Datasets:

folkopinion
/

government-interpellation-qa-swedish

Dataset card Viewer Files Files and versions Community

Split (1)

train · 3.82k rows

question stringlengths 33 329	answer stringlengths 0 5.92k
Hur och när kommer den utlovade folkräkningen att genomföras?	Vi är helt överens om problembeskrivningen. Vi är helt överens om att vi behöver ha fler verktyg. Vi är också överens om att det behövs mer resurser. Även i det socialdemokratiska budgetförslaget, i opposition, finns denna resursförstärkning med.Men när det gäller de 14 interpellationer och de 12 skriftliga frågor som ställdes under den förra mandatperioden var det finansministerns partikamrater som just sa: Vi ska ut och knacka på varenda dörr. Det var det som var budskapet under valrörelsen. Det var det som var andemeningen i att peka ut en folkräkning.Därför, herr talman, blir man en aning förundrad över att finansministern nu inte kan ge ett besked om när folkräkningen ska genomföras och hur den ska genomföras. Frågan kan ställas om detta är ytterligare ett exempel på att man före valet säger en sak och efter valet säger en annan sak.Varför är regeringen inte mer förberedd när man har drivit frågan här i kammaren och i valrörelsen om att genomföra en folkräkning som inte handlar om de verktyg som den socialdemokratiska regeringen redan har sett till att skattemyndigheten har? Man sa ju tydligt att det ska till en folkräkning.I finansministerns svar som vi fick ta del av alldeles nyss säger finansministern att "regeringen avser också att ge Skatteverket i uppdrag att ta fram förslag på vilka ytterligare åtgärder som är möjliga och lämpliga att genomföra". En fundering från min sida är om detta innebär att uppdraget ska innehålla ett tydligt uppdrag till skattemyndigheten om just en folkräkning. Och om det här är så viktigt, varför gav inte regeringen uppdraget redan i det regleringsbrev som regeringen har beslutat om? Framför allt, när kommer uppdraget att ges? STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDe grundläggande frågorna kvarstår alltså: Exakt när kommer folkräkningen att genomföras? Vad innebär den? När och hur ska den genomföras? Det har vi inte fått något svar på ännu, herr talman.
Hur och när kommer den utlovade folkräkningen att genomföras?	Tack, Peder Björk, för interpellationsfrågorna! Bara för att vara väldigt tydlig: Detta är en fråga som jag personligen och vårt parti har drivit under många år. Det är ett problem att vi inte vet vilka som finns i Sverige, hur många som finns i Sverige och om de bor på rätt adress. Ibland är det 100 personer folkbokförda i en tvåa. Det finns många människor som inte ska vara här. Det är många som har flera samordningsnummer.Allt detta är problem som har pågått under lång tid. Jag delar helt bilden av att den föregående regeringen tog viktiga steg på detta område, men det kommer inte att räcka. Det är därför som vi i den budget som började gälla för 26 dagar sedan har gett ett ordentligt tillskott till Skatteverket för att man ska jobba med den här frågan i en ram. Precis som ledamoten säger finns det flera saker som behöver göras för att vi nu ska veta exakt: Hur många är vi i Sverige? Är det rätt personer i Sverige? Det handlar om, som ledamoten nämner, att många de facto utnyttjar samordningsnumren. Man kan ha ersättningar från svenska system, som man inte ska ha om man inte bor i Sverige, fast man bor på helt andra ställen. Ett tragiskt exempel för några år sedan gällde den irakiske försvarsministern, som då inte bodde i Sverige men som fortfarande fick olika typer av stöd från Sverige. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationerAllt detta vill vi komma till rätta med.Det är inte så att en folkräkning handlar om att Peder Björk och Elisabeth Svantesson ska gå och knacka på alla dörrar i Sverige för att veta exakt vem som bor var. Det finns ju många olika verktyg att använda i en folkräkning. Interpellanten har själv nämnt några stycken. Men vi vill jobba mer samlat och mer fokuserat och metodiskt för att om några år veta exakt hur många det är här och om människor bor på rätt ställe.En del av verktygen finns på plats, men fler behöver komma till. Det är därför som samarbetspartierna skjuter till så pass stora resurser till Skatteverket. Regeringen kommer nu också att formellt ge i uppdrag till Skatteverket att ta fram ytterligare förslag, för det är där kompetensen finns om hur man bäst sammantaget gör denna uppgift.Detta är viktigt att göra, och jag kallar det nog inte för socialdemokratisk politik att hålla koll på vilka som är i landet. Jag är glad för att det uppenbarligen är många partier här i riksdagen som tycker att det är viktigt. Men vi ser att vi behöver ha en ambitionshöjning, och den gör vi nu. Vi börjar nu, och vi kommer helt enkelt att fortsätta tills vi vet: Vilka är här? Har vi koll på folkbokföringen? Har vi bättre koll på samordningsnumren? När vi vet det kan både jag och Peder Björk känna oss mer lugna än i dag.
Hur och när kommer den utlovade folkräkningen att genomföras?	Tack, finansministern, för svaret! Jag tycker att det är bra att vi i grunden kan vara politiskt överens om att det ska vara ordning och reda när det gäller vilka som bor i Sverige och var de bor någonstans. För vårt välfärdssystem och för att vi ska kunna motverka exempelvis arbetslivskriminalitet är det en förutsättning att vi har korrekta uppgifter om de människor som lever i Sverige. Ett viktigt verktyg när det gäller detta är att se till att vi har korrekta uppgifter och ordning och reda i den svenska folkbokföringen. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDen tidigare socialdemokratiska regeringen genomförde en lång rad åtgärder på just detta område för att stärka kontrollen och för att förbättra kvaliteten. Skatteverket fick exempelvis ökade anslag och fler verktyg för att upptäcka, utreda och åtgärda fel i folkbokföringen. Myndigheten fick till exempel möjlighet att avregistrera falska identiteter och göra hembesök för att kontrollera var folk bor någonstans. Skatteverket genomförde också på uppdrag av den socialdemokratiska regeringen ett antal projekt där man gjorde riktade insatser. Och så sent som i november beslutade riksdagen på förslag från den tidigare regeringen om nya bestämmelser om samordningsnummer.Till detta kan läggas den proposition som finansministern själv hänvisade till i sitt svar - Bättre möjligheter för Skatteverket att göra dataanalyser och urval i folkbokföringsverksamheten. Även detta var utarbetat av den tidigare socialdemokratiska regeringen. Det är jättebra förslag som gör att Skatteverket nu kan göra riktade kontroller och förbättra folkbokföringen.När jag nu tar del av finansministerns svar kan jag konstatera att det är en socialdemokratisk politik som regeringen vill fortsätta med - samma politik som Sverigedemokraterna och Moderaterna kraftigt kritiserade under förra mandatperioden. Inte mindre än 14 interpellationer och 12 skriftliga frågor som rörde folkräkning i Sverige ställdes under förra mandatperioden av främst moderater och sverigedemokrater. Dessutom fanns folkräkningen, precis som finansministern läste upp i sitt svar, uttryckligen med i Sverigedemokraternas och Moderaternas budgetmotioner.Men trots det höga tonläget under förra mandatperioden och trots att man avsatt medel i budgeten kan inte finansministern svara på den mycket enkla fråga som jag ställde i interpellationen: Hur och när kommer den utlovade folkräkningen att genomföras? Därför upprepar jag den, men jag gör också tillägget: Varför överger regeringen sina egna politiska förslag?(Applåder)
Hur och när kommer den utlovade folkräkningen att genomföras?	STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Peder Björk har frågat mig hur och när den utlovade folkräkningen kommer att genomföras och på vilka sätt jag avser att säkerställa att arbetet med att stärka kvaliteten i folkbokföringen fortsätter under planeringen av en folkräkning. Felaktigheter i folkbokföringen skapar problem för hela samhället. Fusk med folkbokföringsuppgifter är exempelvis ofta ett led i den organiserade brottsligheten. För att få bättre kontroll över vilka som är bosatta i Sverige och för att bekämpa välfärdsbrottsligheten och den organiserade kriminaliteten är det viktigt att staten stärker kontrollen över folkbokföringen. I budgetpropositionen för 2023 har regeringen därför föreslagit att Skatteverkets anslag ökas för att förbättra folkbokföringen genom folkräkning. Skatteverkets riktade kontroller i områden där risken för felaktig folkbokföring bedöms vara stor är en viktig del av den satsningen. Skatteverket ska i ett första skede öka såväl antalet kontrollbesök som de förebyggande och kunskapshöjande insatserna i sådana områden. Arbetet ska genomföras i samverkan med till exempel andra statliga myndigheter, kommuner, fastighetsägare samt företrädare för lokalsamhället. Regeringen avser också att ge Skatteverket i uppdrag att ta fram förslag på vilka ytterligare åtgärder som är möjliga och lämpliga att genomföra. Arbetet med att ta fram ett sådant uppdrag pågår inom Regeringskansliet, och hur detta närmare kommer att vara utformat får jag återkomma till. Men vårt arbete med att förbättra folkbokföringen stannar inte där. I budgetpropositionen för 2023 konstaterar regeringen att resultatet för folkbokföringsverksamheten fortfarande inte är tillfredsställande och att regeringen följer utvecklingen avseende kvalitet och handläggningstider. Skatteverket arbetar intensivt med att förbättra folkbokföringen, men det är ett långsiktigt arbete där ytterligare verktyg behövs. Regeringen beslutade så sent som den 22 december 2022 om propositionen Bättre möjligheter för Skatteverket att göra dataanalyser och urval i folkbokföringsverksamheten. Genom förslagen i den propositionen kommer Skatteverket att kunna inrikta sina kontroller mot områden med hög risk för fel och fusk och där bästa möjliga effekt kan uppnås.
Kommer den höjda momsen på reparationer som regeringen föreslagit att påverka omställningen till det cirkulära och viljan att återanvända produkter?	Inte behöver jag få applåder innan jag börjar tala.Tack, ledamoten, för kloka frågor! Jag ska svara tydligt på dem.Är det momsförändringen från 6 till 12 procent som kommer att avgöra den cirkulära ekonomin eller småföretagens situation? Nej. Det är en viktig del för att finansiera. Vi gav bara exempel. I vår budget kan man se att det är många saker som vi prioriterar och finansierar på olika sätt.Men låt mig gå tillbaka till småföretagen. Jag vet inte vilka småföretagare Ida Ekeroth Clausson har talat med. Men när jag träffar småföretagare berättar jag för dem att oppositionen och Socialdemokraterna vill fortsätta att höja reduktionsplikten så att det blir dyrare att använda bilen, inte vill sänka skatten på drivmedel och inte på allvar vill ta tag i frågan om energisystem, så att vi kan få ned priserna. En av orsakerna till de höga energipriserna är naturligtvis kriget i Ukraina, men en annan orsak är nedlagd kärnkraft.Det vi nu debatterar är kanske inte den fråga som småföretagare runt om i Sverige diskuterar mest, men visst påverkar den dem, även om det är marginellt. Att byta cykeldäck har kanske kostat 300 kronor, och nu kan det komma att kosta 315. Men det kommer inte att vara avgörande för branschen. Man har fortsatt nedsatt moms. Detta är viktigt att poängtera.Jag tror att många av Sveriges småföretagare är glada över att vi har fått en ny regering som sätter företagen högt på agendan och ser vad de stora problemen är för företag i olika branscher. Det är tuffa tider för företag i många branscher. Vi kommer att fortsätta att underlätta för dem på olika sätt.När det gäller omställningen till en cirkulär ekonomi tycker jag att det var väldigt bra att den förra regeringen tillsatte den utredning som vi talat om. Det är en viktig utredning. Det pågår mycket arbete på många håll. Konsumenter gör aktiva val. Många företag gör aktiva val, så att omställningen kan gå fortare och vi får ned våra utsläpp.Jag ser fram emot vidare diskussioner om just den här frågan, men nu är min talartid slut.Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
På vilket sätt avser ministern och regeringen att säkerställa att omställningen till en mer cirkulär ekonomi inte blir lidande?	Inte behöver jag få applåder innan jag börjar tala.Tack, ledamoten, för kloka frågor! Jag ska svara tydligt på dem.Är det momsförändringen från 6 till 12 procent som kommer att avgöra den cirkulära ekonomin eller småföretagens situation? Nej. Det är en viktig del för att finansiera. Vi gav bara exempel. I vår budget kan man se att det är många saker som vi prioriterar och finansierar på olika sätt.Men låt mig gå tillbaka till småföretagen. Jag vet inte vilka småföretagare Ida Ekeroth Clausson har talat med. Men när jag träffar småföretagare berättar jag för dem att oppositionen och Socialdemokraterna vill fortsätta att höja reduktionsplikten så att det blir dyrare att använda bilen, inte vill sänka skatten på drivmedel och inte på allvar vill ta tag i frågan om energisystem, så att vi kan få ned priserna. En av orsakerna till de höga energipriserna är naturligtvis kriget i Ukraina, men en annan orsak är nedlagd kärnkraft.Det vi nu debatterar är kanske inte den fråga som småföretagare runt om i Sverige diskuterar mest, men visst påverkar den dem, även om det är marginellt. Att byta cykeldäck har kanske kostat 300 kronor, och nu kan det komma att kosta 315. Men det kommer inte att vara avgörande för branschen. Man har fortsatt nedsatt moms. Detta är viktigt att poängtera.Jag tror att många av Sveriges småföretagare är glada över att vi har fått en ny regering som sätter företagen högt på agendan och ser vad de stora problemen är för företag i olika branscher. Det är tuffa tider för företag i många branscher. Vi kommer att fortsätta att underlätta för dem på olika sätt.När det gäller omställningen till en cirkulär ekonomi tycker jag att det var väldigt bra att den förra regeringen tillsatte den utredning som vi talat om. Det är en viktig utredning. Det pågår mycket arbete på många håll. Konsumenter gör aktiva val. Många företag gör aktiva val, så att omställningen kan gå fortare och vi får ned våra utsläpp.Jag ser fram emot vidare diskussioner om just den här frågan, men nu är min talartid slut.Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Planerar ministern och regeringen för ytterligare höjd mervärdesskatt på varor eller tjänster?	Inte behöver jag få applåder innan jag börjar tala.Tack, ledamoten, för kloka frågor! Jag ska svara tydligt på dem.Är det momsförändringen från 6 till 12 procent som kommer att avgöra den cirkulära ekonomin eller småföretagens situation? Nej. Det är en viktig del för att finansiera. Vi gav bara exempel. I vår budget kan man se att det är många saker som vi prioriterar och finansierar på olika sätt.Men låt mig gå tillbaka till småföretagen. Jag vet inte vilka småföretagare Ida Ekeroth Clausson har talat med. Men när jag träffar småföretagare berättar jag för dem att oppositionen och Socialdemokraterna vill fortsätta att höja reduktionsplikten så att det blir dyrare att använda bilen, inte vill sänka skatten på drivmedel och inte på allvar vill ta tag i frågan om energisystem, så att vi kan få ned priserna. En av orsakerna till de höga energipriserna är naturligtvis kriget i Ukraina, men en annan orsak är nedlagd kärnkraft.Det vi nu debatterar är kanske inte den fråga som småföretagare runt om i Sverige diskuterar mest, men visst påverkar den dem, även om det är marginellt. Att byta cykeldäck har kanske kostat 300 kronor, och nu kan det komma att kosta 315. Men det kommer inte att vara avgörande för branschen. Man har fortsatt nedsatt moms. Detta är viktigt att poängtera.Jag tror att många av Sveriges småföretagare är glada över att vi har fått en ny regering som sätter företagen högt på agendan och ser vad de stora problemen är för företag i olika branscher. Det är tuffa tider för företag i många branscher. Vi kommer att fortsätta att underlätta för dem på olika sätt.När det gäller omställningen till en cirkulär ekonomi tycker jag att det var väldigt bra att den förra regeringen tillsatte den utredning som vi talat om. Det är en viktig utredning. Det pågår mycket arbete på många håll. Konsumenter gör aktiva val. Många företag gör aktiva val, så att omställningen kan gå fortare och vi får ned våra utsläpp.Jag ser fram emot vidare diskussioner om just den här frågan, men nu är min talartid slut.Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Kommer den höjda momsen på reparationer som regeringen föreslagit att påverka omställningen till det cirkulära och viljan att återanvända produkter?	Finansministern säger emot sig själv när hon först i sitt svar säger att momshöjningen, som innebär 60 miljoner i år, kommer att gå till polisen och försvaret - vi vet båda att pengarna just inte kommer att räcka till något alls när det gäller försvaret - och sedan kritiserar oss för att vi har en tanke om hur vi ska kunna bekosta försvaret. Vi vet båda att försvaret behöver stärkas.Jag blir inte heller lugnad av finansministerns svar när hon talar om miljön och hushållens ekonomi. Jag är fortfarande orolig för hur regeringen prioriterar miljön och hushållens ekonomi. Vi befinner oss i en klimatkris, och de ekonomiska orosmolnen hopar sig. Är det verkligen läge att göra det dyrare för småföretagare som reparerar prylar och därigenom minskar miljöpåverkan när äldre varor kan få ett nytt liv? STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationerVi vet även att fler hushåll har svårt att få ihop vardagen med ökade kostnader. Man kan då fråga sig om det verkligen är rätt läge att göra reparationer dyrare.Men framför allt konstaterar jag att min andra fråga i interpellationen fortfarande inte har blivit besvarad. På vilket sätt avser ministern och regeringen att säkerställa att omställningen till en mer cirkulär ekonomi inte blir lidande? Finansministern hänvisar här till en utredning som den tidigare socialdemokratiska regeringen beslutade om. Att den utredningen fortsätter är självklart positivt, men visst borde Sveriges regering kunna presentera några egna tankar om hur den nödvändiga omställningen ska genomföras?(Applåder)
På vilket sätt avser ministern och regeringen att säkerställa att omställningen till en mer cirkulär ekonomi inte blir lidande?	Finansministern säger emot sig själv när hon först i sitt svar säger att momshöjningen, som innebär 60 miljoner i år, kommer att gå till polisen och försvaret - vi vet båda att pengarna just inte kommer att räcka till något alls när det gäller försvaret - och sedan kritiserar oss för att vi har en tanke om hur vi ska kunna bekosta försvaret. Vi vet båda att försvaret behöver stärkas.Jag blir inte heller lugnad av finansministerns svar när hon talar om miljön och hushållens ekonomi. Jag är fortfarande orolig för hur regeringen prioriterar miljön och hushållens ekonomi. Vi befinner oss i en klimatkris, och de ekonomiska orosmolnen hopar sig. Är det verkligen läge att göra det dyrare för småföretagare som reparerar prylar och därigenom minskar miljöpåverkan när äldre varor kan få ett nytt liv? STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationerVi vet även att fler hushåll har svårt att få ihop vardagen med ökade kostnader. Man kan då fråga sig om det verkligen är rätt läge att göra reparationer dyrare.Men framför allt konstaterar jag att min andra fråga i interpellationen fortfarande inte har blivit besvarad. På vilket sätt avser ministern och regeringen att säkerställa att omställningen till en mer cirkulär ekonomi inte blir lidande? Finansministern hänvisar här till en utredning som den tidigare socialdemokratiska regeringen beslutade om. Att den utredningen fortsätter är självklart positivt, men visst borde Sveriges regering kunna presentera några egna tankar om hur den nödvändiga omställningen ska genomföras?(Applåder)
Planerar ministern och regeringen för ytterligare höjd mervärdesskatt på varor eller tjänster?	Finansministern säger emot sig själv när hon först i sitt svar säger att momshöjningen, som innebär 60 miljoner i år, kommer att gå till polisen och försvaret - vi vet båda att pengarna just inte kommer att räcka till något alls när det gäller försvaret - och sedan kritiserar oss för att vi har en tanke om hur vi ska kunna bekosta försvaret. Vi vet båda att försvaret behöver stärkas.Jag blir inte heller lugnad av finansministerns svar när hon talar om miljön och hushållens ekonomi. Jag är fortfarande orolig för hur regeringen prioriterar miljön och hushållens ekonomi. Vi befinner oss i en klimatkris, och de ekonomiska orosmolnen hopar sig. Är det verkligen läge att göra det dyrare för småföretagare som reparerar prylar och därigenom minskar miljöpåverkan när äldre varor kan få ett nytt liv? STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationerVi vet även att fler hushåll har svårt att få ihop vardagen med ökade kostnader. Man kan då fråga sig om det verkligen är rätt läge att göra reparationer dyrare.Men framför allt konstaterar jag att min andra fråga i interpellationen fortfarande inte har blivit besvarad. På vilket sätt avser ministern och regeringen att säkerställa att omställningen till en mer cirkulär ekonomi inte blir lidande? Finansministern hänvisar här till en utredning som den tidigare socialdemokratiska regeringen beslutade om. Att den utredningen fortsätter är självklart positivt, men visst borde Sveriges regering kunna presentera några egna tankar om hur den nödvändiga omställningen ska genomföras?(Applåder)
Kommer den höjda momsen på reparationer som regeringen föreslagit att påverka omställningen till det cirkulära och viljan att återanvända produkter?	Tack, ledamoten, för frågorna! Den här regeringen och dess samarbetsparti Sverigedemokraterna har gjort stora förändringar i budgeten vad gäller inriktningen för Sverige. Vi lade om politiken. Vi slutar med ineffektiva åtgärder, till exempel den klimatbonus som numera bara kostar enormt stora resurser samtidigt som vi ändå såg en fantastisk utveckling på elbilsmarknaden. Det gläder mig verkligen. Vi ser nu också att Tesla börjar sänka priser utan bonusen. Det är bra.Vi lade om politiken vad gäller investeringsstöd för att kunna använda de pengarna till försvaret, polisen och välfärden. Vi gjorde flera andra förändringar. Till exempel nämnde jag reseavdraget i debatten alldeles nyss. Resurser behövs på andra ställen. Det är min grundläggande inställning till prioriteringar. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationerMin erfarenhet av socialdemokratiska regeringar är att man har haft oförmåga att prioritera bland utgifter men gärna höjt alla skatter. Den här regeringen höjer inte alla skatter. Det vi nu diskuterar handlar om en liten förändring av momsen på specifika reparationer. Men vi sänker skatten för pensionärer som jobbar. Vi sänker skatten på drivmedel för att underlätta för människor. Och vi gör det vi sa när vi prioriterar polis, rättsväsen och välfärd. Detta är viktiga besked. Samtidigt är det, som jag sa i svaret, en speciell ekonomisk tid. Vi ska inte spä på inflationen. Just därför har det för mig som finansminister varit viktigt att se till att den budget vi har lagt fram är återhållsam och klok och prioriterar det allra viktigaste. Sedan kan ledamoten vara alldeles lugn och trygg om att de fyra samarbetspartierna i Tidöavtalet under nästkommande år kommer att fortsätta att jobba med att underlätta för människor att komma i arbete och underlätta för företagare att växa.Vi kommer att fortsätta underlätta för tillväxt i Sverige, helt enkelt. Det är detta som behövs - inte höjda skatter. Vi kan ta diskussionen om försvaret som typexempel. Där vill Socialdemokraterna återigen höja en skatt för att kunna finansiera den kanske mest grundläggande funktion som en stat har, nämligen att skydda befolkningen.Nej, vi kommer alltså inte att driva en högskattepolitik. Att vi väljer att inte göra det får vi kritik av Socialdemokraterna för. Vi kommer att fortsätta att underlätta för människor och företag. Men just denna momsförändring, som bara gällde under en kort tid, tycker vi är rimlig. I den cirkulära ekonomin tycker vi att det är rimligt med nedsatt moms på dessa reparationer och att den ska vara 12 procent i stället för 25 procent som i alla andra delar av reparationsbranschen. Momsen är alltså sänkt i förhållande till den nivå som är normal.Slutligen: Vi har inga förslag på förändringar av momsen. Precis som jag vet att också Socialdemokraterna tycker menar vi att vi kan ha ett resonemang om hur framtidens moms ska se ut. Är det rimligt med tre nivåer, och ska de se ut som i dag eller borde det vara mer enhetligt?I det här fallet tycker jag att det är rimligt att momsen på de här tjänsterna är något mer enhetlig i förhållande till andra reparationer som också är viktiga för den cirkulära ekonomin.
På vilket sätt avser ministern och regeringen att säkerställa att omställningen till en mer cirkulär ekonomi inte blir lidande?	Tack, ledamoten, för frågorna! Den här regeringen och dess samarbetsparti Sverigedemokraterna har gjort stora förändringar i budgeten vad gäller inriktningen för Sverige. Vi lade om politiken. Vi slutar med ineffektiva åtgärder, till exempel den klimatbonus som numera bara kostar enormt stora resurser samtidigt som vi ändå såg en fantastisk utveckling på elbilsmarknaden. Det gläder mig verkligen. Vi ser nu också att Tesla börjar sänka priser utan bonusen. Det är bra.Vi lade om politiken vad gäller investeringsstöd för att kunna använda de pengarna till försvaret, polisen och välfärden. Vi gjorde flera andra förändringar. Till exempel nämnde jag reseavdraget i debatten alldeles nyss. Resurser behövs på andra ställen. Det är min grundläggande inställning till prioriteringar. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationerMin erfarenhet av socialdemokratiska regeringar är att man har haft oförmåga att prioritera bland utgifter men gärna höjt alla skatter. Den här regeringen höjer inte alla skatter. Det vi nu diskuterar handlar om en liten förändring av momsen på specifika reparationer. Men vi sänker skatten för pensionärer som jobbar. Vi sänker skatten på drivmedel för att underlätta för människor. Och vi gör det vi sa när vi prioriterar polis, rättsväsen och välfärd. Detta är viktiga besked. Samtidigt är det, som jag sa i svaret, en speciell ekonomisk tid. Vi ska inte spä på inflationen. Just därför har det för mig som finansminister varit viktigt att se till att den budget vi har lagt fram är återhållsam och klok och prioriterar det allra viktigaste. Sedan kan ledamoten vara alldeles lugn och trygg om att de fyra samarbetspartierna i Tidöavtalet under nästkommande år kommer att fortsätta att jobba med att underlätta för människor att komma i arbete och underlätta för företagare att växa.Vi kommer att fortsätta underlätta för tillväxt i Sverige, helt enkelt. Det är detta som behövs - inte höjda skatter. Vi kan ta diskussionen om försvaret som typexempel. Där vill Socialdemokraterna återigen höja en skatt för att kunna finansiera den kanske mest grundläggande funktion som en stat har, nämligen att skydda befolkningen.Nej, vi kommer alltså inte att driva en högskattepolitik. Att vi väljer att inte göra det får vi kritik av Socialdemokraterna för. Vi kommer att fortsätta att underlätta för människor och företag. Men just denna momsförändring, som bara gällde under en kort tid, tycker vi är rimlig. I den cirkulära ekonomin tycker vi att det är rimligt med nedsatt moms på dessa reparationer och att den ska vara 12 procent i stället för 25 procent som i alla andra delar av reparationsbranschen. Momsen är alltså sänkt i förhållande till den nivå som är normal.Slutligen: Vi har inga förslag på förändringar av momsen. Precis som jag vet att också Socialdemokraterna tycker menar vi att vi kan ha ett resonemang om hur framtidens moms ska se ut. Är det rimligt med tre nivåer, och ska de se ut som i dag eller borde det vara mer enhetligt?I det här fallet tycker jag att det är rimligt att momsen på de här tjänsterna är något mer enhetlig i förhållande till andra reparationer som också är viktiga för den cirkulära ekonomin.
Planerar ministern och regeringen för ytterligare höjd mervärdesskatt på varor eller tjänster?	Tack, ledamoten, för frågorna! Den här regeringen och dess samarbetsparti Sverigedemokraterna har gjort stora förändringar i budgeten vad gäller inriktningen för Sverige. Vi lade om politiken. Vi slutar med ineffektiva åtgärder, till exempel den klimatbonus som numera bara kostar enormt stora resurser samtidigt som vi ändå såg en fantastisk utveckling på elbilsmarknaden. Det gläder mig verkligen. Vi ser nu också att Tesla börjar sänka priser utan bonusen. Det är bra.Vi lade om politiken vad gäller investeringsstöd för att kunna använda de pengarna till försvaret, polisen och välfärden. Vi gjorde flera andra förändringar. Till exempel nämnde jag reseavdraget i debatten alldeles nyss. Resurser behövs på andra ställen. Det är min grundläggande inställning till prioriteringar. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationerMin erfarenhet av socialdemokratiska regeringar är att man har haft oförmåga att prioritera bland utgifter men gärna höjt alla skatter. Den här regeringen höjer inte alla skatter. Det vi nu diskuterar handlar om en liten förändring av momsen på specifika reparationer. Men vi sänker skatten för pensionärer som jobbar. Vi sänker skatten på drivmedel för att underlätta för människor. Och vi gör det vi sa när vi prioriterar polis, rättsväsen och välfärd. Detta är viktiga besked. Samtidigt är det, som jag sa i svaret, en speciell ekonomisk tid. Vi ska inte spä på inflationen. Just därför har det för mig som finansminister varit viktigt att se till att den budget vi har lagt fram är återhållsam och klok och prioriterar det allra viktigaste. Sedan kan ledamoten vara alldeles lugn och trygg om att de fyra samarbetspartierna i Tidöavtalet under nästkommande år kommer att fortsätta att jobba med att underlätta för människor att komma i arbete och underlätta för företagare att växa.Vi kommer att fortsätta underlätta för tillväxt i Sverige, helt enkelt. Det är detta som behövs - inte höjda skatter. Vi kan ta diskussionen om försvaret som typexempel. Där vill Socialdemokraterna återigen höja en skatt för att kunna finansiera den kanske mest grundläggande funktion som en stat har, nämligen att skydda befolkningen.Nej, vi kommer alltså inte att driva en högskattepolitik. Att vi väljer att inte göra det får vi kritik av Socialdemokraterna för. Vi kommer att fortsätta att underlätta för människor och företag. Men just denna momsförändring, som bara gällde under en kort tid, tycker vi är rimlig. I den cirkulära ekonomin tycker vi att det är rimligt med nedsatt moms på dessa reparationer och att den ska vara 12 procent i stället för 25 procent som i alla andra delar av reparationsbranschen. Momsen är alltså sänkt i förhållande till den nivå som är normal.Slutligen: Vi har inga förslag på förändringar av momsen. Precis som jag vet att också Socialdemokraterna tycker menar vi att vi kan ha ett resonemang om hur framtidens moms ska se ut. Är det rimligt med tre nivåer, och ska de se ut som i dag eller borde det vara mer enhetligt?I det här fallet tycker jag att det är rimligt att momsen på de här tjänsterna är något mer enhetlig i förhållande till andra reparationer som också är viktiga för den cirkulära ekonomin.
Kommer den höjda momsen på reparationer som regeringen föreslagit att påverka omställningen till det cirkulära och viljan att återanvända produkter?	Jag tackar återigen finansministern för svaret. Vi har ju alla en valrörelse i färskt minne - en valrörelse där Moderaterna lovade att inte höja några skatter under den mandatperiod vi nu är inne i. Men ännu en gång har regeringen sagt en sak före valet och en annan sak efter valet. Vi ser att löftesbrotten börjar bli många nu.När den dåvarande socialdemokratiska regeringen presenterade ett förslag om en beredskapsskatt för att finansiera utbyggnaden av försvaret var Elisabeth Svantessons kommentar följande, som hon själv alldeles nyss läste upp: "Det är bara lata regeringar som måste höja skatten, för att man inte förmår att prioritera."Nu, ganska exakt ett halvår senare, är Svantesson finansminister och står och försvarar en skattehöjning som delvis syftar till att finansiera just försvaret, även om intäktsökningen i det här fallet inte skulle räcka till mer än en hundradels ubåt och täcka mindre än en halv procent av det intäktsbortfall som sänkningen av skatten för höginkomsttagare innebär. Om regeringen är lat vet jag inte, men det är verkligen en total förändring av argumentationen som har skett sedan valdagen.Finansministern säger att det inte finns några förslag om ytterligare höjda skatter men verkar inte helt utesluta det. Som sagt skriver regeringen i propositionen att utgångspunkten bör vara en enhetlig moms på 25 procent. För mig låter det som utpekande av en framtida riktning där fler mervärdesskatter kan komma att höjas. Kan finansministern ge ett tydligare besked om hur hon ser på nivåerna - är finansministerns mening att momsen alltid bör vara 25 procent, och kommer regeringen att ta fler steg i den riktningen? På vilka varor, tjänster och produkter kan väljarna i så fall förvänta sig högre priser?
På vilket sätt avser ministern och regeringen att säkerställa att omställningen till en mer cirkulär ekonomi inte blir lidande?	Jag tackar återigen finansministern för svaret. Vi har ju alla en valrörelse i färskt minne - en valrörelse där Moderaterna lovade att inte höja några skatter under den mandatperiod vi nu är inne i. Men ännu en gång har regeringen sagt en sak före valet och en annan sak efter valet. Vi ser att löftesbrotten börjar bli många nu.När den dåvarande socialdemokratiska regeringen presenterade ett förslag om en beredskapsskatt för att finansiera utbyggnaden av försvaret var Elisabeth Svantessons kommentar följande, som hon själv alldeles nyss läste upp: "Det är bara lata regeringar som måste höja skatten, för att man inte förmår att prioritera."Nu, ganska exakt ett halvår senare, är Svantesson finansminister och står och försvarar en skattehöjning som delvis syftar till att finansiera just försvaret, även om intäktsökningen i det här fallet inte skulle räcka till mer än en hundradels ubåt och täcka mindre än en halv procent av det intäktsbortfall som sänkningen av skatten för höginkomsttagare innebär. Om regeringen är lat vet jag inte, men det är verkligen en total förändring av argumentationen som har skett sedan valdagen.Finansministern säger att det inte finns några förslag om ytterligare höjda skatter men verkar inte helt utesluta det. Som sagt skriver regeringen i propositionen att utgångspunkten bör vara en enhetlig moms på 25 procent. För mig låter det som utpekande av en framtida riktning där fler mervärdesskatter kan komma att höjas. Kan finansministern ge ett tydligare besked om hur hon ser på nivåerna - är finansministerns mening att momsen alltid bör vara 25 procent, och kommer regeringen att ta fler steg i den riktningen? På vilka varor, tjänster och produkter kan väljarna i så fall förvänta sig högre priser?
Planerar ministern och regeringen för ytterligare höjd mervärdesskatt på varor eller tjänster?	Jag tackar återigen finansministern för svaret. Vi har ju alla en valrörelse i färskt minne - en valrörelse där Moderaterna lovade att inte höja några skatter under den mandatperiod vi nu är inne i. Men ännu en gång har regeringen sagt en sak före valet och en annan sak efter valet. Vi ser att löftesbrotten börjar bli många nu.När den dåvarande socialdemokratiska regeringen presenterade ett förslag om en beredskapsskatt för att finansiera utbyggnaden av försvaret var Elisabeth Svantessons kommentar följande, som hon själv alldeles nyss läste upp: "Det är bara lata regeringar som måste höja skatten, för att man inte förmår att prioritera."Nu, ganska exakt ett halvår senare, är Svantesson finansminister och står och försvarar en skattehöjning som delvis syftar till att finansiera just försvaret, även om intäktsökningen i det här fallet inte skulle räcka till mer än en hundradels ubåt och täcka mindre än en halv procent av det intäktsbortfall som sänkningen av skatten för höginkomsttagare innebär. Om regeringen är lat vet jag inte, men det är verkligen en total förändring av argumentationen som har skett sedan valdagen.Finansministern säger att det inte finns några förslag om ytterligare höjda skatter men verkar inte helt utesluta det. Som sagt skriver regeringen i propositionen att utgångspunkten bör vara en enhetlig moms på 25 procent. För mig låter det som utpekande av en framtida riktning där fler mervärdesskatter kan komma att höjas. Kan finansministern ge ett tydligare besked om hur hon ser på nivåerna - är finansministerns mening att momsen alltid bör vara 25 procent, och kommer regeringen att ta fler steg i den riktningen? På vilka varor, tjänster och produkter kan väljarna i så fall förvänta sig högre priser?
Kommer den höjda momsen på reparationer som regeringen föreslagit att påverka omställningen till det cirkulära och viljan att återanvända produkter?	Stort tack, ledamoten, för interpellationen och för kloka frågor! Det är väl bra att backa tillbaka lite grann. Momsen på reparationer generellt är 25 procent, men på just dessa enskilda delar har den under lång tid - sedan 2017, om jag inte missminner mig - varit 12 procent. Sedan sänktes den ytterligare, till 6 procent.Man kan absolut resonera kring om det är just denna sänkning som avgör den här sektorns framtid. Jag tror inte det. Skulle regeringen göra den bedömningen skulle vi självklart inte ha ändrat momssatsen från 6 till 12 procent. Låt mig också bara säga att 12 procent är en nedsatt moms i förhållande till momsen på alla andra reparationer, som är 25 procent. Detta är viktigt att konstatera.Jag delar helt och hållet interpellantens inställning att den cirkulära ekonomin är viktig och blir allt viktigare. Den blir viktig för svenska konsumenter på många sätt. Många i Sverige kämpar just nu med höga priser, men framför allt är det ju så att vi vill ställa om. Vi vill återanvända och se till att våra kläder kan användas av fler. Nya butiker och nya möjligheter uppstår på många områden, och det är i grunden väldigt bra.Men jag gör definitivt inte bedömningen att denna momsförändring skulle avgöra hela denna fråga. Man kan tänka sig att till exempel en cykelreparation för 300 kronor kommer att kosta ungefär 315 kronor med denna förändring.När det gäller frågan om just denna prioritering är så viktig vill jag säga, som jag har sagt många gånger förut, även innan jag satt i regering, att lata regeringar hellre höjer skatter än prioriterar - det är lätt. Man kan tycka att vi nu både höjer skatten och prioriterar, men i det här fallet är det helt rätt. Denna förändring är viktig därför att det handlar om att prioritera var vi ska ha våra resurser. Det handlar om hur vi ska få in pengar till försvaret, polisen och annat som är väldigt viktigt för oss. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDetta är alltså en av de få skattehöjningar som den här regeringen presenterar. Vi presenterar skattesänkningar på 10 miljarder för att underlätta för människor i deras vardag och se till att fler arbetar.Den viktigaste delen av budgeten handlar naturligtvis om att prioritera rätt saker och om att fler ska jobba. Det är därför vi sänker skatten för dem som är över 65 - för att fler ska kunna arbeta så att vi får in mer pengar till välfärd och annat.Men regeringen och jag gör inte bedömningen att just den här skatten skulle vara ett problem för hela sektorn eller för den cirkulära ekonomin.
På vilket sätt avser ministern och regeringen att säkerställa att omställningen till en mer cirkulär ekonomi inte blir lidande?	Stort tack, ledamoten, för interpellationen och för kloka frågor! Det är väl bra att backa tillbaka lite grann. Momsen på reparationer generellt är 25 procent, men på just dessa enskilda delar har den under lång tid - sedan 2017, om jag inte missminner mig - varit 12 procent. Sedan sänktes den ytterligare, till 6 procent.Man kan absolut resonera kring om det är just denna sänkning som avgör den här sektorns framtid. Jag tror inte det. Skulle regeringen göra den bedömningen skulle vi självklart inte ha ändrat momssatsen från 6 till 12 procent. Låt mig också bara säga att 12 procent är en nedsatt moms i förhållande till momsen på alla andra reparationer, som är 25 procent. Detta är viktigt att konstatera.Jag delar helt och hållet interpellantens inställning att den cirkulära ekonomin är viktig och blir allt viktigare. Den blir viktig för svenska konsumenter på många sätt. Många i Sverige kämpar just nu med höga priser, men framför allt är det ju så att vi vill ställa om. Vi vill återanvända och se till att våra kläder kan användas av fler. Nya butiker och nya möjligheter uppstår på många områden, och det är i grunden väldigt bra.Men jag gör definitivt inte bedömningen att denna momsförändring skulle avgöra hela denna fråga. Man kan tänka sig att till exempel en cykelreparation för 300 kronor kommer att kosta ungefär 315 kronor med denna förändring.När det gäller frågan om just denna prioritering är så viktig vill jag säga, som jag har sagt många gånger förut, även innan jag satt i regering, att lata regeringar hellre höjer skatter än prioriterar - det är lätt. Man kan tycka att vi nu både höjer skatten och prioriterar, men i det här fallet är det helt rätt. Denna förändring är viktig därför att det handlar om att prioritera var vi ska ha våra resurser. Det handlar om hur vi ska få in pengar till försvaret, polisen och annat som är väldigt viktigt för oss. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDetta är alltså en av de få skattehöjningar som den här regeringen presenterar. Vi presenterar skattesänkningar på 10 miljarder för att underlätta för människor i deras vardag och se till att fler arbetar.Den viktigaste delen av budgeten handlar naturligtvis om att prioritera rätt saker och om att fler ska jobba. Det är därför vi sänker skatten för dem som är över 65 - för att fler ska kunna arbeta så att vi får in mer pengar till välfärd och annat.Men regeringen och jag gör inte bedömningen att just den här skatten skulle vara ett problem för hela sektorn eller för den cirkulära ekonomin.
Planerar ministern och regeringen för ytterligare höjd mervärdesskatt på varor eller tjänster?	Stort tack, ledamoten, för interpellationen och för kloka frågor! Det är väl bra att backa tillbaka lite grann. Momsen på reparationer generellt är 25 procent, men på just dessa enskilda delar har den under lång tid - sedan 2017, om jag inte missminner mig - varit 12 procent. Sedan sänktes den ytterligare, till 6 procent.Man kan absolut resonera kring om det är just denna sänkning som avgör den här sektorns framtid. Jag tror inte det. Skulle regeringen göra den bedömningen skulle vi självklart inte ha ändrat momssatsen från 6 till 12 procent. Låt mig också bara säga att 12 procent är en nedsatt moms i förhållande till momsen på alla andra reparationer, som är 25 procent. Detta är viktigt att konstatera.Jag delar helt och hållet interpellantens inställning att den cirkulära ekonomin är viktig och blir allt viktigare. Den blir viktig för svenska konsumenter på många sätt. Många i Sverige kämpar just nu med höga priser, men framför allt är det ju så att vi vill ställa om. Vi vill återanvända och se till att våra kläder kan användas av fler. Nya butiker och nya möjligheter uppstår på många områden, och det är i grunden väldigt bra.Men jag gör definitivt inte bedömningen att denna momsförändring skulle avgöra hela denna fråga. Man kan tänka sig att till exempel en cykelreparation för 300 kronor kommer att kosta ungefär 315 kronor med denna förändring.När det gäller frågan om just denna prioritering är så viktig vill jag säga, som jag har sagt många gånger förut, även innan jag satt i regering, att lata regeringar hellre höjer skatter än prioriterar - det är lätt. Man kan tycka att vi nu både höjer skatten och prioriterar, men i det här fallet är det helt rätt. Denna förändring är viktig därför att det handlar om att prioritera var vi ska ha våra resurser. Det handlar om hur vi ska få in pengar till försvaret, polisen och annat som är väldigt viktigt för oss. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDetta är alltså en av de få skattehöjningar som den här regeringen presenterar. Vi presenterar skattesänkningar på 10 miljarder för att underlätta för människor i deras vardag och se till att fler arbetar.Den viktigaste delen av budgeten handlar naturligtvis om att prioritera rätt saker och om att fler ska jobba. Det är därför vi sänker skatten för dem som är över 65 - för att fler ska kunna arbeta så att vi får in mer pengar till välfärd och annat.Men regeringen och jag gör inte bedömningen att just den här skatten skulle vara ett problem för hela sektorn eller för den cirkulära ekonomin.
Kommer den höjda momsen på reparationer som regeringen föreslagit att påverka omställningen till det cirkulära och viljan att återanvända produkter?	Jag tackar finansministern för svaret. Att Sverige befinner sig i en utmanande ekonomisk situation råder det ingen tvekan om, och att regeringen i det läget vill stärka statskassan finns det inte mycket att säga om - särskilt inte när de ökade intäkterna ska gå till polisen och försvaret, enligt ministerns svar.Men enligt regeringens egna beräkningar innebär den höjda mervärdesskatten på vissa reparationer att statskassan stärks med upp till 60 miljoner kronor i år. Det är förstås inte småpengar, men i förhållande till hela budgeten är summan nästan försvinnande liten, särskilt när man tänker på att regeringen har sänkt skatten för oss höginkomsttagare och därigenom beräknas tappa 13 miljarder kronor i år. Det är alltså över 200 gånger mer än den intäktsökning som beräknas komma från höjningen av mervärdesskatten på reparationer.Finansministern säger i sitt svar att regeringen inte har ytterligare förslag om förändringar av mervärdesskatter på varor och tjänster, trots att de i propositionen själva skriver att utgångspunkten bör vara en enhetlig mervärdesskatt och tillämpning av normalskattesatsen på 25 procent.En enda skatt ska alltså höjas, enligt finansministern, och då väljer regeringen att driva igenom en skattehöjning som enligt propositionen kommer att leda till en sämre resurshushållning och till att miljöbelastningen från nyproduktion ökar. Det är verkligen en anmärkningsvärd prioritering från regeringen att den enda momshöjning som föreslås ger förhållandevis små intäkter och enligt både regeringen och flera remissinstanser kommer att ha en negativ inverkan på miljön. För mig är detta en tydlig signal om hur högt, eller snarare lågt, regeringen prioriterar miljön. Ännu mer anmärkningsvärt blir det i ljuset av att riksdagen för mindre än ett år sedan var enig om att sänka nämnda skatt till 6 procent. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationerKan finansministern förklara vad som har hänt sedan maj förra året, som har lett fram till denna totalt motsatta bedömning?Jag vill också fråga finansministern hur hon ser på de småföretagare som nu riskerar att få mindre marginaler när fler väljer att köpa nya varor i stället för att reparera gamla. Höjd skatt på reparationer riskerar att slå mot antalet jobb precis när vi går in i en lågkonjunktur, och det finns också farhågor om en förlust av kompetenser som snarare behöver öka om vi ska få en handel med bättre hållbarhet.Moderaterna och övriga partier i regeringen och regeringsunderlaget brukar säga sig stå upp för småföretagarna. Anser finansministern att de lever upp till detta genom den här skattehöjningen?(Applåder)
På vilket sätt avser ministern och regeringen att säkerställa att omställningen till en mer cirkulär ekonomi inte blir lidande?	Jag tackar finansministern för svaret. Att Sverige befinner sig i en utmanande ekonomisk situation råder det ingen tvekan om, och att regeringen i det läget vill stärka statskassan finns det inte mycket att säga om - särskilt inte när de ökade intäkterna ska gå till polisen och försvaret, enligt ministerns svar.Men enligt regeringens egna beräkningar innebär den höjda mervärdesskatten på vissa reparationer att statskassan stärks med upp till 60 miljoner kronor i år. Det är förstås inte småpengar, men i förhållande till hela budgeten är summan nästan försvinnande liten, särskilt när man tänker på att regeringen har sänkt skatten för oss höginkomsttagare och därigenom beräknas tappa 13 miljarder kronor i år. Det är alltså över 200 gånger mer än den intäktsökning som beräknas komma från höjningen av mervärdesskatten på reparationer.Finansministern säger i sitt svar att regeringen inte har ytterligare förslag om förändringar av mervärdesskatter på varor och tjänster, trots att de i propositionen själva skriver att utgångspunkten bör vara en enhetlig mervärdesskatt och tillämpning av normalskattesatsen på 25 procent.En enda skatt ska alltså höjas, enligt finansministern, och då väljer regeringen att driva igenom en skattehöjning som enligt propositionen kommer att leda till en sämre resurshushållning och till att miljöbelastningen från nyproduktion ökar. Det är verkligen en anmärkningsvärd prioritering från regeringen att den enda momshöjning som föreslås ger förhållandevis små intäkter och enligt både regeringen och flera remissinstanser kommer att ha en negativ inverkan på miljön. För mig är detta en tydlig signal om hur högt, eller snarare lågt, regeringen prioriterar miljön. Ännu mer anmärkningsvärt blir det i ljuset av att riksdagen för mindre än ett år sedan var enig om att sänka nämnda skatt till 6 procent. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationerKan finansministern förklara vad som har hänt sedan maj förra året, som har lett fram till denna totalt motsatta bedömning?Jag vill också fråga finansministern hur hon ser på de småföretagare som nu riskerar att få mindre marginaler när fler väljer att köpa nya varor i stället för att reparera gamla. Höjd skatt på reparationer riskerar att slå mot antalet jobb precis när vi går in i en lågkonjunktur, och det finns också farhågor om en förlust av kompetenser som snarare behöver öka om vi ska få en handel med bättre hållbarhet.Moderaterna och övriga partier i regeringen och regeringsunderlaget brukar säga sig stå upp för småföretagarna. Anser finansministern att de lever upp till detta genom den här skattehöjningen?(Applåder)
Planerar ministern och regeringen för ytterligare höjd mervärdesskatt på varor eller tjänster?	Jag tackar finansministern för svaret. Att Sverige befinner sig i en utmanande ekonomisk situation råder det ingen tvekan om, och att regeringen i det läget vill stärka statskassan finns det inte mycket att säga om - särskilt inte när de ökade intäkterna ska gå till polisen och försvaret, enligt ministerns svar.Men enligt regeringens egna beräkningar innebär den höjda mervärdesskatten på vissa reparationer att statskassan stärks med upp till 60 miljoner kronor i år. Det är förstås inte småpengar, men i förhållande till hela budgeten är summan nästan försvinnande liten, särskilt när man tänker på att regeringen har sänkt skatten för oss höginkomsttagare och därigenom beräknas tappa 13 miljarder kronor i år. Det är alltså över 200 gånger mer än den intäktsökning som beräknas komma från höjningen av mervärdesskatten på reparationer.Finansministern säger i sitt svar att regeringen inte har ytterligare förslag om förändringar av mervärdesskatter på varor och tjänster, trots att de i propositionen själva skriver att utgångspunkten bör vara en enhetlig mervärdesskatt och tillämpning av normalskattesatsen på 25 procent.En enda skatt ska alltså höjas, enligt finansministern, och då väljer regeringen att driva igenom en skattehöjning som enligt propositionen kommer att leda till en sämre resurshushållning och till att miljöbelastningen från nyproduktion ökar. Det är verkligen en anmärkningsvärd prioritering från regeringen att den enda momshöjning som föreslås ger förhållandevis små intäkter och enligt både regeringen och flera remissinstanser kommer att ha en negativ inverkan på miljön. För mig är detta en tydlig signal om hur högt, eller snarare lågt, regeringen prioriterar miljön. Ännu mer anmärkningsvärt blir det i ljuset av att riksdagen för mindre än ett år sedan var enig om att sänka nämnda skatt till 6 procent. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationerKan finansministern förklara vad som har hänt sedan maj förra året, som har lett fram till denna totalt motsatta bedömning?Jag vill också fråga finansministern hur hon ser på de småföretagare som nu riskerar att få mindre marginaler när fler väljer att köpa nya varor i stället för att reparera gamla. Höjd skatt på reparationer riskerar att slå mot antalet jobb precis när vi går in i en lågkonjunktur, och det finns också farhågor om en förlust av kompetenser som snarare behöver öka om vi ska få en handel med bättre hållbarhet.Moderaterna och övriga partier i regeringen och regeringsunderlaget brukar säga sig stå upp för småföretagarna. Anser finansministern att de lever upp till detta genom den här skattehöjningen?(Applåder)
Kommer den höjda momsen på reparationer som regeringen föreslagit att påverka omställningen till det cirkulära och viljan att återanvända produkter?	STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Ida Ekeroth Clausson har frågat mig om förslaget om höjd mervärdesskatt på vissa reparationer kommer att påverka omställningen till det cirkulära och viljan att återanvända produkter, på vilket sätt jag och regeringen kommer att säkerställa att omställningen till en mer cirkulär ekonomi inte blir lidande och om det finns planer på att ytterligare höja mervärdesskatten på varor och tjänster.Sverige befinner sig i en utmanande ekonomisk miljö med hög inflation. Regeringens budgetproposition för 2023 är därför svagt åtstramande. Det fanns också behov av ökade medel till bland annat försvaret och polisen. Regeringen valde därför att inte prioritera att behålla sänkningen av mervärdesskatten på reparationer.Sverige ska bedriva en effektiv och ambitiös klimat- och miljöpolitik. Regeringen verkar för att politiken på dessa områden ska vara långsiktigt hållbar och kostnadseffektiv. Mervärdesskatten är dock i grunden en fiskal skatt, och att använda mervärdesskatten som styrmedel för att uppnå ett visst mål, som omställning till en mer cirkulär ekonomi, går emot mervärdesskattens primära syfte. Därutöver är regeringens bedömning att förslaget om höjd mervärdesskatt på vissa reparationer har små effekter på omställningen till en mer cirkulär ekonomi.Den förra regeringen tillsatte utredningen Ekonomiska styrmedel för att främja omställningen till en cirkulär ekonomi (dir. 2022:67). I det uppdraget ingår att föreslå andra styrmedel än mervärdesskatten för att främja omställningen till en cirkulär ekonomi. Den utredningen fortsätter sitt arbete även under nuvarande regering. Jag vill inte föregripa utredningens slutsatser.Regeringen har inga förslag om ytterligare höjningar av mervärdesskatten på varor eller tjänster.
På vilket sätt avser ministern och regeringen att säkerställa att omställningen till en mer cirkulär ekonomi inte blir lidande?	STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Ida Ekeroth Clausson har frågat mig om förslaget om höjd mervärdesskatt på vissa reparationer kommer att påverka omställningen till det cirkulära och viljan att återanvända produkter, på vilket sätt jag och regeringen kommer att säkerställa att omställningen till en mer cirkulär ekonomi inte blir lidande och om det finns planer på att ytterligare höja mervärdesskatten på varor och tjänster.Sverige befinner sig i en utmanande ekonomisk miljö med hög inflation. Regeringens budgetproposition för 2023 är därför svagt åtstramande. Det fanns också behov av ökade medel till bland annat försvaret och polisen. Regeringen valde därför att inte prioritera att behålla sänkningen av mervärdesskatten på reparationer.Sverige ska bedriva en effektiv och ambitiös klimat- och miljöpolitik. Regeringen verkar för att politiken på dessa områden ska vara långsiktigt hållbar och kostnadseffektiv. Mervärdesskatten är dock i grunden en fiskal skatt, och att använda mervärdesskatten som styrmedel för att uppnå ett visst mål, som omställning till en mer cirkulär ekonomi, går emot mervärdesskattens primära syfte. Därutöver är regeringens bedömning att förslaget om höjd mervärdesskatt på vissa reparationer har små effekter på omställningen till en mer cirkulär ekonomi.Den förra regeringen tillsatte utredningen Ekonomiska styrmedel för att främja omställningen till en cirkulär ekonomi (dir. 2022:67). I det uppdraget ingår att föreslå andra styrmedel än mervärdesskatten för att främja omställningen till en cirkulär ekonomi. Den utredningen fortsätter sitt arbete även under nuvarande regering. Jag vill inte föregripa utredningens slutsatser.Regeringen har inga förslag om ytterligare höjningar av mervärdesskatten på varor eller tjänster.
Planerar ministern och regeringen för ytterligare höjd mervärdesskatt på varor eller tjänster?	STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Ida Ekeroth Clausson har frågat mig om förslaget om höjd mervärdesskatt på vissa reparationer kommer att påverka omställningen till det cirkulära och viljan att återanvända produkter, på vilket sätt jag och regeringen kommer att säkerställa att omställningen till en mer cirkulär ekonomi inte blir lidande och om det finns planer på att ytterligare höja mervärdesskatten på varor och tjänster.Sverige befinner sig i en utmanande ekonomisk miljö med hög inflation. Regeringens budgetproposition för 2023 är därför svagt åtstramande. Det fanns också behov av ökade medel till bland annat försvaret och polisen. Regeringen valde därför att inte prioritera att behålla sänkningen av mervärdesskatten på reparationer.Sverige ska bedriva en effektiv och ambitiös klimat- och miljöpolitik. Regeringen verkar för att politiken på dessa områden ska vara långsiktigt hållbar och kostnadseffektiv. Mervärdesskatten är dock i grunden en fiskal skatt, och att använda mervärdesskatten som styrmedel för att uppnå ett visst mål, som omställning till en mer cirkulär ekonomi, går emot mervärdesskattens primära syfte. Därutöver är regeringens bedömning att förslaget om höjd mervärdesskatt på vissa reparationer har små effekter på omställningen till en mer cirkulär ekonomi.Den förra regeringen tillsatte utredningen Ekonomiska styrmedel för att främja omställningen till en cirkulär ekonomi (dir. 2022:67). I det uppdraget ingår att föreslå andra styrmedel än mervärdesskatten för att främja omställningen till en cirkulär ekonomi. Den utredningen fortsätter sitt arbete även under nuvarande regering. Jag vill inte föregripa utredningens slutsatser.Regeringen har inga förslag om ytterligare höjningar av mervärdesskatten på varor eller tjänster.
Vilka åtgärder tänker ministern vidta för att stävja det utbredda fusket inom reseavdraget?	Jag tackar för de sista orden, som jag verkligen kan skriva under på oavsett vilken person från vänster till höger som sa detta.Det finns väldigt mycket mer att göra. Jag vill ändå påminna kammaren och den som eventuellt lyssnar och tittar på detta om att det reseavdrag vi har nu är bättre än det som Socialdemokraterna lade fram därför att det inte missgynnar dem som bor på landet. Det fanns också delar i det förslag som Niklas Karlsson stod bakom som var bra, men när det gäller själva kärnfrågan för den här interpellationsdebatten var det förslaget inte bättre i förhållande till det som nu sker för att komma åt fusk och fel. Men jag lovar: Det Socialdemokraterna inte gjorde på åtta år ska jag fortsätta följa upp.Jag tycker att ledamoten kanske lite förringar det kontrollverktyg som Skatteverket nu får. Hur kommer man åt fusk och fel? Jo, det gör man genom att ge ansvarig myndighet rätt verktyg. Nu får de betydligt bättre verktyg när de genom den här uppgiften i arbetsgivardeklarationen verkligen kan veta var den anställde faktiskt bor. Det är en ganska grundläggande och viktig uppgift, och jag är övertygad om att det kommer att ge resultat.Med det sagt kommer jag att fortsätta följa detta. Jag tycker att det är upprörande att det är så många människor som fuskar, även om jag vet att de allra flesta människor gör rätt för sig och verkligen vill göra rätt för sig.Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Vilka åtgärder tänker ministern vidta för att stävja det utbredda fusket inom reseavdraget?	Jag är högst medveten om att regeringen nu har suttit i 100 dagar och något till, och jag begär inte det orimliga. Jag begär inte att finansministern ska komma till riksdagen och redogöra för perfekta eller exakta åtgärder inom reseavdragssystemet som regeringen har levererat. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationerJag är intresserad av vad ni vill göra, av vilken plan ni har - inte av det ni inte hunnit åstadkomma på de 100 dagar ni suttit i regering utan av vad ni vill de hundratals dagar som återstår av er regeringsperiod. Vad vill regeringen? Då är det ju så att det finansministern redovisar är kliniskt rent från idéer och förslag. Hon hänvisar till en bestämmelse som man har ändrat hos Skatteverket för att de ska få ökade kontrollmöjligheter men ingenting mer.Det är stora resurser som dräneras från vår välfärd. Det påverkar legitimiteten. Det påverkar förtroendet. Det påverkar vår möjlighet att finansiera välfärden. Det är någonstans mellan 2 miljarder och 3 ½ miljard kronor som vi hade kunnat använda till annat. Och vi vet ju hur det ser ut - försvarets stora expansion, polisen som behöver resurser, välfärden som behöver förstärkas, socialförsäkringssystemet som kan bli bättre.Jag är glad att finansministern ändå uttrycker att hon varje dag i veckan vill prata reseavdrag med mig. Jag ska inte använda det emot henne, för vi har annat att göra båda två. Men frågan lär återkomma, för här finns - som en tidigare riksdagsledamot sa när han pratade skattefusk för ett antal år sedan - moral att förbättra, resurser att hämta och solidaritet att bygga.
Vilka åtgärder tänker ministern vidta för att stävja det utbredda fusket inom reseavdraget?	På de 100 dagar - 101, kanske - som jag varit finansminister har vi gjort några saker. Till exempel har vi infört det som jag nu sagt ett par gånger: bättre verktyg till Skatteverket. Jag tycker ändå att det är ett ganska bra tempo.För att backa lite till de två olika reseavdragssystemen är det bara att konstatera det som jag tror att Niklas Karlsson och jag skulle kunna enas om: Det finns inget perfekt reseavdragssystem.Man kan göra på olika sätt, och vad vi konstaterade när vi förhandlade budget inför det här året var att det finns enormt stora behov. Det finns otroligt stora prioriteringar som måste göras, och därför valde vi att inte införa det nya system som Socialdemokraterna lagt fram tidigare. Det handlade om pengar, naturligtvis, för det var ett väldigt dyrt system - 4,2 miljarder handlade det om. Dessutom såg vi att det inte skulle bli så väldigt mycket bättre vad gäller skattefusk och skattefel. Det var inte så att det förslag som S-regeringen lade fram skulle kraftigt förändra fusk och fel i förhållande till det som nu gäller. Det kan vi bara konstatera. Då tycker jag att det är viktigt att säga att vi går fram och fortsätter med det så kallade gamla systemet. Men det vi gjorde som var väldigt viktigt för människor som kämpar och åker långt i sitt jobb var att vi också höjde reseavdraget från 18,50 till 25 kronor. Det hade inte höjts på väldigt många år trots att drivmedelspriserna har ökat. Det är rimligt och rätt att göra för människor som faktiskt måste ta bilen till jobbet.Men jag delar Niklas Karlssons bild att vi måste minimera fusk och fel. Det är jag väldigt tydlig med efter mina 101 dagar på jobbet. Under åtta år hände det verkligen inte mycket på det här området, men jag är inte en person som kommer att blicka bakåt. Jag kommer att titta framåt, och jag kommer att följa den här frågan enormt noga. Jag har självklart också en nära dialog med Skatteverket så att vi hela tiden kan förbättra verktygen och förbättra sätten att komma åt felen där man uppenbarligen fuskat men också de oavsiktliga felen. Det måste också vara lätt att göra rätt, och vi vet allihop att det inte alltid är helt enkelt.För att summera tycker jag att vi gör just det Niklas Karlsson säger. Vi ger Skatteverket nya verktyg. Vi följer frågan noga. Jag kommer att fortsätta göra det, och jag är varje dag i veckan beredd att diskutera med Niklas Karlsson om goda förslag på hur vi kan komma åt fusk och fel med reseavdrag.
Vilka åtgärder tänker ministern vidta för att stävja det utbredda fusket inom reseavdraget?	STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer De krafttag som finansministern nu säger att man tar står sig slätt när man möter verkligheten och ska redovisa vilka åtgärder man verkligen vidtar. Det är ungefär som att gå runt och säga att man utan problem kan lyfta 100 kilo, och när man väl ska bevisa att man kan göra det klarar man på sin höjd att lyfta en 6-kilos hantel.Ni säger att ni vill ta krafttag mot detta, men det enda ni gör är att ändra bestämmelserna för Skatteverket så att de ska kunna öka sina kontroller. Men det finns ju fler förslag man skulle kunna genomföra för att verkligen göra någonting åt detta.Man skulle kunna ta fram ett reseavdragssystem som är enkelt och tydligt, som minskar fusket och som gör det enkelt för den som ska göra avdraget att förstå vad som gäller så att de - de allra flesta - som inte vill göra fel utan vill att allt ska bli rätt har den möjligheten.När det gäller beivrande kan man inte bara syssla med kontroller. Det handlar ju om lagstiftning, och det handlar om reseavdragssystemets utformning. Man kan se till att skapa tydlighet. Man kan se till att man har rätt lagstiftning på plats.I realiteten är det som finansministern redovisar för riksdagen i dag snarare en defensiv hållning. Om man verkligen menar allvar med att man ska göra något åt detta och om man vill visa ledarskap och vidta de kraftfulla åtgärder som man säger att man vill måste man upp till bevis. Man måste leverera till riksdagen.Det är klart; jag ska inte misstro det finansministern säger. Jag ser snarare fram emot nya förslag till Sveriges riksdag där regeringen levererar förslag på ett reseavdragssystem som minimerar fusket och som inte bara handlar om kontroller utan handlar om adekvat lagstiftning, enkelhet och tydlighet.Det är trots allt så, och det är Skatteverket väldigt tydligt med, att om man ska väsentligt minska fusk och fel i reseavdraget finns det två åtgärder som man måste leverera. Den ena är att man har ett schabloniserat reseavdrag, och den andra är att det är färdmedelsneutralt.Ett sådant förslag var på väg fram i Sveriges riksdag i somras, och en bred majoritet hade ställt sig bakom det förslaget. Men regeringsskiftet och de förhandlingar som skedde mellan Tidöpartierna innebar att man helt skrotade det.Man kan naturligtvis ha synpunkter på att detaljer i det reseavdraget var fel. Har Moderaterna och finansministern det, fair enough. Men det innehöll färdmedelsneutralitet och schablonisering.Inget av det ser vi i dag, utan det enda som redovisas från regeringen och finansministern är att man ändrar bestämmelserna för Skatteverket. Det är otillräckligt. Det är inte tillräckligt handlingskraftigt. Och det, finansministern, är åtminstone i min värld en alldeles för defensiv hållning om man har utgångspunkten och uppfattningen att man ser allvarligt på skattefel och skattefusk. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationerJag ser fram emot framtida interpellationsdebatter. Då finansministern nu säger att hon vill följa detta noga kommer jag i egenskap av riksdagsledamot att ta henne på orden och följa henne i hennes arbete och återkomma med frågor och interpellationer om detta. Men jag ser också fram emot konkreta förslag att ta ställning till som går i det spår som de som jobbar med och kan reseavdraget talar om krävs för att man ska få ett reseavdrag där man minimerar fusk och skattefel, det vill säga färdmedelsneutralitet och schablonisering.
Vilka åtgärder tänker ministern vidta för att stävja det utbredda fusket inom reseavdraget?	Ett stort tack till Niklas Karlsson för frågan! Det är en viktig fråga, som uppenbarligen berör många av oss i både riksdagen och regeringen.Jag delar helt Niklas Karlssons bild av att det krävs krafttag för att på allvar komma åt problem med både fusk och fel i reseavdraget. Den här regeringen gör nu på mindre än 100 dagar det som Niklas Karlssons parti inte gjorde på åtta år, nämligen att ta tag i frågan.Skatteverket får nu ett nytt kontrollverktyg för att lättare hitta felen, vare sig de är avsiktliga eller oavsiktliga. Jag tror att både Niklas Karlsson och jag ser och förstår att en del fuskar medvetet och andra gör oavsiktliga fel. Men oavsett vilket ska det vara rätt i deklarationer och avdrag.Därför är det så viktigt med uppgiften, som jag nämnde tidigare, i arbetsgivardeklarationen om var den anställde faktiskt har sin arbetsplats. Då blir det lättare för Skatteverket att göra urval för att följa upp och kontrollera. Det är också något som Skatteverket har efterfrågat.Med detta sagt är frågan om alla fel och allt fusk kommer att försvinna. Antagligen inte. Jag kommer att mycket noga följa frågan eftersom jag tycker att den är viktig. Det är kanske bra att i det här sammanhanget förklara att det gamla reseavdraget har behållits i stället för att införa det nya. Det var inte så att det nya reseavdraget i sig skulle ha minskat fusk och fel, utan Skatteverket avrådde från att det nya systemet skulle införas. Det finns problem med båda, men det vi gör är att ta krafttag. Vi ger Skatteverket ett mycket viktigt verktyg för att komma åt problemen med fel och fusk.
Vilka åtgärder tänker ministern vidta för att stävja det utbredda fusket inom reseavdraget?	God morgon! Jag tackar för svaret, finansministern.Jag noterar att i en av de inledande meningarna från finansministern i svaret på min interpellation sa finansministern att regeringen ser allvarligt på skattefelet. Det är gott nog. Fusk är fusk, och fusk är oacceptabelt.Vidare sa finansministern att Skatteverket uppskattar felet till 2,4 miljarder kronor per år. Det är en siffra som har varierat, och varierar, beroende på vem man frågar och när man frågar. Vi vet att Transportföretagen hänvisar till Skatteverket i sin redovisning och tar upp en siffra på 3,1 miljarder. I utredningen Skattelättnad för arbetsresor, som lämnades 2019 och som sedan låg till grund för ett nytt förslag för reseavdragssystem, redovisade man ett skattefel, det vill säga skattefusk, på 3,5 miljarder. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationerOavsett om det är fråga om 2,4 eller 3,5 är det viktigt att tänka på vilka storheter vi pratar om. Statens samlade skatteutgift för reseavdraget 2022 är 5,4 miljarder kronor. Samtidigt uppskattar man ett fel i reseavdraget på mellan 2 ½ och 3 ½ miljard kronor. Dessutom har felet - fusket - i reseavdraget ökat över tid. I de kontroller som Skatteverket gör visar mer än hälften av dem fel. Den absoluta majoriteten av felen är inte till fördel för den som gör avdraget, vilket också är en fingervisning om att felet är ganska omfattande och att det finns ett fusk i avdragssystemet som man behöver komma till rätta med.I min värld måste man, om man menar allvar med att fusket är ett bekymmer och att skattefelet måste åtgärdas, också visa handlingskraft, ledarskap och tydlighet. En kraftfull regering som tar frågan på allvar skulle bringa klarhet i den osäkerhet som finns när det gäller hur stor andel som kan hänföras till just fusk och inte.I finansministerns svar är det enda som levereras att man har utfärdat nya bestämmelser för Skatteverket för att förbättra kontrollmöjligheten, och detta är för ett skattefel som uppgår till 2 ½ till 3 ½ miljard kronor på årsbasis. Det är resurser som hade kunnat användas för att finansiera vår välfärd, upprustning av försvaret, som står inför stora utmaningar, och polisen, som behöver sina resurser. Vi behöver stärka socialförsäkringssystemen, och vi behöver skjuta till mer pengar till välfärden.Därför kan jag inledningsvis säga att det är bra att regeringen tar detta på allvar, men samtidigt uttrycker jag ett visst mått av besvikelse. Kraften att göra något åt situationen saknas. Det enda man hänvisar till i praktiken är nya bestämmelser till Skatteverket för att förbättra verkets kontrollmöjligheter.
Vilka åtgärder tänker ministern vidta för att stävja det utbredda fusket inom reseavdraget?	God morgon! Jag gör som vi brukar, det vill säga jag läser först upp det svar som regeringen har till interpellanten.Niklas Karlsson har frågat mig vilken bedömning jag gör i fråga om omfattningen av fusk med reseavdraget och vilka åtgärder jag avser att vidta för att stävja fusket. Regeringen ser allvarligt på skattefelet. Enligt Skatteverkets senaste bedömning uppgår det kontrollerbara skattefelet för reseavdraget till cirka 2,4 miljarder kronor per år. Det är dock viktigt att skilja mellan oavsiktliga fel och utstuderat fusk. Någon uppgift om hur stor andel som kan hänföras till just fusk finns inte. I enlighet med regeringens proposition om ett bibehållet reseavdrag, som riksdagen nu har beslutat om, trädde nya bestämmelser i kraft vid årsskiftet som innebär att arbetsplatsens adress ska anges i arbetsgivardeklarationen. När Skatteverket får tillgång till arbetsplatsens adress kan rimligheten i reseavdragen bedömas avseende både sträcka och tidsvinst. Det är grundläggande krav och förutsättningar för avdragsrätten som tidigare inte har kunnat bedömas utan utredning. Genom de nya bestämmelserna förbättras alltså Skatteverkets kontrollmöjligheter, och jag bedömer därmed att förutsättningarna att minska risken för fel och fusk i reseavdragssystemet är goda.
Är det ministerns fortsatta besked att Sverigedemokraterna inte ska vara med och förhandla regeringens klimathandlingsplan?	Det är det besked som jag kan ge. Man kan läsa olika artiklar och olika intervjuer. Och journalister kan alltid stanna en och ställa frågor i detalj om hur en beredningsprocess pågår. Jag fick frågan vid en presskonferens om hur vi valt ut de kommuner som vi skickar ut en remiss till. Jag har inte svaret på en sådan fråga. Ibland får man frågor vid pressade tillfällen. Kanske berör de vad som händer om man inte klarar av mål eller hur processer ser ut för vissa dokument och planer som regeringen har.Jag kan bara redogöra för det som händer på mitt departement och hur vi arbetar. Jag kan såklart behöva redogöra för andra delar. Men om jag med tydlighet och med innehåll ska redogöra för något redogör jag för mitt område och det arbete som jag har ansvar för.Svar på interpellationerVi sitter just nu och bereder arbetet med klimathandlingsplanen. Vi har i Dagens Nyheter redogjort för ett möte som vi vill kalla till. Vi vill att fler ska vara involverade och att fler ska arbeta nära med utformningen av vår plan, så att vi faktiskt ser till att de åtgärder vi sätter in är långsiktiga och fungerar, att de går att implementera för alla som ska göra det. Det tycker jag är ett viktigt perspektiv i klimatarbetet.Vi kan återigen diskutera: Vilka partier ska vara med i processen? Vilka partier ska rösta igenom detta i riksdagen? Men jag lägger mycket hellre min energi på att alla som vill vara med i arbetet och som vill bidra till att sänka Sveriges klimatutsläpp ska få vara med. Alla bjuds in till vårt möte för att diskutera vad som är den bästa metoden och vägen framåt. Det är bara så vi kan lösa klimatkrisen. Men då ska man vilja sänka utsläppen också. Förhoppningsvis är man i alla fall enig kring det.Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Om inte, hur avser ministern att agera vid utformningen av regeringens klimathandlingsplan, för att Sverige ska nå de klimatmål vi beslutat om till 2030, när Sverigedemokraterna, som inte ställer upp på Sveriges klimatmål eller det klimatpolitiska ramverket, ska vara med och utforma klimathandlingsplanen?	Det är det besked som jag kan ge. Man kan läsa olika artiklar och olika intervjuer. Och journalister kan alltid stanna en och ställa frågor i detalj om hur en beredningsprocess pågår. Jag fick frågan vid en presskonferens om hur vi valt ut de kommuner som vi skickar ut en remiss till. Jag har inte svaret på en sådan fråga. Ibland får man frågor vid pressade tillfällen. Kanske berör de vad som händer om man inte klarar av mål eller hur processer ser ut för vissa dokument och planer som regeringen har.Jag kan bara redogöra för det som händer på mitt departement och hur vi arbetar. Jag kan såklart behöva redogöra för andra delar. Men om jag med tydlighet och med innehåll ska redogöra för något redogör jag för mitt område och det arbete som jag har ansvar för.Svar på interpellationerVi sitter just nu och bereder arbetet med klimathandlingsplanen. Vi har i Dagens Nyheter redogjort för ett möte som vi vill kalla till. Vi vill att fler ska vara involverade och att fler ska arbeta nära med utformningen av vår plan, så att vi faktiskt ser till att de åtgärder vi sätter in är långsiktiga och fungerar, att de går att implementera för alla som ska göra det. Det tycker jag är ett viktigt perspektiv i klimatarbetet.Vi kan återigen diskutera: Vilka partier ska vara med i processen? Vilka partier ska rösta igenom detta i riksdagen? Men jag lägger mycket hellre min energi på att alla som vill vara med i arbetet och som vill bidra till att sänka Sveriges klimatutsläpp ska få vara med. Alla bjuds in till vårt möte för att diskutera vad som är den bästa metoden och vägen framåt. Det är bara så vi kan lösa klimatkrisen. Men då ska man vilja sänka utsläppen också. Förhoppningsvis är man i alla fall enig kring det.Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Tänker ministern inom sitt ansvarsområde verka för en förändrad nivå på reduktionsplikten, och vad anser ministern vara en rimlig nivå på reduktionsplikten?	Det är det besked som jag kan ge. Man kan läsa olika artiklar och olika intervjuer. Och journalister kan alltid stanna en och ställa frågor i detalj om hur en beredningsprocess pågår. Jag fick frågan vid en presskonferens om hur vi valt ut de kommuner som vi skickar ut en remiss till. Jag har inte svaret på en sådan fråga. Ibland får man frågor vid pressade tillfällen. Kanske berör de vad som händer om man inte klarar av mål eller hur processer ser ut för vissa dokument och planer som regeringen har.Jag kan bara redogöra för det som händer på mitt departement och hur vi arbetar. Jag kan såklart behöva redogöra för andra delar. Men om jag med tydlighet och med innehåll ska redogöra för något redogör jag för mitt område och det arbete som jag har ansvar för.Svar på interpellationerVi sitter just nu och bereder arbetet med klimathandlingsplanen. Vi har i Dagens Nyheter redogjort för ett möte som vi vill kalla till. Vi vill att fler ska vara involverade och att fler ska arbeta nära med utformningen av vår plan, så att vi faktiskt ser till att de åtgärder vi sätter in är långsiktiga och fungerar, att de går att implementera för alla som ska göra det. Det tycker jag är ett viktigt perspektiv i klimatarbetet.Vi kan återigen diskutera: Vilka partier ska vara med i processen? Vilka partier ska rösta igenom detta i riksdagen? Men jag lägger mycket hellre min energi på att alla som vill vara med i arbetet och som vill bidra till att sänka Sveriges klimatutsläpp ska få vara med. Alla bjuds in till vårt möte för att diskutera vad som är den bästa metoden och vägen framåt. Det är bara så vi kan lösa klimatkrisen. Men då ska man vilja sänka utsläppen också. Förhoppningsvis är man i alla fall enig kring det.Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Är det ministerns fortsatta besked att Sverigedemokraterna inte ska vara med och förhandla regeringens klimathandlingsplan?	Jag ska ändå påminna ministern och kammaren om att inte alla partier var med när vi införde Klimatklivet och Industriklivet, utan de kom med först senare, när det började gå lite bättre. Ibland måste man våga.Jag vill att Sverige ska ligga i framkant. Jag vill inte se jobben försvinna ut ur Sverige på grund av att vi inte satsar. Jag vill inte se att vi köper utsläppsrätter i stället för att ta vårt ansvar. Jag vill se ett Sverige som ligger i framkant, tar klimat- och miljöpolitiken på allvar och ser möjligheterna med det.Mina frågor var avgränsade och tydliga. Klimat- och miljöministern sa först: Nej, Sverigedemokraterna är inte med. Sedan säger hon att det sker beredning, som alltid, bland tjänstemän i Regeringskansliet. Hennes partiledare, arbetsmarknadsminister Johan Pehrson, gick i samma nyhetstidning ut och sa att Sverigedemokraterna i högsta grad ska vara med och utforma klimathandlingsplanen. Är det en spricka i Liberalerna? Är det en spricka mellan arbetsmarknadsministern och klimat- och miljöministern?Klimat- och miljöministern säger att det bereds av tjänstemän i vanlig ordning, och hon vet inte vilka partier som ingår. Partiledaren säger dock med tydlighet att Sverigedemokraterna i högsta grad ska vara med och utforma klimathandlingsplanen. Jag får det inte att gå ihop. Någonstans vet någon någonting som jag inte får reda på.
Om inte, hur avser ministern att agera vid utformningen av regeringens klimathandlingsplan, för att Sverige ska nå de klimatmål vi beslutat om till 2030, när Sverigedemokraterna, som inte ställer upp på Sveriges klimatmål eller det klimatpolitiska ramverket, ska vara med och utforma klimathandlingsplanen?	Jag ska ändå påminna ministern och kammaren om att inte alla partier var med när vi införde Klimatklivet och Industriklivet, utan de kom med först senare, när det började gå lite bättre. Ibland måste man våga.Jag vill att Sverige ska ligga i framkant. Jag vill inte se jobben försvinna ut ur Sverige på grund av att vi inte satsar. Jag vill inte se att vi köper utsläppsrätter i stället för att ta vårt ansvar. Jag vill se ett Sverige som ligger i framkant, tar klimat- och miljöpolitiken på allvar och ser möjligheterna med det.Mina frågor var avgränsade och tydliga. Klimat- och miljöministern sa först: Nej, Sverigedemokraterna är inte med. Sedan säger hon att det sker beredning, som alltid, bland tjänstemän i Regeringskansliet. Hennes partiledare, arbetsmarknadsminister Johan Pehrson, gick i samma nyhetstidning ut och sa att Sverigedemokraterna i högsta grad ska vara med och utforma klimathandlingsplanen. Är det en spricka i Liberalerna? Är det en spricka mellan arbetsmarknadsministern och klimat- och miljöministern?Klimat- och miljöministern säger att det bereds av tjänstemän i vanlig ordning, och hon vet inte vilka partier som ingår. Partiledaren säger dock med tydlighet att Sverigedemokraterna i högsta grad ska vara med och utforma klimathandlingsplanen. Jag får det inte att gå ihop. Någonstans vet någon någonting som jag inte får reda på.
Tänker ministern inom sitt ansvarsområde verka för en förändrad nivå på reduktionsplikten, och vad anser ministern vara en rimlig nivå på reduktionsplikten?	Jag ska ändå påminna ministern och kammaren om att inte alla partier var med när vi införde Klimatklivet och Industriklivet, utan de kom med först senare, när det började gå lite bättre. Ibland måste man våga.Jag vill att Sverige ska ligga i framkant. Jag vill inte se jobben försvinna ut ur Sverige på grund av att vi inte satsar. Jag vill inte se att vi köper utsläppsrätter i stället för att ta vårt ansvar. Jag vill se ett Sverige som ligger i framkant, tar klimat- och miljöpolitiken på allvar och ser möjligheterna med det.Mina frågor var avgränsade och tydliga. Klimat- och miljöministern sa först: Nej, Sverigedemokraterna är inte med. Sedan säger hon att det sker beredning, som alltid, bland tjänstemän i Regeringskansliet. Hennes partiledare, arbetsmarknadsminister Johan Pehrson, gick i samma nyhetstidning ut och sa att Sverigedemokraterna i högsta grad ska vara med och utforma klimathandlingsplanen. Är det en spricka i Liberalerna? Är det en spricka mellan arbetsmarknadsministern och klimat- och miljöministern?Klimat- och miljöministern säger att det bereds av tjänstemän i vanlig ordning, och hon vet inte vilka partier som ingår. Partiledaren säger dock med tydlighet att Sverigedemokraterna i högsta grad ska vara med och utforma klimathandlingsplanen. Jag får det inte att gå ihop. Någonstans vet någon någonting som jag inte får reda på.
Är det ministerns fortsatta besked att Sverigedemokraterna inte ska vara med och förhandla regeringens klimathandlingsplan?	Man kunde tro att det är en debatt som nu pågår mellan Sverigedemokraterna och ledamoten Anna-Caren Sätherberg, men det är ju inte så. Nu är det jag som står här. Jag är liberal minister i en regering som bedriver en klimatpolitik som syftar till att nå de mål som vi har satt upp i vår klimatlag.I klimatlagen har vi satt upp mål om att nå nettonollutsläpp år 2045. Det är en lag som har röstats igenom i Sveriges riksdag. När vi under gårdagen presenterade Tidöavtalet kan vissa ledamöter ha ansett att man inte skulle gå in på andra delar av klimatpolitiken. Vi kan absolut fastna i en diskussion om vem som har sagt vad. Men man får märka ordvalen här. Det jag sa till Svenska Dagbladet var som svar på en fråga om Sverigedemokraterna är med och utformar regeringens klimathandlingsplan. Då svarade jag det jag sa här i kammaren, nämligen att vi har en process som går till precis på samma sätt som tidigare processer då klimathandlingsplanen inte har varit lika uppmärksammad. Vi håller på och bereder ett arbete. Vilka tjänstemän som sitter vid det bordet och behandlar de olika delarna har jag knappt själv koll på. Det finns processer för hur vi bereder dokument i Regeringskansliet, och det är i enlighet med dem som vi tar fram vår klimathandlingsplan. Det är detta jag har åsyftat när jag har sagt att Sverigedemokraterna inte är med och utformar klimathandlingsplanen som arbetet pågår just nu. Det är helt enkelt i enlighet med Regeringskansliets beredningsprocesser. Sedan ska handlingsplanen röstas igenom, och det är först i ett senare skede. Det kanske påverkar vad som står i dokumentet, om nu någon skulle vara intresserad av att diskutera det i stället.Det är innehållet jag är intresserad av. Vi kan stå här i kammaren och reflektera över att den här regeringen inte har avbrutit allt det arbete som tidigare regeringar har gjort med klimatkliv, industrikliv och bio-CCS. Och just bio-CCS vill jag påpeka att det finns andra partier, exempelvis mitt eget, som har varit särskilt måna om att föra fram. Jag minns hur jag för några år sedan började tala om CCS i svensk politik och de flesta inte visste vad det betydde. Det är många som bidrar till att utforma vår klimatpolitik i Sverige. Jag tycker inte att det vore klokt av någon regering att lägga ned allt det som har gjorts för att sedan starta med helt nya initiativ. Det vi i stället har gjort från den här regeringens sida är att vi vid vårt tillträde började med att konstatera att vi vill bedriva en ambitiös och effektiv klimatpolitik. Innebörden av det är att faktiskt utveckla det som fungerar. Det handlar om att satsa ytterligare på våtmarker. De satsningar som tidigare regeringar hade gjort var ju på väg att gå ut. Vid 2023 låg det noll kronor. Då måste vi ju utöka den satsningen om vi ser att den fungerar. Vi måste utöka satsningarna på Klimatklivet och Industriklivet när vi ser att de fungerar. Vi fortsätter dem inte, utan vi bygger på dem med ytterligare medel. Vi bygger vidare på det arbete som vi ser ger effekt. Det är detta vi menar är en effektiv klimatpolitik. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationerOm jag får spekulera tror jag att det var många som väntade sig att vi skulle lägga ned exempelvis sådana initiativ som fått kritik i vissa delar. Det finns ju instanser som har kritiserat innehållet i Klimatklivet. Men vi valde att inte göra det. Vi valde att prioritera ett effektivt arbete. Det innebär inte att man tar ett steg framåt och två tillbaka, utan man ska i stället reflektera över vilka värden man går in i klimatarbetet med. För vår regering handlar det om ambition och effektivitet.
Om inte, hur avser ministern att agera vid utformningen av regeringens klimathandlingsplan, för att Sverige ska nå de klimatmål vi beslutat om till 2030, när Sverigedemokraterna, som inte ställer upp på Sveriges klimatmål eller det klimatpolitiska ramverket, ska vara med och utforma klimathandlingsplanen?	Man kunde tro att det är en debatt som nu pågår mellan Sverigedemokraterna och ledamoten Anna-Caren Sätherberg, men det är ju inte så. Nu är det jag som står här. Jag är liberal minister i en regering som bedriver en klimatpolitik som syftar till att nå de mål som vi har satt upp i vår klimatlag.I klimatlagen har vi satt upp mål om att nå nettonollutsläpp år 2045. Det är en lag som har röstats igenom i Sveriges riksdag. När vi under gårdagen presenterade Tidöavtalet kan vissa ledamöter ha ansett att man inte skulle gå in på andra delar av klimatpolitiken. Vi kan absolut fastna i en diskussion om vem som har sagt vad. Men man får märka ordvalen här. Det jag sa till Svenska Dagbladet var som svar på en fråga om Sverigedemokraterna är med och utformar regeringens klimathandlingsplan. Då svarade jag det jag sa här i kammaren, nämligen att vi har en process som går till precis på samma sätt som tidigare processer då klimathandlingsplanen inte har varit lika uppmärksammad. Vi håller på och bereder ett arbete. Vilka tjänstemän som sitter vid det bordet och behandlar de olika delarna har jag knappt själv koll på. Det finns processer för hur vi bereder dokument i Regeringskansliet, och det är i enlighet med dem som vi tar fram vår klimathandlingsplan. Det är detta jag har åsyftat när jag har sagt att Sverigedemokraterna inte är med och utformar klimathandlingsplanen som arbetet pågår just nu. Det är helt enkelt i enlighet med Regeringskansliets beredningsprocesser. Sedan ska handlingsplanen röstas igenom, och det är först i ett senare skede. Det kanske påverkar vad som står i dokumentet, om nu någon skulle vara intresserad av att diskutera det i stället.Det är innehållet jag är intresserad av. Vi kan stå här i kammaren och reflektera över att den här regeringen inte har avbrutit allt det arbete som tidigare regeringar har gjort med klimatkliv, industrikliv och bio-CCS. Och just bio-CCS vill jag påpeka att det finns andra partier, exempelvis mitt eget, som har varit särskilt måna om att föra fram. Jag minns hur jag för några år sedan började tala om CCS i svensk politik och de flesta inte visste vad det betydde. Det är många som bidrar till att utforma vår klimatpolitik i Sverige. Jag tycker inte att det vore klokt av någon regering att lägga ned allt det som har gjorts för att sedan starta med helt nya initiativ. Det vi i stället har gjort från den här regeringens sida är att vi vid vårt tillträde började med att konstatera att vi vill bedriva en ambitiös och effektiv klimatpolitik. Innebörden av det är att faktiskt utveckla det som fungerar. Det handlar om att satsa ytterligare på våtmarker. De satsningar som tidigare regeringar hade gjort var ju på väg att gå ut. Vid 2023 låg det noll kronor. Då måste vi ju utöka den satsningen om vi ser att den fungerar. Vi måste utöka satsningarna på Klimatklivet och Industriklivet när vi ser att de fungerar. Vi fortsätter dem inte, utan vi bygger på dem med ytterligare medel. Vi bygger vidare på det arbete som vi ser ger effekt. Det är detta vi menar är en effektiv klimatpolitik. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationerOm jag får spekulera tror jag att det var många som väntade sig att vi skulle lägga ned exempelvis sådana initiativ som fått kritik i vissa delar. Det finns ju instanser som har kritiserat innehållet i Klimatklivet. Men vi valde att inte göra det. Vi valde att prioritera ett effektivt arbete. Det innebär inte att man tar ett steg framåt och två tillbaka, utan man ska i stället reflektera över vilka värden man går in i klimatarbetet med. För vår regering handlar det om ambition och effektivitet.
Tänker ministern inom sitt ansvarsområde verka för en förändrad nivå på reduktionsplikten, och vad anser ministern vara en rimlig nivå på reduktionsplikten?	Man kunde tro att det är en debatt som nu pågår mellan Sverigedemokraterna och ledamoten Anna-Caren Sätherberg, men det är ju inte så. Nu är det jag som står här. Jag är liberal minister i en regering som bedriver en klimatpolitik som syftar till att nå de mål som vi har satt upp i vår klimatlag.I klimatlagen har vi satt upp mål om att nå nettonollutsläpp år 2045. Det är en lag som har röstats igenom i Sveriges riksdag. När vi under gårdagen presenterade Tidöavtalet kan vissa ledamöter ha ansett att man inte skulle gå in på andra delar av klimatpolitiken. Vi kan absolut fastna i en diskussion om vem som har sagt vad. Men man får märka ordvalen här. Det jag sa till Svenska Dagbladet var som svar på en fråga om Sverigedemokraterna är med och utformar regeringens klimathandlingsplan. Då svarade jag det jag sa här i kammaren, nämligen att vi har en process som går till precis på samma sätt som tidigare processer då klimathandlingsplanen inte har varit lika uppmärksammad. Vi håller på och bereder ett arbete. Vilka tjänstemän som sitter vid det bordet och behandlar de olika delarna har jag knappt själv koll på. Det finns processer för hur vi bereder dokument i Regeringskansliet, och det är i enlighet med dem som vi tar fram vår klimathandlingsplan. Det är detta jag har åsyftat när jag har sagt att Sverigedemokraterna inte är med och utformar klimathandlingsplanen som arbetet pågår just nu. Det är helt enkelt i enlighet med Regeringskansliets beredningsprocesser. Sedan ska handlingsplanen röstas igenom, och det är först i ett senare skede. Det kanske påverkar vad som står i dokumentet, om nu någon skulle vara intresserad av att diskutera det i stället.Det är innehållet jag är intresserad av. Vi kan stå här i kammaren och reflektera över att den här regeringen inte har avbrutit allt det arbete som tidigare regeringar har gjort med klimatkliv, industrikliv och bio-CCS. Och just bio-CCS vill jag påpeka att det finns andra partier, exempelvis mitt eget, som har varit särskilt måna om att föra fram. Jag minns hur jag för några år sedan började tala om CCS i svensk politik och de flesta inte visste vad det betydde. Det är många som bidrar till att utforma vår klimatpolitik i Sverige. Jag tycker inte att det vore klokt av någon regering att lägga ned allt det som har gjorts för att sedan starta med helt nya initiativ. Det vi i stället har gjort från den här regeringens sida är att vi vid vårt tillträde började med att konstatera att vi vill bedriva en ambitiös och effektiv klimatpolitik. Innebörden av det är att faktiskt utveckla det som fungerar. Det handlar om att satsa ytterligare på våtmarker. De satsningar som tidigare regeringar hade gjort var ju på väg att gå ut. Vid 2023 låg det noll kronor. Då måste vi ju utöka den satsningen om vi ser att den fungerar. Vi måste utöka satsningarna på Klimatklivet och Industriklivet när vi ser att de fungerar. Vi fortsätter dem inte, utan vi bygger på dem med ytterligare medel. Vi bygger vidare på det arbete som vi ser ger effekt. Det är detta vi menar är en effektiv klimatpolitik. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationerOm jag får spekulera tror jag att det var många som väntade sig att vi skulle lägga ned exempelvis sådana initiativ som fått kritik i vissa delar. Det finns ju instanser som har kritiserat innehållet i Klimatklivet. Men vi valde att inte göra det. Vi valde att prioritera ett effektivt arbete. Det innebär inte att man tar ett steg framåt och två tillbaka, utan man ska i stället reflektera över vilka värden man går in i klimatarbetet med. För vår regering handlar det om ambition och effektivitet.
Är det ministerns fortsatta besked att Sverigedemokraterna inte ska vara med och förhandla regeringens klimathandlingsplan?	Mycket av det som klimat- och miljöministern säger kan jag hålla med om. Vi har en klimatkris som jag ser att klimat- och miljöministern tar på riktigt allvar. Däremot gör inte det största partiet i regeringskonstellationen det. Den fråga jag ställde till klimatministern handlade inte om Tidöavtalet utan om ministerns uttalande i Svenska Dagbladet, där hon sa att Sverigedemokraterna inte kommer att vara med och förhandla om klimathandlingsplanen.Klimatministern talade i förra debatten här om den oro som många människor känner när det gäller klimatet. Många känner en oro, men man kanske ändå känner sig trygg när man vet att det finns partier som verkligen bryr sig om klimatpolitiken även om man ser att det finns andra partier som inte gör det i lika hög grad.Jag lyssnade på klimat- och miljöministerns presskonferens i går. Klimat- och miljöministern har ju hela tiden sagt till Sveriges riksdag att hon ska återkomma med en handlingsplan och att det är där vi ska se effekterna. Men inte nu, alltså, för nu ska vi öka utsläppen. Som jag sa är det som att ha en 800-meterslöpare som bara ska lunka runt lite på första varvet för att sedan försöka maxa sig ur det hela. Det kommer inte att fungera. Det måste ske här och nu.Till min förvåning ser jag dagens rubriker apropå gårdagens presskonferens. Där går Sverigedemokraterna tydligt ut och förklarar att Busch och klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari inte följer Tidöavtalet, som ministern själv just hänvisade till. Sverigedemokraterna säger att man inte har kommit överens om att nå målen 2045, utan det ska förhandlas.Klimat- och miljöministern blir mig svaret skyldig. Det fanns ju ett val att göra. Liberalerna har ett val när det gäller klimat- och miljöpolitiken. Det var Socialdemokraterna och Miljöpartiet som tog fram Klimatklivet och Industriklivet. Det var vi som tog initiativ till bio-CCS, biobränslen, laddstolpar, återställning av våtmarker och så vidare. Allt detta som vi lade som en matta vill klimat- och miljöministern nu fortsätta med, och det kan hon göra tillsammans med oss. Men hon kan inte göra det med några som dagen efter ministerns presskonferens går ut och säger: Detta har vi inte förhandlat om!Sverigedemokraterna har haft en presskonferens som det största partiet i den regeringsbildande konstellationen, och de har sagt: Nej, det här gäller inte! Här har man misslyckats, säger de på den presskonferensen.Frågan kvarstår alltså: Hur ska vi lyckas ta detta vidare? Det handlar om Sveriges befolkning och de politiska partierna. Riksdagen är enig. Det är upp till varje regering att ta fram sin egen klimathandlingsplan - det är helt sant - men det är också varje regerings uppgift att se till att vi klarar målen. Man kan inte gå förbi klimatlagen. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationerNu har vi också EU:s beslut som kommer att öka trycket på klimat och miljöministern. Hur ska detta gå till? Ska förhandlingar föras med ett parti som inte ens är intresserat av att vi ska klara målen till 2045?
Om inte, hur avser ministern att agera vid utformningen av regeringens klimathandlingsplan, för att Sverige ska nå de klimatmål vi beslutat om till 2030, när Sverigedemokraterna, som inte ställer upp på Sveriges klimatmål eller det klimatpolitiska ramverket, ska vara med och utforma klimathandlingsplanen?	Mycket av det som klimat- och miljöministern säger kan jag hålla med om. Vi har en klimatkris som jag ser att klimat- och miljöministern tar på riktigt allvar. Däremot gör inte det största partiet i regeringskonstellationen det. Den fråga jag ställde till klimatministern handlade inte om Tidöavtalet utan om ministerns uttalande i Svenska Dagbladet, där hon sa att Sverigedemokraterna inte kommer att vara med och förhandla om klimathandlingsplanen.Klimatministern talade i förra debatten här om den oro som många människor känner när det gäller klimatet. Många känner en oro, men man kanske ändå känner sig trygg när man vet att det finns partier som verkligen bryr sig om klimatpolitiken även om man ser att det finns andra partier som inte gör det i lika hög grad.Jag lyssnade på klimat- och miljöministerns presskonferens i går. Klimat- och miljöministern har ju hela tiden sagt till Sveriges riksdag att hon ska återkomma med en handlingsplan och att det är där vi ska se effekterna. Men inte nu, alltså, för nu ska vi öka utsläppen. Som jag sa är det som att ha en 800-meterslöpare som bara ska lunka runt lite på första varvet för att sedan försöka maxa sig ur det hela. Det kommer inte att fungera. Det måste ske här och nu.Till min förvåning ser jag dagens rubriker apropå gårdagens presskonferens. Där går Sverigedemokraterna tydligt ut och förklarar att Busch och klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari inte följer Tidöavtalet, som ministern själv just hänvisade till. Sverigedemokraterna säger att man inte har kommit överens om att nå målen 2045, utan det ska förhandlas.Klimat- och miljöministern blir mig svaret skyldig. Det fanns ju ett val att göra. Liberalerna har ett val när det gäller klimat- och miljöpolitiken. Det var Socialdemokraterna och Miljöpartiet som tog fram Klimatklivet och Industriklivet. Det var vi som tog initiativ till bio-CCS, biobränslen, laddstolpar, återställning av våtmarker och så vidare. Allt detta som vi lade som en matta vill klimat- och miljöministern nu fortsätta med, och det kan hon göra tillsammans med oss. Men hon kan inte göra det med några som dagen efter ministerns presskonferens går ut och säger: Detta har vi inte förhandlat om!Sverigedemokraterna har haft en presskonferens som det största partiet i den regeringsbildande konstellationen, och de har sagt: Nej, det här gäller inte! Här har man misslyckats, säger de på den presskonferensen.Frågan kvarstår alltså: Hur ska vi lyckas ta detta vidare? Det handlar om Sveriges befolkning och de politiska partierna. Riksdagen är enig. Det är upp till varje regering att ta fram sin egen klimathandlingsplan - det är helt sant - men det är också varje regerings uppgift att se till att vi klarar målen. Man kan inte gå förbi klimatlagen. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationerNu har vi också EU:s beslut som kommer att öka trycket på klimat och miljöministern. Hur ska detta gå till? Ska förhandlingar föras med ett parti som inte ens är intresserat av att vi ska klara målen till 2045?
Tänker ministern inom sitt ansvarsområde verka för en förändrad nivå på reduktionsplikten, och vad anser ministern vara en rimlig nivå på reduktionsplikten?	Mycket av det som klimat- och miljöministern säger kan jag hålla med om. Vi har en klimatkris som jag ser att klimat- och miljöministern tar på riktigt allvar. Däremot gör inte det största partiet i regeringskonstellationen det. Den fråga jag ställde till klimatministern handlade inte om Tidöavtalet utan om ministerns uttalande i Svenska Dagbladet, där hon sa att Sverigedemokraterna inte kommer att vara med och förhandla om klimathandlingsplanen.Klimatministern talade i förra debatten här om den oro som många människor känner när det gäller klimatet. Många känner en oro, men man kanske ändå känner sig trygg när man vet att det finns partier som verkligen bryr sig om klimatpolitiken även om man ser att det finns andra partier som inte gör det i lika hög grad.Jag lyssnade på klimat- och miljöministerns presskonferens i går. Klimat- och miljöministern har ju hela tiden sagt till Sveriges riksdag att hon ska återkomma med en handlingsplan och att det är där vi ska se effekterna. Men inte nu, alltså, för nu ska vi öka utsläppen. Som jag sa är det som att ha en 800-meterslöpare som bara ska lunka runt lite på första varvet för att sedan försöka maxa sig ur det hela. Det kommer inte att fungera. Det måste ske här och nu.Till min förvåning ser jag dagens rubriker apropå gårdagens presskonferens. Där går Sverigedemokraterna tydligt ut och förklarar att Busch och klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari inte följer Tidöavtalet, som ministern själv just hänvisade till. Sverigedemokraterna säger att man inte har kommit överens om att nå målen 2045, utan det ska förhandlas.Klimat- och miljöministern blir mig svaret skyldig. Det fanns ju ett val att göra. Liberalerna har ett val när det gäller klimat- och miljöpolitiken. Det var Socialdemokraterna och Miljöpartiet som tog fram Klimatklivet och Industriklivet. Det var vi som tog initiativ till bio-CCS, biobränslen, laddstolpar, återställning av våtmarker och så vidare. Allt detta som vi lade som en matta vill klimat- och miljöministern nu fortsätta med, och det kan hon göra tillsammans med oss. Men hon kan inte göra det med några som dagen efter ministerns presskonferens går ut och säger: Detta har vi inte förhandlat om!Sverigedemokraterna har haft en presskonferens som det största partiet i den regeringsbildande konstellationen, och de har sagt: Nej, det här gäller inte! Här har man misslyckats, säger de på den presskonferensen.Frågan kvarstår alltså: Hur ska vi lyckas ta detta vidare? Det handlar om Sveriges befolkning och de politiska partierna. Riksdagen är enig. Det är upp till varje regering att ta fram sin egen klimathandlingsplan - det är helt sant - men det är också varje regerings uppgift att se till att vi klarar målen. Man kan inte gå förbi klimatlagen. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationerNu har vi också EU:s beslut som kommer att öka trycket på klimat och miljöministern. Hur ska detta gå till? Ska förhandlingar föras med ett parti som inte ens är intresserat av att vi ska klara målen till 2045?
Är det ministerns fortsatta besked att Sverigedemokraterna inte ska vara med och förhandla regeringens klimathandlingsplan?	Ja, på 100 dagar kan mycket hända, till skillnad från hur det var 2014, då regeringen med socialdemokratisk ledartröja 100 dagar in på mandatperioden inte ens hade tillträtt - man hade inte fått någon regering på plats. Anna-Caren Sätherberg får gärna redogöra för vilken del av Miljödepartementets verksamhet som inte existerar längre. Vad är det som har försvunnit från Miljödepartementet? Jag skulle gärna höra ett svar på den frågan, men det blir lite svårt att hitta eftersom det inte finns något.Vi har slagit samman Miljödepartementet med Näringsdepartementet - det arrangeras inga begravningar för något näringslivsdepartement i Sverige. Vi har slagit ihop energi- och klimatfrågor och bildat ett klimat- och näringslivsdepartement, som i god dialog arbetar tillsammans med och nära alla de aktörer som inom industri- och transportsektorn kan bidra till den faktiska klimatomställningen. Vi har nämligen bråttom, och det går inte tillräckligt snabbt. Det gick inte tillräckligt snabbt med den tidigare regeringen heller.Låt mig också redogöra för Tidöavtalet. Det verkar råda en hel del missuppfattningar. Jag har inte sagt att Sverigedemokraterna inte har något med klimatarbetet att göra. Inom Tidöavtalet har vi sju samarbetsområden, och klimat och energi är ett av dem.Vi kan diskutera vilka olika partier som är med i själva processen med att plocka fram en klimathandlingsplan, men jag lägger hellre min energi på att få alla som vill vara med och arbeta för att sänka Sveriges klimatutsläpp att bidra. Jag vill lyssna till företag, forskning och organisationer. Jag vill att industrier, företag inom transportsektorn och hushåll ska kunna berätta hur de kan bidra till att vi i Sverige når våra mål, som vi inte är på väg att nå och inte var på väg att nå under tidigare mandatperioder heller. Jag vill att alla dessa parter ska berätta för mig hur vi i politiken kan bidra till att de ska nå sina mål. Vi kan inte arbeta i stuprör längre, för det är uppenbarligen något som inte fungerar. Det är därför vi har slagit samman Miljödepartementet med Näringsdepartementet och startat Klimat- och näringslivsdepartementet. Regeringen har lagt om klimatpolitiken för att nå ända ned till nettonoll 2045. Vi utgår från ett långsiktigt perspektiv. Vi har alla ett ansvar i omställningen. Alla kommer att påverkas av klimatförändringar, och vi politiker har ett ansvar för att rätt styrmedel, rätt lagstiftning och rätt processer finns så att omställningen ska kunna ske och så att främst marknadens aktörer, som är de största utsläpparna, ska kunna ändra sättet de bedriver sin verksamhet på för att verka fossilfritt.Den här regeringen fokuserar på flera viktiga klimatfrågor under denna mandatperiod. Jag har tidigare redogjort för den utbyggnad av fossilfri energi som vi vill göra för att möjliggöra elektrifieringen och hur vi vill arbeta med koldioxidinfångning både genom naturliga kolsänkor och genom CCS och bio-CCS. De åtgärder som vi genomför ska möjliggöra omställningen, som är pågående i vissa delar och som man låtsas pågå i andra delar men som måste ske på ett snabbt och genomgripande sätt. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationerJag fick också frågor om reduktionsplikten, som vi ju har debatterat återkommande. Reduktionsplikten var för stor med tanke på det utbud som fanns. Det blev en brist på biobränsle. Sverige importerade väldigt mycket, och det blev en problematisk situation, vilket gör att den här regeringen vill sänka reduktionsplikten till EU:s lägstanivå den 1 januari 2024.
Om inte, hur avser ministern att agera vid utformningen av regeringens klimathandlingsplan, för att Sverige ska nå de klimatmål vi beslutat om till 2030, när Sverigedemokraterna, som inte ställer upp på Sveriges klimatmål eller det klimatpolitiska ramverket, ska vara med och utforma klimathandlingsplanen?	Ja, på 100 dagar kan mycket hända, till skillnad från hur det var 2014, då regeringen med socialdemokratisk ledartröja 100 dagar in på mandatperioden inte ens hade tillträtt - man hade inte fått någon regering på plats. Anna-Caren Sätherberg får gärna redogöra för vilken del av Miljödepartementets verksamhet som inte existerar längre. Vad är det som har försvunnit från Miljödepartementet? Jag skulle gärna höra ett svar på den frågan, men det blir lite svårt att hitta eftersom det inte finns något.Vi har slagit samman Miljödepartementet med Näringsdepartementet - det arrangeras inga begravningar för något näringslivsdepartement i Sverige. Vi har slagit ihop energi- och klimatfrågor och bildat ett klimat- och näringslivsdepartement, som i god dialog arbetar tillsammans med och nära alla de aktörer som inom industri- och transportsektorn kan bidra till den faktiska klimatomställningen. Vi har nämligen bråttom, och det går inte tillräckligt snabbt. Det gick inte tillräckligt snabbt med den tidigare regeringen heller.Låt mig också redogöra för Tidöavtalet. Det verkar råda en hel del missuppfattningar. Jag har inte sagt att Sverigedemokraterna inte har något med klimatarbetet att göra. Inom Tidöavtalet har vi sju samarbetsområden, och klimat och energi är ett av dem.Vi kan diskutera vilka olika partier som är med i själva processen med att plocka fram en klimathandlingsplan, men jag lägger hellre min energi på att få alla som vill vara med och arbeta för att sänka Sveriges klimatutsläpp att bidra. Jag vill lyssna till företag, forskning och organisationer. Jag vill att industrier, företag inom transportsektorn och hushåll ska kunna berätta hur de kan bidra till att vi i Sverige når våra mål, som vi inte är på väg att nå och inte var på väg att nå under tidigare mandatperioder heller. Jag vill att alla dessa parter ska berätta för mig hur vi i politiken kan bidra till att de ska nå sina mål. Vi kan inte arbeta i stuprör längre, för det är uppenbarligen något som inte fungerar. Det är därför vi har slagit samman Miljödepartementet med Näringsdepartementet och startat Klimat- och näringslivsdepartementet. Regeringen har lagt om klimatpolitiken för att nå ända ned till nettonoll 2045. Vi utgår från ett långsiktigt perspektiv. Vi har alla ett ansvar i omställningen. Alla kommer att påverkas av klimatförändringar, och vi politiker har ett ansvar för att rätt styrmedel, rätt lagstiftning och rätt processer finns så att omställningen ska kunna ske och så att främst marknadens aktörer, som är de största utsläpparna, ska kunna ändra sättet de bedriver sin verksamhet på för att verka fossilfritt.Den här regeringen fokuserar på flera viktiga klimatfrågor under denna mandatperiod. Jag har tidigare redogjort för den utbyggnad av fossilfri energi som vi vill göra för att möjliggöra elektrifieringen och hur vi vill arbeta med koldioxidinfångning både genom naturliga kolsänkor och genom CCS och bio-CCS. De åtgärder som vi genomför ska möjliggöra omställningen, som är pågående i vissa delar och som man låtsas pågå i andra delar men som måste ske på ett snabbt och genomgripande sätt. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationerJag fick också frågor om reduktionsplikten, som vi ju har debatterat återkommande. Reduktionsplikten var för stor med tanke på det utbud som fanns. Det blev en brist på biobränsle. Sverige importerade väldigt mycket, och det blev en problematisk situation, vilket gör att den här regeringen vill sänka reduktionsplikten till EU:s lägstanivå den 1 januari 2024.
Tänker ministern inom sitt ansvarsområde verka för en förändrad nivå på reduktionsplikten, och vad anser ministern vara en rimlig nivå på reduktionsplikten?	Ja, på 100 dagar kan mycket hända, till skillnad från hur det var 2014, då regeringen med socialdemokratisk ledartröja 100 dagar in på mandatperioden inte ens hade tillträtt - man hade inte fått någon regering på plats. Anna-Caren Sätherberg får gärna redogöra för vilken del av Miljödepartementets verksamhet som inte existerar längre. Vad är det som har försvunnit från Miljödepartementet? Jag skulle gärna höra ett svar på den frågan, men det blir lite svårt att hitta eftersom det inte finns något.Vi har slagit samman Miljödepartementet med Näringsdepartementet - det arrangeras inga begravningar för något näringslivsdepartement i Sverige. Vi har slagit ihop energi- och klimatfrågor och bildat ett klimat- och näringslivsdepartement, som i god dialog arbetar tillsammans med och nära alla de aktörer som inom industri- och transportsektorn kan bidra till den faktiska klimatomställningen. Vi har nämligen bråttom, och det går inte tillräckligt snabbt. Det gick inte tillräckligt snabbt med den tidigare regeringen heller.Låt mig också redogöra för Tidöavtalet. Det verkar råda en hel del missuppfattningar. Jag har inte sagt att Sverigedemokraterna inte har något med klimatarbetet att göra. Inom Tidöavtalet har vi sju samarbetsområden, och klimat och energi är ett av dem.Vi kan diskutera vilka olika partier som är med i själva processen med att plocka fram en klimathandlingsplan, men jag lägger hellre min energi på att få alla som vill vara med och arbeta för att sänka Sveriges klimatutsläpp att bidra. Jag vill lyssna till företag, forskning och organisationer. Jag vill att industrier, företag inom transportsektorn och hushåll ska kunna berätta hur de kan bidra till att vi i Sverige når våra mål, som vi inte är på väg att nå och inte var på väg att nå under tidigare mandatperioder heller. Jag vill att alla dessa parter ska berätta för mig hur vi i politiken kan bidra till att de ska nå sina mål. Vi kan inte arbeta i stuprör längre, för det är uppenbarligen något som inte fungerar. Det är därför vi har slagit samman Miljödepartementet med Näringsdepartementet och startat Klimat- och näringslivsdepartementet. Regeringen har lagt om klimatpolitiken för att nå ända ned till nettonoll 2045. Vi utgår från ett långsiktigt perspektiv. Vi har alla ett ansvar i omställningen. Alla kommer att påverkas av klimatförändringar, och vi politiker har ett ansvar för att rätt styrmedel, rätt lagstiftning och rätt processer finns så att omställningen ska kunna ske och så att främst marknadens aktörer, som är de största utsläpparna, ska kunna ändra sättet de bedriver sin verksamhet på för att verka fossilfritt.Den här regeringen fokuserar på flera viktiga klimatfrågor under denna mandatperiod. Jag har tidigare redogjort för den utbyggnad av fossilfri energi som vi vill göra för att möjliggöra elektrifieringen och hur vi vill arbeta med koldioxidinfångning både genom naturliga kolsänkor och genom CCS och bio-CCS. De åtgärder som vi genomför ska möjliggöra omställningen, som är pågående i vissa delar och som man låtsas pågå i andra delar men som måste ske på ett snabbt och genomgripande sätt. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationerJag fick också frågor om reduktionsplikten, som vi ju har debatterat återkommande. Reduktionsplikten var för stor med tanke på det utbud som fanns. Det blev en brist på biobränsle. Sverige importerade väldigt mycket, och det blev en problematisk situation, vilket gör att den här regeringen vill sänka reduktionsplikten till EU:s lägstanivå den 1 januari 2024.
Är det ministerns fortsatta besked att Sverigedemokraterna inte ska vara med och förhandla regeringens klimathandlingsplan?	STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer I dag är det 100 dagar sedan regeringen tillträdde och Sverige fick en ny klimat- och miljöminister. Jag vill säga grattis till ministern, även om det är svårt att gratulera till klimat- och miljöpolitiken.Man kan se 100 dagar som en kort tid, men på 100 dagar kan också många beslut fattas eller aviseras. Beslutet om att lägga ned Miljödepartementet är en sak som 100-dagarsregeringen har hunnit med. Efter 100 dagar har ministern lagt fram en budget på klimat- och miljöområdet som innebär att Sverige går från att satsa över 23 miljarder 2022 till att ta fram stora yxan och mer än halvera den satsningen till 2025.Efter 100 dagar har Sveriges skogsägare nu svårt att få ersättning om de frivilligt vill ta skyddsvärd skog ur produktion eller om de nekas avverkningstillstånd, för regeringen har under dessa 100 dagar valt att kraftigt minska resurserna.Efter 100 dagar har klimat- och miljöministern även minskat resurserna till miljöövervakning. Svenska mätseriers längd är i många fall unik i världen. Genom att jämföra aktuella värden med tidigare mätningar upptäcker vi förändringarna i miljön så att vi ser om åtgärderna får önskad effekt eller inte. Varför regeringen inte vill fortsätta med detta har jag svårt att förstå.Detta är några av alla de nedskärningar på klimat- och miljöområdet som ministern har valt att göra på 100 dagar, och i regeringens budget står det också att utsläppen ökar.Men ministern har, till skillnad från några av sina regeringskollegor, varit tydlig med att vi ska nå klimatmålen. Hur dessa ambitioner går ihop med anslagsminskningarna har inte framgått. Det är ungefär som att en 800-meterslöpare lunkar genom första varvet för att sedan maxa andra varvet. Ministern har sagt att hon kommer att återkomma till riksdagen med besked om hur klimatmålen ska nås i den klimathandlingsplan som regeringen är ålagd av riksdagen att leverera 2023. Vi vet att den här regeringen helt förlitar sig på Sverigedemokraternas stöd. Det är det enda parti i Sveriges riksdag som inte ställer sig bakom vare sig det klimatpolitiska ramverket eller de svenska klimatmålen.Ministern har i medierna varit mycket tydlig med att Sverigedemokraterna inte ska ha något inflytande över klimatpolitiken. Hon har i Svenska Dagbladet meddelat bland annat följande: Nej, det är regeringen som utformar klimathandlingsplanen. Hennes partikollega och Liberalernas partiledare, arbetsmarknadsminister Johan Pehrson, har å andra sidan i samma nyhetstidning låtit meddela att Sverigedemokraterna i högsta grad ska vara med och utforma klimathandlingsplanen.Därför ställde jag dessa frågor till ministern den 14 december - bara för att man gav så helt olika besked om vilka partier som tillsammans ska förhandla fram klimathandlingsplanen. Jag får tacka ministern för att hon efter en månad och tolv dagar ger mig svar, även om det kanske inte riktigt är svar på mina frågor.Frågan är alltså: Ska Sverigedemokraterna tillsammans med regeringen delta i förhandlingarna om klimathandlingsplanen? Är det som ministern säger - nej, de ska inte delta - eller som ministerns kollega sa - ja, det ska de i högsta grad? Ska det förhandlas mellan partierna, kanske i regeringens och Sverigedemokraternas samordningskanslier, eller ska det inte förhandlas alls mellan regeringen och Sverigedemokraterna? STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationerSvaret på min fråga om vad ministern anser är en rimlig nivå på reduktionsplikten har jag, trots att jag frågat i denna interpellation, i tidigare interpellationsdebatter och i miljö- och jordbruksutskottet, ännu inte lyckats få. Nu väntar jag med spänning på att få höra ministerns svar på frågan.
Om inte, hur avser ministern att agera vid utformningen av regeringens klimathandlingsplan, för att Sverige ska nå de klimatmål vi beslutat om till 2030, när Sverigedemokraterna, som inte ställer upp på Sveriges klimatmål eller det klimatpolitiska ramverket, ska vara med och utforma klimathandlingsplanen?	STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer I dag är det 100 dagar sedan regeringen tillträdde och Sverige fick en ny klimat- och miljöminister. Jag vill säga grattis till ministern, även om det är svårt att gratulera till klimat- och miljöpolitiken.Man kan se 100 dagar som en kort tid, men på 100 dagar kan också många beslut fattas eller aviseras. Beslutet om att lägga ned Miljödepartementet är en sak som 100-dagarsregeringen har hunnit med. Efter 100 dagar har ministern lagt fram en budget på klimat- och miljöområdet som innebär att Sverige går från att satsa över 23 miljarder 2022 till att ta fram stora yxan och mer än halvera den satsningen till 2025.Efter 100 dagar har Sveriges skogsägare nu svårt att få ersättning om de frivilligt vill ta skyddsvärd skog ur produktion eller om de nekas avverkningstillstånd, för regeringen har under dessa 100 dagar valt att kraftigt minska resurserna.Efter 100 dagar har klimat- och miljöministern även minskat resurserna till miljöövervakning. Svenska mätseriers längd är i många fall unik i världen. Genom att jämföra aktuella värden med tidigare mätningar upptäcker vi förändringarna i miljön så att vi ser om åtgärderna får önskad effekt eller inte. Varför regeringen inte vill fortsätta med detta har jag svårt att förstå.Detta är några av alla de nedskärningar på klimat- och miljöområdet som ministern har valt att göra på 100 dagar, och i regeringens budget står det också att utsläppen ökar.Men ministern har, till skillnad från några av sina regeringskollegor, varit tydlig med att vi ska nå klimatmålen. Hur dessa ambitioner går ihop med anslagsminskningarna har inte framgått. Det är ungefär som att en 800-meterslöpare lunkar genom första varvet för att sedan maxa andra varvet. Ministern har sagt att hon kommer att återkomma till riksdagen med besked om hur klimatmålen ska nås i den klimathandlingsplan som regeringen är ålagd av riksdagen att leverera 2023. Vi vet att den här regeringen helt förlitar sig på Sverigedemokraternas stöd. Det är det enda parti i Sveriges riksdag som inte ställer sig bakom vare sig det klimatpolitiska ramverket eller de svenska klimatmålen.Ministern har i medierna varit mycket tydlig med att Sverigedemokraterna inte ska ha något inflytande över klimatpolitiken. Hon har i Svenska Dagbladet meddelat bland annat följande: Nej, det är regeringen som utformar klimathandlingsplanen. Hennes partikollega och Liberalernas partiledare, arbetsmarknadsminister Johan Pehrson, har å andra sidan i samma nyhetstidning låtit meddela att Sverigedemokraterna i högsta grad ska vara med och utforma klimathandlingsplanen.Därför ställde jag dessa frågor till ministern den 14 december - bara för att man gav så helt olika besked om vilka partier som tillsammans ska förhandla fram klimathandlingsplanen. Jag får tacka ministern för att hon efter en månad och tolv dagar ger mig svar, även om det kanske inte riktigt är svar på mina frågor.Frågan är alltså: Ska Sverigedemokraterna tillsammans med regeringen delta i förhandlingarna om klimathandlingsplanen? Är det som ministern säger - nej, de ska inte delta - eller som ministerns kollega sa - ja, det ska de i högsta grad? Ska det förhandlas mellan partierna, kanske i regeringens och Sverigedemokraternas samordningskanslier, eller ska det inte förhandlas alls mellan regeringen och Sverigedemokraterna? STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationerSvaret på min fråga om vad ministern anser är en rimlig nivå på reduktionsplikten har jag, trots att jag frågat i denna interpellation, i tidigare interpellationsdebatter och i miljö- och jordbruksutskottet, ännu inte lyckats få. Nu väntar jag med spänning på att få höra ministerns svar på frågan.
Tänker ministern inom sitt ansvarsområde verka för en förändrad nivå på reduktionsplikten, och vad anser ministern vara en rimlig nivå på reduktionsplikten?	STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer I dag är det 100 dagar sedan regeringen tillträdde och Sverige fick en ny klimat- och miljöminister. Jag vill säga grattis till ministern, även om det är svårt att gratulera till klimat- och miljöpolitiken.Man kan se 100 dagar som en kort tid, men på 100 dagar kan också många beslut fattas eller aviseras. Beslutet om att lägga ned Miljödepartementet är en sak som 100-dagarsregeringen har hunnit med. Efter 100 dagar har ministern lagt fram en budget på klimat- och miljöområdet som innebär att Sverige går från att satsa över 23 miljarder 2022 till att ta fram stora yxan och mer än halvera den satsningen till 2025.Efter 100 dagar har Sveriges skogsägare nu svårt att få ersättning om de frivilligt vill ta skyddsvärd skog ur produktion eller om de nekas avverkningstillstånd, för regeringen har under dessa 100 dagar valt att kraftigt minska resurserna.Efter 100 dagar har klimat- och miljöministern även minskat resurserna till miljöövervakning. Svenska mätseriers längd är i många fall unik i världen. Genom att jämföra aktuella värden med tidigare mätningar upptäcker vi förändringarna i miljön så att vi ser om åtgärderna får önskad effekt eller inte. Varför regeringen inte vill fortsätta med detta har jag svårt att förstå.Detta är några av alla de nedskärningar på klimat- och miljöområdet som ministern har valt att göra på 100 dagar, och i regeringens budget står det också att utsläppen ökar.Men ministern har, till skillnad från några av sina regeringskollegor, varit tydlig med att vi ska nå klimatmålen. Hur dessa ambitioner går ihop med anslagsminskningarna har inte framgått. Det är ungefär som att en 800-meterslöpare lunkar genom första varvet för att sedan maxa andra varvet. Ministern har sagt att hon kommer att återkomma till riksdagen med besked om hur klimatmålen ska nås i den klimathandlingsplan som regeringen är ålagd av riksdagen att leverera 2023. Vi vet att den här regeringen helt förlitar sig på Sverigedemokraternas stöd. Det är det enda parti i Sveriges riksdag som inte ställer sig bakom vare sig det klimatpolitiska ramverket eller de svenska klimatmålen.Ministern har i medierna varit mycket tydlig med att Sverigedemokraterna inte ska ha något inflytande över klimatpolitiken. Hon har i Svenska Dagbladet meddelat bland annat följande: Nej, det är regeringen som utformar klimathandlingsplanen. Hennes partikollega och Liberalernas partiledare, arbetsmarknadsminister Johan Pehrson, har å andra sidan i samma nyhetstidning låtit meddela att Sverigedemokraterna i högsta grad ska vara med och utforma klimathandlingsplanen.Därför ställde jag dessa frågor till ministern den 14 december - bara för att man gav så helt olika besked om vilka partier som tillsammans ska förhandla fram klimathandlingsplanen. Jag får tacka ministern för att hon efter en månad och tolv dagar ger mig svar, även om det kanske inte riktigt är svar på mina frågor.Frågan är alltså: Ska Sverigedemokraterna tillsammans med regeringen delta i förhandlingarna om klimathandlingsplanen? Är det som ministern säger - nej, de ska inte delta - eller som ministerns kollega sa - ja, det ska de i högsta grad? Ska det förhandlas mellan partierna, kanske i regeringens och Sverigedemokraternas samordningskanslier, eller ska det inte förhandlas alls mellan regeringen och Sverigedemokraterna? STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationerSvaret på min fråga om vad ministern anser är en rimlig nivå på reduktionsplikten har jag, trots att jag frågat i denna interpellation, i tidigare interpellationsdebatter och i miljö- och jordbruksutskottet, ännu inte lyckats få. Nu väntar jag med spänning på att få höra ministerns svar på frågan.
Är det ministerns fortsatta besked att Sverigedemokraterna inte ska vara med och förhandla regeringens klimathandlingsplan?	har frågat mig om det är mitt fortsatta besked att Sverigedemokraterna inte ska vara med och förhandla om regeringens klimathandlingsplan och, om inte, hur jag avser att agera vid utformningen av regeringens klimathandlingsplan för att Sverige ska nå de klimatmål vi beslutat om till 2030 när Sverigedemokraterna ska vara med och utforma klimathandlingsplanen. Vidare har Anna-Caren Sätherberg frågat mig om jag inom mitt ansvarsområde tänker verka för en förändrad nivå på reduktionsplikten samt vad jag anser vara en rimlig nivå på reduktionsplikten.Jag vill börja med att tacka för det stora intresset för regeringens handlingsplan. Om jag får spekulera tror jag att intresset för handlingsplanen inte någonsin, sedan klimatlagen trädde i kraft 2018, kan ha varit så stort som under denna regering. Det är fint att se.Tidöavtalet beskriver hur Sverigedemokraterna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna i ett samarbetsprojekt kommer att utarbeta och genomföra politiska reformer för att trygga energiförsörjningen och åstadkomma en effektiv klimatomställning. Utkastet till handlingsplanen bereds i enlighet med de beredningsrutiner som finns i Regeringskansliet.Jag kommer att vara drivande för en ambitiös och effektiv klimatpolitik som är långsiktigt hållbar. Därför kommer jag till exempel att arbeta för en förändrad reduktionsplikt som tillsammans med andra effektiva styrmedel bidrar till att klimatmålen och svenska åtaganden i EU kan nås, men utan att drivmedelspriserna i Sverige hämmar svenska hushåll och undergräver konkurrenskraften för våra svenska företag. Regeringen kommer att föreslå att reduktionsplikten sänks till EU:s lägstanivå den 1 januari 2024, vilket ska gälla under mandatperioden.
Om inte, hur avser ministern att agera vid utformningen av regeringens klimathandlingsplan, för att Sverige ska nå de klimatmål vi beslutat om till 2030, när Sverigedemokraterna, som inte ställer upp på Sveriges klimatmål eller det klimatpolitiska ramverket, ska vara med och utforma klimathandlingsplanen?	har frågat mig om det är mitt fortsatta besked att Sverigedemokraterna inte ska vara med och förhandla om regeringens klimathandlingsplan och, om inte, hur jag avser att agera vid utformningen av regeringens klimathandlingsplan för att Sverige ska nå de klimatmål vi beslutat om till 2030 när Sverigedemokraterna ska vara med och utforma klimathandlingsplanen. Vidare har Anna-Caren Sätherberg frågat mig om jag inom mitt ansvarsområde tänker verka för en förändrad nivå på reduktionsplikten samt vad jag anser vara en rimlig nivå på reduktionsplikten.Jag vill börja med att tacka för det stora intresset för regeringens handlingsplan. Om jag får spekulera tror jag att intresset för handlingsplanen inte någonsin, sedan klimatlagen trädde i kraft 2018, kan ha varit så stort som under denna regering. Det är fint att se.Tidöavtalet beskriver hur Sverigedemokraterna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna i ett samarbetsprojekt kommer att utarbeta och genomföra politiska reformer för att trygga energiförsörjningen och åstadkomma en effektiv klimatomställning. Utkastet till handlingsplanen bereds i enlighet med de beredningsrutiner som finns i Regeringskansliet.Jag kommer att vara drivande för en ambitiös och effektiv klimatpolitik som är långsiktigt hållbar. Därför kommer jag till exempel att arbeta för en förändrad reduktionsplikt som tillsammans med andra effektiva styrmedel bidrar till att klimatmålen och svenska åtaganden i EU kan nås, men utan att drivmedelspriserna i Sverige hämmar svenska hushåll och undergräver konkurrenskraften för våra svenska företag. Regeringen kommer att föreslå att reduktionsplikten sänks till EU:s lägstanivå den 1 januari 2024, vilket ska gälla under mandatperioden.
Tänker ministern inom sitt ansvarsområde verka för en förändrad nivå på reduktionsplikten, och vad anser ministern vara en rimlig nivå på reduktionsplikten?	har frågat mig om det är mitt fortsatta besked att Sverigedemokraterna inte ska vara med och förhandla om regeringens klimathandlingsplan och, om inte, hur jag avser att agera vid utformningen av regeringens klimathandlingsplan för att Sverige ska nå de klimatmål vi beslutat om till 2030 när Sverigedemokraterna ska vara med och utforma klimathandlingsplanen. Vidare har Anna-Caren Sätherberg frågat mig om jag inom mitt ansvarsområde tänker verka för en förändrad nivå på reduktionsplikten samt vad jag anser vara en rimlig nivå på reduktionsplikten.Jag vill börja med att tacka för det stora intresset för regeringens handlingsplan. Om jag får spekulera tror jag att intresset för handlingsplanen inte någonsin, sedan klimatlagen trädde i kraft 2018, kan ha varit så stort som under denna regering. Det är fint att se.Tidöavtalet beskriver hur Sverigedemokraterna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna i ett samarbetsprojekt kommer att utarbeta och genomföra politiska reformer för att trygga energiförsörjningen och åstadkomma en effektiv klimatomställning. Utkastet till handlingsplanen bereds i enlighet med de beredningsrutiner som finns i Regeringskansliet.Jag kommer att vara drivande för en ambitiös och effektiv klimatpolitik som är långsiktigt hållbar. Därför kommer jag till exempel att arbeta för en förändrad reduktionsplikt som tillsammans med andra effektiva styrmedel bidrar till att klimatmålen och svenska åtaganden i EU kan nås, men utan att drivmedelspriserna i Sverige hämmar svenska hushåll och undergräver konkurrenskraften för våra svenska företag. Regeringen kommer att föreslå att reduktionsplikten sänks till EU:s lägstanivå den 1 januari 2024, vilket ska gälla under mandatperioden.
Anser ministern att parterna till Parisavtalet har ett ansvar att uppfylla sina åtaganden om utsläppsminskningar, och hur avser ministern i så fall att agera inom sitt ansvarsområde för att Sverige ska uppfylla sitt åtagande?	Låt mig återigen redogöra för vad vi har för politik, om det är så att Elin Söderberg mot all förmodan har missat vad det är vi gör. Jag tror inte att det har undgått vårt samhälle och de svenskar som läser tidningen och håller koll på vad regeringen håller på med. Bland annat i går redogjorde vi tydligt för alla reformer på vår presskonferens om 100 dagar med regeringen, men låt mig upprepa vad som sas.Regeringen fokuserar på flera viktiga klimatfrågor under vår mandatperiod, och vi har precis i vår vårändringsbudget påbörjat en kraftfull utbyggnad av fossilfri energi för att möjliggöra en elektrifiering. Vi har satsat enormt på laddinfrastruktur och på att bygga upp den infrastruktur som behöver finnas för att möjliggöra en omställning av vår transportflotta. Vi har satsat på infångning av koldioxid och olika satsningar som gör att industrin och transportsektorn kan nyttja de fossila utsläppen på ett klokare sätt, exempelvis genom bio-CCS som kan bidra till att fånga in koldioxid. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationerVi vill göra tydliga långsiktiga insatser. Om Elin Söderberg vill höra mer konkret vad det innebär handlar det om att möjliggöra elektrifiering. Antingen har vi fossila utsläpp från både industri och transportsektor, eller så har vi inte det. Det kräver en elektrifiering.Vi har också satsat på återvätning av våtmarker, och vi kommer att göra mer för att med olika metoder sänka utsläppen inte bara med koldioxidinfångning som sker industriellt. Det finns många exempel, och jag hade kunnat nämna fler.Låt mig nämna att jag är stolt över att höra till Ulf Kristerssons regering, som på ett effektivt, långsiktigt och klokt sätt hanterar rådande klimatkris.Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Hur förhåller sig ministerns uttalande till att Sverige som en del av EU:s åtagande måste uppfylla vår beslutade ansvarsfördelning under EU:s klimatlag?	Låt mig återigen redogöra för vad vi har för politik, om det är så att Elin Söderberg mot all förmodan har missat vad det är vi gör. Jag tror inte att det har undgått vårt samhälle och de svenskar som läser tidningen och håller koll på vad regeringen håller på med. Bland annat i går redogjorde vi tydligt för alla reformer på vår presskonferens om 100 dagar med regeringen, men låt mig upprepa vad som sas.Regeringen fokuserar på flera viktiga klimatfrågor under vår mandatperiod, och vi har precis i vår vårändringsbudget påbörjat en kraftfull utbyggnad av fossilfri energi för att möjliggöra en elektrifiering. Vi har satsat enormt på laddinfrastruktur och på att bygga upp den infrastruktur som behöver finnas för att möjliggöra en omställning av vår transportflotta. Vi har satsat på infångning av koldioxid och olika satsningar som gör att industrin och transportsektorn kan nyttja de fossila utsläppen på ett klokare sätt, exempelvis genom bio-CCS som kan bidra till att fånga in koldioxid. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationerVi vill göra tydliga långsiktiga insatser. Om Elin Söderberg vill höra mer konkret vad det innebär handlar det om att möjliggöra elektrifiering. Antingen har vi fossila utsläpp från både industri och transportsektor, eller så har vi inte det. Det kräver en elektrifiering.Vi har också satsat på återvätning av våtmarker, och vi kommer att göra mer för att med olika metoder sänka utsläppen inte bara med koldioxidinfångning som sker industriellt. Det finns många exempel, och jag hade kunnat nämna fler.Låt mig nämna att jag är stolt över att höra till Ulf Kristerssons regering, som på ett effektivt, långsiktigt och klokt sätt hanterar rådande klimatkris.Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Anser ministern att parterna till Parisavtalet har ett ansvar att uppfylla sina åtaganden om utsläppsminskningar, och hur avser ministern i så fall att agera inom sitt ansvarsområde för att Sverige ska uppfylla sitt åtagande?	Statsrådet nämner den oro många människor känner över att de inte vet vad regeringen vill. Jag har precis i min fråga gett statsrådet möjlighet att redogöra för vad regeringen vill göra för att de facto minska utsläppen, men jag har fortfarande inte hört några konkreta förslag.Däremot försvaras de förändringar som har gjorts, särskilt när det gäller transportsektorn, som har lett till ökade utsläpp. Det är tydligt fastslaget i regeringens egen budget att med den politik som rådde när vi satt i regeringen hade klimatmålen nåtts till 2030, och med de reformer som presenteras nu kommer vi inte längre att nå klimatmålen till 2030.Romina Pourmokhtari säger att regeringen har tagit bort reformer som inte har fungerat. Bland annat har regeringen sagt att man vill slopa reduktionsplikten eller sänka den till EU:s miniminivå. Reduktionsplikten är en reform som faktiskt gav just en långsiktighet till näringslivet, som statsrådet nämnde att näringslivet efterfrågar. Reduktionsplikten är också en sådan reform som gav stora utsläppsminskningar fram till 2030 och var avgörande för att vi skulle nå klimatmålet till 2030. Man undrar då varför regeringen väljer att slopa denna reform när den har fungerat, har bidragit till långsiktighet för branscherna och dessutom har varit avgörande för att nå klimatmålet. Liberalerna samarbetade förra mandatperioden med oss i Miljöpartiet och med Socialdemokraterna i regering - och hade möjlighet att fortsätta ett sådant samarbete. Har klimat- och miljöministern någon egen gräns för hur mycket utsläppen ska öka i Sverige innan hon själv lämnar Ulf Kristerssons regering?
Hur förhåller sig ministerns uttalande till att Sverige som en del av EU:s åtagande måste uppfylla vår beslutade ansvarsfördelning under EU:s klimatlag?	Statsrådet nämner den oro många människor känner över att de inte vet vad regeringen vill. Jag har precis i min fråga gett statsrådet möjlighet att redogöra för vad regeringen vill göra för att de facto minska utsläppen, men jag har fortfarande inte hört några konkreta förslag.Däremot försvaras de förändringar som har gjorts, särskilt när det gäller transportsektorn, som har lett till ökade utsläpp. Det är tydligt fastslaget i regeringens egen budget att med den politik som rådde när vi satt i regeringen hade klimatmålen nåtts till 2030, och med de reformer som presenteras nu kommer vi inte längre att nå klimatmålen till 2030.Romina Pourmokhtari säger att regeringen har tagit bort reformer som inte har fungerat. Bland annat har regeringen sagt att man vill slopa reduktionsplikten eller sänka den till EU:s miniminivå. Reduktionsplikten är en reform som faktiskt gav just en långsiktighet till näringslivet, som statsrådet nämnde att näringslivet efterfrågar. Reduktionsplikten är också en sådan reform som gav stora utsläppsminskningar fram till 2030 och var avgörande för att vi skulle nå klimatmålet till 2030. Man undrar då varför regeringen väljer att slopa denna reform när den har fungerat, har bidragit till långsiktighet för branscherna och dessutom har varit avgörande för att nå klimatmålet. Liberalerna samarbetade förra mandatperioden med oss i Miljöpartiet och med Socialdemokraterna i regering - och hade möjlighet att fortsätta ett sådant samarbete. Har klimat- och miljöministern någon egen gräns för hur mycket utsläppen ska öka i Sverige innan hon själv lämnar Ulf Kristerssons regering?
Anser ministern att parterna till Parisavtalet har ett ansvar att uppfylla sina åtaganden om utsläppsminskningar, och hur avser ministern i så fall att agera inom sitt ansvarsområde för att Sverige ska uppfylla sitt åtagande?	Elin Söderberg nämner att vi inte skulle ha någon klimatpolitik, att vi endast utvecklar sådant som Miljöpartiet har gjort. Det var lite det här jag åsyftade i mitt tidigare inlägg. Det finns många runt om i Sverige som är bekymrade över klimatkrisen, och ett återkommande ord som nämns är långsiktighet. Det behövs en långsiktighet. Det kan inte vara så att det från fyra år till nästa fyra år kastas fram och tillbaka olika subventioner och små åtgärder hit och dit som ska dämpa en stor, problematisk kris som världen går igenom. Det är inte så frågorna bör hanteras.Just därför skrev jag tillsammans med statsministern och mina ministerkollegor artikeln i DN Debatt. Det var inte för att dämpa en högljudd kritik, utan det var för att mildra en oro som man bidrar till när man påstår att den nya regeringen inte skulle ha en egen klimatpolitik, att den nya regeringen, som jag fick bemöta i en tidigare interpellation, skulle bestå av klimatförnekare. Det är en ganska trist signal att sända till ett oroat samhälle som vill att frågorna hanteras på allvar.Jag kan förstå den rådande förvirringen, att man är bekymrad, oroad och saknar insikt om vad en ny regering vill göra med klimatpolitiken. Delvis kan man härleda det problemet till att Miljöpartiet så tydligt har haft ägarskap i frågan, och det finns många klimatpolitiska och miljöpolitiska åtgärder där Elin Söderbergs parti har gjort gemensam sak med mitt parti Liberalerna. Där önskar jag att informationen hade varit tydligare för alla våra medborgare att det finns en politisk konflikt - men det finns också att göra gemensamt politiskt. Elin Söderberg nämnde att vi vidareutvecklar och tillskjuter stora miljonsummor till initiativ som påbörjades under den förrförra regeringen av Miljöpartiet, till exempel Klimatklivet och Industriklivet. Det stämmer. Det är helt korrekt. Den här regeringen anser att vissa åtgärder som tidigare regeringar har dragit igång ger effekt och bidrar till omställningen, gör att våra företag, bolag, industrier, stora utsläppare, på allvar sätter sig ned och ritar ut en plan för hur de ska nå noll, hur de ska bedriva sin verksamhet på ett klimatnyttigt sätt med fossilfri produktion och verksamhet. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationerRegeringens klimatpolitik innebär att fortsätta med det som fungerar och att släppa det som vi ser inte har fungerat. Exempelvis ser vi att Riksrevisionen och Konjunkturinstitutet pekar på klimatbonusen, som Elin Söderberg nämner, som ineffektiv. Vi betalar miljardsummor, men det blir inte minskade koldioxidutsläpp i paritet med pengarna vi stoppar in. Det är vad vi menar när vi säger att den här regeringen kommer att bedriva effektiv och ambitiös klimatpolitik. Vi kommer att arbeta med ett långsiktigt perspektiv. Utöver den politik som presenterades bland annat i går under regeringens 100-dagarspresentation kommer vi att lägga fram en klimatpolitisk handlingsplan med tydligt innehåll på hur vi ska ta oss till nettonoll 2045 och nettominus därefter.
Hur förhåller sig ministerns uttalande till att Sverige som en del av EU:s åtagande måste uppfylla vår beslutade ansvarsfördelning under EU:s klimatlag?	Elin Söderberg nämner att vi inte skulle ha någon klimatpolitik, att vi endast utvecklar sådant som Miljöpartiet har gjort. Det var lite det här jag åsyftade i mitt tidigare inlägg. Det finns många runt om i Sverige som är bekymrade över klimatkrisen, och ett återkommande ord som nämns är långsiktighet. Det behövs en långsiktighet. Det kan inte vara så att det från fyra år till nästa fyra år kastas fram och tillbaka olika subventioner och små åtgärder hit och dit som ska dämpa en stor, problematisk kris som världen går igenom. Det är inte så frågorna bör hanteras.Just därför skrev jag tillsammans med statsministern och mina ministerkollegor artikeln i DN Debatt. Det var inte för att dämpa en högljudd kritik, utan det var för att mildra en oro som man bidrar till när man påstår att den nya regeringen inte skulle ha en egen klimatpolitik, att den nya regeringen, som jag fick bemöta i en tidigare interpellation, skulle bestå av klimatförnekare. Det är en ganska trist signal att sända till ett oroat samhälle som vill att frågorna hanteras på allvar.Jag kan förstå den rådande förvirringen, att man är bekymrad, oroad och saknar insikt om vad en ny regering vill göra med klimatpolitiken. Delvis kan man härleda det problemet till att Miljöpartiet så tydligt har haft ägarskap i frågan, och det finns många klimatpolitiska och miljöpolitiska åtgärder där Elin Söderbergs parti har gjort gemensam sak med mitt parti Liberalerna. Där önskar jag att informationen hade varit tydligare för alla våra medborgare att det finns en politisk konflikt - men det finns också att göra gemensamt politiskt. Elin Söderberg nämnde att vi vidareutvecklar och tillskjuter stora miljonsummor till initiativ som påbörjades under den förrförra regeringen av Miljöpartiet, till exempel Klimatklivet och Industriklivet. Det stämmer. Det är helt korrekt. Den här regeringen anser att vissa åtgärder som tidigare regeringar har dragit igång ger effekt och bidrar till omställningen, gör att våra företag, bolag, industrier, stora utsläppare, på allvar sätter sig ned och ritar ut en plan för hur de ska nå noll, hur de ska bedriva sin verksamhet på ett klimatnyttigt sätt med fossilfri produktion och verksamhet. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationerRegeringens klimatpolitik innebär att fortsätta med det som fungerar och att släppa det som vi ser inte har fungerat. Exempelvis ser vi att Riksrevisionen och Konjunkturinstitutet pekar på klimatbonusen, som Elin Söderberg nämner, som ineffektiv. Vi betalar miljardsummor, men det blir inte minskade koldioxidutsläpp i paritet med pengarna vi stoppar in. Det är vad vi menar när vi säger att den här regeringen kommer att bedriva effektiv och ambitiös klimatpolitik. Vi kommer att arbeta med ett långsiktigt perspektiv. Utöver den politik som presenterades bland annat i går under regeringens 100-dagarspresentation kommer vi att lägga fram en klimatpolitisk handlingsplan med tydligt innehåll på hur vi ska ta oss till nettonoll 2045 och nettominus därefter.
Anser ministern att parterna till Parisavtalet har ett ansvar att uppfylla sina åtaganden om utsläppsminskningar, och hur avser ministern i så fall att agera inom sitt ansvarsområde för att Sverige ska uppfylla sitt åtagande?	För oss här i Sverige leder klimatförändringen till exempel till översvämmade källare, raserade vägar, förlorade skördar till följd av skyfall eller torka, skogsbränder, torka, försämrade grundvattennivåer, mildare vintrar, ett minskat snötäcke som drabbar rennäring och turistnäring och gör de mörka vintrarna mörkare.Sverige drabbas också av indirekta effekter av klimatförändringen såsom ökade livsmedelspriser till följd av kraftigt minskade skördar internationellt och försämrade fiskfångster globalt. Det handlar om risker för svenska företags leverantörskedjor när underleverantörer är utsatta för risk i andra länder.Vi kan också påverkas av ökade flyktingströmmar, social oro och instabil ekonomi till följd av klimatförändringen. Det handlar också om ökade risker för kriser och konflikter som direkt eller indirekt drabbar oss här i Sverige. Klimatfrågan brukar med all rätt betecknas som vår tids ödesfråga. Röster höjs för att vi i stället för att tala om klimatkris borde tala om planetär kris. Hur vi väljer att hantera klimatförändringarna kommer att påverka mänsklighetens förutsättningar att leva på vår planet för all framtid.Regeringen står dock svarslös. Sedan den tillträdde har klimat- och miljöministern sagt sig vilja driva en effektiv klimatpolitik, och det nämns även i dag. Men någon ny klimatpolitik har inte synts till. Det enda som har gjorts effektivt är att öka utsläppen av växthusgaser.Regeringen avser att kraftigt öka de fossila utsläppen från bensin och diesel genom slopad reduktionsplikt. Den ökar utsläppen från kraftvärme genom sänkt koldioxidskatt, och gör det dyrare att välja elbil, åka kollektivt och cykla till jobbet genom försämrat reseavdrag och slopad elbilsbonus. Regeringen har också gjort kraftiga nedskärningar i miljöbudgeten som försämrar klimatarbetet. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationerListan är lång över regeringens reformer som ökar utsläppen av växthusgaser. Men någon egen klimatpolitik har fortfarande inte presenterats.Vid nyår hade klimat- och miljöministern tillsammans med statsministern en artikel i Dagens Nyheter, som jag gissar syftade till att bemöta den massiva kritiken mot regeringens klimatpolitik. I den artikeln lyfte man dock fram miljöpartistiska reformer: Industriklivet, Klimatklivet och branschfärdplaner som har tagits fram genom samordning av Fossilfritt Sverige. Jag får tacka för att den moderatledda regeringen lyfter fram reformer vi i Miljöpartiet genomförde tillsammans med Socialdemokraterna i regering. Det visar på att regeringen börjar ta till sig av hur avgörande Miljöpartiets politik är för den gröna industrirevolutionen i Sverige. Men vi i Miljöpartiet vet också att det krävs mycket mer för att Sverige ska klara sin del av Parisavtalet, våra riksdagsmål och vår andel av EU:s klimatmål. Vad avser klimat- och miljöministern att göra för att sänka utsläppen av växthusgaser så att vi i Sverige når klimatmålen?
Hur förhåller sig ministerns uttalande till att Sverige som en del av EU:s åtagande måste uppfylla vår beslutade ansvarsfördelning under EU:s klimatlag?	För oss här i Sverige leder klimatförändringen till exempel till översvämmade källare, raserade vägar, förlorade skördar till följd av skyfall eller torka, skogsbränder, torka, försämrade grundvattennivåer, mildare vintrar, ett minskat snötäcke som drabbar rennäring och turistnäring och gör de mörka vintrarna mörkare.Sverige drabbas också av indirekta effekter av klimatförändringen såsom ökade livsmedelspriser till följd av kraftigt minskade skördar internationellt och försämrade fiskfångster globalt. Det handlar om risker för svenska företags leverantörskedjor när underleverantörer är utsatta för risk i andra länder.Vi kan också påverkas av ökade flyktingströmmar, social oro och instabil ekonomi till följd av klimatförändringen. Det handlar också om ökade risker för kriser och konflikter som direkt eller indirekt drabbar oss här i Sverige. Klimatfrågan brukar med all rätt betecknas som vår tids ödesfråga. Röster höjs för att vi i stället för att tala om klimatkris borde tala om planetär kris. Hur vi väljer att hantera klimatförändringarna kommer att påverka mänsklighetens förutsättningar att leva på vår planet för all framtid.Regeringen står dock svarslös. Sedan den tillträdde har klimat- och miljöministern sagt sig vilja driva en effektiv klimatpolitik, och det nämns även i dag. Men någon ny klimatpolitik har inte synts till. Det enda som har gjorts effektivt är att öka utsläppen av växthusgaser.Regeringen avser att kraftigt öka de fossila utsläppen från bensin och diesel genom slopad reduktionsplikt. Den ökar utsläppen från kraftvärme genom sänkt koldioxidskatt, och gör det dyrare att välja elbil, åka kollektivt och cykla till jobbet genom försämrat reseavdrag och slopad elbilsbonus. Regeringen har också gjort kraftiga nedskärningar i miljöbudgeten som försämrar klimatarbetet. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationerListan är lång över regeringens reformer som ökar utsläppen av växthusgaser. Men någon egen klimatpolitik har fortfarande inte presenterats.Vid nyår hade klimat- och miljöministern tillsammans med statsministern en artikel i Dagens Nyheter, som jag gissar syftade till att bemöta den massiva kritiken mot regeringens klimatpolitik. I den artikeln lyfte man dock fram miljöpartistiska reformer: Industriklivet, Klimatklivet och branschfärdplaner som har tagits fram genom samordning av Fossilfritt Sverige. Jag får tacka för att den moderatledda regeringen lyfter fram reformer vi i Miljöpartiet genomförde tillsammans med Socialdemokraterna i regering. Det visar på att regeringen börjar ta till sig av hur avgörande Miljöpartiets politik är för den gröna industrirevolutionen i Sverige. Men vi i Miljöpartiet vet också att det krävs mycket mer för att Sverige ska klara sin del av Parisavtalet, våra riksdagsmål och vår andel av EU:s klimatmål. Vad avser klimat- och miljöministern att göra för att sänka utsläppen av växthusgaser så att vi i Sverige når klimatmålen?
Anser ministern att parterna till Parisavtalet har ett ansvar att uppfylla sina åtaganden om utsläppsminskningar, och hur avser ministern i så fall att agera inom sitt ansvarsområde för att Sverige ska uppfylla sitt åtagande?	Tack för din fråga, Elin Söderberg!Det är utmärkta exempel som du själv tar upp i din interpellation till mig. Det finns många konsekvenser av klimatförändringar. Vissa konsekvenser erfar man redan inte bara i särskilt utsatta länder utan även i Sverige. Man märker av vilka konsekvenser som klimatförändringarna och den pågående uppvärmning vi har leder till.Det finns väldigt många exempel på hur man kan behöva hantera klimatförändringarna. De förändringar som sker kommer att vara mycket värre om man inte hanterar dem så skyndsamt och klokt som möjligt.Vi behöver kanske inte känna en trygghet. Jag hittar inte riktigt ordet, herr talman. Men det är viktigt att vi i varje fall delar bilden av att vi har en klimatkris och att vi vill hantera den. Vi har en klimatlag som har röstats igenom i riksdagen. Den trädde i kraft 2018, och många partier står bakom den.Vi har också väldigt många klimatpolitiska åtgärder som många partier i Sverige står bakom. Men det finns också skillnader i hur vi väljer att hantera alla de konsekvenser som kommer av de konstaterade klimatförändringarna. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationerJag är en vän av vetenskap och forskning. Jag förlitar mig på det goda utbudet av forskning som finns inom just det här området. Jag tvivlar inte på att det finns saker för både dig och mig att lära av att läsa Klimatboken och annan information som finns att tillgå.Men det finns också skillnader i hur vi väljer att hantera de klimatförändringar som sker. De skillnaderna kan ibland ha politiska nyanser. Det finns politiska skillnader mellan hur exempelvis Miljöpartiet till skillnad från regeringen skulle vilja hantera de klimatförändringar som är pågående.Det är där skillnaderna ligger. De ligger inte i huruvida man är införstådd med vilka konsekvenser klimatförändringarna får. De ligger inte i huruvida man accepterar det skarpa läge som en väldigt tydlig forskning och väldigt mycket vetenskap pekar på.Det finns väldigt mycket att förhålla sig till här. Där tror jag att vi har en enighet, i varje fall mellan Elin Söderberg och mig som minister. Men när det kommer till åtgärderna ser vi olika på saken. Det är där det skiljer sig. Det tycker jag att man ska vara tydlig med.Några av de åtgärder som man skiljer sig om kan man utläsa i mitt svar som jag gav tidigare i mitt första inlägg. Vi i den liberala borgerliga regeringen är väldigt måna om att värna svensk konkurrenskraft och en ekonomisk tillväxt och att dra nytta av de möjligheter som kommer av omställningen.
Hur förhåller sig ministerns uttalande till att Sverige som en del av EU:s åtagande måste uppfylla vår beslutade ansvarsfördelning under EU:s klimatlag?	Tack för din fråga, Elin Söderberg!Det är utmärkta exempel som du själv tar upp i din interpellation till mig. Det finns många konsekvenser av klimatförändringar. Vissa konsekvenser erfar man redan inte bara i särskilt utsatta länder utan även i Sverige. Man märker av vilka konsekvenser som klimatförändringarna och den pågående uppvärmning vi har leder till.Det finns väldigt många exempel på hur man kan behöva hantera klimatförändringarna. De förändringar som sker kommer att vara mycket värre om man inte hanterar dem så skyndsamt och klokt som möjligt.Vi behöver kanske inte känna en trygghet. Jag hittar inte riktigt ordet, herr talman. Men det är viktigt att vi i varje fall delar bilden av att vi har en klimatkris och att vi vill hantera den. Vi har en klimatlag som har röstats igenom i riksdagen. Den trädde i kraft 2018, och många partier står bakom den.Vi har också väldigt många klimatpolitiska åtgärder som många partier i Sverige står bakom. Men det finns också skillnader i hur vi väljer att hantera alla de konsekvenser som kommer av de konstaterade klimatförändringarna. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationerJag är en vän av vetenskap och forskning. Jag förlitar mig på det goda utbudet av forskning som finns inom just det här området. Jag tvivlar inte på att det finns saker för både dig och mig att lära av att läsa Klimatboken och annan information som finns att tillgå.Men det finns också skillnader i hur vi väljer att hantera de klimatförändringar som sker. De skillnaderna kan ibland ha politiska nyanser. Det finns politiska skillnader mellan hur exempelvis Miljöpartiet till skillnad från regeringen skulle vilja hantera de klimatförändringar som är pågående.Det är där skillnaderna ligger. De ligger inte i huruvida man är införstådd med vilka konsekvenser klimatförändringarna får. De ligger inte i huruvida man accepterar det skarpa läge som en väldigt tydlig forskning och väldigt mycket vetenskap pekar på.Det finns väldigt mycket att förhålla sig till här. Där tror jag att vi har en enighet, i varje fall mellan Elin Söderberg och mig som minister. Men när det kommer till åtgärderna ser vi olika på saken. Det är där det skiljer sig. Det tycker jag att man ska vara tydlig med.Några av de åtgärder som man skiljer sig om kan man utläsa i mitt svar som jag gav tidigare i mitt första inlägg. Vi i den liberala borgerliga regeringen är väldigt måna om att värna svensk konkurrenskraft och en ekonomisk tillväxt och att dra nytta av de möjligheter som kommer av omställningen.
Anser ministern att parterna till Parisavtalet har ett ansvar att uppfylla sina åtaganden om utsläppsminskningar, och hur avser ministern i så fall att agera inom sitt ansvarsområde för att Sverige ska uppfylla sitt åtagande?	Jag vill inleda med att notera att min fråga ställdes till finansminister Elisabeth Svantesson och att den överlämnats till klimat och miljöministern. Min interpellation ställdes med anledning av Elisabeth Svantessons uttalande i Svenska Dagbladet i höstas utifrån frågan vad det innebar om Sverige inte skulle nå klimatmålen. Hon svarade: Gör vi inte det, så gör vi inte det.Finanspolitiken och prioriteringarna inom statsbudgeten är centrala för att Sverige ska nå de klimatpolitiska mål som riksdagen fastställt, det klimatåtagande vi har inom EU och vårt bidrag till att klara Parisavtalet. Jag anser därför att det vore angeläget att höra finansministerns svar på dessa frågor. Men i och med att frågan har överlämnats till klimat- och miljöministern hoppas jag att få uttömmande svar rörande regeringens hållning i dessa frågor. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationerI samma intervju fick finansminister Elisabeth Svantesson frågan om konsekvenserna av att vi inte når klimatmålet till 2030. Hon svarar att konsekvenserna är att vi inte når målet, och självklart är det inte bra. Det är inte så att Sverige har klimatmål för klimatmålens skull. Vi har klimatmål för att vi riskerar att drabbas av extrema konsekvenser om vi inte hejdar klimatförändringen.Om vi i Sverige inte når våra klimatmål innebär det att vi inte når vår andel av EU:s klimatmål. Det riskerar EU:s möjligheter att nå vårt bidrag inom EU att nå målet i Parisavtalet. Det riskerar i förlängningen förutsättningarna att uppfylla Parisavtalet.Konsekvenserna blir också att vi i Sverige i mindre utsträckning bidrar till att utveckla tekniker, metoder och andra lösningar för att minska utsläppen. Därmed försämras också andra länders möjligheter att nå sina klimatmål. På så sätt försämras också förutsättningarna att klara Parisavtalet. Om vi i Sverige inte når våra klimatmål riskerar vi de konsekvenser och risker som följer av en global uppvärmning som överstiger två grader.En lång rad organisationer överlämnade i går Klimatboken till samtliga riksdagsledamöter och samtliga ministrar. Den innehåller bland annat texter om effekterna och riskerna av klimatförändringen. Jag vill be Sveriges klimat- och miljöminister att redogöra för några av de konsekvenser som kommer att påverka oss här i Sverige om vi misslyckas med klimatomställningen och inte klarar att nå målet i Parisavtalet.
Hur förhåller sig ministerns uttalande till att Sverige som en del av EU:s åtagande måste uppfylla vår beslutade ansvarsfördelning under EU:s klimatlag?	Jag vill inleda med att notera att min fråga ställdes till finansminister Elisabeth Svantesson och att den överlämnats till klimat och miljöministern. Min interpellation ställdes med anledning av Elisabeth Svantessons uttalande i Svenska Dagbladet i höstas utifrån frågan vad det innebar om Sverige inte skulle nå klimatmålen. Hon svarade: Gör vi inte det, så gör vi inte det.Finanspolitiken och prioriteringarna inom statsbudgeten är centrala för att Sverige ska nå de klimatpolitiska mål som riksdagen fastställt, det klimatåtagande vi har inom EU och vårt bidrag till att klara Parisavtalet. Jag anser därför att det vore angeläget att höra finansministerns svar på dessa frågor. Men i och med att frågan har överlämnats till klimat- och miljöministern hoppas jag att få uttömmande svar rörande regeringens hållning i dessa frågor. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationerI samma intervju fick finansminister Elisabeth Svantesson frågan om konsekvenserna av att vi inte når klimatmålet till 2030. Hon svarar att konsekvenserna är att vi inte når målet, och självklart är det inte bra. Det är inte så att Sverige har klimatmål för klimatmålens skull. Vi har klimatmål för att vi riskerar att drabbas av extrema konsekvenser om vi inte hejdar klimatförändringen.Om vi i Sverige inte når våra klimatmål innebär det att vi inte når vår andel av EU:s klimatmål. Det riskerar EU:s möjligheter att nå vårt bidrag inom EU att nå målet i Parisavtalet. Det riskerar i förlängningen förutsättningarna att uppfylla Parisavtalet.Konsekvenserna blir också att vi i Sverige i mindre utsträckning bidrar till att utveckla tekniker, metoder och andra lösningar för att minska utsläppen. Därmed försämras också andra länders möjligheter att nå sina klimatmål. På så sätt försämras också förutsättningarna att klara Parisavtalet. Om vi i Sverige inte når våra klimatmål riskerar vi de konsekvenser och risker som följer av en global uppvärmning som överstiger två grader.En lång rad organisationer överlämnade i går Klimatboken till samtliga riksdagsledamöter och samtliga ministrar. Den innehåller bland annat texter om effekterna och riskerna av klimatförändringen. Jag vill be Sveriges klimat- och miljöminister att redogöra för några av de konsekvenser som kommer att påverka oss här i Sverige om vi misslyckas med klimatomställningen och inte klarar att nå målet i Parisavtalet.
Anser ministern att parterna till Parisavtalet har ett ansvar att uppfylla sina åtaganden om utsläppsminskningar, och hur avser ministern i så fall att agera inom sitt ansvarsområde för att Sverige ska uppfylla sitt åtagande?	har frågat finansministern vad hon menar med sitt uttalande om klimatmålen, hur uttalandet förhåller sig till Sveriges internationella åtaganden enligt Parisavtalet, om ministern anser att parterna till Parisavtalet har ett ansvar att uppfylla sina åtaganden om utsläppsminskningar och hur ministern i så fall avser att agera inom sitt ansvarsområde för att Sverige ska uppfylla sitt åtagande. Vidare har Elin Söderberg frågat finansministern hur hennes uttalande förhåller sig till att Sverige, som en del av EU:s åtagande, måste uppfylla vår beslutade ansvarsfördelning under EU:s klimatlag. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationerArbetet inom regeringen är fördelat på så vis att det är jag som ska svara på interpellationen.Låt mig först försäkra Elin Söderberg om att de högt ställda nationella klimatmålen ligger fast och att regeringen i enlighet med klimatlagen arbetar för att nå dessa mål. Det ska ske på ett kostnads- och samhällsekonomiskt effektivt sätt. Hela regeringen står bakom Sveriges klimat- och miljöpolitik, som ska vara ambitiös. Vad gäller Elin Söderbergs frågor om Sveriges internationella åtaganden enligt Parisavtalet, parternas ansvar att nå sina åtaganden under Parisavtalet och Sveriges åtaganden inom EU vill jag börja med att konstatera att Sveriges bidrag till Parisavtalet naturligtvis ytterst utgörs av våra åtaganden inom EU, eftersom Sverige är en del av unionen och EU och dess medlemsstater har ett gemensamt åtagande under avtalet. Unionen och dess medlemsstater har liksom alla andra parter till Parisavtalet åtagit sig förpliktelser genom sina länders respektive nationellt fastställda bidrag, så kallade NDC:er. EU och medlemsstaterna har undertecknat och ratificerat Parisavtalet och är fast beslutna att genomföra det. I linje med detta åtagande har EU-länderna enats om att EU ska slå in på vägen mot att bli klimatneutralt senast 2050. Självklart anser jag och regeringen att vi liksom andra parter har en skyldighet att genomföra de åtaganden som vi har formulerat i våra NDC:er. Våra nationella klimatmål går, som Elin Söderberg säkert känner till, ytterligare lite längre än EU-målen. Vi har inlett arbetet med att ta fram en ny klimatpolitisk handlingsplan med ambitionen att nå Sveriges högt ställda klimatmål. I denna kommer vi att redogöra mer i detalj för regeringens klimatmål för mandatperioden. Men redan nu har vi inlett arbetet med att skapa långsiktiga förutsättningar för att nå hela vägen till noll. Vi ska ha nettonollutsläpp senast 2045 för att därefter uppnå negativa utsläpp. Genom att nå Sveriges nationella mål har vi goda förutsättningar att klara även de åtaganden som Sverige har inom ramen för EU.Elin Söderberg frågar även hur regeringen avser att agera inom finansministerns ansvarsområde för att Sverige ska nå sina åtaganden. Klimatpolitiken ligger inom mitt ansvarsområde, men finanspolitiken spelar självklart en viktig roll för att vi ska nå våra klimatmål. Koldioxidprissättning, som innebär att den som fortsätter släppa ut betalar för sina utsläpp, är ett exempel på hur man kan bidra till att genomföra klimatomställningen på ett kostnadseffektivt sätt från finanspolitikens håll.
Hur förhåller sig ministerns uttalande till att Sverige som en del av EU:s åtagande måste uppfylla vår beslutade ansvarsfördelning under EU:s klimatlag?	har frågat finansministern vad hon menar med sitt uttalande om klimatmålen, hur uttalandet förhåller sig till Sveriges internationella åtaganden enligt Parisavtalet, om ministern anser att parterna till Parisavtalet har ett ansvar att uppfylla sina åtaganden om utsläppsminskningar och hur ministern i så fall avser att agera inom sitt ansvarsområde för att Sverige ska uppfylla sitt åtagande. Vidare har Elin Söderberg frågat finansministern hur hennes uttalande förhåller sig till att Sverige, som en del av EU:s åtagande, måste uppfylla vår beslutade ansvarsfördelning under EU:s klimatlag. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationerArbetet inom regeringen är fördelat på så vis att det är jag som ska svara på interpellationen.Låt mig först försäkra Elin Söderberg om att de högt ställda nationella klimatmålen ligger fast och att regeringen i enlighet med klimatlagen arbetar för att nå dessa mål. Det ska ske på ett kostnads- och samhällsekonomiskt effektivt sätt. Hela regeringen står bakom Sveriges klimat- och miljöpolitik, som ska vara ambitiös. Vad gäller Elin Söderbergs frågor om Sveriges internationella åtaganden enligt Parisavtalet, parternas ansvar att nå sina åtaganden under Parisavtalet och Sveriges åtaganden inom EU vill jag börja med att konstatera att Sveriges bidrag till Parisavtalet naturligtvis ytterst utgörs av våra åtaganden inom EU, eftersom Sverige är en del av unionen och EU och dess medlemsstater har ett gemensamt åtagande under avtalet. Unionen och dess medlemsstater har liksom alla andra parter till Parisavtalet åtagit sig förpliktelser genom sina länders respektive nationellt fastställda bidrag, så kallade NDC:er. EU och medlemsstaterna har undertecknat och ratificerat Parisavtalet och är fast beslutna att genomföra det. I linje med detta åtagande har EU-länderna enats om att EU ska slå in på vägen mot att bli klimatneutralt senast 2050. Självklart anser jag och regeringen att vi liksom andra parter har en skyldighet att genomföra de åtaganden som vi har formulerat i våra NDC:er. Våra nationella klimatmål går, som Elin Söderberg säkert känner till, ytterligare lite längre än EU-målen. Vi har inlett arbetet med att ta fram en ny klimatpolitisk handlingsplan med ambitionen att nå Sveriges högt ställda klimatmål. I denna kommer vi att redogöra mer i detalj för regeringens klimatmål för mandatperioden. Men redan nu har vi inlett arbetet med att skapa långsiktiga förutsättningar för att nå hela vägen till noll. Vi ska ha nettonollutsläpp senast 2045 för att därefter uppnå negativa utsläpp. Genom att nå Sveriges nationella mål har vi goda förutsättningar att klara även de åtaganden som Sverige har inom ramen för EU.Elin Söderberg frågar även hur regeringen avser att agera inom finansministerns ansvarsområde för att Sverige ska nå sina åtaganden. Klimatpolitiken ligger inom mitt ansvarsområde, men finanspolitiken spelar självklart en viktig roll för att vi ska nå våra klimatmål. Koldioxidprissättning, som innebär att den som fortsätter släppa ut betalar för sina utsläpp, är ett exempel på hur man kan bidra till att genomföra klimatomställningen på ett kostnadseffektivt sätt från finanspolitikens håll.
På vilket sätt kommer statsrådet att försäkra sig om att människor i glesbygd inte ska riskera att drabbas av försämrade möjligheter att få sina läkemedel?	Jag tackar återigen interpellanten för frågan. Nej, jag kommer inte att missa den. Det är nödvändigt att vi höjer beredskapen när det gäller tillgång till läkemedel och medicintekniska produkter. Det är också nödvändigt att man får del av dem som patient och inte hindras av brister i möjligheten till apotek, apoteksombud eller distanshandel. Som sagt är den utveckling vi haft med distanshandel väldigt fördelaktig.Jag vill lyfta fram en möjlighet som många apotek har. Om jag är kroniskt sjuk och har ett läkemedel som behöver förnyas regelbundet och som är viktigt för mig kan jag abonnera på det och få det levererat hem. Det är jättebra. Om vi nu förbättrar möjligheterna till nationella lägesbilder och information i tid kan också vårdgivaren, den förskrivande läkaren, agera i tid om det skulle uppstå en bristsituation och diskutera med patienten hur man hanterar läkemedlet och hur man får rätt läkemedel när det behövs.Att få sitt läkemedel när man behöver det är ingen liten sak. Det kan vara livsavgörande. Ganska många människor är helt beroende av att hela tiden få de leveranser de behöver. Statens ansvar kan inte sluta vid Stockholms tullar eller där man lämnar de större städerna. Det måste gå att leva, bo och verka i hela Sverige, och distanshandeln har verkligen medverkat till att man kan göra det.Vi måste hitta rätt former för att väga tillgänglighet mot patientsäkerhet, och jag är trygg med att Läkemedelsverket kommer att göra det. Det är alldeles utmärkt att både riksdagen och andra hör av sig med sina synpunkter. Det är så demokratin fungerar. Man tar in många synpunkter under arbetets gång, och sedan samlar man ihop dem och kommer med ett förslag. Man har också rätt att fatta beslut i Läkemedelsverket.Tack för interpellationen och debatten! Jag tar med mig frågan.Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
På vilket sätt kommer statsrådet att försäkra sig om att människor i glesbygd inte ska riskera att drabbas av försämrade möjligheter att få sina läkemedel?	Skälet till att jag interpellerar statsrådet är att det här inte får bli ytterligare ett exempel där den svenska landsbygden och glesbygden drabbas på grund av den förvaltningsmodell vi har, där statliga myndigheter bara ser sitt lilla stuprör och inte alls tittar på konsekvenserna, i det här fallet för äldre, människor med funktionsnedsättning och människor i glesbygden och på landsbygden. I det här fallet är det uppenbart för mig, som i och för sig är amatör på området, att fördelarna med de förändringar som Läkemedelsverket nu har föreslagit inte väger tillräckligt tungt i vågskålen när det gäller risker för patientsäkerheten och andra negativa konsekvenser.Som jag tidigare har sagt vet jag att statsrådet inte har rätt att gå in direkt i en myndighets ansvarsområde. Men som jag pekat på finns det ett antal möjligheter för ett statsråd att agera, och jag hoppas att statsrådet tänker på dem framöver. Det finns möjlighet till en informell myndighetsdialog, vilket förekommer tätt och ofta. Det finns också möjlighet att se över instruktionen till Läkemedelsverket och att i ett regleringsbrev ge ytterligare uppmaningar om att analysera frågan noga. Det finns till och med möjlighet att se över de delegationer som finns till Läkemedelsverket. Här i riksdagen har förstås Fredrik Lundh Sammeli och jag själv möjlighet att i närtid bjuda in Läkemedelsverkets generaldirektör till utskottet för att där kunna ställa frågorna. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDet här är en fråga som verkligen upprör människor, både äldre människor med funktionsnedsättning och inte minst människor på landsbygd och i glesbygd. Jag tror att vi är många här i riksdagen som inte kommer att släppa det här. Jag hoppas att statsrådet inte kommer att glömma den här frågan nu när interpellationsdebatten snart är avslutad, även om hon inte kan redogöra för exakt hur hon tänker agera.
På vilket sätt kommer statsrådet att försäkra sig om att människor i glesbygd inte ska riskera att drabbas av försämrade möjligheter att få sina läkemedel?	Jag tackar ledamöterna för viktiga synpunkter.Utvecklingen inom posten har gått från färre brev till fler paket. Det är en jätteomställning. Jag förstår att man måste förändra distributionsnätet eftersom de inte kan dela ut fler brev när de inte finns. Jag hör till dem som gärna använder möjligheten att skicka paket. Det är en fantastisk möjlighet att kunna göra det. Då måste förstås också posten bygga ut sitt system så att det fungerar i hela Sverige. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationerJag anser självklart att det är ett problem om vi inte kan upprätthålla distanshandeln med den möjlighet till service som vi ger i dag. Precis som ledamoten Anders W Jonsson lyfter fram hänger tillgänglighet också ihop med patientsäkerhet och följsamhet mot det som förskrivits av läkare.Det är också viktigt att man har en fast läkarkontakt eller fast vårdkontakt. De saker vi diskuterar hänger ihop. Om vi har en fast läkarkontakt och vet vilken ordination vi har finns det också möjlighet att hantera en bristsituation, vilket är precis vad vi har i dag. Jag är glad att ledamoten Lundh Sammeli lyfter fram det. Vi har besvärande brist- och restsituationer i dag, och de har ökat. Det innebär svårigheter för många patienter. Det innebär också svårigheter för dem som förskriver läkemedel och inte ens får information i tid; annars skulle de kunna välja något annat läkemedel till patienten. Detta kan på riktigt leda till medicinska konsekvenser för en patient som inte får det läkemedel som behövs.Hela den här frågan är stor och angelägen och hänger ihop med beredskapsfrågan. Regeringen har höjt ambitionen när det gäller beredskap. Det viktiga beslut om totalförsvar som vi fattade i kammaren var grunden till det arbete som påbörjades av den förra regeringen och som vi fortsätter.Jag är glad att jag i går kunde presentera ett antal förslag till följd av ett delbetänkande från Åsa Kullgrens utredning. Vi går fram med skarpare förslag för att säkerställa att det blir större leveranssäkerhet och bättre information, inte minst om det skulle brista. I det sammanhanget är den här frågan en del. Att man når ut med de läkemedel som behövs är också en del av beredskapen.Jag är glad över att frågan lyfts fram, och jag är alldeles säker på att Läkemedelsverket kommer att ta del av remisserna på ett noggrant sätt, gå igenom dem och ge ett svar. Sedan återkommer de med de föreskrifter som de finner lämpliga. Ledamöterna har själva bistått kammaren med information om vad ett statsråd får göra och inte, så det behöver jag inte gå in på mer. Men jag delar fullt ut åsikten om behovet av hög tillgänglighet och patientsäkerhet. Det är detta man har att balansera från Läkemedelsverkets sida. Jag är fast övertygad om att de kommer att klara det på ett gott sätt.
På vilket sätt kommer statsrådet att försäkra sig om att människor i glesbygd inte ska riskera att drabbas av försämrade möjligheter att få sina läkemedel?	Patientsäkerheten är självklart otroligt viktig i alla perspektiv och i alla debatter vi har om hälso- och sjukvården. På samma sätt som det var viktigt i tolkdebatten är det också viktigt här. Det är också utifrån detta som Läkemedelsverket tittar på frågan.Debatten skulle kunna ta en helt annan skepnad eller få en uppföljning i form av högerns avregleringsmisslyckanden. Visst kan man titta på apoteksmarknaden, som tillhandahåller oändligt med skönhetsprodukter men långt ifrån alltid de mediciner vi behöver, eller posten, som är ett helt eget sorgebarn. Där handlar det om utdelningen runt om i landet som verkligen är ett stort problem för väldigt många.I detta läge tycker jag dock att det vore intressant att få höra om och kunna känna mig trygg med att statsrådet delar oron för det som tas upp här om föreskrifter. Ser statsrådet att det skulle kunna bli ett problem för människor som bor på landsbygden? Hur tänker statsrådet följa frågan? Vad tänker regeringen göra för att nya förskrifter som syftar till patientsäkerhet på området inte ska få negativa konsekvenser för de människor som inte lever i centralorter och städer?
På vilket sätt kommer statsrådet att försäkra sig om att människor i glesbygd inte ska riskera att drabbas av försämrade möjligheter att få sina läkemedel?	Det är självklart viktigt att en myndighet i ett sådant läge väger patientsäkerheten å ena sidan mot bristande eller försämrad tillgänglighet å andra sidan. De medicinska resultaten av behandlingen är ju beroende av både och. Tillgängligheten är egentligen en del av patientsäkerheten, för om det blir väldigt mycket svårare för patienter att kunna få sina läkemedel leder det till att färre patienter tar hela penicillinkuren eller den behandling som läkaren har föreskrivit. Detta försämrar resultatet för patienten.Låt oss titta på patientsäkerheten, som Läkemedelsverket säger är viktigt i detta fall. Vad är egentligen problemet? Jo, man pekar på att en läkemedelsförsändelse kan stjälas. Men när det handlar om till exempel narkotiska preparat måste man redan i dag kvittera ut en sådan försändelse. Det är inte tu tal om annat. Man kan förstås även tänka sig att andra läkemedel stjäls. Men alla vi som har testat denna tjänst vet att läkemedlen kommer i en grå påse, och det är helt omöjligt att veta vad som finns i den. Den tjuv som vill ha tillgång till ett visst läkemedel lär få stjäla hundra påsar innan man har sådan tur att det blir precis det preparat som man är intresserad av.Sedan har vi patientsäkerheten i ett läge när patienten inte får tillgång till sitt läkemedel. Det kanske har slarvats bort av Postnord, eller grannen kanske stjäl den grå påsen för att se vad som finns i den. Risken som uppstår är att patienten blir väldigt upprörd. "Jag har inte fått mitt läkemedel. Det skulle komma i dag på morgonen." Detta kan åtgärdas inom ett eller ett par dygn. Det är denna risk som äventyras i så fall.Kanske påstår Läkemedelsverket att barn har stulit läkemedel och satt i sig dem och på så sätt blivit skadade, men några sådan exempel finns över huvud taget inte.Om man hos Läkemedelsverket hade varit intresserad av dessa problem skulle man förstås ha sagt till alla distansapotek att man vill ha in fullständig statistik över hur många försändelser som har försvunnit under det gångna året, hur många av dem som man kan misstänka har stulits och vad resultatet av detta blivit. Denna statistik finns ju hos distanshandeln. Men ingenstans i föreskrifterna finns någon sådan risk- och konsekvensanalys. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationerMan går snarare på uppgifter om att någon har hittat ett paket i en trädgård och att det har hänt att något stulits. Med tanke på de volymer det handlar om har säkert ett antal paket försvunnit. Men de negativa konsekvenserna har man över huvud taget inte lyft upp i sitt förslag till ny förskrift. Där finns inte ett ord om de äldre och människor med funktionsnedsättning, och där finns framför allt inte ett ord om människor som bor på landsbygd och i glesbygd. Om man hade tagit med det och försökt göra en avvägning hade jag kunnat förstå resonemanget, men så är icke fallet.Jag vet mycket väl att statsrådet inte kan gå in aktivt och offentligt, till exempel här i kammaren. Då kommer säkert omedelbart en anmälan till KU från någon ledamot om ministerstyre. Det vill vi ju inte att statsrådet ska drabbas av i detta fall.Däremot finns ett antal andra verktyg som statsrådet kan använda. Det gäller alltifrån informell myndighetsdialog på olika nivåer till att begära in underlaget, gå igenom det och ställa frågor om det. Man skulle i instruktioner eller regleringsbrev kunna peka på att det är viktigt att väga in tillgänglighet och inte minst lands- och glesbygd. Man skulle till och med kunna fundera på att ta bort vissa delar i delegationen till Läkemedelsverket i ett läge där de inte kan göra dessa bedömningar.Det finns alltså ett antal saker som regeringen skulle kunna göra, men jag förstår att statsrådet inte kan redovisa dem här i kammaren.
På vilket sätt kommer statsrådet att försäkra sig om att människor i glesbygd inte ska riskera att drabbas av försämrade möjligheter att få sina läkemedel?	Återigen tackar jag ledamöterna för en viktig fråga. Att kunna bo i hela landet och ändå få del av samhällsservice och hälso- och sjukvård är en självklarhet. Det är därför sorgligt varje gång ett apotek behöver läggas ned; det har ju hänt några gånger. Nu senaste tror jag att det var aktuellt i Ljusne.Det här är i princip alltid kopplat till att vårdcentralen först har lagt ned. Så var det första gången i Dalarna. När regionen inte längre tyckte sig ha underlag att behålla vårdcentralen utan lade ned den följde apoteket efter eftersom kopplingen och möjligheten att verka försvann.Detta visar hur viktigt det är för varje sjukvårdshuvudman att man når ut med sina hälsocentraler och vårdcentraler, som är ett viktigt nät för inte minst apoteken.Jag är väldigt glad över utvecklingen av distanshandel. Det är ändå en ganska ny företeelse. Några företag har gått i bräschen, och i dag är detta möjligt hos nästan alla apotek. Det är alldeles utmärkt att man kan få hem läkemedlen i brevlådan. Jag vet förstås att om vi hade haft ett finmaskigt nät för postförsändelser i hela landet kanske det hade gått ännu bättre. Vi har ju vissa problem i dag. Vi har till exempel en annan syn på postväsendet än vi hade förr. Men det är väldigt bra att man kan få hem det här som ett paket.Det är väldigt lätt för mig och regeringen att komma överens med ledamöterna om vikten av tillgänglighet och att kunna bo i hela Sverige, men jag noterar, herr talman, att ingen av ledamöterna den här gången tar upp frågan om patientsäkerhet. Den frågan togs upp i den förra interpellationsdebatten, men ingen lyfter upp den nu. Det är ju detta som Läkemedelsverket har att balansera.Precis som ledamöterna nämnde kan jag inte på något vis styra vad en myndighet gör. Då skulle man behöva anmäla mig till KU direkt. Jag har, som man säger, att följa frågan. Men jag konstaterar att verket måste hantera både tillgänglighet och patientsäkerhet när de jobbar med detta. Patientsäkerheten ska de ha med sig.Vi vet att det finns någon form av kontroll av identitet i andra länder i Norden, som har liknande system. Finland och Norge har sina varianter av detta. Det finns både för- och nackdelar med alla dessa saker. Jag tänker kanske lite nostalgiskt på hur det var förr i världen när man hade en lantbrevbärare som kunde gå i god för en. Denne visste vem man var. Även om det inte var fru Larsson själv som tog emot läkemedlen visste brevbäraren att det var fru Larssons son eller någon annan som gjorde det och kunde gå i god för identiteten. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationerSå ser det sällan ut i dag. Jag vet det, och det här är lite nostalgiskt. Men vi måste hantera den nya verkligheten.Möjligheten till distanshandel måste finnas, men vi måste klara att kombinera den med patientsäkerhet. Patientsäkerhet är inte ett ord som vi kan använda när det passar oss. Det är ett ord, en verklighet och en lagstiftning som vi har att följa i alla beslut som vi hanterar.Jag vet att Läkemedelsverket förstås, som alltid, går igenom alla remissvar. Det återstår att se hur de landar i det som blir ett reviderat förslag på en eller flera punkter; det vet jag ingenting om. Det gäller att de klarar både tillgänglighet, som är ett viktigt samhälleligt mål, och patientsäkerheten framöver.Utifrån den gällande ordning som vi har får detta bli mitt svar i dag.
På vilket sätt kommer statsrådet att försäkra sig om att människor i glesbygd inte ska riskera att drabbas av försämrade möjligheter att få sina läkemedel?	STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Interpellanten Jonsson har på ett förträffligt vis beskrivit problemet och oron. Som norrbottning kan jag bara instämma. Avregleringen av apoteksmarknaden har för all del fått apoteksutbudet att blomstra här längs Drottninggatan i Stockholm, men det är inte så att apoteksverksamheten i hela landet har blivit bättre.Politiken behöver hela tiden försäkra sig om och säkerställa att det finns nåbara apotek, och den här frågan ringar verkligen in en av utmaningarna. Jag vill i den här debatten försäkra mig om att regeringen följer frågan och säkerställer att föreskrifterna som är på väg att tas fram inte på något sätt försämrar möjligheten att bo och leva i hela vårt land. Även om det handlar om ett myndighetsbeslut tänker jag att konsekvenserna av det beslutet definitivt kommer att bli politik.Min förhoppning är såklart att få klarhet i och tydligt besked om hur statsrådet kommer att följa frågan och att vi lugnt kan möta alla de oroliga medborgare runt om i landet som ser att det här hotar deras tillgång till läkemedel.
På vilket sätt kommer statsrådet att försäkra sig om att människor i glesbygd inte ska riskera att drabbas av försämrade möjligheter att få sina läkemedel?	Den svenska förvaltningsmodellen med självständiga myndigheter är i grunden bra, men gång på gång blir det bekymmer beroende på att vissa myndigheter har ett väldigt snävt perspektiv utifrån sitt område. Under pandemin fanns flera sådana exempel, inte minst Arbetsmiljöverket och Folkhälsomyndigheten som gjorde helt olika tolkningar av vad skyddsmaterial är. Den dåvarande regeringen valde att inte gå in och på något vis styra upp det. Här finns återigen ett sådant exempel.Under de senaste åren har det varit en helt fantastisk utveckling vad gäller möjligheten att få receptbelagda läkemedel direkt hem i brevlådan. Det har betytt oerhört mycket, inte minst för äldre som har svårt att ta sig till utlämningsställen och för människor i glesbygd och på landsbygd. Där kan det till och med vara väldigt långt till Icabutiken där man annars kan hämta sina läkemedel. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer50 procent av läkemedelsleveranserna till landsbygden går i dag via distanshandel. Man får det man beställt hem i brevlådan. Jag tror att det också gäller uppåt 30 procent av övriga leveranser. Det är oerhört uppskattat bland patienter och leder sannolikt också till att fler patienter faktiskt hämtar ut och använder sina läkemedel. Det är annars ett stort problem i sjukvården att läkare förskriver läkemedel som patienten sedan av olika skäl inte hämtar ut och inte använder.Nu har Läkemedelsverket, baserat på vad jag närmast skulle kalla anekdoter, kommit fram till att det kan förekomma stöld av försändelser till brevlådor och i de lägen de hängs på en dörr. I myndighetens förslag till föreskrift finns över huvud taget inget statistiskt underlag till det. De stora distanshandlarna i Sverige som sysslar med det här säger samtidigt att de har stenkoll på hur många försändelser som stjäls, för om kunden har beställt ett läkemedel och det sedan inte levereras blir det minsann en process hos distanshandlaren som tar reda på vart det försvunnit.Läkemedelsverket väljer nu att gå in med ett förslag till ny föreskrift som i princip hindrar den här möjligheten genom att man ställer krav på att mottagaren ska kunna legitimera sig vid överlämnandet. Det kommer såklart att fungera i centrala Uppsala och Stockholm, där det finns budfirmor som kan säga att den som är hemma mellan klockan 19 och 23 kan få ut sitt paket genom att signera det. Men det kommer över huvud taget inte att fungera i stora delar av landet, och det är väldigt bekymmersamt.I förslaget till föreskrift från Läkemedelsverket beskrivs det inte med ett ord vad det här kommer att få för konsekvenser för äldre och människor med funktionsnedsättning som har svårt att ta sig till utlämningsställen - eller för den delen vilka konsekvenser det här kommer att få på landsbygden och i glesbygden där det här verkligen har varit en gudagåva. Det ser man inte minst på att det framför allt är där som det här används.Statsrådet påpekade mycket riktigt att det är upp till Läkemedelsverket att titta på den här föreskriften. De har rätt att strunta i alla politiska synpunkter och bara besluta detta. Vi vet inte om de kommer att göra det eller om de kommer att vara kloka nog att lyssna på de många negativa synpunkter som har kommit in i remissomgången. De har inte bara kommit från Hela Sverige ska leva, pensionärsorganisationer och de närmast drabbade utan även från ganska tunga remissinstanser.Min fråga till statsrådet är vad statsrådet kommer att göra. Det finns ju en risk att Läkemedelsverket går vidare med det här förslaget, och det kan få förödande konsekvenser - inte minst för de patienter som faktiskt använder de läkemedel en läkare har skrivit ut.Utifrån hur förvaltningsmodellen ser ut har jag förståelse för att det är svårt för statsrådet att komma med några konkreta förslag, men jag vill ändå lyfta frågan och höra om statsrådet har några tankar.
På vilket sätt kommer statsrådet att försäkra sig om att människor i glesbygd inte ska riskera att drabbas av försämrade möjligheter att få sina läkemedel?	Anders W Jonsson har frågat mig på vilket sätt jag kommer att försäkra mig om att människor i glesbygd inte ska riskera att drabbas av försämrade möjligheter att få sina läkemedel.Läkemedelsverket får med stöd av bemyndiganden i lag och förordning meddela föreskrifter på läkemedelsområdet. Gällande föreskrifter om distanshandel vid öppenvårdsapotek är ett sådant exempel. Som Anders W Jonsson uppmärksammar har myndigheten remitterat ett förslag till nya föreskrifter för distanshandel vid öppenvårdsapotek. Remisstiden gick ut den 2 december 2022, och myndigheten arbetar nu med att ta del av de lämnade synpunkterna. Jag följer myndighetens arbete med att ta fram de nya föreskrifterna.Möjligheten att beställa läkemedel via internet är betydelsefull för personer i glesbygd. Därutöver tar staten ett särskilt ansvar för tillgängligheten till läkemedel över hela landet. Till att börja med finns ett särskilt bidrag för apotek i glesbygd som tillkom under Göran Hägglunds tid som socialminister. Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket betalade under 2022 ut drygt 12 miljoner kronor avseende totalt 44 apotek. Därutöver har Apoteket AB i uppgift att behålla befintliga apoteksombud i den utsträckning som behövs för att upprätthålla en god läkemedelsförsörjning på den ort ombudet är verksamt.Avslutningsvis vill jag framhålla att tillgängligheten till läkemedel i hela landet är en mycket viktig fråga för mig och regeringen. Lika betydelsefull är vikten av att en god patientsäkerhet upprätthålls. Det gäller oavsett om läkemedlen distribueras genom fysiska apotek eller beställs på internet.
Kommer utredningsdirektiven att vara tydliga med att tolk i hälso- och sjukvården undantas?	Tack återigen, ledamoten Lundh Sammeli, för din fråga som har gett oss chans att diskutera det här i dag!Jag tycker att det är rimligt att vi ser över frågan om kostnadsfri tolk för alla samhällssektorer. Därför är det också bra att ha olika jämförelseobjekt. Hur blir det i skolan? Hur blir det i sjukvården? Hur blir det i rättssalen? Det är några exempel där vi tydligt ser att det finns många värden som måste vägas upp mot frågan om kostnadsfri tolktjänst eller inte.Sedan finns det andra områden där det kan kännas mer naturligt att ha en avgiftsbelagd tolktjänst för personer som har varit länge i Sverige, om de nu behöver det.Jag tror att för att kunna göra en jämförelse i en utredning är det bra att veta vilka de svåra och lätta områdena är och hur de ska vägas mot varandra. Därför tror jag att en utredning har vissa förtjänster genom att den kan se hela samhällssektorn och vad som är relevant och ändamålsenligt att göra, och var åtgärder kan leda till krockar med lagstiftningen eller något som går stick i stäv med den. Det är därför utredningen kommer att tillsättas.Alla delar som vi har varit inne på i dag kommer att behöva prövas, men kvar står frågan som vi andra ska jobba med varje dag framöver: Hur kan tolktjänsten förbättras? Hur ofta har vi ens lyft frågan om tolktjänster? Jag tar själv till mig det. När diskuterade vi exempelvis i riksdagen tolkstöd i sjukvården på det aktiva sättet, och hur gör vi för att stärka det? Det har vi inte gjort förrän nu. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDet kanske är en bra ögonöppnare för oss alla att se att det i dag finns stora brister som man har underlåtit att agera på. Det behöver vi göra nu, från och med i dag, för alla som behöver hälso- och sjukvård.Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Kommer utredningsdirektiven att vara tydliga med att tolk i hälso- och sjukvården undantas?	STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Jag tvivlar inte på statsrådets goda ambitioner. Men jag är rädd att de inte går att kombinera med att administrera Tidöavtalets skrivningar.Hur blir bristerna i tolkstödet bättre genom att man gör tillgången sämre? Hur blir svenskan i vårt samhälle bland nyanlända och nysvenskar bättre med en politik där man skär ned med 1,2 miljarder på komvux, där sfi:n finns, och där man helt tar bort Svenska från dag ett?Politik handlar om att vilja, men det handlar också om en verklighet som man behöver hantera. Bristen på kvalificerade tolkar för hälso- och sjukvården kan definitivt leda till allvarliga konsekvenser. Den granskning som Socialstyrelsen har gjort de senaste åren pekar på att det är ett område som behöver förbättras än mer. Jag får inte ihop hur det ska göras med den här utredningen. Sverigedemokraterna är tydliga med att reformen går stick i stäv med dagens lagstiftning och att det är poängen. De vill utifrån den reformen förändra verksamheten i grunden.För mig är det svårt att förstå varför man har med sjukvården i utredningen om man inte tror på idén i grunden. Visst ska allt som man vill förändra och göra bättre utredas. Men om statsrådet inte själv tror att hälso och sjukvården är ett bra område för det och att barnperspektivet inte stärks - varför ska det finnas med?
Kommer utredningsdirektiven att vara tydliga med att tolk i hälso- och sjukvården undantas?	STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Tack återigen till ledamöterna för viktiga synpunkter!I dag finns det brister i tolkstödet. Vi får återkommande sådana besked. Det innebär att de som är ansvariga för sjukvården inte satsar de resurser som behövs. Ibland leder det till att det införs avgifter. Det är inte alltid avgifter leder till det man har tänkt sig. Men vi har exempelvis patientavgifter, som alla måste betala när man kommer till sjukvården. Vi tror nämligen att det kan göra att man i någon mening inte söker i onödan utan när man verkligen behöver det. Därför får man betala patientavgifter.För en del människor är avgifterna synnerligen betungande eftersom man har väldigt låga inkomster eller ersättningar som gör att det blir tungt att gå till sjukvården. Det är inte enkelt med någon avgift. Men det har vi ändå vant oss vid. Alla förutsätter att vi har patientavgifter i hälso- och sjukvården och att man själv ska betala en del av kostnaden för läkemedel. Men det är alltid problematiskt med avgifter om vi ska säkerställa att vi ska ha en god vård på lika villkor till hela befolkningen. Det är det ingen som ifrågasätter i dag. Alla accepterar att vi har patientavgifter.Det som Tidöavtalet handlar om är ifall det ska införas en patientavgift för tolkstöd för den grupp som har uppehållstillstånd och har blivit svenska medborgare. När man ska pröva eventuella förslag där behöver man föra precis samma resonemang som man gjort när man infört patientavgifter.Men det som gör det lite mer problematiskt är att det inte bara handlar om tillträde till sjukvården utan också om att kunna förstå varandra i relationen. Det handlar om att i varje utredning väga de olika intressena mot varandra. I sjukvården är kravet på patientsäkerhet tungt. För att det ska fungera måste man som patient förstå den vårdgivare man möter. På samma sätt behöver vi förstås ställa krav på att alla vårdgivare man möter som patient kan tillräcklig svenska så att man förstår varandra.Det är därför inte märkligt att Socialdemokraterna kommer med förslag på språkplikt för att skärpa de kraven. Jag kan ha stor sympati för de förslagen. Jag tror att det är rätt tänkt att tydliggöra att man behöver kunna svenska för att kunna vara en del i samhället, för att kunna göra sitt jobb på bästa sätt och för att i det här fallet få den vård man behöver.Vi behöver klara av att diskutera olika principer samtidigt. Regeringens svar är de som jag har gett i dag - det jag säger finns på papper - och som har getts tidigare i den här kammaren. Det är utgångspunkten också när direktiv ska skrivas.Jag räds inte diskussionen. För varje nytt politiskt förslag behövs det många röster. Det behövs åsikter och tankar. Om det går för lätt tror jag att man gör fel. Det är nödvändigt att vi har människor som reagerar och kommer med synpunkter, antingen från er här i kammaren eller från dem som är aktiva i sjukvården.Jag vill backa tillbaka till att det inte är så att tolkstödet fungerar väl i dag. Ibland gör det det. Jag är väldigt glad för alla de tillfällen då det fungerar väl. Men alldeles för ofta finns det brister. Jag hör många berättelser om brister, som också kan leda till patientrisker och till att man inte får den vård man behöver. Den som behöver tolka åt sin närstående utsätts också för en svår situation.Sammantaget behöver vi därför se hur vi ska göra med tolkstödet, inte bara för den stora grupp som eventuellt inte alls kommer att vara aktuell för den möjliga reform som kanske kommer utan för alla människor. Hur ser vi till att tolkstödet blir bättre? Det är en fråga som förstås kommer att återkomma i mitt möte med hälso- och sjukvårdens ansvariga, regionerna. Vad kan vi göra från regionernas sida och från statens sida för att höja statusen för auktoriserade tolkar och säkerställa att patienter får den hjälpen när man behöver den?
Kommer utredningsdirektiven att vara tydliga med att tolk i hälso- och sjukvården undantas?	Som jag har sagt tidigare är jag väldigt nöjd med de ställningstaganden som sjukvårdsministern har gjort, det vill säga att skrivningarna i Tidöavtalet om att begränsa rätten till tolk absolut inte får äventyra patientsäkerheten i svensk sjukvård. Alla som kan någonting om svensk sjukvård eller sjukvård över huvud taget vet att om man försämrar rätten och möjligheten till tolk äventyrar man patientsäkerheten.Jag blir dessutom nöjd när jag hör sjukvårdsministern argumentera här i kammaren för det som egentligen är en utökad rätt till tolk i sjukvården. Precis som sjukvårdsministern säger finns tolk i sjukvården i dag, men det fungerar inte bra alla gånger. Det finns ett antal områden där man faktiskt skulle behöva höja kvaliteten och öka möjligheten till tolk i sjukvården. Det är glädjande att höra sjukvårdsministern konstatera det.Man ska dock komma ihåg att de uttalanden som sjukvårdsministern gör står i mycket bjärt kontrast till de svar som levererats i kammaren av företrädare för Sverigedemokraterna. Där är det ett helt annat ljud i skällan. För dem handlar det här om en åtgärd för att försämra för de människor som inte behärskar svenska språket, oavsett om det äventyrar patientsäkerheten eller inte.I och med att det här är det dokument som regeringspartierna skrev på för att över huvud taget få tillträda och att det är Sverigedemokraterna som har det dominerande inflytandet i inte bara den här frågan utan även andra kommer det, precis som Fredrik Lundh Sammeli har pekat på, att bli väldigt intressant att noga följa den fortsatta resan vad gäller att förverkliga den här delen. Nästa steg blir att mycket noga läsa direktiven till den utredning som ska titta på det.
Kommer utredningsdirektiven att vara tydliga med att tolk i hälso- och sjukvården undantas?	Jag sa i mitt första anförande att det är otroligt viktigt att människor i vårt land lär sig svenska. Det har varit viktigt för oss socialdemokrater i regeringsställning. Därför har vi aktivt jobbat med arbetsmarknadspolitiken för att få in människor i jobb. På det området genomför nu den sittande regeringen en stor slakt. Vi har reformerat sfi, ett arbete som behöver fortsätta för att kombinera språk med praktik för att på det sättet snabba på lärandet. Vi har säkerställt ett jämnare mottagande över landet för att varje ny svensk ska få bättre förutsättningar att bli en del av vårt samhälle.Har man inte asylskäl ska man inte stanna i vårt land. Har man asylskäl och får uppehållstillstånd ska man så snabbt som möjligt bli en del av vårt samhälle. Så angriper man problem med bristande språkkunskap.Till det har vi också lagt språkplikt som en del av den politik som vi hade velat genomföra i regeringsställning framöver - att ställa tydligare krav på en ny svensk att delta i sfi-undervisning, att se till att människor integreras som en del av föräldraskapet kopplat till språkutbildning och att hitta sätt att fokusera på denna, som jag uppfattar att både statsrådet och jag tycker, viktiga fråga.Det regeringen gör med Tidöavtalet är att Sverigedemokraternas ondhetssignalering blir regeringens politik. Man angriper problemet med bristande integration med att försvåra denna möjlighet inom hälso- och sjukvården. Med det löser man inte problemet med bristande svenskkunskaper; man skapar däremot stora nya problem för den enskilda, för professionen och personalen och inte minst för barnen. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationerStatsrådet pekade på det som också behöver finnas med. I dag finns det stora brister inom tolkstödet, och det tycker jag att statsrådet ringade in på ett väldigt bra sätt. Det är barn som behöver bära kunskap och information om att mamma har dödlig cancer eller annan information från hälso- och sjukvården i otroligt utsatta situationer. Det ska inget barn behöva göra.Om man som regering vill möta denna brist på tolkstöd är det välkommet. Men jag skulle gärna vilja veta hur statsrådet menar att Tidöavtalets skrivningar om försvårad tillgång till tolkstöd möter de utmaningar som vi redan ser och som drabbar barnen, patienterna och personalen.Dessutom tänker jag att det inte bara är i politiken som kritiken är tydlig. Den är kanske än större utanför denna kammare. Alla fackförbund inom välfärden har tydligt pekat på vad det skulle kunna äventyra i fråga om patientsäkerheten och utsattheten. Många, bland andra barnrättsorganisationer som Unga Örnar och Rädda Barnen, pekar också på utsattheten och hur väldigt illa det rimmar med att vi har fattat beslut om att barnkonventionen är svensk lag. Vi skulle ju behöva förbättra barns rättigheter och deras tillvaro.Min fundering och uppföljningsfråga till statsrådet är: På vilka sätt ska den här reformen förbättra de brister vi har i dag och förbättra kommunikationen inom vården?
Kommer utredningsdirektiven att vara tydliga med att tolk i hälso- och sjukvården undantas?	Jag tackar ledamöterna för frågor och synpunkter.Den fråga som Fredrik Lundh Sammeli har ställt i dag är väldigt tydlig: Ska vi förändra direktiven till utredningen? Där är mitt svar samma som tidigare. Vi kommer att göra en utredning där hälso- och sjukvården ingår, precis som alla andra samhällssektorer. Det är just när man kommer till hälso- och sjukvården som man kommer att behöva pröva den mot alla lagar som styr den.Precis som både ledamoten Fredrik Lundh Sammeli och ledamoten Anders W Jonsson lyfter fram är patientsäkerheten en grundbult. Den kommer att vara viktig även ur andra aspekter. När man diskuterar förändringar eller samhällsservice är patientsäkerhet alltid grunden för hälso- och sjukvården.I den kommande utredningen kommer man att behöva pröva eventuella förslag för sjukvården utifrån de lagar som gäller för sjukvården. Så går det alltid till när man gör en statlig utredning: Man prövar eventuella nya förslag mot befintliga lagar.Det vi har varit tydliga med från regeringen när vi tidigare har lämnat svar i riksdagen på olika sätt är att förslagen måste förhålla sig både till svensk lag och till internationella konventioner som vi har åtagit oss att följa. Barnkonventionen är en av dem.Ledamoten Fredrik Lundh Sammeli lyfte frågan vad som brister i dag i tolkstödet. Vi har inte alltid ett fungerande tolkstöd i dag. Vi hör väldigt många berättelser om barn om tvingas tolka åt sina föräldrar. Vi hör om väldigt många tillfällen där man inte får fram tolkstöd, framför allt inte auktoriserad tolk med rätt kunskaper. Detta fallerar många gånger.Detta visar att hela frågan om tolkstöd inom hälso- och sjukvården behöver lyftas. Hur gör vi för att säkerställa att den som behöver tolkhjälp får det?Förslaget i Tidöavtalet handlar om den som har uppehållstillstånd och blivit svensk medborgare, alltså den som har bestämt sig för att varaktigt vara en del av det svenska samhället. Det handlar inte om den som är nykommen till Sverige, befinner sig i asyltid eller bara har uppehållstillstånd. Det handlar om den som har ett medborgarskap och vill vara med i det svenska samhället. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDå behöver vi ha som målsättning - jag är glad att höra att båda ledamöterna framhåller det - att svenska språket ska vara centralt. Vi ska möjliggöra för människor att få den bästa svenskkunskapen så att de kan ta del av samhället. Det handlar om att kunna tillgodose sina rättigheter och skyldigheter, att kunna delta i samhällslivet och debatten och att kunna göra sin röst hörd. Detta förenklas ofta av att man kan svenska och kan vara med i samtalet på bästa sätt. Det förenklar också alla andra situationer, där sjukvården är en del.Det går inte att av ett förslag som ska bli en utredning, alltså en utredning som ännu inte har kommit med något resultat, dra slutsatsen att man skulle tvingas stå utan tolk i akutvården. Det förslaget finns inte. När det väl kommer en utredning är det utredningens förslag vi behöver titta på. Jag kommer precis som alla andra att vara noga med att patientsäkerheten följs och att vi uppfyller de lagar och konventioner som Sverige har förbundit sig att följa.Principfrågan handlar dock om det vi också verkar vara överens om: Det är rimligt att lära sig svenska. Vi ska göra allt vi kan för att man ska kunna göra det. Den andra principen är att när man behöver tolktjänst måste den fungera riktigt bra. Det gör den inte i dag. Där behöver vi sätta in åtgärder så att det finns tillräckligt med auktoriserade tolkar med sjukvårdskompetens som kan vara det stöd som personen behöver.Varje gång någon anhörig behöver tolka åt sin närstående är det ett misslyckande, vill jag säga. Det ska inte behöva uppstå en sådan situation, utan du ska få den hjälp du behöver av en auktoriserad tolk.Utredningen kommer att sätta igång om ett tag. Vi kommer framöver att ha möjlighet att diskutera detta vidare. Jag ser fram emot det.
Kommer utredningsdirektiven att vara tydliga med att tolk i hälso- och sjukvården undantas?	Jag begärde ordet eftersom det här är en otroligt viktig fråga i den svenska sjukvården.Redan när Tidöavtalet kom var det mycket upprörda känslor bland sjuksköterskor, läkare och undersköterskor, som vet hur betydelsefullt det är att kunna ha tillgång till tolk. Om man inte har tillgång till tolk när man ska prata med patienten och höra vad problemet är riskerar man patientsäkerheten i allra högsta grad.Därför har frågan varit återkommande här i riksdagen - just för att man försöker att få besked. Det har varit lite varierande besked. När Sverigedemokraterna deltar i debatten låter det så här: Nej, det ska inte vara så att man finansierar tolk med allmänna medel! Då blir tolk inte tillgängligt för de socioekonomiskt mest utsatta. De människor som verkligen behöver tolk har ju ytterst sällan pengar i fickan så att de kan betala stora summor för tillgång till en tolk mitt i natten.Vi har också hört liberala företrädare upprepa det självklara: Alla som bor i Sverige borde lära sig svenska. Det tycker vi väl alla. Det är viktigt att man behärskar svenska när man bor i Sverige. Men att i ett läge där någon är akut sjuk använda indragen tolk som ett sätt att få människor att lära sig svenska tror jag inte att någon som arbetar i sjukvården över huvud taget skulle ställa upp på.Statsrådet har tidigare i diskussionen gett ett väldigt klart besked som jag ändå känner mig förtröstansfull med, nämligen att om minskad möjlighet att använda tolk i hälso- och sjukvården på något vis skulle äventyra patientsäkerheten kommer ett sådant lagförslag inte att landa på riksdagens bord.Nästa steg kommer, precis som ledamoten Fredrik Lundh Sammeli påpekade, att vara direktiven till den utredning som ska titta på det här. Där blir det intressant att se exakt hur regeringen formulerar sig. Men jag känner också en stor förtröstan i att om lagförslaget, när det väl kommer, på något vis frångår det statsrådet tidigare sagt, det vill säga att ingenting får äventyra patientsäkerheten i den svenska hälso- och sjukvården, kommer det att bli ett bedövande besked i remissvaren från samtliga som har någonting att göra med hälso- och sjukvård: Inskränk inte rätten till tolk i hälso och sjukvården! STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationerJag känner mig också trygg i att om vi, vilket gud förbjude, skulle få någon typ av lagstiftning som försökte inskränka den här rätten kommer det att bli en civil olydnad av mycket stora mått i den svenska sjukvården. Ingen som arbetar i sjukvården är nämligen beredd att offra, äventyra, riskera rätten för människor som inte fullt ut behärskar svenska språket att få sjukvård på lika villkor.Som sagt känner jag ändå en viss förtröstan, herr talman, i det besked som jag hörde senast statsrådet var här i kammaren, nämligen att ett lagförslag eller ett utredningsdirektiv från regeringen inte på något vis får äventyra patientsäkerheten.
Kommer utredningsdirektiven att vara tydliga med att tolk i hälso- och sjukvården undantas?	Frågan jag ställde bygger på den skrivning i Tidöavtalet som har skapat väldigt mycket uppmärksamhet. Många människor från många olika yrkesgrupper i samhället har pekat med både en skarp oro och en kritik på detta. Det gäller inte minst vårdpersonal, som har pekat på de risker de anser att en sådan reform skulle medföra såväl för patienterna, som riskerar sin hälsa för att de inte kan göra sig förstådda eller förstå de instruktioner de får, som för vårdpersonalen, som riskerar att begå misstag som kan kosta dem deras legitimation.Jag har ställt en skriftlig fråga på området under hösten, och jag tyckte att statsrådet inledningsvis var ganska tydlig med att hon såg stora problem med skrivelsen i Tidöavtalet och hur den skulle kunna äventyra patientsäkerheten. Det kändes rätt bra, för jag fick intrycket av att det fanns någonting som man skrev i Tidöavtalet, men när man fick möjlighet att ta ett steg tillbaka och fundera såg man att det rimmar väldigt illa med det fokus vi ska ha. Det handlar ju om vård efter behov, vård på lika villkor och säkerställande av mänskliga rättigheter i en sådan viktig och avgörande fråga som hälso- och sjukvården.Men när jag tog del av svaret upplevde jag inte längre den tydligheten. Å ena sidan pekade statsrådet på att den enskilde i första hand skulle betala för sina tolktjänster och att det på det principiella planet inte kunde ses som en rimlig utgångspunkt att vi gemensamt skulle tillhandahålla detta, å andra sidan pekade statsrådet på alla de problem som väldigt många ser med förslaget. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDet är den röda tråd också jag upplever när jag nu följer upp detta i en interpellationsdebatt. När jag tar del av svaret från statsrådet upplever jag inte att den där tydligheten finns med fokus på vård på lika villkor.I den principiella fråga som man såklart kan se handlar om integration - att alla de människor som bor och lever i Sverige ska kunna svenska - behöver politiken göra ännu mycket mer. Detta kommer jag tillbaka till. Men i den verklighet där vi ändå har människor som söker vård som svenskar och där tolk behövs vill man nu ta bort eller undergräva den möjligheten och säger att det här ska var och en tillhandahålla eller betala själv. Det tycker jag rimmar väldigt illa med just grundprinciperna inom hälso och sjukvården.Min fundering till statsrådet är: Vad menar statsrådet med att tolkstödet inom hälso- och sjukvården behöver ses över? Vad är det i ett hälso- och sjukvårdsperspektiv som ansvarigt statsråd på området tycker är viktigt att se över? Vad är det som inte fungerar på ett bra sätt i dag? Och med de skrivningar man har i Tidöavtalet - hur blir samhället bättre i ett hälso och sjukvårdsperspektiv?
Kommer utredningsdirektiven att vara tydliga med att tolk i hälso- och sjukvården undantas?	Tack, ledamoten Lundh Sammeli, för frågan! Fredrik Lundh Sammeli har frågat mig om utredningsdirektiven kommer att vara tydliga med att tolk i hälso- och sjukvården undantas.Svar på interpellationerJag har tidigare här i kammaren besvarat frågor om tolk i hälso- och sjukvården och har då varit tydlig med att frågor om tolkstöd för personer med uppehållstillstånd och svenskt medborgarskap behöver ses över. I samband med en översyn behöver hänsyn tas till förutsättningar och behov som finns inom olika områden, exempelvis hälso- och sjukvården. Hälso- och sjukvården är en samhällstjänst med särskilda behov av en väl fungerande kommunikation, till exempel mellan patient och behandlande läkare, för att kunna ge en så god vård som möjligt. Den aspekten behöver beaktas i det fortsatta arbetet. En utgångspunkt för den kommande översynen bör vara att finansieringen av tolkstöd som tillhandahålls av offentlig verksamhet måste bygga på en avvägning mellan en kostnadseffektiv och ändamålsenlig användning av skattebetalares medel och den enskildes verkliga och godtagbara behov av kontakt med olika samhällsfunktioner.På ett principiellt plan är det inte en rimlig utgångspunkt att skattebetalarna ska finansiera tolkning för personer med uppehållstillstånd och svenskt medborgarskap som varaktigt lever i Sverige. De förslag som lämnas på området behöver också utformas i enlighet med de bindande internationella överenskommelser som Sverige har åtagit sig att följa, till exempel Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter, som sedan den 1 januari 2020 även gäller som svensk lag.Avslutningsvis vill jag på nytt lyfta fram att det är viktigt att människor som kommer till och stannar i Sverige integreras i det svenska samhället och lär sig svenska. Det är en förutsättning för att fullt ut kunna vara en del av samhället, klara skolan och få ett arbete. När integrationen fungerar skapas ett rikare, mer tolerant och framgångsrikt samhälle. När människor har varit en tid i Sverige är det rimligt att ställa krav på kunskaper i svenska. Med goda språkkunskaper minskar behovet av att tillhandahålla tolkstöd i kontakter med olika samhällsfunktioner.
Har statsrådet för avsikt att beakta markägarnas synpunkter i arbetet med att ta fram en ny väg- och järnvägsplan och i så fall, på vilket sätt?	Jag vill återigen tacka Mikael Larsson för interpellationen. Jag vet att detta är frågor som väcker stort engagemang och mycket känslor. Återigen: Jag kan och vill inte uttala mig i det enskilda fallet, men jag tar med mig det som Mikael Larsson gjort mig uppmärksam på här i kammaren i dag. Detta är en fråga som ofta återkommer, och det finns säkert olika sätt att förbättra rutiner och så vidare. Jag utgår ifrån att Trafikverket löpande arbetar med detta när det gäller den viktiga del av infrastrukturprojekt som handlar om samråd och en god dialog. Man ska bli förstådd, lyssnad på och inte minst tagen på allvar så att man i större utsträckning kan acceptera olika projekt. Även om man inte till hundra procent delar inriktningen är en viktig del att man har haft ett gott samrådsförfarande och en god dialog. I den mån detta behöver vässas utgår jag ifrån att Trafikverket gör det. Jag ser fram emot en fortsatt god dialog kring den här typen av frågor med Mikael Larsson och andra ledamöter i Sveriges riksdag. Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Har statsrådet för avsikt att väga in betydelsen av jordbruksmark i planeringen av ny infrastruktur och i så fall, på vilket sätt?	Jag vill återigen tacka Mikael Larsson för interpellationen. Jag vet att detta är frågor som väcker stort engagemang och mycket känslor. Återigen: Jag kan och vill inte uttala mig i det enskilda fallet, men jag tar med mig det som Mikael Larsson gjort mig uppmärksam på här i kammaren i dag. Detta är en fråga som ofta återkommer, och det finns säkert olika sätt att förbättra rutiner och så vidare. Jag utgår ifrån att Trafikverket löpande arbetar med detta när det gäller den viktiga del av infrastrukturprojekt som handlar om samråd och en god dialog. Man ska bli förstådd, lyssnad på och inte minst tagen på allvar så att man i större utsträckning kan acceptera olika projekt. Även om man inte till hundra procent delar inriktningen är en viktig del att man har haft ett gott samrådsförfarande och en god dialog. I den mån detta behöver vässas utgår jag ifrån att Trafikverket gör det. Jag ser fram emot en fortsatt god dialog kring den här typen av frågor med Mikael Larsson och andra ledamöter i Sveriges riksdag. Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Avser statsrådet att verka för att ta några initiativ så att sådant här kan förbättras genom samråd och dialog mellan berörda markägare och Trafikverket?	Jag vill återigen tacka Mikael Larsson för interpellationen. Jag vet att detta är frågor som väcker stort engagemang och mycket känslor. Återigen: Jag kan och vill inte uttala mig i det enskilda fallet, men jag tar med mig det som Mikael Larsson gjort mig uppmärksam på här i kammaren i dag. Detta är en fråga som ofta återkommer, och det finns säkert olika sätt att förbättra rutiner och så vidare. Jag utgår ifrån att Trafikverket löpande arbetar med detta när det gäller den viktiga del av infrastrukturprojekt som handlar om samråd och en god dialog. Man ska bli förstådd, lyssnad på och inte minst tagen på allvar så att man i större utsträckning kan acceptera olika projekt. Även om man inte till hundra procent delar inriktningen är en viktig del att man har haft ett gott samrådsförfarande och en god dialog. I den mån detta behöver vässas utgår jag ifrån att Trafikverket gör det. Jag ser fram emot en fortsatt god dialog kring den här typen av frågor med Mikael Larsson och andra ledamöter i Sveriges riksdag. Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Har statsrådet för avsikt att beakta markägarnas synpunkter i arbetet med att ta fram en ny väg- och järnvägsplan och i så fall, på vilket sätt?	Jag tackar statsrådet även för detta svar. Jag tror verkligen att Trafikverket tillämpar detta på det sätt som det i dag står skrivet att man ska. Men det är klart att det går att fundera på om det som står skrivet när det gäller samråd och samverkan i dag är det som är rätt. Det är ett tydligt medskick jag vill göra till statsrådet, med tanke på att jag möter detta på många håll både i min valkrets och runt om i landet. I det här specifika fallet, som också har överklagats till regeringen, hade man lätt kunnat bestämma att man tar bort den gamla vägen och gör om den till jordbruksmark. Då hade många av markägarna blivit väldigt nöjda, och man hade kommit en bra bit på vägen mot att Trafikverket och markägare möts. Jag vill tacka för en bra debatt och dialog, vilket vi har haft här, men jag vill tydligt skicka med hur detta med samråd och samverkan fungerar i dag och hur det kan förbättras. Det handlar om att staten ska vara på den lilla människans sida runt om i landet, oavsett om det gäller stad eller landsbygd. Som jag sa inledningsvis handlar detta om att alla i grunden är för en trafiksäker infrastruktur och en bra infrastruktur - men det handlar också om en stärkt äganderätt och att människor ska få känna att äganderätten betyder någonting. Äganderätten handlar om ofantligt mycket mer än skogsmark; den handlar även om den fina jordbruksmark vi har runt om i vårt land.
Har statsrådet för avsikt att väga in betydelsen av jordbruksmark i planeringen av ny infrastruktur och i så fall, på vilket sätt?	Jag tackar statsrådet även för detta svar. Jag tror verkligen att Trafikverket tillämpar detta på det sätt som det i dag står skrivet att man ska. Men det är klart att det går att fundera på om det som står skrivet när det gäller samråd och samverkan i dag är det som är rätt. Det är ett tydligt medskick jag vill göra till statsrådet, med tanke på att jag möter detta på många håll både i min valkrets och runt om i landet. I det här specifika fallet, som också har överklagats till regeringen, hade man lätt kunnat bestämma att man tar bort den gamla vägen och gör om den till jordbruksmark. Då hade många av markägarna blivit väldigt nöjda, och man hade kommit en bra bit på vägen mot att Trafikverket och markägare möts. Jag vill tacka för en bra debatt och dialog, vilket vi har haft här, men jag vill tydligt skicka med hur detta med samråd och samverkan fungerar i dag och hur det kan förbättras. Det handlar om att staten ska vara på den lilla människans sida runt om i landet, oavsett om det gäller stad eller landsbygd. Som jag sa inledningsvis handlar detta om att alla i grunden är för en trafiksäker infrastruktur och en bra infrastruktur - men det handlar också om en stärkt äganderätt och att människor ska få känna att äganderätten betyder någonting. Äganderätten handlar om ofantligt mycket mer än skogsmark; den handlar även om den fina jordbruksmark vi har runt om i vårt land.
Avser statsrådet att verka för att ta några initiativ så att sådant här kan förbättras genom samråd och dialog mellan berörda markägare och Trafikverket?	Jag tackar statsrådet även för detta svar. Jag tror verkligen att Trafikverket tillämpar detta på det sätt som det i dag står skrivet att man ska. Men det är klart att det går att fundera på om det som står skrivet när det gäller samråd och samverkan i dag är det som är rätt. Det är ett tydligt medskick jag vill göra till statsrådet, med tanke på att jag möter detta på många håll både i min valkrets och runt om i landet. I det här specifika fallet, som också har överklagats till regeringen, hade man lätt kunnat bestämma att man tar bort den gamla vägen och gör om den till jordbruksmark. Då hade många av markägarna blivit väldigt nöjda, och man hade kommit en bra bit på vägen mot att Trafikverket och markägare möts. Jag vill tacka för en bra debatt och dialog, vilket vi har haft här, men jag vill tydligt skicka med hur detta med samråd och samverkan fungerar i dag och hur det kan förbättras. Det handlar om att staten ska vara på den lilla människans sida runt om i landet, oavsett om det gäller stad eller landsbygd. Som jag sa inledningsvis handlar detta om att alla i grunden är för en trafiksäker infrastruktur och en bra infrastruktur - men det handlar också om en stärkt äganderätt och att människor ska få känna att äganderätten betyder någonting. Äganderätten handlar om ofantligt mycket mer än skogsmark; den handlar även om den fina jordbruksmark vi har runt om i vårt land.
Har statsrådet för avsikt att beakta markägarnas synpunkter i arbetet med att ta fram en ny väg- och järnvägsplan och i så fall, på vilket sätt?	STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Vi är lite grann inne i en fördjupning kring samråd och dialog, och jag vill göra kommentaren att samråd är en fortlöpande process som pågår under hela planläggningsprocessen, fram till kungörandet för granskning. Samrådet måste ha olika inriktning beroende på hur långt i planläggningsprocessen man har kommit. Vilka frågeställningar som är aktuella för samråd är beroende av om det är tidigt eller sent i planläggningsprocessen. Genom samråd ska den som avser att bygga väg eller järnväg utbyta information och inhämta synpunkter. I det sammanhanget ska attityden - på ett generellt plan, förstås, eftersom jag inte vill uttala mig om omständigheterna i det konkreta fallet - inte vara sådan att någon uppfattar det som att man ska rätta in sig i ledet, utan här ska de synpunkter som finns inhämtas av den som avser att bygga väg eller järnväg. Antalet samrådstillfällen ska också anpassas så att samrådskretsen ges möjlighet att förstå och påverka projektets inriktning. Detta svarar lite grann mot det Mikael Larsson är inne på apropå känslan av att inte bli förstådd. Samrådet är till för att man ska både förstå och kunna påverka projektets inriktning. Samråd sker ofta både genom fysiska möten och skriftligen, och granskning är en separat del av samrådet. Det kommer senare i processen och är därför mer detaljreglerat. När det kommer till länsstyrelserna har de en viktig roll i arbetet med planläggningen av infrastruktur och är en viktig samrådspart. Länsstyrelsen fattar beslut om huruvida projektet kan antas medföra en betydande miljöpåverkan och godkänner MKB, alltså miljökonsekvensbeskrivningar. Länsstyrelsen lämnar också granskningsyttrande med tillstyrkan till väg- eller järnvägsplanen innan den skickas för fastställelse. Om länsstyrelsen inte tillstyrker väg- eller järnvägsplanen inför fastställelse får Trafikverket inte fastställa planen, och då överlämnas den till regeringen för fastställelse. Det är så processen ser ut. Länsstyrelserna har här ett väldigt viktigt uppdrag, bland annat att särskilt bevaka hushållningsbestämmelserna och riksintressena. Jordbruk kan vara både ett enskilt och ett allmänt intresse, och som allmänt intresse - vilket svarar mot det som Mikael Larsson var inne på gällande vår livsmedelsförsörjning - bevakas det av länsstyrelserna. När det gäller frågan om jag avser att ta några initiativ kring detta utgår jag ifrån, som jag också sa i mitt svar, att Trafikverket löpande arbetar med att förbättra sina rutiner och sitt arbete när det kommer till att upprätta fungerande och givande samråd. Då handlar det, som jag också sa, om att de olika parterna ska både förstå och kunna påverka projektets inriktning. I sakens natur ligger också att visa en förståelse för de intressen som finns. Det handlar ofta om en stor statlig aktör, Trafikverket, i dialog med det som Mikael Larsson beskriver som den lilla människan. Det är inte så det ska upplevas, utan alla synpunkter ska tas på allvar. En god dialog är grunden för ett gott och fungerande samråd. Sedan kan det i slutändan ändå landa i något som man själv inte till hundra procent - eller faktiskt till någon del alls - instämmer i, men en viktig del i processen är att man har blivit hörd och förstådd. Då tror jag att det är lättare att ha förståelse för att det inte alltid blir exakt som man själv hade tänkt. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationerJag ser i dagsläget inget behov av ytterligare initiativ men är alltid beredd att ta sådana för att just stärka samråds- och dialogförfarandet, eftersom det är en väldigt viktig del i arbetet med att bygga infrastruktur i Sverige.
Har statsrådet för avsikt att väga in betydelsen av jordbruksmark i planeringen av ny infrastruktur och i så fall, på vilket sätt?	STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Vi är lite grann inne i en fördjupning kring samråd och dialog, och jag vill göra kommentaren att samråd är en fortlöpande process som pågår under hela planläggningsprocessen, fram till kungörandet för granskning. Samrådet måste ha olika inriktning beroende på hur långt i planläggningsprocessen man har kommit. Vilka frågeställningar som är aktuella för samråd är beroende av om det är tidigt eller sent i planläggningsprocessen. Genom samråd ska den som avser att bygga väg eller järnväg utbyta information och inhämta synpunkter. I det sammanhanget ska attityden - på ett generellt plan, förstås, eftersom jag inte vill uttala mig om omständigheterna i det konkreta fallet - inte vara sådan att någon uppfattar det som att man ska rätta in sig i ledet, utan här ska de synpunkter som finns inhämtas av den som avser att bygga väg eller järnväg. Antalet samrådstillfällen ska också anpassas så att samrådskretsen ges möjlighet att förstå och påverka projektets inriktning. Detta svarar lite grann mot det Mikael Larsson är inne på apropå känslan av att inte bli förstådd. Samrådet är till för att man ska både förstå och kunna påverka projektets inriktning. Samråd sker ofta både genom fysiska möten och skriftligen, och granskning är en separat del av samrådet. Det kommer senare i processen och är därför mer detaljreglerat. När det kommer till länsstyrelserna har de en viktig roll i arbetet med planläggningen av infrastruktur och är en viktig samrådspart. Länsstyrelsen fattar beslut om huruvida projektet kan antas medföra en betydande miljöpåverkan och godkänner MKB, alltså miljökonsekvensbeskrivningar. Länsstyrelsen lämnar också granskningsyttrande med tillstyrkan till väg- eller järnvägsplanen innan den skickas för fastställelse. Om länsstyrelsen inte tillstyrker väg- eller järnvägsplanen inför fastställelse får Trafikverket inte fastställa planen, och då överlämnas den till regeringen för fastställelse. Det är så processen ser ut. Länsstyrelserna har här ett väldigt viktigt uppdrag, bland annat att särskilt bevaka hushållningsbestämmelserna och riksintressena. Jordbruk kan vara både ett enskilt och ett allmänt intresse, och som allmänt intresse - vilket svarar mot det som Mikael Larsson var inne på gällande vår livsmedelsförsörjning - bevakas det av länsstyrelserna. När det gäller frågan om jag avser att ta några initiativ kring detta utgår jag ifrån, som jag också sa i mitt svar, att Trafikverket löpande arbetar med att förbättra sina rutiner och sitt arbete när det kommer till att upprätta fungerande och givande samråd. Då handlar det, som jag också sa, om att de olika parterna ska både förstå och kunna påverka projektets inriktning. I sakens natur ligger också att visa en förståelse för de intressen som finns. Det handlar ofta om en stor statlig aktör, Trafikverket, i dialog med det som Mikael Larsson beskriver som den lilla människan. Det är inte så det ska upplevas, utan alla synpunkter ska tas på allvar. En god dialog är grunden för ett gott och fungerande samråd. Sedan kan det i slutändan ändå landa i något som man själv inte till hundra procent - eller faktiskt till någon del alls - instämmer i, men en viktig del i processen är att man har blivit hörd och förstådd. Då tror jag att det är lättare att ha förståelse för att det inte alltid blir exakt som man själv hade tänkt. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationerJag ser i dagsläget inget behov av ytterligare initiativ men är alltid beredd att ta sådana för att just stärka samråds- och dialogförfarandet, eftersom det är en väldigt viktig del i arbetet med att bygga infrastruktur i Sverige.
Avser statsrådet att verka för att ta några initiativ så att sådant här kan förbättras genom samråd och dialog mellan berörda markägare och Trafikverket?	STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Vi är lite grann inne i en fördjupning kring samråd och dialog, och jag vill göra kommentaren att samråd är en fortlöpande process som pågår under hela planläggningsprocessen, fram till kungörandet för granskning. Samrådet måste ha olika inriktning beroende på hur långt i planläggningsprocessen man har kommit. Vilka frågeställningar som är aktuella för samråd är beroende av om det är tidigt eller sent i planläggningsprocessen. Genom samråd ska den som avser att bygga väg eller järnväg utbyta information och inhämta synpunkter. I det sammanhanget ska attityden - på ett generellt plan, förstås, eftersom jag inte vill uttala mig om omständigheterna i det konkreta fallet - inte vara sådan att någon uppfattar det som att man ska rätta in sig i ledet, utan här ska de synpunkter som finns inhämtas av den som avser att bygga väg eller järnväg. Antalet samrådstillfällen ska också anpassas så att samrådskretsen ges möjlighet att förstå och påverka projektets inriktning. Detta svarar lite grann mot det Mikael Larsson är inne på apropå känslan av att inte bli förstådd. Samrådet är till för att man ska både förstå och kunna påverka projektets inriktning. Samråd sker ofta både genom fysiska möten och skriftligen, och granskning är en separat del av samrådet. Det kommer senare i processen och är därför mer detaljreglerat. När det kommer till länsstyrelserna har de en viktig roll i arbetet med planläggningen av infrastruktur och är en viktig samrådspart. Länsstyrelsen fattar beslut om huruvida projektet kan antas medföra en betydande miljöpåverkan och godkänner MKB, alltså miljökonsekvensbeskrivningar. Länsstyrelsen lämnar också granskningsyttrande med tillstyrkan till väg- eller järnvägsplanen innan den skickas för fastställelse. Om länsstyrelsen inte tillstyrker väg- eller järnvägsplanen inför fastställelse får Trafikverket inte fastställa planen, och då överlämnas den till regeringen för fastställelse. Det är så processen ser ut. Länsstyrelserna har här ett väldigt viktigt uppdrag, bland annat att särskilt bevaka hushållningsbestämmelserna och riksintressena. Jordbruk kan vara både ett enskilt och ett allmänt intresse, och som allmänt intresse - vilket svarar mot det som Mikael Larsson var inne på gällande vår livsmedelsförsörjning - bevakas det av länsstyrelserna. När det gäller frågan om jag avser att ta några initiativ kring detta utgår jag ifrån, som jag också sa i mitt svar, att Trafikverket löpande arbetar med att förbättra sina rutiner och sitt arbete när det kommer till att upprätta fungerande och givande samråd. Då handlar det, som jag också sa, om att de olika parterna ska både förstå och kunna påverka projektets inriktning. I sakens natur ligger också att visa en förståelse för de intressen som finns. Det handlar ofta om en stor statlig aktör, Trafikverket, i dialog med det som Mikael Larsson beskriver som den lilla människan. Det är inte så det ska upplevas, utan alla synpunkter ska tas på allvar. En god dialog är grunden för ett gott och fungerande samråd. Sedan kan det i slutändan ändå landa i något som man själv inte till hundra procent - eller faktiskt till någon del alls - instämmer i, men en viktig del i processen är att man har blivit hörd och förstådd. Då tror jag att det är lättare att ha förståelse för att det inte alltid blir exakt som man själv hade tänkt. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationerJag ser i dagsläget inget behov av ytterligare initiativ men är alltid beredd att ta sådana för att just stärka samråds- och dialogförfarandet, eftersom det är en väldigt viktig del i arbetet med att bygga infrastruktur i Sverige.
Har statsrådet för avsikt att beakta markägarnas synpunkter i arbetet med att ta fram en ny väg- och järnvägsplan och i så fall, på vilket sätt?	Tack, statsrådet, för svaret!Jag kommer i den här delen att utveckla lite grann mer om samråd och samverkan, som statsrådet också var inne på. Det vore intressant om vi kan gå in lite mer på det.Jordbruksmarken är viktig och har kanske blivit än mer viktig framför allt kopplat till det säkerhetspolitiska läge som vi i Europa nu befinner oss i. Vi ser att vi behöver producera mer livsmedel i Sverige. Att vi ska producera mer livsmedel i Sverige är också något som vår livsmedelsstrategi säger.Jag menar att oavsett vad man bygger - ny järnväg, ny väg, elledningar och vad det än kan vara - ska man bygga på ett sådant marksnålt sätt att man inte tar onödigt mycket mark i anspråk. I det läget är dialog och samverkan oerhört viktigt.Som jag sa inledningsvis har jag under mina tidigare fyra år i trafikutskottet stött på den här problematiken. Man kanske som markägare ute i landet lite grann stöter på attityden, i det här fallet hos Trafikverket, att det är storebror staten som bestämmer hur man ska göra. Det är bara att rätta in sig i ledet. Det är lite tråkigt om man har den attityden från Trafikverkets sida.Statsrådet nämner själv i svaret att det i ett stort projekt är svårt att se till att alla blir hundra procent nöjda. Oavsett vad vi talar om förstår alla att det aldrig är en part som kan bli hundraprocentigt nöjd.I det här fallet och i många andra fall har man kanske inte riktigt vägt in jordbruksmarkens betydelse. I tidigare utredningar har det funnits alternativ att bygga på ett mycket smartare sätt. Men tio år senare ratar man det helt och föreslår att bygga på ett helt annat sätt. Det kan också vara någonting som gör att människor tycker att det inte fungerar.Då är vi återigen tillbaka i detta med dialog, samverkan och samråd. Det är tydligt reglerat i lag hur samråd ska gå till, och vi vet vilka lagar och regler som gäller - vi har väglagen, miljöbalken och en hel del olika sätt att reglera och arbeta med detta. Återigen: Om man på ett generellt plan får signaler om att det inte fungerar med samråd och samverkan - det kan vara gentemot markägare, men det skulle också kunna vara gentemot kommuner och andra offentliga aktörer - blir min nästa fråga till statsrådet, herr talman, om han avser att ta några initiativ här eller göra en översyn av hur lagar och regler för samråd och samverkan ser ut. Det handlar om att detta ska kunna bli bättre och egentligen också om att stärka den lilla människans - individens - rätt att yttra sig och komma med synpunkter. Det ska gå att föra en dialog om att hitta bästa möjliga sätt att, i det här fallet, planera för ny infrastruktur.
Har statsrådet för avsikt att väga in betydelsen av jordbruksmark i planeringen av ny infrastruktur och i så fall, på vilket sätt?	Tack, statsrådet, för svaret!Jag kommer i den här delen att utveckla lite grann mer om samråd och samverkan, som statsrådet också var inne på. Det vore intressant om vi kan gå in lite mer på det.Jordbruksmarken är viktig och har kanske blivit än mer viktig framför allt kopplat till det säkerhetspolitiska läge som vi i Europa nu befinner oss i. Vi ser att vi behöver producera mer livsmedel i Sverige. Att vi ska producera mer livsmedel i Sverige är också något som vår livsmedelsstrategi säger.Jag menar att oavsett vad man bygger - ny järnväg, ny väg, elledningar och vad det än kan vara - ska man bygga på ett sådant marksnålt sätt att man inte tar onödigt mycket mark i anspråk. I det läget är dialog och samverkan oerhört viktigt.Som jag sa inledningsvis har jag under mina tidigare fyra år i trafikutskottet stött på den här problematiken. Man kanske som markägare ute i landet lite grann stöter på attityden, i det här fallet hos Trafikverket, att det är storebror staten som bestämmer hur man ska göra. Det är bara att rätta in sig i ledet. Det är lite tråkigt om man har den attityden från Trafikverkets sida.Statsrådet nämner själv i svaret att det i ett stort projekt är svårt att se till att alla blir hundra procent nöjda. Oavsett vad vi talar om förstår alla att det aldrig är en part som kan bli hundraprocentigt nöjd.I det här fallet och i många andra fall har man kanske inte riktigt vägt in jordbruksmarkens betydelse. I tidigare utredningar har det funnits alternativ att bygga på ett mycket smartare sätt. Men tio år senare ratar man det helt och föreslår att bygga på ett helt annat sätt. Det kan också vara någonting som gör att människor tycker att det inte fungerar.Då är vi återigen tillbaka i detta med dialog, samverkan och samråd. Det är tydligt reglerat i lag hur samråd ska gå till, och vi vet vilka lagar och regler som gäller - vi har väglagen, miljöbalken och en hel del olika sätt att reglera och arbeta med detta. Återigen: Om man på ett generellt plan får signaler om att det inte fungerar med samråd och samverkan - det kan vara gentemot markägare, men det skulle också kunna vara gentemot kommuner och andra offentliga aktörer - blir min nästa fråga till statsrådet, herr talman, om han avser att ta några initiativ här eller göra en översyn av hur lagar och regler för samråd och samverkan ser ut. Det handlar om att detta ska kunna bli bättre och egentligen också om att stärka den lilla människans - individens - rätt att yttra sig och komma med synpunkter. Det ska gå att föra en dialog om att hitta bästa möjliga sätt att, i det här fallet, planera för ny infrastruktur.
Avser statsrådet att verka för att ta några initiativ så att sådant här kan förbättras genom samråd och dialog mellan berörda markägare och Trafikverket?	Tack, statsrådet, för svaret!Jag kommer i den här delen att utveckla lite grann mer om samråd och samverkan, som statsrådet också var inne på. Det vore intressant om vi kan gå in lite mer på det.Jordbruksmarken är viktig och har kanske blivit än mer viktig framför allt kopplat till det säkerhetspolitiska läge som vi i Europa nu befinner oss i. Vi ser att vi behöver producera mer livsmedel i Sverige. Att vi ska producera mer livsmedel i Sverige är också något som vår livsmedelsstrategi säger.Jag menar att oavsett vad man bygger - ny järnväg, ny väg, elledningar och vad det än kan vara - ska man bygga på ett sådant marksnålt sätt att man inte tar onödigt mycket mark i anspråk. I det läget är dialog och samverkan oerhört viktigt.Som jag sa inledningsvis har jag under mina tidigare fyra år i trafikutskottet stött på den här problematiken. Man kanske som markägare ute i landet lite grann stöter på attityden, i det här fallet hos Trafikverket, att det är storebror staten som bestämmer hur man ska göra. Det är bara att rätta in sig i ledet. Det är lite tråkigt om man har den attityden från Trafikverkets sida.Statsrådet nämner själv i svaret att det i ett stort projekt är svårt att se till att alla blir hundra procent nöjda. Oavsett vad vi talar om förstår alla att det aldrig är en part som kan bli hundraprocentigt nöjd.I det här fallet och i många andra fall har man kanske inte riktigt vägt in jordbruksmarkens betydelse. I tidigare utredningar har det funnits alternativ att bygga på ett mycket smartare sätt. Men tio år senare ratar man det helt och föreslår att bygga på ett helt annat sätt. Det kan också vara någonting som gör att människor tycker att det inte fungerar.Då är vi återigen tillbaka i detta med dialog, samverkan och samråd. Det är tydligt reglerat i lag hur samråd ska gå till, och vi vet vilka lagar och regler som gäller - vi har väglagen, miljöbalken och en hel del olika sätt att reglera och arbeta med detta. Återigen: Om man på ett generellt plan får signaler om att det inte fungerar med samråd och samverkan - det kan vara gentemot markägare, men det skulle också kunna vara gentemot kommuner och andra offentliga aktörer - blir min nästa fråga till statsrådet, herr talman, om han avser att ta några initiativ här eller göra en översyn av hur lagar och regler för samråd och samverkan ser ut. Det handlar om att detta ska kunna bli bättre och egentligen också om att stärka den lilla människans - individens - rätt att yttra sig och komma med synpunkter. Det ska gå att föra en dialog om att hitta bästa möjliga sätt att, i det här fallet, planera för ny infrastruktur.
Har statsrådet för avsikt att beakta markägarnas synpunkter i arbetet med att ta fram en ny väg- och järnvägsplan och i så fall, på vilket sätt?	Tack, Mikael Larsson! Jag förstår att det är en fråga som engagerar. Jag uppskattar ledamotens engagemang. Jag uppskattar också att ledamoten ber mig svara så att vi kan ha en dialog på ett mer generellt plan. Mikael Larsson vet att ett statsråd inte kan kommentera enskilda fall. Jag vill heller inte kommentera det enskilda fallet utan hålla debatten mer generell.Alla situationer måste bedömas utifrån sina förutsättningar och de olika intressen som är aktuella i det enskilda fallet. När det gäller jordbruket, jordbruksmark och jordbrukspolitik, är det en mycket viktig fråga för regeringen. Det är en uppfattning som jag vet att jag delar med Mikael Larsson och Mikael Larssons parti.Det är också en av anledningarna till att jag nu som infrastruktur- och bostadsminister är inrymd på det nybildade Landsbygds- och infrastrukturdepartementet för att hålla i flera av de viktiga frågorna för att hela Sverige ska fungera inom samma departement.När man ska bygga väg och järnvägar finns det lagstiftning på plats som ska följas både av Trafikverket och av andra myndigheter samt av regeringen och domstolar. Däri regleras både hur avvägningar ska göras och att samråd ska ske.Samråd och dialog mellan berörda markägare och Trafikverket är en mycket viktig del av den process som leder fram till en väg- eller järnvägsplan. Den lagstiftning som finns innebär att markägarnas synpunkter alltid ska beaktas i arbetet med att ta fram väg- och järnvägsplaner. Samråd sker i flera steg i den fysiska planeringsprocessen. Som jag sa inledningsvis har jag förtroende för att Trafikverket arbetar med att få fungerande och givande samråd. Jag utgår från att Trafikverket löpande arbetar för att förbättra sina rutiner.Samråd ska ske med enskilda markägare men också med myndigheter som till exempel länsstyrelsen. Länsstyrelsen har en särställning i lagstiftningen när det gäller planering av nya vägar och järnvägar och bevakar allmänna intressen. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationerAtt jordbruksmarkens betydelse ska beaktas i planeringen av ny infrastruktur tillsammans med andra enskilda och allmänna intressen följer av den tillämpliga lagstiftningen. Att bevara brukningsvärd mark nämns särskilt som ett viktig allmänt intresse som tillsammans med andra intressen beaktas vid exploatering.
Har statsrådet för avsikt att väga in betydelsen av jordbruksmark i planeringen av ny infrastruktur och i så fall, på vilket sätt?	Tack, Mikael Larsson! Jag förstår att det är en fråga som engagerar. Jag uppskattar ledamotens engagemang. Jag uppskattar också att ledamoten ber mig svara så att vi kan ha en dialog på ett mer generellt plan. Mikael Larsson vet att ett statsråd inte kan kommentera enskilda fall. Jag vill heller inte kommentera det enskilda fallet utan hålla debatten mer generell.Alla situationer måste bedömas utifrån sina förutsättningar och de olika intressen som är aktuella i det enskilda fallet. När det gäller jordbruket, jordbruksmark och jordbrukspolitik, är det en mycket viktig fråga för regeringen. Det är en uppfattning som jag vet att jag delar med Mikael Larsson och Mikael Larssons parti.Det är också en av anledningarna till att jag nu som infrastruktur- och bostadsminister är inrymd på det nybildade Landsbygds- och infrastrukturdepartementet för att hålla i flera av de viktiga frågorna för att hela Sverige ska fungera inom samma departement.När man ska bygga väg och järnvägar finns det lagstiftning på plats som ska följas både av Trafikverket och av andra myndigheter samt av regeringen och domstolar. Däri regleras både hur avvägningar ska göras och att samråd ska ske.Samråd och dialog mellan berörda markägare och Trafikverket är en mycket viktig del av den process som leder fram till en väg- eller järnvägsplan. Den lagstiftning som finns innebär att markägarnas synpunkter alltid ska beaktas i arbetet med att ta fram väg- och järnvägsplaner. Samråd sker i flera steg i den fysiska planeringsprocessen. Som jag sa inledningsvis har jag förtroende för att Trafikverket arbetar med att få fungerande och givande samråd. Jag utgår från att Trafikverket löpande arbetar för att förbättra sina rutiner.Samråd ska ske med enskilda markägare men också med myndigheter som till exempel länsstyrelsen. Länsstyrelsen har en särställning i lagstiftningen när det gäller planering av nya vägar och järnvägar och bevakar allmänna intressen. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationerAtt jordbruksmarkens betydelse ska beaktas i planeringen av ny infrastruktur tillsammans med andra enskilda och allmänna intressen följer av den tillämpliga lagstiftningen. Att bevara brukningsvärd mark nämns särskilt som ett viktig allmänt intresse som tillsammans med andra intressen beaktas vid exploatering.
Avser statsrådet att verka för att ta några initiativ så att sådant här kan förbättras genom samråd och dialog mellan berörda markägare och Trafikverket?	Tack, Mikael Larsson! Jag förstår att det är en fråga som engagerar. Jag uppskattar ledamotens engagemang. Jag uppskattar också att ledamoten ber mig svara så att vi kan ha en dialog på ett mer generellt plan. Mikael Larsson vet att ett statsråd inte kan kommentera enskilda fall. Jag vill heller inte kommentera det enskilda fallet utan hålla debatten mer generell.Alla situationer måste bedömas utifrån sina förutsättningar och de olika intressen som är aktuella i det enskilda fallet. När det gäller jordbruket, jordbruksmark och jordbrukspolitik, är det en mycket viktig fråga för regeringen. Det är en uppfattning som jag vet att jag delar med Mikael Larsson och Mikael Larssons parti.Det är också en av anledningarna till att jag nu som infrastruktur- och bostadsminister är inrymd på det nybildade Landsbygds- och infrastrukturdepartementet för att hålla i flera av de viktiga frågorna för att hela Sverige ska fungera inom samma departement.När man ska bygga väg och järnvägar finns det lagstiftning på plats som ska följas både av Trafikverket och av andra myndigheter samt av regeringen och domstolar. Däri regleras både hur avvägningar ska göras och att samråd ska ske.Samråd och dialog mellan berörda markägare och Trafikverket är en mycket viktig del av den process som leder fram till en väg- eller järnvägsplan. Den lagstiftning som finns innebär att markägarnas synpunkter alltid ska beaktas i arbetet med att ta fram väg- och järnvägsplaner. Samråd sker i flera steg i den fysiska planeringsprocessen. Som jag sa inledningsvis har jag förtroende för att Trafikverket arbetar med att få fungerande och givande samråd. Jag utgår från att Trafikverket löpande arbetar för att förbättra sina rutiner.Samråd ska ske med enskilda markägare men också med myndigheter som till exempel länsstyrelsen. Länsstyrelsen har en särställning i lagstiftningen när det gäller planering av nya vägar och järnvägar och bevakar allmänna intressen. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationerAtt jordbruksmarkens betydelse ska beaktas i planeringen av ny infrastruktur tillsammans med andra enskilda och allmänna intressen följer av den tillämpliga lagstiftningen. Att bevara brukningsvärd mark nämns särskilt som ett viktig allmänt intresse som tillsammans med andra intressen beaktas vid exploatering.