkningerne med angivelse af sag COMP/M. 3814 — RR Donnelley/Astron, kan sendes til Kommissionen med fax ((32-2) 296 43 01 eller 296 72 44) eller med posten til følgende adresse: Europa-Kommissionen Generaldirektoratet for Konkurrence Registreringskontoret for Fusioner J-70 B-1049 Bruxelles (1) EUT L 24 af 29. 1. 2004, s. 1. (2) EUT C 56 af 5. 3. 2005 s. 32

SKRIFTLIG FORESPØRGSEL nr. 430/97 af Sebastiano MUSUMECI til Kommissionen. Krav om udsættelse af betalingen af bøder i forbindelse med mælkekvoter

1997-02-19

http://publications.europa.eu/resource/cellar/bed214ee-6183-4e07-a310-bbdc84f6f0c1

dan

Särskild rapport 10/2020 EU:s transportinfrastrukturer: megaprojekt måste genomföras snabbare för att ge nätverkseffekter i tid 2020/C 205/08

2020-06-19

http://publications.europa.eu/resource/cellar/ab1602e3-b1fd-11ea-bb7a-01aa75ed71a1

swe

C_2020205SV. 01001501. xml 19. 6. 2020    SV Europeiska unionens officiella tidning C 205/15 Särskild rapport 10/2020 EU:s transportinfrastrukturer: megaprojekt måste genomföras snabbare för att ge nätverkseffekter i tid (2020/C 205/08) Europeiska revisionsrätten meddelar härmed att särskild rapport 10/2020 ”EU:s transportinfrastrukturer: megaprojekt måste genomföras snabbare för att ge nätverkseffekter i tid” just har offentliggjorts. Rapporten finns på Europeiska revisionsrättens webbplats: http://eca. europa. eu

Förhandsanmälan av en koncentration (Ärende COMP/M.3863 – TUI/CP Ships) Text av betydelse för EES

2005-08-31

http://publications.europa.eu/resource/cellar/3da8d543-86c0-4b9b-b403-6820342de49c

swe

31. 8. 2005 SV Europeiska unionens officiella tidning C 212/11 Förhandsanmälan av en koncentration (Ärende COMP/M. 3863 – TUI/CP Ships) (2005/C 212/06) (Text av betydelse för EES) 1. Kommissionen mottog den 24 augusti 2005 en anmälan om en föreslagen koncentration enligt artikel 4 i rådets förordning (EG) nr 139/2004 (1), genom vilken företaget TUI AG (”TUI”, Tyskland) på det sätt som avses i artikel 3. 1 b i förordningen förvärvar fullständig kontroll över företaget CP Ships Limited (”CP Ships”, Kanada) genom ett offentligt bud tillkännagivet den 21 augusti 2005. 2. De berörda företagen bedriver följande affärsverksamhet: — TUI: turism, terminalstjänster, logistik och (genom dess dotterbolag Hapag-Lloyd) containertrafik och container- — CP Ships: containertrafik och containerterminaltjänster. 3. Kommissionen har vid en preliminär granskning kommit fram till att den anmälda koncentrationen kan omfattas av förordning (EG) nr 139/2004, dock med det förbehållet att ett slutligt beslut i denna fråga fattas senare. Kommissionen uppmanar berörda tredje parter att till den lämna eventuella synpunkter på den före- 4. slagna koncentrationen. Synpunkterna skall ha kommit in till kommissionen senast tio dagar efter detta offentliggörande. Synpunk- terna kan sändas till kommissionen per fax ((32-2) 296 43 01 eller 296 72 44) eller per post, med angi- vande av referens COMP/M. 3863 – TUI/CP Ships, till Europeiska kommissionen Generaldirektoratet för konkurrens Registreringsenheten för företagskoncentrationer J-70 B-1049 Bryssel (1) EUT L 24, 29. 1. 2004, s. 1

MEDDELELSE FRA KOMMISSIONEN TIL EUROPA-PARLAMENTET i henhold til artikel 294, stk. 6, i traktaten om Den Europæiske Unions funktionsmåde vedrørende Rådets holdning til vedtagelsen af Europa-Parlamentets og Rådets forordning om ændring af forordning (EF) nr. 1934/2006 om oprettelse af et instrument til finansiering af samarbejdet med industrialiserede og andre højindkomstlande- og territorier

2010-12-13

http://publications.europa.eu/resource/cellar/08cda134-f548-4f82-acc6-fe6511d2bb1b

dan

DA DA DA EUROPA-KOMMISSIONEN Bruxelles, den 13. 12. 2010 KOM(2010) 786 endelig 2009/0059 (COD) MEDDELELSE FRA KOMMISSIONEN TIL EUROPA-PARLAMENTET i henhold til artikel 294, stk. 6, i traktaten om Den Europæiske Unions funktionsmåde vedrørende Rådets holdning til vedtagelsen af Europa-Parlamentets og Rådets forordning om ændring af forordning (EF) nr. 1934/2006 om oprettelse af et instrument til finansiering af samarbejdet med industrialiserede og andre højindkomstlande- og territorier DA DA 2009/0059 (COD) MEDDELELSE FRA KOMMISSIONEN TIL EUROPA-PARLAMENTET i henhold til artikel 294, stk. 6, i traktaten om Den Europæiske Unions funktionsmåde vedrørende Rådets holdning til vedtagelsen af Europa-Parlamentets og Rådets forordning om ændring af forordning (EF) nr. 1934/2006 om oprettelse af et instrument til finansiering af samarbejdet med industrialiserede og andre højindkomstlande- og territorier 1. SAGSFORLØB: Forslag fremsendt til Europa-Parlamentet og Rådet (dokument KOM(2009) 197 endelig 2 – (2009)/0059 (COD): Fremsendelse: 21. april 2009 berigtigelse: 30. november 2009, ændret: 1. december 2009 (Lissabontraktatens ikrafttrædelse) Europa-Parlamentets udtalelse ved førstebehandlingen: 21. oktober 2010. Ændret forslag fremsendt: […]. Rådets førstebehandlingsholdning vedtaget: 10. december 2010. 2. FORMÅLET MED KOMMISSIONENS FORSLAG Kommissionen fremlagde dette forslag i forbindelse med midtvejsrevisionen af de finansielle instrumenter for foranstaltninger udadtil1 for at afhjælpe den lovgivningsmæssige mangel, at EU ikke kan finansiere aktiviteter, der ikke tydeligt henhører under kategorien officiel udviklingsbistand (ODA) i 46 af EU's partnerlande rundt omkring i verden. Dette skyldes, at forordningen om instrumentet for udviklingssamarbejde (DCI-forordningen) udelukker (artikel 2, stk. 4) foranstaltninger, som ikke opfylder ODA-kriterier, der er fastsat af OECD's Komité for Udviklingsbistand (OECD/DAC). Der findes ikke andre basisretsakter, som muliggør finansiering af foranstaltninger, der ikke er ODA-berettigede, i udviklingslande omfattet af DCI. Som en følge heraf har det været nødvendigt at finansiere visse typer foranstaltninger uden for DCI under Forberedende Foranstaltninger, som Europa-Parlamentet har oprettet til dette formål (dvs. forretningsmæssige og videnskabelige udvekslinger med Indien og Kina og i Asien og Latinamerika). Disse samarbejde med Forberedende Foranstaltninger ophørte i 2009. Der blev dengang indgået en aftale mellem Kommissionen og formandskaberne for de relevante EP-udvalg om, at europæiske studenter i mellemindkomstgruppen lande 1 Meddelelse fra Kommissionen til Europa-Parlamentet og Rådet: Midtvejsrevision af de finansielle instrumenter for foranstaltninger udadtil KOM(2009) 196 endelig af 21. 4. 2009. DA 2 DA og lærere, der deltager i den eksterne del af Erasmus Mundus, kun ville blive finansieret under DCI indtil udgangen af 2009. Afhjælpningen af den lovgivningsmæssige mangel vil også gøre det muligt at finansiere visse energiprojekter og offentlige diplomatiske aktiviteter, der ikke er ODA-berettigede (f. eks. i Asien, Centralasien og i Irak/Iran). Forslaget er begrænset til perioden 2010-2103, og der er sat grænser for dets politikmæssige indhold og budgetmæssige konsekvenser. Det er ikke til hinder for, at der fremover kan fremsættes forslag om en ny generation af finansielle instrumenter for eksterne forbindelser under den næste finansielle ramme. 3. BEMÆRKNINGER TIL RÅDETS HOLDNING 3. 1. Generelle kommentarer til Rådets holdning ved førstebehandlingen Kommissionen kan støtte Rådets holdning, der er resultatet af konstruktive forhandlinger mellem de tre institutioner. Den er i overensstemmelse med de væsentligste mål og den grundlæggende tilgang i Kommissionens oprindelige forslag. Parlamentet, Rådet og Kommissionen forhandlede indledningsvist en kompromistekst med henblik på at nå frem til en aftale ved Parlamentets førstebehandling, som oprindeligt var berammet til juni 2010. Der blev til det formål gennemført trepartsmøder den 13. april og den 5. maj. På grund af de nedennævnte specifikke spørgsmål var det imidlertid hverken i juni eller juli muligt at indgå en aftale. 3. 2. Vigtigste kendetegn ved den fælles holdning, der er blevet forhandlet Rådets holdning afspejler følgende centrale elementer: • Det er i EU's interesse at uddybe sine forbindelser til udviklingslandene på områder som f. eks. økonomisk, kommerciel, akademisk, forretningsmæssig og videnskabelig udveksling - områder, som EU har interesse i, men som ikke nødvendigvis kan karakteriseres som ODA • Dette instrument vil blive anvendt til finansiering af foranstaltninger, der i princippet ikke kan kategoriseres som ODA. 3. 3. Særlige spørgsmål (parlamentsændringer, der ikke kan godtages af Rådet): • Delegerede retsakter søger med (artikel 290 i TEUF): Parlamentet sine førstebehandlingsændringer at anvende denne procedure på Kommissionens vedtagelse af flerårige strategidokumenter. På trods af langvarige og intensive forhandlinger (bl. a. trepartsmøder den 2. februar, den 23. marts og den 20. oktober) var det ikke muligt at nå frem til en aftale om dette spørgsmål. Rådet har ikke accepteret disse ændringer i sine holdninger ved førstebehandlingen. Kommissionen er rede til at fortsætte sin indsats for at forlige institutionerne og finde måder, hvorpå det er muligt at tage hensyn til de grundlæggende forbehold i Parlamentets ændringsforslag, navnlig ved at sikre, at Parlamentet på passende vis kan inddrages i formuleringen af strategier for eksternt samarbejde og i behørig anvendelse af instrumenter til ekstern finansiering. • Artikel 16 vedrørende referencebeløbet for finansieringen: Parlamentet har vedtaget en ændring af denne artikel, som Rådet ikke har godkendt ved førstebehandlingen, idet det har foretrukket at bibeholde Kommissionens oprindelige forslag. Kommissionen støtter Rådets DA 3 DA holdning, eftersom den afspejler standardteksten om finansielle referencebeløb, som indgår i ethvert finansielt instrument. For at fremme enighed og give institutionerne de nødvendige forsikringer er Kommissionen rede til at fremsætte vedlagte erklæring. 4. KONKLUSIONER I Rådets holdning indgår der en forhandlet kompromistekst, som i meget vid udstrækning afspejler Europa-Parlamentets anmodninger og ændringsforslag ved førstebehandlingen. Kommissionen kan derfor godtage Rådets holdning ved førstebehandlingen. DA 4 DA Instrumentet for industrialiserede lande - KOM(2009) 197 endelig Kommissionens erklæring om artikel 16 Forordningen omhandler støtte til en række specifikke ikke-ODA-aktiviteter i lande, der er omfattet af instrumentet for udviklingssamarbejde (forordning (EF) nr. 1905/2006 om DCI). Forordningen er tænkt som en engangsløsning på dette område. Kommissionen bekræfter på ny, at bekæmpelse af fattigdom, herunder virkeliggørelse af millenniumudviklingsmålene, er det vigtigste mål med dens udviklingssamarbejde og forbliver en prioritet. Den erindrer om, at det referencebeløb for finansiering, som i artikel 16 er fastsat for lande, der er opført i bilag II, vil blive anvendt under anvendelse af øremærkede budgetposter, som er beregnet for ikke-ODA-aktiviteter. Kommissionen kan desuden bekræfte, at den agter at respektere det finansielle referencebeløb, der er fastsat i artikel 38 i instrumentet for udviklingssamarbejde (forordning (EF) nr. 1905/2006) for perioden 2007-2013 samt bestemmelserne i samme forordning om opfyldelse af ODA-kriterierne. Den erindrer om, at referencebeløbet i henhold til den nuværende finansielle planlægning vil blive overskredet i 2013. Kommissionen agter i den forbindelse at fremsætte budgetforslag, der sikrer stigende udviklingsbistand til Asien og Latinamerika under DCI-forordningen ((EF) nr. 1905/2006) i perioden frem til 2013, således at de aktuelle planlagte ODA-beløb under DCI-instrumentet og EU-budgettet i almindelighed ikke berøres. DA 5 DA

Oversigt over fællesskabsbeslutninger om tilladelse til markedsføring af lægemidler fra 1. november 2005 til 19. november 2005 (Beslutning(er) truffet i medfør af artikel 34 i direktiv 2001/83/EF eller artikel 38 i direktiv 2001/82/EF)

2005-12-30

http://publications.europa.eu/resource/cellar/5805f28f-019e-403c-adeb-c3feb32598d8

dan

30. 12. 2005 DA Den Europæiske Unions Tidende C 334/35 Oversigt over fællesskabsbeslutninger om tilladelse til markedsføring af 1. november 2005 til 19. november 2005 lægemidler fra (Beslutning(er) truffet i medfør af artikel 34 i direktiv 2001/83/EF (1) eller artikel 38 i direktiv 2001/82/EF (2)) (2005/C 334/07) Udstedelse, bibeholdelse eller ændring af en national markedsføringstilladelse Dato for beslutningen Lægemidlets navn(e) Indehaver(e) af markedsføringstilladelsen Medlemsstat Dato for notifikation 7. 11. 2005 Coversyl Se bilag Se bilag 24. 11. 2005 (1) EFT L 311 af 28. 11. 2001, s. 67. (2) EFT L 311 af 28. 11. 2001, s. 1. FORTEGNELSE OVER LÆGEMIDLERNES NAVNE, LÆGEMIDDELFORMER, STYRKER, INDGIVELSESVEJ, INDEHA- VERE AF MARKEDSFØRINGSTILLADELSE I MEDLEMSSTATERNE BILAG Medlemsstat Indehaver af markedføringstilladelse Særnavn Styrke Lægemiddelform Indgivelsesvej Østrig Østrig Belgien Belgien Danmark Danmark Finland Finland Frankrig Frankrig Tyskland Tyskland Grækenland Grækenland Island Island Irland Irland Italien Servier Austria GmbH Servier Austria GmbH Servier Benelux S. A. Servier Benelux S. A. Les Laboratoires Servier Les Laboratoires Servier Les Laboratoires Servier Les Laboratoires Servier Les Laboratoires Servier Les Laboratoires Servier COVERSUM COVERSUM COVERSYL COVERSYL COVERSYL COVERSYL COVERSYL COVERSYL COVERSYL COVERSYL Les Laboratoires Servier COVERSUM COR Les Laboratoires Servier COVERSUM Servier Hellas Pharmaceuticals S. A. COVERSYL Servier Hellas Pharmaceuticals S. A. COVERSYL Les Laboratoires Servier Les Laboratoires Servier Les Laboratoires Servier Les Laboratoires Servier Les Laboratoires Servier Luxembourg Servier Benelux S. A. Luxembourg Servier Benelux S. A. COVERSYL COVERSYL COVERSYL COVERSYL COVERSYL COVERSYL COVERSYL 2 mg 4 mg 2 mg 4 mg 2 mg 4 mg 2 mg 4 mg 2 mg 4 mg 2 mg 4 mg 2 mg 4 mg 2 mg 4 mg 2 mg 4 mg 4 mg 2 mg 4 mg Tabletter Tabletter Tabletter Tabletter Tabletter Tabletter Tabletter Tabletter Tabletter Tabletter Tabletter Tabletter Tabletter Tabletter Tabletter Tabletter Tabletter Tabletter Tabletter Tabletter Tabletter Oral anvendelse Oral anvendelse Oral anvendelse Oral anvendelse Oral anvendelse Oral anvendelse Oral anvendelse Oral anvendelse Oral anvendelse Oral anvendelse Oral anvendelse Oral anvendelse Oral anvendelse Oral anvendelse Oral anvendelse Oral anvendelse Oral anvendelse Oral anvendelse Oral anvendelse Oral anvendelse Oral anvendelse C 3 3 4 / 3 6 D A D e n E u r o p æ i s k e U n o n s i i T d e n d e. 3 0 1 2 2 0 0 5. Medlemsstat Indehaver af markedføringstilladelse Særnavn Styrke Lægemiddelform Indgivelsesvej Nederlandene Nederlandene Norge Norge Portugal Portugal Spanien Sverige Sverige Les Laboratoires Servier Les Laboratoires Servier Les Laboratoires Servier Les Laboratoires Servier Servier Portugal — Especialidades Farmacêu- ticas COVERSYL COVERSYL COVERSYL COVERSYL COVERSYL Servier Portugal — Especialidades Farmacêu- ticas COVERSYL Les Laboratoires Servier Les Laboratoires Servier Les Laboratoires Servier Det Forenede Kongerige Les Laboratoires Servier Det Forenede Kongerige Les Laboratoires Servier COVERSYL COVERSYL COVERSYL COVERSYL COVERSYL 2 mg 4 mg 2 mg 4 mg 2 mg 4 mg 4 mg 2 mg 4 mg 2 mg 4 mg Tabletter Tabletter Tabletter Tabletter Tabletter Oral anvendelse Oral anvendelse Oral anvendelse Oral anvendelse Oral anvendelse Tabletter Oral anvendelse Tabletter Tabletter Tabletter Tabletter Tabletter Oral anvendelse Oral anvendelse Oral anvendelse Oral anvendelse Oral anvendelse. 3 0 1 2 2 0 0 5. D A D e n E u r o p æ i s k e U n o n s i i T d e n d e C 3 3 4 / 3 7

Kommissionens förordning (EG) nr 1221/2006 av den 11 augusti 2006 om ändring av rådets förordning (EG) nr 1623/2000 om tillämpningsföreskrifter för förordning (EG) nr 1493/1999 om den gemensamma organisationen av marknaden för vin, vad beträffar marknadsmekanismerna

2006-08-11

http://publications.europa.eu/resource/cellar/aa16092d-6a7e-4b69-b2ca-72629094223c

swe

12. 8. 2006 SV Europeiska unionens officiella tidning L 221/3 KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 1221/2006 av den 11 augusti 2006 om ändring av rådets förordning (EG) nr 1623/2000 om tillämpningsföreskrifter för förordning (EG) nr 1493/1999 om den gemensamma organisationen av marknaden för vin, vad beträffar marknadsmekanismerna EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1493/1999 av den 17 maj 1999 om den gemensamma organisationen av markna- den för vin (1), särskilt artikel 33, och av följande skäl: (1) (2) (3) (4) (5) I artiklarna 45, 59 och 61 i kommissionens förordning (EG) nr 1623/2000 (2) anges vissa datum av betydelse för destilleringen av biprodukter från vinframställning. På grund av den stora skörden under vinåret 2005/06 har vissa medlemsstater konkreta svårigheter att avsluta destilleringen inom de föreskrivna tidsfristerna. Fristerna bör därför förlängas. I artikel 63a i förordning (EG) nr 1623/2000 anges när det gäller destillation av vin till konsumtionsalkohol vil- ken procentandel av produktionen som producenterna har rätt att leverera till den typen av destillation. Pro- centandelen bör fastställas för vinåret 2006/07. Förordning (EG) nr 1623/2000 bör därför ändras i en- lighet med detta. För att säkra kontinuiteten i de berörda producenternas verksamhet bör denna förordning tillämpas från och med den 16 juli 2006. De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är fören- liga med yttrandet från förvaltningskommittén för vin. HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE. Artikel 1 Förordning (EG) nr 1623/2000 ändras på följande sätt: 1. I artikel 45. 1 skall fjärde stycket ersättas med följande: ”Genom undantag från första stycket, skall det datum som anges i första stycket, när det gäller vinåren 2004/05 och 2005/06, flyttas fram till den 31 augusti nästa vinår. ” 2. I artikel 59 skall tredje stycket ersättas med följande: ”Genom undantag från första stycket, skall det datum som anges i första stycket, när det gäller vinåren 2004/05 och 2005/06, flyttas fram till den 15 september nästa vinår. ” 3. I artikel 61. 3 skall andra stycket ersättas med följande: ”För vinåren 2004/2005 och 2005/2006 skall det datum som anges i första stycket flyttas fram till den 15 september nästa vinår. ” 4. I artikel 63a. 2 första stycket skall sista meningen ersättas med följande: ”För vinåren 2004/05, 2005/06 och 2006/07 skall pro- centandelen vara 25 %”. Artikel 2 Denna förordning träder i kraft den tredje dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning. Den skall tillämpas från och med den 16 juli 2006. Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater. Utfärdad i Bryssel den 11 augusti 2006. På kommissionens vägnar Mariann FISCHER BOEL Ledamot av kommissionen (1) EGT L 179, 14. 7. 1999, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 2165/2005 (EUT L 345, 28. 12. 2005, s. 1). (2) EGT L 194, 31. 7. 2000, s. 45. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 1820/2005 (EUT L 293, 9. 11. 2005, s. 8)

Sag C-383/16: Domstolens dom (Tredje Afdeling) af 19. oktober 2017 — Vion Livestock BV mod Staatssecretaris van Economische Zaken (anmodning om præjudiciel afgørelse fra College van Beroep voor het Bedrijfsleven — Nederlandene) (Præjudiciel forelæggelse — fælles markedsordning — beskyttelse af dyr under transport — eksportrestitutioner — forordning (EU) nr. 817/2010 — forordning (EF) nr. 1/2005 — pligt til at ajourføre en kopi af logbogen frem til dyrenes ankomst til stedet for den første aflæsning i det endelige bestemmelsestredjeland — inddrivelse af uretmæssigt udbetalte beløb)

2017-10-19

http://publications.europa.eu/resource/cellar/d49fcd04-de4d-11e7-a506-01aa75ed71a1

dan

C_2017424DA. 01000901. xml 11. 12. 2017    DA Den Europæiske Unions Tidende C 424/9 Domstolens dom (Tredje Afdeling) af 19. oktober 2017 — Vion Livestock BV mod Staatssecretaris van Economische Zaken (anmodning om præjudiciel afgørelse fra College van Beroep voor het Bedrijfsleven — Nederlandene) (Sag C-383/16) (1) ((Præjudiciel forelæggelse - fælles markedsordning - beskyttelse af dyr under transport - eksportrestitutioner - forordning (EU) nr. 817/2010 - forordning (EF) nr. 1/2005 - pligt til at ajourføre en kopi af logbogen frem til dyrenes ankomst til stedet for den første aflæsning i det endelige bestemmelsestredjeland - inddrivelse af uretmæssigt udbetalte beløb)) (2017/C 424/12) Processprog: nederlandsk Den forelæggende ret College van Beroep voor het Bedrijfsleven Parter i hovedsagen Sagsøger: Vion Livestock BV Sagsøgt: Staatssecretaris van Economische Zaken Konklusion Artikel 7 i Kommissionens forordning (EU) nr. 817/2010 af 16. september 2010 om fastsættelse af gennemførelsesbestemmelser efter Rådets forordning (EF) nr. 1234/2007 for så vidt angår kravene for ydelse af eksportrestitutioner i forbindelse med levende kvægs velfærd under transport, sammenholdt med artikel 3, stk. 1 og 2, og artikel 2, stk. 2, i forordning nr. 817/2010 samt punkt 3, 7 og 8 i bilag II til Rådets forordning (EF) nr. 1/2005 af 22. december 2004 om beskyttelse af dyr under transport og dermed forbundne aktiviteter og om ændring af direktiv 64/432/EØF og 93/119/EF og forordning (EF) nr. 1255/97, skal fortolkes således, at der kan kræves tilbagebetaling af eksportrestitutioner i henhold til forordning nr. 817/2010, når en transportvirksomhed ved forsendelse af kvæg ikke har ajourført en kopi af den logbog, som er omhandlet i bilag II til forordning nr. 1/2005, helt frem til stedet for den første aflæsning i det endelige bestemmelsestredjeland. (1)  EUT C 371 af 10. 10. 2016

2012/17/EU: Rådets beslut av den 14 december 2011 om fastställande av den ståndpunkt som Europeiska unionen ska inta i relevanta instanser inom Världshandelsorganisationen (WTO) angående Ryska federationens anslutning till WTO

2011-12-14

http://publications.europa.eu/resource/cellar/c11746ae-589b-4429-b44f-b1c41ebd5c8f

swe

L_2012006SV. 01000601. xml 10. 1. 2012    SV Europeiska unionens officiella tidning L 6/6 RÅDETS BESLUT av den 14 december 2011 om fastställande av den ståndpunkt som Europeiska unionen ska inta i relevanta instanser inom Världshandelsorganisationen (WTO) angående Ryska federationens anslutning till WTO (2012/17/EU) EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 91, 100. 2 och 207 jämförda med artikel 218. 9, med beaktande av Europeiska kommissionens förslag, och av följande skäl: (1) I juni 1993 ansökte Ryska federationens regering om anslutning till Marrakechavtalet om upprättande av Världshandelsorganisationen (WTO), i enlighet med artikel XII i det avtalet. (2) Den 16 juni 1993 inrättades en arbetsgrupp för Ryska federationens anslutning med uppdrag att nå en överenskommelse om villkoren för anslutning vilken skulle vara godtagbar för Ryska federationen och för alla WTO-medlemmar. (3) Kommissionen har på unionens vägnar förhandlat om omfattande åtaganden om marknadsliberalisering och andra regleringsåtaganden från Ryska federationens sida vilka uppfyller unionens krav och vilka är förenliga med dess mål och är i linje med Ryska federationens utvecklingsnivå. (4) Dessa åtaganden har nu införlivats i protokollet om Ryska federationens anslutning till WTO. (5) Anslutningen till WTO förväntas innebära ett bestående positivt bidrag till processen för ekonomiska reformer och hållbar utveckling i Ryska federationen. (6) Protokollet om anslutning bör därför godkännas. (7) Enligt artikel XII i avtalet om upprättande av WTO ska den medlem som önskar ansluta sig och WTO komma överens om villkoren för anslutningen och dessa villkor ska för WTO:s del godkännas av WTO:s ministerkonferens. Enligt artikel IV. 2 i avtalet om upprättande av WTO ska ministerkonferensens uppgifter fullgöras av allmänna rådet under perioderna mellan ministerkonferensens sammanträden. (8) Det är därför nödvändigt att fastställa den ståndpunkt som unionen ska inta i relevanta instanser inom WTO, såväl i fråga om WTO:s ministerkonferens som i fråga om det allmänna rådet, angående Ryska federationens anslutning till WTO. HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE. Artikel 1 Den ståndpunkt som Europeiska unionen ska inta i relevanta instanser inom WTO angående Ryska federationens anslutning till WTO är att godkänna denna anslutning. Artikel 2 Detta beslut träder i kraft samma dag som det antas. Utfärdat i Genève den 14 december 2011. På rådets vägnar M. NOGAJ Ordförande

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGSRAPPORTEN Följedokument till förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om gemensamma regler för de inre marknaderna för förnybar gas, naturgas och vätgas (omarbetning) förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om de inre marknaderna för förnybara gaser och naturgaser och för vätgas (omarbetning)

2021-12-15

http://publications.europa.eu/resource/cellar/1c582a1c-5d8b-11ec-9c6c-01aa75ed71a1

swe

SV SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 15. 12. 2021 SWD(2021) 456 final ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGSRAPPORTEN Följedokument till förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om gemensamma regler för de inre marknaderna för förnybar gas, naturgas och vätgas (omarbetning) förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om de inre marknaderna för förnybara gaser och naturgaser och för vätgas (omarbetning) {COM(2021) 803 final} - {COM(2021) 804 final} - {SEC(2021) 431 final} - {SWD(2021) 455 final} - {SWD(2021) 457 final} - {SWD(2021) 458 final} Sammanfattning Konsekvensbedömning av paketet rörande marknader för vätgas och gas med minskade koldioxidutsläpp A. Behov av åtgärder Vad är problemet och varför är det ett problem på EU-nivå? Genom den europeiska gröna given sätter EU kurs mot att bli klimatneutralt senast 2050, något som kommer att kräva ett integrerat energisystem med betydligt större andelar förnybara energikällor. I dag står naturgasen för 95 % av EU:s förbrukning av gasformiga bränslen och för 25 % av EU:s totala energiförbrukning. Samtidigt som andelen naturgas kommer att minska successivt, förväntas andelen biometan, syntetiskt metan och vätgas bli allt betydelsefullare. Dessa alternativ till naturgasen stöter dock på ett antal lagstiftningshinder och omfattas inte av de nuvarande arrangemangen för energitrygghet. Det hindrar införandet och påverkar kostnadseffektiviteten under rådande marknadsvillkor och med gällande marknadsregler. Med det nuvarande regelverket underlättas inte gränsöverskridande handel, utveckling av infrastruktur eller obehindrat tillträde till EU:s gasmarknader för de förnybara och koldioxidsnåla gaserna. Den fulla potentialen hos tillhandahållandet av förnybara och koldioxidsnåla gaser, till lägsta möjliga kostnad och på ett säkert sätt, är således outnyttjad. Avslutningsvis förfogar gaskonsumenterna inte över de nödvändiga rättigheterna och verktygen för att kunna välja de mest kostnadseffektiva koldioxidsnåla alternativen på marknaden. Vad vill man uppnå? Det allmänna målet är att på en kostnadseffektivt sätt underlätta minskade koldioxidutsläpp genom att skapa en europeisk vätgasmarknad och minska koldioxidutsläppen från marknaderna för gasformiga bränslen, samtidigt som energitryggheten säkerställs. De särskilda målen är att 1) underlätta uppkomsten av en öppen och konkurrensutsatt EU-vätgasmarknad, 2) säkerställa förnybara gasers tillträde till befintliga metannät och metanmarknader samt deras försörjningstrygghet, 3) säkerställa en transparent och inkluderande infrastrukturplanering och 4) ge konsumenterna rättigheter och verktyg att välja de billigaste alternativen för utfasning av fossila bränslen. Vad är mervärdet med åtgärder på EU-nivå (subsidiaritet)? Initiativet syftar till att ändra befintlig EU-lagstiftning och skapa en ny ram för en inre marknad för vätgas för att uppnå en kostnadseffektiv ekonomi för förnybar vätgas. För att främja effektivare och mer integrerade EU- marknader för förnybara gaser krävs en harmoniserad och samordnad reglering i hela EU och kan inte uppnås enbart på medlemsstatsnivå. Initiativet syftar också till att undvika de snedvridande effekterna av osamordnade och fragmenterade politiska initiativ, eftersom många medlemsstater utformar renodlade nationella lösningar. Det bidrar dessutom till att uppnå bindande mål på EU-nivå. De gasformiga bränslenas roll i energimixen under de kommande årtiondena kräver minskade koldioxidutsläpp i gassektorn genom en framåtblickande utformning för konkurrenskraftiga koldioxidfria gasmarknader med förmåga att stärka och på ett adekvat sätt skydda alla konsumenter i EU. Inrättandet av ett regelverk på EU-nivå för särskilda infrastrukturer och marknader för vätgas skulle främja en integration och sammanlänkning av de nationella vätgasmarknaderna. B. Lösningar Vilka alternativ finns för att nå målen? Finns det något rekommenderat alternativ? Om inte, varför? I problemområde I övervägs alternativen att upphandla rättigheterna till nätdrift (alternativ 1), att införa centrala regleringsprinciper som inspireras av de principer som för närvarande gäller för naturgasmarknaden men som är anpassade till vätgasmarknadernas utvecklingsfas (alternativ 2), och att inrätta ett fullt utvecklat regelverk för vätgas (liknande det som för närvarande gäller för naturgassektorn) utan att det behövs en övergång till en mer mogen vätgasmarknad (alternativ 3). Det alternativ som föredras för problemområde I är att införa centrala regleringsprinciper och samtidigt ge vägledning för framtida lagstiftning (Alternativ 2b ”Centrala regleringsprinciper med en vision”). Detta alternativ är bäst anpassat till vätgassektorns speciella egenskaper och rymmer vissa av de andra alternativens fördelar utan 1 att rymma deras nackdelar. Genom att ge vägledning ges förutsättningarna för en mer mogen vätgasmarknad. Problemområde II innehåller alternativ som främjar förnybara och koldioxidsnåla gasers tillträde till den befintliga marknaden och infrastrukturen för gas. Samtliga alternativ omfattar även progressivt ökande insatser för att ta itu med frågor kring energitrygghet, särskilt en utvidgning av befintliga verktyg, standarder och förfaranden till att omfatta förnybara och koldioxidsnåla gaser och hantering av risker kopplade till cybersäkerhet inom gassektorn. Alternativ 3 ”Att bevilja och främja ett fullständigt marknadstillträde för förnybara och koldioxidsnåla gaser och tackla frågan rörande långsiktiga leveransavtal för naturgas” är det alternativ som föredras för problemområde II. till Detta alternativ grossistmarknaden, LNG-terminaler och överföringsnätet (oavsett plats för anslutning), inbegripet tariffrabatter för injektion i nätet och gränsöverskridande transport. Genom det alternativet förbjuds från och med 2050 långsiktiga leveransavtal för fossil gas utan inslag av koldioxidminskning. Gaskvaliteten skulle regleras genom en harmoniserad EU-strategi för gränsöverskridande sammanlänkningspunkter, samtidigt som medlemsstaterna ges flexibilitet. Det tillåtna taket för vätgasinblandningar fastställs till 5 % för alla gränsöverskridande punkter – en nivå som är kostnadseffektiv när det gäller anpassnings- och minskningskostnader. innehåller åtgärder för att stödja förnybara och koldioxidsnåla gasers tillträde Inom problemområde III behandlas alternativ för integrerad nätplanering. Det rekommenderade alternativet för problemområde III är alternativ 2 ”Nationell planering baserad på europeiska scenarier”. Alternativen möjliggör nationell planering men kräver att den baseras på gemensamma scenarier för gas och el, anpassas till tioårsplanen för nätutveckling och kopplas till den relevanta nationella energi- och klimatplanen. Den innefattar alla relevanta aktörer (systemansvariga för distributionssystem) och gör det möjligt att identifiera rörledningar som kan bli föremål för ändrad användning från metan till väte på en detaljnivå som inte är lätt att uppnå på europeisk nivå. Problemområde IV innehåller alternativ som utgår från en icke-reglerande strategi för att ta itu med konkurrens och konsumenters delaktighet eller som i stället kräver att problemen behandlas genom ny lagstiftning, som mestadels återspeglar vad som redan har fastställts inom elsektorn. Mot bakgrund av analysen föredras alternativ 2 ”Flexibel lagstiftning”, som återspeglar konsumentskyddet på elmarknaden och, i relevanta fall, bestämmelserna om inflytande. Sammantaget är detta alternativ högst sannolikt det mest ändamålsenliga och effektiva och förenligt med andra problemområden. Vad anser de berörda parterna? Vem stöder vilka alternativ? I problemområde I stöder en stor majoritet av de svarande införandet av lagstiftning i ett tidigt skede för att främja en välfungerande och konkurrensutsatt vätgasmarknad och vätgasinfrastruktur. De svarande förespråkade starkt en EU-rättslig ram som fastställer centrala regleringsprinciper och följer ett stegvist tillvägagångssätt. En stor majoritet stöder t. ex. reglerat tillträde för tredje part, regler för tillträde till importterminaler och lagring för vätgas, och förespråkar att nätverksamheten ska vara åtskild. De flesta av de svarande anser att det är viktigt att tidigt definiera privata parters roll i utvecklingen av vätgasinfrastruktur. En stor majoritet av de svarande anser också att befintliga och framtida privata nät (tillfälligt) kan undantas från vissa lagstadgade krav, men att konvergens till ett enda regelverk måste säkerställas. Det stora flertalet av de svarande anser att rättigheter och tillståndskrav för ny vätgasinfrastruktur bör likna dem som gäller för metangasrörledningar i dag. När det gäller problemområde II är de berörda parterna eniga om behovet av att se över det nuvarande regelverket för att bidra till uppnåendet av målen om minskade koldioxidutsläpp. En majoritet av de berörda parterna anser att det är viktigt att säkerställa ett fullständigt marknadstillträde för förnybara och koldioxidsnåla gaser och underlätta injektion av sådana gaser i gasnätet. Många av de svarande förespråkar en skyldighet för nätoperatörer att ansluta producenter av förnybar och koldioxidsnål gas och införa en reduktion av injektionsavgiften. En majoritet av de svarande stöder också en förbättring av transparensramen för LNG-terminaler. Det finns också ett starkt stöd för en harmoniserad tillämpning av gaskvalitetsstandarder i hela EU, för förstärkt gränsöverskridande samordning och ökad öppenhet. De svarande har mer skilda uppfattningar om vätgasinblandning, men majoriteten håller med om att den kan utgöra ett kostnadseffektivt och snabbt första steg, trots de höga tekniska kostnaderna, för att uppnå minskade koldioxidutsläpp i energisystemet. Få berörda parter stödde avskaffandet av gränsöverskridande tariffer inom EU. Majoriteten av de svarande anser att gasspecifika säkerhetsproblem och cybersäkerhetsåtgärder är viktiga. När det gäller problemområde III stöder majoriteten av de berörda parterna en anpassning av tidsplanen för de nationella nätutvecklingsplanerna till tioårsplanen för nätutveckling, med en enda gasplan oavsett vilken modell för 2 åtskillnad som valts. En stor majoritet av de svarande uttrycker ett ännu starkare stöd för ett gemensamt el- och gasscenario. Ett stort antal berörda parter vill att vätgasprojekt ska ingå i nationella nätutvecklingsplaner. De flesta berörda parter är överens om den roll som systemansvariga för distributionssystem har när det gäller att tillhandahålla och utbyta information, och flera svarande stöder också att systemansvariga för distributionssystem tillhandahåller sin egen plan, inbegripet systemoptimering inom olika sektorer. En liten majoritet av de svarande föredrar också en gemensam gas- och elplan framför gemensamma scenarier med separata planer. Flera berörda parter påpekar att en gemensam plan för metan och vätgas, med en separat elplan, skulle vara att föredra. När det gäller problemområde IV efterlyser det stora flertalet berörda parter högre ambitioner i fråga om medborgar-/konsumentrelaterade bestämmelser genom att återspegla bestämmelserna på elmarknaden. Bestämmelser om energifattigdom bör också bidra till att säkerställa att konsumenterna inte betalar kostnaderna för att byta till alternativ baserade på ren gas. Företrädare för den privata sektorn stöder planerna på att fasa ut reglerade priser, medan vissa konsumentorganisationer skulle vilja behålla dem för att skydda energifattiga och utsatta konsumenter. Nästan hälften av alla svarande vill att bestämmelserna om jämförbarhet i fråga om erbjudanden och tillgång till uppgifter, öppenhet, smarta mätarsystem och byte ska skärpas. Ingen av de svarande ställer sig uttryckligen bakom en metod som baseras på annat än reglering. C. Det rekommenderade alternativets konsekvenser Vilka är fördelarna med det rekommenderade alternativet (om ett sådant finns, annars för huvudalternativen)? Problemområde IV: Den största fördelen med alternativet att tillämpa centrala regleringsprinciper med en vision på vätgasinfrastruktur och vätgasmarknader är att det främjar marknadsintegration, skapar klarhet för investerare (i infrastruktur), undviker uppkomsten för marknadsintegration på grund av problem med vätgaskvaliteten. Under utbyggnaden av vätgassektorn ger det investerare flexibilitet, samtidigt som man genom tydlighet i det framtida regelverket undviker kostnaderna för efterhandsjusteringar som behövs när marknaden är mogen. icke-konkurrenskraftiga marknadsstrukturer och hinder av Problemområde II: Att bevilja och främja ett fullständigt marknadstillträde för förnybara och koldioxidsnåla gaser och tackla frågan rörande långsiktiga leveransavtal för naturgas. Den största fördelen är att åtgärderna kommer att minska produktionskostnaderna för producenter av förnybar och koldioxidsnål gas, öka konkurrensen, likviditeten och handeln med förnybara gaser. På så sätt kommer konsumenterna och skattebetalarna att gynnas eftersom stödet skulle kunna sänkas. Detta kommer också att begränsa riskerna för energitryggheten och spara tid och resurser, minska osäkerheter, förbättra krisåtgärdernas effektivitet och stärka säkerhetsspecifika krav för gasföretag. Problemområde III: Upprätta nationell planering baserad på europeiska scenarier: Den största fördelen är att alternativet undanröjer riskerna för att de systemansvariga för överföringssystemen för el och gas planerar utvecklingen av sina system på grundval av oförenliga antaganden. Det möjliggör sektorsintegration och en konceptuell systemplan samtidigt som fördelarna med mer detaljerade sektorsspecifika nätutvecklingsplaner bibehålls. Det säkerställer en gemensam vision hos de olika intressenterna, vilket innebär att nätplaneringen tar hänsyn till strategierna för minskade koldioxidutsläpp på nationell nivå och EU-nivå och minskar risken för potentiella inlåsningseffekter eller strandade tillgångar. Problemområde IV: Att genomföra flexibel lagstiftning som behandlar alla problemfaktorer. Den största fördelen är att det erbjuder en betydande besparingspotential, hjälper nya handlare och tjänsteleverantörer att komma in på marknaden och utvecklar innovativa produkter, vilket leder till ökad konkurrens, ökad konsumentdelaktighet och ekonomiska fördelar. Det skulle också göra det möjligt för privatpersoner och gemenskaper att öka den sociala acceptansen, mobilisera privat kapital och underlätta en utbyggnad av förnybara och koldioxidsnåla gaser. Att minska risken för överinvesteringar kommer att få positiva miljöeffekter. Vad är kostnaderna för det rekommenderade alternativet (om ett sådant finns, annars för de huvudsakliga alternativen)? Genomförandeåtgärderna på problemområde för medlemsstaternas myndigheter, tillsynsmyndigheter och nätoperatörer, eftersom de centrala principerna måste I medför ekonomiska och administrativa kostnader 3 införas och övervakas. Dessa kostnader uppvägs dock med lätthet av de ekonomiska fördelarna med det rekommenderade alternativet. Genomförandeåtgärderna på problemområde II medför ekonomiska och administrativa kostnader, eftersom det kommer att öka marknadspriset på naturgas, och kommer att kräva ökat samarbete mellan systemansvariga för synnerhet distribution och tillsynsmyndigheterna, kommer att behöva delta i genomförandet av åtgärderna. Att utarbeta en regleringsstrategi för cybersäkerhet skulle också kunna medföra högre kostnader för förenlighet. för överföringssystem. De nationella myndigheterna, systemansvariga i Det finns ingen offentlig kvantifiering av kostnaderna för problemområde III, men fördelarna (ökade synergieffekter som minskar samhällskostnaderna) förväntas uppväga kostnaderna för ytterligare samordning. Det finns ingen offentlig kvantifiering av kostnaderna för problemområde IV. Kostnaderna är ekonomiska och samhälleliga, eftersom konsumentfördelarna kan vara mindre än kostnaderna för de smarta mätarna för att ge icke- diskriminerande tillgång till konsumentdata. Hur påverkas små och medelstora företag och konkurrenskraften? De rekommenderade alternativen inom de olika politikområdena kommer att leda till ökad konkurrens om förnybara och koldioxidsnåla gaser. Ökad konkurrens på kundmarknaden i kombination med förbättrat konsumentskydd kommer att leda till högre andel kunder som byter gashandlare bland de mindre konsumenterna, inklusive de små och medelstora företagen. Ökad konkurrens kan också vara ett resultat av icke-diskriminerande tillgång till konsumentuppgifter och rationellt harmoniserade arrangemang samt åtgärder som underlättar interoperabilitet inom EU. En utvidgning av kraven på marknadshomogenisering kommer att säkerställa ökad konkurrens mellan leverantörer av cybersäkerhetstjänster och minska kostnaderna tack vare stordriftsfördelar. Blir det stora konsekvenser för nationella budgetar och förvaltningar? De flesta av de rekommenderade alternativen för de olika politikområdena har befintliga och begränsade negativa konsekvenser för medlemsstaterna och omfattar främst begränsade administrativa bördor. På problemområde IV (flexibel lagstiftning för detaljhandelsmarknaderna) skulle dock konsumentskyddet och konsumentengagemanget begränsa dessa bördor för förvaltningarna. Sammantaget rapporterades under de omfattande offentliga samråden, bland annat med medlemsstaternas förvaltningar, ingen betydande ökning av inverkan på medlemsstaterna. Blir det några andra betydande konsekvenser? Ja, det rekommenderade alternativet inom problemområde IV kartlägger inverkan på de grundläggande rättigheterna när det gäller uppgiftsskydd och kommer att säkerställa bred tillgång till och användning av digital teknik och datadrivna tjänster samtidigt som en hög nivå på rätten till privatliv och skyddet av personuppgifter garanteras. Proportionalitetsprincipen De rekommenderade handlingsalternativen anses vara proportionerliga och bygger i möjligaste mån på befintliga strategier. Balansen mellan medlemsstaters och privata enheters skyldigheter och hänsyn till deras olika handlingsförmåga anses lämplig med tanke på att det är absolut nödvändigt att uppnå klimatneutralitet. D. Uppföljning När kommer policyn att ses över? Kommissionen kommer att göra en fullständig utvärdering av de föreslagna initiativens effekter, inbegripet förslagens ändamålsenlighet, effektivitet, fortsatta samstämmighet och relevans, inom en viss tidsfrist efter det att de antagna åtgärderna har trätt i kraft (preliminärt fem år). Ingen översyn av politiken planeras för närvarande i förslaget. 4

Eurons växelkurs

2012-06-27

http://publications.europa.eu/resource/cellar/56f986fb-c047-11e1-b84a-01aa75ed71a1

swe

C_2012187SV. 01000301. xml 27. 6. 2012    SV Europeiska unionens officiella tidning C 187/3 Eurons växelkurs (1) 26 juni 2012 2012/C 187/04 1 euro =   Valuta Kurs USD US-dollar 1,2475 JPY japansk yen 98,97 DKK dansk krona 7,4334 GBP pund sterling 0,79960 SEK svensk krona 8,8204 CHF schweizisk franc 1,2010 ISK isländsk krona   NOK norsk krona 7,4995 BGN bulgarisk lev 1,9558 CZK tjeckisk koruna 25,963 HUF ungersk forint 286,40 LTL litauisk litas 3,4528 LVL lettisk lats 0,6965 PLN polsk zloty 4,2480 RON rumänsk leu 4,4510 TRY turkisk lira 2,2683 AUD australisk dollar 1,2432 CAD kanadensisk dollar 1,2824 HKD Hongkongdollar 9,6800 NZD nyzeeländsk dollar 1,5784 SGD singaporiansk dollar 1,5983 KRW sydkoreansk won 1 445,32 ZAR sydafrikansk rand 10,5785 CNY kinesisk yuan renminbi 7,9387 HRK kroatisk kuna 7,5150 IDR indonesisk rupiah 11 821,50 MYR malaysisk ringgit 3,9801 PHP filippinsk peso 52,951 RUB rysk rubel 41,2200 THB thailändsk baht 39,708 BRL brasiliansk real 2,5768 MXN mexikansk peso 17,3809 INR indisk rupie 71,1260 (1)  Källa: Referensväxelkurs offentliggjord av Europeiska centralbanken

2010/729/EU: Kommissionens afgørelse af 30. november 2010 om afslutning af regnskaberne for betalingsorganet i Estland vedrørende de udgifter til foranstaltninger til udvikling af landdistrikterne, der er finansieret af Den Europæiske Garantifond for Landbruget (EGFL), for regnskabsåret 2009 (meddelt under nummer K(2010) 8275)

2010-11-30

http://publications.europa.eu/resource/cellar/133f5df8-6bcc-4a37-8613-cee9c74078a4

dan

L_2010315DA. 01003201. xml 1. 12. 2010    DA Den Europæiske Unions Tidende L 315/32 KOMMISSIONENS AFGØRELSE af 30. november 2010 om afslutning af regnskaberne for betalingsorganet i Estland vedrørende de udgifter til foranstaltninger til udvikling af landdistrikterne, der er finansieret af Den Europæiske Garantifond for Landbruget (EGFL), for regnskabsåret 2009 (meddelt under nummer K(2010) 8275) (Kun den estiske udgave er autentisk) (2010/729/EU) EUROPA-KOMMISSIONEN HAR — under henvisning til traktaten om Den Europæiske Unions funktionsmåde, under henvisning til Rådets forordning (EF) nr. 1290/2005 af 21. juni 2005 om finansiering af den fælles landbrugspolitik (1), særlig artikel 30 og 39, efter høring af Komitéen for Landbrugsfondene, og ud fra følgende betragtninger: (1) Kommissionens afgørelse 2010/257/EU (2) har for regnskabsåret 2009 afsluttet regnskaberne for alle betalingsorganer undtagen regnskaberne for det estiske betalingsorgan »PRIA«. (2) Efter fremsendelsen af nye oplysninger og efter yderligere kontroller kan Kommissionen nu vedtage en afgørelse vedrørende udgifterne i forbindelse med foranstaltninger til udvikling af landdistrikterne om, hvorvidt de regnskaber, som det estiske betalingsorgan »PRIA« har fremsendt, er fuldstændige, nøjagtige og pålidelige. (3) Efter artikel 30, stk. 2, i forordning (EF) nr. 1290/2005 foregriber denne afgørelse ikke Kommissionens senere afgørelser om afvisning af EU-finansiering af udgifter, der ikke er afholdt i henhold til EU-bestemmelserne — VEDTAGET DENNE AFGØRELSE: Artikel 1 Hermed afsluttes regnskaberne for det estiske betalingsorgan »PRIA« vedrørende de udgifter i forbindelse med foranstaltninger til udvikling af landdistrikterne, der finansieres af Den Europæiske Garantifond for Landbruget (EGFL), for regnskabsåret 2009. De beløb, der skal tilbagebetales af eller udbetales til medlemsstaten i henhold til denne afgørelse for foranstaltninger til udvikling af landdistrikterne i Estland, er anført i bilag I og II. Artikel 2 Denne afgørelse er rettet til Republikken Estland. Udfærdiget i Bruxelles, den 30. november 2010. På Kommissionens vegne Dacian CIOLOŞ Medlem af Kommissionen (1)  EUT L 209 af 11. 8. 2005, s. 1. (2)  EUT L 112 af 5. 5. 2010, s. 10. BILAG I AFSLUTNING AF BETALINGSORGANERNES REGNSKABER REGNSKABSÅRET 2009 — EGFL'S UDGIFTER TIL FORANSTALTNINGER TIL UDVIKLING AF LANDDISTRIKTERNE I DE NYE MEDLEMSSTATER Beløb, der skal tilbagebetales af eller udbetales til medlemsstaten MS   2009 — Betalingsorganernes udgifter, for hvilke regnskaberne er I alt a + b Nedsættelser I alt Mellemliggende betalinger tilbagebetalt til medlemsstaten for regnskabsåret Beløb, der skal tilbagebetales af (–) eller udbetales til (+) medlemsstaten (1) afsluttede udskilte = udgifter, der er anmeldt i den årlige anmeldelse = samlede mellemliggende betalinger tilbagebetalt til medlemsstaten for regnskabsåret     a b c = a + b d e = c + d f g = e – f EE EUR 2 721 225,72 0,00 2 721 225,72 0,00 2 721 225,72 0,00 2 721 225,72 (1)  Da betalingerne er nået op på 95% af finansieringsplanen, vil restbeløbet blive udbetalt ved programmets afslutning. BILAG II REGNSKABSAFSLUTTEDE UDGIFTER FOR EGFL TIL UDVIKLING AF LANDDISTRIKTERNE I DE NYE MEDLEMSSTATER FOR REGNSKABSÅRET 2009 FORSKELLE MELLEM ÅRSREGNSKABER OG ANMELDTE UDGIFTER ESTLAND Nr. Foranstaltninger Udgifter 2009 bilag I kolonne »a« Nedsættelser bilag I kolonne »d« Regnskabsafsluttede beløb for 2009 bilag I kolonne »e«     i ii iii = i + ii 1 Ugunstigt stillede områder –4 309,58   –4 309,58 2 Miljøvenligt landbrug 2 277 454,54   2 277 454,54 3 Skovrejsning på landbrugsjord –3 217,50   –3 217,50 4 Støtte til semisubsistenslandbrug –40 203,13   –40 203,13 5 Overholdelse af normer – 187 999,27   – 187 999,27 6 Supplerende støtte til direkte betalinger 1 506,86   1 506,86 7 Teknisk bistand 2 307,41   2 307,41 8 Sapard 0,00   0,00 9 Natura 2000 675 686,39   675 686,39   I alt 2 721 225,72 0,00 2 721 225,72

Anmeldelse af en planlagt fusion (Sag COMP/M.6306 — 3i Group/Action Holding) — Behandles eventuelt efter den forenklede procedure EØS-relevant tekst

2011-07-16

http://publications.europa.eu/resource/cellar/6878007e-0777-4833-a68f-65ba7a7e4084

dan

C_2011210DA. 01003101. xml 16. 7. 2011    DA Den Europæiske Unions Tidende C 210/31 Anmeldelse af en planlagt fusion (Sag COMP/M. 6306 — 3i Group/Action Holding) Behandles eventuelt efter den forenklede procedure (EØS-relevant tekst) 2011/C 210/15 1. Den 11. juli 2011 modtog Kommissionen i overensstemmelse med artikel 4 i Rådets forordning (EF) nr. 139/2004 (1) anmeldelse af en planlagt fusion, hvorved 3i Group plc (Det Forenede Kongerige) gennem opkøb af aktier erhverver kontrol over hele Action Holding B. V. (Nederlandene), jf. Fusionsforordningens artikel 3, stk. 1, litra b). 2. De deltagende virksomheder er aktive på følgende områder: — 3i: et privat investeringsselskab, der også driver alternativ formueforvaltning. Selskabet investerer i forskellige sektorer. 3i fokuserer på privatkapital, gældsforvaltning og investeringer i infrastrukturer og er mest aktiv i Europa, Asien og på det amerikanske kontinent — Action Holding B. V. : Selskabet er aktiv på detailmarkedet for nonfoodprodukter og (i begrænset omfang) fødevareprodukter gennem detailbutikker i Nederlandene, Belgien og Tyskland. 3. Efter en foreløbig gennemgang af sagen finder Kommissionen, at den anmeldte fusion muligvis falder ind under EF-fusionsforordningen. Den har dog endnu ikke taget endelig stilling hertil. Det bemærkes, at denne sag eventuelt vil blive behandlet efter den forenklede procedure i overensstemmelse med Kommissionens meddelelse om en forenklet procedure til behandling af visse fusioner efter EF-fusionsforordningen (2). 4. Kommissionen opfordrer hermed alle interesserede til at fremsætte deres eventuelle bemærkninger til den planlagte fusion. Bemærkningerne skal være Kommissionen i hænde senest ti dage efter offentliggørelsen af denne meddelelse og kan med angivelse af sagsnummer COMP/M. 6306 — 3i Group/Action Holding sendes til Kommissionen pr. fax (+32 22964301), pr. e-mail til COMP-MERGER-REGISTRY@ec. europa. eu eller pr. brev til følgende adresse: Europa-Kommissionen Generaldirektoratet for Konkurrence Registreringskontoret for Fusioner J-70 1049 Bruxelles/Brussel BELGIQUE/BELGIË (1)  EUT L 24 af 29. 1. 2004, s. 1 (»EF-Fusionsforordningen«). (2)  EUT C 56 af 5. 3. 2005, s. 32 (»Meddelelsen om en forenklet procedure«)

Mål C-515/09: Domstolens dom (åttonde avdelningen) av den 29 juli 2010 — Europeiska kommissionen mot Republiken Estland (Fördragsbrott — Direktiv 2006/21/EG — Hantering av avfall från utvinningsindustrin — Underlåtenhet att införliva inom den föreskrivna fristen)

2010-07-29

http://publications.europa.eu/resource/cellar/68ae9c84-2581-4277-8b52-dd468654a231

swe

C_2010246SV. 01001402. xml 11. 9. 2010    SV Europeiska unionens officiella tidning C 246/14 Domstolens dom (åttonde avdelningen) av den 29 juli 2010 — Europeiska kommissionen mot Republiken Estland (Mål C-515/09) (1) (Fördragsbrott - Direktiv 2006/21/EG - Hantering av avfall från utvinningsindustrin - Underlåtenhet att införliva inom den föreskrivna fristen) 2010/C 246/23 Rättegångsspråk: estniska Parter Sökande: Europeiska kommissionen (ombud: A. Marghelis och K. Saaremäel-Stoilov) Svarande: Republiken Estland (ombud: L. Uibo) Saken Fördragsbrott — Underlåtenhet att inom den föreskrivna fristen anta nödvändiga bestämmelser för att följa Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/21/EG av den 15 mars 2006 om hantering av avfall från utvinningsindustrin och om ändring av direktiv 2004/35/EG (EUT L 102, s. 15) Domslut 1. Republiken Estland har underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/21/EG av den 15 mars 2006 om hantering av avfall från utvinningsindustrin och om ändring av direktiv 2004/35/EG, genom att inte inom den föreskrivna fristen anta de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv. 2. Republiken Estland ska ersätta rättegångskostnaderna. (1)  EUT C 63, 13. 3. 2010

2006/701/EF: Kommissionens beslutning af 19. oktober 2006 om fordeling for produktionsåret 2006/2007 af de vejledende støttebeløb mellem medlemsstaterne for et bestemt antal hektarer med henblik på omstrukturering og omstilling af vindyrkningsarealer i henhold til Rådets forordning (EF) nr. 1493/1999 (meddelt under nummer K(2006) 4884) (EØS-relevant tekst)

2006-10-19

http://publications.europa.eu/resource/cellar/c8c16c87-add5-4d5f-b763-caada7d463fc

dan

20. 10. 2006 DA Den Europæiske Unions Tidende L 290/41 II (Retsakter, hvis offentliggørelse ikke er obligatorisk) KOMMISSIONEN KOMMISSIONENS BESLUTNING af 19. oktober 2006 om fordeling for produktionsåret 2006/2007 af de vejledende støttebeløb mellem medlemsstaterne for et bestemt antal hektarer med henblik på omstrukturering og omstilling af vindyrkningsarealer i henhold til Rådets forordning (EF) nr. 1493/1999 (meddelt under nummer K(2006) 4884) (Kun den engelske, den franske, den græske, den italienske, den portugisiske, den slovakiske, den slovenske, den spanske, den tjekkiske, den tyske og den ungarske udgave er autentiske) (EØS-relevant tekst) (2006/701/EF) KOMMISSIONEN FOR DE EUROPÆISKE FÆLLESSKABER HAR — under henvisning til traktaten om oprettelse af Det Europæiske Fællesskab, under henvisning til Rådets forordning (EF) nr. 1493/1999 af 17. maj 1999 om den fælles markedsordning for vin (1), særlig artikel 14, stk. 1, og ud fra følgende betragtninger: (1) er ved fastsat Reglerne for omstrukturering og omstilling af vindyrk- ningsarealer nr. forordning (EF) nr. 1493/1999 og Kommissionens 1227/2000 af 31. maj 2000 om gennemførelsesbestem- melser til Rådets forordning (EF) nr. 1493/1999 om den fælles markedsordning for vin for så vidt angår produk- tionskapacitet (2). forordning (EF) (2) I henhold til bestemmelserne om den finansielle planlæg- ning og medfinansieringen af omstrukturerings- og forordning (EF) nr. 1227/2000 omstillingsordningen i (1) EFT L 179 af 14. 7. 1999, s. 1. Forordning senest ændret ved forord- ning (EF) nr. 2165/2005 (EUT L 345 af 28. 12. 2005, s. 1). skal henvisninger til et givet regnskabsår vedrøre beta- linger, som medlemsstaterne rent faktisk har foretaget mellem den 16. oktober og den efterfølgende 15. oktober. I henhold til artikel 14, stk. 3, forordning (EF) nr. 1493/1999 tages der ved tildelingen af støttebeløbene til medlemsstaterne behørigt hensyn til den pågældende medlemsstats andel af Fællesskabets vindyrkningsareal. i Ved anvendelsen af artikel 14, stk. 4, i forordning (EF) nr. 1493/1999 skal støttebeløbet tildeles for et vist antal hektarer. i forordning (EF) nr. I henhold til artikel 13, stk. 3, 1493/1999 er Fællesskabets tilskud til omstrukturerings- og omstillingsomkostningerne højere i områder, der er klassificeret som mål 1-regioner efter Rådets forordning juni 1999 om vedtagelse af (EF) nr. 1260/1999 af 21. generelle bestemmelser for strukturfondene (3). (3) (4) (5) (6) Der bør tages hensyn til kompensationen for vinprodu- centernes indkomsttab i den periode, hvor vindyrknings- arealet endnu ikke giver udbytte. (2) EFT L 143 af 16. 6. 2000, s. 1. Forordning senest ændret ved forord- (3) EFT L 161 af 26. 6. 1999, s. 1. Forordning senest ændret ved forord- ning (EF) nr. 1216/2005 (EUT L 199 af 29. 7. 2005, s. 32). ning (EF) nr. 173/2005 (EUT L 29 af 2. 2. 2005, s. 3). L 290/42 DA Den Europæiske Unions Tidende 20. 10. 2006 (7) Hvis en medlemsstats faktiske udgifter for et givet regn- skabsår ligger under en tærskel på 75 % af de beløb, der oprindeligt er tildelt, nedsættes de udgifter, som kan anerkendes for det følgende regnskabsår, og det tilsva- forskellen rende samlede areal, med en tredjedel af mellem denne tærskel og de faktiske udgifter i det pågæl- dende regnskabsår, jf. artikel 17, stk. 5, i forordning (EF) nr. 1227/2000. Denne bestemmelse gælder for produk- tionsåret 2006/2007 for Ungarn, hvis udgifter for regn- skabsåret 2006 udgør 34 % af det oprindeligt tildelte beløb, regnskabsåret 2006 udgør 15 % af det oprindeligt tildelte beløb, og for Tjekkiet, hvis udgifter er på 0 EUR. for Slovakiet, hvis udgifter for (8) forordning (EF) nr. I henhold til artikel 14, stk. 2, 1493/1999 tilpasses de foreløbige støttebeløb ud fra de faktiske udgifter og de af medlemsstaterne oplyste revi- derede overslag over udgifter under hensyntagen til ordningens formål og de disponible midler — i VEDTAGET FØLGENDE BESLUTNING: Artikel 1 Fordelingen mellem medlemsstaterne af de vejledende støtte- beløb for produktionsåret 2006/2007 for et bestemt antal hektarer med henblik på omstrukturering og omstilling af vindyrkningsarealer efter forordning (EF) nr. 1493/1999 er fastsat i bilaget. Artikel 2 Denne beslutning er rettet til Den Tjekkiske Republik, Forbunds- republikken Tyskland, Den Hellenske Republik, Kongeriget Spanien, Den Franske Republik, Den Italienske Republik, Repu- blikken Cypern, Storhertugdømmet Luxembourg, Republikken Ungarn, Republikken Malta, Republikken Østrig, Den Portugi- siske Republik, Republikken Slovenien og Den Slovakiske Repu- blik. Udfærdiget i Bruxelles, den 19. oktober 2006. På Kommissionens vegne Mariann FISCHER BOEL Medlem af Kommissionen 20. 10. 2006 DA Den Europæiske Unions Tidende L 290/43 BILAG Vejledende støttebeløb for produktionsåret 2006/2007 Medlemsstat Areal (ha) Tjekkiet Tyskland Grækenland Spanien Frankrig Italien Cypern Luxembourg Ungarn Malta Østrig Portugal Slovenien Slovakiet 1 214 1 906 1 118 19 567 12 734 13 056 150 11 1 211 16 1 066 3 918 122 400 I alt 56 489 Støttebeløb (EUR) 2 869 670 12 690 042 8 725 230 159 524 473 110 973 729 99 825 428 2 033 953 84 000 9 688 862 107 545 6 449 988 32 626 123 2 400 955 2 000 000 450 000 000

Yttrande från Ekonomiska och sociala kommittén om "Meddelande från kommissionen till rådet, Europaparlamentet, Ekonomiska och sociala kommittén, Regionkommittén och kandidatländerna i Central- och Östeuropa om miljöstrategier inför anslutningen: Utmaningen inför utvidgningen med kandidatländerna i Central- och Östeuropa"

1998-12-02

http://publications.europa.eu/resource/cellar/7ae4d71c-4928-4300-b1ca-02919dbf323a

swe

C 40/20 SV Europeiska gemenskapernas officiella tidning 15. 2. 1999 Yttrande från Ekonomiska och sociala kommittén om ”Meddelande från kommissionen till rådet, Europaparlamentet, Ekonomiska och sociala kommittén, Regionkommittén och kandidatländerna i Central- och O¨ steuropa om miljöstrategier inför anslutningen: Utmaning- en inför utvidgningen med kandidatländerna i Central- och O¨ steuropa” (1999/C 40/07) Den 28 maj 1998 beslutade kommissionen att rådfråga Ekonomiska och sociala kommittén om ovannämnda meddelande. Sektionen för externa relationer, som varit ansvarig för det förberedande arbetet i detta ärende, antog sitt yttrande den 17 november 1998. Föredragande var José Ignacio Gafo Ferna´ndez. Vid sin 359:e plenarsession den 2–3 december 1998 (sammanträdet den 2 december 1998) antog Ekonomiska och sociala kommittén följande yttrande med 97 röster för, 1 emot och 3 nedlagda röster. 1. Inledning 1. 1. I kommissionsdokumentet försöker man att defi- niera de viktigaste miljömässiga utmaningarna när det gäller de central- och östeuropeiska ländernas anslutning till EU samt att utveckla en strategi för att möta dessa utmaningar. 1. 2. I dokumentet framhålls två viktiga övergripande utmaningar — juridiska och institutionella aspekter — och fem utmaningar i de enskilda sektorerna luft, avfall, vatten, bekämpning av föroreningar från industrin och riskhantering samt kärnsäkerhet. Slutligen framhåller man i dokumentet de enorma investeringar som dessa utmaningar kräver. 1. 2. 1. Förändringar i lagstiftningen hämmas av att man inte lyckas utveckla en lämplig global strategi för en systematisk och jämförande analys av lagstiftningen, samt av att det saknas juridiska experter inom området. 1. 2. 2. Samtidigt behöver kandidatländerna förbättra och finslipa sina administrativa strukturer så att de kan utforma och införa nödvändig lagstiftning, och därefter kontrollera att den tillämpas på riktigt sätt. Detta kompliceras ytterligare av att olika regeringsdeparte- ment måste engageras och att de miljömässiga uppgifter som delegerats till lokala och regionala myndigheter måste beaktas. 1. 2. 3. När det gäller luftföroreningar och övervak- ning av dessa ligger utmaningarna dels i att ta itu med utsläpp från storskaliga anläggningar och dels i att övervaka utsläppsnivåerna i städerna. 1. 2. 4. Som en förberedelse inför anslutningen verkar kandidatländerna ha ökat sina ansträngningar i fråga om avfallshantering, men det finns fortfarande stora problem inom olika områden, till exempel när det gäller förvaltning och hantering av kommunalt och industriellt avfall. 1. 2. 5. De viktigaste utmaningarna när det gäller vattenföroreningar hänför sig till nitrater som släpps ut genom de gödningsmedel som används inom jordbruket. Man har dock noterat betydande framsteg när det gäller förbättring av kvaliteten på dricksvattnet. I fråga om bekämpning av industriella förore- 1. 2. 6. ningar och genomförande av Seveso-direktivet har man uppnått relativt små framgångar. En av orsakerna till detta är att det i alla kandidatländer finns särskilda geografiska områden till vilka industrin är koncentrerad och där föroreningarna är mycket stora. Därför är det mycket viktigt att dessa länder genomför direktivet om samordnade åtgärder för att förebygga och begränsa föroreningar. 1. 2. 7. Inom området för kärnsäkerhet och strålskydd har man antagit grundläggande lagstiftning. Det är dock nödvändigt att inrätta mekanismer, i synnerhet när det gäller administration och personal, för att säkerställa och övervaka att denna lagstiftning genomförs. 1. 3. Kommissionens meddelande föreslår att man skall ta sig an utmaningarna genom att vidta följande särskilda åtgärder: — Identifiera prioriterade områden. — Sätta upp mål som skall uppnås före anslutningen. — Upprätta tidsplaner för hur normerna skall uppfyllas. — Säkerställa att alla nyinvesteringar överensstämmer med bestämmelserna i gemenskapens regelverk. 1. 4. De prioriterade områdena skall identifieras på grundval av en särskild analys för varje land som skall beakta både de juridiska kraven och den administrativa kapacitet som man måste ha för att uppfylla dessa. År 1997 genomförde kommissionen en preliminär gransk- ning av de nationella lagstiftningarna. Dessutom under- sökte man i vilken utsträckning de har anpassats till gemenskapens regelverk. Denna granskning kommer att 15. 2. 1999 SV Europeiska gemenskapernas officiella tidning C 40/21 kompletteras av 1) en utvärdering av varje enskilt fall när det gäller de ekonomiska effekterna av att tillämpa gemenskapens lagstiftning och 2) en ökad integration av miljömässiga hänsynstaganden i kandidatländernas framtida politik. 1. 5. För att öka den ekonomiska effektiviteten rekom- menderar kommissionen dessutom att den aktuella gemenskapslagstiftningen skall tillämpas på alla nyinve- steringar i kandidatländerna. Kommissionen rekom- menderar också att oberoende nationella tillsyningsmyn- digheter inom kärnsäkerhetsområdet skall inrättas och förses med erkänd teknisk kompetens. 1. 6. Alla sådana åtgärder borde få till följd att det inrättas nationella program för antagande av gemenska- pens regelverk när det gäller miljön. Dessa program måste klart definiera prioriterade åtgärder och tidsgrän- ser för när målen skall vara uppfyllda. Gemenskapsstöd har hittills beviljats genom 1. 7. följande kanaler (1): — Phare-programmet och i synnerhet genom det nya investeringsinstrumentet för stora infrastrukturpro- jekt (LSIF). — Kandidatländernas deltagande i gemenskapspro- gram som Life, Altener, Save och Femte ramprogram- met för FoTU eller genom ekonomiskt stöd inför anslutningen. — Lån från Europeiska investeringsbanken (EIB) och Europeiska banken för återuppbyggnad och utveck- ling (EBRD). 1. 8. Målsättningen i framtiden är att förbättra dessa instrument genom att utnyttja det nya investeringsinstru- mentet för stora infrastrukturprojekt (LSIF) för åren 1998 och 1999, instrumentet för strukturpolitik inför anslutningen (ISPA) och andra gemenskapsinitiativ, till exempel Interreg, samt genom att främja deltagande i det femte ramprogrammets program för miljövänlig utveckling. Dessutom är syftet att förstärka den administra- 1. 9. tiva kapaciteten att förbereda och tillämpa lagstiftning genom Byrån för tekniskt stöd och informationsutbyte (Taiex) och Europeiska unionens nätverk för genom- förande och kontroll av efterlevnad av gemenskapens miljölagstiftning (Impel) samt genom ökat samarbete med Europeiska miljöbyrån. 2. Allmänna kommentarer 2. 1. ESK välkomnar kommissionens förslag om en särskild strategi för varje enskilt land när det gäller antagande av gemenskapens regelverk. Detta förslag grundar sig på utmärkt analysarbete och noggranna förberedelser från kommissionens sida. (1) Se ESK:s yttrande om ”Förslag till rådets förordning (EG) om ett instrument för strukturpolitiska åtgärder inför anslutningen (ISPA); EGT C 407, 28. 12. 1998. 2. 2. Dessa individuella anslutningsstrategier borde göra det möjligt att utforma prioriteringar för varje land med hänsyn till dess särskilda situation, samtidigt som man säkerställer lämpliga resurser — i synnerhet ekonomiska — och förberedelser inom det tekniska området. Följande faktorer är viktiga när det gäller dessa 2. 3. nationella miljöstrategier inför anslutningen: — Gemenskapens regelverk skall inom en lämplig tidsram omvandlas till nationell lagstiftning, vilket kan ske snabbare inom olika områden beroende på hur fort regelverket skall börja gälla (se punkt 2. 6 när det gäller övergångsperioderna). — För att säkerställa att bestämmelserna genomförs och tillämpas korrekt skall tjänstemän utbildas på nationell, men också på regional och lokal, nivå inom sina särskilda ansvarsområden. — Ett system för att mäta och samla in data om miljöföroreningar både när det gäller utsläpp och utsläppsnivåer skall inrättas. Detta är i många fall ett prioriterat mål med tanke på att ekonomiskt stöd skall anslås från gemenskapen. — Dessa mätsystem skall utvecklas och integreras i ett nationellt nätverk så att informationen kan vidarebefordras på ett enhetligt sätt till kommissio- nen i Bryssel och till Europeiska miljöbyrån. I och med att informationen är enhetlig kommer det att bli möjligt att kontrollera att länderna uppfyller sina skyldigheter. — Industrin, de lokala myndigheterna, jordbrukarna och generellt de som skall vidta åtgärderna, sluta avtalen och se till att tidsgränserna hålls skall få ökade kunskaper genom särskilda kampanjer. — Utbildningsplaner skall i synnerhet inrättas för ingenjörer och arbetare i de olika ekonomiska sektorerna och inom de lokala myndigheterna. Dessa planer skall behandla effekterna av gemenskapens miljöpolitik och effektiv förvaltning av denna politik i de aktuella företagen eller institutionerna. — Direkt gemenskapsstöd och lån från EIB och EBRD skall beviljas i enlighet med de prioriteringar som satts upp och miljöbestämmelserna för nyinveste- ringar inom industrin och när det gäller infrastruktu- rer (se vidare punkt 2. 8). 2. 4. Inom ESK är man medveten om att gemenskapens regelverk inte är fast och oföränderligt över tiden — det utvecklas ständigt både inom aktuella områden och mot bakgrund av direktiv och förordningar. Ett exempel på dessa framsteg är ILO:s konvention nr 174 som rör förebyggande av allvarliga olyckor och som fortfarande väntar på att antas av en stor del av medlemsstaterna. Förmodligen skulle denna konvention, i enlighet med C 40/22 SV Europeiska gemenskapernas officiella tidning 15. 2. 1999 kommitténs stöd till sådana konventioner (1), kunna omvandlas till en del av regelverket vid kandidatländer- nas anslutning. 2. 5. ESK anser dock att kandidatländernas individuel- la anslutningsstrategier i möjligaste mån borde omfatta gemensamma kriterier, till exempel när det gäller över- gångsperioderna för full tillämpning av gemenskapens regelverk, eftersom det är det enda sättet att undvika snedvridningar av konkurrensen mellan kandidatlän- derna. 2. 6. Därför anser ESK att man måste fastställa över- gångsperioder för kandidatländerna vid anslutningsför- handlingarna. Dessa övergångsperioder skall grunda sig på följande faktorer: — De skall vara så korta som de tekniska och ekonomis- ka villkoren medger, men anpassade så att kandidat- länderna lugnt kan inrätta sig efter gemenskapens regelverk utan förödande effekter. — Det bör eftersträvas att de skall vara enhetliga för alla kandidatländer, utom i de fall där det är motiverat med särskild behandling. — De måste dessutom vara enhetliga för alla länder när det gäller alla direktiv och särskilda förordningar, och måste dessutom överensstämma inom varje sektor (till exempel när det gäller luftföroreningar och avfall etc. ) för att undvika att föroreningarna tillfälligt flyttas från en sektor till en annan. — De skulle kunna vara något längre i de fall där den fria konkurrensen på den inre marknaden inte påverkas direkt, till exempel när det gäller anlägg- ningar för avfallshantering i städerna. Följaktligen måste tidsgränserna vara undantag och minimala i de fall där konkurrensen påverkas, både när det rör sig om konkurrens mellan gemenskapsföretag och konkurrens mellan nationella företag i kandidatlän- derna. 2. 7. Kandidatländerna informeras redan regelbundet om kommissionens förslag och rådets förhandlingar om införande av ny miljölagstiftning. Kandidatländerna bör vidarebefordra denna information omedelbart till företagen, lokala och regionala organisationer och till allmänheten så att de kan vidta lämpliga förberedande åtgärder. (1) EGT C 102, 24. 4. 1995. Bryssel den 2 december 1998. 2. 8. För att öka effektiviteten anser ESK att nyinveste- ringar inom produktionen i kandidatländerna skall vara förenliga med den aktuella miljölagstiftningen, både vid förnyelse av föråldrade industrianläggningar, utbyggnad av befintliga anläggningar och uppförande av nya, även om man ännu inte kan kräva det i kandidatländerna. Det skall emellertid ske i form av frivilliga rekommenda- tioner. Dessa rekommendationer kan bli tvingande när det gäller investeringar som helt eller delvis finansieras av gemenskapen eller indirekt tvingande genom att ingen övergångsperiod tillämpas när det gäller investeringar för att renovera, bygga ut eller bygga nytt efter ett fastställt datum. 2. 9. ESK anser att tillämpningen av miljölagstiftning- en kan öka välståndet och skapa arbetstillfällen i kandidatländerna under förutsättning att den lokala industrin kan engageras och utnyttjas, där det är möjligt, för att producera och installera nödvändig utrustning. Av den anledningen uppmanar ESK kommissionen att genomföra en särskild studie för att utvärdera de tekniska resurserna, produktionskapaciteten och utbild- ningsnivån i kandidatländerna när det gäller ingenjörer och arbetare inom detta område. På grundval av denna studie och som en del av anslutningsstrategin skulle man kunna finansiera projekt på regional nivå (som omfattar produktion av utrustning i varje kandidatland för andra kandidatländer och till och med för EU) som kan underlätta när det gäller att uppväga kostnaderna för att anta miljölagstiftning i dessa länder. 2. 10. Dessutom anser kommittén att erfarenheterna från miljöskydd i dessa länder under vissa omständighe- ter kan vara värdefulla för EU och resten av kandidatlän- derna, och uppmanar därför kommissionen att framhål- la dessa erfarenheter. Slutligen påpekar ESK att de förberedande 2. 11. regionala åtgärderna mellan kandidatländerna måste förstärkas inom sådana områden som förvaltning av flodsystem, kontroll av gränsöverskridande luftförore- ningar, riskövervakning i industriområden nära nations- gränser samt när det gäller utbildningsplaner och kun- skapslyft för företagare, arbetstagare och allmänhet. Ekonomiska och sociala kommitténs ordförande Beatrice RANGONI MACHIAVELLI

2000/208/EF: Kommissionens beslutning af 24. februar 2000 om gennemførelsesbestemmelser til Rådets direktiv 97/78/EF vedrørende transit af produkter af animalsk oprindelse fra et tredjeland til et andet ad landevej i Fællesskabet (meddelt under nummer K(2000) 468) (EØS-relevant tekst)

2000-02-24

http://publications.europa.eu/resource/cellar/3705c061-510f-4416-82be-3bad153be28f

dan

L 64/20 DA De Europæiske Fællesskabers Tidende 11. 3. 2000 II (Retsakter hvis offentliggørelse ikke er obligatorisk) KOMMISSIONEN KOMMISSIONENS BESLUTNING af 24. februar 2000 om gennemførelsesbestemmelser til Rådets direktiv 97/78/EF vedrørende transit af produkter af animalsk oprindelse fra et tredjeland til et andet ad landevej i Fællesskabet (meddelt under nummer K(2000) 468) (EØS-relevant tekst) (2000/208/EF) KOMMISSIONEN FOR DE EUROPÆISKE FÆLLESSKABER HAR — (5) under henvisning til traktaten om oprettelse af Det Europæiske Fællesskab, under henvisning til Rådets direktiv 97/78/EF af 18. december 1997 om fastsættelse af principperne for tilrettelæggelse af veterinærkontrollen for tredjelandsprodukter, der føres ind i Fællesskabet (1), særlig artikel 11, stk. 4, og ud fra følgende betragtninger: (1) (2) (3) (4) For at undgå unødvendige forsinkelser af handelen bør der vedtages bestemmelser for udførsel af produkter af animalsk oprindelse, der transitforsendes fra et tredje- land til et andet ad landevej i Fællesskabet. Bestemmelserne bør anvendes i henhold til artikel 11, stk. 2, litra e), i direktiv 97/78/EF for transit ad landevej i Fællesskabet. Fællesskabet, Det er vigtigt, at den ansvarlige embedsdyrlæge på et grænsekontrolsted, der modtager transitvarer til udførsel der fra ankommer på alle tidspunkter, men især de sendinger, der ankommer uden for de normale arbejdstider på grænsekontrolstedet. om sendinger, underrettes Det bør fastlægges, hvilken kontrol der skal foretages på udgangsgrænsekontrolstedet for at efterprøve sendingens herkomst. (1) EFT L 24 af 30. 1. 1998, s. 3. Godkendelseskategorien for udgangsgrænsekontrolstedet bør også fastlægges for at sikre, at dets personale er bekendt med de produkter, der frembydes til kontrol. Der bør gælde ensartede regler for undersøgelse af sendinger og påtegning af de dokumenter, der skal sendes tilbage til ankomstgrænsekontrolstedet. Der er fastsat undtagelsesbestemmelser for personale på grænsekontrolsteder, som kun er godkendt til kontrol af fiskerivarer. Beslutningen skal anvendes uanset de ordninger, som Fællesskabet har indgået med visse tredjelande i henhold til godkendte internationale aftaler. De i denne beslutning fastatte foranstaltninger er i over- ensstemmelse med udtalelse fra Den Stående Veterinær- komité — (6) (7) (8) (9) VEDTAGET FØLGENDE BESLUTNING: Artikel 1 følgende bestemmelser I henhold til artikel 11, særlig stk. 2, litra e), i direktiv 97/78/EF gælder transit af produkter af animalsk oprindelse fra et tredjeland til et andet ad landevej i Fællesskabet. for 11. 3. 2000 DA De Europæiske Fællesskabers Tidende L 64/21 Artikel 2 i direktiv 97/78/EF, skal: De grænsekontrolsteder, der er nævnt i artikel 11, stk. 2, litra e), — for fiskerivarer alle være grænsekontrolsteder, der er opført på listen i Kommissionens beslutning 97/778/EF (1) — for andre produkter af animalsk oprindelse end de i første led nævnte alle være grænsekontrolsteder som anført i første led bortset fra dem, der kun er godkendt til kontrol af fiskerivarer. Artikel 3 Embedsdyrlægen eller, for så vidt angår fiskerivarer, enten embedsdyrlægen eller den af den kompetente myndighed udpe- gede person tilser, at der på udgangsgrænsekontrolstedet fore- tages den fornødne kontrol af sendinger, der forlader Fællesska- bets område i henhold til disse bestemmelser. Kontrollen skal sikre, at den modtagne sending svarer til den sending, som blev afsendt fra ankomstgrænsekontrolstedet, og er i overensstem- melse med det certifikat, affattet i henhold til modellen i bilag B til Kommissionens beslutning 93/13/EØF (2), der ledsager sendingen. Artikel 4 Når kontrollen er udført, skal det i artikel 5, stk. 1, i direktiv 97/78/EF omhandlede sendingen, anføres påtegningen: »Formaliteter ved udgang fra Fællesskabet certifikat, der ledsager og kontrol af transitvarer er udført i henhold til artikel 11, stk. 2, litra e), i direktiv 97/78/EF«, og certifikatet stemples, dateres og underskrives af embedsdyrlægen eller, for så vidt angår fiskerivarer, enten af embedsdyrlægen eller af den af den kompetente myndighed udpegede person. Artikel 5 Denne beslutning berører ikke anvendelsen af eventuelle aftaler, internationalt som Fællesskabet måtte indgå i henhold til godkendte aftaler med tredjelande. Artikel 6 Denne beslutning anvendes fra den 1. april 2000. Artikel 7 Denne beslutning er rettet til medlemsstaterne. Udfærdiget i Bruxelles, den 24. februar 2000. På Kommissionens vegne David BYRNE Medlem af Kommissionen (1) EFT L 315 af 19. 11. 1997, s. 15. (2) EFT L 9 af 15. 1. 1993, s. 33

Mål C-8/02: Begäran om förhandsavgörande enligt beslut av Verwaltungsgericht Sigmaringen av den 28 november 2001 i målet mellan Ludwig Leichtle och Bundesanstalt für Arbeit

2002-04-06

http://publications.europa.eu/resource/cellar/705a18f6-a576-4113-80df-4220f0c05829

swe

C 84/50 SV Europeiska gemenskapernas officiella tidning 6. 4. 2002 Begäran om förhandsavgörande enligt beslut av Sozialge- richt Hannover av den 12 december 2001 i målet mellan Silke Gaumain-Cerri och Kaufmännische Krankenkasse – Pflegekasse, Beigeladene: Bundesversicherungsanstalt für Angestellte (sjuk- och vårdbidragskassan för köpmän). (Mål C-502/01) (2002/C 84/86) Sozialgericht Hannover begär genom beslut av den 12 decem- ber 2001, vilket inkom till domstolens kansli den 27 december 2001, att Europeiska gemenskapernas domstol skall meddela ett förhandsavgörande i målet mellan Silke Gaumain-Cerri och Kaufmännische Krankenkasse – Pflegekasse, Beigeladene: Bundesversicherungsanstalt für Angestellte (sjuk- och vårdbid- ragskassan för köpmän) beträffande följande frågor: a) b) Kan, och i sådant fall under vilka villkor, begreppen förmån för sjukdom respektive förmån för åldersdom i den mening som avses i artikel 1 i förordning 1408/71(1) omfatta förmåner som en försäkringsgivare lämnar till en annan försäkringsgivare, när den försäkrade därigenom endast erhåller en abstrakt och medelbar förmån (en sjukkassas inbetalning av pensionsförsäkringspremier för en oavlönad person som tillhandahåller vård)? Följer det av ett primär- eller sekundärrättslig föreskrivet diskrimineringsförbud att en sådan förmån som beskrivs under a skall beviljas utan hänsyn till om den verksamhet som ligger till grund för förmånen utövas inom landet eller i ett annat EU-land samt till var den försäkrade eller den person som omedelbart gynnas av förmånen har sitt hemvist? (1) EGT L 149, s. 2. Begäran om förhandsavgörande enligt beslut av Verwal- tungsgericht Sigmaringen av den 28 november 2001 i målet mellan Ludwig Leichtle och Bundesanstalt für Arbeit (Mål C-8/02) (2002/C 84/87) Verwaltungsgericht Sigmaringen begär genom beslut av den 28 november 2001, vilket inkom till domstolens kansli den 11 januari 2002, att Europeiska gemenskapernas domstol skall meddela ett förhandsavgörande i målet mellan Ludwig Leichtle och Bundesanstalt für Arbeit beträffande följande frågor: 1. 2. Skall artiklarna 49 EG och 50 EG tolkas så, att de utgör hinder för en nationell bestämmelse (i detta fall § 13 tredje punkten i Allgemeine Verwaltungsvorschrift für Beihilfen in Krankheits-, Pflege, Geburts- und Todesfällen – Beihilfevorschriften (allmänna förvaltningsföreskrifter för bidrag vid sjukdom, vård, födsel eller dödsfall, nedan kallade BhV)), enligt vilka kostnaderna för en hälsokur i utlandet endast ersätts om kurvistelsen är tvingande nödvändig på grund av att väsentligt större utsikter till framgång föreligger, vilket skall visas genom intyg från allmän- eller förtroendeläkare, och om kurorten finns med i förteckningen över kurorter? Skall artiklarna 49 EG och 50 EG tolkas så, att de utgör hinder för en nationell bestämmelse (i detta fall § 13 tredje punkten första meningen nr 3 BhV jämförd med § 8 tredje punkten nr 2 BhV), enligt vilken en hälsokur inte kan godkännas när inte ansökningsförfarandet eller ett rättsligt förfarande i anslutning därtill avslutats före det att hälsokuren inleddes, och det endast är tvistigt om den nationella bestämmelse som innebär att en hälsokur i en annan medlemsstat i Europeiska unionen inte berättigar till bidrag är rättsenlig? Begäran om förhandsavgörande enligt beslut av Bayeri- sches Obersten Landesgericht av den 19 december 2001 i brottmålet mot Marco Grilli (Mål C-12/02) (2002/C 84/88) Bayerisches Obersten Landesgericht begär genom beslut av den 19 december 2001, vilket inkom till domstolens kansli den 16 januari 2002, att Europeiska gemenskapernas domstol skall meddela ett förhandsavgörande i brottmålet mot Marco Grilli beträffande följande frågor: Skall artikel 29 EG tolkas så, att den utgör hinder för nationella bestämmelser som innebär att det är straffbart för en italiensk medborgare, som erhållit ett provisoriskt registreringsnummer från behöriga myndigheter i Italien, att anbringa detta på ett fordon som utbjuds till försäljning i Förbundsrepubliken Tyskland och att i anslutning därtill köra detta fordon på allmänna vägar från Förbundsrepubliken Tyskland till Republi- ken Italien?

SKRIFTLIG FRÅGA E-1253/00 från Cristiana Muscardini (UEN) och Francesco Turchi (UEN) till kommissionen. Kommissionens förklarande direktiv av den 19 juli 1999, KOM(1999) 372 om den fria rörligheten för gemenskapsmedborgare i Europeiska unionen.

2000-04-14

http://publications.europa.eu/resource/cellar/5014778b-acd2-4ee0-8f18-c970928b0168

swe

C 46 E/158 Europeiska gemenskapernas officiella tidning SV 13. 2. 2001 (2001/C 46 E/182) SKRIFTLIG FR¯GA E-1253/00 fr(cid:229)n Cristiana Muscardini (UEN) och Francesco Turchi (UEN) till kommissionen (14 april 2000) ˜mne: Kommissionens (cid:148)f(cid:246)rklarande direktiv(cid:148) av den 19 juli 1999, KOM(1999) 372 om den fria r(cid:246)rlig- heten f(cid:246)r gemenskapsmedborgare i Europeiska unionen Problemet med l(cid:228)tta utvisningar och f(cid:246)rv(cid:228)grade vistelser oroar italienare i Tyskland. Trots att de (cid:228)r gemenskapsmedborgare drabbas de sedan l(cid:228)nge av lagstiftning (cid:129) som fr(cid:228)mst till(cid:228)mpas i Baden-W(cid:252)rtem- berg och Bayern (cid:129) som strider mot artikel 18. 1 i f(cid:246)rdraget, vilken garanterar varje unionsmedborgare r(cid:228)tten att r(cid:246)ra sig och uppeh(cid:229)lla sig fritt inom medlemsstaternas territorier. Nu har det uppdagats att den tyska versionen av det f(cid:246)rklarande direktivet i kommissionens meddelande till r(cid:229)det (KOM(1999) 372) och Europaparlamentet om s(cid:228)rskilda (cid:229)tg(cid:228)rder som g(cid:228)ller utl(cid:228)ndska medborg- ares r(cid:246)rlighet och bos(cid:228)ttning och som (cid:228)r ber(cid:228)ttigade med h(cid:228)nsyn till allm(cid:228)n ordning, s(cid:228)kerhet eller h(cid:228)lsa (cid:129) direktiv 64/221 (1) (cid:129) rymmer allvarliga felaktigheter i f(cid:246)rh(cid:229)llande till grundtexten, som (cid:228)r avfattad p(cid:229) franska. Av den anledningen drabbas de gemenskapsmedborgare enormt, vilka bor i ett land d(cid:228)r den tyska spr(cid:229)kversionen av direktivet g(cid:228)ller. Den relevanta delen av direktivet (cid:228)r den tyska (cid:246)vers(cid:228)ttningen som avser avsnitt 2. 2, (cid:148)Grundl(cid:228)ggande principer och r(cid:228)ttigheter(cid:148), och avsnitt 3, (cid:148)Riktlinjer f(cid:246)r till(cid:228)mpningen(cid:148). Kan kommissionen skyndsamt ingripa f(cid:246)r att s(cid:228)tta ur kraft eller (cid:228)ndra ovanst(cid:229)ende avsnitt som i sin nuvarande avfattning har drabbat och forts(cid:228)tter att drabba de italienare som bor och arbetar i Tyskland? (1) EGT 56, 4. 4. 1964, s. 857; svensk specialutg(cid:229)va, omr(cid:229)de 5, volym 1, s. 28. Svar fr(cid:229)n Ant(cid:243)nio Vitorino p(cid:229) kommissionens v(cid:228)gnar (22 maj 2000) Ett flertal klagom(cid:229)l och framst(cid:228)llningar har gjort kommissionen uppm(cid:228)rksam p(cid:229) att ett stort antal italienska medborgare utvisats fr(cid:229)n Tyskland de senaste (cid:229)ren med h(cid:228)nvisning till den allm(cid:228)nna ordningen. Ett (cid:246)vertr(cid:228)delsef(cid:246)rfarande har inletts mot de tyska myndigheterna, vilket framg(cid:229)r av flera meddelanden till Europaparlamentets utskott f(cid:246)r framst(cid:228)llningar. Utskottet f(cid:229)r regelbunden information om f(cid:246)rfarandet. Kommissionens meddelande till r(cid:229)det och Europaparlamentet av den 19 juli 1999 om s(cid:228)rskilda (cid:229)tg(cid:228)rder som g(cid:228)ller utl(cid:228)ndska medborgares r(cid:246)rlighet och bos(cid:228)ttning och som (cid:228)r ber(cid:228)ttigade med h(cid:228)nsyn till allm(cid:228)n ordning, s(cid:228)kerhet eller h(cid:228)lsa (1) (cid:228)r inte juridiskt bindande. Garantierna f(cid:246)r gemenskapsmedborgarna och gr(cid:228)nserna f(cid:246)r medlemsstaterna n(cid:228)r det g(cid:228)ller (cid:229)tg(cid:228)rder med h(cid:228)nvisning till den allm(cid:228)nna ordningen (s(cid:228)rskilt utvisningar) framg(cid:229)r inte av meddelandet utan direkt av f(cid:246)rdraget, r(cid:229)dets direktiv 64/221/EEG av den 25 februari 1964 om samordningen av s(cid:228)rskilda (cid:229)tg(cid:228)rder som g(cid:228)ller utl(cid:228)ndska medborgares r(cid:246)rlighet och bos(cid:228)ttning och som (cid:228)r ber(cid:228)ttigade med h(cid:228)nsyn till allm(cid:228)n ordning, s(cid:228)kerhet eller h(cid:228)lsa (2) samt EG- domstolens tolkningar. Kommissionen beklagar skillnaderna i den tyska (cid:246)vers(cid:228)ttningen. Texten (cid:228)ndras f(cid:246)r n(cid:228)rvarande f(cid:246)r att (cid:246)verensst(cid:228)mma med originalet. Den nya versionen kommer att offentligg(cid:246)ras s(cid:229) fort som m(cid:246)jligt och ers(cid:228)tta den version som finns p(cid:229) f(cid:246)ljande Internetadress: http://europa. eu. int/comm/internal_market/en/people/right/index. htm (1) KOM(1999) 372 slutlig. (2) EGT 56, 4. 4. 1964

Förhandsanmälan av en koncentration (Ärende COMP/M.3245 - Vodafone/Singlepoint) (Text av betydelse för EES)

2003-08-22

http://publications.europa.eu/resource/cellar/d42b6666-5861-4bdd-b4d4-8a13d66da727

swe

C 198/2 SV Europeiska unionens officiella tidning 22. 8. 2003 Förhandsanmälan av en koncentration (Ärende COMP/M. 3245 – Vodafone/Singlepoint) (2003/C 198/02) (Text av betydelse för EES) 1. Kommissionen mottog den 13 augusti 2003 en anmälan om en föreslagen koncentration enligt artikel 4 i rådets förordning (EEG) nr 4064/89 (1), senast ändrad genom förordning (EG) nr 1310/97 (2), genom vilken företaget Vodafone UK Limited (”Vodafone UK”, Storbrittanien) som tillhör Vodafone Group plc (Storbrittanien) förvärvar, på det sätt som avses i artikel 3. 1 b i förordningen, fullständig kontroll över företagen Singlepoint (4U) Limited (”Singlepoint”, Storbrittanien) och Corporate 4U Limited (”Corporate 4U”, Storbrittanien), som tillhör Cauldwell Holdings plc (Storbrittanien), genom förvärv av aktier. 2. De berörda företagens affärsverksamheter omfattar följande: — Vodafone UK: tillhandahållande av mobiltelefonnät och relaterade telekommunikationstjänster. — Singlepoint: mobiltelefonitjänster. — Corporate 4U: mobiltelefonitjänster. Kommissionen har vid en preliminär granskning kommit fram till att den anmälda koncentrationen 3. kan omfattas av förordning (EEG) nr 4064/89, dock med det förbehållet att det slutliga beslutet på denna punkt fattas senare. Kommissionen uppmanar intresserade tredje parter att lämna eventuella synpunkter på den före- 4. slagna koncentrationen. Synpunkterna måste vara kommissionen tillhanda inom tio dagar efter det att denna förhandsanmälan har offentliggjorts. Synpunkterna kan skickas per fax (32-2) 296 43 01, 296 72 44 eller per post med referens- nummer COMP/M. 3245 – Vodafone/Singlepoint till följande adress: Europeiska kommissionen Generaldirektoratet för konkurrens Registratorskontoret Företagskoncentrationer och -fusioner J-70 B-1049 Bryssel (1) EGT L 395, 30. 12. 1989, s. 1. Rättelse i EGT L 257, 21. 9. 1990, s. 13. (2) EGT L 180, 9. 7. 1997, s. 1. Rättelse i EGT L 40, 13. 2. 1998, s. 17

Gemensamma EES-kommitténs beslut nr 92/2012 av den 30 april 2012 om ändring av bilaga VI (Social trygghet) till EES-avtalet

2012-04-30

http://publications.europa.eu/resource/cellar/45210142-fd74-11e1-8e28-01aa75ed71a1

swe

L_2012248SV. 01003001. xml 13. 9. 2012    SV Europeiska unionens officiella tidning L 248/30 GEMENSAMMA EES-KOMMITTÉNS BESLUT nr 92/2012 av den 30 april 2012 om ändring av bilaga VI (Social trygghet) till EES-avtalet GEMENSAMMA EES-KOMMITTÉN HAR ANTAGIT DETTA BESLUT med beaktande av avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, ändrat genom protokollet med justeringar av avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, nedan kallat avtalet, särskilt artikel 98, och av följande skäl: (1) Bilaga VI till avtalet ändrades genom gemensamma EES-kommitténs beslut nr 18/2012 av den 10 februari 2012 (1). (2) Beslut nr H6 av den 16 december 2010 om tillämpningen av vissa principer för sammanläggning av perioder enligt artikel 6 i förordning (EG) nr 883/2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen (2) bör införlivas med avtalet. HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE. Artikel 1 Följande punkt ska införas efter punkt 6. 5 (beslut nr H5) i bilaga VI till avtalet: ”6. 6 32011 D 0212(01): Beslut nr H6 av den 16 december 2010 om tillämpningen av vissa principer för sammanläggning av perioder enligt artikel 6 i förordning (EG) nr 883/2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen (EUT C 45, 12. 2. 2011, s. 5)”. Artikel 2 Texten till beslut nr H6 på isländska och norska, som ska offentliggöras i EES-supplementet till Europeiska unionens officiella tidning, ska vara giltig. Artikel 3 Detta beslut träder i kraft den 1 maj 2012 under förutsättning att alla anmälningar enligt artikel 103. 1 i avtalet har gjorts till gemensamma EES-kommittén (3), eller samma dag som gemensamma EES-kommitténs beslut nr 76/2011 av den 1 juli 2011 träder i kraft (4), om denna dag infaller senare. Artikel 4 Detta beslut ska offentliggöras i EES-delen av och EES-supplementet till Europeiska unionens officiella tidning. Utfärdat i Bryssel den 30 april 2012. På gemensamma EES-kommitténs vägnar Gianluca GRIPPA Tillförordnad ordförande (1)  EUT L 161, 21. 6. 2012, s. 24. (2)  EUT C 45, 12. 2. 2011, s. 5. (3)  Inga konstitutionella krav angivna. (4)  EUT L 262, 6. 10. 2011, s. 33

Förslag till gemensamma regler om olycksfallsförsäkring och arbetssjukdomsförsäkring för tjänstemän i Europeiska gemenskaperna

2004-04-07

http://publications.europa.eu/resource/cellar/5894e83a-5b68-4b2d-aa7e-7475578dcd09

swe

Euroens vekselkurs (Kilde: Referencekurs offentliggjort af Den Europæiske Centralbank.) 5. januar 2023 2023/C 4/11

2023-01-06

http://publications.europa.eu/resource/cellar/9536ced1-8d8f-11ed-999b-01aa75ed71a1

dan

C_2023004DA. 01001101. xml 6. 1. 2023    DA Den Europæiske Unions Tidende C 4/11 Euroens vekselkurs (1) 5. januar 2023 (2023/C 4/11) 1 euro =   Valuta Kurs USD amerikanske dollar 1,0601 JPY japanske yen 140,95 DKK danske kroner 7,4373 GBP pund sterling 0,88303 SEK svenske kroner 11,1848 CHF schweiziske franc 0,9839 ISK islandske kroner 152,30 NOK norske kroner 10,7248 BGN bulgarske lev 1,9558 CZK tjekkiske koruna 24,028 HUF ungarske forint 396,88 PLN polske zloty 4,6700 RON rumænske leu 4,9235 TRY tyrkiske lira 19,8982 AUD australske dollar 1,5515 CAD canadiske dollar 1,4316 HKD hongkongske dollar 8,2788 NZD newzealandske dollar 1,6832 SGD singaporeanske dollar 1,4213 KRW sydkoreanske won 1 345,90 ZAR sydafrikanske rand 18,1250 CNY kinesiske renminbi yuan 7,2863 IDR indonesiske rupiah 16 543,07 MYR malaysiske ringgit 4,6517 PHP filippinske pesos 59,185 RUB russiske rubler   THB thailandske bath 35,948 BRL brasilianske real 5,7060 MXN mexicanske pesos 20,5412 INR indiske rupee 87,4755 (1)  Kilde: Referencekurs offentliggjort af Den Europæiske Centralbank

Eurons växelkurs

2002-10-16

http://publications.europa.eu/resource/cellar/4a81b134-e1a2-4226-835f-006e03aca475

swe

16. 10. 2002 SV Europeiska gemenskapernas officiella tidning C 249/1 I (Meddelanden) KOMMISSIONEN Eurons växelkurs (1) 15 oktober 2002 (2002/C 249/01) Kurs Valuta 0,981 122,56 7,4292 0,631 9,0695 1,4672 86,14 7,2975 1,946 LVL MTL PLN ROL SIT SKK TRL AUD CAD lettisk lats maltesisk lira polsk zloty rumänsk leu slovensk tolar slovakisk koruna australisk dollar kanadensisk dollar 0,57277 HKD Hongkongdollar 30,775 NZD nyzeeländsk dollar 15,6466 SGD singaporiansk dollar 245,27 KRW sydkoreansk won 3,4522 ZAR sydafrikansk rand turkisk lira 1618000 Kurs 0,5959 0,413 4,055 32590 228,655 41,993 1,7948 1,5531 7,6514 2,0465 1,773 1231,16 10,2552 1 euro = USD JPY DKK GBP SEK CHF ISK NOK BGN CYP CZK EEK HUF LTL Valuta US-dollar japansk yen dansk krona pund sterling svensk krona schweizisk franc isländsk krona norsk krona bulgarisk lev cypriotiskt pund tjeckisk koruna estnisk krona ungersk forint litauisk litas ___________ (1) Källa: Referensväxelkurs offentliggjord av Europeiska centralbanken

Kommissionens förordning (EU) nr 865/2014 av den 8 augusti 2014 om rättelse av den spanska versionen av förordning (EU) nr 10/2011 om material och produkter av plast som är avsedda att komma i kontakt med livsmedel Text av betydelse för EES

2014-08-08

http://publications.europa.eu/resource/cellar/d6d05ef2-1f8c-11e4-8c3c-01aa75ed71a1

swe

L_2014238SV. 01000101. xml 9. 8. 2014    SV Europeiska unionens officiella tidning L 238/1 KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) nr 865/2014 av den 8 augusti 2014 om rättelse av den spanska versionen av förordning (EU) nr 10/2011 om material och produkter av plast som är avsedda att komma i kontakt med livsmedel (Text av betydelse för EES) EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1935/2004 av den 27 oktober 2004 om material och produkter avsedda att komma i kontakt med livsmedel och om upphävande av direktiven 80/590/EEG och 89/109/EEG (1), särskilt artikel 5. 1 a, c, d, e, f, h, i och j, och av följande skäl: (1) Det finns ett fel i den spanska versionen av kommissionens förordning (EU) nr 10/2011 av den 14 januari 2011 om material och produkter av plast som är avsedda att komma i kontakt med livsmedel (2). Därför måste den spanska versionen rättas. De övriga språkversionerna påverkas inte. (2) Förordning (EU) nr 10/2011 bör därför rättas i enlighet med detta. (3) De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa, och varken Europaparlamentet eller rådet har motsatt sig dem. HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE. Artikel 1 Avser endast den spanska versionen. Artikel 2 Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning. Den ska tillämpas från och med den 1 maj 2011. Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i medlemsstaterna i enlighet med fördragen. Utfärdad i Bryssel den 8 augusti 2014. På kommissionens vägnar José Manuel BARROSO Ordförande (1)  EUT L 338, 13. 11. 2004, s. 4. (2)  EUT L 12, 15. 1. 2011, s. 1

Anmeldelse af en planlagt fusion (Sag COMP/M.5683 — Brookfield/BBI/DBCT) — Behandles eventuelt efter den forenklede procedure EØS-relevant tekst

2009-10-22

http://publications.europa.eu/resource/cellar/c8dbdae1-ebe7-4ec3-adfe-68483edb7f73

dan

C_2009252DA. 01001601. xml 22. 10. 2009    DA Den Europæiske Unions Tidende C 252/16 Anmeldelse af en planlagt fusion (Sag COMP/M. 5683 — Brookfield/BBI/DBCT) Behandles eventuelt efter den forenklede procedure (EØS-relevant tekst) 2009/C 252/07 1. Den 14. oktober 2009 modtog Kommissionen i overensstemmelse med artikel 4 i Rådets forordning (EF) nr. 139/2004 (1) anmeldelse af en planlagt fusion, hvorved virksomhederne Brookfield Asset Management Inc. (»Brookfield«, Canada) og Babcock & Brown Infrastructure (der omfatter Babcock & Brown Infrastructure Limited og Babcock & Brown Infrastructure Trust) (»BBI«, Australien) gennem opkøb af aktier erhverver fælles kontrol over virksomheden Dalrymple Bay Coal Terminal (»DBCT«, Australien), jf. forordningens artikel 3, stk. 1, litra b). 2. De deltagende virksomheder er aktive på følgende områder: — Brookfield er en verdensomspændende formueforvalter, der investerer i ejendom, energiproduktion og anden infrastruktur, — BBI er en kapitalfond, der investerer i infrastruktur på verdensplan, særligt i transportsektoren samt energiforsynings- og eldistributionssektoren, — DBCT er en australsk havneterminaloperatør, som udskiber kul udvundet i Bowen Basin-regionen i Queensland, Australien til både metal- og energiproduktion. 3. Efter en foreløbig gennemgang af sagen finder Kommissionen, at den anmeldte fusion muligvis falder ind under forordning (EF) nr. 139/2004. Den har dog endnu ikke taget endelig stilling hertil. Det bemærkes, at denne sag eventuelt vil blive behandlet efter den forenklede procedure i overensstemmelse med Kommissionens meddelelse om en forenklet procedure til behandling af visse fusioner efter Rådets forordning (EF) nr. 139/2004 (2). 4. Kommissionen opfordrer hermed alle interesserede til at fremsætte deres eventuelle bemærkninger til den planlagte fusion. Bemærkningerne skal være Kommissionen i hænde senest ti dage efter offentliggørelsen af denne meddelelse og kan med angivelse af sag COMP/M. 5683 — Brookfield/BBI/DBCT sendes til Kommissionen pr. fax (+32 22964301 eller 22967244) eller pr. brev til følgende adresse: Europa-Kommissionen Generaldirektoratet for Konkurrence Registreringskontoret for Fusioner 1049 Bruxelles/Brussel BELGIQUE/BELGIË (1)  EUT L 24 af 29. 1. 2004, s. 1. (2)  EUT C 56 af 5. 3. 2005, s. 32

Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/726 av den 5 maj 2015 om fastställande av schablonimportvärden för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker

2015-05-05

http://publications.europa.eu/resource/cellar/3be7c199-f3bd-11e4-a3bf-01aa75ed71a1

swe

L_2015115SV. 01003401. xml 6. 5. 2015    SV Europeiska unionens officiella tidning L 115/34 KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2015/726 av den 5 maj 2015 om fastställande av schablonimportvärden för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013 av den 17 december 2013 om upprättande av en samlad marknadsordning för jordbruksprodukter och om upphävande av rådets förordningar (EEG) nr 922/72, (EEG) nr 234/79, (EG) nr 1037/2001 och (EG) nr 1234/2007 (1), med beaktande av kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 543/2011 av den 7 juni 2011 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 1234/2007 vad gäller sektorn för frukt och grönsaker och sektorn för bearbetad frukt och bearbetade grönsaker (2), särskilt artikel 136. 1, och av följande skäl: (1) I genomförandeförordning (EU) nr 543/2011 fastställs, i enlighet med resultatet av de multilaterala handelsförhandlingarna i Uruguayrundan, kriterierna för kommissionens fastställande av schablonvärden vid import från tredjeländer, för de produkter och de perioder som anges i del A i bilaga XVI till den förordningen. (2) Varje arbetsdag fastställs ett schablonimportvärde i enlighet med artikel 136. 1 i genomförandeförordning (EU) nr 543/2011 med hänsyn till varierande dagliga uppgifter. Denna förordning bör därför träda i kraft samma dag som den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning. HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE. Artikel 1 De schablonimportvärden som avses i artikel 136 i genomförandeförordning (EU) nr 543/2011 fastställs i bilagan till denna förordning. Artikel 2 Denna förordning träder i kraft samma dag som den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning. Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater. Utfärdad i Bryssel den 5 maj 2015. På kommissionens vägnar För ordföranden Jerzy PLEWA Generaldirektör för jordbruk och landsbygdsutveckling (1)  EUT L 347, 20. 12. 2013, s. 671. (2)  EUT L 157, 15. 6. 2011, s. 1. BILAGA Schablonimportvärden för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker (euro/100 kg) KN-nummer Kod för tredjeland (1) Schablonimportvärde 0702 00 00 IL 153,9 MA 87,0 MK 119,9 TN 392,6 ZZ 188,4 0707 00 05 AL 49,4 TR 110,0 ZZ 79,7 0709 93 10 MA 130,6 TR 133,2 ZZ 131,9 0805 10 20 EG 44,6 IL 71,3 MA 53,6 ZZ 56,5 0805 50 10 BR 107,1 TR 101,0 ZZ 104,1 0808 10 80 AR 98,9 BR 93,6 CL 120,5 MK 32,8 NZ 135,8 US 161,3 UY 92,0 ZA 117,5 ZZ 106,6 (1)  Landsbeteckningar som fastställs i kommissionens förordning (EU) nr 1106/2012 av den 27 november 2012 om tillämpning av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 471/2009 om gemenskapsstatistik över utrikeshandeln med icke-medlemsstater vad gäller uppdateringen av nomenklaturen avseende länder och territorier (EUT L 328, 28. 11. 2012, s. 7). Koden ZZ står för ”övrigt ursprung”

Information om ikraftträdandet av ett avtal genom skriftväxling mellan Europeiska unionen och Republiken Argentina i enlighet med artiklarna XXIV.6 och XXVIII i allmänna tull- och handelsavtalet (Gatt) 1994 om ändring av medgivanden i Republiken Bulgariens och Rumäniens bindningslistor i samband med anslutningen till Europeiska unionen

2011-12-03

http://publications.europa.eu/resource/cellar/6918dd21-70f8-43b8-80be-db7a5d126dc3

swe

L_2011320SV. 01000101. xml 3. 12. 2011    SV Europeiska unionens officiella tidning L 320/1 Information om ikraftträdandet av ett avtal genom skriftväxling mellan Europeiska unionen och Republiken Argentina i enlighet med artiklarna XXIV. 6 och XXVIII i allmänna tull- och handelsavtalet (Gatt) 1994 om ändring av medgivanden i Republiken Bulgariens och Rumäniens bindningslistor i samband med anslutningen till Europeiska unionen Avtalet genom skriftväxling mellan Europeiska unionen och Republiken Argentina i enlighet med artiklarna XXIV. 6 och XXVIII i allmänna tull- och handelsavtalet (Gatt) 1994 om ändring av medgivanden i Republiken Bulgariens och Rumäniens bindningslistor i samband med anslutningen till Europeiska unionen (1) kommer att träda i kraft den 6 december 2011. (1)  EUT L 317, 30. 11. 2011, s. 11

SKRIFTLIG FORESPØRGSEL E-2466/00 af Paulo Casaca (PSE), Isidoro Sánchez García (ELDR), Margie Sudre (PPE-DE), Roy Perry (PPE-DE), Mariotto Segni (UEN) og Jean-Claude Fruteau (PSE) til Kommissionen. Øer.

2000-07-24

http://publications.europa.eu/resource/cellar/e3b49155-aacc-4955-b134-6c48fda2d8d9

dan

22. 5. 2001 DA De Europ(cid:230)iske F(cid:230)llesskabers Tidende C 151 E/7 For łernes vedkommende ser det imidlertid ud til, at denne bestemmelse kun er anvendt ganske lidt. Kan Kommissionen forel(cid:230)gge en liste over de TEN-projekter (inden for b(cid:229)de transport-, energi- og telekommunikationsomr(cid:229)det), som er kommet łer i Den Europ(cid:230)iske Union til gode; Kan Kommissionen ogs(cid:229) (cid:129) p(cid:229) et tidspunkt, hvor den forel(cid:230)gger Parlamentet og R(cid:229)det en rapport om (cid:230)ndring af retningslinjerne for TEN-projekterne (cid:129) oplyse, hvilke projekter vedrłrende łer der kan forventes at blive erkl(cid:230)ret stłtteberettigede? Kan den endelig meddele, hvilke foranstaltninger den agter at foresl(cid:229), for at der inden for rammerne af TEN-projekterne i fremtiden l(cid:230)gges stłrre v(cid:230)gt p(cid:229) at styrke forbindelserne mellem F(cid:230)llesskabets łer og dets centrale omr(cid:229)der? (2001/C 151 E/009) SKRIFTLIG FORESP(cid:216)RGSEL E-2466/00 af Paulo Casaca (PSE), Isidoro SÆnchez Garc(cid:237)a (ELDR), Margie Sudre (PPE-DE), Roy Perry (PPE-DE), Mariotto Segni (UEN) og Jean-Claude Fruteau (PSE) til Kommissionen (24. juli 2000) Om: (cid:216)er I EF-traktatens artikel 154 om transeurop(cid:230)iske net anfłres som bekendt udtrykkeligt, at det er nłdvendigt at »skabe forbindelse mellem p(cid:229) den ene side łomr(cid:229)der, indlandsomr(cid:229)der og randomr(cid:229)der og p(cid:229) den anden side F(cid:230)llesskabets centrale omr(cid:229)der«. For łernes vedkommende ser det imidlertid ud til, at denne bestemmelse kun er anvendt ganske lidt. Kan Kommissionen forel(cid:230)gge en liste over de TEN-projekter (inden for b(cid:229)de transport-, energi- og telekommunikationsomr(cid:229)det), som er kommet łer i Den Europ(cid:230)iske Union til gode; Kan Kommissionen ogs(cid:229) (cid:129) p(cid:229) et tidspunkt, hvor den forel(cid:230)gger Parlamentet og R(cid:229)det en rapport om (cid:230)ndring af retningslinjerne for TEN-projekterne (cid:129) oplyse, hvilke projekter vedrłrende łer der kan forventes at blive erkl(cid:230)ret stłtteberettigede? Kan den endelig meddele, hvilke foranstaltninger den agter at foresl(cid:229), for at der inden for rammerne af TEN-projekterne i fremtiden l(cid:230)gges stłrre v(cid:230)gt p(cid:229) at styrke forbindelserne mellem F(cid:230)llesskabets łer og dets centrale omr(cid:229)der? Samlet svar afgivet p(cid:229) Kommissionens vegne af Loyola de Palacio p(cid:229) skriftlige forespłrgsler E-2446/00 og E-2466/00 (10. november 2000) Mange transeurop(cid:230)iske projekter (TEN) inden for energi, transport og telekommunikation vedrłrer łer. Transport -og energiprojekter er fastlagt i retningslinjerne for udvikling af det transeurop(cid:230)iske trans- portnet (1) og i retningslinjerne for transeurop(cid:230)iske net p(cid:229) energiomr(cid:229)det (2). P(cid:229) transportomr(cid:229)det vedrłrer de vigtigste ł-projekter almindeligvis havne og lufthavne. P(cid:229) energiomr(cid:229)det indbefatter projekterne af f(cid:230)lles interesse indfłrelse af naturgas samt udl(cid:230)gning af undersłiske elkabler til visse łer. P(cid:229) telekom- munikationsomr(cid:229)det omfatter de fleste TEN-projekter direkte eller indirekte łerne, eftersom telekommuni- kation pr. definition forbinder de forskellige regioner i Europa. S(cid:230)rlige eksempler er projekter inden for telemedicin og fjernundervisning rettet mod borgere i fjerntliggende omr(cid:229)der samt projekter vedrłrende katastrofeforvaltning. C 151 E/8 De Europ(cid:230)iske F(cid:230)llesskabers Tidende DA 22. 5. 2001 For at kunne f(cid:229) EU-stłtte skal projekterne fłrst godkendes af de nationale administrationer. En komplet liste over projekter, der har modtaget łkonomisk stłtte via TEN-budgettet findes i den (cid:229)rlige TEN- beretning, som sendes til Parlamentet. Det skal imidlertid understreges, at stłrstedelen af finansieringen af TEN-projekter p(cid:229) łerne stammer fra strukturfondene og Samhłrighedsfonden samt fra de nationale myndigheder. Oplysninger om disse projekter findes i den (cid:229)rlige beretning om Samhłrighedsfonden og den (cid:229)rlige liste over strukturfondsprojekter p(cid:229) over 50 mio. €, som begge sendes til Parlamentet. Kommissionen er i f(cid:230)rd med at forberede en rapport som led i revisionen af TEN-retningslinjerne p(cid:229) transportomr(cid:229)det, hvor den vil foresl(cid:229) at forts(cid:230)tte med at stłtte TEN-projekter p(cid:229) łerne. P(cid:229) energiomr(cid:229)det vil Kommissionen understrege betydningen af at udvikle de vedvarende energikilder, s(cid:230)rlig p(cid:229) łerne, og tilslutte produktionsanl(cid:230)ggene for disse energiformer til indbyrdes forbundne netv(cid:230)rk. Revisionen af TEN- retningslinjerne inden for telekommunikation starter fłrst i september 2000. Da udv(cid:230)lgelsen af telekom- munikationsprojekter sker via (cid:229)bne indkaldelser af forslag, er der ingen specifikke kriterier for stłtteberet- tigelse for ł-projekter. En bedre formidling af informationen om stłttemulighederne for ł-projekter under de forskellige (europ(cid:230)iske og nationale) TEN-telekom-informationsdage kunne dog bidrage til at styrke forbindelserne med łerne. (1) EFT L 228 af 9. 9. 1996. (2) EFT L 161 af 29. 6. 1996. (2001/C 151 E/010) SKRIFTLIG FORESP(cid:216)RGSEL E-2484/00 af Theresa Villiers (PPE-DE) til R(cid:229)det (24. juli 2000) Om: Młder med tredjelande under det franske formandskab Kan R(cid:229)det give en fortegnelse over alle de młder, der er planlagt med tredjelande under det franske 1. formandskab, og give et overslag over de samlede udgifter i forbindelse med disse młder? Kan det ligeledes give oplysninger om de samlede udgifter til młder med tredjelande under det 2. portugisiske formandskab i 2000 samt under det tyske og finske formandskab i 1999? Svar (22. december 2000) 1. Under det franske formandskab er der planlagt młder med fłlgende tredjelande: Młder p(cid:229) stats- og regeringschefplan (cid:129) Topmłde mellem EU og Japan, Tokyo, 19. juli (cid:129) Topmłde mellem EU og Ukraine, Paris, 15. september (cid:129) Tredje Asien-Europa-młde (ASEM III), Seoul, 21. oktober (cid:129) Topmłde mellem EU og Kina, Beijing, 23. oktober (cid:129) Topmłde mellem EU og Rusland, Paris, 30. oktober (cid:129) Euro-Middelhavs-topmłde, Marseille, 15. og 16. november (cid:129) Europ(cid:230)isk R(cid:229)d, Nice, 7. december (cid:129) Topmłde mellem EU og USA, Washington, 18. december (cid:129) Topmłde mellem EU og Canada, Ottawa, 19. december (cid:129) Topmłde mellem EU og det vestlige Balkan (foresl(cid:229)et)

Kommissionens forordning (EF) nr. 298/1999 af 10. februar 1999 om faste importværdier med henblik på fastsættelsen af indgangsprisen for visse frugter og grøntsager

1999-02-10

http://publications.europa.eu/resource/cellar/a12e388a-0100-4b82-a8ee-48c57d489d4d

dan

L 37/8 DA De Europæiske Fællesskabers Tidende 11. 2. 1999 KOMMISSIONENS FORORDNING (EF) Nr. 298/1999 af 10. februar 1999 om faste importværdier med henblik p(cid:134) fastsættelsen af indgangsprisen for visse frugter og grøntsager KOMMISSIONEN FOR DE EUROPÆISKE FÆLLESSKABER HAR — under henvisning til Europæiske Fællesskab, traktaten om oprettelse af Det under henvisning til Kommissionens forordning (EF) nr. 3223/94 af 21. december 1994 om gennemførelses- bestemmelser og grøntsager (1), senest ændret ved forordning (EF) nr. 1498/ 98 (2), særlig artikel 4, stk. 1, importordningen frugt for til under henvisning til R(cid:134)dets forordning (EØF) nr. 3813/92 af 28. december 1992 om den regningsenhed og de omregningskurser, der skal anvendes i den fælles land- brugspolitik (3), senest ændret ved forordning (EF) nr. 150/ 95 (4), særlig artikel 3, stk. 3, og ud fra følgende betragtninger: I forordning (EF) nr. 3223/94 fastsættes som følge af gennemførelsen af af de multilaterale resultaterne handelsforhandlinger under Uruguay-runden kriterierne for Kommissionens fastsættelse af de faste værdier ved import fra tredjelande for de produkter og perioder, der er anført i nævnte forordnings bilag; ved anvendelse af ovennævnte kriterier skal de faste importværdier fastsættes p(cid:134) de niveauer, der findes i bilaget til nærværende forordning — UDSTEDT FØLGENDE FORORDNING: Artikel 1 De faste importværdier, der er omhandlet i artikel 4 i forordning (EF) nr. 3223/94, i tabellen i bilaget. fastsættes som anført Artikel 2 Denne forordning træder i kraft den 11. februar 1999. Denne forordning er bindende i alle enkeltheder og gælder umiddelbart medlemsstat. i hver Udfærdiget i Bruxelles, den 10. februar 1999. P(cid:134) Kommissionens vegne Franz FISCHLER Medlem af Kommissionen (1) EFT L 337 af 24. 12. 1994, s. 66. (2) EFT L 198 af 15. 7. 1998, s. 4. (3) EFT L 387 af 31. 12. 1992, s. 1. (4) EFT L 22 af 31. 1. 1995, s. 1. 11. 2. 1999 DA De Europæiske Fællesskabers Tidende L 37/9 BILAG til Kommissionens forordning af 10. februar 1999 om faste importværdier med henblik p(cid:134) fastsættelsen af indgangsprisen for visse frugter og grøntsager KN-kode Tredjelandskode (1) (EUR/100 kg) Fast importværdi 0702 00 00 0707 00 05 0709 10 00 0709 90 70 0805 10 10, 0805 10 30, 0805 10 50 0805 20 10 0805 20 30, 0805 20 50, 0805 20 70, 0805 20 90 0805 30 10 0808 10 20, 0808 10 50, 0808 10 90 0808 20 50 052 204 212 624 999 052 068 999 220 999 052 204 999 052 204 212 220 600 624 999 204 624 999 052 204 464 600 624 999 052 600 999 039 060 400 404 728 999 052 388 400 512 528 624 999 59,9 42,2 104,0 198,1 101,1 118,3 162,5 140,4 241,4 241,4 142,8 147,9 145,3 51,9 41,2 43,4 27,5 48,1 52,5 44,1 77,7 82,3 80,0 56,4 64,5 96,1 67,3 84,1 73,7 50,9 65,7 58,3 76,4 49,2 76,1 69,0 71,0 68,3 132,7 109,2 102,4 68,0 95,0 55,5 93,8 (1) Den statistiske landefortegnelse, der er fastsat i Kommissionens forordning (EF) nr. 2317/97 (EFT L 321 af 22. 11. 1997, s. 19). Koden »999« repræsenterer »anden oprindelse«

Kommissionens beslutning af 16. juli 1998 om importlicenser for varer inden for oksekødssektoren med oprindelse i Botswana, Kenya, Madagaskar, Swaziland, Zimbabwe og Namibia (meddelt under nummer K(1998) 2246)

1998-07-16

http://publications.europa.eu/resource/cellar/f3146a11-0c20-48ea-aa37-91b8af599a9c

dan

25. 7. 98 DA De Europæiske Fællesskabers Tidende L 209/59 KOMMISSIONENS BESLUTNING af 16. juli 1998 om importlicenser for varer inden for oksekødssektoren med oprindelse i Botswana, Kenya, Madagaskar, Swaziland, Zimbabwe og Namibia (meddelt under nummer K(1998) 2246) (98/474/EF) KOMMISSIONEN FOR DE EUROPÆISKE FÆLLESSKABER HAR (cid:190) disse lande; det er derfor muligt at udstede importlicenser for de mængder, der er anmodet om licens for; under henvisning til Europæiske Fællesskab, traktaten om oprettelse af Det de restmængder, for hvilke der kan ansøges om licenser fra den 1. august 1998, bør fastsættes, uden at den samlede mængde p(cid:134) 52 100 tons overskrides; under henvisning til R(cid:134)dets forordning (EØF) 715/90 af 5. marts 1990 om den ordning, der skal gælde for landbrugs- produkter og visse varer fremstillet af landbrugsprodukter med oprindelse i Afrika, Vestindien og Stillehavet (AVS) eller i de oversøiske lande og territorier (1), senest ændret ved forordning (EF) 619/96 (2), særlig artikel 27, det bør understreges, at denne beslutning ikke tilside- sætter bestemmelser i R(cid:134)dets direktiv 72/462/EØF af 12. december 1972 om sundhedsmæssige og veterinærpoliti- mæssige problemer i forbindelse med indførsel af kvæg, svin, f(cid:134)r og geder samt fersk kød og kødprodukter fra tredjelande (5), senest ændret ved direktiv 97/79/EF (6) (cid:190) under henvisning til Kommissionens forordning (EF) 589/96 af 2. april 1996 om fastsættelse af gennemførelses- bestemmelser i oksekødssektoren til R(cid:134)dets forordning (EØF) 715/90 om den ordning, der skal gælde for land- brugsprodukter og visse varer fremstillet af landbrugspro- dukter med oprindelse i AVS-staterne eller i de oversøiske lande og territorier (3), ændret ved forordning (EF) 260/ 98 (4), særlig artikel 4, og VEDTAGET FØLGENDE BESLUTNING: Artikel 1 ud fra følgende betragtninger: Nedenst(cid:134)ende medlemsstater udsteder den 21. juli 1998 oksekødssektoren, importlicenser udtrykt som udbenet kød, med oprindelse i visse stater i Afrika, Vestindien og Stillehavet, for nedenst(cid:134)ende mængder og oprindelseslande: for produkter fra Med artikel 1 i forordning (EF) 589/96 (cid:134)bnes der mu- lighed for udstedelse af importlicenser for produkter fra oksekødssektoren; indførslerne m(cid:134) imidlertid ikke over- stige de mængder, som er fastsat for hvert af disse ekspor- terende tredjelande; de licensansøgninger, der er indgivet fra den 1. til den 10. juli 1998, udtrykt som udbenet kød, i overensstemmelse med forordning (EF) 589/96, overstiger for produkter med oprindelse i Botswana, Kenya, Madagaskar, Swaziland, Zimbabwe og Namibia ikke de disponible mængder for (1) EFT L 84 af 30. 3. 1990, s. 85. (2) EFT L 89 af 10. 4. 1996, s. 1. (3) EFT L 84 af 3. 4. 1996, s. 22. (4) EFT L 25 af 31. 1. 1998, s. 42. Tyskland: (cid:190) 550,000 tons med oprindelse i Botswana (cid:190) 150,000 tons med oprindelse i Namibia. Det Forenede Kongerige: (cid:190) 700,000 tons med oprindelse i Botswana (cid:190) 14,000 tons med oprindelse i Swaziland (cid:190) 370,000 tons med oprindelse i Zimbabwe (cid:190) 1 000,000 tons med oprindelse i Namibia. (5) EFT L 302 af 31. 12. 1972, s. 28. (6) EFT L 24 af 30. 1. 1998, s. 31. L 209/60 DA De Europæiske Fællesskabers Tidende 25. 7. 98 Artikel 2 Artikel 3 Der kan i overensstemmelse med artikel 3, stk. 3, i forord- ning (EF) 589/96 indgives licensansøgninger i løbet af de ti første dage af august 1998 for følgende mængder udbenet oksekød: (cid:190) Botswana: (cid:190) Kenya: (cid:190) Madagaskar: (cid:190) Swaziland: (cid:190) Zimbabwe: (cid:190) Namibia: 9 971,000 tons 142,000 tons 7 564,000 tons 3 269,000 tons 5 496,000 tons 8 447,000 tons. Denne beslutning er rettet til medlemsstaterne. Udfærdiget i Bruxelles, den 16. juli 1998. P(cid:134) Kommissionens vegne Franz FISCHLER Medlem af Kommissionen

Rådets förordning (EG) nr 2330/98 av den 22 oktober 1998 om erbjudande om ersättning till vissa producenter av mjölk och mjölkprodukter, vilka tillfälligt hindrats att bedriva verksamhet

1998-10-22

http://publications.europa.eu/resource/cellar/f8fbd7ff-b3c5-4f38-9c24-3d2a153e7cf1

swe

L 291/4 SV Europeiska gemenskapernas officiella tidning 30. 10. 98 R(cid:143)DETS F(cid:153)RORDNING (EG) nr 2330/98 av den 22 oktober 1998 om erbjudande om ers(cid:132)ttning till vissa producenter av mj(cid:148)lk och mj(cid:148)lkpro- dukter, vilka tillf(cid:132)lligt hindrats att bedriva verksamhet EUROPEISKA UNIONENS R(cid:143)D HAR ANTAGIT DENNA F(cid:153)RORDNING med beaktande av F(cid:148)rdraget om uppr(cid:132)ttandet av Euro- peiska gemenskapen, s(cid:132)rskilt artikel 43 i detta, med beaktande av kommissionens f(cid:148)rslag (1), med beaktande av Europaparlamentets yttrande (2), med beaktande av Ekonomiska och sociala kommitt(cid:130)ns yttrande (3), och med beaktande av f(cid:148)ljande: individuella referenskvantiteter uppr(cid:132)ttades N(cid:132)r till(cid:132)ggsavgiften inom sektorn f(cid:148)r mj(cid:148)lk och mj(cid:148)lk- produkter inf(cid:148)rdes 1984 och n(cid:132)r reglerna f(cid:148)r tilldelning av inom ramen f(cid:148)r gemenskapslagstiftningen, togs ingen h(cid:132)nsyn till situationen f(cid:148)r de producenter vilka, som ett resultat av (cid:134)taganden i enlighet med r(cid:134)dets f(cid:148)rordning (EEG) nr 1078/77 av den 17 maj 1977 om inf(cid:148)rande av ett bidrags- system f(cid:148)r avst(cid:134)ende fr(cid:134)n saluf(cid:148)rande av mj(cid:148)lk och mj(cid:148)lk- produkter och f(cid:148)r omst(cid:132)llning av mj(cid:148)lkkobes(cid:132)ttningar (4), inte hade levererat eller s(cid:134)lt mj(cid:148)lk under det referens(cid:134)r som fastst(cid:132)llts av medlemsstaten eller vars leverans- eller f(cid:148)rs(cid:132)ljningsniv(cid:134) varit begr(cid:132)nsad under det (cid:134)ret. Enligt domstolens dom av den 19 maj 1992 i f(cid:148)renade m(cid:134)len C-104/89 och C-37/90 (cid:134)tog sig gemenskapens institutioner att l(cid:134)ta den domen f(cid:134) full effekt n(cid:132)r det g(cid:132)ller alla ber(cid:148)rda producenter som uppfyllde de i domen angivna villkoren f(cid:148)r gemenskapens ansvar att gottg(cid:148)ra den skada de ber(cid:148)rda producenterna lidit p(cid:134) grund av att i den ursprungliga gemenskapslagstiftningen inte det f(cid:148)reskrevs n(cid:134)gon tilldelning av en individuell referens- kvantitet f(cid:148)r dem. De ber(cid:148)rda producenterna utgjordes i st(cid:148)rst utstr(cid:132)ckning av dem som var ber(cid:132)ttigade att ans(cid:148)ka om en s(cid:132)rskild referenskvantitet enligt de best(cid:132)mmelser som lagts till r(cid:134)dets f(cid:148)rordning (EEG) nr 857/84 av den 31 mars 1984 om antagande av allm(cid:132)nna best(cid:132)mmelser f(cid:148)r till(cid:132)mpning av den avgift som anges i artikel 5 c i f(cid:148)rordning (EEG) nr 804/68 p(cid:134) mj(cid:148)lk- och mj(cid:148)lkpro- f(cid:148)rordning (EEG) nr 764/89 (6) eller duktssektorn (5), f(cid:148)rordning (EEG) nr 1639/91 (7). Genom r(cid:134)dets f(cid:148)rordning (EEG) nr 2187/93 av den 22 juli 1993 om ett erbjudande (1) EGT C 273, 2. 9. 1998, s. 3. (2) EGT C 328, 26. 10. 1998. (3) Yttrandet avgivet den 15 oktober 1998 ((cid:132)nnu ej offentliggjort i EGT). (4) EGT L 131, 26. 5. 1997, s. 1. F(cid:148)rordningen senast (cid:132)ndrad genom f(cid:148)rordning (EEG) nr 1300/84 (EGT L 125, 12. 5. 1984, s. 23). (5) EGT L 90, 1. 4. 1984, s. 13. F(cid:148)rordningen upph(cid:148)r att g(cid:132)lla genom f(cid:148)rordning (EEG) nr 3950/92 (EGT L 405, 31. 12. 1992, s. 1). (6) EGT L 84, 29. 3. 1989, s. 2. (7) EGT L 150, 15. 6. 1991, s. 35. om ers(cid:132)ttning till vissa producenter av mj(cid:148)lk och mj(cid:148)lk- att bedriva verk- produkter som tillf(cid:132)lligt hindrats samhet (8) inf(cid:148)rdes ers(cid:132)ttningssystem f(cid:148)r dessa produ- center enligt vilka alla bidragsber(cid:132)ttigade producenter som l(cid:132)mnat in ans(cid:148)kningar erbjuds en schablonm(cid:132)ssigt ber(cid:132)knad ers(cid:132)ttning som kunde godtas som slutgiltig eller avvisas. P(cid:134) beg(cid:132)ran av tv(cid:134) producenter (cid:134)lade f(cid:148)rstainstansr(cid:132)tten i sin dom av den 9 december 1997 i f(cid:148)renade m(cid:134)len T- 195/94 och T-202/94 gemenskapen att gottg(cid:148)ra den skada som de n(cid:132)mnda producenterna hade lidit p(cid:134) grund av det i den ursprungliga gemenskapslagstiftningen om inf(cid:148)rande av en till(cid:132)ggsavgiftsystem inte f(cid:148)reskrevs n(cid:134)gon tilldelning av en individuell referenskvantitet n(cid:132)r det g(cid:132)llde f(cid:148)retag som gjort (cid:134)taganden enligt f(cid:148)rordning (EEG) nr 1078/77 och, i den m(cid:134)n p(cid:134)f(cid:148)ljande (cid:132)ndringar av lagstiftningen utesl(cid:148)t tilldelning av s(cid:132)rskilda referens- f(cid:148)r dem till vilka (cid:148)verl(cid:134)telse skett enligt kvantiteter, f(cid:148)rordning (EEG) nr 1078/77 och vilka erh(cid:134)llit en refe- renskvantitet i enlighet med artikel 2 och/eller artikel 6 i f(cid:148)rordning (EEG) nr 857/84. Det finns ett v(cid:132)sentligt antal andra producenter vars f(cid:148)rh(cid:134)llanden motsvarar de villkor som anges i domen med h(cid:132)nsyn till gemenskapens ansvar, och vilka antingen redan har inlett f(cid:148)rfaranden mot r(cid:134)det och kommissionen eller (cid:148)vers(cid:132)nt krav om ers(cid:132)ttning till gemenskapsinstitu- tioner. Ber(cid:148)rda producenter utg(cid:148)rs till v(cid:132)sentlig del av dem som (cid:132)r ber(cid:132)ttigade att ans(cid:148)ka om en s(cid:132)rskild i enlighet med f(cid:148)rordning (EEG) nr referenskvantitet 2055/93 (9). Det (cid:132)r d(cid:132)rf(cid:148)r l(cid:132)mpligt att anta arrangemang i syfte att n(cid:134) en uppg(cid:148)relse i fr(cid:134)ga om dessa anspr(cid:134)k. Med h(cid:132)nsyn till antalet potentiellt st(cid:148)dber(cid:132)ttigade produ- center (cid:132)r det inte m(cid:148)jligt att utv(cid:132)rdera producenternas anspr(cid:134)k p(cid:134) individuell basis. Det (cid:132)r d(cid:132)rf(cid:148)r n(cid:148)dv(cid:132)ndigt att g(cid:148)ra en schablonm(cid:132)ssig bed(cid:148)mning. Det (cid:132)r l(cid:132)mpligt att s(cid:134) l(cid:134)ngt som m(cid:148)jligt f(cid:148)lja de arrangemang som f(cid:148)reskrivs i f(cid:148)rordning (EEG) nr 2187/93. Godk(cid:132)nnandet av r(cid:132)tten till en s(cid:132)rskild referenskvantitet enligt f(cid:148)rordning (EEG) nr 2055/93 b(cid:148)r knytas direkt till f(cid:148)rekomsten av skada som utg(cid:148)rs av en begr(cid:132)nsning av mj(cid:148)lkproduktionen i strid med den ber(cid:148)rde producentens (8) EGT L 196, 5. 8. 1993, s. 6. (9) EGT L 187, 29. 7. 1993, s. 8. 30. 10. 98 SV Europeiska gemenskapernas officiella tidning L 291/5 (cid:148)nskem(cid:134)l. F(cid:148)r att s(cid:132)kerst(cid:132)lla att producenten inte skall kunna erh(cid:134)lla en s(cid:132)rskild referenskvantitet enbart i syfte att spekulera p(cid:134) det ber(cid:132)knade v(cid:132)rdet av den referens- kvantitet som tilldelats, b(cid:148)r h(cid:132)nsyn tas till producentens agerande under den begr(cid:132)nsade period som avses i f(cid:148)rord- ning (EEG) nr 2055/93. Det (cid:132)r n(cid:148)dv(cid:132)ndigt att f(cid:148)r dem som (cid:148)vertagit en del av ett f(cid:148)retag som omfattas av ett (cid:134)tagande enligt f(cid:148)rordning (EEG) nr 1078/77 fastst(cid:132)lla den grundval p(cid:134) vilken den (cid:134)rliga kvantiteten b(cid:148)r ber(cid:132)knas. Den (cid:134)rliga kvantiteten kommer generellt att fastst(cid:132)llas med h(cid:132)nsyn till den (cid:148)ver- l(cid:134)tna markarealens storlek i proportion till det ursprung- liga jordbruksf(cid:148)retagets areal. Som ett resultat av domsto- lens dom av den 16 oktober 1997 i m(cid:134)l C-165/95, d(cid:132)r det ursprungliga jordbruksf(cid:148)retaget var ett sammansatt jord- bruksf(cid:148)retag, samt n(cid:132)r n(cid:148)dv(cid:132)ndiga bevis finns tillg(cid:132)ngliga b(cid:148)r fastst(cid:132)llandet g(cid:148)ras i proportion till den del av jord- bruksf(cid:148)retaget som direkt eller indirekt hade g(cid:134)tt (cid:148)ver till mj(cid:148)lkproduktion vid den tidpunkt d(cid:134) (cid:134)tagandena ingicks i enlighet med f(cid:148)rordning (EEG) nr 1078/77. Samma principer b(cid:148)r till(cid:132)mpas n(cid:132)r den som (cid:148)vertagit ett helt eller en del av ett jordbruksf(cid:148)retag som omfattas av ett s(cid:134)dant (cid:134)tagande, efter (cid:148)vertagandet avs(cid:132)ger sig en del av jord- bruksf(cid:148)retaget innan tilldelningen av en s(cid:132)rskild referens- kvantitet. Med h(cid:132)nsyn till ovanst(cid:134)ende m(cid:134)ste den kvantitet som skall ers(cid:132)ttas ber(cid:132)knas i (cid:148)verensst(cid:132)mmelse med de prin- ciper som anges i sk(cid:132)len i domstolens dom av den 19 maj 1992 samt f(cid:148)rstainstansr(cid:132)ttens dom av den 9 december 1997. Den period f(cid:148)r vilken ers(cid:132)ttning skall erbjudas b(cid:148)r anges. I enlighet med ovan n(cid:132)mnda principer b(cid:148)r den skada som de ber(cid:148)rda producenterna lidit anses ha upph(cid:148)rt den dag d(cid:134) f(cid:148)rordning (EEG) nr 2055/93 antogs, eller den dag d(cid:134) den s(cid:132)rskilda referenskvantiteten tilldelades, om detta skedde tidigare. Best(cid:132)mmelserna i artikel 43 i domstolens stadga om en preskriptionsperiod p(cid:134) fem (cid:134)r i fr(cid:134)ga om anspr(cid:134)k m(cid:134)ste till(cid:132)mpas. Som svar p(cid:134) ans(cid:148)kningar fr(cid:134)n producenter som inkommit efter f(cid:148)rstainstansr(cid:132)ttens dom av den 9 december 1997 har institutionerna tillf(cid:132)lligt avst(cid:134)tt fr(cid:134)n sin r(cid:132)tt att (cid:134)beropa preskriptionsbest(cid:132)mmel- serna. D(cid:132)rf(cid:148)r (cid:132)r det n(cid:148)dv(cid:132)ndigt att f(cid:148)reskriva de f(cid:148)rh(cid:134)l- landen under vilka preskriptionen (cid:134)ter b(cid:148)rjar l(cid:148)pa. omst(cid:132)ndigheter utstr(cid:132)cka tidsfristen f(cid:148)r (cid:148)vers(cid:132)ndandet av erbjudandena. till utf(cid:148)randet F(cid:148)r att genomf(cid:148)ra denna f(cid:148)rordning skall medlemssta- terna i enlighet med denna f(cid:148)rordning utf(cid:148)ra n(cid:148)dv(cid:132)ndiga administrativa uppgifter, vilka skall ske med st(cid:148)d av en s(cid:132)rskild fullmakt begr(cid:132)nsat av dessa uppgifter. N(cid:132)r ett erbjudande godtas m(cid:134)ste detta ske p(cid:134) villkor av ett avst(cid:134)ende fr(cid:134)n alla s(cid:134)dana anspr(cid:134)k gentemot kommissionen som uppst(cid:134)r p(cid:134) grund av att referens- kvantiteter inte har tilldelats. D(cid:132)rf(cid:148)r b(cid:148)r erbjudandet om ers(cid:132)ttning till producenterna beviljas av den beh(cid:148)riga myndigheten i medlemsstaten p(cid:134) r(cid:134)dets och kommissio- nens v(cid:132)gnar. I f(cid:148)rordning (EEG) nr 2187/93 fastst(cid:132)lls ers(cid:132)ttningsbe- loppen i ecu per 100 kg mj(cid:148)lk f(cid:148)r vart och ett av (cid:134)ren 1984/85 till 1990/91 och differentieras med h(cid:132)nsyn till jordbruksf(cid:148)retagets storlek n(cid:132)r det g(cid:132)ller mj(cid:148)lkproduk- tion. Dessa belopp motsvarar den (cid:148)vergripande bed(cid:148)m- ningen per (cid:134)r och jordbruksf(cid:148)retag av skillnaden mellan den inkomst de ber(cid:148)rda producenterna skulle ha f(cid:134)tt genom att saluf(cid:148)ra mj(cid:148)lk om de inte varit f(cid:148)rhindrade fr(cid:134)n att g(cid:148)ra det och den inkomst de erh(cid:148)ll eller kunde ha erh(cid:134)llit genom en rimlig arbetsanstr(cid:132)ngning under samma period. Mot bakgrund av erfarenheterna n(cid:132)r det g(cid:132)ller till(cid:132)mpningen av f(cid:148)rordningen g(cid:134)r det att dra slut- satsen att den metod som anv(cid:132)nds f(cid:148)r att ber(cid:132)kna beloppen har visat sig vara objektiv samt att dessa utg(cid:148)r en godtagbar bed(cid:148)mning av producenternas f(cid:148)rluster. Det (cid:132)r d(cid:132)rf(cid:148)r l(cid:132)mpligt att beh(cid:134)lla samma belopp n(cid:132)r det g(cid:132)ller ers(cid:132)ttningssystem till producenter som omfattas av denna f(cid:148)rordning. Differentieringen med h(cid:132)nsyn till jord- bruksf(cid:148)retagets storlek (cid:132)r emellertid inte relevant f(cid:148)r producenter som har (cid:148)vertagit ett bidrag f(cid:148)r att inte salu- f(cid:148)ra eller en del av ett f(cid:148)retag som omfattas av ett (cid:134)tagande att inte saluf(cid:148)ra. Det kan antas att s(cid:134)dana produ- center i allm(cid:132)nhet var verksamma inom f(cid:148)retag med en expanderande mj(cid:148)lkproduktion samt med referens- kvantiteter som l(cid:134)g (cid:148)ver genomsnittet. Det (cid:132)r d(cid:132)rf(cid:148)r l(cid:132)mpligt att anv(cid:132)nda de siffror som avser den st(cid:148)rsta jord- bruksf(cid:148)retagsstorleken. D(cid:132)rf(cid:148)r (cid:132)r det n(cid:148)dv(cid:132)ndigt att (cid:132)ven fastst(cid:132)lla beloppen f(cid:148)r (cid:134)ren 1991/92 och 1993/94. Dessa belopp kan ber(cid:132)knas p(cid:134) grundval av beloppen f(cid:148)r f(cid:148)re- g(cid:134)ende (cid:134)r med justeringar f(cid:148)r att ta h(cid:132)nsyn till fluktu- ationer i mj(cid:148)lkpriserna i de medlemsstater p(cid:134) vars territo- rium majoriteten av de ber(cid:148)rda producenterna har sina f(cid:148)retag. Det (cid:132)r av administrativa sk(cid:132)l n(cid:148)dv(cid:132)ndigt att fastst(cid:132)lla ett sista datum d(cid:134) producenterna skall ha l(cid:132)mnat in sina ans(cid:148)kningar om ers(cid:132)ttning till de beh(cid:148)riga myndighe- terna f(cid:148)r att ans(cid:148)kningarna skall kunna tas upp till pr(cid:148)v- ning, samt att fastst(cid:132)lla tidsfristen f(cid:148)r n(cid:132)r erbjudandena skall ha (cid:148)vers(cid:132)nts. samt godk(cid:132)nnandena av dessa rimliga Kommissionen b(cid:148)r f(cid:134) befogenhet att under Om producenten inte kan godta den ers(cid:132)ttning som i enlighet med medlemsstatens myndighet erbjuder inneb(cid:132)r detta ett best(cid:132)mmelserna i denna f(cid:148)rordning, avslag p(cid:134) ett gemenskapserbjudande. Alla r(cid:132)ttsliga f(cid:148)rfa- randen som d(cid:132)refter inleds eller forts(cid:132)tts av producenten kommer att omfattas av gemenskapens jurisdiktion. L 291/6 SV Europeiska gemenskapernas officiella tidning 30. 10. 98 Erfarenheterna n(cid:132)r det g(cid:132)ller genomf(cid:148)randet av f(cid:148)rord- ning (EEG) nr 2187/93 har visat att det (cid:132)r l(cid:132)mpligt att f(cid:148)reskriva befogenheter att till(cid:134)ta (cid:148)vers(cid:132)ndande av erbju- danden av ers(cid:132)ttning till producenter som inte uppfyller vissa av kraven i de arrangemang som fastst(cid:132)lls i f(cid:148)rord- ningen, men vars omst(cid:132)ndigheter (cid:132)nd(cid:134) motsvarar de krav som fastst(cid:132)lls i domstolens och f(cid:148)rstainstansr(cid:132)ttens domar n(cid:132)r det g(cid:132)ller gemenskapens ansvar. H(cid:142)RIGENOM F(cid:153)RESKRIVS F(cid:153)LJANDE. Artikel 1 Ers(cid:132)ttning enligt villkoren i denna f(cid:148)rordning skall beviljas producenter vilka tagit (cid:148)ver ett helt eller en del av f(cid:148)retag som omfattas av ett (cid:134)tagande som ett s(cid:134)dant l(cid:132)mnats i enlighet med f(cid:148)rordning (EEG) nr 1078/77 (”SLOM-f(cid:148)retag”) och vilka har lidit skada till f(cid:148)ljd av en begr(cid:132)nsning av leverans- och f(cid:148)rs(cid:132)ljningsniv(cid:134)erna f(cid:148)r mj(cid:148)lk och mj(cid:148)lkprodukter p(cid:134) grund av n(cid:132)mnda (cid:134)tagande under det referens(cid:134)r som valts av den ber(cid:148)rda medlems- staten inom ramen f(cid:148)r till(cid:132)ggsavgiften inom sektorn f(cid:148)r mj(cid:148)lk och mj(cid:148)lkprodukter. Artikel 2 En ers(cid:132)ttningsans(cid:148)kan skall betraktas som giltig om den l(cid:132)mnas in av en producent som har tilldelats en s(cid:132)rskild referenskvantitet i enlighet med artikel 1. 1 i f(cid:148)rordning (EEG) nr 2055/93, eller som i enlighet med artikel 1. 2 i den f(cid:148)rordningen har tilldelats en del i en s(cid:132)rskild refe- renskvantitet som tidigare tilldelats i enlighet med artikel 3 a i f(cid:148)rordning (EEG) nr 857/84, eller en likv(cid:132)rdig kvan- titet ur den nationella reserv som avses i artikel 5 i r(cid:134)dets f(cid:148)rordning (EEG) nr 3950/92 av den 28 december 1992 om inf(cid:148)rande av en till(cid:132)ggsavgift inom sektorn f(cid:148)r mj(cid:148)lk och mj(cid:148)lkprodukter (1), n(cid:132)r en medlemsstat har beslutat att p(cid:134) detta s(cid:132)tt och i enlighet med artikel 1. 2. 3 i f(cid:148)rord- ning (EEG) nr 2055/93 uppfylla den (cid:148)vertagande produ- centens r(cid:132)ttigheter. Artikel 3 Ans(cid:148)kan skall l(cid:132)mnas in av den person som i enlighet med artikel 2 har tilldelats den s(cid:132)rskilda referenskvanti- teten, eller till dennes arvinge eller arvingar, utan att det p(cid:134)verkar till(cid:132)mpningen av best(cid:132)mmelserna i medlemssta- tens nationella lag. teten, f(cid:148)re den 1 oktober 1996 deltog i n(cid:134)gon (cid:134)tg(cid:132)rd f(cid:148)r ett definitivt frist(cid:132)llande av referenskvantiteter eller s(cid:134)lde eller arrenderade ut hela sitt f(cid:148)retag f(cid:148)re det datumet. Artikel 5 1. Den beh(cid:148)riga myndighet som avses i artikel 9 skall fastst(cid:132)lla den (cid:134)rliga kvantitet med h(cid:132)nsyn till vilken ers(cid:132)ttning skall ges p(cid:134) grundval av den kvantitet som anv(cid:132)nds f(cid:148)r att ber(cid:132)kna det bidrag som beviljas i enlighet med f(cid:148)rordning nr 1078/77, (cid:148)kat med 1 % och minskat med en procentsats som skall utg(cid:148)ras av de minskningar som i medlemsstaterna till(cid:132)mpas p(cid:134) producenternas refe- renskvantiteter och som fastst(cid:132)llts i enlighet med artik- larna 2 och 6 i f(cid:148)rordning (EEG) nr 857/84. 2. F(cid:148)r producenter som (cid:148)vertagit ett helt SLOM-f(cid:148)retag skall den (cid:134)rliga kvantiteten vara den som ber(cid:132)knas i enlighet med punkt 1, om s(cid:134) kr(cid:132)vs minskad i enlighet med punkt 4. 3. F(cid:148)r producenter som (cid:148)vertagit en del av ett SLOM- f(cid:148)retag skall den (cid:134)rliga kvantiteten vara den som ber(cid:132)knas i enlighet med punkt 1, minskad i proportion till den del av det ursprungliga SLOM-f(cid:148)retagets areal som inte (cid:148)ver- f(cid:148)rts. Om det ursprungliga SLOM-f(cid:148)retaget var ett sammansatt f(cid:148)retag skall minskningen ber(cid:132)knas p(cid:134) grundval av de av det ursprungliga SLOM-f(cid:148)retagets arealer som direkt eller indirekt utnyttjades f(cid:148)r mj(cid:148)lkpro- duktion, under f(cid:148)ruts(cid:132)ttning att en s(cid:134)dan anv(cid:132)ndning kan fastst(cid:132)llas till den beh(cid:148)riga myndighetens tillfredsst(cid:132)llelse. Den kvantitet som erh(cid:134)lls skall om s(cid:134) kr(cid:132)vs minskas ytterligare, i enlighet med punkt 4. 4. Om producenten har avst(cid:134)tt en del av SLOM-f(cid:148)re- taget, eller en del av det till honom (cid:148)verf(cid:148)rda SLOM-f(cid:148)re- taget, innan tilldelningen av en s(cid:132)rskild referenskvantitet i enlighet med f(cid:148)rordning (EEG) nr 2055/93, inbegripet perioden under vilken (cid:134)tagandet att inte saluf(cid:148)ra g(cid:132)llde, skall den (cid:134)rliga kvantitet med h(cid:132)nsyn till vilken ers(cid:132)ttning skall ges enligt punkterna 2 respektive 3, minskas i proportion till den areal som avst(cid:134)tts. Om det ursprung- f(cid:148)retag skall liga SLOM-f(cid:148)retaget var ett sammansatt minskningen ber(cid:132)knas med h(cid:132)nsyn till enbart de arealer som direkt eller indirekt utnyttjades f(cid:148)r mj(cid:148)lkproduktion, under f(cid:148)ruts(cid:132)ttning att en s(cid:134)dan anv(cid:132)ndning kan fast- st(cid:132)llas till den beh(cid:148)riga myndighetens tillfredsst(cid:132)llelse. Artikel 4 Artikel 6 Genom undantag fr(cid:134)n artikel 2 skall en ans(cid:148)kan inte godtas om producenten, som i enlighet med f(cid:148)rordning (EEG) nr 2055/93 mottog den s(cid:132)rskilda referenskvanti- (1) EGT L 405, 31. 12. 1992, s. 1. F(cid:148)rordningen senast (cid:132)ndrad genom f(cid:148)rordning (EG) nr 903/98 (EGT L 127, 29. 4. 1998, s. 8). Om en del av producentens f(cid:148)retag s(cid:134)ldes eller arrende- rades ut och efter tilldelning av den s(cid:132)rskilda referens- kvantiteten f(cid:148)re den 1 oktober 1996, skall den i enlighet med artikel 5 fastst(cid:132)llda (cid:134)rliga kvantitet med h(cid:132)nsyn till vilken ers(cid:132)ttning ges minskas med beloppet f(cid:148)r den s(cid:132)rskilda referenskvantitet som (cid:134)terf(cid:148)rs till den nationella reserven. 30. 10. 98 SV Europeiska gemenskapernas officiella tidning L 291/7 Artikel 7 Ers(cid:132)ttning skall endast erbjudas f(cid:148)r den period under 1. vilken r(cid:132)tten till ers(cid:132)ttning inte (cid:132)r tidsbegr(cid:132)nsad. F(cid:148)r fastst(cid:132)llande av den period f(cid:148)r vilken ers(cid:132)ttning 2. skall erbjudas g(cid:132)ller f(cid:148)ljande: a) Den dag d(cid:134) den fem(cid:134)riga preskriptionsperioden som fastst(cid:132)lls i artikel 43 i domstolens stadga avbryts, skall vara den tidigast intr(cid:132)ffade av f(cid:148)ljande h(cid:132)ndelser: — Om det r(cid:148)r sig om en talan som v(cid:132)ckts i domstolen f(cid:148)rstainstansr(cid:132)tten, det datum d(cid:134) ans(cid:148)kan eller registrerades. — Om det r(cid:148)r sig om en ans(cid:148)kan riktad till en gemenskapsinstitution, det datum d(cid:134) r(cid:134)det eller kommissionen (den som f(cid:148)rst mottog ans(cid:148)kan) mottar en s(cid:134)dan ans(cid:148)kan, under f(cid:148)ruts(cid:132)ttning att den s(cid:148)kande d(cid:132)refter v(cid:132)ckte talan i f(cid:148)rstainstans- r(cid:132)tten inom den tv(cid:134)m(cid:134)nadersgr(cid:132)ns som f(cid:148)reskrivs i artikel 43 i domstolens stadga eller att en gemen- skapsinstitution skriftligen godtagit att en s(cid:134)dan ans(cid:148)kning avbryter preskriptionen. b) Den dag d(cid:134) ers(cid:132)ttningsperioden inleds skall intr(cid:132)ffa fem (cid:134)r f(cid:148)re den dag d(cid:134) preskriptionen avbryts, men inte f(cid:148)re den 2 april 1984 och inte f(cid:148)re den dag d(cid:134) (cid:134)tagandet att inte saluf(cid:148)ra eller omst(cid:132)llnings(cid:134)tagandet l(cid:148)pte ut. c) Den dag d(cid:134) ers(cid:132)ttningsperioden l(cid:148)per ut skall vara den 1 augusti 1993 eller det datum d(cid:134) producenten till- delades den s(cid:132)rskilda referenskvantiteten, om detta intr(cid:132)ffade tidigare. Artikel 8 Om producenten under ers(cid:132)ttningsperioden och f(cid:148)re till- delningen av den s(cid:132)rskilda referenskvantiteten (cid:148)kade sin produktion s(cid:134) att den (cid:148)verskred den f(cid:148)r honom tillg(cid:132)ng- liga referenskvantiteten, skall den kvantitet med h(cid:132)nsyn till vilken ers(cid:132)ttningen ges, f(cid:148)r den ber(cid:148)rda perioden minskas med de levererade eller direkt s(cid:134)lda kvantiteter som (cid:148)verskrider referenskvantiteten. De kvantiteter som levererats eller s(cid:134)lts direkt samt den tillg(cid:132)ngliga referens- kvantiteten f(cid:148)r en del av en tolvm(cid:134)nadersperiod, skall fastst(cid:132)llas som en del av de totala leveranserna eller direktf(cid:148)rs(cid:132)ljningen samt den tillg(cid:132)ngliga referenskvanti- teten f(cid:148)r hela referens- kvantiteter som avses i artikel 2. 2 i f(cid:148)rordning (EEG) nr 2055/93 skall inte beaktas vid fastst(cid:132)llandet av den till- g(cid:132)ngliga referenskvantiteten. tolvm(cid:134)nadersperioden. De Artikel 9 Alla ans(cid:148)kningar om ers(cid:132)ttning skall riktas till den beh(cid:148)- riga myndighet som i den ber(cid:148)rda medlemsstaten utsetts f(cid:148)r detta och en blankett som utformats enligt f(cid:148)rfarandet f(cid:148)rordning (EEG) nr 804/68 (1) i artikel 30 i skall anv(cid:132)ndas. Den m(cid:134)ste mottagas av den beh(cid:148)riga myndig- heten senast den 31 januari 1999 f(cid:148)r att kunna godk(cid:132)nnas. Artikel 10 Den beh(cid:148)riga myndighet som avses i artikel 9 skall kontrollera att de upplysningar som l(cid:132)mnas av produ- centen (cid:132)r riktiga samt med hj(cid:132)lp av de belopp som anges i bilagan ber(cid:132)kna ers(cid:132)ttningsbeloppet p(cid:134) grundval av den kvantitet och den period med h(cid:132)nsyn till vilka ers(cid:132)ttning skall ges. Artikel 11 Till ers(cid:132)ttningsbeloppet skall l(cid:132)ggas en r(cid:132)nta p(cid:134) 6 % per (cid:134)r fr(cid:134)n den 9 december 1997 till den dag d(cid:134) ers(cid:132)ttningen betalas. Om betalningen av ers(cid:132)ttningen skulle bli f(cid:148)rsenad p(cid:134) grund av att producenten inte har l(cid:132)mnat in s(cid:134)dana upplysningar eller s(cid:134)dana dokument med avseende p(cid:134) ans(cid:148)kan av ers(cid:132)ttning som den beh(cid:148)riga myndigheten beg(cid:132)rt, eller de bevis om avskrivning av f(cid:148)rfaranden som anges i andra stycket i artikel 13. 3, skall ingen r(cid:132)nta betalas under f(cid:148)rseningsperioden. Artikel 12 Det totala ers(cid:132)ttningsbeloppet skall r(cid:132)knas om till natio- nell valuta med hj(cid:132)lp av den jordbruksomr(cid:132)kningskurs som g(cid:132)ller den dag d(cid:134) denna f(cid:148)rordning tr(cid:132)der i kraft. Artikel 13 1. Den beh(cid:148)riga myndighet som avses i artikel 9 skall inom fyra m(cid:134)nader fr(cid:134)n det att den mottagit en ans(cid:148)kan om ers(cid:132)ttning till den s(cid:148)kande (cid:148)vers(cid:132)nda ett erbjudande om ers(cid:132)ttning ber(cid:132)knat i enlighet med denna f(cid:148)rordning, (cid:134)tf(cid:148)ljt av en kvittering om fullst(cid:132)ndig och slutgiltig uppg(cid:148)relse. Denna period f(cid:134)r f(cid:148)rl(cid:132)ngas av kommissionen enligt det f(cid:148)rfarande som anges i artikel 16 och p(cid:134) en vederb(cid:148)rligen bestyrkt beg(cid:132)ran fr(cid:134)n en medlemsstat. Erbjudandet skall g(cid:148)ras p(cid:134) r(cid:134)dets och kommissionens v(cid:132)gnar. 2. Om den s(cid:148)kande har tagit (cid:148)ver en del av ett SLOM- f(cid:148)retag och de nationella myndigheterna g(cid:148)r en ompr(cid:148)v- ning av den s(cid:132)rskilda referenskvantitet som tilldelats i enlighet med artikel 1. 1 eller 1. 2 i f(cid:148)rordning (EEG) nr 2055/93, skall den tidsperiod som avses i punkt 1 vara fyra m(cid:134)nader fr(cid:134)n och med det datum d(cid:134) de nationella myndigheterna fattade ett slutligt beslut om att ompr(cid:148)va den s(cid:132)rskilda referenskvantiteten, om det beslutet (cid:132)r senare (cid:132)n mottagandet av ans(cid:148)kan om ers(cid:132)ttning. (1) R(cid:134)dets f(cid:148)rordning (EEG) nr 804/68 av den 27 juni 1968 om den gemensamma organisationen av marknaden f(cid:148)r mj(cid:148)lk och mj(cid:148)lkprodukter (EGT L 148, 28. 6. 1968, s. 13). F(cid:148)rordningen senast (cid:132)ndrad genom f(cid:148)rordning (EG) nr 1587/96 (EGT L 206, 16. 8. 1996, s. 21). L 291/8 SV Europeiska gemenskapernas officiella tidning 30. 10. 98 Erbjudandet skall godtas genom att det vederb(cid:148)rligen 3. undertecknade kvittot (cid:134)ters(cid:132)nds till den beh(cid:148)riga myndig- heten. F(cid:148)r att vara bindande m(cid:134)ste det mottas av den beh(cid:148)riga myndigheten senast tre m(cid:134)nader fr(cid:134)n den dag d(cid:134) erbjudandet (cid:148)vers(cid:132)ndes. Ers(cid:132)ttningen skall betalas ut n(cid:132)r erbjudandet godtagits. Om det r(cid:148)r sig om producenter som inlett f(cid:148)rfarande mot gemenskapsinstitutioner m(cid:134)ste dock bevis om avskrivning fram f(cid:148)r den beh(cid:148)riga av f(cid:148)rfaranden ocks(cid:134) l(cid:132)ggas myndigheten innan ers(cid:132)ttningen betalas ut. Om erbjudandet inte godtas inom den f(cid:148)reskrivna tids- fristen skall detta inneb(cid:132)ra att det upph(cid:148)r att vara bindande f(cid:148)r r(cid:134)det och kommissionen. Ett godtagande av erbjudandet skall inneb(cid:132)ra ett avst(cid:134)ende fr(cid:134)n alla slag av anspr(cid:134)k gentemot gemenskapen, n(cid:132)r det g(cid:132)ller alla slag av f(cid:148)rluster i artikel 1:s mening, inklusive r(cid:132)nta och kostnader. Artikel 14 Den preskriptionstid som f(cid:148)reskrivs i artikel 43 i domsto- lens stadga skall (cid:134)ter l(cid:148)pa fr(cid:134)n och med den 1 februari 1999 f(cid:148)r alla s(cid:134)dana producenter som anges i artikel 1 in en ans(cid:148)kan om ers(cid:132)ttning i som inte har l(cid:132)mnat enlighet med artikel 9, om den inte avbrutits genom att oavslutade f(cid:148)rfaranden (cid:134)ter inleds. F(cid:148)r producenter som har mottagit ett erbjudande om ers(cid:132)ttning i enlighet med artikel 13. 1 eller 13. 2 skall preskriptionen (cid:134)ter b(cid:148)rja l(cid:148)pa dagen efter det att den frist som f(cid:148)reskrivs i artikel 13. 3 och inom vilken erbjudandet m(cid:134)ste godtas har l(cid:148)pt ut, om den inte avbrutits genom att oavslutade f(cid:148)rfaranden (cid:134)ter inleds. Artikel 15 Kommissionen f(cid:134)r, i enlighet med f(cid:148)rfarandet i artikel 16, fatta beslut om att till(cid:134)ta att erbjudanden om ers(cid:132)ttning (cid:148)vers(cid:132)nds till producenter vars f(cid:148)rh(cid:134)llanden (cid:132)r s(cid:134)dana att de uppfyller kraven f(cid:148)r att omfattas av gemenskapens ansvar, men som inte har f(cid:134)tt ers(cid:132)ttning i enlighet med f(cid:148)rordning (EEG) nr 2187/93 eller enligt ovanst(cid:134)ende best(cid:132)mmelser i denna f(cid:148)rordning. Det ers(cid:132)ttningsbelopp som erbjuds skall ber(cid:132)knas antingen i enlighet med best(cid:132)mmelserna i f(cid:148)rordning (EEG) nr 2187/93 eller enligt best(cid:132)mmelserna i denna f(cid:148)rordning eller i enlighet med de kriterier som kan anges i domstolens dom om skada i f(cid:148)renade m(cid:134)len C-104/89 och C-37/90, vilket som (cid:132)r till(cid:132)mpligt. R(cid:132)ntesatsen skall l(cid:132)ggas till och den period f(cid:148)r vilken den skall ber(cid:132)knas f(cid:134)r anpassas med h(cid:132)nsyn till s(cid:132)rskilda omst(cid:132)ndigheter. De n(cid:148)dv(cid:132)ndiga tidsgr(cid:132)nserna med avseende p(cid:134) erbjudandena om ers(cid:132)ttning samt godta- gandet av dem skall ocks(cid:134) fastst(cid:132)llas. Artikel 16 f(cid:148)r denna Till(cid:132)mpningsf(cid:148)reskrifter och s(cid:132)rskilt best(cid:132)mmelser r(cid:148)rande betalning av kostnader f(cid:148)r producentombud skall antas av kommissionen i enlighet med f(cid:148)rfarandet i artikel 30 i r(cid:134)dets f(cid:148)rordning (EEG) nr 804/68. f(cid:148)rordning, Artikel 17 Finansieringen av de betalningar som g(cid:148)rs enligt denna f(cid:148)rordning skall betraktas som intervention i enlighet med artikel 3 i f(cid:148)rordning (EEG) nr 729/70 (1). Artikel 18 Denna f(cid:148)rordning tr(cid:132)der i kraft den tredje dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska gemenskapernas officiella tidning. Denna f(cid:148)rordning (cid:132)r till alla delar bindande och direkt till(cid:132)mplig i alla medlemsstater. Utf(cid:132)rdad i Luxemburg den 22 oktober 1998. P(cid:134) r(cid:134)dets v(cid:132)gnar W. MOLTERER Ordf(cid:148)rande (1) R(cid:134)dets f(cid:148)rordning (EEG) nr 729/70 av den 21 april 1970 om finansiering av den gemensamma jordbrukspolitiken (EGT L 94, 28. 4. 1970, s. 13). F(cid:148)rordningen senast (cid:132)ndrad genom f(cid:148)rordning (EG) nr 1287/95 (EGT L 125, 8. 6. 1995, s. 1). 30. 10. 98 SV Europeiska gemenskapernas officiella tidning L 291/9 BILAGA ERS(cid:142)TTNING SOM SKALL ERBJUDAS I ENLIGHET MED ARTIKEL 10 (ecu per 100 kg mj(cid:148)lk) (cid:143)r 1984/1985 1985/1986 1986/1987 1987/1988 1988/1989 1989/1990 1990/1991 1991/1992 1992/1993 1993/1994 Belopp 9,2 10,5 9,7 10,0 12,3 12,9 11,7 11,8 12,4 12,4

Indkaldelse af ansøgninger om tilladelse til efterforskning efter kulbrinter i blokdel F17a i den nederlandske kontinentalsokkel

2004-10-26

http://publications.europa.eu/resource/cellar/6c28afe8-1f6b-4e2d-b992-49f090399c6a

dan

26. 10. 2004 DA Den Europæiske Unions Tidende C 263/5 Indkaldelse af ansøgninger om tilladelse til efterforskning efter kulbrinter i blokdel F17a i den nederlandske kontinentalsokkel (2004/C 263/03) Kongeriget Nederlandenes økonomiminister meddeler at have modtaget en ansøgning om tilladelse til efter- forskning efter kulbrinter i afsnittet angivet på det kort, der er knyttet som bilag 3 til bekendtgørelsen om tilladelser til efterforskning efter kulbrinter (Stcrt. 2002, nr. 245) for blok F17, der er betegnet »blokdel F17a«. i Europa-Parlamentets og Rådets Økonomiministeren indkalder, under henvisning til artikel 3, stk. 2, direktiv 94/22/EF af 30. maj 1994 om betingelser for tildeling og udnyttelse af tilladelser til prospektering, efterforskning og produktion af kulbrinter og offentliggørelsen, loven om minedrift (Staatscourant 2002, 542), ansøgninger om tilladelse til efterforskning efter kulbrinter i blokdel F17a. jf. artikel 15 i Ansøgningerne, som kan indsendes de følgende 13 uger efter denne opfordrings offentliggørelse i Den Europæiske Unions Tidende, sendes til: de Minister van Economische Zaken, ter attentie van de directeur Energieproductie »persoonlijk in handen«, Prinses Beatrixlaan 5-7, Den Haag, Nederlandene. Ansøgninger, som indsendes efter fristens udløb, tages ikke i betragtning. Afgørelse om ansøgningerne træffes senest ni måneder efter fristens udløb. Nærmere oplysninger kan fås på telefon nr. (31-70) 379 66 94

Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/1674 av den 28 september 2022 om ändring av förordning (EG) nr 1484/95 vad gäller fastställandet av representativa priser inom sektorerna för fjäderfäkött och ägg och för äggalbumin

2022-09-28

http://publications.europa.eu/resource/cellar/34c78325-405d-11ed-92ed-01aa75ed71a1

swe

L_2022252SV. 01001101. xml 30. 9. 2022    SV Europeiska unionens officiella tidning L 252/11 KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2022/1674 av den 28 september 2022 om ändring av förordning (EG) nr 1484/95 vad gäller fastställandet av representativa priser inom sektorerna för fjäderfäkött och ägg och för äggalbumin EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013 av den 17 december 2013 om upprättande av en samlad marknadsordning för jordbruksprodukter och om upphävande av rådets förordningar (EEG) nr 922/72, (EEG) nr 234/79, (EG) nr 1037/2001 och (EG) nr 1234/2007 (1), särskilt artikel 183 b, med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 510/2014 av den 16 april 2014 om systemet för handeln med vissa varor som framställs genom bearbetning av jordbruksprodukter och om upphävande av rådets förordningar (EG) nr 1216/2009 och (EG) nr 614/2009 (2), särskilt artikel 5. 6 a, och av följande skäl: (1) I kommissionens förordning (EG) nr 1484/95 (3) fastställs tillämpningsföreskrifter för ordningen för tillämpning av tilläggsbelopp för import samt representativa priser inom sektorerna för fjäderfäkött och ägg och för äggalbumin. (2) Det framgår av den regelbundna kontrollen av de uppgifter som ligger till grund för fastställandet av de representativa priserna för produkterna inom sektorerna för fjäderfäkött och ägg samt för äggalbumin, att de representativa priserna för import av vissa produkter bör ändras med hänsyn till variationerna i pris efter ursprung. (3) Förordning (EG) nr 1484/95 bör därför ändras i enlighet med detta. (4) Eftersom denna åtgärd bör tillämpas så snart som uppdaterade uppgifter föreligger, bör denna förordning träda i kraft samma dag som den offentliggörs. HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE. Artikel 1 Bilaga I till förordning (EG) nr 1484/95 ska ersättas med texten i bilagan till den här förordningen. Artikel 2 Denna förordning träder i kraft samma dag som den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning. Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater. Utfärdad i Bryssel den 28 september 2022. På kommissionens vägnar För ordföranden Wolfgang BURTSCHER Generaldirektör Generaldirektoratet för jordbruk och landsbygdsutveckling (1)  EUT L 347, 20. 12. 2013, s. 671. (2)  EUT L 150, 20. 5. 2014, s. 1. (3)  Kommissionens förordning (EG) nr 1484/95 av den 28 juni 1995 om tillämpningsföreskrifter för ordningen för tillämpning av tilläggsbelopp för import och om fastställande av representativa priser för fjäderfäkött och ägg och för äggalbumin samt om upphävande av förordning nr 163/67/EEG (EGT L 145, 29. 6. 1995, s. 47). BILAGA ”BILAGA I KN-nummer Varuslag Representativt pris (euro/100 kg) Säkerhet som avses i artikel 3 (euro/100 kg) Ursprung (1) 0207 14 10 Styckningsdelar av höns av arten Gallus domesticus, benfria, frysta 238,3 19 TH (1)  Landsbeteckningar som fastställs i kommissionens förordning (EU) 2020/1470 av den 12 oktober 2020 om nomenklaturen avseende länder och territorier för europeisk statistik om internationell varuhandel och geografisk uppdelning för annan företagsstatistik (EUT L 334, 13. 10. 2020, s. 2). ”

Medlemsstaternas uppgifter om statligt stöd som beviljats enligt kommissionens förordning (EG) nr 736/2008 om tillämpningen av artiklarna 87 och 88 i fördraget på statligt stöd till små och medelstora företag som är verksamma inom produktion, beredning och saluföring av fiskeriprodukter

2011-04-20

http://publications.europa.eu/resource/cellar/8b4af910-3996-49ba-98ce-205b4204e5cf

swe

C_2011122SV. 01000801. xml 20. 4. 2011    SV Europeiska unionens officiella tidning C 122/8 Medlemsstaternas uppgifter om statligt stöd som beviljats enligt kommissionens förordning (EG) nr 736/2008 om tillämpningen av artiklarna 87 och 88 i fördraget på statligt stöd till små och medelstora företag som är verksamma inom produktion, beredning och saluföring av fiskeriprodukter 2011/C 122/07 Statligt stöd nr: XF 31/10 Medlemsstat: Estland Region/myndighet som beviljar stödet: Maksu- ja Tolliamet Namnet på stödordningen eller namnet på det företag som tar emot det individuella stödet: Kalandustoodete tootjale eriotstarbelise diislikütuse ja kerge kütteõli aktsiisimaksu vabastus Rättslig grund: Eesti Vabariigi Riigikogu poolt 4. detsembril 2002 vastu võetud seaduse „Alkoholi-, tubaka- ja kütuse- ja elektriaktsiisi seadus” paragrahvi 27 lõike 1 punkt 222. Stödordningens beräknade utgifter per år: Inom stödordningen kan fiskare som fiskar i inlandsvatten beviljas stöd på 50 000 EEK (3 195 EUR) per år. Högsta tillåtna stödnivå: Den högsta tillåtna stödnivån är det belopp som anges i avsnitt 66. 7 i lagen om punktskatt på alkohol, tobak, bränsle och el. Den 1 januari 2010 fastställdes punktskatten på 1 000 liter dieselbränsle för särskilda ändamål eller lätt eldningsolja till 1 736 EEK. Beloppet kan komma att ändras om punktskatten på bränsle höjs. Datum för genomförande: Punktskattebefrielsen gäller från och med den 1 januari 2011. Stödordningens varaktighet: 31 december 2013. Stödets syfte: Syftet är att hjälpa små och medelstora företag genom att befria dem från punktskatt på diesel för särskilda ändamål och lätt eldningsolja under 2011. Tillämplig artikel: Artikel 24 i kommissionens förordning (EG) nr 736/2008. Berörd(a) sektor(er): Inlandsfiske. Den beviljande myndighetens namn och adress: Maksu- ja Tolliamet Narva mnt 9j 15176 Tallinn EESTI/ESTONIA Webbadress: http://www. riigiteataja. ee/ert/act. jsp?id=13279879 Motivering: Fiskare som fiskar till havs omfattas av rådets direktiv 2003/96/EG om en omstrukturering av gemenskapsramen för beskattning av energiprodukter och elektricitet och har därmed möjlighet att använda sig av skattebefriat bränsle, men skattebefrielsen enligt det direktivet gäller inte automatiskt för fiskare som fiskar i inlandsvatten. Denna stödordning genomförs för att se till att principerna om likabehandling och öppen konkurrens även gäller fiskare som fiskar i inlandsvatten. Statligt stöd nr: XF 32/10 Medlemsstat: Italien Region/myndighet som beviljar stödet: Regione Autonoma della Sardegna Namnet på stödordningen eller namnet på det företag som tar emot stödet för särskilda ändamål: Legge regionale n. 3/2006, art. 6 — Misure per migliorare la sostenibilità della pesca marittima nelle acque prospicienti il territorio della Sardegna: arresto temporaneo per le unità abilitate ai sistemi di pesca a strascico e/o volante anno 2010 Rättslig grund: Decreto n. 2000/DecA/76 del 30 luglio 2010 dell’Assessore dell’Agricoltura e riforma agro-pastorale, Legge regionale 14 aprile 2006 n. 3 art. 6, Legge Regionale 14 maggio 2009, n. 1, art. 4, comma 27, Legge regionale 28 dicembre 2009, n. 6 Stödordningens beräknade utgifter per år eller totalt belopp som beviljas företaget som stöd för särskilda ändamål: 1 500 000,00 EUR Högsta tillåtna stödnivå: Stödet beviljas i enlighet med bestämmelserna i artikel 24. 1 v i förordning (EG) nr 1198/2006 av den 27 juli 2006 och betalas ut i enlighet med bilaga II till den förordningen, med stöd av artikel 9 i förordning (EG) nr 736/2008 av den 22 juli 2008. För att säkra likabehandling både mellan företag och mellan sjöfolk som berörs av det tillfälliga upphörandet gäller följande för den regionala finansieringen: Fiskeföretag kan vara berättigade till en premie motsvarande återstående 50 % av det nationella stöd som beviljas i enlighet med tabell 2 i dekretet från ministeriet för jordbruks-, livsmedels- och skogsbrukspolitik (MIPAAF) av den 23 juni 2010 för att jämna ut det stöd som beviljas på nationell nivå för de regioner som omfattas av konvergensmålet (tabell 1). Sjöfolk på fiskefartyg som berörs av det tillfälliga upphörandet kan vara berättigade till en premie som beräknas på grundval av minimilönen, i enlighet med tabellerna i det nationella kollektivavtal som utgör referens för sektorn enligt det operativa programmet för genomförandet av åtgärd 1. 2 ”Offentligt stöd för tillfälligt upphörande” inom EFF, i överensstämmelse med den åtgärd som avses i bilaga II till förordning (EG) nr 1198/2006 av den 27 juli 2006 och med artikel 9 i förordning (EG) nr 736/2008 av den 22 juli 2008. Datum för genomförande: 1 oktober 2010. Stödordningens eller det individuella stödets varaktighet (senast den 30 juni 2014): 31 december 2013. Stödets syfte: Att ge socioekonomisk kompensation till sjöfolk och ekonomiska incitament för fartygsägare för gott uppförande i enlighet med åtgärd 1. 2 ”Offentligt stöd för tillfälligt upphörande” i det operativa programmet för genomförande av förvaltningsplanen GSA11, som antogs genom dekretet om trålflottan av den 17 juni 2010 från generaldirektören för havsfiske (departementet för europeisk och internationell politik) vid det italienska ministeriet för jordbruks-, livsmedels- och skogsbrukspolitik. Enligt det dekretet ska fiskeansträngningen gradvis minska i överensstämmelse med målsättningarna i det program för anpassning av flottan som avses i departementsdekretet av den 6 april 2010. Ange vilken/vilka av artiklarna 8–24 som åberopas: Artikel 9. Berörd(a) sektor(er): Fiske med botten- och/eller flytparttrål. Den beviljande myndighetens namn och adress: Regione Autonoma della Sardegna Assessorato dell’Agricoltura e della riforma agro-pastorale Via Pessagno 4 09126 Cagliari CA ITALIA per il tramite dell’Agenzia regionale autonoma ARGEA Sardegna. Webbadress där hela texten till stödordningen eller de kriterier och villkor enligt vilka stöd för särskilda ändamål beviljas vid sidan av en befintlig stödordning återfinns: http://www. regione. sardegna. it (http://www. regione. sardegna. it/documenti/1_22_20100802121355. pdf) Motivering: — Olika moduleringssatser för ekonomiska resurser som föreslås på nationell nivå mellan de regioner som omfattas av konvergensmålet och de som inte gör det, enligt dekretet från ministeriet för jordbruks-, livsmedels- och skogsbrukspolitik (MIPAAF) av den 23 juni 2010 för genomförandet av åtgärd 1. 2 ”Offentligt stöd för tillfälligt upphörande”, i överensstämmelse med förordning (EG) nr 1198/2006 av den 27 juli 2006. — Den längsta varaktigheten på åtta månader enligt artikel 24. 1 v i förordning (EG) nr 1198/2006 har inte löpt ut

Slutrapport av förhörsombudet i ärende COMP/29.373 - Visa International (framställt enligt artikel 15 i Europeiska kommissions beslut 2001/462/EG, EKSG av den 23 maj 2001 om kompetensområdet för förhörsombudet i vissa konkurrensförfaranden) (EGT L 162, 19.6.2001, s. 21) (Text av betydelse för EES)

2001-07-31

http://publications.europa.eu/resource/cellar/c740efda-e136-4a7b-b504-db6ec11660bb

swe

C 316/8 SV Europeiska gemenskapernas officiella tidning 10. 11. 2001 VI. SLUTSATSER I de svar medlemsstaterna l(cid:228)mnat p(cid:229) kommissionens upp- maning godtar de m(cid:229)nga av de misstag som revisionsr(cid:228)tten p(cid:229)pekar, men i ett avsev(cid:228)rt antal fall avvisar de revisionsr(cid:228)ttens p(cid:229)pekanden. I allm(cid:228)nhet f(cid:246)resl(cid:229)r medlemsstaterna (cid:229)tg(cid:228)rder f(cid:246)r r(cid:228)ttelse av de misstag som har p(cid:229)pekats av revisionsr(cid:228)tten i revisionsf(cid:246)rkla- ringen och som den enskilda medlemsstaten (cid:228)r ansvarig f(cid:246)r. D(cid:228)remot redovisas mycket f(cid:229) (cid:229)tg(cid:228)rder med anledning av revi- sionsr(cid:228)ttens allm(cid:228)nna iakttagelser d(cid:228)r ingen medlemsstat pekas ut. Detta (cid:228)r problematiskt med tanke p(cid:229) att 80 % av utgifterna delegeras till medlemsstaterna. I sitt beslut om ansvarsfrihet f(cid:246)r (cid:229)r 1999 rekommenderade r(cid:229)det ocks(cid:229) att det administrativa samarbetet mellan kommissionen och medlemsstaterna skulle f(cid:246)rst(cid:228)rkas. F(cid:246)r att antalet fel som p(cid:229)pekas av revisionsr(cid:228)tten skall kunna minskas kraftigt m(cid:229)ste medlemsstaternas f(cid:246)rvaltning av gemen- skapens medel f(cid:246)rb(cid:228)ttras. Detta (cid:228)r till stor del medlemsstaternas ansvar, men (cid:229)ligger ocks(cid:229) kommissionen som kan f(cid:246)resl(cid:229) l(cid:228)mp- liga (cid:228)ndringar i Europeiska unionens f(cid:246)rordningar. I framtiden kommer man att f(cid:246)rs(cid:246)ka offentligg(cid:246)ra medlems- staternas svar p(cid:229) revisionsr(cid:228)ttens (cid:229)rsrapport i ett tidigare skede av f(cid:246)rfarandet f(cid:246)r ansvarsfrihet. Kommissionens rapport b(cid:246)r st(cid:229) f(cid:228)rdig n(cid:228)r r(cid:229)det b(cid:246)rjar diskutera sin rekommendation i fr(cid:229)gan om ansvarsfrihet. Inf(cid:246)r rapporten f(cid:246)r budget(cid:229)ret 2000 (cid:228)mnar kommissionen d(cid:228)r- f(cid:246)r s(cid:229) tidigt som m(cid:246)jligt i november 2001 diskutera med med- lemsstaterna vilka allm(cid:228)nna och s(cid:228)rskilda fr(cid:229)gor dessa b(cid:246)r ta upp i sina bidrag. De kommer att uppmanas att s(cid:228)nda in sina bidrag senast den 20 december 2001. Dessa kommer sedan att sammanfattas i en (cid:246)vergripande rapport, som kommissionen kommer att l(cid:228)gga fram inf(cid:246)r den ansvarsfrihetsbeslutande myn- digheten mot slutet av februari 2002. Slutrapport av f(cid:246)rh(cid:246)rsombudet i (cid:228)rende COMP/29. 373 (cid:150) Visa International (framst(cid:228)llt enligt artikel 15 i Europeiska kommissions beslut 2001/462/EG, EKSG av den 23 maj 2001 om kompetensomr(cid:229)det f(cid:246)r f(cid:246)rh(cid:246)rsombudet i vissa konkurrensf(cid:246)rfaranden) (EGT L 162, 19. 6. 2001, s. 21) (2001/C 316/03) (Text av betydelse f(cid:246)r EES) Avg(cid:246)randeutkastet ger inte anledning till s(cid:228)rskilda anm(cid:228)rkningar. F(cid:246)rfarandet har varit normalt. R(cid:228)ttighe- terna av tredje man p(cid:229) h(cid:246)rande har tagits i fullt omf(cid:229)ng i beaktande. Utf(cid:228)rdad i Bryssel den 31 juli 2001. Helmuth SCHR(cid:214)TER

Den europæiske revisionsrets årsregnskab for regnskabsåret 2013

2014-05-28

http://publications.europa.eu/resource/cellar/d6ae931e-3f0c-11e4-88a1-01aa75ed71a1

dan

C_2014323DA. 01000201. xml 18. 9. 2014    DA Den Europæiske Unions Tidende C 323/2 DEN EUROPÆISKE REVISIONSRETS ÅRSREGNSKAB FOR REGNSKABSÅRET 2013 2014/C 323/02 INDHOLD Attestering af regnskabet Den uafhængige revisors beretning Årsregnskab og forklarende noter Balancen pr. 31. december 2013 Resultatopgørelsen Pengestrømsopgørelsen Opgørelsen over bevægelser i nettoaktiver Regnskabspraksis og noter til årsregnskabet 1. Generelt 2. Retsgrundlag og regnskabsregler 3. Noter til balancen 4. Noter til resultatopgørelsen 5. Andre vigtige oplysninger Budgetoplysninger — regnskabsåret 2013 A. Beregning af budgetresultatet B. Afstemning af det økonomiske resultat med budgetresultatet Uafhængig erklæring med sikkerhed (»assurance engagement«) ATTESTERING AF REGNSKABET Attestering af Den Europæiske Revisionsrets årsregnskab for 2013 Den Europæiske Revisionsrets årsregnskab for regnskabsåret 2013 er opstillet i overensstemmelse med Afsnit IX i finansforordningen vedrørende Den Europæiske Unions almindelige budget, de regnskabsregler, som Kommissionens regnskabsfører har fastsat, og de regnskabsprincipper og metoder, som jeg selv har fastlagt. Som regnskabsfører er jeg ansvarlig for at udarbejde og forelægge Den Europæiske Revisionsrets årsregnskab i overensstemmelse med finansforordningens artikel 68. Jeg har fra den anvisningsberettigede, som har garanteret pålideligheden heraf, modtaget alle de oplysninger, der var nødvendige for opstillingen af regnskabet, som viser Den Europæiske Revisionsrets aktiver og passiver og budgetgennemførelsen. Jeg attesterer herved, at jeg på grundlag af disse oplysninger og den kontrol, jeg har anset for at være nødvendig for underskrivelsen af regnskabet, har rimelig sikkerhed for, at regnskabet på alle væsentlige punkter giver et retvisende billede af Den Europæiske Revisionsrets finansielle stilling samt resultaterne af dens transaktioner og pengestrømmene. Luxembourg, den 28. maj 2014. Isidoro RODRÍGUEZ DE LAS PARRAS Den Europæiske Revisionsrets regnskabsfører REVISIONSBERETNING Til ledelsen af Den Europæiske Revisionsret Vi har revideret Den Europæiske Revisionsrets vedlagte årsregnskab, som omfatter balancen pr. 31. december 2013, resultatopgørelsen, pengestrømsopgørelsen og opgørelsen over bevægelser i nettoaktiver for det regnskabsår, der afsluttedes pr. denne dato, samt en kort beskrivelse af de væsentligste regnskabspraksis og andre forklarende noter. Regnskabet starter på side 8 og slutter på side 17. Ledelsens ansvar for årsregnskabet Ledelsen er ansvarlig for at opstille årsregnskabet i overensstemmelse med Europa-Parlamentets og Rådets forordning (EU, Euratom) nr. 966/2012 af 25. oktober 2012 om de finansielle regler vedrørende Unionens almindelige budget og Kommissionens delegerede forordning (EU) nr. 1268/2012 af 29. oktober 2012 om gennemførelsesbestemmelser til de finansielle regler samt for enhver intern kontrol, som ledelsen beslutter er nødvendig for, at der kan opstilles et årsregnskab uden væsentlig fejlinformation, uanset om denne skyldes besvigelser eller fejl. Det ansvar, der påhviler virksomhedsrevisorer (»Réviseur d'entreprises agréé«) Som virksomhedsrevisorer har vi til opgave at afgive en erklæring om årsregnskabet på grundlag af vores revision. Vi har udført revisionen i overensstemmelse med de internationale revisionsstandarder, som »Commission de Surveillance du Secteur Financier« har vedtaget for Luxembourg. Disse standarder kræver, at vi overholder etiske krav samt planlægger og udfører revisionen for at opnå høj grad af sikkerhed for, om årsregnskabet er uden væsentlig fejlinformation. En revision omfatter udførelse af handlinger for at opnå revisionsbevis for beløbene og oplysningerne i årsregnskabet. De valgte handlinger afhænger af den vurdering, som »Réviseur d'entreprises agréé« har foretaget, herunder vurderingen af risiciene for væsentlig fejlinformation i årsregnskabet, uanset om denne skyldes besvigelser eller fejl. Ved vurderingen af disse risici tager »Réviseur d'entreprises agréé« hensyn til den interne kontrol, som skal sikre, at der udarbejdes et retvisende årsregnskab, og udformer revisionshandlinger, der er passende efter omstændighederne, men sigtet er ikke at afgive erklæring om, hvor effektiv den interne kontrol er. En revision omfatter endvidere en vurdering af, om den anvendte regnskabspraksis er passende, og om de regnskabsmæssige skøn, ledelsen har foretaget, er rimelige, samt en vurdering af den samlede præsentation af regnskabet. Vi mener, at det tilvejebragte revisionsbevis er tilstrækkeligt og egnet som grundlag for vores revisionserklæring. Erklæring Det er vores opfattelse, at dette årsregnskab giver et retvisende billede af Den Europæiske Revisionsrets finansielle stilling pr. 31. december 2013 samt af resultatet af dens finansielle transaktioner og af dens pengestrømme i det regnskabsår, der afsluttedes pr. denne dato, i overensstemmelse med Europa-Parlamentets og Rådets forordning (EU, Euratom) nr. 966/2012 af 25. oktober 2012 om de finansielle regler vedrørende Unionens almindelige budget og Kommissionens delegerede forordning (EU) nr. 1268/2012 af 29. oktober 2012 om gennemførelsesbestemmelser til de finansielle regler. Luxembourg, den 28. maj 2014 På vegne af PricewaterhouseCoopers, Société coopérative Pierre KRIER ÅRSREGNSKAB OG FORKLARENDE NOTER Balancen pr. 31. december 2013 (euro)   Note 31. december 2013 31. december 2012 Langfristede aktiver       Immaterielle anlægsaktiver 3. 1. 4 1 48  978 2 2 71  343 Materielle anlægsaktiver 3. 2. 9 5 6 10  315 9 5 4 37  237 Tilgodehavender   25 25     9 9 7 59  318 9 7 7 08  605 Omsætningsaktiver       Tilgodehavender 3. 3. 3 89  149 1 5 87  108 Kassebeholdning og tilsvarende likvide midler 3. 4. 1 2 4 79  808 2 3 6 25  043     1 2 8 68  957 2 5 2 12  151 Aktiver i alt   11 2 6 28  275 12 2 9 20  756 Langfristet gæld       Ydelser til medarbejdere 3. 5. 6 6 3 74  932 5 8 9 35  308 Andre forpligtelser 3. 6. 1 75  000 1 75  000     6 6 5 49  932 5 9 1 10  308 Kortfristet gæld       Hensættelser 3. 7. 1 0 52  207 3 0 66  916 Kreditorer 3. 8. 1 4 2 80  819 2 3 7 02  306     1 5 3 33  026 2 6 7 69  222 Passiver i alt   8 1 8 82  958 8 5 8 79  530 Nettoaktiver   3 0 7 45  317 3 7 0 41  227 Akkumuleret overskud/underskud   3 7 0 41  226 3 9 4 60  724 Regnskabsårets økonomiske resultat   (6 2 95  909) (2 4 19  498) Nettoaktiver   3 0 7 45  317 3 7 0 41  226 De tilhørende noter er en integrerende del af dette regnskab. Resultatopgørelsen (euro)   Note 2013 2012 Midler fra Kommissionen til de øvrige institutioner 4. 1. 11 2 8 00  000 11 7 7 95  049 Indtægter fra administrativ drift 4. 2. 1 7 3 09  843 1 9 3 04  343 Andre driftsindtægter 4. 3. 30  268 45  439 Driftsindtægter i alt 4. 4 13 0 1 40  111 13 7 1 44  831 Personaleudgifter 4. 5. (9 9 3 47  366) (10 3 4 41  065) Udgifter vedrørende anlægsaktiver 3. 1. — 3. 2. & 4. 6. (5 9 88  272) (3 3 51  126) Andre administrative udgifter 4. 7. (1 9 7 88  770) (2 3 5 43  939) Driftsudgifter 4. 8. (12  695) (18  586) Driftsudgifter i alt   (12 5 1 37  103) (13 0 3 54  716) Driftsoverskud/(-underskud)   5 0 03  008 6 7 90  115 Finansielle indtægter 4. 9. 646 59  336 Finansielle udgifter 4. 10. (20  020) (20  025) Bevægelser i pensioner (- udgifter, + indtægter) 3. 5. & 4. 11. (1 1 2 79  543) (9 2 48  924) Overskud/(underskud) på ikke-driftsmæssige aktiviteter   (1 1 2 98  917) (9 2 09  613) Regnskabsårets økonomiske resultat   (6 2 95  909) (2 4 19  498) De tilhørende noter er en integrerende del af dette regnskab. Pengestrømsopgørelsen (euro)   2013 2012 Regnskabsårets økonomiske resultat (6 2 95  909) (2 4 19  498) Driftsaktiviteter — Justeringer     Amortisering 1 97  753 2 09  828 Afskrivning 5 7 61  980 3 1 39  253 Stigning/(fald) i hensættelser (2 0 14  710) 2 1 68  917 Stigning/(fald) i tilgodehavender 1 1 97  959 (1 1 63  164)       Stigning/(fald) i gæld (9 4 21  487) 1 2 8 43  333       Nettopengestrøm fra driftsaktiviteter (1 0 5 74  414) 1 4 7 78  669 Pengestrømme fra investeringsaktiviteter     Køb af ejendomme, installationer og udstyr samt immaterielle aktiver (-) (8 0 38  985) (4 4 5 35  664) Indtægter fra ejendomme, installationer og udstyr samt immaterielle aktiver (+) 28  540 2  043 Nettopengestrøm fra investeringsaktiviteter (8 0 10  445) (4 4 5 33  621) Stigning/(fald) i ydelser til medarbejdere 7 4 39  624 5 2 70  865 Nettostigning/(-fald) i kassebeholdning og tilsvarende likvide midler (1 1 1 45  235) (2 4 4 84  087) Kassebeholdning og tilsvarende likvide midler ved årets begyndelse 2 3 6 25  043 4 8 1 09  130 Kassebeholdning og tilsvarende likvide midler ved årets slutning 1 2 4 79  808 2 3 6 25  043 De tilhørende noter er en integrerende del af dette regnskab. Opgørelsen over bevægelser i nettoaktiver (euro) Nettoaktiver 2013 2012 Saldo ved regnskabsårets start 3 7 0 41  226 3 9 4 60  724 Regnskabsårets økonomiske resultat (6 2 95  909) (2 4 19  498) Saldo ved regnskabsårets udgang 3 0 7 45  317 3 7 0 41  226 De tilhørende noter er en integrerende del af dette regnskab. Regnskabspraksis og noter til årsregnskabet 1. Generelt Den Europæiske Revisionsret (herefter Retten) blev oprettet ved Bruxellestraktaten af 22. juli 1975 og påbegyndte sit virke i oktober 1977. Den har hjemsted i Luxembourg. Den Europæiske Revisionsrets opgave Retten er en EU-institution, der er oprettet ved traktaten til at revidere EU's finanser. Som EU's eksterne revisor bidrager den til at forbedre EU's finansielle forvaltning og fungerer som uafhængig beskytter af EU-borgernes finansielle interesser. Retten leverer revisionsydelser, som indebærer, at den vurderer inkasseringen og udbetalingen af EU's midler. Retten undersøger, om de finansielle transaktioner er blevet registreret og oplyst korrekt, om de er foretaget lovligt og formelt rigtigt, og om de er blevet forvaltet under iagttagelse af principperne om sparsommelighed, produktivitet og effektivitet. Retten meddeler resultaterne af sine revisioner i klare, relevante og objektive beretninger, og den afgiver også udtalelser om den økonomiske forvaltning af EU-midlerne. Retten fremmer ansvarlighed og gennemsigtighed og bistår Europa-Parlamentet og Rådet med at overvåge gennemførelsen af EU-budgettet, navnlig i forbindelse med dechargeproceduren. Retten lægger vægt på at være en effektiv organisation på forkant med udviklingen inden for revision af offentlige midler og offentlig administration. Rettens regnskabsår løber fra den 1. januar til den 31. december. 2. Retsgrundlag og regnskabsregler 2. 1. Retsgrundlaget for opstillingen Rettens regnskaber opstilles i overensstemmelse med Europa-Parlamentets og Rådets forordning (EU, Euratom) nr. 966/2012 af 25. oktober 2012 om de finansielle regler vedrørende Unionens almindelige budget (1) og Kommissionens delegerede forordning (EU) nr. 1268/2012 (2) om gennemførelsesbestemmelser til de finansielle regler. 2. 2. Regnskabsprincipper Ifølge finansforordningens artikel 144 skal regnskabet give oplysninger, herunder oplysninger om regnskabspolitik, på en måde, der sikrer, at oplysningerne er relevante, pålidelige, sammenlignelige og forståelige. Bevillingsregnskabet skal efterleve de budgetprincipper, der er fastlagt i finansforordningen. De skal give et retvisende og pålideligt billede af indtægts- og udgiftstransaktioner over budgettet. Årsregnskabet er opstillet i overensstemmelse med Den Europæiske Unions regnskabsregler (Europa-Kommissionens regnskabsregler), som er baseret på de internationalt anerkendte regnskabsstandarder, der anvendes i den offentlige sektor. Disse regnskabsregler er vedtaget af Kommissionens regnskabsfører efter høring af de øvrige institutioner. 2. 3. Værdiansættelse af saldi og transaktioner i fremmed valuta Transaktioner i fremmed valuta omregnes til euro ved hjælp af den gældende valutakurs på transaktionsdagen. Gevinster og tab på udenlandsk valuta fra valutatransaktioner og fra omregning af monetære aktiver og forpligtelser i fremmed valuta til de valutakurser, som er gældende ved årets udgang, opføres i resultatopgørelsen. Årsopgørelser over monetære aktiver og forpligtelser i fremmed valuta omregnes til euro på grundlag af de gældende valutakurser pr. 31. december. 2. 4. Immaterielle anlægsaktiver Erhvervede softwarelicenser opføres til den historiske anskaffelsesværdi minus akkumulerede amortiseringer og værdiforringelse. Aktiverne amortiseres på lineær basis over fire år. Immaterielle aktiver, som er udviklet internt, kapitaliseres, når de relevante kriterier i Kommissionens regnskabsregler er opfyldt. De omkostninger, som kan kapitaliseres, omfatter alle nødvendige omkostninger, der er direkte forbundet med at oprette, fremstille og forberede aktivet til den af ledelsen planlagte anvendelse. Omkostninger forbundet med forskningsaktiviteter, udviklingsomkostninger, der ikke kan kapitaliseres, og vedligeholdelsesomkostninger indregnes som udgifter, efterhånden som de afholdes. 2. 5. Ejendomme, installationer og udstyr Alle ejendomme og installationer samt alt udstyr opføres til den historiske anskaffelsesværdi med fradrag af afskrivning og værdiforringelse. Den historiske anskaffelsesværdi omfatter udgifter, der direkte kan henføres til anskaffelsen eller opførelsen af aktivet. Efterfølgende omkostninger bliver kun medregnet i aktivets regnskabsmæssige værdi eller indregnet som et selvstændigt aktiv, når det er sandsynligt, at det fremtidige økonomiske udbytte heraf eller mulighed for tjenesteydelser vil tilfalde Retten, og dets værdi kan ansættes pålideligt. Reparation og vedligeholdelse opføres på resultatopgørelsen for den regnskabsperiode, hvori udgifterne er afholdt. Da Retten ikke låner penge til at finansiere erhvervelse af ejendomme, installationer og udstyr, er der ingen låneomkostninger forbundet med sådanne køb. Grunde og kunstværker afskrives ikke, da de skønnes at have en ubegrænset levetid. Aktiver under opførelse nedskrives ikke, da disse aktiver endnu ikke kan anvendes. Andre aktiver afskrives efter den lineære metode, så anskaffelsesværdien fordeles på den resterende værdi i henhold til den skønsmæssige levetid som følger: Bygninger 25 år eller den forventede levetid Installationer, maskiner og udstyr 4, 8 år Inventar og køretøjer 4, 8, 10 år Computer-hardware 4 år Tilbehør til lejede ejendomme Lejemålets varighed Andet inventar og tilbehør 4, 6, 8 år 2. 6. Ydelser til medarbejdere Ydelser til medarbejdere betegner Rettens medlemmers fremtidige pensionsrettigheder. I henhold til artikel 19 i Rådets forordning (EØF, Euratom, EKSF) nr. 2290/77 af 18. oktober 1977 om lønningsregulativ for Revisionsrettens medlemmer (3) afholdes ydelserne efter pensionsordningen over Unionens budget, og medlemsstaterne garanterer i fællesskab udbetalingen af disse ydelser. Forpligtelsen vedrørende disse fremtidige pensionsbetalinger opføres og oplyses i overensstemmelse med Kommissionens regnskabsregel nr. 12 »Ydelser til medarbejdere«. Metoden til beregning af forpligtelsen tager højde for pensionsordningens karakteristika som defineret i regnskabsreglen IPSAS 25. Den aktuarmæssige forpligtelse fastlægges løbende under hensyntagen til både de lovede ydelser i den aktive periode og forventede lønstigninger. Den aktuarmæssige vurderingsmetode, der bruges til at fastsætte forpligtelsens størrelse, er »projected credit unit-metoden«. Forpligtelsen reduceres med de skatter, der forventes opkrævet på de fremtidige pensionsbetalinger, da disse skatter går tilbage i EU-budgettet som indtægter. Pensionsforpligtelsen omregnes hvert år på bogføringsdagen. I resultatopgørelsen er årets pensionsudgifter de pensioner, der er udbetalt i årets løb, og justeringen af pensionsforpligtelsen ved årets udgang, begge eksklusive afgifter. Aktuarmæssige gevinster og tab opføres i resultatopgørelsen. Hvad angår potentielle »pensionsaktiver« har Retten ikke på nuværende tidspunkt aktiver afsat til finansiering af pensionsforpligtelser. 2. 7. Hensættelser Hensættelser indregnes, når Retten som følge af tidligere begivenheder har en aktuel juridisk forpligtelse eller en implicit forpligtelse over for tredjemand, og når det er overvejende sandsynligt, at en udbetaling bliver nødvendig for at opfylde denne forpligtelse, og der kan foretages et pålideligt skøn over beløbet. Der foretages ikke hensættelser for fremtidige driftstab. Størrelsen af hensættelsen er det bedst mulige skøn over de forventede udgifter, der er nødvendige for at dække den aktuelle forpligtelse på tidspunktet for regnskabsaflæggelse. 2. 8. Bogføring af udgifter I henhold til Europa-Kommissionens regnskabsregler indregnes transaktioner og begivenheder i regnskabet i den periode, de vedrører. Ved udgangen af regnskabsperioden fastsættes de påløbne udgifter ved hjælp af et skøn over periodens overførselsforpligtelser. Beregningen af påløbne udgifter sker i overensstemmelse med detaljerede operationelle og praktiske retningslinjer, der skal sikre, at årsregnskabet giver et retvisende billede. 3. Noter til balancen LANGFRISTEDE AKTIVER 3. 1. Immaterielle anlægsaktiver I regnskabsåret 2013 var der følgende bevægelser i de immaterielle anlægsaktiver: (euro)   Bogført bruttoværdi 1. januar 2013 Tilføjelser Bogført bruttoværdi 31. december 2013 Akkumuleret amortisering og værdiforringelse 31. december 2013 Bogført nettoværdi 31. december 2013 Software 1 4 03  346 1 49  047 1 5 52  393 (1 2 64  183) 2 88  210 Immaterielle aktiver under udvikling 1 9 34  427 1 9 26  341 3 8 60  768   3 8 60  768 I alt 3 3 37  773 2 0 75  388 5 4 13  161 (1 2 64  183) 4 1 48  978 I 2013 blev der ikke opført nogen omkostninger forbundet med forskningsaktiviteter. 3. 2   Ejendomme, installationer og udstyr I regnskabsåret 2013 var der følgende bevægelser i ejendomme, installationer og udstyr: (euro)   Bogført bruttoværdi 1. januar 2013 Tilføjelser Afhændelser Overførsel Bogført bruttoværdi pr. 31. december 2013 Akkumuleret amortisering og værdiforringelse pr. 31. december 2013 Bogført nettoværdi pr. 31. december 2013 Grunde 7 76  631       7 76  631   7 76  631 Bygninger 12 2 8 59  988 6  658     12 2 8 66  646 (3 7 1 78  783) 8 5 6 87  863 Installationer og udstyr 6 52  847 1 05  224 (5  368)   7 52  703 (3 38  700) 4 14  003 Computer-hardware 4 7 30  767 1 2 39  504 (1 1 71  654)   4 7 98  617 (3 2 06  316) 1 5 92  301 Inventar og køretøjer 4 4 46  526 3 98  659 (2 59  961)   4 5 85  224 (1 6 90  621) 2 8 94  603 Andet inventar og tilbehør 1 8 91  828 68  569 (1 42  385)   1 8 18  012 (1 7 22  180) 95  832 Aktiver under udførelse 4  099 4 1 44  983 —   4 1 49  082   4 1 49  082 I alt 13 5 3 62  686 5 9 63  597 (1 5 79  368) — 13 9 7 46  915 (4 4 1 36  600) 9 5 6 10  315 OMSÆTNINGSAKTIVER 3. 3   Tilgodehavender (euro)   31. december 2013 31. december 2012 Kortfristede tilgodehavender navnlig vedrørende de ansattes overførsel af nationale pensionsrettigheder 2  768 2  030 Diverse tilgodehavender navnlig vedrørende lønforskud og forskud til dækning af udgifter til tjenesterejser 1 89  485 2 00  942 Udskudte udgifter til huslejer og IT-kontrakter 1 95  197 1 3 82  757 Tilgodehavender hos EU-enheder 1  699 1  379 I alt 3 89  149 1 5 87  108 3. 4   Kassebeholdning og tilsvarende likvide midler (euro)   31. december 2013 31. december 2012 Bikasser 1  000 1  000 Bankindeståender 3 32  783 2 6 27  191 Forvaltningskonto 1 2 1 46  025 2 0 9 96  852 I alt 1 2 4 79  808 2 3 6 25  043 Den 27. januar 2010 åbnede Den Europæiske Revisionsret en forvaltningskonto (»compte fiduciaire«) i Banque et Caisse d'épargne de l'Etat, Luxembourg. Ved hjælp af denne forvaltningskonto kan Retten forvalte det budget, budgetmyndigheden har bevilget i relation til K3-byggeprojektet (jf. note 5. 3). Retten bruger kun forvaltningskontoen på bestemte betingelser, der er fastsat i kontrakten med Banque et Caisse d'Epargne de l'Etat, Luxembourg. Alle betalinger, der afholdes over denne forvaltningskonto, går til den operationelle bankkonto, der indehaves af det konsortium, der fungerer som projektleder. Projektlederen bruger udelukkende den operationelle konto til at betale fakturaer fra byggefirmaerne. LANGFRISTET GÆLD 3. 5. Ydelser til medarbejdere Forpligtelsen beregnes af Eurostat med bistand fra en kvalificeret uafhængig ekspert for så vidt angår anvendelsen af metodologien og fastlæggelsen af de tilsvarende aktuarmæssige antagelser. Forpligtelsen vedrørende fremtidige pensionsbetalinger beregnes eksklusive de skatter, der opkræves ved de fremtidige pensionsbetalinger (jf. også note 2. 6). (euro)   31. december 2013 31. december 2012 Bruttobeløb 8 1 9 44  360 7 2 8 04  580 Skattesats (%) (4) 19,00 % 19,05 % Skatter 1 5 5 69  428 1 3 8 69  273 Nettobeløb (ekskl. skatter) 6 6 3 74  932 5 8 9 35  308 Ændringer i nettopensionsforpligtelsen 7 4 39  624 5 2 70  865 Pensionsordningen for medlemmerne er en ydelsesdefineret ordning. Der er tale om følgende ydelser: — overgangsydelse (udbetales i tre år efter mandatets ophør) — alderspension — invalidepension og invaliditetsydelse — efterladtepension (udbetales efter medlemmets død, uanset om medlemmet dør før eller efter sin pensionering). Forpligtelsen skal beregnes for følgende kategorier af modtagere: — aktive medlemmer — ikke aktive medlemmer med overgangsydelse — ikke aktive medlemmer efter overgangsperioden (udskudt pension) — pensionerede medlemmer — permanent invalide — midlertidigt invalide — efterladte ægtefæller — forældreløse. Vurderingen af pensionsforpligtelsen forudsætter håndtering af variabler vedrørende økonomiske og demografiske aspekter. De vigtigste aktuarmæssige antagelser er: Aktuarmæssig antagelse 31. 12. 2012 31. 12. 2013 Gennemsnitlig aldersforskel mellem gifte mænd og kvinder 3 år 3 år Sandsynligheden for at være gift for mænds vedkommende 89 % 81 % Sandsynligheden for at være gift for kvinders vedkommende 24 % 49 % Ægteskabelig stilling Stilling på referencedatoen Stilling på referencedatoen Koefficient for forældreløses og fraskiltes pension 0 % 0 % Forventet pensionsalder 65 65 Forventet inflationssats i ordningens varighed 1,7 % 1,5 % Nominel diskonteringssats 3,3 % 3,3 % Reel diskonteringssats 1,6 % 1,8 % Generel lønstigningssats 0,0 % - 0,1 % Generel pensionsrevaluering 0,0 % - 0,1 % Individuel lønfremgang Ingen (kun i tilfælde af nyudnævnelse) Ingen (kun i tilfælde af nyudnævnelse) Dødelighedstabel for raske personer 2008 ICSLT (5) 2013 ICSLT (5) Dødelighedstabel for invalidepensionerede Samme sats som for en 3 år ældre rask person Samme sats som for en 3 år ældre rask person 3. 6. Andre forpligtelser Fordringen på EUR 1 75  000 forfalder i henhold til kontrakten til betaling, når lejemålet af K9-bygningen udløber. KORTFRISTET GÆLD 3. 7   Hensættelser Den 11. januar 2012 besluttede Kommissionen at anlægge sag mod Rådet ved EU-Domstolen for ikke at have vedtaget den årlige regulering for 2011 af de EU-ansattes løn. Domstolen konkluderede i sin dom af 19. november 2013 (C-63/12), at Kommissionen skulle fremsætte et nyt forslag til tilpasningen af lønningerne for 2011. Den 14. april 2014 godkendte Rådet Europa-Parlamentets holdning til udkast til forordning om den årlige tilpasning af EU-personalets vederlag og pensioner på 0 % for 2011 og på 0,8 % for 2012 (skyldige fra den 1. juli 2012). I forlængelse af denne beslutning er der afsat kortfristede hensættelser til dækning af de udestående 0,8 % i lønudbetalinger eksklusive skatter og pensionsfradrag. 3. 8   Kreditorer (euro)   31. december 2013 31. december 2012 Kortfristet gæld 14  393 4 45  830 Diverse gæld til ansatte (10  212) 3 44  427 Skyldige omkostninger 14 107 180 22 864 727 Diverse kreditorer - konsoliderede EU-enheder, navnlig Det Europæiske Råd og Europa-Parlamentet 1 69  458 47  322 I alt 1 4 2 80  819 2 3 7 02  306 4. Noter til resultatopgørelsen 4. 1. »Midler fra Kommissionen til de øvrige institutioner«: Beløbet svarer til Revisionsrettens månedlige indkaldelse af midler hos Kommissionen for at fylde sin bankkonto. 4. 2. »Indtægter fra administrativ drift«: Posten omfatter hovedsagelig skatter og socialsikringsbidrag, der fradrages medlemmernes og de ansattes løn. 4. 3. »Andre driftsindtægter« hidrører bl. a. fra valutakursgevinster. 4. 4. Ved transaktioner i udenlandsk valuta og andre transaktioner blev der oppebåret følgende indtægter: (euro)   2013 2012 Indtægter fra valutatransaktioner 22  378 41  910 Indtægter fra andre transaktioner 13 0 1 17  733 13 7 1 02  921 Indtægter i alt 13 0 1 40  111 13 7 1 44  831 4. 5. »Personaleudgifter« omfatter løn til medlemmer, vedtægtsmæssigt ansatte, kontraktansatte og midlertidigt ansatte. Overgangsydelser til tidligere medlemmer og skatter vedrørende medlemmernes pensioner og overgangsydelser er også omfattet af posten »Bevægelser i pensioner« (jf. note 4. 11). 4. 6. »Udgifter vedrørende anlægsaktiver« er afskrivning/amortisering af materielle og immaterielle anlægsaktiver. 4. 7. De vigtigste poster under »Andre administrative udgifter« var: — Huslejer og omkostninger i forbindelse hermed — IT og telekommunikation — Tjenesterejseudgifter — Rengøring og sikkerhedstjeneste. 4. 8. »Driftsudgifter« omfatter blandt andet vekselkurstab. 4. 9. »Finansielle indtægter« består af renter oppebåret på Rettens bankkonto og forvaltningskonto. 4. 10. »Udgifter til finansielle transaktioner« er bankgebyrer opkrævet vedrørende Rettens bankkonto og forvaltningskonto. 4. 11. Posten »Bevægelser i pensioner« omfatter alle udgifter vedrørende pensioner til Rettens medlemmer. Dette dækker både de pensioner og overgangsydelser, der er udbetalt i årets løb, og justeringen ved årets udgang af forpligtelsen vedrørende alle fremtidige pensionsbetalinger, hvilket forklarer differencen mellem de to år. (euro)   2013 2012 Ændring i medlemmernes nettopensionsfordringer 7 4 39  624 5 2 70  865 Alderspension udbetalt 2 7 15  911 2 5 90  511 Efterladtepension udbetalt 3 25  474 3 50  485 Overgangsydelse udbetalt 1 5 37  185 1 7 85  937 Invalidepension og invaliditetsydelse udbetalt — 23  809 Subtotal — Pension udbetalt i årets løb 4 5 78  570 4 7 50  742 Justeringskoefficient 1 62  071 1 63  476 Skatter fradraget betalingerne (9 00  722) (9 36  159) I alt — Bevægelser i pensioner 1 1 2 79  543 9 2 48  924 5. Andre vigtige oplysninger 5. 1. Eventualaktiver Følgende bankgarantier er stillet af leverandører i overensstemmelse med kontrakter: (euro)   31. december 2013 31. december 2012 Rejsebureau 50  000 50  000 Renovering af K1-bygningen 2  500 2  500 Projektstyring K3-bygningen 7 1 96  680 7 0 96  680 Forsikringsselskab 1  361 1  361 Telekommunikation 20  000 20  000 I alt 7 2 70  541 7 1 70  541 5. 2. Forpligtelser vedrørende fremtidig finansiering (euro)   31. december 2013 31. december 2012 Lejekontrakt vedrørende bygninger 5 60  000 2 5 79  580 Lejekontrakt vedrørende IT-materiel, køretøjer og andet udstyr 2 3 73  573 1 0 44  344 Subtotal 2 9 33  573 3 6 23  924 Forpligtelser vedrørende bevillinger, der endnu ikke er anvendt — uindfriede forpligtelser — efter fradrag af periodiserede udgifter vedrørende 2013 9 3 64  602 1 3 85  871 I alt 1 2 2 98  175 5 0 09  795 Uindfriede forpligtelser er et budgetbogføringselement, der angiver værdien af åbne forpligtelser. Der er tale om den difference mellem de indgåede forpligtelser og betalingerne, som skyldes, at der går en vis tid, fra forpligtelserne indgås, til de tilsvarende betalinger foretages. 5. 3   Rettens byggeprojekter Retten tog sin hovedbygning (K1) i brug i 1988 og købte den og grunden kontant i 1990. I 1999 undertegnede Retten en rammeaftale med den luxembourgske stat, hvorigennem den fik ret til at bruge et andet stykke jord i 49 år (der kan forlænges én gang) til at bygge en udvidelse (K2-bygningen) mod betaling af 1 euro. Med henblik på den anden udvidelse, K3-bygningen, var den luxembourgske stat og Retten imidlertid nødt til at indgå en ny rammeaftale den 22. februar 2008, da forholdene for gennemførelsen af dette projekt var anderledes. Staten har solgt Retten de to grunde til de to ovennævnte udvidelser (K2 og K3) for en symbolsk pris af 1 euro. Hvis Retten nogen sinde skulle overveje at afstå en af bygningerne til en tredjepart, som hverken er et EU-organ eller en EU-institution, skal den sælge grunden tilbage til staten for en symbolsk pris af 1 euro, og staten har også forkøbsret til bygningen til en pris, som fastsættes af en uafhængig ekspert. Hvis staten beslutter ikke at benytte sig af denne forkøbsret, skal den give bygningens køber brugsret til grunden. I Luxembourg gives der tilladelse til at bruge kontorbygninger i 15 år, hvorefter de skal moderniseres, så de er i overensstemmelse med de gældende sundheds-, sikkerheds- og miljøbestemmelser. Det påkrævede sundheds- og sikkerhedsarbejde på K1-bygningen er blevet udført. Arbejdet er afsluttet, den formelle endelige godkendelse blev bekræftet i 2010. K2-bygningen blev taget i brug i november 2003 og har derfor en godkendelse (»autorisation d'exploitation«), som er gyldig indtil 2018. Arbejdet med bygningen af K3-bygningen blev påbegyndt i marts 2010, og den blev taget i brug den 15. november 2012. 5. 4. Potentielt væsentligt ansvar for retstvister  (6). Der er intet potentielt væsentligt ansvar for retstvister. (1)  EUT L 298 af 26. 10. 2012, s. 1. (2)  EUT L 362 af 31. 12. 2012, s. 1. (3)  EUT L 268 af 20. 10. 1977, s. 1. (4)  afrundede tal (5)  International Civil Servants Life Table (international dødelighedstabel for tjenestemænd) (6)  Kommissionens regnskabsregel nr. 10 »Hensatte forpligtelser, eventualforpligtelser og eventualaktiver«. BUDGETOPLYSNINGER — REGNSKABSÅRET 2013 A. Beregning af budgetresultatet Regnskabsårets budgetresultat beregnes på grundlag af tallene for budgetgennemførelsen. (euro) Betalinger over bevillingerne for regnskabsåret 2013 (12 0 8 69  858) Betalinger over fremførte betalingsbevillinger (1 1 1 09  965) Betalinger over bevillinger vedrørende formålsbestemte indtægter (1 74  759) Årets indtægtsordrer, inkasseret i 2013 1 7 3 14  791 Indtægtsordrer udstedt før 2013 og inkasseret i 2013 — Justering af indtægtsordrer fra tidligere år — Betalingsbevillinger fremført til 2013 (1 1 4 29  492) Bevillinger fremført fra tidligere år 1 2 6 77  899 Justering vedrørende fremførsel fra det foregående regnskabsår af bevillinger, der var disponible pr. 31. 12 i form af formålsbestemte bevillinger 4 52  139 Budgetresultat (11 3 1 39  245) Det endelige budget blev hverken forhøjet eller reduceret i forhold til det oprindelige budget. B. Afstemning af det økonomiske resultat med budgetresultatet (euro) Regnskabsårets økonomiske resultat (6 2 95  909) Justering for poster, der indgår i det økonomiske resultat, men ikke i budgetresultatet (9 0 9 10  188)   Difference mellem skyldige omkostninger ved udgangen af det foregående regnskabsår og ved regnskabsårets udgang (3 1 92  546)   Beløb fra mellemregningskontoen med Kommissionen bogført i resultatopgørelsen (11 2 8 00  000)   Ikke-betalte fakturaer ved regnskabsårets udgang, som er bogført under udgifter (klasse 6) 44  362   Afskrivning på immaterielle og materielle anlægsaktiver 6 7 01  213   Hensættelser 7 4 39  624   Værdinedsættelser     Indtægtsordrer udstedt i 2013 i klasse 7, men endnu ikke inkasseret (13  025)   Betalinger over fremførte betalingsbevillinger 1 1 1 09  965   Andet (2 04  585)   Kursdifferencer 4  804 Justering for poster, der indgår i budgetresultatet, men ikke i det økonomiske resultat (1 5 9 33  148)   Anskaffelse af aktiver (betalt i årets løb) (6 5 23  653)   Indtægtsordrer udstedt før 2013 og inkasseret i regnskabsåret —   Betalingsbevillinger fremført til 2013 (1 1 4 29  492)   Annullering af uudnyttede betalingsbevillinger fremført fra det foregående regnskabsår 1 5 67  934   Justering vedrørende fremførsel fra det foregående regnskabsår af bevillinger, der var disponible pr. 31. december i form af formålsbestemte indtægter 4 52  139   Betalinger til pensioner (det er budgetbetalinger, men de bogføres som hensættelser)     Andet (76) Budgetresultat (11 3 1 39  245) UAFHÆNGIG ERKLÆRING MED SIKKERHED (ASSURANCE ENGAGEMENT) Til ledelsen af Den Europæiske Revisionsret Vi har undersøgt, om de finansielle midler, som Europa-Kommissionen har tildelt Den Europæiske Revisionsret (herefter Retten), er blevet anvendt i overensstemmelse med hensigten, og om de kontrolprocedurer, som de anvisningsberettigede har indført, giver den fornødne garanti, så det sikres, at de finansielle transaktioner er i overensstemmelse med de gældende regler og forordninger for så vidt angår de finansielle midler, der er stillet til rådighed og anvendt i perioden 1. januar 2009 til 31. december 2013. Rettens ledelse har ansvaret for regnskabsføring og registrering samt for oprettelse og opretholdelse af hensigtsmæssige kontroller. Vores ansvar er at afgive en erklæring på grundlag af vores revision. Vi har udført vores revision i overensstemmelse med den internationale standard for erklæringsopgaver med sikkerhed »Assurance Engagements other than Audits or Reviews of Historical Financial Information« (»Andre erklæringsopgaver med sikkerhed end revision eller review af historiske finansielle oplysninger«) (ISAE 3000), som »Commission de Surveillance du Secteur Financier« har vedtaget. I henhold til denne standard skal vi planlægge og udføre vores kontrol på en sådan måde, at der opnås høj grad af sikkerhed for, at ukorrekt anvendelse af ressourcerne, der væsentligt indvirker på Rettens regnskaber, afsløres. Vores arbejde bestod navnlig i på grundlag af kontroltest og stikprøveundersøgelse at undersøge dokumentationen for, at: — de midler, Retten har fået tildelt, er blevet anvendt i overensstemmelse med hensigten — de indførte kontrolprocedurer giver den fornødne garanti, så det sikres, at de finansielle transaktioner er i overensstemmelse med de gældende regler og bestemmelser. Kriterierne for vores gennemgang er følgende regler og bestemmelser: — Europa-Parlamentets og Rådets forordning (EU, Euratom) nr. 966/2012 af 25. oktober 2012 om de finansielle regler vedrørende Unionens almindelige budget (herefter budgettet) og om ophævelse af Rådets forordning (EF, Euratom) nr. 1605/2002 (herefter finansforordningen) — Kommissionens delegerede forordning (EU) nr. 1268/2012 af 29. oktober 2012 om gennemførelsesbestemmelser til Europa-Parlamentets og Rådets forordning (EU, Euratom) nr. 966/2012 om de finansielle regler vedrørende Unionens almindelige budget (herefter gennemførelsesbestemmelserne) — Den Europæiske Revisionsrets afgørelse nr. 31-2013 om interne regler for gennemførelsen af Revisionsrettens budget af 27. juni 2013. Disse bestemmelser indgår i de procedurer, der er fastsat i traktaterne, eller aftaler indgået i overensstemmelse hermed, der vedrører den operationelle proces, der er forbundet med budgetgennemførelsen. Navnlig følgende interne regler er blevet anvendt som kriterier: — Artikel 7 — Underskrifter — Hver enkelt af de parter, der er involveret i udformningen, kontrollen og registreringen af transaktioner med henblik på at fastlægge og inkassere indtægter eller med henblik på at indgå forpligtelser og afholde betalinger, skal datere og underskrive de relevante papirer — Artikel 8 — Byggeprojekter — Formanden skal underrette Europa-Parlamentet og Rådet om alle ejendomsprojekter, der sandsynligvis vil få betydelige finansielle konsekvenser for Revisionsrettens budget. Før Retten giver sin godkendelse af nogen kontraktuel forpligtelse vedrørende et sådant projekt, skal den ansvarlige tjeneste fremlægge en skriftlig redegørelse med dokumentation for, at projektet er foreneligt med den finansielle ramme — Artikel 11, stk. 2 — Inden undertegnelse, skal de personer, der er beføjet til at undertegne bankoverførsler, navnlig kontrollere, at bankoverførslen svarer til betalingsanvisningen. — Artikel 17, stk. 2 — Anmodningen om overførsel skal ledsages af de oplysninger, der nævnes i artikel 17, stk. 2 — Artikel 18, stk. 4 — Regnskabsføreren skal via det centrale IT-system sende en liste til de anvisningsberettigede over de beløb, der skal fremføres. De anvisningsberettigede er ansvarlige for at sikre, at der ved årets udgang kun fremføres beløb, for hvilke der findes en retlig forpligtelse til at gøre det — Artikel 20 — Formuefortegnelse — Der skal føres en fortegnelse over materielle aktiver i en database, der er fælles for alle de anvisningsberettigede, i overensstemmelse med de procedurer, som generalsekretæren har fastsat efter høring af regnskabsføreren — Artikel 22, stk. 1 — Minimumsprocedurer for forvaltning og intern kontrol — Procedurerne for forvaltning og intern kontrol opstilles af de anvisningsberettigede i overensstemmelse med de minimumsstandarder for intern kontrol, Retten har vedtaget. Vi mener, at undersøgelsen giver os et rimeligt grundlag for vores erklæring. Under arbejdet som beskrevet i denne erklæring er vi ikke blevet opmærksom på forhold, der giver anledning til at mene, at: — de midler, Retten har fået tildelt, ikke i al væsentlighed og på grundlag af ovennævnte kriterier er blevet anvendt i overensstemmelse med hensigten — de indførte kontrolprocedurer ikke i al væsentlighed og på grundlag af ovennævnte kriterier frembyder den fornødne garanti, så det sikres, at de finansielle transaktioner stemmer overens med de gældende regler og forordninger. Vores erklæring er udelukkende beregnet på det formål, der er fastsat i første afsnit, og udarbejdet til Deres oplysning og hverken med henblik på anvendelse til noget andet formål eller udlevering til nogen anden part, dog med undtagelse af offentliggørelse i Den Europæiske Unions Tidende. Luxembourg, den 28. maj 2014. På vegne af PricewaterhouseCoopers, Société coopérative Virksomhedsrevisorer Pierre KRIER

Kommissionens förordning (EG) nr 1590/2002 av den 5 september 2002 om fastställande av den största sänkningen av importtullar för majs inom ramen för den anbudsinfordran som avses i förordning (EG) nr 1526/2002

2002-09-05

http://publications.europa.eu/resource/cellar/dc18a338-f19c-4e93-8f0b-85f9a638de5d

swe

L 239/16 SV Europeiska gemenskapernas officiella tidning 6. 9. 2002 KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 1590/2002 av den 5 september 2002 om fastställande av den största sänkningen av importtullar för majs inom ramen för den anbudsin- fordran som avses i förordning (EG) nr 1526/2002 EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, med beaktande av rådets förordning (EEG) nr 1766/92 av den 30 juni 1992 om den gemensamma organisationen av mark- naden för spannmål (1), senast ändrad genom förordning (EG) nr 1666/2000 (2), särskilt artikel 12. 1 i denna, och (3) (4) vare vars anbud ligger på samma nivå som den största sänkningen av importtullar eller på en lägre nivå. Tillämpningen av ovannämnda kriterier på det nuva- rande marknadsläget för ifrågavarande spannmålsslag medför att den största sänkningen av importtullar fastställs till det belopp som anges i artikel 1. De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är fören- liga med yttrandet från Förvaltningskommittén för spannmål. av följande skäl: (1) (2) En anbudsinfordran om den största sänkningen av importtullar för majs till Spanien från tredje land har inletts genom kommissionens förordning (EG) nr 1526/ 2002 (3). I enlighet med artikel 5 i kommissionens förordning (EG) nr 1839/95 (4), senast ändrad genom förordning (EG) nr 2235/2000 (5), kan kommissionen, enligt förfarandet som föreskrivs i artikel 23 i förordning (EEG) nr 1766/ fastställa den största sänkningen av 92, besluta att importtullar. Vid fastställande av denna måste särskild hänsyn tas till kriterierna i artiklarna 6 och 7 i förord- ning (EG) nr 1839/95. Kontrakt tilldelas alla anbudsgi- HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE. Artikel 1 För de anbud som meddelats från och med den 30 augusti till och med den 5 september 2002 inom ramen för den anbudsin- fordran som avses i förordning (EG) nr 1526/2002 är den största sänkningen av importtullar fastställd till 28,80 EUR/t för en maximal mängd av totalt 98 300 t. för majs Denna förordning träder i kraft den 6 september 2002. Artikel 2 Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater. Utfärdad i Bryssel den 5 september 2002. På kommissionens vägnar Franz FISCHLER Ledamot av kommissionen (1) EGT L 181, 1. 7. 1992, s. 21. (2) EGT L 193, 29. 7. 2000, s. 1. (3) EGT L 229, 27. 8. 2002, s. 11. (4) EGT L 177, 28. 7. 1995, s. 4. (5) EGT L 256, 10. 10. 2000, s. 13

Mål T-376/07: Förstainstansrättens dom av den 25 november 2009 — Tyskland mot kommissionen (Statligt stöd — Stöd till små och medelstora företag — Beslut om föreläggande att lämna upplysningar om två statliga stödordningar — Kommissionens kontrollbehörighet enligt artikel 9.2 fjärde meningen i förordning (EG) nr 70/2001)

2009-11-25

http://publications.europa.eu/resource/cellar/69284ab5-1454-4398-a278-3499a9d70c3a

swe

C_2010011SV. 01002401. xml 16. 1. 2010    SV Europeiska unionens officiella tidning C 11/24 Förstainstansrättens dom av den 25 november 2009 — Tyskland mot kommissionen (Mål T-376/07) (1) (Statligt stöd - Stöd till små och medelstora företag - Beslut om föreläggande att lämna upplysningar om två statliga stödordningar - Kommissionens kontrollbehörighet enligt artikel 9. 2 fjärde meningen i förordning (EG) nr 70/2001) 2010/C 11/45 Rättegångsspråk: tyska Parter Sökande: Förbundsrepubliken Tyskland (ombud: M. Lumma, J. Möller och B. Klein) Svarande: Europeiska gemenskapernas kommission (ombud: K. Gross och B. Martenczuk) Saken Talan om ogiltigförklaring av kommissionens beslut K (2007) 3226 av den 18 juli 2007 om ett föreläggande att lämna upplysningar om två statliga stödordningar som omfattas av kommissionens förordning (EG) nr 70/2001 av den 12 januari 2001 om tillämpningen av artiklarna [87 EG] och [88 EG] på statligt stöd till små och medelstora företag (EUT L 10, s. 33). Domslut 1. Talan ogillas. 2. Förbundsrepubliken Tyskland ska ersätta rättegångskostnaderna. (1)  EUT C 297, 8. 12. 2007

Kommissionens forordning (EF) nr. 579/98 af 13. marts 1998 om bud for udførsel af sleben langkornet ris til visse tredjelande, indgivet inden for rammerne af den i forordning (EF) nr. 2097/97 omhandlede licitation

1998-03-13

http://publications.europa.eu/resource/cellar/fb92f198-cf02-4d8b-a314-073b01db79b2

dan

L 77/10 DA De Europæiske Fællesskabers Tidende 14. 3. 98 KOMMISSIONENS FORORDNING (EF) Nr. 579/98 af 13. marts 1998 om bud for udførsel af sleben langkornet ris til visse tredjelande, indgivet inden for rammerne af den i forordning (EF) nr. 2097/97 omhandlede licitation KOMMISSIONEN FOR DE EUROPÆISKE FÆLLESSKABER HAR (cid:190) under henvisning til Europæiske Fællesskab, traktaten om oprettelse af Det under henvisning til R(cid:134)dets forordning (EF) nr. 3072/95 af 22. december 1995 om den fælles markedsordning for ris (1), ændret ved forordning (EF) nr. 192/98 (2), særlig artikel 13, stk. 3, og ud fra følgende betragtninger: Ved Kommissionens forordning (EF) nr. 2097/97 (3), blev der (cid:134)bnet en licitation over restitutionen ved udførsel af ris; i overensstemmelse med artikel 5 i Kommissionens forordning (EØF) nr. 584/75 (4), senest ændret ved forord- ning (EF) nr. 299/95 (5), kan Kommissionen p(cid:134) grundlag af de indgivne bud efter fremgangsm(cid:134)den i artikel 22 i forordning (EF) nr. 3072/95 beslutte, at licitationen skal være uden virkning; under henvisning til bl. a. kriterierne i artikel 13 i forord- ning (EF) nr. 3072/95 bør der ikke fastsættes nogen maksimumsrestitution; de i denne forordning fastsatte foranstaltninger er i over- ensstemmelse med udtalelse fra Forvaltningskomit(cid:130)en for Korn (cid:190) UDSTEDT FØLGENDE FORORDNING: Artikel 1 De bud, der er indgivet fra den 9. marts indtil den 12. marts 1998 inden for rammerne af den i forordning (EF) nr. 2097/97 omhandlede licitation over restitutionen ved udførsel af sleben langkornet ris henhørende under KN- kode 1006 30 67 til visse tredjelande, skal være uden virk- ning. Artikel 2 Denne forordning træder i kraft den 14. marts 1998. Denne forordning er bindende i alle enkeltheder og gælder umiddelbart medlemsstat. i hver Udfærdiget i Bruxelles, den 13. marts 1998. P(cid:134) Kommissionens vegne Franz FISCHLER Medlem af Kommissionen (1) EFT L 329 af 30. 12. 1995, s. 18. (2) EFT L 20 af 27. 1. 1998, s. 16. (3) EFT L 292 af 25. 10. 1997, s. 22. (4) EFT L 61 af 7. 3. 1975, s. 25. (5) EFT L 35 af 15. 2. 1995, s. 8

Sag T-662/21: Rettens dom af 26. juli 2023 — Troy Chemical Company mod Kommissionen (Aktindsigt – forordning (EF) nr. 1049/2001 – dokumenter vedrørende vedtagelsen af gennemførelsesforordning (EU) 2021/348 – delvist afslag på aktindsigt – undtagelse vedrørende beskyttelsen af retslige procedurer – undtagelse vedrørende beskyttelsen af juridisk rådgivning – mere tungtvejende offentlig interesse)

2023-07-26

http://publications.europa.eu/resource/cellar/1ba3454c-713e-11ee-9220-01aa75ed71a1

dan

C_202300214DA. 000101. fmx. xml Tidende Den Europæiske Unions DA Serie C C/2023/214 23. 10. 2023 Rettens dom af 26. juli 2023 — Troy Chemical Company mod Kommissionen (Sag T-662/21) (1) (Aktindsigt - forordning (EF) nr. 1049/2001 - dokumenter vedrørende vedtagelsen af gennemførelsesforordning (EU) 2021/348 - delvist afslag på aktindsigt - undtagelse vedrørende beskyttelsen af retslige procedurer - undtagelse vedrørende beskyttelsen af juridisk rådgivning - mere tungtvejende offentlig interesse) (C/2023/214) Processprog: engelsk Parter Sagsøger: Troy Chemical Company BV (Delft, Nederlandene) (ved advokaterne D. Abrahams, Z. Romata og H. Widemann) Sagsøgt: Europa-Kommissionen (ved C. Ehrbar, K. Herrmann og R. Lindenthal, som befuldmægtigede) Sagens genstand Sagsøgeren har med sit søgsmål i henhold til artikel 263 TEUF nedlagt påstand om annullation af Kommissionens afgørelse C(2021) 5968 final af 5. april 2021, hvorved Kommissionen gav afslag på sagsøgerens begæring om aktindsigt i visse dele af fire dokumenter, hvis udbredelse der var blevet anmodet om inden for rammerne af en begæring i henhold til Europa-Parlamentets og Rådets forordning (EF) nr. 1049/2001 af 30. maj 2001 om aktindsigt i Europa-Parlamentets, Rådets og Kommissionens dokumenter (EFT 2001, L 145, s. 43). Konklusion 1) Europa-Kommissionen frifindes. 2) Troy Chemical Company BV betaler sagsomkostningerne. (1)   EUT C 490 af 6. 12. 2021. ELI: http://data. europa. eu/eli/C/2023/214/oj ISSN 1977-0871 (electronic edition)

Beslut om att inte göra invändningar mot en anmäld koncentration (Ärende M.8956 – Biogen/Samsung BioLogics/Bioepis JV) (Text av betydelse för EES.)

2018-09-10

http://publications.europa.eu/resource/cellar/2c2c47aa-c1de-11e8-8bb4-01aa75ed71a1

swe

C_2018345SV. 01000102. xml 27. 9. 2018    SV Europeiska unionens officiella tidning C 345/1 Beslut om att inte göra invändningar mot en anmäld koncentration (Ärende M. 8956 – Biogen/Samsung BioLogics/Bioepis JV) (Text av betydelse för EES) (2018/C 345/02) Kommissionen beslutade den 10 september 2018 att inte göra invändningar mot den anmälda koncentrationen ovan och att förklara den förenlig med den inre marknaden. Beslutet grundar sig på artikel 6. 1 b i rådets förordning (EG) nr 139/2004 (1). Beslutet i sin helhet finns bara på engelska och kommer att offentliggöras efter det att eventuella affärshemligheter har tagits bort. Det kommer att finnas — under rubriken koncentrationer på kommissionens webbplats för konkurrens (http://ec. europa. eu/competition/mergers/cases/). Denna webbplats gör det möjligt att hitta enskilda beslut i koncentrationsärenden, uppgifter om företag, ärendenummer, datum och sektorer, — i elektronisk form på webbplatsen EUR-Lex (http://eur-lex. europa. eu/homepage. html?locale=sv) under Celexnummer 32018M8956. EUR-Lex ger tillgång till unionslagstiftningen via internet. (1)  EUT L 24, 29. 1. 2004, s. 1

Kommissionens Gennemførelsesforordning (EU) 2020/148 af 3. februar 2020 om godkendelse af robenidinhydrochlorid (Robenz 66G) som tilsætningsstof til foder til slagtekyllinger og om ændring af forordning (EF) nr. 1800/2004 (indehaver af godkendelsen er Zoetis SA) (EØS-relevant tekst)

2020-02-03

http://publications.europa.eu/resource/cellar/424cf3d6-47ea-11ea-b81b-01aa75ed71a1

dan

L_2020033DA. 01000101. xml 5. 2. 2020    DA Den Europæiske Unions Tidende L 33/1 KOMMISSIONENS GENNEMFØRELSESFORORDNING (EU) 2020/148 af 3. februar 2020 om godkendelse af robenidinhydrochlorid (Robenz 66G) som tilsætningsstof til foder til slagtekyllinger og om ændring af forordning (EF) nr. 1800/2004 (indehaver af godkendelsen er Zoetis SA) (EØS-relevant tekst) EUROPA-KOMMISSIONEN HAR — under henvisning til traktaten om Den Europæiske Unions funktionsmåde, under henvisning til Europa-Parlamentets og Rådets forordning (EF) nr. 1831/2003 af 22. september 2003 om fodertilsætningsstoffer (1), særlig artikel 9, stk. 2, og ud fra følgende betragtninger: (1) Forordning (EF) nr. 1831/2003 indeholder bestemmelser om godkendelse af fodertilsætningsstoffer og om grundlaget og procedurerne for meddelelse af sådan godkendelse. Forordningens artikel 10, stk. 2, indeholder bestemmelser om en ny vurdering af tilsætningsstofferne, der er godkendt i henhold til Rådet direktiv 70/524/EØF (2). (2) Præparatet af robenidinhydrochlorid (Robenz 66G) blev godkendt uden tidsbegrænsning i overensstemmelse med direktiv 70/524/EØF som tilsætningsstof til foder til slagtekyllinger ved Kommissionens forordning (EF) nr. 1800/2004 (3). Præparatet blev derpå opført i registret over fodertilsætningsstoffer som et eksisterende produkt, jf. artikel 10, stk. 1, i forordning (EF) nr. 1831/2003. (3) I henhold til artikel 10, stk. 2, i forordning (EF) nr. 1831/2003 sammenholdt med samme forordnings artikel 7 er der indgivet en ansøgning om en ny vurdering af robenidinhydrochlorid (Robenz 66G) som tilsætningsstoffer til foder til slagtekyllinger. Ansøgeren har anmodet om, at tilsætningsstoffet klassificeres i tilsætningsstofkategorien »coccidiostatika og histomonostatika«. Ansøgningen var vedlagt de oplysninger og dokumenter, der kræves i henhold til artikel 7, stk. 3, i forordning (EF) nr. 1831/2003. (4) Den Europæiske Fødevaresikkerhedsautoritet (»autoriteten«) konkluderede i sin udtalelse af 24. januar 2019 (4), at robenidinhydrochlorid (Robenz 66G) under de foreslåede anvendelsesbetingelser ikke har skadelige virkninger på dyrs eller menneskers sundhed eller på miljøet. Autoriteten mente, at tilsætningsstoffet har potentiale til effektivt at bekæmpe coccidiose i slagtekyllinger. Autoriteten vurderer, at der er behov for overvågning på stedet efter markedsføringen af Eimeria spp. , helst i den sidste del af godkendelsens gyldighedsperiode. Den har også gennemgået den rapport om metoder til analyse af fodertilsætningsstoffet, der blev forelagt af det ved forordning (EF) nr. 1831/2003 oprettede referencelaboratorium. (5) Vurderingen af robenidinhydrochlorid (Robenz 66G) viser, at betingelserne for godkendelse, jf. artikel 5 i forordning (EF) nr. 1831/2003, er opfyldt. Derfor bør anvendelsen af dette præparat godkendes som anført i bilaget til nærværende forordning. (6) Som følge af denne nye vurdering bør forordning (EF) nr. 1800/2004 ændres i overensstemmelse hermed. (7) Da der ikke er sikkerhedshensyn, som kræver øjeblikkelig anvendelse af ændringerne i betingelserne for godkendelsen, bør der indrømmes en overgangsperiode, så berørte parter kan forberede sig på at opfylde de nye krav i godkendelsen. (8) Foranstaltningerne i denne forordning er i overensstemmelse med udtalelse fra Den Stående Komité for Planter, Dyr, Fødevarer og Foder — VEDTAGET DENNE FORORDNING: Artikel 1 Det i bilaget opførte præparat, der tilhører tilsætningsstofkategorien »coccidiostatika og histomonostatika«, godkendes som fodertilsætningsstof på de betingelser, der er fastsat i bilaget. Artikel 2 I forordning (EF) nr. 1800/2004 foretages følgende ændringer: 1) Artikel 2 udgår. 2) Bilaget udgår. Artikel 3 Det i bilaget opførte præparat samt foder, der indeholder dette præparat, som er produceret og mærket før den 25. august 2020 i overensstemmelse med de regler, der finder anvendelse før den 25. februar 2020, kan fortsat markedsføres og anvendes, indtil de eksisterende lagre er opbrugt. Artikel 4 Denne forordning træder i kraft på tyvendedagen efter offentliggørelsen i Den Europæiske Unions Tidende. Denne forordning er bindende i alle enkeltheder og gælder umiddelbart i hver medlemsstat. Udfærdiget i Bruxelles, den 3. februar 2020. På Kommissionens vegne Ursula VON DER LEYEN Formand (1)  EUT L 268 af 18. 10. 2003, s. 29. (2)  Rådets direktiv 70/524/EØF af 23. november 1970 om tilsætningsstoffer til foderstoffer (EFT L 270 af 14. 12. 1970, s. 1). (3)  Kommissionens forordning (EF) nr. 1800/2004 af 15. oktober 2004 om en tiårig tilladelse til anvendelse i foderstoffer af tilsætningsstoffet »Cycostat 66G«, som tilhører gruppen af coccidiostatika og andre lægemidler (EUT L 317 af 16. 10. 2004, s. 37). (4)  EFSA Journal 2019 17(3):5613. BILAG Tilsætningsstoffets identifikationsnummer Navn på indehaveren af godkendelsen Tilsætningsstof (handelsnavn) Sammensætning, kemisk betegnelse, beskrivelse Dyreart eller -kategori Maksimumsalder Minimumsindhold Maksimumsindhold Andre bestemmelser Godkendelse gyldig til Maksimalgrænseværdier i de relevante fødevarer af animalsk oprindelse mg aktivstof/kg fuldfoder med et vandindhold på 12 % Tilsætningsstofkategori: Coccidiostatika og histomonostatika   5a758 Zoetis SA Robenidin hydrochlorid (Robenz 66G) Tilsætningsstoffets sammensætning Robenidinhydrochlorid: 66 g/kg Lignosulfonat: 40 g/kg Calciumsulfatdihydrat: 894 g/kg Slagtekyllinger — 36 36 1. Forbud mod anvendelse af tilsætningsstoffet mindst fem dage før slagtning. 2. Tilsætningsstoffet anvendes i foderblandinger som forblanding. 3. Tilsætningsstoffet må ikke blandes med andre coccidiostatika. 4. Efter markedsføringen gennemfører indehaveren af godkendelsen et overvågningsprogram af resistens over for: bakterier og Eimeria spp. 5. Til brugerne af tilsætningsstoffet og forblandingerne skal foderstofvirksomhedslederne iværksætte driftsprocedurer og administrative foranstaltninger med henblik på at imødegå risici ved anvendelse. I tilfælde, hvor risiciene ikke kan fjernes eller begrænses til et minimum ved hjælp af disse procedurer og foranstaltninger, må tilsætningsstoffet og forblandingerne kun anvendes med de fornødne personlige værnemidler. 25. februar 2030 800 μg robenidinhydrochlorid/kg våd lever. 350 μg robenidinhydrochlorid/kg våd nyre. 200 μg robenidinhydrochlorid/kg våd muskel. 1300 μg robenidinhydrochlorid/kg våd hud/vådt fedt. Aktivstoffets karakteristika Robenidinhydrochlorid, C15H13Cl2N5. HCl, 1,3-bis[(p-chlorobenzyliden) amino]- guanidinhydrochlorid (97 %) CAS-nr. : 25875-50-7, Beslægtede urenheder: — N,N«,N«-tris[(p-chlorobenzyliden) amino]guanidin (TRIS) ≤ 0,5 % — bis-(4-chlorobenzyliden)hydrazin (AZIN) ≤ 0,5 % — ukendt urenhed ≤ 1 % (individuel ukendt urenhed ≤ 0,2 %) Analysemetode  (1) Til kvantificering af robenidinhydrochlorid i tilsætningsstoffet og foderstoffer: Højtryksvæskekromatografi kombineret med ultraviolet detektion (HPLC-UV) Til kvantificering af robenidinhydrochlorid i foderstoffer: Højtryksvæskekromatografi kombineret med ultraviolet detektion (HPLC-UV) — Kommissionens forordning (EF) nr. 152/2009 Til kvantificering af robenidinhydrochlorid i væv: omvendt fase-højtryksvæskekromatografi koblet til et tredobbelt firepolet massespektrometer (RP-HPLC-MS/MS) eller lignende metoder, der opfylder kravene i Kommissionens afgørelse 2002/657/EF. (1)  Nærmere oplysninger om analysemetoderne findes på referencelaboratoriets hjemmeside: https://ec. europa. eu/jrc/en/eurl/feed-additives/evaluation-reports

Inforegio news. Nr. 149, September 2006.

2001-03-05

http://publications.europa.eu/resource/cellar/b3e2a2f7-2c92-4189-8659-cb062f71fe3a

dan

Mål T-127/21: Talan väckt den 26 februari 2021 – Swissgrid mot kommissionen

2021-02-26

http://publications.europa.eu/resource/cellar/959ce6d0-b6ac-11eb-8aca-01aa75ed71a1

swe

C_2021189SV. 01001801. xml 17. 5. 2021    SV Europeiska unionens officiella tidning C 189/18 Talan väckt den 26 februari 2021 – Swissgrid mot kommissionen (Mål T-127/21) (2021/C 189/20) Rättegångsspråk: engelska Parter Sökande: Swissgrid AG (Aarau, Schweiz) (ombud: advokaterna, P. De Baere, P. L’Ecluse, K. T’Syen och V. Lefever) Svarande: Europeiska kommissionen Yrkanden Sökanden yrkar att tribunalen ska — ogiltigförklara det angripna beslutet, — förplikta svaranden att ersätta rättegångskostnaderna. Grunder och huvudargument Sökanden yrkar att tribunalen ska ogiltigförklara kommissionens beslut, i dess skrivelse av den 17 december 2020, genom vilket kommissionen upplyser de systemansvariga för överföringssystem om att sökanden inte uppfyller kraven för att delta i de europeiska plattformarna för utbyte av standardprodukter för balansenergi, vilket innefattar Trans European Replacement Reserves Exchange (TERRE), och kräver att TERRE:s systemansvariga för överföringssystem ska utesluta sökanden från TERRE:s plattform senast den 1 mars 2020. Till stöd för sin talan åberopar sökanden fyra grunder. 1. Första grunden: Felaktig tillämpning av artikel 1. 6 i kommissionens förordning (EU) 2017/2195 av den 23 november 2017 (1) — Det angripna beslutet innebär ett åsidosättande av artikel 1. 6 i förordning nr 2017/2195 i den del där det i det beslutet anges att en förutsättning för att sökanden ska kunna delta i de europeiska plattformarna för utbyte av standardprodukter är att dess deltagande är ”nödvändigt” för att lösa ett problem med systemsäkerheten, när det relevanta kriteriet är om uteslutningen av Schweiz ”kan leda till oplanerade fysiska kraftflöden via Schweiz som äventyrar regionens systemsäkerhet”. — Det angripna beslutet innebär ett åsidosättande av artikel 1. 6 i förordning (EU) 2017/2195 då utgångspunkten däri är att de alternativa villkoren i artikel 1. 6 i förordning (EU) utgör kumulativa villkor. 2. Andra grunden: Felaktig tillämpning av artikel 1. 7 i förordning (EU) 2017/2195 — Det angripna beslutet innebär ett åsidosättande av artikel 1. 7 i förordning nr 2017/2195 då utgångspunkten däri är att artikel 1. 7 i förordning nr 2017/2195 ska tolkas på så sätt att det krävs att ett mellanstatligt avtal om elsamarbete ingås mellan unionen och Schweiz i den mening som avses i det första alternativa villkoret i artikel 1. 6 i förordning (EU) 2017/2195. — Det angripna beslutet innebär ett åsidosättande av artikel 1. 7 i förordning nr 2017/2195 då det inte på ett korrekt sätt grundats på yttranden från Europeiska unionens byrå för samarbete mellan energitillsynsmyndigheter (Acer) och från alla systemansvariga för överföringssystem. 3. Tredje grunden: Det angripna beslutet innebär ett åsidosättande av artikel 41. 2 a i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna och sökandens rätt till försvar, då Europeiska kommissionen underlät att beakta och bemöta de argument som sökanden framfört i dess skrivelser till Europeiska kommissionen av den 29 september 2020 och den 8 december 2020. 4. Fjärde grunden: Det angripna beslutet innebär ett åsidosättande av artikel 41. 2 a i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna och artikel 286 FEUF, då det i) däri inte anges några lämpliga skäl för Europeiska kommissionens beslut att bortse från a) de argument som sökanden framfört dess skrivelser till Europeiska kommissionen av den 29 september 2020 och den 8 december 2020, b) alla yttranden från systemansvariga för överföringssystem och c) yttrande från Acer; och ii) innehåller ett motstridigt och bristfälligt resonemang. (1)  Kommissionens förordning (EU) 2017/2195 av den 23 november 2017 om fastställande av riktlinjer för balanshållning avseende el (EUT L 312, 2017, s. 6-53)

Kommissionens forordning (EF) nr. 830/2002 af 17. maj 2002 om fastsættelse af maksimumsstøtten for koncentreret smør for den 269. særlige licitation, der foretages i forbindelse med den i forordning (EØF) nr. 429/90 fastsatte løbende licitation

2002-05-17

http://publications.europa.eu/resource/cellar/7fb16c8f-62c6-4c1b-95d3-db4b7025e277

dan

L 133/6 DA De Europæiske Fællesskabers Tidende 18. 5. 2002 KOMMISSIONENS FORORDNING (EF) Nr. 830/2002 af 17. maj 2002 om fastsættelse af maksimumsstøtten for koncentreret smør for den 269. særlige licitation, der foretages i forbindelse med den i forordning (EØF) nr. 429/90 fastsatte løbende licitation KOMMISSIONEN FOR DE EUROPÆISKE FÆLLESSKABER HAR — (2) under henvisning til traktaten om oprettelse af Det Europæiske Fællesskab, under henvisning til Rådets forordning (EF) nr. 1255/1999 af 17. maj 1999 om den fælles markedsordning for mælk og mejeriprodukter (1), senest ændret ved Kommissionens fororde- ning (EF) nr. 509/2002 (2), særlig 10, og ud fra følgende betragtninger (1) I henhold til Kommissionens forordning (EØF) nr. 429/ februar 1990 om støtte ved licitation til 90 af 20. koncentreret smør bestemt til direkte forbrug i Fælles- skabet (3), senest ændret ved forordning (EF) nr. 124/ 1999 (4), afholder interventionsorganerne en løbende licitation for ydelse af støtte til koncentreret smør. I artikel 6 i nævnte forordning er det fastsat, at der under hensyntagen til de ved hver særlig licitation indkomne bud fastsættes en maksimumsstøtte for koncentreret smør med et indhold af fedtstof på mindst 96 %, eller det besluttes ikke at tage licitationen til følge. Størrelsen af destinationssikkerheden bør fastsættes i overensstem- melse hermed. Med henblik på de bud, der er afgivet, bør maksimums- støtten fastsættes på nedennævnte niveau, og destinati- i overensstemmelse fastsættes onssikkerheden bør hermed. (3) De i denne forordning fastsatte foranstaltninger er i overensstemmelse med udtalelse fra Forvaltningsko- mitéen for Mælk og Mejeriprodukter — UDSTEDT FØLGENDE FORORDNING: Artikel 1 For den 269. særlige licitation i forbindelse med den i forord- ning (EØF) nr. 429/90 fastsatte løbende licitation fastsættes maksimumsstøtten samt destinationssikkerheden således: — maksimumsstøtten: — destinationssikkerheden: 105 EUR/100 kg 116 EUR/100 kg. Artikel 2 Denne forordning træder i kraft den 18. maj 2002. Denne medlemsstat. forordning er bindende i alle enkeltheder og gælder umiddelbart i hver Udfærdiget i Bruxelles, den 17. maj 2002. På Kommissionens vegne Franz FISCHLER Medlem af Kommissionen (1) EFT L 160 af 26. 6. 1999, s. 48. (2) EFT L 79 af 22. 3. 2002, s. 15. (3) EFT L 45 af 21. 2. 1990, s. 8. (4) EFT L 16 af 21. 1. 1999, s. 19

Gemensamma slutsatser från Europaparlamentet, Europeiska unionens råd och Europeiska kommissionen om de politiska målen och prioriteringarna för 2020–2024 2021/C 451 I/02

2020-12-10

http://publications.europa.eu/resource/cellar/a07d646a-4977-11eb-b59f-01aa75ed71a1

swe

CI2020451SV. 01000401. xml 29. 12. 2020    SV Europeiska unionens officiella tidning CI 451/4 Gemensamma slutsatser från Europaparlamentet, Europeiska unionens råd och Europeiska kommissionen om de politiska målen och prioriteringarna för 2020–2024 (2021/C 451 I/02) För valperioden fram till 2024 är de tre institutionerna överens om att lägga fram en ambitiös politisk och lagstiftningsmässig agenda för återhämtning och förnyad vitalitet. Det är en positiv agenda för en mer resilient union, där man strävar efter att återhämta sig från effekterna av covid-19-pandemin, tar vara på möjligheterna med både klimatomställningen och den digitala omvandlingen och stärker Europas öppna strategiska oberoende. För att unionen och dess partner ska kunna återhämta sig och förbereda sig för dessa omställningar kommer vi att prioritera följande mål under de kommande fyra åren: 1. Vi kommer att göra allt vi kan för att säkerställa en fullständig återhämtning från covid-19-pandemin där ingen lämnas utanför. Vi kommer att fortsätta att skydda liv och försörjningsmöjligheter, stödja vårdpersonal och säkerställa tillgången till medicinska produkter inom och utanför EU och prioritera utvecklingen och spridningen av ett vaccin över hela världen. Vi kommer att fortsätta att koncentrera våra insatser på åtgärder för att mildra effekterna av den ekonomiska krisen. Vi kommer att använda vår ambitiösa fleråriga budget, förstärkt av Next Generation EU, för att driva på återhämtningen och forma morgondagens ekonomi samtidigt som vi genomför färdplanen för införandet av nya egna medel. Vi kommer att fördjupa den inre marknaden för att stödja en stark återhämtning och skapa ett mer konkurrenskraftigt och hållbart Europa. Vi kommer att dra lärdom av hälsokrisen och de sårbarheter som blottlagts, inom ramen för ett mer långtgående samarbete om hälsa och civilskydd, och skapa en europeisk hälsounion, samtidigt som de nationella befogenheterna respekteras. 2. Utöver att hantera pandemin på ett samordnat sätt kommer vi att intensifiera vårt arbete med att bygga morgondagens union. Vi kommer därför att prioritera åtgärder som påskyndar omställningen till ett rättvisare, hälsosammare, grönare och mer digitalt samhälle i EU och på den globala arenan. Vi kommer att stärka vår forskning och utveckling samt vår innovationskapacitet för att påskynda den gröna och digitala omställningen, särskilt på viktiga områden som energisektorn, högpresterande datorsystem och tillförlitlig artificiell intelligens. 3. EU:s globala ledarskap i kampen mot klimatförändringarna är fortfarande en central prioritering, eftersom drastiska minskningar av utsläppen och effektivare resursanvändning inom alla ekonomiska sektorer har blivit en akut nödvändighet. Samtidigt erbjuder den gröna omställningen enorma möjligheter till ekonomisk tillväxt och skapande av arbetstillfällen, detta medan den förbättrar vår klimatresiliens. Under de kommande fyra åren kommer vi att sträva efter att uppnå våra mål om klimatneutralitet senast 2050, om en socialt rättvis omställning till en konkurrenskraftig, hållbar och cirkulär ekonomi, om skydd av den biologiska mångfalden och om genomförande av FN:s mål för hållbar utveckling för 2030. 4. Covid-19-krisen har påskyndat hyperkonnektiviteten och integreringen av ny teknik som formar vårt sätt att leva och förändrar vårt sätt att lära oss saker, arbeta, umgås och konsumera. Krisen har också blottlagt de sårbarheter som Europa står inför – allt från it-säkerhet till kapacitetsproblem och otillräcklig bredbandsinfrastruktur i många regioner. För att stärka vår plats i den globala ekonomin och försvara våra värden kommer vi att utveckla våra egna digitala lösningar och upprätta Europas digitala suveränitet. Våra insatser måste samtidigt inriktas på tillgång till och skydd av uppgifter, utveckling av innovativ teknik och uppgradering av vår infrastruktur. För att utnyttja den nuvarande dynamiken och leda in Europa på en ambitiös väg mot ytterligare digitalisering kommer vi att fastställa tydliga digitala mål för 2030 och tillsammans arbeta för att förverkliga dem. Krisens ekonomiska effekter och återhämtningstakten kommer inte att vara samma för alla grupper i samhället och för alla EU:s regioner. Krisen har ökat arbetslösheten, särskilt bland ungdomar och kvinnor med osäkra anställningsformer. Vi kommer därför att anta åtgärder för att ytterligare genomföra den europeiska pelaren för sociala rättigheter, särskilt för att skydda arbetstagarnas rättigheter i den digitala ekonomin, skapa lika möjligheter för alla, utveckla en ram för tillräckliga minimilöner och göra lönerna mer transparenta. 5. För att göra vår ekonomi mer resilient och robust kommer vi att stärka dess grundvalar ytterligare. Vi kommer att säkerställa fri rörlighet genom ett väl fungerande Schengenområde, stärka, fördjupa och blåsa nytt liv i den inre marknaden, stödja nationella reform- och investeringsprogram och uppmuntra privata investeringar för att få fart på ekonomin. Vi kommer att bedriva en ambitiös europeisk industripolitik för att göra vår industri mer hållbar, miljövänlig, konkurrenskraftig i världen och mer resilient. Vi måste stärka vår gemensamma valuta, säkerställa större finansiell stabilitet och skydda oss mot ekonomisk brottslighet, skattebedrägeri, skatteundandragande, skatteflykt och penningtvätt. Europeiska företag och medborgare måste skyddas mot otillbörlig konkurrens från utlandet. Vi kommer därför att införa en rad lämpliga åtgärder på skatteområdet och ta itu med de snedvridande effekter som vissa utländska subventioner har på vår inre marknad. För att undvika försörjningsbrister och beroende av varor som är avgörande för våra medborgares säkerhet eller avgörande för att vår ekonomi ska fungera, kommer vi att kartlägga strategiska beroendeförhållanden och vidta åtgärder för att minska dem. Vi kommer att stärka vårt öppna strategiska oberoende och vår resiliens och hålla fast vid vårt orubbliga engagemang för en öppen och regelbaserad handel. 6. Auktoritära regimers försök att sprida vilseledande budskap om covid-19-pandemin och undergräva våra demokratiska samhällen ökar. Vår unions framtid beror på vår förmåga att försvara våra gemensamma värden och stärka vår demokratiska modell. Vi är fast beslutna att följa rättsstatsprincipen, som vårt demokratiska system bygger på. Vi kommer att agera beslutsamt för att garantera EU-medborgarnas säkerhet. Vi kommer också att stärka vår gemensamma kapacitet att reagera på terrorism och hybridhot samt på nya och befintliga sektorsövergripande och gränsöverskridande hybridhot och hybridbrott. Människan är själva drivkraften i vår demokrati. Vi kommer att ta itu med de brådskande samhällsproblem som hör samman med de demografiska förändringarna. Vi kommer att fortsätta att försvara respekten för grundläggande rättigheter och icke-diskriminering på hemmaplan och utomlands. Vi kommer att bekämpa rasism och arbeta för en jämlikhetsunion med lika rättigheter och möjligheter för alla. Vi kommer att slutföra vårt arbete med den omfattande reformen av vårt migrations- och asylsystem för att säkerställa en effektiv och human strategi och skaffa oss verktyg för att möta framtida utmaningar. 7. Vi kommer att stärka EU:s roll som global aktör: samarbete är avgörande för att påverka den globala utveckling som formar vår framtid och för att upprätthålla vår planets hälsa. Därför kommer vi att främja och reformera den regelbaserade multilaterala världsordningen. Vi kommer att ha ett nära samarbete med våra strategiska partner och likasinnade länder, särskilt med den nya amerikanska regeringen, för att uppnå dessa mål. Vi kommer att driva en förnyad utvidgningspolitik, ägna särskild uppmärksamhet åt våra partner i det östra och södra grannskapet och främja ett dynamiskt partnerskap med Afrika. Vi kommer att förbättra vår försvarsförmåga för ett starkare Europa som en del av en starkare transatlantisk allians. Vi kommer att arbeta för ett starkt WTO och lika villkor, samtidigt som vi säkerställer vår förmåga att reagera på otillbörliga metoder och bristande ömsesidighet. Dessa politiska mål och prioriteringar kommer att inspirera och vägleda våra insatser under de kommande åren. Vi kommer att integrera strategisk framsyn i vårt beslutsfattande för att bättre förstå de framtida effekterna av dagens politiska val, för att lyckas med den gröna och digitala omställningen och för att förbättra vår förmåga att påverka den globala utvecklingen. Vi kommer att arbeta tillsammans för att nå resultat för våra medborgare. I detta avseende kommer vi att ge dem möjlighet att göra sina röster hörda i EU:s beslutsfattande, bland annat genom konferensen om Europas framtid. Vi kommer att följa principerna om europeiskt mervärde, subsidiaritet och proportionalitet och dra full nytta av den potential som fördragen ger. Utfärdat i Bryssel den tionde december år två tusen tjugo. Företradda av Europaparlamentet Ordförande David SASSOLI Företradda av Europeiska unionens råd Ordförande Angela MERKEL Företradda av Europeiska kommissionen Ordförande Usula von der LEYEN

Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om ändring av beslut nr 1639/2006/EG om att upprätta ett ramprogram för konkurrenskraft och innovation (2007–2013 och av förordning (EG) nr 680/2007 om allmänna regler för gemenskapens finansiella stöd på området transeuropeiska nät på transportområdet och energiområdet

2011-10-19

http://publications.europa.eu/resource/cellar/3ae2a100-3814-4e90-b927-25f380cbf41d

swe

EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 19. 10. 2011 KOM(2011) 659 slutlig 2011/0301 (COD) Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om ändring av beslut nr 1639/2006/EG om att upprätta ett ramprogram för konkurrenskraft och innovation (2007–2013 och av förordning (EG) nr 680/2007 om allmänna regler för gemenskapens finansiella stöd på området transeuropeiska nät på transportområdet och energiområdet {SEK(2011) 1237 slutlig} {SEK(2011) 1239 slutlig} MOTIVERING 1. BAKGRUND I tider av budgetåtstramningar behövs nyskapande lösningar för att snabbt mobilisera en större andel privata investeringar och förbättra de finansiella instrument som finns tillgängliga för infrastrukturprojekt, särskilt inom energi-, transport- och IKT-sektorerna. De minskade infrastruktur kräver alternativa möjligheterna att lånefinansieringskällor. Den allmänna regeln för infrastruktur med kommersiell potential bör vara att kombinera EU-medel i partnerskap med kapitalmarknaden och banksektorn, särskilt via Europeiska investeringsbanken (EIB) som är EU:s finansiella organ enligt fördraget. finansiering av tillgång till få a) Europa 2020-initiativet om projektobligationer inom ramen för fonden för ett sammankopplat Europa (2014–2020) Den 29 juni 2011 antog Europeiska kommissionen sitt förslag om den fleråriga budgetramen för perioden 2014–2020. Ett av de viktigaste besluten var att samla beviljandet av finansiellt stöd till transport-, energi- och IKT-infrastruktur i en gemensam rättslig ram, fonden för ett sammankopplat Europa: ”Kommissionen har beslutat att lägga fram ett förslag om inrättande av fonden för ett sammankopplat Europa för att påskynda den infrastrukturutveckling som EU behöver. (…) Fonden för ett sammankopplat Europa kommer att finansiera på förhand fastställda prioriterade transport-, energi- och IKT-investeringar av EU-intresse samt både fysiska infrastrukturer och för hållbar utveckling. ”1 förenliga med kriterierna it-infrastrukturer som är Enligt detta beslut kommer kommissionen att lägga fram ett förslag om en ny förordning om inrättandet av för ett sammankopplat Europa. Europa 2020-initiativet om projektobligationer kommer att ingå i den uppsättning skuldfinansieringsinstrument som kan utnyttjas via fonden förutom aktieinstrument och bidrag. fonden Genom fonden för ett sammankopplat Europa kommer en mer långsiktig ram att skapas för att se till att energi-, transport- och telekommunikationsprojekt utvecklas och genomförs på ett lämpligt och effektivt sätt. Genom en heltäckande strategi för prioriterade möjligheter till infrastrukturprojekt2 skapas stora möjligheter att locka till sig ökad finansiering från den privata sektorn och samtidigt bidra till att fullborda den inre marknaden. Finansiella instrument behövs för att undanröja vissa hinder som förhindrar flödet av finansiering genom lån eller eget kapital. Huvudsyftet med dessa finansieringsformer är att locka till sig och underlätta den privata sektorns finansiering av projekt. Samtidigt stimulerar ökade investeringar i infrastrukturprojekt den globala utvecklingen av finansmarknaderna efter krisen, påskyndar den tillväxt. Europa 2020-initiativet om projektobligationer kommer att bli en integrerad del av riskdelningsinstrumenten i fonden för ett sammankopplat Europa för perioden 2014–2020. Fondens finansieringsinstrument kan utvidgas till att omfatta andra sektorer, exempelvis återhämtningen och ekonomiska främjar 1 2 KOM(2011) 500 slutlig. KOM(2011) 500 slutlig: En budget för Europa 2020 och relevanta arbetsdokument från kommissionens avdelningar. SV 2 SV social infrastruktur, förnybar energi eller vissa rymdprojekt under förutsättning att de uppfyller lämpliga ekonomiska och finansiella kriterier, och kommissionen kommer att inbjuda en rad partner, bland annat internationella finansinstitut och finansinstitut i medlemsstaterna som bedriver verksamhet av allmänt intresse att delta i genomförandet av finansieringsinstrumenten under perioden efter 2013. b) Europa 2020-initiativet om projektobligationer, pilotfasen 2012–2013 Huvudsyftet med pilotfasen 2012–2013 är att förbereda initiativets operativa fas inom ramen för fonden för ett sammankopplat Europa för perioden 2014–2020 och tillhandahålla omedelbart stöd till infrastrukturprojekt. På grund av budgetåtstramningar i medlemsstaterna finns det en risk för att infrastruktur av EU-intresse inte byggs i den takt som krävs för att uppnå Europa 2020-strategins mål, vilket i sin tur äventyrar EU:s ekonomiska återhämtning och tillväxt. Till följd av de likviditetsproblem och risker som uppstått under finanskrisen reagerade bankerna genom att korta av lånens löptider, samtidigt som de höjde priserna och skärpte kraven på säkerheter för infrastrukturprojekt. Även om marknaden för handel med bankskulder visar tecken på återhämtning är det fortfarande mycket svårt att få långsiktig finansiering för infrastrukturprojekt. Detta har lett till att obligationsmarknaderna har blivit viktigare som finansieringskälla. Men eftersom det inte finns några befintliga åtgärder för offentlig kreditförstärkning har inga projektobligationer utfärdats på området för TEN-T, TEN-E eller bredband under de senaste åren. Så länge som infrastrukturer medför särskilda aspekter och risker som nyexploatering, osäkra nyttokalkyler när det gäller framtida inkomstflöden, regionala aspekter som skuldkrisens inverkan och gränsöverskridande effekter, vilket innebär att förberedelserna för och genomförandet av projekten är både krävande och investerarna på kapitalmarknaderna. tidsödande, är sådana projekt inte attraktiva för Med tanke på detta och för att bidra till fullbordandet av den inre marknaden föreslås lanseringen av en pilotfas av Europa 2020-initiativet om projektobligationer på området för transport, energi och IKT. Syftet med initiativet är att mobilisera investeringar på områden som stimulerar tillväxt och skapar arbetstillfällen. De stora och brådskande behoven av infrastrukturinvesteringar kräver, förutom långa ledtider, omedelbara åtgärder för att lösa problemet med den knappa finansieringen och även utnyttja den drivkraft som skapats i och med det offentliga samrådet, vilket i sin tur ökar investerarnas förtroende. Syftet med Europa 2020-initiativet om projektobligationer är att tillhandahålla den kreditförstärkning som krävs för att locka kapitalmarknadsinvesterare. Genom initiativet skulle även en ny tillgångsklass skapas för projektobligationer för infrastrukturer. I samband med den ekonomiska återhämtningen och behovet av stödåtgärder för att stimulera tillväxt är det viktigt att initiativet inleds nu, när investerarna har börjat söka efter alternativa långsiktiga investeringsmöjligheter med inkomster. För att göra genomförandet av finansieringsinstrumenten i fonden för ett sammankopplat Europa mer effektivt är en pilotfas nödvändig, både för att optimera utformningen och intressera investerarna för perioden efter 2013. stabila Även om pilotfasen skulle vara begränsad till omfattningen när det gäller tillgängliga budgetmedel och antalet projekt som kan stödjas förväntas denna åtgärd stimulera marknadsbeteendet för infrastrukturprojekt ökar i allmänhet, för att på så vis lägga grunden för ett fullständigt genomförande under perioden 2014–2020. att kapitalmarknadens lånefinansiering acceptans av så SV 3 SV Detta initiativ skapar mervärde om det genomförs på EU-nivå eftersom de problem med marknadsfragmentering som skulle uppstå på medlemsstatsnivå kan undvikas. Initiativet kommer att komplettera snarare än ersätta bankernas utlåning och utgör därför ett alternativ och en konkurrenskraftig källa till långsiktig finansiering av infrastrukturprojekt. Om finansiering från den privata sektorn mobiliseras genom finansieringsinstrument på EU-nivå blir det möjligt att komma till rätta med problemen med bristande finansiering av projekt som inte lockar tillräckligt med privat kapital. Under pilotfasen skulle kommissionen särskilt samarbeta med EIB i syfte att optimera utformningen av initiativet så att det kan genomföras fullt ut från 2014 och framåt. Erfarenheterna från pilotfasen kommer att hjälpa både investerare och projektsponsorer att sätta sig in i hur projektobligationerna fungerar så att de kan överväga dem för eventuella ytterligare initiativ. För att skapa maximal effekt skulle initiativet även kunna tillämpas på projekt som befinner sig i ett framskridet skede i budgivningsprocessen så att projekten kan refinansieras under eller kort efter det att konstruktionsfasen slutförts. Även om initiativet under pilotfasen skulle genomföras tillsammans med EIB är tanken att söka flera partner som deltar i genomförandet av fasen efter 2013. Under den gällande fleråriga budgetramen har EU redan genomfört ett riskdelningsinstrument tillsammans med EIB, dvs. instrumentet för lånegarantier till projekt inom det transeuropeiska transportnätet (LGTT). Den riskdelningsteknik och de arbetsmetoder som används i initiativet kommer att kopplas till LGTT, vilket innebär att det utökas till att omfatta energi och telekommunikationer. Initiativets struktur liknar således LGTT, och EU:s bidrag kommer att användas för att dela riskerna med EIB. Till följd av likheterna mellan de båda initiativen beräknas initiativet för projektobligationer skapa en multiplikatoreffekt på cirka 15–20. Med tanke på att det är ont om tid uppmanar kommissionen parlamentet och rådet att anta förslaget om en pilotfas så snabbt som möjligt. 2. SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSANALYSER Ett offentligt samråd om initiativets grundläggande principer inleddes den 28 februari 2011. Dessutom hölls en konferens den 11 april 2011, där man diskuterade för- och nackdelar med det planerade initiativet. När samrådet avslutades hade över 100 svar inkommit från en rad olika sektorer. Intressenterna välkomnar initiativet om projektobligationer. Reaktionerna på initiativets mål var positiva, och intressenterna anser att projektobligationer kan bidra till att öka och underlätta finansieringen av infrastruktur genom att obligationsmarknaderna öppnas som en källa till lånekapital i en form som är av intresse för institutionella investerare. Den föreslagna mekanismen och den kreditvärdering man siktar på, A/A-, ansågs vara lämpliga. Initiativets inverkan på finansieringskostnader och löptider ansågs vara gynnsamma, dvs. att kostnaderna skulle minska och längre. Endast 2 procent av respondenterna ansåg att initiativet inte skulle leda till sänkta finansieringskostnaden, och de övriga trodde att inverkan i sämsta fall skulle bli neutral och i bästa fall positiv. löptiderna skulle bli När det gäller graden av kreditförstärkning ansåg majoriteten av de intressenter som besvarade den frågan att ett kreditförstärkningsinstrument på 20 procent av beloppet för den prioriterade skulden är tillräckligt, och några tyckte att den siffran borde sänkas till 10-20 procent för de berörda sektorerna, dvs. TEN-T, TEN-E och IKT. Nästan alla intressenter ansåg att dessa tre sektorer bör utgöra de kärnprojekt som ska finansieras. SV 4 SV Dessutom ansåg en fjärdedel av intressenterna att social infrastruktur bör inbegripas, och en femtedel av respondenterna ansåg att även förnybar energi bör vara bidragsberättigande. Sådana projekt omfattas emellertid inte av TEN-T, TEN-E och IKT, och kommer att övervägas i ett senare skede. Åsikterna gick isär om frågan om det bör finnas en gemensam kontrollerande kreditgivare. Kommissionen kommer därför inte att sätta några normer på det området, utan uppmuntra investerare, projektsponsorer och andra aktörer att enas om ett ömsesidigt godtagbart arrangemang. Det generellt positiva gensvaret bekräftar att kommissionen och EIB har identifierat ett stort marknadsbehov när det gäller projektfinansiering, vilket innebär att initiativet, om det utformas korrekt, kommer att slå väl ut. Konsekvensanalysen har belyst vissa eventuella rättsliga hinder när det gäller upphandling och kapitalmarknadsregler. Kommissionen kommer att fortsätta att arbeta med detta, med målsättningen att finna lämpliga lösningar på de frågor som kan uppstå i detta sammanhang. Man ansåg emellertid inte att dessa problem skulle riskera pilotfasen, även om den kan saktas ned. Intressenterna påpekade att det faktiskt inte finns någon aktiv projektobligationsmarknad i EU, och ansåg att initiativet bör inledas så snart som möjligt. Med tanke på att det ännu inte finns ett sektorsövergripande finansiellt instrument i form av projektobligationer på infrastrukturområdet på EU-nivå skulle pilotfasen 2012–2013 göra det möjligt att testa utformningen och marknadsacceptansen för att förbättra effektiviteten inom fonden för ett sammankopplat Europa för perioden 2014–2020. Under pilotfasen kommer inriktningen att ligga på projekt som befinner sig i ett relativt framskridet skede3 i syfte att påskynda genomförandet och göra det lättare att skapa en projektportfölj. För att vinna den relevanta erfarenheten så att upptaget sker snabbt efter 2013 är EIB villig att arbeta med konkreta verksamheter parallellt med lagstiftningsprocessen (dvs. innan ett formellt politiskt beslut fattas), så att de första transaktionerna kan genomföras 2012. Efter utfrågningen med konsekvensbedömningsnämnden den 31 augusti 2011 utfärdade nämnden sitt yttrande den 2 september 2011. Baserat på de rekommendationer som inkommit har rapporten utarbetats enligt följande huvudlinjer: I konsekvensanalysen görs en översyn av den rådande marknadssituationen med en koppling till den konsekvensanalys som åtföljer förslaget om fonden för ett sammankopplat Europa, som innehåller mer bakgrundsinformation om eventuella instrument inom fonden samt finansieringsluckor och brister på marknaden som påverkar den nuvarande nivån på infrastrukturinvesteringar. Det första alternativ som bedöms är inga åtgärder, dvs. att man skulle fortsätta med de befintliga bidragsprogrammen för energi och transport och de befintliga bidragsprogrammen och finansiella instrumenten för transport. Det andra alternativet förslaget om projektobligationsinitiativet. I detta sammanhang har de eventuella risker som kan hindra genomförandet av programmet bedömts, och bedömningen visar på en kvantifierbar förväntad effekt i form av en multiplikatoreffekt. Bedömningen lyfter också fram frågor om vilken incitament och det tredje behandlar rättsliga rör 3 T. ex. projekt där de lämpligaste anbudsgivarna redan har valts ut, och/eller refinansiering av projekt under uppförandet. SV 5 SV rättslig ram som skulle kunna stimulera långsiktiga investeringar, såsom upphandling, Solvens II eller kapitalkrav. 3. RÄTTSLIGA ASPEKTER PÅ FÖRSLAGET 3. 1. Rättslig grund handlar förslaget Eftersom och europeiska telekommunikationsområdet och förordning (EG) nr 680/2007 ändras väsentligt, har det samma rättsliga grunder som förordningen, dvs. artiklarna 172 och 173. 3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget). transport-, energi- om nät på 3. 2. Subsidiaritet och proportionalitet Förslaget uppfyller subsidiaritetsprincipen eftersom en förordning för finansiering av transeuropeiska nät-projekt med projektobligationer är det lämpligaste valet. På så vis blir det möjligt att se till att initiativet är effektivt i förhållande till den administrativa bördan och att det lockar till sig omfattande finansiering från den privata sektorn, eftersom den förväntade multiplikatoreffekten när det gäller bidraget från EU-budgeten jämfört med den beräknade totala finansieringen uppskattas till cirka 15–20. Initiativet inriktas på att optimera användningen av EU-medel, och syftet är alltså att förbättra både EU:s och medlemsstaternas åtgärder på detta område. Förslaget är också förenligt med proportionalitetsprincipen eftersom förslaget till förordning inte går utöver vad som är nödvändigt för att uppnå målen. Instrumentet för lånegarantier till projekt inom det transeuropeiska transportnätet inriktas endast på transportprojekt, och Europa 2020-initiativet om projektobligationer kommer att vara det första finansiella instrumentet på EU-nivå som stöder infrastrukturprojekt inom flera sektorer med liknande finansieringsbehov. Initiativet kommer därför att ge större fördelar när det gäller marknadspåverkan, administrativ effektivitet och resursanvändning. Genom initiativet skapas ett konsekvent finansiellt instrument på EU-nivå för infrastrukturintressenter som finansiärer, offentliga myndigheter, byggnadsföretag och operatörer. 3. 3. Närmare redogörelse för förslaget För att pilotfasen ska kunna inledas under den gällande fleråriga budgetramen måste nedanstående ändringar göras i Europaparlamentets och rådets beslut nr 1639/2006/EG4 om innovation (2007–2013) och att upprätta ett ramprogram för konkurrenskraft och Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 680/20075 om allmänna regler för gemenskapens finansiella stöd på området transeuropeiska nät på transportområdet och energiområdet. Genom Europaparlamentets och rådets beslut nr 1639/2006/EG upprättas ett ramprogram för konkurrenskraft och innovation, som omfattar IKT. Beslutet måste ändras för att göra det möjligt att lansera Europa 2020-initiativet om projektobligationer på IKT-området, och särskilt höghastighetsbredband. 4 5 EUT L 310, 9. 11. 2006, s. 15. EUT L 162, 22. 6. 2007, s. 1. SV 6 SV Genom artikel 1. 1 i detta förslag läggs ordet ”bredband” till i den befintliga artikel 26. 2b i beslutet om ramprogrammet för konkurrenskraft och innovation (CIP-programmet). Eftersom infrastrukturprojekt enligt beslutet ska inriktas på utvecklingen av höghastighetsbredband, anses det nödvändigt att betona detta. Artikel 1. 2 i detta förslag ersätter artikel 31. 2 i beslutet. Syftet är att lägga till en definition av riskdelningsinstrumentet för projektobligationer. På så sätt kan IKT-projekt dra fördel av initiativet i pilotfasen. Instrumentet bör finnas tillgängligt till och med den 31 december 2014. Det ska inte finnas några ytterligare skulder i EU:s allmänna budget, och den risk som är förbunden med alla operationer ska bäras av EIB. Artikel 1 kommer också att möjliggöra en överföring av högst 20 miljoner euro från IKT-budgeten till Europa 2020-initiativet om projektobligationer. I Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 680/2007 fastställs dessutom de allmänna reglerna för beviljande av unionens finansiella stöd på området transeuropeiska nät på transportområdet och energiområdet. Genom förordningen inrättas även ”instrumentet för lånegarantier till projekt inom det transeuropeiska transportnätet” (LGTT). Förordning (EG) nr 680/2007 måste också ändras för att EU ska kunna utöka omfattningen av det befintliga riskdelningspartnerskapet med EIB inom ramen för LGTT, så att EIB kan stödja finansieringen av obligationer i initiativet. Syftet med att ändra artikel 2 i förordning (EG) nr 680/2007 genom artikel 2. 1 i detta förslag är således att lägga till en definition av riskdelningsinstrumentet och kreditförstärkningen för projektobligationer. På så sätt kan transport- och TEN-E-projekt utnyttja initiativet under pilotfasen. Genom artikel 2. 2 i detta förslag ändras artikel 4 i förordning (EG) nr 680/2007, så att ansökningar om att utnyttja riskdelningsinstrumentet för projektobligationer ställs till EIB, vilket för närvarande är fallet med LGTT. Artikel 2. 3 i förslaget kommer att möjliggöra en överföring av högst 200 miljoner euro från lånegarantiinstrumentet från TEN-E-budgeten för Europa 2020-initiativet om projektobligationer. EU:s budgetansvar kommer att vara strikt begränsat till budgetanslag, och den risk som är förbunden med alla operationer ska bäras av EIB. (LGTT) och 10 miljoner euro för TEN-transportprojekt För att möjliggöra ett snabbt genomförande anges i artikel 3 i förslaget att förslaget till förordning bör träda i kraft dagen efter det att det offentliggjorts. 4. BUDGETKONSEKVENSER Initiativet kommer att finansieras helt genom återanvändning av budgetposterna för de befintliga programmen under 2012 och 2013. Ett belopp på 500 miljoner euro för LGTT har redan fastställs genom förordning (EG) nr 680/2007, och under pilotfasen får högst 200 miljoner euro av det beloppet återanvändas för projektobligationer inom transportområdet enligt följande: 06 03 03 TEN Transport högst 200 miljoner euro 2012–2013. SV 7 SV Belopp på 10 miljoner euro respektive 20 miljoner euro från budgetposterna för TEN-E och CIP får återanvändas enligt följande: 32 03 02 TEN Energi högst 10 miljoner euro 2012–2013 för TEN-E-projekt. 09 03 01 CIP högst 20 miljoner euro 2013 för IKT- och bredbandsprojekt. Dessa omfördelningar av budgeten anges i den finansieringsöversikt som åtföljer förslaget. Det kommer inte att finnas någon ansvarsförbindelse för EU-budgeten eftersom EU:s bidrag kommer att begränsas till det belopp som får anslås för detta område i budgetposterna. SV 8 SV 2011/0301 (COD) Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om ändring av beslut nr 1639/2006/EG om att upprätta ett ramprogram för konkurrenskraft och innovation (2007–2013 och av förordning (EG) nr 680/2007 om allmänna regler för gemenskapens finansiella stöd på området transeuropeiska nät på transportområdet och energiområdet EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 172 och 173. 3, med beaktande av Europeiska kommissionens förslag, efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten, med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande6, med beaktande av Regionkommitténs yttrande7, i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet, och av följande skäl: (1) (2) rådets beslut nr 1639/2006/EG Genom Europaparlamentets och av den 24 oktober 20068 upprättas ett ramprogram för konkurrenskraft och innovation (CIP) med olika typer av genomförandeåtgärder inom specifika program, bland andra programmet till stöd för politiken för informations- och kommunikationsteknik (”IKT-stödprogrammet”), vars mål är att stärka den inre marknaden för IKT-produkter och IKT-tjänster och IKT-baserade produkter och tjänster samt att stimulera innovation genom mer omfattande användning av och investering i IKT. I Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 680/2007 av den 20 juni 20079 stöd på området fastställs allmänna transeuropeiska nät på transportområdet och energiområdet. Genom förordningen inrättas även ett riskdelningsinstrument, dvs. instrumentet för lånegarantier till projekt inom det transeuropeiska transportnätet (LGTT). för gemenskapens finansiella regler 6 7 8 9 EUT C , , s. EUT C , , s. EUT L 310, 9. 11. 2006, s. 15. EUT L 162, 22. 6. 2007, s. 1. SV 9 SV (3) (4) (5) (6) (7) för risk Under nästa årtionde kommer det att krävas större investeringar än någonsin i EU:s transport-, energi, informations- och kommunikationsnät för att stödja de prioriterade åtgärderna i Europa 2020-strategin och utveckla smart, uppgraderad och helt sammankopplad infrastruktur för att slutföra den inre marknaden. Investeringsbehovet för TEN-T-nätet beräknas uppgå till 500 miljarder euro. Enligt beräkningarna finns det en de 100 miljarder euro energiinfrastrukturprojekt som är relevanta för EU inte kommer att genomföras på grund av olika hinder när det gäller tillståndsbeviljande, reglering och finansiering, sektorn. medan ytterligare 100 miljarder euro kommer att för Investeringsbehoven höghastighetsbredband till 181-273 miljarder euro, varav investeringar från den privata sektorn uppskattas uppgå till 30-100 miljarder euro. uppnå för alla människor och agendans mål i EU uppgår finansieras av investeringarna digitala företag cirka den för att att av i I sin resolution av den 8 juni 2011 om investering i framtiden: en ny flerårig budgetram för ett konkurrenskraftigt och hållbart Europa för alla10 framhåller Europaparlamentet att unionen bör vidta åtgärder särskilt för att förbättra utnyttjandet av EU-medlen som ett incitament för att locka till sig ytterligare medel från Europeiska investeringsbanken (EIB), Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling (EBRD), andra internationella finansiella institut och den privata sektorn. Parlamentet välkomnar likaså Europa 2020-initiativet om projektobligationer, i form av en riskdelningsmekanism med Europeiska investeringsbanken (EIB), vilket ger stöd upp till en viss nivå från EU-budgeten som bör förstärka EU-medlen och ytterligare locka till sig privata investerares intresse av att delta i prioriterade EU-projekt i enlighet med Europa 2020-målen. Finansiella instrument kan bidra till att förbättra effektiviteten i budgetutgifterna och uppnå starka multiplikatoreffekter när det gäller att locka till sig finansiering från den privata förväntade multiplikatoreffekten av Europa 2020-initiativet om projektobligationer är 15-20. investeringsvolymer. Den lämpliga sektorn samt Den 12 juli 2011 erinrade rådet om att finansieringsinstrument behöver utvärderas ytterligare när det gäller hävstångseffekter jämfört med de befintliga instrumenten, risker som skulle tillföras den offentliga sektorns balansräkningar och en eventuell utträngning av privata finansinstitut. Kommissionen behandlar dessa frågor i sitt meddelande11 om en pilotfas för Europa 2020-initiativet om projektobligationer och den åtföljande konsekvensanalysen, som grundas på resultaten av det offentliga samrådet. Europa 2020-initiativet om projektobligationer har ett dubbelt mål: för det första att bidra till finansieringen av projekt som omfattas av EU:s politiska prioriteringar, och för det andra att underlätta och öka den privata sektorns deltagande i den långsiktiga kapitalmarknadsfinansieringen av i EU-budgeten kommer att riktas om mot tillväxtfrämjande områden, med hänsyn till unionens budgetdisciplin och taken enligt den gällande fleråriga budgetramen. infrastrukturprojekt. En del av utgifterna 10 11 KOM(2011) 500. KOM(2011) 660. SV 10 SV (8) (9) fördelar Projektobligationer kommer att bli det första finansiella instrumentet för infrastruktur med liknande finansieringsbehov inom flera olika sektorer, och kommer därför att ge större i form av marknadspåverkan, administrativ effektivitet och resursanvändning. Projektobligationerna kommer att vara ett konsekvent instrument offentliga myndigheter, infrastrukturintressenter, för byggnadsföretag och operatörer. finansiärer, såsom Genom Europa 2020-initiativet om projektobligationer kommer obligationer att utfärdas av projektföretag. Unionens budget, kombinerat med finansiering från en finansieringspartner, kommer att användas förbättra obligationernas kreditkvalitet i syfte att locka till sig investerare på lånekapitalmarknaden, såsom pensionsfonder och försäkringsbolag. för att (10) Unionens stöd skulle minska den inneboende risken med projektobligationer i en sådan utsträckning att aktörerna på kapitalmarknaderna är villiga att investera i projektobligationer för mer storskaliga infrastrukturprojekt än vad som skulle vara möjligt utan EU-stöd. (11) Genom projektobligationer blir det också möjligt att undvika att EU:s ekonomiska återhämtning äventyras till följd av ökad trafikträngsel, brist på energianslutningar och en för infrastrukturprojekt att få långsiktig privat eller offentlig finansiering. av bredbandsspridningen svårigheterna avsaktning följd till av (12) Medlemsstaterna omvärderar av budgetåtstramningar och strukturreformer, vilket gör det svårare att få fram de ökade infrastrukturinvesteringar för som behövs. Bankernas infrastrukturprojekt är dessutom fortfarande otillräcklig och lånen är dyra, vilket kräver alternativa och konkurrenskraftiga lånefinansieringskällor. långvariga utlåning infrastrukturprogram följd sina till (13) Marknaden för lånekapitalfinansiering är emellertid inte tillräckligt tillgänglig för av På infrastrukturprojekt obligationsmarknaderna inom EU, kombinerat med infrastrukturprojektens storlek och komplexitet och de långa ledtiderna för förberedelserna av infrastrukturprojekt, är detta en lämplig tidpunkt för att hantera denna fråga på EU-nivå genom en påskyndad process i god tid före lanseringen av fonden för ett sammankopplat Europa. fragmenteringen unionen. grund av i (14) Därför bör en pilotfas för Europa 2020-initiativet om projektobligationer inledas under den nuvarande budgetramen i syfte att utveckla kapitalmarknadens finansiering på tillgängliga infrastrukturområdet finansieringsinstrument för transportprojekt. samtidigt antalet stort och öka i (15) Beslut nr 1639/2006/EG och förordning (EG) nr 680/2007 bör ändras i syfte att genomföra pilotfasen för Europa 2020-initiativet om projektobligationer. Syftet med pilotfasen är att stödja infrastrukturprojekt med kommersiell potential inom transport-, energi- och IKT-sektorerna. Efter 2013 kan initiativet även utvidgas till att omfatta andra sektorer. (16) Med tanke på Europeiska investeringsbankens (EIB) mångåriga sakkunskap, att EIB är den institution som finansierar flest infrastrukturprojekt och dessutom är EU:s finansiella organ enligt fördraget, bör EIB delta tillsammans med kommissionen i genomförandet av pilotfasen. De exakta villkoren och bestämmelserna för samarbetet, SV 11 SV inklusive riskdelning och EIB:s ersättning, bör fastställas i ett avtal mellan kommissionen och EIB. (17) Pilotfasen för Europa 2020-initiativet om projektobligationer bör inledas som en förberedelse för den föreslagna fonden för ett sammankopplat Europa. Pilotfasen kommer på så sätt att bana väg för fondens finansiella riskdelningsinstrument. (18) Stödansökningar, urval och genomförande av alla projekt ska ske enligt EU-lagstiftningen, särskilt bestämmelserna om statligt stöd, och ska undvika att skapa nya eller öka befintliga snedvridningar av marknaden. (19) Pilotfasen bör finansieras genom återanvändning av medel från budgetarna för energi och åren 2012 och 2013, och telekommunikationsprogram. från TEN-T-budgeten, högst 20 miljoner euro från budgeten för ramprogrammet för konkurrenskraft och från TEN-E-budgeten återanvändas för detta initiativ. De tillgängliga budgetmedlen begränsar både initiativets omfattning och antalet projekt som kan stödjas. transport-, får högst 200 miljoner euro (CIP) och högst 10 miljoner euro från befintliga I detta syfte innovation tas (20) Budgetmedlen ska begäras av EIB på grundval av ett urval projekt som EIB anser vara passande och genomförbara. Alla ansökningar ska inlämnas senast 31 december 2013. Storskaliga infrastrukturprojekt är komplexa, och det faktiska godkännandet av ett projekt får därför ske ett annat datum, men senast den 31 december 2014. (21) För att de åtgärder som fastställs i denna förordning ska vara effektiva bör förordningen träda i kraft dagen efter det att den offentliggörs. HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE. Artikel 1 Ändringar av beslut nr 1639/2006/EG Beslut nr 1639/2006/EG ska ändras på följande sätt: 1. Artikel 26. 2 b ska ersättas med följande: ”b) Stimulans av innovation genom mer omfattande användning av och investering i IKT och bredband. ” 2. Artikel 31 ska ändras på följande sätt: a) Punkt 2 ska ersättas med följande: ”2. Projekten ska vara inriktade på främjande av innovation, tekniköverföring och spridning av ny teknik som är mogen att introduceras på marknaden. Unionen kan bevilja bidrag till budgeten för de projekt som avses i punkt 1 a. SV 12 SV Alternativt kan unionen göra ett finansiellt bidrag till EIB för anskaffande och kapitalallokering för lån eller garantier som ska utfärdas av EIB och tas från EIB:s egna medel enligt det riskdelningsinstrument för projektobligationer som avses i punkterna 2a–2d. ” b) Följande punkter ska införas som punkterna 2a till 2d: ”2a. Riskdelningsinstrument för projektobligationer innebär en kreditförstärkning som ska uppfylla följande kriterier: a) De ska ha formen av ett lån eller en garanti som har beviljats av EIB för finansiering av projekt på IKT- och bredbandsområdet. b) De ska omfatta skuldminskningsrisken för projekten och minska kreditrisken för obligationsinnehavarna. c) De ska endast användas för projekt vars ekonomiska bärkraft grundas på projektinkomster. 2b. Unionens exponering för riskdelningsinstrumentet för projektobligationer, inklusive förvaltningsavgifter och andra bidragsberättigande kostnader, ska strikt begränsas till unionens bidrag till riskdelningsinstrumentet för projektobligationer och det ska inte föreligga någon ytterligare betalningsskyldighet för Unionens budget. Den kvarstående risk som är förbunden med alla operationer ska bäras av EIB. 2c. Närmare villkor och bestämmelser för inrättandet av riskdelningsinstrumentet för projektobligationer, däribland avseende övervakning och kontroll, ska fastställas i ett delegeringsavtal mellan kommissionen och EIB. 2d. År 2013 får ett belopp på högst 20 miljoner euro användas från den budget som anslagits för uppnåendet av de politiska målen på IKT- och bredbandsområdet i enlighet med den regel som anges i led b i bilaga I. Riskdelningsinstrumentet får återanvända eventuella intäkter som mottagits under investeringsperioden för nya lån och garantier. ” Artikel 2 Ändringar av förordning (EG) nr 680/2007 Förordning (EG) nr 680/2007 ska ändras på följande sätt: 1) I artikel 2 ska följande punkter 14 och 15 läggas till: ”14. Riskdelningsinstrument för projektobligationer: en kreditförstärkning som beviljas projekt av gemensamt intresse. Riskdelningsinstrumentet för projektobligationer ska omfatta skuldminskningsrisken för projekten och minska kreditrisken för obligationsinnehavarna. De ska endast användas för projekt vars ekonomiska bärkraft grundas på projektinkomster. 15. Kreditförstärkning: användning av ett lån eller en garanti från EIB för att förbättra projektskuldens kreditkvalitet. ” 2) I artikel 4 första stycket ska följande mening läggas till: SV 13 SV ”Ansökan om riskdelningsinstrument för projektobligationer” i artikel 6. 1 g ska behandlas av EIB enligt EIB:s standardansökningsförfarande”. 3) Artikel 6. 1 ska ändras på följande sätt: a) I led d ska följande mening läggas till: ”Under 2012 och 2013 får ett belopp på högst 200 miljoner euro återanvändas för riskdelningsinstrumentet för projektobligationer inom transportsektorn. ” b) följande led g ska läggas till: ”g) Finansiellt bidrag för reserver och kapitaltilldelning gällande de garantier som ska utfärdas av EIB ur dess egna medel inom ramen för riskdelningsinstrumentet för projektobligationer på området för TEN-T och TEN-E. Unionens riskexponering när det gäller riskdelningsinstrumentet för projektobligationer, inklusive förvaltningsarvoden och andra stödberättigande kostnader, ska vara strikt begränsad till det belopp som utgör unionens bidrag till riskdelningsinstrumentet för projektobligationer och det ska inte föreligga någon ytterligare betalningsskyldighet för Europeiska unionens allmänna budget. Den risk som är förbunden med alla operationer ska bäras av EIB. Närmare villkor och bestämmelser för genomförandet av riskdelningsinstrumentet för projektobligationer, inklusive övervakning och kontroll, ska fastställas i ett delegeringsavtal mellan kommissionen och EIB. Under åren 2012 och 2013 får ett belopp på högst 210 miljoner euro, av vilket högst 200 miljoner euro får anslås för transportprojekt och högst 10 miljoner euro får anslås för energiprojekt, återanvändas för riskdelningsinstrumentet för projektobligationer i enlighet med det förfarande som avses i artikel 15. 2 från budgetposterna för TEN-T (LGTT) respektive TEN- E. Riskdelningsinstrumentet för projektobligationer får återanvända eventuella inkomster som genererats under investeringsperioden till nya lån och garantier. Artikel 3 Denna Europeiska unionens officiella tidning. förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater. Utfärdad i Bryssel den På Europaparlamentets vägnar Talman På rådets vägnar Ordförande SV 14 SV FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR FÖRSLAG TILL RÄTTSAKT 1. GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET 1. 1. Förslagets eller initiativets beteckning i den verksamhetsbaserade förvaltningen och 1. 2. budgeteringen Berörda politikområden 1. 3. Typ av förslag eller initiativ 1. 4. Mål 1. 5. Motivering till förslaget eller initiativet 1. 6. resursanvändningen Tid under vilken åtgärden kommer att pågå respektive påverka 1. 7. Planerad metod för genomförandet 2. FÖRVALTNING 2. 1. Bestämmelser om uppföljning och rapportering 2. 2. Administrations- och kontrollsystem 2. 3. Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oegentligheter/oriktigheter 3. BERÄKNADE INITIATIVET BUDGETKONSEKVENSER AV FÖRSLAGET ELLER 3. 1. budgetens utgiftsdel Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och budgetrubriker i den årliga 3. 2. Beräknad inverkan på utgifterna 3. 2. 1. Sammanfattning av den beräknade inverkan på utgifterna 3. 2. 2. Beräknad inverkan på driftsanslagen 3. 2. 3. Beräknad inverkan på de administrativa anslagen 3. 2. 4. Förenlighet med den gällande fleråriga budgetramen 3. 2. 5. Bidrag från tredje part 3. 3. Beräknad inverkan på inkomsterna SV 15 SV FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR FÖRSLAG TILL RÄTTSAKT 1. GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET 1. 1. Förslagets eller initiativets beteckning Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av beslut nr 1639/2006/EG om att upprätta ett ramprogram för konkurrenskraft och innovation (2007–2013 och av förordning (EG) nr 680/2007 om allmänna regler för gemenskapens finansiella stöd på området transeuropeiska nät på transportområdet och energiområdet. 1. 2. Berörda politikområden budgeteringen12 Politikområde: Ekonomi och finans i den verksamhetsbaserade förvaltningen och Budgeteringsverksamhet: Finansiella transaktioner och instrument Politikområde: Rörlighet och transport Budgeteringsverksamhet: Transeuropeiska nät Politikområde: Informationssamhället och medier Verksamheter: IKT-utnyttjande (09 03) Politikområde: Energi Budgeteringsverksamhet: Transeuropeiska nät (32 03) 1. 3. Typ av förslag eller initiativ Förslaget/initiativet rör en tidigare åtgärd som omformas till eller ersätts av en ny 1. 4. Mål 1. 4. 1. Kommissionens fleråriga strategiska mål som förslaget/initiativet är inriktat på Förbereda fonden för ett sammankopplat Europa Stödja utvecklingen av energiinfrastrukturer som garanterar en kontinuerlig och trygg energiförsörjning och därmed att ekonomin fungerar på ett korrekt sätt Säkra samtrafikförmåga och driftskompabilitet mellan transportnäten Stödja IKT-utnyttjande 12 Verksamhetsbaserad förvaltning (ABM, Activity-Based Management ) – Verksamhetsbaserad budgetering (ABB, Activity-Based Budgeting. SV 16 SV 1. 4. 2. Specifika mål och verksamheter inom den verksamhetsbudgeterade förvaltningen och budgeteringen som berörs Specifikt mål: Antal transport-, energi- och bredbandsprojekt som stöds. Budgeteringsverksamhet: GD Ekonomi och finans: Finansiella transaktioner och instrument GD Transport och rörlighet: samtrafikförmåga och driftskompatibilitet i näten genom undanröjande av flaskhalsar GD Informationssamhället och medier: IKT-utnyttjande (09 03) GD Energi: Ökad trygghet i energiförsörjningen genom infrastruktur 1. 4. 3. Verkan eller resultat som förväntas Beskriv den verkan som förslaget eller initiativet förväntas få på de mottagare eller den del av befolkningen som berörs. Syftet med initiativet är att ge ny livskraft åt de europeiska projektobligationsmarknaderna och underlätta tillgången till finansiering för infrastrukturprojekt. Europa 2020-initiativet om projektobligationer är ett nytt riskdelningsinstrument som ska införas inom ramen för TEN-politiken för transport, energi och telekommunikationer, särskilt bredband. Syftet med det är att stimulera ökad lånefinansiering från den privata sektorn för europeiska infrastrukturprojektverksamheter. Som en del av budgeten för TEN-T, TEN-E och ramprogrammet för konkurrenskraft och innovation (CIP) investeras medel från EU-budgeten – i stället för att användas som bidrag – reserver och kapitaltilldelning hos för Europeiska investeringsbanken (EIB) för att täcka en del av den risk EIB tar när banken finansierar infrastrukturprojekt inom ramen för detta initiativ. finansiellt bidrag form av i Genomförandet av ordningen bör möjliggöra följande: a) Öka EIB:s utlåning till infrastrukturprojekt, även till mer riskabla men fortfarande lönsamma infrastrukturprojekt. b) Skapa en multiplikatoreffekt genom EU:s budgetfinansiering för privata investeringar i infrastruktur, så att 1 euro av de EU-medel som anslås för initiativet genererar mellan 15 och 20 euro som investeras i europeiska infrastrukturprojekt. Med tanke på de belopp som finns tillgängliga i budgetposterna och att de inte är utbytbara under pilotfasen, begränsas det antal projekt som kan stödjas enligt uppskattningarna till 5-14 infrastrukturprojekt. Hur många projekt som kan finansieras kommer huvudsakligen att bero på projektens storlek och marknadens acceptans. 1. 4. 4. Resultat- och effektindikatorer Målet är att öka den lånefinansiering på kapitalmarknaden som finns tillgänglig för infrastrukturprojekt som är stödberättigade i enlighet med förordning (EG) nr 690/2007 och beslut nr 1639/2006/EG. Följande indikatorer kommer att tillämpas: SV 17 SV - Antal TEN-T-, TEN-E- och bredbandsprojekt som har mottagit EIB-finansiering inom ramen för initiativet. - Uppnådd multiplikatoreffekt, kumulativ per sektor. Den förväntade multiplikatoreffekten uppgår till 15-20 när det gäller EU:s budgetstöd jämfört med den totala investering som skaffas för de projekt som stöds enligt initiativet och transaktionsvillkoren. - Storleken på den lånefinansiering från marknaden som har skaffats för dessa projekt, kumulativt och per berörd sektor. Övervakningen av resultaten kommer att grundas på rapporter från EIB samt marknadsundersökningar. 1. 5. Motivering till förslaget eller initiativet 1. 5. 1. Behov som ska tillgodoses på kort eller lång sikt På grund av budgetåtstramningarna i medlemsstaterna finns det en risk för att infrastruktur av EU-intresse inte byggs i den takt som krävs för att uppnå Europa 2020-strategins mål, vilket i sin tur äventyrar EU:s ekonomiska återhämtning och tillväxt. Till följd av de likviditetsproblem och risker som uppstått under finanskrisen reagerade bankerna genom att korta av lånens löptider, samtidigt som de höjde priserna och skärpte kraven på säkerheter för infrastrukturprojekt. Även om marknaden för handel med bankskulder visar tecken på återhämtning är det fortfarande mycket svårt att få långsiktig finansiering för infrastrukturprojekt. Detta har lett till att obligationsmarknaderna har blivit viktigare som finansieringskälla. Men eftersom det inte finns några befintliga åtgärder för offentlig kreditförstärkning har inga projektobligationer utfärdats på området för TEN-T, TEN-E eller bredband under de senaste åren. Syftet med Europa 2020-initiativet om projektobligationer är att tillhandahålla den kreditförstärkning som krävs för att locka kapitalmarknadsinvesterare. Genom initiativet skulle även en ny tillgångsklass skapas för projektobligationer för infrastrukturer. I samband med den ekonomiska återhämtningen och behovet av stödåtgärder för att stimulera tillväxt är det viktigt att initiativet inleds nu, när investerarna har börjat söka efter alternativa långsiktiga investeringsmöjligheter med stabila inkomster. För att göra genomförandet av finansieringsinstrumenten i fonden för ett sammankopplat Europa mer effektivt är en pilotfas nödvändig, för att testa initiativet på marknaden och optimera utformningen för perioden efter 2013. 1. 5. 2. Mervärde av en åtgärd på EU-nivå Initiativet kommer att komplettera snarare än ersätta bankernas utlåning och utgör därför finansiering av ett alternativ och en konkurrenskraftig källa infrastrukturprojekt. Det finns inte heller några liknande instrument för att locka till sig kapitalmarknadsfinansiering för viktiga EU-infrastrukturprojekt. långsiktig till Det behövs nyskapande lösningar för att snarast mobilisera en större andel privata investeringar i och utanför EU för infrastrukturprojekt och mildra pressen på de nationella statsbudgetarna. EIB:s finansiella transaktioner inom ramen för Europa 2020-initiativet om projektobligationer kommer att komplettera de verksamheter som genomförs enligt de befintliga aktie- och låneinstrumenten, dvs. Margueritefonden och instrumentet för lånegarantier till projekt inom det transeuropeiska transportnätet (LGTT). SV 18 SV EIB:s finansiella transaktioner utgör ett ytterst synligt och effektivt verktyg till stöd för transport-, energi- och IKT-området, som är viktiga för infrastrukturprojekt på genomförandet av Europa 2020-strategin. EIB överför fullständigt de finansiella fördelarna till följd av EU-stödet och EIB:s attraktiva finansieringskostnader till slutmottagarna i form av konkurrenskraftiga räntesatser. Detta riskdelningsinstrument tillhandahåller det finansiella EU-stöd som är nödvändigt för projekt som annars inte skulle vara berättigade enligt EIB:s standardriktlinjer och kriterier. 1. 5. 3. Huvudsakliga erfarenheter från liknande försök eller åtgärder Slutsatserna om detta sammanfattas och analyseras i den konsekvensanalys som åtföljer detta förslag. Erfarenheten av instrumentet för lånegarantier till projekt inom det transeuropeiska transportnätet (LGTT) visar att det tar lång tid att få finansmarknaderna, finansiella och juridiska rådgivare, offentliga myndigheter, projektsponsorer och operatörer att ta till sig nya idéer och förstå den positiva inverkan som LGTT har på den finansiella struktureringen av projekt. LGTT lanserades 2007 och var då en nyhet, ett särskilt för instrument täcka för transportinfrastrukturprojekt. Därför är det viktigt att Europa 2020-initiativet om projektobligationer, så att intressenterna, som välkomnar initiativet, inte förlorar drivkraften. konstruktionsperioden inleda en pilotfas driftsrisker efter för att 1. 5. 4. Förenlighet med andra finansieringsformer och eventuella synergieffekter Detta initiativ är förenligt med Europa 2020-strategin, med förslaget om att genomföra fonden för ett sammankopplat Europa och med den årliga tillväxtöversikten. Genom fonden för ett sammankopplat Europa kommer en mer långsiktig ram att skapas i syfte att garantera att energi-, transport- och telekommunikationsprojekt utvecklas och genomförs på ett lämpligt och effektivt sätt. Genom en heltäckande strategi för prioriterade möjligheter till infrastrukturprojekt, såsom föreslås i kommissionens meddelande av den 29 juni 201113 skapas stora möjligheter att locka till sig mer finansiering från den privata sektorn och samtidigt bidra till att fullborda den inre marknaden. Strategin, inklusive urvalet av bidragsberättigande projekt, är transparent, vilket innebär en stor trygghet för samtliga intressenter. Inom ramen för strategin krävs fastställande av politiska prioriteringar, regler, incitamentssystem, nära samordning mellan intressenterna samt informationskampanjer för infrastrukturinvesteringar, åstadkomma beteendemässiga förändringar bland intressenterna och öka takten i interventionerna. Bidrag och finansiella instrument, med separata uppsättningar av finansiella regler, skulle finnas tillgängliga på ett samordnat sätt. ramvillkoren allmänna inrätta för att de Finansiella instrument behövs för att undanröja vissa hinder som förhindrar flödet av låne- och aktiefinansiering. Deras huvudsyfte är att locka till sig och underlätta den privata sektorns finansiering av projekt. Ökade investeringar i infrastrukturprojekt stimulerar samtidigt den globala utvecklingen av finansmarknaderna efter krisen, ökar takten i den ekonomiska om projektobligationer kommer att vara en integrerad del av riskdelningsinstrumentet i fonden tillväxt. Europa 2020-initiativet återhämtningen främjar och 13 KOM(2011)500 slutlig: A budget for Europe 2020 och relevanta arbetsdokument från kommissionens avdelningar. SV 19 SV för ett sammankopplat Europa för perioden 2014–2020. Huvudsyftet med pilotfasen 2012-2013 är tillhandahålla omedelbart stöd för infrastrukturprojekt och förbereda inför initiativets operativa fas 2014-2020. SV 20 SV 1. 6. Tid under vilken åtgärden kommer att pågå respektive påverka resursanvändningen Genomförandet samt en initialperiod från 2012 till 2013. 1. 7. Planerad metod för genomförandet14 Gemensam förvaltning med delegering av genomförandeuppgifter till EIB. Enligt de gällande bestämmelserna anges i förslaget att EIB finansierar investeringsprojekt enligt sina egna regler och förfaranden. Kommissionen ansvarar för förvaltningen av budgetanslagen. EIB och kommissionen ingår ett avtal om de närmare bestämmelserna och förfarandena för genomförandet av förslaget till beslut. 2. FÖRVALTNING 2. 1. Bestämmelser om uppföljning och rapportering samt administrations- och kontrollsystem EIB:s finansieringstransaktioner ska förvaltas av EIB i enlighet med EIB:s egna regler och förfaranden, inklusive lämpliga revisions-, kontroll- och övervakningsåtgärder. I enlighet med EIB:s stadga är det EIB:s revisionskommitté, med stöd av externa revisorer, som har ansvaret för kontrollen av att EIB:s finansieringstransaktioner och konton är korrekta. EIB:s räkenskaper godkänns årligen av bankens råd. Dessutom godkänner EIB:s styrelse, där kommissionen företräds av en ledamot och en suppleant, varje finansieringstransaktion som genomförs av EIB och övervakar att EIB förvaltas i enlighet med dess stadga och med de allmänna riktlinjer som fastställs av bankens råd. I det nuvarande avtalet mellan kommissionen, revisionsrätten och EIB från oktober 2003, som förnyades för en ytterligare fyraårsperiod 2007, anges reglerna för hur revisionsrätten ska genomföra sina revisioner av EIB:s finansieringstransaktioner med EU-garanti. Enligt punkt 49 i det interinstitutionella avtalet ska kommissionen varje år lämna en rapport till budgetmyndigheten om EIB:s verksamhet. ska EIB till kommissionen Dessutom finansiella och räkenskapsmässiga uppgifter om var och en av EIB:s finansieringstransaktioner som krävs för att uppfylla kommissionens rapporteringsskyldigheter eller besvara förfrågningar från Europeiska revisionsrätten, samt ett revisionsintyg om utestående belopp avseende EIB:s finansieringstransaktioner. lämna de statistiska, Kommissionens övervakning i enlighet med principen om sund ekonomisk förvaltning ska inbegripa utarbetande av regelbundna rapporter om de framsteg som gjorts med genomförandet av initiativet på grundval av ekonomiska indikatorer samt resultat- och effektindikatorer. Rapporteringskravet enligt punkt 49 i det interinstitutionella avtalet kommer att omfatta ett avsnitt om detta initiativ. 14 Uppgifter om metoder för genomförande och hänvisningar till budgetförordningen finns på webbplatsen BudgWeb: http://www. cc. cec/budg/man/budgmanag/budgmanag_en. html SV 21 SV Avslutningsvis kommer kommissionen att genomföra en utvärdering av pilotfasen under andra halvåret 2013 för att bedöma hur effektiv den varit under den korta tid den har funnits och av eventuella erfarenheter inför genomförandet efter 2013 inom ramen för fonden för ett sammankopplat Europa. 2. 2. Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oegentligheter/oriktigheter Eftersom initiativet medför att EIB ansvarar för den operativa förvaltningen bygger det på de kontroll- och övervakningsåtgärder som redan finns för instrumentet för lånegarantier till projekt inom det transeuropeiska transportnätet (LGTT). EIB har huvudansvaret för antagandet av bestämmelser om bedrägeribekämpning, särskilt genom att tillämpa EIB:s politik om att förebygga och avskräcka korruption, bedrägeri, maskopi, tvång, penningtvätt och terrorismfinansiering i Europeiska investeringsbankens verksamhet, antagen i april 2008. EIB:s regler och förfaranden innehåller bland de detaljerade bestämmelserna om kampen mot bedrägeri och korruption bestämmelser om Olafs behörighet att genomföra interna utredningar. I juli 2004 godkände EIB:s råd ett beslut om villkor och närmare bestämmelser för interna utredningar för att bekämpa bedrägerier, korruption och all annan olaglig verksamhet som kan skada gemenskapernas intressen. SV 22 SV 3. 3. 1. BERÄKNADE INITIATIVET BUDGETKONSEKVENSER AV FÖRSLAGET ELLER Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och budgetrubriker i den årliga budgetens utgiftsdel • Befintliga budgetrubriker (även kallade ”budgetposter”). Finansieringen av instrumentet kommer att garanteras genom återanvändning av medel från EU-budgeten inom befintliga program som ingår i de politikområden (GD Transport och rörlighet, GD Energi och GD Informationssamhället och medier) som berörs av detta nya instrument och hör till samma budgetposter. Budgetrubrik Antal [Beskrivning………………………. ………. ] Typ av utgifter Diff. anslag/Ick e-diff. anslag (15) Bidrag Bidrag från Efta- länder16 Bidrag från kandidat- länder17 Bidrag från tredje- länder enligt artikel 18. 1 aa i budgetförordningen 06. 03. 03 TEN-T Budgetrubrik (nr) 32. 03. 02 TEN-E Diff. Nej Nej /Nej Nej Budgetrubrik Typ av utgifter Diff. /icke- diff. Bidrag från Efta- länder Bidrag från kandidat- länder Bidrag Bidrag från tredje- länder enligt artikel 18. 1 aa i budgetförordningen Diff. Nej Nej Nej Nej Budgetrubrik Typ av utgifter Bidrag Rubrik i den fleråriga budget- ramen 1A Rubrik i den fleråriga budget- ramen 1A Rubrik i den fleråriga budget- ramen Budgetrubrik (nr) 1A 09. 03. 01 CIP IKT PSP Diff. /icke- diff. Bidrag från Efta- länder Bidrag från kandidat- länder Bidrag från tredje- länder enligt artikel 18. 1 aa i budgetförordningen Diff. Ja Ja Ja Nej 15 16 17 Diff. = Differentierade anslag / Icke-diff. = Icke-differentierade anslag. Efta: Europeiska frihandelssammanslutningen. Kandidatländer och i förekommande fall potentiella kandidatländer i västra Balkan. SV 23 SV 3. 2. Beräknad inverkan på utgifterna 3. 2. 1. Sammanfattning av den beräknade inverkan på utgifterna Beslutet om krediter som anslås för denna åtgärd kommer att fattas av budgetmyndigheten inom ramen för det årliga budgetförfarandet. Uppdelningen av åtagande- och betalningsbemyndiganden under åren är därför endast indikativ. I alla händelser är de totala anslagen från EU:s budget för pilotfasen för Europa 2020-initiativet om projektobligationer begränsade till 230 miljoner euro. När det gäller GD Transport och rörlighet och TEN-T EA, förväntas den administrativa insats som krävs förbli stabil på samma nivå som den som för närvarande krävs för förvaltningen av instrumentet för lånegarantier till projekt inom TEN-Transport. Det blir därför ingen nettoeffekt på personalbehovet. För GD Energi och GD Informationssamhället och medier innebär detta initiativ en ny åtgärd, och för GD Ekonomi och finans kräver genomförandet och uppföljningen en administrativ insats. Personalbehoven för dessa båda generaldirektorat påverkas således, men på olika sätt beroende på varje generaldirektorats uppgifter. Rubrik i den fleråriga budgetramen: 1A Konkurrenskraft för tillväxt och sysselsättning Miljoner euro (avrundat till tre decimaler) GD: MOVE, ENER och INFSO 201218 2013 2014 TOTALT (cid:121) Driftsanslag 06. 03. 03 32. 03. 02 09. 03. 01 Åtaganden Betalningar Åtaganden Betalningar Åtaganden (1) (2) (1a) (2a) (1a) 100 100 0 40 0 0 0 60 10 10 20 100 0 0 0 200 200 10 10 20 18 Med år n avses det år då förslaget eller initiativet ska börja genomföras. SV 24 SV Administrativa ramanslagen för vissa operativa program 19 anslag som Betalningar (2a) 0 20 finansieras genom 0 0 Budgetrubrik (nr) TOTALA anslag för GD MOVE, ENER och INFSO (cid:121) TOTALA driftsanslag Åtaganden Betalningar Åtaganden Betalningar (cid:121) TOTALA administrativa anslag som finansieras genom ramanslagen för vissa operativa program (3) =1+1a +3 =2+2a +3 (4) (5) (6) 100 130 40 90 100 100 40 0 130 90 0 TOTALA anslag för RUBRIK 1A i den fleråriga budgetramen Åtaganden =4+ 6 100 130 Betalningar =5+ 6 40 90 0 0 0 0 100 0 0 100 20 230 230 230 230 0 230 230 19 SV Detta avser tekniskt eller administrativt stöd för genomförandet av vissa av Europeiska unionens program och åtgärder (tidigare s. k. BA-poster) samt indirekta och direkta forskningsåtgärder. 25 SV Rubrik i den fleråriga budgetramen: 5 ”Administrativa utgifter” 2012 2013 2014 2015 För in så många år som behövs för att redovisa inverkan på resursanvändningen (jfr punkt 1. 6) TOTALT Miljoner euro (avrundat till tre decimaler) GD: MOVE, ENER, INFSO och ECFIN och TEN-T EA (cid:121) Personalresurser 0,5 personal (ECFIN) + 0,1 personal (ENER) = 0,0762 (0. 6*127 000 standard- kostnad per tjänst) 0,1 personal (ECFIN) + 0,1 personal (ENER)+ 0,5 personal (INFSO) = 0,0889 (0. 7*127 000 standard- kostnad per tjänst) (cid:121) Övriga administrativa utgifter - (ENER) - (ENER) 0,1 personal (ECFIN) + 0,1 personal (ENER) = 0,0254 (0. 2*127 000 standard kostnad per tjänst) - (ENER) TOTALT GD <……. > Anslag 0,0762 0,0889 0,0254 SV 26 SV TOTALA anslag för RUBRIK 5 i den fleråriga budgetramen (summa = summa betalningar) åtaganden 0,0762 (ENER + ECFIN + INFSO) 0,0889 (ENER + ECFIN + INFSO) 0,0254 (ENER + ECFIN + INFSO) År 201220 År 2013 År 2014 År 2015 För in så många år som behövs för att redovisa inverkan på resursanvändningen (jfr punkt 1. 6) TOTALT Miljoner euro (avrundat till tre decimaler) TOTALA anslag för RUBRIKERNA 1–5 i den fleråriga budgetramen Åtaganden 100,076 2 130,0889 0,0254 ) Betalningar 40,0762 90,0889 ) 1000,02 54) 230,1905 230,1905 20 Med år n avses det år då förslaget eller initiativet ska börja genomföras. SV 27 SV 3. 2. 2. Beräknad inverkan på driftsanslagen – (cid:133) Förslaget/initiativet kräver inte att driftsanslag tas i anspråk – x Förslaget/initiativet kräver att driftsanslag tas i anspråk enligt följande. Dessa behov kommer emellertid att täckas genom återanvändning. Dessutom finns det inga fasta kostnader per projekt eftersom storleken på de belopp från EU-budgeten som behövs kommer att bero på projektens storlek och andra förhållanden. De siffror som anges nedan är därför endast vägledande uppskattningar för att visa att antalet stödberättigande projekt kommer att vara begränsat. – Resultaten är det antal projekt som stärks och det budgetanslag som krävs från EU till EIB. Åtagandebemyndiganden i miljoner euro (avrundat till tre decimaler) Ange mål och resultat År 2012 År 2013 År 2014 År N+3 För in så många år som behövs för att redovisa inverkan på resursanvändningen (jfr punkt 1. 6) TOTALT RESULTAT SV 28 SV Typ av resul- tat21 Den genom- snittliga kostna- den för resultat- en kommer att bero på storlek- en på projekt- en och deras risk- klass- ificering, löptid etc. l a t n A t a t l u s e r d a n t s o K l a t n A t a t l u s e r d a n t s o K l a t n A t a t l u s e r d a n t s o K l a t n A t a t l u s e r d a n t s o K l a t n A t a t l u s e r d a n t s o K l a t n A t a t l u s e r d a n t s o K l a t n A t a t l u s e r d a n t s o K Antal transport-, energi- och bredbandsprojekt som stöds. SÄRSKILT MÅL NR 122… - Resultat MOVE - Resultat ENER Antal projekt Antal projekt Beräknat : 20 Beräknat :10 - Resultat INFSO Antal projekt Beräknat : 20 1–2 40 1–3 60 1–6 100 1 10 1–2 20 Delsumma för särskilt mål nr°1 1– 40 3–6 90 1–6 100 SÄRSKILT MÅL nr 2… - Resultat Totalt antal resultat Total kostnad 3–11 200 1 1–2 10 20 21 22 SV Resultaten är de produkter och tjänster som ska tillhandahållas (t. ex. antal finansierade studentutbyten, antal km byggda vägar etc. ). Enligt beskrivningen i avsnitt 1. 4. 2. ”Särskilda mål” …” 29 SV Delsumma för särskilt mål nr°2 TOTAL KOSTNAD 1–2 40 1–6 90 1–6 100 5–14 230 TOTAL KOSTNAD 1–2 40 1–6 90 1–6 100 5–14 230 SV 30 SV 3. 2. 3. Beräknad inverkan på driftsanslag 3. 2. 3. 1. Sammanfattning – (cid:133) Förslaget/initiativet kräver inte användning av driftsanslag – X Förslaget/initiativet kräver användning av driftsanslag, enligt redogörelsen nedan: Miljoner euro (avrundat till tre decimaler) År 2012 23 År 2013 År 2014 År 2015 För in så många år som behövs för att redovisa inverkan på resursanvändningen (jfr punkt 1. 6) TOTA LT RUBRIK 5 i den fleråriga budgetramen Personalresurser 0,0762 0 0,0889 0,0254 Övriga administrativa utgifter Delsumma RUBRIK 5 i den budgetramen för fleråriga 0,0762 0,0889 0,0254 0 0 0 0 Belopp RUBRIK 524 den i budgetramen utanför fleråriga Personalresurser Övriga administrativa utgifter Delsumma för belopp RUBRIK 5 utanför i fleråriga den budgetramen 0 0 0,1905 0,1905 TOTALT 0 0,0762 0 0,0889 0 0,0254 0 0,1905 23 24 Med år n avses det år då förslaget eller initiativet ska börja genomföras. Detta avser tekniskt eller administrativt stöd för genomförandet av vissa av Europeiska unionens program och åtgärder (tidigare s. k. BA-poster) samt indirekta och direkta forskningsåtgärder. SV 31 SV 3. 2. 3. 2. Beräknat behov av personalresurser – Förslaget/initiativet kräver användning av personalresurser, enligt redogörelsen nedan: 2012 2013 2014 2015 För in så många år som behövs för att redovisa inverkan på resursanvändningen (jfr punkt 1. 6) (cid:121)Tjänster som tas upp i tjänsteförteckningen (tjänstemän och tillfälligt anställda) ECFIN: 01 01 01 01, ENER 32. 01. 01, INFSO 09. 01. 01 (Huvudkontoret och kommissionens representationskontor) (cid:121) Extern personal (uttryckt i heltidsekvivalenter)25 0,1 (ENER) + 0,5 (ECFIN) 0,1 (ENER) + 0,1 ECFIN + 0,5 INFSO 0,1 (ENER) + 0,1 INFSO XX 01 02 01 (KA, INT, SNE – från ramanslag) - (ENER) - (ENER) - (ENER) XX 01 02 02 (KA, INT, JED, LA och SNE vid delegationerna) - (ENER) - (ENER) - (ENER) XX 01 04 yy26 Huvudkontor27 - (ENER) - (ENER) - (ENER) Delegationer - (ENER) - (ENER) - (ENER) XX 01 05 02 (KA, INT, SNE – Indirekt forskning) - (ENER) - (ENER) - (ENER) 10 01 05 02 (KA, INT, SNE – Direkt forskning) - (ENER) - (ENER) - (ENER) Andra budgetrubriker (ange) - (ENER) - (ENER) - (ENER) TOTALT Beräkningen ska anges i heltal (eller med högst en decimal) XX är det berörda politikområdet eller den berörda budgetavdelningen. Personalbehoven ska täckas med personal inom de berörda generaldirektoraten som redan har avdelats för att förvalta åtgärden i fråga, eller genom en omfördelning av personal inom generaldirektoratet, om så krävs kompletterad med ytterligare resurser som kan tilldelas det förvaltande generaldirektoratet som ett led i det årliga förfarandet för tilldelning av anslag och med hänsyn tagen till begränsningar i fråga om budgetmedel. Beskrivning av arbetsuppgifter: 25 26 27 SV KA = kontraktsanställda, INT = byråns anställda (Intérimaire), JED = Jeune Expert en Délégation (unga delegerade experter), LA = lokala aktörer, SNE = utstationerade nationella experter. Under taket för extern personal som finansieras med driftsanslag (före detta B/A-poster). I huvudsak för strukturfonder, Europeiska Europeiska fiskerifonden (EFF). landsbygdsutveckling (EJFLU) och jordbruksfonden för 32 SV Tjänstemän och tillfälligt anställda Det är EIB som har huvudansvaret för driften, och kommissionens personal kommer därför att utföra följande uppgifter: - Förhandla om kontraktsmässiga överenskommelser etc. - Administrera budgetförfarandet (baserat på projektplanering som lämnas av EIB). - Bedöma den regelbundna information som lämnas av EIB och utarbeta rapporter till budgetmyndigheten, t. ex. rapporter i enlighet med punkt 49 i det interinstitutionella avtalet. - Delta i styrgruppens möten för att övervaka genomförandet. - Bokföring. - Kontakter med revisionsrätten, parlamentet och rådet. - Tillhandahålla riktlinjer för bidragsberättigande om enskilda projektfall till EIB. Extern personal Ej tillämpligt. 3. 2. 4. Förenlighet med den gällande fleråriga budgetramen – Förslaget/initiativet är förenligt med den gällande fleråriga budgetramen. Beloppen kommer att komma från återanvändning inom befintliga program. 3. 3. Beräknad inverkan på inkomster Räntor och andra inkomster som genereras av instrumentet, exempelvis avgifter som betalas av stödmottagarna och som mottagits till och med den 31 december 2013, får läggas till initiativets resurser. Efter den 1 januari 2014 ska inkomsterna återgå till unionens budget. I detta skede är det emellertid inte möjligt att beräkna flödet och tidpunkten för eventuella inkomster. – (cid:133) Förslaget/initiativet påverkar inte budgetens inkomstsida. – X Förslaget/initiativet påverkar inkomsterna på följande sätt: – – (cid:133) X påverkan på egna medel påverkan på diverse inkomster Budgetrubrik årliga inkomstdel: i den budgetens Belopp som förts in för det innevarande budgetåret Artikel …………. Miljoner euro (avrundat till tre decimaler) Inverkan av förslaget/initiativet28 2012 2013 2013 År N+3 För in så många år som behövs för att redovisa inverkan på resursanvändningen (jfr punkt 1. 6) Ange vilka budgetrubriker i utgiftsdelen som berörs i de fall där inkomster i diversekategorin kommer att avsättas för särskilda ändamål. 28 När det gäller traditionella egna medel (tullar, sockeravgifter) ska de belopp som anges vara nettobelopp, dvs. bruttobelopp efter avdraget på 25 procent för uppbördskostnader. SV 33 SV Ange med vilken metod inverkan på inkomsterna har beräknats. SV 34 SV

Rådets beslut (EU) 2017/985 av den 8 augusti 2016 med föreläggande för Portugal att vidta åtgärder för en sådan minskning av underskottet som anses nödvändig för att komma till rätta med situationen med ett alltför stort underskott

2016-08-08

http://publications.europa.eu/resource/cellar/13feb6df-4da2-11e7-a5ca-01aa75ed71a1

swe

L_2017148SV. 01004201. xml 10. 6. 2017    SV Europeiska unionens officiella tidning L 148/42 RÅDETS BESLUT (EU) 2017/985 av den 8 augusti 2016 med föreläggande för Portugal att vidta åtgärder för en sådan minskning av underskottet som anses nödvändig för att komma till rätta med situationen med ett alltför stort underskott EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 126. 9, med beaktande av Europeiska kommissionens rekommendation, och av följande skäl: (1) Enligt artikel 126 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) ska medlemsstaterna undvika alltför stora underskott i den offentliga sektorns finanser. (2) Stabilitets- och tillväxtpakten grundas på målet att ha sunda offentliga finanser, som ett sätt att stärka förutsättningarna för prisstabilitet och stark varaktig tillväxt som kan bidra till ökad sysselsättning. Stabilitets- och tillväxtpakten omfattar rådets förordning (EG) nr 1467/97 (1), som antogs i syfte att främja en snabb korrigering av alltför stora underskott i de offentliga finanserna. (3) Den 2 december 2009 fastslog rådet i enlighet med artikel 126. 6 i EUF-fördraget att det förelåg ett alltför stort underskott i Portugal och utfärdade en rekommendation, i enlighet med artikel 126. 7 i EUF-fördraget och artikel 3 i förordning (EG) nr 1467/97, att korrigera det alltför stora underskottet senast 2013. Efter att de portugisiska myndigheterna begärt ekonomiskt bistånd från unionen, de medlemsstater som har euron som valuta och Internationella valutafonden (IMF) beviljade rådet Portugal ekonomiskt bistånd (2). Den 17 maj 2011 undertecknades ett samförståndsavtal mellan kommissionen och de portugisiska myndigheterna om särskilda ekonomisk-politiska villkor. Sedan dess har rådet riktat två nya rekommendationer till Portugal (den 9 oktober 2012 och den 21 juni 2013) med stöd av artikel 126. 7 i EUF-fördraget, i vilka fristen för att korrigera det alltför stora underskottet förlängdes till 2014 respektive 2015. I båda rekommendationerna ansåg rådet att Portugal hade vidtagit effektiva åtgärder, men att oväntade negativa ekonomiska händelser med stora negativa effekter på den offentliga sektorns finanser hade inträffat (3). (4) I enlighet med artikel 126. 8 i EUF-fördraget fann rådet i beslut av den 12 juli 2016 att Portugal inte hade vidtagit effektiva åtgärder för att följa rådets rekommendation av den 21 juni 2013. (5) Om faktiska uppgifter enligt förordning (EG) nr 479/2009 visar att ett alltför stort underskott inte har korrigerats av en deltagande medlemsstat inom de tidsfrister som fastställs i en rekommendation utfärdad enligt artikel 126. 7 i EUF-fördraget, bör rådet omedelbart fatta ett beslut enligt artikel 126. 9 i EUF-fördraget. (6) Enligt kommissionens vårprognos 2016 förväntas en blygsam återhämtning av Portugals ekonomi. Under 2016 beräknas den reala BNP-tillväxten öka med 1,5 %, i samma takt som under 2015, främst pådriven av inhemsk efterfrågan i en situation med alltjämt stora makroekonomiska obalanser. Den privata konsumtionen väntas tappa fart under 2016 på grund av högre indirekta skatter och en viss energiprisökning. Den starka återhämtningen i fråga om konsumtion av kapitalvaror under första halvåret 2015 beräknas inte bibehållas på medellång sikt, eftersom alltjämt höga arbetslöshets- och skuldnivåer beräknas motivera ett högt hushållssparande. Företagsinvesteringarna minskade redan märkbart under andra halvåret 2015 och förväntas inte återta den tidigare tillväxttakten inom den närmaste framtiden, trots ett relativt högt kapacitetsutnyttjande. De totala investeringarna väntas öka något under 2017, med stöd av EU:s strukturfonder och förbättrade finansieringsvillkor. Exporten prognostiseras stiga i takt med den utländska efterfrågan, men importen beräknas alltjämt bli större än exporten. Till följd av detta prognostiseras nettohandelns bidrag till BNP-tillväxten bli svagt negativt, men väsentligt mindre negativt än 2015. Inflationen mätt i HIKP väntas öka till 0,7 % under 2016, främst till följd av höjda indirekta skatter. Riskerna för att utvecklingen kan bli sämre har ökat sedan offentliggörandet av vårprognosen, men uppgifter för första kvartalet 2016 och preliminära uppgifter om det andra kvartalet bekräftar utsikterna för prognosen för återstoden av året. (7) Enligt kommissionens vårprognos 2016 väntas det allmänna underskottet i den offentliga sektorns finanser minska till 2,7 % av BNP under 2016. Enligt 2016 års budget, som trädde i kraft den 31 mars 2016, är målet ett underskott på 2,2 % av BNP, vilket bekräftades i stabilitetsprogrammet för 2016. Skillnaden mellan regeringens mål och kommissionens prognos beror på kommissionens mindre optimistiska makroekonomiska scenario, vilket innebär lägre skatteinkomster och större sociala utgifter, och kommissionens mer försiktiga bedömning av resultatet av vissa konsolideringsåtgärder, i synnerhet planerade besparingar på insatsförbrukning och andra löpande utgifter. Enligt kommissionens vårprognos 2016 beräknas det allmänna underskottet i den offentliga sektorns finanser minska ytterligare till 2,3 % av BNP under 2017. Den beräknade förbättringen är till stor del knuten till en underskottsminskande engångsinsats i samband med en förväntad återvinning av bankgarantin för Banco Privado Português (BPP) motsvarande omkring  % av BNP. Justerat för denna engångsåtgärd beräknas underskottet uppgå till 2,6 % av BNP under 2017. Baserat på kommissionens bedömning av resultatet av de åtgärder som anges i 2016 års budget och stabilitetsprogrammet för 2016 förväntas det strukturella underskottet försämras med  % av BNP varje år under 2016 och 2017 enligt kommissionens vårprognos 2016. (8) Den allmänna offentliga bruttoskuldkvoten var i stort sett stabil under perioden 2013–2015, med en nivå på 129,2 % av BNP för 2013, 130,2 % av BNP för 2014 och 129,0 % av BNP för 2015. Med beaktande av betydande skuldminskande stock-/flödesjusteringar under 2016 och fortsatta primära överskott beräknas i kommissionens vårprognos 2016 skuldkvoten att sjunka till 126 % av BNP under 2016 och till 124,5 % av BNP under 2017. Risken för finanspolitiska påfrestningar verkar inte vara betydande på kort sikt, men kortfristiga utmaningar kan trots det inte uteslutas (härrörande från offentlig brutto- och nettoskuld, bruttofinansieringsbehov, den finansiella nettoställningen mot omvärlden och nivån på och den ändrade andelen av nödlidande lån eller allmänna kapitalbehov inom banksystemet). På medellång sikt framstår dock riskerna som betydande till följd av hög skuldstock och skuldkvotens stora känslighet för möjliga räntehöjningar och chocker i fråga om nominell tillväxt. På lång sikt och förutsatt att tillräckliga strukturella primära balanser bibehålls på ett konsekvent sätt framstår riskerna för de offentliga finansernas hållbarhet som låga till följd av tidigare genomförda pensionsreformer. (9) Med de finanspolitiska åtgärder som vidtagits i 2016 års budget bör det allmänna underskottet i den offentliga sektorns finanser ligga under 3 % av BNP under 2016. Enligt kommissionens vårprognos 2016 är säkerhetsmarginalen mot överskridande av fördragets referensvärde emellertid snäv. Mot bakgrund av stora osäkerheter avseende konjunktur- och budgetutvecklingen bör de budgetmål som rekommenderas för korrigeringsåret sättas till en nivå klart under fördragets referensvärde på 3 % av BNP, för att garantera en varaktig korrigering av situationen med ett alltför stort underskott inom den begärda tidsfristen. (10) Enligt artikel 5 i förordning (EG) nr 1467/97 ska rådet, i sitt beslut att förelägga medlemsstaten att vidta åtgärder för att minska underskottet i enlighet med artikel 126. 9 i EUF-fördraget, begära att medlemsstaten uppnår årliga budgetmål som på grundval av den prognos som ligger till grund för föreläggandet som ett riktmärke motsvarar en årlig förbättring på minst 0,5 % av BNP, sett till det konjunkturrensade saldot utan engångsåtgärder och tillfälliga åtgärder. Eftersom det beslutet antas under årets andra hälft, och med hänsyn till kommissionens aktuella uppskattningar i vårprognosen, skulle det krävas ett oförändrat strukturellt saldo under 2016 för att få en tillräcklig säkerhetsmarginal mot en varaktig korrigering av det alltför stora underskottet. (11) En trovärdig och hållbar anpassningsbana skulle följaktligen innebära att Portugal måste nå ett allmänt underskott i den offentliga sektorns finanser på 2,5 % av BNP under 2016, vilket motsvarar ett strukturellt saldo som är oförändrat i förhållande till 2015. Dessa budgetmål beaktar behovet av att kompensera för de negativa sekundära effekter som budgetkonsolideringen får på de offentliga finanserna genom dess effekter på ekonomin i allmänhet. (12) Det underskottsmål som följer av den föreslagna anpassningsbanan beaktar inte den möjliga direkta finanspolitiska effekten av potentiella stödåtgärder för banksektorn under andra halvåret 2016. Detta beror på att det finns stor osäkerhet när det gäller det faktiska genomförandet och den statistiska redovisningen av dessa åtgärder och därmed även när det gäller deras eventuella inverkan på underskottet och skulden. Alla eventuella stödåtgärder för banksektorn bör syfta till att begränsa de finanspolitiska effekterna till ett minimum för att säkerställa en hållbar skuldsättning. (13) För att uppnå de budgetmål som väntas följa av den föreslagna anpassningsbanan anses ytterligare konsolideringsåtgärder med en uppskattad effekt på 0,25 % av BNP under 2016 nödvändiga, även med tanke på den försämring av det strukturella saldot som kommissionen pekar på i sin vårprognos 2016. I synnerhet ska Portugal genomföra de åtgärder som inkluderas i 2016 års budget samt utgiftskontrollmekanismen för upphandling av varor och tjänster, vilken för närvarande betonas i stabilitetsprogrammet för 2016. Dessa besparingar kommer att behöva kompletteras med andra åtgärder av strukturell art som skulle kunna inriktas på inkomstsidan med målet att öka inkomsterna från indirekt beskattning genom en breddad skattebas och minskade skatteutgifter. Ett sätt att uppnå detta skulle kunna vara att justera den alltjämt omfattande användningen av reducerade mervärdesskattesatser. (14) Portugal bör vidare skärpa strukturreformerna för ökad konkurrenskraft och långfristig och hållbar tillväxt i linje med de rådsrekommendationer som riktats till Portugal inom ramen för den europeiska planeringsterminen och särskilt de som är knutna till korrigeringen av landets alltför stora makroekonomiska obalanser. Särskilt är det nödvändigt med ytterligare finanspolitiska strukturåtgärder för att stärka de offentliga finansernas motståndskraft. Om den reviderade budgetramlagen samt lagen om kontroll av åtaganden genomförs strikt och snabbt och om uppbörden och utgiftskontrollerna förbättras ytterligare kan detta avsevärt bidra till att landet uppnår och bibehåller en sund statsfinansiell ställning. Portugal bör lägga fram en tydlig tidtabell och vidta åtgärder för att reglera utestående betalningar till fullo och effektivisera hälso- och sjukvårdssystemet, minska pensionssystemets beroende av budgetöverföringar och säkerställa lägre offentliga utgifter i samband med omstrukturering av statsägda företag. (15) Enligt artikel 126. 9 i EUF-fördraget kan rådet, som en del av sitt beslut om föreläggande enligt den artikeln, begära att den berörda medlemsstaten inkommer med rapporter om anpassningssträvandena enligt en särskild tidsplan. Medlemsstatens rapport ska enligt artikel 5. 1a i förordning (EG) nr 1467/97 innehålla målen för de offentliga utgifterna och inkomsterna och för de diskretionära åtgärderna på både utgifts- och intäktssidan samt information om de politiska åtgärder som vidtas med anledning av rådets specifika rekommendationer. För att underlätta övervakningen av tidsfristen för efterlevnad av rekommendationerna i detta beslut och tidsfristen för korrigering av det alltför stora underskottet bör Portugal inkomma med en sådan rapport senast den 15 oktober 2016, samtidigt med utkastet till budgetplan för 2017. (16) Inom samma tidsfrist, senast den 15 oktober 2016, bör Portugal också lämna in ett program för ekonomiskt partnerskap i enlighet med artiklarna 9. 1 och 17. 2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 473/2013 (4). Detta program bör innehålla en beskrivning av de politiska åtgärder och strukturreformer som är nödvändiga för att säkerställa en faktisk och varaktig korrigering av det alltför stora underskottet, i form av en utveckling av landets nationella reformprogram och stabilitetsprogram, och med fullt beaktande av rådets rekommendationer om genomförandet av de integrerade riktlinjerna för den ekonomiska politiken och sysselsättningspolitiken. (17) Enligt artikel 10 i rådets förordning (EU) nr 473/2013 bör Portugal också lämna in rapporter till kommissionen och Ekonomiska och finansiella kommittén i enlighet med de specifikationer som anges i kommissionens delegerade förordning (EU) nr 877/2013 (5). Rapporten bör läggas fram för första gången senast den 15 januari 2017 och därefter var tredje månad. HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE. Artikel 1 1. Portugal ska få den rådande situationen med ett alltför stort underskott att upphöra senast år 2016. 2. Portugal ska minska det allmänna underskottet i den offentliga sektorns finanser till 2,5 % av BNP år 2016. Detta mål inbegriper inte den direkta effekten av ett potentiellt stöd till banksektorn. Denna förbättring av underskottet i de offentliga finanserna motsvarar ett oförändrat strukturellt saldo i förhållande till 2015, baserat på kommissionens vårprognos 2016. Portugal ska också utnyttja alla oförutsedda intäkter till att påskynda minskningen av underskottet och skulden. 3. Utöver de besparingar som redan tas upp i kommissionens vårprognos 2016 ska Portugal anta och till fullo genomföra konsolideringsåtgärder motsvarande 0,25 % av BNP under 2016. I synnerhet ska Portugal till fullo genomföra de konsolideringsåtgärder som tas upp i 2016 års budget, inbegripet den ytterligare utgiftskontroll för upphandling av varor och tjänster som betonas i stabilitetsprogrammet. Portugal ska komplettera dessa besparingar med ytterligare åtgärder av strukturell karaktär, så att man kan uppnå den rekommenderade strukturella korrigeringen. 4. Portugal ska vara redo att vidta ytterligare åtgärder, om det skulle uppstå risker för budgetplanerna. De finanspolitiska konsolideringsåtgärderna ska på ett tillväxtfrämjande sätt säkerställa en varaktig förbättring av saldot i de offentliga finanserna. 5. För att säkerställa en varaktig förbättring av de offentliga finanserna ska Portugal strikt genomföra budgetramlagen samt lagen om kontroll av åtaganden och ytterligare förbättra uppbörden och utgiftskontrollen. Portugal ska lägga fram en tydlig tidtabell och vidta åtgärder för att till fullo reglera utestående betalningar och effektivisera hälso- och sjukvårdssystemet, minska pensionssystemets beroende av budgetöverföringar och säkerställa lägre offentliga utgifter i samband med omstrukturering av statsägda företag. Artikel 2 Rådet fastställer Portugals tidsfrist för att vidta effektiva åtgärder och för att lämna en rapport till rådet och kommissionen om de åtgärder som vidtagits med anledning av detta beslut till den 15 oktober 2016. Rapporten ska innehålla målen för de offentliga utgifterna och inkomsterna och ange de diskretionära åtgärderna på både utgifts- och inkomstsidan samt information om de åtgärder som vidtagits i enlighet med artikel 1. 5. Artikel 3 Detta beslut riktar sig till Republiken Portugal. Utfärdat i Bryssel den 8 augusti 2016. På rådets vägnar M. LAJČÁK Ordförande (1)  Rådets förordning (EG) nr 1467/97 av den 7 juli 1997 om påskyndande och förtydligande av tillämpningen av förfarandet vid alltför stora underskott (EGT L 209, 2. 8. 1997, s. 6). (2)  Rådets genomförandebeslut 2011/344/EU av den 30 maj 2011 om beviljande av ekonomiskt bistånd från unionen till Portugal (EUT L 159, 17. 6. 2011, s. 88). (3)  Alla handlingar som rör förfarandet vid alltför stora underskott beträffande Portugal finns på följande webbplats: http://ec. europa. eu/economy_finance/economic_governance/sgp/deficit/countries/portugal_en. htm (4)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 473/2013 av den 21 maj 2013 om gemensamma bestämmelser för övervakning och bedömning av utkast till budgetplaner och säkerställande av korrigering av alltför stora underskott i medlemsstater i euroområdet (EUT L 140, 27. 5. 2013, s. 11). (5)  Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 877/2013 av den 27 juni 2013 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 473/2013 om gemensamma bestämmelser för övervakning och bedömning av utkast till budgetplaner och säkerställande av korrigering av alltför stora underskott i medlemsstater i euroområdet (EUT L 244, 13. 9. 2013, s. 23)

Kommissionens afgørelse af 16. april 2020 med anvisning til den centrale administrator for EU-transaktionsjournalen om at indføre ændringer i de internationale kreditanvendelsesrettighedstabeller i Unionens internationale kreditanvendelsesrettighedstabel i EU-transaktionsjournalen 2020/C 150/04

2020-04-16

http://publications.europa.eu/resource/cellar/344114f8-8f99-11ea-812f-01aa75ed71a1

dan

C_2020150DA. 01000401. xml 6. 5. 2020    DA Den Europæiske Unions Tidende C 150/4 KOMMISSIONENS AFGØRELSE af 16. april 2020 med anvisning til den centrale administrator for EU-transaktionsjournalen om at indføre ændringer i de internationale kreditanvendelsesrettighedstabeller i Unionens internationale kreditanvendelsesrettighedstabel i EU-transaktionsjournalen (2020/C 150/04) EUROPA-KOMMISSIONEN HAR — under henvisning til traktaten om Den Europæiske Unions funktionsmåde, under henvisning til Europa-Parlamentets og Rådets direktiv 2003/87/EF af 13. oktober 2003 om et system for handel med kvoter for drivhusgasemissioner i Unionen og om ændring af Rådets direktiv 96/61/EF (1), under henvisning til Kommissionens forordning (EU) nr. 389/2013 af 2. maj 2013 om oprettelse af et EU-register i henhold til Europa-Parlamentets og Rådets direktiv 2003/87/EF og Europa-Parlamentets og Rådets beslutning nr. 280/2004/EF og nr. 406/2009/EF, og om ophævelse af Kommissionens forordning (EU) nr. 920/2010 og nr. 1193/2011 (2), særlig artikel 59, stk. 3, og ud fra følgende betragtninger: (1) Det antal internationale kreditter, som driftsledere eller luftfartsoperatører har ret til, fastsættes i overensstemmelse med bestemmelserne i Kommissionens forordning (EU) nr. 1123/2013 af 8. november 2013 om fastsættelse af internationale kreditanvendelsesrettigheder i henhold til Europa-Parlamentets og Rådets direktiv 2003/87/EF. (2) De rettigheder, der er fastsat i overensstemmelse med artikel 1, stk. 2-5, i Kommissionens forordning (EU) nr. 1123/2013, ajourføres automatisk hvert år af EU-registret på grundlag af verificerede emissioner. For nye anlæg og nye luftfartøjsoperatører er der ikke nogen oprindelig værdi. (3) Medlemsstaterne skal i henhold til artikel 2 i Kommissionens forordning (EU) nr. 1123/2013 meddele Kommissionen ændringer i deres internationale kreditanvendelsesrettighedstabel, og Kommissionen skal i henhold til artikel 59, stk. 3, i Kommissionens forordning (EU) nr. 389/2013 give den centrale administrator anvisning om at foretage de tilsvarende ændringer i den internationale kreditanvendelsesrettighedstabel i EU-transaktionsjournalen (EUTL'en), såfremt disse ændringer er i overensstemmelse med direktiv 2003/87/EF og de foranstaltninger, der vedtages i henhold til dette direktivs artikel 11a. (4) Ved brev af 3. marts 2020 meddelte Østrig ændringer af landets internationale kreditanvendelsesrettighedstabel for perioden 2008-2020 i henhold til artikel 59, stk. 3, i Kommissionens forordning (EU) nr. 389/2013. (5) Ved brev af 17. marts 2020 meddelte Belgien ændringer af landets internationale kreditanvendelsesrettighedstabel for perioden 2008-2020 i henhold til artikel 59, stk. 3, i Kommissionens forordning (EU) nr. 389/2013. (6) Ved brev af 19. marts 2020 meddelte Cypern ændringer af landets internationale kreditanvendelsesrettighedstabel for perioden 2008-2020 i henhold til artikel 59, stk. 3, i Kommissionens forordning (EU) nr. 389/2013. (7) Ved brev af 9. marts 2020 meddelte Tjekkiet ændringer af landets internationale kreditanvendelsesrettighedstabel for perioden 2008-2020 i henhold til artikel 59, stk. 3, i Kommissionens forordning (EU) nr. 389/2013. (8) Ved brev af 20. marts 2020 meddelte Danmark ændringer af landets internationale kreditanvendelsesrettighedstabel for perioden 2008-2020 i henhold til artikel 59, stk. 3, i Kommissionens forordning (EU) nr. 389/2013. (9) Ved brev af 24. marts 2020 meddelte Estland ændringer af landets internationale kreditanvendelsesrettighedstabel for perioden 2008-2020 i henhold til artikel 59, stk. 3, i Kommissionens forordning (EU) nr. 389/2013. (10) Ved brev af 28. februar 2020 meddelte Finland ændringer af landets internationale kreditanvendelsesrettighedstabel for perioden 2008-2020 i henhold til artikel 59, stk. 3, i Kommissionens forordning (EU) nr. 389/2013. (11) Ved brev af 23. marts 2020 meddelte Frankrig ændringer af landets internationale kreditanvendelsesrettighedstabel for perioden 2008-2020 i henhold til artikel 59, stk. 3, i Kommissionens forordning (EU) nr. 389/2013. (12) Ved brev af 16. marts 2020 meddelte Tyskland ændringer af landets internationale kreditanvendelsesrettighedstabel for perioden 2008-2020 i henhold til artikel 59, stk. 3, i Kommissionens forordning (EU) nr. 389/2013. (13) Ved brev af 19. marts 2020 meddelte Irland ændringer af landets internationale kreditanvendelsesrettighedstabel for perioden 2008-2020 i henhold til artikel 59, stk. 3, i Kommissionens forordning (EU) nr. 389/2013. (14) Ved brev af 17. marts 2020 meddelte Italien ændringer af landets internationale kreditanvendelsesrettighedstabel for perioden 2008-2020 i henhold til artikel 59, stk. 3, i Kommissionens forordning (EU) nr. 389/2013. (15) Ved brev af 23. marts 2020 meddelte Letland ændringer af landets internationale kreditanvendelsesrettighedstabel for perioden 2008-2020 i henhold til artikel 59, stk. 3, i Kommissionens forordning (EU) nr. 389/2013. (16) Ved brev af 18. marts 2020 meddelte Malta ændringer af landets internationale kreditanvendelsesrettighedstabel for perioden 2008-2020 i henhold til artikel 59, stk. 3, i Kommissionens forordning (EU) nr. 389/2013. (17) Ved brev af 17. marts 2020 meddelte Nederlandene ændringer af landets internationale kreditanvendelsesrettighedstabel for perioden 2008-2020 i henhold til artikel 59, stk. 3, i Kommissionens forordning (EU) nr. 389/2013. (18) Ved brev af 20. marts 2020 meddelte Polen ændringer af landets internationale kreditanvendelsesrettighedstabel for perioden 2008-2020 i henhold til artikel 59, stk. 3, i Kommissionens forordning (EU) nr. 389/2013. (19) Ved brev af 18. marts 2020 meddelte Rumænien ændringer af landets internationale kreditanvendelsesrettighedstabel for perioden 2008-2020 i henhold til artikel 59, stk. 3, i Kommissionens forordning (EU) nr. 389/2013. (20) Ved brev af 17. marts 2020 meddelte Slovakiet ændringer af landets internationale kreditanvendelsesrettighedstabel for perioden 2008-2020 i henhold til artikel 59, stk. 3, i Kommissionens forordning (EU) nr. 389/2013. (21) Ved brev af 23. marts 2020 meddelte Spanien ændringer af landets internationale kreditanvendelsesrettighedstabel for perioden 2008-2020 i henhold til artikel 59, stk. 3, i Kommissionens forordning (EU) nr. 389/2013. (22) Ved brev af 18. marts 2020 meddelte Sverige ændringer af landets internationale kreditanvendelsesrettighedstabel for perioden 2008-2020 i henhold til artikel 59, stk. 3, i Kommissionens forordning (EU) nr. 389/2013. (23) Ved brev af 25. marts 2020 meddelte Det Forenede Kongerige ændringer af landets internationale kreditanvendelsesrettighedstabel for perioden 2008-2020 i henhold til artikel 59, stk. 3, i Kommissionens forordning (EU) nr. 389/2013. (24) Kommissionen har ikke fundet uoverensstemmelser mellem de meddelte ændringer og direktiv 2003/87/EF eller foranstaltninger vedtaget i henhold til dette direktivs artikel 11a — BESTEMT FØLGENDE: Artikel 1 Kommissionen giver den centrale administrator for EU-transaktionsjournalen anvisning om at indføre ændringerne i de internationale kreditanvendelsesrettighedstabeller i EU-transaktionsjournalen. Artikel 2 Ændringerne i de internationale kreditanvendelsesrettighedstabeller er anført i bilaget. Udfærdiget i Bruxelles, den 16. april 2020. På Kommissionens vegne Frans TIMMERMANS Ledende næstformand (1)  EUT L 275 af 25. 10. 2003, s. 32. (2)  EUT L 122 af 3. 5. 2013, s. 1. BILAG Østrig ID Navn Relevant bestemmelse i Kommissionens forordning (EU) nr. 1123/2013 Oprindelig rettighed 210600 Laudamotion Executive GmbH Artikel 1, stk. 5   210636 easyJet Europe Airline GmbH Artikel 1, stk. 5   210838 Anisec Luftfahrt GmbH Artikel 1, stk. 5   142 Jungbunzlauer Wulzeshofen Artikel 1, stk. 3 104963 182 Stölzle-Oberglas Köflach Artikel 1, stk. 3 22133 168 SCA Graphic Laakirchen AG Artikel 1, stk. 3 2162 Belgien ID Navn Relevant bestemmelse i Kommissionens forordning (EU) nr. 1123/2013 Oprindelig rettighed 327 Alpro Artikel 1, stk. 3 5981 37 Nelissen Steenfabrieken Artikel 1, stk. 3 20477 271 Wienerberger Rumst Artikel 1, stk. 3 39225 210663 Asfaltcentrale Willemen Infra Doel Artikel 1, stk. 2   630 BPB Belgium Artikel 1, stk. 3 24806 292 Etex Building Performance Artikel 1, stk. 3 16949 210011 EON — WKK Oleon Ertvelde Artikel 1, stk. 2   210012 E. ON — WKK Promat Tisselt Artikel 1, stk. 2   210664 A&S Energie Artikel 1, stk. 2   210661 Agristo Wielsbeke Artikel 1, stk. 2   210659 Agristo Harelbeke Artikel 1, stk. 2   220 Clarebout Potatoes Artikel 1, stk. 3 26474 741 Sibelco Artikel 1, stk. 3 10225 210133 Provital Artikel 1, stk. 2   211998 Advachem Artikel 1, stk. 2   279 GSK Wavre Artikel 1, stk. 3 13689 Cypern ID Navn Relevant bestemmelse i Kommissionens forordning (EU) nr. 1123/2013 Oprindelig rettighed 210168 TUS Airways Ltd Artikel 1, stk. 5   210705 CHARLIE AIRLINES LTD Artikel 1, stk. 5   Tjekkiet ID Navn Relevant bestemmelse i Kommissionens forordning (EU) nr. 1123/2013 Oprindelig rettighed 208023 Pittsburgh Corning CR Artikel 1, stk. 2   210084 Papírna APIS s. r. o. Artikel 1, stk. 2   32 Huhtamaki Česká republika, a. s. Artikel 1, stk. 3 4805 127 ČEZ, a. s. — Elektrárna Prunéřov 2 Artikel 1, stk. 3 3484452 272 SAINT-GOBAIN ADFORS CZ — Litomyšl Artikel 1, stk. 3 28742 283 Vápenka Čertovy schody Artikel 1, stk. 3 194885 284 CRYSTALITE BOHEMIA, s. r. o. Artikel 1, stk. 3 17247 207687 ABS Jets Inc. Artikel 1, stk. 5   209931 PLORISTA LIMITED Artikel 1, stk. 5   426 SPP Storage — PZP Dolní Bojanovice Artikel 1, stk. 3 1384 314 LASSELSBERGER — závod Chlumčany Artikel 1, stk. 3 35526 397 Rýnovická energetická s. r. o. Artikel 1, stk. 3 3383 Danmark ID Navn Relevant bestemmelse i Kommissionens forordning (EU) nr. 1123/2013 Oprindelig rettighed 210839 Karup Kartoffelmelfabrik a. m. b. a Artikel 1, stk. 2   291 CP KELCO ApS Artikel 1, stk. 3 50095 210419 De Danske Gærfabrikker A/S Artikel 1, stk. 2   Estland ID Navn Relevant bestemmelse i Kommissionens forordning (EU) nr. 1123/2013 Oprindelig rettighed 206959 KKT Oil OÜ Artikel 1, stk. 3   206191 Enefit Õlitööstus Artikel 1, stk. 3   2 Eesti elektrijaam Artikel 1, stk. 3 4224836 Finland ID Navn Relevant bestemmelse i Kommissionens forordning (EU) nr. 1123/2013 Oprindelig rettighed 210165 Nikkilän voimalaitos Artikel 1, stk. 1 5568 210671 Helsinki Data Center Artikel 1, stk. 2   210700 Renkomäen lämpökeskus Artikel 1, stk. 2   416 Äänekosken tehtaat Artikel 1, stk. 3 22973 210687 Lk300 Terrafame Sotkamo Artikel 1, stk. 2   Frankrig ID Navn Relevant bestemmelse i Kommissionens forordning (EU) nr. 1123/2013 Oprindelig rettighed 210608 SYNUTRA Artikel 1, stk. 2   210623 Station de Sauveterre de Guyenne Artikel 1, stk. 2   210662 Chaudiere Ajinomoto Foods Europe Artikel 1, stk. 2   210721 COGESTAR 3 — Cogé McCain Matougues Artikel 1, stk. 2   210722 COGESTAR 3 — McCain Harnes Artikel 1, stk. 2   210723 Ecoslops Provence Artikel 1, stk. 2   210725 COGESTAR 3 — CEA Saclay Artikel 1, stk. 2   210797 ESTIA — Chaufferie de la Haye Artikel 1, stk. 2   211358 LYONDELLBASELL SERVICES France Artikel 1, stk. 2   211718 CHARTRES METROPOLE ENERGIES Artikel 1, stk. 2   211758 Spie Batignolles Malet — Grands Chantiers — PE 15 Artikel 1, stk. 2   211858 OMYA — Site d'Orgon Artikel 1, stk. 2   211959 KNAUF INSULATION LANNEMEZAN — Illange Artikel 1, stk. 2   211960 INTERXION FRANCE — MRS2 Artikel 1, stk. 2   212100 TRX Artikel 1, stk. 2   212180 Orange- Datacenter Chartres Artikel 1, stk. 2   212220 CHEVRON ORONITE — Usine de Gonfreville L'Orcher Artikel 1, stk. 2   212280 Centrale d'énergie Hôpital de Mercy Artikel 1, stk. 2   212401 Fresenius Medical Care SMAD Artikel 1, stk. 2   210666 Azul Linhas Aéreas Brasileiras S. A. Artikel 1, stk. 5   210737 AB Air Holdings Artikel 1, stk. 5   210858 Symphony Master (Jersey) Limited Artikel 1, stk. 5   Tyskland ID Navn Relevant bestemmelse i Kommissionens forordning (EU) nr. 1123/2013 Oprindelig rettighed 60 Einheitliche Anlage Bremen Artikel 1, stk. 3 6449750 203410 Schmiede Artikel 1, stk. 3 0 341 Argelith Bodenkeramik H. Bitter GmbH Artikel 1, stk. 3 29148 390 Ziegelei Wolfersdorf Artikel 1, stk. 3 17982 203168 Brennen von Dachziegeln — Betrieb Hüllhorst Artikel 1, stk. 3 0 201937 Fliesenwerk BLINK Artikel 1, stk. 3 0 616 Papiererzeugung Stockstadt Artikel 1, stk. 3 359889 202756 Papierproduktion Schwedt Artikel 1, stk. 3 0 879 DMK Deutsche Milchkontor GmbH Werk Zeven Artikel 1, stk. 3 58097 1444 GuD und Heizkraftwerk Nord Artikel 1, stk. 1 393145 4141 Reservedampferzeuger Artikel 1, stk. 3 82932 207202 Geothermieanlage Unterföhring Artikel 1, stk. 3 0 208751 Heizkraftwerk Klingenhof Artikel 1, stk. 3 0 4155 Verdichterstation Radeland Artikel 1, stk. 3 1793 206995 Verdichterstation Embsen — Gasturbinenanlage Artikel 1, stk. 3 0 202625 Vinna-Anlage Artikel 1, stk. 3 0 210670 Keramikbrennung Artikel 1, stk. 2   209081 BMW Werk 06. 10 Regensburg Lackiererei Artikel 1, stk. 1 0 210642 Heizwerk Europaviertel Artikel 1, stk. 2   210681 Anlage zur Herstellung von Spezialglas (Mikro-Glaskugeln für Fahrbahnmarkierungen) Artikel 1, stk. 2   210939 HW Treptow Artikel 1, stk. 2   210665 Holzheizkraftwerk Horn Artikel 1, stk. 2   210680 Gasmotoren-BHKW Ramstein Artikel 1, stk. 2   210688 Stawag — BHKW Campus Melaten Artikel 1, stk. 2   210603 Heizkraftwerk Gera-Lusan Artikel 1, stk. 2   210658 Heizkraftwerk Gera-Tinz Artikel 1, stk. 2   210686 HKW Robert-Bosch-Straße Artikel 1, stk. 2   211499 Dampfkesselanlage M228 Artikel 1, stk. 2   210167 Gasturbine 4 Artikel 1, stk. 2   210532 Heizkraftwerk Adlerstraße Artikel 1, stk. 2   210880 Blockheizkraftwerk Hollerstauden Artikel 1, stk. 2   210625 Heizkraftwerk Stuttgart-Gaisburg 3 Artikel 1, stk. 2   211738 Erdgasempfangststation Lubmin 2 Artikel 1, stk. 2   210639 Polypropylen-Anlage Schkopau Artikel 1, stk. 2   211198 Acetylenanlage Artikel 1, stk. 2   209864 Polyethylenanlage I, Geb T02 Artikel 1, stk. 2   209866 Polyethylenanlage III, Geb T07 Artikel 1, stk. 2   210674 Blockweichschaumproduktionsanlage Artikel 1, stk. 2   210628 PVC-Anlage Artikel 1, stk. 2   210617 Polyamid-Anlage Artikel 1, stk. 2   210878 Anlage 73 — Herstellung von Industrieklebstoffen Artikel 1, stk. 2   210601 Otto Bock Kunststoff GmbH Artikel 1, stk. 2   210596 HDPE-Anlage, GUR-Straße Artikel 1, stk. 2   210164 PAV-Fabrik Artikel 1, stk. 2   211199 Imidazol-Fabrik I Artikel 1, stk. 2   Irland ID Navn Relevant bestemmelse i Kommissionens forordning (EU) nr. 1123/2013 Oprindelig rettighed 210702 Equinix DB3 Artikel 1, stk. 2   210704 Equinix DB1 Artikel 1, stk. 2   211260 MSD Ireland (Biotech Dublin) Artikel 1, stk. 2   203640 Alltech Inc Artikel 1, stk. 5   204963 First Virtual Air LLC Artikel 1, stk. 5   203656 Orange Crimson Aviation LLC Artikel 1, stk. 5   204157 General Dynamics Land Systems Artikel 1, stk. 5   204542 Quest AVTN Artikel 1, stk. 5   204603 Guthy Renker Aviation Artikel 1, stk. 5   204639 Nestle Purina PetCare Artikel 1, stk. 5   204765 Premier Executive Jets Ltd Artikel 1, stk. 5   205278 Konfara Company Artikel 1, stk. 5   Italien ID Navn Relevant bestemmelse i Kommissionens forordning (EU) nr. 1123/2013 Oprindelig rettighed 326 Stabilimento Ferrari di Maranello Artikel 1, stk. 3 11981 210621 Ernest SpA Artikel 1, stk. 5   210667 Cartiera di Salerno Artikel 1, stk. 2   210668 Stabilimento Pratella — Montelupo Fi. no Artikel 1, stk. 2   210679 Ceramiche Mariner Artikel 1, stk. 2   210717 Flightpartner Ltd Artikel 1, stk. 5   210840 Keritaly S. p. a. Artikel 1, stk. 2   210859 C. le di produzione calore terleriscaldamento BG Artikel 1, stk. 2   210898 SAXAGRES SPA Artikel 1, stk. 2   210938 ThermalCeramicsItaliana srl STAB. CASALPUSTERLENGO Artikel 1, stk. 2   211218 Sito di Rosia Artikel 1, stk. 2   211318 Centrale di Riserva Leinì Artikel 1, stk. 2   211398 Centrale Sud teleriscaldamento Alessandria Artikel 1, stk. 2   211439 Stab. di Pozzolo Formigaro di Tomato Farm SpA Artikel 1, stk. 2   211458 AMA Rozzano Artikel 1, stk. 2   211699 CHP Bracco — Cesano Maderno Artikel 1, stk. 2   Letland ID Navn Relevant bestemmelse i Kommissionens forordning (EU) nr. 1123/2013 Oprindelig rettighed 210127 CBF SIA »Binders« Vangažu asfaltbetona rūpnīca Artikel 1, stk. 2   210002 SIA Energia Verde »Koģenerācijas elektrostacija« Artikel 1, stk. 2   Malta ID Navn Relevant bestemmelse i Kommissionens forordning (EU) nr. 1123/2013 Oprindelig rettighed 210657 Air X Charter Ltd Artikel 1, stk. 5   Nederlandene ID Navn Relevant bestemmelse i Kommissionens forordning (EU) nr. 1123/2013 Oprindelig rettighed 90 Parenco B. V. Artikel 1, stk. 3 129743 210677 AMS05 — AMS07 Artikel 1, stk. 2   210685 Maastricht Universitair Medisch Centrum + (MUMC+) Artikel 1, stk. 2   211579 BECC B. V. Artikel 1, stk. 2   Polen ID Navn Relevant bestemmelse i Kommissionens forordning (EU) nr. 1123/2013 Oprindelig rettighed 363 Koksownia Częstochowa Nowa Sp. z o. o. Artikel 1, stk. 3 40150 371 Stalownia Artikel 1, stk. 3 96722 438 Instalacja produkcji papieru Artikel 1, stk. 3 9621 447 Packprofil Sp. z o. o. Artikel 1, stk. 3 2537 508 LINIA PRODUKCJI SZKŁA Artikel 1, stk. 3 73736 811 URSA Polska Sp. z o. o. Artikel 1, stk. 3 8045 210697 INSTALACJA DO PRODUKCJI PAPIERU LUB TEKTURY Artikel 1, stk. 2   210718 ZAKŁAD PRODUKCJI BIBUŁY Artikel 1, stk. 2   211478 Nowe Jaworzno Grupa TAURON Sp. z o. o. Artikel 1, stk. 2   211578 AMC Aviation sp. z o. o. Artikel 1, stk. 5   212018 Instalacja do produkcji płyt drewnopochodnych płyt wiórowych Artikel 1, stk. 2   Rumænien ID Navn Relevant bestemmelse i Kommissionens forordning (EU) nr. 1123/2013 Oprindelig rettighed 210324 S. C. Kronochem Sebes S. R. L. Artikel 1, stk. 2   210540 TERMOFICARE ORADEA S. A. Artikel 1, stk. 2   212300 COMBINATUL DE CELULOZA SI HARTIE S. A. Artikel 1, stk. 2   Slovakiet ID Navn Relevant bestemmelse i Kommissionens forordning (EU) nr. 1123/2013 Oprindelig rettighed 206184 OFZ a. s. , prevádzka Široká Artikel 1, stk. 3   Spanien ID Navn Relevant bestemmelse i Kommissionens forordning (EU) nr. 1123/2013 Oprindelig rettighed 825 Industrie Cartarie Tronchetti Ibérica S. A Artikel 1, stk. 1 13738   AENA SME, S. A. Artikel 1, stk. 2   211118 Desimpacte de Purins Voltregà, SA Artikel 1, stk. 2     Rosa Gres, SL Artikel 1, stk. 2   210777 Tractaments de Juneda, S. A. Artikel 1, stk. 2     Aeropuerto de Tenerife Sur Artikel 1, stk. 2     Aeropuerto de Palma de Mallorca Artikel 1, stk. 2     Aeropuerto de Fuerteventura Artikel 1, stk. 2     Hospital Universitario Virgen del Rocío Artikel 1, stk. 2     Aeropuerto de Gran Canaria Artikel 1, stk. 2     Planta de Tratamiento de Purines — Sarreaus Artikel 1, stk. 2     Compañía de Explotaciones Energéticas, S. L. Artikel 1, stk. 2     Equipe Cerámicas, SL Artikel 1, stk. 2     Institut Català de la Salut — Hospital Universitat Vall d'Hebron Artikel 1, stk. 2     AENA SME, S. A. — Aeropuerto de Málaga-Costa del Sol Artikel 1, stk. 2   211119 Desimpacte de purins Alcarràs, SA Artikel 1, stk. 2     Hospital Universitario de Burgos Artikel 1, stk. 2   212181 NATURGY GENERACION, SLU — CTCC La Plana del Vent Gas Artikel 1, stk. 2     Desimpacto de Purines Altorricón, S. A. U. Artikel 1, stk. 2     HOSPITAL CENTRAL DE LA DEFENSA GOMEZ ULLA Artikel 1, stk. 2     LANGA DE DUERO-ENERCOR XXI, S. L. Artikel 1, stk. 2     CENTRO DE PROCESO DE DATOS BBVA TRES CANTOS Artikel 1, stk. 2     CENTRO DE PROCESAMIENTO DE DATOS ALCALÁ DE HENARES Artikel 1, stk. 2     BEST SURFACE Artikel 1, stk. 2   567 Smalticeram España S. A. Artikel 1, stk. 3 7601 984 Nuevas Atomizadas, S. L. U Artikel 1, stk. 3 27945 1000 Conservas Vegetales de Tomates del Guadiana Soc. Coop. Artikel 1, stk. 3 5315 460 Papelera del Principado S. A. Artikel 1, stk. 3 29010 1043 Mercedes-Benz España, SAU — Fábrica de Vitoria Artikel 1, stk. 4 3985 210817 Jet 4U Artikel 1, stk. 5     AllianceJet LLC Artikel 1, stk. 5   Sverige ID Navn Relevant bestemmelse i Kommissionens forordning (EU) nr. 1123/2013 Oprindelig rettighed 190 KVV HVC Sörby Artikel 1, stk. 3 477 205887 Panncentralen Höganäs-Bjuf Artikel 1, stk. 2   209062 PC Heden Mora Artikel 1, stk. 2   204948 Värmekällan Artikel 1, stk. 3   480 Södra Cell Värö Artikel 1, stk. 3 21501 209074 KVV Transtorp Artikel 1, stk. 2   448 Svenska Pappersbruket AB Artikel 1, stk. 3 17611 479 Södra Cell Mörrum Artikel 1, stk. 3 37608 480 Södra Cell Värö Artikel 1, stk. 3 21501 496 Hagfors Jernverk Artikel 1, stk. 3 24101 207662 Arninge fjärrvärmeanläggning Artikel 1, stk. 2   210528 Mossarp Artikel 1, stk. 2   434 Skärblacka bruk Artikel 1, stk. 3 59013 Det Forenede Kongerige ID Navn Relevant bestemmelse i Kommissionens forordning (EU) nr. 1123/2013 Oprindelig rettighed 210464 Centrica King's Lynn Artikel 1, stk. 2   210580 Conrad Chatterley Artikel 1, stk. 2   210585 John Anderson Campus DEN Artikel 1, stk. 2   210586 Spondon Power Station Artikel 1, stk. 2   210626 Aoka Mizu Artikel 1, stk. 2   210627 Afan Way Power Station Artikel 1, stk. 2   210669 Pelagia Grimsby Artikel 1, stk. 2   210699 Glenfiddich Distillery Artikel 1, stk. 2   210757 Knitting Wife Beck Power Station Artikel 1, stk. 2   210881 Carrhill-1 Electricity Generating Plant Artikel 1, stk. 2   210918 The 100 Bishopsgate Partnership Artikel 1, stk. 2   210978 Blackwater Power Station Artikel 1, stk. 2   210979 Thundersley Power Station Artikel 1, stk. 2   210981 Glen Ord Complex Artikel 1, stk. 2   210982 Burghead Maltings Artikel 1, stk. 2   210983 Roseisle Complex Artikel 1, stk. 2   211038 Spalding Energy Expansion Artikel 1, stk. 2   211178 SKELMERSDALE-1 Artikel 1, stk. 2   211518 Rockingham Artikel 1, stk. 2   211618 Arla Foods Stourton Dairy Artikel 1, stk. 2   211638 LD7 Generator System Artikel 1, stk. 2   211658 Gascoigne Wood Power Plant Artikel 1, stk. 2   211958 Middlewich Artikel 1, stk. 2   878 North tees Aromatics Artikel 1, stk. 3 115552 825 Ibstock Brick Ltd Leicester Factory Artikel 1, stk. 3 25683 210493 Pegasus Administracao e Participacoes LTDA Artikel 1, stk. 5 0 210495 easyJet UK Limited Artikel 1, stk. 5 0 210591 WIZZ AIR UK LIMITED Artikel 1, stk. 5 0 210607 Air Charter Scotland Limited Artikel 1, stk. 5 0 210612 Select Management Resources,LLC Artikel 1, stk. 5 0 210618 NORWEGIAN AIR UK LIMITED Artikel 1, stk. 5 0 210638 Volare Aviation Ltd Artikel 1, stk. 5 0 211338 SDJ INTERNATIONAL LIMITED Artikel 1, stk. 5 0 211538 Jade Global Services FZE Artikel 1, stk. 5 0 211798 ACASS Canada Ltd Artikel 1, stk. 5 0 210676 SIXT GMBH & CO AUTOVERMIETUNG KG Artikel 1, stk. 5 62 210689 Horizon Air LLP Artikel 1, stk. 5 84 211498 LUGHNASA MANAGEMENT LLC Artikel 1, stk. 5 2 211698 Lord Norman Foster Of Thames bank Artikel 1, stk. 5 59