Datasets:

kardosdrur

/

scandi_eurovoc

like 0

Rammedirektivet om luftkvalitet : Ren luft i Europas storbyer.

1998-08-25

http://publications.europa.eu/resource/cellar/b285bd66-aa82-48ce-8957-ed9dd28b3a6d

dan

Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2016/1827 av den 14 oktober 2016 om ändring för tvåhundrafemtiofemte gången av rådets förordning (EG) nr 881/2002 om införande av vissa särskilda restriktiva åtgärder mot vissa med organisationerna Isil (Daish) och al-Qaida associerade personer och enheter

2016-10-14

http://publications.europa.eu/resource/cellar/93e51ede-9264-11e6-8e27-01aa75ed71a1

swe

L_2016279SV. 01009001. xml 15. 10. 2016    SV Europeiska unionens officiella tidning L 279/90 KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2016/1827 av den 14 oktober 2016 om ändring för tvåhundrafemtiofemte gången av rådets förordning (EG) nr 881/2002 om införande av vissa särskilda restriktiva åtgärder mot vissa med organisationerna Isil (Daish) och al-Qaida associerade personer och enheter EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, med beaktande av rådets förordning (EG) nr 881/2002 av den 27 maj 2002 om införande av vissa särskilda restriktiva åtgärder mot vissa med organisationerna Isil (Daish) och al-Qaida associerade personer och enheter (1), särskilt artiklarna 7. 1 a och 7a. 5, och av följande skäl: (1) I bilaga I till förordning (EG) nr 881/2002 förtecknas de personer, grupper och enheter som omfattas av frysning av penningmedel och ekonomiska resurser enligt den förordningen. (2) Den 11 oktober 2016 beslutade FN:s säkerhetsråds sanktionskommitté att stryka en fysisk person från och ändra en post i förteckningen över personer, grupper och enheter som bör omfattas av frysningen av tillgångar och ekonomiska resurser. Bilaga I till förordning (EG) nr 881/2002 bör därför ändras i enlighet med detta. HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE. Artikel 1 Bilaga I till förordning (EG) nr 881/2002 ska ändras i enlighet med bilagan till den här förordningen. Artikel 2 Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning. Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater. Utfärdad i Bryssel den 14 oktober 2016. På kommissionens vägnar För ordföranden Tillförordnad chef för tjänsten för utrikespolitiska instrument (1)  EGT L 139, 29. 5. 2002, s. 9. BILAGA Bilaga I till förordning (EG) nr 881/2002 ska ändras på följande sätt: 1. Under rubriken ”Fysiska personer” ska följande utgå: ”Nasir 'Abd-Al-Karim 'Abdullah Al-Wahishi (alias a) Nasir al-Wahishi, b) Abu Basir Nasir al-Wahishi, c) Naser Abdel Karim al-Wahishi, d) Nasir Abd al-Karim al-Wuhayshi, e) Abu Basir Nasir Al-Wuhayshi, f) Nasser Abdul- karim Abdullah al-Wouhichi, g) Abu Baseer al-Wehaishi, h) Abu Basir Nasser al-Wuhishi, i) Abdul Kareem Abdullah Al-Woohaishi, j) Nasser Abdelkarim Saleh Al Wahichi, k) Abu Basir, l) Abu Bashir). Född a) den 1 oktober 1976, b) den 8 oktober 1396 (Hijrakalendern) i Jemen. Jemenitisk medborgare. Pass nr: 40483 (jemenitiskt pass utfärdat den 5 januari 1997). Övriga upplysningar: enligt uppgift avliden i Jemen i juni 2015. Dag som avses i artikel 7d. 2 i: den 19 januari 2010. ” 2. Under rubriken ”Fysiska personer” ska följande post ändras på följande sätt: ”Yazid Sufaat (alias a) Joe, b) Abu Zufar). Adress: Taman Bukit Ampang, Selangor, Malaysia. Född den 20 januari 1964 i Johor, Malaysia. Malaysisk medborgare. Pass nr A 10472263. Nationellt identitetsnummer: 640120-01-5529. Dag som avses i artikel 2a. 4 b: den 9 september 2003. ” ska ersättas med följande: ”Yazid Sufaat (alias a) Joe, b) Abu Zufar). Adress: a) Taman Bukit Ampang, Selangor, Malaysia (tidigare adress), b) Malaysia (i fängelse sedan 2013). Född den 20 januari 1964 i Johor, Malaysia. Malaysisk medborgare. Pass nr A 10472263. Nationellt identitetsnummer: 640120-01-5529. Dag som avses i artikel 7d. 2 i: den 9 september 2003. ”

Frankrig indfører forpligtelse til offentlig tjeneste for ruteflyvning mellem Lyon på den ene side og Ajaccio, Bastia, Calvi og Figari på den anden side (EØS-relevant tekst)

2000-10-19

http://publications.europa.eu/resource/cellar/fe7c6c96-54d4-424e-9ef5-fa055845c7fe

dan

C 297/6 DA De Europ(cid:230)iske F(cid:230)llesskabers Tidende 19. 10. 2000 Frankrig indfłrer forpligtelse til offentlig tjeneste for ruteflyvning mellem Lyon p(cid:229) den ene side og Ajaccio, Bastia, Calvi og Figari p(cid:229) den anden side (2000/C 297/04) (E(cid:216)S-relevant tekst) v) handicappede eller invalide. Der kan indfłres en minimumsfrist inden afrejsedagen for kłb af billetter til disse priser; denne tidsfrist m(cid:229) dog ikke v(cid:230)re p(cid:229) mere end 14 dage. vi) passagerer med fast bop(cid:230)l p(cid:229) Korsika, som voretager returflyvninger fra Korsika med billetter, der er kłbt p(cid:229) Korsika, og som har en gyldighed p(cid:229) under 40 dage p(cid:229) alle flyvninger. Der m(cid:229) ikke g(cid:230)lde kapacitets- begr(cid:230)nsninger eller reservations- eller kłbsfrister. Den ovenn(cid:230)vnte pris er eksklusive skatter og per capita- afgifter til staten, de lokale myndigheder og lufthavnsmyn- dighederne som angivet p(cid:229) billetten. S(cid:229)fremt luftfartsselskabernes driftsomkostninger p(cid:229) ruterne łges unormalt, uforudsigeligt og af grunde, som ikke skyldes luftfartsselskaberne, kan den maksimale billetpris forhłjes pro rata i forhold til den konstaterede omkostnings- stigning. Den (cid:230)ndrede maksimale billetpris meddeles luft- fartsselskaberne p(cid:229) ruterne og tr(cid:230)der i kraft, efter at den er offentliggjort af Europa-Kommissionen i De Europ(cid:230)iske F(cid:230)llsskabers Tidende. 2. 3. Flyvningernes kontinuitet Undtagen i tilf(cid:230)lde af force majeure m(cid:229) antallet af aflyste flyvninger, som luftfartsselskabet er direkte ansvarlig for, ikke overstige 1 % af de planm(cid:230)ssige flyvninger pr. IATA- s(cid:230)son. Ifłlge bestemmelserne i artikel 4, stk. 1, i den omtalte forordning (E(cid:216)F) nr. 2408/92, skal alle luftfartssel- skaber, der har til hensigt at beflyve en af ruterne, garantere, at i mindst 12 p(cid:229) hinanden fłlgende m(cid:229)neder. ruten beflyves litra c), Luftfartsselskabet m(cid:229) kun standse beflyvningen med et forudg(cid:229)ende varsel p(cid:229) mindst seks m(cid:229)neder. EF-luftfartsselskaberne głres opm(cid:230)rksomme p(cid:229), at manglende opfyldelse af forpligtelserne til offentlig tjeneste p(cid:229) ovenn(cid:230)vnte ruter kan medfłre administrative og/eller retslige sanktioner. Luftfartsselskaberne głres opm(cid:230)rksomme p(cid:229), at de franske myndigheder forbeholder sig ret til at yde stłtte af social til visse kategorier af passagerer p(cid:229) ovenn(cid:230)vnte karakter ruter, jf. EF-traktatens artikel 87, stk. 2, litra a). 1. I henhold til den beslutning, der blev truffet af de lokale myndigheder p(cid:229) Korsika den 25. maj 2000, har Frankrig med virkning fra den 29. oktober 2000, hvor vinterflyve- s(cid:230)sonen 2000-2001 begynder, besluttet at indfłre forplig- telse til offentlig tjeneste for ruteflyvning mellem p(cid:229) den ene side Lyon og p(cid:229) den anden side Ajaccio, Bastia, Calvi et Figari i henhold til artikel 4, stk. 1, litra a), i R(cid:229)dets forord- juli 1992 om EF-luftfarts- ning (E(cid:216)F) nr. 2408/92 af 23. selskabers adgang til luftruter inden for F(cid:230)llesskabet (1). 2. Under s(cid:230)rlig hensyntagen til Korsikas geografiske situation indfłres der fłlgende forpligtelse til offentlig tjeneste: 2. 1. Minimalt antal beflyvninger Det minimale antal beflyvninger er som fłlger: a) Mellem Lyon og Ajaccio samt mellem Lyon og Bastia (cid:151) fire returflyvninger om ugen fra 1. oktober til 30. april (cid:151) en returflyvning om dagen fra 1. maj til 30. september. b) Mellem Lyon og Calvi samt mellem Lyon og Figari (cid:151) to returflyvninger om ugen fra 1. oktober til 30. april (cid:151) tre returflyvninger om ugen fra 1. maj til 30. september. Ruterne skal beflyves uden mellemlandinger. 2. 2. Billetpriser Fłlgende kategorier af passagerer skal tilbydes en billetpris p(cid:229) hłjst 780 FRF, uden at der m(cid:229) g(cid:230)lde kapacitetsbegr(cid:230)ns- ninger: i) unge under 25 (cid:229)r ii) (cid:230)ldre (60 (cid:229)r og derover) iii) studerende under 27 (cid:229)r iv) familier (en eller to for(cid:230)ldre, der rejser med mindst Øt mindre(cid:229)rigt barn) (1) EFT L 240 af 24. 8. 1992, s. 8

Det Europæiske Økonomiske og Sociale Udvalgs udtalelse om Beskæftigelse for prioriterede befolkningsgrupper (Lissabon-strategien)

2007-07-12

http://publications.europa.eu/resource/cellar/36f0ceee-1ab8-43e2-aecf-e7d196e52076

dan

27. 10. 2007 DA Den Europæiske Unions Tidende C 256/93 såsom 3. 5. 3. 2 Under JEREMIE-initiativet (fælleseuropæiske midler til mikrovirksomheder og små og mellemstore virksomheder) kan nationale og regionale myndigheder vælge at afsætte ressourcer fra EFRU i form af skræddersyede, markeds-baserede finansie- ringsinstrumenter venturekapital, garantier eller lån. JEREMIE er udformet på en måde, der opti- merer EFRU-finansiering ved med en løftestangseffekt at tilveje- bringe flere midler, samtidig med at iværksættelsen lettes i kraft af mere fleksible regelrammer. I 2007 ventes EIF-kapitalforhø- jelsen at supplere CIP's og JEREMIE's ressourcer; det skønnes, at over en million SMV'er i 2013 vil have nydt godt af EIF's finan- sieringsinstrumenter. egenkapital, 3. 5. 3. 3 Med en høj løftestangseffekt (dvs. 1 euro fra fælles- skabsbudgettet stiller helt op til 50 euro til rådighed for SMV'er ved hjælp af garantier) og en stærk katalysatorrolle over for det Bruxelles, den 11. juli 2007 finansielle samfund (især for venturekapitalmidler) skal Fælles- skabets finansieringsinstrumenter opfattes som et eksempel på bedste praksis inden for Lissabon-dagsordenen. For at sikre, at teknologiske anvendelser udnyttes i bredere omfang under CIP, bør indsatsen målrettes mod universiteter og SMV'er og der bør lægges mere vægt på projektfinansiering, oplysning med det sigte at kortlægge intellektuel kapital, godkendelser og udstedelse af godkendelser, samarbejdsaftaler og de deraf følgende fordele. En vellykket gennemførelse bør sikres i kraft af JEREMIE-initia- tivet, svarende til reglerne om finansiering og statsstøtte. 3. 5. 4 I 2006 indgik EIB og EIF en samarbejdsaftale, som især gør det muligt at kombinere EIB-kreditlinjer og EIF-garantier for innovative SMV'er. Sådanne tiltag ventes at blive uddybet yderli- gere, især i forbindelse med JEREMIE. Dimitris DIMITRIADIS Formand for Det Europæiske Økonomiske og Sociale Udvalg Det Europæiske Økonomiske og Sociale Udvalgs udtalelse om »Beskæftigelse for prioriterede befolkningsgrupper (Lissabon-strategien)« (2007/C 256/18) Det Europæiske Økonomiske og Sociale Udvalg besluttede den 14. september 2006 (beslutningen bekræftet af præsidiet den 26. oktober 2006) under henvisning til forretningsordenens artikel 31 og i forbindelse med det udvalgsarbejde, der blev igangsat på Det Europæiske Råds anmodning den 23. -24. marts 2006, at udar- bejde en informationsrapport om følgende emne: Beskæftigelse for prioriterede befolkningsgrupper (Lissabon-stra- tegien). Det Europæiske Økonomiske og Sociale Udvalg besluttede den 15. marts 2007 under henvisning til forret- ningsordenens artikel 29, stk. 2, at omarbejde denne informationsrapport til en initiativudtalelse. Det forberedende arbejde henvistes til EØSU's Faglige Sektion for Beskæftigelse, Sociale og Arbejdsmarkeds- mæssige Spørgsmål og Borgerrettigheder, som udpegede Wolfgang Greif til ordfører. Sektionen vedtog sin udtalelse den 18. juni 2007. Det Europæiske Økonomiske og Sociale Udvalg vedtog på sin 437. plenarforsamling den 11. og 12. juli 2007, mødet den 12. juli 2007, følgende udtalelse med 122 stemmer for og 2 hverken for eller imod: 1. Konklusioner og henstillinger I nærværende udtalelse gøres der rede for, at de ambi- 1. 1 tiøse beskæftigelsesmålsætninger fra Lissabon i kvantitativ henseende kun er blevet nået i begrænset omfang — om end der mellem landene er klare forskelle, som man hele tiden bør være opmærksom på. Også hvad beskæftigelseskvaliteten angår, er billedet ikke entydigt: Glædelige eksempler på god praksis inden for beskæftigelsespolitikken i visse medlemsstater — eksempler som efter Det Europæiske Økonomiske og Sociale Udvalgs indsamles og evalueres mere systematisk — kontrasterer med fortsat skuf- fende kendsgerninger: (EØSU's) opfattelse i fremtiden bør — Om end de fleste arbejdspladser på EU-plan stadig har normale løn- og arbejdsvilkår, kan det konstateres dels, at den vækst i beskæftigelsen, man har kunnet iagttage i de senere år, navnlig blandt kvinderne, i høj grad et resultat af et større antal deltidsarbejdspladser, dels at der for de ældre arbejdstageres vedkommende fortsat er tale om en markant mangel på passende arbejdspladser, samt at der navnlig blandt unge arbejdstagere kan konstateres en stærk vækst i atypiske (utraditionelle) beskæftigelsesformer, hvoraf nogle i arbejdsretlig og social henseende ikke er tilstrækkeligt sikre. — Chancerne for at blive integreret på arbejdsmarkedet er for de vanskeligt stillede grupper stort set ikke blevet forbedret (hvilket kan ses af den fortsat høje langtidsledighed og den C 256/94 DA Den Europæiske Unions Tidende 27. 10. 2007 relativt høje arbejdsløshed blandt unge og lavtkvalificerede samt af den lave beskæftigelsesgrad navnlig blandt de ældre arbejdstagere). Situationen på arbejdsmarkedet for visse socialt marginaliserede befolkningsgruppers vedkommende er ligeledes fortsat yderst problematisk. På den baggrund er det i forbindelse med den løbende 1. 2 debat om flexicurity-konceptet vigtigt for udvalget at fastholde, at enhver generel definition af dette koncept altid bør kombinere foranstaltninger til forbedring af erhvervslivets og arbejdsta- gernes tilpasningsevne med en høj grad af social sikkerhed, en aktiv arbejdsmarkedspolitik, uddannelses- og efteruddannelses- indsats og adgang til sociale tjenesteydelser. 1. 3 EØSU opfordrer til, at der i fremtiden ved tilrettelæg- gelsen af de nationale social- og beskæftigelsespolitikker i rela- tion til de prioriterede grupper på arbejdsmarkedet, som omtales i denne udtalelse, i øget omfang fokuseres på: — foranstaltninger integration på arbejdsmarkedet med henblik på at sikre dem en første ansættelse med fremtidsperspektiver, fremme af de unges til tilbud om støtte til plejekrævende mennesker og deres pårø- rende, herunder i form af heldagsinstitutioner for de pågæl- dende), — fjernelse af hindringer for, at personer, der har påtaget sig en pasnings- og plejebyrde, kan (gen-)indtræde på arbejdsmar- kedet, og incitamenter til større inddragelse af fædrene i pasning og pleje, — passende incitamenter og støtte til, at erhvervslivet i øget omfang kan ansætte unge og ældre arbejdstagere med særlige problemer på arbejdsmarkedet, For socialt marginaliserede grupper er der derudover 1. 4 behov for særlige foranstaltninger: — f. eks. opbygning af et indslusningsarbejdsmarked med passende incitamenter for erhvervslivet til i højere grad at ansætte socialt udstødte samtidig med støtte til de pågæl- dende til at løse de problemer, der ligger til grund for udstø- delsen (i den forbindelse er det vigtigt at forhindre både uhensigtsmæssigt spild og konkurrenceforvridninger), — stærkere indsats mod de mange fortsat eksisterende diskrimi- nationsformer og ringere vilkår på grund af alder, køn, forbindelse handicap og/eller etnisk oprindelse, navnlig i med adgangen til uddannelsessystemet og til varig beskæfti- gelse, — større sikkerhed i ansættelsen og forebyggende indsats mod, at arbejdstagere bliver fastholdt i usikker beskæftigelse, bl. a. ved at sikre, at arbejdsledige ikke tvinges til at tage job uden sikkerhed, at der sættes ind mod sort arbejde og at der dæmmes op for udnyttelse af midlertidigt beskæftigede lønmodtagere, — foranstaltninger til forbedring af arbejdspladsernes kvalitet og beskyttelse af arbejdstagerne mod diskrimination, — øgede investeringer i arbejdspladskvalitet og i arbejdspladser, der imødekommer ældre arbejdstageres behov, i uddannelse og efteruddannelse, — investeringer læring samt melser mellem de kvalifikationer, der spørges på arbejdsmarkedet; livslang fjernelse af de eksisterende uoverensstem- tilbydes og efter- i — modernisering og forbedring af samt — i de tilfælde, hvor der er behov herfor — øget social sikkerhed i utraditionelle beskæftigelsesformer, — beskæftigelsesinitiativer inden for non profit-sektoren, navnlig i de offentlige virksomheder, spiller en særlig rolle her. Støtten bør sikres passende finansiering over de arbejds- markedspolitiske budgetter. 1. 5 EØSU understreger kraftigt, at de prioriteter, der er skit- seret i denne udtalelse, i mange EU-lande vil kræve en inten- sikres siveret beskæftigelsespolitisk indsats, og at der passende finansiering heraf. skal — Foranstaltningerne til en aktiv arbejdsmarkedspolitik på nati- onalt og på EU-plan vil nemlig samlet set ikke give tilfreds- stillende resultater, hvis medlemsstaterne i deres budgetplan- lægning ikke tager et passende hensyn til deres gennemfø- relse. forslagene til — På dette punkt kan EØSU konstatere, at arbejdsmarkedspolitiske initiativer — f. eks. forbindelse i med de nationale reformplaner — og finansieringen i mange lande slet ikke harmonerer med hinanden (1). — Der bør i de nationale handlingsprogrammer i højere grad tages hensyn til positive erfaringer fra medlemsstaterne, og midlerne i Den Europæiske Socialfond 2007-2013 bør anvendes i overensstemmelse hermed. 1. 6 EØSU har i denne sammenhæng allerede flere gange peget på, at finansieringen kræver gunstige makroøkonomiske forhold og en vækstorienteret økonomisk politik, der bør være rettet mod bekæmpelse af længerevarende konjunkturafmat- ning (2). — indsats mod kønsspecifik segmentering af arbejdsmarkedet, navnlig via effektive foranstaltninger til fremme af en bedre balance mellem arbejds- og familieliv (herunder navnlig veludbyggede børnepasningsordninger og etablering af (1) EØSU's udtalelse af 17. maj 2006 om »Retningslinjer for beskæftigel- sespolitikken« (ordfører: Wolfgang Greif), EUT C 195 af 18. 8. 2006. (2) Jf. rapporten fra den højtstående gruppe om fremtiden for socialpoli- tikken i det udvidede EU fra maj 2004. 27. 10. 2007 DA Den Europæiske Unions Tidende C 256/95 form af indbetalinger I mange medlemsstater er de sekundære lønomkost- 1. 7 ninger til socialsikringsordningerne i steget så meget, at det kan få negative konsekvenser for jobska- belsen. I mange tilfælde er det ikke attraktivt at påtage sig et arbejde på grund af den ringe forskel i indtægten efter skat og overførselsindkomsternes størrelse. Det er vigtigt at undgå disse såkaldte arbejdsløshedsfælder uden at bringe finansieringen af de sociale systemer i fare. I den forbindelse erklærer EØSU sig enig i henstillingerne fra den højtstående gruppe om fremtiden for socialpolitikken i det udvidede EU, der tilråder et bredere finansieringsgrundlag for de sociale sikringssystemer med det formål at opnå en mere ligelig fordeling af omkostningerne på alle produktionsfaktorer og derigennem gøre produktionsfak- toren arbejdskraft billigere (3). Hvad den kommende revision af de beskæftigelsespoli- 1. 8 tiske retningslinjer i 2008 angår, mener EØSU, at der på flere af de områder, der er omtalt i denne udtalelse, er behov både for en prioritering og en konkretisering. — EØSU går i henseende hertil ind for mere forpligtende mål på europæisk niveau for at pålægge medlemsstaterne en klar ramme med entydige at kontrollen med gennemførelsen på nationalt niveau kræver, at Kommissionen spiller en mere fremtrædende rolle i beskæftigelsesstrategien. forpligtelser. EØSU mener, — EØSU går derudover ind for yderligere justeringer af målsætningerne, navnlig hvad angår de unges beskæftigelses- situation og bekæmpelsen af ungdomsarbejdsløsheden (som f. eks. en nedsættelse af fristen på seks måneder for aktivering af unge, der søger job eller læreplads), intensiveret indsats for ligestilling, støtte til handicappede og integration af indvandrere. — EØSU ønsker derved at opnå, at der i fremtiden fastsættes i de nationale reformpro- mere ambitiøse målsætninger grammer på det beskæftigelsespolitiske område, og at dette vil kunne måles i kvalitative fremskridt med hensyn til tids- planer, beføjelser, bindende målsætninger og finansiering. I den forbindelse opfordrer EØSU til, at der overvejes konkrete mål for en øremærkning af en passende del af budgettet til foranstaltninger til en aktiv arbejdsmarkedspo- litik i de enkelte medlemsstater. i en særskilt udtalelse redegøre for sit syn på de i EØSU vil nærværende udtalelse skitserede nødvendige justeringer af de beskæftigelsespolitiske retningslinjer fra 2009. 2. Baggrund 2. 1 I konklusionerne fra mødet i Det Europæiske Råd den 23. -24. marts 2006 blev EØSU bedt om i perioden op til forårs- topmødet i 2008 at fremlægge en »sammenfattende rapport til (3) Ibid. støtte for vækst og beskæftigelse« og i den forbindelse bl. a. at fokusere på det prioriterede område »øget beskæftigelse for prio- riterede denne sammenhæng følgende initiativudtalelse, der er blevet udarbejdet i samarbejde nationale eksperter i økonomi og arbejdsmarkeds- forhold. befolkningsgrupper«. EØSU fremlægger i EØSU har altid lagt vægt på, at forbedring af konkurren- 2. 2 ceevnen og bæredygtig økonomisk vækst inden for rammerne af Lissabon-strategien ikke er et formål i sig selv, men også bør medvirke til at fjerne den høje arbejdsløshed i EU, tilstræbe fuld beskæftigelse, skabe et mere solidt fundament under socialsik- ringssystemerne og garantere beskyttelse mod social udstø- delse (4). 2. 3 I overensstemmelse hermed bør Lissabon-strategien på det beskæftigelsespolitiske område skabe nye incitamenter for den EU's beskæftigelsesstrategi og således bidrage til at øge erhvervsfrekvensen og arbejdskvaliteten. Målsætningen for Lissabon-strategien er ikke kun højere beskæftigelse. Den drejer sig også om at forbedre arbejdspladsernes kvalitet. Investeringer i menneskelig kapital, forskning, teknologi og innovation er som konsekvens heraf blevet prioriteret lige så højt som arbejds- markeds- og strukturpolitiske foranstaltninger (5). 2. 4 EØSU vil i denne udtalelse fokusere analysen af og de politiske henstillinger vedrørende udviklingen på arbejdsmar- kedet i EU på de målgrupper, for hvilke Rådet på det seneste gentagne gange indtrængende har opfordret medlemsstaterne til at indføre særlige foranstaltninger med henblik på — at forbedre unge menneskers stilling på arbejdsmarkedet og reducere ledigheden blandt de unge markant, — at gennemføre strategier for aktiv aldring med det formål at fastholde ældre arbejdstagere på arbejdsmarkedet, — at yde en målrettet indsats for fremme beskæftigelsen blandt kvinder og at skabe bedre sammenhæng mellem arbejde og privatliv for mænd og kvinder under ét, — at forbedre den varige integration af handicappede på arbejdsmarkedet, — at øge erhvervsfrekvensen blandt indvandrere og etniske mindretal og forbedre mulighederne for disse grupper på arbejdsmarkedet. som medlemsstaterne bør 2. 5 EØSU vil for hver af disse målgruppers vedkommende foreslå henholdsvis et sæt forebyggende og et sæt aktive (gen-) indslusningsforanstaltninger, vie særlig opmærksomhed ved tilrettelæggelsen af deres arbejdsmar- keds- og beskæftigelsespolitik. Også socialt marginaliserede grupper, der i mange tilfælde er udelukket fra arbejdsmarkedet, behandles. På dette grundlag formulerer udvalget en række poli- tiske henstillinger, bl. a. vedrørende de beskæftigelsespolitiske retningslinjer, der skal revideres senest i forbindelse med forårs- topmødet i 2008. (4) Jf. bl. a. EØSU's sonderende udtalelse af 13. 9. 2006 om »Arbejdslivets kvalitet, produktivitet og beskæftigelse i forbindelse med globaliseringen og de demografiske ændringer« , ordfører Ursula Engelen-Kefer, EUT C af 23. 12. 2006. (5) Jf. bl. a. EØSU's initiativudtalelse af 9. 2. 2005 om »Beskæftigelsespoli- lyset af Lissabon-processen«, tikken: EØSU's rolle efter udvidelsen og i ordfører Wolfgang Greif, EUT C 221 af 8. 9. 2005. C 256/96 DA Den Europæiske Unions Tidende 27. 10. 2007 3. Erhvervsfrekvenser, statusopgørelse (6) ledighed og beskæftigelse — en — at situationen på arbejdsmarkedet for visse socialt marginali- serede befolkningsgruppers vedkommende fortsat er yderst problematisk. 3. 1 For første gang siden 2001 har EU i 2005 og 2006 oplevet en vækst i beskæftigelsen og en mærkbar tilbagegang i ledigheden (fra 9,0 % i 2004 til 7,9 % i 2006). Med en stigning på 0,6 % er væksten i kvindernes beskæftigelsesgrad mere markant end mændenes og bryder dermed med de senere års stagnation. Denne glædelige udvikling fortsatte i 2007 (7). Dette til trods må det imidlertid med skuffelse konsta- 3. 2 teres, — at det går langsomt med at nå midtvejsmålene fra Lissabon og Stockholm, og at de ikke blev nået i 2005, hverken målet om en samlet beskæftigelsesgrad på 67 % (2005: 63,8 %) eller en beskæftigelsesgrad blandt kvinder på 57 % (2005: 56,3 %). Det står mere og mere klart, at mange medlemsstater og EU som helhed heller ikke vil kunne nå målsætningerne for 2010. — at det må fastholdes, at selvom fuldtidsarbejde i EU som helhed fortsat er den mest udbredte beskæftigelsesform, så er den vækst i beskæftigelsen, der har kunnet konstateres i de senere år — navnlig blandt kvinderne — i høj grad et resultat af et større antal deltidsarbejdspladser (hvilket giver sig udtryk i en klart ringere vækst i antallet af fuldtidsækvi- valenter, der i visse medlemsstater endda er dalende), — at den største vækst i beskæftigelsen i de senere år har fundet sted blandt gruppen af ældre arbejdstagere. Alligevel ligger også beskæftigelsesgraden blandt ældre arbejdstagere langt under målsætningen (årsgennemsnittet for 2005 for de 55-64-årige var på kun 42,5 %). Kun 9 EU-lande har nået målet på 50 % (der er store kønsmæssige forskelle, idet målsætningen for mændenes vedkommende er blevet nået i 17 lande, men for kvindernes kun i 4, nemlig i de skandina- viske lande og i Estland). — ungdomsledigheden var i 2005 på 18,5 % for EU i gennem- snit. Den ligger dermed fortsat omtrent dobbelt så høj som den samlede ledighed, På baggrund af den skitserede udvikling på arbejdsmarkedet er man på trods af fremskridt på visse områder stadig langt fra at opnå de ambitiøse beskæftigelsesmål fra Lissabon. Dette gælder så meget mere, som beskæftigelsesudvik- 3. 3 lingen derudover er karakteriseret ved følgende forhold og tendenser (som kan variere stærkt fra sektor til sektor og fra medlemsstat til medlemsstat): — Mulighederne for at blive integreret på arbejdsmarkedet er for de vanskeligt stillede grupper stort set ikke blevet forbedret (hvilket kan ses af den fortsat høje langtidsarbejds- løshed og de relativt høje arbejdsløshedsprocenter blandt unge og lavtkvalificerede samt af den lave beskæftigelsesgrad navnlig blandt ældre arbejdstagere). rammes — Om end de fleste arbejdspladser i EU stadig har normale løn- og arbejdsvilkår, peger data på en stærk vækst i de atypiske (utraditionelle) beskæftigelsesformer, hvoraf nogle i arbejdsretlig og social henseende ikke er tilstrækkeligt sikre. Samlet stiger antallet af tidsbegrænsede ansættelsesforhold, især unge hårdere end gennemsnittet. og her Kontraktansættelse, midlertidig beskæftigelse, ansættelses- former med tilsyneladende, men ikke reel selvstændighed (8) samt ansættelsesforhold med ringe social sikring har bredt sig, om end situationen er meget forskellig fra medlemsstat til medlemsstat. Samlet breder de usikre løn- og ansættelses- forhold sig, navnlig for de vanskeligt stillede gruppers vedkommende. Sådanne ansættelsesformer kan kun være en »bro« til det regulære arbejdsmarked, hvis de er resultatet af et frit valg og er sikre. — I mange medlemsstater er jobusikkerheden navnlig steget på den del af arbejdsmarkedet, hvor der ikke kræves særlige kvalifikationer, og især blandt arbejdstagere uden afsluttet skoleuddannelse og uden erhvervsuddannelse. På grund af den manglende overensstemmelse mellem de efterspurgte og udbudte kvalifikationer er adgangen til arbejdsmarkedet, både i forbindelse med den første ansættelse og efter en periode med arbejdsløshed, særlig vanskelig for denne gruppe. — at ledigheden i EU som helhed trods generelle forbedringer i flere medlemsstater, navnlig dem med meget høje arbejds- løshedsprocenter, med knap 8 % fortsat befinder sig på et højt niveau og endda er steget i visse lande, — Personer, der har påtaget sig en pasnings- og plejebyrde, har finde et stabilt og tilfredsstillende fortsat svært ved at arbejde. — at de regionale forskelle i beskæftigelsesgraden i visse medlemsstater fortsat er store (navnlig når man ser på fuld- tidsækvivalenter). Antallet af mennesker, der i EU 27 i dag bor i regioner med en arbejdsløshedsprocent på mere end 15 %, er steget mærkbart i takt med EU-udvidelserne, — Handicappede er stadig i høj grad del af den gruppe, der er udelukket fra arbejdsmarkedet. I henhold til de nyeste euro- pæiske tal er kun 40 % af de handicappede erhvervsaktive. Tallene er endnu mere foruroligende, når man ser på de svært handicappede. (6) Jf. vedlagte grafikker. (7) Employment in Europe 2006. (8) Jf. Grønbog om Modernisering af arbejdsretten med henblik på tackling af det 21. århundredes udfordringer, KOM(2006) 708 endelig. 27. 10. 2007 DA Den Europæiske Unions Tidende C 256/97 — Derudover findes der et stort antal mennesker, hvis margina- lisering skyldes misbrugsproblemer, for stor gældsætning eller hjemløshed, og hvis integration på arbejdsmarkedet kræver særlige sociale foranstaltninger. — For indvandrere og mennesker med indvandrerbaggrund tegner arbejdsvilkårene og udsigterne på arbejdsmarkedet sig i de fleste medlemsstater mere usikre end for resten af befolkningen. I denne sammenhæng bør man være særlig opmærksom på romaerne, der på grund af udvidelsen med Rumænien og Bulgarien er blevet EU's største mindretal, og hvis situation på arbejdsmarkedet (arbejdsløshedsprocenterne når i visse tilfælde op på 70-90 %) af mange årsager må betegnes som stærkt bekymrende. EØSU vil tage stilling til denne problemstilling i en særskilt udtalelse. 3. 4 Væksten i den uformelle sektor med usikre ansættelses- forhold og ofte lave indkomster indebærer en fare for, at de grupper, der ikke kan tilpasse sig forholdene på det ordinære arbejdsmarked, diskvalificeres på lang sigt. Denne udvikling, der er vanskelig at sætte tal på, er ikke kun forbundet med betyde- lige usikkerhedsmomenter for de berørte personer, men medfører tillige tabte skatteindtægter i stort omfang og sætter i sidste ende også bæredygtigheden i EU's produktionspotentiale på spil. 4. Rammer for mere og bedre beskæftigelse 4. 1 Hovedstrømmen i de politiske henstillinger i Europa har i årevis gået på, at det var indbyggede strukturelle faktorer, der var skyld i problemerne på arbejdsmarkedet. I mange EU-lande har man da også i beskæftigelsespolitisk henseende udelukkende satset på at lempe de generelle arbejdsretlige normer, skærpe betingelserne for opnåelse af krav på ydelser, skære ned i de sociale ydelser og skabe mere fleksible ansættelsesvilkår. 4. 2 Foranstaltninger til en aktiv arbejdsmarkedspolitik, som eksempelvis fremme af beskæftigelsesegnetheden, kvalifikations- løft og målrettede programmer til integration af vanskeligt stil- lede grupper på arbejdsmarkedet, er derimod i mange lande ikke blevet gennemført i tilstrækkeligt omfang, om end visse lande, der kun har haft afsat ringe midler til dette formål, har øget udgifterne fra 1995 og frem. I de fleste af de lande, som der foreligger data om, er andelen af »aktive« udgifter set i forhold til de samlede udgifter til arbejdsmarkedspolitik (»passiv« og »aktiv« forsørgelse) endda dalet i de seneste år. Det er særdeles vigtigt, at der sikres midler til at føre en aktiv arbejdsmarkedspo- litik, der svarer til udfordringerne, og at de arbejdsmarkedspoli- tiske foranstaltningers virkning samtidig forbedres, samt at de fokuserer på de pågældende målgrupper. 4. 3 EØSU har i denne sammenhæng allerede flere gange peget på, at arbejdsmarkedspolitiske foranstaltninger og struk- i sidste ende kun giver gode resultater under turreformer gunstige makroøkonomiske forhold, hvor der tages sigte på at bekæmpe den langvarige konjunkturafmatning og på at stabili- sere væksten (9). Til den ende er der på nationalt og EU-plan føres en vækstorienteret behov for tilsagn om, at der skal økonomisk politik kombineret med de rette penge-, budget- og erhvervspolitiske forudsætninger: — Når prisstabiliteten er sikret, bør Den Europæiske Central- bank, navnlig via sin rentepolitik og i overensstemmelse med de beføjelser, den har fået tildelt i henhold til traktaten, yde et bidrag til øget økonomisk vækst og beskæftigelse. Markant beskæftigelsesfremgang kommer først, når væksten er stabil, og der på mellemlang sigt sker forbedringer i produktiviteten. — Det udvidede råderum i henhold til den reviderede stabili- tets- og vækstpagt skal udnyttes til at give EU-landene mulighed for at foretage konjunkturpolitisk modstyring samt sikre budgetmæssigt råderum til socialt afbalancerede struk- turreformer og et passende niveau for de offentlige investe- ringer. Lissabon-målsætningerne peger i retning af, hvor det er, disse investeringer skal foretages: I en udbygning af kommunikations- og trafikinfrastrukturen, klimabeskyttelsen, en offensiv satsning på forskning og udvikling, fri adgang til børnepasning, fremme af uddannelse og efteruddannelse, en aktiv arbejdsmarkedspo- litik og de nationale reformprogrammer udformes på en sådan måde, at de på EU-plan udgør et samordnet program til styrkelse af den økonomiske dynamik, som alle aktører på nationalt og EU-plan yder deres bidrag til. den forbindelse bør arbejdspladskvalitet. I 5. Effektiv bekæmpelse af ungdomsarbejdsløsheden i EU. end alle EU-lande Ungdomsarbejdsløsheden er fremdeles ét af de beskæfti- 5. 1 er gelsespolitiske problemområder ungdomsarbejdsløsheden gennemsnitlige højere ledighed, og i de fleste EU-lande er den mindst dobbelt så høj som i økonomien som helhed. gamle EU 15-medlemsstater og i flere af de nye er situationen endnu mere problematisk. Jobusikkerheden er steget i flere medlems- stater, også på de dele af arbejdsmarkedet, hvor der kræves højere kvalifikationer. I den af de visse I 5. 2 Indtræden på arbejdsmarkedet sker i stigende omfang via alternative beskæftigelsesformer med langt mere usikre arbejds- og socialretlige forhold. Grænserne mellem det formelle og ufor- melle arbejdsmarked bliver stadig mere udflydende. For visse grupper af unge, f. eks. unge lavtkvalificerede, unge med indvan- drerbaggrund eller fra ringere stillede befolkningsgrupper, er det stadig vanskeligere at finde regulær beskæftigelse. Risikoen for varig marginalisering på arbejdsmarkedet stiger navnlig, når flere af disse forhold gør sig gældende samtidig. (9) Jf. bl. a. EØSU's udtalelse af 11. 12. 2003 om »Overordnede retningslinjer for de økonomiske politikker 2003-2005«, ordfører Thomas Delapina, EUT C 80 af 30. 3. 2004, samt EØSU's udtalelse af 17. 5. 2006 om »Forslag til Rådets beslutning om retningslinjer for medlemsstaternes beskæfti- gelsespolitik«, ordfører Wolfgang Greif, EUT C 195 af 18. 8. 2006. C 256/98 DA Den Europæiske Unions Tidende 27. 10. 2007 5. 3 Her drejer det sig om så vidt muligt at give alle unge mennesker perspektiver for fremtiden på sikker afstand af usikre ansættelsesforhold. Problemstillingen har også et demografisk aspekt, idet de unges økonomiske situation har væsentlig indfly- delse på deres villighed til at stifte familie. I den henseende må det hilses velkommen, at Europa-Kommissionen i sin forårsrap- port ud over et yderligere kvalifikationsløft kræver en intensive- ring af de aktive arbejdsmarkedspolitiske foranstaltninger og navnlig presser på for at sikre markant hurtigere støtte til unge jobsøgere og fjernelse af de strukturelle problemer, når de unge overgår fra uddannelse til beskæftigelse. 5. 4 Som positive eksempler herpå kan nævnes de velafprø- vede modeller fra visse medlemsstater (Tyskland, Østrig og i et vist omfang Nederlandene), hvor tæt praksisrelateret uddannelse tilrettelagt i overensstemmelse med erhvervslivets behov kombi- neres med et teoretisk skoleforløb. Mange undersøgelser har fremhævet kvaliteterne ved disse såkaldte »vekseluddannelser« og tilskriver dem væsentlig betydning med hensyn til at lette over- gangen fra skole til arbejde og således udjævne forskellen mellem ungdomsarbejdsløsheden og den generelle ledighed. 5. 5 Aktive og forebyggende foranstaltninger på uddannelses og efteruddannelsesområdet med henblik på en forbedring af de unges beskæftigelsesmuligheder (10): — sikring af erhvervelse af kvalifikationer på et højt niveau fra grundskole til erhvervsuddannelse for så gnidningsløst som muligt at vinde varigt fodfæste på arbejdsmarkedet, idet ikke blot det offentlige, men også selv bør inddrages, erhvervslivet — hurtig aktiv støtte og vejledning til unge, der søger læreplads eller arbejde (i givet fald allerede efter 4 måneder), mere målrettede programmer og individuel støtte og coaching med henblik på at integrere problemgrupper som unge lang- tidsarbejdsløse og unge, der dropper skole og læreplads, bl. a. via beskæftigelsesprojekter i den ikke-kommercielle sektor, samt uddannelsesstøtte, — udbygning af generelle, let tilgængelige informationskilder og adgang til beskæftigelsesvejledning for unge på alle uddannelsesniveauer og tilsvarende kvalitetsforbedringer og personaleressourcer i arbejdsformidlingerne, — fjernelse af uoverensstemmelser mellem de kvalifikationer, der tilbydes og efterspørges på arbejdsmarkedet, forbedring af grundskolesystemets effektivitet (bl. a. sænkning af den andel af en ungdomsårgang, der skolen uden eksamen, bekæmpelse af analfabetisme) samt bedre mulig- heder for skift mellem erhvervsuddannelserne og det videre- forlader (10) Jf. EØSU's udtalelser af 26. 10. 2005 om »Meddelelse fra Kommissionen til Rådet om europæiske ungdomspolitikker — Varetagelse af unges interesser i Europa — gennemførelse af Den Europæiske Ungdoms- pagt og fremme af aktivt medborgerskab«, ordfører Jillian van Turn- hout, EUT C 28 af 3. 2. 2006, af 13. 7. 2005 om »Kommissionens meddelelse om Den Social- og Arbejdsmarkedspolitiske dagsorden«, ordfører Ursula Engelen-Kefer, EUT C 294 af 25. 11. 2005, og af 31. 5. 2005 om »Forslag til Rådets beslutning om medlemsstaternes beskæftigelsespolitiske foranstaltninger i henhold til EF-traktatens artikel 128«, ordfører Henri Malosse, EUT C 286 af 17. 11. 2005. gående uddannelsessystem, erhvervsvejledning, forebyggelse af kønsspecifik — gennemførelse af foranstaltninger, der sikrer, at midlertidig beskæftigelse og jobs med ringe social sikring er overgangs- fænomener for unge. 6. Forbedring af indvandrernes integration 6. 1 I de fleste EU-lande er der ikke sket særlig store frem- skridt med hensyn til at forhindre diskrimination af indvandrere og deres familiemedlemmer på arbejdsmarkedet. De er fortsat overrepræsenteret i brancher med ringe løn- og arbejdsvilkår, har langt større risiko for at blive ramt af arbejdsløshed og er i vidt omfang fanget i beskæftigelse med ringe sikkerhed, betyde- lige sundhedsrisici, dårligt arbejdsmiljø og (i visse lande) begrænset overenskomstbeskyttelse. 6. 2 Særlig betænkeligt er det, at denne udsatte stilling på arbejdsmarkedet gives videre som social arv til kommende indvandrergenerationer, også i form af et massivt uddannelses- mæssigt efterslæb. Unge med indvandrerbaggrund hører i de fleste medlemsstater til de grupper, der har de mest usikre beskæftigelsesforhold og den største risiko for at blive marginali- seret på det ordinære arbejdsmarked. 6. 3 EØSU har allerede flere gange gjort rede for, at udvalget på baggrund af den demografiske udvikling i EU anser arbejds- kraftmobilitet for at være en nødvendighed, og peget på positive eksempler herpå i flere medlemsstater, f. eks. i Spanien og Irland. Dette må imidlertid altid bringes i overensstemmelse med mulighederne for at føre en hertil svarende integrationspolitik i medlemsstaterne, navnlig med hensyn til beskæftigelsen (11). Situationen med hensyn til indvandring er meget forskellig fra medlemsstat til medlemsstat, ligesom de iværksatte integrations- politiske foranstaltninger bl. a. inden for arbejdsmarkeds- og uddannelsespolitikken er det. Medlemsstaterne bør navnlig være opmærksomme på asylansøgernes forhold, eftersom denne gruppe ofte er udsat for særligt ringe vilkår. 6. 4 Målområder for en forbedret integration af indvandrere: — Der bør ofres særlig opmærksomhed på individuel støtte i skolen, og evt. før et skoleforløb påbegyndes, samt på en tidlig investering i sproglige og erhvervsrelevante kvalifikati- oner, ringere vilkår i forbindelse med den første ansættelse bør undgås (navnlig ved at sprogbarrierer fjernes så hurtigt som muligt), og anerkendelsen af udenlandske eksamensbe- viser bør lettes til gavn for indvandrerne. (11) Jf. EØSU's udtalelse af 10. 12. 2003 om »Meddelelse fra Kommissionen til Rådet, Europa-Parlamentet, Det Europæiske Økonomiske og Sociale Udvalg og Regionsudvalget om indvandring, integration og beskæfti- gelse«, ordfører Luis Miguel Pariza Castaños, EUT C 80 af 30. 3. 2004. 27. 10. 2007 DA Den Europæiske Unions Tidende C 256/99 inden for — »Integrations-mainstreaming« på alle områder løft i myndighe- social- og arbejdsmarkedspolitikken (bl. a. dernes og arbejdsformidlingernes interkulturelle kompe- tencer og støtte navnlig til de små og mellemstore virksom- heder); passende europæisk og national finansiering af foran- staltninger til fremme af integrationen. ældre arbejdstageres erhvervsfrekvens ved indgreb i pensionsord- ningerne med det formål at vanskeliggøre adgangen til syste- merne og opnåelsen af rettigheder skyder forbi målet. — Fjernelse af i medlemsstaterne institutionelle hindringer og diskrimination i adgangen til arbejdsmarkedet (f. eks. afkortning af ventetiden ved erhvervelse af arbejdstilladelser — navnlig for asylansøgere (12)) og forebyggelse af løndum- ping på arbejdsmarkedet, samtidig med en styrkelse af inte- grationsperspektiverne i EU's indvandringspolitik (modarbej- delse af en indvandringspolitik, der vanskeliggør integration, ved at den fremmer midlertidig indvandring og dermed usikre beskæftigelsesformer og marginalisering). — Forbedring af tallene vedrørende sammenhængen mellem indvandrerbaggrund og segregation og diskrimination på arbejdsmarkedet (13). — Forebyggende foranstaltninger og sanktioner samt partner- skaber mellem arbejdsmarkedets parter og de sociale myndigheder på nationalt plan med henblik på at bekæmpe sort arbejde og forhindre social dumping og konkurrencefor- vridninger, navnlig i forbindelse med vandrende arbejdsta- gere. 7. Udnyttelse af mulighederne for beskæftigelse af de ældre Kun en bevidst politik for aktiv aldring, herunder i bred 7. 4 forstand muligheder for ældre arbejdstagere for at deltage i efter- uddannelse og livslang læring, kan føre til en varig stigning i beskæftigelsesgraden blandt gruppen af ældre arbejdstagere. Den socialt afbalancerede metode til i samarbejde med arbejdsmarke- dets parter at skabe et velfungerende og stabilt arbejdsmarked for ældre arbejdstagere samt høj erhvervsevne og beskæftigelses- grad blandt denne gruppe har de vellykkede modeller fra de nordiske medlemsstater peget på (først og fremmest den integre- rede pakke af foranstaltninger i Finlands nationale handlingspro- gram for ældre arbejdstagere). Hovedelementer i en konsekvent omstilling til et arbejds- 7. 5 marked, der inkluderer ældre arbejdstagere (14): — grundig rådgivning og vejledning af arbejdssøgende og støttet beskæftigelse, offensiv jobformidlingsindsats løntilskud, almennyttigt socialt projektarbejde) og, i det omfang der er behov herfor, revalideringsforanstaltninger til varig genindslusning, afsætning af passende midler til en aktiv arbejdsmarkedspolitik for at give arbejdsformidlingerne mulighed for at planlægge på lang sigt, (bl. a. 7. 1 Den demografiske udfordring kan kun imødegås på én måde, nemlig ved hjælp af en målrettet vækstpolitik og gennem øget beskæftigelse. Det nødvendige arbejdskraftpotentiale er til stede i tilstrækkeligt omfang. Beskæftigelsespotentialet blandt ældre arbejdstagere over 55 år udnyttes imidlertid fortsat ikke i tilstrækkeligt omfang på EU-plan. — socialt afbalancerede incitamenter til senere pensionering samt, i de tilfælde hvor dette er muligt eller hensigtsmæssigt, udvikling af attraktive modeller for en glidende overgang mellem arbejdsliv og pension inden for de offentlige pensi- onssystemer (bl. a. videreudvikling af modeller for deltidsar- bejde blandt ældre), 7. 2 Risikoen for at blive ramt af langtidsarbejdsløshed stiger stærkt med alderen. Den gennemsnitlige langtidsledighed i EU 25 blandt ældre arbejdstagere mellem 50 og 64 år er på over 60 %. På den baggrund bør det sikres, at de ældre arbejdstagere også reelt har en chance for at finde varig beskæftigelse. Væsentlige årsager til tidlig tilbagetrækning fra arbejds- 7. 3 markedet er nedslidning på grund af belastende arbejdsforhold, høj arbejdsintensitet, hurtig opsigelse af ældre medarbejdere, manglende videreuddannelse samt vanskeligheder med at finde (ny) beskæftigelse. Bestræbelserne på først og fremmest at øge (12) EØSU's udtalelse af 28. 11. 2001 om »Kommissionens forslag til Rådets direktiv om fastlæggelse af minimumsstandarder for modtagelse af asylansøgere i medlemsstaterne« (ordfører: Dario Mengozzi), EFT C 48 af 21. 2. 2002. (13) Eurostat arbejder i øjeblikket på et ad-hoc-modul om indvandrernes og deres efterkommeres beskæftigelsessituation, og det er hensigten, at dette skal indgå i dataindsamlingen i 2008. Målet er i højere grad at tage hensyn til personer af udenlandsk herkomst, når der indsamles tal om arbejdsstyrken. — foranstaltninger til forbedring af de fysiske og psykiske arbejdsvilkår for ældre arbejdstagere med henblik på fasthol- delse af denne gruppe på arbejdsmarkedet, navnlig lempelse af præstationskravene i virksomhederne og arbejdsforhold, der imødekommer de ældres behov (bl. a. incitamenter til udvidelse af sundhedsbeskyttelsen på arbejdspladsen, tvær- sektorielle programmer til sundhedsfremme og forebyggelse samt til beskyttelse af arbejdstagerne lokalt i virksomhe- derne), — stærkere inddragelse af de ældre arbejdstagere i videreuddan- nelsen (offensiv indsats for et kvalifikationsløft til de over 40-årige, incitamenter til øget deltagelse i efteruddannelsen lokalt på arbejdspladsen, navnlig for de lavtkvalificerede), (14) Jf. EØSU's udtalelse af 15. 12. 2004 om »Meddelelse fra Kommissionen til Rådet, Europa-Parlamentet, Det Europæiske Økonomiske og Sociale Udvalg og Regionsudvalget: Flere ældre i arbejde — senere udtræden af arbejdsmarkedet«, ordfører Gérard Dantin, EUT C 157 af 28. 6. 2005. C 256/100 DA Den Europæiske Unions Tidende 27. 10. 2007 — oplysningsindsats om ældre arbejdstagere (anerkendelse af værdien af erfaringer og kompetencer, der er erhvervet i arbejdslivet, og videregivelsen af disse til yngre arbejdstagere) samt rådgivning og støtte til virksomheder, navnlig de små og mellemstore, med hensyn til fremadrettet personaleplan- lægning og en tilrettelæggelse af arbejdet, der imødekommer de ældres behov. — foranstaltninger til forebyggelse af eksisterende diskrimina- tion på arbejdsmarkedet og strukturelle årsager til kønsspeci- fikke lønforskelle, navnlig fremme af kvinders økonomiske fjernelse af til uafhængighed især ved foranstaltninger usikker deltidsbeskæftigelse lovgivning om samt bedre deltidsbeskæftigelse (f. eks. udvidelse af retten til deltid for forældre med krav om at kunne vende tilbage til fuldtidsbe- skæftigelse, øget inddragelse af kvinder i efteruddannelsen lokalt på arbejdspladsen), 8. Forbedring af beskæftigelsen blandt kvinder 8. 1 Selvom kvinderne gennem de seneste 30 år har halet klart ind på mændene, hvad angår deres formelle kvalifikations- niveau, er der på mange områder stadig ikke lige muligheder for de to køn på arbejdsmarkedet. Kvinderne finder i vidt omfang stadig beskæftigelse inden for de traditionelle serviceerhverv og i de dele af industrien, der traditionelt har en høj andel af kvinde- lige beskæftigede. Kvinder har klart vanskeligere ved at udmønte deres uddannelser i relation til deres beskæftigelse. At opnå en passende overensstemmelse mellem arbejds- og familieliv er fortsat ulig meget for mændene. sværere for kvinderne, end det er 8. 2 Andelen af de deltidsbeskæftigede er i alle aldersgrupper langt højere blandt kvinderne end blandt mændene. Stigningen i deltidsbeskæftigelsen — der i sig selv må hilses velkommen, når den er et resultat af en frivillig beslutning og sker på betingelser, der ikke fører ind i en indtægts- og karrieremæssig blindgyde — er i de fleste medlemsstater fremdeles en hovedforklaring på kønsopdelingen på arbejdsmarkedet. 8. 3 Lønforskellene mellem mænd og kvinder er fortsat bety- delige inden for næsten alle faggrupper uanset deres status på arbejdsmarkedet. Navnlig påvirker afbrydelser i beskæftigelsen på grund af pasning og pleje kvindernes karrieremuligheder, indkomst og sociale rettigheder negativt. Hvor mændene med stigende alder fortsat kan regne med en lønfremgang, stagnerer kvindernes indkomst i netop de aldersgrupper, hvor de på grund af barsel afbryder beskæftigelsen eller overgår til deltidsbeskæfti- gelse. 8. 4 At der også er andre muligheder, og at »Gender Main- streaming« kan være mere end blot et slagord inden for arbejds- markedspolitikken, kan man se af Danmarks og Sveriges eksempel. Her er indkomstforskellene langt mindre, og kvinde- rnes erhvervsfrekvens og dækningsgraden med hensyn til dagin- stitutionspladser — navnlig for børn under 2 år — er langt højere end i andre medlemsstater i EU. Et andet positivt eksempel er Nederlandene. Her er erhvervsfrekvensen blandt kvinderne høj, samtidig med at deltidsbeskæftigelse, der i de fleste tilfælde er frivillig, er særdeles udbredt. — massiv udbygning af generelle økonomisk overkommelige pasningsordninger af høj kvalitet uden for hjemmet for småbørn og børn i den skolepligtige alder, bidrag til fremme forældrepligterne mellem kvinder og mænd af deling af (navnlig incitamenter fædrene i børnenes opdragelse), inddragelse af til øget — forebyggelse af familiepolitiske foranstaltninger med stærke incitamenter til længerevarende udtræden af arbejdsmarkedet og efterfølgende ringere muligheder for genindtræden på rimelige vilkår, betalt barsels- og forældreorlov må ikke have negative konsekvenser for kvindernes indkomstforløb, være et yderligere incitament for kvinder til at udtræde af arbejds- markedet eller skabe nye hindringer for en deling af foræl- drebyrden; — arbejdsmarkedspolitiske til fremme foranstaltninger af genindtræden på arbejdsmarkedet efter barsel og foræl- dreorlov (herunder bl. a. støtte til initiativer til at etablere sig som selvstændig) samt foranstaltninger mod dekvalificering og løntilbagegang (bl. a. fleksible ordninger for efteruddan- nelse under forældreorlov og/eller for en videreførelse af ansættelsesforholdet på reduceret tid), — familievenlig tilrettelæggelse af arbejdstiden (bl. a. mulighed for medindflydelse på arbejdstidens for forældre til småbørn og børn i den skolepligtige alder, aftaler om telearbejde samt retskrav på fleksibel tilrettelæggelse af arbejdstiden for personer, der har påtaget sig en plejebyrde). tilrettelæggelse 9. Bedre muligheder for de handicappede på arbejdsmar- kedet Hovedpunkter til løsning af strukturproblemerne i kvin- 8. 5 dernes beskæftigelsessituation (15): (15) Jf. EØSU's udtalelse af 13. 9. 2006 om »Meddelelse fra Kommissionen til Rådet, Europa-Parlamentet, Det Europæiske Økonomiske og Sociale Udvalg og Regionsudvalget: En køreplan for ligestilling mellem kvinder og mænd 2006-2010«, ordfører Grace Attard, EUT C 318 af 23. 12. 2006, og EØSU's udtalelse af 29. 9. 2005 om »Kvinder og fattigdom i EU«, ordfører: Brenda King, EUT C 24 af 31. 1. 2006. Handicappede er fortsat i høj grad del af den gruppe, der 9. 1 er udelukket fra arbejdsmarkedet. De har større risiko for at havne i lavtlønnede jobs og oplever ofte diskrimination i forbin- delse med efteruddannelsestilbud og forfremmelse. I lyset dels af den kendsgerning, at 15 % af den del af EU's befolkning, der er i den arbejdsdygtige alder, har én eller anden grad af nedsat arbejdsevne, dels af denne gruppes ringe beskæftigelsesgrad, ville en stigning i de handicappedes erhvervsfrekvens yde et betyde- ligt bidrag til at nå Lissabon-strategiens målsætninger. 27. 10. 2007 DA Den Europæiske Unions Tidende C 256/101 ydelser sammen med beskæftigelse (In-Work-Benefits), men derudover mulighed for igen at få udbetalt invalidepension efter et prøveansættelsesforløb, — udvikling og gennemførelse af samt støtte til aktive arbejds- markedsforanstaltninger (navnlig til revalidering) målrettet specifikt mod de handicappede og foranstaltninger til lettelse af overgangen fra beskyttet arbejde til det ordinære arbejds- der marked henvender sig til handicappede jobsøgende), oplysningskampagner, (f. eks. målrettede — handicapvenligt arbejdsmiljø og fremme af positiv særbe- handling navnlig af arbejdstagere, der bliver handicappede midt i et arbejdsliv, endvidere overvejelser om kombination af orlovsperioder med videreuddannelse, tilpasning af jobbe- skrivelsen eller den handicappedes mulighed for at påtage sig andre arbejdsopgaver, — bestemmelser om supplerende til handicappede arbejdstagere og til pasning og pleje af handicappede for at give familiemedlem mulighed for at fortsætte i beskæftigelse. arbejdstagere med et handicappet støtte Dimitris DIMITRIADIS Formand for Det Europæiske Økonomiske og Sociale Udvalg i 9. 2 I den forbindelse bifalder EØSU Kommissionens arbejds- dokument om »Integration af handicapspørgsmål i EU's beskæf- tigelsesstrategi« (16), der er et positivt udgangspunkt for at gøre integrationen af de handicappede, og udvalget fremskridt minder om, at integration på arbejdsmarkedet er det bedste værn mod social udstødelse. EØSU gør opmærksom på, at de fleste mennesker i denne gruppe bliver handicappede i løbet af arbejdslivet, men at meget få får mulighed for at vende tilbage til beskæftigelse, der er tilpasset deres behov. Som positive eksempler på dette område bør man fremhæve Storbritanniens strenge antidiskriminationslovgivning, der er kombineret med klage- og ankeprocedurer, og det danske eksempel, hvor stor sammen med passende arbejdsmarkedsfleksibilitet er kædet socialsikring og en bred vifte af uddannelses- og efteruddannel- sestilbud. Prioriterede foranstaltninger til fremme af beskæftigelsen 9. 3 blandt handicappede (17): — tilpasning af skattesystemet og de sociale ordninger med henblik på at gøre arbejde og overgang til lønnet beskæfti- gelse attraktiv, f. eks. ved at kæde udbetalingen af sociale Bruxelles, den 12. juli 2007 (16) EMCO/II/290605. (17) Jf. EØSU's udtalelse af 20. 4. 2006 om »Meddelelse fra Kommissionen til Rådet, Europa-Parlamentet, Det Europæiske Økonomiske og Sociale Udvalg og Regionsudvalget: Handicappedes situation i det udvidede EU — handlingsplan 2006-2007«, ordfører Tatjana Greif, EUT C 185 af 8. 8. 2006, og EØSU's sonderende udtalelse af 17. 1. 2007 om »Lige muligheder for mennesker med handicap« , ordfører Meelis Joost, EUT C 93 af 27. 4. 2007

Gemensamma EES-kommitténs beslut nr 24/2016 av den 5 februari 2016 om ändring av bilaga II (Tekniska föreskrifter, standarder, provning och certifiering) och bilaga IV (Energi) till EES-avtalet [2017/1307]

2016-02-05

http://publications.europa.eu/resource/cellar/970ca3cd-6d18-11e7-b2f2-01aa75ed71a1

swe

L_2017189SV. 01003401. xml 20. 7. 2017    SV Europeiska unionens officiella tidning L 189/34 GEMENSAMMA EES-KOMMITTÉNS BESLUT nr 24/2016 av den 5 februari 2016 om ändring av bilaga II (Tekniska föreskrifter, standarder, provning och certifiering) och bilaga IV (Energi) till EES-avtalet [2017/1307] GEMENSAMMA EES-KOMMITTÉN HAR ANTAGIT DETTA BESLUT med beaktande av avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (nedan kallat EES-avtalet), särskilt artikel 98, och av följande skäl: (1) Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 518/2014 av den 5 mars 2014 om ändring av kommissionens delegerade förordningar (EU) nr 1059/2010, (EU) nr 1060/2010, (EU) nr 1061/2010, (EU) nr 1062/2010, (EU) nr 626/2011, (EU) nr 392/2012, (EU) nr 874/2012, (EU) nr 665/2013, (EU) nr 811/2013 och (EU) nr 812/2013 vad gäller märkning av energirelaterade produkter på internet (1), rättad i EUT L 244, 19. 9. 2015, s. 60, bör införlivas med EES-avtalet. (2) Bilagorna II och IV till EES-avtalet bör därför ändras i enlighet med detta. HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE. Artikel 1 Följande ska läggas till i kapitel IV punkterna 4c (kommissionens delegerade förordning (EU) nr 392/2012), 4e (kommissionens delegerade förordning (EU) nr 874/2012), 4i (kommissionens delegerade förordning (EU) nr 1059/2010), 4j (kommissionens delegerade förordning (EU) nr 1060/2010), 4k (kommissionens delegerade förordning (EU) nr 1061/2010), 4l (kommissionens delegerade förordning (EU) nr 1062/2010), 4m (kommissionens delegerade förordning (EU) nr 626/2011), 4n (kommissionens delegerade förordning (EU) nr 665/2013), 4s (kommissionens delegerade förordning (EU) nr 811/2013) och 4t (kommissionens delegerade förordning (EU) nr 812/2013) i bilaga II till EES-avtalet: ”, ändrad genom — 32014 R 0518: Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 518/2014 av den 5 mars 2014 (EUT L 147, 17. 5. 2014, s. 1), rättad i EUT L 244, 19. 9. 2015, s. 60”. Artikel 2 Följande ska läggas till i punkterna 11c (kommissionens delegerade förordning (EU) nr 392/2012), 11e (kommissionens delegerade förordning (EU) nr 874/2012), 11i (kommissionens delegerade förordning (EU) nr 1059/2010), 11j (kommissionens delegerade förordning (EU) nr 1060/2010), 11k (kommissionens delegerade förordning (EU) nr 1061/2010), 11l (kommissionens delegerade förordning (EU) nr 1062/2010), 11m (kommissionens delegerade förordning (EU) nr 626/2011), 11n (kommissionens delegerade förordning (EU) nr 665/2013), 11s (kommissionens delegerade förordning (EU) nr 811/2013) och 11t (kommissionens delegerade förordning (EU) nr 812/2013) i bilaga IV till EES-avtalet: ”, ändrad genom — 32014 R 0518: Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 518/2014 av den 5 mars 2014 (EUT L 147, 17. 5. 2014, s. 1), rättad i EUT L 244, 19. 9. 2015, s. 60”. Artikel 3 Texten till delegerad förordning (EU) nr 518/2014, rättad i EUT L 244, 19. 9. 2015, s. 60, på isländska och norska, som ska offentliggöras i EES-supplementet till Europeiska unionens officiella tidning, ska vara giltig. Artikel 4 Detta beslut träder i kraft den 6 februari 2016 under förutsättning att alla anmälningar enligt artikel 103. 1 i EES-avtalet har gjorts (*1). Artikel 5 Detta beslut ska offentliggöras i EES-delen av och EES-supplementet till Europeiska unionens officiella tidning. Utfärdat i Bryssel den 5 februari 2016. På gemensamma EES-kommitténs vägnar Claude MAERTEN Ordförande (1)  EUT L 147, 17. 5. 2014, s. 1. (*1)  Inga konstitutionella krav angivna

Mål C-343/19: Domstolens dom (första avdelningen) av den 9 juli 2020 (begäran om förhandsavgörande från Landesgericht Klagenfurt – Österrike) – Verein für Konsumenteninformation mot Volkswagen AG (Begäran om förhandsavgörande – Civilrättsligt samarbete – Förordning (EU) nr 1215/2012 – Artikel 7 led 2 – Domstols behörighet – Den ort där skadan inträffade – Den ort där skadan uppkom – Manipulering av uppgifter om avgasutsläpp från motorer framställda av en biltillverkare)

2020-07-09

http://publications.europa.eu/resource/cellar/fff66051-eb57-11ea-b3c6-01aa75ed71a1

swe

C_2020287SV. 01001301. xml 31. 8. 2020    SV Europeiska unionens officiella tidning C 287/13 Domstolens dom (första avdelningen) av den 9 juli 2020 (begäran om förhandsavgörande från Landesgericht Klagenfurt – Österrike) – Verein für Konsumenteninformation mot Volkswagen AG (Mål C-343/19) (1) (Begäran om förhandsavgörande - Civilrättsligt samarbete - Förordning (EU) nr 1215/2012 - Artikel 7 led 2 - Domstols behörighet - Den ort där skadan inträffade - Den ort där skadan uppkom - Manipulering av uppgifter om avgasutsläpp från motorer framställda av en biltillverkare) (2020/C 287/18) Rättegångsspråk: tyska Hänskjutande domstol Landesgericht Klagenfurt Parter i målet vid den nationella domstolen Sökande: Verein für Konsumenteninformation. Svarande: Volkswagen AG Domslut Artikel 7 led 2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1215/2012 av den 12 december 2012 om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar på privaträttens område ska tolkas så, att när en fordonstillverkare i en medlemsstat olagligen har utrustat sina fordon med en programvara som manipulerar uppgifter om avgasutsläpp, innan fordonen förvärvas av tredje man i en annan medlemsstat, är den ort där skadan uppkom belägen i sistnämnda medlemsstat. (1)  EUT C 230, 8. 7. 2019

Euroens vekselkurs

2011-09-15

http://publications.europa.eu/resource/cellar/07cea5f7-2f5f-4e61-a625-9889f2ade566

dan

C_2011272DA. 01000501. xml 15. 9. 2011    DA Den Europæiske Unions Tidende C 272/5 Euroens vekselkurs (1) 14. september 2011 2011/C 272/02 1 euro =   Valuta Kurs USD amerikanske dollar 1,3729 JPY japanske yen 105,48 DKK danske kroner 7,4480 GBP pund sterling 0,86950 SEK svenske kroner 9,1720 CHF schweiziske franc 1,2033 ISK islandske kroner   NOK norske kroner 7,7460 BGN bulgarske lev 1,9558 CZK tjekkiske koruna 24,545 HUF ungarske forint 286,23 LTL litauiske litas 3,4528 LVL lettiske lats 0,7095 PLN polske zloty 4,3580 RON rumænske leu 4,2890 TRY tyrkiske lira 2,4287 AUD australske dollar 1,3401 CAD canadiske dollar 1,3583 HKD hongkongske dollar 10,7136 NZD newzealandske dollar 1,6677 SGD singaporeanske dollar 1,7065 KRW sydkoreanske won 1 517,90 ZAR sydafrikanske rand 10,0878 CNY kinesiske renminbi yuan 8,7818 HRK kroatiske kuna 7,4960 IDR indonesiske rupiah 12 058,95 MYR malaysiske ringgit 4,2196 PHP filippinske pesos 59,348 RUB russiske rubler 41,6200 THB thailandske bath 41,558 BRL brasilianske real 2,3518 MXN mexicanske pesos 17,6663 INR indiske rupee 65,4190 (1)  Kilde: Referencekurs offentliggjort af Den Europæiske Centralbank

Kommissionens förordning (EG) nr 628/2001 av den 30 mars 2001 om fastställande av bidragen för de produkter ur spannmåls- och rissektorn som levereras i form av gemensamt eller nationellt livsmedelsbistånd

2001-03-30

http://publications.europa.eu/resource/cellar/62da0148-9c5e-4fa4-8781-77deb0714003

swe

L 91/6 SV Europeiska gemenskapernas officiella tidning 31. 3. 2001 KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 628/2001 av den 30 mars 2001 om fastställande av bidragen för de produkter ur spannmåls- och rissektorn som levereras i form av gemensamt eller nationellt livsmedelsbistånd EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, med beaktande av rådets förordning (EEG) nr 1766/92 av den 30 juni 1992 om den gemensamma organisationen av mark- naden för spannmål (1), senast ändrad genom kommissionens förordning (EG) nr 1666/2000 (2), särskilt i artikel 13. 2 i denna, tredje stycket med beaktande av rådets förordning (EG) nr 3072/95 av den 22 december 1995 om den gemensamma organisationen av marknaden för ris (3), senast ändrad genom förordning (EG) nr 1667/2000 (4), särskilt artikel 13. 3 i denna, och av följande skäl: (1) (2) Artikel 2 i rådets förordning (EEG) nr 2681/74 av den 21 oktober 1974 om gemenskapsfinansiering av utgifter i samband med leverans av jordbruksprodukter som livs- medelsbistånd (5) fastställer att den kostnadsandel, som motsvarar de exportbidrag för produkterna i fråga som är fastställda enligt gemenskapens bestämmelser, skall debiteras garantisektionen inom Europeiska utvecklings- och garantifonden för jordbruket. För att göra det enklare att göra upp och förvalta budgeten för gemenskapens livsmedelsbiståndsaktioner och för att göra det möjligt för medlemsstaterna att sätta sig in i hur omfattande gemenskapens deltagande är i finansieringen av nationella livsmedelsbiståndsaktioner, (3) (4) (5) bör nivån på de bidrag som beviljas för de aktionerna fastställas. De allmänna bestämmelser och genomförandebestäm- melser som fastställs i artikel 13 i förordning (EEG) nr 1766/92 och i artikel 13 i förordning (EG) nr 3072/95 om exportbidrag skall också tillämpas på det ovan- nämnda förfarandet. De särskilda kriterierna för att beräkna exportbidraget för ris anges i artikel 3 i förordning (EG) nr 3072/95. De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är fören- liga med yttrandet från Förvaltningskommittén för spannmål. HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE. Artikel 1 För gemensam och nationell livsmedelsbiståndsverksamhet, som äger rum inom ramen för internationella överenskom- melser eller andra tilläggsprogram och övriga gemenskapsåt- gärder för gratisleveranser, skall de bidrag som gäller för produkter ur spannmåls- och rissektorn vara de som anges i bilagan. Denna förordning träder i kraft den 1 april 2001. Artikel 2 Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater. Utfärdad i Bryssel den 30 mars 2001. På kommissionens vägnar Franz FISCHLER Ledamot av kommissionen (1) EGT L 181, 1. 7. 1992, s. 21. (2) EGT L 193, 29. 7. 2000, s. 1. (3) EGT L 329, 30. 12. 1995, s. 18. (4) EGT L 193, 29. 7. 2000, s. 3. (5) EGT L 288, 25. 10. 1974, s. 1. 31. 3. 2001 SV Europeiska gemenskapernas officiella tidning L 91/7 BILAGA till kommissionens förordning av den 30 mars 2001 om fastställande av bidragen för de produkter ur spannmåls- och rissektorn som levereras i form av gemensamt eller nationellt livsmedelsbistånd (EUR/t) Produktnummer 1001 10 00 9400 1001 90 99 9000 1002 00 00 9000 1003 00 90 9000 1004 00 00 9400 1005 90 00 9000 1006 30 92 9100 1006 30 92 9900 1006 30 94 9100 1006 30 94 9900 1006 30 96 9100 1006 30 96 9900 1006 30 98 9100 1006 30 98 9900 1006 30 65 9900 1006 40 00 9000 1007 00 90 9000 1101 00 15 9100 1101 00 15 9130 1102 20 10 9200 1102 20 10 9400 1102 30 00 9000 1102 90 10 9100 1103 11 10 9200 1103 11 90 9200 1103 13 10 9100 1103 14 00 9000 1104 12 90 9100 1104 21 50 9100 Bidrag 0,00 9,50 36,00 0,00 38,50 31,00 243,00 243,00 243,00 243,00 243,00 243,00 243,00 243,00 243,00 — 31,00 15,75 15,75 46,44 39,80 — 0,00 0,00 0,00 59,71 — 67,04 0,00 Obs. : Produktnumren är definierade i kommissionens förordning (EEG) nr 3846/87 (EGT L 366, 24. 12. 1987, s. 1), ändrad

Kommissionens forordning (EF) nr. 1770/98 af 12. august 1998 om fastsættelse af de repræsentative priser og størrelsen af tillægsimporttolden for melasse i sektoren for sukker

1998-08-12

http://publications.europa.eu/resource/cellar/1882a774-dbee-466f-8abc-d4fe57a36096

dan

13. 8. 98 DA De Europæiske Fællesskabers Tidende L 226/3 KOMMISSIONENS FORORDNING (EF) Nr. 1770/98 af 12. august 1998 om fastsættelse af de repræsentative priser og størrelsen af tillægsimporttolden for melasse i sektoren for sukker KOMMISSIONEN FOR DE EUROPÆISKE FÆLLESSKABER HAR (cid:190) under henvisning til Europæiske Fællesskab, traktaten om oprettelse af Det under henvisning til Rådets forordning (EØF) nr. 1785/81 af 30. juni 1981 om den fælles markedsordning for sukker (1), senest ændret ved forordning (EF) nr. 1148/ 98 (2), under henvisning til Kommissionens forordning (EF) nr. 1422/95 af 23. juni 1995 om gennemførelsesbestem- melser for import af melasse inden for sektoren for sukker og om ændring af forordning (EØF) nr. 785/68 (3), særlig artikel 1, stk. 2 og artikel 3, stk. 1, og ud fra følgende betragtninger: I forordning (EF) nr. 1422/95 fastsættes, at cif-prisen ved import af melasse, i det følgende benævnt »den repræsen- tative pris«, fastsættes i overensstemmelse med Kommis- sionens forordning (EØF) nr. 785/68 (4); denne pris fast- sættes for den standardkvalitet, der er defineret i artikel 1 i nævnte forordning; den repræsentative pris for melasse beregnes for et EF- grænseovergangssted, som er Amsterdam; denne pris skal beregnes på grundlag af de gunstigste købsmuligheder på verdensmarkedet, som konstateres på grundlag af note- ringer eller priser på dette marked, der er justeret under hensyntagen til eventuelle kvalitetsforskelle i forhold til standardkvaliteten; standardkvaliteten for melasse blev defineret ved forordning (EØF) nr. 785/68; ved konstateringen af de gunstigste købsmuligheder på verdensmarkedet skal der tages hensyn til samtlige oplys- ninger om tilbud på verdensmarkedet, om konstaterede priser på vigtige markeder i tredjelande samt om købe- kontrakter indgået i den internationale samhandel, som Kommissionen har fået kendskab til enten gennem medlemsstaterne eller på eget initiativ; ved denne konsta- tering kan et gennemsnit af flere priser lægges til grund i henhold til artikel 7 i forordning (EØF) nr. 785/68 på betingelse af, at dette gennemsnit kan anses som repræ- sentativt for markedets faktiske tendens; der skal ikke tages hensyn til oplysningerne, når det ikke drejer sig om produkter af sund og sædvanlig handelskva- litet, eller når den i tilbuddet nævnte pris kun vedrører en ringe mængde, der ikke er repræsentativ for markedet; der skal heller ikke tages hensyn til tilbudspriser, som ikke kan anses for repræsentative for markedets faktiske ud- vikling; for at opnå sammenlignelige oplysninger vedrørende melasse af standardkvalitet skal priserne alt efter kvali- teten af den tilbudte melasse forhøjes eller nedsættes i det omfang, der følger af anvendelsen af artikel 6 i forordning (EØF) nr. 785/68; undtagelsesvis kan en repræsentativ pris i et begrænset tidsrum opretholdes på uændret niveau, når den tilbuds- pris, der har tjent som grundlag for den foregående konstatering af den repræsentative pris, ikke er kommet til Kommissionens kendskab, og de foreliggende tilbuds- priser, som ikke synes at være tilstrækkeligt repræsenta- tive for markedets faktiske tendens, ville føre til pludse- lige og væsentlige ændringer i den repræsentative pris; når der eksisterer en forskel mellem udløsningsprisen for det pågældende produkt og den repræsentative pris, bør der fastsættes tillægsimporttold på betingelserne i artikel 3 i forordning (EF) nr. 1422/95; såfremt importtolden suspenderes i medfør af artikel 5 i forordning (EF) nr. 1422/95, bør der fastsættes særlige beløb for denne told; anvendelse af disse bestemmelser giver anledning til at fastsætte de repræsentative priser og tillægsimporttolden for de pågældende produkter som anført til nærværende forordning; i bilaget de i denne forordning fastsatte foranstaltninger er i over- ensstemmelse med udtalelse fra Forvaltningskomitéen for Sukker (cid:190) UDSTEDT FØLGENDE FORORDNING: Artikel 1 De repræsentative priser og tillægstolden ved import af de i artikel 1 i forordning (EF) nr. 1422/95 omhandlede produkter fastsættes som angivet i bilaget. (1) EFT L 177 af 1. 7. 1981, s. 4. (2) EFT L 159 af 3. 6. 1998, s. 38. (3) EFT L 141 af 24. 6. 1995, s. 12. (4) EFT L 145 af 27. 6. 1968, s. 12. Artikel 2 Denne forordning træder i kraft den 13. august 1998. L 226/4 DA De Europæiske Fællesskabers Tidende 13. 8. 98 Denne forordning er bindende i alle enkeltheder og gælder umiddelbart medlemsstat. i hver Udfærdiget i Bruxelles, den 12. august 1998. På Kommissionens vegne Martin BANGEMANN Medlem af Kommissionen BILAG til forordning om fastsættelse af de repræsentative priser og størrelsen af tillægsimporttolden for melasse i sektoren for sukker KN-kode Repræsentativ pris i ecu pr. 100 kg netto af det pågældende produkt Tillægstold pr. 100 kg netto af det pågældende produkt Told, i ecu der skal opkræves ved import som følge af suspension, jf. artikel 5 i forordning (EF) nr. 1422/95, pr. 100 kg netto af det pågældende produkt (2) 1703 10 00 (1) 1703 90 00 (1) 6,84 8,24 0,08 (cid:190) (cid:190) 0,00 (1) Fastsættelse for standardkvaliteten som defineret i artikel 1 i forordning (EØF) nr. 785/68, som ændret. (2) Dette beløb erstatter i overensstemmelse med artikel 5 i forordning (EF) nr. 1422/95 toldsatsen i den fælles toldtarif fastsat for disse produkter

Fartygsägares försäkring för sjörättsliga skadeståndsanspråk ***II Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 11 mars 2009 om rådets gemensamma ståndpunkt inför antagandet av Europaparlamentets och rådets direktiv om fartygsägares försäkring för sjörättsliga skadeståndsanspråk (14287/2/2008 – C6-0483/2008 – 2005/0242(COD))

2009-03-11

http://publications.europa.eu/resource/cellar/441610dd-4344-4cbf-b06f-f91d68409be0

swe

CE2010087SV. 01034301. xml 1. 4. 2010    SV Europeiska unionens officiella tidning CE 87/343 Onsdag 11 mars 2009Fartygsägares försäkring för sjörättsliga skadeståndsanspråk ***II P6_TA(2009)0111 Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 11 mars 2009 om rådets gemensamma ståndpunkt inför antagandet av Europaparlamentets och rådets direktiv om fartygsägares försäkring för sjörättsliga skadeståndsanspråk (14287/2/2008 – C6-0483/2008 – 2005/0242(COD)) 2010/C 87 E/59 (Medbeslutandeförfarandet: andra behandlingen) Europaparlamentet utfärdar denna resolution med beaktande av rådets gemensamma ståndpunkt (14287/2/2008 – C6-0483/2008) (1), med beaktande av parlamentets ståndpunkt vid första behandlingen av ärendet (2), en behandling som avsåg kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (KOM(2005)0593), med beaktande av kommissionens ändrade förslag (KOM(2007)0674), med beaktande av artikel 251. 2 i EG-fördraget, med beaktande av artikel 67 i arbetsordningen, med beaktande av andrabehandlingsrekommendationen från utskottet för transport och turism (A6-0072/2009). 1. Europaparlamentet godkänner den gemensamma ståndpunkten. 2. Europaparlamentet konstaterar att rättsakten är antagen i enlighet med den gemensamma ståndpunkten. 3. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att tillsammans med rådets ordförande underteckna rättsakten, i enlighet med artikel 254. 1 i EG-fördraget. 4. Europaparlamentet uppdrar åt sin generalsekreterare att underteckna rättsakten, efter kontroll av att alla förfaranden vederbörligen avslutats, och att i samförstånd med rådets generalsekreterare se till att den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning. 5. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen parlamentets ståndpunkt. (1)  EUT C 330 E, 30. 12. 2008, s. 7. (2)  EUT C 27 E, 31. 1. 2008, s. 166

Mål T-507/16: Tribunalens beslut av den 1 mars 2019 — Baradel m.fl. mot EIF

2019-03-01

http://publications.europa.eu/resource/cellar/e5772811-7bd6-11e9-9f05-01aa75ed71a1

swe

C_2019148SV. 01006401. xml 29. 4. 2019    SV Europeiska unionens officiella tidning C 148/64 Tribunalens beslut av den 1 mars 2019 — Baradel m. fl. mot EIF (Mål T-507/16)( (1)) (2019/C 148/64) Rättegångsspråk: franska Ordföranden på nionde avdelningen har förordnat om avskrivning av målet. (1)  EUT C 226, 3. 8. 2013 (målet registrerades inledningsvis vid Europeiska unionens personaldomstol under målnummer F-51/13 och överfördes till Europeiska unionens tribunal den 1 september 2016)

Ny national side af euromønter bestemt til at blive sat i omløb

2015-10-03

http://publications.europa.eu/resource/cellar/71f2c76b-697e-11e5-9317-01aa75ed71a1

dan

C_2015327DA. 01000501. xml 3. 10. 2015    DA Den Europæiske Unions Tidende C 327/5 Ny national side af euromønter bestemt til at blive sat i omløb (2015/C 327/06) Euromønter i omløb har status som lovligt betalingsmiddel i hele euroområdet. For at informere den brede offentlighed og alle, der professionelt beskæftiger sig med mønter, offentliggør Kommissionen alle de nye euromønters design (1). I overensstemmelse med Rådets konklusioner af 10. februar 2009 (2) kan medlemsstaterne i euroområdet og lande, som har indgået monetære aftaler med Den Europæiske Union om udstedelse af euromønter, på visse betingelser udstede et vist antal euroerindringsmønter bestemt til at blive sat i omløb. Der må således kun anvendes 2-euromønter. Disse mønter skal have samme tekniske karakteristika som de normale 2-euromønter, men bærer på den nationale side et særligt motiv af stor symbolsk betydning i national eller europæisk henseende. For at markere EU-flagets trediveårsjubilæum besluttede euroområdets finansministre, at medlemsstaterne i euroområdet skal udstede en 2-euroerindringsmønt med et fælles motiv på den nationale side. Statsborgere og andre i euroområdet har ved offentlig webafstemning valgt vinderdesignet. De stemmeberettigede kunne vælge mellem fem forskellige design, som var blevet udvalgt af en professionel jury efter afholdelse af en designkonkurrence for europæiske møntvæsener. Valget faldt på Georgios Stamatopoulos, designer ved Grækenlands centralbank. Udstedende stat : Belgien Anledning til erindringsmønten : EU-flagets trediveårsjubilæum Beskrivelse af designet : Designet viser EU-flaget som et symbol, der forener mennesker og kulturer med de samme visioner og idealer for en bedre fælles fremtid. På mønten ses tolv stjerner formet som menneskelige figurer, der omfavner begyndelsen på et nyt Europa. Øverst til højre i omskrift navnet på den udstedende stat, »BELGIE-BELGIQUE-BELGIEN«, samt årstallene »1985-2015«. Møntmesterens mærke og møntmærket, ærkeenglen Michaels hjelmklædte hoved, ses til højre mellem flaget og årstallene. Nederst til højre kunstneren Georgios Stamatopoulos' initialer. På møntens ydre ring ses EU-flagets tolv stjerner. Antal udstedte mønter : Udstedelsesdato : November 2015 (1)  Se EFT C 373 af 28. 12. 2001, s. 1, hvor man kan se de nationale sider af alle de mønter, der blev udstedt i 2002. (2)  Jf. konklusionerne fra Rådets møde (økonomi og finans) den 10. februar 2009 og Kommissionens henstilling af 19. december 2008 om fælles retningslinjer for de nationale sider og udstedelsen af euromønter, som er bestemt til at sættes i omløb (EUT L 9 af 14. 1. 2009, s. 52)

Kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/827 av den 13 mars 2019 om de kriterier som ska uppfyllas av yrkesmässiga aktörer för att uppfylla villkoren i artikel 89.1 a i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/2031 och förfaranden för att säkerställa att dessa kriterier uppfylls

2019-03-13

http://publications.europa.eu/resource/cellar/0cf0fd3e-7d26-11e9-9f05-01aa75ed71a1

swe

L_2019137SV. 01001001. xml 23. 5. 2019    SV Europeiska unionens officiella tidning L 137/10 KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) 2019/827 av den 13 mars 2019 om de kriterier som ska uppfyllas av yrkesmässiga aktörer för att uppfylla villkoren i artikel 89. 1 a i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/2031 och förfaranden för att säkerställa att dessa kriterier uppfylls EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/2031 av den 26 oktober 2016 om skyddsåtgärder mot växtskadegörare, ändring av Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) nr 228/2013, (EU) nr 652/2014 och (EU) nr 1143/2014 samt om upphävande av rådets direktiv 69/464/EEG, 74/647/EEG, 93/85/EEG, 98/57/EG, 2000/29/EG, 2006/91/EG och 2007/33/EG (1), särskilt artikel 89. 2, och av följande skäl: (1) Enligt förordning (EU) 2016/2031 bör ett växtpass utfärdas för förflyttning av vissa växter, växtprodukter och andra föremål inom unionens territorium och till eller inom en skyddad zon. (2) För att se till att den information som växtpasset innehåller och de undersökningar som krävs för utfärdande av växtpass bygger på sund vetenskaplig och teknisk expertis får de endast utfärdas av bemyndigade aktörer under de behöriga myndigheternas tillsyn. (3) Vissa kriterier bör fastställas för att se till att de yrkesmässiga aktörerna besitter nödvändig kunskap om bestämmelserna om skadegörare som kan påverka berörda växter, växtprodukter och andra föremål och metoderna för att förhindra sådana skadegörares förekomst och spridning. (4) Ett förfarande behövs för att säkerställa att alla de kriterier som anges i artikel 89. 2 i förordning (EU) 2016/2031 är uppfyllda för att säkerställa att alla bemyndigade aktörer känner till vilka uppgifter som krävs för utfärdande av växtpass. De behöriga myndigheterna bör därför tillhandahålla en teknisk vägledning som innehåller information om skadedjursbiologi och respektive vektorer och om relevanta aspekter av biologin hos växter, växtprodukter och andra föremål och värdväxter samt undersökningarnas utförande, förebyggande av angrepp och upprättande av en beredskapsplan. (5) För att de behöriga myndigheterna och de yrkesmässiga aktörerna ska ha tillräckligt med tid på sig för att förbereda genomförandet av dessa bestämmelser bör denna förordning tillämpas från och med den 14 december 2020. HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE. Artikel 1 Kriterier som yrkesmässiga aktörer ska uppfylla för att få utfärda växtpass Yrkesmässiga aktörer ska uppfylla följande kriterier för att vara berättigade till att få tillstånd att utfärda växtpass: (a) De har visat den behöriga myndigheten att de har de kunskaper som behövs om gällande regler för att utföra de undersökningar som avses i artikel 87 i förordning (EU) 2016/2031 när det gäller EU-karantänskadegörare, skadegörare som omfattas av åtgärder som har antagits i enlighet med artikel 30. 1 i förordning (EU) 2016/2031, karantänskadegörare för skyddad zon och reglerade EU-icke-karantänskadegörare som kan påverka berörda växter, växtprodukter och andra föremål. (b) De har visat den behöriga myndigheten att de har de kunskaper som behövs om bästa praxis, metoder och andra åtgärder som krävs för att förhindra sådana skadegörares förekomst och spridning som avses i led a. (c) De har en effektiv beredskapsplan med åtgärder som ska vidtas vid misstänkt eller påvisad förekomst av skadegörare som avses i led a som påverkar eller sannolikt kan påverka deras växter, växtprodukter eller andra föremål. (d) De har visat den behöriga myndigheten att de har de kunskaper och färdigheter som behövs för att utföra de undersökningar som krävs av växter, växtprodukter eller andra berörda föremål för berörda skadegörare och för att vidta de åtgärder som avses i led b. (e) De har visat den behöriga myndigheten att de har eller har tillgång till den utrustning och de nödvändiga anläggningar som behövs för att utföra de undersökningar som krävs av växter, växtprodukter eller andra berörda föremål och också har kapacitet att vidta de åtgärder som avses i led b. (f) De har utsett en kontaktperson med ansvar för kommunikationen med den behöriga myndigheten när det gäller bestämmelserna i denna förordning och har meddelat den behöriga myndigheten denna persons kontaktuppgifter. Artikel 2 Förfaranden som säkerställer att kriterierna för yrkesmässiga aktörer uppfylls 1. Den behöriga myndigheten ska se till att yrkesmässiga aktörer har tillgång till en teknisk vägledning om de kriterier som ska vara uppfyllda i de undersökningar som rör utfärdandet av växtpass. En sådana teknisk vägledning ska vara tillgänglig via varje behörig myndighets officiella webbplats och innehålla följande uppgifter: (a) Information om skadedjursbiologi och respektive vektorer och om relevanta aspekter av biologin hos berörda värdväxter. (b) Information om de tecken på förekomst av sådana skadegörare och symptom på angrepp av växter, växtprodukter eller andra föremål av respektive skadegörare, metoderna för okulärbesiktning samt provtagning och testning. (c) Information om bästa praxis, metoder och andra åtgärder som ska vidtas för att förhindra sådana skadegörares förekomst och spridning som avses i artikel 1 a. (d) Information om inrättande av och innehåll i den plan som avses i artikel 1 c. 2. Den behöriga myndigheterna ska vidta alla lämpliga åtgärder för att kontrollera att de yrkesmässiga aktörerna uppfyller alla de kriterier som anges i punkt 1. Artikel 3 Ikraftträdande och tillämpningsdatum Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning. Denna förordning ska tillämpas från och med den 14 december 2020. Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater. Utfärdad i Bryssel den 13 mars 2019. På kommissionens vägnar Jean-Claude JUNCKER Ordförande (1)  EUT L 317, 23. 11. 2016, s. 4

SKRIFTLIG FRÅGA E-2727/01 från Bernd Lange (PSE) till kommissionen. Avfallshantering i Chalkidiki i Grekland.

2001-10-05

http://publications.europa.eu/resource/cellar/50401d31-2cc7-41c1-a526-4495f0166f0d

swe

C 93 E/180 Europeiska gemenskapernas officiella tidning SV 18. 4. 2002 följd, genom en dom den 22 juni 2001 (mål nr 219995), fällt Domstolen har för andra gången i miljödepartementet, på grund av att detta inte har kunnat bevisa att det genomfört det konsultations- förfarande som krävs enligt fransk lagstiftning innan förslagen tillställdes kommissionen, trots att man hävdar att så skedde. Det franska miljödepartementet måste nu genomföra ett reellt lokalt konsultationsförfarande innan ett nytt förslag tillställs kommissionen. Men kommer man verkligen att ta hänsyn till lokalbefolkningens åsikter? I Frankrike har representanter för ägarna till och förvaltarna och brukarna av större delen av de områden som hittills inte omfattats av något starkt lagligt skydd av typen naturreservat nästan enstämmigt sagt sig vara motståndare till att deras marker utses till ett område av särskilt gemenskapsintresse. Det franska miljödepartementet har meddelat kommissionen dessa förslag till områden utan att ta hänsyn till deras negativa inställning. Kräver genomförandet av den offentliga politiken i fråga om miljöskydd och fysisk planering, i synnerhet i synnerhet ägarna, förvaltarna och nätverket Natura 2000, ett direkt samråd med lokalbefolkningen, brukarna? Vad beträffar utvecklingen på EU-planet i fråga om hänsynstagande till lokalbefolkningens åsikter (framför allt integrationen av Århus-konventionen), uppstår frågan om i vilken utsträckning medlemsstaterna bör ta hänsyn till lokalbefolkningens åsikter, då de lägger fram förslag på områden som skulle kunna ingå i nätverket Natura 2000, i all synnerhet då representanter för ägarna, förvaltarna och brukarna enhälligt är emot dessa förslag? Svar från Margot Wallström på kommissionens vägnar (25 oktober 2001) Enligt informationen som delgivits kommissionen upphävde Frankrikes högsta förvaltningsdomstol (Conseil d’Etat), genom en dom av den 27 september 1999, de 534 förslag på områden som de franska myndigheterna föreslagit skulle ingå i nätverket Natura 2000. Orsaken var att man inte följt reglerna i till samrådsförfarandet. De franska myndigheterna har ännu inte rapporterat händelsen officiellt kommissionen. Vad beträffar genomförandet av nätverket Natura 2000 fastställs i rådets direktiv 92/43/EEG (1) av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter som antogs samstämmigt av Europeiska ministerrådet 1992, miljömål för naturområden av särskilt gemenskapsintresse. Men i likhet med alla andra direktiv står det medlemsstaterna fritt att välja vilka medel de vill ta till för att nå sina mål. Valet av områden och avgränsningen av områdenas omkrets samt samrådsförfarandet med berörda parter bland lokalbefolkningen hör till de nationella myndigheternas ansvarsområde. FN/ECE-konventionen om tillgång till information, offentligt deltagande vid beslutsprocesser och tillgång till miljöfrågor har ännu inte ratificerats av vare sig gemenskaperna eller av Frankrike. Av denna anledning gäller inte förpliktelserna i konventionen. Konventionen innehåller inga krav på samråd med lokalbefolkningen. (1) EGT L 206, 22. 7. 1992. (2002/C 93 E/215) SKRIFTLIG FRÅGA E-2727/01 från Bernd Lange (PSE) till kommissionen (5 oktober 2001) Ämne: Avfallshantering i Chalkidiki i Grekland Jag har fått upplysning om möjliga brott mot gemenskapens miljöskydds- och hygienbestämmelser i grekiska Chalkidiki. Där skall regelbundet gödselvatten tippas i öppna havet i närheten av badstränder. Likaså skall där gödselvatten tillsammans med olika sorters avfall dumpas i uttorkade flodbäddar. 18. 4. 2002 SV Europeiska gemenskapernas officiella tidning C 93 E/181 Känner kommissionen till dessa händelser? Om så är fallet: Vilka åtgärder kommer att vidtas? Om kommissionen inte har någon kännedom om detta, planerar den att genomföra en undersökning? Svar från Margot Wallström på kommissionens vägnar (12 november 2001) Vattenkvaliteten i området Chaldiki i Grekland övervakas i enlighet med badvattendirektivet (1). Över hela badsäsongen utvärderas vattenkvaliteten på 75 platser utmed stranden. Enligt dessa mätningar har vattenkvaliteten varit utmärkt på alla mätpunkter sedan 1993. Kommissionen känner inte till några fall där avloppsslam eller avfall skulle ha släppts ut i havet eller dumpats i torra flodbäddar. Kommissionen skulle vara tacksam över ytterligare uppgifter om sådana aktiviteter (tidpunkt, plats och mängd). Med sådana uppgifter skulle kommissionen vara i en bättre position för att ta upp frågan med de lokala myndigheterna. (1) Rådets direktiv 76/160/EEG av den 8 december 1975 om kvaliteten på badvatten, EGT L 31, 5. 2. 1976. (2002/C 93 E/216) SKRIFTLIG FRÅGA E-2733/01 från Sebastiano Musumeci (UEN) till kommissionen Ämne: Beslagtagande av ett fiskefartyg i Sicilianska kanalen (5 oktober 2001) Sedan åtskilliga år tillbaka är de sicilianska fiskefartygen på internationellt vatten i Sicilianska kanalen föremål för orättfärdiga beslagtaganden från de tunisiska myndigheternas sida. I och med detta överträder man den internationella sjörättens grundläggande principer. Förra veckan beslagtogs ytterligare ett fiskefartyg av ovannämnda nordafrikanska myndighet. Fartyget kom från Mazara del Vallo, som är den viktigaste hamnen i Italien, och beslagtagandet skadar allvarligt de sicilianska fiskarnas ekonomi. Man frågar sig följande: 1. Är kommissionen medveten om den allvarliga problematik som tas upp ovan? Kan kommissionen ingripa för att förhindra att sådana här olyckliga händelser upprepar sig? 2. Vilka nya regler har kommissionen för avsikt att införa i fråga om fisket i Medelhavsområdet och framför allt i fråga om problemen rörande fisket i Sicilianska kanalen, särskilt det internationella samarbetet med de angränsande länderna? Svar från Franz Fischler på kommissionens vägnar (6 november 2001) Kommissionen känner till de incidenter som sedan flera år drabbar sicilianska fiskefartyg på internationellt vatten mellan Sicilien och Tunisien. Kommissionens begränsade möjlighet att ingripa mot denna typ av incidenter har nyligen analyserats (se kommissionens arbetsdokument om det ansvar som för närvarande åligger kommissionen och medlemsstaterna inom ramen för fiskeavtal med tredjeländer (1). Analysen har också översänts till Europaparlamentet, där den diskuterades i fiskeriutskottet). Även om denna analys i första hand rör incidenter inom ramen för fiskeavtal tar den också upp frågan om kommissionen möjligheter att ingripa när det rör sig om incidenter på områden som inte omfattas av fiskeavtal, vilket är fallet med Tunisien. Efter en analys av de inblandade aktörernas behörighet E flaggstaten, kommissionen och redarna E dras i ovannämnda dokument slutsatsen att kommissionen inte är inblandad och därför inte har behörighet att ingripa när fiskefartyg beslagtas i en sådan situation

Yttrande från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om ”Kommissionens meddelande – Strategi för Europeiska unionens konkreta tillämpning av stadgan om de grundläggande rättigheterna” KOM(2010) 573 slutlig

2011-09-21

http://publications.europa.eu/resource/cellar/3e91212d-09b8-45c7-8f35-3d38f709ba26

swe

C_2011376SV. 01007401. xml 22. 12. 2011    SV Europeiska unionens officiella tidning C 376/74 Yttrande från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om ”Kommissionens meddelande – Strategi för Europeiska unionens konkreta tillämpning av stadgan om de grundläggande rättigheterna” KOM(2010) 573 slutlig 2011/C 376/14 Föredragande: Gabriele BISCHOFF Medföredragande: Cristian PÎRVULESCU Den 19 oktober 2010 beslutade Europeiska kommissionen att i enlighet med artikel 304 i EUF-fördraget rådfråga Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om ”Kommissionens meddelande – Strategi för Europeiska unionens konkreta tillämpning av stadgan om de grundläggande rättigheterna” KOM(2010) 573 slutlig. Sektionen för sysselsättning, sociala frågor och medborgarna, som svarat för kommitténs beredning av ärendet, antog sitt yttrande den 31 augusti 2011. Vid sin 474:e plenarsession den 21–22 september 2011 (sammanträdet den 21 september) antog Europeiska ekonomiska och sociala kommittén följande yttrande med 158 röster för, 3 emot och 4 nedlagda röster: 1. Slutsatser och rekommendationer 1. 1 EESK anser att kommissionen bör öka medvetenheten om de grundläggande rättigheterna på EU-nivå, särskilt genom att se till att lagförslag, hela lagstiftningsprocessen och antagna rättsakter är förenliga med stadgan om de grundläggande rättigheterna och att denna stadga efterlevs i medlemsstaterna. Med tanke på att det har förekommit allvarliga brott mot stadgan är det angeläget att en strategi för övervakning och snabb reaktion utformas. 1. 2 EESK vill lyfta fram den rättsligt bindande skyldigheten att främja de grundläggande rättigheterna, en skyldighet som måste utgöra en av de centrala delarna i tillämpningsstrategin. Detta arbete bör ske med hjälp av bl. a. nya och välriktade initiativ. Kommittén vill understryka den dynamiska karaktären i de grundläggande rättigheterna, som utgör en ledfyr för våra samhällen och ett kännetecken för Europeiska unionen (1). 1. 3 EESK anser att grundläggande sociala rättigheter är ”odelbara” i förhållande till de medborgerliga och politiska rättigheterna, och att de därför kräver särskild strategisk uppmärksamhet. Kommittén anser att bestämmelserna i den gällande lagstiftningen redan nu är bindande och måste tillämpas. 1. 4 EESK understryker behovet av att garantera likabehandling, framför allt när det gäller kvinnor och män, och att utsatta grupper uppmärksammas särskilt. 1. 5 EESK betonar att stadgans skyldigheter gäller för alla institutioner, byråer och organ på EU-nivå. 1. 6 EESK uppmanar medlemsstaterna att se till att en kultur utvecklas där de grundläggande rättigheterna skyddas och främjas på alla styresnivåer och inom alla politik- och lagstiftningsområden, samt att undersöka och identifiera hur de grundläggande rättigheterna kan komma att påverkas när en ny lag införlivas på nationell nivå. 1. 7 EESK ser med oro på utbredningen av vissa politiska attityder som kan leda till och i vissa fall faktiskt också har lett till bakslag när det gäller att främja och skydda de grundläggande rättigheterna. 1. 8 EESK vill starkt uppmana kommissionen att agera effektivt i sin roll som fördragens väktare och att använda sig av överträdelseförfarandet utan att ta hänsyn till politiska överväganden. 1. 9 EESK föreslår ytterligare åtgärder och informationsinsatser för att öka genomslaget för tillämpningsstrategin för de grundläggande rättigheterna. 1. 10 EESK uppmanar alla EU-institutioner, EU-byråer och EU-organ, särskilt kommissionen, och de medlemsstater som arbetar med att lagstifta om de grundläggande rättigheterna att se till att det civila samhällets delaktighet stärks ordentligt. 2. Inledning och bakgrund 2. 1   Med sitt meddelande avser kommissionen att utforma en strategi för tillämpningen av stadgan i den nya rättsmiljö som har gällt sedan Lissabonfördraget trädde i kraft. Syftet med kommissionens politik är att göra de grundläggande rättigheter som anges i stadgan så verkningsfulla som möjligt. 2. 2   I den första delen av meddelandet fokuserar man på det faktum att EU strävar efter att agera oklanderligt och föregå med gott exempel på detta område, och att stadgan därför bör fungera som ledstjärna för all EU-politik och i varje skede av medlemsstaternas genomförande av politiken. 2. 2. 1   Kommissionen måste för det första öka medvetenheten om de grundläggande rättigheterna inom kommissionen, särskilt genom att se till att lagförslag och rättsakter är förenliga med stadgan. För det andra måste kommissionen se till att varje enskild rättsakt i lagstiftningsprocessen respekterar bestämmelserna i stadgan. Detta betyder att alla ändringsförslag från någon av medlagstiftarna, liksom dialogen mellan institutionerna, också måste följa stadgan. 2. 2. 2   Till sist måste man se till att medlemsstaterna följer stadgan när de tillämpar EU-rätten. 2. 3   I andra delen av meddelandet diskuteras behovet av att ge allmänheten bättre information. För att nå detta mål krävs välriktade och situationsanpassade informationsinsatser. 2. 4   Den tredje delen av kommissionens dokument handlar om den första årsrapporten om tillämpningen av stadgan som kommissionen nyligen har antagit (2). Det finns två syften med rapporten: att fortlöpande utvärdera framstegen på ett öppet och konsekvent sätt och att få till stånd ett årligt åsiktsutbyte med Europaparlamentet och rådet. 3. Allmänna kommentarer 3. 1   EESK fäster största vikt vid de grundläggande rättigheterna. Kommittén välkomnar kommissionens meddelande ”Strategi för Europeiska unionens konkreta tillämpning av stadgan om de grundläggande rättigheterna”. EESK anser att detta är ett viktigt bidrag till begreppet EU-medborgarskap för alla som bor inom EU. 3. 1. 1   Strategins principer är mycket viktiga och EESK vill särskilt uppmärksamma principerna om effektivitet, universalitet och odelbarhet, liksom synlighet och förutsägbarhet. EESK anser emellertid att många viktiga aspekter har försummats eller inte diskuterats tillräckligt ingående och att det därför krävs förbättringar här. 3. 1. 2   Det finns dock även några andra principer som bör framhållas. Som påpekats i tidigare yttranden ”försöker kommittén säkra såväl en övergripande enhetlighet och skydd av de grundläggande rättigheterna som likabehandling och icke-diskriminering, oberoende av invandrarens yrkeskategori” (3). EESK har dessutom påpekat att EU:s rättsakter ”inte får innefatta några åtgärder som inskränker den nuvarande tillämpningen av principerna” (4). Man bör göra allt man kan för att övertyga regeringarna i Polen, Storbritannien och Tjeckien om att de bör avstå från ”undantagsprotokoll”(opt out) och i stället tillämpa stadgan som den är (opt in). 3. 1. 3   Kommittén välkomnar de många nytillkomna delarna i strategin som avser rättsakter. EESK stöder särskilt att EU ska föregå med gott exempel på området grundläggande rättigheter, också inom unionens yttre politik och, framför allt, inom handelspolitiken. EU bör allmänt sett inte bara föregå med gott exempel, utan också aktivt främja demokrati och mänskliga rättigheter – medborgerliga, politiska, ekonomiska och sociala – och utnyttja sin internationella ställning för att driva denna fråga framåt. 3. 1. 4   EESK välkomnar kommissionens och de andra EU-institutionernas åtagande att grundligt se över sina lagstiftnings- och arbetsmetoder, särskilt när det gäller konsekvensbedömningar och relevanta organ, för att se till att resultaten stämmer överens med stadgans principer och specifika innehåll. Men om vi verkligen vill se till att de grundläggande rättigheterna skyddas och främjas måste vi fokusera på medlemsstaternas tillämpning och förebyggande attityd. När det gäller den övergripande sociala klausulen (artikel 9 i EUF-fördraget) och de grundläggande (sociala) rättigheterna, diskuteras konsekvensbedömningarna mer ingående i ett annat EESK-yttrande (5). 3. 2   Nya risker: kriser och säkerhetsluckor 3. 2. 1   I kommissionens strategi sägs inget om hur man ska bemöta de nya allvarliga problem som hotar den konkreta tillämpningen av de grundläggande rättigheterna. Denna utveckling måste beaktas och strategin måste på ett konsekvent och övergripande sätt kunna hantera dessa problem. 3. 2. 2   I detta sammanhang har EESK redan framhållit följande: ”Mot bakgrund av den finansiella och ekonomiska krisen är det viktigt att stärka solidariteten mellan medlemsstaterna, de ekonomiska aktörerna och medborgarna, och att respektera medborgarnas värdighet och deras rättigheter” (6). ”I denna kristid ställer sig EESK för övrigt tveksam till de budgetmedel som medlemsstaterna förfogar över och till nivån på de medel som medlemsstaterna är beredda att uppbåda på såväl nationell som europeisk nivå för att skyddet av de mänskliga rättigheterna, och i synnerhet invandrarnas rättigheter, ska bli effektivt (7). ” 3. 2. 3   I sitt nyligen utarbetade yttrande om EU:s strategi för terrorismbekämpning – ett politikområde där många grundläggande rättigheter står på spel, t. ex. människors värdighet, skydd mot tortyr, integritetsskydd och principen om icke-avvisning (non-refoulement) – identifierar EESK de praktiska svårigheterna med att integrera principen om grundläggande rättigheter i den process där politiken och begreppen utformas. EESK välkomnar det faktum att respekten för grundläggande rättigheter har gjorts till en övergripande prioritering inom detta mycket känsliga område. Kommissionens åtagande om att respektera grundläggande rättigheter bör emellertid kopplas till ett liknande åtagande från de nationella regeringarnas sida, i synnerhet vid genomförandet av EU:s lagstiftning. Skyddet av de grundläggande rättigheterna bör dessutom inte bara handla om att fatta beslut om och utforma instrument, utan även innefatta tillämpningen av rättigheterna (8). 3. 3   En ny central dimension: en rättsligt bindande skyldighet att främja grundläggande rättigheter 3. 3. 1   Kommissionen måste nu ta reda på inte bara hur de grundläggande rättigheterna bäst ska skyddas i kommissionens egen arbetsprocess, utan också hur de grundläggande rättigheterna bäst kan främjas genom nya och välriktade initiativ. 3. 3. 2   I artikel 51. 1 i stadgan fastställs också skyldigheten att ”främja tillämpningen” av de grundläggande rättigheterna. Denna punkt är enligt EESK av största betydelse. EESK noterar att kommissionen, även om man i en del avseenden hänvisar till att mänskliga rättigheter ska främjas, inte betonar den strategiska betydelsen av denna skyldighet. I strategin bör denna aspekt tillmätas minst lika stor strategisk betydelse som skyldigheten att respektera de grundläggande rättigheterna. 3. 4   Grundläggande sociala rättigheter är ”odelbara” i förhållande till de medborgerliga och politiska rättigheterna och kräver därför särskild strategisk uppmärksamhet. 3. 4. 1   EESK erinrar om vikten av de grundläggande rättigheternas odelbara karaktär, en aspekt som kommer till uttryck i kommissionens meddelande och som även framhålls i flera kommittéyttranden (9). EESK noterar emellertid att det saknas ett strategiskt förhållningssätt till grundläggande sociala rättigheter. 3. 4. 2   Detta ser vi som oacceptabelt, med tanke på den utomordentliga betydelse som grundläggande sociala rättigheter har (10) och den långa historien bakom en sådan utveckling i EU. Den rättsligt bindande stadgans utveckling går tillbaka dels på gemenskapsstadgan om arbetstagares grundläggande sociala rättigheter (1989), där även EESK bidrog (11), dels på den europeiska sociala stadgan som införlivades med EU:s primärrätt genom Amsterdamfördraget (12). Detta visar att grundläggande sociala rättigheter kräver särskild och strategisk uppmärksamhet – särskilt i deras mest ”innovativa” form, såsom de presenteras under rubriken ”Solidaritet” i stadgan (där solidaritet erkänns som ett av unionens värden). 3. 4. 3   EESK har redan betonat de offentliga myndigheternas särskilda roll när det gäller att se till att de grundläggande rättigheterna verkligen tillämpas (13). Kommittén framhåller dessutom vikten av att även ”tredje generationens” rättigheter och principer omfattas av stadgan, framför allt miljö- och konsumentskydd. Dessa rättigheter och principer bör konsekvent iakttas och främjas, även när EU:s yttre politik och handelspolitik utformas och genomförs. 3. 4. 4   När det gäller principen om de grundläggande sociala rättigheternas lika värde i förhållande till de ekonomiska friheterna anser EESK att det i första hand är i primärrätten som denna princip ska garanteras. EESK erinrar om att både det tredje skälet i ingressen och särskilt artikel 151 i EUF-fördraget syftar till att ”förbättra levnads- och arbetsvillkor och därigenom möjliggöra en harmonisering samtidigt som förbättringarna bibehålls”. Kommittén yrkar på att fördragen ska innefatta ett protokoll om framsteg på det sociala området, så att principen om grundläggande sociala rättigheters och ekonomiska friheters lika värde förankras, så att det klargörs att varken ekonomiska friheter eller konkurrensbestämmelser får ha företräde framför grundläggande sociala rättigheter och så att effekterna av unionens målsättning att nå sociala framsteg tydligt fastställs (14). 3. 5   Likabehandling, särskilt när det gäller kvinnor och män, måste garanteras, och alla utsatta grupper bör uppmärksammas särskilt. 3. 5. 1   Alla grundläggande (sociala) rättigheter måste beaktas var för sig, men det är lika viktigt att kontrollera och se till att de tillämpas och främjas med hänsyn till icke-diskriminering och likabehandling. Detta är särskilt viktigt när det gäller jämställdheten, vilket redan erkänns i unionens mål och i artikel 23 i stadgan. Jämställdhetsaspekten bör dessutom integreras i all verksamhet. 3. 5. 2   Skyddet av grundläggande rättigheter bör framför allt inriktas på utsatta grupper. EESK vill fästa uppmärksamhet på sitt senaste yttrande i denna fråga (15) och framhåller att det krävs ett skydd av arbetsrättsliga och sociala rättigheter, framför allt strejkrätten (16). Kommittén understryker också hur viktigt det europeiska integrationsforumet är. 3. 5. 3   EESK betraktar mänskliga rättigheter som universella och odelbara rättigheter som måste värnas och tryggas för alla människor, inte endast EU:s medborgare. Ett ”rättigheternas och rättvisans Europa” får inte endast vara till för personer som är medborgare i en EU-medlemsstat, utan bör omfatta alla som bor inom EU:s territorium. I annat fall skulle den innebörd som det europeiska området med frihet, säkerhet och rättvisa har för enskilda personer vara oförenlig med de värden och principer avseende icke-diskriminering, likabehandling och solidaritet som Europeiska unionen bygger på (17). EU måste agera proaktivt för att skydda grundläggande rättigheter för varje enskild individ, oavsett hans eller hennes medborgarskap. 3. 5. 4   De grundläggande rättigheternas dynamiska karaktär bör bekräftas och rättigheterna bör stärkas med nya skyddsåtgärder som motsvarar den sociala utvecklingen. EESK har t. ex. redan framfört att det digitala samhället, som faller inom ramen för artikel 8 i konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna och artiklarna 7 och 8 i stadgan, medför behov av särskilt skydd som skulle kunna skrivas in i de nya texterna (18). 3. 5. 5   Etniska minoriteter, särskilt romerna, har i allt högre grad blivit föremål för åtgärder från statsmakternas och polisens sida. Kommissionen reagerade snabbt på vissa av medlemsstaternas åtgärder, vilket framhålls i rapporten från 2010, men denna reaktion var i slutänden inte effektiv. Grupper av romer utvisades trots att stadgan innehåller ett uttryckligt förbud mot kollektiv utvisning. EU måste se till att medlemsstaterna slutar använda denna sorts politik. 3. 6   Den strategiska betydelsen av icke-lagstiftningsakter måste förbättras. 3. 6. 1   I meddelandet sägs inte mycket om icke-lagstiftningsakter. Med tanke på det stora område som EU:s politiska och ekonomiska verksamhet omfattar, särskilt när det gäller kommissionen, krävs det ett strategiskt förhållningssätt för denna viktiga aspekt. Syftet är att se till att skyldigheterna i stadgan efterlevs på dessa områden, även på känsliga politikområden som t. ex. handel med länder utanför EU. Strategin bör också omfatta eventuell underlåtenhet att följa stadgan eller brott mot den. 3. 7   På EU-nivå är skyldigheterna i stadgan tillämpliga på alla institutioner, byråer och organ med deras specifika ansvarsområden. 3. 7. 1   EESK välkomnar det faktum att kommissionen i sitt meddelande i flera fall hänvisar till unionens institutioner. Denna aspekt vägs dock inte in på ett systematiskt sätt. Det bör påpekas att unionens institutionella ram definieras i artikel 13. 1 i EU-fördraget, där det anges att unionen ska ha en institutionell ram med ”syfte att främja dess värderingar, sträva efter att förverkliga dess mål, tjäna dess egna, dess medborgares och medlemsstaternas intressen samt att säkerställa konsekvens, effektivitet och kontinuitet i dess politik och verksamhet”. Som fördragens väktare måste kommissionen agera på ett konsekvent och effektivt sätt. När det gäller skyddet av grundläggande rättigheter ser dock EESK det som sin specifika roll att slå vakt om unionens värden. 3. 7. 2   Det ingår i kommissionens uppdrag att särskilt övervaka och se till att alla byråer och organ som rapporterar till kommissionen respekterar och främjar de grundläggande rättigheterna. Detta gäller särskilt Olaf, Frontex, m. fl. EESK har uttryckt sin oro angående Frontex i sina senaste yttranden. Kommittén har med oro noterat en rad metoder som medlemsstaternas regeringar och Frontex använder vid utvisning av personer som kan vara i behov av internationellt skydd (19). Sådana utvisningar, som sker allt oftare och i allt större skala, bör genomföras på ett sätt som tillåter full insyn och gör det möjligt att utkräva ansvar. Kommittén rekommenderar att Frontex och Europeiska stödkontoret för asylfrågor arbetar tillsammans för att effektivt kunna förebygga brott mot de mänskliga rättigheterna. Att utvisa människor till länder eller områden där deras säkerhet hotas utgör en tydlig överträdelse av principen om icke-avvisning (non-refoulement). EESK har dessutom föreslagit att Frontex personal ska genomgå en specialutbildning så att en hög standard på skyddet av grundläggande rättigheter kan garanteras (20). 3. 7. 3   Alla andra institutioner kommer fortfarande att behöva ägna en betydande del av sin verksamhet till att utarbeta en konsekvent och effektiv strategi för hur de grundläggande rättigheterna ska kunna respekteras och främjas samt överväga att förbättra redan antagna texter (21) i linje med detta yttrande. I synnerhet måste rådet ta allvarligt på sin roll som medlemsstaternas plattform för att skydda och främja de grundläggande rättigheterna. 3. 8   På medlemsstatsnivå 3. 8. 1   Med tanke på att respekten för de grundläggande rättigheterna är en grundförutsättning och ett centralt kriterium för medlemskap i EU har medlemsstaterna en viktig roll att fylla för att se till att de grundläggande rättigheterna tillämpas i praktiken. EESK välkomnar därför kommissionens avsikt att följa en förebyggande strategi och samtidigt se till att medlemsstaterna respekterar stadgan när de genomför gemenskapsrätten. Man måste skapa en kultur som bygger på att grundläggande rättigheter ska skyddas och främjas på alla styresnivåer och inom alla politik- och lagstiftningsområden samt utreda och identifiera hur de grundläggande rättigheterna påverkas när en ny lag införlivas på nationell nivå. För att undvika att det skapas felaktiga förväntningar bör det dock betonas att medlemsstaterna – även om de också är bundna av de viktiga internationella avtal om skydd av rättigheterna som de i varierande omfattning har ratificerat – är skyldiga att skydda och främja rättigheterna och principerna i stadgan endast i samband med att de genomför EU:s lagstiftning. 3. 8. 2   EESK uppmanar kommissionen att agera effektivt i sin roll som fördragens väktare och att använda sig av överträdelseförfarandet utan att ta hänsyn till politiska överväganden. När det gäller skyddet av grundläggande rättigheter är det nuvarande förfarandet alltför långsamt och helt otillräckligt. Med tanke på hur viktig denna fråga är och på de möjliga riskerna för enskilda individers liv, säkerhet, välbefinnande och värdighet måste EU:s agerande vara snabbt, ändamålsenligt och beslutsamt. Institutionella befogenheter måste också utnyttjas utan dröjsmål. 3. 8. 3   EESK anser att kommissionen i samband med ett överträdelseförfarande bör undvika att prioritera fall där principfrågor kommer upp eller fall med särskilt långtgående negativa effekter för EU-medborgarna. Alla rättigheter i stadgan är lika viktiga, även de sociala rättigheterna, och ingen institution, inte ens kommissionen, har rätt eller behörighet att prioritera vissa rättigheter. 3. 8. 4   Enligt EESK:s uppfattning är det oacceptabelt med undantagsklausuler för medlemsstaterna, eftersom undantag kan leda till situationer som får allvarliga konsekvenser för skyddet av de medborgerliga och arbetsrättsliga rättigheter som omfattas av EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna eller för tillämpningen av dessa rättigheter inom EU. Kommissionen och alla andra EU-institutioner bör överväga möjligheten att uppmuntra de länder som fortsätter att stå fast vid sina undantag till stadgan att fullt ut acceptera de skyldigheter som följer med detta instrument för grundläggande rättigheter och att årligen rapportera om åtgärder som vidtagits i detta avseende, liksom om åtgärder som berörda medlemsstater vidtar för att i praktiken kunna tillämpa de grundläggande rättigheter som slås fast i stadgan. 3. 9   Betydelsen av andra internationella åtaganden underskattas 3. 9. 1   I meddelandet görs ett antal hänvisningar till andra internationella åtaganden. Än en gång har man dock underlåtit att göra en övergripande analys. Även här behövs det således ett strategiskt förhållningssätt, så som t. ex. krävs i artikel 53 i EU:s stadga och som innebär att stadgan ska utgöra en lägsta skyddsnivå i förhållande till FN:s konventioner, den reviderade Europeiska sociala stadgan och, sist men inte minst, Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, vilket framhålls i artikel 52. 3. I princip gäller stadgan som en lägsta skyddsnivå även för andra institutionella organs rättspraxis, särskilt Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna. 3. 10   Ytterligare åtgärder 3. 10. 1   EESK har framhållit vikten av effektiva tillämpningsåtgärder (22). Den roll som Europeiska unionens domstol har måste stärkas när det gäller att övervaka tillämpningen av stadgans rättigheter, även i fråga om relevanta protokoll. Framför allt måste domstolens rättspraxis offentliggöras, även med hänsyn till relevanta protokoll. 3. 10. 2   För att ett effektivt skydd av de mänskliga rättigheterna ska kunna uppnås, bör samtliga rättsstatliga normer upprätthållas över hela linjen samt omfattas av regelbunden rapportering. Hit hör framför allt domstolarnas befogenhet att hänskjuta statsförvaltningens rättsregler och åtgärder till en överordnad rättslig instans som kan fastslå huruvida dessa strider mot grundläggande och mänskliga rättigheter. På samma sätt bör man garantera medborgarnas rätt att få brott mot de grundläggande rättigheterna prövade av nationella och europeiska domstolar. 3. 10. 3   Alla nödvändiga resurser måste ges till de relevanta strukturerna, dvs. framför allt EESK, kommissionen och övriga EU-institutioner. Meddelandet är inte specifikt när det gäller särskilda åtgärder för att stärka institutionernas kapacitet. Processen inom EU för att skydda grundläggande rättigheter och stärka lagstiftningen och politiken kräver tid och stora resurser (för t. ex. personalutbildning). Av meddelandet framgår att det inte finns någon konkret plan för en övergång till denna fas. EESK menar att utan ett tydligt och starkt åtagande om kapacitetsuppbyggnad kommer de flesta av dessa politiska mål att allvarligt undergrävas, åtminstone på kort sikt. Detta gäller kommissionen själv (23) liksom exempelvis Europeiska byrån för grundläggande rättigheter (24). Denna byrå behöver därför stärkas och inkluderas i alla synergiåtgärder. Man bör vidare planera för att de nationella kommittéerna för mänskliga rättigheter, ombudsmän och andra människorättsorganisationer ska bli aktivt delaktiga. 3. 11   Främjandeinsatser 3. 11. 1   EU bör sträva efter att stärka den rättsliga ramen för grundläggande sociala rättigheter. Detta kommer att kräva att EU ansluter sig till den reviderade sociala stadgan och tillhörande protokoll. EU bör rekommendera medlemsstaterna att ratificera alla relevanta grundläggande instrument för (sociala) rättigheter (inklusive ändringsprotokoll, tilläggsprotokoll och frivilliga protokoll). I de fall där en ratificering från EU:s sida inte verkar möjlig bör alla medel utforskas och tillämpas för att göra innehållet rättsligt bindande. 3. 11. 2   För att de grundläggande rättigheterna ska integreras i all verksamhet ska varje administrativ enhet inte bara granska den ordinarie verksamheten (särskilt lagstiftningsverksamheten), utan förväntas också driva ett eller två konkreta främjandeprojekt per år. Avsnittet ”Checklista för de grundläggande rättigheterna” bör också vidareutvecklas, med särskild hänsyn till ”främjandeplikten”, integreringen av jämställdhetsaspekten samt en hållbar utveckling. 3. 11. 3   Kommissionen bör ta initiativ till fler projekt. Dessa projekt bör även omfatta skydd för dem som arbetar med att främja mänskliga rättigheter. Såväl det interna som det externa samarbetet bör förbättras. EESK hänvisar till sitt yttrande där man kräver att de ekonomiska, sociala och kulturella rättigheterna ska få ökad betydelse i EU:s politik genom användningen av tillgängliga geografiska och tematiska instrument, kompletterat med det europeiska instrumentet för främjande av demokrati och mänskliga rättigheter (EIDHR), ett instrument som innebar att den sociala dialogen erkändes som en prioritet (25). Kommissionen bör dessutom be andra internationella organisationer om råd i fråga om skydd och främjande av mänskliga rättigheter. 3. 11. 4   EESK ser med oro på allmänhetens bristande medvetenhet om stadgan och de grundläggande rättigheterna. Det krävs stora insatser för att öka synligheten. Stadgan är ett nyckeldokument och dess innehåll bör få mer publicitet och utgöra en referenspunkt för det stora flertalet européer. EESK rekommenderar att kommissionen trappar upp sina insatser för att anta denna utmaning. Kommunikationen med allmänheten bör inte fokusera på att offentliggöra rapporter, utan i stället inriktas på att göra aktiva insatser för att se till att stadgan blir ett referensdokument för alla medborgare i EU. 3. 11. 5   EESK välkomnar alla insatser som syftar till att specialutbilda alla berörda parter, särskilt personal som arbetar med rättsliga frågor – även sådana insatser som medlemsstaterna svarar för – och till att ge allmänheten bättre information. Samtidigt är detta endast en aspekt av den kommunikationsstrategi som krävs. Det är viktigt att kunna kommunicera direkt med allmänheten. Detta framgår inte minst av erfarenheterna av Solvit, där kommissionen aktivt söker information, även från de berörda parterna. Samma strategi behövs vad gäller grundläggande rättigheter i allmänhet och sociala rättigheter i synnerhet. 3. 12   ”Stresstest” 3. 12. 1   Det konkreta värdet av de grundläggande rättigheterna måste bevisas i praktiken, inte minst i tider av ekonomisk kris eller när det finns ett starkt politiskt tryck. Kommittén är mest oroad över utbredningen av vissa politiska attityder som kan leda till och ibland faktiskt redan har lett till allvarliga brott mot de grundläggande rättigheterna eller bakslag i främjandet och skyddet av dessa rättigheter. 3. 12. 2   EU-domstolen har redan hanterat viktiga frågor kring grundläggande rättigheter genom att ogiltigförklara viss sekundärlagstiftning, t. ex. med hänvisning till icke-diskriminering (26) och skydd för personuppgifter (27), och genom att förhindra nationell lagstiftning som medför fängelsestraff för ”tredjelandsmedborgare som vistas olagligt i landet” (28). 3. 12. 3   EESK ser även med oro på exempelvis massutvisningarna av romer, behandlingen av papperslösa från Nordafrika och begränsningarna av yttrandefriheten, särskilt i medierna. All lagstiftning som ger utrymme för upphävande eller begränsning av de grundläggande (sociala) rättigheterna (t. ex. rätten till en gräns för ett högsta antal arbetstimmar) måste behandlas särskilt. 3. 12. 4   Den finansiella och ekonomiska krisen har satt stark press på grundläggande sociala rättigheter. Inga pakter, återhämtningsplaner eller andra åtgärder som vidtas av EU och/eller medlemsstaterna får på något sätt bryta mot de grundläggande (sociala) rättigheterna, såsom rätten till information och samråd, kollektiva avtalsförhandlingar och kollektiva åtgärder med fullständig avtalsfrihet för arbetsmarknadens parter, samt rätten till offentliga och sociala tjänster, utan ska i stället innebära att dessa rättigheter respekteras och främjas. 3. 13   Det civila samhällets delaktighet bör stärkas betydligt 3. 13. 1   I strategin hänvisas i allmänna ordalag till behovet av att väga in berörda parters ståndpunkter. EESK har i flera yttranden betonat denna viktiga aspekt när det gäller grundläggande rättigheter (29). Begreppet ”berörda parter” torde vara tillräckligt brett för att innefatta alla instanser. För EESK är det emellertid mycket viktigt att kommitténs roll som rådgivande organ uttryckligen beaktas. Detsamma gäller arbetsmarknadens parter på EU-nivå (artikel 152 i EUF-fördraget). 3. 13. 2   Det är enskilda individer i synnerhet och det civila samhället i allmänhet som berörs mest av tillämpningen av de grundläggande rättigheterna. Berörda parter måste få en tydlig roll och måste därför göras delaktiga i processen på ett regelbundet, fullständigt och konkret sätt. 3. 13. 3   Det är viktigt att EESK involveras och rådfrågas regelbundet och i god tid, särskilt när det gäller den årsrapport som ska utarbetas av kommissionen. Som väktare av EU:s värderingar och företrädare för det organiserade civila samhället har kommittén bäst förutsättningar att samarbeta med det civila samhället. 3. 13. 4   EESK kommer varje år att avge ett yttrande om tillämpningen av stadgan om de grundläggande rättigheterna (med särskilt beaktande av de grundläggande sociala rättigheterna), de övergripande sociala klausulerna (artiklarna 8, 9 och 10 i EUF-fördraget) och de andra socialpolitiska bestämmelserna i Lissabonfördraget (framför allt artiklarna 145–166 och 168 i EUF-fördraget) samt sekundärrätten och övriga rättsliga och politiska åtgärder med avseende på respekten för och främjandet av målen och riktlinjerna. I samband med detta kommer kommittén att undersöka och ta ställning till i vilken utsträckning dessa bidrar till utvecklingen i EU med avseende på de grundläggande rättigheterna och socialpolitiken. Yttrandet kommer i förekommande fall också att innehålla rekommendationer om hur man på ett bättre sätt kan uppnå målen och riktlinjerna genom konkreta åtgärder. Vid en hearing som kommittén ska anordna inför varje sådant yttrande kommer inte bara arbetsmarknadsparterna och företrädarna för olika intressen utan även andra, större representativa organisationer inom det civila samhället på det sociala området att kunna bidra med specifika yttranden och rapporter. Företrädarna för EU-institutionerna, framför allt Europeiska rådet, rådet, kommissionen, EU-domstolen och Europeiska centralbanken, kommer att få ta del av detta årliga EESK- yttrande och få det förklarat för sig. Vidare kommer konferenser att anordnas om övervakningen av den faktiska tillämpningen av stadgan. Tanken är att med hjälp av dessa stärka förbindelserna med byrån för de grundläggande rättigheterna. 3. 13. 5   Årsrapporten är ett användbart verktyg för att utvärdera de framsteg som gjorts på detta politikområde. Det måste vara lätt att få tillgång till den. EESK uppmuntrar kommissionen och Europeiska byrån för grundläggande rättigheter att använda sig av möjligheten att involvera det civila samhället i arbetet med att utarbeta rapporten samt att vara öppen för oberoende granskningar av skyddet av grundläggande rättigheter på EU-nivå och utanför EU:s gränser. Som företrädare för det organiserade civila samhället vill kommittén gärna underlätta processen och medverka i den årliga översynen. I årsrapporten måste hänsyn tas till situationer som av olika skäl inte tas upp i klagomål eller domstol. I samband med rapporten bör man därför välkomna – och även utgå från – bidrag från olika organisationer som arbetar inom området grundläggande rättigheter. 3. 13. 6   EESK är medveten om vikten av en årsrapport, men anser samtidigt att det i den första rapporten saknas en konsekvent behandling av alla grundläggande rättigheter som omfattas av stadgan. I rapporten framhålls ett antal nyckelområden i avsnittet ”Utvecklingen under 2010”, men hur dessa områden valts ut är oklart. Denna selektiva metod gör det inte lätt att upptäcka brister i tillämpningen och kan, vilket är mer oroväckande, signalera att vissa grundläggande rättigheter prioriteras högre än andra. Bryssel den 21 september 2011 Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs ordförande Staffan NILSSON (1)  EESK:s yttrande om ”Transatlantiska förbindelser och främjande av den europeiska sociala modellen på internationell nivå”, EUT C 51, 17. 2. 2011, s. 20. (2)  KOM(2011) 160 slutlig av den 30 mars 2011. (3)  EESK:s yttrande om ”Respekten för de grundläggande rättigheterna i EU:s politik och lagstiftning i fråga om invandring”, EUT C 128, 18. 5. 2010, s. 29, punkt 4. 2. 3. (4)  EESK:s yttrande om ”Mot en stadga om grundläggande rättigheter i EU”, EGT C 367, 20. 12. 2000, s. 26, punkt 3. 1. 3. (5)  EESK:s yttrande om ”Stärkt sammanhållning och socialpolitisk samordning inom EU genom den nya övergripande klausulen i artikel 9 i EUF-fördraget”, (ännu ej offentliggjort i EUT. (6)  EESK:s yttrande om ”Ett område med frihet, säkerhet och rättvisa i allmänhetens tjänst”, EUT C 128, 18. 5. 2010, s. 80, punkt 4. 2. 4. 2. (7)  EESK:s yttrande om ’Respekten för de grundläggande rättigheterna i EU:s politik och lagstiftning i fråga om invandring’, EUT C 128, 18. 5. 2010, s. 29, punkt 4. 2. 4. (8)  EESK:s yttrande om ”EU:s strategi för terrorismbekämpning”, (ännu inte offentliggjort i EUT) – SOC/388, punkterna 4. 5. 1 och 4. 5. 2. (9)  EESK:s yttrande om ”Mot en stadga om grundläggande rättigheter i EU”, EGT C 367, 20. 12. 2000 s. 26, punkt 3. 1. 1; yttrande från EESK om ”Inrättande av Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter”, EUT C 88, 11. 4. 2006 s. 37, punkt 2. 1; yttrande från EESK om ”Ett område med frihet, säkerhet och rättvisa i allmänhetens tjänst”, EUT C 128, 18. 5. 2010, s. 80, punkt 3. 5. (10)  EESK:s yttrande om ”Mot en stadga om grundläggande rättigheter i EU”, EGT C 367, 20. 12. 2000 s. 26, punkt 3. 1. 3. (11)  EESK:s yttrande om ”Grundläggande sociala rättigheter i gemenskapen”, EGT C 126, 23. 5. 1989, s. 4. (12)  Femte skälet i EU-fördraget och artikel 151 första stycket i EUF-fördraget. (13)  EESK:s yttrande om ”Respekten för de grundläggande rättigheterna i EU:s politik och lagstiftning i fråga om invandring”, EUT C 128, 18. 5. 2010, s. 29, punkt 4. 3. 4. (14)  EESK:s yttranden om ”Den sociala agendan”, EUT C 182, 4. 8. 2009, s. 65, och om ”Den inre marknadens sociala dimension”, EUT C 44, 11. 2. 2011, s. 90. (15)  EESK:s yttrande om ”Respekten för de grundläggande rättigheterna i EU:s politik och lagstiftning i fråga om invandring”, EUT C 128, 18. 5. 2010, s. 29. (16)  EESK:s yttrande om ”Ett område med frihet, säkerhet och rättvisa i allmänhetens tjänst”, EUT C 128, 18. 5. 2010, s. 80, punkt 4. 1. 9. (17)  EESK:s yttrande om ”Ett område med frihet, säkerhet och rättvisa i allmänhetens tjänst”, EUT C 128, 18. 5. 2010, s. 80, punkt 3. 5. (18)  EESK:s yttrande om ”Främjande av digital kompetens, digitala färdigheter och digital integration”, EUT C 318, 29. 10. 2011, s. 9, 14. 7. 2011, punkt 7. (19)  EESK:s yttrande om ”Mervärdet av ett gemensamt europeiskt asylsystem såväl för de asylsökande som för EU:s medlemsstater”, EUT C 44, 11. 2. 2011, s. 17, punkt 4. 19. (20)  EESK:s yttrande om ”Miniminormer för medlemsstaternas förfaranden för att bevilja eller återkalla internationellt skydd”, EUT C 18, 19. 1. 2011, s. 85, punkt 4. 2. 1. 9. (21)  Europaparlamentets resolution av den 15 december 2010; rådets slutsatser av den 24 och 25 februari 2011. (22)  EESK:s yttrande om ”Mot en stadga om grundläggande rättigheter i EU”, EGT C 367, 20. 12. 2000, s. 26, punkterna 3. 1. 4 och 3. 3. 3. (23)  EESK:s yttrande om ”Ett område med frihet, säkerhet och rättvisa i allmänhetens tjänst”, EUT C 128, 18. 5. 2010, s. 80, punkt 1. 4; yttrande från EESK om ”Respekten för de grundläggande rättigheterna i EU:s politik och lagstiftning i fråga om invandring”, EUT C 128, 18. 5. 2010, s. 29, punkt 2. 15. (24)  EESK:s yttrande om ”Ett område med frihet, säkerhet och rättvisa i allmänhetens tjänst”, EUT C 128, 18. 5. 2010, s. 80, punkt 3. 7; yttrande från EESK om ”Inrättande av Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter”, EUT C 88, 11. 4. 2006, s. 37. (25)  EESK:s yttrande om ”Det europeiska instrumentet för främjande av demokrati och mänskliga rättigheter (EIDHR)” (initiativyttrande), punkterna 1. 1 och 1. 2. (26)  Domstolens dom (stora avdelningen) av den 1 mars 2011 i mål C-236/09, Association belge des Consommateurs Test-Achats ASBL (beaktande av försäkringstagarens kön som en faktor vid bedömningen av försäkringsrisken). (27)  Domstolens dom (stora avdelningen) av den 9 november 2010 i mål C-92/09 och C-93/09, Volker und Markus Schecke (behandling av personuppgifter om stödmottagare som får stöd från europeiska jordbruksfonder, bestående i offentliggörande av dessa uppgifter). (28)  Domstolens dom (första avdelningen) av den 28 april 2011 i mål C-61/11 PPU, El Dridi (lagstiftning ”enligt vilken en tredjelandsmedborgare som vistas olagligt i landet ska dömas till fängelse enbart på den grunden att denne utan berättigade skäl har kvarstannat i landet i strid med en order att lämna landet inom viss tid”). (29)  EESK:s yttrande om ”Mot en stadga om grundläggande rättigheter i EU”, EGT C 367, 20. 12. 2000, s. 26, punkt 3. 4; yttrande från EESK om ”Ett område med frihet, säkerhet och rättvisa i allmänhetens tjänst”, EUT C 128, 18. 5. 2010, s. 80, punkt 4. 3

Mål T-249/13: Tribunalens dom av den 9 april 2014 – MHCS mot harmoniseringsbyrån – Ambra (DORATO) (Gemenskapsvarumärke — Invändningsförfarande — Ansökan om registrering som gemenskapsvarumärke av figurmärket DORATO — Äldre gemenskapsfigurmärken och nationella figurmärken som föreställer en flaskhalsetikett — Relativt registreringshinder — Förväxlingsrisk — Artikel 8.1 b i förordning (EG) nr 207/2009 — Regel 50.1 i förordning (EG) nr 2868/95)

2014-04-09

http://publications.europa.eu/resource/cellar/c162f93b-f06c-11e3-8cd4-01aa75ed71a1

swe

C_2014175SV. 01004101. xml 10. 6. 2014    SV Europeiska unionens officiella tidning C 175/41 Tribunalens dom av den 9 april 2014 – MHCS mot harmoniseringsbyrån – Ambra (DORATO) (Mål T-249/13) (1) ((Gemenskapsvarumärke - Invändningsförfarande - Ansökan om registrering som gemenskapsvarumärke av figurmärket DORATO - Äldre gemenskapsfigurmärken och nationella figurmärken som föreställer en flaskhalsetikett - Relativt registreringshinder - Förväxlingsrisk - Artikel 8. 1 b i förordning (EG) nr 207/2009 - Regel 50. 1 i förordning (EG) nr 2868/95)) 2014/C 175/55 Rättegångsspråk: engelska Parter Sökande: MHCS (Épernay, Frankrike) (ombud: advokaterna P. Boutron, N. Moya Fernández och L. -É. Balleydier) Svarande: Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller) (ombud: P. Bullock, N. Bambara och A. Folliard-Monguiral) Motpart vid överklagandenämnden, som intervenerat vid tribunalen: Ambra S. A. (Warszawa, Polen) (ombud: advokaten M. Kaczan-Parchimowicz) Saken Talan väckt mot det beslut harmoniseringsbyråns andra överklagandenämnd fattade den 19 februari 2013 (ärende R 1877/2011-2) om ett invändningsförfarande mellan MHCS och Ambra S. A. Domslut 1) Talan ogillas. 2) MHCS ska ersätta rättegångskostnaderna, inklusive de nödvändiga kostnader som uppkommit för Ambra S. A. med anledning av förfarandet vid överklagandenämnden vid Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller) (harmoniseringsbyrån). (1)  EUT C 207, 20. 7. 2013

SKRIFTLIG FORESPØRGSEL nr. 3695/98 af Patrick COX til Kommissionen. Pjece med færdselsregler

1998-11-24

http://publications.europa.eu/resource/cellar/4f4dfd83-8ffb-4fed-a52c-f6104bc9a6af

dan

C 297/96 De Europæiske Fællesskabers Tidende DA 15. 10. 1999 Svar afgivet på Kommissionens vegne af Mario Monti (29. januar 1999) Det ærede medlems spørgsmål berører et forhold, som ikke er reguleret af fællesskabsretten. Den græske skattelovgivning om indkomstskat hører ikke under et af de harmoniserede områder i EU. Kommissionen har følgelig ikke kompetence til at udtale sig om de græske myndigheders anvendelse af denne lovgivning. (1999/C 297/128) SKRIFTLIG FORESPØRGSEL P-3695/98 af Patrick Cox (ELDR) til Kommissionen (24. november 1998) Om: Pjece med færdselsregler Vil Kommissionen i betragtning af det stadig stigende antal ulykker og dræbte i trafikken overveje at lade fremstille en pjece på alle sprog med færdselsreglerne i hver enkelt medlemsstat? Svar afgivet på Kommissionens vegne af Neil Kinnock (21. december 1998) Kommissionen henleder det ærede medlems opmærksomhed på, at de fleste af de færdselsregler, der gælder i Europa, allerede er blevet harmoniseret som led i Genève- og Wien-konventionen under FN’s Økonomiske Komission for Europa. Dog findes der stadig forskelle, som kan være ret så betydningsfulde for de mennesker, der rejser med bil gennem Europa. Kommissionen har derfor udsendt en folder i samarbejde med AIT (»Alliance Internationale de Tourisme«) i 1991 med oplysning om de væsentligste forskelle, for så vidt angår færdselsregler og -tavler. Denne folder, som blev offentliggjort på engelsk, fransk og tysk, er nået ud til et bredt publikum via de nationale sammenslutninger, der er medlemmer af AIT. Rådene i den pågældende folder gælder fortsat. Der vil blive foretaget en nærmere vurdering af omkostningerne ved offentliggørelsen og den potentielle effektivitet af den slags dokument, det ærede medlem foreslår, hvilket så kan sættes i relation til andre oplysningskampagner. (1999/C 297/129) SKRIFTLIG FORESPØRGSEL E-3734/98 af Aline Pailler (GUE/NGL) til Rådet (11. december 1998) Om: Den internationale konvention om vandrende arbejdstageres rettigheder I sit svar på min skriftlige forespørgsel E-2283/96 (1) oplyste Kommissionen, at ingen medlemsstater havde ratificeret den internationale konvention om vandrende arbejdstageres og deres familiemedlemmers rettighe- der. Er Rådet besluttet på at træffe foranstaltninger til at fremme ratificering af konventionen, sådan som Europa-Parlamentet havde anmodet om i sin beslutning om menneskerettighederne i EU? (1) EFT C 365 af 4. 12. 1996, s. 103. Svar (22. april 1999) Rådet anerkender den betydning, Europa-Parlamentet tillægger gennemførelsen af den internationale konvention om beskyttelse af vandrende arbejdstageres og deres familiemedlemmers rettigheder, som blev

Rådets afgørelse (EU) 2019/2245 af 19. december 2019 om den holdning, der skal indtages på Den Europæiske Unions vegne i associeringsudvalget i dettes handelssammensætning, som er nedsat ved associeringsaftalen mellem Den Europæiske Union og Det Europæiske Atomenergifællesskab og deres medlemsstater på den ene side og Republikken Moldova på den anden side, for så vidt angår ajourføringen af aftalens bilag XV (Afskaffelse af told)

2019-12-19

http://publications.europa.eu/resource/cellar/d10dc953-2ada-11ea-af81-01aa75ed71a1

dan

L_2019336DA. 01028301. xml 30. 12. 2019    DA Den Europæiske Unions Tidende L 336/283 RÅDETS AFGØRELSE (EU) 2019/2245 af 19. december 2019 om den holdning, der skal indtages på Den Europæiske Unions vegne i associeringsudvalget i dettes handelssammensætning, som er nedsat ved associeringsaftalen mellem Den Europæiske Union og Det Europæiske Atomenergifællesskab og deres medlemsstater på den ene side og Republikken Moldova på den anden side, for så vidt angår ajourføringen af aftalens bilag XV (Afskaffelse af told) RÅDET FOR DEN EUROPÆISKE UNION HAR — under henvisning til traktaten om Den Europæiske Unions funktionsmåde, særlig artikel 207, stk. 4, første afsnit, sammenholdt med artikel 218, stk. 9, under henvisning til forslag fra Europa-Kommissionen, og ud fra følgende i betragtninger: (1) Associeringsaftalen mellem Den Europæiske Union og Det Europæiske Atomenergifællesskab og deres medlemsstater på den ene side og Republikken Moldova på den anden side (1) (»aftalen«) blev indgået på Unionens vegne den 23. maj 2016 i overensstemmelse med Rådets afgørelse (EU) 2016/839 (2) og trådte i kraft den 1. juli 2016. (2) I henhold til aftalens artikel 438, stk. 3, har associeringsudvalget i dettes handelssammensætning, jf. aftalens artikel 438, stk. 4, beføjelse til at vedtage afgørelser på områder, hvor det associeringsråd, som er nedsat ved aftalens artikel 434, har delegeret beføjelser til udvalget. Den 16. december 2014 delegerede associeringsrådet i medfør af afgørelse nr. 3/2014 (3) beføjelsen til at ajourføre eller ændre visse handelsrelaterede bilag til aftalen til associeringsudvalget i dettes handelssammensætning. (3) Efter høringer er Unionen og Republikken Moldova i overensstemmelse med aftalens artikel 147 nået til enighed om på et gensidigt grundlag at øge mængden af visse varer, der er omfattet af årlige toldfrie toldkontingenter. (4) Unionen har accepteret at øge mængden af toldkontingenter for varer med oprindelse i Republikken Moldova for druer til spisebrug og blommer og at indføre et nyt toldkontingent for kirsebær. Republikken Moldova har accepteret gradvist at øge mængden af toldkontingenter for varer med oprindelse i Unionen for følgende varer, der indgår i listen over indrømmelser (Republikken Moldova), jf. aftalens bilag XV‐D: svinekød (Toldkontingent 1), fjerkrækød (Toldkontingent 2), mejeriprodukter (Toldkontingent 3) og sukker (Toldkontingent 5). (5) Republikken Moldova har anmodet Unionen om at ændre aftalens bilag XV-C for at øge importmængden for hvede (mel og pellets), byg (mel og pellets), majs (mel og pellets) og forarbejdede korn med henblik på udløsning af den mekanisme til modvirkning af omgåelse, der er omhandlet i aftalens artikel 148. (6) Associeringsudvalget i dettes handelssammensætning skal vedtage en afgørelse om ajourføring af aftalens bilag XV. Nævnte afgørelse er bindende for Unionen. (7) Den holdning, der skal indtages på Unionens vegne i Associeringsudvalget i dettes handelssammensætning, for så vidt angår ajourføringen af aftalens bilag XV, bør fastlægges. (8) Den holdning, som Unionen skal indtage i associeringsudvalget i dettes handelssammensætning, bør derfor baseres på det udkast til afgørelse, der er knyttet til nærværende afgørelse — VEDTAGET DENNE AFGØRELSE: Artikel 1 Den holdning, der skal indtages på Unionens vegne i associeringsudvalget i dettes handelssammensætning, jf. aftalens artikel 438, stk. 4, for så vidt angår ajourføringen af aftalens bilag XV, baseres på det udkast til afgørelse truffet af Associeringsudvalget EU-Republikken Moldova i dettes handelssammensætning om ajourføring af aftalens bilag XV (Afskaffelse af told), der er knyttet til nærværende afgørelse. Artikel 2 Denne afgørelse træder i kraft på dagen for vedtagelsen. Udfærdiget i Bruxelles, den 19. december 2019. På Rådets vegne K. KIKKONEN Formand (1)  EUT L 260 af 30. 8. 2014, s. 4. (2)  Rådets afgørelse (EU) 2016/839 af 23. maj 2016 om indgåelse på Den Europæiske Unions vegne af associeringsaftalen mellem Den Europæiske Union og Det Europæiske Atomenergifællesskab og deres medlemsstater på den ene side og Republikken Moldova på den anden side (EUT L 141 af 28. 5. 2016, s. 28). (3)  Afgørelse nr. 3/2014 vedtaget af associeringsrådet EU‐Republikken Moldova af 16. december 2014 om delegering af visse af associeringsrådets beføjelser til associeringsudvalget i dettes handelssammensætning [2015/673] (EUT L 110 af 29. 4. 2015, s. 40). UDKAST AFGØRELSE Nr. …/… TRUFFET AF ASSOCIERINGSUDVALGET EU-REPUBLIKKEN MOLDOVA I DETTES HANDELSSAMMENSÆTNING af … om ajourføring af bilag XV (Afskaffelse af told) til associeringsaftalen mellem Den Europæiske Union og Det Europæiske Atomenergifællesskab og deres medlemsstater på den ene side og Republikken Moldova på den anden side ASSOCIERINGSUDVALGET I DETTES HANDELSSAMMENSÆTNING HAR — under henvisning til associeringsaftalen mellem Den Europæiske Union og Det Europæiske Atomenergifællesskab og deres medlemsstater på den ene side og Republikken Moldova på den anden side, der blev undertegnet i Bruxelles den 27. juni 2014, særlig artikel 147, stk. 4 og 5, artikel 148, stk. 5, og artikel 438, stk. 3, og ud fra følgende betragtninger: (1) Associeringsaftalen mellem Den Europæiske Union og Det Europæiske Atomenergifællesskab og deres medlemsstater på den ene side og Republikken Moldova på den anden side (»aftalen«) trådte i kraft den 1. juli 2016. (2) Efter høringer er EU og Republikken Moldova i overensstemmelse med aftalens artikel 147 nået til enighed om på et gensidigt grundlag at øge mængden af visse varer, der er omfattet af årlige toldfrie toldkontingenter. (3) EU har accepteret at øge mængden af toldkontingenter for varer med oprindelse i Republikken Moldova for druer til spisebrug og blommer og at indføre et nyt toldkontingent for kirsebær. Republikken Moldova har accepteret gradvist at øge mængden af toldkontingenter for varer med oprindelse i EU for følgende varer, der indgår i listen over indrømmelser (Republikken Moldova), jf. aftalens bilag XV‐D: svinekød (Toldkontingent 1), fjerkrækød (Toldkontingent 2), mejeriprodukter (Toldkontingent 3) og sukker (Toldkontingent 5). (4) Efter en anmodning fra Republikken Moldova i overensstemmelse med aftalens artikel 148 har Unionen accepteret at øge udløsningsmængden for hvede (mel og pellets), byg (mel og pellets), majs (mel og pellets) og forarbejdede korn. (5) Den 16. december 2014 delegerede Associeringsrådet i medfør af afgørelse nr. 3/2014 beføjelsen til at ajourføre eller ændre visse handelsrelaterede bilag til aftalen til associeringsudvalget i dettes handelssammensætning, jf. aftalens artikel 438, stk. 4 — VEDTAGET DENNE AFGØRELSE: Artikel 1 I aftalens bilag XV foretages følgende ændringer: 1) Bilag XV-A erstattes af teksten i bilaget til denne afgørelse. 2) I bilag XV-B i listen over varer, for hvilke der gælder en indgangspris, udgår punktet med KN-kode 2012 0809 29 00, og varebeskrivelsen »Kirsebær (undtagen surkirsebær), friske«. 3) I bilag XV-C ændres udløsningsmængden for følgende varekategorier som følger: a) For varekategori 6 (»Mel og pellets af hvede«) ændres mængden i kolonnen med titlen »Udløsningsmængde (ton)« fra »75 000« til »150 000« b) For varekategori 7 (»Mel og pellets af byg«) ændres mængden i kolonnen med titlen »Udløsningsmængde (ton)« fra »70 000« til »100 000« c) For varekategori 8 (»Mel og pellets af majs«) ændres mængden i kolonnen med titlen »Udløsningsmængde (ton)« fra »130 000« til »250 000« og d) For varekategori 10 (»Forarbejdede korn«) ændres mængden i kolonnen med titlen »Udløsningsmængde (ton)« fra »2 500« til »5 000«. 4) I bilag XV-D, liste over indrømmelser (Republikken Moldova), ændres fjerde kolonne med titlen »Kategori« som følger: a) Alle henvisninger til »Toldkontingent 1 (4 000 t)« ændres til »Toldkontingent 1 (4 500 t, for 2021: 5 000 t, og fra 2022: 5 500 t)« b) Alle henvisninger til »Toldkontingent 2 (4 000 t)« ændres til »Toldkontingent 2 (5 000 t, for 2021: 5 500 t, og fra 2022: 6 000 t)« c) Alle henvisninger til »Toldkontingent 3 (1 000 t)« ændres til »Toldkontingent 3 (1 500 t, og fra 2021: 2 000 t)« d) Alle henvisninger til »Toldkontingent 5 (5 400 t)« ændres til »Toldkontingent 5 (7 000 t, for 2021: 8 000 t, og fra 2022: 9 000 t)«. Artikel 2 Denne afgørelse træder i kraft på dagen for vedtagelsen. Udfærdiget i …, den … For Associeringsudvalget i dettes handelssammensætning Formand BILAG »BILAG XV-A VARER, DER ER OMFATTET AF ÅRLIGE TOLDFRIE TOLDKONTINGENTER (UNIONEN) Løbenummer KN-kode 2012 Varebeskrivelse Mængde (ton) Toldsats 1 0702 00 00 Tomater, friske eller kølet 2 000 fri 2 0703 20 00 Hvidløg, friske eller kølet 220 fri 3 0806 10 10 Druer, til spisebrug, friske 20 000 fri 4 0808 10 80 Æbler, friske (undtagen æbler i løs afladning, til fremstilling af æblecider eller æblesaft, i perioden 16. september til 15. december) 40 000 fri 5 0809 29 00 Kirsebær (undtagen surkirsebær), friske 1 500 fri 6 0809 40 05 Blommer, friske 15 000 fri 7 2009 61 10 Druesaft, herunder druemost, ugæret, med en Brix-værdi på ≤ 30 ved 20 °C, med en værdi pr. 100 kg på > 18 EUR, også tilsat sukker eller andre sødemidler (uden indhold af alkohol) 500 fri« 2009 69 19 Druesaft, herunder druemost, ugæret, med en Brix-værdi på > 67 ved 20 °C, med en værdi pr. 100 kg på > 22 EUR, også tilsat sukker eller andre sødemidler (uden indhold af alkohol) 2009 69 51 Druesaft, koncentreret, herunder druemost, ugæret, med en Brix-værdi på > 30 men ≤ 67 ved 20 °C, med en værdi pr. 100 kg på > 18 EUR, også tilsat sukker eller andre sødemidler (uden indhold af alkohol) 2009 69 59 Druesaft, herunder druemost, ugæret, med en Brix-værdi på > 30 men ≤ 67 ved 20 °C, med en værdi pr. 100 kg på > 18 EUR, også tilsat sukker eller andre sødemidler (undtagen koncentreret og med indhold af alkohol)

Beslut om att inte göra invändningar mot en anmäld koncentration (Ärende COMP/M.6212 – LVMH/Bulgari) Text av betydelse för EES

2011-11-16

http://publications.europa.eu/resource/cellar/00a85b40-c4c5-4ccd-8e85-ab1c44b0e4c2

swe

C_2011335SV. 01000201. xml 16. 11. 2011    SV Europeiska unionens officiella tidning C 335/2 Beslut om att inte göra invändningar mot en anmäld koncentration (Ärende COMP/M. 6212 – LVMH/Bulgari) (Text av betydelse för EES) 2011/C 335/02 Kommissionen beslutade den 29 juni 2011 att inte göra invändningar mot den anmälda koncentrationen ovan och att förklara den förenlig med den gemensamma marknaden. Beslutet grundar sig på artikel 6. 1 b i rådets förordning (EG) nr 139/2004. Beslutet i sin helhet finns bara på engelska och kommer att offentliggöras efter det att eventuella affärshemligheter har tagits bort. Det kommer att finnas tillgängligt — under rubriken koncentrationer på kommissionens webbplats för konkurrens (http://ec. europa. eu/competition/mergers/cases/). Denna webbplats gör det möjligt att hitta enskilda beslut i koncentrationsärenden, även uppgifter om företag, ärendenummer, datum och sektorer, — i elektronisk form på webbplatsen EUR-Lex (http://eur-lex. europa. eu/sv/index. htm) under dokumentnummer 32011M6212. EUR-Lex ger tillgång till gemenskapslagstiftningen via Internet

Kommissionens forordning (EF) nr. 1034/2005 af 1. juli 2005 om åbning og forvaltning af et autonomt toldkontingent for hvidløg fra den 1. juli 2005

2005-07-01

http://publications.europa.eu/resource/cellar/669213be-0a5a-4e8b-90ac-49f9e41faf24

dan

2. 7. 2005 DA Den Europæiske Unions Tidende L 171/11 KOMMISSIONENS FORORDNING (EF) Nr. 1034/2005 af 1. juli 2005 om åbning og forvaltning af et autonomt toldkontingent for hvidløg fra den 1. juli 2005 KOMMISSIONEN FOR DE EUROPÆISKE FÆLLESSKABER HAR — (EF) nr. 1077/2004 (3), nr. 218/2005 (5). (EF) nr. 1743/2004 (4) og (EF) under henvisning til traktaten om oprettelse af Det Europæiske Fællesskab, under henvisning til traktaten om Tjekkiets, Estlands, Cyperns, Letlands, Litauens, Ungarns, Maltas, Polens, Sloveniens og Slova- kiets tiltrædelse, (4) (5) Det nye kontingent bør åbnes som en overgangsforan- staltning og ikke foregribe resultatet af de igangværende forhandlinger i forbindelse med Verdenshandelsorganisa- tionen som følge af de nye medlemsstaters tiltrædelse. Forvaltningskomitéen for Frugt og Grønsager har ikke formanden fastsatte afgiver udtalelse inden for den af frist — under henvisning til akten vedrørende Tjekkiets, Estlands, Cyperns, Letlands, Litauens, Ungarns, Maltas, Polens, Sloveniens og Slovakiets tiltrædelse, særlig artikel 41, stk. 1, og UDSTEDT FØLGENDE FORORDNING: Artikel 1 ud fra følgende betragtninger: Ved Kommissionens forordning (EF) nr. 565/2002 (1) blev der fastsat bestemmelser om forvaltning af toldkon- tingenter og indført en ordning med oprindelsescertifi- kater for hvidløg fra tredjelande. Ved Kommissionens forordning (EF) nr. 228/2004 af 3. februar 2004 om overgangsforanstaltninger for forord- ning (EF) nr. 565/2002 som følge af Tjekkiets, Estlands, Cyperns, Letlands, Litauens, Ungarns, Maltas, Polens, Sloveniens og Slovakiets tiltrædelse (2) blev der fastsat foranstaltninger, som giver importører i disse lande (i det følgende benævnt »de nye medlemsstater«) mulighed for at gøre brug af forordning (EF) nr. 565/2002. Med disse foranstaltninger indføres der en sondring mellem traditionelle og nye importører i de nye medlemsstater, og de mængder, for hvilke traditionelle importører i de nye medlemsstater licensansøgninger, tilpasses, så disse kan gøre brug af ordningen. indgive kan (1) (2) (3) Fra den 1. juli 2005 åbnes der et autonomt toldkontin- 1. gent på 4 400 tons med løbenummer 09. 4018 (i det følgende import benævnt det til EF af hvidløg, under KN-kode 0703 20 00. »autonome kontingent«) kølet, for henhørende fersk eller Værditoldsatsen for produkter, der importeres i forbindelse 2. med det autonome kontingent, er på 9,6 %. Artikel 2 Forordning (EF) nr. 565/2002 og (EF) nr. 228/2004 anvendes ved forvaltningen af det autonome kontingent, jf. dog bestem- melserne i nærværende forordning. Bestemmelserne i artikel 1, artikel 5, stk. 5, og artikel 6, stk. 1, i forordning (EF) nr. 565/2002 anvendes dog ikke ved forvalt- ningen af det autonome kontingent. For at sikre den fortsatte forsyning af markedet i det udvidede EF, idet der tages hensyn til forsyningsvilkårene i de nye medlemsstater inden deres tiltrædelse af Den Europæiske Union, bør der som en selvstændig og midlertidig foranstaltning åbnes et importtoldkontingent for hvidløg, fersk eller kølet, henhørende under KN-kode 0703 20 00. Det nye kontingent supplerer de kontin- genter, der blev åbnet ved Kommissionens forordning Artikel 3 De importlicenser, der udstedes i forbindelse med det autonome kontingent, i det følgende benævnt »licenserne«, er kun gyldige til den 30. september 2005. I licensernes rubrik 24 anføres en af de angivelser, der er nævnt i bilag I. (1) EFT L 86 af 3. 4. 2002, s. 11. Senest ændret ved forordning (EF) nr. 537/2004 (EUT L 86 af 24. 3. 2004, s. 9). (2) EUT L 39 af 11. 2. 2004, s. 10. (3) EUT L 203 af 8. 6. 2004, s. 7. (4) EUT L 311 af 8. 10. 2004, s. 19. (5) EUT L 39 af 11. 2. 2005, s. 5. L 171/12 DA Den Europæiske Unions Tidende 2. 7. 2005 Artikel 4 Artikel 6 1. Importørerne kan indgive licensansøgninger til medlems- staternes myndigheder i de første fem arbejdsdage efter datoen for denne forordnings ikrafttrædelse. 1. Den syvende arbejdsdag efter dagen for ikrafttrædelsen af denne forordning meddeler medlemsstaterne Kommissionen, for hvilke mængder der er ansøgt om licenser. I licensernes rubrik 20 anføres en af de angivelser, der er nævnt i bilag II. En licensansøgning, der indgives af en importør, må højst 2. omfatte 10 % af det autonome kontingents mængde. Artikel 5 Det autonome kontingent fordeles som følger: — 70 % til traditionelle importører — 30 % til nye importører. 2. Licenserne udstedes den tolvte arbejdsdag efter dagen for ikrafttrædelsen af denne forordning, for så vidt Kommissionen ikke træffer særlige foranstaltninger, jf. stk. 3. Konstaterer Kommissionen ud fra de oplysninger, den 3. modtager i henhold til stk. 1, at licensansøgningerne overstiger de disponible mængder for en kategori af importører i henhold til artikel 5, fastsætter den ved forordning en fast procentsats for nedsættelse af de pågældende ansøgninger. Artikel 7 Hvis den mængde, der tildeles en kategori af importører, ikke udnyttes fuldt ud, kan restmængden tildeles den anden kategori. Denne forordning træder i kraft på dagen for offentliggørelsen i Den Europæiske Unions Tidende. Denne forordning er bindende i alle enkeltheder og gælder umiddelbart i hver medlemsstat. Udfærdiget i Bruxelles, den 1. juli 2005. På Kommissionens vegne Mariann FISCHER BOEL Medlem af Kommissionen 2. 7. 2005 DA Den Europæiske Unions Tidende L 171/13 BILAG I De i artikel 3 nævnte angivelser — spansk: Certificado expedido en virtud del Reglamento (CE) no 1034/2005 y válido únicamente hasta el 30 de septiembre de 2005 — tjekkisk: licence vydaná na základě nařízení (ES) č. 1034/2005 a platná pouze do 30. září 2005 — dansk: — tysk: — estisk: — græsk: — engelsk: — fransk: — italiensk: — lettisk: — litauisk: — ungarsk: licens udstedt i henhold til forordning (EF) nr. 1034/2005 og kun gyldig til den 30. september 2005 Lizenz gemäß der Verordnung (EG) Nr. 1034/2005 erteilt und nur bis zum 30. September 2005 gültig määruse (EÜ) nr 1034/2005 kohaselt esitatud litsentsitaotlus kehtib ainult kuni 30. septembrini 2005 πιστοποιητικά που εκδίδονται κατ’ εφαρμογή του κανονισμού (ΕΚ) αριθ. 1034/2005 και 30 Σεπτεμβρίου 2005 ισχύουν έως τις licence issued under Regulation (EC) No 1034/2005 and valid only until 30 September 2005 certificat émis au titre du règlement (CE) no 1034/2005 et valable seulement jusqu'au 30 septembre 2005 Domanda di titolo presentata ai sensi del regolamento (CE) n. 1034/2005 e valida soltanto fino al 30 settembre 2005 licence ir 30. septembrim izsniegta saskaņā ar Regulu (EK) Nr. 1034/2005 un ir derīga tikai līdz 2005. gada išduota pagal Reglamento (EB) Nr. 1034/2005 nuostatas, galiojanti tik iki 2005 m. rugsėjo licencija, 30 d. a 1034/2005/EK rendelet szerinti engedélykérelem, 2005. szeptember 30-ig érvényes — nederlandsk: overeenkomstig Verordening (EG) nr. 1034/2005 afgegeven certificaat dat slechts geldig is tot en met 30 september 2005 — polsk: pozwolenie wydane zgodnie z rozporządzeniem (WE) nr 1034/2005 i ważne wyłącznie do dnia 30 września 2005 r. — portugisisk: certificado emitido a título do Regulamento (CE) n. o 1034/2005 e eficaz somente até 30 de Setembro de 2005 — slovakisk: povolenie vydané na základe nariadenia (ES) č. 1034/2005 a platné len do 30. septembra 2005 — slovensk: dovoljenje, izdano v skladu z Uredbo (ES) št. 1034/2005 in veljavno samo do 30. septembra 2005 — finsk: — svensk: asetuksen (EY) N:o 1034/2005 mukainen todistus, joka on voimassa ainoastaan 30 päivään syyskuuta 2005 Licens utfärdad enligt förordning (EG) nr 1034/2005, giltig endast till och med den 30 september 2005 L 171/14 DA Den Europæiske Unions Tidende 2. 7. 2005 BILAG II De i artikel 4, stk. 1, nævnte angivelser — spansk: — tjekkisk: — dansk: — tysk: — estisk: — græsk: — engelsk: — fransk: — italiensk: — lettisk: — litauisk: — ungarsk: Solicitud de certificado presentada al amparo del Reglamento (CE) no 1034/2005 žádost o licenci podaná na základě nařízení (ES) č. 1034/2005 licensansøgning i henhold til forordning (EF) nr. 1034/2005 Lizenzantrag gemäß der Verordnung (EG) Nr. 1034/2005 määruse (EÜ) nr 1034/2005 kohaselt esitatud litsentsitaotlus αίτηση χορήγησης πιστοποιητικού κατ’ εφαρμογή του κανονισμού (ΕΚ) αριθ. 1034/2005 licence application under Regulation (EC) No 1034/2005 demande de certificat faite au titre du règlement (CE) no 1034/2005 domanda di titolo presentata ai sensi del regolamento (CE) n. 1034/2005 licence pieprasīta saskaņā ar Regulu (EK) Nr. 1034/2005 prašymas išduoti licenciją pagal Reglamentą (EB) Nr. 1034/2005 a 1034/2005/EK rendelet szerinti engedélykérelem — nederlandsk: overeenkomstig Verordening (EG) nr. 1034/2005 ingediende certificaataanvraag — polsk: wniosek o pozwolenie przedłożony zgodnie z rozporządzeniem (WE) nr 1034/2005 — portugisisk: pedido de certificado apresentado a título do Regulamento (CE) n. o 1034/2005 — slovakisk: žiadosť o povolenie na základe nariadenia (ES) č. 1034/2005 — slovensk: dovoljenje, izdano v skladu z Uredbo (ES) št. 1034/2005 — finsk: — svensk: asetuksen (EY) N:o 1034/2005 mukainen todistushakemus Licensansökan enligt förordning (EG) nr 1034/2005

Meddelelse fra Den Italienske Republiks ministerium for økonomisk udvikling i henhold til artikel 3, stk. 2, i Europa-Parlamentets og Rådets direktiv 94/22/EF om betingelser for tildeling og udnyttelse af tilladelser til prospektering, efterforskning og produktion af kulbrinter

2014-02-26

http://publications.europa.eu/resource/cellar/93b8f0cc-9ebf-11e3-a67e-01aa75ed71a1

dan

C_2014055DA. 01001301. xml 26. 2. 2014    DA Den Europæiske Unions Tidende C 55/13 Meddelelse fra Den Italienske Republiks ministerium for økonomisk udvikling i henhold til artikel 3, stk. 2, i Europa-Parlamentets og Rådets direktiv 94/22/EF om betingelser for tildeling og udnyttelse af tilladelser til prospektering, efterforskning og produktion af kulbrinter 2014/C 55/04 Ministeriet for økonomisk udvikling meddeler, at selskabet Global MED, LLC har indgivet en ansøgning om tilladelse til efterforskning efter kulbrinter med betegnelsen »d 87 F. R-. GM« for et område, som er beliggende i havområde F (Det Ioniske Hav) og afgrænses af længde- og breddekredse, hvis skæringspunkter angives ved følgende geografiske koordinater: Skæringspunkt Geografiske koordinater Østlig længde (Greenwich) Nordlig bredde a 17°30′ 38°59′ b 17°44′ 38°59′ c 17°44′ 38°58′ d 17°49′ 38°58′ e 17°49′ 38°46′ f 17°24′ 38°46′ g 17°24′ 38°49′ h 17°27′ 38°49′ i 17°27′ 38°52′ l 17°28′ 38°52′ m 17°28′ 38°55′ n 17°29′ 38°55′ o 17°29′ 38°56′ p 17°30′ 38°56′ Ovenstående koordinater er fastlagt på baggrund af søkortet over Italiens kyster udarbejdet af Istituto Idrografico della Marina Militare (søværnets hydrografiske institut) i målestoksforholdet 1:250 000, blad nr. 919. Ud fra denne beskrivelse af afgrænsningen udgør arealet 737,50 km2. I henhold til nævnte direktiv, artikel 4 i lovdekret nr. 625 af 25. november 1996, ministerielt dekret af 4. marts 2011 og administrativt dekret af 22. marts 2011 offentliggør ministeriet for økonomisk udvikling hermed en meddelelse, for at interesserede virksomheder kan indgive konkurrerende ansøgning om tilladelse til efterforskning efter kulbrinter på det område, som er afgrænset af ovenstående punkter og koordinater. Den kompetente myndighed for udstedelse af den pågældende tilladelse til efterforskning er Ministeriet for økonomisk udvikling — Afdeling for Energi — Generaldirektorat for energi- og mineressourcerne — Enhed VI. Reglerne for udstedelse af udvindingsrettigheder er nærmere angivet i følgende retsforskrifter: lov nr. 613 af 21. juli 1967, lov nr. 9 af 9. januar 1991, lovdekret nr. 625 af 25. november 1996, ministerielt dekret af 4. marts 2011 og administrativt dekret af 22. marts 2011. Fristen for indgivelse af ansøgninger er 3 måneder fra den dag, denne meddelelse offentliggøres i Den Europæiske Unions Tidende. Ansøgninger, som indgives efter fristens udløb, vil ikke blive taget i betragtning. Ansøgningerne sendes til følgende adresse: Ministero dello sviluppo economico Dipartimento per l’energia Direzione generale delle risorse minerarie ed energetiche Divisione VI Via Molise 2 00187 Roma RM ITALIA Ansøgningen kan også indgives pr. certificeret e-mail, idet dokumentationsmaterialet i elektronisk format sammen en digital signatur for en befuldmægtiget i den ansøgende virksomhed sendes til følgende e-mailadresse: ene. rme. div. 6@pec. sviluppoeconomico. gov. it I henhold til bilag A, nr. 2, i ministerpræsidentens dekret nr. 22 af 22. december 2010 er varigheden af proceduren for tildeling af tilladelse til efterforskning på højst 180 dage

EU demokrati i praktiken : tyck till med det europeiska medborgarinitiativet : lärarpaket.

2023-05-12

http://publications.europa.eu/resource/cellar/25b068f0-f398-11ed-a05c-01aa75ed71a1

swe

LÄRARPAKET EU- DEMOKRATI I PRAKTIKEN Tyck till med det europeiska medborgarinitiativet INLEDNING ENHET 1: EN KORT INTRODUKTION TILL EU ENHET 2: DEMOKRATI I EU ENHET 3: DET EUROPEISKA MEDBORGARINITIATIVET ENHET 4: ATT STARTA OCH DRIVA ETT EUROPEISKT MEDBORGARINITIATIV AVSLUTA FÖRHÖR AVSLUTA FÖRHÖR SVARSNYCKEL FAKTABLAD OM EUROPEISKA UNIONENS FÖRDRAG EU:S VERKSAMHETSOMRÅDEN (ETT URVAL) EU:S LAGSTIFTNINGSPROCESS 1 3 11 17 21 25 27 28 31 32 LÄRARPAKET Inledning Syftet med denna utbildningsmodul är att introducera eleverna till ämnet demokratiskt deltagande i Europeiska unionen och utrusta dem med kunskaper och färdigheter som gör det möjligt för dem att utöva sina rättigheter som EU-medborgare. Som en del av denna utforskning fokuserar modulen på det europeiska medborgarinitiativet. I slutet av modulen har studenterna en tydlig uppfattning om syftet med initiativet, hur det fungerar, hur det passar in i det bredare sammanhanget av demokrati i Europeiska unionen, och hur de kan använda det för att åstadkomma förändring i sin värld. Vad är det europeiska medborgarinitiativet? Det europeiska medborgarinitiativet tillåter EU-medborgare att påverka EU:s politik genom att sätta de frågor som är viktigast för dem på den europeiska dagordningen. Ett medborgarinitiativ samlar människor från olika EU-länder för att samla in underskrifter och uppmana Europeiska kommissionen att föreslå lagar på områden där kommissionen har befogenheter att agera. Det är en nedifrån och upp-metod att starta en politisk debatt och öka medvetenheten om gemensamma saker som förenar människor över gränserna. Verktyget lanserades 2012 och ger nu resultat med flera initiativ som leder till konkreta lagförslag från Europeiska kommissionen. Varför ska eleverna lära sig om demokratiskt deltagande i EU med fokus på det europeiska medborgarinitiativet? I en sund och blomstrande demokrati kan medborgarna fritt uttrycka sina åsikter. De kan effektivt utöva sin rösträtt, delta i den offentliga debatten och därmed utforma sin framtid. Dessa svårvunna rättigheter utgör grunden för varje demokrati och ligger i hjärtat av den Europeiska unionen. (Källa: Europeiska kommissionen) Demokrati är en av de kärnvärderingar som Europeiska unionen bygger på. Men, demokrati är inte något som kan tas för givet. Den måste aktivt vårdas; medborgarna måste aktivt delta i de demokratiska processer som är tillgängliga för dem. För att kunna göra detta måste de förstå dessa processer. Även om de flesta studenter kommer att vara medvetna om att det är val för ledamöter av Europaparlamentet, är det viktigt att de också vet att de kan åstadkomma förändring i frågor som de brinner för genom andra verktyg, som det europeiska medborgarinitiativet. En viktig EU-rättighet som infördes genom Lissabonfördraget 2009. Det europeiska medborgarinitiativet är till sin natur samarbetsvilligt, eftersom det kräver att medborgarna arbetar med likasinnade i sitt eget land och även hittar stöd i flera medlemsstater. Att lära sig om det europeiska medborgarinitiativet är därför också en lektion i samarbete, organisation, övertalning och uthållighet. Vad finns inkluderat i utbildningsmodulen? Modulen består av fyra tematiska enheter, var och en med olika fokus, som går från mer allmän information om Europeiska unionen till specifik information och aktiviteter relaterade till det europeiska medborgarinitiativet, enligt följande: 1) En kort introduktion om EU 2) Demokrati i EU 3) Det europeiska medborgarinitiativet 4) Att starta och driva ett europeiskt medborgarinitiativ EU-DEMOKRATI I PRAKTIKEN TYCK TILL MED DET EUROPEISKA MEDBORGARINITIATIVET [ 1 ] LÄRARPAKET Modulen tillhandahåller följande material: • • Lärarhandledning med lektionsplaner, facit, extra information och länkar för fördjupning Elevmaterial som kan användas i klassrummet eller hemma för repetition och fördjupning, bland annat länkar till relevanta webbplatser på alla officiella EU-språk Länkar till videoklipp på alla officiella EU-språk • Powerpoint-presentationer att användas i klassrummet med både text och bild • • Aktiviteter för projektarbeten • Ett faktablad om EU:s historia • Ett faktablad om EU:s politikområden • En frågesport för att testa vad man lärt sig Hur ska modulen undervisas? Modulen är utformad för att användas flexibelt. Även om det är upplagt i fyra tematiska enheter kan du fritt anpassa materialet till ditt undervisningssammanhang (klasstorlek, utrustning, tillgängliga timmar etc. ). Observera att avsnitten med extra information i lektionsplanen endast är för referens. Forskningsaktiviteter kan ges för läxor eller göras under lektionen om tid och utrustning tillåter. Om det är begränsat med tid kan den grundläggande informationen tas upp i fyra lektioner. Om mer tid finns tillgänglig finns det många områden som kan utforskas och diskuteras mer på djupet eller utgöra underlag för projektarbete. En valfri projektbaserad aktivitet finns i slutet av varje modul. Vilka metodologiska tillvägagångssätt används i modulen? Materialet är utformat för att använda flera metoder för undervisning/inlärning: • Direkt presentation • Gruppdiskussion • Grupparbete • Projektarbete • • • Problemlösning • Rollspel • Individuella studier Forskningsarbete Filminspelning Du är dock fri att använda alla andra metoder som du känner kommer att hjälpa eleverna att förstå och minnas informationen som behandlas i enheterna. Terminologi Även om alla ansträngningar har gjorts för att hålla användningen av specialiserad terminologi till ett minimum, måste vissa begrepp införas för att kunna diskuteras. Hjälp med termer som finns här: https://eur-lex. europa. eu/summary/ används av Europeiska unionen glossary. html?locale=sv. Observera att du kan välja önskat officiellt språk. EU-DEMOKRATI I PRAKTIKEN TYCK TILL MED DET EUROPEISKA MEDBORGARINITIATIVET [ 2 ] LÄRARPAKET ENHET 1: EN KORT INTRODUKTION TILL EU LEKTIONSPLAN SYFTE OCH MÅL: ELEVERNA KOMMER ATT LÄRA SIG:    Identifiera EU:s värderingar Introducera Schengenområdet och den europeiska inre marknaden Identifiera EU:s verksamhetsområden  Hur EU påverkar deras liv i allmänna termer  Att EU har specifika befogenhetsområden som påverkar deras dagliga liv ELEVERNA KOMMER ATT TRÄNA PÅ: MATERIAL SOM KRÄVS:  Forskningsförmåga  Att använda Europa-webbplatsen  Att diskutera/dela information  Enhet 1 PowerPoint (valfritt)  Videor 1-3 Lektionssteg VAD VET VI OM EU? 1) Skriv bokstäverna "EU" på tavlan. Eleverna uppmanas att komma på ord eller korta fraser som de förknippar med EU. Skriv dem på tavlan för att bilda ett ordmoln. Detta kan också göras med en app som Mentimeter (valfritt). 2) Uppmuntra klassen att ägna några minuter åt att reflektera över vad de har kommit fram till, t. ex. är känslan generellt positiv/negativ? Vad associerar studenterna EU med? EN KORT INTRODUKTION TILL EU 3) Spela upp video 1 (PowerPoint-bild 2). Videon visar Europeiska unionens stora bedrifter. Fråga eleverna om de känner igen/kan räkna ut någon av dem. Exempel: Solidaritetskåren (ungdomar som hjälper samhällen); flyktingar; demokrati; solidaritet (Charlie Hebdo); Nobel fredspris; skapandet av Europeiska unionen; återförening av Tyskland; Romfördraget (1957) om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen. 4) Förklara att Europeiska unionen byggdes på en rad fördrag som alla medlemsländer ansluter sig till. De definierar de mål och värderingar som alla medlemmar stöder, samt de områden där Europeiska unionen kan agera. Hänvisa eleverna till sidan 26 i deras elevpaket. Detta kommer att vara användbart för elevernas läxor, men kan även användas som ämne för en separat lektion om så önskas. EU-DEMOKRATI I PRAKTIKEN TYCK TILL MED DET EUROPEISKA MEDBORGARINITIATIVET [ 3 ] LÄRARPAKET EU:S VÄRDERINGAR 5) Spela upp video 2 (PowerPoint-bild 3). Videon ger en översiktlig beskrivning av Europeiska unionens sex värderingar. "Unionen bygger på värdena respekt för mänsklig värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättsstatsprincipen och respekt för mänskliga rättigheter, inklusive rättigheterna för personer som tillhör minoriteter. Dessa värderingar är gemensamma för medlemsstaterna i ett samhälle där mångfald, icke-diskriminering, tolerans, rättvisa, solidaritet och jämställdhet mellan kvinnor och män måste råda. ” Artikel 2 i Lissabonfördraget 6) Visa PowerPoint-bild 4. Om du inte använder PowerPoint, hänvisa eleverna till sidan 1 i deras elevpaket. 7) Förklara att EU har 6 kärnvärden som ligger till grund för all EU:s politik och alla åtgärder. 8) Använd de sex värdena på PowerPoint eller skriv följande på tavlan: a) Mänsklig värdighet b) Frihet c) Demokrati d) Jämlikhet e) Rättsstatsprincipen f) Mänskliga rättigheter Hänvisa klassen till sidan 1 i deras elevpaket. Dela sedan in klassen i små grupper. Be varje grupp rangordna värderingarna i ordningsföljd efter betydelse för dem. De ska kunna motivera sin åsikt och definiera värdet. Använd anteckningarna nedan till hjälp. Observera att det inte finns någon "korrekt" ordning. EU-DEMOKRATI I PRAKTIKEN TYCK TILL MED DET EUROPEISKA MEDBORGARINITIATIVET [ 4 ] LÄRARPAKET EUROPEISKA UNIONENS KÄRNVÄRDEN MÄNSKLIG VÄRDIGHET Begreppet människovärde är tron att alla människor har ett speciellt värde som är knutet enbart till deras mänsklighet. Det har ingenting att göra med deras klass, ras, kön, religion, förmågor eller någon annan faktor förutom att de är människor. Mänsklig värdighet rättfärdigar mänskliga rättigheter. När människor delas upp och tillskrivs ett värde baserat på egenskaper som klass, kön, religion och så vidare, skapar det ojämlika samhällen där diskriminering frodas. Personer som tilldelas ett högre värde blir särbehandlade. Vem som helst som inte passar in i den privilegierade kategorin kan bli övergiven eller förtryckt. FRIHET Den fria rörligheten ger medborgarna rätt att fritt röra sig och uppehålla sig inom unionen. Individuella friheter som respekt för privatlivet, tankefrihet, religionsfrihet, mötesfrihet, yttrandefrihet och information skyddas av EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna. DEMOKRATI EU arbetar med representativ demokrati och deltagardemokrati. Att vara en europeisk medborgare innebär att åtnjuta politiska rättigheter. Varje vuxen EU- medborgare har rätt att ställa upp som kandidat och att rösta i val till Europaparlamentet. EU-medborgare har rätt att ställa upp som kandidat och rösta i sitt hemland eller i sitt ursprungsland. Medborgare kan också direkt påverka EU:s politik genom verktyg som det europeiska medborgarinitiativet. JÄMLIKHET Jämlikhet handlar om lika rättigheter inför lagen för alla medborgare. Principen om jämställdhet mellan kvinnor och män ligger till stöd för all europeisk politik och är grunden för den europeiska integrationen. Det gäller inom alla områden. Principen om lika lön för lika arbete blev en del av Romfördraget 1957. RÄTTSSTATSPRINCIPEN EU bygger på rättsstatsprincipen. Allt EU gör grundar sig på fördrag, frivilligt och demokratiskt överenskomna av medlemsstaterna. Lag och rättvisa upprätthålls av ett oberoende rättsväsende. EU-länderna gav slutlig jurisdiktion till EG-domstolen, vilkas domar måste respekteras av alla. MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER Mänskliga rättigheter skyddas av EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna. Dessa omfattar rätten att vara fri från diskriminering på grund av kön, ras eller etniskt ursprung, religion eller övertygelse, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning, rätten till skydd av dina personuppgifter och rätten att få tillgång till rättvisa. EU-DEMOKRATI I PRAKTIKEN TYCK TILL MED DET EUROPEISKA MEDBORGARINITIATIVET [ 5 ] LÄRARPAKET 9) Grupper uppmanas att dela sina bästa val och resonemang med klassen. Låt varje grupp kort presentera sina idéer och därefter ett par minuter till för gruppdiskussion. SCHENGENOMRÅDET 10) Fråga eleverna vilka (om några) EU-medlemsstater de har besökt och fråga sedan om någon av dem har besökt länder utanför unionen. Be eleverna jämföra dessa erfarenheter. Uppmuntra eleverna att tänka i termer av enkel gränspassering, vistelsens längd, visumkrav, etc. Det gränsfria Schengenområdet garanterar fri rörlighet för mer än 400 miljoner EU- medborgare, tillsammans med icke-EU-medborgare som bor i EU eller besöker EU som turister, utbytesstudenter eller i affärssyfte (alla som vistas lagligt i EU). 11) Visa PowerPoint-bild 5. Om du inte använder PowerPoint, skriv "Schengenområdet" på tavlan. 12) Be eleverna att skriva ner alla Schengenländer de kan komma på i sitt elevpaket (sidan 2). Visa sedan PowerPoint-bild 6. Om du inte använder PowerPoint, läs svaren från informationsrutan. EU-DEMOKRATI I PRAKTIKEN TYCK TILL MED DET EUROPEISKA MEDBORGARINITIATIVET [ 6 ] LÄRARPAKET Medlemmar i Schengenområdet (januari 2023): Belgien, Danmark, Estland, Finland, Frankrike, Grekland, Island, Italien, Kroatien, Lettland, Liechtenstein, Litauen, Luxemburg, Malta, Nederländerna, Norge, Polen, Portugal, Schweiz, Slovakien, Slovenien, Spanien, Sverige, Tjeckien, Tyskland, Ungern och Österrike. Rumänien, Bulgarien och Cypern har fortfarande kandidatstatus (från och med januari 2023). Republiken Irland har valt bort avtalet. https://home-affairs. ec. europa. eu/policies/schengen-borders-and-visa/schengen-area_sv?etrans=sv DEN INRE MARKNADEN OCH TULLUNIONEN 13) Spela upp video 3 (PowerPoint-bild 7). Videon ger en förklaring av fördelarna med den inre marknaden. 14) Gå till PowerPoint-bild 8 eller skriv på tavlan: Varor, kapital, tjänster, personer. Förklara att det finns fri rörlighet för alla dessa inom den inre marknaden. 15) Dela in klassen i fyra grupper och tilldela varje grupp en frihet. Ge grupperna några minuter att fundera över fördelarna med dessa friheter ur a) företags och b) EU- medborgares synvinkel. Be dem att fundera på hur de har gynnats personligen. EU-DEMOKRATI I PRAKTIKEN TYCK TILL MED DET EUROPEISKA MEDBORGARINITIATIVET [ 7 ] LÄRARPAKET Fri rörlighet för varor Den fria rörligheten för varor innebär att det inte finns några tullar och kvantitativa restriktioner mellan medlemsstaterna. Detta innebär att leverantörer är fria att sälja sina varor över hela EU utan begränsningar, vilket gör det möjligt för dem att utöka sin verksamhet. Konsumenter är fria att köpa från hela unionen och leta efter det bästa erbjudandet. Standardisering i hela unionen innebär att konsumenter kan vara säkra på att en produkt som köps från vilken medlemsstat som helst är gjord enligt samma minimistandarder när det gäller frågor som prestanda och säkerhet. Deras konsumenträttigheter skyddas också, var de än handlar från i EU. https://www. europarl. europa. eu/factsheets/sv/sheet/38/free-movement-of-goods Fri rörlighet för kapital Den fria rörligheten för kapital gör det möjligt för medborgarna att göra många operationer utomlands, som att öppna bankkonton, köpa aktier i utländska företag, investera där den bästa avkastningen finns och köpa fastigheter. Europeiska företag kan investera i och äga andra europeiska företag och ta en aktiv del i deras förvaltning. De kan också samla in pengar, till exempel lån, där det är billigast. https://finance. ec. europa. eu/regulation-and-supervision/capital-movements_sv?etrans=sv Fri rörlighet för tjänster Yrkesverksamma och företag är fria att tillhandahålla sina tjänster var som helst inom unionen, antingen tillfälligt eller permanent. För att detta ska kunna hända har EU arbetat med att göra det lättare för kvalifikationer att erkännas i hela unionen. Som ett exempel annonseras nu statliga anbud på tjänster (med vissa undantag) över hela EU, vilket gör att företag/konsortium var som helst inom EU kan lämna ett anbud. Detta gör det möjligt för företagen och regeringarna att välja det mest fördelaktiga erbjudandet från ett bredare utbud. https://www. europarl. europa. eu/factsheets/sv/sheet/40/freedom-of-establishment-and-freedom-to-provide-services Fri rörlighet för personer EU-medborgare har rätt att flytta till vilket EU-land som helst för att bo, arbeta, studera, söka jobb eller gå i pension. De kan stanna i ett annat EU-land i upp till 3 månader utan att registrera sig där men de kan behöva anmäla sin närvaro. Det enda kravet är att inneha en giltig nationell identitetshandling eller pass. Om de stannar längre än 3 månader måste de registrera sin hemvist. Fri rörlighet för arbetstagare innebär att all diskriminering på grund av nationalitet avskaffas vad beträffar anställning, kompensation och andra arbetsvillkor och anställningsvillkor. Dessutom föreskrivs i denna artikel att en EU-arbetare har rätt att acceptera ett erbjudande om arbete, att röra sig fritt inom landet, att stanna i anställningssyfte och att under vissa villkor stanna kvar efteråt. https://europa. eu/youreurope/citizens/residence/residence-rights/index_sv. htm#eu-citizen https://www. europarl. europa. eu/factsheets/sv/sheet/41/free-movement-of-workers EU-DEMOKRATI I PRAKTIKEN TYCK TILL MED DET EUROPEISKA MEDBORGARINITIATIVET [ 8 ] LÄRARPAKET VERKSAMHETSOMRÅDEN 16) Visa PowerPoint-bild 9 eller hänvisa eleverna till faktabladet på sidan 30 i elevpaketet. Europeiska unionen kan endast agera inom de områden där medlemsstaterna har gett den tillstånd att göra det via EU-fördragen. 17) Be eleverna svara i sitt elevpaket (sidan 3) vilket verksamhetsområde följande faller under: 1. Du får minst två års garanti när du köper en ny bärbar dator. (Konsumentskydd) 2. Om ditt flyg är försenat länge eller blir inställt får du ersättning. (Transport) 3. Dina kvalifikationer i ett EU-land erkänns i ett annat. (Inre marknad) 4. Minst 20 lediga dagar varje år för en heltidsanställd. (Sysselsättning och socialpolitik) 5. Det maximala antalet torsk fiskare får fånga. (Havs- och fiskeripolitik) 6. Mängden energi (gas/elektrisk) som behöver komma från förnybara energikällor, såsom sol- och vindenergi. (Energi) 7. Den maximala mängden fina partiklar som tillåts vara i luften. (Miljö) Fördragen anger vem som kan anta lagar inom vilka områden: EU, nationella regeringar eller båda. Förklara att EU har olika nivåer av befogenhet: EU har tre nivåer av befogenhet (PowerPoint-bild 9): a) Exklusiv befogenhet, där unionen ensam kan lagstifta och medlemsstaterna endast genomför. (t. ex. tullunionen, konkurrensregler för den inre marknaden, penningpolitik för länderna i euroområdet) b) Delad befogenhet, där medlemsstaterna kan lagstifta och anta bindande rättsakter om unionen inte har gjort det. (t. ex jordbruk, fiskeripolitik, miljö, konsumentskydd, transport, energi etc. ) c) Stödjande befogenhet, där EU antar åtgärder för att stödja eller komplettera medlemsstaternas politik. (t. ex. skydd och förbättring av människors hälsa, industri, kultur, turism, utbildning, yrkesutbildning, ungdomsfrågor och idrott, civilskydd, administrativt samarbete) (PowerPoint-bild 10) https://eur-lex. europa. eu/EN/legal-content/summary/ division-of-competences-within-the-european-union. html AVSLUTA LEKTIONEN 18) Se till att eleverna förstår vad de måste göra för läxor i sitt elevpaket (sidorna 5-7). 19) För att avsluta sessionen, be eleverna reflektera och sedan ha en kort diskussion om den information som de lärde sig för första gången under lektionen. EU-DEMOKRATI I PRAKTIKEN TYCK TILL MED DET EUROPEISKA MEDBORGARINITIATIVET [ 9 ] LÄRARPAKET VALFRI AKTIVITET Inför nästa lektion, be eleverna notera saker som de stöter på i sitt dagliga liv och som har påverkats av EU-lagstiftningen. Eleverna delar med sig av vad de hittar i början av nästa enhet. Svarsnyckel för lektionsgranskning av enhet 1 Ex. 1) 1b, 2d, 3c, 4a, 5e Ex. 2) Ex. 3) Elevers egna svar: I. b, II. e, III. c, IV. d, V. a värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättsstatsprincipen, mänskliga rättigheter. a) F (Schweiz, Liechtenstein, Norge och Island) b) S c) F (Du behöver fortfarande identitetshandling på flygplatser, för att registrera dig på ett hotell osv. Många länder kräver också att människor bär någon form av identitetshandling) d) S (Inga av länderna med landgränser mot Grekland är Schengenmedlemmar) e) F (Det finns heller inga immigrationskontroller mellan Spanien och Frankrike. Men även om de åkte till Frankrike genom ett land utanför EU kommer vännen att ha ett Schengenvisum, som är giltigt för Frankrike). Ex. 4) Ex. 5) a) Kapital/personer b) Tjänster/kapital c) Varor/kapital/etablering d) Varor/kapital e) Personer Ex. 6) Elevernas egna svar: Ex. 7) a) Delad b) Stödjande c) Exklusiv EU-DEMOKRATI I PRAKTIKEN TYCK TILL MED DET EUROPEISKA MEDBORGARINITIATIVET [ 10 ] LÄRARPAKET ENHET 2: DEMOKRATI I EU LEKTIONSPLAN SYFTE OCH MÅL: ELEVERNA KOMMER ATT LÄRA SIG:   Introducera idén om deltagardemokrati Introducera de viktigaste lagstiftande organen i EU  Förklara hur EU-lagar skapas  Introducera idén om det europeiska medborgarinitiativet  EU:s viktigaste institutioner  Hur EU lagstiftar  Hur de kan påverka EU:s politik ELEVERNA KOMMER ATT TRÄNA PÅ: MATERIAL SOM KRÄVS:  Forskningsförmåga  Att använda Europa-webbplatsen  Att diskutera/dela information  Enhet 2 PowerPoint (om det används)  Videor 4-6 Lektionssteg 1) Kontrollera läxor från föregående lektion, inklusive insikter från den valfria aktiviteten om den är klar. INLEDNING 2) Skriv ordet "Demokrati" på tavlan. Fråga eleverna vad de förstår med termen. Låt eleverna diskutera vad de vet om de demokratiska institutionerna i deras land. 3) Visa PowerPoint-bild 2. Förklara att du i dagens lektion kommer att tala om två olika typer av demokrati: representativ demokrati och deltagardemokrati. Representativ demokrati är den regeringsform där människor väljer sina representanter (t. ex. ledamöter) som de ger tillstånd att föreslå och anta lagstiftning på deras vägnar. Deltagande demokrati avser mekanismer genom vilka medborgare involveras i offentliga beslutsprocesser och på så sätt kompletterar representativ demokrati. EU:S BESLUTSFATTANDE ORGAN 4) Visa PowerPoint-bild 3. Förklara EU har tre huvudinstitutioner som ansvarar för att föreslå och anta lagstiftning: Europeiska kommissionen, Europaparlamentet och Europeiska rådet. EU-DEMOKRATI I PRAKTIKEN TYCK TILL MED DET EUROPEISKA MEDBORGARINITIATIVET [ 11 ] LÄRARPAKET 5) Visa PowerPoint-bild 4. Introducera Europeiska kommissionen Vad gör Europeiska kommissionen? Föreslår nya lagar Europeiska kommissionen är den enda EU-institution som har rätt att lägga fram lagar för antagande av Europaparlamentet och Europeiska rådet som:   skyddar EU:s och dess medborgares intressen i frågor som inte kan hanteras effektivt på nationell nivå får tekniska detaljer rätt genom att rådfråga experter och allmänheten Förvaltar EU:s politik och fördelar EU-medel fastställer EU:s utgiftsprioriteringar, tillsammans med rådet och parlamentet   upprättar årliga budgetar för godkännande av parlamentet och rådet  övervakar hur pengarna används, under granskning av Revisionsrätten Upprätthåller EU-lagstiftningen  tillsammans med EG-domstolen, säkerställer att EU-lagstiftningen tillämpas korrekt i alla medlemsländer Representerar EU internationellt   talar på alla EU-länders vägnar i internationella organ, särskilt inom handelspolitik och humanitärt bistånd förhandlar fram internationella avtal för EU Sammansättning Politiskt ledarskap tillhandahålls av ett team av 27 kommissionärer (en från varje EU- land) – ledd avkommissionens ordförande, som bestämmer vem som är ansvarig för vilket politikområde. Ordföranden nomineras av Europeiska rådet (som representerar stats- och regeringscheferna från varje EU-land) med hänsyn till resultatet av valet till Europaparlamentet. Han/hon godkänns sedan av Europaparlamentet. De andra ledamöterna nomineras av sina länder och går igenom ett godkännandeförfarande som involverar den nya ordföranden, Europaparlamentet och Europeiska rådet. https://european-union. europa. eu/institutions-law-budget/institutions-and- bodies/institutions-and-bodies-profiles/european-commission_sv EU-DEMOKRATI I PRAKTIKEN TYCK TILL MED DET EUROPEISKA MEDBORGARINITIATIVET [ 12 ] LÄRARPAKET 6) Visa PowerPoint-bild 5. Introducera Europeiska unionens råd Vad gör Europeiska rådet? Förhandlar om och antar EU-lagar Rådet är en av EU:s viktigaste beslutsfattare. Det förhandlar om och antar lagstiftningsakter, i de flesta fall tillsammans med Europaparlamentet. Rådet består av ministrar från alla EU-länder. Samordnar medlemsstaternas politik Rådet ansvarar för att samordna medlemsstaternas politik inom specifika områden, såsom:  ekonomisk politik och finanspolitik  utbildning, kultur, ungdomsfrågor och idrott  sysselsättningspolitik Utvecklar EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik Rådet definierar och genomför EU:s utrikes- och säkerhetspolitik på grundval av riktlinjer fastställda av Europeiska rådet. Detta inkluderar även EU:s utveckling och humanitära bistånd, försvar och handel. Ingår internationella överenskommelser Rådet ger kommissionen mandat att förhandla på uppdrag av EU:s avtal mellan EU och länder utanför EU och internationella organisationer. Vid slutet av förhandlingarna beslutar rådet om undertecknande och ingående av avtalet. Antar EU:s budget Rådet antar EU:s budget tillsammans med parlamentet. Budgetperioden omfattar ett kalenderår. Den antas vanligtvis i december och börjar gälla den 1 januari följande år. https://www. consilium. europa. eu/sv/council-eu/ 7) Spela upp video 4 (PowerPoint-bild 6) om EU-val. Fråga eleverna om de vet vem deras lokala ledamot är. När var det senaste valet? När kommer nästa val till att hållas? Tycker de att det är viktigt att rösta i val? Varför/varför inte? EU-DEMOKRATI I PRAKTIKEN TYCK TILL MED DET EUROPEISKA MEDBORGARINITIATIVET [ 13 ] LÄRARPAKET 8) Visa PowerPoint-bild 7. Introducera Europaparlamentet. Vad gör Europaparlamentet? Stiftar lagar  Antar EU-lagar tillsammans med Europeiska rådet, baserat på Europeiska kommissionens förslag  Beslutar om internationella avtal  Beslutar om utvidgningar  Granskar kommissionens arbetsprogram och uppmanar kommissionen att föreslå lagstiftning Utövar kontroll  Granskar andra EU-institutioner för att se till att de arbetar på ett demokratiskt sätt [använd ett enkelt språk här för att eleverna ska förstå bättre]  Väljer kommissionsordförande och godkänner hela kommissionen Har möjlighet att avsätta kommissionen genom en misstroendeomröstning.  Beviljar ansvarsfrihet, dvs. godkänner EU:s förvaltning av budgeten  Granskar medborgares framställningar och upprättar förfrågningar  Diskuterar penningpolitik med Europeiska centralbanken   Bevakar val Ställer frågor till kommissionen och rådet Förbereder budget  Antar EU:s budget tillsammans med rådet  Godkänner EU:s långtidsbudget, “den fleråriga budgetramen” Sammansättning Val hålls vart 5:e år. Hur många ledamöter varje land har bestäms i princip av folkmängden: inget land får ha färre än 6 eller fler än 96 ledamöter och det totala antalet får inte överstiga 705 (704 plus talmannen). I parlamentet sitter ledamöterna grupperade efter politisk tillhörighet, inte nationalitet. Talmannen företräder parlamentet i de andra EU-institutionerna och i övriga världen och ger det slutliga klartecknet till EU-budgeten. https://european-union. europa. eu/institutions-law-budget/institutions-and-bodies/search-all-eu-institutions-and- bodies/european-parliament_sv EU-DEMOKRATI I PRAKTIKEN TYCK TILL MED DET EUROPEISKA MEDBORGARINITIATIVET [ 14 ] LÄRARPAKET LAGSTIFTNINGSPROCESSEN 9) Be eleverna förklara hur lagar antas i deras land. Förklara, om nödvändigt. 10) Spela upp video 5 (PowerPoint-bild 8), som förklarar hur lagar antas i EU. Förklara att det sätt som EU kommer fram till beslut säkerställer att alla inblandade parters synpunkter och behov beaktas: EU som ett organ, enskilda medlemsstater och medborgarna i dessa stater. 11) Visa PowerPoint-bild 9. Använd flödesschemat för att kontrollera att eleverna har förstått grunderna i beslutsprocessen. Lagstiftningsprocessen Observera att detta är en förenklad beskrivning. 1. Europeiska kommissionen föreslår lagar och politik på eget initiativ. Den kan också svara på inbjudningar att göra det från:  Europeiska rådet (stats- eller regeringschefer i varje EU-land)  Europeiska unionens råd (regeringsministrar från varje EU-land)  Europaparlamentet (direktvalda av EU-medborgare)  Medborgarna själva, efter ett framgångsrikt europeiskt medborgarinitiativ 2. Kommissionen går i samråd med intressenter och medborgare och skickar sedan sitt förslag till Europaparlamentet och Europeiska rådet. 3. Därefter följer eventuellt en omgång av ändringar/motändringar. 4. Om Europaparlamentet och Europeiska rådet slutligen kommer överens antas förslaget. Vissa lagar (förordningar och beslut) blir automatiskt bindande i hela EU den dag de träder i kraft. Andra (direktiv) måste införlivas i nationell lagstiftning av EU-länder. Kommissionen övervakar om EU-lagarna tillämpas korrekt och i tid och vidtar åtgärder om så inte är fallet. I denna roll kallas kommissionen för "fördragens väktare". https://commission. europa. eu/law/law-making-process_sv https://www. europarl. europa. eu/about-parliament/sv/powers-and- procedures/legislative-powers EU-DEMOKRATI I PRAKTIKEN TYCK TILL MED DET EUROPEISKA MEDBORGARINITIATIVET [ 15 ] LÄRARPAKET INTRODUKTION AV DET EUROPEISKA MEDBORGARINITIATIVET 12) Spela upp video 6 (PowerPoint-bild 10), som introducerar det europeiska medborgarinitiativet. Förklara för eleverna att det europeiska medborgarinitiativet är ett sätt för vanliga medborgare att påverka EU:s politik – en form av deltagardemokrati. För mer information om det europeiska medborgarinitiativet, använd länken nedan (informationen är tillgänglig på alla EU-språk): https://europa. eu/citizens-initiative/_sv AVSLUTA LEKTIONEN 13) Kontrollera att eleverna förstår vad de måste göra inför nästa lektion i elevpaketet (sidorna 13-15). 14) Innan de går ombeds eleverna gå ihop i par och tänka på tre frågor att ställa till sin partner om innehållet i lektionen. De frågar varandra och svarar. VALFRI AKTIVITET Eleverna skapar en kort undersökning för sina skolkamrater för att ta reda på hur mycket de vet om hur Europeiska unionen fungerar och vad den är ansvarig för. De analyserar och diskuterar resultaten i klassen. Svarsnyckel för lektionsgranskning av Enhet 2 Ex. 1) a. Cm Cn b. P c. Cm d. Cn e. P Cn f. Cm g. P h. P Cn Ex. 2) a. 3 b. 1 c. 4 d. 6 e. 2 f. 5 Ex. 3) a. F (endast kommissionen) b. F (parlamentet och rådet) c. S d. S e. F (endast på verksamhetsområden där den har befogenhet) EU-DEMOKRATI I PRAKTIKEN TYCK TILL MED DET EUROPEISKA MEDBORGARINITIATIVET [ 16 ] LÄRARPAKET ENHET 3: DET EUROPEISKA MEDBORGARINITIATIVET LEKTIONSPLAN SYFTE OCH MÅL: ELEVERNA KOMMER ATT LÄRA SIG:  Introducera det europeiska medborgarinitiativet  Vad det europeiska medborgarinitiativet är  Uppmuntra eleverna att tänka på frågor som är viktiga för dem och som skulle vara relevanta på EU-nivå  Reglerna för att driva ett europeiskt medborgarinitiativ  Vad gör en framgångsrik kampanj ELEVERNA KOMMER ATT TRÄNA PÅ: MATERIAL SOM KRÄVS:  Planerande  Samarbeta som ett team  Brainstorming  Navigera på ECI:s och Europas webbplatser  Enhet 3 PowerPoint (om det används)  Videor 6 och 7 Lektionssteg 1) Kontrollera läxor från föregående lektion, inklusive resultat från den valfria aktiviteten om den är klar. 2) Eleverna ska ha förberett sig på att svara på följande frågor: a) Hur mycket uppmärksamhet ägnar du åt hur Europeiska unionen fungerar? Följer du dem på sociala medier/på nyheterna? b) Tycker du att det sätt som EU:s beslut fattas på är demokratiskt? c) Tror du att Europeiska unionen skulle kunna göras mer demokratisk? Ge tid för diskussion. DET EUROPEISKA MEDBORGARINITIATIVET – STEGEN 3) Med elevpaketet stängt, fråga eleverna vad de minns om ECI från föregående lektion. Spela sedan upp video 6 igen (PowerPoint-bild 2). EU-DEMOKRATI I PRAKTIKEN TYCK TILL MED DET EUROPEISKA MEDBORGARINITIATIVET [ 17 ] LÄRARPAKET Huvudsteg 1. Hitta ytterligare sex personer från ytterligare sex EU-länder som är berättigade att rösta i valet till Europaparlamentet, för att bilda ett team med dig. 2. Definiera era mål och be kommissionen att registrera initiativet. 3. Efter ett positivt beslut publiceras initiativet på webbplatsen. 4. Samla in minst 1 miljon namnunderskrifter från minst 7 EU-länder inom 12 månader (online eller på papper). 5. Få stödförklaringarna intygade av nationella myndigheter. 6. Skicka in erat initiativ till kommissionen. 7. Möte med kommissionen. 8. Offentlig utfrågning i Europaparlamentet. 9. Svar från Europeiska kommissionen. 10. Uppföljning av kommissionen av föreslagna åtgärder, om tillämpligt. Mer information finns här: https://europa. eu/citizens-initiative/_sv 4) Fråga vilka steg som måste följas för att skapa ett initiativ. Tillåt svar och visa PowerPoint-bild 3 eller be eleverna att öppna sitt elevpaket på sidan 16. VAD GÖR ETT FRAMGÅNGSRIKT EUROPEISKT MEDBORGARINITIATIV? 5) Som en del av sina läxor ombads eleverna att förbereda följande: Gå till https://europa. eu/citizens-initiative/_sv. Hitta ett initiativ som du är beredd att stödja. Inför nästa lektion, var beredd att förklara varför du skulle stödja detta initiativ. Be alla elever (eller välj flera) att berätta för klassen vad de bestämt sig för. 6) Fråga klassen om de skulle vara beredda att stödja alla de initiativ som nämns. Finns det några som de inte kunde stödja? Varför? 7) Fråga klassen vad som gör en bra ECI. Be dem att i allmänna termer tänka på vad delarna av ett framgångsrikt ECI skulle vara. Föreslagna svar:  Det måste vara något som berör/är en fråga i flertalet EU-länder.  Det måste ha en bred dragningskraft.  Det måste vara något man kan lagstifta om (snarare än bara en moralisk fråga).  Specifik åtgärd ska efterfrågas (inte bara "något bör göras").  Det bör finnas ett tydligt samband mellan vad som efterfrågas av kommissionen och lösningen på frågan. EU-DEMOKRATI I PRAKTIKEN TYCK TILL MED DET EUROPEISKA MEDBORGARINITIATIVET [ 18 ] LÄRARPAKET 8) Spela upp video 7 (PowerPoint-bild 4). 9) Visa PowerPoint-bild 5 eller be eleverna gå till sidan 30 i elevpaketet. Dela in klassen i grupper om tre eller fyra. Förklara att initiativ måste falla inom ett av EU:s verksamhetsområden för vilket kommissionen kan lägga fram ett förslag till rättsakt. Be varje grupp komma med en idé till ett initiativ som skulle ligga inom ett av verksamhetsområdena. Ge tid för diskussion och för varje grupp att ge återkoppling. Exempel på EU:s verksamhetsområden: Jordbruk och djurrätt, Miljö och klimat, Livsmedelssäkerhet, Hälsovård, Konsumentskydd, Kultur och media, Utbildning, ungdomsfrågor och idrott, Energi, Icke-diskriminering, Humanitärt bistånd, Transport. Kolla även på: https://europa. eu/citizens-initiative/how-it-works/how-start-initiative-step-step/faq-eu- competences-and-commission-powers_sv För att vara säker på om kommissionen kan föreslå en rättsakt bör du leta efter uttryckliga omnämnanden i Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, se följande exempel: EUR-Lex - 12012E192 - EN - EUR-Lex (europa. eu) https://eur-lex. europa. eu/legal- content/en/TXT/PDF/?uri=OJ:C:2016:202:FULL&from=en#page=17 EUR-Lex - 12008E078 - EN - EUR-Lex (europa. eu) EU-DEMOKRATI I PRAKTIKEN TYCK TILL MED DET EUROPEISKA MEDBORGARINITIATIVET [ 19 ] LÄRARPAKET 10) Sätt upp idéerna på tavlan och be eleverna att rösta på en idé som de alla (eller majoriteten) skulle stödja. 11) Be eleverna gå tillbaka till sina grupper. Ha i åtanke ECI-proceduren och be eleverna fundera över hur de skulle gå vidare med den här kampanjen med fokus på (PowerPoint-bild 6): • Vad skulle du kalla kampanjen? • Vad skulle du göra för att hitta deltagare i 6 andra EU-länder? • Vad kan du behöva lägga pengar på? • Hur skulle du samla in pengar till din kampanj? • Hur skulle du "sälja in" din idé för att få namnunderskrifter? • Hur skulle du fånga medias uppmärksamhet? Elever kan göra anteckningar i elevpaketet 12) Samla gruppen igen och få återkoppling från eleverna. AVSLUTA LEKTIONEN 13) Kontrollera att eleverna vet vad de behöver göra för läxor (sidor 18-19). VALFRI AKTIVITET Eleverna skapar en förslagslåda eller genomför en omröstning online för att ta reda på vilka frågor andra elever i deras skola oroar sig för på europeisk nivå. EU-DEMOKRATI I PRAKTIKEN TYCK TILL MED DET EUROPEISKA MEDBORGARINITIATIVET [ 20 ] LÄRARPAKET ENHET 4: ATT STARTA OCH DRIVA ETT EUROPEISKT MEDBORGARINITIATIV LEKTIONSPLAN SYFTE OCH MÅL: ELEVERNA KOMMER ATT LÄRA SIG:  Att låta eleverna skapa sin egen  Grunderna för framgångsrik kampanj  Att utforska kommunikationsförmåga kommunikation  Publikens medvetenhet  Vad gör en framgångsrik kampanj ELEVERNA KOMMER ATT TRÄNA PÅ: MATERIAL SOM KRÄVS:  Enhet 4 PowerPoint (om det används)  Planerande  Rollspel  Samarbeta som ett team  Brainstorming  Inrikta sig på en kampanj Lektionssteg KONTROLLERA LÄXOR 1) Eleverna ombads undersöka en kampanj som de kände att de kunde stödja. Gå till PowerPoint-bild 2 eller skriv följande rubriker på tavlan: Text, bilder/video, grafik, partners, annat. Be eleverna kortfattat beskriva framgångsrika aspekter av kampanjen de valde och placera dem under dessa rubriker. 2) Ge tid att diskutera varför eleverna tycker att dessa kampanjer generellt sett var framgångsrika. Fundera på frågor som  Bred dragningskraft  Praktiskhet  Sociala/politiska/ekonomiska problem  EU:s verksamhetsområden Se framgångsrika kampanjer: https://europa. eu/citizens-initiative/find-initiative_sv?STATUS%5B0%5D=ANSWERED Se kampanjer som väntar på svar: https://europa. eu/citizens-initiative/find- initiative_sv?CATEGORY%5B0%5D=any&SECTION=ALL&STATUS%5B0%5D=SUBMITTED EU-DEMOKRATI I PRAKTIKEN TYCK TILL MED DET EUROPEISKA MEDBORGARINITIATIVET [ 21 ] LÄRARPAKET 3) Eleverna ombads tänka på kampanjen de röstade på i enhet 3 och hur de skulle göra denna specifika kampanj framgångsrik genom åtgärder som vidtogs både online och offline. Ge dem lite tid att diskutera sina idéer som en klass. Eleverna bör fundera på:  Hur de skulle hitta människor i andra länder.  Vad de kan behöva lägga pengar på.  Hur de skulle samla in pengar.  Vilka kanaler de skulle använda för att nå ut till människor.  Vem de skulle nå ut till. STRATEGIER FÖR ÖVERTALNING 4) Gå till PowerPoint-bild 3 eller be eleverna gå till sidan 20 i deras elevpaket. Förklara att för att en kampanj ska lyckas med att få stöd måste vi övertyga folk om att vår idé är bra. Vi kan använda dessa fyra strategier (eller en blandning av dem) för att hjälpa oss att formulera vårt argument. Vilken tror eleverna att de skulle svara mest positivt på? Logik: Är det en vettig idé? Finns det ett direkt samband mellan den åtgärd som efterlyses och till exempel förbättringar i samhället/ekonomin/vardagslivet/hälsa? Känslor: Är frågan något som folk är rädda för? Hur mycket bättre kommer de att må om frågan blir löst? Hur kommer de att känna om den inte får en lösning/om de inte gör något? Är frågan något folk kan känna empati med? Är det något som inger hopp? Etik: Finns det en moralisk fråga här? Är frågan moraliskt fel? Borde vi lösa frågan helt enkelt för att det är rätt sak att göra (även om det kan bli till en kostnad)? Trovärdighet: Finns det tillförlitliga källor som stödjer ditt förslag (vetenskap, forskning, etc. )? Finns det individer/grupper vi beundrar eller respekterar (och som har visat sig vara kunniga) som har intagit en liknande position eller är involverade i handling? 5) Be eleverna om fyra eller fler möjliga initiativ (detta kan vara de som de kom på under den senaste lektionen eller nya de har hittat) och skriv dem på tavlan. ÖVA ÖVERTALNING 6) Dela in klassen i par, den ena blir A den andra B. 7) Be eleverna föreställa sig att de kampanjar för stöd till ett initiativ utanför en stormarknad. Elev A måste välja en som de tror kan stödjas bäst med hjälp av logik. Det är viktigt att betona att eleverna inte behöver hålla med om den punkt de försvarar. 8) Ge elev A några minuter för att övertyga elev B om varför de ska stödja initiativet. Elev B måste sedan ge motargument; elev A behöver inte svara. EU-DEMOKRATI I PRAKTIKEN TYCK TILL MED DET EUROPEISKA MEDBORGARINITIATIVET [ 22 ] LÄRARPAKET 9) Eleverna byter nu roller och elev B måste välja ett annat initiativ och försvara det med känslomässiga argument (känslor). Elev A måste svara. 10) Fortsätt att växla roller för att täcka etik och trovärdighet på samma sätt. 11) Be klassen reflektera över om deras strategi var den bästa för det valda initiativet. Hur framgångsrika tror de att de var? Identifierade motargumenten en svaghet i stödargumenten? SVARA PÅ MOTARGUMENTEN 12) Påminn eleverna om att för att en kampanj ska bli framgångsrik, bör de överväga att använda mer än en strategi (logik, känslor, trovärdighet, etik). De bör också överväga möjliga motargument och försöka besvara dem innan de tas upp. 13) Gå till PowerPoint-bild 4 eller skriv följande på tavlan: "Vi borde förbjuda användningen av bekämpningsmedel i jordbruket". 14) Eleverna stannar i sina par eller byter partner. Berätta för eleverna att de båda spelar elever i sin egen ålder. Genom att använda någon av strategierna ovan som de anser lämpliga, bör elev A stödja detta påstående. Elev B bör försöka hitta motargument. 15) Eleverna byter nu roller, men den här gången är B (som argumenterar för påståendet) en elev och A (som tar upp motargument) är en bonde. 16) Be eleverna reflektera över de motargument som togs upp. Ändrade de sig när motståndareleven spelade en bonde? HITTA EN GEMENSAM GRUND 17) Påpeka för eleverna att om de vill att en kampanj ska få största möjliga positiva stöd måste de övertyga olika grupper av människor som kan ha olika farhågor. Att hitta en gemensam grund och förstå de olika inblandade parternas olika perspektiv är avgörande när man stiftar EU-lagar. Detta kommer också att vara tillämpligt på idén om lag som medborgarna initierade med hjälp av ECI. Om ett europeiskt medborgarinitiativ lyckas samla in 1 miljon underskrifter och kommissionen beslutar att lägga fram ett lagförslag, måste medlagstiftare, Europaparlamentet och rådet nå en kompromiss. Innan kommissionen föreslår lagstiftning måste den överväga synpunkterna från alla parter som kommer att påverkas. Parlamentets ledamöter kommer att överväga effekten på människor och företag i deras valkretsar; och i rådet kommer representanterna för varje EU-land att se på frågan från en individuell nationell nivå, eftersom vissa länder kan påverkas mer eller annorlunda än andra. Alla dessa organ måste förhandla och kompromissa om initiativet ska bli en lag. EU-DEMOKRATI I PRAKTIKEN TYCK TILL MED DET EUROPEISKA MEDBORGARINITIATIVET [ 23 ] LÄRARPAKET 18) Gå till PowerPoint-bild 5 eller skriv följande på tavlan: elev, förälder, affärsman, politiker. 19) Dela in klassen i 4 grupper och tilldela varje grupp en av titlarna ovan som en "persona" som representerar en grupp människor. Be eleverna gå till sidan 21 i sitt elevpaket och göra anteckningar om vad den här personen oroar sig för och vad som får dem att känna sig trygga 20) Ge eleverna några minuter att diskutera i sina grupper och sedan återkoppla till klassen om vad de skrivit. Andra elever bör uppmuntras att addera till listorna om de har andra idéer. 21) Be varje grupp att välja ett initiativ för att främja sin persona. Vilka medier ska de använda? Vilken/vilka strategi/er skulle vara bäst? AVSLUTA LEKTIONEN 22) Förklara för eleverna att de till sin slutuppgift kommer att skapa en video för att främja ett initiativ som de skulle vilja se bli EU-lag. Reglerna är följande. • De ska arbeta i grupper om 3 eller 4. • De ska ta ställning till en fråga som de tror skulle vara ett bra initiativ. De kan använda en som diskuterades i klassen eller välja en annan. • De ska göra en video som stöder deras förslag, som inte ska vara mer än 3 minuter lång. • De kan spela karaktärer i videon. • Om de vill kan de lägga till musik och/eller grafik i sin video. • De ska se till att de har tillstånd att filma platser eller andra personer. • Det ska finnas eftertexter som anger vem som har ansvarat för vilken del av projektet. Ge eleverna lite tid att ordna sig i grupper och besluta om ett initiativ. Om det finns tid kan filmerna visas i nästa lektion. Om inte, kan videor laddas upp på en samarbetsplattform som skolan använder. Eleverna ska uppmuntras att ge positiv återkoppling utifrån frågor som har diskuterats under dessa lektioner. Om så önskas kan eleverna rösta på den bästa videon (de får inte rösta på sin egen). Valfri aktivitet Utvalda elever föreställer sig att de är på utfrågning i EU-parlamentet för att presentera sitt initiativ. Andra studenter är ledamöter av Europaparlamentet från olika länder och politiska partier/preferenser. De kan ställa frågor och sedan avgöra om de är för initiativet. En inspelning av en riktig utfrågning finns nedan. Språket kan ändras genom att klicka på "not"-symbolen: https://multimedia. europarl. europa. eu/sv/webstreaming/agri-envi-committee- meeting_20230124-1430-COMMITTEE-ENVI-AGRI EU-DEMOKRATI I PRAKTIKEN TYCK TILL MED DET EUROPEISKA MEDBORGARINITIATIVET [ 24 ] LÄRARPAKET Avsluta förhör 1. Hur många EU-medborgare behövs för att starta ett europeiskt medborgarinitiativ? a. 3 EU-medborgare b. 5 EU-medborgare som bor i någon medlemsstat c. 7 EU-medborgare som bor i 7 olika medlemsstater d. Det finns inget minimikrav 2. Kan du lansera ett europeiskt medborgarinitiativ om något ämne som är viktigt för dig och som du vill att Europeiska kommissionen ska agera på? a. Ja, vilket ämne som helst är möjligt b. Nej, det finns begränsningar 3. Vem kan stödja ett europeiskt medborgarinitiativ? a. EU-medborgare från 18 års ålder. b. EU-medborgare som är tillräckligt gamla för att rösta i val till Europaparlamentet – eller som är minst 16 år i vissa länder. c. Människor som bor i EU, oavsett nationalitet. 4. Sant eller Falskt: Räcker en miljon anhängare från ett EU-land för att ett medborgarinitiativ ska vara giltigt? a. Sant b. Falskt 5. Sant eller Falskt: Är Europeiska kommissionen skyldig att anta lagstiftning som ett resultat av ett giltigt medborgarinitiativ? a. Sant b. Falskt 6. Vilka av följande EU-institutioner ansvarar för att registrera ett medborgarinitiativ? a. Europaparlamentet b. Europeiska rådet c. Europeiska kommissionen 7. Vilket av följande fördrag upprättade det europeiska medborgarinitiativet? a. Maastrichtfördraget (1992) b. Lissabonfördraget (2007) c. Romfördraget (1957) EU-DEMOKRATI I PRAKTIKEN TYCK TILL MED DET EUROPEISKA MEDBORGARINITIATIVET [ 25 ] LÄRARPAKET 8. Vilken form av demokrati är det europeiska medborgarinitiativet? a. Deltagardemokrati b. Representativ 9. Hur lång tid har ett initiativ på sig att samla in det antal underskrifter som krävs? a. 12 månader b. 2 år c. Det finns ingen gräns 10. Sant eller Falskt: Människor kan bara stödja ett initiativ online. a. Sant b. Falskt EU-DEMOKRATI I PRAKTIKEN TYCK TILL MED DET EUROPEISKA MEDBORGARINITIATIVET [ 26 ] LÄRARPAKET Avsluta förhör svarsnyckel 1. C. 2. B. Nej, det finns begränsningar. För att starta ett initiativ måste det först registreras av Europeiska kommissionen. Kommissionen kan bara registrera initiativ som ber den att agera i ämnen där den har befogenhet att föreslå lagstiftning. Så om ämnet för ett nytt initiativ inte faller inom ett av de områden där kommissionen kan föreslå lagstiftning, kan det inte registreras. Om ett initiativ strider mot EU:s värderingar kommer kommissionen också att avslå det. 3. B. 4. B. Falskt. Medborgarinitiativet måste nå 1 miljon underskrifter och förinställda trösklar i minst 7 EU-medlemsstater för att vara giltigt. 5. B. Falskt. Efter mötet mellan initiativtagarna med EU-kommissionen och en offentlig utfrågning i Europaparlamentet, måste kommissionen redogöra för vilka åtgärder den kommer att föreslå som svar på ett giltigt medborgarinitiativ (om något) och dess skäl för att vidta (eller inte vidta) åtgärder. Detta svar kommer att vara i form av ett meddelande som formellt antas av kommissionärerna och publiceras på alla officiella EU-språk. 6. C. 7. B. 8. A. Att rösta på ledamöter för att företräda våra intressen är en form av representativ demokrati. 9. A. 10. B. Människor kan också skriva under stödformulär på papper. EU-DEMOKRATI I PRAKTIKEN TYCK TILL MED DET EUROPEISKA MEDBORGARINITIATIVET [ 27 ] LÄRARPAKET FAKTABLAD OM EUROPEISKA UNIONENS FÖRDRAG EU:s viktigaste fördrag 2007 Lissabon fördraget 1990 Schengen konventionen 1992 Maastricht fördraget 1957 Paris fördraget 1951 Paris fördraget https://european-union. europa. eu/select-language?destination=/node/53 EU-DEMOKRATI I PRAKTIKEN TYCK TILL MED DET EUROPEISKA MEDBORGARINITIATIVET [ 28 ] LÄRARPAKET Följande fördrag representerar fem viktiga milstolpar i Europeiska unionens historia. Följ länkarna efter varje inforuta om du vill ha mer information. Kom ihåg att du kan byta språk i samtliga fall. PARISFÖRDRAGET 1951 Europeiska unionens historia började på 1950-talet, efter andra världskrigets slut. Syftet var att förhindra ett nytt krig på den europeiska kontinenten. Parisfördraget var det första steget mot europeisk integration. Den bildade Europeiska kol- och stålgemenskapen som förde samman sex europeiska länder (Frankrike, Västtyskland, Italien, Belgien, Luxemburg och Nederländerna) mellan vilka handeln med kol och stål kunde äga rum utan hinder. Huvudsyftet med Europeiska kol- och stålgemenskapen var att integrera de deltagande europeiska nationernas ekonomier för att göra konflikter mindre sannolika, och även göra det uppenbart om en medlem använde stål för att bygga upp vapen som förberedelse för ett eventuellt krig. https://eur-lex. europa. eu/legal-content/EN/TXT/?uri=LEGISSUM:xy0022 ROMFÖRDRAGET 1957 Detta fördrag bildade Europeiska ekonomiska gemenskapen (EEG) som förde samman 6 länder (Belgien, Tyskland, Frankrike, Italien, Luxemburg och Nederländerna) för att arbeta för integration och ekonomisk tillväxt genom handel. Det skapade en gemensam marknad baserad på fri rörlighet för varor, personer, tjänster och kapital. Det skapade också en tullunion, tog bort interna tullavgifter och satte gemensamma tullavgifter för varor som kom utifrån. Många av de EU-institutioner vi känner i dag inrättades genom detta fördrag:  Ministerrådet  Kommissionen  Den parlamentariska församlingen (Europaparlamentet)  EG-domstolen  Europeiska ekonomiska och sociala kommittén https://eur-lex. europa. eu/legal-content/EN/TXT/?uri=LEGISSUM:xy0023 SCHENGENKONVENTIONEN 1990 Schengenkonventionen upprättade ett område med fri rörlighet utan gränskontroller mellan undertecknarna. Den har sedan dess införlivats i EU-lagstiftningen och är nu ett uttalat mål för Europeiska unionen. https://eur-lex. europa. eu/EN/legal-content/glossary/schengen-agreement-and- convention. html EU-DEMOKRATI I PRAKTIKEN TYCK TILL MED DET EUROPEISKA MEDBORGARINITIATIVET [ 29 ] LÄRARPAKET MAASTRICHTFÖRDRAGET 1992 Detta är fördraget som upprättade Europeiska unionen. Bland mycket annat introducerade det idén om den "europeiska medborgaren", som tillåter medborgare i vilket EU-land som helst att bo och arbeta i vilken annan medlemsstat som helst. Det gav dem också andra rättigheter och skydd. En annan viktig del av fördraget var att det fastställde idén om en gemensam valuta och samordning av den ekonomiska politiken, vilket ledde till skapandet av euron och Europeiska centralbanken. Fördraget centraliserade många ansvarsområden som tidigare varit de nationella regeringarnas ansvar då det skulle leda till ytterligare harmonisering inom hela Europeiska unionen. Den medförde också vissa förändringar i maktstrukturen inom EU-institutionerna. https://eur-lex. europa. eu/legal-content/EN/TXT/?uri=LEGISSUM:xy0026 LISSABONFÖRDRAGET 2007 Detta fördrag byggde på och ändrade de fördrag som var verksamma vid den tiden. Det gav Europeiska unionen en juridisk person, vilket innebar att den nu kunde underteckna fördrag eller ansluta sig till organisationer som ett enda organ. Den gjorde stadgan om de grundläggande rättigheterna juridiskt bindande och gav den samma juridiska värde som fördragen. Den klargjorde också frågor om EU:s befogenhet. Av stor betydelse var att fördraget säkerställde att det skulle bli mer demokrati genom att öka Europaparlamentets makt. Det tillhandahöll även en mekanism för vanliga medborgare att ha en direkt effekt på EU:s politik och lagstiftning. Det var här som det europeiska medborgarinitiativet (ECI) introducerades. https://eur-lex. europa. eu/EN/legal-content/summary/the-treaty-of-lisbon. html https://www. europarl. europa. eu/factsheets/en/sheet/5/the-treaty-of-lisbon Läs mer om de fördrag som för närvarande är i kraft på EUR-lex: https://eur-lex. europa. eu/collection/eu-law/treaties/treaties-force. html EU-DEMOKRATI I PRAKTIKEN TYCK TILL MED DET EUROPEISKA MEDBORGARINITIATIVET [ 30 ] LÄRARPAKET EU:S VERKSAMHETSOMRÅDEN (ett urval) Exklusiv befogenhet Delad befogenhet Stödjande befogenhet Tullunion Inre marknad Konkurrensregler Sysselsättning och socialpolitik Folkhälsa Industri Penningpolitik Jordbruk Kultur Handel Havs- och fiskeripolitik Turism Marina växter och djur Miljö Utbildning och träning, ungdomsfrågor o ch idrott Konsumentskydd Civilskydd Transport Administrativt samarbete Transeuropeiska nät Energi Rättvisa Grundläggande rättigheter Migration och inrikes frågor Folkhälsa Forskning och rymdpolitik Utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd Ta reda på mer: https://europa. eu/citizens-initiative/how-it-works/how-start-initiative- step-step/faq-eu-competences-and-commission-powers_sv EU-DEMOKRATI I PRAKTIKEN TYCK TILL MED DET EUROPEISKA MEDBORGARINITIATIVET [ 31 ] LÄRARPAKET EU:S LAGSTIFTNINGSPROCESS EUROPEISKA KOMMISSIONEN Medlemmar nominerade av medlemsstaterna Föreslår lagstiftning EUROPAPARLAMENTET Direktvalda av EU-medborgare EUROPEISKA RÅDET Ministrar från regeringarna i de 27 medlemsstaterna Ändrar och antar lagstiftningen gemensamt EU-DEMOKRATI I PRAKTIKEN TYCK TILL MED DET EUROPEISKA MEDBORGARINITIATIVET [ 32 ] © Europeiska Unionen, 2023 Återanvändning är tillåten förutsatt att källan anges. Europeiska kommissionens återanvändningspolicy handlingar regleras av beslut 2011/833/EU (EUT L 330, 14. 12. 2011, s. 39). PDF ISBN: 978-92-68-03876-5 doi: 10. 2792/747214 KA-04-23-421-SV-N

Kommissionens forordning (EF) nr. 2214/2002 af 12. december 2002 om fastsættelse af maksimumsrestitutionen ved udførsel af blød hvede inden for rammerne af den i forordning (EF) nr. 899/2002 omhandlede licitation

2002-12-12

http://publications.europa.eu/resource/cellar/5600b8b8-8fbf-4361-84b4-75391f0d37dd

dan

L 337/36 DA De Europæiske Fællesskabers Tidende 13. 12. 2002 KOMMISSIONENS FORORDNING (EF) Nr. 2214/2002 af 12. december 2002 om fastsættelse af maksimumsrestitutionen ved udførsel af blød hvede inden for rammerne af den i forordning (EF) nr. 899/2002 omhandlede licitation KOMMISSIONEN FOR DE EUROPÆISKE FÆLLESSKABER HAR — under henvisning til traktaten om oprettelse af Det Europæiske Fællesskab, under henvisning til Rådets forordning (EØF) nr. 1766/92 af juni 1992 om den fælles markedsordning for korn (1), 30. senest ændret ved forordning (EF) nr. 1666/2000 (2), under henvisning til Kommissionens forordning (EF) nr. 1501/ 95 af 29. juni 1995 om visse gennemførelsesbestemmelser til Rådets forordning (EØF) nr. 1766/92 for så vidt angår ydelse af eksportrestitutioner for korn samt de foranstaltninger, der skal tilfælde af markedsforstyr- træffes inden for kornsektoren i relser (3), senest ændret ved forordning (EF) nr. 1163/2002 (4), ændret ved forordning (EF) nr. 1324/2002 (5), særlig artikel 4, og ud fra følgende betragtninger: (1) (2) En licitation over restitutionen ved udførsel af blød hvede til alle tredjelande, med undtagelse af Polen, Estland, Litauen og Letland, blev åbnet ved Kommissio- forordning (EF) nr. 899/2002 (6), ændret ved nens forordning (EF) nr. 1520/2002 (7). I artikel 7 i forordning (EF) nr. 1501/95 er det fastsat, at Kommissionen på grundlag af de meddelte bud efter proceduren i artikel 23 i forordning (EØF) nr. 1766/92 kan beslutte at fastsætte en maksimumseksportrestitution under hensyntagen til kriterierne i artikel 1 i forordning (EF) nr. 1501/95. I dette tilfælde gives der tilslag til den eller de bydende, hvis bud er lig med eller lavere end maksimumsrestitutionen. (3) (4) Anvendelse af ovennævnte kriterier på den nuværende markedssituation for den pågældende kornart medfører, at maksimumsrestitutionen fastsættes til det i artikel 1 nævnte beløb. De i denne forordning fastsatte foranstaltninger er i over- ensstemmelse med udtalelse fra Forvaltningskomitéen for Korn — UDSTEDT FØLGENDE FORORDNING: Artikel 1 For bud, der meddeles fra den 6. indtil den 12. december 2002 inden for rammerne af den i forordning (EF) nr. 899/2002 omhandlede licitation, fastsættes maksimumsrestitutionen for blød hvede til 4,00 EUR/t. Artikel 2 Denne forordning træder i kraft den 13. december 2002. Denne medlemsstat. forordning er bindende i alle enkeltheder og gælder umiddelbart i hver Udfærdiget i Bruxelles, den 12. december 2002. På Kommissionens vegne Franz FISCHLER Medlem af Kommissionen (1) EFT L 181 af 1. 7. 1992, s. 21. (2) EFT L 193 af 29. 7. 2000, s. 1. (3) EFT L 147 af 30. 6. 1995, s. 7. (4) EFT L 170 af 29. 6. 2002, s. 46. (5) EFT L 194 af 23. 7. 2002, s. 26. (6) EFT L 142 af 31. 5. 2002, s. 11. (7) EFT L 228 af 24. 8. 2002, s. 18

Det Blandede EØS-Udvalgs afgørelse Nr. 286/2022 af 28. oktober 2022 om ændring af bilag XX (Miljø) til EØS-aftalen [2023/882]

2022-10-28

http://publications.europa.eu/resource/cellar/7b9d46b4-ea19-11ed-a05c-01aa75ed71a1

dan

L_2023117DA. 01001601. xml 4. 5. 2023    DA Den Europæiske Unions Tidende L 117/16 DET BLANDEDE EØS-UDVALGS AFGØRELSE Nr. 286/2022 af 28. oktober 2022 om ændring af bilag XX (Miljø) til EØS-aftalen [2023/882] DET BLANDEDE EØS-UDVALG HAR — under henvisning til aftalen om Det Europæiske Økonomiske Samarbejdsområde ("EØS-aftalen"), særlig artikel 98, og ud fra følgende betragtninger: (1) Kommissionens gennemførelsesforordning (EU) 2022/388 af 8. marts 2022 om ændring af gennemførelsesforordning (EU) 2018/2066 om overvågning og rapportering af drivhusgasemissioner i medfør af Europa-Parlamentets og Rådets direktiv 2003/87/EF (1) skal indarbejdes i EØS-aftalen. (2) Bilag XX til EØS-aftalen bør derfor ændres — VEDTAGET DENNE AFGØRELSE: Artikel 1 Følgende led tilføjes i punkt 21apj (Kommissionens gennemførelsesforordning (EU) 2018/2066) i bilag XX til EØS-aftalen: "- 32022 R 0388: Kommissionens gennemførelsesforordning (EU) 2022/388 af 8. marts 2022 (EUT L 79 af 9. 3. 2022, s. 1). " Artikel 2 Den islandske og den norske udgave af gennemførelsesforordning (EU) 2022/388, der offentliggøres i Den Europæiske Unions Tidendes EØS-tillæg, er begge autentiske. Artikel 3 Denne afgørelse træder i kraft den 29. oktober 2022, forudsat at alle meddelelser er indgivet, jf. EØS-aftalens artikel 103, stk. 1 (*). Artikel 4 Denne afgørelse offentliggøres i Den Europæiske Unions Tidendes EØS-afsnit og EØS-tillæg. Udfærdiget i Bruxelles, den 28. oktober 2022. På Det Blandede EØS-Udvalgs vegne Formand Kristján Andri STEFÁNSSON (1)  EUT L 79 af 9. 3. 2022, s. 1. (*)  Ingen forfatningsmæssige krav angivet

Mål T-699/20: Tribunalens dom av den 21 december 2021 – Fashion Energy mot EUIPO Royalty (1st AMERICAN) (EU-varumärke – Invändningsförfarande – Ansökan om registrering som EU-varumärke av figurmärket 1st AMERICAN – Äldre EU-figurmärke som återger en örn eller annan rovfågel – Relativt registreringshinder – Risk för förväxling – Känneteckenslikhet i fonetiskt hänseende – Artikel 8.1 b i förordning (EG) nr 207/2009 (sedermera artikel 8.1 b i förordning (EU) 2017/1001) – Artikel 72.6 i förordning 2017/1001 – Artikel 94.1 i förordning 2017/1001)

2021-12-21

http://publications.europa.eu/resource/cellar/a5a52623-9842-11ec-b4e4-01aa75ed71a1

swe

C_2022095SV. 01003201. xml 28. 2. 2022    SV Europeiska unionens officiella tidning C 95/32 Tribunalens dom av den 21 december 2021 – Fashion Energy mot EUIPO Royalty (1st AMERICAN) (Mål T-699/20) (1) (EU-varumärke - Invändningsförfarande - Ansökan om registrering som EU-varumärke av figurmärket 1st AMERICAN - Äldre EU-figurmärke som återger en örn eller annan rovfågel - Relativt registreringshinder - Risk för förväxling - Känneteckenslikhet i fonetiskt hänseende - Artikel 8. 1 b i förordning (EG) nr 207/2009 (sedermera artikel 8. 1 b i förordning (EU) 2017/1001) - Artikel 72. 6 i förordning 2017/1001 - Artikel 94. 1 i förordning 2017/1001) (2022/C 95/43) Rättegångsspråk: engelska Rättegångsdeltagare Klagande: Fashion Energy Srl (Milano, Italien) (ombud: advokaterna T. Müller och F. Togo) Motpart: Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet (ombud: L. Rampini och V. Ruzek) Motpart vid överklagandenämnden, tillika intervenient vid tribunalen: Retail Royalty Co. (Las Vegas, Nevada, Förenta staterna) (ombud: advokaterna J. Bogatz och Y. Stone) Saken Överklagande av det beslut som meddelades av EUIPO:s fjärde överklagandenämnd den 10 september 2020 (ärende R 426/2020-4), angående ett invändningsförfarande mellan Retail Royalty och Fashion Energy. Domslut 1) Överklagandet ogillas. 2) Fashion Energy Srl ska ersätta rättegångskostnaderna. (1)  EUT C 28, 25. 1. 2021. )

Rådets afgørelse (EU) 2017/1388 af 17. juli 2017 om indgåelse af rammeaftalen mellem Den Europæiske Union og Kosovo (Denne betegnelse indebærer ingen stillingtagen til Kosovos status, og den er i overensstemmelse med FN's Sikkerhedsråds resolution 1244(1999) og Den Internationale Domstols udtalelse om Kosovos uafhængighedserklæring. ) om de generelle principper for Kosovos deltagelse i EU-programmer

2017-07-17

http://publications.europa.eu/resource/cellar/9dc05504-725a-11e7-b2f2-01aa75ed71a1

dan

L_2017195DA. 01000101. xml 27. 7. 2017    DA Den Europæiske Unions Tidende L 195/1 RÅDETS AFGØRELSE (EU) 2017/1388 af 17. juli 2017 om indgåelse af rammeaftalen mellem Den Europæiske Union og Kosovo (*1) om de generelle principper for Kosovos deltagelse i EU-programmer RÅDET FOR DEN EUROPÆISKE UNION HAR — under henvisning til traktaten om Den Europæiske Unions funktionsmåde, særlig artikel 212 sammenholdt med artikel 218, stk. 6, andet afsnit, litra a), og artikel 218, stk. 7, under henvisning til forslag fra Europa-Kommissionen, under henvisning til godkendelse fra Europa-Parlamentet (1), og ud fra følgende betragtninger: (1) I overensstemmelse med Rådets afgørelse (EU) 2016/2053 (2) blev rammeaftalen mellem Den Europæiske Union og Kosovo om de generelle principper for Kosovos deltagelse i EU-programmer (»aftalen«) undertegnet den 25. november 2016 med forbehold af senere indgåelse. (2) På mødet i Rådet den 14. december 2010 så deltagerne frem til at modtage Kommissionens forslag, som vil give Kosovo mulighed for at deltage i EU-programmer. En sådan deltagelse bliver mulig ved indgåelsen af aftalen. (3) Formålet med aftalen er at Unionen iværksætter samarbejdsforanstaltninger på det økonomiske, finansielle og tekniske område med Kosovo i henhold til artikel 212 i traktaten om Den Europæiske Unions funktionsmåde. (4) Indgåelsen af aftalen foregriber ikke medlemsstaternes holdning til Kosovos status, som der træffes afgørelse om i henhold til deres nationale praksis og folkeretten. Hverken begreberne, ordlyden eller definitionerne i denne afgørelse, i aftalen, herunder i bilaget dertil, eller i EU-programmerne udgør en anerkendelse fra Unionens side af Kosovo som uafhængig stat eller en anerkendelse fra de enkelte medlemsstaters side af Kosovo som sådan, hvis de ikke allerede har taget dette skridt. (5) Aftalen bør godkendes — VEDTAGET DENNE AFGØRELSE: Artikel 1 Rammeaftalen mellem Den Europæiske Union og Kosovo om de generelle principper for Kosovos deltagelse i EU-programmer godkendes herved på Den Europæiske Unions vegne. Teksten til aftalen er knyttet som bilag til denne afgørelse. Artikel 2 Formanden for Rådet foranstalter på Unionens vegne den notifikation, der er omhandlet i aftalens artikel 10 (3). Artikel 3 Kommissionen bemyndiges til på Unionens vegne at fastsætte de specifikke vilkår og betingelser, herunder det finansielle bidrag, for Kosovos deltagelse i hvert enkelt EU-program, jf. aftalens artikel 5. Kommissionen holder Rådets relevante arbejdsgruppe orienteret. Artikel 4 Denne afgørelse træder i kraft dagen efter vedtagelsen. Udfærdiget i Bruxelles, den 17. juli 2017. På Rådets vegne F. MOGHERINI Formand (*1)  Denne betegnelse indebærer ingen stillingtagen til Kosovos status, og den er i overensstemmelse med FN's Sikkerhedsråds resolution 1244(1999) og Den Internationale Domstols udtalelse om Kosovos uafhængighedserklæring. (1)  Godkendelse af 4. 7. 2017 (endnu ikke offentliggjort i EUT). (2)  Rådets afgørelse (EU) 2016/2053 af 14. november 2016 om undertegnelse på Unionens vegne af rammeaftalen mellem Den Europæiske Union og Kosovo* om de generelle principper for Kosovos deltagelse i EU-programmer (EUT L 319 af 25. 11. 2016, s. 1). (3)  Datoen for aftalens ikrafttræden offentliggøres i Den Europæiske Unions Tidende på foranledning af Generalsekretariatet for Rådet

Sag C-80/10: Kendelse afsagt af Domstolens præsident den 12. november 2010 — Europa-Kommissionen mod Den Hellenske Republik

2010-11-12

http://publications.europa.eu/resource/cellar/4657d17f-5ce6-452d-a4af-59c346a3e6fe

dan

C_2011089DA. 01001301. xml 19. 3. 2011    DA Den Europæiske Unions Tidende C 89/13 Kendelse afsagt af Domstolens præsident den 12. november 2010 — Europa-Kommissionen mod Den Hellenske Republik (Sag C-80/10) (1) 2011/C 89/25 Processprog: græsk Domstolens præsident har besluttet, at sagen skal slettes af registeret. (1)  EUT C 100 af 17. 4. 2010

Resolution från Regionkommittén om ”En hållbar framtid för Ekonomiska och monetära unionen (EMU)”

2013-02-01

http://publications.europa.eu/resource/cellar/13902fa6-84a6-11e2-89d6-01aa75ed71a1

swe

C_2013062SV. 01000801. xml 2. 3. 2013    SV Europeiska unionens officiella tidning C 62/8 Resolution från Regionkommittén om ”En hållbar framtid för Ekonomiska och monetära unionen (EMU)” 2013/C 62/02 REGIONKOMMITTÉN HAR ANTAGIT DENNA RESOLUTION — med beaktande av Europeiska rådets slutliga slutsatser av den 13–14 december 2012, — med beaktande av rapporten "Mot en verklig ekonomisk och monetär union", utarbetad av Europeiska rådets ordförande Herman Van Rompuy tillsammans med ordförandena för Europeiska kommissionen, Europeiska centralbanken och Eurogruppen (den 5 december 2012), — med beaktande av kommissionens meddelande "En plan för en djupgående och verklig ekonomisk och monetär union" (COM(2012) 777/2 – den 28 november 2012), — med beaktande av Europaparlamentets resolution av den 20 november 2012 med rekommendationer till kommissionen om rapporten från ordförandena för Europeiska rådet, Europeiska kommissionen, Europeiska centralbanken och Eurogruppen med titeln "Mot en verklig ekonomisk och monetär union", och — med beaktande av Europaparlamentets resolution av den 16 januari 2013 om de offentliga finanserna i EMU 2011 och 2012. 1. Regionkommittén framhåller att en förstärkning i medlemsstaterna av Ekonomiska och monetära unionen (EMU) är nödvändig för att trygga hållbar tillväxt, sociala framsteg och ytterligare politisk integration i EU. 2. Kommittén beklagar att flera budget- och ekonomisk-politiska frågor som lyfts fram i kommissionens plan för ett djupgående och verkligt EMU och den rapport som Europeiska rådets ordförande utarbetat tillsammans med ordförandena för kommissionen, Europeiska centralbanken och Eurogruppen inte togs med i Europeiska rådets slutliga slutsatser och sköts upp till Europeiska rådets sammanträde i juni 2013. 3. ReK kräver att de regionala och lokala myndigheterna på medlemsstatsnivå och ReK på EU-institutionsnivå får delta i processen för den europeiska planeringsterminen, eftersom styrning av de offentliga finanserna även innebär styrning av ekonomin på lokal och regional nivå. En förutsättning för att styrningen av de offentliga finanserna ska fungera effektivt är att ansvarsfördelningen mellan EU, medlemsstaterna, regionerna och kommunerna är entydig och klar. 4. Kommittén understryker att europeiska beslut om EMU har betydande inverkan inte bara på de nationella utan också de lokala och regionala finanserna. Vi betonar i detta sammanhang att den finanspolitiska autonomin på lokal och regional nivå garanteras bl. a. genom artikel 4 i fördraget om Europeiska unionen, och efterlyser därför större samverkanseffekter mellan budgetarna på EU-nivå, medlemsstatsnivå samt lokal och regional nivå. 5. Vi påminner i detta sammanhang om Europaparlamentets uppmaning till kommissionen (1) att i sin kommande årliga tillväxtöversikt "fullt ut beakta […] EU-budgetens roll i processen med den europeiska planeringsterminen genom att lägga fram faktagrundade och konkreta uppgifter om dess utlösningseffekter, katalysatoreffekter, synergieffekter och kompletterande effekter på de samlade offentliga utgifterna på lokal, regional och nationell nivå". 6. Kommittén bekräftar sitt stöd för Europaparlamentets uppmaning till medlemsstaterna att överväga att underteckna en "social investeringspakt" som bygger på modellen för europluspakten. Pakten skulle innehålla mål för de sociala investeringar som medlemsstaterna ska göra för att uppnå målen i Europa 2020-strategin på det sociala området samt sysselsättnings- och utbildningsområdet. 7. Kommittén understryker att åtgärderna för att bemästra den ekonomiska krisen nu bör inriktas på att de nya överenskomna mekanismerna fungerar och utvecklas och på att den regionala och lokala nivån uppmärksammas inom den europeiska planeringsterminen. 8. ReK välkomnar att Europeiska rådet i sina slutsatser (2) betonar att "de möjligheter till en avvägning mellan behoven av produktiva offentliga investeringar och budgetdisciplinmålen som EU:s befintliga finanspolitiska ramverk erbjuder" bör "utnyttjas" ytterligare inom stabilitets- och tillväxtpaktens preventiva aspekt. Detta mål blir ännu mer aktuellt mot bakgrund av Internationella valutafondens upptäckt nyligen att s. k. finanspolitiska multiplikatoreffekter, som mäter den negativa inverkan av budgetkonsolidering på tillväxten, var "väsentligt högre" än analytikerna förutsett under skuldkrisen. Vi förväntar oss därför att kommissionen tar upp frågan till närmare behandling i det aviserade meddelandet om kvaliteten på de offentliga utgifterna, där man bl. a. bör behandla frågan om att separera löpande utgifter från investeringar i beräkningarna av budgetunderskott för att undvika att offentliga investeringar med nettovinster på lång sikt hindras. En integrerad finansiell ram 9. Regionkommittén understryker att den svaga banksektorn i flera medlemsstater och EU som helhet utgör ett hot mot de offentliga finanserna, med särskild inverkan på regional och lokal nivå, och beklagar att kostnaderna för att hantera bankkrisen till största delen har fallit på skattebetalarna och hämmar tillväxten i den reala ekonomin. 10. Kommittén framhåller att de åtgärder som vidtas inom ramen för en bankunion bör åtföljas av förbättrad öppenhet och ansvarsskyldighet, eftersom åtgärderna kan få långtgående konsekvenser för de offentliga finanserna, på såväl nationell som regional och lokal nivå, samt för bankerna och medborgarna. 11. Vi välkomnar att rådet och Europaparlamentet har enats om en gemensam tillsynsmekanism som ett regelverk för bankerna i EU, och framhåller i detta sammanhang de regionala bankernas roll när det gäller att tillhandahålla kapital för små och medelstora företag samt för offentliga investeringsprojekt som syftar till territoriell utveckling. 12. ReK stöder förslagen till ett direktiv om återhämtning och rekonstruktion av banker och ett direktiv om insättningsgarantisystem, och håller med om att deras antagande måste prioriteras. Vi betonar dock att de bestämmelser som införs genom denna lagstiftning, särskilt övervaknings- och kontrollsystemet, måste vara proportionerliga. 13. Kommittén anser att det långsiktiga målet med ett gemensamt europeiskt insättningssystem förutsätter enhetliga, gemensamma och stränga krav där tillräcklig hänsyn tas till särskilda nationella förhållanden i finanssektorn. 14. ReK uppmanar kommissionen att snabbt komma med en lagstiftningsmässig uppföljning på Liikanen-rapporten (3) om den rättsliga separeringen av vissa särskilt riskfyllda finansiella verksamheter från inlåningsbanker inom en bankgrupp. 15. Vi frågar kommissionen varför den har senarelagt sitt åtagande att lägga fram en rapport om inrättandet av ett oberoende europeiskt kreditvärderingsinstitut till slutet av 2016. En integrerad budgetram 16. Regionkommittén håller med om att EMU måste åtföljas av lämpliga budgetpolitiska bestämmelser, och stöder därför ett snabbt antagande av "tvåpacken" för att komplettera "sexpacken" och fördraget om stabilitet, samordning och styrning ("finanspakten"), som trädde i kraft i början av 2013. 17. Kommittén stöder Europaparlamentets uppmaning till medlemsstaterna "att förtydliga de olika (nationella, regionala och lokala) förvaltningsnivåernas ansvar, roll, skatteöverföringar och inkomstkällor när det gäller att upprätthålla ramar för sunda och hållbara offentliga finanser, och att i synnerhet ta hänsyn till effekterna för det lokala och regionala självbestämmandet i skattefrågor av fördraget om stabilitet, samordning och styrning inom Ekonomiska och monetära unionen". Vi rekommenderar därför att de lokala och regionala myndigheterna på lämpligt sätt görs delaktiga i både vidareutvecklingen av dessa bestämmelser och genomförandet av dem, i enlighet med principen om flernivåstyrning. 18. ReK beklagar att Europeiska rådet i sina slutsatser inte nämner behovet av en finanspolitisk kapacitet som syftar till att stödja nationella ekonomiska reformer och absorbera asymmetriska chocker. Vi är övertygade om att en sådan finanspolitisk kapacitet är nödvändig för att uppnå ett djupgående och verkligt EMU. 19. Kommittén anser att en finanspolitisk kapacitet om den införs ska vara föremål för gemensamt beslutsfattande och genomförande på EMU-nivå, men också vara öppen för medlemsstater utanför euroområdet på frivillig basis. 20. ReK stöder Europaparlamentets uppmaning till kommissionen att så snart som möjligt lägga fram en färdplan för en gemensam emission av offentliga skuldinstrument. 21. Vi utgår från att en finanspolitisk kapacitet om den införs skulle behandlas separat från den fleråriga budgetramen på kort sikt och som ett separat EMU-specifikt budgetförfarande på längre sikt, dock enbart på villkor att förfarandena enligt fördragen följs, så att öppenhet och demokratisk kontroll garanteras. En integrerad ram för den ekonomiska politiken 22. Regionkommittén anser att Europa 2020-strategin är viktig för att stärka EMU:s ekonomiska del, medan tyngdpunkten de senaste åren främst har legat på dess monetära del. 23. Kommittén betonar betydelsen av den tillväxtpotential som genomförandet av bestämmelserna om den inre marknaden ger, förutsatt att den fungerar på ett ändamålsenligt sätt och inriktas på viktiga områden där det finns utrymme för innovation och skapande av arbetstillfällen av god kvalitet. 24. ReK välkomnar inrättandet av en mekanism för starkare samordning, konvergens och genomdrivande av strukturpolitik som bygger på arrangemang av avtalsrättlig art mellan medlemsstaterna och EU-institutionerna, på villkor att den demokratiska ansvarsskyldigheten inte kringgås. Kommittén instämmer i att dessa arrangemang bör ingås från fall till fall, och välkomnar att de bör stödjas med tillfälligt, målinriktat och flexibelt finansiellt bistånd. I detta sammanhang betonar vi den särskilda roll som lokal och regional finansiering av investeringar har, och vi begär därför att de lokala och regionala myndigheterna ska få delta i utarbetandet av avtalsrättsliga överenskommelser, med vederbörlig hänsyn till den nationella lagstiftningen. 25. Kommittén instämmer till fullo i att den ekonomiska politiken måste vara inriktad på att främja en stark och hållbar ekonomisk tillväxt för alla, öka konkurrenskraften och stimulera sysselsättningen så att Europa förblir en högattraktiv social marknadsekonomi och den europeiska sociala modellen bevaras. Vi framhåller att de viktigaste redskapen för att uppnå detta mål är Europa 2020-strategin och den årliga tillväxtöversikten. 26. Vi välkomnar förslaget om att alla större ekonomisk-politiska reformer som medlemsstaterna planerar att genomföra bör diskuteras på förhand och vid behov samordnas mellan medlemsstaterna. På EU-nivå bör EU:s institutioner och rådgivande organ delta i denna diskussion, och på medlemsstatsnivå de lokala och regionala myndigheterna och andra berörda parter. 27. ReK välkomnar att Europeiska kommissionen i 2012 års rapport om de offentliga finanserna i EMU avsätter ett kapitel till de lokala och regionala offentliga finanserna, och uppmanar kommissionen att bibehålla sin analyskapacitet när det gäller finanspolitisk decentralisering i framtida rapporter. 28. Kommittén välkomnar förslaget i den årliga tillväxtöversikten om att behålla de fem prioriteringar som fastställdes i mars 2012, och stöder införandet av följande aspekter: — Tillägget av en regional dimension i den årliga tillväxtöversikten som framhäver Europa 2020-strategins lokala och regionala dimension samt respekten för subsidiaritetsprincipen och fördelningen av befogenheten inom de enskilda medlemsstaterna i samband med både de landsspecifika rekommendationerna och utarbetandet av nationella reformprogram. — Deltagandet av företrädare för de lokala och regionala myndigheterna i den kontinuerliga dialogen mellan kommissionen och medlemsstaterna, särskilt i frågor med direkt koppling till lokala och regionala befogenheter. Förbättrad styrning: demokratisk legitimitet och ansvarsskyldighet 29. Regionkommittén betonar att man måste trygga demokrati och legitimitet vid utformningen av EMU. ReK välkomnar därför att Europaparlamentet ska få en viktig roll och att de nationella parlamenten ska göras delaktiga, och anser att den lokala och regionala nivån bör delta i denna process, särskilt regionerna med lagstiftningsbefogenheter och deras parlament. 30. Kommittén efterlyser ökad demokratisk ansvarsskyldighet för trojkan genom utfrågningar av dess medlemmar i Europarlamentet. 31. Vi noterar att diskussionen om EMU har en stark koppling till den övergripande debatten om EU:s framtid, som ReK vill bidra aktivt till för att föra fram EU:s lokala och regionala myndigheters åsikter. 32. Regionkommittén ger sin ordförande i uppdrag att överlämna denna resolution till Europaparlamentets talman, Europeiska rådets ordförande, Europeiska kommissionens ordförande, det irländska rådsordförandeskapet och det kommande litauiska rådsordförandeskapet. Bryssel den 1 februari 2013 Regionkommitténs ordförande Ramón Luis VALCÁRCEL SISO (1)  Europaparlamentets resolution om den europeiska planeringsterminen för samordning av den ekonomiska politiken: genomförande av 2012 års prioriteringar. (2)  Europeiska rådets slutsatser av den 13–14 december 2012, I. Ekonomisk politik, punkt 2. (3)  http://ec. europa. eu/internal_market/bank/docs/high-level_expert_group/report_en. pdf

Kommissionens forordning (EF) nr. 1333/2007 af 13. november 2007 om forbud mod fiskeri efter torsk i ICES-underområde IV og EF-farvande i ICES-afsnit II a fra fartøjer, der fører tysk flag

2007-11-13

http://publications.europa.eu/resource/cellar/4c760f85-563f-4529-b72a-a52978c0db1d

dan

L 296/20 DA Den Europæiske Unions Tidende 15. 11. 2007 KOMMISSIONENS FORORDNING (EF) Nr. 1333/2007 af 13. november 2007 om forbud mod fiskeri efter torsk i ICES-underområde IV og EF-farvande i ICES-afsnit II a fra fartøjer, der fører tysk flag KOMMISSIONEN FOR DE EUROPÆISKE FÆLLESSKABER HAR — (3) under henvisning til traktaten om oprettelse af Det Europæiske Fællesskab, under henvisning til Rådets forordning (EF) nr. 2371/2002 af 20. december 2002 om bevarelse og bæredygtig udnyttelse af fiskeressourcerne som led i den fælles fiskeripolitik (1), særlig artikel 26, stk. 4, under henvisning til Rådets forordning (EØF) nr. 2847/93 af 12. oktober 1993 om indførelse af en kontrolordning under den fælles fiskeripolitik (2), særlig artikel 21, stk. 3, og ud fra følgende betragtninger: Det er derfor nødvendigt at forbyde fiskeri efter den pågældende bestand samt opbevaring om bord, omlad- ning og landing af fangster af denne bestand — UDSTEDT FØLGENDE FORORDNING: Artikel 1 Opbrugt kvote Den fiskekvote, som for 2007 tildeltes den medlemsstat, der er omhandlet i bilaget til denne forordning, for den i samme bilag omhandlede bestand, må anses for at være opbrugt fra den dato, der fastsat i det pågældende bilag. Artikel 2 Forbud (1) (2) Ved Rådets forordning (EF) nr. 41/2007 af 21. december 2006 om fastsættelse for 2007 af fiskerimuligheder og dertil knyttede betingelser for visse fiskebestande og grupper af fiskebestande gældende for EF-farvande og for EF-fartøjer i andre farvande, som er omfattet af fangstbegrænsninger (3), er der fastsat kvoter for 2007. Fiskeri efter den bestand, der er omhandlet i bilaget til denne forordning, fra fartøjer, der fører den i samme bilag omhand- lede medlemsstats flag eller er registreret i denne medlemsstat, er forbudt fra den dato, der er fastsat i det pågældende bilag. Det er forbudt at opbevare om bord, omlade eller lande fangster af denne bestand taget af de pågældende fartøjer efter den pågældende dato. Ifølge de oplysninger Kommissionen har modtaget, har fiskeriet efter den bestand, der er omhandlet i bilaget til denne forordning, fra fartøjer, der fører den i samme bilag omhandlede medlemsstats flag eller er registreret i den pågældende medlemsstat, nået et sådant omfang, at den tildelte kvote for 2007 er opbrugt. Artikel 3 Ikrafttræden Denne forordning træder i kraft dagen efter offentliggørelsen i Den Europæiske Unions Tidende. Denne forordning er bindende i alle enkeltheder og gælder umiddelbart i hver medlemsstat. Udfærdiget i Bruxelles, den 13. november 2007. På Kommissionens vegne Fokion FOTIADIS Generaldirektør for fiskeri og maritime anliggender (1) EFT L 358 af 31. 12. 2002, s. 59. Ændret ved forordning (EF) nr. 865/2007 (EUT L 192 af 24. 7. 2007, s. 1). (2) EFT L 261 af 20. 10. 1993, s. 1. Senest ændret ved forordning (EF) nr. 1967/2006 (EUT L 409 af 30. 12. 2006, s. 11). Berigtiget ved EUT L 36 af 8. 2. 2007, s. 6. (3) EUT L 15 af 20. 1. 2007, s. 1. Senest ændret ved Kommissionens forordning (EF) nr. 898/2007 (EUT L 196 af 28. 7. 2007, s. 22). 15. 11. 2007 DA Den Europæiske Unions Tidende L 296/21 Nr. Medlemsstat Bestand Art Område Dato BILAG 72 Tyskland COD/2AC4. Torsk (Gadus morhua) IV; EF-farvande i II a 27. 10. 2007

Kommissionens förordning (EG) nr 236/2007 av den 2 mars 2007 om ändring av rådets förordning (EG) nr 314/2004 om vissa restriktiva åtgärder mot Zimbabwe

2007-03-02

http://publications.europa.eu/resource/cellar/cd6a15aa-ab54-4d84-8816-c3fae0563305

swe

L 66/14 SV Europeiska unionens officiella tidning 6. 3. 2007 KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 236/2007 av den 2 mars 2007 om ändring av rådets förordning (EG) nr 314/2004 om vissa restriktiva åtgärder mot Zimbabwe EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING (3) För att de åtgärder som föreskrivs i denna förordning skall vara verkningsfulla bör den träda i kraft omedelbart. med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, med beaktande av rådets förordning (EG) nr 314/2004 av den 19 februari 2004 om vissa restriktiva åtgärder mot Zim- babwe (1), särskilt artikel 11 b, och av följande skäl: (1) (2) Bilaga III till förordning (EG) nr 314/2004 innehåller en förteckning över personer vars penningmedel och eko- nomiska resurser har spärrats enligt den förordningen. Genom gemensam ståndpunkt 2007/120/GUSP av den 19 februari 2007 (2) ändras bilagan till gemensam stånd- punkt 2004/161/GUSP (3). Bilaga III till förordning (EG) nr 314/2004 bör därför ändras i enlighet med detta. HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE. Artikel 1 Bilaga III till förordning (EG) nr 314/2004 skall ändras i enlig- het med bilagan till den här förordningen. Artikel 2 Denna förordning träder i kraft samma dag som den offentlig- görs i Europeiska unionens officiella tidning. Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater. Utfärdad i Bryssel den 2 mars 2007. På kommissionens vägnar Eneko LANDÁBURU Generaldirektör för yttre förbindelser (1) EUT L 55, 24. 2. 2004, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 1791/2006, EUT L 363, 20. 12. 2006, s. 1. (2) EUT L 51, 20. 2. 2007, s. 25. (3) EUT L 50, 20. 2. 2004, s. 66. 6. 3. 2007 SV Europeiska unionens officiella tidning L 66/15 Bilaga III till förordning (EG) nr 314/2004 skall ändras på följande sätt: BILAGA 1. Följande fysiska person skall läggas till: ”Mavhaire, Dzikamai, ZANU-FP-partiets politbyrå, kommittémedlem. ” 2. Följande fysiska personer skall utgå: a) ”Jokonya, Tichaona, minister för information och offentlighetsfrågor, född 27. 12. 1938. ” b) ”Tungamirai, Josiah T. , minister för egen makt och främjande av ursprungsbefolkningens intressen, f. d. general- löjtnant i flyget (tidigare ZANU-FP-partiets politbyrå, sekreterare för egen makt och ursprungsbefolkningen), född 8. 10. 1948. ” 3. Följande ändringar skall göras: a) ”Chombo, Ignatius Morgan Chininya Minister för lokalt styre, offentliga arbeten och bostadsfrågor, född 1. 8. 1952” skall ersättas med följande: ”Chombo, Ignatius Morgan Chininya, minister för lokalt styre, offentliga arbeten och stadsutveckling, född den 1 augusti 1952. ” b) ”Lesabe, Thenjiwe V. ZANU-FP-partiets politbyrå, sekreterare för kvinnofrågor, född 1933” skall ersättas med följande: ”Lesabe, Thenjiwe V. , ZANU-FP-partiets politbyrå, kommittémedlem, född 1933. ” c) ”Madzongwe, Edna (alias Edina) ZANU-FP-partiets politbyrå, biträdande sekreterare för produktions- och arbets- marknadsfrågor, född 11. 7. 1943” skall ersättas med följande: ”Madzongwe, Edna (alias Edina), ZANU-FP-partiets politbyrå, ordförande i senaten, född den 11 juli 1943. ” d) ”Mutasa, Didymus Noel Edwin Minister för nationell säkerhet (tidigare minister för särskilda frågor vid presidentens kansli med ansvar för programmet för bekämpande av korruption och monopol och tidigare ZANU-FP-partiets politbyrå, sekreterare för yttre förbindelser), född 27. 7. 1935” skall ersättas med följande: ”Mutasa, Didymus Noel Edwin, minister för nationell säkerhet, jordreform och återflyttning vid presidentens kansli, ZANU-FP-partiets sekreterare för administration, född den 27 juli 1935. ” e) ”Mutiwekuziva, Kenneth Kaparadza Biträdande minister för utveckling av små och medelstora företag och syssel- sättning (tidigare biträdande minister för utveckling av små och medelstora företag), född 27. 5. 1948” skall ersättas med följande: ”Mutiwekuziva, Kenneth Kaparadza, biträdande minister för utveckling av små och medelstora företag och sysselsättning, född den 27 maj 1948. ” f) ”Ndlovu, Richard ZANU-FP-partiets politbyrå, biträdande sekreterare för kommissariatet, född 20. 6. 1942” skall ersättas med följande: ”Ndlovu, Richard, ZANU-FP-partiets politbyrå, biträdande sekreterare för kommissariatet, född den 26 juni 1942. ” L 66/16 SV Europeiska unionens officiella tidning 6. 3. 2007 g) ”Nyoni, Sithembiso Gile Glad Minister för utveckling av små och medelstora företag samt sysselsättning (tidigare minister för utveckling av små och medelstora företag), född 20. 9. 1949” skall ersättas med följande: ”Nyoni, Sithembiso Gile Glad, minister för utveckling av små och medelstora företag och sysselsättning, född den 20 september 1949. ” h) ”Zvinavashe, Vitalis F. d. general (tidigare ÖB), född 27. 9. 1943” skall ersättas med följande: ”Zvinavashe, Vitalis, ZANU-FP-partiets politbyrå, kommittén för egen makt och främjande av ursprungsbefolk- ningens intressen, född den 27 september 1943. ”

1999/483/EG: Kommissionens beslut av den 15 juli 1999 om avslutande av antidumpningsförfarandet avseende tråd av rostfritt stål med en diameter på mindre än 1 mm med ursprung i Republiken Korea [delgivet med nr K(1999) 1876]

1999-07-15

http://publications.europa.eu/resource/cellar/58819f2c-9bf0-4c67-b545-7ac3c6bd0ab7

swe

L 189/50 SV Europeiska gemenskapernas officiella tidning 22. 7. 1999 II (Rättsakter vilkas publicering inte är obligatorisk) KOMMISSIONEN KOMMISSIONENS BESLUT av den 15 juli 1999 om avslutande av antidumpningsförfarandet avseende tråd av rostfritt stål med en diameter på mindre än 1 mm med ursprung i Republiken Korea [delgivet med nr K(1999) 1876] (1999/483/EG) EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR BESLUTAT FÖLJANDE med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, med beaktande av rådets förordning (EG) nr 384/96 av den 22 december 1995 om skydd mot dumpad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska gemenskapen (1), senast ändrad genom förordning (EG) nr 905/98 (2), särskilt artikel 9. 3 i denna, efter samråd med rådgivande kommittén, och av följande skäl: 1. 2. A. PROVISORISKA ÅTGÄRDER (EG) nr 616/1999 (3) införde Genom förordning kommissionen en preliminär antidumpningstull på import av tråd av rostfritt stål med en diameter understi- gande 1 mm (nedan kallad fin ståltråd) enligt KN- nummer ex 7223 00 19 med ursprung i Sydkorea. B. EFTERFÖLJANDE FÖRFARANDE Efter utlämnandet av uppgifter om de viktigaste omstän- digheter och överväganden som låg till grund för beslutet att införa provisoriska åtgärder avseende import av fin ståltråd med ursprung i Sydkorea (nedan kallat utlämnande av uppgifter) lämnade flera berörda parter synpunkter skriftligen. De parter som begärde att bli hörda muntligen gavs tillfälle till detta. (1) EGT L 56, 6. 3. 1996, s. 1. (2) EGT L 128, 30. 4. 1998, s. 18. (3) EGT L 79, 24. 3. 1999, s. 1. 3. 4. 5. 6. 7. Kommissionen fortsatte att inhämta och kontrollera de upplysningar som den ansåg nödvändiga för dess slutgil- tiga avgöranden. Alla parter underrättades om de viktigaste omständig- heter och överväganden som låg till grund för avsikten att förfarandet avslutas. Parterna beviljades också en tid för att lämna synpunkter efter detta utlämnande av uppgifter. rekommendera att Parternas muntliga och skriftliga synpunkter togs under övervägande och om det bedömdes lämpligt ändrades de provisoriska avgörandena i enlighet därmed. C. PRODUKT SOM ÄR FÖREMÅL FÖR UNDERSÖKNING OCH LIKADAN PRODUKT Den produkt som berörs av undersökningen är fin ståltråd, innehållande minst 2,5 viktprocent nickel, annan än sådan som innehåller minst 28 men högst 31 viktprocent nickel och minst 20 men högst 22 viktpro- cent krom. tråd av rostfritt I undersökningens preliminära skede konstaterades att det fanns skillnader i fråga om fysiska egenskaper och användningsområden för som stål omfattas av denna undersökning, dvs. tråd med en diameter understigande 1 mm (fin tråd), och tråd av rostfritt stål med en diameter av minst 1 mm (tjock tråd). Av detta följer att tjock och fin tråd är utbytbar endast i högst begränsad utsträckning, eller inte alls. I förordning (EG) nr 616/1999 angavs dock att frågan huruvida en klar skiljelinje kunde dras mellan dessa två produkter skulle utredas ytterligare fram till det slutgil- tiga ställningstagandet. 22. 7. 1999 SV Europeiska gemenskapernas officiella tidning L 189/51 8. På grundval av de ytterligare uppgifter som inhämtats från berörda parter dras slutsatsen att tjock tråd och fin tråd är två olika produkter eftersom de har olika fysiska egenskaper och används för olika ändamål. Vad först gäller de fysiska egenskaperna har tjock respektive fin tråd av rostfritt stål olika egenskaper vad gäller draghåll- fasthet, kornstruktur och överdrag. Vad för det andra gäller de två produkternas olika användningsområden konstaterades att tjock tråd används för tyngre verk- stadstillämpningar såsom fästanordningar, armeringsele- ment och svetstrådar. Fin tråd, däremot, används i regel för precisionsinriktade tillämpningar såsom skärmar och filter (metalltrådsduk) med små öppningar för att filtrera mycket fina eller små partiklar (till exempel dammfilter eller kemiska filter), eller för medicinska och kirurgiska tillämpningar mm. 9. Med utgångspunkt från detta dras slutsatsen att fin och tjock tråd av rostfritt stål är två olika produkter som har olika egenskaper och användningsområden och inte är utbytbara från användarnas synpunkt. 10. Med hänsyn till detta, och eftersom ingen av de berörda parterna lämnade några synpunkter på kommissionens provisoriska avgöranden om den berörda produkten eller likadana produkten, bekräftas de sakuppgifter och avgöranden som framgår av skälen 7–12 i förordning (EG) nr 616/ 1999. om övervägandena rörande den D. DUMPNING 1. Normalvärde 11. Till följd av de synpunkter som mottagits från en expor- terande tillverkare efter utlämnandet av utgifter har konstaterats att vissa kostnader som använts vid faststäl- landet av normalvärdet borde fördelas på ett annat sätt. Normalvärdet för denna exporterande tillverkare har omräknats på grundval av den nya fördelningen. 12. Övriga avgöranden i skäl 13 i förordning (EG) nr 616/ 1999 bekräftas. 2. Exportpris 13. 14. En exporterande tillverkare påpekade ett fel i svaret på frågeformuläret, genom vilket vissa exporttransaktioner avseende grov ståltråd felaktigt rapporterats som försälj- ning av fin tråd. Med hänsyn till de inlämnade upplys- ningarna har kommissionen, som begärt, bortsett från de berörda transaktionerna vid fastställandet av export- priset. Eftersom inga andra argument rörande fastställandet av exportpriset framförts bekräftas den metod som framgår av skälen 14, 15 och 16 i förordningen om preliminär tull liksom alla andra avgöranden i de skälen. 15. 16. 3. Jämförelse Eftersom inga nya argument framförts beträffande de justeringar som gjorts för att jämförelsen skulle bli rättvis bekräftas de provisoriska avgörandena i skälen 17, 18 och 19 i förordning (EG) nr 616/1999. 4. Dumpningsmarginaler Eftersom inga nya argument framställts rörande faststäl- landet av dumpningsmarginalen bekräftas den metod som framgår i skäl 20 i förordning (EG) nr 616/1999. Jämförelsen mellan normalvärdena och exportpriserna visade att det förekom en begränsad dumpning vad gäller vissa av de berörda exporterande tillverkarna. Dock låg den vägda genomsnittliga landsomfattande dumpningsmarginalen, uttryckt i procent av priset cif vid gemenskapens gräns, för alla de exporterande tillver- kare som undersökts (vilka representerar all export till gemenskapen av fin ståltråd med ursprung i Sydkorea) under miniminivån, dvs. under 2 %. Under dessa förhål- anses landen måste Sydkoreas dumpningsmarginal försumbar i enlighet med artikel 9. 3 i förordning (EG) nr 384/96. E. FÖRESLAGNA ÅTGÄRDER 17. Mot bakgrund av det ovannämnda konstaterandet att den landsomfattande vägda genomsnittliga dumpnings- marginalen för import med ursprung i Sydkorea ligger under miniminivån bör detta förfarande avslutas i enlighet med artikel 9. 3 i förordning (EG) nr 384/96. 18. Belopp för vilka säkerhet ställts i form av preliminär antidumpningstull i enlighet med förordning (EG) nr 616/1999 bör frisläppas. HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE. Enda artikel Antidumpningsförfarandet avseende import av tråd av 1. rostfritt stål med en diameter understigande 1 mm, innehål- lande minst 2,5 viktprocent nickel, annan än sådan som inne- håller minst 28 men högst 31 viktprocent nickel och minst 20 enligt KN-nummer men högst 22 viktprocent 7223 00 19 10), med ex 7223 00 19 ursprung i Sydkorea, skall avslutas. (TARIC-nummer krom, 2. Belopp för vilka säkerhet ställts i form av preliminär antidumpningstull i enlighet med förordning (EG) nr 616/1999 skall frisläppas. Utfärdat i Bryssel den 15 juli 1999. På kommissionens vägnar Leon BRITTAN Vice ordförande

Gemensamma EES-kommitténs beslut nr 143/2007 av den 26 oktober 2007 om ändring av bilaga XI (Teletjänster) till EES-avtalet

2007-10-26

http://publications.europa.eu/resource/cellar/e4d52333-18b3-4012-a1c4-1265f116f995

swe

L 100/84 SV Europeiska unionens officiella tidning 10. 4. 2008 GEMENSAMMA EES-KOMMITTÉNS BESLUT nr 143/2007 av den 26 oktober 2007 om ändring av bilaga XI (Teletjänster) till EES-avtalet GEMENSAMMA EES-KOMMITTÉN HAR BESLUTAT FÖLJANDE med beaktande av avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, ändrat genom protokollet med justeringar av avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, nedan kallat avtalet, särskilt artikel 98, och av följande skäl: (1) (2) Bilaga XI till avtalet ändrades genom gemensamma EES-kommitténs beslut nr 115/2007 av den 28 september 2007 (1). Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 717/2007 av den 27 juni 2007 om roaming i allmänna mobiltelefonnät i gemenskapen och om ändring av direktiv 2002/21/EG (2) bör införlivas med avtalet. HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE. Bilaga XI till avtalet ska ändras på följande sätt: Artikel 1 1. Följande punkt ska införas efter punkt 5ct (kommissionens beslut 2005/928/EG): ”5cu. 32007 R 0717: Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 717/2007 av den 27 juni 2007 om roaming i allmänna mobiltelefonnät i gemenskapen och om ändring av direktiv 2002/21/EG (EUT L 171, 29. 6. 2007, s. 32)” 2. Följande ska läggas till i punkt 5cl (Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/21/EG): ”, ändrat genom — 32007 R 0717: Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 717/2007 av den 27 juni 2007 (EUT L 171, 29. 6. 2007, s. 32)” Texten till förordning (EG) nr 717/2007 på isländska och norska, som ska offentliggöras i EES-supplementet till Europeiska unionens officiella tidning, ska vara giltig. Artikel 2 Detta beslut träder i kraft dagen efter det att den sista anmälan enligt artikel 103. 1 i avtalet har gjorts till gemensamma EES-kommittén (*). Artikel 3 (1) EUT L 47, 21. 2. 2008, s. 36. (2) EUT L 171, 29. 6. 2007, s. 32. (*) Konstitutionella krav finns angivna. 10. 4. 2008 SV Europeiska unionens officiella tidning L 100/85 Detta beslut ska offentliggöras i EES-delen av och EES-supplementet till Europeiska unionens officiella tidning. Artikel 4 Utfärdat i Bryssel den 26 oktober 2007. På gemensamma EES-kommitténs vägnar Stefán Haukur JÓHANNESSON Ordförande

Eurons växelkurs (Källa: Referensväxelkurs offentliggjord av Europeiska centralbanken.) 19 juni 2020 2020/C 208/01

2020-06-22

http://publications.europa.eu/resource/cellar/e5b5f0e7-b454-11ea-bb7a-01aa75ed71a1

swe

C_2020208SV. 01000101. xml 22. 6. 2020    SV Europeiska unionens officiella tidning C 208/1 Eurons växelkurs (1) 19 juni 2020 (2020/C 208/01) 1 euro =   Valuta Kurs USD US-dollar 1,1210 JPY japansk yen 119,77 DKK dansk krona 7,4554 GBP pund sterling 0,90505 SEK svensk krona 10,5670 CHF schweizisk franc 1,0656 ISK isländsk krona 154,60 NOK norsk krona 10,7135 BGN bulgarisk lev 1,9558 CZK tjeckisk koruna 26,683 HUF ungersk forint 345,44 PLN polsk zloty 4,4516 RON rumänsk leu 4,8428 TRY turkisk lira 7,6887 AUD australisk dollar 1,6261 CAD kanadensisk dollar 1,5209 HKD Hongkongdollar 8,6889 NZD nyzeeländsk dollar 1,7403 SGD singaporiansk dollar 1,5623 KRW sydkoreansk won 1 353,53 ZAR sydafrikansk rand 19,4440 CNY kinesisk yuan renminbi 7,9332 HRK kroatisk kuna 7,5665 IDR indonesisk rupiah 15 927,67 MYR malaysisk ringgit 4,7854 PHP filippinsk peso 56,133 RUB rysk rubel 77,6565 THB thailändsk baht 34,765 BRL brasiliansk real 6,0029 MXN mexikansk peso 25,3126 INR indisk rupie 85,3520 (1)  Källa: Referensväxelkurs offentliggjord av Europeiska centralbanken

Sag T-373/13 P: Rettens dom af 12. marts 2014 — Alsteens mod Kommissionen (Appel — personalesag — midlertidigt ansatte — forlængelse af kontrakt — åbenbar afvisning af søgsmålet i første instans — retten til at blive hørt — udskillelse af kendelse vedrørende forlængelse af kontrakten)

2014-03-12

http://publications.europa.eu/resource/cellar/4728db72-ceb1-11e3-b682-01aa75ed71a1

dan

C_2014129DA. 01002101. xml 28. 4. 2014    DA Den Europæiske Unions Tidende C 129/21 Rettens dom af 12. marts 2014 — Alsteens mod Kommissionen (Sag T-373/13 P) (1) ((Appel - personalesag - midlertidigt ansatte - forlængelse af kontrakt - åbenbar afvisning af søgsmålet i første instans - retten til at blive hørt - udskillelse af kendelse vedrørende forlængelse af kontrakten)) 2014/C 129/27 Processprog: fransk Parter Appellant: Geoffroy Alsteens (Marcinelle, Belgien) (ved advokaterne S. Orlandi, D. de Abreu Caldas og J. -N. Louis) Den anden part i appelsagen: Europa-Kommissionen (ved J. Currall og D. Martin, som befuldmægtigede) Sagens genstand Appel af kendelse afsagt af Retten for EU-personalesager (Tredje Afdeling) den 8. maj 2013 i sag F-87/12, endnu ikke trykt i Samling af Afgørelser, Alsteens mod Kommissionen, med påstand om ophævelse af denne kendelse Konklusion 1) Kendelse afsagt af Retten for EU-personalesager (Tredje Afdeling) den 8. maj 2013 i sag F-87/12, Alsteens mod Kommissionen, annulleres. 2) Sagen hjemvises til Personaleretten. 3) Afgørelsen om sagens omkostninger udsættes. (1)  EUT C 325 af 9. 11. 2013

Förhandsanmälan av en koncentration (Ärende M.9874 – Tokyo Century Corporation/Nippon Telegraph and Telephone Corporation/JV) Ärendet kan komma att handläggas enligt ett förenklat förfarande (Text av betydelse för EES) 2020/C 205/12

2020-06-19

http://publications.europa.eu/resource/cellar/66485fe7-b1fe-11ea-bb7a-01aa75ed71a1

swe

C_2020205SV. 01002501. xml 19. 6. 2020    SV Europeiska unionens officiella tidning C 205/25 Förhandsanmälan av en koncentration (Ärende M. 9874 – Tokyo Century Corporation/Nippon Telegraph and Telephone Corporation/JV) Ärendet kan komma att handläggas enligt ett förenklat förfarande (Text av betydelse för EES) (2020/C 205/12) 1. Europeiska kommissionen mottog den 12 juni 2020 en anmälan av en föreslagen koncentration i enlighet med artikel 4 i rådets förordning (EG) nr 139/2004 (1). Denna anmälan berör följande företag: — Tokyo Century Corporation (Tokyo Century, Japan). — Nippon Telegraph and Telephone Corporation (NTT, Japan). — NTT Finance Corporation, det gemensamma företaget (JV, Japan). Tokyo Century och NTT förvärvar, på det sätt som avses i artikel 3. 1 b och 3. 4 i koncentrationsförordningen, gemensam kontroll över JV. Koncentrationen genomförs genom förvärv av aktier i ett nyskapat företag som utgör ett gemensamt företag. 2. De berörda företagen bedriver följande affärsverksamhet: — Tokyo Century: finansföretag som tillhandahåller finansiering av leasing. — NTT: telekommunikationsföretag verksamt inom affärssegmenten regional kommunikation, mobilkommunikation, långdistanskommunikation och internationell kommunikation. — JV (det gemensamma företaget): globalt finans- och leasingföretag verksamt inom tillhandahållande av leasingtjänster för luftfartssektorn. 3. Kommissionen har vid en preliminär granskning kommit fram till att den anmälda transaktionen kan omfattas av koncentrationsförordningen, dock med det förbehållet att ett slutligt beslut i denna fråga fattas senare. Det bör noteras att detta ärende kan komma att handläggas enligt ett förenklat förfarande, i enlighet med kommissionens tillkännagivande om ett förenklat förfarande för handläggning av vissa koncentrationer enligt rådets förordning (EG) nr 139/2004 (2). 4. Kommissionen uppmanar berörda tredje parter att till den lämna eventuella synpunkter på den föreslagna koncentrationen. Synpunkterna ska ha kommit in till kommissionen senast tio dagar efter detta offentliggörande. Följande referens bör alltid anges: Tokyo Century Corporation/Nippon Telegraph and Telephone Corporation/JV Synpunkterna kan sändas till kommissionen per e-post, per fax eller per brev. Använd följande kontaktuppgifter: E-post: COMP-MERGER-REGISTRY@ec. europa. eu Fax +32 22964301 Adress: Europeiska kommissionen Generaldirektoratet för konkurrens Registreringsenheten för företagskoncentrationer 1049 Bryssel BELGIEN (1)  EUT L 24, 29. 1. 2004, s. 1 (koncentrationsförordningen). (2)  EUT C 366, 14. 12. 2013, s. 5

Euroens vekselkurs

2009-04-30

http://publications.europa.eu/resource/cellar/a62943d3-8e1b-45f5-9a49-9b9bad8657bd

dan

C_2009099DA. 01000201. xml 30. 4. 2009    DA Den Europæiske Unions Tidende C 99/2 Euroens vekselkurs (1) 29. april 2009 2009/C 99/02 1 euro =   Valuta Kurs USD amerikanske dollar 1,3266 JPY japanske yen 128,53 DKK danske kroner 7,4483 GBP pund sterling 0,89875 SEK svenske kroner 10,7597 CHF schweiziske franc 1,5064 ISK islandske kroner   NOK norske kroner 8,7320 BGN bulgarske lev 1,9558 CZK tjekkiske koruna 26,690 EEK estiske kroon 15,6466 HUF ungarske forint 289,20 LTL litauiske litas 3,4528 LVL lettiske lats 0,7092 PLN polske zloty 4,4140 RON rumænske leu 4,1883 TRY tyrkiske lira 2,1182 AUD australske dollar 1,8434 CAD canadiske dollar 1,5942 HKD hongkongske dollar 10,2816 NZD newzealandske dollar 2,3233 SGD singaporeanske dollar 1,9708 KRW sydkoreanske won 1 771,85 ZAR sydafrikanske rand 11,3115 CNY kinesiske renminbi yuan 9,0547 HRK kroatiske kuna 7,4225 IDR indonesiske rupiah 14 333,91 MYR malaysiske ringgit 4,7592 PHP filippinske pesos 64,713 RUB russiske rubler 43,9300 THB thailandske bath 46,915 BRL brasilianske real 2,8973 MXN mexicanske pesos 18,1459 INR indiske rupee 66,3760 (1)  Kilde: Referencekurs offentliggjort af Den Europæiske Centralbank

2007/815/EG: Kommissionens beslut av den 29 november 2007 om genomförande av Europaparlamentets och rådets beslut nr 573/2007/EG med avseende på antagandet av strategiska riktlinjer för 2008–2013 [delgivet med nr K(2007) 5738]

2007-11-29

http://publications.europa.eu/resource/cellar/81732892-26fa-496d-87db-7155be360743

swe

12. 12. 2007 SV Europeiska unionens officiella tidning L 326/29 KOMMISSIONENS BESLUT av den 29 november 2007 om genomförande av Europaparlamentets och rådets beslut nr 573/2007/EG med avseende på antagandet av strategiska riktlinjer för 2008–2013 [delgivet med nr K(2007) 5738] (Endast de bulgariska, engelska, estniska, litauiska, maltesiska, nederländska, polska, portugisiska, rumänska, slovakiska, slovenska, spanska, svenska, tjeckiska, tyska och ungerska texterna är giltiga) franska, grekiska, italienska, lettiska, finska, (2007/815/EG) EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DETTA BESLUT med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, (6) med beaktande av Europaparlamentets och rådets beslut nr 573/2007/EG av den 23 maj 2007 om inrättande av Europe- iska flyktingfonden för perioden 2008–2013 som en del av det allmänna programmet ”Solidaritet och hantering av migrations- strömmar” (1) beslut om upphävande och 2004/904/EG, särskilt artikel 17, och rådets av kungariket genom en skrivelse av 27 oktober 2005 med- delat sin önskan att delta i antagandet och tillämpningen av beslut nr 573/2007/EG. Åtgärderna i detta beslut överensstämmer med yttrandet från den gemensamma kommittén ”Solidaritet och han- tering av migrationsströmmar” som inrättades genom ar- tikel 56 i Europaparlamentets och rådets beslut nr 574/2007/EG av den 23 maj 2007 om inrättande av fonden för yttre gränser för perioden 2007–2013 som en del av det allmänna programmet ”Solidaritet och han- tering av migrationsströmmar” (2). av följande skäl: (1) (2) (3) (4) (5) Kommissionen bör fastställa strategiska riktlinjer som anger ramen för finansiering från fonden med avseende på den fleråriga programplaneringen 2008–2013. i Riktlinjerna bör avgränsa prioriteringarna och även, enlighet med artikel 14. 4 i beslut nr 573/2007/EG, de särskilda prioriteringar som möjliggör för medlemsstater som inte omfattas av Sammanhållningsfonden att utöka samfinansieringen av gemenskapens bidrag till 75 % för projekt som samfinansieras genom fonden. I enlighet med artikel 2 i protokollet om Danmarks ställ- ning, som är fogat till fördraget om Europeiska unionen och fördraget om upprättandet av Europeiska gemenska- pen, är detta beslut inte bindande för eller tillämpligt i Danmark. I enlighet med artikel 3 i protokollet om Förenade kungarikets och Irlands ställning, som är fogat till för- draget om Europeiska unionen och fördraget om upp- rättandet av Europeiska gemenskapen, har Irland genom en skrivelse av den 6 september 2005 meddelat sin öns- kan att delta i antagandet och tillämpningen av beslut nr 573/2007/EG. I enlighet med artikel 3 i protokollet om Förenade kungarikets och Irlands ställning, som är fogat till för- draget om Europeiska unionen och fördraget om upp- rättandet av Europeiska gemenskapen, har Förenade HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE. Artikel 1 Riktlinjerna för prioriteringarna och de särskilda prioriteringarna för den fleråriga programplaneringen 2008–2013 anges i bila- gan. Artikel 2 Detta beslut riktar sig till Konungariket Belgien, Republiken Bulgarien, Republiken Tjeckien, Förbundsrepubliken Tyskland, Republiken Estland, Irland, Hellenska republiken, Konungariket Spanien, Republiken Frankrike, Republiken Italien, Republiken Cypern, Republiken Lettland, Republiken Litauen, Storhertigdö- met Luxemburg, Republiken Ungern, Republiken Malta, Kon- ungariket Nederländerna, Republiken Österrike, Republiken Po- len, Republiken Portugal, Rumänien, Republiken Slovenien, Re- publiken Slovakien, Republiken Finland, Konungariket Sverige samt Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland. Utfärdat i Bryssel den 29 november 2007. På kommissionens vägnar Franco FRATTINI Vice ordförande (1) EUT L 144, 6. 6. 2007, s. 1. (2) EUT L 144, 6. 6. 2007, s. 22. L 326/30 SV Europeiska unionens officiella tidning 12. 12. 2007 De strategiska riktlinjer som anges nedan ska ses mot bakgrund av det arbete för en effektivare hantering av migrations- strömmar på alla nivåer som inleddes vid Europeiska rådets möte i Tammerfors 1999. BILAGA Riktlinjerna ska framför allt bidra till att ge verkan åt gemenskapens prioriteringar för att främja genomförandet av det gemensamma europeiska asylsystemet för vart och ett av de mål som anges i artikel 3. 1 i beslut nr 573/2007/EG. Det slutgiltiga målet för det gemensamma europeiska asylsystemet är att skapa lika villkor genom ett system som ger garantier för att de som verkligen är i behov av skydd har tillgång till en hög skyddsnivå på likvärdiga villkor i alla medlemsstater, samtidigt som de som konstateras inte behöva något skydd behandlas rättvist och effektivt. I detta sammanhang är Europeiska flyktingfonden (nedan kallad fonden) ett stödinstrument för medlemsstaternas ansträngningar att genomföra EU:s flyktingpolitik. Fondens medel kan komplettera, stimulera och fungera som katalysator för de mål som ska uppfyllas samt minska skillnaderna och höja standarderna. När medlemsstaterna utarbetar sina utkast till fleråriga program bör de se till att de tillgängliga medlen från denna fond inriktas på åtminstone de två första prioriteringarna nedan (den tredje är frivillig). PRIORITERING 1: Genomförande av de principer och åtgärder som fastställs i gemenskapens regelverk på flyktingområdet, även de som rör målen för integration Denna prioritering bör bidra till att säkerställa lämpliga mottagningsvillkor för flyktingar, rättvisa och effektiva förfar- anden och en fullständig tillämpning av Genèvekonventionen som omfattar samtliga fondens målgrupper på grundval av följande gemenskapsinstrument: a) Rådets förordning (EG) nr 343/2003 av den 18 februari 2003 om kriterier och mekanismer för att avgöra vilken medlemsstat som har ansvaret för att pröva en asylansökan som en medborgare i tredje land har gett in i någon medlemsstat (Dublinförordningen) (1). b) Rådets förordning (EG) nr 2725/2000 av den 11 december 2000 om inrättande av Eurodac för jämförelse av fingeravtryck för en effektiv tillämpning av Dublinkonventionen (Eurodacförordningen) (2). c) Rådets förordning (EG) nr 407/2002 av den 28 februari 2002 om vissa tillämpningsföreskrifter för förordning (EG) nr 2725/2000 om inrättande av Eurodac för jämförelse av fingeravtryck för en effektiv tillämpning av Dublinkonven- tionen (3). d) Rådets direktiv 2001/55/EG av den 20 juli 2001 om miniminormer för att ge tillfälligt skydd vid massiv tillströmning av fördrivna personer och om åtgärder för att främja en balans mellan medlemsstaternas insatser för att ta emot dessa personer och bära följderna av detta (direktivet om tillfälligt skydd) (4). e) Rådets direktiv 2003/9/EG av den 27 januari 2003 om miniminormer för mottagande av asylsökande i medlems- staterna (direktivet om mottagningsvillkor) (5). f) Rådets direktiv 2003/86/EG av den 22 september 2003 om rätt till familjeåterförening (6), när det gäller bestämmel- serna som rör flyktingar. g) Rådets direktiv 2004/83/EG av den 29 april 2004 om miniminormer för när tredjelandsmedborgare eller statslösa personer skall betraktas som flyktingar eller som personer som av andra skäl behöver internationellt skydd samt om dessa personers rättsliga ställning och om innehållet i det beviljade skyddet (direktivet om villkor för flyktingstatus) (7). (1) EUT L 50, 25. 2. 2003, s. 1. (2) EGT L 316, 15. 12. 2000, s. 1. (3) EGT L 62, 5. 3. 2002, s. 1. (4) EGT L 212, 7. 8. 2001, s. 12. (5) EUT L 31, 6. 2. 2003, s. 18. (6) EUT L 251, 3. 10. 2003, s. 12. (7) EUT L 304, 30. 9. 2004, s. 12. 12. 12. 2007 SV Europeiska unionens officiella tidning L 326/31 h) Rådets direktiv 2005/85/EG av den 1 december 2005 om miniminormer för medlemsstaternas förfaranden för beviljande eller återkallande av flyktingstatus (direktivet om asylförfaranden) (1). Inom ramen för denna prioritering kan gemenskapens bidrag utökas till 75 % för projekt som tar upp följande särskilda prioriteringar: 1) Åtgärder som syftar till att ta hänsyn till utsatta gruppers särskilda behov, särskilt underåriga utan medföljande vuxen, och närmare bestämt åtgärder som syftar till att förbättra de definitioner och förfaranden som tillämpas av medlems- staterna för att identifiera utsatta asylsökande och på lämpligt sätt tillgodose sådana behov. 2) Åtgärder för att förbättra identifieringen av personer som är i behov av internationellt skydd och behandlingen av deras ansökningar vid gränserna, särskilt genom utarbetande av särskilda utbildningsprogram. PRIORITERING 2: Utvecklande av referensverktyg och utvärderingsmetoder för att bedöma och förbättra kvaliteten i förfarandena för att behandla ansökningar om internationellt skydd och för att stödja administrativa strukturer för att möta de utmaningar som det förbättrade praktiska samarbetet med andra medlemsstater har medfört Inom ramen för denna prioritering kan gemenskapens bidrag utökas till 75 % för projekt som tar upp följande särskilda prioriteringar: 1) Åtgärder för att utföra oberoende utvärderingar av hur det nationella asylsystemet fungerar och hur man kan göra det mera effektivt. 2) Utvecklandet av verktyg för att förbättra enhetligheten i det nationella beslutsfattandet om tillämpningen av EU:s regelverk, såsom att göra rättspraxisdatabaser tillgängliga för alla berörda parter. 3) Åtgärder för att öka de nationella asylmyndigheternas förmåga att samarbeta med andra medlemsstaters asylmyndig- heter, och särskilt för att sammanställa, analysera och bedöma information om ursprungsländer eller ursprungsregio- ner i syfte att dela denna information med andra medlemsstater. PRIORITERING 3: Åtgärder för att förbättra ansvarsfördelningen mellan medlemsländer och tredjeländer (fri- villig) Denna prioritering omfattar i synnerhet stöd till medlemsstaternas frivilliga ansträngningar när det gäller överförandet av tredjelandsmedborgare eller statslösa personer från ett tredjeland till en medlemsstat där de har rätt att uppehålla sig med flyktingstatus eller status som ger samma rättigheter och förmåner enligt nationell rätt och gemenskapsrätt som flykting- status, och överförandet av asylsökanden eller personer som åtnjuter internationellt skydd mellan medlemsstater. Inom ramen för denna prioritering kan gemenskapens bidrag utökas till 75 % för projekt som tar upp följande särskilda prioriteringar: 1) Åtgärder som rör vidarebosättning av personer från ett land eller en region som är föremål för genomförandet av ett regionalt skyddsprogram. 2) Åtgärder som syftar till att överföra asylsökanden eller personer som åtnjuter internationellt skydd från en medlemsstat vars asylmyndigheter är särskilt belastade. (1) EUT L 326, 13. 12. 2005, s. 13

Euroens vekselkurs

2017-08-31

http://publications.europa.eu/resource/cellar/89f041e1-8e19-11e7-b92d-01aa75ed71a1

dan

C_2017287DA. 01000201. xml 31. 8. 2017    DA Den Europæiske Unions Tidende C 287/2 Euroens vekselkurs (1) 30. august 2017 (2017/C 287/02) 1 euro =   Valuta Kurs USD amerikanske dollar 1,1916 JPY japanske yen 131,25 DKK danske kroner 7,4391 GBP pund sterling 0,92246 SEK svenske kroner 9,5095 CHF schweiziske franc 1,1422 ISK islandske kroner   NOK norske kroner 9,2845 BGN bulgarske lev 1,9558 CZK tjekkiske koruna 26,045 HUF ungarske forint 305,68 PLN polske zloty 4,2598 RON rumænske leu 4,5915 TRY tyrkiske lira 4,1235 AUD australske dollar 1,5016 CAD canadiske dollar 1,4961 HKD hongkongske dollar 9,3259 NZD newzealandske dollar 1,6477 SGD singaporeanske dollar 1,6167 KRW sydkoreanske won 1 338,36 ZAR sydafrikanske rand 15,5563 CNY kinesiske renminbi yuan 7,8559 HRK kroatiske kuna 7,4135 IDR indonesiske rupiah 15 903,69 MYR malaysiske ringgit 5,0887 PHP filippinske pesos 61,040 RUB russiske rubler 69,8224 THB thailandske bath 39,597 BRL brasilianske real 3,7768 MXN mexicanske pesos 21,2869 INR indiske rupee 76,2925 (1)  Kilde: Referencekurs offentliggjort af Den Europæiske Centralbank

Offentliggörande av en ansökan om ändring i enlighet med artikel 50.2 a i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012 om kvalitetsordningar för jordbruksprodukter och livsmedel

2016-10-18

http://publications.europa.eu/resource/cellar/1d68fe3e-94ff-11e6-8e27-01aa75ed71a1

swe

C_2016384SV. 01001901. xml 18. 10. 2016    SV Europeiska unionens officiella tidning C 384/19 Offentliggörande av en ansökan om ändring i enlighet med artikel 50. 2 a i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012 om kvalitetsordningar för jordbruksprodukter och livsmedel (2016/C 384/09) Genom detta offentliggörande tillgodoses den rätt att göra invändningar som fastställs i artikel 51 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012 (1). SAMMANFATTANDE DOKUMENT ”FOLAR DE VALPAÇOS” EU-nr: PT-PGI-0005-01392 – 23. 10. 2015 SUB ( ) SGB ( X ) 1. Benämning ”Folar de Valpaços” 2. Medlemsstat eller tredjeland Portugal 3. Beskrivning av jordbruksprodukten eller livsmedlet 3. 1   Produkttyp Klass 2. 3 Bröd, konditorivaror, konfekt, skorpor och andra bagerivaror 3. 2   Beskrivning av den produkt för vilken namnet i punkt 1 är tillämpligt ”Folar de Valpaços” är ett rektangulärt bakverk som framställs med en bröddeg gjord på vete som berikats med ägg, olivolja med den skyddade ursprungsbeteckningen Trás-os-Montes eller en olivolja med liknande organoleptiska egenskaper, margarin av vegetabiliskt ursprung och/eller ister. Det är fyllt med fett och/eller randigt, saltat och torkat (ej rökt) griskött, saltat och torkat (ej rökt) sidfläsk, rökt salami av fläskkött (”salpicão” och ”linguiça”), skinka av fläskkött som förädlats genom rökning eller naturlig förädling och/eller rökt fläskbog. Den ”Folar de Valpaços” som saluförs har följande fysiska och organoleptiska egenskaper: Tabell 1 Redogörelse för de minsta och största värdena för alla de fysiska parametrarna hos ”Folar de Valpaços”   ”Folar de Valpaços” Min. Max. Längd (cm) 15 40 Bredd (cm) 10 25 Höjd (cm) 8 12 Vikt (kg) 0,5 2 Förhållande deg/fyllning efter bakning 25 % 50 % Tabell 2 Visuella och organoleptiska egenskaper hos ”Folar de Valpaços” Utseende Rektangulär ”Folar” (typ av bröd) som genom gräddningen får en tunn, slät och glänsande skorpa, och vars färg är gul till ljusbrun. Invändigt utseende Inkråmet är luftigt och håligt, av gulaktig färg och med spridda fläckar som är en aning flottiga och mörkröda då de består av rökta produkter (”salpicão”, ”linguiça” eller andra sorter som kryddats med röd paprika). Jämnt fördelade över inkråmet finns även olika stora bitar av det kött som utgör fyllningen, likt en mosaik där de olika köttsorternas skilda färger kan urskiljas. Organoleptiska egenskaper Inkråmet är aromatiskt och mjukt, lätt saltat och saftigt och har smak av ägg och olivolja, med en arom som påminner om rökta produkter. Produkten har en smak och arom som är karakteristisk för den olivolja som används, och det rökta köttet och de olika köttprodukter som utgör fyllningen ger växelvis olika upplevelser genom sina smaker, aromer och konsistenser. 3. 3   Foder (endast för produkter av animaliskt ursprung) och råvaror (endast för bearbetade produkter) Den extra jungfruoljan Trás-os-Montes med skyddad ursprungsbeteckning (eller en olivolja med liknande organoleptiska egenskaper) som används vid framställningen av ”Folar de Valpaços” har specifika aromatiska och smakmässiga egenskaper som överförs till bröddegen, och därigenom till slutprodukten. Den mycket fruktiga smaken hos ”Folar de Valpaços” har således sitt ursprung i de smak- och doftmässiga egenskaper som påminner om färsk frukt och den söta, bittra och kryddstarka smaken från den olivolja den har framställts av. 3. 4   Särskilda steg i produktionsprocessen som måste äga rum i det avgränsade geografiska området Beredning och knådning av degen, jäsning, fyllning och förhandsinfrysning. Förhandsinfrysning – när degen har jäst färdigt kan ”Folar de Valpaços” förhandsinfrysas/djupfrysas. Denna process sker på produktionsplatsen så att mikrobiologisk kontaminering undviks. Transport till andra orter för ytterligare förädling skulle medföra en oacceptabel risk för kontaminering. 3. 5   Särskilda regler för skivning, rivning, förpackning osv. av den produkt som det registrerade namnet avser ”Folar de Valpaços” saluförs styckvis (hel) eller i portioner som förpackas på följande sätt: a) Vid direkt försäljning vid produktionsanläggningen: på en individuell bricka b) När den skickas till andra orter för konsumtion: — förpackad i omslagspapper eller i en stängd papperspåse, — vakuumförpackad, — förpackad infryst/djupfryst. Märk väl: ”Folar de Valpaços” får infrysas/djupfrysas färdiggräddad, så länge den inte redan har förhandsinfrysts/djupfrysts. Den vakuumförpackning eller förpackning i infryst/djupfryst form som avses ovan sker på produktionsplatsen så att mikrobiologisk kontaminering undviks. Transport till andra orter för ytterligare förädling skulle medföra en oacceptabel risk för kontaminering. 3. 6   Särskilda regler för märkning av den produkt som det registrerade namnet avser Utöver de uppgifter som är obligatoriska enligt lagstiftning ska varje etikett för ”Folar de Valpaços” innehålla följande: — Uppgiften ”Folar de Valpaços – Skyddad geografisk beteckning” eller ”Folar de Valpaços – SGB” (fastsatt centralt i den övre delen av brödet). — Logotypen för ”Folar de Valpaços”. 4. Kort beskrivning av det geografiska området Kommunen Valpaços. 5. Samband med det geografiska området Sambandet mellan ”Folar de Valpaços” och det geografiska området baseras på bakverkets renommé. Termen ”folar” som ofta kopplas samman med presenter och/eller gåvor betyder ”det bästa”. Traditionellt framställdes ”folar” under påsken för att på påskdagen samlas in från hushållen av kyrkoherden under det så kallade ”Compasso” eller påskbesöket. ”Folar” bestod av de finaste produkterna som jorden och befolkningen kunde erbjuda – mjöl, ägg, olivolja av sorterna ”Madural”, ”Verdial” och ”Cobrançosa”, konserverat griskött och traditionella rökta köttprodukter från Valpaços – kryddat med ”vinha de alho” (marinad gjord på vin och vitlök) och rökt på trä från samma skogsrika region, av t. ex. ek, tall och vinranka. Även om ”folar” utan tvekan än i dag är en viktig del av påsktraditionerna, finner man även bakverket ofta på middagsborden i Valpaços hela året runt och det är oumbärligt vid alla familjefester och högtider. ”Folar de Valpaços” skiljer sig från liknande bröd genom metoden för beredning av degen, vilken består av två jäsningsfaser som är specifika för kommunen Valpaços. Den tidigaste hänvisningen till ett recept som benämns ”Folar de Valpaços” gjordes 1959 i ett verk med titeln Livro de Pantagruel (”Boken om Pantagruel”) av Bertha Rosa Limpo (1959), och denna benämning förekom sedan i flera verk om portugisisk matlagning, varav den viktigaste är kokboken Cozinha Tradicional Portuguesa (”Traditionell portugisisk matlagning”) av Maria de Lurdes Modesto (1982). År 1961 vann ”Folar de Valpaços” av Maria Eugénia Cerqueira da Mota från Valpaços 1:a pris i Concurso Nacional de Cozinha e Doçaria Portuguesa (nationellt mästerskap i portugisisk matlagning och bakning) som anordnades av det portugisiska tv-bolaget RTP (Barroso da Fonte, 2003). ”Folar de Valpaços” renommé och namn omnämndes av Virgilio Nogueiro Gomes i hans verk Transmontanices – Causas de Comer (2010), i krönikorna Folares e a Pascoa (2009) och i Cadernos de Receitas (2012). De råvaror som används, yrkeskunnandet hos regionens producenter som följer en historisk tradition som förs vidare från generation till generation, det goda rykte och den historia som förknippas med denna produkt och staden Valpaços är faktorer som tillsammans rättfärdigar att framställningen av denna produkt bör begränsas till kommunen i fråga. Hänvisning till offentliggörandet av produktspecifikationen (artikel 6. 1 andra stycket i den här förordningen) http://www. dgadr. mamaot. pt/images/docs/val/dop_igp_etg/Valor/CE_Folar_Valpacos. pdf (1)  EUT L 343, 14. 12. 2012, s. 1

Bekendtgørelse til de personer, der er omfattet af de restriktive foranstaltninger i Rådets afgørelse 2011/273/FUSP som gennemført ved Rådets gennemførelsesafgørelse 2011/488/FUSP, og i Rådets forordning (EU) nr. 442/2011 som gennemført ved Rådets gennemførelsesforordning (EU) nr. 755/2011 om restriktive foranstaltninger over for Syrien

2011-08-02

http://publications.europa.eu/resource/cellar/a55cd0ad-66d2-4ec9-96f8-2042450f5249

dan

C_2011227DA. 01000301. xml 2. 8. 2011    DA Den Europæiske Unions Tidende C 227/3 Bekendtgørelse til de personer, der er omfattet af de restriktive foranstaltninger i Rådets afgørelse 2011/273/FUSP som gennemført ved Rådets gennemførelsesafgørelse 2011/488/FUSP, og i Rådets forordning (EU) nr. 442/2011 som gennemført ved Rådets gennemførelsesforordning (EU) nr. 755/2011 om restriktive foranstaltninger over for Syrien 2011/C 227/02 RÅDET FOR DEN EUROPÆISKE UNION Følgende oplysninger bekendtgøres hermed for de personer, der er anført i bilaget til Rådets afgørelse 2011/273/FUSP som gennemført ved Rådets gennemførelsesafgørelse 2011/488/FUSP (1) og i bilag II til Rådets forordning (EU) nr. 442/2011 som gennemført ved Rådets gennemførelsesforordning (EU) nr. 755/2011 (2) om restriktive foranstaltninger over for Syrien. Rådet for Den Europæiske Union har besluttet, at de personer, der er nævnt i ovennævnte bilag, skal opføres på listerne over personer og enheder, som er omfattet af de restriktive foranstaltninger i Rådets afgørelse 2011/273/FUSP og i Rådets forordning (EU) nr. 442/2011 om restriktive foranstaltninger over for Syrien. Begrundelsen for opførelsen af disse personer på listen gives i de relevante afsnit i disse bilag. De berørte personer gøres opmærksom på muligheden for at indgive en anmodning til de kompetente myndigheder i den eller de relevante medlemsstater, jf. de websteder, der er anført i bilag III til Rådets forordning (EU) nr. 442/2011, med henblik på at opnå tilladelse til at anvende indefrosne pengemidler i forbindelse med basale behov eller specifikke betalinger (jf. artikel 6 i forordningen). De berørte personer kan med den fornødne dokumentation til følgende adresse rette en anmodning til Rådet om, at beslutningen om at optage dem på ovennævnte liste tages op til fornyet overvejelse: Rådet for Den Europæiske Union Generalsekretariatet DG K Coordination Rue de la Loi/Wetstraat 175 1048 Bruxelles/Brussel BELGIQUE/BELGIË De berørte personer gøres ligeledes opmærksom på muligheden for at indbringe Rådets afgørelse for Den Europæiske Unions Ret på de betingelser, der er fastsat i artikel 275, stk. 2, og artikel 263, stk. 4 og 6, i traktaten om Den Europæiske Unions funktionsmåde. (1)  EUT L 199 af 2. 8. 2011, s. 74. (2)  EUT L 199 af 2. 8. 2011, s. 33

Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om inrättande av ett finansieringsinstrument för främjande av demokrati och mänskliga rättigheter i hela världen

2011-12-07

http://publications.europa.eu/resource/cellar/8f4e6f91-922f-4d2f-a297-450114999304

swe

EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 7. 12. 2011 KOM(2011) 844 slutlig 2011/0412 (COD) Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om inrättande av ett finansieringsinstrument för främjande av demokrati och mänskliga rättigheter i hela världen {SEK(2011) 1478 slutlig} {SEK(2011) 1479 slutlig} MOTIVERING 1. BAKGRUND TILL FÖRSLAGET Europeiska unionen ska bygga på värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättsstaten och respekt för de mänskliga rättigheterna, inklusive rättigheter för personer som tillhör minoriteter (artikel 2 i fördraget om Europeiska unionen). Som också framgår av fördraget, ska unionens åtgärder i internationella sammanhang ”utgå från de principer som har legat till grund för dess egen tillblivelse, utveckling och utvidgning och som den strävar efter att föra fram i resten av världen: demokrati, rättsstaten, de mänskliga rättigheternas och grundläggande friheternas universalitet och odelbarhet, respekt för människors värde, jämlikhet och solidaritet samt respekt för principerna i Förenta nationernas stadga och i folkrätten. ” (Artikel 21). Därför är främjandet av demokrati och mänskliga rättigheter en central aspekt av EU:s yttre åtgärder. I sina insatser för att främja mänskliga rättigheter och demokrati världen över, använder sig EU av ett brett spektrum av åtgärder, från politisk dialog och diplomatiska initiativ till finansiellt och tekniskt samarbete och bistånd. Förordningen om inrättandet av ett europeiskt instrument för demokrati och mänskliga rättigheter1 utgör en hörnsten i denna politiska strategi och är ett unikt och synligt uttryck för EU:s tydliga ställningstagande för demokrati och mänskliga rättigheter. Instrumentet har lett till konkreta resultat och givit upphov till många lyckade projekt som förmedlar stöd till det civila samhället och människorättsinstitutioner över hela världen samt till valövervakning. Eftersom det europeiska instrument för demokrati och mänskliga rättigheter är flexibelt och oberoende av medlemsstaternas samtycke, är det ett värdefullt inslag bland EU:s strategiska verktyg. De allmänna målen för det europeiska instrumentet för demokrati och mänskliga rättigheter och dess räckvidd som är att bidra till utvecklingen och konsolideringen av mänskliga rättigheter och grundläggande rättigheter, demokrati och rättstatsprincipen i världen måste bibehållas i den nya förordningen. Förordningen bygger på den starka kopplingen mellan demokrati och mänskliga rättigheter. På senare år har EU:s dagordning för demokratistöd stadigvarande utvecklats och växt ut till en övergripande strategi. Särskilt slutsatserna från rådets möte i november 20092 om demokratistöd utgör det första strategiska och konkreta steget mot en bredare och mer sammanhållen politik för demokratistöd i EU:s yttre förbindelser. I december 2010 lade kommissionen fram en första rapport om uppföljningen av slutsatserna och nya slutsatser3 antogs. I de nya slutsatserna framhålls tio länder där åtgärdsprogrammet kommer att genomföras och omedelbara åtgärder kommer att vidtas. 1 2 3 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1889/2006 av den 20 december 2006 om inrättande av ett finansieringsinstrument för främjande av demokrati och mänskliga rättigheter i hela världen (EUT L 386, 29. 12. 2006, s. 1). Rådets slutsatser om demokratistöd i EU:s yttre förbindelser – Mot ökad enhetlighet och effektivitet, 16081/09. Rådets slutsatser om demokratistöd i EU:s yttre förbindelser – 2010 års lägesrapport och förteckning över föreslagna pilotländer, 3058:e mötet i rådet (utrikesfrågor) i Bryssel, den 13 december 2010. SV 2 SV Därför anses det centralt att det framtida europeiska instrumentet för demokrati och mänskliga rättigheter har stor bredd och omfattar det redan stora utbudet av demokratibefrämjande åtgärder, centrala stödåtgärder och insatser på fältet, inbegripet valövervakning till stöd för alla grundläggande rättigheter som demokratin vilar på, medräknat alla andra mänskliga rättigheter och grundläggande friheter. Detta är en garanti för rationalitet i det praktiska politiska arbetet, insatser och skalekonomi. strategins övergripande utformning, sammanhållna Sedan 2007 omfattar det europeiska instrumentet för demokrati och mänskliga rättigheter totalt fem mål: • • • • • Öka respekten för mänskliga rättigheter och grundläggande friheter i länder och regioner där de är mest hotade. Stärka det civila samhällets roll genom främjande av mänskliga rättigheter och demokratiska reformer, stödja medling mellan olika gruppers intressen och befästa politiskt deltagande och politisk representation. Stödja mänskliga rättighets- och demokratifrågor på områden som omfattas av EU:s riktlinjer, vilket inbegriper dialog om mänskliga rättigheter, försvarare av mänskliga rättigheter, dödsstraff, tortyr, barn och väpnade konflikter, barns rättigheter, våld mot kvinnor och flickor samt kampen mot alla former av diskriminering mot dem, internationell humanitär rätt och eventuella framtida riktlinjer. Stödja och stärka den internationella och regionala ramen för skyddet och främjandet av mänskliga rättigheter, rättvisa, rättsstatsprincipen och främjandet av demokratin. Bygga upp förtroende för demokratiskt genomförda val samt öka trovärdigheten och öppenheten, i synnerhet genom valövervakning. Åtgärdsstrategin4 inom ramen för det europeiska instrumentet för demokrati och mänskliga rättigheter bygger främst på att insatser görs genom det civila samhällets organisationer, i syfte att försvara de grundläggande rättigheter som utgör grunden för alla demokratiska processer och bidrar till att det civila samhället blir en verksam kraft i arbetet för politisk reform och försvaret av mänskliga rättigheter. Åtgärdsstrategins särdrag kommer att till fullo bevaras i den nya förordningen. Därmed blir den ett komplement till den nya generationens geografiska program, som i allt högre grad integrerar demokrati och mänskliga rättigheter, även om dessa främst är inriktade på uppbyggnaden av offentliga institutioner. Vidare kommer det nya europeiska instrumentet för demokrati och mänskliga rättigheter att förstärka EU:s möjligheter att effektivare angripa situationen i problematiska länder eller i nödsituationer där mänskliga rättigheter och grundläggande friheter är i farozonen. Den senaste tidens utveckling i det europeiska grannskapsområdet, inte minst den arabiska våren, har uppenbarat en stark inhemsk efterfrågan på såväl ökade friheter och rättigheter, exempelvis demokrati, som EU behöver stödja. I sådana fall kommer Europeiska unionen att ha möjlighet att direktfinansiera ad hoc-åtgärder genom direkta bidrag eller bidrag till låga belopp. Detta kommer att ske när valet av förfarande skulle kunna inverka negativt på åtgärdernas effektivitet eller leda till att mottagarna utsätts för allvarliga hot, vedergällning 4 Meddelande från kommissionen av den 25 januari 2006. SV 3 SV eller andra risker. Ad hoc-åtgärder skulle i princip bara inbegripas i strategidokument och årliga program. I undantagsfall kan emellertid ad hoc-åtgärder antas genom särskilda insatser utanför programplaneringsarbetet. rättigheter ses mot bakgrund av samtliga I ett vidare perspektiv bör den föreslagna förordningen om det europeiska instrumentet för föreslagna demokrati och mänskliga finansieringsinstrument i den fleråriga budgetramen för 2014–2020 som beskrivs i meddelandet ”En budget för Europa 2020”. Tillsammans med instrumenten under rubrik 4 (”Europa i världen”) och Europeiska utvecklingsfonden kommer det nya europeiska instrumentet för demokrati och mänskliga rättigheter att garantera mer samstämmighet och effektivitet i EU:s yttre förbindelser. I enlighet med rådets beslut om hur den europeiska avdelningen för yttre åtgärder (Europeiska utrikestjänsten) ska organiseras och arbeta5 ska den höga representanten eller vice ordföranden ansvara för den övergripande politiska samordningen av unionens yttre åtgärder, bl. a. genom det europeiska instrumentet för demokrati och mänskliga rättigheter. Utrikestjänsten ska särskilt bidra till programplanerings- och förvaltningsarbetet bakom europeiska instrumentet för demokrati och mänskliga rättigheter enligt beskrivningen i artikel 9. 3 i ovannämnda rådsbeslut. 2. RESULTAT AV KONSEKVENSBEDÖMNINGAR SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH Kommissionen höll offentliga samråd om den framtida finansieringen av EU:s yttre åtgärder mellan den 26 november 2010 och den 31 januari 2011. Denna process byggde på ett digitalt frågeformulär och ett bakgrundsdokument ”Hur ska finansieringen av EU:s yttre åtgärder se ut efter 2013?” som utarbetats av kommissionen och berörda enheter vid Europeiska utrikestjänsten. De 220 bidrag som inkom som svar i samband med det offentliga samrådet avspeglar ett brett och varierat spektrum som visar på de många strukturer, åsikter och traditioner som utmärker dem som ägnar sig åt yttre åtgärder. En majoritet av de tillfrågade (omkring 70 %) bekräftar att EU:s finansiella åtgärder ger ett betydande mervärde på de främsta politikområden som erhåller stöd genom EU:s finansieringsinstrument för yttre åtgärder. 6 Många svarande åberopar mervärdeskriteriet för EU-åtgärder som den viktigaste drivkraften för framtiden: EU bör utnyttja de komparativa fördelar som följer av dess globala närvaro, dess omfattande sakkunskap, dess överstatliga karaktär, dess roll som samordnande organ och de stordriftsfördelar som unionen har. Nästan samtliga svarande (92 %) stödjer en mer differentierad strategi som kan anpassas till de stödmottagande ländernas situation och är grundad på sunda kriterier och effektiv datainsamling som ett sätt att göra EU:s finansieringsinstrument effektivare. Mer än två tredjedelar av de svarande anser att EU:s intressen beaktas i tillräckligt hög grad i unionens yttre åtgärder samt att åtgärderna i större utsträckning bör grunda sig på EU:s värderingar och principer och på partnerländernas utvecklingsmål. En minoritet anser däremot att EU:s yttre 5 6 Rådets beslut 2010/427/EG av den 26 juli 2010. Fred och säkerhet, fattigdomsminskning, humanitärt bistånd, investeringar för stabilitet och tillväxt i länder som omfattas av processen för utvidgning av unionen och andra länder i unionens grannskap, åtgärder för att möta globala utmaningar, främjande av EU:s (och internationella) normer och värden, främjande av tillväxt och konkurrenskraft i tredjeländer. SV 4 SV åtgärder i högre grad bör inriktas på EU:s egna intressen i den globala ekonomin, särskilt i förhållande till tillväxtekonomier. Vad gäller förenklingen av instrument och jämvikten mellan geografiska och tematiska instrument, finns olika åsikter om en översyn av EU:s tematiska program och en eventuell minskning av antalet. Många fruktar att detta skulle kunna leda till en minskning av det totala tillgängliga beloppet för tematiska åtgärder och efterlyser snarare en förenkling av reglerna om tillgång till och genomförande av tematisk finansiering. Flera tematiska frågor framhålls som viktiga, exempelvis en förstärkning av det europeiska instrumentet för främjande av demokrati och mänskliga rättigheter, finansiering av klimatåtgärder eller de tematiska programmen för utvecklingssamarbete. En betydande majoritet av de svarande ställde sig bakom större flexibilitet i EU-instrumentens geografiska avgränsningar, som ett sätt att svara på interregionala utmaningar. En majoritet av de svarande medger att gemensam programplanering och samfinansiering med medlemsstaterna kan förstärka effekten av och samstämmigheten mellan EU:s yttre åtgärder, förenkla tilldelningen av stöd och minska de totala transaktionskostnaderna. När det gäller att knyta villkoren till ett krav på liknande inställning uppvisar de svarande ett utbrett stöd för att pröva villkor som grundar sig på mottagarlandets respekt för mänskliga rättigheter, minoriteter, god samhällsstyrning och kulturell mångfald (78 %), eller på kvaliteten i landets politik och dess förmåga och vilja att föra en sund politik (63 %). Majoriteten av de svarande är kritisk mot att grunda det externa samarbetet på EU:s egna intressen. Vad gäller EU:s yttre åtgärder med inriktning på mänskliga rättigheter och demokrati, framhåller samtliga svarande behovet av att ytterligare främja och stödja dessa mål globalt, dels genom att integrera dem i all EU-politik och alla EU-insatser, dels genom att hålla fast vid dem avsett men kompletterande finansieringsinstrument. Det europeiska instrumentet för demokrati och mänskliga rättigheter värderas högt och samtliga intressenter uppmanar EU att stärka dess potential, garantera dess mervärde och öka genomförandetakten ytterligare, särskilt i de svåraste och mest akuta fallen. ändamålet separat, särskilt för ett i Konsekvensbedömning Kommissionen har genomfört en konsekvensbedömning som avser tre huvudsakliga politiska alternativ (samt vissa underalternativ): 1) Ingen separat förordning om europeiska instrumentet för demokrati och mänskliga rättigheter; mänskliga rättigheter och demokrati integreras i stället i andra instrument. 2) Ingen ändring av nuvarande förordning; bara ökade budgetmedel för att täcka ytterligare insatser inom nuvarande budgetram. 3) En bättre utformad genomförandeförordning som bibehåller huvuddragen i den befintliga förordningen. Det första alternativet förkastades, då det var tydligt att indragningen av ett autonomt instrument för mänskliga rättigheter och demokrati skulle sända negativa politiska signaler och leda till avveckling av särskilda, värdefulla arbetsmetoder såsom samtycke från SV 5 SV värdlandet eller inriktning på det civila samhällets aktörer. Detta skulle i sin tur leda till mindre effektiv stödförmedling och ett EU som är mindre synligt och med ett försämrat rykte. Det andra alternativet förkastades också, då man med detta inte skulle kunna utnyttja möjligheten att ta sig an nya utmaningar på ett lämpligt sätt, dra nytta av tidigare erfarenheter och möta nya behov. Det tredje alternativet bibehölls, eftersom fördelarna med instrumentet sålunda också fortsättningsvis skulle kunna utnyttjas, samtidigt som förordningen kunde anpassas bättre. Enligt bättre nya genomförandeförordning. Det reviderade instrument som utarbetats skulle erbjuda ett processorienterat verktyg som koncentreras på fyra olika områden: alternativ utformas utkastet skulle detta som det en • • • • Driva tematiska kampanjer som varvar demokratiförespråkande verksamhet med insatser på fältet för viktiga ideal (t. ex. demokratistöd) och ta upp allvarliga kränkningar av rättigheter (t. ex. tortyr, dödsstraff, diskriminering osv. ) samt ge nyckelaktörer och relaterad medborgarutbildning viktigt stöd. Rikta stöd till utveckling av blomstrande civila samhällen för att underbygga kampen för och försvaret för demokrati och mänskliga rättigheter samt till deras särskilda roll som aktörer för förändring i positiv riktning. Stärka EU:s kapacitet att agera snabbt vid kriser som drabbar de mänskliga för en rättigheterna människorättsförsvarare. EU-mekanism heltäckande inrätta och att Arbeta fram ett mer utbyggt och bättre integrerat sätt att hantera demokratiska cykler, med hjälp av valövervakning och andra typer av stöd till demokratiska processer och valprocesser. 3. FÖRSLAGETS RÄTTSLIGA ASPEKTER Det föreslagna instrumentet bygger på artikel 209 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, som utgör den rättsliga grunden för utvecklingssamarbete inom ramen för principerna och målen för unionens yttre åtgärder. Dessutom understryker också artiklarna 2 och 21 i fördraget om Europeiska unionen ytterligare vikten av att Europeiska unionen stödjer demokrati och mänskliga rättigheter som en del av sina yttre åtgärder. inte Eftersom målen med den föreslagna förordningen till fullo kan uppnås av medlemsstaterna på egen hand, och till följd av åtgärdens komplexitet och omfattning därför har bättre förutsättningar att uppnås på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen såsom den fastställs i artikel 5 i fördraget. EU befinner sig i en unik position i och med att en del av det externa biståndet kan tillhandahållas tillsammans med medlemsstaterna och på deras vägnar, vilket ger ökad trovärdighet i de länder där unionen verkar. Många medlemsstater saknar kapaciteten eller viljan att utveckla globala instrument för yttre åtgärder. Därför är insatser på EU-nivå den enda möjligheten att främja EU:s värderingar globalt och säkerställa EU-närvaro över hela världen. Den föreslagna förordningen innebär också en förstärkning av samordningskapaciteten och att gemensam programplanering tillsammans med medlemsstaterna möjliggörs, samtidigt som den medför en välplanerad arbetsdelning och effektiv stödförmedling. Europeiska unionens SV 6 SV bistånd bör inriktas på de områden där det har störst verkan, nämligen i fråga om global rättsstatsprincipen, demokratispridning, god långsiktig och förutsebar satsning på utvecklingsbistånd samt dess roll som medlemsstaternas samordnare. I enlighet med proportionalitetsprincipen som den fastställs i artikel 5 i fördraget går förordningen inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål. samhällsstyrning, mänskliga rättigheter, 4. BUDGETKONSEKVENSER Det föreslagna instrumentet är en del av de åtgärder som kommer att genomföras under Rubrik IV ”Europa i världen” i Europeiska unionens fleråriga budgetram. Det finansiella referensbeloppet för genomförandet av denna förordning ska för perioden 2014–2020 vara 1 578 000 000 euro (löpande priser). Detta motsvarar ungefär en årlig genomsnittlig ram om 225 000 000 euro. SV 7 SV 2011/0412 (COD) Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om inrättande av ett finansieringsinstrument för främjande av demokrati och mänskliga rättigheter i hela världen EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 209 och 212, med beaktande av Europeiska kommissionens förslag, efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten, med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande7, med beaktande av Regionkommitténs yttrande8, i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet, och av följande skäl: (1) (2) (3) Denna förordning är ett av de instrument som direkt understöder Europeiska unionens yttre politik. Den kommer att ersätta Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1889/2006 av den 20 december 2006 om inrättande av ett finansieringsinstrument för främjande av demokrati och mänskliga rättigheter i hela världen9. Genom den här förordningen upprättas ett finansieringsinstrument för främjande av demokrati och mänskliga rättigheter i hela världen som gör det möjligt att bevilja bistånd utan att tredjeländers regeringar och andra offentliga myndigheter behöver ge sitt samtycke. Enligt artikel 2 i fördraget om Europeiska unionen ska unionen bygga på värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättsstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna, inklusive rättigheter för personer som tillhör minoriteter. Dessa värden ska vara gemensamma för medlemsstaterna i ett samhälle som kännetecknas av mångfald, icke-diskriminering, tolerans, rättvisa, solidaritet och principen om jämställdhet mellan kvinnor och män. (4) Enligt artikel 21 i fördraget om Europeiska unionen ska unionens yttre åtgärder utgå från samma principer som har legat till grund för dess egen tillblivelse: demokrati, rättsstaten, de mänskliga rättigheternas och grundläggande friheternas universalitet och odelbarhet, respekt 7 8 9 EUT C , , s. EUT C , , s. EUT L 386, 29. 12. 2006, s. 1. SV 8 SV (5) (6) (7) (8) (9) för människors värde, jämlikhet och solidaritet samt respekt för principerna i Förenta nationernas stadga och i folkrätten. Detta finansieringsinstrument bidrar till att målen för unionens yttre åtgärder uppnås, däribland målen för EU:s utvecklingspolitik. Unionens bidrag till demokratin och rättsstatsprincipen, och till respekten för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, har sin grund i de universellt accepterade allmänna principerna rättigheter (International Bill of Human Rights) och i alla andra instrument för de mänskliga rättigheterna som antagits inom ramen för Förenta nationerna, tillsammans med relevanta regionala människorättsinstrument. för mänskliga internationella regelverket i det Jämställdhet mellan könen och kvinnors rättigheter är grundläggande mänskliga rättigheter och en fråga om social rättvisa, och främjandet av dessa rättigheter är ett viktigt inslag i denna förordning. Demokrati och mänskliga rättigheter hör oupplösligt samman, vilket det erinras om i rådets slutsatser av den 18 november 2009 om stöd för demokrati i EU:s yttre förbindelser. De grundläggande friheterna yttrandefrihet och föreningsfrihet är en förutsättning för politisk pluralism och demokratiska processer, medan demokratisk kontroll och maktfördelning är av avgörande betydelse för att bevara ett oberoende rättsväsen och upprätthålla rättsstatsprincipen, vilka i sin tur är nödvändiga för ett effektivt skydd av de mänskliga rättigheterna. Uppgiften att bygga upp och bevara en människorättskultur och att få demokratin att fungera för medborgarna – vilket är särskilt angeläget och svårt i framväxande demokratier – är en ständig utmaning som först och främst angår folket i det berörda landet, vilket dock inte betyder att det internationella samfundets åtagande minskar. Det krävs också en rad institutioner, särskilt nationella demokratiska parlament som bör garantera deltagande, representation, lyhördhet och ansvarighet. (10) För att man ska kunna ta itu med dessa frågor i god tid och på ett öppet, effektivt och flexibelt sätt efter det att giltighetstiden löpt ut för förordning (EG) nr 1889/2006, finns det ett fortsatt behov av särskilda finansiella medel och ett särskilt finansieringsinstrument som kan fortsätta att fungera på ett oberoende sätt. (11) Unionens bistånd enligt denna förordning är avsett att komplettera de andra instrument som finns för att genomföra EU:s politik för demokrati och mänskliga rättigheter och som sträcker sig från politisk dialog och diplomati till olika instrument för finansiellt och tekniskt samarbete, inbegripet såväl geografiska som tematiska program. Det kommer också att komplettera de mer krisbetonade insatserna inom ramen för stabilitetsinstrumentet. (12) Inom ramen för denna förordning kommer unionen att tillhandahålla bistånd för att i partnerskap med det civila samhället ta itu med globala, regionala, nationella och lokala människorätts- och demokratiseringsfrågor, varvid alla typer av sociala åtgärder omfattas som vidtas av enskilda personer eller grupper som är självständiga gentemot staten och aktiva på området för stöd till mänskliga rättigheter och demokrati. (13) Visserligen måste målen i fråga om demokrati och mänskliga rättigheter i allt högre grad införlivas i alla befintliga finansieringsinstrument för externt bistånd, men unionens bistånd inom ramen för denna förordning kommer ha en särskild kompletterande och ny roll, eftersom det är övergripande till sin natur och inte är beroende av samtycke från SV 9 SV tredjeländernas regeringar och andra offentliga myndigheter. Detta kommer att möjliggöra samarbete med det civila samhället i känsliga människorätts- och demokratifrågor, och ge den flexibilitet som krävs för anpassning till föränderliga omständigheter. Det kommer också att innebära att unionen får kapacitet att formulera och stödja särskilda mål och åtgärder på internationell nivå som inte är bundna till vare sig särskilda geografiska områden eller särskilda kriser, något som kan kräva samarbete över nationsgränserna eller inbegripa insatser såväl inom unionen som i en rad tredjeländer. Dessutom tillhandahåller förordningen en nödvändig ram för insatser som kräver konsekvens i politiken, till exempel stöd till Europeiska unionens oberoende valövervakningsuppdrag, ett enhetligt förvaltningssystem och gemensamma verksamhetsnormer. (14) Unionen kommer att ägna särskild uppmärksamhet åt länder och nödsituationer där risken för kränkning av de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna är störst och där bristen på respekt för dessa rättigheter och friheter är särskilt uttalad och systematisk. I sådana situationer kommer de politiska prioriteringarna vara att främja respekten för relevanta internationella lagar, att på ett konkret sätt tillhandahålla stöd och verktyg för det lokala civila samhället samt att bidra till dess arbete, som utförs under mycket svåra omständigheter. I konfliktsituationer kommer unionen att främja att alla stridande parter fullgör sina rättsliga skyldigheter enligt internationell humanitär rätt, i enlighet med relevanta EU-riktlinjer. (15) I sådana mycket problematiska länder och situationer och för att hantera brådskande behov av att skydda människorättsförsvarare bör unionen, på ett flexibelt sätt och i god tid, kunna reagera genom ad hoc-bidrag. Detta kommer särskilt att vara fallet när valet av förfarande skulle kunna ha en direkt inverkan på åtgärdernas effektivitet eller skulle kunna leda till att mottagarna utsätts för allvarliga hotelser, vedergällning eller andra risker. (16) Europeiska unionens valövervakningsuppdrag bidrar i hög grad och med goda resultat till demokratiprocesserna i tredjeländer. Främjandet av demokrati omfattar dock mycket mer än bara själva valprocessen. Utgifterna för valövervakningsuppdrag bör därför inte ta upp en oproportionerligt stor del av det totala anslag som finns tillgängligt inom ramen för denna förordning. (17) De genomförandebefogenheter som rör programplaneringen och finansieringen av de åtgärder som understöds inom ramen för denna förordning bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter. Med beaktande av de berörda genomförandeakternas karaktär, särskilt deras policyinriktning eller deras ekonomiska konsekvenser, bör granskningsförfarandet i princip tillämpas för att anta akterna, utom när det gäller finansiellt småskaliga tekniska genomförandeåtgärder. (18) Gemensamma bestämmelser och förfaranden för genomförandet av unionens instrument för yttre åtgärder fastställs i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr …/… av den …10, nedan kallad gemensamma genomförandeförordningen. (19) Hur den europeiska avdelningen för yttre åtgärder (Europeiska utrikestjänsten) ska organiseras och arbeta anges i rådets beslut 2010/427/EU. 10 EUT … SV 10 SV HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE. Artikel 1 Syfte och mål Denna förordning inrättar ett europeiskt instrument för demokrati och mänskliga rättigheter genom vilket unionen ska stödja utvecklingen och befästandet av demokratin och rättsstatsprincipen samt respekten för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. Detta bistånd ska framför allt syfta till att (a) (b) öka respekten för och iakttagandet av de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, såsom de fastställs i den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna och i andra internationella och regionala människorättsinstrument, och stärka deras skydd, främjande och övervakning, i huvudsak genom stöd till relevanta organisationer i det civila samhället, människorättsförsvarare och offer för förtryck och våld. tredjeländer, genom att utöka stödja och befästa demokratiska representativa demokratin, stärka den övergripande deltagardemokratin och den demokratiska cykeln och förbättra tillförlitligheten hos de demokratiska valprocesserna, särskilt genom valövervakningsuppdrag. reformer i Artikel 2 Tillämpningsområde 1. Unionens bistånd ska ges på följande områden: (a) Stöd och stärkande av deltagardemokrati och representativ demokrati, inbegripet parlamentarisk demokrati, och demokratiseringsprocesser, i huvudsak genom det civila samhällets organisationer, bland annat när det gäller att i) främja förenings- och mötesfriheterna, personers rätt att röra sig obehindrat, åsikts- och yttrandefriheten, inbegripet konstnärlig och kulturell frihet, pressfrihet samt oberoende och pluralistiska medier, både traditionella och IKT-baserade, obehindrad tillgång internet, samt åtgärder för att bekämpa administrativa hinder för utövandet av dessa friheter, inbegripet kampen mot censur, information, frihet på till ii) stärka rättsstatsprincipen, främja rättsväsendets oberoende, stödja och utvärdera rättsliga och institutionella reformer och främja rätten till rättslig prövning, främja och iii) tillfälliga internationella brottmålsdomstolarna och de rättsliga övergångsförfarandena samt mekanismerna för sanning och försoning, Internationella brottmålsdomstolen, de förstärka iv) stödja reformer som syftar till verklig och öppen demokratisk ansvarsskyldighet och tillsyn, inbegripet tillsyn av säkerhetssektorn och rättsväsendet, och uppmuntra åtgärder mot korruption, SV 11 SV v) främja politisk pluralism och demokratisk politisk representation, och uppmuntra medborgarnas, särskilt marginaliserade gruppers, politiska delaktighet i demokratiska reformprocesser på lokal, regional och nationell nivå, vi) verka för att män och kvinnor deltar på lika villkor i det civila samhället, näringslivet och politiken och främja principen om lika möjligheter för kvinnor och män, samt kvinnors deltagande och kvinnlig representation i politiska sammanhang, vii) stödja åtgärder för att underlätta en fredlig förlikning mellan olika gruppers intressen, inbegripet stöd för förtroendefrämjande åtgärder i fråga om mänskliga rättigheter och demokratisering. (b) Främjande och skydd av de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna såsom de fastställs i den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna och i andra internationella och regionala instrument som rör medborgerliga, politiska, ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, i huvudsak genom det civila samhällets organisationer, bland annat när det gäller i) avskaffande av dödsstraffet, förhindrande av tortyr och misshandel och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning, samt rehabilitering av offer för tortyr, ii) stöd, skydd och hjälp för människorättsförsvarare, i enlighet med artikel 1 i FN:s förklaring om de rättigheter och skyldigheter som samhällets medborgare, grupper och organisationer har när det gäller att främja och skydda allmänt erkända mänskliga rättigheter och grundläggande friheter, iii) kampen mot rasism och främlingsfientlighet samt alla former av diskriminering, inbegripet diskriminering på grund av kön, ras, hudfärg, etniskt eller socialt ursprung, genetiska särdrag, språk, religion eller övertygelse, politisk eller annan åskådning, tillhörighet till nationell minoritet, förmögenhet, börd, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning, iv) främjande av tankefrihet, samvetsfrihet och religions- eller trosfrihet, bland annat genom åtgärder för att undanröja alla former av hat, intolerans och diskriminering på grund av religion eller övertygelse, samt genom främjande av tolerans och respekt för religiös och kulturell mångfald, v) rättigheter för ursprungsbefolkningar och rättigheter för personer som tillhör minoriteter eller etniska grupper, vi) kvinnors rättigheter i enlighet med konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor och dess frivilliga protokoll, inbegripet åtgärder för att bekämpa könsstympning av kvinnor, tvångsäktenskap, hedersrelaterade brott, människohandel samt alla andra former av våld mot kvinnor, vii) barnets rättigheter i enlighet med FN-konventionen om barnets rättigheter och dess frivilliga protokoll, inbegripet kampen mot barnarbete, handel med barn och barnprostitution samt rekrytering och användning av barnsoldater, viii) funktionshindrade personers rättigheter, SV 12 SV ix) ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter samt främjande av grundläggande arbetsnormer och företagens sociala ansvar, x) utbildning, färdighetsträning och övervakning på områdena mänskliga rättigheter och demokrati, och på de områden som omfattas av punkt vii), xi) stöd för det civila samhällets lokala, regionala, nationella eller internationella organisationer, vilka arbetar med att skydda, främja eller skydda de mänskliga rättigheterna och med sådana åtgärder som avses i punkt vii). (c) Stärkande av det internationella systemet för skydd av mänskliga rättigheter, rättvisa, rättsstatsprincipen och demokrati, samt för främjande av internationell humanitär rätt, särskilt genom i) att stödja internationella och regionala instrument som rör mänskliga rättigheter, rättvisa, rättsstatsprincipen och demokrati, ii) att främja det civila samhällets samarbete med internationella och regionala mellanstatliga organisationer och stödja det civila samhällets aktiviteter för att skydda och kontrollera genomförandet av internationella och regionala instrument rörande mänskliga rättigheter, rättvisa, rättsstatsprincipen och demokrati, ii) utbildning och spridning av information om internationell humanitär rätt och stöd för att tillämpa den. (d) Uppbyggnad av förtroendet för och stärkande av tillförlitligheten hos och insynen i demokratiska valprocesser, samtidigt som man bidrar till hela valcykelns effektivitet och enhetlighet, särskilt genom att i) sända ut valobservatörer från Europeiska unionen, ii) vidta andra åtgärder för att övervaka valprocesser, iii) bidra till att utveckla valövervakningskapaciteten bland det civila samhällets organisationer på regional och lokal nivå och stödja deras initiativ för att öka valdeltagandet för och förbättra uppföljningen av valprocessen, iv) vidta stödåtgärder som syftar till att på ett enhetligt sätt integrera valprocesserna i den demokratiska cykeln, och till att genomföra rekommendationerna från unionens valövervakningsuppdrag. Alla biståndsåtgärder som avses i denna förordning ska närhelst det är befogat främja, och syfta till att skydda, jämställdhet, barnets rättigheter, ursprungsbefolkningars rättigheter, individens självbestämmande, funktionshindrades rättigheter och principer såsom deltagande i samhällslivet, icke-diskriminering av utsatta grupper samt ansvarsutkrävande. Biståndsåtgärderna ska genomföras på tredjeländers territorium eller vara direkt knutna till situationer som uppstår i tredjeländer eller ha ett direkt samband med globala eller regionala åtgärder. I biståndsåtgärderna ska man beakta de särskilda förhållandena i kris- eller nödsituationer, och länder eller situationer där det råder allvarlig brist på grundläggande friheter, där människor för villkoren människorättsorganisationernas och människorättsförsvararnas arbete är som svårast. säkerhetsrisker, är mest utsatta eller där för 2. 3. 4. SV 13 SV Artikel 3 Allmän ram för programplaneringen och genomförandet Unionens bistånd inom ramen för denna förordning ska genomföras genom följande åtgärder och i enlighet med den gemensamma genomförandeförordningen: (a) (b) (c) 1. 2. 3. Strategidokument och eventuella ändringar av dessa. Årliga handlingsprogram, enskilda åtgärder och stödåtgärder. Särskilda åtgärder. Artikel 4 Strategidokument Strategidokumenten ska innehålla en framställning av Europeiska unionens strategi för dess bistånd inom ramen för denna förordning, på grundval av unionens prioriteringar, den internationella situationen och de viktigaste partnernas verksamhet. De ska stå i överensstämmelse med det övergripande syfte, de målsättningar, det tillämpningsområde och de principer som fastställs i denna förordning. I strategidokumenten ska anges de prioriterade områden som unionen valt ut för finansiering under denna förordnings giltighetstid, särskilda mål, förväntade resultat och resultatindikatorer. Även det finansiella referensbeloppet, såväl sammantaget som för varje prioriterat område och vid behov i form av ett intervall, ska anges. Strategidokumenten ska godtas i enlighet med förfarandet i artikel 15. 3 i den gemensamma genomförandeförordningen. När så krävs på grund av större ändringar i omständigheterna och politiken ska strategidokumenten uppdateras i enlighet med samma förfarande. Artikel 5 Kommittéförfarande Kommissionen ska biträdas av en kommitté för demokrati och mänskliga rättigheter, nedan kallad kommittén. Denna kommitté ska vara en kommitté i den mening som avses i förordning (EU) nr 182/2011. Artikel 6 Finansiellt referensbelopp Det finansiella referensbeloppet för genomförandet av denna förordning ska för perioden 2014– 2020 vara 1 578 000 000 euro (i löpande priser). De årliga bemyndigandena ska fastställas av budgetmyndigheten inom de gränser som anges i budgetramen för 2014–2020. SV 14 SV Artikel 7 Europeiska utrikestjänsten Denna förordning ska tillämpas i överensstämmelse med rådets beslut 2010/427/EU om hur den europeiska avdelningen för yttre åtgärder (Europeiska utrikestjänsten) ska organiseras och arbeta. Artikel 8 Ikraftträdande Denna förordning träder i kraft den tredje dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning. Den ska tillämpas från och med den 1 januari 2014. Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater. Utfärdad i Bryssel den På Europaparlamentets vägnar Ordförande På rådets vägnar Ordförande SV 15 SV FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT 1. GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET 1. 1. Förslagets eller initiativets beteckning 1. 2. Berörda politikområden i den verksamhetsbaserade förvaltningen och budgeteringen 1. 3. Typ av förslag eller initiativ 1. 4. Mål 1. 5. Motivering till förslaget eller initiativet 1. 6. Tid under vilken åtgärden kommer att pågå respektive påverka resursanvändningen 1. 7. Planerad metod för genomförandet 2. FÖRVALTNING 2. 1. Bestämmelser om uppföljning och rapportering 2. 2. Administrations- och kontrollsystem 2. 3. Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oegentligheter/oriktigheter 3. BERÄKNADE INITIATIVET BUDGETKONSEKVENSER AV FÖRSLAGET ELLER 3. 1. Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och budgetrubriker i den årliga budgetens utgiftsdel 3. 2. Beräknad inverkan på utgifterna 3. 2. 1. Sammanfattning av den beräknade inverkan på utgifterna 3. 2. 2. Beräknad inverkan på driftsanslagen 3. 2. 3. Beräknad inverkan på de administrativa anslagen 3. 2. 4. Förenlighet med den gällande fleråriga budgetramen 3. 2. 5. Bidrag från tredje part 3. 3. Beräknad inverkan på inkomsterna SV 16 SV FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT 1. GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET 1. 1. Förslagets eller initiativets beteckning till Europaparlamentets och Förslag inrättande av ett finansieringsinstrument för främjande av demokrati och för främjande av demokrati och mänskliga rättigheter i hela världen förordning om rådets 1. 2. Berörda politikområden budgeteringen11 Rubrik 19: Yttre förbindelser i den verksamhetsbaserade förvaltningen och Verksamhet 19 04: Europeiskt instrument för demokrati och mänskliga rättigheter (EIDMR) Beteckningen på detta budgetkapitel motsvarar nuvarande struktur för finansierings- instrumenten 2007–2013. Det föreslås behålla samma verksamhet och beteckning 19 04. 1. 3. Typ av förslag eller initiativ (cid:133) Ny åtgärd (cid:133) Ny åtgärd som bygger på ett pilotprojekt eller en förberedande åtgärd12 ⌧ Befintlig åtgärd vars genomförande förlängs i tiden (cid:133) Tidigare åtgärd som omformas till eller ersätts av en ny 1. 4. Mål 1. 4. 1. Fleråriga strategiska mål för kommissionen som förslaget eller initiativet är avsett att bidra till Detta finansieringsinstrument syftar till att stödja följande strategiska mål i enlighet med vad som anges kommissionens meddelande En budget för Europa 2020 – del II 29. 6. 2011 (KOM/2011/500 – Budget för Europa 220 – del II. Policybeskrivning ”Yttre åtgärder”, s. 43): Denna förordning kommer att ha två mål 1. Förbättra respekten för och iakttagandet av de mänskliga rättigheterna och grundläggande friheterna, såsom de fastställs i den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna och i andra internationella och regionala instrument, samt stärka skyddet, befrämjandet och övervakningen av dem, huvudsakligen genom stöd till relevanta civilsamhällsorganisationer, människorättsförsvarare och offer för förtryck och övergrepp. 11 12 Verksamhetsbaserad förvaltning och verksamhetsbaserad budgetering benämns ibland med de interna förkortningarna ABM respektive ABB. I den mening som avses i artikel 49. 6 a respektive 49. 6 b i budgetförordningen. SV 17 SV 2. Stödja och befästa demokratiska reformer i tredjeländer, genom att förbättra deltagardemokrati och representativ demokrati, stärka den övergripande demokratiska cykeln och förbättra tillförlitligheten hos de demokratiska valprocesserna, främst genom valövervakningsuppdrag. 1. 4. 2. Specifika mål eller verksamheter inom den verksamhetsbudgeterade förvaltningen och budgeteringen som berörs De två ovan nämnda målen kommer i praktiken att genomföras via olika specifika mål. Specifikt mål nr 1 Driva tematiska kampanjer som blandar demokratiförespråkande verksamhet och insatser ute på fältet för viktiga ideal t. ex. internationell rättvisa) och ta upp allvarliga kränkningar av rättigheter (t. ex. tortyr, dödsstraff, diskriminering osv. ) och som ger centralt stöd till nyckelaktörer och relaterad medborgarutbildning. Specifikt mål nr 2 Ge målinriktat stöd för utvecklingen av blomstrande civila samhällen och stärka dem i deras strävan efter och försvar av demokrati och mänskliga rättigheter samt till deras särskilda roll som aktörer för positiv förändring. Specifikt mål nr 3 Ge EU större kapacitet att agera snabbt vid kriser som berör de mänskliga rättigheterna och att inrätta en heltäckande EU-mekanism för människorättsförsvarare. Specifikt mål nr 4 Arbeta fram ett mer utbyggt och bättre integrerat sätt att handskas med demokratiska cykler, med hjälp av valobservation och andra typer av stöd till demokratiska processer och valprocesser. SV 18 SV 1. 4. 3. Verkan eller resultat som förväntas Beskriv den verkan som förslaget eller initiativet förväntas få på de mottagare eller den del av befolkningen som berörs. Att understödja konkreta resultat där demokrati och mänskliga rättigheter främjas och stöttas över hela världen. Lägligt igångsatta projekt, liksom även en snabbmekanism vid akuta fall av kränkningar och behov av skydd för människorättsförsvarare. Uppföljning, tillägg, betalning och avslutning i god tid. 1. 4. 4. Indikatorer för bedömning av resultat eller verkan Ange vilka indikatorer som ska användas för att följa upp hur förslaget eller initiativet genomförs. Genomförandet av de två ovan nämnda målen samt de fyra specifika målen kommer att mätas bl. a. med följande indikatorer för resultat och verkan: Antalet inledda kampanjer, däribland antalet demokratiförespråkande kampanjer, och i synnerhet hur många positiva förändringar som uppnåtts i lagstiftning och regelverk i tredjeländer vad avser människorättsklausuler. Antalet ratificeringar av internationella konventioner, och i synnerhet antal konventioner som trätt i kraft i hur många länder som en följd av EU-stöd. Antal särskilda insatser ute på fältet, och i synnerhet hur många försvagade organisationer i det civila samhället och/eller utsatta grupper som har fått stöd som annars skulle ha lämnats åt sitt öde. Antal medborgare, yrkesverksamma och studenter som utbildats i mänskliga rättigheter och demokrati. Antal centrala aktörer som fått understöd, i synnerhet internationella organisationers verksamheter, rapporter, rättspraxis och/eller uttalanden som är direkt kopplat till EU-stöd. Antal civilsamhällsprojekt som utförts på global och lokal nivå, och deras verkan i form av att de mänskliga rättigheterna främjats, skyddats och övervakats. Antal fall gällande människorättsförsvarare, i synnerhet hur många personer som får politiskt, rättsligt och/eller fysiskt skydd och som räddas undan sitt utsatta läge. Antal projekt i de mest problematiska länderna and situationerna, och i synnerhet antal verksamheter och aktörer som nås i dessa de mest problematiska sammanhangen. Antal valprocesser och demokratiska cykler som stöds, övervakas och följs upp, i synnerhet antal rekommendationer från EU:s valobservatörsuppdrag som genomförs ute på fältet. SV 19 SV 1. 5. Motivering till förslaget eller initiativet 1. 5. 1. Behov som ska tillgodoses på kort eller lång sikt I avsnitt 1 av motiveringen redogörs för vilka policybehov som instrumentet syftar till att tillgodose inom ramen för en dynamisk politisk vägledning. Med tanke på det specifika upplägget att främja och stödja demokrati och mänskliga rättigheter världen över och agera vid akuta kränkningar av människorättsförsvarares mänskliga rättigheter kommer behoven att vara både kort- och långfristiga. 1. 5. 2. Mervärdet av en åtgärd på unionsnivå Med tanke på sina egna prestationer vad gäller konfliktlösning, fredsuppbyggnad och välstånd förefaller EU ha goda förutsättningar att nå framgång med sina yttre åtgärder, å sina medlemsstaters vägnar och tillsammans med dem, eftersom unionen i allmänhet åtnjuter hög trovärdighet i de berörda länderna. EU är väl positionerad att ta på sig rollen som global ledare på sina medborgares vägnar, särskilt när stödet och uppmuntran gäller demokrati och mänskliga rättigheter. Men det europeiska mervärdet kan trots allt inte reduceras till en balansräkning. Att bidra till uppbyggnaden av fred över hela världen, att bistå världens fattigaste och stödja demokratisering och respekten för de mänskliga rättigheterna är obestridda exempel på hur EU varje dag skapar ett mervärde genom sitt arbete. Detta är exakt var prioriteringarna kommer att ligga för nästkommande finansieringsinstrument för EU:s yttre åtgärder. Med sitt samarbete mellan 27 medlemsstater inom gemensamma politiska åtgärder och strategier har EU den avgörande tyngd som krävs för att möta globala utmaningar, t. ex. att propagera för de mänskliga rättigheternas allmängiltighet för alla folk. På grund av sin storskalighet kan EU leverera hjälp till världens mest avlägsna platser, där de flesta medlemsstaterna inte har något stort strategiskt intresse, endast begränsad närvaro och reducerad förmåga att agera. Tack vare EU:s insatser t. ex. på Fiji, Vanuatu eller i Östtimor där nyligen ny finansiering för stabil demokrati och hållbar utveckling lämnades, når stödet de människor som behöver den mest, men som annars skulle ha fått vara utan. I en tid av budgetnedskärningar, när flera medlemsstater är tvingade att lämna hela sektorer och länder, är EU fortsatt i stånd att spela en aktiv roll för att främja fred, demokrati, solidaritet, stabilitet, välfärd och fattigdomsminskning i vårt omedelbara grannskap och ute i världen. I detta sammanhang är det förnuftigare än någonsin ur rent ekonomisk synvinkel att investera pengar på EU-nivå där de verkligen kan få stora återverkningar. Medlemsstaterna kan faktiskt spara pengar genom att agera via EU. Vissa reformer av biståndseffektiviteten, särskilt i fråga om arbetsfördelning, skulle kunna leda till besparingar på mellan 3 och 6 miljarder per år, enligt en nyligen gjord oberoende studie (The Benefits of a European Approach, av HTSPE). Att samarbeta med EU är också billigare. De administrativa kostnaderna – som beräknas till 5,4 % på grundval av uppgifter från 2009 – är lägre än de genomsnittliga administrativa kostnaderna för de viktigaste givarna av bilateralt bistånd. Tillämpliga administrativa regler avser att se till att EU:s skattebetalares pengar används korrekt med strikta kriterier som kan övervakas. Därtill kommer att Europeiska kommissionen är ett av de mest öppna biståndsorganen i världen. Sådan öppenhet är i sig ett viktigt verktyg för att garantera kostnadseffektivitet. Detta har uppmärksammats av organisationen ”Publish what you Fund” som placerade SV 20 SV Europeiska kommissionen på fjärde plats (av 30) i februari i år vid sin första bedömning av givarnas öppenhet i fråga om bistånd. Vi fortsätter med förbättringarna. I ett grönbokssamråd som nyligen ägde rum för att utröna de berörda parternas åsikter om vår utvecklingspolitik instämde alla de som svarade i att EU spelar en positiv roll när det gäller att stödja god samhällsstyrning (och även deltagande från det civila samhällets sida), säkerhet, mänskliga rättigheter och jämställdhet mellan könen. 1. 5. 3. Huvudsakliga erfarenheter från liknande försök eller åtgärder Genomgångar och utvärderingar accentuerade flera starka sidor rättigheter. EIDMR erbjuder möjlighet till oberoende insatser som kan genomföras utan regeringens samtycke, vilket är avgörande, särskilt vad gäller känsliga områden som demokrati och mänskliga sålunda demokratisk utbildning på stödjer doktorandnivå av framtida unga vitryska ledare utomlands eller försöker mildra orättvis kriminalisering av demokratiaktivister som fängslas för att de är oppositionella. Offrens försvarare, t. ex. medlemmar i advokatkåren, måste i sin tur försvaras (via systemet för människorättsförsvarare) eftersom de riskerar att bli fängslade för att ha åtagit sig att föra prodemokratiska aktivisters eller rättighetsförsvarares talan. Instrumentet EIDMR erbjuder också mer flexibilitet och kapacitet att bemöta föränderliga omständigheter, i motsats till den långsiktiga programplaneringen i de geografiska programmen. Reformkommittén i Tunisien fick del av omedelbart bistånd för att utforma en färdplan för övergången och hjälpa det civila samhället att bidra till processen. EIDMR kommer också att erbjuda demokratikurser till politiska partiaktivister, stödja en fri press och oberoende pluralistiska medier, både traditionella och IKT-baserade, liksom även censurfri och ostörd elektronisk kommunikationsteknik samt övervaka den demokratiska övergången, och stödja medborgarutbildning om demokrati. EIDMR kan eventuellt också vara tillgängligt för att stärka mediernas produktionskapacitet och utbildning av journalisterna. Med tanke på de stundande valen i Tunisien erbjuder instrumentet lokala observatörer och handhar EU:s planerade utbildning valobservatörsuppdrag. tusentals till EIDMR verkar också i de svåraste miljöerna där grundläggande rättigheter och friheter är allra mest utsatta för risker. För att skydda den fysiska säkerheten för aktivister och andra som är utsatta för livsfara, kan detaljerna i sådana projekt inte offentliggöras. Europeiska kommissionen rapporterar om dessa projekt till auktoriserade personer vid rådet, Europaparlamentet och utrikestjänsten på grundval av vilka tjänstemän som behöver hållas informerade och kan inte annat än lovorda de engagerade aktivisternas mod. Dessa svåra fall utgör cirka 20 % av EIDMR-verksamheten. Sedan 2007 har EIDMR stött mer än 100 sådana projekt (60 miljoner euro). EIDMR har främst – med stöd av sitt nätverk för människorättsförsvarare – stöttat 19 sådana projekt (13,5 miljoner euro) i mer än 45 länder. I dessa sammanhang utgör EIDMR en frisk fläkt eftersom merparten av projekten är inriktade på att hjälpa försvagade eller ödelagda civila samhällen och medier att överleva, genom att öppna dörren för dialog och förändringar. Det erbjuder möjligheter till demokratisk utbildning för studenter och sårbara grupper, som ofta är baserade utomlands. Det hjälper civilsamhällets och exilgruppernas demokratiförespråkande arbete. Ibland försöker EIDMR bara att skydda, och vid behov, skaffa offer för antidemokratiskt förtryck ut ur landet och i säkerhet. SV 21 SV Nu efter ”jasminrevolutionen” kan det avslöjas att EIDMR lämnade stöd i Tunisien 2010, före övergången, till aktivister i Tunisiens människorättsförbund (LTDH), föreningen för demokratiska kvinnor (AFTD), fackföreningar (UGTT), domar- och advokatföreningar och andra organisationer. Frånvaron av publicitet kring detta stöd kan tidigare ha tolkats som ett avståndstagande eller bristande engagemang, men i realiteten var EIDMR alltså verksam ute på fältet. Genomgångar och utvärderingar har också accentuerat tre frågeställningar För det första har brett definierade mål och strategier gjort instrumentet delvis fragmentiserat och svårbegripligt, vilket skapat risk för dubbelarbete, svårigheter att mäta effekterna av verksamheten och något försvagat komplementariteten. För det andra har den officiella projektbeskrivningen i de svåraste situationerna ofta dolts bakom mer traditionella utvecklingsverksamheter för att skydda projektet från en fientlig omgivning, men de ytterligare EIDMR-resurserna som används utan det aktuella landets samtycke riskerar också att gå till icke-prioriterade verksamheter i förhållande till instrumentets tillämpningsområde. Detta har lett till att kvalitativa stöd har inrättats. För det tredje måste instrumentets flexibilitet fortlöpande utökas. Detta gäller särskilt för den begränsade del av instrumentet som avser de svåraste människorättskränkningarna och akuta fall, där öppna ansökningsomgångar är olämpliga 1. 5. 4. Förenlighet med andra finansieringsformer och eventuella synergieffekter Som en följd av detta uttryckliga mandat i fördraget ska främjande och stöd av demokrati och mänskliga rättigheter ingå i huvudfåran och integreras i alla EU:s politikområden. EIDMR är en del av strukturen för olika finansieringsinstrument för yttre åtgärder som Europeiska kommissionen föreslår tillsammans med den höga representanten för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken. Den utgör ett komplement till långsiktiga instrument där man koncentrerar sig på civilsamhällsorganisationernas verksamhet rörande demokrati och mänskliga rättigheter, tar itu med de svåraste situationerna och finansierar EU:s valobservationsuppdrag samt stödjer lokala, regionala och världsomspännande kampanjer om centrala människorättsfrågor. Det utgör en viktig del av en större ”verktygslåda” för yttre åtgärder för att främja och skydda respekten för de mänskliga rättigheterna. Det kompletterar också de verktyg som finns för krishantering och förebyggande av humanitärt bistånd, Gusp-insatser och stabilitetsinstrumentet genom att ge snabbt stöd vid akuta fall av kränkningar av de mänskliga rättigheterna. Det verkar också som en länk till hjälp-, rehabiliterings- och utvecklingsverksamheter genom att erbjuda möjligheter fysisk och mental rehabilitering och återintegrering för kränkningar eller att biträda för offer människorättsförvarare med ett akut skyddsbehov. åtgärder vid sidan till Det är väsentligt att man ute på fältet på ett pragmatiskt sätt säkrar samordningen och en passande uppdelning av arbetet mellan EIDMR och övriga interagerande instrument, särskilt i behovsbedömningsfasen. EIDMR kompletterar faktiskt också Echos insatser, eftersom för människorättskränkningar som måste dokumenteras, registreras och behandlas. Starka synergier och en ömsesidigt stärkande effekt finns mellan stabilitetsinstrumentet (t. ex. vid krissituationer), programmet för icke-statliga aktörer (t. ex. stöd till civilsamhällets flyktingar och mottagare av humanitär hjälp ofta är utsatta SV 22 SV organisationer), programmet Investera i människor (t. ex. jämställdhet och utsatta grupper) och i framtiden den nya grannskapsfaciliteten för det civila samhället. SV 23 SV 1. 6. Tid under vilken åtgärden kommer att pågå respektive påverka resursanvändningen ⌧ Förslag eller initiativ som pågår under begränsad tid – ⌧ Förslaget eller initiativet ska gälla från den 1 januari 2014 – Den påverkar resursanvändningen från 1. 1. 2014 till 31. 12. 2020 (cid:133) Förslag eller initiativ som pågår under en obegränsad tid – Efter en inledande period ÅÅÅÅ–ÅÅÅÅ, – beräknas genomförandetakten nå en stabil nivå. 1. 7. Planerad metod för genomförandet13 ⌧ Direkt centraliserad förvaltning som sköts av kommissionen ⌧ Indirekt centraliserad förvaltning genom delegering till – ⌧ genomförandeorgan – ⌧ byråer/organ som inrättats av gemenskaperna14 – ⌧ nationella offentligrättsliga organ eller organ som anförtrotts uppgifter som faller inom offentlig förvaltning – ⌧ personer som anförtrotts ansvaret för genomförandet av särskilda åtgärder som följer av avdelning V i fördraget om Europeiska unionen och som anges i den grundläggande rättsakten i den mening som avses i artikel 49 i budgetförordningen ⌧ Delad förvaltning med medlemsstaterna ⌧ Decentraliserad förvaltning med tredjeländer ⌧ Gemensam förvaltning med internationella organisationer (ange vilka) Vid fler än en metod, ange kompletterande uppgifter under ”Anmärkningar”. Anmärkningar Instrumentets specifika karaktär att åtgärda känsliga och komplicerade fall som rör mänskliga rättigheter och demokrati, i synnerhet i de mest problematiska länderna och situationerna liksom även brådskande skyddsbehov, gör att det måste kunna förvaltats på så många sätt som möjligt. 13 14 Närmare förklaringar av de olika metoderna för genomförande med hänvisningar till respektive bestämmelser i budgetförordningen återfinns på BudgWeb: http://www. cc. cec/budg/man/budgmanag/budgmanag_en. html Organ som avses i artikel 185 i budgetförordningen. SV 24 SV 2. FÖRVALTNING 2. 1. Bestämmelser om uppföljning och rapportering Ange intervall och andra villkor för sådana åtgärder Kommissionens övervaknings- och utvärderingssystem är i allt högre grad resultatinriktade. De involverar intern personal och externa experter. Projektförvaltare vid delegationer och vid huvudkontoret övervakar kontinuerligt genomförandet av program och projekt på olika sätt, där så är möjligt även genom besök på fältet. Övervakningen ger värdefull information om framstegen. Den hjälper de projektansvariga att fastställa faktiska och potentiella flaskhalsar, och att vidta korrigerande åtgärder. Externa, oberoende experter anlitas för att bedöma resultatet av EU:s yttre åtgärder, via tre olika system. Dessa bedömningar bidrar till redovisningsskyldighet och till förbättring av pågående åtgärder och gör det möjligt att dra lärdom av tidigare erfarenheter vid utformningen av framtida politik och internationellt erkända I alla verktyg används OECD-DAC:s utvärderingskriterier (inbegripet (potentiell) verkan). insatser. För det första ger det av huvudkontoret skötta resultatinriktade övervakningssystemet (ROM) en kortfattad, fokuserad ögonblicksbild av kvaliteten på ett urval av insatser på projektnivå. Oberoende ROM-experter sätter med hjälp av en strukturerad och standardiserad metod betyg som lyfter fram starka och svaga sidor i projektet och ger vidare rekommendationer om hur effektiviteten kan förbättras. Utvärderingar på projektnivå, som görs av den EU-delegation som ansvarar för projektet, ger en mer ingående och djuplodande analys och hjälper de projektansvariga att förbättra pågående insatser och förbereda de framtida. Externa oberoende experter med tematisk och geografisk sakkunskap anlitas för att utföra analysen och samla in synpunkter och underlag från samtliga berörda parter, inte minst de slutliga stödmottagarna. Kommissionen gör också strategiska utvärderingar av sin politik; allt från planeringen av och strategin för insatser i en specifik sektor till genomförandet av dem (t. ex. hälso- och sjukvård, utbildning osv. ) i ett land eller en region, eller av ett visst instrument. Dessa utvärderingar utgör ett viktigt underlag vid utformningen av politiska åtgärder, instrument och projekt. Alla utvärderingar publiceras på kommissionens webbplats och en sammanfattning av slutsatserna tas med i årsrapporten till rådet och Europaparlamentet. 2. 2. Administrations- och kontrollsystem 2. 2. 1. Risker som identifierats Den operativa miljö som insatserna inom detta instrument äger rum i präglas av följande risker för att målen inte ska uppnås: – – SV De svåra miljöer som instrumentet är inriktat på, särskilt i de mest problematiska länderna/situationerna, kan skapa fysiska och politiska restriktioner när det gäller att förverkliga projekten Spridda och små projekt over hela världen kan skapa resursproblem vad gäller genomförande och övervakning. 25 SV – – – De stora variationen av mottagare med olika förvaltnings- och kontrollstrukturer och ofta med undermålig kapacitet, kan medföra svårigheter och förseningar i genomförandet. Bristande kvalitet på data och kvantitet, dessutom ofta av kontroversiell natur, angående utvecklingen av demokrati and mänskliga rättigheter i olika tredjeländer kan försvaga kommissionens förmåga att lämna rapport och ansvara för resultaten. En brist på administrativa anslag kan medföra att resurserna är otillräckliga för att förvalta instrumentet på rätt sätt. 2. 2. 2. Planerade kontrollmetoder Kommissionens interna kontroll är utformad för att skapa rimlig säkerhet om att målen uppnås och om att verksamheten är effektiv och ändamålsenlig, att den ekonomiska rapporteringen är tillförlitlig samt att relevanta rättsliga, finansiella och procedurmässiga regler efterlevs. Kommissionen tillämpar en bred strategisk policy- och planeringsprocess, intern och extern revision samt sina övriga interna kontrollnormer. Kommissionen kommer fortsatt att använda sitt nuvarande redovisningssystem (ABAC) liksom även externa verktyg, t. ex. det gemensamma systemet för information inom Relex (Cris). Kommissionen ämnar sträva efter högsta redovisningsstandard och finansiell rapportering för att säkra att fortsatt få uttalanden utan reservationer från sina externa revisorer (revisionsrätten). För bästa effektivitet och ändamålsenlighet arbetar kommissionen dessutom enligt speciellt utformade rutiner som bl. a. innefattar följande: – – – – – – – – - En stor del av stödet förvaltas decentraliserat av EU:s delegationer ute på fältet. - En tydlig ekonomisk ansvarighetskedja via vidaredelegering av utanordnare vid huvudkontoret och vid delegationerna. - Regelbunden rapportering, bl. a. en årlig försäkran av delegationschefen. - Gedigen utbildning för personal både vid huvudkontoret och vid delegationerna. - Betydande stöd och vägledning. - Regelbundna kontroller. - En strategi för projekt- och programcykeln samt ett kvalitetsstöd för var och en av de komponenter den består av. - Program- och projektförvaltning, övervaknings- och rapporteringsverktyg för att genomförandet ska bli effektivt, bl. a. regelbunden extern övervakning på plats av projekt. 2. 3. Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oegentligheter/oriktigheter Mot bakgrund av den högriskmiljö som EuropeAid/FPI arbetar i måste man för deras system räkna med mängder av potentiella fel (oriktigheter) vad gäller regelefterlevnaden vid transaktionerna och bygga in omfattande kontroller som ska förebygga, upptäckta och korrigera felen så tidigt som möjligt i betalningsprocessen. Detta innebär i praktiken att EuropeAid/FPI i sina kontroller av efterlevnaden kommer att lägga tonvikten vid förhandskontroller på flerårsbasis gjorda både av externa revisorer och av kommissionens personal ute på fältet innan projekten får slututbetalningen SV 26 SV (samtidigt som man fortsätter att göra vissa efterhandsrevisioner och efterhandskontroller), vilket är ett mycket striktare skydd än vad som krävs enligt budgetförordningen. Vad avser efterlevnaden består EuropeAids/FPI:s regelverk av bl. a. följande viktiga komponenter: Förebyggande åtgärder – – – – – – Obligatorisk kärnutbildning i bedrägerifrågor för personal som handlägger stöd samt för revisorer. Vägledning (också via internet) inklusive Practical Guide to Contracts, EuropeAid Companion (för genomförandepartner). uppsättning förvaltning ekonomisk verktyg samt för En förhandsbedömning som ska säkra lämpliga bedrägeribekämpningsåtgärder som förebygger och avslöjar bedrägerier vid handläggningen av EU-medel har införts vid de myndigheter som handhar relevanta medel genom gemensam och decentraliserad förvaltning. Förhandsgranskning av bedrägerimotverkande mekanismer i partnerlandet som del av bedömningen av stödkriteriet för budgetstöd gällande förvaltningen av de offentliga finanserna (dvs. aktivt åtagande att bekämpa bedrägeri och korruption, lämpade inspektionsmyndigheter, tillräcklig rättslig kapacitet samt verkningsfulla mekanismer för respons och påföljd). Kommissionen undertecknade det internationella initiativet för öppenhet (IATI) i Accra 2008 och samtyckte till en standard för biståndsöppenhet som säkrar lägligare, mer detaljerad och regelbundna uppgifter om biståndsflöden och dokument. Kommissionen genomför sedan den 14 oktober 2011 den första fasen av IATI- standarderna avseende öppenhet vad gäller biståndsinformation före nästa högnivåforum om biståndseffektivitet i Busan i november 2011. Kommissionen tänker dessutom samarbeta med EU:s medlemsstater på en gemensam webbaserad it-applikation som kallas TR-AID som omvandlar EU:s biståndsuppgifter som lämnats via IATI och andra källor till användarvänlig information. Åtgärder för upptäckt och korrigering av fel – – – Externa revisioner och kontroller (både obligatoriska och riskbaserade), bl. a. av Europeiska revisionsrätten. Retroaktiva kontroller (på riskbasis) och återkrav. Avbrytande av EU-finansieringen vid allvarliga bedrägerifall, bl. a. storskalig korruption, fram till dess att myndigheterna har vidtagit lämpliga åtgärder i syfte att korrigera och förhindra sådana bedrägerier i framtiden. EuropeAid/FPI kommer att arbeta vidare på sin bedrägeribekämpningsstrategi i linje med kommissionens nya bedrägeribekämpningsstrategi som antogs den 24 juni 2011 för att bl. a. säkra att – EuropeAids/FPI:s interna bedrägeribekämpningsrelaterade kontroller är helt anpassade till ovan nämnda bedrägeribekämpningsstrategi, SV 27 SV – – – EuropeAids/FPI:s bedrägeririskhantering är inriktad på att fastställa bedrägeririskområden och adekvat respons, de system som används för utbetalning av EU-medel i tredjeland gör det möjligt att ta fram relevanta uppgifter i syfte att överföra dessa uppgifter till bedrägeririskhanteringen (t. ex. dubbel finansiering), man, när så krävs, kan inrätta nätverksgrupper och lämpliga it-verktyg avsedda att analysera bedrägerifall som rör sektorn för externt bistånd. av kostnaderna och fördelarna med kontrollerna Uppskattning För EuropeAids portfölj som helhet uppskattas de interna kontroll- och förvaltningskostnaderna årligen sammanlagt till i genomsnitt 658 miljoner euro i åtaganden i 2014–2020 års budgetplanering. Då ingår förvaltningen av Europeiska utvecklingsfonden som är en integrerad verksamhet inom EuropeAids förvaltningsstruktur. Dessa ”icke-operativa” kostnader utgör ungefär 6,4 % av det uppskattade årliga genomsnittet på 10,2 miljarder euro som planeras för EuropeAids totala (operativa + administrativa) åtaganden för sin utgiftsportfölj som är finansierad via EU:s allmänna budget och Europeiska utvecklingsfonden for perioden 2014–2020. Dessa förvaltningskostnader omfattar all EuropeAid-personal vid huvudkontoret och vid delegationerna, infrastruktur, resor, utbildning, övervakning, utvärdering och revisionsavtal (inklusive dem som igångsatts av stödmottagare). EuropeAid planerar att med tiden reducera förhållandet mellan förvaltning och operativ verksamhet med hjälp av de nya instrumentens förbättrade och förenklade upplägg, med utgångspunkt i de ändringar som sannolikt kommer att ske när budgetförordning revideras. Huvudfördelarna med förvaltningskostnaderna kommer i dagen i den mån de politiska målen uppfylls, resurserna används effektivt och ändamålsenligt samt genom robusta kostnadseffektiva förebyggande åtgärder och andra kontroller som säkerställer att medlen används på ett lagligt och korrekt sätt. Förbättringar av förvaltningens karaktär och inriktning samt kontroller av efterlevnaden vad avser portföljen kommer visserligen att fortsätta, men dessa kostnader är ändå på det hela taget nödvändiga för att man effektivt och ändamålsenligt ska uppnå målen för instrumenten med minimala risker för brister i efterlevnaden av reglerna (kvarstående fel på under 2 %). De är betydligt lägre än de risker man löper om man avlägsnar eller trappar ned interna kontroller inom detta högriskområde. 3. 3. 1. BERÄKNADE INITIATIVET BUDGETKONSEKVENSER AV FÖRSLAGET ELLER Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och budgetrubriker i den årliga budgetens utgiftsdel • Befintliga budgetrubriker (även kallade ”budgetposter”) Redovisa de berörda rubrikerna i budgetramen i nummerföljd och – inom varje sådan rubrik – de berörda budgetrubrikerna i den årliga budgeten i nummerföljd Rubrik i Budgetrubrik Anslag Bidrag SV 28 SV den fleråriga budgetrame n Nummer: Diff. /Icke- diff. 15 från Efta16- länder från kandidat- länder17 från tredje- länder enligt artikel 18. 1 aa i budgetförordningen 19 04: Europeiska instrumentet för demokrati och mänskliga rättigheter 19 04 01 Europeiska instrumentet för demokrati och mänskliga rättigheter (EIDMR) 19 04 03 Valövervakning IV 19 04 05 Avslutande av det tidigare samarbetet 19 04 06 Pilotprojekt – Forum för civilsamhället EU-Ryssland 19 04 07 Pilotprojekt – Bistånd till personer som utsatts för tortyr • Nya budgetrubriker som föreslås Ej tillämpligt. NEJ NEJ NEJ NEJ Redovisa de berörda rubrikerna i budgetramen i nummerföljd och – inom varje sådan rubrik – de berörda budgetrubrikerna i den årliga budgeten i nummerföljd Rubrik i den fleråriga budgetrame n Nummer 19 04 Budgetrubrik Typ av anslag Bidrag Diff. /Icke- diff. från Efta- länder från kandidat- länder från tredje- länder enligt artikel 18. 1 aa i budgetförordningen 19 04: Europeiska instrumentet för demokrati och mänskliga rättigheter 19 04 01 Europeiska instrument för demokrati och mänskliga rättigheter (EIDMR) utan EU:s valövervaknings- uppdrag IV Ej tillämpligt 19 04 02 EU:s valövervaknings- uppdrag 19 04 03 Avslutande av det tidigare samarbetet NEJ NEJ NEJ NEJ 15 16 17 Differentierade respektive icke-differentierade anslag. Efta: Europeiska frihandelssammanslutningen. Kandidatländer och i förekommande fall potentiella kandidatländer i västra Balkan. SV 29 SV 3. 2. Beräknad inverkan på utgifterna 3. 2. 1. Sammanfattning av den beräknade inverkan på utgifterna Rubrik i den fleråriga budgetramen 4 ”Europa i världen” Miljoner euro (avrundat till tre decimaler) GD: DEVCO/FPI 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 TOTALT (cid:121) Driftsanslag 19 04 som Administrativa anslag finansieras genom ramanslagen för vissa operativa program18 Budgetrubrik (nr) 19. 0104 03 TOTALA anslag för GD DEVCO/FPI Åtaganden Betalningar (1) (2) (3) Åtaganden =1+1a +3 Betalningar =2 +3 198,63 178,43 202,84 182,24 207,04 186,04 211,34 189,94 213,93 192,03 220,24 197,94 224,84 202,14 1. 478,87 1. 328,77 13,57 13,66 13,76 13,86 15,77 14,06 14,16 98,83 212,20 216,50 220,80 225,20 229,70 234,30 239,00 1. 577,70 192,00 195,90 199,80 203,80 207,80 212,00 216,30 1. 427,60 (cid:121) TOTALA driftsanslag Åtaganden Betalningar (4) (5) 198,63 202,84 207,04 211,34 213,93 220,24 224,84 178,43 182,24 186,04 189,94 192,03 197,94 202,14 1. 478,87 1. 328,77 18 SV Detta avser tekniskt eller administrativt stöd för genomförandet av vissa av Europeiska unionens program och åtgärder (tidigare s. k. BA-poster) samt indirekta och direkta forskningsåtgärder. 30 SV (cid:121) TOTALA administrativa anslag som finansieras genom ramanslagen för vissa operativa program TOTALA anslag för RUBRIK 4 i den fleråriga budgetramen Åtaganden Betalningar (6) =4+ 6 =5+ 6 13,57 13,66 13,76 13,86 15,77 14,06 14,16 98,83 212,20 216,50 220,80 225,20 229,70 234,30 239,00 1. 577,70 192,00 195,90 199,80 203,80 207,80 212,00 216,30 1. 427,60 SV 31 SV Rubrik i den fleråriga budgetramen 5 ”Administrativa utgifter” Miljoner euro (avrundat till tre decimaler) Miljoner euro (avrundat till tre decimaler) GD: DEVCO/FPI (cid:121) Personalresurser (cid:121) Övriga administrativa utgifter 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 TOTALT 7,168 7,096 7,024 6,953 6,953 6,953 6,953 0,595 0,547 0,541 0,540 0,541 0,541 0,541 49,100 3,846 TOTALT GD DEVCO/FPI Anslag 7,763 7,643 7,565 7,493 7,494 7,494 7,494 52,945 TOTALA ANSLAG för RUBRIK 5 i den fleråriga budgetramen (summa summa betalningar) åtaganden = 7,763 7,643 7,565 7,493 7,494 7,494 7,494 52,945 Miljoner euro (avrundat till tre decimaler) TOTALA ANSLAG för RUBRIKERNA 1–5 i den fleråriga budgetramen Åtaganden Betalningar 3. 2. 2. Beräknad inverkan på driftsanslagen År n 2014 År n+1 2015 År n+2 2016 År n+3 2017 År n+4 2018 År n + 5 2019 År n + 6 2020 TOTALT 219,963 224,143 228,365 232,693 237,194 241,794 246,494 1. 630,645 199,763 203,543 207,365 211,293 215,294 219,494 223,794 1. 480,545 – (cid:133) Förslaget/initiativet kräver inte att driftsanslag tas i anspråk SV 32 SV – ⌧ Förslaget/initiativet kräver att driftsanslag tas i anspråk enligt följande: 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 TOTALT RESULTAT Åtagandebemyndiganden i miljoner euro (avrundat till tre decimaler) l a t n A Kost nad A l a t n Kost nad A l a t n Kost nad A l a t n Kost nad A l a t n Kost nad A l a t n Kost nad A l a t n Kostn ad Totalt antal Total kostnad Mål- och resultatbeteckn ing Typ19 Geno msnit tliga kostn ader (cid:216) MÅL nr 120 Tematiska kampanjer (t. ex. tortyr, dödsstraff osv. ) Delsumma mål 1 78- 88 43- 53 78- 88 43- 53 78- 88 43- 53 78- 88 43- 53 78- 88 43- 53 78- 88 43- 53 78- 88 43-53 546-616 20-25 % SPECIFIKT MÅL nr 2 Utveckling av blomstrande civila samhällen Delsumma för specifikt mål 2 340- 390 76 340- 390 76 340- 390 76 340- 390 76 340 - 390 76 340- 390 76 340 - 390 76 2380- 2730 35-40 % SPECIFIKT MÅL nr 3 Kriser som berör de mänskliga rättigheterna och de svåraste situationerna Delsumma för specifikt mål nr 3 52- 76 22,2- 33,2 52- 76 22,2- 33,2 52- 76 22,2- 33,2 52- 76 22,2- 33,2 52- 76 22,2- 33,2 52- 76 22,2- 33,2 52- 76 22,2- 33,2 294-371 20-25 % 19 20 SV Resultaten som ska anges är de produkter eller tjänster som levererats (t. ex. antal studentutbyten som har finansierats eller antal kilometer väg som har byggts). Mål som redovisats under punkt 1. 4. 2: ”Specifikt/specifika mål…” 33 SV SPECIFIKT MÅL nr 4 Stöd till demokratiska cykler Delsumma mål 4 47- 86 46,4- 76,6 47- 86 46,4- 76,6 47- 86 46,4- 76,6 47- 86 46,4- 76,6 47- 86 46,4- 76,6 47- 86 46,4- 76,6 varav valobservatörsuppdrag 11- 14 44- 55 11- 14 44- 55 11- 14 44- 55 11- 14 44- 55 11- 14 44- 55 11- 14 44- 55 TOTALA KOSTNADER 506- 640 198, 63 506- 640 506- 640 202, 84 207, 04 506- 640 211, 34 506 - 640 213, 93 506- 640 220, 24 47- 86 11- 14 506 - 640 46,4- 76,6 329-602 25-30 % 44-55 77-98 20-25 % 224,8 4 3542- 4480 1. 478,87 • SV 34 SV 3. 2. 3. Beräknad inverkan på de administrativa anslagen 3. 2. 3. 1. Sammanfattning – (cid:133) Förslaget/initiativet kräver inte att administrativa anslag tas i anspråk – ⌧ Förslaget/initiativet kräver att administrativa anslag tas i anspråk enligt följande: Miljoner euro (avrundat till tre decimaler) År n21 2014 År n+1 2015 År n+2 2016 År n+3 2107 År n+4 2018 År n + 5 2019 År n + 6 2020 TOTA LT RUBRIK 5 i den fleråriga budgetramen Personalresurser Övriga administrativa utgifter Delsumma RUBRIK 5 i den fleråriga budgetramen Belopp utanför RUBRIK 522 i den fleråriga budgetramen Personalresurser Övriga administrativa utgifter Delsumma för belopp utanför RUBRIK 5 i den fleråriga budgetramen TOTALT 7,17 7,10 7,02 6,95 6,95 6,95 6,95 49,10 0,595 0,547 0,541 0,540 0,541 0,541 0,541 3,846 7,763 7,643 7,565 7,493 7,494 7,494 7,494 52,945 8,81 8,81 8,81 8,81 8,81 8,81 8,81 61,67 4,76 4,85 4,95 5,05 6,96 5,25 5,35 37,16 13,57 13,66 13,76 13,86 15,77 14,06 14,16 98,83 21,333 21,306 21,324 21,349 23,264 21,551 21,654 151,780 3. 2. 3. 2. Beräknat personalbehov – (cid:133) Förslaget/initiativet kräver inte att personalresurser tas i anspråk 21 22 Med år n avses det år då förslaget eller initiativet ska börja genomföras. Detta avser tekniskt eller administrativt stöd för genomförandet av vissa av Europeiska unionens program och åtgärder (tidigare s. k. BA-poster) samt indirekta och direkta forskningsåtgärder. SV 35 SV – ⌧ Förslaget/initiativet kräver att personalresurser tas i anspråk enligt följande: (cid:121) Tjänster som tas upp i tjänsteförteckningen (tjänstemän och tillfälligt anställda) Uppgifterna ska anges i heltal (eller med högst en decimal) 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 XX 01 01 01 (vid huvudkontoret eller vid kommissionens kontor i medlemsstaterna) XX 01 01 02 (vid delegationer) XX 01 05 01 (indirekta forskningsåtgärder) XX 01 05 01 (direkta forskningsåtgärder) (cid:121) Extern personal (i heltidsekvivalenter)23 XX 01 02 01 (kontraktsanställda, nationella experter och vikarier – totalt) XX 01 02 02 (kontraktsanställda, vikarier, unga experter vid delegationerna, lokalanställda och nationella experter vid delegationerna) 35,1 34,8 34,4 34,1 34,1 34,1 34,1 9,8 9,7 9,6 9,5 9,5 9,5 9,5 5,2 5,2 5,1 5,1 5,1 5,1 5,1 XX 01 04 yy24 - vid huvudkontoret25 34,7 34,1 33,4 32,7 32,1 31,5 30,9 - vid delegationer XX 01 05 02 (kontraktsanställda, nationella experter och vikarier som arbetar med indirekta forskningsåtgärder) 10 01 05 02 (kontraktsanställda, vikarier och nationella experter som arbetar med direkta forskningsåtgärder) Annan budgetrubrik (ange vilken) TOTALT 73,4 73,4 73,4 73,4 73,4 73,4 73,4 158,3 157,1 155,9 154,8 154,1 153,5 152,9 För 2014 är personalen under rubrik 5 uppdelad enligt följande mellan GD DEVCO och FPI: - Tjänsteförteckning: 5,5 heltidsekvivalenter för FPI och 39,4 heltidsekvivalenter för GD DEVCO (Totalt = 44,9 heltidsekvivalenter) - Extern personal 3,2 heltidsekvivalenter för FPI och 2 heltidsekvivalenter för DEVCO (Totalt: 5,2 heltidsekvivalenter) Vad gäller personal under rubrik 4 (BA-post för EIDMR-programmet) kommer den personal som finansieras genom BA-posten 2014 att utgöras av 102,1 kontraktsanställda för GD DEVCO (28,7 vid huvudkontoret och 73,4 vid delegationer) samt 6 kontraktsanställda för FPI vid huvudkontoret. XX motsvarar det politikområde eller den avdelning i budgeten som avses. Personalbehoven ska täckas med personal inom generaldirektoratet som redan har avdelats för att förvalta åtgärden i fråga, eller genom en omfördelning av personal inom 23 24 25 [Denna fotnot förklarar vissa initialförkortningar som inte används i den svenska versionen]. Särskilt tak för finansiering av extern personal genom driftsanslag (tidigare s. k. BA-poster). Inom förvaltningen av strukturfonderna, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU) samt Europeiska fiskerifonden (EFF). SV 36 SV generaldirektoratet, om så krävs kompletterad med ytterligare resurser som kan tilldelas det förvaltande generaldirektoratet som ett led i det årliga förfarandet för tilldelning av anslag och med hänsyn tagen till rådande begränsningar i fråga om budgetmedel. Beskrivning av arbetsuppgifter: Tjänstemän och tillfälligt anställda Finansiella och operativa beslut samt genomförande. Extern personal Tekniskt genomförande SV 37 SV 3. 2. 4. Förenlighet med den gällande fleråriga budgetramen – ⌧ Förslaget/initiativet är förenligt med den gällande fleråriga budgetramen – ⌧ Förslaget/initiativet kräver omfördelningar under den berörda rubriken i den fleråriga budgetramen Förklara i förekommande fall vilka ändringar i planeringen som krävs, och ange berörda budgetrubriker och belopp. – (cid:133) Förslaget/initiativet förutsätter att flexibilitetsmekanismen utnyttjas eller att den fleråriga budgetramen revideras26 Beskriv behovet av sådana åtgärder, och ange berörda rubriker i budgetramen, budgetrubriker i den årliga budgeten samt belopp. 3. 2. 5. Bidrag från tredje part – ⌧Det ingår inga bidrag från tredje part i det aktuella förslaget eller initiativet – (cid:133)Förslaget eller initiativet kommer att medfinansieras enligt följande: 3. 3. Beräknad inverkan på inkomsterna – (cid:133) Förslaget/initiativet påverkar inte budgetens inkomstsida. – ⌧ Förslaget/initiativet påverkar inkomsterna på följande sätt: – – ⌧ (cid:133) Påverkan på egna medel Påverkan på ”diverse inkomster” 26 Se punkterna 19 och 24 i det interinstitutionella avtalet. SV 38 SV

Mål T-90/11: Talan väckt den 18 februari 2011 — ONP m.fl. mot kommissionen

2011-02-18

http://publications.europa.eu/resource/cellar/a146c6b8-3dd2-4393-90d6-fb190f174197

swe

C_2011173SV. 01001301. xml 11. 6. 2011    SV Europeiska unionens officiella tidning C 173/13 Talan väckt den 18 februari 2011 — ONP m. fl. mot kommissionen (Mål T-90/11) 2011/C 173/29 Rättegångsspråk: franska Parter Sökande: Ordre national des pharmaciens (ONP) (Paris, Frankrike), Conseil national de l’Ordre des pharmaciens (CNOP) (Paris), Conseil central de la section G de l’Ordre national des pharmaciens (CCG) (Paris) (ombud: advokaterna O. Saumon, L. Defalque och T. Bontinck) Svarande: Europeiska kommissionen Yrkanden Sökanden yrkar att tribunalen ska — ogiltigförklara Europeiska kommissionens beslut C(2010) 8952 slutlig av den 8 december 2010, vilket delgavs sökandena den 10 december 2010, om ett förfarande enligt artikel 101 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (ärende 39510 — LABCO/ONP), — i andra hand, i den mån som vissa anmärkningar antas vara välgrundade, sätta ned de böter om 5 000 000 euro som Europeiska kommissionen påförde sökandena med anledning av överträdelsen av artikel 101 FEUF med beaktande av de förmildrande omständigheterna och den aktuella företagssammanslutningens särart, — under alla omständigheter förplikta Europeiska kommissionen att ersätta samtliga rättegångskostnader i enlighet med artikel 87. 2 i tribunalens rättegångsregler. Grunder och huvudargument Till stöd för sin talan åberopar sökanden nio grunder. 1. Första grunden: Felaktig tolkning och tillämpning av artikel 101 FEUF i den mån som kommissionen bedömde att det undantag som fastställdes i domen i målet Wouters (1) inte är tillämpligt i förevarande mål. Vad avser begränsningarna vad avser utvecklingen av laboratoriegrupper på den franska marknaden för biomedicinska analyser. 2. Andra grunden: Felaktig rättstillämpning till följd av en felaktig bedömning av räckvidden av den franska lagstiftningen vad avser rollerna för prefekten respektive Conseil central de la section G de l’Ordre des pharmaciens när förändringar inträffar för ett bolag för utövande av fria yrken under den tid då bolaget är verksamt. 3. Tredje grunden: Felbedömning av tillämpningsområdet för kommunikationsskyldigheten såsom den följer av artiklarna L 4221-19, L 6221-4 och L 6221-5 i lagen om social trygghet (code de la santé publique) samt av en rundskrivelse av den 22 september 1998, i den mån som kommissionen felbedömde den roll som Conseil central de la section G de l’Ordre des pharmaciens har inom ramen för sin kontroll a posteriori av bolagshandlingar avseende bolagen för utövande av fria yrken av laboratorierna för biomedicinska analyser och dess skyldighet att vidarebefordra iakttagelser till prefekten. 4. Fjärde grunden: Felbedömning av den roll som Conseil central de la section G de l’Ordre des pharmaciens har i egenskap av garant för den utövande delägarens yrkesmässiga oberoende i den mån som kommission stödde nämnda delägares minimiinnehav av aktier i bolagen för utövande av fria yrken vilket medförde en förlust av dess ekonomiska oberoende och styre. 5. Femte grunden: Felaktig bedömning av lagstiftarens intention vad avser uppdelningen av aktier som överstiger taket på 25 procent och felbedömning av de rättsliga bestämmelser som är tillämpliga på uppdelning av aktier i bolagen för utövande av fria yrken. 6. Sjätte grunden: Felaktig tolkning och tillämpning av artikel 101 FEUF med beaktande av att de föreskrivna sanktionsåtgärderna beaktades i det angripna beslutet, vilket förstärkte de potentiella och verkliga följderna av de rättsstridiga besluten. Vad avser införandet av minimipriser på den franska marknaden för biomedicinska analyser. 7. Sjunde grunden: Kommissionen överskred sina befogenheter i beslutet om inspektion (2) genom att stödja sig på handlingar om ”priser”, vilket innebar att den bevisning som inhämtades på denna grund inhämtades i strid med gällande lag, varmed stöd ska anses saknas för grunden om minimipriser. Om bevisningen om minimipriser — quod non — fick inhämtas av kommissionen inom ramen för dess inspektion. 8. Åttonde grunden: Felaktig bedömning av räckvidden av tidigare artikel L 6211-6 i lagen om social trygghet och av lagstiftarens önskemål vad avser definitionen av och praxis för rabatter. 9. Nionde grunden: Felaktig bedömning av de faktiska omständigheterna vilket föranledde felaktig rättstillämpning. Kommissionen bedömde å ena sidan att ONP:s agerande vad avser rabatter inte omfattades av tillämpningsområdet för dess uppdrag enligt lag men reflekterade dess konkurrensbegränsande syften och å andra sidan att ONP i syfte att skydde de mindre laboratoriernas intressen systematiskt hade försökt införa ett minimipris på marknaden för biomedicinska analyser. (1)  Domstolens dom av den 19 februari 2002 i mål C-309/99, Wouters m. fl. , REG 2002, s. I-1577. (2)  Kommissionens beslut om inspektion C(2008) 6494 av den 29 oktober 2008 I vilket sökandena förpliktades att underkasta sig en inspektion enligt artikel 20. 4 i rådets förordning (EG) nr 1/2003 av den 16 december 2002 om tillämpning av konkurrensreglerna i artiklarna 101 FEUF och 102 FEUF, utgör föremål för talan i mål T-23/09, CNOP och CCG mot kommissionen (EGT 2009, C 55, s. 49)

Rådets förordning (EG) nr 456/2006 av den 20 mars 2006 om rättelse av förordning (EG) nr 1786/2003 om den gemensamma organisationen av marknaden för torkat foder

2006-03-20

http://publications.europa.eu/resource/cellar/fa5371f3-3447-4fcb-b6cb-961c38193ecf

swe

21. 3. 2006 SV Europeiska unionens officiella tidning L 82/1 I (Rättsakter vilkas publicering är obligatorisk) RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 456/2006 av den 20 mars 2006 om rättelse av förordning (EG) nr 1786/2003 om den gemensamma organisationen av marknaden för torkat foder EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING lämpas från och med den dag som förordning (EG) nr 1786/2003 börjar tillämpas. med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 36 och artikel 37. 2 tredje stycket, HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE. med beaktande av kommissionens förslag, Artikel 1 med beaktande av Europaparlamentets yttrande (1), och av följande skäl: Förordning (EG) nr 1786/2003 (2) innehåller en del fel- aktigheter. Till följd av en ändring i den Kombinerade nomenklatu- ren bör i artikel 1 i nämnda förordning KN-numren ex 1214 90 91 och ex 1214 90 99 ersättas med KN- nummer ex 1214 90 90. I artikel 5. 1 i nämnda förordning bör den maximala garanterade kvantiteten 4 855 900 ton ersättas med den maximala garanterade kvantiteten 4 960 723 ton, vilket motsvarar summan av de garanterade nationella kvantiteter som räknas upp i punkt 2 i samma artikel. Artikel 6 första stycket i nämnda förordning bör formu- leras om så att det ges en korrekt beskrivning av meto- den för minskning av stödet om den maximala garante- rade kvantiteten överskrids. I andra stycket i samma arti- kel bör alla språkversioner anpassas så att samma termi- nologi används för att ge uttryck åt principen om att ingen ökning av budgetutgifterna är möjlig om den maximala garanterade kvantiteten överskrids. Förordning (EG) nr 1786/2003 bör därför rättas i enlig- het med detta. (1) (2) (3) (4) (5) (6) Förordning (EG) nr 1786/2003 skall rättas på följande sätt: 1. I led a i den första kolumnen i tabellen i artikel 1 skall KN- numren ”ex 1214 90 91 och ex 1214 90 99” ersättas med KN-nummer ”ex 1214 90 90”. 2. I artikel 5. 1 skall den maximala garanterade kvantiteten ”4 855 900 ton” ersättas med den maximala garanterade kvantiteten ”4 960 723 ton”. 3. Artikel 6 skall ersättas med följande: ”Artikel 6 Om under ett regleringsår den kvantitet torkat foder, för vilken stöd har begärts enligt artikel 4. 2, överstiger den maximala garanterade kvantitet som fastställs i artikel 5. 1, skall stödet sänkas i de medlemsstater där produktionen överskrider den nationella garanterade kvantiteten genom att utgifterna minskas som en funktion av medlemsstatens andel av det totala överskridandet. fastställas, Minskningen skall i enlighet med förfarandet i artikel 18. 2, till en nivå som garanterar att budgetutgifterna uttryckta i euro inte överskrider de utgifter som skulle ha uppstått om den maximala garanterade kvantiteten inte hade överskridits. ” Eftersom rättelserna inte får några negativa konsekvenser för de ekonomiska aktörerna bör denna förordning till- Denna förordning träder i kraft den sjunde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning. Artikel 2 (1) Ännu ej offentliggjort i EUT. (2) EUT L 270, 21. 10. 2003, s. 114. Förordningen ändrad genom för- ordning (EG) nr 583/2004 (EUT L 91, 30. 3. 2004, s. 1). Den skall tillämpas från och med den 1 april 2005. L 82/2 SV Europeiska unionens officiella tidning 21. 3. 2006 Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater. Utfärdad i Bryssel den 20 mars 2006. På rådets vägnar J. PRÖLL Ordförande

Kommissionens forordning (EF) nr. 1164/2003 af 30. juni 2003 om fastsættelse af de restitutionssatser, der skal anvendes for visse mejeriprodukter, der udføres i form af varer, som ikke omfattes af traktatens bilag I

2003-06-30

http://publications.europa.eu/resource/cellar/c8ce9f16-c1e8-418a-b069-b46fcaf720af

dan

1. 7. 2003 DA Den Europæiske Unions Tidende L 162/49 KOMMISSIONENS FORORDNING (EF) Nr. 1164/2003 af 30. juni 2003 om fastsættelse af de restitutionssatser, der skal anvendes for visse mejeriprodukter, der udføres i form af varer, som ikke omfattes af traktatens bilag I KOMMISSIONEN FOR DE EUROPÆISKE FÆLLESSKABER HAR — (4) under henvisning til traktaten om oprettelse af Det Europæiske Fællesskab, under henvisning til Rådets forordning (EF) nr. 1255/1999 af 15. maj 1999 om den fælles markedsordning for mælk og mejeriprodukter (1), senest ændret ved Kommissionens forord- ning (EF) nr. 509/2002 (2), særlig artikel 31, stk. 3, og ud fra følgende betragtninger: (1) (2) (3) i forordning (EF) nr. I henhold til artikel 31, stk. 1, 1255/1999 kan forskellen mellem priserne i den interna- tionale handel for de produkter, der er nævnt i artikel 1, litra a), b), c), d), e) og g), i den pågældende forordning, og priserne inden for Fællesskabet dækkes af en eksport- restitution. Kommissionens forordning (EF) nr. 1520/ 2000 af 13. juli 2000 om fastsættelse af almindelige gennemførelsesregler for ydelse af eksportrestitutioner og om fastlæggelse af kriterierne for fastsættelse af resti- tutionsbeløbet for visse landbrugsprodukter, der udføres i form af varer, som ikke omfattes af traktatens bilag I (3), senest ændret ved forordning (EF) nr. 740/2003 (4), specificerer sådanne af disse produkter, for hvilke der bør fastsættes en restitutionssats, der skal anvendes ved deres udførsel i form af varer, som er nævnt i bilaget til forordning (EF) nr. 1255/1999. I henhold til artikel 4, stk. 1, første afsnit, i forordning (EF) nr. 1520/2000 skal restitutionssatsen pr. 100 kg af hvert af de basisprodukter, der tages i betragtning, fast- sættes for hver måned. i Artikel 4, stk. 3, forordning (EF) nr. 1520/2000 bestemmer, at der ved fastsættelsen af restitutionssatsen skal tages hensyn til eventuelle produktionsrestitutioner, støtte eller andre foranstaltninger med tilsvarende virk- ning, i alle medlemsstaterne i henhold til bestemmelserne i forordningen om den fælles markedsordning i den pågældende sektor med hensyn til de basisprodukter, der er nævnt i bilag A til den pågæl- dende forordning, eller dermed ligestillede produkter. som skal anvendes (1) EFT L 160 af 26. 6. 1999, s. 48. (2) EFT L 79 af 22. 3. 2002, s. 15. (3) EFT L 177 af 15. 7. 2000, s. 1. (4) EUT L 106 af 29. 4. 2003, s. 12. I henhold til artikel 12, stk. 1, i forordning (EF) nr. 1255/1999 ydes som er til produceret kasein, hvis denne mælk og kaseinat, der er produceret med denne mælk, opfylder visse betingelser. inden for Fællesskabet og forarbejdet skummetmælk, støtte for (5) (6) Kommissionens forordning (EF) nr. 2571/97 af 15. december 1997 om salg af smør til nedsat pris og ydelse af støtte for fløde, smør og koncentreret smør til frem- stilling af konditorvarer, konsumis og andre levneds- midler (5), senest ændret ved forordning (EF) nr. 635/ 2000 (6), godkender levering til industrier, der fremstiller visse varer af smør og fløde til nedsatte priser. I henhold til Rådets forordning (EF) nr. 1039/2003 af 2. juni 2003 om autonome og midlertidige foranstaltninger for indførsel af visse forarbejdede landbrugsprodukter med oprindelse i Estland og for udførsel af visse land- brugsprodukter til Estland (7), Rådets forordning (EF) nr. 1086/2003 af 18. juni 2003 om autonome og midlerti- dige foranstaltninger for indførsel af visse forarbejdede landbrugsprodukter med oprindelse i Slovenien og for udførsel af visse forarbejdede landbrugsprodukter til Slovenien (8), Rådets forordning (EF) nr. 1087/2003 af 18. juni 2003 om autonome og midlertidige foranstalt- ninger for indførsel af visse forarbejdede landbrugspro- dukter med oprindelse i Letland og for udførsel af visse forarbejdede landbrugsprodukter til Letland (9), Rådets juni 2003 om forordning (EF) nr. 1088/2003 af 18. autonome og midlertidige foranstaltninger for indførsel af visse forarbejdede landbrugsprodukter med oprindelse i Litauen og for udførsel af visse forarbejdede landbrugs- til Litauen (10), Rådets forordning (EF) nr. produkter 1089/2003 af 18. juni 2003 om autonome og midlerti- dige foranstaltninger for indførsel af visse forarbejdede landbrugsprodukter med oprindelse i Slovakiet og for udførsel af visse forarbejdede landbrugsprodukter til Slovakiet (11) og Rådets forordning (EF) nr. 1090/2003 af 18. juni 2003 om autonome og midlertidige foranstalt- ninger for indførsel af visse forarbejdede landbrugspro- dukter med oprindelse i Tjekkiet og for udførsel af visse forarbejdede landbrugsprodukter til Tjekkiet (12) kan der med virkning fra den 1. juli 2003 ikke ydes eksportresti- tutioner for forarbejdede landbrugsprodukter, som ikke er anført i traktatens bilag I, når de udføres til Estland, Slovenien, Letland, Litauen, Slovakiet eller Tjekkiet. (5) EFT L 350 af 20. 12. 1997, s. 3. (6) EFT L 76 af 25. 3. 2000, s. 9. (7) EUT L 151 af 19. 6. 2003, s. 1. (8) EUT L 163 af 1. 7. 2003, s. 1. (9) EUT L 163 af 1. 7. 2003, s. 19. (10) EUT L 163 af 1. 7. 2003, s. 38. (11) EUT L 163 af 1. 7. 2003, s. 56. (12) EUT L 163 af 1. 7. 2003, s. 73. L 162/50 DA Den Europæiske Unions Tidende 1. 7. 2003 (7) (8) (9) I henhold til Rådets forordning (EF) nr. 999/2003 af 2. juni 2003 om autonome og midlertidige foranstaltninger for indførsel af visse forarbejdede landbrugsprodukter med oprindelse i Ungarn og for udførsel af visse forar- bejdede landbrugsprodukter til Ungarn (1) kan der med virkning fra den 1. juli 2003 ikke ydes eksportrestituti- oner for varer omhandlet i artikel 1, stk. 2, i nævnte forordning, når de udføres til Ungarn. På grundlag af overslagene over udgifter og de dispo- nible budgetmidler er det fortsat nødvendigt at sikre en stram styring. UDSTEDT FØLGENDE FORORDNING: Artikel 1 1. De restitutionssatser, der skal anvendes for de basispro- dukter, der er anført i bilag A til forordning (EF) nr. 1520/ 2000, nævnt i artikel 1 i forordning (EF) nr. 1255/1999 og udført i form af varer, der er nævnt i bilaget til forordning (EF) nr. 1255/1999, til denne forordning. fastsættes som angivet i bilaget 2. Der fastsættes ingen restitutionssatser for de produkter, der er nævnt i det forudgående stykke, men ikke omfattes af bilaget. De i denne forordning fastsatte foranstaltninger er i over- ensstemmelse med udtalelse fra Forvaltningskomitéen for Mælk og Mejeriprodukter — Denne forordning træder i kraft den 1. juli 2003. Artikel 2 Denne medlemsstat. forordning er bindende i alle enkeltheder og gælder umiddelbart i hver Udfærdiget i Bruxelles, den 30. juni 2003. På Kommissionens vegne Erkki LIIKANEN Medlem af Kommissionen (1) EUT L 146 af 13. 6. 2003, s. 10. 1. 7. 2003 DA Den Europæiske Unions Tidende L 162/51 BILAG til Kommissionens forordning af 30. juni 2003 om fastsættelse af de restitutionssatser, der skal anvendes for visse mejeriprodukter, der udføres i form af varer, som ikke omfattes af traktatens bilag I KN-kode Varebeskrivelse (EUR/100 kg) Restitutions- satser (1) ex 0402 10 19 Mælkepulver, som granulat eller i anden fast form, ikke tilsat sukker eller andre sødemidler, med fedtindhold på under 1,5 vægtprocent (PG 2): a) b) for så vidt angår udførsel af varer henhørende under KN-kode 3501 for så vidt angår udførsel af andre varer ex 0402 21 19 Mælkepulver, som granulat eller i anden fast form, ikke tilsat sukker eller andre sødemidler, med fedtindhold på 26 vægtprocent (PG 3): a) for så vidt angår udførsel af varer, der i form af produkter, som er ligestillet med PG 3, indeholder smør eller fløde til nedsat pris, og som er fremstillet på de betingelser, som er fastsat i forordning (EF) nr. 2571/97 b) for så vidt angår udførsel af andre varer ex 0405 10 Smør, med et fedtindhold på 82 vægtprocent (PG 6): a) b) for så vidt angår udførsel af varer, der indeholder smør eller fløde til nedsat pris, og som er fremstillet på de betingelser, som er fastsat i forordning (EF) nr. 2571/97 for så vidt angår udførsel af varer henhørende under KN-kode 2106 90 98 med et mælkefedtindhold på 40 vægtprocent og derover c) for så vidt angår udførsel af andre varer — 60,00 76,11 102,40 100,00 192,25 185,00 (1) Med virkning fra den 1. juli 2003 finder disse satser ikke anvendelse ved udførsel til Estland, Letland, Litauen, Slovakiet, Slovenien eller Tjekkiet af varer, som ikke er omfattet af traktatens bilag I, og ved udførsel til Ungarn af de varer, der er omhandlet i artikel 1, stk. 2, i forordning (EF) nr. 999/2003

2004/616/EG: Kommissionens beslut av den 26 juli 2004 om upprättande av en förteckning över godkända stationer för insamling av sperma för import av sperma från hästdjur från tredjeland (delgivet med nr K(2004) 2511)(Text av betydelse för EES)

2004-07-26

http://publications.europa.eu/resource/cellar/3988582e-a82c-4786-b681-bf60b4b3fc88

swe

L 278/64 SV Europeiska unionens officiella tidning 27. 8. 2004 KOMMISSIONENS BESLUT av den 26 juli 2004 om upprättande av en förteckning över godkända stationer för insamling av sperma för import av sperma från hästdjur från tredjeland (delgivet med nr K(2004) 2511) (Text av betydelse för EES) (2004/616/EG) EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR FATTAT DETTA BESLUT (3) med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, med beaktande av rådets direktiv 92/65/EEG av den 13 juli 1992 om fastställande av djurhälsokrav i handeln inom och importen till gemenskapen av djur, sperma, ägg (ova) och emb- ryon som inte faller under de krav som fastställs i de specifika gemenskapsregler direktiv bilaga A. I 90/425/EEG (1), särskilt artikel 17. 3 i detta, och som avses till i av följande skäl: (1) (2) Kommissionens beslut 2000/284/EG av den 31 mars 2000 om upprättande av en förteckning över godkända stationer för insamling av sperma för import av sperma från hästdjur från tredje land och om ändring av beslut 96/539/EG och 96/540/EG (2) har ändrats flera gånger. Kommissionens beslut 2004/211/EG av den 6 januari 2004 om upprättande av en förteckning över de tredje länder eller delar av tredje länder från vilka medlemssta- terna tillåter import av levande hästdjur och sperma, ägg och embryon från hästdjur samt om ändring av besluten 93/195/EEG och 94/63/EG (3) innebar att den rättsliga grunden ändrades för förtecknandet av tredjeländer och deras uppdelning i regioner för import av såväl levande hästdjur som deras sperma och embryon. (4) (5) (6) (7) (8) Efter ikraftträdandet av direktiv 2004/68/EG ändras för- teckningen över de stationer för spermainsamling från tillåta import av sperma vilka medlemsstaterna skall från hästdjur från tredjeland i enlighet med artikel 17. 3 b andra till fjärde stycket i direktiv 92/65/EEG och of- fentliggörs för allmänheten på kommissionens webbplats. Dessutom använder tredjeländer ett nytt förfarande för att underrätta kommissionen om godkännanden av sta- tioner för spermainsamling för export av sperma från hästdjur till gemenskapen och lämnar uppgifterna om sådana godkännanden i ett standardiserat format. De behöriga myndigheterna i Kanada och Nya Zeeland har officiellt underrättat kommissionen om att de i en- lighet med bestämmelserna i direktiv 92/65/EEG har god- känt ytterligare två respektive en station för insamling av sperma från hästdjur. Dessutom har de behöriga myndigheterna i Förenta sta- terna officiellt underrättat kommissionen om att de i enlighet med bestämmelserna i direktiv 92/65/EEG god- känt ytterligare tolv stationer för insamling av sperma från hästdjur, återkallat godkännanden för stationerna 02AZ001-EQS, och 03TX001-EQS samt ändrat vissa uppgifter angående en godkänd station. 00TX003-EQS, 02TX018-EQS ISO-landskoden för Serbien och Montenegro behöver ändras och därmed även landets placering i förteck- ningen. Det är nödvändigt att ta hänsyn till de nya medlemssta- ternas anslutning till Europeiska unionen den 1 maj 2004. (1) EGT L 268, 14. 9. 1992, s. 54. Direktivet senast ändrat genom di- rektiv 2004/68/EG (EUT L 139, 30. 4. 2004, s. 321). (2) EGT L 94, 14. 4. 2000, s. 35. Beslutet senast ändrat genom beslut 2004/70/EG (EUT L 15, 22. 1. 2004, s. 34). (3) EUT L 73, 11. 3. 2004, s. 1. (9) Det är också nödvändigt att ta hänsyn till relevanta ge- menskapsavtal med vissa tredjeländer. 27. 8. 2004 SV Europeiska unionens officiella tidning L 278/65 (10) Av tydlighets- och rationalitetsskäl bör beslut 2000/284/EG upphävas och ersättas. Uppdateringar av förteckningen i bilagan görs enligt för- 3. farandet i artikel 17. 3 b i direktiv 92/65/EEG och skall offent- liggöras på kommissionens webbplats. (11) De åtgärder som föreskrivs i detta beslut är förenliga med yttrandet från Ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa. HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE. Artikel 1 1. Medlemsstaterna skall godkänna import av sperma från hästdjur som samlats in på de stationer som anges i förteck- ningen i bilagan till detta beslut under förutsättning att villkoren i artikel 4 i beslut 2004/211/EG har uppfyllts. 2. Den sperma som anges i punkt 1 skall ha samlats in efter det datum då stationen godkändes av de behöriga myndighe- terna i det berörda tredjelandet. Artikel 2 Kommissionens beslut 2000/284/EG skall upphöra att gälla. Hänvisningar till det upphävda beslutet skall gälla som hänvis- ningar till det här beslutet. Artikel 3 Detta beslut riktar sig till medlemsstaterna. Utfärdat i Bryssel den 26 juli 2004. På kommissionens vägnar David BYRNE Ledamot av kommissionen L 278/66 SV Europeiska unionens officiella tidning 27. 8. 2004 ANEXO — PŘÍLOHA — BILAG — ANHANG — ANNEKS — ΠΑΡΑΡΤΗΜΑ — ANNEX — ANNEXE — ALLEGATO — PIELIKUMS — PRIEDAS — MELLÉKLET — ANNESS — BIJLAGE — ZAŁĄCZNIK — ANEXO — PRÍLOHA — PRILOGA — LIITE — BILAGA 1 Versión — Verze — Udgave — Fassung — Versioon — Έκδοση — Version — Version — Versione — Versija — Versija — Verzió — Verżjoni — Versie — Wersja — Versão — Verzia — Različica — Tilanne —Version 2 Código ISO — ISO-kód — ISO-kode — ISO-Code — ISO-kood — Κωδικός ISO — ISO code — Code ISO — Codice ISO — ISO kods — ISO kodas — ISO-kód — Kodiċi ISO — ISO-code — Kod ISO — Código ISO — Kód ISO — Oznaka države ISO — ISO-koodi — ISO-kod Tercer país — Třetí země — Tredjeland — Drittland — Kolmas riik — Τρίτη χώρα — Third country — Pays tiers — Paese terzo — Trešā valsts — Trečioji šalis — Harmadik ország — Pajjiż Terz — Derde land — Kraj trzeci — País terceiro — Tretia krajina — Tretja država — Kolmas maa — Tredjeland 3 4 Nombre del centro autorizado — Název schválené sběrny — Den godkendte stations navn — Name der zugelassenen Besamungsstation — Heakskiidetud keskuse nimi — Όνομα του εγκεκριμένου κέντρου — Name of approved centre — Nom du centre agréé — Nome del centro riconosciuto — Apstiprinātā centra nosaukums — Patvirtinto centro pavadinimas — A jóváhagyott központ neve — Isem taċ-ċentru approvat — Naam van het erkende centrum — Nazwa zatwierdzonego punktu — Nome do centro aprovado — Názov schváleného strediska — Ime odobrenega osemenjevalnega središča — Hyväksytyn aseman nimi — Hingsstationens namn 5 Dirección del centro autorizado — Adresa schválené sběrny — Den godkendte stations adresse — Anschrift der zugelassenen Besamungsstation — Heakskiidetud keskuse aadress — Διεύθυνση του εγκεκριμένου κέντρου· — Address of approved centre — Adresse du centre agréé — Indirizzo del centro riconosciuto — Apstiprinātā centra adrese — Patvirtinto centro adresas — A jóváhagyott központ címe — Indirizz taċ-ċentru approvat — Adres van het erkende centrum — Adres zatwierdzonego punktu — Endereço do centro aprovado — Adresa schváleného strediska — Naslov odobrenega osemenjevalnega središča — Hyväksytyn aseman osoite — Hingsstationens adress 6 Autoridad competente en materia de autorización — Schvalující orgán — Godkendelsesmyndighed — Zulassungs- behörde — Kinnitav asutus — Εγκρίνουσα αρχή — Approving authority — Autorité d’agrément — Autorità che rilascia il riconoscimento — Atļauju izsniegusī iestāde — Tvirtinanti institucija — Jóváhagyó hatóság — Awtorità li toħroġ l-approvazzjoni — Autoriteit die de erkenning heeft verleend — Organ zatwierdzający — Autoridade de aprovação — Príslušný schvaľovací orgán — Organ, ki izda odobritev — Hyväksyntäviranomainen — Godkännan- demyndighet 7 Número de autorización — Číslo schválení — Godkendelsesnummer — Registriernummer — Loanumber — Αριθμός έγκρισης — Approval number — Numéro d’agrément — Numero di riconoscimento — Atļaujas numurs — Patvir- tinimo numeris — Jóváhagyás száma — Numru ta’ l-Approvazzjoni — Registratienummer — Numer zatwierdzenia — Número de aprovação — Číslo schválenia — Številka odobritve — Hyväksyntänumero — Godkännandenummer Fecha de la autorización — Datum schválení — Godkendelsesdato — Zulassungsdatum — Kinnituse kuupäev — Ημερομηνία έγκρισης — Approval date — Date d’agrément — Data di approvazione — Atļaujas izsniegšanas datums — Patvirtinimo data — Jóváhagyás dátuma — Data ta’ l-Approvazzjoni — Datum van erkenning — Data zatwierd- zenia — Data de aprovação — Dátum schválenia — Datum odobritve — Hyväksyntäpäivä — Datum för godkän- nandet 8 1 2 AE 1/2004 3 4 5 6 7 8 UNITED ARAB EMIRATES (b) AR ARGENTINA Haras EL Atalaya AU AUSTRALIA Equine Artificial Breeding Services ”Lumeah” Equine Artificial Breeding Services ”Alabar Bloodstock” AU BB BG BH BARBADOS (b) BULGARIA BAHRAIN (b) BM BERMUDA (b) 91 Cuartel 17 Arrecifes Buenos Aires Miriam Bentley Hume Highway Mullengandra NSW 2644 Alan Galloway Koyuga (near Echuca) Victoria 3622 SENASA I-E14 (Integral-Equino 14) 27. 3. 1998 AQIS NSW-AB-H-01 21. 2. 2001 AQIS VIC-AB-H-01 30. 10. 2002 27. 8. 2004 SV Europeiska unionens officiella tidning L 278/67 2 3 4 5 6 7 8 BO BOLIVIA (b) BR BRAZIL BY BELARUS CA CANADA Ferme Canaco CA CA CA CA CA CA CA CA CA CA CA CA CA CA Amstrong Brothers Zorgwijk Stables Ltd Tara Hills Stud Taylorlane Farm Earl Lennox Rideau Field Farm Glengate Farms Gencor The Genetic Corporation Jou Veterinary Service AE Breeding Farm Dr Mike Zajac Seelster Farms Milner Farms Equine Reproduction Services Maedowview Ilene Poole 89 Rang St. -André St. -Bernard de Lacolle Co. St. -Jean, Quebec J0J 1V0 14709 Hurontario Street Inglewood, Ontario L0N 1K0 508 Mt. Pleasant Road, R. R. #2 Brantford, Ontario N3T 5L5 13700 Mast Road, R. R. 4 Port Perry, Ontario L9L 1B5 R. R. #2 Orton, Ontario L0N 1N0 R. R. #2 Orton, Ontario L0N 1N0 756 Heritage Drive, R. R. 4 Merrickville Ontario K0G 1N0 PO box 220, 8343 Walker’s Line Campbellville Ontario L0P 1B0 R. R. #5 Guelph Ontario N1H 6J2 2409 Alps Road, R. R. #1 Ayr Ontario N0B 1E0 19619 McGowan Road Mount Albert Ontario L0G 1M0 33618 Roman Line R. R. #3 Lucan Ontario N0M 2J0 14848 Fourteen Mile Road Denfield Ontario N0M 1P0 Box 19, Site 4, R. R. #1 Airdrie Alberta T4B 2A3 23052 TWP Road 521 Sherwood Park Alberta T8B 1G6 CFIA 4-EQ-01 23. 2. 2000 CFIA 5-EQ-01 12. 2. 1997 CFIA 5-EQ-02 6. 4. 1999 CFIA 5-EQ-03 26. 1. 2000 CFIA 5-EQ-04 13. 1. 2000 CFIA 5-EQ-05 15. 3. 2000 CFIA 5-EQ-06 4. 5. 1998 CFIA 5-EQ-07 31. 1. 1995 CFIA 5-EQ-08 10. 1. 1997 CFIA 5-EQ-09 30. 10. 2000 CFIA 5-EQ-10 2. 3. 2000 CFIA 5-EQ-11 7. 1. 2004 CFIA 5-EQ-12 7. 1. 2004 CFIA 8-EQ-01 27. 3. 2003 CFIA 8-EQ-02 1. 2. 2002 L 278/68 SV Europeiska unionens officiella tidning 27. 8. 2004 2 3 4 5 6 7 8 CH SWITZERLAND (c) Eidgenössisches Gestüt/Haras fédéral/Istituto Federale dell’allevamento equino Avenches CH-1580 Avenches Bundesamt für Veterinärwesen CH-AI-4E 13. 2. 1997 CH CL CS CU DZ EG FK GL HK HR IL IS JO JP KG KR CHILE SERBIA AND MONTENEGRO CUBA (b) ALGERIA EGYPT (b) FALKLAND ISLANDS GREENLAND HONG KONG (b) CROATIA ISRAEL ICELAND JORDAN (b) JAPAN (b) KYRGYZSTAN (b) REPUBLIC OF KOREA (b) KW KUWAIT (b) LB LY LEBANON (b) LIBYA (b) MA MOROCCO MK (a) FORMER YUGOSLAV REPUBLIC OF MACEDONIA MO MACAO (b) MU MAURITIUS MY MALAYSIA (PENINSULA) (b) MX MEXICO Besamungsstation Pferde, Gestüt Hanaya Expohof CH-8165 Schleinikon Bundesamt für Veterinärwesen CH-AI-8E 6. 5. 1999 Gunnarsholt Saedingastod Gunnarsholti 851 Hella Iceland Veterinary Services H001 20. 12. 1999 Centre National d’Insémination Artificielle Equine de Bouzniaka (CNIAEB) BP 52 Benslimane 13100 Ministry of Agri- culture and Rural Development 0102 27. 3. 2003 CEPROSEM Club Hípico ”La Silla” Monterrey Nuevo León SAGARPA 02-19-05-96-E 2. 8. 2001 NZ NEW ZEALAND Animal Breeding Services Ltd. 3680 State Highway 3 RD2, Hamilton NZ NZ Phoenician Stallion Collection Centre 75 Penrith Road RD2, Napier Alabar 480 Seagrove Road, RD4, Pukekohe MAF MAF MAF NZSEQ-001 27. 3. 2002 NZSEQ-002 2. 5. 2002 NZSEQ-003 2. 2. 2004 27. 8. 2004 SV Europeiska unionens officiella tidning L 278/69 2 3 4 5 6 7 8 OM OMAN (b) PE PERU (b) PM ST. PIERRE AND MIQUELON PY PARAGUAY QA QATAR (b) RO ROMANIA RU RUSSIA SA SG SY TH TN SAUDI ARABIA (b) SINGAPORE (b) SYRIA (b) THAILAND (b) TUNISIA UA UKRAINE US US US US US US US US US US US US US US US US US UNITED STATES OF AMERICA The Old Place Ansata Arabian Stud Steve Cruse- Show Horses P. O. box 90 Mt. Holly, AR 71758 234 Polk 130 Mena, AR 71953 29251 N. Hayden Road Scottsdale, AZ 85262 APHIS 00AR001-EQS 19. 7. 2000 APHIS 03AR002-EQS 20. 5. 2003 APHIS 02AZ002-EQS 28. 1. 2002 Happy Valley Quarter Horses 12970 East Court Street APHIS 03AZ001-EQS 30. 12. 2002 Los Cedros USA Mayer, AZ 86333 8700 East Mountain Road Scottsdale, AZ 85262 APHIS 04AZ003-EQS 7. 10. 2003 Cave Creek Equine Surgical Center 3405 North 14th Street Phoenix, AZ 85086 APHIS 04AZ004-EQS 7. 10. 2003 Kellog Arabian Horse Center 3801 W. Temple Avenue APHIS 97CA002-EQS 22. 5. 1997 Mariana Farm, The Stallion Bank Dr Nancy Cook Pomona, CA 71758 18936 Paradise Mountain Road Valley Center, CA 92082 1145 Arroyo Mesa Road Solvang, CA 93460 APHIS 98CA001-EQS 14. 11. 1997 APHIS 98CA002-EQS 6. 6. 2003 Pacific International Genetics 14300 Jackson Road APHIS 98CA003-EQS 23. 1. 1998 Sloughhouse, CA 95683 Alamo Pintado Equine Clinic 2501 Santa Barbara Avenue APHIS 98CA004-EQS 23. 2. 1998 Anaheim Hills Saddle Club Valley Oak Ranch Jeff Oswood Stallion Station Magali Farms Crawford Stallion Services Los Olivos, CA 93441 6352 E. Nohl Ranch Road Anaheim, CA 92807 10940 26 Mile Road Oakdale, CA 95361 21860 Avenue 160 Porterville, CA 93257 4050 Casey Avenue Santa Ynez, CA 93460 34520 DePortola Temecula, CA 92592 APHIS 98CA005-EQS 23. 3. 1998 APHIS 99CA006-EQS 2. 4. 1999 APHIS 99CA007-EQS 8. 4. 1999 APHIS 00CA008-EQS 6. 6. 2003 APHIS 00CA010-EQS 20. 1. 2000 Exclusively Equine Reproduction 28753 Valley Center Road Temecula, CA 92082 APHIS 00CA011-EQS 2. 3. 2000 L 278/70 SV Europeiska unionens officiella tidning 27. 8. 2004 2 US US US US US US US US US US US US US US US US US US US US US US US US 3 4 5 6 7 8 Pioneer Equine Hospital Santa Lucia Farms Specifically Equine Veterinary Service Bishop Lane Farms North Arabians Hunter Stallion Station OM EL ARAB International 11501 Pioneer Avenue Oakdale, CA 95361 1924 W. Hwy 154 Santa Ynez, CA 93460 910 W. Hwy 246 Buellton, CA 93427 5525 Volkerts Road Sabastopol, CA 95472 20665 Sugherland Dam Rd. , Ramona, CA 92965 10163 Badger Creek Lane Wilton, CA 95693 1900 View Dr. Santa Ynez, CA 93460 APHIS 00CA018-EQS 4. 4. 2002 APHIS 01CA012-EQSE 16. 2. 2001 APHIS 01CA013-EQS 20. 5. 1997 APHIS 01CA014-EQS 19. 3. 2001 APHIS 01CA015-EQS 11. 11. 2001 APHIS 02CA016-EQS 14. 2. 2002 APHIS 02CA022-EQS 22. 3. 2002 Pacific International Genetics 25725 68th Avenue APHIS 03CA017-EQS 21. 2. 2003 Winner’s Circle Equine Clinic, Inc. Bradford Quarter Horses El Campeon Farms Fairwind Farms Los Mollinos, CA 96055 39185 Diamond Valley Road Hemet, CA 92543 24860 N. Tully Rd. Acampo, CA 95220 999 Patrero Road Thousand Oaks, CA 91361 2276 Canyon Crane Road Santa Rosa, CA 95220 Colorado State University Equine Reproduction Center 3194 Rampart Road Fort Collins, CO 80523 Premier Breeding Services, LLC 5501 W. Dakan Road Sedalia, CO 80135 Candlewood Equine Windbank Farm 2 Beaver Pond Lane Bridgewater, CT 06752 1620 Choptank Road Middletown, DE 19075 APHIS 03CA020-EQS 4. 3. 2003 APHIS 03CA021-EQS 15. 3. 2003 APHIS 04CA022-EQS 13. 11. 2003 APHIS 03CA023-EQS 28. 2. 2003 APHIS 02CO001-EQS 13. 2. 2002 APHIS 04CO002-EQS 28. 1. 2004 APHIS 00CT001-EQS 1. 3. 2000 APHIS 01DE001-EQS 7. 6. 2001 Peterson & Smith Reproduction Center 15107 S. E. 47th Avenue Summerfield, FL 34491 APHIS 00FL001-EQS 10. 1. 2000 Silver Maple Farm University of Florida College of Veterinary Medicine Char-o-lot Ranch Equine Medical of Ocala, PL Double L Quarter Horse Jim Dudley Quarter Horses Grandview Farms 6621 Daniels Road, Naples, FL 34109 2015 SW 16th Avenue Gainsville, FL 32601 34750 Hw. 70 Myakka City, FL 34251 7107 West Highway 326 Ocala, FL 34482 1881 E. Berry Road Cedar Rapids, IA 52403 Rt. 1, Box 137 Latimer, IA 50452 123 West 200 South Huntington, IN 46750 APHIS 00FL002-EQS 26. 1. 2000 APHIS 01FL003-EQS 15. 5. 2001 APHIS 03FL004-EQS 15. 1. 2003 APHIS 03FL005-EQS 30. 10. 2003 APHIS 96IA001-EQS 2. 1. 1996 APHIS 98IA002-EQS 26. 5. 1998 APHIS 99IN001-EQS 16. 12. 1999 27. 8. 2004 SV Europeiska unionens officiella tidning L 278/71 2 US US US US US US US US US US US US US US US US US US US US US US US 3 4 5 6 7 8 Ed Mulick 4333 Straightline Pike Richmond, IN 47374 APHIS 00IN002-EQS 13. 3. 2000 Gumz Farms Quarter Horses 7491 S 100 W APHIS 00IN003-EQS 3. 7. 2000 Gunz Farms White River Equine Centre Davis Veterinary Service Meadowbrook Farms Kentuckiana Farm Castleton Farm Autumn Lane Farm Greene, Lewis and Associates, Inc. Hamilton Farm North Judson, IN 46366 3646 W SR 14 Rensselaer, IN 47978 707 Edith Avenue Noblesville, IN 46060 3646 West State Road 14 Rensselaer, IN 47978 3400S. 143rd Street East Wichita, KS 67232 P. O. box 11743 Lexington, KY 40577 2469 Iron Works Pike P. O. box 11889 Lexington, KY 40511 371 Etter Lane Georgetown, KY 40324 17737 Highway 40 Covington, LA, 70435 66 Woodland Mead P. O. Box 2639 South Hamilton, MA 01982 APHIS 04IN003-EQS 3. 2. 2004 APHIS 01IN004-EQS 15. 3. 2001 APHIS 04IN005-EQS 9. 2. 2004 APHIS 01KS001-EQS 28. 2. 2001 APHIS 97KY001-EQS 16. 10. 1997 APHIS 98KY002-EQS 13. 8. 1998 APHIS 01KY001-EQS 19. 10. 2001 APHIS 04LA001-EQS 1. 12. 2003 APHIS 98MA001-EQS 30. 3. 1998 Select Breeders Service, Inc. 1088 Nesbitt Road Colora, MD 21917 APHIS 98MD001-EQS 3. 11. 1997 Imperial Egyptian Stud Harris Paints Midwest Station II 2642 Mt. Carmel Road, Parkton, MD 21120 27720 Possum Hill Road, Federalsburg, MD 21632 16917 70th Street NE, Elk River, MN 55330 Anoka Equine Veterinary Services 16445 NE 70th Street Elk River, MN 55330 Cedar Ridge Arabians 20335 Sawmill Road Jordan, MN 55352 Schemel Stables Collection Facility 986 PCR, Co. Road 810 Perryville, MO 63775 Equine Reproduction Facility 137 Speaks Road Advance, NC 27006 Veterinary Reproduction Specialists, Inc. Sunny Pines Farm 7132 St. Mary’s Church Road Lucama, NC 27851 Southeastern Equine Reproduction Services, Inc. 440 Devin Drive White Oak, NC 28339 Walnridge Farm, Inc. Cedar Lane Farm Hornerstown-Arneytown Road Cream Ridge, NJ 08514 40 Lambertville Headquarters Road Lambertville, NJ 08530 APHIS 00MD002-EQS 18. 7. 2000 APHIS 00MD003-EQS 25. 9. 2000 APHIS 00MN001-EQS 16. 5. 2000 APHIS 01MN001-EQS 17. 12. 2001 APHIS 03MN001-EQS 25. 9. 2001 APHIS 99MO001-EQS 15. 12. 1999 APHIS 97NC001-EQS 21. 8. 1997 APHIS 04NC002-EQS 9. 3. 2004 APHIS 04NC003-EQS 19. 5. 2004 APHIS 96NJ003-EQS 14. 8. 1996 APHIS 96NJ004-EQS 4. 9. 1996 L 278/72 SV Europeiska unionens officiella tidning 27. 8. 2004 2 US US US US US US US US US US US US US US US US US US US US US US US US 3 4 5 6 7 8 Peretti’s Farm Kentuckiana Farm of NJ Southwind Farm Blue Chip Farm Sunny Gables Farm Strawberry Banks Farm Autumn Lane Farm Good Version DeGraff Stables Paws UP Quarter Horses Crawford Stallion Services OSU CVM Vet Ranch Route 526, Box 410 Cream Ridge, NJ 08514 18 Archertown Road New Egypt, NJ 08533 29 Burd Road, Pennington, NJ 08534 807 Hogagherburgh Road Wallkill, NY 12589 282 Rt. 416 Montgomery, NY 12549 1181 Quaker Road E. Aurora, NY 14052 7901 Panhandle Road Newark, OH 43056 5224 Dearth Road Springboro, OH 45062 2734 N. E. Catawba Road Port Clinton, Ohio 43452 Route 1, Box 43-1 Purcell, OK 73080 15847 230th Street Blanchard, OK 73013 14021 W 32nd Street Stillwater, OK 74074 APHIS 97NJ005-EQS 17. 3. 1997 APHIS 99NJ006-EQS 30. 7. 1999 APHIS 00NJ007-EQS 13. 7. 2000 APHIS 96NY001-EQS 31. 8. 2000 APHIS 00NY002-EQS 24. 7. 2000 APHIS 03NY003-EQS 24. 1. 2003 APHIS 99OH001-EQS 19. 5. 1999 APHIS 01OH001-EQS 3. 8. 2001 APHIS 03OH001-EQS 14. 4. 2003 APHIS 00OK002-EQS 11. 4. 2000 APHIS 03OK001-EQS 4. 6. 2003 APHIS 04OK001-EQS 15. 12. 2003 Bob Loomis Quarterhorses, Inc. Rt. 1, Box 672 Marletta, OK 73448 APHIS 04OK002-EQS 15. 10. 2003 Lazy E Ranch Bryant Ranch 9601 Lazy E Dr Guthrie, OK 73044 11777 NW Oak Ridge Road Yamhill, OR 97148 APHIS 04OK003-EQS 11. 2. 2004 APHIS 98OR001-EQS 19. 2. 1998 Honalee Equine Semen Collection Facility 14005 SW Tooze Road, Sherwood, OR 97140 APHIS 99OR001-EQS 26. 10. 1999 Kosmos Horse Breeders Hanover Shoe Farm Nandi Veterinary Associates Cryo-Star International Hempt Farms 372 Littlestown Road Littlestown, PA 17340 Route 194 South P. O. box 339 Hanover, PA 17331 3244 West Sieling Road New Freedom, PA 17349 223 Old Philadelphia Pike Douglassville, PA 19518 250 Hempt Road Mechanicsburg, PA 17050 APHIS 97PA001-EQS 19. 3. 1997 APHIS 97PA002-EQS 28. 3. 1997 APHIS 97PA003-EQS 22. 9. 1997 APHIS 01PA005-EQS 29. 5. 2001 APHIS 01PA006-EQS 16. 8. 2001 Babcock Ranch Semen Collection Center Rt. 2, Box 357 Gainsville, TX 76240 APHIS 97TX001-EQS 2. 6. 1997 Select Breeders Floyd Moore Ranch Rt. 3, Box 196 Aubrey, TX 76227 Route 2, Box 293 Huntsville, TX 77340 APHIS 97TX002-EQS 1. 2. 1997 APHIS 98TX003-EQS 12. 5. 1998 27. 8. 2004 SV Europeiska unionens officiella tidning L 278/73 2 US US US US US US US US US US US US US US US US US US US US US US US US US 3 4 5 6 7 8 Alpha Equine Breeding Center 2301 Boyd Road Granbury, TX 76049 APHIS 00TX008-EQS 28. 2. 2000 Joe Landers Breeding Facility 4322 Tintop Road APHIS 00TX010-EQS 11. 4. 2000 Willow Tree Farm Green Valley Farm 6666 Ranch Michael Byatt Arabians DLR Ranch RB Quarter Horse LKA, Inc. Weatherford, TX 76087 10334 Strittmatter, Pilot Point, TX 76258 3952 PR 2718, Aubrey, TX 76227 P. O. box 130 Guthrie, TX 79236 7716 Red Bird Road New Ulm, TX 78950 5301 FM 1885 Weatherford, TX 76088 1346 Prarie Grove Rd. Valley View, TX 76272 360 Leea Lane Weatherford, TX 76087 APHIS 00TX011-EQS 28. 4. 2000 APHIS 00TX012-EQS 28. 4. 2000 APHIS 00TX013-EQS 17. 10. 2000 APHIS 00TX014-EQSE 9. 11. 2000 APHIS 01TX015A-EQSE 7. 2. 2001 APHIS 01TX017-EQS 22. 10. 2001 APHIS 01TX018-EQS 6. 11. 2001 Watkins Equine Breeding Center 453 McCarthy Weatherford, TX 76088 APHIS 02TX019-EQS 8. 2. 2002 Arabians LTD, Inc. Tommy Manion, Inc. Kedon Farms Crosby Farms Riverside Ranch Stalloins Y L Ranch EEE Ranch Slate River Ranch McQuay Stables, Inc. 8459 Rock Creek Road Waco, TX 76708 P. O. box 94 Aubrey, TX 76207 2357 Advance Weatherford, TX 76088 8459 FM 455E Pilot Point, TX 76258 4150 FM Road 113N Weatherford, TX 78088 P. O. Box 818 Albany, TX 76430 262 Laney Doe Blvd. Whitesboro, TX 76273 4903 FM 113N Weatherford, TX 78088 15135 E. FM. 922 Tioga, TX 76271 Roanoke AI Labs, Inc 8535 Martin Creek Road Roanoke, VA 20401 Commonwealth Equine Reproduction Center 16078 Rockets Mill Road, Doswell, VA 23047 Equine Reproduction Concepts 111 Hackleys Mill Road Amissville, VA 20106 Hass Quarter Horses Batlle Hill Farm Snowy Range Ranch W9821 Hwy 29 Shawano, WI 54166 HC 40, Box 9 Lewisburg, WV 24901 251 Mandel Lane Laramie, WY 82070 APHIS 02TX020-EQS 26. 2. 2002 APHIS 02TX021-EQS 21. 3. 2002 APHIS 02TX022-EQS 18. 4. 2002 APHIS 02TX023-EQS 27. 6. 2002 APHIS 02TX024-EQS 9. 9. 2002 APHIS 03TX002 – EQS 9. 10. 2003 APHIS 04TX002-EQS 27. 10. 2003 APHIS 04TX003-EQS 5. 11. 2003 APHIS 04TX004-EQS 25. 3. 2004 APHIS 96VA001-EQS 14. 11. 1996 APHIS 00VA002-EQS 9. 8. 2000 APHIS 02VA003-EQS 12. 11. 2002 APHIS 97WI001-EQS 29. 5. 1997 APHIS 01WV001 13. 11. 2001 APHIS 01WY001-EQS 1. 2. 2001 L 278/74 SV Europeiska unionens officiella tidning 27. 8. 2004 2 UY ZA 3 URUGUAY SOUTH AFRICA (b) 4 5 6 7 8 (b) joka ei vaikuta maan lopulliseen nimeen, (a) Código provisional que no afecta a la denominación definitiva del país que será asignada cuando concluyan las negociaciones actualmente en curso en las Naciones Unidas — Prozatímní kód, který neovlivní konečné označení země, které bude přiděleno po skončení jednání nyní probíhajících ve Spojených národech — Foreløbig kode, som ikke foregriber den endelige betegnelse af landet, der skal tildeles, når de igangværende forhandlinger i FN er afsluttet — Provisorischer Code, der in nichts der endgültigen Bezeichnung des Landes vorgreift, die bei Schlussfolgerung der momentan laufenden Verhandlungen in diesem Zusammenhang im Rahmen der Vereinten Nationen genehmigt wird — Määruse Kood, mis ei mõjuta riigi lõplikku nimetust, mis omistatakse peale läbirääkimiste kokkuvõtteid, mis preagu toimuvad Ühendriikides — Προσωρινός κωδικός που δεν επηρεάζει τον οριστικό τίτλο της χώρας που θα δοθεί μετά την περάτωση των διαπραγματεύσεων που πραγματοποιούνται επί του παρόντος στα Ηνωμένα Έθνη — Provisional code that does not affect the definitive denomination of the country to be attributed after the conclusion of the negotiations currently taking place in the United Nations — Code provisoire ne préjugeant pas de la dénomination définitive du pays qui sera arrêtée à l’issue des négociations en cours dans le cadre des Nations unies — Codice provvisorio senza effetti sulla denominazione definitiva del paese che sarà attribuita dopo la conclusione dei negoziati in corso presso le Nazioni Unite — Pagaidu kods, kurš neietekmē valsts galīgo apzīmējumu, kas tiks piešķirts pēc patlaban Apvienotajās Nācijās notiekošo sarunu noslēgšanās — Laikinasis kodeksas, neįtakojantis nustatyto šalies pavadinimo, kuris bus priskirtas pasibaigus šiuo metu Jungtinėse Tautose vykstančioms deryboms — Ideiglenes kód, amely nem érinti az országnak a jelenleg az ENSZ-ben folyó tárgyalások után megadandó végső elnevezését — Kodiċi proviżorja li ma taffettwax id-denominazzjoni definittiva tal-pajjiż li se tingħata wara t-tmiem tan-negozjati li qed isiru bħalissa fin-Nazzjonijiet Uniti — Voorlopige code die geen gevolgen heeft voor de definitieve benaming die aan het land wordt gegeven op grond van de onderhandelingen die momenteel in het kader van de Verenigde Naties worden gevoerd — Kod tymczasowy nie ma wpływu na ostateczne określenie kraju, które będzie przypisane po zakończeniu negocjacji, jakie obecnie trwają w ONZ — Código provisório que não afecta a denominação definitiva do país a ser atribuída após a conclusão das negociações actualmente em curso nas Nações Unidas — Provizórny kód, ktorý nemá vplyv na definitívne označenie krajiny, ktoré bude pridelené po ukončení rokovaní momentálne prebiehajúcich na úrovni Organizácie spojených národov — Začasna oznaka, ki ne vpliva na končno poimenovanje države, ki se ji bo pripisalo po zaključku pogajanj, ki potekajo v Združenih narodih — Väliaikainen koodi, joka annetaan tällä hetkellä Yhdistyneissä Kansakunnissa meneillään olevien neuvottelujen päätteeksi — Provisorisk kod som inte påverkar det slutgiltiga landsnamnet som skall anges när de pågående förhandlingarna i Förenta nationerna slutförts Sólo esperma procedente de caballos registrados — Pouze sperma odebrané od registrovaných koní — Kun sæd fra registrerede heste — Nur Samen von registrierten Pferden — Ainult registreeritud hobuste kogutud sperma. — Μόνο σπέρμα που συλλέχθηκε από καταγεγραμμένους ίππους — Only semen collected from registered horses — Sperme provenant de chevaux enregistrés uniquement — Solamente sperma raccolto da cavalli registrati — Tikai no reģistrētiem zirgiem savāktā sperma — Tik iš registruotų arklių surinkta sperma — Csak regisztrált lovaktól vett sperma — Sperma miġbura biss minn żwiemel irreġistrati — Enkel sperma verzameld van geregistreerde paarden — Wyłącznie nasienie pobrane od zarejestrowanych koni — Apenas sémen colhido de cavalos registados — Iba semeno odobrané regist- rovaným koňom — Samo seme registriranih konjev — Ainoastaan rekisteröidyistä hevosista kerätty siemenneste — Bara sperma insamlad från registrerade hästar Sin perjuicio de los requisitos de certificación específicos que establezca cualquier acuerdo comunitario pertinente con terceros países — Tím nejsou nijak ovlivněny specifické požadavky na certifikaci stanovené příslušnými dohodami Společenství s třetími zeměmi — Jf. dog eventuelle særlige certifikatkrav fastsat ved relevante EF- aftaler med tredjelande — Unbeschadet spezifischer Zertifizierungsanforderungen gemäß einschlägigen Übereinkommen der Gemeinschaft mit Drittländern — Eelomandamata teatud tõend, mis on antud mingi Ühenduse kokkuleppega kolmandate riikidega — Με την επιφύλαξη των ειδικών απαιτήσεων πιστοποίησης που προβλέπονται από κάθε σχετική κοινοτική συμφωνία με τρίτες χώρες — Without prejudice to specific certification requirements provided for by any relevant Community agreement with third countries — Sans préjudice des exigences spécifiques de certification prévues par tout accord communautaire conclu avec des pays tiers — Fatti salvi specifici requisiti di certificazione contemplati da eventuali pertinenti accordi tra la Comunità e i paesi terzi — Bez jebkādiem aizspriedumiem pret specifiskām sertifikācijas prasībām, kas izrietētu no jebkādiem atbilstošiem Kopienas līgumiem ar trešām valstīm — Nepažeidžiant specialiųjų sertifikavimo reikalavimų, nustatytų atitinkamuose Bendrijos susitarimuose su trečiosiomis šalimis — A harmadik országokkal kötött bármely közösségi megállapodások által előírt különleges igazolási követelmények sérelme nélkül — Bla preġudizzju għal rekwiżiti speċifiċi għaċ-ċertifikazzjoni li għalihom hemm provvediment fi kwalunkwe ftehim rilevanti tal- Komunità ma’ pajjiżi terzi — Onverminderd in relevante overeenkomsten van de Gemeenschap met derde landen vastgestelde specifieke certificeringsvoorschriften — Bez uszczerbku dla specyficznych wymogów certyfikacyjnych przewidzianych w każdej umowie z krajami trzecimi — Sem prejuízo das exigências de certificação específicas previstas por qualquer acordo comunitário pertinente com países terceiros — Bez vplyvu na špecifické licenčné požiadavky požadované príslušnými dohodami spoločenstva s tretími krajinami — Ne glede na posebne zahteve v zvezi s certificiranjem, kot jih določajo sporazumi Skupnosti s tretjimi državami — Sanotun kuitenkaan rajoittamatta kolmansien maiden kanssa tehdyissä voimassa olevissa yhteisön sopimuksissa määrättyjen erityisten todistusvaatimusten soveltamista — Utan att det påverkar tillämpningen av de särskilda villkor för utfärdande av intyg som föreskrivs i eventuella relevanta avtal mellan gemenskapen och tredje land (c)

Förhandsanmälan av en koncentration (Ärende COMP/M.3963 – Philips/Lumileds) – Ärendet kan komma att behandlas enligt förenklat förfarande Text av betydelse för EES

2005-10-22

http://publications.europa.eu/resource/cellar/3c93974f-7f02-4dae-9830-fc6e30abed2c

swe

C 263/42 SV Europeiska unionens officiella tidning 22. 10. 2005 Förhandsanmälan av en koncentration (Ärende COMP/M. 3963 – Philips/Lumileds) Ärendet kan komma att behandlas enligt förenklat förfarande (2005/C 263/09) (Text av betydelse för EES) 1. Kommissionen mottog den 17 oktober 2005 en anmälan om en föreslagen koncentration enligt artikel 4 i rådets förordning (EG) nr 139/2004 (1) genom vilken företaget Koninklijke Philips Electronics N. V. (”Philips”, Nederländerna), genom dotterbolaget Philips Limuleds Holding B. V. eller genom ett annat helägt dotterbolag, förvärvar, på det sätt som avses i artikel 3. 1 b i förordningen, fullständig kontroll över företaget Lumileds Lighting LLC (”Lumileds”, USA), för närvarande gemensamt kontrollerat av Philips och Agilent LED International Inc. (”Agilent”, USA) genom förvärv av aktier. 2. De berörda företagens affärsverksamheter är följande: — Philips: design, tillverkning och försäljning av diverse elektroniska produkter, inklusive belysningspro- dukter, — Lumileds: utveckling, tillverkning och försäljning av LED-belysning (light emitting diodes). 3. Kommissionen har vid en preliminär granskning kommit fram till att den anmälda transaktionen kan omfattas av förordning (EG) nr 139/2004, dock med förbehållet att ett slutligt beslut fattas senare. Det bör noteras att detta ärende kan komma att behandlas i enlighet med kommissionens tillkännagivande om ett förenklat förordning (EG) nr 139/2004 (2). vissa koncentrationer för handläggning förfarande rådets enligt av Kommissionen uppmanar berörd tredje part att till den lämna eventuella synpunkter på den före- 4. slagna koncentrationen. Synpunkterna skall ha inkommit till kommissionen senast tio dagar efter detta offentliggörande. Synpunk- terna kan sändas till kommissionen per fax ((32-2) 296 43 01 eller 296 72 44) eller per post med angi- vande av referensnummer COMP/M. 3963 – Philips/Lumileds till: Europeiska kommissionen Generaldirektoratet för konkurrens Registratorskontoret ”Företagskoncentrationer och -fusioner” J-70 BE-1049 Bryssel (1) EGT L 24, 29. 1. 2004, s. 1. (2) EGT C 56, 5. 3. 2005, s. 32

Meddelelse om ikrafttrædelsen af tredje tillægsprotokol til aftalen om oprettelse af en associering mellem Det Europæiske Fællesskab og dets medlemsstater på den ene side og Republikken Chile på den anden side for at tage hensyn til Republikken Kroatiens tiltrædelse af Den Europæiske Union

2019-06-04

http://publications.europa.eu/resource/cellar/24e1408f-869d-11e9-9f05-01aa75ed71a1

dan

L_2019145DA. 01000101. xml 4. 6. 2019    DA Den Europæiske Unions Tidende L 145/1 Meddelelse om ikrafttrædelsen af tredje tillægsprotokol til aftalen om oprettelse af en associering mellem Det Europæiske Fællesskab og dets medlemsstater på den ene side og Republikken Chile på den anden side for at tage hensyn til Republikken Kroatiens tiltrædelse af Den Europæiske Union Tredje tillægsprotokol til aftalen om oprettelse af en associering mellem Det Europæiske Fællesskab og dets medlemsstater på den ene side og Republikken Chile på den anden side for at tage hensyn til Republikken Kroatiens tiltrædelse af Den Europæiske Union (1), der blev undertegnet den 29. juni 2017 i Bruxelles, træder i henhold til tillægsprotokollens artikel 14, stk. 1, i kraft den 1. juli 2019. (1)  EUT L 196 af 27. 7. 2017, s. 3

Det Blandede EØS-Udvalgs afgørelse nr. 215/2015 af 25. september 2015 om ændring af bilag II (Tekniske forskrifter, standarder, prøvning og certificering) til EØS-aftalen [2017/522]

2015-09-25

http://publications.europa.eu/resource/cellar/93c4816d-1508-11e7-808e-01aa75ed71a1

dan

L_2017085DA. 01003501. xml 30. 3. 2017    DA Den Europæiske Unions Tidende L 85/35 DET BLANDEDE EØS-UDVALGS AFGØRELSE Nr. 215/2015 af 25. september 2015 om ændring af bilag II (Tekniske forskrifter, standarder, prøvning og certificering) til EØS-aftalen [2017/522] DET BLANDEDE EØS-UDVALG HAR — under henvisning til aftalen om Det Europæiske Økonomiske Samarbejdsområde (»EØS-aftalen«), særlig artikel 98, og ud fra følgende betragtninger: (1) Kommissionens delegerede direktiv (EU) 2015/863 af 31. marts 2015 om ændring af bilag II til Europa-Parlamentets og Rådets direktiv 2011/65/EU for så vidt angår listen over stoffer, der er underlagt begrænsninger (1), skal indarbejdes i EØS-aftalen. (2) Bilag II til EØS-aftalen bør derfor ændres — VEDTAGET DENNE AFGØRELSE: Artikel 1 Følgende led tilføjes i punkt 12q (Europa-Parlamentets og Rådets direktiv 2011/65/EU) i kapitel XV i bilag II til EØS-aftalen: »— 32015 L 0863: Kommissionens delegerede direktiv (EU) 2015/863 af 31. marts 2015 (EUT L 137 af 4. 6. 2015, s. 10). « Artikel 2 Den islandske og den norske udgave af delegeret direktiv (EU) 2015/863, der offentliggøres i Den Europæiske Unions Tidendes EØS-tillæg, er begge autentiske. Artikel 3 Denne afgørelse træder i kraft den 26. september 2015, forudsat at alle meddelelser er indgivet, jf. EØS-aftalens artikel 103, stk. 1 (*1). Artikel 4 Denne afgørelse offentliggøres i Den Europæiske Unions Tidendes EØS-afsnit og EØS-tillæg. Udfærdiget i Bruxelles, den 25. september 2015. På Det Blandede EØS-Udvalgs vegne Ingrid SCHULERUD Formand (1)  EUT L 137 af 4. 6. 2015, s. 10. (*1)  Ingen forfatningsmæssige krav angivet

Sag T-102/10: Sag anlagt den 3. marts 2010 — Südzucker m.fl. mod Kommissionen

2010-03-03

http://publications.europa.eu/resource/cellar/44fea76a-9766-4e06-9368-5a6d9a5766ed

dan

C_2010113DA. 01006901. xml 1. 5. 2010    DA Den Europæiske Unions Tidende C 113/69 Sag anlagt den 3. marts 2010 — Südzucker m. fl. mod Kommissionen (Sag T-102/10) 2010/C 113/102 Processprog: tysk Parter Sagsøgere: Südzucker AG Mannheim/Ochsenfurt (Mannheim, Tyskland), AGRANA Zucker GmbH (Wien, Østrig), Südzucker Polska S. A. (Gdansk, Polen), Raffinerie Tirlemontoise SA (Bruxelles, Belgien) og Saint Louis Sucre SA (Paris, Frankrig) (ved Rechtsanwälte H. -J. Prieß og B. Sachs) Sagsøgt: Europa-Kommissionen Sagsøgernes påstande — Annullation af Kommissionens forordning (EF) nr. 1193/2009 af 3. november 2009 om berigtigelse af forordning (EF) nr. 1762/2003, (EF) nr. 1775/2004, (EF) nr. 1686/2005 og (EF) nr. 164/2007 og om fastsættelse af produktionsafgifterne i sukkersektoren for produktionsåret 2002/2003, 2003/2004, 2004/2005 og 2005/2006. — Europa-Kommissionen tilpligtes at betale sagens omkostninger. Søgsmålsgrunde og væsentligste argumenter Til støtte for søgsmålet har sagsøgerne anført flere søgsmålsgrunde. Den første søgsmålsgrund er, at der foreligger en tilsidesættelse af artikel 233 EF (artikel 266 TEUF) analogt, idet Kommissionen ikke har overholdt kravene i Domstolens dom af 8. maj 2008, Zuckerfabrik Jülich (forenede sager C-5/06 og C-23/06 — C-36/06, Sml. I, s. 3231). I denne dom fastslog Domstolen, hvordan parametrene for »det overskud, der kan eksporteres« og »den samlede mængde eksportforpligtelser« skal fastlægges i beregningen af produktionsafgifterne for produktionsårene fra 2002/2003 til 2005/2006 i sukkersektoren. Sagsøgerne finder, at Kommissionen i den anfægtede forordning også har ændret det tredje parameter »det samlede restitutionsbeløb«, selv om dette ikke var spørgsmålet i Zuckerfabrik Jülich-sagen. Den anden søgsmålsgrund er, at Kommissionen har tilsidesat artikel 15, stk. 1, litra d), i forordning (EF) nr. 1260/2001 (1) samt forordningens betydning og formål. I den forbindelse har sagsøgeren bl. a. fremført, at ved beregningen af det samlede restitutionsbeløb har Kommissionen medregnet restitutionsbeløbet for eksport, som der ikke er blevet ansøgt om og indbetalt. Desuden fører en fast sats for månedlig eksport til unøjagtige beregninger. Herved gør sagsøgerne gældende, at Domstolen i Zuckerfabrik Jülich-sagen forbød, at det samlede tab blev fastsat til et beløb, der er større end de med restitutioner forbundne omkostninger. For det tredje har Kommissionen tilsidesat forbuddet mod at give retsakter tilbagevirkende kraft, idet Kommissionen ved den anfægtede forordning ændrede det samlede restitutionsbeløb med tilbagevirkning. For det fjerde foreligger der en tilsidesættelse af begrundelsespligten i artikel 253 EF (artikel 296, stk. 2, TEUF), idet Kommissionen har begrundet den anfægtede forordning ved at angive, at den opfyldte Domstolens dom i Zuckerfabrik Jülich-sagen, men ifølge sagsøgerne overholder Kommissionen ikke denne doms krav. Endelig har sagsøgerne under betegnelsen »andre retlige fejl« anført, at Kommissionen den 3. november 2009 ikke længere havde kompetence til at vedtage en forordning om produktionsafgiftsbeløbet for produktionsårene fra 2002/2003 til 2005/2006 for sukkersektoren, da forordning nr. 1260/2001, som Kommissionen har henvist til som retsgrundlag, ikke længere var i kraft ved forordningens vedtagelse. Desuden foreligger en tilsidesættelse af artikel 37, stk. 2, EF, idet der på baggrund af denne bestemmelse skulle have været anvendt en anden fremgangsmåde til vedtagelse af forordningen. (1)  Rådets forordning (EF) nr. 1260/2001 af 19. 6. 2001 om den fælles markedsordning for sukker (EFT L 178, s. 1)

Avtal mellan Republiken Island och Europeiska unionen om säkerhetsförfaranden för utbyte av sekretessbelagda uppgifter

2006-06-12

http://publications.europa.eu/resource/cellar/ccca8171-7a11-42f8-a3ea-adbabcb477e0

swe

6. 7. 2006 SV Europeiska unionens officiella tidning L 184/35 ÖVERSÄTTNING AVTAL mellan Republiken Island och Europeiska unionen om säkerhetsförfaranden för utbyte av sekretessbelagda uppgifter REPUBLIKEN ISLAND, å ena sidan, och EUROPEISKA UNIONEN, nedan kallad ”EU”, företrädd av ordförandeskapet för Europeiska unionens råd, å andra sidan, nedan kallade ”parterna”, SOM BEAKTAR att Republiken Island och EU delar målen att på alla sätt stärka sin egen säkerhet och ge sina medborgare en hög nivå av skydd inom ett område med säkerhet, SOM BEAKTAR att Republiken Island och EU är eniga om att de sinsemellan bör utveckla samråd och samarbete i frågor av gemensamt intresse avseende säkerhet, SOM BEAKTAR att det i detta sammanhang därför finns ett fortlöpande behov av att utbyta sekretessbelagda uppgifter mellan Republiken Island och EU, SOM INSER att det, för att samråd och samarbete skall kunna vara fullständigt och effektivt, kan vara nödvändigt att få tillgång till sekretessbelagda uppgifter och sekretessbelagt material från Island och EU samt att Republiken Island och EU utbyter sekretessbelagda uppgifter och därtill hörande material, SOM ÄR MEDVETNA OM att sådan tillgång till och sådant utbyte av sekretessbelagda uppgifter och därtill hörande material kräver lämpliga säkerhetsåtgärder, HAR ENATS OM FÖLJANDE. Artikel 1 Artikel 4 I syfte att uppfylla målet att på alla sätt stärka vardera partens säkerhet skall detta avtal tillämpas på sekretessbelagda uppgifter eller sekretessbelagt material i någon form som antingen har tillhandahållits av eller utbytts mellan parterna. Artikel 2 I detta avtal avses med sekretessbelagda uppgifter alla uppgifter (det vill säga kunskap som kan överföras i någon form) eller allt material som kräver skydd mot obehörigt röjande och som försetts med en säkerhetsklassificering (nedan kallade ”sekretess- belagda uppgifter”). Artikel 3 Varje part skall a) skydda och bevara sekretessbelagda uppgifter som omfattas av detta avtal och som tillhandahållits av eller utbytts med den andra parten, b) se till att sekretessbelagda uppgifter som omfattas av detta avtal och som tillhandahållits eller utbytts behåller den säker- hetsklassificering som den tillhandahållande parten fastställt; den mottagande parten skall skydda och bevara de sekretess- belagda uppgifterna i enlighet med bestämmelserna i dess egna säkerhetsföreskrifter för uppgifter eller material som har en motsvarande säkerhetsklassificering, såsom det speci- ficeras i de säkerhetsarrangemang som skall fastställas enligt artiklarna 11 och 12, För genomförandet av detta avtal avses med EU Europeiska unionens råd (nedan kallat ”rådet”), rådets generalsekreterare/- höge representant och dess generalsekretariat samt Europeiska gemenskapernas kommission (nedan kallad ”Europeiska kom- missionen”). c) inte använda sådana sekretessbelagda uppgifter som omfattas av detta avtal för andra ändamål än sådana som fastställts av den part de härrör från eller för andra ändamål än de som uppgifterna tillhandahållits eller utbytts för, L 184/36 SV Europeiska unionens officiella tidning 6. 7. 2006 d) inte röja sådana sekretessbelagda uppgifter som omfattas av detta avtal för tredje part eller för någon EU-institution eller EU-enhet som inte anges i artikel 3 utan föregående medgi- vande av den part som de härrör från. fektiviteten i de säkerhetsarrangemang inom respektive ansvars- områden som skall fastställas i enlighet med artiklarna 11 och 12. Artikel 5 1. I enlighet med principen om upphovsmannens kontroll får sekretessbelagda uppgifter röjas eller lämnas ut av den ena parten, ”den tillhandahållande parten”, till den andra parten, ”den mottagande parten”. Artikel 9 1. I enlighet med detta avtal skall 2. För utlämnande till andra mottagare än parterna i detta avtal skall ett beslut om röjande eller utlämnande av sekretess- belagda uppgifter fattas av den mottagande parten efter medgi- vande från den tillhandahållande parten, i enlighet med princi- pen om upphovsmannens kontroll, enligt vad som fastställs i den tillhandahållande partens säkerhetsföreskrifter. a) beträffande EU: all korrespondens sändas till rådet under följande adress: Europeiska unionens råd Chefsregistratorn Rue de la Loi/Wetstraat 175 B-1048 Bryssel 3. Vid genomförandet av punkterna 1 och 2 är inget gene- riskt utlämnande tillåtet om inte förfaranden har fastställts och avtalats mellan parterna om vissa kategorier av uppgifter som är relevanta för deras operativa krav. rådets chefsregistrator vidarebefordra all korrespondens till medlemsstaterna och Europeiska kommissionen, om inte an- nat följer av punkt 2, Artikel 6 Varje part och enhet hos parterna enligt artikel 3 skall ha en säkerhetsorganisation och säkerhetsprogram som baseras på så- dana grundläggande principer och minimi¬normer för säkerhet som skall genomföras i de säkerhetssystem hos vardera parten som skall fastställas i enlighet med artiklarna 11 och 12, så att en likvärdig skyddsnivå tillämpas på sekretessbelagda uppgifter som omfattas av detta avtal. Artikel 7 1. Parterna skall se till att alla personer som under utövande av sin tjänsteplikt behöver få tillgång till eller som på grund av tjänsteplikt eller funktioner kan medges tillgång till sekretessbe- lagda uppgifter som har tillhandahållits eller utbytts enligt detta avtal har genomgått vederbörlig säkerhetsprövning innan de beviljas tillgång till sådana uppgifter. 2. Förfarandena för säkerhetsprövning skall utformas så att det går att avgöra huruvida en person, med beaktande av hans eller hennes lojalitet, tillförlitlighet och pålitlighet, skall ges till- gång till sekretessbelagda uppgifter. Artikel 8 b) beträffande Republiken Island: all korrespondens adresseras till direktören för den politiska avdelningen vid Republiken Islands utrikesministerium och vid behov vidarebefordras via Islands beskickning vid Euro- peiska unionen under följande adress: Islands beskickning vid Europeiska unionen Registratorn Rond Point Schuman 11 B-1040 Bryssel 2. I undantagsfall får av operativa skäl sådan korrespondens från den ena parten som endast är tillgänglig för vissa behöriga tjänstemän, organ eller avdelningar hos denna part, sändas till och endast vara tillgänglig för vissa behöriga tjänstemän, organ eller avdelningar hos den andra parten, vilka på grund av be- hörighet och i enlighet med principen om behovsenlig behörig- het är särskilt angivna som mottagare. När det gäller Europeiska unionen skall sådan korrespondens sändas via rådets chefsregist- rator. Parterna skall lämna ömsesidigt bistånd när det gäller säkerheten för sekretessbelagda uppgifter som omfattas av detta avtal och frågor av gemensamt säkerhetsintresse. De myndigheter som anges i artikel 11 skall i säkerhetssammanhang samråda med varandra och göra ömsesidiga inspektioner för att bedöma ef- Artikel 10 Statssekreteraren vid Republiken Islands utrikesministerium samt generalsekreterarna vid rådet respektive Europeiska kom- missionen skall övervaka genomförandet av detta avtal. 6. 7. 2006 SV Europeiska unionens officiella tidning L 184/37 Artikel 11 Artikel 15 För genomförandet av detta avtal gäller följande: 1. Statssekreteraren vid Republiken Islands utrikesministerium, som agerar för Republiken Islands regerings räkning och med dess bemyndigande, skall ansvara för utformningen av säkerhetsarrangemang avseende skyddet för och bevarandet av sekretessbelagda uppgifter som har tillhandahållits Repu- bliken Island i enlighet med detta avtal. 2. Säkerhetsbyrån vid rådets generalsekretariat (nedan kallad ”säkerhetsbyrån”) som under ledning av rådets generalsekre- terare och på dennes vägnar agerar för rådets räkning och med dess bemyndigande, skall ansvara för utformningen av säkerhetsarrangemang avseende skyddet och bevarandet av sekretessbelagda uppgifter som har tillhandahållits EU i en- lighet med detta avtal. 3. Europeiska kommissionens säkerhetsdirektorat, som agerar för Europeiska kommissionens räkning och med dess be- myndigande, skall ansvara för utformningen av säkerhetsar- rangemang avseende skyddet av sekretessbelagda uppgifter som har tillhandahållits eller utbytts i enlighet med detta avtal inom Europeiska kommissionen och i dess lokaler. Artikel 12 I de säkerhetsarrangemang som skall utformas enligt artikel 11 i samförstånd mellan de tre ansvariga säkerhetsmyndigheterna skall standarder fastställas för ömsesidigt säkerhetsskydd av de sekretessbelagda uppgifter som omfattas av detta avtal. För EU:s del skall dessa standarder godkännas av rådets säkerhetskom- mitté. Artikel 13 De ansvariga säkerhetsmyndigheter som anges i artikel 11 skall fastställa förfaranden som skall följas i fall av bevisad eller miss- tänkt läcka av sekretessbelagda uppgifter som omfattas av detta avtal. Artikel 14 Innan parterna tillhandahåller sekretessbelagda uppgifter som omfattas av detta avtal mellan parterna måste de ansvariga sä- kerhetsmyndigheter som anges i artikel 11 vara överens om att den mottagande parten är i stånd att skydda och bevara de uppgifter som omfattas av detta avtal på ett sätt som är fören- ligt med de arrangemang som skall fastställas enligt artiklarna 11 och 12. Detta avtal skall inte på något sätt hindra parterna från att ingå andra avtal om tillhandahållande eller utbyte av sekretessbelagda uppgifter som omfattas av detta avtal, under förutsättning att de avtalen inte strider mot bestämmelserna i det här avtalet. Artikel 16 Alla meningsskiljaktigheter mellan EU och Republiken Island som härrör från tolkningen eller tillämpningen av detta avtal skall hanteras genom förhandlingar mellan parterna. Artikel 17 1. Detta avtal träder i kraft den första dagen i den första månaden efter det att parterna har underrättat varandra om att de avslutat de interna förfaranden som är nödvändiga i detta sammanhang. Detta avtal kan ses över för att överväga eventuella änd- 2. ringar på någon av parternas begäran. Varje ändring av detta avtal skall endast ske skriftligen och 3. i samförstånd mellan parterna. Ändringen träder i kraft efter ömsesidig underrättelse enligt punkt 1. Artikel 18 Detta avtal kan sägas upp av någon av parterna genom en skriftlig underrättelse som lämnas till den andra parten. Denna uppsägning får verkan sex månader efter det att den andra parten har mottagit underrättelsen, men den skall inte påverka skyldigheter som redan uppkommit enligt bestämmelserna i detta avtal. I synnerhet skall alla sekretessbelagda uppgifter som tillhandahållits eller utbytts i enlighet med detta avtal även fortsättningsvis skyddas i enlighet med bestämmelserna i avtalet. TILL BEVIS HÄRPÅ har undertecknade befullmäktigade underteck- nat detta avtal. Som skedde i Luxemburg den tolfte juni tjugohundrasex i två exemplar på engelska. För Republiken Island För Europeiska unionen

Mål C-155/06: Talan väckt den 23 mars 2006 – Europeiska gemenskapernas kommission mot Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland

2006-05-20

http://publications.europa.eu/resource/cellar/c32562ea-9ee7-42b9-ba3d-8e77097df8df

swe

C 121/8 SV Europeiska unionens officiella tidning 20. 5. 2006 Klagandenas yrkanden Klagandena yrkar att domstolen skall Klagandena anför att förstainstansrätten gjorde sig skyldig till felaktig rättstillämpning när den slog fast att klagandena kunde väcka talan mot det omtvistade beslutet vid nationell domstol. — fastställa att överklagandet kan tas upp till sakprövning och bifalla det, 5) Felaktig rättstillämpning vid konstaterandet att klagandenas rätt hade preskriberats — upphäva förstainstansrättens beslut av den 14 december 2005 i mål T-369/03, — fastställa att klagandenas yrkanden i mål T-369/03 kan tas upp till sakprövning, — döma i sakfrågan eller alternativt återförvisa målet till förstainstansrätten, och Klagandena anför att rätten till skadestånd inte har preskri- berats eftersom preskriptionsfristen började löpa tidigast vid tidpunkten för kommissionens beslut år 1999 om att inte vid vidta uteslutning tidpunkten för det omtvistade beslutet. från förteckningen och senast — förplikta gemenskapernas ersätta rättegångskostnaderna i dessa mål. Europeiska kommission att Talan väckt den 23 mars 2006 – Europeiska gemenskaper- nas kommission mot Förenade konungariket Storbritan- nien och Nordirland Grunder och huvudargument Sökandena anser att förstainstansrättens beslut skall upphävas av följande skäl: 1) Inkonsekventa resonemang och felaktig tillämpning av de rättsliga kriterierna för att den som en bindande rättsakt med rättsverkningar riktar sig till skall få väcka talan mot denna rättsakt. Klagandena anför att förstainstansrätten gjorde en felaktig rättstillämpning när den inte grundade sin bedömning på att det omtvistade beslutet utgör en bindande rättsakt med rättsverkningar förändrar dessas rättsliga ställning. som väsentligt 2) Felaktig tolkning av de ramföreskrifter som är tillämpliga vid bedömningen av klagandenas uppgifter enligt direktiv 67/548/EEG Klagandena anför att förstainstansrätten gjorde sig skyldig till felaktig rättstillämpning när den slog fast att bedöm- ningen av klagandenas uppgifter och kommissionens slut- liga beslut om huruvida uppgifterna är relevanta som grund för uteslutning från förteckningen inte utgör ett sådant administrativs förfarande som talan kan väckas mot. (Mål C-155/06) (2006/C 121/14) Rättegångsspråk: engelska Parter Sökande: Europeiska gemenskapernas kommission (ombud: M. Patakia och D. Lawunmi) Svarande: Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland Sökandens yrkanden Sökanden yrkar att domstolen skall 3) Felaktig tolkning ramföreskrifterna och klagandenas närlig- gande rättigheter enligt direktiv 67/548/EEG Klagandena anför att förstainstansrätten gjorde sig skyldig till felaktig rättstillämpning när den slog fast att klagandena inte kunde väcka talan eftersom klagandena försökte väcka talan mot en rättsakt med allmän giltighet. 4) Åsidosättande av klagandenas rätt till ett verksamt rättsligt skydd — fastställa att Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland har underlåtit att vidta de slutliga åtgärder som är nödvändiga för att uppfylla sina skyldigheter enligt artikel 53 i rådets direktiv 96/29/Euratom (1) om faststäl- lande av grundläggande säkerhetsnormer för skydd av arbetstagarnas och allmänhetens hälsa mot de faror som uppstår följd av joniserande strålning, genom att bestämmelser saknas som möjliggör lämpliga interventioner i samband med bestående bestrålning av joniserande strål- ning på grund av efterverkningarna av en radiologisk nödsi- tuation eller en tidigare verksamhet, till 20. 5. 2006 SV Europeiska unionens officiella tidning C 121/9 — förplikta Förenade konungariket Storbritannien och Nordir- land att ersätta rättegångskostnaderna. Grunder och huvudargument I avdelning IX i direktivet föreskrivs medlemsstaternas skyldig- heter med avseende på förberedelse och införlivande av inter- vention i radiologiska nödsituationer. I artikel 53 föreskrivs att medlemsstaterna är ansvariga för intervention vid varaktig bestrålning. Myndigheterna i Förenade kungariket har medgett att befintlig lagstiftning där inte leder till att direktivet införlivas fullt ut, eftersom föreskrifter saknas om vilka åtgärder som skall vidtas i samtliga fall radioaktiv kontamination fastställts. Det klagomål som gav incitament åt förevarande talan utvisade att det inte är möjligt att fastställa och vidta åtgärder mot bestående bestrål- ning på grund av en tidigare verksamhet för vilken licens aldrig utfärdats, eftersom intervention är möjlig endast när bestrålning kan sättas i samband med en viss tidigare verksamhet som genomförts på land och beträffande vilken radioaktiv kontami- nation nu fastställts. (1) EGT L 314, 4. 12. 1996, s. 20. Cyperns, Republiken Lettlands, Republiken Litauens, Repu- bliken Ungerns, Republiken Maltas, Republiken Polens, Re- publiken Sloveniens och Republiken Slovakiens anslutning till de fördrag som ligger till grund för Europeiska unionen och om anpassning av fördragen på vilka unionen grundats, genom vilken Republiken Tjeckien blev en medlemsstat i Europeiska unionen från och med den 1 maj 2004, tolkas så att en medlemsstat gentemot en enskild får tillämpa en förordning, som vid tidpunkten för tillämpningen inte hade blivit korrekt offentliggjord i den officiella tidningen på medlemsstatens språk? 2) Om fråga 1 besvaras nekande, är frågan om förordningen inte går att tillämpa mot en enskild en fråga om giltigheten eller en fråga om tolkningen av gemenskapsrätten i den mening som avses i artikel 234 i EG-fördraget? 3) Om domstolen skulle fastställa att denna begäran om förhandsavgörande avser en gemenskapsrättsakts giltighet i den mening som avses i domstolens dom av den 22 oktober 1987 i mål 314/85 Foto-Frost (REG 1987, s. 4199; svensk specialutgåva, volym 9, s. 233), är förordning nr 2454/93 ogiltig gentemot klaganden och dennes tvist med Republi- ken Tjeckiens tullmyndigheter på grund av att den inte of- fentliggjorts i vederbörlig ordning i EU:s officiella tidning i enlighet med artikel 58 i akten om villkoren för anslut- ningen? Begäran om förhandsavgörande framställd av Krajský soud v Ostravě den 24 mars 2006 – Skoma-Lux s. r. o. mot Celní ředitelství Olomouc Begäran om förhandsavgörande framställd av Court of Appeal den 29 mars 2006 – The Queen på ansökan av Northern Foods plc/The Secretary of State for the Envi- ronment, Food and Rural Affairs (Mål C-161/06) (2006/C 121/15) Rättegångsspråk: tjeckiska Hänskjutande domstol Krajský soud v Ostravě (Republiken Tjeckien). Parter i målet vid den nationella domstolen Klagande: Skoma-Lux s. r. o. Motpart: Celní ředitelství Olomouc. Berörd part: The Melton Mowbray Pork Pie Association (Mål C-169/06) (2006/C 121/16) Rättegångsspråk: engelska Hänskjutande domstol Court of Appeal. Tolkningsfrågor Parter i målet vid den nationella domstolen 1) Skall bestämmelsen i artikel 58 i akten om villkoren för Re- Estlands, Republiken Tjeckiens, Republiken publiken Klagande: The Queen på ansökan av Northern Foods plc

Mål C-686/21: Begäran om förhandsavgörande framställd av Corte suprema di cassazione (Italien) den 15 november 2021 – VW, Legea S.r.l. mot SW, CQ, ET, VW, Legea S.r.l.

2021-11-15

http://publications.europa.eu/resource/cellar/754fb895-7cbb-11ec-8c40-01aa75ed71a1

swe

C_2022037SV. 01001802. xml 24. 1. 2022    SV Europeiska unionens officiella tidning C 37/18 Begäran om förhandsavgörande framställd av Corte suprema di cassazione (Italien) den 15 november 2021 – VW, Legea S. r. l. mot SW, CQ, ET, VW, Legea S. r. l. (Mål C-686/21) (2022/C 37/25) Rättegångsspråk: italienska Hänskjutande domstol Corte suprema di cassazione Parter i det nationella målet Klagande: VW, Legea S. r. l. Motparter: SW, CQ, ET, VW, Legea S. r. l. Tolkningsfrågor 1) Innebär de unionsrättsliga bestämmelser (1) som är relevanta i det nationella målet, enligt vilka innehavaren av ett EU-varumärke kan ha ensamrätt samtidigt som det även kan finnas flera gemensamma innehavare med närmare angiven andel i varumärket, att upplåtelse till tredje man av en exklusiv licens att kostnadsfritt och på obestämd tid använda varumärket får beslutas med en majoritet av rösterna av de gemensamma innehavarna eller krävs det enhälligt samtycke? 2) Är det i den sistnämnda situationen, i fråga om nationella varumärken och EU-varumärken som samägs av två eller flera personer, förenligt med de unionsrättsliga principerna att göra en tolkning enligt vilken en av de gemensamma innehavarna av varumärket, som genom enhälligt beslut har upplåtits till tredje man kostnadsfritt och på obestämd tid, inte ensidigt får upphäva ovannämnda beslut eller ska det i stället anses vara förenligt med de unionsrättsliga principerna att göra en motsatt tolkning enligt vilken en gemensam innehavare inte för evigt är bunden till den ursprungliga överenskommelsen och därmed får upphäva den med verkan på licensavtalet? (1)  Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/2436 av den 16 december 2015 om tillnärmningen av medlemsstaternas varumärkeslagar (EUT L 336, 2015, s. 1) och Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1001 av den 14 juni 2017 om EU-varumärken (EUT L 154, 2017, s. 1)

Gemensamma EES-kommitténs beslut nr 71/2010 av den 11 juni 2010 om ändring av bilaga XIII (Transport) till EES-avtalet

2010-06-11

http://publications.europa.eu/resource/cellar/5fdf07d0-a572-4cd5-a0b4-215712a9d268

swe

L_2010244SV. 01002501. xml 16. 9. 2010    SV Europeiska unionens officiella tidning L 244/25 GEMENSAMMA EES-KOMMITTÉNS BESLUT nr 71/2010 av den 11 juni 2010 om ändring av bilaga XIII (Transport) till EES-avtalet GEMENSAMMA EES-KOMMITTÉN HAR BESLUTAT FÖLJANDE med beaktande av avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, ändrat genom protokollet med justeringar av avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, nedan kallat avtalet, särskilt artikel 98, och av följande skäl: (1) Bilaga XIII till avtalet ändrades genom gemensamma EES-kommitténs beslut nr 51/2010 av den 30 april 2010 (1). (2) Kommissionens direktiv 2009/131/EG av den 16 oktober 2009 om ändring av bilaga VII till Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/57/EG om driftskompatibiliteten hos järnvägssystemet inom gemenskapen (2) bör införlivas med avtalet. HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE. Artikel 1 Följande ska läggas till i punkt 37d (Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/57/EG) i bilaga XIII till avtalet: ”ändrat genom — 32009 L 0131: Kommissionens direktiv 2009/131/EG av den 16 oktober 2009 (EUT L 273, 17. 10. 2009, s. 12)”. Artikel 2 Texten till direktiv 2009/131/EG på isländska och norska, som ska offentliggöras i EES-supplementet till Europeiska unionens officiella tidning, ska vara giltig. Artikel 3 Detta beslut träder i kraft den 12 juni 2010 under förutsättning att alla anmälningar enligt artikel 103. 1 i avtalet har gjorts till gemensamma EES-kommittén (3), eller samma dag som gemensamma EES-kommitténs beslut nr 11/2010 av den 29 januari 2010 (4) träder i kraft, beroende på vilket som inträffar senast. Artikel 4 Detta beslut ska offentliggöras i EES-delen av och EES-supplementet till Europeiska unionens officiella tidning. Utfärdat i Bryssel den 11 juni 2010. På gemensamma EES-kommitténs vägnar Alan SEATTER Ordförande (1)  EUT L 181, 15. 7. 2010, s. 19. (2)  EUT L 273, 17. 10. 2009, s. 12. (3)  )Konstitutionella krav finns angivna. (4)  EUT L 101, 22. 4. 2010, s. 21

Beslutning om ikke at gøre indsigelse mod en anmeldt fusion (Sag M.9520 — CVC/Robert Bosch Packaging Technology) (EØS-relevant tekst) 2019/C 387/02

2019-11-07

http://publications.europa.eu/resource/cellar/caddd694-079c-11ea-8c1f-01aa75ed71a1

dan

C_2019387DA. 01000901. xml 15. 11. 2019    DA Den Europæiske Unions Tidende C 387/9 Beslutning om ikke at gøre indsigelse mod en anmeldt fusion (Sag M. 9520 — CVC/Robert Bosch Packaging Technology) (EØS-relevant tekst) (2019/C 387/02) Den 7. november 2019 besluttede Kommissionen ikke at gøre indsigelse mod ovennævnte anmeldte fusion og erklære den forenelig med det indre marked. Beslutningen er truffet efter artikel 6, stk. 1, litra b), i Rådets forordning (EF) nr. 139/2004 (1). Beslutningens fulde ordlyd foreligger kun på engelsk og vil blive offentliggjort, efter at eventuelle forretningshemmeligheder er udeladt. Den vil kunne ses: — under fusioner på Kommissionens websted for konkurrence (http://ec. europa. eu/competition/mergers/cases/). Dette websted giver forskellige muligheder for at finde de konkrete fusionsbeslutninger, idet de er opstillet efter bl. a. virksomhedens navn, sagsnummer, dato og sektor — i elektronisk form på EUR-Lex-webstedet (http://eur-lex. europa. eu/homepage. html?locale=da) under dokumentnummer 32019M9520. EUR-Lex giver onlineadgang til EU-retten. (1)  EUT L 24 af 29. 1. 2004, s. 1

Offentliggörande av en ansökan i enlighet med artikel 6.2 i rådets förordning (EG) nr 510/2006 om skydd av geografiska beteckningar och ursprungsbeteckningar för jordbruksprodukter och livsmedel

2009-12-09

http://publications.europa.eu/resource/cellar/78875a07-ef24-4ba9-94f9-be9ffd8da6cf

swe

C_2009299SV. 01001801. xml 9. 12. 2009    SV Europeiska unionens officiella tidning C 299/18 Offentliggörande av en ansökan i enlighet med artikel 6. 2 i rådets förordning (EG) nr 510/2006 om skydd av geografiska beteckningar och ursprungsbeteckningar för jordbruksprodukter och livsmedel 2009/C 299/08 Genom detta offentliggörande tillgodoses den rätt att göra invändningar som fastställs i artikel 7 i rådets förordning (EG) nr 510/2006. Invändningar mot ansökan måste komma in till kommissionen inom sex månader räknat från dagen för detta offentliggörande. SAMMANFATTANDE DOKUMENT RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 510/2006 ”PODKARPACKI MIÓD SPADZIOWY” EG nr: PL-PDO-0005-0578-05. 12. 2006 SGB ( ) SUB ( X ) 1. Beteckning (på SGB eller SUB): ”Podkarpacki miód spadziowy” 2. Medlemsstat eller tredjeland: Polen 3. Beskrivning av jordbruksprodukten eller livsmedlet: 3. 1   Produkttyp (samma som i bilaga II): Klass 1. 4. Andra produkter av animaliskt ursprung, honung 3. 2   Beskrivning av den produkt för vilken beteckningen i (1) är tillämplig: ”Podkarpacki miód spadziowy” är flytande eller kristalliserad honung som tillverkas av honungsdagg som bin samlar in från europeisk silvergran (Abies alba). Den kan också innehålla honungsdagg från gran (familj Pinaceae, släkte Picea) och från tall (familj Pinaceae, släkte Pinus, art huvudsakligen Pinus sylvestris). Honungsdagg från den europeiska silvergranen dominerar dock och utgör aldrig mindre än 70 %. ”Podkarpacki miód spadziowy” kan innehålla spår av pollen från nektarförande växter eller pollenkorn från anemofila växter. Förekomsten av pollen och övrigt innehåll i honungsdaggen får inte leda till någon förändring av honungens karaktäristiska smak eller lukt. I synnerhet får det inte leda till att något av de karaktäristiska värden som anges i denna beskrivning inte uppfylls. Vid tillverkningen av ”podkarpacki miód spadziowy” används endast bin av följande raser: Apis mellifera mellifera (det mörka europiska honungsbiet), Apis mellifera carnica (Carnica-biet) och Apis mellifera caucasica (kaukasiskt honungsbi). Organoleptiska egenskaper Före kristallisering varierar honungens färg från mörkbrun med grönaktiga inslag till nästan svart, med en intensitet på minst 82 mm på Pfund-skalan. Den har en tjock, mycket trögflytande konsistens och efter kristalliseringen, som sker långsamt och som ger en finkornig konsistens, antar den en något ljusare färg. Den har en lätt söt smak med en typisk doft av kåda som påminner om barrträdens barr. Fysikaliska och kemiska egenskaper — Vattenhalt – högst 19 %. — Halt av monosackarider (glukos och fruktos) – minst 50 %. — Sackaroshalt – högst 4 %. — Melezitoshalt – omkring 3,5 %. — HMF-halt (5-hydroxymetylfurfural) – högst 30 mg/kg. — Diastasaktivitet (Schade-skalan) – minst 10. — Fri syra – 20–40 milliekvivalenter/kg. — Elektrisk ledningsförmåga – minst 1,0 mS/cm. — Halt av vattenolösligt material – högst 0,1 g/100 g. — Även om honungen lagras under flera år jäser den inte och ett högt osmotiskt tryck hindrar utveckling av mikroorganismer. — Eftersom den reducerande sockerarten fruktos överväger i förhållande till glukos kristalliseras honungen långsammare och smaken förbättras. — Jämfört med nektarbaserad honung innehåller honungen dubbelt så mycket disackarider (maltos, trehalos, turanos), vilka har antioxiderande egenskaper. 3. 3   Råvaror (endast för bearbetade produkter): — 3. 4   Foder (endast för produkter av animaliskt ursprung): Bina får bara utfodras före vintern, efter att honungen har producerats, och då endast med vitt betsocker eller färdig sirap (bifoder) som innehåller minst 73 % socker (glukos, fruktos, sackaros). Det vita betsockret och sockersirapen behöver inte komma från det område där ”podkarpacki miód spadziowy” produceras. Detta påverkar inte honungens kvalitet. Om bina på grund av oförutsedda yttre faktorer måste utfordras vid något annat tillfälle får detta göras bara efter att vojvodskapets biodlarförening i Rzeszów har meddelat kontrollorganet om detta. Om man tillämpar denna process, måste den slutföras minst 14 dagar före början på den period då honungsdagg insamlas, under vilken extra utfordring är förbjuden. 3. 5   Särskilda steg i produktionsprocessen som måste äga rum i det avgränsade geografiska området: Alla produktionssteg – från utplaceringen av bikuporna till den slutliga förpackningen av honungen – måste äga rum inom det fastställda geografiska området. ”Podkarpacki miód spadziowy” får bara skördas under perioden från början av juni till slutet av september. Honungen kallslungas i en honungsslunga med hjälp av centrifugalkraft. Efter att ha silats i behållare tappas honungen upp i olika typer av förpackningar för försäljning. Förpackningarna består av behållare av glas eller stengods som inte rymmer mer än 1 400 g. Honungen bör skyddas från ljus och förvaras i en temperatur på 10–18 °C med en luftfuktighet som inte överstiger 65 %. Honungen får inte filtreras (för att ta bort pollen), skummas, pastöriseras eller upphettas på konstgjort väg. Honungens temperatur får inte överskrida 42 °C i något skede av produktionen. Under processen när honungen skördas är det förbjudet att använda kemikalier eller andra medel som stöter bort bina, vare sig i fast form, flytande form eller gasform. Användningen av farmaceutiska produkter är förbjuden under den period då honungsdaggen samlas in. 3. 6   Särskilda regler för skivning, rivning, förpackning etc. : ”Podkarpacki miód spadziowy” måste förpackas inom det område som fastställs i punkt 4. Skälet är de traditionella metoder som syftar till att säkra att produkten har rätt kvalitet samt att övervaka och kontrollera dess ursprung. Därmed undviks all risk för förändringar i honungens fysiska, kemiska och organoleptiska egenskaper, vilka skulle kunna påverkas om den transporterades långa sträckor. Kravet att förpackningen ska ske inom området syftar också till att minimera risken för att ”podkarpacki miód spadziowy” blandas med andra typer av honung samt att andra typer av honung säljs under denna skyddade beteckning. 3. 7   Särskilda regler för märkning: Alla biodlare och enheter som köper in och ytterligare förädlar honungen under den skyddade beteckningen är skyldiga att använda en och samma typ av märkning. Varje etikett måste inkludera information om behållarens volym samt ange tillverkarens adress, veterinärkontrollnumret och etikettens serienummer. Etiketter ska också inkludera gemenskapssymbolen eller gemenskapssymbolen tillsammans med texten ”Chroniona Nazwa Pochodzenia” (skyddad ursprungsbeteckning). Etiketterna levereras av vojvodskapets biodlarförening i Rzeszów. Föreningen lämnar detaljerade regler till kontrollorganet när det gäller distributionen av etiketter. Dessa regler får inte på något sätt vara diskriminerande mot producenter som tillverkar ”podkarpacki miód spadziowy” enligt specifikationen men som inte tillhör vojvodskapets biodlarförening i Rzeszów. 4. Kort beskrivning av det geografiska området: ”Podkarpacki miód spadziowy” skördas i 17 skogsdistrikt i vojvodskapet (Nadleśnictwo Rymanów, Nadleśnictwo Komańcza, Nadleśnictwo Lesko, Nadleśnictwo Baligród, Nadleśnictwo Cisna, Nadleśnictwo Wetlina, Nadleśnictwo Stuposiany, Nadleśnictwo Lutowiska, Nadleśnictwo Brzegi Dolne, Nadleśnictwo Strzyżów, Nadleśnictwo Bircza, Nadleśnictwo Dukla, Nadleśnictwo Brzozów, Nadleśnictwo Dynów, Nadleśnictwo Kańczuga, Nadleśnictwo Radymno och Nadleśnictwo Krasiczyn) och i två nationalparker (Bieszczadzki Park Narodowy och Magurski Park Narodowy). 5. Samband med det geografiska området: 5. 1   Specifika uppgifter om det geografiska området: Naturliga faktorer Området där ”podkarpacki miód spadziowy” framställs anges i punkt 4. Med få undantag har området en dålig jordmån som faller inom kategorierna IV och V. Det rör sig huvudsakligen om brunjord, mestadels urlakad, och podsoljord, både sand- och lerjord. Torvjord och alluvialjord påträffas i små mängder i den södra delen av det beskrivna området. Jordmånen och topografin (Karpaternas utlöpare uppgår till en höjd av 350–600 meter över havet och Nedre Beskiderna och Bieszczady-bergen uppgår till en höjd av 850 meter över havet) skapar ideala livsmiljöer för barrträd, särskilt den europeiska silvergranen (Abies alba). Granen är en mycket känslig art och trivs därför bara i en mycket gynnsam och ren miljö. Den sort som växer här – den europeiska silvergranen (Abies alba) – har historiskt sett varit den mest spridda sorten i Nedre Karpaterna. En mycket hög andel av träden i områdets skogar är granar – uppskattningsvis 16,5 % – och granarna har en genomsnittlig ålder på 87 år. År 2006 upptog granarna omkring 67 784 hektar av skogsområdet Förutom två nationalparker rymmer det beskrivna området 15 naturreservat – Jedlina, Rebece, Wilcze, Minokąt, Nad Trzciańcem, Mójka, Góra Chełm, Jażwiana Góra, Turnica, Krępak, Na Opalonym, Dybek, Chwaniów, Polanki och Hulskie – där ett av de viktigaste bevarandemålen är att skydda granbeståndet. I skogsdistriktet Nadleśnictwo Stuposiany finns också den största granen, sett till omkretsen – 505 cm – i samtliga skogar i Polen. Hög nederbörd (särskilt på vintern), åtföljande luftfuktighet och stabilt höga temperaturer under växtsäsongen skapar optimala förutsättningar för de insekter som producerar honungsdagg, närmare bestämt barrträdsbladlöss (familjen Lachnidae) och sköldlöss (familjen Margarodidae). Därmed förekommer det årligen honungsdagg i skogarna i Nedre Karpaterna, med varierande intensitet. Historiska och mänskliga faktorer Odlingen av vildbin i Nedre Karpaterna är en mycket gammal tradition som sträcker sig långt tillbaka i tiden. Goda naturliga villkor innebar att biodlingen utvecklades mycket snabbt inom detta område. De första källorna som behandlar odling av vildbin är från 1400-talet. År 1464 fanns en särskilt honungsskatt bland de olika skatter som betalades av invånarna i Dębowiec, en liten stad nära Jasło. Dekret om biodling, som är bland de äldsta i Polen, ger ytterligare belägg för att odlingen av vildbin var högt utvecklad i Nedre Karpaterna. I ett dekret från 1478 till biodlarna i Łańcut, Kańczuga och Tyczyn och i Biecz-dekretet om biodling från 1538 angavs detaljerade regler för odling av vildbin, och dessa har utvecklats under århundradena. Tillverkningen av honung och vax överskred vida den lokala marknadens behov och fick därför en viktig plats vid sidan om andra varor som från detta område exporterades norrut via Kraków. ”Podkarpacki miód spadziowy” kom att bli en exportvara i mitten av 1900-talet. Under 1950-talet var honung av honungsdagg från barrträd eftersökt i västeuropeiska länder och i USA och inbringade två till tre gånger mer än nektarhonung. År 1967 var ett viktigt år. Då skördades över 1 000 ton honungsdagg från skogen i Nedre Karpaterna. Intresset växte för skogen som en ”betesmark” för bin, som gav dem ett sött ämne som kallades honungsdagg. År 1970 inrättades en forskningstjänst för biodling vid den regionala försöksanläggningen för jordbruk i Boguchwała nära Rzeszów. En av dess uppgifter var att förutsäga tillgången på honungsdagg. Det var den första tjänsten i sitt slag i Polen och den inrättades till följd av ett dekret från vojvodskapets nationella råd i Rzeszów. Platsen valdes på grund av den stora mängden honungsdagg av högsta kvalitet i områdets skogar. Sedan 1980 har institutionen för biforskning vid Krakóws jordbruksuniversitet fortsatt forskningen under ledning av professor H. Gałuszkowa. Utmärkande för biodlingen i Nedre Karpaterna är det stora antalet biodlare (över 3 000) som skördar honung i liten skala med hjälp av traditionella metoder. Biodlingens popularitet och biodlarnas stora engagemang för att upprätthålla honungens kvalitet i denna region tydliggörs av det faktum att vojvodskapets biodlarförening i Rzeszów, som sammanför 54 lokala biodlarföreningar, har varit verksam i över 40 år. Regionala biodlarkooperativ i Przemyśl, Jarosław och Jaśło är också aktiva inom de områden där ”podkarpacki miód spadziowy” framställs. Det högt utvecklade kunnandet hos de lokala biodlarna gäller särskilt upprätthållandet av den traditionella metod för bikupehantering som är så nära knuten till detta område. Detta kunnande omfattar också placeringen av bikuporna, särskilt med tanke på den varierande mängden honungsdagg och topografin, skördemetoden för en så pass unik typ av honung som ”podkarpacki miód spadziowy”, kallslungningen av honungen samt reglerna för lagring och upptappning av honungen. De strikta och karaktäristiska värden som anges för ”podkarpacki miód spadziowy”, särskilt i syfte att upprätthålla honungens sortrenhet och förhindra att den blandas med andra typer av honung, kan uppnås endast genom största möjliga omsorg i fråga om bikupehantering samt skörd och lagring av honungen. 5. 2   Specifika uppgifter om produkten: Följande särdrag kännetecknar egenskaperna hos ”podkarpacki miód spadziowy”: — Glukos- och fruktoshalt – minst 50 %. — Genomsnittlig halt av trisackarider (melezitos) – 3,5 %. — Elektrisk ledningsförmåga – minst 1,0 mS/cm. — Färg – minst 82 mm på Pfund-skalan. 5. 3   Orsakssamband mellan det geografiska området och produktens kvalitet eller egenskaper (för SUB) eller en viss kvalitet, ett visst anseende eller en viss annan egenskap som kan hänföras till produkten (för SGB): ”Podkarpacki miód spadziowy” är en unik produkt som är nära knuten till sitt ursprungsområde. Dess särskilda egenskaper beror på det geografiska området, som har ett naturligt barrskogsbestånd som präglas av en mycket hög andel europeisk silvergran (Abies alba). Produktens kvalitet beror också på de optimala klimatvillkoren (långa perioder av stabilt höga temperaturer på 25–30 °C) och en mycket hög luftfuktighet, som skapar särskilt gynnsamma förutsättningar för massreproduktion av honungsdaggsproducerande insekter, närmare bestämt bladlöss av familjen Lachnidae och sköldlöss av familjen Margarodidae. Dessa villkor har också en positiv inverkan på dessa insekters produktion av honungsdagg. Den elektriska ledningsförmågan hos ”podkarpacki miód spadziowy” är mycket högre än normalt och visar den höga halten av mikroelement som är viktiga för hälsan, såsom magnesium, mangan, järn, koppar, kobolt, kalcium, fosfor med flera. Denna karaktäristiska egenskap hos produkten är också en följd av dess ursprung eftersom den mark där granbestånden växter är rik på mineralsalter som tas upp av växterna tillsammans med vattnet och som sedan, efter att ha utsöndrats av honungsdaggsproducerande insekter, kommer att ingå i honungen. Den karaktäristiska mörka färgen hos ”Podkarpacki miód spadziowy” beror på gröna alger som är knutna till granbeståndet i det beskrivna området. Honungens höga innehåll av trisackariden melezitos vittnar om dess ursprung i skogsområden dominerade av gran. ”Podkarpacki miód spadziowy” har karaktäristiskt sett en halt av reducerande monosackarider som är högre än genomsnittet och som, i kombination med en medelhög surhetsgrad, förbättrar honungens smak och ger den en mindre intensivt söt smak. Under mycket lång tid, och utan avbrott, har honung framställts från granträd i detta område. Metoden för att skörda ”podkarpacki miód spadziowy” är nära knuten till de lokala biodlarnas kunnande. Det omfattande kunnandet om biodling speglas bland annat i de många krav som ska uppfyllas vid skörden av honungen, vilka i kombination med områdets unika egenskaper gör det möjligt att framställa honung som har de särskilda kännetecken som anges i (5. 2). Hänvisning till offentliggörandet av specifikationen: (Artikel 5. 7 i förordning (EG) nr 510/2006) http://www. minrol. gov. pl/DesktopDefault. aspx?TabOrgId=1326&LangId=0

Sag T-453/18: Rettens dom af 10. oktober 2019 – Biasotto mod EUIPO – Oofos (OOF) (EU-varemærker – indsigelsessag – ansøgning om EU-figurmærket OOF – det ældre EU-ordmærke OOFOS – relativ registreringshindring – risiko for forveksling – artikel 8, stk. 1, litra b), i forordning (EU) 2017/1001)

2019-10-10

http://publications.europa.eu/resource/cellar/cb313d11-1fd8-11ea-95ab-01aa75ed71a1

dan

C_2019423DA. 01004001. xml 16. 12. 2019    DA Den Europæiske Unions Tidende C 423/40 Rettens dom af 10. oktober 2019 – Biasotto mod EUIPO – Oofos (OOF) (Sag T-453/18) (1) (EU-varemærker - indsigelsessag - ansøgning om EU-figurmærket OOF - det ældre EU-ordmærke OOFOS - relativ registreringshindring - risiko for forveksling - artikel 8, stk. 1, litra b), i forordning (EU) 2017/1001) (2019/C 423/49) Processprog: engelsk Parter Sagsøger: Alessandro Biasotto (Treviso, Italien) (ved advokaterne F. Le Divelec Lemmi, R. Castiglioni og E. Cammareri) Sagsøgt: Den Europæiske Unions Kontor for Intellektuel Ejendomsret (EUIPO) (ved E. Markakis og H. O’Neill, som befuldmægtigede) Den anden part i sagen for appelkammeret ved EUIPO og intervenient ved Retten: Oofos, Inc. (Reno, Nevada, De Forenede Stater) (ved advokat J. Klink) Sagens genstand Søgsmål anlagt til prøvelse af afgørelse truffet den 10. maj 2018 af Andet Appelkammer ved EUIPO (sag R 1270/2017-2) vedrørende en indsigelsessag mellem Oofos og Alessandro Biasotto. Konklusion 1) Den Europæiske Unions Kontor for Intellektuel Ejendomsret (EUIPO) frifindes. 2) Alessandro Biasotto betaler sagsomkostningerne. (1)  EUT C 352 af 1. 10. 2018

Afgørelse om Rådets fælles holdning fastlagt med henblik på vedtagelse af Rådets direktiv om ændring af direktiv 94/58/ EØF om minimumsuddannelsesniveauet for søfartserhverv (C4- 0563/97 96/0240(SYN))

1998-01-29

http://publications.europa.eu/resource/cellar/e56780b4-9648-48f8-b120-847211386fd2

dan

Mødereferat af mødet den 23. marts 2009

2009-10-01

http://publications.europa.eu/resource/cellar/ae0260e7-a249-496f-96b5-3a1543c8da0e

dan

CE2009236DA. 01000101. xml 1. 10. 2009    DA Den Europæiske Unions Tidende CE 236/1 MØDEREFERAT AF MØDET DEN 23. MARTS 2009 (2009/C 236 E/01) Indhold AFVIKLING AF MØDET 1. Genoptagelse af sessionen 2. Erklæring fra formanden 3. Godkendelse af protokollen fra foregående møde 4. Parlamentets sammensætning 5. Velkomstord 6. Bortfaldne skriftlige erklæringer 7. Meddelelse om Kommissionens reaktion på Parlamentets udtalelser og beslutninger 8. Tekster til aftaler sendt af Rådet 9. Andragender 10. Modtagne dokumenter 11. Mundtlige forespørgsler og skriftlige erklæringer (modtagne dokumenter) 12. Arbejdsplan 13. Indlæg af et minuts varighed om politisk vigtige sager 14. Økonomisk partnerskabsaftale EF/Cariforum *** — Økonomisk partnerskabsaftale EF / Côte d'Ivoire *** — Økonomisk partnerskabsaftale EF / Cariforum — Foreløbig økonomisk partnerskabsaftale EF / Côte d'Ivoire — Foreløbig økonomisk partnerskabsaftale EF / Ghana — Foreløbig økonomisk partnerskabsaftale EF / Stillehavslandene — Foreløbig økonomisk partnerskabsaftale EF / SADC-ØPA-landene — Foreløbig økonomisk partnerskabsaftale EF / landene i det østlige og sydlige Afrika — Økonomisk partnerskabsaftale EF/ landene i Det Østafrikanske Fællesskab — Økonomisk partnerskabsaftale EF / Centralafrika (forhandling) 15. Kosmetiske midler (omarbejdning) ***I (forhandling) 16. Markedsføring af biocidholdige produkter ***I — Forslag til fornyet revision af bestemmelserne ved rørende biocider (forhandling) 17. Et år efter Lissabon: Udviklingen i partnerskabet mellem Afrika og EU (forhandling) 18. Kontrakter om millenniumudviklingsmål (kortfattet forelæggelse) 19. Socialt ansvar hos underleverandører i produktionskæder (kortfattet forelæggelse) 20. Frihandelsaftale mellem EU og Indien (kortfattet forelæggelse) 21. Fødevarepriser i Europa (kortfattet forelæggelse) 22. Kunstneruddannelser i EU (kortfattet forelæggelse) 23. Aktiv dialog med borgerne om EU (kortfattet forelæggelse) 24. Bekæmpelse af kønslig lemlæstelse af piger og kvinder i EU (kortfattet forelæggelse) 25. Flersprogethed (kortfattet forelæggelse) 26. Dagsorden for næste møde 27. Hævelse af mødet TILSTEDEVÆRELSESLISTE AFVIKLING AF MØDET FORSÆDE: Hans-Gert PÖTTERING formand 1. Genoptagelse af sessionen Formanden åbnede mødet kl. 17. 05. * * * Formanden lykønskede Klaus Welle med posten som generalsekretær for Europa-Parlamentet og ønskede David Harley held og lykke på vicegeneralsekretærposten. 2. Erklæring fra formanden Formanden fremsatte en erklæring til minde om 60-årsdagen for deporteringen af hundredtusindvis af baltiske borgere i marts 1949. 3. Godkendelse af protokollen fra foregående møde Protokollen fra det foregående møde godkendtes. 4. Parlamentets sammensætning Formanden tog til efterretning, at Valdis Dombrovskis var blevet udnævnt til premierminister i Republikken Letland. Da dette hverv i henhold til artikel 7, stk. 1, i akten om almindelige direkte valg af medlemmerne af Europa-Parlamentet var uforeneligt med hvervet som medlem af Europa-Parlamentet, konstaterede Parlamentet i overensstemmelse med forretningsordenens artikel 4, stk. 4, at mandatet var blevet ledigt med virkning fra den 12. marts 2009, og vedkommende medlemsstat ville blive underrettet herom. 5. Velkomstord Formanden bød på Parlamentets vegne velkommen til en delegation fra det panafrikanske parlament, under ledelse af hr. Khumalo, som havde taget plads i den officielle loge. 6. Bortfaldne skriftlige erklæringer De skriftlige erklæringer nr. 0095, 0096, 0097, 0098, 0099, 0100/2008 havde ikke opnået det fornødne antal underskrifter, og de bortfaldt derfor i henhold til forretningsordenens artikel 116, stk. 5. 7. Meddelelse om Kommissionens reaktion på Parlamentets udtalelser og beslutninger Kommissionens meddelelse om dens reaktion på Parlamentets udtalelser og beslutninger under mødeperioderne i november 2008, december I og II 2008 og januar 2009 forelå på websiden »Séance en direct«. 8. Tekster til aftaler sendt af Rådet Rådet havde fremsendt bekræftet kopi af: — aftale mellem Det Europæiske Fællesskab og Den Islamiske Republik Pakistan om visse aspekter af lufttrafik — foreløbig aftale med henblik på indgåelse af en økonomisk partnerskabsaftale mellem Det Europæiske Fællesskab og dets medlemsstater på den ene side og Centralafrika på den anden side — aftale mellem Det Europæiske Fællesskab og regeringen for Folkerepublikken Kina om narkotikaprækursorer og stoffer, der ofte anvendes til ulovlig fremstilling af narkotika eller psykotrope stoffer. 9. Andragender Formanden havde, jf. forretningsordenens artikel 191, stk. 5, henvist følgende andragender, som var optaget i registret på nedenstående datoer, til det kompetente udvalg: Den 10. marts 2009   José Antonio Redorat Fresquet (Federación de Municipios y Provincias) (og 2 medunderskrivere) (nr. 0184/2009)   Miguel Angel Gea Rifa (Izquierda Unida Los Verdes-Convocatoria por Andalucía (IU LV-CA)) (nr. 0185/2009)   Manfred Zeh (IACE Deutschland) (nr. 0186/2009)   Magdalena Bakos (nr. 0187/2009)   Adrian Vacarescu (nr. 0188/2009)   (navn fortroligt) (nr. 0189/2009)   José Luis Ruiz Rojas (nr. 0190/2009)   (navn fortroligt) (nr. 0191/2009)   Michael Ashbrook (nr. 0192/2009)   Maria Heidelerg (nr. 0193/2009)   (navn fortroligt) (nr. 0194/2009)   John Paul (nr. 0195/2009)   Jörg Thieme (nr. 0196/2009)   Peter Janoff (nr. 0197/2009)   Carmen Burca (nr. 0198/2009)   Heinz Klaus Thiesen (nr. 0199/2009)   Axel Scheffler (nr. 0200/2009)   (navn fortroligt) (nr. 0201/2009)   (navn fortroligt) (nr. 0202/2009)   Nikolina Dimitrova (nr. 0203/2009)   Vasudey Gowrkha (nr. 0204/2009)   Kalin Minev (Human Resources Development Agency) (nr. 0205/2009)   Robert Cassar (nr. 0206/2009)   Harald Karl Heinz Lang (nr. 0207/2009)   Florenza Scholtes (nr. 0208/2009)   Horst Stamm (nr. 0209/2009)   (navn fortroligt) (nr. 0210/2009)   Liudvikas Ragauskis (nr. 0211/2009)   (navn fortroligt) (nr. 0212/2009)   Stephan Weinberger (nr. 0213/2009)   Corneliu Caileanu (nr. 0214/2009)   (navn fortroligt) (nr. 0215/2009)   Lenka Hlochová (nr. 0216/2009). Den 11. marts 2009   Philipp Polster (nr. 0217/2009)   Louis Baumann (nr. 0218/2009)   Robert Levy (nr. 0219/2009)   Birgit Klein (nr. 0220/2009)   (navn fortroligt) (nr. 0221/2009)   Bruce Burgess (nr. 0222/2009)   Krystyna Kaczor (nr. 0223/2009)   Fernando García Torres (nr. 0224/2009)   Thorsten Niemeier (Bürgerinitiative gegen Schreckschussanlagen) (nr. 0225/2009)   Emil Moise (Asociația Solidaritatea pentru Libertatea de Conștiinț) (nr. 0226/2009)   Argyri Karanasiou (nr. 0227/2009)   Anton Krastev (nr. 0228/2009)   Plamen Yankov (Фирмена Синдикална Организация към ФТР »Подкрепа« в ДП РВД) (nr. 0229/2009)   Spyridon Andriopoulos (nr. 0230/2009)   (navn fortroligt) (nr. 0231/2009)   Menelaos Theodoroulakis (Diktou Argos) (nr. 0232/2009)   Uzma Naz Elahi (Depilex) (nr. 0233/2009)   Ramón Rojas Hernández (Mundo sin Guerras y sin Violencia) (nr. 0234/2009)   l'association Krajowy Związek Lokatorów i Spółdzielców Zarząd Główny (nr. 0235/2009)   Agnès Coustheur (og 2 medunderskrivere) (nr. 0236/2009). Den 17. marts 2009   de Andris Rungainis (og 2 medunderskrivere) (nr. 0237/2009)   Trifon Atanassov (nr. 0238/2009)   (navn fortroligt) (nr. 0239/2009)   Bernard Dittrich (nr. 0240/2009)   Antonia Dalla Costa (ANILS — Associazione Nazionale Insegnanti Lingue Straniere Padova) (nr. 0241/2009)   Polat Aslan (nr. 0242/2009)   Amine Chentouf (nr. 0243/2009)   (navn fortroligt) (nr. 0244/2009)   Donat Pietrzykowski (nr. 0245/2009)   Juan José Iñiguez Luengo (nr. 0246/2009)   Ilie Cristescu (nr. 0247/2009)   Rosa Pérez Garijo (nr. 0248/2009)   Tim Rainals (nr. 0249/2009)   Rachel Harvey-Kelly (nr. 0250/2009)   (navn fortroligt) (og 2 medunderskrivere) (nr. 0251/2009)   François Espuche (Association Gratte Papiers) (og 14 medunderskrivere) (nr. 0252/2009)   Anni Weiler (ArbeitsWelt — Working World (AWWW GmbH)) (nr. 0253/2009)   Eilert Marks (nr. 0254/2009)   Joaquim Carlos Pinto Concha de Almeida (nr. 0255/2009)   Tarja Räisänen (Kaapatut Lapset Ry (Finnish Association for Abducted Children)) (og 700 medunderskrivere) (nr. 0256/2009)   Ivelin Stoykov (nr. 0257/2009)   Ivan Mitov Petrov (nr. 0258/2009)   David Hallam (og 2 medunderskrivere) (nr. 0259/2009)   Corneliu Bursucanu (nr. 0260/2009)   Callisto Genco (nr. 0261/2009)   Calvino De Sousa (nr. 0262/2009)   Dan Thorneycroft (nr. 0263/2009)   Wolfgang Uhlmann (Busse & Miessen Rechtsanwälte) (nr. 0264/2009)   Ernesto Piserra Sánchez (nr. 0265/2009)   Odile Biyidi (Survie) (nr. 0266/2009)   Pedro Peñalver Conesa (nr. 0267/2009)   John Hirst (Association of Prisoners) (nr. 0268/2009)   (navn fortroligt) (nr. 0269/2009)   Stela Frangulea (Comunitatea din localitatea Schela) (nr. 0270/2009)   (navn fortroligt) (nr. 0271/2009)   Mario Trutschel (nr. 0272/2009)   Dariusz Doboszyński (nr. 0273/2009)   Tomás González Díaz (Asociación de Vecinos) (nr. 0274/2009). Den 18. marts 2009   Ibrahim Habib Ibrahim (European Union of Coptic Organisations for Human Rights) (nr. 0275/2009). 10. Modtagne dokumenter Formanden havde modtaget: 1) fra udvalgene: 1. 1) følgende betænkninger: — Betænkning om samhørighedspolitikkens bymæssige dimension i den nye programmeringsperiode (2008/2130(INI)) — REGI Ordfører: Oldřich Vlasák (A6-0031/2009) — Betænkning om komplementaritet og samordning af samhørighedspolitikken med foranstaltninger til udvikling af landdistrikter (2008/2100(INI)) — REGI Ordfører: Wojciech Roszkowski (A6-0042/2009) — ***I Betænkning om forslag til Europa-Parlamentets og Rådets forordning om stoffer, der nedbryder ozonlaget (omarbejdning) (KOM(2008)0505 — C6-0297/2008 — 2008/0165(COD)) — ENVI Ordfører: Johannes Blokland (A6-0045/2009) — Betænkning om socialt ansvar hos underleverandører i produktionskæder (2008/2249(INI)) — EMPL Ordfører: Lasse Lehtinen (A6-0065/2009) — * Betænkning om forslag til Rådets afgørelse om indgåelse af aftalen mellem Det Europæiske Fællesskab og Nepals regering om visse aspekter af lufttrafik (KOM(2008)0041 — C6-0041/2009 — 2008/0017(CNS)) — TRAN Ordfører: Paolo Costa (A6-0071/2009) — ***I Betænkning om forslag til Europa-Parlamentets og Rådets direktiv om ændring af direktiv 98/8/EF om markedsføring af biocidholdige produkter for så vidt angår forlængelse af visse tidsfrister (KOM(2008)0618 — C6-0346/2008 — 2008/0188(COD)) — ENVI Ordfører: Daciana Octavia Sârbu (A6-0076/2009) — Betænkning om et år efter Lissabon: Udviklingen i partnerskabet mellem Afrika og EU (2008/2318(INI)) — DEVE Ordfører: Maria Martens (A6-0079/2009) — Betænkning om konsekvenserne af den omfattende urbanisering i Spanien for EU-borgernes individuelle rettigheder, for miljøet og for anvendelsen af EU-lovgivningen, på grundlag af indgivne andragender (2008/2248(INI)) — PETI Ordfører: Margrete Auken (A6-0082/2009) — Betænkning om grønbog om territorial samhørighed og status for debatten om den kommende reform af samhørighedspolitikken (2008/2174(INI)) — REGI Ordfører: Lambert Van Nistelrooij (A6-0083/2009) — Betænkning om kontrakter om millenniumudviklingsmål (2008/2128(INI)) — DEVE Ordfører: Alain Hutchinson (A6-0085/2009) — * Betænkning om forslag til Rådets forordning om ændring af forordning (EF) nr. 1290/2005 om finansiering af den fælles landbrugspolitik og forordning (EF) nr. 1234/2007 om en fælles markedsordning for landbrugsprodukter og om særlige bestemmelser for visse landbrugsprodukter (fusionsmarkedsordningen), for så vidt angår uddeling af fødevarer til de socialt dårligst stillede personer i Fællesskabet (KOM(2008)0563 — C6-0353/2008 — 2008/0183(CNS)) — AGRI Ordfører: Czesław Adam Siekierski (A6-0091/2009) — Betænkning om flersprogethed: et aktiv for Europa og en fælles forpligtelse (2008/2225(INI)) — CULT Ordfører: Vasco Graça Moura (A6-0092/2009) — Betænkning om kunstneriske studier i Den Europæiske Union (2008/2226(INI)) — CULT Ordfører: Maria Badia I Cutchet (A6-0093/2009) — Betænkning om fødevarepriser i Europa (2008/2175(INI)) — AGRI Ordfører: Katerina Batzeli (A6-0094/2009) — Betænkning om bedste praksis på det regionalpolitiske område og hindringer for anvendelsen af strukturfondene (2008/2061(INI)) — REGI Ordfører: Constanze Angela Krehl (A6-0095/2009) — Betænkning med forslag til Europa-Parlamentets henstilling til Rådet om styrkelse af sikkerheden og de grundlæggende frihedsrettigheder på internettet (2008/2160(INI)) — LIBE Ordfører: Stavros Lambrinidis (A6-0103/2009) — Betænkning om ABB/ABM-metoden som forvaltningsværktøj ved tildeling af budgetmidler (2008/2053(INI)) — BUDG Ordfører: Kyösti Virrankoski (A6-0104/2009) — Betænkning om aktiv dialog med borgerne om EU (2008/2224(INI)) — CULT Ordfører: Gyula Hegyi (A6-0107/2009) — Betænkning om gennemførelsen af strukturfondsforordningen 2007-2013: resultaterne af forhandlingerne om de nationale samhørighedsstrategier og de operationelle programmer (2008/2183(INI)) — REGI Ordfører: Miroslav Mikolášik (A6-0108/2009) — ***I Betænkning om forslag til Europa-Parlamentets og Rådets afgørelse om en fællesskabsgaranti til Den Europæiske Investeringsbank mod tab i forbindelse med lån til og lånegarantier for projekter uden for Fællesskabet (KOM(2008)0910 — C6-0025/2009 — 2008/0268(COD)) — BUDG Ordfører: Esko Seppänen (A6-0109/2009) — Betænkning om midtvejsrevisionen af den finansielle ramme for 2007-2013 (2008/2055(INI)) — BUDG Ordfører: Reimer Böge (A6-0110/2009) — Betænkning om de transatlantiske forbindelser efter valget i USA (2008/2199(INI)) — AFET Ordfører: Francisco José Millán Mon (A6-0114/2009) — *** Henstilling om forslag til Rådets afgørelse om indgåelse af den økonomiske partnerskabsaftale mellem Det Europæiske Fællesskab og dets medlemsstater på den ene side og Cariforumlandene på den anden side (05211/2009 — C6-0054/2009 — 2008/0061(AVC)) — INTA Ordfører: David Martin (A6-0117/2009) — * Betænkning om henstilling med henblik på Rådets forordning om ændring af forordning (EF) nr. 2533/98 af 23. november 1998 om Den Europæiske Centralbanks indsamling af statistisk information (13411/2008 — C6-0351/2008 — 2008/0807(CNS)) — ECON Ordfører: Sirpa Pietikäinen (A6-0119/2009) — * Betænkning om forslag til Rådets direktiv om ændring af direktiv 92/79/EØF, direktiv 92/80/EØF og direktiv 95/59/EF for så vidt angår punktafgiftsstrukturen og -satserne for forarbejdet tobak (KOM(2008)0459 — C6-0311/2008 — 2008/0150(CNS)) — ECON Ordfører: Zsolt László Becsey (A6-0121/2009) — Betænkning om hvidbog om erstatningssøgsmål ved overtrædelse af EF's kartel- og monopolregler (2008/2154(INI)) — ECON Ordfører: Klaus-Heiner Lehne (A6-0123/2009) — * Betænkning om forslag til Rådets forordning om en fællesskabsordning vedrørende fritagelse for import- og eksportafgifter (kodificeret udgave) (KOM(2008)0842 — C6-0019/2009 — 2008/0235(CNS)) — JURI Ordfører: Lidia Joanna Geringer De Oedenberg (A6-0129/2009) — ***I Betænkning om forslag til Europa-Parlamentets og Rådets direktiv om visse dele af og specifikationer for landbrugs- og skovbrugstraktorer (kodificeret udgave) (KOM(2008)0690 — C6-0414/2008 — 2008/0213(COD)) — JURI Ordfører: Lidia Joanna Geringer De Oedenberg (A6-0130/2009) — Betænkning om frihandelsaftale mellem EU og Indien (2008/2135(INI)) — INTA Ordfører: Sajjad Karim (A6-0131/2009) — Betænkning med forslag til Europa-Parlamentets henstilling til Rådet om Den Europæiske Unions prioriteringer for FN's Generalforsamlings 64. samling (2009/2000(INI)) — AFET Ordfører: Alexander Graf Lambsdorff (A6-0132/2009) — Betænkning om årsberetningerne for 2007 fra Den Europæiske Investeringsbank og Den Europæiske Bank for Genopbygning og Udvikling (2008/2155(INI)) — ECON Ordfører: Gay Mitchell (A6-0135/2009) — *** Henstilling om forslag til Rådets afgørelse om indgåelse af en foreløbig økonomisk partnerskabsaftale mellem Côte d'Ivoire på den ene side og Det Europæiske Fællesskab og dets medlemsstater på den anden side (05535/2009 — C6-0064/2009 — 2008/0136(AVC)) — INTA Ordfører: Erika Mann (A6-0144/2009) 1. 2) følgende indstillinger ved andenbehandling: — ***II Indstilling ved andenbehandling om Rådets fælles holdning med henblik på vedtagelse af Europa-Parlamentets og Rådets forordning om ændring af de fælles konsulære instrukser til de diplomatiske og konsulære repræsentationer med hensyn til indførelse af biometriske identifikatorer, herunder bestemmelser om organisering af modtagelsen og behandlingen af visumansøgninger (05329/1/2009 — C6-0088/2009 — 2006/0088(COD)) — LIBE Ordfører: Baroness Sarah Ludford (A6-0143/2009) 11. Mundtlige forespørgsler og skriftlige erklæringer (modtagne dokumenter) Formanden havde modtaget: 1) følgende mundtlige forespørgsler (forretningsordenens artikel 108): — (O-0014/2009) af Ona Juknevičienė for ALDE-Gruppen til Rådet: Interimsaftale med Turkmenistan (B6-0017/2009) — (O-0015/2009) af Ona Juknevičienė for ALDE-Gruppen til Kommissionen: Interimsaftale med Turkmenistan (B6-0018/2009) — (O-0024/2009) af Jan Marinus Wiersma og Erika Mann for PSE-Gruppen, Daniel Caspary og Robert Sturdy for PPE-DE-Gruppen, Cristiana Muscardini og Eugenijus Maldeikis for UEN-Gruppen, til Rådet: Interimsaftale mellem EU og Turkmenistan om handel (B6-0019/2009) — (O-0025/2009) af Jan Marinus Wiersma og Erika Mann for PSE-Gruppen, Daniel Caspary og Robert Sturdy for PPE-DE-Gruppen, Cristiana Muscardini og Eugenijus Maldeikis for UEN-Gruppen, til Kommissionen: Interimsaftale mellem EU og Turkmenistan om handel (B6-0020/2009) — (O-0031/2009) af Pervenche Berès for ECON til Rådet: G20-topmødet i april (B6-0201/2009) — (O-0032/2009) af Pervenche Berès for ECON til Kommissionen: G20-topmødet i april (B6-0202/2009) — (O-0033/2009) af Helmuth Markov og David Martin for INTA til Rådet: Aftalen om økonomisk partnerskab mellem Cariforum-staterne på den ene side og Det Europæiske Fællesskab og dettes medlemsstater på den anden side (B6-0203/2009) — (O-0034/2009) af Helmuth Markov og David Martin for INTA til Kommissionen: Aftalen om økonomisk partnerskab mellem Cariforum-staterne på den ene side og Det Europæiske Fællesskab og dettes medlemsstater på den anden side (B6-0204/2009) — (O-0035/2009) af Helmuth Markov og Christofer Fjellner for INTA til Rådet: Foreløbig økonomisk partnerskabsaftale mellem Det Europæiske Fællesskab og dets medlemsstater på den ene side og Ghana på den anden side (B6-0205/2009) — (O-0036/2009) af Helmuth Markov og Christofer Fjellner for INTA til Kommissionen: Foreløbig økonomisk partnerskabsaftale mellem Det Europæiske Fællesskab og dets medlemsstater på den ene side og Ghana på den anden side (B6-0206/2009) — (O-0037/2009) af Helmuth Markov og Glyn Ford for INTA til Rådet: Den foreløbige partnerskabsaftale mellem Stillehavslandene på den ene side og Det Europæiske Fællesskab på den anden side (B6-0207/2009) — (O-0038/2009) af Helmuth Markov og Glyn Ford for INTA til Kommissionen: Den foreløbige partnerskabsaftale mellem Stillehavslandene på den ene side og Det Europæiske Fællesskab på den anden side (B6-0208/2009) — (O-0039/2009) af Helmuth Markov og Robert Sturdy for INTA til Rådet: Foreløbig økonomisk partnerskabsaftale mellem Det Europæiske Fællesskab og dets medlemsstater på den ene side og SADC-ØPA-landene på den anden side (B6-0209/2009) — (O-0040/2009) af Helmuth Markov og Robert Sturdy for INTA til Kommissionen: Foreløbig økonomisk partnerskabsaftale mellem Det Europæiske Fællesskab og dets medlemsstater på den ene side og SADC-ØPA-landene på den anden side (B6-0210/2009) — (O-0041/2009) af Helmuth Markov og Daniel Caspary for INTA til Rådet: Den foreløbige aftale om fastlæggelse af en ramme for en økonomisk partnerskabsaftale mellem landene i det østlige og sydlige Afrika på den ene side og Det Europæiske Fællesskab og dettes medlemsstater på den anden side (B6-0211/2009) — (O-0042/2009) af Helmuth Markov og Daniel Caspary for INTA til Kommissionen: Den foreløbige aftale om fastlæggelse af en ramme for en økonomisk partnerskabsaftale mellem landene i det østlige og sydlige Afrika på den ene side og Det Europæiske Fællesskab og dettes medlemsstater på den anden side (B6-0212/2009) — (O-0043/2009) af Helmuth Markov for INTA til Rådet: Aftalen om fastlæggelse af en ramme for en økonomisk partnerskabsaftale mellem Det Europæiske Fællesskab og dets medlemsstater på den ene side og partnerlandene i Det Østafrikanske Fællesskab på den anden side (B6-0213/2009) — (O-0044/2009) af Helmuth Markov for INTA til Kommissionen: Aftalen om fastlæggelse af en ramme for en økonomisk partnerskabsaftale mellem Det Europæiske Fællesskab og dets medlemsstater på den ene side og partnerlandene i Det Østafrikanske Fællesskab på den anden side (B6-0214/2009) — (O-0045/2009) af Helmuth Markov og Kader Arif for INTA til Rådet: Foreløbig økonomisk partnerskabsaftale mellem Det Europæiske Fællesskab og dets medlemsstater på den ene side og Centralafrika på den anden side (B6-0215/2009) — (O-0046/2009) af Helmuth Markov og Kader Arif for INTA til Kommissionen: Foreløbig økonomisk partnerskabsaftale mellem Det Europæiske Fællesskab og dets medlemsstater på den ene side og Centralafrika på den anden side (B6-0216/2009) — (O-0047/2009) af Helmuth Markov og Erika Mann for INTA til Rådet: Foreløbig økonomisk partnerskabsaftale mellem Det Europæiske Fællesskab på den ene side og Côte d'Ivoire på den anden (B6-0217/2009) — (O-0048/2009) af Helmuth Markov og Erika Mann for INTA til Kommissionen: Foreløbig økonomisk partnerskabsaftale mellem Det Europæiske Fællesskab på den ene side og Côte d'Ivoire på den anden (B6-0218/2009) — (O-0051/2009) af Hanna Foltyn-Kubicka for UEN-Gruppen til Rådet: Den europæiske samvittighed og heltene i kampen mod totalitarianismen (B6-0219/2009) — (O-0052/2009) af Hanna Foltyn-Kubicka for UEN-Gruppen til Kommissionen: Den europæiske samvittighed og heltene i kampen mod totalitarianismen (B6-0220/2009) — (O-0139/2008/rév. 1) af Jana Hybášková for PPE-DE-Gruppen til Rådet: Europæisk samvittighed og totalitarisme (B6-0221/2009) — (O-0140/2008/rév. 1) af Jana Hybášková for PPE-DE-Gruppen til Kommissionen: Europæisk samvittighed og totalitarisme (B6-0222/2009) — (O-0049/2009) af Katerina Batzeli og Doris Pack for CULT til Kommissionen: Opfølgningen på EU's sportsministres erklæring fra deres møde i Biarritz i november 2008 (B6-0223/2009) — (O-0028/2009) af Johannes Blokland for ENVI til Kommissionen: Forhandlinger i maj 2009 inden for rammerne af Den Internationale Søfartsorganisation (IMO) om betingelserne for ikrafttrædelse af konventionen om sikker og miljøansvarlig ophugning af skibe (B6-0224/2009) — (O-0057/2009) af Marco Cappato for ALDE-Gruppen til Kommissionen: Manglende interoperabilitet for mobiltelefonopladere (B6-0225/2009) — (O-0064/2009) af Doris Pack for PPE-DE-Gruppen til Kommissionen: Kulturens rolle i udviklingen af Europas regioner (B6-0226/2009) 2) følgende skriftlige erklæringer til optagelse i register (forretningsordenens artikel 116): — André Brie, Paulo Casaca, Bill Newton Dunn og Nickolay Mladenov om forbedring af menneskerettighedssituationen for de iranske kurdere (0035/2009) — Victor Boștinaru og Daciana Octavia Sârbu om nedsættelse af en arbejdsgruppe med henblik på udarbejdelse og gennemførelse af en strategi for Donaufloden (0036/2009) — Monica Giuntini, Vincenzo Lavarra, Costas Botopoulos, Jamila Madeira og Jean-Paul Denanot om tilrettelæggelse af et europæisk år for vinturisme (0037/2009) — Dorette Corbey, John Bowis, Adamos Adamou, Carl Schlyter og Avril Doyle om tuberkulose (0038/2009) — Philip Claeys, Koenraad Dillen og Frank Vanhecke om indførelse af en dag til minde om ofrene for islamisk vold (0039/2009) — Daciana Octavia Sârbu, Corina Crețu og Ioan Mircea Pașcu om foranstaltninger til at standse fremmedfjendske, racistiske og diskriminerende handlinger mod rumænere i Italien (0040/2009). 12. Arbejdsplan Næste punkt på dagsordenen var fastsættelse af arbejdsplanen. Det endelige forslag til dagsorden for mødeperioden i marts II (PE 422. 679/PDOJ) var omdelt. Der var ikke foreslået ændringer. Arbejdsplanen fastsattes således. * * * Monica Frassoni tog ordet om tidsplanen for afstemningerne om valg af Kommissionens formand og medlemmer (formanden besvarede hendes indlæg). 13. Indlæg af et minuts varighed om politisk vigtige sager Følgende medlemmer, der havde ønsket at henlede Parlamentets opmærksomhed på en politisk vigtig sag, fik ordet for indlæg af et minuts varighed, jf. forretningsordenens artikel 144: Erna Hennicot-Schoepges, Antonio Masip Hidalgo, Metin Kazak, Eoin Ryan, László Tőkés, Georgios Toussas, Kathy Sinnott, Desislav Chukolov, György Schöpflin, Gyula Hegyi, Jean Marie Beaupuy, Ewa Tomaszewska, Ilda Figueiredo, Philip Bushill-Matthews, Proinsias De Rossa, Kinga Gál, Csaba Sándor Tabajdi, Aurelio Juri, Bogusław Rogalski, Anna Záborská, Silvia-Adriana Țicău, Edit Bauer, Jelko Kacin, Dimitar Stoyanov, Ioannis Gklavakis, Chris Davies, Péter Olajos, Luisa Morgantini, Alojz Peterle, Milan Horáček, Richard Seeber, Tunne Kelam, Maria Petre, Marie Panayotopoulos-Cassiotou, Nicodim Bulzesc, Nicolae Vlad Popa, Iuliu Winkler, Csaba Sógor og Călin Cătălin Chiriță. FORSÆDE: Gérard ONESTA næstformand 14. Økonomisk partnerskabsaftale EF/Cariforum *** — Økonomisk partnerskabsaftale EF / Côte d'Ivoire *** — Økonomisk partnerskabsaftale EF / Cariforum — Foreløbig økonomisk partnerskabsaftale EF / Côte d'Ivoire — Foreløbig økonomisk partnerskabsaftale EF / Ghana — Foreløbig økonomisk partnerskabsaftale EF / Stillehavslandene — Foreløbig økonomisk partnerskabsaftale EF / SADC-ØPA-landene — Foreløbig økonomisk partnerskabsaftale EF / landene i det østlige og sydlige Afrika — Økonomisk partnerskabsaftale EF/ landene i Det Østafrikanske Fællesskab — Økonomisk partnerskabsaftale EF / Centralafrika (forhandling) Henstilling: Forslag til Rådets afgørelse om indgåelse af den økonomiske partnerskabsaftale mellem Cariforum-landene på den ene side og Det Europæiske Fællesskab og dets medlemsstater på den anden side [05211/2009 — C6-0054/2009 — 2008/0061(AVC)] — Udvalget om International Handel Ordfører: David Martin (A6-0117/2009) Henstilling: Forslag til Rådets afgørelse om indgåelse af en foreløbig økonomisk partnerskabsaftale mellem Cote d'Ivoire på den ene side og Det Europæiske Fællesskab og dets medlemsstater på den anden side [05535/2009 — C6-0064/2009 — 2008/0136(AVC)] — Udvalget om International Handel Ordfører: Erika Mann (A6-0144/2009) — (O-0033/2009) af Helmuth Markov og David Martin for INTA til Rådet: Aftalen om økonomisk partnerskab mellem Cariforum-staterne på den ene side og Det Europæiske Fællesskab og dettes medlemsstater på den anden side (B6-0203/2009) — (O-0034/2009) af Helmuth Markov og David Martin for INTA til Kommissionen: Aftalen om økonomisk partnerskab mellem Cariforum-staterne på den ene side og Det Europæiske Fællesskab og dettes medlemsstater på den anden side (B6-0204/2009) — (O-0047/2009) af Helmuth Markov og Erika Mann for INTA til Rådet: Foreløbig økonomisk partnerskabsaftale mellem Det Europæiske Fællesskab på den ene side og Côte d'Ivoire på den anden (B6-0217/2009) — (O-0048/2009) af Helmuth Markov og Erika Mann for INTA til Kommissionen: Foreløbig økonomisk partnerskabsaftale mellem Det Europæiske Fællesskab på den ene side og Côte d'Ivoire på den anden (B6-0218/2009) — (O-0035/2009) af Helmuth Markov og Christofer Fjellner for INTA til Rådet: Foreløbig økonomisk partnerskabsaftale mellem Det Europæiske Fællesskab og dets medlemsstater på den ene side og Ghana på den anden side (B6-0205/2009) — (O-0036/2009) af Helmuth Markov og Christofer Fjellner for INTA til Kommissionen: Foreløbig økonomisk partnerskabsaftale mellem Det Europæiske Fællesskab og dets medlemsstater på den ene side og Ghana på den anden side (B6-0206/2009) — (O-0037/2009) af Helmuth Markov og Glyn Ford for INTA til Rådet: Den foreløbige partnerskabsaftale mellem Stillehavslandene på den ene side og Det Europæiske Fællesskab på den anden side (B6-0207/2009) — (O-0038/2009) af Helmuth Markov og Glyn Ford for INTA til Kommissionen: Den foreløbige partnerskabsaftale mellem Stillehavslandene på den ene side og Det Europæiske Fællesskab på den anden side (B6-0208/2009) — (O-0039/2009) af Helmuth Markov og Robert Sturdy for INTA til Rådet: Foreløbig økonomisk partnerskabsaftale mellem Det Europæiske Fællesskab og dets medlemsstater på den ene side og SADC-ØPA-landene på den anden side (B6-0209/2009) — (O-0040/2009) af Helmuth Markov og Robert Sturdy for INTA til Kommissionen: Foreløbig økonomisk partnerskabsaftale mellem Det Europæiske Fællesskab og dets medlemsstater på den ene side og SADC-ØPA-landene på den anden side (B6-0210/2009) — (O-0041/2009) af Helmuth Markov og Daniel Caspary for INTA til Rådet: Den foreløbige aftale om fastlæggelse af en ramme for en økonomisk partnerskabsaftale mellem landene i det østlige og sydlige Afrika på den ene side og Det Europæiske Fællesskab og dettes medlemsstater på den anden side (B6-0211/2009) — (O-0042/2009) af Helmuth Markov og Daniel Caspary for INTA til Kommissionen: Den foreløbige aftale om fastlæggelse af en ramme for en økonomisk partnerskabsaftale mellem landene i det østlige og sydlige Afrika på den ene side og Det Europæiske Fællesskab og dettes medlemsstater på den anden side (B6-0212/2009) — (O-0043/2009) af Helmuth Markov for INTA til Rådet: Aftalen om fastlæggelse af en ramme for en økonomisk partnerskabsaftale mellem Det Europæiske Fællesskab og dets medlemsstater på den ene side og partnerlandene i Det Østafrikanske Fællesskab på den anden side (B6-0213/2009) — (O-0044/2009) af Helmuth Markov for INTA til Kommissionen: Aftalen om fastlæggelse af en ramme for en økonomisk partnerskabsaftale mellem Det Europæiske Fællesskab og dets medlemsstater på den ene side og partnerlandene i Det Østafrikanske Fællesskab på den anden side (B6-0214/2009) — (O-0045/2009) af Helmuth Markov og Kader Arif for INTA til Rådet: Foreløbig økonomisk partnerskabsaftale mellem Det Europæiske Fællesskab og dets medlemsstater på den ene side og Centralafrika på den anden side (B6-0215/2009) — (O-0046/2009) af Helmuth Markov og Kader Arif for INTA til Kommissionen: Foreløbig økonomisk partnerskabsaftale mellem Det Europæiske Fællesskab og dets medlemsstater på den ene side og Centralafrika på den anden side (B6-0216/2009) David Martin og Erika Mann forelagde deres henstillinger. Helmuth Markov, Christofer Fjellner, Daniel Caspary og Kader Arif begrundede deres mundtlige forespørgsler. FORSÆDE: Martine ROURE næstformand Glyn Ford (stiller) begrundede sin mundtlige forespørgsel. Jan Kohout (formand for Rådet) og Catherine Ashton (medlem af Kommissionen) besvarede spørgsmålene. FORSÆDE: Marek SIWIEC næstformand Robert Sturdy begrundede sin mundtlige forespørgsel. Talere: Jürgen Schröder (ordfører for udtalelse fra DEVE) (A6-0117/2009), Johan Van Hecke (ordfører for udtalelse fra DEVE) (A6-0114/2009), Alain Hutchinson for PSE-Gruppen, Ignasi Guardans Cambó for ALDE-Gruppen, Liam Aylward for UEN-Gruppen, Margrete Auken for Verts/ALE-Gruppen, Madeleine Jouye de Grandmaison for GUE/NGL-Gruppen, Syed Kamall, Glenys Kinnock, Fiona Hall, Jean-Pierre Audy og Georgios Papastamkos. Talere efter catch-the-eye-proceduren: Glenys Kinnock, Marie Anne Isler Béguin og Daniel Caspary. Talere: Jan Kohout, Catherine Ashton, David Martin og Erika Mann Beslutningsforslag fremsat som afslutning på forhandlingen (forretningsordenens artikel 108, stk. 5): — David Martin for INTA om den økonomiske partnerskabsaftale mellem Cariforumlandene på den ene side og Det Europæiske Fællesskab og dets medlemsstater på den anden side (B6-0141/2009) — Christofer Fjellner for INTA om den foreløbige økonomiske partnerskabsaftale mellem Det Europæiske Fællesskab og dets medlemsstater på den ene side og Ghana på den anden side (B6-0142/2009) — Glyn Ford for INTA om den foreløbige økonomiske partnerskabsaftale mellem Stillehavslandene på den ene side og Det Europæiske Fællesskab på den anden side (B6-0143/2009) — Robert Sturdy for INTA om en foreløbig økonomisk partnerskabsaftale mellem Det Europæiske Fællesskab og dets medlemsstater på den ene side og SADC-ØPA-landene på den anden side (B6-0144/2009) — Daniel Caspary for INTA om den foreløbige aftale om fastlæggelse af en ramme for en økonomisk partnerskabsaftale mellem staterne i det østlige og sydlige Afrika på den ene side og Det Europæiske Fællesskab og dets medlemsstater på den anden side (B6-0145/2009) — Helmuth Markov for INTA om aftalen om fastlæggelse af en ramme for en økonomisk partnerskabsaftale mellem Det Europæiske Fællesskab og dets medlemsstater på den ene side og partnerlandene i Det Østafrikanske Fællesskab på den anden side (B6-0146/2009) — Kader Arif for INTA om den foreløbige partnerskabsaftale mellem Det Europæiske Fællesskab og dets medlemsstater på den ene side og Centralafrika på den anden side (B6-0147/2009) — Erika Mann for INTA om den foreløbige økonomiske partnerskabsaftale mellem Det Europæiske Fællesskab og dets medlemsstater på den ene side og Côte d'Ivoire på den anden side (B6-0148/2009) — David Martin for PSE-Gruppen om den økonomiske partnerskabsaftale mellem Cariforumlandene på den ene side og Det Europæiske Fællesskab og dets medlemsstater på den anden side (B6-0151/2009) Formanden erklærede forhandlingen for afsluttet. Afstemning: punkt 3. 17 i protokollen af 25. 03. 2009, punkt 3. 18 i protokollen af 25. 03. 2009, punkt 3. 9 i protokollen af 25. 03. 2009, punkt 3. 10 i protokollen af 25. 03. 2009, punkt 3. 11 i protokollen af 25. 03. 2009, punkt 3. 12 i protokollen af 25. 03. 2009, punkt 3. 13 i protokollen af 25. 03. 2009, punkt 3. 14 i protokollen af 25. 03. 2009, punkt 3. 15 i protokollen af 25. 03. 2009 og punkt 3. 16 i protokollen af 25. 03. 2009. 15. Kosmetiske midler (omarbejdning) ***I (forhandling) Betænkning: Forslag til Europa-Parlamentets og Rådets forordning om kosmetiske midler (omarbejdning) [KOM(2008)0049 — C6-0053/2008 — 2008/0035(COD)] — Udvalget om Miljø, Folkesundhed og Fødevaresikkerhed Ordfører: Dagmar Roth-Behrendt (A6-0484/2008) Dagmar Roth-Behrendt forelagde sin betænkning. Günter Verheugen (næstformand i Kommissionen) tog ordet. Talere: Françoise Grossetête for PPE-DE-Gruppen, Daciana Octavia Sârbu for PSE-Gruppen, Chris Davies for ALDE-Gruppen, Roberta Angelilli for UEN-Gruppen, Hiltrud Breyer for Verts/ALE-Gruppen, Eva-Britt Svensson for GUE/NGL-Gruppen, Irena Belohorská, løsgænger, Horst Schnellhardt, Margrete Auken, Péter Olajos, Zuzana Roithová og Eija-Riitta Korhola. Talere: Günter Verheugen og Dagmar Roth-Behrendt. Formanden erklærede forhandlingen for afsluttet. Afstemning: punkt 4. 13 i protokollen af 24. 03. 2009. 16. Markedsføring af biocidholdige produkter ***I — Forslag til fornyet revision af bestemmelserne vedrørende biocider (forhandling) Betænkning: Forslag til Europa-Parlamentets og Rådets direktiv om ændring af direktiv 98/8/EF om markedsføring af biocidholdige produkter for så vidt angår forlængelse af visse tidsfrister [KOM(2008)0618 — C6-0346/2008 — 2008/0188(COD)] — Udvalget om Miljø, Folkesundhed og Fødevaresikkerhed Ordfører: Daciana Octavia Sârbu (A6-0076/2009) Redegørelse fra Kommissionen: Forslag til fornyet revision af bestemmelserne vedrørende biocider. Daciana Octavia Sârbu forelagde sin betænkning. Stavros Dimas (medlem af Kommissionen) afgav redegørelsen. Talere: Christa Klaß for PPE-DE-Gruppen, Vittorio Prodi for ALDE-Gruppen og Urszula Krupa for IND/DEM-Gruppen. Talere efter catch-the-eye-proceduren: Zuzana Roithová og Czesław Adam Siekierski. Stavros Dimas tog ordet. FORSÆDE: Luigi COCILOVO næstformand Daciana Octavia Sârbu tog ordet. Formanden erklærede forhandlingen for afsluttet. Afstemning: punkt 4. 14 i protokollen af 24. 03. 2009. 17. Et år efter Lissabon: Udviklingen i partnerskabet mellem Afrika og EU (forhandling) Betænkning: Et år efter Lissabon: Udviklingen i partnerskabet mellem Afrika og EU [2008/2318(INI)] — Udviklingsudvalget Ordfører: Maria Martens (A6-0079/2009) Louis Michel (medlem af Kommissionen) tog ordet. Maria Martens forelagde sin betænkning. Talere: Filip Kaczmarek for PPE-DE-Gruppen, Alain Hutchinson for PSE-Gruppen, Toomas Savi for ALDE-Gruppen, Wiesław Stefan Kuc for UEN-Gruppen, Luisa Morgantini for GUE/NGL-Gruppen, Bastiaan Belder for IND/DEM-Gruppen, Michael Gahler, Ana Maria Gomes, Zbigniew Krzysztof Kuźmiuk og Juan Fraile Cantón. Taler efter catch-the-eye-proceduren: Czesław Adam Siekierski. Talere: Louis Michel og Maria Martens. Formanden erklærede forhandlingen for afsluttet. Afstemning: punkt 4. 6 i protokollen af 24. 03. 2009. 18. Kontrakter om millenniumudviklingsmål (kortfattet forelæggelse) Betænkning: Kontrakter om millenniumudviklingsmål [2008/2128(INI)] — Udviklingsudvalget Ordfører: Alain Hutchinson (A6-0085/2009) Alain Hutchinson foretog forelæggelsen. Louis Michel (medlem af Kommissionen) tog ordet. Formanden erklærede dette punkt for afsluttet. Afstemning: punkt 4. 7 i protokollen af 24. 03. 2009. 19. Socialt ansvar hos underleverandører i produktionskæder (kortfattet forelæggelse) Betænkning: Socialt ansvar hos underleverandører i produktionskæder [2008/2249(INI)] — Udvalget om Beskæftigelse og Sociale Anliggender Ordfører: Lasse Lehtinen (A6-0065/2009) Lasse Lehtinen foretog forelæggelsen. Louis Michel (medlem af Kommissionen) tog ordet. Formanden erklærede dette punkt for afsluttet. Afstemning: punkt 4. 4 i protokollen af 26. 03. 2009. 20. Frihandelsaftale mellem EU og Indien (kortfattet forelæggelse) Betænkning: Frihandelsaftale mellem EU og Indien [2008/2135(INI)] — Udvalget om International Handel Ordfører: Sajjad Karim (A6-0131/2009) Syed Kamall (stedfortræder for ordføreren) foretog forelæggelsen. Louis Michel (medlem af Kommissionen) tog ordet. Formanden erklærede dette punkt for afsluttet. Afstemning: punkt 4. 3 i protokollen af 26. 03. 2009. 21. Fødevarepriser i Europa (kortfattet forelæggelse) Betænkning: Fødevarepriser i Europa [2008/2175(INI)] — Udvalget om Landbrug og Udvikling af Landdistrikter Ordfører: Katerina Batzeli (A6-0094/2009) Katerina Batzeli foretog forelæggelsen. Louis Michel (medlem af Kommissionen) tog ordet. Formanden erklærede dette punkt for afsluttet. Afstemning: punkt 4. 5 i protokollen af 26. 03. 2009. 22. Kunstneruddannelser i EU (kortfattet forelæggelse) Betænkning: Kunstneruddannelser i EU [2008/2226(INI)] — Kultur- og Uddannelsesudvalget Ordfører: Maria Badia i Cutchet (A6-0093/2009) Maria Badia i Cutchet foretog forelæggelsen. Louis Michel (medlem af Kommissionen) tog ordet. Formanden erklærede dette punkt for afsluttet. Afstemning: punkt 4. 8 i protokollen af 24. 03. 2009. 23. Aktiv dialog med borgerne om EU (kortfattet forelæggelse) Betænkning: Aktiv dialog med borgerne om EU [2008/2224(INI)] — Kultur- og Uddannelsesudvalget Ordfører: Gyula Hegyi (A6-0107/2009) Gyula Hegyi foretog forelæggelsen. Louis Michel (medlem af Kommissionen) tog ordet. Formanden erklærede dette punkt for afsluttet. Afstemning: punkt 4. 9 i protokollen af 24. 03. 2009. 24. Bekæmpelse af kønslig lemlæstelse af piger og kvinder i EU (kortfattet forelæggelse) Betænkning: Bekæmpelse af kønslig lemlæstelse af piger og kvinder i EU [2008/2071(INI)] — Udvalget om Kvinders Rettigheder og Ligestilling Ordfører: Cristiana Muscardini (A6-0054/2009) Cristiana Muscardini foretog forelæggelsen. Louis Michel (medlem af Kommissionen) tog ordet. Formanden erklærede dette punkt for afsluttet. Afstemning: punkt 4. 16 i protokollen af 24. 03. 2009. 25. Flersprogethed (kortfattet forelæggelse) Betænkning: Flersprogethed: et aktiv for Europa og en fælles forpligtelse [2008/2225(INI)] — Kultur- og Uddannelsesudvalget Ordfører: Vasco Graça Moura (A6-0092/2009) Vasco Graça Moura foretog forelæggelsen. Louis Michel (medlem af Kommissionen) tog ordet. Formanden erklærede dette punkt for afsluttet. Afstemning: punkt 4. 17 i protokollen af 24. 03. 2009. 26. Dagsorden for næste møde Dagsordenen for mødet den følgende dag var fastsat (»Dagsorden« PE 422. 679/OJMA). 27. Hævelse af mødet Formanden hævede mødet kl. 23. 05. Klaus Welle generalsekretær Alejo Vidal-Quadras næstformand TILSTEDEVÆRELSESLISTE Følgende skrev under: Adamou, Agnoletto, Aita, Allister, Andersson, Andrejevs, Andrikienė, Angelakas, Angelilli, Antochi, Arif, Arnaoutakis, Ashworth, Atkins, Attard-Montalto, Attwooll, Aubert, Audy, Auken, Ayala Sender, Aylward, Ayuso, Baco, Badia i Cutchet, Baeva, Barón Crespo, Barsi-Pataky, Bartolozzi, Batten, Battilocchio, Batzeli, Bauer, Beaupuy, Beazley, Becsey, Beer, Belder, Belet, Belohorská, Bennahmias, Beňová, Berend, Berès, Berlato, Berlinguer, Bielan, Binev, Birutis, Blokland, Bobošíková, Bodu, Böge, Bösch, Bono, Borrell Fontelles, Boștinaru, Botopoulos, Bowis, Bowles, Bradbourn, Braghetto, Brejc, Brepoels, Breyer, Březina, Brie, Brok, Budreikaitė, van Buitenen, Bulfon, Bullmann, Bulzesc, Van den Burg, Bushill-Matthews, Busk, Busuttil, Calia, Callanan, Camre, Capoulas Santos, Cappato, Carlotti, Carnero González, Carollo, Casa, Casaca, Casini, Caspary, Castex, del Castillo Vera, Catania, Cavada, Cederschiöld, Cercas, Chatzimarkakis, Chichester, Chiesa, Chiriță, Chmielewski, Christensen, Chruszcz, Chukolov, Claeys, Clark, Cocilovo, Coelho, Cohn-Bendit, Colman, Corbett, Corda, Cornillet, Paolo Costa, Cottigny, Cramer, Cremers, Corina Crețu, Gabriela Crețu, Crowley, Csibi, Dahl, Dăianu, Dăncilă, Daul, David, Davies, De Blasio, Dehaene, De Keyser, De Michelis, Deprez, De Rossa, De Sarnez, Descamps, Deß, Deva, De Veyrac, De Vits, Díaz de Mera García Consuegra, Dičkutė, Didžiokas, Dillen, Dimitrakopoulos, Dobolyi, Doorn, Douay, Dover, Drčar Murko, Duchoň, Dührkop Dührkop, Duff, Duka-Zólyomi, Ebner, Ehler, Ek, Elles, Estrela, Ettl, Robert Evans, Färm, Fajmon, Falbr, Farage, Fava, Fazakas, Ferber, Fernandes, Fernández Martín, Ferrari, Anne Ferreira, Elisa Ferreira, Figueiredo, Fiore, Fjellner, Flasarová, Florenz, Foltyn-Kubicka, Fontaine, Ford, Fourtou, Fraga Estévez, Fraile Cantón, França, Frassoni, Freitas, Friedrich, Gacek, Gahler, Gál, Gaľa, Garcés Ramón, García-Margallo y Marfil, García Pérez, Gardini, Garriga Polledo, Gauzès, Gawronski, Gebhardt, Gentvilas, Geringer de Oedenberg, Gewalt, Gibault, Gierek, Giertych, Gill, Giuntini, Gklavakis, Glante, Glattfelder, Goepel, Golik, Gollnisch, Gomes, Gomolka, Gottardi, Goudin, Grabowska, Grabowski, Graça Moura, Graefe zu Baringdorf, Gräßle, Griesbeck, Gröner, de Groen-Kouwenhoven, Groote, Grosch, Grossetête, Guardans Cambó, Guellec, Guidoni, Gurmai, Guy-Quint, Hänsch, Hall, Hămbășan, Hammerstein, Hamon, Handzlik, Hannan, Harangozó, Harbour, Harkin, Harms, Hasse Ferreira, Hassi, Haug, Hedh, Hegyi, Helmer, Hénin, Hennicot-Schoepges, Hennis-Plasschaert, Herczog, Herranz García, Herrero-Tejedor, Hieronymi, Higgins, Hökmark, Hołowczyc, Honeyball, Hoppenstedt, Horáček, Howitt, Hudacký, Hudghton, Hughes, Hutchinson, Hybášková, Hyusmenova, Ibrisagic, Irujo Amezaga, Isler Béguin, Itälä, Iturgaiz Angulo, Jäätteenmäki, Jałowiecki, Janowski, Járóka, Jarzembowski, Jeggle, Jeleva, Jensen, Jordan Cizelj, Jouye de Grandmaison, Juri, Kacin, Kaczmarek, Kallenbach, Kamall, Karas, Kastler, Kaufmann, Kazak, Tunne Kelam, Kilroy-Silk, Kindermann, Kirilov, Kirkhope, Klamt, Klaß, Knapman, Koch, Koch-Mehrin, Kohlíček, Konrad, Koppa, Korhola, Koterec, Kozlík, Krahmer, Krasts, Kratsa-Tsagaropoulou, Krehl, Kreissl-Dörfler, Krupa, Kuc, Kuhne, Kušķis, Kusstatscher, Kuźmiuk, Lagendijk, Lamassoure, Lambert, Landsbergis, Lang, Langen, Langendries, Laperrouze, Lax, Lebech, Le Foll, Lefrançois, Lehideux, Lehne, Lehtinen, Leichtfried, Leinen, Jean-Marie Le Pen, Le Rachinel, Lewandowski, Libicki, Lienemann, Liese, Liotard, Locatelli, Lo Curto, López-Istúriz White, Louis, Lucas, Ludford, Lulling, Luque Aguilar, Lynne, Lyubcheva, Maaten, McAvan, McCarthy, McDonald, McMillan-Scott, Madeira, Maldeikis, Manders, Maňka, Erika Mann, Thomas Mann, Manole, Marinescu, Marini, Markov, Marques, Martens, David Martin, Hans-Peter Martin, Martínez Martínez, Masiel, Masip Hidalgo, Maštálka, Mathieu, Matsakis, Matula, Mavrommatis, Mayer, Medina Ortega, Meijer, Menéndez del Valle, Miguélez Ramos, Mikko, Mikolášik, Millán Mon, Mitchell, Mladenov, Mölzer, Mohácsi, Moreno Sánchez, Morgan, Morgantini, Morillon, Elisabeth Morin, Mote, Mulder, Musacchio, Muscardini, Mussa, Musumeci, Myller, Napoletano, Nassauer, Nattrass, Nazare, Neris, Newton Dunn, Nicholson, Nicholson of Winterbourne, Niebler, Novak, Özdemir, Olajos, Olbrycht, Ó Neachtain, Onesta, Onyszkiewicz, Oomen-Ruijten, Őry, Ouzký, Oviir, Paasilinna, Pack, Pagano, Paleckis, Panayotopoulos-Cassiotou, Panayotov, Panzeri, Papadimoulis, Paparizov, Papastamkos, Parish, Pașcu, Patriciello, Patrie, Pęk, Alojz Peterle, Petre, Pflüger, Pieper, Pietikäinen, Pīks, Pinheiro, Pinior, Pirker, Piskorski, Pittella, Pleguezuelos Aguilar, Pleštinská, Plumb, Podkański, Pöttering, Pohjamo, Popa, Posdorf, Posselt, Prets, Pribetich, Vittorio Prodi, Protasiewicz, Purvis, Rack, Ransdorf, Rapkay, Rasmussen, Remek, Reul, Riera Madurell, Riis-Jørgensen, Rivera, Rizzo, Robsahm, Robusti, Rogalski, Roithová, Romagnoli, Romeva i Rueda, Rosati, Roszkowski, Roth-Behrendt, Rothe, Rouček, Roure, Rovsing, Rübig, Rühle, Rus, Rutowicz, Ryan, Sacconi, Saïfi, Sakalas, Saks, Salafranca Sánchez-Neyra, Salinas García, Sánchez Presedo, dos Santos, Sanz Palacio, Sârbu, Sartori, Saryusz-Wolski, Savi, Schenardi, Schierhuber, Schinas, Schlyter, Frithjof Schmidt, Olle Schmidt, Schmitt, Schnellhardt, Schöpflin, Jürgen Schröder, Schroedter, Schulz, Schuth, Schwab, Seeber, Segelström, Seppänen, Severin, Siekierski, Siitonen, Silva Peneda, Simpson, Sinnott, Siwiec, Škottová, Sógor, Søndergaard, Sonik, Sornosa Martínez, Soulage, Spautz, Speroni, Staes, Staniszewska, Starkevičiūtė, Šťastný, Stauner, Stavreva, Stevenson, Stockmann, Stolojan, Stoyanov, Strejček, Strož, Sturdy, Sudre, Sumberg, Surján, Svensson, Szájer, Szejna, Szent-Iványi, Szymański, Tabajdi, Takkula, Tannock, Tarand, Thomsen, Thyssen, Țicău, Titford, Titley, Toia, Tőkés, Tomaszewska, Tomczak, Toubon, Toussas, Trakatellis, Turmes, Tzampazi, Uca, Ulmer, Urutchev, Vakalis, Vălean, Vanhecke, Van Hecke, Van Orden, Varvitsiotis, Vatanen, Vaugrenard, Ventre, Veraldi, Vergnaud, Vernola, de Villiers, Virrankoski, Visser, Voggenhuber, Wagenknecht, Wallis, Walter, Watson, Manfred Weber, Renate Weber, Weiler, Weisgerber, Westlund, Whittaker, Wielowieyski, Wiersma, Wijkman, Iuliu Winkler, Wise, von Wogau, Wohlin, Bernard Wojciechowski, Janusz Wojciechowski, Wurtz, Yáñez-Barnuevo García, Záborská, Zahradil, Zaleski, Zani, Zanicchi, Zapałowski, Ždanoka, Zdravkova, Železný, Zieleniec, Zīle, Zimmer, Zvěřina, Zwiefka

Sag T-380/09: Rettens dom af 15. december 2010 — Bianchin mod KHIM — Grotto (GASOLINE) ( »EF-varemærker — ugyldighedssag — EF-ordmærket GASOLINE — ældre EF-figurmærke GAS — relativ registreringshindring — risiko for forveksling — artikel 8, stk. 1, litra b), i forordning (EF) nr. 207/2009« )

2010-12-15

http://publications.europa.eu/resource/cellar/34d74f0b-f3cd-4ab7-8ad7-704e31d9c46f

dan

C_2011038DA. 01001501. xml 5. 2. 2011    DA Den Europæiske Unions Tidende C 38/15 Rettens dom af 15. december 2010 — Bianchin mod KHIM — Grotto (GASOLINE) (Sag T-380/09) (1) (EF-varemærker - ugyldighedssag - EF-ordmærket GASOLINE - ældre EF-figurmærke GAS - relativ registreringshindring - risiko for forveksling - artikel 8, stk. 1, litra b), i forordning (EF) nr. 207/2009) 2011/C 38/26 Processprog: italiensk Parter Sagsøger: Luciano Bianchin (Asolo, Italien) (ved advokaterne G. Massa og P. Massa) Sagsøgt: Kontoret for Harmonisering i det Indre Marked (Varemærker og Design) (ved O. Montalto, som befuldmægtiget) Den anden part i sagen for appelkammeret ved Harmoniseringskontoret og intervenient ved Retten: Grotto SpA (Chiuppano, Italien) (ved advokat F. Jacobacci) Sagens genstand Påstand om annullation af afgørelse truffet den 13. juli 2009 af Andet Appelkammer ved Kontoret for Harmonisering i det Indre Marked (Varemærker og Design) (sag R 1455/2008-2) vedrørende en ugyldighedssag mellem Grotto SpA og Luciano Bianchin. Konklusion 1) Kontoret for Harmonisering i det Indre Marked (Varemærker og Design) frifindes. 2) Luciano Bianchin betaler sagens omkostninger. (1)  EUT C 282 af 21. 11. 2009

2007/583/EF: Kommissionens beslutning af 21. juni 2007 om statsstøtte C 17/2006 (ex N 3/2006) — uddannelsesstøtte til Autoeuropa — Automóveis Lda, Portugal (meddelt under nummer K(2007) 3130) (EØS-relevant tekst )

2007-06-21

http://publications.europa.eu/resource/cellar/318ea6f2-8372-4439-8eb7-7f3c9424c035

dan

L 219/36 DA Den Europæiske Unions Tidende 24. 8. 2007 KOMMISSIONENS BESLUTNING af 21. juni 2007 om statsstøtte C 17/2006 (ex N 3/2006) — uddannelsesstøtte til Autoeuropa — Automóveis Lda, Portugal (meddelt under nummer K(2007) 3130) (Kun den portugisiske udgave er autentisk) (EØS-relevant tekst) (2007/583/EF) KOMMISSIONEN FOR DE EUROPÆISKE FÆLLESSKABER HAR — II. TILBAGETRÆKNING AF ANMELDELSE under henvisning til traktaten om oprettelse af Det Europæiske Fællesskab, særlig artikel 88, stk. 2, første afsnit, under henvisning til aftalen om Det Europæiske Økonomiske Samarbejdsområde, særlig artikel 62, stk. 1, litra a), efter at have opfordret interesserede parter til at fremsætte deres bemærkninger i overensstemmelse med disse artikler (1), og under hensyntagen til disse bemærkninger, og ud fra følgende betragtninger: (1) (2) (3) (4) I. SAGSFORLØB Ved brev af 27. december 2005, der blev registreret den 4. januar 2006, meddelte Portugal Kommissionen, at landet havde til hensigt at yde en støtte på 3 552 423 EUR til Autoeuropa — Automóveis Lda (Autoeuropa) til et uddannelsesprojekt, som denne virksomhed havde til hensigt at gennemføre. Ved brev af 31. januar 2006 udbad Kommissionen sig yderligere oplysninger, som Portugal besvarede ved brev af 9. marts 2006, der blev registreret den 23. marts 2006. Ved brev af 16. maj 2006 underrettede Kommissionen Portugal om sin beslutning om at indlede proceduren efter EF-traktatens artikel 88, stk. 2, vedrørende oven- nævnte foranstaltning. Ved brev af 31. august 2006 fremsatte de portugisiske myndigheder deres bemærk- ninger inden for rammerne af ovennævnte procedure. indlede proceduren Kommissionens beslutning om at i Den Europæiske Unions Tidende (2). blev offentliggjort Kommissionen opfordrede interesserede parter til at fremsætte deres bemærkninger til den omhandlede støtte. bemærkninger har modtaget Kommissionen fra interesserede parter, som er videresendt til de portugi- siske myndigheder, for at de kan udtale sig herom. Portu- gals kommentarer blev modtaget ved brev af 13. november 2006. Ved brev af 2. februar 2007 anmodede Kommissionen om yderligere forklaringer. (5) (6) (7) Ved brev af 4. maj 2007 meddelte Portugal Kommissi- onen, at den anmeldte støtte alligevel ikke ville blive anvendt, eftersom Autoeuropa havde ændret sit uddan- nelsesprojekt, hvorfor anmeldelsen ikke længere havde nogen gyldighed. Kommissionens bemærker, at i henhold til artikel 8 i Rådets forordning (EF) nr. 659/1999 (3) kan den pågæl- dende medlemsstat trække anmeldelsen tilbage i god tid, inden Kommissionen har vedtaget en beslutning om støtten. Hvis Kommissionen har indledt den formelle undersøgelsesprocedure, afslutter Kommissionen den, jf. artikel 8, stk. 2. afslutte den Kommissionen har derfor besluttet formelle undersøgelsesprocedure, jf. EF-traktatens artikel 88, stk. 2, med hensyn til de anmeldte støtteforanstalt- ninger, da Portugal har trukket sin anmeldelse tilbage — at VEDTAGET FØLGENDE BESLUTNING: Artikel 1 Kommissionen har i henhold til EF-traktatens artikel 88, stk. 2, afsluttet den formelle undersøgelsesprocedure vedrørende den uddannelsesstøtte, som Portugal havde til hensigt at yde til Autoeuropa — Automóveis Lda, da Portugal har trukket sin anmeldelse tilbage. Artikel 2 Denne beslutning er rettet til Den Portugisiske Republik. Udfærdiget i Bruxelles, den 21. juni 2007. På Kommissionens vegne Neelie KROES Medlem af Kommissionen (1) EUT C 177 af 29. 7. 2006, s. 25. (2) Se fodnote 1. (3) Rådets forordning (EF) nr. 659/1999 af 22. marts 1999 om fast- læggelse af regler for anvendelsen af EF-traktatens artikel 93 (EFT L 83 af 27. 3. 1999, s. 1)

YTTRANDE från utskottet för transport och turism till utskottet för regional utveckling över förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om Europeiska regionala utvecklingsfonden och Sammanhållningsfonden (COM(2018)0372 - C8-0227/2018 - 2018/0197(COD)) Föredragande av yttrande: Christine Revault d'Allonnes Bonnefoy

2018-12-04

http://publications.europa.eu/resource/cellar/2a91604f-56cf-11e9-a8ed-01aa75ed71a1

swe

2012/139/EU: Rådets afgørelse af 24. januar 2012 om konstatering af, om Ungarn har truffet virkningsfulde foranstaltninger til opfølgning af Rådets henstilling af 7. juli 2009

2012-01-24

http://publications.europa.eu/resource/cellar/f47da7e4-110f-43d4-97a9-0110794950b7

dan

L_2012066DA. 01000601. xml 6. 3. 2012    DA Den Europæiske Unions Tidende L 66/6 RÅDETS AFGØRELSE af 24. januar 2012 om konstatering af, om Ungarn har truffet virkningsfulde foranstaltninger til opfølgning af Rådets henstilling af 7. juli 2009 (2012/139/EU) RÅDET FOR DEN EUROPÆISKE UNION HAR — under henvisning til traktaten om Den Europæiske Unions funktionsmåde, særlig artikel 126, stk. 8, under henvisning til henstilling fra Europa-Kommissionen, og ud fra følgende betragtninger: (1) I henhold til traktatens artikel 126, stk. 1, skal medlemsstaterne undgå uforholdsmæssigt store offentlige underskud. (2) Stabilitets- og vækstpagten er baseret på målsætningen om sunde offentlige finanser som et middel til at styrke forudsætningerne for prisstabilitet og for en holdbar og stærk vækst, som fører til øget beskæftigelse. Stabilitets- og vækstpagten omfatter Rådets forordning (EF) nr. 1467/97 af 7. juli 1997 om fremskyndelse og afklaring af gennemførelsen af proceduren i forbindelse med uforholdsmæssigt store underskud (1), der blev vedtaget for at fremme en hurtig korrektion af uforholdsmæssigt store offentlige underskud. (3) Ved afgørelse 2004/918/EF (2) truffet den 5. juli 2004 fastslog Rådet efter henstilling fra Kommissionen og i henhold til artikel 104, stk. 6, i traktaten om oprettelse af Det Europæiske Fællesskab (TEF), at der forelå et uforholdsmæssigt stort underskud i Ungarn (3). (4) Den 5. juli 2004 henstillede Rådet efter henstilling fra Kommissionen i henhold til artikel 104, stk. 7, i TEF, at de ungarske myndigheder tager skridt til på mellemlang sigt at reducere underskuddet til under 3 % af BNP senest i 2008. Ved afgørelse 2005/348/EF (4) truffet den 18. januar 2005 fastslog Rådet i henhold til artikel 104, stk. 8, i TEF, at Ungarn ikke havde truffet virkningsfulde foranstaltninger til opfølgning af Rådets henstilling. (5) Den 8. marts 2005 vedtog Rådet efter henstilling fra Kommissionen en anden henstilling i henhold til artikel 104, stk. 7, i TEF, hvori det bekræftede fristen, nemlig 2008, for korrektionen af det uforholdsmæssigt store underskud. Efter en betydelig forværring af de budgetmæssige udsigter i Ungarn fastslog Rådet ved afgørelse 2005/843/EF (5) truffet den 8. november 2005 i henhold til artikel 104, stk. 8, i TEF, at Ungarn for anden gang havde undladt at træffe virkningsfulde foranstaltninger som reaktion på Rådets henstillinger. (6) Rådet vedtog derfor den 10. oktober 2006 efter henstilling fra Kommissionen en tredje henstilling i henhold til artikel 104, stk. 7, i TEF til Ungarn, hvori fristen for korrektionen af det uforholdsmæssigt store underskud blev udsat til 2009. Den 7. juli 2009 konkluderede Rådet i sin henstilling vedtaget i henhold til artikel 104, stk. 7, i TEF, at de ungarske myndigheder kunne anses for at have truffet virkningsfulde foranstaltninger til opfølgning af henstillingerne fra oktober 2006. Med hensyn til den alvorlige nedgang i forbindelse med den økonomiske og finansielle krise offentliggjorde Rådet i den samme henstilling en revideret udgave af den tredje henstilling i henhold til artikel 104, stk. 7, i TEF. (7) Rådets henstilling af 7. juli 2009 opfordrede de ungarske myndigheder til at bringe situationen med det uforholdsmæssigt store underskud til ophør senest i 2011. Ungarn blev bl. a. opfordret til i) at begrænse forværringen af budgetsituationen i 2009 ved at sikre en fuldstændig gennemførelse af vedtagne og bebudede korrigerende foranstaltninger for at opfylde målet på 3,9 % af BNP; ii) at fra 2010 sikre en streng gennemførelse af de nødvendige konsolideringsforanstaltninger for at sikre et fortsat fald i det strukturelle underskud og et nyt fald i det samlede underskud med en øget anvendelse af strukturelle foranstaltninger, så der sikres en varig forbedring af de offentlige finanser; iii) at der i rette tid præciseres og vedtages foranstaltninger, som er nødvendige for at opnå en korrektion af det uforholdsmæssigt store underskud senest i 2011; iv) at sikre en kumuleret finanspolitisk indsats på 0,5 % af BNP i 2010 og 2011; og v) at sikre at den offentlige gældskvote blev bragt ind på en støt nedadgående kurs. (8) Den 27. januar 2010 vedtog Kommissionen en meddelelse til Rådet (6), hvori den konstaterede på grundlag af de oplysninger, der var til rådighed på det tidspunkt, at Ungarn havde truffet virkningsfulde foranstaltninger til opfølgning af Rådets henstilling af 7. juli 2009. Kommissionen nåede frem til sin konklusion, navnlig under hensyntagen til konsolideringsforanstaltninger på 1,5 % af BNP for at opfylde underskudsmålet i 2009 på 3,9 % af BNP, strukturreformer af pensions- og socialsikringssystemet som støtte til virkeliggørelsen af målet for underskuddet i 2010 på 3,8 % af BNP og fremskridt med hensyn til gennemførelsen af den nye finanspolitiske ramme, men Kommissionen advarede samtidig mod betydelige risici. (9) Den 15. december 2011 forelagde Ungarn sin rapport for Kommissionen og Rådet om de foranstaltninger, der er truffet som reaktion på Rådets henstilling af 7. juli 2009 i henhold til artikel 126, stk. 7, i traktaten, december 2011 (»December 2011 situationsrapport om proceduren i forbindelse med uforholdsmæssigt store underskud«). Bl. a. på basis af denne situationsrapport fører en opdateret vurdering af de foranstaltninger, som Ungarn havde truffet for at korrigere det uforholdsmæssigt store underskud senest i 2011 til opfølgning af Rådets henstilling af 7. juli 2009, til følgende konklusioner: a) I 2010 overskred det faktiske budgetunderskud målet med 0,4 % af BNP, mens den økonomiske vækst var stærkere i 2010 end forudset i Kommissionens forårsprognose fra 2009, som dannede grundlag for Rådets henstillinger af 7. juli 2009. I 2011 forventes det (ifølge både regeringen og Kommissionens efterårsprognose fra 2011 — »efterårsprognosen fra 2011«), at den offentlige saldo vil give overskud, men kun takket være engangsindtægter på 9,75 % af BNP i forbindelse med overførslen af pensionsaktiver fra de private pensionsordninger til den statslige søjle og på 0,9 % af BNP fra sektorbestemte afgifter (på telekommunikation, energi, detailhandel og finansielle sektorer). Uden engangsforanstaltninger ville underskuddet have nået omkring 6 % af BNP og langt oversteget referenceværdien på 3 % af BNP fastsat i artikel 1 i protokol (nr. 12) om proceduren i forbindelse med uforholdsmæssigt store underskud, der er knyttet til traktaten om Den Europæiske Union og traktaten. I deres indberetning i anledning af proceduren i forbindelse med uforholdsmæssigt store underskud fra efteråret 2011 forventede de ungarske myndigheder et overskud på 3,9 % af BNP. I efterårsprognosen fra 2011 forventes der et noget lavere overskud (3,6 % af BNP), fordi den omfattede overtagelsen af en del af de offentlige selskabers gæld (0,2 % af BNP). Baseret på de seneste oplysninger om engangsforanstaltninger modtaget efter skæringsdatoen for efterårsprognosen fra 2011 kan overskuddet endog blive lavere. Det strukturelle underskud forværredes med 1,5 % i 2010 og med 1,25 % i 2011, kumuleret 2,75 % af BNP, i strid med Rådets henstilling af 7. juli 2009, der henstillede at sikre mindst en kumuleret finanspolitisk indsats på 0,5 % af BNP i disse to år, som er nødvendig for at korrigere underskuddet på en holdbar måde senest i 2011. Denne strukturelle forværring er en afspejling af, at skattelettelser på over 2 % af BNP ikke i tilstrækkelig grad opvejedes af strukturforanstaltninger. b) Hvad angår 2012 sigtes der i budgetudkastet mod et underskud på 2,5 % af BNP i overensstemmelse med 2011-opdateringen af konvergensprogrammet. For at opnå dette indeholder budgetforslaget en række foranstaltninger, som i alt beløber sig til næsten 4 % af BNP ifølge myndighederne, mens der afsættes 0,7 % af BNP som en ekstraordinær reservestødpude. I modsætning hertil forventes det offentlige underskud i 2012 ifølge efterårsprognosen fra 2011 at nå op på 2,8 % af BNP og det strukturelle underskud at forbedres med 2,4 % af BNP. I forhold til budgetudkastet afspejler disse højere underskudstal bl. a. en lavere fremskrivning af den økonomiske vækst for 2012 med 1 procentpoint samt en mere forsigtig vurdering af indtægts- og udgiftsudviklingen. Samtidig antager budgetforslaget i overensstemmelse med den relevante lovgivning, at den ekstraordinære reserve ikke forventes at blive brugt. Tærsklen på et underskud på 3 % af BNP overholdes imidlertid kun på grundlag af en engangsindtægt på tæt ved 0,9 % af BNP fra ovennævnte ekstraordinære sektorbestemte afgifter. c) Ifølge prognosen fra efteråret 2011 og på grundlag af den sædvanlige antagelse om en uændret politik forventedes budgetunderskuddet atter at blive forværret til 3,7 % i 2013. Dette skyldes primært, at udfasningen af de ekstraordinære afgifter på ca. 0,9 % af BNP ikke forventes at blive opvejet af de yderligere besparelser som følge af strukturreformprogrammet for det pågældende år. d) Baseret på budgetudviklingen siden offentliggørelsen af efterårsprognosen fra 2011 forekommer 2012-fremskrivningen af det offentlige underskud på 2,8 % af BNP stadig at være plausibel (uden hensyntagen til den seneste forværring i det makroøkonomiske miljø). Dette skyldes, at den underskudsbegrænsende virkning af den nye konsolideringspakke på 0,4 % af BNP, som regeringen vedtog den 15. december 2011, stort set opvejes af de underskudsforøgende ændringer af budgetudkastet samt af nettobudgetudgifterne ved aftalen med banksektoren af 15. december 2011, som endnu ikke i tilstrækkelig grad udlignes af supplerende konsolideringsforanstaltninger. e) Under hensyntagen til en række yderligere præciseringer af det strukturelle reformprogram (relaterede stats- og parlamentsbeslutninger er nærmere beskrevet i Ungarns situationsrapport om proceduren i forbindelse med uforholdsmæssigt store underskud fra december 2011), den positive basiseffekt fra 2012 og nettoomkostningerne som følge af aftalen med banksektoren kunne den fremskrivning af underskuddet for 2013, som er indeholdt i efterårsprognosen fra 2011, sænkes fra 3,7 % af BNP til 3,25 % af BNP, hvilket ikke desto mindre stadig er klart over tærsklen på et underskud på 3 % af BNP. Forskellen mellem den nuværende opdaterede vurdering og det officielle mål (2,2 % af BNP) fastsat i Ungarns konvergensprogram fra april 2011 skyldes navnlig, at i mangel af særlige foranstaltninger kunne omkring halvdelen af strukturreformprogrammet ikke tages i betragtning. Den resterende forskel i forhold til det officielle mål hænger sammen med højere forventede udgifter, især i forbindelse med statsejede transportvirksomheder og vedligeholdelse af veje, og omfatter desuden visse forskelle i vækstantagelser. Yderligere strukturreformer, der kunne nedsætte underskudsprognosen, er planlagte, men disse er endnu ikke tilstrækkeligt specificerede. f) Risiciene i forbindelse med disse opdaterede mellemfristede fremskrivninger er negative. Der er en vis positiv risiko, navnlig som følge af fortsat bedre end forventede indtægter i 2012 og 2013. Det forventes imidlertid, at de negative risici er højere end de udlignende positive risici. Navnlig rentesatserne for alle løbetider er steget, valutakursen er svækket, og de økonomiske udsigter på mellemlang sigt synes at være blevet værre, siden efterårsprognosen fra 2011 blev offentliggjort den 10. november 2011. Hvis disse faktorer blev taget i betragtning, ville fremskrivningerne af underskuddet i både 2012 og 2013 samlet set blive øget yderligere med 0,5 % af BNP, hvilket fører til underskud på lige over henholdsvis 3 % af BNP og 3,75 % af BNP. g) Ifølge prognosen fra efteråret 2011 forventes den offentlige bruttogæld, i betragtning af de forventede underskudstal og antagelserne om vekselkursen, igen at stige til næsten 77 % af BNP i 2013, efter et midlertidigt fald i 2011 på grund af overtagelsen af de private pensionsaktiver. Hvis de mellemsigtede budgetfremskrivninger blev ajourført udelukkende på grundlag af nye foranstaltninger vedtaget efter skæringsdagen for prognosen, ville den fremskrevne gældskvote for 2012 blive stort set uændret og kun forbedres lidt i 2013. Yderligere mulige revisioner i budgetfremskrivningerne, under hensyntagen til navnlig de øgede udbytter, vekselkursen mellem HUF/EUR på 311 ved udgangen af 2011 (hvilket er ca. 12 % lavere end den tekniske antagelse, der blev anvendt i efterårsprognosen fra 2011) samt det dårligere makroøkonomiske miljø, vil resultere i en gældskvote på omkring 80 % i 2011, hvorefter den vil stabilisere sig på ca. 78,5 % i både 2012 og 2013, mens Rådet anbefalede, at bruttogældskvoten skulle bringes ind på en støt nedadgående kurs. (10) Den samlede konklusion er, at mens Ungarn formelt overholder referenceværdien på 3 % af BNP i 2011, er dette ikke baseret på en strukturel og holdbar korrektion. Budgetoverskuddet i 2011 afhænger af betydelige engangsindtægter på over 10 % af BNP og er ledsaget af en kumuleret strukturel forværring i 2010 og 2011 på 2,75 % af BNP i forhold til en anbefalet kumuleret finanspolitisk forbedring på 0,5 % af BNP. Myndighederne gennemfører derudover betydelige strukturelle foranstaltninger i 2012, der nedsætter det strukturelle underskud til 2,6 % af BNP; referenceværdien på 3 % af BNP overholdes endvidere igen blot takket være engangsforanstaltninger på tæt ved 1 % af BNP. Endelig forventes underskuddet i 2013 (3,25 % af BNP) på ny at overstige tærsklen på et underskud på 3 % af BNP selv under hensyntagen til de supplerende foranstaltninger, der er bebudet siden efterårsprognosen fra 2011. Det højere underskud i 2013 hænger hovedsagelig sammen med det forhold, at midlertidige engangsindtægter udfases som planlagt, mens ikke alle planlagte strukturreformer er tilstrækkeligt specificerede. Dette støtter som helhed den konklusion, at de ungarske myndigheders opfølgning af Rådets henstilling af 7. juli 2009 vedtaget i henhold til artikel 104, stk. 7, i TEF har været utilstrækkelig — VEDTAGET DENNE AFGØRELSE: Artikel 1 Ungarn har ikke truffet virkningsfulde foranstaltninger som reaktion på Rådets henstilling af 7. juli 2009 i henhold til artikel 104, stk. 7, i TEF inden for den i henstillingen fastsatte periode. Artikel 2 Denne afgørelse er rettet til Ungarn. Udfærdiget i Bruxelles, den 24. januar 2012. På Rådets vegne M. VESTAGER Formand (1)  EFT L 209 af 2. 8. 1997, s. 6. (2)  EUT L 389 af 30. 12. 2004, s. 27. (3)  Alle dokumenter vedrørende proceduren i forbindelse med det uforholdsmæssigt store underskud i Ungarn kan findes på følgende websted: http://ec. europa. eu/economy_finance/economic_governance/sgp/deficit/index_en. htm. (4)  EUT L 110 af 30. 4. 2005, s. 42. (5)  EUT L 314 af 30. 11. 2005, s. 18. (6)  KOM(2010) 10 endelig

Europa-Parlamentets lovgivningsmæssige beslutning om ændring af forordning (EF, Euratom) nr. 1150/2000 om gennemførelse af afgørelse 2000/597/EF, Euratom om ordningen for De Europæiske Fællesskabers egne indtægter (KOM(2003) 366 — C5-0326/2003 — 2003/0131(CNS))

2004-02-26

http://publications.europa.eu/resource/cellar/0320cb0e-0eef-4ef5-bbfa-6e4b063d0b52

dan

23. 4. 2004 DA Den Europæiske Unions Tidende C 98 E/145 Torsdag, den 26. februar 2004 P5_TA(2004)0110 Ordningen for De Europæiske Fællesskabers egne indtægter * Europa-Parlamentets lovgivningsmæssige beslutning om ændring af forordning (EF, Euratom) nr. 1150/2000 om gennemførelse af afgørelse 2000/597/EF, Euratom om ordningen for De Euro- pæiske Fællesskabers egne indtægter (KOM(2003) 366 (cid:1) C5-0326/2003 (cid:1) 2003/0131(CNS)) (Høringsprocedure) Europa-Parlamentet, (cid:1) der henviser til Kommissionens forslag til Rådet (KOM(2003) 366) (1), (cid:1) der henviser til EF-traktatens artikel 279, stk. 2, der danner grundlag for Rådets høring af Parlamentet (C5-0326/2003), (cid:1) der henviser til forretningsordenens artikel 67, (cid:1) der henviser til betænkning fra Budgetudvalget (A5-0063/2004), 1. godkender Kommissionens forslag som ændret; opfordrer Kommissionen til at ændre sit 2. artikel 250, stk. 2; forslag i overensstemmelse hermed, jf. EF-traktatens opfordrer Rådet til at underrette Parlamentet, hvis det ikke agter at følge den tekst, Parlamentet har 3. godkendt; 4. 5. anmoder Rådet om fornyet høring, hvis det agter at ændre Kommissionens forslag i væsentlig grad; pålægger sin formand at sende Parlamentets holdning til Rådet og Kommissionen. KOMMISSIONENS FORSLAG ÆNDRINGER Ændring 1 ARTIKEL 1, NR. 16 A (nyt) Artikel 21 b (ny) (forordning (EF, Euratom) nr. 1150/2000) 16 a. I afsnit IX tilføjes følgende nye artikel 21 b: Artikel 21 b I medfør af artikel 9 i afgørelse 2000/597/EF, Euratom iværksætter Kommissionen inden den 1. januar 2006 en generel undersøgelse af ordningen for egne indtægter. Nye forslag, som fremsættes af Kommissionen på basis af denne undersøgelse, skal tage særligt hensyn til afgø- relsens artikel 2, stk. 3, artikel 4 og artikel 5. (1) Endnu ikke offentliggjort i EUT

Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 1/2014 av den 28 augusti 2013 om fastställande av bilaga III till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 978/2012 om tillämpning av det allmänna preferenssystemet

2013-08-28

http://publications.europa.eu/resource/cellar/b84f49cd-750f-11e3-8e20-01aa75ed71a1

swe

L_2014001SV. 01000101. xml 4. 1. 2014    SV Europeiska unionens officiella tidning L 1/1 KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr 1/2014 av den 28 augusti 2013 om fastställande av bilaga III till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 978/2012 om tillämpning av det allmänna preferenssystemet EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 207, med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 978/2012 av den 25 oktober 2012 om tillämpning av det allmänna preferenssystemet och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 732/2008 (1), särskilt artikel 10. 4, och av följande skäl: (1) I artikel 9. 1 i förordning (EU) nr 978/2012 (nedan kallad GSP-förordningen) fastställs särskilda kriterier för beviljande av tullförmåner inom ramen för den särskilda stimulansordningen för hållbar utveckling och gott styre (nedan kallad GSP+) till det ansökande landet. Landet bör i detta sammanhang betraktas som sårbart. Landet bör ha ratificerat alla de konventioner som anges i bilaga VIII till GSP-förordningen, och de berörda övervakningsorganen får i sina senaste slutsatser inte ha påtalat någon allvarlig brist när det gäller genomförandet av dessa konventioner. Landet bör inte, när det gäller någon av de berörda konventionerna, ha lämnat någon reservation som är förbjuden enligt någon av dessa konventioner eller som uteslutande enligt artikel 9 i GSP-förordningen är att anse som oförenlig med den konventionens mål och syfte. Det bör utan förbehåll godta alla de rapporteringskrav som finns i konventionerna och ge de bindande åtaganden som avses i artikel 9. 1 d, e och f i GSP-förordningen. (2) Varje ansökarland som vill omfattas av GSP + var tvunget att ge in en ansökan med uttömmande uppgifter om ratificeringen av de berörda konventionerna, sina reservationer och invändningar mot dessa reservationer som gjorts av de andra parterna i konventionen och dess bindande åtaganden. (3) Kommissionen har tagit emot ansökningar från Armenien, Bolivia, Kap Verde, Costa Rica, Ecuador, Georgien, Mongoliet, Pakistan, Paraguay och Peru. (4) Kommissionen har fått befogenheter att anta en delegerad akt i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt om fastställande av bilaga III, så att GSP + kan beviljas genom att det ansökande landet förs in i förteckningen över förmånsländer i GSP+. (5) Kommissionen har i enlighet med artikel 10. 1 i GSP-förordningen prövat ansökningarna och har upprättat en förteckning över förmånsländer i GSP + som uppfyller kriterierna. Följaktligen bör deltagande i GSP + beviljas till dessa länder från och med den 1 januari 2014. HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE. Artikel 1 Bilaga III till förordning (EU) nr 978/2012 fastställs härmed i enlighet med bilagan till den här förordningen. Artikel 2 Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning. Den ska tillämpas från och med den 1 januari 2014. Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater. Utfärdad i Bryssel den 28 augusti 2013. På kommissionens vägnar José Manuel BARROSO Ordförande (1)  EUT L 303, 31. 10. 2012, s. 1. BILAGA ”BILAGA III Förmånsländer  (1) inom den särskilda stimulansordning för hållbar utveckling och gott styre som avses i artikel 1. 2 b Kolumn A : Alfabetisk kod enligt den nomenklatur för länder och territorier som används för unionens utrikeshandelsstatistik Kolumn B : Namn A B AM Armenien BO Bolivia CR Costa Rica CV Kap Verde EC Ecuador GE Georgien MN Mongoliet PE Peru PK Pakistan PY Paraguay Förmånsländer inom den särskilda stimulansordning för hållbar utveckling och gott styre som avses i artikel 1. 2 b, vilka tillfälligt avförts från den ordningen när det gäller samtliga eller vissa produkter med ursprung i dessa länder Kolumn A : Alfabetisk kod enligt den nomenklatur för länder och territorier som används för unionens utrikeshandelsstatistik Kolumn B : Namn A B     (1)  Denna förteckning kan omfatta länder för vilka tullförmånerna tillfälligt eller tills vidare har upphävts. Kommissionen eller de behöriga myndigheterna i det berörda landet kan tillhandahålla en uppdaterad förteckning. ”

2006/133/EG: Kommissionens beslut av den 13 februari 2006 om att ålägga medlemsstaterna att tillfälligt vidta ytterligare åtgärder mot spridningen av Bursaphelenchus xylophilus (Steiner et Buhrer) Nickle et al. (tallvedsnematoden) när det gäller andra områden i Portugal än sådana där det är känt att den inte förekommer [delgivet med nr K(2006) 345]

2006-02-13

http://publications.europa.eu/resource/cellar/cd8ef894-fb8b-4138-a7d2-c244fe54ea33

swe

L 52/34 SV Europeiska unionens officiella tidning 23. 2. 2006 KOMMISSIONENS BESLUT av den 13 februari 2006 om att ålägga medlemsstaterna att Bursaphelenchus xylophilus (Steiner et Buhrer) Nickle et al. tillfälligt vidta ytterligare åtgärder mot spridningen av (tallvedsnematoden) när det gäller andra områden i Portugal än sådana där det är känt att den inte förekommer [delgivet med nr K(2006) 345] (2006/133/EG) EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DETTA BESLUT (4) med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, med beaktande av rådets direktiv 2000/29/EG av den 8 maj 2000 om skyddsåtgärder mot att skadegörare på växter eller växtprodukter förs in till gemenskapen och mot att de sprids inom gemenskapen (1), särskilt artikel 16. 3, och av följande skäl: Om en medlemsstat anser att det finns en överhängande risk för att Bursaphelenchus xylophilus (Steiner et Buhrer) Nickle et al. (tallvedsnematoden) förs in på dess territo- rium från en annan medlemsstat, bör det vara tillåtet att under en begränsad tidsperiod vidta alla ytterligare åtgär- der som krävs för att skydda sig mot denna risk. Den 25 juni 1999 underrättade Portugal övriga med- lemsstater och kommissionen om att vissa barrträd från dess territorium befunnits vara angripna av tallvedsnema- toden. besluten 2000/58/EG (2) och 2001/218/EG (3) för att fastställa åt- gärder som skall vidtas mot tallvedsnematoden. Kommissionen antagit har (1) (2) (3) Genomförandet av den portugisiska utrotningsplanen på medellång sikt för tallvedsnematod från februari 2003, i dess lydelse från juni 2003, utvärderades av ständiga juli 2004 kommittén för växtskydd vid dess möten i och maj 2005. Under det senare mötet kom kommittén fram till att det uppställda målet för en minskning av infektionsnivån i det avgränsade området ännu inte hade uppnåtts helt. Det är därför nödvändigt att Portugal fortsätter att vidta särskilda åtgärder i samband med transporter av virke, ren bark och värdplantor inom avgränsade områden i Portugal och från sådana områden till andra områden i Portugal och till de andra medlemsstaterna. Portugal måste också fortsätta att vidta åtgärder för att få kontroll över spridningen av tallvedsnematoden med målsättningen att utrota den. Därför bör en uppdaterad utrotningsplan på medellång sikt läggas fram för att kon- trollera spridningen av tallvedsnematoden mer effektivt i syfte att utrota den. Övriga medlemsstater bör även i fortsättningen ha möj- lighet att vidta ytterligare nationella åtgärder för att skydda sina territorier mot tallvedsnematoden. Resultaten av de särskilda åtgärderna och genomförandet av utrotningsplanen på medellång sikt bör utvärderas fortlöpande, särskilt på grundval av uppgifter från Portu- gal och övriga medlemsstater. (5) (6) (7) (8) Utvärderingar som gjordes av kontoret för livsmedels- och veterinärfrågor, den senaste i november 2004, ytter- ligare uppgifter som lämnats av Portugal och officiella kontroller som genomförts av de andra medlemsstaterna på virke, ren bark och växter av släkterna Abies Mill. , Cedrus Trew, Larix Mill. , Picea A. Dietr. , Pinus L. , Pseudot- suga Carr. och Tsuga Carr. ger vid handen att spridningen av tallvedsnematoden till följd av tillämpningen av ett utrotningsprogram fortfarande är begränsad till de av- gränsade områdena i Portugal. Vid kontroller i dessa om- råden fanns det emellertid fortfarande träd som visade symtom på angrepp av tallvedsnematod. (9) De åtgärder som föreskrivs i detta beslut är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för växtskydd. HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE. Artikel 1 I detta beslut avses med (1) EGT L 169, 10. 7. 2000, s. 1. Direktivet senast ändrat genom kom- missionens direktiv 2005/77/EG (EUT L 296, 12. 11. 2005, s. 17). (2) EGT L 21, 26. 1. 2000, s. 36. (3) EGT L 81, 21. 3. 2001, s. 34. Beslutet senast ändrat genom beslut 2003/127/EG (EUT L 50, 25. 3. 2003, s. 27). a) tallvedsnematod: Bursaphelenchus xylophilus (Steiner et Buhrer) Nickle et al. , 23. 2. 2006 SV Europeiska unionens officiella tidning L 52/35 b) mottagligt virke och bark: virke och ren bark av barrträd (Co- niferales) utom från Thuja L. , ställa om det finns några tecken på angrepp av tallvedsnema- toden. c) mottagliga växter: växter av släkterna Abies Mill. , Cedrus Trew, Larix Mill. , Picea A. Dietr. , Pinus L. , Pseudotsuga Carr. och Tsuga Carr. , utom frukter och fröer. Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 16. 1 i direktiv 2000/29/EG skall resultaten av dessa kontroller anmälas till övriga medlemsstater och till kommissionen senast den 15 de- cember 2006 och den 15 december 2007. Artikel 2 Portugal skall se till att kraven i bilagan till detta beslut uppfylls fram till och med den 31 mars 2008 när det gäller mottagligt virke, bark och växter som skall flyttas inom eller från de avgränsade områden i Portugal som definieras enligt artikel 5, till andra områden i Portugal eller till övriga medlemsstater. Senast den 15 februari 2006 skall Portugal lägga fram en upp- daterad utrotningsplan på medellång sikt för att få kontroll över spridningen av tallvedsnematod i syfte att utrota den. Denna plan skall innehålla närmare upplysningar om förvaltningen inom det avgränsade området av trädarter som är kända för att vara mycket mottagliga för tallvedsnematoden under de för- hållanden som råder i Portugal. Denna plan skall ses över senast den 30 april 2007 och den 30 mars 2008. Artikel 3 Om bestämmelsemedlemsstaten är en annan än Portugal får denna medlemsstat a) undersöka sändningar av mottagligt virke, bark och mottag- liga växter från avgränsade områden i Portugal som förflyt- tats till medlemsstatens territorium för kontroll av förekomst av tallvedsnematoden, b) vidta ytterligare åtgärder för officiell övervakning av dessa sändningar, för att förvissa sig om att de uppfyller kraven i bilagan. Artikel 4 Medlemsstaterna skall årligen göra officiella kontroller med av- seende på tallvedsnematoden, på mottagligt virke och bark och mottagliga växter med ursprung i det egna landet för att fast- Artikel 5 Portugal skall fastställa de områden inom vilka det är känt att tallvedsnematoden inte förekommer, och med beaktande av resultatet av de kontroller som avses i artikel 4, avgränsa om- råden (nedan kallade ”avgränsade områden”) som omfattar de arealer där det är känt att tallvedsnematoden förekommer, samt en buffertzon på minst 20 kilometers bredd runt dessa. Kommissionen skall upprätta en förteckning över områden inom vilka det är känt att tallvedsnematoden inte förekommer och överlämna förteckningen till ständiga kommittén för växt- skydd och till medlemsstaterna. Samtliga områden i Portugal som inte ingår i ovannämnda förteckning skall betraktas som avgränsade områden. Denna förteckning skall uppdateras i enlighet med resultaten av de kontroller som avses i artikel 4 första stycket och de resultat som meddelas enligt artikel 16. 1 i direktiv 2000/29/EG. Artikel 6 Beslut 2001/218/EG skall upphöra att gälla. Artikel 7 Detta beslut riktar sig till medlemsstaterna. Utfärdat i Bryssel den 13 februari 2006. På kommissionens vägnar Markos KYPRIANOU Ledamot av kommissionen L 52/36 SV Europeiska unionens officiella tidning 23. 2. 2006 Vid tillämpningen av bestämmelserna i artikel 2 gäller följande: BILAGA 1. Utan att det påverkar tillämpningen av de bestämmelser som avses i punkt 2 skall följande gälla vid transporter från avgränsade områden till områden i Portugal som inte ligger inom de avgränsade områdena eller till andra medlems- stater: a) Mottagliga växter skall åtföljas av ett växtpass som utfärdats enligt bestämmelserna i kommissionens direktiv 92/105/EEG (1), efter det att — växterna officiellt har kontrollerats och befunnits fria från tecken eller symtom på tallvedsnematod, och — inga symtom på tallvedsnematoden har registrerats på produktionsplatsen eller i dess närmaste omgivningar sedan början av den senast avslutade vegetationsperioden. b) Mottagligt virke och ren bark skall åtföljas av det växtpass som avses i punkt 1 a, med undantag av virke i form av — flis, spån, träavfall eller småbitar som helt eller delvis kommer från dessa barrträd, — packlådor, häckar eller tunnor, — lastpallar, pallboxar och liknande anordningar, — garneringsträ (dunnage), avståndsklossar och bärare, men inbegripet virke som inte har kvar sin naturligt rundade form. Virket eller den rena barken skall dock först ha genomgått lämplig värmebehandling för att uppnå en kärntemperatur av minst 56 °C i 30 minuter för att säkerställa att det är fritt från levande tallvedsnematoder. c) Mottagligt virke i form av flis, spån, träavfall eller småbitar som helt eller delvis kommer från dessa barrträd skall åtföljas av nämnda växtpass efter att ha genomgått lämplig desinficering för att säkerställa att det är fritt från levande tallvedsnematoder. d) Mottagligt virke i form av garneringsträ (dunnage), avståndsklossar och bärare, inbegripet sådant virke som inte har kvar sin naturligt rundade form skall — vara avbarkat, — vara fritt från gnaghål större än 3 mm i diameter orsakade av insektslarver, — ha en fuktkvot som vid framställningstidpunkten understiger 20 % av torrsubstansen. e) Mottagligt virke i form av packlådor, boxar, häckar, tunnor och liknande förpackningar, lastpallar, pallboxar och liknande anordningar, pallkragar, skall vare sig de används eller inte för transport av alla typer av produkter, genomgå antingen en lämplig värmebehandling för att uppnå en kärntemperatur av minst 56 °C i minst 30 minuter, tryckimpregnering eller desinficering för att säkerställa att det inte finns några levande tallvedsnematoder kvar. Det mottagliga virket skall antingen förses med en märkning som visar att det har behandlats enligt en officiellt godkänd metod och som gör det möjligt att ta reda på var och av vem behandlingen har utförts eller åtföljas av tidigare nämnda växtpass med intyg om genomförd behandling. 2. Vid transporter inom avgränsade områden i Portugal gäller följande: a) Mottagliga växter — som vuxit på platser där inga symtom på tallvedsnematoden har registrerats på produktionsplatsen eller i dess närmaste omgivningar sedan början av den senast avslutade vegetationsperioden och som vid officiella kon- troller befunnits fria från tecken eller symtom på tallvedsnematod, skall åtföljas av nämnda växtpass vid förflyttning från produktionsplatsen, — som vuxit på platser där symtom på tallvedsnematoden har registrerats på produktionsplatsen eller i dess närmaste omgivningar sedan början av den senast avslutade vegetationsperioden eller som befunnits vara angripna av tallvedsnematod får inte flyttas från produktionsplatsen utan skall brännas, (1) EGT L 4, 8. 1. 1993, s. 22. Direktivet ändrat genom direktiv 2005/17/EG (EUT L 57, 3. 3. 2005, s. 23). 23. 2. 2006 SV Europeiska unionens officiella tidning L 52/37 — som vuxit till exempel i skogar, i allmänna parker eller privata trädgårdar, som antingen har befunnits vara angripna av tallvedsnematoden, eller visar symtom på tallvedsnematoden, eller förekommer i avverkningsom- råden, skall — om de upptäcks under perioden 1 november–1 april fällas inom den tidsperioden, eller — om de upptäcks under perioden 2 april–31 oktober fällas omedelbart, och — om de växer i den del av de avgränsade områdena som utgör buffertzon i enlighet med artikel 5 testas med avseende på tallvedsnematoden. Om testet utfaller positivt skall gränsmarkeringarna för de avgränsade områdena justeras i enlighet därmed. b) Under perioden 1 november–1 april skall mottagligt virke i form av rundvirke eller sågtimmer, med eller utan bark, inbegripet sådant som inte har kvar sin naturligt rundade form och som i) kommer från träd som befunnits vara angripna av tallvedsnematoden, eller förekommer i avverkningsområde, eller visar symtom på dåligt hälsotillstånd före den 2 april antingen — under officiell kontroll brännas på lämpliga platser, eller — under officiell kontroll flyttas, antingen till — en bearbetningsanläggning för att bli flis och användas vid anläggningen, eller — en industrianläggning för att användas som bränsle vid anläggningen, eller — en bearbetningsanläggning där virket antingen skall — värmebehandlas under minst 30 minuter med en lägsta kärntemperatur på 56 °C, eller — flisas och desinficeras för att säkerställa att det är fritt från levande tallvedsnematoder. ii) kommer från andra träd än de som avses i led i skall officiellt kontrolleras med avseende på förekomst av tallvedsnematoden och Monochamus spp. Om förekomst av tallvedsnematoden eller Monochamus spp. blir be- kräftad skall virket behandlas enligt de bestämmelser som avses i led i. Om förekomst av tallvedsnematoden eller Monochamus spp. blir vederlagd får virket under officiell kontroll flyttas till en bearbetningsanläggning för att sedan användas som byggnadsvirke, eller genom undantag flyttas till andra områden i Portugal än de avgränsade områdena och under officiell kontroll till de godkända bearbetningsanläggningar som anmälts till kommissionen där virket eller flis från det virket mellan den 1 november och den 1 april antingen skall — när det gäller flis, användas för industriändamål vid en sådan godkänd bearbetningsanläggning, eller — när det gäller virke — värmebehandlas så att träkärnan uppnår en temperatur av 56 °C i minst 30 minuter. Sådant värme- behandlat virke får endast flyttas om det åtföljs av ett växtpass, eller — flisas och desinficeras för att säkerställa att det är fritt från levande tallvedsnematoder. Sådant desinficerat virke får endast flyttas om det åtföljs av ett växtpass, eller — flisas och användas för industriändamål på anläggningen, eller — under officiell kontroll flyttas till en anläggning där virket antingen skall — värmebehandlas så att träkärnan uppnår en temperatur av 56 °C i minst 30 minuter, eller — flisas och desinficeras för att säkerställa att det är fritt från levande tallvedsnematoder, eller — flisas och användas för industriändamål. c) Under perioden 2 april–31 oktober skall mottagligt virke i form av rundvirke eller sågtimmer, med eller utan bark, inbegripet sådant som inte har kvar sin naturligt rundade form och som i) kommer från träd som befunnits vara angripna av tallvedsnematoden, eller förekommer i avverkningsområde, eller visar symtom på dåligt hälsotillstånd antingen — omedelbart brännas på lämpliga platser, under officiell kontroll, eller L 52/38 SV Europeiska unionens officiella tidning 23. 2. 2006 — omedelbart avbarkas på lämpliga platser utanför skogen innan det under officiell kontroll flyttas till lag- ringsplatser där virket behandlas med lämpligt insektsbekämpningsmedel eller lagringsplatser som har lämp- liga och godkända utrymmen för fuktig förvaring, som är tillgängliga minst under ovannämnda period, inför vidare transport till en bearbetningsanläggning — för att omedelbart flisas och användas för industriändamål, eller — för att omedelbart användas som bränsle vid anläggningen, eller — för att omedelbart värmebehandlas så att träkärnan uppnår en temperatur av 56 °C i minst 30 minuter, eller — för att omedelbart flisas och desinficeras för att säkerställa att det är fritt från levande tallvedsnematoder. ii) kommer från andra träd än de som avses i led i skall omedelbart avbarkas på avverkningsplatsen eller i dess närmaste omgivningar och antingen — officiellt kontrolleras med avseende på förekomst av tallvedsnematoden och Monochamus spp. Om förekomst av tallvedsnematoden eller Monochamus spp. blir bekräftad skall virket behandlas enligt de bestämmelser som avses i led i. Om förekomst av tallvedsnematoden eller Monochamus spp. blir vederlagd får virket under officiell kontroll flyttas till en bearbetningsanläggning för att sedan användas som byggnadsvirke, eller, — under officiell kontroll flyttas till en anläggning där virket antingen skall — flisas och användas för industriändamål, eller — värmebehandlas så att träkärnan uppnår en temperatur av 56 °C i minst 30 minuter, eller — flisas och desinficeras för att säkerställa att det är fritt från levande tallvedsnematoder. d) Mottaglig bark skall — destrueras genom att brännas eller användas som bränsle i en industriell bearbetningsanläggning, eller — värmebehandlas så att barken uppnår en temperatur av minst 56 °C i 30 minuter, eller — desinficeras för att säkerställa att det är fritt från levande tallvedsnematoder. e) Mottagligt virke i form av avfall från avverkningstillfället skall omedelbart brännas under officiell kontroll på lämpliga platser. — Under perioden 1 november–1 april skall avfallet brännas inom den tidsperioden. — Under perioden 2 april–31 oktober skall avfallet brännas omedelbart. f) Mottagligt virke i form av avfall från avverkningstillfället skall antingen omedelbart brännas på lämpliga platser under officiell kontroll, användas som bränsle vid bearbetningsanläggningen eller desinficeras för att säkerställa att det är fritt från levande tallvedsnematoder. g) Mottagligt virke i form av packlådor, boxar, häckar, tunnor och liknande förpackningar, lastpallar, pallboxar och liknande anordningar, pallkragar, garneringsträ (dunnage), avståndsklossar och bärare, inbegripet sådant virke som inte har kvar sin naturligt rundade form skall — vara avbarkat, — vara fritt från gnaghål större än 3 mm i diameter orsakade av insektslarver, och — ha en fuktkvot som vid framställningstidpunkten understiger 20 % av torrsubstansen

Andra rapporten från kommissionen om kvantitativa kvoter och övervakningsåtgärder som tillämpas på vissa andra produkter än textilprodukter med ursprung i Kina

1997-01-29

http://publications.europa.eu/resource/cellar/3646d396-a290-4f0c-af9f-2d15517d8344

swe

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 29. 01. 1997 KOM(97) 11 slutlig ANDRA RAPPORTEN från kommissionen om kvantitativa kvoter och övervakningsåtgärder som tillämpas på vissa andra produkter än textilprodukter med ursprung i Kina Innehållsförteckning INLEDNING A. Historik Syftet med kommissionens rapport B. C- Metod KAPITEL 1 - Tillämpning av kvantitativa restriktioner I. II. Bakgrund och utveckling sedan föregående rapport Förvaltning av kvoter III. Utveckling av handeln med produkter som omfattas av kvantitativa restriktioner KAPITEL 2 - Bör gemenskapskvoterna behållas? I. II. Kommissionens tillvägagångssätt Analys av de berörda sektorerna 1. 2. 3. 4. Skodon Bords- och köksartiklar av porslin och andra keramiska material Glasvaror Leksaker III. Slutsatser KAPITEL 3 - Genomförande av övervakningsåtgärder och lämpligheten i att behålla sådana åtgärder I. II. Syftet med övervakningsåtgärderna Genomförande III. Utvecklingen av import av produkter som omfattas av övervakning IV. Lämpligheten i att behålla övervakningsåtgärderna KAPITEL 4 - Kommissionens slutsatser och förslag INLEDNING A. Historik Genom förordning (EG) nr 519/94 av den 7 mars 1994 införde Europeiska unionens råd inom hela gemenskapen kvantitativa restriktioner för sju produktkategorier med ursprung i Kina, nämligen handskar, skodon, bords- och köksartiklar av porslin, bords- och köksartiklar av andra keramiska material än porslin, glasvaror, bilradioapparater och leksaker, samt vissa övervakningsåtgärder. Rådet godkände i december 1993 i princip sådana åtgärder som en del av ett övergripande paket som inbegrep godkännande av resultaten från Uruguayrundan, förstärkning av handelspolitiska skyddsinstrument och fullföljandet av den gemensamma handelspolitiken. Den senare aspekten av paketet inbegrep det unilaterala avskaffandet av 6 417 nationella kvantitativa restriktioner (varav ca 4 700 för kinesiska produkter) och införandet inom hela gemenskapen av kvoter för import från Kina av ett begränsat antal känsliga produkter, som vid denna tidpunkt omfattades av nationella restriktioner. Införandet av sådana kvoter grundades på följande hänsynstaganden: a) Känsligheten hos de berörda gemenskapsindustrierna. b) Det ökande hotet mot dessa industrier genom import från Kina, vilket har blivit mer akut genom den kinesiska ekonomins särskilda egenskaper. B. Syftet med kommissionens rapport Under diskussionerna i rådet om förordning (EG) nr 519/94 gjorde kommissionen följande uttalande som togs till protokollet: "Kommissionen kommer att före den 31 december 1995 och före den 31 december varje år därefter rapportera till rådet om genomförandet av övervakningsåtgärderna och de kvantitativa restriktioner som föreskrivs i bilagorna II och III och om behovet av att behålla sådana åtgärder, och kommer när behovet uppstår att föreslå lämpliga anpassningar. " Liksom genom den första rapporten (KOM(95) 614 slutlig av den 6 december 1995) uppfylls detta åtagande genom denna andra rapport. C. Metod 1. I rapporten görs först en översyn av genomförandet av de kvantitativa restriktionerna, inbegripet de problem som uppstått vid förvaltningen av dem. I andra kapitlet ställs frågan om behovet av att behålla de kvantitativa restriktioner som införts av rådet. I detta syfte undersökte kommissionen om de förhållanden som berättigade införandet av dessa åtgärder under 1994 fortfarande gäller, särskilt a) känsligheten hos de gemenskapsindustrier som berörs, och det hot som importen från Kina utgör för dessa industrier. b) Denna undersökning gjordes sektofsvis. Genomförandet av övervakningsåtgärderna och behovet av att behålla dem behandlas i tredje kapitlet. I fjärde kapitlet framläggs på grundval av ovanstående analys kommissionens slutsatser och förslag. 2. På samma sätt som år 1995 stötte kommissionen på betydande svårigheter vid insamlandet av statistiska uppgifter och faktauppgifter om de berörda industrierna samt om utvecklingen av den kinesiska exportpotentialen. Det bör särskilt påpekas att det fortfarande är svårt att erhålla tillförlitlig information om priserna på den kinesiska importen. Omfattande ansträngningar gjordes för att erhålla information från gemenskapsproducenter och importörer samt handlare i gemenskapen, som kontaktades direkt eller genom sina respektive intresseorganisationer. Resultatet blev emellertid ofullständigt och därför återigen ganska otillfredsställande. Beträffande informationen om gemenskapsindustrins situation förvärrades svårigheterna av det faktum att producenterna i allmänhet tillverkar ett brett produktsortiment, inte endast de produkter som är kvoterade. Dessutom består nästan alla dessa sektorer av många små och medelstora företag av vilka en betydande del inte ens är kända hos de aktuella nationella förbunden. På importsidan mottog kommissionen svar av allmän karaktär från endast ett litet antal sammanslutningar eller enskilda importörer. Det bör också noteras att endast en medlemsstat, Förenade kungariket, överlämnade faktauppgifter och kommentarer till kommissionen för denna rapport. 3. I allmänhet baseras analysen på 1995 års siffror, eftersom fullständig statistik för år 1996 inte fanns tillgänglig vid tidpunkten för utarbetandet av denna rapport. Utvecklingstrender för 1996 har emellertid använts när detta varit möjligt. KAPITEL 1 TILLÄMPNING AV KVANTITATIVA RESTRIKTIONER Bakgrund och utveckling sedan föregående rapport 1. Kvoterna har sedan de trädde i kraft i mars 1994 ändrats vid fyra tillfällen: I juli 1994 beslöt rådet om en ökning av 1994 års kvotnivå för stoppade leksaker. Information som erhållits från de ekonomiska aktörerna och medlemsstaterna visade att avvägningen mellan syftet att säkerställa ett lämpligt skydd för gemenskapens leksaksindustri och att behålla en godtagbar handelsnivå med Kina inte hade varit tillfredsställande för denna produkt. - I mars 1995 ändrades kvoterna ytterligare. Detta skedde huvudsakligen för att ta hänsyn till utvidgningen av de kvantitativa restriktionerna till att även omfatta Finland, Sverige och Österrike. Anpassningen gjordes på grundval av dessa länders faktiska import från Kina år 1993. Denna ändring syftade också till att lösa de problem som hade uppstått vid tillämpningen av kvoterna. När det var förenligt med skyddet av de berörda sektorerna godkände rådet en viss lindring av kvoterna (bords- och köksartiklar av keramiska material och porslin, glasvaror, bilradioapparater, leksaker, vissa sportskor genom sänkning av tröskelpriset för skodon tillverkade med särskild teknologi ("hi-techskor") från 12 ecu till 9 ecu). Dessutom avskaffades tre underuppdelningar av kvoter, två för skor och en för arbetshandskar. - slutsatserna I april 1996, efter rapport om övervakningsåtgärder och kvantitativa kvoter som tillämpas på import av andra produkter än textilprodukter från Kina, beslutade rådet genom förordning (EG) nr 752/96 om ytterligare lindring av kvotsystemet gentemot Kina: i kommissionens första - Kvoterna för tre produkter (handskar, bilradioapparater och bilradioapparater kombinerade med kassettbandspelare) avskaffades. - De tre kvoterna för leksaker slogs samman till en enda kvot för att ge handlarna större flexibilitet och göra det möjligt för dem att reagera snabbare på förändringar på marknaden. - De återstående kvoterna höjdes (bords- och köksartiklar av keramiska material och porslin samt glasvaror med 10% och skodon med 2%). Slutligen, i oktober 1996, uteslöts genom rådets förordning (EG) nr 1897/96 clipsinramningar med glasskiva från kvoten för glasvaror eftersom det inte ansågs nödvändigt att dessa skulle ingå för att skydda de berörda sektorerna av gemenskapsindustrin. II. Förvaltning av kvoter a) Rättsliga grunder och syften 1. Förvaltningen av gemenskapskvoterna grundas på rådets förordning (EG) nr 520/94 av den 7 mars 1994 om fastställande av ett gemenskapsförfarande för förvaltningen av kvantitativa kvoter och kommissionens förordning (EG) nr 738/94 av den 30 mars 1994 om vissa bestämmelser för genomförandet av rådets förordning (EG) nr 520/94 (i huvudsak om förfarandeaspekter inbegripet gemensamt formulär för importlicenser). Det bör erinras om att kvoterna före antagandet av förordning (EG) nr 520/94 fördelades mellan medlemsstaterna och inte direkt mellan importörerna. Efter reformen i mars 1994 gäller enhetliga kriterier för alla gemenskapsimportörer, vilka fastställts av kommissionen efter samråd med förvaltningskommittén, i överensstämmelse med principerna om den inre marknaden och EG-domstolens gällande rättspraxis. 2. Vid förvaltningen av kvoterna har kommissionen utgått från följande principer: - säkerställande av att administrativa förfaranden inte ökar kvoternas avsedda effekt på handeln och att tillgängliga kvantiteter utnyttjas fullt ut. - säkerställande av icke-diskriminering mellan alla gemenskapsimportörer oberoende av var de är etablerade och oberoende av var de lämnar in en licensansökan. b) Tillämpningen av systemet för kvotförvaltning 1. I överensstämmelse med ovan angivna principer ansåg kommissionen att det var lämpligt att använda den första fördelningsmetoden enligt förordning (EG) nr 520/94, dvs. den metod som grundas på traditionellt handelsutbyte, vilket garanterar att de "etablerade" importörerna åtminstone får en del av den handelsvolym som de tidigare uppnått under en referensperiod medan samtidigt en rättvis tillgång till kvoter för icke traditionella importörer säkerställs. Trots att denna fördelningsmetod tycktes fungera tillfredsställande gav den emellertid upphov till vissa praktiska problem i fråga om val av referensperiod och bestämmande av de relativa andelar som skulle fördelas på traditionella respektive andra importörer. Förvaltningen av den del av kvoterna som reserverats för icke-traditionella importörer skapar dessutom problem. Den kronologiska metoden ("först till kvarn får först mala"), vars användning för förvaltningen av 1994 års kvoter visade sig opraktisk, har ersatts av den tredje metoden i förordning (EG) nr 520/94, dvs. metoden med fördelning i proportion till de begärda kvantiteterna. Problemet som följer av ett obegränsat tillträde till denna del av kvoten kvarstår emellertid: år 1994 lämnades 12 232 ansökningar om importlicens in av icke-traditionella importörer. Denna siffra ökade till 21 926 ansökningar för den första delen av år 1995, till 19 613 för den andra delen (med färre produkter att fördela) och till 28 204 ansökningar för fördelningen av 1996 års kvoter. I år har antalet ansökningar för fördelning av 1997 års kvot minskat till 19 708, men med tanke på att antalet produkter som omfattas av kvotering har minskats ytterligare kvarstår problemet. Detta synnerligen stora antal ansökningar resulterar i att dessa icke-traditionella importörer får sig tilldelade mer och mer begränsade kvantiteter, något som kan leda till underutnyttjande av kvoterna. Kommissionen anser att en garanti som fastställs till ett lämpligt värde skulle vara det bästa alternativet för att eliminera ansökningar i spekulationssyfte. Denna lösning har emellertid hittills stött på invändningar från medlemsstaterna. 2. Vid förvaltningen av kvoterna har kommissionen gjort alla ansträngningar för att tillfredsställa importörernas önskan att få information så tidigt som möjligt om sin tilldelning för den följande perioden. I detta syfte öppnade kommissionen fördelningsförfarandena för 1997 års kvoter långt före kvotårets början. 3. 4. för att möta I samma anda ändrade kommissionen den inledande giltighetsperioden för importlicenser flexibilitet. 1997 års förvaltningsregler föreskriver för närvarande 12 månaders giltighet för importlicenser, eftersom rådet har antagit kommissionens förslag om att tillåta överföring av outnyttjade kvoter till följande kvotår. importörernas krav på förfarande med I fråga om administrativa förfaranden grundas gemenskapens förvaltningssystem på ett alla gemenskapsimportörer, oberoende av var de är etablerade i gemenskapen, kan lämna in en licensansökan till den behöriga myndigheten i valfri medlemsstat, och erhålla en importlicens som är giltig i hela gemenskapen. instans genom vilket enda beslutande en Ansökningsförfarandet har dessutom gjorts så enkelt som möjligt och formaliteterna minskats till ett strikt minimum; licensprocessen är helt kostnadsfri för gemenskapsimportörerna. c) Slutsats Förvaltningen av dessa kvoter har gett upphov till vissa problem, något som är oundvikligt när handeln omfattas av restriktioner. Kommissionen anser emellertid att det tillämpade systemet på det hela taget har fungerat bra, tack vare medlemsstaterttas samarbete. Särskilt anses det att eventuell (befogad) oro att förvaltningssystemet, i strid med rådets beslut, skulle öka kvoternas effekt, har stillats. III. Utveckling av handeln med produkter som omfattas av kvantitativa restriktioner Följande två tabeller sammanfattar utvecklingen av handeln för varje produkt som omfattas av kvantitativa restriktioner, både vad gäller volym och värde. a) VolvmutviH'kiingen för de berörda produkterna (import och kvoter) Import Kvoter Produkter Enhet 1992 1993 1994 1995 års kvoter (årsbasis) 1996 års kvoter (årsbasis) outnyttjade kvantiteter under 1995 par Skodon med överdel av gummi eller plast (6402 99) Läderskor (6403 51 & 59) par Läderskor (6403 91 & 99) par Textilskor (6404 11) Textilskor (6404 19 10) Totala antalet skor par par par 33 498 463 37 894 757 37 259 535 39 151481 39 151481 8 437 270 (9 989 423 inkl. hi-tech) (+ hi-tech undantag) (+ hi-tech undantag) 3 030 801 3 942 271 2 614 453 2 740 116 2 795 000 924 170 24 860 632 36 215 974 30 661 174 11 881963 12 120 000 1 934 400 (14 122 199 inkl. hi-tech) (+ hi-tech undantag) (+ hi-tech undantag) 23 849 323 20 853 012 22 739 304 18 228 780 18 228 780 5 721 240 (6 288 335 inkl. hi-tech) (+ hi-tech undantag) (+ hi-tech undantag) 34 789 708 31039 693 26 575 875 31 897 716 31 897 716 7 644 720 120 028 927 129 945 707 119 850 341 103 900 056 104 192 977 24 661 820 (33 361 807 inkl. hi-tech) (+ hi-tech undantag) (+ hi-tech undantag) - Siffrorna för hi-tech-skor från gemenskapens övervakning grundas på utfärdade kontrolldokument, och representerar inte nödvändigtvis den faktiska importnivån. - Siffrorna för outnyttjade kvantiteter grundas på importlicenser som återsänts till medlemsstaterna (inga uppgifter finns tillgängliga för Portugal). 10 [Ii Import Kvoter Produkt Enhet 1992 1993 1994 1995 års kvoter (årsbasis) 1996 års kvoter (årsbasis) outnyttjade kvantiteter under1995n Bordsartiklar av porslin (6911 10) Bordsartiklar av keramiska material (6912 00) ton ton 43 960 42 300 58 917 43 619 45 800 7 686 33 247 36 681 46 851 33 000 34 650 3 912 Glasvaror (7013) ton 14 374 16 722 12 462 14 210 15 600 3 714 Stoppade leksaker (9503 41) Leksaker (9503 49) Leksaker (9503 90) ecu ecu ecu 260 117 000 302 919 000 247 764 000 274 764 243 110 648 000 171334 000 88 686 000 132 767 177 621200 000 678 864 000 478 069 000 649 465 212 I U( ,) I U( ,) IU( 1) 50 990 985 34 034 572 135 279 994 Leksaker totalt ecu 991 965 000 1 153 117 000 814 519 000 1 056 996 632 1 056 996 632 220 305 551 Källa: Eurostat (*) Siffrorna för outoyttjade kvantiteter grundas på importlicenser som återsänts till medlemsstaterna (inga uppgifter finns tillgängliga för Portugal). (1) Uppgifter är inte längre tillgängliga på grund av sammanslagning av kvoterna. 12 b) Importpriser för produkter med ursprung i Kina Produkt Skodon: -6402 99 -6403 51 -6403 59 -6403 91 -6403 99 -6404 11 Pris per enhet år 1993 Pris per enhet år 1994 Pris per enhet år 1995 3,68 ecu/par 3,68 ecu/par 4,14 ecu/par 9,76 ecu/par 11,86 ecu/par 6,65 ecu/par 3,30 ecu/par 3,31 ecu/par 2,99 ecu/par 9,54 ecu/par 10,17 ecu/par 11,25 ecu/par 7,45 ecu/par 8,02 ecu/par 9,33 ecu/par 3,94 ecu/par 4,33 ecu/par 7,19 ecu/par -6404 19 10 1,00 ecu/par 0,90 ecu/par 0,82 ecu/par Bordsartiklar av porslin(*): 6911 10 1 105,25 ecu/ton 1 011,58 ecu/ton 1 049,20 ecu/ton Bordsartiklar av keramiska material(*): 6912 00 Glasvaror(*): 7013 Leksaker: -9503 41 -9503 49 -9503 90 1 060,06 ecu/ton 1 054,41 ecu/ton 1 112,21 ecu/ton 1961,07 ecu/ton 2 227,57 ecu/ton 2 547,29 ecu/ton 7 831 ecu/ton 7 314 ecu/ton 6 249 ecu/ton 6 013 ecu/ton 6 106 ecu/ton 5 983 ecu/ton 4 812 ecu/ton 4 926 ecu/ton 4 911 ecu/ton Källa: Eurostat; (*) 1995 års priser fram till september 13 KAPITEL 2 BÖR GEMENSKAPSKVOTERNA BEHÅLLAS? I. Kommissionens tillvägagångssätt För att utreda om gemenskapskvoterna bör behållas har kommissionen undersökt om de förhållanden alltjämt förelåg som motiverade införandet av de kvantitativa restriktionerna år 1994, dvs. om känsligheten hos de berörda sektorerna inom gemenskapsindustrin och det hot som kinesisk produktion utgjorde för dem kvarstod. Denna analys har genomförts sektorsvis på grundval av följande ekonomiska faktorer: Industrins struktur 1. 2. Produktion 3. Sysselsättning 4. 5. 6. Kinas exportpotential Importens utveckling Importpriser II. Analvs av de berörda sektorerna 14 A. Situationen för gemenskapens skoindustri 1. Industrins struktur Det inträffade inga större förändringar av de strukturer som beskrevs i den första rapporten. Med nedläggningen av fler produktionsenheter sjönk antalet producenter återigen, med 1%. Liknande i de tre nya medlemsstaterna. tendenser råder 2. Gemenskapsproduktion Trots den stillastående konsumentmarknaden avtog nedgången i EU: s skotillverkares andel av gemenskapsmarknaden under 1995, med en försäljning som stabiliserades på en krympande marknad. Exporten, som endast steg med 1,5%, ökade inte lika snabbt som tidigare år. Minskningen av produktionen inom EU var därför ganska liten. I tusental par 1992 (x) 1993 (x) 1994 (x) 1994 (xx) 1995 (x) 1995 (xx) Produktion 1 081 68 1 090 236 1 108 143 1 125 575 1099 119 1 116 153 Export 271 438 291 889 339 687 Konsumtion 1 549 124 1 529 327 1 525 128 810 130 798 347 768 446 IU IU IU 343 024 306 331 1 482 125 1 549 201 756 095 809 822 52% 52% 50% IU 51% 52% Försäljning/ gemenskaps produktion på hemmamark naden Gemenskaps produktionens marknadsandel (x) EUR 12 (xx) EUR 15 Fullständiga och jämförbara specifika uppgifter för produkter som omfattas av kvotering är inte tillgängliga, men nedanstående sammanfattning av den allmänna utvecklingen torde ge en ganska god uppfattning om utvecklingen för dessa. Sysselsättning Antalet förlorade arbetstillfällen speglade produktionsbortfallet och antalet arbetstillfällen sjönk stadigt men långsammare. 1991 1992 1993 1994 1995 318 819 302 819 291 465 295 717 292 112 303 129 299 426 Antalet direkt sysselsatta EUR 12 EUR 15 Pågående omstrukturering Industrins åtgärder för att öka konkurrenskraften fortsatte. Trycket från konkurrenterna lättade till följd av gemenskapskvoterna, varigenom dessa åtgärder fick snabbare och mera genomgående verkan. Förutom förbättringar av produkt sortimentet och produktkvaliteten samt automatiseringen av flertalet produktions steg investerades det i utvecklingen av datoriserade informationsutbytessystem, särskilt till kunderna, vilket ledde till en optimering av marknadsföringen. B. Känslighet för import från Kina 1. Importens utveckling Importen av skor till gemenskapen sjönk med 7% under året och motsvarade ca 50% av den totala marknaden, dvs. en viss minskning i förhållande till 1994. Följande huvudsakliga leverantörsländerna. tabell ger en översikt över utvecklingen av importen från de I tusental par 1992 (x) 1993 (x) 1994 (x) 1995 (x) 1995 (xx) Totalt utanför EG 738 994 731 580 786 675 730 836 750 542 Kina Indonesien Vietnam 293 197 296 700 316413 280 491 294 990 85 960 86 673 105 461 99 573 102 275 12 255 32 752 61509 74 834 76 516 16 69 981 61 118 55 541 35 930 37 627 14 656 18 393 20 980 19 294 19 718 54 999 30 410 20 578 14 283 15 237 37 145 21 538 18 102 19 452 20 455 24 570 23 209 17 809 IU IU Thailand Indien Sydkorea Taiwan Brasilien (x) EUR 12 (xx) EUR 15 Denna utveckling visar den allmänna stagnationen på den europeiska marknaden, där konsumtionen är den lägsta på fem år. Importen från Kina och från alla gemenskapens huvudsakliga leverantörer utom Vietnam sjönk. Beträffande Kina berodde detta huvudsakligen på den kumulativa verkan av nedgången på marknaden och kvoterna. Helhetsbilden av importen från Kina är följande: I tusental par 1992 1993 1994 1995 (x) 1995 (xx) Kvoterade skor 131 671 137 679 103 908 70 911 75 940 Icke kvoterade skor 161 526 159 021 212 505 209 580 219 050 Totalt 293 197 296 700 316413 280 491 294 990 (x) EUR 12 (xx) EUR 15 Kvoterade skor, som utgjorde en fjärdedel av all import från Kina, stod för den största minskningen. Den sannolika förklaringen är att de kinesiska exportörerna diversifierade sin produktion, delvis för att undgå kvoterna. Till följd av detta kunde de behålla trycket på marknaden. Kinesiska produkter utgjorde fortfarande 38% av all skoimport till EU och tog en femtedel av marknaden i dess helhet. Följaktligen var deras inflytande på marknadsläget i gemenskapen fortfarande betydande. Särskilt vad gäller de tulltaxenummer som omfattas av kvoter var avmattningen något mera tydlig för läderskor än för andra typer. 17 I par 1991 (x) 1992 (x) 1993 (x) 1994 (x) 1995 (x) 1995 (xx) 6402 99 24516513 33 498 463 37 894 757 37 259 535 23 591 101 26 046 878 6403 51 och 59 6403 91 och 99 2 547 468 3 030 801 3 942 271 2 614 453 1 100 882 1 241 836 12 066 280 24 860 632 36 215 974 30 661 174 14 848 403 15 616 755 640411 23 922 387 23 849 323 20 853 012 22 739 304 12 717 692 14 148 760 64041910 34 466 034 34 789 708 31039 693 26 575 875 18 653 036 18 885 207 (x) EUR 12 (xx) EUR 15 1995 års nedgång i den kvoterade importen från Kina tycks inte ha fortsatt in på 1996. Mellan januari och april det året steg importen till de åtta största importerande medlemsstaterna med 27% jämfört med föregående år. Importpriser Av de skäl som anges i den första rapporten till rådet är det inte generellt möjligt att göra några direkta jämförelser mellan importen från Kina och gemenskapens att Pågående skoprodukter. prisunderskridandet har varit mycket kraftigt. antidumpningsundersökningar visar dock En jämförelse mellan genomsnittspriserna för den kinesiska importen och gemenskapsexporten är också mycket avslöjande: Produkt 1993 (x) 1993 (x) 1994 (x) 1995 (x) 1995 (xx) 6402 99 6403 51 6403 59 640391 Kina EU Kina EU Kina EU Kina 3,17 3,68 3,68 4,14 4,09 6,43 8,66 5,98 9,76 6,24 11,86 6,08 6,65 6,17 6,74 21,28 21,19 21,50 21,07 21,07 3,56 3,30 3,31 2,99 3,16 17,38 16,64 16,43 18,20 18,11 8,63 9,54 10,17 11,25 11,15 EU 20,41 18,71 19,73 20,28 20,87 18 6,72 7,54 8,02 9,33 14,82 3,14 9,14 0,94 3,85 14,12 3,94 8,80 1,00 4,12 14,17 4,33 8,25 0,90 4,12 14,64 7,19 10,75 0,82 IU 14,68 7,15 10,74 0,83 4,01 4,03 Kina EU Kina EU Kina EU 6403 99 640411 640419 10 ecu (x) EUR 12 (xx) EUR 15 I de flesta fall var även genomsnittspriset per enhet importerad från Kina år 1995 lägre än för någon annan av gemenskapens huvudsakliga leverantörer trots att priserna på några av produkterna var på väg uppåt (eventuellt på grund av ett kvotsystem baserat på antalet par och att mera sofistikerade och därför dyrare produkter nu sannolikt kommer att exporteras). För tulltaxenummer 6404 11 steg all import kraftigt i pris (t. ex. med 43% från Thailand), vilket ställde den kinesiska siffran i rätt perspektiv. För tulltaxenummer 6403 51 sjönk dock priset markant. C. Importörernas ståndpunkt Utrikeshandelsförbundet (FTA) har hävdat att de kvantitativa restriktionerna för skor inte var välgrundade, med motiveringen att de på medellång sikt skulle hota den europeiska skoindustrins exportmöjligheter eftersom de tvingar fram liknande åtgärder från exportländernas sida. Vidare hävdar FTA att importrestriktioner hindrar omlokalisering av skoproduktionen till områden utanför EU med större komparativa fördelar. D. Slutsats Skosektorn förblir särskilt känslig på grund av volymen på den kinesiska importen, dess andel av gemenskapsmarknaden, det kraftiga prisunderskridandet och de kinesiska producenternas exportpotential. Deras inbrytning på marknaden hejdades kortvarigt under 1995, men detta berodde på kvoter och, mer generellt, på svag allmän efterfrågan. Den väntade uppgången på marknaden i kombination med förbättringar av kvotsystemet kommer troligen att leda till ytterligare inbrytningar på gemenskapsmarknaden för de känsligaste produkter som för närvarande omfattas av kvotering, något som behöver hållas under kontroll. I allmänna ordalag är det svårt att komma över statistik över keramikindustrin eftersom producenterna är mycket obenägna att lämna vad de anser som kommersiellt känsliga uppgifter till sina förbund. Inom bordsartikelindustrin finns det dessutom många mycket små producenter som inte tillhör något nationellt förbund. A. Strukturen hos EU:s industri för bords- och köksartiklar av keramiska material År 1995 utgjorde bordsartikelindustrin i värde 12,5% av den totala tillverkningen i Europeiska unionens keramiska industri, men i sysselsättningstermer utgör den cirka 30%. Den är den mest arbetsintensiva av de sex undersektorerna inom keramiksektorn, och är därför särskilt känslig för effekterna av lågprisimport. Sektorn består inte bara av vissa stora producenter, som Villeroy & Boch i Tyskland och Royal Doulton och Wedgwood i Förenade kungariket (världens tre största producenter), utan också av ett stort antal mycket små och medelstora företag. Det europeiska förbundet uppskattar att det bland sina medlemmar har 171 oberoende producenter, med minst en anläggning vardera. Dessutom finns det i hela Europa många små producenter som inte är medlemmar i något förbund, och att hålla reda på dessa är mycket svårt. Detta gäller särskilt i Spanien och Italien. Samtliga producenter har ett omfattande sortiment av produkter som skiljer sig mycket åt från producent till producent och till stor del är beroende av allmänhetens tycke och smak och disponibla inkomster. Ursprungligen etablerades produktionen av keramiska produkter i närheten av råvara- och energikällorna och där transportmöjligheterna var goda. Detta är inte längre de primära avgörande faktorerna, men sektorn är fortfarande starkt geografiskt koncentrerad, med exempelvis stora koncentrationer i Staffordshire i Förenade kungariket, Limousin i Frankrike, norra Bayern i Tyskland och Maastricht i Nederländerna. När industrin etablerades i Staffordshire (ett område som blev känt som "The Potteries" eftersom det under produktionens första århundrade har uppskattats förekomma ca 400 olika produktionsenheter) fanns där enorma 1er- och kolfyndigheter och ett väl utvecklat kanalsystem. 20 Under överläggningarna i rådets grupp för handelsfrågor föreslogs det att den del av kvoten för KN-nummer 6912 00 som gäller stengods skulle kunna tas bort eftersom det inte längre förekom någon stengodsproduktion i Europeiska unionen. Detta påstående förefaller oriktigt: stengods produceras fortfarande inom EU, särskilt inte finns några exakta produktionssiffror eftersom uppgifterna för stengods (KN-nummer 6912 00 30) och fajans (KN-nummer 6912 00 50) ofta slås samman. Det förekommer betydande handel med produkten både inom EU och med tredje land. i Förenade kungariket, även om det B. Produktionens och den synliga konsumtionens utveckling Den europeiska bordskeramikindustrins företrädare på europeisk nivå är Fédération européenne des Industries de Porcelaine et de Faïence de Table et d'Ornementation (FEPF), som i sin tur är medlem i det allmänna europeiska keramikförbundet, Cérame-Unie. Cérame-Unie uppskattar att det företräder ca 75% av bordsartikelproducenterna med hänsyn till att några av de mindre producenterna i Spanien och Italien kanske inte tillhör nationella förbund och att nedanstående siffror är uppskattad produktion osv. för Europeiska unionen i dess sammansättning av 12 medlemsstater. Siffrorna här nedan gäller för alla keramikprodukter. Enheter: miljoner ecu 3fi u#r • * 22 761,7 ;$ 1993 21 216,2 '-•« ^ 9^ '^Hr$!s7rtF&1'' 22 187,4 22 581,3 3 301,9 1 233,0 3 667,2 1 259,4 4 217,4 1 342,1 4 475,4 1 360,5 20 692,8 18 808,4 19 312,1 19 466,4 19 457,4 17 595,2 17 981,5 18 105,9 94,03% 93,55% 93,11% 93,01% 5,97% 6,45% 6,89% 6,99% Produktion Export Import Synlig konsumtion EUisför- säljning på hemma marknaden EU:s marknads andel Marknads andel för importen Direkt 319 899 292 889 280 586 279 270 sysselsätt ning Antal företag ca 2 500 IU IU ca. 2 000 Ovanstående import- och exportsiffror är hämtade från comext. Produktions- och sysselsättningssiffrorna kommer från DEBA:s databas (Eurostat). Som jämförelse anges liknande uppgifter om bordsartiklar: 22 KN-nummer 6911 + 6912 + 6913 Enheter: miljoner ecu 1 9 9 3 - :^ 3 400 3 000 l^ft'. ï ^. "' 3 600 856,4 501,6* 668,2 375,4* 901,4 544,7* 659. 0 370,0* 3 411,8 3 157,6 1 002,6 653,9* 677,0 399,3* 2 674,4 2 743,6 2 498,6 1 997,8 80,4% 79,1% 74,7% 19,6% 20,9% 25,3% '•''fåStifåt i. u. (minskande) 1 043,4 705,6* 651,7 377. 6* i. u. i. u. i. u. i. u. 105 000 90 000 81000 ca. 75 000** Produktion Export Import Synlig konsumtion EU:s för säljning på hemma marknaden EU:s marknads andel Marknads andel för importen Direkt sysselsätt ning Källor: Import/export från comext Produktion och sysselsättning från Cérame-Unie KN-nummer 6911 10 + 6912 00 Grov uppskattning från Cérame-Unie * ** Som framgår av ovanstående siffror är den sammanlagda importandelen för alla keramikprodukter inte särskilt betydelsefull, men man skall minnas att Europa av tradition är en stark exportör av keramikprodukter och att exporten utgör en integrerad och nödvändig del av många europeiska företags försäljning. Däremot visar siffrorna för endast bordsartiklar en mer markant importandel (25,3% 1994). Man bör vidare observera att den kinesiska importandelen keramikprodukter har ökat stadigt och 1995 utgjorde 14,9% (i värde). för alla C. Import- och exportutveckling Som nämnts tidigare är exporten mycket viktig för bordsartikelproducentema inom EU, av vilka många exporterar upp till 30% av sin produktion, även om volymen exporterade bordsartiklar i allmänhet ligger långt under importnivåerna. Följande tabeller visar EU:s handel 1995 med dess största importländer och dess största exportmarknader. EU-import Källa: comext Kina Polen Tjeckien Rumänien Hongkong Filippinerna Bulgarien Indonesien Summa 28134 16 179 11757 7 734 4 600 3 917 3 759 3218 101 014 27,85 16,02 11,64 7,66 4,55 3,88 3,72 3,19 100,00 24 845 9 667 817 5 579 885 1 191 676 5 014 98 829 25,14 9,78 0,83 5,65 0,90 1,21 0,69 5,07 100,00 EU-export Källa: comext Mottagarland USA Tjeckien Schweiz Japan Israel $1*10 avtota!^ r export >•/ 28,69 11,93 9,11 8,54 5^67 11081 4 608 3 520 3 300 2 189 24 63 004 423" 3 663 4 371 4 095 61,38 0,41 3,57 4,26 3,99 Australien Kanada Kina Summa, tredje land 1791 1696 7 38 624 4,64 4,39 0,02 100,00 5 364 3 877 1 102 646 5,23 3,78 0,00 100,00 Medan den större delen av importen till EU av porslin och fajans kommer från Kina är EU:s export till Kina fortfarande praktiskt taget obefintlig. Kineserna importerar inte, förmodligen på grund av tillgången, men de är stora exportörer eftersom deras export inte är prissatt efter produktionskostnaderna utan efter behovet av utländsk valuta. EU:s tre största bordsartikelproducerande länder är Frankrike, Tyskland och Förenade kungariket, där producenterna anser att den billiga kinesiska importen under årens lopp vållat de huvudsakliga produktionsområdena stor skada. De senaste årens utveckling av den franska, tyska och brittiska konsumtionen av t. ex. bordsartiklar av porslin (KN-nummer 6911) visas nedan för de tre senaste år för vilka siffror finns tillgängliga. FRANKRIKE Källa: comext Tusental ecu Inhemsk försäljning Import Varav från Kina Kinas andel i % av total import Synlig konsumtion Kinas andel i % av synlig konsumtion 94 440 79 167 9 757 1993 110471 73 405 5 260 111 555 85 442 11473 '1A9JQ&. 102 261 82 230 6 906 12,3 20,8 13,4 8,4 173 607 5,6 183 876 8,3 196 997 5,8 184 491 3,7 * Import från tredje land plus import från andra medlemsstater. TYSKLAND Inhemsk försäljning Import Varav från Kina Kinas andel i % av J992:} U 494 948 93 363 3 773 3,6 , M,jf^f%f 610 771 106015 4 334 • " • * * >• • • •' *. ; f ^ Ä' :/;, ï #4 ":; 579 813 111 979 6 358 4,1 5,7 ;ij?P^ i. u. 119 284 7 976 6,7 total import Synlig konsumtion Kinas andel i % av synlig konsumtion 588 311 0,6 716 786 0,6 691 792 0,9 i. u. i. u. FÖRENADE KUNGARIKET Inhemsk försäljning Import Varav från Kina Kinas andel i % av total import Synlig konsumtion Kinas andel i % av synlig konsumtion 109 292 44 778 1011 2,2 154 070 0,6 19< 147 764 43 344 894 2,1 168 197 174 592 44 677 46 387 3 728 2 943 8,3 6,3 191 108 0,5 214 584 219 269 1,4 1,7 Det bör observeras att ovanstående siffror för import från Kina och de därav följande beräkningarna skiljer sig markant från nivåerna i föregående års rapport. Detta beror på att uppgifterna för importen från Kina, när rapporten skrevs förra året, lämnades av medlemmar av Cérame-Unie. Vid en kontroll av dessa i comext visar det sig nu att många uppgifter inte är tillförlitliga, vilket betyder att den kinesiska importens procentuella andel av den totala importen till de tre ovanstående medlemsstaterna har minskat. Det måste dock betonas att den totala importen inte bara betyder import från tredje land utan också omfattar import från alla andra medlemsstater, och handeln med bordsartiklar av keramik inom EU är betydande. Konsumtionen i dessa länder under de tre nämnda åren har gått ned i jämförelse med tidigare år, och bordsartikelproducentema anser att konjunkturnedgången långt ifrån är över för deras produkter och att hotet från den kinesiska importen stadigt växer. D. Priser Genomsnittspriserna på importerat kinesiskt gods ligger långt under europeiska priser vad gäller både porslin och fajans. I tabellen nedan visas en jämförelse mellan genomsnittspriser som tas ut för importerade kinesiska varor och genomsnittspriset för motsvarande produkter tillverkade i gemenskapen. ecu/kg Källa: Medlemmar i Cérame- Unie 26 KN- nummer 6911 KN- nummer 6912 1991 1992 1993 1994 1995 Kina 1,21 1,06 1,11 1,04 1,10 EU Kina 5,65 0,96 5,55 1,04 4,15 1,08 5,34 1,19 3,39 1,10 EU 2,43 2,38 2,21 2,34 2,06 För de två specifika kvoterade produkterna ser en jämförelse mellan kinesiska priser och de genomsnittliga nivåerna inom EU under 1995 ut på följande sätt: ecu/kg Källa: comext KN-nummer 6911 10 KN-nummer 6912 00 1,06 TÖS 5,57 2A6 " Som framgår av ovanstående uppgifter har priserna på den kinesiska importen fortsatt att ligga ganska fast, medan förekomsten av kvoter kan ha begränsat volymen. De europeiska priserna har dock utsatts för mer och mer press, inte bara på grund av förekomsten av lågprisimport, i synnerhet från Sydöstasien och Central- och Östeuropa, utan också på grund av en betydande överkapacitet i produktionen i Europeiska unionen. E. Sysselsättningens utveckling Antalet anställda inom keramikindustrin har minskat stadigt de senaste åren, vilket framgår av nedanstående tabell. / tusental Totalt, hela keramikinudstrin* Bordsartikel- sektorn 1992 1993 320 293 105 103 Bordsartikel- sektorns andel i % av det totala antalet 32,8 1994 1995 281 279 81 75 28,8 26,9 * Inklusive grov keramik - eldfasta produkter, murstenar och takpannor. Uppgifterna från 1995 är uppskattade siffror. Uppgifterna för den totala sysselsättningen inom industrin kommer från Panorama of European Industry medan uppgifterna för bordsartikelsektorn är uppskattade siffror från Cérame-Unie. Cérame-Unie har också lämnat uppskattade siffror för utvecklingen i vissa av medlemsstater de senaste två åren: sysselsättningsnivåerna i bordsartikelsektorn Frankrike Tyskland Portugal Spanien Förenade kungariket Italien Nederländerna Österrike 4 005 24 725 12 278 656 22 085 6 060 640 994 3 894 21424 11 898 i. u. 22 000 i. u. i. u. 605 Det är inte lätt att fastställa i vilken utsträckning nedgången i sysselsättningen inom denna sektor är en direkt följd av den växande importen av kinesiska lågprisbordsartiklar, men det finns flera exempel på nedläggningar eller omlokaliseringar där förekomsten av lågprisimport har haft en betydande roll vid beslutsprocessen: 1. Tre anläggningar i Förenade kungariket har lagts ned de senaste åren och vid andra sker driften med reducerad kapacitet. 2. Royal Doulton (Förenade kungariket) har inlett bordsartikelproduktion i Indonesien för att kunna dra fördel av billigare arbetskostnader och bättre stå emot lågpriskonkurrens på sina europeiska marknader. 3. Villeroy & Boch (Tyskland) har flyttat delar av produktionen från sin anläggning i Mettlach i Tyskland, där personalkostnader och sociala avgifter utgör ca 35% av den totala kostnaden, till anläggningar i Frankrike och Ungern, där motsvarande siffror är 25 respektive 11%. Anledningen till detta beslut är uttryckligen att bättre kunna möta konkurrensen från lågprisimport. 28 En sådan flyttning kommer säkert att få allvarliga följder för staden, där ca 3 500 personer, av en befolkning på ca 8 000, är anställda vid Villeroy & Bochs anläggningar för produktion av golv- och väggplattor, sanitetsartiklar och bordsartiklar. Antalet anställda har redan minskat, från 5 500 för några år sedan, till alternativ sysselsättning. Dessutom ligger arbetslösheten i Saarland en bra bit över det nationella genomsnittet i Tyskland. i ett område där det finns få möjligheter OBS. Antalet anställda inom keramikindustrin sjönk med uppskattningsvis 12,7% mellan 1992 och 1995. Antalet anställda inom bordsartikelsektorn sjönk med uppskattningsvis 28,6% under samma period. som helhet F. Problem med förfalskningar Ett annat och växande problem för EU:s tillverkare av bordsartiklar när det gäller den kinesiska importen är att de kinesiska produkterna ofta är förfalskningar. Det är känt att kinesiska producenter sänder representanter till Europa där de kopierar europeisk formgivning, som sedan produceras i Kina och säljs i Europa till mycket lägre priser än de europeiska produkterna. Exempel har tidigare visats på kinesiska produkter som sålts på den europeiska marknaden och som praktiskt taget varit exakta kopior av EU-produkter (vid behov kan Cérame-Unie tillhandahålla bevis). G. Den kinesiska bordsartikelindustrin Man vet mycket lite om hur bordsartikelindustrin i Kina faktiskt är uppbyggd, men man vet att Kina exporterar ca 25% av landets totala produktion. År 1995 uppskattade en tysk tidskrift att den kinesiska produktionen av bordsartiklar uppgick till ca 6 miljarder enheter, till ett totalt värde det året av 3 miljarder DM, från ca 1 000 produktionsenheter med ca 260 000 arbetare. Så vitt det är känt finns det inga EU-producenter som är engagerade i tillverkning av keramiska bordsartiklar i Kina. Det förefaller i detta skede inte möjligt att det skulh finnas någon stor kinesisk marknad för deras artiklar. Det finns dock en ,aad för deras produkter i andra sydostasiatiska länder och produktion i Kina n kan visa sig bli attraktiv på längre sikt. H. Gemenskapsindustrins ståndpunkt Cérame-Unie, som företräder de stora europeiska keramikproducenterna, står fast vid att kvoteringen skall fortsätta. Denna ståndpunkt stöds av ett betydande antal av Europaparlamentets ledamöter (Ceramic Intergroup). I. Importörernas ståndpunkt FTA (som företräder importörer) är av den uppfattningen att effekten av kvoteringen inom keramik- och porslinssektorn, på grund av dämpad efterfrågan, är mindre dramatisk än i andra berörda sektorer. FTA hävdar dock fortfarande att alla kvantitativa restriktioner bör avskaffas. J. Slutsats Kina är fortfarande ett statshandelsland där troligtvis statliga företag ännu står för mer än hälften av industriproduktionen och där det finansiella systemet och växlingen av hårdvaluta fortfarande ligger i händerna på staten. Detta innebär att de kinesiska exportörerna kan fortsätta att sälja bordsartiklar på de europeiska marknaderna till priser som inte är kostnadsrelaterade, vilket även i fortsättningen skadar EU-marknaden. Denna situation förvärrar redan svåra omständigheter för en sektor som, vilket nämnts ovan, är starkt geografiskt koncentrerad och där efterfrågan sjunker och det råder viss överkapacitet. Med tanke på detta är sektorn för bordsartiklar fortfarande känslig på grund av den kinesiska importens stora volym, dess avsevärda störningspotential och det omfattande prisunderskridandet. 30 J> • f. :. ,|Älasvaro#c> v ,5 ** *•. j*. * : • -nummer 7013 (med undantag av nummer 7 0^ och 7018) 7èisr :-- -" A. Strukturen hos EU:s bordsglasindustri År 1995 svarade bordsglasindustrin i Europeiska unionen för 3,94% av all glasproduktion inom gemenskapen, vilket kan jämföras med tillverkningen av glasbehållare, som är den största undersektorn med 64,73% av produktionen, och planglas, som svarar för 25,46%. Av allt gemenskapens bordsglas tillverkas 95% i Frankrike, Tyskland, Italien och Förenade kungariket. Frankrike har en dominerande ställning och svarar för över hälften av gemenskapstillverkningen. Landets största producent, Verrerie Cristallerie d'Arqués, är världsledande, sysselsätter omkring 11 000 personer, producerar runt 5 miljoner artiklar och exporterar ungefär 75 % av sin produktion. Det finns flera stora producenter, som Scott (Tyskland), Bormioli Rocco (Italien) och Durobor (Belgien/Förenade kungariket), men majoriteten av producenterna är små och medelstora företag. Den huvudsakliga konkurrensen kommer från USA och Japan, dominerad av Corning respektive Asahi, även om konkurrensen från Fjärran Östern växer. Den totala produktionen 1995 uppgick till 944 351 ton, varav ca 60% utgjordes av dricksglas. Trots att detta motsvarade ca 3,94% av den totala glasproduktionen i ton räknat är dricksglasproduktionen mycket viktigare än vad denna andel antyder med hänsyn till dess potentiella försäljningspris, vilket kan vara mycket högt. Bordsglasindustrin på europeisk nivå företräds av European Domestic Glass (EDG) för kristallglas och glas framställt för hand och av Fédération européenne du Verre d'Emballage (FEVE) för maskinellt framställt glas, även om kontakterna med producenterna av den sistnämnda typen är begränsade. Båda två är i sin tur anslutna till Comité Permanent des Industries du Verre de la CE (CPIV). EDG har medlemmar i de flesta av medlemsstaterna, även om organisationen aldrig har lyckats upprätta några kontakter i Spanien och Portugal och det i Luxemburg inte finns någon produktion. Där den har medlemmar uppskattar man att den företräder ca 80% av industrin, dvs. ca 86 företag. Flertalet av dessa företag har en enda anläggning, men vissa har flera, ibland i flera medlemsstater, Saint-Gobain t. ex. (Frankrike/Tyskland). (Belgien/Förenade kungariket) Durobor och 31 Utvecklingen inom sektorn står i nära samband med förändringar i livsstil, disponibel inkomst och personlig smak. Andra faktorer som varit av betydelse de senaste åren är t. ex. ökad mekanisering, vilket medfört ett markant prisfall och breddat produktsortiment, nya distributionsformer, särskilt massdistribution, nya tekniska krav i samband med den snabba spridningen av diskmaskiner och mikrovågsugnar, konkurrens från metall, keramik och plast, särskilt i fråga om köksartiklar. B. Produktionens och den synliga konsumtionens utveckling Även om EDG uppskattar att organisationen företräder ca 80% av bordsglasproduktionen finns det ofta luckor i den tillgängliga statistiken - medlemmarna är ofta obenägna att lämna ut vad de anser vara kommersiellt känsliga uppgifter. Siffrorna för utvecklingen av den synliga konsumtionen de senaste åren är därför uppskattade uppgifter från CPIV som omfattar elva medlemsstater i EU (undantaget Spanien och, för att kunna göra en historisk jämförelse, de tre nyaste EU-medlemmarna). Även produktionssiffrorna avser elva medlemsstater i EU och kommer från CPIV. I fråga om bordsglasproduktionen sjönk siffrorna efter uppgången 1991 med 6% under både 1992 och 1993, men ökade igen 1994 (+6%), varefter de gick tillbaka med 2% år 1995. En stor del av den förbättring som märktes 1994 berodde på export, eftersom den synliga konsumtionen i EU fortsatte att minska. År 1995 steg den synliga konsumtionen igen med 1,5% medan exporten gick tillbaka med 2,6%. De senaste uppgifterna om produktions- och konsumtionsnivåerna inom EU ges nedan. Produktion EU-export EU-import Synlig konsumtion EU:s för- säljning på hemma- xm 1 032 000 358 074 121 509 795 435 / tonf om inte annat anges :• --'Af1 m :u > W*' 967 000 299 372 135 292 802 920 911000 301 979 149 851 758 872 iif 963 229 268 539 149 353 750 043 944 351 358 643 175 507 761 215 673 733 668 029 609 374 600 784 585 708 32 marknaden EU:s marknads andel Marknads andel för importen Direkt syssel sättning 84,7% 83,2% 80,3% 80,1% 77,0% 15,3% 16,8% 19,7% 19,9% 19,9% 15 428 15 366 15 212 15 000 15 000* Källor: Import/export: comext Produktion, sysselsättning och antalet företag: CPIV Marknadsandelen för importen är beräknad på grundval av den synliga konsumtionen. * Uppskattat Import- och exportutveckling C. i praktiken kan Mot bakgrund av att bordsglas och kristall är produkter som under normala marknadsförhållanden långa vägar är EU- producenterna mycket dynamiska på exportmarknaderna och deras närvaro på många av dem har en lång tradition. Exporten motsvarar i regel en tredjedel av alla produkter som framställs inom EU. Den huvudsakliga exporten sker i det översta skiktet av marknaden vad gäller kvalitet och formgivning. Produkter med högt förädlingsvärde utgör därför en viktig del av affärsverksamheten. transporteras År 1995 exporterade EU-producenterna mer än 38% av sin totala produktion, vilket är en stadig ökning sedan 1987, då producenterna exporterade ca 30% av sin produktion. Nedan följer en uppdelning av de huvudsakliga källorna för EU-importen av bordsglas 1995 (EUR 12) liksom de viktigaste mottagarländerna för EU:s export av bordsglas. Turkiet Polen Tjeckien Indonesien Slovenien Rumänien Kina 36 252 25 243 24 486 13 970 11005 8 420 6 822 21,71 15,12 14,67 8,37 "o\59 Tf)4 1^9 10 084 18 444 3 809 268 2518 268 669 3,07 5,62 1,16 0,37 "077" 0,08 ^20" 33 USA Summa, tredje land 6 186 166 960 3,71 100,00 75 865 328 299 23,11 100,00 Medan vissa producenter, t. ex. i Turkiet och Östeuropa, ökade sin totala importandel till EU halverades andelen från Kina 1995 från mer än 8% år 1994. Samtidigt har EU:s bordsglasproducenter ökat sin export till Kina från 179 ton 1994 till 668 ton 1995, vilket endast är 0,20% av EU:s hela export av bordsglas. De kinesiska producenterna har traditionellt haft en lång närvaro på EU- marknaden för bordsglas, med en period, mellan 1990 och 1993, av ett ökande antal ton som infördes till låga priser, men därefter en stadig nedgång från och med 1994. Dessutom utgörs den avgjort största andelen (nästan 100%) av all bordsglasimport från Kina av enkla basprodukter, dvs. inte glaskeramiska produkter eller blykristallglas, varav merparten är maskinellt framställda. Det är alltså basvaror av enklaste kvalitet i det lägsta sortimentet. D. Priser Det som oroar EU:s bordsglassektor mest är de kinesiska exportörernas låga priser, som inte tycks vara baserade på kostnader utan på det kinesiska behovet av utländsk valuta. Det kan i det fallet inte anses råda normala marknadsvillkor eftersom Kina fortfarande i huvudsak är ett statshandelsland. Det är för övrigt mycket svårt att få detaljerade prisuppgifter i fråga om den kinesiska importen. Det finns två uppenbara statistikkällor: industri- och comext- statistik. När en kund köper bordsglas framgår inte dess ursprung lika omedelbart för slutkunden, om det gör det över huvudtaget, som det gör när det rör sig om keramiska bordsartiklar. Företrädarna för industrin har därför gjort flertaliga försök att få prislistor från dem som importerar kinesiska varor, men utan att ha lyckats. De handelsföretag som man försökt med har vägrat att lämna ut några priser. Som redan sagts är de priser man fått fram genom enkel beräkning på grundval av comext-statistik otillförlitliga eftersom de kinesiska försäljningspriserna i EU för KN-nummer 7013 i dess helhet för 1995 var högre än de försäljningspriser de europeiska producenterna kunde uppnå i andra medlemsstater. Det hävdas att det inte är sannolikt att de kinesiska försäljningspriserna är högre än EU-priserna av följande orsaker: 34 - Merparten av de glasprodukter som importeras från Kina (97%) är maskinellt framställda basvaror från det lägsta produktsortimentet som betingar lägre priser än produkter med högre förädlingsvärde. - Det genomsnittliga europeiska priset omfattar hela sortimentet i kapitel 7013, inklusive produkter med högre förädlingsvärde, t. ex. glas av kristall eller med gravyr, som betingar ett högre försäljningspris. Genomsnittspriset kan därför väntas vara högre än genomsnittspriset för vanliga glasvaror i det lägsta sortimentet. Slutsatsen är därför att EU:s priser och de kinesiska priserna på bordsglas inte är jämförbara eftersom de tillgängliga uppgifterna inte är tillförlitliga och de respektive produkterna inte konkurrerar med varandra. E. Sysselsättningens utveckling Under perioden 1980-1994, då den totala glasproduktionen ökade med 34 %, minskade antalet anställda med 30 %. Mycket av detta kan tillskrivas glastillverkarnas omstruktureringsinsatser de senaste åren, även om detta inte är mätbart. Bordsglassektorn är mycket arbetsintensiv och det förefaller därför troligt att en begränsad nedgång i sysselsättningen åtminstone delvis kan anses bero på den växande billiga importen. Det finns inga siffror som visar sysselsättningen per medlemsstat eller undersektor. De enda siffrorna där det finns en uppdelning per medlemsstat omfattar den totala glasproduktionen för alla glasprodukter. Under de fem senaste åren har utvecklingen av sysselsättningen i EU och i de fyra viktigaste bordsartikelproducerande länderna (total produktion, alla glasprodukter) sett ut på följande sätt: År EUR 12 Tyskland Frankrike Förenade Italien 1991 1992 1993 1994 1995 223 464 219 458 221611 208 770* i. u. 71736 69 737 74 000 69 000 i. u. 37 309 36 601 35 283 34 330 i. u. * Uppskattade siffror kunga riket 45 094 44 904 46 817 38 713 i. u. 21500* 21000* 19 500* 20 000 i. u. 35 Siffror avseende endast bordsglasvaror finns endast tillgängliga på EU-basis. Den senaste utvecklingen är som följer: 1991 1992 1993 1994 - - - - 15 428 15 366 15 212 15 000 -1,1% -0,4% -1,0% -1,4% Det finns inga uppgifter för 1995, men man förmodar att förändringen i förhållande till 1994 års totala sysselsättningsnivå var mycket liten. Beträffande de största bordsglasproducerande länderna, Frankrike, Tyskland och Förenade kungariket, är detaljerade uppgifter mycket knapphändiga, men det förefaller som om sysselsättningsläget, efter en period av minskad sysselsättning mellan 1989 och 1994 på grund av strukturanpassning, har stabiliserats inom bordsartikelsektorn. F. Gemenskapsindustrins ståndpunkt De producenter som företräds av CPIV anser att kvoten bör behållas eftersom ytterligare billig import skulle innebära ytterligare förlust av marknadsandelar, minskad omsättning och, i slutändan, minskad produktionskapacitet och därav följande förlust av arbetstillfällen. G. Importörernas ståndpunkt FTA är av den uppfattningen att effekten av kvoteringen inom glasvarusektom, på grund av dämpad efterfrågan, är mindre dramatisk än i andra berörda sektorer. FTA hävdar dock fortfarande att alla kvantitativa restriktioner bör avskaffas. H. Slutsats De kinesiska producenternas ökande exportkapacitet i fråga om lågprisprodukter till EU förblir ett bekymmer för glasvarusektom, som fortfarande är känslig för denna import. tanke på den kinesiska glasvaruimportens Med låga och minskande marknadsandel och volym i EU förefaller det inte fullt motiverat att behålla en kvantitativ restriktion. 36 4 , 1 , 9 5A A. Situationen for gemenskapens leksaksindustri 1. Industrins struktur Det har inte uppstått några större strukturella förändringar i jämförelse med den första rapporten. Med nedläggningen av fler produktionsenheter sjönk antalet företag med ca 1%. 2. Gemenskapsproduktion Samtidigt som gemenskapskonsumtionen ökade med 3% under 1995 gick leksaksproduktionen i EU upp med 5%, vilket gjorde det möjligt för producenterna att bibehålla sin marknadsandel i EU på ca 31 % vid en tidpunkt när importen stagnerade. Exporten från gemenskapens leksaksproducenter sjönk dock med mer än 10%. Helhetsbilden för produkter enligt KN-nummer 9501 - 9505 är följande: I tusental ecu 1992 1993 1994 1995(x) 3 110412 961 588 4 954 520 1 979 575 7 103 344 60,7% 3 033 146 1 076 856 4 828 483 2 196 957 6 784 773 71,2% 2 879 777 1 220 209 4 326 595 2 069 550 5 986 163 72,2% 2 966 170 1071486 4 230 665 2 109 307 6 126 350 69,1% 27,9% 32,4% 34,6% 34,4% Produktion Export Import varav från Kina Synlilg konsumtion MflrifiiiKlwntlH föi- importen Marknadsandel för importen från Kina (x) EUR 12 3. Sysselsättning Mot denna bakgrund avtog nedgången i antalet arbetstillfällen, med en minskning på ca 1% av arbetskraften mellan 1993 och 1994. 37 Antal anställda 1990 1991 1992 1993 1994 Direkt anställda 71065 68 336 65 012 61906 61300 Pågående omstruktureringsåtgärder Jämsides med konsoliderades industrin ytterligare. insatserna för förbättring av produktionsanläggningarna B. Känslighet för kinesisk import 1- Importens utveckling Den totala importen av leksaker från länder utanför EU sjönk med 2,2% medan importen från Kina steg med 1,9%. Icke kvoterade leksaker från Kina, som motsvarade 76% av den totala importen, ökade dock med 27%, medan leksaker belagda med kvoter minskade med 37%. I tusental ecu 1992 1993 1994 1995(x) Kvoterade leksaker under 1994 991 965 1 153 117 814 519 509 465 9503 41 9503 49 9503 90 260 117 302 919 247 764 171 348 110 648 171 334 88 686 42 680 621 200 678 864 478 069 295 436 Ej kvoterade leksaker 987 610 1 043 840 1255 031 1 599 842 Totalt 1 979 575 2 196 957 2 069 550 2 109 307 (x) EUR 12 En jämförelse mellan kvotbelagd och icke-kvotbelagd import visar tydligt hur väl de kinesiska producenterna har lyckats öka sin export till gemenskapen. Utan kvantitativa restriktioner har importen fortsatt att öka mycket kraftigt, med 27%, mellan 1994 och 1995. Importpriser Jämfört med 1994 var de kinesiska leksakerna enligt KN-nummer 9503 41 och 9503 49 billigare 1995 än motsvarande leksaker från andra leverantörer i EU. För ' 38 KN-nummer 9503 90 var priserna från alla de huvudsakliga leverantörerna ganska lika. Siffrorna nedan visar att kineserna underskrider gemenskapens exportpriser, även om det inte finns några uppgifter för priset fritt fabrik på gemenskapsprodukterna. 39 Genomsnittspriser på import från Kina och export från gemenskapen (ecu/ton) Produkt 1992 1993 1994 1995 9503 41 9503 49 9503 90 EU 14 179 13 137 13 400 12 963 Kina 7 737 7 831 7 314 6 249 EU 9 172 9 736 9 420 9 137 Kina 5 944 6013 6 106 5 983 EU 7 724 7 248 7 009 6 199 Kina 5 116 4 812 4 926 4911 Priset på import från Kina sjönk igen 1995, med 15% för leksaker enligt KN- nummer 9503 41. Ett annat problem som gemenskapens producenter fortfarande tampas med är förfalskningar. Kineserna tycks inte ha gjort mycket för att få ett slut på denna företeelse och det verkar ta lång tid att få fram ett sätt att lösa problemet. C. Gemenskapsindustrins och importörernas ståndpunkt Toys Manufacturers of Europe (importörer) och Fédération Européenne des industries du Jouet (producenter), som företräder nästan hela den europeiska leksaksindustrin, har nyligen föreslagit att importen av komponenter till kvoterade leksaker skall libéraliseras. De tror att detta skulle vara ett sätt att stimulera den sysselsättning i olika EU-länder som är baserad på lokal montering och andra förädlingsprocesser. Det bör dock observeras att avsikten med leksaksindustrins förslag är att särskilt undanta från kvoteringen endast "komponenter till leksaker som är avsedda att genomgå ytterligare industriell förädling (. ) och som inte skall säljas som separata artiklar till slutkunder". Kommissionen tror att en sådan definition skulle medföra förvaltningssvårigheter för de nationella tullmyndigheterna på grund av att tolkningarna skulle kunna bli olika och föreslår därför att "komponenter till leksaker" utan vidare specificering undantas från kvoteringen. D. Slutsats 40 Leksakssektorn förblir känslig på grund av volymen på den kinesiska importen både i absoluta och relativa tal, de låga priserna och de kinesiska producenternas exportpotential. Förbättringar av kvotsystemet skulle förmodligen medföra ytterligare inbrytning för denna import, vilket skulle göra fortsatt reglering än mer nödvändig. m. Slutsatser På grundval av den information kommissionen samlat in drar den följande slutsatser: 1. De sektorer som omfattas av kvantitativa restriktioner har gjort ansträngningar som gett resultat vad beträffar omstrukturering av produktionen och förbättring av de kvotbelagda produkternas kvalitet. Även om de europeiska producenterna fortsätter med sina ansträngningar är de berörda sektorerna dock fortfarande känsliga. — Som helhet är situationen besvärlig: Alla sektorerna har i varierande grad drabbats av stagnerad produktion, sjunkande försäljning och export, företagsnedläggningar och friställanden. — Till största delen gäller detta arbetsintensiva, fragmenterade industrier som är särskilt sårbara för konkurrensen från låglöneländer och redan har förlorat en stor del av gemenskapsmarknaden till dessa. — De flesta av dessa sektorer är engagerade i omstruktureringsprocesser, som verkar lovande men är kostsamma och svåra, och som skulle omintetgöras av en kraftig ökning av lågprisimport. — Vissa av sektorerna har redan omlokaliserat en del av sin produktion, planerar att göra det eller har en del underleverantörer i lågkostnadsländer för att minska sina kostnader och på så sätt kunna konkurrera med dessa länder. 2. Det hot som den kinesiska konkurrensen utgör för dessa sektorer kvarstår: — Kina har en enorm och ständigt ökande kapacitet för produktion och export inom de sektorer som omfattas av kvantitativa restriktioner och de kinesiska exportörerna skulle, i avsaknad av dessa restriktioner, på mycket kort tid kunna erbjuda enorma mängder varor på gemenskapsmarknaden. — Importen från Kina hade redan övertagit en stor del av marknaden, eller var på väg att göra det, när de kvantitativa restriktionerna på gemenskapsnivå infördes. 41 — Priserna på importerade produkter från Kina ligger långt under priserna på jämförbara gemenskapsprodukter. De ligger också mycket lägre än priserna på importen från andra länder som exporterar till gemenskapen. Detta prisunderskridande är av sådan omfattning att det skulle göra det möjligt för de kinesiska producenterna att orsaka störningar på gemenskapsmarknaden. — Ofta förekommande förfalskning beträffande vissa produkter snedvrider konkurrensförhållandena ytterligare. till — En annan faktor är särdragen hos det kinesiska ekonomiska systemet. Kina har de senaste åren strävat efter att libéralisera sitt handelssystem och öppna sin ekonomi för omvärlden. Även om dessa åtgärder innebär betydande framsteg är de fortfarande klart otillräckliga för att anpassa det kinesiska handelssystemet internationellt accepterade regler. De kinesiska myndigheterna har fortfarande ett starkt inflytande på driften av den kinesiska industrin: t. ex. priser som på konstgjord väg hålls låga och inte på ett realistiskt sätt avspeglar produktionskostnaderna för de berörda produkterna och exportstrategier som påverkas av hänsyn som inte är rent kommersiella. På importsidan har Kina fortfarande höga tullar på många konsumentvaror, men de restriktioner som utgör de största hindren härstammar licenskrav, restriktioner mot utländsk valuta och tekniska hinder. Produkter får endast importeras av sammanslutningar för utrikeshandel som godkänts och huvudsakligen kontrolleras av den centrala regeringen. icke-tullrelaterade hinder som kvoter, från Det finns alltså skäl att anta att ett avskaffande av de kvantitativa restriktionerna skulle leda till en ny kraftig ökning av import från Kina och därmed till en ny farlig försvagning av den berörda gemenskapsindustrins ställning på marknaden, med undantag av glasvaror, för vilka en sådan följd är mindre trolig. Mot bakgrund av det föregående anser kommissionen att de grunder på vilka rådet beslutade att införa de kvantitativa restriktioner som denna rapport behandlar, med undantag för glasvaror, kvarstår i sin helhet. 42 KAPITEL 3 GENOMFÖRANDE AV ÖVERVAKNINGSÅTGÄRDER OCH LÄMPLIGHETEN I ATT BEHÅLLA SÅDANA ÅTGÄRDER I. Syftet med övervakningsåtgärderna Rådet har infört dessa åtgärder för att närmare kunna följa utvecklingen av importen av en rad produkter vars utveckling varit oroande men inte utgjort en direkt fara för gemenskapsindustrin. II. Genomförande Gemenskapens förhandsövervakning genomförs genom ett system med avgiftsfria licenser som automatiskt utfärdas för alla begärda kvantiteter inom 5 arbetsdagar från det att begäran lämnats in av en importör i gemenskapen. I och med att ett enhetligt och förenklat dokument för gemenskapsövervakning för infördes genom förordning (EG) nr 519/94 minskades formaliteterna importörerna och medlemsstaterna till ett minimum vid import av de produkter som omfattas av övervakning. Till följd av slutsatserna i kommissionens första rapport beslutade rådet i april 1996 genom sin förordning (EG) nr 752/96 att utesluta en rad produkter som år 1994 importerades i obetydliga mängder eller i mindre omfattning än 1993 från förteckningen av varor som omfattas av gemenskapsövervakning, att införa vissa produkter för vilka kvoterna avskaffats (handskar och bilradioapparater kombinerade med kassettbandspelare) i förteckningen av varor som omfattas av gemenskapens förhandsövervakning. - Tyvärr är det många medlemsstater som trots upprepade uppmaningar inte lämnar de upplysningar de förväntats lämna om utfärdandet av kontrolldokument eller endast lämnar ofullständiga upplysningar eller lämnar dem för sent (utom i fråga om skor), vilket medför att en stor del av nyttan med övervakningen går förlorad. 43 III. Utvecklingen av import av produkter som omfattas av övervakning Nedanstående tabell återger 1995 års import, i tusental ecu, av de produkter som omfattas av övervakningen, med undantag av skor, och jämför dem med importen år 1994. KN-nr Varuslag 1994 1995 2 408 1083 1716 28 380 38 101 9 736 7815 5 034 41578 15 748 4 764 4 992 94 126 3 485 0 63 696 1661 33 687 5 201 2318 14 476 5 068 15 174 12 267 1897 1307 3 463 21313 48 402 7 786 7 773 9 927 67 210 19711 5513 4 041 75 303 3 223 0 35 174 2001 50 884 6 163 2 592 20 235 7 037 17 895 15 857 190190 90 2827 1000 2905 49 90 2918 1400 294130 00 294140 00 3204 13 00 3204 15 00 3604 3905 20 00* 4203 29 91 4203 29 99 6913 10 7004 90 7901 12 8527 21 8712 00 9503 30 9503 60 9504 40 9603 29 9603 30 9603 40 9603 90 Livsmedelsberedningar Ammoniumklorid Andra polyoler Citronsyra Tetracykliner och tetracyklinderivat Kloramfenikol Basiska färgämnen. Kypfärgämnen. Pyrotekniska artiklar Polyvinylalkohol Handskar Handskar Prydnadsföremål av porslin Annat planglas Olegerad zink. Bilradioapparater Cyklar Byggsatser Pussel Spelkort Kvastar, viskor och borstar Kvastar, viskor och borstar Kvastar, viskor och borstar Kvastar, viskor och borstar Källa: Eurostat »Tidigare3905 3000 4 4 /V ; Import från Kina/ tredje land (1995) 5,48% 77,78% 31,48% 56,03% 58,18% 89,48% 27,84% 17,59% 77,50% 18,69% 22,45% 12,13% 68,22% 8,92% 0% 4,93% 0,42% 20,48% 31,82% 24,73% 41,94% 24,22% 67,27% 28,58% Vad gäller importen av skor gör Eurostat-statistiken inte någon skillnad mellan skor som omfattas av övervakningen och skor som inte gör det, så kommissionen kan endast hänvisa till de kontrolldokument som utfärdades 1995: ex 6402 99 ex 6403 91 och 99 ex 6404 11 Summa 1517 290 par 10 331 353 par 4 466 577 par 35 781 669 par* (*) 1. Inbegripet 19 466 449parför Italien, vilkas fördelning mellan kategorierna är okänd. 2. Tyskland har inte lämnat några uppgifter från slutet av juli 1995 till och med december 1995. IV. Bör övervakningsåtgärderna behållas? Dessa siffror visar på en betydande ökning av importen för en rad produkter. I fråga om dessa produkter anser kommissionen att det är nödvändigt att bibehålla förhandsövervakningen. Vad gäller en rad andra produkter (KN-nummer 1901 90 90, 7004 90, 7901 12, 8527 21) som importeras i obetydliga mängder eller i mindre omfattning än 1994 anser kommissionen att det längre är nödvändigt att bibehålla övervakningsåtgärderna och föreslår därför, för att lätta den administrativa bördan både för de nationella förvaltningarna och importörerna, att dessa produkter skall undantas från listan över produkter som omfattas av sådana åtgärder. inte 46 KAPITEL 4 KOMMISSIONENS SLUTSATSER OCH FÖRSLAG Med stöd av vad som anförs ovan anser kommissionen att det system med kvantitativa restriktioner och övervakningsåtgärder som införs genom förordning (EG) nr 519/94 bör bibehållas, dock med följande ändringar: 1. Kvantitativa restriktioner Avskaffande av kvoten på bordsglas (KN-nummer 7013). - Uteslutande av "komponenter till leksaker" från kvoten för leksaker. 2. Övervakningssåtgärder Att övervakningen avskaffas i fråga om produkter enligt KN-nummer 1901 90 90, 7004 90, 7901 12 och 8527 21 och inkludera bordsglas (KN-nummer 7013) bland de produkter som omfattas av övervakningen. 47 ISSN 1024-4506 KOM(97) 11 slutlig DOKUMENT SV 11 02 Katalognummer : CB-CO-97-007-SV-C ISBN 92-78-14993-4 Byrån för Europeiska gemenskapernas officiella publikationer L-2985 Luxemburg %

Beslut om rekonstruktionsåtgärder rörande Commercial Value Insurance A.Α.Ε. (Offentliggörande i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/17/EG av den 19 mars 2001 om rekonstruktion och likvidation av försäkringsföretag)

2010-04-01

http://publications.europa.eu/resource/cellar/6d5b5a37-1552-40cb-b7b2-9a7582852897

swe

C_2010087SV. 01001301. xml 1. 4. 2010    SV Europeiska unionens officiella tidning C 87/13 Beslut om rekonstruktionsåtgärder rörande Commercial Value Insurance A. Α. Ε. (Offentliggörande i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/17/EG av den 19 mars 2001 om rekonstruktion och likvidation av försäkringsföretag) 2010/C 87/06 Försäkringsbolag Commercial Value Α. Α. Ε. Vasilissis Sofias 60 and Papadiamandopoulou 115 28 Athens GREECE Beslutsdatum, datum för ikraftträdande och beslutets ändamål Beslut 174/2 av den 4 februari 2010 från styrelsen för tillsynsrådet för privata försäkringsordningar (EPEIA) om ”Commercial Value Α. Α. Ε. ” rörande upphörandet av detta bolags hela försäkringsverksamhet i Grekland och utlandet. Ikraftträdande: 4. 2. 2010 Behöriga myndigheter Tillsynsrådet för privata försäkringsordningar (EPEIA) Ipatias 5 105 57 Athens GREECE Tillsynsmyndighet Tillsynsrådet för privata försäkringsordningar (EPEIA) Ipatias 5 105 57 Athens GREECE Utsedd förvaltare (namn, adress och kontaktuppgifter eller uppgifter om juridisk persons företrädare) Tillämplig lag Grekisk lag enligt artikel 9 i dekret 400/1970

Kommissionens förordning (EG) nr 48/2009 av den 21 januari 2009 om fastställande av schablonvärden vid import för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker

2009-01-21

http://publications.europa.eu/resource/cellar/e2f5db45-f0cd-46a1-94c4-333bf687282b

swe

L 17/8 SV Europeiska unionens officiella tidning 22. 1. 2009 KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 48/2009 av den 21 januari 2009 om fastställande av schablonvärden vid import för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING av följande skäl: med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1234/2007 av den 22 oktober 2007 om upprättande av en gemensam organisa­ tion av jordbruksmarknaderna och om särskilda bestämmelser för vissa jordbruksprodukter (”enda förordningen om de gemen­ samma organisationerna av marknaden”) (1), av beaktande med (EG) nr kommissionens 1580/2007 av den 21 december 2007 om tillämpningsföre­ skrifter (EG) nr 2201/96 och (EG) nr 1182/2007 avseende sektorn för frukt och grönsaker (2), särskilt artikel 138. 1, och rådets förordningar (EG) nr 2200/96, förordning för förordning (EG) nr 1580/2007 anges som tillämpning av I resultaten av de multilaterala förhandlingarna i Uruguayrundan kriterierna för kommissionens fastställande av schablonvärdena vid import från tredje land för de produkter och de perioder som anges i bilaga XV, del A till den förordningen. HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE. Artikel 1 De schablonvärden vid import som avses i artikel 138 i förord­ ning (EG) nr 1580/2007 ska fastställas i bilagan till den här förordningen. Denna förordning träder i kraft den 22 januari 2009. Artikel 2 Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater. Utfärdad i Bryssel den 21 januari 2009. På kommissionens vägnar Jean-Luc DEMARTY Generaldirektör för jordbruk och landsbygdsutveckling (1) EUT L 299, 16. 11. 2007, s. 1. (2) EUT L 350, 31. 12. 2007, s. 1. 22. 1. 2009 SV Europeiska unionens officiella tidning L 17/9 Fastställande av schablonvärden vid import för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker BILAGA KN-nr 0702 00 00 0707 00 05 0709 90 70 0805 10 20 0805 20 10 0805 20 30, 0805 20 50, 0805 20 70, 0805 20 90 0805 50 10 0808 10 80 0808 20 50 Kod för tredjeland (1) Schablonvärde vid import (EUR/100 kg) IL JO MA TN TR ZZ JO MA TR ZZ MA TR ZZ EG IL MA TN TR ZZ MA ZZ CN EG IL JM PK TR ZZ EG MA TR ZZ CN MK TR US ZZ CN KR TR US ZZ 138,6 75,8 44,4 134,4 99,6 98,6 155,5 116,0 132,3 134,6 164,3 98,4 131,4 56,8 49,6 64,1 61,5 62,6 58,9 91,6 91,6 63,5 88,6 68,2 93,4 46,6 77,2 72,9 52,5 67,1 63,2 60,9 79,9 32,6 67,5 104,9 71,2 66,8 148,7 97,0 118,2 107,7 (1) Landsbeteckningar som fastställs i kommissionens förordning (EG) nr 1833/2006 (EUT L 354, 14. 12. 2006, s. 19). Koden ”ZZ” betecknar ”övrigt ursprung”

2001/40/EG: Kommissionens beslut av den 22 december 2000 om ändring av beslut 97/296/EG om upprättande av en förteckning över de tredje länder från vilka import av fiskeprodukter för livsmedel är tillåten (Text av betydelse för EES) [delgivet med nr K(2000) 4086]

2000-12-22

http://publications.europa.eu/resource/cellar/4fcf04a2-9712-4598-97cf-ab8b9d11d665

swe

13. 1. 2001 SV Europeiska gemenskapernas officiella tidning L 10/75 KOMMISSIONENS BESLUT av den 22 december 2000 om ändring av beslut 97/296/EG om upprättande av en förteckning över de tredje länder från vilka import av fiskeprodukter för livsmedel är tillåten [delgivet med nr K(2000) 4086] (Text av betydelse för EES) (2001/40/EG) EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR FATTAT DETTA BESLUT med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, och därför skall det landet strykas från förteckningen i bilagan. (4) De åtgärder som föreskrivs i detta beslut är förenliga med yttrandet från Ständiga veterinärkommittén. HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE. Artikel 1 Bilagan till detta beslut 97/296/EG. skall ersätta bilagan till beslut Artikel 2 Detta beslut träder i kraft den sextionde dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska gemenskapernas officiella tidning. Detta beslut riktar sig till medlemsstaterna. Artikel 3 Utfärdat i Bryssel den 22 december 2000. På kommissionens vägnar David BYRNE Ledamot av kommissionen med beaktande av rådets beslut 95/408/EG av den 22 juni 1995 om villkor för upprättande, under en övergångsperiod, av provisoriska förteckningar över anläggningar i tredje land, från vilka medlemsstaterna får importera vissa produkter av anima- liskt tvåskaliga mollusker (1), ändrat genom beslut 98/603/EG (2), särskilt artikel 2. 2 i detta, och fiskprodukter ursprung, levande senast och av följande skäl: (1) (2) (3) I kommissionens beslut 97/296/EG (3), senast ändrat genom beslut 2000/674/EG (4), förtecknas de länder och områden från vilka import av fiskeprodukter för livs- medel är tillåten. I del I i bilagan förtecknas namnen på de länder och områden som omfattas av ett särskilt beslut och i del II förtecknas de som uppfyller villkoren i artikel 2. 2 i beslut 95/408/EG. I kommissionens beslut 2001/36/EG (5) och 2001/ 39/EG (6) fastställs särskilda importvillkor för fiske- och vattenbruksprodukter med ursprung i Jamaica respektive Tjeckien. Jamaica och Tjeckien bör därför införas i del I i förteckningen i bilagan. Med tanke på hur allvarliga brister som konstaterades vid kontrollbesöket i Saint Vincent och Grenadinerna bör import av fiskeprodukter från detta land inte tillåtas, (1) EGT L 243, 11. 10. 1995, s. 17. (2) EGT L 289, 28. 10. 1998, s. 36. (3) EGT L 122, 14. 5. 1997, s. 21. (4) EGT L 280, 4. 11. 2000, s. 59. (5) Se sidan 59 i detta nummer av EGT. (6) Se sidan 68 i detta nummer av EGT. L 10/76 SV Europeiska gemenskapernas officiella tidning 13. 1. 2001 BILAGA FÖRTECKNING ÖVER LÄNDER OCH OMRÅDEN FRÅN VILKA IMPORT AV FISKEPRODUKTER I ALLA FORMER OCH AVSEDDA SOM LIVSMEDEL ÄR TILLÅTEN I. Länder och områden som omfattas av ett särskilt beslut på grundval av rådets direktiv 91/493/EEG AL – ALBANIEN AR – ARGENTINA AU – AUSTRALIEN BD – BANGLADESH BR – BRASILIEN CA – KANADA CI – ELFENBENSKUSTEN CL – CHILE CN – KINA CO – COLOMBIA CU – KUBA CZ – TJECKIEN EC – ECUADOR EE – ESTLAND FK– FALKLANDSÖARNA FO – FÄRÖARNA GH – GHANA GM – GAMBIA GT – GUATEMALA ID – INDONESIEN IN – INDIEN IR – IRAN JM – JAMAICA JP – JAPAN KR – SYDKOREA LT – LITAUEN LV – LETTLAND MA – MAROCKO MG – MADAGASKAR MR – MAURETANIEN MU – MAURITIUS MV – MALDIVERNA MX – MEXIKO MY – MALAYSIA NA – NAMIBIA NG – NIGERIA NZ– NYA ZEELAND OM – OMAN PA – PANAMA PE – PERU PH – FILIPPINERNA PK – PAKISTAN PL – POLEN RU – RYSSLAND SC – SEYCHELLERNA SG – SINGAPORE SN – SENEGAL TH – THAILAND TN – TUNISIEN TW – TAIWAN TZ – TANZANIA UY – URUGUAY VE – VENEZUELA VN – VIETNAM YE – YEMEN ZA – SYDAFRIKA II. Länder och områden som uppfyller villkoren i artikel 2. 2 i rådets beslut 95/408/EG AG – ANTIGUA OCH BARBUDA (1) AN – NEDERLÄNDSKA ANTILLERNA AO – ANGOLA AZ – AZERBAJDZJAN (2) BJ – BENIN BS – BAHAMAS BY – VITRYSSLAND BZ – BELIZE CH – SCHWEIZ CM – KAMERUN CR – COSTA RICA CY – CYPERN DZ – ALGERIET ER – ERITREA FJ – FIJI GA – GABON GD – GRENADA GL – GRÖNLAND GN – GUINEA HK – HONGKONG HN – HONDURAS HR – KROATIEN HU – UNGERN (3) IL – ISRAEL (1) Godkänd endast för import av färsk fisk. (2) Godkänd endast för import av kaviar. (3) Godkänd endast för import av levande djur avsedda att konsumeras direkt. 13. 1. 2001 SV Europeiska gemenskapernas officiella tidning L 10/77 KE – KENYA LK – SRI LANKA MM – MYANMAR MT – MALTA MZ – MOÇAMBIQUE NC – NYA KALEDONIEN NI – NICARAGUA PF – FRANSKA POLYNESIEN PG – PAPUA NYA GUINEA RO – RUMÄNIEN SB – SALOMONÖARNA SH – SAINT HELENA SI – SLOVENIEN SR – SURINAM TG – TOGO TR – TURKIET UG – UGANDA US – FÖRENTA STATERNA PM – SAINT PIERRE OCH MIQUELON ZW – ZIMBABWE

MEDDELELSE FRA KOMMISSIONEN TIL EUROPA-PARLAMENTET i henhold til artikel 294, stk. 6, i traktaten om Den Europæiske Unions funktionsmåde vedrørende Rådets holdning til vedtagelse af Europa-Parlamentets og Rådets forordning om ophævelse af Rådets forordning (EØF) nr. 1192/69 om fælles regler for normaliseringen af jernbaneselskabernes regnskaber

2016-10-24

http://publications.europa.eu/resource/cellar/c0d7a624-99d9-11e6-9bca-01aa75ed71a1

dan

DA DA EUROPA-KOMMISSIONEN Bruxelles, den 24. 10. 2016 COM(2016) 688 final 2013/0013 (COD) MEDDELELSE FRA KOMMISSIONEN TIL EUROPA-PARLAMENTET i henhold til artikel 294, stk. 6, i traktaten om Den Europæiske Unions funktionsmåde vedrørende Rådets holdning til vedtagelse af Europa-Parlamentets og Rådets forordning om ophævelse af Rådets forordning (EØF) nr. 1192/69 om fælles regler for normaliseringen af jernbaneselskabernes regnskaber (EØS-relevant tekst) 2013/0013 (COD) MEDDELELSE FRA KOMMISSIONEN TIL EUROPA-PARLAMENTET i henhold til artikel 294, stk. 6, i traktaten om Den Europæiske Unions funktionsmåde vedrørende Rådets holdning til vedtagelse af Europa-Parlamentets og Rådets forordning om ophævelse af Rådets forordning (EØF) nr. 1192/69 om fælles regler for normaliseringen af jernbaneselskabernes regnskaber (EØS-relevant tekst) 1. BAGGRUND Den 30. januar 2013 vedtog Kommissionen en omfattende pakke bestående af seks lovforslag, der har til formål at levere bedre kvalitet og et større udvalg af jernbanetjenester i Europa. Det er nødvendigt at forbedre tjenesternes kvalitet og effektivitet for at gøre jernbanetransport til en mere attraktiv valgmulighed for passagererne og for at tilskynde til trafikoverflytning. Vi kan få mere for pengene og opnå en højere grad af bæredygtighed for knappe offentlige midler. Pakken har ligeledes til formål at tilskynde til innovation af EU’s jernbaner med henblik på at opfylde forbrugernes forventninger. Dette foregår på tre forskellige indbyrdes forbundne måder: (1) (2) (3) ved at åbne de hjemlige passagermarkeder for konkurrence og gøre det obligatorisk at sende kontrakter om offentlig trafikbetjening i udbud ved at styrke infrastrukturforvalternes uafhængighed, så de kan kontrollere alle jernbanenettets kernefunktioner, og ved at sikre rimelig adgang for alle til jernbanetransport Ved at styrke EU-jernebaneagenturets rolle som ”kvikskranke” for udstedelse af køretøjstilladelser, der gælder i hele EU, med henblik på markedsføring og sikkerhedscertifikater, der også gælder i hele EU, til operatørerne. Forslaget sendt – (COM(2013) 26 final – 2013/0013 COD): blev til Europa-Parlamentet og Rådet den 31. januar 2013 Udtalelse afgivet af Det Europæiske Økonomiske og Sociale Udvalg: den 11. juli 2013 Udtalelse afgivet af Regionsudvalget: den 8. oktober 2013 Europa-Parlamentets førstebehandlingsholdning vedtaget: den 26. februar 2014 DA 2 DA Rådets holdning vedtaget: den 17. oktober 2016 2. FORMÅLET MED KOMMISSIONENS FORSLAG Det generelle formål med Kommissionens forslag om ophævelse af Rådets forordning (EØF) nr. 1192/69 om fælles regler for normaliseringen af jernbaneselskabernes regnskaber er at udrydde inkonsekvensen i EU’s retsorden og bidrage til forenklingen ved i overensstemmelse med Kommissionens REFIT-mål at ophæve en retsakt, der er blevet forældet. Forordning (EØF) nr. 1192/69 hænger ikke sammen med og er uforenelig med de gældende lovforanstaltninger af en række årsager:     jernbanevirksomheder skal drives efter de principper, som gælder for Da kommercielle virksomheder, kan ingen statslig kompensation for forsikringer, pensioner eller andre driftsudgifter tillades (undtagen som kompensation for varetagelse af offentlig tjeneste). Dette princip er ikke alene fastsat i henhold til traktatens statsstøtteregler, men er mere specifikt fastsat i retningslinjerne for statsstøtte til jernbaneselskaber (2008/C 184/07). Listen over specificerede jernbanevirksomheder, som er berettigede til kompensation efter forordningen, og forordningens klassificering af kompensationsformer, der kan udbetales til jernbanevirksomheder, forudsætter, at infrastrukturforvaltningen er integreret i jernbanevirksomheders aktiviteter, hvilket er i strid med principperne om adskillelse af væsentlige funktioner og adskillelse af regnskaberne. jernbanevirksomheder, der er berettigede Forordningen opstiller kun 40 til kompensation. På tidspunktet for vedtagelsen af forordningen så det ikke ud til at være problematisk, eftersom de etablerede jernbaneselskaber udelukkende konkurrerede med andre transportformer og ikke med andre jernbaneselskaber. I et liberaliseret marked, hvor jernbaneselskaberne konkurrerer direkte med de traditionelle monopoler, er det dog ikke længere berettiget udelukkende at yde finansiel kompensation til visse jernbaneselskaber. Hvis de finansielle vilkår (som følge af forordningen) afviger mellem jernbaneselskaberne indbyrdes, sikres nye ikke-diskriminerende adgangsbetingelser. F. eks. kan nytilkomne aktører ikke virksomheder etablerede få vanskeligt ved tilbyde mere favorable jernbanevirksomheder, fordi sidstnævnte måske kan pensionsvilkår ved hjælp af subsidier, der er modtaget i medfør af forordningen. tiltrække personale fra at Det er udelukkende kompensationsudbetalingerne i medfør af forordningens klasse IV (udgifter til anlæg, hvor bane krydser vej), der er kompatible med den eksisterende lovgivning. Disse betalinger dækker omkostninger, der er forbundet med funktioner, der varetages af en infrastrukturforvalter, der i medfør af artikel 8 i direktiv 2012/34/EF, kan drage nytte af statsfinansiering. Derfor er forordningens bestemmelser vedrørende klasse IV-betalinger ligeledes overflødige. 3. KOMMENTARER TIL RÅDETS HOLDNING Rådets holdning, som blev vedtaget ved førstebehandling den 17. oktober 2016, godkender de vigtigste mål i Kommissionens forslag, selv om Rådet gik med til at udsætte ophævelsen af de bestemmelser i forordningen, der gælder for normalisering af regnskaber vedrørende klasse IV, som anført i forordningens bilag IV. De bør derfor fortsat anvendes indtil den 31. januar 2017. DA 3 DA 4. KONKLUSION Kommissionen accepterer Rådets holdning, hvilket gør det muligt for Europa-Parlamentet at vedtage den endelige tekst ved andenbehandlingen. Kommissionen er afgjort af den opfattelse, at hvis de markedsrelaterede og tekniske søjler vedtages samtidig, vil det maksimere fordelene hvad angår tjenesternes kvalitet og jernbaneindustriens konkurrenceevne og effektivitet. DA 4 DA

Det Europæiske Økonomiske og Sociale Udvalgs udtalelse om »Forslag til Europa-Parlamentets og Rådets forordning om ophugning af skibe« COM(2012) 118 final – 2012/0055 (COD)

2012-07-12

http://publications.europa.eu/resource/cellar/341581c8-0e0b-11e2-8e28-01aa75ed71a1

dan

C_2012299DA. 01015801. xml 4. 10. 2012    DA Den Europæiske Unions Tidende C 299/158 Det Europæiske Økonomiske og Sociale Udvalgs udtalelse om »Forslag til Europa-Parlamentets og Rådets forordning om ophugning af skibe« COM(2012) 118 final – 2012/0055 (COD) 2012/C 299/29 Ordfører: Martin SIECKER Rådet besluttede den 10. april 2012 og Europa-Parlamentet den 19. april 2012 under henvisning til artikel 304 i traktaten om Den Europæiske Unions funktionsmåde at anmode om Det Europæiske Økonomiske og Sociale Udvalgs udtalelse om: "Forslag til Europa-Parlamentets og Rådets forordning om ophugning af skibe" COM(2012) 118 final — 2012/0055 (COD). Det forberedende arbejde henvistes til Den Faglige Sektion for Landbrug, Udvikling af Landdistrikterne og Miljø, som vedtog sin udtalelse den 26. juni 2012. Det Europæiske Økonomiske og Sociale Udvalg vedtog på sin 482. plenarforsamling den 11. -12. juli 2012, mødet den 12. juli, følgende udtalelse med 122 stemmer for, 31 imod og 6 hverken for eller imod: 1. Konklusioner og anbefalinger 1. 1 Ophugning af skibe foregår på en uforsvarlig måde. De fleste skibe ophugges ved grundstødning (beaching), hvor skibene sejles på grund på en strand i Indien, Bangladesh eller Pakistan. Herefter bliver de hugget op af ufaglært personale, heriblandt børn, uden ordentligt værktøj og uden nogen form for beskyttelse mod de store mængder farlige stoffer, der frigøres ved ophugningen. 1. 2 Udtjente skibe betragtes som farligt affald og er omfattet af Baselkonventionen, som fastsætter regler for transport af farligt affald. Da reglerne i Baselkonventionen i årevis er blevet omgået systematisk og massivt, vedtog Den Internationale Søfartsorganisation (IMO) i 2009 Hongkongkonventionen om sikker og miljømæssigt forsvarlig ophugning af skibe. EU og EU's medlemsstater er nået til den konklusion, at begge konventioner synes at sikre et passende kontrol- og håndhævelsesniveau for skibe klassificeret som affald. Alle afrikanske lande og en række latinamerikanske lande er uenige i denne konklusion. Hongkongkonventionen træder i kraft, når den er blevet ratificeret af tilstrækkeligt mange lande, formodentlig omkring år 2020. 1. 3 Den Europæiske Union har et stort ansvar på dette område, fordi en stor del af verdensflåden ejes af redere fra EU's medlemsstater. Kommissionen har i årevis været bekymret for udviklingen i denne sektor. Derfor besluttede den for nogle år siden at gøre noget ved det. Gennem de seneste 5 år har Kommissionen offentliggjort først en grønbog, dernæst et strategipapir om emnet og nu et forslag til forordning. Med den foreslåede EU-forordning fremskyndes gennemførelsen af nogle af Hongkongkonventionens krav. 1. 4 Forslaget til forordning om ophugning af skibe er temmelig tandløst i forhold til grønbogen og strategipapiret om emnet. De to tidligere dokumenter indeholder en rammende analyse af problemerne med ophugning af skibe i især Bangladesh, Indien og Pakistan, og der gives udtryk for den overbevisning, at der kræves kraftige foranstaltninger for at ændre på de forfærdelige forhold i disse lande. De foranstaltninger, som stilles i udsigt i forslaget til forordning, løser dog ikke problemerne. EØSU kan derfor kun konkludere, at den politiske vilje til at løse problemerne tydeligvis mangler. 1. 5 I forslaget mangler bl. a. et økonomisk instrument, som Kommissionen kan bruge til at styre udviklingen i den ønskede retning. I de tidligere dokumenter blev et sådant instrument nævnt. Kommissionen har undersøgt mulighederne for at oprette en fond, som alle skibe, der anløber en europæisk havn, skal betale til. Beløbets størrelse tænkes fastsat ud fra en kombination af tonnage og giftighed. Anvendelsen af en sådan fond passer perfekt til "forureneren betaler"-princippet. Pengene kan bl. a. bruges til at forbedre arbejdsvilkårene i Sydøstasien ved at uddanne arbejdstagerne i sikkerhed og sundhed på arbejdspladsen, ved at skabe en lokal bevidsthed om farerne ved uforsvarlig ophugning af store havgående skibe og ved at forbedre den lokale offentlige infrastruktur. 1. 6 EØSU opfordrer Kommissionen til at undersøge muligheden for at bruge disse penge til at opbygge ophugningskapacitet og etablere en ophugningsindustri i Europa. Der er tilstrækkelig dokkapacitet i EU, som ikke eller næsten ikke bruges til at bygge eller reparere skibe, men er velegnet til ophugning af skibe. Dette rimer fint med EU's ambitioner om at udvikle sig til et bæredygtigt genbrugssamfund, dvs. et samfund, der udvinder råstoffer af affald gennem et intelligent og finmasket genbrugssystem. Dette kan føre til høje økonomiske fortjenester på værdifulde materialer, som kan tilfredsstille en stor del af efterspørgslen på råvarer og skabe mange nye arbejdspladser. I betragtning af de stadig stigende råstofpriser og den høje arbejdsløshed i flere af EU's medlemsstater kan det blive en meget indbringende forretning for Europa som helhed. Endvidere ville en industri for ophugning af udtjente skibe være en mulighed for at udvikle de kystnære områder, uddanne unge til nye erhverv og give beskæftigelse til arbejdsløse. 1. 7 Eftersom Den Europæiske Union gerne ser, at dens skibe ophugges på en forsvarlig måde, er det ikke urimeligt at forlange, at den også bidrager til at betale for opbygningen af den kapacitet, der er nødvendig for, at det kan lade sig gøre i praksis. I en markedsøkonomi er intet nu engang gratis – alt har sin pris. Når det gælder forsvarlig ophugning af skibe, betales prisen i penge. I forbindelse med uforsvarlig ophugning betales en del af regningen på anden vis, f. eks. i form af forurening af det lokale miljø og tab af menneskeliv. Eftersom vi ikke ønsker at acceptere den slags værdier som legitime betalingsmidler inden for EU's grænser, kan vi heller ikke tillade, at de bruges som betaling i lande uden for Europa. Kommissionen burde lægge mere vægt på dette aspekt. Efter EØSU's mening burde Kommissionen derfor have fremlagt et bedre, mere kreativt, modigere og mere initiativrigt forslag i tråd med ambitionsniveauet i de tidligere kommissionsdokumenter og udvalgets udtalelser om disse. 1. 8 Med henblik på at tillade ophugning af skibe på anlæg, der er beliggende i lande, som ikke er medlem af OECD, anbefaler EØSU, for så vidt som disse anlæg lever op til kravene og er opført på en "europæisk liste", at forordningen udtrykkeligt baseres på retningslinjer fra relevante internationale organisationer (1) samt på selve konventionen og dens tekniske retningslinjer. 2. Indledning 2. 1 I slutningen af 1980'erne udløste det et ramaskrig i hele verden, at industrilande sendte giftigt affald til udviklingslande. Nyheden om, at 8 000 tønder kemisk affald var blevet dumpet på Koko Beach i Nigeria, og at skibe som Karin B sejlede fra havn til havn for at komme af med deres last af giftigt affald, nåede avisernes forsider og understregede behovet for strengere international lovgivning. FN's Baselkonvention blev efterfølgende vedtaget i 1989 som ramme for kontrol med transport af farligt affald over landegrænserne. 2. 2 Baselkonventionen indførte et verdensomspændende system med forudgående skriftlig anmeldelse og samtykke i forbindelse med overførsel af affald mellem lande. I 1995 vedtog man en ændring, som forbyder udførsel af farligt affald fra EU og OECD-medlemmer til lande, der ikke er medlemmer af OECD. EU har omsat såvel Baselkonventionen som ændringen om udførselsforbud i EU-lovgivning (2). 2. 3 Selv om skibe også er omfattet af lovgivningen om overførsel af affald, og selv om der er truffet afgørelser under henvisning til Baselkonventionen, som viser, at skibe fra et givet tidspunkt kan opfattes som affald, vedbliver de med at være skibe i henhold til andre internationale regler. Da næsten alle skibe indeholder en betydelig mængde farligt affald i form af f. eks. olie, olieslam, asbest, glasuld, PCB, TBT og tungmetaller (bl. a. i malingen), må de skibe, der bliver sendt til ophugning, nødvendigvis betragtes som farligt affald. Derfor kan sådanne skibe, der sejler under en EU-medlemsstats flag, og som "eksporteres" fra OECD-lande, i henhold til Baselkonventionen kun ophugges i OECD-lande. 2. 4 Denne lovgivning omgås dog næsten systematisk, og derved ophæves virkningen af både de internationale regler og EU-lovgivningen. For at afhjælpe situationen har parterne i Baselkonventionen opfordret Den Internationale Søfartsorganisation (IMO) til at udvikle obligatoriske krav vedrørende ophugning af skibe. IMO fremlagde i 2006 et udkast til konvention, der siden 2009 er kendt som Hongkongkonventionen om sikker og miljømæssigt forsvarlig ophugning af skibe. Den skal dog ratificeres af et tilstrækkeligt stort antal store flag- og ophugningsstater, før den kan træde i kraft og føre til resultater. 2. 5 Baselkonventionens parter hilste IMO's udkast til konvention velkommen i 2006 og iværksatte en vurdering af, om Hongkongkonventionen fastsætter et niveau for kontrol og håndhævelse, som svarer til det niveau, der fastsættes i Baselkonventionen. EU og dens medlemsstater afsluttede deres vurdering i 2010 og konkluderede, at de to konventioner for skibe, der kategoriseres som affald, fastsætter samme niveau for kontrol og håndhævelse. I oktober 2011 opfordrede parterne i Baselkonventionen til at ratificere Hongkongkonventionen med henblik på dens ikrafttræden. Dette forventes tidligst at ske i 2020. Når konventionen er trådt i kraft, kan lande, der har tiltrådt den, udelukkede lade deres store handelsskibe ophugge i lande, der også er parter i konventionen. 2. 6 Miljøforurenende og farlige ophugningsmetoder bekymrer virkelig Kommissionen. Den følger derfor udviklingen nøje. Den offentliggjorde i 2007 en grønbog om forbedret ophugning af skibe (3) og fremlagde i 2008 en meddelelse om en EU-strategi for forbedret ophugning af skibe (4). EØSU reagerede på disse i tidligere udtalelser (5). Nærværende udtalelse indeholder EØSU's holdning til Kommissionens forslag til Europa-Parlamentets og Rådets forordning om ophugning af skibe (6). 3. Baggrund 3. 1 Ophugning af skibe styres af markedsfaktorer. Udgifterne til vedligeholdelse af en aldrende flåde, transporttariffer og skrotprisen afgør, hvornår et skib hugges op. Valget af ophugningssted dikteres af den pris, som ophuggeren tilbyder for skibet, der skal ophugges. Prisen bestemmes af efterspørgslen på genbrugt stål i den pågældende region og af udgifterne til infrastruktur til beskyttelse af arbejdstagerne og miljøet. Under indflydelse af disse faktorer er ophugning af store havgående skibe i tidens løb rykket til Sydøstasien. 3. 2 80 % af alle kasserede skibe, der er blevet ophugget siden 2004, er blevet det i Indien, Pakistan eller Bangladesh efter grundstødningsmetoden. Skibene grundstødes på stranden og bliver derefter hugget op uden brug af tunge maskiner. De nævnte lande mangler faciliteter til at håndtere stærkt forurenet og giftigt affald på en forsvarlig måde. Regeringerne i de sydøstasiatiske lande vil ikke gribe ind over for denne praksis, fordi de anser ophugning for en vigtig økonomisk aktivitet, som skal underlægges så få hindringer som muligt. Sektoren leverer mange arbejdspladser, men de sociale og miljømæssige følger er katastrofale. 3. 3 Store skibe bliver en af de største kilder til farligt affald fra den industrialiserede verden til udviklingslandene, når de sendes til ophugning i Asien. Det drejer sig om stoffer som asbest, olie og olieslam, PCB og tungmetaller. Omfanget blev i en undersøgelse foretaget af Kommissionens Generaldirektorat for Transport i 2004 anslået til 1 000-3 000 ton asbest, 170-540 ton PCB, 6 000-20 000 ton giftig maling og 400 000-1,3 mio. ton olieslam per år frem til 2015. Der er sjældent grundige undersøgelser af effekten på miljøet, men de disponible data viser, at der er tale om omfattende følger for havvand, strandbred og sedimenter. Forurening af havet fra ophugningsanlæg i Indien og Bangladesh ses tydeligt på luftfotos. Endvidere rapporterer ikke-statslige organisationer, at vegetation og fisk er forsvundet i de pågældende områder. 3. 4 Sikkerheds- og sundhedsforholdene i de sydøstasiatiske ophugningsanlæg er under al kritik. På grund af mangel på tunge maskiner og sikkerhedsudrustning til arbejdstagerne er risikoen for alvorlige ulykker stor. I henhold til en indisk regeringsrapport var der mellem 1996 og 2003434 ulykker i Alang-anlæggene med 209 dødsofre. Ifølge pakistanske rapporter omkom over 400 arbejdstagere og over 6 000 arbejdstagere blev hårdt såret i Pakistan i perioden 1986-2006. Herudover skønnes det, at flere tusind arbejdstagere får uhelbredelige sygdomme af at håndtere og inhalere giftige stoffer uden nogen form for forebyggelse eller beskyttelse. De fleste arbejdstagere kommer fra de fattigste regioner, er ufaglærte, arbejder uden arbejdskontrakt og syge- og ulykkesforsikring og må ikke danne fagforbund. En undersøgelse viser også, at andelen af børnearbejde er høj i Indien. En fjerdedel af alle arbejdstagere er under 18 år – 10 % er under 12 år. 4. Resumé af forslaget til forordning 4. 1 Formålet med forordningen om ophugning af skibe er i betydelig grad at mindske de negative sociale og miljømæssige virkninger af ophugning af skibe under EU-medlemsstaters flag, navnlig i Sydøstasien, uden at skabe unødvendige økonomiske byrder. Med den foreslåede forordning fremskyndes gennemførelse af nogle af Hongkongkonventionens krav, hvorved der sættes skub i denne konventions globale ikrafttræden. 4. 2 Følgende krav i Hongkongkonventionen træder herved tidligere i kraft: 4. 2. 1 Skibe under EU-flag skal i hele deres driftsperiode vedligeholde en fortegnelse over de farlige materialer, der findes om bord. Nye skibe skal med omgående virkning oprette en sådan fortegnelse. Eksisterende skibe får 5 år til at opfylde kravet. Fortegnelsen skal ajourføres, inden et skib sendes til ophugning, således at det godkendte ophugningsanlæg er i stand til at håndtere alt farligt materiale og affald om bord. 4. 2. 2 På grundlag af Hongkongkonventionen oprettes en liste over krav, som ophugningsanlæg skal opfylde. Hertil kommer yderligere krav med henblik på bedre at beskytte folkesundheden og miljøet. Ophugningsanlæg, der opfylder disse krav, kan optages på en europæisk liste over ophugningsanlæg. Skibe, der sejler under en EU-medlemsstats flag, må kun ophugges på anlæg, der er optaget på denne liste. 4. 2. 3 Skibe, der sejler under en EU-medlemsstats flag, skal bringe mængden af farligt affald om bord ned på et minimum, inden skibet afleveres på et ophugningsanlæg. Når det gælder tankskibe, skal ejerne sørge for, at skibene ankommer til ophugningsanlægget i en tilstand, hvor de er parate til certificering som "sikre til adgang" og "sikre til svejsning mv. " med henblik på at forebygge eksplosioner og fatale arbejdsulykker på ophugningsanlæg. 4. 3 I modsætning til den eksisterende lovgivning er den foreslåede forordning baseret på Hongkongkonventionens håndhævelses- og kontrolsystem, som er specifikt udformet til skibe i international fart. Herved synes mulighederne for at overholde EU-lovgivningen at blive forbedret. Det er et stort problem ved den eksisterende lovgivning, at det er vanskeligt at definere, hvornår et skib bliver til affald. Under den nye ordning vil medlemsstaterne i tide modtage oplysninger om, hvornår ophugning af et skib efter planen vil blive påbegyndt, og hvornår den er afsluttet. Ved at sammenligne listen over skibe, for hvilke der er udstedt et fortegnelsescertifikat, med listen over skibe, der er blevet ophugget på godkendte anlæg, kan ulovlig ophugning lettere afsløres. 4. 4 Ud over de økonomiske faktorer er også Europas kapacitetsmangel et problem for forsvarlig ophugning. Der er lige kapacitet nok til at klare ophugning af krigsskibe og andre myndighedsskibe i EU's medlemsstater. Ved at tillade, at skibe ophugges på anlæg, der ikke er beliggende i et OECD-land, men overholder kravene og er optaget på den europæiske liste, vil forordningen også afhjælpe problemet med, at skibsrederne ikke lovligt har adgang til tilstrækkelig ophugningskapacitet. Dette er særlig vigtigt i betragtning af, at man i de kommende 10 år forventer stor travlhed i ophugningssektoren. 5. Generelle bemærkninger 5. 1 Ophugning af skibe foregår på en uforsvarlig måde. De fleste skibe ophugges ved grundstødning (beaching), hvor skibene sejles på grund på en strand i Indien, Bangladesh eller Pakistan. Dér bliver de hugget op af ufaglært personale, heriblandt børn, uden ordentligt værktøj og uden nogen form for beskyttelse mod de store mængder farlige stoffer, der frigøres under ophugningen. Arbejdstagere bliver udnyttet, uden at de har nogen muligheder for at forsvare sig, eftersom fagforeninger som regel ikke tolereres i denne sektor i f. eks. Bangladesh og Pakistan. Regeringerne gør ikke noget ved de forfærdelige forhold. Der er tale om økonomisk vigtige aktiviteter for de pågældende lande, som frem for alt er kendetegnet af en svag og korrupt ledelse og (især i denne sektor) stærke og samvittighedsløse virksomheder. 5. 2 Den økonomiske betydning ligger ikke kun i arbejdspladserne, men først og fremmest i råstofudvindingen. Landene får størstedelen af deres behov for stål dækket via ophugning af skibe. Arbejdspladserne er også vigtige for landene, men ud fra et socialt perspektiv kan man diskutere værdien. Det drejer sig først og fremmest om ufaglært arbejdskraft fra de fattigste befolkningsgrupper, som godt nok tjener nogle penge, men ikke opnår en egentlig ansættelse, eftersom de hyres fra dag til dag. I den europæiske og globale definition af en ansættelse (ILO: En global jobpagt, 2009) indgår, at man kan leve af den og forsørge en familie. Det arbejde, som tilbydes på ophugningspladserne langs de sydøstasiatiske strande, kan man ikke leve af. Det sætter kun én i stand til at overleve i en tid. I praksis dør et stort antal mennesker i sektoren. Hvis ikke hurtigt – i en af de mange arbejdsulykker – så langsomt af en af de ondartede og uhelbredelige sygdomme, som de risikerer at påføre sig under arbejdet. 5. 3 Den Europæiske Union har et stort ansvar på dette område, fordi en stor del af verdensflåden ejes af redere fra EU's medlemsstater. Kommissionen har i årevis været bekymret for udviklingen i denne sektor, herunder for den massive omgåelse af Baselkonventionens regler. Derfor besluttede den for nogle år siden at gøre noget ved det. Gennem de seneste 5 år har Kommissionen offentliggjort først en grønbog og dernæst et strategipapir om emnet, og nu barsler Kommissionen med et forslag til forordning. 5. 4 Forslaget til forordning om ophugning af skibe er temmelig tandløst i forhold til grønbogen og strategipapiret om emnet. De to tidligere dokumenter indeholder en rammende analyse af problemerne med ophugning af skibe i især Bangladesh, Indien og Pakistan, og der gives udtryk for den overbevisning, at der kræves kraftige foranstaltninger for at ændre på de forfærdelige forhold i disse lande. De foranstaltninger, som stilles i udsigt i forslaget til forordning, løser dog ikke problemerne. EØSU kan derfor kun konkludere, at den politiske vilje til at løse problemerne tydeligvis mangler. Dette er ikke kun beklageligt, det er også overraskende. På andre lignende områder har Kommissionen faktisk vist politisk vilje. 5. 5 Af de tidligere dokumenters planer om f. eks. at pålægge skibsredere, skibsbyggere og stevedorer visse forpligtelser med henblik på en forsvarlig ophugning af skibe, som er nået til enden af deres økonomiske cyklus, er der ikke meget tilbage i forslaget til forordning. De foranstaltninger, som faktisk foreslås, er svage og fuld af juridiske mangler. 5. 6 Da Hongkongkonventionens forslag forelå, gik de stater, der var parter i Baselkonventionen, i gang med at vurdere, om niveauet for kontrol og håndhævelse under Hongkongkonventionen svarer til det niveau, der fastsættes under Baselkonventionen. Det kunne parterne i Baselkonventionen ikke blive enige om. IMO og EU-medlemsstaterne mente, at dette var tilfældet. En af grundene til, at der var forskellige meninger, kan være, at Hongkongkonventionen udelukkende handler om ophugning af skibe. Baselkonventionen beskæftiger sig først og fremmest med forsvarlig håndtering af farlige stoffer og opstiller også krav til de efterfølgende led i kæden. Hongkongkonventionen siger kun lidt om dette aspekt. EØSU konstaterer, at Kommissionens forslag berører emnet, men kun i generelle vendinger, og med henblik på at tillade ophugning af skibe på anlæg, der er beliggende i lande, som ikke er medlem af OECD, anbefaler EØSU, for så vidt som disse anlæg lever op til kravene og er opført på en "europæisk liste", at forordningen udtrykkeligt baseres på eksisterende retningslinjer fra relevante internationale organisationer (7) samt på selve konventionen og dens tekniske retningslinjer. 5. 7 Kommissionen går i sit forslag nok længere end Hongkongkonventionens bestemmelser, men ikke så langt som bestemmelserne i Baselkonventionen. Kommissionen oplyser, at den ikke vil lægge overliggeren for højt for at undgå, at stater, hvor der i dag finder ophugning sted med metoder, der er farlige for mennesker og miljø, måske vil undlade at tiltræde Hongkongkonventionen, og forordningen derfor skyder forbi målet. Dette er en tvivlsom argumentation: den mest oplagte løsning på et problem, der består i, at en bestemt lovgivning (Baselkonventionen) hyppigt overtrædes, synes ikke at være udskiftning af denne lovgivning med en ny retlig ordning med en svagere håndhævelse (Hongkongkonventionen). Kommissionen kunne godt have viet større opmærksomhed til et bedre håndhævelsesniveau i sit forslag. 5. 8 To meget benyttede metoder til at omgå Baselkonventionens forpligtelser er at udflage et skib fra en EU-medlemsstat til en stat, der ikke er medlem af EU, eller at sælge skibet til en opkøber. Hvis salget foregår i europæisk farvand, må opkøberen ikke eksportere skibet til et land, der ikke er medlem af OECD, med henblik på ophugning, eftersom det falder under Baselkonventionens bestemmelser. Opkøberen afgiver i så fald en erklæring, hvori han slår fast, at han ikke køber skibet med henblik på ophugning, men for at udnytte det økonomisk. Så snart et sådant skib har forladt europæisk farvand, sætter det ofte direkte kurs mod en strand i Sydøstasien, hvorved erklæringen bliver ugyldig. 5. 9 EØSU konstaterer, at Kommissionens forslag har overtaget de vigtigste elementer fra Hongkongkonventionen, hvor ansvarsfordelingen fastlægges mellem flagstater, ophugningsstater og havnestater på den ene side og skibsredere, skibsbyggere og ophugningsanlæg på den anden. Udvalget sætter dog spørgsmålstegn ved ligevægten i denne fordeling og havde gerne set, at også tidligere ejeres og "beneficial owners'" stilling var blevet medtaget i fordelingen. 5. 10 I forslaget mangler bl. a. et økonomisk instrument, som Kommissionen kan bruge til at styre udviklingen i den ønskede retning. I de tidligere dokumenter blev et sådant instrument nævnt. Kommissionen har undersøgt mulighederne for at oprette en fond, som alle skibe, der anløber en europæisk havn, skal betale til. Beløbets størrelse tænkes fastsat ud fra en kombination af tonnage og giftighed. Anvendelsen af en sådan fond passer perfekt til "forureneren betaler"-princippet. Pengene kan bl. a. bruges til at forbedre arbejdsvilkårene i Sydøstasien ved at uddanne arbejdstagerne i sikkerhed og sundhed på arbejdspladsen, ved at skabe en lokal bevidsthed om farerne ved uforsvarlig ophugning af store havgående skibe og ved at forbedre den lokale offentlige infrastruktur. 5. 11 EØSU opfordrer Kommissionen til at undersøge muligheden for at bruge disse penge til at opbygge ophugningskapacitet og etablere en ophugningsindustri i Europa. Der er tilstrækkelig dokkapacitet i EU, som ikke eller næsten ikke bruges til at bygge eller reparere skibe, men er meget velegnet til ophugning af skibe. Dette rimer fint med EU's ambitioner om at udvikle sig til et bæredygtigt genbrugssamfund, dvs. et samfund, hvor der udvindes råstoffer af affald gennem et intelligent og finmasket genbrugssystem. Dette kan føre til høje økonomiske fortjenester på værdifulde materialer, som kan tilfredsstille en stor del af efterspørgslen på råvarer og skabe mange nye arbejdspladser. I betragtning af de stadig stigende råstofpriser og den høje arbejdsløshed i flere af EU's medlemsstater kan det blive en meget indbringende forretning for Europa som helhed. 5. 12 Eftersom Den Europæiske Union gerne ser, at dens skibe ophugges på en forsvarlig måde, er det ikke urimeligt at forlange, at den også bidrager til at betale for opbygningen af den kapacitet, der er nødvendig for, at det kan lade sig gøre i praksis. I en markedsøkonomi er intet nu engang gratis – alt har sin pris. Når det gælder forsvarlig ophugning af skibe, betales prisen i penge. I forbindelse med uforsvarlig ophugning betales en del af regningen på anden vis, f. eks. i form af forurening af det lokale miljø og tab af menneskeliv. Eftersom vi ikke ønsker at acceptere den slags værdier som legitime betalingsmidler inden for EU's grænser, kan vi heller ikke tillade, at de bruges som betaling i lande uden for Europa. Kommissionen bør lægge mere vægt på dette aspekt. Efter EØSU's mening burde Kommissionen have fremlagt et bedre, mere kreativt, modigere og mere initiativrigt forslag i tråd med ambitionsniveauet i de tidligere kommissionsdokumenter og udvalgets udtalelser herom. 6. Særlige bemærkninger 6. 1 EØSU er enigt i forslagets målsætning vedrørende ophugning og i den generelle tilgang, som Kommissionen har valgt, men har samtidig alvorlige betænkeligheder ved håndhævelsens effektivitet. Udvalget stiller sig især kritisk til følgende bestemmelser. 6. 2 Ifølge forordningens artikel 15 kan et ophugningsanlæg, der er beliggende uden for EU, komme på den europæiske liste, hvis det opfylder de krav, som EU har opstillet for forsvarlig ophugning. Anlæggene skal imidlertid selv dokumentere, at de opfylder kravene. Inspektion af anlæg foretaget af Kommissionen eller agenter, der handler på Kommissionens vegne, er kun angivet som en mulighed i forslaget til forordning. EØSU opfordrer Kommissionen til at etablere en specifik, effektiv inspektions- og tilsynsordning, der forestås af uafhængig tredjemand, med henblik på at sikre, at kravene i artikel 12 overholdes. 6. 3 I artikel 12 opregnes de betingelser, som et ophugningsanlæg skal opfylde, for at blive optaget på den europæiske liste. Der er ikke meget at indvende mod selve betingelserne. Ifølge overgangsbestemmelsen i artikel 28 må EU-medlemsstater inden offentliggørelsen af den europæiske liste kun godkende ophugning af skibe på anlæg, der er beliggende uden for EU, hvis det er verificeret, at skibsophugningsanlægget overholder kravene i artikel 12, ud fra oplysninger indgivet af skibsrederen, indgivet af skibsophugningsanlægget eller indhentet på anden måde. Endnu en gang opfordrer EØSU Kommissionen til at etablere en specifik, effektiv inspektions- og tilsynsordning, der forestås af uafhængig tredjemand, med henblik på at sikre, at kravene i artikel 12 overholdes. 6. 4 I artikel 23 foreslås det at fastsætte sanktioner for overtrædelser af forordningen. Disse sanktioner kan være af civilretlig eller administrativ art. De skal være rimelige og effektive og have en afskrækkende virkning. Hvordan disse sanktioner skal se ud i praksis, gives der dog ikke noget bud på. I samme artikel fastsættes det, at også den forrige ejer kan pålægges sanktioner, hvis et skib sælges og inden for seks måneder efter dets salg sendes til ophugning på et skibsophugningsanlæg, der ikke er optaget på den europæiske liste. Udvalget gør opmærksom på, at 6 måneder er en kort periode i forhold til et skibs gennemsnitlige livscyklus. Udvalget gør også opmærksom på, at for at slippe for de nævnte sanktioner er det nok med erklæring, især når skibsrederen kan påvise, at han ikke har solgt sit skib med henblik på ophugning. Dette har man ved flere lejligheder kunnet konstatere i forbindelse med de aktuelle problemer med håndhævelsen af Baselkonventionen. 6. 5 I artikel 30 lover Kommissionen at tage forordningen op til revision to år efter datoen for Hongkongkonventionens ikrafttræden. I betragtning af at dette forventes at ske i 2020, vil revisionen af forordningen altså komme til at finde sted i 2022. Kommissionen overvejer i den forbindelse at optage anlæg, som er godkendt af Hongkongkonventionens parter, på den europæiske liste over skibsophugningsanlæg med henblik på at undgå dobbeltarbejde og unødige administrative byrder. Det er imidlertid meget muligt, at anlæg, som er godkendt af Hongkongkonventionens parter, og især de led i kæden, der efter ophugningen er beskæftiget med forsvarlig håndtering af farlige stoffer, ikke opfylder betingelserne for at blive optaget på den europæiske liste. Også dette fører til en svækkelse af den aktuelle praksis. 6. 6 EØSU pointerer, at sikkerheden på arbejdspladsen i forbindelse med ophugning på steder, hvor grundstødningsmetoden anvendes, er langt under lavmålet. Arbejdstagerne udnyttes, og følgerne for miljøet er katastrofale. Skibene bliver hugget op ved håndkraft på stranden. Farlige stoffer fra skibet (olie, olieslam, PCB m. m. ) løber uhindret ud i havet eller siver ned i sandet. Undersøgelser på stedet har vist, at floraen og faunaen i et stort område rundt om ophugningsstrande forsvinder. Med tanke på EU's bæredygtighedsdagsorden må man forvente, at Kommissionen vil udelukke ophugningsanlæg, hvor sådanne metoder anvendes, fra den europæiske liste. Det fremgår dog ikke klart af den nuværende formulering. Bruxelles, den 12. juli 2012 Staffan NILSSON Formand for Det Europæiske Økonomiske og Sociale Udvalg (1)  Tekniske retningslinjer for en miljømæssigt forsvarlig forvaltning af den fuldstændige eller delvise ophugning af skibe, Baselkonventionen om kontrol med grænseoverskridende transport af farligt affald og bortskaffelse heraf, UNEP; Sikkerhed og sundhed ved skibsophugning: retningslinjer for asiatiske lande og Tyrkiet, Den Internationale Arbejdsorganisation (ILO); Retningslinjer for ophugning af skibe. (2)  Europa-Parlamentets og Rådets forordning (EF) nr. 1013/2006 af 14. juni 2006 om overførsel af affald. (3)  COM(2007) 269 final. (4)  COM(2008) 767 final. (5)  CESE 1701/2007, EUT C 120 af 16. 5. 2008, s. 33, og CESE 877/2009, EUT C 277 af 17. 11. 2009, s. 67. (6)  COM(2012) 118 final. (7)  Se fodnote 1. BILAG til Det Europæiske Økonomiske og Sociale Udvalgs udtalelse Følgende ændringsforslag, som opnåede mindst en fjerdedel af de afgivne stemmer, blev forkastet under debatten: Punkt 5. 5 Ændres som følger: "Af de tidligere dokumenters planer om f. eks. at pålægge skibsredere, skibsbyggere og stevedorer visse forpligtelser med henblik på en forsvarlig ophugning af skibe, som er nået til enden af deres økonomiske cyklus, er der ikke meget tilbage i forslaget til forordning. De foranstaltninger, som faktisk foreslås, " Afstemningsresultat For 70 Imod 72 Hverken for eller imod 0 Punkt 5. 7 Ændres som følger: "Kommissionen går i sit forslag nok længere end Hongkongkonventionens bestemmelser, men ikke så langt som bestemmelserne i Baselkonventionen. Kommissionen oplyser, at den ikke vil lægge overliggeren for højt for at undgå, at stater, hvor der i dag finder ophugning sted med metoder, der er farlige for mennesker og miljø, måske vil undlade at tiltræde Hongkongkonventionen, og forordningen derfor skyder forbi målet. " Afstemningsresultat For 65 Imod 86 Hverken for eller imod 0 Punkt 5. 10 og 1. 5 (til afstemning under ét) Slettes: "" Afstemningsresultat For 69 Imod 80 Hverken for eller imod 2

Mål C-73/12: Begäran om förhandsavgörande framställd av Giudice di Pace di Revere (Italien) den 13 februari 2012 — brottmål mot Ahmed Ettaghi

2012-02-13

http://publications.europa.eu/resource/cellar/1ac1266f-f38f-4589-89b4-302853d9a495

swe

C_2012118SV. 01001602. xml 21. 4. 2012    SV Europeiska unionens officiella tidning C 118/16 Begäran om förhandsavgörande framställd av Giudice di Pace di Revere (Italien) den 13 februari 2012 — brottmål mot Ahmed Ettaghi (Mål C-73/12) 2012/C 118/26 Rättegångsspråk: italienska Hänskjutande domstol Giudice di Pace di Revere. Part i brottmålet vid den nationella domstolen Ahmed Ettaghi Tolkningsfrågor 1. Utgör artiklarna 2, 4, 6, 7 och 8 i direktiv 2008/115/EG (1), mot bakgrund av principerna om lojalt samarbete och direktivens ändamålsenliga verkan, hinder för att en tredjelandsmedborgare som vistas olagligt i en medlemsstat åläggs böter vilka sedan såsom straffrättslig påföljd ersätts av husarrest som en följd av dennes olagliga inresa och vistelse, redan innan densamme underlåtit att följa ett beslut om avlägsnande från den administrativa myndigheten? 2. Utgör artiklarna 2, 15 och 16 i direktiv 2008/115/EG, mot bakgrund av principerna om lojalt samarbete och direktivens ändamålsenliga verkan, hinder för att en medlemsstat efter direktivets antagande inför en bestämmelse som innebär att en tredjelandsmedborgare som vistas olagligt i landet åläggs böter som ersätts av en omedelbart verkställbar utvisning såsom straffrättslig påföljd utan att det förfarande som föreskrivs i direktivet och de rättigheter som tillerkänns utlänningen i samma direktiv iakttas? 3. Utgör principen om lojalt samarbete, som stadgas i artikel 4. 3 FEU, hinder för sådana nationella bestämmelser som antagits under fristen för införlivande av ett direktiv i syfte att kringgå direktivet eller under alla omständigheter att begränsa dess tillämpningsområde, och vilka åtgärder ska rätten vidta om det fastställs att det verkligen fanns ett sådant syfte? (1)  EUT L 348, s. 98

Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2020/1406 av den 2 oktober 2020 om fastställande av tekniska standarder för genomförande vad gäller förfaranden och former för informationsutbyte och samarbete mellan behöriga myndigheter, Esma, kommissionen och andra enheter i enlighet med artiklarna 24.2 och 25 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 596/2014 om marknadsmissbruk (Text av betydelse för EES)

2020-10-02

http://publications.europa.eu/resource/cellar/661b3576-085a-11eb-a511-01aa75ed71a1

swe

L_2020325SV. 01000701. xml 7. 10. 2020    SV Europeiska unionens officiella tidning L 325/7 KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2020/1406 av den 2 oktober 2020 om fastställande av tekniska standarder för genomförande vad gäller förfaranden och former för informationsutbyte och samarbete mellan behöriga myndigheter, Esma, kommissionen och andra enheter i enlighet med artiklarna 24. 2 och 25 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 596/2014 om marknadsmissbruk (Text av betydelse för EES) EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 596/2014 av den 16 april 2014 om marknadsmissbruk (marknadsmissbruksförordning) och om upphävande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/6/EG och kommissionens direktiv 2003/124/EG, 2003/125/EG och 2004/72/EG (1), särskilt artiklarna 24. 3 tredje stycket och 25. 9 tredje stycket, och av följande skäl: (1) Enligt artikel 24. 2 i förordning (EU) nr 596/2014 ska de behöriga myndigheterna förse Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten (Esma) med alla uppgifter den behöver för att utföra sina uppgifter, i enlighet med artikel 35 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1095/2010 (2). Enligt artikel 25 i förordning (EU) nr 596/2014 ska de behöriga myndigheterna samarbeta och utbyta information med varandra och med Esma, med kommissionen (i fråga om råvaror som är jordbruksprodukter och som listas i bilaga I till EUF-fördraget), med byrån för samarbete mellan energitillsynsmyndigheter (Acer) och nationella tillsynsmyndigheter (i fråga om grossistenergiprodukter) samt med relevanta nationella tillsynsmyndigheter och tillsynsmyndigheter i tredjeländer med ansvar för relaterade spotmarknader, bland annat i fråga om utsläppsrätter, auktionsövervakaren och behöriga myndigheter, registerförvaltare, inklusive den centrale förvaltaren, och andra offentliga organ som har i uppdrag att övervaka systemet för handel med utsläppsrätter för växthusgaser. (2) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2018/292 (3) har redan fastställt förfaranden och former för informationsutbyte och bistånd mellan behöriga myndigheter i enlighet med artikel 25 i förordning (EU) nr 596/2014. Det kommer att fastställas separata regler för samarbetet med tillsynsmyndigheter i tredjeländer med ansvar för relaterade spotmarknader. Denna förordning bör därför omfatta samarbete och informationsutbyte med Esma enligt artikel 24. 2 i den förordningen och samarbete med andra enheter enligt artikel 25 i den förordningen. (3) Information bör normalt utbytas skriftligen. Muntlig kommunikation bör dock vara möjlig i lämpliga fall, i synnerhet innan en skriftlig begäran om samarbete eller informationsutbyte skickas, för att ge information om den kommande begäran om samarbete eller diskutera eventuella frågor som kan göra det svårt att tillmötesgå denna begäran. I brådskande fall bör det också vara möjligt att muntligen lämna en begäran om samarbete, förutsatt att brådskan inte bara beror på förseningar från den begärande partens sida. (4) En begäran bör innehålla tillräcklig information om ämnet för samarbetet, inklusive skälen för och bakgrunden till begäran, så att den anmodade myndigheten enkelt och effektivt kan behandla den. Angivande av de omständigheter som gav upphov till misstanke bör inte anses som en förutsättning för att en begärande myndighet ska kunna få bistånd om den begärda informationen är nödvändig för att myndigheten ska kunna fullgöra sina uppgifter. (5) Om Esma och Acer gemensamt anger ett säkert kommunikationsgränssnitt som ska användas av behöriga myndigheter och Esma för informationsutbyte med Acer och nationella tillsynsmyndigheter, bör just detta gränssnitt vara obligatoriskt att använda för de relevanta angivna ändamålen. (6) Förfarandena och formerna för informationsutbyte och samarbete bör säkerställa att all information som utbyts eller överförs förblir konfidentiell, och att reglerna om behandling av personuppgifter och det fria flödet av personuppgifter följs. (7) Denna förordning baseras på det förslag till tekniska standarder för genomförande som Esma har överlämnat till kommissionen. (8) Esma har inte genomfört några öppna offentliga samråd om det förslag till tekniska standarder för genomförande som denna förordning grundar sig på, och har heller inte gjort någon analys av potentiell kostnad och nytta med införandet av de förfaranden och former som ska användas av de myndigheter och enheter som denna förordning är tillämplig på, eftersom detta skulle ha varit oproportionerligt i förhållande till standardernas tillämpningsområde och verkan, då denna förordning endast skulle påverka dessa myndigheter och enheter och inte marknadsdeltagarna. (9) Esma har begärt in ett yttrande från den intressentgrupp för värdepapper och marknader som inrättats i enlighet med artikel 37 i förordning (EU) nr 1095/2010. HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE. Artikel 1 Tillämpningsområde Denna förordning ska tillämpas på samarbete och informationsutbyte mellan följande organ (nedan kallade angivna organ) i enlighet med följande bestämmelser: a) Mellan behöriga myndigheter och Esma i enlighet med artikel 24. 2 eller artikel 25. 1, 25. 5 eller 25. 7 i förordning (EU) nr 596/2014. b) Mellan behöriga myndigheter och kommissionen i enlighet med artikel 25. 1 andra stycket i den förordningen, i fråga om råvaror som är jordbruksprodukter. c) Mellan behöriga myndigheter och byrån för samarbete mellan energitillsynsmyndigheter (Acer) eller nationella tillsynsmyndigheter i enlighet med artikel 25. 3 eller 25. 5 i den förordningen, i fråga om grossistenergiprodukter. d) Mellan Esma och Acer eller nationella tillsynsmyndigheter i enlighet med artikel 25. 3 och 25. 5 i den förordningen, i fråga om grossistenergiprodukter. e) Mellan behöriga myndigheter och relevanta nationella tillsynsmyndigheter med ansvar för relaterade spotmarknader i enlighet med artikel 25. 8 första stycket i den förordningen. f) Mellan behöriga myndigheter och de enheter som avses i artikel 25. 8 andra stycket a och b i den förordningen, i fråga om utsläppsrätter. Artikel 2 Definition I denna förordning avses med elektroniska medel elektronisk utrustning för behandling (inbegripet digital komprimering), lagring och överföring av data, med hjälp av ledningar, radio, optisk teknik eller andra elektromagnetiska medel. Artikel 3 Kontaktpunkter 1. Senast den 26 november 2020 ska Esma begära att vart och ett av de andra angivna organen tillhandahåller Esma uppgifter om en eller flera kontaktpunkter som organet har utsett för samarbete och informationsutbyte i den mening som avses i artiklarna 24 och 25 i förordning (EU) nr 596/2014, och att de håller Esma underrättad om eventuella ändringar av dessa uppgifter. 2. Esma ska begära att de andra angivna organen bekräftar eller uppdaterar de uppgifter de tillhandahållit enligt punkt 1 minst en gång om året. 3. Esma ska upprätthålla en uppdaterad förteckning över de uppgifter som tillhandahållits eller uppdaterats enligt punkterna 1 och 2, tillsammans med uppgifter om Esmas egna kontaktpunkter som utsetts för tillämpningen av denna förordning, och ska distribuera den uppdaterade förteckningen till vart och ett av de andra angivna organen. 4. Den senaste förteckning som distribuerats enligt punkt 3 ska användas av de angivna organen för samarbete och informationsutbyte som omfattas av denna förordning. Artikel 4 Kommunikationssätt 1. Om inget annat anges i denna förordning ska all kommunikation som genomförs i syfte att samarbeta eller utbyta information enligt denna förordning ske antingen med post, fax eller med elektroniska medel. 2. Vid fastställandet av vilket kommunikationssätt som lämpar sig bäst i ett visst fall ska vederbörlig hänsyn tas till konfidentialitet, hur mycket tid som behövs för korrespondens, hur mycket material som ska kommuniceras och hur lätt det är att få tillgång till informationen. 3. Utan att begränsa allmängiltigheten i punkt 2 ska elektroniska medel, när sådana används, vara sådana att de säkerställer informationens fullständighet, integritet och konfidentialitet under överföringen. 4. Om Esma och Acer gemensamt fastställer att ett visst elektroniskt system ska användas för kommunikation med Acer och de nationella tillsynsmyndigheter som omfattas av denna förordning, ska detta system användas för de angivna syftena. Artikel 5 Begäran om information eller samarbete 1. När ett organ begär samarbete eller informationsutbyte enligt denna förordning ska det använda formuläret i bilaga I och ska a) ge närmare uppgifter om den information eller det samarbete det begär, och b) där så är lämpligt ange eventuella problem som rör konfidentialiteten hos den information som kan komma att erhållas. 2. Det begärande organet får till sin begäran bifoga dokument eller underlag som anses nödvändiga för att underbygga den. 3. I brådskande fall får det begärande organet framföra begäran muntligen. Såvida inte det angivna organ som mottar den muntliga begäran (nedan kallat det anmodade organet) samtycker till annat ska den muntliga begäran därefter bekräftas skriftligen utan onödigt dröjsmål. Artikel 6 Bekräftelse av mottagande Inom den tidsfrist som anges i den skriftliga begäran eller i den skriftliga bekräftelsen på en muntlig begäran i enlighet med artikel 5 eller, om ingen tidsfrist anges, inom tio arbetsdagar från mottagandet av den skriftliga begäran eller den skriftliga bekräftelsen ska det anmodade organet bekräfta mottagandet till det begärande organet. Denna bekräftelse av mottagandet ska göras med hjälp av formuläret i bilaga II och ska, om möjligt, innehålla ett uppskattat datum för svaret på begäran. Artikel 7 Svar på en begäran 1. Om det anmodade organet behöver klargörande av en begäran som gjorts i enlighet med artikel 5 ska det be det begärande organet om detta klargörande, utan onödigt dröjsmål och på lämpligt sätt, antingen muntligen eller skriftligen. Det begärande organet ska lämna klargörandet utan onödigt dröjsmål. 2. När det anmodade organet verkställer en begäran som gjorts i enlighet med artikel 5 ska det a) använda formuläret i bilaga III, b) vidta alla rimliga åtgärder inom ramen för sina befogenheter för att tillhandahålla det samarbete eller den information som begärs, och c) agera utan dröjsmål och på ett sätt som säkerställer att alla nödvändiga lagstiftningsåtgärder snabbt kan vidtas med hänsyn till den berörda begärans komplexitet och det eventuella behovet av att involvera tredje parter. 3. Om det anmodade organet är en behörig myndighet som vägrar att tillmötesgå begäran, helt eller delvis, i en av de exceptionella omständigheter som anges i artikel 25. 2 i förordning (EU) nr 596/2014, ska det underrätta det begärande organet utan dröjsmål på lämpligt sätt, antingen muntligen eller skriftligen. Det ska därefter bekräfta sitt beslut skriftligen och ange vilken av dessa exceptionella omständigheter det åberopat för sin vägran. Artikel 8 Förfaranden för hantering av pågående begäranden 1. Om det anmodade organet får kännedom om omständigheter som kan leda till att det uppskattade svarsdatumet blir uppskjutet med mer än tio arbetsdagar, ska det utan onödigt dröjsmål underrätta det begärande organet om detta. 2. När så är lämpligt ska det anmodade organet regelbundet uppdatera det begärande organet om hur arbetet med en pågående begäran framskrider, inklusive nya uppskattningar av svarsdatum. 3. Om begäran har markerats som brådskande ska det anmodade organet samråda med det begärande organet om hur ofta uppdateringar krävs. 4. De angivna organen ska samarbeta med varandra för att lösa eventuella problem som kan uppstå vid verkställande av en begäran. Artikel 9 Samarbete eller informationsutbyte utan föregående begäran 1. För samarbete eller informationsutbyte som omfattas av denna förordning men inte är föremål för en specifik begäran, inklusive senare meddelanden i samma ärende, ska formuläret i bilaga IV användas. 2. Vid sådant informationsutbyte som avses i artikel 25. 3, 25. 5 och 25. 8 i förordning (EU) nr 596/2014 och som omfattas av denna förordning får den behöriga myndigheten, om den anser att informationen bör tillhandahållas omgående, förmedla informationen muntligen förutsatt att informationen därefter utan onödigt dröjsmål förmedlas skriftligen med hjälp av formuläret i bilaga IV. Artikel 10 Samarbetsförfaranden 1. För att säkerställa samordnade åtgärder enligt artikel 25. 3 i förordning (EU) nr 596/2014 i gränsöverskridande ärenden som inbegriper finansiella instrument med anknytning till grossistenergiprodukter ska behöriga myndigheter, på Acers begäran, delta i en gränsöverskridande utredningsgrupp som inrättats i enlighet med artikel 16. 4 c i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1227/2011 (4). 2. För att sörja för en enhetlig tillämpning av de relevanta reglerna i förordningarna (EU) nr 596/2014 och (EU) nr 1227/2011 ska Esma och Acer, oavsett om ett specifikt fall föreligger eller ej, regelbundet samråda med varandra. 3. Om Esma i enlighet med artikel 25. 6 andra stycket i förordning (EU) nr 596/2014 ombes att samordna en utredning eller inspektion med gränsöverskridande verkan får Esma inrätta en tillfällig arbetsgrupp på ad hoc-basis för att inkludera de behöriga myndigheterna i de medlemsstater som berörs av den undersökningen eller inspektionen. Artikel 11 Hänskjutande till Esma enligt artikel 25. 7 Ett hänskjutande till Esma enligt artikel 25. 7 i förordning (EU) nr 596/2014 när en begäran inte har gett resultat inom rimlig tid eller avslagits ska göras skriftligen och innehålla a) en kopia av begäran om samarbete eller informationsutbyte och eventuella svar, b) skälen till att avslaget eller bristen på resultat hänskjuts till Esma. Artikel 12 Begränsningar och tillåten användning av information 1. När de angivna organen använder formulären i bilagorna ska de inkludera en lämplig konfidentialitetsvarning i enlighet med det relevanta formuläret. 2. Det anmodade organet får inte röja existensen av och innehållet i en begäran om samarbete eller informationsutbyte som omfattas av denna förordning, såvida inte det begärande organet samtycker till detta. Om sådant samtycke inte ges och om det inte är praktiskt möjligt att tillmötesgå begäran utan att röja dess existens eller innehåll, ska det begärande organet dra tillbaka eller skjuta upp sin begäran till dess att det begärande organet kan lämna ett sådant samtycke till röjande. 3. Information som mottagits som en del av en begäran om samarbete eller informationsutbyte inom ramen för denna förordning ska användas av det angivna organ som mottar informationen endast för att fullgöra sina uppgifter och utöva sina funktioner eller för att säkra efterlevnad eller verkställighet av förordning (EU) nr 596/2014 eller, i tillämpliga fall, förordning (EU) nr 1227/2011, inbegripet men inte begränsat till att inleda, utföra eller bistå vid straffrättsliga, administrativa, civilrättsliga eller disciplinära förfaranden till följd av en överträdelse av dessa förordningar. Artikel 13 Ikraftträdande Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning. Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater. Utfärdad i Bryssel den 2 oktober 2020. På kommissionens vägnar Ursula VON DER LEYEN Ordförande (1)  EUT L 173, 12. 6. 2014, s. 1. (2)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1095/2010 av den 24 november 2010 om inrättande av en europeisk tillsynsmyndighet (Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten), om ändring av beslut nr 716/2009/EG och om upphävande av kommissionens beslut 2009/77/EG (EUT L 331, 15. 12. 2010, s. 84). (3)  Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2018/292 av den 26 februari 2018 om fastställande av tekniska genomförandestandarder vad gäller förfaranden och former för informationsutbyte och bistånd mellan behöriga myndigheter i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 596/2014 (EUT L 55, 27. 2. 2018, s. 34). (4)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1227/2011 av den 25 oktober 2011 om integritet och öppenhet på grossistmarknaderna för energi (EUT L 326, 8. 12. 2011, s. 1). BILAGA I Formulär för begäran om bistånd BEGÄRAN OM BISTÅND BILAGA II Formulär för att bekräfta mottagande av en begäran om bistånd MOTTAGNINGSBEVIS ANGÅENDE EN BEGÄRAN OM BISTÅND BILAGA III Formulär för svar på en begäran om bistånd SVAR PÅ EN BEGÄRAN OM BISTÅND BILAGA IV Formulär för informationsutbyte utan föregående begäran INFORMATIONSUTBYTE UTAN FÖREGÅENDE BEGÄRAN

Sag T-263/12: Sag anlagt den 18. juni 2012 — Manufacturing Support & Procurement Kala Naft mod Rådet

2012-06-18

http://publications.europa.eu/resource/cellar/b153b2dd-f039-11e1-8e28-01aa75ed71a1

dan

C_2012258DA. 01002401. xml 25. 8. 2012    DA Den Europæiske Unions Tidende C 258/24 Sag anlagt den 18. juni 2012 — Manufacturing Support & Procurement Kala Naft mod Rådet (Sag T-263/12) 2012/C 258/44 Processprog: fransk Parter Sagsøger: Manufacturing Support & Procurement Kala Naft Co. , Tehran (Teheran, Iran) (ved advokaterne F. Esclatine og S. Perrotet) Sagsøgt: Rådet for Den Europæiske Union Sagsøgerens påstande — Rådets forordning (EU) nr. 267/2012 af 23. marts 2012 annulleres. — Rådet for Den Europæiske Union tilpligtes at betale sagens omkostninger. Søgsmålsgrunde og væsentligste argumenter Til støtte for søgsmålet har sagsøgeren gjort syv anbringender gældende, hvoraf seks i det væsentlige er identiske med de seks første anbringender i sag T-509/10, Manufacturing Support & Procurement Kala Naft mod Rådet (1). Sagsøgeren har desuden gjort et anbringende gældende vedrørende ulovligheden af den anfægtede forordning, henset til ulovligheden af de tidligere retsakter, som blev annulleret ved Rettens dom af 25. april 2012, Manufacturing Support & Procurement Kala Naft mod Rådet (sag T-509/10, endnu ikke trykt i Samling af Afgørelser). (1)  EUT C 346, s. 57

Beslut om att inte göra invändningar mot en anmäld koncentration (Ärende COMP/M.6797 – PVH/The Warnaco Group) Text av betydelse för EES

2013-02-06

http://publications.europa.eu/resource/cellar/c4adb112-7053-11e2-9294-01aa75ed71a1

swe

C_2013034SV. 01000101. xml 6. 2. 2013    SV Europeiska unionens officiella tidning C 34/1 Beslut om att inte göra invändningar mot en anmäld koncentration (Ärende COMP/M. 6797 – PVH/The Warnaco Group) (Text av betydelse för EES) 2013/C 34/01 Kommissionen beslutade den 29 januari 2013 att inte göra invändningar mot den anmälda koncentrationen ovan och att förklara den förenlig med den gemensamma marknaden. Beslutet grundar sig på artikel 6. 1 b i rådets förordning (EG) nr 139/2004. Beslutet i sin helhet finns bara på engelska och kommer att offentliggöras efter det att eventuella affärshemligheter har tagits bort. Det kommer att finnas tillgängligt — under rubriken koncentrationer på kommissionens webbplats för konkurrens (http://ec. europa. eu/competition/mergers/cases/). Denna webbplats gör det möjligt att hitta enskilda beslut i koncentrationsärenden, även uppgifter om företag, ärendenummer, datum och sektorer, — i elektronisk form på webbplatsen EUR-Lex (http://eur-lex. europa. eu/sv/index. htm) under dokumentnummer 32013M6797. EUR-Lex ger tillgång till gemenskapslagstiftningen via Internet

Meddelande till de personer som omfattas av restriktiva åtgärder enligt rådets beslut 2011/273/Gusp och rådets förordning (EU) nr 442/2011 om restriktiva åtgärder mot Syrien

2011-05-24

http://publications.europa.eu/resource/cellar/56591fed-df4e-4333-a055-cb8ead3c4ffa

swe

C_2011153SV. 01000801. xml 24. 5. 2011    SV Europeiska unionens officiella tidning C 153/8 Meddelande till de personer som omfattas av restriktiva åtgärder enligt rådets beslut 2011/273/Gusp och rådets förordning (EU) nr 442/2011 om restriktiva åtgärder mot Syrien 2011/C 153/04 EUROPEISKA UNIONENS RÅD Följande information lämnas för kännedom till de personer som anges i bilagan till rådets beslut 2011/273/Gusp (1), genomfört genom rådets genomförandebeslut 2011/303/Gusp (2), och i bilaga II till rådets förordning (EU) nr 442/2011 (3), genomförd genom rådets genomförandeförordning (EU) nr 504/2011 (4), om restriktiva åtgärder mot Syrien. Europeiska unionens råd har beslutat att de personer som förtecknas i de ovannämnda bilagorna ska föras upp på förteckningen över de personer och enheter som omfattas av restriktiva åtgärder i beslut 2011/273/Gusp och i förordning (EU) nr 442/2011. De berörda personerna uppmärksammas på möjligheten att vända sig till de behöriga myndigheter i medlemsstaten/medlemsstaterna i fråga som anges på webbplatserna i bilaga III till förordning (EU) nr 442/2011 med en ansökan om tillstånd att få använda frysta penningmedel för grundläggande behov eller särskilda betalningar (jfr artikel 6 i förordningen). De berörda personerna får till rådet inkomma med en ansökan, åtföljd av styrkande handlingar, om omprövning av beslutet att föra upp dem på de ovannämnda förteckningarna. Ansökan ska sändas till följande adress: Europeiska unionens råd Generalsekretariatet Rue de la Loi/Wetstraat 175 1048 Bruxelles/Brussel BELGIQUE/BELGIË De berörda personerna uppmärksammas också på möjligheten att väcka talan mot rådets beslut vid Europeiska unionens tribunal i enlighet med villkoren i artiklarna 275 andra stycket och 263 fjärde och sjätte styckena i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. (1)  EUT L 121, 10. 5. 2011, s. 11. (2)  EUT L 136, 24. 5. 2011, s. 95. (3)  EUT L 121, 10. 5. 2011, s. 1. (4)  EUT L 136, 24. 5. 2011, s. 45

Rådets rambeslut 2006/960/RIF av den 18 december 2006 om förenklat informations- och underrättelseutbyte mellan de brottsbekämpande myndigheterna i Europeiska unionens medlemsstater

2006-12-18

http://publications.europa.eu/resource/cellar/54a0d258-b624-441b-a5dd-1deae031c606

swe

29. 12. 2006 SV Europeiska unionens officiella tidning L 386/89 (Rättsakter som antagits med tillämpning av avdelning VI i fördraget om Europeiska unionen) RÅDETS RAMBESLUT 2006/960/RIF av den 18 december 2006 om förenklat informations- och underrättelseutbyte mellan de brottsbekämpande myndigheterna i Europeiska unionens medlemsstater EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT (6) med beaktande av fördraget om Europeiska unionen, särskilt arti- kel 30. 1 a och b samt artikel 34. 2 b, med beaktande av Konungariket Sveriges initiativ, med beaktande av Europaparlamentets yttrande, och av följande skäl: (1) (2) (3) (4) (5) Ett av Europeiska unionens centrala mål är att ge medbor- garna en hög säkerhetsnivå inom ett område med frihet, säkerhet och rättvisa. Detta mål skall uppnås genom förebyggande och bekäm- pande av brottslighet genom närmare samarbete mellan medlemsstaternas brottsbekämpande myndigheter, med iakttagande av de principer och regler om mänskliga rät- tigheter, grundläggande friheter och rättsstatsprincipen som unionen grundar sig på och som är gemensamma för medlemsstaterna. Utbyte av information och underrättelser som rör brott och brottslig verksamhet är grunden för samarbetet på brottsbekämpningsområdet inom unionen, vilket tjänar det övergripande syftet att förbättra säkerheten för unio- nens medborgare. Att på ett tidigt stadium få tillgång till korrekta och aktu- ella informationer och underrättelser är av avgörande bety- delse för att brottsbekämpande myndigheter framgångsrikt skall kunna upptäcka, förebygga och utreda brott eller brottslig verksamhet, särskilt inom ett område där kon- trollen av de inre gränserna slopats. Eftersom brottslingar bedriver sin verksamhet i det fördolda krävs det övervak- ning, och information om dem behöver kunna utbytas synnerligen snabbt. Det är viktigt att se på brottsbekämpande myndigheters möjligheter att få tillgång till information och underrättel- ser om grova brott och terroristdåd från andra medlems- stater på ett övergripande sätt och inte inrikta sig på skillnader i fråga om brottstyper eller uppdelning av befo- rättsliga genheter mellan myndigheter. brottsbekämpande och (7) (8) För närvarande lägger formella förfaranden, administra- tiva strukturer och juridiska hinder i medlemsstaternas lag- stiftning hinder i vägen för ett effektivt och snabbt informations- och underrättelseutbyte mellan brottsbe- kämpande myndigheter. Detta förhållande är oacceptabelt för medborgarna i Europeiska unionen och det krävs där- för större säkerhet och effektivare brottsbekämpning sam- tidigt som de mänskliga rättigheterna värnas. Brottsbekämpande myndigheter måste kunna begära och få information och underrättelser från andra medlemssta- ter under olika faser av en utredning, alltifrån insamlan- det av kriminalunderrättelser till brottsutredningen. Medlemsstaternas system skiljer sig åt i detta avseende och rambeslutet går inte ut på att ändra dessa system. Rambe- slutets syfte är dock att för viss information och vissa slag av underrättelser säkerställa att viss information av avgö- rande betydelse för brottsbekämpande myndigheter snabbt kan utbytas inom unionen. Avsaknaden av en gemensam rättslig ram för effektivt och snabbt informations- och underrättelseutbyte mellan med- lemsstaternas brottsbekämpande myndigheter är en brist som måste avhjälpas. Europeiska unionens råd finner det därför nödvändigt att anta ett rättsligt bindande instru- ment om förenklat informations- och underrättelseutbyte. Detta rambeslut bör inte påverka befintliga eller framtida instrument som gör det möjligt att utvidga målen för detta rambeslut eller underlätta förfarandena för utbyte av infor- mation och underrättelser, exempelvis konventionen av den 18 december 1997 upprättad på grundval av artikel K 3 i fördraget om Europeiska unionen om ömsesidigt bistånd och samarbete mellan tullförvaltningar (1). (9) När det gäller genomförandet av informationsutbytet påverkar inte detta rambeslut väsentliga nationella säker- hetsintressen, och det äventyrar inte heller pågående utred- ningar eller enskilda personers säkerhet, eller särskild underrättelseverksamhet som gäller statens säkerhet. (1) EGT C 24, 23. 1. 1998, s. 2. L 386/90 SV Europeiska unionens officiella tidning 29. 12. 2006 (10) Det är viktigt att främja informationsutbyte i så stor omfattning som möjligt, i synnerhet när det gäller brott med direkt eller indirekt koppling till organiserad brotts- lighet eller terrorism, och på ett sätt som inte sänker den samarbetsnivå som krävs mellan medlemsstaterna enligt nuvarande överenskommelser. (11) När det gäller medlemsstaternas gemensamma intresse av att bekämpa gränsöverskridande brottslighet måste man finna en lämplig avvägning mellan ett snabbt och effek- tivt samarbete inom brottsbekämpningen och överens- komna principer och bestämmelser i fråga om dataskydd samt de grundläggande friheterna och de mänskliga fri- och rättigheterna. (12) I det uttalande om bekämpande av terrorism som Europe- iska rådet antog vid sitt möte den 25 mars 2004 uppma- nas rådet av Europeiska rådet att undersöka åtgärder för förenklat informations- och underrättelseutbyte mellan medlemsstaternas brottsbekämpande myndigheter. (13) När det gäller Island och Norge utgör detta rambeslut en utveckling av de bestämmelser i Schengenregelverket som faller inom det område som avses i artikel 1 i rådets beslut 1999/437/EG av den 17 maj 1999 om vissa tillämpnings- föreskrifter för det avtal som har ingåtts mellan Europe- och iska Konungariket Norge om dessa båda staters associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket (1). De förfaranden som föreskrivs i det avtalet har följts i fråga om rambeslutet. och Republiken unionens Island råd (14) När det gäller Schweiz utgör detta rambeslut, i enlighet med avtalet mellan Europeiska unionen, Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om Schwei- ziska edsförbundets associering till genomförandet, til- lämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket, en utveckling av de bestämmelser i Schengenregelverket som faller inom det område som avses i artikel 1. H i beslut 1999/437/EG, jämförd med artikel 4. 1 i rådets beslut 2004/860/EG av den 25 oktober 2004 om underteck- nande på Europeiska gemenskapens vägnar och proviso- risk tillämpning av vissa bestämmelser i det avtalet (2), och med artikel 4. 1 i rådets beslut 2004/849/EG av den 25 oktober 2004 om undertecknande på Europeiska unio- nens vägnar och provisorisk tillämpning av vissa bestäm- melser i det avtalet (3). (1) EGT L 176, 10. 7. 1999, s. 31. (2) EUT L 370, 17. 12. 2004, s. 78. (3) EUT L 368, 15. 12. 2004, s. 26. HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE. AVDELNING I TILLÄMPNINGSOMRÅDE OCH DEFINITIONER Artikel 1 Syfte och tillämpningsområde 1. Detta rambeslut syftar till att fastställa bestämmelser enligt vilka medlemsstaternas brottsbekämpande myndigheter effektivt och snabbt kan utbyta befintlig information och befintliga under- rättelser eller kriminalunderrättelseverksamhet. brottsutredningar genomförandet för av 2. Detta rambeslut skall inte påverka bilaterala eller multilate- rala avtal eller överenskommelser mellan medlemsstaterna och tredjeländer eller Europeiska unionens rättsakter om ömsesidig rättslig hjälp eller ömsesidigt erkännande av domar i brottmål, inbegripet eventuella villkor som tredjeländer fastställer för användningen av information när den väl tillhandahållits. Detta rambeslut omfattar all 3. information och/eller alla underrättelser enligt artikel 2 d. Det ålägger inte medlemsstaterna att samla in och lagra information och underrättelser i syfte att dessa skall kunna tillhandahållas de behöriga brottsbekämpande myndigheterna i andra medlemsstater. 4. Rambeslutet ålägger inte medlemsstaterna att lämna infor- mation och underrättelser som skall användas som bevis inför en rättslig myndighet och ger dem inte heller rätt att använda sådan information eller sådana underrättelser för detta ändamål. Om en medlemsstat har inhämtat information eller underrättel- ser i enlighet med detta rambeslut och önskar använda dessa som bevis inför en rättslig myndighet, måste den utverka samtycke från den medlemsstat som lämnat informationen eller underrät- telserna, i förekommande fall enligt den nationella lagstiftningen i den medlemsstat som har tillhandahållit informationen eller underrättelserna genom att använda gällande instrument för rät- tsligt samarbete mellan medlemsstaterna. Ett sådant samtycke krävs inte om den anmodade medlemsstaten redan har gett sitt samtycke till att informationen eller underrättelserna får använ- das informationen eller underrättelserna överlämnas. som bevis då 5. Detta rambeslut medför ingen skyldighet att inhämta någon slags information eller några slags underrättelser genom tvångs- åtgärder, vilka definieras i enlighet med nationell lagstiftning i den medlemsstat som mottar en begäran om information eller underrättelser. 29. 12. 2006 SV Europeiska unionens officiella tidning L 386/91 6. Medlemsstaterna skall, om deras nationella lagstiftning til- låter det, tillhandahålla sådan information eller sådana underrät- telser som tidigare inhämtats genom tvångsåtgärder. ii) all slags information eller data som innehas av offent- liga myndigheter eller privata organ och som är tillgäng- liga för de brottsbekämpande myndigheterna utan att de vidtar tvångsåtgärder i enlighet med artikel 1. 5. 7. Detta rambeslut skall inte ändra skyldigheten att respek- tera de grundläggande rättigheterna och de grundläggande rätts- liga om Europeiska unionen, och inga skyldigheter som åligger brottsbe- kämpande myndigheter i detta avseende skall påverkas. principerna fördraget artikel enligt 6 i e) brott som avses i artikel 2. 2 i rambeslut 2002/584/RIF av den 13 juni 2002 om en europeisk arresteringsorder (1) (nedan kallat ”brott som avses i artikel 2. 2 i rambeslut 2002/584/RIF”): brott enligt nationell lagstiftning som motsvarar eller är likvär- diga de brott som avses i den bestämmelsen. Artikel 2 Definitioner AVDELNING II INFORMATIONS- OCH UNDERRÄTTELSEUTBYTE I detta rambeslut gäller följande definitioner: a) b) c) behörig brottsbekämpande myndighet: en nationell polismyndig- het, tullmyndighet eller annan myndighet som enligt natio- nell lagstiftning har behörighet att upptäcka, förebygga och utreda brott eller brottslig verksamhet och utöva myndig- hetsutövning samt i samband härmed vidta tvångsåtgärder. Organ eller enheter som arbetar särskilt med nationella säkerhetsfrågor omfattas inte av begreppet ”behörig brotts- bekämpande myndighet”. Varje medlemsstat skall senast den 18 december 2007, i en förklaring som deponeras hos rådets generalsekretariat, ange vilka myndigheter som omfattas av begreppet ”behörig brottsbekämpande myndighet”. En sådan förklaring får ändras när som helst. brottsutredning: ett skede i förfarandet inom vilket behöriga brottsbekämpande eller rättsliga myndigheter, inbegripet all- männa åklagare, vidtar åtgärder för att fastställa och kart- samt lägga omständigheter i samband med en eller flera konstaterade konkreta brottsliga handlingar. sakförhållanden, misstänkta personer kriminalunderrättelseverksamhet: ett skede i förfarandet som ännu inte nått stadiet brottsutredning, inom vilket en behö- rig brottsbekämpande myndighet enligt nationell lagstiftning har rätt att inhämta, behandla och analysera information om brott eller brottslig verksamhet för att fastställa om en kon- kret brottslig handling har begåtts eller kan komma att begås. d) information och/eller underrättelser: i) all slags information eller data som innehas av brottsbe- kämpande myndigheter, Artikel 3 Tillhandahållande av information och underrättelser 1. Medlemsstaterna skall se till att information och underrät- telser kan lämnas till behöriga brottsbekämpande myndigheter i övriga medlemsstater i överensstämmelse med detta rambeslut. Information och underrättelser skall tillhandahållas på 2. begäran av en behörig brottsbekämpande myndighet som hand- lar inom ramen för de befogenheter som fastställts i den natio- nella lagstiftningen och som genomför en brottsutredning eller en kriminalunderrättelseverksamhet. 3. Medlemsstaterna skall se till att villkoren för att förse de behöriga brottsbekämpande myndigheterna i andra medlemssta- ter med information och underrättelser inte är strängare än de som tillämpas på nationell nivå för tillhandahållande av och begä- ran om information och underrättelser. Särskilt får en medlems- stat inte kräva rättslig överenskommelse eller tillstånd för utbyte mellan sin behöriga brottsbekämpande myndighet och en behö- rig brottsbekämpande myndighet i en annan medlemsstat av sådan information eller sådana underrättelser som vid ett internt förfarande kan erhållas av den anmodade behöriga brottsbekäm- pande myndigheten utan ett sådant avtal eller tillstånd. 4. Om den anmodade behöriga brottsbekämpande myndighe- ten enligt sin nationella lagstiftning endast kan få tillträde till den begärda informationen eller de begärda underrättelserna efter avtal med eller tillstånd av en rättslig myndighet, skall den anmo- dade behöriga brottsbekämpande myndigheten vara skyldig att av den behöriga rättsliga myndigheten begära att avtal träffas eller tillstånd ges om tillgång till och utbyte av den efterfrågade infor- mationen. Utan att det påverkar tillämpningen av artiklarna 10. 1 och 10. 2 skall den behöriga rättsliga myndigheten i den anmo- dade medlemsstaten tillämpa samma regler för sitt beslut som i ett rent inhemskt fall. och (1) EUT L 190, 18. 7. 2002, s. 1. L 386/92 SV Europeiska unionens officiella tidning 29. 12. 2006 Om den begärda informationen eller de begärda underrät- 5. telserna har erhållits från en annan medlemsstat eller ett tredje- land och omfattas av en specialitetsprincip, kan de överlämnas till den behöriga brottsbekämpande myndigheten i en annan medlemsstat endast om den medlemsstat eller det tredjeland som lämnade informationen eller underrättelserna samtycker till detta. Artikel 5 Begäran om information och underrättelser Artikel 4 Tidsfrister för tillhandahållandet av information och underrättelser 1. Information och underrättelser kan begäras i syfte att upp- täcka, förebygga eller utreda ett brott om det finns sakliga skäl att förmoda att den berörda informationen eller de berörda underrättelserna finns tillgängliga i en annan medlemsstat. I begä- ran skall dessa sakliga skäl anges liksom i vilket syfte informatio- nen och underrättelserna begärs; sambandet mellan syftet och den person som informationen och underrättelserna gäller skall också förklaras. 1. Medlemsstaterna skall se till att de har rutiner på plats så att de inom högst åtta timmar kan besvara en brådskande begä- ran om information och underrättelser beträffande de brott som avses i artikel 2. 2 i rambeslut 2002/584/RIF, om den begärda informationen eller de begärda underrättelserna finns tillgäng- liga i en databas till vilken en brottsbekämpande myndighet har direkt åtkomst. 2. Den ansökande behöriga brottsbekämpande myndigheten skall avhålla sig från att begära mer information eller fler under- rättelser och från att fastställa snävare tidsfrister än nödvändigt för syftet med begäran. En begäran om information eller underrättelser skall inne- 3. hålla minst de uppgifter som anges i bilaga B. 2. Om den anmodade behöriga brottsbekämpande myndighe- ten inte kan svara inom åtta timmar, skall den ange skälen till detta i formuläret i bilaga A. Om det skulle innebära alltför stor arbetsbelastning för den anmodade brottsbekämpande myndig- heten att lämna den begärda informationen eller de begärda underrättelserna inom åtta timmar får den skjuta upp tillhanda- hållandet av informationen eller underrättelserna. Den anmodade brottsbekämpande myndigheten skall då omedelbart underrätta den ansökande brottsbekämpande myndigheten om detta och lämna den begärda informationen eller de begärda underrättel- serna så snart som möjligt, dock senast inom tre dagar. Använd- ningen av bestämmelserna i denna punkt skall ses över senast den 19 December 2009. 3. I icke-brådskande fall skall medlemsstaterna se till att fram- ställningar om information och underrättelser om brott som avses i artikel 2. 2 i rambeslut 2002/584/RIF besvaras inom en vecka, om den begärda informationen eller de begärda underrät- telserna finns tillgängliga i en databas till vilken en brottsbekäm- pande myndighet har direkt åtkomst. Om den anmodade behöriga brottsbekämpande myndigheten inte kan svara inom en vecka, skall den ange skälen till detta i formuläret i bilaga A. Artikel 6 Kommunikationskanaler och språk 1. Informations- och underrättelseutbyte enligt detta rambe- slut får äga rum genom alla befintliga kanaler för internationellt brottsbekämpningssamarbete. Det språk som används för begä- ran och informationsutbytet skall vara det som gäller för den kanal som används. När medlemsstaterna avger sina förklaringar i enlighet med artikel 2 a skall de också till rådets generalsekre- tariat lämna uppgifter om de kontakter till vilka framställningar kan sändas i brådskande fall. Dessa uppgifter får ändras när som helst. Rådets generalsekretariat skall meddela medlemsstaterna och kommissionen de förklaringar som inkommer. 2. Information eller underrättelser skall även utbytas med Europol i enlighet med den konvention som utarbetats på grund- val av artikel K. 3 i fördraget om Europeiska unionen om upprät- tandet av en europeisk polisbyrå (Europolkonventionen) (1) och med Eurojust i enlighet med rådets beslut 2002/187/RIF av den 28 februari 2002 om inrättande av Eurojust för att stärka kam- pen mot grov brottslighet (2), förutsatt att utbytet gäller ett brott eller en brottslig verksamhet inom deras mandat. 4. I alla övriga fall skall medlemsstaterna se till att den begärda informationen överlämnas till den ansökande behöriga brottsbe- kämpande myndigheten inom 14 dagar. Om den anmodade behöriga brottsbekämpande myndigheten inte kan svara inom 14 dagar, skall den ange skälen till detta i formuläret i bilaga A. (1) EGT C 316, 27. 11. 1995, s. 2. Konventionen senast ändrad genom det protokoll som upprättats på grundval av artikel 43. 1 i Europol- konventionen (EUT C 2, 6. 1. 2004, s. 3). (2) EUT L 63, 6. 3. 2002, s. 1. Beslutet senast ändrat genom beslut 2003/659/RIF (EUT L 245, 29. 9. 2003, s. 44). 29. 12. 2006 SV Europeiska unionens officiella tidning L 386/93 Artikel 7 Spontant informations- och underrättelseutbyte 1. Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 10 skall de behöriga brottsbekämpande myndigheterna, utan att det är nöd- vändigt med en anmodan, till behöriga brottsbekämpande myn- digheter i andra berörda medlemsstater lämna information och underrättelser i de fall där det finns sakliga skäl att förmoda att informationen och underrättelserna kan bidra till att upptäcka, förebygga eller utreda brott som avses i artikel 2. 2 i rambeslut 2002/584/RIF. De närmare villkoren för detta spontana informa- tionsutbyte skall regleras i den nationella lagstiftningen i den medlemsstat som tillhandahåller informationen. Tillhandahållandet av information och underrättelser skall 2. begränsas till vad som anses relevant och nödvändigt för att kunna upptäcka, förebygga eller utreda det aktuella brottet eller den aktuella brottsliga verksamheten. Artikel 8 Dataskydd Information och underrättelser som lämnats enligt detta 3. rambeslut får användas av de behöriga brottsbekämpande myn- digheterna i den medlemsstat som har mottagit dem enbart i de syften för vilka de har tillhandahållits i enlighet med detta ram- beslut eller för att förebygga ett omedelbart och allvarligt hot mot den allmänna säkerheten; databehandling i andra syften skall endast vara tillåten med förhandstillstånd från den medlemsstat som överfört informationen och i enlighet med den nationella lagstiftningen i den mottagande medlemsstaten. Tillståndet kan beviljas om den nationella lagstiftningen i den stat som överfört informationen tillåter detta. informations- som föranledde När information och underrättelser lämnas i enlighet med 4. detta rambeslut får den behöriga brottsbekämpande myndighet som tillhandahåller information ställa villkor, i enlighet med sin nationella lagstiftning, för den mottagande behöriga brottsbe- kämpande myndighetens användning av informationen och underrättelserna. Villkor får även ställas när det gäller rapporte- ring av resultatet av den brottsutredning eller kriminalunderrät- telseverksamhet och underrättelseutbytet. Den mottagande behöriga brottsbekäm- pande myndigheten skall vara bunden av sådana villkor förutom i de särskilda fall då den nationella lagstiftningen kräver att man gör avsteg från användningsrestriktionerna till förmån för rätts- liga myndigheter, lagstiftande organ eller alla andra självständiga instanser som upprättats genom lag och som ansvarar för tillsy- nen av de behöriga brottsbekämpande myndigheterna. I sådana fall får informationen och underrättelserna användas endast efter samråd med den stat som överfört informationen, vars intressen och uppfattning i möjligaste mån måste beaktas. Den motta- gande medlemsstaten kan i särskilda fall anmodas av den med- informera om lemsstat användningen och den vidare behandlingen av den överförda informationen och de överförda underrättelserna. informationen att som överfört 1. Varje medlemsstat skall se till att de fastställda regler för dataskydd som gäller användning av de kommunikationskanaler som avses i artikel 6. 1 tillämpas även inom det förfarande för informations- och underrättelseutbyte som föreskrivs i detta rambeslut. Användningen av information och underrättelser som har 2. utbytts direkt eller bilateralt i enlighet med detta rambeslut skall uppfylla nationella bestämmelser för dataskydd i den mottagande medlemsstaten, där informationen och underrättelserna skall omfattas av samma regler om dataskydd som om de samlats in i som den mottagande medlemsstaten. De personuppgifter behandlas i samband med genomförandet av detta rambeslut skall skyddas i enlighet med Europarådets konvention av den 28 januari 1981 om skydd för enskilda vid automatisk data- behandling av personuppgifter och, för de medlemsstater som har ratificerat det, tilläggsprotokollet av den 8 november 2001 om tillsynsmyndigheter och gränsöverskridande flöden av per- sonuppgifter. Principerna i Europarådets rekommendation R(87) 15 om användningen av personuppgifter inom polisväsendet bör också beaktas när brottsbekämpande myndigheter behandlar per- sonuppgifter som inhämtats i enlighet med detta rambeslut. Artikel 9 Sekretess De behöriga brottsbekämpande myndigheterna skall i varje enskilt fall av informations- och underrättelseutbyte vederbörli- gen beakta kraven på utredningssekretess. De behöriga brottsbe- kämpande myndigheterna skall därför, i enlighet med den nationella lagstiftningen, säkerställa sekretessen för all överläm- nad information och alla överlämnade underrättelser som har sekretessbelagts. Artikel 10 Skäl till att vägra att lämna information eller underrättelser 1. Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 3. 3, får en behörig brottsbekämpande myndighet vägra att lämna informa- tion eller underrättelser endast om det finns sakliga skäl att anta att tillhandahållandet av informationen eller underrättelserna skulle kunna L 386/94 SV Europeiska unionens officiella tidning 29. 12. 2006 a) skada väsentliga nationella säkerhetsintressen i den anmo- dade medlemsstaten, Artikel 12 Förhållandet till andra instrument b) äventyra resultatet av en pågående utredning eller en krimi- nalunderrättelseverksamhet, personers säkerhet, enskilda eller eller c) vara uppenbart oproportionerligt eller irrelevant för de syf- ten för vilka det begärdes. 2. Om begäran gäller ett brott där påföljden enligt den anmo- dade medlemsstatens lagstiftning är ett års fängelse eller mindre, får den behöriga brottsbekämpande myndigheten vägra att till- handahålla den begärda informationen och de begärda underrättelserna. 3. Den behöriga brottsbekämpande myndigheten skall vägra att lämna information eller underrättelser om den behöriga rät- tsliga myndigheten inte har gett tillstånd till tillträde till och utbyte av den begärda informationen i enlighet med artikel 3. 4. AVDELNING III SLUTBESTÄMMELSER Artikel 11 Genomförande 1. Medlemsstaterna skall vidta de åtgärder som är nödvän- diga för att följa bestämmelserna i detta rambeslut före den 19 December 2006. 2. Medlemsstaterna skall till rådets generalsekretariat och till kommissionen överlämna texten till de bestämmelser genom vilka skyldigheterna enligt detta rambeslut införlivas med deras nationella lagstiftning. På grundval av denna och annan informa- tion som medlemsstaterna har lämnat på begäran skall kommis- sionen före den 19 December 2006 överlämna en rapport till rådet om rambeslutets för den 19 December 2006 bedöma i vilken utsträckning medlemssta- terna har följt bestämmelserna i detta rambeslut. tillämpning. Rådet skall 1. I den mån bestämmelserna i artikel 39. 1, 39. 2 och 39. 3 och artikel 46 i konventionen om tillämpning av Schengenavta- let (1) gäller informations- och underrättelseutbyte för genomför- andet av brottsutredningar eller kriminalunderrättelseverksamhet enligt bestämmelserna i detta rambeslut, skall de ersättas av bestämmelserna i detta rambeslut. Verkställande 2. den Schengenkommitténs 16 december 1998 om gränsöverskridande polissamarbete för att förhindra och upptäcka brottsliga handlingar (SCH/Com- ex (98) 51 rev 3) (2) och av den 28 april 1999 om förbättring av polissamarbetet för att förhindra och upptäcka brottsliga hand- lingar (SCH/Com-ex (99) 18) (3) skall upphöra att gälla. beslut av 3. Medlemsstaterna får fortsätta att tillämpa bilaterala eller multilaterala avtal eller andra överenskommelser som är i kraft när detta rambeslut antas, förutsatt att dessa avtal eller överens- kommelser gör det möjligt att utvidga målen för detta rambeslut och att de bidrar till att ytterligare förenkla och underlätta de för- faranden för informations- och underrättelseutbyte som omfat- tas av detta rambeslut. 4. Medlemsstaterna får ingå eller låta träda i kraft bilaterala eller multilaterala avtal eller andra överenskommelser efter det att detta rambeslut har trätt i kraft, förutsatt att dessa avtal eller överenskommelser gör det möjligt att utvidga målen för detta rambeslut och att de bidrar till att ytterligare förenkla och under- lätta de förfaranden för informations- och underrättelseutbyte som omfattas av detta rambeslut. 5. De avtal och överenskommelser som avses i punkterna 3 och 4 får under inga omständigheter påverka förbindelserna med de medlemsstater som inte är parter i dem. (1) EGT L 239, 22. 9. 2000, s. 19. Konventionen senast ändrad genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1160/2005 (EUT L 191, 22. 7. 2005, s. 18). (2) EGT L 239, 22. 9. 2000, s. 407. (3) EGT L 239, 22. 9. 2000, s. 421. 29. 12. 2006 SV Europeiska unionens officiella tidning L 386/95 6. Medlemsstaterna skall senast den 19 December 2006 underrätta rådet och kommissionen om sådana gällande avtal och överenskommelser som avses i punkt 3 och som de vill fort- sätta att tillämpa. 7. Medlemsstaterna skall också underrätta rådet och kommis- sionen om sådana eventuella nya avtal eller överenskommelser som avses i punkt 4 inom tre månader från undertecknandet eller ikraftträdandet av de instrument som redan hade undertecknats före antagandet av detta rambeslut. Artikel 13 Ikraftträdande Detta rambeslut träder i kraft dagen efter det att det har offent- liggjorts i Europeiska unionens officiella tidning. Utfärdat i Bryssel den 18 december 2006. På rådets vägnar Ordförande J. -E. ENESTAM L 386/96 SV Europeiska unionens officiella tidning 29. 12. 2006 BILAGA A UTBYTE AV INFORMATION ENLIGT RÅDETS RAMBESLUT 2006/960/RIF FORMULÄR SOM SKALL ANVÄNDAS AV DEN ANMODADE MEDLEMSSTATEN VID ÖVERLÄMNANDE AV INFORMATION/FÖRSENING/VÄGRAN ATT LÄMNA INFORMATION Detta formulär skall användas för att överlämna begärd information och/eller begärda underrättelser och för att underrätta den ansökande myndigheten om att den normala tidsfristen inte kan respekteras, om behovet av att hänskjuta begäran till en rättslig myndighet eller om vägran att överlämna den begärda informationen. Formuläret kan användas vid mer än ett tillfälle under förfarandet (t. ex. i det fall då en begäran först måste hänskjutas till en rättslig myndighet och det vid ett senare tillfälle visar sig nödvändigt att vägra verkställa begäran). 29. 12. 2006 SV Europeiska unionens officiella tidning L 386/97 L 386/98 SV Europeiska unionens officiella tidning 29. 12. 2006 UTBYTE AV INFORMATION ENLIGT RÅDETS RAMBESLUT 2006/960/RIF FORMULÄR FÖR BEGÄRAN OM INFORMATION OCH UNDERRÄTTELSER FÖR DEN ANSÖKANDE MEDLEMSSTATENS RÄKNING BILAGA B Detta formulär skall användas vid begäran om information och underrättelser enligt rådets rambeslut 2006/960/RIF. 29. 12. 2006 SV Europeiska unionens officiella tidning L 386/99 L 386/100 SV Europeiska unionens officiella tidning 29. 12. 2006

Beslutning om ikke at gøre indsigelse mod en anmeldt fusion (Sag M.10218 — GAUSELMANN / GREENTUBE / JV) (EØS-relevant tekst) 2022/C 180/02

2022-04-27

http://publications.europa.eu/resource/cellar/6cec779a-ca7a-11ec-b6f4-01aa75ed71a1

dan

C_2022180DA. 01000201. xml 3. 5. 2022    DA Den Europæiske Unions Tidende C 180/2 Beslutning om ikke at gøre indsigelse mod en anmeldt fusion (Sag M. 10218 — GAUSELMANN / GREENTUBE / JV) (EØS-relevant tekst) (2022/C 180/02) Den 27. april 2022 besluttede Kommissionen ikke at gøre indsigelse mod ovennævnte anmeldte fusion og erklære den forenelig med det indre marked. Beslutningen er truffet efter artikel 6, stk. 1, litra b), i Rådets forordning (EF) nr. 139/2004 (1). Beslutningens fulde ordlyd foreligger kun på tysk og vil blive offentliggjort, efter at eventuelle forretningshemmeligheder er udeladt. Den vil kunne ses: — under fusioner på Kommissionens websted for konkurrence (http://ec. europa. eu/competition/mergers/cases/). Dette websted giver forskellige muligheder for at finde de konkrete fusionsbeslutninger, idet de er opstillet efter bl. a. virksomhedens navn, sagsnummer, dato og sektor — i elektronisk form på EUR-Lex-webstedet (http://eur-lex. europa. eu/homepage. html?locale=da) under dokumentnummer 32022M10218. EUR-Lex giver onlineadgang til EU-retten. (1)  EUT L 24 af 29. 1. 2004, s. 1

Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet enligt artikel 251.2 andra stycket i EG-fördraget om rådets gemensamma ståndpunkt inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning om upphävande av förordning (EG) nr 1775/2005 om villkor för tillträde till naturgasöverföringsnäten

2009-01-12

http://publications.europa.eu/resource/cellar/d1771451-430b-4932-8a29-3243fad38fed

swe

SV SV SV EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 12. 1. 2009 KOM(2008) 911 slutlig 2007/0199 (COD) MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET enligt artikel 251. 2 andra stycket i EG-fördraget om rådets gemensamma ståndpunkt inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning om upphävande av förordning (EG) nr 1775/2005 om villkor för tillträde till naturgasöverföringsnäten SV SV 2007/0199 (COD) MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET enligt artikel 251. 2 andra stycket i EG-fördraget om rådets gemensamma ståndpunkt inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning om upphävande av förordning (EG) nr 1775/2005 om villkor för tillträde till naturgasöverföringsnäten 1. BAKGRUND Datum då förslaget överlämnades till Europaparlamentet och rådet (dokument KOM(2007) 532 – 2007/0199/COD): 19. 9. 2007 Datum då Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande överlämnades: 22. 4. 2008 Datum då Regionkommitténs yttrande överlämnades: 10. 4. 2008 Datum då Europaparlamentets yttrande överlämnades (första behandlingen): 9. 7. 2008 Datum då den gemensamma ståndpunkten antogs enhälligt: [9. 1. 2009] 2. SYFTET MED KOMMISSIONENS FÖRSLAG Detta förslag utgör en del av det tredje lagstiftningspaketet för en inre marknad för gas och elektricitet (nedan kallat det tredje paketet), som inbegriper två direktiv och tre förordningar. Det huvudsakliga syftet med paketet är att fastställa den rättsliga ram som behövs för att marknadsöppningen ska fungera effektivt och för att det i EU ska skapas en gemensam el- och gasmarknad som gynnar Europeiska unionens medborgare och industri. Detta bidrar till så gynnsamma priser som möjligt, bättre tjänstekvalitet och ökad försörjningstrygghet. De viktigaste åtgärderna för detta är följande: – – SV Effektivare tillsyn från de oberoende nationella tillsynsmyndigheternas sida. Inrättande av en byrå som ska säkerställa ett effektivt samarbete mellan nationella tillsynsmyndigheter och fatta beslut om alla relevanta gränsöverskridande frågor. 2 SV – – – – Obligatoriskt samarbete mellan nätansvariga för harmonisering av reglerna rörande energitransport inom Europa och samordning av investeringsplanering. Effektiv åtskillnad mellan generering och överföring av energi i syfte att eliminera förebygga diskriminerande intressekonflikter, behandling. främja nätinvesteringar och Ökad insyn och bättre funktion hos detaljhandelsmarknaden. Högre grad av solidaritet och regionalt samarbete mellan medlemsstaterna i syfte att förbättra försörjningstryggheten. 3. KOMMENTARER TILL DEN GEMENSAMMA STÅNDPUNKTEN 3. 1. Allmänna kommentarer Rådets gemensamma ståndpunkt om det tredje paketets fem texter innehåller alla de inslag i kommissionens förslag som behövs för att säkerställa att den inre el- och gasmarknaden fungerar effektivt, och mer allmänt taget för att nå de centrala mål som anges ovan. Kommissionen kan därför generellt sett stödja den (se punkt 3. 2 nedan). Den första behandlingen var inriktad på att nå enighet inom rådet. De ändringar som Europaparlamentet hade antagit införlivades därför inte formellt i den gemensamma ståndpunkten. Förhandlingar om detta kommer att föras under den andra behandlingen. Vissa av de ändringar som antogs av Europaparlamentet beaktas dock i den gemensamma ståndpunkten (se punkt 3. 3 nedan). Kommissionen anser att vissa av de ändringar som inte omfattas bör beaktas i den andra behandlingen (se punkt 3. 4 nedan). 3. 2. Särskilda kommentarer Nedan behandlas de viktigaste ändringarna av kommissionens förslag. 3. 2. 1 Fastställande och ändring av nätkoder I den gemensamma ståndpunkten görs en ändring av kommissionens förslag när det gäller förfarandet för att fastställa och ändra nätkoder. I ståndpunkten införs ett nytt koncept med grundläggande för överföringssystemen (TSO) måste tillämpa när de gör utkast till de europeiska nätkoderna. (Kommissionens bedömning anges i punkt 3. 3. ) fram och som de systemansvariga riktlinjer som byrån tar 3. 2. 2 Nätinvesteringsplan föreslår Kommissionen för överföringssystemen (ENTSO) vartannat år utarbetar en nätinvesteringsplan. Rådet har ändrat detta till en icke-bindande vägledande utvecklingsplan för nätet. (Kommissionens bedömning anges i punkt 3. 3. ) europeiska nätverket systemansvariga att det av 3. 2. 3 Kostnader för ENTSO Rådet tillägger att tillsynsmyndigheterna måste godkänna kostnaderna för ENTSO om de är rimliga och proportionella. Kommissionen kan godta denna ändring förutsatt att det görs ett SV 3 SV tillägg om att kostnaderna ska godkännas på förhand. Detta för att det inte ska uppstå rättslig osäkerhet för de systemansvariga för överföringssystemen när det gäller ersättning av kostnaderna för deltagande i ENTSO. 3. 2. 4 Tariffer Kommissionen föreslog att tarifferna bör etableras separat och oberoende för inmatnings- och uttagspunkter. Rådet införde en genomförandeperiod på två år för medlemsstaterna, vilket kommissionen kan godta. 3. 2. 5 Insyn i användningen av lagringsanläggningar Kommissionen föreslog full insyn i användningen av lagringsanläggningar och LNG- anläggningar. Rådet har ändrat denna artikel och konstaterar att systemansvariga för lagringssystem kan befrias från plikten att offentliggöra lagringsinformation om det bara finns en användare, om offentliggörandet skadar användarens kommersiella ställning eller om tillsynsmyndigheten godtar undantaget. (Kommissionens bedömning anges i punkt 3. 3. ) 3. 2. 6 Riktlinjer Kommissionen föreslog en omfattande förteckning över riktlinjer inbegripet befintliga riktlinjer, ett antal nya ämnen och riktlinjer som kommer att grunda sig på nätkoder. Rådet har för det första strukit alla uttryckliga hänvisningar till riktlinjer som redan omnämns i förteckningen över nätkoder. Kommissionen kan godta detta sätt att utforma rättsakter. Rådet strök dock även vissa alternativ i riktlinjerna: • Kommissionen föreslog möjligheten att fastställa riktlinjer för detaljhandelsmarknaderna. Medlemsstaterna uppmanas att definiera förfaranden för datautbyte och omkoppling, men rådet har flyttat artikeln till direktivet. Samtidigt har rådet strukit möjligheten att fastställa riktlinjer. Kommissionen kan godta båda ändringarna. • Kommissionen föreslog möjligheten att fastställa riktlinjer för sekundära marknader när det gäller LNG och lagring. Rådet har strukit denna möjlighet. Kommissionen anser att strykningen inte kan godtas eftersom de sekundära marknaderna spelar en viktig roll när det gäller att optimera användningen av infrastruktur, både vad gäller överföring, lagring och LNG, och det kan därför i framtiden bli nödvändigt med regler för alla tre. 3. 3. Aspekter i den gemensamma ståndpunkten som speglar Europaparlamentets ändringar Den gemensamma ståndpunkten innehåller ett antal ändringar från Europaparlamentet, antingen med samma ordalydelse eller med samma sakinnehåll. Dessa ändringar är följande: 3. 3. 1 Byråns befogenheter att ta fram grundläggande riktlinjer och koder Både rådets gemensamma ståndpunkt och ändringarna från Europaparlamentet (ändring 50) medför ändring av kommissionens förslag när det gäller förfarandet för att fastställa nätkoder. I ståndpunkten införs ett nytt koncept med grundläggande riktlinjer som byrån tar fram och som de systemansvariga för överföringssystemen (TSO) måste tillämpa när de gör utkast till de europeiska nätkoderna. SV 4 SV Kommissionen stöder att byrån ges en tydligare definierad roll i samband med förfarandet för att ta fram regler. I stället för att byrån lämnar ett yttrande först efter att de systemansvariga för överföringssystemen har lämnat förslag till koder, kommer byrån att på förhand definiera kraven för koderna i form av grundläggande riktlinjer inom ett särskilt område. Europaparlamentet föreslår också att byrån antar bindande nätkoder (ändring 51 rev), medan rådet vidhåller att endast kommissionen kan göra koderna bindande. Kommissionen kan inte godta parlamentets avsikter att stärka byråns ställning, eftersom detta strider mot domstolens utslag i fallet Meroni, där domstolen ansåg att kommissionen inte kan delegera diskretionära befogenheter till ett annat organ. 3. 3. Samråd och övervakning som görs av ENTSO Både den gemensamma ståndpunkten och en av Europaparlamentets ändringar innebär ändring av kommissionens förslag rörande samråd som ENTSO genomför för gas. I den gemensamma ståndpunkten förtydligas ENTSO:s roll jämfört med samråd som genomförs av byrån. Europaparlamentets ändring (ändring 22) pekar åt samma håll men den är för restriktiv för att samråd och övervakning som genomförs av ENTSO ska bibehålla en tillräcklig räckvidd. 3. 3. 3 Insyn och sekretess Kommissionen föreslog full insyn i användningen av lagringsanläggningar och LNG- anläggningar. Rådet har ändrat denna artikel och konstaterar att systemansvariga för lagringssystem kan befrias från plikten att offentliggöra lagringsinformation om det bara finns en användare, om offentliggörandet skadar användarens kommersiella ställning eller om tillsynsmyndigheten godtar undantaget. Europaparlamentet har föreslagit införlivande av en artikel (ändring 42) som ger lagrings- och LNG-systemoperatörerna en möjlighet att inte offentliggöra data om detta strider mot sekretessaspekter. Kommissionen anser att parlamentets ändring inte är tillräckligt restriktiv och innebär att sekretess förordas framför insyn, trots att en konkurrensinriktad marknad kräver insyn som regel och sekretess som undantag. Rådets ändring är godtagbar för det särskilda fallet med en enda användare av lagringsanläggningar, eftersom dessa i regel är små anläggningar som systemoperatörerna primärt har för eget bruk. Möjligheten att beviljas undantag från skyldigheterna rörande insyn är med rätta begränsad till fall med en enda lagringsanvändare, eftersom man kan anta att marknaden är medveten om att en del av dessa (små) lagringsanläggningar endast har en användare. Offentliggörande kan därför skada särskilt om konkurrenter utvecklar ställning, kapacitetsinnehavarens kommersiella lagringsanläggningar på nya marknader. 3. 4. Ändringar från Europaparlamentet som kommissionen godkänner men som rådet inte godtar Kommissionen kan helt eller delvis godkänna – i vissa fall efter preciserad eller ändrad ordalydelse – huvuddelen av de ändringar som Europaparlamentet har antagit. Detta gäller de huvudfrågor som behandlas nedan. SV 5 SV 3. 4. 1 Byråns befogenheter i fråga om investeringsplaner Enligt den gemensamma ståndpunkten antar ENTSO en vägledande tioårsplan för utveckling av nätet. Denna plan granskas av byrån som kan föreslå ändringar av planen för kommissionen och för ENTSO. Europaparlamentet föreslår att byrån antar en bindande nätinvesteringsplan som ENTSO har tagit fram. Kommissionen kan inte godta att byrån beviljas diskretionära befogenheter att anta en bindande investeringsplan. Kommissionen kan däremot godta att byrån antar en icke-bindande investeringsplan eller deltar i övervakningen av enhetlighet mellan de nationella investeringsplanerna som godkänns av nationella myndigheter och ENTSO:s tioåriga nätutvecklingsplan. 3. 4. 2 De nationella tillsynsmyndigheternas befogenheter Parlamentet har föreslagit att tillsynsmyndigheternas befogenheter utökas genom att dessa myndigheter ges en starkare roll när det gäller kontroll av kapacitetstilldelningen och överbelastningshantering för lagring och LNG (ändring 41) såväl som deras roll när det gäller verkställandet av förordningen (ändringarna 39 och 46). 4. SLUTSATSER Kommissionen anser att man i den gemensamma ståndpunkten har behållit de viktigaste inslagen i kommissionens förslag. Kommissionen anser att man i den gemensamma ståndpunkten har gjort en bra avvägning och att den utgör en fungerande kompromiss som kommer att bidra till att den inre marknaden för gas och elektricitet fungerar smidigt. Kommissionen anser dock att ett antal av de ändringar som Europaparlamentet antog vid den första behandlingen inte bör införlivas förrän efter den andra behandlingen. SV 6 SV

Förhandsanmälan av en koncentration (Ärende M.8759 – CEFC/Rockaway Capital/European Bridge Travel) – Ärendet kan komma att handläggas enligt ett förenklat förfarande (Text av betydelse för EES. )

2017-12-22

http://publications.europa.eu/resource/cellar/cbebcd63-e6ef-11e7-9749-01aa75ed71a1

swe

C_2017441SV. 01002101. xml 22. 12. 2017    SV Europeiska unionens officiella tidning C 441/21 Förhandsanmälan av en koncentration (Ärende M. 8759 – CEFC/Rockaway Capital/European Bridge Travel) Ärendet kan komma att handläggas enligt ett förenklat förfarande (Text av betydelse för EES) (2017/C 441/14) 1. Europeiska kommissionen mottog den 11 december 2017 en anmälan om en föreslagen koncentration enligt artikel 4 i rådets förordning (EG) nr 139/2004 (1). Denna anmälan berör följande företag: — CEFC Group (Europe) Company as (CEFC Europe, Tjeckien), som tillhör CEFC China Energy Company Limited (CEFC, Kina). — Rockaway Capital SE (Rockaway Capital, Tjeckien). — European Bridge Travel as (EBT, Tjeckien). CEFC Europe och Rockaway Capital förvärvar, på det sätt som avses i artikel 3. 1 b och 3. 4 i koncentrationsförordningen, gemensam kontroll över EBT. Koncentrationen genomförs genom förvärv av aktier. 2. De berörda företagen bedriver följande affärsverksamhet: —   CEFC Europe: Detta företag är en del av CEFC-koncernen, ett privat företag med inriktning på energitjänster och finansiella tjänster. Inom EU är CEFC-koncernen verksam på marknaderna för metaller, verkstadstekniska produkter, bryggerier, hotell, fastighetsuthyrning (kontorslokaler och försäljningsställen för detaljhandeln) och sportklubbsförvaltning (fotboll); den håller för närvarande på att utvidga sin verksamhet till finansiella tjänster och banktjänster. —   Rockaway Capital: investerar i existerande företag och nystartade företag inom området internettjänster, inbegripet e-handel. —   EBT: ett holdingbolag som indirekt kontrollerar andra företag som tillhandahåller turismrelaterade tjänster, i synnerhet försäljning av paketresor som organiseras av tredje part, onlineförsäljning av flygbiljetter och försäljning av reseförsäkringar (som emellertid tillhandahålls endast som en tilläggstjänst som åtföljer försäljningen av resor; den tillhandahålls inte separat). 3. Kommissionen har vid en preliminär granskning kommit fram till att den anmälda transaktionen kan omfattas av koncentrationsförordningen, dock med det förbehållet att ett slutligt beslut i denna fråga fattas senare. Det bör noteras att detta ärende kan komma att handläggas enligt ett förenklat förfarande, i enlighet med kommissionens tillkännagivande om ett förenklat förfarande för handläggning av vissa koncentrationer enligt rådets förordning (EG) nr 139/2004 (2). 4. Kommissionen uppmanar berörda tredje parter att till den lämna eventuella synpunkter på den föreslagna koncentrationen. Synpunkterna ska ha kommit in till kommissionen senast tio dagar efter detta offentliggörande. Följande referens bör alltid anges: M. 8759 – CEFC/Rockaway Capital/European Bridge Travel Synpunkterna kan sändas till kommissionen per e-post, per fax eller per post. Använd följande kontaktuppgifter: E-post: COMP-MERGER-REGISTRY@ec. europa. eu Fax: +32 22964301 Adress: Europeiska kommissionen Generaldirektoratet för konkurrens Registreringsenheten för företagskoncentrationer 1049 Bryssel BELGIEN (1)  EUT L 24, 29. 1. 2004, s. 1 (koncentrationsförordningen). (2)  EUT C 366, 14. 12. 2013, s. 5

2011/136/EU: Kommissionens henstilling af 1. marts 2011 om retningslinjer for gennemførelsen af databeskyttelsesbestemmelserne i forbrugerbeskyttelsessamarbejdssystemet CPSC (Consumer Protection Cooperation System)

2011-03-01

http://publications.europa.eu/resource/cellar/e8920cd4-c792-410a-81d8-5356c1f2c293

dan

L_2011057DA. 01004401. xml 2. 3. 2011    DA Den Europæiske Unions Tidende L 57/44 KOMMISSIONENS HENSTILLING af 1. marts 2011 om retningslinjer for gennemførelsen af databeskyttelsesbestemmelserne i forbrugerbeskyttelsessamarbejdssystemet CPSC (Consumer Protection Cooperation System) (2011/136/EU) EUROPA-KOMMISSIONEN HAR — som henviser til traktaten om Den Europæiske Unions funktionsmåde, særlig artikel 292, og som tager følgende i betragtning: (1) Målet med Europa-Parlamentets og Rådets forordning (EF) nr. 2006/2004 af 27. oktober 2004 om samarbejde mellem nationale myndigheder med ansvar for håndhævelse af lovgivning om forbrugerbeskyttelse (»forordningen om forbrugerbeskyttelsessamarbejde«) (1) (»CPC-forordningen«) er at styrke samarbejdet om håndhævelse af forbrugerbeskyttelseslovgivningen i det indre marked. Ved denne forordning er der oprettet et EU-netværk af offentlige myndigheder med ansvar for håndhævelse af forbrugerbeskyttelseslovgivning i medlemsstaterne (»CPC-netværket«). I forordningen opstilles desuden de generelle rammer og betingelser for, hvordan medlemsstaternes myndigheder kan samarbejde om at beskytte forbrugernes økonomiske interesser. (2) Samarbejdet mellem nationale håndhævelsesmyndigheder er afgørende for, at det indre marked kan fungere effektivt, og i CPC-netværket kan den enkelte myndighed anmode de andre myndigheder om bistand til at undersøge eventuelle overtrædelser af EU's forbrugerbeskyttelseslovgivning. (3) Målet med forbrugerbeskyttelsessamarbejdssystemet (»CPCS«) er at gøre det muligt for offentlige håndhævelsesmyndigheder i et sikkert miljø at udveksle oplysninger om eventuelle overtrædelser af forbrugerbeskyttelseslovgivningen. (4) Den elektroniske informationsudveksling mellem medlemsstaterne skal overholde bestemmelserne om beskyttelse af personoplysninger i Europa-Parlamentets og Rådets direktiv 95/46/EF af 24. oktober 1995 om beskyttelse af fysiske personer i forbindelse med behandling af personoplysninger og om fri udveksling af sådanne oplysninger (2) (»direktivet om databeskyttelse«) og i Europa-Parlamentets og Rådets forordning (EF) nr. 45/2001 af 18. december 2000 om beskyttelse af fysiske personer i forbindelse med behandling af personoplysninger i fællesskabsinstitutionerne og -organerne og om fri udveksling af sådanne oplysninger (3) (»forordningen om databeskyttelse«). (5) I artikel 8 i EU's charter om grundlæggende rettigheder anerkendes retten til databeskyttelse. CPCS skal sikre en klar fordeling af de forskellige forpligtelser og ansvar på databeskyttelsesområdet mellem Kommissionen og medlemsstaterne, og at de registrerede bliver informeret og får let adgang til mekanismer, der gør det muligt for dem at udøve deres rettigheder. (6) Det er hensigtsmæssigt at opstille retningslinjer for gennemførelsen af databeskyttelsesbestemmelserne i CPSC (»retningslinjer«) for at sikre, at databeskyttelsesbestemmelserne overholdes, når oplysninger behandles i CPCS. (7) Håndhævelsestjenestemænd bør opfordres til at kontakte deres nationale databeskyttelsesmyndigheder for at få vejledning i, hvordan retningslinjerne bedst kan gennemføres i overensstemmelse med national lovgivning, og om nødvendigt for at sikre, at der på nationalt plan gennemføres procedurer for anmeldelse og forudgående kontrol i relation til behandling af data under CPCS. (8) De kompetente myndigheder bør opfordres kraftigt til at deltage i kurser afholdt af Kommissionen for at bistå dem med gennemførelsen af retningslinjerne. (9) Tilbagemeldinger til Kommissionen om gennemførelsen af retningslinjerne skal være Kommissionen i hænde senest to år efter henstillingens vedtagelse. Derefter bør Kommissionen foretage en ny evaluering af databeskyttelsesniveauet i CPCS og vurdere, om der er behov for yderligere instrumenter, herunder lovgivningsmæssige foranstaltninger. (10) Der bør træffes de nødvendige foranstaltninger for at fremme, at aktører og brugere af CPCS gennemfører retningslinjerne. De nationale databeskyttelsesmyndigheder og Den Europæiske Tilsynsførende for Databeskyttelse bør nøje overvåge udviklingen og gennemførelsen af databeskyttelsesbestemmelserne, for så vidt angår CPCS. (11) Retningslinjerne supplerer Kommissionens beslutning 2007/76/EF (4) og tager hensyn til udtalelsen fra gruppen vedrørende beskyttelse af personer i forbindelse med behandling af personoplysninger nedsat ved artikel 29 (5) i direktivet om databeskyttelse og udtalelsen fra Den Europæiske Tilsynsførende for Databeskyttelse (»den tilsynsførende«) (6), der blev indført ved artikel 41 i forordningen om databeskyttelse — VEDTAGET DENNE HENSTILLING: Medlemsstaterne følger retningslinjerne i bilaget til henstillingen. Udfærdiget i Bruxelles, den 1. marts 2011. På Kommissionens vegne John DALLI Medlem af Kommissionen (1)  EUT L 364 af 9. 12. 2004, s. 1. (2)  EFT L 281 af 23. 11. 1995, s. 31. (3)  EFT L 8 af 12. 1. 2001, s. 1. (4)  EUT L 32 af 6. 2. 2007, s. 192. (5)  Udtalelse 6/2007 om databeskyttelsesspørgsmål i forbindelse med forbrugerbeskyttelsessamarbejdssystemet (CPCS) — 01910/2007/DA — WP 130 — vedtaget den 21. september 2007. (6)  EDPS Opinion Ref. 2010-0692. BILAG Retningslinjer for gennemførelsen af databeskyttelsesbestemmelserne i CPCS (Consumer Protection Cooperation System) 1. INDLEDNING Samarbejde mellem nationale forbrugerbeskyttelsesmyndigheder er afgørende for det indre markeds funktion. Uden en effektiv håndhævelse på tværs af grænserne undermineres forbrugernes tillid til at benytte sig af grænseoverskridende tilbud og dermed også til det indre marked, samtidig med at der opstår konkurrenceforvridning. It-værktøjet CPCS, der er oprettet ved CPC-forordningen, er en struktureret mekanisme til informationsudveksling mellem nationale forbrugerbeskyttelsesmyndigheder, der er med i CPC-netværket. Med dette værktøj kan en offentlig myndighed anmode andre offentlige myndigheder i CPC-netværket om bistand til at efterforske og håndtere eventuelle overtrædelser af EU's forbrugerbeskyttelseslovgivning og til at træffe retshåndhævende foranstaltninger for at stoppe sælgeres og leverandørers ulovlige handelspraksis over for forbrugere, der bor i andre EU-lande. Informationsanmodninger og al kommunikation mellem kompetente offentlige myndigheder om anvendelsen af CPC-forordningen sker gennem CPCS. Målet med CPC-forordningen er at forbedre håndhævelsen af forbrugerbeskyttelseslovgivningen i det indre marked gennem oprettelsen af et netværk af nationale håndhævelsesmyndigheder i hele EU og at fastlægge betingelserne for medlemsstaternes samarbejde. Ifølge CPC-forordningen skal informationsudvekslinger og anmodninger om gensidig bistand mellem nationale håndhævelsesmyndigheder ske via en dertil oprettet database. CPCS skulle derfor lette det administrative samarbejde og informationsudvekslingen og dermed styrke EU's forbrugerbeskyttelseslovgivning. Samarbejdet er begrænset til overtrædelser inden for Fællesskabet af de retsakter, der er opført i bilaget til CPC-forordningen, og som beskytter forbrugernes kollektive økonomiske interesser. 2. RETNINGSLINJERNES ANVENDELSESOMRÅDE OG MÅL Retningslinjerne sigter mod at skabe ligevægt mellem på den ene side et effektivt, målrettet håndhævelsessamarbejde mellem de kompetente myndigheder i medlemsstaterne og på den anden side respekt for den grundlæggende ret til privatlivets fred og beskyttelse af personoplysninger. Personoplysninger defineres i direktivet om databeskyttelse (1) som enhver oplysning om en identificeret eller identificerbar fysisk person. Ved identificerbar person forstås en person, der direkte eller indirekte kan identificeres, f. eks. ved et identifikationsnummer eller et eller flere elementer, som er særlige for denne persons fysiske, fysiologiske, psykiske, økonomiske, kulturelle eller sociale identitet. Eftersom nationale håndhævelsestjenestemænd (sagsbehandlere), der er brugere af CPCS, ikke nødvendigvis er databeskyttelseseksperter og måske ikke altid er tilstrækkeligt bekendte med databeskyttelseskravene i deres egen nationale databeskyttelseslovgivning, tilrådes det at give CPCS-brugere retningslinjer og en beskrivelse af, hvordan CPCS fungerer i praksis rent databeskyttelsesmæssigt, samt en detaljeret beskrivelse af de sikkerhedsforanstaltninger, der er indbygget i systemet, og eventuelle risici i forbindelse med brugen af det. Formålet med retningslinjerne er at dække de vigtigste databeskyttelsesspørgsmål i tilknytning til CPCS og give en brugervenlig forklaring, som alle CPCS-brugere kan henvises til. De giver imidlertid ikke en udtømmende analyse af CPCS’ konsekvenser for databeskyttelsen. Det henstilles indtrængende, at medlemsstaternes databeskyttelsesmyndigheder høres for at sikre, at retningslinjerne suppleres med særlige forpligtelser i de nationale databeskyttelseslove. CPCS-brugere kan også få yderligere hjælp og vejledning fra de nationale databeskyttelsesmyndigheder, så man sikrer, at databeskyttelseskravene opfyldes. En liste over disse myndigheder samt kontaktoplysninger og websteder findes på: http://ec. europa. eu/justice_home/fsj/privacy/nationalcomm/#eu Det bør understreges, at behandling af personoplysninger bør ske i overensstemmelse med de særlige principper og betingelser i direktivet om databeskyttelse. Sagsbehandlere har inden for rammerne af forordningen ret til at udveksle data, herunder personoplysninger, via CPCS, hvis formålet med behandlingen er at stoppe overtrædelser af EU's forbrugerlove som opført i CPC-forordningens bilag. Men før sådanne oplysninger behandles, skal der foretages en omhyggelig vurdering for at sikre, at databeskyttelsesprincipperne er overholdt, og at databehandlingen er strengt nødvendig for at nå målene i CPC-forordningen. Sagsbehandlere med adgang til CPCS skal således foretage en vurdering fra sag til sag, før personoplysninger kan behandles (2). Formålet med disse retningslinjer er at bistå sagsbehandlerne med denne vurdering, således at de databeskyttelsesprincipper, der beskrives i retningslinjerne, kommer til at indgå i betragtningerne. Målet er også at afklare nogle af de mere komplekse aspekter af CPCS-strukturen vedrørende fælles behandlingsaktiviteter og fælles kontroludøvelse, idet de indeholder en beskrivelse af Kommissionens og medlemsstaternes kompetente myndigheders rolle som »fælles registeransvarlige« for CPCS-dataudvekslinger. 3. CPCS — ET IT-VÆRKTØJ TIL HÅNDHÆVELSESSAMARBEJDE CPCS er et it-værktøj, der er udviklet og administreres af Kommissionen i samarbejde med medlemsstaterne. CPCS er tænkt som en hjælp til medlemsstaterne til den praktiske gennemførelse af EU's forbrugerbeskyttelseslovgivning. Systemet bruges af CPC-netværket, der består af offentlige myndigheder udpeget af medlemsstaterne og EØS-landene, og som skal samarbejde og udveksle oplysninger med hinanden i håndhævelsen af forbrugerbeskyttelseslove som omhandlet i CPC-forordningen. Det hedder i artikel 10 i CPC-forordningen, at: »Kommissionen opretholder en elektronisk database, hvor den lagrer og behandler de oplysninger, den modtager i henhold til artikel 7, 8 og 9. Kun de kompetente myndigheder har mulighed for at konsultere databasen. « Og i artikel 12, stk. 3, i CPC-forordningen tilføjes følgende: »Anmodninger om bistand og enhver formidling af oplysninger fremsættes skriftligt under anvendelse af en standardformular og fremsendes elektronisk via den i artikel 10 omhandlede database. « CPCS letter samarbejde om og udveksling af oplysninger vedrørende overtrædelser inden for Fællesskabet af de direktiver og forordninger, der er opført i bilaget til CPC-forordningen, og som behandler en bred vifte af emner såsom urimelig handelspraksis, fjernsalg, forbrugerkredit, pakkerejser, urimelige kontraktbetingelser, timeshare, e-handel og andet. CPCS kan ikke bruges til informationsudveksling på lovgivningsområder, der ikke er specifikt opført i bilaget. Eksempler: I. En handlende, der er etableret i Belgien, benytter sig af urimelige vilkår over for forbrugere bosiddende i Frankrig, hvilket er en overtrædelse af direktivet om urimelige kontraktvilkår. Forbrugermyndigheden i Frankrig kan bruge CPCS til at fremsætte en anmodning til forbrugermyndigheden i Belgien om at træffe de nødvendige håndhævelsesforanstaltninger, der er til rådighed i Belgien, over for den handlende, således at der bliver sat en øjeblikkelig stopper for overtrædelsen inden for Fællesskabet. II. Forbrugermyndigheden i Danmark modtager klager over, at der på et bestemt websted bruges svigagtig og vildledende handelspraksis til skade for forbrugerne. Webstedets vært befinder sig i Sverige. Den danske forbrugermyndighed har brug for oplysninger om webstedet. Den kan derfor bruge CPCS til at fremsende en informationsanmodning til den svenske forbrugermyndighed, som har pligt til at tilvejebringe oplysningerne. Oplysninger uploades af medlemsstaterne, opbevares i CPCS, er tilgængelige for de medlemsstater, som oplysningerne er stilet til, og slettes af Kommissionen (3). CPCS bruges som informationsbank og som middel til at udveksle oplysninger i et effektivt, sikkert kommunikationssystem. Ud fra et databeskyttelsesperspektiv medfører oprettelsen af en sådan database altid visse risici for den grundlæggende ret til beskyttelse af personoplysninger, f. eks. udveksling af flere oplysninger end strengt nødvendigt for at sikre et effektivt samarbejde, opbevaring af oplysninger, der skulle have været slettet, opbevaring af oplysninger, der ikke længere er nøjagtige eller er ukorrekte, eller manglende sikring af, at registreredes rettigheder og registeransvarliges forpligtelser overholdes. Sådanne risici skal derfor håndteres ved at sikre, at brugerne af CPCS er velinformerede om og veluddannede i databeskyttelsesbestemmelser og kan sikre overholdelse af gældende databeskyttelseslovgivning. 4. LOVGIVNINGS- OG TILSYNSRAMMER FOR DATABESKYTTELSE EU har haft et etableret retsgrundlag for databeskyttelse siden 1995, såsom direktivet om databeskyttelse (4) vedrørende medlemsstaternes behandling af personoplysninger og forordningen om databeskyttelse (5) vedrørende EU's institutioners og organers behandling af personoplysninger. Hvilken databeskyttelseslov der anvendes, afhænger i øjeblikket af, hvem CPCS-aktøren eller -brugeren er. Kommissionens behandlingsaktiviteter er omfattet af forordningen om databeskyttelse, mens behandlingsaktiviteter foretaget af sagsbehandlere i de kompetente nationale håndhævelsesmyndigheder henhører under den nationale lovgivning, der omsætter direktivet om databeskyttelse. Kommissionen og de udpegede kompetente myndigheder spiller begge en specifik rolle i CPCS, fordi de sammen fungerer som registeransvarlige. De har derfor pligt til at anmelde og fremsende deres respektive behandlingsaktiviteter til forudgående kontrol hos de relevante tilsynsmyndigheder og sikre overholdelse af databeskyttelsesbestemmelserne. Når det er sagt, kan nationale love, der gennemfører direktivet om databeskyttelse, indeholde undtagelser både fra kravet om anmeldelse og kravet om forudgående kontrol. Målet med at harmonisere databeskyttelseslovene var at sikre både et højt databeskyttelsesniveau og den enkeltes grundlæggende rettigheder, samtidig med at det blev muligt frit at overføre personoplysninger mellem medlemsstaterne. De nationale gennemførelsesforanstaltninger kan give anledning til forskelligartede bestemmelser, og brugerne af CPCS rådes for at sikre overholdelse af databeskyttelsesbestemmelserne kraftigt til at drøfte de foreliggende retningslinjer med deres nationale databeskyttelsesmyndigheder, da der f. eks. kan være forskellige regler for, hvilke oplysninger enkeltpersoner skal have, eller pligten til at indberette bestemte behandlingsaktiviteter til databeskyttelsesmyndighederne. Et centralt træk ved de retlige rammer for EU's databeskyttelse er de uvildige databeskyttelsesmyndigheders kontrol. Borgerne har ret til at indgive klager til disse myndigheder og få en hurtig, udenretlig løsning på deres databeskyttelsesbekymringer. Behandling af personoplysninger på nationalt plan overvåges af de nationale databeskyttelsesmyndigheder, mens EU's institutioners behandling af personoplysninger overvåges af Den Europæiske Tilsynsførende for Databeskyttelse (6). Kommissionen er følgelig underlagt den tilsynsførendes kontrol, mens andre CPCS-brugere er underlagt kontrol af de nationale databeskyttelsesmyndigheder. 5. HVEM ER HVEM I CPCS? — SPØRGSMÅLET OM FÆLLES KONTROLUDØVELSE CPCS er et klart eksempel på fælles behandlingsaktiviteter og fælles kontroludøvelse. Mens det kun er de kompetente myndigheder i medlemsstaterne, der kan indsamle, registrere, videregive og udveksle personoplysninger, er opbevaring og sletning af disse oplysninger Kommissionens ansvar. Kommissionen har ikke adgang til disse personoplysninger, men betragtes som systemadministrator og -operatør. Fordelingen af de forskellige opgaver og ansvar mellem Kommissionen og medlemsstaterne kan opsummeres som følger: — Hver kompetent myndighed er registeransvarlig for sine egne databehandlingsaktiviteter. — Kommissionen er ikke bruger, men operatør af systemet, og primært ansvarlig for systemarkitekturens vedligeholdelse og sikkerhed. Kommissionen har dog også adgang til varslinger, feedbackinformation og andre sagsrelaterede oplysninger (7). Formålet med Kommissionens adgang er at overvåge anvendelsen af CPC-forordningen og forbrugerbeskyttelseslovgivningen i bilaget til CPC-forordningen og samle statistiske oplysninger i forbindelse med varetagelsen af disse opgaver. Kommissionen har dog ikke adgang til oplysningerne i anmodninger om gensidig bistand og håndhævelse, da disse kun sendes til de kompetente myndigheder i medlemsstaterne, der behandler de pågældende specifikke spørgsmål. Når det er sagt, giver CPC-forordningen Kommissionen mulighed for at bistå kompetente myndigheder i tilfælde af visse tvister (8) og blive opfordret til at deltage i en koordineret undersøgelse, der omfatter mere end to medlemsstater (9). — CPCS-aktørerne deler ansvaret for behandlingens lovlighed, oplysningspligten og retten til indsigt, indsigelse og berigtigelse. — Både Kommissionen og de kompetente myndigheder er i deres egenskab af registeransvarlige individuelt ansvarlige for, at bestemmelserne i relation til deres databehandlinger stemmer overens med databeskyttelsesreglerne. 6. AKTØRER OG BRUGERE I CPCS Der findes forskellige adgangsprofiler i CPCS: Adgang til databasen er begrænset, tildeles kun en navngiven tjenestemand hos en kompetent myndighed (autentificeret bruger) og kan ikke overdrages til andre. Adgang til CPCS kan kun gives til tjenestemænd, som de kompetente myndigheder i medlemsstaterne har udnævnt og oplyst til Kommissionen. Det log-in/den adgangskode, der skal bruges for at komme ind i systemet, kan tildeles det centrale forbindelseskontor. Kun brugere hos de bistandssøgte og bistandssøgende kompetente myndigheder har fuld adgang til alle de oplysninger, der udveksles i en bestemt sag, hvilket omfatter alle bilag i CPCS’ sagsakter. De centrale forbindelseskontorer har kun adgang til de oplysninger om en sag, der sætter dem i stand til at identificere den kompetente myndighed, som en anmodning skal overføres til. De har ikke adgang til fortrolige dokumenter, der er vedlagt en anmodning eller en varsling som bilag. I håndhævelsessager kan brugere hos alle de kompetente myndigheder, som er anmeldt som ansvarlige for de retsakter, der er overtrådt, udveksle generelle oplysninger. Det sker gennem anmeldelser. Disse anmeldelser bør give en bred beskrivelse af en sag og undgå at inddrage personoplysninger. Der findes dog undtagelser som f. eks. sælgers eller leverandørs navn (hvis det er en fysisk person). Kommissionen har ikke adgang til anmodninger om oplysninger og håndhævelser eller fortrolige dokumenter, men modtager anmeldelser og varslinger. 7. DATABESKYTTELSESPRINCIPPER FOR INFORMATIONSUDVEKSLING Personoplysninger kan kun behandles af CPCS-brugerne i medlemsstaterne på bestemte betingelser og i overensstemmelse med de principper, som direktivet om databeskyttelse opstiller. Den registeransvarlige er ansvarlig for at sikre, at databeskyttelsesprincipperne overholdes i forbindelse med behandling af personoplysninger i CPCS. Det skal også bemærkes, at både bestemmelserne om fortrolighed og bestemmelserne om databeskyttelse finder anvendelse på CPCS. Fortrolighedsbestemmelserne og bestemmelserne om tavshedspligt kan finde anvendelse på oplysninger generelt, mens bestemmelserne om databeskyttelse er begrænset til personoplysninger. Det er vigtigt at huske, at CPCS-brugerne i medlemsstaterne er ansvarlige for mange andre behandlingsaktiviteter, og at de ikke nødvendigvis er databeskyttelseseksperter. Overholdelse af databeskyttelsesreglerne i CPCS behøver ikke være unødigt kompliceret eller medføre en uforholdsmæssigt stor administrativ byrde. Systemet skal heller ikke nødvendigvis være et universalsystem, der passer til alle. Disse retningslinjer er henstillinger vedrørende behandling af personoplysninger, og der skal gøres opmærksom på, at det ikke er alle oplysninger, som udveksles inden for rammerne af CPCS, der er personoplysninger. Før hver uploading af oplysninger til CPCS skal håndhævelsesmyndighederne vurdere, om de personoplysninger, der skal fremsendes, er strengt nødvendige for at opnå et effektivt samarbejde, og overveje, hvem de sender personoplysningerne til. Håndhævelsestjenestemanden skal spørge sig selv, om modtageren virkelig har brug for de pågældende oplysninger til varslingen eller anmodningen om gensidig bistand. Nedenstående liste over grundlæggende databeskyttelsesprincipper er tænkt som en hjælp til håndhævelsestjenestemænd med adgang til CPCS til at foretage en vurdering fra sag til sag af, om databeskyttelsesbestemmelserne for behandling af personoplysninger bliver overholdt, hver gang de behandler personoplysninger i systemet. Håndhævelsestjenestemænd bør også holde sig for øje, at der på nationalt plan kan være undtagelser fra og begrænsninger for anvendelsen af nedenstående databeskyttelsesprincipper, og de rådes til at konsultere deres nationale databeskyttelsesmyndigheder (10). Databeskyttelsesprincipper, der skal overholdes De generelle principper for databeskyttelse, der skal tages hensyn til, før man går i gang med at behandle personoplysninger, er fastlagt i direktivet om databeskyttelse. Eftersom dette direktiv er omsat til national lovgivning, anmodes sagsbehandlere om at konsultere deres nationale databeskyttelsestilsynsmyndigheder vedrørende anvendelsen af nedenstående principper, og de rådes til at undersøge, om der findes undtagelser fra eller begrænsninger for anvendelsen af disse principper. Princippet vedrørende gennemsigtighed I henhold til direktivet om databeskyttelse har den registrerede ret til at blive orienteret, når den pågældendes personoplysninger behandles. Den registeransvarlige skal oplyse sit navn og sin adresse, formålet med behandlingen, modtagerne af oplysningerne og alle andre fornødne oplysninger for at sikre, at behandlingen er rimelig (11). Oplysninger må kun behandles i følgende tilfælde (12): — Når den registrerede har givet sit samtykke. — Når behandlingen er nødvendig i forbindelse med udformning eller indgåelse af en kontrakt. — Når behandling er nødvendig for at overholde en retlig forpligtelse. — Når behandling er nødvendig for at beskytte den registreredes vitale interesser. — Når behandlingen er nødvendig af hensyn til udførelsen af en opgave i samfundets interesse eller henhørende under offentlig myndighedsudøvelse, som den registeransvarlige eller en tredjemand, til hvem oplysningerne videregives, har fået pålagt. — Når behandlingen er nødvendig, for at den registeransvarlige eller den tredjemand eller de tredjemænd, til hvem oplysningerne videregives, kan forfølge en legitim interesse. Princippet vedrørende lovlighed og rimelighed Personoplysninger må ikke indsamles eller behandles på ulovlige eller urimelige måder, og de må ikke bruges til formål, der ikke er forenelige med målene i CPC-forordningen. For at behandlingen skal være lovlig, skal sagsbehandlerne sikre sig, at de har klare grunde, der berettiger behandlingen. Behandlingen skal foretages til udtrykkeligt angivne og legitime formål, og senere behandling må ikke være uforenelig med disse formål (13). Dette kan alene være baseret på CPC-forordningen. For at behandlingen skal være rimelig, skal de registrerede informeres om formålet med behandlingen af den pågældendes personoplysninger og deres ret til indsigt, berigtigelser og indvendinger. Princippet vedrørende proportionalitet, korrekthed og opbevaringsperioder Personoplysningerne skal være proportionelle, tilstrækkelige, relevante og ikke omfatte mere end det, der er nødvendigt i forhold til de formål, hvortil de er indsamlet og/eller efterfølgende behandlet. Oplysningerne skal være korrekte og om nødvendigt ajourført. Der skal tages ethvert rimeligt skridt til at sikre, at oplysninger, der er ukorrekte eller ufuldstændige i forhold til de formål, hvortil de indsamles, eller i forbindelse med hvilke de behandles på et senere tidspunkt, slettes eller berigtiges. Personoplysninger må ikke opbevares på en måde, der giver mulighed for at identificere de registrerede i et længere tidsrum end det, der er nødvendigt af hensyn til de formål, hvortil de indsamles, eller i forbindelse med hvilke de behandles. Der skal fastsættes relevante garantier for personoplysninger, der i historisk, statistisk eller videnskabeligt øjemed opbevares længere end i ovennævnte periode. Sagsbehandlerne skal vurdere, om de oplysninger, de behandler, er strengt nødvendige i forhold til de formål, der ønskes opfyldt. Princippet vedrørende formålsbegrænsning Personoplysninger skal indsamles til udtrykkeligt angivne og legitime formål, og senere behandling heraf må ikke være uforenelig med disse formål og skal bringes til den registreredes kendskab. Sagsbehandlerne må kun behandle personoplysninger, når det har et klart formål, dvs. når der er et retsgrundlag i CPC-forordningen, som begrunder overførslen. Ret til indsigt Registrerede har i henhold til direktivet om databeskyttelse (14) ret til at få oplyst, at deres personoplysninger behandles, formålene med behandlingen, modtagerne af oplysningerne, og at de har bestemte rettigheder, f. eks. retten til information og berigtigelser. Den registrerede har ret til indsigt i alle oplysninger, der behandles om vedkommende. Den registrerede har også ret til at anmode om berigtigelse, sletning eller blokering af oplysninger, der er ufuldstændige, ukorrekte eller ikke behandles i overensstemmelse med databeskyttelsesbestemmelserne (15). Følsomme data Behandling af personoplysninger om racemæssig eller etnisk baggrund, politisk, religiøs eller filosofisk overbevisning, fagforeningsmæssigt tilhørsforhold og oplysninger om helbredsforhold og seksuelle forhold er forbudt. Databeskyttelsesdirektivet (16) omfatter dog visse undtagelser fra denne bestemmelse, hvor følsomme oplysninger kan behandles på visse betingelser (17). Da CPCS-brugere kan komme i en situation, hvor de behandler følsomme oplysninger (18), tilrådes det at nærme sig dem med forsigtighed. CPCS-brugere anbefales at konsultere deres nationale databeskyttelsesmyndighed med hensyn til, om der gælder undtagelser for behandlingen af følsomme oplysninger. Undtagelser I forbindelse med forebyggelse, efterforskning, afsløring og retsforfølgning i straffesager omfatter direktivet om databeskyttelse nogle undtagelser. Sagsbehandlerne rådes til at konsultere national lovgivning for at vurdere, om der er mulighed for sådanne undtagelser og i bekræftende fald i hvilket omfang (19). Hvis der indføres sådanne undtagelser, henstilles det, at de anføres klart i den enkelte kompetente myndigheds fortrolighedserklæringer. Anvendelse af databeskyttelsesprincipperne Anvendelse af disse databeskyttelsesprincipper på CPCS fører til følgende henstillinger: 1) Brug af CPCS bør være strengt begrænset til de formål, der er anført i CPC-forordningen. Det hedder i artikel 13, stk. 1, i CPC-forordningen, at udleverede oplysninger kun kan anvendes til at sikre overholdelse af lovgivning, som beskytter forbrugernes interesser. Disse love er opført i bilaget til CPC-forordningen. 2) Håndhævelsestjenestemænd rådes til kun at bruge oplysninger, der stammer fra en anmodning om gensidig bistand eller varsling til formål, der vedrører den specifikke sag, under nøje overholdelse af lovbestemmelserne om databeskyttelse, og forudgående vurdere nødvendigheden af behandlingen i forbindelse med undersøgelser foretaget ud fra en bredere samfundsinteresse. 3) Håndhævelsestjenestemænd bør i forbindelse med overførsel af oplysninger foretage en vurdering fra sag til sag af, hvem der skal modtage de oplysninger, som skal behandles. 4) CPCS-brugerne bør omhyggeligt udvælge de spørgsmål, de stiller i anmodningen om gensidig bistand, og ikke bede om flere oplysninger end nødvendigt. Det handler ikke kun om at overholde principperne om oplysningernes pålidelighed, men også om at mindske den administrative byrde. 5) Direktivet om databeskyttelse (20) indeholder krav om, at personoplysninger skal være korrekte og ajourførte. Det henstilles, at den kompetente myndighed, som leverede oplysningerne, bidrager til at sikre, at oplysninger, der opbevares i CPCS, er korrekte. Pop up-beskeder i CPCS minder regelmæssigt sagsbehandlerne om at kontrollere, om personoplysningerne er korrekte og ajourførte. 6) En praktisk måde at informere de registrerede om deres rettigheder er ved hjælp af en omfattende meddelelse om beskyttelse af privatlivets fred på webstedet. Det henstilles, at alle kompetente myndigheder anbringer en meddelelse om beskyttelse af privatlivets fred på deres websteder. Denne meddelelse bør være i overensstemmelse med alle oplysningsforpligtelserne i direktivet om databeskyttelse og indeholde et link til Kommissionens websted om disse meddelelser og om andre oplysninger såsom kontaktoplysninger for den pågældende kompetente myndighed og eventuelle nationale begrænsninger i retten til indsigt eller oplysninger. Alle involverede registeransvarlige er ansvarlige for offentliggørelse af meddelelser om beskyttelse af privatlivets fred. 7) De registrerede kan anmode om indsigt i, berigtigelse og sletning af personoplysninger fra mere end én kilde. Selv om hver kompetent myndighed i sin egenskab af registeransvarlig er ansvarlig for sine egne behandlingsaktiviteter, bør der opnås en koordineret tilgang til anmodninger i relation til grænseoverskridende sager. Det henstilles, at de kompetente myndigheder i sådanne tilfælde meddeler andre kompetente myndigheder, at de har modtaget anmodningen. Hvis en kompetent myndighed mener, at imødekommelse af en anmodning kan påvirke en efterforsknings- eller håndhævelsesprocedure, der udføres af andre kompetente myndigheder, bør førstnævnte høre sidstnævnte, før anmodningen imødekommes. Den registrerede kan også henvende sig til Kommissionen med sin anmodning. Kommissionen kan kun imødekomme en anmodning om oplysninger, som den har adgang til. Når Kommissionen modtager en anmodning, bør den konsultere den kompetente myndighed, der har fremsendt oplysningerne. Hvis der ikke gøres indsigelser, eller den kompetente myndighed ikke besvarer henvendelsen inden for en rimelig frist, kan Kommissionen beslutte, om anmodningen skal imødekommes på grundlag af forordningen om databeskyttelse. Kommissionen bør også høre de kompetente myndigheder, hvis efterforsknings- eller håndhævelsesaktiviteter kan blive påvirket som et resultat af, at anmodningen imødekommes. Kommissionen bør undersøge, om yderligere tekniske funktioner i CPCS ville fremme sådanne udvekslinger. 8) I henhold til CPC-beslutning 2007/76/EF om gennemførelse kan der oprettes oplysningsfelter i CPCS til navne på virksomhedsledere. Håndhævelsestjenestemændene skal vurdere, om det er nødvendigt at medtage den type personoplysninger for at løse sagen. Der skal foretages en vurdering fra sag til sag af, om det er nødvendigt at indsætte navnet på en virksomhedsleder i det relevante felt, før hver uploading af oplysninger til CPCS og før der sendes en varsling eller en anmodning om gensidig bistand til en anden kompetent myndighed. 9) CPC-beslutning 2007/76/EF om gennemførelse indeholder et krav om, at den kompetente myndighed, der uploader oplysninger, håndhævelsesanmodninger eller varslinger, skal angive, om oplysningerne skal behandles som fortrolige. Dette afgøres fra sag til sag. På samme måde skal den bistandssøgte myndighed, når den leverer oplysninger, anføre, om oplysningerne skal behandles som fortrolige. CPCS indeholder en standardværdifunktion, hvor CPCS-brugere udtrykkeligt skal give adgang til dokumenter ved at slå fortrolighedsmarkøren fra. 8. CPCS OG DATABESKYTTELSE Databeskyttelsesvenligt miljø CPCS er udformet på grundlag af krav i databeskyttelseslovgivningen: — CPCS bruger s-TESTA (secured Trans European Services for Telematics between Administrations), som udgør en styret, pålidelig og sikker transeuropæisk kommunikationsplatform for europæiske og nationale myndigheder. s-TESTA-netværket bygger på en dedikeret privat infrastruktur, der er fuldstændig adskilt fra internettet. Systemets udformning omfatter passende sikkerhedsforanstaltninger, der sikrer den bedst mulige beskyttelse af netværket. Netværket er sikkerhedsgodkendt for at gøre det egnet til at sende oplysninger, der klassificeres som »EU RESTRICTED«. — Der findes en række tekniske funktioner: anmeldelse af sikre og personlige adgangskoder til kompetente tjenestemænd hos de udpegede myndigheder, brug af et sikkert netværk (s-TESTA), pop up-beskeder, der minder sagsbehandlerne om, at de skal indtænke databeskyttelsesbestemmelser i behandlingen af personoplysninger, oprettelse af forskellige brugerprofiler, der gør adgang til oplysninger afhængig af brugerens rolle (den kompetente myndighed, det centrale forbindelseskontor eller Kommissionen), mulighed for at begrænse adgang til dokumenter ved at markere dem som fortrolige og beskeden på CPCS-hjemmesiden, der henviser til databeskyttelsesbestemmelserne. — Gennemførelsesbestemmelser (21), der dækker centrale aspekter for at sikre overholdelse af databeskyttelsesbestemmelserne: klare regler for sletning (hvilke oplysninger, hvor og hvornår oplysninger skal slettes o. l. ), principper vedrørende fastlæggelse af de forskellige former for adgang til oplysninger (kun direkte berørte kompetente myndigheder har fuld adgang, mens andre kun har adgang til generelle oplysninger). — Praktiske retningslinjer (22), som yderligere præciserer, hvad der skal tages i betragtning i forbindelse med udfyldelsen af de forskellige oplysningsfelter, og integration af disse retningslinjer (23). — Årlige revisioner til sikring af, at de kompetente myndigheder kontrollerer, om personoplysningerne er korrekte (mærkning er planlagt, men endnu ikke gennemført), og også, at sager er afsluttet og/eller slettet og dermed ikke glemmes. Kommissionen arrangerer jævnligt sammen med medlemsstaterne en systematisk gennemgang af de sager, der har været åbne i en væsentlig længere periode end den gennemsnitlige sagsbehandlingsperiode. — Automatisk sletning af sager om gensidig bistand fem år efter en sags afslutning som krævet i CPC-forordningen. — CPCS er et it-værktøj under udvikling, som skal være databeskyttelsesvenligt Der er allerede nu indbygget mange garantifunktioner i systemarkitekturen, som er beskrevet ovenfor. Kommissionen agter at videreudvikle og forbedre systemet efter behov. Yderligere hjælp Hvor længe bør en sag opbevares, og hvornår skal den afsluttes og slettes? Kun Kommissionen kan slette oplysninger fra CPCS (24) og gør det normalt efter anmodning fra en kompetent myndighed. Når en kompetent myndighed fremsender en sådan anmodning, skal den indeholde en begrundelse for anmodningen om sletning. Den eneste undtagelse er anmodninger om håndhævelse. Dem sletter Kommissionen automatisk, fem år efter at den bistandssøgende myndighed har afsluttet sagen. Bestemmelserne med faste tidsfrister er indført for at sikre sletning af data, der ikke længere er nødvendige, er ukorrekte, viser sig at være ubegrundede og/eller har været opbevaret i det maksimale tidsrum. Hvorfor er opbevaringsperioden for oplysninger fastsat til fem år? Formålet med opbevaringsperioden er at lette samarbejdet mellem offentlige myndigheder med ansvar for håndhævelsen af de love, der beskytter forbrugernes interesser i forbindelse med overtrædelser inden for Fællesskabet, at bidrage til at sikre det indre markeds gnidningsfrie funktion, kvaliteten af og konsekvensen i håndhævelsen af love, der beskytter forbrugernes interesser, tilsynet med beskyttelsen af forbrugernes økonomiske interesser og at hæve standarden for og konsekvensen i håndhævelsen. I løbet af opbevaringsperioden kan autoriserede håndhævelsestjenestemænd, der arbejder for en kompetent myndighed, som oprindelig behandlede en sag, have adgang til sagen for at konstatere forbindelser til eventuelle gentagne overtrædelser, hvilket bidrager til en bedre og mere effektiv håndhævelse. Hvilke oplysninger kan indgå i diskussionsforummet? Diskussionsforummet er en funktion under CPCS og er et værktøj til udveksling af oplysninger om f. eks. nye håndhævelsesbeføjelser og bedste praksis. Generelt bør diskussionsforummet, der dog ikke bruges så ofte af håndhævelsestjenestemænd, ikke bruges til udveksling af sagsrelaterede oplysninger og ikke henvise til personoplysninger. Hvilken type oplysninger kan medtages i korte resuméer og bilag? I overensstemmelse med CPC-beslutning 2007/76/EF om gennemførelse er der et felt med betegnelsen »bilag« i varslinger og anmodninger om oplysninger og håndhævelse. De korte resuméer er felter, hvor overtrædelsen beskrives. Det henstilles, at personoplysninger ikke medtages i de korte resuméer, da formålet med dette felt er at give en generel beskrivelse af overtrædelsen. Personoplysninger i bilag, der ikke er strengt nødvendige, skal skjules eller slettes. Hvad betyder en »rimelig formodning« om, at der er sket en overtrædelse? Rimelig formodning skal fortolkes i henhold til national lovgivning. Det henstilles dog, at formodninger om overtrædelser kun medtages i CPCS, hvis der er beviser for, at der er sket eller sandsynligvis vil ske en overtrædelse. Hvad med overførsler til tredjelande? Det hedder i CPC-forordningen (25), at oplysninger, som videregives i henhold til CPC-forordningen, også kan videregives til en myndighed i et tredjeland af en medlemsstat i henhold til en bilateral bistandsaftale med tredjelandet, såfremt der er indhentet samtykke fra den kompetente myndighed, som oprindelig videregav oplysningerne, og såfremt videregivelsen er i overensstemmelse med databeskyttelsesbestemmelserne. Det henstilles, at bilaterale aftaler om bistand med et givet tredjeland, så længe EU ikke har indgået en international aftale om samarbejdsordninger vedrørende gensidig bistand (26), bør indeholde passende databeskyttelsesbestemmelser og anmeldes til de relevante databeskyttelsestilsynsmyndigheder, således at der kan foretages forudgående kontrol, medmindre Kommissionen har konstateret, at tredjelandet sikrer et passende beskyttelsesniveau for personoplysninger, der videregives fra EU i henhold til artikel 25 i direktivet om databeskyttelse. (1)  Artikel 2, litra a). (2)  Det skal bemærkes, at databeskyttelsesprincipper finder anvendelse både på data, der opbevares elektronisk og som papirkopi. (3)  De præcise bestemmelser for sletning findes bl. a. i beslutning 2007/76/EF og i »The Consumer Protection Cooperation Network: Operating Guidelines«. (4)  Direktiv 95/46/EF. (5)  Forordning (EF) nr. 45/2001. (6)  http://www. edps. europa. eu/EDPSWEB/edps/EDPS. (7)  Artikel 8, 9 og 15 i CPC-forordning (EF) nr. 2006/2004. (8)  Artikel 8, stk. 5, i CPC-forordning (EF) nr. 2006/2004. (9)  Artikel 9 i CPC-forordning (EF) nr. 2006/2004. (10)  Artikel 11, stk. 2, og artikel 13 i direktiv 95/46/EF. (11)  Artikel 10 og 11 i direktiv 95/46/EF. (12)  Artikel 7 i direktiv 95/46/EF. (13)  Artikel 6, stk. 1, litra b), i direktiv 95/46/EF. (14)  Artikel 10, 11 og 12 i direktiv 95/46/EF. (15)  Artikel 12 i direktiv 95/46/EF. (16)  Artikel 8, stk. 2, i direktiv 95/46/EF. (17)  Artikel 8 i direktiv 95/46/EF. (18)  Kapitel 4 i bilaget til beslutning 2007/76/EF. (19)  Udtalelse 6/2007 om databeskyttelsesspørgsmål i forbindelse med forbrugerbeskyttelsessamarbejdssystemet (CPCS) — 01910/2007/DA — WP 130 — vedtaget den 21. september 2007, s. 24. (20)  Artikel 6, stk. 1, litra d), i direktiv 95/46/EF. (21)  Beslutning 2007/76/EF. (22)  The Consumer Protection Cooperation Network: Operating Guidelines — godkendt af CPC-udvalget den 8. juni 2010. (23)  Retningslinjernes indhold vil indgå i fremtidige kurser i CPCS. (24)  Artikel 10 i CPC-forordning (EF) nr. 2006/2004 og kapitel 2 i bilaget til CPC-beslutning 2007/76/EF om gennemførelse. (25)  Artikel 14, stk. 2, i CPC-forordning (EF) nr. 2006/2004. (26)  Artikel 18 i CPC-forordning (EF) nr. 2006/2004

Kommissionens forordning (EF) nr. 1566/2003 af 4. september 2003 om ændring af importtold for korn

2003-09-04

http://publications.europa.eu/resource/cellar/4ca753a4-bce4-4b40-a7b5-b52e6d7991b2

dan

L 222/30 DA Den Europæiske Unions Tidende 5. 9. 2003 KOMMISSIONENS FORORDNING (EF) Nr. 1566/2003 af 4. september 2003 om ændring af importtold for korn KOMMISSIONEN FOR DE EUROPÆISKE FÆLLESSKABER HAR — (2) under henvisning til traktaten om oprettelse af Det Europæiske Fællesskab, under henvisning til Rådets forordning (EØF) nr. 1766/92 af juni 1992 om den fælles markedsordning for korn (1), 30. senest ændret ved forordning (EF) nr. 1104/2003 (2), under henvisning til Kommissionens forordning (EF) nr. 1249/ 96 af 28. juni 1996 om gennemførelsesbestemmelser til Rådets forordning (EØF) nr. 1766/92 for så vidt angår importtold for korn (3), senest ændret ved forordning (EF) nr. 1110/2003 (4), særlig artikel 2, stk. 1, og ud fra følgende betragtninger: I artikel 2, stk. 1, i forordning (EF) nr. 1249/96 er det fastsat, at hvis det beregnede gennemsnit af importtolden i dens anvendelsesperiode afviger med mindst 5 EUR/t fra den fastsatte told, foretages der en tilsvarende juste- ring. Nævnte afvigelse har fundet sted. Det er derfor nødvendigt at justere importtolden i forordning (EF) nr. 1545/2003 — UDSTEDT FØLGENDE FORORDNING: Artikel 1 Bilag I og II til den ændrede forordning (EF) nr. 1545/2003 affattes som angivet i bilag I og II til nærværende forordning. (1) Importtolden for korn blev fastsat ved Kommissionens forordning (EF) nr. 1545/2003 (5). Denne forordning træder i kraft den 5. september 2003. Artikel 2 Denne medlemsstat. forordning er bindende i alle enkeltheder og gælder umiddelbart i hver Udfærdiget i Bruxelles, den 4. september 2003. På Kommissionens vegne J. M. SILVA RODRÍGUEZ Generaldirektør for landbrug (1) EFT L 181 af 1. 7. 1992, s. 21. (2) EUT L 158 af 27. 6. 2003, s. 1. (3) EFT L 161 af 29. 6. 1996, s. 125. (4) EUT L 158 af 27. 6. 2003, s. 12. (5) EUT L 218 af 30. 8. 2003, s. 46. 5. 9. 2003 DA Den Europæiske Unions Tidende L 222/31 Importtold for produkterne som omhandlet i artikel 10, stk. 2, i forordning (EØF) nr. 1766/92 BILAG I KN-kode Varebeskrivelse Told ved indførsel (1) (EUR/ton) 1001 10 00 Hård hvede af god kvalitet af middelgod kvalitet af ringe kvalitet 1001 90 91 Blød hvede, til udsæd ex 1001 90 99 Blød hvede af god kvalitet, undtagen blød hvede til udsæd 1002 00 00 Rug 1005 10 90 Majs til udsæd, undtagen hybridmajs 1005 90 00 Majs, undtagen til udsæd (2) 1007 00 90 Sorghum i hele kerner, undtagen hybridsorghum til udsæd 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 4,44 48,48 48,48 14,53 (1) For varer, der ankommer til Fællesskabet via Atlanterhavet eller Suezkanalen (artikel 2, stk. 4, i forordning (EF) nr. 1249/96), kan importøren opnå en nedsættelse af tolden på: — 3 EUR/ton, hvis lossehavnen befinder sig ved Middelhavet, eller — 2 EUR/ton, hvis lossehavnen befinder sig i Irland, Det Forenede Kongerige, Danmark, Sverige, Finland eller på Den Iberiske Halvøs Atlanterhavskyst. Importøren kan opnå en fast nedsættelse på 24 EUR/ton, når betingelserne i artikel 2, stk. 5, i forordning (EF) nr. 1249/96 opfyldes. (2) L 222/32 DA Den Europæiske Unions Tidende 5. 9. 2003 BILAG II Elementer til beregning af tolden (perioden 29. 8 til 3. 9. 2003) 1. Gennemsnit for perioden på to uger forud for fastsættelsesdagen: Børsnoteringer Minneapolis Chicago Minneapolis Minneapolis Minneapolis Minneapolis Produkt (% proteiner, 12 % vandindhold) HRS2. 14 % YC3 HAD2 middelgod kvalitet (*) ringe kvalitet (**) US barley 2 Notering (EUR/t) 141,53 (****) Præmie for Golfen (EUR/t) Præmie for The Great Lakes (EUR/t) — 21,81 85,07 14,91 — 177,21 (***) 167,21 (***) 147,21 (***) 124,10 (***) — — — — — — — — Negativ præmie på 10 EUR/t (artikel 4, stk. 3, i forordning (EF) nr. 1249/96). (*) (**) Negativ præmie på 30 EUR/t (artikel 4, stk. 3, i forordning (EF) nr. 2378/2002). (***) (****) Positiv præmie på 14 EUR/t indbefattet (artikel 4, stk. 3, i forordning (EF) nr. 1249/96). Fob Duluth. 2. Gennemsnit for perioden på to uger forud for fastsættelsesdagen: Fragt/omkostninger: Mexicanske Golf-Rotterdam: 18,66 EUR/t; The Great Lakes-Rotterdam: 28,49 EUR/t. 3. Subsidier i henhold til artikel 4, stk. 2, tredje afsnit, i forordning (EF) nr. 1249/96: 0,00 EUR/t (HRW2) 0,00 EUR/t (SRW2)

Mål T-357/23: Överklagande ingett den 4 juli 2023 – Verla-Pharm Arzneimittel mot EUIPO – Converso (Pherla)

2023-07-04

http://publications.europa.eu/resource/cellar/28fae34c-3fc2-11ee-829f-01aa75ed71a1

swe

C_2023296SV. 01003801. xml 21. 8. 2023    SV Europeiska unionens officiella tidning C 296/38 Överklagande ingett den 4 juli 2023 – Verla-Pharm Arzneimittel mot EUIPO – Converso (Pherla) (Mål T-357/23) (2023/C 296/43) Överklagandet är avfattat på engelska Parter Klagande: Verla-Pharm Arzneimittel GmbH & Co. KG (Tutzing, Tyskland) (ombud: advokaten M. -C. Seiler) Motpart: Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet (EUIPO) Motpart vid överklagandenämnden: Valeria Converso (San Giorgio a Cremano, Italien) Uppgifter om förfarandet vid EUIPO Varumärkessökande: Motparten vid överklagandenämnden Omtvistat varumärke: Ansökan om registrering som EU-varumärke av figurmärket Pherla – Registreringsansökan nr l8 319 785 Förfarande vid EUIPO: Invändningsförfarande Överklagat beslut: Beslut meddelat av EUIPO:s andra överklagandenämnd den 7 februari 2023 i ärende R 268/2022-2 Yrkanden Klaganden yrkar att tribunalen ska — ogiltigförklara det överklagade beslutet som delgavs den 25 april 2023, — i första hand, bifalla invändning nummer B 3 139 093 i dess helhet och avslå den omtvistade ansökan avseende alla omtvistade varor i klass 5, — i andra hand, återförvisa ärendet till överklagandenämnden för förnyad prövning, och — förplikta EUIPO att ersätta rättegångskostnaderna. Grunder — Åsidosättande av artikel 94. 1 första meningen i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1001 på grund av att motparten har åsidosatt sin skyldighet att motivera sina beslut, vilken även stadfästs i artikel 41. 1 och 41. 2 c i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna. — Åsidosättande av artikel 94. 1 andra meningen i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1001 på grund av åsidosättande av klagandens rätt att yttra sig, vilken även stadfästs i artikel 41. 1 och 41. 2 a i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna. — Åsidosättande av artikel 8. 1 b i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1001 på grund av att den tillämpats felaktigt och således åsidosatts

Kommissionens forordning (EF) nr. 305/2007 af 21. marts 2007 om midlertidig fravigelse af forordning (EF) nr. 2402/96, (EF) nr. 2375/2002, (EF) nr. 2305/2003, (EF) nr. 969/2006 og (EF) nr. 1918/2006 for så vidt angår datoerne for indgivelse af ansøgninger og udstedelse af importlicenser i 2007 under toldkontingenterne for søde kartofler, maniokstivelse, korn og olivenolie

2007-03-21

http://publications.europa.eu/resource/cellar/25425bd6-4e10-4358-abe4-cf9fcb9ddbab

dan

22. 3. 2007 DA Den Europæiske Unions Tidende L 81/19 KOMMISSIONENS FORORDNING (EF) Nr. 305/2007 af 21. marts 2007 om midlertidig fravigelse af forordning (EF) nr. 2402/96, (EF) nr. 2375/2002, (EF) nr. 2305/2003, (EF) nr. 969/2006 og (EF) nr. 1918/2006 for så vidt angår datoerne for indgivelse af ansøgninger og udstedelse af importlicenser i 2007 under toldkontingenterne for søde kartofler, maniokstivelse, korn og olivenolie KOMMISSIONEN FOR DE EUROPÆISKE FÆLLESSKABER HAR — ansøgninger og udstedelse af importlicenser for dels søde kartofler under kontingent 09. 4014 og 09. 4013, dels maniokstivelse under kontingent 09. 4065. under henvisning til traktaten om oprettelse af Det Europæiske Fællesskab, juni 1996 om iværksættelse af under henvisning til Rådets forordning (EF) nr. 1095/96 af 18. liste CXL, der blev udarbejdet efter afslutningen af forhandlingerne i forbindelse med artikel XXIV, stk. 6, i GATT (1), særlig artikel 1, stk. 1, indrømmelserne i under henvisning til Rådets afgørelse 96/317/EF af 13. maj 1996 om godkendelse af resultaterne af forhandlingerne med Thailand i henhold til artikel XXIII i GATT (2), under henvisning til Rådets forordning (EF) nr. 1784/2003 af 29. september 2003 om den fælles markedsordning for korn (3), særlig artikel 12, stk. 1, under henvisning til Rådets Forordning (EF) nr. 865/2004 af 29. april 2004 om den fælles markedsordning for olivenolie og spiseoliven og om ændring af forordning (EØF) nr. 827/68 (4), særlig artikel 10, stk. 4, og ud fra følgende betragtninger: (1) Kommissionens forordning (EF) nr. 2402/96 af 17. december 1996 om åbning og forvaltning af visse årlige toldkontingenter for søde kartofler og manioksti- velse (5) fastsætter særlige bestemmelser for indgivelse af (1) EFT L 146 af 20. 6. 1996, s. 1. (2) EFT L 122 af 22. 5. 1996, s. 15. (3) EUT L 270 af 21. 10. 2003, s. 78. Ændret ved Kommissionens forordning (EF) nr. 1154/2005 (EUT L 187 af 19. 7. 2005, s. 11). (4) EUT L 161 af 30. 4. 2004, s. 97. Berigtiget i EUT L 206 af 9. 6. 2004, s. 37. (2) (3) (4) (5) Kommissionens forordning (EF) nr. 2375/2002 af 27. december 2002 om åbning og forvaltning af EF-toldkon- tingenter for import af blød hvede af anden kvalitet end høj kvalitet fra tredjelande (6), (EF) nr. 2305/2003 af 29. december 2003 om åbning og forvaltning af EF-toldkon- tingentet for import af byg fra tredjelande (7) og (EF) nr. 969/2006 af 29. juni 2006 om åbning og forvaltning af et EF-toldkontingent for import af majs fra tredjelande (8) fastsætter særlige bestemmelser for indgivelse af ansøg- ninger og udstedelse af importlicenser for henholdsvis blød hvede af anden kvalitet end høj kvalitet under kontingent 09. 4123, 09. 4124 og 09. 4125, for byg under kontingent 09. 4126 og for majs under kontingent 09. 4131. Kommissionens forordning (EF) nr. 1918/2006 af 20. december 2006 om åbning og forvaltning af et toldkon- tingent for olivenolie med oprindelse i Tunesien (9) fast- sætter særlige bestemmelser for indgivelse af ansøgninger og udstedelse af for olivenolie under kontingent 09. 4032. importlicenser På grund af helligdagene i 2007 bør forordning (EF) nr. 2402/96, (EF) nr. 2375/2002, (EF) nr. 2305/2003, (EF) nr. 969/2006 og (EF) nr. 1918/2006 fraviges i visse perioder, for så vidt angår datoerne for indgivelse af importlicensansøgninger og udstedelse af disse licenser, for at de pågældende kontingentmængder kan over- holdes. Foranstaltningerne i denne forordning er i overensstem- for Forvaltnings- melse med udtalelse fra fællesmødet komitéen for Korn og Forvaltningskomitéen for Oliven- olie og Spiseoliven — (6) EFT L 358 af 31. 12. 2002, s. 88. Senest ændret ved forordning (EF) nr. 2022/2006 (EUT L 384 af 29. 12. 2006, s. 70). (7) EUT L 342 af 30. 12. 2003, s. 7. Senest ændret ved forordning (EF) nr. 2022/2006. (8) EUT L 176 af 30. 6. 2006, s. 44. Ændret ved forordning (EF) nr. (5) EFT L 327 af 18. 12. 1996, s. 14. Senest ændret ved forordning (EF) 2022/2006. nr. 1884/2006 (EUT L 364 af 20. 12. 2006, s. 44). (9) EUT L 365 af 21. 12. 2006, s. 84. L 81/20 DA Den Europæiske Unions Tidende 22. 3. 2007 UDSTEDT FØLGENDE FORORDNING: Artikel 3 Artikel 1 Uanset artikel 3 i forordning (EF) nr. 2402/96 kan der i 1. 2007 ikke indgives ansøgninger om importlicens for søde kartofler under kontingent 09. 4014 og 09. 4013 efter den 18. december 2007. Uanset artikel 8, stk. 1, 2. i forordning (EF) nr. 2402/96 udstedes de importlicenser for søde kartofler, der ansøges om på de i bilag I anførte datoer under kontingent 09. 4014 og 09. 4013, på de i bilag I anførte datoer med forbehold af de foranstaltninger, der vedtages efter artikel 7, stk. 2, i Kommis- sionens forordning (EF) nr. 1301/2006 (1). Uanset artikel 5, stk. 1, andet afsnit, 1. i forordning (EF) nr. 2375/2002 kan der i 2007 ikke indgives ansøgninger om importlicens for blød hvede af anden kvalitet end høj kvalitet under kontingent 09. 4123, 09. 4124 og 09. 4125 efter den 17. december 2007. Uanset artikel 3, stk. 1, andet afsnit, 2. i forordning (EF) nr. 2305/2003 kan der i 2007 ikke indgives ansøgninger om importlicens for byg under kontingent 09. 4126 efter den 17. december 2007. Uanset artikel 4, stk. 1, andet afsnit, 3. i forordning (EF) nr. 969/2006 kan der i 2007 ikke indgives ansøgninger om importlicens for majs under kontingent 09. 4131 efter den 17. december 2007. Artikel 2 Artikel 4 1. Uanset artikel 9, stk. 1, i forordning (EF) nr. 2402/96 kan der i 2007 ikke indgives ansøgninger om importlicens for maniokstivelse den kontingent 18. december 2007. 09. 4065 under efter Uanset artikel 13, stk. 1, 2. i forordning (EF) nr. 2402/96 udstedes de importlicenser for maniokstivelse, der ansøges om på de i bilag II anførte datoer under kontingent 09. 4065, på de i bilag II anførte datoer med forbehold af de foranstaltninger, der vedtages efter artikel 7, stk. 2, i Kommissionens forordning (EF) nr. 1301/2006. i forordning (EF) nr. 1918/2006 Uanset artikel 3, stk. 3, udstedes de importlicenser for olivenolie, der ansøges om mandag den 2. eller tirsdag den 3. april 2007 under kontingent 09. 4032, fredag den 13. april med forbehold af de foranstalt- ninger, der vedtages efter artikel 7, stk. 2, i Kommissionens forordning (EF) nr. 1301/2006. Artikel 5 Denne forordning træder i kraft på tredjedagen efter offentlig- gørelsen i Den Europæiske Unions Tidende. Denne forordning er bindende i alle enkeltheder og gælder umiddelbart i hver medlemsstat. Udfærdiget i Bruxelles, den 21. marts 2007. På Kommissionens vegne Mariann FISCHER BOEL Medlem af Kommissionen (1) EUT L 238 af 1. 9. 2006, s. 13. 22. 3. 2007 DA Den Europæiske Unions Tidende L 81/21 BILAG I Udstedelse af importlicenser for søde kartofler under kontingent 09. 4014 og 09. 4013 for visse perioder af 2007 Dato for indgivelse af ansøgninger Dato for udstedelse af licenser tirsdag den 3. april 2007 fredag den 13. april 2007 tirsdag den 30. oktober 2007 fredag den 9. november 2007 BILAG II Udstedelse af importlicenser for maniokstivelse under kontingent 09. 4065 for visse perioder af 2007 Dato for indgivelse af ansøgninger Dato for udstedelse af licenser tirsdag den 3. april 2007 fredag den 13. april 2007 tirsdag den 30. oktober 2007 fredag den 9. november 2007

Kommissionens förordning (EG) nr 83/2007 av den 29 januari 2007 om fastställande av det korrektionsbelopp som tillämpas på exportbidraget för spannmål

2007-01-29

http://publications.europa.eu/resource/cellar/004aecda-4a33-41ac-bd01-7d52b182c761

swe

30. 1. 2007 SV Europeiska unionens officiella tidning L 21/7 KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 83/2007 av den 29 januari 2007 om fastställande av det korrektionsbelopp som tillämpas på exportbidraget för spannmål EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1784/2003 av den 29 september 2003 om den gemensamma organisationen av marknaden för spannmål (1), särskilt artikel 15. 2, och av följande skäl: (1) (2) Artikel 14. 2 i förordning (EG) nr 1784/2003 fastställer att det exportbidrag som gäller för spannmål den dag då ansökan om exportlicens lämnas in, på begäran måste tillämpas för export som sker under exportlicensens gil- tighetstid. I det fallet måste ett korrektionsbelopp tilläm- pas på exportbidraget. Enligt kommissionens förordning (EG) nr 1501/95 av den 29 juni 1995 om vissa närmare bestämmelser till rådets förordning (EEG) nr 1766/92 om beviljande av exportbidrag för spannmål och om de åtgärder som skall vidtas vid störningar på marknaden för spannmål (2), är fastställa ett korrektionsbelopp för de det möjligt att produkter som anges i artikel 1 a–c i förordning (EG) nr 1784/2003. Detta korrektionsbelopp skall beräknas med hänsyn tagen till de faktorer som anges i artikel 1 i förordning (EG) nr 1501/95. (3) (4) (5) (6) Förhållandena på världsmarknaden, eller de särskilda krav som vissa marknader ställer, kan göra det nödvändigt att variera korrektionsbeloppet i enlighet med destination. Korrektionsbeloppet skall fastställas enligt samma förfa- rande som exportbidraget. Det får ändras under tiden mellan två fastställelser. följd av att bestämmelserna ovan tillämpas måste Till korrektionsbeloppet vara det som fastställs i bilagan till denna förordning. De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är fören- liga med yttrandet från förvaltningskommittén för spann- mål. HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE. Artikel 1 Det korrektionsbelopp som avses i artikel 1 a–c i förordning (EG) nr 1784/2003 och som tillämpas på förutfastställda ex- portbidrag för spannmål med undantag av malt skall vara det som anges i bilagan till den här förordningen. Artikel 2 Denna förordning träder i kraft den 1 februari 2007. Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater. Utfärdad i Bryssel den 29 januari 2007. På kommissionens vägnar Jean-Luc DEMARTY Generaldirektör för jordbruk och landsbygdsutveckling (1) EUT L 270, 21. 10. 2003, s. 78. Förordningen ändrad genom kom- missionens förordning (EG) nr 1154/2005 (EUT L 187, 19. 7. 2005, s. 11). (2) EGT L 147, 30. 6. 1995, s. 7. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 777/2004 (EUT L 123, 27. 4. 2004, s. 50). L 21/8 SV Europeiska unionens officiella tidning 30. 1. 2007 till kommissionens förordning av den 29 januari 2007 om fastställande av det korrektionsbelopp som tillämpas på exportbidraget för spannmål BILAGA Produktnummer Bestämmelseland Nuvarande 2 Period 1 3 Period 2 4 Period 3 5 Period 4 6 Period 5 7 Period 6 8 (EUR/t) 1001 10 00 9200 1001 10 00 9400 1001 90 91 9000 1001 90 99 9000 1002 00 00 9000 1003 00 10 9000 1003 00 90 9000 1004 00 00 9200 1004 00 00 9400 1005 10 90 9000 1005 90 00 9000 1007 00 90 9000 1008 20 00 9000 1101 00 11 9000 1101 00 15 9100 1101 00 15 9130 1101 00 15 9150 1101 00 15 9170 1101 00 15 9180 1101 00 15 9190 1101 00 90 9000 1102 10 00 9500 1102 10 00 9700 1102 10 00 9900 1103 11 10 9200 1103 11 10 9400 1103 11 10 9900 1103 11 90 9200 1103 11 90 9800 — A00 — C01 A00 — C02 — C03 — A00 — — — C01 C01 C01 C01 C01 — — A00 A00 — A00 A00 — A00 — — 0 — 0 0 — 0 — 0 — 0 — — — 0 0 0 0 0 — — 0 0 — 0 0 — 0 — — 0 — 0 0 — 0 — 0 — 0 — — — 0 0 0 0 0 — — 0 0 — 0 0 — 0 — — 0 — 0 0 — 0 — 0 — 0 — — — 0 0 0 0 0 — — 0 0 — 0 0 — 0 — — 0 — 0 0 — 0 — 0 — 0 — — — 0 0 0 0 0 — — 0 0 — 0 0 — 0 — — 0 — 0 0 — 0 — 0 — 0 — — — 0 0 0 0 0 — — 0 0 — 0 0 — 0 — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — Anm. : Produktkoderna och destinationskoderna för serie ”A” fastställs i kommissionens förordning (EEG) nr 3846/87 (EGT L 366, 24. 12. 1987, s. 1) i dess ändrade lydelse. De numeriska destinationskoderna fastställs i förordning (EG) nr 2081/2003 (EUT L 313, 28. 11. 2003, s. 11). C01: Alla tredjeländer utom Albanien, Kroatien, Bosnien och Hercegovina, Montenegro, Serbia, f. d. jugoslaviska republiken Makedonien, Liechtenstein och Schweiz. C02: Algeriet, Saudiarabien, Bahrain, Egypten, Förenade Arabemiraten, Iran, Irak, Israel, Jordanien, Kuwait, Libanon, Libyen, Marocko, Mauretanien, Oman, Qatar, Syrien, Tunisien och Jemen. C03: Alla länder utom Norge, Schweiz och Liechtenstein

2013/337/EU: Beslut av företrädarna för medlemsstaternas regeringar av den 26 juni 2013 om utnämning av domare i tribunalen

2013-06-26

http://publications.europa.eu/resource/cellar/c391fbd8-e091-11e2-9165-01aa75ed71a1

swe

L_2013179SV. 01009301. xml 29. 6. 2013    SV Europeiska unionens officiella tidning L 179/93 BESLUT AV FÖRETRÄDARNA FÖR MEDLEMSSTATERNAS REGERINGAR av den 26 juni 2013 om utnämning av domare i tribunalen (2013/337/EU) FÖRETRÄDARNA FÖR REGERINGARNA I EUROPEISKA UNIONENS MEDLEMSSTATER HAR ANTAGIT DETTA BESLUT med beaktande av fördraget om Europeiska unionen, särskilt artikel 19, med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 254 och 255, med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen, särskilt artikel 106a. 1, och av följande skäl: (1) Mandaten för tretton domare i tribunalen löper ut den 31 augusti 2013. Nya utnämningar bör göras för perioden 1 september 2013–31 augusti 2019. (2) Guido BERARDIS, Eugène BUTTIGIEG och Carl WETTER har föreslagits för en förlängning av sina mandat. (3) Anthony COLLINS, Stéphane GERVASONI och Ignacio ULLOA RUBIO har föreslagits för de lediga tjänsterna som domare i tribunalen. (4) Den kommitté som inrättats genom artikel 255 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt har avgett ett yttrande enligt vilket Guido BERARDIS, Eugène BUTTIGIEG, Anthony COLLINS, Stéphane GERVASONI, Ignacio ULLOA RUBIO och Carl WETTER är lämpliga att utöva ämbetet som domare i tribunalen. HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE. Artikel 1 Följande personer utnämns till domare i tribunalen för perioden från och med den 1 september 2013 till och med den 31 augusti 2019: — Guido BERARDIS — Eugène BUTTIGIEG — Anthony COLLINS — Stéphane GERVASONI — Ignacio ULLOA RUBIO — Carl WETTER Artikel 2 Detta beslut träder i kraft dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning. Utfärdat i Bryssel den 26 juni 2013. R. MONTGOMERY Ordförande

Sag T-421/17 RENV: Rettens dom af 28. september 2022 — Leino-Sandberg mod Parlamentet (Aktindsigt – forordning (EF) nr. 1049/2001 – dokument vedrørende afgørelsen om afslag på en tredjeparts anmodning om fuld aktindsigt i tabellerne fra trilogerne vedrørende Europa-Parlamentets og Rådets forslag til forordning om Europol og om ophævelse af afgørelse 2009/371/RIA og 2005/681/RIA – afslag på aktindsigt – artikel 4, stk. 2, andet led, i forordning (EF) nr. 1049/2001 – undtagelsen vedrørende beskyttelsen af retslige procedurer og juridisk rådgivning)

2022-09-28

http://publications.europa.eu/resource/cellar/8b1deabf-7451-11ed-9887-01aa75ed71a1

dan

C_2022463DA. 01002201. xml 5. 12. 2022    DA Den Europæiske Unions Tidende C 463/22 Rettens dom af 28. september 2022 — Leino-Sandberg mod Parlamentet (Sag T-421/17 RENV) (1) (Aktindsigt - forordning (EF) nr. 1049/2001 - dokument vedrørende afgørelsen om afslag på en tredjeparts anmodning om fuld aktindsigt i tabellerne fra trilogerne vedrørende Europa-Parlamentets og Rådets forslag til forordning om Europol og om ophævelse af afgørelse 2009/371/RIA og 2005/681/RIA - afslag på aktindsigt - artikel 4, stk. 2, andet led, i forordning (EF) nr. 1049/2001 - undtagelsen vedrørende beskyttelsen af retslige procedurer og juridisk rådgivning) (2022/C 463/29) Processprog: engelsk Parter Sagsøger: Päivi Leino-Sandberg (Helsinki, Finland) (ved advokaterne O. Brouwer, B. Verheijen og S. Schubert) Sagsøgt: Europa-Parlamentet (ved N. Görlitz og J. -C. Puffer som befuldmægtigede) Intervenienter til støtte for sagsøgeren: Republikken Finland (ved M. Pere, som befuldmægtiget) og Kongeriget Sverige (ved C. Meyer-Seitz, H. Shev, H. Eklinder, A. Runeskjöld, M. Salborn Hodgson og R. Shahsavan Eriksson, som befuldmægtigede) Sagens genstand Med sit søgsmål i henhold til artikel 263 TEUF har sagsøgeren nedlagt påstand om annullation af Europa-Parlamentets afgørelse A(2016) 15112 af 3. april 2017, hvorved sagsøgeren fik afslag på aktindsigt i Parlamentets afgørelse A(2015) 4931 af 8. juli 2015, der var tilstillet Emilio De Capitani. Konklusion 1) Europa-Parlamentets afgørelse A(2016) 15112 af 3. april 2017, hvorved Päivi Leino-Sandberg fik afslag på aktindsigt i Parlamentets afgørelse A(2015) 4931 af 8. juli 2015, der var tilstillet Emilio De Capitani, annulleres. 2) Parlamentet bærer sine egne omkostninger og betaler de af Päivi Leino-Sandberg afholdte omkostninger. 3) Republikken Finland og Kongeriget Sverige bærer deres egne omkostninger. (1)  EUT C 293 af 4. 9. 2017

SKRIFTLIG FORESPØRGSEL nr. 3269/97 af María ESTEVAN BOLEA til Kommissionen. Brugte dæk

1997-10-20

http://publications.europa.eu/resource/cellar/ec504628-001d-4df0-b37d-63e6b6d5c632

dan

8. 6. 98 DA De Europ(cid:230)iske F(cid:230)llesskabers Tidende C 174/33 I disse tal er der ikke skelnet mellem de d(cid:230)k, der afbr(cid:230)ndtes med henblik p(cid:229) at udnytte deres energi, og dem, der bare blev br(cid:230)ndt af uden energiindvinding. Det Forenede Kongerige afbr(cid:230)ndte i 1996 (4) i alt 102. 000 tons brugte bild(cid:230)k med energiindvinding. Kommissionen r(cid:229)der ikke over officielle tal for Spanien, Irland, Luxembourg og Finland. (1) Samlede tal for Walloniet og Vlaanderen med undtagelse af Bruxelles-regionen. Tallene for Vlaanderens vedkommende (100) fra 1994. (2) Tal for 1993. (3) Tal pr. (cid:229)r for tidsrummet 1993 › 1995. (4) United Kingdom Industry / Government Scrap Tyre Working Group 2nd Annual Report. (98/C 174/69) SKRIFTLIG FORESP(cid:216)RGSEL E-3269/97 af Mar(cid:14)·a Estevan Bolea (PPE) til Kommissionen (20. oktober 1997) Om: Brugte d(cid:230)k I forslaget til R(cid:229)dets direktiv om deponering af affald (KOM(97)0105) (1) p(cid:229)peges det i artikel 5, stk. 2, litra d), at deponeringsanl(cid:230)g ikke modtager hele brugte d(cid:230)k efter udlłbet af en frist p(cid:229) to efter direktivets ikrafttr(cid:230)den og itusk(cid:229)rne d(cid:230)k fem (cid:229)r efter denne dato. Vil Kommissionen oplyse om de foranstaltninger og procedurer, som den planl(cid:230)gger at anvende for at sikre overholdelse af kravet i ovenn(cid:230)vnte forslag til direktiv om deponering af affald? (1) EFT C 156 af 24. 5. 1997, s. 10. Svar afgivet p(cid:229) Kommissionens vegne af Ritt Bjerregaard (2. december 1997) En arbejdsgruppe vedrłrende den prioriterede affaldsstrłm i form af brugte bild(cid:230)k, som blev nedsat af Kommissionen i 1991, foreslog et totalt forbud mod deponering af bild(cid:230)k p(cid:229) lossepladser i sine afsluttende konklusioner fra september 1993. Som det (cid:230)rede medlem anfłrer, er der blevet taget hensyn hertil i det nye forslag vedrłrende deponering af affald med henblik p(cid:229) at forebygge, at deponerede gamle bild(cid:230)k kommer til at głre lokaliteterne ustabile, for at nedbringe brandrisikoen. Desuden sigter forbudet mod deponering af hele bild(cid:230)k og słnderrevne d(cid:230)k mod at anspore til genindvinding af d(cid:230)kkene og herigennem at spare ressourcer. N(cid:229)r tidsfristen for gennemfłrelse af deponeringsdirektivet udlłber, giver medlemsstaterne Kommissionen meddelelse om deres nationale gennemfłrelsesbestemmelser, som Kommissionen derefter undersłger p(cid:229) normal vis. (98/C 174/70) SKRIFTLIG FORESP(cid:216)RGSEL E-3272/97 af Gianni Tamino (V) til Kommissionen (20. oktober 1997) Om: Det femte rammeprogram Under henvisning til svaret p(cid:229) min skriftlige forespłrgsel E-1873/97 (1) af 29. 5. 1997 frems(cid:230)tter jeg p(cid:229) ny det krav, der allerede blev n(cid:230)vnt i punkt 2, men som ikke er blevet fulgt op, nemlig om »man vil głre godkendelsen af projekter betinget af en nedsk(cid:230)ring p(cid:229) 50% af anvendelsen af dyr ved forsłg, som bekendtgjort i Kommissionens femte miljłhjandlingsprogram?«. (1) EFT C 45 af 10. 2. 1998, s. 115

Ingen indsigelse mod en anmeldt fusion (Sag COMP/M.4444 — GE/Banque Artesia Nederland) EØS-relevant tekst

2007-01-17

http://publications.europa.eu/resource/cellar/4d385bcd-dafb-4e6d-a439-3699b03a0a63

dan

17. 1. 2007 DA Den Europæiske Unions Tidende C 11/3 Ingen indsigelse mod en anmeldt fusion (Sag COMP/M. 4373 — OTTO/Cdiscount/JV) (EØS-relevant tekst) (2007/C 11/04) Den 7. november 2006 besluttede Kommissionen ikke at rejse indsigelse mod ovennævnte anmeldte fusion og at erklære den forenelig med fællesmarkedet. Denne beslutning er truffet efter artikel 6, stk. 1, litra b), i Rådets forordning (EF) nr. 139/2004. Beslutningens fulde ordlyd foreligger kun på engelsk og vil blive offentliggjort, efter at eventuelle forretningshemmeligheder er udeladt. Den kan fås: — på Kommissionens websted for konkurrence (http://ec. europa. eu/comm/competition/mergers/cases/). idet de er Dette websted giver forskellige muligheder for at finde de konkrete fusionsbeslutninger, opstillet efter bl. a. virksomhedens navn, sagsnummer, dato og sektor — i elektronisk form på webstedet EUR-Lex under dokumentnummer 32006M4373. EUR-Lex giver online adgang til EU-retten. (http://eur-lex. europa. eu) Ingen indsigelse mod en anmeldt fusion (Sag COMP/M. 4444 — GE/Banque Artesia Nederland) (EØS-relevant tekst) (2007/C 11/05) Den 7. december 2006 besluttede Kommissionen ikke at rejse indsigelse mod ovennævnte anmeldte fusion og at erklære den forenelig med fællesmarkedet. Denne beslutning er truffet efter artikel 6, stk. 1, litra b), i Rådets forordning (EF) nr. 139/2004. Beslutningens fulde ordlyd foreligger kun på engelsk og vil blive offentliggjort, efter at eventuelle forretningshemmeligheder er udeladt. Den kan fås: — på Kommissionens websted for konkurrence (http://ec. europa. eu/comm/competition/mergers/cases/). idet de er Dette websted giver forskellige muligheder for at finde de konkrete fusionsbeslutninger, opstillet efter bl. a. virksomhedens navn, sagsnummer, dato og sektor — i elektronisk form på webstedet EUR-Lex under dokumentnummer 32006M4444. EUR-Lex giver online adgang til EU-retten. (http://eur-lex. europa. eu)

Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om ändring av förordning (EG) nr 1927/2006 om upprättande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter

2011-06-10

http://publications.europa.eu/resource/cellar/4e8b3d99-400b-45c6-93d7-4a71859975e9

swe

EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 10. 6. 2011 KOM(2011) 336 slutlig 2011/0147 (COD) Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om ändring av förordning (EG) nr 1927/2006 om upprättande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter MOTIVERING 1. BAKGRUND TILL FÖRSLAGET • Motiv och syfte Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter inrättades 2006 genom förordning (EG) nr 1927/20061 för att visa solidaritet med och stödja arbetstagare som påverkats av arbetslöshet till följd av förändringar inom världshandeln. Fonden skulle genom att medfinansiera aktiva arbetsmarknadspolitiska åtgärder hjälpa arbetstagare att komma tillbaka in på arbetsmarknaden i områden, sektorer, territorier eller arbetsmarknadsregioner som drabbats av en allvarlig ekonomisk störning. För att få stöd från fonden krävdes minst 1 000 uppsägningar antingen under en fyramånadersperiod i ett företag och dess leverantörer och producenter i efterföljande led, eller under en niomånadersperiod i en ekonomisk sektor definierad som en huvudgrupp i NACE Rev. 2 i en region eller två intilliggande regioner på NUTS II-nivå. Största tillåtna bidrag från fonden sattes till 50 % av de totala kostnaderna för aktiva arbetsmarknadsåtgärder, och åtgärder med stöd från fonden fick inte drivas i mer än tolv månader från dagen för ansökan. Med tanke på den ekonomiska krisens omfattning och hastighet 2008 aviserade kommissionen i sitt meddelande En ekonomisk återhämtningsplan för Europa2 att förordning (EG) nr 1927/2006 skulle ses över. Tanken med denna översyn, som genomfördes i form av förordning (EG) nr 546/20093, var att man skulle utvidga fondens verksamhet som en del av Europas krishantering och förvandla den till ett mer verkningsfullt instrument för tidiga insatser i linje med de grundläggande principerna om solidaritet och social rättvisa. Nyheterna omfattade bl. a. permanenta ändringar av förordning (EG) nr 1927/2006, t. ex. minskningen från 1 000 till 500 uppsägningar för att berättiga till stöd från fonden och en förlängning från tolv till 24 månader av den tid då åtgärder med stöd från fonden fick drivas. Ett tillfälligt undantag infördes för att dels utvidga fondens räckvidd till stöd till arbetstagare som sagts upp som en direkt följd av krisen (artikel 1. 1a i förordning (EG) nr 1927/2006), dels för att öka fondens medfinansieringssats från 50 % i förordning (EG) nr 1927/2006). Det tillfälliga undantaget löper ut den 30 december 2011 och enligt artikel 20 andra stycket i förordning (EG) nr 1927/2006 får det ses över. till 65 % (artikel 10. 1 Från den 1 januari 2007 till den 30 april 2009 (dvs. innan krisundantaget infördes) tog kommissionen emot 15 ansökningar om stöd från fonden till 18 430 arbetstagare på sammanlagt 78 776 367 euro. Sedan förordning (EG) nr 546/2009 om ändring av förordning (EG) nr 1927/2006 trädde i kraft den 1 maj 2009 har antalet ansökningar ökat avsevärt, vilket visas nedan. 1 2 3 EUT L 48, 22. 2. 2008, s. 82. KOM(2008) 800, 26. 11. 2008. EUT L 167, 29. 6. 2009, s. 26. SV 1 SV Ansökningar om stöd från fonden enligt det tillfälliga krisundantaget År Antal ansökningar Antal arbetstagare i målgruppen Summa begärt stöd från fonden (euro) 2009 2010 Summa 22 24 46 19 381 25 083 44 464 99 396 898 115 353 865 214 750 763 Ansökningar om stöd från fonden enligt det handelsrelaterade kriteriet År Antal ansökningar Antal arbetstagare i målgruppen Summa begärt stöd från fonden (euro) 2009 2010 Summa 4 6 10 6 569 3 074 9 643 25 990 290 17 126 749 43 117 039 I ett samråd som kommissionen inledde har medlemsstaterna uppgett att det utan det tillfälliga undantaget hade varit omöjligt att lämna in merparten av de krisrelaterade ansökningarna, vilket hade inneburit att omkring 45 000 arbetstagare som drabbades av krisens följder hade stått utan stöd från fonden. Dessutom lindrade den ökade medfinansieringssatsen på 65 % belastningen från fondfinansierade åtgärder för medlemsstaterna på sammanlagt omkring 60 miljoner euro för alla ansökningar som lämnades 1 maj 2009–31 december 20104. Beslutet om att låta det tillfälliga krisundantaget löpa ut fattades 2009. Vid den tidpunkten tydde kommissionens senaste ekonomiska prognoser5 (hösten 2008) för EU som helhet på en successiv återhämtning tillväxt av från mitten av 2009 med en bruttonationalprodukten (BNP) på 0,2 % under 2009 och 1,1 % under 2010. Sysselsättningen förväntades minska med 0,5 % under 2009 och öka med 0,1 % under 2010. Arbetslösheten som andel av arbetskraften förväntades nå 7,8 % under 2009 och 8,1 % under 2010. Verkligheten 2009 visade sig bli betydligt värre än dessa prognoser. EU:s BNP minskade med 4,2 %, medan sysselsättningen minskade med 1,9 % och arbetslösheten nådde 8,9 %. Trots att BNP-tillväxten 2010 förutspås bli högre än väntat med omkring 1,8 %, har sysselsättningen minskat ytterligare med 0,6 % medan arbetslösheten nådde rekordhöga 9,6 %. förväntad Kommissionens senaste ekonomiska prognos (våren 2011) tyder dessutom på att utsikterna för ekonomisk återhämtning i allmänhet och återhämtning på arbetsmarknaden i synnerhet till 2011 och 2012 är sämre än vad som förväntades hösten 2008. Detta gäller särskilt skapandet av nya arbetstillfällen och arbetslösheten. Till 2011 förutspås i vårprognosen en liten ökning av sysselsättningen med 0,4 % och en konstant arbetslöshet på 9,5 %. Till 2012 spås i samma prognos att sysselsättningsökningen förblir måttlig med 0,7 % och att arbetslösheten kommer att uppgå till 9,1 %. Det beror på att sysselsättningen normalt återhämtar sig med en viss eftersläpning jämfört med BNP. Att förhållandena på arbetsmarknaden6 förblir relativt svaga 4 5 6 Exklusive tillbakadragna och avslagna ansökningar. http://ec. europa. eu/economy_finance/publications/european_economy/forecasts_en. htm A. a. SV 2 SV trots att BNP-tillväxten förbättrats visar på följderna av minskade krisåtgärder för arbetslösheten men även att strukturjusteringarna fortsätter att påverka sektorer och företag. Alltså är fler uppsägningar på grund av företagsnedläggningar att vänta. En mer påtaglig återhämtning på arbetsmarknaden förväntas därför inte förrän 2013 och senare. Kommissionen bekräftar de här utsikterna för en jobblös återhämtning i sitt meddelande Årlig tillväxtöversikt: vidareutveckling av EU:s samlade insatser mot krisen7. För att undvika risken för jobblös tillväxt anses det särskilt viktigt att ta itu med arbetslösheten och förebygga långvarig utestängning från arbetsmarknaden. Att återställa de viktigaste drivkrafterna för tillväxt kräver omfördelning av arbetskraft och kapital mellan sektorer och företag och bättre ekonomiska incitament att gå från arbetslöshet till arbete. Som kommissionen sagt har krisen lett till omfattande förluster av näringsverksamhet, väsentligt ökad arbetslöshet, drastiskt minskad produktivitet och hårt ansträngda offentliga finanser. Detta är en särskilt allvarlig bakgrund för medlemsstaterna som vill ge individanpassat stöd till ett stort antal arbetstagare som sagts upp samtidigt på grund av krisen. En förlängning av fondens ökade medfinansieringssats på 65 % skulle göra det möjligt att i viss mån avlasta medlemsstaternas offentliga finanser. Krisens förväntade fortsatta verkningar i form av nedlagda företag och budgetåtstramningar i medlemsstaterna motiverar att krisundantaget i förordning (EG) nr 1927/2006 förlängs. Därför föreslår kommissionen att det tillfälliga krisundantaget, som löper ut den 30 december 2011, förlängs till och med den 31 december 2013, dvs. till slutet av genomförandetiden för förordning (EG) nr 1927/2006. Då kan medlemsstaterna fortsätta att lämna ansökningar om stöd från fonden till arbetstagare som sagts upp på grund av krisen under åtnjutande av en medfinansieringssats på 65 % för åtgärder som stöds av fonden. • Allmän bakgrund Sedan det tillfälliga krisundantaget infördes har antalet ansökningar om stöd från fonden ökat markant, och antalet medlemsstater som ansöker om stöd har också ökat. Detta är ett tecken på att fonden verkligen har accepterats som krismekanism vid massuppsägningar på grund av krisen. Europaparlamentet efterlyste en förlängning av krisundantaget i sin resolution av den 7 september 20108 om finansieringen av och verksamheten för Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter. Europaparlamentet ansåg att man ”utöver att förbättra förfarandet, fram till utgången av den nuvarande fleråriga budgetramen måste förlänga det undantag som infördes i juni 2009 för att hjälpa de arbetstagare som förlorar sitt arbete på grund av den ekonomiska och finansiella krisen samt därför också bibehålla medfinansieringssatsen på 65 %, eftersom orsakerna till att de antogs långt ifrån har åtgärdats”. 7 8 KOM(2011) 11, 12. 1. 2011. Europaparlamentets resolution 2010/2072/INI. SV 3 SV • Gällande bestämmelser Europeiska socialfonden9 (ESF) inrättades för att bidra till gemenskapens prioriteringar när det gäller att stärka den ekonomiska och sociala sammanhållningen genom att förbättra sysselsättningsmöjligheterna, främja en hög sysselsättningsnivå samt fler och bättre arbeten. ESF stöder den europeiska sysselsättningsstrategin samt medlemsstaternas strategier som syftar till att uppnå full sysselsättning och kvalitet och produktivitet i arbetet, främja den sociala integrationen, inklusive mindre gynnade gruppers tillträde till arbetsmarknaden och minska de nationella, regionala och lokala skillnaderna i sysselsättningen. Den huvudsakliga skillnaden jämfört med fonden för justering för globaliseringseffekter är att ESF består av fleråriga program till stöd för strategiska, långsiktiga mål – särskilt förutseende och hantering av förändringar och omstrukturering, med aktiviteter som livslångt lärande. Fonden för justering för globaliseringseffekter ger däremot tidsbegränsat, individanpassat stöd vid ett engångstillfälle, direkt till arbetstagare som påverkats av uppsägningar till följd av handelns globalisering eller den ekonomiska krisen. För att främja ett effektivt stöd till uppsagda bygger globaliseringsstödets längd och valet av instrument på en bedömning av huruvida uppsägningarna beror på en tillfällig nedgång i företagets, branschens och leverantörernas verksamhet eller på permanenta strukturfaktorer. arbetskraftens omfördelning arbetstagare hämma utan att • Förenlighet med EU:s politik och mål på andra områden Fonden bidrar till målen i Europa 2020-strategin, nämligen att EU ska kunna gå stärkt ur krisen och ställa om ekonomin i riktning mot en smart och hållbar tillväxt för alla, som ska leda till hög sysselsättning, produktivitet och social sammanhållning. I meddelandet Europa 2020 – En strategi för smart och hållbar tillväxt för alla10 ser kommissionen en tydlig uppgift för fonden inom flaggskeppsinitiativet Industripolitik för en globaliserad tid, särskilt när det gäller snabba omfördelningar av kompetens till sektorer och marknader med hög tillväxt. Genom att stödja snabb återkomst till arbetsmarknaden för arbetstagare som sagts upp på grund av globaliseringen eller krisen bidrar fonden till följande riktlinjer11 i medlemsstaternas sysselsättningspolitik: – Riktlinje 7: Öka kvinnors och mäns deltagande på arbetsmarknaden, minska den strukturella arbetslösheten och främja kvalitet i arbetet. – Riktlinje 8: Utveckla en kvalificerad arbetskraft som motsvarar arbetsmarknadens behov och främja livslångt lärande. – Riktlinje 10: Främja social delaktighet och bekämpa fattigdom. Slutligen betonade kommissionen i sitt meddelande Ny kompetens för nya arbetstillfällen – Att förutse och matcha kompetensbehoven på arbetsmarknaden12 att EU för att bereda vägen mot återhämtningen måste satsa på humankapital och anställbarhet genom att öka 9 10 11 12 Förordning (EG) nr 1081/2006, EUT L 210, 31. 7. 2006, s. 12. KOM(2010) 2020, 3. 3. 2010. Rådets beslut av den 21 oktober 2010 om riktlinjer för medlemsstaternas sysselsättningspolitik. EUT L 308, 24. 11. 2010, s. 46. KOM(2008) 868, 16. 12. 2008. SV 4 SV kompetensen och skapa bättre matchning mellan tillgången på kompetens och arbetsmarknadens behov. Aktivering, omskolning och kompetenshöjande åtgärder framhölls som sätt att öka sysselsättningen och stärka återintegrationen på arbetsmarknaden. Medfinansiering av kompetenshöjande åtgärder är ett av fondens viktigaste mål. • Inverkan på grundläggande rättigheter Förslaget påverkar inte de grundläggande rättigheterna. 2. RESULTAT AV SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER • Samråd med berörda parter Samrådsmetoder, huvudsakliga målsektorer och deltagarnas allmänna profil Kommissionen samrådde två gånger med medlemsstaterna: först med hjälp av ett frågeformulär den 26 augusti 2010 och därefter vid ett möte i Oporto den 29–30 september 2010. Syftet med samråden var främst att inhämta synpunkter på verkan av de av krisen föranledda ändringarna 2009 i artikel 1. 1a och artikel 10. 1 av förordning (EG) nr 1927/2006, eftersom de löper ut den 30 december 2011, och om de bör förlängas till och med den 31 december 2013. Sammanfattning av svaren och hur de har beaktats Beträffande möjligheten att lämna ansökningar för uppsägningar som beror direkt på den globala krisen (artikel 1. 1a i förordning (EG) nr 1927/2006) visade samrådet att den låtit medlemsstaterna ansöka om stöd från fonden till arbetstagare som förlorat sina arbeten på grund av krisen och hjälpa dem tillbaka till arbetsmarknaden. Flertalet medlemsstater uppgav att de arbetstagarna inte hade kunnat komma i fråga för stöd från fonden enligt kriteriet om handelns globalisering. Samrådet visade även att det allmänt ansågs lättare att samla in belägg på ett påvisbart samband mellan uppsägningarna och krisen än med förändrade världshandelsmönster på grund av globaliseringen. Beträffande behovet att förlänga krisundantaget till slutet av 2013 ville flertalet medlemsstater att möjligheten att ansöka om stöd för uppsägningar på grund av krisen skulle kvarstå. Argumenten för den förlängningen var bl. a. de positiva erfarenheterna av fondens stöd till arbetstagarnas förmåga att återgå till arbetsmarknaden i ett läge där krisens efterverkningar skulle kännas även efter 2011, då krisen hade drabbat olika medlemsstater vid olika tidpunkter och dess effekter på sysselsättningen fortfarande skulle vara kännbara. Dessutom framhölls att en förlängning med två år inte kunde tas till intäkt för utvecklingen efter 2013. Vad gällde möjligheten för sökande att få medfinansiering på upp till 65 % (artikel 10. 1 i förordning (EG) nr 1927/2006) visade samrådet att den ökade medfinansieringssatsen underlättat beslutet att ansöka om stöd från fonden av en rad anledningar. De extra 15 % hade gjort det möjligt att ge motsvarande medel i extra hjälp till de berörda arbetstagarna. Glappet mellan Europeiska socialfondens sats och globaliseringsfondens sats hade minskat för de medlemsstater som hade rätt till högre satser från ESF, och utan denna ökning skulle de inte ha lämnat några ansökningar om stöd från globaliseringsfonden. Nationell medfinansiering var dock fortfarande ett problem, men med 35 % i stället för 50 % var problemet mindre överhängande. En bred majoritet av medlemsstaterna fann satsen på 65 % lämplig under krisen och förordade att denna högre sats skulle gälla till slutet av 2013. SV 5 SV Samrådets resultat har tagits i beaktande vid förslagen till ändringar av förordningen. • Extern experthjälp Någon extern experthjälp har inte behövts. • Konsekvensanalys Ingen konsekvensanalys behövdes för detta förslag. 3. RÄTTSLIGA ASPEKTER PÅ FÖRSLAGET • Sammanfattning av den föreslagna åtgärden För att förlänga det tillfälliga undantaget till stöd för arbetstagare som sagts upp på grund av den ekonomiska krisen ska datumet i artikel 1. 1a andra stycket i förordning (EG) nr 1927/2006 ersättas med den 31 december 2013. Genom denna ändring förlängs samtidigt den ökade medfinansieringssatsen på 65 % till det datumet, i enlighet med artikel 10. 1 i förordning (EG) nr 1927/2006. • Rättslig grund Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 175 tredje stycket. • Subsidiaritetsprincipen Subsidiaritetsprincipen gäller utom där förslaget avser ett område där EU är ensam behörig. Medlemsstaterna kan inte i tillräcklig utsträckning själva uppnå målen med förslaget. De kan bara uppnås genom en ändring av förordning (EG) nr 1927/2006. Genom åtgärder på EU-nivå kommer förslagets solidaritetsmål att nås bättre av nedanstående skäl. Anpassningen av Europeiska finansieringsinstrument på EU-nivå, kan bara göras genom lagstiftning på EU-nivå. för globaliseringseffekter, ett justering fonden för Kommissionen har i sitt förslag utgått från behoven enligt den aktuella bedömningen av medlemsstaternas ekonomiska situation och de ekonomiska prognoserna för 2012–2013. Dessa är avsevärt annorlunda än de bedömningar och prognoser som var tillgängliga i slutet av 2008 och början av 2009, när de tillfälliga krisundantagen infördes i förordning (EG) nr 1927/2006. Förslaget är därför förenligt med subsidiaritetsprincipen. • Proportionalitetsprincipen Förslaget är förenligt med proportionalitetsprincipen av följande skäl: I enlighet med proportionalitetsprincipen går de föreslagna ändringarna av förordning (EG) nr 1927/2006 inte utöver vad som är nödvändigt för att anpassa fondens funktion till de SV 6 SV aktuella prognoserna om den ekonomiska krisen och dess inverkan på sysselsättningen och medlemsstaternas underskott genom att dels bevara möjligheten att ansöka om stöd från fonden för arbetstagare som sagts upp på grund av krisen, dels föreskriva en medfinansieringssats på 65 % i stället för 50 %. Enligt krisundantaget får medlemsstaterna ansöka om stöd från fonden för arbetstagare som sagts upp på grund av krisen, om ett tydligt, påvisbart samband mellan uppsägningarna och krisen föreligger. Naturligtvis kommer möjligheten inte att tas i anspråk om inga sådana ärenden förekommer. Förslaget innebär inga ytterligare administrativa bördor på medlemsstaterna jämfört med de nuvarande bestämmelserna i förordning (EG) nr 1927/2006. • Val av regleringsform Föreslagen regleringsform: förordning. Övriga regleringsformer skulle vara olämpliga av följande skäl: En förordning är det lämpliga rättsinstrumentet för att ändra en befintlig förordning. 4. BUDGETKONSEKVENSER Enligt artikel 28 i det interinstitutionella avtalet mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen av den 17 maj 2006 om budgetdisciplin och sund ekonomisk förvaltning13 får fonden inte överskrida ett högsta årligt belopp på 500 miljoner euro. Med ledning av tidigare ansökningar om stöd från fonden14 förväntas den föreslagna förlängningen av krisundantaget i förordning (EG) nr 1927/2006 inte överskrida det beloppet. Ansökningarna avsåg 51,8 miljoner euro 2007 och 20,6 miljoner euro 2008. Under 2009 ansöktes om stöd från fonden till ett belopp av sammanlagt 131,7 miljoner euro, varav 75 % krisstöd och 25 % handelsrelaterat stöd. Under 2010 ansöktes om stöd från fonden till ett belopp av sammanlagt 132,5 miljoner euro, varav 87 % krisstöd och 13 % handelsrelaterat stöd. 13 14 EUT C 139, 14. 6. 2006, s. 1. Exklusive tillbakadragna och avslagna ansökningar. SV 7 SV 2011/0147 (COD) Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om ändring av förordning (EG) nr 1927/2006 om upprättande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 175 tredje stycket, med beaktande av Europeiska kommissionens förslag, efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten, med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande15, med beaktande av Regionkommitténs yttrande16, i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet, och av följande skäl: (1) (2) I Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1927/2006 av den 20 december 200617 har Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter (nedan kallad fonden) upprättats för att göra det möjligt för unionen att ge stöd och visa solidaritet med genomgripande arbetslösa strukturförändringar inom världshandeln beroende på globaliseringen. arbetstagare blivit följd som till av Som ett led i reaktionen på den ekonomiska krisen ändrades förordning (EG) nr 1927/2006 genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 546/2009 av den 18 juni 200918, bl. a. i form av ett tillfälligt undantag för att förordningens räckvidd även skulle omfatta krisrelaterade uppsägningar och en tillfällig ökning av fondens medfinansieringssats. (3) Mot bakgrund av det rådande ekonomiska läget i unionen bör detta undantag förlängas innan det upphör att gälla den 30 december 2011. (4) Förordning (EG) nr 1927/2006 bör därför ändras i enlighet med detta. 15 16 17 18 EUT C , , s. EUT C , , s. EUT L 48, 22. 2. 2008, s. 82. EUT L 167, 29. 6. 2009, s. 26. SV 8 SV HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE. Artikel 1 I artikel 1. 1a i förordning (EG) nr 1927/2006 ska det andra stycket ersättas med följande: ”Detta undantag ska tillämpas på alla ansökningar som inlämnas senast den 31 december 2013. ” Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning. Artikel 2 Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater. Utfärdad i På Europaparlamentets vägnar Ordförande På rådets vägnar Ordförande SV 9 SV FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT 1. GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET 1. 1. Förslagets eller initiativets beteckning 1. 2. Berörda politikområden i den verksamhetsbaserade förvaltningen och budgeteringen 1. 3. Typ av förslag eller initiativ 1. 4. Mål 1. 5. Motivering till förslaget eller initiativet 1. 6. Tid under vilken åtgärden kommer att pågå respektive påverka resursanvändningen 1. 7. Planerad metod för genomförandet 2. FÖRVALTNING 2. 1. Bestämmelser om uppföljning och rapportering 2. 2. Administrations- och kontrollsystem 2. 3. Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oegentligheter/oriktigheter 3. BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER AV FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET 3. 1. Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och budgetrubriker i den årliga budgetens utgiftsdel 3. 2. Beräknad inverkan på utgifterna 3. 2. 1. Sammanfattning av den beräknade inverkan på utgifterna 3. 2. 2. Beräknad inverkan på driftsanslagen 3. 2. 3. Beräknad inverkan på anslag av administrativ karaktär 3. 2. 4. Förenlighet med den gällande fleråriga budgetramen 3. 2. 5. Bidrag från tredje part 3. 3. Beräknad inverkan på inkomsterna SV 10 SV FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT FÖR FÖRSLAG 1. GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET 1. 1. Förslagets eller initiativets beteckning Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EG) nr 1927/2006 om upprättande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter 1. 2. Berörda politikområden i den verksamhetsbaserade förvaltningen och budgeteringen19 Verksamhet i den verksamhetsbaserade budgeteringen: Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter, enligt förvaltningsplanen för GD Sysselsättning 2010. 1. 3. Typ av förslag eller initiativ (cid:133) Ny åtgärd (cid:133) Ny åtgärd som bygger på ett pilotprojekt eller en förberedande åtgärd20 X Befintlig åtgärd vars genomförande förlängs i tiden (cid:133) Tidigare åtgärd som omformas till eller ersätts av en ny 1. 4. Mål 1. 4. 1. Fleråriga strategiska mål för kommissionen som förslaget eller initiativet är avsett att bidra till Förslaget omfattas av flaggskeppsinitiativet Industripolitik för en globaliserad tid inom kommissionens strategi Europa 2020 för smart, hållbar tillväxt för alla. 1. 4. 2. Specifika mål eller verksamheter inom den verksamhetsbudgeterade förvaltningen och budgeteringen som berörs Specifikt mål nr 1: Se till att arbetstagare som sagts upp på grund av ändrade världshandelsmönster eller den ekonomiska krisen stannar kvar på arbetsmarknaden. Specifikt mål nr 2: Öka allmänhetens medvetenhet om fonden som ett uttryck för solidaritet. Berörda verksamheter enligt den verksamhetsbaserade förvaltningen och budgeteringen: Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter 19 20 Verksamhetsbaserad förvaltning och verksamhetsbaserad budgetering benämns förkortningarna ABM respektive ABB. I den mening som avses i artikel 49. 6 a respektive 49. 6 b i budgetförordningen. ibland med de interna SV 11 SV 1. 4. 3. Verkan eller resultat som förväntas Beskriv den verkan som förslaget eller initiativet förväntas få på de mottagare eller den del av befolkningen som berörs. Förslaget ska göra det möjligt för EU att fortsätta med sitt stöd via fonden med en medfinansieringssats på 65 % för aktiva arbetsmarknadsåtgärder för arbetstagare som sagts upp på grund av den globala ekonomiska krisen. Denna medfinansieringssats gynnar också arbetstagare som sagts upp på grund av handelns globalisering. 1. 4. 4. Indikatorer för bedömning av resultat eller verkan Ange vilka indikatorer som ska användas för att följa upp hur förslaget eller initiativet genomförs. - Antal inkomna ansökningar om stöd från fonden. - Antal uppsagda arbetstagare som kommer i fråga för stöd från fonden. - Antal uppsagda arbetstagare som får nytt arbete efter åtgärder som stötts av fonden. 1. 5. Motivering till förslaget eller initiativet 1. 5. 1. Behov som ska tillgodoses på kort eller lång sikt Mot bakgrund av den ekonomiska krisen ändrades 2009 förordning (EG) nr 1927/2006 genom att ett tillfälligt krisundantag infördes. Undantaget löper ut den 30 december 2011. Enligt de senaste ekonomiska prognoserna torde dock krisens verkningar, särskilt dess inverkan på omstruktureringen, sysselsättningsskapandet och arbetslösheten, fortsätta åtminstone till slutet av 2012. Förslaget ska göra det möjligt för fonden att ingripa till förmån för arbetstagare som sagts upp på grund av krisen fram till den 31 december 2013 med en finansieringssats på 65 %. 1. 5. 2. Mervärdet av en åtgärd på unionsnivå EU:s insatser genom fonden gör det möjligt att komplettera nationella insatser för återintegration av arbetstagare som sagts upp på grund av handelns globalisering eller krisen. Erfarenheterna av fonden hittills tyder på att EU:s insatser gör det möjligt att lämna mer individanpassat stöd under längre tid, ofta genom åtgärder som inte hade vidtagits utan EU:s medverkan. 1. 5. 3. Erfarenheter från liknande försök eller åtgärder Se erfarenheterna sedan översynen av förordning (EG) nr 1927/2006 i motiveringen. 1. 5. 4. Förenlighet med andra finansieringsformer och eventuella synergieffekter Fonden är förenlig med och erbjuder samverkansfördelar med Europeiska socialfonden. SV 12 SV 1. 6. Tid under vilken åtgärden kommer att pågå respektive påverka resursanvändningen – X Förslag eller initiativ som pågår under begränsad tid – X Förslaget eller initiativet ska gälla från den 31 december 2011 till den 31 december 2013. – (cid:133) Det påverkar resursanvändningen från ÅÅÅÅ till ÅÅÅÅ. (cid:133) Förslag eller initiativ som pågår under en obegränsad tid – Efter en inledande period ÅÅÅÅ–ÅÅÅÅ, – beräknas genomförandetakten nå en stabil nivå. 1. 7. Planerad metod för genomförandet21 (cid:133) Direkt centraliserad förvaltning som sköts av kommissionen (cid:133) Indirekt centraliserad förvaltning genom delegering till – (cid:133) genomförandeorgan – (cid:133) byråer/organ som inrättats av unionen22 – (cid:133) nationella offentligrättsliga organ eller organ som anförtrotts uppgifter som faller inom offentlig förvaltning – (cid:133) personer som anförtrotts ansvaret för genomförandet av särskilda åtgärder som följer av avdelning V i fördraget om Europeiska unionen och som anges i den grundläggande rättsakten i den mening som avses i artikel 49 i budgetförordningen X Delad förvaltning med medlemsstaterna (cid:133) Decentraliserad förvaltning med tredjeländer (cid:133) Gemensam förvaltning med internationella organisationer (ange vilka) Vid fler än en metod, ange kompletterande uppgifter under ”Anmärkningar”. Anmärkningar 21 22 Närmare förklaringar av de olika metoderna för genomförande med hänvisningar till respektive bestämmelser i budgetförordningen återfinns på BudgWeb: http://www. cc. cec/budg/man/budgmanag/budgmanag_en. html Organ som avses i artikel 185 i budgetförordningen. SV 13 SV 2. FÖRVALTNING 2. 1. Bestämmelser om uppföljning och rapportering Ange intervall och andra villkor för sådana åtgärder i förordning (EG) nr 1927/2006 ska kommissionen varje år Enligt artikel 16 till Europaparlamentet och rådet lämna en kvantitativ och kvalitativ rapport om verksamheten innehåller bl. a. kommissionens enligt förordningen under föregående år. Rapporten synpunkter på uppföljningen under året. I enlighet med artikel 17 i förordning (EG) nr 1927/2006 ska kommissionen före slutet av 2011 i samarbete med medlemsstaterna göra en utvärdering efter halva tiden av genomslaget och långsiktigheten i de resultat som uppnåtts genom fonden. Senast den 31 december 2014 ska kommissionen med hjälp av externa experter genomföra en slututvärdering för att mäta fondens inverkan och mervärde. 2. 2. Administrations- och kontrollsystem 2. 2. 1. Risker som identifierats Riskerna är de som är knutna till delad förvaltning av unionens fonder. 2. 2. 2. Planerade kontrollmetoder Kraven på förvaltning och kontroller anges i artikel 18 i förordning (EG) nr 1927/2006. 2. 3. Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oegentligheter/oriktigheter Beskriv förebyggande åtgärder (befintliga eller planerade) Åtgärder för att förebygga, påvisa och rätta oriktigheter finns i artikel 18. 1 d och artikel 18. 2 i förordning (EG) nr 1927/2006. SV 14 SV 3. 3. 1. Rubrik i den fleråriga budget- ramen BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER AV FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och budgetrubriker i den årliga budgetens utgiftsdel • Befintliga budgetrubriker (även kallade ”budgetposter”) Redovisa de berörda rubrikerna i budgetramen i nummerföljd och – inom varje sådan rubrik – de berörda budgetrubrikerna i den årliga budgeten i nummerföljd Budgetrubrik i den årliga budgeten Nummer [Beteckning………………………. ………. ] 04. 0501 Europeiska justering för globaliseringseffekter fonden för Typ av anslag Diff. /Icke- diff. (23) Bidrag från Efta- länder24 från kandidat- länder25 från tredje- länder enligt artikel 18. 1 aa i budget- förordningen 1. 1 för 04. 010414 Europeiska justering för globaliseringseffekter – Administrativa utgifter. fonden Icke- diff. NEJ NEJ NEJ NEJ 40. 0243 Reserv för Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter • Nya budgetrubriker som föreslås Redovisa de berörda rubrikerna i budgetramen i nummerföljd och – inom varje sådan rubrik – de berörda budgetrubrikerna i den årliga budgeten i nummerföljd Rubrik i den fleråriga budget- ramen Budgetrubrik i den årliga budgeten Typ av anslag Nummer [Beteckning………………………. ………. ] Diff. /Icke- diff. från Efta- länder från kandidat- länder e. t. e. t. […] JA/ NEJ JA/ NEJ Bidrag från tredje- länder JA/ NEJ enligt artikel 18. 1 aa i budget- förordningen JA/NEJ 23 24 25 Differentierade respektive icke-differentierade anslag. Efta: Europeiska frihandelssammanslutningen. Kandidatländer och i förekommande fall potentiella kandidatländer i västra Balkan. SV 15 SV 3. 2. Beräknad inverkan på utgifterna 3. 2. 1. Sammanfattning av den beräknade inverkan på utgifterna Rubrik i den fleråriga budgetramen Nummer Miljoner euro (avrundat till tre decimaler) GD EMPL (cid:121) Driftsanslag p. m. Budgetrubrik (nr) Budgetrubrik (nr) (2) (1a) (2a) Administrativa anslag som finansieras genom ramanslagen för vissa operativa program27 Åtaganden Betalningar Åtaganden Betalningar År 201226 År 2013 TOTALT (1) Budgetrubrik (nr) TOTALA anslag för GD EMPL Åtaganden Betalningar (3) =1+1a +3 =2+2a +3 26 27 SV Med år n avses det år då förslaget eller initiativet ska börja genomföras. Detta avser tekniskt eller administrativt stöd för genomförandet av vissa av Europeiska unionens program och åtgärder (tidigare s. k. BA-poster) samt indirekta och direkta forskningsåtgärder. 16 S (cid:121) TOTALA driftsanslag Åtaganden Betalningar (cid:121) TOTALA administrativa anslag som finansieras genom ramanslagen för vissa operativa program TOTALA anslag för RUBRIK EMPL i den fleråriga budgetramen Åtaganden Betalningar (4) (5) (6) =4+ 6 =5+ 6 Följande ska anges om flera rubriker i budgetramen påverkas av förslaget eller initiativet: (cid:121) TOTALA driftsanslag Åtaganden Betalningar (cid:121) TOTALA administrativa anslag som finansieras genom ramanslagen för vissa operativa program TOTALA anslag för RUBRIKERNA 1–4 i den fleråriga budgetramen (referensbelopp) Åtaganden Betalningar (4) (5) (6) =4+ 6 =5+ 6 SV 17 S Rubrik i den fleråriga budgetramen 5 ”Administrativa utgifter” Miljoner euro (avrundat till tre decimaler) GD EMPL (cid:121) Personalresurser (cid:121) Övriga administrativa utgifter GD EMPL TOTALT Anslag TOTALA anslag för RUBRIK 5 i den fleråriga budgetramen (summa summa betalningar) åtaganden = TOTALA anslag för RUBRIKERNA 1–5 i den fleråriga budgetramen Åtaganden Betalningar År 2012 År 2013 TOTALT Ingen in- verkan Ingen in- verkan År N28 År N+1 TOTALT Miljoner euro (avrundat till tre decimaler) 28 Med år N avses det år då förslaget eller initiativet ska börja genomföras. SV 18 S 3. 2. 2. Beräknad inverkan på driftsanslagen – X Förslaget/initiativet kräver inte att driftsanslag tas i anspråk – (cid:133) Förslaget/initiativet kräver att driftsanslag tas i anspråk enligt följande: Åtagandebemyndiganden i miljoner euro (avrundat till tre decimaler) År 2012 År 2013 För in så många år som behövs för att redovisa inverkan på resursanvändningen (jfr punkt 1. 6) TOTALT Kost- nad l a t n A Kost- nad l a t n A Kost- nad A l a t n Kost- nad l a t n A Kost- nad Totalt antal Total kostnad Mål-, åtgärds- och resultat- beteckning (cid:216) Typ av resul- tat29 Gen. kost- nader A l a t n SPECIFIKT MÅL nr 130… - Resultat - Resultat - Resultat Delsumma specifikt mål 1 SPECIFIKT MÅL nr 2 - Resultat Delsumma specifikt mål 2 29 30 SV Resultaten som ska anges är de produkter eller tjänster som levererats (t. ex. antal studentutbyten som har finansierats eller antal kilometer väg som har byggts). Mål som redovisats under punkt 1. 4. 2, ”Specifikt mål nr. ” 19 S TOTALA KOSTNADER SV 20 S 3. 2. 3. Beräknad inverkan på de administrativa anslagen 3. 2. 3. 1. Sammanfattning – X Förslaget/initiativet kräver inte att administrativa anslag tas i anspråk – (cid:133) Förslaget/initiativet kräver att administrativa anslag tas i anspråk enligt följande: Miljoner euro (avrundat till tre decimaler) År 201231 År 2013 För in så många år som behövs för att redovisa inverkan på resursanvändningen (jfr punkt 1. 6) TOTALT RUBRIK 5 i den fleråriga budgetramen Personalresurser Övriga administrativa utgifter Delsumma RUBRIK 5 i den fleråriga budgetramen Belopp utanför RUBRIK 532 i den fleråriga budgetramen Personalresurser Övriga administrativa utgifter Delsumma utanför RUBRIK 5 i den fleråriga budgetramen TOTALT 31 32 Med år N avses det år då förslaget eller initiativet ska börja genomföras. Detta avser tekniskt eller administrativt stöd för genomförandet av vissa av Europeiska unionens program och åtgärder (tidigare s. k. BA-poster) samt indirekta och direkta forskningsåtgärder. SV 21 SV 3. 2. 3. 2. Beräknat personalbehov – (cid:133) Förslaget/initiativet kräver inte att personalresurser tas i anspråk – X Förslaget/initiativet kräver att personalresurser tas i anspråk enligt följande: Uppgifterna ska anges i heltal (eller med högst en decimal) År 2012 År 2013 För in så många år som behövs för att redovisa inverkan på resursanvändningen (jfr punkt 1. 6) XX 01 01 01 (vid huvudkontoret eller vid kommissionens kontor i medlemsstaterna) XX 01 01 02 (vid delegationer) XX 01 05 01 (indirekta forskningsåtgärder) XX 01 05 01 (direkta forskningsåtgärder) XX 01 02 01 (kontraktsanställda, nationella experter och vikarier – totalt) XX 01 02 02 (kontraktsanställda, lokalanställda, nationella experter, vikarier och unga experter vid delegationerna) XX 01 04 yy 33 - vid huvudkontoret34 - vid delegationer XX 01 05 02 (kontraktsanställda, nationella experter och vikarier som arbetar med indirekta forskningsåtgärder) XX 01 05 02 (kontraktsanställda, nationella experter och vikarier som arbetar med direkta forskningsåtgärder) Annan budgetrubrik (ange vilken) TOTALT XX motsvarar det politikområde eller den avdelning i budgeten som avses. Personalbehoven ska täckas med personal inom generaldirektoratet som redan har avdelats för att förvalta åtgärden i fråga, eller genom en omfördelning av personal inom generaldirektoratet, om så krävs kompletterad med ytterligare resurser som kan tilldelas det förvaltande generaldirektoratet som ett led i det årliga förfarandet för tilldelning av anslag och med hänsyn tagen till rådande begränsningar i fråga om budgetmedel. Beskrivning av arbetsuppgifter: Tjänstemän och tillfälligt anställda 33 34 Under taket för finansiering av extern personal genom driftsanslag (tidigare s. k. BA-poster). Inom förvaltningen av strukturfonderna, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU) samt Europeiska fiskerifonden (EFF). SV 22 SV Extern personal SV 23 SV 3. 2. 4. Förenlighet med den gällande fleråriga budgetramen – X Förslaget/initiativet är förenligt med den gällande fleråriga budgetramen – (cid:133) Förslaget/initiativet kräver omfördelningar under den berörda rubriken i den fleråriga budgetramen Förklara i förekommande fall vilka ändringar i planeringen som krävs, och ange berörda budgetrubriker och belopp. Ej tillämpligt. – (cid:133) Förslaget/initiativet förutsätter att flexibilitetsmekanismen utnyttjas eller att den fleråriga budgetramen revideras35. Beskriv behovet av sådana åtgärder, och ange berörda rubriker i budgetramen, budgetrubriker i den årliga budgeten samt belopp. Ej tillämpligt. 3. 2. 5. Bidrag från tredje part – X Det ingår inga bidrag från tredje part i det aktuella förslaget eller initiativet – Förslaget eller initiativet kommer att medfinansieras enligt följande: Anslag i miljoner euro (avrundat till tre decimaler) År 2012 År 2013 För in så många år som behövs för att redovisa inverkan på resursanvändningen (jfr punkt 1. 6) Totalt Ange extern vilken organisation eller annan källa till som bidrar finansieringen TOTALA anslag som tillförs genom medfinansiering 35 Se punkterna 19 och 24 i det interinstitutionella avtalet. SV 24 SV 3. 3. Beräknad inverkan på inkomsterna – X Förslaget/initiativet påverkar inte budgetens inkomstsida. – (cid:133) Förslaget/initiativet påverkar inkomsterna på följande sätt: – – (cid:133) (cid:133) Påverkan på egna medel Påverkan på ”diverse inkomster” Miljoner euro (avrundat till tre decimaler) Budgetrubrik i den årliga budgetens Belopp som förts in för det innevarande budgetåret Artikel …………. År 2012 År 2013 För in så många år som behövs för att redovisa inverkan på resursanvändningen (jfr punkt 1. 6) Ange vilka budgetrubriker i utgiftsdelen som berörs i de fall där inkomster i diversekategorin kommer att avsättas för särskilda ändamål. Ej tillämpligt. Ange med vilken metod inverkan på inkomsterna har beräknats. Ej tillämpligt. SV 25 SV

Regionsudvalgets udtalelse om Bedre lovgivning 2005-2006

2007-10-11

http://publications.europa.eu/resource/cellar/0a1822b2-2ced-4017-bc29-fe696868f27a

dan

C 305/38 DA Den Europæiske Unions Tidende 15. 12. 2007 Regionsudvalgets udtalelse om »Bedre lovgivning 2005-2006« (2007/C 305/08) REGIONSUDVALGET — finder det absolut nødvendigt at styrke EU's, medlemsstaternes og de regionale og lokale myndighe- ders aktion via et reelt partnerskab, så der kan sættes mere effektivt ind på de økonomiske, sociale og miljømæssige og demokratiske udfordringer, som Europa står over for, under respekt for de forskellige myndighedsniveauers kompetencer; — opfatter forbedringen af de lovgivningsmæssige rammer, forenklingen af den gældende EU-ret, anven- delsen af nærheds- og proportionalitetsprincippet samt styrkelsen af fremgangsmåden med høring og konsekvensanalyse som en prioritet med henblik på at fremme reelle styreformer på flere myndig- hedsniveauer i Den Europæiske Union; — beklager de meget få referencer til den lokale og regionale dimension i »Bedre lovgivning« til trods for, at Hvidbogen om nye styreformer i Europa vedtaget i 2001 understregede behovet for at opbygge et bedre partnerskab mellem de forskellige myndighedsniveauer, eftersom de lokale og regionale myndig- heder i vidt omfang anvender eller tilmed — alt efter deres kompetencer — gennemfører EU-lovgiv- ningen; — ønsker, at den institutionelle ordning inden for rammerne af den aktuelle regeringskonference bevarer bestemmelserne i traktaten om en forfatning for Europa vedrørende de lokale og regionale myndig- heder og Regionsudvalget, herunder navnlig bestemmelserne vedrørende udformningen, iværksæt- telsen og overvågningen af principperne om nærhed og proportionalitet; — går ind for, at Kommissionen og de nationale og regionale parlamenter hurtigst muligt etablerer en mekanisme til overvågning af nærhedsprincippet, som vil gøre det muligt at underkaste EU-lovgiv- ningsforslag en grundig undersøgelse på et meget tidligt stadium af lovgivningsprocessen; — plæderer for en styrket inddragelse af Regionsudvalget i evalueringen af den territoriale effekt af EU's vigtigste politikker; foreslår at stille sin ekspertise til rådighed for Europa-Kommissionen for at bidrage til konsekvensanalyserne vedrørende ethvert nyt lovgivningsforslag med kraftig effekt på territorialt niveau; — ønsker, at initiativet »Bedre lovgivning« ledsages af passende informations- og kommunikationsforan- staltninger over for aktørerne, der implementerer EU-lovgivningen — herunder for størstepartens vedkommende navnlig de lokale og regionale myndigheder — og dem, som EU-lovgivningen henvender sig til, navnlig de europæiske borgere. 15. 12. 2007 DA Den Europæiske Unions Tidende C 305/39 Basisdokumenter Beretning fra Kommissionen »Bedre lovgivning 2005« KOM(2006) 289 endelig, SEK(2006) 289 En strategisk gennemgang af programmet for bedre lovgivning i Den Europæiske Union KOM(2006) 689 endelig Arbejdsdokument fra Kommissionens tjenestegrene: Første statusrapport om strategien til forenkling af de lovgivningsmæssige rammer KOM(2006) 690 endelig Kommissionens arbejdsdokument: Måling af administrative omkostninger og reduktion af administrative byrder i Den Europæiske Union KOM(2006) 691 endelig Handlingsprogram for reduktion af administrative byrder i Den Europæiske Union KOM(2007) 23 endelig, SEK(2007) 84, SEK(2007) 85 Beretning fra Kommissionen »Bedre lovgivning 2006« KOM(2007) 286 endelig, SEK(2007) 737 Ordfører: Luc VAN DEN BRANDE (BE/PPE), medlem af det flamske parlament Politiske anbefalinger REGIONSUDVALGET Generelle anbefalinger 1. finder det absolut nødvendigt at styrke EU's, medlemssta- ternes og de regionale og lokale myndigheders aktion via et reelt partnerskab, så der kan sættes mere effektivt ind på de økono- miske, sociale og miljømæssige og demokratiske udfordringer, som Europa står over for, og dette skal ske med respekt for de forskellige myndighedsniveauers kompetencer; 2. opfatter forbedringen af de lovgivningsmæssige rammer, forenklingen af den gældende EU-ret, anvendelsen af nærheds- og proportionalitetsprincippet samt styrkelsen af fremgangs- måden med høring og konsekvensanalyse som en prioritet med henblik på at fremme reelle styreformer på flere myndighedsni- veauer i Den Europæiske Union; i idet enhver understreger 3. forbindelse med den af Kommissionen iværksatte indsats for kodifikation og omarbejdning af lovgiv- ningsforslagene, at »bedre lovgivning« ikke udelukkende bør tilbagetrækning af betyde »mindre lovgivning«, lovgivning fra Kommissionens side bør begrundes i en vurdering af et lovgivningsforslags reelle europæiske merværdi; beder indstændigt Europa-Kommissionen om fuldt ud at spille sin rolle som drivkraft for den europæiske integrationsproces, og minder om, at en sammenhængende politisk vision, der på lang sigt udmøntes i en konkret politisk aktion, er en forudsætning for at kunne sikre »bedre lovgivning« og »bedre regulering«; støtter Kommissionen i dens bestræbelser på »bedre 4. lovgivning« ved hver gang det er relevant i forhold til overhol- delse af nærhedsprincippet at trække igangværende lovforslag tilbage og opfordrer Kommissionen til at fortsætte hermed; 5. beklager de meget få referencer til den lokale og regionale dimension i »Bedre lovgivning«, idet Hvidbogen om nye styre- former i Europa vedtaget i 2001 understregede behovet for at opbygge et bedre partnerskab mellem de forskellige myndig- hedsniveauer, eftersom de lokale og regionale myndigheder i vidt omfang anvender eller tilmed — alt efter deres kompetencer — gennemfører EU-lovgivningen, og derfor bør de inddrages bedre i hele initiativet inden for »bedre lovgivning«, navnlig via udvalgets deltagelse i de forskellige interinstitutionelle samord- ningsgrupper; 6. ønsker, at de lokale myndigheder, de regionale parlamenter og regionale forsamlinger alt efter deres kompetencer inddrages i udformningen og formuleringen af EU-lovgivningen for at styrke beslutningsprocessens demokratiske legitimitet; 7. støtter prioriteten formuleret i Kommissionens arbejdspro- gram for 2007 gående ud på at forbedre de lovgivningsmæssige rammer bl. a. tilgodese målene om konkurrenceevne, vækst, beskæftigelse og bæredygtig udvikling af Lissabon-strate- gien og i kraft deraf befordre en bedre livskvalitet for EU's borgere; for at 8. udtrykker tilfredshed med beretningen om »Bedre lovgiv- ning 2006«, som tager hensyn til dets forventninger til høring af det og dets inddragelse i den lovforberedende fase, bl. a. mht. overholdelse af nærheds- og proportionalitetsprincippet i forbin- delse med konsekvensanalyser, men peger dog på det nødven- dige i fremover at øge bestræbelserne på koordinering mellem de forskellige myndighedsniveauer, kommunikation om Fælles- skabets beslutningsproces og rækkevidden af Fællesskabets lovintervention og om dens finansielle og administrative effekt på regioner og kommuner. C 305/40 DA Den Europæiske Unions Tidende 15. 12. 2007 Anvendelse af nærhedsprincippet og proportionalitetsprincippet forbindelse med den tidlige varslingsmekanisme vedrørende overvågningen af overholdelsen af nærhedsprincippet; gentager den betydning, det tillægger den forfatningsmæs- 9. sige dimension af nærheds- og proportionalitetsprincipperne og understreger, hvor vigtigt det er for de regionale og lokale myndigheder samt for Regionsudvalget at sikre, at man i mangel traktaten om en forfatning for Europa hurtigst muligt af gennemfører protokollerne — eller deres respektive indhold — vedrørende de nationale parlamenters rolle i EU og anvendelsen af nærheds- og proportionalitetsprincippet; at ønsker, den institutionelle ordning 10. inden for rammerne af den aktuelle regeringskonference bevarer bestem- melserne i traktaten om en forfatning for Europa vedrørende de lokale og regionale myndigheder og Regionsudvalget, herunder iværksæt- navnlig bestemmelserne vedrørende udformningen, telsen og overvågningen af disse to principper; 18. beder derfor Kommissionen om at oprette et elektronisk system, der giver de lokale og regionale myndigheder mulighed for at få adgang til passende informationer på alle stadier af lovgivningsprocessen; 19. går ind for, at Kommissionen og de nationale og regio- nale parlamenter hurtigst muligt etablerer en mekanisme til overvågning af nærhedsprincippet, som vil gøre det muligt at underkaste EU-lovgivningsforslag en grundig undersøgelse på et meget tidligt stadium af lovgivningsprocessen; understreger kraf- tigt, at der bør overvejes forskellige former for samarbejde med Regionsudvalget i forbindelse med oprettelsen af en sådan meka- nisme, så der kan drages fordel af de eksisterende synergier; Regionsudvalget er rede til at dele de erfaringer, som er indhø- stet gennem dets nærhedsovervågningsnet. 11. understreger, at nærheds- og proportionalitetsprincippet med en uforandret traktat er løftestænger for styreformer på flere niveauer, og de indebærer dermed et delt ansvar i gennem- førelsen af anvendelsen af disse principper, hvilket gør det nødvendigt at udvikle en ægte nærhedskultur i EU; Høring og struktureret dialog 12. udtrykker tilfredshed med Berlin-erklæringen af 25. marts 2007 i anledning af 50-årsdagen for undertegnelsen af Rom- traktaterne, som understreger det nødvendige i at dele opga- verne mellem Den Europæiske Union, medlemsstaterne og deres regioner og kommuner, og som dermed i praksis anerkender styring på flere niveauer; 20. understreger betydningen af, at RU høres i lovgivnings- processen i sin egenskab af institutionel repræsentant for de lokale og regionale myndigheder i EU og Kommissionens insti- tutionelle samtalepartner. En styrkelse af en sådan høring gør beslutningsprocessen mere åben, bredspektret, operationel og demokratisk ved at føre beslutningstagningen tilbage til det det mest borgernære niveau; beder de andre EU-institutioner om regelmæssigt og 13. systematisk på alle stadier af lovgivningsprocessen at tage højde for den lokale og regionale dimension af nærheds- og proportio- nalitetsprincippet; 14. ønsker med det formål for øje at stille sin ekspertviden til rådighed, navnlig via nettet til overvågning af nærhedsprin- cippet i henhold til konklusionerne og evalueringerne af de to pilotforsøg, der hidtil har fundet sted; beder 15. indstændigt de regionale parlamenter om at nedsætte parlamentariske udvalg med ansvar for at kontrollere anvendelsen af nærhedsprincippet, som således kan udgøre de nærmeste samtalepartnere for det ovennævnte net; 16. glæder sig over Europa-Kommissionens initiativ om at give meddelelse om ethvert nyt lovgivningsforslag og høringsdo- kument direkte til de nationale parlamenter, og beder disse om at give tilbagemeldinger om deres reaktioner for at forbedre processen for politikudformning, navnlig i forhold til nærheds- og proportionalitetsprincippet samt selve indholdet af forslaget, og beder om, at denne praksis alt efter kompetencefordelingen i hver enkelt medlemsstat udbredes til også at omfatte de subnati- onale lovgivningsorganer; 17. plæderer endelig for, at der i de medlemsstater, hvor kompetencerne er fordelt mellem det nationale og regionale niveau, indgås en bindende intern aftale om fremgangsmåden i i gentager, at det tilsagnene i samarbejdsprotokollen 21. undertegnet i november 2005 med Europa-Kommissionen hedder: »Regionsudvalget bør inden for rammerne af princippet om gode styreformer udfylde sin rolle som mellemled fuldt ud via dialogen med de regionale og lokale myndigheders sammen- slutninger. Kommissionen drager omsorg for, at udvalget inte- greres fuldt ud i den politiske forberedelse af møder, der afholdes i tilfredshed med, at ni medlemmer af kommissærkollegiet siden 2004 har deltaget i en struktureret dialog og at hen ved 80 europæiske og nationale sammenslutninger, der repræsenterer regioner og kommuner, også har medvirket; fællesskab«, og udtrykker 22. mener, at den strukturerede dialog med sammenslutnin- gerne af regioner og kommuner er et værktøj, der bl. a. bør benyttes i den fase, hvor Kommissionens lovprogram forberedes; fremlægger en række forslag til den videre debat med de 23. partnere, som er inddraget i den strukturerede dialog med henblik på at forbedre dens nærmere enkeltheder og sikre dens oprindelige målsætninger samt Regionsudvalgets politiske og institutionelle rolle: — Afholde en struktureret dialog på et passende tidspunkt i løbet af året, så sammenslutningerne af lokale og regionale myndigheder og Kommissionen sammen kan indlede en konkret dialog om de prioriterede arbejdsopgaver inden Kommissionens vedtagelse af det årlige lovgivningsprogram; 15. 12. 2007 DA Den Europæiske Unions Tidende C 305/41 — Udarbejde det årlige program for den strukturerede dialog og dagsordenen for møderne i snævert samarbejde mellem Regionsudvalget og de europæiske og nationale sammenslut- ninger af lokale og regionale myndigheder; føre mål, der er defineret i fællesskab mellem det lokale, regio- nale, nationale og europæiske niveau; det skal fortsat være frivil- ligt at benytte dette instrument; — Udvikle et interface med de lokale og regionale medier i samarbejde med sammenslutningerne af lokale og regionale myndigheder; — Forudse muligheden for, at de decentrale myndigheder kan fremsætte skriftlige bemærkninger og foreslå emner, der vedrører dem, i overensstemmelse med EU's dagsorden og modtage svar herpå; — Råde over et referat udarbejdet af Europa-Kommissionens kompetente tjenestegrene efter hvert møde; — Lægge vægt på styrkelsen af opfølgningen på den strukture- rede dialog via regelmæssig evaluering i snævert samarbejde med Regionsudvalget og de nationale og europæiske sammenslutninger, der repræsenterer de lokale og regionale myndigheder; 24. vil tillige gerne have større ansvar for organiseringen af den strukturerede dialog, og at der skabes mere åbenhed omkring denne proces; 25. gentager henstillingerne fra sin udtalelse om årsberet- ningen »Bedre lovgivning 2004« om en systematisk høring af de lokale og regionale myndigheder på et tidligt stadium af den europæiske lovudformningsproces og finder det absolut nødven- digt at sikre sig, at disse høringer har gennemslagskraft, og at der tages højde for dem. Bedre gennemførelse og anvendelse af lovgivningen og EU-politikkerne på lokalt og regionalt niveau 26. minder om, at de lokale og regionale myndigheder for størstepartens vedkommende er afhængige af en god eller dårlig omsætning af EU-lovgivningen til nationalt niveau. Understreger behovet for en bedre samordning mellem det nationale niveau og de decentrale myndigheder; gentager behovet for mere konkret at iværksætte partner- 27. skabsprincippet, både i udformningsfasen og i forbindelse med gennemførelsen af EU-lovgivningen og -politikkerne; 28. minder om, at Europa-Kommissionen har lanceret og udviklet konceptet om målrettede trepartskontrakter og -aftaler; gentager sit forslag om revision af disse instrumenter, og foreslår på baggrund af erfaringerne med forsøgsfasen indledt af Europa- Kommissionen vedrørende trepartsaftalerne, at der oprettes europæiske territoriale pagter; 29. understreger, at de europæiske territoriale pagter ligesom de europæiske grupper for territorialt samarbejde kan styrke den territoriale samhørighed og fleksibiliteten i de politikker, der har stærk effekt på lokalt plan, takket være et struktureret samar- bejde mellem de forskellige myndighedsniveauer om at gennem- 30. understreger kraftigt, at der ikke kan være noget reelt partnerskab uden et finansielt bidrag fra hver af parterne i aftalen; foreslår, at overvejelserne over finansieringen af de euro- pæiske territoriale pagter centreres om mulige synergier mellem på den ene side de eksisterende budgetposter på de berørte områder og Strukturfondene for så vidt angår det europæiske niveau og på den anden side de disponible budgetposter for så vidt angår det lokale, regionale og nationale niveau — og dette bør ske uden at oprette noget yderligere finansieringsinstrument inden for EU's regionalpolitik og uden at anmode om yderligere budgetmidler til dette formål; finder det hensigtsmæssigt intensivere samrådet 31. at for Den Europæiske mellem Europa-Kommissionen, Rådet Union, angående Europa-Parlamentet udformningen og gennemførelsen af de europæiske territoriale pagter; og Regionsudvalget forsikrer Europa-Kommissionen om sin vilje til at spille 32. en proaktiv rolle for at anspore til indgåelsen af de europæiske territoriale pagter og udgøre en troværdig partner for alle berørte aktører; 33. beder dog om yderligere støtte fra Europa-Kommissio- nens side i forhold til initiativer hidrørende fra de lokale og regi- onale myndigheder; understreger desuden kraftigt behovet for, at der gives større opmærksomhed til de eksisterende projekter, som ikke må glemmes efter forsøgsperioden. Konsekvensanalyse og evaluering af de administrative og finansielle byrder 34. glæder sig over Europa-Kommissionens forslag om at oprette et uafhængigt konsekvensanalyseudvalg under forman- dens myndighed for at styrke kontrollen på området i henhold til RU's henstilling i udtalelsen »Bedre lovgivning 2004«; 35. plæderer for en styrket inddragelse af Regionsudvalget i evalueringen af den territoriale effekt af EU's vigtigste politikker; understreger i øvrigt den afgørende rolle, de regionale og lokale myndigheder kan spille i omsætningen og gennemførelsen af retsakter, hvis de er korrekt inddraget i udformningsfasen; 36. går ind for, at man finder en fælles fremgangsmåde for konsekvensanalyse samt en fælles fremgangsmåde til evaluering af de administrative omkostninger, den europæiske lovgivning medfører; foreslår, at denne fremgangsmåde tilpasses på lokalt og regionalt niveau, så de finansielle og administrative byrder, der lægges på de lokale og regionale myndigheder, bedst muligt kan evalueres og ønsker at blive fuldt inddraget i det interinsti- tutionelle samarbejde på dette område; C 305/42 DA Den Europæiske Unions Tidende 15. 12. 2007 37. ser positivt på Kommissionens handlingsprogram for reduktion af administrative byrder i Den Europæiske Union og det mål, som blev foreslået Det Europæiske Råd den 8. og 9. marts 2007, om, at Den Europæiske Union og medlemssta- terne i 2012 i fællesskab skal reducere byrderne med 25 %; minder dog om det nødvendige i at være opmærksom på den lokale og regionale dimension samt regionernes og kommu- nernes rolle ved opnåelsen af dette mål; 38. foreslår i henhold til ånden i samarbejdsaftalen fra 2005 at stille sin ekspertise til rådighed for Europa-Kommissionen for at bidrage til konsekvensanalyserne vedrørende ethvert nyt lovgivningsforslag med kraftig effekt på territorialt niveau; 39. forpligter sig i den henseende til at gennemføre et pilot- projekt inden for rammerne af RU's platform til overvågning af Lissabon-strategien med det formål på den ene side at bidrage til at gøre høringen af de lokale og regionale myndigheder om lovgivning under udarbejdelse systematisk; og på den anden side til at finde en fælles metode til den efterfølgende konsekvens- analyse af den omtalte lovgivnings effekt på de lokale og regio- nale myndigheder; finder det i den henseende nyttigt og i pagt med sit engagement for en vellykket realisering af Lissabon- målene at være repræsenteret på Det Europæiske Råds forårstop- møde. 41. glæder sig over Kommissionens initiativ om at fremme gennemsigtigheden og minder i den forbindelse om, at EU lige- ledes bør inddrage de lokale og regionale aktører mere i lovgiv- nings- og beslutningsprocessen, hvis det virkelig ønsker at styrke sin demokratiske legitimitet; beklager derfor, at der ikke i dette initiativ er henvist til den lokale og regionale dimension og beder Kommissionen om at tage mere hensyn hertil; initiativet aktørerne ønsker, at »Bedre lovgivning« 42. ledsages af passende informations- og kommunikationsforanstaltninger over for for gennemførelsen af EU-lovgivningen — herunder for størstepartens vedkommende navnlig de lokale og regionale myndigheder — og modtagerne af EU-lovgivningen, navnlig de europæiske borgere; for EU-lovgivningen kan kun gennemføres korrekt, hvis de berørte aktører forstår den; derfor er det udover en indsats med henblik på inddragelse i den lovforberedende fase nødvendigt med en indsats inden for infor- mation og kommunikation; i henleder den forbindelse 43. Europa-Kommissionens opmærksomhed på behovet for, at alle de af Kommissionen samtlige officielle vedtagne lovgivningsforslag oversættes EU-sprog, indledes, herunder høringen af Regionsudvalget; til inden lovgivningsfasen officielt Forenkling af EU-lovgivningen, gennemsigtighed og oplysning gentager sin anmodning om at indføre et regionalt afsnit 40. i de nationale handlingsplaner til forenkling af lovgivningen; 44. understreger, at dets nærhedsovervågningsnet har poten- tiale til at blive et effektivt informations- og kommunikations- værktøj inden for rammerne af EU's lovgivningsproces. Bruxelles, den 11. oktober 2007. Michel DELEBARRE Formand for Regionsudvalget

Mål C-356/01: Talan mot Europeiska gemenskapernas kommission väckt den 20 september 2001 av Republiken Österrike

2001-11-10

http://publications.europa.eu/resource/cellar/0a661b2a-3bf6-4957-9485-ccd375b844f0

swe

10. 11. 2001 SV Europeiska gemenskapernas officiella tidning C 317/19 b. c. Proportionalitetsprincipen har åsidosatts genom att till- gång till delar av de aktuella handlingarna inte beviljades och möjligheten att ge sådan tillgång inte ens beaktades. Principen att en ansökan om tillgång till handlingar skall bedömas med hänsyn till varje enskild handling har åsidosatts. protokoll 9 i anslutningsakten år 1994 (1) och att oavkor- tat fördela miljöpoängen för år 2001. — förplikta kommissionen att ersätta rättegångskostna- derna. d. Motiveringsskyldigheten har åsidosatts. Grunder och huvudargument e. Bristande objektivitet och jämlikhet vid bedömningen av klagandens intresse av att få tillgång till handlingarna. ( F ö r s t a h a n d s y r k a n d e t ) f. Skyldigheten att göra en opartisk prövning har åsidosatts. g. Maktmissbruk. h. Underlåtenhet att iaktta samarbetsskyldigheten. (1) EGT C 333, 20. 11. 1999, s. 32. (2) EGT L 340, 1993, s. 43. (3) EGT L 46, 1994, s. 58. Talan mot Europeiska gemenskapernas kommission väckt den 20 september 2001 av Republiken O¨ sterrike (Mål C-356/01) (2001/C 317/35) Republiken O¨ sterrike har den 20 september 2001 väckt talan vid Europeiska gemenskapernas domstol mot Europeiska gemenskapernas kommission. Sökanden företräds av Harald Dossi, Verfassungsdienst des Bundeskanzleramtes der Republik O¨ sterreich, i egenskap av ombud, delgivningsadress: Ambassa- dör Christian Strohal, O¨ sterrikes ambassad, 3, rue des Bains, Luxemburg. Sökanden yrkar att domstolen skall — i enlighet med artikel 232 andra stycket EG ogiltigförklara kommissionens beslut av den 25 juli 2001 att slutgiltigt avfärda Republiken O¨ sterrikes anmodan om att kommis- sionen skulle vidta åtgärder, — förplikta kommissionen att ersätta rättegångskostna- derna. Åsidosättande av EG-fördraget respektive protokoll 9 i anslut- ningsakten av år 1994 genom det slutgiltiga avfärdandet av anmodan enligt artikel 232 andra stycket EG: Kommissionen försöker felaktigt dra av de transporter som deklarerats som transittransporter, men för vilka någon utreseinformation inte föreligger (92 816), samt de transporter som deklarerats som transittransporter, men för vilka in- och utresan skett via samma gränsstation (54 386), från det sammanlagda antalet deklarerade transittransporter för år 2000 (1 696 794). Miljö- poängssystemet enligt protokoll 9 i anslutningsakten år 1994 grundar sig på deklarationsprincipen. Om en förare klart deklarerar att en transport är en transittransport, kommer i enlighet med reglerna att omfattas av denna transport miljöpoängstatistiken och får därför relevans för frågan om 108-procentsgränsen överskridits. Vid sådant fall är kommis- sionen enligt artikel 11. 2 c i protokoll 9 skyldig att vidta lämpliga åtgärder i enlighet med bilaga 5 p. 3 i protokollet, närmare bestämt att minska antalet miljöpoäng för det följande året enligt en i bilagan till protokollet fastställd beräkningsme- tod. Mot bakgrund av deklarationsprincipen kan det varken rättsligt eller faktiskt ankomma på Republiken O¨ sterrike att i enskilda fall visa att entydigt deklarerade transittransporter faktiskt också genomförts i enlighet med deklarationerna. Därför skall vid beräkningen vad gäller Republiken O¨ sterrike endast sådana transporter som deklarerats som transittranspor- ter dras av, för vilka det står klart att de trots entydiga deklarationer inte kan ha varit några transittransporter (vilket medgetts vad gäller 9 210 statistiskt belagda användningar av ”rullande landsvägar”). Sammantaget är det därför otvivelaktigt så att 108-procentgränsen överskridits under år 2000. Kom- missionen har därför genom sitt beslut av den 25 juni 2001 underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt protokoll 9 i anslutningsakten av år 1994, särskilt vad gäller skyldigheterna enligt artikel 11. 2 c i jämförelse med artikel 16 och bilaga 5 p. 3 i protokoll 9, och därmed föreligger ogiltighetsgrunden avseende åsidosättande av EG-fördraget respektive protokoll 9 i anslutningsakten av år 1994 i enlighet med artikel 230 andra stycket EG. ( A n d r a h a n d s y r k a n d e t ) Åsidosättande av EG-fördraget samt protokoll nr 9 i anslut- ningsakten år 1994: Sökanden hänvisar vad gäller grunderna till vad som anförts i samband med förstahandsyrkandet. Republiken O¨ sterrike yrkar i andra hand att domstolen skall (1) Protokoll 9 om väg, järnvägs- och kombitransport genom O¨ ster- — ogiltigförklara kommissionens beslut av den 25 juni 2001 att inte tillämpa bestämmelsen i artikel 11. 2 c i rike

Mål C-451/14: Begäran om förhandsavgörande framställd av Rayonen sad Sofia (Bulgarien) den 26 september 2014 – Rumyana Asenova Petrus mot Republiken Bulgarien

2014-09-26

http://publications.europa.eu/resource/cellar/f0189f7e-eca2-11e4-892c-01aa75ed71a1

swe

C_2015138SV. 01002402. xml 27. 4. 2015    SV Europeiska unionens officiella tidning C 138/24 Begäran om förhandsavgörande framställd av Rayonen sad Sofia (Bulgarien) den 26 september 2014 – Rumyana Asenova Petrus mot Republiken Bulgarien (Mål C-451/14) (2015/C 138/33) Rättegångsspråk: bulgariska Hänskjutande domstol Rayonen sad Sofia Parter i målet vid den nationella domstolen Sökande: Rumyana Asenova Petrus Motpart: Republiken Bulgarien Genom beslut av den 5 februari 2015 har domstolen funnit det uppenbart att den saknar behörighet att besvara den fråga som ställts av Rayonen sad Sofia (Bulgarien)

Anmeldelse af en planlagt fusion (Sag COMP/M.6333 — BMW/ING Car Lease) EØS-relevant tekst

2011-09-01

http://publications.europa.eu/resource/cellar/a7795c9f-e6bb-4a38-86be-111a92e463bb

dan

C_2011257DA. 01000801. xml 1. 9. 2011    DA Den Europæiske Unions Tidende C 257/8 Anmeldelse af en planlagt fusion (Sag COMP/M. 6333 — BMW/ING Car Lease) (EØS-relevant tekst) 2011/C 257/08 1. Den 22. august 2011 modtog Kommissionen i overensstemmelse med artikel 4 i Rådets forordning (EF) nr. 139/2004 (1) anmeldelse af en planlagt fusion, hvorved Bayerische Motoren Werke AG (»BMW«, Tyskland) ved opkøb af aktier i ING Car Leases moderselskab ING Group erhverver ING Groep N. V. 's billeasings- og biladministrationsvirksomhed (»ING Car Lease«, Nederlandene), jf. Fusionsforordningens artikel 3, stk. 1, litra b). 2. De deltagende virksomheder er aktive på følgende områder: — BMW: verdensomspændende producent af motorkøretøjer (især biler og motorcykler) og tilbyder også billeasing og bilparksforvaltning — ING Car Lease: billeasing og biladministration. 3. Efter en foreløbig gennemgang af sagen finder Kommissionen, at den anmeldte fusion muligvis falder ind under EF-fusionsforordningen. Den har dog endnu ikke taget endelig stilling hertil. 4. Kommissionen opfordrer hermed alle interesserede til at fremsætte deres eventuelle bemærkninger til den planlagte fusion. Bemærkningerne skal være Kommissionen i hænde senest ti dage efter offentliggørelsen af denne meddelelse og kan med angivelse af sagsnummer COMP/M. 6333 — BMW/ING Car Lease sendes til Kommissionen pr. fax (+32 22964301), pr. e-mail til adressen COMP-MERGER-REGISTRY@ec. europa. eu eller pr. brev til følgende adresse: Europa-Kommissionen Generaldirektoratet for Konkurrence Registreringskontoret for Fusioner J-70 1049 Bruxelles/Brussel BELGIQUE/BELGIË (1)  EUT L 24 af 29. 1. 2004, s. 1 (»EF-Fusionsforordningen«)

Förslag rådets beslut om gemenskapens ståndpunkt inom associeringsrådet vad beträffar Bulgariens deltagande i gemenskapens program för små och medelstora företag

1998-03-04

http://publications.europa.eu/resource/cellar/f65853ab-40c4-43ba-ac2e-d14ede12fac8

swe

ft^ft ft : ft ft ft ft ft ftftft EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 04. 03. 1998 KOM( 1998) 113 slutlig 98/ 0078 (CNS) 98/ 0079 (CNS) 98/ 0080 (CNS) 98/0081 (CNS) 98/ 0082 (CNS) 98/0083 (CNS) 98/ 0084 (CNS) Förslag till RÅDETS BESLUT om gemenskapens ståndpunkt i associeringsrådet vad beträffar Bulgariens, Tjeckiska republikens, Estlands, Ungerns, Polens, Rumäniens och Slovakiens deltagande i gemenskapens program för små och medelstora företag (framlagda av kommissionen) Motivering Vid flera tillfällen har Europeiska rådet medgivit att öppnandet av gemenskapens program för de associerade centraleuropeiska ländernas deltagande är ett viktigt steg i förberedelserna inför anslutningen. I slutsatserna från sitt möte i Luxemburg den 1 2 - 13 december 1997 framhöll Europeiska rådet vikten av ett sådant deltagande för att kandidatländerna skall kunna göra sig förtrogna med unionens riktlinjer och arbetsmetoder. Utöver gemenskapens program för utbildning, yrkesutbildning och ungdom föreslås nu att program på området för små och medelstora företag (SMF) från och med 1998 skall göras tillgängliga för Bulgarien, Estland, Polen, Rumänien, Slovakien, Tjeckien och Ungern. Det tredje fleråriga programmet för små och medelstora företag är hörnstenen i gemenskapens politik för små och medelstora företag. Det ger en grund för åtgärder som syftar till att öka medvetenheten hos många små och medelstora företag om vikten av en affärsstrategi som ökar deras konkurrenskraft och ger dem en större andel av den transnationella och internationella handeln, vilket skulle kunna få positiva effekter i form av nya arbetstillfällen. I linje med den analys som lades fram i de riktlinjer för små och medelstora företag som kommissionen utarbetade inför Europeiska rådet1 i Madrid har följande fem prioriterade mål fastställts och kompletterats med en redogörelse för de åtgärder som måste vidtas på gemenskapsnivå: 1. Förenkla och förbättra företagsklimatet i administrativt och rättsligt avseende. 2. Förbättra det finansiella klimatet för företag. i 3. Hjälpa små och medelstora företag att internationalisera sina strategier, särskilt genom bättre informationsavdelningar. 4. Öka små och medelstora företags konkurrenskraft och förbättra tillgång till forskning, innovation och utbildning. 5. Främja företagaranda och stödja särskilda målgrupper. För att maximera effekten av stödet till sektorn för små och medelstora företag i Centraleuropa bör gemenskapen eftersträva en hög grad av enhetlighet mellan öppnandet av det tredje fleråriga programmet för små och medelstora företag, öppnandet av andra gemenskapsprogram som omfattar åtgärder till förmån för små och medelstora företag, de nationella Phare-programmen och andra befintliga eller planerade stödåtgärder till förmån för små och medelstora företag i kandidatländerna. Det tredje fleråriga programmet är inriktat på små och medelstora företag oberoende av sektor, juridisk form eller geografiskt läge i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. 1 "Små och medelstora företag. En dynamisk källa till sysselsättning, tillväxt och konkurrenskraft inom Europeiska unionen. " Rapport framlagd av Europeiska kommissionen för Europeiska rådet i Madrid, CSE (95) 2087. Efter ikraftträdandet av associeringsrådets beslut kommer programmet att utvidgas till de kandidatländer i Centraleuropa som har bekräftat sitt intresse för ett deltagande. Det tredje fleråriga programmet omfattar perioden från och med den 1 januari 1997 till och med den 31 december 2000. (Euro Info Correspondence Centres finns redan De associerade länderna är redan förtrogna med vissa av programområdena, framförallt informationsområdet i samtliga associerade länder) och åtgärderna för företagssamarbete (ad-hoc-deltagande av många inom ramen för små och medelstora företag från dessa Europapartnerskap och Interprise och deltagande i nätverk för företagssamarbete, BC-Net och BRE). Kandidatländerna har erbjudits olika alternativ för deltagande i programmen, och associeringsrådets beslut avspeglar varje lands val. i arrangemang länder Antalet små och medelstora företag och deras andel av sysselsättningen ökar i de centraleuropeiska länderna, och denna utveckling kommer sannolikt att fortsätta under de inse den politiska och närmaste åren. Regeringarna i kandidatländerna har börjat ekonomiska betydelsen av att stödja de små och medelstora företagen, och i det stora hela har riktlinjer i detta avseende börjat spela en stor roll i övergångsprocessen. Trots stora framsteg är de små och medelstora företagen i kandidatländerna fortfarande långt ifrån den nivå av stöd och resurser som finns i Europeiska unionen, till exempel i fråga om stödtjänster, samordning av riktlinjer eller utveckling av relevanta rättsliga ramar. Företagen i kandidatländerna måste förbereda sig för medlemsskap i Europeiska unionen och den ökade konkurrens som de sannolikt kommer att utsättas för. Mot denna bakgrund är det faktum att gemenskapsprogrammen görs tillgängliga ett viktigt inslag i strategin inför anslutningen. Deltagande i det här specifika programmet kan på ett positivt sätt bidra till att förbereda de små och medelstora företagen och deras intresseorganisationer för en framtida anslutning. Enligt bestämmelserna i Europaavtalen och deras tilläggsprotokoll skall deltagande kandidatländer själva täcka kostnaderna i samband med sitt deltagande. De får dock använda en del av sina nationella bidrag från Phare som komplement till bidraget från den egna budgeten. Bulgarien, Estland, Polen, Rumänien, Slovakien, Tjeckien och Ungern har för kommissionen skriftligen bekräftat sin vilja att delta i gemenskapens program på området för små och medelstora företag från och med 1998 och göra nödvändiga budgetanslag för ändamålet enligt kommissionens beräkningar. De avser att betala sitt finansiella bidrag dels med medel från den nationella budgeten, dels med Phare-anslag. En fråga av särskild vikt för dessa länder är hur de kommer att knytas till programmets förvaltnings- och beslutsprocess till vilket de kommer att bidra finansiellt. Såsom nämns i ordförandeskapets slutsatser från Europeiska rådet i Luxemburg den 12 och 13 december 1997 kommer deras deltagande att ge dem möjlighet att göra sig förtrogna med gemenskapens lagar och förfaranden. I utkasten till associeringsrådens beslut föreslås att de kommer att medverka vid utvärderingen av deras deltagande i programmet, att de skall inbjudas till de samordningsmöten som föregår förvaltningskommittéernas möten och att de skall informeras om resultaten av kommittéernas arbete. De huvudfrågor som behandlas i bifogade utkast till associeringsrådens, beslut om antagande av villkor och förutsättningar för Bulgariens, Estlands, Polens, Rumäniens, Slovakiens, Tjeckiens och Ungerns deltagande i gemenskapsprogrammen för små och medelstora företag är följande: De sju berörda länderna skall delta i all verksamhet inom ramen för det tredje fleråriga programmet för små och medelstora företag (1997-2000), såvida inget annat fastställs i besluten. I praktiken uttryckte Polen och Ungern önskemål om att delta i samtliga av programmets åtgärder medan Bulgarien, Estland, Rumänien, Slovakien och Tjeckien valde ett partiellt deltagande. Villkoren för inlämnande, bedömning och urval av ansökningar skall vara desamma som för gemenskapens medlemsstater (punkterna 1 och 2 i bilaga I), men beloppen i fråga far inte överstiga det bidrag som betalats av länderna (punkt 2 i bilaga II). Dessa länders finansiella bidrag och reglerna för dessa bidrag fastställs i punkt 4 i bilaga I och i bilaga II. Dessa länder skall medverka vid utvärderingen av deras respektive deltagande i programmet (punkt 6 i bilaga I). De skall inbjudas att delta i de samordningsmöten som föregår programkommitténs möten och skall underrättas om resultaten av kommitténs arbete (punkt 7 i bilaga I). Besluten skall gälla så länge programmet varar (till exempel 31 december 2000, artikel 2 i associeringsrådens beslut). När associeringsrådens beslut om att ge Bulgarien, Estland, Polen, Rumänien, Slovakien, Tjeckien och Ungern möjlighet att delta i gemenskapsprogrammen för små och medelstora företag från och med 1998 antas kommer dessa länder att ges tillfälle att aktivt delta i gemenskapens politik på detta område, inom ramen för strategin inför anslutningen. Besluten har därför mycket stor politisk betydelse. Under förutsättning att de kan tillgodose relevanta administrativa och budgetmässiga krav och under förutsättning att Europaavtalet med Slovenien träder i kraft, skulle även andra kandidatländer kunna ansluta sig till i detta program under 1998. I syfte att möjliggöra Bulgariens, Estlands, Polens, Rumäniens, Slovakiens, Tjeckiens och Ungerns deltagande i gemenskapsprogrammen för små och medelstora företag från och med början av 1998 uppmanas rådet att anta bifogade utkast till beslut. Förslag RÅDETS BESLUT av den. om gemenskapens ståndpunkt inom associeringsrådet vad beträffar Bulgariens deltagande i gemenskapens program för små och medelstora foretag I A ^\0O^K CcKs) , EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR BESLUTAT FÖLJANDE med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 130. 3 jämförd med artikel 228. 3 första stycket i detta, med beaktande av kommissionens förslag, med beaktande av Europaparlamentets yttrande, och med beaktande av följande: till Europaavtalet om upprättandet av en associering mellan Tilläggsprotokollet Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater, å ena sidan, och Bulgarien, å andra sidan, antogs genom rådets och kommissionens beslut av den 4 december 1995. Enligt artikel 1 i tilläggsprotokollet far Bulgarien delta i gemenskapens ramprogram, särskilda program, projekt och andra åtgärder, bland annat för små och medelstora företag, och enligt artikel 2 skall associeringsrådet fatta beslut om villkoren för Bulgariens deltagande i den verksamhet som avses i artikel 1. Enligt rådets beslut (97/15/EG) av den 9 december 1996 om ett tredje flerårigt program för små och medelstora företag (SMF) i Europeiska unionen (1997-2000)\ särskilt artikel 7. 1 i detta, skall detta program vara öppet för deltagande av de associerade centraleuropeiska länderna i enlighet med de villkor som anges i tilläggsprotokollen till associeringsavtalen om deltagande i gemenskapens program. f HÄRIGENOM FORESKRIVS FÖLJANDE. Den ståndpunkt som skall intas av gemenskapen i det associeringsråd som genom Europaavtalet inrättats mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater, å ena sidan, och Bulgarien, å andra sidan, vad beträffar Bulgariens deltagande i gemenskapens program för små och medelstora företag utgörs av det bifogade utkastet till associeringsrådets beslut. Utfärdat i Bryssel den På rådets vägnar 1 EGT nr L 6, 10. 1. 1997, s. 25. 4 Utkast Beslut nr. /98 fattat av associeringsrådet EG-Bulgarien av den. 1998 om antagande av villkoren för Bulgariens deltagande i gemenskapens program för små och medelstora företag ASSOCIERINGSRÅDET HAR BESLUTAT FÖLJANDE med beaktande av Europaavtalet om upprättandet av en associering mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater, å ena sidan, och Bulgarien, å andra sidan2, med beaktande av tilläggsprotokollet till Europaavtalet om upprättandet av en associering mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater, å ena sidan, och Bulgarien, å andra sidan, angående Bulgariens deltagande i gemenskapens program3, särskilt artiklarna 1 och 2 i detta, och med beaktande av följande: Enligt artikel 1 i tilläggsprotokollet får Bulgarien delta i gemenskapens ramprogram, särskilda program, projekt eller andra gemenskapsåtgärder, bland annat för små och medelstora företag. Enligt artikel 2 i tilläggsprotokollet skall villkoren för Bulgariens deltagande i den verksamhet som anges i artikel 1 beslutas av associeringsrådet. HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE. Artikel 1 , Bulgarien skall delta i det tredje fleråriga programmet för små och medelstora företag (SMF) i Europeiska unionen (1997-2000) enligt de villkor som fastställs i bilagorna I och II, som utgör en integrerad del av detta beslut. Artikel 2 Detta beslut skall tillämpas så länge programmet varar. Artikel 3 Detta beslut träder i kraft den första dagen i den månad som följer på dess antagande. Utfärdat i. Ordförande På associeringsrådets vägnar 2 EGTnrL 347, 31. 12. 1993. 3 EGTnrL 317, 30. 12. 1995. BILAGA I Villkor för Bulgariens deltagande i det tredje fleråriga programmet för små och medelstora företag i Europeiska unionen (1997-2000) 1. Bulgarien skall delta i all verksamhet inom ramen för det tredje fleråriga programmet för små och medelstora företag (SMF) i Europeiska unionen (1997-2000) (nedan kallat "programmet"), med undantag av anordnandet av IBEX-arrangemang under 1998 och 1999, i enlighet med de mål, kriterier, förfaranden och tidsramar som fastställs i rådets beslut (97/15/EG) av den 9 december 1996 om ett tredje flerårigt program för små och medelstora företag i Europeiska unionen (1997-2000), särskilt artikel 7. 1 i detta, om inte annat föreskrivs i det här beslutet. Villkoren för inlämnande, bedömning och urval av ansökningar avseende 2. berättigade institutioner, organisationer och enskilda i Bulgarien skall vara desamma som det som gäller för berättigade institutioner, organisationer och enskilda i gemenskapen. 3. För att programmets gemenskapsdimension skall säkerställas krävs, när så är relevant, att de transnationella projekt och åtgärder som föreslås av Bulgarien omfattar ett lägsta antal partner från gemenskapens medlemsstater. Detta lägsta antal skall fastställas inom ramen för genomförandet av programmet, med beaktande av de olika åtgärdernas natur, antalet partner i ett visst projekt och antalet länder som deltar i programmet. Bulgarien kommer varje år att betala ett bidrag till Europeiska gemenskapernas 4. allmänna budget för att täcka kostnader som uppstått på grund av landets deltagande i programmet (se bilaga II). Associeringskommittén har rätt att anpassa detta bidrag när så är nödvändigt. ( ' 5. Gemenskapens medlemsstater och Bulgarien kommer i görligaste mån inom ramen för gällande bestämmelser att underlätta fri rörlighet och bosättning för alla personer som uppfyller villkoren för att delta i programmet och som rör sig mellan Bulgarien och gemenskapens medlemsstater i syfte att delta i verksamhet som omfattas av detta beslut. 6. Utan att det påverkar ansvarsområdena för Europeiska gemenskapens kommission och revisionsrätten i fråga om utvärdering av programmet i enlighet med beslutet om ett tredje flerårigt program för små och medelstora företag i Europeiska unionen (artikel 6), skall Bulgariens deltagande i programmen kontinuerligt utvärderas inom ramen för ett partnerskap mellan Bulgarien och Europeiska gemenskapernas kommission. Bulgarien skall till kommissionen överlämna nödvändiga rapporter och delta i andra specifika åtgärder som gemenskapen i detta sammanhang har fastställt. 7. Utan att det påverkar de förfaranden som avses i artikel 4 i beslutet om ett tredje flerårigt program för små och medelstora företag i Europeiska unionen, skall Bulgarien före programkommitténs ordinarie möten inbjudas till samordningsmöten om varje fråga som gäller genomförandet av detta beslut. Kommissionen skall underrätta Bulgarien om resultaten av dessa ordinarie möten. 8. Det språk som skall användas i samband med ansökningsförfarandet, kontrakt, rapporter som skall framläggas och andra administrativa rutiner för programmet skall vara ett av gemenskapens officiella språk. BILAGA II BULGARIENS FINANSIELLA BIDRAG TILL DET TREDJE FLERÅRIGA PROGRAMMET FÖR SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG I EUROPEISKA UNIONEN (1997-2000) 1. Bulgariens finansiella bidrag skall omfatta följande: - Finansiellt stöd från programmet till bulgariskt deltagande i den verksamhet som anges i punkt 1 i bilaga I. - Administrativa tilläggskostnader för kommissionens programförvaltning till följd av Bulgariens deltagande. 2. För varje budgetår gäller att det sammanlagda beloppet av bidrag eller annat finansiellt stöd som bulgariska mottagare har fatt från programmet inte skall överstiga det bidrag som betalats av Bulgarien efter avdrag för administrativa tilläggskostnader. Om det bidrag som betalats av Bulgarien till Europeiska gemenskapernas allmänna budget efter avdrag för administrativa tilläggskostnader är högre än det sammanlagda beloppet av bidrag eller annat finansiellt stöd som bulgariska mottagare har fatt från programmet, skall kommissionen överföra saldot till nästa års budget, varefter det skall dras av från det årets bidrag. Om ett sådant saldo finns kvar då programmet avslutas skall motsvarande belopp återbetalas till Bulgarien. 3. Bulgariens årliga bidrag skall uppgå till 726 102 ecu för 1998 och 1,999 och till 833 102 ecu för år 2000. Av dessa summor kommer ett belopp på 47 502 ecu 1998 och 1999 och 54 502 ecu år 2000 att täcka administrativa tilläggskostnader i safnband med kommissionens programförvaltning till följd av Bulgariens deltagande. 4. Budgetförordningarna för gemenskapens allmänna budget skall tillämpas bland annat avseende förvaltningen av Bulgariens bidrag. När detta beslut har trätt i kraft och i början av varje påföljande år skall kommissionen sända en betalningsinfordran till Bulgarien vars belopp skall motsvara landets bidrag enligt beslutet. Detta bidragsbelopp skall vara uttryckt i ecu och betalas till ett av kommissionens ecu- konton. Bulgarien skall betala sitt bidrag till de årliga kostnader som avses i detta beslut i enlighet med betalningsinfordran och senast tre månader efter det att betalningsinfordran har sänts. Förseningar i betalningen av bidraget skall leda till att Bulgarien betalar ränta på det utestående beloppet från och med förfallodagen. Räntesatsen skall motsvara den räntesats som Europeiska fonden för monetärt samarbete (EFMS) för sina transaktioner i ecu använder under den månad då förfallodagen infaller, plus 1,5 procentenheter. Bulgarien skall med medel från den nationella budgeten betala de administrativa 5. tilläggskostnader som avses i punkt 3. 6. Bulgarien skall med medel från den nationella budgeten betala 0 ecu för 1998, 97 719 ecu för 1999 och 278 739 ecu för år 2000 av de resterande kostnaderna för sitt deltagande i programmet. Med förbehåll för Phares ordinarie planeringsförfarande skall återstående 678 000 ecu för 1998, 580 881 ecu för 1999 och 499 861 ecu för år 2000 Phare-anslag. betalas Bulgariens ' med medel årliga från 3 FINANSBERINGSOVERSIKT 1. Åtgärdens beteckning Bulgariens deltagande i det tredje fleråriga programmet för små och medelstora företag. 2. Berörd budgetpost B7-503 - Öppnande av gemenskapsprogram för de associerade länderna i Central- och Östeuropa. 3. Rättslig grund Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 130. 3 jämförd med artikel 228. 3 första stycket i detta. Tilläggsprotokollet till Europaavtalet med Bulgarien (artiklarna 228 och 238) av den 30 december 1995 om öppnande av gemenskapsprogrammen (EGT nr 317/95, sida 24). Rådets beslut (97/15/EG) av den 9 december 1996 om ett tredje flerårigt program för små och medelstora företag i Europeiska unionen (1997-2000), särskilt artikel 7. 1 i detta. 4. Beskrivning av åtgärden 4. 1 Allmänt mål i « Det tredje fleråriga programmet för små och medelstora företag har följande fem prioriterade mål: 1. Förenkla och förbättra företagsklimatet i administrativt och rättsligt avseende. 2. Förbättra det finansiella klimatet för företag. 3. Hjälpa små och medelstora företag att internationalisera sina strategier, särskilt genom bättre informationsavdelningar. 4. Öka små och medelstora företags konkurrenskraft * och förbättra tillgång till forskning, innovation och utbildning. 5. Främja företagaranda och stödja särskilda målgrupper. Bulgariens deltagande i gemenskapsprogrammet för små och medelstora företag kommer ytterligare att bidra till dess förberedelse inför en anslutning inom ramen för en förstärkt anslutningsstrategi. Det kommer också att ge Bulgarien möjlighet att göra sig förtroget med de förfaranden och metoder som används inom gemenskapens program för små och medelstora företag. Beslutsprocessen för att öppna program inbegriper ett beslut av associeringsrådet mellan unionen och det associerade landet. I detta beslut fastställs också den praktiska uppläggningen för att öppna programmet. Tilläggsprotokollet för Bulgarien trädde i kraft den 1 augusti 1996 och lägger grunden för Bulgariens deltagande inom många områden, bland annat området för små och medelstora företag. Bulgarien har bekräftat sin vilja att delta även i andra gemenskapsprogram, bland annat för energi och mänskliga resurser. 4. 2 Period som omfattas av åtgärden och bestämmelser om förnyelse eller förlängning Till och med utgången av det berörda gemenskapsprogrammet, dvs. 31 december 2000. Phare-bidraget är dock beroende av beslut avseende budgeten efter 1999. 5. Klassificering av utgifter och inkomster 5. 1 Icke-obligatoriska utgifter 5. 2 Differentierade anslag 5. 3 Typ av inkomster som avses Eftersom det i artikel 3 första stycket i tilläggsprotokollet föreskrivs att Bulgarien skall täcka de kostnader som uppstår i samband med dess deltagande, kommer landet att uppmanas att överföra sitt bidrag till budgetpost 6091 i EU:s budgetintäkter. Då det emellertid i artikel 3 andra stycket föreskrivs att gemenskapen kan besluta att betala ett tillägg till Bulgariens bidrag (genom det nationella Phare-anslaget), bidrar Bulgarien endast med en del av beloppet ur den nationella budgeten, medan återstpden tas ur budgetpost B7-503. En överföring från relevanta Phare-anslag (budgetpost B7-500) till budgetpost B7-503 kommer att ske i samband med betalningen av Bulgarien^ bidrag. 6. Typ av utgifter och inkomster Bidrag till samfinansiering med andra finansieringskällor inom den offentliga eller privata sektorn. Studier, praktiktjänstgöring, driftskostnader för styrmedel, information. Inga bestämmelser om att gemenskapens bidrag helt eller delvis skall återbetalas. På inkomstsidan införs Bulgariens bidrag för att täcka kostnaderna för dess deltagande under budgetpost 6091. Inkomsterna kommer att anslås till utgiftsposterna inom programmet i fråga och i förekommande fall de relevanta posterna för operativa utgifter. Den beräknade totala inkomsten anges i punkt 7. 4. 7. Budgetkonsekvenser 7. 1 Metod för att beräkna åtgärdens totala kostnad för budgetåren 1998, 1999 och 2000 (samband mellan de enskilda kostnaderna och den totala kostnaden) Beräkningen grundar sig på följande förutsättningar: l\ Varje partnerlands bidrag till finansieringen av de åtgärder som avses i protokollet beräknas enligt principen att landet själv täcker kostnaden för sitt deltagande. Rubrik 6091 har skapats i redovisningen av budgetinkomsterna för detta ändamål. Gemenskapen kan i varje enskilt fall besluta att betala ett tillägg till partnerlandets bidrag. Tillägget kan göras i form av ett bidrag via det nationella Phare- programmet. Med tilläggsprotokollet för Bulgarien som grund är den finansiella och budgetmässiga uppläggningen för det berörda programmet följande: Av fyra alternativ har Bulgarien valt ett bidrag som grundar sig på en beräkning av de verkliga kostnaderna för deltagande i alla delar av programmet för små och medelstora företag. Detta möjliggör finansiella bidrag inom följande områden (riktlinjer för maximinivåer anges inom parentes): Åtgärder avseende handel och distribution (130 000 ecu). Åtgärder avseende hantverksföretag och små företag (20 000 ecu). Stöd till Euro Info Correspondence Centres (EICC) på grundval av det nuvarande antalet (EICC och understrukturer) (40 000 ecu x 10 centrer plus 20 000 ecu för en decentraliserad informationskampanj = 420 000 ecu). Deltagande i arrangemang inom ramen för Europapartnerskap som grundar sig på företag/arrangemang x 2 landets nuvarande genomsnittliga deltagande arrangemang/år x 700 ecu som utbetalas till de nationella samordnarna (National Counsellor) per SMF för kostnader, marknadsföring etc. = 58 600 ecu). (41,86 i Stöd till ett Interprise-arrangemang per år i landet (det maximala bidraget från EU uppgår till 50 000 ecu vilket inte far överstiga 50 % av den totala bddgeten för arrangemanget). i Endast för år 2000: Stöd till ett IBEX-arrangemang (entreprenad). Det maximala bidraget från EU uppgår till 100 000 ecu vilket inte får överstiga 25 % av den totala budgeten för arrangemanget. (Mot bakgrund av omfattningen av dessa arrangemang planeras det dock för närvarande bara ett arrangemang per år i Centraleuropa. ) Kostnaden för Bulgariens deltagande i det tredje fleråriga programmet för små och medelstora företag i Europeiska unionen (1997-2000) kommer därför för 1998 och 1999 att uppgå till 726 102 ecu per år och för år 2000 till 833 102 ecu inbegripet ett tillägg på 7 % för administrativa kostnader. Dessa siffror, från vilka de administrativa tilläggskostnader som Bulgarien ensamt skall stå för skall dras, fördelar sig på följande sätt mellan de olika åren (med förbehåll för planeringsförfarandet för Phare-programmet): 1998 skall 0 % av de operativa kostnaderna finansieras via Bulgariens nationella budget och 100 % via det årliga Phare- anslaget för Bulgarien. 1999 skall 14,4 % av de operativa kostnaderna finansieras via Bulgariens statsbudget och 85,6 % via det årliga Phare-anslaget för Bulgarien. År 2000 skall 35,8 % av de operativa kostnaderna finansieras via Bulgariens statsbudget och 64,2 % via det årliga Phare-anslaget för Bulgarien. A2_ 7. 2 Kostnadernas fördelning mellan åtgärdens olika delar Program 1998 1999 2000 TOTALT iecu Varav Bulgarien Varav Phare Sma och medelstora foretag 678 600 678 600 778 600 2 135 800 376 458 1 759 342 Fördelning av kostnaderna mellan olika delar för vilka finansiellt bidrag kan erhållas: Del av programmet Atgarder avseende handel och distribution Atgarder avseende hantverksfdretag och sma foretag Stod till Euro Info Correspondence Centres Afifarssamarbetc - Europapartnerskap - INTERPRISE Entreprenad: IBEX 1998 1999 2000 TOTALT 13a ooo 130000 130 000 390 000 20 000 20 000 20 000 60 000 420 000 420 000 420 000 1 260 000 58 600 50 000 58 600 50 000 58 600 50 000 i f 1 175 800 150 000 - - 100 000 100 000 7. 3 Operativa kostnader för studier, expertmöten etc. , inbegripna i del B: Inga 7. 4 Tidsplan för fleråriga åtgärder Belopp som skall belasta budgetpost B7-503 1998 1999 2000 Foljande TOTALT 0 ar 678 600 580 881 499 861 0 1 759 342 Atagande- bemyndiganden Betalningsbe- myndiganden(,) 1998 1999 2000 135 720 407 160 116 176 135 720 348 529 99 972 Foljande ar 116 176 399 889 135 720 523 336 584 220 516 065 Totalt 678 600 580 881 499 861 1 759 342 (*)Oversikten är baserad på den utbetalningsmetod som för närvarande tillämpas inom detta program. De förväntade årliga intäkterna är följande: Budgetpost 6091 1998 1999 2000 Foljande ar TOTALT Operativ del 0 97 719 278 739 Administra-tiv del 47 502 47 502 54 502 Totalt 47 502 145 221 333 241 0 0 0 376 458 149 506 ' 525 964 i 8. Bestämmelser om bedrägeribekämpning. Resultat av åtgärder Alla kommissionens kontrakt, avtal och andra rättsliga åtaganden innehåller regler om att kommissionen och revisionsrätten skall utföra kontroller på platsen. Bland annat är åtgärdernas mottagare skyldiga att inkomma med rapporter och finansieringsöversikter. Dessa analyseras med avseende på innehållet och utgifternas berättigande med hänsyn till målet för gemenskapens finansiering. Bestämmelserna om bedrägeribekämpning under de grundläggande budgetrubrikerna är tillämpliga även på denna rubrik efter anpassning till de central- och östeuropeiska länderna. 9. Analys av kostnadseffektivitet 9. 1 Särskilda och kvantifierbara mål. Målgrupp Det tredje fleråriga programmet för små och medelstora företag är hörnstenen i gemenskapens politik för små och medelstora företag. Det lägger grunden för konkreta åtgärder som bidrar till att utnyttja de små och medelstora företagens potential att skapa H sysselsättning, särskilt genom att medverka till att öka antalet små och medelstora företag som deltar i den inre marknaden och att främja deras internationalisering. I princip skulle åtgärderna inom ramen för det tredje fleråriga programmet kunna vara av intresse för alla små och medelstora företag i Bulgarien. Antalet små och medelstora företag som kommer att dra nytta av transnationella åtgärder kommer dock nödvändigtvis att bli lägre beroende på den typ av företag det rör sig om, företagens verksamhet samt typen av åtgärder som har utvecklats. Av de 15 miljoner små och medelstora företagen i Europeiska unionen, exempelvis, är det mest sannolikt att 1,5 miljoner kommer att utses som målgrupp för en åtgärd avseende gemenskapsinformation (jämfört med de 450 000 företag som för närvarande är berörda). Som ett annat exempel kan nämnas att en miljon små och medelstora företag i Europeiska unionen skulle kunna utgöra målgrupp för partnerskapsåtgärder. Samma proportioner skulle kunna användas som riktmärke för Bulgarien. Målgruppen för åtgärderna varierar utifrån vilken typ av åtgärder som avses. Åtgärderna riktar sig dessutom till yrkesorganisationer, industri- och handelskamrar, handelsorganisationer och andra mellanled för affärssektorn. 9. 2 Skäl för åtgärden Det står helt klart att företag, särskilt små och medelstora företag, är en nyckelfaktor i av ansträngningarna sysselsättningsskapande är nämligen högre i små och medelstora företag än i stora företag. sysselsättning och tillväxt. Graden skapa för att Det måste dock understrykas att små och medelstora företag i sig själva är mer sårbara särskilt under de första verksamhetsåren. Denna svaghet beror särskilt på följande fem faktorer: ' Ett alltmera komplicerat rättsligt, skattemässigt och administrativt klimat. t • Svårigheter att delta i forsknings- och utvecklingsprogram och att utnyttja resultaten av dessa. • Strukturella svagheter hos små och medelstora företag med avseende på både deras förvaltningsförmåga och utbildningsprogrammens bristande anpassning till behoven. • Svårigheter att få finansiering till skälig kostnad. • Svårigheter att fa tillträde till marknader för varor och tjänster. Vad beträffar subsidiaritetsprincipen måste det påpekas att de åtgärder som har utvecklats på gemenskapsnivå vidtas i ett sammanhang där ett väsentligt mervärde säkerställs, vilket särskilt är ett resultat av vidden av de nätverk och åtgärder som utvecklats, objektiviteten och neutraliteten hos de beslut som fattas centralt samt den vikt som läggs yid regional jämvikt. De flesta åtgärder till förmån för företag utvecklas av medlemsstaterna, men det är i synnerhet gemenskapens uppgift att vidta åtgärder av transnationell karaktär för att inrätta nätverk som har en gemenskapsdimension. Att begränsa sådana åtgärder till nationell nivå l^ skulle inte bara vara omöjligt och mindre effektivt utan skulle även snedvrida konkurrensen eftersom stödnivån i de olika medlemsstaterna skulle skilja sig kraftigt åt. Den privata sektorns andel av produktionen och sysselsättningen har ökat kraftigt sedan den ekonomiska omstruktureringsprocessen inleddes. En stor del av företagen är små och medelstora företag och det är sannolikt att den bulgariska ekonomin kommer att präglas av en stor andel små och medelstora företag även i framtiden. Dessa företag kommer att behöva förbereda sig för medlemsskap i EU och det ökade konkurrenstryck som ett sådant sannolikt kommer att innebära för dem. Mot denna bakgrund är öppnandet av gemenskapsprogrammen ett viktigt inslag i strategin inför anslutningen och utgör ett komplement till andra ansträngningar för att utveckla och stärka denna sektor. Deltagandet i detta specifika program kan på ett positivt sätt medverka till att förbereda små och medelstora företag och organisationer som företräder dessa företag för en framtida anslutning. - Behov av gemenskapsfinansierat stöd Med tanke på Bulgariens omfattande finansiella bidrag till programmet och Bulgariens i svåra budgetsituation är det bidrag från Phare som föreskrivs tilläggsprotokollet av största betydelse. i artikel 3. 2 - Val av tillvägagångssätt Med bidrag från Bulgariens nationella budget och från Phare kommer Bulgariens deltagande att medverka till att landet gör sig förtroget med gemenskapens interna riktlinjer och förfaranden i fråga om små och medelstora företag. Integreringen av bulgariska medborgare i gemenskapens nätverk kommer att innebära ett viktigt bidrag till förberedelserna för ett framtida bulgariskt medlemsskap. - Viktiga osäkerhetsfaktorer som kan påverka åtgärdens specifika resultat • Eftersom projekten kommer att väljas ut på grundval av kvalitetskriterier kommer det att vara möjligt att mäta den verkliga effekten endast på grundval av de bulgariska medborgarnas och de små och medelstora företagens förmåga att besvara de inbjudningar till att lämna förslag som kommissionen kommer att genomföra inom ramen för programmet. 9. 3 Uppföljning och utvärdering av åtgärden De utvärderingsförfaranden som föreskrivs i det tredje fleråriga programmet för små och medelstora företag kommer även att omfatta åtgärder som finansierats för bulgariska mottagare. 9. 3. 1 Valda indikatorer Indikatorerna väljs med utgångspunkt i vilken typ av åtgärd som har vidtagits. Vad beträffar Euro Info Centres, exempelvis, finns ett kontrakt med en extern revisionsfirma som utvärderar de kvalitetssystem som inrättats av Euro Info Centren samt deras verksamhet i förhållande till de fastställda målen. För varje center används ett utvärderingsschema med 13 olika kriterier avseende bland annat kvalitet, och för varje kriterium värderas varje centers resultat enligt en skala från 1 till 4. Genom att summera poängen för varje center är det sedan möjligt att avgöra om det uppfyller IG minimikriterierna eller inte. Om detta inte är fallet utesluts centret från nätverket och förfarandet med att hitta en ersättare inleds. En utvärderingsrapport offentliggörs var sjätte månad. Vad gäller nätverken för affärssamarbete grundar sig den årliga utvärderingen av nätverkets medlemmar på det antal profiler över samarbetspartner som har lagts in i databaserna, respekten för uppförandekodexen, marknadsföringsaktiviteter i nätverket, omfattningen av deltagandet i de arrangemang som har anordnats av kommissionen till (t. ex, övervakning, årskonferens) arbetsgrupperna. samt de olika medlemmarnas bidrag Vad gäller andra åtgärder kan den omedelbara effekten av en verksamhet som genomförts mätas med hjälp av omfattningen av deltagandet i de konferenser och seminarier som har anordnats för att säkerställa genomförandet av de planerade åtgärderna, reaktioner i media, intresse från yrkesorganisationernas sida, reaktioner från företag, antal företag som deltar i pilotåtgärder samt distribution av publikationer. Vad gäller de åtgärder som särskilt riktar sig till hantverksföretag och små företag används som indikatorer det antal hantverksföretag och mikroföretag som erhåller finansiering inom ramen för åtgärden. 9. 3. 2 De planerade utvärderingarnas form och frekvens Enligt rådets beslut av den 9 december 1996 om ett tredje flerårigt program för små och medelstora företag (artikel 6) skall kommissionen senast vid utgången av 1999 förelägga Europaparlamentet, rådet, Ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén en extern utvärderingsrapport om genomförandet av beslutet, för att möjliggöra en bedömning av om de ursprungliga målen har uppnåtts, inbegripet en analys av kostnadseffektiviteten. 9. 3. 3 Bedömning av uppnådda resultat i » Resultaten, av utvärderingarna delges i allmänhet berörda parter och kan ge upphov till förändringar avseende de åtgärder som har vidtagits eller till nya förslag till åtgärder. En rapport om genomförandet av det fleråriga programmet föreläggs varje år den förvaltningskommitté som inrättas genom rådets beslut. Rapporter om resultaten av de berörda associerade centraleuropeiska ländernas deltagande i programmet skall på samma sätt föreläggas kommittén samt de berörda länderna. 10. ADMINISTRATIVA UTGIFTER Avsättningen av nödvändiga administrativa medel för denna åtgärd kommer att baseras på kommissionens årliga beslut om fördelning av medel, med hänsyn till vilket antal tjänster och vilka ytterligare medel som beviljas av den budgetansvariga myndigheten. Ytterligare behov kan i varje fall inte på förhand avgöra det beslut som kommissionen måste fatta i fråga om följande: a) Behovet av nya tjänster i den preliminära budgeten. r* b) Fördelningen av medlen. 10. 1 Konsekvenser för antalet tjänster Typ av tjanster Erforderlig personal for att forvalta atgarden varav Period Fasta tjänster Tillfälliga tjänster Befintliga tjänster inom berörda enheter Ytterligare tjanster 3ar (1998-2000) Fast anstallda eliertilifalligt anstallda A B C Andra tjanster (Tekniskt bistand, budgetpost A-7002) TOTALT 0,5 0,2 0,2 0,5 0,2 0,2 0,3 0,3 0,9 0,3 0,9 0,3 fran och med 1998 10. 2 Total budgetkonsekvens av personal Fast anstallda Tillfallig personal i ecu Belopp Berakningsmetod (total kostnad for atgarden under perioden 1998-2000) 291 600 0,9 x 108 000 ecu x 3 ar Ovriga resurser (tekniskt bistand, budgetpost A 7002) 90 000 0,3 x 100 000 ecu x 3 ar TOTALT 381 600 Utgifterna för budgetpost A-7002 (tekniskt bistånd) kommer att täckas av de bidrag (artikel 4. 2 tredje strecksatsen i budgetförordningen) som Bulgarien betalar för deltagande i gemenskapsprogrammen (jfr. punkt 5. 3 i finansieringsöversikten). « 10. 3 Ökning av andra administrativa utgifter till följd av åtgärden Budgetpost (nr och rubrik) Belopp i ecu Berakningsmetod (total kostnad for atgarden under perioden 1998-2000) A-701 - tjansteresor A-7030 - moten A-7031 - kommitteernas moten vilka 19 426 4 tjansteresor per ar for hela skall programmet, inom de olika genomforas programomraden som har oppnats (arlig kostnad for tjansteresorna ar 6 475 ecu). 25 050 Deltagande av 5 bulgariska foretradare per ar i moten som anordnas inom ramen for de olika programomradena (arlig kostnad i motena ar 8 350 ecu). for deltagande 15 030 Kostnad for narvaro av 1 bulgarisk foretradare vid de radgivande motena (3 ggr/ar) - utbyte om programmet och i information om arbetet (arlig forvaltningsko^mmitten kostnad i moten ar 5 010 ecu). for deltagande Totalt 59506 Ovannämnda utgifter kommer att täckas av de bidrag (artikel 4. 2 tredje strecksatsen i budgetförordningen) som Bulgarien betalar för deltagande i gemenskapsprogrammen (jfr. punkt 5. 3 i finansieringsöversikten). l^ Förslag RÅDETS BESLUT av den. ^ om gemenskapens ståndpunkt inom associeringsrådet vad beträffar Tjeckiens deltagande i gemenskapens program för små och medelstora företag fl^l/vr^-c» f *- \ J EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR BESLUTAT FÖLJANDE med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 130. 3 jämförd med artikel 228. 3 första stycket i detta, med beaktande av kommissionens förslag, med beaktande av Europaparlamentets yttrande, och med beaktande av följande: Tilläggsprotokollet till Europaavtalet om upprättandet av en associering mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater, å ena sidan, och Tjeckien, å andra sidan, antogs genom rådets och kommissionens beslut av den 4 december 1995. Enligt artikel 1 i tilläggsprotokollet far Tjeckien delta i gemenskapens ramprogram, särskilda program, projekt och andra åtgärder, bland annat för små och medelstora företag, och enligt artikel 2 skall associeringsrådet fatta beslut om villkoren för Tjeckiens deltagande i den verksamhet som avses i artikel 1. Enligt rådets beslut (97/15/EG) av den 9 december 1996 om ett tredje flerårigt program för små och medelstora företag (SMF) i Europeiska unionen (1997-2000)1, särskilt artikel 7. 1 i detta, skall detta program vara öppet för deltagande av de associerade centraleuropeiska länderna i enlighet med de villkor som anges i tilläggsprotokollen till associeringsavtalen om deltagande i gemenskapens program. f HÄRIGENOM FORESKRIVS FÖLJANDE. Den ståndpunkt som skall intas av gemenskapen i det associeringsråd som genom Europaavtalet inrättats mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater, å ena sidan, och Tjeckien, å andra sidan, vad beträffar Tjeckiens deltagande i gemenskapens program för små och medelstora företag utgörs av det bifogade utkastet till associeringsrådets beslut. Utfärdat i Bryssel den På rådets vägnar E G T n r L ö, 10. 1. 1997, s. 25. 2-o Utkast Beslut nr. /98 fattat av associeringsrådet EG-Tjeckien av den. 1998 om antagande av villkoren för Tjeckiens deltagande i gemenskapens program för små och medelstora företag ASSOCIERINGSRÅDET HAR BESLUTAT FÖLJANDE med beaktande av Europaavtalet om upprättandet av en associering mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater, å ena sidan, och Tjeckien, å andra sidan2, med beaktande av tilläggsprotokollet till Europaavtalet om upprättandet av en associering mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater, å enä sidan, och Tjeckien, å andra sidan, angående Tjeckiens deltagande i gemenskapens program3, särskilt artiklarna 1 och 2 i detta, och med beaktande av följande: Enligt artikel 1 i tilläggsprotokollet får Tjeckien delta i gemenskapens ramprogram, särskilda program, projekt eller andra gemenskapsåtgärder, bland annat för små och medelstora företag. Enligt artikel 2 i tilläggsprotokollet skall villkoren för Tjeckiens deltagande i den verksamhet som anges i artikel 1 beslutas av associeringsrådet. HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE. Artikel 1 t Tjeckien skall delta i det tredje fleråriga programmet för små och medelstora företag (SMF) i Europeiska unionen (1997-2000) enligt de villkor som fastställs i bilagorna I och II, som utgör en integrerad del av detta beslut. Artikel 2 Detta beslut skall tillämpas så länge programmet varar. Artikel 3 Detta beslut träder i kraft den första dagen i den månad som följer på dess antagande. Utfärdat i. Ordförande På associeringsrådets vägnar 2 EGT nr L 360, 31. 12. 1994, s. 1. 3 EGT nr L 317, 30. 12. 1995, s. 44. 2\ BILAGA I Villkor för Tjeckiens deltagande i det tredje fleråriga programmet för små och medelstora företag i Europeiska unionen (1997-2000) Tjeckien skall delta i all verksamhet inom ramen för det tredje 1. fleråriga programmet för små och medelstora företag (SMF) i Europeiska unionen (1997-2000) (nedan kallat "programmet"), med undantag av anordnandet av IBEX-arrangemang, i enlighet med de mål, kriterier, förfaranden och tidsramar som fastställs i rådets beslut (97/15/EG) av den 9 december 1996 om ett tredje flerårigt program för små och medelstora företag i Europeiska unionen (1997-2000), särskilt artikel 7. 1 i detta, om inte annat föreskrivs i det här beslutet. Villkoren för inlämnande, bedömning och urval av ansökningar avseende 2. berättigade institutioner, organisationer och enskilda i Tjeckien skall vara desamma som det som gäller för berättigade institutioner, organisationer och enskilda i gemenskapen. 3. För att programmets gemenskapsdimension skall säkerställas krävs, när så är relevant, att de transnationella projekt och åtgärder som föreslås av Tjeckien omfattar ett lägsta antal partner från gemenskapens medlemsstater. Detta lägsta antal skall fastställas inom ramen för genomförandet av programmet, med beaktande av de olika åtgärdernas natur, antalet partner i ett visst projekt och antalet länder som deltar i programmet. Tjeckien kommer varje år att betala ett bidrag till Europeiska gemenskapernas 4. allmänna budget för att täcka kostnader som uppstått på grund av landets deltagande i programmet (se bilaga II). Associeringskommittén har rätt att anpassa detta bidrag när så är nödvändigt. j 5. Gemenskapens medlemsstater och Tjeckien kommer i görligaste mån inom ramen för gällande bestämmelser att underlätta fri rörlighet och bosättning för alla personer som uppfyller villkoren för att delta i programmet och som rör sig mellan Tjeckien och gemenskapens medlemsstater i syfte att delta i verksamhet som omfattas av detta beslut. i 6. Utan att det påverkar ansvarsområdena för Europeiska gemenskapens kommission och revisionsrätten i fråga om utvärdering av programmet i enlighet med beslutet om ett tredje flerårigt program för små och medelstora företag i Europeiska unionen (artikel 6), skall Tjeckiens deltagande i programmen kontinuerligt utvärderas inom ramen för ett partnerskap mellan Tjeckien och Europeiska gemenskapernas kommission. Tjeckien skall till kommissionen överlämna nödvändiga rapporter och delta i andra specifika åtgärder som gemenskapen i detta sammanhang har fastställt. 7. Utan att det påverkar de förfaranden som avses i artikel 4 i beslutet om ett tredje flerårigt program för små och medelstora företag i Europeiska unionen, skall Tjeckien före programkommitténs ordinarie möten inbjudas till samordningsmöten om varje fråga som gäller genomförandet av detta beslut. Kommissionen skall underrätta Tjeckien om resultaten av dessaordinarie möten. 8. Det språk som skall användas i samband med ansökningsförfarandet, kontrakt, rapporter som skall framläggas och andra administrativa rutiner för programmet skall vara ett av gemenskapens officiella språk. 2Z BILAGA II TJECKIENS FINANSIELLA BIDRAG TILL DET TREDJE FLERÅRIGA PROGRAMMET FÖR SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG I EUROPEISKA UNIONEN (1997-2000) 1. Tjeckiens finansiella bidrag skall omfatta följande: - Finansiellt stöd från programmet till tjeckiskt deltagande i den verksamhet som anges i punkt 1 i bilaga I, - Administrativa tilläggskostnader för kommissionens programförvaltning till följd av Tjeckiens deltagande. 2. För varje budgetår gäller att det sammanlagda beloppet av bidrag eller annat finansiellt stöd som tjeckiska mottagare har fatt från programmet inte skall överstiga det bidrag som betalats av Tjeckien efter avdrag för administrativa tilläggskostnader. Om det bidrag som betalats av Tjeckien till Europeiska gemenskapernas allmänna budget efter avdrag för administrativa tilläggskostnader är högre än det sammanlagda beloppet av bidrag eller annat finansiellt stöd som tjeckiska mottagare har fatt från programmet, skall kommissionen överföra saldot till nästa års budget, varefter det skall dras av från det årets bidrag. Om ett sådant saldo finns kvar då programmet avslutas skall motsvarande belopp återbetalas till Tjeckien. 3. Tjeckiens årliga bidrag skall från och med 1998 uppgå till 654 626 ecp. Av denna summa kommer ett belopp på 42 826 ecu att täcka administrativa tilläggskostnader i samband med kommissionens programförvaltning till följd av Tjeckiens deltagande. 4. Budgetförordningarna för gemenskapens allmänna budget skall tillämpas bland annat avseende förvaltningen av Tjeckiens bidrag. När detta beslut har trätt i kraft och i början av varje påföljande år skall kommissionen sända en betalningsinfordran till Tjeckien vars belopp skall motsvara landets bidrag enligt beslutet. Detta bidragsbelopp skall vara uttryckt i ecu och betalas till ett av kommissionens ecu- konton. Tjeckien skall betala sitt bidrag till de årliga kostnader som avses i detta beslut i enlighet med betalningsinfordran och senast tre månader efter det att betalningsinfordran har sänts. Förseningar i betalningen av bidraget skall leda till att Tjeckien betalar ränta på det utestående beloppet från och med förfallodagen. Räntesatsen skall motsvara den räntesats som Europeiska fonden för monetärt samarbete (EFMS) för sina transaktioner i ecu använder under den månad då förfallodagen infaller, plus 1,5 procentenheter. Tjeckien skall med medel från den nationella budgeten betala de administrativa 5. tilläggskostnader som avses i punkt 3. Tjeckien skall med medel från den nationella budgeten betala 411 800 ecu av de 6. resterande kostnaderna för sitt deltagande i programmet. Med förbehåll för Phares ordinarie planeringsförfarande skall återstående 200 000 ecu betalas med medel från Tjeckiens årliga Phare-anslag. FINANSBERINGSOVERSIKT 1. Åtgärdens beteckning Tjeckiens deltagande i det tredje fleråriga programmet för små och medelstora företag. 2. Berörd budgetpost B7-503 - Öppnande av gemenskapsprogram för de associerade länderna i Central- och Östeuropa. 3. Rättslig grund Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 130. 3 jämförd med artikel 228. 3 första stycket i detta. Tilläggsprotokollet till Europaavtalet med Tjeckien (artiklarna 228 och 238) av den 30 december 1995 om öppnande av gemenskapsprogrammen (EGT nr L 317/95, s. 44). Rådets beslut (97/15/EG) av den 9 december 1996 om ett tredje flerårigt program för små och medelstora företag i Europeiska unionen (1997-2000), särskilt artikel 7. 1 i detta. 4. Beskrivning av åtgärden 4. 1 Allmänt mål Det tredje fleråriga programmet för små och medelstora företag har följande fem prioriterade mål: i 1. Förenkla och förbättra företagsklimatet i administrativt och rättsligt avseende. 2. Förbättra det finansiella klimatet för företag. 3. Hjälpa små och medelstora företag att internationalisera sina strategier, särskilt genom bättre informationsavdelningar. 4. Öka små och medelstora företags konkurrenskraft och förbättra tillgång till forskning, innovation och utbildning. 5. Främja företagaranda och stödja särskilda målgrupper. Tjeckien deltar redan i ett antal gemenskapsprogram, t. ex. Leonardo da Vinci, Sokrates och Ungdom för Europa och dess deltagande i gemenskapsprogrammet för små och medelstora företag kommer ytterligare att bidra till dess förberedelse inför en anslutning som ett centralt inslag i den förstärkta strategin inför anslutningen. Det kommer också att ge Tjeckien möjlighet att göra sig förtroget med de förfaranden och metoder som används inom gemenskapens program för små och medelstora företag. 2$ Beslutsprocessen för att öppna program inbegriper ett beslut av associeringsrådet mellan unionen och det associerade landet. I detta beslut fastställs också den praktiska uppläggningen för att öppna programmet. Tilläggsprotokollet för Tjeckien trädde i kraft den 1 februari 1996 och lägger grunden för Tjeckiens deltagande inom många områden, bland annat området för små och medelstora företag. Tjeckien har bekräftat sin vilja att delta även i andra gemenskapsprogram, bland annat för kultur, energi och miljö. 4. 2 Period som omfattas av åtgärden och bestämmelser om förnyelse eller förlängning Till och med utgången av det berörda gemenskapsprogrammet, dvs. 31 december 2000. Phare-bidraget är dock beroende av beslut avseende budgeten efter 1999. 5. Klassificering av utgifter och inkomster 5. 1 Icke-obligatoriska utgifter 5. 2 Differentierade anslag 5. 3 Typ av inkomster som avses Eftersom det i artikel 3 första stycket i tilläggsprotokollet föreskrivs att Tjeckien skall täcka de kostnader som uppstår i samband med dess deltagande, kommer landet att uppmanas att överföra sitt bidrag till budgetpost 6091 i EU: s budgetintäkter. Då det emellertid i artikel 3 andra stycket föreskrivs att gemenskapen kan besluta att betala ett tillägg till Tjeckiens bidrag (genom det nationella Phare-anslaget), bidrar Tjeckien endast med en del av beloppet ur den nationella budgeten, medan återstoden tas ur( budgetpost B7-503. En överföring från relevanta Phare-anslag (budgetpost B7-500) till budgetpost B7-503 kommer att ske i samband med betalningen av Tjeckiens bidrag. f 6. Typ av utgifter och inkomster Bidrag till samfinansiering med andra finansieringskällor inom den offentliga eller privata sektorn. Studier, praktiktjänstgöring, driftskostnader för styrmedel, information. Inga bestämmelser om att gemenskapens bidrag helt eller delvis skall återbetalas. På inkomstsidan införs Tjeckiens bidrag för att täcka kostnaderna för dess deltagande under budgetpost 6091. Inkomsterna kommer att anslås till utgiftsposterna inom programmet i fråga och i förekommande fall de relevanta posterna för operativa utgifter. Den beräknade totala inkomsten anges i punkt 7. 4. 7. Budgetkonsekvenser 7. 1 Metod för att beräkna åtgärdens totala kostnad för budgetåren 1998, 1999 och 2000 (samband mellan de enskilda kostnaderna och den totala kostnaden) Beräkningen grundar sig på följande förutsättningar: H 2<o Varje partnerlands bidrag till finansieringen av de åtgärder som avses i protokollet beräknas enligt principen att landet själv täcker kostnaden för sitt deltagande. Rubrik 6091 har skapats i redovisningen av budgetinkomsterna för detta ändamål. Gemenskapen kan i varje enskilt fall besluta att betala ett tillägg till partnerlandets bidrag. Tillägget kan göras i form av ett bidrag via det nationella Phare- programmet. Med tilläggsprotokollet för Tjeckien som grund är den finansiella och budgetmässiga uppläggningen för det berörda programmet följande: Av fyra alternativ har Tjeckien valt ett bidrag som grundar sig på en beräkning av de verkliga kostnaderna för deltagande i alla delar av programmet för små och medelstora företag, med undantag av IBEX. Detta möjliggör finansiella bidrag inom följande områden (riktlinjer för maximinivåer anges inom parentes): Åtgärder avseende handel och distribution (130 000 ecu). Åtgärder avseende hantverksföretag och små företag (100 000 ecu). Stöd till Euro Info Correspondence Centres (EICC) på grundval av det nuvarande antalet (EICC och understrukturer) (40 000 ecu x 7 centrer plus 20 000 ecu för en decentraliserad informationskampanj = 300 000 ecu). Deltagande i arrangemang inom ramen för Europapartnerskap som grundar sig på landets nuvarande genomsnittliga deltagande företag/arrangemang x 2 arrangemang/år x 700 ecu som utbetalas till de nationella samordnarna (National Counsellor) per SMF för kostnader, marknadsföring etc. = 31 800 ecu). (22,71 ; Stöd till ett Interprise-arrangemang per år i landet (det maximala bidraget från EU uppgår till 50 000 ecu vilket inte far överstiga 50 % av den totala budgeten för arrangemanget). i Kostnaden för Tjeckiens deltagande i det tredje fleråriga programmet för små och medelstora företag i Europeiska unionen (1997-2000) kommer därför från och med 1998 att uppgå till 654 626 ecu per år inbegripet 7 % för administrativa kostnader. Dessa siffror, från vilka de administrativa tilläggskostnader som Tjeckien ensamt skall stå för skall dras, fördelar sig på följande sätt för varje år: 411 800 ecu av de operativa kostnaderna finansieras via Tjeckiens nationella budget och 200 000 ecu via det årliga Phare-anslaget för Tjeckien, med förbehåll för Phare-programmets planeringsförfarande. 7. 2 Kostnadernas fördelning mellan åtgärdens olika delar Program 1998 1999 2000 TOTALT i ecu Varav Tjeckien Varav Phare Sma och medelstora foretag 611 800 611 800 611 800 1 835 400 1 235 400 600 000 1* Fördelning av kostnaderna mellan olika delar för vilka finansiellt bidrag kan erhållas: Del av programmet Atgarder avseende handel och distribution Atgarder avseende hantverksforetag och sma foretag Stod till Euro Info Correspondence Centres Affarssamarbete - Europapartnerskap - INTERPRISE 1998 1999 2000 TOTALT 130 000 130 000 130 000 390 000 100 000 100 000 100 000 300 000 300 000 300 000 300 000 900 000 31 800 50 000 31 800 50 000 31 800 50 000 95 400 150 000 7. 3 Operativa kostnader för studier, expertmöten etc. , inbegripna i del B: Inga 7. 4 Tidsplan för fleråriga åtgärder Belopp som skall belasta budgetpost B7-503 1998 1999 2000 Foljande ar TOTALT 200 000 200 000 200 000 0 600 000 Atagande- bemyndiganden Betalningsbe- myndiganden'*' 1998 1999 2000 40 000 120 000 40 000 40 000 120 000 40 000 40 000 160 000 200 000 2& Följande år 40 000 160 000 Totalt 200 000 200 000 200 000 200 000 600 000 , (*)Översikten är baserad på den utbetalningsmetod som för närvarande tillämpas inom detta program. De förväntade årliga intäkterna är följande: Budgetpost 6091 1998 1999 2000 Foljande ar TOTALT Operativ del 411 800 411800 411800 Administra-tiv del 42 826 42 826 42 826 0 0 1235 400 128 478 Totalt 454 626 454 626 454 626 0 1 363 878 8. Bestämmelser om bedrägeribekämpning. Resultat av åtgärder Alla kommissionens kontrakt, avtal och andra rättsliga åtaganden innehåller regler om att kommissionen och revisionsrätten skall utföra kontroller på platsen. Bland annat är åtgärdernas mottagare skyldiga att inkomma med rapporter och finansieringsöversikter. Dessa analyseras med avseende på innehållet och utgifternas berättigande med hänsyn till målet för gemenskapens finansiering. Bestämmelserna om bedrägeribekämpning under de grundläggande budgetrubrikerna är tillämpliga även på denna rubrik efter anpassning till de central- och östeuropeiska länderna. ,f 9. Analys av kostnadseffektivitet 9. 1 Särskilda och kvantifierbara mål. Målgrupp Det tredje fleråriga programmet för små och medelstora företag är hörnstenen i gemenskapens politik för små och medelstora företag. Det lägger grunden för konkreta åtgärder som bidrar till att utnyttja de små och medelstora företagens potential att skapa sysselsättning, särskilt genom att medverka till att öka antalet små och medelstora företag som deltar i den inre marknaden och att främja deras internationalisering. I princip skulle åtgärderna inom ramen för det tredje fleråriga programmet kunna vara av intresse för alla små och medelstora företag i Tjeckien. Antalet små och medelstora företag som kommer att dra nytta av transnationella åtgärder kommer dock nödvändigtvis att bli lägre beroende pä den typ av företag det rör sig om, företagens verksamhet samt typen av åtgärder som har utvecklats. Av de 15 miljoner små och medelstora företagen i Europeiska unionen, exempelvis, är det mest sannolikt att 1,5 miljoner kommer att utses som målgrupp för en åtgärd avseende gemenskapsinformation (jämfört med de 450 000 företag som för närvarande är berörda). Som ett annat exempel kan nämnas att en miljon små och medelstora 2f\ företag i Europeiska unionen skulle kunna utgöra målgrupp för partnerskapsåtgärder. Samma proportioner skulle kunna användas som riktmärke för Tjeckien. Målgruppen för åtgärderna varierar utifrån vilken typ av åtgärder som avses. Åtgärderna riktar sig dessutom till yrkesorganisationer, industri- och handelskamrar, handelsorganisationer och andra mellanled inom afFärssektorn. 9. 2 Skäl för åtgärden Det står helt klart att företag, särskilt små och medelstora företag, är en nyckelfaktor i ansträngningarna av sysselsättningsskapande är nämligen högre i små och medelstora företag än i stora företag. tillväxt. Graden sysselsättning skapa och för att Det måste dock understrykas att små och medelstora företag i sig själva är mer sårbara särskilt under de första verksamhetsåren. Denna svaghet beror särskilt på följande fem faktorer: • Ett alltmera komplicerat rättsligt, skattemässigt och administrativt klimat. • Svårigheter att delta i forsknings- och utvecklingsprogram och att utnyttja resultaten av dessa. • Strukturella svagheter hos små och medelstora företag med avseende på både deras förvaltningsförmåga och utbildningsprogrammens bristande anpassning till behoven. • Svårigheter att fa finansiering till skälig kostnad. • Svårigheter att få tillträde till marknader för varor och tjänster. Vad beträffar subsidiaritetsprincipen måste det påpekas att de åtgärder som har utvecklats på gemenskapsnivå vidtas i ett sammanhang där ett väsentligt mervärde säkerställs, vilket särskilt är ett resultat av vidden av de nätverk och åtgärder som utvecklats, objektiviteten och neutraliteten hos de beslut som fattas centralt samt den vikt som läggs vid regional jämvikt. De flesta åtgärder till förmån för företag utvecklas av medlemsstaterna, men det är i synnerhet gemenskapens uppgift att vidta åtgärder av transnationell karaktär för att inrätta nätverk som har en gemenskapsdimension. Att begränsa sådana åtgärder till nationell nivå skulle inte bara vara omöjligt och mindre effektivt utan skulle även snedvrida konkurrensen eftersom stödnivån i de olika medlemsstaterna skulle skilja sig kraftigt åt. av dem är mycket små. Det har En stor majoritet av de tjeckiska företagen är små och medelstora företag och nästan 90 av % sysselsättningsstrukturen. I synnerhet har en del av den överflödiga arbetskraften från jordbruket och stora statliga företag absorberats av små och medelstora företag, särskilt i tjänstesektorn. Stödet sedan 1991 till små och medelstora företag som en del av utvecklingen av den privata sektorn har varit en viktig faktor för ekonomisk och sysselsättningsmässig tillväxt i Tjeckien. skett betydande förändringar Den tjeckiska ekonomin kommer att fortsatt präglas av en stor andel små och medelstora företag under de kommande åren. Dessa företag kommer att behöva förbereda sig för medlemsskap i EU och det ökade konkurrenstryck som ett sådant sannolikt kommer att lo innebära för dem. Mot denna bakgrund är öppnandet av gemenskapsprogrammen ett viktigt inslag i strategin inför anslutningen. Deltagandet i detta specifika program kan på ett positivt sätt medverka till att förbereda små och medelstora företag och organisationer som företräder dessa företag för en framtida anslutning. - Behov av gemenskapsfinansierat stöd Med tanke på Tjeckiens omfattande finansiella bidrag till programmet och Tjeckiens svåra budgetsituation är det bidrag från Phare som föreskrivs i artikel 3. 2 i tilläggsprotokollet av största betydelse. - Val av tillvägagångssätt Med bidrag från Tjeckiens nationella budget och från Phare kommer Tjeckiens deltagande att medverka till att landet gör sig förtroget med gemenskapens interna riktlinjer och förfaranden i fråga om små och medelstora företag. Integreringen av tjeckiska medborgare i gemenskapens nätverk kommer att innebära ett viktigt bidrag till förberedelserna för ett framtida tjeckiskt medlemsskap. - Viktiga osäkerhetsfaktorer som kan påverka åtgärdens specifika resultat Eftersom projekten kommer att väljas ut på grundval av kvalitetskriterier kommer det att vara möjligt att mäta den verkliga effekten endast på grundval av de tjeckiska medborgarnas och de små och medelstora företagens förmåga att besvara de inbjudningar till att lämna förslag som kommissionen kommer att genomföra inom ramen för programmet. 9. 3 Uppföljning och utvärdering av åtgärden De utvärderingsförfaranden som föreskrivs i det tredje fleråriga programmet, för små och medelstora företag kommer även att omfatta åtgärder som finansierats för tjeckiska mottagare. f 9. 3. 1 Valda indikatorer Indikatorerna väljs med utgångspunkt i vilken typ av åtgärd som har vidtagits. Vad beträffar Euro Info Centres, exempelvis, finns ett kontrakt med en extern revisionsfirma som utvärderar de kvalitetssystem som inrättats av Euro Info Centren samt deras verksamhet i förhållande till de fastställda målen. För varje center används ett utvärderingsschema med 13 olika kriterier avseende bland annat kvalitet, och för varje kriterium värderas varje centers resultat enligt en skala från 1 till 4. Genom att summera poängen för varje center är det sedan möjligt att avgöra om det uppfyller minimikriterierna eller inte. Om detta inte är fallet utesluts centret från nätverket och förfarandet med att hitta en ersättare inleds. En utvärderingsrapport offentliggörs var sjätte månad. Vad gäller nätverken för affärssamarbete grundar sig den årliga utvärderingen av nätverkets medlemmar på det antal profiler över samarbetspartner som har lagts in i databaserna, respekten för uppförandekodexen, marknadsföringsaktiviteter i nätverket, omfattningen av deltagandet i de arrangemang som har anordnats av kommissionen till (t. ex, övervakning, årskonferens) arbetsgrupperna. samt de olika medlemmarnas bidrag 2>\ Vad gäller andra åtgärder kan den omedelbara effekten av en verksamhet som genomförts mätas med hjälp av omfattningen av deltagandet i de konferenser och seminarier som har anordnats för att säkerställa genomförandet av de planerade åtgärderna, reaktioner i media, intresse från yrkesorganisationernas sida, reaktioner från företag, antal företag som deltar i pilotåtgärder samt distribution av publikationer. Vad gäller de åtgärder som särskilt riktar sig till hantverksföretag och små företag används som indikatorer det antal hantverksföretag och mikroföretag som erhåller finansiering inom ramen för åtgärden. 9. 3. 2 De planerade utvärderingarnas form och frekvens Enligt rådets beslut av den 9 december 1996 om ett tredje flerårigt program för små och medelstora företag (artikel 6) skall kommissionen senast vid utgången av 1999 förelägga Europaparlamentet, rådet, Ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén en extern utvärderingsrapport om genomförandet av beslutet, för att möjliggöra en bedömning av om de ursprungliga målen har uppnåtts, inbegripet en analys av kostnadseffektiviteten. 9. 3. 3 Bedömning av uppnådda resultat Resultaten av utvärderingarna delges i allmänhet berörda parter och kan ge upphov till förändringar avseende de åtgärder som har vidtagits eller till nya förslag till åtgärder. En rapport om genomförandet av det fleråriga programmet föreläggs varje år den förvaltningskommitté som inrättas genom rådets beslut. Rapporter om resultaten av de berörda associerade centraleuropeiska ländernas deltagande i programmet skall på samma sätt föreläggas kommittén samt de berörda länderna. 10. ADMINISTRATIVA UTGIFTER Avsättningen av nödvändiga administrativa medel för denna åtgärd kommer att baseras på kommissionens årliga beslut om fördelning av medel, med hänsyn till vilket antal tjänster och vilka ytterligare medel som beviljas av den budgetansvariga myndigheten. Ytterligare behov kan i varje fall inte på förhand avgöra det beslut som kommissionen måste fatta i fråga om följande: a) Behovet av nya tjänster i den preliminära budgeten. b) Fördelningen av medlen. 10. 1 Konsekvenser för antalet tjänster. 22. Typ av tjanster Erforderlig personal for att forvalta atgarden varav Period Fasta tjänster Tillfälliga tjänster Befintliga tjänster inom berörda enheter Ytterligare tjanster 1998-2000 Fast anstallda eller tiilfalligt anstallda A B C Andra tjanster TOTALT 0,5 0,2 0,2 0,9 0,5 0,2 0,2 0,9 10. 2 Total budgetkonsekvens av ytterligare personal fran och med 1998 i ecu Belopp Berakningsmetod (total kostnad for atgarden under perioden 1998-2000) Fast anstallda Tillfallig personal resurser (ange Ovriga budgetpost) TOTALT 0 t -f •33 10. 3 Cfaing av andra administrativa utgifter till följd av åtgärden Budgetpost (nr och rubrik) Belopp i ecu Berakningsmetod (total kostnad for atgarden under perioden 1998-2000) A1178/A238 - tekniskt bistand 71 898 Tekniskt bistand: 23 966 ecu A1300 - tjansteresor A2500 - moten A2510 - kommitteernas moten per ar. vilka 16 500 5 tjansteresor per ar for hela skall programmet, inom de olika genomforas som har programomraden oppnats (arlig kostnad for tjansteresorna ar 5 500 ecu). 25 050 Deltagande av 5 tjeckiska foretradare per ar i moten som anordnas inom ramen olika for de (arlig programomradena kostnad i motena ar 8 350 ecu). for deltagande 15 030 Kostnad for narvaro av 1 tjeckisk foretradare vid de radgivande motena (3 ggr/ar) - utbyte orri'programmet och information om arbetet i forvaltningskommitten (arlig kostnad i moten ar 5 010 ecu). for deltagande Totalt 128 478 Ovannämnda utgifter kommer att täckas av de bidrag (artikel 4. 2 tredje strecksatsen i budgetförordningen) som Tjeckien betalar för deltagande i gemenskapsprogrammen (jfr. punkt 5. 3 i finansieringsöversikten). • Förslag RÅDETS BESLUT av den. om gemenskapens ståndpunkt inom associeringsrådet vad beträffar Estlands deltagande i gemenskapens program för små och medelstora företag I ^ ^lo [OO&O (CMS / EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR BESLUTAT FÖLJANDE med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 130. 3 jämförd med artikel 228. 3 första stycket i detta, med beaktande av kommissionens förslag, med beaktande av Europaparlamentets yttrande, och med beaktande av följande: Europaavtalet om upprättandet av en associering mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater, å ena sidan, och Estland, å andra sidan, antogs genom rådets och kommissionens beslut av den. Enligt artikel 108 i Europaavtalet far Estland delta i gemenskapens ramprogram, särskilda program, projekt och andra åtgärder, bland annat för små och medelstora företag, och beslut om villkoren för Estlands deltagande i verksamheten skall fattas av associeringsrådet. Enligt rådets beslut (97/15/EG) av den 9 december 1996 om ett tredje flerårigt program för små och medelstora företag (SMF) i Europeiska unionen (1997-2000)1, särskilt artikel 7. 1 i detta, skall detta program vara öppet för deltagande av de associerade centraleuropeiska länderna i enlighet med de villkor som anges i tilläggsprotokollen till associeringsavtalen om deltagande i gemenskapens program. HÄRIGENOM FORESKRIVS FÖLJANDE. Den ståndpunkt som skall intas av gemenskapen i det associeringsråd som genom Europaavtalet inrättats mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater, å ena sidan, och Estland, å andra sidan, vad beträffar Estlands deltagande i gemenskapens program för små och medelstora företag utgörs av det bifogade utkastet till associeringsrådets beslut. Utfärdat i Bryssel den På rådets vägnar 1 EGT nr L 6, 10. 1. 1997, s. 25. is Utkast Beslut nr. /98 fattat av associeringsrådet EG-Estland av den. 1998 om antagande av villkoren för Estlands deltagande i gemenskapens program för små och medelstora företag ASSOCIERINGSRÅDET HAR BESLUTAT FÖLJANDE med beaktande av Europaavtalet om upprättandet av en associering mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater, å ena sidan, och Estland, å andra sidan2, särskilt artikel 108 i detta, och med beaktande av följande: Enligt artikel 108 i Europaavtalet far Estland delta i gemenskapens ramprogram, särskilda program, projekt eller andra gemenskapsåtgärder, bland annat för små och medelstora företag. Enligt artikel 108 i Europaavtalet skall villkoren för Estlands deltagande i den verksamhet som anges i artikel 1 beslutas av associeringsrådet. HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE. Artikel 1 Estland skall delta i det tredje fleråriga programmet för små och medelstora företag (SMF) i Europeiska unionen (1997-2000) enligt de villkor som fastställs (i bilagorna I och II, som utgör en integrerad del av detta beslut. Artikel 2 j Detta beslut skall tillämpas så länge programmet varar. Artikel 3 Detta beslut träder i kraft den första dagen i den månad som följer på dess antagande. Utfärdat i. Ordförande På associeringsrådets vägnar 2 EGTnrL % BILAGA I Villkor för Estlands deltagande i det tredje fleråriga programmet för små och medelstora företag i Europeiska unionen (1997-2000) Estland skall delta i all verksamhet inom ramen för det tredje fleråriga programmet 1. för små och medelstora företag (SMF) i Europeiska unionen (1997-2000) (nedan kallat "programmet"), med undantag av anordnandet av IBEX-arrangemang, i enlighet med de mål, kriterier, förfaranden och tidsramar som fastställs i rådets beslut (97/15/EG) av den 9 december 1996 om ett tredje flerårigt program för små och medelstora företag i Europeiska unionen (1997-2000), särskilt artikel 7. 1 i detta, om inte annat föreskrivs i det här beslutet. Villkoren för inlämnande, bedömning och urval av ansökningar avseende 2. berättigade institutioner, organisationer och enskilda i Estland skall vara desamma som det som gäller för berättigade institutioner, organisationer och enskilda i gemenskapen. 3. För att programmets gemenskapsdimension skall säkerställas krävs, när så är relevant, att de transnationella projekt och åtgärder som föreslås av Estland omfattar ett lägsta antal partner från gemenskapens medlemsstater. Detta lägsta antal skall fastställas inom ramen för genomförandet av programmet, med beaktande av de olika åtgärdernas natur, antalet partner i ett visst projekt och antalet länder som deltar i programmet. Estland kommer varje år att betala ett bidrag till Europeiska gemenskapernas 4. allmänna budget för att täcka kostnader som uppstått på grund av landets deltagande i programmet (se bilaga II). Associeringskommittén har rätt att anpassa detta bidrag när så är nödvändigt. ' 5. Gemenskapens medlemsstater och Estland kommer i görligaste mån inom ramen för gällande bestämmelser att underlätta fri rörlighet och bosättning för alla personer som uppfyller villkoren för att delta i programmet och som rör sig mellan Estland och gemenskapens medlemsstater i syfte att delta i verksamhet som omfattas av detta beslut. i 6. Utan att det påverkar ansvarsområdena för Europeiska gemenskapens kommission och revisionsrätten i fråga om utvärdering av programmet i enlighet med beslutet om ett tredje flerårigt program för små och medelstora företag i Europeiska unionen (artikel 6), skall Estlands deltagande i programmen kontinuerligt utvärderas inom ramen för ett partnerskap mellan Estland och Europeiska gemenskapernas kommission. Estland skall till kommissionen överlämna nödvändiga rapporter och delta i andra specifika åtgärder som gemenskapen i detta sammanhang har fastställt. 7. Utan att det påverkar de förfaranden som avses i artikel 4 i beslutet om ett tredje flerårigt program för små och medelstora företag i Europeiska unionen, skall Estland före programkommitténs ordinarie möten inbjudas till samordningsmöten om varje fråga som gäller genomförandet av detta beslut. Kommissionen skall underrätta Estland om resultaten av dessa ordinarie möten. 8. Det språk som skall användas i samband med ansökningsförfarandet, kontrakt, rapporter som skall framläggas och andra administrativa rutiner för programmet skall vara ett av gemenskapens officiella språk. 3> BILAGA II ESTLANDS FINANSIELLA BIDRAG TELL DET TREDJE FLERÅRIGA PROGRAMMET FÖR SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG I EUROPEISKA UNIONEN (1997-2000) 1. Estlands finansiella bidrag skall omfatta följande: - Finansiellt stöd från programmet till estländskt deltagande i den verksamhet som anges i punkt 1 i bilaga I. - Administrativa tilläggskostnader för kommissionens programförvaltning till följd av Estlands deltagande. 2. För varje budgetår gäller att det sammanlagda beloppet av bidrag eller annat finansiellt stöd som estländska mottagare har fatt från programmet inte skall överstiga det bidrag som betalats av Estland efter avdrag för administrativa tilläggskostnader. Om det bidrag som betalats av Estland till Europeiska gemenskapernas allmänna budget efter avdrag för administrativa tilläggskostnader är högre än det sammanlagda beloppet av bidrag eller annat finansiellt stöd som estländska mottagare har fått från programmet, skall kommissionen överföra saldot till nästa års budget, varefter det skall dras av från det årets bidrag! Om ett sådant saldo finns kvar då programmet avslutas skall motsvarande belopp återbetalas till Estland. Estlands årliga bidrag skall från och med 1998 uppgå till 368 294 ecju. Av denna 3. summa skall ett belopp på 24 094 ecu täcka administrativa tilläggskostnader i samband med kommissionens programförvaltning till följd av Estlands deltagande. f * Budgetförordningarna för gemenskapens allmänna budget skall tillämpas bland 4. annat avseende förvaltningen av Estlands bidrag. När detta beslut har trätt i kraft och i början av varje påföljande år skall kommissionen sända en betalningsinfordran till Estland vars belopp skall motsvara landets bidrag enligt beslutet. Detta bidragsbelopp skall vara uttryckt i ecu och betalas till ett av kommissionens ecu- konton. Estland skall betala sitt bidrag till de årliga kostnader som avses i detta beslut i enlighet med betalningsinfordran och senast tre månader efter det att betalningsinfordran har sänts. Förseningar i betalningen av bidraget skall leda till att Estland betalar ränta på det utestående beloppet från och med förfallodagen. Räntesatsen skall motsvara den räntesats som Europeiska fonden för monetärt samarbete (EFMS) för sina transaktioner i ecu använder under den månad då förfallodagen infaller, plus 1,5 procentenheter. Estland skall med medel från den nationella budgeten betala de administrativa 5. tilläggskostnader som avses i punkt 3. Estland skall med medel från den nationella budgeten betala 288 200 ecu de 6. resterande kostnaderna för sitt deltagande i programmet. 3£ Med förbehåll för Phares ordinarie planeringsförfarande skall återstående 56 000 ecu betalas med medel från Estlands årliga Phare-anslag. 19 FINANSIERINGSOVERSIKT 1. Åtgärdens beteckning Estlands deltagande i det tredje fleråriga programmet för små och medelstora företag. 2. Berörd budgetpost B7-503 - Öppnande av gemenskapsprogram för de associerade länderna i Central- och Östeuropa. 3. Rättslig grund Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 130. 3 jämförd med artikel 228. 3 första stycket i detta. Artikel 108 i Europaavtalet med Estland (artiklarna 228 och 238) av den. om öppnande av gemenskapsprogrammen (EGT nr. ). Rådets beslut (97/15/EG) av den 9 december 1996 om ett tredje flerårigt program för små och medelstora företag i Europeiska unionen (1997-2000), särskilt artikel 7. 1 i detta. 4. Beskrivning av åtgärden 4. 1 Allmänt mål Det tredje fleråriga programmet för små och medelstora företag har följande fem prioriterade mål:. 1. Förenkla och förbättra företagsklimatet i administrativt och rättsligt avseende. 2. Förbättra det finansiella klimatet för företag. 3. Hjälpa små och medelstora företag att internationalisera sina strategier, särskilt genom bättre informationsavdelningar. 4. Öka små och medelstora företags konkurrenskraft och förbättra tillgång till forskning, innovation och utbildning. 5. Främja företagaranda och stödja särskilda målgrupper. Estlands deltagande i gemenskapsprogrammet för små och, medelstora företag kommer att bidra till dess förberedelse inför en anslutning som ett centralt inslag i den förstärkta strategin inför anslutningen. Det kommer också att ge Estland möjlighet att göra sig förtroget med de förfaranden och metoder som används inom gemenskapens program för små och medelstora företag. Beslutsprocessen för att öppna program inbegriper ett beslut av associeringsrådet mellan unionen och det associerade landet. I detta beslut fastställs också den praktiska uppläggningen för att öppna programmet. 40 Europaavtalet med Estland trädde i kraft den. I artikel. föreskrivs Estlands deltagande inom många områden, bland annat området för små och medelstora företag. Estland har bekräftat sin vilja att delta även i andra gemenskapsprogram, bland annat för utbildning, yrkesutbildning, ungdomsfrågor, hälsofrågor samt forskning och teknisk utveckling. 4. 2 Period som omfattas av åtgärden och bestämmelser om förnyelse eller förlängning Till och med utgången av det berörda gemenskapsprogrammet, dvs. 31 december 2000. Phare-bidraget är dock beroende av beslut avseende budgeten efter 1999. 5. Klassificering av utgifter och inkomster 5. 1 Icke-obligatoriska utgifter 5. 2 Differentierade anslag 5. 3 Typ av inkomster som avses Eftersom det i artikel 108 i Europaavtalet föreskrivs att Estland skall täcka de kostnader som uppstår i samband med dess deltagande, kommer landet att uppmanas att överföra sitt bidrag till budgetpost 6091 i EU:s budgetintäkter. Då det emellertid i artikel 108 föreskrivs att gemenskapen kan besluta att betala ett tillägg till Estlands bidrag (genom det nationella Phare-anslaget), bidrar Estland endast med en del av beloppet ur den nationella budgeten, medan återstoden tas ur budgetpost B7-503. En överföring från relevanta Phare-anslag (budgetpost B7-500) till budgetpost B7-503 kommer att ske i samband med betalningen av Estlands bidrag. 6. Typ av utgifter och inkomster ( Bidrag till samfmansiering med andra finansieringskällor inom den offentliga eller privata sektorn. Studier, praktiktjänstgöring, driftskostnader för styrmedel, information. Inga bestämmelser om att gemenskapens bidrag helt eller delvis skall återbetalas. På inkomstsidan införs Estlands bidrag för att täcka kostnaderna för dess deltagande under budgetpost 6091. Inkomsterna kommer att anslås till utgiftsposterna inom programmet i fråga och i förekommande fall de relevanta posterna för operativa utgifter. Den beräknade totala inkomsten anges i punkt 7. 4. 7. Budgetkonsekvenser 7. 1 Metod för att beräkna åtgärdens totala kostnad för budgetåren 1998, 1999 och 2000 (samband mellan de enskilda kostnaderna och den totala kostnaden) Beräkningen grundar sig på följande förutsättningar: Varje partnerlands bidrag till finansieringen av de åtgärder som avses i protokollet beräknas enligt principen att landet själv täcker kostnaden för sitt deltagande. * Rubrik 6091 har skapats i redovisningen av budgetinkomsterna för detta ändamål. Gemenskapen kan i varje enskilt fall besluta att betala ett tillägg till partnerlandets bidrag. Tillägget kan göras i form av ett bidrag via det nationella Phare- programmet. Med Europaavtalet med Estland som grund är den finansiella och budgetmässiga uppläggningen för det berörda programmet följande: Av fyra alternativ har Estland valt ett bidrag som grundar sig på en beräkning av de verkliga kostnaderna för deltagande i alla delar av programmet för små och medelstora företag. Detta möjliggör finansiella bidrag inom följande områden (riktlinjer för maximinivåer anges inom parentes): Åtgärder avseende handel och distribution (130 000 ecu). Åtgärder avseende hantverksföretag och små företag (30 000 ecu). Stöd till Euro Info Correspondence Centres (EICC) på grundval av det nuvarande antalet (EICC och understrukturer) (40 000 ecu x 2 centrer plus 20 000 ecu för en decentraliserad informationskampanj = 100 000 ecu). Deltagande i arrangemang inom ramen för Europapartnerskap som grundar sig på landets nuvarande genomsnittliga deltagande företag/arrangemang x 2 arrangemang/år x 700 ecu som utbetalas till de nationella samordnarna (National Counsellor) per SMF för kostnader, marknadsföring etc. =34 200 ecu). (24,43 Stöd till ett Interprise-arrangemang per år i landet (det maximala bidraget från EU uppgår till 50 000 ecu vilket inte får överstiga 50 % av den totala fyudgeten för arrangemanget). Kostnaden för Estlands deltagande i det tredje fleråriga programmet för små och medelstora företag i Europeiska unionen (1997-2000) kommer därför från och med 1998 att uppgå till 368 294 ecu per år inbegripet 7 % för administrativa kostnader. f Dessa siffror, från vilka de administrativa tilläggskostnader som Estland ensamt skall stå för skall dras, fördelar sig på följande sätt mellan de olika åren: 288 200 ecu av de operativa kostnaderna skall finansieras via Estlands nationella budget och 56 000 ecu via det årliga Phare-anslaget för Estland, med förbehåll för Phare-programmets planeringsförfarande. 7. 2 Kostnadernas fördelning mellan åtgärdens olika delar Program 1998 1999 2000 TOTALT i ecu Varav Estland Varav Phare Sma och medelstora foretag 344 200 344 200 344 200 1 032 600 864 600 168 000 42- Fördelning av kostnaderna mellan olika delar för vilka finansiellt bidrag kan erhållas: Del av programmet Atgarder avseende handel och distribution Atgarder avseende hantverksforetag och sma foretag Stod till Euro Info Correspondence Centres Afiarssamarbete - Europapartnerskap -INTERPRISE 1998 1999 2000 TOTALT 130 000 130 000 130 000 390000 30 000 30 000 30 000 90 000 100 000 100 000 100 000 300 000 33 925 50 000 33 925 50 000 33 925 50 000 101 775 150 000 7. 3 Operativa kostnader för studier, expertmöten etc. , inbegripna i del B: Inga 7. 4 Tidsplan för fleråriga åtgärder Belopp som skall belasta budgetpost B7-503 1998 1999 2000 Foljande TOTALT 0 ar 56 000 56 000 56 000 0 168 000 Atagande- bemyndiganden Betalningsbe- myndigandenn 1998 1999 2000 11200 33 600 11200 11200 33 600 11200 11200 44 800 56 000 56 000 Foljande ar 11200 44 800 Totalt 56 000 56 000 56 000 168 000 4-3» (*)Översikten är baserad på den utbetalningsmetod som för närvarande tillämpas inom detta program. De förväntade årliga intäkterna är följande: Budgetpost 6091 1998 1999 2000 Foljande ar TOTALT Operativ del 288 200 288 200 288 200 Administra-tiv del 24 094 24 094 24 094 0 0 864 600 72 282 Totalt 312 294 312 294 312 294 0 936 882 8. Bestämmelser om bedrägeribekämpning. Resultat av åtgärder Alla kommissionens kontrakt, avtal och andra rättsliga åtaganden innehåller regler om att kommissionen och revisionsrätten skall utföra kontroller på platsen. Bland annat är åtgärdernas mottagare skyldiga att inkomma med rapporter och finansieringsöversikter. Dessa analyseras med avseende på innehållet och utgifternas berättigande med hänsyn till målet för gemenskapens finansiering. Bestämmelserna om bedrägeribekämpning under de grundläggande budgetrubrikerna är tillämpliga även på denna rubrik efter anpassning till de central- och östeuropeiska länderna. 9. Analys av kostnadseffektivitet 9. 1 Särskilda och kvantifierbara mål. Målgrupp t Det tredje fleråriga programmet för små och medelstora företag är hörnstenen i gemenskapens politik för små och medelstora företag. Det lägger grunden för konkreta åtgärder som bidrar till att utnyttja de små och medelstora företagens potential att skapa sysselsättning, särskilt genom att medverka till att öka antalet små och medelstora företag som deltar i den inre marknaden och att främja deras internationalisering. I princip skulle åtgärderna inom ramen för det tredje fleråriga programmet kunna vara av intresse för alla små och medelstora företag i Estland. Antalet små och medelstora företag som kommer att dra nytta av transnationella åtgärder kommer dock nödvändigtvis att bli lägre beroende på den typ av företag det rör sig om, företagens verksamhet samt typen av åtgärder som har utvecklats. Av de 15 miljoner små och medelstora företagen i Europeiska unionen, exempelvis, är det mest sannolikt att 1,5 miljoner kommer att utses som målgrupp för en åtgärd avseende gemenskapsinformation (jämfört med de 450 000 företag som för närvarande är berörda). Som ett annat exempel kan nämnas att en miljon små och medelstora företag i Europeiska unionen skulle kunna utgöra målgrupp för partnerskapsåtgärder. Samma proportioner skulle kunna användas som riktmärke för Estland. Målgruppen för åtgärderna varierar utifrån vilken typ av åtgärder som avses. HM- Åtgärderna riktar sig dessutom till yrkesorganisationer, industri- och handelskamrar, handelsorganisationer och andra mellanled i affärssektorn. 9. 2 Skäl för åtgärden Det står helt klart att företag, särskilt små och medelstora företag, är en nyckelfaktor i ansträngningarna av sysselsättningsskapande är nämligen högre i små och medelstora företag än i stora företag. tillväxt. Graden sysselsättning skapa och för att Det måste dock understrykas att små'och medelstora företag i sig själva är mer sårbara särskilt under de första verksamhetsåren. Denna svaghet beror särskilt på följande fem faktorer: Ett alltmera komplicerat rättsligt, skattemässigt och administrativt klimat. • Svårigheter att delta i forsknings- och utvecklingsprogram och att utnyttja resultaten av dessa. • Strukturella svagheter hos små och medelstora företag med avseende på både deras förvaltningsförmåga och utbildningsprogrammens bristande anpassning till behoven. • Svårigheter att få finansiering till skälig kostnad. • Svårigheter att fa tillträde till marknader för varor och tjänster. Vad beträffar subsidiaritetsprincipen måste det påpekas att de åtgärder som har utvecklats på gemenskapsnivå vidtas i ett sammanhang där ett väsentligt mervärde säkerställs, vilket särskilt är ett resultat av vidden av de nätverk och åtgärder som utvecklats, objektiviteten och neutraliteten hos de beslut som fattas centralt samt den vikt som läggs <vid regional jämvikt. De flesta åtgärder till förmån för företag utvecklas av medlemsstaterna, men det är i synnerhet gemenskapens uppgift att vidta åtgärder av transnationell karaktär för att inrätta nätverk som har en gemenskapsdimension. Att begränsa sådana åtgärder till nationell nivå skulle inte bara vara omöjligt och mindre effektivt utan skulle även snedvrida konkurrensen eftersom stödnivån i de olika medlemsstaterna skulle skilja sig kraftigt åt. Till följd av reformpolitiken, som har skapat en marknadsekonomi och som fått stöd av privatiseringsprocessen, har antalet privata företag ökat snabbt sedan slutet av 1980-talet. De små och medelstora företagens bidrag till sysselsättningen har ökat varje år. Den estländska ekonomin kommer sannolikt att präglas av en stor andel små och medelstora företag under de kommande åren. Dessa företag kommer att behöva förbereda sig för mediemsskap i EU och det ökade konkurrenstryck som ett sådant sannolikt kommer att innebära för dem. Mot denna bakgrund är öppnandet av gemenskapsprogrammen ett viktigt inslag i strategin inför anslutningen. Deltagandet i detta specifika program kan på ett positivt sätt medverka till att förbereda små och medelstora företag och organisationer som företräder dessa företag för en framtida anslutning. - Behov av gemenskapsfmansierat stöd H-* Med tanke på Estlands omfattande finansiella bidrag till programmet och Estlands svåra budgetsituation är det bidrag från Phare som föreskrivs i artikel 108 i Europaavtalet av största betydelse. - Val av tillvägagångssätt Med bidrag från Estlands nationella budget och från Phare kommer Estlands deltagande att medverka till att landet gör sig förtroget med gemenskapens interna riktlinjer och förfaranden i fråga om små och medelstora företag. Integreringen av estländska medborgare i gemenskapens nätverk kommer att innebära ett viktigt bidrag till förberedelserna för ett framtida estländskt medlemsskap. - Viktiga osäkerhetsfaktorer som kan påverka åtgärdens specifika resultat Eftersom projekten kommer att väljas ut på grundval av kvalitetskriterier kommer det att vara möjligt att mäta den verkliga effekten endast på grundval av de estländska medborgarnas och de små och medelstora företagens förmåga att besvara de inbjudningar till att lämna förslag som kommissionen kommer att genomföra inom ramen för programmet. 9. 3 Uppföljning och utvärdering av åtgärden De utvärderingsförfaranden som föreskrivs i det tredje fleråriga programmet för små och medelstora företag kommer även att omfatta åtgärder som finansierats för estländska mottagare. 9. 3. 1 Valda indikatorer Indikatorerna väljs med utgångspunkt i vilken typ av åtgärd som har vidtagits. » Vad beträffar Euro Info Centres, exempelvis, finns ett kontrakt med en extern revisionsfirma som utvärderar de kvalitetssystem som inrättats av Euro Info Centren samt deras verksamhet i förhållande till de fastställda målen. För varje center används ett utvärderingsschema med 13 olika kriterier avseende bland annat kvalitet, och för varje kriterium värderas varje centers resultat enligt en skala från 1 till 4. Genom att summera poängen för varje center är det sedan möjligt att avgöra om det uppfyller minimikriterierna eller inte. Om detta inte är fallet utesluts centret från nätverket och förfarandet med att hitta en ersättare inleds. En utvärderingsrapport offentliggörs var sjätte månad. Vad gäller nätverken för affärssamarbete grundar sig den årliga utvärderingen av nätverkets medlemmar på det antal profiler över samarbetspartner som har lagts in i databaserna, respekten för uppförandekodexen, marknadsföringsaktiviteter i nätverket, omfattningen av deltagandet i de arrangemang som har anordnats av kommissionen till (t. ex, övervakning, årskonferens) arbetsgrupperna. samt de olika medlemmarnas bidrag , Vad gäller andra åtgärder kan den omedelbara effekten av en, verksamhet som genomförts mätas med hjälp av omfattningen av deltagandet i de konferenser och seminarier som har anordnats för att säkerställa genomförandet av de planerade åtgärderna, reaktioner i media, intresse från yrkesorganisationernas sida, reaktioner från företag, antal företag som deltar i pilotåtgärder samt distribution av publikationer. m* Vad gäller de åtgärder som särskilt riktar sig till hantverksföretag och små företag används som indikatorer det antal hantverksföretag och mikroföretag som erhåller finansiering inom ramen för åtgärden. 9. 3. 2 De planerade utvärderingarnas form och frekvens Enligt rådets beslut av den 9 december 1996 om ett tredje flerårigt program för små och medelstora företag (artikel 6) skall kommissionen senast vid utgången av 1999 förelägga Europaparlamentet, rådet, Ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén en extern utvärderingsrapport om genomförandet av beslutet, för att möjliggöra en bedömning av om de ursprungliga målen har uppnåtts, inbegripet en analys av kostnadseffektiviteten. 9. 3. 3 Bedömning av uppnådda resultat Resultaten av utvärderingarna delges i allmänhet berörda parter och kan ge upphov till förändringar avseende de åtgärder som har vidtagits eller till nya förslag till åtgärder. En rapport om genomförandet av det fleråriga programmet föreläggs varje år den förvaltningskommitté som inrättas genom rådets beslut. Rapporter om resultaten av de berörda associerade centraleuropeiska ländernas deltagande i programmet skall på samma sätt föreläggas kommittén samt de berörda länderna. 10. ADMINISTRATIVA UTGIFTER Avsättningen av nödvändiga administrativa medel för denna åtgärd kommer att baseras på kommissionens årliga beslut om fördelning av medel, med hänsyn till, vilket antal tjänster och vilka ytterligare medel som beviljas av den budgetansvariga myndigheten. Ytterligare behov kan i varje fall inte på förhand avgöra det beslut som kommissionen måste fatta i fråga om följande: f a) Behovet av nya tjänster i den preliminära budgeten. b) Fördelningen av medlen. ^ 10. 1 Konsekvenser för antalet tjänster Typav tjanster Erforderlig personal for att forvalta atgarden varav Period Fasta tjänster Tillfälliga tjänster Befintliga tjänster inom berörda enheter Ytterligare tjanster 1998-2000 Fast anstallda eller tillfalligt anstallda A B C Andra tjanster TOTALT 0,5 0,2 0,2 0,9 0,5 0,2 0,2 0,9 fran och med 1998 10. 2 Total budgetkonsekvens av ytterligare personal i ecu Belopp Berakningsmetod (total kostnad for atgarden under rierioden 1998-2000) -t Fast anstallda Tillfallig personal resurser (ange Ovriga budgetpost) TOTALT 0 43f 10. 3 Ökning av andra administrativa utgifter till fö^jd av åtgärden Budgetpost (nr och rubrik) Belopp i ecu Berakningsmetod (total kostnad for atgarden under perioden 1998-2000) A1178/A238 - tekniskt bistand 33 222 Tekniskt bistand: 11 074 ecu A1300 - tjansteresor A2500- moten A2510 - kommitteernas moten per ar. 9 000 2 tjansteresor per ar for hela programmet (arlig kostnad 3 000 ecu). 15 030 Deltagande av 3 estlandska foretradare per ar i moten som anordnas inom ramen olika de for (arlig programomradena kostnad i motena ar 5 010 ecu). for deltagande 15 030 Kostnad for narvaro av 1 estlandsk foretradare vid de radgivande motena (3 ggr/ar) - utbyte om programmet och information • om arbetet i forvaltningskjommitten (arlig kostnad i moten ar 5 010 ecu). for deltagande Totalt 72 282 Ovannämnda utgifter kommer att täckas av de bidrag (artikel 4. 2 tredje strecksatsen i budgetförordningen) som Estland betalar för deltagande i gemenskapsprogrammen (jfr. punkt 5. 3 i finansieringsöversikten). H-T Förslag RÅDETS BESLUT av den. om gemenskapens ståndpunkt inom associeringsrådet vad beträffar Ungerns deltagande i gemenskapens program för små och medelstora företag ^ [0O %l C c M s) EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR BESLUTAT FÖLJANDE med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 130. 3 jämförd med artikel 228. 3 första stycket i detta, med beaktande av kommissionens förslag, med beaktande av Europaparlamentets yttrande, och med beaktande av följande: Tilläggsprotokollet till Europaavtalet om upprättandet av en associering mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater, å ena sidan, och Ungern, å andra sidan, antogs genom rådets och kommissionens beslut av den 4 december 1995. Enligt artikel 1 i tilläggsprotokollet får Ungern delta i gemenskapens ramprogram, särskilda program, projekt och andra åtgärder, bland annat för små och medelstora företag, och enligt artikel 2 skall associeringsrådet fatta beslut om villkoren för Ungerns deltagande i den verksamhet som avses i artikel 1. Enligt rådets beslut (97/15/EG) av den 9 december 1996 om ett tredje flerårigt program för små och medelstora företag (SMF) i Europeiska unionen (1997-2000)*, särskilt artikel 7. 1 i detta, skall detta program vara öppet för deltagande av de associerade centraleuropeiska länderna i enlighet med de villkor som anges i tilläggsprotokollen till associeringsavtalen om deltagande i gemenskapens program. f HÄRIGENOM FORESKRIVS FÖLJANDE. Den ståndpunkt som skall intas av gemenskapen i det associeringsråd som genom Europaavtalet inrättats mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater, å ena sidan, och Ungern, å andra sidan, vad beträffar Ungerns deltagande i gemenskapens program för små och medelstora företag utgörs av det bifogade utkastet till associeringsrådets beslut. Utfärdat i Bryssel den På rådets vägnar EGTnrLÖ, 10. 1. 1997, s. 25. So Utkast Beslut nr. /98 fattat av associeringsrådet EG-Ungern av den. 1998 om antagande av villkoren för Ungerns deltagande i gemenskapens program för, små och medelstora företag ASSOCIERINGSRÅDET HAR BESLUTAT FÖLJANDE med beaktande av Europaavtalet om upprättandet av en associering mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater, å ena sidan, och Ungern, å andra sidan2, med beaktande av tilläggsprotokollet till Europaavtalet om upprättandet av en associering mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater, å ena sidan, och Ungern, å andra sidan, angående Ungerns deltagande i gemenskapens program3, särskilt artiklarna 1 och 2 i detta, och med beaktande av följande: Enligt artikel 1 i tilläggsprotokollet får Ungern delta i gemenskapens ramprogram, särskilda program, projekt eller andra gemenskapsåtgärder, bland annat för små och medelstora företag. Enligt artikel 2 i tilläggsprotokollet skall villkoren för Ungerns deltagande i den verksamhet som anges i artikel 1 beslutas av associeringsrådet. HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE. Artikel 1 i Ungern skall delta i det tredje fleråriga programmet för små och medelstora företag (SMF) i Europeiska unionen (1997-2000) enligt de villkor som fastställs i bilagorna I och II, som utgör en integrerad del av detta beslut. Artikel 2 Detta beslut skall tillämpas så länge programmet varar. Artikel 3 Detta beslut träder i kraft den första dagen i den månad som följer på dess antagande. Utfärdat i. Ordförande På associeringsrådets vägnar 2 EGT nr L 347, 31. 12. 1993. 3 EGT nr L 317, 30. 12. 1995. SI BILAGA I Villkor för Ungerns deltagande i det tredje fleråriga programmet för små och medelstora företag i Europeiska unionen (1997-2000) 1. Ungern skall delta i all verksamhet inom ramen för det tredje fleråriga programmet för små och medelstora företag (SMF) i Europeiska unionen (1997-2000) (nedan kallat "programmet") i enlighet med de mål, kriterier, förfaranden och tidsramar som fastställs i rådets beslut (97/15/EG) av den 9 december 1996 om ett tredje flerårigt program för små och medelstora företag i Europeiska unionen (1997-2000), särskilt artikel 7. 1 i detta, om inte annat föreskrivs i det här beslutet. 2. Villkoren för inlämnande, bedömning och urval av ansökningar avseende berättigade institutioner, organisationer och enskilda i Ungern skall vara desamma som det som gäller för berättigade institutioner, organisationer och enskilda i gemenskapen. För att programmets gemenskapsdimension skall säkerställas krävs, när så är 3. relevant, att de transnationella projekt och åtgärder som föreslås av Ungern omfattar ett lägsta antal partner från gemenskapens medlemsstater. Detta lägsta antal skall fastställas inom ramen för genomförandet av programmet, med beaktande av de olika åtgärdernas natur, antalet partner i ett visst projekt och antalet länder som deltar i programmet. 4. Ungern kommer varje år att betala ett bidrag till Europeiska gemenskapernas allmänna budget för att täcka kostnader som uppstått på grund av landets deltagande i programmet (se bilaga II). Associeringskommittén har rätt att anpassa detta bidrag när så är nödvändigt. 5. Gemenskapens medlemsstater och Ungern kommer i görligaste mån inom ramen för gällande bestämmelser att underlätta fri rörlighet och bosättning för alla personer som uppfyller villkoren för att delta i programmet och som rör sig mellan Ungern och gemenskapens medlemsstater i syfte att delta i verksamhet som omfattas av detta beslut. 6. Utan att det påverkar ansvarsområdena för Europeiska gemenskapens kommission och revisionsrätten i fråga om utvärdering av programmet i enlighet med beslutet om ett tredje flerårigt program för små och medelstora företag i Europeiska unionen (artikel 6), skall Ungerns deltagande i programmen kontinuerligt utvärderas inom ramen för ett partnerskap mellan Ungern och Europeiska gemenskapernas kommission. Ungern skall till kommissionen överlämna nödvändiga rapporter och delta i andra specifika åtgärder som gemenskapen i detta sammanhang har fastställt. 7. Utan att det påverkar de förfaranden som avses i artikel 4 i beslutet om ett tredje flerårigt program för små och medelstora företag i Europeiska unionen, skall Ungern före programkommitténs ordinarie möten inbjudas till samordningsmöten om varje fråga som gäller genomförandet av detta beslut. Kommissionen skall underrätta Ungern om resultaten av dessa ordinarie möten. 8. Det språk som skall användas i samband med ansökningsförfarandet, kontrakt, rapporter som skall framläggas och andra administrativa rutiner för programmet skall vara ett av gemenskapens officiella språk. £2- BILAGA II UNGERNS FINANSIELLA BIDRAG TILL DET TREDJE FLERÅRIGA PROGRAMMET FÖR SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG I EUROPEISKA UNIONEN (1997-2000) 1. Ungerns finansiella bidrag skall omfatta följande: - Finansiellt stöd från programmet till ungerskt deltagande i den verksamhet som anges i punkt 1 i bilaga I. - Administrativa tilläggskostnader för kommissionens programförvaltning till följd av Ungerns deltagande. För varje budgetår gäller att det sammanlagda beloppet av bidrag eller annat 2. finansiellt stöd som ungerska mottagare har fatt från programmet inte skall överstiga det bidrag som betalats av Ungern efter avdrag för administrativa tilläggskostnader. Om det bidrag som betalats av Ungern till Europeiska gemenskapernas allmänna budget efter avdrag för administrativa tilläggskostnader är högre än det sammanlagda beloppet av bidrag eller annat finansiellt stöd som ungerska mottagare har fått från programmet, skall kommissionen överföra saldot till nästa års budget, varefter det skall dras av från det årets bidrag. Om ett sådant saldo finns kvar då programmet avslutas skall motsvarande belopp återbetalas till Ungern. Ungerns årliga bidrag skall uppgå till 896 981 ecu från och med 199Ç. Av denna 3. summa skall ett belopp på 58 681 ecu att täcka administrativa tilläggskostnader i samband med kommissionens programförvaltning till följd av Ungerns deltagande. f i Budgetförordningarna för gemenskapens allmänna budget skall tillämpas bland 4. annat avseende förvaltningen av Ungerns bidrag. När detta beslut har trätt i kraft och i början av varje påföljande år skall kommissionen sända en betalningsinfordran till Ungern vars belopp skall motsvara landets bidrag enligt beslutet. Detta bidragsbelopp skall vara uttryckt i ecu och betalas till ett av kommissionens ecu- konton. Ungern skall betala sitt bidrag till de årliga kostnader som avses i detta beslut i enlighet med betalningsinfordran och senast tre månader efter det att betalningsinfordran har sänts. Förseningar i betalningen av bidraget skall leda till att Ungern betalar ränta på det utestående beloppet från och med förfallodagen. Räntesatsen skall motsvara den räntesats som Europeiska fonden för monetärt samarbete (EFMS) för sina transaktioner i ecu använder under den månad då förfallodagen infaller, plus 1,5 procentenheter. Ungern skall med medel från den nationella budgeten betala de administrativa 5. tilläggskostnader som avses i punkt 3. Ungern skall med medel från den nationella budgeten betala 50 % av de resterande 6. kostnaderna för sitt deltagande i programmet. 52> Med förbehåll för Phares ordinarie planeringsförfarande skall återstående 50 % betalas med medel från Ungerns årliga Phare-anslag. *«v FINANSIERINGSOVERSIKT 1. Åtgärdens beteckning Ungerns deltagande i det tredje fleråriga programmet för små och medelstora företag. 2. Berörd budgetpost B7-503 - Öppnande av gemenskapsprogram för de associerade länderna i Central- och Östeuropa. 3. Rättslig grund Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 130. 3 jämförd med artikel 228. 3 första stycket i detta. Tilläggsprotokollet till Europaavtalet med Ungern (artiklarna 228 och 238) av den 30 december 1995 om öppnande av gemenskapsprogrammen (EGT nr L 317/95, s. 30). Rådets beslut (97/15/EG) av den 9 december 1996 om ett tredje flerårigt program för små och medelstora företag i Europeiska unionen (1997-2000), särskilt artikel 7. 1 i detta. 4. Beskrivning av åtgärden 4. 1 Allmänt mål ' Det tredje fleråriga programmet för små och medelstora företag har följande fem prioriterade mål: 1. Förenkla och förbättra företagsklimatet i administrativt och rättsligt avseende. 2. Förbättra det finansiella klimatet för företag. 3. Hjälpa små och medelstora företag att internationalisera sina strategier, särskilt genom bättre informationsavdelningar. 4. Öka små och medelstora företags konkurrenskraft och förbättra tillgång till forskning, innovation och utbildning. 5. Främja företagaranda och stödja särskilda målgrupper. Ungerns deltar redan i ett antal gemenskapsprogram t. ex. Leonardo da Vinci, Sokrates och Ungdom för Europa kompletterar de gemenskapsprogram i vilka Ungern redan deltar, och dess deltagande i gemenskapsprogrammet för små och medelstora företag kommer att ytterligare bidra till dess förberedelse inför en anslutning som ett centralt inslag i den förstärkta strategin inför anslutningen. Det kommer också att ge Ungern möjlighet att göra sig förtroget med de förfaranden och metoder som används inom gemenskapens program för små och medelstora företag. t>^> Beslutsprocessen för att öppna program inbegriper ett beslut av associeringsrådet mellan unionen och det associerade landet. I detta beslut fastställs också den praktiska uppläggningen för att öppna programmet. Tilläggsprotokollet för Ungern trädde i kraft den 1 februari 1996 och lägger grunden för Ungerns deltagande inom många områden, bland annat området för små och medelstora företag. Ungern har bekräftat sin vilja att delta även i andra gemenskapsprogram, bland annat inom kultursektorn och den audiovisuella sektorn, hälso- och socialpolitik samt forskning och teknisk utveckling. 4. 2 Period som omfattas av åtgärden och bestämmelser om förnyelse eller förlängning Till och med utgången av det berörda gemenskapsprogrammet, dvs. 31 december 2000. Phare-bidraget är dock beroende av beslut avseende budgeten efter 1999. 5. Klassificering av utgifter och inkomster 5. 1 Icke-obligatoriska utgifter 5. 2 Differentierade anslag 5. 3 Typ av inkomster som avses Eftersom det i artikel 3 första stycket i tilläggsprotokollet föreskrivs att Ungern skall täcka de kostnader som uppstår i samband med dess deltagande, kommer landet att uppmanas att överföra sitt bidrag till budgetpost 6091 i EU: s budgetintäkter. Då det emellertid i artikel 3 andra stycket föreskrivs att gemenskapen kan besluta att betala ett tillägg till Ungerns bidrag (genom det nationella Phare-anslaget), bidrar Ungern endast med en del av beloppet ur den nationella budgeten, medan återstoden tas ur budgetpost B7-503. En överföring från relevanta Phare-anslag (budgetpost B7-500) tillf budgetpost B7-503 kommer att ske i samband med betalningen av Ungerns bidrag. 6. Typ av utgifter och inkomster Bidrag till samfinansiering med andra finansieringskällor inom den offentliga eller privata sektorn. Studier, praktiktjänstgöring, driftskostnader för styrmedel, information. Inga bestämmelser om att gemenskapens bidrag helt eller delvis skall återbetalas. På inkomstsidan införs Ungerns bidrag för att täcka kostnaderna för dess deltagande inom under budgetpost 6091. Inkomsterna kommer att anslås till utgiftsposterna programmet i fråga och i förekommande fall de relevanta posterna för operativa utgifter. Den beräknade totala inkomsten anges i punkt 7. 4. 7. Budgetkonsekvenser 7. 1 Metod för att beräkna åtgärdens totala kostnad för budgetåren 1998, 1999 och 2000 (samband mellan de enskilda kostnaderna och den totala kostnaden) ££> Beräkningen grundar sig på följande förutsättningar: Varje partnerlands bidrag till finansieringen av de åtgärder som avses i protokollet beräknas enligt principen att landet själv täcker kostnaden för sitt deltagande. Rubrik 6091 har skapats i redovisningen av budgetinkomsterna för detta ändamål. Gemenskapen kan i varje enskilt fall besluta att betala ett tillägg till partnerlandets bidrag. Tillägget kan göras i form av ett bidrag via det nationella Phare- programmet. Med tilläggsprotokollet för Ungern som grund är den finansiella och budgetmässiga uppläggningen för det berörda programmet följande: Av fyra alternativ har Ungern valt ett bidrag som grundar sig på en beräkning av de verkliga kostnaderna för deltagande i alla delar av programmet för små och medelstora företag. Detta möjliggör finansiella bidrag inom följande områden (riktlinjer för maximinivåer anges inom parentes): Åtgärder avseende handel och distribution (130 000 ecu). Åtgärder avseende hantverksföretag och små företag (100 000 ecu). Stöd till Euro Info Correspondence Centres (EICC) på grundval av det nuvarande antalet (EICC och understrukturer) (40 000 ecu x 10 centrer plus 20 000 ecu för en decentraliserad informationskampanj = 420 000 ecu). Deltagande i arrangemang inom ramen för Europapartnerskap som grundar sig på landets nuvarande genomsnittliga deltagande företag/arrangemang x 2 arrangemang/år x 700 ecu som utbetalas till de nationella samordnarna (National Counsellor) per SMF för kostnader, marknadsföring etc. = 38 800 ecu). (27,71 f Stöd till ett Interprise-arrangemang per år i landet (det maximala bidraget från EU uppgår till 50 000 ecu vilket inte får överstiga 50 % av den totala budgeten för arrangemanget). Stöd till ett IBEX-arrangemang (entreprenad). Det maximala bidraget från EU uppgår till 100 000 ecu vilket inte får överstiga 25 % av den totala budgeten för arrangemanget. (Mot bakgrund av omfattningen av dessa arrangemang planeras det dock för närvarande bara ett arrangemang per år i Centraleuropa. ) Kostnaden för Ungerns deltagande i det tredje fleråriga programmet för små och medelstora företag i Europeiska unionen (1997-2000) kommer därför att från och med 1998 uppgå till 896 981 ecu per år inbegripet 7 % för administrativa kostnader. Dessa siffror, från vilka de administrativa tilläggskostnader som Ungern ensamt skall stå för skall dras, fördelar sig per år på följande sätt: 50 % av de operativa kostnaderna finansieras via Ungerns nationella budget och 50 % via det årliga Phare-anslaget för Ungern, med förbehåll för Phare-programmets planeringsförfarande. 7. 2 Kostnadernas fördelning mellan åtgärdens olika delar ^ Program 1998 1999 2000 TOTALT iecu Varav Ungern Varav Phare Sma och medelstora foretag 838 300 838 300 838 300 2 514 900 1 257 450 1 257 450 Fördelning av kostnaderna mellan olika delar för vilka finansiellt bidrag kan erhållas: Del av programmet Atgarder avseende handel och distribution Atgarder avseende hantverksforetag och sma foretag Stod till Euro Info Correspondence Centres Affarssamarbete - Europapartnerskap - INTERPRISE Entreprenad: IBEX 1998 1999 2000 TOTALT 130 000 130 000 130 000 390 000 100 000 100 000 100 000 300 000 420 000 420 000 420 000 1 260 000 38 800 50 000 38 800 50 000 38 800 50 000 ' f 116 400 150 000 100 000 100 000 100 000 300 000 7. 3 Operativa kostnader för studier, expertmöten etc. , inbegripna i del B. Inga 7. 4 Tidsplan för fleråriga åtgärder Belopp som skall belasta budgetpost B7-503 1998 1999 2000 Foljande ar TOTALT 419 150 419 150 419 150 0 1 257 450 Atagande- bemyndiganden SS Betalningsbe- myndiganden($) 1998 1999 2000 83 830 251 490 83 830 83 830 251 490 83 830 Foljande ar 83 830 335 320 83 830 335 320 419 150 419 150 Totalt 419 150 419 150 419 150 1 257 450 (*)Översikten är baserad på den utbetalningsmetod som för närvarande tillämpas inom detta program. De förväntade årliga intäkterna är följande: Budgetpost 6091 1998 1999 2000 Foljande ar TOTALT Operativ del 419 150 419 150 419 150 0 1 257 450 Administra-tiv del 58 681 58 681 58 681 0 176 043 Totalt 477 831 477 831 477 831 0 1 433 493 8. Bestämmelser om bedrägeribekämpning. Resultat av åtgärder Alla kommissionens kontrakt, avtal och andra rättsliga åtaganden innehåller regler om att kommissionen och revisionsrätten skall utföra kontroller på platsen. Bland annat är åtgärdernas mottagare skyldiga att inkomma med rapporter och finansieringsöversikter. Dessa analyseras med avseende på innehållet och utgifternas berättigande med hänsyn till målet för gemenskapens finansiering. f Bestämmelserna om bedrägeribekämpning under de grundläggande budgetrubrikerna är tillämpliga även på denna rubrik efter anpassning till de central- och östeuropeiska länderna. 9. Analys av kostnadseffektivitet 9. 1 Särskilda och kvantifierbara mål. Målgrupp Det tredje fleråriga programmet för små och medelstora företag är hörnstenen i gemenskapens politik för små och medelstora företag. Det lägger grunden för konkreta åtgärder som bidrar till att utnyttja de små och medelstora företagens potential att skapa sysselsättning, särskilt genom att medverka till att öka antalet små och medelstora företag som deltar i den inre marknaden och att främja deras internationalisering. S°l I princip skulle åtgärderna inom ramen för det tredje fleråriga programmet kunna vara av intresse för alla små och medelstora företag i Ungern. Antalet små och medelstora företag som kommer att dra nytta av transnationella åtgärder kommer dock nödvändigtvis att bli lägre beroende på den typ av företag det rör sig om, företagens verksamhet samt typen av åtgärder som har utvecklats. Av de 15 miljoner små och medelstora företagen i Europeiska unionen, exempelvis, är det mest sannolikt att 1,5 miljoner kommer att utses som målgrupp för en åtgärd avseende gemenskapsinformation (jämfört med de 450 000 företag som för närvarande är berörda). Som ett annat exempel kan nämnas att en miljon små och medelstora företag i Europeiska unionen skulle kunna utgöra målgrupp för partnerskapsåtgärder. Samma proportioner skulle kunna användas som riktmärke för Ungern. Målgruppen för åtgärderna varierar utifrån vilken typ av åtgärder som avses. Åtgärderna riktar sig dessutom till yrkesorganisationer, industri- och handelskamrar, handelsorganisationer och andra mellanled för affärssektorn. 9. 2 Skäl för åtgärden Det står helt klart att företag, särskilt små och medelstora företag, är en nyckelfaktor i ansträngningarna av sysselsättningsskapande är nämligen högre i små och medelstora företag än i stora företag. tillväxt. Graden sysselsättning skapa och för att Det måste dock understrykas att små och medelstora företag i sig själva är mer sårbara särskilt under de första verksamhetsåren. Denna svaghet beror särskilt på följande fem faktorer: • Ett alltmera komplicerat rättsligt, skattemässigt och administrativt klimat. '. i • Svårigheter att delta i forsknings- och utvecklingsprogram och att utnyttja resultaten av dessa. • Strukturella svagheter hos små och medelstora företag med avseende på både deras förvaltningsförmåga och utbildningsprogrammens bristande anpassning till behoven. • Svårigheter att fa finansiering till skälig kostnad. • Svårigheter att få tillträde till marknader för varor och tjänster. Vad beträffar subsidiaritetsprincipen måste det påpekas att de åtgärder som har utvecklats på gemenskapsnivå vidtas i ett sammanhang där ett väsentligt mervärde säkerställs, vilket särskilt är ett resultat av vidden av de nätverk och åtgärder som utvecklats, objektiviteten och neutraliteten hos de beslut som fattas centralt samt den vikt som läggs vid regional jämvikt. De flesta åtgärder till förmån för företag utvecklas av medlemsstaterna, men det är i synnerhet gemenskapens uppgift att vidta åtgärder av transnationell karaktär för att inrätta nätverk som har en gemenskapsdimension. Att begränsa sådana åtgärder till nationell nivå skulle inte bara vara omöjligt och mindre effektivt utan skulle även snedvrida konkurrensen eftersom stödnivån i de olika medlemsstaterna skulle skilja sig kraftigt åt. to Sedan den ekonomiska omstruktureringsprocessen inleddes har de små och medelstora företagens andel av produktion, sysselsättning, export och investeringar ökat kraftigt i Ungern Detta är inte bara ett resultat av att många nya mikroföretag har bildats utan också av att många stora statliga industri- och gruvföretag har försvunnit Mot bakgrund av den ungerska ekonomins struktur och komparativa fördelar kommer den fortsatt att präglas av en stor andel små och medelstora företag. Dessa företag kommer att behöva förbereda sig för medlemsskap i EU och det ökade konkurrenstryck som ett sådant sannolikt kommer att innebära för dem. Mot denna bakgrund är öppnandet av gemenskapsprogrammen ett viktigt inslag i strategin inför anslutningen. Deltagandet i detta specifika program kan på ett positivt sätt medverka till att förbereda små och medelstora företag och organisationer som företräder dessa företag för en framtida anslutning. - Behov av gemenskapsfinansierat stöd Med tanke på Ungerns omfattande finansiella bidrag till programmet och Ungerns svåra budgetsituation är det bidrag från Phare som föreskrivs i artikel 3. 2 i tilläggsprotokollet av största betydelse. - Val av tillvägagångssätt Med bidrag från Ungerns nationella budget och från Phare kommer Ungerns deltagande att medverka till att landet gör sig förtroget med gemenskapens interna riktlinjer och förfaranden i fråga om små och medelstora företag. Integreringen av ungerska medborgare i gemenskapens nätverk kommer att innebära ett viktigt bidrag till förberedelserna för ett framtida ungerskt medlemsskap. - Viktiga osäkerhetsfaktorer som kan påverka åtgärdens specifika resultat Eftersom projekten kommer att väljas ut på grundval av kvalitetskriterier kommer det att vara möjligt att mäta den verkliga effekten endast på grundval av de ungerska medborgarnas och de små och medelstora företagens förmåga att 'besvara de inbjudningar till att lämna förslag som kommissionen kommer att genomföra inom ramen för programmet. 9. 3 Uppföljning och utvärdering av åtgärden De utvärderingsförfaranden som föreskrivs i det tredje fleråriga programmet för små och medelstora företag kommer även att omfatta åtgärder som finansierats för ungerska mottagare. 9. 3. 1 Valda indikatorer Indikatorerna väljs med utgångspunkt i vilken typ av åtgärd som har vidtagits. Vad beträffar Euro Info Centres, exempelvis, finns ett kontrakt med en extern revisionsfirma som utvärderar de kvalitetssystem som inrättats av Euro Info Centren samt deras verksamhet i förhållande till de fastställda målen. För varje center används ett utvärderingsschema med 13 olika kriterier avseende bland annat kvalitet, och för varje kriterium värderas varje centers resultat enligt en skala från 1 till 4. Genom att summera poängen för varje center är det sedan möjligt att avgöra om det uppfyller minimikriterierna eller inte. Om detta inte är fallet utesluts centret från nätverket och <y förfarandet med att hitta en ersättare inleds. En utvärderingsrapport offentliggörs var sjätte månad. Vad gäller nätverken för affärssamarbete grundar sig den årliga utvärderingen av nätverkets medlemmar på det antal profiler över samarbetspartner som har lagts in i databaserna, respekten för uppförandekodexen, marknadsföringsaktiviteter i nätverket, omfattningen av deltagandet i de arrangemang som har anordnats av kommissionen (t. ex, övervakning, till arbetsgrupperna. samt de olika medlemmarnas bidrag årskonferens) Vad gäller andra åtgärder kan den omedelbara effekten av en verksamhet som genomförts mätas med hjälp av omfattningen av deltagandet i de konferenser och seminarier som har anordnats för att säkerställa genomförandet av de planerade åtgärderna, reaktioner i media, intresse från yrkesorganisationernas sida, reaktioner från företag, antal företag som deltar i pilotåtgärder samt distribution av publikationer. Vad gäller de åtgärder som särskilt riktar sig till hantverksföretag och små företag används som indikatorer det antal hantverksföretag och mikroföretag som erhåller finansiering inom ramen för åtgärden. 9. 3. 2 De planerade utvärderingarnas form och frekvens Enligt rådets beslut av den 9 december 1996 om ett tredje flerårigt program för små och medelstora företag (artikel 6) skall kommissionen senast vid utgången av 1999 förelägga Europaparlamentet, rådet, Ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén en extern utvärderingsrapport om genomförandet av beslutet, för att möjliggöra en bedömning av om de ursprungliga målen har uppnåtts, inbegripet en analys av kostnadseffektiviteten. 9. 3. 3 Bedömning av uppnådda resultat ' Resultaten av utvärderingarna delges i allmänhet berörda parter och kan ge upphov till förändringar avseende de åtgärder som har vidtagits eller till nya förslag till åtgärder. En rapport om genomförandet av det fleråriga programmet föreläggs varje år den förvaltningskommitté som inrättas genom rådets beslut. Rapporter om resultaten av de berörda associerade centraleuropeiska ländernas deltagande i programmet skall på samma sätt föreläggas kommittén samt de berörda länderna. 10. ADMINISTRATIVA UTGIFTER Avsättningen av nödvändiga administrativa medel för denna åtgärd kommer att baseras på kommissionens årliga beslut om fördelning av medel, med hänsyn till vilket antal tjänster och vilka ytterligare medel som beviljas av den budgetansvariga myndigheten. Ytterligare behov kan i varje fall inte på förhand avgöra det beslut som kommissionen måste fatta i fråga om följande: a) Behovet av nya tjänster i den preliminära budgeten. 41 b) Fördelningen av medlen. 10. 1 Konsekvenser för antalet tjänster Typ av tjanster Erforderlig personal for att forvalta atgarden varav Period Fasta tjänster Tillfälliga tjänster Befintliga tjänster inom berörda enheter Ytteriigare tjanster 1998-2000 Fast anstallda ellertillfalligt anstallda A B C Andra tjanster TOTALT 0,5 0,2 0,2 0,9 0,5 0,2 0,2 0,9 fran och med 1998 10. 2 Total budgetkonsekvens av ytterligare personal i ecu Belopp Berakningsmetod (total kostnad for atgarden under p^rioden 1998-2000) Fast anstallda Tillfallig personal resurser (ange Ovriga budgetpost) TOTALT 63 10. 3 Ökning av andra administrativa utgifter till följd av åtgärden Budgetpost (nr och rubrik) Belopp i ecu Berakningsmetod (total kostnad for atgarden under perioden 1998-2000) A1178/A238 - tekniskt bistand 116 688 Tekniskt bistand: 38 896 ecu A1300 - tjansteresor A2500 - moten A2510 - kommitteernas moten per ar. vilka 19 275 5 tjansteresor per ar for hela skall programmet, inom de olika genomforas programomraden som har oppnats (arlig kostnad for tjansteresorna ar 6 425 ecu). 25 050 Deltagande av 5 ungerska foretradare per ar i moten som anordnas inom ramen olika de for (arlig programomradena kostnad i motena ar 8 350 ecu). for deltagande 15 030 Kostnad for, narvaro av 1 ungersk foretradare vid do radgivande motena (3 ggr/ar) - utbyte om programmet och information om arbetet i (arlig forvaltningskommitten kostnad i moten ar 5 010 ecu). for deltagande Totalt 176 043 Ovannämnda utgifter kommer att täckas av de bidrag (artikel 4. 2 tredje strecksatsen i budgetförordningen) som Ungern betalar för deltagande i gemenskapsprogrammen (jfr. punkt 5. 3 i finansieringsöversikten). k<V Förslag RÅDETS BESLUT av den. om gemenskapens ståndpunkt inom associeringsrådet vad beträffar Polens deltagande i gemenskapens program för små och medelstora företag EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR BESLUTAT FÖLJANDE med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 130. 3 jämförd med artikel 228. 3 första stycket i detta, med beaktande av kommissionens förslag, med beaktande av Europaparlamentets yttrande, och med beaktande av följande: Tilläggsprotokollet till Europaavtalet om upprättandet av en associering mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater, å ena sidan, och Polen, å andra sidan, antogs genom rådets och kommissionens beslut av den 4 december 1995. Enligt artikel 1 i tilläggsprotokollet far Polen delta i gemenskapens ramprogram, särskilda program, projekt och andra åtgärder, bland annat för små och medelstora företag, och enligt artikel 2 skall associeringsrådet fatta beslut om villkoren för Polens deltagande i den verksamhet som avses i artikel 1. Enligt rådets beslut (97/15/EG) av den 9 december 1996 om ett tredje flerårigt program för små och medelstora företag (SMF) i Europeiska unionen (1997-2000)*, särskilt artikel 7. 1 i detta, skall detta program vara öppet för deltagande av de associerade centraleuropeiska länderna i enlighet med de villkor som anges i tilläggsprotokollen till associeringsavtalen om deltagande i gemenskapens program. f HÄRIGENOM FORESKRIVS FÖLJANDE. Den ståndpunkt som skall intas av gemenskapen i det associeringsråd som genom Europaavtalet inrättats mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater, å ena sidan, och Polen, å andra sidan, vad beträffar Polens deltagande i gemenskapens program för små och medelstora företag utgörs av det bifogade utkastet till associeringsrådets beslut. Utfärdat i Bryssel den På rådets vägnar 1 EGT nrL 6, 10. 1. 1997, s. 25. Utkast Beslut nr. /98 fattat av associeringsrådet EG-Polen av den. 1998 om antagande av villkoren för Polens deltagande i gemenskapens program för små och medelstora företag ASSOCIERINGSRÅDET HAR BESLUTAT FÖLJANDE med beaktande av Europaavtalet om upprättandet av en associering mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater, å ena sidan, och Polen, å andra sidan2, med beaktande av tilläggsprotokollet till Europaavtalet om upprättandet av en associering mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater, å ena sidan, och Polen, å andra sidan, angående Polens deltagande i gemenskapens program3, särskilt artiklarna 1 och 2 i detta, och med beaktande av följande: Enligt artikel 1 i tilläggsprotokollet far Polen delta i gemenskapens ramprogram, särskilda program, projekt eller andra gemenskapsåtgärder, bland annat för små och medelstora företag. Enligt artikel 2 i tilläggsprotokollet skall villkoren för Polens deltagande i den verksamhet som anges i artikel 1 beslutas av associeringsrådet. HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE. Artikel 1 i Polen skall delta i det tredje fleråriga programmet för små och medelstora föletag (SMF) i Europeiska unionen (1997-2000) enligt de villkor som fastställs i bilagorna I och II, som utgör en integrerad del av detta beslut. Artikel 2 Detta beslut skall tillämpas så länge programmet varar. Artikel 3 Detta beslut träder i kraft den första dagen i den månad som följer på dess antagande. Utfärdat i. Ordförande På associeringsrådets vägnar 2 EGT nr L 348, 31. 12. 1993, s. 1. 3 EGT n rL 317, 30. 12. 1995. BILAGA I Villkor för Polens deltagande i det tredje fleråriga programmet för små och medelstora foretag i Europeiska unionen (1997-2000) 1. Polen skall delta i all verksamhet inom ramen för det tredje fleråriga programmet för små och medelstora företag (SMF) i Europeiska unionen (1997-2000) (nedan kallat "programmet") i enlighet med de mål, kriterier, förfaranden och tidsramar som fastställs i rådets beslut (97/15/EG) av den 9 december 1996 om ett tredje flerårigt program för små och medelstora företag i Europeiska unionen (1997-2000), särskilt artikel 7. 1 i detta, om inte annat föreskrivs i det här beslutet. Villkoren för 2. inlämnande, bedömning och urval av ansökningar avseende berättigade institutioner, organisationer och enskilda i Polen skall vara desamma som det som gäller för berättigade institutioner, organisationer och enskilda i gemenskapen. För att programmets gemenskapsdimension skall säkerställas krävs, när så är 3. relevant, att de transnationella projekt och åtgärder som föreslås av Polen omfattar ett lägsta antal partner från gemenskapens medlemsstater. Detta lägsta antal skall fastställas inom ramen för genomförandet av programmet, med beaktande av de olika åtgärdernas natur, antalet partner i ett visst projekt och antalet länder som deltar i programmet. 4. Polen kommer varje år att betala ett bidrag till Europeiska gemenskapernas allmänna budget för att täcka kostnader som uppstått på grund av landets deltagande i programmet (se bilaga II). Associeringskommittén har rätt att anpassa detta bidrag när så är nödvändigt. 5. Gemenskapens medlemsstater och Polen kommer i görligaste mån inom ramen för gällande bestämmelser att underlätta fri rörlighet och bosättning för alla personer som uppfyller villkoren för att delta i programmet och som rör sig mellan' Polen och gemenskapens medlemsstater i syfte att delta i verksamhet som omfattas av detta beslut. 6. Utan att det påverkar ansvarsområdena för Europeiska gemenskapens kommission och revisionsrätten i fråga om utvärdering av programmen i enlighet med beslutet om ett tredje flerårigt program för små och medelstora företag i Europeiska unionen (artikel 6), skall Polens deltagande i programmen kontinuerligt utvärderas inom ramen för ett partnerskap mellan Polen och Europeiska gemenskapernas kommission. Polen skall till kommissionen överlämna nödvändiga rapporter och delta i andra specifika åtgärder som gemenskapen i detta sammanhang har fastställt. 7. Utan att det påverkar de förfaranden som avses i artikel 4 i beslutet om ett tredje flerårigt program för små och medelstora företag i Europeiska unionen, skall Polen före programkommitténs ordinarie möten inbjudas till samordningsmöten om varje fråga som gäller genomförandet av detta beslut. Kommissionen skall underrätta Polen om resultaten av dessa ordinarie möten. 8. Det språk som skall användas i samband med ansökningsförfarandet, kontrakt, rapporter som skall framläggas och andra administrativa rutiner för programmet skall vara ett av gemenskapens officiella språk. BILAGA II POLENS FINANSIELLA BIDRAG TILL DET TREDJE FLERÅRIGA PROGRAMMET FÖR SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG I EUROPEISKA UNIONEN (1997-2000) 1. Polens finansiella bidrag skall omfatta följande: - Finansiellt stöd från programmet till polskt deltagande i den verksamhet som anges i punkt 1 i bilaga I. - Administrativa tilläggskostnader för kommissionens programförvaltning till följd av Polens deltagande. 2. För varje budgetår gäller att det sammanlagda beloppet av bidrag eller annat finansiellt stöd som polska mottagare har fatt från programmet inte skall överstiga det bidrag som betalats av Polen efter avdrag för administrativa tilläggskostnader. Om det bidrag som betalats av Polen till Europeiska gemenskapernas allmänna budget efter avdrag för administrativa tilläggskostnader är högre än det sammanlagda beloppet av bidrag eller annat finansiellt stöd som polska mottagare har fått från programmet, skall kommissionen överföra saldot till nästa års budget, varefter det skall dras av från det årets bidrag. Om ett sådant saldo finns kvar då programmet avslutas skall motsvarande belopp återbetalas till Polen. 3. Polens årliga bidrag skall uppgå till 1 006 014 ecu från och med 1998. Av denna summa kommer ett belopp på 65 814 ecu att täcka administrativa tilläggskostnader i samband med kommissionens programförvaltning till följd av Polens deltagand|e. 4. Budgetförordningarna för gemenskapens allmänna budget skall tillämpas bland annat avseende förvaltningen av Polens bidrag. När detta beslut har trätt i kraft och i början av varje påföljande år skall kommissionen sända en betalningsinfordran till Polen vars belopp skall motsvara landets bidrag enligt beslutet. Detta bidragsbelopp skall vara uttryckt i ecu och betalas till ett av kommissionens ecu- konton. Polen skall betala sitt bidrag till de årliga kostnader som avses i detta beslut i enlighet med betalningsinfordran och senast tre månader efter det att betalningsinfordran har sänts. Förseningar i betalningen av bidraget skall leda till att Polen betalar ränta på det utestående beloppet från och med förfallodagen. Räntesatsen skall motsvara den räntesats som Europeiska fonden för monetärt samarbete (EFMS) för sina transaktioner i ecu använder under den månad då förfailodagen infaller, plus 1,5 procentenheter. Polen skall med medel från den nationella budgeten betala de administrativa 5. tilläggskostnader som avses i punkt 3. Polen skall med medel från den nationella budgeten betala 3 % (1998), 13 % 6. (1999) och 23 % (2000) av de resterande kostnaderna för sitt deltagande i programmet. Med förbehåll för Phares ordinarie planeringsförfarande skall 97 % (1998), 87 % (1999) årliga Phare-anslag. och 77 % (2000) betalas med medel från Polens 6s Cl FINANSIERINGSOVERSIKT 1. Åtgärdens beteckning Polens deltagande i det tredje fleråriga programmet för små och medelstora företag. 2. Berörd budgetpost B7-503 - Öppnande av gemenskapsprogram för de associerade länderna i Central- och Östeuropa. 3. Rättslig grund Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 130. 3 jämförd med artikel 228. 3 första stycket i detta. Tilläggsprotokollet till Europaavtalet med Polen (artiklarna 228 och 238) av den 30 december 1995 om öppnande av gemenskapsprogrammen (EGT nr L 317/95, sida 34). Rådets beslut (97/15/EG) av den 9 december 1996 om ett tredje flerårigt program för små och medelstora företag i Europeiska unionen (1997-2000), särskilt artikel 7. 1 i detta. 4. Beskrivning av åtgärden 4. 1 Allmänt mål • Det tredje fleråriga programmet för små och medelstora företag har följande fem prioriterade mål: 1. Förenkla och förbättra företagsklimatet i administrativt och rättsligt avseende. 2. Förbättra det finansiella klimatet för företag. 3. Hjälpa små och medelstora företag att internationalisera sina strategier, särskilt genom bättre informationsavdelningar. 4. Öka små och medelstora företags konkurrenskraft och förbättra tillgång till forskning, innovation och utbildning. 5. Främja företagaranda och stödja särskilda målgrupper. Polens deltagande i gemenskapsprogrammet för små och medelstora företag kommer att bidra till dess förberedelse inför en anslutning som ett centralt inslag i den förstärkta strategin inför anslutningen. Det kommer också att ge Polen möjlighet att göra sig förtroget med de förfaranden och metoder som används inom gemenskapens program för små och medelstora företag. 4 lo Beslutsprocessen för att öppna program inbegriper ett beslut av associeringsrådet mellan unionen och det associerade landet. I detta beslut fastställs också den praktiska uppläggningen för att öppna programmet. Tilläggsprotokollet för Polen trädde i kraft den 1 mars 1997 och lägger grunden för Polens deltagande inom många områden, bland annat området för små och medelstora företag. Polen har bekräftat sin vilja att delta även i andra gemenskapsprogram, bland annat för utbildning, yrkesutbildning, ungdomsfrågor, kultur och den audiovisuella sektorn, energi samt forskning och teknik. 4. 2 Period som omfattas av åtgärden och bestämmelser om förnyelse eller förlängning Till och med utgången av det berörda gemenskapsprogrammet, dvs. 31 december 2000. Phare-bidraget är dock beroende av beslut avseende budgeten efter 1999. 5. Klassificering av utgifter och inkomster 5. 1 Icke-obligatoriska utgifter 5. 2 Differentierade anslag 5. 3 Typ av inkomster som avses Eftersom det i artikel 3 första stycket i tilläggsprotokollet föreskrivs att Polen skall täcka de kostnader som uppstår i samband med dess deltagande, kommer landet att uppmanas att överföra sitt bidrag till budgetpost 6091 i EU: s budgetintäkter. Då det emellertid i artikel 3 andra stycket föreskrivs att gemenskapen kan besluta att betala ett tillägg till Polens bidrag (genom det nationella Phare-anslaget), bidrar Polen endast med en del av beloppet ur den nationella budgeten, medan återstoden tas ur budgetpost B7-503. En överföring från relevanta Phare-anslag (budgetpost B7-500) till budgetpfost B7-503 kommer att ske i samband med betalningen av Polens bidrag. 6. Typ av utgifter och inkomster Bidrag till samfinansiering med andra finansieringskällor inom den offentliga eller privata sektorn. Studier, praktiktjänstgöring, driftskostnader för styrmedel, information. Inga bestämmelser om att gemenskapens bidrag helt eller delvis skall återbetalas. På inkomstsidan införs Polens bidrag för att täcka kostnaderna för dess deltagande under budgetpost 6091. Inkomsterna kommer att anslås till utgiftsposterna inom programmet i fråga och i förekommande fall de relevanta posterna för operativa utgifter. Den beräknade totala inkomsten anges i punkt 7. 4. 7. Budgetkonsekvenser 7. 1 Metod för att beräkna åtgärdens totala kostnad för budgetåren 1998, 1999 och 2000 (samband mellan de enskilda kostnaderna och den totala kostnaden) ^ Beräkningen grundar sig på följande förutsättningar: Varje partnerlands bidrag till finansieringen av de åtgärder som avses i protokollet beräknas enligt principen att landet själv täcker kostnaden för sitt deltagande. Rubrik 6091 har skapats i redovisningen av budgetinkomsterna för detta ändamål. Gemenskapen kan i varje enskilt fall besluta att betala ett tillägg till partnerlandets bidrag. Tillägget kan göras i form av ett bidrag via det nationella Phare- programmet. Med tilläggsprotokollet för Polen som grund är den finansiella och budgetmässiga uppläggningen för det berörda programmet följande: Av fyra alternativ har Polen valt ett bidrag som grundar sig på en beräkning av de verkliga kostnaderna för deltagande i alla delar av programmet för små och medelstora företag. Detta möjliggör finansiella bidrag inom följande områden (riktlinjer för maximinivåer anges inom parentes): Åtgärder avseende handel och distribution (130 000 ecu). Åtgärder avseende hantverksföretag och små företag (100 000 ecu). Stöd till Euro Info Correspondence Centres (EICC) på grundval av det nuvarande antalet (EICC och understrukturer) (40 000 ecu x 12 centrer plus 20 000 ecu för en decentraliserad informationskampanj = 500 000 ecu). Deltagande i arrangemang inom ramen för Europapartnerskap som grundar sig på landets nuvarande genomsnittliga deltagande (43 företag/arrangemang x 2 arrangemang/år x 700 ecu som utbetalas till de nationella samordnarna (National Counsellor) per SMF för kostnader, marknadsföring etc. = 60 200 ecu). Stöd till ett Interprise-arrangemang per år i landet (det maximala bidraget från EU uppgår till 50 000 ecu vilket inte får överstiga 50 % av den totala budgeten för arrangemanget). •f Stöd till ett IBEX-arrangemang (entreprenad). Det maximala bidraget från EU uppgår till 100 000 ecu vilket inte får överstiga 25 % av den totala budgeten för arrangemanget. (Mot bakgrund av omfattningen av dessa arrangemang planeras det dock för närvarande bara ett arrangemang per år i Centraleuropa. ) Kostnaden för Polens deltagande i det tredje fleråriga programmet för små och medelstora företag i Europeiska unionen (1997-2000) kommer därför från och med 1998 att uppgå till 1 006 014 ecu per år inbegripet 7 % för administrativa kostnader. Dessa siffror, från vilka de administrativa tilläggskostnader som Polen ensamt skall stå för skall dras, fördelar sig på följande sätt: - År 1998 skall 3 % av de operativa kostnaderna finansieras via Polens nationella budget och 97 % via det årliga Phare-anslaget för Polen, med förbehåll för Phares förfarande för planering av budgetpost B7-503. to ^2. - År 1999 skall 13 % av de operativa kostnaderna finansieras via Polens nationella budget och 87 % via det årliga Phare-anslaget för Polen, med förbehåll för Phares förfarande för planering av budgetpost B7-503. - År 2000 skall 23 % av de operativa kostnaderna finansieras via Polens nationella budget och 77 % via det årliga Phare-anslaget för Polen, med förbehåll för Phareprogrammets planeringsförfarande. 7. 2 Kostnadernas fördelning mellan åtgärdens olika delar Program 1998 1999 2000 TOTALT i ecu Varav Polen Varav Phare Sma och medelstora foretag 940 200 940 200 940 200 2 820 600 366 678 2 453 922 Fördelning av kostnaderna mellan olika delar för vilka finansiellt bidrag kan erhållas: Del av programmet Atgarder avseende handel och distribution Atgarder avseende hantverksforetag och sma foretag Stod till Euro Info Correspondence Centres Affarssamarbete - Europapartnerskap - INTERPRISE Entrcprenad: IBEX 1998 1999 2000 TOTALT 130 000 130 000 130 000 390 000 100 000 100 000 100 000 300 000 f 500 000 500 000 500 000 1 500 000 60 200 50 000 60 200 50 000 60 200 50 000 180 600 150 000 100 000 100 000 100 000 300 000 7. 3 Operativa kostnader för studier, expertmöten etc. , inbegripna i del B: to Inga 7. 4 Tidsplan för fleråriga åtgärder Belopp som skall belasta budgetpost B7-503 1998 1999 2000 Foljande TOTALT o ar 911 994 817 974 723 954 0 2 453 922 Atagande- bemyndigande n Betalningsbe- myndiganden(*) 1998 1999 2000 182 398,8 547 196,4 163 594,8 182 398,8 490784,4 144 790,8 182 398,8 710 791,2 817 974 742 758 Foljande ar 163 594,8 579 163,2 Totalt 911 994 817 974 723 954 2 453 922 (*)Översikten är baserad på den utbetalningsmetod som för närvarande tillämpas inom detta program. De förväntade årliga intäkterna är följande: Budgetpost 6091 1998 1999 2000 Foljande ar. TOTALT Operativ del 28 206 122 226 216 246 Administra-tiv del 65 814 65 814 65 814 0 0 366 678 197 442 Totalt 94 020 188 040 282 060 0 564 120 8. Bestämmelser om bedrägeribekämpning. Resultat av åtgärder Alla kommissionens kontrakt, avtal och andra rättsliga åtaganden innehåller regler om att kommissionen och revisionsrätten skall utföra kontroller på platsen. Bland annat är åtgärdernas mottagare skyldiga att inkomma med rapporter och finansieringsöversikter. Dessa analyseras med avseende på innehållet och utgifternas berättigande med hänsyn till målet för gemenskapens finansiering. Bestämmelserna om bedrägeribekämpning under de grundläggande budgetrubrikerna är tillämpliga även på denna rubrik efter anpassning till de central- och östeuropeiska länderna. 9. Analys av kostnadseffektivitet 9. 1 Särskilda och kvantifierbara mål. Målgrupp Det tredje fleråriga programmet för små och medelstora företag är hörnstenen i gemenskapens politik för små och medelstora företag. Det lägger grunden för konkreta åtgärder som bidrar till att utnyttja de små och medelstora företagens potential att skapa sysselsättning, särskilt genom att medverka till att öka antalet små och medelstora företag som deltar i den inre marknaden och att främja deras internationalisering. I princip skulle åtgärderna inom ramen för det tredje fleråriga programmet kunna vara av intresse för alla små och medelstora företag i Polen. Antalet små och medelstora företag som kommer att dra nytta av transnationella åtgärder kommer dock nödvändigtvis att bli lägre beroende på den typ av företag det rör sig om, företagens verksamhet samt typen av åtgärder som har utvecklats. Av de 15 miljoner små och medelstora företagen i Europeiska unionen, exempelvis, är det mest sannolikt att 1,5 miljoner kommer att utses som målgrupp för en åtgärd avseende gemenskapsinformation (jämfört med de 450 000 företag som för närvarande är berörda). Som ett annat exempel kan nämnas att en miljon små och medelstora företag i Europeiska unionen skulle kunna utgöra målgrupp för partnerskapsåtgärder. Samma proportioner skulle kunna användas som riktmärke för Polen. Målgruppen för åtgärderna varierar utifrån vilken typ av åtgärder som avses. Åtgärderna riktar sig dessutom till yrkesorganisationer, industri- och handelskamrar, handelsorganisationer och andra mellanled för affärssektorn. 9. 2 Skäl för åtgärden Det står helt klart att företag, särskilt små och medelstora företag, är en nyckelfaktor i ansträngningarna av sysselsättningsskapande är nämligen högre i små och medelstora företag än i stora företag. tillväxt. Graden sysselsättning skapa och för att Det måste dock understrykas att små och medelstora företag i sig själva är mer sårbara särskilt under de första verksamhetsåren. Denna svaghet beror särskilt på följande fem faktorer: • Ett alltmera komplicerat rättsligt, skattemässigt och administrativt klimat. • Svårigheter att delta i forsknings- och utvecklingsprogram och att utnyttja resultaten av dessa. • Strukturella svagheter hos små och medelstora företag med avseende på både deras förvaltningsförmåga och utbildningsprogrammens bristande anpassning till behoven. • Svårigheter att fa finansiering till skälig kostnad. • Svårigheter att få tillträde till marknader för varor och tjänster. Vad beträffar subsidiaritetsprincipen måste det påpekas att de åtgärder som har utvecklats på gemenskapsnivå vidtas i ett sammanhang där ett väsentligt mervärde säkerställs, vilket särskilt är ett resultat av vidden av de nätverk och åtgärder som utvecklats, objektiviteten «I och neutraliteten hos de beslut som fattas centralt samt den vikt som läggs vid regional jämvikt. De flesta åtgärder till förmån för företag utvecklas av medlemsstaterna, men det är i synnerhet gemenskapens uppgift att vidta åtgärder av transnationell karaktär för att inrätta nätverk som har en gemenskapsdimension. Att begränsa sådana åtgärder till nationell nivå skulle inte bara vara omöjligt och mindre effektivt utan skulle även snedvrida konkurrensen eftersom stödnivån i de olika medlemsstaterna skulle skilja sig kraftigt åt. De polska små och medelstora företagen spelar en stor roll i ekonomin. Antalet anställda i de små och medelstora företagen har ökat under senare år och förväntas öka ytterligare i takt med att privatiseringsprocessen fortsätter. Den polska regeringen antog 1995 ett särskilt program för små och medelstora företag vars mål är att utveckla små och medelstora företag och i vilket det erkänns att små och medelstora företag har ett positivt. inflytande på industristrukturen. Den polska ekonomin kommer sannolikt att präglas av en stor andel små och medelstora företag även i framtiden. Dessa företag kommer att behöva förbereda sig för medlemsskap i EU och det ökade konkurrenstryck som ett sådant sannolikt kommer att innebära för dem. Mot denna bakgrund är öppnandet av gemenskapsprogrammen ett viktigt inslag i strategin inför anslutningen. Deltagandet i detta specifika program kan på ett positivt sätt medverka till att förbereda små och medelstora företag och organisationer som företräder dessa företag för en framtida anslutning. - Behov av gemenskapsfinansierat stöd Med tanke på Polens omfattande finansiella bidrag till programmet och Polens svåra budgetsituation är det bidrag från Phare som föreskrivs i artikel 3. 2 i tilläggsprotokollet av största betydelse. - Val av tillvägagångssätt i f Med bidrag från Polens nationella budget och från Phare kommer Polens deltagande att medverka till att landet gör sig förtroget med gemenskapens interna riktlinjer och förfaranden i fråga om små och medelstora företag. Integreringen av polska medborgare i gemenskapens nätverk kommer att innebära ett viktigt bidrag till förberedelserna för ett framtida polskt medlemsskap. - Viktiga osäkerhetsfaktorer som kan påverka åtgärdens specifika resultat Eftersom projekten kommer att väljas ut på grundval av kvalitetskriterier kommer det att vara möjligt att mäta den verkliga effekten endast på grundval av de polska medborgarnas och de små och medelstora företagens förmåga att besvara de inbjudningar till att lämna förslag som kommissionen kommer att genomföra inom ramen för programmet. 9. 3 Uppföljning och utvärdering av åtgärden De utvärderingsförfaranden som föreskrivs i det tredje fleråriga programmet för små och medelstora företag kommer även att omfatta åtgärder som finansierats för polska mottagare. 9. 3. 1 Valda indikatorer Indikatorerna väljs med utgångspunkt i vilken typ av åtgärd som har vidtagits. Vad beträffar Euro Info Centres, exempelvis, finns ett kontrakt med en extern revisionsfirma som utvärderar de kvalitetssystem som inrättats av Euro Info Centren samt deras verksamhet i förhållande till de fastställda målen. För varje center används ett utvärderingsschema med 13 olika kriterier avseende bland annat kvalitet, och för varje kriterium värderas varje centers resultat enligt en skala från 1 till 4. Genom att summera poängen för varje center är det sedan möjligt att avgöra om det uppfyller minimikriterierna eller inte. Om detta inte är fallet utesluts centret från nätverket och förfarandet med att hitta en ersättare inleds. En utvärderingsrapport offentliggörs var sjätte månad. Vad gäller nätverken för affärssamarbete grundar sig den årliga utvärderingen av nätverkets medlemmar på det antal profiler över samarbetspartner som har lagts in i databaserna, respekten för uppförandekodexen, marknadsföringsaktiviteter i nätverket, omfattningen av deltagandet i de arrangemang som har anordnats av kommissionen (t. ex, övervakning, årskonferens) till arbetsgrupperna. samt de olika medlemmarnas bidrag Vad gäller andra åtgärder kan den omedelbara effekten av en verksamhet som genomförts mätas med hjälp av omfattningen av deltagandet i de konferenser och seminarier som har anordnats för att säkerställa genomförandet av de planerade åtgärderna, reaktioner i media, intresse från yrkesorganisationernas sida, reaktioner från företag, antal företag som deltar i pilotåtgärder samt distribution av publikationer. Vad gäller de åtgärder som särskilt riktar sig till hantverksföretag och små företag används som indikatorer det antal hantverksföretag och mikroföretag som erhåller finansiering inom ramen för åtgärden. 9. 3. 2 De planerade utvärderingarnas form och frekvens ' •f Enligt rådets beslut av den 9 december 1996 om ett tredje flerårigt program för små och medelstora företag (artikel 6) skall kommissionen senast vid utgången av 1999 förelägga Europaparlamentet, rådet, Ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén en extern utvärderingsrapport om genomförandet av beslutet, för att möjliggöra en bedömning av om de ursprungliga målen har uppnåtts, inbegripet en analys av kostnadseffektiviteten. 9. 3. 3 Bedömning av uppnådda resultat Resultaten av utvärderingarna delges i allmänhet berörda parter och kan ge upphov till förändringar avseende de åtgärder som har vidtagits eller till nya förslag till åtgärder. En rapport om genomförandet av det fleråriga programmet föreläggs varje år den förvaltningskommitté som inrättas genom rådets beslut. Rapporter om resultaten av de berörda associerade centraleuropeiska ' ländernas deltagande i programmet skall på samma sätt föreläggas kommittén samt de berörda länderna. 10. ADMINISTRATIVA UTGIFTER Avsättningen av nödvändiga administrativa medel för denna åtgärd kommer att baseras på kommissionens årliga beslut om fördelning av medel, med hänsyn till vilket antal tjänster och vilka ytterligare medel som beviljas av den budgetansvariga myndigheten. Ytterligare behov kan i varje fall inte på förhand avgöra det beslut som kommissionen måste fatta i fråga om följande: a) Behovet av nya tjänster i den preliminära budgeten. b) Fördelningen av medlen. 10. 1 Konsekvenser för antalet tjänster Typ av tjanster Erforderlig personal for att forvalta atgarden varav Period Fasta tjänster Tillfälliga tjänster Befintliga tjänster inom berörda enheter Ytterligare tjanster 1998-2000 Fast anstallda ellertillfalligt anstallda A B C Andra tjanster TOTALT 0,5 0,2 0,2 0,9 0,5 0,2 0,2 0,9 1 Iran och med 1998 ,— 10. 2 Total budgetkonsekvens av ytterligare personal i ecu Belopp Berakningsmetod (total kostnad for atgarden under perioden 1998-2000) Fast anstallda Tillfallig personal resurser (ange Ovriga budgetpost) TOTALT 0 ?s 10. 3 Ökning av andra administrativa utgifter till följd av åtgärden Budgetpost (nr och rubrik) Belopp i ecu Berakningsmetod (total kostnad for atgarden under perioden 1998-2000) Al 178/A238 - tekniskt bistand 139 362 Tekniskt bistand: 46 454 ecu per ar. A1300 - tjansteresor A2500-moten A2510-kommitteernas moten vilka 18 000 5 tjansteresor per ar for hela skall inom de olika har som for (arlig kostnad programmet, genomforas programomraden oppnats tjansteresorna ar 6 000 ecu). 25 050 Deltagande 5 polska av foretradare per ar i moten som anordnas inom ramen for de olika programomradena (arlig kostnad i for motena ar 8 350 ecu). deltagande vid foretradare 15 030 Kostnad for narvaro av 1 polsk de radgivande motena (3 ggr/ar) - utbyte om programmet och information i (arlig forvaltningskommitten i for kostnad moten ar 5 010 ecu). ,»om arbetet deltagande Totalt 197 442 Ovannämnda utgifter kommer att täckas av de bidrag (artikel 4. 2 tredje strecksatsen i budgetförordningen) som Polen betalar för deltagande i gemenskapsprogrammen (jfr. punkt 5. 3 i finansieringsöversikten). Förslag RÅDETS BESLUT av den. om gemenskapens ståndpunkt inom associeringsrådet vad beträffar Rumäniens deltagande i gemenskapens program för små och medelstora företag ^. ^ ( o o ^C c u £\ —^ EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR BESLUTAT FÖLJANDE med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 130. 3 jämförd med artikel 228. 3 första stycket i detta, med beaktande av kommissionens förslag, med beaktande av Europaparlamentets yttrande, och med beaktande av följande: Tilläggsprotokollet till Europaavtalet om upprättandet av en associering mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater, å ena sidan, och Rumänien, å andra sidan, antogs genom rådets och kommissionens beslut av den 4 december 1995. Enligt artikel 1 i tilläggsprotokollet får Rumänien delta i gemenskapens ramprogram, särskilda program, projekt och andra åtgärder, bland annat för små och medelstora företag, och enligt artikel 2 skall associeringsrådet fatta beslut om villkoren för Rumäniens deltagande i den verksamhet som avses i artikel 1. Enligt rådets beslut (97/15/EG) av den 9 december 1996 om ett tredje flerårigt program för små och medelstora företag (SMF) i Europeiska unionen (1997-2000)l, särskilt artikel 7. 1 i detta, skall detta program vara öppet för deltagande av de associerade centraleuropeiska länderna i enlighet med de villkor som anges i tilläggsprotokollen till associeringsavtalen om deltagande i gemenskapens program. HÄRIGENOM FORESKRIVS FÖLJANDE. Den ståndpunkt som skall intas av gemenskapen i det associeringsråd som genom Europaavtalet inrättats mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater, å ena sidan, och Rumänien, å andra sidan, vad beträffar Rumäniens deltagande i gemenskapens program för små och medelstora företag utgörs av det bifogade utkastet till associeringsrådets beslut. Utfärdat i Bryssel den På rådets vägnar 1 EGT nr L 6, 10. 1. 1997, s. 25. So Utkast Beslut nr. J98 fattat av associeringsrådet EG-Rumänien av den. 1998 om antagande av villkoren för Rumäniens deltagande i gemenskapens program för små och medelstora företag ASSOCIERINGSRÅDET HAR BESLUTAT FÖLJANDE med beaktande av Europaavtalet om upprättandet av en associering mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater, å ena sidan, och Rumänien, å andra sidan2, med beaktande av tilläggsprotokollet till Europaavtalet om upprättandet av en associering mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater, å ena sidan, och Rumänien, å andra sidan, angående Rumäniens deltagande i gemenskapens program3, särskilt artiklarna 1 och 2 i detta, och med beaktande av följande: Enligt artikel 1 i tilläggsprotokollet far Rumänien delta i gemenskapens ramprogram, särskilda program, projekt eller andra gemenskapsåtgärder, bland annat för små och medelstora företag. Enligt artikel 2 i tilläggsprotokollet skall villkoren för Rumäniens deltagande i den verksamhet som anges i artikel 1 beslutas av associeringsrådet. HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE. Artikel! i Rumänien skall delta i det tredje fleråriga programmet för små och medelstora företag (SMF) i Europeiska unionen (1997-2000) enligt de villkor som fastställs i bilagorna I och II, som utgör en integrerad del av detta beslut. Artikel 2 Detta beslut skall tillämpas så länge programmet varar. Artikel 3 Detta beslut träder i kraft den första dagen i den månad som följer på dess antagande. Utfärdat i. Ordförande På associeringsrådets vägnar 2 EGT nr L 357, 31. 12. 1993, s. 1. 3 EGT nr L 317, 30. 12. 1995, s. 39. «I BILAGA I Villkor för Rumäniens deltagande i det tredje fleråriga programmet för små och medelstora företag i Europeiska unionen (1997-2000) Rumänien skall delta i all verksamhet inom ramen för det tredje fleråriga 1. programmet för små och medelstora företag (SMF) i Europeiska unionen (1997-2000) (nedan kallat "programmet"), med undantag av verksamhet avseende handel och distribution, hantverksföretag och små företag samt anordnandet av IBEX-arrangemang, i enlighet med de mål, kriterier, förfaranden och tidsramar som fastställs i rådets beslut (97/15/EG) av den 9 december 1996 om ett tredje flerårigt program för små och medelstora företag i Europeiska unionen (1997-2000), särskilt artikel 7. 1 i detta, om inte annat föreskrivs i det här beslutet. Villkoren för 2. inlämnande, bedömning och urval av ansökningar avseende berättigade institutioner, organisationer och enskilda i Rumänien skall vara desamma som det som gäller för berättigade institutioner, organisationer och enskilda i gemenskapen. 3. För att programmets gemenskapsdimension skall säkerställas krävs, när så är relevant, att de transnationella projekt och åtgärder som föreslås av Rumänien omfattar ett lägsta antal partner från gemenskapens medlemsstater. Detta lägsta antal skall fastställas inom ramen för genomförandet av programmet, med beaktande av de olika åtgärdernas natur, antalet partner i ett visst projekt och antalet länder som deltar i programmet. 4. Rumänien kommer varje år att betala ett bidrag till Europeiska gerrienskapernas allmänna budget för att täcka kostnader som uppstått på grund av landets 'deltagande i programmet (se bilaga II). Associeringskommittén har rätt att anpassa detta bidrag när så är nödvändigt. 5. Gemenskapens medlemsstater och Rumänien kommer i görligaste mån inom ramen för gällande bestämmelser att underlätta fri rörlighet och bosättning för alla personer som uppfyller villkoren för att delta i programmet och som rör sig mellan Rumänien och gemenskapens medlemsstater i syfte att delta i verksamhet som omfattas av detta beslut. 6. Utan att det påverkar ansvarsområdena för Europeiska gemenskapens kommission och revisionsrätten i fråga om utvärdering av programmet i enlighet med beslutet om ett tredje flerårigt program för små och medelstora företag i Europeiska unionen (artikel 6), skall Rumäniens deltagande i programmen kontinuerligt utvärderas inom ramen för ett partnerskap mellan Rumänien och Europeiska gemenskapernas kommission. Rumänien skall till kommissionen överlämna nödvändiga rapporter och delta i andra specifika åtgärder som gemenskapen i detta sammanhang har fastställt. 7. Utan att det påverkar de förfaranden som avses i artikel 4 i beslutet om ett tredje flerårigt program för små och medelstora företag i Europeiska unionen, skall Rumänien före programkommitténs ordinarie möten inbjudas till samordningsmöten om varje fråga som gäller genomförandet av detta beslut. Kommissionen skall underrätta Rumänien om resultaten av dessa ordinarie möten. 8. Det språk som skall användas i samband med ansökningsförfarandet, kontrakt, rapporter som skall framläggas och andra administrativa rutiner för programmet skall vara ett av gemenskapens officiella språk. S3 BILAGA II RUMÄNIENS FINANSIELLA BIDRAG TILL DET TREDJE FLERÅRIGA PROGRAMMET FÖR SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG I EUROPEISKA UNIONEN (1997-2000) 1. Rumäniens finansiella bidrag skall omfatta följande: - Finansiellt stöd från programmet till rumänskt deltagande i den verksamhet som anges i punkt 1 i bilaga I. - Administrativa tilläggskostnader för kommissionens programförvaltning till följd av Rumäniens deltagande. För varje budgetår gäller att det sammanlagda beloppet av bidrag eller annat 2. finansiellt stöd som rumänska mottagare har fatt från programmet inte skall överstiga det bidrag som betalats av Rumänien efter avdrag för administrativa tilläggskostnader. Om det bidrag som betalats av Rumänien till Europeiska gemenskapernas allmänna budget efter avdrag för administrativa tilläggskostnader är högre än det sammanlagda beloppet av bidrag eller annat finansiellt stöd som rumänska mottagare har fatt från programmet, skall kommissionen överföra saldot till nästa års budget, varefter det skall dras av från det årets bidrag. Om ett sådant saldo finns kvar då programmet avslutas skall motsvarande belopp återbetalas till Rumänien. 3. Rumäniens årliga bidrag skall från och med 1998 uppgå till 419 440 equ. Av denna summa skall ett belopp på 27 440 ecu täcka administrativa tilläggskostnader i samband med kommissionens programförvaltning till följd av Rumäniens deltagande, f 4. Budgetförordningarna för gemenskapens allmänna budget skall tillämpas bland annat avseende förvaltningen av Rumäniens bidrag. När detta beslut har trätt i kraft och i början av varje påföljande år skall kommissionen sända en betalningsinfordran till Rumänien vars belopp skall motsvara landets bidrag enligt beslutet. Detta bidragsbelopp skall vara uttryckt i ecu och betalas till ett av kommissionens ecu- konton. Rumänien skall betala sitt bidrag till de årliga kostnader som a^vses i detta beslut i enlighet med betalningsinfordran och senast tre månader efter det att betalningsinfordran har sänts. Förseningar i betalningen av bidraget skall leda till att Rumänien betalar ränta på det utestående beloppet från och med förfallodagen. Räntesatsen skall motsvara den räntesats som Europeiska fonden för monetärt samarbete (EFMS) för sina transaktioner i ecu använder under den månad då förfallodagen infaller, plus 1,5 procentenheter. Rumänien skall med medel från den nationella budgeten betala de administrativa 5. tilläggskostnader som avses i punkt 3. Rumänien skall med medel från den nationella budgeten betala 50 % av de 6. resterande kostnaderna för sitt deltagande i programmet. Med förbehåll för Phares ordinarie planeringsförfarande skall återstående 50 % betalas med medel från Rumäniens årliga Phare-anslag. S4-1& ^ FINANSIERINGSOVERSIKT 1. Åtgärdens beteckning Rumäniens deltagande i det tredje fleråriga programmet för små och medelstora företag. 2. Berörd budgetpost B7-503 - Öppnande av gemenskapsprogram för de associerade länderna i Central- och Östeuropa. 3. Rättslig grund Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 130. 3 jämförd med artikel 228. 3 första stycket i detta. Tilläggsprotokollet till Europaavtalet med Rumänien (artiklarna 228 och 238) av den 30 december 1995 om öppnande av gemenskapsprogrammen (EGT nr L 317/95, s. 39). Rådets beslut (97/15/EG) av den 9 december 1996 om ett tredje flerårigt program för små och medelstora företag i Europeiska unionen (1997-2000), särskilt artikel 7. 1 i detta. 4. Beskrivning av åtgärden 4. 1 Allmänt mål i. T Det tredje fleråriga programmet för små och medelstora företag har följande fem prioriterade mål: 1. Förenkla och förbättra företagsklimatet i administrativt och rättsligt avseende. 2. Förbättra det finansiella klimatet för företag. 3. Hjälpa små och medelstora företag att internationalisera sina strategier, särskilt genom bättre informationsavdelningar. 4. Öka små och medelstora företags konkurrenskraft och förbättra tillgång till forskning, innovation och utbildning. 5. Främja företagaranda och stödja särskilda målgrupper. Rumänien deltar redan i ett antal gemenskapsporogram t. ex. Leonardo da Vinci, Sokrates och Ungdom för Europa och dess deltagande i gemenskapsprogrammet för små och medelstora företag kommer ytterligare att bidra till dess förberedelse inför en anslutning som ett centralt inslag i den förstärkta strategin inför anslutningen. Det kommer också att ge Rumänien möjlighet att göra sig förtroget med de förfaranden och metoder som används inom gemenskapens program för små och medelstora företag. t Sk Beslutsprocessen för att öppna program inbegriper ett beslut av associeringsrådet mellan unionen och det associerade landet. I detta beslut fastställs också den praktiska uppläggningen för att öppna programmet. Tilläggsprotokollet för Rumänien trädde i kraft den 1 augusti 1996 och lägger grunden för Rumäniens deltagande inom många områden, bland annat området för små och medelstora företag. Rumänien har bekräftat sin vilja att delta även i andra gemenskapsprogram, bland annat inom områdena kultur och den audiovisuella sektorn, energi, miljö samt hälso- och socialpolitik. 4. 2 Period som omfattas av åtgärden och bestämmelser om förnyelse eller förlängning Till och med utgången av det berörda gemenskapsprogrammet, dvs. 31 december 2000. Phare-bidraget är dock beroende av beslut avseende budgeten efter 1999. 5. Klassificering av utgifter och inkomster 5. 1 I eke-obligatoriska utgifter 5. 2 Differentierade anslag 5. 3 Typ av inkomster som avses Eftersom det i artikel 3 första stycket i tilläggsprotokollet föreskrivs att Rumänien skall täcka de kostnader som uppstår i samband med dess deltagande, kommer landet att uppmanas att överföra sitt bidrag till budgetpost 6091 i EU: s budgetintäkter. Då det emellertid i artikel 3 andra stycket föreskrivs att gemenskapen kan besluta att betala ett tillägg till Rumäniens bidrag (genom det nationella Phare-anslaget), bidrat" Rumänien endast med en del av beloppet ur den nationella budgeten, medan återstoden tas ur budgetpost B7-503. En överföring från relevanta Phare-anslag (budgetpostfB7-500) till budgetpost B7-503 kommer att ske i samband med betalningen av Rumäniens bidrag. 6. Typ av utgifter och inkomster Bidrag till samfinansiering med andra finansieringskällor inom den offentliga eller privata sektorn. Studier, praktiktjänstgöring, driftskostnader för styrmedel, information. Inga bestämmelser om att gemenskapens bidrag helt eller delvis skall återbetalas. På inkomstsidan införs Rumäniens bidrag för att täcka kostnaderna för dess deltagande inom under budgetpost 6091. Inkomsterna kommer att anslås till utgiftsposterna programmet i fråga och i förekommande fall de relevanta posterna för operativa utgifter. Den beräknade totala inkomsten anges i punkt 7. 4. 7. Budgetkonsekvenser 7. 1 Metod för att beräkna åtgärdens totala kostnad för budgetåren 1998, 1999 och 2000 (samband mellan de enskilda kostnaderna och den totala kostnaden) g^ Beräkningen grundar sig på följande förutsättningar: Varje partnerlands bidrag till finansieringen av de åtgärder som avses i protokollet beräknas enligt principen att landet själv täcker kostnaden för sitt deltagande. Rubrik 6091 har skapats i redovisningen av budgetinkomsterna för detta ändamål. Gemenskapen kan i varje enskilt fall besluta att betala ett tillägg till partnerlandets bidrag. Tillägget kan göras i form av ett bidrag via det nationella Phare- programmet. Med tilläggsprotokollet för Rumänien som grund är den finansiella och budgetmässiga uppläggningen för det berörda programmet följande: Av fyra alternativ har Rumänien valt ett bidrag som grundar sig på en beräkning av de verkliga kostnaderna för deltagande i de delar av programmet som avser Europapartenariat, Interprise och SMF- programmets Euro Info Correspondence Centrer. Detta möjliggör finansiella bidrag inom följande områden (riktlinjer för maximinivåer anges inom parentes): Stöd till Euro Info Correspondence Centres (EICC) på grundval av det nuvarande antalet (EICC och understrukturer) (40 000 ecu x 6 centrer plus 20 000 ecu för en decentraliserad informationskampanj = 260 000 ecu). Deltagande i arrangemang inom ramen för Europapartnerskap som grundar sig på landets nuvarande genomsnittliga deltagande företag/arrangemang x 2 arrangemang/år x 700 ecu som utbetalas till de nationella samordnarna (National Counsellor) per SMF för kostnader, marknadsföring etc. = 82 000 ecu). (58,57 Stöd till ett Interprise-arrangemang per år i landet (det maximala bidraget från EU uppgår till 50 000 ecu vilket inte far överstiga 50 % av den totala budgeten för arrangemanget). T Kostnaden för Rumäniens deltagande i det tredje fleråriga programmet för små och medelstora företag i Europeiska unionen (1997-2000) kommer därför från och med 1998 att uppgå till 419 440 ecu per år inbegripet 7 % för administrativa kostnader. Dessa siffror, från vilka de administrativa tilläggskostnader som Rumänien ensamt skall stå för skall dras, fördelar sig för varje år på följande sätt: 50 % av de operativa kostnaderna finansieras via Rumäniens nationella budget och 50 % via det årliga Phare- anslaget för Rumänien, med förbehåll för Phare-programmets planeringsförfarande. 7. 2 Kostnadernas fördelning mellan åtgärdens olika delar Program 1998 1999 2000 TOTALT i ecu Varav Rumanien Varav Phare Sma och medelstora foretag 392 000 392 000 392 000 1 176 000 588 000 588 000 SSf Fördelning av kostnaderna mellan olika delar för vilka finansiellt bidrag kan erhållas: Del av programmet Stod till Euro Info Correspondence Centres Affarssamarbete - Europapartnerskap - INTERPRISE 1998 1999 2000 TOTALT 260 000 260 000 260 000 780 000 82 000 50 000 82 000 50 000 82 000 50 000 246 000 150 000 7. 3 Operativa kostnader för studier, expertmöten etc. , inbegripna i del B: Inga 7. 4 Tidsplan för fleråriga åtgärder Belopp som skall belasta budgetpost B7-503 1998 1999 2000 Foljande i ar TOTALT 196 000 196 000 196 000 6 588 000 Atagande- bemyndiganden Betalningsbe- myndiganden^ 1998 1999 2000 39 200 117 600 39 200 39 200 117 600 39 200 Foljande ar 39 200 156 800 Totalt 196 000 196 000 196 000 39 200 156 800 196 000 196 000 558 200 (*)Översikten är baserad på den utbetalningsmetod som för närvarande tillämpas inom detta program. De förväntade årliga intäkterna är följande: «I §°1 Budgetpost 6091 1998 1999 2000 Foljande ar TOTALT Operativ del 196 000 196 000 196 000 Administra-tiv del 27 440 27 440 27 440 0 0 588 000 82 320 Totalt 223 440 223 440 223 440 0 670 320 8. Bestämmelser om bedrägeribekämpning. Resultat av åtgärder Alla kommissionens kontrakt, avtal och andra rättsliga åtaganden innehåller regler om att kommissionen och revisionsrätten skall utföra kontroller på platsen. Bland annat är åtgärdernas mottagare skyldiga att inkomma med rapporter och finansieringsöversikter. Dessa analyseras med avseende på innehållet och utgifternas berättigande med hänsyn till målet för gemenskapens finansiering. Bestämmelserna om bedrägeribekämpning under de grundläggande budgetrubrikerna är tillämpliga även på denna rubrik efter anpassning till de central- och östeuropeiska länderna. 9. Analys av kostnadseffektivitet 9. 1 Särskilda och kvantifierbara mål. Målgrupp Det tredje fleråriga programmet för små och medelstora företag är hörnstenen i gemenskapens politik för små och medelstora företag. Det lägger grunden for konkreta åtgärder som bidrar till att utnyttja de små och medelstora företagens potential att skapa sysselsättning, särskilt genom att medverka till att öka antalet små ochf medelstora företag som deltar i den inre marknaden och att främja deras internationalisering. I princip skulle åtgärderna inom ramen för det tredje fleråriga programmet kunna vara av intresse för alla små och medelstora företag i Rumänien. Antalet små och medelstora företag som kommer att dra nytta av transnationella åtgärder kommer dock nödvändigtvis att bli lägre beroende på den typ av företag det rör sig om, företagens verksamhet samt typen av åtgärder som har utvecklats. Av de 15 miljoner små och medelstora företagen i Europeiska unionen, exempelvis, är det mest sannolikt att 1,5 miljoner kommer att utses som målgrupp för en åtgärd avseende gemenskapsinformation (jämfört med de 450 000 företag som för närvarande är berörda). Som ett annat exempel kan nämnas att en miljon små och medelstora företag i Europeiska unionen skulle kunna utgöra målgrupp för partnerskapsåtgärder. Samma proportioner skulle kunna användas som riktmärke för Rumänien. Målgruppen för åtgärderna varierar utifrån vilken typ av åtgärder som avses. Åtgärderna riktar sig dessutom till yrkesorganisationer, industri- och handelskamrar, handelsorganisationer och andra mellanled för affärssektorn. 9. 2 Skäl för åtgärden <\0 Det står helt klart att företag, särskilt små och medelstora företag, är en nyckelfaktor i ansträngningarna av sysselsättningsskapande är nämligen högre i små och medelstora företag än i stora företag. tillväxt. Graden sysselsättning skapa och för att Det måste dock understrykas att små och medelstora företag i sig själva är mer sårbara särskilt under de första verksamhetsåren. Denna svaghet beror särskilt på följande fem faktorer: • Ett alltmera komplicerat rättsligt, skattemässigt och administrativt klimat. • Svårigheter att delta i forsknings- och utvecklingsprogram och att utnyttja resultaten av dessa. • Strukturella svagheter hos små och medelstora företag med avseende på både deras förvaltningsförmåga och utbildningsprogrammens bristande anpassning till behoven. • Svårigheter att fa finansiering till skälig kostnad. • Svårigheter att fa tillträde till marknader för varor och tjänster. Vad beträffar subsidiaritetsprincipen måste det påpekas att de åtgärder som har utvecklats på gemenskapsnivå vidtas i ett sammanhang där ett väsentligt mervärde säkerställs, vilket särskilt är ett resultat av vidden av de nätverk och åtgärder som utvecklats, objektiviteten och neutraliteten hos de beslut som fattas centralt samt den vikt som läggs vid regional jämvikt. De flesta åtgärder till förmån för företag utvecklas av medlemsstaterna, men det är i synnerhet gemenskapens uppgift att vidta åtgärder av transnationell karaktär för att inrätta nätverk som har en gemenskapsdimension. Att begränsa sådana åtgärder till nationell nivå skulle inte bara vara omöjligt och mindre effektivt utan skulle även snedvrida konkurrensen eftersom stödnivån i de olika medlemsstaterna skulle skilja sig kraftigt åt. En majoritet av de rumänska företagen kan klassas som små och medelstora företag. De små och medelstora företagen bidrar redan i hög grad till den ekonomiska återhämtningen i Rumänien och de har potential att spela en allt större roll när det gäller att skapa tillväxt och sysselsättning. Den rumänska ekonomin kommer sannolikt att fortsatt präglas av en stor andel små och medelstora företag även i framtiden. Dessa företag kommer att behöva förbereda sig för medlemsskap i EU och det ökade konkurrenstryck som ett sådant sannolikt kommer att innebära för dem. Mot denna bakgrund är öppnandet av gemenskapsprogrammen ett viktigt inslag i strategin inför anslutningen. Deltagandet i detta specifika program kan på ett positivt sätt medverka till att förbereda små och medelstora företag och organisationer som företräder dessa företag för en framtida anslutning. - Behov av gemenskapsfinansierat stöd Med tanke på Rumäniens omfattande finansiella bidrag till programmet och Rumäniens svåra budgetsituation är det bidrag från Phare som föreskrivs i tilläggsprotokollet av största betydelse. i artikel 3. 2 - Val av tillvägagångssätt m Med bidrag från Rumäniens nationella budget och från Phare kommer Rumäniens deltagande att medverka till att landet gör sig förtroget med gemenskapens interna riktlinjer och förfaranden i fråga om små och medelstora företag. Integreringen av rumänska medborgare i gemenskapens nätverk kommer att innebära ett viktigt bidrag till förberedelserna för ett framtida rumänskt medlemsskap. - Viktiga osäkerhetsfaktorer som kan påverka åtgärdens specifika resultat Eftersom projekten kommer att väljas ut på grundval av kvalitetskriterier kommer det att vara möjligt att mäta den verkliga effekten endast på grundval av de rumänska medborgarnas och de små och medelstora företagens förmåga att besvara de inbjudningar till att lämna förslag som kommissionen kommer att genomföra inom ramen för programmet. 9. 3 Uppföljning och utvärdering av åtgärden De utvärderingsförfaranden som föreskrivs i det tredje fleråriga programmet för små och medelstora företag kommer även att omfatta åtgärder som finansierats för rumänska mottagare. 9. 3. 1 Valda indikatorer Indikatorerna väljs med utgångspunkt i vilken typ av åtgärd som har vidtagits. Vad beträffar Euro Info Centres, exempelvis, finns ett kontrakt med en extern revisionsfirma som utvärderar de kvalitetssystem som inrättats av Euro Info Centren samt deras verksamhet i förhållande till de fastställda målen. För varje center används ett utvärderingsschema med 13 olika kriterier avseende bland annat kvalitet, och för varje kriterium värderas varje centers resultat enligt en skala från 1 till 4. Genom tatt summera poängen för varje center är det sedan möjligt att avgöra om det uppfyller minimikriterierna eller inte. Om detta inte är fallet utesluts centret från nätverket och förfarandet med att hitta en ersättare inleds. En utvärderingsrapport offerftliggörs var sjätte månad. Vad gäller nätverken för affärssamarbete grundar sig den årliga utvärderingen av nätverkets medlemmar på det antal profiler över samarbetspartner som har lagts in i databaserna, respekten för uppförandekodexen, marknadsföringsaktiviteter i nätverket, omfattningen av deltagandet i de arrangemang som har anordnats av kommissionen (t. ex, övervakning, till arbetsgrupperna. samt de olika medlemmarnas bidrag årskonferens) Vad gäller andra åtgärder kan den omedelbara effekten av en verksamhet som genomförts mätas med hjälp av omfattningen av deltagandet i de konferenser och seminarier som har anordnats för att säkerställa genomförandet av de planerade åtgärderna, reaktioner i media, intresse från yrkesorganisationernas sida, reaktioner från företag, antal företag som deltar i pilotåtgärder samt distribution av publikationer. Vad gäller de åtgärder som särskilt riktar sig till hantverksföretag och små företag används som indikatorer det antal hantverksföretag och mikroföretag som erhåller finansiering inom ramen för åtgärden. 9. 3. 2 De planerade utvärderingarnas form och frekvens S2 Enligt rådets beslut av den 9 december 1996 om ett tredje flerårigt program för små och medelstora företag (artikel 6) skall kommissionen senast vid utgången av 1999 förelägga Europaparlamentet, rådet, Ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén en extern utvärderingsrapport om genomförandet av beslutet, för att möjliggöra en bedömning av om de ursprungliga målen har uppnåtts, inbegripet en analys av kostnadseffektiviteten. 9. 3. 3 Bedömning av uppnådda resultat Resultaten av utvärderingarna delges i allmänhet berörda parter och kan ge upphov till förändringar avseende de åtgärder som har vidtagits eller till nya förslag till åtgärder. En rapport om genomförandet av det fleråriga programmet föreläggs varje år den förvaltningskommitté som inrättas genom rådets beslut. Rapporter om resultaten av de berörda associerade centraleuropeiska ländernas deltagande i programmet skall på samma sätt föreläggas kommittén samt de berörda länderna. 10. ADMINISTRATIVA UTGIFTER Avsättningen av nödvändiga administrativa medel för denna åtgärd kommer att baseras på kommissionens årliga beslut om fördelning av medel, med hänsyn till vilket antal tjänster och vilka ytterligare medel som beviljas av den budgetansvariga myndigheten. Ytterligare behov kan i varje fall inte på förhand avgöra det beslut som kommissionen måste fatta i fråga om följande: a) Behovet av nya tjänster i den preliminära budgeten. b) Fördelningen av medlen. 10. 1 Konsekvenser för antalet tjänster ,' f Typ av tjanster Erforderlig personal for att forvalta atgarden varav Period Fasta tjänster Tillfälliga tjänster Befintliga tjänster inom berörda enheter Ytterligare tjanster 1998-2000 Fast anstallda ellertillfalligt anstallda A B C Andra tjanster TOTALT 0,5 0,2 0,2 0,9 0,5 0,2 0,2 0,9 ^3 : fran och med 1998 10. 2 Total budgetkonsekvens av ytterligare personal i ecu Belopp Berakningsmetod (total kostnad for atgarden under perioden 1998-2000) Fast anstallda Tillfallig personal resurser (ange Ovriga budgetpost) TOTALT 0 10. 3 Ökning av andra administrativa utgifter till följd av åtgärden Budgetpost (nr och rubrik) Belopp i ecu Berakningsmetod (total kostnad for( atgarden under perioden 1998-2000) 1 Al 178/A238 - tekniskt bistand 45 060 Tekniskt bistand: 15 020 ecu Al300-tjansteresor A2500-moten per ar. vilka 7 200 2 tjansteresor per ar for hela skall programmet, inom de olika genomforas programomraden som har oppnats (arlig kostnad for tjansteresorna ar 2 400 ecu). 15 030 Deltagande av 3 rumanska foretradare per ar i moten som anordnas inom ramen for de olika programomradena (arlig i kostnad motena ar 5 010 ecu). for deltagande ^q. A2510 - kommitteernas moten 15 030 Kostnad for narvaro av 1 rumansk foretradare vid de radgivande motena (3 ggr/ar) - utbyte om programmet och i om information (arlig forvaltningskommitten kostnad i for moten ar 5 010 ecu). deltagande arbetet Totalt 82 320 Ovannämnda utgifter kommer att täckas av de bidrag (artikel 4. 2 tredje strecksatsen i budgetförordningen) som Rumänien betalar för deltagande i gemenskapsprogrammen (jfr. punkt 5. 3 i finansieringsöversikten). <\z Förslag RÅDETS BESLUT o »v den. om gemenskapens ståndpunkt inom associeringsrådet vad beträffar Slovakiens deltagande i gemenskapens program för små och medelstora företag ^. ^ JOOS'IV ( c N s) EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR BESLUTAT FÖLJANDE med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 130. 3 jämförd med artikel 228. 3 första stycket i detta, med beaktande av kommissionens förslag, med beaktande av Europaparlamentets yttrande, och med beaktande av följande: till Europaavtalet om upprättandet av en associering mellan Tilläggsprotokollet Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater, å ena sidan, och Slovakien, å andra sidan, antogs genom rådets och kommissionens beslut av den 4 december 1995. Enligt artikel 1 i tilläggsprotokollet far Slovakien delta i gemenskapens ramprogram, särskilda program, projekt och andra åtgärder, bland annat för små och medelstora företag, och enligt artikel 2 skall associeringsrådet fatta beslut om villkoren för Slovakiens deltagande i den verksamhet som avses i artikel 1. Enligt rådets beslut (97/15/EG) av den 9 december 1996 om ett tredje flerårigt program för små och medelstora företag (SMF) i Europeiska unionen (1997-2000)l, särskilt artikel 7. 1 i detta, skall detta program vara öppet för deltagande av de associerade centraleuropeiska länderna i enlighet med de villkor som anges i tilläggsprotokollen till associeringsavtalen om deltagande i gemenskapens program. f HÄRIGENOM FORESKRIVS FÖLJANDE. Den ståndpunkt som skall intas av gemenskapen i det associeringsråd som genom Europaavtalet inrättats mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater, å ena sidan, och Slovakien, å andra sidan, vad beträffar Slovakiens deltagande i gemenskapens program för små och medelstora företag utgörs av det bifogade utkastet till associeringsrådets beslut. Utfärdat i Bryssel den På rådets vägnar 1 EGT nr L 6, 10. 1. 1997, s. 25. Utkast Beslut nr. /98 fattat av associeringsrådet EG-Slovakicn av den. 1998 om antagande av villkoren för Slovakiens deltagande i gemenskapens program för små och medelstora företag ASSOCIERINGSRÅDET HAR BESLUTAT FÖLJANDE med beaktande av Europaavtalet om upprättandet av en associering mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater, å ena sidan, och Slovakien, å andra sidan2, med beaktande av tilläggsprotokollet till Europaavtalet om upprättandet av en associering mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater, å ena sidan, och Slovakien, å andra sidan, angående Slovakiens deltagande i gemenskapens program3, särskilt artiklarna 1 och 2 i detta, och med beaktande av följande: Enligt artikel 1 i tilläggsprotokollet far Slovakien delta i gemenskapens ramprogram, särskilda program, projekt eller andra gemenskapsåtgärder, bland annat för små och medelstora företag. Enligt artikel 2 i tilläggsprotokollet skall villkoren för Slovakiens deltagande i den verksamhet som anges i artikel 1 beslutas av associeringsrådet. HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE. Artikel 1 i Slovakien skall delta i det tredje fleråriga programmet för små och medelstora företag (SMF) i Europeiska unionen (1997-2000) enligt de villkor som fastställs i bilagorna I och II, som utgör en integrerad del av detta beslut. Artikel 2 Detta beslut skall tillämpas så länge programmet varar. Artikel 3 Detta beslut träder i kraft den första dagen i den månad som följer på dess antagande. Utfärdat i. Ordförande På associeringsrådets vägnar 2 EGT nr L 359, 31. 12. 1994, s. l. 3 EGT nr L 115,9. 5. 1996. dl BILAGA I Villkor för Slovakiens deltagande i det tredje fleråriga programmet för små och medelstora företag i Europeiska unionen (1997-2000) 1. Slovakien skall delta i all verksamhet inom ramen för det tredje fleråriga programmet för små och medelstora företag (SMF) i Europeiska unionen (1997-2000) (nedan kallat "programmet"), med undantag av den del av programmet som avser handel och distribution, i enlighet med de mål, kriterier, förfaranden och tidsramar som fastställs i rådets beslut (97/15/EG) av den 9 december 1996 om ett tredje flerårigt program för små och medelstora företag i Europeiska unionen (1997-2000), särskilt artikel 7. 1 i detta, om inte annat föreskrivs i det här beslutet. inlämnande, bedömning och urval av ansökningar avseende 2. Villkoren för berättigade institutioner, organisationer och enskilda i Slovakien skall vara desamma som det som gäller för berättigade institutioner, organisationer och enskilda i gemenskapen. 3. För att programmets gemenskapsdimension skall säkerställas krävs, när så är relevant, att de transnationella projekt och åtgärder som föreslås av Slovakien omfattar ett lägsta antal partner från gemenskapens medlemsstater. Detta lägsta antal skall fastställas inom ramen för genomförandet av programmet, med beaktande av de olika åtgärdernas natur, antalet partner i ett visst projekt och antalet länder som deltar i programmet. 4. Slovakien kommer varje år att betala ett bidrag till Europeiska gemenskapernas allmänna budget för att täcka kostnader som uppstått på grund av landets deltagande i programmet (se bilaga II). Associeringskommittén har rätt att anpassa detta bidrag när så är nödvändigt. , 5. Gemenskapens medlemsstater och Slovakien kommer i görligaste mån inom ramen för gällande bestämmelser att underlätta fri rörlighet och bosättning för alla personer som uppfyller villkoren för att delta i programmet och som rör sig mellan Slovakien och gemenskapens medlemsstater i syfte att delta i verksamhet som omfattas av detta beslut. 6. Utan att det påverkar ansvarsområdena för Europeiska gemenskapens kommission och revisionsrätten i fråga om utvärdering av programmet i enlighet med beslutet om ett tredje flerårigt program för små och medelstora företag i Europeiska unionen (artikel 6), skall Slovakiens deltagande i programmen kontinuerligt utvärderas inom ramen för ett partnerskap mellan Slovakien och Europeiska gemenskapernas kommission. Slovakien skall till kommissionen överlämna nödvändiga rapporter och delta i andra specifika åtgärder som gemenskapen i detta sammanhang har fastställt. 7. Utan att det påverkar de förfaranden som avses i artikel 4 i beslutet om ett tredje flerårigt program för små och medelstora företag i Europeiska unionen, skall Slovakien före programkommitténs ordinarie möten inbjudas till samordningsmöten om varje fråga som gäller genomförandet av detta beslut. Kommissionen skall underrätta Slovakien om resultaten av dessa ordinarie möten. 9g 8. Det språk som skall användas i samband med ansökningsförfarandet, kontrakt, rapporter som skall framläggas och andra administrativa rutiner för programmet skall vara ett av gemenskapens officiella språk. * TI BILAGA II SLOVAKIENS FINANSIELLA BIDRAG TILL DET TREDJE FLERÅRIGA PROGRAMMET FÖR SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG I EUROPEISKA UNIONEN (1997-2000) 1. Slovakiens finansiella bidrag skall omfatta följande: - Finansiellt stöd från programmet till slovakiskt deltagande i den verksamhet som anges i punkt 1 i bilaga I. - Administrativa tilläggskostnader för kommissionens programförvaltning till följd av Slovakiens deltagande. 2. För varje budgetår gäller att det sammanlagda beloppet av bidrag eller annat finansiellt stöd som slovakiska mottagare har fått från programmet inte skall överstiga det bidrag som betalats av Slovakien efter avdrag för administrativa tilläggskostnader. Om det bidrag som betalats av Slovakien till Europeiska gemenskapernas allmänna budget efter avdrag för administrativa tilläggskostnader är högre än det sammanlagda beloppet av bidrag eller annat finansiellt stöd som slovakiska mottagare har fått från programmet, skall kommissionen överföra saldot till nästa års budget, varefter det skall dras av från det årets bidrag. Om ett sådant saldo finns kvar då programmet avslutas skall motsvarande beslopp återbetalas till Slovakien. 3. Slovakiens årliga bidrag skall uppgå till 288 900 ecu från och med 199(8. Av denna summa skall ett belopp på 18 900 ecu täcka administrativa tilläggskostnader i samband med kommissionens programförvaltning till följd av Slovakiens deltagande, f Budgetförordningarna för gemenskapens allmänna budget skall tillämpas bland 4. annat avseende förvaltningen av Slovakiens bidrag. När detta beslut har trätt i kraft och i början av varje påföljande år skall kommissionen sända en betalningsinfordran till Slovakien vars belopp skall motsvara landets bidrag enligt beslutet. Detta bidragsbelopp skall vara uttryckt i ecu och betalas till ett av kommissionens ecu- konton. Slovakien skall betala sitt bidrag till de årliga kostnader som avses i detta beslut i enlighet med betalningsinfordran och senast tre månader efter det att betalningsinfordran har sänts. Förseningar i betalningen av bidraget skall leda till att Slovakien betalar ränta på det utestående beloppet från och med förfallodagen. Räntesatsen skall motsvara den räntesats som Europeiska fonden för monetärt samarbete (EFMS) för sina transaktioner i ecu använder under den månad då förfallodagen infaller, plus 1,5 procentenheter. Slovakien skall med medel från den nationella budgeten betala de administrativa 5. tilläggskostnader som avses i punkt 3. t too Slovakien skall betala 50 % de resterande kostnaderna för sitt deltagande i 6. programmet med medel från den nationella budgeten. Med förbehåll för Phares ordinarie planeringsförfarande skall återstående 50 % betalas med medel från Slovakiens årliga Phare-anslag. • toi FINANSIERINGSOVERSIKT 1. Åtgärdens beteckning Slovakiens deltagande i det tredje fleråriga programmet för små och medelstora företag. 2. Berörd budgetpost B7-503 - Öppnande av gemenskapsprogram för de associerade länderna i Central- och Östeuropa. 3. Rättslig grund Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 130. 3 jämförd med artikel 228. 3 första stycket i detta. Tilläggsprotokollet till Europaavtalet med Slovakien (artiklarna 228 och 238) av den 30 december 1995 om öppnande av gemenskapsprogrammen (EGT nr 115/96, s. 24). Rådets beslut (97/15/EG) av den 9 december 1996 om ett tredje flerårigt program för små och medelstora företag i Europeiska unionen (1997-2000), särskilt artikel 7. 1 i detta. 4. Beskrivning av åtgärden 4. 1 Allmänt mål i * Det tredje fleråriga programmet för små och medelstora företag har följande fem prioriterade mål: 1. Förenkla och förbättra företagsklimatet i administrativt och rättsligt avseende. 2. Förbättra det finansiella klimatet för företag. 3. Hjälpa små och medelstora företag att internationalisera sina strategier, särskilt genom bättre informationsavdelningar. 4. Öka små och medelstora företags konkurrenskraft och förbättra tillgång till forskning, innovation och utbildning. 5. Främja företagaranda och stödja särskilda målgrupper. Slovakiens deltagande i gemenskapsprogrammet för små och medelstöra företag kommer att bidra till dess förberedelse inför en anslutning och utgöra ett centralt inslag i den förstärkta strategin inför anslutningen. Det kommer också att ge Slovakien möjlighet att göra sig förtroget med de förfaranden och metoder som används inom gemenskapens program för små och medelstora företag. Beslutsprocessen för att öppna program inbegriper ett beslut av associeringsrådet mellan unionen och det associerade landet. I detta beslut fastställs också den praktiska uppläggningen för att öppna programmet. Tilläggsprotokollet för Slovakien trädde i kraft den 1 juli 1996 och lägger grunden för Slovakiens deltagande inom många områden, bland annat området för små och medelstora företag. Slovakien har bekräftat sin vilja att delta även i andra gemenskapsprogram, bland annat för utbildning, yrkesutbildning, ungdomsfrågor, kultur och den audio-visuella sektorn samt energi. 4. 2 Period som omfattas av åtgärden och bestämmelser om förnyelse eller förlängning Till och med utgången av det berörda gemenskapsprogrammet, dvs. 31 december 2000. Phare-bidraget är dock beroende av beslut avseende budgeten efter 1999. 5. Klassificering av utgifter och inkomster 5. 1 Icke-obligatoriska utgifter 5. 2 Differentierade anslag 5. 3 Typ av inkomster som avses Eftersom det i artikel 3 första stycket i tilläggsprotokollet föreskrivs att Slovakien skall täcka de kostnader som uppstår i samband med dess deltagande, kommer landet att uppmanas att överföra sitt bidrag till budgetpost 6091 i EU:s budgetintäkter. Då det emellertid i artikel 3 andra stycket föreskrivs att gemenskapen kan besluta att betala ett tillägg till Slovakiens bidrag (genom det nationella Phare-anslaget), bidrar Slovakien endast med en del av beloppet ur den nationella budgeten, medan återstoden tas ur budgetpost B7-503. En överföring från relevanta Phare-anslag (budgetpostfB7-500) till budgetpost B7-503 kommer att ske i samband med betalningen av Slovakiens bidrag. 6. Typ av utgifter och inkomster Bidrag till samfinansiering med andra finansieringskällor inom den offentliga eller privata sektorn. Studier, praktiktjänstgöring, driftskostnader för styrmedel, information. Inga bestämmelser om att gemenskapens bidrag helt eller delvis skall återbetalas. På inkomstsidan införs Slovakiens bidrag för att täcka kostnaderna för dess deltagande inom under budgetpost 6091. Inkomsterna kommer att anslås till utgiftsposterna programmet i fråga och i förekommande fall de relevanta posterna för operativa utgifter. Den beräknade totala inkomsten anges i punkt 7. 4. 7. Budgetkonsekvenser 7. 1 Metod för att beräkna åtgärdens totala kostnad för budgetåren 1998, 1999 och 2000 (samband mellan de enskilda kostnaderna och den totala kostnaden) I 1 03 Beräkningen grundar sig på följande förutsättningar: Varje partnerlands bidrag till finansieringen av de åtgärder som avses i protokollet beräknas enligt principen att landet själv täcker kostnaden för sitt deltagande. Rubrik 6091 har skapats i redovisningen av budgetinkomsterna för detta ändamål. Gemenskapen kan i varje enskilt fall besluta att betala ett tillägg till partnerlandets bidrag. Tillägget kan göras i form av ett bidrag via det nationella Phare- programmet. Med tilläggsprotokollet för Slovakien som grund är den finansiella och budgetmässiga uppläggningen för det berörda programmet följande: Av fyra alternativ har Slovakien valt ett bidrag som grundar sig på en beräkning av de verkliga kostnaderna för deltagande i alla delar av programmet för små och medelstora företag med undantag av den del som avser handel och distribution. Detta möjliggör finansiella bidrag inom följande områden (riktlinjer för maximinivåer anges inom parentes): Åtgärder avseende hantverksföretag och små företag (50 000 ecu). Stöd till Euro Info Correspondence Centres (EICC) på grundval av det nuvarande antalet (EICC och understrukturer) (40 000 ecu x 2 centrer = 80 000 ecu). Slovakiska små och medelstora företags deltagande i arrangemang inom ramen för till de nationella (2 arrangemang/år, 700 ecu som utbetalas Europapartnerskap samordnarna (National Counsellor) per SMF för kostnader, marknadsföring etc. = 40 000 ecu). Stöd till ett Interprise-arrangemang per år i landet (det maximala bidraget från EU uppgår till 50 000 ecu vilket inte far överstiga 50 % av den totala budgeten för arrangemanget). i Stöd till ett IBEX-arrangemang (entreprenad, 50 000 ecu). Kostnaden för Slovakiens deltagande i det tredje fleråriga programmet för små och medelstora företag i Europeiska unionen (1997-2000) kommer därför från och med 1998 att uppgå till 288 900 ecu per år inbegripet 7 % för administrativa kostnader. Dessa siffror, från vilka de administrativa tilläggskostnader som Slovakien ensamt skall stå för skall dras, fördelar sig på följande sätt mellan de olika åren: 50 % av de operativa kostnaderna skall finansieras via Slovakiens statsbudget och 50 % via det årliga Phare- anslaget för Slovakien, med förbehåll för Phare-programmets planeringsförfarande. 7. 2 Kostnadernas fördelning mellan åtgärdens olika delar Program 1998 1999 2000 TOTALT i ecu Varav Slovakien Varav Phare 101*- Sma och medelstora foretag 270 000 270 000 270 000 810 000 405 000 405 000 Fördelning av kostnaderna mellan olika delar för vilka finansiellt bidrag kan erhållas: Del av programmet Atgarder avseende hantverksforetag och sma foretag Stod till Euro Info Correspondence Centres Affarssamarbete - Europapartnerskap - INTERPRISE Entreprenad: IBEX 1998 1999 2000 TOTALT 50 000 50 000 50 000 150 000 80 000 80 000 80 000 80 000 40 000 50 000 40 000 50 000 40 000 50 000 120 000 150 000 50 000 50 000 50 000 150 000 i 7. 3 Operativa kostnader för studier, expertmöten etc. , inbegripna i del B: Inga 7. 4 Tidsplan för fleråriga åtgärder Belopp som skall belasta budgetpost B7-503 Atagande- bemyndiganden Betalningsbe- myndigandenr) 1998 1999 1998 1999 2000 Foljande ar TOTALT 135 000 135 000 135 000 0 405 000 27 000 81000 27 000 10S 27 000 108 000 2000 27 000 81000 27 000 Foljande ar 0 27 000 108 000 Totalt 135 000 135 000 135 000 135 000 135 000 405 000 (*)Oversikten ar baserad program. pådenutbet alningsmetoc l som för närvarande tillämpas ; inom detta De förväntade årliga intäkterna är följande: Budgetpost 6091 1998 1999 2000 Foljande ar TOTALT Operativ del 135 000 135 000 135 000 Administra-tiv del 18 900 18 900 18 900 0 0 405 000 56 700 Totalt 153 900 153 900 153 900 0 461 700 8. Bestämmelser om bedrägeribekämpning. Resultat av åtgärder Alla kommissionens kontrakt, avtal och andra rättsliga åtaganden innehåller regler om att kommissionen och revisionsrätten skall utföra kontroller på platsen. Bland annat är åtgärdernas mottagare skyldiga att inkomma med rapporter och finansieringsöversikter. Dessa analyseras med avseende på innehållet och utgifternas berättigande med hänsyn till målet för gemenskapens finansiering. Bestämmelserna om bedrägeribekämpning under de grundläggande budgetrubrikerna är tillämpliga även på denna rubrik efter anpassning till de central- och östeuropeiska länderna. 9. Analys av kostnadseffektivitet 9. 1 Särskilda och kvantifierbara mål. Målgrupp Det tredje fleråriga programmet för små och medelstora företag är hörnstenen i gemenskapens politik för små och medelstora företag. Det lägger grunden för konkreta åtgärder som bidrar till att utnyttja de små och medelstora företagens potential att skapa sysselsättning, särskilt genom att medverka till att öka antalet små och medelstora företag som deltar i den inre marknaden och att främja deras internationalisering. I princip skulle åtgärderna inom ramen för det tredje fleråriga programmet kunna vara av intresse för alla små och medelstora företag i Slovakien. Antalet små och medelstora företag som kommer att dra nytta av transnationella åtgärder kommer dock nödvändigtvis att bli lägre beroende på den typ av företag det rör sig om, företagens verksamhet samt typen av åtgärder som har utvecklats. Av de 15 miljoner små och medelstora företagen i Europeiska unionen, exempelvis, är det mest sannolikt att 1,5 miljoner kommer att utses som målgrupp för en åtgärd (Ok avseende gemenskapsinformation (jämfört med de 450 000 företag som för närvarande är berörda). Som ett annat exempel kan nämnas att en miljon små och medelstora företag i Europeiska unionen skulle kunna utgöra målgrupp för partnerskapsåtgärder. Samma proportioner skulle kunna användas som riktmärke för Slovakien. Målgruppen för åtgärderna varierar utifrån vilken typ av åtgärder som avses. Åtgärderna riktar sig dessutom till yrkesorganisationer, industri- och handelskamrar, handelsorganisationer och andra mellanled för affärssektorn. 9. 2 Skäl för åtgärden Det står helt klart att företag, särskilt små och medelstora företag, är en nyckelfaktor i ansträngningarna av sysselsättningsskapande är nämligen högre i små och medelstora företag än i stora företag. tillväxt. Graden sysselsättning skapa och för att Det måste dock understrykas att små och medelstora företag i sig själva är mer sårbara särskilt under de första verksamhetsåren. Denna svaghet beror särskilt på följande fem faktorer: • Ett alltmera komplicerat rättsligt, skattemässigt och administrativt klimat. • Svårigheter att delta i forsknings- och utvecklingsprogram och att utnyttja resultaten av dessa. • Strukturella svagheter hos små och medelstora företag med avseende på både deras förvaltningsförmåga och utbildningsprogrammens bristande anpassning till behoven. • Svårigheter att fa finansiering till skälig kostnad. • Svårigheter att få tillträde till marknader för varor och tjänster. i f Vad beträffar subsidiaritetsprincipen måste det påpekas att de åtgärder som har utvecklats på gemenskapsnivå vidtas i ett sammanhang där ett väsentligt mervärde säkerställs, vilket särskilt är ett resultat av vidden av de nätverk och åtgärder som utvecklats, objektiviteten och neutraliteten hos de beslut som fattas centralt samt den vikt som läggs vid regional jämvikt. De flesta åtgärder till förmån för företag utvecklas av medlemsstaterna, men det är i synnerhet gemenskapens uppgift att vidta åtgärder av transnational karaktär för att inrätta nätverk som har en gemenskapsdimension. Att begränsa sådana åtgärder till nationell nivå skulle inte bara vara omöjligt och mindre effektivt utan skulle även snedvrida konkurrensen eftersom stödnivån i de olika medlemsstaterna skulle skilja sig kraftigt åt. små och medelstora Ökningen av antalet små och medelstora företag och av dessas betydelse, inte minst i sysselsättningsavseende, har sedan 1989 varit imponerande i Slovakien. Ökningen av antalet av privatiseringsprocessen. De flesta företagen utgörs av mycket små enheter av egenföretagare. Den slovakiska ekonomin kommer sannolikt att präglas av en stor andel små och medelstora företag även i framtiden. Dessa företag kommer att behöva förbereda sig för medlemsskap i EU och det ökade konkurrenstryck som ett sådant sannolikt av kommer för dem. Mot denna bakgrund stor utsträckning är öppnandet företag har innebära främjats att i «fr l o i- gemenskapsprogrammen ett viktigt inslag i strategin inför anslutningen. Deltagandet i detta specifika program kan på ett positivt sätt medverka till att förbereda små och medelstora företag och organisationer som företräder dessa företag för en framtida anslutning. - Behov av gemenskapsfinansierat stöd Med tanke på Slovakiens omfattande finansiella bidrag till programmet och Slovakiens i svåra budgetsituation är det bidrag från Phare som föreskrivs tilläggsprotokollet av största betydelse. i artikel 3. 2 - Val av tillvägagångssätt Med bidrag från Slovakiens nationella budget och från Phare kommer Slovakiens deltagande att medverka till att landet gör sig förtroget med gemenskapens interna riktlinjer och förfaranden i fråga om små och medelstora företag. Integreringen av slovakiska medborgare i gemenskapens nätverk kommer att innebära ett viktigt bidrag till förberedelserna för ett framtida slovakiskt medlemsskap. - Viktiga osäkerhetsfaktorer som kan påverka åtgärdens specifika resultat Eftersom projekten kommer att väljas ut på grundval av kvalitetskriterier kommer det att vara möjligt att mäta den verkliga effekten endast på grundval av de slovakiska medborgarnas och de små och medelstora företagens förmåga att besvara de inbjudningar till att lämna förslag som kommissionen kommer att genomföra inom ramen för programmet. 9. 3 Uppföljning och utvärdering av åtgärden De utvärderingsförfaranden som föreskrivs i det tredje fleråriga programmet,för små och medelstora företag kommer även att omfatta åtgärder som finansierats för slovakiska mottagare. f 9. 3. 1 Valda indikatorer Indikatorerna väljs med utgångspunkt i vilken typ av åtgärd som har vidtagits. Vad beträffar Euro Info Centres, exempelvis, finns ett kontrakt med en extern revisionsfirma som utvärderar de kvalitetssystem som inrättats av Euro Info Centren samt deras verksamhet i förhållande till de fastställda målen. För varje center används ett utvärderingsschema med 13 olika kriterier avseende bland annat kvalitet, och för varje kriterium värderas varje centers resultat enligt en skala från 1 till 4. Genom att summera poängen för varje center är det sedan möjligt att avgöra om det uppfyller minimikriterierna eller inte. Om detta inte är fallet utesluts centret från nätverket och förfarandet med att hitta en ersättare inleds. En utvärderingsrapport offentliggörs var sjätte månad. Vad gäller nätverken för affärssamarbete grundar sig den årliga utvärderingen av nätverkets medlemmar på det antal profiler över samarbetspartner som har lagts in i databaserna, respekten för uppförandekodexen, marknadsföringsaktiviteter i nätverket, omfattningen av deltagandet i de arrangemang som har anordnats av kommissionen till (t. ex, övervakning, arbetsgrupperna. samt de olika medlemmarnas bidrag årskonferens) Vad gäller andra åtgärder kan den omedelbara effekten av en verksamhet som genomförts mätas mèd hjälp av omfattningen av deltagandet i de konferenser och seminarier som har anordnats för att säkerställa genomförandet av de planerade åtgärderna, reaktioner i media, intresse från yrkesorganisationernas sida, reaktioner från företag, antal företag som deltar i pilotåtgärder samt distribution av publikationer. Vad gäller de åtgärder som särskilt riktar sig till hantverksföretag och små företag används som indikatorer det antal hantverksföretag och mikroföretag som erhåller finansiering inom ramen för åtgärden. 9. 3. 2 De planerade utvärderingarnas form och frekvens Enligt rådets beslut av den 9 december 1996 om ett tredje flerårigt program för små och medelstora företag (artikel 6) skall kommissionen senast vid utgången av 1999 förelägga Europaparlamentet, rådet, Ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén en extern utvärderingsrapport om genomförandet av beslutet, för att möjliggöra en bedömning av om de ursprungliga målen har uppnåtts, inbegripet én analys av kostnadseffektiviteten. 9. 3. 3 Bedömning av uppnådda resultat Resultaten av utvärderingarna delges i allmänhet berörda parter och kan ge upphov till förändringar avseende de åtgärder som har vidtagits eller till nya förslag till åtgärder. En rapport om genomförandet av det fleråriga programmet föreläggs varje år den förvaltningskommitté som inrättas genom rådets beslut. Rapporter om resultaten av de berörda associerade centraleuropeiska ländernas deltagande i programmet skall på samma sätt föreläggas kommittén samt de berörda länderna. 10. ADMINISTRATIVA UTGIFTER Avsättningen av nödvändiga administrativa medel för denna åtgärd kommer att baseras på kommissionens årliga beslut om fördelning av medel, med hänsyn till vilket antal tjänster och vilka ytterligare medel som beviljas av den budgetansvariga myndigheten. Ytterligare behov kan i varje fall inte på förhand avgöra det beslut som kommissionen måste fatta i fråga om följande: a) Behovet av nya tjänster i den preliminära budgeten. b) Fördelningen av medlen. 10. 1 Konsekvenser för antalet tjänster t os Typ av tjanster Erforderlig personal for att forvalta atgarden varav Period Fasta tjänster Tillfälliga tjänster Befintliga tjänster inom berörda enheter Ytterligare tjanster 1998-2000 Fast anstallda eller tillfalligt anstallda A B C Andra tjanster TOTALT 0,5 0,2 0,2. 0,9 0,5 0,2 0,2 0,9 10. 2 Total budgetkonsekvens av ytterligare personal fran och med 1998 i ecu Belopp Berakningsmetod (total kostnad for atgarden under perioden 1998-2000) Fast anstallda Tillfallig personal resurser (ange Ovriga budgetpost) TOTALT 0 i f HO 10. 3 Ökning av andra administrativa utgifter till följd av åtgärden Budgetpost (nr och rubrik) Belopp i ecu Berakningsmetod (total kostnad for atgarden under perioden 1998-2000) A1178/A238 - tekniskt bistand 19 440 Tekniskt bistand: 6 480 ecu A1300 - tjansteresor A2500-moten A2510 - kommitteernas moten per ar. 7 200 2 tjansteresor per ar for hela (arlig kostnad programmet for tjansteresorna ar 2 400 ecu). 15 030 Deltagande av 3 slovakiska foretradare per ar i moten som anordnas inom ramen olika for de (arlig programomradena i kostnad motena ar 5 010 ecu). for deltagande 15 030 Kostnad for narvaro av 1 slovakisk foretradare vid de radgivande motena (3 ggr/ar) - utbyte om, programmet och i information , om arbetet forvaltningskommitten (arlig kostnad i moten ar 5 010 ecu). forf deltagande Totalt 56 700 Ovannämnda utgifter kommer att täckas av de bidrag (artikel 4. 2 tredje strecksatsen i budgetförordningen) som Slovakien betalar för deltagande i gemenskapsprogrammen (jfr. punkt 5. 3 i finansieringsöversikten). tU ISSN 1024-4506 KOM(98) 113 slutlig DOKUMENT SV 08 01 11 Katalognummer : CB-CO-98-117-SV-C ISBN 92-78-31426-9 Byrån för Europeiska gemenskapernas officiella publikationer L-2985 Luxemburg W2-

Beslut om att inte göra invändningar mot en anmäld koncentration (Ärende COMP/M.5958 – GS/TPG/Ontex) Text av betydelse för EES

2010-11-09

http://publications.europa.eu/resource/cellar/a7ebfdaf-83d3-4d89-83f3-eb04033f39ba

swe

C_2010302SV. 01000101. xml 9. 11. 2010    SV Europeiska unionens officiella tidning C 302/1 Beslut om att inte göra invändningar mot en anmäld koncentration (Ärende COMP/M. 5958 – GS/TPG/Ontex) (Text av betydelse för EES) 2010/C 302/01 Kommissionen beslutade den 30 september 2010 att inte göra invändningar mot den anmälda koncentrationen ovan och att förklara den förenlig med den gemensamma marknaden. Beslutet grundar sig på artikel 6. 1 b i rådets förordning (EG) nr 139/2004. Beslutet i sin helhet finns bara på engelska och kommer att offentliggöras efter det att eventuella affärshemligheter har tagits bort. Det kommer att finnas tillgängligt — under rubriken koncentrationer på kommissionens webbplats för konkurrens (http://ec. europa. eu/competition/mergers/cases/). Denna webbplats gör det möjligt att hitta enskilda beslut i koncentrationsärenden, även uppgifter om företag, ärendenummer, datum och sektorer, — i elektronisk form på webbplatsen EUR-Lex (http://eur-lex. europa. eu/sv/index. htm) under dokumentnummer 32010M5958. EUR-Lex ger tillgång till gemenskapslagstiftningen via Internet

Kommissionens forordning (EF) nr. 1515/2000 af 12. juli 2000 om fastsættelse af det maksimale restitutionsbeløb ved udførsel af hvidt sukker i forbindelse med den 47. dellicitation under den løbende licitation omhandlet i forordning (EF) nr. 1489/1999

2000-07-12

http://publications.europa.eu/resource/cellar/742d8282-46cf-4ebc-b676-452592dcc0f9

dan

L 174/22 DA De Europæiske Fællesskabers Tidende 13. 7. 2000 KOMMISSIONENS FORORDNING (EF) Nr. 1515/2000 af 12. juli 2000 om fastsættelse af det maksimale restitutionsbeløb ved udførsel af hvidt sukker i forbindelse med den 47. dellicitation under den løbende licitation omhandlet i forordning (EF) nr. 1489/1999 KOMMISSIONEN FOR DE EUROPÆISKE FÆLLESSKABER HAR — (3) under henvisning til traktaten om oprettelse af Det Europæiske Fællesskab, under henvisning til Rådets forordning (EF) nr. 2038/1999 af 13. september 1999 om den fælles markedsordning for sukker (1), særlig artikel 18, stk. 5, andet afsnit, og ud fra følgende betragtninger: (1) (2) I henhold til Kommissionens forordning (EF) nr. 1489/ 1999 af 7. juli 1999 om en løbende licitation med henblik på fastsættelse af en eksportafgift og/eller eksportrestitution for hvidt sukker (2), foranstaltes dellici- tationer med henblik på eksport af dette sukker. I henhold til bestemmelserne i artikel 9, stk. 1, i forord- ning (EF) nr. 1489/1999, fastsættes der i påkommende tilfælde for den pågældende dellicitation et maksimalt restitutionsbeløb især under hensyntagen til situationen og den forventede udvikling på markedet for sukker i Fællesskabet og på verdensmarkedet. Efter gennemgang af tilbuddene bør de bestemmelser, der er nævnt i artikel 1, fastsættes for den 47. dellicita- tion. (4) De i denne forordning fastsatte foranstaltninger er i overensstemmelse med udtalelse fra Forvaltningsko- mitéen for Sukker — UDSTEDT FØLGENDE FORORDNING: Artikel 1 For den 47. dellicitation for hvidt sukker, ifølge forordning (EF) nr. 1489/1999, fastsættes maksimumseksportrestitutionen til 45,063 EUR/100 kg. Artikel 2 Denne forordning træder i kraft den 13. juli 2000. Denne medlemsstat. forordning er bindende i alle enkeltheder og gælder umiddelbart i hver Udfærdiget i Bruxelles, den 12. juli 2000. På Kommissionens vegne Franz FISCHLER Medlem af Kommissionen (1) EFT L 252 af 25. 9. 1999, s. 1. (2) EFT L 172 af 8. 7. 1999, s. 27

Kommissionens gennemførelsesforordning (EU) nr. 567/2013 af 18. juni 2013 om berigtigelse af forordning (EF) nr. 1235/2008 om gennemførelsesbestemmelser til Rådets forordning (EF) nr. 834/2007 for så vidt angår ordninger for import af økologiske produkter fra tredjelande EØS-relevant tekst

2013-06-18

http://publications.europa.eu/resource/cellar/a57059a7-d8e5-11e2-bfa7-01aa75ed71a1

dan

L_2013167DA. 01003001. xml 19. 6. 2013    DA Den Europæiske Unions Tidende L 167/30 KOMMISSIONENS GENNEMFØRELSESFORORDNING (EU) Nr. 567/2013 af 18. juni 2013 om berigtigelse af forordning (EF) nr. 1235/2008 om gennemførelsesbestemmelser til Rådets forordning (EF) nr. 834/2007 for så vidt angår ordninger for import af økologiske produkter fra tredjelande (EØS-relevant tekst) EUROPA-KOMMISSIONEN HAR — under henvisning til traktaten om Den Europæiske Unions funktionsmåde, under henvisning til Rådets forordning (EF) nr. 834/2007 af 28. juni 2007 om økologisk produktion og mærkning af økologiske produkter og om ophævelse af forordning (EØF) nr. 2092/91 (1), særlig artikel 33, stk. 2 og 3, og artikel 38, litra d), og ud fra følgende betragtninger: (1) Bilag III til forordning (EF) nr. 1235/2008 (2) indeholder en liste over tredjelande, hvis produktionssystem og kontrolforanstaltninger til økologisk produktion af landbrugsprodukter er anerkendt som værende ækvivalente med dem, der er fastsat i forordning (EF) nr. 834/2007. I forbindelse med nogle lande, der står opført på listen i det pågældende bilag som ændret ved Kommissionens gennemførelsesforordning (EU) nr. 508/2012 (3), er den anførte internetadresse for nogle af kontrolorganerne ikke korrekt eller ikke længere korrekt. (2) Bilag IV til forordning (EF) nr. 1235/2008 indeholder en liste over kontrolorganer og -myndigheder, der er kompetente til at udføre kontrol og udstede attester i tredjelande med henblik på ækvivalens. I forbindelse med nogle kontrolorganer eller -myndigheder indeholder teksten til de pågældende bilag som ændret ved gennemførelsesforordning (EU) nr. 508/2012 og Kommissionens gennemførelsesforordning (EU) nr. 125/2013 (4) fejl med hensyn til de produktkategorier, som er angivet for nogle tredjelande. (3) Desuden er internetadressen for et af de kontrolorganer, der er angivet i bilag III og IV til forordning (EF) nr. 1235/2008, ikke korrekt. (4) Bilag III og IV til forordning (EF) nr. 1235/2008 bør derfor berigtiges. (5) Af hensyn til retssikkerheden bør de berigtigede bestemmelser vedrørende AGRECO R. F. GÖDERZ GmbH gælde fra datoen for anvendelsen af bilag II til gennemførelsesforordning (EU) nr. 508/2012, og de berigtigede bestemmelser vedrørende IMO-Control Sertifikasyon Tic. Ltd Ști og Organización Internacional Agropecuaria bør gælde fra datoen for anvendelsen af bilag II til gennemførelsesforordning (EU) nr. 125/2013. (6) Foranstaltningerne i denne forordning er i overensstemmelse med udtalelse fra Forskriftsudvalget for Økologisk Produktion — VEDTAGET DENNE FORORDNING: Artikel 1 I forordning (EF) nr. 1235/2008 foretages følgende berigtigelse: 1) Bilag III berigtiges som angivet i bilag I til nærværende forordning. 2) Bilag IV berigtiges som angivet i bilag II til nærværende forordning. Artikel 2 Denne forordning træder i kraft på dagen for offentliggørelsen i Den Europæiske Unions Tidende. Punkt 1 i bilag II gælder dog fra den 1. juli 2012, og punkt 3 og 4 i bilag II gælder fra den 1. april 2013. Denne forordning er bindende i alle enkeltheder og gælder umiddelbart i hver medlemsstat. Udfærdiget i Bruxelles, den 18. juni 2013. På Kommissionens vegne José Manuel BARROSO Formand (1)  EUT L 189 af 20. 7. 2007, s. 1. (2)  EUT L 334 af 12. 12. 2008, s. 25. (3)  EUT L 162 af 21. 6. 2012, s. 1. (4)  EUT L 43 af 14. 2. 2013, s. 1. BILAG I I bilag III til forordning (EF) nr. 1235/2008 foretages følgende berigtigelse: 1) I punkt 5 i teksten vedrørende Canada affattes oplysningerne vedrørende CA-ORG-002 således: »CA-ORG-002 British Columbia Association for Regenerative Agriculture (BCARA) www. certifiedorganic. bc. ca« 2) Punkt 4 i teksten vedrørende Costa Rica affattes således: »4. Myndighed: Servicio Fitosanitario del Estado, Ministerio de Agricultura y Ganadería, www. sfe. go. cr«. 3) I teksten vedrørende Indien foretages følgende berigtigelse: a) punkt 4 affattes således: »4. Myndighed: Agricultural and Processed Food Export Development Authority APEDA, http://www. apeda. gov. in/apedawebsite/index. asp«. b) i punkt 5 affattes oplysningerne vedrørende IN-ORG-009, IN-ORG-011, IN-ORG-016, IN-ORG-019 og IN-ORG-021 således: »IN-ORG-009 ISCOP (Indian Society for Certification of Organic products) www. iscoporganiccertification. org IN-ORG-011 Natural Organic Certification Agro Pvt. Ltd. (NOCA Pvt. Ltd) www. nocaagro. com IN-ORG-016 Rajasthan Organic Certification Agency (ROCA) www. krishi. rajasthan. gov. in IN-ORG-019 TUV India Pvt. Ltd www. tuvindia. co. in IN-ORG-021 Madhya Pradesh State Organic Certification Agency (MPSOCA) www. mpkrishi. org« 4) I punkt 5 i teksten vedrørende Japan affattes oplysningerne vedrørende JP-BIO-005 således: »JP-BIO-005 Japan Organic & Natural Foods Association http://jona-japan. org/english/« 5) I punkt 5 i teksten vedrørende Tunesien affattes oplysningerne vedrørende TN-BIO-004 således: »TN-BIO-004 Lacon www. lacon-institut. com« 6) I punkt 5 i teksten vedrørende USA affattes oplysningerne vedrørende US-ORG-005, US-ORG-023, US-ORG-028 og US-ORG-055 således: »US-ORG-005 BIOAGRIcert http://www. bioagricert. org/english US-ORG-023 Maryland Department of Agriculture http://mda. maryland. gov/foodfeedquality/Pages/certified_md_organic_farms. aspx US-ORG-028 Montana Department of Agriculture http://agr. mt. gov/agr/Producer/Organic/Info/index. html US-ORG-055 Texas Department of Agriculture http://www. texasagriculture. gov/regulatoryprograms/organics. aspx« BILAG II I bilag IV til forordning (EF) nr. 1235/2008 foretages følgende berigtigelse: 1) I punkt 3 i teksten vedrørende »AGRECO R. F. GÖDERZ GmbH« affattes oplysningerne vedrørende Ghana således: »Ghana GH-BIO-151 x — — x — —« 2) Punkt 2 i teksten vedrørende »BioAgriCert S. r. l. « affattes således: »2. Internetadresse: http://www. bioagricert. org/english/«. 3) Punkt 3 i teksten vedrørende »IMO-Control Sertifikasyon Tic. Ltd Ști« affattes således: »3. Berørte tredjelande, kodenumre og produktkategorier: Tredjeland Kodenummer Produktkategori     A B C D E F Tyrkiet TR-BIO-158 x — — x — —« 4) I punkt 3 i teksten vedrørende »Organización Internacional Agropecuaria« affattes oplysningerne vedrørende Argentina således: »Argentina AR-BIO-110 — — x — — —«

Förhandsanmälan av en koncentration (Ärende M.7521 – Steinhoff International Holdings/Pepkor Holdings) – Ärendet kan komma att handläggas enligt ett förenklat förfarande Text av betydelse för EES

2015-03-06

http://publications.europa.eu/resource/cellar/5377e44b-c3cf-11e4-bbe1-01aa75ed71a1

swe

C_2015078SV. 01000801. xml 6. 3. 2015    SV Europeiska unionens officiella tidning C 78/8 Förhandsanmälan av en koncentration (Ärende M. 7521 – Steinhoff International Holdings/Pepkor Holdings) Ärendet kan komma att handläggas enligt ett förenklat förfarande (Text av betydelse för EES) (2015/C 78/08) 1. Europeiska kommissionen mottog den 26 februari 2015 en anmälan om en föreslagen koncentration enligt artikel 4 i rådets förordning (EG) nr 139/2004 (1), genom vilken företaget Steinhoff International Holdings Limited (Steinhoff, Sydafrika) på det sätt som avses i artikel 3. 1 b i koncentrationsförordningen förvärvar fullständig kontroll över företaget Pepkor Holdings Proprietary Limited (Pepkor, Sydafrika) genom förvärv av aktier. 2. De berörda företagen bedriver följande affärsverksamhet: — Steinhoff är verksamt i Europa inom detaljhandelsförsäljning av möbler, hushållsartiklar, heminredningsprodukter, elektriska apparater, hemelektronik, gör-det-själv-artiklar för bostadsrenovering och golvbeläggningar, samt inom tillverkning av och partihandel med möbler. — Pepkor förvaltar en grupp av detaljhandelskedjor. I Europa är Pepkor verksamt genom Pepco, en återförsäljare av kläder och skodon, hushållsartiklar, heminredningsprodukter samt kosmetika och försäljning av samtalstid i mobiltelefoninät. 3. Kommissionen har vid en preliminär granskning kommit fram till att den anmälda transaktionen kan omfattas av koncentrationsförordningen, dock med det förbehållet att ett slutligt beslut i denna fråga fattas senare. Det bör noteras att detta ärende kan komma att handläggas enligt ett förenklat förfarande, i enlighet med kommissionens tillkännagivande om ett förenklat förfarande för handläggning av vissa koncentrationer enligt rådets förordning (EG) nr 139/2004 (2). 4. Kommissionen uppmanar berörda tredje parter att till den lämna eventuella synpunkter på den föreslagna koncentrationen. Synpunkterna ska ha inkommit till kommissionen senast tio dagar efter detta offentliggörande. De kan, med angivande av referens M. 7521 – Steinhoff International Holdings/Pepkor Holdings, sändas per fax (+32 22964301), per e-post (COMP-MERGER-REGISTRY@ec. europa. eu) eller per brev till: Europeiska kommissionen Generaldirektoratet för konkurrens Registreringsenheten för företagskoncentrationer 1049 Bryssel BELGIEN (1)  EUT L 24, 29. 1. 2004, s. 1 (koncentrationsförordningen). (2)  EUT C 366, 14. 12. 2013, s. 5

SCAD Bulletin. 9/1988.

2009-05-15

http://publications.europa.eu/resource/cellar/91a5d86d-b5f5-4ed9-89c3-9a029114c185

dan