_id
stringlengths 16
22
| url
stringlengths 32
73
| title
stringlengths 1
38
| text
stringlengths 100
3.68k
| score
float64 0.5
1
| views
float64 348
13.1k
|
|---|---|---|---|---|---|
20231101.sv_7346_25 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Kongo-Kinshasa | Kongo-Kinshasa | Därefter smalnar floden av och flyter i katarakterna vid Ingafallen innan den rinner ut i Atlanten vid Matadi och Boma. Kongofloden har det näst största flödet av någon flod i världen (efter Amazonas). Flodmynningen och en 45 km bred landremsa vid dess norra strand är Kongos enda kust mot havet. | 0.5 | 8,499.988799 |
20231101.sv_7346_26 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Kongo-Kinshasa | Kongo-Kinshasa | I bergskedjorna i öster finns på grund av det tektoniska läget flera aktiva vulkaner. Geologiska processer i området skapar också de berömda afrikanska stora sjöarna, varav tre ligger på Kongos östra gräns: Albertsjön, Edwardsjön och Tanganyikasjön. | 1 | 8,499.988799 |
20231101.sv_7346_27 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Kongo-Kinshasa | Kongo-Kinshasa | Klimatet är tropiskt och norr om ekvatorn infaller regntiden mellan april och oktober, söder om ekvatorn mellan november och mars. I höglänta inlandsområden är det svalare. I södra delen av landet förekommer längre torrperioder. Kongofloden kan svämma över under regntiden. I Great Rift Valley finns aktiva vulkaner. | 0.5 | 8,499.988799 |
20231101.sv_7346_28 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Kongo-Kinshasa | Kongo-Kinshasa | Några av Kongo-Kinshasas miljöproblem är att tjuvjakt hotar de vilda djuren, att vattnet är förorenat och att alltför kraftig skogsavverkning leder till jorderosion. Större delen av Kongo-Kinshasa saknar naturskydd, men landet har dock ett av världens största regnskogsreservat, Salonga (36 000 km²). | 0.5 | 8,499.988799 |
20231101.sv_7346_29 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Kongo-Kinshasa | Kongo-Kinshasa | Landets statsskick är enligt 2006 års författning baserat på ett semipresidentiellt system där republikens statschef (Kongo-Kinshasas president) utser en premiärminister baserat på vilket parti som kan samla en majoritet i parlamentets underhus, Nationalförsamlingen. Kongo-Kinshasas premiärminister och kabinett är ansvariga inför Nationalförsamlingen. Presidentval hålls var femte år i samband med allmänna val till Nationalförsamlingen. Enligt författningen skall parlamentets överhus, Senaten, väljas efter val till provinsförsamlingarna (Senaten väljs indirekt av provinsförsamlingarna). | 0.5 | 8,499.988799 |
20231101.sv_7346_30 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Kongo-Kinshasa | Kongo-Kinshasa | 2006 års författning innebar en kraftig decentralisering av den politiska administrationen i landet där de 26 nya provinserna erhöll utökade befogenheter till självbestämmande. Trots detta räknas landet inte som en federal stat och presidenten och centralregeringen behåller stort inflytande över provinserna. Sedan självständigheten har samtliga av landets författningar föreskrivit en enhetsstat men samtidigt på ett otydligt och inkonsistent sätt inkluderat diverse federala inslag vilket har bidragit till motsättningar mellan den nationella och regionala beslutsfattandenivån.Redie Bereketeab (2014). Self-Determination and Secession in Africa: The Post-Colonial State, Routledge, s.171 | 0.5 | 8,499.988799 |
20231101.sv_720_1 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Guld | Guld | Den är en tung, gulglänsande och smidbar metall, egenskaper som under historien gjort den eftertraktad. Den har använts som betalningsmedel, värdebeständig tillgång, som smycken, för påkostad utsmyckning och beständigt blanka ytor. Metallen finns som korn och klumpar i berggrunden, i underjordiska ådror och i guldrik alluvialjord. I många kulturer ses guld som den mest värdefulla metallen, vilket även lett till att första pris i tävlingssammanhang motsvaras av guldmedalj (med mer eller mindre faktiskt guldinnehåll). | 0.5 | 8,469.807213 |
20231101.sv_720_2 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Guld | Guld | Guld är kompakt, mjukt, glänsande och den mest formbara och kemiskt tåliga av alla kända metaller. Rent guld har en klart gul färg som traditionellt har ansetts tilltalande, men är så mjukt att det ensamt knappast duger till någon teknisk användning. Hårdheten kan dock ökas genom legering med mindre mängder av andra metaller och guldet blir då användbart i många sammanhang. Smyckesguld är oftast 18 karat och i Sverige vanligen 75 procent guld, 16–17 procent koppar och 8–9 procent silver. Smyckesguld förekommer i ett flertal färger, som färgat guld. | 0.5 | 8,469.807213 |
20231101.sv_720_3 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Guld | Guld | Guld brukar symbolisera beständighet, värde och excellens, och har använts symboliskt speciellt av adel, statssymboler och i religiösa sammanhang. Detsamma kan gälla vigselringar. I flera fall ses guld som "det förnämsta", såsom med guldmedalj. | 0.5 | 8,469.807213 |
20231101.sv_720_4 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Guld | Guld | Modern användning inom industrin inkluderar produkter som används inom tandvård och elektronik, där guld traditionellt har använts på grund av dess goda resistens mot oxiderande korrosion. | 0.5 | 8,469.807213 |
20231101.sv_720_5 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Guld | Guld | Guldets speciella egenskaper och sällsynthet har gjort det eftertraktat och högt värderat. Därför har guld i sig fungerat som betalningsmedel sedan urminnes tider och använts till mynt. Guldföremål över 1 g brukar märkas med lagreglerad kontrollstämpel som ska garantera finhet i karat eller promille samt ange tillverkare. Sedan 1999 ska legeringen innehålla minst 9 karat (375) för att få kallas äkta guld. | 1 | 8,469.807213 |
20231101.sv_720_6 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Guld | Guld | Guld är bas för den monetära standard som använts av Internationella valutafonden (IMF) och Bank for International Settlements (BIS). ISO:s valutakod för guldtackor är XAU. Vid avräkning mellan telefonförvaltningar för internationella samtal används av alla länder taxor satta i guldfranc som gemensam värdebeständig jämförelsevaluta. (Se vidare Internationella Teleunionen.) Historiskt har guld ofta varit basen i olika länders myntfot. | 0.5 | 8,469.807213 |
20231101.sv_720_7 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Guld | Guld | Priset på guld varierar över tid och sätts på internationella råvarubörser. Den 22 mars 2013 uppgick värdet till cirka 336 kronor/gram, eller 1607,75 USD/oz. Ett troy ounce, som ädelmetaller mäts i, är 31,103 476 8 gram. Det totala värdet av allt utvunnet guld på jorden uppgår till 9 500 miljarder USD. Det är inte ens 1 procent av guldet i jordskorpan och i världshaven. | 0.5 | 8,469.807213 |
20231101.sv_720_8 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Guld | Guld | Guldets beständighet och höga pris gör att återvinning av guld från uttjänta elektronikprodukter är en lukrativ verksamhet. | 0.5 | 8,469.807213 |
20231101.sv_720_9 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Guld | Guld | Kompakt guld utmärker sig genom sin karakteristiska gula färg och starka glans. Kompakt guld har densiteten 19,3 g/cm³, bland de tyngsta metallerna. Guld hör till de bästa ledarna för elektricitet, dock ej som silver och koppar. Guld har atomvikten 196,97 u och uppträder som metall, men även som katjonerna Au+ och Au3+. Guld har mycket svårt att förena sig med syre, oavsett temperatur. På grund av detta hör guldet till de ädlaste metaller som finns. | 0.5 | 8,469.807213 |
20231101.sv_2630_7 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Fotosyntes | Fotosyntes | Fotosyntesen sker i särskilda strukturer, kloroplaster hos eukaryoter, som finns i växtcellerna. Kloroplasterna innesluts i ett dubbelt membran. Detta är ett av indicierna för att kloroplasterna en gång i tiden kan ha varit självständiga organismer. Prokaryoter har inte kloroplast. | 0.5 | 8,429.803609 |
20231101.sv_2630_8 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Fotosyntes | Fotosyntes | Den kemiska reaktionen som binder solljuset sker genom molekyler av klorofyll eller karotenoider (som är gula till färgen) som sitter på ytan av små membransäckar, tylakoider, inuti kloroplasterna. Hos gröna växter finns klorofyll i två varianter, typ a och b, som absorberar något olika våglängder av ljus och har lite olika uppgifter i den kemiska processen. Hos alger och bakterier förekommer ytterligare varianter av klorofyll. | 0.5 | 8,429.803609 |
20231101.sv_2630_9 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Fotosyntes | Fotosyntes | Klorofyll är det ämne som ger växter deras gröna färg. Ämnet spelar en avgörande roll i fotosyntesen, det vill säga växternas omvandling av koldioxid, vatten och energi till kolhydrater och syrgas. | 0.5 | 8,429.803609 |
20231101.sv_2630_10 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Fotosyntes | Fotosyntes | Klorofyllmolekylerna deltar inte i själva reaktionen utan fungerar som en sorts ljussamlande antenn. De tar upp det inkommande ljuset och överför energin till reaktionscentret. | 0.5 | 8,429.803609 |
20231101.sv_2630_11 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Fotosyntes | Fotosyntes | Klorofyll är en komplex molekyl som är uppbyggd kring en ring av organiska ämnen med en magnesiumatom i mitten och en sidokedja som består av en alkoholmolekyl (fytol hos klorofyll typ a och b). Grundstrukturen har vissa likheter med hemoglobin i blodet hos djur, men där finns en järnatom i mitten istället för magnesium. | 1 | 8,429.803609 |
20231101.sv_2630_12 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Fotosyntes | Fotosyntes | Klorofyll finns i flera olika varianter. Typ a och b finns hos gröna växter. Typ c och d finns hos alger, medan bakterier som använder fotosyntes har många olika varianter av klorofyll. | 0.5 | 8,429.803609 |
20231101.sv_2630_13 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Fotosyntes | Fotosyntes | Klorofyll typ a och b absorberar olika våglängder av solljus. Klorofyll typ c och d absorberar blått ljus (400-500 nm) och rött ljus (600-700 nm). De skiljer sig också något i sin funktion i den kemiska reaktionen som omvandlar vatten, koldioxid och solljus till socker och syre, 6H2O + 6CO2 + solljus → C6H12O6 + 6O2. Detta kan till exempel förklaras genom trädens löv som absorberar rött ljus på våren och sommaren, så att vi ser bladen som gröna. På hösten absorberar löven mest grönt ljus och reflekterar komplementfärgerna (i detta fall rött och gult); därför blir löven gula/orangea. I slutet av 1800-talet visade det sig att rött och blått ljus är effektiva vid fotosyntesen. | 0.5 | 8,429.803609 |
20231101.sv_2630_14 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Fotosyntes | Fotosyntes | Vid 660 nm (rött) finns ett maximum som ges relativvärdet 100. Vid 550 nm (grön) finns ett minimum som får värdet 40. Vid 440 nm (blå) finns ett annat maximum som får relativvärdet 80. Vid 400 och 700 nm är relativvärdet ca 35. | 0.5 | 8,429.803609 |
20231101.sv_2630_15 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Fotosyntes | Fotosyntes | Cyanobakterier med klorofyll f kan använda infraröd strålning, men växter utnyttjar enbart det synliga spektrumet, 400-700 nm, i huvudsak blått (400–500 nm) och rött (600–700 nm) ljus, vilket motsvarar 40-45 % av instrålad solenergi. På grund av andra omständigheter – tillgång på växttillgängligt vatten och växtnäring, växternas egen andning, växtperiod – lagras ungefär 1 % av infallande ljus kemiskt i växter. Under gynnsamma förhållanden kan det uppgå till 4 %. Sett över hela jorden är genomsnittet 0,1 %. Energiinnehållet i växter är vanligen 4,5–5 kWh eller 16–18 MJ per kg torr massa. I trä kan det bli upp till 5,6 kWh eller drygt 20 MJ per kg torr ved. | 0.5 | 8,429.803609 |
20231101.sv_7279_0 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Luxemburg | Luxemburg | Luxemburg, officiellt Storhertigdömet Luxemburg (, , ), är en stat belägen i Västeuropa. Landet gränsar till Belgien i väster och norr, Tyskland i öster och Frankrike i söder. Det består av två huvudregioner: Oesling i norr, som en del av Ardennermassivet, och Gutland i söder. Luxemburg hade ett invånarantal på 590 667 den 1 januari 2017 och har en yta på 2 586 kvadratkilometer (cirka en fjärdedel så stort som Skåne), vilket gör det till en av de minsta suveräna staterna i Europa och en av Europas mikrostater. | 0.5 | 8,398.592888 |
20231101.sv_7279_1 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Luxemburg | Luxemburg | Som en representativ demokrati med en konstitutionell monark leds landet av en storhertig och är världens enda kvarvarande storhertigdöme. Luxemburg är ett industriland, med en avancerad ekonomi och världens näst högsta BNP (PPP) per capita (efter Qatar), enligt Världsbanken. Dess centrala läge har historiskt gjort att det har haft stor strategisk betydelse för många makter, med anor tillbaka till grundandet som en romersk fästning, platsen för en viktig frankisk borg under tidig medeltid, och dess roll som en bastion för den spanska vägen från 1400-talet till 1600-talet. | 0.5 | 8,398.592888 |
20231101.sv_7279_2 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Luxemburg | Luxemburg | Luxemburg är medlem i Europeiska unionen, Nato, OECD, FN och Benelux, vilket speglar dess politiska konsensus till förmån för ekonomisk, politisk och militär integration. Staden Luxemburg, som är huvudstad och största stad, är säte för flera institutioner och organ inom EU. Den 18 oktober 2012 valdes Luxemburg in på en tillfällig plats i FN:s säkerhetsråd för första gången någonsin. Landet tjänstgjorde i säkerhetsrådet från den 1 januari 2013 till 31 december 2014. I enlighet med sitt geografiska läge, är Luxemburgs kultur en fusion av romanska och germanska Europa där man integrerar seder från båda två. Följaktligen är Luxemburg ett trespråkigt land: luxemburgiska, franska och tyska är officiella språk. Även om det är en sekulär stat, är Luxemburg övervägande romersk-katolsk. | 0.5 | 8,398.592888 |
20231101.sv_7279_3 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Luxemburg | Luxemburg | Luxemburg uppstod som ett grevskap under borgen Luxemburg eller Lützelburg under 900-talet. Namnet förekommer första gången i ett dokument från 963. Under 1200-talets slut nådde grevarna av Luxemburg stort inflytande, och 1308 blev en av dem som Henrik VII tysk kung. Henriks ätt, vars besittningar var stora och utspridda över stora områden, utslocknade 1437 med kejsar Sigismund. Huset Luxemburgs stamgods, som 1354 upphöjts till hertigdöme, tillföll 1444 Burgund och 1477 huset Habsburg. | 0.5 | 8,398.592888 |
20231101.sv_7279_4 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Luxemburg | Luxemburg | Vid delningen av huset Habsburgs besittningar tillföll Luxemburg 1555 den spanska, senare den österrikiska grenen. 1795–1815 tillhörde Luxemburg Frankrike. | 1 | 8,398.592888 |
20231101.sv_7279_5 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Luxemburg | Luxemburg | 1815 fick Vilhelm I av Nederländerna storhertigdömet Luxemburg, vilket ingick i det tyska förbundet. Vid revolutionen i Belgien 1830 anslöt sig Luxemburg till den nya statsbildningen. Större delen av landet förblev en belgisk provins, men en mindre del erkände Vilhelm av Nederländerna som sin kung. Den nederländska delen ingick 1842 i det tyska tullförbundet men stod utanför bildandet det nordtyska förbundet 1866 och Tyska riket 1871. När det nederländska kungahuset 1890 utslocknade på manssidan, upplöste Luxemburg sin union med Nederländerna, och blev en suverän stat. | 0.5 | 8,398.592888 |
20231101.sv_7279_6 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Luxemburg | Luxemburg | Storhertig av Luxemburg blev Adolf av Luxemburg, tidigare hertig av Nassau. Han efterträddes 1905 av sin son Vilhelm, och denne 1912 av sin äldsta dotter Marie-Adélaïde. | 0.5 | 8,398.592888 |
20231101.sv_7279_7 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Luxemburg | Luxemburg | Under första världskriget besattes Luxemburg av tyska trupper. 1919 lämnade Luxemburg den tyska tullunionen. Luxemburg förblev en självständig stat, men knöts mot folkopinionen i ekonomiskt avseende nära till Belgien och måste 1920 ingå en tullunion med landet. 1919 abdikerade den tyskorienterade Marie-Adélaïde och efterträddes av sin syster Charlotte, från 1919 gift med Felix av Bourbon-Parma. | 0.5 | 8,398.592888 |
20231101.sv_7279_8 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Luxemburg | Luxemburg | År 1945 blev Luxemburg medlem i Förenta nationerna. Luxemburg övergav även sin neutralitet, som gällt från 1867, och blev medlem i Nato vid organisationens bildande 1949. | 0.5 | 8,398.592888 |
20231101.sv_1863_0 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Tor | Tor | Tor (fornnordiska Þórr, svenska dialekter Tor, fornhögtyska Donar, fornengelska Þunor, samtliga avledningar från ett urgermanskt Þunraz* eller möjligen Þundaraz*) är en forngermansk åskgud som dyrkades av germaner i norra Europa. | 0.5 | 8,388.498471 |
20231101.sv_1863_1 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Tor | Tor | Tor är i den nordiska mytologin son till Oden och jorden och näst Oden främst av asarna och starkast av alla gudar och människor. | 0.5 | 8,388.498471 |
20231101.sv_1863_2 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Tor | Tor | Till ursprunget och funktionen är Tor besläktad med den fornindiske guden Indra. I stort sett till funktionen, men inte till ursprunget påminner Tor också om den grekiske guden Zeus och den romerske Jupiter. Namnet Tor används ännu idag i sammansättningen "tordön" vilket är synonymt med åska. Även ordet åska och kommer av en sammanslagning av ås (asagud) och åka . Namnet Tor är vidare etymologiskt besläktat med lånordet dunder (av lågtyskt dunder) liksom engelskans thunder, tyskans Donner och så vidare. | 0.5 | 8,388.498471 |
20231101.sv_1863_3 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Tor | Tor | I svenskan och i övriga germanska språk har Tor givit namn åt torsdagen. Islänningarna har dock ersatt þórsdagur med fimmtudagur. Motsvarande finns även i finsk mytologi, där fadersgestalten Ukko antagits ha binamnet Perkele och i Baltikum återfinns Perkūnas i Litauen och Pērkons i Lettland. I slaviska språk återfinns Perun med liknande egenskaper som Tor. | 0.5 | 8,388.498471 |
20231101.sv_1863_4 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Tor | Tor | Tacitus rapporterar att germanernas dyrkade Hercules – romarna hade för vana att tolka utländska gudar genom att jämföra dem med liknande romerska – vilket har antagits varit för att båda är hjältar som slåss med odjur, agerar som mänsklighetens försvarare och att båda representeras med ett trubbigt närstridsvapen (Hercules klubba och Tors hammare Mjölner). | 1 | 8,388.498471 |
20231101.sv_1863_5 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Tor | Tor | Germanska stammar tog sedan till sig romarnas sedvänja att bära" Herculesklubbor" och bytte ut den mot sin egen motsvarighet. Dock blev hammaren först populär som amulett i norden under vikingatiden när kristendomen blev ett hot mot den gamla religionen. | 0.5 | 8,388.498471 |
20231101.sv_1863_6 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Tor | Tor | Enligt vissa religionshistoriker kan Tor, liksom Indra, från början ha varit en höggud. Vid tiden för våra källor, främst poetiska och prosaiska Eddan, hade dock denna roll övertagits av Oden (Óðinn), och då har Tor omdefinierats som Odens äldste son; Tors mor var jorden (Jörð, möjligen ett sidonamn på Frigg, men detta är oklart). Liknande teorier finns även om Tyr. | 0.5 | 8,388.498471 |
20231101.sv_1863_7 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Tor | Tor | Tors hustru är Siv (Sif). De har tillsammans sonen Mode (Móði) och dottern Trud (Þrúðr). Dessutom har Tor, från ett tidigare äktenskap med jättinnan Järnsaxa, sonen Magne (Magni). Deras hem är borgen Bilskirne i Trudvång (Þrúðvangr) i Asgård (Ásgarðr). | 0.5 | 8,388.498471 |
20231101.sv_1863_8 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Tor | Tor | När Tor vredgas åker han runt på sin vagn, som dras av bockarna Tanngnjóstr och Tanngrisnir, d v s Tandgnissle och Tandglese bland molnen och strider med sin hammare, Mjölner (Mjölnir, en symbol för åskviggen), mot det onda i form av jättarna; en liknande strid utkämpas i indisk mytologi mellan Indra och Asuras. Det är så åska uppkommer. | 0.5 | 8,388.498471 |
20231101.sv_7239_1 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Kalifornien | Kalifornien | Kalifornien är till ytan den tredje största delstaten efter Alaska och Texas. Delstaten sträcker sig från Stillahavskusten till bergskedjan Sierra Nevada i öst, till Mojaveöknen i sydöst och redwood- och douglasgranskogarna i nordväst. Den centrala delen av delstaten domineras av Central Valley, ett av de bördigaste jordbruksområdena i världen. Kalifornien är den delstat i USA som är mest geografiskt olikartad, och innefattar både den högst (Mount Whitney) och den lägst (Death Valley) belägna platsen i kontinentala USA (USA utan Hawaii och Alaska). Uppemot 40 procent av Kaliforniens yta är skogbeklädd, vilket är en hög siffra för en relativt torr delstat. | 0.5 | 8,385.238112 |
20231101.sv_7239_2 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Kalifornien | Kalifornien | I slutet av 1700-talet koloniserades området som är känt som Alta California av spanska imperiet. År 1821 blev Mexiko och Alta California det första mexikanska imperiet, som till en början var en monarki innan landet blev republik. År 1846 utropade en grupp amerikanska bosättare i Sonoma den självständiga Republiken Kalifornien. Efter mexikanska kriget annekterades Kalifornien av USA och blev den 9 september 1850 landets 31:a delstat. | 0.5 | 8,385.238112 |
20231101.sv_7239_3 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Kalifornien | Kalifornien | Under 1800-talet ledde guldrushen till en dramatisk social, ekonomisk och demografisk förändring i Kalifornien, med en stor tillströmning av människor och ett ekonomisk uppsving, vilket gjorde att San Francisco växte från en liten tältby till en välkänd storstad. Viktiga utvecklingar under tidiga 1900-talet innefattar uppkomsten av Los Angeles som centrum för amerikanskt nöjesindustri och tillväxten av en stor delstatsomfattande turismsektor. Utöver Kaliforniens framgångsrika jordbruksindustri finns rymd-, petroleum- och informationsteknologi som viktiga ekonomiska bidragsgivare. Om Kalifornien vore ett land skulle det rankas bland de tio största ekonomierna i världen, med ett BNP liknande Italiens. Man skulle samtidigt ha den 35:e största befolkningen. | 0.5 | 8,385.238112 |
20231101.sv_7239_4 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Kalifornien | Kalifornien | Den första europé som utforskade den kaliforniska kusten var portugisen Juan Rodriguez Cabrillo 1542. Han följdes av Francis Drake 1579. Med start under det sena 1700-talet anlade spanska missionärer missionsstationer i delstaten. När Mexiko blev självständigt år 1821 tillhörde även Kalifornien landet. Missionsstationerna kom i den mexikanska statens ägo och de styrande förbjöd missionärerna att verka i området, vilket fick till följd att stationerna avfolkades och upphörde med sin verksamhet. | 0.5 | 8,385.238112 |
20231101.sv_7239_5 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Kalifornien | Kalifornien | Kalifornien var från början namnet på den nordvästra delen av det spanskkontrollerade området i Nordamerika. Efter mexikansk–amerikanska kriget (1847) delades området mellan USA och Mexiko. Den amerikanska delen blev 1850 den amerikanska delstaten Kalifornien. Namnet kommer från en fiktiv ö i en 1600-talsroman. En kortlivad självständig kalifornisk republik bildades den 10 juni 1846. Det var i detta sammanhang som den kaliforniska flaggan med stjärnan och brunbjörnen tillkom. Republiken upplöstes redan den 9 juli samma år, då ett amerikanskt slagskepp ankom till San Francisco-bukten varvid dess befälhavare gjorde anspråk på området för Amerikas förenta staters räkning. År 1848 uppgick folkmängden i den norra delen av delstaten till cirka 4 000, men efter att guld hittats i området och speciellt efter 1849 års guldrush ökade befolkningen lavinartat. | 1 | 8,385.238112 |
20231101.sv_7239_6 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Kalifornien | Kalifornien | Under amerikanska inbördeskriget stod Kalifornien officiellt på nordstaternas sida, men invånare i delstaten ställde upp som soldater på båda sidorna. Mellan 1900 och 1965 växte delstatens befolkning från en miljon invånare till den största folkmängden av USA:s alla stater. Under perioden från 1965 och fram till idag har befolkningssammansättningen förändrats; idag bor människor från ett stort antal länder i Kalifornien. | 0.5 | 8,385.238112 |
20231101.sv_7239_7 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Kalifornien | Kalifornien | Kalifornien gränsar i norr till Oregon, i öster till Nevada och Arizona, i väster till Stilla Havet och i syd till Mexiko. Delstaten har ett mycket varierat landskap; bördiga dalar, höga berg och ogästvänliga öknar. Med sin area på 410 000 kvadratkilometer är Kalifornien den tredje största delstaten. De flesta storstäderna ligger längs Stillahavskusten, exempelvis Los Angeles, San Diego, San José och San Francisco. Huvudstaden Sacramento ligger dock i inlandet. | 0.5 | 8,385.238112 |
20231101.sv_7239_8 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Kalifornien | Kalifornien | I centrala och östra delen av delstaten ligger Sierra Nevada med det kontinentala USA:s högsta berg, Mount Whitney (4 421 meter över havet). Längs Sierra Nevada ligger även nationalparken Yosemite National Park och den djupa färskvattensjön Tahoesjön. Mojaveöknen ligger även den vid bergskedjan. | 0.5 | 8,385.238112 |
20231101.sv_7239_9 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Kalifornien | Kalifornien | Kalifornien är känt för sina många jordbävningar vilka orsakas av bland annat San Andreasförkastningen. De kraftigaste jordbävningarna i USA har skett i Alaska och längs Mississippifloden, men i Kalifornien förekommer de ofta och drabbar ofta tätbefolkade områden. Enligt United States Geological Survey kommer en stor jordbävning (över 6,7 på Richterskalan) med 62 procents säkerhet att drabba området kring San Francisco inom de närmaste 30 åren. På lång sikt verkar kontinentaldriften på ett sådant sätt att kustområdet kommer att avskiljas från kontinenten och antingen bilda en ny landmassa eller sjunka i havet. Trots att scenariot är det sannolika ur ett geologiskt perspektiv lever människorna i området ganska bekymmerslöst. | 0.5 | 8,385.238112 |
20231101.sv_976819_8 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Sommartid | Sommartid | Ryssland och Belarus fattade beslut om att från och med 27 mars 2011 inte längre använda skild sommartid, utan tillämpa sommartid året om. Man lät alltså bli att ställa om klockorna på hösten för att klockan året runt skulle vara en timme mer än tidszonen förutsatte, vilket i samband med omställningen kallades "permanent sommartid". Detta väckte dock så småningom så starka protester bland befolkningen i Ryssland, att den ryska duman den 1 juli 2014 beslutade att avskaffa sommartid från och med 26 oktober 2014, och i fortsättningen ha normaltid utan tidsomställningar. Problemet var att morgnarna blev mörkare på vintern, så att de som jobbade inomhus bara såg mörker till och från arbetet. Stödet hade redan året då reformen infördes rasat från tre fjärdedelar på våren till en tredjedel på hösten. Den permanenta sommartiden antogs ha förorsakat hälsoproblem och trafikolyckor, i synnerhet i norr. | 0.5 | 8,289.208324 |
20231101.sv_976819_9 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Sommartid | Sommartid | Sverige införde 1916, samma år som flera andra länder, sommartid på försök 15 maj–30 september, men bönderna protesterade så mycket att försöket inte upprepades efterföljande år. | 0.5 | 8,289.208324 |
20231101.sv_976819_10 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Sommartid | Sommartid | Efter det impopulära sommartidsförsöket i Sverige 15 maj–30 september 1916 infördes sommartid i landet igen först år 1980. Det året började sommartiden i Sverige första söndagen i april och avslutades sista söndagen i september, klockan 1.00 UTC. 1981–1995 började den svenska sommartiden sista söndagen i mars och avslutades sista söndagen i september. Sedan 1996 har hela Europeiska unionen (EU) gemensam sommartid; den börjar sista söndagen i mars och slutar sista söndagen i oktober. Skiftet inträffar liksom i övriga EU 01.00 UTC, alltså klockan 02.00 eller 03.00 svensk tid (utan respektive med sommartid), så att timmen mellan klockan 02.00 och 03.00 utelämnas (vid övergång till sommartid) eller upprepas (vid övergång från sommartid). I Sverige regleras sommartiden i förordning SFS 2001:127 om sommartid. Denna förordning baseras på ett EU-direktiv, som undertecknades av Bosse Ringholm under Sveriges ordförandeskap i EU. | 0.5 | 8,289.208324 |
20231101.sv_976819_11 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Sommartid | Sommartid | Under sommartiden står solen som högst vid ett-tiden (Haparanda 12.25, Stockholm 12.50, Östersund 13.00, Göteborg 13.10, med variationer på några minuter på grund av jordens elliptiska bana runt solen och jordaxelns lutning samt orternas longituder). Skillnaden i soltid mellan Koster längst i väster och Haparanda längst i öster är drygt 50 minuter. | 0.5 | 8,289.208324 |
20231101.sv_976819_12 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Sommartid | Sommartid | Länderna i Asien använder i allmänhet inte sommartid. Till exempel använder Kina, Japan, Ryssland, Indien och Thailand inte sommartid. | 1 | 8,289.208324 |
20231101.sv_976819_13 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Sommartid | Sommartid | Datum för omställning varierar mellan länderna. Cypern, som är medlem i EU, tillämpar samma datum som övriga EU-länder. Även Azerbajdzjan ställer om till och från sommartid det datumet. I övriga länder varierar datumen, delvis anpassat till religiösa högtider, vars datum växlar från år till år. | 0.5 | 8,289.208324 |
20231101.sv_976819_14 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Sommartid | Sommartid | Georgien, Kazakstan och Kirgizistan upphörde att använda sommartid 2006, Irak 2008, Pakistan 2010, Ryssland och Armenien 2011 och Turkiet 2016. | 0.5 | 8,289.208324 |
20231101.sv_976819_15 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Sommartid | Sommartid | Den självutropade staten Turkiska republiken Nordcypern har följt Turkiet, d.v.s. bytt tidszon och samtidigt upphört med sommartiden. Därmed har Cypern blivit världens minsta land med två tidszoner. | 0.5 | 8,289.208324 |
20231101.sv_976819_16 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Sommartid | Sommartid | Sommartid kallas i USA för "dagsljussparandetid" (engelska: Daylight Saving Time, DST), och används sedan 2007 av större delen av landets delstater från den andra söndagen i mars till den första söndagen i november (fram till 2006 gällde sommartid från den första söndagen i april till den sista söndagen i oktober istället). Omställningen sker klockan 2.00 vid båda tillfällena. Datumen avviker 3-4 veckor från EU, beroende på hur många söndagar det är i mars, och då är det inte de vanliga tidsskillnaderna mellan USA och EU. | 0.5 | 8,289.208324 |
20231101.sv_7139_15 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Primtal | Primtal | Matematiker har länge letat efter ett effektivt primtalstest, särskilt efter ett med polynomiell tidskomplexitet. 1975 utvecklade Gary Miller en algoritm som testade om ett heltal var ett primtal med O((log n)5) bitoperationer, men då antog han att den ännu obevisade Riemannhypotesen stämde. (Se även ordo.) | 0.5 | 8,265.002998 |
20231101.sv_7139_16 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Primtal | Primtal | 1983 utvecklade Leonard Adleman, Carl Pomerance och Robert Rumely en algoritm med tidskomplexitet, (log n)c log log log n som inte är polynomiell tid men nästan eftersom exponentens log log log n växer så långsamt. | 0.5 | 8,265.002998 |
20231101.sv_7139_17 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Primtal | Primtal | 2002 lade den indiska professorn Manindra Agrawal och hans två doktorander Neeraj Kayal och Nitin Saxena fram AKS-agoritmen, som är ett primtalstest som använder O((log n)12) bitoperationer. Deras algoritm förvånade många matematiker då ingen tidigare hittat ett test, som endast krävde polynomiell tid. Om man antar en vedertagen förmodan om tätheten hos Sophie Germainprimtal så använder deras algoritm endast O((log n)6) bitoperationer. | 0.5 | 8,265.002998 |
20231101.sv_7139_18 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Primtal | Primtal | Det läggs ner mycket arbete på att försöka hitta allt större primtal. Det största primtal som hittills har hittats är 282,589,933 − 1 vilket är 24 862 048 siffror långt och hittades den 7 december 2018 av projektet Great Internet Mersenne Prime Search (GIMPS) och Patrick Laroche. Talet är ett Mersenneprimtal, vilket innebär att det har formen 2n − 1. | 0.5 | 8,265.002998 |
20231101.sv_7139_19 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Primtal | Primtal | Det största kända primtalet som inte är ett Mersenneprimtal är × 2 + 1, vilket är siffror långt och hittades i maj 2007. Talet är ett Prothprimtal, vilket innebär att det har formen k × 2n + 1. | 1 | 8,265.002998 |
20231101.sv_7139_20 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Primtal | Primtal | Det finns oändligt många primtal, vilket bevisades av Euklides under 300-talet f.Kr. i Euklides sats. | 0.5 | 8,265.002998 |
20231101.sv_7139_21 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Primtal | Primtal | Leonhard Euler och Leopold Kronecker visade år 1876 att antalet primtal är knutet till den harmoniska serien genom sambandet | 0.5 | 8,265.002998 |
20231101.sv_7139_22 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Primtal | Primtal | Det faktum att den harmoniska serien är divergent innebär att produkten också är divergent, vilket den endast kan vara om den består av oändligt många faktorer, vilket innebär att antalet primtal är oändligt många. | 0.5 | 8,265.002998 |
20231101.sv_7139_23 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Primtal | Primtal | Sambandet som Euler och Kronecker fann utgör startpunkten för det område inom matematiken som kallas analytisk talteori; man använder resultat från matematisk analys för att studera problem inom talteori. Detta är en oväntad koppling, eftersom talteori sysslar med heltal (diskreta objekt) och matematisk analys med reella- och komplexa tal (icke-diskreta objekt). | 0.5 | 8,265.002998 |
20231101.sv_573006_1 | https://sv.wikipedia.org/wiki/M-g%C3%A4nga | M-gänga | M-gängan definieras av den internationella standarden ISO 68-1. Varje gängdimension karaktäriseras av sin ytterdiameter D och stigning P. M-gängor är symmetriska och V-formade. Gängornas flanker bildar vinkeln 60 grader och den yttre åttondelen och den inre fjärdedelen av gängorna är avskurna (se figur). | 0.5 | 8,223.554087 |
20231101.sv_573006_2 | https://sv.wikipedia.org/wiki/M-g%C3%A4nga | M-gänga | För en yttergänga, till exempel på en skruv, är ytterdiametern D och innerdiametern D1 maximummått, vilket innebär att skruven inte får ha större diameter än D, men att gängorna kan vara djupare än innerdiametern D1. | 0.5 | 8,223.554087 |
20231101.sv_573006_3 | https://sv.wikipedia.org/wiki/M-g%C3%A4nga | M-gänga | Hos innergängor, som på en mutter, är D och D1 på motsvarande sätt minimummått, vilket innebär att den fria diametern måste vara minst D1 och att gängorna kan vara djupare än D. | 0.5 | 8,223.554087 |
20231101.sv_573006_4 | https://sv.wikipedia.org/wiki/M-g%C3%A4nga | M-gänga | (Jämför med den gamla tumregeln: innerdiametern är lika med ytterdiametern minus stigningen - felar bara 8 procent av stigningen, vilket motsvarar 0,12 mm för en M10-gänga) | 0.5 | 8,223.554087 |
20231101.sv_573006_5 | https://sv.wikipedia.org/wiki/M-g%C3%A4nga | M-gänga | Dimensionen hos M-gängor betecknas med bokstaven M följt av ytterdiametern D och stigningen P angivna i millimeter och separerade av ett multiplikationstecken, (×). | 1 | 8,223.554087 |
20231101.sv_573006_6 | https://sv.wikipedia.org/wiki/M-g%C3%A4nga | M-gänga | Standarden ISO 261 ger en detaljerad lista av kombinationer för diameter och stigning. Standarden ISO 262 ger följande kortare lista av dimensioner, vanliga för skruvar och muttrar. | 0.5 | 8,223.554087 |
20231101.sv_573006_7 | https://sv.wikipedia.org/wiki/M-g%C3%A4nga | M-gänga | Grov gänga är den vanligast använda. Dessutom finns en eller två finare gängor med mindre stigning definierade för användning där grövre gängor skulle vara olämpliga (till exempel vid gängning av rör med tunna väggar). När gängor inte ingår i skruvar och muttrar utan utgör en mer direkt del av konstruktionen, t.ex. i kabelförskruvningar, filter- eller fattningsgängor för optik etc, är det vanligt att gängorna är relativt fina i förhållande till diametern, 1 mm stigning är t.ex. vanligt på diametrar långt över 6 mm. | 0.5 | 8,223.554087 |
20231101.sv_573006_8 | https://sv.wikipedia.org/wiki/M-g%C3%A4nga | M-gänga | Hållfasthetsklassen står ofta instansad på ovansidan av skruvskallen. Klass 8.8 är vanligast förekommande. Siffran före punkten anger 1/100 av brottgränsen i MPa och siffran efter punkten 1/10 av förhållandet mellan brottgräns och sträckgräns. Hållfasthetsmärkning 12.9 innebär alltså en brottgräns på 1 200 MPa och en sträckgräns på 90 procent av det, det vill säga 1 080 MPa. | 0.5 | 8,223.554087 |
20231101.sv_573006_9 | https://sv.wikipedia.org/wiki/M-g%C3%A4nga | M-gänga | Vanligen förekommande nyckelvidder på skruvar med sexkantsskalle och muttrar. Andra (oftast mindre) dimensioner förekommer också där tillverkaren vill spara vikt och/eller tillverkningskostnad. Ibland används också muttrar som är någon mm större än bulthuvudet för att man inte ska behöva ha två nycklar av samma dimension. | 0.5 | 8,223.554087 |
20231101.sv_17550_4 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Frihetsgudinnan | Frihetsgudinnan | Statyn mäter 46 meter och är placerad på en 47 meter hög sockel av huggen sten. Från marken till facklan blir den mer än 93 meter. Näsan är 146 centimeter lång. I juni 1885 anlände statyn till New York i 350 delar, nerpackade i 214 lådor och det tog fyra månader att montera statyn. | 0.5 | 8,197.590787 |
20231101.sv_17550_5 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Frihetsgudinnan | Frihetsgudinnan | Historiska uppgifter nämner inte källan till den koppar som använts i Frihetsgudinnan. I byn Visnes i Karmøy kommun i Norge, finns en tradition som säger att kopparn kom från den franskägda gruvan Visnes Mine. Malm från gruvan, raffinerat i Frankrike och Belgien, var en viktig källa till europeisk koppar i slutet av 1800-talet. | 0.5 | 8,197.590787 |
20231101.sv_17550_6 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Frihetsgudinnan | Frihetsgudinnan | År 1985 använde Bell Labs spektrografisk emission för att jämföra kopparprover från Visnes Mine och från Frihetsgudinnan. Man upptäckte då att spektrumet för orenheter var mycket likartade och drog slutsatsen att dessa bevis talade starkt för ett norskt ursprung av kopparn. Andra källor säger att koppar utvunnits i Nizjnij Tagil. Kopparplattorna skapades av Gaget-Gauthier-bolaget och formades i the Ateliers Mesureur i västra Paris 1878. Finansiering för kopparn hade Pierre-Eugène Secretan stått för. | 0.5 | 8,197.590787 |
20231101.sv_17550_7 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Frihetsgudinnan | Frihetsgudinnan | Frihetsgudinnan invigdes den 28 oktober 1886 och var en gåva till USA från ”det franska folket”, som en symbol för att fira hundraårsminnet av USA:s självständighet. USA stod för grunden och sockeln medan Frankrike stod för själva statyn. Gåvan var till en början inte alls välkommen, men togs motvilligt emot efter franska påtryckningar. För att kunna färdigställa sockeln blev det nödvändigt med en insamling, mestadels bland privatpersoner, som en tidning initierade. Genom åren har statyn även kommit att symbolisera frihet och demokrati. | 0.5 | 8,197.590787 |
20231101.sv_17550_8 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Frihetsgudinnan | Frihetsgudinnan | En ny fackla ersatte 1986 den ursprungliga facklan, som inte ansågs möjlig att reparera på grund av de omfattande ändringarna 1916. Facklan från 1886 finns nu i monumentets museum. Den nya facklans låga är täckt av guld på utsidan och belyses med lampor på den omgivande plattformen. | 1 | 8,197.590787 |
20231101.sv_17550_9 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Frihetsgudinnan | Frihetsgudinnan | Klockan 02:45 den 2 februari 1912 utförde Fredrik R. Law, en reparatör av kyrktorn, höga skorstenar och liknande, ett fallskärmshopp från observationsplattformen runt facklan. Det skedde med tillstånd av arméns befälhavare som skötte öns administration. The New York Times rapporterade att han ”föll handlöst hela 23 meter utan att fallskärmen visade något som helst tecken på att öppna sig”, men sedan steg han graciöst nedåt, landade hårt och haltade iväg. | 0.5 | 8,197.590787 |
20231101.sv_17550_10 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Frihetsgudinnan | Frihetsgudinnan | Det första självmordet skedde den 13 maj 1929. New York Times rapporterade om ett vittne som sa att mannen, senare identifierades som Ralph Gleason, kröp ut genom ett av fönstren i kronan, vände sig om, som för att återvända, ”tycktes glida” och ”for nedåt, studsade av bröstet på statyn i dödsfallet”. Gleason dog när han landade på gräsmattan vid foten av statyn, bara någon meter från en parkarbetare som höll på att klippa gräset. | 0.5 | 8,197.590787 |
20231101.sv_17550_11 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Frihetsgudinnan | Frihetsgudinnan | Den 23 augusti 2001 fastnade den franske stuntmannen Thierry Devaux i statyns fackla och blev hängande där. Det skedde när han olovligt försökte nå monumentet med fallskärm för att därefter göra ett basejump från statyn. Han blev inte skadad, men åtalad för fyra olika brott inklusive intrång. | 0.5 | 8,197.590787 |
20231101.sv_17550_12 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Frihetsgudinnan | Frihetsgudinnan | Det klassiska utseendet (romersk stola, sandaler, ansiktsuttrycket) härrör från Libertas, frihetens gudinna för slaveri, förtryck och tyranni i det antika Rom. Hennes högra fot befinner sig i rörelse. Denna symbol för frihet står inte stilla och sett från hamnen är den i rörelse framåt eftersom hennes vänstra foten trampar på brutna bojor vid hennes fötter som en symbol för USA:s önskan att bli fri från förtryck och tyranni. Det har sedan 1940-talet hävdats att de sju pikarna på kronan symboliserar de sju haven och de sju världsdelarna. Hennes fackla symboliserar upplysning. Tavlan i hennes hand representerar kunskap och visar datumet för USA:s självständighetsförklaring i romerska siffror: ”July IV, MDCCLXXVI”. | 0.5 | 8,197.590787 |
20231101.sv_10920_15 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Marxism | Marxism | Kubanska revolutionen under 1950-talet, ledd av Fidel Castro, var till en början inte marxistisk utan snarare antikolonial/antiimperialistisk. Vidare var revolutionen initialt kritiserad av Partido Socialista Popular (PSP), dåtidens kubanska kommunistparti. Då revolutionen visade sig bli framgångsrik vände sig dock PSP och stöttade revolutionen. Efter Castro tagit makten var inrikespolitiken av reformistisk karaktär, med en neutral utrikespolitik, nystartade jordbrukskollektiv och en positiv inställning till privata investerare. Kuba radikaliserades dock efter att USA införde sanktioner mot Kuba, och efter USA:s misslyckade Grisbuktsinvasion utlyste Castro att revolutionen var socialistisk. 1961 bildades Kubas kommunistiska parti, som var en sammanslagning mellan det tidigare kommunistpartiet och Castros parti. | 0.5 | 8,145.614429 |
20231101.sv_10920_16 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Marxism | Marxism | Marxism kan dels vara en normativ politisk ideologi, men det är också ett namn för en samling forskningsinriktningar inom en rad samhällsvetenskaper och humaniora. Denna akademiska marxism gör anspråk på att förklara samhället eller kulturen mer eller mindre med utgångspunkt i begrepp som grundlagts av Marx eller hans efterföljare. Det är vanligt att marxist-inspirerad samhällsteori betonar strukturer istället för agenter. Forskningsansatserna kan i sig vara egalitärt normativa, men behöver inte vara det. Det är till exempel fullt möjligt att mena att samhället verkligen är uppdelat i en marxistiskt funktionalistisk klassindelning, men samtidigt mena att detta förhållande är nödvändigt eller till och med önskvärt. Många icke-marxistiska samhällsteorier har - senare och oberoende av Marxismen - utvecklat begrepp, teorier och föreställningar som nära motsvarar vissa Marxistiska begrepp. Ett exempel på det är teorin om kollektivt handlande. | 0.5 | 8,145.614429 |
20231101.sv_10920_17 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Marxism | Marxism | Inom flera discipliner har den akademiska marxismen och dess efterföljare haft stort inflytande, det gäller till exempel sociologi, historia, medie- och kommunikationsvetenskap, socialantropologi, litteraturvetenskap, internationella relationer och kulturstudier. En mycket inflytelserik skolbildning inom flera fält var den så kallande Frankfurtskolan. En akademisk teoribildning med begynnelse i Frankfurtskolan, och som fått stor spridning, är kritisk teori. Även samtida postmodernism och poststrukturalism har mer eller mindre tydliga idéhistoriska kopplingar till Marxismen. | 0.5 | 8,145.614429 |
20231101.sv_10920_18 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Marxism | Marxism | "Västerländsk marxism" syftar vanligen till en marxistisk strömning i västvärlden som pågick mellan 1920-talet och 1970. Framträdande marxister inom denna rörelse var Georg Lukács, Karl Korsch, Antonio Gramsci, Max Horkheimer, Theodor Adorno, Herbert Marcuse och Jean-Paul Sartre. Västerländska marxister var i regel kritiska till ortodox marxism, Sovjetunionen och Andra internationalen. Västerländska marxister har framförallt varit akademiker snarare än aktivister eller politiker. Detta har medfört att västerländska marxister skrivit mer om filosofi, epistemologi, metodologi och estetik än politik och ekonomi. Flera västerländska marxister har omformulerat flera centrala marxistiska koncept och även utvecklat nya sådana. Exempelvis utvecklade den västerländska marxistiska tankeskolan Frankfurtskolan idén om "kritisk teori". | 0.5 | 8,145.614429 |
20231101.sv_10920_19 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Marxism | Marxism | Strukturalistisk marxism är en blandning av strukturalism och marxism, först utformad av den franske filosofen Louis Althusser. Centralt i Althussers marxism är idén om att människan saknar fri vilja och att alla mänskliga handlingar är mekaniska resultat av de strukturer som människorna lever inom. | 1 | 8,145.614429 |
20231101.sv_10920_20 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Marxism | Marxism | Postmarxism är en paraplyterm för tänkare och rörelser som på olika sätt försökt omformulera marxismen. En del av dessa har inspirerats av poststrukturalism, postmodernism, feminism och postkolonial teori. Postmarxister har gemensamt att vara kritiska till auktoritarism, metanarrativ, att framställa Marx som en "profet", att ställa individen under systemet, historisk materialism, ekonomism, historisk determinism, antihumanism och klassreduktionism. Post-marxister förespråkar pluralism, olikhet, skepticism mot auktoriteter, politisk spontanitet och är i regel positiva till de moderna proteströrelserna (HBTQ-rörelsen, feministrörelsen, miljörörelsen, och så vidare). | 0.5 | 8,145.614429 |
20231101.sv_10920_21 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Marxism | Marxism | Smith, S. (1984) Althusser and the Overdetermined Self. The Review of Politics 46(4): 516-538. JSTOR | 0.5 | 8,145.614429 |
20231101.sv_10920_22 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Marxism | Marxism | Tosel, A. (2008) The Development of Marxism: From the End of Marxism-Leninism to a Thousand Marxisms – France-Italy, 1975–2005. Ur Bidet, J. (red.) & Kouvelakis, S. (red.) Critical Companion to Contemporary Marxism. Brill, | 0.5 | 8,145.614429 |
20231101.sv_10920_23 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Marxism | Marxism | Wolff, R. D. & Resnick, S. A. (2012) Contending Economic Theories: Neoclassical, Keynesian, and Marxian. The MIT Press, | 0.5 | 8,145.614429 |
20231101.sv_7439_11 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Tokyo | Tokyo | Tokyo har ett fuktigt subtropiskt klimat med heta, fuktiga somrar och milda vintrar. Stadens läge vid Stilla havet ger den ett mildare klimat än övriga länder på samma latitud. Den genomsnittliga nederbörden är 1380 mm per år, varav det mesta faller på sommaren. Vintrarna är relativt milda, snö är ovanligt men något snöfall inträffar nästan varje år. Den lägsta medeltemperaturen är mellan 5 och 6 °C i januari och februari. Å andra sidan är somrarna varma (medel 26 °C, men ofta över 30 °C) och mycket fuktiga. Två årliga regnperioder (tsuyu) präglas av tyfoner som medför stora regnmängder och hårda vindar. Man har uppmätt vindar på nästan 40 m/s och 70 mm regn på en timme. | 0.5 | 8,054.452325 |
20231101.sv_7439_12 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Tokyo | Tokyo | Som en världsstad, med knappt 10 miljoner invånare inom de 23 stadsdelskommunerna, ökar befolkningen under dagarna med 2,5 miljoner människor när människor pendlar in till staden från omgivande områden. Extra tydligt är detta i de mest centrala distrikten, Chiyoda, Chūō och Minato, vars sammanlagda befolkning är cirka nattetid men mer än två miljoner under dagarna. | 0.5 | 8,054.452325 |
20231101.sv_7439_13 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Tokyo | Tokyo | 2005 var de fem vanligaste utländska nationaliteterna bosatta i Tokyo kineser (), koreaner (), filippiner (), amerikaner () och britter (). | 0.5 | 8,054.452325 |
20231101.sv_7439_14 | https://sv.wikipedia.org/wiki/Tokyo | Tokyo | Tokyo är Japans samt världens största ekonomiska center . De flesta av Japans bank-, försäkrings-, finans-, medie- och telekommunikationsföretag har sina huvudkontor här. Trots att Japan fortfarande inte helt återhämtat sig efter bankkrisen i slutet av åttiotalet är Tokyo en av de ledande ekonomiska motorerna i Asien. | 0.5 | 8,054.452325 |