Datasets:

Schibsted

/

schibsted-article-summaries

like 2

JQkwM4

vg

Porto senket Arsenal på overtid: – En skikkelig trøkk i trynet

(Porto – Arsenal 1–0) Tre og et halvt minutt på overtid røk Martin Ødegaard og Arsenal i Portugal. Portos Wenderson Galeno curlet ballen i det lengste hjørnet og ble den store helten. Estadio do Dragao eksploderte da brasilianeren endelig lyktes. – En skikkelig trøkk i trynet, beskriver Arsenals Declan Rice. – Ikke ufortjent, oppsummerte landslagssjef Ståle Solbakken i TV 2s studio. Han var ikke imponert av keeper David Raya opptreden på distanseskuddet. – Jeg mener at keeper skal ta den, sier Solbakken. Arsenals aksjoner rett før målet møter også kritikk: – Med mindre enn et minutt igjen må du være smartere og holde tak i ballen. I stedet for å holde på ballen prøver Gabriel Martinelli å sende en lang diagonal til Bukayo Saka. Det åpnet Arsenal, sier tidligere Celtic-manager Neil Lennon til BBC. Arsenal-sjef Mikel Arteta er ikke uenig. – Vi må være bedre enn dette. Vi kan ikke vinne slik vi håndterte ballen ved tre anledninger i dype områder av banen, sier Arteta. Før pause hadde Galeno kampens to aller største muligheter. I løpet av bare to sekunder. Det var nesten et under at brassen ikke ble matchvinner allerede 20 minutter ut i kampen. Det første forsøket gikk høyt i venstre stang bak en sjanseløs Raya. Det andre skuddet gikk utenfor høyre stolpe. Det var den eneste gangen Arsenal fullstendig mistet kontrollen før Galenos drømmetreff på overtid. Wenderson Galeno er toppscorer i Champions League med fem mål og har også servert fire assist. Åttendedelsfinalen er Arsenals første utslagskamp i Champions League på syv år. Borte var det feiende angrepsspillet fra 5–0 over Burnley og 6–0 mot West Ham på bortebane. Arsenal-manager Mikel Arteta møtte utfordringen i Porto med en helt annen forsiktighet. – Håndbrekket var for mye på, var det uerfarenhet? spør tidligere Arsenal-spiller Martin Keown i TNT Sport. Martin Ødegaard hadde mer ballkontakt enn de fleste før pause. Men ballen gikk mye på tvers. Totalt i kampen traff på nesten alle pasninger. Men Martin Ødegaard fikk et tøft møte med legenden Pepe, og gikk rett i bakken da veteranen brukte musklene før pause. Pepe hjalp sin tidligere Real Madrid-kamerat opp på beina igjen etter smellen. Porto-midtstopperen fyller 41 år mandag, men har fortsatt mange av kvalitetene fra tiden i Real Madrid (med tre Champions League-triumfer). – Imponerende av gamlefar. Han styrer Porto-forsvaret med jernhånd og han styrer det godt, meldte Ståle Solbakken. Ståle Solbakken mener at Porto-spillerne har Champions League-rutine, mens det kanskje bare er Havertz og Jorginho som har det samme hos Arsenal. Etter pause fikk Porto-spiss Evanilson en stor sjanse. Men den stoppet i den solide blokken til Arsenals Declan Rice. Ødegaard og Arsenal spilte klokt og kontrollert. Taktisk gjennomførte helt sikkert noe i nærheten av det Arteta hadde tegnet på taktikktavlen før kampen, men Arsenal-sjefen var ikke fornøyd. – Vi truet ikke. Vi manglet aggressivitet, spesielt med ballen på den siste tredjedelen, sier han til TNT Sport. The Gunners har skutt med skarpt og truffet med 21 scoringer på de siste fem kampene. Men mot Porto var kanonene stuet vekk. Arsenal skapte ikke en eneste målsjanse etter pause. Det defensive var viktigere enn det offensive. De ville spille hjem resultatet, og lykkes bare nesten. Galeno-scoringen ødela et meste. Men Arsenal mistet ikke muligheten til å nå kvartfinalen. Returkampen spilles i London 12. mars. – Alt tyder fortsatt på at Arsenal skal ta det, men så er det med Champions League-rutinen da, sier Ståle Solbakken. Det er ingen tvil om at klubben tørster etter internasjonal suksess på høyeste nivå. Ørkenvandringen har vært lang Arsenal var i Champions League-finalen i 2006, men kom senere aldri lenger enn til åttedelsfinalen med Arsène Wenger som manager. Fra 2017 til 2022 fikk Arsenal-nedturen et klimaks med seks strake sesonger utenfor topp fire i Premier League. Siden høsten 2017 har det bare handlet om Europa League inntil i fjor. I onsdagens andre åttedelsfinale i Champions League spilte Napoli og Barcelona 1–1 i Italia. Leo Østigård satt på benken for vertene og så først Robert Lewandowski sende bortelaget i ledelsen etter en times spill, før Victor Osimhen utlignet for Napoli et kvarter senere. Returoppgjøret på Camp Nou i Barcelona spilles også 12. mars.

short

many

jlonjz

vg

Skadeskutt Liverpool med råsterk snuoperasjon: – En eksepsjonell kamp

(Liverpool-Luton 4–1) Liverpool manglet 11 førstelagsspillere, men Premier League-lederen befestet likevel posisjonen på toppen av tabellen med en glitrende andre omgang mot Luton. – Det var en eksepsjonell kamp. Fantastiske mål, fantastisk fotball, fantastisk kveld, sier Liverpool-manager Jürgen Klopp i et intervju på Viaplay. Nigerianske Chiedozie Ogbene (26) stanget bunnlaget Luton i ledelsen før kvarteret var spilt, men i løpet av to minutter etter sidebytte snudde Liverpool matchen. Først tok nederlandske Virgil van Dijk (32) kapteinsansvar ved å heade inn 1–1 etter snaut 56 minutters spill. Deretter brukte landsmann Cody Gakpo (24) samme kroppsdel for å sende Liverpool i ledelsen 124 sekunder senere. Nettkjenningene kom etter et massivt press, hvor Luton-spillerne ikke klarte å henge med på Premier League-lederens enorme taktskifte etter pause. Med snaut 20 minutter igjen å spille økte Luis Diaz (27) til 3–1 før Harvey Elliott (20) skrudde inn rødtrøyenes fjerde like før slutt. – Luton ga oss mange problemer. Vi måtte grave dypt. Det handlet om å ønske å vinne, noe vi viste i andre omgang, sier Elliott i et intervju på Viaplay. Målet til Diaz feiret colombianeren med et gledesbrøl og et hjertetegn mot tribunen, hvor foreldrene jublet for sønnens scoring. De ble begge kidnappet i oktober, før de senere ble sluppet fri. Mens moren kom seg løs etter ett døgn, var faren fanget i 13 dager. I mellomtiden scoret Diaz i borteoppgjøret mot nettopp Luton og hedret faren. Onsdag feiret de alle Liverpools storseier i Premier League. Triumfen gjør at Liverpool øker ledelsen på toppen av Premier League-tabellen til fire poeng på Manchester City og fem poeng til Arsenal – med én kamp mer spilt. – Jeg er veldig glad. Vi hadde nok av muligheter i første omgang til å score mål. Det var en begivenhetsrik kamp, sier van Dijk, som mener at laget ikke var tålmodige nok de første 45 minuttene av matchen. Til helgen skal Jürgen Klopps menn spille ligacupfinale mot Chelsea. Foreløpig er det uvisst om Mohamed Salah (31) og Darwin Núñez (24) blir klare til det oppgjøret. Stjernene ble de to siste tilskuddene til en allerede lang skadeliste for Liverpool, noe som ble kjent da lagoppstillingene kom én time før start. Selv med 11 førstelagsspillere utilgjengelige klarte Liverpool likevel å spille tidvis fantastisk fotball. Etter å ha misbrukt flere muligheter i første omgang, var rødtrøyene nådeløse i den andre. Aggressiviteten var stor, presisjonen høy og løpsviljen enorm. Fra å ha ledet matchen, med gode utsikter til å ta poeng, fikk Liverpool plutselig gjestene fra Luton til å fremstå sjanseløse. Med tapet forblir manager Rob Edwards og laget hans tredje sist i serien. – Første omgang var bra. I andre omgang så vi Anfield og Liverpool på sitt beste. Fansen var utrolige. Da de fikk de to målene, var det vanskelig. Stor honnør til dem, og til våre spillere for en god første omgang, sier Edwards.

short

many

zEvePq

ap

Svenske statsråder endrer CV-er etter avsløring. Hadde ikke tatt eksamen.

De svenske statsrådenes CV ga inntrykk av at de hadde studert mer enn de hadde. I Norge har statsråder fått ettergått sine masteroppgaver. I Sverige blir nå ministrenes CV-er undersøkt. Det er SVTs program Uppdrag granskning som har tatt for seg regjeringens akademiske meritter. Da Ulf Kristersson dannet sin regjering i 2022, ble den kalt den mest akademiske regjeringen i Sverige i moderne tid. Det var stiftelsen Academic Rights Watch som mente det. Nå viser det seg at tre av 24 statsråder har hatt feil i sine CV-er. Ingen eksamen Sivilminister Erik Slottner, for eksempel, hadde ført opp at han hadde gått på det politiske magisterprogrammet ved Linköpings universitet. Også i Academic Rights Watchs oversikt blir han oppført med denne graden. Men det viser seg at han aldri fullførte. Han tok bare 90 av 240 studiepoeng. Slottner sier nå at det handlet om «påbegynte studier» og at det ikke er hans feil at dette står oppført i CV-en på regjeringens hjemmeside. Heller ikke eldreminister Anna Tenje hadde fullført programmet hun hadde ført opp på CV-en. Boligminister Andreas Carlson oppga at han hadde tatt «frittstående kurs i jus og kommunikasjon» i en treårsperiode. Det viste seg å være et kurs tatt som fjernundervisning og som tilsvarer ti uker på universitet. SVT viser til flere anledninger der det fremstår som om Carlson har bakgrunn i jus og kommunikasjon. – Opprørende Alle tre sier at de aldri har gitt inntrykk av at de har fullført eksamen. Men nå har alle endret CV-ene sine for å gjøre det klart. Magnus Zetterholm er universitetslektor ved Lunds universitet og en av grunnleggerne av Academic Rights Watch. – Man forledes til å tro at deres akademiske meritter er mer betydningsfulle enn hva de i realiteten er. Det er naturligvis opprørende, sier han til Aftonbladet.

short

few

abg0j4

vg

Skoleopprør i Sør-Odal: Vurderer å holde ungene hjemme

– Odølingen er traust og rolig, men noen ganger går det jo en kule varmt her, og, sier Ap-ordfører Knut Hvithammer om krisen ved Glommasvingen skole. – Jeg har stor respekt for engasjementet deres, sa ordføreren til foreldrene som sto utenfor kommunehuset på Skarnes i Sør-Odalen onsdag kveld. Det var ikke det de ville høre etter å ha demonstrert i timevis i innlandskulden. Nyheten om at enda en rektor slutter på Glommasvingen skole førte til opprør hos lærerne. Det var så få som møtte opp til jobb onsdag, at flesteparten av elevene måtte hentes av foreldrene. Torsdag skal det være en normal skoledag for ungene, sier ordføreren. Men nå vurderer flere av foreldrene å holde ungene sine hjemme fra skolen – selv hvis det er nok lærere på jobb. VG møtte ordfører Knut Hvithammer (Ap) på kontoret hans etter at det ekstraordinære formannskapsmøtet i Sør-Odal var over. Møtet ble lukket og hva som ble sagt der er derfor hemmelig. Øverst på agendaen sto krisen ved Glommasvingen skole. Skolen må nå ansette sin femte rektor siden de åpnet i 2019. Foreldrene utenfor mener ansvaret ligger hos kommunedirektør Anita Orlund. – Jeg har fortsatt full tillit til kommunedirektøren, sier ordfører Hvithammer til VG. Han får kontant svar fra de demonstrerende foreldrene: – Det hjelper ikke når hele bygda ikke har det, svarer Jane Susanne Wiik. – Når så mange foreldre viser støtte til lærerne, og han ikke hører på det, da mister vi tilliten til han også, sier Jeanette Kalbakk om ordføreren. Kommunedirektør: – Krevende situasjon Kommunedirektør Anita Orlund beskriver situasjonen ved Glommasvingen skole som krevende. – Det gjør stort inntrykk å se reaksjonene og engasjementet fra både skolens ledelse, lærere, foresatte og innbyggere på situasjonen vi står oppe i, skriver hun i en sms til VG. Orlund skriver videre at hun har forståelse for at oppsigelsene i skoleledelsen skaper usikkerhet og bekymring. – Min førsteprioritet nå er å få på plass en god dialog med skolens ledelse, som kan bedre skolehverdagen for alle elever og lærere så raskt som mulig, sier Orlund – og legger til at hun er glad for at Glommasvingen vil være åpen som vanlig torsdag. Skole i morgen? Ordfører Hvithammer omtaler det ekstraordinære møtet som et «informasjonsmøte». Det ble samtidig vedtatt at møtet skulle være lukket for publikum. – Det er jo en personalsak, først og fremst: – Det at skolen i dag var stengt har selvsagt vakt bekymring, men vi er jo glade for at det vil være vanlig skoledrift fra og med i morgen, sier han. – Vet dere at det kommer til å være nok lærere på jobb? – Det er den beskjeden vi har fått fra rektor og assisterende rektor. Så jeg håper da for ungene sin del at det er en normalsituasjon i morgen, at de får den undervisningen de har krav på. Det er det dagen i dag har handlet om for ledelsen her. Så det er jo en stor lettelse. – Traust og rolig Utenfor kommunehuset hadde noen hengt opp hatter. Demonstrantene ville ikke ta på seg æren for dette, men forklarte likevel tanken bak: noen, for eksempel kommunedirektøren, kunne ta med seg sin hatt og gå. – Odølingen er traust og rolig, men noen ganger så går det en kule varmt her, og, svarer ordføreren. Amper stemning På det meste demonstrerte nesten 40 foreldre utenfor formannskapsmøtet i kommunen. De første møtte opp allerede klokken 11.30, og ble stående til ordføreren kom ut i 19-tiden. Kommunalsjef for barn og unge, Kristin Granne, gikk forbi demonstrantene på vei ut fra møtet. Hun ville ikke stille til intervju med VG eller snakke med foreldrene. – Skal ikke du være her for oss? spurte Erna Grøndahl. – Jeg skal være her for elevene, svarte Granne. –Ja, men det er jo ungene våre! utbrøt flere av foreldrene. – Fremtiden til Sør-Odal – Jeg har stor respekt for det engasjementet som foreldrene viser. For dem er ungene det mest dyrebare de har. Det er jo litt store ord, men de er fremtiden til Sør-Odal kommune, sier Hvithammer til VG. Ordføreren omtaler kommunens oppvoksende slekt som arbeidskraften de trenger i fremtiden, blant annet i møte med eldrebølgen. – Vi må sørge for at ungdommen ikke blir en utgift i budsjettene våre, og at de får gode liv. Den viktigste oppgaven vi har nå, er å lykkes med Glommasvingen skole, sier han. Hvithammer understreker at kommunen allerede har gjort mye for skolen. Selv om Glommasvingens budsjetter ble redusert da skolen var ny, har kommunen økt budsjettene med mellom 18 til 20 millioner kroner fra 2020 frem til i dag, sier han. Antall årsverk ved skolen har også blitt økt fra 67 ansatte, til 93, utdyper han. – Samtidig er vi er en skattesvak kommune, og vi har lave inntekter, så vi må snu på kronen og drive effektivt. Men det er ikke noe mål i seg selv å drive skole billig, vi må drive den godt. Og vi har tilført midler igjen, etter at vi skar ned så kraftig, sier Hvithammer. Tidligere SSB-tall viser at Sør-Odal bruker 18.000 kroner mindre per elev enn gjennomsnittet i fylket Innlandet. Tallene ser annerledes ut nå, mener ordføreren. – Hvis vi kommer tilbake hit om ett år, hvordan tror du det står til da? – Jeg har veldig god tro på at det er en rolig og fin situasjon ved Glommasvingen skole, sier Hvithammer. – Det vil klart være utfordringer, for ting løses ikke på en dag, en uke eller et år, men vi har sett forbedringer de siste årene, fortsetter han.

short

many

15m0jJ

vg

Nytt krisetap: Kolstad i kjempetrøbbel

(Kolstad – Zagreb 25–34) Sesongens andre braktap for Zagreb kan koste Kolstad dyrt. Det meste tyder på at Christian Berge & co. blir slått ut av Champions League allerede i gruppespillet. Etter å ha blitt grisebanket med 11 mål i Kroatia i høst, røk Kolstad på et nytt stort nederlag for Zagreb hjemme i Trondheim. – Vi skal f... meg vise karakter, utbrøt en hissig Berge mot slutten. Kolstad-treneren fikk dårlige svar. Kolstad har uttalte ambisjoner om å vinne Champions League. Etter tapet i denne skjebnekampen er den første sesongen er i ferd med å ende i skuffelse Zagreb ligger tre poeng foran i kampen om den siste plassen i vårens playoff for å komme til kvartfinalen. Kolstad må i de to siste kampene slå Kielce i Polen og tabelljumbo Pelister hjemme. Samtidig må Zagreb ikke ta poeng mot PSG hjemme og Kiel borte. Det finnes også en teoretisk mulighet til å passere Szeged. Dette var Kolstads fjerde strake tap i Champions League. I høst ble både Kiel og PSG slått på hjemmebane, men etter uavgjort mot PSG i Paris i november har Kolstad ikke tatt poeng. Magnus Abelvik Rød er ute med skade og Gøran Johannessen kan bare spille forsvar. Kolstad bar sterkt preg av trøbbel i angrepsspillet. Målvakt Torbjørn Bergerud gjorde heller ingen god kamp. Kolstad leverte en katastrofe av en 1. omgang. Etter 27 minutter var Zagreb foran med 8–18. Sander Sagosen hadde bare levert en scoring. – Fullstendig rundspilling, konstaterte Peder Seierstad, kommentator på Handball-Kanalen. Zagreb-keeper Matej Mandic bakspiller Yoel Morales dominerte. 5500 tilskuere i Trondheim Spektrum i fikk en Sagosen-scoring og litt mer å klappe for i avslutningen av omgangen, men Kolstad lå under med åtte mål halvveis. Kaptein Sigvaldi Gudjonsson skrev tidligere i uken ny Kolstad-kontrakt. Den varer helt til sommeren 2030. Kolstad har også signert trener Christian Berge, Sander Sagosen, Torbjørn Bergerud, Vetle Eck-Aga og Simen Lyse på nye kontrakter. Thomas Boilesen er allerede på plass i Kolstad. Det er klart at Benedikt Oskarsson og Magnus Søndenå kommer til klubben før neste sesong. Fremtiden til landslagsspillerne Gøran Johannessen og Magnus Gullerud i Trondheim er fortsatt usikker. Gabriel Setterblom og Magnus Langeland forlater klubben. Det ser det også ut til at Magnus Abelvik Rød kommer til å gjøre. Han er av flere medier meldt klar for ungarske Szeged neste sesong.

short

many

zEako4

ap

Han har ventet på hjerteoperasjon i snart et halvt år. Oslo universitetssykehus har måttet sende 58 pasienter videre.

Norges største sykehus sliter med lange køer for hjerteoperasjoner. De må sende pasienter til Trondheim og Bergen. Hver mandag kveld møter Terje Finholdt (59) treningskompisene i Bærum idrettspark. Men selv om han holder seg i god form og er i full jobb, er hjertet hans slett ikke i toppform. Den ene hjerteklaffen hans lekker. Det betyr at blodet strømmer i feil retning gjennom klaffen. 5. september fikk han ja fra Oslo universitetssykehus (OUS) til å få operasjon. Siden har månedene har gått. Og i mellomtiden vokser hjertet hans og blir utsatt for belastning. Pulsen er blitt høyere når han er i aktivitet, og han hoster på en måte som han aldri har gjort før. Ledelsen ved klinikken innrømmer at ventetiden er lang. De skylder på etterslep etter koronapandemien og at 14 intensivsykepleiere sa opp i fjor. Oppsigelsene kom etter en opphetet konflikt da hjertekirurgen ved Ullevål ble flyttet midlertidig til Rikshospitalet i fjor sommer. Etter sommeren ble flyttingen gjort permanent. Men ledelsen avviser at nedleggelsen av kirurgien på Ullevål i seg selv har ført til lange ventelister. Det har tillitsvalgte en annen mening om. Mer om det senere. Purret fem ganger Nå har Finholdt ventet på operasjon i snart seks måneder. Han har ringt fem ganger til pasientkoordinatoren på Rikshospitalet og spurt om når han skal få operasjon. Dette er notert i journalen hans. Siste telefon tok han 6. februar. Hver gang har han fått forskjellige beskjeder. – Først fikk jeg høre at det kunne bli operasjon i november. Så sa de, nei, det blir hverken november eller desember. Kanskje januar. Neste beskjed var februar, forteller Finholdt oppgitt. – Til slutt sa de at det blir i mars. Finholdt har gått til kontroll hos dr.med. Even Holt som er avtalespesialist i kardiologi. Han har holdt klaffefeilen under oppsikt i flere år og sett at lekkasjen gradvis er blitt verre. Til slutte henviste han pasienten til operasjon. Nylig skrev legen et skarpt brev til torakskirurgisk avdeling ved sykehuset og etterlyste operasjon. Tirsdag 12. februar fikk Finholdt innkalling til operasjon 8. mars. – Dette burde gått vesentlig raskere, mener Holt. – Et halvt år er urimelig lang tid når man er blitt akseptert for kirurgi med den tilstanden han da var beskrevet med. Han har risiko for å utvikle hjertesvikt i mellomtiden, og det er alvorlig, utdyper kardiologen. 58 hjertepasienter sendt til andre sykehus Hva svarer sykehusledelsen på kritikken? Klinikkleder ved hjerte-, lunge- og karklinikken, Bjørn Bendz, svarer i en e-post: – Vi ønsker ikke å kommentere på enkeltpasienter. Men på generelt grunnlag er vi enig med kardiolog Even Holt i at vi bør ha kortere ventetid enn det vi har nå, skriver han. – Er det fare for at pasienten i dette tilfellet blir verre, med ventetid på et halvt år? – Det er økt mulighet for forverring av tilstanden dersom ventetiden er lang og tilstanden ikke følges opp. Bendz sier at lang ventetid er grunnen til at noen pasienter også får tilbud om operasjon i Bergen og Trondheim. I 2023 måtte 58 pasienter reise til Bergen og Trondheim for å få hjerteoperasjon. 20 pasienter ved Oslo universitetssykehus ble sendt til Haukeland universitetssjukehus. 38 ble sendt til St. Olavs hospital. Pandemi og mangel på personell Hva er årsaken til den dårlige kapasiteten? Ifølge klinikksjef Bendz økte ventetidene gjennom pandemien. To intensivseksjoner på Thoraxkirurgisk avdeling, en på Rikshospitalet og en på Ullevål, ble isolert og brukt til å behandle Norges dårligste covid pasienter. Økningen av ventetidene pågikk til langt utpå høsten 2022. Dette medførte et stort etterslep med kødannelse for hjerteoperasjoner videre inn i 2023, skriver Bendz til Aftenposten. Etterpå kom oppsigelsene fra de 14 sykepleierne. Bendz skriver at det medførte betydelig redusert kapasitet for hjerteoperasjoner ved sykehuset. Det var aldri planen å legge ned hjertekirurgien på Ullevål. Den opphørte å eksistere på grunn av mangel på personell, fremhever Bendz. Han skriver videre at det har tatt lang tid å få opp ønsket kapasitet igjen, men at de har klart det fra januar i år. På grunn av etterslepet vil de fortsatt bruke ledig kapasitet i Bergen og Trondheim fremover for å redusere ventetidene. Tillitsvalgt: – Vi er bekymret Erik Høiskar er tillitsvalgt for overlegene ved OUS. Allerede i mai i fjor skrev han en bekymringsmelding til Statsforvalteren. Han fryktet økt ventetid etter flyttingen av hjertekirurgi til Rikshospitalet og mente den ville true pasientsikkerheten. Men Statsforvalteren hadde tillit til at ledelsen ved OUS ville sikre forsvarlige helsetjenester og avsluttet saken sommeren 2023. Så hvordan har det gått? – Vi vet at aktiviteten har gått ned etter sommeren. Så vår bekymring består. Men vi har ikke oversikt over ventetiden, sier Høiskar. Til forklaringen fra Bendz om årsakene til den dårlige kapasiteten, sier han: – Når så mange sykepleiere velger å slutte, bærer ledelsen et stort ansvar for dette sammenbruddet. Han påpeker at pandemien påvirket all behandling i sykehusene inn i 2022. – Selv om det var et etterslep og åpenbart vanskelig, så burde vi ha klart omstilling og bedret kapasitet for å håndtere ventelistene innen 2023, sier han. Høiskar påpeker at antallet operasjonsstuer til disposisjon på Rikshospitalet hvor det foregår hjertekirurgi, er redusert etter flyttingen. Det er også en årsak til dårligere kapasitet. Det er ikke ledelsen enig i: – Totalt disponerer vi nå en operasjonsstue mer enn tidligere for både hjerte- og lungekirurgi, skriver Bendz. Håper ventetiden ikke får konsekvenser Terje Finholdt håper den lange ventetiden ikke har fått konsekvenser for hjertet, den forestående operasjonen og resultatet. Han har omsider fått en dato. – Har du vært engstelig i de seks månedene du har ventet? – Nei, jeg vil ikke si det. Men jeg vil gjerne komme meg videre og bli ferdig med dette nå.

short

few

VPWd6p

ab

Larmar om vårdkris: ”Skeppet sjunker och kaptenen har satt sig i livbåten”

Skåne har infört ett totalstopp för hyrsjuksköterskor i hopp om att anställa fler till fasta tjänster. På en del avdelningar har hälften av sjuksköterskorna försvunnit – nu larmar Vårdförbundet om krisläge. – Det känns som att skeppet sjunker och att kaptenen satt sig i livbåten, säger Kristina Kilick, sjuksköterska och skyddsombud på den psykiatriska akuten i Lund. Kostnaderna för hyrpersonal i sjukvården har länge skenat i regionerna. I hopp om att spara pengar och istället satsa på att anställa fler har flera av dem nu beslutat om olika former av hyrstopp. Redan i oktober satte Region Skåne stopp för inhyrda sjuksköterskor på dagtid och sedan en månad tillbaka har man infört ett stopp på kvällar, nätter och helger – alltså ett totalstopp, något som Sydsvenskan tidigare rapporterat om. Det har lett till stora problem på sjukhus och mottagningar runtom i regionen, enligt Vårdförbundet. Hon har ännu ingen statistik att hänvisa till, men säger att signalerna är tydliga. – Vi ser att vården har blivit betydligt sämre. Det blir längre väntetider på akutmottagningar, inom psykiatrin och framför allt till operationer, säger Malin Tillgren, avdelningsordförande på Vårdförbundet i Skåne. Tappade hälften av sjuksköterskorna Hon säger att stoppet slår olika. En del har inte haft hyrsjuksköterskor i större omfattning och har inte påverkats nämnvärt. Men gynekologiavdelningen i Lund har tappat nära hälften av sina sjuksköterskor, skriver Sydsvenskan. En ortopedavdelning hade under en dag sex sjuksköterskor i stället för 24. Andra har gått från två sjuksköterskor nattetid till att ha en ensamt ansvarig för 18 patienter. Kristina Killick är sjuksköterska och skyddsombud på den psykiatriska akutmottagningen i Lund. Här tar man hand bland annat om personer med misstänkt psykos och självmordsrisk och vårdar patienter med ätstörningar, missbruk eller depression. Hon säger att stoppet både slår mot sjuksköterskorna som knappt hinner gå på toaletten eller äta. Samtidigt ökar väntetiderna och tiden för att bedöma en patient minskar när det är högt tryck på akuten. – Oron är att hot och våld ska ska öka mot personalen, det har vi redan sett. För patienternas del är oron att det ska gå illa om vi inte hinner göra en rättvis bedömning. Hyrkostnader ökade med nästan en miljard Under första halvåret 2023 ökade hyrkostnaderna för regionerna med nästan en miljard jämfört med samma period 2022, enligt SKR. SKR uppmanar alla regioner att dra ner på hyrbemanningen. Stockholm har pausat inhyrning av vårdpersonal sedan februari. Kalmar, Kronoberg och Blekinge har dragit ner sedan i höstas. Skåne lägger cirka 600 miljoner kronor per år på inhyrd vårdpersonal. – Vi vill minska de kostnaderna såklart. Men vi får en bättre vård om vi har egna medarbetare än inhyrd personal. Då har vi ansvar för kompetensutveckling och det blir mer stabilitet och kontinuitet i vården som skapar en bättre arbetsmiljö för medarbetarna och säkrare vård för patienterna, säger Johanna Holmberg, HR-direktör på regionen. Mellan 200 och 250 hyrsjuksköterskor har försvunnit i Skåne sedan stoppet. Regionen räknar med att istället kunna anställa fler. Det senaste halvåret har 600 sagt upp sig samtidigt som 800 anställts. – Nettoökningen är cirka 200 nyanställda. Jag kan inte säga exakt varifrån de kommer, men alla är externt rekryterade och många vittnar om att man lämnat bemanningsbranschen. Överlag har hyrstoppet fungerat väl även om man på vissa håll tvingats stänga vårdplatser, enligt Holmberg. Många sjuksköterskor vittnar om en försämrad arbetsmiljö, att de inte hinner med att ge samma vård och omsorg nu. Hur kommer det sig att ni har olika bilder av det här? – Jag tror att vi alla kan ha rätt. Vi har verksamheter som inte haft en enda hyrsjuksköterska inne. Sen har vi de som haft en hög andel tidigare och det är klart att det blir ansträngt där. Jag är medveten om att det ser ansträngt ut på många håll. Varnar för sjuksköterskeflykt Malin Tillgen och Kristina Killick tycker att det är bra att Skåne vill anställa fler sjuksköterskor i stället för att hyra in dem. Men de har gjort det för snabbt och utan en plan. Samma vård ska utföras av färre. – Jag vill hellre ha en bemanningssjuksköterska som kollega än ingen alls, säger Kristina Killick. Båda vittnar om hur sjuksköterskor nekas anställning i regionen för sina löneanspråk, som är långt under hyrsjuksköterskornas, som kan tjäna det dubbla jämfört med en anställd. De oroar sig för en sjuksköterskeflykt från Skåne. – Jag har frågat mina chefer flera gånger om en plan A, B eller C. Det enda svar jag får är att vi ska sitta lugnt i båten och vänta tills det kommer nya sjuksköterskor. Men ingen vet ju när eller om det ens kommer att hända, säger Kristina Killick. – Det känns som att skeppet sjunker och att kaptenen har satt sig i livbåten. Hon säger att hon och många andra i vården är rädda för att prata öppet om neddragningarna. Man vill inte uppröra chefer och skrämma patienter. Men hon har valt att göra det. – Hade jag velat söka vård i dag? Nej, jag vet inte. Jag tänker att man som medborgare har rätt att veta hur det ser ut.

long

few

3EvrVv

ab

Experterna: Då ska du köpa elbil – priset lägst

Priserna på elbilar har fallit kraftigt. Men den 25 september kan de nå botten – och du får bästa köpläget någonsin. Så här säger tre experter om framtiden. Marknaden för elbilar är iskall. Men värre ska det bli – eller bättre, beroende på hur du ser på det. För är du en av dem som är sugen på att köpa väntar troligtvis en historiskt billig marknad. Handlare, och i viss mån privatpersoner, tvingas nu rea ut elbilar. Samtidigt har flera stora tillverkare dumpat priserna på nyproducerat, bland andra Tesla som sänkt priserna med hundratusentals kronor. En av dem som siat om framtiden är Mobility Sweden som tror att andelen nyregistrerade elbilar minskar under 2024. Deras prognos baseras på en svag efterfrågan bland privatkunder, andelen elbilar i den totala orderboken och frånvaron av styrmedel från politiskt håll. Men när når priserna sin botten och kommer de att stiga igen? Här ger tre experter sina svar på det, både vad gäller nya och begagnade elbilar.  Sofia Forsling, vice vd på bilhandelsplattformen Wayke Varför har priset på elbilar fallit? – Det är många faktorer som påverkat. En är att minskningen sker från redan höga nivåer. Vi hade bland annat brist på komponenter som skapade ett minskat utbud av elbilar på marknaden samtidigt som efterfrågan steg. Det blev en uppumpad marknad och fallhöjden var då hög. När problemet nu är löst har priserna fallit kraftigt. Men i kombination med detta har till exempel miljöbonusen försvunnit samtidigt som vi befinner oss i en lågkonjunktur vilket minskat efterfrågan och skyndat på prisfallen ytterligare. Lägg därtill att vissa märken sänkt nybilspriserna kraftigt, till exempel Tesla, som i sin tur lett till prisfall på begagnatmarknaden. Nu senast i raden av anledningar har vi haft kraftigt fallande priser på drivmedel för diesel- och bensindrivna bilar vilket ytterligare påverkat marknaden. Vad ska hända för att priserna ska vända upp igen? – Jag tror att man från politiskt håll behöver hjälpa marknaden på traven så att det blir gynnsammare att köpa elbil, vilket i sin tur leder till att fler objekt kommer ut på begagnatmarknaden och fler har råd att köpa elbil. När når priserna sin botten? – Väldigt svårt att sia om. Det kan hända så mycket i omvärlden som påverkar priserna. Men om jag chansar tror jag i slutet på det här året. Ska jag dessutom ge ett exakt datum så blir det 18 november, i samband med att elbilsladdaren utses till årets julklapp. Vad tror du om priserna på längre sikt, om vi blickar något år framåt? – Jag tror nog inte att priserna vänder så mycket uppåt, utan mer att de stabiliseras och planar ut. Prisökningen berodde till stor del på komponentbrist, vilket vi inte har längre. Vi kommer samtidigt att få lägre räntor och då väntar gladare dagar och ett större sug efter elbilar igen. Karl Wahlin, analytiker vid bilvärderingsföretaget Bilpriser Varför har priset på elbilar fallit? – De tre senaste månaderna har prisnivån för begagnade elbilar legat stilla, men det är sant att vi har sett fallande elbilspriser under 2023. Vi baserar analyserna på vårt index BPI (Bilprisindex), som beräknas utifrån faktiska försäljningspriser varje månad. Nyckelordet här är snittpriser. Begagnatmarknaden är inte en enda organism, utan består av ett stort antal segment som utvecklas på olika sätt. Det går att peka ut elbilsmodeller med dramatiska prisnedgångar, samtidigt som det också finns modeller som haft stabil prisnivå. Det finns flera förklaringsfaktorer till detta. Först och främst är marknaden för elbilar ung. Det finns idag cirka 300 000 elbilar registrerade i Sverige, som utgör fem procent av totalen bilar i landet. Bilarna är en blandning av äldre och från början dyra modeller, samtidigt som vi får en ökad inblandning av konkurrenskraftigt prissatta kinesiska elbilsmodeller. Teknikutvecklingen går snabbt och laddtiden sjunker samtidigt som räckvidden ökar för moderna elbilsmodeller. Det minskar efterfrågan och därmed prisnivån på modeller som inte är av den senaste teknikgenerationen. Under 2023 har nypriserna på totalen ökat med 16 procent men idag pågår ett priskrig mellan flera märken, och det spiller förstås över på begagnatmarknaden. Parallellt har det också varit den perfekta stormen med generös klimatbonus, pandemi med komponentbrist och långa leveranstider i kölvattnet, följt av plötsligt slopad klimatbonus som sammanföll med stigande räntor. Vad som faktiskt är prisfall och vad som helt enkelt är en effekt av en mognande marknad är därför svårt att svara på och en aggregerad siffra för totalmarknaden riskerar att dölja viktiga förklaringsfaktorer. Du som är på jakt efter en begagnad elbil gör klokt i att sätta dig in i prisutvecklingen för den modell du är intresserad av, för att veta att du köper din bil till rätt pris. Vad ska hända för att priserna ska vända upp igen? – Elbilar är i genomsnitt dyrare än bilar med förbränningsmotorer vilket betyder att de är mer räntekänsliga. Vi förväntar oss därför fortsatt stabilisering och till och med uppgång i prisnivå för begagnade elbilar i takt med att räntan justeras nedåt. När når priserna sin botten? – En vanlig definition när man studerar prisutveckling är att man kan uttala sig med någorlunda säkerhet om flera mätningar i rad visar samma resultat. Nu är vi inne på den tredje månaden med stabil prisnivå bland begagnade elbilar. Inom matematiken talar man om lokala och globala bottnar. Elbilsmarknaden befinner sig nu på en lokal bottennivå. Prisnivån för begagnade elbilar samvarierar starkt med räntan vilket indikerar att efterfrågan och därmed prisnivån kommer att stiga när en sänkning av räntebanan inleds. Måste jag gissa på ett exakt datum säger jag att det kommer att ske i samband med att Riksbanken lämnar räntebesked den 25 september. Vad tror du om priserna på längre sikt, om vi blickar något år framåt? – Det låga inflödet av nya bilar, kombinerat med kraftig export, gör att utbudet av populära modeller är lågt på begagnatmarknaden. Vi kan också förvänta oss att räntan sjunkit tillbaka något då och att konjunkturläget ljusnat. Det talar för att marknaden kommer att hitta en stabil jämviktsnivå, kanske något högre än idag där köpare och säljare möts. Mattias Bergman, vd på Mobility Sweden Varför har priset på elbilar fallit? – Efterfrågan från företag är fortsatt bra. Men det är på privatmarknaden, med undantag av premiumbilar, som marknaden är iskall just nu. Priset sätts baserat på en balans mellan utbud och efterfrågan där efterfrågan nu minskat på grund av det ekonomiska läget, räntan samt frånvaron av styrmedel, till exempel i form av bonusar. En annan anledning till prisfallet är ökad konkurrens på marknaden med fler modeller och tillverkare, där pris är ett verktyg att konkurrera med. Förutsättningen att kunna konkurrera med pris baseras på design och stora volymer. Men i och med minskad efterfrågan har vissa tvingats rea ut sina lokala lager, vilket påverkat prisbilden. Ytterligare en anledning är att kostnaden för att tillverka batterier har minskat. Batterierna står för ungefär hälften av bilens materialkostnad, och när den sänks följer priserna med nedåt. Vad ska hända för att priserna ska vända upp igen? – Just nu ser det inte ut som att priserna ska vända upp på ett tag, snarare nå en prisparitet liknande den som bilar med förbränningsmotorer har. Men något som kan påverka är EU-beslutet General safety regulation om att alla fordon ska vara utrustade med vissa säkerhetsfunktioner, som tidigare endast fanns i premiumbilar. Det innebär att säkerhetsfunktioner som kunder tidigare betalade extra för nu ska ingå i bilarna som bas, vilket kan driva upp priserna. Olika typer av lagstiftningar kan påverka priserna. När når priserna sin botten? – Kortsiktigt i Sverige kan vi troligen se att efterfrågan vänder upp efter sommaren baserat på Riksbankens beslut om styrräntan. På medellång sikt kommer priserna för elbilar att fortsätta ner tills vi når ett jämnviktsläge med priset för bilar med förbränningsmotor, vilket beräknas ske inom fem år för personbilar i Europa. Men vissa modeller kommer att bottna i pris inom två till tre år. Vad tror du om priserna på längre sikt, om vi blickar något år framåt? – Ökad konkurrens och utökad produktionskapacitet på batterierna fortsätter att pressa ned priserna några år till. Samtidigt lever vi i en global bransch där exempelvis leveranskedjor, tillgång på komponenter och handelstvister kan påverka den prognosen. Men elbilar kommer till slut att nå nivåer liknande de som bilar med förbränningsmotorer har. Prisraset kommer med andra ord inte fortsätta i evighet. Framförallt är det minskade produktionskostnader av batterierna som kan påverka att priserna fortsätter sjunka, men till slut når vi en ny nivå även där. 

long

few

LlJ9A9

vg

De norske langrennsdamene ett år før VM: – Flaut

Du skal lete godt (og lenge) om du skal finne et år der norske langrennsdamer leverte dårligere enn nå. Men vi fant det til slutt. – Det er litt flaut. Vi som skryter av å være best på ski, sier Nettavisen-kommentator og tidligere TV 2-journalist Ernst A. Lersveen til VG. Dette ligger an til å bli den svakeste langrennssesongen av norske damer på distanse på nøyaktig 20 år: Null seire og fem pallplasser. Det er ett år til ski-VM i Trondheim. Viaplay-ekspert og tidligere landslagsløper Niklas Dyrhaug mener mange av damene bommet med oppkjøringen inn mot sesongen og kom inn i den med altfor lite energi og overskudd. De skulle bli bedre, men ble dårligere. – I lys av det som skjedde sist sesong er dette veldig skuffende. De norske damene skal være med å kjempe om seieren i så å si alle verdenscuprenn, sier Dyrhaug. Skal de norske damene levere bedre enn for 20 år siden må de ha en distanseseier på fire forsøk i mars. Therese Johaug la opp etter OL i Kina i 2022. Det ble nærmest avsagt dødsdom over norsk damelangrenn på distanse. Men så ble det VM-gull på stafetten i Planica i fjor, Anne Kjersti Kalvå og Astrid Øyre Slind tok individuelle medaljer og Tiril Udnes Weng vant verdenscupen sammenlagt. – Egentlig sjokkerte damene i positiv forstand sist sesong, mange overpresterte, sier Niklas Dyrhaug. I sprint går det fint. Kristine Stavås Skistad har åtte pallplasser denne sesongen, to av dem seire. For 20 år siden tok Marit Bjørgen syv sprintseire. I januar ble Heidi Weng beste norske dame på 20-kilometeren i Oberhof med 8. plass. De norske damene ble knust av Sverige på stafetten, tre minutter og 40 sekunder bak og 5. plass, uken etter ble Margrethe Bergane beste norske med 12. plass i Goms. – Det var mørkt og veldig tynt. Men nå syns jeg den nordamerikanske touren ble en opptur, Heidi med to pallplasser, Astrid med to 4. plasser og Tiril og Anne Kjersti har vist glimt av at de er på vei tilbake, sier Dyrhaug til VG. Anne Kjersti Kalvå ble beste norske på 10-kilometeren i Minneapolis da hun gikk i mål som nummer ni. Løpere fra seks nasjoner gikk fortere. Fagsjef toppidrett for langrennsløperne Per Elias Kalfoss berømmer de svenskene damene, som hadde tre blant de fire beste. – Internasjonal bredde er bra for sporten, sier Kalfoss til VG. Denne uken blir det norsk seier, da er det NM på ski og pause i verdenscupen. Heidi Weng er den eneste norske dameløperen som har stått på pallen på distanse denne sesongen. Hun har tre 2. plasser og to 3. plasser. Fasit for 20 år siden ble nettopp tre 2. plasser og to 3. plasser. Ernst A. Lersveen har flere teorier om hva som kan ha gått galt i det siste. – Det er ingen nasjoner som har så mange unge jenter som oss som går på ski, så da kan vi ikke ha stelt planetene våre godt nok. Har de fått rett gjødsel? Og for det andre: Har det vært for mye dulling? spør Lersveen. Men han tror ikke alle blir skremt av de enorme treningsmengdene Johaug la ned. – Har de som er på landslaget nå en vilje til å gå inn i dette som er sterk nok? En vilje til å trene like mye som Johaug? Det blir sagt at ingen kan trene som Johaug gjorde, blir det en hvilepute? Jeg tror ikke Frida Karlsson tenker at hun ikke kan trene som Johaug gjorde, jeg tror heller hun tenker: Visst f ... kan jeg det, sier Lersveen. VG har ikke lykkes med å få en kommentar landslagstrener Sjur Ole Svarstad. Fagsjef i toppidrett Kalfoss svarer og mener de ikke duller. – Nei, vi følger en utviklingstrapp, det er det viktigste for oss. Og det er en styrke at vi kan ta de små stegene. Vi skal trene oss opp steg for steg, sier han til VG. Kalfoss varsler en grundig evaluering når sesongen snart er ferdig. Trening og opplegg skal analyseres. Niklas Dyrhaug mener den blir veldig viktig. Den tidligere VM-vinneren på stafett tror kanskje konklusjonen vil havne i motsatt ende av Lersveens utspill. – Jeg tror stammen av laget har tøyd strikken for langt. Damene hadde stor selvtillit etter forrige sesong, så skulle de ta et steg til, da tror jeg totalbelastningen ble for stor og at det bikket over for noen. Men det er viktig ikke bare å sage de norske damene. Vi må ta utgangspunkt i hvor vi er og nå ser det ut som flere er på vei tilbake. De kan fortsatt gå på seg litt selvtillit før sesongen er over. De kan slå litt nedenfra igjen inn mot VM i Trondheim, sier Dyrhaug. Ernst A. Lersveen etterlyser at noen følger etter Johaug og Bjørgen som leverte på topp i mer enn ti år. – Hvorfor tar ingen av de andre damene det løftet? Det lurer jeg på. Det ser dystert ut, sier Lersveen. Niklas Dyrhaug konkurrerte samtidig som Bjørgen og Johaug, og selv om Johaug vurderer et comeback til VM i Trondheim, så mener Dyrhaug det er viktig å se fremover. – Therese er et unikum. Den standarden hun satte er ekstremt imponerende. Hadde de andre damene vært med på den farten hun hadde på treningsøktene, hadde det vel knapt vært noen på start nå, sier Dyrhaug med et lurt smil.

short

many

8JeV4r

ab

Ilskan efter Chelseas nya mardrömsbesked: ”Handlar allt mer om pengar”

MARBELLA. Mia Fishel, 22, har dragit korsbandet under landslagssamlingen. Ett mardrömsbesked för Chelsea som redan har superstjärnan Sam Kerr på skadelistan. – Jag är väldigt orolig, säger Zećira Mušović. Det var under USA:s landslagssamling som den 22-åriga anfallaren Mia Fishel skadade sig. – Det känns orättvist på något sätt att det ska hända Mia som är en ung spelare som verkligen har framtiden framför sig, säger Zećira Mušović. – Hon är en fantastiskt fin människa och vän till mig, så det är såklart att det inte alls är kul att nås av de nyheterna. Fishel värvades till Chelsea från mexikanska Tigres i somras och har fått ett större förtroende efter att superstjärnan Sam Kerrs korsband gick av under lagets träningsläger i Marocko i januari. ”Handlar allt mer om pengar” Korsbandsepidemin inom damfotbollen fortsätter att skörda offer. 37 spelare missade VM förra sommaren på grund av allvarliga knäskador. En av dem var England och Arsenals kapten Leah Williamson. I en intervju med The Telegraph i samband med sin comeback pratade hon om oron kring den snabba utvecklingen i damfotbollen just nu. – Som damfotbollen ser ut just nu kommer du inte att kunna höja biljettpriserna eller få mer publik till arenorna för du kommer inte att ha spelare att titta på, säger hon. Den svenska Chelseamålvakten är inne på samma spår. Hon är orolig för vad som sker när det blir fler och fler matcher och fler och fler skador. – Vi ser en fotboll på damsidan som handlar allt mer om pengar och hur man ska kunna få mer pengar och intäkter och allt det här. Hon tar en kort konstpaus innan hon fortsätter. – I bland så blir det på spelarnas bekostnad och det är någonting som man behöver se över. Det finns en risk att vi kommer att stå där och försöka locka pengar och locka intresse och locka sponsorer utan våra allra toppspelare. Prognosen ser inte svinbra ut Olivia Schough, till vardags i Rosengård, är en av spelarna som tack vare att laget tog sig till gruppspel i Champions League knappt fått något ledigt under vintern. 32-åringen som debuterade i landslaget för elva år tycker att mycket har förbättrats när det kommer till prehab och medvetenheten kring knäskador. – Men uppenbarligen är det inte tillräckligt. Vi behöver hitta någon lösning på detta, en det känns som att det är lite utan vår kontroll just nu. Det är inte vi som lägger spelscheman, men något måste ändras för prognosen ser ju inte svinbra ut just nu. Mušović hoppas at de internationella förbunden Fifa och Uefa tar frågan på allvar. – Jag är helt övertygad om att ingen av oss vill ha det här utan att vi alla vill lösa det här och komma fram i en lite bättre riktning än vad vi är på väg åt nu.

long

few

wAw0o1

vg

Lea (23) lever av kunsten hun lager selv

Lea Alstad (23) fikk 2 i kunst og håndverk på skolen. Nå er hun sin egen sjef, og lever av kunsten hun lager selv. – Da jeg var mindre drømte jeg om å leve det livet jeg gjør i dag, sier Alstad. 23-åringen er i dag selvstendig næringsdrivende og lever av hobbyen sin. Hun har blant annet illustrert en bok, og er representert i flere gallerier rundt om i Norge. – Jeg har alltid likt å ha mine egne prosjekter, forteller hun. Det hele startet med at hun ikke fikk seg sommerjobb som tenåring. – Det var ingen som ville ansette meg så ung, så da ble jeg nødt til å tenke utenfor boksen, forteller Alstad. Den gangen tjente hun penger på å male russedresser, tegne russelogoer, og holde sommerskole for barn. – Alt dette vokste og ble mye større enn jeg hadde sett for meg. Veien mot å gjøre kunsten til et levebrød har likevel vært utfordrende. Alstad er åpen om at det er en del risiko knyttet til å jobbe frilans. – Man må være ganske økonomisk av seg, og spare opp midler til tider med lavere inntekter. Videre sier hun at det er avgjørende å tørre og ta sjanser i denne typen yrker. – Det har nok hjulpet meg å være litt naiv, og tørre å ta sats. Nå deler Alstad om arbeidet sitt og hverdagen som ung kunstner på TikTok, noe som blir godt mottatt. – Jeg tror mange synes det er spennende å se noen som lever livet litt annerledes. Her er et eksempel fra henne TikTok-konto: Alstad vil også vise frem at arbeidslivet ikke trenger å være slik vi ofte får det presentert på skolen. – Jeg tror flere enn meg savner en mer innovativ tilnærming til arbeidslivet. Alstad forteller videre at hun aldri har vært ansatt et sted lenger enn to måneder. Det ser hun heller ikke for seg i fremtiden. – Dette livet passer meg bedre, sier hun. Torbjørn Urfjell, avdelingsdirektør for samfunn og arena i Kulturdirektoratet, understreker viktigheten av at unge tør å satse på kunst og kultur. – Vi har en visjon om et samfunn fylt med kunst og kultur, og det forutsetter at noen satser på det også, sier han. Urfjell bekrefter videre at det å være kunstner innebærer mye prøving og feiling. – Derfor er det nok også forbundet med noe høyere risiko, sier han. Videre minner Urfjell om at Norge er et av landene med veldig gode ordninger for støtte og stipender. – Det handler igjen om at vi ønsker å ha kultur og kunst rundt oss i Norge. Avslutningsvis peker Urfjell på at det å være selvstendig næringsdrivende ikke er eneste måten å leve av kunsten. – Det er også etterspurt kreativ kompetanse i mange slags stillinger i ulike sektorer. Mulighetene er derfor mange ifølge Urfjell.

short

many

0QPz40

vg

Masseforfall til ski-NM – store profiler uteblir

Harald Østberg Amundsen, Tiril Udnes Weng og Erik Valnes er bare tre av stjernene som har meldt forfall til helgens NM på ski. – Det er veldig kjedelig. Jeg vet at utøverne gjerne skulle vært der. Det som er spesielt, er at det er en veldig stor andel på guttesiden som dessverre ikke er med, sier landslagstrener Eirik Myhr Nossum til VG. Martin Løwstrøm Nyenget, Harald Østberg Amundsen, Didrik Tønseth, Tiril Udnes Weng, Erik Valnes og Håvard Solås Taugbøl står alle over årets ski-NM på Beitostølen 22. til 25. februar. Totalt seks av 20 landslagsløpere i langrenn har meldt forfall. – Langturen til USA og Canada kostet mye. Det er flere som er redusert. Da er konkurranser på nåværende tidspunkt ikke medisinen for dem. Det tror jeg alle skjønner, sier Nossum. Lederen for NMs organisasjonskomité, Kjell Berge Melbybråten, reagerer slik: – Vi arrangrerer skirenn for de som stiller opp. Vi har rigget til skifest. Så er det sånn med skinasjonen Norge at det fortsatt vil være veldig mange gode løpere til start. Det er aller verst for de som går glipp av skifesten, sier Melbybråten til VG. Østberg Amundsen vant Tour de Ski på nyåret, men stiller ikke til start på Beitostølen når NM-pokalene skal deles ut til helgen. 25-åringen har hatt problemer med luftveiene etter verdenscupen i Canada og USA de siste ukene. – Det er få som har gått flere skirenn enn Harald i år. Det koster. Men dette er veddeløpshester. De ønsker å gå skirenn. Men når helsen er skrantende, må man ta en pause, sier landslagstrener Nossum. – Hvilken betydning får NM? – NM betyr vanvittig mye. Det er dritviktig. Det er derfor det er kjipt for utøverne å gå glipp av det. Så vet jeg at nivået i Norge er såpass høyt at det ikke er sikkert at de som går glipp av dette nødvendigvis hadde dratt hjem med alle medaljene, svarer Nossum. Han forteller at situasjonen er tyngst for Nyenget og Tønseth, som sliter med ryggtrøbbel. – Martin har vært ute en stund. Det samme gjelder Didrik. Det er aldri gunstig å slite med ryggen som skiløper, men jeg håper at de får gått skirenn igjen denne sesongen, men de trenger ro og ikke harde konkurranser. På Beitostølen skal langrennsutøverne som deltar blant annet konkurrere i 10 kilometer intervallstart, sprint og 20 kilometer med skibytte. I tillegg skal det avvikles stafett, hvor Petter Northug har varslet deltagelse. – Konkurranseprogrammet hittil i sesongen har vært tøft for flere av våre utøvere, noe vi ser har gitt utfordringer nå i etterkant av siste World Cup- periode. De trenger derfor en roligere periode med tanke på trening og konkurranser, sier landslagslege Ove Feragen. Løperne sliter med flere ulike problemer. Også kombinertstjernene Jarl Magnus Riiber, Gyda Westvold Hansen og Jørgen Graabak melder forfall til NM. For trioen det skuldertrøbbel på førstnevnte og sykdom på de to siste som er hinderet.

short

many

kE2K8v

vg

Graham Hansen-tall vekker oppsikt: – Hvor er prisene?

Caroline Graham Hansens tall fra den spanske toppdivisjonen er best i Europa. Den driblesterke kantspilleren har levert 26 målpoeng på 18 kamper i Liga F. 14 mål og 12 assister. Det er 12 flere målpoeng enn nummer to på listen, lagvenninnen Aitana Bonmatí, hun som vant gullballen i 2023. Sammenligner man det med toppdivisjonene i England, Frankrike, Italia og Tyskland, er det ingen som kan måle seg med de tallene. Det får lagvenninne Ingrid Syrstad Engen til å glise bredt. – Det er utrolig kult, men det er på en måte ikke overraskende heller. Men nå kommer det veldig frem, når hun får de målpoengene så ofte og når hun scorer de målene som hun gjør, sier Engen til VG. Både Engen og Graham Hansen er i Stavanger på landslagssamling denne uken. Fredag sparkes første kamp i gang i det som er et avgjørende dobbeltmøte mot Kroatia. Vinneren av kampene holder seg på seedingsnivå A i Nations League. David Menayo, som er journalist i spanske Marca, har fulgt Graham Hansen tett dette året. Han har aldri sett henne bedre. – Hun er på sitt beste nå, spør du meg, sier Menayo til VG. På spørsmål om hva som har endret seg fra tidligere år, trekker han frem et punkt som spesielt viktig: – I tillegg til at hun i stor grad har vist frem kvalitetene sine, så må vi legge til at hun har hatt en sammenhengende sesong, som hun ikke har hatt tidligere år grunnet skader, sier han. Både selvtillit og erfaring spiller inn på de gode prestasjonene, mener han. – For meg er balansen mellom fysisk og mental potensial nøkkelen til hennes suksess, sier han. Yash Thakur, som er Opta-analytiker, har gransket Graham Hansens sesong så langt. – Det er gode individuelle sesonger, det er til og med noen fantastiske, og det har Caroline Graham Hansen akkurat nå, skriver han i en artikkel. Kantspilleren har enten scoret eller gitt målgivende pasninger i de siste 13 kampene til Barcelona, i alle turneringer. – Det er helt tullete, mener Thakur. Dette sa Graham Hansen da hun ikke ble nominert til Gullballen i fjor: Syrstad Engen håper at den elleville statistikk vil få positive følger for lagvenninnen, som ennå har til gode å gå til topps idiverse kåringer. I fjor ble Graham ikke engang nominert blant de 30 til Ballon d’Or, til tross for at eksperter i forkant mente at hun var favoritt for prisen. – Jeg håper hun får oppmerksomheten hun fortjener. Det virker jo litt slik nå også. Folk spør: «Hvor er prisene?» sier Engen. – Hun gjør det så ekstremt bra, og jeg håper at det fortsetter hele sesongen. Det handler om at hun ikke har hatt noen brudd i sesongen. I fjor var hun ute en del måneder med skader. Hun har kanskje funnet en god balanse i å holde seg på høyt nivå på den måten og, at man ikke er så lenge ute. PS! Fredag spiller landslaget borte mot Kroatia i den første av to kamper for å unngå nedrykk fra øverste nivå i nasjonsligaen. Den kan du følge i VG Live. Fikk du med deg denne?

short

many

eJAReO

vg

Konflikten som splitter bygda: – Barna har hatt fem-seks ulike lærere på tre år

Siden bygda slo sammen seks skoler til én, har det stadig vært utskiftninger i ledelsen ved Glommasvingen skole. Nå har foreldrene fått nok. Onsdag møtte de fleste elevene ved Glommasvingen skole i Sør-Odal stengte dører. Grunnen var mange ansatte ikke møtte på jobb – etter at rektoren og den assisterende rektoren annonserte at de forlater sine stillinger fra og med 20. mai. I 2019 ble bygdas seks skoler slått sammen til én storskole med rundt 900 elever. Siden oppsigelsene ble kjent onsdag morgen har VG fått følgende forklaring på hva som er årsaken til konflikten: – Hvorfor slutter rektor på rektor? Onsdag hadde 30–40 mennesker samlet seg utenfor kommunehuset i Sør-Odal i protest, blant dem mange foreldre med barn på skolen. – Noen har hengt opp hatter her. Jeg antar det er så noen kan ta med seg hatten på vei ut, sier forelder Laila Johansson til VG. En annen foresatt med to barn på Glommasvingen skole er Jane Susanne Wiik. Hun forteller at barna har hatt mellom fem-seks ulike lærere i løpet av de første tre skoleårene. – Dette kommer ikke som en bombe. Det har foregått over tid, sier Wiik og legger til: – Vi foreldre lurer på: hvorfor slutter rektor på rektor på rektor? Hun understreker at hun som forelder støtter lærerne, og tror pengemangel har noe av skylden for situasjonen ved skolen. – Lærerne gjør så godt de kan. Dette går ut over ungene, og ungene er fremtiden til kommunen, sier Wiik. En annen som har tatt turen til kommunehuset er Egil Wang. Han er Rødt-politiker og vara i formannskapet. I tillegg har han en sønn på skolen, som også måtte hentes onsdag. – Jeg skjønner lærerne kjempegodt, sier han til VG. Mens foreldrene står samlet utenfor kommunehuset pågår det et ekstraordinært møte i formannskapet inne. Wang forteller at han dro på møtet, men at han ble kastet ut da det ble bestemt lukket. – Hva som skjer der inne og hva som kommer ut av det, vet jeg like mye om som dere, sier han og nikker mot kommunehuset. – Ingenting? – Ingenting. Ordfører: – Fortsatt full tillit I en felles e-post til VG skriver Ingrid Maria Ulheim (rektor) og Unni Mundal (assisterende rektor) at det har vært flere avvik ved skolen siden den åpnet i 2019. – Vårt mandat har vært å bedre situasjonen på skolen, skriver de. Gjennom dagen onsdag har VG gjentatte ganger forsøkt å komme i kontakt med kommunalledelsen for å be om kommentarer fra kommunedirektøren, kommunalsjefen og ordføreren. Først etter møtet i formannskapet kommenterer ordfører Knut Hvithammer (Ap) saken. – Jeg har fortsatt full tillit til kommunedirektøren, sier Hvithammer til VG. På kommunens nettsider opplyser de at Glommasvingen skole vil holde åpent som vanlig torsdag og fredag. – Undervisningen som elevene har mistet onsdag 21. februar, vil bli kompensert, skriver kommunen. Orket ikke mer Frem til februar i fjor var Øystein Hanevik assisterende rektor på skolen. Etter kun måneder i stillingen orket han ikke mer. – Da jeg begynte der var det for få ansatte. Det fikk konsekvenser for skolemiljøet og arbeidsmiljøet, sier Hanevik til VG. I dag er han ikke lenger ansatt på skolen, og understreker at han uttaler seg om sin egen opplevelse. Hanevik opplevde mangel på ressurser, og en sviktende ledelse fra skoleeiers side. Han kunne derfor ikke stå inne for skoledriften. – Det var ikke forsvarlig. – Det går på elever som vandret i gangene uten tilsyn og vold mot ansatte, blant annet, legger han til. Ifølge Hanevik har han flere ganger varslet om situasjonen, uten å bli møtt med tillit. – Skoleledelsen og lærergruppen består av flinke folk, men de blir overstyrt av kommunalsjef og kommunedirektør, hevder Hanevik. – De har ikke tatt innover seg alvoret i situasjonen. Derimot har de prøvd å dekke over gjennom taler, og uten handling. – Veldig alvorlig Elise Rundén Pran måtte avbryte jobben for å ta imot sine to barn som er elever ved skolen onsdag. Hun ble overrasket over stengningen. – Det er veldig alvorlig at en stor skole i praksis stenger virksomheten sin. Det er et svært alvorlig signal fra lærerne. Dette får store konsekvenser for både elever, skoleansatte og foreldre, sier Pran til VG. Hun er også lokalpolitiker for Bygdelista, og nestleder i oppvekstutvalget i kommunen. Det er kjent fra tidligere at skolen har hatt utfordringer med for lav bemanning, hyppige lederskifter og med læringsmiljøet. Pran sier hun regner med å få mer informasjon etter møtet i formannskapet er avsluttet. FAU bekymret – Vi er bekymret for at det ikke er gjort nok, og gjøres nok for å sikre en stabil ledelse ved skolen, skriver Sara Ringlund, FAU-leder ved Glommasvingen, i en e-post til VG. Hun uttrykker bekymring rundt gjentatte utskiftninger i skoleledelsen. I et brev FAU sendte til kommuneledelsen tirsdag skriver de følgende: «Nå må det undersøkes grundig hva som gjør at situasjonen er slik den er, og hva man kan gjøre for å minimere konsekvensene». – Hvem er det som svikter her? – Det er for tidlig å konkludere, men de foreløpige uttalelsene til skoleeier gjør oss ikke trygge på at det er gjort nok for å sikre en stabil ledelse ved skolen. UDF: – Forsøker å gi råd Utdanningsforbundet (UDF) er lærernes største fagforbund, og har 69 medlemmer blant de ansatte på skolen. Leder Thore Johan Nærbøe i UDF Innlandet, ble først kjent med at lærerne på skolen uteble fra jobben gjennom lokalsendingen på NRK onsdag morgen. Siden har han prøvd å få greie på hva som har skjedd. – Lærerne viser sin støtte til rektor ved å utebli fra skolen denne dagen. Vi forsøker å gi råd og ivareta våre medlemmer så godt vi kan, sier Nærbøe til VG. – Er det en hensiktsmessig måte å vise misnøye på? – Her er det nok snakk om egenmeldinger, og det er jo en personlig sak for hver enkelt. – Og her bruker alle lærerne egenmeldinger samtidig? – Så sant man ikke er syk – eller forhindret av andre grunner, så skal man møte på jobben. Stengingen av Glommasvingen skole vekker reaksjoner også på Stortinget:

long

few

76WWpW

sa

Én av ti kvinner rammes: – Ville fått mye større oppmerksomhet om det gjaldt menn

Kvinner som skal opereres for endometriose på Stavanger universitetssjukehus må vente i minst et halvt år. – Provoserende at det ikke satses mer på kvinnehelse, sier Ellinor Apeland (26) og Signe Furre (32). – Jeg fikk faktisk litt sjokk. Men det kan jo forklare noen av de voldsomme smertene jeg har hatt, sier Ellinor Apeland (26). Hun fikk diagnosen endometriose i desember, og er én av de første kvinnene som har deltatt på en helt ny endometrioseskole i regi av Stavanger universitetssjukehus (SUS). – Jeg håper kunnskap om sykdommen kan gjøre meg bedre i stand til å håndtere hverdagen. Det er godt å være forberedt på hva jeg har i vente, sier hun. – Samtidig er jeg bekymret. Tenk hvis jeg får det enda verre enn i dag. Tirsdag skrev Aftenbladet om trebarnsmor Anita Abrahamsen, som har levd med ulike kvinnehelserelaterte plager i nesten 20 år. Både hun og seksjonsoverlege Olav Nordbø ved Kvinneklinikken på SUS er kritiske til at det ikke har blitt satset mer på kvinnehelse i Norge. – Jeg tror det hadde vært langt større oppmerksomhet rundt endometriose hvis det hadde vært en sykdom som rammet menn, som var like vanlig, som gjorde kjempevondt og som forhindret menn fra å ha sex og få barn, sier Nordbø. Han er én av flere fagfolk som bidrar under endometrioseskolen, hvor det sist uke var 16 kvinner til stede. Nordbø forteller at de ansatte på gynekologisk avdeling treffer pasienter med endometriose daglig. De opererer også endometriosepasienter nesten hver dag. Over 100 pasienter – Vi har for øyeblikket registrert minst 100 pasienter - både de som venter på operasjon og de som venter på vurdering - som tilhører denne kategorien, sier avdelingssjef Marit Halonen Christiansen ved Kvinneklinikken på SUS. Hun legger til at tallet trolig er økende. – Dette kan henge sammen med at fastlegene har blitt mer oppmerksomme på diagnosen, og at kvinner blir henvist til SUS tidligere enn før. Ventetidene er likevel lange, særlig for kirurgisk behandling. – Vi har to køer. Den ene gjelder dagkirurgi for pasienter vi antar har et mindre omfattende operasjonsbehov. Her har vi 40 pasienter på venteliste, sier Christiansen. Blant kvinner som har et mer omfattende operasjonsbehov, står det for øyeblikket 20 pasienter på venteliste. – Begge køene har dessverre en ventetid på seks til ni måneder. Vi prøver å holde oversikt og ringe folk inn dersom vi får avbestillinger, men det er ikke alltid så lett å komme på kort varsel, sier hun. Blant kvinnene som deltok på endometrioseskolen, og som er hentet fra SUS sine ventelister, er det særlig noen tanker som går igjen: Savner bedre behandling – Jeg lurer også på hvordan det eventuelt vil påvirke det å få barn, sier Ellinor Apeland. Sammen med henne sitter intensivsykepleier Signe Østrem Furre (32). Hun fikk diagnosen endometriose så sent som i januar. – Men jeg mistenker at jeg har hatt det lenge, og begynte på prevensjon allerede som 14-åring for å redusere smertene, sier hun. Furre har heller ikke blitt kvitt symptomene etter at hun fikk barn. – Jeg har så langt aldri vært sykemeldt, men er bekymret for at sykdommen skal utvikle seg og bli verre, sier 32-åringen. Begge kvinnene er opprørte over at det ikke finnes et bedre behandlingstilbud. – Jeg blir kjempeprovosert, og tror ikke det hadde vært sånn hvis det var en mannesykdom. Smertestillende medisiner er jo omtrent det eneste som finnes, sier Furre. – Prioriteringene i helsevesenet kan tyde på at kvinner må tåle mer. Slik bør det ikke være, sier Apeland. Har lovet et løft Seksjonsoverlege Olav Nordbø er ikke fremmed for at endometriose og andre typiske kvinnelidelser har vært nedprioritert fordi de rammer kvinner. – Disse sykdommene har tidligere fått lite fokus, og med fokus følger ofte penger, blant annet når det gjelder forskningsmidler, sier Nordbø. Fredag 1. mars legger helse- og omsorgsminister Ingvild Kjerkol (Ap) omsider fram en ny, nasjonal helse- og samhandlingsplan. Der har regjeringen lovet et løft for kvinnehelse. – Kvinner bærer en stor del av reproduksjons- og prevensjonsbyrden. Jeg synes det kunne vist bedre igjen i prioriteringene i helsevesenet, sier Olav Nordbø. Når det gjelder endometriose tror han de største framskrittene vil komme innen medisinsk behandling. – Arbeidet er i startgropen, men det er vanskelig å si når det vil gi resultater. Det tar dessverre lang tid å forske fram nye medisiner, sier han. Seksjonsoverlegen har selv deltatt på Oslo universitetssykehus sin endometrioseskole. Det er derfra SUS har hentet inspirasjon til sine kurs, som arrangeres i et samarbeid mellom Kvinneklinikken og Lærings- og mestringssenteret. – Blir sykere uten svar Kurset går over én dag, og både gynekologer, smerteleger, fysioterapeut, sexolog og en erfaren pasient bidrar med sin kunnskap. Blant dem er Kaja Hovland (22), som fikk diagnosen i 2019. – Det har lenge vært mangel på kunnskap og informasjon om sykdommen, men dette er heldigvis i endring, sier Hovland. Hun savner likevel at flere leger har større kompetanse på feltet. – Jeg tror det gjør oss sykere å gå i årevis uten svar. Derfor håper jeg at nye pasienter kan få hjelp raskere.

short

many

Q7QWRP

ab

Världsettans Saudibesked: ”Jag vill tävla”

Flera svenskar är klara för ridsportens världscupfinaler, som i år avgörs i Saudiarabien. Det är ett land med stora brister när det gäller mänskliga rättigheter, men ryttarstjärnorna åker dit ändå. – Jag vill tävla i mästerskap, säger Henrik von Eckermann. Världscupfinalerna i hoppning och dressyr går i Riyadh, som är Saudiarabiens huvudstad, i mitten av april. I Utrikespolitiska institutets landguide beskrivs Saudiarabien så här: ”Rättsväsendet följer strikt islamisk lag och bland annat diskrimineringen av kvinnor är hårt kritiserad i västvärlden”. Det finns ingen politisk frihet i Saudiarabien. Partier är förbjudna. Miljontals gästarbetare är rättslösa. – Det är inte vi ryttare som bestämmer var tävlingarna ska gå, framhåller Henrik von Eckermann, som är regerande världsmästare och toppar världsrankingen i hoppning. Han pekar också på att en rad sporter arrangerar stora tävlingar i länder som Saudiarabien, Förenade arabemiraten och Qatar. Han räknar upp bordtennis, tennis, simning, fotboll och golf. – Nånstans ser man en trend, som jag tror att vi inte kommer att kunna stoppa, säger von Eckermann. Som segrare i världscupen förra året är han direktkvalificerad till årets final. Klar för finalen i Riyadh är också Peder Fredricson, som satsat mer än vanligt på den här inomhussäsongen. Den flerfaldige OS-medaljören missade en del av förra säsongen utomhus efter en olycka. Peder Fredricson får ganska många frågor om resan till Saudiarabien, och de känns inte helt lätta att svara på. – Jag kan också se att det finns en del saker som inte fungerar perfekt i en del länder. Men jag är inte helt säker på att det blir bättre för att man bryter all kommunikation. – Ibland tror jag att dialog, att åka dit och visa vårt system att jobba med sporten och våra hästar, att tävla på lika villkor och så vidare, kanske kan bidra till någonting som är bra, hoppas jag. – Förhoppningsvis utan att vara naiv, tillägger Fredricson. Att avstå, till exempel från en världscupfinal, kan bli ett hack i karriären för elitidrottare. – Jag har arbetat i hela mitt liv för att bygga upp nånting, för att bli tillräckligt bra, säger Henrik von Eckermann. – Sen ska man också börja kolla vart man ska åka, eller inte åka. Det blir väldigt svårt, säger von Eckermann – men tillägger att han inte skulle åka till Saudiarabien på semester. Trots att de två svenska storstjärnorna i hoppning redan är klara för finalen, kommer båda att tävla i helgens världscup i Göteborg. Det gör däremot inte dressyrryttaren Patrik Kittel, som också är klar för finalen i Riyadh.

long

few

P4Kqez

ab

Region Stockholm bryter avtalet med Svea Vaccin

För ett par veckor sedan kunde Aftonbladets 200 sekunder avslöja allvarliga brister i Svea Vaccins hantering av vaccin. Nu bryter Region Stockholm med vaccinjätten. – Förtroendet för dem som vårdgivare är förbrukat, säger Christoffer Bernsköld, avdelningschef för närsjukvård i Region Stockholm. I januari publicerade 200 sekunder en granskning om Svea Vaccin, en av Sveriges största vaccinkedjor. Granskningen visade flera allvarliga brister, bland annat att Svea Vaccin vid flera tillfällen inte bibehåller kylkedjan, vilket Läkemedelsverket säger kan utsätta patienter för livsfara. Nu bryter Region Stockholm sitt avtal, som innefattar vaccination av säsongsinfluensa, pneumokocker och covid-19 med Svea Vaccin. – Det som har framkommit är mycket allvarligt. Man ska i grunden kunna lita på att vårdgivare i Sverige har ordning i sin organisation, säger Christoffer Bernsköld, avdelningschef för närsjukvård i Region Stockholm. Bara hälften behöriga Efter 200 sekunders granskning inledde Region Stockholm en egen översyn av företaget. De hittade flera områden där Svea Vaccin inte uppfyller kraven. – Det finns väldigt stora brister. Det är så pass anmärkningsvärt att förtroendet är förbrukat från vår sida, säger Christoffer Bernsköld. 200 sekunder kunde avslöja att läkare arbetar på Svea Vaccin utan läkarlegitimation. Bland annat skrev en ”fejkläkare” utan behörighet ut malariamedicin till en av våra reportrar – någonting jurister på Socialstyrelsen sa var helt fel. När Region Stockholm begärde ut samtliga behörigheter för läkare och sjuksköterskor som arbetar på Svea Vaccin i Stockholm. Företaget kunde endast visa upp korrekt behörighet för 30 av 66. – Om man låter någon ordinera vaccin ska man ha intygen på plats. Det ska vara enkelt och tillgängligt, och vi har gett dem flera dagar på att få fram intygen. ”Går inte att vara på flera ställen samtidigt” Aftonbladets granskning visade också att receptionister vaccinerar patienter. När regionen började se över Svea Vaccins journalföring såg de hur det är vanligt förekommande att personal signerar andras vaccinationer. Dessutom har personal utfört och vaccinerat på flera olika ställen samtidigt, ungefär vid samma tidpunkt. Man skulle kunna likna det med ”spökpersonal”. – Ja, det går inte att se vem som utfört vaccinationen. Som det ser ut nu så har en person varit på flera ställen exakt samtidigt och det går ju inte i praktiken. Svea Vaccin hävdar att det skulle kunna bero på ett fel i journalsystemet. Regionen har dock inte kunnat härleda om det finns några sådana förklaringsmodeller. – Det är mycket allvarligt och man får inte brista på det här sättet. Då går det inte att härleda vem som utfört vaccinationen. Det är allvarligt ur journalföringssynpunkt, om man utför journaler i någon annans namn. Det är det enda sätt både vi och patienter kan följa upp vården de har fått. Skulle det kunna indikera på att personal som har varit outbildade har utfört vaccinationen? – Det går inte att spekulera i. Däremot kan vi konstatera att det inte är fysiskt möjligt att det finns på flera olika ställen samtidigt. Journalföring bygger på att det ska vara patientsäkert, spårbart och rätt dokumenterat, säger Christoffer Bernsköld. – När man lägger till att man signerat andras journalposter, då blir det sammantaget ännu värre. Utifrån hur de sköter sin registrering är förtroendet totalt förbrukat och vi avslutar därmed avtalet. Svea Vaccin skyldiga att hjälpa kunder De mest av Svea Vaccins vård och vaccinationer sker utanför det avtal de har med Region Stockholm. Resevaccin som Hepatit A eller mot TBE ges i privat regi. Men oavsett om man är privat kund eller på uppdrag av regionen har Svea Vaccin ett ansvar att hjälpa en. – Det är ett vårdgivaransvar, säger Christoffer. Region Stockholm har avtal med en rad olika privata vårdgivare, inom olika vårdkategorier. – Generellt har vi en bra uppföljning. För varje granskning vi gör ger det oss ett lärande utifrån vad vi såg hade gått snett. Har ni ändrat era rutiner kring uppföljning av privata vårdgivare? – Ja, absolut. Nu har vi sett felaktigheter i registreringsmönstret, och det betyder att vi kan titta på samma typer av fel i till exempel journalföring.

short

few

8JeVWw

ap

Full splid i Rød Ungdom: Utfordret lederen – ble suspendert

Fredag ble fem medlemmer av Rød Ungdom (RU) suspendert etter en intern konflikt. – I lengre tid har det foregått politisk maktkamp i Rød Ungdom. Slik åpner uttalelsen fra de fem RU-medlemmene som nylig ble suspendert fra partiet i 12 måneder. Dette skjer snaut to måneder før partiet skal ha sitt landsmøte 11. til 14. april. Onsdag skrev Aftenposten at to av de fem suspenderte satt i sentralstyret. Dette er Amrit Kaur og Syver Kleve Kolstad. Nå forteller de to at de hadde planlagt å utfordre Rød Ungdom-leder Liv Smith-Sivertsen på landsmøtet. – Disse to stilte som utfordrere til sittende leder og er nå «tilfeldigvis» blitt suspendert fra partiet i 12 måneder, sammen med tre andre som også stilte til sentrale verv, skriver de i uttalelsen. De andre medlemmene som ble suspendert, var Mina Rollag Torsvik, Sondre Alvestad og Eylûl Demirhan. De to første skal ha stilt til sentralstyret. Avviser maktkamp Smith-Sivertsen avviste tidligere onsdag at suspenderingen hadde noe med maktkamp å gjøre. – Vedtaket ble gjort fordi man mener de relevante medlemmene har brutt med vedtektene og skadet organisasjonen, sa hun til Aftenposten. Det mener hun fortsatt. I en ny uttalelse til Aftenposten sier hun: – Dette har ikke vært en maktkamp, det var et lokallag i Rød Ungdom som initierte prosessen. Hun fortsetter: – For å sikre en god prosess ga sentralstyret kontrollkomiteen i Rød Ungdom mandat til å behandle og legge frem saken for landsstyret, som endte i en suspensjon av de fem medlemmene. Jeg var ikke personlig til stede under behandlingen av saken. Les hele Smith-Sivertsens svar lenger ned i saken. Medlem av «Marxistisk Plattform» I uttalelsen legger de suspenderte medlemmene frem sin versjon av hvordan saken utspilte seg. Det hele startet med at et lokallag i partiet foreslo å ekskludere 26 medlemmer av partiet. – Noen av disse var medlem av en Discord-server med navn «Marxistisk Plattform», et diskusjonsforum som var åpent for alle medlemmer av Rød Ungdom, skriver de. Discord er en digital plattform der brukere kan kommunisere gjennom tekst, tale og video. – Dette forumet var anklaget for å bedrive lukket politisk koordinering, uten at det ble fremlagt noen håndfaste bevis. Fem personer suspendert En komité ble nedsatt for å vurdere eksklusjonsforslaget mot de 26 medlemmene. Forslaget skulle behandles på partiets landsstyremøte denne helgen. Samme dag som landsstyremøtet fant sted, kom innstillingen fra komiteen. De foreslo å suspendere seks medlemmer i 12 måneder, heller enn å ekskludere alle de 26. Likevel ble alle som var involvert i den opprinnelige eksklusjonssaken, erklært inhabile i saken. – Dette gjorde at en tredjedel av landsstyret ikke fikk være med på å behandle saken, skriver de suspenderte. De hevder også at de ikke fikk mulighet til å forsvare seg mot alle anklagene som ble fremmet mot dem. – Komiteen fikk dermed kjørt en ensidig prosess der de anklagedes side av saken ikke var representert. Vi anser derfor prosessen som et illegitimt kuppforsøk, slår de fast. – Har forhindret et sunt og demokratisk liv RU-leder Smith-Sivertsen holder fast ved at vedtaket om suspensjon begrunnes med brudd på vedtekter. – Det stemmer ikke at «medlemskap» i Discord-serveren var grunnlaget for suspensjonen, det finnes fortsatt aktive medlemmer i Rød Ungdom som også er med i Discord-serveren. Hun viser til at landsstyret mener de suspenderte medlemmene ikke har handlet i tråd med vedtektene, som sier at man skal «fremme politisk utvikling og ta opp uenighet på en saklig måte». – De suspenderte har, ifølge landsstyret, jobbet mot Rød Ungdoms vedtatte politikk og styringsdokumenter, og at det har forhindret et sunt og demokratisk liv i organisasjonen. Forstår at mange er opprørt Smith-Iversen mener det skal være takhøyde og rom for politiske diskusjoner i Rød Ungdom. Hun understreket overfor Aftenposten onsdag at hun har forståelse for at mange er opprørt. – Jeg håper at vi nå kan klare å legge fra oss intern uenighet og fokusere på å drive med politikk. Fremover blir det avgjørende at man klarer å stå samlet i møte med de sterke høyrekreftene som truer samfunnet vårt, sa hun. De suspenderte medlemmene har anledning til å anke beslutningen til klagenemnda i organisasjonen. Nemnda kan deretter bestemme om klagen skal bli tatt opp på landsmøtet, som blir arrangert i 11. til 14. april.

short

few

rlkr2a

ap

Ekspertene har kranglet om terroristens psykiske helse i 12 år. Nå rådes han om grep fra uvanlig hold.

Breiviks mentale helse er vanskelig å få grep om, mener Oslo tingrett. På uvanlig vis gir dommer Birgitte Kolrud en anbefaling til terroristen. Helt siden han ble pågrepet på Utøya den regntunge kvelden 22. juli i 2011, har det pågått en heftig faglig debatt om Anders Behring Breiviks psykiske helse. Breivik selv har aldri likt å snakke om det, men det har psykiatere, psykologer og jurister. De har kranglet om hva som skjer inne i hodet på massedrapsmannen. Og i forrige uke kom Oslo tingrett med en uvanlig anbefaling. Vil de få terroristen med på det? Det gikk kun fire dager før Breiviks daværende forsvarer Geir Lippestad sa at saken indikerer at Breivik er gal. Og frem mot straffesaken våren 2012 ble det en heftig debatt, og rettsdrama, om terroristens mentale helse. Var han psykotisk eller ikke? Var han strafferettslig utilregnelig da han drepte 77 mennesker på noen timer? De to rettsoppnevnte sakkyndige Synne Sørheim og Torgeir Huseby konkluderte med at terroristen var strafferettslig utilregnelig. De mente han var paranoid schizofren. Det førte til så mye rabalder, og de faglige innvendingene var så store, at det ble oppnevnt to nye sakkyndige. De, Terje Tørrisen og Agnar Aspaas, konkluderte motsatt. Personlighetsforstyrrelser, ja. Men ikke schizofren. Tilregnelig. Under hovedforhandlingen våren 2012 fortsatte kritikken. Flere psykiatriske tungvektere var i retten uenig i Husby og Sørheims vurdering. Aktoratet mente at terroristen måtte overføres til tvungen psykisk helsevern. Altså at han var for syk til å straffes med fengsel. Dommer Wenche Elisabeth Arntzen ga likevel terroristen lovens strengeste straff, 21 års forvaring i fengsel. Og rettens ord i dommen fra den gang er fortsatt helt styrende for Breiviks soningsforhold. Sterk mistanke Spesialist i psykologi Inni Rein og spesialist i psykiatri Janne Gudim Hermansen er de to fagpersonene som er tettest på Breivik nå. Hermansen har hatt regelmessige samtaler med terroristen siden februar i fjor. De har foreløpig konkludert med disse diagnosene på 45-åringen: Rein og Johansen mener Breivik har et såkalt «vekslende klinisk inntrykk» som er vanskelig å beskrive. På den ene siden oppfattes han tilforlatelig, vennlig, romslig og nesten sårbar. På den andre siden fremstår han rigid og instrumentell, med det de kaller en oppsiktsvekkende empatisvikt. Men i retten i januar sa de at de har en sterk mistanke om at Breivik har Aspergers syndrom. Derfor mener de at det ikke er mulig å vurdere Breiviks personlighet godt nok, uten å få avklart om han oppfyller kriteriene for en autismespekterforstyrrelse. Uvanlig av dommeren Dette er viktig å få avklart, mener de, fordi en riktig diagnose gjør det lettere å vurdere risikoen og riktig behandling. Derfor mener de terroristen bør motiveres til å la seg utrede for autismespekterforstyrrelse. Men det vil ikke Breivik. I retten sa han at han trodde han kunne ha Aspergers, men at han hadde konkludert med at han ikke hadde det. Men nå blir han oppfordret fra et uvanlig holdt. Dommeren Birgitte Kolrud mener Breiviks psykiske helse fremstår som kompleks, og vanskelig å få grep om. Han er fortsatt er sterkt preget av sitt høyreekstreme politiske univers og har en kompleks og egenartet personlighet, mener hun. Og så går hun til det uvanlige skrittet at hun i dommen oppfordrer terroristen rett ut til å vurdere mulighetene for å samarbeide om en slik utredning. Det er ikke vanlig at retten uttaler seg om ulike diagnoser og ber en av partene om en slik utredning direkte. Hun påpeker også at en eventuell diagnose ikke er noen diskreditering av evner eller intellekt. Breivik ga i retten utrykk for at han mener flere fengslede høyrekstreme «stemples». Dommeren m,emer likevel en slik utredning kan være et bra verktøy for «tilrettelegging og forståelse». Øystein Storrvik, prosessfullmektig for Breivik, ønsker ikke å kommentere dommerens forslag om utredning av Aspergers. Han viser til det Breivik selv sa i retten. – Jeg mener det er den langvarige isolasjonen som er problemet, sier Storrvik.

long

few

y6QJbJ

vg

Glimt-eksperten stusser over nådeløst salg: – Fotballen kan være brutal til tider

I juli ble stortalentet Tobias Gulliksen (20) hentet til Bodø for en rekordsum. Nå er han allerede være på vei ut døren. Ifølge VGs opplysninger går det etter alt å dømme mot en overgang til svenske Djurgården for den unge drammenseren. – Fotballen kan være brutal til tider, sier tidligere Bodø/Glimt-spiller Trond Olsen til VG under onsdagens trening på Aspmyra. Han jobber nå som ekspert for Avisa Nordland og følger klubben tett. Den tidligere lynvingen stusser litt over det ventede salget. – Hvis det skjer så føler jeg at Bodø/Glimt har gjort en litt dårlig jobb i forkant når de henter en så høyt profilert spiller som de ikke har fått potensialet ut av og gir opp så fort, sier han. Onsdag er det nøyaktig syv måneder siden Gulliksen poserte med Bodø/Glimt-drakt. Overgangen fra Strømsgodset skal ha vært den største som er betalt i en overgang mellom to norske klubber. Nå ser Gulliksen ut til å lide samme skjebne som Viking-spissen Lars-Jørgen Salvesen. Også han forsvant den første vinteren etter å ha blitt hentet fra Godset på sommeren. Samtidig er også et salg av Isak Helstad Amundsen til Molde nært forestående, ifølge VGs opplysninger. – Det viser at de har dårlig tålmodighet med enkelte. Det handler vel litt om hvilke type spillere det er og hvordan de håndterer ting, sier Trond Olsen. – Er Knutsen nådeløs? – Du kan godt kalle det nådeløst, men det er sånn det er. De strekker hendene ut og sier «beklager, det funker ikke». Da gjør de de grepene som de mener er riktig for Bodø/Glimt. Knutsen svarer først at «det ikke er mye han kan si» om ryktene rundt det mulige salget av Gulliksen. Da VG forsøker å lokke Knutsen litt utpå med et spørsmål om hva som skal til for å bli Bodø/Glimt-spiller eller ikke, lukter Glimt-treneren etter hvert lunten. – Det er et komplekst spørsmål, men det har med logistikken og gjøre en god analyse på hvem vi mener passer inn. Det går på typer. Normalt sett bruker spillere litt tid på å komme inn i vår kultur, vårt tankesett og vår måte å spille på. Det er jo mange komplekse ting i det spørsmålet, svarer han veldig generelt. «Bare gi ham mikrofonen», sier Knutsen idet VG ber om et oppfølgingsspørsmål i den gamle bowlinghallen på Aspmyra. – Opplever du at det er ulikt hvor tålmodige spillerne er? Takler noen bedre enn andre å sitte på benken? – Det vil være ulikt, selvfølgelig. Individuelle mennesker er ulike, svarer Knutsen – før han stopper litt opp: – Jeg føler at du prøver å peile deg inn på noe jeg ikke tror du kommer til å få svar på. Glimt-treneren tar et lite sekunds pause før han likevel fortsetter. – Men hvis jeg skal svare generelt på spørsmålet ditt: Det å komme inn i en ny spillestil tar litt tid. Som fotballspiller må du være tålmodig, men også utålmodig. Det å finne den balansen er ekstremt viktig. Kjetil Knutsen trekker deretter uprovosert frem en sammenligning mellom Tobias Gulliksen og Hugo Vetlesen, som senere ble solgt til Club Brügge etter å ha blitt kåret til årets spiller i Eliteserien. – Om det er Tobias eller Hugo du spør om, så gjelder akkurat de samme mekanismene for alle spillere, sier Knutsen, fortsatt som en del av svaret på VGs spørsmål. Vetlesen satt store deler av 2021-sesongen på benken og det tok lang tid før han brøt seg inn i Glimts førsteellever. Etter en kamp mot Haugesund på høsten for drøyt to år siden uttalte Knutsen at han «benken ham for at han skulle bli forbannet». Knutsen avslutter hele resonnementet sitt med å si: – Så tror jeg at livet er ganske greit: Du får det du fortjener til slutt.

long

many

ve0GP5

ab

Sverige utslaget direkt i åttondelsfinal i lag–VM

Sverige gick in i lag-VM i bordtennis som regerande EM-mästare. Då blev de svenska herrarna utslagna i åttondelen mot Taiwan. – Jag blir väldigt besviken om vi får höra att det här är ett fiasko, säger Truls Möregårdh till TT. Sverige hade vunnit alla sina matcher i sin grupp och tog sig därmed direkt till åttondelsfinal. Där tog det stopp mot Taiwan i en jämn match som slutade 2–3 i matcher till motståndarna. Världsåttan Yun-Ju Lin körde över svenskarna och vann sina matcher, först med 3–0 mot Mattias Falck och sen 3–0 mot Truls Möregårdh. Truls Möregårdh och Anton Källberg var de som lyckades vinna Sveriges matcher, vilket innebar ett likaläge inför den femte och sista matchen. Då kunde Cheng-Jui Kao avgöra genom att besegra Mattias Falck med 3–0 i set. – Detta var ju självklart ett bakslag inför lagtävlingen på OS. Det kommer vi få leva med, säger Truls Möregårdh till TT. Damerna också ut i åttondelen Sveriges damer blev också utslagna tidigare under förmiddagen. Laget ställdes mot Tyskland i åttondelsfinalen och fick se sig besegrade, precis som herrarna. Tyskland vann matchen med 0–3 i matcher och det var bara Christina Källberg som lyckades ta ett set från motståndarna. Taiwan går nu vidare och möter Tyskland i herrarnas kvartsfinal.

short

few

q1GE41

ap

Streng beskjed til legene: Ozempic skal kun skrives ut til diabetespasienter

Staten brukte 1,4 milliarder kroner på diabetesmedisinen i fjor. Nå tråkker myndighetene på bremsen: – Det har tatt helt av. – Dette er en ekstrem situasjon, sier overlege Sigurd Hortemo i direktoratet for medisinske produkter (DMP). Enorm etterspørsel har ført til mangel på diabetesmedisinen Ozempic over hele Europa. Norske diabetespasienter har strevd med å få tak i medisinen på apotek. Derfor har man åpnet for å gi ut utenlandske pakker. Utenlandske pakker er ikke prisregulert av norske myndigheter. Derfor kan de koste tre til sju ganger så mye som en norsk pakke. Og det er folketrygden som tar regningen. Det er blitt veldig dyrt. Bare i november og desember i fjor måtte staten dekke utenlandske medisinpakker på blå resept til norske pasienter for 458 millioner kroner. – Det har tatt helt av. Og selv om vi vanligvis ikke griper inn i hva legene skriver ut til pasientene, så må vi reagere nå, sier Hortemo til Aftenposten. Streng beskjed Nå kommer DMP med tre klare oppfordringer: 1. Leger skal ikke skrive ut Ozempic til andre enn dem med diabetes type 2. Dette gjelder for både blå og hvit resept. 2. Apotekene bør levere ut legemiddelet for kun fire uker av gangen, noe som tilsvarer én sprøyte/penn. 3. På grunn av stor mangel bør produsenten Novo Nordisk prioritere økt produksjon av diabetesmedisinen. Aftenposten har dokumentert at en fjerdedel av pasientene som har fått medisinen dekket på statens regning, ikke hadde rett på den. Helsemyndighetene mistenker at diabetesmedisinen er blitt omfattende brukt som slankemedisin til ikke-diabetikere. – Legene må følge kriteriene for denne medisinen. Nå fraråder vi også off label-behandling, der leger skriver ut Ozempic på hvit resept for fedmebehandling, sier Hortemo. Burde reagert før Diabetesforbundet er glad for at oppfordringene kommer. – Vi håper at oppfordringen har en effekt, og at personer med diabetes nå får enklere tilgang på denne medisinen. Vi kommer også til å gi informasjon til helsepersonell og be dem lytte til disse oppfordringene, sier Ingvild Eilertsen, kommunikasjonssjef i Diabetesforbundet. Men de mener myndighetene er sent ute. – Hvis man hadde strammet inn på forskrivningen for en stund siden, så hadde man kanskje ikke vært nødt til å kjøpe inn så mange dyre utenlandske pakninger. Kraftigere lut må til Flere andre land har prøvd lignende oppfordringer for å få kontroll på mangelsituasjon. Men DMP varsler at det kommer mer. I løpet av få uker vil det bli klart om de trekker medisinen fra blå resept og går over til individuell refusjon for hver enkelt pasient. – Vår vurdering er nok at det blir nødvendig med andre virkemidler. For dette er en situasjon vi ikke kan leve med, sier Hortemo. Undersøker prisene Norske myndigheter regulerer prisen på norske pakker, men ikke når apotek og grossist importerer pakninger fra utlandet. Nå undersøker DMP prisene hos leverandør og grossist. – Volumet er blitt for stort, og aktørene tar seg veldig godt betalt, sier Hortemo.

short

few

3Er7W9

ab

Rosa Kafaji vill få chansen: ”Skulle nog alla säga”

MARBELLA. Kosovare Asllani är avstängd mot Bosnien-Hercegovina. Då kan Rosa Kafaji få sin stora chans i det svenska fotbollslandslaget. – Jag vet inte hur han tänker, men jag gör min grej varje träning, säger den 20-åriga anfallaren. Rosa Kafaji fick under hösten två kortare inhopp med enstaka minuter i landslaget. Förbundskaptenen Peter Gerhardsson har varit tydlig med att Rosa Kafaji konkurrerar om ”Kosse-rollen”. På träningarna i Marbella är det hon som har legat och droppat bakom Stina Blackstenius där framme. – Jag tror inget, men jag hoppas att jag får lite fler minuter än tidigare. Så får vi se hur de tänker. Jag fortsätter bara att göra min grej varje träning. Jag försöker inte göra så mycket tolkningar, jag försöker bara köra. Man behöver inte anta för mycket, säger Rosa Kafaji. ”Vill visa vad jag går för” Vad skulle det betyda att få starta en landskamp? – Det hade varit väldigt, väldigt kul. Det hade varit väldigt speciellt med min första start i landslaget och väldigt kul. Fre 23 februari: Se playoff-mötet Sverige–Bosnien-Hercegovina Tycker du själv att du förtjänar mer speltid med tanke på vad du har visat upp under vintern? – Så klart, det skulle nog alla säga. Jag känner ändå att jag är i bra form, jag vill komma in här och visa vad jag går för. Hur stor skillnad är det att komma in här nu med tanke på vad du har uträttat hemma i Sverige och ute i Europa? – Det är stor skillnad mot första lägret jämfört med nu. Då ville man bara känna på det, lära känna alla och få bättre kemi. Nu har jag börjat ta för mig mer och är lite bekväm med alla på planen och utanför. Kan stanna kvar i Häcken Under vintern har det spekulerats om Rosa Kafaji kommer att vara kvar i Häcken eller inte. – Det ser ut som att jag kommer att vara kvar. Vi har roliga matcher framför oss. Framförallt Champions League, men också damallsvenskan och svenska cupen. Det är kul att vi kunnat chocka så många och göra det så bra, säger Rosa Kafaji. Nations League-matchen mot Bosnien-Hercegovina spelas klockan 13.00 på fredag i Zenica och sänds exklusivt på Sportbladet.

short

few

JQkGVR

vg

Tung og sliten Northug har snudd om NM: – Det er bare å rydde vei

Petter Northug (38) hadde egentlig lagt fra seg tanken om å delta under NM på Beitostølen kommende helg. Men nå har han snudd. Det sier den tidligere langrennskongen til VG onsdag. – Akkurat nå er NM-stafett plan A. Det betyr at jeg flyr til Norge lørdag og så går stafetten søndag, sier Northug. Tidligere denne uken var planen å trene frem til sesongens store mål Vasaloppet som går den 3. mars. Men nå blir det i hvert fall en etappe når tre ganger ti kilometer stafett står på programmet søndag, en konkurranse som runder av årets norgesmesterskap på Beitostølen. Og Northug har – til tross for at han enn så lenge føler seg ganske tung i kroppen – enorm selvtillit. – Strindheim trenger Petter Northug nå. Det blir to andre på laget som er veldig heldig, sier han. Det har vært knyttet spenning til om 38-åringen ville gå NM og mot resten av Norgeseliten. Det er under tre uker siden han sjokkerte i tradisjonell langrenn og ble nummer to i et Norgescuprenn. Senere har debatten rast om han faktisk kan være eller bli god nok for både verdenscup og VM. Northug tror både lillebror og landslagsløper Even Northug, samt og andre gode Strindheim-løpere ønsker å gå. Men at resten av etappene nok fordeler seg på dem som har prestert best i NM som begynner allerede torsdag. – Det er bare å rydde vei hvis jeg melder meg klar. For da er det fremdeles jeg som bestemmer hvem som går hvilke etapper på det laget. – Hvilken etappe vil du gå, da? For meg så er det det samme. Jeg frykter ingen, jeg. Om det er første, andre eller tredje, men så hadde det vært «jækla» artig å gå på den siste også, sier Northug og gliser. – Hva med 20 kilometer med skibytte på lørdag, kan du ende med å gå det? – Hvis jeg kjenner at det plutselig eksploderer i muskulaturen min i løpet av den nærmeste tiden, så kan det hende jeg bare drar til Norge og gjør det. Men da må jeg være pigg om ikke lenge. Akkurat nå er Northug i St. Moritz i Sveis. Han dro direkte dit etter å ha jobbet som ekspert for TV 2 under skiskytter-VM i Nove Mesto frem til sist søndag. Der ligger han på rundt 1800 meters høyde og trener. Han kaller det en slags leir for høydepåfyll, noe han har lyktes bra med tidligere for å forlenge og forbedre formen utover sesongen. En slik leir for påfyll trenger ikke vare mer enn seks dager, for eksempel. Derfor kan han være klar for å reise til Norge igjen allerede denne helgen. Han kjenner at belastningen de siste månedene har stor. Northug har gått langløp omtrent hver helg, han har trent godt mellom slagene og nå sist uke jobbet han altså som ekspert for TV 2 under skiskytter-VM. – Planen er å kjenne på når jeg får overskuddet mitt. Jeg er en «av»- eller «på»-løper. Enten er jeg tung eller pigg. Blir jeg pigg så er som sagt plan A å reise for å gå NM. Plan B er å bli i høyden helt frem til Vasaloppet. Men det blir en risiko. Alt avhenger av når jeg kvikner til og blir pigg. – Jeg er sliten og tung muskulært etter den perioden jeg har vært gjennom nå. Jeg ligger egentlig bare på lading og venter på når jeg får overskuddet igjen og kan gjøre siste forberedelser til Vasaloppet. Sånn er kroppen min og jeg får bare gjøre ting riktig.

short

many

wAw4wd

sa

Vil korte ned på sommerstengt Vågen: – Det er en fordel for mange at veien er åpen

For to år siden vedtok politikerne at Vågen skulle holde stengt fra begynnelsen av mai til midten av september. Nå varsler det nye flertallet endringer. – Med denne løsningen sikrer vi et levende sentrum med mye som skjer, når været er fint og det er mye aktivitet. Vi er enige om at det ikke er nødvendig å stenge veien langt ut i september, sier Julie Vold (H). Hun er nestleder i utvalg for utbygging i Stavanger kommune, som onsdag skal diskutere sommerstenging av Vågen. Der vil de foreslå at sommerstenging av Vågen heretter varer fra 17. mai til skolestart i august. Stengingen kan forlenges de årene ONS arrangeres. Sommerstengt Vågen ble først vedtatt for fire år i 2016. Den gang var Vågen kun stengt i skoleferien, altså fra slutten av juni til midten av august. Siden har sommerstengingen vært omdiskutert: Deler av næringslivet heier på tiltaket, mens noen virksomheter hevder å streve i stengeperioden. En undersøkelse fra 2022 viser at de folk flest er positive. Fra og med sommeren 2022 ble stengeperioden utvidet av Ap, FNB og MDG, og har holdt bilistene unna kaien helt fra første helg i mai, til midten av september. Med seg på forslaget om å redusere stengeperioden med 40 dager, har Vold også de andre flertallspartiene, Frp, Venstre og Pensjonistpartiet. – Om sommerstenging av Vågen, finnes det like mange meninger som det finnes folk, sier Leif Arne Moi Nilsen (Frp), som er leder av utvalget. Korter ned med rundt 40 dager I 2021 varte sommerstengingen i 44 dager. De siste to årene har Vågen vært stengt for biltrafikk i rundt 130 dager. Hvis det nye flertallet får viljen sin, vil Vågen være stengt i overkant av 90 dager i 2024, og i årene fremover. Det vil si at vi fremover vil få omtrent 40 dager kortere stengeperiode. Sentrumsforeningen i Stavanger har flere ganger bedt politikerne korte ned stengeperioden. – Vi mener det er helt riktig at vi lager sommervågen, og at vi samarbeider om å fylle arealet med aktivitet. Det gjør vi allerede i dag og det kan utvikles videre. Men å gå fra tidligere å bruke skoleferien, til å stenge så lenge som fra starten av mai til midt i september, gir helt andre konsekvenser for resten av byen. Det sier Kristin Gustavsen i Stavanger Sentrum AS. Sentrumsforeningen har meldt til Stavanger kommune at de ønsker at stengningsperioden på Skagenkaien skal gå tilbake slik den var før vedtaket i 2021. – Våre medlemmer er delte i tilbakemeldingene, fra de som mener det aldri bør være stengt til de som mener det skulle vært stengt for biltrafikk permanent, men hovedandelen ønsker skoleferien. Har ikke detaljerte omsetningstall Gustavsen peker på at mange står i kø inn og ut av byen. Videre påpeker hun at byen ikke gir nok aktiviteter i gjengjeld, i en så lang periode. – Medlemsvirksomhetene som er mest negative til lang sommerstenging, er først og fremst de som trenger å komme ut med catering og andre varer i perioden. Andre virksomheter opplever at kundene syns det er frustrerende å stå så mye i bilkø, sier hun. – Beviser omsetningstallene fra medlemsbedriftene deres at stengingen påvirker dem negativt? – Det varierer fra virksomhet til virksomhet, og det er for mange variabler til å lage en helt entydig oversikt. Dag Mossige (Ap): – Bakstreversk – Dette er bakstreversk. Vedtaket vårt har gjort sentrum mer attraktivt for syklende og gående. Jeg vil kalle det en sommeråpning heller enn stenging – fordi det nettopp åpner opp sentrum for aktivitet og folkeliv, sier Dag Mossige (Ap). Han var en av forkjemperne for å holde Vågen sommerstengt i 130 dager – fra begynnelsen av mai til midten av september. Også han påpeker at det er ulike interesser – både blant folk flest og hos virksomhetene i sentrum. – Man må veie dem opp mot hverandre. Det som kunne bli mer krevende for noen, var en positiv greie for flertallet, sier han. – Det er beklagelig at de vil innskrenke det. – Hva var grunnen til at dere stengte veien så lenge? – Det var for å åpne sentrum og få sirkulering av folk, gjøre byen mer attraktiv og øke handelen. Det er dessuten gode parkeringsmuligheter selv om du ikke kan kjøre gjennom Vågen, svarer Mossige. – Sentrumsforeningen peker på at de som leverer catering og andre varer blir mener de er negativt påvirket av tiltaket? – Vi er en storby som ønsker oss et yrende sentrum, og kan ikke la interessene til cateringvirksomheter påvirke alt. Det kan ikke stoppe oss fra å åpne byen for befolkningen. Undersøkelse: Folket er positive I 2022 ble 800 tilfeldig utvalgte mennesker i Stavanger sentrum spurt om hva de syns om å stenge Vågen for biltrafikk om sommeren: – Det er i utgangspunktet positivt at folk liker at Vågen er stengt om sommeren, men vi ser at spørsmålet ikke ble stilt riktig. Det var ikke presisert på tidsrammen. Nå har vi ute en ny undersøkelse som er presis på hvilken periode det gjelder. Jeg er spent på resultatet, sier Gustavsen. Resultatet fra undersøkelsen kommer i midten av mars. Orienterer politikerne denne uka I en orienteringssak som skal legges frem for utvalg for utbygging onsdag, konkluderer direktør Leidulf Skjørestad med at det er delte erfaringer og ulike konsekvenser for ulike aktører. Dette er blant erfaringene som listes opp i orienteringen: – Fordel for mange at Vågen er åpen – Etter skolestart er det færre arrangementer og folk har det mer travelt når skole og jobb er i gang. Vi oppfatter at det er mindre behov for stenging av Vågen da, og det er klart det er en fordel for mange at Vågen er åpen, sier Vold. Vold tror at reduksjonen på 40 dager er såpass liten at det ikke vil komme reaksjoner fra folk: – Jeg tror det blir positivt mottatt. Dette gir et godt og balansert kompromiss, og tar hensyn til både næringslivet og innbyggernes ønsker, sier hun. Moi Nilsen sier at de har vært opptatt av å både ta hensyn til publikum og næringsliv. – Det er ikke næringslivet alene som skal bestemme. Men jeg håper at folk ser at dette er et kompromiss som vi kan leve med. Alle har fått sine synspunkter hørt, sier han. Mette Vabø (V) mener justeringen ikke utgjør stor forskjell for folk: – Jeg tror folk flest vil oppleve det som ganske likt, og vi holder fortsatt stengt hele juni og juli. – Dette er likevel en mindre reduksjon enn Stavanger Sentrum AS ønsker seg? – Grunnen til at vi ikke vil gå tilbake til å holde åpent frem til skoleferien, er at vi ser at aktører som vil bidra til arrangementer vil trenge tiden i juni til forberedelser for sommeraktivitetene, sier Vabø.

long

few

Q7QKOx

vg

Rune og Spetalen avbildet sammen på flyplassen i Nice

Den danske tennisstjernen Holger Rune og milliardær-datter Jenny Stray Spetalen ser ut til å tilbringe tid sammen. 20 år gamle Holger Rune er en av verdens beste tennisspillere, og er kanskje mest kjent i Norge for den elleville kvartfinale i French Open i 2022 mot Casper Ruud. 21 år gamle Jenny Stray Spetalen er modell og selv en dyktig tennisspiller. Se og Hør har publisert en rekke bilder av duoen sammen fra flyplassen i franske Nice. Rune bor til vanlig i Monaco. Nylig spilte Rune UTS i Telenor Arena, utenfor Oslo. Jenny Spetalen la ut bilder fra arrangementet med en caps med teksten «The Viking» på. «The Viking» var Runes kallenavn i turneringen. Ruud og Rune fleipet om «The Viking»-kallenavnet: Ifølge Se og Hør fulgte Spetalen kampene fra Holger Runes egen «VIP-boks». Runes trener, Mike James, har også lagt ut bilde på Instagram av både Spetalen og Rune. VG har forsøkt å få en kommentar om bildene fra Jenny Stray Spetalen, men hun har foreløpig ikke besvart henvendelsen. Tidligere har Spetalen blitt avbildet med andre store stjerner som Formel 1-fører Lewis Hamilton og den brasilianske millardær-stesønnen Matheus Farah Leal. I høst ble italienske Caroline Donzella omtalt som Holger Runes kjæreste. PS! Det er slutt mellom den italienske tennisprofilen Matteo Berrettini og TV-kjendisen Melissa Satta.

long

many

76bJzV

vg

Flisa-drapet: Siktet kvinne løslates fra varetekt

Politiet mener å ha kontroll på drapsvåpenet. – Hun løslates da bevisforspillelsesfaren er redusert. Politiet mener å ha kontroll på våpenet som er benyttet, sier politiinspektør Henning Klauseie i en pressemelding onsdag. Klauseie presiserer til VG at mistanken mot den drapssiktede kvinnen i 70-årene ikke er svekket. Det var lørdag morgen 30. desember i fjor at mannen i 70-årene ble funnet død i en fritidsbolig på Flisa i Åsnes i Solør. Samboeren i 70-årene ble senere siktet for drap. Våpenet, et håndvåpen av kaliber 22, ble funnet i fritidsboligen til samboerparet under åstedsundersøkelser gjort 11. og 12. januar. Politiet gjorde da beslag av en rekke våpen eid av både kvinnen og den avdøde mannen. Det er derimot først nå at de har mottatt analyser fra Kripos som konkluderer med at det er det aktuelle drapsvåpenet. – Kripos har foretatt undersøkelser av alle våpnene, og blant annet gjort undersøkelser opp mot prosjektilet som ble funnet i hodet til avdøde, sier Klauseie til VG. Fant kule i hodet Politiet har tidligere uttalt at det på tidspunktet da mannen ble funnet død, ikke var mistanke om at noe straffbart hadde skjedd. Mannens samboer i 70-årene ble avhørt som vitne i saken. Men fordi dødsfallet var uventet, ble mannen obdusert. Det var først da politiet fikk den foreløpige obduksjonsrapporten at det ble slått drapsalarm. Der kom det frem at det var funnet en kule av kaliber .22 i hodet på mannen, ifølge VGs opplysninger. Hans samboer ble da pågrepet og siktet for drap. Hun har siden da vært varetektsfengslet, men har hele tiden nektet straffskyld. Onsdag blir hun løslatt, fordi politiet mener det ikke lenger foreligger fare for at hun skal forspille bevis. – Faren for bevisforspillelse er borte, og vi antar at det heller ikke er noen fare for gjentagelse eller at hun skal unndra seg straff, sier Klauseie. – At en drapssiktet blir løslatt, kan støte den allmenne rettsfølelsen. Hvordan har dere vurdert dette? – Det har vært et tema, men etter en samlet vurdering mener vi at vi ikke har grunnlag for fengsling begrunnet i dette. Man skal ikke bruke tvangsmidler utover det som er nødvendig, sier Klauseie. Mener åstedet indikerer drap Politiet har gjort funn av tennsatspartikler på hendene til den avdøde mannen. Kvinnens forsvarer, Helge Hartz, har tidligere uttalt til TV2 at de mener at dette funnet kan tale for at mannen tok sitt eget liv. Det er Klauseie uenig i. – Når man avfyrer et våpen, slynges det ut kruttpartikler som kan sette seg på klær og kropp. Det vi kan trekke ut fra det funnet, er at mannen har vært i nærheten av et våpen som har blitt avfyrt, sier han. Han mener at det er forhold på åstedet som tilsier at mannen ikke selv kan ha utført skuddet. – Vi mener rett og slett at åstedet hadde sett annerledes ut om dette hadde vært et selvdrap, sier han. Politiinspektøren opplyser at kvinnen ikke har ønsket å stille til nye avhør i saken. – Vi har foreløpig ikke noe motiv i saken, hun har ikke forklart seg om noe som skal tilsi at det var noe dem imellom som skulle utgjøre et motiv. VG har foreløpig ikke fått kontakt med kvinnens forsvarer, Helge Hartz.

short

many

eJA0O9

ab

Maupay om dödshoten: ”Oerhört alarmerande”

Brentford-anfallaren Neal Maupay öppnar upp om dödshoten i sociala medier. Dessutom tvingas Sheffield Uniteds tränare Chris Wilder att böta en större summa efter Sandwichgate. Här är dagens engelska fotbollsrubriker. DAGENS SNACKIS: Öppnar upp om dödshoten Neal Maupay har gjort sig känd som Premier Leagues främsta retsticka, för att använda ett milt uttryck. Brentford-anfallaren, på lån från Everton, berättar nu för BBC om följderna av sina metoder ute på planen. På sistone har incidenter med Tottenhams James Maddison och Man Citys Kyle Walker fått stor uppmärksamhet, vilket har gjort hatet och hoten ”hundra procent värre” enligt fransmannen. Sina första dödshot mottog han redan i sin gamla klubb Brightons möte med Arsenal 2020. Då var han, förutom matchhjälte med sitt mål på tilläggstid, även inblandad i skadan på målvakten Bernd Leno samt ett bråk med landsmannen Matteo Guendouzi. En användare på sociala medier skrev meddelanden likt ”dina nära och kära kommer lida” och ”din familj kommer attackeras senare i dag, du ska få se”. ”Tror du att det kommer hjälpa att rapportera mitt konto? Jag kommer döda dig och din familj”. – Det var oerhört alarmerande. Jag ringde klubben och sade att vi behöver göra något. För tänk om den där killen verkligen skulle dyka upp vid mitt hus, säger Maupay enligt Daily Mail. Just den historien tog en oväntat vändning eftersom meddelandena ledde till gripandet av avsändaren, en 19-årig kille i Singapore. Ett år senare fälldes tonåringen för trakasserier och nio månaders skyddstillsyn. Han bad senare om ursäkt i ett brev till Maupay, som spelaren aldrig läste eftersom han har ”svårt att förlåta någon jag inte känner”. Uppskattningsvis är drygt 80 procent av användare bakom hot och hat mot Premier League-spelare inte hemmahörande i Storbritannien. DAGENS BOT: Wilder straffas efter Sandwichgate Chris Wilder tvingas böta hela 11 500 pund (drygt 140 000 kronor) för sina kommentarer i förra månadens ”Sandwichgate”, som det kallas i engelsk media. Det var när Sheffield United-tränaren konfronterade huvuddomaren efter mötet med Crystal Palace (2–3) som han blev irriterad vid åsynen av hur den assisterande domaren åt en macka. – Jag gick bort till domaren och sade till honom (att vartenda domslut gick emot Sheffield United), sa Wilder till BBC. – En av hans assisterande åt en macka under tiden, vilket jag tycker är fullständigt respektlöst. Förhoppningsvis njöt han av sin macka medan han pratade med en Premier League-tränare. Det engelska förbundet, FA, anser att Wilder gick över gränsen och därmed bröt mot rådande regelverk. DAGENS BESKED: Man Uniteds övertagande klart Ineos, med Jim Ratcliffe i spetsen, är med sina 25 procent nu officiellt delägare i Manchester United. Gruppen har redan gjort avtryck i klubben sedan ankomsten i december och väntas städa ur truppen ordentligt i sommar. Enligt Manchester Evening News kan särskilt fem spelare lämna: Tom Heaton, Raphael Varane, Jonny Evans, Brandon Williams samt Victor Lindelöf. Harry Maguire, Casemiro och Scott McTominay är andra namn som också sitter löst, enligt tidningarna. DAGENS SKADEBEKYMMER: Salah osäker Ett par dagar innan ligacupfinalen mot Chelsea fortsätter skadorna att hopa sig för Liverpool, rapporterar The Mirror. Förutom Diogo Jota, Curtis Jones, Trent Alexander-Arnold, Dominik Szoboszlai, Thiago, Joel Matip samt Alisson, är det nu även osäkert huruvida både Darwin Nuñez och Mohamed Salah kan delta i matchen på söndag. – Han (Nuñez) kände något i matchen (mot Brentford). Vi tar det dag för dag. Detsamma gäller för Mo, dag för dag, säger Jürgen Klopp inför kvällens möte med Luton. Salah har nyligen kommit tillbaka från en muskelskada.

long

few

dw67dO

vg

Provosert av grådig-stempel: – Blir forbannet

Denne trioen vil nøste opp en av de store flokene i norsk idrett for tiden. Lucas Braathen la opp som toppalpinist. Aleksander Aamodt Kilde er forbannet. Johannes Høsflot Klæbo utfordrer sitt eget forbund. Stridens kjerne er landslagsavtaler og bilderettigheter: For hvor mye er en utøver forpliktet til å reklamere for en sponsor av sitt eget forbund? Hvordan skal utøveren kompenseres for dette? Hvordan kan utøveren reklamere for sine private sponsorer? – Jeg synes det er fryktelig urettferdig at enkelte utøvere omtales som grådige og egoistiske, og at de ikke er for samhold og solidaritet, sier Camilla Gjersem. I vinter har hun vært å se på «Mesternes Mester», men i hverdagen jobber hun som advokatfullmektig. Nylig skrev den tidligere kunstløperen en kronikk i VG. Den fikk NISO-leder Kristoffer Vatshaug til å ta kontakt. Sammen med Magnus Nedregotten, skal de to se på regelverket. Nedregotten har bakgrunn fra curling og leder den norske utøverkomiteen. – Nok er nok, sier Kristoffer Vatshaug. – Vi må sette oss ned og se om lovverket er riktig rigget. Dersom det er det, så lurer jeg på hvorfor det virker så tilfeldig og ulikt fra et særforbund til et annet, sier den tidligere Molde-spilleren. Norges Skiforbund annonserte nylig sitt eget utvalg, som skal se på mange av de samme spørsmålene. – Vi må snakke om dette spørsmålet i en større kontekst. Enkelte særforbund kan ikke gjøre det alene. Når spørsmål knyttet til dette løses så ulikt, og man peker på den samme loven (NIFs lov), så er det forvirrende. Det oppleves problematisk når man på en side av bordet kan få lov til mye, mens på den andre siden ikke får lov til noe, sier Vatshaug. Han blir mektig provosert når han hører idrettsledere antyde at enkeltutøvere er grådige. – Det er respektløst overfor utøverne som har stått på og jobbet knallhardt i årevis. Påstander om dette handler om grådighet gjør meg voldsomt forbannet. Jeg orker ikke å høre på det lenger. Vi må la folk være seg selv også når de er idrettsutøvere, sier den tidligere fotballspilleren. Vatshaug mener det å snakke om en grådighetskultur er en hersketeknikk: – Vi hører innimellom ledere som sier: «Vi sier ikke at utøverne er grådige, men...». Da er det nettopp det de sier, sier han. – Hva skal komme ut av arbeidet dere tre går i gang med? – Vi vil løfte temaet og diskutere saken bredere enn med ett særforbund. Vi vil komme i dialog med både Norges Idrettsforbund og ulike særforbund. Målet vårt er en tydelig beskyttelse av enkeltutøveres rettigheter. Altså en mer balansert løsning, men vi mener samtidig at det vil skape en økonomisk merverdi for både utøvere og særforbund, sier Vatshaug. Han åpner også for at NIFs lov må endres. Det kan i så fall skje på idrettstinget i 2025. – Vi tror ikke at dette vil skje av seg selv. Initiativet må komme fra et utøverperspektiv. NIF eller særforbundene kommer ikke til å løfte denne saken. Camilla Gjersem mener norske idrettsutøvere fremstår som rettsløse så lenge det ikke er felles regler på tvers av de ulike særforbundene: – Det er flaks eller uflaks om man er i et særforbund som ivaretar interessene dine. Noen løser det på en god måte, men det blir altfor tilfeldig, sier hun. Hun kommer fra kunstløp, som er en liten idrett i norsk sammenheng. Som aktiv måtte Gjersem ta opp studielån for å finansiere idrettskarrieren. – Jeg er supertakknemlig for at jeg klarte å holde hjulene i gang, men mange er helt avhengige av å kunne inngå egne sponsoravtaler, og utnytte de mulighetene som ligger i sosiale medier i dag. Det var ikke mulig tidligere, og da må man se på mulighetene og ikke begrensningene. Men da må avtalene være balanserte, sier juristen.

short

many

LlJdaJ

ab

Gunilla Persson: De tog Erikas väskor och skor

Gunilla Persson överklagar söndagens utmätningsbeslut och menar att flera av de beslagtagna tillgångarna är dottern Erikas. Bland annat pekar hon på att Chanelskorna har dotterns storlek. – Vi arbetar inte på det sättet att vi kollar på fötter, säger Johannes Paulson på Kronofogden. Efter Gunilla Perssons, 65, medverkan i Melodifestivalen gjorde Kronofogden ett tillslag mot Hollywoodfruns hotellrum i Växjö. Med sig tog myndigheten saker – tre klädesplagg, ett par skor, tre väskor samt 14 smycken – som man uppger har ett totalt värde av 79 500 kronor. Enligt dokument som Aftonbladet tagit del av överklagar nu Gunilla Persson Kronofogdens utmätningsbeslut. Bland annat hävdar hon att flera av de beslagtagna sakerna, ett par Chanel-skor, en Chanel-väska och en Moschino-väska, tillhör hennes dotter Erika Persson, 21. ”Är inte Gunillas skostorlek” – De har egentligen inte tagit någonting av värde från Gunilla själv. Det är mestadels saker tillhörande Erika, säger Perssons advokat Mark Safaryan. Han pekar bland annat på storleken på skorna som beslagtogs. – Det är inte Gunillas skostorlek. ”Väskorna är till modell, art, omfattning och form av sådan karaktär att det inte kan ha undkommit myndigheterna att de måste ha tillhört Erika Persson”, står det i överklagan. Enligt Johannes Paulson på Kronofogden har man haft all rätt att ta sakerna. – Vi har ju stöd i lagstiftningen som gör att vi anser att det här har varit i hennes besittning och att det tillhör henne. Vidare förklarar han att skostorlek inte är någonting som man tagit till aktning. – Vi arbetar inte på det sättet att vi kollar på fötter, varken på den skuldsatta eller dennes barn, säger han. Safaryan skriver också i överklagan att ”ingripandet skett under mycket inskränkande förhållanden, I förhållande till den påstådda skulden om 640 000 kronor täcker det omhändertagna knappt 1/6-del av skulden. Ingripande av förevarande karaktär har därför inte varit påkallat. Utmätningen av klagandes egendom har varit en alltför ingripande åtgärd och har därmed varit oförsvarlig och oproportionerlig.” Försöker stoppa försäljningen Johannes Paulson har tidigare berättat för Aftonbladet att man är nöjd med tillslaget. – Vi bedömde att det här var det smidigaste sättet att göra det här på med minst uppmärksamhet så att det inte skulle bli så mycket liv i kring det hela. Han har också berättat att sakerna kommer läggas ut till försäljning. Någonting som Persson nu via den formella överklagan försöker att stoppa. – Det här stoppar inte försäljningen, den kommer att rulla på tills att Tingsrätten i så fall fattar beslut om inhibition, säger Paulson. Trots den turbulenta tiden mår Gunilla Persson enligt Mark Safaryan bra. – Hon mår bra och vi har haft en bra dialog, säger han. Gunilla Persson har tidigare hävdat att hon kan betala tillbaka skulden men att hon inte tänker göra det då hon säger sig ha haft rätt till pengarna.

long

few

76bJ4w

ab

Säpo: Tre länder utgör ett stort hot mot Sverige

Sverige befinner sig fortsatt i ett allvarligt säkerhetsläge. Tre länder pekas ut som de största hoten. – Främmande makt har en hög förmåga till olika typer av angrepp, säger Säpochefen Charlotte von Essen. Det allvarliga säkerhetsläge som Sverige befinner sig i kommer sannolikt att bestå under en längre tid. Det enligt Säpos lägesbild för 2023–2024 som presenteras i dag. Bland annat utgör rysk underrättelseverksamhet ett stort hot mot Sveriges säkerhet. – Främmande makt har en hög förmåga till olika typer av angrepp och vi vet att säkerhetshotande verksamhet mot Sverige och svenska intressen ständigt pågår, säger Säpochefen Charlotte von Essen. Även hotet från Kina och Iran bedöms vara högt. ”Hotar vår suveränitet” Den säkerhetshotande verksamheten bedrivs brett, och främmande makt agerar offensivt, enligt Säpo. – Den omfattande säkerhetshotande verksamheten skadar Sverige och hotar vår politiska och territoriella suveränitet. Den hotar också vårt ekonomiska oberoende, vårt välstånd och våra grundläggande fri- och rättigheter, säger Charlotte von Essen och fortsätter: – Det är nu hög tid att agera, att bygga skydd mot hoten och tillsammans skapa motståndskraft. Ökat hot mot Arktis Det finns också ett hot mot nya arenor som rymden och Arktis. Enligt Säpo bedriver Ryssland och Kina redan i dag säkerhetshotande verksamhet i nordligaste Sverige. När Finland och snart även Sverige går in i Nato förlängs alliansens gräns i de arktiska regionerna. Rysslands intresse sägs främst röra svensk militär förmåga, medan Kina vill bli en ny polar stormakt. Klimatförändringarna har lett till nya ekonomiska möjligheter. Bland annat har naturresurser som gas, olja och malm tillgängliggjorts. Dessutom kan sjöfarten användas under en större del av året, vilket i sin tur kan förkorta transporterna mellan Asien och Europa. AI underlättar cyberangrepp Säpo pekar även på hotet från AI, som i allt högre grad kan användas av främmande makt för att påverka Sverige. – Ett angrepp mot verksamhetsutövare som bedriver säkerhetskänslig verksamhet skulle kunna leda till omfattande konsekvenser, säger von Essen. Men verktygen underlättar också för andra aktörer. Genom AI sänks trösklarna och de som i dag har en låg förmåga kan med relativt enkla medel utföra cyberangrepp och sprida desinformation.

long

few

XbPeR7

ap

Norsk ferieparadis i Spania rystet av mystisk drap. Er Putins hemmelige drapspatruljer løs igjen?

Det mystiske drapet i ferieparadiset på Costa Blanca vekker oppsikt. Det er flere grunner til at de fleste tror en russisk drapspatrulje på oppdrag for Putin er løs. Nordmenn flest forbinder Villajoyosa med lange strender, palmer og kafeer. Her ligger blant annet ferie- og helsesenteret Solgården. Den lille byen på Unescos verdensarvliste frister med lange strender, palmer og kafeer. Nå er ferieparadiset blitt senter for en uvanlig drapssak. Tirsdag 13. februar gikk en 33 år gammel mann ned på parkeringsplassen i boligblokken han bodde. Ved bilen ventet to personer som skjøt ham med minst 12 skudd. De to drapsmennene rømte i en hvit bil, som senere ble funnet utbrent. – Folk er redde. Hvem kunne gjort noe slikt? Alt er veldig rart, sa en nabo til den spanske avisen Informacion. Både spansk politi og den ukrainske sikkerhetstjenesten bekrefter at offeret var den russiske helikopterpiloten Maxim Kuzminov. Drapet tolkes som om Putin igjen har sluppet en av sine drapspatruljer løs i Europa. Den spektakulære flukten fra Russland I august i fjor fløy Maxim Kuzminov et russisk militært Mi-8-helikopter i svært lav høyde over grensen til Ukraina. Han landet på en eng ved Kharkiv. De to andre mannskapene om bord, som ikke ville overgi seg, ble drept av ukrainske sikkerhetsstyrker etter landing. Kuzminov var på forhånd lovet 500.000 dollar og et nytt, fritt liv i Europa. Bak lå en seks måneder lang etterretningsoperasjon. På forhånd hadde Kuzminovs familie fått hjelp til å forlate Russland. Det hele ble feiret som en spektakulær seier av den ukrainske etterretningstjenesten. Kuzminov selv sa at han rømte fordi han var imot krigen. – Jeg vil ikke være medskyldig i russiske forbrytelser, sa han. Inviterte ekskjæresten – ble skutt – Vi kan bekrefte at han er drept, sa en talsmann for den ukrainske sikkerhetstjenesten mandag. En annen, anonym kilde i den ukrainske etterretningstjenesten, GUR, gikk enda lengre i avisen Ukrajinska Pravda. – Han bestemte seg for å reise til Spania i stedet for å bli her i Ukraina. Avisen antyder at Kuzminov gjorde en stor tabbe. – Etter det vi vet, inviterte han sin ekskjæreste til sitt sted. Så ble han funnet skutt. Russisk etterretning lovet å drepe ham Russiske myndigheter har stemplet Kuzminov som forræder og lovet hevn. – Vi vil finne ham. Han vil få den strengeste straffen, meldte den største russiske TV-kanalen i oktober. Dersom russisk etterretning står bak, er det ikke første gang Putin sender drapspatruljer til europeiske land. Putin hyllet sykkel-drapsmannen i et intervju med Tucker Carlson nylig. – Denne personen, ut fra sitt patriotiske sinnelag, eliminerte en banditt i en europeisk hovedstad, sa Putin. I russiske medier feires drapet i Spania som en stor seier. Sjefen for den russiske utenlandsetterretningen, Sergej Narysjkin, sa til nyhetsbyrået Tass at «den kriminelle forræderen» var «moralsk død» allerede da han rømte Russland. Visste at han ville bli jaget Da Kyzminov sto frem på en pressekonferanse i Kyiv, ble han spurt om han ikke var redd for Putins drapsmenn. – Ja, det er skremmende. Det kan skje, sa Kuzminov, men la til at han var en veldig religiøs person. – Jeg begynner alltid morgenbønnen med å si: Hele universet er med meg på min vei. Gud ga meg liv, og han kan også ta det vekk. Derfor er jeg ikke redd for noen ting.

long

few

JQj2o6

ab

Kim Sulocki: Jag vet inte hur länge jag kommer fortsätta stå på scenen

Han blev en tonårsidol på 1990-talet i samband med musikalen ”Grease” och ikoniska tv-såpan ”Tre Kronor”. Kim Sulocki, som nu är aktuell med Pernilla Wahlgrens nya show ”Happy ending”, minns den enorma uppmärksamheten med glädje. – Det var skrikande tjejer utanför sceningången.   Du är med i med Pernilla Wahlgrens nya succéföreställning ”Happy ending”, vad har ni hittills fått för reaktioner? – De har varit helt enorma. Vi får nästan mer nu än vad vi fick efter de två tidigare showerna. Det är nästan lite rockstjärnereaktioner nu vilket är väldigt roligt. Skämtar om rätt grova saker Trodde du det här när ni drog igång med första showen ”Kort, glad och tacksam” för sex år sedan? – Vi hade ingen aning om hur det skulle gå. Men vi är ett gäng som Pernilla har valt ut och vi gör vår humor som vi tycker är väldigt rolig. Men då visste vi ju inte om alla andra skulle tycka det. Ni drar er inte för att skämta om rätt grova saker och Pernillas man Christian Bauer får veta att han lever och ni tar även upp det faktum att Hanna Hedlund är singel igen? – Precis. Men jag tycker ändå att vi skämtar med viss finess. Vissa saker drar vi jättelångt. Men det gäller att våga prova saker och det handlar framför allt om att ha ett högt tempo och överraska publiken. De ska inte ha någon aning om vad som ska komma och det gör att det blir enorma asgarv. Ordförande i bostadsrättsföreningen Har du några planer efter ”Happy ending”? – Nej, och jag vet inte heller hur länge jag kommer fortsätta stå på scenen. Jag är ordförande i bostadsrättsföreningen där jag bor och har intresse av att jobba med lokala frågor som är viktiga och som exempelvis kan underlätta för de som bor. Sättet man jobbar i en bostadsrättsförening kan man nog även applicera i det lokala samhället, hur man gör det bättre för människor på olika sätt. ”Svårt att göra en karriär inom politik” Hur länge har du lekt med de här tankarna? – I några år. Men det finns inget parti som jag identifierar mig med, och då är det svårt att göra en karriär inom politik. Men det finns så mycket som jag skulle vilja titta på som sjukvården, polisväsendet och trafiken i Stockholm. – Samtidigt är det jag gör just nu så jävla kul så jag skulle också kunna tänka mig att hoppa på något annat när det är slut. Jag drivs väldigt mycket av lust och behöver inte jobba om jag inte vill. Kim Sulockis tid som tonårsidol Det är 30 år sedan ikoniska tv-såpan ”Tre kronor” hade premiär där du spelade Jimmy Gustavsson. Hur minns du den tiden? – Det var en mina bästa perioder och det var ju TV4:s dittills största satsning på en sådan serie och det var sådan pionjäranda. Första året var så kul och det var så mycket humor i ”min” familj med Bertram Heribertson som Reine och Ing-Marie Carlsson som Mimmi. Du blev stor tonårsidol på kuppen, hur var det? – Det kom successivt eftersom jag bland annat hade varit med i ungdomsserien ”Bullen”. Innan ”Tre Kronor” gjorde jag musikalen ”Grease” som 19-åring och då var det skrikande tjejer utanför sceningången. Det kunde även stå unga tjejer med blommor utanför porten när jag kom hem. Men det var inte jobbigt och det var aldrig någon groupiekänsla. Allt var bara väldigt gulligt. Jag bodde hemma då och tackade för blommorna och gav dem en kram innan jag gick upp till mamma och åt middag.

long

few

bgRoed

ab

Tiktok-profilen Isa Östling om transhatet: ”Kämpar varje dag”

Tiktok-profilen Isa Östling får utstå transfobiskt hat varje dag. Nu sätter hon ner foten efter att hennes könsidentitet ifrågasatts i en podd som drivs av en känd youtuber och två av hans vänner. – Sådana här uttalanden späder på hatet, säger Östling. Isa Östling, 20, har på två år blivit en av Sveriges största profiler på Tiktok med nästan en halv miljon följare. Med kändisskapet kom också en våg av hat som blivit en del av Östlings vardag. Varje dag utsätts Tiktok-profilen för hat på sociala medier kopplat till att hon är transperson. Oftast försöker hon ignorera folks kommentarer men efter att hennes könsidentitet ifrågasatts i podcasten ”Ofiltrerat” väljer hon att slå tillbaka. – Det de säger är jag ganska van vid. Jag får höra liknande saker varje dag. Det är ju absolut fel men det är inte chockerande för mig. Det som är chockerande är att de har en rätt så stor plattform och uttalar sig på det här sättet. Det är ju väldigt problematiskt, säger Isa Östling. ”Vi transpersoner kämpar varje dag” Podden drivs av youtubern Ludvig ”Luddze” Roselius Bäckman, 23, och två av hans vänner. I senaste avsnittet kallar en av poddmedlemmarna Isa Östling för kille och säger att han inte ser henne som en tjej. Efter att avsnittet släpptes lade Isa Östling upp ett klipp på Tiktok där hon svarade på uttalandet i podden och säger att hon vill ”stå upp för sig själv”. – Vi transpersoner kämpar varje dag för att bli accepterade för de vi är och vill vara och sådana här uttalanden späder bara på hatet. Det är oftast unga pojkar som har de här åsikterna och det är antagligen de som lyssnar på den här podden, säger hon till Aftonbladet. Isa Östling vill främst bli sedd för den hon är som person och anser att det är konstigt att vissa tycker det är en stor grej att hon är trans. Samtidigt vill hon försvara sig själv som transperson. – Det är så problematiskt när sådant här uttalas på stora plattformar. Då kände jag att jag måste sätta ner foten lite. Kritik och starka reaktioner efter kommentar Efter att Tiktok-profilen kommenterade podden har en storm av åsikter blossat upp på sociala medier. Många rasar över resonemangen som förs om Isa Östling i poddavsnittet. Specifikt en kommentar i podden har väckt mycket kritik och reaktioner. ”Om man gräver upp hennes skelett om hundra år och kollar då är det ett killskelett de hittar, inte ett tjejskelettet”, säger en av killarna i podden. Isa Östling tycker att det är ett orimligt resonemang som saknar relevans. – Ja, alltså vill de gräva upp mitt skelett om hundra år och kolla på det, då får väl de jättegärna göra det. Lite så känner jag. Det har väl ingenting att göra med hur jag känner mig just nu. Det är väl det sista som kommer spela roll hur mitt skelett ser ut. Jag tror att det har mycket med okunskap att göra. Att det saknas lite empati och att de inte riktigt kan sätta sig in i situationen. Står för vad de sagt Aftonbladet har varit i kontakt med youtubern Ludvig ”Luddze” Roselius Bäckman och de två andra som driver podden. De står för det de sagt och menar att de inte uttryckt sig transfobiskt. Youtubern Luddze sa i podden att han tycker diskussionsämnet är ”en svår fråga” och vill betona att hans resonemang kring transfrågan var generell och inte riktad mot Isa. ”Jag menar att det biologiska könet är kopplat till könsorganet. Kom det fram på ett fel sätt så var inte det meningen. Man får identifiera och känna sig som exakt vad man vill och det bryr jag mig inte om. Det säger vi även i podden”, skriver han i en kommentar till Aftonbladet. ” Detta var inte heller något personligt mot Isa utan i helhet. Vi säger även att man absolut inte ska hata på Isa eller någon annan för den delen och att hon är grymt bra på sociala medier”.

long

few

76b654

vg

– Plagiatkontrollen brukes ulovlig

Hundretusenvis av studentoppgaver brukes uten samtykke hver dag i plagiatkontrollen. Flere universitet og høyskoler laster opp oppgavene og gjenbruker dem uten tillatelse. Dermed brytes opphavsretten. Plagiatkontrollen er en database som brukes av lærestedene for å avsløre studenter som fusker. – Dette er et pågående lovbrudd som må stanse med en gang, sier advokat Magnus Stray Vyrje. Institusjonene har ifølge ham ingen hjemmel for slik bruk av upubliserte studentoppgaver. Det er førsteamanuensis Torger Kielland ved UiB enig med ham i. – Studiestedene kan ikke bruke oppgaver de ikke har innhentet samtykke til å gjenbruke. Det er i strid med studentenes opphavsrettigheter, sier han til VG. Kan ikke gjenbrukes uten avtale Han legger til at reglene er litt annerledes for masteroppgaver og doktorgrader som er offentliggjort. – De kan det være i orden å gjenbruke i plagiatkontroll uten spesifikt samtykke fra studentene. Kielland har spesialisert seg i immaterialrett. Professor i opphavsrett ved UiO, Olav Torvund er heller ikke er tvil om at studentenes besvarelser er vernet som opphavsrettslige åndsverk. – Studentarbeider kan derfor ikke gjenbrukes uten at det er inngått avtale om det, og en eventuelle økonomisk kompensasjon er avtalt, mener han. Sikt er et statlig organ som har tatt overordnet ansvar for anskaffelsen av den plagiatkontrollen som brukes av 27 universitet og høyskoler i Norge i dag.  De skriver i en e-post til VG at de er enige i at det studentene produserer gjennom studiet er å regne som opphavsrettslige åndsverk, men at det ikke ble gjort inngående vurderinger av opphavsrettslig bruk da tjenesten ble satt i drift av dem i 2016. Skolenes ansvar – Vi ser nå at dette er en relevant juridisk problemstilling som trenger en snarlig avklaring. Dette er noe vi må gå grundigere inn i før vi kan svare på det opphavsrettslige spørsmålet, skriver Vegard Moen, produktområdeleder for Digitalt læringsmiljø til VG. Han sier det er institusjonene selv som eventuelt må innhente studentens samtykke til å gjenbruke oppgavene deres til å kontrollere andre. VG har stilt flere universitet og høyskoler flere spørsmål om de har inngått avtaler med sine studenter. Høgskolen i Molde svarer at de ikke har innhentet studentens samtykke for å gjenbruke deres arbeider. På NTNU svarer senriorrådgiver Anne Marie Snekvik at det fremgår av eksamenssettene ved NTNU at studentenes besvarelser blir kontrollert for plagiat. – Studenter som leverer en besvarelse til sensur må akseptere disse betingelsene, hvilket vil omfatte både at studentens besvarelse blir underlagt plagieringskontroll og at andre studenters besvarelser blir kontrollert opp mot vedkommendes.  Dette gjelder også om det studenten leverer er et opphavsbeskyttet verk hvilket de fleste eksamensbesvarelser vil være, skriver hun. OsloMet er en av flere skoler som bekrefter at de ikke har inngått individuelle avtaler om gjenbruk og evt. kompensasjon for dette med den enkelte student eller deres organisasjon. – Kan ha krav på flere hundre millioner Advokat Vyrje mener det er utenkelig at institusjonene hadde tatt seg friheten til å bruke lærebokforfatteres tekster uten avtale på samme måte som man siden 2016 har gjort av studentarbeidene: – Forlagene ville gått til retten og fått stoppet det med en gang, sier han. Vyrje er en av Norges ledende advokater på opphavsrettslige spørsmål. Advokaten er enig med professor Torvund i at plagiatkontrollen i dag er ulovlig, og at hundretusenvis av studenter kan ha krav på økonomisk kompensasjon. – Jeg kan selv ikke se det annerledes enn at studentene kan ha krav på flere hundre millioner i vederlag. Advokaten skrev nylig en kronikk i Khrono om lærestedenes gjenbruk av studentarbeider i plagiatkontrollen. – Er det aktuelt for Sikt å stanse bruken av plagiatverktøyet til en eventuell avtale er på plass? – Vi har ikke anbefalt lærestedene å stanse bruken av plagiatkontrollverktøyet, sier Moen. Han legger til at verktøyet sjekker innleveringer både opp mot innhold som ligger åpent ute på nett, og internasjonal og norsk faglitteratur som er tilgjengeliggjort i verktøyet gjennom avtaler med forlag, i tillegg til studentbesvarelser. Sikt er i ferd med å vurdere hjemmel for bruk av studenters innleveringer i plagiatkontroll. – Det er flere regelverk som må tas hensyn til i denne vurderingen, ut over åndsverkloven, opplyser Moen. Frem til januar i år, var det veldig få lærebøker som lå inne i plagiatkontrollen. Årsaken var nettopp at de manglet tillatelse, og ikke hadde noen avtale om hvordan lærebokforfatterne skulle kompenseres for bruken. Tidligere i år inngikk Sikt en slik avtale med Kopinor om adgang til å begynne å bruke lærebøker i plagiatkontrollen. – Men gjenbruken av studentenes åndsverk, virker det ikke som Sikt har tenkt på, sier Vyrje.  Ville ikke stoppe bruken Sikt opplyser at de ikke jobber med tilsvarende avtaler for studentarbeider som gjenbrukes i plagiatkontrollen. Institusjoner kan selv ha inngått slike avtaler, men det kjenner ikke Sikt til. – Dersom det viser seg at det er nødvendig og riktig å ha en slik avtale, vil Sikt ta initiativ til en felles avtalemal som institusjonene kan bruke, sier Moen. Det finnes ingen felles oversikt over hva institusjonene har i sine databaser.

short

few

69LjLO

sa

Bonden måtte avlive alle sauene. Reagerer kraftig på Mattilsynets rapport

Sverre Løvbrekke risikerer å miste 340.000 kroner etter tilsyn. Mattilsynet sier at de er bevisst på sin rolle når de kommer uanmeldt. Det er stille i sauehuset på Lauperak i Bjerkreim. På hver side av midtgangen ligger det rester av kraftfôr. Men det har ikke vært sau her på flere måneder. Tidligere sauebonde Sverre Løvbrekke setter seg ned. Her har han ikke vært siden Mattilsynet i november i fjor krevde at han slaktet ned all sau han hadde. – Det er vondt å komme inn her igjen, sier Løvbrekke. Nabo Arvid Mæland gir ham et klapp på skulderen. Han har i det siste hjulpet Løvbrekke, som har drevet med sau siden 1967. Før hasteslaktingen var Mattilsynet på en inspeksjon og skrev om en rekke lovbrudd i en rapport. De to naboene mener imidlertid rapporten bommer flere steder. Basert på konklusjonene i denne, risikerer Løvbrekke å miste 340.000 kroner. Mattilsynet på sin side står på vedtakene de har gjort, men vil se på innspillene og ta en ny vurdering, ifølge Ann Therese Kommedal, seksjonssjef i avdeling Sør-Rogaland. Mente det manglet fôr I rapporten heter det at det kun var en halv siloball med fôr tilgjengelig – som er for lite. Men et par hundre meter opp i bakken sto det flere rundballer, og hakket over det igjen var det en hel haug, ifølge både Mæland og Løvbrekke: I tillegg hadde han store mengder kraftfôr tilgjengelig, ifølge dem. Aftenbladet har sett bekreftelse på en bestilling på 12.000 kilo fra sommeren 2023. Mattilsynet på sin side sier at de spurte Løvbrekke tre ganger under tilsynet om det ikke var mer fôr tilgjengelig. – Dyreeier bekreftet flere ganger at han ikke hadde mer enn det, sier seksjonssjef Kommedal, og fortsetter: – Jeg forstår det slik at inspektørene ikke observerte noen flere siloballer når de kjørte, og uansett om de hadde gjort det, kan de ikke vite om det er hans. Når dyreeier selv sier at det kun er en halv ball tilgjengelig, må vi nesten stole på det. Løvbrekke sier at han ikke kjenner seg igjen i denne beskrivelsen. Punktet i rapporten som Mæland kanskje reagerer kraftigst på, er det Mattilsynet har kalt «kadaverhaug ved driftsbygningen», og bilder av skrot på gården. – Mattilsynet er viktig, og gjøre mange riktige avgjørelser. Men rapporter som smører på, ødelegger for inntrykket, sier Mæland. – Det var jo ikke en kadaverhaug – det var jo bare ull, fortsetter han. Mattilsynet erkjenner at det var feil. – Det er uheldig. Men det er kun teksten på bildet som er feil, og det ble ikke lagt til grunn at dette var en kadaverhaug i vurderingene våre, sier Kommedal i Mattilsynet. Sauehus-problemer Bøndene Mæland og Løvbrekke reagerer på at hele sauehuset på gården er gjenstand for kritikk i Mattilsynets rapport. Blant annet mangler den ene delen vindu, og er ikke vedlikeholdt. I rapporten er det over ti bilder herfra. Men denne delen har det ikke vært sau i siden 2021, og noen steder for så lenge som ti år siden, ifølge Mæland og Løvbrekke. Mattilsynet sier imidlertid at da de ankom tilsynet, forklarte de hvor de skulle, uten å få noen innvendinger. De to inspektørene gikk rundt på gården uten Løvbrekke. Men i etterkant satte de seg sammen med ham og representanten fra dyrevernnemda, for et møte. – Der gikk de gjennom bildene og problemene de oppdaget. Her ble det aldri sagt noe fra dyreholders side om at byggene de så på, ikke var i bruk, sier Ann Therese Kommedal i Mattilsynet. – Hull i strekkmetallet Mattilsynet fant imidlertid ingen steder på gården de mente var i god nok stand til å ha sau i. – Hvis det var et bygg tilgjengelig i god stand, ville det vært et alternativ å sette sauene der mens vi vurderte hva vi skulle gjøre videre, forklarer Kommedal. De var også i delen av sauehuset som Løvbrekke og Mæland forklarer at var i bruk. Men heller ikke denne holdt mål, ifølge tilsynet: – Hovedproblemet var at gulvet ikke var vedlikeholdt. Det var blant annet flere hull i strekkmetallet som utgjør en stor fare for at sauene kan skade seg, sier Kommedal i Mattilsynet. Mæland undrer seg over hvorfor denne delen ikke var god nok. I 2021 sjekket Mattilsynet, sammen med brannvesenet, eltilsynet og Arbeidstilsynet, denne delen av sauehuset. Etter dette krevde de blant annet at det ble montert ny brannvarsling og nye lys. Dette gjorde Løvbrekke, til en samlet prislapp på over hundre tusen kroner, opplyser han. Det ble også påpekt skader på gulvet, og Løvbrekke fikk skriftlig veiledning på at han måtte sikre trygge og rene liggeplasser for sauene, ifølge Kommedal. Hun understreker at det uansett er dyreeieren sitt ansvar å forholde seg til regelverket, uavhengig av hva som kommer frem i et tilsyn. – Utfordrende kommunikasjon – Jeg har hatt sau siden jeg var 12 år gammel. Jeg har alltid trodd at jeg hadde et godt dyrehold, sier Løvbrekke. Han har også hatt hjelp på gården. I 2023 brukte han opp mot hundre tusen kroner på avløser. Underliggende for hele tilsynet var utfordrende kommunikasjon – det erkjenner begge parter. Løvbrekke legger ikke skjul på at han var sint, og forklarer at han følte han ikke ble lyttet til – uansett hva som ble sagt. Han hadde kona til stede under deler av tilsynet, men ingen andre vitner. Arvid Mæland mener tilsynet ikke burde vært avholdt uten et vitne: – Hvordan man kan forvente å få tak i et vitne når de kommer uanmeldt til Lauperak, hvor det nesten ikke er dekning, sier Mæland, som selv var bortreist da de ankom. Han spør seg om Mattilsynet burde gjøre noe annerledes i møte med personer som opplever det som veldig ubehagelig, som å ha med en uavhengig fagperson. – Regelverket var et annet i 1967, og det bør inspektørene vise litt forståelse for. At man ikke er helt oppdaterte på dette, betyr ikke at dyreholdet er dårlig, sier Mæland. Mattilsynet forklarer at de er bevisste på sin rolle i møte med en bonde, og klar over at de representerer den større staten: Dette er en av grunnen til at de alltid opplyser at man kan ha med seg et vitne. – Hvordan skulle han få tak i et vitne når dere kom uanmeldt? – Vi er alltid villige til å vente noe tid slik at et vitne har mulighet til å komme til gården, sier seksjonssjef Kommedal. – Løvbrekke sier han følte at han ikke ble lyttet til. Kan dere forstå at han følte det slik? – Jeg synes det er vanskelig å forstå at han føler han ikke ble hørt, men forstår at han kan oppfatte å ikke bli forstått, siden vi er uenige, sier Kommedal. Ser Mattilsynet at noen er opprørte, følger de det gjerne opp i etterkant. I dette tilfelle kontaktet de en rådgiver fra slakteriet som kunne snakke med Løvbrekke. Mæland hadde på dette punktet tatt en prat med ham, og tok over dialogen med rådgiveren. – Kan gå i svart – De fleste bønder har ikke noe å skjule, men det er likevel myndigheter med makt som kommer. Det er litt som når du blir stoppet i politikontroll – du kan bli litt nervøs, selv om du vet at du ikke har promille. Det sier leder for Rogaland Sau og Geit, Anders Schanche Rettedal. Han omtaler det som en litt «brokete historie» med Mattilsynet i Rogaland, med referanse til særlig svinenæringen. Samtidig mener han at tilsynet har blitt flinke på dialog med de ulike næringene, og gjort gode grep, som fast tilbud om vitne. – Når de kommer, og kanskje uanmeldt, går det an å forstå at det kan føles voldsomt for noen, og gå i svart. I slike tilfeller har Rettedal tro på sunn fornuft og god dialog: – Merker man at det er trykket på noen knapper som ikke er fruktbart, kan man kanskje tenke at «ok, nå trekker vi oss og kommer heller opp igjen». Rettedal, som er sauebonde selv, har sett resultatene etter at Løvbrekke sine sauer ble slaktet. De fremsto ikke underfôret, ifølge ham. Kan miste hundretusener Staten betaler tilskudd til bønder blant annet på bakgrunn av jord man har i drift og antallet dyr. Løvbrekke fikk innvilget tilskudd i fjor, og det skulle ha vært utbetalt i februar. Men nå har han fått varsel om at dette kan bli redusert med opptil 340.000 kroner. Utbetalingen er foreløpig satt på vent. Gerd Siqveland Engelsgjerd, landbrukssjef i Bjerkreim kommune, forklarer at vedtak fra Mattilsynet kan få konsekvenser for tilskuddet de skal gi. – Driver man ikke i tråd med regelverket, er vi pålagt av Landbruksdirektoratet å vurdere retten på tilskudd, sier hun. Mattilsynets rapport fra november i fjor kan derfor bidra til å slå ut kraftig for Løvbrekke økonomisk. Egentlig har man en klagefrist på tre uker etter et tilsyn. Løvbrekke benyttet seg ikke av den, men forklarer at han da ikke visste om de mulige konsekvensene for tilskuddet. Da han fikk varselet, endret han mening og ønsket å klage. Mæland har forfattet klagen på vegne av ham. Mattilsynet opplyser at selv om fristen er gått ut for lenge siden, behandler de klagen og gjør en ny vurdering. Tar de den ikke til følge, sendes den til Klagesaksenheten.

long

few

2BEKEx

randaberg24

Kong Harald har bursdag - snart kommer han til Randaberg

BURSDAG: Kong Harald har bursdag onsdag, og han feirer muligens i utlandet. Det blir en privat feiring, opplyser Slottet til NTB. Kong Harald blir i dag 87 år. Kongehuset kunne mandag melde at kongen er på en privat tur til utlandet i neste uke, men turen kan ha startet før. Dermed kan det tenkes at han feirer dagen i utlandet, noe han har gjort flere ganger før. Senest på 85-årsdagen i 2022 dro kongen og hele den nære familien på vinterferie sammen i utlandet. Kong Harald ble født 21. februar 1937 på Skaugum og er med sine 87 år den eldste monarken i Europa. Men til tross for alderen legger 87-åringen bak seg et begivenhetsrikt og aktivt år, med offisielle reiser i både inn- og utland. Målet til kongen er å besøke alle landets kommuner, og etter fylkesturen til Nordland i fjor sommer mangler han bare 18 av 357 kommuner. I oktober fikk han også huket av Flå kommune på listen sin. 29. mai kan kongen krysse av nok en kommune, for da kommer kongeparet til Randaberg, i et program som skal vare i halvannen time. (NTB)

short

few

wAwrKn

ab

Säg så här i stället för att tjata på barnen

Vad gör man när man som förälder fastnat i att tjata, tjata, tjata – om allt? Lika plågsamt utmattande för alla inblandade. Men det finns knep! Poängsystem och positiv förstärkning är två möjliga vägar ut ur tjatloopen, enligt Christoffer Murath, leg psykolog vid Svea KBT. Du vill ju bara att det ska bli bra – att ditt barn ska lära sig städa sitt rum, borsta sina tänder och kliva upp på morgonen alldeles av sig själv, i slutändan. Så du tjatar, och tjatar. Kan ge dålig självkänsla När du som förälder uppmärksammar något ditt barn gör, så är det automatiskt en förstärkning av beteendet. Ett barn som får uppmärksamhet när den gör något bra kommer således att fortsätta med det. Men dessvärre gäller även motsatsen. Barn som får uppmärksamhet för dåliga beteenden kommer att fortsätta så, och riskerar i längden att få en dålig självbild. Ändå hamnar vi ofta där, i tjatloopen. – Om vi som föräldrar känner att allt vi gör är att tjata, så kan vi ana att barnet känner likadant. För barnet kan det då lätt kännas som att all uppmärksamhet den får handlar om tjat och vad den har gjort för fel, vilket kan leda till lägre självkänsla, ökad frustration och mer av det upproriska beteendet som leder till tjat från första början, säger psykologen Christoffer Murath, och fortsätter: – Tjatet kan också skapa en sur känsla mellan barnet och föräldern, vilket skapar mer upproriskt beteende hos barnet, men också minskar kvalitetstiden inom familjen, och påverkar dig som förälder negativt. Trots nackdelarna är det är fullt förståeligt att fastna i mönster där vi tjatar på barnen, enligt Christoffer Murath. Oftast sker det när vi är trötta efter en lång arbetsdag och inte vill något hellre än att koppla av i soffan – stubinen är redan kort av trötthet och frustration, och då vill vi inte behöva be mer än en gång för att få något gjort. Men tjat leder sällan till att saker blir gjorda. – Om barnet bara möter den bestraffning som upprepat tjat innebär så kan det till slut leda till en känsla av att vilja göra det helt motsatta från vad du som förälder ber om. Om du själv har eller har haft en chef som du inte tyckte om kan du enkelt se det från barnets perspektiv, där även vuxna brukar bli mindre produktiva av att ha en dålig relation med sin uppdragsgivare. Spara tjatet till livsviktiga frågor Finns det någon uppsida med tjat då, fastnar det till slut? De flesta föräldrar känner nog igen att tjatet ändå fungerar då och då. Det kan göra att det känns som att det har en funktion, menar Christoffer Murath. Därmed kan det kännas som en bra metod eftersom vi människor brukar upprepa saker som vi märker fungerar, även om de bara gör det ibland.  – Men om vi utvärderar tjatet märker vi snabbt att det är ganska låg utdelning på när det faktiskt leder till något positivt. Därför bör vi spara på tjatet till saker som är särskilt viktiga, till exempel saker som handlar om barnets säkerhet, för att de frågorna inte ska bli ”en i mängden”. Experttipsen: 6 saker att säga i stället… ✓ Tandborstning I stället för att fastna i tjat om tandborstningen kan fokus ligga på vad som händer efteråt. Exempel: ”Nu går vi och borstar tänderna så vi får det gjort innan jag ska läsa den där boken du ville höra.” ✓ Läxläsning  Ett bättre alternativ till att påminna om läxläsning är att lära barnen om långsiktiga belöningar. Exempel: ”Om du sköter läxorna hela den här veckan får du spela tv-spel extra länge på fredag.” ✓ Uppstigning Uppstigning och läggdags är vanliga aktiviteter som leder till tjat. När vi är trötta och nyvakna kan tjat vara särskilt gnisslande i öronen och motverka viljan att gå upp och starta dagen. Exempel: I stället för att säga ”Gå upp” kan du med små medel göra det mer lockande med ”Kom så äter vi frukost, så kan du spela fotboll sen”. ✓ Gå och lägg dig När det gäller läggdags blir det tvärtom, där behöver vi avbryta roliga aktiviteter för att sova. Ibland krävs det tjat men försök att använda meningar som visar på värdet av att gå och lägga sig i tid. Exempel: ”Om du somnar i tid kommer du ha mycket roligare på aktiviteten vi ska göra i morgon!” ✓ Släpp skärmen När det gäller skärm vill vi gärna att de lägger ifrån sig den direkt när vi säger till, men det ger inte barnet en chans att avsluta det de håller på med vilket kan skapa frustration, särskilt när det gäller spel. Ha framförhållning och säg: ”Du kan spela/titta en halvtimme till, sen är det mat.” ✓ Kom och ät För många barn blir middagen ett avbrott från en rolig aktivitet som de sysslar med, här kan det vara bra att försöka inkorporera aktiviteten i övergången till middagen. Exempel: ”Vilket fint bygge du har gjort med ditt Lego, kom till middagsbordet och berätta mer om vad det är du bygger!” Källa: Christoffer Murath, leg psykolog vid Svea KBT. Psykologens råd: Gör så här om du har fastnat i tjat Källa: Christoffer Murath, leg psykolog vid Svea KBT.

long

few

RGv8MJ

ab

Erik Karlsson skrev historia i natt

NEW YORK. Erik Karlsson skrev historia i natt. Som blott andra svenske back i NHL-historien efter Nicklas Lidström nådde han milstolpen 800 poäng. – Det är väl trevligt, men förhoppningsvis väntar fler sådana milstolpar. Jag tittar framåt, säger den småländske stjärnan till Sportbladet. Fansen som satt sig till rätta i PPG Paints Arena för att se holmgången mellan Pittsburgh Penguins och New York Islanders behövde inte vänta länge på det historiska ögonblicket. 12.48 in i första perioden avlossade Erik Karlsson ett skott som efter retur hamnade hos Rickard Rakell. Han spelade snabbt vidare till Marcus Pettersson – och backen från Skellefteå klappade skoningslöst in 1-0 bakom Ilia Sorokin. Därmed var Karlssons 800:e poäng i världens bästa liga ett faktum. – Ja, det krävdes tre svenskar för att det skulle bli något, skrockar backikonen från Landsbro när vi når honom under bilresan hem från rinken efteråt.  Erik är alltså de andra svenske backen i historien som når den mäktiga milstolpen, efter Nicklas Lidström (sammanlagt 1142 poäng) – och den artonde sammanlagt. Men han gör inte så stor affär av bedriften. –Nä, jag vet inte. Att såna siffror kommer upp visar bara att man börjar bli gammal, menar han. – Ah, 800 är väl trevligt, men förhoppningsvis väntar fler milstolpar. Jag tittar framåt. Tyvärr fick 33-åringen – ingen ålder, ju! – inte fira med seger i natt. Penguins kom visserligen tillbaka från 2-4-underläge i tredje perioden och säkrade en poäng, men 57 sekunder in i förlängningen lyckades Islanders-backen Adam Pelech smälla in ett skott som Pens-keeper Alex Nedeljkovic borde tagit. Eller som han själv uttrycker det: – Jag sket i sängen. Erik låter dock inte alltför nedslagen. – Det börjar visserligen bli lite ont om tid, vi behöver verkligen få till det på riktigt nu. Men jag tycker det gick att se positiva saker ikväll. Vi gjorde ändå fyra mål, det har vi inte gjort på ett tag. Förhoppningsvis får vi lite mer flyt framöver, säger han. Islanders egen smålänning, Simon Holmström, gjorde mål han också – efter att ha snott åt sig en puck av Erik bakom hemmakassen i andra perioden. ALLA TIDERS POÄNGLIGA FÖR SVENSKA BACKAR 1. Nicklas Lidström – 1142 poäng (264 + 878) 2. Erik Karlsson – 800 (185 + 615) 3. Börje Salming – 787 (150 + 637) 4. Victor Hedman –706 (152 + 554) 5. Fredrik Olausson – 581 (147 + 434) 6. Calle Johansson – 535 (119 + 416) 7. Oliver Ekman-Larsson – 464 (144 + 320) 8. Alex Edler – 439 (104 + 335) 9. Niklas Kronwall – 432 (83 +349) 10. John Klingberg – 412 (81 + 331) Alla tiders rekordnotering innehavs av Ray Bourque, med 1579 poäng (410 + 1169).

short

few

LlJ98p

ab

Felaktigheter uppgavs i ministrarnas cv: ”Upprörande”

Tre ministrar angav felaktiga utbildningsmeriter på regeringens hemsida. Det visar SVT:s Uppdrag gransknings program ”Ministrarnas CV”. – Man leds att tro att deras akademiska meriter är mer betydande än vad de i realiteten är. Det är upprörande, säger universitetslektorn Magnus Zetterholm i programmet. När Ulf Kristersson presenterade sin regering i oktober 2022 beskrevs den som ”den mest akademiska regeringen i modern tid” av stiftelsen Academic Rights Watch. En sanning som skulle visa sig bygga på felaktigheter i flera av ministrarnas cv:n, visar Uppdrag gransknings program ”Ministrarnas CV”. Totalt 3 av 24 statsråd har angivit felaktiga meriter i sina cv:n på regeringens hemsida.   ”Inte jag som skrivit” En av dem är civilminister Erik Slottners (KD). Under fliken utbildning stod Politices magisterprogrammet vid Linköpings universitet mellan 2001 och 2003 – vilket tyder på en fyraårig utbildning om man fullföljt programmet. Det har Erik Slottner inte gjort. Vid en närmre titt visar det sig att 43-åringen bara har läst drygt två av fyra år på utbildningen, och kan tillgodräkna sig 90 av totalt 240 poäng. – Den som läser detta måste göra tolkningen när man uttrycker sig på det här sättet att det är en avklarad utbildning. Det är vilseledande, säger Peter Citron, sektionschef vid Linnéuniversitet till Uppdrag granskning. När Erik Slottner konfronteras med uppgifterna förtydligar han att det handlar om ”påbörjade studier”. – Det säger jag alltid. Men det är inte jag som har skrivit detta, säger han till UG och menar att han inte är ansvarig för det som har skrivits. Senare förklaras felet beror på ”den mänskliga faktorn”. Saknar 30 poäng Även äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M) och infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD) har cv:n med felaktigheter. På Tenjes cv står angivet mellan 1996 och 1999 Programmet för europeisk administration/politologi vid Linnéuniversitetet och Edinburgh University. Men ministern har inte slutfört sin examen då det saknas poäng, och kursen i Skottland är inte en del av programmet, enligt universitetet. – Jag har aldrig i hela mitt liv framhärdat att jag har tagit examen eftersom jag inte har plockat ut en sådan, säger hon i programmet. Det framkommer senare att hon har tagit 150 av de totalt 180 poängen, och att hennes cv därför ska ändras. Även Andreas Carlsons cv ändras efter UG:s granskning. Inledningsvis uppgav bostadsministern att han läst fristående kurser i juridik och kommunikation vid Lunds universitet och fristående kurser vid högskolan Jönköping mellan 2007 och 2009.   Angav tre år – läste 20 veckor Men det ska visa sig att det totalt rörde sig om två 10-veckorskurser på distans om 15 poäng vardera under totalt tre år. – Jag läste fristående kurser under den här perioden men när detta överfördes till mitt cv uppstod den här otydligheten, säger Carlsson till SVT. Magnus Zetterholm, universitetslektor på Lunds universitet och en av grundarna bakom Academic Rights Watch, säger till Uppdrag granskning att han blir upprörd över felaktigheterna som framkommit i programmet. – Man leds att tro att deras akademiska meriter är mer betydande än vad de i realiteten är. Det är upprörande naturligtvis, säger han och fortsätter: – Om man vore ondsint så skulle man kunna tänka sig att man har skrivit på det här sättet för att ge sken av något som inte finns. Det är en form av bedrägeri. I akademiska sammanhang hade det definitivt betraktats på ett sådant sätt. SVT har sökt statsminister Ulf Kristersson, men han har avböjt intervju. Han skriver dock i ett mejl att det är bra att statsråden nu förtydligat sina cv:n.   Gå med i vår opinionspanel Vill du vara med och svara på Demoskops undersökningar där vi tar reda på vad svenska folket tycker om exempelvis samhällsfrågor och politik? Resultat presenteras bland annat i Aftonbladet. Det är frivilligt att svara, du är anonym och kan gå ur när du vill. Klicka på länken för att anmäla dig.

long

few

P4KeK7

ab

Äldre kvinnan tvingas ha filtar över fönstren

Madrasser, täcken och filtar för fönstren och balkongdörren. Så har kvinnan i 80-årsåldern, som Hem & Hyra pratat med, försökt hantera kylan i sin lägenhet. Enligt henne ligger temperaturen på omkring 14 grader under vintern. Hon bedömer att det beror på dåligt isolerade fönster. Hyresvärden har planer på att renovera både dörrarna och fönstren från 60-talet, men kan inte ange när det ska ske. Bor i mörker Hyresvärden vägrar mäta temperaturen i lägenheten om hon inte tar bort madrasser och annat hon använt för att minska nedkylningen. Själv säger hon till Hem & Hyra att hon i så fall ”riskerar att frysa ihjäl”. Hyresnämnden håller med värden om att kvinnan därmed inte lyckats bevisa att problemet existerar. Hon får fortsätta bo i mörker tills vidare, med madrasser och täcken för fönstren. Många anmäler Situationen är både fruktansvärd och bisarr. Men inte helt unik. Hem & Hyra har gått igenom liknande fall och hittat många exempel på kalla lägenheter som anmälts till Hyresnämnden utan framgång. Bevisbördan ligger på hyresgästen, vilket kan göra det svårt att få gehör för klagomålen. Ett av Hem & Hyras exempel gäller en man i Göteborg som hävdar att värden drar upp temperaturen i lägenheten innan mätningarna, och sänker den igen efteråt. Rekordstora hyreshöjningar Hyresgästernas maktlöshet i relation till värdarna har blivit extra tydlig det senaste året. Många har passat på att höja hyrorna rejält. Slutresultatet av förhandlingarna landade på i genomsnitt fyra procent – mycket pengar i en ekonomisk kris. I år slår fastighetsägarnas krav förra årets rekord. Genomsnittskravet är på tio procent. Fastighetsägarföreningen, den största förhandlingsparten efter Allmännyttan, har lagt sig ännu högre med ett krav på tolv procent. Förhandlingarna pågår fortfarande, men för de kommuner där de är klara är genomsnittet drygt fem procent. Tufft för hyresgästerna Motiveringen till de höga höjningarna är bland annat höga räntor och inflation, vilka ökat värdarnas kostnader. Men både räntor och inflation kan mycket väl sjunka snart – och i det fallet kan hyresgästerna knappast räkna med sänkta hyror. Hyresgästerna har det tufft just nu. Det är inte många som har det så illa att de känner att de kommer frysa ihjäl. Men både fallet med kvinnan i Halmstad och hyreshöjningarna är exempel på något större. Ingen borde behöva stå ut med slappa och giriga hyresvärdar.

long

few

LlJAMp

ap

Ullevål hageby-opprør mot det borgerlige byrådet

Beboere i og rundt Eventyrveien i Ullevål hageby føler seg sviktet av det borgerlige byrådet. – Jeg har bare to ord: Total overkjøring, sier May Brynildsen til Aftenposten. Hun er en del av aksjonsgruppen som det siste året har jobbet mot et planlagt sykkelprosjekt i Eventyrveien i Ullevål hageby. Prosjektet er en del av Oslo kommunes sykkelstrategi og går ut på å tilrettelegge for syklende og gående i Eventyrveien. Det innebar i utgangspunktet fjerning av snaut 60 parkeringsplasser. Flere medier har omtalt prosjektet og konflikten. Deriblant Avisa Oslo. Over 500 underskrifter Prosjektet er – mildt sagt – svært upopulært blant beboerne i området. Aksjonsgruppen har blant annet samlet inn 520 underskrifter og levert et innbyggerforslag til bystyret om å stoppe prosjektet. De trekker frem at det er mange barn som ferdes i Eventyrveien, og de er bekymret for barnas trygghet. «Vi ønsker parkerte biler langs veien for å demme opp mot et økende antall syklister i høy fart like innpå hageportene til små barn som går til/fra skole og barnehage», skriver gruppen i oppropet. I tillegg peker de på at behovet for bil er annerledes i ytre by enn i sentrum. – Vi kan trenge bil til å kjøre barn til bortekamp, dra på ski i Marka eller kjøre til hytta, sier May Brynildsen til Aftenposten. Aksjonsgruppen har støtte fra både Oslo Havebyselskap og Ullevål Hageby vel. – Klarer ikke kjøre høyrepolitikken May Brynildsens datter, Aurora Brynildsen, er også med i auksjonsgruppen. Hun mener byen har valgt inn et borgerlig byråd som lot velgerne tro at de skulle beholde en balanse mellom sykkel og bil. – Vi trodde at sykkelnettet skulle utvikles i dialog med oss som bor i byen – men byrådet har svikter oss velgere, sier hun. Brynildsen mener det nye byrådet lener seg på gammel MDG-politikk. – Høyre klarer ikke kjøre høyrepolitikken. MDG klarer å styre Oslo fra opposisjon, sier hun. Har endret prosjektet De voldsomme protestene kommer til tross for at sykkelprosjektet faktisk er blitt nedskalert av det nye byrådet. I desember i fjor la Marit Vea (V), byråd for miljø og samferdsel, frem et nytt forslag. Her ble det lagt opp til å avvente fjerning av parkeringsplasser på én del av strekningen inntil videre. Dette innebærer at 21 parkeringsplasser skånes. Bymiljøetaten skal riktignok evaluere behovet for å fjerne de resterende plassene senere. – Det synes vi er falskt. Vi skjønner jo at det kommer til gjelde hele strekningen til slutt, sier May Brynildsen. I tillegg har byrådspartiene foreslått å legge til rette for flere beboerparkeringsplasser i den kryssende gaten Per Gynts vei, for å kompensere. – Har kommet innbyggerne i møte Vea selv forstår at det kan være frustrerende å miste parkeringsplasser, men understreker at byrådet har vært tydelige på at de vil fortsette sykkelsatsingen i Oslo. – Mye av det som gjenstår, er å tette hullene i sykkelveinettet. I Eventyrveien handler dette om en enkel tilrettelegging som innebærer fjerningen av enkelte parkeringsplasser, sier hun. Hun forteller at flere av parkeringsplassene trolig må fjernes uavhengig av sykkelsatsingen. – Vi har fått tilbakemelding fra brannvesenet om at de sliter med å komme seg forbi de parkerte bilene i veien, særlig om vinteren, så det er flere forhold som gjør at vi er nødt til å fjerne parkeringsplasser. Hun er ikke enig i beboernes bekymringer for sikkerheten til fotgjengere i veien. – Det kommunen gjør på veinettet, skal alltid være godt faglig begrunnet, og det er de mykeste trafikantenes sikkerhet som skal prioriteres. Det gjelder også i Eventyrveien. Siden jeg vet at trafikksikkerheten er en stor bekymring i nærmiljøet, vil vi for sikkerhets skyld evaluere tiltakene i løpet av det første året og sette inn ekstra fartsregulerende tiltak ved behov. Faller på sin egen urimelighet Miljø- og samferdselspolitisk talsperson i Høyre, Mehmet Kaan Inan, mener beboernes kritikk av Høyre faller på sin egen urimelighet. – Det er stor forskjell på den løsningen vi har kommet frem til, og hva som var utgangspunktet med MDG i byråd. Etter MDGs plan skulle alle parkeringsplassene fjernes. Nå beholdes over en tredjedel, samtidig som det skal etableres noen nye i en sidegate, sier han til Aftenposten. Han kjenner seg ikke igjen av aksjonistenes beskrivelser om overkjøring. – Jeg mener tvert imot vi har funnet frem til et godt kompromiss.

short

few

4oyvOR

vg

Den norske filmen «Sex» er solgt til flere land: – Veldig morsomt

Dag Johan Haugeruds nyeste film «Sex» er solgt til flere land etter premieren på den prestisjetunge filmfestivalen Berlinalen. Lørdag hadde «Sex» verdenspremiere på filmfestivalen i Berlin, der den ble presentert i Panorama-programmet. Filmen har nå også blitt solgt til USA, etter at selskapet Strand Releasing har tilegnet seg rettighetene, skriver Variety. Fra tidligere er den solgt til den franske distributøren Pyramide Distribution, sørkoreanske JinJin Pictures og greske Cinobo. – Det er veldig morsomt å kunne presentere det du gjør for et større publikum. Dette er en film som på mange måter kan oppleves litt særnorsk, og da blir det interessant å se hvordan den fungerer i andre kontekster, sier regissør Dag Johan Haugerud til VG. – Hva mener du med særnorsk? – Nei, det handler kanskje om samtaleformen vi har i Norge. Det er mange som spør: «snakker man sånn i Norge?», og det gjør vi nok litt. Jeg tror et norsk publikum vil kjenne seg igjen. Det handler først og fremst om at vi snakker ganske fritt om seksualitet, sier regissøren. «Sex» har også rukket å høste gode kritikker fra anmelderne under festivalen. The Hollywood Reporter omtaler den blant annet som «tankevekkende, innsiktsfull og underholdende». Første av tre filmer Filmens produsent i Motlys, Yngve Sæther, slutter seg til regissørens entusiasme over mottagelsen. – Vi hadde en storfin premiere på lørdag, og det var skikkelig gøy med så bra respons, sier Sæther til VG. «Sex» er den første i Haugeruds trilogi «Sex Drømmer Kjærlighet», som blir beskrevet som tre filmer om begjær, identitet og lengselen etter frihet. Salgene til USA, Frankrike, Sør-Korea og Hellas gjør at den norske filmen vil kunne oppleves på kino for et bredt publikum i utlandet. – Den franske distributøren Pyramide Distribution består av dedikerte og flinke folk. Jeg snakket med sjefen der i dag, og han var veldig begeistret. Det virker som de ønsker å bygge opp regiskapet til Dag Johan, og det er også gode sjanser for at de tar de neste filmene i trilogien, sier produsent Yngve Sæther. – I Frankrike kan en slik film potensielt bli ganske stor, det er en stor filmnasjon med mange filmelskere. Det føles veldig bra, det er på tide at verden utenfor Nordens grenser også oppdager Dag Johans filmer, legger han til. Frihet i flere former I «Sex» vil publikum møte flere kjente skuespillere, deriblant Jan Gunnar Røise og Thorbjørn Harr – som nylig har figurert for det norske folk i rollene som Ap-politiker Reiulf Steen og Høyre-leder Kåre Willoch i NRKs «Makta». I «Sex» spiller Røise og Harr to heterofile og godt gifte feiere, som ender opp med å overraske hverandre under lunsjen på jobben. Den ene forteller at han nylig har hatt sex med en annen mann, men stiller seg helt utenforstående til at kona (Siri Forberg) mener han har vært utro. Den andre bekymrer seg over en livaktig drøm der David Bowie ser på ham som en kvinne. – Jeg ønsker å gi folk et større handlingsrom, ved å vise at det finnes flere måter å føle seg fri på. Det kan kanskje bidra til å flytte grensene man har satt for livet sitt, og oppleve at man har en litt større frihet, selv om det helt individuelt hva den friheten består av, utdyper Haugerud til VG. – Det er én i filmen som sier at det er viktig at man snakker med folk som gjør verden større, og ikke mindre, og det håper jeg at filmen også kan gjøre, legger han til. Dag Johan Haugerud står bak tidligere filmer som «Barn» (2019), «Lyset fra sjokoladefabrikken» (2020) og «Som du ser meg» (2012). «Barn» mottok i sin tid hele ni Amanda-priser, og fikk Nordisk råds filmpris. «Sex» får kinopremiere i Norge 1. mars, og vil etter hvert bli tilgjengelig på Viaplay. «Drømmer» vil komme til høsten, mens den siste filmen, «Kjærlighet», vil komme på kino til julen, opplyser produsent Yngve Sæther.

short

few

5B1qXE

vg

Tina (34) jobber i landets best betalte yrke. Her er hele listen

Se hele oversikten: Disse yrkesgruppene tjener mest – og minst. – Jeg skal ikke legge skjul på at vi er heldige som har godt betalte jobber, sier Tina Birgitte Hognestad. 34-åringen jobber i landets best betalte yrke, ifølge årets tall for Statistisk sentralbyrå (SSB). Nylig publiserte SSB tall fra 2023 som viser gjennomsnittslønnen i landets jobber. Se oversikt lenger ned i saken. På toppen av listen troner ledere av olje- og gassutvinning med en gjennomsnittlig månedslønn på 125.930 kroner – hvilket utgjør en årslønn på 1,5 millioner kroner. Neste på listen er handels- og skipsmeglere med en månedslønn på 123.560 kroner. Hognestad har en bachelorgrad i pedagogikk og en mastergrad i HR-ledelse. Det var dermed ikke gitt at hun skulle ende opp hos olje- og gasselskapet Equinor. Men i 2015 kom hun inn i bransjen, den gang som graduate innen HR. Og siden den gang har hun klatret og fått nye muligheter internt: De siste to og et halvt årene har hun jobbet som leder for rekruttering i Equinor. De gode lønnsbetingelsene var ikke avgjørende for at hun valgte jobben, sier hun. – For meg var det viktigste å komme meg inn i en industri og et selskap som jobber bredt og globalt, hvor jeg kan reise og få utviklingsmuligheter. Gjennomsnittlig månedslønn økte med 6 prosent fra 2022 til 2023. Det er den høyeste lønnsveksten på over 20 år, ifølge SSB. For menn var gjennomsnittlig brutto månedslønn i fjor 59.460 kroner uavhengig av sektor. For kvinner var summen 52.530 kroner. Det er verdt å merke seg at gjennomsnittslønnen ikke alltid er representativ for flertallet av jobbene i enkelte yrker, sier SSBs Knut Snellingen Bye. – Det gjelder blant annet flere av de høytlønnede yrkene med mye bonuser. Noen av disse yrkesgruppene er ofte små og kan bli påvirket av enkelte høye lønninger. Slik som handels- og skipsmeglere der mye av bonusene er samlet på et fåtall jobber som påvirker gjennomsnittet for hele gruppen, sier han. Lederne i olje og gass fikk høyest gjennomsnittlig månedslønn i 2022 fordi bonusene deres økte mye, sier Bye. I 2023 beholder de øverste plassen. – Men bonusene deres i snitt har ikke økt på samme måte som i 2022, og den prosentvise veksten deres i månedslønn er lavere enn for arbeidsmarkedet samlet sett. Dermed er avstanden i gjennomsnittlig månedslønn ned til noen av de andre best betalte yrkene blitt mindre i 2023. I nedre enden av lønnsskalaen finner vi blant andre gatekjøkken- og kafémedarbeidere, hjelpearbeidere i husdyrproduksjon, servitører og intervjuere. Sjekk lønnen til ditt nåværende (eller fremtidige) yrke i tabellen under. Kjønnsforskjeller er ikke tatt med her: Hun er ikke overrasket over at hennes yrkesgruppe, ledere av olje- og gassutvinning, er lønnsvinnere i år. – Denne industrien er drevet av en bransje som skal tjene penger, og lønningene vil til en viss grad speile det. Jeg tenker det er et resultat av industrien vår, vi er en industri som genererer mye inntekt. Hun ønsker ikke å gå ut med årslønnen sin. – Men du vil si den er god? – Absolutt, jeg har ingenting å klage på, smiler hun. Hognestad trives godt på arbeidsplassen i Stavanger, og tror mange ikke er klar over at det ikke er nødvendig med fagbakgrunn for å få jobb i oljebransjen: – Det er mange yrkesgrupper som ikke er opplagt å se for seg i vår industri. Én ting er fagoperatørene og ingeniørene, men vi trenger også annen kompetanse for å få maskineriet til å gå rundt, sier hun og nevner blant annet språk og psykologi. Hennes beste tips til dem som vil klatre karrieremessig, er å være fleksibel og takke ja til alle muligheter som kommer. – Lønn er nok positivt for å trekke folk til en stilling, men jeg tror det er andre ting som er avgjørende for å bli værende i stillingen, avslutter hun.

short

many

xgKXwG

vg

Guardiola etter ny Haaland-scoring: «Vil stoppe kjeften din, før eller senere»

(Manchester City-Brentford 1–0) Pep Guardiola mener Erling Braut Haaland (23) har mer å gå på etter matchvinnerscoringen mot Brentford. Etter 56 dager på sidelinjen med skade var Haaland tilbake på banen 31. januar. 10 dager senere scoret jærbuen Citys to mål mot Everton. Til tross for den seieren fikk Haaland kritikk av Guardiola for et negativt kroppsspråk i matchens innledning. I helgens uavgjortkamp mot Chelsea misbrukte Haaland flere sjanser. Etter tirsdagens seier over Brentford, erkjente Guardiola noe han hadde blitt fortalt tidligere: – Noen fortalte meg da jeg var ung: «Du må aldri kritisere en toppspiss som scorer mange mål, for han vil stoppe kjeften din, før eller senere.» City-manageren opplyste også at Haaland har hatt det vanskelig etter comebacket. I løpet av de seks siste kampene har det norske fenomenet scoret tre ganger. – Han hadde en utrolig tøff uke sist. Han mistet bestemoren. Det er ikke lett for et menneske. Han er ikke i sin beste form, men det er normalt etter to måneder ute, sier Guardiola, som påpeker at Brentford er ekstremt vanskelig å møte, et lag som tok seks poeng fra dem i forrige sesong. – De gjør det så vanskelig for oss. Vi trenger Erling mot en slik motstander, men vi tok ingen risiko med Kevin (De Bruyne), som har litt plager med hamstringen, sier manageren, som påpeker at det ikke er uvanlig med tanke på at belgieren har vært ute i mange måneder i fjor høst. Etter målet mot Brentford og halvannet år i engelsk fotball, har Haaland nå scoret mot samtlige 21 motstandere han har møtt i Premier League. Og Oscar Bobb, som startet for første gang i ligaen, ga klart uttrykk for hvor stort det er å være lagkamerat med landsmannen: – Det er «crazy» å spille med en av de største. Jeg nyter hvert øyeblikk, sier Bobb i et intervju vist på Viaplay. Etter seieren mot Brentford er de lyseblå ett poeng bak serieleder Liverpool. Arsenal følger på 3. plass, to poeng bak rødtrøyene til tyske Jürgen Klopp. Alle de tre i teten har spilt like mange kamper. På toppscorerlisten troner Haaland øverst med 17 nettkjenninger – to mer enn Liverpools Mohamed Salah. I løpet av de 13 siste Premier League-rundene skal stjernene kjempe om både individuelle og kollektive titler. Mot Brentford utnyttet Haaland at landslagskamerat Kristoffer Ajer (25) snublet etter drøyt 70 minutters spill. Alene med Brentford-keeper Mark Flekken (30) var spissen nådeløs. Etterpå var Brentford-manager Thomas Frank fortvilet. – Du gir den største sjansen til den beste spissen i verden. Mark kunne ikke stoppe han denne gangen, sier dansken i et intervju på Viaplay.

short

very many

JQkp2j

sa

Russisk framgang etter to år med krig

BAKGRUNN: Putin feirer sin største seier i Ukraina siden mai 2023, idet krigen går inn i sitt tredje år. 18. februar ble det ukrainske flagget firt fra flaggstengene i Avdijivka og erstattet av det russiske. Byen som ligger 15 kilometer fra Donetsk by, har vært utsatt for mer enn fire måneder med russiske artilleriangrep. Erobringen av Avdijivka er Russlands største seier siden Putins armeer inntok Bakhmut i mai 2023. Den finner sted samme uke som krigen i Ukraina går inn i sitt tredje år, etter at russerne invaderte Ukraina 24. februar 2022. Putin: «Viktig seier» Avdijivka, som er kjent for å ha et av Europas største kull- og koksverk, hadde 32.000 innbyggere før krigen. Den lille byen var okkupert av russiskstøttede separatister en kort periode før det ukrainske forsvaret tok kontroll over den. Ukrainas forsvarssjef Oleksandr Syrskyj sier at de ukrainske styrkene valgte å trekke seg tilbake for å innta sikrere stillinger utenfor byen, av hensyn til soldatenes liv og helse. Den russiske presidenten Vladimir Putin omtaler erobringen som «en viktig seier». Dette er uansett et eksempel på at det butter imot for ukrainerne, og at det haster med vestlig hjelp. Ukraina trenger mer våpen USAs president Joe Biden sier at Avdijivkas fall viser at det er sterkt behov for å få krisepakken til Ukraina gjennom i den amerikanske nasjonalforsamlingen. Det er kanskje å dra det litt langt å hevde at den russiske erobringen av Avdijivka er en konsekvens av manglende handling fra kongressen i Washington. Det som er tilfellet, er at Det republikanske partiets motstand mot å hjelpe Ukraina fører til at en amerikansk støttepakke til en verdi av 60 milliarder dollar, godt og vel 630 milliarder kroner, lar vente på seg. 80 kilometer unna Avdijivka finner vi byene Kramatorsk og Slovjansk, som begge ligger nær frontlinjen mellom de russiske og ukrainske styrkene. Også de har vært utsatt for russiske angrep nylig. Kramatorsk er et regionalt admini­strasjons­senter som før krigen hadde 157.000 innbyggere. I løpet av to år med krig er byen gjentatte ganger rammet av russiske rakettangrep, blant annet mot byens sentrumsgater og mot en togstasjon der over 60 personer mistet livet. Strategisk viktig Uavhengig av hvor de ukrainske styrkene har trukket seg tilbake, vil en kontroll over Avdijivka kunne gi den russiske invasjonshæren full kontroll over storbyområdet Donetsk og senere hele fylket. Den østukrainske byen har vært under russisk kontroll siden 2014, da den ble inntatt av prorussiske opprørere. Slaget om Avdijivka har pågått i flere måneder og har medført noen av de hardeste kampene i den to år lange krigen. Byen er så godt som lagt i ruiner, og de fleste innbyggerne har flyktet. Uansett hva de stridende partene hevder om Avdijivkas betydning, er det på det rene at den russiske erobringen av byen har både strategisk og symbolsk betydning. USA har lenge advart om at russerne kunne innta byen på grunn av mangel på ammunisjon og våpen i det ukrainske forsvaret. Men ukrainerne mangler mer enn våpen, krigen begynner å tære på mannskapene. Den ukrainske hæren har bedt president Volodymyr Zelenskyj mobilisere ytterligere 450.000–500.000 soldater. Slaget om Avdijivka Det var i oktober de russiske angrepene mot Avdijivka tok til, da Putins armeer flyttet flere bataljoner inn i området og startet en langsom knipetangmanøver. Etter harde kamper rundt den lille byen greide russiske tropper å trenge inn i utkanten av Avdijivka i januar. Russerne gravde tunneler under de ukrainske stillingene sørøst i byen og greide sist uke å avskjære de ukrainske forsyningslinjene. Bølge etter bølge med russiske soldater ble sendt inn i byen under tung artilleribeskytning. Hvor mange unge russiske menn og gutter Putin har ofret for å ta Avdijivka, vet vi foreløpig ikke. Men ukrainske kilder hevder at det skal det være snakk om store tap. Ifølge The New York Times skal en ukrainsk major ha uttalt at russerne «nå demonstrerer at de har flere soldater enn vi har kuler og granater». Den strategiske gevinsten ved å innta Avdijivka er at de russiske troppene nå står 30 kilometer unna byen Pokrovsk, som er et viktig forsyningssenter for de ukrainske styrkene i området. Hvis den byen faller, vil russerne praktisk talt ha kontroll over hele Donetsk fylke. Avdijivkas fall forteller at det nå er russerne som har initiativet i krigen. Både den ukrainske mobiliseringen og den vestlige hjelpen kan komme for sent til å redde deler av Ukraina fra å falle på russiske hender.

long

many

0QProo

bt

Det skulle være et alternativ til hjemmefest. Endte med pepperspray, slåssing og politi.

– Vi ønsket å lage en kul fest for alle mellom 18 og 20 år. Tilbudet som er i Bergen nå, er dårlig, sier festarrangøren. I 22-tiden lørdag begynte folk å stille seg i kø utenfor lokalene til utestedet Underlig i Valkendorfsgaten. Ungdommene ville sikre seg plass på arrangementet Tidi, som skulle begynne en time senere. Det endte med slåssing, politi og stengte dører for gjester. – Det var synd at det endte slik som det gjorde, sier bartender og talsperson for eventet Samuel Winter (18). Lokalene til Underlig ble pusset opp for anledningen og navnet på arrangementet, Tidi, malt på veggen. For ordens skyld: Arrangementet Tidi har ingenting med det nedlagte utestedet Tidi i Håkonsgaten å gjøre. – Vi ønsket å lage en kul fest for alle mellom 18 og 20 år. Tilbudet som er i Bergen nå, er dårlig. Vi bestemte oss derfor for å ta saken i egne hender, sier Winter. BT har tidligere kartlagt aldersgrenser på utesteder i Bergen. Den viser at 18-åringer har to steder å velge mellom på lørdager. – Ideen er et tilbud som skal være et alternativ til hjemmefester og drikking i offentligheten. Dette var for eksempel et stort problem på 17. mai i fjor, understreker Winter. En gjeng med 18- og 19-åringer gikk sammen med folk fra selskapet AS Walkendorff som drifter lokalet. En av dem var Fredrik A. Haugen (18). Det var han som introduserte Winter for ideen om et slik arrangement. Ungdommene fikk opplæring på andre utesteder i selskapet. «Personal med lang erfaring» jobbet på lørdagens arrangement, skriver markedssjef Jana Bergmann i AS Walkendorff i en e-post, som bekrefter at de har bidratt som arrangør. Tiktok- og Instagram-kontoer ble laget. Tiktok-videoen under gikk viralt og er sett av over 90.000. – Dette kan forklare den enorme folkemengden som uventet møtte på åpningsdagen, sier Winter. Også Bergmann forklarer at oppmøtet var større enn forventet. – Til tross for at det var innleid langt flere vektere enn retningslinjer for kapasitet tilsier, var interessen og oppmøtet for arrangementet utenfor alles forventninger, skriver markedssjef Bergmann. Klokken 22.30 var det allerede flere hundre i kø utenfor, ifølge Winter. Videoer BT har fått tilsendt, viser at køen var flere titalls meter og strakte seg ned på Torgallmenningen. Winter klargjorde baren i kjelleren, men var en tur oppe på gateplan for å se hva som foregikk like før åpning klokken 23. – Det var mye dytting, pressing og slåssing i køen. Det var kaos da jeg kom opp. Mange virket veldig beruset, sier talspersonen og bartenderen. Klokken 23 fikk politi og AMK melding om slåssing utenfor. – Det var rundt 300–400 ungdommer utenfor. Mange av dem var beruset og aggressive, sa leder for patruljeseksjonen Ole Bjørn Sveen ved Bergen sentrum politistasjon til BT mandag. Sveen fortalte videre at politiet brukte store ressurser på dette. Til BA sier politiet at de brukte pepperspray og at en 18-åring ble satt i fyllearresten og anmeldt for ordensforstyrrelse og besittelse av narkotika. Fra klokken 22.45 var fire vektere på plass fra vekterselskapet RS Sikkerhet. Stian Samuelsen er deleier i vekterselskapet. Han var selv ikke på stedet, men ble oppringt av en vekter rundt klokken 23.15. – De ville ha flere folk, men det er litt vanskelig så sent. «Det er helt texas her. Folk blir tråkket på og de dytter og knuffer», var beskjeden, forteller Samuelsen. Da ba han vekterne på stedet kontakte politiet. – Vår jobb er å ikke slippe inn flere enn det som er lov. Men de gir jo ikke opp disse unge, overstadig berusede 18- og 19-åringene, sier Samuelsen. Cirka klokken 23.15 stengte Underlig dørene. Da hadde 30–40 personer sluppet inn. Disse fikk bli værende i lokalet, ifølge Winter. – Det var rett og slett for mange bråkmakere og pøbler som ikke kunne oppføre seg, noe som tvang oss til å ta denne avgjørelsen, skriver markedssjef Bergmann i AS Walkendorff. BT har snakket med flere ungdommer som var i Valkendorfsgaten lørdag kveld. En av dem var Thomas Konow (18). – Helt fullstendig kaos, folk fikk ikke puste i køen, så mye press var det, forteller Konow. Folk kastet også vinflasker og sloss, forteller 18-åringen. – Det var slåsskamp uansett hvor jeg snudde meg, forteller Konow. Selv måtte han hjelpe kompisen Ulrich Friele Faye (19) ut av køen. På grunn av at det var trangt og køen gikk tregt, bestemte Faye seg for å gå på et annet utested. – Det var helt sykt. Jeg kom meg ikke ut, sier han. Han beskriver at han sto mellom gjerdet som var satt opp for å holde kontroll på køen, og skobutikken på hjørnet. Konow sier han så kompisens forsøk på å forlate køen og sier han så Faye «ligge halvveis nede på bakken og bli tråkket på». – Jeg måtte bli båret ut av køen. Det var litt ekkelt, sier Faye. Når Winter hører det Konow forteller, sier han at det var veldig dumt at det endte slik. – Dette var et arrangement for å se om det var marked for flere utesteder for 18-åringer i Bergen. Det kan man si det var, sier Winter. – Om det blir flere slike arrangementer, vet jeg ikke. Men vi har lært mye, og hva vi må gjøre litt annerledes, sier Winter. – Vi skal ha et møte med innehaver av stedet og de som arrangerte dette for å finne ut hva som gikk galt. Politiet ønsker å bli orientert om slike arrangementer i forkant, opplyste Sveen i politiet mandag. Reshad Eiyad er daglig leder og styreleder i AS Walkendorff, som eier utestedet Underlig. BT har forsøkt flere ganger å komme i kontakt med Eiyad, uten hell.

long

many

pQ74PW

sa

Etter nesten 40 år går restauranten bedre enn noen gang

XO Steakhouse i Skagen i Stavanger kan se tilbake på sitt beste år noen gang. Og eieren tror på et enda bedre 2024. – Jeg ønsker ikke å gå ut med tall, men kan si at 2023 er vårt desidert beste år noensinne. Jeg har stor tro på at resultatet blir enda bedre i år, sier Jarle Unhjem til Aftenbladet. Han er 100 prosent eier av XO Steakhouse og er også involvert i driften. Ailen Lundervold overtok fra Unhjem som daglig leder for en stund siden, men Unhjem er fortsatt aktivt inne som rådgiver. Startet på 80-tallet Unhjem sier at merkevaren XO har eksistert i Skagen 10 siden 1987, men at han før det var involvert i driften av det som da het Pizza 28. – Etter hvert ble pizzaen faset ut, og vi gikk over til ren biffrestaurant. Da kom XO-navnet, sier Unhjem. – Hva er nøkkelen til å overleve i denne bransjen så lenge? – Jeg mener at det er at vi har vært tro mot konseptet. Du må ha tro på din egen magefølelse. Samtidig har vi gjort noen endringer i meny og konsept gjennom årene. Men vi har ikke gått på de moderne tingene, de får lov å være i fred. Vi er det trauste og stabile. En kunde sa det slik til min kollega da han ble spurt om hvorfor han kom tilbake: «Jeg vet hva jeg får her, og jeg blir god og mett.», sier Unhjem. Ingen investorer Han poengterer at XO har klart seg selv om selskapet ikke har hatt noen eksterne investorer i ryggen. – Jeg har vært nødt til å jobbe for hver krone, sier Unhjem. Den store endringen som har skjedd på XO de siste månedene, er at livemusikken er borte. – Vi brukte store summer på å hente inn musikere, og det var etter hvert ikke liv laga. Fra 1. august i fjor har vi ikke livemusikk, og vi så ganske raskt at det ga uttelling for oss. Derfor er jeg også optimistisk med tanke på årets resultat, sier Unhjem. Gratis tapas Han sier at stedet har blitt renovert innvendig og utvendig den siste tiden, og at det nå er en rød tråd i interiøret. – Vi er veldig stolt over hvordan stedet framstår nå, og vil derfor gi noe tilbake til våre trofaste gjester med gratis tapasbord lørdag, sier Unhjem. Lørdagen blir også en markering av at Unhjem fyller 67 år og blir pensjonist. Men han sier at han nok fortsatt kommer til å bidra i driften av stedet. – Få også med at vi satser kun på norske produkter. Andre steder har mye importert kjøtt, vi har valgt å støtte den norske bonden, sier Unhjem. Han sier at XO gjør det bra og har mange stamgjester. Selskapet har åtte ansatte. – Det jeg er nervøs for, er de store kjedene som spiser opp små lokale selskaper. Jeg hadde nettopp en opptelling av hvor mange steder som serverte burger på noen få hundre meter, og kom til 14. Det blir rene burgerkrigen i Stavanger i tiden framover, sier Unhjem.

long

many

69xypr

vg

Eden Hazard om Haaland: – Ikke fotball jeg liker å se

Vil heller se på lagkameratene hans i Manchester City spille fotball. Hazard åpner opp om karrieren i podkasten «The Obi One Podcast» der tidligere lagkamerat John Obi Mikel er vert. 33-åringen la opp i fjor høst. I den halvannen time lange podkast-episoden prater de to om dagens fotballstjerner. Da dukker naturligvis navnet Erling Braut Haaland opp. – Haaland er typen til å score 50 mål hver sesong. Uansett om han spiller bra eller dårlig kommer han til å score mål. Jeg har aldri sett en sånn spiller før, sier belgieren. Hazards bror, Thorgan, spilte med Haaland i Borussia Dortmund. 33-åringen så derfor flere av jærbuens kamper i Tyskland. – Jeg husker jeg spurte broren min: «Er denne fyren så god?» Han scorer tre mål i hver kamp. Da Hazard får spørsmål om hvem han tror kan være «arvingen» og den neste Ballon d’Or-vinneren etter Lionel Messi og Cristiano Ronaldo, må han likevel tenke seg om: – Haaland er veldig god. Han vant Champions League og han fortjener å vinne Ballon d’Or, sier han før han legger til: – Men for meg spiller ikke Haaland fotball jeg liker å se. Den driblesterke belgieren understreker at han har stor respekt for det Manchester City-spissen gjør, men foretrekker en annen type «stil» – mer lik sin egen. – Jeg ser ikke fotball for å se Haaland. Han er perfekt i måten han gjør ting på, men jeg ser fotball for å oppleve spillere som Bernardo Silva, Kevin De Bruyne og Jack Grealish. Fikk du med deg denne reaksjonen fra Haaland? Hazard gjorde først og fremst en stor karriere i Chelsea hvor han spilte fra 2012 til 2019 og var med på å vinne Premier League to ganger, Europa League to ganger og FA-cupen. Han scoret 85 mål på 245 kamper for London-laget. Etter en årrekke som en av de største stjernene på Stamford Bridge ble han hentet som Real Madrids nye «galáctico» i 2019. I den spanske hovedstaden stagnerte karrieren totalt, og kantspilleren fikk kun 54 kamper og fire mål for storlaget før han la opp.

short

many

zEvbPO

ab

Chapman spelade bort 400 miljoner kronor

Rex Chapman nådde botten 2014. Då hade den förre NBA-stjärnan redan spelat bort över 400 miljoner kronor. – Idrott och missbruk går på något sätt hand i hand, säger han till CNN. I dag lever Rex Chapman ett liv som influencer med en populär podcast. Men så har det inte alltid varit för den förre NBA-spelaren, som i dag hunnit bli 56 år gammal. I en intervju med CNN berättar amerikanen att han under lång tid kämpade med ett tungt drogmissbruk efter avslutad karriär 2000. – Idrott och missbruk går på något sätt hand i hand eftersom de flesta människor som gör någonting riktigt bra i detta livet, oavsett vad det är, har offrat lite av sin mentala hälsa för att komma dit, säger han till kanalen. 415 miljoner kronor Under en period i livet åt han upp till 50 smärtstillande tabletter om dagen. Drogmissbruket blev en inkörsport till spelberoendet. Spelandet höll på att kosta Chapman hela den förmögenhet, 415 miljoner kronor, som han tjänade in under sina tolv säsonger i världens bästa basketliga. – En dag börjar tabletterna berätta för dig när du ska ta dem istället för tvärtom. Plötsligt tittar du inte på klockan och tänker, ”åh, jag borde ta detta igen.” De berättar för dig att du behöver det. Och sedan är du fast. 2014 slog den förre basketspelaren i botten när han greps för snatteri. Rex Chapman draftades i förstarundan, som åtta totalt, 1988 av Charlotte Hornets. Utöver Hornets representerade han Washington Bullets, Miami Heat och Phoenix Suns under sin karriär.

long

few

dwyW1A

ap

Norske aksjefond taper på bortebane

Norske aksjefond gjør det best med norske aksjer. Når de sender nordmenns sparepenger til utlandet, går det dårlig. Nærhet til markedene ser ut til å bety mye for aktive forvaltere av norske aksjefond. Forvalterne er mye flinkere i aksjer fra Norge enn i utenlandske aksjer. Aftenposten skrev 13. februar om 56 utvalgte, aktivt forvaltede aksjefond som er mye brukt av nordmenn. Et stort flertall gjorde det dårlig i forhold til gjennomsnittet i fjor (se faktaboks). Samtidig er det stor forskjell mellom fond som investerer i aksjer i Norge og fond som investerer folks sparepenger i aksjer i utlandet. Omtrent halvparten av de aktivt forvaltede fondene kan plassers i én av disse to gruppene. Tallene viser for 2023: – Det ser ut som norske aktive forvaltere gjør det bedre i norske aksjer enn i utenlandske aksjer, sier investeringsdirektør Robert Næss i Nordea Kapitalforvaltning. Forskjell over tid Innen aksjefond er det langsiktig avkastning som teller. Tabellen viser fire tidshorisonter i tillegg til fjoråret. Også over tid er det store forskjeller mellom hjemmebane og bortebane. Over de siste ti årene viser tallene: Tallene er omtrent de samme over de siste 15 årene. Forbrukerrådets råd om norsk Fagdirektør Jorge Jensen i Forbrukerrådet er klar i sitt råd til dem som velger aktivt forvaltede fond. – Hvis du først har gjort dette valget, er sjansen for ekstra avkastning høyere ved å velge et aktivt forvaltet fond som investerer i Norge, enn ved å velge dem som investerer i utlandet, sier han. I 2018 la Forbrukerrådet frem en rapport som studerte avkastningen i norske fond i de ti årene 2008–2017. Den viste at fondene som investerte globalt, i Norden eller i Europa, ikke klarte å slå gjennomsnittet i sine markeder. De lå til dels langt bak. De aktive aksjefondene som investerte i Norge, klarte derimot i gjennomsnitt å slå den brede avkastningen med god margin i markedene de investerte. Tettere på Norge Investeringsdirektør Alexander Miller i Odin-fondene har sett at norske forvaltere gjør det bedre i norske aksjer enn i utenlandske. – Generelt kan kanskje dette skyldes at norske forvaltere er tettere på det lille norske markedet. Det er færre selskaper å forholde seg til. Derfor er det lettere for forvalterne å ha kunnskap om de store selskapene på Oslo Børs, sier han. I norske aksjer er norske aksjefond store fisker i en liten dam. I utlandet er de små fisker i stor dam. – Det kan godt tenkes det også er tøffere konkurranse mellom forvalterne også i det globale aksjemarkedet. Det er veldig mange aktører på store børser der ute, sier Miller. USA ikke som Norge Norske aktive forvalteres suksess på hjemmebane kan skille dem fra forvaltere i andre land. – En studie fra USA tyder på at aktive forvaltere der heller gjør det litt dårligere i amerikanske aksjer enn i globale investeringer, sier Næss i Nordea. Det amerikanske aksjemarkedet er verdens største. Volumet er størst, forvalterne flest og konkurransen hardest. – Derfor kan det være særlig vanskelig å gjøre det bedre enn gjennomsnittet der, sier han.

long

few

MoQeJm

e24

Yara: Advarer mot ny avhengighet av Russland

DAVOS (E24): Yaras konsernsjef Svein Tore Holsether mener Europa er på vei til å gjenta en alvorlig feil. Europa betalte dyrt for å gjøre seg avhengig av russisk gass. Yaras konsernsjef Svein Tore Holsether ser en ny avhengighet bygge seg opp. – Vi er i ferd med å gjøre oss mer avhengig av Russland når det gjelder kunstgjødsel og mat, sier han til E24 på en solfylt terrasse i Davos. Samtidig leder Holseter et selskap som er en del av det samme markedet for gjødsel og er en av verdens ledende produsenter. Tall fra EUs statistikkbyrå viser at EU kjøper mer kunstgjødsel fra Russland enn før invasjonen av Ukraina. Det samme gjelder mat, spesielt korn. Etter Russlands invasjon av Ukraina i februar 2022 har EU i flere runder innført omfattende sanksjoner. Handelen skulle stoppes for å svekke Russlands økonomi og krigsevne. Kan bli lurt to ganger Holsether er på plass i Davos på det årlige møtet i World Economic Forum (WEF). Han liker ikke det han ser av økt import fra Russland. – Du kan unnskylde at du blir lurt én gang, slik vi ble med energi. Men hvis du blir lurt en gang til, kan du ikke skylde på andre enn deg selv. Derfor sier jeg fra nå, sier han. Matproduksjonen i Ukraina har falt på grunn av krigen. – Det er Russland som fyller tomrommet etter Ukraina i verdens matmarkeder, sier Holsether. Ikke enkelt å stoppe Yara-sjefen har ingen raske politiske tiltak mot den økte importen fra Russland. – Jeg har ingen enkle løsninger på dette. Jeg kan bare si fra om hva som skjer, sier han. Holsether viser til at Russlands president Vladimir Putin ikke ville forlenge avtalen med eksport av korn ut av Ukraina. Putins begrunnelse var at Russland ble nektet adgang til å eksportere sin mat – Dermed tror kanskje noen at Russlands eksport av mat har stoppet opp. Det er ikke tilfelle! Handel i gjødsel De årlige handelstallene for kunstgjødsel måles fra juli ett år til juni neste år. Folk i bransjen kaller det «sesonger». Russland invaderte Ukraina i februar 2022. Sesongen 2020/21 var dermed den siste som ikke var påvirket av Russlands invasjon. I de to årene fra denne sesongen til sesongen 2022/23 steg EUs import av kunstgjødsel fra Russland til det dobbelte, viser tall fra EUs statistikkbyrå Eurostat. I inneværende sesong (fra juli 2023 til juni 2024) foreligger tall for juli-oktober i fjor. I disse månedene er EUs import fra Russland lavere enn i de samme månedene i fjor, men fortsatt svært høye og høyere enn før krigen startet. Finner sine egne veier Tallene refererer til gjødseltypen urea, som er en referanse i markedet for kunstgjødsel. – Europa har klart å kutte ut det aller meste av gassimporten fra Russland. Men importen av gass tar en annen vei gjennom å importere mer gjødsel i stedet, sier han. Statistikken viser at Tyskland, Nederland, Belgia og Polen (i synkende rekkefølge) var de største importørene av urea fra Russland i sesongen 2022/23. De sto for godt over halvparten. Holsether spør: – Hva skjer om Russland plutselig slår av bryteren for gjødseleksporten? Da kan man risikere at avlingene hos mottagerne synke med 50 prosent. – Hvem i Europa er det som kjøper russisk gjødsel og mat? – Dette er uoversiktlig. Russland har sluttet å dele tall for eksporten. Men vi registrerer i handelsstatistikkene at dette skjer. Sanksjoner har historisk sett hatt begrenset virkning. Dette er som vann: Varene finner sine egne veier, sier han. Holsether sier sanksjonsreglene er vanskelige å tolke og de praktiseres ulikt i ulike land. – Mitt formål er å si fra til europeisk ledere at dette skjer. Da kan ingen si at det var en overraskelse hvis denne nye avhengigheten gir oss problemer, sier han. Billigere mat Gjennom 2023 var matprisene på verdensmarkedet mye lavere enn i 2022 og også lavere enn siste halvdel av 2021. Det viser prisindeksene fra FAO, som er FNs organisasjon for mat og landbruk. Regnet som gjennomsnitt for 2023 mot gjennomsnittet året før, sank de internasjonale matprisene med 14 prosent i fjor. Omtrent det samme gjelder prisindeksen som sammenfatter prisene på hvete, andre viktige kornsorter, mais og ris. Som gjennomsnitt for 2023 sank den ned til nivået for 2021. Prisen på matolje sank 33 prosent. Prisene på korn sank kraftig gjennom hele 2023. For matolje sank de gjennom første halvår i fjor, for så flate ut. – Vi å gå bak pristallene og se hvorfor dette skjer. Årsaken er at Russland sender mer mat ut på verdensmarkedet, sier Holsether. To år etter Ukraina I mai 2022 var den daværende sjefen for Verdens matvareprogram (WFP), David Beasley, på det årlige WEF-møtet i Davos. Stemningen var dyster. – Krigen i Ukraina er ødeleggende for verdens matforsyning. Det sender sjokkbølger inn i vårt arbeid, sa han til E24 da. Så hva er det som har skjedd etterpå? – Det er fortsatt tøft. Valutaene i fattige importerende land har svekket seg. Det har bidratt til å øke importprisene i deres egen valuta, sier han. På toppen av dette sliter WFP med å få inn nok penger til å kjøpe mat til verdens fattige. Holsether sier 160 millioner mennesker får mat fra WFP.

short

few

wAw9vn

vg

Tok opp alle fag: Nektet å gi opp drømmeyrket

Etter vanskelige skoleår og flere studieforsøk, satser Denise alt for å bli lege. Veien dit deler hun på TikTok. Denise Aune Elvestad (29) har alltid hatt lyst til å bli lege, men hun turte ikke si det høyt. Før nå. Etter at hun brukte fire år på å fullføre videregående, gikk hun ut med 3,4 i snitt. I noen fag fikk hun karakter to. Langt under kravet for å studere medisin. – Jeg var så sikker på at jeg aldri ville få det til, sier hun til VG. 10 år etter videregående forteller hun at hun ikke hadde det bra på skolen. – Noe som påvirket karakterene mine. Etter å ha forsøkt andre studier og jobber, bestemte hun seg. Hun nektet å gi slipp på drømmen om å bli lege. – Jeg klarte ikke slå meg til ro med noe annet, forteller hun. Som 26-åring, bestemte altså Elvestad seg for å ta opp alle fag fra videregående. – En enorm jobb lå foran meg. Elvestad kan fortelle at hun gikk fra karakter 2 til karakter 6 på første eksamen. – Det var mye lettere når jeg var litt eldre, mener hun. Men til tross for at første eksamen fikk ønsket resultat, har Elvestad ofret mye. Noen eksamener har hun måttet ta flere ganger. – Det har vært beintøft, både sosialt og økonomisk, innrømmer hun. Likevel er 29-åringen overbevist om at dette var det riktige. – Jeg vil bevise at det aldri er for sent å følge drømmene sine. Psykologspesialist Jørgen Sundby bekrefter at drømmer er mulig å oppnå om man bestemmer seg for å legge ned innsatsen. – De som setter seg mål og er villig til å nå dem, tåler en del smerte på veien, sier han. Sundby sier videre at livet gir flere muligheter nå enn det gjorde før. – Før var det flere sosiale og økonomiske rammer som bestemte hvordan livet skulle bli. Psykologspesialisten mener likevel at det å ha et realistisk forhold til drømmene sine er avgjørende. – Da er det viktig å spørre seg selv hvor mye man faktisk ønsker seg dette. Avslutningsvis oppfordrer Sundby til å tenke seg godt om før man gjør et omvalg. – For selv om det er riktig for mange, kan det være lurt å gi veien du har valgt litt tid. Tiden stresser ikke Elvestad. Går alt etter planen, begynner hun på medisinstudiet til høsten. Etter det venter et mangeårig utdanningsløp. – Men jeg skal jo likevel være yrkesaktiv i mange tiår til, sier hun. Den tankegangen har inspirert mange. På TikTok deler hun nå veien mot drømmen, og tips og triks for andre privatister. – Folk kommer til meg og er takknemlig for at jeg deler. Elvestad erfarer nemlig at mange er redd for å gjøre omvalg. – Folk i tidlig 20-årene tør ikke endre retning fordi det er «for sent», noe som er synd, sier hun.

short

many

O8wnGE

ap

Prisjegerne sjekker hele tiden. De vet at mat er billigst om kvelden.

Alle matkjedene har prisjegere som sjekker prisene hos konkurrentene. Grace er en av dem som skanner priser. Grace hilser på de ansatte i butikken før hun går rett bort til hyllen med vaskemidler. Her tar hun frem den håndholdte maskinen og begynner systematisk å sjekke prisene på mat og andre dagligvarer. Hver dag, ofte flere ganger om dagen, er prisjegere som Grace ute og sjekker matpriser. Kiwi, Rema, Extra og Oda, alle kjedene gjør det. Når kjedene vet hva de andre tar for hvert enkelt produkt, kan de sette sine egne priser etter det. Alle billigkjedene sier at de har som mål å alltid være lavest på pris. – I dag er det et ganske rolig prisbilde, lite endringer, sier Grace. Aftenposten får være med henne inn til konkurrenten. På grunn av jobben omtaler vi henne bare med fornavn. Hvor mange prisjegere som finnes, vil ingen av kjedene fortelle. Kan ikke si noe Når Aftenposten går sammen med Grace gjennom butikken, kan hun ikke si så mye om prisene, av konkurransemessige hensyn. Kjedene hadde tidligere en avtale som lå til grunn for at alle kunne sjekke prisene hos hverandre. Den har Konkurransetilsynet slått ned på (se faktaboks). Oda-kjeden er ikke en del av tilsynets sak, men likevel er Grace nøye med hva hun sier. Hun gjør seg ferdig med prisene i den tomme egghyllen og i melke- og yoghurtskapene. Hun går videre til brokkolien, løken og spisspaprikaen. Obs på frukt og grønt Selv om hun ikke kan fortelle så mye, har hun lært mye og følger godt med. Det bruker hun når hun handler til familien. – Ja, det gjør jeg, sier Grace, og legger til at hun er spesielt oppmerksom i frukt- og grønt-disken. Som fulltidsansatt prisjeger er hun i flere butikker hver dag. Noen ganger går hun gjennom hele butikken. – Andre ganger sjekker vi bare et utvalg, sier hun, mens hun leter etter prislappen til paprikaen. Minimal prisforskjell Konkurrentene Kiwi og Extra ønsker ikke å si noe om hvordan prisjegerne jobber eller hvordan de bruker informasjonen de henter inn flere ganger om dagen. – Vi kan ikke kommentere dette av konkurransemessige hensyn, sier de. Hadde de vært i samme rom, hadde de sagt det i kor. Og det er nesten det dagligvarekjedene gjør: snakke i kor gjennom prisene de setter. I VGs matbørs for februar hadde avisen plukket med seg 66 varer i en handlekurv til 2700 kroner. Det var mikroskopiske 5 kroner forskjell på sluttregningen mellom vinneren og nummer to. Og 13 kroner mellom vinneren og nummer tre. Runddans med pris Det er her prisjegerne kommer inn. Alle kjedene vil vinne og være billigst i denne pristesten. Oppdager prisjegerne at den ene kjeden har satt ned prisen på eksempelvis brokkoli om morgenen, er det ganske sikkert at den andre gjør det før lunsj. Så oppdager den tredje det, og prisen synker enda mer. Litt avhengig av hvilken vare det er, kan jo den andre og tredje sette ned prisen litt mer enn det den første gjorde. Hvis den første oppdager det, setter den ned prisen bitte litt lavere enn det igjen. Billigst om kvelden Men prisen går ikke evig nedover. Skal prisen opp, skjer det oftest om natten. – Derfor er det ofte billigere å handle på kvelden enn om morgenen, sier Tor-Erik Aag. Han er kommersiell direktør i nettbutikken Oda. Tidligere jobbet han mange år i Rema. – Så hvis alle setter ned prisene hele tiden, hvorfor økte prisene på mat med 10 prosent i fjor? – Nei, de går jo opp igjen. Innimellom, sier han. Heller ikke Aag kan være konkret om prisene – av konkurransemessige hensyn, som det heter. Likevel kan han forklare noe om prisene som falt i fjor og hvordan prisøkningene normalt har skjedd (se faktaboks). Prisdans Aag i Oda liker å sammenligne prisene i matbutikken med en vannseng og hvordan vannet popper opp når du presser ned ett sted. – Sånn er prisene i dagligvarebransjen. Setter du ned prisen på en vare, så må du hente det inn et annet sted. Med andre ord øker vi prisen på en annen vare, sier han. – Så hvilke varer er det letteste å sette opp prisene på? – Som regel er det der det er minst fokus, der det ikke er kampanjer eller varer som ikke er i sesong, sier Oda-direktøren. I dag bruker kjedene store beløp på prisjegere. Ingen vil ut med hvor mange ansatte de har til å jakte på prisene. I tillegg kreves dataanalyse og planlegging. Umulig å holde oversikten – Jeg blir helt svimmel av prissettingen og prisstrategiene. Vi har helt mistet oversikten, sier forsker og professor Tor W. Andreassen ved Norges Handelshøyskole. Andreassen sammenligner prisene i dagligvarebutikkene med bensinmarkedet. Forskjellen er at der kan kundene forholde seg til bensin og diesel og kanskje et par varianter av bensin. Men i en dagligvarebutikk er det stort sett mellom 3000 og 6000 varer å forholde seg til. – Det går ikke. Det eneste jeg kan håpe på som travel konsument, er at prissettingen er rettferdig og at butikkjedene ikke lurer meg for mye om hva ting koster, sier han. Rema følger de andre Rema 1000 vil ikke være med på at de utnytter at det er vanskelig for kundene å holde oversikten. – Vårt mål er ikke å tjene mest mulig på hver vare, men hele tiden være billigst totalt sett. Får vi lavere innkjøpspris, går prisen ned. Øker innkjøpsprisen, går prisen i butikken opp, men så vil jo konkurransesituasjon og kampanjer også påvirke, sier Remas kategori- og innkjøpsdirektør Line Aarnes. I tillegg følger de med på konkurrentene, blant annet gjennom prisjegere. – Har de andre en kampanje, er det naturlig at vi følger den prisen, i tillegg til de kampanjene vi selv har. Vi konkurrerer hver dag, sier hun. Aftenposten har spørsmål til alle de tre store kjedene innen dagligvare. De har ikke svart på spørsmålene (se faktaboks). Tor W. Andreassen er en del av forskningssenteret DIG ved NHH, som Coop er partner i.

short

many

Q7Q3w4

ab

Regeringen räknar med mycket dyrare diesel

Regeringen påstår att Sverige är på väg att nå klimatmålen. Om drygt 20 år ska utsläppen av koldioxid vara nere på noll. Det betyder att vi klarar både EU:s krav och riksdagens beslut. Klimatminister Romina Pourmokhtari har till och med en kurva som visar hur det ska gå till. Hon visade upp den när hon just innan jul tillsammans med bland andra Ulf Kristersson presenterade regeringens klimathandlingsplan. Bakom siffrorna Dagens Nyheter har begärt ut underlaget till Pourmokhtaris graf. Det visar sig att det är Energimyndigheten som har räknat på regeringens uppdrag. I deras beräkningar stiger kraven på inblandning av biobränslen i bensin och diesel , reduktionsplikten, kraftigt redan om tre år. Sedan fortsätter kraven att öka, snabbt. Att ta bort reduktionsplikten är ett av de få löften som Tidöregeringen lyckats uppfylla. Ändå bygger alltså regeringens eget material på att den inte bara ska återinföras, utan dessutom höjas kraftigt. Inte så bra Det ser inte så bra ut. Det inser till och med klimatminister Pourmokhtari. – Det är inte ett antagande om höjd reduktionsplikt, säger hon till Dagens Nyheter. Istället pratar hon om andra styrmedel. Koldioxidskatt, utsläppshandel och subventioner till exempel. För den vanlige konsumenten som kanske röstade på Tidöpartierna eftersom det blivit så dyrt att tanka finns det ett problem. Både koldioxidskatt och handel med utsläppsrätter höjer priset vid pumpen. Det är själva idén. Och subventioner kommer tillbaka på skattsedeln. Vi vill tro att Romina Pourmokhtari begriper det. Att hon vet vad hon säger. Någon är grundlurad Om kraftigt höjda priser på bränsle är regeringens plan måste man nog säga att väljarna blivit grundlurade. Och om det inte är regeringens plan är alla som litat på att klimatmålen ligger fast blåsta. Det går inte ihop. Det finns ingen politik för att nå det regeringen säger, och väldigt lite talar för att vi kommer att få se någon sådan politik så länge Ulf Kristersson är statsminister. Det kan förstås finnas ytterligare en förklaring till klimatministerns bluffkurva och ordmattor. Hon har ändå inte tänkt vara kvar när det är dags att ta ansvar. I Energimyndighetens beräkningar börjar reduktionsplikten som sagt höjas 2027. Vid det laget är chansen stor att Sverige en ny regering utan Romina Pourmokhtari. Hon kanske redan tänker sig en framtid som välbetald lobbyist. Fyra år som statsråd skulle kunna ge en flygande start på karriären.

long

few

y6QKEa

ab

Putin ska nog ta Julia Navalnaja på orden

I mars går Ryssland till val och vi vet alla vem som kommer utse sig till vinnare. Vladimir Putin förgiftar, mördar och fängslar alla som ens försöker kritisera hans terrorvälde. Oppositionsledaren Aleksej Navalnyj är bara det senaste tragiska offret på en oöverskådlig lista. Att han plötsligt ska ha fallit död i den straffkoloni i norra Uralbergen som han nyligen flyttats till efter en rad skenrättegångar är det ingen som tror på. Precis som ingen inbillar sig att Wagner-gruppens ledare Jevgenij Prigozjin råkade spränga sig själv i luften i augusti förra året. Navalnaja tar upp kampen I Ryssland sitter numera tusentals personer som har protesterat mot Putin och hans olagliga invasion av Ukraina. Aleksej Navalnyj gav alla dessa människor och den tysta oppositionen i landet hopp om att ett annat Ryssland är möjligt. Ett land utan korruption, med yttrandefrihet och fria val. Nu har Navalnyjs fru Julia Navalnaja modigt tagit upp sin makes stafettpinne. I måndags deltog hon i EU:s utrikesmöte med USA:s Anthony Blinken och i ett tal som lagts ut på YouTube är hon klar och tydlig. Det är Vladimir Putin som ligger bakom Aleksej Navalnyjs död. Hon uppmanar ryssar att inte bara sörja med henne, utan att också visa ilska och beslutsamhet mot gangsterväldet i Kreml. Tichanovskaja gör samma sak Likheterna med Belarus oppositionsledare Svetlana Tichanovskaja är tydliga. Även hon har tagit på sig ledartröjan efter att hennes make, Sergej Tichanovskij, greps och fängslades av Lukasjenkos regim. Det skedde två dagar efter att Tichanovskij meddelat att han skulle utmana den belarusiska diktatorn i valet 2020. Då steg Svetlana Tichanovskaja fram i sin makes ställe och har sedan dess lett oppositionen i exil. Jag mötte en beslutsam Svetlana Tichanovskaja på hennes kontor i Vilnius i höstas. Hon berättade att hon inte hade fått tala med sin man på sju månader. Senaste bilden hon sett på honom visade att han var mager och tärd. Det går knappt att föreställa sig vad han blir utsatt för. Men för henne finns inga alternativ – kampen för ett fritt och demokratiskt Belarus måste fortsätta. Hennes barn har förlorat sin pappa, hon sin livskamrat. Priset de betalar för sitt motstånd är ohyggligt. Julia Navalnaja vet vad hon ger sig in i. Hon har inte tidigare varit aktiv politiker, men inte heller bara sin makes rådgivare. Det var hon som tog sig in med ett kamerateam till det sjukhus där Aleksej Navalnyj låg i koma efter att Putins FSB-agenter försökt förgifta honom med nervgiftet Novitjok i hans kalsonger. Hon fick in honom i en ambulanshelikopter för akut behandling i Berlin. Rekordstort stödpaket När Julia Navalnaja nu säger att hon ska fortsätta Aleksej Navalnyjs arbete ska nog Putin ta henne på orden. Med samma engagemang som Sverige nu skickar ett rekordstort militärt stödpaket till Ukraina måste vi stötta den lilla ryska opposition som finns kvar. På Olof Palmes begravning höll Anna Lindh ett berömt tal där hon sa ”för en människa kan mördas, men inte idéer”. Hon citerade även poeten Helga Henschen: ”Tala, du som ännu har läppar. Ord kan bli solar, ord kan bli floder. Ord kan öppna portar och bygga broar. Ord kan störta tyranner, om tillräckligt många av oss beväpnar sig med ord. Tala, tala. Det är vår skyldighet mot de som talade medan de ännu hade läppar.” Anna Lindh blev också mördad. Men hennes ord och idéer lever kvar.

short

few

abgp34

vg

Skadekrise i Liverpool: Jota ute i flere måneder

Liverpool-manager Jürgen Klopp meldte om flere forfall på tirsdagens pressekonferanse. – Med Diogo (Jota) er det snakk om måneder, sier tyskeren på pressekonferansen før onsdagens kamp mot Luton. Under lørdagens seier i Premier League mot Brentford, måtte Jota og Curtis Jones byttes ut før pause, på grunn av skade. De blir nå lagt til i en allerede lang liste over skade for de røde: Fra før er keeper Alisson, Trent Alexander-Arnold, Joel Matip, Thiago, Dominik Szoboszlai og Stefan Bajcetic ute med skade. Ifølge Klopp er Alexander-Arnold og Szoboszlai på vei tilbake, men de har ennå ikke trent med laget. Jota hadde bidratt med en assist mot Brentford før han måtte av på båre i det 44. minutt. Portugiseren står med fire målpoeng de siste fem kampene. Klopp brukte anledningen til å skryte av ungguttene som har fått muligheten grunnet de mange skadene. – Vi er hvor vi er på grunn av dem, sier han til det fremmøtte pressekorpset. Klopp er klar på at den stadig voksende skadelisten ikke gir grunnlag for unnskyldninger, selv om han helst ville vært den foruten. – Når man får nyhetene må man bare takle det. Det er fem tusen måter å vinne en kamp på, vi må bare finne én. Spesielt på hjemmebane hvor vi kan skape en dynamikk der noen spillere kan vokse over seg selv og bli den beste versjonen av seg selv, sier Klopp.

short

many

O8wrXl

vg

Krever svar fra statsråden om heltemedalje

SV, Venstre og KrF vil ha alle kortene på bordet om feilaktig pågripelse i Afghanistan. VG har i over ett år forsøkt å få intervju med forsvarsministeren om operasjonen som tok en murer i Afghanistan, men i årevis ble fremstilt som en pågripelse av en Taliban-leder. To sentrale spørsmål er: Spørsmålene kan avklare om lederne av militærstyrken visste at de hadde tatt feil person eller ikke. Mandag 5. februar møtte VG Bjørn Arild Gram (Sp) etter et foredrag i Oslo: – Tror du på forklaringen til Eirik Kristoffersen om at han ikke visste at feil mann ble pågrepet? – Jeg kommer ikke til å gå noe mer inn i den saken der. Jeg var ikke i det her systemet da og har svart Stortinget på de spørsmålene jeg har fått, sier Gram til VG. Forsvarsministeren har fått tre spørsmål om saken fra Stortinget. Hver gang har han avslått å svare, ved å vise til at informasjonen må holdes hemmelig. – Men de svarene du har gitt er jo at du ikke kan svare på dem? – Ja, men de berører fort spørsmål som er unntatt offentlighet og derfor er det vanskelig å gå i detalj på det spørsmålet, sier Gram. Ola Elvestuen (V) mener Bjørn Arild Gram nå må sørge for en gjennomgang. – Historien som er blitt fortalt i etterkant av operasjonen fremstår som klart feil. Det var ikke en sentral person som ble tatt, sier Elvestuen. Han understreker at de norske soldatene gjorde en veldig god jobb i Afghanistan, også spesialstyrkene, og at han heller ikke har noen grunn til å betvile profesjonaliteten og risikoen ved denne operasjonen. – Det som er viktig er at denne historien fortelles riktig slik at den blir rett. Så må forsvarsministeren ta det arbeidet og de vurderingene opp mot forsvaret som han mener er nødvendige, sier Elvestuen. Ingrid Fiskaa (SV) i Utenriks- og forsvarskomiteen på Stortinget har tidligere stilt spørsmål til forsvarsministeren: Statsråd Bjørn Arild Gram har så langt unnlatt å svare. – Nå må forsvarsministeren sørge for at alle kort blir lagt på bordet og slutte med hemmeligholdet, sier Fiskaa. Og legger til: – Hvis denne saken avdekker en systemsvikt, så er det viktig at systemet blir gjennomgått og forbedret, sier Fiskaa til VG. Nestlederen i Kristelig Folkeparti, Dag Inge Ulstein, mener åpenhet og vilje til læring er helt avgjørende. – Det er derfor både naturlig og nødvendig at departementet svarer ut spørsmålene som stilles. Det vil kunne avfeie spekulasjoner og samtidig være med å forsterke den nødvendige tilliten, sier Ulstein Han mener det er viktig at statsråden svarer. – Det er viktig at vi får svar. Det er ikke noen grunn til at vi ikke skal få svar, og legger til: – Vi har tillit til forsvarssjefen, og den viktige jobben han nå gjør for å bygge opp og styrke kampkraften og forsvaret av landet. Det er uansett ikke en operasjon alene som bekrefter eller avkrefter lederegenskapene som behøves til en slik posisjon. Ine Eriksen Søreide fra Høyre leder Utenriks- og forsvarskomiteen på Stortinget. – Ine Eriksen Søreide har ingen kommentar til denne saken på nåværende tidspunkt, opplyser kommunikasjonssjef Cato Husabø Fossen i Høyre. Eriksen Søreide var forsvarsminister i 2017 da Eirik Kristoffersen ble utnevnt til sin første stilling som general og sjef for Heimevernet. Forsvarspolitisk talsperson Christian Tybring-Gjedde i Frp viser til at det er forsvarsministerens ansvar å forsikre seg om at forsvarssjefen har den nødvendige integritet og faglige kompetanse. – En statsråd må kontinuerlig vurdere tilliten til underliggende sjefer når det dukker opp forhold som er egnet til å sette integriteten i tvil. Det regner jeg statsråden gjør også i denne saken, sier Tybring-Gjedde. – Vi går inn i en tid som krever at alt fokuset rettes mot styrking av Forsvaret. Det gjelder politisk og militær ledelse. Det som nå dukker opp er forstyrrende og som vi skulle vært foruten, sier Tybring-Gjedde.

short

many

O8we93

bt

Nederlag for byrådet. Bystyreflertall vil ha fri abort til uke 18.

– Viktig at Norges nest største by gir en tydelig melding om å lytte mer til kvinnen, sier Frps Christian Haugen. Frem til nyttår var Frps Christian Haugen helsebyråd. Nå har han jobbet for å ha samlet flertall mot abortstandpunktet til det byrådet han selv var en del av. Forslag på høring I desember la abortutvalget frem sin rapport. Flertallet der går inn for å utvide grensen for selvbestemt abort til svangerskapsuke 18. Et mindretall i utvalget vil holde på dagens abortgrense, som er uke 12. Forslaget fra abortutvalget er for tiden på høring. Onsdag 6. mars blir det abortdebatt i bystyret. Byrådets innstilling er i tråd med Høyres program. De vil beholde dagens grense for selvbestemt abort. Da utvalg for helse og sosial diskuterte abortsaken forrige uke, ble det flertall for byrådets innstilling. Haugen, som leder utvalget, sier det skyldtes at partiene ikke hadde snakket tilstrekkelig sammen på forhånd. Samlet bredt flertall Det har Haugen og andre politikere gjort noe med. Sammen med Fauzia Hussain-Wiik (Ap), Christine Ødegaard (MDG) og Per Arne Larsen (V) har Haugen sydd sammen en høringsuttalelse som bryter med byrådets på flere punkt. De fire partiene har sikret seg støtte fra representanter i Høyre, INP, Bergenslisten og Pensjonistpartiet. Til sammen har forslaget deres flertall i bystyret, ifølge Haugen. Flertallet vil sette grensen for selvbestemt til uke 18. – Jeg er kjempefornøyd med at vi har fått til dette. Nå vil Bergen levere et liberalt forslag i abortdebatten sier Haugen. – Abortsaken avgjøres vel i Stortinget, ikke i bystyret i Bergen? – Det er viktig at Norges nest største by gir en tydelig melding om å lytte mer til kvinnen, svarer han. MDGs Ødegaard er lettet over løsningen de har landet. – Jeg har vært så frustrert over at Bergen skulle gå mot å modernisere en lov fra 1970-tallet, sier hun. At både Høyre og Frp er med i flertallskonstellasjon forklarer Haugen med at begge partiene har stilt representantene sine fritt. – Da vi holdt opptelling, så vi at hele Frps bystyregruppe vil gå for en liberal uttalelse, sier han. Åpning helt til uke 22 I Norge er det lovlig å utføre abort frem til uke 22. Fra grensen for selvbestemt abort til uke 22, er det opp til nemndene å si ja eller nei til abort. Flertallet i abortutvalget vil utvide nemndene fra to til tre medlemmer og gjøre saksbehandlingen skriftlig. Byrådet støtter dette. I sitt høringsforslag går bystyreflertallet inn for å erstatte nemndene med et rådgivende organ som kvinnen kan velge å støtte seg til. – Betyr ikke det egentlig at dere sier ja til selvbestemt abort til uke 22? – Jo, i praksis, men etter uke 18 bør det være ekstra fokus på at det finnes et frivillig rådgivende tilbud. Poenget er om det er kvinnen selv eller andre som skal avgjøre disse svært få sakene, sier Haugen. Byråd Charlotte Spurkeland er ikke overrasket over at et flertall i bystyret lander på et annet standpunkt enn byrådet. – Det er helt naturlig at det finnes mange ulike meninger om abort i bystyret. Dette er en høringsuttalelse, og Høyres medlemmer er fristilt. I slike verdisaker må hver enkelt svare for seg, sier hun.

long

many

O8wevk

ab

Janogy om första tiden i Italien: ”Lärt mig några fula ord”

Madelen Janogy har haft en drömstart på tiden i Fiorentina. Nu berättar hon om livet efter Hammarby. – Det är väldigt jobbigt att inte förstå någonting, säger hon till Sportbladet. Janogy vann SM-guld med Hammarby förra säsongen och utsågs till ligans bästa anfallare. Inför årets säsong blev det en övergång till Fiorentina där hon blivit lagkamrat med Pauline Hammarlund och Karin Lundin. Hon har inlett med fem mål på de första sju matcherna och ska nu spela Nations League playoff för Sverige mot Bosnien. – Det har varit en stor omställning, flytta till ett nytt land med ny kultur och nytt språk, men jag trivs jättebra, säger Janogy till Sportbladet. Fre 23 februari: Se playoff-mötet Sverige–Bosnien-Hercegovina ”Jag ska lära mig” Vad har varit den största omställningen? – Det är så mycket, träffa nya människor, nya medspelare på planen och allt är på italienska. Jag förstår ingenting än, men jag ska lära mig. Det är faktiskt väldigt jobbigt att inte förstå. Janogy fortsätter: – Jag har fortfarande energi att lära mig ett nytt språk, det är kul när jag snappar upp nya ord. Mina lagkamrater vill att jag ska lära mig och tycker det är kul när jag lärt mig ett nytt ord. Ibland är det svårt när jag inte förstår en övning eller en matchanalys. Därför är jag glad över att jag nu får lära mig. ”Bravissimo” Har du något favoritord ännu? – Vet inte riktigt, ”ciao” och ”come stai” säger jag varje dag, det är det första jag lärt mig. Jo just ja, ”bravissimo”, det är min favorit. Får man lära sig de fula orden först? – Mmm. Jag har lärt mig några fula ord nu, säger Janogy med ett leende. Svenska lagkamraterna hjälper till Till vardags är Madelen lagkamrat med landslagsuttagna Pauline Hammarlund och även anfallaren Karin Lundin. Janogy berättar om hur stor roll de har haft under hennes första tid i Italien. – De betyder jättemycket, det har varit viktigt för mig att ha dem i början. Jag bodde hos Karin i en vecka när jag först flyttade och var som ett plåster på henne. Jag insåg vilken stor trygghet det var att ha någon som kunde översätta. Det har betytt jättemycket att ha dom här, säger hon. Ska rädda kvar Sverige Nu ska Janogy och Hammarlund försöka hålla kvar Sveriges damlandslag i A-divisionen i Nations League. På fredag möter laget Bosnien-Hercegovina på bortaplan i en av Europas mest luftförorenade städer, Zenica. – Det är kul att träffa alla igen, vi är alla bra spelare och har ett bra tempo, säger Janogy om att återförenas med landslaget. Janogy kan göra landskamp nummer 41 nu på fredag.

long

few

XbPz2n

ap

Politiet er få og kan komme for sent: Urovekkende og bekymringsfullt, sier ordførere

Flere ordførere er bekymret for hvor raskt politiet kan rykke ut i et av de største politidistriktene. – Når operasjonslederne er bekymret er det grunn til å lytte til det. Det skriver ordfører i Hurdal kommune, Paul Johan Moltzau fra Senterpartiet, til Aftenposten. Torsdag kunne Aftenposten fortelle at operasjonsledere i Øst politidistrikt roper et høyt varsko internt. Dette får flere ordførere til å reagere. Og til å be om møte med justisminister Emilie Enger Mehl. Moltzau skriver at han har tillit lokalt til at politiet kan sikre tilstrekkelig beredskap, men at de har sett at det omprioriteres fra forbygging. – Det er et samlet ordførerkorps i Akershus som vil be om møte med justisministeren for å belyse våre bekymringer for dette, skriver Moltzau. – Urovekkende – Jeg synes det er urovekkende det som kommer frem i denne saken, sier Kjartan Berland. Han er ordfører for Høyre i Lillestrøm kommune, med 95.000 innbyggere. På Romerike skal det tidvis bare være fire vanlige politipatruljer tilgjengelig. Ordfører Berland understreker at han kun kjenner saken fra Aftenposten. Likevel slår han fast: – Jeg forventer en akutt beredskap som er på plass når det skjer hendelser. Responstiden er helt avgjørende for å sikre trygghet i lokalsamfunnet, sier Berland. Det er flere andre ordførere enig i. Blant annet Arbeiderpartiets ordfører i nabokommunen Aurskog-Høland, Roger Evjen. – Som ordfører er jeg bekymret over redusert beredskap, og hvordan dette går utover også forebyggende arbeid, skriver Evjen. – Hoderystende I Fredrikstad er Arne Sekkelsten ordfører. Han har bakgrunn fra politiet og reagerer på det som fremkommer fra operasjonslederne. – Dette mener jeg er en konsekvens av regjeringens villede politikk, der man blant annet benytter midler til nye lensmannskontorer. De skal for eksempel opprette ett i Rakkestad. Så man høster som man sår, sier Sekkelsten. Samtidig registrerer han at politistudenter ikke får jobb. Og at både politi og kommune ser seg nødt til å kutte i forebygging, som følge av dårlig råd. – Du får en dobbel effekt. Politiets og kommunens forebygging blir redusert, og samtidig blir responsen dårligere. Svaret er å opprette flere kontorer. Det er hoderystende politikk, sier Sekkelsten. I Drøbak, der politiet brukte minst 31 minutter til en eksplosjon i oktober, er Sigbjørn Odden ordfører for Høyre. – ​Etablering av nye politikontorer er en feil prioritering av politiets ressurser. Dette gir færre politifolk og patruljer i gatene og går utover politiets kapasitet og ressurser til å rykke ut, sier Odden. Sp-ordfører: – Bekymringsfull I Rakkestad kommune i Østfold er Karoline Fjeldstad ordfører. Hun er også partikollega med justisminister Emilie Enger Mehl i Senterpartiet. – Responstiden som det pekes på her, er bekymringsfull, skriver Fjeldstad til Aftenposten. Fjeldstad går imidlertid ikke med på at akutt respons er en motsetning til lokal tilstedeværelse. Rakkestad er et av ti steder hvor regjeringen prioriterer å opprette en ny politistasjon i år. – Et polititjenestested i Rakkestad, hvor man jobber operativt og med forebygging, er derfor en god og riktig prioritering, mener Fjeldstad. Også ordfører- og partikollega Paul Johan Moltzau i Hurdal kommune mener det er riktig å opprette nye politistasjoner. – Dette understøtter SPs ønske om politi nær folk, skriver hhan til Aftenposten. Moltzau legger til at han ser at politiet opplever økonomisk krevende tider,. Før helgen gjorde justisminister Emilie Enger Mehl det klart at regjeringen vil gi 635 millioner til politiet i revidert nasjonalbudsjett. Målet er å opprettholde politibemanningen, slik at den ikke faller ytterligere. Departementet har også satt i gang en gjennomgang for å se på økonomistyringen i politiet.

short

few

WRnenr

vg

Sjokkert over uttalelse: – Vet ikke hva hun snakker om

Omar Samy Gamal (SV) beskylder Høyre-byråd Anita Leirvik North for manglende kunnskap og frykter dagens Oslo-samfunn kan rakne. I flere artikler har VG satt lys på anleggskrisen i Oslo-idretten. Leirvik North er nåværende byråd for kultur og næring, og har fått kritikk for å blant annet skylde på det forrige byrådet som satt med makten. – Jeg forstår godt at idretten er kritisk. Denne kommuneplanen har vi arvet etter det forrige byrådet, akkurat som vi arvet et budsjett der det kun var satt av midler til én kunstgressbane, uttalte hun blant annet i en sak om Mortensrudprosjektet. VG møter Gamal på Tøyen i bydelen Gamle Oslo, hvor syv fotballklubber står uten eget anlegg. Uttalelsene til North bringer frem både forbauselse og frustrasjon hos Gamal. – Det hun sier – at dette er en plan fra oss – er jo beviselig feil. Kommuneplanens arealdel er utviklet av plan- og bygningsetaten. Så har den vært på høring. Den har ikke engang vært til politisk behandling enda. Dette vitner om at hun ikke vet hva hun snakker om, sier 32-åringen. I en e-post kommenterer Leirvik North anklagene. – Det er likevel sånn at det forrige byrådet bestilte den og jobbet med planen over flere år, svarer Leirvik North til VG. – Jeg synses det er synd at Gamal trekker denne viktige debatten ned på et så lavt nivå. Selvsagt er planen behandlet politisk. Ellers hadde ikke byrådet vedtatt å sende den ut på høring, sier Leirvik North og henviser til en protokoll fra byrådet datert 22. juni i fjor. Gamal står imidlertid på sitt, og hevder kommuneplanen ikke har vært politisk behandlet. – Alle saker som skal sendes på høring, godkjennes av byrådet. Men saken har fortsatt ikke vært til politisk behandling. Det regner jeg med at den blir i løpet av 2024, svarer SV-politikeren. Leirvik North stusser over Gamals tunge skyts. Hun ble presentert som byråd for snaut fire måneder siden. – Nå er det vel Gamals idrettsbudsjett som ligger til grunn for 2024. Jeg reagerer på bildet Gamal tegner om en plutselig oppstått krise i idretten, rett etter at de har gått av som byråd. Når det er sagt, ønsker vi å satse ytterligere på idrettsanlegg i budsjettene fremover, sier Leirvik North. – Jeg synes det er trist å se SV-toppen synke så lavt og helt grunnløst kritisere sine politiske motstandere etter å ha tapt et valg. Oslo-folk vil ikke ha SV-politikk. Jeg skjønner det er vanskelig for Gamal å ta innover seg, men sånn er det, sier Høyre-byråden. Begge har fått kritikk for å drive med tåkeprat av NFF Oslo. – Idrettsledere opplever at partier utad sier at idrett er viktig, men at de likevel ikke gjør noe med det. Hvordan svarer du på det? – Jeg vil komme med løsninger og ikke bare angrep på det byrådet ikke gjør. Det er to ting som må på plass for å ta igjen etterslepet på anlegg i byen, sier Gamal. – Det ene er at du må ha en høy investeringstakt. Investeringene i Oslo må ligge på opp mot to milliarder i året for å kunne møte befolkningsveksten, slik at du får bygget nok anlegg i byen. Vi firedoblet investeringene da vi hadde makten og opprettholdt den på 1,5 milliarder i året. Dette bestrider Høyre. – Tall, og budsjettkontroll, har aldri vært SVs styrke, og det beviser Gamal nå. Tøyenbadet, som endelig åpner senere i år, skulle koste en milliard kroner, men kommer til å koste nesten 2,3 milliarder. Det er over halvparten av hva hans eget byråd planla å investere i nye idrettsprosjekter de neste fire årene, sier Leirvik North. – Hun kan peke så mye hun vil på årene som har gått, men spørsmålet mitt er hvordan hun har lyst til å ta tak i anleggssituasjonen. Igjen unngår hun å svare på det. Jeg håper hun tar utfordringen med å si hvordan hun vil løse mangelen på idrettsanlegg i Oslo, svarer Gamal. Gamal mener at det må stå klart i Kommuneplanens arealdel hvor idrettsanleggene skal bygges, slik at det settes av nok areal og retningslinjene blir tydeligere for de som skal tegne byen. – Hvordan stiller du deg til å gjøre idrettsanlegg lovpålagt i store reguleringsplaner? – Jeg syns det er veldig spennende, men det vil ta tid å få noe slikt på plass, og i Oslo har vi hatt anleggsmangel i flere år. Oslo-politikerne har et handlingsrom til å gjøre noe med det her og nå. Vi kan for eksempel legge det inn som et «rekkefølgekrav». – Hvis vi regulerer et område med boliger, kan vi kreve at utbygger bidrar til at det også kommer idrettsanlegg. – Du var selv idrettsbyråd fra 2020 til 2023, hvorfor gikk ikke du inn for dette da? – Vi økte massivt investeringene fra 2015 på prosjekter som var mulige å utvikle. Det ble nesten ikke bygget idrettsanlegg i Oslo på 18 år før vi overtok. Nå må det pekes på nye steder hvor det skal utvikles idrettsanlegg. Det er det Kommuneplanens arealdel er et verktøy for å gjøre. Og vi vil sørge for at det skjerm sier Gamal. Han har fått med seg ropene fra barn, trenere og idrettsledere. – Tingene idretten tar opp, kan jeg si her og nå at vi vil kjempe for. Hvis ikke vil samfunnet vårt rakne. Idretten er et avgjørende fundament for inkludering og fellesskap. Leirvik North mener Oslo-borgere ikke har noe å frykte. – Jeg kan garantere på vegne av byrådet at Oslo-samfunnet ikke kommer til å rakne. Snarere tvert imot. I motsetning til SV, vil vi ta alle gode krefter i bruk for å gjøre Oslo til en enda bedre by for alle.

short

many

on48vg

vg

Namsmannen tok 20 av Gunilla Perssons eiendeler – se listen

Eiendelene som ble beslaglagt på Gunilla Perssons hotellrom søndag, er bare verdt en brøkdel av de 640.000 hun angivelig skylder den svenske staten. Svenske myndigheter aksjonerte på Perssons hotellrom i Växjö tidlig søndag morgen, dagen etter at realitykjendisen sang seg videre til «Andresjansen» i Melodifestivalen – Sveriges svar på MGP. Det er allerede kjent at de tok med seg sko, vesker, smykker og klær. Nå har Expressen fått hele listen med eiendeler som namsmannen tok beslag i. Lette etter spesielt smykke Namsmannen, eller Kronofogden – som man sier i Sverige, fikk mandag med eksperthjelp verdsatt hver enkelt gjenstand. De 20 eiendelene (se listen nederst i artikkelen) har en samlet verdi på 79.500 svenske kroner. Johannes Paulson hos Kronofogden sier til Aftonbladet at de hadde håpet å finne et spesielt smykke på hotellrommet, et halskjede til 250.000 kroner. – Vi lette skikkelig gjennom rommet, men vi fant ikke dette halskjedet, sier han. – Det fantes ingenting av stor verdi, bare tusenlapper, legger han til. Namsmannen er likevel fornøyd med egen innsats. Innen to uker kommer alt til å legges ut på Kronofogdens nettauksjon. Perssons advokat Mark Safaryan er imidlertid svært kritisk til namsmannens håndtering, og sier til Aftonbladet at han mener det «handler om å lage en slags reality» av saken. Advokaten mener blant annet at namsmannen hadde en fotograf på stedet, og at det tidlig lekket ut info fra hotellbesøket til media. Paulsson på sin side svarer med at de har forsøkt «å være så diskret som mulig». Hele listen med gjenstander (ifølge Expressen): St John-jakke: 10.000 kroner K Baumann-veske: 8000 kroner Moschino-veske: 8000 kroner Chanel-veske: 15.000 kroner Adrienne Papell-kjole: 1200 kroner Chanel-jakke: 9000 kroner Halskjede med perler og berlokk: 1200 kroner Sølvring med hvit og lilla sten: 1200 kroner Sølvring med hvit sten: 1200 kroner Gullring med lilla sten: 2000 kroner Gullring med blå og hvit sten: 2000 kroner Halsbi gull med fargede stener: 1200 kroner Chanel-halskjede: 3000 kroner Chanel-sko: 6000 kroner Armbånd i gull med sort sten: 1200 kroner Armbånd i gull medlilla og hvit sten: 1200 kroner Givenchy-armbånd i sølv med blå perler: 2500 kroner Gullhalsbånd med berlokk: 1200 kroner Gullring med blå sten: 2000 kroner Gullring med hvit sten: 1200 kroner Gjeldsstriden handler om at Persson, best kjent fra «Svenske Hollywoodfruer», urettmessig skal ha mottatt barnetrygd og andre stønader fra Sverige samtidig som hun bodde i USA. I 2018 ble Persson dømt til å betale tilbake over 300.000 kroner til det svenske trygdesystemet, men dette har hun nektet å gjøre. Siden har beløpet altså økt til 640.000 kroner. Taus om saken Persson har over 150.000 følgere på Instagram, og deler flittig der – også både før og eller lørdagens delfinale. Hun har imidlertid ikke kommentert hotellbesøket eller beslagleggelsen av de personlige eiendelene. I mars blir Gunilla Persson å se på norsk TV. Hun er nemlig en av deltagerne i «Camp Kulinaris»:

short

very many

Moz70K

ab

Megatalangen Sky Brown satsar på dubbla OS-sporter

Sky Brown var 13 år när hon tog OS-brons i Tokyo. Mot OS 2024 siktar supertalangen på att vara med i två olika sporter. Med 1 600 mil mellan dem. ✓ OS 2024 i Paris: Allt om sommar-OS – datum och program Kommer ni ihåg 13-åringen som tog OS i Tokyo med storm för tre år sen med sin skateboard? Sky Brown var en av mästerskapets mest uppmärksammade och uppseendeväckande berättelser. Född med japansk mamma, brittisk pappa, bor halva året i Japan, andra halvan i USA och representerar Storbritannien. Hon blev landets yngsta OS-medaljör någonsin när hon skejtade hem en tredjeplats i sitt födelseland. 1 600 mil mellan sporterna Skejta gör hon fortfarande, men inför årets mästerskap ska hon även försöka kvala in i surfing. Sporten som precis som skateboarding cementerade sig som OS-sport i Tokyo 2020. Det finns däremot ett litet problem med att delta i både skateboarding och surfing under OS 2024. Surfingen kommer utspela sig vid Tahiti, en ö i Franska Polynesien mitt i Stilla havet. Det är elva timmars tidskillnad och 1 600 mil från Frankrike där skateboardingen avgörs sju dagar senare. – Det kommer inte bli enkelt, men jag är alltid redo för en utmaning, säger Brown till The Telegraph. Balanserar skolan med idrott Att Brown är en av de mest talangfulla ungdomarna idrottsvärlden sett är tydligt, men det krävs även hårt arbete. Väckarklockan ringer tidigt varje morgon. Tonåringen går upp klockan fem varje dag för att balansera skolan med idrottandet. Skateboard- och surfingträningen är avklarad innan skolarbetet startar. Inför OS i Paris 2024 är hon redan kvalificerad i skateboard, då hon tog Storbritanniens första VM-guld i sportens historia förra året. Det som avgör om hon kvalar in i surfing är VM i Puerto Rico som börjar denna vecka. – Förhoppningsvis tar jag mig in till mästerskapet. Jag följer strömmen och ser vart den tar mig, säger hon till The Telegraph. Succé utanför idrotten Utöver OS- och VM-framgångarna har hon landat multimiljonkontrakt med Nike och blivit deras yngsta atlet någonsin. Tommy Hilfiger, Vans, Barbie, Visa och Samsung är bara några av företagen hon samarbetat med. Hon har dessutom över en miljon följare på sitt Instagram-konto. Med de potentiella framgångarna i Paris lär hennes popularitet knappast minska. Sky Brown har möjligheten att bli den 86:e atleten genom alla tider att lyckas ta en OS-medalj i två olika sporter.

long

few

GM41ml

ap

Slik kan kunstig intelligens endre din arbeidsplass de neste årene

Eksperter forventer at kunstig intelligens vil revolusjonere det norske arbeidslivet. Enkelte yrker kan halvere tiden de bruker på arbeidet. I fjor innførte Bærum sykehus en ny metode. Kunstig intelligens (KI) brukes til å analysere røntgenbilder og oppdage bruddskader. Siden har flere sykehus i helseforetaket Vestre Viken kommet etter. Rundt 15.000 pasienter er blitt utredet ved hjelp av KI det siste året. KI er allerede etablert på mange norske arbeidsplasser. I tillegg til røntgenbilder på sykehus, bruker for eksempel ingeniører, matematikere og programmerere KI i forbindelse med koding. Analytikere fra analyseselskapet Menon Economics har regnet ut at norske arbeidstagere i snitt vil spare inn 17 prosent av arbeidstiden ved å benytte KI fremover. Det tilsvarer omtrent en hel arbeidsdag i uken. Men noen yrker kan effektiviseres med over 50 prosent. Eksperter tror dette bare er begynnelsen. Nå står store deler av den norske arbeidsstyrken ovenfor en enorm effektivisering. Slik vil din sektor påvirkes Kunstig intelligens er egnet til å utføre mange oppgaver. Arbeid som innebærer organisering og behandling av data vil i stor grad kunne effektiviseres. Det samme gjelder oppgaver knyttet til kommunikasjon, regnskapsføring, tekstproduksjon og koding. Hvordan vil denne utviklingen påvirke din arbeidsplass? Menon Economics har regnet ut hvor mye arbeidstid ulike yrkesgrupper vil spare inn ved å benytte KI-teknologi. Vil jeg miste jobben? En ting skiller KI-bølgen fra tidligere teknologiske fremskritt. Tidligere har manuelt arbeid blitt automatisert. Nå er det teoretiske og analytiske oppgaver som blir effektivisert. Det er høytlønnede grupper som blir mest påvirket av KI på jobben. Risikerer de å miste jobben? – Det er lite sannsynlig, sier økonom og partner i Menon Economics, Jonas Erraia. Historisk sett har ikke teknologiske fremskritt ført til økt arbeidsledighet. Primært gir det økt vekst og produksjon. Historien viser at folk heller vil få nye oppgaver, dersom oppgaver faller bort, forteller Erraia. – I de fleste tilfeller vil arbeidstagere bli mer effektive. Effektiviseringen kan i noen tilfeller føre til at prisen på tjenester vil falle. Men teknologien vil igjen føre til at arbeidere kan øke sin produksjon av disse tjenestene. Ifølge økonomen kan dette resultere i høyere lønn eller kortere arbeidstid. Lavere priser på tjenester kan i noen tilfeller også føre til at flere bedrifter får muligheten til å ansette. Det kan åpne opp nye markeder for arbeidstagere. 155.000 årsverk i offentlig sektor Det er ikke bare privat sektor som kan høste frukter fra KI-gjennombruddet. Ifølge analysen kan offentlig sektor effektivisere oppgaver som årlig vil tilsvare 155.000 årsverk. Helse, undervisning og offentlig administrasjon. De er blant gruppene som kan effektivisere sin arbeidshverdag. Dette frigjør ressurser som kan brukes til andre arbeidsoppgaver. Erraia mener KI kan være med på å løse en rekke problemer samfunnet står ovenfor. Blant annet mangel på helsepersonell. På Bærum sykehus og i helseforetaket Vestre Viken jobber de nå med å innføre nye KI-verktøy. Sykehuset skal etter planen snart innføre en ny KI-løsning som kan vurdere MR bilder tatt av MS-pasienter. Applikasjonen kan analysere og sammenligne bilder av pasientens hode. Slik kan sykdommens utvikling kartlegges. Line Tveiten jobber med å innføre bruk av kunstig intelligens i Vestre Viken. Hun blir kontaktet av sykehus i hele Norge. De ønsker hjelp til å innføre den nye teknologien. – I løpet av noen år tenker jeg at veldig mange av landets helseforetak har tatt i bruk KI-løsninger, forteller Tveiten. I dag benytter hundrevis av ansatte i helseforetaket KI som et støtteverktøy til bildediagnostikk. Det finnes også noen fallgruver Tross mulighetene, sier Erraia i Menon Economics at det er noen fallgruver man bør tenke over. Økonomen mener at næringslivet må være bevisst på å implementere de verktøyene som nå er tilgjengelige. Samtidig som de må sørge for at ansatte får kompetansen som kreves for å bruke dem. Selv om Erraia ikke tror arbeidsledigheten vil gå opp generelt, finnes det likevel grupper i samfunnet som risikerer å oppleve større grad av arbeidsledighet som følge av KI. – Dersom man ønsker å unngå arbeidsledighet blant enkelte grupper kan omskolering være en løsning. For de som risikerer å miste jobben, kan det være relevant å sikre at det eksisterer et sikkerhetsnett som fanger dem opp.

short

few

l3BrGM

vg

Bruker Ernas spinndoktor i Stöckl-konflikten

Norges Skiforbund har leid inn First House-partner Sigbjørn Aanes (42) i den pågående konflikten på hopplandslaget. Aanes var i mange år Erna Solbergs aller nærmeste rådgiver. Han var kommunikasjonssjef for Høyre, statssekretær og hadde ansvaret for mediehåndteringen til den daværende statsministeren. I offentligheten fikk Aanes merkelappen «spinndoktor». «I noen tilfeller er det nødvendig av ressursmessige årsaker, og fordi vi mener det er nyttig at eksterne kommer med sine vurderinger sett fra utsiden. I denne saken har Sigbjørn Aanes har bistått med sin kompetanse de siste dagene», skriver generalsekretær Arne Baumann i Norges Skiforbund i en e-post til VG. Det var i forrige uke at VG avslørte hvordan flere av de mannlige utøverne på hopplandslaget kommer med kraftig kritikk av trener Alexander Stöckl. Hoppkomiteen og landets fremste hopplag står på utøvernes side, men saken behandles nå av skiforbundet sentralt. Det er de som har åpnet lommeboken for å få hjelp av First House-partner Sigbjørn Aanes. Han begynte i byrået i 2018 og ble i 2022 omtalt som landets sjette best betalte PR-topp av Kampanje, med en lønn på over seks millioner kroner. Samtidig sliter Norges Skiforbund med økonomien: 2023 endte med et underskudd på over ti millioner kroner og en tidvis svært anstrengt likviditet. På nettsidene til First House heter det at «Sigbjørn bistår kunder med politisk analyse, strategi for påvirkning av rammebetingelser, kommunikasjonsstrategi og budskapsutvikling, endringsledelse, og krisehåndtering». VG vet at Aanes har jobbet med mediehåndtering i forbindelse med «Stöckl-saken». Det er ny informasjon for den ene parten i saken: – Jeg er kjent med at det brukes betydelige midler på innleide ressurser i Norges Skiforbund. Men jeg var ikke klar over at Sigbjørn Aanes blir benyttet i denne saken, sier Clas Brede Bråthen, som er Stöckls nærmeste leder. Stöckl selv er heller ikke informert: – Dette er jeg ikke kjent med, skriver østerrikeren i en e-post til VG. VG har spurt generalsekretær Arne Baumann om hva arbeidsoppgavene til Aanes er i den konkrete saken og om First House-partneren er brukt til å fremme synet til bare én av partene. Baumann svarer ikke konkret på spørsmålene, men skriver i en e-post: «Vi er helt åpne på at Aanes bistår Skiforbundet, og at han gir råd i denne konkrete saken. Vårt fokus er å håndtere denne saken best mulig for alle som er involvert». Aanes viser til Arne Baumanns uttalelser, og ønsker ikke å svare på spørsmål fra VG i forbindelse med denne saken. Baumann skriver at skiforbundet, i motsetning til hva Bråthen hevder, svært sjelden henter inn ekstern bistand. «Skiforbundet har alltid vist åpenhet når det gjelder bruk av ekstern rådgiving, og har som alle andre store virksomheter behov for bistand fra ulike fagmiljøer i enkelte saker, for eksempel juridisk og på kommunikasjon», skriver Baumann. Alexander Stöckl har vært landslagstrener for hopperne siden 2011, og befinner seg midt i en kontrakt som strekker seg frem til 2026. Østerrikeren hadde et møte med hopperne på Gardermoen mandag denne uken. – Dette var ikke et møte for å finne noen endelige konklusjoner. Nå skal vi finne veien videre internt, sa Stöckl og utøverne i en felles uttalelse. Videre ble det sagt at partene ikke er enige om alt, men at de nå forstår hverandre bedre. Utøverne, med Johann Forfang i spissen, har gitt uttrykk for at de ønsker et nytt team på plass før VM-sesongen 2024/2024.

short

many

mQOy6g

vg

«Madame Web»-fiaskoen vil ingen ende ta

Publikum har reagert på at selv skuespiller Dakota Johnson virker uinteressert i filmen. Forrige uke var det premiere på superheltfilmen «Madame Web», og tilbakemeldingene har vært alt annet enn det Sony håpet på. På anmeldernettstedet Rotten Tomatoes har den i skrivende stund en score på 12 prosent. På premieredagen tjente den inn mindre enn selv «Morbius», en annen superheltfilm fra Sony som ble dømt nord og ned. Det har ikke tatt seg opp heller. Etter å ha gått på kino i en snau uke, har den bare tjent inn i underkant av 52 millioner dollar. Det svir for en film som kostes mellom 80 og 100 millioner dollar å lage. Dette gjør den også til én av de minst innbringende filmene om en Marvel-karakter noen sinne. Men dette er kun toppen av isfjellet. Sosiale medier er nemlig fylt til randen med meninger om hvor dårlig «Madame Web» faktisk er. – Denne filmen er forferdelig på en måte som nesten gjør en sint. Den bør forskes på, sier TikTok-anmelder Kit Lazer. Hva gikk galt? Karakteren Madame Web er i tegneseriene en synsk mutant, som ofte dukker opp i Spider-Man-historier. Web selv, hvis egentlige navn er Cassandra, spilles av Dakota Johnson, først og fremst kjent for «50 Shades of Grey»-filmene. Flere klipp av Johnson har gått viralt i det som har vært en promo-turné utenom det vanlige. Fans har hengt seg opp i at skuespilleren overhodet ikke virker interessert i hverken tegneseriene, karakteren sin eller superhelter i det hele tatt. I et klipp får hun spørsmål om hvor mange av Marvel-filmene hun faktisk har sett. – Jeg har sett omtrent fire prosent. Det tilsvarer vel 15 minutter av én film, svarer 34-åringen. I klippet under får hun spørsmål om hun kan nevne navnet på filmene i «Spider-Man»-serien. Spoiler-alert: Det kan hun ikke. Ifølge Hollywood Reporter sine kilder, så skroter Sony nå planene de hadde om å bygge et univers rundt karakteren. – Det kommer ingen ny «Madame Web»-film det neste tiåret. Sony prøvde å lage en annen type superheltfilm, og feilet, siteres en kilde på. Det spekuleres også i om vi omsider har nådd et metningspunkt. Uttrykket «superhero fatigue» trekkes frem, nok en gang. Hva synes du? Et annet problem i prosessen skal ha vært et manus som stadig ble omskrevet. I et intervju med The Wrap hevder Johnson at hun «ikke engang husker» hvordan originalmanuset så ut, men at det definitivt endret seg i løpet av produksjonen. – Det ble gjort drastiske endringer, sier hun.

short

many

BWo6M9

ab

Victoria och Daniel besöker Kalifornien

Vilken utsikt! Kronprinsessan Victoria och prins Daniel har bytt det svenska slasket mot San Franciscos coola vindar. Vid Golden Gate-bron fick prinsen hålla hårt i kepsen. I fyra dagar ska kronprinsessparet besöka San Fransisco – där de ska lära sig mer om artificiell intelligens. Kronprinsessan Victoria var snabb med mobilkameran när hon och prins Daniel kom upp till utsiktspunkten vid Golden Gate-bron. Självklart ska resan dokumenteras och bilder ska skickas hem till Estelle och Oscar hemma på Haga. Victorias och Daniels officiella besök i San Francisco har ett mycket speciellt fokus – den nya AI-tekniken. Den spås förändra hela vårt samhälle. Därför står ett besök hos företaget Open AI på Victorias och prins Daniels program. Kung Charles fick känna på baksidan av AI efter att han drabbats av cancer. Bara dagar efter beskedet fanns det sju böcker om kungen och hans sjukdom till salu på Amazon. I en del av dem kunde läsaren i detalj följa operationen och ta del av kungens känslor. Böckerna var såklart fejk från början till slut. Alla var skrivna av en textrobot, men på ytan såg de professionella och äkta ut. Böckerna plockades bort när brittiska hovets kopplade in advokater. Träffar svenskar i San Fransisco Victoria och Daniel är intresserade av hur de etiska aspekterna kring AI ser ut och på onsdag besöker de Stanford-universitetet för att fördjupa sig i frågan. Men AI kan även underlätta vardagen för miljontals människor och kronprinsessparet vill lära sig mer om tekniken. – AI kommer och håller redan på att förändra mycket i samhället. Det påverkar oss på jobbet, i vardagslivet och är i fokus hos makthavarna. Därför är det viktigt att lära sig både om alla otroliga möjligheter som kommer men såklart också om farhågorna, säger Emilia Cederholm som ingår i Aftonbladets AI-nav. Besöket i Kalifornien pågår mellan den 19 och 22 februari och kronprinsessparet reser tillsammans med en näringslivsdelegation och bistånds- och utrikeshandelsminister Johan Forssell. Förutom AI kommer de att fokusera på spännande projekt kring grön omställning och ny teknik. De kommer även besöka Skandinaviska skolan, den svenska församlingen i San Francisco och inviga Sveriges nya generalkonsulat.

long

few

8JeXM1

ab

Shinomi Koyama om valet av Djurgården: ”Ville gå min egen väg”

Hon är Djurgårdens första japanska spelare genom tiderna. Shinomi Koyama, 19, hoppas nu göra en liknande resa som andra japanska mittfältstalanger gjort från damallsvenskan – fast inte helt liknande. – Jag vill gå min egen nya väg, säger Koyama om klubbvalet, i en längre intervju med Sportbladet. Sportbladet träffar Djurgårdens japanska nyförvärv mindre än en vecka innan hon ska sätta sig på ett flyg till U20-VM. Det har gått ungefär en månad sedan Shinomi Koyama anlände till Stockholm, som den senaste i en hel rad av japanska talanger som valt Sverige som sitt första utlandssteg. Vad har du blivit mest förvånad av hittills? – Det har ju varit kallare än jag trodde. Men pappa är från Hokkaido så jag är ändå lite van vid snö och kyla, säger den Osakafödda mittfältaren. – För övrigt så har jag noterat att alla svenskar ute på stan går så otroligt fort. Det chockade mig. Sen maten... Men där så finns det saker i Japan som är gott i Japan, och saker här som är gott här. Så det är helt lugnt. Det är dock inte helt nollställd som den 19-åriga japanskan har flyttat till Sverige. Mycket var hon förberedd på utifrån det hon hört från andra som tidigare gjort samma resa från Osaka till Stockholm. Som Honoka Hayashi i AIK 2021 (nu West Ham). Som Maika Hamano i Hammarby förra året (nu Chelsea). – Jag hade fått höra en del från Maika. Även från Saori Takarada (tidigare Linköping) och Honoka Hayashi. Jag hade mycket info på förhand. Vad fick du för info? – Om Sverige som ett första steg på ett utlandsäventyr. Vilka lag som fanns, vilken känsla. Mycket sånt. Maika tjatade också på mig och sa ”åk utomlands så fort du kan”, haha. Kan tänka mig att du fick höra en del om publiken också? – Ja, och derbyn. Jag ser fram emot just derbyn. Därför valde hon Djurgården Om hennes gamla lagkamrater från Cerezo Osaka hade varit kvar i Sverige så hade de dock mötts som rivaler snarare än lagkamrater i ett derbysammanhang. Honoka var i AIK, Maika i Hammarby, så varför valde du Djurgården? – Ja du... På feeling? Koyama skrattar och utvecklar: – Jag kände att det hade något att jag skulle bli den första japanskan i klubben. Och hellre det än att gå någonstans där det redan varit en tidigare. För att få bygga min egen, nya väg. Jag hade också fått höra från Jean (Balawo, sportchef) vad Djurgården är för typ av lag och jag kände att det verkligen var ett lag jag ville till. Vad sade han mer specifikt? – Han berättade om vilken fotboll de vill spela. Att är förra året inte var så bra men att de i år ville satsa mer offensivt. Och jag vill spela en offensiv fotboll. Så det lockade mig. Hittills är hon nöjd med valet hon gjort. Och det är sannolikt Djurgården också med tanke på att hon onekligen imponerat (och gjort en hel del mål) från en offensiv mittfältsroll i sina inledande träningsmatcher på försäsongen. – Jag ville alltid utomlands. Och det här är mitt första steg i det äventyret. Jag var lite orolig i början, men alla har varit oerhört snälla och hjälpsamma. Det känns som jag kommit till ett väldigt fint lag. Fanns det något specifikt du oroade dig för innan. Ändå första gången du bor utomlands? – Nja. Det var nog mer mina föräldrar som var oroliga när jag skulle flytta, haha. Vad är dina intryck av nivån på svensk fotboll hittills? – I den fysiska styrkan och snabbheten är Sverige på en högre nivå. Men när det kommer till teknik, att ta sig till avslut och positionering så känner jag att jag har mina styrkor där. Och jag hoppas kunna ta fram det. Kommunikationen på fotbollsplanen går också bra. ”Höger” och ”vänster” ingår redan i den svenska vokabulären (då det var väldigt viktiga ord att lära sig för det fotbollsmässiga, enligt Koyamas egen utsago). Engelskan förstås i enklare former även om det är desto svårare att använda den själv. – Alla använder så enkel engelska som möjligt till mig och det förstår jag, det är väl typ så. ”Sverige ett bra första steg” Även om Koyama vill gå sin egen väg på den svenska fotbollsscenen är dock hennes slutmål, likt andra japanskor som gjort avtryck i damallsvenskan de senaste åren, på de brittiska öarna. – Jag vill till England till slut. Och en av anledningarna jag valde Sverige är att det känns nära. Det känns som det blivit lite av en trend för japanska talanger att välja just Sverige som första steg? – Det känns som det är många i Japan som ser Sverige som ett bra första steg på ett utlandsäventyr. Varför tror du fler överlag väljer att flytta från Japan till Europa i ung ålder? – När du vill tävla mot internationellt motstånd så märker man att spelare som spelar i utlandet har en fördel. Det känner jag de gånger jag spelat med landslaget. Jag vet att jag är bra med fötterna, det förstod jag redan när jag var i Japan. Nästa steg är att bygga på det fysiska, och där tänker jag att jag får mycket av att flytta hit och testa detta. Missar cupinledningen I London har hon i alla fall en god vän som vet exakt vad Shinomi Koyama går igenom i sin acklimatering till ett nytt land och en ny fotbollsvärld. Vad har du fått för råd av Maika (Hamano)? – När hon åkte till Sverige så funkade inte hennes japanska telefon. Men hon ringde med den ändå. Så hon frågar mig om jag också gjort det, och massa annat, haha. Sen har hon nyligen flyttat borta i England, så vi har snackat mycket om det. Vi pratar om många olika saker. Vad har du fått reda på om damallsvenskan som liga? – Jag har hört att Hammarby och Häcken är starka. Men jag måste ju testa spela själv för att veta. Jag är väldigt spänd på att se vad jag kan göra och jag ser verkligen fram emot de första tävlingsmatcherna. Hon missar dock den första, då hon fortfarande kommer vara på U20-VM när Djurgården inleder sitt svenska cupen-gruppspel med ett derby mot Hammarby. Om allt går som Koyama hoppas så kommer hon återvända med ett VM-guld. Sen då? Vad är målet med första säsongen i Djurgården? – Att lyckas i den svenska ligan. De mer specifika målen kommer jag nog sätta längst vägen. Men det jag hoppas är att jag kommer lyckas på en nivå att det når Japan. Då kan jag sikta mot England och jag kan sikta mot att etablera mig i A-landslaget. Att lämna ett avtryck är nog mitt främsta mål. Hon fortsätter: – Om du gör poäng och mål så når det ju Japan lättare. Och förutom det om laget vinner och kommer högt i ligan. Så jag vill kämpa både för att laget ska gå bra och jag ska göra resultat.

long

few

ve0zej

ab

Kronofogden hittade inte dyrgripen i Gunilla Perssons hotellrum

Gunilla Perssons beslagtagna kläder och smycken är värderade av Kronofogden till 79 500 kronor. Nu avslöjar dock myndigheten att man inte hittade vad man hade hoppats på. – Inget är av större värde, det handlar bara om tusenlappar, säger Johannes Paulson på Kronofogden. När Gunilla Perssons, 65, hotellrum i Växjö blev utmätt av Kronofogden på söndagen beslagtogs bland annat en Chanelväska värd 15 000 kronor, en kavaj från St John för 10 000 kronor och en mängd smycken. Nu avslöjar dock Kronofogden att man inte hittade dyrgripen som man hoppats på – ett halsband värt 250 000 kronor. – Vi letade igenom hotellrummet ordentligt och där fanns inget sånt halsband, säger Johannes Paulson på Kronofogden. Trots att myndigheten har i uppgift att driva in dryga 640 000 från Hollywoodfrun är man enligt Paulson fortfarande nöjd med utfallet. – Vi är nöjda med insatsen och det vi kunnat göra, säger han. – Vi kan bara konstatera att halsbandet inte fanns där. Smyckena som beslagtogs var enligt Paulson inte av något större värde. – Det handlar bara om tusenlappar, säger han. Allt som beslagtogs: Här är listan på sakerna som togs och det uppskattade värdet enligt Kronofogden. Kavaj St John – 10 000 kronor Väska K Baumann – 8 000 kronor Väska Moschino – 8 000 kronor Väska Chanel – 15 000 kronor Klänning Adrienne Papell – 1 200 kronor Kavaj Chanel – 9 000 kronor Halsband med pärlor och berlock – 1 200 kronor Ring i silver med vit och lila sten – 1 200 kronor Ring i silver med vit sten – 1 200 kronor Ring i guld med lila sten – 2 000 kronor Ring i guld med blå och vit sten – 2 000 kronor Halsband i guld med färgade stenar – 1 200 kronor Halsband Chanel – 3 000 kronor Skor Chanel – 6 000 kronor Armband i guld med svart sten – 1 200 kronor Armband i guld med lila och vit sten – 1 200 kronor Armband i guld med svart och vit sten – 1 200 kronor Armband i silver med blå pärlor Givenchy – 2 500 kronor Halsband i guld med berlock – 1 200 kronor Ring i guld med blå sten – 2 000 kronor Ring i guld med vit sten – 1 200 kronor

long

few

76by9w

ap

LO vedtar krav om økt kjøpekraft. Betyr 30.000–40.000 kroner for store grupper.

Flere år med redusert kjøpekraft skal snus til kraftig vekst i lønningsposen i år. LO er klar til å sette makt bak kravet om økt kjøpekraft. – Vi er beredt til å ta en streik for å få det som er rettferdig, det som er rett. Vi skal ha vår del av kaken. Og en rettferdig fordeling, sier LO-leder Peggy Hessen Følsvik. Hun innledet til møtet i LOs representantskap i formiddag, som skal diskutere og vedta retningslinjene for årets tariffoppgjør. Ifølge LO-lederen er det «rom for et godt og solid lønnsoppgjør». – Eksportinntektene er historisk høye og industrien har gode tider. Da skal de som har vært med på å skape disse verdiene, ha sin del av verdiskapingen, sier Hessen Følsvik. Hun la frem innstillingen fra det inntektspolitiske utvalget. Hovedkravene det skal forhandles om gjennom et forbundsvist oppgjør er: Oppgjørsformen innebærer at Fellesforbundet, LOs største forbund i privat sektor, går først ut. De skal forhandle med NHOs Norsk Industri. Frontfagsmodellen innebærer at rammene fra dette oppgjøret legger sterke føringer på alle andre oppgjør i både privat og offentlig sektor. LO legger også stort ansvar på arbeidsgiversiden om å holde «lederlønninger og ensidig bonusbruk under kontroll» for å bekjempe ulikhet. Krav på 5–6 prosent Teknisk beregningsutvalg (TBU) anslår at prisveksten blir 4,1 prosent i år. Det betyr at lønnsvekst utover 4,1 prosent vil gi økt kjøpekraft. I fjor førte uventet høy prisstigning til redusert kjøpekraft selv om partene var enig om at lønnsoppgjøret skulle gi økt kjøpekraft. – Kravet er at lønningene må øke mer enn prisveksten. Kravet er økt kjøpekraft. Det er klart at mange av våre medlemmer setter sin lit til et solid lønnsoppgjør. Og det blir vår oppgave å ikke skuffe dem sluttet LO-lederen. LOs konkrete krav legges først frem i forhandlingene som starter i midten av mars. Men signalene går i retning av krav på 5–6 prosent. Gjennomsnittslønnen, inkludert faste tillegg, er ifølge SSB 676.000 kroner. Arbeidstagerorganisasjonen Unio mener det er rom for minst ett prosentpoeng økning i kjøpekraften. Et lønnsoppgjør på rundt 5 prosent vil da gi store grupper mellom 30.000–40.000 kroner i lønnsvekst. Til grunn for kravene ligger en positiv analyse av verdiskapingen og fremtidsutsiktene i norsk industri. – Det var svært god lønnsomhet i store deler av frontfaget i 2023. Den sterke veksten i prisene på industriens verdiskaping har bidratt til å styrke konkurranseevnen til eksportrettet industri i 2023. Svak kronekurs har forsterket dette, heter det i innstillingen. Kritikk mot renteøkningene Landets samlede verdiskaping (bruttonasjonalproduktet) økte 0,5 prosent i 2023. Enkelte sektorer, som boligbygging, har derimot merket kraftig tilbakegang. – Vi må tilbake til krisen i boligmarkedet på begynnelsen av 1990-tallet for å finne en tilsvarende bråstopp i boligbyggingen, ifølge LO. Landets største fagorganisasjon gjentar også den hvert velkjente kritikken mot Norges Banks renteøkninger. Siden høsten 2021 har Norges Bank hevet styringsrenten 14 ganger opp til 4,5 prosent. Renten både på nye og gamle boliglån lå på nær 5,6 prosent i desember 2023. – En gjeldsbelastning på over fire ganger inntekt er vanligst blant unge og for småbarnsfamilier og enslige forsørgere. Renteøkningene rammer særlig barnefamilier, ifølge Statistisk sentralbyrå. – Deres beregninger viser at dersom renten holder seg høy i 2024, vil enslige med barn ha 34 000 kroner mer i renteutgifter i 2024 enn de hadde i 2021. Par med barn har ofte både ha høyere inntekt og gjeld, og vil i snitt få 66 000 kroner i økte renteutgifter, sammenlignet med 2021, heter det fra LO. Hvis Fellesforbundet og Norsk Industri ikke blir enige, går oppgjøret til megling. Den vil eventuelt starte 2. april. Streik kan tidligst iverksettes fra midnatt 6. april.

short

few

3ErXjP

ab

Tyske VM-hjälten Andreas Brehme är död

Tyske fotbollsikonen Andreas Brehme är död vid 63 års ålder. Enligt inhemska medier avled han av plötsligt hjärtstopp natten mellan måndag och tisdag i München. Vänsterbacken avgjorde VM-finalen 1990 med matchens enda mål på straff i den 85:e matchminuten. Andreas Brehme hämtades akut till sjukhus sent på måndagskvällen och återupplivades på vägen, men hjälpen kom för sent. Mest känd är han för att som vänsterfotad sätta straffen i 1–0-segern mot Argentina på Olympiastadion i Rom med högerfoten. Kaptenen och ordinarie straffskytten Lothar Matthäus kände sig inte bekväm med att lägga straffen efter att ha tvingats byta skor under finalen. Vanligtvis så brukade Andreas Brehme slå straffarna med sin vänsterfot. Den offensive frisparksspecialisten med sina crosspassningar var en av VM-turneringens mest framstående spelare och gjorde totalt tre mål. På meritlistan finns också ett VM-silver från fyra år tidigare i Mexiko, då det blev förlust mot Argentina. Minns av Tobbe Nilsson Uppvuxen i Hamburg så spelade Andreas Brehme bland annat för Saarbrücken, Kaiserslautern, Bayern München, Inter och Real Zaragoza. Med Bayern München blev Andreas Brehme tysk mästare 1987 och 1998, med Inter blev han italiensk mästare 1989. I Kaiserslautern så spelade han med Torbjörn Nilsson och Ronnie Hellström under den första sejouren samt Janne Eriksson under den andra sejouren. – Andreas Brehme var en ung och lovande spelare under min tid i klubben. Vi fann varandra. En trevlig, bra och enkel kille. Han var ungkarl och min fru var hemma i Sverige ibland, så vi var ute på stan några gånger efter matcher, säger Torbjörn Nilsson. Lothar Matthäus har beskrivit Andreas Brehme som den bästa spelare han har spelat tillsammans med. – Redan när vi spelade tillsammans kunde han byta plötsligt och slå straffar med högerfoten. Det är den enda spelare jag vet som slog lika bra straffar med vänstern och högern. Jag frågade honom om det där och han berättade att han bröt benet i unga år och var tvungen att träna upp högern också, så att han sköt lika bra med bägge fötterna, säger Torbjörn Nilsson. Låg bakom många av målen Undertiden 1982–1984 i Kaiserslautern så spelade den svenske legendariske anfallaren med tyska storheter Andreas Brehme och Hans-Peter Briegel. – Andreas Brehme var lätt att spela med med sin spelförståelse, men han var inte världens bästa löpare och inte tysk i det avseendet. Jag fick bra passningar från hans vänsterfot, han la dem alltid precis där man ville ha dem. Bollen satt som klistrad på fötterna på en. Det syntes tidigt att det här var en landslagsspelare, säger Torbjörn Nilsson. I landslagssammanhang så spelade Andreas Brehme totalt 86 landskamper och gjorde åtta mål för Västtyskland och Tyskland under åren 1984–1994. I Inter bildade han den tyska falangen med Lothar Matthäus och Jürgen Klinsmann, när lokalkonkurrenten Milan samtidigt satsade på den nederländska trion Marco van Basten, Ruud Gullit och Frank Rijkaard. ”Vi kommer alltid att ha Andreas Brehme i våra hjärtan – som världsmästare och ännu mer som en väldigt speciell person. Han kommer alltid att vara en del av FC Bayern-familjen. Vila i frid, kära Andi!", skriver Bayern München. I början av året blev Andreas Brehme djupt berörd när nära vännen och mentorn Franz Beckenbauers dog.

short

few

3ErovA

vg

Avkrefter Squid Game-rykter

Netflix sier at de ikke jobber med en amerikansk Squid Game-remake. I et intervju under et besøk i Sør-Korea avkreftet Netflix-sjef Ted Sarandos ryktene om at David Fincher skal lage en amerikansk remake av suksesserien Squid Game. Det skriver Dexerto. Squid Game ble en enorm suksess da den kom ut i 2021. Den koreanske thrillerserien om dødelige konkurranser med store pengepremier fikk massiv kulturell påvirkning og resulterte i en andre sesong, et realityprogram, YouTube-remakes og brettspill. Ryktene begynte å spre seg om at den anerkjente regissøren David Fincher skulle lage en amerikansk nyinnspilling av serien, noe som skapte enda mer blest rundt serien. Men ifølge Sarandos, som Korea JoongAng Daily først rapporterte om, er disse ryktene usanne. – I år gleder vi oss veldig over returen til ‘Physical 100’, den nye sesongen ‘Sweet Home’ og selvfølgelig ‘Squid Game’, sa Sarandos til den koreanske pressen. Han la til at David Finchers amerikanske Squid Game-remake «bare er et rykte», noe som tyder på at vi ikke kommer til å se noe slikt med det første. Fansen trenger dog ikke å vente lenge på neste sesong av originalserien. Trailere sirkulerer allerede på nettet, og premiere er ventet i løpet av 2024. Denne artikkelen er laget ved hjelp av AI-verktøy fra Anthropic, og kvalitetssikret av VGs journalister.

short

many

JQkLj8

ap

En billion syngende sikader inntar delstater i USA

De bråkete småkrypene kommer til å herje flere områder i seks uker før de dør. Neste gang det skjer, er i år 2245. I år kommer en veldig bråkete affære til deler av USA. Nei, denne gangen er det ikke snakk om presidentvalget, men et langt mer sjeldent fenomen. Vi hører dem ofte på film, i scener med øde landskap eller skumringstid. Syngende sikader, en slags forvokst gresshoppe. De er blant verdens mest bråkete insekter. I år kommer to arter av sikader til å klekke samtidig, og i noen områder finner du begge disse artene. Hva er resultatet? En skikkelig irriterende insektfest som varer i seks uker. Fenomenet starter i april. Da begynner de uferdige sikadene, også kalt nymfer, å titte frem fra jorden. Etter noen dager begynner summingen. Det er lyden av han-sikadene som er på sjekkeren. De kaller på potensielle maker. Dobbel dose insekthorder De to artene har en syklus på henholdsvis 17 og 13 år. Da ligger de som nymfer i jorden. En sjelden gang har disse en såkalt dobbel fremvekst. Altså at de kommer opp fra bakken samme år. Det skriver Reuters. Sist gang dette skjedde i USA var Thomas Jefferson president, i 1803. Og så er det 221 år til neste gang. – Ingen som lever i dag vil oppleve dette igjen, sier Floyd W. Shockley til The New York Times. Han er entomolog og samlingssjef ved Smithsonian National Museum of Natural History. De to sikadeartene kommer i store horder til et område som strekker seg over 16 ulike stater. Men det er bare ett sted de kommer til å overlappe. Det er i et lite område sentralt i delstaten Illinois. Snøskuffer med insekt Det er estimert at en billion sikader – altså tusen milliarder dyr – skal kose seg i områder med skog. For å illustrere hvor utrolig mange insekter dette er, kan man se for seg at man stilte opp sikadene etter hverandre. – Det sikade-toget ville nådd Månen og tilbake 33 ganger, sier han til avisen. Du tenker kanskje at dette med lyden er litt overdrevet? Vi har tross alt gresshopper her i Norge også. Vel, symfonien av disse sikadene kan bli høyere enn lyden av et fly. Det skriver The New York Times. Etter par-syngingen har lykkes, og sikadene har parret seg, dør hannene. Hunnene dør også, men ikke før de har lagt eggene, som etter hvert havner på bakken og starter en ny syklus for det høylytte insektet. Ikke bare er de til bry i levende live, de kan også skape litt arbeid når sangen stilner. I en sikade-invasjon i 1990 var det visstnok historier om folk i Chicago som måtte bruke snøskuffer for å rydde gangfeltene for døde sikader. De etterlater også en uforglemmelig vond lukt når de dør. Men nok negativitet. De biter eller stikker ikke, og de fungerer som naturlige tregartnere. Hullene de etterlater seg lufter jorden og tillater regnvann å komme under jorden og gi næring til røttene i varme sommermåneder.

long

few

wAaLP5

ab

Helena Bergström: Nu ska jag fucking gasa

Häromveckan fyllde Helena Bergström 60 år. Under knappt 40 år av dem har hon varit en av landets ledande skådespelerskor. Aftonbladets Jan-Olov Andersson har följt henne från starten. Tillsammans gör de en tillbakablick och nedslag i saker hon har gjort på scenen, i tv och i filmer. Även sådant som kanske inte just då var så roligt. Dramaten 1987. Pjäserna ”En liten ö i havet”, ”Hurly burly”, ”VD” – Det var min praktik när jag fortfarande gick på scenskolan. En dag när jag kom hem sa min dåvarande pojkvän: Hasse Alfredson har ringt och sökt dig. Sedan satt vi och stirrade på telefonen. Det var ju som om Gud skulle ringa. Så gjorde han det, sa att han hade hört gott om mig och frågade om jag kunde sjunga. – Dagen efter kom jag till Dramaten. Där var Hasse, Lena Nyman och en hel jazzorkester. Ska jag stå och sjunga inför alla de här människorna? Men efter bara några strofer sa han: Du har fått rollen. Ingmar Bergman fick tuppjuck – Sedan satte Tomas Pontén upp ”Hurly burly”. Det var en inte särskilt rumsren pjäs. Jag spelade en 15-årig tjej som de där balla manusförfattarna i Hollywood hade plockat upp och använde som någon slags docka de kastade runt. En fruktansvärd pjäs, egentligen. – Något ljushuvud kom på att de skulle göra reklam för den genom att köra upp en kraschad amerikanare på Dramaten-trappan med orden Hurly burly på. Det reagerar ju folk på. Inte minst Ingmar Bergman. Han fick tuppjuck och rusade upp till vd:n Lars Löfgren, skrek och hade sig och drog i brandlarmet. Det blev utryckning, det fick han betala själv har jag förstått. Men Bergman bestämde allt på Dramaten så en timme senare var bilen borta. – Sedan var jag med i ”VD” med Ernst-Hugo Järegård. Både på Dramaten och i tv. Ernst-Hugo har betytt otroligt mycket för mig. För hela mitt yrkesliv. Han var fantastisk med mig när vi spelade. Tog sig an mig på ett mentorsvis. Filmen ”Kvinnorna på taket”, 1989 – Jag har ju varit på Cannesfestivalen och Oscarsgalan senare, men är det något jag ångrar är det att jag som ung och ny då inte åkte till Cannes när jag var med i en film som tävlade där. I tidningarna kunde jag följa vad Amanda Ooms hade för sig. Samtidigt repeterade jag en ångestfylld pjäs med Thorsten Flinck i en källare. Och den uppsättningen blev sedan inte ens särskilt bra. Guldbaggegalan 1995 Tv-tittarna röstade fram henne till Århundradets bästa skådespelerska (före Ingrid Bergman och Greta Garbo). – Fortfarande när jag hör signaturen till Guldbaggen, kan jag få tokångest, ungefär som när man blev retad i skolan. Jag var höggravid med Molly och hade tackat nej till galan. När de sa att det stod mellan Garbo, Bergman och mig sa de att jag måste komma. De andra kunde ju inte det. Samtidigt ringer min syster och säger att glasbruket de hade höll på att göra priset. Hon tyckte förstås det var kul att jag var en av de nominerade. Så jag tänkte att jag kan väl sitta där i salongen och vinka till alla som ändå röstat på mig. På plats, letade jag efter Isabella Rossellini. Tänkte att hon är väl där och tar emot priset för sin mamma. Hörde folks hånskratt – Sedan hörde jag mitt namn, folks hånskratt och någon som satt framför mig gjorde ett gutturalt avgrundsskrik, som från underjorden. Och så fick jag gå upp till Nils-Petter Sundgren och ta emot priset. Den där människan som hade sågat sönder de flesta av våra filmer. – Men alltså, det var ju fantastiskt att jag var så uppskattad av publiken. Och att så här i efterhand kunna säga att jag blev århundradets bästa skådespelerska (skratt). Filmen ”Under solen”, 1998 – Den blev ju sågad på hemmaplan, men sågs av 800-900 000 på bio och så blev den Oscarsnominerad. Colin (Nutley) och jag träffade producentparet Kennedy/Marshall och vi visste inte att det var Steven Spielbergs förra producenter som nu ville göra en USA-version av filmen. Jag undrade varför de ville ha mig i rollen. Då sa de att i USA älskar vi att ”introduce people”. Sedan var det Liam Neeson, men han ville hellre göra en skjutfilm, spela en ”bad guy”. Sedan Bruce Willis. Och till sist James Gandolfini, från ”Sopranos”. Men då sa jag att det här är en så personlig film för oss, som vi har gjort med Rolf (Lassgård) och Johan (Widerberg). Det här känns konstigt. Så vi hoppade av. Hjärtat gick före karriären. Jag har inte ångrat mig, även om det säkert hade kunnat bli en fin film. Madonna ville göra rollen – Sedan ville Madonna göra rollen som ”den där lilla blonda tjejen” hade gjort i ”Änglagård”. De köpte rättigheter, skrev manus, men det var en tid… innan de hade gjort ”Philadelphia” och ”Brokeback mountain”, så de ville sudda ut att Rikard Wolffs rollfigur var gay. De tyckte hon kunde vara ihop med prästen. Till slut gick de ifrån allt som var grunden till vår historia, då sa vi till slut nej. – Nu får Tommy Körberg och Helen Sjöholm ursäkta, men ännu ett skäl till att den här ”Änglagårds”-musikalen går så bra, tror jag är för att folk längtar efter värmen som historien har. Utebliven Hollywood-karriär – Ja, jag har haft chanser. Varför tog jag dem inte? Hade jag varit lyckligare då? – Jag blev headhuntad av William Morris Agency (stor agentfirma i Hollywood) och åkte över och träffade advokater och casting-människor. En satt och tuggade Kleenex och jag vågade ju inte fråga varför han svalde pappersbitar. Andra diskuterade om det var charmigt eller inte med mina utstående tänder. Det var prat om att jag skulle spela någon österrikisk grevinna. När jag tände en cigarett började alla hosta. Jag kände att det här var inte en värld för mig. Ibland har jag känt att jag kanske borde ha öppnat upp mig mer för det – Jag fick en engelsk agent och en roll i filmen ”Still crazy”. Den innebar ju främst ett lyft i karriären för Bill Nighy. Ibland har jag känt att jag kanske borde ha öppnat upp mig mer för det, men vet inte när jag skulle haft tid med det. Jag är ju så familjekär med barnen och allting. Melodifestivalen 2012 – Det var så jag lärde känna Edward af Sillén som jag sedan gjorde ”VD” med på teatern och filmen ”En underbar jävla jul”. Det här med programlederi… det var väl inte riktigt min grej. Men sketcherna vi gjorde… det var fantastiska maskörer som gjorde om mig och satte mig i en fat suit. De sketcherna är jag fortfarande galet stolt över. Framtiden – Jag känner mig mer benägen att vara framför kameran än någonsin. Att stå för den ålder jag är och jag har faktiskt redskapen att göra något av det. Nu ska jag fucking gasa! Helena Bergström har regisserat Hampus Nessvold i ”Sakarias spyor”, som nyligen hade premiär på Kulturhuset Stadsteatern i Stockholm. Hon var nyligen i Chile och spelade in scener för en stor SVT-serie, än så länge hemlig. Senare i vår kommer tredje säsongen av ”Bäckström” i TV4, med henne och Kjell Bergqvist, i titelrollen. Bland framtidsplanerna finns en uppföljare till ”Black Jack”, åter förstås regisserad av Colin Nutley, och en film baserad på Maria Wensunds succéroman ”Tillbaka till Hemsjö”. Den ska Helena både regissera och spela en av huvudrollerna i.

long

few

P4K0k7

ab

Tårarna i SVT – bröt upp på grund av barnlösheten

Hon separerade från mannen hon älskade – för att de inte kunde få barn. I SVT:s ”Hotell romantik” berättar hon om det dramatiska uppbrottet. – Jag har haft en stor kärlek i mitt liv och den var så fin, säger hon i programmet. I första avsnittet av ”Hotell Romantik” öppnar Marie Louise Hommerberg, 69, upp om separationen. – Jag har haft en stor kärlek i mitt liv och den var så fin, säger deltagaren som genast blir tårögd i programmet. Hon var 20 år när de träffades och relationen varade i många år. Kunde inte få barn Men trots den starka kärleken gick paret skilda vägar. – Vår stora sorg var att vi inte kunde få barn ihop, så tyvärr blev det skilsmässa på grund av det, säger Hommerberg. För Aftonbladet utvecklar hon vad som hände. – Det var mig det var fel på, läkarna sa att jag var steril. Det var hemskt att varje månad hoppas på en graviditet, men bara få negativa besked. Jag var öppen för att adoptera, men min man ville ha egna barn och därför blev det till slut en separation. Efter barnkampen – blev gravid Mot alla odds, fick hon ändå två barn med en annan man. – Att jag blev gravid kom som en chock, läkarna har inte kunnat förklara hur det plötsligt bara gick. Det är det bästa som hänt mig, jag är så otroligt tacksam och lycklig över mina barn. Veckan innan ”Hotell Romantik” spelades in blev Marie Louise Hommerberg farmor för första gången. – Det är så mysigt, jag kunde inte vara lyckligare!

long

few

JQeyWX

sa

Kvinnelidelser gir hundrevis av fraværsdager: – Jeg har vært utmattet og lei av livet

Kvinner i Rogaland har nesten dobbelt så høyt sykefravær som menn. For Anita Abrahamsen (38) har kvinnerelaterte sykdommer ført til hundrevis av dager borte fra jobb. – Jeg har vært mye utmattet, og tidvis lei av livet. Sykdommene har gitt meg mange heftige nedturer, sier Anita Abrahamsen. Trebarnsmoren fra Sandnes har levd med ulike kvinnerelaterte sykdommer og plager siden hun fikk sitt første barn som 19-åring. I dag er hun 38 år gammel. Og klar for kamp. – Jeg betaler skatten min med glede, og vet at samfunnet uansett aldri kommer til å gå i pluss på meg. Men det er frustrerende at sykdommer som endometriose og adenomyose fortsatt preger livene til kvinner og deres pårørende så sterkt, uten at noe skjer, sier Abrahamsen. I høst lå miljøveilederen på Høyland ungdomsskole nok en gang nede for telling. Smertefulle cyster og aktive blødninger i eggstokken satte henne fullstendig ut av spill. Til tross for at hun måtte ta sterke smertestillende medisiner, fikk hun beskjed om at hun ikke ville få noen operasjon før det var gått inntil et halvt år. Følelsesladet innlegg I et innlegg i Aftenbladet fortvilet trebarnsmoren over situasjonen: «Jeg er til vanlig en frisk 38-åring med full jobb og deltidsstudier. Men nå har jeg vært sengeliggende i sju-åtte uker som følge av denne eggstokken, og kan risikere å måtte vente i opptil 30 uker til. Det koster samfunnet dyrt.» Så, i månedsskiftet oktober-november, ble smertene så store at familien knapt fikk kontakt med henne. Abrahamsen ble hentet med ambulanse, kjørt til Stavanger universitetssjukehus (SUS) og satt på full smertelindring i 72 timer. Tirsdag 7. november lå hun klar på operasjonsbordet, hvor eggstokken ble fjernet. – Jeg gråt av glede allerede samme kveld, fordi jeg skjønte at marerittet endelig var over. Etter nesten 20 år er jeg omsider kvitt smertene, sier 38-åringen. Koster samfunnet dyrt Hun forteller at ulike plager, smerter og operasjoner knyttet til kvinnehelse har gitt henne flere hundre sykemeldingsdøgn gjennom hele hennes voksne liv. Til tross for at Abrahamsen har hatt store plager i underlivet siden 19-årsalderen, fikk hun ikke diagnosen endometriose før i midten av 20-årene. Siden den gang har hun også fått påvist PCOS, fjernet livmoren, samt hatt en rekke cyster og en ondartet kreftsvulst i den ene eggstokken. – Jeg vært gjennom mellom åtte og ti kvinnehelserelaterte operasjoner. Sånt setter spor, sier Abrahamsen. Sandnes-kvinnen er svært kritisk til at det ikke forskes og satses mer på kvinnehelse og kvinnerelaterte sykdommer i Norge. – Det har vært mange fine ord og fagre løfter lenge, men nå er det på tide med handling. Jeg og mannen min har regnet ut at vi kostet samfunnet minst 250.000 kroner per måned da jeg var sykemeldt nesten fire måneder i høst. De samfunnsøkonomiske konsekvensene ved ikke å satse mer på kvinnehelse er enorme, sier hun. Høyt sykefravær Og her er Abrahamsen inne på noe svært viktig, ifølge Norske Kvinners Sanitetsforening. Sykefraværet blant norske kvinner har nemlig lenge vært langt høyere enn for menn. Én åpenbar årsak er sykemeldinger i forbindelse med svangerskap og fødsel. Men mange peker også på kvinnehelserelaterte plager som en viktig grunn til at kvinner blir hindret fra å jobbe. – Jeg tror åpenbart det er en sammenheng mellom kvinners sykefravær og kvinnehelserelaterte plager. Dagens modell, med altfor lav behandlingskapasitet på en del kvinnesykdommer, koster samfunnet dyrt, sier generalsekretær Malin Stensønes i Sanitetsforeningen. Tall fra Nav viser at sykefraværet i Rogaland lå på totalt 4,8 prosent i 2022 – det høyeste på fem år. Og mens sykefraværet blant menn bare var på 3,6 prosent, var tallet hele 6,4 prosent for kvinner. – Dette handler om både kvinnehelse og praktisk tilrettelegging i arbeidslivet. Mange med kvinnehelserelaterte plager er avhengige av fleksible arbeidsforhold, sier Stensønes. Ber om penger og forskning Beret Bråten er førsteamanuensis ved Senter for tverrfaglig kjønnsforskning ved Universitetet i Oslo. Hun mener store deler av samfunnet og arbeidslivet er innordnet med mannen som utgangspunkt. – Kvinners høye sykefravær er et strukturelt problem som kan handle om at kvinners kropp og kvinners lidelser har blitt forsket på i mindre grad enn menns, sier hun til forskning.no. Anita Abrahamsen minner om at så mange som én av ti norske kvinner lever med endometriose, men at det fortsatt tar i gjennomsnitt sju år før man får diagnosen. – Jeg har venner som har blitt uføre som en direkte konsekvens av denne og andre kvinnehelserelaterte sykdommer. Vi trenger mer penger til forskning, mer kvalifisert helsepersonell og kortere ventetider, sier trebarnsmoren. Hun er glad for at endometriose og adenomyose har fått økt oppmerksomhet de siste årene, men: – Det finnes mange andre lidelser som vi fortsatt ikke hører om i offentligheten, og mange kvinner opplever at lidelsene deres ikke blir tatt på alvor. Møtt med skuldertrekk Selv har Abrahamsen flere ganger erfart at fagpersoner ikke har tatt skikkelig tak i plagene hennes. – Jeg har fått høre at jeg ikke kan opereres hver gang jeg har vondt, at jeg bare må bite smertene i meg og at legene ikke kan gjøre mer for meg. En lege påsto til og med at smertene mine skyldtes forstoppelse, sier hun. 38-åringen oppgir to grunner til å fortelle om sine egne, kvinnehelserelaterte sykdommer: – Jeg er for det første livredd for at døtrene mine skal måtte gjennomgå det samme som meg, sier Abrahamsen. Derfor håper hun noen vil finne ut om lidelsene hennes kan være arvelig betinget. Kan de forebygges, stagges og behandles bedre, eller på et tidligere tidspunkt, enn i dag? – For det andre føler meg endelig bedre både fysisk og mentalt, og heldig som fortsatt har begge føttene godt plantet på jorda. Derfor er jeg også klar for å ta kampen for alle de kvinnene som fortsatt er syke og trenger å hvile, sier hun.

short

many

P4KO3p

ab

Kristerssons fru följde med på USA-resa – avdrag gjordes först efter UG-frågor

Det är först när SVT:s Uppdrag granskning börjar ställa frågor kring statsministerns hustrus flygresor som uteblivna avdrag upptäcks. Men enligt regeringskansliet beror allt på ett missförstånd. – Statsministern har lämnat rätt och korrekt information till oss, säger departementsrådet Hans Bäck i programmet ”Regeringens flygplan”. Det var i början av juli i fjol som statsminister Ulf Kristersson tog regeringsplanet till Washington för att möta USA:s president Joe Biden. Med på resan fanns hustrun Birgitta Ed. Då hon inte hade något formellt uppdrag skulle hon enligt regelverket betala för sin resa genom avdrag på statsministerns arvode. Summan ska motsvara en liknande resa med reguljärflyg. Under samma månad hade Ed även ett åtagande i Helsingfors, vilket gjorde att totalsumman för hennes resekostnader landade på cirka 16 000 kronor. Men något avdrag gjordes inte, visar SVT:s Uppdrag gransknings program ”Regeringens flygplan”. Strömmer nekar handlingar Det är först när SVT:s reporter Richard Aschberg börjar ställa frågor och begär ut underlag om avdraget som oklarheterna kring betalningen uppdagas. I ett inledande skede meddelar regeringskansliet att avdraget på statsministerns arvode redan har gjorts, men kort därefter återkommer man och tar tillbaka uppgifterna. ”Avdraget ligger i systemet och kommer att göras”, lyder mejlet. SVT begär då att få se all mejlväxling kring statsministerns hustrus resor som betalats av regeringskansliet – något som justitieminister Gunnar Strömmer säger nej till. Uppdrag granskning får trots det ut delar av handlingarna via en källa. I mejlen framgår att man har diskuterat vilka avdrag och belopp som skulle göras på statsministerns arvode, och att dessa har gjorts. Något som det alltså ska visa sig inte stämmer. Till SVT säger departementsrådet Hans Bäck att alla förberedelser för avdraget hade gjorts, men att det sedan inte gjordes på grund av ”ett missförstånd mellan tjänstemän”. SVT konstaterar då att missförståndet uppdagades först när de började fråga om det – något som bekräftas av Hans Bäck. ”Ett missförstånd” På frågan varför Ulf Kristersson inte själv slagit larm om att pengarna, närmare 16 000 kronor, inte dragits från hans månadsarvode blir svaret från Hans Bäck följande: – Jag kan bara konstatera att vi gjorde en miss som gjorde att det inte lades in. SVT: Tycker du att det vilar något ansvar på statsministern att säga till om att det inte har dragits några pengar på hans arvode? – Statsministern har lämnat rätt och korrekt information till oss och han förväntar sig att vi gör det vi ska göra. SVT: Men han har väl märkt att det inte har dragits något? – Återigen, han har lämnat korrekt information till oss och det är vår uppgift att säkerställa att det läggs in i vårt system. Ulf Kristersson har avböjt en intervju med Uppdrag granskning. I ett mejl från hans pressekreterare konstateras dock att ”statsministern har följt de rutiner som finns”, och att det inte finns några planer på att ändra reglerna kring statsflyget eller den timtaxa som finns idag.

long

few

4oydQV

ap

Viktig seier for demokratene endrer lite

Etter at bedrageren George Santos ble kastet ut av kongressen, regnet demokratene med at det ville bli enkelt å vinne plassen hans. De fikk noe å tenke på. Republikanernes knepne flertall i Representantens hus krympet i forrige uke. Natt til onsdag vant demokraten Tom Suozzi tilbake plassen han tapte i 2022. Dermed har republikanerne 219 representanter, mot demokratenes 213. Demokratiske støttespillere bidro med enorme beløp til Suozzis valgkamp. Dersom han hadde tapt mot etiopiskfødte Mazi Pilip, ville det vært en kraftig advarsel før høstens valg. Nå lurer demokratene på hva de kan lære av valgkampen og valgresultatet. Suozzi vant med 53,9 prosent av stemmene, men valget ble mye jevnere enn mange demokrater hadde regnet med før valgkampen startet. Suozzi er en velkjent politiker. Motstanderen var så godt som ukjent før valgkampen. Men det viktigste som talte til Suozzis fordel, var grunnen til at distriktet måtte ha et suppleringsvalg, under ett år før neste, vanlige valg: Overtar etter bedrager Republikaneren George Santos fikk en kort og stormfull politisk karriere. I elleve måneder representerte han New Yorks tredje distrikt i Kongressen. Santos fikk uvanlig stor oppmerksomhet for en nyvalgt kongressmann. Det skyldtes en flom av avsløringer om hvordan han løy om det meste. Han løy om familien sin, utdannelse, arbeidserfaring og helsen sin. Saken ble så pinlig at selv mange av partikameratene hans var med på å kaste ham ut av Kongressen. Med tanke på denne forhistorien, var det godt gjort av ukjente Mazi Pilip å få 46,1 prosent. Vippedistrikt Valgdistriktet er det mest velstående i staten New York. Siden 2008 har velgerne gått for demokratiske presidentkandidater. Joe Biden fikk 54 prosent av stemmene i 2020, samme margin som Suozzis seier. Men det regnes som et vippedistrikt, der republikanske kandidater har en god mulighet til å vinne. Derfor må kandidater fra begge partier legge seg inn mot sentrum. Den som klarer å overbevise flest av tvilerne i midten, vinner valget. Republikaneren Pilip ville ikke love velgerne at hun støtter Donald Trump, mange av sentrumsvelgerne er skeptiske til ham. Trump svarte med å kalle henne en «fjollete kvinne» som er i utakt med partiet. Israel og grensen Også Suozzi la seg inn mot sentrum, godt til høyre for mange av partifellene i Kongressen. De to sakene som fikk mest oppmerksomhet gjennom valgkampen, var ulovlig innvandring over grensen fra Mexico og situasjonen i Israel og krigen i Gaza. Krigen er viktig i dette distriktet, der jødiske organisasjoner regner med at 11 prosent av velgerne har jødisk bakgrunn. Mazi Pilip er jødisk. Hun ble født i Etiopia og vokste opp i Israel. I valgkampen gjorde hun et stort nummer av at hun er veteran fra Israels hær. Suozzi svarte med at han alltid har forsvart Israel og kunne love å støtte Israel uansett hva som skjer. Han la til at de israelvennlige velgerne vil ha større glede av ham i Kongressen. I og med at han er villig til å bryte med partilinjen, kan han være en slags dobbeltstemme for Israel. Innvandring Valgets andre store sak var ulovlig innvandring. Pilip la vekt på å introdusere seg selv som en «lovlig innvandrer». I slutten av januar inviterte hun til pressekonferanse utenfor et mottakssenter for migranter. Hun hevdet at migrantene skapte et lokalt narkotikaproblem, og at alt er Joe Bidens skyld. Mens Pilip pakket sammen, begynte Suozzis folk å rigge opp til pressekonferanse rett ved siden av. Han var like kritisk til innvandrerne, men la skylden på republikanerne i Kongressen som blokkerer alle kompromisser. Noe å lære Høstens kamp om kontroll over kongressen står i distrikter som New Yorks tredje, der det er mulig å endre flertallet. For demokratene er det mye å lære fra Suozzi. Skal de vinne vippedistriktene, kan ikke kandidaten være så venstrevridd at sentrumsvelgerne skremmes. I fjor høst vant demokraten Eric Hyes gjenvalg som guvernør i erkekonservative Kentucky. Også han la seg godt til høyre for det velgere flest forbinder med demokrater.

short

few

5B9oez

ap

Gravid kvinne døde etter legevakt-hjelp. Granskningsrapport viser flere svakheter hos tjenesten.

En høygravid kvinne døde av sykdom etter omfattende kontakt med legevakten. Nå kritiseres flere sider ved ordningen i ny rapport. Hun var høygravid med sitt andre barn da hun fikk influensasymptomer. Samboeren var på jobbreise, men moren var der for å hjelpe til. Hun ringte legevakten i en stor by i Norge og forklarte symptomene. Og ble bedt om å «ta kontakt ved forverring». Det gjorde hun flere ganger over tre dager. Moren er sitert i rapporten. Hun sier datteren var svært oppbrakt da hun snakket med legevakten. «Ida sa til legevakten at hun ikke hadde sovet på flere dager, var høygravid, hostet og slet med pusten. Onsdagen hadde verket gått fra brystet til over hele ryggen også. Jeg hørte at hun sa til dem at hun var bekymret, hun tenkte jo på han lille i magen». «Ida», som ikke er hennes egentlige navn, ble vurdert av en fastlegevikar, to ulike telefonoperatører ved legevakten, ressurskoordinator ved AMK og to legevaktleger på telefon. Tre dager etter første kontakt med legevakten, døde hun av en lungebetennelse. Det ufødte barnet døde med henne. Denne tragiske hendelsen, samt flere andre alvorlige hendelser på legevakter i Norge, førte til at Statens undersøkelseskommisjon for helse- og omsorgstjenesten (Ukom) satte i gang en undersøkelse av tjenesten. Nå er rapporten klar. Dommen over legevakten er hard. Spesielt i storbyene ser man utfordringer. Flere svakheter Ukom har funnet flere svakheter ved dagens legevaktordning. Rapporten peker blant annet på følgende: På bakgrunn av undersøkelsene, kommer kommisjonen med seks anbefalinger som de mener kan løfte legevaktene. Anbefalingene rettes til Helse- og omsorgsdepartementet, Helsedirektoratet og fagmiljøene. Anbefalingene spenner fra heving av kompetanse på den kliniske dialogen til bedre digitale løsninger. Det kan være konsultasjoner på video, muligheten til å ta lydopptak samt mulighet for å sende rådene som ble gitt elektronisk etter samtalen. Utvalget mener også at man må utarbeide et verktøy som gjør at man blir bedre til å fastsette alvorlighetsgraden hos pasientene. Et eksempel på det, er dem som ringer flere ganger slik Ida gjorde. – For lite opplæring Synnøve Serigstad er leder for relasjon og læring i kommisjonen som leverer rapporten. Hun forklarer at de selv velger hvilke saker de gransker. Det er mye å velge i. Historien om Ida beskrives av Serigstad som en svært alvorlig og tragisk hendelse. Men kommisjonen undersøkte ordningen fordi de har mottatt over 300 varsler om alvorlige hendelser på legevaktene. Mange handler om forsinket diagnostikk. – Et tema som går igjen er at legevakten ikke fanger opp alvorlighetsgraden hos pasientene. Vi ser at pasienter ofte blir bedt om å ta kontakt på nytt hvis det blir verre, men at det er litt uklart hva det egentlig betyr, sier Serigstad. Hun sier at bemanningsproblemer skaper utfordringer for legevakten. Det går utover kvaliteten. – Sykepleiere blir satt til å være telefonoperatører for tidlig. Det skjer før de har fått nok opplæring og kompetanse. Særlig i storbyene ser vi også at enkelte leger svært sjelden jobber på legevakten. Mer kunne vært fanget opp hvis man brukte videokonsultasjoner, sier Serigstad.

short

few

zEvk9b

vg

Zelenskyj om polsk grenseblokade: – Kan ikke bli sett på som normalt

I flere uker har polske lastebilsjåfører og bønder blokkert grensen til Ukraina. President Zelenskyj mener det tyder på at solidariteten med det krigsherjede landet svekkes. Polske bønder har i flere uker blokkert ukrainsk varetransport i protest mot det de kaller urettferdig konkurranse. Striden har lagt bånd på forholdet mellom de to nabolandene, selv om Polen har vært blant Ukrainas sterkeste støttespillere siden Russlands invasjon i februar 2022. – Ting som skjer på vår vestlige grense, grensen med Polen, kan ikke bli sett på som normalt eller vanlig, sier Zelenskyj i sin daglige videotale mandag kveld. Presidenten legger til at han mener situasjonen viser at solidariteten med Ukraina svekkes gradvis, dag for dag. – Vi har ikke annet valg Økt ukrainsk eksport via landeveien etter den russiske invasjonen har skapt sinne blant polske logistikkselskaper og bønder. De mener ukrainske konkurrenter underbyr dem, og protesterer mot at ukrainerne får selge varene sine i EUs åpne marked. De mener det oversvømmer det polske markedet og fører til at polske bønder får mindre betalt for varene sine. – Vi har ikke annet valg, sa Marcin Wilgos, som er med å protestere, til AFP tidligere i februar. – Overfloden av produkter fra Ukraina, som ikke er produsert i samsvar med EUs standarder, er en enorm belastning for oss, la han til. Polens landbruksminister Czeslaw Siekierski sa 9. februar til Polens statlige rikskringkaster at bøndene har «legitime forventninger og krav» om å begrense import fra Ukraina. – Handler om politikk Ifølge Zelenskyj sendes bare 5 prosent av Ukrainas landbrukseksport over den polske grensen. – I realiteten handler ikke situasjonen om korn, men om politikk, sier han. Ukrainas infrastrukturminister Oleksandr Kubrakov omtaler grenseblokaden som en trussel. – Blokkering av grensen er en direkte trussel mot sikkerheten til et land som forsvarer seg selv, sa han tilstatlig fjernsyn mandag – De blokkerer alt som finnes. Det er lastebiler som frakter drivstoff. Det finnes tilfeller for noen dager siden da demonstranter ikke lot flertallige lastebiler med våpen passere, sa han. Situasjonen ventes å bli forverret tirsdag, når polske bønder oppfordrer til stans i all grensetrafikk.

short

many

ve0A6j

vg

Medlemsopprør i norske klubber

Nå kommer omkampen om VAR. Vi er straks inne i høysesongen for årsmøter i norske idrettsklubber. VG har sjekket med de 16 eliteserieklubbene og de fem beste fra Obosligaen i fjorårets sesong: I en rekke klubber er det allerede blitt sendt inn VAR-forslag fra medlemmene og minst like mange varsler at det vil komme. Vålerenga traff vedtaket allerede i fjor. RBK-medlem Emil Almås og Ole Christian Gullvåg har sendt inn forslag til trønderklubbens årsmøte. Det kan knapt bli tydeligere: «Rosenborg Ballklub skal aktivt arbeide for å fjerne VAR fra norsk fotball omgående». Og: «Rosenborg Ballklub skal samarbeide med andre klubber og organisasjoner som klubbens representanter møter i prosessen med å avvikle VAR.» Også flere i Rosenborg-laget er skeptiske til VAR: Forslaget ligner på flere andre som VG har sett fra en rekke andre klubber. Av de 21 beste klubbene i sesongen 2023 er det kun KFUM, Fredrikstad, Kongsvinger og Kristiansund hvor det foreløpig ikke er sendt inn forslag. Det betyr at norsk fotball i løpet av våren kan stå med et flertall av klubbene som er imot videodømming – kun ett år etter at det ble innført. Da VG spør Cato Haug, styreleder i Norsk Toppfotball, om hva som da eventuelt blir gangen videre, ønsker han ikke å delta i noe han kaller «rent hypotetisk». – Vi forholder oss til at vi har implementert VAR. Vi forholder oss til at 15 av 16 klubber (i Eliteserien) var positive til å innføre. Det er en del av medieavtalen og en seksårsavtale. Vi bruker heller alt fokus på å videreutvikle og forbedre VAR. Vi har vært gjennom et år hvor vi avdekket flere ting kan bli bedre, sier Haug til VG. – Men om et flertall blir en realitet, hva skjer da? – Det har jeg ikke lyst til å mene noe om. Det er mange hypoteser. Jeg forholder meg til det jeg har sagt nå. Vi er ikke godt nok fornøyd med VAR og skal jobbe med å videreutvikle det. – Ser du det som sannsynlig at VAR kan avskaffes i den seksårsavtalen? – Det skal jeg heller ikke være hypotetisk på. Jeg har likevel lyst til å svare at det er lite sannsynlig. Norsk fotball var enige om at dette ikke bare var er prøveprosjekt for 2023, sier styrelederen i Norsk Toppfotball. Gjennom fjoråret var supportere over hele landet i protest mot videodømmingen. I Norge er det medlemmene som eier norske klubber. Hvis medlemmene stemmer for vedtakene om å jobbe for å avskaffe VAR, er klubbene nødt til å forholde seg til det. VG har spurt Lise Klaveness, president i Norges Fotballforbund, om hva de tenker om at VAR igjen blir et tema i klubbene og om det er realistisk at det kan bli fjernet innenfor seksårsperioden hvor TV 2 har rettighetene. Kanalen bidrar både teknisk og økonomisk til VAR-løsningen i Norge og har retten til å vise norsk toppfotball til og med sesongen 2028. – Innføringen av VAR er både forankret på fotballtinget som en del av strategiplanen for perioden og vedtatt av toppklubbene i forkant av forbundsstyrets beslutning om etablering. VAR er en del av TV-avtalen som varer i seks år. Det er dette vi i styret forholder oss til, skriver Klaveness i et svar via medieavdelingen i NFF. – Vi er nå kun ett år inn i prosjektet. Året har gitt oss mye erfaring som vi vil dra nytte av fremover, men også kunnskap om at vi trenger å utbedre VAR på flere områder. NFF jobber kontinuerlig med konkrete forbedringer i tett samarbeid med NTF og TV 2. – Målet er å ha et verktøy som gir en mer rettferdig konkurranse, uten at det er for inngripende for spillets gang eller tilskuernes opplevelse av kampen. Å lytte til klubber, trenere, spillere, dommere og tilskuere er en viktig del av prosessen, sier Klaveness. Knut Kristvang er prosjektleder for VAR gjennom Fotball Media. Han sier det er en fare for at norsk fotball må betale for at avtalen skal brytes innenfor de seks årene. – I kontrakten er det ikke beskrevet hva som skjer dersom VAR tas bort igjen. VAR er innført, og investeringer/kostnader er gjort, med tanke på den avtaleperioden som gjelder. Dersom man skulle avskaffe VAR igjen i denne perioden, er det risiko for at norsk fotball må dekke hele eller en betydelig del av TV 2s VAR-investering, sier Kristvang til VG. Sportssjef Vegard Jansen Hagen i TV 2 vil ikke si hva kanalen har brukt på VAR. – Kommer TV 2 til å kreve penger igjen for VAR-investeringene dersom det blir fjernet i Eliteserien? – Det er en situasjon vi ikke skal forskuttere. Skulle det bli en aktuell problemstilling så har vi en konstruktiv dialog med norsk fotball og finner nok ut av dette også, sier han.

short

many

KndljE

vg

Sørget over den drepte president-mannen – nå er hun tiltalt

Flere samfunnstopper på Haiti er tiltalt for å ha hatt roller i forbindelse med drapet på den tidligere presidenten Jovenel Moïse. Blant dem er enken Martine. Også landets tidligere statsminister Claude Joseph og tidligere politisjef Léon Charles er tiltalt i saken. Haitis tidligere president Jovenel Moïse ble drept 7. juli 2021, 53 år gammel. Han ble drept i sin private bolig nær hovedstaden Port-au-Prince, og amerikanske myndigheter har tidligere beskrevet et omfattende komplott for å ta ham av dage. Planen, som skal ha blitt klekket ut både i Haiti og i Florida i USA, involverte leiemordere – og, ifølge en dommer, én av presidentens aller nærmeste. Bakgrunn: Slik var den omstridte presidentens liv Ble selv såret: – Hun var et offer Moïses enke Martine Moïse er sammen med tidligere statsminister Claude Joseph tiltalt for å ha hatt en rolle i drapskomplottet mot presidenten, skriver AP. Ifølge New York Times vises det ikke til noen konkrete beviser mot enken i tiltalen, og hun er ikke tiltalt for å ha plablagt drapet. Det refereres imidlertid til uttalelser hun og andre i saken skal ha gitt, og som dommeren som etterforsker saken mener strider mot hverandre. Moïse anklages for å ha gått sammen med flere andre i en sammensvergelse for å forsøke å bli kvitt mannen. Motivet skal ha vært et ønske om makt, står det i tiltalen. Martine Möise ble selv såret under drapet på mannen, da væpnede menn stormet inn på soverommet til presidentparet i 01-tiden om natten den 7. juni 2021. Hennes advokat Paul Turner har ikke besvart på henvendelser om tiltalen mandag. I et tidligere intervju med New York Times har han benektet at Martine Moïse har noe med drapet å gjøre, skriver avisen: – Hun var et offer, akkurat som barna hennes som var der, og ektemannen hennes. Alvorlige anklager De alvorligste anklagene i tiltalene rettes mot Haitis tidligere nasjonale politisjef Léon Charles, skriver AP. I dag er han Haitis permanente utsending til Organisasjonen av amerikanske stater (OAS). Han anklages for drap, forsøk på drap, besittelse og ulovlig bæring av våpen, sammensvergelse mot landets indre sikkerhet, og sammensvergelse. Charles har ikke vært tilgjengelig for kommentarer om tiltalen overfor nyhetsbyrået AP. Hverken Claude Joseph eller en talsmann for Martine Moïses forsvarer har svart på henvendelser om saken mandag. Flere titalls tiltalte Etterforskningen av drapet på den tidligere presidenten er svært omfattende. Til sammen er nesten 50 personer tiltalt i dommerens 122 siders lange rapport. – Vi har klart å avdekke graden av deltagelse og rollen til hver og en av de skyldige gruppene som gikk sammen, under innflytelse av Machiavelliske planer utviklet mellom bakmenn, medvirkere og håndlangere, for å henrette president Jovenel Moïse, skriver dommeren. Ytterligere tolv mistenkte i saken er tidligere utlevert til USA, og siktet for drapet. Tre av dem er allerede dømt. Har forklart seg om skyting Martine Moïse, som tidligere er blitt avhørt i saken, har ifølge AP forklart at hun hørte kraftig skyting rundt klokken 01 om natten 7. juni 2021. Rundt 30 til 45 minutter senere stormet væpnede menn seg inn på soverommet til presidentparet. Hun har forklart at hun gjemte seg på gulvet under parets seng, og at angriperne blant annet skal ha dyttet borti tåen hennes «for å forsikre seg om hun ikke var i live». I den ferske tiltalen står det at mellomrommet mellom sengen og gulvet var mellom 35 til 40 centimeter. Mellom 30 og 50 politibetjenter voktet presidentpalasset. Drapsnatten var kun en håndfull politibetjenter på vakt, har Martine Moïse fortalt, skriver New York Times.

long

many

9z5x4l

vg

Dramaet fortsetter: Eva Kristin Hansen hudflettes i brev

Valgkomiteen går hardt ut mot egen leder i etterkant av kaos-årsmøtet. «Vi mener Eva ikke bør utnevnes som leder i fremtidige valgkomiteer». Det skriver et flertall av valgkomiteen i Trondheim Arbeiderparti i et brev til styret i lokallaget, som VG har sett. Adresseavisen omtalte brevet først. Tar en oppvask Helgen 9. og 10. februar gikk det hardt for seg på årsmøtet til Trondheim Ap: Valgkomiteen kommenterer flere av disse punktene i brevet. De skriver blant annet at de ble enige om å kontakte Gunn Elin Høgli for å finne ut om hun ville fortsette å være leder, selv om det kom mistillitsforslag. De skriver: «I ettertid føler vi at vi ble «tatt på sengen» og at vi ikke burde gjort dette. Gunn Elin opplevde kontakten fra Eva som et forsøk på å presse henne til å trekke seg.» Om Eva Kristin Hansen skriver de: «I sum er vi kritisk til hvordan valgkomiteens leder har styrt arbeidet i komiteen. Spesielt hvordan hun presset på for at vi skulle innstille på ny leder når dette strider mot vedtektene.» De omtaler argumentasjonen for lederbytte som «tynn» og at dette «hindret» det øvrige arbeidet i komiteen: «Det er også opplevd at komitéleder i et par episoder har vært unødig krass og ufin, der det heller forventes at komitéleder skal bidra til en god tone.» Svarer på kritikken Eva Kristin Hansen har svart på kritikken i et eget brev til styret, som VG også har sett: «Jeg har etter beste evne og ut fra min samvittighet gjort alt jeg kan for å samle laget. Det viste seg vanskelig, og det må vi leve med,» skriver Hansen i brevet og fortsetter: «Jeg har vært i utallige komiteer både nasjonalt og lokalt. Men dette arbeidet er det mest surrealistiske jeg har vært med på. At medlemmer i komiteen en uke etter årsmøtet har funnet ut at dette var en uryddig prosess, tar jeg til etterretning» VG har snakket med Hansen, som ikke har noen ytterligere kommentar til saken. – Jeg er skuffet over at vi ikke kom med innstilling før møtet, sier Kristian Lian til Adressa. Han er lokallagsleder i Flatåsen Arbeiderlag, medlem i valgkomiteen, og en av dem som har skrevet brevet. VG har snakket med Lian, som ikke ønsker å kommentere saken ytterligere.

short

few

69xVrO

ab

Baudin efter Åkessons raseri: ”Positivt”

Jimmie Åkesson rasade när han blev felciterad om moskéer. Socialdemokraternas partisekreterare Tobias Baudin välkomnar ilskan. – Han rycker ut till moskéernas försvar, det är ett positivt besked. På måndagen publicerade den tyska tidningen Vorwärts en opinionstext av Socialdemokraternas ledare Magdalena Andersson. Där återgavs ett citat av SD-ledaren Jimmie Åkesson från hans uppmärksammade tal på partiets landsdagar i november. I Magdalena Anderssons text står det, på tyska: ”Sverige borde konfiskera och riva alla moskéer, sa han.” Men det Åkesson sa i talet var: ”Vi behöver omedelbart ett stopp för etablerandet av nya moskéer i Sverige. Vi behöver också börja konfiskera och riva moskébyggnader där det sprids antidemokratisk, antisvensk, homofob, antisemitisk propaganda eller allmän desinformation om det svenska samhället.” Blev fel i översättning Jimmie Åkesson rasade mot att det påstods att han vill riva alla moskéer. Och han skrädde inte orden om S-ledaren. ”Magdalena Anderssons oförmåga, desperation och rena slarv börjar bli en reell säkerhetsrisk för Sverige”, skrev han i kommentar. Han undrade hur Andersson ”har mage sprida missvisande lögner om andra partiers politik” och kallade det ”uselt, fegt och farligt för Sverige”. Dock visade det sig senare att felciteringen berodde på en felöversättning. I den svenska originaltexten står: ”Sverige behöver börja konfiskera och riva moskéer, sa han.” Aftonbladet har fått ta del av mejlkonversation där översättaren bekräftar att det blev fel och ber om ursäkt. Baudin: Bra att han blir arg Tobias Baudin, partisekreterare för Socialdemokraterna, beklagar att det blev fel i översättningen och säger att det ska rättas till. – Men det jag ändå tycker är bra, det är Åkessons reaktion på detta och att han nu verkligen står upp för att det ska finnas moskéer i Sverige och rycker ut till moskéernas försvar. Jag kan inte tolka det på något annat sätt. Han säger att Åkessons kraftiga reaktion är ett ”positivt besked”. – Alla moskéer i Sverige ska ju inte rivas. Det är bra att han blir arg och reagerar. Något överraskad är jag ju, men det är bra att han är så tydlig nu. Då tycker jag att det blev något positivt av det här misstaget.

long

few

BWgW6G

vg

Slik er Per-Mathias Høgmos nye fotballiv i Japan

Han har allerede blitt en mester med spisepinner. Nå vil Per-Mathias Høgmos (64) nye japanske klubb også bli mester igjen – for første gang siden 2006. – Det er en god plan. Jeg synes det er litt artig å kunne komme til en ambisiøs klubb som har lyst til å vinne igjen. Det kjenner jeg som en stor motivasjon, sier den nye Urawa Red Diamonds-manageren over telefonen til VG. Høgmo er godt i gang med sin nyeste utfordring i Japan. Bestillingen: Å gjøre Urawa Red Diamonds til et mesterlag. Laget har vært på treningsleir i Okinawa – øya som USA administrerte helt fram til 1972 etter slaget på tampen av 2. verdenskrig – og gjør de siste forberedelsene i Tokyo før sesongstarten i J-League 23. februar. Den tidligere landslagssjefen og hans team har litt å rette på før de kommer så langt. – Oppdraget vårt er å spille den type fotball som vi gjorde i Häcken. De ønsker å se en offensiv 4–3–3-fotball. Det var bakgrunnen for at jeg kom hit, forteller Høgmo, som ble hentet etter sin store suksess i Häcken fra Göteborg. Nå er han i en storklubb som omsetter for rundt 800–900 millioner i året, med et sponsorbudsjett på 300 millioner kroner og med storkonsernet Mitsubishi på eiersiden. Når Høgmo ikke har fått seg noen overraskelser så langt, så er det fordi både han og klubben har gjort en grundig jobb før de teamet opp. – De har scoutet meg i over ett år og har analysert alle Häckens kamper med en type algoritmer som var interessant å se nærmere på. Nå prøver de å hente det beste av stilen til Häcken og Bodø/Glimt med Kalvenes og meg, sier Høgmo om kortversjonen. Kalvenes har fornavnet Morten og har i fem år vært Kjetil Knutsens høyre hånd i Glimt. Nå skal han ha samme rolle for Høgmo. Det er mer norsk i tillegg til Høgmo-san og Kalvenes-san i Urawa Red Diamonds. Forsvarskjempen Marius Høibråten (29) har vært i klubben i vel ett år. I forrige måned kom også Ola Solbakken (25) på lån fra Roma. Også Samuel Gustafson (29), Høgmos kaptein og hærfører fra Häcken, er på plass. – Vi ble veldig glad for å få Ola hit på lån, virkelig. Han brukte ikke mange treninger på å vise at han har de kvalitetene som vi ønsker i vår måte å spille fotball på. Vi har store forventninger til ham, sier Høgmo. Med spillere og stab fra ni-ti nasjoner har han hatt frimerke på treningene – av en tolk. – Oversettingen flyter usedvanlig godt. De kan jo fotballspråket, og han som jeg benytter som min tolk har vært 20 år i toppfotballen. Han er blitt skyggen min. Med en gang jeg sier noe kobler han seg på. Det er nesten simultanoversetting, sier Mathias, som han kalles av spillerne. De tekniske ferdighetene er det ikke så mye å si på. Derfor bruker Høgmo og Kalvenes mye tid på den relasjonelle delen av fotballen. – Den er ikke så utviklet som hjemme. Derfor går vi metodisk til verks både på og utenfor feltet. Vi legger ned mye ressurser i å få spillerne i større grad til å ta del i sin egen utvikling gjennom å reflektere og diskutere der hvor man kulturelt sett har vært mer opptatt av å ta imot beskjeder. Samtidig er vi opptatt av å øke intensiteten og vi gjør det meste med ball. – Klubben har ambisjoner om å kunne vinne ligaen etter hvert. Det har de ikke klart siden 2006. – Er du trygg på det valget du har gjort? – Ja, det har vært som forventet. Jeg hadde positive forventninger til klubben, folkene og kulturen. Så langt er de innfridd. Det er en høy grad av profesjonalitet her i det som er en stor og spennende klubb. På forhånd gjorde jeg god research med spillere og trenere som har jobbet her i Japan, så jeg visste godt hva jeg gikk til. – Hadde du med deg kniv og gaffel hjemmefra? – Jeg er allerede blitt en mester med spisepinner. – Først mester med pinner og så seriemester? – Det er en god plan.

short

many

76bx8B

ab

Hemliga dokument avslöjar Caia cosmetics monstersuccé

Sminkjätten Caia är på väg att byta ägare, avslöjar Breakit. Läckta dokument till potentiella köpare visar bolagets pengasuccé. Prognosen för företagets omsättning i år väntas bli uppemot 800 miljoner kronor. Läckta dokument avslöjar saftiga detaljer om Caia cosmetics som grundades av Bianca Ingrosso, 29. Riskkapitalbolaget Verdane, Caias ägare, vill nu sälja sminkjätten, enligt uppgifter till Breakit. De hemliga dokumenten har skickats ut till potentiala nya ägare och visar Caias monstersuccé. Rörelseresultatet för 2023 ökade med 50 procent till hela 198 miljoner kronor, vilket är rekord. Enligt prognosen väntas nästa års omsättning landa på uppemot 800 miljoner kronor. Priset kan landa på fyra miljarder kronor En källa till Breakit säger att allt talar för att det blir en industriell köpare som exempelvis L'Oréal som köper Caia. – I den miljön tror jag Caia passar bättre än i ett riskkapitalbolag. Det är också en industriell köpare som kan betala bäst, säger källan till Breakit. Säljs Caia till en skönhetskoncern kan priset landa på nära fyra miljarder kronor enligt sajten. Vilket skulle bli en toppenaffär för nuvarande ägaren. När Verdane gick in som ägare var Bianca Ingrossos bolag värderat till 400 miljoner kronor. I dokumentären ”Imperiet Bianca” har influencern sagt att det var hennes livs största misstag att sälja Caia. – Vi skulle aldrig ha sålt Caia om du frågar mig och jag ville ju inte. Det här är det största misstaget i mitt liv, säger hon i programmet. Kunderna lojala och sektliknande De läckta uppgifterna berättar också mer om sminkföretagets kunder, som beskrivs som ”lojala och sektliknande”. Flest kunder har företaget i Sverige, 226 000. Men också 60 000 kunder i Norge, 32 000 i Tyskland samt 23 000 i resten av Europa. I slutet av förra året meddelade Caia och Bianca Ingrosso att de vill etablera sig på den amerikanska och brittiska marknaden. Ingrosso äger fortfarande 11,5 procent av aktierna i Caia genom sitt bolag Sammy Holding AB. Hon sitter kvar i Caias bolagsstyrelse som kreativ chef.

long

few

kE2Bx9

vg

Kan denne fisken vinne president­valget i USA?

Eller får Joe Biden fortsette som president? Den amerikanske ekspresidenten Donald Trump har en tvillingbror i Akvariet i Bergen. Eller en tvillingfisk. – Synes du det ligner? – Ja, sier Thomas Østerhus til VG. Han er fagansvarlig for akvarier ved Akvariet i Bergen – og derfor helt riktig mann å ringe når man trenger en fiskeekspert. – Han er tøff med den kulen i panna. Jo større kul, jo bedre mann er han. Flinkere til å finne mat og passe på territoriet sitt. Han er en midasciklide – og Akvariet har kun én, forteller Østerhus. Navnløs Så vidt VG kjenner til har ikke Donald Trout noen Joe Billfish å bryne seg på i Akvariet. Det var en 11-åring som tipset VG om likheten. – Det er noen som har kommentert det av og til, forteller Østerhus. – Har han et navn? – Nei, akkurat han har ikke. – Vil dere kalle ham Donald? Eller Trump? – Hvis det er flere som påpeker at han ser sånn ut, så kan nok det bli et navn. – Kan han bli en god president i USA? – Ja, akkurat han kan nok det, sier Østerhus og ler. – Men kanskje ikke han Trump. VG har ikke forsøkt å få en kommentar fra fisken, siden fisker ikke kan snakke. Vil du lese flere nyheter om presidentvalget i USA? Her finner du siste nytt om Donald Trump og Joe Biden.

short

many

Q7GAz4

bt

Slik vil han ta i bruk kunstig intelligens i bergensskolen

Planen er å gi ungdomsskoleelever i Bergen tilgang til egne KI-verktøy i løpet av året. I forrige uke ble det kjent at Oslo kommune gir lærere og elever tilgang til ChatGPT gjennom et pilotprosjekt. Skolebyråd Daniel Hägglund (Frp) sier at også Bergen vurderer ulike løsninger for å ta i bruk kunstig intelligens (KI) i skolen. Han forteller at det ikke er snakk om ChatGPT, men et liknende verktøy. Kommunen har ikke bestemt seg for leverandør. – Vi jobber med tekniske løsninger som er tilpasset alder, fag og kompetansemål, der elever og lærere trygt kan bruke språkmodeller eller andre varianter av kunstig intelligens. Men han kommer ikke til å gi elevene tilgang til KI med det første. – KI i skolen gir store muligheter, men det er også vesentlige utfordringer knyttet til hvordan dette skal brukes i skolehverdagen. Dette gjelder ikke minst personvernet til dem som bruker løsningene, sier Hägglund. Kan bli aktuelt å utvide til barnetrinnet Også i Oslo er kommunen opptatt av å sikre elevenes personvern. Det vil de gjøre gjennom en egen versjon av ChatGPT for skolebruk. Ifølge Trond Ingebretsen i utdanningsetaten i Oslo har allerede mange elever og lærere tatt verktøyet i bruk. Tirsdag meldte Utdanningsdirektoratet at KI gjør at det vil bli store endringer i eksamensordningen for de neste årene. Hägglund ser for seg at bergensskolen skal ta i bruk en løsning med generativ KI i løpet av året, men vil trolig rulle ut en pilot på ungdomstrinnet først, slik Oslo-skolen har gjort. En utvidelse til barneskolen kan bli aktuelt på sikt. – Men vi må skynde oss sakte. Vi er opptatt av at KI skal brukes til å styrke det pedagogiske arbeidet og ikke brukes som en kalkulator som pøser ut tekster eller analyserer dikt for elvene. – Lærerne må lære seg å gi oppgaver til eleven som øker læringen. Det kan for eksempel være å be KI simulere en samtale med Nora fra «Et dukkehjem» som får hennes perspektiv, sier han. Så hvordan kan en slik samtale se ut? BT spurte ChatGPT: Spørsmål: Kan du simulere en samtale mellom Nora i Ibsens «Et dukkehjem» og en 15-åring om kvinners rettigheter? Svar: Selvfølgelig! 15-åringen: Hei, Nora. Jeg har studert om deg i skolen. Synes du det var vanskelig å forlate alt bak deg for å finne din egen vei? Nora: Ja, det var en av de vanskeligste beslutningene i mitt liv. Men det var nødvendig for å oppdage hvem jeg egentlig er, og hva jeg kan gjøre. Det er viktig for alle, spesielt kvinner, å ha muligheten til å utforske sin egen identitet. 15-åringen: Tror du kvinner i dag fortsatt støter på de samme problemene som du gjorde? Nora: På mange måter, ja. Selv om det har skjedd store fremskritt, er det fortsatt mange hindringer for fullstendig likestilling. Kjønnsroller og forventninger kan fortsatt være begrensende. 15-åringen: Hva er det viktigste du tror vi kan gjøre for å fremme kvinners rettigheter? Nora: Utdanning er nøkkelen. Å lære om rettighetene dine, og hvordan du kan stå opp for dem, er avgjørende. Det er også viktig å støtte hverandre, uavhengig av kjønn, i kampen for like rettigheter. 15-åringen: Takk for rådene, Nora. Det virker som om kampen du startet for lenge siden, er en vi fortsatt kjemper i dag. Nora: Ja, det er en langvarig kamp, men hver handling i retning av likestilling teller. Din generasjon har makt til å forme fremtiden. Husk at endring starter med individet. Ingen rapporter om juks At hvem som helst kan skaffe seg en konto privat, og at mange elever allerede har gjort det, er Hägglund fullstendig klar over. – Selv om jeg ikke har fått rapporter om juks knyttet til ChatGPT, kan ulike KI-verktøy gi lærerne store utfordringer fremover. Det kan være vanskelig å oppdage hva som er KI og hva som er egen tekst. I en fersk undersøkelse sier seks av ti lærere at de har tatt elever i juks ved hjelp av kunstig intelligens (KI). Dette gjelder lærere i den videregående skolen. – Hvorfor skal vi bruke penger på dette? Bente Ingeborg Myrtveit er leder av Utdanningsforbundet i Bergen. Hun har ikke fått signaler om at lærere i Bergen ønsker å ta i bruk KI i undervisningen. Selv er Myrtveit skeptisk. – Hvorfor skal vi bruke penger på dette, med de økonomiske utfordringene vi står overfor? Bergensskolen mangler for eksempel fysiske lærebøker, som er sterkt ønsket av våre lærere, sier hun. Hägglund sier han ikke er sikker på hvor mye det vil koste med en egen KI-løsning i bergensskolen, men han tror ikke at det vil bli veldig dyrt. – Vi kan ikke snu ryggen til teknologien. Den er kommet for å bli, også i skolen. Det blir feil å sette dette opp mot penger til fysiske lærebøker, mener han. Ifølge Myrtveit er det ikke registrert store utfordringer knyttet til bruk av KI blant elever i grunnskolen i Bergen. – Det kan selvfølgelig finnes, men det er andre presserende utfordringer som kommer frem i våre nettverksmøter. Jeg vil tro at dette er en større utfordring i den videregående skolen, sier hun. Utarbeide KI-veiledere Utdanningsforbundet i Bergen er ikke informert om kommunens arbeid med å vurdere løsninger for KI i skolen, ifølge Myrtveit. – Jeg håper at vi får skikkelige prosesser på dette raskt og god informasjon om hvorfor man tenker at dette er et fornuftig verktøy å bruke penger på. Samtidig er det nødvendig med grundige drøftinger, sier Myrtveit. Hägglund sier at lærene vil få opplæring og at det vil bli utarbeidet veiledere for hva en KI-løsning kan brukes til og hva den ikke kan brukes til.

long

few

mQAG9q

vg

Leiemarkedet for helsepersonell: - Hodeløs pengebruk

Èn innleid sykepleier fra vikarbyrå kan koste norske kommuner like mye som å ha tre personer i heltidsstilling. - Hodeløs bruk av fellesskapets penger, mener LO-topp. – Et marked som tvinger kommuner til å betale 2,5 millioner kroner for innleie av en sykepleier, er hodeløs bruk av fellesskapets penger, sier Skoghaug. Hun er selv sykepleier og LOs 1.nestleder. VG fortalte denne uken om Tokke kommune som ikke får søkere til sykepleierstillinger på sykehjemmet. De og svært mange andre kommuner må leie inn helsepersonell via byrå - ofte til tredoblet pris. Skoghaug etterlyser grep fra regjeringen for å få kontroll på helsepersonellmarkedet og etableringen av private sykehus fordi det offentlige konkurrerer om samme arbeidskraft. – Når vi ser at vikarkostnadene er så høye at du kunne hatt tre fast ansatte for samme beløp, blir denne situasjonen helt hodeløs. Vi kritiserer hverken Tokke kommune eller vikaren som jobber der, sier Skoghaug. Hun etterlyser en enda klarere satsing på heltidsstillinger. – Sykepleieren alene vil ikke kunne drive helsevesenet i framtida. Vi er nødt til å jobbe med kompetanseheving og fordele oppgaver oppgaver på en klokere måte. Da er det naturlig at helsefagarbeidere ansettes i hele stillinger, sier Skoghaug. Tokke kommune i Telemark bruker 2,5 millioner kroner på å leie inn sykepleier Ann-Mari Løvhaug. Kommunalsjef Ann Wraa er veldig fornøyd med å ha fått inn Løvhaug til sykehjemmet i kommunen. Innleie ble løsningen da det ikke var søkere til utlyste stillinger. Begge er klar over hvor dyrt det er. – Jeg jobber alt jeg kan for å bli gjeldfri og stortrives i kommunen. Jeg har full forståelse for at det er dyrt for kommunen å leie meg fra byrå. Hadde det vært mulig, skulle jeg gjerne jobbet her uten å involvere byrå. Men da har ikke kommunen lov til å betale meg den lønnen jeg får nå, sier Løvhaug. Hun er leid ut av byrået Bonliva og får god oppfølging. – Byrået er en god arbeidsgiver. Jeg blir godt fulgt opp. De legger til rette for at jeg kan stå i stresset på en bedre måte enn kommunene jeg har arbeidet i. Blant annet dekker de utgifter jeg har til dyre sko. Det trenger jeg for ikke å ødelegge bein og rygg, sier Løvhaug. Gjennomsnittslønnen til en sykepleier ligger rundt 550 000 kroner. Stadig flere leier seg ut via vikarbyråer og øker lønnen med 200 000 - 300 000 kroner. Samtidig må kommunene betale opptil det dobbelte av sykepleierens lønn til vikarbyråene. Sykepleier Ann Mari Løvhaug jobber i full sykepleierstilling og tar mange ekstra vakter. Det gir henne en årslønn på 840 000 kroner. Det er langt over gjennomsnittslønnen. Hun trives i Tokke og vil gjerne ansettes til lønnen hun har nå. Det ville spart kommunen for mer enn en million kroner i året. – Det er ikke mulig for kommunen å ansette meg på de vilkårene jeg har som innleid via byrå, sier Løvhaug. VG har vært i kontakt med ledelsen i byrået som leier ut Løvhaug og har bedt om en samtale om utleiemarkedet. De har ikke besvart vår henvendelse. Helseleder Ann Wraa i Tokke kommune beskriver oppgaven hun har som som leder i helse- og omsorg som tøff og krevende, men givende. – Tjenestene har endret seg voldsomt de siste 15-20 årene. Pasientgruppene er endret. Krav og plikter er endret. Vi klarer ikke å jobbe så systematisk som vi burde gjøre. Vi sitter fast i den daglige driften, sier Wraa. Hun stiller spørsmålet: - Vi i små kommuner har ikke samme støtteapparat som større kommuner, men vi har samme krav og pasientene våre har samme rettigheter som alle andre i Norge. Er det kommunene som selv må gjøre alle endringene? Er det ikke noe som kan gjøres nasjonalt med en av vår tids største utfordringer? Kan man gjøre forenklinger i til eksempel rapporteringsplikt eller andre byråkratiske oppgaver? – Når vi søker midler, må vi for eksempel rapportere hver krone vi bruker. Det er mye byråkrati, sier Wraa. Hun klarer fortsatt å rekruttere til en del stillinger. – Vi får ikke søkere til stillinger på institusjonene. Det er et nasjonalt syndrom, en langsom utvikling over flere år. Vi har hatt flere utlysninger med null søkere, sier Wraa. Kommunen har lagd «reklamefilm» om seg selv, det lille stedet øverst ved Telemarkskanalen. De lyser ut stillinger i alle kanaler. – Vi har politiske vedtak på blant annet rekrutteringstilskudd, vi har års-turnus, de fleste ansatte som ønsker det, har heltidsstilling. Vi deltar i prosjektene KS kjører.  Vi gjør «alt rett» jamfør regjeringens satsingsområder. Til tross for det sliter vi med rekruttering. Det finnes mange kommuner som gjør det bra, men distriktene strever uansett. Jeg tror at regjeringen må gjøre noe ekstra, sier kommunalsjefen. – Når tenkte du byrå? – Utviklingen har vært tydelig de to siste årene. Når vi ikke får rekruttert, må vi gjøre noe. Belastningen for de som er igjen blir for stor. Vi har ikke ønsket å bruke vikarbyråer. Nå mangler vi fire sykepleiere og leier inn to. Da må vi bruke byrå. Kommer det noen som skal jobbe her i en periode, er det sjelden de er som Ann-Mari som jobber hos oss nå. Hun kan ta samme ansvar som de fast ansatte. Da må vi bruke byrå. I følge BEMLO er det over 100 000 yrkesaktive sykepleiere, og over 15000 sykepleierstudenter som kontinuerlig gjennomfører utdanning i Norge.

long

many

Q7Qy3x

ab

Edward Blom rasar mot Gert Wingårdhs nya bygge

Han blev vida utskälld för tillbyggnaden vid Liljevalchs på Djurgården. Nu rasar bland andra Edward Blom mot Gert Wingårdhs nya byggnad vid 1600-talsvärdshuset Stallmästaregården. – Jag ogillar starkt när man kletar på något i en helt annan stil på en gammal byggnad, säger han till Aftonbladet. För drygt tio år sedan fick kändisarkitekten Gert Wingårdh frågan om att rita en stor modernistisk tillbyggnad vid anrika Stallmästaregården som är från 1600-talet och därmed Stockholms äldsta värdshus. Planerna på tillbyggnaden som ska nyttjas som hotell och konferens har blivit hårt kritiserad och överklagad till högsta instans och bland synpunkterna finns uttryck som ”provocerande” och ”en grav förvanskning”. Men byggnadsnämnden och länsstyrelsen, och därefter mark- och miljödomstolen har gett förslaget grönt ljus. Mauro Scocco: ”Gert Wingårdh på gång igen” En som rasar mot planerna är artisten Mauro Scocco som vädrar sina åsikter i ett inlägg på Instagram. ”Nu är ’stjärnarkitekten’ Gert Wingårdh på gång igen. Efter bunkern vid Liljevalchs på Djurgården har nu turen kommit till anrika Stallmästaregården”. Många följare stämmer in i hans kritik, en av dem är gastronomen och tv-profilen Edward Blom som kort och gott kommenterar med ”Neeeeej!”. Gert Wingårdh: ”Jag förstår inte riktigt den kritiken” När Aftonbladet når Gert Wingårdh är han obrydd om kritiken. – Var och en får ha sin egen uppfattning, jag kan inte påverka dem i det. Jag tycker det är en vacker byggnad och den ansluter ju till koppartälten i material och frihet tänkte jag. Så jag förstår inte riktigt den kritiken. Men var och en får gilla det man gillar. Jag gillar till exempel Mauro Scoccos musik. I skrivande stund finns det även en protestlista mot byggnationen med över 3 000 namnunderskrifter, vad tänker du om det? – Det är rätt vanligt för byggnader. Så det säger inte så mycket. Du har hamnat i blåsväder förut, inte minst med omskrivna tillbyggnaden vid Liljevalchs, kan sådan kritik göra dig ledsen? – Nej, jag skulle absolut inte påstå att jag blir ledsen. Men jag skulle kanske vilja att de som kritiserar skulle kunna ha ett litet mer öppet sinne. – Gällande Liljevalchs ser jag det från Hornsgatan ganska ofta när jag är uppe i Stockholm. Jag tycker det är en ganska välproportionerlig byggnad på Djurgården, och ganska diskret. Jag har svårt att förstå raseriet och tänker att det måste finnas något annat bakom som jag inte förstår. Edward Blom: ”Fasansfullt och deprimerande” Aftonbladet har även varit i kontakt med Edward Blom. – Jag ogillar starkt när man kletar på något i en helt annan stil på en gammal byggnad. Den här stilen funkar inte ihop med klassiska byggnader. Man har ju redan låtit bygga in jättemycket vid Stallmästaregården i gammal stil och det var inte heller jättekul då det täcker huvudbyggnaden från vägen. Men det var åtminstone en stil som gör att man inte märker någon direkt skillnad. – Det här är ändå ett försök att göra något lite mjukare och snällare till skillnad från hans fruktansvärda betongbunker vid Liljevalchs som är ett totalt brott. Hade de åtminstone målat den så hade jag kunnat stå ut med den. Men det finns inget fall där betonggrått är accepterat. Det är fasansfullt och deprimerande. Jag tror en stor del av dagens depressioner beror på det där. Obehandlade gråa byggnader som arkitekterna pressar ner i strupen på stackars vanligt folk så de ska bli deprimerade och ledsna. Aftonbladet har sökt Mauro Scocco.

long

few

2BEqBa

ab

Maria, 46, sköts till döds på cykelstig i Torshälla

Maria Eriksson, 46, hittades livlös på en cykelbana, inte långt från sitt jobb, i december. Det visade sig att hon blivit skjuten till döds – och fallet är fortfarande ett mysterium. – Varför skulle någon vilja skjuta min hustru? säger Mickael Eriksson till Ekuriren. För två månaders sedan, en tidig måndagsmorgon, hittades en livlös kvinna på cykelväg. Kvinnan var Maria, 46 år, som var på väg till jobbet i Torshälla i Eskilstuna. Man trodde att hon varit med om en cykelolycka och att hennes hjärta stannat. Livräddande insatser gjordes på plats av privatpersoner som larmat 112. Men när Maria undersöktes på sjukhus visade det sig att hon i själva verket hade blivit skjuten. Kort därefter dog hon av sina skador. Beskedet om att Maria blivit mördad kom som en fullständig chock för familjen. – Varför skulle någon vilja skjuta min hustru? säger Mickael Eriksson till Ekuriren. Fallet beskrivs som ett mysterium. Maria levde ett helt vanligt liv. Enligt polisen fanns det ingen hotbild eller några kopplingar till kriminalitet. Efter att polisen bekräftat att Maria mördats drogs ett stort utredningsarbete igång. Över hundra personer har förhörts och dykare har sökt efter mordvapen i Torshällaån, utan resultat. Maken: En sorg som inte går att förklara För Ekuriren berättar Mickael om Maria: En sorg som inte går att förklara, säger han. – Hon var den här kvinnan med stort hjärta och ville liksom hjälpa allt och alla. Tomrummet efter henne är enormt. Han vädjar via, SVT Sörmland, till allmänheten att tipsa polisen med all information som kan hjälpa utredningen, hur stor eller liten uppgiften än är. Han har bestämt sig för att berätta om Maria med förhoppning om att det kan hjälpa utredningen framåt. – Jag skiter i vem som har gjort det, jag vill bara veta varför, säger Mickael till kanalen. En person häktad för mordet På lördagen häktades en 20-årig man, skäligen misstänkt för mordet på Maria. Mickael och familjen orkar inte med fler intervjuer, men har gett Aftonbladet tillåtelse att berätta om Maria och publicera bilder på henne.

long

few

Kndn3G

ap

På kjøpesenteret i Beijing har alle samme bekymring. Det kan bety krise for Xi Jinping.

BEIJING (Aftenposten): Kinas økonomi har ikke reist seg etter pandemien. Det kan få betydning også for deg og meg. – Om vi er pessimistiske? Klart vi er. Jeg kjenner mange som har gitt opp. De velger å «legge seg ned», sukker den unge selgeren. Mannen i 20-årene selger deksler og annet mobilutstyr. Han vil helst ikke ha navnet eller bildet sitt i avisen. Det samme gjelder de fleste vi snakker med denne ettermiddagen på et kjøpesenter i Heping-distriktet i Kinas hovedstad Beijing. Økonomi er ikke et såkalt sensitivt tema for Kinas myndigheter, men folk er likevel forsiktige. Så fort vi er enige om at de kan forbli anonyme, derimot, går samtalen lett. Og svaret er som regel det samme når vi spør om hvordan butikken går. – Skikkelig dårlig. Vi er på rundt 60 prosent av der vi var før pandemien, sier den unge mannen i mobilbutikken. – Jeg venter og venter på at kundene skal komme tilbake. Men foreløpig er vi langt unna der vi var. Jeg tjener ikke penger på driften, sier den middelaldrende innehaveren av en leketøysbutikk. – Vi har kunder! Men det er bare fordi nesten alle de andre matbodene er stengt, humrer eieren av en nudelsjappe i kjøpesenterets øverste etasje. Sparer heller pengene Hun peker bortover den lange disken som strekker seg gjennom rommet. For fire år siden var det kanskje 20 ulike matboder her. Nå er det bare 3–4 igjen som holder åpent. Ved bordene som fyller resten av etasjen, er det langt mellom folk som spiser. Tidligere, forklarer nudelselgeren, var det alltid stappfullt av folk her. Hvorfor er det så få kunder på kjøpesenteret? Også her er svaret det samme hos alle vi spør: – Folk har dårligere råd og er usikre på fremtiden. De vil heller spare pengene enn å bruke dem, sier en butikkinnehaver i tredje etasje. De økonomiske problemene i Kina har tårnet seg opp de siste årene. Utviklingen startet før pandemien, men covid gjorde at ting gikk i utforbakke langt raskere. Først i desember 2022 valgte landets leder, Xi Jinping, å lette på smitterestriksjonene. Gjelden har eksplodert Og det har tatt lang tid å vende tilbake til en slags normal. – Alt dette er svært alvorlig for Kina. De er blitt truffet av flere store økonomiske sjokk samtidig. Det gjør dem mye svakere enn før, sier George Magnus. Han er økonom tilknyttet Oxford-universitetet og regnes som en av de fremste ekspertene på kinesisk økonomi. Magnus mener at Kinas enorme vekst de siste tiårene er hovedårsaken til at økonomien nå vakler så mye som den gjør. – Problemet er at de har bygget for mye, for fort. Så har de fått enorm gjeld på grunn av all byggingen. Nå som det ikke lenger bygges så mye, sitter de igjen med stor gjeld. Og det er vanskelig å finne nye inntektskilder som kan bøte på problemet, sier han. – Xi gjorde problemet verre Utfordringen er størst på lokalt plan, sier han. Årsaken er at myndighetene i flere regioner har hentet inn opp mot 40 prosent av inntektene sine ved å selge landjord til eiendomsutviklere. Og nå er det ikke lenger penger å hente på denne måten. – Nå venter alle på at Xi Jinping skal finne en løsning. Problemet er at han bare har umulige alternativer, sier Magnus. Han forklarer at Xi kan velge å selge ut statlige bedrifter til det private markedet. Eller at han kan åpne opp for markedskreftene på andre måter. – Men det er helt urealistisk å tro at han vil gjøre det. Xi ønsker størst mulig statlig kontroll. Det er kjernen i hans politiske prosjekt. Da kommer han ikke til å la private aktører få større makt, sier han. Magnus minner om at dagens økonomiske problemer ble varslet for lenge siden – av Kinas daværende statsminister. I 2007 sa Wen Jiabao at landets utviklingsmodell var preget av «ustabile, ubalanserte, ukoordinerte og ikke-bærekraftige problemer». – Dette var problemer Xi Jinping arvet da han overtok som partileder i 2012. Og han gjorde alt veldig mye verre, sier Magnus. Fordi det kinesiske systemet er så toppstyrt – av én mann, nemlig Xi Jinping – kan ikke den jevne kineser gjøre stort annet enn å håpe på bedre tider. – Vi må bare vente. Avgjørelsene kommer fra et annet sted. I mellomtiden må vi bare gjøre så godt vi kan. Men jeg vet ikke hvor lenge jeg har råd til å holde butikken åpen, sier en innehaver i en liten butikk i kjøpesenteret i Beijing. – Kommer ikke til å kollapse Også utenfor Kina kan landets økonomiske problemer få store konsekvenser. Alle som eksporterer kobber, sement eller utstyr til eiendomsutvikling i Kina, merker allerede at ting er blitt vanskeligere. Og når produksjonen av kinesiske varer går ned, kan disse produktene bli dyrere for oss. Den som kanskje har størst grunn til uro, mener George Magnus, er partileder Xi Jinping. Han har samlet svært mye makt i egne hender de siste 12 årene. Dermed kan han heller ikke legge skylden på andre for at ting går dårlig. – Kina kommer ikke til å kollapse. Det er fortsatt verdens nest største økonomi og står for 30 prosent av verdens produksjon. Men partiet kan oppleve at befolkningen blir rastløs og sint på grunn av økonomien, sier han. På kjøpesenteret er det ingen som vil kritisere myndighetene. Det er heller ikke noe vi spør om – vi kan regne med at noen følger med på samtalene. Men samtidig var det ikke mulig å finne noen på kjøpesenteret som hadde noe positivt å si om retningen Kina har tatt.

long

few

4oMxMG

vg

Ekspertgruppe: Positiv holdning til gratis skolemat

Gratis skolemat for norske elever bør vurderes nærmere, mener ekspertgruppen for bedre sosial utjevning i skolen. Kunnskapsministeren er ikke avvisende. – Vi har funnet studier som tyder på at gratis skolemat kan ha positive langsiktige effekter. Blant annet er det gjort en evaluering av innføringen av gratis skolemat i Sverige, som viser positive effekter - spesielt for målgruppen elever fra familier med lavere sosial bakgrunn, sier professor Katrine Vellesen Løken til VG. Hun har det siste året ledet ekspertutvalget som torsdag la frem sine forslag til tiltak for bedre sosial utjevning blant elever i norsk skole. Løken og utvalget anbefaler regjeringen å se nærmere på en innføring av et daglig gratis skolemåltid i skolen. – Det er jo et ganske dyrt tiltak, så nytten av det må nok utredes nærmere, legger Løken til. Hun understreker at utvalget ikke har inkludert årene med dyrtid, høyere matpriser og økt økonomisk belastning for barnefamiliene - i sin vurdering. Nordtun jobber med saken Det bakteppet tar imidlertid kunnskapsminister Kari Nessa Nordtun (Ap) og regjeringen med seg videre i sin vurdering av innføring av gratis skolemat. Allerede i regjeringserklæringen fra Hurdalssjøen skrev Sp og Ap-forhandlerne inn en gradvis innføring av et enkelt og sunt skolemåltid - som et tiltak fra regjeringen. Nordtun går enda lenger i retning av å støtte innføring av gratis skolemat. Da hun var ordfører i Stavanger fra 2019 til 2023 - bidro hun til å innføre gratis skolemat i mange av skolene der. – Jeg ser med interesse på det forslaget som tas opp her. Gratis skolemat er jo et tiltak som skal gjelde alle barn uavhengig av foreldrenes lommebok. Ekspertgruppen skriver at gratis skolemat er et viktig tiltak. Vi er fem departementer som nå jobber sammen om dette videre, sier Nordtun til VG. Arbeidet i regjeringen skal blant annet munne ut i en stortingsmelding om bedre sosial utjevning i skolen neste år. Krevende tilberedning Kostnadsanslag for ulike former for gratis skolemåltid ble utarbeidet for Helsedirektoratet i 2022 av Nasjonalt senter for mat, helse og fysisk aktivitet ved Høgskulen på Vestlandet. Anslagene skal omfatte råvarer, transport og eventuell arbeidsbyrde for ansatte i skolen. Beregningene baserte seg i noen grad på kostnadene ved skoler som allerede har skolematordninger. Den billigste løsningen var tilbud om kornblanding og grøt på skolen. Denne ble beregnet til rundt 4200 kroner per elev per år. Varmmat produsert på skolen eller eksternt ble beregnet til henholdsvis 7300 og 9700 kroner per elev per skoleår. Fra tidligere er det kjent at både Folkehelseinstituttet, Helsedirektoratet , Redd Barna og Nasjonalforeningen for folkehelsen er positive til innføring av gratis skolemat i Norge. Også Barneombudet er tydelig på at et daglig gratis skolemåltid snart er på tide å innføre. – Jeg tror vi må anerkjenne at elever som ikke har mat i magen, lærer dårligere. Da er gratis skolemåltid et viktig tiltak å se nærmere på, sier fagsjef Ivar Stokkereit hos Barneombudet til VG.

short

many

rlk9rA

ab

Friskolornas ömma punkt är utdelningen

Karriären som skoldirektör och pedagogisk nydanare blev kort för mångmiljardären Roger Akelius. Jätteaffären där hans stiftelse skulle köpa nästan en fjärdedel av aktierna i skolkoncernen Academedia blir inte av. Säljarna, familjen Anderssons Mellby gård, har fått kalla fötter. Jätteaffären på 1,7 miljarder kronor ställs in. Några av Academedias 200 000 elever och 18 000 anställda drar kanske en suck av lättnad. Den gångna veckan har Roger Akelius sågat den svenska skolan och gjort klart att han tänkte använda sitt inflytande för att förändra. Säkert besvikna Andra är säkert besvikna. En skolägare som erkänner motsättningen mellan bra utbildning och aktieutdelning hade varit något nytt. Akelius har ju också gjort klart att han ville att bolagets pengar ska stanna i verksamheten. Just det fällde till sist affären. Det är nämligen varken oro eller förhoppningar hos elever, lärare, föräldrar eller allmänheten som stoppar Akelius från att bli skoldirektör. Det är börsen, och de sociala koder som gäller i kretsen av svenska oligarker som blivit rika på välfärdens privatisering. Provocerande uttalanden Johan Andersson som är vd för Mellby gård säger till Svenska Dagbladet att vissa av Akelius uttalanden i veckan varit provocerande och fått medarbetare att ta illa vid sig. Det är nog inte hela sanningen. Aktiekursen har rasat sedan Akelius började prata om att ställa in aktieutdelningen. Och även om Johan Andersson och Mellby gård säkrat sina pengar kan vi tänka oss att andra som sett sina förmögenheter krympa har hört av sig. Någon slags heder välfärdskapitalister emellan finns det tydligen. Man ställer inte till med kursras för varandra. Kursen vänder uppåt Efter beskedet att affären ställs in har kursen på Academedias aktier vänt uppåt. Allt är tillbaka på ruta ett. Men ändå inte. Det den senaste veckan visar är nämligen hur totalt vansinnig ordningen i den svenska välfärden blivit. När 200 000 elevers vardag avhandlas över en tallrik torsk, eller bacalao som man säger i Spanien där Akelius bor, är något fel. När framtiden för tiotusentals pedagoger avgörs på börsen också. Två grundproblem Friskolornas vinstutdelning tillsammans med en segregation som späds på av skolvalet är två av den svenska skolans grundproblem. Att föreställa sig att en enskild miljardär skulle ändra på det var förstås naivt. Däremot har Roger Akelius satt fingret på skolkapitalisternas ömma punkt. I valet mellan den egna plånboken och eleverna är det plånboken som vinner.

short

few

3ErVrM

randaberg24

– Det spirer og gror, dette er en flott tid

SNART VÅR: 5.500 planter er i jorda og de spirer og gror for hver dag. Det blir etter hvert blomster i fine farger rundt i kanskje din hage – men først skal de gjøres klare i gartneriet Hagen gard på Viste. Roald Pedersen trives nemlig innendørs på denne tiden med sine rundt 20 grader i den ene delen av drivhuset. 1. mars er åpningsdag på Viste og mye skal på plass før den tid, men det skjer noe hver eneste dag. Den første vårdagen er ikke her, for datoen for den første vårdagen varierer avhengig av geografisk beliggenhet og klima. Generelt sett markerer vårdagen overgangen fra vinter til vår og faller vanligvis på den første dagen av vårsesongen i henhold til kalenderen. I den nordlige halvkule kan vårdagen falle rundt 20. eller 21. mars, mens den i den sørlige halvkule kan falle rundt 22. eller 23. september. Mange pleier her i landet si 1. mars, men inne i drivhuset på Viste – der var det vårstemning i det minste. Bli med inn og hør hva Roald driver med på disse tider. Og; hvis du trenger noen tips. Her er noen nyttige tips for dyrking av blomster: Ved å følge disse tipsene og gi regelmessig omsorg og oppmerksomhet, kan du skape en frodig og fargerik blomsterhage som vil glede deg gjennom hele vekstsesongen som altså er rundt hjørnet her i Randaberg.

short

many

GM46aQ

vg

RBKs nye trener tok brusgrep: – Er med på å bygge kultur

RBK-spiss Ole Sæter har måtte kutte ned på brusdrikkingen etter at Alfred Johansson tok over som sjef. – Det er veldig sånn at det som ikke gagner fotballen, det fjerner vi. sier Sæter og gliser litt der han står med solen i øynene på det flotte treningsanlegget i Marbella. Han og resten av RBK-laget er i gang med et helt nytt prosjekt. Alfred Johansson har sin første oppkjøring som trener for den gamle storheten, som i fjor opplevde sin mest skuffende sesong på mange år. Nå tas det grep for at Rosenborg skal nærme seg toppen igjen. Spillerne har allerede fått merke detaljene. Brus, også den sukkerfrie varianten, har blitt byttet ut med vann. – Første reisedag var det noen som kjøpte seg en Pepsi Max. Det var uaktuelt, ja. Når vi er på reise så er det vann. Det er sånne småting vi har fått merke og er med på å bygge en kultur som vi ønsker å ha, sier Rosenborg-kaptein Markus Henriksen. – De er veldig tydelige på hvordan de vil spille. Så er de også veldig tydelige på det som skjer utenfor banen, fortsetter Henriksen. Husker du dette? Cristiano Ronaldo er heller ikke en stor fan av brus ... Svensken er bare 33 år og ble hentet fra FC København, hvor han var hovedtrener for ungdomslaget til storklubben. Tydeligheten til den unge treneren var noe av det RBK-styret falt for. De øktene VG har sett har også vært preget av en trener som er klar og tydelig på hvordan han vil ha det. «We want to be fucking masterclass in the set pieces!» utbrøt svensken under en dødballsesjon. I treningskamp mot Brann fredag ble det tap 0–2. – Det er en ung trener som er fremadstormende og ønsker å styre spillet selv. Som ønsker å være tøff i trynet med et tøft press med høy intensitet. Inntrykket mitt er at han er veldig glad i fotball og følger mye med, sier Henriksen. Ole Sæter, som søndag trente med fotballsko igjen etter en lengre periode med alternativ trening, stemmer i. – De er veldig entusiastiske og «på». Det gjør noe med deg som spiller. Du tvinges til å være på tærne, noe jeg er veldig fan av. Du tenker at nå må du være fokusert, ellers så får du Alfred etter deg. Og det vil du ikke, sier Sæter. – Hva skjer da? – Det vet jeg ikke ennå. Men jeg er veldig fan av at du føler at du skal prestere for noen. Du spiller i Rosenborg, Norges største klubb, og det skal merkes. Jeg liker veldig godt retningen vi har hatt, sier spissen. Da får det så være at djevelen ligger i detaljene og at Sæter må kutte ned på eget brusforbruk. – Det bunner ut i små ting som brus og nøtter med salt på. Det går mye mer på hva som hjelper og ikke hjelper kroppen din. Det funker fint for meg. Jeg er veldig glad i Pepsi, men jeg er glad i vann også, sier han. – Så du har kutta litt? – Kutta litt, ja? Jeg har kuttet enorme mengder, sier en likevel sprudlende Sæter. VG presiserer: VG kalte opprinnelig Johanssons grep for et «Pepsi Max-grep», men presiserer at dette handler om brus, også sukkerfri, og ikke begrenser seg til én type. Teksten ble endret 19. februar klokken 16.44.

short

few

XbPwMo

ap

Det har tatt årevis å få Trump for retten. Har Biden noe av skylden?

Hvorfor har det tatt så lang tid å få Donald Trump enten frikjent eller straffedømt? Det har vært en hektisk uke i retten for ekspresiden Donald Trump. Bunnpunktet var en dom i en sivilsak i New York, der han fredag ble dømt til å betale en bot på 3,7 milliarder kroner. Han får ikke lede noe selskap i New York på tre år. Torsdag tapte han i en domstol i New York. Rettssaken som dreier seg om hysjpenger til en pornostjerne. Han har forsøkt å få stanset saken, men den skal likevel starte 25. mars. Det skjer snart åtte år etter at pengene skal ha blitt betalt. Trumps taktikk har vært å få utsatt de til sammen fire straffesakene han har mot seg. Det har han til dels lykkes med i den føderale straffesaken som har kommet i etterkant at valget i 2020. Trump er tiltalt for å forsøke å undergrave valget. Saken skulle ha kommet opp for retten 4. mars, men Trump har allerede lykkes med å få den utsatt. Påtalemyndigheten risikerer at de ikke klarer å få noen fellende dom før Trump kan bli valgt til president. Da kan han få makt til å få sakene til å forsvinne. Men hvorfor har det tatt så lang tid å få stablet på bena straffesakene mot Trump? Donald Trump har brukt en taktikk han har benyttet i rettssystemet gjennom mange år: Uthaling av tiden. Men må president Joe Biden og justisminister Merrick Garland også ta noe av ansvaret? Justisminister med berøringsangst Da Merrick Garland 11. mars 2021 tok over jobben som justisminister, lovet han at hans førsteprioritet ville bli å etterforske stormingen av Kongressen to måneder tidligere. 278 av dem som deltok i opptøyene var allerede siktet, mens 885 andre var blitt identifisert. Men Trump og rådgiverne hans ble ikke nevnt da statsadvokaten med ansvar for saken orienterte justisministeren den dagen, ifølge The Washington Post. Storavisens granskning avdekket følgende: I november 2022, etter at Trump hadde gått offentlig ut og sagt at han igjen ville forsøke å bli det republikanske partiets presidentkandidat, utnevnte Garland spesialetterforskeren Jack Smith. Med Jack Smith ved spakene ble det mer fart i sakene. – En stresstest for rettsstaten I løpet av de neste ni månedene tok Smith ut tiltale i to saker (se faktaboks), den siste av dem i august 2023. Allerede da var det imidlertid klart at det å få en dom i sakene før valget i 2024, hang i en tynn tråd. Nå begynner det å virke urealistisk, mener Sofie Høgestøl, førsteamanuensis ved Institutt for offentlig rett ved Universitetet i Oslo. Hun sier straffesakene mot Trump har vært en stresstest for den amerikanske rettsstaten. At man ikke sørget for å få en tiltale klar allerede i 2022, mener hun er en stor svakhet. – Hvis man skulle klart å få sakene til å se mindre politisk ut, så burde man vært klar med en tiltale i 2022. Da kunne man hatt et håp om å få dem gjennom retten i 2023, før man kom inn i et valgår, sier Høgestøl. Etter at Jack Smith tok ut en tiltale mot Trump, trengte advokatene hans tid til å forberede forsvaret. Selv mente de at de trengte nesten tre år, frem til april 2026. Smith mente saken kunne starte allerede 2. januar i år. Dommeren valgte 4. mars, men har siden måttet utsette saken. Når saken kan komme for retten - om den gjør det - avhenger i første omgang av hva som skjer i Høyesterett. Vil velgerne bli påvirket? Kan en eventuell dom få færre velgere til å stemme på Trump? Noen meningsmålinger tyder på at noen av Trumps velgere kanskje vil revurdere støtten dersom han blir dømt i noen av straffesakene. For uavhengige velgere vil det kanskje også ha noe å si. – Men det vi har sett så langt, er at straffesakene har gjort deler av Trumps kjernevelgere enda mer lojale, sier Høgestøl.

short

many

O8wr1l

vg

Denne saken kan bli avgjørende for Palestinas fremtid

Mandag startet en historisk høring i FN om Israels okkupasjon av palestinske områder. Den kan få store konsekvenser både rettslig og politisk. – Dette blir en massiv sak – det er et tankskip som nå skal legge retningen, sier folkerettsekspert Cecilie Hellestveit til VG. Den åpne høringen som startet i den internasjonale FN-domstolen (ICJ) mandag er ikke en del av saken der Sør-Afrika ba ICJ vurdere om Israel begår folkemord i Gaza. Og mens folkemordsaken kan ende med rettslig bindende pålegg for Israel, er denne saken en rettslig betenkning som ikke er bindene. Likevel vil den ha en langt større effekt på en indirekte måte, sier Hellestveit. – Det er egentlig den store viktige saken. Den handler om hvilke regler som binder Israel og palestinerne – både under krigen i Gaza, men også mer generelt. – Kolonialisme og apartheid Prosessen som ledet frem til saken som nå skal opp i ICJ ble startet i desember 2022. Da stemte et flertall av landene i FNs generalforsamling for en resolusjon om å be om en rådgivende uttalelse fra domstolen om effektene av Israels langvarige okkupasjon – og hvilke konsekvenser den har for FN og andre land. – Palestinerne er blitt utsatt for kolonialisme og apartheid. Det finnes dem som blir fylt av raseri av disse ordene. De bør også bli rasende over realiteten som vi lider under, sa den palestinske utenriksministeren Riyad al-Maliki da høringen åpnet i Haag Hellestveit sier de internasjonale reglene for okkupasjon er laget for okkupasjoner som varer i to-tre år. – Det Israel har gjort er en permanent okkupasjon. Da er spørsmålet: Hva skjer da? Der er det stor uenighet mellom Israel på den ene siden, og flertallet av verdens stater på den andre, sier 52 land, inkludert Norge, skal komme med sine synspunkter i løpet av uka. Gaza er ikke spesifikt nevnt i resolusjonen, som refererer til Israels politikk og praksis på Vestbredden og i Øst-Jerusalem. Derfor var det i først uklart om Gaza ville være en del av saken. Det er det ikke nå lenger, sier Hellestveit. Hun sier Israels kontroll over Gaza nå er en fordel for Palestina akkurat denne sammenhengen. – Det er en bukett av synspunkter på hvordan den folkerettslige situasjonen på Gaza bør tolkes, fordi Hamas har hatt kontroll på Gaza. Nå er Israel i ferd med å gjenerobre Gaza – derfor er Gaza, og offensiven for å gjenerobre Gaza, en helt naturlig del av saken. Store konsekvenser Den forrige rettslige tolkningen fra ICJ om Israels okkupasjon av palestinske områder kom i 2004. Det er den Norge og andre land har hatt å forholde seg til – blant annet i saker som Oljefondets investeringer i Israel, sier Hellestveit, som sitter i Oljefondets etikkråd. Oljefondet har fått kritikk for investeringer i selskaper med tilknytning til Israelske bosetninger på vestbredden. – Vi kommer til å se på hva domstolen konkluderer med. Hvis det blir mer omfattende enn i den rådgivende uttalelsen fra 2004, som jeg regner med at det vil bli, kommer vi til å innrette oss etter det. Hun sier det samme gjelder en rekke statlige og ikke-statlige aktører. – Alle lands jurister i utenriksdepartementer, forsvarsdepartementer og lovavdelinger må forholde seg til den internasjonale domstolen på de punktene der dommerne blir enige i denne saken. Den vil ha en tung folkerettslig effekt. I tillegg til det rettslige, legger saken et viktig grunnlag for det politiske sporet om en palestinsk stat, sier hun. – Det er veldig viktige prejudisielle beslutninger fra domstolen i det rettstekniske som kommer til å legge de folkerettslige rammene for en palestinsk stat. Barth Eide: Viktig I en e-post til VG skriver utenriksminister Espen Barth Eide (Ap) at han følger arbeidet i ICJ med stor interesse. – Den israelske okkupasjonen og de folkerettsstridige bosetningene hindrer en bærekraftig tostatsløsning, som er den eneste løsningen på konflikten i Midtøsten, skriver han, og videre: – Konklusjonene vil danne en viktig del av grunnlaget for videre forhandlinger om en avtale mellom partene. Han sier Norge vil holde et muntlig innlegg mot slutten av uken der de blant annet vil påpeke at bosetningene er ulovlige og et alvorlig hinder for fred. – Vi forventer at alle parter forholder seg til uttalelsen fra det som tross alt er verdens øverste domstol. Hvordan enkeltstater konkret vil velge å følge opp Domstolens konklusjoner, gjenstår imidlertid å se.

short

few

8JeGJW

ab

Nya svenskduon i Tottenham: ”Mamma förkrossad”

LONDON. Ingen av dem tog lätt på beslutet att lämna den trygga vardagen i Stockholm respektive Turin. Däremot är Matilda Vinberg, 20, och Amanda Nildén, 25, övertygade om att flytten till nya svenskkolonin Tottenham är rätt steg. – De som känner mig vet att jag aldrig skulle lämna bara för att, säger Vinberg. Det är liv och rörelse både på och utanför Tottenhams träningsanläggning denna regntunga dag. Vid entrén trängs ett tjugotal unga killar med mobiltelefoner och tröjor i högsta hugg, väl förberedda ifall någon av klubbens stjärnor skulle få för sig att stanna till. På en av de frodiga gräsplanerna tränar ett akademilag, ett stenkast bort från den enorma inomhusanläggningen. Det har konstaterats många gånger tidigare, men spelare i Tottenham ges sannerligen bra förutsättningar att lyckas. Oavsett om de tillhör herrlaget, damlaget eller akademin. Exempelvis har 20-årige Matilda Vinberg behövt vänja sig av med att inte hjälpa till att samla ihop koner efter träningarna. – ”Nej, rör dem inte! Det här är vårt jobb!”, imiterar Vinberg damlagets materialförvaltare när hon faktiskt försöker. – Alla anställda har ett särskilt ansvarsområde, något man inte alls är van vid. Det finns exempelvis kockar här 24/7 och man bara, men gud, jag blir så bortskämd! Vad bra man har det. Måste vara enkelt att fokusera på fotbollen? – Absolut, så är det. Att flytta hemifrån är för mig en jättestor omställning, särskilt med tanke på att det är ett annat land. Jag ska få lägenhet, mobilnummer, bank... Det har varit en stressig period för att acklimatisera sig. ”Får Déjà vu från Hammarby” Att Tottenham har börjat satsa mer på sitt damlag är märkbart denna säsong. Än så länge har svenske tränaren Robert Vilahamn styrt gänget till en optimistisk sjätteplats i Women’s Super League, samtidigt som han fortsätter implementera ett nytt, rakare spelsätt. – Jag sade det till Robert, att jag får Déjà vu från tiden i Hammarby, menar Matilda Vinberg. – Första året, med Hammarby, var planen att etablera oss i ligan. Andra året skulle vi ta ytterligare kliv. Sen vann vi förstås, vilket vi egentligen inte hade räknat med, men jag har en bra känsla att något liknande skulle kunna ske här också. Det är utan tvekan en konkurrenskraftig liga, även om Chelsea har prenumererat på titlarna de senaste åren. Häromdagen föll dock Londonklubben hemma mot tabelltvåan Manchester City, vilket öppnar för en spännande säsongsavslutning. En annan av Tottenhams svenskar, Amanda Nildén, menar att en av seriens styrkor är att alla lag kan slå varandra. – Man kan inte gå in med inställningen att man möter de som ligger sist, för då torskar man. Det är sjukt roliga matcher, säger Nildén och tillägger: – Jag tror verkligen på det här laget. Vinberg inflikar: – Man ser ju potentialen, det är därför man blir frustrerad när vi inte vinner. ”Prata svenska hjälper” Förutom Vilahamn, Vinberg och Nildén finns det ytterligare två svenskar på herrsidan, Dejan Kulusevski samt Lucas Bergvall som ansluter i sommar. Det har med andra ord bildats en riktig svenskkoloni i Londonklubben. – Nu har vi inte jättemycket kontakt med herrlaget men det är kul att se, säger Nildén. – Det är verkligen en klubb som gör satsningar på yngre och vill bygga långsiktigt, med rolig fotboll, vilket också speglar sig på damsidan. Att just Robert Vilahamn är tränare (och svensk) var en stor anledning till att Matilda Vinberg valde Tottenham. – Efter mitt första möte med honom fick jag en jättebra känsla i kroppen som inte går att beskriva. Jag kände att jag ville boka ett nytt möte redan nästa vecka och få höra mer om hur han tänkte kring laget och mig, förklarar Vinberg. – Visst, det kommer ta tid att komma in i allt, men Robert har sagt att jag inte ska känna någon stress över det. Det var väldigt viktigt, en trygghet. Sen när Amanda kom hit kändes det ännu skönare. Att prata svenska hjälper en att känna sig trygg i ett främmande land. Amanda Nildén är med sina 25 år mer erfaren, inte minst av engelsk fotboll från tiden i Brighton (2018–2020). Att lämna Italien och flytta tillbaka till de brittiska öarna var däremot ingen självklarhet för vänsterbacken. – Det var ett väldigt svårt val, jag trivdes jättebra i Juventus. Det var en klubb som trodde på mig långsiktigt, säger Nildén. – Men med tanke på att det exempelvis inte blev Champions League i år så var det viktigt för mig att se till att jag får mer speltid. Det kändes som att Robert och Andy (Rodgers, sportchef) lade upp en väldigt bra plan för mig, vilket lockade. ”Jättejobbigt” Karriären för Matilda Vinberg är snarare i sin linda. När hon talar om Hammarby, en klubb hon representerade mellan 2021 och 2023, är passionen tydlig i hennes röst. – Det var jättejobbigt, så jobbigt. Jag kunde inte bestämma mig, svarar Vinberg med eftertryck på frågan hur det var att lämna Stockholm. – Magkänslan sade att jag skulle till Tottenham, att jag skulle flytta. Men jag ville inte säga det rakt ut till någon, just för att jag aldrig hade varit i en så bra miljö sett till gruppdynamiken som i Hammarby. Det var som min familj. Faktumet att SM-guldet nyligen hade säkrats gjorde saken än svårare. – Det var ett oerhört tufft beslut att ta. Jag tog verkligen beslutet i sista sekund, säger Vinberg. Känns ändå som att Bajen-supportrarna har haft förståelse? – Absolut. Det försökte jag vara väldigt tydlig med min agent om också, att jag verkligen ville se till att avsluta på topp. Att alla fansen skulle förstå och höra min sida, hur tacksam jag har varit över min tid i klubben och hur mycket jag skulle sakna både dem och Hammarby. ”Mamma förkrossad” Sedan blev det, som Vinberg själv uttrycker det, ”ändå skriverier”. Hammarby menade att man från klubbens sida hade försökt förlänga hennes kontrakt, något hon inte höll med om. – Men jag ville bara vara tydlig med att det där inte hade någonting att göra med att jag lämnade. De som känner mig vet att jag aldrig skulle lämna bara för att, säger Vinberg. – Jag ville att alla skulle förstå hur jobbigt jag tyckte det var, men att jag var tvungen att tänka på mitt nästa steg i karriären. De generella anhängarna i all ära, troligtvis var det Vinbergs anhöriga (tillika Bajen-supportrar) som kämpade mest med att bearbeta beskedet. – Mamma var helt förkrossad. ”Ska du lämna?!”, förklarar Vinberg. – ... Och mormor, inflikar Nildén. – Ja, mormor också! Hon bara, ”jag kollar ju på bönorna hela tiden”. Hon var här för några veckor sedan och tyckte det var så konstigt att se mig spela i ”fel tröja”. Och inga Bajen-ramsor... ”Är självkritisk” Även Amanda Nildén kommer från en fotbollstokig familj. Medan hon själv flyttade till Tottenham valde lillasyster Matilda Nildén att skriva på för BK Häcken. – Jag är jätteglad för hennes skull, det känns som ett bra steg för henne. Klart det blir tufft med speltid och så där men att få vara i en så bra träningsmiljö gör mycket, säger Amanda Nildén. Systrarna är bra på att stötta varandra i sina respektive karriärer. Vilket kan behövas. – Man är väldigt självkritisk, medger Nildén. – Men om vi inte hade varit det hade vi nog inte suttit här i dag. Även om man kanske borde vara lite snäll mot sig själv ibland... Matilda Vinberg fyller i: – Man har mycket press på sig, utifrån också. Det är ens jobb att prestera, annars kommer man inte med i landslaget, får inte spela... Det måste vi visa varenda dag. Sen är inte hela världen om man missar en passning. ”Då kan jag bli skitarg” Däremot undviker Vinberg helst samtal med syskon, som annars är snabba med feedback. – Då tänker man ”kan du bara vara tyst, du vet inte hur det känns?!”. Det är lätt att sitta och kolla på en fotbollsmatch, det är mycket svårare att vara på planen, säger Vinberg. Är mormor lika kritisk? – Mormor säger inte så mycket om min prestation... Nildén: – Hon är mer Bajen, Bajen! – Haha, ja, eller är främst där för att stötta mig. Min bror däremot är väldigt insatt i fotboll och kan ha mycket synpunkter. Då kan jag bli skitarg, varpå han bara ”du behöver inte bli så arg!”. Men jag vet ju alltid vad han kommer säga... Just nu är målet att skaffa varsin lägenhet (och undvika hotelldöden). Först då tror Matilda Vinberg att det kommer sjunka in att London numera är hennes hemstad. – Jag ska verkligen försöka ta det här året för att etablera mig i laget och få ut så mycket som möjligt för att kunna vara en startspelare till nästa år när det är EM. Att få spela kontinuerligt i Tottenham, säger Vinberg. – Det pratade även jag och Robban om, att dessa inledande sex månaderna blir som en bonus att få jobba med varandra. Det är ingen stress. ”Vill ta en startplats i landslaget” Ingen av spelarna fanns med när VM-bronset bärgades 2023. Däremot är duon uttagen i Peter Gerhardssons landslagstrupp till viktiga mötet med Bosnien. – Det var någonting jag tänkte på innan jag skrev på för Tottenham, att stärka mina aktier. Jag vill så klart spela i landslaget, säger Matilda Vinberg. – Så det är superkul att man är med, det är inget man tar för givet. Amanda Nildén är tydlig med att ”de bästa spelarna ska vara med”. – Jag kollar inte jättemycket hur det går för alla, det jobbet är upp Peter och gänget. Men de som presterar förtjänar att vara där, säger Nildén. För egen del hoppas hon att 2024 blir ett år av utveckling. – Att kunna vara en spelare som kan ta mer ansvar i klubblaget jämfört med vad jag har gjort tidigare. Bli viktig på det sättet, säger Nildén. – Jag har känt att jag har varit i bra form, men kanske inte har fått ut det jag har velat med speltid och så där. Avslutningsvis tillägger hon: – Sen vill jag även ta en startplats i landslaget och känner att jag närmar mig. Så det vill jag verkligen kriga för. Efter avslutad intervju hoppar de svenska spelarna in i en framkörd golfbil som ska ta dem vidare över de enorma hektaren. Akademilagets träning pågår fortfarande och skaran med supportrar vid entrén har ännu inte gett upp hoppet om att få en glimt av sina idoler, trots det ihållande regn. De hurrar uppgivet när jag synligt kliver förbi avspärrningen, som om de måste passa på när någon faktiskt visar sig. Vilket i sin tur indikerar att de nog inte har haft någon större lycka just i dag.

long

few