Datasets:
folkopinion
/
government-interpellation-qa-swedish

Dataset card Viewer Files Community
1
question
stringlengths
33
329
answer
stringlengths
0
5.92k
Har ministern för avsikt att kompensera kunderna för höjda gaspriser och i så fall, på vilket sätt?
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Låt mig upprepa: Vi ser er, vi hör er och vi kommer inte att lämna någon i sticket.Att ta Sverige genom denna svåra energikris har absolut högsta prioritet. Jag menar att svenska folket har rätt att utkräva ansvar för att Sverige befinner sig i detta sårbara läge. Det ansvaret ligger primärt på Socialdemokraterna och Miljöpartiet, med stöd av Vänsterpartiet och bitvis Centerpartiet. Svenska folket har också rätt att utkräva ansvar för att Sverige inte ska hamna här igen och för att Sverige ska ta sig ur energikrisen. Det ansvaret faller på mig och regeringen.Redan förra vintern tog jag emot många brev och samtal från medborgare som inte hade lätt att få ihop ekonomin. Jag berättade vid många tillfällen om en pensionär som då hade en elräkning som var större än hela hans pension.Detta är anledningen till att vi nu går fram med ett elstöd i flera omgångar som är betydligt större än den förra regeringens, kommer mycket snabbare och är säkrare. Flera hushåll kommer nu att ha ett elstöd i första omgången på uppåt 16 000 kronor, att jämföra med de några tusenlappar som det förra elstödet från den förra regeringen låg på. Det kommer också snabbare. Det förra elstödet nådde hushållen från april och framåt, en del under sommaren. Det här elstödet börjar betalas ut den 20 februari. Det är dessutom säkrare. Ingen kan nämligen riktigt redogöra för om det förra elstödet - detta kommer vi att diskutera i en interpellationsdebatt senare i eftermiddag - verkligen nådde alla hushåll. Det var inte särskilt rättssäkert.Det har talats om min relation till Carl Johan Sonesson, regionrådet i Skåne. Jag kan berätta för kammaren och andra som lyssnar att den relationen är god, särskilt när man tar sig förbi mediefjädrar om att jag skulle kalla inbjudningar till olika delar av landet för kafferep. Det är de inte. Jag kommer gärna och besöker alla delar av vårt vackra, avlånga land.I mitt svar till Region Skåne sa jag också att jag gärna besöker Skåne - men inte för att vara en i raden av politiker som beklagar sig över att den tillväxtmotor som Öresundsregionen är inte har tillräckligt goda förutsättningar men sedan inte levererar några lösningar. Jag prioriterade besök till Skåne när vi hade möjlighet att leverera på fler detaljer kring elstödet men framför allt också ett gasstöd. För notera det: Den förra regeringen hade inget gasstöd alls och hade inte heller något stöd alls för företagen.Det som skulle vara genuint respektlöst av mig - det är den stora lärdomen här - är att låtsas som att det inte spelar någon roll när man plockar bort 3 000 megawatt ur det svenska energisystemet. Det gör det. Nu påbörjas den långsamma men viktiga återuppbyggnaden av det svenska energisystemet för att pressa priser, öka robustheten och göra Sverige mindre sårbart.Sedan vill jag vända mig till dem som undrar vad som händer med elstödet om man är drabbad av sorg efter att ha mist en make eller maka. Man kommer självklart att kunna ta del av elstödet. Vi håller på och löser teknikaliteterna kring detta. Det kommer att betalas ut. Den som är i sorg ska inte behöva få en ännu större börda i sin redan tuffa situation. Vi kommer att lösa den situationen.
Hur förhåller sig ministern till löftet om att konsumenterna skulle få elkompensation per den 1 november?
Jag tänkte knyta an till min kollegas förtjänstfulla redogörelse för Ingrids skenande räkningar. Socialdemokraterna presenterade ett förslag i finansutskottet som visserligen inte skulle ha löst Ingrids problem långsiktigt, men kortsiktigt - och i en sådan här situation är det viktigt med både kortsiktiga och långsiktiga lösningar. Många med höga gasräkningar har nämligen inte problem med soliditeten utan med likviditeten. Här skulle en el- och gasräkningsakut kunna hjälpa.Detta har dessutom blivit ännu mer akut i och med att det elstöd som ska börja betalas ut den 20 februari egentligen inte är ett elstöd utan ett energislagsstöd, för gasen är utelämnad.Ingrid och andra konsumenter i Skåne som har problem med likviditet men inte soliditet har nu inget annat val än att göra sig av med tillgångar, men att göra sig av med tillgångar när man är tvingad till det för att betala räkningar är sällan en god ekonomisk idé.Varför sa ni nej till den hjälp som faktiskt fanns att få för Ingrid, nämligen el- och gasräkningsakuten?
Har minstern för avsikt att träffa företrädare för Region Skåne och därmed den skånska befolkningen?
Jag tänkte knyta an till min kollegas förtjänstfulla redogörelse för Ingrids skenande räkningar. Socialdemokraterna presenterade ett förslag i finansutskottet som visserligen inte skulle ha löst Ingrids problem långsiktigt, men kortsiktigt - och i en sådan här situation är det viktigt med både kortsiktiga och långsiktiga lösningar. Många med höga gasräkningar har nämligen inte problem med soliditeten utan med likviditeten. Här skulle en el- och gasräkningsakut kunna hjälpa.Detta har dessutom blivit ännu mer akut i och med att det elstöd som ska börja betalas ut den 20 februari egentligen inte är ett elstöd utan ett energislagsstöd, för gasen är utelämnad.Ingrid och andra konsumenter i Skåne som har problem med likviditet men inte soliditet har nu inget annat val än att göra sig av med tillgångar, men att göra sig av med tillgångar när man är tvingad till det för att betala räkningar är sällan en god ekonomisk idé.Varför sa ni nej till den hjälp som faktiskt fanns att få för Ingrid, nämligen el- och gasräkningsakuten?
Har ministern för avsikt att kompensera kunderna för höjda gaspriser och i så fall, på vilket sätt?
Jag tänkte knyta an till min kollegas förtjänstfulla redogörelse för Ingrids skenande räkningar. Socialdemokraterna presenterade ett förslag i finansutskottet som visserligen inte skulle ha löst Ingrids problem långsiktigt, men kortsiktigt - och i en sådan här situation är det viktigt med både kortsiktiga och långsiktiga lösningar. Många med höga gasräkningar har nämligen inte problem med soliditeten utan med likviditeten. Här skulle en el- och gasräkningsakut kunna hjälpa.Detta har dessutom blivit ännu mer akut i och med att det elstöd som ska börja betalas ut den 20 februari egentligen inte är ett elstöd utan ett energislagsstöd, för gasen är utelämnad.Ingrid och andra konsumenter i Skåne som har problem med likviditet men inte soliditet har nu inget annat val än att göra sig av med tillgångar, men att göra sig av med tillgångar när man är tvingad till det för att betala räkningar är sällan en god ekonomisk idé.Varför sa ni nej till den hjälp som faktiskt fanns att få för Ingrid, nämligen el- och gasräkningsakuten?
Hur förhåller sig ministern till löftet om att konsumenterna skulle få elkompensation per den 1 november?
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Jag ska berätta om Ingrid, en ensamstående pensionär på 82 år. Ingrid använder i likhet med 830 andra hushåll i Trelleborg gas för uppvärmning. Det har hon gjort sedan 1980-talet när gasen kom till Trelleborg. Då bestämde sig Ingrid och hennes man för att byta ut den smutsiga oljeeldningen, och valet föll på gas. Först var det naturgas och sedan biogas, för som Ingrid säger ville de värna miljön.Det fungerade bra till för något år sedan när gaspriserna började stiga drastiskt. Ingrid hade tidigare ett bundet avtal om 50 öre per kilowattimme, men när avtalet gick ut gick det inte längre att teckna avtal med bundet pris. Detsamma gällde för elen. Trots att Ingrid försöker spara och har sänkt värmen har hon en gasräkning på 11 000 kronor i månaden. Till det kommer kostnaden för hushållsel. Pensionen ska också räcka till mat och andra kostnader.Detta går inte i längden, och Ingrid är rädd att hon inte ska ha råd att bo kvar i huset som hon och hennes nu avlidne man köpte för 43 år sedan. Hon undrar också var hon ska hitta en annan bostad, för det finns ju inga lägenheter.Den 6 december fick Ingrid ett efterlängtat och välkommet besked när regeringen fattade beslut om gasstödet. Detta positiva besked grumlades dock av att hon och andra hushåll med gas inte vet när de får stödet. Det är också en kortsiktig lösning.Det har aviserats att gaspriset kommer att fortsätta att ligga högt. Här behövs en långsiktig lösning så att Ingrid och andra gaskunder slipper oroa sig för vad som händer sedan. Vilken lösning ser statsrådet Busch för Ingrid och andra gaskunder?
Har minstern för avsikt att träffa företrädare för Region Skåne och därmed den skånska befolkningen?
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Jag ska berätta om Ingrid, en ensamstående pensionär på 82 år. Ingrid använder i likhet med 830 andra hushåll i Trelleborg gas för uppvärmning. Det har hon gjort sedan 1980-talet när gasen kom till Trelleborg. Då bestämde sig Ingrid och hennes man för att byta ut den smutsiga oljeeldningen, och valet föll på gas. Först var det naturgas och sedan biogas, för som Ingrid säger ville de värna miljön.Det fungerade bra till för något år sedan när gaspriserna började stiga drastiskt. Ingrid hade tidigare ett bundet avtal om 50 öre per kilowattimme, men när avtalet gick ut gick det inte längre att teckna avtal med bundet pris. Detsamma gällde för elen. Trots att Ingrid försöker spara och har sänkt värmen har hon en gasräkning på 11 000 kronor i månaden. Till det kommer kostnaden för hushållsel. Pensionen ska också räcka till mat och andra kostnader.Detta går inte i längden, och Ingrid är rädd att hon inte ska ha råd att bo kvar i huset som hon och hennes nu avlidne man köpte för 43 år sedan. Hon undrar också var hon ska hitta en annan bostad, för det finns ju inga lägenheter.Den 6 december fick Ingrid ett efterlängtat och välkommet besked när regeringen fattade beslut om gasstödet. Detta positiva besked grumlades dock av att hon och andra hushåll med gas inte vet när de får stödet. Det är också en kortsiktig lösning.Det har aviserats att gaspriset kommer att fortsätta att ligga högt. Här behövs en långsiktig lösning så att Ingrid och andra gaskunder slipper oroa sig för vad som händer sedan. Vilken lösning ser statsrådet Busch för Ingrid och andra gaskunder?
Har ministern för avsikt att kompensera kunderna för höjda gaspriser och i så fall, på vilket sätt?
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Jag ska berätta om Ingrid, en ensamstående pensionär på 82 år. Ingrid använder i likhet med 830 andra hushåll i Trelleborg gas för uppvärmning. Det har hon gjort sedan 1980-talet när gasen kom till Trelleborg. Då bestämde sig Ingrid och hennes man för att byta ut den smutsiga oljeeldningen, och valet föll på gas. Först var det naturgas och sedan biogas, för som Ingrid säger ville de värna miljön.Det fungerade bra till för något år sedan när gaspriserna började stiga drastiskt. Ingrid hade tidigare ett bundet avtal om 50 öre per kilowattimme, men när avtalet gick ut gick det inte längre att teckna avtal med bundet pris. Detsamma gällde för elen. Trots att Ingrid försöker spara och har sänkt värmen har hon en gasräkning på 11 000 kronor i månaden. Till det kommer kostnaden för hushållsel. Pensionen ska också räcka till mat och andra kostnader.Detta går inte i längden, och Ingrid är rädd att hon inte ska ha råd att bo kvar i huset som hon och hennes nu avlidne man köpte för 43 år sedan. Hon undrar också var hon ska hitta en annan bostad, för det finns ju inga lägenheter.Den 6 december fick Ingrid ett efterlängtat och välkommet besked när regeringen fattade beslut om gasstödet. Detta positiva besked grumlades dock av att hon och andra hushåll med gas inte vet när de får stödet. Det är också en kortsiktig lösning.Det har aviserats att gaspriset kommer att fortsätta att ligga högt. Här behövs en långsiktig lösning så att Ingrid och andra gaskunder slipper oroa sig för vad som händer sedan. Vilken lösning ser statsrådet Busch för Ingrid och andra gaskunder?
Hur förhåller sig ministern till löftet om att konsumenterna skulle få elkompensation per den 1 november?
Då var vi äntligen här - mer än 60 dagar efter att denna interpellation lämnades in. Mycket har hänt på dessa mer än 60 dagar. Vi har fått besked om att det elstöd som skulle ha varit på plats den 1 november 2022 börjar betalas ut i februari, i alla fall till några av landets elkonsumenter, exempelvis skåningarna.Ett vanligt samtalsämne runt de skånska julborden var just elprisstödet. Svenska folket, vilket regeringen förhoppningsvis anser inkluderar skåningarna, skulle i lugn och ro kunna fira jul i vetskap om att det skulle finnas ett högkostnadsskydd för de höga elpriserna. Men det fanns inte. Nu verkar det dock som sagt komma i februari. Vi får hoppas det så att det inte behöver bli en ny diskussion över påskmiddagen i det skånska hjärtlandet, till exempel i Peppinge, Rörum eller Skivarp. Skåningarnas oro över de höga elpriserna har varit känd länge. Skåne är som vi vet porten till kontinenten. På andra sidan sundet börjar världen. Det är därför inte konstigt att Putins energikrig mot den europeiska så kallade elmarknaden drabbar Skåne särskilt svårt. Detta har varit känt länge, både i kammaren och på Regeringskansliet - förhoppningsvis också efter den 18 oktober 2022. Det är därför inte särskilt konstigt att skånska politiker, brett över partigränserna, uttrycker oro över elpriserna. De borde mötas av sympati och förståelse även norr om Osby.Döm därför om min förvåning när jag läste att Skånes moderate regionstyrelseordförandes högst relevanta oro över elpriserna avfärdades av den då relativt nytillträdda energi- och näringsministern. En i all välmening framställd inbjudan att diskutera skåningarnas situation och oro avfärdades som kaffedrickande. Reaktionen var skarp, irritationen stor och frustrationen signifikant. Allt annat hade ju varit anmärkningsvärt. Det var ändå en kollega på den politiska högerkanten som avfärdades på detta vis. Det var ett förvånansvärt mått av arrogans och nonchalans mot Skåne, skåningarna och skånska företrädare som uppvisades för några månader sedan. Energi- och näringsministern har först efter att denna interpellation ställdes åkt till Skåne och träffat skånska företrädare. Om det dracks kaffe, te eller annan dryck förtäljer inte historien. Men det är anmärkningsvärt att det krävdes en interpellation i Sveriges riksdag för att skånska företrädare skulle behandlas med respekt. Det borde inte behövas, men det är uppenbarligen denna regerings melodi. Jag undrar om energi- och näringsministern har reflekterat över hur hon själv och hennes stab agerade för några månader sedan? Anser hon att det var okej att avfärda den moderate regionstyrelseordförandens oro och inbjudan som kaffedrickande? Hur kommer hon i framtiden att bemöta oro som förmedlas från ledande skånska företrädare, högerpolitiker eller inte?
Har minstern för avsikt att träffa företrädare för Region Skåne och därmed den skånska befolkningen?
Då var vi äntligen här - mer än 60 dagar efter att denna interpellation lämnades in. Mycket har hänt på dessa mer än 60 dagar. Vi har fått besked om att det elstöd som skulle ha varit på plats den 1 november 2022 börjar betalas ut i februari, i alla fall till några av landets elkonsumenter, exempelvis skåningarna.Ett vanligt samtalsämne runt de skånska julborden var just elprisstödet. Svenska folket, vilket regeringen förhoppningsvis anser inkluderar skåningarna, skulle i lugn och ro kunna fira jul i vetskap om att det skulle finnas ett högkostnadsskydd för de höga elpriserna. Men det fanns inte. Nu verkar det dock som sagt komma i februari. Vi får hoppas det så att det inte behöver bli en ny diskussion över påskmiddagen i det skånska hjärtlandet, till exempel i Peppinge, Rörum eller Skivarp. Skåningarnas oro över de höga elpriserna har varit känd länge. Skåne är som vi vet porten till kontinenten. På andra sidan sundet börjar världen. Det är därför inte konstigt att Putins energikrig mot den europeiska så kallade elmarknaden drabbar Skåne särskilt svårt. Detta har varit känt länge, både i kammaren och på Regeringskansliet - förhoppningsvis också efter den 18 oktober 2022. Det är därför inte särskilt konstigt att skånska politiker, brett över partigränserna, uttrycker oro över elpriserna. De borde mötas av sympati och förståelse även norr om Osby.Döm därför om min förvåning när jag läste att Skånes moderate regionstyrelseordförandes högst relevanta oro över elpriserna avfärdades av den då relativt nytillträdda energi- och näringsministern. En i all välmening framställd inbjudan att diskutera skåningarnas situation och oro avfärdades som kaffedrickande. Reaktionen var skarp, irritationen stor och frustrationen signifikant. Allt annat hade ju varit anmärkningsvärt. Det var ändå en kollega på den politiska högerkanten som avfärdades på detta vis. Det var ett förvånansvärt mått av arrogans och nonchalans mot Skåne, skåningarna och skånska företrädare som uppvisades för några månader sedan. Energi- och näringsministern har först efter att denna interpellation ställdes åkt till Skåne och träffat skånska företrädare. Om det dracks kaffe, te eller annan dryck förtäljer inte historien. Men det är anmärkningsvärt att det krävdes en interpellation i Sveriges riksdag för att skånska företrädare skulle behandlas med respekt. Det borde inte behövas, men det är uppenbarligen denna regerings melodi. Jag undrar om energi- och näringsministern har reflekterat över hur hon själv och hennes stab agerade för några månader sedan? Anser hon att det var okej att avfärda den moderate regionstyrelseordförandens oro och inbjudan som kaffedrickande? Hur kommer hon i framtiden att bemöta oro som förmedlas från ledande skånska företrädare, högerpolitiker eller inte?
Har ministern för avsikt att kompensera kunderna för höjda gaspriser och i så fall, på vilket sätt?
Då var vi äntligen här - mer än 60 dagar efter att denna interpellation lämnades in. Mycket har hänt på dessa mer än 60 dagar. Vi har fått besked om att det elstöd som skulle ha varit på plats den 1 november 2022 börjar betalas ut i februari, i alla fall till några av landets elkonsumenter, exempelvis skåningarna.Ett vanligt samtalsämne runt de skånska julborden var just elprisstödet. Svenska folket, vilket regeringen förhoppningsvis anser inkluderar skåningarna, skulle i lugn och ro kunna fira jul i vetskap om att det skulle finnas ett högkostnadsskydd för de höga elpriserna. Men det fanns inte. Nu verkar det dock som sagt komma i februari. Vi får hoppas det så att det inte behöver bli en ny diskussion över påskmiddagen i det skånska hjärtlandet, till exempel i Peppinge, Rörum eller Skivarp. Skåningarnas oro över de höga elpriserna har varit känd länge. Skåne är som vi vet porten till kontinenten. På andra sidan sundet börjar världen. Det är därför inte konstigt att Putins energikrig mot den europeiska så kallade elmarknaden drabbar Skåne särskilt svårt. Detta har varit känt länge, både i kammaren och på Regeringskansliet - förhoppningsvis också efter den 18 oktober 2022. Det är därför inte särskilt konstigt att skånska politiker, brett över partigränserna, uttrycker oro över elpriserna. De borde mötas av sympati och förståelse även norr om Osby.Döm därför om min förvåning när jag läste att Skånes moderate regionstyrelseordförandes högst relevanta oro över elpriserna avfärdades av den då relativt nytillträdda energi- och näringsministern. En i all välmening framställd inbjudan att diskutera skåningarnas situation och oro avfärdades som kaffedrickande. Reaktionen var skarp, irritationen stor och frustrationen signifikant. Allt annat hade ju varit anmärkningsvärt. Det var ändå en kollega på den politiska högerkanten som avfärdades på detta vis. Det var ett förvånansvärt mått av arrogans och nonchalans mot Skåne, skåningarna och skånska företrädare som uppvisades för några månader sedan. Energi- och näringsministern har först efter att denna interpellation ställdes åkt till Skåne och träffat skånska företrädare. Om det dracks kaffe, te eller annan dryck förtäljer inte historien. Men det är anmärkningsvärt att det krävdes en interpellation i Sveriges riksdag för att skånska företrädare skulle behandlas med respekt. Det borde inte behövas, men det är uppenbarligen denna regerings melodi. Jag undrar om energi- och näringsministern har reflekterat över hur hon själv och hennes stab agerade för några månader sedan? Anser hon att det var okej att avfärda den moderate regionstyrelseordförandens oro och inbjudan som kaffedrickande? Hur kommer hon i framtiden att bemöta oro som förmedlas från ledande skånska företrädare, högerpolitiker eller inte?
Hur förhåller sig ministern till löftet om att konsumenterna skulle få elkompensation per den 1 november?
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer "Vi hör er", sa den blivande näringsministern i valrörelsen. Hon hörde och gav ett löfte om pengar på kontot den 1 november. Sedan funkade inte det, och då blev det "i god tid före jul" - detta stod att läsa på den blivande näringsministerns Instagramkonto. Några pengar har vi inte sett röken av, och det har såklart skapat ilska - en befogad sådan, som här i dag kanaliseras i kammaren.Att hushållen skulle få kompensation med början den 20 februari har vi ju, sent omsider, fått veta. Men det gäller inte alla hushåll; några får vänta till mars. Alla hushåll behandlas heller inte likvärdigt - bostadsrätter och hyresrätter får bara delvis kompensation, om den inte uteblir helt.För gaskunderna hägrar kompensationen någonstans framöver, men vi vet inte när. Företagen har inte fått något datum. Dessutom kan teknikaliteter som har varit dåligt hanterade innebära att många företag inte får mer än en bråkdel av de 22 miljoner som taket är. Kooperationer kan drabbas av samma sak.Tyvärr stannar det inte där. Änkor kan bli utan ersättning för att maken stod på elräkningen.Folk har använt sina sista sparpengar i väntan på en kompensation som skulle komma i god tid före jul. Men banker och elbolag har skickat detta vidare till kronofogden, för en näringsministers ord är väldigt lite värt på betalmarknaden. Nu ökar dessutom varslen.Samtidigt, herr talman, har regeringen och SD sagt nej till åtgärder för att lindra krisen. De har sagt nej till en elakut. Krissamtal har avvisats. Barnbidraget ska inte höjas.De som däremot har fått hjälp och lindring är hjärtat i högerregeringens politik. Höginkomsttagarna får 13 miljarder i skattesänkningar. Dessutom hemlighålls kompensationen. Man behöver inte vara så införstådd med tingens ordning för att förstå varför. Samma personer som får 13 miljarder i skattesänkningar kommer i stor utsträckning att överkompenseras på grund av stödets utformning. Detta vill regeringen givetvis inte visa, för det visar ju på att det är samma grupper som gynnas av dess politik gång på gång. Därför är det också intressant att näringsministern själv inte vill svara på vilken elräkning hon har när andra partiledare utan omsvep berättar detta.Jag är ledsen, herr talman, men det finns mer. Trots möjligheten att ta ut en skatt på de övervinster som enligt vissa bedömares uppskattning uppgick till 80 miljarder förra året har regeringen släpat fötterna efter sig. Detta kunde ha gjorts sedan oktober förra året. Nu införs det i mars, och då på några futtiga hundratal miljoner - en spottstyver.Näringsministern brukar tala om hjärtlandet. Jag och mina kamrater här i kammaren representerar hjärtlandet, från norr till söder. Näringsministern sa i valrörelsen att hon hörde hjärtlandet. Jag hoppas att hon hör hur förbannade, besvikna och ledsna dessa väljare och medborgare är. De är förbannade därför att näringsministern, enligt regionstyrelsens ordförande i Skåne, är väldigt arrogant och oseriös och därför att hanteringen och agerandet är uselt. Detta är inte mina ord, utan det är hennes koalitionskamrats ord. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDe är också förbannade för att hon inte vill dricka kaffe i Skåne. Förutom att det är näringsministerns förlust att hon inte får smaka världens bästa kaffe - en god kopp Skånerost - nere i Helsingborg är det så att skåningarna förväntar sig en ursäkt för hur näringsministern agerade.Nu får näringsministern chansen. Kan näringsministern här och nu be skåningarna om ursäkt för det usla agerandet?(Applåder)
Har minstern för avsikt att träffa företrädare för Region Skåne och därmed den skånska befolkningen?
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer "Vi hör er", sa den blivande näringsministern i valrörelsen. Hon hörde och gav ett löfte om pengar på kontot den 1 november. Sedan funkade inte det, och då blev det "i god tid före jul" - detta stod att läsa på den blivande näringsministerns Instagramkonto. Några pengar har vi inte sett röken av, och det har såklart skapat ilska - en befogad sådan, som här i dag kanaliseras i kammaren.Att hushållen skulle få kompensation med början den 20 februari har vi ju, sent omsider, fått veta. Men det gäller inte alla hushåll; några får vänta till mars. Alla hushåll behandlas heller inte likvärdigt - bostadsrätter och hyresrätter får bara delvis kompensation, om den inte uteblir helt.För gaskunderna hägrar kompensationen någonstans framöver, men vi vet inte när. Företagen har inte fått något datum. Dessutom kan teknikaliteter som har varit dåligt hanterade innebära att många företag inte får mer än en bråkdel av de 22 miljoner som taket är. Kooperationer kan drabbas av samma sak.Tyvärr stannar det inte där. Änkor kan bli utan ersättning för att maken stod på elräkningen.Folk har använt sina sista sparpengar i väntan på en kompensation som skulle komma i god tid före jul. Men banker och elbolag har skickat detta vidare till kronofogden, för en näringsministers ord är väldigt lite värt på betalmarknaden. Nu ökar dessutom varslen.Samtidigt, herr talman, har regeringen och SD sagt nej till åtgärder för att lindra krisen. De har sagt nej till en elakut. Krissamtal har avvisats. Barnbidraget ska inte höjas.De som däremot har fått hjälp och lindring är hjärtat i högerregeringens politik. Höginkomsttagarna får 13 miljarder i skattesänkningar. Dessutom hemlighålls kompensationen. Man behöver inte vara så införstådd med tingens ordning för att förstå varför. Samma personer som får 13 miljarder i skattesänkningar kommer i stor utsträckning att överkompenseras på grund av stödets utformning. Detta vill regeringen givetvis inte visa, för det visar ju på att det är samma grupper som gynnas av dess politik gång på gång. Därför är det också intressant att näringsministern själv inte vill svara på vilken elräkning hon har när andra partiledare utan omsvep berättar detta.Jag är ledsen, herr talman, men det finns mer. Trots möjligheten att ta ut en skatt på de övervinster som enligt vissa bedömares uppskattning uppgick till 80 miljarder förra året har regeringen släpat fötterna efter sig. Detta kunde ha gjorts sedan oktober förra året. Nu införs det i mars, och då på några futtiga hundratal miljoner - en spottstyver.Näringsministern brukar tala om hjärtlandet. Jag och mina kamrater här i kammaren representerar hjärtlandet, från norr till söder. Näringsministern sa i valrörelsen att hon hörde hjärtlandet. Jag hoppas att hon hör hur förbannade, besvikna och ledsna dessa väljare och medborgare är. De är förbannade därför att näringsministern, enligt regionstyrelsens ordförande i Skåne, är väldigt arrogant och oseriös och därför att hanteringen och agerandet är uselt. Detta är inte mina ord, utan det är hennes koalitionskamrats ord. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDe är också förbannade för att hon inte vill dricka kaffe i Skåne. Förutom att det är näringsministerns förlust att hon inte får smaka världens bästa kaffe - en god kopp Skånerost - nere i Helsingborg är det så att skåningarna förväntar sig en ursäkt för hur näringsministern agerade.Nu får näringsministern chansen. Kan näringsministern här och nu be skåningarna om ursäkt för det usla agerandet?(Applåder)
Har ministern för avsikt att kompensera kunderna för höjda gaspriser och i så fall, på vilket sätt?
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer "Vi hör er", sa den blivande näringsministern i valrörelsen. Hon hörde och gav ett löfte om pengar på kontot den 1 november. Sedan funkade inte det, och då blev det "i god tid före jul" - detta stod att läsa på den blivande näringsministerns Instagramkonto. Några pengar har vi inte sett röken av, och det har såklart skapat ilska - en befogad sådan, som här i dag kanaliseras i kammaren.Att hushållen skulle få kompensation med början den 20 februari har vi ju, sent omsider, fått veta. Men det gäller inte alla hushåll; några får vänta till mars. Alla hushåll behandlas heller inte likvärdigt - bostadsrätter och hyresrätter får bara delvis kompensation, om den inte uteblir helt.För gaskunderna hägrar kompensationen någonstans framöver, men vi vet inte när. Företagen har inte fått något datum. Dessutom kan teknikaliteter som har varit dåligt hanterade innebära att många företag inte får mer än en bråkdel av de 22 miljoner som taket är. Kooperationer kan drabbas av samma sak.Tyvärr stannar det inte där. Änkor kan bli utan ersättning för att maken stod på elräkningen.Folk har använt sina sista sparpengar i väntan på en kompensation som skulle komma i god tid före jul. Men banker och elbolag har skickat detta vidare till kronofogden, för en näringsministers ord är väldigt lite värt på betalmarknaden. Nu ökar dessutom varslen.Samtidigt, herr talman, har regeringen och SD sagt nej till åtgärder för att lindra krisen. De har sagt nej till en elakut. Krissamtal har avvisats. Barnbidraget ska inte höjas.De som däremot har fått hjälp och lindring är hjärtat i högerregeringens politik. Höginkomsttagarna får 13 miljarder i skattesänkningar. Dessutom hemlighålls kompensationen. Man behöver inte vara så införstådd med tingens ordning för att förstå varför. Samma personer som får 13 miljarder i skattesänkningar kommer i stor utsträckning att överkompenseras på grund av stödets utformning. Detta vill regeringen givetvis inte visa, för det visar ju på att det är samma grupper som gynnas av dess politik gång på gång. Därför är det också intressant att näringsministern själv inte vill svara på vilken elräkning hon har när andra partiledare utan omsvep berättar detta.Jag är ledsen, herr talman, men det finns mer. Trots möjligheten att ta ut en skatt på de övervinster som enligt vissa bedömares uppskattning uppgick till 80 miljarder förra året har regeringen släpat fötterna efter sig. Detta kunde ha gjorts sedan oktober förra året. Nu införs det i mars, och då på några futtiga hundratal miljoner - en spottstyver.Näringsministern brukar tala om hjärtlandet. Jag och mina kamrater här i kammaren representerar hjärtlandet, från norr till söder. Näringsministern sa i valrörelsen att hon hörde hjärtlandet. Jag hoppas att hon hör hur förbannade, besvikna och ledsna dessa väljare och medborgare är. De är förbannade därför att näringsministern, enligt regionstyrelsens ordförande i Skåne, är väldigt arrogant och oseriös och därför att hanteringen och agerandet är uselt. Detta är inte mina ord, utan det är hennes koalitionskamrats ord. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDe är också förbannade för att hon inte vill dricka kaffe i Skåne. Förutom att det är näringsministerns förlust att hon inte får smaka världens bästa kaffe - en god kopp Skånerost - nere i Helsingborg är det så att skåningarna förväntar sig en ursäkt för hur näringsministern agerade.Nu får näringsministern chansen. Kan näringsministern här och nu be skåningarna om ursäkt för det usla agerandet?(Applåder)
Hur förhåller sig ministern till löftet om att konsumenterna skulle få elkompensation per den 1 november?
Herr talma och ärade riksdagsledamöter! Riksdagsledamoten Ola Möller har frågat mig hur jag förhåller mig till löftet om att konsumenterna skulle få elkompensation per den 1 november, om jag har för avsikt att träffa företrädare för Region Skåne och därmed den skånska befolkningen samt om jag har för avsikt att kompensera kunderna för höjda gaspriser och, i så fall, på vilket sätt.Redan den 27 oktober 2022 presenterade vi tillsammans med Affärsverket svenska kraftnät modellen för regeringens elstöd till svenska hushåll och företag. Samma dag ansökte Svenska kraftnät hos Energimarknadsinspektionen om att få använda 55 miljarder kronor från de så kallade flaskhalsintäkterna, eller kapacitetsavgifterna, till att finansiera detta. Energimarknadsinspektionen har sedan dess godkänt Svenska kraftnäts ansökan, och Försäkringskassan har meddelat att utbetalningarna till hushållen kommer att påbörjas den 20 februari.Den 9 januari 2023 beslutade regeringen att ge Svenska kraftnät i uppdrag att ansöka hos Energimarknadsinspektionen om att använda flaskhalsintäkterna för att finansiera ett nytt elstöd. Stödet ska riktas till hushåll i hela Sverige och avser ersättning för hushållens elkostnader under november och december 2022.Vad gäller frågan om eventuell kompensation för höga gaspriser meddelade regeringen den 6 december 2022 att ett gasprisstöd kommer att gå ut till de omkring 27 000 hushåll i Sverige som är anslutna till det västsvenska stamnätet för gas. Planeringen är att gasprisstödet ska motsvara högkostnadsskyddet för el och uppgå till 79 öre per kilowattimme för perioden oktober 2021-september 2022.Jag går vidare till frågan om besök i Skåne. I början av december besökte jag Skåne, där jag bland annat träffade representanter för regionen, Företagarna Region Syd, NCC, Volvokoncernen och SSAB. Under mitt besök var jag även i kontakt med regionstyrelsens ordförande Carl Johan Sonesson och regionala utvecklingsnämndens ordförande Anna Jähnke. Vi hade ett konstruktivt samtal om hur energikrisen påverkar Skåne och kommer även fortsättningsvis att ha en dialog om dessa frågor.
Har minstern för avsikt att träffa företrädare för Region Skåne och därmed den skånska befolkningen?
Herr talma och ärade riksdagsledamöter! Riksdagsledamoten Ola Möller har frågat mig hur jag förhåller mig till löftet om att konsumenterna skulle få elkompensation per den 1 november, om jag har för avsikt att träffa företrädare för Region Skåne och därmed den skånska befolkningen samt om jag har för avsikt att kompensera kunderna för höjda gaspriser och, i så fall, på vilket sätt.Redan den 27 oktober 2022 presenterade vi tillsammans med Affärsverket svenska kraftnät modellen för regeringens elstöd till svenska hushåll och företag. Samma dag ansökte Svenska kraftnät hos Energimarknadsinspektionen om att få använda 55 miljarder kronor från de så kallade flaskhalsintäkterna, eller kapacitetsavgifterna, till att finansiera detta. Energimarknadsinspektionen har sedan dess godkänt Svenska kraftnäts ansökan, och Försäkringskassan har meddelat att utbetalningarna till hushållen kommer att påbörjas den 20 februari.Den 9 januari 2023 beslutade regeringen att ge Svenska kraftnät i uppdrag att ansöka hos Energimarknadsinspektionen om att använda flaskhalsintäkterna för att finansiera ett nytt elstöd. Stödet ska riktas till hushåll i hela Sverige och avser ersättning för hushållens elkostnader under november och december 2022.Vad gäller frågan om eventuell kompensation för höga gaspriser meddelade regeringen den 6 december 2022 att ett gasprisstöd kommer att gå ut till de omkring 27 000 hushåll i Sverige som är anslutna till det västsvenska stamnätet för gas. Planeringen är att gasprisstödet ska motsvara högkostnadsskyddet för el och uppgå till 79 öre per kilowattimme för perioden oktober 2021-september 2022.Jag går vidare till frågan om besök i Skåne. I början av december besökte jag Skåne, där jag bland annat träffade representanter för regionen, Företagarna Region Syd, NCC, Volvokoncernen och SSAB. Under mitt besök var jag även i kontakt med regionstyrelsens ordförande Carl Johan Sonesson och regionala utvecklingsnämndens ordförande Anna Jähnke. Vi hade ett konstruktivt samtal om hur energikrisen påverkar Skåne och kommer även fortsättningsvis att ha en dialog om dessa frågor.
Har ministern för avsikt att kompensera kunderna för höjda gaspriser och i så fall, på vilket sätt?
Herr talma och ärade riksdagsledamöter! Riksdagsledamoten Ola Möller har frågat mig hur jag förhåller mig till löftet om att konsumenterna skulle få elkompensation per den 1 november, om jag har för avsikt att träffa företrädare för Region Skåne och därmed den skånska befolkningen samt om jag har för avsikt att kompensera kunderna för höjda gaspriser och, i så fall, på vilket sätt.Redan den 27 oktober 2022 presenterade vi tillsammans med Affärsverket svenska kraftnät modellen för regeringens elstöd till svenska hushåll och företag. Samma dag ansökte Svenska kraftnät hos Energimarknadsinspektionen om att få använda 55 miljarder kronor från de så kallade flaskhalsintäkterna, eller kapacitetsavgifterna, till att finansiera detta. Energimarknadsinspektionen har sedan dess godkänt Svenska kraftnäts ansökan, och Försäkringskassan har meddelat att utbetalningarna till hushållen kommer att påbörjas den 20 februari.Den 9 januari 2023 beslutade regeringen att ge Svenska kraftnät i uppdrag att ansöka hos Energimarknadsinspektionen om att använda flaskhalsintäkterna för att finansiera ett nytt elstöd. Stödet ska riktas till hushåll i hela Sverige och avser ersättning för hushållens elkostnader under november och december 2022.Vad gäller frågan om eventuell kompensation för höga gaspriser meddelade regeringen den 6 december 2022 att ett gasprisstöd kommer att gå ut till de omkring 27 000 hushåll i Sverige som är anslutna till det västsvenska stamnätet för gas. Planeringen är att gasprisstödet ska motsvara högkostnadsskyddet för el och uppgå till 79 öre per kilowattimme för perioden oktober 2021-september 2022.Jag går vidare till frågan om besök i Skåne. I början av december besökte jag Skåne, där jag bland annat träffade representanter för regionen, Företagarna Region Syd, NCC, Volvokoncernen och SSAB. Under mitt besök var jag även i kontakt med regionstyrelsens ordförande Carl Johan Sonesson och regionala utvecklingsnämndens ordförande Anna Jähnke. Vi hade ett konstruktivt samtal om hur energikrisen påverkar Skåne och kommer även fortsättningsvis att ha en dialog om dessa frågor.
När förväntas ett beslut på ansökan om nedläggning av kablar för landanslutning till vindkraftsparken Kriegers flak?
Det är glädjande att vi båda, trots att vi tillhör olika partier, är så måna om att bygga ut den fossilfria elproduktionen i Sverige, och detta innefattar vindkraften. Men när det gäller hastigheten för vindkraftens utbyggnad är det stor skillnad mellan landbaserad vindkraft, som går tämligen fort att få på plats, och stora, havsbaserade vindkraftsparker. Där talar vi om helt andra ledtider. Skulle man utgå från en mer modern syn på vad kärnkraft är och ta hänsyn till den utveckling som sker med exempelvis SMR-reaktorer och annat skulle vi prata om ledtider som faktiskt är kortare än för stora, havsbaserade vindkraftsparker.Jag delar alltså inte riktigt bilden att vindkraft är det som går allra snabbast. Det pågår väl något av en tävling om vem som kan se till att leveranskedjor och produktion i sin helhet går så snabbt som möjligt för att de marknadsmässiga fördelar som kommer av detta ska kunna utnyttjas. Det är väldigt positivt för utbyggnaden av vårt energisystem.Jag tror alltså att det är viktigt att tänka på att vi inte från politikens håll bör fastna i att man med skattebetalarnas medel ska finansiera all denna produktion, oavsett om det gäller kablar eller annat, eller frågan om kärnkraft är bättre än vindkraft. Jag anser, som jag gick till val på förra året, att vi behöver både vindkraft och kärnkraft för att klara av vår klimatomställning.Jag kan försäkra Fredrik Olovsson om att vi bara gasar på och inte bromsar in det arbete som sker med att ge de tillstånd som krävs för havsbaserad vindkraft.Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
När förväntas ett beslut på ansökan om nedläggning av kablar för landanslutning till vindkraftsparken Kriegers flak?
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer När det handlar om tillståndsprocesserna är vi helt överens om att detta behöver gå mycket snabbare än i dag. Det finns också färdiga förslag hos regeringen att lägga i en proposition så att vi kan rösta igenom dem tillsammans här i kammaren. Det skulle förstås vara oerhört viktigt.Men det skulle också vara oerhört betydelsefullt för vindkraften om regeringen backade från de försämringar man vill genomföra när det gäller vindkraftsproduktion i vårt land. Vindkraften är det energislag som har störst möjligheter att snabbt bidra med mer el till alla de växande industrier som behöver besked för att komma igång.Sverige ska inte missa den fantastiska möjlighet vi nu har att leda klimatomställningen men också få jobb och välstånd i den processen. Här har vi alla möjligheter att vara världsledande, men då krävs en snabb hantering av regeringen och att man svänger från de beslut man vill fatta som kommer att försämra situationen för svensk elproduktion.Vi har stora överskott i dag och exporterar mycket. Men om det inte kommer besked av denna typ de kommande åren kommer vi i slutet av mandatperioden, eller i början av nästa, att vara beroende av import och inte kunna exportera.Det vilar nu ett tungt ansvar på regeringen när det gäller att få dessa besked och beslut på plats. Annars kommer vi att missa den chans som så många hoppas så mycket på.
När förväntas ett beslut på ansökan om nedläggning av kablar för landanslutning till vindkraftsparken Kriegers flak?
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Jag noterar att Fredrik Olovsson är väldigt stolt över att Sverige är så banbrytande och ledande i det arbete för omställning som industrin utför.Därför är det så himla sorgligt att tillverkarna av det gröna stålet och ägarna av batterifabrikerna och annat som vi är så stolta över påpekar att den brist som finns på el försvårar deras verksamhet enormt och att tillståndsprocesserna för att de ska få börja bedriva sin verksamhet inte fungerar då de tar tiotals år.Jag tror att det är en stor anledning till att den här regeringen har fått möjlighet att tillträda och möjlighet att städa upp i den röra som råder när det gäller inte bara tillståndsprocesser utan även vårt sätt att hantera vårt energisystem. Den här regeringen kommer nämligen inte att utgå från ideologiska resonemang om vilket energislag man gillar mest. Fredrik Olovsson hänvisar till den energiförsörjning som kärnkraften bidrar med här i Sverige och refererar till den mängd energi vi får ut av vår kärnkraft. Den mängden hade varit långt större om inte den tidigare regeringen lagt ned så mycket av den fungerande fossilfria energiproduktion som Sverige tidigare hade.Det är just därför som den här regeringen har bestämt i Tidöavtalet att vi ska komma till rätta med de alltför långa tillståndsprövningarna och har påbörjat det arbetet 100 dagar in.Vi har också samordningsvinster i den sammanslagning av departement som skett. En konsekvens av detta rör just prövningen av havsbaserad vindkraft. En av våra samordningsvinster är att kontinentalsockelärenden och de ärenden som hanteras enligt lagen om Sveriges ekonomiska zon numera handläggs av samma enhet, nämligen miljöprövningsenheten på Klimat- och näringslivsdepartementet.Den 1 januari tillförde den här regeringen resurser för att effektivt kunna hantera det ökade antalet ansökningar om att bygga havsbaserad vindkraft. Vi har i årets budget gett utökade resurser för att man ska kunna ta hand om de ansökningar om just havsbaserad vindkraft som har inkommit.Som jag tidigare nämnde har vi problem med våra tillståndsprocesser i Sverige - de tar väldigt lång tid och är ineffektiva. Detta drabbar inte minst möjligheten att bygga ut vindkraften.Sedan kan man ha en diskussion om kostnadsfrågorna, men det är inte riktigt där skon klämmer. Det finns finansiella intressen som vill bidra till energiförsörjningen i Sverige, särskilt som industrin så tydligt påpekar vilka enorma behov de har av att nyttja den utbyggda energiförsörjningen.Det är viktigt att vi har en stabil energiförsörjning, inte minst för svenska hushåll och företag. Men som klimat- och miljöminister är jag väldigt mån om att vi i Sverige ska nå våra klimatmål och att regeringen ska jobba för en utbyggnad av vår fossilfria elproduktion, från alla energislag, så snabbt som möjligt - just för att vi ska kunna nå våra klimatmål.
När förväntas ett beslut på ansökan om nedläggning av kablar för landanslutning till vindkraftsparken Kriegers flak?
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer När det handlar om arbetet med att korta eller snabba på tillståndsprocesserna är vi helt överens. Det finns också ett par viktiga utredningar som är remitterade och nu ligger på regeringens bord. Men det finns ingen proposition aviserad i propositionsförteckningen, så jag får ändå uppmana statsrådet att jobba ännu snabbare på det här området.Det är också bra att vi är överens om att det pågår en global kapplöpning, får man väl säga, på klimatområdet. Företag världen över tävlar om att ta fram nya fossilfria produkter och tekniker, och de länder som ligger i framkant av denna omställning är också de som kommer att se högst tillväxt, flest nya jobb och mest välstånd.Jag vill förstås att detta ska hamna i Sverige. Vi socialdemokrater genomförde också i regeringsställning satsningar som syftade till att Sverige skulle hamna i den här ledarklungan. Vi gick från att svensk industri enligt alliansregeringen var basically gone, tror jag att uttrycket var, till att ha en grön industriell revolution runt om i vårt land. Nu kan fossilfritt stål tillverkas i Sverige. Vi bygger elbilar och elbåtar, och i nedlagda industrier blir det batterifabriker. Det skapar tusentals nya jobb här och nu i hela landet, och det skapar framtidstro på platser som haft hög arbetslöshet och framtidstro bland människor som är oroliga för hur klimatet ska klaras framåt.Men de här investeringarna kräver ökad elproduktion, och det inte i en avlägsen framtid. Det är ju det som är problemet. Om det fanns gott om tid skulle det finnas många alternativ. Det gör det inte här, utan här handlar det om att få till detta under de kommande åren under det här decenniet.Beskeden om vindkraften är att den ska få försämrade ekonomiska villkor. Exempelvis drar sig staten tillbaka från att bygga ett stamnät till havs.I den förra budgetomgången var statsrådet inte riksdagsledamot. Men då försämrade högerpartierna väldigt kraftigt de ekonomiska resurserna till länsstyrelserna, som har en central roll i tillståndsprocessen.Risken finns att vi i slutet av den här mandatperioden eller i början av nästa inte har ett stort överskott av el och att nettoimporten har förbytts i ett underskott och ett importbehov. Det är därför regeringen behöver ändra inriktning och dra tillbaka de förslag som kan hålla tillbaka nya investeringar i elproduktion eller kanske rent av omöjliggöra dem. Det skulle vara dåligt för Sverige. Företagen som nu ska fatta sina beslut om var fabrikerna ska byggas och var investeringarna ska ske behöver veta att vindkraften är på plats i närtid. Det är vad de säger, allihop. Det går också att läsa om i medierna om man skulle betvivla mitt ord på det. Annars finns det risk att de här investeringarna hamnar i andra länder, och det skapar risken att den gröna industriella revolution som startat i vårt land stannar av med förlust av arbetstillfällen och välstånd som följd.Därför blir regeringens egen beslutsförmåga nu helt avgörande när en lång rad havsbaserade vindkraftsprojekt behöver tillstånd för att komma till stånd. Samlat handlar det väl om uppemot 60 terawattimmar, alltså lika mycket som all kärnkraft i Sverige. Projektet som jag tar upp i min interpellation och som i sammanhanget är ganska litet motsvarar el nog för att värma mer än 500 000 svenska hem, så slarva inte bort den här möjligheten nu! Sätt fart på beslutsfattandet!
När förväntas ett beslut på ansökan om nedläggning av kablar för landanslutning till vindkraftsparken Kriegers flak?
Jag tackar Fredrik Olovsson för frågan.Som Fredrik Olovsson vet kan jag inte uttala mig i pågående ärenden eller föregripa regeringens kommande beslut, och jag kan därför inte uttala mig i det specifika fall som du ställer frågor om. Däremot kan jag försäkra dig om att den här regeringen vill ingenting annat än att gasa, inte bromsa, det arbete som sker för att bygga ut vår fossilfria energiproduktion. Det innefattar vindkraften. Där råder inga oenigheter. Regeringen är tydlig med att vi vill tackla energifrågorna med ett teknikneutralt perspektiv, till skillnad från tidigare regeringar där det uppenbarligen har funnits energislag som har varit av mindre tycke.Den här regeringen fokuserar på flera viktiga klimatfrågor under den här mandatperioden. Utbyggnaden av just vindkraft är en viktig klimatfråga eftersom vi behöver en kraftig utbyggnad av fossilfri energi för att möjliggöra dels elektrifieringen och dels de satsningar som Fredrik Olovsson lyfte fram i sitt inlägg.Det finns ju en industri i Sverige som är väldigt mån om att vara pådrivande i den gröna omställningen. För att den ska kunna ske i Sverige krävs det att det finns en planerbar och stabil energiproduktion, men det är något som Sverige just nu inte kan erbjuda. Av den anledningen behöver den här regeringen rivstarta arbetet med att se över den lagstiftning som nu är utformad för att skrämma iväg vissa energislag men också se över hur liggande utredningar om bland annat vindkraft och kommunernas incitament att inte nyttja sin vetorätt är utformade.Vi har varit måna om att på alla möjliga sätt bidra till att Sverige inte bara tryggar den energiförsörjning som vi är i fara att inte ha som läget är nu utan även klarar av att bygga ut den kapacitet vi tillhandahåller i den utsträckning som behövs för att den gröna industrin ska fortsätta verka i Sverige.Prognosen som regeringen redogör för i Tidöavtalet är mer än en fördubbling av den el som Sverige behöver ha. Alltså behöver vi verkligen bygga ut vår fossilfria produktion. Den innefattar kärnkraft, och den innefattar vindkraft. Den innefattar all den fossilfria energi vi tillhandahåller.Som jag nämnde i mitt tidigare inlägg gör vi allt för att påskynda tillståndsprocesserna. Vi ser också att den hantering av tillståndsprocesser som Sverige har kan förbättras. Därför har vi redogjort för att en fråga som den här regeringen kommer att hantera är hur våra ineffektiva tillståndsprövningar drabbar omställningen. Det gäller även vindkraftsutbyggnaden.Vi har i Tidöavtalet konstaterat att vi ska komma till rätta med de alltför långa tillståndsprövningarna, och det arbetet är påbörjat. Det finns ingen anledning att vänta med det. Vi hoppas att en stor fördel framöver vid prövningar av havsbaserad vindkraft kommer att vara att vi i regeringens nya klimat- och näringslivsdepartement kan ta ansvar för helheten och samordna frågor som bland annat rör prövning av havsbaserad vindkraft.
När förväntas ett beslut på ansökan om nedläggning av kablar för landanslutning till vindkraftsparken Kriegers flak?
Jag får tacka statsrådet för svaret. Något besked om när ett beslut kan komma lyser dessvärre med sin frånvaro, och det är beklagligt att det inte heller finns någon tidtabell och att regeringen inte tydligt kan signalera att det kan fattas beslut snart.En vindkraftsutbyggnad på svenska Kriegers flak kommer, om regeringen väl fattar beslut, att ha kapacitet att kraftfullt bidra till elproduktionen i södra Sverige. Att regeringen så snart som möjligt ger tillstånd är därför ett vitalt svenskt intresse.Sverige har förvisso elproduktion så det räcker, och den har ökat kraftigt under de senaste åren. Sverige exporterar exempelvis el som aldrig förr. Nettoexporten har fördubblats på åtta år, från 15 terawattimmar 2014 till drygt 30 förra året. Det motsvarar ungefär 20 procent av all svensk elproduktion.Även om Sverige producerar mer el än vi använder kommer behoven att öka framöver. Med alla nya industrietableringar som nu ligger i startgroparna, med den omställning av industriprocesser som planeras i viktiga svenska basindustrier, ökar också kraven på elleveranser framöver. Det är inte fråga om en avlägsen framtid, utan det här är i grunden besked som behövs nu och elleveranser som ska till de närmaste åren. Det är investeringsbeslut som ska realiseras under 2020-talet. Om inte elproduktionen ökar snart riskerar investeringarna som nu planeras att inte bli av. Då hotas svenska jobb och i grunden svenskt välstånd.Mot den bakgrunden är det förstås beklagligt med den lite vidare diskussionen att Sverigedemokraterna och regeringen har signalerat en broms för vindkraftsutbyggnaden, det vill säga att det ska bli svårare och dyrare och därmed att osäkerheten ökar för de investerare som nu står i startgroparna.När så många stora beslut om vindkraft långt ute i havet nu kommer till regeringens bord, där Kriegers flak är det första, reser det en del frågetecken om hur regeringen kommer att agera i ärendena. Är det full fart framåt som gäller för statsrådet och regeringen, exempelvis i det ärende som min interpellation gäller? Eller pågår det en annan diskussion i regeringen eller tillsammans med Sverigedemokraterna? STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationerEftersom jag inte har fått svar på min konkreta fråga i interpellationen undrar jag om den här typen av ärenden också kommer att samordnas med Sverigedemokraterna i Regeringskansliet. Spelar det i så fall någon roll för hur ärendet handläggs?
När förväntas ett beslut på ansökan om nedläggning av kablar för landanslutning till vindkraftsparken Kriegers flak?
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer har frågat energi- och näringsministern när beslut om ansökan om nedläggning av kablar för landanslutning till vindkraftsparken Kriegers flak förväntas. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på interpellationen.Ansökan om utläggning av kablar inom vindkraftsparken Kriegers flak och landanslutningskablar från parken till land enligt lagen (1966:314) om kontinentalsockeln inkom till Regeringskansliet den 24 maj 2021. Jag håller med om att det är viktigt för den svenska energiförsörjningen att snabbt få mer elproduktion på plats i södra Sverige. Regeringen fortsätter att arbeta för att beredningen av ärendet ska hanteras så snabbt och effektivt som möjligt. I övrigt kan jag inte uttala mig i pågående ärenden eller föregripa regeringens kommande beslut. Det är i nuläget inte möjligt att säga när regeringen kommer att fatta sitt beslut.
Vad avser ministern att göra rent konkret för att pausa omprövning av vattenkraftens miljötillstånd?
Låt mig avsluta denna debatt med att påpeka att jag har en bild av att även de som äger vattenkraft i Sverige är måna om miljön i våra hav och vatten. Jag tror inte att det skulle finnas någon vilja att inte utföra förbättringar så länge de inte påverkar deras verksamhet på ett alltför kraftfullt sätt eller inte utförs på allra bästa sätt.Det är just därför vi behöver nyttja den paus som krävs på grund av läget i vårt energisystem till att på bästa sätt se hur vi kan förbättra de prövningar som sker. Det ligger inte bara i vattenkraftsägarnas intresse utan även i vårt intresse att de prövningar som görs utförs på allra bästa sätt.Jag är också medveten om att det arbete som behöver föregå själva prövningen är i full fart. Joakim Järrebring exemplifierade med att man har upphandlat konsulter. Även våra länsstyrelser har anställt folk som ska arbeta med dessa frågor. Vi är väl medvetna om alla delar av beskedet från regeringen. Den här pausen är en avvägning mellan alla dessa intressen, och vi anser att konsekvenserna för energiförsörjningen hade varit större än konsekvenserna av en 12 månaders paus.Jag hoppas att regeringen med sin paus för energins skull och den näst största klimat- och miljöbudget som har lagts fram av en regering på länge kan försäkra både ägare av vattenkraft och svenska folket om att vi bedriver en ambitiös och effektiv klimat- och miljöpolitik.Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Vilket nytt beslutsunderlag, menar ministern, är det som ska tas fram som motiverar en paus av omprövningen?
Låt mig avsluta denna debatt med att påpeka att jag har en bild av att även de som äger vattenkraft i Sverige är måna om miljön i våra hav och vatten. Jag tror inte att det skulle finnas någon vilja att inte utföra förbättringar så länge de inte påverkar deras verksamhet på ett alltför kraftfullt sätt eller inte utförs på allra bästa sätt.Det är just därför vi behöver nyttja den paus som krävs på grund av läget i vårt energisystem till att på bästa sätt se hur vi kan förbättra de prövningar som sker. Det ligger inte bara i vattenkraftsägarnas intresse utan även i vårt intresse att de prövningar som görs utförs på allra bästa sätt.Jag är också medveten om att det arbete som behöver föregå själva prövningen är i full fart. Joakim Järrebring exemplifierade med att man har upphandlat konsulter. Även våra länsstyrelser har anställt folk som ska arbeta med dessa frågor. Vi är väl medvetna om alla delar av beskedet från regeringen. Den här pausen är en avvägning mellan alla dessa intressen, och vi anser att konsekvenserna för energiförsörjningen hade varit större än konsekvenserna av en 12 månaders paus.Jag hoppas att regeringen med sin paus för energins skull och den näst största klimat- och miljöbudget som har lagts fram av en regering på länge kan försäkra både ägare av vattenkraft och svenska folket om att vi bedriver en ambitiös och effektiv klimat- och miljöpolitik.Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Vad bedömer ministern att Sverige riskerar, vid en paus som gör att vi inte håller tidsplanen, i form av överträdelseavgift från EU, och har ministern för avsikt att vidta några åtgärder för att minska risken för en sådan avgift?
Låt mig avsluta denna debatt med att påpeka att jag har en bild av att även de som äger vattenkraft i Sverige är måna om miljön i våra hav och vatten. Jag tror inte att det skulle finnas någon vilja att inte utföra förbättringar så länge de inte påverkar deras verksamhet på ett alltför kraftfullt sätt eller inte utförs på allra bästa sätt.Det är just därför vi behöver nyttja den paus som krävs på grund av läget i vårt energisystem till att på bästa sätt se hur vi kan förbättra de prövningar som sker. Det ligger inte bara i vattenkraftsägarnas intresse utan även i vårt intresse att de prövningar som görs utförs på allra bästa sätt.Jag är också medveten om att det arbete som behöver föregå själva prövningen är i full fart. Joakim Järrebring exemplifierade med att man har upphandlat konsulter. Även våra länsstyrelser har anställt folk som ska arbeta med dessa frågor. Vi är väl medvetna om alla delar av beskedet från regeringen. Den här pausen är en avvägning mellan alla dessa intressen, och vi anser att konsekvenserna för energiförsörjningen hade varit större än konsekvenserna av en 12 månaders paus.Jag hoppas att regeringen med sin paus för energins skull och den näst största klimat- och miljöbudget som har lagts fram av en regering på länge kan försäkra både ägare av vattenkraft och svenska folket om att vi bedriver en ambitiös och effektiv klimat- och miljöpolitik.Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Vad avser ministern att göra rent konkret för att pausa omprövning av vattenkraftens miljötillstånd?
Jag tackar ministern för svaret.Jag vill ändå höja en varningens finger. Jag tror att många av dem som är kraftägare av småskalig vattenkraft har lite för stora förhoppningar på vad pausen ska leda till med tanke på att de ofta har varit kritiska till de åtgärder som behöver vidtas. Det handlar om de åtgärder som krävs för att få ett modernt miljötillstånd, som lever upp till vattendirektivet och som därför gör att vattenkraften är en hållbar verksamhet inom EU-taxonomin.Jag hoppas att regeringen inte har gett löften eller gett upphov till förväntningar som man sedan inte kan infria. Då har återigen pausen bara lett till en fördröjning.Jag förstår att ministern och övriga ministrar i regeringen återkommande säger samma sak, nämligen att man ska ha en ambitiös miljö- och klimatpolitik. Men än så länge är det bara retorik. Den politik som har presenterats leder tyvärr, i varje fall just nu, i helt fel riktning. Det konstaterar regeringen själv i sin budget. Jag ser fram emot att det inte bara är retorik framöver utan att regeringen också återkommer med politik som är ambitiös på riktigt.
Vilket nytt beslutsunderlag, menar ministern, är det som ska tas fram som motiverar en paus av omprövningen?
Jag tackar ministern för svaret.Jag vill ändå höja en varningens finger. Jag tror att många av dem som är kraftägare av småskalig vattenkraft har lite för stora förhoppningar på vad pausen ska leda till med tanke på att de ofta har varit kritiska till de åtgärder som behöver vidtas. Det handlar om de åtgärder som krävs för att få ett modernt miljötillstånd, som lever upp till vattendirektivet och som därför gör att vattenkraften är en hållbar verksamhet inom EU-taxonomin.Jag hoppas att regeringen inte har gett löften eller gett upphov till förväntningar som man sedan inte kan infria. Då har återigen pausen bara lett till en fördröjning.Jag förstår att ministern och övriga ministrar i regeringen återkommande säger samma sak, nämligen att man ska ha en ambitiös miljö- och klimatpolitik. Men än så länge är det bara retorik. Den politik som har presenterats leder tyvärr, i varje fall just nu, i helt fel riktning. Det konstaterar regeringen själv i sin budget. Jag ser fram emot att det inte bara är retorik framöver utan att regeringen också återkommer med politik som är ambitiös på riktigt.
Vad bedömer ministern att Sverige riskerar, vid en paus som gör att vi inte håller tidsplanen, i form av överträdelseavgift från EU, och har ministern för avsikt att vidta några åtgärder för att minska risken för en sådan avgift?
Jag tackar ministern för svaret.Jag vill ändå höja en varningens finger. Jag tror att många av dem som är kraftägare av småskalig vattenkraft har lite för stora förhoppningar på vad pausen ska leda till med tanke på att de ofta har varit kritiska till de åtgärder som behöver vidtas. Det handlar om de åtgärder som krävs för att få ett modernt miljötillstånd, som lever upp till vattendirektivet och som därför gör att vattenkraften är en hållbar verksamhet inom EU-taxonomin.Jag hoppas att regeringen inte har gett löften eller gett upphov till förväntningar som man sedan inte kan infria. Då har återigen pausen bara lett till en fördröjning.Jag förstår att ministern och övriga ministrar i regeringen återkommande säger samma sak, nämligen att man ska ha en ambitiös miljö- och klimatpolitik. Men än så länge är det bara retorik. Den politik som har presenterats leder tyvärr, i varje fall just nu, i helt fel riktning. Det konstaterar regeringen själv i sin budget. Jag ser fram emot att det inte bara är retorik framöver utan att regeringen också återkommer med politik som är ambitiös på riktigt.
Vad avser ministern att göra rent konkret för att pausa omprövning av vattenkraftens miljötillstånd?
Pausen är en avvägning mellan flera intressen. Det stämmer att det får konsekvenser att vi pausar prövningen i tolv månader. Det är konsekvenser som drabbar miljön. Det drabbar de fiskar som inte kan få ett förbättrat tillstånd och drabbas av vattenkraftens turbiners möjliga skadliga effekter. Det finns mycket att ta hänsyn till här.Det är viktigt att påpeka att de som tillhandahåller vattenkraften såvitt jag har förstått det i varje fall inte är upprörda av pausningen. Det är snarare glada över att regeringen hade insikt om att prövningarna behöver utföras ett klokare sätt för att inte påverka deras viktiga verksamhet.Deras verksamhet är nu än viktigare än när omprövningen togs upp. Det är ett faktum. Vi har ett krig som härjar i vårt närområde. Det påverkar hela EU:s energiförsörjning. Sverige har en energikris bland annat till följd av att vårt elsystem är i ett helt annat läge.Det är konsekvenser av den politik som har bedrivits de senaste åtta åren. Där har fokus inte legat på att elförsörjningen ska fungera. Det är konsekvenserna av det som vi från regeringens sida nu behöver hantera. Det är tråkigt.Tänk om man hade vetat det. Jag tror att de partier som har påverkat att vårt elsystem är så pass drabbat som det är nu och är så pass svagt som det är nu är partier som är väldigt måna om miljöpolitik. Det är partier som är väldigt måna om att våra fiskar ska ha det bra. Men konsekvensen av deras agerande blev till Sveriges nackdel.I grunden handlar det om att vi är i ett helt annat läge än för några år sedan när planen för omprövning drogs upp. Jag vill också nämna att vi som konsekvens av det måste arbeta väldigt hårt på andra fronter för vår ekologiska miljö.Vi är väldig måna om att värna vår miljö på olika sätt. Det finns politik som är presenterad bland annat om våtmarkssatsningar. Det är även över 250 miljoner kronor i budgeten kronor i budgeten för just skydd av hav och vatten. Det handlar om hur vi kan utforma olika metoder för att för att hindra det pågående utdöendet av arter som råder.Vi har en väldigt viktig fråga att hantera avseende biologisk mångfald. Vi måste hitta kloka vägar framåt. Det står bland annat i Tidöavtalet att vi ska nyttja fiskvandringsvägar för att underlätta för vattenkraften att arbeta hållbart. Det tror jag är ett viktigt steg avseende den aspekten.För att utforma politiken vi för på detta område på ett så klokt sätt som möjligt är det självklart viktigt att vi delar all den kunskap som vi besitter. Det handlar om att på klokast sätt utforma politiken så att den blir stabilt utformad och att det blir kloka beslut som så många som möjligt kan ställa sig bakom. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationerJag ser därför fram emot att föra en löpande dialog med alla intresserade parter även avseende detta viktiga arbete.
Vilket nytt beslutsunderlag, menar ministern, är det som ska tas fram som motiverar en paus av omprövningen?
Pausen är en avvägning mellan flera intressen. Det stämmer att det får konsekvenser att vi pausar prövningen i tolv månader. Det är konsekvenser som drabbar miljön. Det drabbar de fiskar som inte kan få ett förbättrat tillstånd och drabbas av vattenkraftens turbiners möjliga skadliga effekter. Det finns mycket att ta hänsyn till här.Det är viktigt att påpeka att de som tillhandahåller vattenkraften såvitt jag har förstått det i varje fall inte är upprörda av pausningen. Det är snarare glada över att regeringen hade insikt om att prövningarna behöver utföras ett klokare sätt för att inte påverka deras viktiga verksamhet.Deras verksamhet är nu än viktigare än när omprövningen togs upp. Det är ett faktum. Vi har ett krig som härjar i vårt närområde. Det påverkar hela EU:s energiförsörjning. Sverige har en energikris bland annat till följd av att vårt elsystem är i ett helt annat läge.Det är konsekvenser av den politik som har bedrivits de senaste åtta åren. Där har fokus inte legat på att elförsörjningen ska fungera. Det är konsekvenserna av det som vi från regeringens sida nu behöver hantera. Det är tråkigt.Tänk om man hade vetat det. Jag tror att de partier som har påverkat att vårt elsystem är så pass drabbat som det är nu och är så pass svagt som det är nu är partier som är väldigt måna om miljöpolitik. Det är partier som är väldigt måna om att våra fiskar ska ha det bra. Men konsekvensen av deras agerande blev till Sveriges nackdel.I grunden handlar det om att vi är i ett helt annat läge än för några år sedan när planen för omprövning drogs upp. Jag vill också nämna att vi som konsekvens av det måste arbeta väldigt hårt på andra fronter för vår ekologiska miljö.Vi är väldig måna om att värna vår miljö på olika sätt. Det finns politik som är presenterad bland annat om våtmarkssatsningar. Det är även över 250 miljoner kronor i budgeten kronor i budgeten för just skydd av hav och vatten. Det handlar om hur vi kan utforma olika metoder för att för att hindra det pågående utdöendet av arter som råder.Vi har en väldigt viktig fråga att hantera avseende biologisk mångfald. Vi måste hitta kloka vägar framåt. Det står bland annat i Tidöavtalet att vi ska nyttja fiskvandringsvägar för att underlätta för vattenkraften att arbeta hållbart. Det tror jag är ett viktigt steg avseende den aspekten.För att utforma politiken vi för på detta område på ett så klokt sätt som möjligt är det självklart viktigt att vi delar all den kunskap som vi besitter. Det handlar om att på klokast sätt utforma politiken så att den blir stabilt utformad och att det blir kloka beslut som så många som möjligt kan ställa sig bakom. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationerJag ser därför fram emot att föra en löpande dialog med alla intresserade parter även avseende detta viktiga arbete.
Vad bedömer ministern att Sverige riskerar, vid en paus som gör att vi inte håller tidsplanen, i form av överträdelseavgift från EU, och har ministern för avsikt att vidta några åtgärder för att minska risken för en sådan avgift?
Pausen är en avvägning mellan flera intressen. Det stämmer att det får konsekvenser att vi pausar prövningen i tolv månader. Det är konsekvenser som drabbar miljön. Det drabbar de fiskar som inte kan få ett förbättrat tillstånd och drabbas av vattenkraftens turbiners möjliga skadliga effekter. Det finns mycket att ta hänsyn till här.Det är viktigt att påpeka att de som tillhandahåller vattenkraften såvitt jag har förstått det i varje fall inte är upprörda av pausningen. Det är snarare glada över att regeringen hade insikt om att prövningarna behöver utföras ett klokare sätt för att inte påverka deras viktiga verksamhet.Deras verksamhet är nu än viktigare än när omprövningen togs upp. Det är ett faktum. Vi har ett krig som härjar i vårt närområde. Det påverkar hela EU:s energiförsörjning. Sverige har en energikris bland annat till följd av att vårt elsystem är i ett helt annat läge.Det är konsekvenser av den politik som har bedrivits de senaste åtta åren. Där har fokus inte legat på att elförsörjningen ska fungera. Det är konsekvenserna av det som vi från regeringens sida nu behöver hantera. Det är tråkigt.Tänk om man hade vetat det. Jag tror att de partier som har påverkat att vårt elsystem är så pass drabbat som det är nu och är så pass svagt som det är nu är partier som är väldigt måna om miljöpolitik. Det är partier som är väldigt måna om att våra fiskar ska ha det bra. Men konsekvensen av deras agerande blev till Sveriges nackdel.I grunden handlar det om att vi är i ett helt annat läge än för några år sedan när planen för omprövning drogs upp. Jag vill också nämna att vi som konsekvens av det måste arbeta väldigt hårt på andra fronter för vår ekologiska miljö.Vi är väldig måna om att värna vår miljö på olika sätt. Det finns politik som är presenterad bland annat om våtmarkssatsningar. Det är även över 250 miljoner kronor i budgeten kronor i budgeten för just skydd av hav och vatten. Det handlar om hur vi kan utforma olika metoder för att för att hindra det pågående utdöendet av arter som råder.Vi har en väldigt viktig fråga att hantera avseende biologisk mångfald. Vi måste hitta kloka vägar framåt. Det står bland annat i Tidöavtalet att vi ska nyttja fiskvandringsvägar för att underlätta för vattenkraften att arbeta hållbart. Det tror jag är ett viktigt steg avseende den aspekten.För att utforma politiken vi för på detta område på ett så klokt sätt som möjligt är det självklart viktigt att vi delar all den kunskap som vi besitter. Det handlar om att på klokast sätt utforma politiken så att den blir stabilt utformad och att det blir kloka beslut som så många som möjligt kan ställa sig bakom. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationerJag ser därför fram emot att föra en löpande dialog med alla intresserade parter även avseende detta viktiga arbete.
Vad avser ministern att göra rent konkret för att pausa omprövning av vattenkraftens miljötillstånd?
Jag vill att vi fortsätter att resonera lite kring miljötillstånden. Redan i dag har regelverket som utgångspunkt de åtgärder som behöver göras för att vattenkraften ska kunna få fortsätta inom ramen för vad som är en hållbar verksamhet. De kommer inte att förändras av bedömningen att den småskaliga vattenkraften är ett viktigt bidrag till elsystemet i Sverige.Vattendirektivet ligger där som en grund. Det är nödvändigt att leva upp till vattendirektivet för att vi ska rymmas inom taxonomin. Det kan absolut vara så att en del av beslutsunderlaget - och det var jag också inne på i mitt tidigare anförande - kan kompletteras. Vattenmyndigheterna ska ta hänsyn till saker som de i dag inte har möjlighet att ta hänsyn till för att det inte finns ett tillräckligt gott underlag.Om det är regeringens ambition med pausen att se över hur man kan få till stånd ytterligare beslutsunderlag för vattenmyndigheterna i deras bedömning kommer vi socialdemokrater att se väldigt positivt på detta. Men just nu är jag rädd för att pausen inte leder till något annat än en fördröjning av omprövningen av miljötillstånden.Det har en alternativkostnad. Med pausen är det just nu miljön som får bära kostnaden. Åtgärder som hade behövt göras för att förbättra miljön i Sverige fördröjs. Många av de kraftägare som har haft en plan att förhålla sig till har upphandlat konsulter för att hjälpa till med omprövningarna. Helt plötsligt förskjuts tidsplanen ett år.Det betyder att man behöver ha konsulten upphandlad ett år längre än vad man hade tänkt eller att man måste avbryta den konsultens uppdrag för att sedan anlita en ny konsult. Det är många negativa effekter med pausen. Därför är jag och Socialdemokraterna angelägna om att vi förvaltar pausen på ett väldigt klokt sätt. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationerMinistern redogör för att det redan pågår ett arbete inom Regeringskansliet. Jag förstod det som att kartläggningen och analysen kommer att ske inom Regeringskansliet. Jag hoppas att regeringen då har en löpande dialog med berörda utskott om det arbetet.
Vilket nytt beslutsunderlag, menar ministern, är det som ska tas fram som motiverar en paus av omprövningen?
Jag vill att vi fortsätter att resonera lite kring miljötillstånden. Redan i dag har regelverket som utgångspunkt de åtgärder som behöver göras för att vattenkraften ska kunna få fortsätta inom ramen för vad som är en hållbar verksamhet. De kommer inte att förändras av bedömningen att den småskaliga vattenkraften är ett viktigt bidrag till elsystemet i Sverige.Vattendirektivet ligger där som en grund. Det är nödvändigt att leva upp till vattendirektivet för att vi ska rymmas inom taxonomin. Det kan absolut vara så att en del av beslutsunderlaget - och det var jag också inne på i mitt tidigare anförande - kan kompletteras. Vattenmyndigheterna ska ta hänsyn till saker som de i dag inte har möjlighet att ta hänsyn till för att det inte finns ett tillräckligt gott underlag.Om det är regeringens ambition med pausen att se över hur man kan få till stånd ytterligare beslutsunderlag för vattenmyndigheterna i deras bedömning kommer vi socialdemokrater att se väldigt positivt på detta. Men just nu är jag rädd för att pausen inte leder till något annat än en fördröjning av omprövningen av miljötillstånden.Det har en alternativkostnad. Med pausen är det just nu miljön som får bära kostnaden. Åtgärder som hade behövt göras för att förbättra miljön i Sverige fördröjs. Många av de kraftägare som har haft en plan att förhålla sig till har upphandlat konsulter för att hjälpa till med omprövningarna. Helt plötsligt förskjuts tidsplanen ett år.Det betyder att man behöver ha konsulten upphandlad ett år längre än vad man hade tänkt eller att man måste avbryta den konsultens uppdrag för att sedan anlita en ny konsult. Det är många negativa effekter med pausen. Därför är jag och Socialdemokraterna angelägna om att vi förvaltar pausen på ett väldigt klokt sätt. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationerMinistern redogör för att det redan pågår ett arbete inom Regeringskansliet. Jag förstod det som att kartläggningen och analysen kommer att ske inom Regeringskansliet. Jag hoppas att regeringen då har en löpande dialog med berörda utskott om det arbetet.
Vad bedömer ministern att Sverige riskerar, vid en paus som gör att vi inte håller tidsplanen, i form av överträdelseavgift från EU, och har ministern för avsikt att vidta några åtgärder för att minska risken för en sådan avgift?
Jag vill att vi fortsätter att resonera lite kring miljötillstånden. Redan i dag har regelverket som utgångspunkt de åtgärder som behöver göras för att vattenkraften ska kunna få fortsätta inom ramen för vad som är en hållbar verksamhet. De kommer inte att förändras av bedömningen att den småskaliga vattenkraften är ett viktigt bidrag till elsystemet i Sverige.Vattendirektivet ligger där som en grund. Det är nödvändigt att leva upp till vattendirektivet för att vi ska rymmas inom taxonomin. Det kan absolut vara så att en del av beslutsunderlaget - och det var jag också inne på i mitt tidigare anförande - kan kompletteras. Vattenmyndigheterna ska ta hänsyn till saker som de i dag inte har möjlighet att ta hänsyn till för att det inte finns ett tillräckligt gott underlag.Om det är regeringens ambition med pausen att se över hur man kan få till stånd ytterligare beslutsunderlag för vattenmyndigheterna i deras bedömning kommer vi socialdemokrater att se väldigt positivt på detta. Men just nu är jag rädd för att pausen inte leder till något annat än en fördröjning av omprövningen av miljötillstånden.Det har en alternativkostnad. Med pausen är det just nu miljön som får bära kostnaden. Åtgärder som hade behövt göras för att förbättra miljön i Sverige fördröjs. Många av de kraftägare som har haft en plan att förhålla sig till har upphandlat konsulter för att hjälpa till med omprövningarna. Helt plötsligt förskjuts tidsplanen ett år.Det betyder att man behöver ha konsulten upphandlad ett år längre än vad man hade tänkt eller att man måste avbryta den konsultens uppdrag för att sedan anlita en ny konsult. Det är många negativa effekter med pausen. Därför är jag och Socialdemokraterna angelägna om att vi förvaltar pausen på ett väldigt klokt sätt. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationerMinistern redogör för att det redan pågår ett arbete inom Regeringskansliet. Jag förstod det som att kartläggningen och analysen kommer att ske inom Regeringskansliet. Jag hoppas att regeringen då har en löpande dialog med berörda utskott om det arbetet.
Vad avser ministern att göra rent konkret för att pausa omprövning av vattenkraftens miljötillstånd?
Som jag berättade i mitt interpellationssvar behöver vi bland annat analysera och bedöma effekterna av de hittills genomförda omprövningarna och se över behovet av ändringar av vårt nuvarande system för prövning av moderna miljövillkor.Det är ett arbete som redan pågår. Det är därför för tidigt att i dag säga exakt vad det handlar om. Det jag kan redogöra för är att arbetet just nu pågår inom Regeringskansliet för att bland annat analysera och bedömda effekterna av hittills genomförda omprövningar och se över behovet av ändringar av det nuvarande systemet.Bedömningen är att det krävs tolv månader för att i lugn och ro med kloka bedömningar kunna analysera läget och genomföra de förändringar som kan bli nödvändiga. Det är en tydligt tidsbestämd pausning på tolv månader. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDet stämmer precis som Joakim Järrebring lyfter fram att vattenkraften verkligen är svenskt elsystem fossilfria ryggrad. Den tryggar vår elförsörjning såväl när solen skiner som när vinden blåser och när vi är i de absolut svåraste situationerna för vårt elsystem, nämligen när Sverige är kallt.För Sverige och för hela Norden bidrar vattenkraften med en kostnadseffektiv och fossilfri balansering via sin möjlighet att kunna lagra vatten i dammar. Tack vare vattenkraftens egenskaper att kunna starta, stabilisera och balansera elsystemet bidrar den utöver en balansering av elsystemet även till att återställa vårt elsystem om det värsta tänkbara skulle ske, nämligen att Sverige blivit svart.Prövningen av kraftverken behöver gå vidare. Vi behöver analysera läget för att kunna genomföra de förändringar som kan bli nödvändiga. Vi behöver ta reda på vad vårt elsystem klarar av och sedan anpassa systemet för prövning av moderna miljövillkor så att vi uppnår en så stor miljönytta som möjligt - där är vi helt överens - utan att riskera vår elförsörjning.De energipolitiska besluten har de senaste åtta åren haft fokus på helt andra bitar än att just vår elförsörjning ska fungera. Det ändrar regeringen på. Det har gått så långt att vi är i ett läge där vi inte kan förutsätta att vår energiförsörjning fungerar. Det anser vi är väldigt allvarligt.Vårt elsystem är i ett helt annat läge än för några år sedan när planen för omprövningen drogs upp. Även små försvagningar av elsystemet i det här läget kan få allvarliga följder för Sveriges elförsörjning. Det är därför vi innan vår omprövning fortsätter behöver en ordentlig analys av vad vårt elsystem klarar av. Pausen behövs helt enkelt för att medge tid för den analys och översyn som behövs av hur vårt system kan behöva förändras.
Vilket nytt beslutsunderlag, menar ministern, är det som ska tas fram som motiverar en paus av omprövningen?
Som jag berättade i mitt interpellationssvar behöver vi bland annat analysera och bedöma effekterna av de hittills genomförda omprövningarna och se över behovet av ändringar av vårt nuvarande system för prövning av moderna miljövillkor.Det är ett arbete som redan pågår. Det är därför för tidigt att i dag säga exakt vad det handlar om. Det jag kan redogöra för är att arbetet just nu pågår inom Regeringskansliet för att bland annat analysera och bedömda effekterna av hittills genomförda omprövningar och se över behovet av ändringar av det nuvarande systemet.Bedömningen är att det krävs tolv månader för att i lugn och ro med kloka bedömningar kunna analysera läget och genomföra de förändringar som kan bli nödvändiga. Det är en tydligt tidsbestämd pausning på tolv månader. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDet stämmer precis som Joakim Järrebring lyfter fram att vattenkraften verkligen är svenskt elsystem fossilfria ryggrad. Den tryggar vår elförsörjning såväl när solen skiner som när vinden blåser och när vi är i de absolut svåraste situationerna för vårt elsystem, nämligen när Sverige är kallt.För Sverige och för hela Norden bidrar vattenkraften med en kostnadseffektiv och fossilfri balansering via sin möjlighet att kunna lagra vatten i dammar. Tack vare vattenkraftens egenskaper att kunna starta, stabilisera och balansera elsystemet bidrar den utöver en balansering av elsystemet även till att återställa vårt elsystem om det värsta tänkbara skulle ske, nämligen att Sverige blivit svart.Prövningen av kraftverken behöver gå vidare. Vi behöver analysera läget för att kunna genomföra de förändringar som kan bli nödvändiga. Vi behöver ta reda på vad vårt elsystem klarar av och sedan anpassa systemet för prövning av moderna miljövillkor så att vi uppnår en så stor miljönytta som möjligt - där är vi helt överens - utan att riskera vår elförsörjning.De energipolitiska besluten har de senaste åtta åren haft fokus på helt andra bitar än att just vår elförsörjning ska fungera. Det ändrar regeringen på. Det har gått så långt att vi är i ett läge där vi inte kan förutsätta att vår energiförsörjning fungerar. Det anser vi är väldigt allvarligt.Vårt elsystem är i ett helt annat läge än för några år sedan när planen för omprövningen drogs upp. Även små försvagningar av elsystemet i det här läget kan få allvarliga följder för Sveriges elförsörjning. Det är därför vi innan vår omprövning fortsätter behöver en ordentlig analys av vad vårt elsystem klarar av. Pausen behövs helt enkelt för att medge tid för den analys och översyn som behövs av hur vårt system kan behöva förändras.
Vad bedömer ministern att Sverige riskerar, vid en paus som gör att vi inte håller tidsplanen, i form av överträdelseavgift från EU, och har ministern för avsikt att vidta några åtgärder för att minska risken för en sådan avgift?
Som jag berättade i mitt interpellationssvar behöver vi bland annat analysera och bedöma effekterna av de hittills genomförda omprövningarna och se över behovet av ändringar av vårt nuvarande system för prövning av moderna miljövillkor.Det är ett arbete som redan pågår. Det är därför för tidigt att i dag säga exakt vad det handlar om. Det jag kan redogöra för är att arbetet just nu pågår inom Regeringskansliet för att bland annat analysera och bedömda effekterna av hittills genomförda omprövningar och se över behovet av ändringar av det nuvarande systemet.Bedömningen är att det krävs tolv månader för att i lugn och ro med kloka bedömningar kunna analysera läget och genomföra de förändringar som kan bli nödvändiga. Det är en tydligt tidsbestämd pausning på tolv månader. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDet stämmer precis som Joakim Järrebring lyfter fram att vattenkraften verkligen är svenskt elsystem fossilfria ryggrad. Den tryggar vår elförsörjning såväl när solen skiner som när vinden blåser och när vi är i de absolut svåraste situationerna för vårt elsystem, nämligen när Sverige är kallt.För Sverige och för hela Norden bidrar vattenkraften med en kostnadseffektiv och fossilfri balansering via sin möjlighet att kunna lagra vatten i dammar. Tack vare vattenkraftens egenskaper att kunna starta, stabilisera och balansera elsystemet bidrar den utöver en balansering av elsystemet även till att återställa vårt elsystem om det värsta tänkbara skulle ske, nämligen att Sverige blivit svart.Prövningen av kraftverken behöver gå vidare. Vi behöver analysera läget för att kunna genomföra de förändringar som kan bli nödvändiga. Vi behöver ta reda på vad vårt elsystem klarar av och sedan anpassa systemet för prövning av moderna miljövillkor så att vi uppnår en så stor miljönytta som möjligt - där är vi helt överens - utan att riskera vår elförsörjning.De energipolitiska besluten har de senaste åtta åren haft fokus på helt andra bitar än att just vår elförsörjning ska fungera. Det ändrar regeringen på. Det har gått så långt att vi är i ett läge där vi inte kan förutsätta att vår energiförsörjning fungerar. Det anser vi är väldigt allvarligt.Vårt elsystem är i ett helt annat läge än för några år sedan när planen för omprövningen drogs upp. Även små försvagningar av elsystemet i det här läget kan få allvarliga följder för Sveriges elförsörjning. Det är därför vi innan vår omprövning fortsätter behöver en ordentlig analys av vad vårt elsystem klarar av. Pausen behövs helt enkelt för att medge tid för den analys och översyn som behövs av hur vårt system kan behöva förändras.
Vad avser ministern att göra rent konkret för att pausa omprövning av vattenkraftens miljötillstånd?
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Jag tackar ministern för svaret.Vattenkraften är en fantastisk resurs. Den är förnybar och reglerbar och är därmed också ryggraden i Sveriges energisystem. Men vattenkraften påverkar både växt- och djurliv mycket negativt. Syftet med prövningen av vattenkraften är att se till att den har moderna miljötillstånd. På så sätt säkrar vi den svenska vattenkraften som hållbar verksamhet i vad som brukar benämnas EU-taxonomin. Syftet med taxonomin är att inom ramen för den europeiska gröna given styra kapitalflöden mot hållbara investeringar.Vad är då en hållbar verksamhet? Enligt EU-taxonomin måste följande kriterier uppfyllas för att en aktivitet ska anses vara hållbar: Aktiviteten ska väsentligen bidra till minst ett av de sex miljömål som är definierade av taxonomin. Aktiviteten får inte orsaka någon betydande skada mot något av de andra fem miljömålen. Aktiviteten måste också uppfylla minimala skyddskrav som sätter standard för företagens sociala hållbarhet. Det gäller exempelvis rättigheter i arbetslivet.Miljöanpassningen av våra vattenverksamheter är nödvändig för att växter och djur i våra strömmande vatten inte ska skadas och dödas vid kraftverken. Åtgärderna är avgörande för moderna miljötillstånd. Moderna miljötillstånd är i sin tur avgörande för att leva upp till vattendirektivet, som ministern precis var inne på, vilket i sig är en förutsättning för att verksamheten ska räknas som hållbar inom taxonomin.Ingen paus i världen kommer runt dessa fakta. All vår vattenkraft behöver moderna miljötillstånd, och det är hela syftet med den nationella planen för omprövning av vattenverksamhet.Jag och Socialdemokraterna är mycket måna om all vattenkraft i Sverige. Vi är också övertygade om att det är möjligt att förena såväl storskalig som småskalig vattenkraft med moderna miljötillstånd.Jag säger inte att det nödvändigtvis är fel att pausa prövningarna, men regeringen måste vara väldigt tydlig med vilket ytterligare beslutsunderlag vattenmyndigheterna ska använda sig av. Annars kommer pausen inte att innebära något annat än en fördröjning.Må vara att det kan krävas kartläggning och analys, men hur och när kommer kartläggningen och analysen att ske? Avser ministern att tillsätta en utredning? Är det en myndighet som ska få uppdraget? Ska det ske på Regeringskansliet? Hur ser regeringens plan för detta ut?
Vilket nytt beslutsunderlag, menar ministern, är det som ska tas fram som motiverar en paus av omprövningen?
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Jag tackar ministern för svaret.Vattenkraften är en fantastisk resurs. Den är förnybar och reglerbar och är därmed också ryggraden i Sveriges energisystem. Men vattenkraften påverkar både växt- och djurliv mycket negativt. Syftet med prövningen av vattenkraften är att se till att den har moderna miljötillstånd. På så sätt säkrar vi den svenska vattenkraften som hållbar verksamhet i vad som brukar benämnas EU-taxonomin. Syftet med taxonomin är att inom ramen för den europeiska gröna given styra kapitalflöden mot hållbara investeringar.Vad är då en hållbar verksamhet? Enligt EU-taxonomin måste följande kriterier uppfyllas för att en aktivitet ska anses vara hållbar: Aktiviteten ska väsentligen bidra till minst ett av de sex miljömål som är definierade av taxonomin. Aktiviteten får inte orsaka någon betydande skada mot något av de andra fem miljömålen. Aktiviteten måste också uppfylla minimala skyddskrav som sätter standard för företagens sociala hållbarhet. Det gäller exempelvis rättigheter i arbetslivet.Miljöanpassningen av våra vattenverksamheter är nödvändig för att växter och djur i våra strömmande vatten inte ska skadas och dödas vid kraftverken. Åtgärderna är avgörande för moderna miljötillstånd. Moderna miljötillstånd är i sin tur avgörande för att leva upp till vattendirektivet, som ministern precis var inne på, vilket i sig är en förutsättning för att verksamheten ska räknas som hållbar inom taxonomin.Ingen paus i världen kommer runt dessa fakta. All vår vattenkraft behöver moderna miljötillstånd, och det är hela syftet med den nationella planen för omprövning av vattenverksamhet.Jag och Socialdemokraterna är mycket måna om all vattenkraft i Sverige. Vi är också övertygade om att det är möjligt att förena såväl storskalig som småskalig vattenkraft med moderna miljötillstånd.Jag säger inte att det nödvändigtvis är fel att pausa prövningarna, men regeringen måste vara väldigt tydlig med vilket ytterligare beslutsunderlag vattenmyndigheterna ska använda sig av. Annars kommer pausen inte att innebära något annat än en fördröjning.Må vara att det kan krävas kartläggning och analys, men hur och när kommer kartläggningen och analysen att ske? Avser ministern att tillsätta en utredning? Är det en myndighet som ska få uppdraget? Ska det ske på Regeringskansliet? Hur ser regeringens plan för detta ut?
Vad bedömer ministern att Sverige riskerar, vid en paus som gör att vi inte håller tidsplanen, i form av överträdelseavgift från EU, och har ministern för avsikt att vidta några åtgärder för att minska risken för en sådan avgift?
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Jag tackar ministern för svaret.Vattenkraften är en fantastisk resurs. Den är förnybar och reglerbar och är därmed också ryggraden i Sveriges energisystem. Men vattenkraften påverkar både växt- och djurliv mycket negativt. Syftet med prövningen av vattenkraften är att se till att den har moderna miljötillstånd. På så sätt säkrar vi den svenska vattenkraften som hållbar verksamhet i vad som brukar benämnas EU-taxonomin. Syftet med taxonomin är att inom ramen för den europeiska gröna given styra kapitalflöden mot hållbara investeringar.Vad är då en hållbar verksamhet? Enligt EU-taxonomin måste följande kriterier uppfyllas för att en aktivitet ska anses vara hållbar: Aktiviteten ska väsentligen bidra till minst ett av de sex miljömål som är definierade av taxonomin. Aktiviteten får inte orsaka någon betydande skada mot något av de andra fem miljömålen. Aktiviteten måste också uppfylla minimala skyddskrav som sätter standard för företagens sociala hållbarhet. Det gäller exempelvis rättigheter i arbetslivet.Miljöanpassningen av våra vattenverksamheter är nödvändig för att växter och djur i våra strömmande vatten inte ska skadas och dödas vid kraftverken. Åtgärderna är avgörande för moderna miljötillstånd. Moderna miljötillstånd är i sin tur avgörande för att leva upp till vattendirektivet, som ministern precis var inne på, vilket i sig är en förutsättning för att verksamheten ska räknas som hållbar inom taxonomin.Ingen paus i världen kommer runt dessa fakta. All vår vattenkraft behöver moderna miljötillstånd, och det är hela syftet med den nationella planen för omprövning av vattenverksamhet.Jag och Socialdemokraterna är mycket måna om all vattenkraft i Sverige. Vi är också övertygade om att det är möjligt att förena såväl storskalig som småskalig vattenkraft med moderna miljötillstånd.Jag säger inte att det nödvändigtvis är fel att pausa prövningarna, men regeringen måste vara väldigt tydlig med vilket ytterligare beslutsunderlag vattenmyndigheterna ska använda sig av. Annars kommer pausen inte att innebära något annat än en fördröjning.Må vara att det kan krävas kartläggning och analys, men hur och när kommer kartläggningen och analysen att ske? Avser ministern att tillsätta en utredning? Är det en myndighet som ska få uppdraget? Ska det ske på Regeringskansliet? Hur ser regeringens plan för detta ut?
Vad avser ministern att göra rent konkret för att pausa omprövning av vattenkraftens miljötillstånd?
Joakim Järrebring har frågat mig vad jag avser att göra konkret för att pausa omprövningen av vattenkraftens miljötillstånd, vilket nytt beslutsunderlag jag menar ska tas fram som motiverar en paus av omprövningen samt vad jag bedömer att Sverige vid en paus som gör att vi inte håller tidsplanen riskerar i form av överträdelseavgift från EU och om jag har för avsikt att vidta några åtgärder för att minska risken för en sådan avgift.Den 12 januari beslutade regeringen om en ändring i bilagan till förordningen (1998:1388) om vattenverksamheter som innebär att den tid då en ansökan om prövning för moderna miljövillkor senast ska ha lämnats in flyttas fram med ett år för samtliga prövningsgrupper där tiden för att lämna in en ansökan ännu inte har passerat. Förordningsändringen träder i kraft den 30 januari 2023.Sveriges klimat- och miljöpolitik ska vara ambitiös, och svensk konkurrenskraft ska värnas. För att detta ska uppnås behöver vi säkerställa inte bara att vattenkraftverk och dammar miljöanpassas utan också att det sker på ett sådant sätt att påverkan på kraftsystemet blir så liten som möjligt i förhållande till miljönyttan. Även om regeländringarna om miljöanpassning av vattenkraften inte har varit i kraft i mer än fyra år har mycket förändrats under just den tiden. Sverige befinner sig i en energikris med höga elpriser samtidigt som det krävs en ökad elproduktion för att klara av samhällets snabba elektrifiering och klimatomställning. Försörjningstryggheten behöver också stärkas. Ytterligare intermittent elproduktion kommer att tillföras elsystemet, och de närmaste åren kommer variationer i produktion till stor del att medföra ett ökat behov av reglerresurser. Mot bakgrund av den förändrade situationen på elmarknaden och behovet av att säkra ett robust energisystem som förmår att snabbt svara upp mot de förändrade behoven behöver effekterna av hittills genomförda omprövningar kartläggas och behovet av ändringar av nuvarande system för prövning av moderna miljövillkor ses över. Pausen på tolv månader av omprövningen ger tid för sådan analys och översyn samt för genomförandet av de förändringar av systemet som analysen skulle kunna komma att leda till. Det är för tidigt att i dag säga precis vilka förändringar som skulle vara aktuella.De vattenkraftverk och dammar som innebär att Sverige inte lever upp till de krav som följer av ramdirektivet för vatten behöver åtgärdas. Att pausa prövningarna enligt den nationella planen kan således utgöra ett problem i förhållande till Sveriges EU-rättsliga åtaganden i den utsträckning en miljöanpassning inte kommer till stånd på annat sätt. Det är därför väldigt viktigt för oss att pausen inte blir längre än nödvändigt.
Vilket nytt beslutsunderlag, menar ministern, är det som ska tas fram som motiverar en paus av omprövningen?
Joakim Järrebring har frågat mig vad jag avser att göra konkret för att pausa omprövningen av vattenkraftens miljötillstånd, vilket nytt beslutsunderlag jag menar ska tas fram som motiverar en paus av omprövningen samt vad jag bedömer att Sverige vid en paus som gör att vi inte håller tidsplanen riskerar i form av överträdelseavgift från EU och om jag har för avsikt att vidta några åtgärder för att minska risken för en sådan avgift.Den 12 januari beslutade regeringen om en ändring i bilagan till förordningen (1998:1388) om vattenverksamheter som innebär att den tid då en ansökan om prövning för moderna miljövillkor senast ska ha lämnats in flyttas fram med ett år för samtliga prövningsgrupper där tiden för att lämna in en ansökan ännu inte har passerat. Förordningsändringen träder i kraft den 30 januari 2023.Sveriges klimat- och miljöpolitik ska vara ambitiös, och svensk konkurrenskraft ska värnas. För att detta ska uppnås behöver vi säkerställa inte bara att vattenkraftverk och dammar miljöanpassas utan också att det sker på ett sådant sätt att påverkan på kraftsystemet blir så liten som möjligt i förhållande till miljönyttan. Även om regeländringarna om miljöanpassning av vattenkraften inte har varit i kraft i mer än fyra år har mycket förändrats under just den tiden. Sverige befinner sig i en energikris med höga elpriser samtidigt som det krävs en ökad elproduktion för att klara av samhällets snabba elektrifiering och klimatomställning. Försörjningstryggheten behöver också stärkas. Ytterligare intermittent elproduktion kommer att tillföras elsystemet, och de närmaste åren kommer variationer i produktion till stor del att medföra ett ökat behov av reglerresurser. Mot bakgrund av den förändrade situationen på elmarknaden och behovet av att säkra ett robust energisystem som förmår att snabbt svara upp mot de förändrade behoven behöver effekterna av hittills genomförda omprövningar kartläggas och behovet av ändringar av nuvarande system för prövning av moderna miljövillkor ses över. Pausen på tolv månader av omprövningen ger tid för sådan analys och översyn samt för genomförandet av de förändringar av systemet som analysen skulle kunna komma att leda till. Det är för tidigt att i dag säga precis vilka förändringar som skulle vara aktuella.De vattenkraftverk och dammar som innebär att Sverige inte lever upp till de krav som följer av ramdirektivet för vatten behöver åtgärdas. Att pausa prövningarna enligt den nationella planen kan således utgöra ett problem i förhållande till Sveriges EU-rättsliga åtaganden i den utsträckning en miljöanpassning inte kommer till stånd på annat sätt. Det är därför väldigt viktigt för oss att pausen inte blir längre än nödvändigt.
Vad bedömer ministern att Sverige riskerar, vid en paus som gör att vi inte håller tidsplanen, i form av överträdelseavgift från EU, och har ministern för avsikt att vidta några åtgärder för att minska risken för en sådan avgift?
Joakim Järrebring har frågat mig vad jag avser att göra konkret för att pausa omprövningen av vattenkraftens miljötillstånd, vilket nytt beslutsunderlag jag menar ska tas fram som motiverar en paus av omprövningen samt vad jag bedömer att Sverige vid en paus som gör att vi inte håller tidsplanen riskerar i form av överträdelseavgift från EU och om jag har för avsikt att vidta några åtgärder för att minska risken för en sådan avgift.Den 12 januari beslutade regeringen om en ändring i bilagan till förordningen (1998:1388) om vattenverksamheter som innebär att den tid då en ansökan om prövning för moderna miljövillkor senast ska ha lämnats in flyttas fram med ett år för samtliga prövningsgrupper där tiden för att lämna in en ansökan ännu inte har passerat. Förordningsändringen träder i kraft den 30 januari 2023.Sveriges klimat- och miljöpolitik ska vara ambitiös, och svensk konkurrenskraft ska värnas. För att detta ska uppnås behöver vi säkerställa inte bara att vattenkraftverk och dammar miljöanpassas utan också att det sker på ett sådant sätt att påverkan på kraftsystemet blir så liten som möjligt i förhållande till miljönyttan. Även om regeländringarna om miljöanpassning av vattenkraften inte har varit i kraft i mer än fyra år har mycket förändrats under just den tiden. Sverige befinner sig i en energikris med höga elpriser samtidigt som det krävs en ökad elproduktion för att klara av samhällets snabba elektrifiering och klimatomställning. Försörjningstryggheten behöver också stärkas. Ytterligare intermittent elproduktion kommer att tillföras elsystemet, och de närmaste åren kommer variationer i produktion till stor del att medföra ett ökat behov av reglerresurser. Mot bakgrund av den förändrade situationen på elmarknaden och behovet av att säkra ett robust energisystem som förmår att snabbt svara upp mot de förändrade behoven behöver effekterna av hittills genomförda omprövningar kartläggas och behovet av ändringar av nuvarande system för prövning av moderna miljövillkor ses över. Pausen på tolv månader av omprövningen ger tid för sådan analys och översyn samt för genomförandet av de förändringar av systemet som analysen skulle kunna komma att leda till. Det är för tidigt att i dag säga precis vilka förändringar som skulle vara aktuella.De vattenkraftverk och dammar som innebär att Sverige inte lever upp till de krav som följer av ramdirektivet för vatten behöver åtgärdas. Att pausa prövningarna enligt den nationella planen kan således utgöra ett problem i förhållande till Sveriges EU-rättsliga åtaganden i den utsträckning en miljöanpassning inte kommer till stånd på annat sätt. Det är därför väldigt viktigt för oss att pausen inte blir längre än nödvändigt.
Hur avser ministern att säkerställa att vi fortsatt har obrutna mätserier så att underlaget för uppföljning, rapportering och miljöforskning fortsatt kan ske med bibehållen kvalitet?
Jag kan försäkra Joakim Järrebring om att det inte handlar om någon sänkning av vår ambition eller vilja inom området för miljöövervakning. Vad det handlar om är att vi vill se en mer kostnadseffektiv utformning av det arbete som ska ske med miljöövervakning. Vi delar bilden att det här arbetet är av yttersta vikt. Vi har en väldigt tydlig formulering i vårt Tidöavtal: "Sveriges klimat- och miljöpolitik ska vara ambitiös." Det innefattar att vi har förståelse för vilket tillstånd som råder i vår miljö. Förhoppningsvis kan det trygga Joakim Järrebring och andra medborgare i vårt land. Man behöver inte känna någon oro över vilken ambition och vilja regeringen har att bedriva ett bra miljöarbete som gynnar Sverige och hela vårt jordklot.Summorna är en fråga som är väl diskuterad. Så blir det lätt när regeringen behöver lägga en stram budget där man inte kan utöka satsningarna på alla de områden där man hade velat. Man behöver helt enkelt se över hur man utför arbetet på bästa sätt. Jag har ett högt förtroende för att både Havs- och vattenmyndigheten och Naturvårdsverket på bästa sätt kommer att kunna nyttja sina 390 miljoner för miljöövervakning och se till att vi fortsatt har en god bild av vilket tillstånd som råder i vår miljö. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationerTack för en god debatt!Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Hur avser ministern att säkerställa att vi fortsatt har obrutna mätserier så att underlaget för uppföljning, rapportering och miljöforskning fortsatt kan ske med bibehållen kvalitet?
Jag delar ministerns syn på att det är bättre att låta sakkunniga myndigheter avgöra vad som ska prioriteras när man ska fördela medlen.Utgångspunkten för min frågeställning är att det inte handlar om att ha en mer kostnadseffektiv miljöövervakning; det handlar om en besparing. Det är just när man gör besparingar som det är viktigt att ansvarig myndighet får göra bedömningen av vad man ska fortsätta göra och vad man inte längre kan göra.Om regeringen visste att man inte behövde göra vissa saker och därför minskar anslaget till miljöövervakningen hade jag känt mycket större förtroende för ett sådant besked än att det skulle handla om en effektiv miljöpolitik. Jag tycker att det vore klädsamt om ministern kunde vidgå att det handlar om en ambitionssänkning.Men jag ska ta fasta på det som ministern sa i sitt förrförra anförande om att man håller på och bereder utredningen från 2019 och att det kan komma något positivt av det. Jag är också övertygad om att ministern vet att det kommer att ställas högre krav på Sverige att lämna mer uppgifter till EU inom ramen för Fit for 55 och att de ökade kraven inte går ut över annan miljöbevakning.Vi får nog anledning att återkomma till diskussioner om Sveriges miljöövervakning. Jag ser fram emot fortsatta debatter.
Hur avser ministern att säkerställa att vi fortsatt har obrutna mätserier så att underlaget för uppföljning, rapportering och miljöforskning fortsatt kan ske med bibehållen kvalitet?
Låt mig ytterligare förtydliga att jag hoppas att den summa på 390 miljoner som aviserats för miljöövervakning kommer att komma till nytta på allra bästa sätt genom att de som tillhandahålls medlen avgör vad som är klokast att spendera dem på och fördela dem till. Enligt min mening är det klokare att låta dem göra bedömningen av hur de ska utföra arbetet på ett mer kostnadseffektivt sätt, vilket regeringen är väldigt mån om.Jag påpekade även tidigare, fru talman, att regeringen vill se en kostnadseffektiv miljöövervakning. Vi vill också ha svar på de viktigaste frågeställningarna om tillståndet för miljön så som det ser ut i vårt land så att vi kan bedriva ett arbete som är grundat i det faktiska läget.Det är viktigt att påpeka att övervakningen ger underlag som man kan rapportera in även i EU-åtaganden. Det är bra att även EU delar den mening som både regeringen har och Joakim Järrebring ger uttryck för här i kammaren om att vi måste veta om vilket tillstånd som råder för att kunna hantera det. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationerJag kan ge det tydliga beskedet att vi även fortsättningsvis hoppas att fokuset på de överhängande klimat- och miljörelaterade utmaningarna får vägledning av det arbete som sker inom området för miljöövervakning och att vi på bästa sätt kan få ett bidrag till hur myndigheter men även näringslivet bör arbeta för att bidra till att vi i Sverige når våra miljömål. Jag kan försäkra Joakim Järrebring att jag noga kommer att följa hur arbetet med vår nationella miljöövervakning fortgår och hur man ämnar använda medlen för att på bästa sätt utföra arbetet.
Hur avser ministern att säkerställa att vi fortsatt har obrutna mätserier så att underlaget för uppföljning, rapportering och miljöforskning fortsatt kan ske med bibehållen kvalitet?
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Jag tackar ministern för detta besked. Jag hoppas att det kommer något positivt av den beredningen.Vi kanske inte ska fastna i kronor och ören, men jag vill ändå vara tydlig med att vi presenterade vår budget för 2023 ganska nyligen. Där pekar vi ut en försiktig ökning för miljöövervakningen.Om det finns en medvetenhet om varför man drar ned i ett budgetanslag och att man tydligt pekar ut vad som inte längre behöver göras hade jag kunnat förstå argumentationen om en effektiv miljöpolitik kopplad till miljöövervakningen. Men när uppdragen till de myndigheter som ska sköta miljöövervakningen fortfarande är desamma men med en lägre summa pengar är det svårt att tolka det på något annat sätt än att ambitionerna är lägre.Vid mitt besök på vattenmyndigheten i Göteborg fick jag väldigt tydligt två saker klara för mig. När det gäller miljöövervakning av vatten skulle summan kanske behöva sjufaldigas för att man skulle klara att rapportera in allt det som ska rapporteras enligt Sveriges åtaganden gentemot EU och internationellt. Både ministern och jag vet dessutom att många av förslagen inom ramen för Fit for 55 handlar om ökad miljöövervakning. Det är därför tycker jag att den här debatten är viktig att föra.Vi socialdemokrater pekar på att miljöövervakningen är helt central för att Sverige ska klara sitt klimat- och miljöarbete. Mer resurser behövs till miljöövervakning. Beskedet från regeringen och ministern är dock än så länge att en fjärdedel av de pengar som finansierar miljöövervakningen ska försvinna fram till 2025. Det vore intressant att höra hur ministern resonerar om detta. Delar hon min syn att det är en ambitionssänkning? Om det inte är det kan hon då peka på vad det är som vi har gjort hittills men inte ska göra 2024 och 2025?
Hur avser ministern att säkerställa att vi fortsatt har obrutna mätserier så att underlaget för uppföljning, rapportering och miljöforskning fortsatt kan ske med bibehållen kvalitet?
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Jag tycker att tonläget är onödigt högt med tanke på att de summor som vi har presenterat för området miljöövervakning ligger i linje med samma summa som den tidigare regeringen - Joakim Järrebring tillhör ju dess ledande parti - hade aviserat. Det gör vi trots att vår regering har behövt lägga fram en ovanligt stram budget på grund av det ekonomiska läget.Jag skulle snarare säga att det här om något är ett bevis på den ambitiösa klimat- och miljöpolitik som regeringen ämnar bedriva och att även den delen av Tidöavtalet är noga läst av Finansdepartementet, som alltså inte har dragit ned på den prognostiserade summan som den tidigare regeringen avsåg att ge för miljöövervakning. Det gäller även den nedskärning som man kan se i prognosen för kommande budget. Den tidigare regeringen ämnade lägga summorna - faktiskt på kronan - på samma nivå.Låt oss inte fastna i kronor och ören. Det vi egentligen vill tala om är miljöpolitik och hur vi på bästa sätt kan utföra miljöövervakningen i Sverige och hur vi ser till att bli medvetna om miljösituationen i vårt land.Utöver det jag tidigare tog upp i mitt inledningsanförande vill jag förtydliga lite hur vi ser på miljöövervakningen och hur vi vill hantera dessa frågor. För att sätta upp mål för hur vårt miljöarbete ska gå till, vilka politiska åtgärder vi ska sätta in och hur vi ska utforma alla de politiska och andra åtgärder som behövs måste vi ha en förståelse för hur tillståndet för miljön ser ut.Miljöövervakning är ett väldigt viktigt verktyg för att identifiera tillståndet och utvecklingstrender för en rad olika variabler och väldigt komplexa system som finns i våra ekosystem. När vi har formulerat ett mål som instanserna ska möjliggöra att nå måste miljöövervakningen nyttjas som ett viktigt verktyg för att vi ska kunna bedöma hur effektiva de insatta åtgärderna har varit och hur väl de har lyckats.Jag vill passa på och berätta något om den viktiga verksamheten inom miljöövervakningen. Några exempel på de projekt som Havs- och vattenmyndigheten jobbar med just nu är hur strukturen hos den bottenlevande makrofaunan förändras, fisksamhällena och fiskens hälsa längs den svenska kusten, säl och havsörn avseende förändringar av bestånd och deras hälsotillstånd, de vegetationsklädda bottnarna med både växter och djur samt liv i sedimenten.Naturvårdsverket arbetar med fågelövervakning, övervakning av fjärilar, övervakning i fjällen av bland annat smågnagarpopulationer och program i odlingslandskapet vad gäller markövervakning.Det här är ett väldigt viktigt arbete, och vi ser fram emot att få följa det. Vi nyttjar verkligen miljöövervakningens funktion på bästa sätt.Jag vill också nämna att miljöövervakningsutredningen presenterade sitt betänkande Sveriges miljöövervakning - dess uppgift och organisation för en god miljöförvaltning våren 2019. Förslagen i betänkandet bereds just nu i Regeringskansliet. Jag får kanske därför anledning att längre fram informera hur regeringen avser att ta de förslag som kommer av utredning vidare.
Hur avser ministern att säkerställa att vi fortsatt har obrutna mätserier så att underlaget för uppföljning, rapportering och miljöforskning fortsatt kan ske med bibehållen kvalitet?
Jag tackar ministern för svaret. Det är dock med viss förvåning jag tar del av ministerns svar att hon delar min och Socialdemokraternas syn på hur avgörande miljöövervakningen är för att klara miljö- och klimatomställningen. Det skaver så att säga ganska rejält att fram till 2025 sänka budgeten för miljöövervakningen med en fjärdedel samtidigt som en framhåller hur viktigt det är med miljöövervakning. Före jul besökte jag vattenmyndigheten för Västerhavets vattendistrikt i Göteborg. Jag var där i första hand för att lära mig mer om arbetet med vattenkraftens miljötillstånd men fick också ny kunskap om just vikten av ökad miljöövervakning kopplat till vattendirektivet. Faktum är att Sverige trots att förbättringar har skett under snart tio års tid fortsatt får kritik från EU och internationella organ för brister i miljöövervakningen. För några veckor sedan var Naturvårdsverket hos miljö och jordbruksutskottet. Myndigheten var då mycket tydlig med sin oro över effekterna av minskat anslag för miljöövervakning och framhöll att uppdrag och finansiering inte stämmer överens.Så nyligen som i måndags besökte den socialdemokratiska utskottsgruppen i miljö- och jordbruksutskottet Sveriges lantbruksuniversitet, SLU. Även på SLU oroas man över neddragningen på miljöövervakningen. Miljöövervakning och miljöforskning är som ministern vet ömsesidigt beroende av varandra och det är svårt att överblicka vilka konsekvenserna blir för forskning och innovation på miljöområdet med regeringens sänkta ambitioner.Ministerns svar, fru talman, att hon vill se en kostnadseffektiv miljöövervakning ska nog snarare läsas som att ministern vill bedriva en ambitiös miljö- och klimatpolitik men att Sverigedemokraterna och Finansdepartementet har tagit pengarna. Vi socialdemokrater vill att Sverige ska ligga i framkant när det gäller grön forskning och innovation. På så sätt blir miljö- och klimatomställningen en framgångssaga inte endast för miljön och klimatet utan också för jobben och tillväxten i hela landet. Men vad vill regeringen?
Hur avser ministern att säkerställa att vi fortsatt har obrutna mätserier så att underlaget för uppföljning, rapportering och miljöforskning fortsatt kan ske med bibehållen kvalitet?
Joakim Järrebring har frågat mig hur jag avser att säkerställa att man fortsatt har obrutna mätserier så att underlaget för uppföljning, rapportering och miljöforskning kan ske med bibehållen kvalitet.Regeringen anser att miljöövervakningen har, och även fortsatt ska ha, en central roll i det svenska miljöarbetet. Därför föreslår regeringen i budgetpropositionen för 2023 att drygt 390 miljoner kronor anvisas till anslaget 1:2 under utgiftsområde 20 för ändamålet. Beloppet motsvarar det som den föregående regeringen aviserade för 2023 i budgetpropositionen för 2022. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationerPrecis som Joakim Järrebring påpekar utgör miljöövervakningen en viktig grund för att bedöma status och trender för en rad viktiga miljö- och klimatparametrar. Övervakningen ger underlag som kan användas vid rapportering av hur Sverige genomför internationella åtaganden och EU-åtaganden, uppföljning av nationella miljömål samt utgöra en utgångspunkt för den fortsatta miljö- och klimatforskningen.Valet av hur uppföljningen av nämnda miljö- och klimatparametrar ska prioriteras inbördes styrs dels av utpekade programområden och tilldelade myndighetsansvar där kontinuitet är viktigt, dels av nya och ofta tidsbegränsade satsningar som regeringen också beslutar om.Jag vill se en kostnadseffektiv miljöövervakning som ger svar på de viktigaste frågeställningarna om landets miljö- och klimattillstånd. En sådan ansats medger ett fortsatt fokus på de överhängande miljö- och klimatrelaterade utmaningarna och ger vägledning för myndigheternas arbete och näringslivets möjlighet att bidra till att Sverige når miljömålen. Därför kan jag försäkra Joakim Järrebring om att jag noga kommer att följa hur arbetet med vår nationella miljöövervakning fortskrider.
Vilka initiativ har ministern tagit för att lotsa förhandlingarna framåt för EU:s klimatpaket Fit for 55?
Ja, det finns ett samarbetsparti, och det partiet delar inte precis samma åsikter som exempelvis mitt parti har om klimat- och miljöpolitik. Det är inga nyheter. Det är därför vi har ett Tidöavtal som tydligt reglerar vad vi ska samarbeta kring när det kommer till klimat och energi.Regeringen har lagt en statsbudget där vi är väldigt tydliga med att Sverige ska leva upp till de mål som gäller för 2045 och netto noll vid 2045. Klimatlagen är antagen i riksdagen, och där konstateras vilka nationella mål som gäller. Det är utefter dem som jag resonerar och talar, bland annat på presskonferensen i går.Jag har väldigt svårt att övertygas av resonemanget här om att tjeckerna skulle ha läst en artikel i går i Altinget där ledamoten Kinnunen uttalar sig stick i stäv med mig och att det skulle ha påverkat dem så att de påskyndade sitt ordförandeskap. Det tog ju slut för flera veckor sedan.Jag förstår att man vill måla upp en bild av att det är oroväckande och problematiskt hur klimatarbetet kommer att hanteras under vårt ordförandeskap, men jag står här och berättar väldigt tydligt att regeringen som helhet vill föra Fit for 55-paketet i mål. Både statsministern och EU-ministern har redogjort för den saken. Regeringen vill föra fram klimat- och miljöarbetet och har inget annat än höga ambitioner. Det är ett ambitiöst arbete som vi planerar att genomföra. Jag vet inte hur mycket tydligare man kan vara. Om inte annat får ledamoten följa arbetet noga och se hur det går. Jag tror i alla fall att vi alla i regeringen verkligen ser fram emot att föra klimat- och miljöarbetet framåt.Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Vilka direktiv avser ministern och regeringen att färdigförhandla under ordförandeskapet?
Ja, det finns ett samarbetsparti, och det partiet delar inte precis samma åsikter som exempelvis mitt parti har om klimat- och miljöpolitik. Det är inga nyheter. Det är därför vi har ett Tidöavtal som tydligt reglerar vad vi ska samarbeta kring när det kommer till klimat och energi.Regeringen har lagt en statsbudget där vi är väldigt tydliga med att Sverige ska leva upp till de mål som gäller för 2045 och netto noll vid 2045. Klimatlagen är antagen i riksdagen, och där konstateras vilka nationella mål som gäller. Det är utefter dem som jag resonerar och talar, bland annat på presskonferensen i går.Jag har väldigt svårt att övertygas av resonemanget här om att tjeckerna skulle ha läst en artikel i går i Altinget där ledamoten Kinnunen uttalar sig stick i stäv med mig och att det skulle ha påverkat dem så att de påskyndade sitt ordförandeskap. Det tog ju slut för flera veckor sedan.Jag förstår att man vill måla upp en bild av att det är oroväckande och problematiskt hur klimatarbetet kommer att hanteras under vårt ordförandeskap, men jag står här och berättar väldigt tydligt att regeringen som helhet vill föra Fit for 55-paketet i mål. Både statsministern och EU-ministern har redogjort för den saken. Regeringen vill föra fram klimat- och miljöarbetet och har inget annat än höga ambitioner. Det är ett ambitiöst arbete som vi planerar att genomföra. Jag vet inte hur mycket tydligare man kan vara. Om inte annat får ledamoten följa arbetet noga och se hur det går. Jag tror i alla fall att vi alla i regeringen verkligen ser fram emot att föra klimat- och miljöarbetet framåt.Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Vilka initiativ har ministern tagit för att lotsa förhandlingarna framåt för EU:s klimatpaket Fit for 55?
Klimatfrågan är värd vårt största engagemang. Den är den stora frågan i vår tid. Vårt liv här och nu påverkas av hur aktiva vi är när det gäller att minska utsläppen - och att göra det snabbt, innan 2030. Det handlar också om att omvärlden är djupt beroende av att rika industrinationer som Sverige och övriga som har släppt ut under århundraden tar ansvar. Det gäller såväl i internationella förhandlingar och förhandlingar på hemmaplan som inom ramen för EU.Det är oerhört viktigt med en handlingskraftig regering med stark vilja och höga klimatambitioner, som man inte behöver rädas har några andra bakomliggande motiv. Jag tror inte att det finns särskilt många som skulle betvivla klimatministerns egen övertygelse, vilja och goda intention - men vägen mot katastrofer kantas som bekant av goda intentioner.Det är beklämmande att regeringen sitter i en famn där det finns klimatskeptiker. Kanske är det så att klimatministern själv sitter i knät på en klimatskeptisk miljö- och klimatpolitisk talesperson hos Sverigedemokraterna? Det var i alla fall väldigt oroande i veckan på den presskonferens där regeringen skulle visa upp sin vilja och handlingskraft vad gäller klimat- och miljöpolitiken och direkt blev kritiserad av regeringsunderlaget, som inte alls tycker att de här frågorna ska föras fram av Sveriges regering. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDet var alltså inte konstigt att tjeckerna skyndade på sitt ordförandeskap för att hinna före Sverige, eftersom man inte litar på vad den här regeringen sysslar med på klimat- och miljöområdet. Mitt råd till klimatministern är först och främst att klargöra hur det ser ut och sedan tala kollegor och andra till rätta, så att det blir tydligt vilken klimatpolitik Sverige står för inom ramen för EU:s ordförandeskap.
Vilka direktiv avser ministern och regeringen att färdigförhandla under ordförandeskapet?
Klimatfrågan är värd vårt största engagemang. Den är den stora frågan i vår tid. Vårt liv här och nu påverkas av hur aktiva vi är när det gäller att minska utsläppen - och att göra det snabbt, innan 2030. Det handlar också om att omvärlden är djupt beroende av att rika industrinationer som Sverige och övriga som har släppt ut under århundraden tar ansvar. Det gäller såväl i internationella förhandlingar och förhandlingar på hemmaplan som inom ramen för EU.Det är oerhört viktigt med en handlingskraftig regering med stark vilja och höga klimatambitioner, som man inte behöver rädas har några andra bakomliggande motiv. Jag tror inte att det finns särskilt många som skulle betvivla klimatministerns egen övertygelse, vilja och goda intention - men vägen mot katastrofer kantas som bekant av goda intentioner.Det är beklämmande att regeringen sitter i en famn där det finns klimatskeptiker. Kanske är det så att klimatministern själv sitter i knät på en klimatskeptisk miljö- och klimatpolitisk talesperson hos Sverigedemokraterna? Det var i alla fall väldigt oroande i veckan på den presskonferens där regeringen skulle visa upp sin vilja och handlingskraft vad gäller klimat- och miljöpolitiken och direkt blev kritiserad av regeringsunderlaget, som inte alls tycker att de här frågorna ska föras fram av Sveriges regering. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDet var alltså inte konstigt att tjeckerna skyndade på sitt ordförandeskap för att hinna före Sverige, eftersom man inte litar på vad den här regeringen sysslar med på klimat- och miljöområdet. Mitt råd till klimatministern är först och främst att klargöra hur det ser ut och sedan tala kollegor och andra till rätta, så att det blir tydligt vilken klimatpolitik Sverige står för inom ramen för EU:s ordförandeskap.
Vilka initiativ har ministern tagit för att lotsa förhandlingarna framåt för EU:s klimatpaket Fit for 55?
Det stämmer att det även i dag finns effekter av klimatkrisen som vi försöker hantera i Sverige. Jag kan också nämna många av dem, eftersom det verkar vara av vikt. Vi har översvämmade källare, vi har raserade vägar, vi har följdeffekter i form av höjda livsmedelspriser och vi har ett minskat snötäcke, som drabbar vårt land på olika sätt. Det drabbar vår turistnäring, och det drabbar våra skidorter. Vi har försämrade grundvattennivåer. Det finns mycket som kan konstateras vara konsekvenser av klimatkrisen.Jag tror att det är viktigt att peka på att det inte råder några politiska oenigheter om det som vetenskapen konstaterat, om den fakta vi har att förhålla oss till i arbetet med klimatfrågan. Där råder inga oenigheter mellan regeringen och oppositionspartierna i riksdagen.Vi har en situation att hantera med klimatförändringarna. Om vi arbetar snabbt kan vi hantera dem på ett bättre sätt.Jag är i alla fall tacksam över att tjeckerna på ett, enligt mig, gott sätt har fört arbetet framåt. Jag blir förvånad att höra här att det från andra håll inte anses ha utförts på ett tillräckligt bra sätt. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationerJag är helt övertygad om att EU är världens viktigaste klimat- och miljöorganisation. Det finns ingen organisation som på ett så framgångsrikt sätt arbetar fram den lagstiftning och politik som behövs för att bana väg för att minska våra utsläpp men också värna vår miljö och vår natur, våra hav och vår skog - allt det fantastiska som vi alla är måna om att ta till vara.Jag tror också att det är viktigt att påpeka att regeringen tillträdde i oktober, mindre än tre månader innan vårt ordförandeskap trädde i kraft. Ordförandeskapets prioriteringar har utformats i nära samarbete med alla partier i riksdagen. Den tidigare regeringen arbetade tillsammans med de andra partierna i Sveriges riksdag för att säkerställa en bred majoritet för att vårt ordförandeskap ska bli så framgångsrikt som möjligt. Jag kan bara hoppas att man kommer att hålla sig till den inställningen framöver. Det innebär att det är såväl det tidigare regeringspartiet, Socialdemokraterna, som de nuvarande regeringspartierna och alla andra partier i riksdagen som har sagt sitt och varit med och utformat det som vårt ordförandeskap kommer att prioritera.Vad gäller det dagliga arbetet och alla andra delar av ordförandeskapet är det regeringen som utför det arbetet och har det fulla ansvaret. Det är våra tjänstemän som är ordförande i rådets olika arbetsgrupper och som bär ansvar för förhandlingarna inom varje område, inom de ramar som regeringen har fastställt. Deras uppgift är att fatta beslut beroende på hur förhandlingen går. Det vet ledamoten Jytte Guteland, som har stor erfarenhet av Europaparlamentet och hur EU som union fungerar, mycket väl.Det här är ett ordförandeskap där vi såklart vill visa på den kraft Sverige har att bidra med i arbetet. Vi har under den tidigare fasen av Fit for 55 varit en diplomatisk och pådrivande part för att arbetet ska föras framåt så gott som möjligt, och vi kommer att vara det också under ordförandeskapet.Det är också viktigt att nämna att det inte finns någon oro bland mina kollegor. De har sett hur jag och regeringen arbetar med klimat- och miljöfrågor. De hör när Sveriges statsminister talar om att vårt ordförandeskap kommer att präglas av ett arbete för ett grönare, säkrare och friare EU. De lyssnar också hellre till det än bara läser rubrikerna. Det tackar jag för.
Vilka direktiv avser ministern och regeringen att färdigförhandla under ordförandeskapet?
Det stämmer att det även i dag finns effekter av klimatkrisen som vi försöker hantera i Sverige. Jag kan också nämna många av dem, eftersom det verkar vara av vikt. Vi har översvämmade källare, vi har raserade vägar, vi har följdeffekter i form av höjda livsmedelspriser och vi har ett minskat snötäcke, som drabbar vårt land på olika sätt. Det drabbar vår turistnäring, och det drabbar våra skidorter. Vi har försämrade grundvattennivåer. Det finns mycket som kan konstateras vara konsekvenser av klimatkrisen.Jag tror att det är viktigt att peka på att det inte råder några politiska oenigheter om det som vetenskapen konstaterat, om den fakta vi har att förhålla oss till i arbetet med klimatfrågan. Där råder inga oenigheter mellan regeringen och oppositionspartierna i riksdagen.Vi har en situation att hantera med klimatförändringarna. Om vi arbetar snabbt kan vi hantera dem på ett bättre sätt.Jag är i alla fall tacksam över att tjeckerna på ett, enligt mig, gott sätt har fört arbetet framåt. Jag blir förvånad att höra här att det från andra håll inte anses ha utförts på ett tillräckligt bra sätt. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationerJag är helt övertygad om att EU är världens viktigaste klimat- och miljöorganisation. Det finns ingen organisation som på ett så framgångsrikt sätt arbetar fram den lagstiftning och politik som behövs för att bana väg för att minska våra utsläpp men också värna vår miljö och vår natur, våra hav och vår skog - allt det fantastiska som vi alla är måna om att ta till vara.Jag tror också att det är viktigt att påpeka att regeringen tillträdde i oktober, mindre än tre månader innan vårt ordförandeskap trädde i kraft. Ordförandeskapets prioriteringar har utformats i nära samarbete med alla partier i riksdagen. Den tidigare regeringen arbetade tillsammans med de andra partierna i Sveriges riksdag för att säkerställa en bred majoritet för att vårt ordförandeskap ska bli så framgångsrikt som möjligt. Jag kan bara hoppas att man kommer att hålla sig till den inställningen framöver. Det innebär att det är såväl det tidigare regeringspartiet, Socialdemokraterna, som de nuvarande regeringspartierna och alla andra partier i riksdagen som har sagt sitt och varit med och utformat det som vårt ordförandeskap kommer att prioritera.Vad gäller det dagliga arbetet och alla andra delar av ordförandeskapet är det regeringen som utför det arbetet och har det fulla ansvaret. Det är våra tjänstemän som är ordförande i rådets olika arbetsgrupper och som bär ansvar för förhandlingarna inom varje område, inom de ramar som regeringen har fastställt. Deras uppgift är att fatta beslut beroende på hur förhandlingen går. Det vet ledamoten Jytte Guteland, som har stor erfarenhet av Europaparlamentet och hur EU som union fungerar, mycket väl.Det här är ett ordförandeskap där vi såklart vill visa på den kraft Sverige har att bidra med i arbetet. Vi har under den tidigare fasen av Fit for 55 varit en diplomatisk och pådrivande part för att arbetet ska föras framåt så gott som möjligt, och vi kommer att vara det också under ordförandeskapet.Det är också viktigt att nämna att det inte finns någon oro bland mina kollegor. De har sett hur jag och regeringen arbetar med klimat- och miljöfrågor. De hör när Sveriges statsminister talar om att vårt ordförandeskap kommer att präglas av ett arbete för ett grönare, säkrare och friare EU. De lyssnar också hellre till det än bara läser rubrikerna. Det tackar jag för.
Vilka initiativ har ministern tagit för att lotsa förhandlingarna framåt för EU:s klimatpaket Fit for 55?
Tack för svaret, statsrådet! Vi tar det som ett löfte att regeringen avser att färdigställa dessa direktiv på energi- och transportsidan inom ramen för ordförandeskapet. Det är i sådana fall ett gott besked.Vad gäller den ömma tå som jag uppenbarligen stötte till i fråga om det finns klimatskeptiker i regeringsunderlaget handlar det absolut inte om att ministern själv skulle vara klimatskeptiker. Men det blir obekvämt om man sitter i en klimatskeptikers knä och försöker hantera frågorna. Jag tror att det är det som har gjort att ministerns första tid har varit så turbulent. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationerVi skulle verkligen behöva få reda på vad som gäller. Regeringen höll en presskonferens i veckan om Tidöavtalet och de första 100 dagarna och fick direkt kritik från kammaren och SD:s miljö- och klimattalesperson, som menar att man inte alls kan hålla sig till EU:s lagstiftning utan att det i stället är Tidöavtalet som står över lagstiftningen. Då är det klart att vi behöver reda ut vad det är som regeringen står för i frågan. Står man för lagen, eller står Tidöavtalet över den? Du får gärna utveckla det.Vad gäller frågan om Fit for 55 och ledarskapet runt det behöver vi absolut en regering som tar initiativ, som driver klimatfrågorna på EU-nivån och som leder detta. Det är många som vittnat om att tjeckerna skyndade på för att man kände oro över den svenska hållningen. Det påverkar såklart möjligheten att få rum för ambition för klimatpolitiken inom direktiven. Jag tror att de flesta som har förhandlat om lagstiftning vet att om det kommer press om tuffare tider längre fram får man skynda på, även om man hade mer ambition i rockslaget under förhandlingen.Jag skulle vilja betona att klimatkrisen innebär fler naturkatastrofer med storm, torka, översvämning och hetta. Det driver på artdöden. Det skakar om jordbruket. Det skapar konflikter om knappa resurser, och det driver människor på flykt och mot fattigdom.Ibland frågas det: Men Sverige då? Vad händer här? Det ser vi också redan nu. Det drabbar redan människor här och nu. Klimatet förändras, och när det anpassar sig slår det på jordbruket. Vi har också sett översvämningar i Sverige i nutid. Bränder drabbar oss under somrarna på ett helt annat sätt. Det handlar också om uttorkade brunnar, torra åkrar, nedbrända skogar, nedblåsta ledningar, tomma skidliftar, dyrt kaffe, tomma varuhyllor i matbutiker och översvämmade källare och vägar, vilket många svenskar har fått uppleva de senaste åren.Det handlar också om hettan som leder till utslagna äldre och sjuka. Det drabbas verkligen hela EU av. Faktum är att hettan är det som dödar de flesta européer som dör i förtid. Vi ser också krigsrapportering på nyheterna. Rädslan sprider sig i vårt land på grund av klimathotet.Jag utgår från att klimatministern gör sitt allra yttersta för att använda EU som den hävstång och möjlighet det är när det gäller att förbättra klimatpolitiken.
Vilka direktiv avser ministern och regeringen att färdigförhandla under ordförandeskapet?
Tack för svaret, statsrådet! Vi tar det som ett löfte att regeringen avser att färdigställa dessa direktiv på energi- och transportsidan inom ramen för ordförandeskapet. Det är i sådana fall ett gott besked.Vad gäller den ömma tå som jag uppenbarligen stötte till i fråga om det finns klimatskeptiker i regeringsunderlaget handlar det absolut inte om att ministern själv skulle vara klimatskeptiker. Men det blir obekvämt om man sitter i en klimatskeptikers knä och försöker hantera frågorna. Jag tror att det är det som har gjort att ministerns första tid har varit så turbulent. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationerVi skulle verkligen behöva få reda på vad som gäller. Regeringen höll en presskonferens i veckan om Tidöavtalet och de första 100 dagarna och fick direkt kritik från kammaren och SD:s miljö- och klimattalesperson, som menar att man inte alls kan hålla sig till EU:s lagstiftning utan att det i stället är Tidöavtalet som står över lagstiftningen. Då är det klart att vi behöver reda ut vad det är som regeringen står för i frågan. Står man för lagen, eller står Tidöavtalet över den? Du får gärna utveckla det.Vad gäller frågan om Fit for 55 och ledarskapet runt det behöver vi absolut en regering som tar initiativ, som driver klimatfrågorna på EU-nivån och som leder detta. Det är många som vittnat om att tjeckerna skyndade på för att man kände oro över den svenska hållningen. Det påverkar såklart möjligheten att få rum för ambition för klimatpolitiken inom direktiven. Jag tror att de flesta som har förhandlat om lagstiftning vet att om det kommer press om tuffare tider längre fram får man skynda på, även om man hade mer ambition i rockslaget under förhandlingen.Jag skulle vilja betona att klimatkrisen innebär fler naturkatastrofer med storm, torka, översvämning och hetta. Det driver på artdöden. Det skakar om jordbruket. Det skapar konflikter om knappa resurser, och det driver människor på flykt och mot fattigdom.Ibland frågas det: Men Sverige då? Vad händer här? Det ser vi också redan nu. Det drabbar redan människor här och nu. Klimatet förändras, och när det anpassar sig slår det på jordbruket. Vi har också sett översvämningar i Sverige i nutid. Bränder drabbar oss under somrarna på ett helt annat sätt. Det handlar också om uttorkade brunnar, torra åkrar, nedbrända skogar, nedblåsta ledningar, tomma skidliftar, dyrt kaffe, tomma varuhyllor i matbutiker och översvämmade källare och vägar, vilket många svenskar har fått uppleva de senaste åren.Det handlar också om hettan som leder till utslagna äldre och sjuka. Det drabbas verkligen hela EU av. Faktum är att hettan är det som dödar de flesta européer som dör i förtid. Vi ser också krigsrapportering på nyheterna. Rädslan sprider sig i vårt land på grund av klimathotet.Jag utgår från att klimatministern gör sitt allra yttersta för att använda EU som den hävstång och möjlighet det är när det gäller att förbättra klimatpolitiken.
Vilka initiativ har ministern tagit för att lotsa förhandlingarna framåt för EU:s klimatpaket Fit for 55?
Jag noterar att Jytte Gutelands inlägg börjar med att hon har en "känsla" av att det för regeringen handlar om utsläpp någon annanstans. Det blir ju lite oklart att baserat på den känslan komma med påståenden om att vi inte skulle vilja driva Fit for 55-förhandlingarna i mål. Låt mig, om det rådde några oklarheter i mitt tidigare svar, vara väldigt tydlig: Den här regeringen prioriterar att ta dessa klimatförhandlingar i mål, och det gäller även Fit for 55-paketet.Detta är inte heller någonting som jag sitter ensam på min kammare och klurar kring. Både statsministern och EU-ministern och även andra har varit väldigt tydliga med detta.Däremot läser jag också texterna om hur den socialdemokratiska gruppen i Europaparlamentet tar upp en oro för den här regeringens hantering av ordförandeskapets klimatfrågor. Jag får tala med oroade kollegor som kommer fram till mig och undrar: Stämmer detta som jag läser i tidningen att Helén Fritzon påtalar och oroar sig över? Jag läser påståenden om att den här regeringen består av klimatförnekare. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationerNu är detta inte en interpellationsdebatt med Martin Kinnunen utan en interpellationsdebatt du har med mig. Jag är liberal klimat- och miljöminister i Sverige, och vi prioriterar EU-ordförandeskapet och dess klimatfrågor högt.Jag tror att det är viktigt att föra dessa förhandlingar i mål. När det gäller det som kvarstår av dem är det bara positivt att man håller en så hög takt i arbetet som möjligt. När vi är klara med vissa delar kan vi gå vidare med andra. Arbetet är ju uppenbarligen inte avklarat. Man behöver också avsluta arbetet. Även när själva förhandlingen är klar finns det andra delar som vi under ordförandeskapet kommer att hantera.Jag tror inte att det finns någon regering som vill att arbetet ska gå långsammare. Och jag betvivlar i alla fall inte tjeckernas kompetens och den otroliga kraft de har visat under sitt ordförandeskap, bland annat i klimatarbetet.Vi behöver få ett robust lagstiftningsramverk på plats så snabbt som möjligt som säkerställer att vi når våra mål om utsläppsminskningar på minst 55 procent. Sverige kommer självklart att verka för att skapa ett så bra förhandlingsklimat som möjligt, som möjliggör att den återstående lagstiftningen kan antas. Jag vet inte om man kan vara mycket tydligare än så.Sedan var det några andra frågor om hur vi arbetar med det här prioriterade området, om hur vi försöker få fram frågorna och vara pådrivande på olika sätt. Jag ser verkligen fram emot att leda diskussionerna i rådet det närmaste halvåret. Under de möten och annat vi har haft inför vårt ordförandeskap har vi självklart redogjort för vår tydliga prioritering att föra fram klimatarbetet. Jag har fört fram de lagstiftningsakter och direktiv som ligger inom mitt råd och som vi avser att hantera under det kommande halvåret.Vi för också mycket dialog med varandra utöver de rådsmöten vi har i miljörådet. Vi har även mycket dialog om vägen framåt för EU på COP-förhandlingarna, på COP 27 i Egypten men också på COP 15 i Kanada, som rörde biologisk mångfald. Där har jag kunnat bemöta de påståenden som mina kollegor tyvärr läser i tidningarna om att den här regeringen inte skulle vilja bedriva ett ambitiöst klimat- och miljöarbete.Vi påbörjade arbetet med hur vårt ordförandeskap och våra prioriteringar ska se ut redan innan den här regeringen tillträdde. Jag kan bara önska att hela riksdagen framöver också är mån om att förvalta det arv som Sverige har i det arbete vi ska utföra under vårt ordförandeskap i EU denna gång.
Vilka direktiv avser ministern och regeringen att färdigförhandla under ordförandeskapet?
Jag noterar att Jytte Gutelands inlägg börjar med att hon har en "känsla" av att det för regeringen handlar om utsläpp någon annanstans. Det blir ju lite oklart att baserat på den känslan komma med påståenden om att vi inte skulle vilja driva Fit for 55-förhandlingarna i mål. Låt mig, om det rådde några oklarheter i mitt tidigare svar, vara väldigt tydlig: Den här regeringen prioriterar att ta dessa klimatförhandlingar i mål, och det gäller även Fit for 55-paketet.Detta är inte heller någonting som jag sitter ensam på min kammare och klurar kring. Både statsministern och EU-ministern och även andra har varit väldigt tydliga med detta.Däremot läser jag också texterna om hur den socialdemokratiska gruppen i Europaparlamentet tar upp en oro för den här regeringens hantering av ordförandeskapets klimatfrågor. Jag får tala med oroade kollegor som kommer fram till mig och undrar: Stämmer detta som jag läser i tidningen att Helén Fritzon påtalar och oroar sig över? Jag läser påståenden om att den här regeringen består av klimatförnekare. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationerNu är detta inte en interpellationsdebatt med Martin Kinnunen utan en interpellationsdebatt du har med mig. Jag är liberal klimat- och miljöminister i Sverige, och vi prioriterar EU-ordförandeskapet och dess klimatfrågor högt.Jag tror att det är viktigt att föra dessa förhandlingar i mål. När det gäller det som kvarstår av dem är det bara positivt att man håller en så hög takt i arbetet som möjligt. När vi är klara med vissa delar kan vi gå vidare med andra. Arbetet är ju uppenbarligen inte avklarat. Man behöver också avsluta arbetet. Även när själva förhandlingen är klar finns det andra delar som vi under ordförandeskapet kommer att hantera.Jag tror inte att det finns någon regering som vill att arbetet ska gå långsammare. Och jag betvivlar i alla fall inte tjeckernas kompetens och den otroliga kraft de har visat under sitt ordförandeskap, bland annat i klimatarbetet.Vi behöver få ett robust lagstiftningsramverk på plats så snabbt som möjligt som säkerställer att vi når våra mål om utsläppsminskningar på minst 55 procent. Sverige kommer självklart att verka för att skapa ett så bra förhandlingsklimat som möjligt, som möjliggör att den återstående lagstiftningen kan antas. Jag vet inte om man kan vara mycket tydligare än så.Sedan var det några andra frågor om hur vi arbetar med det här prioriterade området, om hur vi försöker få fram frågorna och vara pådrivande på olika sätt. Jag ser verkligen fram emot att leda diskussionerna i rådet det närmaste halvåret. Under de möten och annat vi har haft inför vårt ordförandeskap har vi självklart redogjort för vår tydliga prioritering att föra fram klimatarbetet. Jag har fört fram de lagstiftningsakter och direktiv som ligger inom mitt råd och som vi avser att hantera under det kommande halvåret.Vi för också mycket dialog med varandra utöver de rådsmöten vi har i miljörådet. Vi har även mycket dialog om vägen framåt för EU på COP-förhandlingarna, på COP 27 i Egypten men också på COP 15 i Kanada, som rörde biologisk mångfald. Där har jag kunnat bemöta de påståenden som mina kollegor tyvärr läser i tidningarna om att den här regeringen inte skulle vilja bedriva ett ambitiöst klimat- och miljöarbete.Vi påbörjade arbetet med hur vårt ordförandeskap och våra prioriteringar ska se ut redan innan den här regeringen tillträdde. Jag kan bara önska att hela riksdagen framöver också är mån om att förvalta det arv som Sverige har i det arbete vi ska utföra under vårt ordförandeskap i EU denna gång.
Vilka initiativ har ministern tagit för att lotsa förhandlingarna framåt för EU:s klimatpaket Fit for 55?
Tack, statsrådet, för att du är här och tar den här debatten!Ibland när man lyssnar på debatten i Sverige kan man få en känsla av att den globala upphettningen är någonting som pågår någon annanstans och inte berör Sverige. Jag vet inte hur många klimatdebatter jag lyssnat på där man framför allt från regeringens sida har fått en känsla av att allt är löst, att detta är någon annans problem eller eventuellt att kärnkraften kommer att lösa alltihop. Ändå är klimatet en av de frågor som väcker det största engagemanget i Föreningssverige och en fråga som oroar oerhört många i vårt land. Det duger verkligen inte att politiken lämnar walkover i vår tids största fråga. Det är ett svek - många har sagt det före mig, men det är värt att betona här i kammaren.Svenska folket hänger med i detta och vet detta. Sverige har också genom sin ordföranderoll en unik chans att ta ett ledarskap för klimatet. Ändå dröjde det väldigt lång tid innan vi ens fick till den här debatten med klimatministern. Vi ställde ju interpellationen före jul och före ordförandeskapet. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationerVi har också fått höra att det tjeckiska ordförandeskapet skyndade på många viktiga direktiv därför att man var orolig för huruvida den svenska regeringen verkligen stod upp för klimatpolitiken. Man var också oroad över regeringsunderlaget, om det skulle bromsa det viktiga klimatpaket som nu förhandlas på EU-nivå. Det var därför detta skyndades på och bland annat det största direktivet, det om EU:s utsläppshandel, blev klart före jul. Ingen vet om det hade kunnat bli ännu mer ambitiöst om Sverige hade fått leda detta med en ambitiös klimatambition. Detta är djupt olyckligt.Nu ligger det, precis som klimatministern säger, några direktiv kvar på bordet. De är viktiga. Jag kan konstatera att vi i svaret inte får veta så hemskt mycket om huruvida regeringen avser att färdigställa dessa direktiv på energi- och transportområdet. Förhandlingarna är "prioriterade", säger ministern i svaret, men betyder det att man vill färdigställa direktiven?Jag tycker inte heller att jag får svar på frågan om vilka initiativ ministern har tagit för att lotsa förhandlingarna om EU:s klimatpaket framåt. Vilka människor har man träffat? Har man tagit upp detta i olika sammanhang? Har det varit seminarier? Har det varit hearingar och rundabordssamtal? Någonting om aktiviteten från regeringens sida borde vi kunna få höra, eftersom det inte hörs särskilt mycket i något slags offentlig debatt om sådana initiativ.Förutom att konstatera att jag inte får svar på min första fråga om initiativen och att det är mycket osäkert huruvida regeringen avser att färdigställa Fit for 55 under den här tiden vill jag också lägga med brasklappen att det blir osäkert när man hör regeringsunderlagets klimat- och miljöpolitiska talesperson säga att Tidöavtalet står över klimatpolitik reglerad på EU-nivå. Det är klart att jag jättegärna också vill höra svar om detta, för det sprider osäkerhet.
Vilka direktiv avser ministern och regeringen att färdigförhandla under ordförandeskapet?
Tack, statsrådet, för att du är här och tar den här debatten!Ibland när man lyssnar på debatten i Sverige kan man få en känsla av att den globala upphettningen är någonting som pågår någon annanstans och inte berör Sverige. Jag vet inte hur många klimatdebatter jag lyssnat på där man framför allt från regeringens sida har fått en känsla av att allt är löst, att detta är någon annans problem eller eventuellt att kärnkraften kommer att lösa alltihop. Ändå är klimatet en av de frågor som väcker det största engagemanget i Föreningssverige och en fråga som oroar oerhört många i vårt land. Det duger verkligen inte att politiken lämnar walkover i vår tids största fråga. Det är ett svek - många har sagt det före mig, men det är värt att betona här i kammaren.Svenska folket hänger med i detta och vet detta. Sverige har också genom sin ordföranderoll en unik chans att ta ett ledarskap för klimatet. Ändå dröjde det väldigt lång tid innan vi ens fick till den här debatten med klimatministern. Vi ställde ju interpellationen före jul och före ordförandeskapet. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationerVi har också fått höra att det tjeckiska ordförandeskapet skyndade på många viktiga direktiv därför att man var orolig för huruvida den svenska regeringen verkligen stod upp för klimatpolitiken. Man var också oroad över regeringsunderlaget, om det skulle bromsa det viktiga klimatpaket som nu förhandlas på EU-nivå. Det var därför detta skyndades på och bland annat det största direktivet, det om EU:s utsläppshandel, blev klart före jul. Ingen vet om det hade kunnat bli ännu mer ambitiöst om Sverige hade fått leda detta med en ambitiös klimatambition. Detta är djupt olyckligt.Nu ligger det, precis som klimatministern säger, några direktiv kvar på bordet. De är viktiga. Jag kan konstatera att vi i svaret inte får veta så hemskt mycket om huruvida regeringen avser att färdigställa dessa direktiv på energi- och transportområdet. Förhandlingarna är "prioriterade", säger ministern i svaret, men betyder det att man vill färdigställa direktiven?Jag tycker inte heller att jag får svar på frågan om vilka initiativ ministern har tagit för att lotsa förhandlingarna om EU:s klimatpaket framåt. Vilka människor har man träffat? Har man tagit upp detta i olika sammanhang? Har det varit seminarier? Har det varit hearingar och rundabordssamtal? Någonting om aktiviteten från regeringens sida borde vi kunna få höra, eftersom det inte hörs särskilt mycket i något slags offentlig debatt om sådana initiativ.Förutom att konstatera att jag inte får svar på min första fråga om initiativen och att det är mycket osäkert huruvida regeringen avser att färdigställa Fit for 55 under den här tiden vill jag också lägga med brasklappen att det blir osäkert när man hör regeringsunderlagets klimat- och miljöpolitiska talesperson säga att Tidöavtalet står över klimatpolitik reglerad på EU-nivå. Det är klart att jag jättegärna också vill höra svar om detta, för det sprider osäkerhet.
Vilka initiativ har ministern tagit för att lotsa förhandlingarna framåt för EU:s klimatpaket Fit for 55?
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Jytte Guteland har frågat mig vilka initiativ jag har tagit för att lotsa förhandlingarna om EU:s klimatpaket Fit for 55 framåt samt vilka direktiv som jag och regeringen avser att färdigförhandla under ordförandeskapet.EU:s lagstiftningspaket Fit for 55 är det största och mest ambitiösa klimatpaketet i EU:s historia. Med detta paket tar vi stora kliv mot att nå EU:s åtaganden under Parisavtalet, liksom mot uppfyllelse av Sveriges nationella klimatmål. EU är vår viktigaste klimatpolitiska plattform, och vi ser positivt på att samarbetet och ambitionsnivån på detta område ökar.Sverige har under förhandlingarna om Fit for 55-förslagen varit en aktiv och bidragande part för att åstadkomma ett resultat med hög klimatambition som bidrar till att genomföra omställningen i alla sektorer och alla medlemsstater. Sveriges konstruktiva ansats och våra höga ambitioner på klimatområdet har bidragit till att EU:s medlemsländer kunnat nå politiska överenskommelser med Europaparlamentet i centrala klimaträttsakter, bland annat EU:s utsläppshandelssystem och koldioxidkraven för lätta fordon.I mitten av december presenterade statsministern det svenska ordförandeskapsprogrammet för riksdagen. Den gröna omställningen och energiomställningen utgör en av de fyra övergripande prioriteringarna, och klimatfrågan är en central del av detta. När vi talar om vårt ordförandeskap talar vi om grönare, säkrare, friare.När det gäller Fit for 55 specifikt innebär det att förhandlingarna om återstående rättsakter är prioriterade. Det återstår bland annat förhandlingar på energi- och transportområdet. Därutöver finns det även nyare förslag på klimatområdet som Sverige kommer att driva framåt, bland annat ett certifieringsramverk för koldioxidinbindning och koldioxidkrav för tunga fordon. Vi kommer som ordförande även att försöka avsluta förhandlingen om fluorerade växthusgaser.Som ordförande i EU:s ministerråd har Sverige en viktig roll att fylla. Vi avser att samarbeta nära med såväl Europaparlamentet och EU-kommissionen som med andra medlemsstater för att skapa förutsättningar för framgångsrika förhandlingar.
Vilka direktiv avser ministern och regeringen att färdigförhandla under ordförandeskapet?
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Jytte Guteland har frågat mig vilka initiativ jag har tagit för att lotsa förhandlingarna om EU:s klimatpaket Fit for 55 framåt samt vilka direktiv som jag och regeringen avser att färdigförhandla under ordförandeskapet.EU:s lagstiftningspaket Fit for 55 är det största och mest ambitiösa klimatpaketet i EU:s historia. Med detta paket tar vi stora kliv mot att nå EU:s åtaganden under Parisavtalet, liksom mot uppfyllelse av Sveriges nationella klimatmål. EU är vår viktigaste klimatpolitiska plattform, och vi ser positivt på att samarbetet och ambitionsnivån på detta område ökar.Sverige har under förhandlingarna om Fit for 55-förslagen varit en aktiv och bidragande part för att åstadkomma ett resultat med hög klimatambition som bidrar till att genomföra omställningen i alla sektorer och alla medlemsstater. Sveriges konstruktiva ansats och våra höga ambitioner på klimatområdet har bidragit till att EU:s medlemsländer kunnat nå politiska överenskommelser med Europaparlamentet i centrala klimaträttsakter, bland annat EU:s utsläppshandelssystem och koldioxidkraven för lätta fordon.I mitten av december presenterade statsministern det svenska ordförandeskapsprogrammet för riksdagen. Den gröna omställningen och energiomställningen utgör en av de fyra övergripande prioriteringarna, och klimatfrågan är en central del av detta. När vi talar om vårt ordförandeskap talar vi om grönare, säkrare, friare.När det gäller Fit for 55 specifikt innebär det att förhandlingarna om återstående rättsakter är prioriterade. Det återstår bland annat förhandlingar på energi- och transportområdet. Därutöver finns det även nyare förslag på klimatområdet som Sverige kommer att driva framåt, bland annat ett certifieringsramverk för koldioxidinbindning och koldioxidkrav för tunga fordon. Vi kommer som ordförande även att försöka avsluta förhandlingen om fluorerade växthusgaser.Som ordförande i EU:s ministerråd har Sverige en viktig roll att fylla. Vi avser att samarbeta nära med såväl Europaparlamentet och EU-kommissionen som med andra medlemsstater för att skapa förutsättningar för framgångsrika förhandlingar.
Avser statsrådet att vidta åtgärder med anledning av att tillgången till barnomsorg på obekväma arbetstider skiljer sig så mycket åt mellan kommuner?
Jag tycker att frågan är viktig. Kommunerna ska sträva efter att ge barnomsorg på obekväm arbetstid i den mån som föräldrar behöver det. Vi har ett statsbidrag på 80 miljoner kronor varje år som kommunerna kan använda sig av för ändamålet. Det är också glasklart enligt skollagen att kommunen ska informera om de möjligheter som faktiskt finns. Jag tycker att den lagstiftning som regering efter regering har varit ense om är ganska bra.När det gäller statsbidragen till skolan generellt sett är dessa de största som har getts till kommunernas verksamhet på skolområdet sedan i början av 90-talet, under 90-talskrisen. Det är ett substantiellt tillskott till kommunernas budget. Men i huvudsak är det, precis som Jim Svensk Larm säger, kommunerna som är ansvariga för verksamheter som förskola och skola utifrån de skatteintäkter man har.Det är dock ändå så att vi gör en stor satsning på skolan i budgeten, och den är betydligt större än de satsningar som har gjorts tidigare år.Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Tänker statsrådet ta några initiativ för att ge fler rätten till barnomsorg på obekväma arbetstider?
Jag tycker att frågan är viktig. Kommunerna ska sträva efter att ge barnomsorg på obekväm arbetstid i den mån som föräldrar behöver det. Vi har ett statsbidrag på 80 miljoner kronor varje år som kommunerna kan använda sig av för ändamålet. Det är också glasklart enligt skollagen att kommunen ska informera om de möjligheter som faktiskt finns. Jag tycker att den lagstiftning som regering efter regering har varit ense om är ganska bra.När det gäller statsbidragen till skolan generellt sett är dessa de största som har getts till kommunernas verksamhet på skolområdet sedan i början av 90-talet, under 90-talskrisen. Det är ett substantiellt tillskott till kommunernas budget. Men i huvudsak är det, precis som Jim Svensk Larm säger, kommunerna som är ansvariga för verksamheter som förskola och skola utifrån de skatteintäkter man har.Det är dock ändå så att vi gör en stor satsning på skolan i budgeten, och den är betydligt större än de satsningar som har gjorts tidigare år.Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Avser statsrådet att vidta åtgärder med anledning av att tillgången till barnomsorg på obekväma arbetstider skiljer sig så mycket åt mellan kommuner?
Det är ändå roligt att statsrådet börjar resonera lite om hur vi kan utöka detta. Jag är glad att hon lyfter att skollagen säger att det ska finnas information, för tydligen gör det inte det enligt Skolinspektionens rapport. Det kan alltså finnas anledning att kolla vidare på detta, för barnomsorg på obekväm arbetstid och nattis - det kallas lite olika på olika ställen i landet - är oerhört viktigt.Jag vill passa på att tacka statsrådet för möjligheten att debattera detta ämne och för hennes svar i debatten hittills. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationerKommuner runt om i hela Sverige står inför stora utmaningar. Jag är säker på att det inte är något som statsrådet missat. Jag har själv varit kommunpolitiskt aktiv och suttit där i utbildningsnämnden för att prioritera och se hur budgeten ska gå ihop.När vi pratar om utbildningspolitik är det mycket som är lagstyrt, men det finns också det som inte är lagstyrt. Det vi pratar om i dag brukar klassas som något som är av frivillig karaktär inom kommunens och skolans verksamhet. Jag vet av tidigare erfarenhet att förslag om att dra ned på denna verksamhet ofta kommer upp på bordet tidigt när vi ska få budgeten att gå ihop. Argumentationen kretsar just kring att det inte är en lagstyrd verksamhet. Det här är problematiskt. Resurserna i kommuner räcker inte till för att bedriva den verksamhet som skulle behövas för att alla barn och unga ska få den skola de förtjänar. Extra orolig är jag inför de kommande åren, både för att fler behöver barnomsorg på obekväm arbetstid för att få jobb och för regeringens prioriteringar. Skattesänkningar för höginkomsttagare går före mer resurser till välfärden. Det är helt enkelt fel prioritering. Det har debatterats i många debatter tidigare, men det är svårt att inte nämna det även i denna debatt.Hur många platser kommer att försvinna i barnomsorg på obekväm arbetstid de kommande åren? Hur många kommuner tvingas till besparingar till följd av regeringens prioriteringar?Jag hoppas att statsrådet lyssnar på oss som har motionerat i frågan, för vi är många. Jag träffar arbetsgrupper som använder barnomsorg på obekväma arbetstider och får en större bild över hur viktig verksamheten är. Jag ställer därför frågan: Varför vill inte statsrådet lagstadga denna verksamhet?
Tänker statsrådet ta några initiativ för att ge fler rätten till barnomsorg på obekväma arbetstider?
Det är ändå roligt att statsrådet börjar resonera lite om hur vi kan utöka detta. Jag är glad att hon lyfter att skollagen säger att det ska finnas information, för tydligen gör det inte det enligt Skolinspektionens rapport. Det kan alltså finnas anledning att kolla vidare på detta, för barnomsorg på obekväm arbetstid och nattis - det kallas lite olika på olika ställen i landet - är oerhört viktigt.Jag vill passa på att tacka statsrådet för möjligheten att debattera detta ämne och för hennes svar i debatten hittills. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationerKommuner runt om i hela Sverige står inför stora utmaningar. Jag är säker på att det inte är något som statsrådet missat. Jag har själv varit kommunpolitiskt aktiv och suttit där i utbildningsnämnden för att prioritera och se hur budgeten ska gå ihop.När vi pratar om utbildningspolitik är det mycket som är lagstyrt, men det finns också det som inte är lagstyrt. Det vi pratar om i dag brukar klassas som något som är av frivillig karaktär inom kommunens och skolans verksamhet. Jag vet av tidigare erfarenhet att förslag om att dra ned på denna verksamhet ofta kommer upp på bordet tidigt när vi ska få budgeten att gå ihop. Argumentationen kretsar just kring att det inte är en lagstyrd verksamhet. Det här är problematiskt. Resurserna i kommuner räcker inte till för att bedriva den verksamhet som skulle behövas för att alla barn och unga ska få den skola de förtjänar. Extra orolig är jag inför de kommande åren, både för att fler behöver barnomsorg på obekväm arbetstid för att få jobb och för regeringens prioriteringar. Skattesänkningar för höginkomsttagare går före mer resurser till välfärden. Det är helt enkelt fel prioritering. Det har debatterats i många debatter tidigare, men det är svårt att inte nämna det även i denna debatt.Hur många platser kommer att försvinna i barnomsorg på obekväm arbetstid de kommande åren? Hur många kommuner tvingas till besparingar till följd av regeringens prioriteringar?Jag hoppas att statsrådet lyssnar på oss som har motionerat i frågan, för vi är många. Jag träffar arbetsgrupper som använder barnomsorg på obekväma arbetstider och får en större bild över hur viktig verksamheten är. Jag ställer därför frågan: Varför vill inte statsrådet lagstadga denna verksamhet?
Avser statsrådet att vidta åtgärder med anledning av att tillgången till barnomsorg på obekväma arbetstider skiljer sig så mycket åt mellan kommuner?
Jag tycker möjligtvis att tonläget är lite väl högt med tanke på att vi har haft en socialdemokratisk regering i åtta år, som uppenbarligen har haft samma syn på frågan som de tidigare borgerliga alliansregeringarna under åtta år hade.Det är dessutom så att statsbidraget infördes under alliansregeringens tid. Jag tror att vi har delat ungefär samma uppfattning under ganska många år i Sverige om hur detta ska vara reglerat, det vill säga att kommunerna ska ha en möjlighet att erbjuda verksamheten, att det finns statsbidrag och att man måste ansöka om dem.Men det är också viktigt att kommunerna faktiskt informerar om att denna verksamhet finns. Det måste de göra enligt skollagen. Fler föräldrar kan då förstå att möjligheten finns. Detta får vi väl alla hjälpas åt med. Men det finns alltså en tydlig reglering, och det finns ett statsbidrag som är ganska substantiellt.Sedan tror jag också att det är bra om kommuner funderar lite på om de har möjlighet att ha lite flexibilitet i systemet. Det handlar inte bara om nattis, utan det handlar också om att man till exempel kan ha någon som kommer och sover hemma hos barnet. På det sättet kan man göra systemet lite mer flexibelt och lättare att arrangera både för föräldrar och för kommunen.Det såg jag när jag var ansvarig för detta i Stockholm; det var en vinst att ha det på det sättet. Nattis var inte det som föräldrar framför allt efterfrågade, utan det var rätten till barnomsorg på obekväm arbetstid - även om den skedde i hemmet. Jag tror att flexibiliteten skulle kunna underlätta i frågan.
Tänker statsrådet ta några initiativ för att ge fler rätten till barnomsorg på obekväma arbetstider?
Jag tycker möjligtvis att tonläget är lite väl högt med tanke på att vi har haft en socialdemokratisk regering i åtta år, som uppenbarligen har haft samma syn på frågan som de tidigare borgerliga alliansregeringarna under åtta år hade.Det är dessutom så att statsbidraget infördes under alliansregeringens tid. Jag tror att vi har delat ungefär samma uppfattning under ganska många år i Sverige om hur detta ska vara reglerat, det vill säga att kommunerna ska ha en möjlighet att erbjuda verksamheten, att det finns statsbidrag och att man måste ansöka om dem.Men det är också viktigt att kommunerna faktiskt informerar om att denna verksamhet finns. Det måste de göra enligt skollagen. Fler föräldrar kan då förstå att möjligheten finns. Detta får vi väl alla hjälpas åt med. Men det finns alltså en tydlig reglering, och det finns ett statsbidrag som är ganska substantiellt.Sedan tror jag också att det är bra om kommuner funderar lite på om de har möjlighet att ha lite flexibilitet i systemet. Det handlar inte bara om nattis, utan det handlar också om att man till exempel kan ha någon som kommer och sover hemma hos barnet. På det sättet kan man göra systemet lite mer flexibelt och lättare att arrangera både för föräldrar och för kommunen.Det såg jag när jag var ansvarig för detta i Stockholm; det var en vinst att ha det på det sättet. Nattis var inte det som föräldrar framför allt efterfrågade, utan det var rätten till barnomsorg på obekväm arbetstid - även om den skedde i hemmet. Jag tror att flexibiliteten skulle kunna underlätta i frågan.
Avser statsrådet att vidta åtgärder med anledning av att tillgången till barnomsorg på obekväma arbetstider skiljer sig så mycket åt mellan kommuner?
Jag vill börja med att tacka statsrådet för att hon är här i dag och deltar i denna viktiga debatt. Men jag är tveksam till att svaret är lika mycket att tacka för. Fler initiativ behövs; det pekar både interpellanten och LO på.Det är oroande att varje gång vi har en borgerlig regering på plats - en regering som nu också stöttas och många gånger även styrs av Sverigedemokraterna - är det arbetare och LO-kollektivet som måste stå tillbaka.Nu i veckan när löner och arvoden betalades ut i januari fick jag som riksdagsledamot stora skattesänkningar, och mitt arvode är 70 000 kronor i månaden. Men vad får min syster med sin undersköterskelön? Ja, inte får hon några extra tusen kronor i plånboken.Häromdagen presenterade regeringen att man lägger ned den viktiga karensutredningen. Detta är en otroligt viktig fråga för väldigt många arbetare i vårt land, och vi ser på det här med en stor sorg. Människor som arbetar inom dessa yrken kan inte jobba hemifrån när de känner sig sjuka, och många gånger har de inte heller råd att stanna hemma. För människor i vården, lärare, handelsanställda, lokalvårdare, industriarbetare med flera gör det här skillnad. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDet finns mycket som behöver göras i Sverige för att minska klyftorna både i samhället och på svensk arbetsmarknad. Karensavdraget är en del, och barnomsorg på obekväm arbetstid är en annan. Här borde statsrådet och regeringen ta fler initiativ för att ge fler människor rätten att kunna kombinera jobb och familj.Vi socialdemokrater anser att människor, precis som min syster, både ska kunna känna yrkesstolthet, bära Sverige, kräva heltid och ha familj!
Tänker statsrådet ta några initiativ för att ge fler rätten till barnomsorg på obekväma arbetstider?
Jag vill börja med att tacka statsrådet för att hon är här i dag och deltar i denna viktiga debatt. Men jag är tveksam till att svaret är lika mycket att tacka för. Fler initiativ behövs; det pekar både interpellanten och LO på.Det är oroande att varje gång vi har en borgerlig regering på plats - en regering som nu också stöttas och många gånger även styrs av Sverigedemokraterna - är det arbetare och LO-kollektivet som måste stå tillbaka.Nu i veckan när löner och arvoden betalades ut i januari fick jag som riksdagsledamot stora skattesänkningar, och mitt arvode är 70 000 kronor i månaden. Men vad får min syster med sin undersköterskelön? Ja, inte får hon några extra tusen kronor i plånboken.Häromdagen presenterade regeringen att man lägger ned den viktiga karensutredningen. Detta är en otroligt viktig fråga för väldigt många arbetare i vårt land, och vi ser på det här med en stor sorg. Människor som arbetar inom dessa yrken kan inte jobba hemifrån när de känner sig sjuka, och många gånger har de inte heller råd att stanna hemma. För människor i vården, lärare, handelsanställda, lokalvårdare, industriarbetare med flera gör det här skillnad. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDet finns mycket som behöver göras i Sverige för att minska klyftorna både i samhället och på svensk arbetsmarknad. Karensavdraget är en del, och barnomsorg på obekväm arbetstid är en annan. Här borde statsrådet och regeringen ta fler initiativ för att ge fler människor rätten att kunna kombinera jobb och familj.Vi socialdemokrater anser att människor, precis som min syster, både ska kunna känna yrkesstolthet, bära Sverige, kräva heltid och ha familj!
Avser statsrådet att vidta åtgärder med anledning av att tillgången till barnomsorg på obekväma arbetstider skiljer sig så mycket åt mellan kommuner?
Jag hör att statsrådet här lyfter fram att hon inte är beredd att vidta några åtgärder. Men jag hoppas i alla fall att debatten ger henne anledning att fundera lite mer på detta. Statsrådet lyfter också fram det statsbidrag som vi har infört. Det är ett viktigt statsbidrag för att fler kommuner ska erbjuda detta. För många är barnomsorg på obekväm arbetstid, så kallade nattis, inte något som de funderar över. De kanske inte ens vet om att det finns. Men som ledamoten Anna Wallentheim nyss sa är denna barnomsorg mycket viktig för de familjer som behöver använda den. Den är i mångt och mycket avgörande för att många ska kunna jobba. Endast fem av tio arbetare kan jobba heltid med barnomsorgens normala öppettider. Barnomsorgens öppettider räcker helt enkelt inte till för att människor ska kunna jobba heltid inom arbetaryrken. Det är en fråga som ligger under skolministerns portfölj men som har en väldigt tydlig koppling till arbetsmarknad och jämställdhet. Vi har under pandemin sett stora skillnader i var och hur arbete kan genomföras. Ett tag lät det som att hela Sverige började jobba hemifrån. Så var det såklart inte. Jag och mina kollegor gick till jobbet som vanligt. Så var det på många ställen där yrken bedrivs genom ett fysiskt arbete på en specifik plats. Detta visar ABF:s utställning Vi som arbetar med våra kroppar ett axplock från. Förutom att dessa stolta arbetare har ett fysiskt arbete bedrivs arbetet också på obekväma arbetstider. Det gäller bland andra kriminalvårdare, lokalvårdare och undersköterskor. Jag har under min tid som fackligt och politiskt engagerad pratat med många som använder sig av nattis. Och i alla berättelser finns en röd tråd, nämligen att de utan nattis hade varit tvungna att byta jobb. Det oroar mig eftersom vi har en brist på personal inom en rad branscher. Inom många av dessa branscher arbetar man på obekväma arbetstider. Det är alltså ett problem att det inte erbjuds nattis i tillräckligt stor utsträckning. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationerVidare hör jag att det finns en viss skam i att använda sig av nattis. Föräldrar upplever att andra anser att de som föräldrar inte kan ta ansvar för sina barn för att de behöver barnomsorg på kvällar, nätter och helger. Detta behöver vi bryta så att det alltid finns en stolthet i att ha ett arbete och bidra till samhället, oavsett om det innebär att man behöver förskola och fritis på dagen eller att man behöver barnomsorg på kvällen. Jag vill komma tillbaka till Skolinspektionens rapport från 2016. I rapporten nämns flera saker som orsakar svårigheter för föräldrar som vill använda sig av nattis. En av dessa är att vissa kommuner ställer krav på föräldrarnas arbetstider: De ska vara regelbundna och kontinuerliga. Förutom att detta kan vara svårt inom vissa branscher blir det nästan omöjligt för den förälder som går mellan vikariat eller är timanställd.Att som arbetslös ensamstående förälder behöva leva i ovisshet och inte veta när du ska jobba nästa gång är jobbigt nog. Men att samtidigt behöva oroa sig över att det kanske är under kvällen eller helgen du får jobba och hur du då ska klara omsorgen av barnen är ännu jobbigare.Vidare kan vi se i rapporten hur informationen om verksamheten skiljer sig stort mellan kommuner - alltifrån att informationen bara finns på ett språk till att det inte ens finns någon information om att verksamheten existerar. En sak som slår mig är hur användandet av nattis främst är en fråga för arbetaryrken i Sverige. Det är inom dessa yrken som arbetet i större utsträckning bedrivs dygnet runt. Bemanningen är en ständig fråga, och svårigheter att anpassa scheman utifrån barnomsorgen blir extra påtaglig i en redan pressad situation.Industriarbetaren, lastbilschauffören och butikspersonalen är alla oerhört viktiga i bygget av ett starkare samhälle. Frågan om nattis är i mångt och mycket en fråga om klass, och därför ligger den mig varmt om hjärtat. Vi behöver ha detta bredare. Jag hoppas därför att statsrådet förstår vikten av en tillgänglig barnomsorg så att barnomsorg på kvällar, helger och nätter finns där för dem som behöver det.
Tänker statsrådet ta några initiativ för att ge fler rätten till barnomsorg på obekväma arbetstider?
Jag hör att statsrådet här lyfter fram att hon inte är beredd att vidta några åtgärder. Men jag hoppas i alla fall att debatten ger henne anledning att fundera lite mer på detta. Statsrådet lyfter också fram det statsbidrag som vi har infört. Det är ett viktigt statsbidrag för att fler kommuner ska erbjuda detta. För många är barnomsorg på obekväm arbetstid, så kallade nattis, inte något som de funderar över. De kanske inte ens vet om att det finns. Men som ledamoten Anna Wallentheim nyss sa är denna barnomsorg mycket viktig för de familjer som behöver använda den. Den är i mångt och mycket avgörande för att många ska kunna jobba. Endast fem av tio arbetare kan jobba heltid med barnomsorgens normala öppettider. Barnomsorgens öppettider räcker helt enkelt inte till för att människor ska kunna jobba heltid inom arbetaryrken. Det är en fråga som ligger under skolministerns portfölj men som har en väldigt tydlig koppling till arbetsmarknad och jämställdhet. Vi har under pandemin sett stora skillnader i var och hur arbete kan genomföras. Ett tag lät det som att hela Sverige började jobba hemifrån. Så var det såklart inte. Jag och mina kollegor gick till jobbet som vanligt. Så var det på många ställen där yrken bedrivs genom ett fysiskt arbete på en specifik plats. Detta visar ABF:s utställning Vi som arbetar med våra kroppar ett axplock från. Förutom att dessa stolta arbetare har ett fysiskt arbete bedrivs arbetet också på obekväma arbetstider. Det gäller bland andra kriminalvårdare, lokalvårdare och undersköterskor. Jag har under min tid som fackligt och politiskt engagerad pratat med många som använder sig av nattis. Och i alla berättelser finns en röd tråd, nämligen att de utan nattis hade varit tvungna att byta jobb. Det oroar mig eftersom vi har en brist på personal inom en rad branscher. Inom många av dessa branscher arbetar man på obekväma arbetstider. Det är alltså ett problem att det inte erbjuds nattis i tillräckligt stor utsträckning. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationerVidare hör jag att det finns en viss skam i att använda sig av nattis. Föräldrar upplever att andra anser att de som föräldrar inte kan ta ansvar för sina barn för att de behöver barnomsorg på kvällar, nätter och helger. Detta behöver vi bryta så att det alltid finns en stolthet i att ha ett arbete och bidra till samhället, oavsett om det innebär att man behöver förskola och fritis på dagen eller att man behöver barnomsorg på kvällen. Jag vill komma tillbaka till Skolinspektionens rapport från 2016. I rapporten nämns flera saker som orsakar svårigheter för föräldrar som vill använda sig av nattis. En av dessa är att vissa kommuner ställer krav på föräldrarnas arbetstider: De ska vara regelbundna och kontinuerliga. Förutom att detta kan vara svårt inom vissa branscher blir det nästan omöjligt för den förälder som går mellan vikariat eller är timanställd.Att som arbetslös ensamstående förälder behöva leva i ovisshet och inte veta när du ska jobba nästa gång är jobbigt nog. Men att samtidigt behöva oroa sig över att det kanske är under kvällen eller helgen du får jobba och hur du då ska klara omsorgen av barnen är ännu jobbigare.Vidare kan vi se i rapporten hur informationen om verksamheten skiljer sig stort mellan kommuner - alltifrån att informationen bara finns på ett språk till att det inte ens finns någon information om att verksamheten existerar. En sak som slår mig är hur användandet av nattis främst är en fråga för arbetaryrken i Sverige. Det är inom dessa yrken som arbetet i större utsträckning bedrivs dygnet runt. Bemanningen är en ständig fråga, och svårigheter att anpassa scheman utifrån barnomsorgen blir extra påtaglig i en redan pressad situation.Industriarbetaren, lastbilschauffören och butikspersonalen är alla oerhört viktiga i bygget av ett starkare samhälle. Frågan om nattis är i mångt och mycket en fråga om klass, och därför ligger den mig varmt om hjärtat. Vi behöver ha detta bredare. Jag hoppas därför att statsrådet förstår vikten av en tillgänglig barnomsorg så att barnomsorg på kvällar, helger och nätter finns där för dem som behöver det.
Avser statsrådet att vidta åtgärder med anledning av att tillgången till barnomsorg på obekväma arbetstider skiljer sig så mycket åt mellan kommuner?
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Detta är en behovsprövad verksamhet, och det finns tydliga skrivningar i skollagen om att kommuner ska sträva efter att erbjuda barnomsorg på obekväm arbetstid i de fall sådan behövs. Det finns också ett statsbidrag för detta ändamål på 80 miljoner kronor per år som kommuner kan söka, detta för att de ska kunna erbjuda detta där det behövs. Jag menar därför att det finns en tydlig reglering på området. Och regering efter regering har tyckt att detta har varit rimligt i förhållande till vad som kan erbjudas. Jag har själv varit skolborgarråd i Stockholm, och i Stockholm har ett hundratal barn per år barnomsorg på obekväm arbetstid. De flesta av dem har inte barnomsorg på nattis, utan de flesta har en barnskötare som kommer hem till barnen och sover hos dem. Man måste nämligen komma ihåg att det inte handlar bara om föräldrar som jobbar natt. Det kan också vara så att de jobbar en bit in på kvällen eller att de kanske jobbar en del av en helg och så vidare. Då är det en majoritet av kommunerna som strävar efter att erbjuda detta till de föräldrar som har ett sådant behov. Min förhoppning är också att detta statsbidrag - det är ganska mycket pengar, 80 miljoner kronor årligen - faktiskt ska stimulera kommuner att ta detta ansvar. Men jag är i dag inte beredd att lova en ytterligare reglering på området.
Tänker statsrådet ta några initiativ för att ge fler rätten till barnomsorg på obekväma arbetstider?
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer Detta är en behovsprövad verksamhet, och det finns tydliga skrivningar i skollagen om att kommuner ska sträva efter att erbjuda barnomsorg på obekväm arbetstid i de fall sådan behövs. Det finns också ett statsbidrag för detta ändamål på 80 miljoner kronor per år som kommuner kan söka, detta för att de ska kunna erbjuda detta där det behövs. Jag menar därför att det finns en tydlig reglering på området. Och regering efter regering har tyckt att detta har varit rimligt i förhållande till vad som kan erbjudas. Jag har själv varit skolborgarråd i Stockholm, och i Stockholm har ett hundratal barn per år barnomsorg på obekväm arbetstid. De flesta av dem har inte barnomsorg på nattis, utan de flesta har en barnskötare som kommer hem till barnen och sover hos dem. Man måste nämligen komma ihåg att det inte handlar bara om föräldrar som jobbar natt. Det kan också vara så att de jobbar en bit in på kvällen eller att de kanske jobbar en del av en helg och så vidare. Då är det en majoritet av kommunerna som strävar efter att erbjuda detta till de föräldrar som har ett sådant behov. Min förhoppning är också att detta statsbidrag - det är ganska mycket pengar, 80 miljoner kronor årligen - faktiskt ska stimulera kommuner att ta detta ansvar. Men jag är i dag inte beredd att lova en ytterligare reglering på området.
Avser statsrådet att vidta åtgärder med anledning av att tillgången till barnomsorg på obekväma arbetstider skiljer sig så mycket åt mellan kommuner?
Hemma i Hässleholm har jag en syster som i hela sitt vuxna liv har jobbat inom äldreomsorgen och framför allt inom demensvården. Det är ett tufft yrke. Det är ett yrke som innebär tunga lyft. Det är ett yrke där hon vid flera tillfällen har kommit hem med blåmärken och rivmärken. Demens är en hemsk sjukdom att jobba med - men det är inte hemskt att jobba med människorna, vill jag tillägga. Det är också ett yrke med väldigt låga löner med tanke på det ansvar de som jobbar där tar för vår äldre generation. Det är också ett yrke som kräver att min syster och hennes kollegor arbetar obekväm arbetstid. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationerUnder många år har familj, släkt och vänner frågat min syster om hon inte ska vidareutbilda sig till något annat eller byta yrke. Men, herr talman, min syster bär sin underskötersketitel med stolthet, och hon har i nuläget inte några planer på att göra något annat. Min syster jobbar inte heller vilka tider som helst. Hon jobbar natt, och hon jobbar två av fem helger. Samtidigt är hon mamma till två fantastiska pojkar som är fem och snart fyra år. Vad gör hennes sambo då? Förra året blev han färdig lokförare och kör tåg på dagar, kvällar och nätter. Han jobbar dessutom varannan helg. Deras liv hade inte varit möjligt om inte Hässleholms kommun förra året hade öppnat sin första kommunala förskola och fritidshem på obekväm arbetstid. Men innan den var på plats fick de ihop sina liv tack vare att jag, mina föräldrar, vänner och barnens farmor ställde upp och passade barnen och sov hos dem de nätter som båda föräldrarna jobbade. Långt ifrån alla har dock denna tur. Sveriges jämställdhetsbarometer 2022 visar att LO-förbundens medlemmar inte har samma möjligheter och rättigheter som andra att kombinera arbete och familj. Detta måste såklart ändras. För oss socialdemokrater är det självklart att familjepolitiken måste vara både jämställd och jämlik. Och ett av kraven är att det finns barnomsorg på obekväm arbetstid oavsett yrke. Statistik visar att majoriteten av kvinnorna inom LO arbetar på tider då barnomsorgen inte är öppen. Vad får då detta för konsekvenser? Jo, det innebär att kvinnor som jobbar på tider när förskolan inte är öppen inte kan jobba heltid, vilket leder till att familjer får sämre ekonomi och att kvinnors pension blir lägre. Jag sitter också i justitieutskottet, och jag vet att en av konsekvenserna blir att kvinnor inte har möjlighet att lämna våldsamma män för att de inte har råd med det. I dag behöver kommuner inte erbjuda barnomsorg utanför kontorstider. Och som vi hörde i statsrådets svar till interpellanten verkar regeringen ganska nöjd med att skollagen säger att kommuner ska sträva efter att erbjuda barnomsorg på obekväm arbetstid. Att nästan sju av tio kommuner erbjuder detta är såklart inte något som man ska tycka är positivt eftersom det i praktiken innebär att människor i nästan en tredjedel av landet inte har rätt till detta och inte kan kombinera jobb och familjeliv. Dessutom visar detta inte heller på det faktiska behovet. Ska vi vara nöjda med att en storkommun har endast ett nattis? Hur långa är köerna i den kommunen?Ett av de viktigaste medskicken jag har fått sedan öppnandet av ett nattis i Hässleholm är att behovet faktiskt var större än man trodde. Därför måste jag ställa en fråga till statsrådet: Är det rimligt att de som tar ansvar för att samhället fungerar, alltså Sveriges arbetare, inte får det stöd med barnomsorg som de behöver?
Tänker statsrådet ta några initiativ för att ge fler rätten till barnomsorg på obekväma arbetstider?
Hemma i Hässleholm har jag en syster som i hela sitt vuxna liv har jobbat inom äldreomsorgen och framför allt inom demensvården. Det är ett tufft yrke. Det är ett yrke som innebär tunga lyft. Det är ett yrke där hon vid flera tillfällen har kommit hem med blåmärken och rivmärken. Demens är en hemsk sjukdom att jobba med - men det är inte hemskt att jobba med människorna, vill jag tillägga. Det är också ett yrke med väldigt låga löner med tanke på det ansvar de som jobbar där tar för vår äldre generation. Det är också ett yrke som kräver att min syster och hennes kollegor arbetar obekväm arbetstid. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationerUnder många år har familj, släkt och vänner frågat min syster om hon inte ska vidareutbilda sig till något annat eller byta yrke. Men, herr talman, min syster bär sin underskötersketitel med stolthet, och hon har i nuläget inte några planer på att göra något annat. Min syster jobbar inte heller vilka tider som helst. Hon jobbar natt, och hon jobbar två av fem helger. Samtidigt är hon mamma till två fantastiska pojkar som är fem och snart fyra år. Vad gör hennes sambo då? Förra året blev han färdig lokförare och kör tåg på dagar, kvällar och nätter. Han jobbar dessutom varannan helg. Deras liv hade inte varit möjligt om inte Hässleholms kommun förra året hade öppnat sin första kommunala förskola och fritidshem på obekväm arbetstid. Men innan den var på plats fick de ihop sina liv tack vare att jag, mina föräldrar, vänner och barnens farmor ställde upp och passade barnen och sov hos dem de nätter som båda föräldrarna jobbade. Långt ifrån alla har dock denna tur. Sveriges jämställdhetsbarometer 2022 visar att LO-förbundens medlemmar inte har samma möjligheter och rättigheter som andra att kombinera arbete och familj. Detta måste såklart ändras. För oss socialdemokrater är det självklart att familjepolitiken måste vara både jämställd och jämlik. Och ett av kraven är att det finns barnomsorg på obekväm arbetstid oavsett yrke. Statistik visar att majoriteten av kvinnorna inom LO arbetar på tider då barnomsorgen inte är öppen. Vad får då detta för konsekvenser? Jo, det innebär att kvinnor som jobbar på tider när förskolan inte är öppen inte kan jobba heltid, vilket leder till att familjer får sämre ekonomi och att kvinnors pension blir lägre. Jag sitter också i justitieutskottet, och jag vet att en av konsekvenserna blir att kvinnor inte har möjlighet att lämna våldsamma män för att de inte har råd med det. I dag behöver kommuner inte erbjuda barnomsorg utanför kontorstider. Och som vi hörde i statsrådets svar till interpellanten verkar regeringen ganska nöjd med att skollagen säger att kommuner ska sträva efter att erbjuda barnomsorg på obekväm arbetstid. Att nästan sju av tio kommuner erbjuder detta är såklart inte något som man ska tycka är positivt eftersom det i praktiken innebär att människor i nästan en tredjedel av landet inte har rätt till detta och inte kan kombinera jobb och familjeliv. Dessutom visar detta inte heller på det faktiska behovet. Ska vi vara nöjda med att en storkommun har endast ett nattis? Hur långa är köerna i den kommunen?Ett av de viktigaste medskicken jag har fått sedan öppnandet av ett nattis i Hässleholm är att behovet faktiskt var större än man trodde. Därför måste jag ställa en fråga till statsrådet: Är det rimligt att de som tar ansvar för att samhället fungerar, alltså Sveriges arbetare, inte får det stöd med barnomsorg som de behöver?
Avser statsrådet att vidta åtgärder med anledning av att tillgången till barnomsorg på obekväma arbetstider skiljer sig så mycket åt mellan kommuner?
Jag vill börja med att tacka statsrådet för svaret och möjligheten att få debattera denna fråga. Det är en fråga som ligger mig varmt om hjärtat och som jag självklart har motionerat om här i riksdagen.Jag har i över tio år jobbat skiftgång inom pappersindustrin och gjorde så sent som i oktober mitt sista nattskift innan jag fick börja tjänstgöra här i riksdagen. Denna erfarenhet av att jobba skift har jag med mig i mitt uppdrag. Jag vet hur värdefullt det är för såväl föräldrar som företag att barnomsorg finns på obekväma arbetstider. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationerJag har därför ställt denna interpellation där jag frågar statsrådet om hon avser att vidta några åtgärder med anledning av att det skiljer sig så mycket åt mellan kommuner samt om statsrådet avser att vidta några åtgärder för att fler ska få rätt till barnomsorg på obekväm arbetstid.I svaret från statsrådet besvaras ingen av dessa frågor, men jag hoppas att statsrådet tar möjligheten att utveckla sina svar under debatten. Jag hade hoppats att statsrådet skulle se ett behov av att ta initiativ i denna viktiga fråga så att fler får möjlighet till barnomsorg på obekväm arbetstid när det behövs. Utifrån statsrådets svar får jag dock känslan att statsrådet tycker att den reglering vi har är tillräcklig.Under de senaste åren har vi sett hur antalet kommuner som tillhandahåller barnomsorg på obekväm arbetstid har minskat med 25 kommuner under perioden 2018-2021 samt att runt 2 000 platser har försvunnit under samma tid. Anledningarna är nog flera. Detta behöver analyseras, för jag tror inte att det har blivit en så stor förändring på arbetsmarknaden att behovet har försvunnit helt i 25 kommuner. Vi behöver därför komma tillbaka till högre nivåer.Även om statsrådet pekar på att det är tydligt i skollagen att kommuner ska sträva efter att erbjuda omsorg under obekväm arbetstid, då förskola eller fritidshem inte erbjuds, tolkas detta olika av kommuner.Vad innebär det att sträva efter detta, och hur mycket ska kommuner behöva organisera sin verksamhet för föräldrars behov?Statsrådet lyfter i sitt svar också fram föräldrarnas eget ansvar för att ordna omsorg för sina barn. Jag förstår att föräldraansvaret finns där, men jag får en oroande känsla av att statsrådet vill ställa ännu större krav på föräldrar som behöver omsorgen. År 2016 kom Skolinspektionen med en rapport om föräldrars möjligheter till omsorg när förskolan är stängd. Rapporten har några år på nacken, men det finns fortfarande värdefulla analyser och slutsatser i den. En sak som det pekas på i rapporten berör det som statsrådet nämner i sitt svar, nämligen att kommuner ska sträva efter att erbjuda omsorg när förskola och fritis har stängt. Men i Skolinspektionens rapport fastslås att flera kommuner inte strävar efter att erbjuda detta. En tredjedel av de intervjuade kommunerna hade nämligen fattat beslut om att inte erbjuda verksamheten, detta trots att de i sina egna utredningar före beslutet kommit fram till att det fanns ett visst behov. Det går därför att fråga sig om formuleringen i skollagen verkligen räcker till. I rapporten pekas också på brister i uppföljning av kvalitet och kompetensutveckling, något som är viktigt för att erbjuda barnen som är där en god kvalitet. Detta är en viktig verksamhet, och jag undrar om inte statsrådet ser behov av att se över lagstiftningen, så att fler kommuner kan tillhandahålla barnomsorg på kvällar, nätter och helger.
Tänker statsrådet ta några initiativ för att ge fler rätten till barnomsorg på obekväma arbetstider?
Jag vill börja med att tacka statsrådet för svaret och möjligheten att få debattera denna fråga. Det är en fråga som ligger mig varmt om hjärtat och som jag självklart har motionerat om här i riksdagen.Jag har i över tio år jobbat skiftgång inom pappersindustrin och gjorde så sent som i oktober mitt sista nattskift innan jag fick börja tjänstgöra här i riksdagen. Denna erfarenhet av att jobba skift har jag med mig i mitt uppdrag. Jag vet hur värdefullt det är för såväl föräldrar som företag att barnomsorg finns på obekväma arbetstider. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationerJag har därför ställt denna interpellation där jag frågar statsrådet om hon avser att vidta några åtgärder med anledning av att det skiljer sig så mycket åt mellan kommuner samt om statsrådet avser att vidta några åtgärder för att fler ska få rätt till barnomsorg på obekväm arbetstid.I svaret från statsrådet besvaras ingen av dessa frågor, men jag hoppas att statsrådet tar möjligheten att utveckla sina svar under debatten. Jag hade hoppats att statsrådet skulle se ett behov av att ta initiativ i denna viktiga fråga så att fler får möjlighet till barnomsorg på obekväm arbetstid när det behövs. Utifrån statsrådets svar får jag dock känslan att statsrådet tycker att den reglering vi har är tillräcklig.Under de senaste åren har vi sett hur antalet kommuner som tillhandahåller barnomsorg på obekväm arbetstid har minskat med 25 kommuner under perioden 2018-2021 samt att runt 2 000 platser har försvunnit under samma tid. Anledningarna är nog flera. Detta behöver analyseras, för jag tror inte att det har blivit en så stor förändring på arbetsmarknaden att behovet har försvunnit helt i 25 kommuner. Vi behöver därför komma tillbaka till högre nivåer.Även om statsrådet pekar på att det är tydligt i skollagen att kommuner ska sträva efter att erbjuda omsorg under obekväm arbetstid, då förskola eller fritidshem inte erbjuds, tolkas detta olika av kommuner.Vad innebär det att sträva efter detta, och hur mycket ska kommuner behöva organisera sin verksamhet för föräldrars behov?Statsrådet lyfter i sitt svar också fram föräldrarnas eget ansvar för att ordna omsorg för sina barn. Jag förstår att föräldraansvaret finns där, men jag får en oroande känsla av att statsrådet vill ställa ännu större krav på föräldrar som behöver omsorgen. År 2016 kom Skolinspektionen med en rapport om föräldrars möjligheter till omsorg när förskolan är stängd. Rapporten har några år på nacken, men det finns fortfarande värdefulla analyser och slutsatser i den. En sak som det pekas på i rapporten berör det som statsrådet nämner i sitt svar, nämligen att kommuner ska sträva efter att erbjuda omsorg när förskola och fritis har stängt. Men i Skolinspektionens rapport fastslås att flera kommuner inte strävar efter att erbjuda detta. En tredjedel av de intervjuade kommunerna hade nämligen fattat beslut om att inte erbjuda verksamheten, detta trots att de i sina egna utredningar före beslutet kommit fram till att det fanns ett visst behov. Det går därför att fråga sig om formuleringen i skollagen verkligen räcker till. I rapporten pekas också på brister i uppföljning av kvalitet och kompetensutveckling, något som är viktigt för att erbjuda barnen som är där en god kvalitet. Detta är en viktig verksamhet, och jag undrar om inte statsrådet ser behov av att se över lagstiftningen, så att fler kommuner kan tillhandahålla barnomsorg på kvällar, nätter och helger.
Avser statsrådet att vidta åtgärder med anledning av att tillgången till barnomsorg på obekväma arbetstider skiljer sig så mycket åt mellan kommuner?
har frågat mig om jag avser att vidta åtgärder med anledning av att tillgången till barnomsorg på obekväma arbetstider skiljer sig så mycket åt mellan kommuner samt om jag tänker ta några initiativ för att ge fler rätten till barnomsorg på obekväm arbetstid.Många yrkesgrupper har arbetstider helt eller delvis förlagda till kvällar, nätter eller helger. För föräldrar i dessa yrkesgrupper kan det finnas ett behov av barnomsorg under den tid då förskola eller fritidshem inte erbjuds.Det är tydligt i skollagen att kommunen ska sträva efter att erbjuda omsorg för barn under den tid då förskola eller fritis inte erbjuds i den omfattning som behövs, bland annat med hänsyn till föräldrarnas förvärvsarbete. Nästan sju av tio kommuner har i dag barn inskrivna i sådan omsorg. Det är även möjligt för kommuner att ansöka om statsbidrag för att anordna omsorg under den tid då förskola eller fritidshem inte erbjuds. Trots detta kan det fortfarande finnas föräldrar som har behov av sådan omsorg men som inte får det.Av förarbetena till skollagen framgår det tydligt att kommunen bör göra en individuell prövning utifrån de lokala förutsättningarna för varje ansökan om plats. I den bedömningen bör även föräldrarnas reella möjligheter att själva ordna omsorg för sina barn ingå. Skollagens krav på att varje kommun ska sträva efter att erbjuda omsorg på obekväma tider är inte något som kommunerna kan bortse ifrån.
Tänker statsrådet ta några initiativ för att ge fler rätten till barnomsorg på obekväma arbetstider?
har frågat mig om jag avser att vidta åtgärder med anledning av att tillgången till barnomsorg på obekväma arbetstider skiljer sig så mycket åt mellan kommuner samt om jag tänker ta några initiativ för att ge fler rätten till barnomsorg på obekväm arbetstid.Många yrkesgrupper har arbetstider helt eller delvis förlagda till kvällar, nätter eller helger. För föräldrar i dessa yrkesgrupper kan det finnas ett behov av barnomsorg under den tid då förskola eller fritidshem inte erbjuds.Det är tydligt i skollagen att kommunen ska sträva efter att erbjuda omsorg för barn under den tid då förskola eller fritis inte erbjuds i den omfattning som behövs, bland annat med hänsyn till föräldrarnas förvärvsarbete. Nästan sju av tio kommuner har i dag barn inskrivna i sådan omsorg. Det är även möjligt för kommuner att ansöka om statsbidrag för att anordna omsorg under den tid då förskola eller fritidshem inte erbjuds. Trots detta kan det fortfarande finnas föräldrar som har behov av sådan omsorg men som inte får det.Av förarbetena till skollagen framgår det tydligt att kommunen bör göra en individuell prövning utifrån de lokala förutsättningarna för varje ansökan om plats. I den bedömningen bör även föräldrarnas reella möjligheter att själva ordna omsorg för sina barn ingå. Skollagens krav på att varje kommun ska sträva efter att erbjuda omsorg på obekväma tider är inte något som kommunerna kan bortse ifrån.
Anser ministern att kampen mot skattefusk är prioriterad, och tänker ministern i så fall att vidta några åtgärder på området?
Jag kan verkligen understryka att den moderata riksdagsgruppen tar allvarligt på denna fråga och alla frågor som handlar om att de pengar som skattebetalarna har slitit ihop - undersköterskan såväl som överdirektören - inte används på bästa eller rätt sätt. Dessa pengar ska användas rätt och inte hamna fel.Jag kan också konstatera att vi verkar vara överens om att arbetet ska intensifieras. Det kan Mathias Tegnér vara alldeles lugn med att det kommer att göra. Jag noterar också att det finns en underton - att vi inte skulle prioritera det.Jag har suttit i riksdagen under ganska många år, och jag vet att vi hösten 2018, i december tror jag, när M-KD-reservationen vann här i riksdagen, hade en permanent ökning av anslaget till Skatteverket på 10 miljoner därför att det behövdes då. Det var alltså före pandemin. Året efter ändrade den dåvarande regeringen detta och gjorde det tillfälligt, och som interpellanten nämnde i sin interpellation löpte det ut 2022. Det var alltså den förra regeringen som drog tillbaka det permanenta och gjorde det tillfälligt.Med detta sagt är jag inte den som är den. Jag går inte bakåt 10 eller 15 år, utan jag går bakåt bara ett par år. Vi har lagt fram en budget som jag tror är bra. Skatteverket kommer absolut att klara uppgiften, och jag kommer att fortsätta arbetet mot skattefusk, skatteflykt, välfärdsbedrägerier och annat och se till att myndigheter som polisen, rättsväsendet, Skatteverket, Tullverket och andra har de resurser de behöver för att klara sin uppgift.Vi har prioriterat förut, och vi kommer att göra det igen. På tal om det ska jag göra ett litet instick i den förra debatten när det gäller äldreomsorgen. Under pandemin stärkte Vänsterpartiet, Moderaterna och Kristdemokraterna äldreomsorgen och lade pengar där. Detta är viktiga frågor. Välfärd och välfärdsfusk är viktigt för oss.Nu vill jag önska alla en trevlig helg.(Applåder)Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Hur avser ministern att agera för att motverka eventuella negativa konsekvenser för arbetet mot skattefusk efter minskningen av Skatteverkets anslag i regeringens budget?
Jag kan verkligen understryka att den moderata riksdagsgruppen tar allvarligt på denna fråga och alla frågor som handlar om att de pengar som skattebetalarna har slitit ihop - undersköterskan såväl som överdirektören - inte används på bästa eller rätt sätt. Dessa pengar ska användas rätt och inte hamna fel.Jag kan också konstatera att vi verkar vara överens om att arbetet ska intensifieras. Det kan Mathias Tegnér vara alldeles lugn med att det kommer att göra. Jag noterar också att det finns en underton - att vi inte skulle prioritera det.Jag har suttit i riksdagen under ganska många år, och jag vet att vi hösten 2018, i december tror jag, när M-KD-reservationen vann här i riksdagen, hade en permanent ökning av anslaget till Skatteverket på 10 miljoner därför att det behövdes då. Det var alltså före pandemin. Året efter ändrade den dåvarande regeringen detta och gjorde det tillfälligt, och som interpellanten nämnde i sin interpellation löpte det ut 2022. Det var alltså den förra regeringen som drog tillbaka det permanenta och gjorde det tillfälligt.Med detta sagt är jag inte den som är den. Jag går inte bakåt 10 eller 15 år, utan jag går bakåt bara ett par år. Vi har lagt fram en budget som jag tror är bra. Skatteverket kommer absolut att klara uppgiften, och jag kommer att fortsätta arbetet mot skattefusk, skatteflykt, välfärdsbedrägerier och annat och se till att myndigheter som polisen, rättsväsendet, Skatteverket, Tullverket och andra har de resurser de behöver för att klara sin uppgift.Vi har prioriterat förut, och vi kommer att göra det igen. På tal om det ska jag göra ett litet instick i den förra debatten när det gäller äldreomsorgen. Under pandemin stärkte Vänsterpartiet, Moderaterna och Kristdemokraterna äldreomsorgen och lade pengar där. Detta är viktiga frågor. Välfärd och välfärdsfusk är viktigt för oss.Nu vill jag önska alla en trevlig helg.(Applåder)Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Anser ministern att kampen mot skattefusk är prioriterad, och tänker ministern i så fall att vidta några åtgärder på området?
Tack, finansministern, för svaret!På ett sätt är jag nöjd med att finansministern är tydlig med att kampen mot skattefusk och skattefel är viktig. Jag delar dock inte finansministerns uppfattning att den gamla regeringen och Socialdemokraterna inte prioriterar en folkräkning. Det gör vi utan tvekan. Däremot har vi tagit avstånd från den populistiska retorik som jag också uppfattar att finansministern backade ifrån tidigare i dag. Det är viktigt att se till att en folkräkning görs på ett sätt som fungerar i praktiken och att den inte handlar om slagord i Sveriges riksdag.Det kanske är demonerna i mig som kommer flygande, men jag noterar att Moderaterna i allmänhet och även nu när finansministern berättar om prioriteringen är väldigt duktiga på att tala om välfärdsfusk. Mer sällan pratar man om skattefusk. Vi socialdemokrater tycker såklart principiellt att rätt ska vara rätt. Detta gäller såklart välfärdsfusk och bidragsfusk men också skattefusk. Jag noterar att moderater i allmänhet hellre pratar om bidragsfusk än om skattefusk. Jag konstaterar alltså att Moderaterna historiskt har svajat i frågan om skattefusk. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationerJag nämnde Panama Papers, jag nämnde "Vad fan får vi för pengarna?" och jag nämnde den historiska budgetslakten av Skatteverket. Som jag ser det, herr talman, är det upp till bevis för finansministern. Finansministern säger rätt saker här i kammaren, men jag undrar om finansministern kan förmå den moderata riksdagsgruppen att på riktigt motverka skattefel och skattefusk i verkligheten. Detta kommer framtiden att få utvisa.(Applåder)
Hur avser ministern att agera för att motverka eventuella negativa konsekvenser för arbetet mot skattefusk efter minskningen av Skatteverkets anslag i regeringens budget?
Tack, finansministern, för svaret!På ett sätt är jag nöjd med att finansministern är tydlig med att kampen mot skattefusk och skattefel är viktig. Jag delar dock inte finansministerns uppfattning att den gamla regeringen och Socialdemokraterna inte prioriterar en folkräkning. Det gör vi utan tvekan. Däremot har vi tagit avstånd från den populistiska retorik som jag också uppfattar att finansministern backade ifrån tidigare i dag. Det är viktigt att se till att en folkräkning görs på ett sätt som fungerar i praktiken och att den inte handlar om slagord i Sveriges riksdag.Det kanske är demonerna i mig som kommer flygande, men jag noterar att Moderaterna i allmänhet och även nu när finansministern berättar om prioriteringen är väldigt duktiga på att tala om välfärdsfusk. Mer sällan pratar man om skattefusk. Vi socialdemokrater tycker såklart principiellt att rätt ska vara rätt. Detta gäller såklart välfärdsfusk och bidragsfusk men också skattefusk. Jag noterar att moderater i allmänhet hellre pratar om bidragsfusk än om skattefusk. Jag konstaterar alltså att Moderaterna historiskt har svajat i frågan om skattefusk. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationerJag nämnde Panama Papers, jag nämnde "Vad fan får vi för pengarna?" och jag nämnde den historiska budgetslakten av Skatteverket. Som jag ser det, herr talman, är det upp till bevis för finansministern. Finansministern säger rätt saker här i kammaren, men jag undrar om finansministern kan förmå den moderata riksdagsgruppen att på riktigt motverka skattefel och skattefusk i verkligheten. Detta kommer framtiden att få utvisa.(Applåder)
Anser ministern att kampen mot skattefusk är prioriterad, och tänker ministern i så fall att vidta några åtgärder på området?
Tack också för den frågan, Mathias Tegnér!Det enkla svaret är att Skatteverkets uppgifter nu förändras: Man lämnar mycket av det pandemirelaterade, men man har fortfarande 8,2 miljarder. Regeringen bedömer att detta är resurser som gör att de mer än väl kan klara sin uppgift. Jag kan verkligen understryka att om det skulle vara så att det behövs mer resurser med tiden - vilket jag absolut inte utesluter, för Skatteverket kommer att få nya uppgifter framöver - tillkommer också resurser för detta. Regeringens bedömning är att Skatteverket inte har för lite resurser. De ska heller inte komma att ha det, för det här är en viktig och prioriterad fråga för mig och hela regeringen. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationerVi kommer att fortsätta arbetet. Jag hör att inte bara Mathias Tegnér utan också andra företrädare här inne är ganska nöjda med de åtta åren. Det fanns absolut saker som var bra, men för att vara ärlig är det mycket som inte funkar. Väldigt mycket av välfärdsfusket och skattefusket har man inte fått ordning på under åtta år.Jag har en hög ambitionsnivå. Jag är övertygad om att Skatteverket, med de resurser man nu har, klarar sin uppgift, men man kommer säkert att behöva mer under åren framöver om det tillkommer nya uppgifter som man inte kan klara inom befintlig ram. Detta är ändå viktigt att säga.Det är också ett viktigt besked att Socialdemokraterna inte tycker att de 70 miljoner som vi har lagt på en folkräkning - jag tror till och med att det är 75 - ska läggas på ett sådant arbete utan ska läggas på något annat.Det kanske inte är några stora skillnader mellan våra budgetar. Vi har samma nivå på anslagen, men jag tror att det behövs mer resurser för just folkräkningen. En av grundutmaningarna och ett av grundproblemen just nu är att vi inte vet vilka människor som finns i landet eller var de bor. Ibland bor det väldigt många på en och samma adress, vilket vi alla förstår är helt omöjligt - man kan inte bo 100 personer i en tvåa.Allt detta måste vi få ännu bättre kontroll på. Mycket har gjorts, men väldigt mycket mer behöver göras. Skatteverkets resurser är en viktig fråga för mig, liksom arbete mot fusk och välfärdskriminalitet. Där har vi många goda förslag som vi har skjutit in i Tidöavtalet men också i själva regeringsarbetet.Jag kommer att fortsätta att hålla denna fråga högt. Det har jag gjort i många år, och det kommer jag att göra också nu när jag har ansvaret för den.
Hur avser ministern att agera för att motverka eventuella negativa konsekvenser för arbetet mot skattefusk efter minskningen av Skatteverkets anslag i regeringens budget?
Tack också för den frågan, Mathias Tegnér!Det enkla svaret är att Skatteverkets uppgifter nu förändras: Man lämnar mycket av det pandemirelaterade, men man har fortfarande 8,2 miljarder. Regeringen bedömer att detta är resurser som gör att de mer än väl kan klara sin uppgift. Jag kan verkligen understryka att om det skulle vara så att det behövs mer resurser med tiden - vilket jag absolut inte utesluter, för Skatteverket kommer att få nya uppgifter framöver - tillkommer också resurser för detta. Regeringens bedömning är att Skatteverket inte har för lite resurser. De ska heller inte komma att ha det, för det här är en viktig och prioriterad fråga för mig och hela regeringen. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationerVi kommer att fortsätta arbetet. Jag hör att inte bara Mathias Tegnér utan också andra företrädare här inne är ganska nöjda med de åtta åren. Det fanns absolut saker som var bra, men för att vara ärlig är det mycket som inte funkar. Väldigt mycket av välfärdsfusket och skattefusket har man inte fått ordning på under åtta år.Jag har en hög ambitionsnivå. Jag är övertygad om att Skatteverket, med de resurser man nu har, klarar sin uppgift, men man kommer säkert att behöva mer under åren framöver om det tillkommer nya uppgifter som man inte kan klara inom befintlig ram. Detta är ändå viktigt att säga.Det är också ett viktigt besked att Socialdemokraterna inte tycker att de 70 miljoner som vi har lagt på en folkräkning - jag tror till och med att det är 75 - ska läggas på ett sådant arbete utan ska läggas på något annat.Det kanske inte är några stora skillnader mellan våra budgetar. Vi har samma nivå på anslagen, men jag tror att det behövs mer resurser för just folkräkningen. En av grundutmaningarna och ett av grundproblemen just nu är att vi inte vet vilka människor som finns i landet eller var de bor. Ibland bor det väldigt många på en och samma adress, vilket vi alla förstår är helt omöjligt - man kan inte bo 100 personer i en tvåa.Allt detta måste vi få ännu bättre kontroll på. Mycket har gjorts, men väldigt mycket mer behöver göras. Skatteverkets resurser är en viktig fråga för mig, liksom arbete mot fusk och välfärdskriminalitet. Där har vi många goda förslag som vi har skjutit in i Tidöavtalet men också i själva regeringsarbetet.Jag kommer att fortsätta att hålla denna fråga högt. Det har jag gjort i många år, och det kommer jag att göra också nu när jag har ansvaret för den.
Anser ministern att kampen mot skattefusk är prioriterad, och tänker ministern i så fall att vidta några åtgärder på området?
Tack, finansministern, för svaret! Som ekonom lade jag vid något tillfälle på minnet det engelska uttrycket "put your money where your mouth is". Det tänker jag är viktigt i det här fallet, alltså att man ekonomiskt prioriterar det man tycker är viktigt.Vi socialdemokrater har valt att använda de 70 miljoner som vi pratar om på ett annat sätt än Moderaterna. Vi har konstaterat att den folkräkning man pratar om inte behöver den typ av resurser som regeringen har föreslagit eftersom Skatteverket redan tidigare arbetade hårt med att se till att människor fanns på rätt plats och var registrerade på rätt plats. Alltså menar vi att det är rimligt att en större del av dessa 70 miljoner skulle gå till arbete mot skattefel och skattefusk. Detta är viktigt just på grund av det som finansministern nämner.Anledningen till att Skatteverket behöver öka intensiteten i sitt arbete mot skattefel och skattefusk är att det inom ramen för EU-samarbetet, DAC-samarbetet, kommer nya data i stora mängder som Sverige kan ta del av. Ska detta kunna göras i praktiken behövs det nya datasystem. Därför behövs det fler resurser för att man i praktiken ska kunna dra nytta av den information som kommer oss till del tack vare samarbetet i EU.Är då en del av 70 miljoner en ansenlig summa? Ja, min bedömning är att det är så. Jag konstaterar att Moderaterna för ett par år sedan slog på stora trumman och sa att de lägger om sin politik och prioriterar arbetet mot skattefusk. Det var under Anna Kinberg Batras tid. En del av att slå på stora trumman var att lägga till 50 extra miljoner till Skatteverket för det här arbetet. Jag är lite rädd att finansministern nu har anslutit sig till den Pehrsonska doktrinen: att man säger en sak före valet och en sak efter. Jag hoppas att Moderaterna står upp för det som man uttryckte för ett par år sedan - att Skatteverket ska ha mer resurser och inte mindre.Den som väljer att inte bidra utan smiter från skatten pekar finger mot resten av folket och säger: Du ska bära en större del. Det är orsaken till att vi socialdemokrater prioriterar kampen mot skattefel och skattefusk. Som jag sa tidigare är det en fråga om resurser, moral och demokrati.Då kommer jag tillbaka till den fråga jag har ställt till finansministern: Hur ska Skatteverket kunna utveckla sin verksamhet samtidigt som finansministern lägger till nya krav utan att lägga till nya pengar?
Hur avser ministern att agera för att motverka eventuella negativa konsekvenser för arbetet mot skattefusk efter minskningen av Skatteverkets anslag i regeringens budget?
Tack, finansministern, för svaret! Som ekonom lade jag vid något tillfälle på minnet det engelska uttrycket "put your money where your mouth is". Det tänker jag är viktigt i det här fallet, alltså att man ekonomiskt prioriterar det man tycker är viktigt.Vi socialdemokrater har valt att använda de 70 miljoner som vi pratar om på ett annat sätt än Moderaterna. Vi har konstaterat att den folkräkning man pratar om inte behöver den typ av resurser som regeringen har föreslagit eftersom Skatteverket redan tidigare arbetade hårt med att se till att människor fanns på rätt plats och var registrerade på rätt plats. Alltså menar vi att det är rimligt att en större del av dessa 70 miljoner skulle gå till arbete mot skattefel och skattefusk. Detta är viktigt just på grund av det som finansministern nämner.Anledningen till att Skatteverket behöver öka intensiteten i sitt arbete mot skattefel och skattefusk är att det inom ramen för EU-samarbetet, DAC-samarbetet, kommer nya data i stora mängder som Sverige kan ta del av. Ska detta kunna göras i praktiken behövs det nya datasystem. Därför behövs det fler resurser för att man i praktiken ska kunna dra nytta av den information som kommer oss till del tack vare samarbetet i EU.Är då en del av 70 miljoner en ansenlig summa? Ja, min bedömning är att det är så. Jag konstaterar att Moderaterna för ett par år sedan slog på stora trumman och sa att de lägger om sin politik och prioriterar arbetet mot skattefusk. Det var under Anna Kinberg Batras tid. En del av att slå på stora trumman var att lägga till 50 extra miljoner till Skatteverket för det här arbetet. Jag är lite rädd att finansministern nu har anslutit sig till den Pehrsonska doktrinen: att man säger en sak före valet och en sak efter. Jag hoppas att Moderaterna står upp för det som man uttryckte för ett par år sedan - att Skatteverket ska ha mer resurser och inte mindre.Den som väljer att inte bidra utan smiter från skatten pekar finger mot resten av folket och säger: Du ska bära en större del. Det är orsaken till att vi socialdemokrater prioriterar kampen mot skattefel och skattefusk. Som jag sa tidigare är det en fråga om resurser, moral och demokrati.Då kommer jag tillbaka till den fråga jag har ställt till finansministern: Hur ska Skatteverket kunna utveckla sin verksamhet samtidigt som finansministern lägger till nya krav utan att lägga till nya pengar?
Anser ministern att kampen mot skattefusk är prioriterad, och tänker ministern i så fall att vidta några åtgärder på området?
Tack, ledamoten, för en viktig interpellation! Jag är glad att det är många i riksdagens kammare som engagerar sig i frågor om skattefel och skattefusk, för precis som Mathias Tegnér säger är det en fråga om moral, om legitimitet och om vi på sikt ska kunna ha ett starkt välfärdssamhälle. Det handlar om att pengarna ska användas på bästa sätt och inte hamna på fel ställen. Jag tänker inte kommentera personer som varken är finansministrar eller sitter i regeringen - nu är det jag som är finansminister. Vi har ett samarbete med Sverigedemokraterna, och jag kan säga vad jag tänker göra.När det gäller resurser till Skatteverket är det regeringens bedömning att Skatteverket har de resurser man behöver för att göra sitt jobb. En viktig del av detta är arbetet mot skattefusk och att helt enkelt få till bättre kontroller. Att resurserna minskar något handlar, precis som jag sa i interpellationssvaret, om att man i dag jobbar mindre med pandemirelaterade kontroller och uppföljningar. Det är därför som man har något mindre anslag. Mathias Tegnér och Socialdemokraterna har inte mer resurser, vad jag kan se när jag läser om Skatteverket i er budgetmotion, utan ni verkar tycka att detta är en rätt rimlig nivå. Det är ju ändå drygt 8 miljarder som Skatteverket har till sitt förfogande. Skulle det behövas mer framöver för att komma till rätta med skattefusk och skatteflykt tar jag gärna den diskussionen, först och främst med Skatteverket, förstås, men också med andra partier. För det här är en prioriterad fråga.Jag tror alltså, oavsett hur det kan låta i en interpellationsdebatt, att vi i grund och botten är rätt överens om att mer måste göras. Och den här regeringen gör mer. En del av detta handlar om folkräkning, som vi har haft en tidigare debatt om. Det är viktigt att veta vilka som är här, så att inte människor har falska identiteter och felaktiga bokföringsadresser - det hänger också ihop med den här frågan i en helhet. Men att arbeta mot skattefusk och skatteflykt är en viktig prioritering. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationerSom ledamoten skrev i sin interpellation är det också viktigt att göra det här arbetet på internationell nivå. När jag har möte med mina motsvarigheter i Bryssel har jag berättat om att det är en av regeringens prioriterade frågor under ordförandeskapet att jobba fram de här olika akterna som nu finns så att vi kan komma framåt. För om vi ska komma åt skattefusk och skattebedrägerier måste vi också jobba tillsammans. Där delar jag interpellantens inställning.
Hur avser ministern att agera för att motverka eventuella negativa konsekvenser för arbetet mot skattefusk efter minskningen av Skatteverkets anslag i regeringens budget?
Tack, ledamoten, för en viktig interpellation! Jag är glad att det är många i riksdagens kammare som engagerar sig i frågor om skattefel och skattefusk, för precis som Mathias Tegnér säger är det en fråga om moral, om legitimitet och om vi på sikt ska kunna ha ett starkt välfärdssamhälle. Det handlar om att pengarna ska användas på bästa sätt och inte hamna på fel ställen. Jag tänker inte kommentera personer som varken är finansministrar eller sitter i regeringen - nu är det jag som är finansminister. Vi har ett samarbete med Sverigedemokraterna, och jag kan säga vad jag tänker göra.När det gäller resurser till Skatteverket är det regeringens bedömning att Skatteverket har de resurser man behöver för att göra sitt jobb. En viktig del av detta är arbetet mot skattefusk och att helt enkelt få till bättre kontroller. Att resurserna minskar något handlar, precis som jag sa i interpellationssvaret, om att man i dag jobbar mindre med pandemirelaterade kontroller och uppföljningar. Det är därför som man har något mindre anslag. Mathias Tegnér och Socialdemokraterna har inte mer resurser, vad jag kan se när jag läser om Skatteverket i er budgetmotion, utan ni verkar tycka att detta är en rätt rimlig nivå. Det är ju ändå drygt 8 miljarder som Skatteverket har till sitt förfogande. Skulle det behövas mer framöver för att komma till rätta med skattefusk och skatteflykt tar jag gärna den diskussionen, först och främst med Skatteverket, förstås, men också med andra partier. För det här är en prioriterad fråga.Jag tror alltså, oavsett hur det kan låta i en interpellationsdebatt, att vi i grund och botten är rätt överens om att mer måste göras. Och den här regeringen gör mer. En del av detta handlar om folkräkning, som vi har haft en tidigare debatt om. Det är viktigt att veta vilka som är här, så att inte människor har falska identiteter och felaktiga bokföringsadresser - det hänger också ihop med den här frågan i en helhet. Men att arbeta mot skattefusk och skatteflykt är en viktig prioritering. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationerSom ledamoten skrev i sin interpellation är det också viktigt att göra det här arbetet på internationell nivå. När jag har möte med mina motsvarigheter i Bryssel har jag berättat om att det är en av regeringens prioriterade frågor under ordförandeskapet att jobba fram de här olika akterna som nu finns så att vi kan komma framåt. För om vi ska komma åt skattefusk och skattebedrägerier måste vi också jobba tillsammans. Där delar jag interpellantens inställning.
Anser ministern att kampen mot skattefusk är prioriterad, och tänker ministern i så fall att vidta några åtgärder på området?
Jag tackar finansministern för svaret.Min interpellation handlar alltså om skattefusk och skattefel. Bakgrunden till att jag skrev den är just den de facto-budgetminskning som jag skriver om i min interpellation och som också finansministern nämner i sitt svar.Det som har hänt är att Tidöpartierna har valt att använda huvuddelen av närmare 70 miljoner kronor som skulle kunna ha gått till arbetet mot skattefusk och skattefel till den eventuella folkräkning som tidigare diskuterats här i kammaren.Vi socialdemokrater kommer alltid att prioritera arbetet mot skattefel och skattefusk. Anledningarna till detta är flera. Det är delvis en fråga om resurser. Det finns olika beräkningar, men man kan tänka sig att uppemot 100 miljarder kronor varje år försvinner från statskassan som skulle kunna användas till välfärden, polisen eller försvaret. Men det är också en fråga om moral, om att rätt ska vara rätt och att alla ska betala skatt på samma villkor. Slutligen är det faktiskt en fråga om demokrati, om att alla vi medborgare följer de beslut som är fattade - resurser, moral och demokrati.Därför är jag glad över att finansministern uttrycker att det är en fortsatt politisk prioritering att arbeta mot skattefel och skattefusk. Jag uppskattar också att finansministern nämner den tidigare regeringens hårda arbete mot skatteflykt och skattefusk. Samtidigt ser jag ett annat mönster i praktiken. Jag har läst mina forna kamraters skrivelser i skatteutskottet kring resurserna till Skatteverket. De konstaterar när det gäller regeringen Reinfeldts första mandatperiod att regeringen då minskade resurserna till Skatteverket tills man till slut hamnade i en ekonomisk kris. Då kan man tillåta sig att fundera över om regeringen avser att agera på samma sätt: att här i riksdagens kammare tala om vikten av kampen mot skattefusk men i praktiken inte prioritera arbetet. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationerOm man ska vara ännu lite mer konspiratorisk kan man konstatera att Moderaterna som parti historiskt har svajat i den här frågan. När Panama Papers dök upp och berörde i stort sett i hela världen - det handlade om att människor inte hade betalat skatt på det sätt som man förväntar sig - dök det i dokumentationen även upp två dåvarande moderata riksdagsledamöter som hade valt att inte betala skatt. Jag drar mig också till minnes den offentliga diskussionen kring Leif "Vad fan får vi för pengarna" Östling, som hade ett maltesiskt skatteupplägg som i alla fall var tveksamt. Vid den tidpunkten valde 31 moderata riksdagsledamöter att twittra om att detta inte var ett problem. Jag tror att ledamoten Hanif Bali skrev på Twitter att han hade hört att Leif Östling hade kört i 70 på 70-väg.Min fråga till finansministern är alltså: När nu 70 miljoner svenska kronor försvinner för Skatteverket, hur ska man då i praktiken prioritera arbetet mot skattefusk?(Applåder)
Hur avser ministern att agera för att motverka eventuella negativa konsekvenser för arbetet mot skattefusk efter minskningen av Skatteverkets anslag i regeringens budget?
Jag tackar finansministern för svaret.Min interpellation handlar alltså om skattefusk och skattefel. Bakgrunden till att jag skrev den är just den de facto-budgetminskning som jag skriver om i min interpellation och som också finansministern nämner i sitt svar.Det som har hänt är att Tidöpartierna har valt att använda huvuddelen av närmare 70 miljoner kronor som skulle kunna ha gått till arbetet mot skattefusk och skattefel till den eventuella folkräkning som tidigare diskuterats här i kammaren.Vi socialdemokrater kommer alltid att prioritera arbetet mot skattefel och skattefusk. Anledningarna till detta är flera. Det är delvis en fråga om resurser. Det finns olika beräkningar, men man kan tänka sig att uppemot 100 miljarder kronor varje år försvinner från statskassan som skulle kunna användas till välfärden, polisen eller försvaret. Men det är också en fråga om moral, om att rätt ska vara rätt och att alla ska betala skatt på samma villkor. Slutligen är det faktiskt en fråga om demokrati, om att alla vi medborgare följer de beslut som är fattade - resurser, moral och demokrati.Därför är jag glad över att finansministern uttrycker att det är en fortsatt politisk prioritering att arbeta mot skattefel och skattefusk. Jag uppskattar också att finansministern nämner den tidigare regeringens hårda arbete mot skatteflykt och skattefusk. Samtidigt ser jag ett annat mönster i praktiken. Jag har läst mina forna kamraters skrivelser i skatteutskottet kring resurserna till Skatteverket. De konstaterar när det gäller regeringen Reinfeldts första mandatperiod att regeringen då minskade resurserna till Skatteverket tills man till slut hamnade i en ekonomisk kris. Då kan man tillåta sig att fundera över om regeringen avser att agera på samma sätt: att här i riksdagens kammare tala om vikten av kampen mot skattefusk men i praktiken inte prioritera arbetet. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationerOm man ska vara ännu lite mer konspiratorisk kan man konstatera att Moderaterna som parti historiskt har svajat i den här frågan. När Panama Papers dök upp och berörde i stort sett i hela världen - det handlade om att människor inte hade betalat skatt på det sätt som man förväntar sig - dök det i dokumentationen även upp två dåvarande moderata riksdagsledamöter som hade valt att inte betala skatt. Jag drar mig också till minnes den offentliga diskussionen kring Leif "Vad fan får vi för pengarna" Östling, som hade ett maltesiskt skatteupplägg som i alla fall var tveksamt. Vid den tidpunkten valde 31 moderata riksdagsledamöter att twittra om att detta inte var ett problem. Jag tror att ledamoten Hanif Bali skrev på Twitter att han hade hört att Leif Östling hade kört i 70 på 70-väg.Min fråga till finansministern är alltså: När nu 70 miljoner svenska kronor försvinner för Skatteverket, hur ska man då i praktiken prioritera arbetet mot skattefusk?(Applåder)
Anser ministern att kampen mot skattefusk är prioriterad, och tänker ministern i så fall att vidta några åtgärder på området?
Mathias Tegnér har frågat mig om jag anser att kampen mot skattefusk är prioriterad och om jag i så fall tänker vidta några åtgärder på området. Han har också frågat hur jag avser att agera för att motverka eventuella negativa konsekvenser för arbetet mot skattefusk efter minskningen av Skatteverkets anslag i regeringens budget.Skattefusk skadar en fri och rättvis konkurrens och drar undan resurser från vår gemensamma välfärd. Att motverka skattefusk är därför en fortsatt politisk prioritering. I budgetpropositionen för 2023 framgår att regeringen prioriterar att stärka myndigheternas arbete med att motverka skattefusk.Såväl nationellt som internationellt skattefusk och skatteflykt ska bekämpas med kraft. Regeringen stöder därför de åtgärder som tidigare vidtagits på området och kommer att fortsätta att arbeta aktivt med dessa frågor i till exempel OECD och EU.På området direkt skatt prioriteras under det svenska ordförandeskapet i EU exempelvis arbetet med att främja god skatteförvaltning och förslag som syftar till att förhindra skatteflykt, skatteundandragande, aggressiv skatteplanering och skadlig skattekonkurrens, såsom en uppdatering av EU:s förteckning över icke samarbetsvilliga jurisdiktioner på skatteområdet och direktivförslaget om legala enheter som saknar substans. Därtill prioriteras också att föra arbetet framåt med att ytterligare stärka det administrativa samarbetet i fråga om beskattning, det vill säga DAC 8. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDAC 8 presenterades av kommissionen i december 2022. Förslaget, som skickats på remiss, består bland annat av nya regler om rapportering och informationsutbyte mellan medlemsstaterna avseende kryptotillgångar.Inom Regeringskansliet bereds för närvarande betänkandet från utredningen om ny uppgiftsskyldighet för betaltjänstleverantörer (SOU 2022:25). Utredningens förslag följer av EU-regler. Även utredningen Åtgärder för att förhindra mervärdesskattebedrägerier (dir. 2022:54), som ska vara klar 2024, ska föreslå åtgärder för att förhindra momsbedrägerier.Vad gäller Skatteverkets anslag 2023 vill jag framhålla att merparten av minskningen jämfört med förra året hänför sig till att Skatteverket under 2022 hade tillfälligt högre anslag för att hantera omställningsstöd. Men till exempel kvarstår tillskottet om 5 miljoner kronor 2023 för att Skatteverket effektivt ska kunna hantera uppgifter från informationsutbyte med andra länders skatteadministrationer.Skatteverket har goda möjligheter att fortsätta sitt viktiga arbete mot såväl nationellt som internationellt skattefusk och skatteflykt.
Hur avser ministern att agera för att motverka eventuella negativa konsekvenser för arbetet mot skattefusk efter minskningen av Skatteverkets anslag i regeringens budget?
Mathias Tegnér har frågat mig om jag anser att kampen mot skattefusk är prioriterad och om jag i så fall tänker vidta några åtgärder på området. Han har också frågat hur jag avser att agera för att motverka eventuella negativa konsekvenser för arbetet mot skattefusk efter minskningen av Skatteverkets anslag i regeringens budget.Skattefusk skadar en fri och rättvis konkurrens och drar undan resurser från vår gemensamma välfärd. Att motverka skattefusk är därför en fortsatt politisk prioritering. I budgetpropositionen för 2023 framgår att regeringen prioriterar att stärka myndigheternas arbete med att motverka skattefusk.Såväl nationellt som internationellt skattefusk och skatteflykt ska bekämpas med kraft. Regeringen stöder därför de åtgärder som tidigare vidtagits på området och kommer att fortsätta att arbeta aktivt med dessa frågor i till exempel OECD och EU.På området direkt skatt prioriteras under det svenska ordförandeskapet i EU exempelvis arbetet med att främja god skatteförvaltning och förslag som syftar till att förhindra skatteflykt, skatteundandragande, aggressiv skatteplanering och skadlig skattekonkurrens, såsom en uppdatering av EU:s förteckning över icke samarbetsvilliga jurisdiktioner på skatteområdet och direktivförslaget om legala enheter som saknar substans. Därtill prioriteras också att föra arbetet framåt med att ytterligare stärka det administrativa samarbetet i fråga om beskattning, det vill säga DAC 8. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationerDAC 8 presenterades av kommissionen i december 2022. Förslaget, som skickats på remiss, består bland annat av nya regler om rapportering och informationsutbyte mellan medlemsstaterna avseende kryptotillgångar.Inom Regeringskansliet bereds för närvarande betänkandet från utredningen om ny uppgiftsskyldighet för betaltjänstleverantörer (SOU 2022:25). Utredningens förslag följer av EU-regler. Även utredningen Åtgärder för att förhindra mervärdesskattebedrägerier (dir. 2022:54), som ska vara klar 2024, ska föreslå åtgärder för att förhindra momsbedrägerier.Vad gäller Skatteverkets anslag 2023 vill jag framhålla att merparten av minskningen jämfört med förra året hänför sig till att Skatteverket under 2022 hade tillfälligt högre anslag för att hantera omställningsstöd. Men till exempel kvarstår tillskottet om 5 miljoner kronor 2023 för att Skatteverket effektivt ska kunna hantera uppgifter från informationsutbyte med andra länders skatteadministrationer.Skatteverket har goda möjligheter att fortsätta sitt viktiga arbete mot såväl nationellt som internationellt skattefusk och skatteflykt.
Hur och när kommer den utlovade folkräkningen att genomföras?
Det är några i riksdagens kammare som håller med Peder Björk. Väljarna höll dock inte med. De ville se en förändring. De ville se en förändring gällande att människor år efter år lever på socialbidrag och andra bidrag i ett utanförskap där det inte lönar sig att gå till jobbet.Jag vet att man inte blir rik på försörjningsstöd, men för många familjer som har kommit till Sverige där det staplas olika bidrag på varandra - barnbidrag, flerbarnstillägg, bostadsbidrag, etableringsstöd, försörjningsstöd - lönar det sig inte att gå till jobbet.Vad är det för moral? Vad är det för politik? Så löser man inga problem i utanförskapsområdena. Då ser inte barn sina föräldrar gå till jobbet.Den här debatten handlar om folkräkning, och jag kan bara konstatera att vi har en hög ambitionsnivå. Den enda räkning som den förra regeringen lyckades komma fram med var en katträkning. Det fattade riksdagen beslut om under förra året.Jag avser i stället att arbeta hårt med frågan om folkräkning. Jag tror att den är ännu viktigare. Katträkning ska man inte förminska, men folkräkning behövs.Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Hur och när kommer den utlovade folkräkningen att genomföras?
Det är uppenbart att finansministern inte kan ge ett besked om när och hur en folkräkning ska genomföras i Sverige. Det är också uppenbart att regeringen nu famlar i hur man tänker ta sig an frågan om att ha en god ordning och reda när det gäller vilka som bor i Sverige och var de bor. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationerEn korrekt folkbokföring och pålitliga uppgifter som lämnas till våra myndigheter är viktigt och helt nödvändigt för att kunna motverka utnyttjande av människor eller att man utnyttjar vår välfärd. Jag hoppas därför att regeringen verkligen tar frågan på allvar framöver.Men oavsett hur duktiga vi som samhälle blir på att jobba med de här frågorna kommer det att finnas människor i utanförskap så länge det finns ekonomiska och sociala orättvisor i vårt samhälle. Regeringens och Sverigedemokraternas politik bidrar till att förstärka och öka klyftorna i samhället mellan dem som har och dem som inte har.Förutom att ta oss an de här sakerna behöver vi därför även en helt annan politik för att i grunden komma till rätta med de bakomliggande orsaker som problem och fusk med folkbokföringen endast är ett symtom på. Jag tänker bland annat på en politik som ger fler barn och ungdomar möjlighet att lyckas i skolan, en politik som ger möjlighet att ta ett jobb och en politik som gör att det byggs fler bostäder så att fler kan bo under vettiga förhållanden. Kort och gott behövs det mer av socialdemokratisk politik.(Applåder)
Hur och när kommer den utlovade folkräkningen att genomföras?
Jag tycker att det är väldigt bra att Peder Björk längtar efter besked! Det har gått 101 dagar. Det är många som har påmint om att ni tycker att vi inte har haft en tillräckligt hög ambitionsnivå. Då tänker jag på 2014 när det blev regeringsbyte. Efter 100 dagar fanns det inte ens en regering på plats.Jag tycker faktiskt att vi har gjort väldigt mycket på 100 dagar, och det här är en prioriterad fråga. Det är därför vi, till skillnad från andra regeringar, nu har lagt resurser till Skatteverket, eftersom det är där man bäst gör en samlad bedömning av vad som behöver göras. Redan den proposition som vi har fattat beslut om är en viktig del i detta.När det gäller att knacka dörr är det självklart att det behövs, men både Peder Björk och jag tror jag tycker att pengar ska användas effektivt. I vissa fall behövs det inte, för felen är väldigt små.Jag välkomnar Peder Björk till Örebro. Vi kan göra ett besök i Vivalla, ett trevligt och bra område på många sätt men också ett område som har stora problem. När jag pratar med socialtjänst och andra säger man att det kanske är 7 000-7 500 som är folkbokförda i Vivalla. Men i realiteten bor det väldigt många fler människor där. Så har det sett ut under åtta år bakåt.Jag vill att vi ska veta vilka som bor i Vivalla och i alla andra områden i Sverige. Vilka är det som bor där? Är det rätt personer som är folkbokförda där, eller finns det människor som kanske inte ska vara där alls?Det här tar jag på största allvar, och det är därför vi har avsatt så mycket resurser. Det är därför Skatteverket nu kommer att jobba väldigt intensivt med frågan.Det låter på ledamoten som om en folkräkning ska bli av ett visst datum. Men det här är ju en process där vi i slutändan, till skillnad från i dag, ska veta mycket mer om vilka och hur många som finns i Sverige. Den tidigare regeringen gjorde flera viktiga delar, men man gjorde inte tillräckligt. Vi höjer ambitionen, vi ger resurser till Skatteverket och vi kommer att arbeta väldigt aktivt med den här frågan.Det är nämligen helt orimligt att vi de senaste decennierna har hamnat i en situation att så många människor finns i Sverige som inte borde vara här. Det finns även många som ska vara här men som på olika sätt, till exempel genom att ha flera samordningsnummer, lyckas lura sig till de pengar som andra har slitit ihop. Det är helt orimligt. Även det problemet kvarstår efter den förra regeringen, och där höjer vi nu ambitionen.Med detta sagt välkomnar jag det som har gjorts, men vi tänker göra mer.