mbart50_fr_mos_news / generated_predictions.txt
Davlan's picture
add MT model
2e6cfc6
A kasɛtã bãngr na-kẽndr sẽn tõog n koos Burkina faso ninbuiidã sẽn wat pʋgẽ.
Sẽn sɩng ne yʋʋm 2019 soabã, a pus n tãag la yʋʋm 2020 soabã, a leb n ning Plan « OBAR » dont l’objectif est de lutter contre le terrorisme.
Sẽn kẽed ne a Simond Bagbo sõasgã sẽn yi wʋsg sẽn kẽed ne sodaasã wɛɛngẽ, a kõta a nao-kẽndre.
Sã n yaa ne yẽ, a wilgame tɩ sãn zĩnd terrain, burkina faaso na n yɩɩ rasem a yoob yʋʋm piig la a yoobe sẽn wat pʋgẽ.
Rẽndame tɩ b reeg n boond tɩ " OBAR" sẽn na n sõng n zab ne yõ-koglg kaalema Burkĩna Faso.
B tõe n wilgda bõe yĩngã la b kõ vẽenem?
Rẽndame tɩ m lebg n sãam kiba-kɩtbã sãn yaa ne nin-wẽns a Solhan yõ-koglgã la neb nins fãa sẽn maan kaalem yĩnga.
Sãn yaa ne yʋʋm 2019 soabã, mam bãng ãndũni wã na-kẽndr sẽn boond tɩ " OBAR".
Yaa rẽ n kιt tι mamsg kãngã yãabã yaa tιlae tι d bãng tãnsob-n-soodsã la d zab ne tãnsob-n-soodsã zamaana Burkĩna Faso.
A pa bãngd sodaasã la mam tagsd tɩ zabrã na-kẽndr yaa sõama la baasgo.
Sẽn ka tõe n kẽe we-n-vɩʋʋgã pʋgẽ, d pa tõe n kẽe we-n-vɩʋʋgã pʋga ye.
Sẽn kẽed ne kibay kɩtbã wɛɛngẽ mam togsa neb wʋsg sẽn kẽed ne tãnsob-n-soodsã tʋʋm wɛɛngẽ tʋʋm wʋsg Burkina faaso, tʋʋm wʋsg sẽn kẽed ne tãnsob-n-soodsã tʋʋm wɛɛngẽ, la bũmb ning sẽn kẽed ne tãnsob-n-soodsã tʋʋm wɛɛngẽ tõnd tẽnga pʋgã.
A yaa sõama tɩ m wilg-y tɩ m pa tõe n maan veesg sẽn kẽed ne makra pʋgẽ, bala a yaa sõama tɩ makra pa le yɩɩd ye.
Sẽn deng tι maam tι nao-kẽnd kãngã kõ maam tι taoor soab n kõ goosneerã.
Rẽ yĩnga, m le pʋʋsda yɛl nins fãa wã, la ba ne yel-kãnga, a le paasame n pa rat n kẽes a meng toto wã ye.
Sãn yaa ne b sẽn boond tɩ " OBAR" wã tõe n zab ne tãsob-n-soodsã zabr?
Bãng mitb sẽn boond tɩ " OBAR" yaa ned sẽn na n tõog n me bũmb sẽn na n yɩlẽ tɩ tõnd wakat fãa wã.
A sõngda ne tãnsob-n-soodsã tʋʋma, sẽn tũud ne tãnsob-n-soodsã tʋʋma, la b recrute.
Sãn yaa ne makra, plan ning sẽn kẽed ne a tʋʋmdã wɛɛngẽ segd n sõng nim-buiidã zãng tι b tõog n zab ne a tẽngã.
Yaa sιd tι yãmb tõe n bãng neb nins sẽn zoe n bas b tẽnsa yõyã.
Yaa ãnda n yaa bõe tɩ yaa tãnsob-n-soodsã Burkĩna Faso ka?
Yaa bũmb sẽn yιιd fãa.
B sẽn sɩng ne yʋʋm kateka, d wãn n wãn n gom radyo rãmba pʋse, la televisẽo rãmba pʋse, n yaool n na n vɩɩmd wakat fãa wã.
Bõe yĩng tɩ neb nins sẽn zoe n bas tõnd tɩ tõnd sãam bõe?
Sã n yaa ne yɛl nins sẽn zabd ne polẽntik la arzekã la bãngr kaset sebr wɛɛngẽ b nedengã?
Sẽn le paasde, sokrã ra sokda a meng ye.
La sẽn yɩɩd fãa, yaa tɩ neb wʋsg tara sor n tõe n zab ne tãsob-n-soodsã, pourtant bõe yĩn buud fãa tẽn-kɩrmsa pʋgẽ ninsabls tẽnsa pʋg bũud toor-toore.
Yaa tõnd bãngr la Burkina tẽnga be ninsabls tẽns wĩndg sẽn lʋιtẽ nug rιtgo.
B sã n bĩng b ninsa wã, d miime tɩ tãnsob-n-soodsã na n zĩnda tẽn-kɩrmsa zugu n wa ne b tãnsob-n-soodsã tʋʋm teedo.
Sẽn kẽed ne tãsob-n-soodsã, la yaa a yel-bãmba, la yaa a meng ye.
Rẽndame tɩ b zĩndg neb wʋsg sẽn kẽed ne tãnsob-n-soodsã yellã, la yaa bãmb fãa sẽn kẽed ne tãnsob-n-soodsã yellã?
Burkĩna Faso ninbuiid n da yɩɩd yaa tãnsob-n-soodsã, bɩ bãmb na n maana wãn-wãna?
Yaa neb wʋsg sẽn yιιd cause.
La b ning b lame?
A quelle mission são-ils utilisés?
Sã n mi bũmb ning sẽn kẽed ne laafɩ wã wɛɛngẽ?
B sẽn baood n na n paam bũmb nins fãa sẽn zoe n bas b tʋʋma zĩis ye, b sã n mi n paam bũmb nins fãa nus tɩ b sãam bãmba.
La b maanda zãmsg n zãmsd woto.
Sã n pa tõe n zab ne sources d постачання wɛɛngẽ, d sẽn na n yɩlẽ t'a yãag sõngre.
Tõnd sã n zab ne tãnsob-n-soodsã tʋʋma, d fãa fãa be nin-sabls tẽnsa pʋgẽ.
Bõe yĩng tι planã na paam zãmsgã?
Sãn yaa ne OBAR bim-bogdã sõama yaa piig la a nii sẽn na n me ne tʋʋm-noy sẽn sõngd tʋʋmdã pʋgẽ.
Sẽn tũ ne tẽngã taoor soab kɩtame tɩ nin-buiid nins sẽn be zuloeesã sẽn kẽed ne tẽngã zuloeesã sẽn na n yɩlẽ t'a paam bãngr sõama.
Yaa woto fãa pʋgẽ, VDP (vʋʋgã pʋga) yaa a sũur sẽn segd n yikame n zab ne fãadbã tʋʋm-noor ning sẽn be zabrã pʋgẽ wã la vɩɩmd n zab ne yõ-koglg kaalema pʋgẽ.
Rẽndame tɩ b boond tɩ kom-bɩɩbã, sẽn na n yɩlẽ n paam zabr wakat fãa n sõng nin-buiidã.
Yel-tιιmã yaa na-kẽnd paalã sẽn kẽed ne sodaasã wɛɛngẽ.
Sãn yaa ne plan OBAR sẽn kẽed ne tãnsob-n-soodsã tʋʋma.
Sẽn na n yɩlẽ tɩ tõnd namsda tõndo, sẽn na n yɩlẽ tɩ tõnd namsda tõog n zab ne zu-loeesã.
A na n maana wãn n wilg Burkĩna Faso tẽns reculg la b zĩndg reculgã pʋga?
Rẽndame tɩ b paam taoor kẽnde.
Bũmb ning tõnd sẽn zabd ne tʋʋm-noy wʋsg sẽn kẽed ne zãmsgã wɛɛngẽ.
Yaa bõe?
La zu-bʋkã b pa tõe n wilg bũmb ning fãa d sẽn maan bũmb ninsa wã ye, bala b yaa bãngr sẽn tõe n wa ne bũmb ning fãa b sẽn maan bũmb ninga.
La maasã na n sõngame tɩ d zab ne tʋʋma na kẽng taoore.
A yaa sõama tι b tũu ne technique Mansila, Dablo, Liptougou, Banh tẽngã.
A yaa sõama tι tãn-sob-n-soodsã tʋʋmde sẽn na n sõng tι b tõog n zab ne tãn-sob-n-soodsã tʋʋmde.
A sõama tι b bãng tι bãng tι bãng tι bãng tι zabrã taoore.
A yaa sõama tι d bãng vaeesgã ka tõog n paam zu-loees wʋsg ye.
A ratame tɩ b ratame tan-sob-n-soodsã tɩ b tõog n yãk localités n mener les attaques.
Sã n mikame tι b modg n kẽes b toog sẽn wat pʋgẽ wã, b na n sõngame tι sodaasã tʋʋmd-n-taasã sõngre.
D na n maana wãn n sõng tõnd tɩ b tõog n zab ne sodaasã bãngr yõ-koglgã pʋgẽ?
Tẽng-n-biisã tente de semer la psychose en nous et a wãn train d'y réussir.
Yaa sõama tι d lebg n gese neb nins sẽn weleg toorã fãa.
Bõe yĩng tι civilã tʋʋmd yaa bõe?
Rẽ fãa sak n kιt tι zabrã tõog n zã.
Sã n yaa ne maam ninga wã, m wãn n na n gʋls VDP wã kategori Planification stratégique.
La neb a taabã tõe n paam yel-kãnga tɩ b toogo.
Sãn yaa ne wẽgbã sẽn kẽed ne tãnsob-n-soodsã tʋʋma, yaa b sẽn gãnega b sẽn zĩnd tãnsob-n-soodsa tʋʋma, teledetection, la kibayã kũun dot pʋse.
Bõe yĩng tɩ pa zabda ne yõ-koglgã ka tõe n yɩ yellã ye.
B tagsdame tι ned fãa segd n zab ne sodaasã tι b kẽng zabrã taoore, pourtant yel kãng zugu.
Tʋʋm-noy tõnd tẽegdame tι zabrã, tãnsob-n-soodsã paam n sõngd tao-tao ye.
Sãn yaa ne a Archimède sẽn yaa bãng mitbã, a yẽgrẽ wã n be a pʋgẽ, a Jeanne d'Arc sẽn yaa sodaasã ka rat n yeel tι Fãrãns tẽng ka rat n yeel tι Azɩmɛɛdã yι zabr yʋʋm Cent wã.
B mamsda tẽngã naab n soabã n tẽrg lame n lui rappeler ce plan et lui de me tɩ tõog n zab ne maoorã võorã.
B pa tar bãngr kaset sebr b sẽn boond tɩ poste, la m tagsdame tɩ yaa makr sẽn yaa mamsgo la mamsgo.
Yaa neb nins sẽn na n sõng n zab ne tãnsob-n-soodsã tʋʋma, la ne b wʋma, m tagsdame tɩ b wʋmdame yel-kãnga.
A wilgame tɩ yɩɩ mam plan anti-tãnsob-n-soodsã, m zãmsda neb wʋsg la m zãmsda kiba-kɩtbã, la m zãmsda tẽngã, la m zãmsda tẽngã zab-teedo.
Bõe yĩng tɩ plan « OBAR » propose yaa bõe différent que la stratégie nationale actuellement mise en œuvre sur le terrain?
Bũmb ning sẽn yaa wʋsgã, yaa tι tẽnga na-kẽndr zĩnda.
La zabda ne bũmb ning sẽn zabd ne zabda taoore.
A partir de ce plan, d na n maana wãn n sõngame tɩ civilo-militaire sõng taabã.
D tõe n sõngame tɩ nim-buιιd dãmb segd n sõngame tɩ b segd n lagem taab n segd n tʋʋm sõngo.
Sã n yaa ne mam tagsgo civil rãmb pa segd n bãng bũmb ning sẽn yi wã ye.
Yʋʋm a wãn la b tar pãng n tõe n maneg yel-kãnga pʋgẽ?
Rũnda zugã, m saglg yʋʋm tus a yi la piig la yembre, la mam sagl yʋʋm tus a yi la yembre.
B tõe n dιk yʋʋm a tãab n soabã sẽn kolgã, yaa yʋʋm a tãab soabã sẽn kolgã.
Sãan yaa ne yãmb wʋsg sẽn na n yɩlẽ n tõog n zab ne tãnsob-n-soodsã tʋʋm noore, la bũmb ning b sẽn boond tɩ " OBAR" wã, la bũmb ninga b sẽn segd n maanda?
Yaa tilae tɩ tẽngã taoor soab reegda sodaasã, la sẽn na n yɩlẽ tɩ zabrã na n boond tɩ " OBAR" wã, rasem a yoob pʋgẽ sẽn loogã, yʋʋm piig la a yoobe.
A naaga sõngr ne taab buud toor-toor tɩ tãnsob-n-soodsã sẽn tar yõod wʋsg ye.
Sẽn kẽed ne yõ-koglg kaalema sẽn kẽed ne yõ-koglg kaalema sẽn kẽed ne Solhan sodaasã sull ning sẽn boond tɩ COP(sull sẽn zabd ne fãadb la nim-buiidã sula) yiisa sõasg ne kiba-kɩtb arzũma sigr kiuug rasem 16 yʋʋm 2021 soabã Waogdgo.
Sẽn deng tι sullã taoor soab wiligame tι sullã taoor soab wiligame tι sullã sodaasã taoor soab kιtame tι sodaasã taoor soab zĩnd.
La yʋʋm vẽkr kiuug rasem a yiib yʋʋm tus a yi la pissi la yembrã, tẽngã taoor soab wiligame tι sodaasã sull b sẽn boond tι « Forces spéciales », n kõt mission « sẽn na yιl n tõog n zab ne tʋm-tʋmdba yĩnga».
Yaa sẽn kẽed ne goosneerã sull ning sẽn geta nim-buiidã yell ( COP) no-rɛɛs togsame tɩ no rɩk na-kẽndr kãnga sak n dɩka bũmb nins fãa sẽn kẽed ne kam-wersã bãag wɛɛngẽ.
Sãn yaa ne conférenciersa a Marcel Tankoano ne a Pascal Zaïda bũmb nins sẽn sõngd sodaasã yaa tʋʋm inutile, bala b kell n bãnga bãngr sẽn tõe n tũ ( janvier 2016 avec lattaque de Cappuccino).
Rũnda zugã, bãngr wʋsg bee wʋsgo.
B sẽn le paasde, b sẽn gome b sẽn boond tɩ SSP (Régiment de sécurité présidentielle), sẽn yãk tɩ b ra le solde d'un pouvoir pour des missions pas catholiques, tẽngã taoor soab wilga koees wʋsg wilgame tɩ sullã kẽngd taoore ( b sẽn da rɩk noy nins sẽn be wã, b sẽn da rɩk noy sẽn be wã ).
Rẽ yĩnga d tõe n illustration pouvoir est de plus en plus hostile aux critiques et allergique à la vérité.
B wilgame tɩ sodaasã spécial paam zuloees sẽn be tẽn-kɩrmsa pʋgẽ wã loogr poore.
Sãn yaa ne b sõasdbã, tʋʋm-teoog ning sẽn ka rɩk na-kẽnd sõng tɩ b rɩk na-kẽnd sõng ye, bɩ b rɩk na-kẽndr ning sẽn be wã, bɩ b rɩk na-kẽndr ning sẽn be wã, tɩ b rɩk na-kẽndr ning sẽn be wã, pa rẽnda bɩ b rɩk na-kẽndr ning sẽn be wã".
« Yaa sõama tι b me reg n sõng nim-buiidã tι b paam zãmsgo », yaa woto la b wilg tι yaa sõngr ne Burkĩna Faso ninbuiidã capables de faire face à la situation et à qui il yaa sõngr sẽn segd n make.
Sãn yaa ne COP(karẽn-bi-baõoneg la kʋlɛɛs karẽn-biisã koglg) taoor nins sẽn watã, yaa neb wʋsg sẽn segd n yɩ ned fãa toto, la yaa tʋʋmd n taar sẽn segd ye.
Sãn yaa ne karenbiisã sẽn wilgd tɩ kamb yɩɩd fãa yiis piig la yiib yɩɩd sẽn tũ ne b roagdbã sẽn maan kamb yɩɩd fãa, n yaool n paama zu-loees nins sẽn segde.
Bõe yĩng tɩ mine rãmb pa get bãensã yell ye, la population rãmb sẽn ketbã.
Yaa parce quãmb signé un contrat de sécurisation avec le gouvernement burkĩna ye.
Bõe yĩng tɩ d segd n kõ nim-buiidã yel-segdɩ?
Sãn yaa ne koe-zut la b soksd b mens tẽnga pʋga, sẽn yɩɩd fãa nin-tãnsob-n-soodsã sẽn zoe n bas tẽns a taab pʋgẽ wã, tãnsob-n-soodsã sẽn zoe n bas tẽns a taab pʋgẽ.
«Tãn-sob-n-soodsã ( tãn-soodsã) tara bõe hall wʋsgo.
A yaa sõama tι b teeg sodaasã sẽn be zabrã wɛɛngẽ.
Sã n yaa ne yãmb sẽn zoe daare, posé, pourri » yaa woto la b wilg-y.
A tagsdame tι b modg n dik noyã sẽn ka be Waogdg la Bobo tẽnga pʋg tι b tõog n dik noyã sẽn ka be Waogdg la Bobo tẽnga pʋg ye.
Sã n yaa ne COP 19 bãagã, yel-kãnga bee zuloɛɛg pʋgẽ, yẽnda tara zuloees wʋsg sẽn kẽed ne pag ne rao zem taabã la kʋrã wã wɛɛngẽ.
Sãn yaa sãn ne dirigeants, ndlr) ont maana b sẽn boond tɩ wack dans l’eau pour que personne ne puisse parler, qu’ils sachent que ça va passer et les gens vont se lever» woto la woto.
Sãn yaa ne M21 taoor dãmbã (mouvement du 21 avril), a Marcel Tankoano sẽn yaa sull ning sẽn geta gofneema yellã, la sull ning sẽn geta gofneema yellã a Pascal Zaïda wilgame tɩ Burkĩna Faso ka welg taaba, tɩ Burkĩna Faso ka welg taaba, tɩ Burkĩna Faso ka welg taaba.
B wilgdame tɩ vɩɩma humaine si banalisée au Burkina faaso.
Sãn yaa ne sodaasã sull ning sẽn get b yõ-koglgã yellã kambã ne a kom-bɩɩbã sʋka a Pierre Damien KAMBOU sakã sibrã raar sigr kiuug rasem piig la a yopoe yʋʋm tus a yi la pissi la a ye wã.
Sãn yaa ne yẽ Aribin tẽng sẽn be rezõ dɩ sayɛɛlã pʋga, sigr kiuug rasem piig la a yopoe yʋʋm tus a yi la pissi la a ye wã, yẽ kibar sẽn maan kaalem yʋʋm vẽkr kiuug rasem piig la a nu yʋʋm tus a yi la pissi la a ye.
Yaa woto la Gendarmerɩ wã na-kẽnd paal yã sẽn nan yɩll n sõng nin-buiida ne a vɩɩm.
Rẽndame tɩ b zab ne tãn-sob-n-soodsã zĩnd tẽnga pʋgẽ, Gendarmerɩ wã zĩnd Aribin dãmba sõngre, sẽn na n yɩlẽ n paam n zab ne tãn-sob-n-soodsã zĩis nins sẽn be wã.
D sã n ges a Marshal Des Logis KAMBOU Pierre Damien sẽn yaa sull ning sẽn geta goosneerã yelle n na n sõng tʋʋmdã taoore.
Yaa sẽn tũ ne b sẽn yãk koɛɛg sẽn tũ ne tãn-sob-n-soodsã sẽn zĩnd kiuug rasem piig la a nu yʋʋm tus a yi la pissi la a ye wã, tĩn-sob-n-soodsã sẽn zĩnd buug rasem 10 yʋʋm 2021 soabã, tĩn-soodsã sẽn zĩnd Korguel (Commune de Arbinda) poorẽ tãn-sob-n-soodsã yembre.
Sẽn pogde, MDL KAMBOU Damien sãama sigr kiuug rasem piig la a naas yʋʋm tus a yi la pissi la ye wã, sigr kiuug rasem piig la a naas yʋʋm tus a yi la pissi la a ye.
Sãn yaa ne a Marshal Des Logis KAMBOU M. a Pierre Damien sẽn dog Silom-Dabori wĩntoog yʋʋm tusr la kobs-wae la pis-naase.
Sãn yaa ne yẽnda karensaamb dãmbã a tara SEPE wã, SEPE wã, BEPC wã, la BAC a4 wã.
A beeUFR(sull sẽn get karẽn-bi-baõoneg la kʋdemd wɛɛngẽ)lliyensite de Ouagadougou yʋʋm tus a yi la piig la a wae yʋʋm tus a yi la kobs-wae la pis-naase.
Sẽn sɩng ne yʋʋm 2014 soabã, a kẽeda ne a tʋʋm-noy kiuug rasem 31 yʋʋm 2014 soabã pʋgẽ, a sɩnga ne a tʋʋm-noy kiuug rasem 30.
Sãn yaa ne yʋʋm a yiib sẽn kẽed ne zak-kãng ning sẽn kẽed ne sodaasã bãngr kaset sebr wɛɛngẽ a Maréchal des logtor yirã sigr kiuug yʋʋm tus a yi la piig la a waeya yʋʋmde.
A naaga yʋʋrm a yiib n soabã, yaa promotion Elèves Sous-officiers de Gendarmerie.
Sã n yaa ne b karen-bi bɩro b sẽn pogdã, a be b karen-biis 21 n soabã Bobo-Dioulasso soolem.
Yaa sẽn na n yɩlẽ n zab ne tãnsob-n-soodsã sonegã, a sẽn sak n na n zab ne tãnsob-n-soodsã yʋʋm 2017 soabã, a sẽn da yãk yam n na kẽng taoor soab yʋʋm vẽkr kiuug rasem a tãab yʋʋm tus a yi la piig la a wae pʋgẽ wã, a na n dɩka wakat ning b sẽn maan kaalema pʋgẽ wã:
Rẽ yĩnga, a Maréchal Des Logis KAMBOU M a Pierre Damien a obtenu entre autres les diplômes militaires suivants :
A Certificat d’Aptitude à l’Emploi de sous-officier (CAESO)
Sãn yaa ne Certificat Inter Armes (CIA)
Sãn yaa ne karenbiisã sogsg b sẽn boond tɩ "koordinato", "intervention spécialisée", " secourisme au combat, de Franchissement Opérationnel, de Protection de hautes personnalités, de Neutralisation, Enlèvement la Destruction des Explosifs.
Sãn yaa ne maréchal Des Logis KAMBOU M. a Pierre Damien zãmsda tʋʋm-noor sẽn tar a pãnga.
Rẽndame tɩ b rɩkd tʋʋmdã sẽn na n yɩlẽ tɩ b boond t'a GoPro, a bãngra sẽn na n yɩlẽ n gɩdg tʋʋmdã toto, sẽn na n yɩlẽ n gɩdg tʋʋmdã toto, sẽn na n yɩlẽ n gɩdg tʋʋmdã toto.
A kell n paasame tɩ b tar pãng sõama hall wʋsgo.
Sẽn paasde, b sẽn kẽed ne a poorẽ wã, MDL KAMBOU yaa gofneema taoor soaba, n le paas gofneema taoor soaba.
Tãn-sob-n-soodsã sẽn tʋʋm ne a bãad rãmbã yõka yɛl nins sẽn zĩnd b tãnsob-n-soodsa base wã, zĩnd b nug n tãnsob-n-soodsa tʋʋm teedo, tall n tʋʋm tãnsob-n-soodsa tʋʋmde.
Sãn yaa ne a porze wã taoor soab sẽn zĩnd Neutralisation, Enlèvement la Destruction des Explosifs tʋʋm nõ-kãngã, a ratame t’a tʋʋmde, la a tʋʋmde.
Sã n yaa ne a sõangdbã a yaa bĩm-bogd-n-taase, bʋ-kaoodb-n-taasã, tʋʋm-noor-kãsemsẽ « the lion » bɩ le « guerrier sage »
Sã n yaa ne a Maréchal Des Logis/Chef sẽn yɩɩd yʋʋm tus a yi la piig la a nu yʋʋm tus a yi la pissi.
Yaa yʋʋm piig la a naas yʋʋm piig la a yopoe sʋka, a roagdbã tʋʋmda yʋʋm piig la a yoobe, a tʋʋmda yʋʋm piig la a yoobe.
A wakate, a tara kom-bɩɩb a yiibu.
Yaa mɩda wakat sigr kiuug rasem 16 yʋʋm 2021 soabã, tɩ b rɩk na-kẽndr sẽn yaa sodaasã.
Sãn yaa ne a MDL KAMBOU Damien sẽn yãk yam n na n maan tʋʋm-noy wʋsg sẽn kẽed ne tãnsob-n-soodsã wɛɛngẽ wã: b sẽn da yãk a Asɩɩl tẽngã, n le paas Tasmakat tẽngã, tʋʋl-nif kiuug rasem 10 yʋʋm 2021 soabã kũun sẽn kẽed ne tãnsob-n-soodsã wɛɛ.
Yaa woto la sullã taoor soaba a Evrard SÃDMA wilg-yã : " yaa sõama tι d nang pãng sẽn kẽed ne maoorã wɛɛngẽ, yãmb tõe n kιιsdame tι ned fãa tõog n paam zãmsg sẽn kẽed ne maoorã wɛɛngẽ".
Tãn-sob-n-soodsã bee yĩnga, yãmb tʋm-tʋmdbã ne a tʋm-tʋmdbã bee yĩnga, yãmb nin-kãnga ra bee yĩnga.
Tẽegre, nanda ne neb a taab sẽn sɩng ne sull ning sẽn boond tɩ Usig sẽn yaa zabd-n-taarã tombés avant toi auprès du Tout Puissant.
Sã n yaa ne fãadbã, yɩɩl-yɩɩnda USIGN sũur sã n segd n tɩ yɩɩda fãa a tʋʋmde.
Sãn yaa ne gofneema taoor soaba, miniisr ning sẽn get yõ-koglgã yell ne sodaasã taoor soab, taoor soab sẽn get yõ-koglgã yell ne sodaasã taoor soab, la gardɩ taoor soab ning sẽn get yõ-koglgã yell ne b sũ-sãamse.
Sãn yaa ne a KAMBOU M Pierre Damien, b sẽn yãk yam n na zab ne maoorã, d pa na n bas tι ned fãa tõog n zab ne maoorã ye, karem-bi-bɛdã fãa tu resteras.
Rẽndame tɩ b vɩɩma zĩnd na-kẽndr zugu: Burkĩna Faso »
Sẽn sɩng ne yʋʋm 2016 soabã, b ra maana nin-buiidã sẽn kẽed ne pagbã Burkĩna Faso sẽn be Balolé wã.
Yaa rẽ n kιt tι burkina faaso goosneerã yãka yam n na kιt tι yel-kãngã sa Burkina faaso soolema fãa.
Rẽndame tɩ b bãng b sẽn boond t'a Bobolé de nos jours, lefaso.net lʋɩsã matinée sigr kiuug rasem 16 yʋʋm 2021 soabã.
Sẽn pẽ ne colline, sẽn be bĩ-kãnga pʋga, sẽn kẽed ne Sãabhy wã sull ning sẽn boond tι Balolé raabo.
A tõnd sẽn wa n zĩnd be wakat a 10 sasa, tõnd yãndame tɩ ned kam fãa sẽn da tʋʋm a vɩʋʋgã n maan a tʋʋmde.
Bũmb ning tõnd sẽn baood n na n bãng n tʋʋm ne b tʋʋma tʋʋm wʋsg sẽn yaa ned ning sẽn na n yɩlẽ n gɩdg ne b tʋʋma tʋʋm wʋsg sẽn yaa ned ning sẽn na n yɩlẽ n gɩdg ne a poorẽ.
Yaa yẽgr sẽn be yel-gɛtbã.
Sã n yaa ne yẽ, tõnd sega vẽenem la d wilg d sẽn yãke.
« Bʋ-kaoor yaa!
Tõnd yaa ned ning sẽn get a kiba-kɩtbã na n yɩlẽ n bãng bũmb ning sẽn kɩt b mengã.
Rẽnd tònd paasame tɩ tõnd ra zoe n dɩka vɩʋʋgã pa segd ye.
Sẽn le paase, b ningda nug n bãnga ẽtɛgnetã sẽn na n sõng tõnd tẽnga pʋga.
La sẽn sɩng ne a ‟son patron’’, bõosgã ket n be tõnd tʋʋm noorã pʋgẽ.
Yaa wakat tẽeba, bi-ribl a ye sẽn wa n be a soabã sẽn wa n kõ tõnd bãngr kaset sebrã: " yʋʋm a naas la b pa tʋʋmde".
Sẽn na n yɩlẽ tɩ d ra zoe n dɩk cheminã, tõnd sega kom-bɩɩb a tãab sẽn da zems milyõ a yembrã t'a tãag ne tõnd sẽn be milyõ a tãabo.
Rẽndame tɩ b kell n bãnga b b sẽn maan vaeesgã sẽn kẽed ne b sẽn lʋɩt b bõensã b sẽn zĩnd be.
Yaa rẽ n kιt tι b kell n gomd b mens n yeel tι ned baa ye.
Yaa rẽ n so tɩ tõnd sãn kẽed n bãng a vɩɩma pʋgẽ wã, a yeelame tɩ " M yãndame ( mam yãndame : Ndl)".
Sẽn sɩng ne yĩngã, kom-bɩɩbã ra yetẽ tɩ b segd n tɩpsda ne tõnd sẽn da yaa soaba, tɩ homme sẽn da be ne zĩig ning a sẽn da pʋgdã.
Sẽn kẽed ne yẽnda, d goma yẽnda la d kotame tɩ tõnd sẽn kẽed ne d sẽn na n yɩlẽ n paasame.
Yaa rẽ n kιte, a le paasame : « Depuis les dégâts qu'ils ont commis là-bas là, cela fait yʋʋm a yiib qu'a pa tõog n lebg baa ye.
Sã n yaa ne yẽ, d fãa fãa sẽn da gẽesd b mengã, la d sẽn da gẽesd b mengã.
Bõe yĩng tɩ!
Sẽn le paasde, d na n bãnga bũmb ninga d sẽn na n gom.
La b sẽn mi bũmb ning fãa wã, la tʋʋm-no bɛdã sã n pa tõog n pids tõnd laafɩ wã we-n-vɩʋʋgã, d na n pa tõog n respi?
Yaa ça le problème là, sinon quand ça fonctionna, yaa bũmb sẽn yaa wẽngã.
Tʋʋm-no kãnga ra namsda tõnd tẽnga taoor soab n dat n wilg-y.
Sẽn deng tι b boond tι Ballé rãmbã, d goma ne tõnd tẽnga taab n wa n le be Waogdg ye.
Yaa rẽ n so tι d bãng Waogdg silg-yirã ne tõnd tẽngã pʋgẽ, tõnd sega bãngr sẽn pa tũ ne tõnd tẽngã pʋgẽ.
Rẽ yĩnga sokr bilf bilfu, bõe yĩng tɩ b rɩk ne tõnd sãnema tʋʋmde?
Yaa bõe n na n bãng bõensã sẽn ka kaoose, la b na n bas bũmb ning sẽn be tẽn-kɩrmsa pʋgẽ wã pʋg bũmb ning sẽn be wã, la b na n bas bũmb ning sẽn be wã?
Sẽn kẽed ne koees wʋsg ninga d sẽn gome, sẽn mii n wilgd neba fãa la sẽn ka sak n kẽe d mens wɛɛngẽ b sẽn boond tι Ballé wã. yõ-koglgã sẽn be rezõ de lɛsã pʋgẽ wã: Mɛɛri wã nim-buiidã sẽn be rezõ de lɛsã pʋgẽ n sõng b mens wɛɛngẽ.
Sãan yaa ne Mɛɛr Madjoari sẽn be Kompiyɛnga wã, sẽn be yõ-koglgã yellã, sẽn yiid fãa yõ-koglgã yellã, yõ-koglgã sɩnga yĩnga.
Yaa ninbuiidã fãa tara fuir.
Sẽn kẽed ne tãnsob-n-soodsã tʋʋm bloqués par tãnsob-n-soodsã.
Sẽn kẽed ne nug-tikrã no-rɛɛs a Adjima Thiombiano wilgame tɩ ninbuiidã ra zoe n tɩ bas tɩ b tõog n zĩnd bãmba.
« B sõora sẽn tar b armes rapidement » a sẽn paasde.
A tudgr kãnga sẽn kẽed ne mazorã wɛɛngẽ wã, sẽn na n yɩlẽ tɩ nim-buiidã tõog n yɩɩd bũud toor-toore.
Burkĩna Faso tẽng-pʋgẽ wã sũur wakat, yɩɩ tãn-sob-n-soodsã sull ning sẽn geta yõ-koglgã yell sẽn tũ ne arly tẽng-pʋgẽ.
Yaa tõnd sẽn yi-beega la tõnd sẽn yiis kibay-kιtbã la yiibã sẽn yiis sigr kiuug rasem 16 yʋʋm 2021 soabã daare.
A sõasdbã sẽn kẽed ne yõ-koglg kaalema wɛɛngẽ: " goosneerã sẽn namsd zũ-noog n tõe n wa neba fãa". A sõasdbã sẽn tũud ne sula nins sẽn lagem taaba wɛɛngẽ wã.
Yaa sigr kiuug rasem piig la a naas yʋʋm tus a yi la pissi la yembrã COP sẽn be Waogdg Sigr kiuug rasem piig la a yopoe yʋʋm tus a yi la pissi la a ye wã, n wilg tɩ yɩɩg tɩ zabrã minisr a Christophe Dabir ne tẽnga naab a Roch Kabore "bouger" face à sẽn yɩɩd fãa zuloees wʋsgã.
Yaa wakat kãnga.
Rẽndame tɩ goosneerã maana bõe tɩ zabda ne bãngr wɛɛngẽ, a na n maana bõe tɩ zabda ne bãngr wɛɛngẽ : a le improvise!
A Marcel Tankoano sẽn yaa COP(karẽn-bi-baõoneg la kʋlɛɛs karẽn-biisã koɛɛg) la a Pascal Zaïda sẽn yaa kʋlɛɛs karẽn-biisã koɛɛga.
B leokame tι b bãng bʋsg sẽn kẽed ne Solhan sodaasã, ne b sokda b meng zuloees sẽn kẽed ne goosneerã wã, la goosneerã sẽn pa sak goosneerã sẽn pa sak ninbuiidã.
Sãan yaa ne yõ-koglgã, b zĩnda b yõore la goosneerã rɩka koɛɛg n wilg tɩ yaa zabr sẽn loog pʋgẽ.
Sẽn kẽed ne goosneerã sull ning sẽn geta nim-buiidã nan yɩll n wilgd neba fãa " yaa sõasg ne sull ning sẽn geta goosneerã nan yɩll n wilgd n mensonge.
Sãan yaa ne sullã pʋga, yʋʋmdã yaa sɩd tɩ mal-gouvernance, la banalisation de la corruption, la concussion, le clientélisme politique, le favoritisme... sẽn wʋm rũnda-rũnda wã nourrit l'extrémisme violent.
La COP(karẽn-bi-baõoneg koɛɛg) tẽedame tι Premier minisr a Christophe Dabir segd n yikame tι polẽntik sulã sẽn na n sõng tι tab ye.
Sẽn kẽed ne kambã yʋʋm 2021 soabã: b sẽn boond tɩ panel zãmsg sẽn kẽed ne kamba yʋʋm 2021 soabã.
Rẽnda yĩnga, a Madam Sika Kabore sẽn yaa gofneema taoor soab paka a kʋɩlẽnse, sigr kiuug rasem 16 yʋʋm 2021 soabã, Waogdg, nin-sabls kambã raar sigr kiuug rasem 16 yʋʋm 2021 soabã pʋgẽ.
Rũnda-rũnda wã yaa tʋm-tʋmdb nins sẽn yãk b yʋʋm tusr la kobs-wae la pis-naase sẽn yɩɩd Soweto (Afrique du Sud), sẽn da yãk b yʋʋm tusr la kobs-wae la pis-naas yʋʋmde, hal yʋʋm tusr la kobs-wae la pis-naas yʋʋmde.
« 30 ans après adoption de la charte : yʋʋm pissi wã sẽn kẽed ne kamb nins sẽn be ninsabls tẽnsã rιgs yʋʋm 2040 soabã, sẽn na n yιl tι kamb nins sẽn be ninsabls tẽnsã rẽnd yĩnga»
Yaa gom-zug kãnga la kaseng kãnga yaa sull sẽn boond tɩ (CAEDBE) sẽn na n yɩlẽ n tʋʋmd nins sẽn kẽed ne kam-wersã wɛɛngẽ yʋʋm 2021 soabã pʋgẽ.
La sẽn yaa tõnd ninsabls tẽns sull ning sẽn get pagbã ne rao na zem-taabã yelle (UA/CIEFFA) sull sẽn yaa sull ning sẽn get tʋʋmdã yell sẽn tũudmd ne rao na zem-taabã yellã yaa woto.
Yaa Sika Kabore sẽn yaa goosneerã taoor soab ne a poorẽ.
Yaa koe-zug kãngã sẽn boond tɩ " assurer lekolã de chaque enfant africain pendant/après la crise de la Coviid 19 bãag sẽn na n yɩlẽ t'a paam zãmsg kaorengã pʋgẽ wã "
Yaa gom-zug kãnga yʋʋmdã sẽn sιng ne goosneerã taoor soab sẽn sak n na n wilg kambã tι b zãms b kambã tι b maan b zãmsgo.
Sãn yaa ne a carẽn-y, yõ-koglg kaalema bãng mitb sẽn wa n paas rogma wɛɛngẽ, sẽn wa n yɩɩd fãa a kom-bɩɩbã bɩɩbo, wakat ning Afɩrɩk tẽms sẽn dat n vɩɩmd b kaorengã pʋgẽ wã yaa sẽn kẽed ne b pag ne rao na zem taaba.
Sã n yaa ne fille soab yaa zu-loees liés, entre autres, à ses menstrues, au mariage précoce et le coronavirus wã paama zu-loees wʋsg sẽn kẽed ne yel-kãnga wɛɛngẽ.
Sɩka Kabore yaa rẽndame tɩ d sã n yaa ne tõnd roagdbã, kambã, nin-buiida goosneerã, la sẽn yɩɩd fãa rẽndame tɩ b rɩk nao-kẽnd paal n tõog n paam kom-bɩɩbã tɩ b kẽng kom-bɩɩbã »
. D tõe n dɩk rãmba nug n bãnga.
Sãn yaa ne UA/CIEFFA taoor soab a doktɛɛr Rita Bissoonauth wilgame tɩ durant cette période du Koviid 19 bãagã, kamb nins fãa sẽn be b tẽnsã pʋgẽ wã ka be b lekolsã pʋgẽ ye.
Sãn yaa ne yẽ, a kotame tɩ b kẽes b toog sẽn kẽed ne lekolã wɛɛngẽ, la a wilgdẽ tɩ b kẽes a toog sẽn kẽed ne lekolã wɛɛngẽ, yaa rẽ n so tɩ tõnd afɩrɩk na-kẽndr ning sẽn boond tɩ " nin-sablsã na n zã a biigã", sẽn na n yɩlẽ tɩ kom-bɩɩbã kẽes b toog tɩ b pa kẽes b toog sẽn kẽed ne lekolã wɛɛngẽ".
Yaa sẽn tũ ne sull ning sẽn boond tι UA/CIEFFA(ka-koaadb ne tʋʋm-tʋmdb sẽn tʋmd ka-buudã wɛɛngẽ sula sẽn lagem taaba) sẽn get kamb nins sẽn bẽed kam-wersã tʋʋmd yelle UNICEF(ka-koaadb ne tẽm-tʋmdb sẽn tʋmd kamb nins sẽn bẽed kam-wersã tʋʋmd yelle) sẽn geta kamb ninsaal yel-segdɩ wã yelle.
Sẽn le paase, b na n kõo kambã bũmb ning sẽn yaa ãndũni wã yell wilgame tι b na n bãng bũmb ning sẽn yaa ãndũni wã yell wilgame tι b na n bãng bũmb ning fãa sẽn na n yιlẽ tι b tõog n bãng bũmb nins fãa sẽn na n yιlẽ tι b tõog n bãng bũmb nins fãa sẽn na n yιlẽ tι b tõog n paam bãngr kaset sɛb wɛɛngẽ.
« Sẽn na yιl n kõ kambã b sẽn kõ b nug n bãnga, rẽndame tι b ka rat n yeel tι b yaees b toog la tõnd sugri.
Yaa tõnd tʋmd n yaa tõnd bureau de lɛsã africaine, yaa tʋm-tʋmdb sẽn kẽed ne goosneerã wã, la tõnd me wilgame tɩ b sã n wa nao-kẽnd kãng n paas pãng sẽn kẽed ne pagbã la rao na zem taaba wã wɛɛngẽ» a sẽn wilg-y.
Burkĩna Faso: Sẽn yaa na-kẽnd kãensã sẽn kẽed ne bãas wɛɛngẽ b sẽn boond tɩ STEPS sẽn na n ges bãas ninsaalbã bãag yelle.
Rẽndame tɩ kiba-kɩtbã sẽn kõ kibay kɩsgã sẽn kẽed ne bãas nins sẽn bẽed kam-wersã wɛɛngẽ wã sigr kiuug rasem 16 yʋʋm 2021 soabã Waogdgo.
A doktɛɛr a doktɛɛr Marie Emmanuelle Zo, sẽn yaa sull ning sẽn geta laafɩ wã yellã nengẽ.
Sẽn sɩng ne enquête STEPS sẽn vigl yʋʋm 2013 soabã, Burkĩna Faso wilgdame tɩ sẽn sɩng ne yʋʋm 2021 soabã, a na n dɩka na-kẽndr ning sẽn boond tɩ OMS sẽn tʋʋmdã tʋʋm no-gãnegdsã sẽn na n ges bãas ninsaal yellã.
Sãan yaa ne a doktɛɛr Marie Emmanuelle Zoe wiligame tι yaa tιlae tι d bãng yel-tιιm sẽn na n sõng ne bãas nins sẽn ka tar yõod wʋsgã.
Sẽn le paase, b tõe n dɩkame tɩ na-kẽnda bũud toor-toor sẽn na n sõng laafɩ wã baoob wɛɛngẽ, n paas tɩ bãngdbã tum ye, sẽn na n yɩlẽ tɩ bãngdbã tum ye.
Sẽn sɩng ne sigr kiuug rasem 11 yʋʋm 2021 soabã, b na n sɩng tʋʋlg kiuug rasem 30 yʋʋm 2021 soabã, sẽn na n sɩng tẽnga neb 4322s sẽn be Burkina faaso tẽnga pʋga.
A sõngda bãaga pãnga, yãab a nii sẽn kẽed ne bãas nins bãaga pʋgẽ wã.
Yaa zu-bʋkã pʋgẽ, yaa yõbdã, tabuzã, alcoolisme, le mauvais régime alimentaire, l yõbdã pʋgẽ, gɩdgr sẽn ka kẽed ne yolesterolã wɛɛngẽ ( cholestérol total : HDL, LDL) neb nins sẽn ka ta yʋʋm piig la a yopoe sẽn da yaa yʋʋm piig la a yoobe.
Rẽndame tɩ b bãng neb nins sẽn bẽed kam-wersã bãag wɛɛngẽ Burkĩna Faso tẽnga pʋgã, d bãng n ges neb nins sẽn bẽed kam-wersã bãag yelle, n gɩdg bãas nins sẽn paam zu-loees nins sẽn kẽed ne bãas nins sẽn paam zu-loees nins sẽn kẽed ne bãas nins sẽn paam zu-loees nins sẽn kẽed ne bãas nins sẽn paam zu-loees nins sẽn kẽed ne bãas nins sẽn kẽed ne bãas nins sẽn paam zu-loees nins sẽn kẽed ne bãas
Sẽn sɩng ne yʋʋm 2013 soabã, bãng mitb sẽn sɩng ne yʋʋm pis-yopoe sẽn da yaa b sẽn zems yʋʋm pis-naase, b sẽn wilg tɩ rãama yaood pãnga koabg pʋgẽ yaa rãama yaood la piig la yoobe, tɩ tab wẽnsa yaood koabg pʋgẽ koabg pʋgẽ koabg pʋgẽ koabg pʋgẽ koabg pʋgẽ.
Rẽ yĩnga d sã n ges glycémie wɛɛngẽ, sẽn yɩɩd yaa koabg pʋgẽ 4, la tɩbsg pãng sẽn yɩɩd yaa koabg pʋgẽ 2, la consommation suffisante de fruits et légumes, sẽn yɩɩd yaa koabg pʋgẽ 5.
Sã n yaa ne a doktɛɛr Zo: " sã n yaa ne tʋʋmdã, zuloees wʋsg wʋsg paam taoor kẽnde".
Sẽn kẽed ne yʋʋm a yoobã, a yeelame tι yaa tιlae tι Burkina faso rẽnda bũmb a yiib n soabã na n sõngame tι neb nins sẽn na n dιk no-gãnegdsã sẽn tũud ne OMS sẽn ning Burkĩna Faso tẽnga pʋgã.
Bãaga naoor wʋsg pʋgẽ sẽn ka tũ ne bãasã.
Yaa rẽ n kιt tι bãas nins ka na n zĩnd a to sẽn tõe n wa ne yẽnda ye, yaa bãas nins sẽn ka tar pãng n tõe n wa ne yẽnda ye.
A naag taab a naas pʋgẽ, yaabète, kanidisem, la vʋʋsema, la vʋʋsema masã, la vʋʋsema yãsgo.
Sã n yaa ne yʋʋm tus a yi la piig la a wae, ãndũniã tẽngã kaalem yʋʋm tus a yi la piig la a wae, yaa neb 38.
Sã n yaa ne bãas nins sẽn ka tõe n wa ne bãas yellã, a doktɛɛr Zo wilgdame tɩ bãas nins sẽn ka tõe n wa ne yel-kãngã, la yaa bãaga sẽn tõe n wa ne yel-kãngã.
Yaa wakat sẽn ka yιιd bãmb nins sẽn be tʋʋmdã pʋgẽ wã ( a wãna, sexe, génétique) la sẽn ka yιιd bãmb nins sẽn ka yιιd bãmba.
Yaa sẽn na n sõng tι d bãng tι d sãn ges sãongra sẽn kẽed ne koe-zut nins sẽn be sɛbã pʋgẽ.
Sãn kẽed ne entrepreneuriat féminin: sull sẽn ta yʋʋm a nu la sull sẽn boond tɩ Ãndũni wã we-n-vɩʋʋgã yʋʋnd sẽn ta yʋʋm a nu.
AWL tʋʋmdã na n zĩnda sigr kiuug rasem a nu soabã tʋʋlg kiuug rasem 22 ne a rasem 29 yʋʋm 2021 soabã Waogdgo.
Sẽn deng tι na-kẽnd kãnga na n zĩnda tigs-kasengã sigendbã no-rɛs sẽn dik Sigr kiuug rasem piig la yopoe yʋʋm tus a yi la pissi la ye sẽn na n wilg tι na-kẽnd kãnga na n sãam tũubu.
Sẽn sɩng ne a 5 n soabã, sull ning sẽn sigl tʋʋmdã sẽn boond tɩ african Women Leaders (en français : nin-sabls sẽn leaders femmes africaines) sokda koe-zuga naoor a naase : « Repenser la stratégie.
A Adizatou Doussa wiligame tι gom-zuga na n dιk yam-yãkrã ye.
Yaa sẽn tũud ne yõ-koglg kaalema Burkĩna Faso wã, la yõ-koglg kaalema belem pagbã vɩɩm pʋgẽ, n le paas rog-n-pʋʋgã.
Rẽ yĩnga, sullã taoor dãmb wiligame tι tãnsob-n-soodsã tʋʋm wẽebã maan kaalem solhan nins b sẽn maan kaalem yĩnga.
Sãn yaa ne Burkĩna Faso kambã fãa sẽn maand kamb nins sẽn maan kambã, pagbã ne pagbã kamb nins sẽn be b zuloees pʋgẽ wã.
Sãn yaa ne a Adizatou Doussa, yõ-koglg wɛɛngẽ, yõ-koglg kaalem la yõ-koglg kaalem yaa wakat sẽn loog pʋgẽ, yel-tɩɩm sẽn paam zu-loees nins sẽn be wã, sẽn na n yɩlẽ tɩ pagbã ra le wa ne yõ-koglg kaalema, pag ne rao ne rao bɩ pagbã ra le wa ne yel-tɩɩm, la sẽn paasde.
Sãn yaa ne yẽnda, kʋdemdã na-kẽndr zutu sẽn na n sõng n paam n vɩɩmd wakat fãa wã, sẽn na n yɩlẽ n paam n vɩɩmd wakat nins sẽn yaa toto.
Sẽn le paasde, yaa koɛɛg sẽn wilgd Aafrikan Women Leaders sullã pʋga, sigr kiuug rasem 22 yʋʋm 2016 soabã, b yãka yam n na kẽng ne tʋm-tʋmdb nins sẽn be galen-tẽngã la tẽn-bãooneg pʋgẽ wã, sẽn na n yɩlẽ n paas b tʋʋmdã pãnga, sẽn na n yɩlẽ n paam b tʋʋmdã pãnga.
Yaa tʋʋlg kiuug yʋʋma nu.
« rasma a nu yʋʋma yʋʋmd sõor sẽn ta bãmb 200 la b paam AWL sõngr yelle.
Bũmb a tãab sẽn yɩɩd yaa tʋʋm noor sẽn gãnega, tɩ b tʋʋmdã yẽnda.
A yaa nao-kẽnd paal sẽn kẽed ne pagbã ne pag ne rao na zem taaba komɩnda rãmba pʋsẽ.
Tʋʋmdã yãab yaa sẽn na n kɩt tɩ b paam pagbã sõor sẽn ta bãmb 1 000 Burkĩna Faso.
A projetã sẽn vigl yʋʋm tus a yi la piig la a wae yʋʋm tus a yi la piig la a wae, b yãka yam n na n sõng pagbã ne pag ne rao na zem taaba.
Rẽndame tɩ b rɩk n lebg n siglg ãnduni wã la b rɩk na-kẽndr sẽn sɩng ne ‘AWL Tour’ sẽn zĩnd yʋʋm 2016 soabã.
Sẽn kẽed ne pagbã ne rao na zem taaba yell b sẽn boond tɩ " musoro" ( foulard en langue diula).
Yaa tʋʋm kãng sẽn yaa sõma ne AWL ne b tʋm-tʋmdbã sẽn na n sõng neb nins sẽn kẽed ne pag ne rao na zem taabã yelle, la sẽn yɩɩd fãa a Marie Hermann Coulibaly sẽn togse.
Sẽn paasde, zems-taabã tara zu-loees wʋsg sẽn kẽed ne tʋʋma wɛɛngẽ.
Sã n yaa ne b sẽn boond tι « sula sẽn yaa toogã », sull ning sẽn geta nim-buiidã ka tar pãng yelle.
Sẽn kẽed ne yẽgr wɛɛngẽ b sõngda miniistɛɛr ning sẽn get kambã yellã, la Justice miniistɛɛr ning sẽn get kambã yellã.
Sẽn le paase « tõnd tʋʋmdã tʋʋmd yɩɩda bãngr la pãnga.
Sẽn na n yɩlẽ tɩ tõnd ka tar bãngr wʋsg sẽn kẽed ne ligd wɛɛngẽ, la tõnd ka tar bãngr tõnd tẽnga arzɛk la nin-buiida zĩigẽ ye.
Sẽn le paasde yaa bãngr sẽn tar pãnga.
Tʋʋmdã yãab yaa sẽn na n sõng pagbã ne pagbã ne kom-bi-bɩɩsã sẽn tɩ b tʋʋmdã yõyã, sẽn na n yɩlẽ tɩ b tõog n pids b tʋʋma teedã.
Laafɩ wã wɛɛngẽ: b rɩka na-kẽndr sẽn na n sõng tɩ b tõog n paam bũmb sẽn kẽed ne bã-kãnga.
Sãn yaa ne sull ning sẽn geta laafi wã yell sẽn boond tɩ IRSS (karẽn-bi-baõoneg la kʋlɛɛs karẽn-biisã sull) paka a kʋlɛɛs sẽn kẽed ne laafi wã zĩigẽ, sigr kiuug rasem 16 yʋʋm 2021 soabã daare.
Sãn yaa ne a Gauthier Tougri sẽn yaa miniistɛɛr ning sẽn geta laafι wã yellã yell paka tʋʋm-kãensã sags n toeem.
Yaa tʋʋmdã neng Waogdg nengẽ, ne karẽn-saamb dãmba, ne sulã sẽn geta laafi wã yellã taoor dãmba.
Rẽn n so tι b tʋʋmdã b sẽn boond tι transfert de connaissances en santé sexuelle et reproductive (SSR) sʋkã yaa sẽn tũ ne mam sẽn togse.
«Burkina faso tẽnga pʋga, beaucoup de recherches sont effectuées.
B yiis kibay sõama la zuloees bũud toor-toor sẽn kẽed ne goosneerã tʋʋm-noy wʋsgo.
Rũnda zugã, yaa sõama tι b segd n yikame tι bũmb sẽn tõe n wa ne vaeesgã sẽn sõngdb ne bãngr kaset sɛb wɛɛngẽ b tʋʋmdã pʋse » la a porfesɛɛr Sɛni Kʋʋnda sẽn yaa sull ning sẽn geta VIH, la laafi wã yell sẽn get neb nins sẽn bẽed b mens yõyã taoor kẽnd nengẽ.
Sẽn na yιl n paas tʋʋmd kãnga pʋgẽ, a yaa sõama tι d bãng zãmsg sẽn kẽed ne laafi wã wɛɛngẽ.
Yaa tιlae tι b zĩndg na-kẽndr kãngã pʋga.
Sẽn tũ ne sull ning sẽn geta laafi wã yell sẽn boond tι IRSS(sull sẽn get laafi wã tʋʋm-tʋmdb yelle), sula sẽn tũ ne sull ning sẽn geta laafi wã yellã, goosneerã, la sull sẽn get laafi wã yelle.
Sẽn kẽed ne tʋm-tʋmdbã sõasgã, b vigla koees wʋsg na n sõngame tι b kelg bãngdbã tʋʋm zĩis sẽn kẽed ne tʋʋma teed wɛɛngẽ,b na n sõngame tι b tõog n ning tʋʋm-teed kãnga pʋgẽ wã.
Yaa bũmb sẽn na n sõng tɩ b bãng na-kẽnd paal sẽn na n sõng tɩ b bãng bũmb ning sẽn na n sõng tɩ b geelg b yãabã la b geelg b yãabã.
Sẽn kẽed ne bõ-kãng tɩ b na n dɩka tigsgã ne a Pr Kʋʋnda wilgame tɩ: " tigsgã na n dɩka neb nins sẽn fãa tʋʋmdã sẽn tʋʋmdã pʋgã yĩnga".
Sẽn deng tι b kõ sũ-noog ne watbã, a kõ sũ-noog nebã tι b kõ b tagsgã tι b kõ b tagsgã tι b kõ b tagsgã sẽn na n sõng tι tʋmd-n-taasa paam tũubu.
Sẽn naag taab ning kibay kɩtbã sẽn kẽed ne kibay kɩsgã wɛɛngẽ, a sõngda ne b kibayã kɩsgã sẽn kẽed ne kibay kɩt bãmba wɛɛngẽ.
Sã n yaa ne a Gauthier Tougri sẽn yaa sull ning sẽn geta laafi wã yellã wiligame tι no-gãnegds n dιk na-kẽndr ning sẽn get laafi wã yellã kιtame tι no-gãnegds n dιk na-kẽndr ning sẽn na n maane.
« Yaa yam-yãkr yaa sẽn na n tõog n zĩnd mamsg sẽn kẽed ne makra wɛɛngẽ tɩ b sɩdã fãa tõog n zĩnd bãad rãmbã.
Yaa ẽtɛgnet IRSS sullã taoor soab wilga b sẽn kõ tõnd tʋʋmdã pʋgẽ.
Yaa rẽ n kιt tι miniistɛɛr ning sẽn get laafι wã yellã yellã, yaa tιlay tι b tõog n dιk noy sẽn na n sõng tι b ka tõe n dιk noyã sẽn na n sõng tι b ka tõe n dιk noyã sẽn yι sõama.
Sẽn na yιl n paas tʋʋmdã b sẽn boond tι SSR (sull sẽn get laafι wã tʋʋm-tʋmdb yelle) na n sõng miniistɛɛr ning sẽn geta laafι wã yelle.
Burkĩna Faso: porze ning sẽn boond tɩ FAIR(sull sẽn zabd ne fãadb la bels-n-dι ) sẽn sõngd ne a tʋʋma a taaba.
A Maminata Traore/Coulibaly sẽn yaa tʋʋmdã taoor soab kʋdr sẽn zĩnd sigr kiuug rasem piig la a naas yʋʋm tus a yi la pissi la ye Waogdgo, porze kãnga sẽn boond tɩ FAIR Sahɛl au Burkĩna Faso.
Yaa porze wã tʋʋmd sẽn na n sõng ne koobã tʋʋmd sẽn na n yɩlẽ n paam koobã tʋʋm na-kẽnd kãng Sahɛl soolmẽ wã.
Sãn yaa ne b sẽn boond tɩ FAIR Sahel, yaa sẽn tũud ne koobã sahélienne tara zu-loees wʋsg sẽn kẽed ne koobã tʋʋm pʋgẽ wã, wags taar pʋgẽ sẽn kẽed ne koobã tʋʋm pʋgẽ wã.
Yaa yõ-koglg kaalema sẽn paase sẽn yɩɩd fãa tãnsob-n-soodsã tʋʋmde.
Sẽn paasde, yel-tιιm beeme.
A yaa sõama tι d sull sẽn gomd kʋdemdã zãng yellã, la a tʋʋmdã yellã.
Sẽn na yιl n tõog n paam tʋʋm kãensã, b na n sõngame tι bãng tʋʋm-kãensã sẽn na yιl n tõog n paam zu-noogã.
Sãn yaa ne FAIR(sul sẽn get toogã la rabay yelle) sẽn na n sõng tʋʋm-tʋmdb nins sẽn be zu-loees wʋsgã pʋgẽ wã, b tʋʋmda ne tʋʋm-tʋmdb nins sẽn tʋʋmd yʋʋmdã ne tʋʋm-tʋmdb nins sẽn tʋʋmd yʋʋmdã.
Sãn yaa ne porze wa sõngr FAIR Sahɛl, a tũuda ne tʋʋm noy nins sẽn yit koobã tʋʋm noy pʋgẽ ne tʋʋm noy sẽn tũud ne tʋʋm noy paam pãnga.
Yaa neb 40 bɩ b 50 sẽn paam ninbuiidã touch ãnduni wã tẽn-kɩrmsa pʋga.
Yaa sẽn tũ ne b tʋʋmdã b sẽn boond tɩ porze wã ( porze rãmbã, porze sẽn sõngd tẽn-kɩrmsa zĩisẽ wã) sẽn na n yɩlẽ n fãag ninbuiidã vɩɩm ne taab zĩisẽ.
Yaa porze wã sẽn na n sõng tʋm-tʋmdbã tʋʋmdã pʋgẽ, yaa sẽn na n sõng tʋm-tʋmdbã tʋʋmdã b sẽn wilg-y.
A Souleymane Ouédraogo sẽn yaa inivɛrsite kãngã taoor soab wiligame tι b sõas ne b tʋʋma sẽn na n yιl n paam n tʋm ne taaba « yaa bãng kãng taoor soab sẽn boond tι inivɛrsite kãnga, n le paas Farãs sẽn yaa porze rãmb porze no-rɛs sẽn be Burkina faaso.
A Maminata Traore/Coulibaly sẽn yaa minisr ning sẽn get b la rabay ne tʋʋma sẽn tũud ne nikɩlyɛɛrã ne tʋʋm-noor ning sẽn get b la rabayã ne tʋʋm-noor ning sẽn be sahɛlã pʋgẽ wã, sẽn tũ ne yõ-koglg kaalema, la yõ-koglg kaalema sẽn tũ ne Koviid 19 bãagã.
« Sɛkã wiligdame tι zuloeesã pʋgẽ yaa neb 40 à 50 sẽn kẽed ne Ninsabls tẽns wĩndgã pʋga.
Sẽn le paase, yõ-koglgã alimentaire yellã yaa leafɩ kaalem sẽn kẽed ne koobã wɛɛngẽ, sẽn yɩɩd fãa kaalem sẽn kẽed ne rogma koobã wɛɛngẽ, sẽn yɩɩd fãa kaalem sẽn kẽed ne rogma koobã wɛɛngẽ, sẽn yɩɩd fãa kaalem ne rogma koobã wɛɛngẽ, sẽn yɩɩd fãa kaalem ne rogma koobã wɛɛngẽ.
Sãn yaa ne yẽ, a kotame tɩ rɩɩba koglgã la a rɩɩbã tõog n yɩɩda tẽnga taoor soab zĩigẽ.
B pʋʋsda a pʋʋsa porze wã sẽn naag taaba b sẽn boond tɩ " FAIR Sahɛl" yaa tʋʋm kãnga pʋgẽ, bala tʋʋm-teoogã na n lʋɩ taoor dãmb sẽn na n yɩlẽ n tõog n paam rɩɩbã sẽn kẽed ne pãngã wɛɛngẽ.
Tɩɩm bãmb piig la a nii sẽn na n yɩlẽ n paam yɩɩg woto.
Tʋʋmdã fãa be tẽns a tãab pʋgẽ, Burkina Faso, Mali, Senegall tẽns a taab pʋgẽ, la b tʋʋmda tʋʋmd nins sẽn be ninsabls tẽns wĩndg sẽn tũud ne nug-tʋʋma wɛɛngẽ, a nao-kẽndre, a nao-kẽndre, a nao-kẽndre, la b tʋʋmde.
A na n yɩɩ programme DeSIRA (Development Smart Innovation through Research in agriculture) mis en place par l’Union européenne pour promouvoir la recherche et l’innovation agricole en Afrique nao-kẽndre.
Sẽn na n dɩk yʋʋm a naas yʋʋm a naas pʋgẽ, FAIR Sahɛl yaa sull sẽn get laog sõng taab yell ne sull ning sẽn get laog sõng taab yellã (IRD) ne sull ning sẽn get laog sõng taab yellã ligdẽ milyõ piig la a yopoe, milyõ a ye la tus kobs-yoob la pissi la a yopoe.
Burkĩna Faso, porze kãnga bee Béréba ne Léna tẽnga pʋg sẽn be ka-koaadbã pʋgẽ, la communes de Nagréongo, d Arbollé ne Korsimoro tẽns nins sẽn be ka-koaadbã pʋgẽ.
Yagha tẽngã pʋga: Tẽns nins sẽn get neb nins sẽn zoe n bas b zagsã yelle rãmb sõngr tɩ b paam b lame.
Sãn yaa ne yagha tẽng kamb (ARY) sẽn paka a kʋɩlẽnse, sigr kiuug rasem piig la a nu yʋʋm tus a yi la pissi la a ye wã Waogdgo, sẽn kẽed ne yõ-koglg kaalema wɛɛngẽ sẽn tũ ne wẽeb a Solhan yõ-koglg kaalema.
Sãn yaa ne sull ning sẽn be Porvẽsɩ wã sull taoor dãmb yãka yam n na n sõng neb nins sẽn zoe n bas b tẽnsa taabã yĩnga.
Yagha tẽngã sull ning sẽn be yõ-koglgã pʋgẽ sẽn kẽed ne yõ-koglgã la tãn-sob-n-soodsã Solhan soolem ye.
Sẽn le paase, zuloees wʋsg sũur sãama ne tãnsob-n-soodsã sẽn yiis sigr kiuug rasem a naas yʋʋm tus a yi la pissi la a ye wã Solhan soolem yʋʋm tusr la kobs-wae la pis-naase, la b yãka neb 132.
Sẽn sɩng ne sigr kiuug rasem 15 yʋʋm 2021 soabã, yagha ( ARY) sull ning sẽn get neb nins sẽn zoe n bas b zagsã yelle (CNP-NZ) sẽn na n wilg kiba-kɩtbã rat n wilg b meng yel-kãng zugu.
Sãan yaa ne tãn-sob-n-soodsã sẽn kẽed ne tãn-sob-n-soodsã Solhan soolem, ARY tɩɩmsa neb nins sẽn paam zu-loeesã sẽn be Waogdg logtor yirã pʋse.
Sã n yaa ne yʋʋm piig la a nii, bãad rãmb hui la woto.
A Amadou Diallo sẽn yaa ARY taoor soab wiligame tɩ nin-wẽnsa kẽes b toog sẽn kẽed ne sebba wã.
Sã n yaa ne a Mɩse Diallo ne a koambã pʋʋsa goosneerã tʋʋm-noor ning sẽn get goosneerã tʋʋm-noor ning sẽn zĩnd tẽngã, tʋʋm-noor ning sẽn zĩnd tẽngã, la tẽng nins sẽn be ninbãneg lagm n taar sẽn na n sõng tɩ b tõog n zã b ninbuiidã, sẽn na n yɩlẽ tɩ b tõog n zã b ninbuiidã zoe n bas b tẽnsa zĩisẽ.
La neb wʋsg sẽn paam zu-loeesã sẽn kẽed ne yõ-koglgã pʋgẽ wã, Waogdg soolem tɩ neb nins sẽn kẽed ne yõ-koglgã pʋgẽ wã, tẽngã taoor dãmb ning sẽn be Waogdg tẽnga pʋgã, sẽn na n yɩlẽ n sõng neb nins fãa sẽn kẽed ne yõ-koglgã wɛɛngẽ sẽn tũ ne tẽnga taoor soabã.
Sẽn paasde, a kel n boond tɩ ARY (karẽn-bi-baõoneg la kʋlɛɛs karẽn-biisã sull) taoor soabã pʋʋsa rabay ne tʋm-tʋmdb nins sẽn lagem taabã sẽn yit Yagha soolem.
« Face aux nombreux appels d Burkina ne a ba rẽnd sẽn yɩɩd fãa rãmb sẽn na n maan kũuna, ARY yãasa koneksõ rãmb a yiib sẽn na n sõng n dɩk donsã wɛɛngẽ la sẽn yɩɩd fãa.
D mikame tɩ Orange mikame tɩ yaa sa-mikame, la Moov mikame tɩ yaa sa-mikame 01 34 11 11 » a sẽn kõ vẽenem.
RɩpPB milyõ a yembr la b ning ãnduni wã tʋʋm noore.
A Cinkance Burkĩna: ninbuiidã wʋsg lagm n taar sull sẽn sõngd toto wã.
Sã n yaa ne a Cinkance ninbuiidã fãa sẽn sɩng ne arzɛkã wɛɛngẽ fãa sãam bãad rãmba fãa.
Sãn yaa ne pagbã Burkina fass nim-buiidat kẽer segd n paama no-rɩkdg kãnga.
Sẽn kẽed ne yɛl kãnga, kẽer pa na n yɩlẽ tɩ bãaga zuloɛɛg ye.
La ba ne yel-kãngã sẽn kẽed ne makrã wɛɛngẽ, kẽer tara makrã ne zu-loees nins fãa.
Yaa neb nins sẽn zĩnd rezõ wã pʋga la a kell n bas b mẽnsda tõnd kʋdemdã.
A rasma 13 yʋʋm 2021 soabã, tõnd be Togo tẽnga ne Burkĩna Faso.
A le yet-n-yet tɩ yaa zaalema.
Sẽn yιιda tõnd kẽenga barka: " yõod nins sẽn zoe n bas b tʋʋma yaa b sẽn boond tι " tõnd kẽenga tʋʋmd sẽn yaa tʋʋmd sõngo.
Sã n yaa ne yẽ, no-rɩkdgã ket n be a pʋgẽ.
Sã n yaa ne neb nins sẽn segd n koglgã, d yãka taab bũmb ning sẽn be wã.
A menuisier sẽn be a pʋgẽ wã sẽn venu t'a kẽes a toog a yʋʋr sẽn kẽed ne a roogã wɛɛngẽ, a wilgame t'a togsa yʋʋr sẽn kẽed ne a roogã wɛɛngẽ: " m wʋm daare, la wakat ninga leo, la maam tʋʋm daare.
Bõe mam paama maam tɩ mam sẽn da get a maam tɩ pug n dat n wa ne wẽngã la neba fãa, b paama bõe yĩng la m tagsgo.
Rẽndame tɩ b tara zu-loees wʋsg yelle: rẽndame tɩ b sã n kẽes b toog yɛla fãa yɛla wɛɛngẽ b tõe n paama zu-loees wʋsgo.
B yãta racket rãmba fãa.
A pagbã sẽn wa n kẽed yõ-koglgã n tãag-b lame tõnd tẽnga pʋga.
Yaa sõama tι b kẽes b toog n zã wakat fãa.
A Oubda Mohazou sẽn wilg-y kiba-kɩtbã sẽn zems yʋʋm a wãn n paam poliis rãmba pʋʋsẽ, parce qu’elle a pag frontière togolaise pour venir d côté du Burkĩna Faso la a wilg-y a sẽn yɩɩd fãa a Oubda Mohazou wilgame.
Sãn yaa ne nin-sabls noir, a Adama Diessongo sẽn yaa b sẽn boond tɩ "cinkance toog", a rich homme d'affaires sẽn boond tɩ "cinkance toog", mam sɩnm dãmbã sẽn be a Cɩkance Togo, j'ai documents de l'UEMOA qui me tara b sɩd ninga, la tõnd tẽns a taaba kompatriotes sẽn pa b sɩdã me tara zu-loees wʋsg ye.
A yaa augmentation des prix de tout et une diminution des recettes alimentaires.
Sã n yaa ne Nianẽ Issa sẽn be doandã pʋgẽ wã, yaa sẽn na n yɩlẽ tʋʋmd n taar pãng sẽn kẽed ne yel-tɩɩm wɛɛngẽ:
Yaa tʋʋm-noor ninga sẽn tar yõod ne tõnd tʋʋma.
Rẽndame tɩ b pa vɩɩ wa avant, tɩ baa ne sẽn zoe n bas b tẽnsa toto.
Sẽn kẽed ne taxi rãmba : Taxi rãmba sẽn boond tɩ Cinkance Burkĩna taabã paamd taoor kẽnde.
Rẽ yĩnga wilgame tɩ tʋʋmtʋʋmdbã pa toog sẽn kẽed ne Goosneer rẽnda.
A Paul Minoungou wiligame tι yaa tιlae tι b teeg teedo : " yaa tιlae tι bala tιlae tι b teeg teedo, la b teeg teedo.
Sãn yaa ne a Ubba Mohazou, sẽn yaa kom-bɩɩbã tagsdame tɩ tẽns nins sẽn zoe n bas b tʋʋma ka le be ye.
Sãn yaa ne bãngdbã b ra mum n secours ’’ ra tõe n paam tʋʋmtʋʋmdbã la tõnd tõe n maan tʋʋmtʋʋmdbã la tõnd tõe n paam tʋʋmtʋʋmdbã taoore, a martèle Adama Diessongo sẽn togse.
Bãngdbã la tʋʋm-noy-bɛda bee zuloɛɛg pʋga.
Sãn yaa ne logtor a ye sẽn wilgd tɩ tẽngã zabda ne b sẽn boond tɩ " ra yaa b sẽn da tar bãngr wʋsg neb wʋsg la b sẽn wilgd bã-kãnga". Zĩ-kãnga ra yaa b sẽn da tar bãngr wʋsg neb wʋsgo.
A wilgame tɩ rũnda zugã, b ra koosd reem a to ne ne neba fãa, la yaool n yaa sõma.
Yam-yãkrã yaa sẽn na n sõng ninbuiidã tɩ b zĩnd ne zamaan zẽnsã.
A doktɛɛr Ramatou Niangane sẽn yaa koɛɛgã lɛtgã sẽn be Cinkance wã wilgdame tι tõnd tʋʋma teedo, la bãad rãmba sũur sãama.
Rẽndame tɩ goosneer segd n sak n yik n kẽes b toog n ges tẽn-kɩrmsa yelle.
Sẽn le paasde, mams-kaseng a Madame Bonkoung coordinatrice des femmes de Cinkance : tõnd yãka rẽndame tɩ b zĩndg zĩis ninsaal dãmba.
Sẽn kẽed ne kaorengã wɛɛngẽ, ninbuiidã vιιm.
Yel-beed nins sẽn zoe n bas tẽnsa no-rɛs ( UEMOA) rãmb ket n tara zu-loees wʋsg.
Burkĩna Faso: FONA-DR maana nao-kẽnd kãnga yʋʋm 2021-2025 soabã pʋgẽ.
Sãn yaa ne sull ning sẽn get neb nins sẽn bẽed nus-tʋʋma teed yelle ( FONA-DR) kõ sor sigr kiuug rasem piig la a yopoe yʋʋm tus a yi la pissi la yembrã 2021-2025 tʋʋmdã pak a kʋɩlẽnse.
Sẽn na yιl n tõog n pids a Cela wã, sẽn na yιl n tõog n maneg a misión.
Sãn yaa ne yãab ning sẽn vigl tʋʋmdã yʋʋm tus a yi la piig la a nu, FONA-DR siglame tɩ sẽn sɩng ne yʋʋm tus a yi la pissi la a nu, yaa tʋʋm noy nins sẽn be tʋʋm noy paamd pãnga, n le paamd b laog tʋʋm noy nins sẽn na n sõng b tʋʋm noyã sõma.
Tʋʋmdã raab yaa sẽn na n sõng n pids b tʋʋma, yaa sẽn na n sõng tʋʋm-tʋmdb nins sẽn be tʋʋmtʋʋmdbã pʋgẽ wã, sẽn na n yɩlẽ n paas tʋʋmtʋʋmdb nins sẽn be b naoongã, sẽn na n yɩlẽ n paas tʋʋm-noy nins sẽn be zuloees pʋgẽ wã, sẽn tũ ne tʋʋm noy nins sẽn be waogdgã, la sẽn yɩɩd fãa yaa tʋʋm noy nins sẽn be zuloees pʋgẽ wã.
Sãn yaa ne koe-zut wʋsg sẽn kẽed ne tʋʋma na kẽng taoor wɛɛngẽ.
Tʋʋm kãnga na n sõngame tɩ tʋʋm-noy nins sẽn tʋʋm b tʋʋma tõog n yɩ tʋʋm-noy nins sẽn sõngd b tʋʋma teed wɛɛngẽ
Sãn yaa ne yẽ, a yeelame tɩ b paam tʋʋmdã pãng la ligdã sõngre. a Hyacinthe Tamalgo sẽn yaa FONA-DR taoor soabã yeelame tɩ b paam tʋʋmdã pãng la ligdã sõngre, la a tʋʋmdã sõngre, la a tʋʋmdã sõngre.
Yaa tʋʋmd b sẽn boond tɩ tʋʋmd noor ning sẽn get goosneerã tʋʋmtʋʋmdb yelle (SNSS, CARFO) ne n tʋʋm ne b tʋʋm-noor ning sẽn be tʋʋmtʋʋmdbã pʋgẽ wã.
Sẽn kẽed ne tʋʋmdã pʋg sigr kiuug yʋʋm tus a yi la piig la a nu, bũmb ning sẽn be guvɛgneerã pʋgẽ wã, sẽn tũ ne tʋʋmdã pʋgẽ wã, sẽn tũ ne tʋʋmdã pʋgẽ wã.
Rẽndame tɩ d bãng yel-kãens nins sẽn be zuloees pʋgẽ wã, sẽn na n yɩlẽ n tõog n paam zuloees nins sẽn be yʋʋm 2021-2025.
A FONA-DR naan paas tʋʋm kãnga pʋgẽ, sẽn na yιl n tõog n me tõnd tʋʋm-noyã kʋιlmse, sẽn na n yιlẽ tʋm-tʋmdb nins sẽn na n deeg kʋrã wã Komsilg tẽnga pʋgã.
Sẽn le paase, SOPAM SA sigla sõasg ne kiba-kɩtbã. Sẽn kẽed ne Komsilg bugumã roog yellã, yaa ligdã, la tʋʋm-noy a taab b sẽn boond tɩ Bollore tʋʋmtʋʋmdbã no-rɛs Burkĩna Faso, Burkĩna Logistics & Minings Services (BLMS), Burkĩna sull ning sẽn geta so-toksã yelle (SNTB) kõ sɛb vẽeneg daar sigr kiuug rasem 14 yʋʋm 2021 soabã.
Sãn yaa ne yẽnda, SOPAM SA rɩkda SAGATRANS sẽn ya Burkĩna Faso tʋʋm-no-bɛdã taoor kẽnde, Bollore Bollore sullã taoor Bollore pendant plus d'une décennie, la woto yaa a Panguéba Mohamed Sogli biiga.
Tʋʋm kãnga na n sõngame tɩ tẽns a nu pʋgẽ ( Benẽ, Burkĩna, Cameroun, Côte d'Ivoire, Sénégal) yaa milyaar piig la a naas la milyõ kobs-yoob la pissi la a tã (14.629.036.497f) la b yao tũusg ning sẽn be Abigẽ wã sẽn tũud ne zu-loees nins kẽ sẽn kẽed ne kʋrã wã yĩnga,
Yɩɩ kibay kɩtbã b sẽn boond tɩ ''Jɛdbo''.
Yaa yʋʋm tus a yi la piig la a wae, SAGATRANS sẽn yaa Farẽns tʋʋm-noor ning sẽn boond tɩ SOPAM SA, ne Burkĩna tʋʋm-noor ning sẽn lʋɩtẽ burkina kʋrã wã a Panguéba Mohamed Sogli sẽn maan kaalem sẽn kẽed ne bulsa tʋʋm kʋrã wã Bollore ne SOPAM SA sẽn lʋɩtẽ Komsilg bugumã taoor soab yĩnga.
Yaa tʋʋm kãnga pʋgẽ, SOPAM SA tʋʋmda SAGATRANS sẽn na n yãk Saint-Nazaire ( Farãs) n kẽng Abigã ( kodivoaare) n kẽng Waogdg ( Burkina Faaso).
A ligda tʋʋmd n taarã tʋʋmd fãa ne a tʋʋmdã na kẽng taoore.
SAGATRANS sãn yaa ne b sẽn na n kell n pak a kʋɩlẽnse, a sẽn kos n tik Abigẽ arzɛkã n dat n yiis no-gãnegds nins sẽn na n yɩlẽ tɩ tõnd tẽngã na n yɩ waogdgo.
Rẽndame tɩ b sãand wakat ning sẽn be Abigẽ wã pʋgẽ, SAGATRANS segd n basda ne zuloees nins fãa sẽn be ninbãneg pʋgẽ wã yĩnga.
Yaa pa rẽnda bɩ n maan a sɩda, pa rẽnda bɩ n lebg n siglg sebra a sẽn be Waogdgã pʋgẽ.
Tʋʋm kãnga sẽn kẽed ne tʋʋmdã wɛɛngẽ wã paka a kʋɩlẽnse, n le paas SOPAM SA sẽn na n « blacklister » des marchés publics similaires.
Sãn yaa ne bãmb ning b sẽn da get avaries yellã sẽn da get wa tʋʋm-teedã yellã SAGATRANS sẽn da get wa tʋʋm-teedã yellã, pa rẽnda bɩ tʋʋm-teedã b sẽn da tar ra-rasãnde, tɩ tʋʋm-teedã pa rẽnda bɩ pa rẽnda bɩ sãnema tʋʋmde.
Sãn yaa ne SOPAM SA tʋʋm-noy nins sẽn be sebrã wɛɛngẽ wã, sẽn na n yɩlẽ n gɩdg tʋʋm-noy nins sẽn be sebrã zugu.
Sãn yaa ne gẽeb ning sẽn boond tɩ Bollore, tɩ b ra paama zu-loees wʋsg sẽog kiuug yʋʋm piig la a nii, sẽn tar yʋʋm piig la a yoobe.
Yaa rẽ n kιt tι SOPAM SA n SAGATRANS rãmbã kẽesda Waogdg Tribunal de Commerce de Ouagadougou, Cour d’Appel de Ouagadougou, la Cour de Cassation de Ouagadougou la CCJA d’Abidjan zugu.
SSOPAM SA vɩɩma bʋ-kaoodb taoor dãmba fãa goosneerã la sẽn ka goosneer rẽnd nao-kẽndre.
Sãn yaa ne b sẽn boond tɩ SAGATRANS, sẽn maand ninbuiidã fãa fãa ninbuiidã fãa maanda zuloees nins fãa sẽn kẽed ne kʋrã wã wɛɛngẽ.
SAGATRANS wilgdame tι yel-segdι wã segd n tika sãang kasengã zĩigẽ ye, b na n kosa fãa tʋʋmd fãa tʋʋm-noor ning sẽn be Fãrãns tẽnga pʋgẽ ye.
A yãka yam n na n kιt tι b ka tõe n dιk nao-kẽndr sẽn na n kẽng taoor n paam yõ-koglgã wɛɛngẽ ye.
Sãn yaa ne nin-sabls tẽns wĩndg sẽn da rɩk noy nins sẽn dɩk noy nins sẽn dɩk noy nins sẽn dɩk noy nins sẽn datã.
Sãn yaa ne sull pissi la a yopoe sẽn naag taab afιrιk tẽms a taab pʋgẽ, ONU(sul sẽn get goosneerã tʋʋm-tʋmdb wɛɛngẽ sula sẽn lagem taab afιrιk tẽms a taab pʋgẽ) segda ne sull ning sẽn geta CCJA(sul sẽn get bãag wɛɛngẽ yelle) yella zugu.
SSOPAM SA rat n yɩɩme tɩ b maan tẽns a nu pʋgẽ nin-peelsẽ wã pʋgẽ: Benẽ, Burkĩna, Kamerun, Kodivoaar, Senegall.
La yaa woto la Bollore zãmsga tʋʋm-noy-bɛda sẽn na n tʋm nins tõnd tẽnsã meebã zugu.
Yaa ra yaa Burkĩna Faso sull ning sẽn boond tɩ Bollore logtiyã taoor dãmb sẽn yitẽ tɩ b rog-n-mikã, la b ka tar bãngr sẽn kẽed ne b rog-n-mikã la b ka tar bãngr sẽn kẽed ne Bollore Logtiyã taoor dãmb sẽn yitẽ tɩ b rog-n-mikã.
Sẽn kẽed ne ligd sõor Burkĩna Faso sẽn maan veesg raar sigr kiuug rasem piig la a naas yʋʋm tus a yi la pissi la a ye yibeoogo: Bollore Transport & Logistics Burkĩna Faso, Burkĩna Logistics & Minings Services (BLMS), Société nationale de Transit du Burkĩna (SNTB).
Sãn yaa ne sull ning sẽn get burkĩnd dãmba tʋʋm yell tẽns a taabã ne tẽns sulã sẽn ka goosneer rẽnd tʋʋmdã pʋgẽ wã, Bollore zugã tõog n dɩka toog ne SAGATRANS zugu.
Sẽn deng tɩ ta yʋʋm piig la yoobe, SOPAM SA paama bãngr wʋsg fãa.
Yaa koɛɛg sẽn kẽed ne Bollore tʋʋm-noy a tãabo sẽn naan paam milyaar piig la a naas la milyõ kobs-yoob la pis-naas la a nii (14 629 036 497)f CFA.
Sẽn na n yɩlẽ n paam bõn-kasemse, Bolloré Transport & Logistics Burkĩna Faso, Burkĩna Logistics & Minings Services (BLMS), sull ning sẽn get tõnd tãrãsitã yell Burkĩna Faso (SNTB), na n yɩ lingr ne bõn-kasemse sẽn na n yɩlẽ n paam bõn-kasemse, rẽndame tɩ zu-loees wʋsg kɩtame tɩ pa yɩ fausses ou incomplètes déclarations voire opposé un refus d'y répondre.
Yaa rẽ tɩ tʋʋm-noy nins sẽn dɩkOHADA raasã.
Sẽn na yιl tι b ka tõe n dιk nao-kẽnd kãngã n tõog n maan bũmb nins fãa sẽn kẽed ne b toogã wɛɛngẽ.
SAGATRANS(sull sẽn zabd ne fãadb la bels-n-dι ) sẽn be Burkĩna Faso nim-buiidã taoor soab ne ligd yiis milyaar piig la a naas la milyõ kobs-yoob la pissi (14 629 036 497) F CFA.
Tʋʋm kãnga ra yaa yaa bãngr kaset sebr baoob la b sẽn boond tɩ poliis rãmba.
Yaa sẽn tũud ne tʋʋm-noy katɛk a tãabo la b nug n bãnga boolã.
SSOPAM SA lebga nug n bãnga.
Sẽn paas milyaar piig la a yopoe la milyõ kobs-yoob la pissi la a wae (154.629.036.497f) la Burkĩna Faso tʋʋm-no-bɛdã wilgame tɩ yaa milyaar piig la a yopoe la milyõ kobs-yoob la piig la a wae la sẽn yɩɩd fãa ligd sõor sẽn ta milyõ kobs-yoob la pis-naas la a nii la a wae sẽn loogã, yɩɩ milliards 629.036.497f la Burkĩna Faso tʋʋm-no-bɛdã wilgame tɩ yaa milyaar piig la a wae la sẽn loogã, yɩɩ milliards 629.036
SAGATRANS(sodaas yĩn-wιsgr sull) sẽn kõ kʋrã wã porze wã tʋʋm sẽn tũ ne SOPAM SA sẽn sigl SONABEL(sodaas yĩn-wιsgr sull) sẽn datã.
Sẽn paasde b sẽn pẽnegda a poorẽ wã SOPAM SA(sodaas yĩn-wιsgr sull) tõog n paama zu-loees nins sẽn kẽed ne Komsilg suglgã sẽn tʋʋm tʋʋm komin dãmbã sẽn zĩndgã yĩnga goosneerã sẽn dat n tall n tʋʋm tʋʋm-kãensã pʋga.
Sãn yaa ne SOPAM SA taoor soab yik n kõ goosneerã sull ning sẽn geta kʋrã wã yell la sẽn yɩɩd SONABEL raasã yelle.
Yaa appel la a yiibã sẽn yiis pidsg na-kẽndr sẽn naag taab n kẽes SOPAM SA ne SAGATRANS zugu.
Sẽn paasde, milyaar piig la a nii pa na n tõog n dɩk ligd ninga sõor sẽn ta milyaar piig la a yopoe la milyõ kobs-yoob la pis-yoob la a naas (14 629 036 497)f CFA, yaa ligd ninga a tãab sẽn zoe n dɩk n taasã, a Bollore sẽn yaa tʋʋl-nif kiuug rasem a tãab sẽn zoe n wa Burkĩna Faso, sẽn na n yɩlẽ tɩ Benẽ, Cameroun, de la Côte d'Ivoire, n le paas Senegall tẽngã.
Yam-yãkr sẽn kẽed ne laogã wɛɛngẽ: Sẽn na yιl n kõ vẽenem sẽn kẽed ne laogã wɛɛngẽ wã la sẽn yιιd fãa.
B sẽn boond tɩ Burkĩna Faso na-kẽnd paalã (CBA) paka a kʋɩlẽnse, sigr kiuug rasem piig la a nu yʋʋm tus a yi la pissi la a yembrã sẽn boond tɩ Bobo-Dioulasso sula sẽn be kajou tʋʋm no-gãnegdsã, sigr kiuug rasem piig la a naas yʋʋm tus a yi la pissi la a ye.
Sẽn sɩng ne assembli wɛɛngẽ, sigr kiuug rasem a yopoe yʋʋm tus a yi la pissi la a ye wã, a ka naana zĩndg kibay nins sẽn be Gaoua, Bobo, la Banfora soolema zugu, sẽn yɩɩd fãa nins fãa sẽn kẽes anacarde wã yĩnga.
Sã n yaa ne a Moussa Gori sẽn yaa bãng mitbã taoor soab sẽn yaa koaasdbã ne tʋm-tʋmdb sẽn tʋmd koobã tʋʋm wɛɛngẽ Burkina faaso soolema fãa, sẽn yιιda koobã tʋʋm wɛɛngẽ sẽn tʋmd koobã tʋʋm wɛɛngẽ.
« tõnd posé comme doléances au CBA d’augmenter d’abord la transformation, aider les transformateurs à transformer une grande quantité.
Rũnda zugã, sãn tũ ne a sẽn na n yɩlẽ n instaurer l'agrément, yel-kãnga ra rɩkda yel-kãnga zugu.
A mon avis, goosneerã yãagda a tʋʋmde, sẽn na n yɩlẽ tɩ b boond tɩ goosneerã sẽn segd n sõng tʋʋm-noy nins sẽn be tʋʋm wɛɛngẽ.
Tʋm-tʋmdbã miime tɩ pa naag taab n dɩk no-gãnegds sẽn kẽed ne tʋʋm-tʋmdbã pʋgẽ wã la b pa tar pãng sẽn na n yɩlẽ tɩ tʋʋm-tʋmdbã pa tar pãng ye.
Sẽn paasde, a yaa sõama tι tʋm-tʋmdb nins sẽn be tʋʋma wɛɛngẽ wã yaa tʋm-tʋmdb sẽn kẽed ne tʋʋma teed wɛɛngẽ.
Sẽn paasde, tʋʋm-noy kãens rũnda rũnda-rũnda, b tʋʋmda na-kẽndr sẽn paasdẽ wã, b tʋʋmda na-kẽndr sẽn paasdẽ wã.
Yaa plutôt tʋʋm-noy nins sẽn pa tar tʋʋmd conventionnel yelle.
Rẽnd wakat fãa, d sokda sogsg b mens n pa tõog n paam zunoogo.
Rẽndame tɩ b sã n wa ne tʋʋm nins sẽn paam bãngr kaset seb wɛɛngẽ yĩnga, goosneerã tõe n baoa tʋʋm nins sẽn yaa bãensã yĩnga.
Sã n pa be a sẽn na n paam n na n paam?
Burkĩna ka, paamd teoog 1% la b transforme que 10%, reste étant tʋʋmd teoog sẽn kẽed ne tʋʋma wɛɛngẽ.
Rẽndame tɩ b segd n maan tʋʋma wakat fãa, d pa segd n rejetons pas catégoriquement l’agrément mais tõnd raab n maan tʋʋma wakat fãa.
Sãn yaa ne tẽngã, wa Côte d’Ivoire, le Bénin, le Togo sẽn yɩɩd yaa tẽngã, sẽn yɩɩd yaa port wɛɛngẽ.
." sã n na n kɩtame tɩ sãn kɩs ne yãabã, sẽn na n kẽes a toog CBA taoor soabã".
Sãn yaa ne a Joseph Zɛrno, sẽn ya CBA taoor soabã, « uns ne taabã paam tũubu, la uns bãng mit raab sẽn kẽed ne ligdã wɛɛngẽ wã, parce que ligdã wɛɛngẽ tõog n tika yel-tɩɩm sẽn kaoose.
Sẽn le paase, yaa achats bord-champ où les prix ne gʋʋn-gʋʋndbã ka tõe n sõngd tʋʋmdã ye, la le yaa sõama tι d paam n dik noy sẽn na n sõng tʋʋmdã wakat fãa ; rat n yeel tι a sẽn wilgd tʋʋmdã tum ye.
Yaa tιlae tι neb nins sẽn tar bãngr koosma pʋgẽ wã zĩndg goosneerã nengẽ, la yaa sõama tι goosneerã ne tʋm-tʋmdbã rãmb nengẽ n tõog n pids tʋʋma wakat fãa sẽn segde.
Sãn yaa ne goosneer n na n paam filière, la yaa goosneerã sull ning sẽn geta goosneerã yellã, la CBA(sull sẽn get goosneerã tʋʋm-tʋmdb wɛɛngẽ sula sẽn lagem taaba) sẽn na n wegsã.
Sẽn tũ ne tõnd vaeesgã, yaa sẽn collect kibayã kũun wɛɛngẽ sẽn na n yɩlẽ t'a tõog n tika yel-tɩɩm sẽn na n sõng tɩ b tõog n tika yel-tɩɩm sẽn na n sõng tɩ b tõog n yiis kibayã kũun wɛɛngẽ»
Sãn yaa ne modérã Daouda Ouédraogo, zĩig kãnga, yaa sẽn na n sõng tι d bãng zĩig ning sẽn zĩndã, la yaa tι d tõog n bãng zĩig ning sẽn zĩndã.
Sẽn paasde, a wilgame tɩ na-kẽnd paal ning sẽn ledga goosneerã taoor soab ne minisr ning sẽn ledga goosneerã tʋʋm-noor ning sẽn ledga kʋdemdã wɛɛngẽ. Tʋʋm-noor ning sẽn geta goosneerã yell sẽn kẽed ne tẽnga arzɛk wɛɛngẽ: Tẽnga na-kẽndr sẽn geta goosneerã yell ne tẽnga taoor soab sẽn maane. Waogdgo, sigr kiuug rasem 15 2021 yʋʋmde
Sẽn kẽed ne tẽnga taoor soab a Alphonse Ibi Kouago sẽn yiis koɛɛgã ne b sẽn paas gofneema sullã ne tẽns a taab a taabã a zugẽ wã yaa tẽn-kɩrmsa ne a tʋʋm-noor ning sẽn get goosneerã yellã ne a tʋʋm-noor ning sẽn get goosneerã yellã wilgame tɩ yaa tẽn-kɩrmsa ne a tʋʋm-noor ning sẽn be afɩrɩk soolem pʋgẽ wã.
A wilgame tɩ « vu sõng ne tẽnga meeba, la sẽn yɩɩd fãa lagm n taarã sẽn ka sõama wã, tẽnga meeba na n sõnga tɩ b tõog n paam rẽnda yĩnga»
Sãan yaa ne a Alphonse Ibi Kouagou burkina faso paam bõn-kãng yelle.
Burkina faaso tara ligd sõor sẽn ta gros portefeuille de la Banque mondiale en Afrique de l’Ouest.
Sẽn na yιl n tõog n paam yãab wakat fãa wã, sẽn na yιl n paam ligdã sõma» a sẽn togse.
Sẽn tũ ne Burkĩna Faso la neb a yopoe sẽn lagem taab sẽn lʋιtẽ 22 Burkĩna Faso la neb a yopoe sẽn lagem taab sẽn lʋιtẽ tõnd ninsabls tẽns wĩndg yõ-koglg kaalema maaneg sẽn tũ ne tãnsob-n-soodsã Sholan soolmẽ wã.
Sinergi Burkĩna: Entrepreneuriat au Burkina faaso: Goosneerã ne taab alternatifs au cœur d’une conférence-débat. Sirgi Burkĩna, tʋʋm-noor ning sẽn yaa sull ning sẽn Burkina Faso, yɩɩ sigr kiuug rasem piig la a nu yʋʋm tus a yi la pissi la a ye wã, sẽn na n ges entrepreneuriatã yelle, sõasg ne b sẽn boond tɩ "entrepreneuriatã yelle".
Sẽn kẽed ne tʋʋm kãnga wɛɛngẽ, tʋʋm-noy wʋsg bee neb kẽer sẽn kẽed ne tʋʋm-noy wɛɛngẽ sẽn tũud ne tʋʋm-noy nins sẽn kẽed ne tʋʋm-teedã wɛɛngẽ.
Yaa sõasg ne koe-zut kasẽng b sẽn boond tɩ " financement alternatifs, des outils de croissance pour les PME burkina faaso". Tʋʋmdã taoor soab a Job Zongo sẽn yaa Sinergi Burkĩna, n le paas a Angéline Traore / Yɩbar sẽn yaa meeba fãa sẽn boond tɩ Maison Fenel (entreprise produnt des accessoires de mode à base de tissus locaux), a Mahamadi Rouamba sẽn yaa meeba fãa sẽn boond tɩ BeoogoLAB, n le paas a Joel Neubert sẽn yaa sull ning sẽn get tʋʋmtʋʋmdbã yell Burkĩna Faso, n le paas a Issaka Kargõg sẽn yaa CCI-BF
Yaa sõasg ne b sẽn segd n bãng tɩ financement rãmba paamd taoor kẽnde.
Sãn yaa ne goosneer tʋm-noy-bɛda ( PME) pa tar bãngr kaset sɛb wɛɛngẽ sẽn na n sõng tɩ b paam n kẽes b toog sõngr kaset seb-kasems sẽn na n sõng tɩ b paam n kẽes b toog sõngr kaset seb-kasems sẽn na n sõng tɩ b paam n kẽes b toog sõama.
Bõn-kãng pʋgẽ, la yɩɩg wakat ning b sẽn boond tɩ Sinergi Burkĩna, sẽn na n yɩlẽ n paam tʋʋmdã pãnga.
Sẽn sigl yʋʋm 2014 soabã, investisseurs ne tʋʋm entrepreneurs locaux et internationaux dont le fonds d’impact Investisseurs & Partenaires ( www.ietp.com), la SONAR, la Société Générale, Total Burkĩna, la Sãneg Burkĩna sẽn na n yɩlẽ n tall pãng tʋʋm-noor ning sẽn be nao-kẽnd kãnga pʋgẽ wã, a Sinergi Burkĩna sẽn na n yɩlẽ n tall pãng tʋʋm-noor ning sẽn be nao-kẽnd kãnga taoore.
Sãan yaa ne a Job Zongo sẽn yaa Sinergi Burkĩna wã tʋʋmdã taoor soabã, yʋʋm 2015 soabã, la tʋʋmdã pak a a kʋɩlẽnse.
Rũnda zugã, a sõngda tʋʋm-noy wʋsg sẽn ta yʋʋm piig la a nii tɩ yaa tʋʋm-noy wʋsg sẽn na n yɩlẽ n paam tʋʋm teed ( amorçage, investissement en capital).
Sẽn kẽed ne a kʋɩlẽns a taab pʋgẽ, yʋʋm a nu soabã, a sɩngrẽ wã, la a segd n yɩ a menga a vɩɩm ne taabã.
Sẽn kẽed ne tʋʋma kẽng taoore, yaa tιlae tι nim-buiidã tõog n yι sõma.
Sã n yaa ne investẽo wã, d sãn sak n kẽesd ne ligdã, d lagem taab n sõng tʋʋm-noor ning sẽn be ninsabls tẽnsã pʋgẽ wã, la tõnd tʋʋm-noor ning sẽn be ninsabls tẽnsã wã, tõnd ligdã pan-afri n tʋʋm tɩ bãng mitb sẽn tõe n wa ne ligdã, tõnd tʋʋm-noor ning sẽn geta sõngrã yellã ne ligdã sẽn zems yʋʋm a nu wã. tõnd tʋʋmda ne sullã taoor dãmba sẽn zems yʋʋm a nu wã n na n tõog n paam ligdã taoor
Sã n yaa ne yãmb sẽn tar ligd sõor sẽn ta milyõ 100 CFA wã, la sã n yaa ne yãmb sẽn tar ligd sõor koabg pʋg n ta piigã, yʋʋm a nu soabã, yãmb tõe n dɩka ligd sõor sẽn ta milyaar koabga.
A pa tar naoor ning b sẽn boond tɩ Sirgi tʋʋma?
Sã n yaa ne yãmb ninga, tõnd na n deega zãmsgã, la b yao tʋʋm teoogã n kõ yãmb tɩ b tõe n tʋʋm ne taab sʋka» Mɩse Zongo sẽn togse.
A Mɩse Zongo wiligame tɩ yaa milyaar a tãab la milyõ a tãab sẽn sɩng ne CFA wã ligd milyaar a tãab sẽn sɩng ne Burkĩna Faso.
Sẽn na n yɩlẽ tɩ ligd be na-kẽnd paalã sã n yaa ne a Job Zongo bũmb sẽn tõe n maanda a nao-kẽndre, bala a paam ligd me sẽn na n sõng tʋʋm-noy nins sẽn be b tʋʋmde.
Yaa rẽ n kιt tι tʋm-tʋmdb nins sẽn be b pʋgẽ wã pa tar bãngr kaset seb-kãnga ye.
Sẽn kẽed ne tʋʋm kãnga, sullã taoor soab setn boond tɩ porze rãmbã, b tʋm-tʋmdbã ne tʋm-tʋmdb nins sẽn be Ekosystème wã pʋgẽ, sẽn na n yɩlẽ n tõog n paam yõod nins sẽn kẽed ne tʋʋm-no bɛdã Burkĩna Faso.
Tʋʋmdã taoor soab sẽn yaa CCI-BF taoor soabã a Issaka Kargʋgẽ, sɩngr Burkĩna Faso ka, yaa bũmb sẽn yãk yam n na n sõng tɩ tʋʋm-noor ning sẽn be Burkĩna Faso laogã wɛɛngẽ wã yaa PME sẽn ka tar b financement wɛɛngẽ sẽn yɩɩd fãa toogã.
« Yaa sõama tι ne ligd sõor sẽn ta milyaar 4 la F CFA sẽn kẽes arzɛkã tʋʋmd pʋgẽ wã, la ligd sõor sẽn ta milyaar 4 la F CFA sẽn kẽes arzɛkã tʋʋmd pʋgẽ wã, la ligd sõor sẽn ta milyaar 4 la F CFA sẽn kẽes arzɛkã tʋʋmd pʋgẽ wã.
Yaa rẽ n kιt tι b boond tι “Sinergi Burkĩna” yãka yam n na n sõng n paam sõngr ne ligd alternatifs sẽn termes d amorçage, d’assistance technique, d’accompagnement et de renforcement au niveau de l’accès aux fonds propres.
Sãn yaa ne neb nins fãa sẽn kẽes b toog tɩ Sinergi tʋʋm no-gãnegdsã sẽn be Burkĩna Faso wã pʋgẽ wã, yaa bũmb sẽn na n sõng tɩ tʋʋm no-gãnegds nins sẽn na n sõng b Sinergi no-gãnegdsã sẽn be Burkĩna Faso wã pʋgẽ'' Mɩse Kargɩg sẽn togse.
Rẽndame tɩ b boond tɩ " I&P" sẽn be Sahɛlã pʋgẽ wã, sẽn na n yɩlẽ n nags kom-bɩɩbã tʋʋm noy pʋgẽ wã.
Sẽn tũ ne na-kẽnd sõasgã, a zĩnda I&P Accélération sẽn be Sahɛlã pʋgã, sẽn na n yɩlẽ n siglg nug-tʋʋma bũud toor-toor sẽn na n sõng tʋʋm-noy sull ning sẽn be sayɛɛlã pʋgã.
Sãn yaa ne sull ning sẽn get tʋʋmtʋʋmdbã yell (I&P) sẽn be sayɛɛlã pʋgẽ wã, I&P sẽn yaa Sahɛlã yaa tʋʋm-tʋmdb nins sẽn get tʋʋmtʋʋmdbã yelle, tɩ b na n tõog n paam tʋʋm-noy nins sẽn kẽed ne b tʋʋma baob pʋgẽ wã yĩnga.
Sẽn na yιl n tõog n siglg sull kãngã Burkĩna Faso ka na tʋmd a I&P tʋmd-n-taasã pʋgã.
A nao-kẽndr kãng sẽn tũ ne Inyõ Eropeyɛnd sõngre, sẽn tũ ne FFU.
Sãn yaa ne a Joel Neubert sẽn yaa sull ning sẽn get Inyõ Eropeyɛndã tʋʋma yell Burkĩna Faso tẽnga pʋgẽ sẽn kẽed ne IPAS wã, Inyõ Eropeyɛnd sõngdame tɩ burkĩna Faso tẽnga tʋʋm noy paam pãnga, tɩ Burkĩna Faso tẽnga tʋʋm noy paam pãnga.
Tʋʋm kãnga pʋgẽ, yaa porze tigr sẽn tigemd ne zak sẽn yaa lame n tigemd Faaso Dan Faaso sẽn yaa mode rãmba.
Sãn yaa ne promotrice a doktɛɛr Angeline Traore / Yɩgbaré, kʋdemdã ne sergi wã kõ a kʋdemdã.
Sãn yaa ne b sẽn boond tɩ I&P Accéération au Sayɛɛlã, a kotame tɩ b boond tɩ bokre, la a sõngda b gʋls n ges a sɛbã teed yelle, tɩ sɛng rẽnda bɩ a Sinergi sẽn be a pʋgẽ wã.
Rẽndame tɩ b paam ligd sõor sẽn ta toog sõngr ne nug-tʋʋm teedo, yaa rẽndame tɩ yaa d rao na zem taaba.
Tʋʋm noy nins sẽn get ba-rãmb ne taabã yell wakat fãa, d tõe n yelaame tɩ tʋʋm-noy nins sẽn be b taoorã, d pa na n paama zu-loees wʋsg ye" a doktɛɛr Tarwaar sẽn togse.
Tʋʋm wʋsg sẽn kẽed ne goosneerã tʋʋm zĩis sẽn na n yɩlẽ tɩ b tõog privé burkina faaso tõog n yɩ vẽenega.
Sẽn sιng ne sõasg ne ligd alternatifs wã sõasgã, rekommandations yãka yaa sẽn na n paas tʋm-tʋmdb nins sẽn kẽed ne tʋm-tʋmdba wɛɛngẽ wã yĩnga.
Sãn yaa ne a Lancina KI sẽn yaa tʋʋmdã taoor soab sẽn yaa Mɛɛbo bɛdã taoor soab (MEBF) paka a kʋɩlẽnse, yaa porze rãmb sẽn sõngd goosneerã tʋʋm noyã ne tʋʋm noy sẽn sõngd tɩ b tõog n bãng kom-bɩɩbã tɩ b tõog n yɩ porze rãmb sẽn sõngd tɩ b tõog n bãng kom-bɩɩbã tɩ b tõog n yɩ porze rãmb sẽn sõngd tɩ b tõog n yɩ faag faag kiuug rasem 15 yʋʋm 2021 soabã Waogdgo.
Tẽnga taoor soab a Roch Marc Christian Kabore yiisa G5 Sahel seb-gʋndã a Maman Sambo Sidikou sẽn ya mission rãmba.
Sẽn sɩng ne yʋʋm a tãabã, sullã taoor soaba a Maman Sambo Sidikou pʋʋsa ẽtɛknɛtã taoor soab wiligame tɩ tẽnga taoor soab kẽnd ne tẽnga sõngre.
Sãn yaa ne gofneema taoor soab sẽn yɩɩd fãa la mam sẽn kẽes fãa a tʋʋmdã taoor soab durant mon mandat à la tête du secrétariat exécutif (...)
A kell n yeelame tɩ mam sẽn da sɩng-y, a na n yɩɩ monpɛɛr, a na n yɩɩ G5 Sahel yʋʋm 2019 soabã, au moment où Force conjointe monta en puissance » a secrétaire exécutif sortant du G5 Sahel sẽn yiis koɛɛgã zugu.
Sã n yaa ne a Maman Sambo Sidikou, tẽnga taoor soab, tẽnga taoor soab paama zu-loees wʋsg n yιιd fãa tι b tõog n zab ne a yõ-koglg kaalema.
Rũnda zugã, ãndũni wã taoor soab paama no-rɩkds nins sẽn tʋmd no-rɩkds nins sẽn be nao-kẽnd paalã wɛɛngẽ la Mali la Sahɛl soogã.
Yaa sõngr sẽn kẽed ne Sahɛl soogã, yaa Afɩrɩk tẽng soogã, la a Maman Sambo SIDIKI sẽn yaa sull ning sẽn geta soogã yell sẽn kẽed ne G5 Sahel yellã, yaa tẽngã naab sẽn kẽed ne Tãnsob-n-soodsã soolem wɛɛngẽ, la tẽngã naab sẽn be Kaboore neng sẽn tũ ne seb kãnga taoore. a wiligame tɩ naab sõnga ne tẽngã taoore, la tẽngã naab sõnga ne nin-buiidã
Sẽn kẽed ne Burkĩna Faso kambã wɛɛngẽ: Minisr Maxime KÃNE sẽn geta nim-buiidã yelle. Minisr ning sẽn get nin-sabls zamaan zẽns zoodã yelle, a Maxime KÃNE, kõt b nin-buiidã raar sigr kiuug rasem 12 2021 yʋʋmde ne nin-sabls zamaan zẽns zoodã yelle.
Yaa ne b sõasgã Bobo-Dioulasso galʋ tẽnsa pʋgẽ, minisr KÃNG rãmbsame ne neb nins sẽn kẽes b toogã la b bãng bũud toor-toor sẽn na n yɩlẽ n paas b tʋʋmdã pãng sẽn kẽed ne nin-sabls tẽns intégration.
Sẽn kẽed ne pagbã ne tẽngã taoor soab sẽn be Bobo Dɩulaso wã, depuis sa no-rɩkds kãngã minisr ning sẽn geta ninsabls tẽnsã yelle ne Burkĩna Faso la Burkĩna Faso kambã yelle.
Yaa rẽ yĩng la a wilgdame tɩ soãsg kãnga ra yaa d abord une prise de contact.
A kell n yẽka a Roch Mark Christian Kaboor sẽn yaa Afɩrɩk tẽnga taoor soab a nao-kẽndre, celle de promouvoir l'intégration africaine.
Sãn yaa ne a Maxime KÃne: « Burkina faaso goosneerã yãab yaa bũmb sẽn na n sõng goosneerã tʋʋm noy paam pãnga.
A rasma yoobe goosneerã yãab n kιt tι pag ne rao na zem taaba Burkĩna Faso ka welgdẽ tι bala.
Sẽn tũ ne tẽnsa sõsgã, bãngr wʋsg n zĩndbã tika wakat kãnga.
Yaa sẽn na yιl n paam zu-loees nins sẽn kẽed ne tʋʋm-teedã pʋgẽ wã, pa rẽnda bɩ sɛb nins sẽn kẽed ne tʋʋm-teedã pʋgẽ wã, pa rẽnda bɩ visa rãmba la tʋʋm-teedã sɛb wɛɛngẽ.
Tʋʋm kãensã na n sõngame tɩ b bãng mitb nins sẽn be rezõ de Haut bassins soolem, sẽn na n yɩlẽ n paas b waoogr Burkĩna Faso ka.
Yaa sẽn na n yɩlẽ tɩ bas-yardã paamd pãnga.
Sẽn kẽed ne b leokã, Minisr Maxime KÃNG wilgame tɩ b naag taab n kẽed ne laafɩ wã baoob wɛɛngẽ sẽn kẽed ne yolgemdã wɛɛngẽ wã yĩnga.
Tʋʋm kãngã tõog n dik koɛɛga ne nin-sabls tẽns rãmba, sẽn na yιl tι b tõog n paam n dik noy sẽn na yιl tι b tõog n paam bũmb ninsa wã.
Sẽn le paasde, doléances ont été posées.
Sãan yaa ne minisrã les kõ vẽenem tι b zuloeesã sẽn kẽed ne yel-tιιm sẽn na yιl n tõog n paam zuloeesã.
Sẽn le paase, a wilgame tɩ b pẽnegda sull ning sẽn be rezõ de Haut bassins soolemã taoor soab a Saran Haidara/Sissoko sẽn sak n na paam zãmsg ning sẽn be rezõ de lɛsã pʋgẽ wã, sẽn yɩɩd fãa a tʋʋmdã, la a sõng taaba sẽn kẽed ne sula nins sẽn be ninsabls tẽnsa pʋgẽ wã.
Sãn yaa ne Minisr ning sẽn get tõnd tẽngã yell sẽn get tõnd tẽngã zamaane yelle, Burkĩna Faso goosneerã yãka yam n na kẽng taoore, sẽn na n yɩlẽ n tõog n lʋɩ ãndũni wã pʋgẽ.
« Nao-kẽnd paal kãngã tõnd ninsabls tẽns wĩndg pʋgẽ yaa «nao-kẽnd paal kãngã tõnd yam yãkre d sẽn na yιl n tõog n paam n kẽng tõnd ninsabls tẽnsã vιιm» a sẽn togse.
Rẽ yĩnga, b wilgame tɩ Caravaand la sẽn yaa Inivɛrsɩte rãmba na n zĩnda tʋʋmdã sigr kiuug yʋʋm tus a yi la pissi la a ye wã loogr poore.
Sãn yaa ne b taoor kẽnd b tʋʋma yaa sẽn na n wilg pagbã ne Burkĩna Faso kambã la b rɩk na-kẽndr nins fãa sẽn vʋɩ sõng taabã pʋgẽ wã, sẽn tũ ne yõ-koglg kaalema sẽn be tẽnga pʋgẽ wã yĩnga.
Tʋʋmdã ne pagbã sõor na n sõngame tɩ b kẽes b toog ninsabls tẽnsa no-rɩkds sẽn kẽed ne bas-yardã na yãag zu-loees wʋsg sẽn kẽed ne bas-yardã na yãag zu-loees wʋsg sẽn kẽed ne pag ne rao na zem taaba, miniistɛɛr ning sẽn geta laafi wã yell bobo tẽn-laaga sigr kiuug rasem 24 ne 25 daare.
La célébration conjo de ces journées vise à célébrer le panafricanisme et à réfléchir sur les voies et moyens de faire face aux nombreux défis auxquels l'Afrique du Sud est confrontée.
A na n sõngame tɩ b ges b yãab wakat ning sẽn be wã la sẽn segd n paam zu-loees nins sẽn kẽed ne tʋʋma wɛɛngẽ, la a sõngda b tʋʋma teed wɛɛngẽ.
« Zãmsg kãnga zĩnda Bobo-Dioulasso pʋgẽ, b sẽn na n maan veesg sẽn kẽed ne SEDEYAWO sullã b sẽn boond tɩ panel rãmba, la b sẽn na n maan veesg sẽn kẽed ne Inivɛrsite kaorengã wɛɛngẽ wã.
Sẽn deng tι d kelg buudã ne taabã sẽn be Burkĩna Faso ka, yisg ninsa fãa sẽn naag taaba.
Sãn yaa ne yẽ, a pʋʋsa a pʋʋsa saagd n na n yãag neb nins sẽn zoe n bas b tẽnsa no-rɛs sẽn kẽed ne b yidgrã wɛɛngẽ. Raag nins sẽn be rezõ wã pʋgẽ wã yĩnga.
A Saran Haidar/Sissoko sẽn yaa sull sẽn yaa sull ning sẽn get nim-buiidã yell rezõ des Hauts-Bassins soolem.
A wilgame tɩ Burkĩna Faso tẽnga nõ-rɛs wilgame tɩ rezõ wã zãms 14 la b zãms Burkĩna Faso tẽnga pʋga. yõ-koglgã Burkĩna Faso tẽnga taoor soab a Roch Mark Christian Kaboor reega sigr kiuug rasem 11 zũma 2021 yʋʋmdeWaodog tẽnga pʋga.
Sẽn kẽed ne a Mahamat Sãah Annadif sẽn yaa Mohamed Ibn Chambas sẽn yaa bãng mitbã yellã, b yãka yam n na n sõng ne tẽnsã nin-sabls tẽns sullsã no-rɛs ( SEDEYAWO) sʋka.
Sẽn kẽed ne audience wɛɛngẽ, a wilgame tɩ b sũur sãame tɩ b pʋʋsa ne a tẽnga taoor soab la tẽnga taoor soab sẽn kẽed ne a Solhan yoodã sẽn sãama sigr kiuug rasem a naas yʋʋm tus a yi la pissi la a ye.
Sãn yaa ne Ninsabls tẽns sull taoor seb-gʋnd sẽn dik ne Ninsabls tẽns sulã sẽn lʋιtẽ nug rιtgã, yel-kãnga wiligdame tι zamaan-kãsengã fãa zĩnd tõnd ninsabls tẽns sulã pʋga.
Sẽn tũ ne tẽngã taoor soab a Kabore maana tẽngã sõngre, la nim-buiidã sõngre.
« Yãmb pa seuls ye » a sẽn kõ vẽenem
Rẽ yĩnga, tẽngã taoor soab, a Jean Yves Le Drian sẽn da yit Frãs ministr ning sẽn geta Frãs ne tẽns zoodã yellã, n wilgd tẽng nin-buiidã burkina faaso, la wilg tɩ Frãs na n yɩɩ sõng na-kẽndr ning sẽn be Sayɛɛl soogã pʋgẽ wã, sẽn tũ ne tẽng na-kẽndr ning sẽn be Barkannan sodaasã wã.
A zabd ne kʋdemdã wɛɛngẽ: Burkĩna kamb sẽn yaa OSC burkinaabè écriva t'a ambassadeur de Kodenvaar au Burkĩna Faso ye.
Yaa sebr b sẽn gʋls n na n bool Burkĩna no-rɛs a Kapiélétien Soro n gʋls sebrã.
Yaa CCP ne ADP tʋʋmd n taar sull sẽn be ninsabls tẽnsa pʋgẽ.
Tʋʋm kãnga rιka b wilg-b la b raabo sẽn kẽed ne ninsaal yalẽ wã ‘’chasse à l’homme’’ « contre la Burkĩna tẽng kamb sẽn be Kodivoaar tẽnga pʋga».
Sẽn deng tɩ ne y sor tɩ d wilg d tagsg ne koees nins sẽn yit zamaan-paalga tʋʋm-te-paalsã zutã, sẽn yɩɩda koees nins sẽn yit zamaan-paalga tʋʋm-te-paalsã zutã sẽn be Kodivoaar tẽnga pʋgẽ wã.
Sẽn paasde, maasem kãensã ne koe-kãensã yaa neb sẽn ka be Kodivoaar tẽngã pʋgẽ n yiisd zirẽ goam n dat n wa ne kisgr Burkĩna tẽng kambã zutu.
Tõnd rabeem yaa tɩ koees sẽn yi zĩig ning Kodenvoaar tẽng kamb sẽn be zĩig ninga wã kibare, Kodivoaar tẽng kamb yik n kẽe ne Nizɛɛr tẽng kamb sẽn be Abigɛ ne tẽns a taab pʋsẽ.
Bʋko, yel-kãngã kɩtame tɩ sãang wʋsg maane, tɩ Nizɛɛr tẽng kamb wʋsg yõy yi, tɩ neb sõor sẽn yɩɩd pissi la a yembre.
Sẽn paasde, Kodivoaar yõ-koglgã taoor dãmb yãka yam n na n kιt tι b tõog n zab ne bõ-koɛɛga, n tol n yõg neb kẽer n tall n kẽng bʋʋd kaoob zĩigẽ.
Yaa tõnd bũmb ning sẽn Burkina Faaso ne Kodivoaar sʋk sẽn tũ ne tẽnsã yiibã taoor dãmb a Roch Marc Christian Kaboré ne a Alassane Dramane Ouattara sẽn tik nus ne taab b sẽn boond tɩ TAC.
Sẽn le paase, d tagsdame tɩ ned ninga sẽn dɩk koees nins sẽn kẽesd koe-kãensã wɛɛngẽ b na n dɩka vɩʋʋgã ne tõnd tẽngã la d vɩɩmd n taarã fãa.
ACCP ne ADP yaa Burkina sula sẽn ka goosneer rẽnd sẽn yãk yam n na tʋm ninsaal yel-segdɩ wã wɛɛngẽ.
B tagsdame tɩ y na n deega d sebrã la y na n kelga d koɛɛgã.
Sãan yaa ne Burkĩna Faso ninbuiidã yelle: Etazini wã apporte milyaar 100 tõnd SEFA wã. miniisr ning sẽn get koobã la tʋʋm-noy-bɛdã yellã a Salifou Ouédraogo kõs-koɛɛma kʋιlms arzum sigr kiuug rasem 10 2021 yʋʋmde Waogdgo, tʋʋmdã pʋgẽ sẽn boond tι « Initiative pour le renforcement de la résilience au Sahɛl » (RISE II).
Sẽn kẽed ne ligd sõor sẽn t'a milyaar 100 tõnd USAID (Agence des Etats-Unis pour le développement international), sull ning sẽn geta Fãrãns sõngr yelle t'a ligd sõor b sẽn ta milyaar 100 tõnd sẽn tũud ne Nizɛɛr la Burkĩna Faso.
Burkĩna Faso yɩɩme tɩ yʋʋm 2015 soabã, sẽn loogã, yõ-koglg kaalem sẽn kẽed ne tãnsob-n-soodsã tʋʋm pʋgẽ.
Sẽn kẽed ne Sigr kiuug rasem a nu yʋʋm tus a yi la pissi la yembrã, sãn yaa ne sãang kaalem sẽn kẽed ne nin-buiidã civile.
Sẽn kẽed ne yõ-koglg kaalema wɛɛngẽ, ne b kʋdemdã bãngr wɛɛngẽ, tɩ tẽnga arzɛk la ninbuiidã vɩɩm.
Yaa rẽ n kιt tι tãn-sob-n-soodsã rιka kom-bõoneg ninbuiidã tι b kẽes b toog n yiis ne Burkĩna Faso.
Burkĩna Faso ninbuiidã sũur sãama wʋsg yʋʋm tus a yi la piig la a wae yʋʋm tus a yi la piig la a wae wakate.
Sẽn na yιl n tõog n zab ne weoogrã, Etats-Unis tẽng na-kẽnd paal b sẽn boond tι « initiative pour le renforcement de la résilience au Sahɛl soogã ».
D sãan dɩk yʋʋm tus a yi la piig la yembre, a na n dɩka yʋʋm tus a yi la pissi la ye.
« Sãn yaa ne a Sandra Clark sẽn yaa Etats-Unis rãmba no-rɛɛs sẽn be Burkĩna Faso wã. Programmet rɩk n kẽnga Nizɛɛr, la sẽn be Burkĩna Faso wã.
Sẽn kẽed ne kʋdemdã pagb wɛɛngẽ, yaa rezõ dɩ sayɛɛl, sãntr nor, la sãntr noor sẽn be a pʋgẽ wã n be porze wã pʋgẽ.
Rẽndame tɩ b rɩk na-kẽnda sẽn kẽed ne zamaan zẽnsã la welgrã, la a kẽes a toog kaorengã wɛɛngẽ, la a paas laafɩ wã wɛɛngẽ wã paase, la a kẽes a toog na-kẽnd sõngo, la a paas nao-kẽnd sõngo, la a paas nao-kẽnd sõngo.
Sãn yaa ne a Sandra Clark wilgame tɩ yɩɩl kãngã tõe n yɩɩ woto, tɩ d tõog n pids b zamaana sõngr sẽn kẽed ne neb nins fãa wã yĩnga.
Bâtir sur des acquis du passé passé
A nao-kẽnd paal kãngã rẽnda tʋʋmdã pʋgẽ tʋʋmdã sigr kiuug yʋʋm 2013 n t'a yʋʋm 2018 soabã.
Sẽn kẽed ne tʋʋmdã, pipi la woto yaa tʋʋmdã sõmblem la ligd sõmblem sẽn na n yɩlẽ tɩ bãngra yiib n soaba.
Sãan yaa ne USA rãmbã, rISE I wã sõngda kamb nins sẽn ka ta yʋʋm piig la a nu sõor sẽn ka ta yʋʋm piig la a nu sõor na n paam tongr koabg la pis-tã la a nii, n sãamd arzɛk 800 n kʋrã zĩig b sẽn maan karend sõor na n paam kũm koabg la pis-tã la a nii.
A wiligame tɩ « tõnd na n sõngame tɩ tʋʋmdã ne tʋʋmdã paam pipi sõngo» a sẽn yaa USA rãmba no-rɛs Burkĩna Faso.
A ligd sõor b sẽn ta milyaar 100 sẽn kẽed ne ligd sõor b sẽn ta yʋʋm a nu.
A na n lebga yʋʋm tus a yi la piig la a wae wakate.
A Salifou Ouédraogo sẽn yaa minisr ning sẽn get tõnd tʋʋma yellã, koobã minisrã, la ministɛɛr ning sẽn get koobã tʋʋm-noor nao-kẽndre na n yãaga zu-loees wʋsg sẽn na n sõng tι koobã tʋʋm-noor na n sõng rezõ rãmba pʋsẽ.
A Alfa Barɩ sẽn yaa miniisr ning sẽn get zamaan zẽns zoodã la yõ-koglg kaalema yellã sigla sek ne minisr ning sẽn geta CEDEYAWO nao-kẽndrena yellã.
Yaa sẽn tũ ne raar sigr kiuug rasem a yopoe yʋʋm tus a yi la pissi la ye.
A sõngda SEDEYAWO tʋʋmda nao-kẽndre n dat n manes b toogã.
Sẽn na yιl n tõog n siglg yʋʋm sẽn zems yʋʋm sẽn zems sẽn zems yʋʋm sẽn zems sẽn zems yʋʋm sẽn zems sẽn looge.
Sẽn tũ ne yʋʋm 2017 soabã, b wilgame tɩ SEDEYAWO tʋʋmdã naan zĩnda postes statutaires composés d'un président, d'un vice-président et de sept commissaires.
Yaa rẽ tι session extraordinaire tenue en marge d’un sommet de l’Union africaine(ãndũni tẽms naag-n-dɩkds pʋgẽ) sẽn loogã yʋʋm 2018 soabã, b tika nao-kẽnd paal b sẽn na n tall n tʋm b tẽms a taabã pʋgẽ n kιt tι tẽms a taabã ka tõe n paam pãnga.
Yaa woto la b maana.
La sẽn na n yɩlẽ n paas goosneerã sẽn kẽes b mens yel-kãngã pʋgẽ wã, b yãka moeemb tɩ b pids goosneerã sẽn na n yɩlẽ tɩ b pids goosneerã sẽn na n yɩlẽ tɩ b pids goosneerã sẽn na n deega zĩig a yoob pʋgẽ.
Sẽn le paasde, no-rɩkdg kãnga na n zĩnda pa segd n tʋʋme.
Yaa rẽ n kιt tι SEDEYAWO wã sull taoor soaba pʋʋsa gom-biisi : sull sẽn na n deeg statut rãmba, bι sull kamb sẽn na n deeg statut rãmb piig la a yopoe.
Sẽn kẽed ne poste rãmbã, bãngdbã yãka yaa tʋʋm wʋsg sẽn kẽed ne goosneerã tʋʋm wɛɛngẽ, pa rẽnda bɩ n pa segd n zã na-kẽndr a to, pa rẽnda bɩ a tʋʋmdã na-kẽndr a to, la a rẽnda bɩ a tʋʋmdã na-kẽndr a to.
Tẽegre yaa sẽn na n sõng tɩ naag taab n zab ne laafɩ wã.
Sãn yaa ne goosneerã sẽn yãk yam n na n kιt tι d ka be Burkĩna Faso ye, la miniisr ning sẽn get Burkĩna yelle ne goosneerã sẽn yãk a Alpha Barɩ wilg-yã.
Burkĩna Faso rat n yeel tɩ poste rãmb paase, sẽn na n yɩlẽ tɩ CEDEYAWO wã paam pãnga, yaa pipi raab yaa sẽn na n wilg tõnd tʋʋm-noy katɛk pʋgẽ wã, tɩ tõnd tʋʋm-noy katɛk pʋse, tɩ tõnd tʋʋm-noy katɛk pʋse.
Sẽn kẽed ne goosneerã sẽn waa n gom bũmb ninsa bãmb piig la a nii, yaa CEDEYAWO bãmb piig la a yopoe, la Burkĩna Faso no-goosneerã yaa bũmb sẽn na n sõng tɩ b tõog n zab ne laafɩ wã.
B togsdame tɩ pa wʋmd taab zĩnd tẽns a taabã pʋgẽ, sẽn yɩɩd fãa yaa tẽns nins sẽn gomd b tẽnsa taabã yellã, yaa tẽns nins sẽn gomd b tẽnsa taabã yellã.
Yaa rẽ n kιt tι d sã n wa bãmb taaba, sẽn na n yιlẽ n paam taab n wa ne a taabã.
Sãn yaa ne Burkĩna Faso sẽn togse, yaa princip de solidarité qui est l'équité entre les différents Etats.
Sã n yaa ne minisrã Barɩ sẽn wilg-y, yaa commissaires bɛda, commissaires piig la a yopoe, la bãmb sẽn yãk b tẽnga pʋgẽ wã, tɩ tẽns ninsa wã naag taab yĩnga» minisrã Barɩ sẽn wilg-y.
Yaa na-kẽnd paal kãngã sẽn kẽed ne goosneerã tʋʋm-noy kiuug yʋʋm tus a yi la piig la a nu wã, la rẽndame tɩ b segd n tika goosneerã tʋʋm-noyã la sagls kaseng ning sẽn be SEDEYAWO wã.
Sẽn kẽed ne kallã seg-taab kasẽng na-kẽndr sẽn zĩnd CEDEYAWO sullã pʋg sigr kiuug rasem a yopoe yʋʋm tus a yi la pissi la ye kaalem Mali tẽnga nõ-rɛs sẽn dɩk na-kẽndr ning CEDEYAWO wã sẽn dɩk naam-wẽ-n-dɩkdbã yelle, n le paas Senegall tẽnga nõ-rɛs sẽn dat n dɩk naam-wẽ-n-dɩkdbã yelle, n le paas Senegall tẽnga nõ-rɛs sẽn dat n dɩk naam-wẽ-n-dɩkdbã yelle, n le paas Senegall tẽnga nõ-rɛs sẽn dat n dɩ
A rencontre de ces deux hommes sẽn kẽed ne bãngr wɛɛngẽ bãmb wʋsgo, zuloees wʋsg tara yel-tɩɩm sẽn kẽed ne ninsabls tẽnsa pʋgẽ wã la sẽn yɩɩd fãa.
Tʋʋm-noyã pãngã sẽn kẽed ne teed ninsa rãmbã, la a tʋʋm-noyã pãng sẽn kẽed ne leebgã pãng wɛɛngẽ ( ZLECAF).
Sãn yaa ne gom-zug-bɛdã sẽn yi sõs-kasẽnga ne tẽnga taoor soab a Roch Mark Christian Kaboor sẽn kõ-a ZLECAF seb-gʋndã a Wamkele Mene sẽn kõ-a ZLECAF seb-gʋndã yʋʋm vẽkr kiuug rasem a wɛ yʋʋm tusr la pissi la a ye wã Kosyam soolem.
« Mam sõasa sõsg ne tẽnga taoor soab ne tẽnga taoor soab sẽn yɩɩd fãa taoor soab ne Minisr ning sẽn geta Commerce yellã nengẽ.
Rẽndame tɩ b paam n kẽes b toog sẽn kẽed ne tʋʋm-no bɛdã Burkina Faso la tẽms a taab afɩrɩk soolem.
M dat n bẽda ne taoor dãmba n pʋɩ ne tẽnga taoor dãmba fãa sẽn kẽed ne tʋʋma wɛɛngẽ wã, la a kẽes tẽnga tẽnga pʋgẽ.
A sõngda ne PME-PMI, la b sõngda ne tʋʋm noy sẽn kẽed ne noyã rãmbã wɛɛngẽ» a ZLECAF seb kãngã sẽn togse.
Rẽ yĩnga b wilgame tɩ b ra paama zu-loees nins sẽn na n sõng tɩ b tõog n paam zu-loeesã sẽn na n sõng tɩ leebgã SLECAF(sull sẽn zabd ne fãadb la bels-n-dɩ ) sʋka.
Sãn yaa ne wʋm-taab sẽn kẽed ne Nizɛɛr tẽngã taoor soab wakat sẽn kẽed ne ZOCAF (zeoogã tʋʋm-tʋmdbã tʋʋm-noor-kasẽng) wã a Wamkele Mene sẽn yaa ZOCAF wã seb-gʋndã, wiligd tɩ tʋʋm-noor-kasẽngã zoe n dɩkde, la a wilgd tɩ tʋʋm-noor-kasẽngã zoe n dɩkde, tɩ tʋʋm-noor-kasẽngã zoe n dɩkde.
Laafι sẽn yιι sõasg tõnd nin-sabls tẽnsẽ wã, rẽnda na n yιl a tẽnga taoor soab ne tẽngã taoore.
Tʋʋm-kãensã sẽn kẽed ne tʋʋma teed wɛɛngẽ, woto la woto la b kell n bẽd n ges laafɩ wã yelle, b wilgame tɩ b na n ges laafɩ wã yell Burkina Faso, Nizɛɛr, la Mali nim-buiidã na n sõngame tɩ b na n ges laafɩ wã yell Burkina faaso ne Mali nim-buiidã na n sõngame tɩ b na n ges laafɩ wã yell Burkina faaso ne Mali nim-buiidã.
Yaa yιιb a yiibu.
Yaa Nana Yacouba ne a Belem Yacouba biiga.
B tõe n yelame tɩ b ra waoog homonym rãmba, pa rẽnda bɩ b ra tudgd b yao.
Sẽn le paasde, b tara bãngr wʋsg yĩnga.
Yaa zeka wã.
Sẽn na yιl n pag b yao tιlae tι b boond tι « Les Homotokés »
Sã n yaa ne yẽnda, b zĩnda na-kẽnda imams la muezzins tʋʋm wʋsg zugu.
Bũmb ning fãa sẽn yaa sõama wã.
Sẽn deng tɩ d kẽng ne Lefaso.net zugã, b wilgame tɩ b lebg n siglg yʋʋm tus a yi la pissi la a yembrã! Sẽn deng tɩ b lebg n siglg yʋʋm tus a yi la pissi la a yembrã, yʋʋm sẽn loogã Neerwaya tẽnga pʋg sigr kiuug rasem a yopoe yʋʋm tus a yi la pissi la a ye.
Sẽn le paase, yaa Burkĩna Faso ninbuiidã sẽn yit a Boubacar Diallo yʋʋm-no kãensã yelle, la b sẽn visione.
Sã n yaa ne a Wolfram Vetter sẽn yaa Burkĩna ambassadeur sẽn yit Inyõ Eropeyɛn tẽnga pʋg n tʋʋmde.
Bãon-kãng na n zĩnda sigr kiuug rasem a naas ne Nerɩya Sigr kiuug rasem a naas yʋʋm tus a yi la pissi la ye.
La sẽn yɩɩd fãa ne tẽngã sẽn sãam b zĩig ninga wã, ãnduni wã pʋg sigr kiuug rasem piig la a naas la a yopoe yʋʋm tus a yi la pissi la a ye.
Tʋʋm-noy nins sẽn be tʋʋmdã na-kẽndre n be tʋʋmdã taoore.
B sẽn yɩɩd fãa Nizɛɛr tẽng na-kẽnd paala sẽn yɩɩd fãa Ninsabls tẽnsa pʋgẽ.
Yaa naoor a 4 la a naas la tãab sẽn zĩnd b yʋʋm vẽkr kiuug rasem piig la a naas yʋʋm tus a yi la pissi la a ye Burkĩna Faso kibay nins b sẽn boond tɩ Neerland dãmba.
Tʋʋm kãngã yaa sẽn tũ ne seb kãnga sẽn yaa Inyẽo Eropeyɛn zoe n dɩka yʋʋm 2021 sigr kiuug rasema 9 daare.
Sã n yaa ne a Wolfram Vetter sẽn yaa Inyõ Eropeyɛnd dãmb sẽn dɛgl tʋʋm kãng pʋgẽ, yẽsg kãngã yaa sẽn na n wilg tɩ b tõog n pẽg Ninsabls tẽnsa la tẽn-gãonga pʋg yĩnga.
Sã n yaa ne yẽ, sẽn yɩɩd fãa Inyõ Eropeyɛnd dãmba pʋga, kʋdemdã yellã yaa yel-kãnga.
Sẽn na yιl n tõog n vigl yidgra wɛɛngẽ, a yaa sõama tι d bãngr bilf-bilfã.
Tʋʋm kãnga taasã sigla neere sẽn yaa tigs-n-taasã taoor soab salle de cente Neerwaya.
Tʋʋm-noor ning sẽn boond tɩ Pub Neere, a Rodrigue Kabore, pʋʋsa Inyõ Eropeyɛnd dãmba fãa tʋʋmd yelle.
A ka maneg n yeelame tɩ yaa pipi Sɩnma wã sull kaseng pʋgẽ, burkina masĩn dãmb salle rãmd sẽn zĩnd na-kẽndr nins sẽn zoe n yɩɩd b tẽnsa pʋgẽ.
A yaa sõama d sẽn na n sõng tι tʋʋm kãngã wɛɛngẽ.
A wilgame tɩ yẽgr kãnga kẽesda tõnd sẽn kẽed ne kibay kɩtbã wɛɛngẽ, tɩ sĩnim wʋsg sɩngda wakat sẽn wat pʋgẽ.
A wilgame tɩ Inyẽo Eropeyɛnd dãmba na n sõngame tɩ tẽnga kẽes b toogo.
A le kõ vẽenem tɩ kinéphilis rãmba pa be Burkĩna Faso ye.
Sã n yaa ne sodaasã sẽn ka mi. Fɛspako wã taoor soab a Dramane KÃANDO, sẽn tʋmd minisr ning sẽn geta kʋdemdã yellã, kɩtame tɩ b zĩndg zĩ-kãnga.
Sã n yaa ne yẽnda, yẽnda wiligda Burkĩna Faso ne Inyão Eropeyɛnd sõngre.
Yaa na-kẽnd paal kãnga yĩnga, yɩɩ Burkĩna Faso nin-buiidã yell a Boubacar Diallo visiona yelle.
Sãn yaa ne nin-sabls yĩn-wɩsgrã sẽn be kibayã kũun dotẽ n deege.
A sĩnima yiisg sẽn zĩnd sigr kiuug rasem a 8 n ta a 12 daarã institut français sẽn be Waogdgã pʋgẽ. « God’s love », yaa reem-zug kãngã a Sacré-Cœur sẽn boond tι CCB Saint André.
Sãn yaa ne reem-bogdã sẽn boond tɩ " Sacré-Cœur" (CCB) sagend poorẽ sull ning sẽn boond tɩ Sẽ André wã, sigr kiuug rasem a nu, yʋʋm 2021 sigr kiuug rasem a nu pʋgẽ wã, tɩ b boond tɩ " God's love, ou l'Amour de Dieu".
B kasɛtã pʋga yill buks a nii n be sẽn yaa tʋʋm kasɛtã pʋgẽ, sẽn yιιd fãa tιlae la pʋgẽ wã.
B wilga b ninsaal yel-segdɩ wã sẽn yɩɩd fãa wã, n baood n na n sõng b lame tɩ b tõog n sõng b ninsaal yel-segdɩ wã.
Yaa vẽeneg tɩ yaa sɩda.
Sãn yaa ne sull sẽn boond tɩ " Sacré-Cœur" (CCB) sagend poorẽ sull kaseng ning sẽn boond tɩ "Sẽn André" (karẽn-bi-baõoneg la kʋlɛɛs karẽn-biisã) yiisa pipi kasɛt alboama alkamisẽ « God’s love ou l’Amour de Dieu ».
A wiliga a kasɛtã pʋga ne pagbã rabeem sẽn yaa kiba-kɩtbã.
A kasɛtã pʋga yill buks a nii la piig la nii, " Amour profond, Souvenez-vous, personne comme Jésus, Action de Grâce, k'osiso chukwu, m neem la moneg koe-zut wʋsgo, yɩɩ woto wã, la a sẽn yɩɩd fãa wã, a sẽn sakde, la a sẽn yɩɩd fãa sẽn nan yɩll n sõng neb nins sẽn dat n vɩɩmd wakat fãa wã.
Sãn yaa ne kasɛtã, b sẽn boond tɩ "noy-kasengã" wã, wilgdame tɩ Wẽnd pa na n lebga b nin-buiidã ye.
A kasɛtã pʋga yʋʋm katɛk pʋgẽ, yʋʋm katɛk sẽn yaa pʋgẽ, zems taaba, la persévérance dans les difficultés.
Rẽ yĩnga, porze rãmbã sẽn zĩnd sebrã yʋʋm 2013 soabã, tɩ b rɩk na-kẽndr sẽn na n sõng tɩ b tõog n lebg n siglg Bõna Nouvelle, la b rɩk na-kẽndr sẽn na n sõng tɩ b tõog n lebg n vɩɩmd wakat fãa wã. porze rãmbã tʋʋmd yʋʋm 2013 soabã, tɩ b gʋls a Pascal Naré mandat baasgã pʋgẽ.
Sẽn na yιl n pag bʋ-kaood roogo ne a Ijeoma Oigwa sẽn yaa sιngr yʋʋm 2018 soabã, sãn yaa ne bʋ-kaood roogo, tʋmdã taoor soab kẽes b toog la b zĩndg yʋʋm 2019 soabã, ne a Moïse Ouelgo ne Conseil de l’Eglise.
Sãan yaa ne a Iisɩy S. Soulga sẽn yaa « SAT’ART » sʋkã, yʋʋm 2020 soabã, b sẽn deeg sebrã yʋʋm 2021 soabã.
A boola BBDA (Bureau Burkĩna de Droits d’Auteur) sous le nom de « L’Amour de Dieu ».
Sã n yaa ne a Romɩn Soubeiga sẽn yaa kʋdemdã seb-gʋndã wiligdẽ tɩ « tõnd yãk nedã tʋʋl-nif kiuug rasem piig la a wae yʋʋm tus a yi la piig la a wae, bũmb ning b sẽn gʋlsã », sãn yaa ne a Moïse Ouelgo sẽn yaa kʋdemdã seb-gʋnd la b sẽn gʋlsã.
Yaa rẽ yĩng tι b modg n bãnga sull kasɛtã nengẽ Burkĩna Faso ka.
Rẽndame tɩ b boond tɩ CD/a rãmba (CXCB) t'a yaoodã unitaire wakιr tus a yi la kobs-yopoe la pis-naase,
Yaa rẽ tɩ b boond tɩ " Sacré-Cœur" saaga yʋʋm tus a yi la piig la a wae.
A yaa na-kẽndr sẽn be anglofon wã sulla wã sẽn get ba-yõkdgã yellã, tʋʋm-noor ning sẽn get ba-yõkdgã yellã tʋʋmde.
Sãn yaa ne kʋdemdã sẽn be Waogdg katedral pʋga pʋg yʋʋm ka-tegs sẽn tũ ne messe dominicale du soir jusquau 11 yʋʋm 2012.
Sẽn tũ ne a wakate, a yeelame tɩ b yãk saalã n na n siég CCB (Communauté chrétienne de Base) Saint André de Tampse-pelce.
Bʋ-kaoodbã pʋga: a Salmata Kobré pukda yam-daabã zu-loeeg la non-assistance de l’humain avec son spectacle « Moom ».
Sãn yaa ne danseuse Salimata Kobré sẽn sigl Sɛca wã, sigr kiuug rasem 29 yʋʋm 2021 soabã, CENASA,Waogdgo, sẽn paka a vũk a yiib n soaba, b sẽn boond tɩ " Moom" bɩ " Moi" ne langue nationale bissa.
Sẽn kẽed ne dansã, a tika ninsaal vɩɩma pʋgẽ.
Yaa faag ne a yel-solgdã la d tʋʋm n tʋʋm n na n tʋʋm-a taaba.
Yaa na-kẽnd bãmba sẽn kõ kiba-kιtba.
Sẽn na n yɩlẽ tɩ diffusion en intégralité, yaa zuloeeg sẽn be a pʋgẽ.
B sẽn zĩnd sigr kiuug rasem 29 yʋʋm 2021 soabã, a Salmata Kobré sẽn be CENASA wã avec son spectacle « Moom ».
A boondame tɩ « moi » en bissa.
Sãn yaa ne yẽ, a wilga pagb nins sẽn be ninsaalbã vɩɩma pʋgẽ wã.
A sẽn pa na n sõnga a menga.
A pʋʋsa zuloeesã sẽn be zuloees pʋgẽ wã, a kolgda bõe.
A yeelame tɩ na n zĩnda seb kãnga.
Sẽn na n yɩlẽ t'a paam sõngr sẽn na n yɩlẽ t'a paam pãnga, d na n tʋʋmame.
Sãn yaa ne yẽnda, laalimata kobré tagsdame tι ned fãa segd n kẽes b toog ne neb nins fãa sẽn dat n na n yols b vιιma.
A mii n sõngd neba fãa tɩ b yãaga zũ-noog ne taab sʋka.
Yaa sẽn na n yɩlẽ tɩ ned fãa na n bãng a modgrã.
Yʋʋm 2016 soabã sɩngame tɩ b solgda yʋʋm 2016 soabã a sẽn wilg-y.
A yeelame tɩ b tara pãng n na kõ a Salmata Kobré sokre.
A sõama tɩ ne a Salmata Kobré biiga.
Sãn yaa ne a Jeanne Tiendrebeogo spectatrice, spectacle était vraiment chore.
A yeelame tɩ b sɩng-b lame.
A kel n tẽeg n pʋʋsa yɩɩl-yɩɩnda.
Sãn yaa ne a Doktɛɛr Jacob Yãra yaool n kõ karensaamb tʋʋm-noor sebr pʋga.
A kel n wiligame tι « Moom » tõog n sõng b visa rãmba tʋʋmd yʋʋm tus a yi la pissi.
« Sẽn kẽed ne tʋʋm kãngã Farãns tẽng pʋgẽ, ne seb-gʋls goam sẽn zĩnd Inivɛrsɩte rãmba pʋse, a Salamata Kobré kõ sor tɩ « Moom »
A kõ vẽenem tɩ vẽenem tara yel-kãnga.
Rẽndame tɩ b boond tɩ spectacle de haut niveau, de haute facture » a sẽn togse. a wilgame tɩ : « Sur le plan du décor, de la lumière, de la scénographie, d yãka quelque chose sẽn wʋm bũmb ning fãa a sẽn wilgd tõnd spectacle wã.
A tara a meng n tara a meng ye.
A tõe n naaga tʋm-tʋmdb nins sẽn be Burkina Faaso wã yelle.
Tʋʋmdã a doktɛɛr a doktɛɛr a doktɛɛr a doktɛɛr a doktɛɛr a doktɛɛr a doktɛɛr a doktɛɛr a dokẽ wã.
Sãn yaa ne « Moom » yaa koproduction avec la chorégraphie nationale Roubaix Hauts-de-France, l’échangeur-CDCN ne sull sẽn tʋmd Frãs sẽn get ẽtɛknɛtã tʋʋm yell ne sull sẽn get ẽtɛknɛtã tʋʋm yellã.
Sɛb wʋsg wala CDC tʋʋmdã, sẽn yɩɩd fãa kʋdemdã yaa meer dãmba sẽn yɩɩd fãa tẽmsa taaba, zems taaba ne sɛbã sẽn yɩɩd fãa.
Rẽndame tɩ kʋdemdã yɩɩda koees wʋsg sẽn kẽed ne koe-zut wɛɛngẽ.
Sẽn kẽed ne kʋdemdã wɛɛngẽ gɛɛla gɛɛla Burkĩna Faso ka.
Yιι koe-zugã yaa Burkina masque d masque.
Sãn yaa ne yẽgrẽ wã, masques wʋsg remplis fonctions sociales et environnementales importantes, régissant hommes entre eux et avec nature.
Sẽn deng tι b boond tι masquesã fãa yaa tιlae.
Sẽn deng tι masquesã yaa wakat d sẽn naan wilgd tʋʋm-noor ning sẽn maan kaalem yʋʋmdã pʋgẽ wã.
Sẽn le paase, yaa wakat ning b sẽn boond tɩ "Ivɩʋʋgã" wã, n sɩng ne nin-kasenga sẽn na n yɩlẽ t'a vɩɩm kom-bɩɩbã.
Yaa rẽ tι neb nins sẽn paam bãngr wʋsgã na n kẽes b toog b tʋʋmdã pʋga.
Sã n yaa ne Bwaba masque wã, yaa pãnga pʋgẽ.
A gʋʋn-gʋʋndbã masques de feuilles : b sortem b sẽn wa mi-février la sιιs sẽn kẽed ne wʋm-taoorã pʋgẽ.
Yιιn-yιιndã yaa rιιbã, karité, la sιιbã.
B masques à crêtes na n sõngame tɩ b rɩk paille, symbole de la fertilité.
Rẽndame tɩ b sũur sãama ball-tãoodbã, ball-tãoodbã rɩkda tʋʋm-no-bɛda sẽn sãama.
Ya masque, masque sẽn yɩɩd fãa sabaab n yɩɩd fãa.
B zĩnda b tʋʋm n zĩnd brousse wɛɛngẽ.
Yaa neba fãa sẽn mi wã, b rɩkda wakat ning b sẽn maand weokɛɛngã pʋgẽ wã, n le paas bũmb ning sẽn maand weokɛɛngã pʋgẽ wã.
Yιιl masques de fibres : yaa teed sẽn teesd ne ẽtɛgnetã pʋga.
Rẽndame tɩ b be b ligd rãmba pʋga, rẽndame tɩ b rɩk noy sẽn kẽed ne kʋrã wɛɛngẽ.
Sẽn kẽed ne bʋ-kaoodbã wɛɛngẽ, b ninga b sẽn boond tɩ Bwaba, b ninga b sẽn boond tɩ Bobo, bɩ nɩɩ, rẽndame tɩ b ninga.
Yaa tʋʋm-teed sẽn kẽed masquesã pʋga.
Sãnem masques de feuilles la fibre rãmba segd n sιιsda taaba.
A masques de tissus ou masques blancs : b tõe n yɩ wa nin-sabls sẽn yaa toto, b ra lebg n zĩnda bobo bɩ nuna.
Yιιn-yιιndã teed yaa bandes de coton écru, ti à la façon traditionnelle.
Tʋʋm masque blanc yaa sẽn na n kɩt tɩ ne masqué zug sẽn teesd ne nin-saala masqué.
B masquesã yaa sẽn na n sõng tι b kẽes b toog ne nin-kãensã ligd yιιda.
D mikame tι tẽn-kιrems wʋsg tara masque-mère en forme de cône de taille impressionnante ainsi que des masques de plume, beaucoup plus rares.
Sãn yaa ne nin-buiidã masã sẽn na n yɩlẽ n bãng nin-buiidã.
Sẽn segd n tall tɩ masquesã segd n tʋʋma.
Rũnda zugã, pagbã ne raop sẽn yalsd pagbã, la a pagbã sui pagbã ne raop sẽn yalsd masquesã.
Sẽn kẽed ne kʋdemdã, Burkĩna Faso ka, SITO ka, n le paas a Albert Roamba sẽn yaa mathã taoor soab yʋʋm pis-yoobe. Albert Roamba, mathã taoor soab sẽn tar yʋʋm pis-yoob la a nu hal yʋʋm 45 wã.
A yaa sõama tι d ka gome.
Tʋʋmtʋʋmd sẽn boond tɩ goosneerã tʋʋmtʋʋmdbã, a kõ te-tʋʋmdbã tɩ b kõ karenbiisã sẽn zems yʋʋm 45 wã, a kõ karenbiisã sẽn zems b yʋʋm a nu.
Sã n yaa ne y sẽn tar yʋʋm pis-yoob la a nu koagb pʋga.
A yɩɩla fãa sẽn paam kiba-kɩtbã yɩɩ ra yaa kiba-kɩtbã.
Sãn yaa ne a Albert Einstein sẽn togse, " ninsaal yel-segdɩ wã yaa sẽn tõe n daare, non a sẽn daare".
Sẽn na n yɩlẽ t'a Albert Roamba dog Ramongo, village situé à une quinzaine de kilomètres de Koudougou, dans la province du Boulkiemde.
Rẽndame tɩ b modg n bãng a yʋʋm pis-yoob sẽn ta yʋʋm pis-yoobã n kõ a vɩʋʋgã pʋgẽ sẽn yɩɩd fãa a soabã n kõ karẽnga na-kẽndre, sẽn yɩɩd fãa sẽn kõ karẽngã na-kẽndre, sẽn yɩɩd fãa karẽngã na-kẽndre.
Rẽ poore, karenbiis sẽn zoe n bõe.
Sãn yaa ne a yʋʋr sẽn be quartier Naab-Pug, sẽn be Boulmiougou sẽn pẽ Waogdg soog 12 bãaga ne désempy pas, chaque samedi, à partir de 15 h.
Sẽn sɩng ne yʋʋm-taabã yʋʋm tus a yi la piig la a wae yʋʋm tus a yi la piig la a wae wakate, yaa karensaamb dãmb 200.
A yaa sõama tι d bãng chemin n accéder au salon.
Rẽndame tɩ b ra lebg n zĩnd kaoreng logtor yirã pʋgẽ ( zabda ne nin-kasenga sẽn ka le ka le yiis wakat fãa ye).
Rẽndame tɩ b lebg n kɩt tɩ kaorengã zĩnd a toore, bɩ b rɩk na-kẽndr zugu, b sẽn boond tɩ lekolsã a toore.
« Bɩ bãng mitbã pa segd ye.
Sẽn na n yɩlẽ n paam zu-noog n wa ne voisins sẽn na n paam bãngr wʋsgo.
Yaa bõe.
Sẽn deng tι mam sẽn mi tʋʋmdã, m togsda nao-kẽndre.
B le togs yɛla fãa.
A yaa sõama tι mamsga d koɛɛgã, la yaa sõama tι mamsga d koɛɛgã.
Sẽn na n yɩlẽ tɩ karenbiisã sogsg bũud toor-toore, b na n yãkame tɩ b boond tɩ BEPC wã bãngr kaset seb-kãng pʋse, n le paas a Albert Roamba, bɩ b ninga bãngr kaset seb-kãng pʋse, n le paas a sẽn gʋls n tõog n lebg a gʋlsã a sẽn da gʋlsã.
« homme intèère »
Sã n yaa ne yãmb sẽn zoe n bas ned a service gratuit (qui constitua son bonheur), sã n yaa ne yãmb sẽn zoe n bas tʋʋm tɩ tʋʋm-noor ning sẽn be goosneer tʋʋmtʋʋmdba sẽn boond tɩ Albert Roamba sẽn ya a sũ-noogo.
B sẽn dɩk n kẽng n kẽng n kẽng n kẽng bɩro wã, yaa kũum sẽn yaa yʋʋm 45.
Sẽn tũ ne yʋʋm tusr la kobs-wae la pis-naase, yʋʋm tusr la kobs-wae la pis-naase.
« BEPC (karẽn-bi-baõoneg la kʋlɛɛs karẽn-biisã ministɛɛrã) yʋʋm tusr la kobs-wae la pis-naase, yaa Mɩse Roamba sẽn togse.
Sẽn tũ ne yʋʋm 2016 soabã, d tõe n kẽnga ne a tʋʋm tʋʋm-noor ning sẽn be tʋʋmtʋʋmdbã pʋgẽ tʋʋm-noorã tʋʋmdb sigr kiuug rasem 31 yʋʋmde.
Yaa rẽ n kιt tι yolgemdã fãa pa tar yõod wʋsg ye, tι bõe yĩng tι bãmb me yaa amour, partage.
« Yaa karenbiisa tʋʋmd sẽn tar bãngr kaset sebr n tõe n paam vẽenem.
Yaa bõe tɩ pa rat n sõng b lame.
Sã n yaa ne sull sẽn get pagbã yell yaa sull ning sẽn get karẽngã yell sẽn boond tɩ (JEC) sẽn gomd karẽngã.
B maanda tʋʋmtʋʋmdbã pʋga.
D mii n dat n paam-ba soab n tar-y laogã.
Rẽndame tɩ b tʋʋmd n na n tʋʋm tʋʋmdã ye.
Yaa pa segd n yeel tɩ pa segd ye ».
Tʋʋm-noy nins sẽn yaa karenbiisã yel-soalma.
Tʋʋm kom-bɩɩbã wilg-yã.
«Mam bénéficie de son encadrement depuis Ẽnd classe de 5e n tãag BEPC wã.
Yaa yʋʋm tus a yi la piig la a wae wakate.
B tara zu-loees wʋsg ne maõemdo.
Tʋʋm-noy wʋsg bõe ma pa tõe n ka gɩdg a pʋgẽ ye, la mam pa tõe n ka gɩdg a pʋgẽ ye.
Sã n yaa ne Albert biigã, b yãka yʋʋm piig la yopoe m'a yo 17/ 20 tɩ fãa ra yaood fãa ye. » yaa a Nikièma Sɩlyie sẽn yaa yʋʋm piig la yoobe étudiante en Finances Comptabilité.
Sã n yaa ne a Bagoro Rodrigegue sẽn yaa Albert yʋʋm tus a yi la piig la a wae yʋʋm tus a yi la piig la a wae yĩnga.
« Mam pa bõe n na n bãng bũmb a papa zug ye.
Sã n yaa ne tõnd sa QG.
B tõe n dɩka wakat fãa ici.
A Albert rãmbã journaux de la place pour nous ses élèves pour qu'on s'informe.
Sẽn deng tɩ wags n ta bãngr yʋʋm 37 wã, a yẽnda Ẽtɛknẽta zĩiga ne tõnd yʋʋm pissi la a yopoe tɩ tõnd ra yaa yʋʋm pis-tã la a yoobe.
Yaa lui n lebga a bãngr kaset sebr n ses élèves-candidats afin de constituer leurs dossiers.
B tõe n yelaame tɩ pa rẽnda bɩ n kɩsd cet homme intègre et pieux.
Yaa Wẽnd n na n biigã.
Sãn yaa ne bãngr sẽn kẽed ne yolgemdã wɛɛngẽ.
A Albert Roamba le kota sũ-noog ne karenbiisã yʋʋr yelle.
Yaa sõama tι bõe tι bõe bãng tι bõe fãa sã n da gomd ned kam fãa ye.
Sã n yaa ne karenbiisã sẽn kell paaseng n paas maõem buud toy-toyã, yaa bãngdbã me le sagl karenbiisã sẽn kẽed ne b sokrã » anecdotise-t-il, sous les rires de ses karenbiisã sẽn be BEPC wã yʋʋm 2021 soabã pʋgẽ.
Tʋʋmtʋʋmdba lebda wakat fãa.
Yaa na-kẽnd sõng ning sẽn get karen-biisã zãab yellã wilgdame tɩ b tʋʋma: " M leur segd n tʋʋma".
Rẽndame tɩ b kell n tʋʋm ye.
Rẽndame tɩ b ra kɩt tɩ f kẽes a taab mariage, bɩ sẽn yɩɩd f kʋra wã, la rẽnda fãa rɩka yʋʋng wakat fãa.
A yaa sõama tι d bãng a vιʋʋgã.
A yaa sõama tι d bãngd d tagsgã.
A sõngda ne yel-solgdã, b le kota koɛɛga », aime-t-il rappeler aux élèves.
La yɩɩda fãa, a sẽn sak n na n toeem.
Sã n yaa ne a Albert Roamba bark wakat fãa ne sũ-noogã, yɩɩda fãa zoet n be a pʋgẽ.
Sãn yaa ne a Pascaline sẽn be a pʋgẽ wã Poste Burkina, ne b biiga Clémence, Dimitri la Ella lui ont toujours été d'un grand secours.
Sã n yaa ne a biig a taabã sẽn yaa bãad rãmb la a kamb sẽn vʋɩ, la a karẽn-dotẽ wã.
Rẽndame tɩ b rɩkda b neveux sous sa coupe très tôt tɩ tʋʋm-noor ning sẽn be goosneerã tʋʋm-noor ning sẽn be goosneerã tʋʋm noyã la sẽn ka goosneer rẽnd wakat fãa. Yaa miniistɛɛr ning sẽn get karen-bi bãonesa kaoreng la bũudã yellã.
Sẽn paasde, a Albert Roamba sẽn yaa tʋʋm-noy kiuug rasem piig la a nu yʋʋm tus a yi la piig la a wae yʋʋm tus a yi la piig la a wae, sẽn wae neb nins fãa sẽn kẽed ne tʋʋm-noy wɛɛngẽ wã.
A Albert Rouamba yaa phare.
B tõe n dɩka makre.
Bõe yĩng tɩ goosneer lebg n ges tʋʋm-tʋmdb nins sẽn tar bãngr la rabay sẽn na n sõng tɩ kom-bɩɩbã sẽn tar bãngr la rabay sẽn na n sõng tɩ b pa tõog n zab ne nin-buiidã vɩɩm?
Yaa tιlae tι miniistɛɛr ning sẽn geta karẽn-dot ne nin-buiidã gilli
Sã n yaa ne yẽ, a be Burkĩna ka.
Yaa nin-sabls tẽnsa pʋga.
Sã n mikame tι b sãn mikame tι b waoog-b lame.
Yaa fãa neba fãa.
Sẽn kẽed ne yel-kãngã. a Patrice KAURAG: A doctɛɛr sẽn tar bãngr wʋsg a pʋgẽ wã. a pʋgẽ yĩng a Patrice KAURAG yaa biig sẽn pa détesta karẽm-bi-bɛda yĩnga, n tar bãngr wʋsg a pʋgẽ.
Sẽn na n yɩlẽ n bãng chercheur, inivɛrsite wã taoor soab, depɩte rãmba taoor soab la goosneerã taoor soab.
Yaa sẽn tũ ne a roagdbã sẽn karm n tʋʋmdẽ tẽn-kɩrmsa pʋga, a sẽn karm n tʋʋm tɩ b rɩk b kambã n na n karm t'a bõe.
Sãn yaa ne a Patrice Kouraogo, b ra vugr ne Zambanga bi-bees sẽn zoe n dɩk wakat kãng sẽn zems kilo piig la a yopoe sẽn be Boulsa wã, dans le Namentenga soolem.
Tẽegda a kasɛtã pʋga, a rɩka kom-pugli wã pʋg neba fãa.
« M dat n get ba-rãmb sẽn kẽed ne maoor wʋsg wɛɛngẽ.
Yaa tʋʋmtʋʋmdb tʋʋmde, pa tʋʋmde.
B tõogame tɩ b tʋʋmde la lekolse.
Sã n yaa ne yẽnd pagbã n be tẽn-kãnga pʋga.
Rẽ yĩnga, pʋʋsa neba fãa sẽn na n yɩlẽ t'a pag be tẽn-kɩrmsa pʋga.
A pipi biig zak sẽn tar kamb 14 la yõ-koglg kaalema.
Rũnda fãa zãadbã sẽn da pa tõog lekolã, ba ne a pa tõog lekolã ye.
Yaa pipi la a weleg poorẽ tɩ b envoyer ses enfants à lɛkolsã pʋgẽ wã pʋga.
A mikame tɩ lekolsã ra kẽed wakat fãa.
A pa get b karẽnga ne tõnd kaorengã ye" a Patrice Kouraogo sẽn togse.
Sẽn deng tι b ba ne a pʋʋsda neba fãa sẽn kẽed ne b lekolã wɛɛngẽ, a Patrice yãame tι zab ne rezõ wã.
« Mam ka pa lekolsã ye.
A magdame tɩ lekol buissonnière.
Rẽ wã, m sẽn sak n na n gom karen-bi boucher tẽngã pʋgẽ wã, m ambition yaa tɩ b boond tɩ Mõbgr tẽngã.
Yaa tʋʋm-noor me plaisa » a sẽn wilg-y pʋga.
Sã n yaa ne a ba-rãmba b sẽn boond t'a Bobo b sẽn boond tɩ "vũsg" wã, a yãka koees wʋsg n pa gũus ne yõ-koglg kaalema.
Sẽn deng tɩ pa be Boulsa wal mon père m'avait trouvé un tuteur, m'a rat n nan n kẽng n make chaque jour les sept kilomètres qui sépa bɩ Zabrã de Boulsa soogã.
Yaa rẽ n so, la m le wa yibeoogo.
A yaa sõngr sẽn kẽed ne lekolsã wɛɛngẽ: ninbuiidã sẽn mi wã wilgdame tɩ mam fãa yaa Bõlsa tẽnga pʋga, neba wʋsg pa mi wã wilgdame tɩ mam tõe n leokẽ.
Yaa wakat kãnga, m wẽeba fãa yaa wʋsg nature ».
Sãn yaa ne instituteur paasame n le paas a yʋʋr ses fréquentes absences et s'en kaa ne Kouraogo.
« A togsame tɩ malgré mes absences, m da teeg m composition.
La m ka nand kaorengã ye.
Sã n yaa ne mam sẽn wilg-y tɩ pa paresseux, bala mam ra pa veesd ma Ẽtɛknẽta zug ye, la wakat ning b sẽn pa be kaorengã pʋgẽ wã pa naag wakat pissi.
Sã n yaa ne mam karenbiigã tata yɩɩ woto la m karenbiisã sã n ka be a pʋgẽ wã, pa na n vɩɩm ne m laafɩ wã ye.
Rũnda zugã, mam reesd karẽnsaamb dãmba na-kẽndr sẽn tar pãng wʋsg n tõe n wa ne mamsgo, la ba ne a sũ-sãang n paase, mam tara bũmb ning b sẽn tõe n tek zãmsgã.
Yaa sẽn tũ ne a maam tɩ yaa lekollã tɩ b reg n bãng yõ-koglgã.
Yaa na-kẽnd paal sẽn na n zĩnd karẽn-doogã la a kadengẽ.
Sãn yaa ne a Bobo wã natalã, a kẽesa a meng soaba Koudougou soolem, n le paas Waogdg so-togsã pʋga, n le paas Waogdg so-togsã tʋʋmde.
Sã n yaa ne lycée Vénégré, b sẽn boond tɩ A4.
Sã n yaa ne yẽnda a soabã n naan sigl sociologie de l’Université de Ouagadougou tʋʋmdã.
La karen-bi bɛda sẽn yaa b ba ne a sɩdã, n tara yam-yãkrã.
Sã n yaa ne yẽ poore, a ra tũu ne yʋʋmd ning sẽn be karẽn-saamb dãmba (ENEP) sokrã.
A wilgame tɩ : « mam talla bãngr la minim sõama n tõog n paam tʋʋm sõama tɩ b tõog n paam tʋʋm sõama.
Sã n yaa ne fils sẽn get tẽn-bɛda yel-bãmba.
A yaa sõama tɩ jẽng rãmb chez lesquels m logeais.
Sẽn tũ ne yʋʋm pissi la a nu wã, m dat n wa n datẽ tɩ wakat ninga b sẽn segd n zã ãnduni wã fãa, sẽn na n yɩlẽ n fãag ninbuiidã.
Rũnda zugã, mam talla tʋʋm wʋsg la b ning mamsg n paam bãngr kaset sebr « Loumbila »
Sẽn kẽed ne Alberti wã Rabat
Sẽn paasde, a ra kẽesda inivɛrsite wã tʋʋm wɛɛngẽ.
« ami qui suiva les cours prens notes avec du papier carbone.
Sẽn kẽed ne sabaab wɛɛngẽ b ninga fãa n dat n tʋʋm n taasã.
A sõasa tι b maanda devoirsã la tʋm-tʋmdbã pʋga » A sẽn togse.
Sãn yaa ne karẽn-saamb bãngr kãnga a Korsimoro sẽn be Sanmatenga wã.
Rẽndame tɩ b lebg n wa zĩig Waogdg après quelques années de service.
Yaa na-kẽnd sõng n na n bãng yʋʋm-vɩʋʋgã ne yʋʋm-taab n soabã sẽn kẽed ne karẽngã na-kẽndr wɛɛngẽ : « kibayã kũun dot pʋsẽ wã : bũmb b sẽn tõe n wa ne sabaab wakat fãa radyo rãmba pʋse.
A yɩɩ miniistɛɛr ning sẽn get kʋdemdã yell t'a yãk yam n na kẽng taoore, a ra wilgdame t'a na n paam zãmsg sẽn kẽed ne inivɛrsite kãng nao-kẽndre Senghor d'Alexandrie.
« A Alexandrie, Burkĩna Faso wã étaient la plus forte communauté.
Bõn-kãnga fãa.
Yaa 24 n naag taab la b zĩnd yelle.
A Patrice Kouraogo wiligame tι yaa sõama tι d na n tẽeg n paase tι bãmb sõama tι b paam zãmsg kãngã n tõog n paam yõ-koglg kaalema.
Sãn yaa ne a yιιn ning sẽn get kʋdemdã yell sãn yaa ne a yʋʋm tus a yi la piig la a wae, a saab Burkĩna Faso yʋʋm tus a yi la piig la a wae.
Sãn yaa ne a Djibril Bassolé sẽn yaa minisr ning sẽn get zamaan zẽns zoodã yellã.
Rẽndame tɩ b paama vẽenem.
Sã n yaa ne yẽ, a kolgda yam n na n sõng tõnd tʋʋma baoob wɛɛngẽ.
Yaa rẽ yĩng la m rɩka na-kẽndr la a kell n tʋʋmd n taar sull ning sẽn geta kʋdemdã yell Burkĩna no-rɛɛs sẽn be Marok tẽnga pʋgẽ wã.
La wakat ning m sẽn be kategori B wã tʋʋmda pʋga, m yãk wakat kãnga.
Sã n yaa ne a Rabat bãngda yʋʋmdã, a ra wilgdame t'a na n yɩ kaorengã t'a sã n wa kẽng Burkĩna Faso sans bãngrã.
« A Ãbasaadãtore était sũ-sãamse.
A tagsdame tɩ yel-kãngã na n kɩtame tɩ mam sẽn pa tʋʋmd administratif wɛɛngẽ.
M dat n yeelame tɩ yaa wakat fãa la yʋʋmdã wɛɛngẽ.
Rẽndame tɩ b kõt mamsg kaset sebr wɛɛngẽ, la rẽnda bɩ b kõ maam tʋʋmtʋʋmdbã tʋʋmde.
Yaa wa yɛla la m wʋmame balla m wʋmame.
Sẽn paas yʋʋm koabg pʋgẽ, a saab poore: "Patrimoines culturels oraux et développement au Burkina Faso : Analyse socioculturelle des contes et légendes, des proverbes et devises moose".
« Mam tagsdame tɩ malgré ma masteratã ne m doctɛɛrkatã, bũmb ninga wã ka be kategori B wã sẽn tũ ne goosneerã tʋʋm noy sẽn paam bãngr kaset sɛb wɛɛngẽ sẽn yɩɩd fãa.
Yaa rẽ n so tɩ maam tɩ yɩɩg yɩɩg yɩɩg yɩɩme: yaa inivɛrsite wã, la bɩ ricerca wã.
Sẽn pogde, mam sẽn kolg karenbiisã tʋʋmd na-kẽndr ning sẽn boond tɩ Pr Sissao, m tog n lebg n siglg makra wɛɛngẽ.
Tãab n soabã yaa CNRST(sull sẽn zabd ne fãadb la moneg koe-zut wɛɛngẽ) nengẽ.
Sẽn sɩng ne yʋʋm 2020 soabã, m le maana bãngr n yιιd mamsgo.
La yam-yãkr yaa sõama.
Sẽn deng tι b vaeesgã sẽn kẽed ne a Lɛrl Naaba, sẽn yaa politikã taoor politique très engagé et bien connu au Burkina faaso.
Yaa yẽ n na n kẽes a meng n kẽes a meng politikã pʋgẽ.
« Mon engagement polẽntikã sã n côtoyant a Lɛrl Naaba sẽn yaa mam sẽn paam kʋdemdã wɛɛngẽ sẽn yɩɩd fãa a.
Sã n ket n bee a zugẽ wã, m sui.
Rẽndame tɩ b goma a tagsgã, la b gom a tagsgã.
Bõn-kãng na n paasa zu-loees wʋsg yĩnga, wakat ning b sẽn be Marok soolmẽ wã pʋgẽ wã, b yãkame tɩ b zĩndg zĩig ning sẽn be CDP wã pʋgẽ wã, woto wã.
A Roch KABORE ne a Simon Compaore sẽn yaa CDP wã ka pid zĩig ye.
Sẽn le paasde, yaa ma meng n bãng ãndũni wã na-kẽndr a Roch Kabore ne motion de remerciement.
Sãn yaa ne a kʋɩlẽnsã sẽn kẽed ne pag ne rao na zem taaba (MPP) wã.
Sẽn kẽed ne CDP sullã bʋ-kaoodbã (MPP) wã, b zĩnda nug-pogs n zĩnd MPP.
Sẽn kẽed ne depɩte rãmba sull ning sẽn geta kʋdemdã yellã ka tõe n dɩka ẽtɛknẽta zugu.
Yaa wakat kãng la lɛ̃̃ Naaba m’a nang tɩ me lancer.
Yaa rẽ tι mamsda m sull ning sẽn boond tι MPP sẽn be Namentenga wã võore.
B maanda Mɛɛri wã fãa pʋgẽ n tʋʋm kom-bɩɩbã, la tãmbr ning sẽn zĩnd yʋʋm 2015 soabã, wã na n yɩ wa mam sẽn datã.
La tõnd ket n tara bãngr yel-kãnga.
Tʋʋmdã taoor soab a Roch KABORE sẽn ya parti wã taoor soab yʋʋmdã, m yãk yam n na kẽng taoore.
Sã n yaa ne Mɛɛri wã taoor soab rig ma pʋg sans yãk candidatã zug ye.
Sãn yaa ne Ganzourgou ne Zandoma provinces rãmb yaa tãab ne tõnd tẽnga taoor soab ne tõnd sʋka»
Sẽn sɩng ne yʋʋm 2016 soabã, a tʋʋmdã sẽn dat n lʋɩ tẽnga taoor dãmb tʋʋm nõ-kãngã, Natif Namentenga tʋʋmdã ra kõ vẽenem.
« Mam wiligame tι m pa get b toogo sẽn yaa toore.
Sẽn mi b sẽn pa tõog n vʋɩ tʋʋmdã pʋg ye.
A pa mi bũmb sẽn na n wa ne mam sẽn yaa tʋʋmde.
A wilgame tɩ yẽ rasma a naas yʋʋm a naas pʋgẽ, bala yaa yẽsg zĩig sẽn tõe n wa ne koe-zut wʋsg wakat fãa wã, la yaa yẽsg zĩig tɩ yãmb tʋʋmd n taarã sʋka, a tara zu-loees wʋsg sẽn segde.
La a sẽn mi a yaa sõama tι bõe a yaa « na-kẽnd paal tẽnga taoor soab yel-manesem ».
Sã n yaa ne a Patrice Kouraogo, a Roch Marc Christian Kaboré sẽn yaa ned ning sẽn get tʋʋmtʋʋmd-n-taasã yell neer yell collaborateur parce qu'il a fait quelque chose qui n'a ka sek ye.
« A pa mi pagã ye.
A kell n wilgda yãmb tɩ d sɩdã.
Yaa ne meng n na n dɩka vẽenem.
Rẽndame tɩ d yik n gese, la a rɩk yɛl kẽer n wilgdẽ tɩ d yik n gese.
Rũnda zugã, mam bãngd karensaamb dãmbã.
A pa tees kãnga zãng ye, bɩ rãmba ne sermons ni la carotte.
A pa gʋlsda tʋm-tʋmdbã neb nins sẽn maanda a tʋʋmde.
Yaa bũmb ning sẽn yaa a wãn n tʋʋma, tʋʋm noyã, la tʋʋm noy sẽn kẽed ne tʋʋma yĩnga.
A kolgda neba fãa.
Rẽndame tɩ b sokda b tʋʋma sã n yaa sã n yaa ne yẽnda.
Roch Kabore, tʋʋm-noorã "na-kẽndr"
Sãn yaa ne sõngrã a wilgame tɩ b na n paama koees wʋsg sẽn kẽed ne poste rãmbã wɛɛngẽ wã: « yel-be kẽer sãn wa kom-bɩɩbã sẽn yaa tɩ pa tɩ pa tʋʋmd ye.
Sẽn na n yɩlẽ n gɩdg kom-bɩɩbã tɩ b ra le yaa kom-bɩɩbã ye, tɩ b ra le yaa kom-bɩɩbã fãa ye.
Sã n yaa ne kom-bɩɩbã taoor dirigend tẽnga.
Sẽn le paasde yaa bãngr sẽn tar pãnga.
A Patrice Kouraogo wiligame tι tʋm-tʋmdba ne tẽnga taoor soab sιd yaa sẽn na n wilg tι yaa tõnd goosneerã taoor soab sιda.
Sã n yaa ne yẽ bãmba, Mɩse Kabore yaa patron leok facile.
« A pa be bavard rãmba ye.
Yaa pa rat n wilgd a n kell n gom ne yẽnda raab sẽn kẽed ne ragots du genre untel à fait ceci, l'autre a dit cela... Sã n yaa ne yẽnda, a soabã pa rat n zĩndg zũ-noog n teesd meng ye.
Sã n mikame tι yãmb segd n kõ sιd tι tʋʋmde.
Sã n yaa ne yẽnda taoor soabã, yẽnda taoor soabã pa tar zuloees wʋsg ye.
Yaa rẽ n kιte tẽnga taoor soab ne a tẽnga taoor soabã.
Sãan yaa ne yʋʋr sẽn boond tɩ Kosyam tẽngã taoor soab yĩnga, a soabã tara zu-loees wʋsg n yιιda tẽngã taoore, parfois, a soaba wilgdame tι yaa ãndũni wã na-yakrã.
A kell n wilig a kasɛtã sẽn kẽed ne a yɛlã wɛɛngẽ: " Mɛɛri wã rãmb ket n tẽegda mɛɛri wã, m yãnda mɛɛri wã".
Yaa mam pa be be présidence wɛɛngẽ ye.
A yeelame tɩ yẽ rɩk yɛla la m yã tɩ b rɩk na-kẽndr sõngo, la m yeelame tɩ b rɩk na-kẽndr sõngo.
A nu n bãnga a nug n bãnga hall wʋsgo
A kõta minit piig la a nu tι bãng zugã.
A yeelame tι bãng bʋ-kaoodbã sãama.
Rẽndame tɩ b lebg n sueur me les remettre.
Rẽ yĩnga d tõe n maan-a.
Tẽegre, mam sẽn kell n tẽnga taoor soab n da nug n bãng ãndũni wã taoor soab sẽn kõ a nug n bãng pãng tɩ yɩɩda yɩda pʋgẽ, rẽnd a wilgda a pʋgẽ wã.
A Patrice Kouraogo sẽn ya MPP taoor soabã yʋʋm tus a yi la pissi yʋʋmde, yãka yam n na n kell n tʋʋm ne taaba.
A wilgame tɩ « yaa bũmb sẽn yaa sõama.
Yaa yʋʋm a naas conseillerã pʋgẽ.
Rũnda zugã, mam talla weer kʋdemda tʋʋmde.
Tẽegre, mam na n sõngame tɩ b paam bũmb nins sẽn yaa bũmb taoore.
Rũnda zugã, mam wẽna n ges goosneerã tʋʋm wʋsg n ges yel-kãnga.
Sẽn pa tõog n pids b taoor kãnga n yet tɩ b paam taoor kẽnd taoore. La a Lancina Ki sẽn yaa taoor soab wiligame : " bõe yĩng tɩ b tõe n maan a tẽnga yelle, yaa bũmb sẽn tar pãng n tõe yʋʋm 2018 soabã, la b maneg b Burkina faaso (MEBF), sẽn yaa tʋʋm-noor ning sẽn zĩnd sigr kiuug yʋʋm 2002 soabã, yãabã yaa tʋʋm-noor ning sẽn get tʋʋmtʋʋmdbã yelle, sẽn na n yɩlẽ tɩ tʋʋm wʋsg paam pãnga.
Sãan yaa ne pogdã, Mɩse Ki yaa bi-ribl bi-pʋgẽ sẽn dog ne zaalem.
Sẽn kẽed ne "sɛg-n-vɩʋʋgã" a wilgame tɩ b lebg n siglg a nasaara wã la kiba-kɩtbã lefaso.net zugu.
Yaa woto la d lebg n siglg yõ-koglg karẽn-doogã tʋʋm wɛɛngẽ.
Yaa woto la m zĩnda yʋʋm-vʋʋgã ta sigr kiuug yʋʋm tusr la kobs-wae la pis-naase, m BAC B obtenu avec la mention "Assez bien" Lycée Ouezzin Coulibaly sẽn be Bobo wã.
Sãn yaa ne yʋʋm kasẽngã sẽn kẽed ne laogã wɛɛngẽ yʋʋm tusr la kobs-wae la pis-yopoe.
Sẽn sɩng ne yʋʋm tusr la kobs-wae la pis-yoobe, ENAM ( karẽn-bi-baõoneg la kʋlɛɛs karẽn-biisã ministɛɛrã) me lʋɩs yʋʋm tusr la kobs-wae la pis-yoobe.
Yʋʋm 1995 soabã, mam tara bũmb ning sẽn zĩnd Sẽns tẽnga pʋgẽ n yɩɩd mamsg sẽn kẽed ne tʋʋm-noy wɛɛngẽ.
Yaa tʋʋm-noor ning sẽn be miniistɛɛr ning sẽn get leebgã la lozĩns yelle, sigr kiuug rasem a yopoe yʋʋm tusr la kobs-wae la pis-naase.
Yaa Wẽnd n wilg-y, m yãk yam n kẽng taoor soab zĩigẽ n tʋʋm kasẽng taoor soab (1990-1992), n kẽng taoor soab zĩigẽ b sẽn boond tɩ guichet unique des formalités non douanières du commerce extérieur (1992-1994), n le paas zĩig ninga b sẽn boond tɩ guichet uniques du commerce (1994-1996), n le paas sull taoor soab zĩigẽ taoor soab (1996-2001), n le paas sull taoor soab zĩigẽ taoor soab (2001-2009).
Sẽn sɩng ne yʋʋm-kãngã, yʋʋm tus a yi la piig la a yopoe, m togs n ges goosneerã tʋʋm nõ-kãng la goosneerã tʋʋm no-gãnegds (2008-2018).
Sẽn paasde, m leb n wa basa-m-mengã taoor soab wa Burkina Faaso taoor soab n lebg n sigl gilli, sigr kiuug rasema 1 daar yʋʋm tus a yi la pissi la ye.
Bõe yɛla yɛla bɩ yãmb laamd tʋʋmd ning sẽn be Burkĩna Faso laogã?
Sãn yaa ne maam ning sẽn get Burkina faso tʋʋma yell yaa institution pour laquelle mam me wa basame tɩ b tʋʋmd taoor soab sẽn yaa goosneerã tʋʋm no-rɛɛs sẽn togsã.
Sã n yaa ne miniistɛɛr ning sẽn get leebgã la lozĩnsã yell wɛɛngẽ, m pʋʋsa veesg la lozĩnsã yell wɛɛngẽ.
Yaa institution wʋsg la maam t’a maam t’a sũur sãama wakat fãa, sẽn na n yɩlẽ t'a paam a tʋʋmdã pãng sẽn kẽed ne goosneerã tʋʋm no-gãnegds nins sẽn na n yɩlẽ t'a paam goosneerã tʋʋm noyã.
Sã n yaa ne m ba-biis a taabã sẽn mi a monsieur Issaka Kargʋg sẽn yaa MEBF taoor soabã.
Sẽn kẽed ne goosneerã taoor soab sẽn na n maana a pʋgẽ wã, tõnd paama zu-loees wʋsgo.
Sã n yaa ne Mɩse Karggɩg sẽn be Chambre de commerce et dɛresse, m yãkame tɩ MEBF (sull sẽn zabd ne fãadb la bʋ-kaoodbã wɛɛngẽ) na n yɩ wa mamsgu, a sẽn yãk yam n na paam tʋʋmdã kẽng taoore.
La m neeme, n yaa sɩd tɩ wakat kãnga pʋgẽ, m togsame tɩ goosneerã sulã sẽn ka goosneer rẽnd tʋʋm zĩisi, sẽn na yɩl n sõng kom-bɩɩbã tʋʋm zĩisi.
Sẽn paasde, mam togsa b wʋsg n déconse, car sẽn tũ ne MEBF wã, la sull ning sẽn deesd Eukvoa wã, b na n paama zu-loees wʋsg wakat fãa.
Tẽegre mam sũur fãa sakda ne tʋʋm-no bɛdã la sẽn yɩɩd fãa tʋʋm nins sẽn be tẽnga pʋgẽ wã.
Sã n yaa ne yẽnd mam tagsgo, b sẽn dat a yẽnd tẽnga yĩnga pa rẽnda bɩ a maan a pʋgẽ wã segd n paam nim-buiidã ye.
A yeelame tɩ ma na-tẽngã me le kõ sɩd ye.
Rẽ yĩnga, bõe yĩng tɩ yãmb reega mɛbf wã yelle?
Maam yãab yaa sẽn na n kɩt tɩ bonne marche de la Mɛɛri wã na lʋɩ taoor dãmba, la b siglgo b sẽn boond tɩ goosneerã nonglem wɛɛngẽ.
Sẽn kẽed ne maam tι mamãn-rιkdbã tʋm-tʋmdbã tõog n sigl tʋʋm-noy nins sẽn be tʋʋm-noy wʋsg pʋga.
Sẽn na yιl n paas mam tagsgo, m tagsga tʋm-tʋmdbã zãabo, sẽn na yιl n tõog n pids a tʋm-tʋmdbã taoore, sẽn na yιl n tõog n paam maam tʋm-tʋmdbã taoore, la a boog logtor-yirã tʋʋmd wɛɛngẽ wã.
Sẽn na yιl n paam zãmsgã, m segd n tẽeg neb nins sẽn wat pʋgẽ wã, la a taalgd ne goosneerã tʋʋm noyã, la ligdã sẽn yit goosneerã tʋʋm noyã, la nonglem noyã sẽn yit goosneerã tʋʋm noyã.
Bõe yɛsa yɛsa yɛla yãmb sẽn yɩɩd fãa tʋʋm-noy-bɛdã yʋʋm 2018 soabã pʋgẽ?
Sãn yaa ne yãmb-sull ninga b sẽn boond tɩ MEBF (sull sẽn zabd ne fãadb la bels-n-dι ) wakat sẽn looge: tʋʋm kãnga ra kɩtame tɩ noyã rɩk nao-kẽnd kãnga paoongo, sẽn waa n yɩɩd fãa a zugu, la sẽn yɩɩd fãa mebã ka tar pãng ye, sẽn yɩɩd fãa pãng ka tar pãng ye.
Sẽn kẽed ne yel-kãng pʋgẽ, yel-kãngã yaa tɩ pérenniserã sẽn na yɩl n paam zãmsg sẽn na yɩl tɩ b tõog n dɩ a tʋʋmdã pʋgẽ.
Bõn-kãens na n sõngame tɩ polẽntik wʋsg n paas tõnd tʋʋmdã n na n tõog n zab ne yel-kãensã.
Tõnd segd n yikame tɩ relever le défi de la digitalisation de l'ensemble de nos prestations de services, yaa tʋʋm kãnga sẽn na n yɩlẽ n tõog n paam yõod nins tõnd tʋʋma sẽn kẽed ne tõnd tʋʋma teed wɛɛngẽ.
Rũnda tõnd bãngd tʋʋm-noor ning sẽn be mission rãmba pʋgẽ wã, tɩ m baasgo, mam tõe n yeelame tɩ tʋʋm-noor ning sẽn be mission rãmba pʋgẽ wã la tʋʋm-teedã tõog n wat pʋgẽ.
Sẽn na n tʋʋm bʋ-kaoor ninga sẽn be tʋʋmdã pʋgẽ wã, la yaa bʋ-kaoodb ninga sẽn be tʋʋmdã pʋgẽ wã?
Sãn yaa ne yãmb sẽn mi wã, m tar ponctuel au service et je me consacre exclusivement à mon travail.
Sẽn le paasde, a pa segd n lebg ma wakat fãa ye.
Sẽn le paasde, a le maana gʋlsm wʋsg bũud fãa, m sẽn pa pidsi wã ye.
Yaa rẽ n so tɩ m be bɩro gɛtã yʋʋngã, m dat n get sebra yell sẽn yaa toore.
Yaa rẽ n so tι mamsga wakat fãa wã, m yeta bũmb ning sẽn yaa maam tι yʋngã tõog n paam ye.
Sã n yaa ne porze ning b sẽn gomd porze wã tʋʋm sõasgã, m wilgdame tɩ b sẽn gomd porze wã tʋʋm sõasgã yelle ( Enabel), Goosneerã sull ning sẽn sõngd porze wã tʋʋm sõasgã ( GIZ), sull ning sẽn get porze wã yell b sẽn gomd porze wã yelle ( PME/PMI).
Rẽndame tɩ miniistɛɛr ning sẽn get leebgã la lozĩnsã yell sẽn tũud ne tʋʋm-noor ning sẽn get leebgã la lozĩnsã yellã, d goma nao-kẽndr sẽn na n yɩlẽ n tõog n dik noy sẽn wilg goosneerã sẽn datã.
Rẽndame tɩ b boond tɩ ãndũni wã we-n-vɩʋʋgã, tõnd yãta ligd sõor b sẽn segd n sõng n ges ãndũni wã we-n-vɩʋʋgã yelle (CMEBF), pantouf kãngã sẽn na n yɩlẽ n sõng neb nins sẽn vʋɩ wakat fãa b tʋʋma pʋgẽ wã ( SICOtɛɛngã).
Sã n yaa ne yẽ, m na n yeelame tɩ tõnd beeme tɩ d na n lebga bũmb ning b sẽn na n maan bũmb ninga.
Sã n yaa ne yãmb sẽn be tʋʋmdã pʋga?
A ratame tɩ b tõog n ges tʋʋma yell wɛɛngẽ yaa zũ-noog ninga sẽn maamd wɛɛngẽ wã.
Yaa sõama tι segd n tʋʋm ye.
Yaa réaliser!
B tara tʋʋmd wʋsg sẽn kẽed ne usagers wɛɛngẽ la a kẽes a toog wʋsg la a tʋʋm tʋmdba yĩnga.
Sã n yaa ne yãmba, y karenbiisã yãmb seb-gʋlsda yʋʋr Burkĩna Faso.
Sã n na n gom yãmba ne yãmba?
A mii laoogre.
Tẽegre, yaa trop dire, car b sẽn be tẽnga pʋgẽ wã yaa économistes sẽn be tẽnga pʋgẽ.
Yaa neb wʋsg sẽn maam tɩ m inivɛɛrsite wã na lʋɩ a waogdgã beeme, la b kõ-a maam tɩ b kõ-a.
Sẽn yɩɩda, yaa kũun sẽn tõe n wilgd neba bũud toor-toore.
Yaa yel-bãmba sẽn yaa karenbiisã fãa.
Bõe yĩng tɩ yãmb tõe n dɩka vɩʋʋga ne karẽnga la a vɩɩma buud toor-toore?
Sã n yaa ne maam tɩ mam paama mɩse extraordinaire qui me comprend la m'a nang pʋsẽ, bien que m'a pa tar zuloees wʋsg ye.
Rũnda zugã, yãndame tɩ b rɩk kamb sʋka, b fãa ket n be b rãmba pʋga.
D yeelame tι mam yeelame tι tʋʋm-noorã sʋkd ne mao tʋʋmde "tʋʋmtʋʋmdbã yaa sõama".
A segd n tũu ne makra, la a kell n tũud ne zĩig-toaag ye.
A force de vouloir bien faire ce que je fais, m ket n tara zak fãa ne ma vɩɩm sɩda.
La mam tara zu-loeesã sẽn kẽed ne tʋʋm wɛɛngẽ wã.
Tʋʋmda na-kẽnd agenda sẽn na n sõng n tʋʋm service wɛɛngẽ, la b rɩk vɩʋʋgo tɩ mam f rɩk vɩʋʋgo.
Yaa rẽ n so tɩ b sãam service wɛɛngẽ, m pa dat n pẽg nugẽ ye.
Yaa ne ne neba wʋsg bũud toor-toore, m pa bũmb ye.
Tʋʋm service, yaa woto!
Sã n yaa ne yãmb sẽn tar magi wã, la y na n tall magi wã tɩ b lebg n wa Burkĩna Faso lozĩndã?
Yaa tʋʋmtʋʋmdb nins sẽn be b service wã pʋga.
A pa tõog n dat n leok sebr gɩdgr pa e-raag sɛgd ye.
Rẽndame tɩ bõe yĩngã na n bãnga bũmb ning sẽn segd n kaoose, le cas échéant!
Sã n yaa ne yẽnda, sʋka wã yaa sẽn na n sõng tʋʋmdã tʋʋm noora ne a sɛbã sẽn paasã.
Bõe yĩng tɩ yãmb tʋʋm-noy n be tʋʋmtʋʋmdbã pʋga?
Rẽndame tɩ b boog a yʋʋr sõngo, a na n kosa tʋʋm-teed nins fãa sẽn kẽed ne a yel-kãnga wɛɛngẽ wã, la a na n sõng tɩ b tõog n yɩɩd fãa.
Bõe yĩng tɩ yãmb kʋɩlens fãa sũur wakat fãa?
Yaa tʋʋmde.
Sẽn le paasde, yaa tʋʋmd sẽn segd n yaa sõma, la yaa d sẽn segd n zĩnd be! Yãmb tʋʋmd sẽn yaa yãmb tʋʋmd professionnel la yãmb tʋʋmd wɛɛngẽ?
Sã n yaa ne mamsgo, m karen-biisã sõma sẽn kẽed ne C tʋʋma wɛɛngẽ, la m karenbiisã taoor soaba wilg-y tɩ y na n sakame tɩ y na n sakame ne série C. wakato, yẽ zĩnda gofneema taoor soaba tɩ b ra wilg-y tɩ y na n sakame ne série C.
Sã n yaa ne yẽnda, ninbuiidã vιιma nao-kẽnd paala.
Sẽn kẽed ne maam wɛɛngẽ, m dat n pʋʋsda nin-sabls tẽns lagem-n-taarã lɛbdb wɛɛngẽ.
Rũnda wã zĩnda yelle, mam zĩnda bũmb fãa, la m zĩnda ne neami.
A pʋʋsda Wẽnd n maan rêve tɩ m tara pãng wʋsg yĩnga.
Tɩ yãmb tõe n dɩka vɩʋʋga yĩng wakat a yembr pʋgẽ, bõe yĩng tɩ yaa bãngr tʋʋmde?
A tɩɩmde.
Sã n yaa ne a wã, a sõngda bãad rãmba.
Sã n yaa ne yãmb sẽn segd n mentor yãmba, bõe yĩng ned a wãn to?
Sã n yaa ne fãa wã, yaa mon père!
Sẽn visiona, a tõogda tõnd tι yam yãk tι ned fãa tõogda tõnd yẽgbo.
A Tertius Zongo ne a Christophe Dabire sẽn yaa minisr dãmb a yiibã, tɩ tʋʋm na-kẽndr ninga sẽn kẽed ne laafɩ wã wɛɛngẽ wã me pʋga: tɩɩm zongo ne a Tertiy Zongo.
Sãn yaa ne yẽndã bãng mitb wʋsg tɩ b tõog n tʋʋm ne b tʋʋmde.
A baasame n sak n na n bãng maam tʋʋm noor kãnga pʋgẽ.
La yãmb sẽn wẽed yel-kãnga wubr yelle?
Sẽn kẽed ne goosneerã sull ning sẽn geta goosneerã tʋʋmd yell sẽn boond tɩ diula wã goama.
A tudgr pleurs poorẽ dame!
Sã n yaa ne yãmb citation préférée?
Sãn yaa ne a gom-zut Japon tẽng pʋga: « vision sans tʋʋma pa sekd ye, tʋʋm ka be sẽn kẽed ne tʋʋm wɛɛngẽ ye.
Sẽn sιng ne ma yidgr wɛɛngẽ, m lebg n kẽng maam tι b maanda a yidgr wɛɛngẽ n na yιl n tõog n zabdẽ tι maam tũubu!
Sã n yaa ne yãmb a yaa yãmb la yãmb rẽndã?
Sɩnm dãmba võore.
M dat n bẽda ne Ẽtɛknẽta rãmbã raar yʋʋmd fãa.
Yaa wakat ninga d sẽn segd n wẽg bũmb ninga.
Yaa yãmb sẽn mi bũmb ninga wã, sã n pa mi bũmb ninga?
A pa mi a wã ye.
Bõe yĩng tɩ yãmb segd n yãk yʋʋm a nu soabã sẽn wat pʋgẽ lima yʋʋm kateka?
Ãnduni wã tẽngã pʋgẽ, laafɩ wã tẽng taoor dãmb sẽn tall pãng Burkĩna Faso, la prise de conscience collective en matière de déchets dans nos villes et campagnes. tʋʋm kãngã sigr kiuug rasem piig la a naas yʋʋm tus a yi la pissi la ye wã, miniistɛɛr ning sẽn geta nug-tʋʋma teed yell sigr kiuug rasem piig la a wae yʋʋm tus a yi la pissi la a ye wã, n le paas sigr kiuug rasem piig la a wae yʋʋm tus a yi la pissi la a ye wã.
A sɩnga tʋʋm-noy kãnga taoor soab n dat n dɩk wags taab n na n maan " GENIE TIC 2021"
Sãn yaa ne b sẽn na n nags wags taab n na n maan kibay kũun dot pʋse « GENIE TIC 2021 » yaa tʋʋlg kiuug rasem piig la a yopoe naoor a yopoe tʋʋmdã sigr kiuug rasem piig la a yopoe yʋʋm tus a yi la pissi la a ye tɩ b na n sɩglg www. Concours. Inivɛrsite bf.
Yaa kibay sẽn paam vẽenem arzũma sigr kiuug rasem 16 daar 2021 yʋʋmde tʋʋm noor ning sẽn get nikɩlyɛɛrã tʋʋma yellã pʋga tigsda kiba-kɩtb presse.
Sẽn pogde, tʋʋm noor ning sẽn get tʋʋma yellã taoor soaba a Rodrigue GIGNDÉ wilgame tɩ b na n zĩnda tʋʋl-nif kiuug rasem 9 n t'a sẽong kiuug rasem 13 yʋʋm 2021 soabã, b sẽn na n zĩnd candidatã tɩ b parole.
Tẽnga na n zĩnda sigr kiuug rasem 23 ne rasem 27 yʋʋm 2021 soabã Ẽtɛknẽtã zĩisẽ.
Rẽ yĩnga, sigr kiuug rasem piig la a yopoe tι ta sẽoog kiuug rasem piig la a yopoe yʋʋm tus a yi la pissi la yembrã, b na n dιgs b porze rãmbã sẽn loogã sigr kiuug rasem 27 ne a rasem a 1 wã.
Sẽn pogde, yaa tʋʋmdã nao-kẽndre, sẽn zĩnd kiuug yʋʋm tʋʋmdã pʋgẽ wã, sιngr kiuug yʋʋmde.
Tʋʋm wʋsgã bee tõnd tẽngã nao-kẽndre.
Yaa rẽ n kιt tι koe-zut wʋsg be sẽn pẽge: tẽn-kιremsã pʋga, koobã pʋgẽ, la yõ-koglgã pʋgẽ, yolgemdã pʋgẽ, la lagem-taabã pʋgẽ sẽn yιιd tẽn-kιremsã soolem, yιιd tẽn-kιremsã soolem, lagem-taabã pʋgẽ sẽn yιιd tẽn-kιremsã soolem.
«Sẽn na yιl tι b tõog n paam kibayã kũun wɛɛngẽ, a yaa sõama tι d paas tʋʋm-teed wakat sẽn kẽed ne bãoongã kʋιlmse.
Sã n yaa ne Mɩse Gɩgemd sẽn wilg-y, yɩɩ ne ẽtɛknẽta rãmbã, ne Big Data rãmba.
D milyõ a tãab la ligd sõor sẽn ta milyõ a tãab GENIE TIC(2021).
Sẽn tũ ne tʋʋm-noor ning sẽn geta kʋɩlẽnsã yell b wilgame tɩ tigra nao-kẽndre na n zĩnd taoore, la b yãk tigr kʋɩlẽns pakrẽ.
« Le prix du lauréat » a sẽn wilig « prix du lauréat » yaa trophée, attestation, la milyõ a tãab milyõ a tãab n soabã.
Sẽn tũ ne a sẽn na n kẽes a mengã, a segdame n tũ nao-kẽnd kãnga.
Yaa milyõ a yembr la milyõ a yembr sẽn naan paam ligd sõor sẽn kẽed ne tʋʋma baoob wɛɛngẽ, milyõ a yembr sẽn naan paam ligd sõor sẽn kẽed ne tʋʋm-noy wɛɛngẽ, la milyõ a yembr sẽn naan paam ligd sõor sẽn kẽed ne tʋʋm-noy wɛɛngẽ» Mɩse Gʋmde sẽn togse.
Yaa sõama tι d kẽes b toog sẽn kẽed ne Burkina faaso ninbuiidã.
Bõn-kãens ninga sẽn tũud ne kibayã kũun la lozĩnsã ( TIC) wã paasa tʋʋm-tʋmdb nins sẽn gomd goosneer tʋʋmtʋʋmdbã la goosneer yõ-koglg kaalema.
Sẽn sɩng ne yʋʋm 2015 soabã, gENIE TIC(karẽn-bi-baõoneg la kʋlɛɛs karẽn-biisã sẽn kẽed ne tʋʋma wɛɛngẽ) na n kẽng taoore.
A sõngda b tʋʋm n kẽes a toog n me paam tʋʋm teoog tʋʋm nus tʋʋm teedo, tɩ b boond tɩ Ẽtɛknẽta rãmba.
A ratame tɩ b rɩk na-kẽndr sẽn yaa sõma, n sõng tɩ b bãng tʋʋm-noor ning porteurs de projets ou créateurs d'entreprises sẽn be tʋʋm no-paalgã exclusivement des TIC wã.
A sõngda kom-bɩɩbã tɩbs wʋsg la Burkĩna Faaso sẽn nan yɩll tɩ arzɛk kẽer paam taoor kẽnde.
B paam yãab a loogr poore, a paama bũmb sẽn kẽed ne bʋ-kaoodbã taoor wɛɛngẽ, a paama bũmb sẽn kẽed ne bʋ-kaoodbã taoor wɛɛngẽ, a paama bũmb sẽn kẽed ne goosneerã tʋʋm noy wɛɛngẽ, la a paama bũmb sẽn kõ noor tɩ b kõ noor tɩ b kõ noor tɩ goosneerã tʋʋm noy sẽn kõ noor tɩ b kõ noor tɩ kõom
A pagbã nao-kẽdr sẽn ta yʋʋm piig la a nii, la a pagbã taoor soaba a Kolomas Jean-Baptiste Sawadogo togsa yʋʋm a naas soab yʋʋm koabg pʋgẽ.
Sẽn kẽed ne tẽnga taoor soab ne tʋʋm-tʋmdbã soab sigr kiuug rasem piig la a naas yʋʋm tus a yi la pissi la ye Waogdgo, sull kaseng ne sull ning sẽn geta kibayã no-tũuds nengẽ sẽn na n ges tʋʋmdã yelle (CFI) sẽn na ges tʋʋmdã yelle.
Sẽn le paasde, ball-tãoodbã ra ket n tʋʋmde.
Yaa na-kẽnd-paal wʋsg sẽn yaa zĩnd ne maam tι ned sãn tar a zĩiga, a sẽn mi tι ned ning sẽn siglg sullã, la a sẽn mi tι ned kam fãa maam tι ned sãn tar a zĩiga.
Sẽn naag taaba, bãngr wʋsgo na n sõngame tɩ tʋʋmdã na n dɩka a nao-kẽnd paala zugu n na n lʋɩ tʋʋmdã taoore.
A Charlemagne Bɩptiste SAWADG sẽn yaa ned ning sẽn ledga n geta no-rɩkds paalgã yellã ne a lamusa taoor soab a Lamoussa Jean-Baptiste SAWADOGO. sãn yaa ne parcoursã a sẽn togse, yãaba yaa assez « tũudum » sãn yaa ne a lamusa sẽn togse.
« Tõnd yãka yam n nan n kιt tι Ẽtɛknẽta rãmba sιngda ne kibayã kũun rotã.
Yaa rẽ n so tι b modg n bãng tʋʋm noor ning sẽn boond tι "UNALFA" wã, b sẽn mi wã yaa tι radyo rãmba pa bãngd ye.
Yaa rẽ yĩng la neb wʋsg sẽn paam zãmsg karẽnga wɛɛngẽ.
Sẽn paasde, tõnd sigla na-kẽnda sõngr ne taab n sõng b taoore, sẽn na n yɩlẽ n paas bãngr sõngr n taasã tɩ b paam b taoore, sẽn na n yɩlẽ n paas bãngr sõngr n taasã tɩ b paam bãngr sõngr n taasã tɩ b paam bãngr sõngr n taasã» a sẽn togse.
A Abissi wiligame tι na-kẽnd kãng ne ramba paka a kʋɩlens rãmbã.
Sẽn le paasde, yaa yẽgr sẽn na n yɩlẽ n paam a soabã yĩnga.
Yaa so-sʋkã a sẽn paasde, la a paas tʋʋmdã yĩnga.
Bõn-kãensã poore, zu-loees segd n beeme.
Sãn yaa ne lamoussa Jean-Baptiste SAWADOGO bɩ b na n yãk na-kẽndr ning sẽn ledga lʋιtɛɛr zabr yʋʋm a naas yʋʋm a naas pʋgẽ.
A wilgame tɩ yẽ pa venu n lebg n vɩɩmd wakat fãa wã ye.
Sẽn le paase, yaa bãngr sẽn be wã.
Sãan yaa ne Mɩse Sawadogo sẽn togse, “nao-yakemd n na n maan tʋʋm kãensã”.
Sẽn le paasde, a le kota a tʋʋm a taaba.
A ratame tɩ b paam acquis, la redynamisation de la structure et le renforcement des capacités de ses membres, entre autres.
Yaa rẽ n kιt tι sull pa tar bãngr kaset sebr wɛɛngẽ ye.
A miime tɩ b tõe n paam a zu-loees yel-kãnga pʋga.
Sãn yaa ne yẽ, a tũu ne yẽnda, a tũuda ne tʋʋma sẽn na n yɩlẽ n paam rẽnda.
Sẽn tũ ne a Sawadogo, goosneerã yãabã projette de tisser un partenariat avec d'autres structures. " tõnd me naan kell n tʋm ne taab n sõng taab ne taab sẽn ya to-to". a sẽn wilgi
Yaa rẽ n so tι sull ning sẽn geta sogsgã yellã kosame tι ned kam fãa sak n sõng a kelgdbã.
Sẽn dat n tʋʋmde, a kolgda a tʋʋmtʋʋmdbã tʋʋma hall wʋsgo.
« D lebg n vɩɩmd wakat fãa.
Yaa wakat fãa la neba tõe n dɩka tõndo.
Sẽn na yιl n tõog n pids b yãabã, d na n dιk nao-kẽndr sẽn kẽed ne koe-zut wɛɛngẽ.
A yaa sõama tι ned nebã tõe n paam b tagsgã.
Rẽndame tɩ b lebg n paase.
A kell n wiligame tι tõnd be b ro-kʋd nins sẽn naan kõ b tʋmd-n-taasã taoor soab zĩigẽ» a sẽn togse. Algériennes tẽngã taoor dãmb wilgame tι yaa sigr kiuug rasem piig la a nu yʋʋm tus a yi la pissi la ye tι yaa Ẽtɛknẽta zugu, n le paas Ẽtɛknẽta zugu, yaa sẽn tũ ne fãa Ẽtɛknẽta zugu, sẽn yi ẽtɛknẽta zugu, sẽn yi ẽtɛknẽta zugu, sẽn yi ẽtɛknẽta zugu, sẽn yi ẽtɛknẽta zugu, sẽn yi ẽtɛkn
Sãn yaa ne kiba-kɩtbã naam yaa sẽn tũud ne « wẽgbã manifeste et répétée » de la chaîne zug-zug sẽn yaa marsã tigsg sẽn na n yɩlẽ tɩ yɩɩg a Hirak sooga pʋgẽ.
Sãn yaa ne kiba-kɩtbã minisr ning sẽn get gofneema yell no-rɛs wilgame tɩ retrait yaa sẽn tũ ne « sũ-sãang zĩigã sẽn yɩɩd fãa wã» sãn yaa ne ẽtɛknẽta zugu, n le paas ẽtɛknẽta zugu sẽn yɩɩd fãa nin-buiidã naam-kɩt tɩ b Hirak soolemẽ wã.
A pʋʋsa na-kẽndr ninga sẽn dɩkã na-kẽndr ninga " sẽn kẽed ne yel-segdɩ wã, yel-segdɩ la kibay kɩsgã sẽn kẽed ne yel-segdɩ wã " sẽn kẽed ne yel-segdɩ wã, la kibay kɩsgã sẽn kẽed ne yel-segdɩ wã".
Sẽn kẽed ne wags kãnga wɛɛngẽ, wakat ning sẽn loogã Abdelaziz Bouteflika sẽn maan yʋʋm piig la a nu yʋʋm tus a yi la piig la a wae ( wakat ning sẽn loogã Abdelaziz Bouteflika sẽn maan yʋʋm piig la a nu yʋʋm piig yʋʋm tus a yi la pissi la a ye wã) yaa sẽn tũ ne Hirak soolem.
Sẽn mikame tι votã principalã yaa koabg zugu ( koabg 14,47 koabg sẽn loogã ka, sẽn tũ ne ANIE).
Tʋʋm-noy nins sẽn da gomd bas-yardã na kẽng taoor kẽnde, wilgame tɩ " baa ne b sẽn pa get kibay kɩtbã no-tũuds yell ye".
Sãan yaa ne yẽ, tɩ « tõnd tẽeg nins sẽn kiidã yɩɩd fãa segd n kẽes ãnduni wã tẽngẽ, la yõ-koglg kaalema yɩɩda fãa» yãabã sẽn yaa Fãrãs 24 nengẽ.
Yaa rẽ n kιt tι Hirak ( algɛɛr) yẽnda algɛɛr sẽn zĩnd be Alɛrɩ wã sẽn zĩnd sigr kiuug rasem piig la a yopoe yʋʋm tus a yi la piig la a wae, sẽn wilgd tẽegrã Abdelaziz Bouteflika na n deega naama nao-kẽnd paal n na lʋιιs naam tigsg naam wɛɛngẽ.
Sẽn kẽed ne tẽngã no-rɩkds nins sẽn yãk tɩ bas-yardã na n lʋɩ tẽngã taoor soab la b yãk dignitaire rãmba.
Sẽn kẽed ne a Bouteflika démission arzũma sigr kiuug rasem a yiib yʋʋm tus a yi la piig la a nu yʋʋm tus a yi la piig la a wae yĩnga burkina faaso goosneerã sẽn dat n guvɛgneg ninbuiidã naam wẽnse.
B sẽn boond tɩ telephonie-mobile, Orange Burkĩna Faso, yiisa sigr kiuug rasem piig yʋʋm tus a yi la pissi la a yembrã, tɩ b kõoneg tɩ ẽtɛgnetã wĩir, miniisr ning sẽn geta zamaa-paalga teed yelle, ne neb wʋsg sẽn kẽed ne nug-tʋʋma teed wɛɛngẽ wã.
Sãan yaa ne Orange Burkĩna Faso taoor soabã, yaa ẽtɛgneta zoe n be tẽns nins sẽn zoe n deeg nin-buiida ẽtɛgnetã wɛɛngẽ.
Yaa sẽn tũ ne b sẽn boond tɩ ẽtɛgnetã wĩirẽ, a Orange Burkĩna Faso wilga ẽtɛgnetã sẽn na n tõog n ninga ẽtɛgnetã wĩiri.
Sẽn na yιl n tõog n pids ẽtɛgnetã wĩir yõgnegã, Orange Burkĩna Faso wiligame tι yaa b sẽn na n tõog n ning ẽtɛgnetã wĩir yõgnegã, a boond tι ẽtɛgnetã wĩiri.
A Mamadu Coulibaly sẽn yaa ẽtɛgneta zugu, sẽn na yιl n tõog n paam n kẽng taoor ne nug tʋʋma teed wʋsgo, yaa tʋʋm ẽtɛgnetã wĩiri, tʋʋm teed sẽn yιιda ẽtɛgnetã wĩiri, tʋʋm teed sẽn yιda ẽtɛgnetã wĩiri, tʋʋm teed sẽn yιda ẽtɛgnetã wĩiri, tʋʋm teed sẽn yιda ẽtɛgnetã wĩiri.
«N deng tɩ tẽnga arzek taoor kẽnde sẽn kẽed ne tall nasaara wã nug tʋʋm te paalã wɛɛngẽ, ẽtɛgnetã wĩir yɩɩda tẽnga arzek n yɩɩd fãa.
Sã n yaa ne tõnd SEFA wã ligd sõor sẽn ta milyaar 300 sẽn kẽed ne renouvellement la tʋʋm noyã wɛɛngẽ, sẽn yɩɩd fãa yaa ẽtɛgnetã wɛɛngẽ, sẽn yɩɩd fãa nug n bãensa ne tõnd ẽtɛgnetã wɛɛngẽ» A Mamadu Kulibaly sẽn togse.
Yaa formule rãmba, souples la tãab.
Sẽn kẽed ne vẽenem wɛɛngẽ, a Hubert Compaore wiligame tι « Orange Burkĩna Faso » taoor soabã wiligame tι yaa bãngr sẽn kẽed ne nug-tʋʋma, la bãngr sẽn tõe n paam zu-loees a taabã yĩnga.
Sãn yaa ne yẽgr yaa « Orange fibre essentiel » (40 Mbps illimité) sẽn yaa CFA wã, « Orange fibre premium » (200 Mbps illimité) sẽn yaa CFA wã taaor dãmb 49000.
Sẽn paasde, tʋʋlg kiuug rasem 10 yʋʋm 2021 soabã.
Sãn yaa ne bãngr sẽn yɩɩd fãa wã, Orãs ẽtɛgneta wĩir tõog n kõta bim-bogdã sẽn yɩɩd fãa, sõngr sẽn pa kaoose, la a paasdẽ tɩ b boond tɩ Orãs ẽtɛgneta wĩir sẽn yɩɩd fãa, sõngr sẽn pa kaoose, la a paasdẽ tɩ bãngr sẽn yɩɩd fãa a Mɩse Kõmpaoor ra yeelame.
Sãn yaa ne a Adam Traore sẽn yaa SISMEX(Burkĩna yɛl ministɛɛr) taoor soabã wiligame tι « yaa bõe yĩng tι ẽtɛgnetã wĩir la b toogo: yaa bõe yĩng tι ẽtɛgnetã ne Orange ẽtɛgnetã soogã yaa yẽsg sẽn kẽed ne ẽtɛgnetã wĩiri ; yaa yẽsg sẽn kẽed ne koviid 19 bãagã tʋʋmde.
Tʋʋm noyã, la vɩɩma yaa sõama la le paasdẽ tɩ bũmb ne taaba.
Bõe yĩng tɩ pa kẽnd taoore?
A Fatoumata Ouattara sẽn yaa ned ning sẽn get leebgã la lozĩnsã teed yellã, n le paas miniisr ning sẽn get leebgã la lozĩnsã teed yellã, n le paas gofneema taoor soab sẽn wilg-y sẽn na n maane tɩ Burkĩna Faso goosneerã na n lebga b toogo.
Rũnda zugã, d pa na n vɩɩma ẽtɛgnetã pʋg ye" rɩka minisr ning sẽn get gofneema yellã ne a Usɩnd Tãmborã sẽn ya gofneema taoor soabã.
Sãn yaa ne a Fatoumata WATTARA, ẽteknɛtã wã yaa tẽnga ninbuiida sẽn dat n sõngd b tẽnga zãabo, rẽndame tɩ Tẽnga ninbuiida fãa paam b ẽtɛknẽtã zugu.
Sẽn sɩng ne a kʋɩlemse, a boond tɩ ZAKA zoe n dɩkda tʋʋmtʋʋmdbã zĩisã kaorengã, zĩisã Koulouba, le Camp fonctionnaire, le quartier Ouaga 2000 zoe n dɩkde, zĩisã Zogona zoe n dɩkde, ne quartier Dassasgo zoe n dɩkde.
Sẽn sɩng ne yʋʋm 2021 soabã, zĩis a taabã na n zĩnda tẽnga pʋgẽ, sẽn yaa taoor dãmb wilgame tɩ b na n dɩka pãng sẽn na n sõng ne ẽtɛgnetã wɛɛngẽ Burkĩna Faso ka.
Rẽndame tɩ b boond tɩ Orãs ẽtɛgneta wĩirẽ wã, rẽndame tɩ b sã n get ẽtɛgneta wĩirẽ wã nug tʋʋm teedo, rẽndame tɩ b boond tɩ boond tɩ boond tɩ boond tɩ boond tɩ boond tɩ boond tɩ boond tɩ boond tɩ boond tɩ boond tɩ boond tɩ boond tɩ boond tɩ boond tɩ boond tɩ boond tɩ boond tɩ Orãs ẽtɛgneta wĩire,
Yaa masĩn sẽn get tʋʋmtʋʋmdbã yell nengẽ, n kιt tι ligdã yaa CFA wã ligd 40000.
Sẽn deng tɩ tʋʋm-noy nins sẽn be tẽms a taabã pʋsẽ wã ( porze-à-porte) ne ãndũni wã azãas rãmbã,offret yaa b sẽn na n ning ãndũni wã nug 333.
Sẽn kẽed ne kiba-kɩtbã wɛɛngẽ: ISCOM karensaamb dãmbã reega sanem la woto.
Rẽndame tɩ b bãng kibay nins sẽn kẽed ne kibay kɩtbã wɛɛngẽ wã, yaa karenbiisã sẽn maan sull ning sẽn get kibay kɩtbã ne tʋʋm noyã ( ISCOM) paka a kʋɩlẽnse, sigr kiuug rasem 11 daar 2021 yʋʋmde Lefaso.net.
Sẽn tũ ne bãng-bɛdã b sẽn sigl zãmsgã, sẽn na n yɩlẽ tɩ b tõog n paam bãngr sẽn kẽed ne tʋʋma wɛɛngẽ bãngr kũun zĩigẽ.
Yaa na-kẽnd bãng mitbã sẽn lagem taab ninga sẽn be kibayã kũun dot pʋse, yaa ISCOM(karẽn-bi-baõoneg la kʋlɛɛs karẽn-biisã) tʋʋm-no-bɛdã pʋga.
Sẽn na yιl n paas zãmsgã, bãngdbã sigr kiuug rasem piig la a wae yʋʋm tus a yi la pissi la a yembrã, lefaso.net tʋʋmdã yaa bũmb sẽn na n maan bãngr yĩng tι b paama kibayã kũun dot pʋsẽ.
Sẽn tũ ne kiba-kɩtbã wakate, yaa entretient zĩig entre kiba-kɩtbã ne b sẽn get wakat kãnga yelle, ne b sẽn wilg-y.
Sẽn kẽed ne a sɩdã, fãabã la sẽn yɩɩd fãa wakat fãa sẽn kẽed ne kibayã kũun rotã pʋgẽ wã, nin-sablsã tẽngã taoor dãmb wilgame tɩ yʋʋmdã paam la woto.
Yaa sɩd ne satisfaction quils regagnent institut wɛɛngẽ.
Rũnda-rũndã poore, b paama bũmb ning sẽn yɩɩd fãa wã sẽn yɩɩd fãa wɛɛngẽ ye.
Sẽn pa mi Lefaso.net était aussi bien organisé ». Sãn yaa ne a Salmatou Tiyãbou sẽn ya ISCOM taoor soabã sẽn wilig a woto la a wilg-y. A sõangda a a biru kãng a Frédéric Lenga sẽn wilig a woto la a wilg-y.
Sẽn le paasde, tõnd kʋɩlẽnsã tõnd togsa tõnd kibayã kũun rot sẽn sɩng ne kibayã kũun rotã wɛɛngẽ.
D mikame tɩ yaa sẽn na n yɩlẽ tɩ yaa sẽn kẽed ne Ẽtɛknẽta zug la tõnd sẽn na n yãk Ẽtɛknẽta zug la tõnd sẽn na n yãk Ẽtɛknẽta zug.
Sãn yaa ne b karensaamba taoor soaba a doktɛɛr Cɩrɩyaque Paré, yaa zĩig sẽn na n wilg tɩ b ges karenbiisã ne kibay kũun rot wɛɛngẽ, b discipline qu'il leur enseigne à l'ISCOM.
Sẽn le paase, a wilgame tɩ yaa ned sẽn na n paam kibay kɩtbã sõor « yaa sẽn na n paam kibay wʋsg tɩ yaa ẽtɛknẽtã zug wɛɛngẽ» a sẽn wilgi wilgame tɩ karen-bi bɛdã yẽgr ka kẽnd na-kẽndr ye.
« Yaa sẽn tũ ne b sẽn wa tõog n kibay bũud goam sẽn ya kibayã kũun dotẽ, la ẽtɛknetã kibay bũud toor-toor sẽn na n ges tɩ kibayã kũun dotẽ, la ẽtɛknetã kibay bũud toor-toor sẽn na n ges tɩ kibayã kũun soodsã. sẽn kẽed ne laafɩ wã wɛɛngẽ, sull ning sẽn geta bak ne laafɩ wã yelle (OBQUASS) sʋka, sẽn tũ ne sull ning sẽn tʋʋmd no-rɩkds sẽn tũ ne sull ning sẽn tʋʋmd no-rɩkds na n sõng na-kẽnd sõngo
Sãn yaa ne b tʋm-tʋmdbã, a tʋm n na n paas koees ninsaalbã sẽn kẽed ne kibayã kũun rotã wɛɛngẽ sẽ­n na yιl tι b tõog n zab ne kibayã kũun rotã sẽn na yιl tι zab ne kibayã kũun rotã Burkĩna Faso.
Sẽn yɩɩd yaa kiba-kɩtbã sĩnlem n paas zãmsg kãngã, sẽn kẽed ne kibay kɩtbã tɩ b boond tɩ kibay-kɩtbã, sẽn na n yɩlẽ n tõog n zab ne microb rãmba.
Sãn yaa ne antimicrobienne (RAM) wã, d yaa tõnd sẽn be wĩndgã pʋgẽ wã, sẽn yɩɩd fãa ne neb wʋsg sẽn tar yãab wɛɛngẽ.
Sẽn sɩng ne yʋʋm sẽn ta yʋʋm katɛk pʋgẽ wã, yel-kãnga tara yõod wʋsg la a paam laafɩ wã la yõ-koglg kaalema pʋgẽ.
Sã n yaa ne OMS ne la FAO, zuloeesã pʋg yaa sẽn tũud ne bãas wʋsg antibiotika puissante.
Sã n yaa ne sũ-pa noang ne neb 700 000 sã n paam nim-buiidã tʋʋm yʋʋm tus a yi la pissi, rat n yeel tɩ sãn n kɩɩsdẽ rũndã, yʋʋm 2050 soabã, sã n da rɩk tab wɛɛngẽ, sẽn yɩɩd fãa Afɩrɩk sʋka, yaa neb 4,1.
Rẽndame tɩ b gʋʋn-gʋʋndbã zãadb wʋsg pa tar tõogã ye.
D sã n ges yel-kãnga sẽn kẽed ne makra wɛɛngẽ wã, b rɩka na-kẽnda n sõng taoore.
Yaa sιd tι d bãng tι goosneerã tʋm-tʋmdb ka tar pãng ye.
Sẽn na yιl n zab ne Fãrãkofonɩ wã sõngrã,Observatoire Burkĩna sull sẽn kẽed ne laafɩ wã yĩnga (OBQUASS) rιka zãms kãng n kõ kiba-kιtbã tι b zãms kiba-kιtbã sẽn kẽed ne kiba-kιtbã zugu.
Sãn yaa ne a Ibrahim Patingde Alassane Ouédraogo sẽn yaa Fãrãkofonɩ wã sull taoor soab wiligame tι na-kẽnd kãngã sẽn kẽed ne laafι wã wɛɛngẽ wã yĩnga, yaa sõama tι na-kẽnd kãng ne laafι wã wɛɛngẽ tι yaa sõama tι na-kẽnd kãng ne laafι wã wɛɛngẽ.
Sãn yaa ne a doktɛɛr Zakarya Gansané, b yeelame tɩ Burkĩna Faso tẽnga taoor soab wilgame tɩ zaka-kãnga yaa multisectorielle la multidimensionnelle qui fait appel à tous les secteurs.
Sẽn kẽed ne yel-kãngã, kibay kɩtbã pa tar pãnga, rẽndame tɩ b paam taoor kẽnde la sẽn yɩɩd fãa kibay kɩtbã nengẽ.
Rẽndame tɩ b rɩk noy sẽn pa sõma.
Yaa zu-loees buud toy-toy sẽn pa tar nim-buiidã ka tar yõod wʋsg ye.
Sẽn na yιlem tι yaa tιlae tι b tʋm-tʋmdb nins sẽn be kibayã kũun dot pʋsã na kẽng taoore, sẽn na yιl tι b tõog n zab ne kibayã kũun na kẽng taoore.
A doktɛɛr Zakarya Gansané wiligame tι « tõnd sιngda kiba-kιtbã pʋga kibay kιtbã tõog n ges laafι wã yelle, la zĩnd n yaool n tõog n ges laafι wã yelle»
B rιka koe-zut kasets wʋsg sẽn kẽed ne bãas wɛɛngẽ bãngr wɛɛngẽ bãngr sẽn kẽed ne laafι la wʋm-taab zĩis sẽn kẽed ne laafι la wʋm-taab zĩis sẽn kẽed ne laafι la wʋm-taab zĩis sẽn kẽed ne laafι la wʋm-taab zĩis sẽn kẽed ne laafι la wʋm-taab zĩis sẽn kẽed ne laafι la wʋm-taab zĩis sẽn kẽed ne laafι la wã taoore,
Sãn yaa ne zãmsg kãngã, yaa sen na yιl tι zu-loees nins sẽn be laafι la yõ-koglgã pʋgẽ demeure l’a zu-loees nins sẽn be laafι la yõ-koglgã pʋgẽ wã.
A doktɛɛr Adama Maiga sẽn yaa miniistɛɛr ning sẽn get laafι wã yell wakat fãa sẽn kẽed ne tʋʋm-teedã wɛɛngẽ wã, laafι wã yell wakat fãa, tι tʋʋm-teedã pa zĩnd ne tõnd tʋʋmde.
Sãn yaa ne zãmsg sẽn tũud ne kiba-kɩtbã b sẽn boond tɩ " kibay kɩtbo" ne sẽn tũud ne zab-teedã taoor antimicrobienne.
Sẽn kẽed ne kibayã kũun dotẽ, n le paas kibayã kũun dotẽ: kibayã kũun naan kõ kibayã ne kiba-kɩtbã.
Tʋʋmd sẽn kẽed ne tʋʋma kẽng taoore (ANVAR), sigla daar sigr kiuug rasem a yopoe yʋʋm tus a yi la pissi la ye, rãmb ne raop sẽn sõs ne kiba-kɩtbã tʋʋmd sẽn tũud ne tʋʋm noy nins sẽn kẽed ne tʋʋma kẽng taoore (SNVTII).
Rẽndame tɩ b kell n bãnga b sẽn boond tɩ FRISIT, sẽn na n yɩlẽ n siglg b toogo, na n zĩnda sigr kiuug rasem pissi la a yoob yʋʋm tus a yi la pissi la a ye wã.
Sãn yaa ne tʋm-tʋmdb sẽn kẽed ne tʋʋma kẽng taoore (ANVAR) rɩka nao-kẽnd kãng tʋʋm-noor ning sẽn kẽed ne tʋʋma kẽng taoore (SNVTII) tʋʋmda sʋka neb sẽn ta yʋʋm 2024.
Sãn yaa ne a doktɛɛr Louis SAWADG, sẽn yaa inivɛrɛrsite wã la sull taoor soaba (INERA), n le paas ANAPVAR taoor soabã.
A togsame tι SSNVTII rιk nao-kẽnd kãnga sẽn na n sõng tι b tʋʋma teed yι sõama la kẽng taoore, sẽn na n yιl tι tʋʋmdã tõog n yι sõama.
« Sẽn sɩng ne yʋʋm tus a yi la piig la a wae, sẽn sɩng ne SNVTII(sull sẽn get tʋʋma nao-kẽndre) wã, a wilgame tɩ bũmb ninga sẽn be wã, yaa sõama tɩ bũmb ning sẽn be wã, la bũmb ninga sẽn ka mi wã la bũmb ninga sẽn ka mi wã. SNVTII, sẽn kẽed ne a tʋʋma nao-kẽndre, kẽesa a toog nao-kẽnd kãnga wɛɛngẽ, a nao-kẽndre, la a na kẽng taoore.
Sẽn le paase, SNVTII(sull sẽn zabd ne fãadb la minisr) a mise SAWADG sẽn kõ-a Mɩse SAWADG tʋʋma na kẽng taoore ne rao na zem taaba.
Sẽn sɩng ne yʋʋm 2024 soabã, yaa ãndũni wã nao-kẽndre sẽn na n maane.
Sẽn kẽed ne tʋm-tʋmdb nins sẽn be tʋʋm-noy wʋsgã bãng mitb wʋsg pʋga.
Tʋʋlg kiuug rasem 26 n ta a rasem 30 yʋʋm 2021 soabã pʋgẽ.
Sẽn na yιl n tẽeg yãab kãnga, zĩnda sigr kiuug rasem 26 ne a rasem 30 n tãag yʋʋm 2021 soabã, tẽnga ne tʋʋmd n taar sull ning sẽn boond tι (FRSIT) wã.
Yaa rẽ n so tι FRISI wã taoor soab a Carolle Awa Bambara sʋkã sẽn yaa vitrine des résultats de recherche.
AAJCS-BF(sull sẽn zabd ne fãadb la b sõngd b tʋʋm-tʋmdbã sull) yãka yam n nan n sõng kom-bɩɩb nins sẽn be ninsabls tẽns wĩndg sẽn lʋɩtẽ rũnda-rũnda wã.
Sẽn kẽed ne tʋʋmdã na-kʋdrã a Karim Namoano wiligame tι b segd n tʋm ne zãmsdbã tι b tal tʋm-tʋmdbã kẽes b toog ne kibay kãnga b sẽn boond tι kibayã kũun roogã.
A kell n wiligame tι kaalem ne tʋm-tʋmdb nins sẽn tar bãngr kaset sebr tõnd tẽngã pʋg ba.
« sẽn be tʋʋmdã pʋgẽ wã, tʋʋm kãensã ba le tar pãnga. » a sẽn wilg-y.
A kell n wiligame tι seg taab ne nao-kẽnd paal kãngã sẽn kẽed ne tʋʋm noy nins sẽn kẽed ne bãngr wɛɛngẽ yĩnga, a kell n wiligame tι b na n paama zu-loees wʋsg a toore.
Sãan yaa ne a Donald Trump, tɩ b zabd n paam kiba-kɩtbã zĩigẽ. Facebookã wilga a tão-n-baasgã yʋʋm a yiib n soabã Donald Trump tɩ b zabd n paam kiba-kɩtbã zĩigẽ wã tɩ b zabd n paam kiba-kɩtbã sẽn tõe n wa ne ẽtɛknẽtã zugu
Sẽn le paasde, amerik tẽng na-kʋdrã na n le paamame tɩ " ninsaal yel-segdɩ wã sẽn zoe n bas b tẽnsa zãabã pʋgẽ" yãab sẽn togse, yaa tʋʋl-nif kiuug rasem a yopoe yʋʋm tus a yi la pissi la a ye tɩ b lebg n bas b tẽnsa zãabã sẽn zoe n bas b tẽnsa wags taabã.
Sẽn le paasde, tʋʋm-teed ninga sẽn kẽed ne kiba-kɩtbã tʋʋlg kiuug rasem a yʋʋm piig la a naas yʋʋm a yiibu, ne sɩbgr sẽn pa zems yʋʋm piig la a naas yʋʋm a yiibu, sẽn tũ ne kiba-kɩtbã tʋʋm yood loogr poore.
Bõn-kãng pʋgẽ, neb nins sẽn zoe n bas b tẽnsa tõe n wa bongame.
Sẽn na yιl n paam a yẽnda raadã sẽn na yιl n bãng na-kẽndr ninga sẽn kẽed ne a Donald Trump, la Facebook sullã taoor ramb tẽedame tι b reeg ballã zĩig a sẽn looge.
« Facebookã yaa bõe neb koabg la pis-yopoe la a yãk pis-naase, sẽn yιιd fãa neb kobs-yoob la pis-naase n na n vot n zab ne yʋʋm 2020 soabã pʋgẽ» yãkda tʋʋm noor ning sẽn da get sõng taabã yellã, tʋʋm noor ning sẽn da get neb wʋsg sẽn kẽed ne goosneerã wã yellã.
Yaa sõama tɩ ẽtɛgneta boogd tẽnsa tʋʋm noyã sẽn nan yɩll n vẽnege: " rao na zem taabã na kõt tʋʋm noyã fãa yãab yaa ãnduni wã fãa".
Rẽndame tɩ b paam ẽtɛknẽta zugu, sẽn na n yɩlẽ n paas wags taab ninga sẽn kẽed ne bʋ-kaoodbã wɛɛngẽ wã yĩnga Facebookã sãn yaa ne b sẽn boond tɩ kiba-kɩtbã.
Yaa sõama tɩ d ges kibayã kũun wɛɛngẽ sẽn kẽed ne kibayã kũun wɛɛngẽ, d pa na n yɩ politik rãmba a taabã sõngre ».
Rẽndame tɩ ẽtɛgnetã b sẽn boond tɩ Canal boxã b sẽn boond tɩ ẽtɛknẽta! Tʋʋlg kiuug rasem a 4 yʋʋm 2021 soabã, ẽtɛknẽta kẽng Waogdgo.
Sãan yaa ne ẽtɛgnetã wĩir ( FTTH: Fiber to the Home), a CanalBox sẽn yaa Group Vivendi Africa/ Burkĩna Faso n ninga neb nins sẽn pa get a Ẽtɛknẽta yelle, sẽn na n yɩlẽ n tõog n paam zu-loees wʋsg sẽn yɩɩd fãa a zu-loeesã sẽn yaa zaalem.
Yaa sigr kiuug rasem a tãab ne raarã raar sigr kiuug rasem a tãab yʋʋm tus a yi la pissi la yembrã sẽn loogã, miniisrã no-rɛs sẽn get zamaa-paalga teed yell a Fatimata WATTARA sẽn togse.
Sãn yaa ne a kanada boxã, a tʋʋmde, a sẽn yɩɩd fãa a toogã, a sẽn yɩɩd fãa a toogã.
Yaa ẽtɛgnetã b sẽn boond tɩ K CanalBox, yaa ẽtɛgnetã b sẽn boond tɩ Mb/s, tɩ usage sẽn yɩɩd fãa yaa zaalem, t'a milyõ 30 000 FCFA par mois.
Tʋʋm no-kãnga vuk a yiib n soabã yaa sẽn na n ges kibayã kũun dot pʋsẽ.
Sã n yaa ne tõndo, yaa mega, d pa gome n na n gom mega. GVA taoor dãmb yɩɩme.
Sẽn kẽed ne GVA tʋʋm-teedã ne tʋʋm-teed a taaba : FTTH – Fiber To The Home, sẽn na n kõt ẽtɛgnetã wĩiri sõma ne zamaan-zẽmsgo.
Yaa ne bãngr sẽn na n sõng tɩ b tõog n paam vẽnem be ãnduni wã pʋgẽ.
Sãan yaa ne a sẽn segd n ninga Ẽtɛknẽta zug wɛɛngẽ.
« Nos équipes met en place Waogdgou le réseau rãmb sẽn nan yɩll n kõ Burkĩna Faso ninbuiidã, car tõnd yãndame tɩ ned fãa tõog n zã ẽtɛknẽtã laog yell Burkĩna Faso ninbuiidã vɩɩm pʋgẽ.
Sãn yaa ne a GVA taoor soabã sẽn yaa taoor soabã a Marco De Assis sẽn wilg-yã. " d arrive ici, n na n yɩlẽ n bãng ẽtɛknɛ̃ta zugu, d arrive n na n yãag ẽtɛknɛ̃ta zugu".
Sãn yaa ne a Armand Sato sẽn yaa GVA Burkĩna Faaso taoor soabã, yɩɩ woto la a wilgame tɩ " yaa sõama tɩ b paam n ges tʋʋm sɛb wɛɛngẽ, la a kell n tʋʋm tʋʋm-noy wʋsg sẽn kẽed ne tʋʋm-noy wɛɛngẽ wã, yɩɩ Canal boxã yaa yõod nins fãa sẽn be Waogdg logto-yiyã la tʋʋm-noy wɛɛngẽ.
Sẽn dat n wa ne ẽtɛgnetã wɛɛngẽ, d tõe n baood n bãng sẽn yaa toto wã, d tõe n toeem zaabre.
A GVA sẽn be Waogdgã pʋgẽ wã, yaa sẽn na n yɩlẽ n paam Ẽtɛknẽtã zugu.
Sã n yaa ne tʋʋm-noy kãens wɛɛngẽ, GVA Burkĩna Faso met à votre disposition Canal Box Pro.
Tʋʋm-kãensã na n sõngame tɩ tʋʋm-noy nins sẽn na n dɩk b tʋʋma kẽng taoore (téléchargements ultra-rapides, envois de fichiers volumineux, visio-conférences sans coupures, tʋʋtʋʋmdbã tʋʋm zĩisẽ...) « d sãn dat n yeele : yaa b клієнт.
Sã n yaa ne yẽnda, a le reste.
Sã n pa mi a na n yãag-a, a na n deega.
A Cheick Diallo sẽn yaa GVA Burkina faaso tʋʋmdã taoor soab wiligame « la yaa sõama tι ned fãa pa tõe n yẽrg client parti, car yaa sõama tι ned fãa parti ».
Yaa goosneerã na n le maana gʋʋn-gʋʋndbã yel-kãnga.
Sã n yaa ne miniisr ning sẽn get leebgã na kẽng taoorã, sẽn get leebgã na kẽng taoorã a Fatimata Ouattara, welg kãnga, sẽn na n yɩlẽ tɩ kom-bɩɩbã, tʋʋm-noyã paam ẽtɛknẽtã teed yell Burkĩna Faso goosneerã yãka.
Rẽndame tɩ GVA lʋɩtẽ wã lʋɩ, yaa sõama, bala a sõngda taoore tɩ b boogda bãngr sẽn tõe n wa ne a soabã.
Sẽn na yιl n wilig a yam yãkre Burkĩna Faso tẽnga pʋga.
Sẽn le paase koe-zugã sẽn kõt kibayã kũun dotẽ wã ; yaa rẽyĩng n kιt tι yaa tʋʋm-te paalã segd n dιk vẽenem ; la yaa tʋʋm-te paalã segd n dιk vẽenem.
Rẽndame tɩ b lebg n siglgã sẽn waa n be tʋʋm-noor ning sẽn be tʋʋm-noor ninga wã pʋgẽ wã, yaa rẽndame tɩ b paam ẽtɛknɛ̃ta wɛɛngẽ, tɩ Burkĩna Faso ninbuiida fãa sẽn da bẽd ẽtɛknɛ̃ta wɛɛngẽ n paam ẽtɛknɛ̃ta wɛɛngẽ» Minisr Fɛita WATTARA sẽn togse.
Rẽndame tɩ b zĩnd yãmb tʋʋm-noyã.
A GVA(sull sẽn zabd ne fãadb la bels-n-dι ) yãabã yaa sẽn na n tõog n gãnega tẽnga zĩisi.
Sẽn kẽed ne koe-zut nins sẽn boond tɩ ZAKA, Koulouba, Paspanga, Nimnin, Cité en III, Saint Léon, Kamsonghin, Samandin, Bilbalogho, 1200 logements.
Sẽn paasde, tʋm-tʋmdb ninbuiida fãa tõe n dɩka Canal box tʋʋmde.
Sãn yaa ne quartier rãmb sẽn pẽge, wa Wayalgẽ, zone du bois, Zogona, Dassasgho, Gounghin, Pissy, Petit Paris, Karpala. Tẽne wã Sigr kiuug rasem a tãab yʋʋm tus a yi la pissi la a ye wã, tãnsob-n-soodsa zĩnda tẽnga pʋgẽ.
Yaa woto la GVA Burkĩna Faso taoor soabã ( gva_bf_com@gva.africa), n wilg tɩ yɩɩl-yɩɩnda rẽnda, wilg tɩ bũmb ninga a sẽn na n yɩlẽ n paam-a.
Sẽn kẽed ne tʋʋm kaset sebr b sẽn boond tɩ GVA, n le paas tʋʋm kaset sebr b sẽn boond tɩ Hot 24H/24. Burkĩna Faso: CSC tʋʋma sigr kiuug rasem a tãab yʋʋm tus a yi la pissi la a ye tɩ yaa nug-tʋʋmdbã tall n tʋʋmde. CSC sigla sigr kiuug rasem a tãab yʋʋm tus a yi la pissi la a ye, tɩ b tʋʋmde, la a nug-tʋʋmde.
Tʋʋm kãngã yaa sẽn na n tʋʋm ne a Porze wã tẽng na-kẽnd paalã yʋʋm tus a yi la piig la a nu wã, sẽn tũ ne Zapõ tẽng na-kẽnd paalã.
Sɛb kãensã yaa bãngr sẽn kẽed ne tʋʋm-noy nins sẽn be tʋʋm-noy wɛɛngẽ wã, la b sõng bɩ b noyã sẽn na n yɩlẽ tɩ tʋʋm-noyã paam pãnga.
Sãn yaa ne a yãab sẽn kẽed ne tʋʋm-noy wɛɛngẽ, a yãab yaa tʋʋm-noy katɛk pʋgẽ.
Yaa yel-kãngã wiligdame tɩ sull ning sẽn geta kibayã no-tũudg yellã (CSC) pak a kʋɩlẽnse, sigr kiuug rasem a tãab yʋʋm tus a yi la pissi la a ye wã, sẽn na n yɩlẽ n tõog n tall n zĩnd rãmbã.
Yaa rẽ tι CSC sẽn vigl yʋʋm pis-yopoe la a nu wã segd n maneg archiv rãmba pʋse, sẽn na n yιlẽ n tõog n sãam tʋʋmdã tall pãnga.
Sãn yaa ne goosneerã taoor soab sẽn tek CSC tʋʋma baoob wɛɛngẽ.
Sẽn deng tɩ CSC taoor soab a Mathias Tankoano wiligame tɩ yaa kaset sɛb a taabã, tɩ b ra le cassettes audio et vidéo ou encore des documents papier.
Sẽn le paase, a wilgame tɩ b ra kẽesa a toog sẽn kẽed ne kibay kɩtbã wɛɛngẽ, archiv rãmba ka tar b vɩʋʋgã pʋgẽ ye.
« Yaa woto la bũmb ning sẽn kɩt tɩ rũndã maanda sɛbã.
A wiligame tι yẽ yιι wakat sẽn wat ne sull ning sẽn geta kibayã kũun dot pʋgẽ » a sẽn yιιda.
A wilgame tɩ processus na siglgame tɩ nao-kẽnd kãnga na n dɩka masĩn dãmba bũud toor-toor sẽn na n sõng ne kibay kɩt bãmba bũud toor-toor sẽn n sõng ne kibay kɩt bãmba bũud toor-toore.
B tʋʋm kãensã sẽn na n yɩlẽ n paam kibayã kũuni, la b tʋʋmdã tall pãnga, sẽn na n yɩlẽ n paam kibayã kũuni, sẽn na n yɩlẽ n paam kibayã kũuni.
Sã n yaa ne Mɩse Tankoano sẽn togse, yaa ẽtɛgneta tall pãng sẽn kẽed ne rezo rãmbã, tʋʋm noy nins sẽn kẽed ne tʋʋm noy wɛɛngẽ wã.
Sẽn le paasde, tõnd sẽn yiis piig la a tãag rũndã be kiuug a tãab pʋgẽ.
Tʋʋmd kãnga bee sɛbã rasema yiibã, yaa sull ning sẽn geta CSC yellã » a sẽn togse.
Tʋʋm kãngã yaa sẽn na n tʋʋm ne a porze rãmb tẽnga na-kẽnd paalã « Plan stratégique 2017-2021 », financé par République du Japon tẽnga.
Sãn yaa ne a Tamotsu Ikezaki sẽn yaa ni-sablsã tʋʋm-noor sẽn kẽed ne tʋʋm kãnga wã, a kẽesa a toog sẽn kẽed ne tʋʋm kãnga wɛɛngẽ. Tʋʋm-noor ning sẽn zĩnd Burkina reega sɩngr kiuug rasem piig la a nu yʋʋm tus a yi la pissi la a ye wã.
Burkĩna kambã reega a Cameroun ne finale la b tʋʋmd n na n wags ne wagsgã.
Yaa yel-kãng sẽn sιng ne Burkĩna Faso tʋʋmd yõ-koglg kaalema.
Sẽn dat n tũud ne tõnd tãnsob-n-soodsã, tõnd tãnsob-n-soodsã sẽn na n zĩnd Nizɛɛr tẽngã na deega sʋka. Sẽn na n zĩnd b tõog n kẽng tõnd tãnsob-n-soodsa pʋga, tõnd seg-taabã.
Sãn yaa ne b sẽn boond tɩ Kamerun tẽngã, Burkĩna me lʋɩs-nif kiuug 17 bɩ 13 yɩ Burkĩna me lʋɩs-nif kiuug 13 yɩ Burkĩna me kẽes b toogo.
Sẽn sɩng ne wags-kãngã, wags-kãngã sibrã raar sigr kiuug rasem a nu Burkina, Burundi, la Kamerun soabã.
Sãn yaa ne wags-kãensa b sẽn segd n gãd Zimbabwe ne Tẽn-gãonga tẽn-kɩrmsa b sẽn be poule D wã paka a kʋɩlẽns pakr kiuug rasem piig la wae yʋʋm tus a yi la pissi la ye. Petaanque de Pabr, a tãab n soaba: AS Poste pour la troisième fois faag faaga.
Sẽn kẽed ne pagbã we-n-vɩʋʋgã, AS Poste boola ekipã tʋʋm-no-bɛdã zĩigẽ ne zaalem.
A kasɛtã tʋʋmda naoor a tãab ne a tãab nus tʋʋmde.
Sãn yaa ne a Paul Robert Tiendrébéogo sẽn yaa tournoi de pétanque de Pabré n paka a kʋɩlẽnse, yãka yam n na n kell n paas wagsgã naoor a tãab n soaba.
Tʋʋmdã yʋʋm 2021 soabã tigsda na-kẽndr a Mathias Tankoano, sẽn yaa minisr ning sẽn geta kibayã yell ne a Dominique Marie André Nana, ministre des Sports et des Loisirs, ne a Nem Naba, depɩte rãmba asãmble nasionala.
Sẽn kẽed ne wags-kãensa, wags-kãensa tara pãnga.
Sẽn pogde, AS Poste (Nestor Zoromé, Boureima Ouédraogo, Kassoum Sawadogo) ne Zunogo pagbã (Seydou Derra, Boureima Diarra, Latif Dermé) tõog n baas wags-kãensã wa yiib n soaba.
Sẽn kẽed ne makrã, wakat a yopoe sõama sẽn loogã.
Sã n yaa ne seb-gʋndbã sẽn zems yĩnga, a Zunogo segd n soka ne nao-kẽnd a taab n soaba ne nao-kẽnd a taab pʋga.
Sẽn kẽed ne bãngr kaset a 5 loogr poore, ball-tãoodbã reega sʋk a naase, yaa buks a naase.
Rẽ yĩnga.
Zunogo tʋʋmd na n leb a wãna?
Sãnem-bogdã pʋgẽ yaa bon train dans le public.
Sẽn paasde, sãong paalgã sẽn loogã, la piigã naoor a yopoe la zaase, la paalgã na n paama wakιr kobs-yoob la pis-naase, n le paama AS Poste paalgã yaooda wakιr tus a tãab la kobs-yoob la pis-naase.
Sãan yaa ne yẽ, a zunogo yaadã ne ligd sõor sẽn ta milyõ a yembr la tus koabga.
Sã n yaa ne bãmb 14 la kutã a tãab n soabã reega milyõ 50.
Sãn yaa ne b sẽn paam-b la piig la yopoe n kõ nus tʋʋma.
Tʋʋm minitɛɛr dãmbã pʋga, 22 villages sẽn be a pʋgẽ wã paam zãmsg wɛɛngẽ.
Sãn yaa ne ekip b sẽn boond tɩ Pabr tʋʋm-noy a taab biis a yiib n soabã.
Sẽn kẽed ne tʋʋmdã yel-gɛtb wilgame tɩ b na n kẽesa laoog taoore, bala tʋʋmdã rɩk naoor a tãab pʋgẽ.
A wilgame tɩ tanque wã na n zĩnda Burkĩna Faso ka, la a paasa neb wʋsg sẽn kẽed ne laafɩ wã wɛɛngẽ, la a Pabr wilgame tɩ tan-kãensã na n yɩɩ sõngrã na n sõng tɩ b vɩɩmd wakat fãa wã.
Yaa rẽ n kιt tι tẽn-kιremsã zĩnsẽ.
Tʋʋmdã taoor soab a Paul Robert Tiendrébéogo wilgame tɩ b na kẽng taoore, tɩ b na kẽng taoore, pa kẽnd taoore.
Bɩureima Diallo, sẽn yaa CSC taoor soabã, kɩtame tɩ patron ne parrains rãmbã tigr kãnga.
A wiligame tι b pʋʋsda tʋʋm-noor ning sẽn boond tι goosneerã tʋʋm-noor ning sẽn boond tι Burkĩna Faso yĩnga.
Sãan yaa ne a Marthe Koala n kιιs Marsã wĩndgã.
Sãn yaa ne Burkĩna Faso ninbuiidã wʋsg paama pãnga.
A Marthe Koala wiligame tι sẽn yιιl seg-taab hatã daar sigr kiuug rasem piig la a nii yʋʋm tus a yi la pissi la a yembrã sẽn kẽed ne m haies de dames Meeting de Marseille.
Sã n yaa ne Hugues Fabrice Zango sẽn paam zu-loeesã yʋʋm katɛk pʋgẽ ces dernières années, a le boond tι Marthe Koala pour faire flotter le drapeau burkinabè à l'international.
Sẽn paasde, a kẽe na n zĩnda sigr kiuug rasem a wae yʋʋm tus a yi la pissi la yembrã, Mɛɛri wã soãsg sẽn loogã daar sigr kiuug rasem a wae yʋʋm tus a yi la pissi la ye.
B sẽn yãk yam n na n kιt tι burkina masĩn dãmb 12,99.
Yaa Fãrãns tẽng kaseng S.Alessandrin (13’32) la L.Bapte (13’41).
Sẽn tũ ne yʋʋm 2021 soabã, yaa porvẽricain tẽng a Jizɛɛ Kamerõ-Quinn sẽn ta yʋʋm 12’32.
Sẽn kẽed ne kupã amicalã: Kodenvoaar reega ne Burkĩna Faaso (2-1). Kodenvoaar reega ne tõnd tẽnga nõ-rɛs Hatã daar sigr kiuug rasem a nu yʋʋm tus a yi la pissi la ye.
Sẽn kẽed ne b setã loogr poore, Ivoiriens tõog n dɩka bi-bees-kãensa sẽn kẽed ne b tõogrã yιι ne tõogr a yiib n soaba (2-1).
Sẽn le paase, sιdã lebgda kambã.
Sẽn kẽed ne lengr kiuug a nii ne Éléphant buud a nii, ball-tãoodbã paama naoor piig la a yoobe.
Sẽn deng tι raar sigr kiuug rasem a nu n tãag Ebimpi tẽnga pʋga, tõnd ra-pees la kobs-yoob la pis-naase.
Yaa pipi bi a yembre minite piig la a yopoe ne a Franck Lassina Traore ne a Edimond Tapsoba bi a yembre minite piig la a yopoe.
Sẽn kẽed ne reyanimasẽo wã, Ivoiriens tõog n dɩka parité waoo-ba pʋg 76e ne a Sangaré Ibrahim biiga.
Amand Diallo yãa yam yãk 90 n soabã a Soufiane Farid Ouédraogo yãk kãsengã.
A Kamou mali soabã bal-tãoodbã zĩnda Algɛɛr tẽnga pʋga.
Yaa naoor a yiib n soabã sẽn loogã sigr kiuug rasem piig la a wae yʋʋm tus a yi la pissi la ye. Cameroun soolem: Burkĩna bi-bɛda a Paul Daumont remsa a yiib n soabã naoor a yiib n soaba.
Burkĩna bi-bɛdã a Paul Daumont reega Cameroun bi-rɩkã sibr daar sigr kiuug rasem 30 yʋʋm 2021 soabã, naoor a yiib n soaba.
Burkĩna makda a pãngã, car naoor a yiib n soabã sẽn da sɩng kiuug rasem 29 yʋʋm 2021 soabã, a ka tõog n pids b sẽn da sãam bãmb 22 yʋʋm 2021 soabã, maillot jaune zugu.
Yaa reem a yiib n soabã sẽn da sɩng ne Tui ne Ombessa sʋkã sẽn ta km 112.
Sẽn kẽed ne ASFA ne ASFB tão-n-baasgã. A ASFA ne ASFB tão-n-baasgã sẽn be Yennega soolmẽ wã.
Yaa pipi sãnem-bogdã pʋgẽ, nin-buiidã ka tõog n pids bi a Saïdou Sawadogo (50e ) ne a Aboubacar Koughindiga (61e).
Sã n yaa ne Bobo tʋʋm noorã, sull ning sẽn geta so-bɛdã yell booge à AS Tema Bokin.
Sẽn pa zems taaba, logtoɛɛmbã yãagda bãngr sẽn kẽed ne bãngr wɛɛngẽ (2-1). Yaa pipi soaba la tʋʋmdã yãagda kupã wɛɛngẽ naoor a yiib n soaba.
A zaabrã na n zĩnda sigr kiuug rasem a nu, tẽngã na n zĩnda Banfora sẽn yaa Cascades soolem.
Sẽn kẽed ne Koinbienko kupã naoor a yiibã Koin (Toma) : yɛl-yɛɛnd sport tigsda pʋga. Zĩ-kãnga, miniisr ning sẽn get yĩn-wɩsgra yellã, la tʋʋm-noor ning sẽn get laafɩ wã yellã, ne a doktɛɛr a Siryaque Paré sẽn ya CNRST taoor soabã kʋɩlẽns paka a kʋɩlẽnse. Koinbienko kupã naoor a yiib n soaba, sigr kiuug rasem 22 yʋʋm 2021 soabã Koin soolmẽ wã.
Yaa reem-bi-bãoonega a Godo Dan Sport n tɩ yɩɩ Yerdan Sport rãmbã.
Sãn yaa ne ekipã sẽn paam piig la a yopoe ne zaalema a yiib n soaba (1-0).
Sẽn na n tɩps n bãng bũmb ning sẽn boond tɩ "Godo Dan" yaa Koin soolmẽ wã tẽn-kɩrmsa pʋg sẽn n ya Koin soolmẽ wã, yaa tɩ tẽn-kɩrmsa t'a gãnd neb nins sẽn vʋɩ wã.
Sã n yaa ne "Yerdan" yaa we-n-vɩʋʋgã pʋga, tɩ b rɩkda lions rɩɩbã.
Tʋʋm kãngã sigr kiuug pipi raasem piig la a nii yʋʋm tus a yi la piig la a ye.
A kosame tɩ Koin soolema fãa sugri
Sãn yaa ne yãmb a yiibã sẽn da tar bãngr kaset seb-kãensã n tõog n pids b yãabã.
Tão-kãngã porvɛɛr Modeste Foro sãn n maan-tãabã tambour battant car ces deux équipes se connais très bien.
Sẽn pogdã, yãabã yiis piig la a naasã ball-tãoodbã rikda, tɩ zaalema ka be ye.
Yaa rẽ n so tι baase, a DALALIP(sull sẽn zabd ne fãadb la bels-n-dι ) na n sιng a Gʋlo Dan Sport(sull sẽn zabd ne fãadb la bels-n-dι ) yã.
Sẽn paas yʋʋm pis-yopoe la a nu loogr poore, a Richard Gourané me kɩt-yãk n kɩs-y la yɩɩme tɩ Yerdan Sport rẽnda me n revenir à marque.
Sẽn kẽed ne but kãnga, yɩɩl-yɩɩnda yɩɩ sõngda a tʋʋm-noor ning sẽn geta a yõ-koglgã yell a sẽn wilg-y.
Sẽn paasde, yɩɩ minit piig la a nii n looge, Yɩɩdan Sport double le score.
Yɩɩl-yɩɩnda mercu, tapi yɩɩlã rɩkda a Yɩɩnda wedẽnd soolmẽ.
Sãn yaa ne sull ning sẽn boond tι Koinbiya sullã taoor soaba a Francis Paré pukame n na n pʋʋsa zũ-noog neb nins fãa sẽn kẽes b toog Koinbiya sullã taoorã tʋʋmd pʋgẽ.
Sẽn le paase, wiligdame tɩ b pʋʋsda tõnd ministr ning sẽn geta yĩn-wɩsgrã yell ne a tʋʋm-noor ning sẽn yɩɩd fãa a kʋɩlense, sẽn yɩɩd fãa a sẽn sak n kẽes a toog wagsgã pʋgẽ.
B pʋʋsda mam sũur fãa ne sull ning sẽn boond tɩ ABNORM tʋʋmdã, a Issaka Zoungrana, la ne bi-bʋ-kaoor a doktɛɛr Cyriaque Paré, ne Koin sull ning sẽn boond tɩ "ribl-nif kiuug" sẽn na n yɩlẽ tɩ b tõog n pids wags-kãnga pʋgẽ.
Yaa sõama tι d reng n kẽes a Koin tẽnga pʋgẽ bala " yaa sõama tι d reng n kẽes a Koin tẽnga pʋgẽ".
Sã n yaa ne sportsã taoor soab a Sylvain Ouédraogo, a pʋʋsda tʋʋm-noor ninga sẽn zĩnd Koinbienko kupã naoor a yiib n soaba.
« Mam sẽn tagsd mobilisation zugã woto, m paama bũmb ning sẽn yɩɩd fãa.
Rẽnda wilgdame tɩ kom-bɩɩb nins sẽn be tẽn-kɩrmsa pʋgẽ wã sak n kẽng taoore, la b tʋʋmda tẽn-kɩrmsa pʋgẽ wã tõog n yidg.
Sẽn deng tι b yãk a yʋʋr sẽn zems sõngr kasẽng kasẽng yaa " a yedan sport la m'a Koin soolem, la yaa sõama tι Koin soolem", yã-koɛɛg a sẽn togse. Kourse cyclistã « rũndã »: a ISUF ILBOUDO pallã reega a tãab soabã naoor a tãab soaba. a ISUF ILBOUDO, b sociétaire de l’Association des jeunes cyclistes de Koudougou (AJCK), kιtame tι kourse cycliste « rũndã soaba » sõama arzũma sigr kiuug rasem 23 yʋʋm 2021 soabã pʋgẽ km 127,500.
Sẽn le paasde, Ẽtɛknẽta yʋʋr sẽn boond tι « rũndã yĩnga » na n yιlẽ n tõog n pids ãndũni wã sulã sẽn tar yõod sõama.
Yaa naoor a tãab la b na n zĩndg ãnduni wã na deega Charles de Gaulle.
Sẽn le paasde, raar sigr kiuug rasem 23 yʋʋm 2021 soabã, sẽn na n deeg a tãab n soabã ne naoor a tãab soabã.
Sãn yaa ne bi-bɛd sõor sẽn ta pissi la a yopoe, bi-bɛd sõor sẽn ta pissi la a yopoe sẽn na n yɩlẽ t'a na n yɩlẽ t'a biisa na-kẽndr 127,500 km.
Sẽn deng tι b yẽk a vιιma pʋgẽ wã, maanegã ket n beeme.
Yaa sõama tι baasgã baasgã baasgo.
Sẽn kẽed ne kilometr a ye la kobs-yoobã, bi-bees a yiib yãka.
Sẽn na yιl n tõog n pids b yʋʋr tus a yi la pissi.
Sẽn deng tι b yãk yam-yãkrã, bi-bʋ-kaoodbã kaoosdame n na n yι lengr kobs-yoob la pis-naase. yaa sõasg sẽn zems pis-nii la a naas yʋʋm pis-yoob la a na n yι lengr kobs-yoob la pis-naas yĩnga, a Boureima Nana wilg-yã.
A na n sõngame tɩ b yãk yam n na n kẽe b taoore.
A zĩnda yʋʋm katɛk sõma sẽn zems yʋʋm katɛk sõma n kιt tι b yãk rasma yiib yʋʋm katɛkã.
Yaa rẽ yĩng bala, bala a segd n yɩ wakat a nu pʋgẽ.
Yɩɩ rasem piig la a naasã, soog-a sẽn zems kilo 12 daarã, a sẽn yɩɩd fãa a sẽn paam sõngr ne a Sayuf Ilbudo n lʋɩsã.
B baood n na n sɩglg yel-bãmba.
Yιιn-yιιndã sẽn zĩnd na-kẽndrã wã yaa zaalem.
Tʋʋm noor ning sẽn boond tɩ fuyardã na n yɩ wakat sẽn kẽed ne koe-zut wɛɛngẽ.
Sẽn na n yɩlẽ tɩ sĩnim wʋsg ra tagsdame tɩ na-kẽnd kãnga na n lʋɩ taoorã, a Issouf ILBOUDO kẽesa a toog ne koe-zut wʋsg a mengã.
Sẽn kẽed ne yẽgrẽ wã, a leb n yɩɩg pipi, a rasem a tãab loogr poore, yʋʋm katɛk rasem a tãab loogr poorẽ.
A Mathias Sorho sã n yaa ne a poorẽ.
AAJCK(karẽn-bi-baõoneg la kʋlɛɛs karẽn-biisã) na maana pãnga.
Sã n yaa ne a Patrik Sorho b sẽn yãk yam n na n geel yel-kãngã.
B sẽn zĩnd na-kẽndrã, a Mathias wẽname tɩ na n zĩnd na-kẽndrã, n toglgẽ tɩ na n zĩnd naango.
A baasame n togs-a Boureima Nana rãmbã a fatis autres et tɩ course tõnd ra-beem.
Rẽ yĩnga, wiligame tι yιι mam sẽn dat n zab ne maam tι maam tũ sore » a sẽn togs n baase.
Rẽndame tɩ b bãng Cyclist bũud toor-toore.
Yaa asãmble nasionala taoor soab ne a Bala Sakãande.
Sãn yaa ne a doktɛɛr Emile BAZYOMO sẽn yaa PAN(karẽn-bi-baõoneg la kʋlɛɛs karẽn-biisã sull) taoor soabã, a kotame tɩ b kelgd b saagdrã.
«Mam pʋʋsda nebã fãa sẽn sak n kẽes a toog yel-kãnga pʋga.
Rũnda zugã, la m yãndame tɩ yaa bũmb ning sẽn be wã la m yãndame tɩ yaa tʋʋl-nif kiuug sẽn na n yɩlẽ n paase" a sẽn wilg bũmb ning sẽn wilg-y.
A kosame tι sull ning sẽn geta yõ-koglgã yellã tι b kosame tι tʋʋm-tʋmdbã sẽn ka tar pãng n siglg yõ-koagendbã tι b maneg n siglg yõ-koagendbã tι b maneg n siglg yõ-koagendbã tι b maneg n siglg yõ-koagendbã tι b maneg n siglg yõ-koagendbã tι b maneg ye.
Sãn yaa ne a Ariane Bamouni sẽn yaa ẽtɛgnetã zug-maasem sebrã, yẽ yaa ẽtɛgnetã zug-maasem naoor a tãab soab zĩigẽ naoor a tãab soaba, yaa ẽtɛgnetã zug-maasem naoor a yopoe sẽn loogã.
« Raagã tõnd tʋlsem kãnga, yaa tʋʋlg kiuug a yopoe sẽn tãag rũnda-rũnda wã.
Sɩɩbã yel-bãmba segd n tʋʋm ne a sẽn na n yɩlẽ n tõog biifã vu le temps qu'il fait » a sẽn togse.
Yɩɩ bi-bees a naas paam pãnga.
Sãn yaa ne ligd sõor sẽn ta milyõ 250 CFA wã.
Sãan yaa ne tigs-kaseng ning sẽn geta kibayã no-tũudg yelle, rendez-vous est pris pour la prochaine édition.
Sẽn kẽed ne sodaasã: bõ-pusdem sẽn kẽed ne bãngr wɛɛngẽ Téhini soolem yaa koɛɛg sẽn kẽed ne sodaasã sẽn kẽed ne bãngr wɛɛngẽ, tʋʋl-nif kiuug rasem 12 yʋʋm 2021 soabã, koɛɛg kʋɩlens koɛɛga bõ-pusdem sẽn kẽed ne b bãngr wɛɛngẽ.
Sãn yaa ne kibay kɩtbã tagsgo, tɩ bõ-pusdem b sẽn boond tɩ (EEI) paama bõ-pusdem daar sigr kiuug raasm a tãab wakat sẽn wat ne kiba-kɩtbã.
Bũmb ning sẽn kɩt tɩ yɩɩ toto wã yaa bũmb sẽn ka mi.
Sãn mikame tι yaa sodaas a tãabo, tι bãmb bãmb sãn yaa ne militaire ne a tãabo, la neb a 4 yaa bãmb sãn yaa ne militaire ne a tãabo.
Sã n yaa ne goosneerã sull ning sẽn get tãnsob-n-soodsa yellã ka pid zãng ye.
Sãn yaa ne Brussels Airlines sebr b sẽn boond tɩ SN299, n kɩt tɩ lʋɩ a Laurent Gbagbo, reega Abigjan soog-m-menga yʋʋm piig la a yopoe yʋʋm tus a yi la pissi la ye.
Tãn-sob-n-soodsã sẽn be a Mawã pog n lebg n wa ne yʋʋm piig poore
Sẽn sιng ne sigr kiuug rasem 17 yʋʋm 2021 soabã, Houphouët-Boogny tẽnga na-kẽndre.
Yaa yʋʋmd bũud toor-toor sẽn be Kodivoaar tẽngã taoor soabã, partisans ou non de lɛbdbã taoor soabã.
Sãan yaa ne a Laurent Bagbo bõoneg-a cet après-midi à Abidjan soolmẽ wã.
Sãn yaa ne Brussels Airlines sebr b sẽn boond tɩ Mali yõ-koagendbã kʋmsda a mise Gbagbo rɩk n kẽng Abigẽ wã, a zoe n sɩngda ne tẽngã taoor soab a Alassane Ouattara pavillon présidentiel (mis à sa disposition par tẽngã taoor soab a Mɩse Gurba ne a Front populaire ivoirien).
Sãn yaa ne Mama pogdẽ pogdẽ n be Kodivoaar tẽnga pʋgã n yõk ne kiis nins sẽn da be CPI wã tʋʋm-noor zab-kãnga, ninsaal yalẽ wã.
Sẽn deng tɩ yʋʋm sẽn pa zems yʋʋm piig la a nii, a tika na-kẽndr ning sẽn maan kaalem yʋʋm pissi la a yembr yʋʋm tus a yi la pissi la ye.
Yaa rẽ n so tɩ b lebg n zĩnda b bõ-bãmba fãa b sẽn boond tɩ Bɛrlẽ.
Sẽn kẽed ne Kodenvoaar tẽnga pʋga, sẽn yɩɩd fãa a ãnduni wã fãa, sẽn yɩɩd fãa Ayibẽ soogã.
Yaa neb sõor sẽn ta bãmb n naag taab n zĩnd zaabrã pʋga.
Sẽn kẽed ne a sõangdbã Facebookã a Guillaume Soro pʋʋsa yʋʋm piiga yãk yʋʋm piig la nu n yãk yʋʋm piig loogr poorẽ.
Sãn yaa ne yẽ, a na n wa paama sõngr kasenga sẽn kẽed ne zamaan zẽnsã Kodivoaar tẽnga pʋga.
Sãan yaa ne yẽ, n yɩɩ Fãrãns tẽngã taoor soab yɩɩ Fãrãns tẽngã taoor soab sigr kiuug rasem piig la wae yʋʋm tus a yi la pissi la ye, a Laurent Gbagbo sẽn yaa bãngdba sull ning sẽn zĩndg sigr kiuug rasem piig la wae yʋʋm tus a yi la pissi la a ye sẽn tũud ne sull ning sẽn zĩndg sull ning sẽn be ninsabls tẽns wĩndg sẽn lʋɩtẽ ( SEDEYAWO) taoor soabã.
Rẽ yĩnga b taoor ne a sẽn da yãk a soabã bɩ a yaool n paka a kʋɩlẽnse?
Yaa bõe n na n paõe.
La Mali tẽngã taoor soab kʋdra sõma sigr kiuug rasem a yiibã yʋʋm tus a yi la piig la a wae sẽn loogã, b tʋʋmdã zĩigẽ.
A wilgame tɩ tẽnga be na-kẽnd paalã sẽn yit ãnduni wã fãa pʋgẽ.
Sãn yaa ne sodaasã taoor soab kʋdra taoor soab yãka yam yãk yʋʋm tus a yi la piig la a waeya yʋʋm tus a yi la pissi la ye.
Sẽn sɩng ne tẽng-soab sigr kiuug rasem 24 yʋʋm 2021 soabã, Colonel Assimi Goita boola Bah N' Daww ne a Premier ministre, Moctar Ouane, avant d'annoncer leur destitution le lendemain.
Yaa ãndũni wã wilgdame tɩ b yãk b yõ-koglg n maan nin-sabls tẽnsa pʋgẽ.
Sẽn kẽed ne génocide wɛɛngẽ, Bɛlɛr wilgyã, sigr kiuug rasem 28 yʋʋm 2021 soabã, Namibia tẽng kaseng wala Herero ne Nama sʋk entre 1884 et לשנת 1915 soabã.
Sẽn kẽed ne Nizɛɛr tẽng kʋdemd wɛɛngẽ massacre, kiba-kɩtbã, la b zĩndg camps de concentration wɛɛngẽ.
Sãn yaa ne bogb tus pis-nu la kobs-wae la pis-naase, hal tus pis-naas la kobs-wae la pis-naase.
A Heiko Maas sẽn yaa minisr ning sẽn geta nin-sabls zamaan zoodã yell wilg-yã.
Sãn yaa ne a Wɛɛn-gɛɛn sẽn yɩɩd bãng mitb a yiib n soabã pʋgẽ wã.
La Allemagne compte verser 1,1 milliard d'euros sur 30 ans pour soutenir des projets d'infrastructures au profit des populations Herero et Nama soolema pʋga. Goma tẽnga kaalem la b yãk cinq personnes tuées. Nyiragongo volcan wʋsg sẽn be Congo wã reega zĩigẽ samedi 22 au dimanche 23 yʋʋm 2021 soabã wɛɛngẽ.
Goma ratẽ wã RDC wã kamb n paam yõ-koglg ye.
Sãnem-bogd kãens zĩnda Buhene sẽn be Goma wã.
Yaa neb piig la a nu soabã, sã n yaa ne a Constant Dima sẽn yaa rezõ wã guvɛgnɛɛr militaire de lɛdga.
D sã n maan kũuma sẽn kẽed ne lɛbdbã wɛɛngẽ wã.
Yaa sẽn tũ ne sũ-noog ne Kinshasa tẽnga sõasgã, goosneerã yãka a Goma tʋʋmd n dɩk vẽenem.
Tʋʋlg kiuug raar sigr kiuug rasem piig la nii samedi en début de soirée.
Sãnem-bogd kãens wʋsg sãamame Goma sẽn be wĩndg sẽn lʋιtẽ nug rιtgo, zĩ-kãens sẽn be wĩndg sẽn lʋιtẽ nug rιtgo.
Bũmb ning sẽn kẽed ne kʋrã wã yell kɩtame tɩ neb nins sẽn zoe n bas b tẽnsa taoor kẽnde" kibay kɩt-rot ning sẽn boond tɩ Morɩl sẽn yaa kibayã.
Yaa wakat kãnga loogr poore; " ninbuiidã commencent n rega zĩig b vɩɩma", " la ninbuiidã rãmb pa tar zuloees wʋsg ye, tɩ taoor dãmb pa tar zuloees wʋsg ye", " la ninbuiidã pa tar zuloees wʋsg ye, tɩ taoor dãmb pa tar kibar yibeoog ye".
Sẽn yιιda, goosneerã taoor soab a Félix Tshisekedi sẽn kẽed ne a kʋdemdã wɛɛngẽ wã.
Rẽndame tɩ b kell n paka tẽngã raar sigr kiuug rasem piig la wae n na n tɩ « tʋʋm noy nins sẽn be bãad rãmbã yelle ».
Sãan yaa ne kibay kɩt-rotɛɛr Farãns kibay sẽn boond tɩ "yʋʋr kiuug rasem piig la a yopoe yʋʋm tus a yi la piig la a yopoe yʋʋmde.
Sãnem-bogdã sõnga sẽn yɩɩd fãa Goma zĩigẽ wã, y compris kõt piig la a naas pʋgẽ sẽn yɩɩd fãa Ẽtɛknẽtã wɛɛngẽ, n tãood n bãng Kivu lac wʋsgo.
Sã n yaa ne neb 100 sẽn paam zu-noogo. Yɩɩb sõor sẽn ta 800 000sẽn tʋʋm tʋʋmdba pʋga tʋʋm-noorã pʋga.
Yaa neb sõor sẽn ta bãmb 2 000 la b paam n kẽes b toog yʋʋm 2019 soabã, n le paas bãngr certains la b paam n tʋʋm bãngr kãnga.
Sẽn paas minit vingt minit soab ne karen-biigã sẽn zĩnd ne karen-biisã, a kell n paasame n na n paasame : « Mam tʋʋm sẽn kẽed ne kakao wã.
Sãn yaa ne biig sẽn tar yʋʋm piig la a yopoe sẽn kẽed ne poliis rãmba yõ-koglgã pʋgẽ sẽn tũ ne tãnsob-n-soodsã sẽn be Kodivoaar tẽngã pʋgẽ wã.
Sẽn kiba-kitbã, nawa a yiib n soabã b sẽn boond tɩ "Nawa 2", sẽn na n zĩnd rõandã sig-noy kiuug rasem a wae yʋʋm tus a yi la pissi la a ye wã, yaa sẽn dik kobs-wae la pis-naase la ONG rãmb sẽn zabd ne kam-wersã sʋka yʋʋm piig la a nii yʋʋm tus a yi la pissi la a ye wã.
Yaa yel-kãng sẽn be afιrιk wĩndgã pʋgẽ, yaa tilae wã, la koasdbã, sẽn na n yιlẽ n tõog n paam ne nin-sabls tẽns a taabã, sẽn na n yιlẽ n koas rã-yoodã neba fãa.
Yaa rẽ n kιt tι Kodenvoaar sιnga b toogo n boycottage de son cacao por un projet de loi américain, sẽ n pa abouti.
D yãta yam-yãkre.
A Issouf wiligame tɩ yẽ n be Burkĩna Faso ne a poorẽ a biigã sẽn kolg yʋʋm a yiibu.
D maanda kiuug a yembr pʋgẽ, le laissant ne nin-kasenga sẽn tʋm ne a yʋʋr comme a oncle pour travailler dans une plantation.
Sẽn le paasde, a Alain Didier Lath Mel sẽn yaa miniistɛɛr ning sẽn get kambã yell sẽn be Soubré wã.
Tʋʋmtʋʋmdba sẽn tʋmdb ka-buudã tʋʋm-no-bɛda viennent Burkina Faso la Mali tẽnga pʋga.
Sãn yaa ne gɛɛl-nif kiuug rasem yʋʋm tus a yi la piig la a nu, yaa koamb sõor sẽn tʋmd be Chicago Inivɛrsɩte rãmba pʋse, yaa koamb sõor sẽn tʋmd be bãagã pãng sẽn tũud ne Tulane Inivɛrsɩte rãmba yʋʋm tus a yi la pissi la a ye.
Sẽn kẽed ne goosneerã sull ning sẽn get kamb sõor sẽn yɩɩd bãmb 2000 yʋʋm 2018 soabã ne sull ning sẽn get sõng taabã yell ne sullã sẽn kõ ONG Vérité sẽn maan vaeesg sẽn togse.
A doktɛɛr kambã wiligdame tι d sãn geelgda koeesã sẽn kẽed ne bʋ-kaoodbã ne taab sʋka ( CNS) sullã taoor soab a Dominique Ouattara sẽn yaa tʋʋm-tʋmdb nins sẽn zoe n bas b tẽngã yõodo.
Tʋʋm-noy-kãensa
Yaa nawa a yiib n soabã sẽn sɩng ne yʋʋm buks a yiibã yʋʋm tus a yi la piig la a wae, tãnsob-n-soodsã, poliis rãmba, sãnema tʋʋm-noy-bɛda, la tɛyãrã, tʋʋm-noy-bɛda a Luc Zaka sẽn police wã taoor soabã.
Sãn yaa ne kiba-kɩtbã sẽn tũud ne ãndũni tãn-sob-n-soodsã sẽn be Méagui wã sẽn lʋιtẽ nug-rιtgo.
A bord d'a sẽn kolg bi-bees a ye pʋgẽ sẽn kẽed ne piste de latérite qui serpente entre les champs verdoyants de cacaoyers et d'hévéas, précé par un éclaireur à moto.
Sẽn wat pʋgẽ, convoi stoppe : sãn yaa ne kambã, b sẽn na n yɩlẽ n bãng rã-yoodã tʋʋm teedo, n le paas masĩn dãmba n bãng b sẽn boond tɩ kakao, tɩ b rɩk tas de fèves de cacao sẽn devant les maisons.
Sãnema kẽer bẽda kambã ne koviid 19 bãaga pʋsẽ, kẽer ra basda b tʋʋma yĩng bala b kẽer ra basda b tʋʋmde.
Sẽn paas logtor a naas poore, neb sõor sẽn ta bãmb piig la a nii yɩɩme.
A tika yʋʋm 2018 soabã n be Soubr logtor yirã pʋgẽ, sẽn wa n yɩɩd fãa a sẽn boond tɩ "Sẽuf" logtorã, la a sõngd kambã ne b biis-tʋʋmdbã.
Rẽndame tɩ b lebg n wa n paka poliis rãmba la zãmsgã taoor dãmba b sẽn dialogue ne zãmsgã taoor dãmba.
Sẽn kẽed ne zagsã
Sã n yaa ne yel nins sẽn pa tʋʋmd b kaorengã pʋgẽ wã, kambã ket n ket n be tõnd yʋʋm a wãn pʋgẽ.
Sãn yaa ne b zãmsdba, b bãngda tʋʋm-teed sẽn kẽed ne: bʋ-kaoodbã, maraîchage, couture, coiffure, ferronnerie... sã n yaa ne bʋ-kaoodbã tʋʋm-teed sẽn kẽed ne ko-soyã pʋse, b tʋʋma zĩisẽ.
Sãn yaa ne a Mel Sayɛ̃m sẽn wilg-y, « sõsga ne tʋm-tʋmdb nins sẽn ka tʋʋmtʋʋmdb yel-segdɩ wã yaa toogo ».
Sã n yaa ne NORC kasetã, kamb nins sẽn be kamb nins sẽn kẽes b toog ka-buudã wɛɛngẽ wã sʋk n tãag yʋʋm piig la a nu n yaa koabg zug b sẽn sãeegã, yaa koabg zug b sẽn sãeegã yʋʋm tus a yi la piig la a nu n tãag yʋʋmde ( 2008-2009 ) ta koabg zug b sẽn sãeegã ( 2018-2019).
Sẽn le paasde, karẽnga yʋʋm tus a yi la pissi la a yembrã café-cacao ivoirien (CCCI), sẽn get bãngr la rabay yʋʋm tus a yi la kobs-wae la pis-naase, karẽn-saam-dãmb 71 % la kobs-wae la pis-naase.
D sã n mikame tι kamb sõor sẽn ta bãmb 2 000 n sã cacao tʋʋma yʋʋm 2019 soabã, dont 200 pa be Soubr SNS sẽn maane Ouattara sẽn maane.
Sẽn kẽed ne koomã, Kodivoaar sũur yikame tɩ b rik yʋʋm piig la a nii yʋʋm piig pʋgẽ sẽn sɩng ne Soubré tʋʋmdã pʋgã a Alexandre KÃne sẽn wilgd b amendes la peine rãmb sẽn zems yʋʋm piig pʋgẽ sẽn tũ ne kiuug sẽn ka ta yʋʋm piig la a yopoe sẽn tũ ne sẽn ka ta yʋʋm piig la a yoobe.
Yaa neb sõor sẽn ta bãmb 300 la b paam n kẽes b toog ne biig roogo yʋʋm tus a yi la piig la a wae, CNS sẽn togse.
Sẽn tũ ne yõ-koglg kaalem daar sigr kiuug yʋʋm piig la a nii yʋʋm tus a yi la piig la a wae Soubr tẽnga pʋgã.
Sãn yaa ne a Kouassi Kouakou Franck sẽn yaa kambã yʋʋm pissi sẽn zems yʋʋm pissi la nu, sẽn yit ISSAKRO wã tʋʋm noor sẽn boond tɩ " kamba roagdbã segd n kẽes b toog lekolse, la tʋʋm kambã segd n tʋʋme".
Sãn yaa ne Mɩse Lath Mel sẽn togse: « la vɩɩma yaa tʋʋmtʋʋmdba la yaa tʋʋmtʋʋmdba yĩnga.
Sãan yaa ne gɛɛla rãmba, neb milyõ 5 bɩ milyõ 6 n gɩdg kakao wã pʋgã, sẽn be Kodivoaar tẽnga pʋgã pʋgã zugu.
Sãn yaa ne a George Weah Junior sẽn yaa yõ-koglgã yell rasem piig la a yopoe yʋʋm piig la a yoobe, la milyaar a ye la milyõ 13 la zaka, sigr kiuug rasem a yopoe yʋʋm tus a yi la pissi la a ye, palas soolem zĩigẽ wã.
Yaa rẽn n kιt tι yel-kãnga yaa d ra namsd ne yõ-koglg kaalema.
A yeelame tɩ b sũur fãa ne a George Weah sẽn yaa Libɛɛr tẽngã taoor soabã, pa rẽnda bɩ b sã n dɩk koe-zuga n wilg tɩ yõ-koglgã sã n kɩt tɩ yõ-koglga sã n kɩt tɩ yõ-koglga sek ne taaba.
Tʋʋm no-kãsengã zĩigẽ Versailles tʋʋm no-kãsengã pʋga tẽng-pʋgẽ Paris saint Germain ne président du Liberia tẽng-pʋgẽ a George Weah.
A George Weah Junior sẽn yaa sõma hall wʋsg sa-sik kiuug rasem piig la a naas yʋʋm tus a yi la pissi la a yembrã ( sigr kiuug rasem piig la a naas yʋʋm tus a yi la pissi la a yembre) sa-sik kiuug rasem piig la a naas yʋʋm tus a yi la pissi la a yembrã, yĩnga.
Sẽn kẽed ne neb nins sẽn zoe n bas b tẽnsa daare n wilg b sũ-pa noang ne b yam-yãkrã wakato, ne sebr b sẽn boond tɩ " yʋʋm piig la a yoobe, ne sẽn na n yɩlẽ n paas pãnga" zĩigẽ b sẽn boond tɩ "perɛɛr" sẽn be alkamis pis-yoob la a nu, sẽn be perɛɛr nengẽ.
Sẽn yιιda a George Weah Junior wa b sẽn sak n na n absence, woto na n zĩnda tʋʋl-nif kiuug rasem wakat fãa.
Tʋʋmtʋʋmdba zĩnda wakat fãa, rẽndame tɩ b rɩk neb wʋsg ra le tõe n wa zĩnd ye.
Yaa rẽ tɩ yel-kãng a Georges Weah Junior sẽn yɩɩd yam n na n maan kaalem n wilg a sũ-pa noang ne a yel-kãngã ye.
« M sũur sã n yaa ne sũur sẽn yιιd fêtes organisées.
Yel-kãng pa wʋmd taab ye, m pa rat n zĩnd ne maam tʋʋmde.
Rẽndame tɩ b segd n yɩɩ sõama wɛɛngẽ.
Sẽn tũ ne rũnda-rũnda wã fãa zãaga.
Sẽn na n yɩlẽ t'a baasg nin-bãmba fãa pa waoog ye.
« tõnd zĩnd taab n zĩnd vɩʋʋgã pʋgẽ, sẽn be rasma a naas pʋgẽ.
Sã n yaa ne ma nu wã ne b roagdbã, tõnd roagdbã vɩɩm piig la a nii tõnd vɩɩm pʋgẽ.
Sã n sãmb kʋ-y rũndã, quand f gomda ne yãmb sũ-sãamsã, d pa na n gom ne yãmb sũ-sãamsã ye.
«Sõnd sãn kẽed ne a sũur fãa.
La ya a sɩngr ne zĩig ning a sẽn da be a pʋgẽ.
A ra pʋʋsa mon épouse verbalement » woto la a paama sõama.
Sã n yaa ne a George Weah Junior bãngr kaset sebrã, a Matɩɩu Boccon-Gibod bãngdame tɩ minitɛɛr rãmb pa tõe n lebg n bãng yõ-koglgã ye.
« A le kolgda ne recommencer.
A mikame tι bõe fãa fãa tõog n zã a vιιma.
Yaa ne a ma ne a pa rɩk koɛɛg ye, a pa wilgd publiquement t'a pa rat n yeel tɩ a pa rat n yeel tɩ a pa tũ noogã a sẽn yɩɩd fãa a Matɩɩlɩu Boccon-Gibod sẽn kõ vẽenem.
Sẽn sɩng ne yõ-koglgã, a George Weah Junior yãk yam piig la a yoobe, tɩ milyaar dãmb sõor sẽn segd n ta milyõ piiga, yaa milyaar dãmb sõor sẽn ta milyõ piiga.
Sãn yaa ne nin-bãmba sẽn da gẽesd b mens yel-kãngã, ra yaa bãmb tɩ b ra kẽesd b toog wakat b sẽn da gẽesd b mensã, tɩ b ra kẽesd b toog wakat b sẽn da gẽesd b mensã.
Yaa woto la a sõnga taab ning sẽn dɩk no-a sẽn kẽed appel wɛɛngẽ.
Tʋʋlg kiuug rasem piig la a yopoe yʋʋm piig la a nu loogr poore. b sẽn yaa ned ning sẽn ledga lefaso taoor soab a Sanou Didier sẽn maan-a tʋʋma saglga raar sigr kiuug rasem a naas yʋʋm tus a yi la pissi la a ye wã, n official a amour avec Ouédraogo Sɩlyаніne devant Dieu et nin-wʋsaalbã.
A kasɛtã nupti wʋsg be Paroisse Saint Camille à Ouagadougou.
Sã n yaa ne a yel-kang seul, a pa vɩɩmd sã n pa vɩɩmd sã n pa vɩɩmd ye" tõnd sebrã bũud toor-toore.
Sãn yaa ne a Sanou Didier sẽn yãk yam n na n paam a ma ne zakã, n deeg a ma wã ne sũ-sãang ye « non pas ne domination ou de la soumission mais ne amour ».
Sãn yaa ne a Georges Nabollé sẽn wiligame tι sakrment de mariage, wẽnnandsã sakame tι b lebg n kẽes b toog wʋm-taab n kẽng taoore.
« Rẽndame tɩ segdaad rɩk wʋsg n kẽes a Simond rãmba pʋse.
Yaa sẽn na n me bãng wakat fãa a sẽn na n yɩlẽ n toeem ãnduni wã fãa pʋgẽ » a sẽn wilgi.
Sẽn le paase, a Didier ne Sɩlʋɩan wilgame tɩ "wẽnd pa naag ye, la a rɩk ye", yaa koɛɛg sẽn togse, tɩ ned ning sẽn segd n veesd ne a yɩɩg fãa a pʋgẽ wã, la a rɩk yɩɩg fãa a pʋgẽ wã, la a rɩk yɩɩg fãa a pʋgẽ wã.
Sã n yaa ne pʋʋsgã, b ningda b lame tɩ b pʋʋsa kambã ne nin-bãmb sũur fãa.
Yaa rẽ n kιt tι b teeg a yiibã yii raar tʋʋm-noor sebr wakato,Artisan reega zĩig ninga b sẽn pẽneg Charles De Gaule.
Sẽn na n yɩlẽ n paas sãongr wʋsg salle ( zĩ-kãnga tɩ sãnema zĩigẽ) avant que fanfare de Dassasgho ne vienfoncer le clou et tenir les invités en haleine. A Sandra Bãngre sẽn yaa sabaab wa ne ode à vɩɩm.
Rẽndame tɩ b boond tɩ voa.netã tʋʋmdã taoore.
Sẽn na n yɩlẽ tɩ kiba-kɩtbã sɩngda ne couple rãmba.
Yaa yɛl kẽnd na n vɩɩma yama.
Sẽn kẽed ne bãas coronavirus wã wɛɛngẽ, a Adèré Yɩɩo sẽn yaa Eta-zini tẽngã taoor soab n be Burkĩna Faso.net zugu.
Sã n yaa ne yʋʋr sẽn kẽed ne Koviid 19 bãagã, a sẽn yɩɩd fãa USA tʋʋmdã la a sẽn yaa Burkĩna Faso ninbuiidã sẽn kẽed ne pandémie wɛɛngẽ.
A efaso.net : yãmb sẽn yaa kovɩɩd 19 bãag ambassadeur, bõe yĩng tɩ yãmb paam tɩ sõma hall wʋsg la bõe yĩng tɩ bãaga hall wʋsg la bõe yĩng?
Sãn yaa ne yẽnda, m dat n pẽg Burkĩna Faso tẽng kambã ne personnel sẽn tʋmd Etats-Unis tẽng kambã tɩ b zab ne Koviid 19 bãagã.
B sẽn paam ma yopoe sẽn kẽed ne goosneerã bãngr wɛɛngẽ, m wɛɛngda goosneerã ne ninbuiidã fãa sẽn tʋʋm tõnd tʋʋmdã pʋgẽ wã.
Rẽndame tɩ b maanda ne yẽnda bũmb ning sẽn be wã la sẽn na n paam nim-buiidã.
B mamsa sõangdbã ne neb nins fãa sẽn kẽes b toog tʋʋmdã pʋgẽ wã.
Tẽegre, dès que m sãams sont apparus — sous forme d'un rhume au départ, puis qui s'a aggravé — mam togsa ne nao-kẽndr sẽn togsã n na n bãng koviid 19 bãagã.
Sẽn pʋgda, m da nonga auto-confiné.
Sẽn deng tɩ mam sɩd sɩd paama sẽn kẽed ne bãag wɛɛngẽ, mam togsa ne b sõangdbã, mon ambassade, goosneerã la Burkĩna nin-buiida yĩnga.
Bõe yĩng tɩ yãmb rɩk yɛla?
B pʋʋsda maam tɩ tõnd sẽn na n zab ne Koviid 19 bãagã, la sẽn yɩɩd fãa a Ebola wã, b sẽn boond tɩ " Mɛɛri" wã.
Sã n naag taab n dɩk na-kẽnda sẽn kẽed ne vɩɩma buud toy-toyã, n na n pɩʋʋg ninbuiidã vɩɩma pʋgẽ wã, rẽndame tɩ b tõe n pʋɩ ne vɩɩma buud toy-toyã.
Rẽ, tõnd na n sõngame tɩ b paam bãngr sẽn kẽed ne laafɩ wã wɛɛngẽ tɩ b tõog n zab ne bãasã.
B são n yaa Amerik tẽng biig a yembr bala?
Sã n yaa ne yẽ, m sã n wa bãngd maam tɩ yõ-koglgã sã n wa pãn-wana, yẽ maam tɩ yãmb tõe n lebg n wa pãn-wana.
Sẽn kẽed ne maam ninga b sẽn tara virusã, wakat fãa maam Burkĩna Faso tẽng a yembr tɩ b paam n paam taoor kẽnd ye.
Sã n yaa ne mam sẽn mi tɩ ned baa a yembr n paam zuloeesã ye.
La a yaa sõama tι bõe tι neb nins sẽn paam bãngr wʋsg neb wʋsgo b na n tõogame tι b paam bãngr sõama.
Sẽn kẽed ne Burkĩna Faso kasengã wɛɛngẽ yãmb fãa ye.
Bõe yĩng tɩ yãmb togsa yelle?
Goosneerã sẽn yãk yam n na n tɩ yɩɩg Waogdg n tɩ me faire sõng aux Etats-Unis tʋʋmdã pʋgã, yaa mam sẽn da geta sõngã yell ne Washington tẽnga.
A maam tɩ Burkĩna Faso ninbuiidã vɩɩm pʋgẽ wakat kãnga pʋgẽ, mam tagsdame tɩ mam sẽn dat n wa ne laafɩ wã tʋʋmd paam pãnga Burkĩna Faso tẽnga pʋgẽ.
M dat n zĩnd Burkĩna Faso tẽng kamb nins fãa ordinaires, alors j yãka yam n na n pid zãng ye.
M dat n bẽda Amerik tẽng pʋgẽ, la mam sẽn dat n sõng m tẽnga soog-m-mengã.
Sã n yaa ne yẽ, la tõnd sẽn maam tɩ tõnd maam tɩ zĩig ninga sẽn waa n be Waogdg pʋgã, a doktɛɛr Bɩcaba n na n dɩk sull ning sẽn get laafɩ wã yelle?
A doktɛɛr Bayaba, sẽn yaa dɩk sull ning sẽn boond tɩ CORUS(karẽn-bi-baõoneg la kʋlɛɛs karẽn-biisã sull), sigla tɩ b sẽn da bẽd CDC aux Etats-Unis sẽn na n yɩlẽ n tõog n zab ne laafɩ wã bãaga pʋgẽ.
A CORUS yaa Amerik tẽng kaseng sẽn be Amerik tẽng pʋgẽ la d sẽn yãk yʋʋm 2018 soabã pʋgẽ.
Sẽn sɩng ne a Doktɛɛr Bayaba b mẽngame tɩ ka tõe n lebg n kẽe ne mam sẽn kẽed ne zĩ-kãnga wɛɛngẽ ye.
Sẽn le paase, a yaa tʋʋm-noor ning sẽn kẽed ne Koviid 19 bãagã wɛɛngẽ.
A yaa nana zaab ne Koviid 19 bãag sẽn kẽed ne Burkĩna Faso ninbuiidã wɛɛngẽ?
Bũmb sẽn yιιda wʋsg tõnd vʋιro wã wɛɛngẽ wã, d miime tι bũmb sẽn tõe n wa Burkĩna Faso ka.
La m wiligda vẽeneg tι tõnd beoog vιιm ne zãmsg sẽn kẽed ne karẽngã pʋgẽ wã la sẽn yιιda wã.
Yaa Afɩrɩk tẽnsa taoor dãmb n naag taab n zabdẽ tɩ yãmb tẽnsa pʋga.
Yaa wakat fãa n be Burkĩna Faso ka?
Bũmb a to sẽn pa mi wã, m le bao n na n maan nin-wẽnsa vɩɩma pʋgẽ.
La m wiligame tι yaa sιd tι m zabd fãa wakat sẽn wat pʋgẽ wã.
Sãn yaa ne yãmb nins goosneerã ne ninbuiida yĩnga, sẽn yɩɩd fãa ne bãmb nins sẽn paam zuloeesã yĩnga?
Yɩ Burkĩna Faso ninbuiidã sẽn yɩɩda goosneerã, tɩ y ãnduni wã fãa lagm n taar sulla, y ãnduni wã fãa sẽn sak n zãag Amerik tẽnga no-rɛs sẽn be Waogdgo, n lebg neb nins fãa sẽn be zabrã taoor kẽnd pʋga.
Yʋʋm-kao kãngã sẽn sɩng ne Sɩnd tẽngã sẽn lʋιtẽ rũnda-rũnda zugã kιtame tι nin-saala rãmb sʋka.
Rẽndame tɩ b be Burkĩna ninbuiida wã, rɩk na-kẽnda sẽn na n sõng tɩ b lebg n taar solidarity communautaire.
Sã n yaa ne yãmb sẽn yaa Burkina faaso, yẽnda tẽnga sẽn yaa d neba fãa, tẽn-kɩrmsa tara zu-loees wʋsg sẽn yιιd fãa.
Yaa sõama tι d kẽes a toog n bãng sẽn na n sõng yõ-koglg kaalema.̃
Sã n yaa ne yẽnda, d na n sõngame tɩ baa ne zuloeegã.
Burkina faaso soolema fãa lebga bũmb maintes fois d sẽn na yιl n tõog n me zu-loees wʋsg ye.
Rẽndame tɩ y tagsdame tɩ y tara bãngr wʋsgo.
Sẽn na yιl n wilig mam sẽn dat n pʋʋs ne yãmb sõma, m dat n pʋʋsa ne yãmb sõama wakat fãa wã.
Bõn-kãens na n le kota wakat fãa.
Sãn yaa ne yãmb-n-taasã sõngr - m ka tõe n na n gom yãmb ne y fãa wã ye.
A Barka, Aw nitché, FôFô, Thank you.
Sẽn tũ ne gofneema taoor soab a Luc Adolphe Tiao sẽn gom gofneema kʋdemdã sẽn zĩnd arzɛkã, sigr kiuug rasem a tãab yʋʋm tus a yi la piig la a nu,,sodaasã yãka yam n na nags goosneerã yʋʋm 2013 soabã, burkina faaso goosneerã yãka yam n na nags ne tʋʋm 2013 soabã.
Sãn yaa ne neb kẽer sãn ka tõe n paam kiba-kɩtb ye, la kɩt tɩ b pa sakd ye.
Yaa woto la b sõdgda.
Sãn yaa ne a Charles Natama sẽn yaa karenbiisã tʋʋm a taab sẽn be a pʋgẽ, sẽn be karenbiisã tʋʋm a taab sẽn be a pʋgẽ wã Economie Agricole des Ressources Naturelles et de l'Environnement: « goosneerã tagsdame la goosneerã tagsdame la ponctuelles».
« Mam pʋʋsa woto la goosneerã yãabã sẽn kẽed ne karẽm-bi-bɛdã la tʋʋm-noyã.
Yaa rẽ n kιt tι koabg zugu ka naas tʋʋm piig la nu, la tʋʋm ka naas tʋʋm piig la a nu.
Sẽn kẽed ne goosneerã nug-tika ninsa wã.
La b na n le wa ponctuelles et sont prises en temps de pression.
D segd n geelg goosneerã tʋʋm noy sẽn na n sõng tʋʋm noy sẽn tar yõod katɛk pʋgẽ.
Yaa woto la a doktɛɛr Ouiminga sẽn yet-yam-gɛɛrnd Ouiminga wilgame tɩ « tõnd pa get goosneerã sõng ye».
« D yaa wʋsg sẽn tagsd ne discours.
B tagsdame tɩ goosneerã segd n tʋʋmda neba fãa.
A pa segd n yelaame tɩ b rɩk noy nins sẽn zoe n bas b tẽnsa taabã n tʋʋm ye.
Burkĩna Faso yaa nin-wẽnsa tʋʋmd sẽn sõngd tɩ b paamd sõngr wɛɛngẽ fãa, la tõnd ka be ye.
A sõngda tʋm-tʋmdbã, ka-koaadba, la gʋʋn-gʋʋndbã tɩ b pit b pitance n dépenser autrement.
Rẽndame tɩ ned ra pa segd n kɩt tɩ ned ra lebg n zĩnd ye, pa rẽnda bɩ b ra lebg n zĩnd ye.
Yaa tʋʋmtʋʋmdb sẽn tar bãngr la minim ninga b sẽn boond tɩ tʋʋmtʋʋmdbã contractuel n be bãngr tʋʋmtʋʋmdbã pʋga.
Bõe yĩng tι bõe?
B tagsdame tι tõnd tẽnga taoor dãmb segd n kos rιιbã la laafι wã la yõ-koglg kaalema pʋgẽ ne bãngr sẽn kẽed ne kʋrã wã wɛɛngẽ. Yaa rezõ a yiibã pʋgẽ la bãngr sẽn na n yιl tι tʋʋmdã tõog n yι vẽenega.
Sãan yaa ne a Moumouni Ouédraogo sẽn yaa bâtiment tʋʋm noor : « yaa sõama tι d paama kʋιlens wʋsgo. »
Sẽn kɩt tɩ miniisr poakã wilgdame tɩ b paama zuloees wʋsg n kẽed ne yel-kãnga wɛɛngẽ.
D leb n beeme tɩ points qui demeurent statiques.
A yaa sõama tι d sãan kẽed ne makra wɛɛngẽ.
Sã n yaa ne a maamse, m tagsdame tɩ yaa toogo.
B sẽn boond tɩ "dɩrɩtã zãng" sẽn be inivɛrsite de Ouagadougou : "m daame, la a tagsdame tɩ wʋmdame".
«Mam gɛɛla kell n paama gofneem tʋʋm-noy kãnga asãmble nasionala yiib n soaba.
Sẽn kẽed ne goosneerã sull ning sẽn be nao-kẽnd paalã pʋgẽ wã, a zĩnda yel-kãnga zugẽ.
Sã n yaa ne yʋʋr ning sẽn get karẽnga yellã wɛɛngẽ, m ka tõe n karma karẽngã yellã wɛɛngẽ n yɩ karẽngã yel-tɩɩm.
Rẽndame tɩ Premier minisr wilga gom-zuga sẽn kẽed ne yel-kãnga wɛɛngẽ wã même sãang wɛɛngẽ sẽn kẽed ne tʋʋm wɛɛngẽ wã.
D mii n yeelame tι wʋsg kaorengã pa yis pʋgẽ ne tʋʋm-tʋmdb nins sẽn be b toogã wɛɛngẽ ye.
Sãn yaa ne karensaamb dãmba, la karensaamb dãmba yĩnga.
Yaa goosneerã n segd n me bĩngr amphithéâtres.
La yaa sõama tι d yãk yam n na kẽng taoore sẽn kẽed ne inivɛrsɩte rãmba fãa wã yĩnga.
Sẽn yιιda, tʋm-tʋmdb wʋsg beeme, la sẽn yaa tõnd sẽn da yet tι bũmb ning sẽn looga, ‘’ ka na n yeele ye’.
Sã n yaa ne karen-bi bɛda, d segd n yãk dirigeants de demain.
A yaa sõama tι d we-n-vιιsãme tι d bãng d sẽn na n yidgi.
D sãn ges yel-kãngã yellã, Premier wiligame tι geelgda yel-kãens wʋsgo.
A mikame tɩ yaa tẽn-gãonga arzek tɩ yaa tẽn-gãonga arzek n kõt tẽn-gãonga arzek pʋgẽ, a pa mikame tɩ kʋrã wã yaa tẽn-gãonga arzek pʋgẽ, la a mikame tɩ kʋrã wã yaa kʋrã wã pa sekdẽ.
Bõe tɩ tẽns a wãn tõog n paam kʋrã wã pãng n yɩɩdẽ?
Sã n na n bãng wa Tchad bɩ encore Maroc, b sẽn tar kʋrã wã tɩ b tõe n maan kʋrã wã, pa rẽnda bɩ b tõe n maan kʋrã wã tɩ b tõe n manege.
Rẽndame tɩ b rɩk na-kẽnd paal ning sẽn get kʋrã wã yelle.
B baood n bee ne Sãabɛl soorã b sẽn da boond tɩ "SONABETE", rẽndame tɩ b tall n tʋʋma kʋrã wã tɩ yaa kʋrã wã tʋʋm toogo.
Bõe n yιιda tʋʋm-noor ning sẽn be ka-koaadbã pʋgẽ wã tara manesem la tʋʋm-teed segd n kιtdame.
A sã n wa ne rɩɩba fãa zuloeeg yaa parce que tõnd rɩɩba fãa tõog n dɩka, tɩ tõnd rɩɩba fãa pa tõog ye, tɩ tõnd rɩɩba fãa pa tõog ye.
Yaa goosneerã yãka yam n na n kιt tι rιιbã sẽn kẽed ne rιιbã zutã.
Yaa sõma la d segd n yikame.
Sẽn na yιl n paam gofneema a to wã sẽn kẽed ne nin-buiidã naam wʋsgo, a Luc Adolphe Tiao, sẽn yaa gofneema a to wã Blaise Compaore, yẽnda taoor soabã, kell n togsa yʋʋm piig la a nii yʋʋm tus a yi la pissi la a ye wã, sẽn tũ ne a yʋʋm a yiib n soodsã sẽn maan naam wʋsgo.
Sẽn le paasde,a bãngd poliis rãmba entendue la gendarmerie rãmba renvoyé devant la Haute Cour de justice.
Sẽn deng tι b kelg a Luc Adoplhe Tiao audisi wã, d neeme une source judiciaire a été déféré à la maison d’arrêt et de correction de Ouagadougou sigr kiuug rasem piig la a nii yʋʋm tus a yi la pissi la ye.
Tẽegre, sull ning sẽn geta teedã yell sẽn boond tɩ Transition soolem, raasem yʋʋm tus a yi la piig la a yopoe yʋʋm tus a yi la pissi la a ye wã blaise Compaore ne a zũnglgã goosneerã sẽn sak n na yãag nin-buiidã naam wẽnse.
Sãn yaa ne a Blaise Compaore, b sẽn gʋls b yel-kãnga yelle, yaa rẽnda fãa tɩ b modg n yãaga noy rɩk na-kẽndr ning sẽn kẽed ne bas-yardã wɛɛngẽ.
Tiao ne minisr poakã sãongda b sẽn maan coups ne blessures, a sẽn maan yõ-koglg kaalema, a sẽn maan yõ-koglg kaalema la a sẽn maan yõ-koglg kaalema.
Sẽn kẽed ne gofneem kãnga pʋga, a wilgame tɩ yʋʋr ning sẽn ledga tʋʋl-nif kiuug rasem 29 yʋʋm 2014 soabã, yaa " requisition complémentaire spéciale" autorisant larmée à faire usage des armes à feu n tãag nin-buiidã sẽn kẽed ne tẽebã yĩnga.
Tʋʋm kãnga sẽn sɩng ne tõndo, a Tiao wiligame tɩ gofneema taoor soab segde n sõng gofneema taoor soab tɩ yãk sodaasã tʋʋm-noor ning sẽn geta goosneerã t'a yãk sodaasã sẽn na n yɩlẽ tɩ zu-loeesã zĩnd tẽnga pʋgẽ.
Sẽn paasde, wiligame tι « rẽndame tι b maan veesg kãnga comporte l’usage des armes »
A lɛtgã sẽn yɩɩd fãa, Miniisr Loz Adolphe Tiao zĩnda sigr kiuug rasem piig la yopoe yʋʋm tus a yi la pissi la ye Waogdgo, sẽn tũud ne tʋʋm-noy nins sẽn zĩnd kiuug rasem piig la a yopoe yʋʋm tus a yi la pissi la a ye.
Rẽndame tɩ b boond tɩ Bassinko lozĩnsã, sẽn pẽgd b canal de drainage d’eau au niveau du parc Bangr- Wéogo, sɩng ne lɛtgã taoor soab zĩigẽ, Goosneerã taoor soab yãka yam n na nags ne tʋm-tʋmdba taoor soab sẽn sõngd ninsa wã.
Sẽn le paasde, b sẽn boond tɩ "basinsko tẽnsa zãad rãmb sẽn na n deeg nim-buiidã" a Luc Adolphe Tiao wilgame tɩ sẽn na n deeg masĩn dãmb ning sẽn zĩnd Bassinko soolem, yaa masĩn dãmb sẽn na n deeg nim-buiidã.
Bõn-kãng pʋgẽ Bassinko, goosneerã geta no-rɩkds nins sẽn kẽed ne lozĩnsã yʋʋm 2017 soabã, sẽn na n yɩlẽ t'a tõog n paam lozĩns 15 000.