Datasets:

Schibsted

/

schibsted-article-summaries

like 2

0QwPvA

ab

Mikael, 39, sköts till döds framför sin son

Mikael, 39, mördades när han konfronterade ett kriminellt gäng på väg till badhuset, enligt Aftonbladets uppgifter. I dag samlas Skärholmsborna för att sörja honom. – De cyklar förbi de här personerna och sen blir han skjuten framför sin 12-årige son. Det är helt sjukt, säger svågern Elias. ”Vila i frid, du kommer för alltid vara saknad”. Texten är skriven på en skylt i gångtunneln. Under den ligger röda rosor och tända ljus. Skulle till badhuset Människor sitter på huk vid platsen för att lämna en sista hälsning. Här sköts Mikael, 39, i går till döds framför ögonen på sin son. – Det är helt fruktansvärt det som har hänt, säger svågern Elias. Enligt Aftonbladets uppgifter skulle Mikael och sonen åka och bada, vid 18-tiden på onsdagskvällen. I samband med det ska han ha sagt ifrån till ett gäng som de passerade. Något som kostade honom hans liv. – Hur kan det få vara så här i samhället, att folk går runt med vapen? Det ska inte få vara så här, säger svågern. Uppgifter: Hade kontaktat polisen Mikael hade länge upprörts över kriminaliteten i området, och ville ha bort gänget som åkte runt med sina cyklar och sålde narkotika. Enligt Aftonbladets uppgifter hade han även varit i kontakt med polisen och uttryckt sin oro för gänget. Mikael ville inte att hans son skulle växa upp i en miljö med narkotika och dödsskjutningar. När Mikael konfronterade ungdomsgänget på onsdagen ska en i gruppen ha tagit upp en pistol och siktat mot hans huvud. Pappan försökte ta vapnet från pistolbäraren och blev då skjuten, enligt Aftonbladets uppgifter. Den utpekade gruppen misstänks sälja narkotika i området, och består av unga killar. Ingen är gripen. ”Bär med oss ditt mod” Gångtunneln ligger bara några meter från badhuset. Ute hänger himlen grå och tung och stora pölar har bildats på marken av regnet. Människorna som kommit hit i dag huttrar och håller om varandra. Någon tar en bild. En annan faller i gråt. Efter igår har ytterligare en gräns passerats. Politikerna talar om sorg, kris – och krig. ”Vi kommer för alltid minnas dig och bära med oss ditt MOD och FÖREDÖME” har en sörjande skrivit på en lapp som lagts framför rosorna.

short

few

0Qw6BJ

ab

300 000 jobb i Sverige kan ersättas av AI – de yrkena påverkas mest

De närmsta tio åren kommer cirka 300 000 jobb att ersättas av AI, enligt en ny rapport. Sverige riskerar dessutom att halka efter om samhället inte ställer om. – Vi alla måste vara beredda på omskolning genom hela arbetslivet, säger Axel Adelswärd, utredare på myndigheten för yrkeshögskolan. AI:s framfart har redan påverkat arbetsmarknaden och större förändringar väntas ske. Enligt en ny rapport skriven på uppdrag av Google kommer omkring 300 000 jobb i Sverige att helt eller delvis kunna ersättas av AI inom tio år. Det motsvarar omkring sex procent av jobben i landet. Enligt rapporten kan AI komma att öka Sveriges BNP med omkring 550 miljarder om tio år, men då krävs det satsningar. – För att stärka vår välfärd och fullt ut dra nytta av de ekonomiska fördelarna som generativ AI för med sig behöver vi skapa rätt förutsättningar för att brett kunna applicera och använda tekniken i samhället, säger Anna Wikland, Sverigechef på Google, i ett pressmeddelande. Sverige behöver satsa mer Rapporten visar att svenska företags investeringsplaner vad gäller AI är mindre omfattande än andra nordeuropeiska länder. Sverige behöver därför ta större kliv framåt när det kommer till AI-användning för att behålla sin position som digital ledare, menar Anna Wikland. Det framgår även i rapporten att i majoriteten av jobben (nästan 70 procent) kommer generativ AI att fungera som ett assisterande verktyg för att förbättra både produktivitet och effektivitet. Det stämmer överens med vad Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH) skrev i en liknande rapport som lämnades över till regeringen förra veckan. – Det är en spännande utveckling för alla och den kommer påverka i princip alla branscher. Så det gäller att hålla sig informerad så att man vet hur utvecklingen kommer att påverka sin egen arbetsgrupp, säger Axel Adelswärd, en av författarna till MYH:s rapport. Yrkena kommer försvinna – men gradvis De jobben som kan komma att ersättas av AI är bland annat administrativa supportfunktioner, kundtjänstmedarbetare, redovisningsekonomer, översättare och mjukvaru- och systemutvecklare. – De flesta yrken där man kan automatisera kan komma att ersättas. Ju mer repetitiva de är desto större chans är det att de kan ersättas, säger Axel Adelswärd. Men enligt honom kommer processen att ske gradvis – vilket kommer ge oss tid att utveckla nya färdigheter och anpassa oss till nya arbetsuppgifter. – En utmaning blir att vi alla måste vara beredda på omskolning i livet. Det handlar om ett livslångt lärande. Vi måste alltså vara beredda på att plugga mer genom hela arbetslivet. Många av framtidens arbetsroller kommer gå ut på att man instruerar AI i hur de ska utföra arbetet snarare än att man gör det själv. Och sådan kompetens kommer allt fler att behöva skaffa. – I grund och botten tror jag att det är något positivt. Att den tekniska utvecklingen är något som gör att man kan slippa det tråkiga som de repetitiva uppgifterna eller manuell inskrivning och i stället ägna sig åt det roliga i arbetet. De tänkande delarna blir kvar men de repetitiva kan göras av AI, säger Axel Adelswärd. Krävs ytterligare genombrott inom robotik Karim Jebari forskar om AI och framtidens arbete vid Institutet för framtidsstudier. Han lyfter fram att AI-utvecklingen förstås kan leda till att jobb försvinner och färre anställs inom vissa yrken under en period. Men han hoppas att den produktivitet och lönsamhet som följer med automatisering ska kunna leda till ett genombrott inom digitaliseringen. Jebari drar jämförelser med tidigare digitaliseringsfaser under exempelvis 90-talet då man gjorde stora framsteg inom produktivitet tack vare Officepaketet och streckkoder. – Min förhoppning är att AI–utvecklingen ska leda till en repris av 90-talet i det avseendet. Men det krävs ytterligare genombrott inom robotik och att AI blir bättre på ljud tror jag. Det är några av pusselbitarna för att få till en snabb utveckling, säger Karim Jebari.

long

few

rlvXy3

vektklubb

Slik tar du sunne valg når du er stresset

Lær teknikker for å mestre stress og ta bedre matvalg i en travel hverdag. Du ønsker å spise sunt, du vet hva du bør spise og du lykkes mye av tiden, men noen dager glipper det. Du klarer ikke følge planen og ta de sunne valgene, og du har begynt å se et mønster: Det skjærer seg ofte når tiden er knapp, hodet koker og du løper fra det ene til det andre. Problemet er stress. Når vi er stresset, går hjernen vår i overlevelsesmodus. Vi har mindre kapasitet til å ta kloke, langsiktige valg og blir i stedet styrt av impulser, lyster og gamle uvaner. Da er det ikke så rart at vi ryker på en lettvint løsning til middag, spiser fort og altfor mye eller gir etter for fristelsene vi møter i butikken. Når vi er stresset gjør vi det som er enkelt her og nå, i stedet for det som er bra for oss på sikt. Vektklubb-webinar: Faste eller ikke? Møt vanecoach Andreas Lycke torsdag 11. april klokken 20. Lettere irritert Stress påvirker ikke bare hva vi spiser. Det kan også hindre oss i å være den personen vi egentlig ønsker på andre områder. Jeg merker at jeg blir mer utålmodig, fortere irritert og mer ukonsentrert når jeg er stresset. Jeg er mindre produktiv på jobben, gjør dårligere prioriteringer og kommer oftere med irriterte kommentarer til kona eller barna. Det er vanskelig å være den pappaen og ektefellen jeg ønsker, når det koker i hodet. Høyt stressnivå over tid belaster kroppen så mye at det gir økt risiko for en rekke ulike livsstilssykdommer, forverrede symptomer av eksisterende sykdom og nedsatt immunforsvar. Det kan også gi dårligere søvn, noe som i seg selv er negativt for både overskudd og helse. Det er med andre ord mange gode grunner til å lære seg stressmestring, både for å ta gode valg i dag og få god helse i fremtiden. Stress kan gjøre at vi puster fort og overfladisk, eller holder pusten. Det er en del av den fysiske stressreaksjonen, men påvirker oss også mentalt. Derfor er dyp og rolig pust en effektiv teknikk for å dempe stress. I tillegg til å redusere det kroppslige stresset, gir en liten pustepause oss muligheten til å tenke oss om og ta et bevisst valg. Vi får koblet på den rasjonelle delen av hjernen. Gir belønningsfølelse: Derfor overspiser vi ultraprosessert mat Valgsituasjoner kan beskrives som veikryss, der gode valg og vaner er til høyre og dårlige til venstre. En pustepause tilsvarer å innføre et gult lys i krysset, så vi kan velge hvilken vei vi svinger, i stedet for å kjøre automatisk til venstre. Prøv pusteøvelser Når du er stresset og i ferd med å spise noe usunt eller gjøre noe annet som ikke er bra for deg, så prøv å stopp opp. Det finnes mange ulike pusteøvelser, men det viktigste er at du stopper opp og puster rolig. Her er to øvelser: Stress kan sammenlignes med et hjul som spinner fortere og fortere. Mikropauser kan bremse hastigheten så vi unngår at stresset øker. Alle aktiviteter som hjelper deg å roe ned og koble av kan fungere som mikropauser. Det kan være å gå en kort tur i frisk luft, ta noen strekkeøvelser, gjøre en mindfulnessøvelse eller avspenningsøvelse, ta 5 minutter med øynene lukket på sofaen, høre på musikk eller lese noen sider i en bok. Finn noe som er praktisk for deg. Mange fordeler: Dette bør du vite om yoga Fordi det er vanskelig å huske på å ta pauser når vi er stresset, kan det være lurt å ha en plan for når du vil gi deg selv en pause. Legg det inn i kalenderen, lag en påminnelse om å ta en pause hver time eller koble det til noe annet du gjør fast. Du kan for eksempel ta en mikropause på bussen, før du går ut av bilen, når du er på do eller sammen med kaffekoppen. Denne teknikken kalles for vanestabling. Vi kobler noe vi ønsker å gjøre (mikropause) sammen med noe annet vi allerede gjør fast. Enkeltdager med stress er en naturlig del av livet og ikke noe problem. Tvert imot kan det være et tegn på at livet inneholder utfordringer som skaper utvikling, mestring og mening. Hvis vi derimot har mange dager med mye stress, kan det være nødvendig å ta grep for få bedre balanse. Start med å undersøke hva som skaper stress, slik at du kan gjøre endringer som er nyttige for deg. Hvis problemet er for mange gjøremål, enten på jobb eller privat, kan løsningen være å prioritere hardere, delegere til andre, øve på å si oftere nei eller å avslutte arbeidsdagen selv om vi ikke er i mål med alt. Det kan også være nyttig å lære teknikker for å jobbe mer effektivt, så vi får gjort mer på den tiden vi har til rådighet. God oversikt over arbeidsoppgavene reduserer også stress, fordi det gir en opplevelse av kontroll. Når vi har skrevet ned hva vi skal gjøre, slipper hjernen vår ekstrajobben med å huske på det. Sett bekymringer i perspektiv Hvis problemet er bekymringer, kan løsningen være å lære teknikker for å forholde oss til disse tankene. Det kan være distanseringsteknikker som får tankene på avstand eller å sette dem i et større perspektiv ved å spørre deg selv hva som er det verste som kan skje. Det kan også være nyttig å øve på å være mer til stede i det som skjer her og nå, slik at de plagsomme tankene kommer mer i bakgrunnen. Dette kalles ofte for oppmerksomhetstrening eller mindfulness, og innebærer at vi øver på styre oppmerksomheten, omtrent som en lyskaster, bort fra unyttige tanker og over på det vi ser, hører og kjenner i kroppen. Mange har en hverdag med lite tid til ro, rekreasjon og avkobling. Da kan det være nødvendig å sette av dedikert tid til denne typen aktiviteter. Sett dem inn i kalenderen på lik linje med sosiale avtaler og møter på jobben, og legg bort skjermene så hodet får en pause fra digital stimulering. Husk at stress er en del av livet, og ikke noe problem i moderate doser. Hvis du imidlertid føler at stress hindrer deg i å spise sunt eller gjøre andre ting som er viktige for deg, er det en god investering å fokusere på stressmestring. Jeg håper pusteteknikker, mikropauser og grep for å få god balanse i dagene kan hjelpe deg på din vei!

short

many

3ELr2e

vg

Ble utestengt fra universitet: – Oppleves som urettferdig

28-åring ble utestengt for selvplagiat. Hun mener helseminister Ingvild Kjerkol slipper for lett unna etter fusk. Unn Kleppe Likvern (28) er en av over 4000 studenter som er blitt utestengt fra universiteter og høyskoler siden 2018.  Likvern ble utestengt fra barnehageutdanningen på Høgskolen i Innlandet etter såkalt selvplagiat. På eksamen gjenbrukte hun en definisjon av lek som hun selv hadde skrevet i en tidligere oppgave på skolen, uten å henvise til seg selv. Hun ble utestengt fra høyere utdanning i ett år etter dette. Torsdag melder flere norske medier at helseminister Ingvild Kjerkols masteroppgave blir underkjent. I januar fant VG flere avsnitt i helse- og omsorgsminister Ingvild Kjerkols (Ap) masteroppgave, som er identiske med tekst fra andre oppgaver. Se hva Kjerkol selv sa etter at det ble meldt at hun er felt for juks: Ifølge NRKs opplysninger blir ikke Kjerkol utestengt fra universitetet. Dette har ikke VG fått bekreftet selv. – Det oppleves som urettferdig. At hun slipper unna utestengning, sier Likvern om Kjerkol-saken. Ifølge VGs kartlegging er det så langt funnet 125 tilfeller av tekstlikhet i Kjerkols masteroppgave. Her kan du utforske alle. – Får større konsekvenser enn politikere 28-åringen reagerer spesielt på at hun opplevde så store konsekvenser etter såkalt selvplagiat. – Kjerkol har sluppet unna med å jukse og stjele fra andre. Jeg ble utestengt for å ha stjålet fra meg selv og kreditert feil, sier hun. I tillegg reagerer hun på at det ikke er større konsekvenser for en som blir tatt for fusk i en masteroppgave. Selv ble hun tatt for fusk i en eksamensoppgave. – De samme reglene bør gjelde for alle og de samme konsekvensene bør gjelde for alle, sier Likvern. – Vi som har blitt utestengt og blitt tatt for plagiat og selvplagiat i eksamener får større konsekvenser enn politikere som jukser i masteroppgavene sine. Det oppleves som rart og urettferdig, sier 28-åringen. – Forventer likebehandling Norsk studentorganisasjon (NSO) er en norsk interesseorganisasjon for studenter i Norge, og representerer om lag 270.000 studenter ved norske høyskoler og universiteter. De mener Kjerkol må få større konsekvenser for å ha fusket. – I lignende situasjoner som denne ville mange studenter blitt utestengt. Det er rett og rimelig at Kjerkol får konsekvenser i denne saken, sier Oline Sæther, leder i NSO. – Studenter forventer likebehandling, mellom utdanningsinstitusjoner og mellom studenter og statsråder, legger hun til. Hun opplever at Kjerkol ikke har vist forståelse for situasjonen. – Mens Sandra Borch gikk av fort og redelig, har Kjerkol har hatt en helt annen håndtering og vist manglende forståelse for problemstillingen fusk. Vi hadde forventet mer av en statsråd, sier hun. På spørsmål om Kjerkol bør gå av, svarer Sæther: – Det å sitte som statsråd krever tillit i befolkningen. Norske studenter finner ikke Kjerkols håndtering av saken særlig tillitvekkende. Se hva jussprofessor Tarjei Bekkedal sier om saken:

short

many

5Bm1A6

ap

Ruter i hemmelig brev: Busskrisen i Oslo truer byens beredskap

I et skarpt brev til byrådet går Ruter hardt ut mot det kriserammede busselskapet Unibuss. Går selskapet konkurs, kan det få store konsekvenser for Oslo. Oslos største bussoperatør Unibuss er i dyp krise. Selskapet ligger an til et underskudd på 200 mill. kroner for 2023. Samtidig risikerer de 60 mill. i bøter fra Ruter etter vinterkaoset, da ladeproblemer og lav batterikapasitet førte til tusenvis av innstillinger. En konkurs er ikke usannsynlig. Skjer det, stanser 60 prosent av alle Oslos busser umiddelbart. Det vil ramme viktige linjer som 20, 21, 31, 37 og 54. Alle de rundt 2000 ansatte mister jobben. I et brev til byrådet datert 29. februar, som inntil i dag har vært unntatt offentlighet, skisserer Ruter opp to muligheter for Unibuss: Rekonstruksjon eller konkurs. Konkurs frarådes av Ruter – både av hensynet til de reisende og de økonomiske konsekvensene. Men det slås også alarm om en annen og hittil ukjent konsekvens: Går Unibuss konkurs, vil kommunens evne til å evakuere byens befolkning i en krisesituasjon, svekkes «betydelig». Har evakueringsansvar Årsaken er at Ruter og bussene er sentrale i Oslo og Akershus’ planer for beredskap. Ruter har som rolle å koordinere evakuering av befolkningen fra ett område til et annet, ifølge brevet. Ved en krise eller evakueringssituasjon er bussoperatørene, blant annet Unibuss, sentrale. «Hvis en stor operatør som Unibuss går konkurs, vil beredskapen i hovedstadsområdet svekkes betydelig», skriver Ruter i brevet. Ruter har imidlertid satt i gang forberedelser for å kunne håndtere en eventuell konkurs, heter det i brevet. Dersom Unibuss derimot går for en rekonstruksjon, vil beredskapen kunne ivaretas som normalt, skrives det videre. «Har tatt for stor risiko» I brevet redegjør også Ruter for det de mener er årsaken til at Unibuss sliter: «Slik det nå klart fremstår for Ruter, har Unibuss tatt for stor risiko i sine tilbud i Ruters anskaffelser», heter det. Ruter hevder at Unibuss har drevet med «utstrakt overoppfyllelse av minimumskrav og relativt sett lav prising av risiko» for å vinne anbud. Altså mener Ruter at Unibuss har strukket seg svært langt for å sikre at de vinner anbud. Deretter har det vist seg at Unibuss ikke har klart å overholde løftene fra anbudsprosessen. «Unibuss har blant annet tilbudt busser som enda ikke fantes på markedet da tilbudet ble gitt.» Ruter vurderer å avvikle kontrakter Ruter mener rekonstruksjon vil få de minste konsekvensene for både kunder og de ansatte. Men også at dette vil oppleves som «dramatisk og uavklart» for de ansatte, skriver Ruter. Den økonomiske risikoen beskrives i brevet som stor: Unibuss har i dag åtte busskontrakter med Ruter i Oslo. De har en samlet verdi på én milliard kroner. Det er opp til styret i Unibuss å vurdere om rekonstruksjon er beste løsning, skriver Ruter. Aftenposten har vært i kontakt med Unibuss’ direktør Atle Rønning og byråd for miljø og samferdsel Marit Vea (V). Ingen av dem har hatt anledning til å kommentere saken torsdag formiddag.

long

few

mQ7OWE

ab

S känga till regeringen efter skjutningen: Håller inte

SD-ledaren Jimmie Åkesson vill ”förklara krig” mot gängkriminella. Socialdemokraternas rättspolitiske talesperson Ardalan Shekarabi vill att regeringen ska samarbeta med oppositionen för hitta nya lösningar mot det dödliga våldet. – Vårt land befinner sig i en allt djupare kris, säger han. En pappa mördades framför ögonen på sin son i Skärholmen på onsdagskvällen. Enligt uppgifter till Aftonbladet sköts mannen i huvudet efter att han tillrättavisat en grupp individer i en gångtunnel. ► Uppdatering 240411: Mikael, 39, sköts till döds i Skärholmen – inför sin son För att få bukt på det dödliga våldet kräver Socialdemokraterna att regeringen öppnar upp för ett brett samarbete i riksdagen. – Det här håller inte. De har haft makten i två år, säger Ardalan Shekarabi. – Vårt land befinner sig i en allt djupare kris och det är uppenbart att våra recept, när vi satt i regeringen, inte var tillräckliga och deras recept inte är tillräckliga. Vi behöver samarbeta. Ardalan Shekarabi säger att regeringen måste lägga mer resurser på att förhindra nyrekryteringen till kriminella gäng. Än så länge är det dock inte fastställt om gärningsmännen har kopplingar till någon organiserad brottslighet. – För varje månad som går ser vi nya gränser passeras, säger han vidare. Vad behöver göras konkret? – Vi behöver samla hela samhället för att stoppa nyrekryteringen, punktmarkera de barn och ungdomar som är på väg in i gängen, sätta in omfattande insatser för att de inte ska hamna i gängens händer. Ardalan Shekarabi vill också se ett införandet av tipspengar för illegala vapen. – Vi har precis skärpt vapenlagstiftningen, men det hjälper inte om vi inte får in tipsen som gör att vi kan beslagta vapnen. – Vi måste tänka i nya banor och jobba tillsammans. Sverigedemokraternas Jimmie Åkesson skriver på plattformen X (tidigare Twitter) att han vill ”göra precis allt” för att det som hänt i Skärholmen inte ska hända igen. ”Det duger inte att rapa floskler, det är dags att Sverige förklarar fullt krig mot varje enskild individ i dessa kriminella gäng” skriver han. Moderaternas ledamot i riksdagens justitieutskott, Louise Meijer, anser att dådet visar att Tidöavtalets reformagenda måste genomföras. – Det som har hänt är helt fruktansvärt och vi behöver verkligen genomföra det systemskifte som den moderatledda regeringen nu håller på med, säger hon. Om reformagendan genomförs i sin helhet, kommer dåd som dessa att undvikas då? – Det är ambitionen. Vi kan inte ha det på det sättet i samhället att människor inte vågar säga till ungdomsgäng som stökar på bussen, i tunnelbanan eller på andra platser av rädsla för att bli skjutna. Det går inte att ha det på det här sättet. Kristersson: ”Fasansfullt” Även statsminister Ulf Kristersson (M) kommenterar dödsskjutningen: – All fakta kring detta är inte klarlagd, men om uppgifterna stämmer är det alldeles fasansfullt. Mina tankar är hos offret, den lilla killen och  deras anhöriga. Sorgen är stor, men det är också min och regeringens beslutsamhet, säger han och fortsätter: – Gängen med sin totala hänsynslöshet kommer inte sluta förrän vi har stoppat dem. I det arbetet lägger jag och regeringen vår fulla kraft, och vi kommer gå så långt som det krävs för att stoppa dem. Ingenting är viktigare än att få ett slut på det vansinniga våldet.

long

few

wAywvM

vg

Ny Roy Keane-tirade: – Ser ut som han ikke vet hva han gjør

Den tidligere Manchester United-helten forsvarer egen kritikk mot Erling Braut Haaland – og legger på litt til. I etterkant av uavgjortkampen mellom Manchester City og Arsenal sammenlignet Roy Keane Erling Braut Haaland med en League Two-spiller. Uttalelsene har fått massiv oppmerksomhet, og blir igjen tema i den ferskeste episoden av podkasten «Stick to Football». Der nekter Keane å lette på kritikken. – En League Two-spiller, virkelig? Hadde du røyket hasj? fleiper podkastens gjest og medeier i Burnley, J.J. Watt. Keane fleiper ikke. – Jeg skjønner ikke hvorfor det har blitt en så stor greie. Jeg hyller ham hver uke, jeg hyller Manchester City. Jeg synes han er en fantastisk spiss, men grunnspillet hans er på nivå med en League Two-spiller, gjentar han i en etterhvert opphetet diskusjon med kollegaene Jamie Carragher, Gary Neville og Ian Wright. Sistnevnte mener Keane drar sammenligningen langt og beskriver kritikken som «for streng», men Keane lar seg ikke rikke. – Grunnspillet uke inn og uke ut er ikke i nærheten av godt nok. Som målscorer og spiss er han den beste i verden. Og jeg sa det, men... herregud, det er dette som skjer når folk ikke lytter, fortsetter 52-åringen i diskusjonen. – Jeg synes ikke det jeg sa var så ille. Han er ung, og han kommer til å forbedre seg. Carragher mener det er en forskjell mellom det å være en god målscorer og det å være en god spiller. – Jeg tror ikke han bryr seg om alt det andre (annet enn å score og komme til målsjanser). Forrige sesong husker jeg at Pep spurte han om å trekke seg litt dypere i banen og involvere seg på midtbanen. Han så litt brydd ut og jeg tror ikke han vil eller er interessert i å gjøre de tingene, sier Liverpool-legenden. Haalands involvering i spillet og antall berøringer med ball har gjentatte ganger vært hete temaer. Sist i 3–3-kampen i Champions League mot Real Madrid. Det er slike ting Keane mener Haaland må bli bedre på. – Når han får en berøring, få det til å telle. Jeg har sett ham et par ganger prøve å heade ballen ned. Det ser ut som han ikke vet hva han gjør, mener han. – Men han kommer til å utvikle spillet sitt, absolutt, avslutter Keane.

short

many

0QwPx2

sno-commercial

Alt til sesongens festligheter

Glasmagasinet er mer enn bare glass. Enten du skal i bryllup, konfirmasjon eller gjøre forberedelser til 17. mai, har varehuset utvalget du trenger når du skal handle gaver, bunadstilbehør, sminke og vårmote. Med mer enn 100 års historie bak seg er Glasmagasinet en veletablert shoppingdestinasjon i Oslo sentrum. Varehuset er fremdeles store på glass og interiør, men bak de ærverdige tredørene finner du mange ulike butikker med et stort utvalg kvalitetsvarer verdt å besøke. Det er en travel tid for Inger Wold. Hun er bunadsansvarlig på Heimen Husfliden i Glasmagasinet, som ligger midt i Oslo sentrum. – Her er det naturlig nok fullt fokus på bunader om dagen. 17. mai, bryllup, konfirmasjon og eksamensavslutninger står for tur. Nye bunader skal utleveres, tilbehør som søljer og silkeskjerf skal tilføyes, forteller Inger. Det tradisjonsrike plagget fortjener pleie og omsorg slik at du som tar den på skal føle deg så fin som overhodet mulig når selve dagen står for tur. – Det lønner seg å ta frem stakken og se over sølvet i god tid før nasjonaldagen. På Heimen Husflidens hjemmeside får du mange nyttige tips, for eksempel om hvordan du pusser søljene dine blanke og fine, legger Inger til. Heimen Husfliden på Glasmagasinet er en stolt ivaretager av norsk bunadskultur. Her får du fagkyndig hjelp og veiledning til alt som har med bunad å gjøre. Slik blir vårmoten For de som ønsker å følge sesongens trender, tilbyr Illums Bolighus på Glasmagasinet en stor fashionavdeling med vårmote for kvinner og menn. Her bugner stativene med vårlige plagg for både ham og henne. Her finner du kvalitetsplagg fra skandinaviske merker som Hope, FWSS, Mads Nørgaard, One & Other. Vesker, sko og tilbehør som solbriller får du også. Sterke farger og lekent tilbehør spriter opp basisgarderoben denne våren. Administrativ Sjef i Illums Bolighus Glasmagasinet, Aija Kalve Grytli, oppsummerer vårens trender i fashionavdelingen slik: – Vårens mote favner om alt fra 90-tallets enkelhet til spennende og voluminøse silhuetter. Vi ser transparente og metalliske plagg, samt sterke farger, side om side med business casual og den klassiske trenchcoaten gjerne i ny, overdimensjonert vri. Modellene Tim og Chatriya viser frem moteriktige antrekk for våren. Fra TikTok til Kicks Hos Kicks i første etasje står dyktige fagfolk klare til å hjelpe deg med valg av rett parfyme, hvordan legge sminke som holder seg og hvordan preppe huden i forkant av en stor dag når du skal pynte deg litt ekstra. Hos Adam og Eva like ved Kicks kan du får stylet håret for en fullendt look. Kicks har et enormt utvalg. og de ansatte er selvsagt også behjelpelige med produktveiledning, hverdagssminke og hudpleie. Nylig sto et fullverdig stand fra det svenske parfymemerket Byredo klart. Her får du alle av merkets mange dufter, samt sminkeproduktene merket har lansert i kjølvannet av parfymesuksessen. Byredo-ansvarlig Veronica og salgsleder Kathrine viser frem sine favorittdufter fra merket. – Parfymen Cosmic av Kylie Jenner er svært populær og flyr ut av hyllene så fort den kommer inn. Typiske TikTok-trender påvirker hva vi selger mest av, og denne våren har det vært parfymer fra Jean Paul Gaultier, sier Kathrine. Jo Malone er også et av Kicks Glasmagasinets mest populære duftmerker med stor avdeling og fullt sortiment rett innenfor varehusets hovedinngang. En annen stor nyhet i Kicks denne våren er Drunk Elephant, som på kort tid har blitt svært populært merke i Norge. Kronen på verket I smykkeavdelingen i Illums Bolighus viser butikkansatt Mats frem delikate smykker fra merket Flora Danica Jewellery. Selv har han pyntet blazeren med en liten brosje fra kolleksjonen. I lekre montre ligger smykker fra ulike merker som Enamel Copenhagen, Maria Black, Philippa Studios, Pernille Corydon Jewellery side om side. – Flere av disse smykkene er unisex og er populære gaver til bursdager, konfirmasjoner og morgengave etter bryllup. Felles for disse merkene er at de er laget av 100 % sterling sølv, hvor enkelte modeller kommer i gullbelagt variant, sier Mats. Til konfirmanten På Elkjøp i Glasmagasinet kan du planlegge ditt nye kjøkken, og kjøpe både hvitevarer og småelektronikk. Butikksjef Per Eivind og kollega Magnus viser frem to varer som er svært populære blant unge gutter og jenter, og oppgir begge disse som gode gavetips til konfirmanten. – Sony hodetelefoner med noise cancellation og Dyson Air Wrap hårstylingsprodukt er svært populære blant tenåringer, sier Per Eivind. Han legger til: – Det er to relativt dyre produkter, men da kan de også passe godt som konfirmasjonsgave hvor de unge gjerne ønsker seg noe ekstra fint, sier Per Eivind. Ellers forteller han at det er grill, vifter og airconditionanlegg de selger mest av i sesongen vi nå går inn i. Forny hjemmet Hos Bellas Hus setter våren sitt preg på alt fra linservietter til sengetøy. Vakre, uekte blomster, fargerikt servise og duftlys står staselig utstilt til inspirasjon for den som skal fornye hjemmet, eller er på utkikk etter en fin vertinnegave. – Det fargerike serviset vi selger, er veldig populært. Nå som våren er her vil mange gjerne dekke et vårlig bord. De nye linserviettene med buet kant og kontrastsøm setter prikken over i-en, sier Elin Thorsen, som er butikksjef på Bellas Hus. Unikt antrekk Er du opptatt av bærekraft så vel som mote og trender, er i Sustain i underetasjen et skattkammer verdt å besøke. Her finner du et kuratert utvalg av vintage og gjenbruk, og de ansatte henger opp nye skatter hver eneste dag. Ved å handle brukt får du ikke bare et unikt antrekk og en personlig stil – du gjør både miljøet og lommeboken en tjeneste også. Livsstil og velvære Sunkost åpnet nylig butikk på Glasmagasinet og er spesielt stolte av sin bugnende nøtteavdeling. Nå kan du handle vitaminer, økologiske velværeprodukter, te, krydder og mye annet snacks i den splitter nye Sunkost-butikken i første etasje. Butikksjef Charlotte Cawallin ønsker velkommen til Sunkost sin nye flaggskipsbutikk i Glasmagasinet.

long

very many

KnEdGX

vg

Hovland varmet opp med hole-in-one før Masters: – Veldig kult

Viktor Hovland ladet opp til årets US Masters med hole-in-one i en showturnering. De neste dagene jakter nordmannen på sin første majortittel. I fjor ble 26-åringen nummer sju i Masters, i et år der han endte opp med å vinne PGA-sluttspillet. I år har han hatt en trøblete innledning på sesongen og har også skiftet trener, men onsdag viste han at slagene fortsatt sitter. Det ble nemlig hole-in-one på den tradisjonsrike par 3-turneringen. – Jeg får takke de litt snille flaggplasseringene her ute, men det var veldig kult. Et kult sted å gjøre hole-in-one på, sa Hovland til Discovery. Kanalen CBS har Hovland på topp ti over sin seierskandidater i helgens turnering. Hovlands kompis Kevin André Wright, som også var med som caddie for Hovland onsdag, tror på det helt store. – Han vinner på søndag, sa Wright til Discovery. Husker du denne ville Hovland-hole-in-one fra i fjor? Hovland og resten av golfeliten slår ut i årets første majorturnering torsdag. Hovland skal gå sammen med amerikanske Wyndham Clark og australske Cameron Smith på de to første rundene på den ikoniske Augusta-banen. Trioen slår ut klokken 16.54. Hovland må belage seg på hard konkurranse fra blant andre Scottie Scheffler, som står med to seirer og én annenplass på sine tre siste turneringer. Amerikaneren har vært i kjempeform siden i fjor høst. Det fører også til at mange holder ham som favoritt. Regjerende mester Jon Rahm, som endte fire slag foran annenmann Brooks Koepka i fjor, er også en mulig vinner. Både Rahm og Koepka spiller på den mye omtalte LIV-touren. Husker du denne?

short

very many

MoxOVK

ab

Allt du behöver veta om ”Fallout” på Amazon Prime

Tv-spel blir till tv-serie. Här är allt du behöver veta om ”Fallout”. Vad handlar ”Fallout” om? ”Fallout” är baserad på tv-spelet med samma namn som släpptes 1997 första gången. Huvudkaraktären Lucy MacLean spelas av Ella Purnell, 27. Tv-serien utspelar sig efter apokalypsen, men har inslag av 50-tal och en efterkrigstid. De som överlevt kärnvapenkriget har tagit sin tillflykt till bunkrar, även kallade ”vaults”, för att bevara mänskligheten. 219 år efter apokalypsen lämnar Lucy MacLean sin bunker i hopp om att hitta sin pappa. Skådespelarna i ”Fallout” Ella Purnell spelar huvudrollen som Lucy, men hon träffar flera karaktärer på vägen i jakten efter sin pappa. Bland annat The Ghoul, en muterad varelse som levt ända sedan kriget. Han spelas av skådespelaren Walton Goggins, 52. Aaron Moten, 35, gör rollen som Maximus, medlem i organisationen ”Brotherhood of steel” som försöker hjälpa Lucy att överleva ute i den riktiga världen. Och Kyle MacLachlan, 65, spelar Lucys pappa Hank MacLean. När har ”Fallout” premiär? Premiärdatumet för tv-serien har hoppat fram och tillbaka. Till slut blev datumet den 11 april satt. Men dagen innan, den 10 april, överraskade Amazon Prime med att tv-serien redan var släppt.

long

few

69rEAW

ap

Raser mot skatteplaner i vest: – Vi kan ikke ha Cayman Islands på Nesøya

Asker vurderer å kutte i den kommunale formuesskatten. Oslo SV frykter at det vil gi flere skatteflyktninger. – Det er et kvarter med Porsche fra Smestad til Asker – så klart kommer noen til å flytte. Vi kan ikke ha Cayman Islands på Nesøya med masse skatteflyktninger fra Oslo, sier Sunniva Holmås Eidsvoll til Aftenposten. Hun er tidligere byråd og nåværende gruppeleder for SV i Oslo bystyre. Om Asker kutter i formuesskatten, frykter Eidsvoll en storstilt skatteflukt til nabokommunen i vest. – Jeg er dypt bekymret for at dette vil få store konsekvenser for inntektene til Oslo. Vi trenger hver krone for å utjevne forskjeller i levekår. Skatteparadis i vest? Mandag skrev Klassekampen at det politiske flertallet i Asker kommune – bestående av Høyre, Venstre, Frp og KrF – vurderer å følge eksempelet til Bø i Nordland og kutte den kommunale fomuesskatten. Helt konkret innebærer dette at de skal hyre inn eksterne konsulenter til å se på konsekvensene av å kutte eller fjerne den kommunale delen av formuesskatten. – Vi har de siste årene sett mange eksempler på at norske gründere og investorer har flyttet til land med gunstigere skattevilkår. Asker har gått glipp av både kapital og gode hoder som burde vært brukt til å utvikle arbeidsplasser her lokalt, sier Tonje Lavik Pederssen, gruppeleder for Frp i Asker, til Klassekampen. I Norge er formuesskatten på 1 prosent av ligningsformuer mellom 1,7 millioner kroner og 20 millioner kroner. Har du en formue på over 20 millioner, går 1,1 prosent av dette til formuesskatt. Av dette går mesteparten, 0,7 prosent, til kommunen. Ber Oslo Høyre ta grep Eidsvoll spør seg om Oslos byrådsleder Eirik Lae Solberg (H) kan leve med at partifellene i vest lokker skattebetalere til seg. – Hvis de store formuene flyttes fra Oslo for å unngå formueskatt, så betyr det mindre penger til skoler, barnehager, sykehjem og kollektivtransport for folk i Groruddalen og Oslo Sør. Syns virkelig byrådslederen at det er greit? Hun har en klar oppfordring: – Nå forventer jeg at Eirik Lae Solberg er tydelige og at byrådet vil kjempe for velferden til innbyggerne i Oslo. – Bør gå svært stille i dørene Byrådsleder Solberg lar seg imidlertid ikke bekymre. – Det er virkelig ikke en utredning av et mulig kutt i den kommunale formueskatten i Asker kommune som truer skatteinntektene og de kommunale velferdstilbudene i Oslo. Det er det SVs og regjeringens økning i skatten på norsk eierskap som gjør, slår han fast. Solberg viser til de siste års skatteflukt til utlandet. I 2022 regnet økonomiavisen E24 seg frem til at to prosent av de med over 100 millioner i formue har forlatt Norge siden 2011. – Jeg er mye mer bekymret for hvordan skjerpingene i formueskatten nasjonalt fører til at norske eiere flytter ut av Oslo og Norge og tar med seg skattepengene til utlandet. En eventuell utflytting til Asker vil til sammenlikning være forsvinnende liten. Han mener dessuten at SV burde sitte stille i båten. – Vi har nylig overtatt en kommune som har vært preget av sløsing og enorme budsjettsprekker. Det er stort behov for å rydde opp i økonomien. SV bør gå svært stille i dørene etter å ha vanstyrt Oslos økonomi gjennom åtte år.

short

few

2BL3ny

ab

Okänt bidrag att söka för behandling av fetma

Mediciner mot fetma kan bli dyrt för den enskilde, men det finns ett särskilt statligt bidrag att få. Få personer verkar dock känna till ersättningen. Under januari var det bara 32 personer som sökte och fick ut pengar. Forskningen kring fetma och behandlingen av sjukdomen har på senare år gått framåt rejält. Främst tack vare nya aptitdämpande läkemedel. Problemet är att nästan ingen av de nya medicinerna omfattas av högkostnadsskyddet. De ingår helt enkelt inte i läkemedelsförmånen. Det kan därför bli väldigt dyrt för den enskilde patienten. Vägledande dom Men det finns ett relativt okänt sätt att få hjälp med utlägg för läkemedel som inte är subventionerade, vilket Dagens Nyheter var först att rapportera om. En person som har extra utgifter på grund av en funktionsnedsättning kan nämligen få ersättning från Försäkringskassan. – Det kan handla om utlägg för mediciner, patientavgifter eller andra kostnader som kan kopplas till en funktionsnedsättning eller en diagnos, som till exempel fetma. Kostnaden skulle kunna godtas när alla andra åtgärder är prövade, när allt är uttömt och inga andra alternativ finns, så att säga, säger Ulrika Wahlberg, områdeschef på Försäkringskassan. Hon tillägger: – Allt detta ska finnas beskrivet i ett läkarutlåtande. Ulrika Wahlberg berättar att Försäkringskassan följer en vägledande dom från Högsta förvaltningsdomstolen när det gäller vilka utgifter som ska klassas som en merkostnad. Regelverket är tydligt. 32 personer Men i januari 2024 var det bara 32 personer som fick merkostnadsersättning kopplad till fetma. Ulrika Wahlberg kan inte svara på huruvida det är få eller många som sökt och fått bidraget. – Det är svårt att avgöra och därför också svårt att uttala sig om. En viktig del i vårt arbete är just att informera, säger hon. Informationen om merkostnadsersättningen finns på myndighetens hemsida. I dagsläget är det knappt några fetmamediciner som omfattas av högkostnadsskyddet. Läkaren Eva Ribbenblad har tidigare uppgett för Aftonbladet att hon tycker det är fel att inte fler läkemedel mot fetma är rabatterade. – Min gissning är att Socialstyrelsen är rädd för kostnaderna som då uppstår. Övervikt är ett växande problem och just därför bör man jobba förebyggande med detta för att undvika alla följdsjukdomar som sedan ändå belastar sjukvården. Kontroverser kring Ozempic En del läkare skriver ut eller har tidigare skrivit ut diabetesmedlet Ozempic mot fetma, eftersom det innehåller semaglutid som visat sig vara effektivt. Något som Aftonbladet också rapporterat om. Läkemedelsverkets rekommendationer till läkare är emellertid att endast skriva ut Ozempic till personer med diabetes typ-2. Marie Thörn, som är utredare på Läkemedelsverket, har tidigare sagt till Aftonbladet att läkemedlet inte ska ses som en ”quick-fix” för att gå ner några kilon till badsäsongen och att det verkar finnas läkare som alldeles för lätt skriver ut Ozempic. – Ja, det är förstås inte alls bra. Men vi har en så kallad fri förskrivningsrätt i Sverige så läkare kan, baserat på vetenskap och egen erfarenhet, skriva ut läkemedel för annat än det primära syftet, säger Marie Thörn.

long

few

l38xVo

bt

Et skjerf og en SMS var alt som skulle til: – Jeg kommer til å gå på alle kampene

Å være ny i Norge er ikke alltid enkelt. Ersi Rrozhani (15) kan ha funnet en gulloppskrift. Hun nølte litt før hun sendte den, ville ikke virke for masete eller påtrengende. Men Siren Loy endte opp med å sende tekstmeldingen. Loy er lagleder for G16-laget til Lyngbø og nestleder i idrettslaget. Meldingen sendte hun til 15 år gamle Ersi Rrozhani, en helt fersk spiller på laget. Ville han kanskje være med å se klubbens B-lag spille kamp? – Det var to uker etter jeg var på min første trening. Jeg sa ja, sier han selv. Med det var byens kanskje ferskeste fotballsupporter født. Bare seks måneder tidligere kom Rrozhani til Bergen fra Albania. Han bor på Kronstad med familien, lærer seg norsk i en innføringsklasse på Lynghaug i Fyllingsdalen, men var på jakt etter en fritidsaktivitet. Mange år med fotball i hjemlandet Albania gjorde at han var på jakt etter et lag. Tilfeldigheter ville ha det til at han endte opp på fotballbanen til Laksevåg-klubben Lyngbø. – Jeg spurte noen gutter som spilte fotball om de var 08-ere, de svarte ja. De introduserte meg til Siren, sier han. Lagleder Loy ga ham en plass på laget – og sendte etter hvert SMS-en som inviterte ham til det ganske ferske supportermiljøet i klubben: Lyngbø Ultras. De grønne og hvite supporterne har blitt et fenomen i lokalfotballen det siste året. Med sanger, støy og bluss har de bygget opp en gjeng på rundt 50 supportere som heier frem klubbens A-lag i 4. divisjon. – De lager elektrisk stemning. At vi har klart å vippe flere av kampene vår vei, tror jeg de har mye av æren for, har Lyngbø-kaptein Tom André Axland tidligere sagt til BT. Når Laksevåg-klubben torsdag tar imot selveste Brann til cupkamp på Lyngbø idrettspark, er det med den blodferske supporteren fra Kronstad og Albania på tribunen. – Lederen for supporterne (Erlend Tobias Lunde red.anm.) ønsket meg velkommen og ga meg et Lyngbø-skjerf. Jeg kommer til å gå på alle kampene, sier Rrozhani. 15-åringen sier han har blitt fort kjent med folk og at han lærer enda mer norsk når han får øvd seg på fotballbanen i tillegg til på skolebenken. – Det er vanskelig å være ny et sted, når det gjelder språket, økonomi og andre ting. De andre spillerne har lovet å lære meg mer norsk og jeg opplever at de støtter meg. I helgen var han på sitt livs første fotballcup – i Odda. Til sommeren skal han til Norway Cup. På spørsmål om det har vært vanskelig å flytte til et helt nytt land, tenker han seg ikke om i det hele tatt. – Alt føles lett så lenge jeg har familien min rundt meg. Lagleder Loy sier de har et bevisst forhold til å inkludere nye i klubben. Hun tror det universelle i fotballen er en fordel. – Fotball er en fantastisk måte å komme inn i et nytt miljø på. Man trenger ikke språket på samme måte, sier hun. Hun vet hun hva hun snakker om. Bare på laget hun leder har 16 av spillerne bakgrunn fra et annet land enn Norge. Ikke alle har kunnet flytende norsk da de begynte på laget. – All kred til guttene, de tar imot folk på en utrolig fin måte, sier hun. Rrozhani er enig. – Jeg er glad jeg valgte Lyngbø. Før jeg kom til Norge hadde jeg hørt at nordmenn var kalde mennesker. Men jeg har møtt varme mennesker som gjør at jeg føler meg inkludert. Fortsatt er kubben i hans hjerte det albanske laget Besëlidhja fra hjembyen Lezhë. – Hva med Brann, da? – Nei, jeg kommer selvfølgelig til å heie på Lyngbø på torsdag. Men kanskje etter cupkampen.

long

many

AP8rWn

ab

Miljontals följer barnen i Tuna Park – här är syskonen bakom succén

Vad som egentligen är ett köpcentrum är numera känt som ett fenomen. Tuna Park har tagit över Sverige där intervjuer med barn får miljontals visningar på Tiktok. – Egentligen marknadsför vi Tuna Park, det har blivit så känt, säger Ritta Zako, 18. I utkanten av Eskilstuna ligger köpcentret Tuna Park i anslutning till ett handelsområde. Men platsen har kommit att bli känd för allt annat än sin handel. Här – utanför City Gross och New Yorker – har intervjuer med barn spelats in av ett syskonpar som når hela Sverige. – Vi vill bara få folk att skratta, säger Ritta Zako, 18. I kommentarsfälten är det inte många som vet vad Tuna Park är för något, men orden har blivit ett myntat begrepp då nästan samtliga barn i klippen presenterar sig själva som ”Tuna Parks väktare”, ”Tuna Parks norske kille” eller ”Tuna Parks Barbie”. ”Barnen söker upp oss och vill vara med på intervju” Som i en realityserie följer man barnen i Tuna Park – allt från kärleksdrama till frågor om glass. Ritta och Charbel har numera blivit kändisar i Eskilstuna – kanske främst bland en yngre målgrupp. I centrumet märks kändiskapet när unga flockas i deras närhet. – Om vi har en populär persons kontaktuppgifter så hör vi av oss och spelar in en intervju, säger Charbel Zako, 17. – Ibland kontaktar barnen oss och vill bli intervjuade, ibland är det vi som hör av oss, säger Ritta. Om någon ångrar sig och vill få bort en video, går det? – Ja, hundra procent, säger Ritta. En som slagit igenom är 10-åriga Måns, med ett sämre försök till norska har han fått många att skratta på Tiktok. – De ville intervjua mig, säger Måns med ett litet stön som ska vara en imitation av norska. Är du verkligen norsk, Måns? – Ja.

long

few

O8R4Rl

e24

Finanstilsynet refser fondsanbefalinger fra Eika

– Kundenes interesser er tilsidesatt, og kravene til god forretningsskikk anses brutt, skriver tilsynet. Eika tar kritikken på alvor, og har gjort endringer. Etter et tematilsyn med Eika Kapitalforvaltning AS har Finanstilsynet avdekket kritikkverdige sider knyttet til anbefalinger av verdipapirfond, ifølge en pressemelding. – Det er Finanstilsynets vurdering at foretaket ikke har sørget for å gi korrekt, klar og ikke villedende informasjon. Kundenes interesser er tilsidesatt, og kravene til god forretningsskikk anses brutt. Tilsynet er «svært kritisk» til at vedvarende svake prestasjoner i Eikas anbefalte fond Eika Spar ikke førte til revisjon av metodene til fondsvelgeren, «særlig tatt i betraktning kundegruppen». Finanstilsynet legger til grunn at anbefalingene har påvirket kundenes valg av fond, og at dette også har vært formålet med tjenesten. Eika Kapitalforvaltning har i underkant av 50 tilknyttede sparebanker med tilnærmet like nettsider for markedsføring og salg av fond. Reagerer på påstand om fornøyde kunder Finanstilsynet reagerer også på påstander på Eika sine nettsider om at de har Norges mest fornøyde kunder. Disse påstandene var basert på en spørreundersøkelse, der resultatene og utvalget ikke ga riktig belegg for konklusjonen, ifølge tilsynet. – Finanstilsynet ser alvorlig på at foretaket på denne måten har fremstilt seg betydelig mer fordelaktig enn det undersøkelsen ga dekning for, og mener foretaket også på dette punkt har gitt mangelfulle og lite balanserte opplysninger til kundene. Vurderingen er at «informasjon om kundetilfredshet var egnet til å villede», og at Eika dermed har overtrådt kravene til god forretningsskikk i verdipapirfondloven. Kan gjelde flere Tilsynet påpeker også at kritikken «potensielt kan gjelde flere fondstilbydere». De trekker frem at flere fondstilbydere anbefaler enkeltfond på sine nettsider eller i apper, typisk ved hjelp av digitale verktøy eller at enkelte fond i fondslistene er merket "anbefalt" eller lignende. – Slike anbefalinger må antas å ha stor innvirkning på kundenes valg av fond, skriver tilsynet. Det trekkes videre frem at når spesifikke fond anbefales, skaper det en berettiget forventning om at disse har kvaliteter som kundene ellers ikke kan forvente å oppnå i øvrige fond, eller at fondet er et "godt kjøp" med hensyn til prisen. – Finanstilsynet vil understreke at uttalelser i markedsføringen må være etterrettelig og kunne baseres på objektive og verifiserbare kilder. Tilsynet krever også at fondstilbydere løpende vurderer det faglige grunnlag for å fremheve enkeltfond, og at de må kunne dokumentere dette. – Tar saken på største alvor Administrerende direktør for Eika Kapitalforvaltning, Bjørn Slåtto, svarer følgende til E24: – Vi tar saken på største alvor og har rettet opp i alle punktene vi har fått kritikk for. Når det gjelder den svake avkastningen som tilsynet peker på, viser Slåtto til at tilsynet har vurdert de siste ti årene, men at mye har endret seg den siste tiden. – Det var en grunn til at vi byttet ut stort sett hele forvalterteamet for tre år siden, og etter det har de snudd svak avkastning til relativt god avkastning, sier han. – Vi mener ikke vi har gitt villedende informasjon. Vi har aldri prøvd å fremstille det som noe annet enn det er, og vi følger vanlig markedspraksis, sier han videre. – Mulig å misforstå Eika skriver blant annet i sitt svar til synet at det var mulig å misforstå intensjonen bak fondsveilederen på de åpne sidene, og har blant annet endret formuleringer og noe funksjonalitet for å klargjøre formålet. De viser til at tjenesten på de åpne nettsidene var en fondsveileder, som kun var ment som en illustrasjon, og ikke salgskanal. Eika påpeker også at det ikke er noe rettslig forpliktelse til å sammenligne egenforvaltede fond med eksterne fond, selv om selskapet også selger eksterne fond. Det er ifølge Eikas oppfatning markedspraksis blant forvaltningsselskaper med fondsveiledere å i all hovedsak benytte egne fond. Når det gjelder påstanden om kundetilfredshet, vil Eika-styret ta hensyn til dette i fremtiden. Samtidig mener styret «det er belegg for de uttalelser som ble gitt, da uttalelsene var knyttet til bransjelisten, og den relative plasseringen mot de øvrige kapitalforvaltningsmiljøene».

short

very many

WR4wmK

vg

Gjenskaper Knut Hamsuns stemme: – Det er helt grotesk

Et omstridt forlag skal utgi «Sult» på lydbok med kunstig Knut Hamsuns-stemme. Det vil ikke arvingene hans ha noe av. Forlaget Legatum Publishing, som av Klassekampen omtales som høyreradikalt, skal innen kort tid gi ut lydboken med en stemme som etterligner Knut Hamsun. Lydboken skal være på engelsk, skriver avisen. – Vi har tenkt å lage et stort antall slike lydbøker fra et bredt spekter av forfattere, sier forlegger Tore Rasmussen til avisen. Regine Hamsun, forfatterens barnebarn, reagerer sterkt på planene. – Det er helt grotesk – og noe vi i familien selvsagt ikke vil. Det er et overgrep, sier Hamsun. Familien skal snakke sammen og undersøke mulighetene for å stanse utgivelsen. Det Regine Hamsun reagerer mest på, er at «han blir misbrukt av høyreradikale». – En annen ting som er merkelig, er at de velger nettopp ham: Knut Hamsuns stemme var ikke akkurat vakker. Han var jo hørselshemmet, og da blir stemmen veldig annerledes, sier hun til Klassekampen. Hamsun skriver i en tekstmelding til VG at det er for tidlig å si om de vil gå til rettslige steg. Kan bli mer vanlig Inga Strümke mener bruken av kunstig intelligens til å gjenskape personers stemmer vil bli mer vanlig i tiden fremover. Hun er AI-forskere og forfatter av den boken «Maskiner som tenker», som ble revet ut av hyllene da den kom ut i fjor vår. – Det er to ting som skal til for at dette ikke skal bli mer vanlig: At personer går til sak mot det, slik familien her vurderer, eller at det blir tilstrekkelig upopulært, sier Strümke. – Hvis ikke disse tingene skjer, tror jeg det kommer til å bli kjempevanlig. Strümke påpeker at for eksempel lydbokforlaget «Storytel» allerede bruker AI-genererte stemmer, riktignok ikke basert på ekte mennesker. – Denne teknologien modnes veldig fort, og folk liker det, så det er ingen grunn til at vi vil se mindre av det, sier AI-forskeren og fortsetter: – Det klart at det er veldig mye negativt her, som motstand fra pårørende og at Hamsun ikke kan gi sitt samtykke, men det er også mye positivt. Vi kan få indirekte tilgang til historiske personer, også er det veldig synd hvis det skal gjøres på en veldig ubehagelig måte. Forleggeren beklager Den innflytelsesrike forfatteren ble tildelt Nobelprisen i litteratur i 1920, men er blitt svært kontroversiell fordi han var nazisympatisør og støttet Hitler under 2. verdenskrig. Forlegger Rasmussen beklager at barnebarnet ikke verdsetter prosjektet. Han hevder imidlertid at ingen har opphavsrett på stemmen siden det har gått mer enn 70 år siden forfatterens død. Frem til februar 2022 var Hamsuns verker rettighetsbelagt, og Gyldendal hadde enerett til å utgi dem. Nå er de ifølge åndsverksloven falt i det fri, slik at det står alle fritt å utgi egne utgaver av Hamsuns verker. Men hva med stemmen? – Dette er en ny problemstilling som kommer til å bli mer og mer aktuell. Det er et rettighetslandskap som foreløpig verken er utforsket eller kartlagt. – Umiddelbart tenker jeg at stemmen til Hamsun og andre burde vært vernet for all tid, men dette er et område for lovverket, mener sjef for norsk skjønnlitteratur i Gyldendal, Kari Marstein.

short

many

8Jb2o1

ab

Benjamin Ingrosso tvingades avsluta relation – för karriären

Karriären åt upp kärleken. Benjamin Ingrosso tvingades avsluta en relation på grund av sitt intensiva arbete. – Man måste offra vissa saker för att få annat, säger han till Allas. Benjamin Ingrosso, 26, är redo för att möta publiken igen under den nya sommarturnén ”Better Days Tour”. Där spelar han, förutom i Sverige ta sig an Europa och spela i städer som Milano och Madrid. Turnén är i full gång och artisten har redan betat av konserter i bland andra Paris, Amsterdam och Berlin. Kärlekslivet är däremot satt på paus berättar han i en intervju med Allas och säger att han är singel. Tiden räcker inte till En orsak är att musiken tar upp hans tid och i det fullspäckade schemat finns det inte utrymme för en relation. – Man måste offra vissa saker för att få annat, jag tror det är svårt att få allt samtidigt, säger artisten. Den senaste tiden blev det smärtsamt tydligt när han tvingades avsluta en relation på grund av den intensiva karriären. – Det spelar ingen roll hur mycket fint man har runtomkring sig, går en kärleksrelation i kras så är det typ det enda man kan tänka på. – Jag skulle aldrig hinna med en kärleksrelation i vardagen just nu. Mitt schema ändras konstant, säger han. Går i terapi Han berättar också att han går till en psykolog för att prata om sin självkänsla – och att han gått i terapi i fem år. På frågan om han ibland längtar efter att träffa någon svarar han: ”Ja såklart”. Benjamin berättar om vad det är som gör honom kär: – Värme och ögon som man drunknar i, du vet så där så man blir knäsvag. Och dålig humor är charmigt. Det handlar inte om själva skämtet utan om tajmingen, säger artisten.

long

few

rlkrvl

ab

Roger Akelius: Därför ska du INTE köpa fonder

Han har gjort sig en enorm förmögenhet på primärt fastigheter. Nu ger 100-miljardersmannen Roger Akelius, 78, sina bästa börstips. – Då tjänar du pengar, säger han. Roger Akelius, aktuell med friskoleaffären som aldrig blev av, vill gladeligen dela med sig av sina börstips. För råden som ofta ges av bankernas företrädare i tidningar som denna, ger han inte mycket för. – Jag tycker att de flesta missar några rejäla grejer. ”De är astrologer” Bläddra i stället vidare till horoskopen, råder Akelius. Det säger lika mycket som specifika aktietips. – För det första så ska man inse att alla som ger råd om aktier är astrologer. De skriver alltså rena horoskop. Horoskop är roligt att läsa, det är jättekul, men en del kan göra en större analys av ett företag och det har inget med aktiekursen att göra. Den styrs av många andra värden. Precis som när Academedia föll kraftigt på börsen efter att Roger Akelius skulle bli storägare i bolaget, rycker han på axlarna när han ser en bra kvartalsrapport eller en tillfällig uppgång i en aktie. ”Strunta i dagskurser och kvartalsrapporter” Han går till sportens värld för att beskriva tankesättet. – Det här med att man har kvartalsrapporter, det är ju lika roligt som att ett fotbollslag gör mål. Men det har ingen betydelse på lång sikt. Om man ska tjäna pengar så är jag helt övertygad om att man ska tänka på tio års sikt. – Strunta i dagskurserna, titta i stället på tio års sikt och välj ut till exempel 20 aktier. Och sen rör du inte dem på tio år. Varför då? – För att alla transaktioner kostar pengar och ingen, absolut ingen, kan med någorlunda säkerhet påstå att aktie A är felvärderad av marknaden eller att aktie B är för högt värderad. Det finns inte. Men med ren matematik ska man titta på tio års sikt, då kan pengarna komma. Hur ska man välja ut bolagen, hur gör du? – Jag väljer bolag som jag tror finns kvar om tio år helt enkelt. Visst kan man investera i startupbolag, men i så fall om man vill vara filantrop och hjälpa dem. Inte för att tjäna pengar. – Då tror jag mer på företag inom livsmedel, försäkring eller banker – den typen av bolag. Sedan ska man inte bara begränsa sig till enbart svenska bolag, utan åtminstone fem länder. Ratar fonder Inte heller det vanliga stalltipset från landets ekonomer, att som småsparare köpa fonder, har Akelius mycket till övers för. Det är helt enkelt inte lönsamt, anser han. – Det finns ingen anledning att ha en mellanhand. Det är lätt att köpa aktier och 80 procent av världens fonder når inte index. Fonder omsätter aktier enligt dagens horoskop. Köp själv och rör inte på tio år, då tjänar du pengar. Du har tjänat stora pengar genom åren, men har du gått på några nitar? – Jag tror inte att någon har gjort fler och sämre affärer än vad jag har gjort. För att det är så att man måste ju göra väldigt mycket tabbar för att lyckas göra bra affärer. Det allra svåraste att tjäna pengar på är hotell- och restaurangbranschen, anser Roger Akelius. – Fortfarande när jag kommer in på en restaurang så blir jag förvånad att maten kommer fram på bordet, för att det är så svårt att driva restauranger och hotell. Det är så många faktorer och jag beundrar dem som klarar av det.  Tipsen – så blir du rik Roger Akelius recept för att lyckas på börsen.

long

few

P461V0

vg

Krisetall for Hovland: – Han har sett litt klønete ut

Viktor Hovland (26) slår torsdag ut i den legendariske Masters-turneringen. For en gangs skyld nevnes ikke nordmannen blant favorittene. Forklaringen finner du kanskje her: Han har vært den dårligste av samtlige på PGA-touren i spillet «rundt greenen» denne sesongen - nummer 186. – Det handler om det siste slaget før du skal putte. Og selv jeg kunne ha gjort det bedre enn Viktor har gjort det i det siste, gliser Discovery-kommentator Per Haugsrud. – Det er helt skandale! – Hva handler det om? – Han misser på bunkerslag, på chipper ... Hvis du er god på dette, legger du ballen en meter eller to fra pinnen. Nå slår Viktor tre-fire meter unna i stedet. – Men Hovland var jo så god i fjor høst ... – Ja, han var best i verden på sensommeren i fjor. Så kan du spørre hvorfor han ikke bare bygget videre på det. – Ja, hvorfor ikke? – Fordi Viktor leter etter det ekstreme. Han vil bare bli best. Da må man prøve og feile. Og denne gang har det ikke gått så bra. Ved nyttår brøt Hovland med Joe Mayo som trener. Han ble sett på som en nøkkel til suksessen i fjor. – Han har ikke sagt noe om bruddet, forteller Haugsrud. Han avslører at Hovland igjen har byttet trener. Grant Waite er borte. En gammel kjenning, Dana Dahlquist, har overtatt til denne ukens Masters. – Dermed starter Viktor litt med blanke ark nå i Masters. Det er bra at han kvittet seg med Waite. Han har nesten sett litt klønete ut de siste månedene, sier Haugsrud om nordmannens nærspill. – Men? – Men jeg tenker at han slipper ned skuldrene og kan slå seg løs. Så det kan løsne allerede i helgen. Skjønt - det er første gang jeg ikke har supertro på Viktor. Det er litt vondt å si. Men jeg har ingen høye forventninger denne gang. Viktor Hovland har tatt internasjonal golf med storm. Men han mangler fortsatt en majortittel. Kan den komme i 2024 tross alt? Spørsmålet går til Haugsrud: – Ja, men Masters er ikke turneringen som passer best for Viktor. Han slår snorrett. For ham er en gangsti bred nok å slå i. Men i Masters er det ganske bredt, og nærspillet teller mer enn for eksempel i US Open. Tiger Woods - fem ganger Masters-vinner - er på plass. Om han klarer cutten, blir det 24. gang på Augusta. Ingen har flere. – Jeg er så glad i Tiger, og han møter aldri opp hvis han ikke føler at han har muligheten til å vinne. Han kan gjøre det, men det er ingen forventninger om det. Jeg håper at Viktor slår Tiger, sier Per Haugsrud. – Så hvem er din favoritt? – Scottie Scheffler er rå. Det ser ikke ut som om han kan stå på beina en gang, men når han slår, så funker det fantastisk. Han trenger ikke putte bra for å vinne. Han vant i 2022 og kan vinne igjen i år. Scheffler har vunnet to av sine tre siste turneringer. – Ellers? – Rory McIlroy har vunnet alt - unntatt Masters. Han vil gjerne fullføre sin «Grand Slam». Men han vant sin siste major for ti år siden. I 2022 ble han nummer to bak Scheffler. Det er tungt for ham å gå glipp av middagen på tirsdagene i Masters-ukene - da alle tidligere vinnere møtes til middag og siste vinner bestemmer menyen. Da er det tungt for Rory å bestille romservice, fastslår Discovery-kommentatoren. – Og Masters er det største for en golfspiller? – Helt klart! Masters er det gjeveste!

short

many

onJaQV

sa

Han er Israels verste fiende

KOMMENTAR: Benjamin Netanyahus politikk er i ferd med å bli en eksistensiell trussel for Israel, etter et halvt år med blodbad på Gazastripen. En jødisk venn av meg satte halen på grisen tidligere i uken: «Det er trist, men sant. Netanyahu og hans koalisjonspartnere har oppført seg akkurat som Hamas hadde håpet. Netanyahu er den verste lederen i israelsk historie», klaget han. Sist helg var det igjen massive demonstrasjoner i Israel. Folket tok på ny til gatene og krevde regjeringens avgang. Etter et halvt år med blodbad på Gazastripen har Israel mistet det meste av sympatien som ble landet og folket til del etter det grufulle terrorangrepet 7. oktober. Netanyahu-regjeringens katastrofale håndtering av det nasjonale traumet har snudd situasjonen i Midtøsten fullstendig på hodet. Avtalen med Saudi-Arabia har rent ut i ørkensanden. Det fredelige og til dels forståelsesfulle forholdet Israel gjennom flere tiår har utviklet med naboland som Egypt og Jordan, henger i en tynn tråd. Landet som nokså upresist kaller seg «Midtøstens eneste demokrati», er i ferd med å bli politisk isolert. Netanyahus brutale krigshandlinger og politikk mot palestinerne gjør mye større skade på Israel enn Hamas noensinne var i stand til å utføre. Kan tvinge fram løsning Etter et halvt år med terrorbombing og invasjon ligger Gaza by i ruiner. I tidligere angrep har det israelske forsvaret (IDF) gått presist etter utpekte, militære mål, eller i det minste lagt gater og nabolag i grus, med alt det har medført av utilsiktet skade. Denne gang er alt mye verre. Over 33.000 personer, om lag 10.000 av dem barn, har måttet bøte med livet for Netanyahu-regimets hevnlyst. I tillegg er journalister og internasjonale hjelpearbeidere drept. Det er ikke bare det israelske folkets tålmodighet som er i ferd med å bli brukt opp – det er verdenssamfunnets tålmodighet. Det smått ironiske ved Netanyahus blodstenkte reaksjon på terrorangrepet for et halvt år siden er at det kan tvinge fram en løsning for palestinerne. En rettferdig løsning kan knapt realiseres etter 75 år med undertrykkelse, drap og fordrivelse. Men Netanyahu-regimet har i det minste bidratt til at tostatsløsningen igjen er på dagsordenen, riktignok mot egen vilje. Samtidig har krigen kostet både menneskeliv og økonomiske ressurser, ikke utelukkende i form av bomber og granater, men også i form av svekkelsen i den israelske økonomien som følge av at utenlandske interesser trekker seg ut og at titusenvis av stridende er tatt ut av verdiskapende arbeid. Større trusselbilde I tillegg risikerer Netanyahu å sette fullstendig fyr på befolkningen på Vestbredden som lever under okkupasjon og daglige angrep fra IDF-støttede bosettere. Vestbredden er en trykkoker som kan eksplodere når som helst. Nord for grensen mot Libanon finner vi sjiamilitsen Hezbollah, som utgjør verdens mektigste ikke-statlige hær. Den Iran-støttede militsen er en større militær utfordring for Israel enn Hamas har vært i nærheten av. Den amerikanske avisen The Wall Street Journal skriver at «Israel kan ha tatt Gaza, men mistet USA». Motstanden mot den israelske overreaksjonen mot befolkningen i Gaza er svært sterk i USA, og kan komme til å spille en rolle inn mot årets presidentvalg. Uten USA som garantist for sin eksistens, vil Israel stå overfor sin største eksistensielle krise i historien. Etter terrorangrepet 7. oktober uttalte Netanyahu at Israels reaksjon «ville endre Midtøsten for alltid». Det kan gå troll i ord.

long

many

769rl4

ab

Vi kommer ångra att stenmården släpps in

Har du sett en stenmård? Antagligen inte. Till skillnad från sin släkting mården ska den inte finnas i Sverige. Mårdar är dessutom aldrig lätta att få syn på. Trots all tid jag tillbringar i skogen har jag bara sett någon enstaka mård levande. Som många andra rovdjur är natten dess rätta element. Skulle du trots allt få syn på ett litet avlångt djur med en kropp mellan 40 och 60 centrimeter som har mörkbrun päls med en vitaktig fläck över bröstet och ganska lång svans kan det trots allt vara en stenmård. I alla fall om du befinner dig i nordöstra Skåne. Där har nämligen stenmården funnits, i alla fall sedan 2018. Exakt hur det lilla mårddjuret kommit till Skåne vet ingen. Som fripassagerare i en lastbil tycks vara den vanligaste teorin. Artdatabanken och Naturvårdsverket klassar den som en främmande art. Vilka effekter det skulle få om stenmården etablerade sig och blev en del av den svenska faunan vet ingen riktigt. Det vi vet är att den är mindre skygg än den vanliga mården, eller skogsmården som vi kanske måste säga i fortsättningen. I andra europeiska länder där stenmården förekommer betyder det dödade tamdjur och skador på hus där djuren flyttat in. Dessutom har de en svårförklarad förtjusning i att bita sönder bilars elsystem. Att ha en stenmård i sin närhet kan bli dyrt. Ett hot mot den biologiska mångfalden Värre är kanske vad en ny art skulle betyda för ekosystemet. Vi vet ju vilken skada mårdens släkting minken gör. För markhäckande fåglar kan en stam stenmårdar vara förödande. Ett hot mot den biologiska mångfalden. Det går att utrota stenmården i Sverige. Förra året avlivades omkring 70 djur i nordöstra Skåne. Jakten sköttes av Jägarförbundet och projektet kostade omkring två miljoner kronor som betalades av Naturvårdsverket. Nu dras anslaget in. Pengarna behövs till annat och stenmården får chans att bita sig fast i Sverige. Vad det i längden kommer att kosta människor och miljö får vi så reda på så småningom. Att notan blir betydligt högre än kostnaden för att fortsätta jaga djuren kring Bromölla kan vi dock vara säkra på. Det finns främmande arter som skapar intressekonflikter. Jag kan minnas hur människor i min bardom planterade lupiner. Ett försök att skapa skönhet och kontrollera ogräs. Ingen anade väl vilket monster som släpptes lös. För jägare har vildsvinen blivit ett uppskattat villebråd och kött i frysen. För lantbruket och trädgårdsägare är grisarna däremot ett ständigt hot. Vi lär inte bli av med vare sig lupiner eller vildsvin, ens om vi skulle vilja. Inte minkar heller för den delen. Men det går fortfarande att stoppa stenmården. Och det skulle inte ens behöva bli särskilt dyrt. Om inte Naturvårdsverket kan betala måste pengarna fram på något annat sätt.

long

few

GMvV66

ab

Kinberg Batra verkar skylla på direktören

På ytan ser allt så korrekt ut. Men Anna Kinberg Batra lyckas på något sätt ständigt klampa i klaveret. Varje gång har hon tagit sig upp igen. Inom Moderaterna verkar hon ha nio liv. Frågan är om inte de börjar ta slut nu. Anna Kinberg Batra blev för ett år sedan utsedd av regeringen till landshövding i Stockholm. Det är en fin post för politiker i karriärens nedförsbacke. Men skandalerna inom Stockholms länsstyrelse har på senare tid blivit för många. Akterseglad av Kristersson Anna Kinberg Batra fick efter stor kritik lämna som Moderaternas partiledare hösten 2017 under inte helt värdiga former. Ulf Kristersson tog över och Kinberg Batra blev akterseglad. Som partiledare fick hon kritik för att låta robotaktig och för att hon öppnat för att samarbeta med SD. Det var lite tidigt för partiet i det läget och kanske visade det på Kinberg Batras brist på fingertoppskänsla. Eller omdöme om man så vill. I valrörelsen 1998 sa hon de berömda orden att ”stockholmare är smartare än lantisar”. Det var väl menat som ett skämt. Men när orden kommer från en självgod finborgare, för att använda Jimmie Åkessons ord, uppväxt i Djursholm är det helt enkelt inte så kul. Det är det här med fingertoppkänsla. Anställt två polare Reträttposten som landshövding i Stockholm har nog inte heller blivit så kul som hon hade hoppats. Aftonbladet har avslöjat att Anna Kinberg Batra har anställt två gamla polare och gett dem löner i 90 000-kronorsklassen. Inget av jobben blev utannonserade för allmänheten. Det ena utlystes bara genom en berömd lapp på en anslagstavla på Stockholms länsstyrelse. Olle Lundin, professor i förvaltningsrätt vid Uppsala universitet, har varit i tydlig med vad han tycker om saken. Agerandet är inte förenligt med vad som står i anställningsförordningen, som regleras i grundlagen. Han säger till Aftonbladet att det kan vara korruption. Händelserna har dessutom blivit JO-anmälda och ska utredas. Sparkar direktören Inte blir historien bättre av det senaste avslöjandet. Nu ser det ut som att Anna Kinberg Batra pekar ut en syndabock för anställandet av hennes vänner. Det blev länsöverdirektören Åsa Ryding som får åka ut med huvudet före. Ryding har arbetat på myndigheten i 15 år och utsågs till länsöverdirektör 2021. Plötsligt köps hon ut och det är en dyr affär. Totalt får hon 2,2 miljoner kronor för att lämna. Till Aftonbladet säger hon att hon tycker det är ”tråkigt”. – Jag respekterar dock landshövdingens önskan om att vilja gå vidare i sitt uppdrag med en annan länsöverdirektör, säger Åsa Ryding. Det låter inte direkt som att uppsägningen skötts med fingertoppskänsla. Den heller. Hur stort tålamod har Ulf Kristersson med Kinberg Batra, egentligen? Chatta med Jonna Sima om texten klockan 09:00. Skicka in dina tankar och åsikter redan nu!

long

few

3ELOxA

bt

Etter fire–fem dager i trykkammer kom hørselen tilbake. – Helt utrolig.

Haukeland leder verdens største studie på trykkammerbehandling av akutt hørselstap. – Kom deg til lege med en gang, sier øre-nese-hals-legen. Janne Bjørg Ertenstein våknet en fredag morgen helt uten hørsel på høyre øret. – Telefonen ringte. Jeg tok den til øret, men hørte ingenting. Hun slo på høyttaleren og la telefonen på bordet. Underveis i samtalen kom hennes bror inn. – Han spurte hvorfor jeg snakket på høyttaler. Jeg fortalte om det døve øret. Du må komme deg til lege straks, insisterte broren. Hun gjorde som broren sa. Fastlegen konfererte med sykehuset i Stavanger og hun fikk hastetime der fredag ettermiddag. Derfra gikk det kjapt. Mandag var Ertenstein på plass i Bergen, klar for 15 dager med trykkammerbehandling. – Verdens største Det Ertenstein opplevde var et plutselig hørselstap uten kjent årsak. Anslagsvis 1000–1500 nordmenn i året opplever det, og opptil halvparten får varig nedsatt hørsel. I årtier har det versert rapporter om at trykkammerbehandling kan hjelpe. Om dette stemmer er ikke bevist. På Haukeland universitetssjukehus er fagfolkene i gang med en studie som skal gi svar en gang for alle. – Dette er verdens største studie av trykkammerbehandling av akutt hørselstap, sier overlege Bernd Mueller ved seksjon for hyperbarmedisin. De leder studien i samarbeid med øre-nese-hals-leger ved Klinikk Hode/Hals. – Det haster Så langt er det 50 deltakere i studien, som rekrutterer pasienter fra tre av landets fire helseregioner. Målet er 300. Først da kan de si sikkert om trykkammerbehandling gjør en forskjell. Halvparten får 15 dager i trykkammer pluss kortisontabletter. Halvparten får bare kortisontabletter, som er standardbehandling. – Svarene vi kommer frem til, vil bli gjeldende for sykehus og trykkammer-sentre over hele verden, tror Mueller. Sammen med overlege Kristina Sture Larsen prøver Mueller å gjøre studien kjent. Det haster nemlig å starte trykkammerbehandlingen. – Vi har en uke på oss fra hørselen forsvinner, sier Mueller. – Mange teorier Noen ganger finner legene en forklaring på plutselig hørselstap. For eksempel en ørebetennelse, hodeskade eller helvetesild. Hos andre er det ingen åpenbar årsak. – Vi har mange teorier, men vet ikke sikkert, sier Larsen. Det er tilfellene uten kjent årsak som er aktuelle for trykkammer. Mueller påpeker at det indre øret er følsomt for oksygenmangel. Bare én blodåre leder inn dit. – Det er mulig at hørselstapet skyldes en betennelse eller manglende blodtilførsel og dermed manglende oksygen, sier han. I trykkammeret puster pasientene rent oksygen under trykk. Det gir et kjempestort oksygentilbud til cellene i kroppen, også i områder med dårlig blodforsyning. – Det er mulig at dette berger det indre øret og at hørselstapet forsvinner igjen, sier han. – Problemet er at vi vet egentlig ikke hva som skjer, sier Larsen. – Kan trykkammerbehandling også kan hjelpe for vanlig nedsatt hørsel? – Nei, sier hun bestemt. – Vanlig nedsatt hørsel skyldes at hårcellene i sneglehuset har fått en skade. Årsaken kan være aldring eller støy. Når flimmerhårene er skadet, slutter hørselscellene å fungere som de skal. – Ikke vent og se For Ertenstein virket kombinasjonen av kortison og trykkammerbehandling. Etter fire–fem dager vendte hørselen langsomt tilbake. Etter 15 dager hørte hun som før. – Helt utrolig. sier hun. Ertenstein som er bosatt på Rennesøy utenfor Stavanger, er tilbake i Bergen for å bli intervjuet og demonstrere behandlingen. Et halvt år er gått siden hun våknet døv på et øre. Hun priser broren som fikk henne av gårde til fastlegen samme dag. – Jeg hadde flaks. Hadde ikke han kommet inn mens jeg snakket på høyttaler, ville jeg neppe sagt noe. Bare bestemt meg for å se det an. Larsen rister på hodet: – Det er så typisk. Hvis du plutselig ble blind på et øye, ville du aldri bestemt deg for å vente og se. Det bør du heller ikke gjøre hvis hørselen plutselig forsvinner, sier øre-nese-hals-spesialisten.

short

many

3EGjV0

ap

Fem mistet lappen og 38 fikk bot. Men politiets fartskontroller var tvilsomme.

Politiet delte ut bøter og beslagla førerkort i høyt tempo. Men et ferdigutfylt kontrollskjema fikk tingretten til å reagere. Lasermåleren gikk nærmest varm i Drammen i september i fjor. I løpet av to hektiske fartskontroller ble 38 bilførere bøtelagt. Fem personer mistet lappen. Men nå har to ulike tingretter kommet frem til at fartsmålingene ikke var gode nok. Blant annet fordi politiet forhåndsutfylte feltet for etterkontroll av lasermåleren. Det er nemlig slik at politiet skal sjekke målingsresultatet opp mot bilen som er stoppet. Dette skal de signere på i loggen. Loggen fra den ene fartskontrollen ser slik ut: Om man tar en kikk på tidspunktene for målingene, oppdager man en viktig ting. Her er det blitt kontrollert mange biler på kort tid: I de andre kolonnene i loggen finner man to andre opplysninger som er sentrale. Det ene er «fart». Det andre er «avgjørelse»: Blir man anmeldt, hender det at saken havner i retten. Det er i den siste kolonnen man finner noe av det som gjorde at dommerne i tingretten sperret opp øynene: – Det ser ut som om politiet har vært opptatt av å stanse flest mulig, istedenfor å gjøre det riktig, sier advokat Jan Kildahl. I fjor høst ble han kontaktet av to menn, uavhengig av hverandre. Begge var stoppet av de samme politifolkene i to ulike kontroller utenfor Drammen. Politiet hadde rigget seg til på E134 i retning Mjøndalen. Domstolen sa blankt nei De ble stoppet med noen ukers mellomrom. Men begge reagerte på farten de ble målt til. De reagerte også på at kontrollene virket hektiske. Ingen av dem fikk se lasermålingene, selv om de spurte. Da advokaten så nærmere på sakene, oppdaget han loggen. Den viste politiets aktivitet. I den ene kontrollen ble det 27 biler i løpet av 2 timer. Det er én bil hvert fjerde minutt. Begge mennene mistet lappen på stedet. Men da politiet ba om fortsatt beslag av førerkortene, sa domstolene blankt nei. «Når politibetjenten tilsynelatende har signert i kontrollfelt før målingene ble foretatt, tilsier dette at det ikke er blitt foretatt en reell etterkontroll i henhold til instruks. På denne bakgrunn kan det heller ikke utelukkes at måleresultatet er uriktig», skriver dommeren. For en 59-åring skapte førerkortbeslaget mye trøbbel i hverdagen etterpå. – Kunne ikke fatte at det stemte Ifølge politiet hadde mannen kjørt i 133 km/t i 90-sonen. – Jeg kunne ikke fatte at det stemte. Selv ville jeg anslått at jeg lå 10 km/t over fartsgrensen, ikke 40, sier mannen til Aftenposten. Han fikk beskjed om at han fikk 18.000 kroner i bot. I tillegg måtte han være uten førerkort i et halvt år. Mannen bor 15 mil unna arbeidsplassen. I ukene uten lappen hadde han opptil fem timers reisevei til og fra jobb. – Det har vært en stor belastning, sier han. Han var uten førerkort i seks uker før domstolen sørget for at han fikk det tilbake. Tidligere i april skulle han ha møtt i retten. Men dagen før hovedforhandling trakk politiet hele saken. – Jeg har brukt 40.000 på advokat for å få bekreftet at jeg hadde rett. Før har jeg hatt tillit til politiet, men den blir svekket når de opptrer sånn som dette, sier han. Hva med de andre som ble stoppet? En annen som mistet lappen, må til lege flere ganger i uken. Uten førerkort ble reisene både til sykehus og jobb krevende. Det viser en kjennelse fra Ringerike, Asker og Bærum tingrett. Dommeren der sørget for at han fikk tilbake lappen etter fem uker. – Det mest alvorlige i denne saken er at politiet ikke sjekker lasermåleren før kontrollen starter, slik de er pålagt ifølge retningslinjene. Det er nødvendig for å være sikre på å få korrekte målinger, sier advokat Kildahl. Men disse to sakene betyr ikke noe for de andre som ble stoppet i fartskontrollene. – Når det gjelder tingrettskjennelsene, så omhandlet disse spørsmålet om midlertidig førerkortbeslag i to enkeltsaker. Kjennelsene får ikke uten videre betydning for andre som ble stoppet disse dagene, opplyser Anne Christine Flølo. Hun er politifullmektig ved påtaleseksjon i Sørøst politidistrikt. PS! På ett år er det gitt nær 400 bøter og tatt over 50 førerkort på E134 utenfor Drammen. Det viser politidistriktets X-meldinger.

long

few

76XyqV

vg

Betaler 24.500 for å gå ned i vekt: – Jeg har ikke telt kalorier

Berit testet «alle» dietter for å gå ned i vekt. Så endret hun metode. Og gikk ned 32 kg. Etter to graviditeter satt babykiloene bom fast for Berit Kaspara Fredheim. Kroppen var tung og energinivået lavt. 39-åringen har prøvd forskjellige metoder for å gå ned – dietter, shaker, trening og faste. – Men ingenting har funket for meg. Det er nok mye selvdisiplin med i bildet, noe jeg ikke er så god på. Jeg har alltid lagt på meg lett. I januar 2023 kom Wegovy på det norske markedet. Fredheim leste om slankemedisinen med stor interesse. Da veide hun 110 kilo. – Jeg gikk til fastlegen min. Han mente det var en god idé å gi det et forsøk, sier hun til VG. Det første halve året gikk hun ned ca. en kilo en uken, forteller hun. Hun slet en ukes tid med magetrøbbel, oppkast og diaré, men har hatt lite plager med bivirkninger ellers. – I starten var jeg litt slapp, men det er jo ikke så rart når man er i kaloriunderskudd. Nå veier hun 78 kg 39-åringen oppsummerer det siste årets vektreise slik: – Jeg har ikke telt kalorier, men har spist så mye jeg orket hele veien. Det har i perioder vært rundt en tredjedel av det jeg spiste før. Slankemedisinen Wegovy fås bare på hvit resept, hvilket vil si at man må betale for den selv. Det hele har kostet henne 24.500 kroner så langt. Fredheim sier at det har vært verdt prisen og at hun også sparer penger på å spise mindre. – Nå har jeg halvert dosen fra 1 mg til 0,5 mg, og har ikke gått opp noe i vekt, selv om jeg nå spiser tilnærmet normalt. Jeg er ganske klar for å slutte på medisinen nå, og håper det går fint. Hun føler at hun har blitt flinkere til å slutte å spise når hun er mett, og ikke stappmett. I tillegg har hun gått fra klesstørrelse 2XL til medium eller large, noe som gjør at det er lettere å handle brukt eller arve. Derfor mener hun at hun totalt sett har spart mer enn det har kostet: – Jeg orker dessuten å jobbe mer. Som selvstendig næringsdrivende, pluss ansatt i familiebedriften, har det absolutt lønnet seg økonomisk, sier hun. – Krevende Ernæringsfysiolog Aslaug Drotningsvik er førsteamanuensis hos Universitetet i Bergen og har fedme og ernæring som kompetansefelt. Hun sier det er flott at det endelig finnes medikamenter som effektivt kan hjelpe den enkelte med vektreduksjon. – Disse medikamentene kan være en god støtte i en livsstilsendring fordi de gjør det lettere å spise mindre. Det finnes alltid enkeltpersoner som klarer å gå ned mye helt på egen hånd, men for de fleste er det å gå ned 30, 40 eller 50 kg svært krevende, sier hun. Hun understreker at det likevel er viktig at medikamentene ikke er eneste tilnærming til vektreduksjon. Drotningsvik uttaler seg på generelt grunnlag. – I tillegg til medikamenter må man også få individuell hjelp og veiledning til å legge om til et sunt hverdagskosthold som man kan leve med over tid. Disse medisinene gjør det enklere å begrense matinntaket, ved å redusere sultfølelse hos den enkelte, sier hun. – Jeg råder til å bruke perioden med medisiner til å legge om til et sunnere kosthold og til å være veldig bevisst på mengden mat man spiser – det vil si hvor mye mat kroppen trenger for å holde en stabil vekt. Ved å være mer bevisst på eget kosthold og porsjonsstørrelser tror og håper jeg at de er bedre rustet til å klare seg uten medikamenter på sikt. Mange som skal ned i vekt, ønsker en rask vektreduksjon over kort tid. Da velger man gjerne dietter med svært lavt energiinnhold, sier Drotningsvik. Slike dietter er vanskelig å holde i lengden, og mange ender opp med å gå opp igjen i vekt. – Jeg anbefaler å ta utgangspunkt i eget kosthold og jobbe med å endre 1–3 vaner. Dette kan eksempelvis være for store porsjonsstørrelser til middag, småspising av snacks til kvelds eller andre vaner som bidrar til at vekten ikke går ned. Ofte vil disse endringene føre til en saktere vektreduksjon, men resultatet blir gjerne en livsstilsendring som holder over tid. Hun minner om at vektreduksjon er tålmodighetsprøve. – Men dersom man klarer å gå ned 1 kg hver måned, så tilsvarer dette fort 12 kg på et år.

short

many

LlywvP

vg

Hyller Vålerenga-fansen etter nedturene: – Det er unikt

Stappfullt på fotballkamp. Stappfullt på hockeykamp. Man kan jo lure på om Vålerenga-fansen vil seg selv vondt. De siste årene har det vært lite å juble for i den tradisjonsrike klubben. Både på kunstgress og is. Derfor var det noe vålerengsk over å rote bort en ledelse i Jordal onsdag kveld også. Klubbens nye hjemmebane var fylt til randen. Hjemmefansen var klare for fest. Festen må vente til fredag, når syvende og siste kamp i semifinalen spilles. Et fotballag som har rykket ned til Obos. Et hockeylag som ikke har vunnet et NM-gull på 15 år. Likevel er støtten fra Klanen og VIF-fansen stor. – Ja, det er ikke noe å lure på. Vi har hatt en enorm støtte i de første kampene. De er påskrudd, «taggade» og klare, sier fotballtrener Geir Bakke. I solsteiken på kunstgresset på Jordal tok de seg greit videre mot fjerdedivisjonslaget Union Carl Berner. Utsolgt på tribunen. Bra med folk på gratishaugen. – Det er unikt. Vi får prøve å innfri på alle mulige måter. Jeg kan ikke love at vi vinner fotballkampene hver gang, men vi skal fremstå som en gjeng som vil opp og frem sammen og skape gylne, gode øyeblikk, sier Bakke. Han tok over trenerjobben i fjor sommer. Samtidig hentet klubben en spiss til rundt ti millioner kroner. Det endte med nedrykk til Obosligaen. I første hjemmekamp mot Sogndal kom 9164 tilskuere på kamp. 104 flere enn det gjorde i første serierunde i Eliteserien i fjor. I fjor var det Fredrikstad som hadde det høyeste snittet i Obosligaen med i underkant av 5000. – Det handler om klubbkulturen. Vålerenga er mer enn det som skjer på banen. Det er en del av deg uansett hvordan det går. Du ser hvordan Klanen har mobilisert, sier Christian Borchgrevink. Jordal kunstgress tømmes ganske så raskt etter at begge lag har fått sin hyllest og små barn har tatt sine selfies. Tidspunktet lagt opp slik at det skulle være mulig å rekke både fotball og hockey. Ti minutter inn i kampen mot Oilers har begge lag scoret ett. Det er et solid trykk fra hjemmefans som har opplevd langt mindre suksess enn sine motstandere fra Rogaland. – Det er en enorm kraft i Vålerenga når det mobiliseres. Det er mange som holder med Vålerenga, sier ishockey-spiller Martin Røymark. 5300 tilskuere i Jordal satte nye rekord for arenaen. – Det mobiliseres skikkelig i dag. Folk var her tidlig. Det var «sjåka» med folk allerede i 16.30-tiden da jeg kom hit. Det var synd vi ikke fikk toppet det hele med en finalebillett i dag, sier målscorer for Vålerenga Thomas Olsen. VIF-fansen i hallen måtte reise hjem skuffet. Slik mang en tilskuer med blått skjerf i hovedstaden har gjort de siste årene. – Noen ganger må vi lide sammen. Andre ganger skal vi ha det bra sammen fordi vi har tatt tre poeng, sier Geir Bakke. VIF-fansen leverer. Nå er det opp til spillerne, både på is og gress. – Vi har litt å leve opp til, sier Christian Borchgrevink.

short

few

RG3km5

vg

22 tonns turbinblad falt av: – Folk bør holde seg unna

Et 22 tonns turbinblad falt av en vindmølle i Nord-Odal i går kveld: – Jeg er utrolig glad for at ingen ble skadet, sier ordføreren. – Dessverre stemmer det at et turbinblad har falt ned fra en turbin i Odal vindkraftverk, nærmere bestemt på Engerfjellet, sier Lars Tallhaug, daglig leder i Odal vindkraftverk til avisen sent onsdag kveld. Han forteller at det ikke var personer i nærheten da hendelsen skjedde. Odal vindkraftverk består av 34 vindturbiner – 23 på Songkjølen og 11 på Engerfjellet. Det var Glåmdalen som skrev om saken først. Turbinbladet som knakk og falt av var 72 meter langt. På vindkraftverkets nettsider står det at hvert enkelt turbinblad veier hele 22 tonn. – Folk bør holde seg unna området med tanke på sikkerhet, sier ordfører Odd Kjetil Østvand-Sløtte (Ap) til VG torsdag morgen. Han sier de ble informert om hendelsen ved 21-tiden i går kveld. Han kjenner ikke til om det oppsto skader på bakken eller på selve vindturbinen etter hendelsen. – Jeg er utrolig glad for at ingen ble skadet da bladet falt av, sier han. Østvand-Sløtte sier at Odal vindkraftverk stengte ned Engfjellet-turbinene i går. Odal vindkraftverk meldte klokken 06.30 torsdag at alle vindmøllene er stengt. – I påvente av videre undersøkelser har vi stengt hele vindkraftverket og vi ber publikum respektere at anlegget er stengt for all ferdsel, skriver de på sine nettsider. – Skal tåle vind Ifølge Østvand-Sløtte er alle 34 turbinene av samme type som den som mistet et blad i går. – Kan det bli aktuelt å stenge ned alle turbinene? – Det er opp til Odal vindkraftverk å ta avgjørelse om ytterligere tiltak. Jeg skal i et møte med dem nå. – Kan det være aktuelt å stenge disse turbinene i lang tid? – Det er vanskelig å svare på det nå. Odal vindkraftverk sender opp fagfolk nå og det blir opp til dem å finne ut hva som har skjedd, sier han. – Det har vært endel skader på dette anlegget tidligere. Har det sammenheng med gårsdagens hendelse? – Vi vet ikke om denne hendelsen har sammenheng med tidligere skader. Det var kraftig vind i går, men turbinene skal tåle vind, og de er selvjusterende og skal slå seg av dersom vinden blir for sterk, sier han. – Hva betyr det for kommunen at deler av vindkraftverket er stengt? – Det er jo beklagelig, for kommunen er avhengige av disse inntektene, men sikkerheten kommer selvsagt først, sier ordføreren. Daglig leder Tallhaug forteller at vindkraftverket og området er stengt mens de gjør flere undersøkelser, og at både kommunen, politiet og myndighetene er varslet. – Vi følger saken tett og gjør nå vårt ytterste for å få oversikt over skaden og årsaken, sier han til Glåmdalen. Kim Jonny Karlsen, som bor i Nord-Odal, forteller til VG at han tok bilde av vindturbinen med det knekte bladet fra verandaen sin i 20.30-tiden onsdag kveld, og at det blåste kraftig i området. Engerfjellet ligger i Nord-Odal kommune i Innlandet, like ved grensen til Akershus. VG har vært i kontakt med Innlandet politidistrikt natt til torsdag, som bekrefter at de ble varslet om hendelsen i 22.30-tiden onsdag kveld. – Meldingen vi fikk gikk ut på at de som jobber der har undersøkt stedet og at det ikke er meldt inn at det er personskade, sier oppdragsleder Mats Westby Aamodt. Det er foreløpig ikke en politisak. I mars skrev NRK at 15 av de 34 vindturbinene på vindkraftverket var ute av drift på grunn av skader på flere av vingebladene. – Dette er en produksjonsfeil, sa daglig leder Lars Tallhaug til kanalen da. Arbeidet med å utbedre feilene pågår, og på flere av turbinene demonteres bladene, skriver vindkraftverket på sine nettsider.

short

few

8Jbn6W

vg

Zelenskyj: – Putin vil knekke oss fullstendig

Natt til torsdag er det meldt om angrep i flere ukrainske byer. NATOs generalsekretær Jens Stoltenberg er klar på at Ukraina ikke kan vente lenger på luftforsvar og ammunisjon. Samtidig advarer Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj mot å fryse konflikten og inngå avtaler med Vladimir Putin. Onsdag bombet Russland igjen ukrainske byer, særlig Kharkiv, som er den nest største byen. På kvelden var det havnebyen Odesa som ble truffet av russiske missiler. Natt til torsdag er det igjen massive russiske luftangrep mot en rekke regioner, melder det ukrainske luftforsvaret. Borgermesteren i byen Kharkiv, Ihor Terehov, sier ifølge Reuters at kritisk infrastruktur i byen er under angrep. Det meldes også om eksplosjoner i Lviv og Zaporizjzja-regionen tidlig torsdag morgen. – Når noen snakker om å fryse konflikten og gjøre avtale med Putin, er det bare oppspinn fra folk som ikke fullt ut forstår Putin, sier Zelenskyj ifølge nyhetsbyrået Unian. President minnet om at Putin offentlig har sagt at det ikke finnes noe Ukraina, ukrainsk nasjon eller ukrainsk folk – og at noen har funnet på Ukraina. – Dette forteller oss bare én ting: at Putin vil knekke oss fullstendig, sier Volodymyr Zelenskyj. – Det er russisk terror hver dag og natt i grenseområdene og ved fronten. Putin vil gjøre alt som er mulig for å intensivere angrepene mot Ukraina i år – og forsøke å knekke oss. – Hvis vi får våpen og konkrete politiske tiltak fra våre partnere, så vil vi knekke ryggen til Putin, fortsetter han ifølge Unian. Under et møte med Finlands president ga fra NATO-sjef Stoltenberg støtte til Zelenskyj: – Ukraina kan ikke vente lenger. De trenger luftforsvar, ammunisjon og bistand nå. Vestens manglende levering av luftforsvarssystemer til Ukraina har gitt Russland muligheten til å ramme flere mål i Ukraina og presse på langs frontlinjen. Øverstkommanderende i USAs europeiske kommando, general Christopher Cavoli, advarte onsdag mot at Ukraina «i løpet av kort tid» kan gå tom for artillerigranater og sånn sett bli sårbare, melder Reuters. – Hvis den ene siden kan skyte, og den andre siden ikke kan skyte tilbake, så taper den siden som ikke kan skyte tilbake, fastslår generalen. – De er virkelig avhengige av oss i år. Uten vår støtte vil de ikke kunne vinne, sier Cavoli. Den republikanske lederen for Representantenes hus, Mike Johnson, nekter å stemme over et lovforslag som ville gi 60 milliarder dollar mer til Ukraina. Det hvite hus forsøker febrilsk å finne måter å sende assistanse til Kyiv på. Russiske angrep har lenge vært rettet mot Kharkiv og områdene rundt, men angrepene har blitt mer intense de siste ukene, og rammer både sivile og energiinfrastruktur. Tidlig på kvelden onsdag sendte russerne missiler mot Odesa. Fire personer ble drept, blant dem en ti år gammel jente og mange er såret, melder Unian.

short

many

5BmxaX

ab

Oscar ”Blade runner” Pistorius ”nya liv” efter tiden i fängelsen

Reeva Steenkamps mamma saknar sin dotter ”varje dag”. Samtidigt försöker mannen som sköt henne till döds, Oscar ”Blade runner” Pistorius, starta ett nytt liv efter tiden i fängelse. – Han är en skugga av sitt forna jag, säger en person som sett honom i hemstaden Pretoria samtidigt som han nu nekas jobb. Han blev känd som Paralympicsstjärnan ”Blade runner”. Men på alla hjärtans dag 2013 sköt han flickvännen Reeva Steenkamp till döds genom badrumsdörren i deras gemensamma hem. Sedan dömdes Oscar Pistorius till fängelse i 13 år och fem månader. Där satt han fram till januari i år när han frigavs villkorligt efter drygt halva tiden bakom galler. – Han skulle komma ut någon gång. Det är oundvikligt. Nu är det villkorligt, men det gör ingen skillnad i mitt liv. Han har gjort vad han gjort. Jag har förlorat världens finaste dotter. Vi har varit ifrån varandra i flera år, jag saknar henne varje dag, har Steenkamps mamma June sagt. Men det nya livet därefter har kommit med sina utmaningar för det tidigare sprintfenomenet Pistorius som blev känd för att springa med sina speciella benproteser. I stället spenderar han sina dagar med att sopa golv som vaktmästare och volontär på en lokal kyrka ihop med en släkting. Nekas jobb: ”Farligt” En person, Aida Govender, som besöker kyrkan har sagt följande enligt New York Post: – Han har längre hår, skägg och är inte alls lika slank i kroppen. Du skulle aldrig tänka dig att han var elitidrottare. Han är inte densamma. En annan person i anslutning till kyrkan säger: – Han är inte någon som tar vänskaplig kontakt. Jag vet inte om jag sett honom med ett leende, han är en skugga av sitt forna jag. På jobbfronten ska han också ha tagit kontakt med personer på den internationella paralympiska kommittén för att samarbeta. Men han har inte fått napp. – Det är för farligt att jobba med honom. Det finns inget för honom att hämta här, säger en medlem i kommittén. Kraven efter fängelsetiden I övrigt har han förlagt sitt liv i en villa värd två miljoner pund (motsvarande 27 miljoner kronor) som tillhör släktingen Arnold i Pretoria, Sydafrika. Men det har krävts vissa åtgärder. Som elstängsel och taggtråd. Det som beskrivs som ett ”exklusivt område” ska även ha beväpnade vakter och vakthundar. På det personliga planet har han de nuvarande premisserna för sin villkorliga frigivning till december 2029. Här är några av kraven: ✓ Han måste gå i terapi för att jobba på sin ”ilska” och ”könsbaserade problem med ilska”. ✓ Han kommer också att behöva genomföra samhällstjänst, men tvingas inte bära fotboja. ✓ Dock kan han få oannonserade besök av polisen och kommer genomföra oplanerad alkohol- och drogtestning. 37-åringen deltog även på OS i London 2012.

long

few

l38qGe

vg

17. mai-bråket: – På aller villeste veier

Is, bunad og Danby Choi – tenk at snart er dagen her! Men denne kombinasjonen kommer ikke uten bråk. Det har stormet etter at Høyre inviterte Subjekt-redaktør og samfunnsdebattant Danby Choi til å holde 17. mai-tale i Oslo. Geir Lippestad har vært en av de mest kritiske stemmene til valget. Den kjente advokaten er leder i partiet Sentrum og sitter i 17. mai-komiteen. Han ønsker seg en mer «samlende taler», ifølge NRK. – 17. mai er en dag hvor vi feirer det som er samlende for oss som nasjon. Der vi står sammen om de grunnleggende tingene som følger av Grunnloven, og ikke trekker opp splittende og kontroversielle diskusjoner akkurat den dagen, sa Lippestad til kanalen. Nå får han så 17. mai-hatten passer – av ingen andre enn selveste forfatter Anne Holt (65). Og da mener vi «den ekte» Anne Holt. – Que??? skriver hun på Facebook om utsagnet fra Lippestad. VG har vært i kontakt med Holt, som ikke har ytterligere kommentarer til saken og viser til Facebook-innlegget sitt. Hun mener Lippestad er på «aller villeste veier». – Nå har ikke jeg feiret nasjonaldagen på over 50 år, men det prinsipielle ved den mener jeg å kunne. 17. mai er først og fremst en feiring av selvstendighet og frihet, skriver forfatteren. – Det er også en feiring av Grunnloven per se, en lov som inneholder en hel del som kan være verdt en feiring. Ytringsfrihet, blant annet, skriver hun videre. VG har prøvd å kontakte Geir Lippestad flere ganger, men har foreløpig ikke fått svar. Kritikk fra flere hold Det er ikke bare Lippestad som er kritisk til valget av Danby Choi. Komitémedlem og bystyrerepresentant Sulaksana Sivapatham fra SV har sagt til NRK at heller ikke de ville valgt Danby Choi som taler – og varslet at dette blir tema på torsdagens møte i komiteen. Tiktoker Anine Olsen har samlet inn 15.000 underskrifter til kampanjen: «NEI til at dem som offentlig støtter voldtektsmenn skal holde tale på 17. mai i Oslo». «Kampanjen» mot han, stammer fra en video fra november 2023 der Danby Choi sier til en av de dømte i den mye omtalte overgrepssaken i Bergen at «du har blitt kansellert». Så klapper han mannen på ryggen og sier «dette går bra». Subjekt-redaktøren beklaget saken. – Jeg har utvist dårlig dømmekraft, og beklager, skrev Danby Choi den gangen. – Jeg prøver ikke å «kansellere» han, eller kneble hans ytringsfrihet. Jeg mener bare at det ikke en menneskerettighet å holde tale på 17. mai. Og bruker for øvrig også min egen ytringsfrihet til å formidle det, har Anine Olsen svart på Instagram. Hovedpersonen selv har sagt at han ikke har noen planer om å trekke seg. Han gleder seg derimot stort og håper han får holde talen i fred. – Jeg har fått æren av å holde hovedtalen på 17. mai, og bekranse Henrik Ibsens grav, på oppdrag fra Oslo kommune. Større blir det jo nesten ikke. At noen reagerer, er helt OK, skrev han på Facebook onsdag kveld. – Frivillig å høre på VG har også spurt hva Oslo-ordfører Anne Lindboe mener om valget av Danby Choi. Hun hadde ingen kommentar og skrev i en SMS at 17. mai-komiteen bestemmer hvem som inviteres til å holde taler og at spørsmål måtte rettes dit. Tidligere ordfører i Oslo, Fabian Stang (H), tar det hele med stor ro. – Jeg er sikker på at han vil holde en god tale og det er helt frivillig å velge å høre på, skriver han i en melding til VG. Til deg som har kommet så langt i saken, her er et sidespor: At Danby Choi skriver «hovedtalen» på 17. mai har nemlig ført til litt forvirring. Finnes det egentlig noen hovedtale på 17. mai i Oslo? Nei, er svaret fra leder i 17. mai-komiteen, Bjørn Revil (Frp). – Det heter bekransning og tale ved bekransing, sa Revil til VG tidligere onsdag. På Norges nasjonaldagen i hovedstaden holdes det hele 10 slike taler, der forskjellige politiske partiet får velge hvem som skal tale.

long

many

gEXqmq

ab

Samuel ”SampeV2” Stronegger avslutar samarbete med nätcasinon efter kritiken

Twitch-profilen Samuel ”SampeV2” Stronegger slutar med att göra reklam för casinon och bettingsajter. Beskedet kommer efter att han fått kritik för samarbetet. – Vissa tycker att jag är en hemsk människa, säger han i en livesändning på Twitch enligt SVT. Emil ”Heaton” Christensen, 39, och Samuel ”SampeV2” Stronegger, 24, har fått kritik efter Kulturnyheternas granskning om spelinfluencers som marknadsför olagliga nätcasinon. På sina twitch-konton marknadsför de bland annat nätcasinot BC Casino som saknar licens i Sverige. – De här två har nämnts av hjälpsökande, sa Allan Erdman på beroendelinjen Spelfriheten då. SampeV2: ”Vi är klara” I en livesändning på Twitch berättar Samuel ”SampeV2” Stronegger nu om hatet han fått efter granskningen, skriver SVT. – Vissa tycker att jag är en hemsk människa, och är vidrig. Folk har skrivit både det ena och det andra till mig, säger han. Samtidigt meddelar han att han nu slutar med att marknadsföra nätcasinon. – Jag känner att vi är klara, säger han. Han fortsätter: – Vi har gjort det. Men om det bidrar till att till exempel barn börjar spela och pengar försvinner och så vidare och därmed startar något beroende, och det här kan vara en ingång dit, så vill inte jag vara där. Då säger jag ifrån.

short

few

LlyKop

vg

Nye avhør etter at Ivan (3) døde på sykehus: – Det verst tenkelige

Onsdag pågikk det nye avhør etter at Ivan (3) døde under narkose. Barnetannlege Hilde Nordgarden har aldri før hørt om at et barn har dødd under tannbehandling. – At tannbehandling i seg selv kan føre til akutt død er veldig uvanlig. Det sier spesialist i barnetannhelse Hilde Nordgarden. Hun er avdelingsleder ved TAKO-senteret ved Lovisenberg sykehus og nasjonalt kompetansesenter for oral helse ved sjeldne diagnoser. 2. april døde tre år gamle Ivan Bilal (3) i forbindelse med en tannlegebehandling på Stavanger universitetssykehus. Foreldrene reiste med sønnen fra Egersund til Stavanger for en tannlegesjekk med mulig påfølgende behandling for lille Ivan, ifølge foreldrene. Fordi sønnen hadde Williams syndrom, var det bestemt at treåringen skulle legges i narkose, sier faren. Ivan våknet aldri fra narkosen. Nye avhør onsdag Bistandsadvokat Anne Kroken sier at familien nå bistår politiet i Stavanger i arbeidet med å hente inn journaler og dokumenter. Også onsdag satt familien i avhør med politiet. Kroken har tidligere fortalt at guttens diagnose er årsaken til at han allerede har hatt en rekke konsultasjoner ved Stavanger universitetssykehus. – Familien har vært der en rekke ganger før og følt seg godt ivaretatt, men denne gangen opplevde de det annerledes, sier Kroken. Hun sier det nå er viktig å få klarhet i to ting: Guttens tilstand krever at det tas særlig hensyn ved medisinsk behandling og god informasjon er viktig. Hun stiller spørsmål ved om dette ble gjort. – Når foreldrene i tillegg ikke har fått tolk, viser det at kommunikasjonen ikke har vært god nok, sier Kroken. VG har i samtale med Ivans far, Riad Hassan Bilal, blitt gjort kjent med alt familien opplevde på Stavanger Universitetssykehus (SUS) 2. april. Det var dagen gutten deres døde. Ikke uvanlig med narkose Det er ikke mer risikabelt å benytte narkose ved tannbehandlinger enn ved andre type behandlinger, sier barnetannlege Nordgarden. Hun understreker at hun hverken kjenner omstendighetene eller årsakene til tannbehandlingen ved Stavanger universitetssykehus, og at hun uttaler seg på generelt grunnlag. – Faktisk mener vi som jobber med munnhelse hos barn at det brukes for lite narkose når barn skal til tannbehandling. Dette gjelder særlig ved langvarige og store behandlinger. – Det verst tenkelige Universitetssykehuset i Stavanger sier de ikke har anledning til å gi ytterligere detaljer om saken på grunn av den etterforskningen, og på grunn av taushetsplikten. Klinikkleder Geir Lende skriver likevel følgende i en e-post til VG: – Familien har opplevd det verst tenkelige foreldre kan oppleve. Vi forstår veldig godt at familien har mange spørsmål rundt det som har skjedd. Saken etterforskes nå av politiet, og Statsforvalteren har opprettet tilsyn. Vi skal legge til rette for at alle forhold blir grundig belyst. I Egersund sitter en familie tilbake som er sterkt preget av sorgen og savnet etter minstemann. – Jeg er knust og har det vondt. Jeg er trist og lei meg, men også sint for det som har skjedd. Men jeg har lovet Ivan at jeg skal kjempe for at dette ikke skal skje med andre. Jeg prøver å være sterk for Ivan, sier pappa Riad. Også Ivans mamma, Touileen, sliter hardt nå. Ivan var hennes eneste barn. – Hun er lei seg og har det vondt både mentalt og fysisk, sier Riad Hassan Bilal. Foreldrene til Ivan har fortalt VG at de gjentatte ganger ba om å få tolk, men at de ikke fikk det – og at de dermed forsto lite at hva som skjedde på sykehuset 2. april. Pasienter og pårørende i Norge har rett til å få informasjon om helse, sykdom og behandling på et språk de forstår. Bruken av tolk er hjemlet i norsk lov. – Tolken er uten tvil veldig viktig for rettssikkerheten og behandlingen til pasienten, men også for behandleren, sier Thomas Petter Ekhaugen. Han er leder for Tolkesentralen ved Oslo universitetssykehus (OUS), og uttaler seg på generelt grunnlag. – Klarer ikke uttrykke hva som er galt – Det er behandler som har ansvar for å bestille tolk. Det skjer ikke automatisk, det er alltid en individuell vurdering, men hvis man ikke får utøvd riktig pasientbehandling på norsk så skal det bestilles tolk. Dette har også en kostnad, men det er ikke det som er avgjørende, forteller Ekhaugen. – Hva kan skje om det ikke er tolk til stede? – Da kan det være at pasienten ikke får den behandlingen som vedkommende skal ha. Ting forsvinner i kommunikasjonen, det kan være at pasienten ikke klarer å uttrykke hva som er galt, eller at behandler hverken får stilt viktige spørsmål eller får viktige svar, sier Ekhaugen. Tolkesentralen ved Oslo universitetssykehus har avtale med mer enn 300 tolker, som tar oppdrag på mer enn 80 språk. – Kan være skremmende Spesialistene ved TAKO-senteret håper at foreldre ikke blir redde for å legge barna sine i narkose for å få gjort nødvendig tannbehandling. – I dag behandles for mange barn med bare lokal bedøvelse. For barn kan det være skremmende, særlig barn som i tillegg har kognitive utfordringer eller er sensitive for lyd, som barn med Williams gjerne er. Styreleder Erik Andersen i Norsk forening for Williams syndrom sier at barn med denne diagnosen kan ha ulike helsemessige utfordringer, som for eksempel hjertefeil. – Derfor er det viktig med god kommunikasjon i forkant av et inngrep eller en behandling, særlig ved narkose, sier han. Andersen har selv en sønn med Williams syndrom. – Vi tar alltid blodprøver et par dager i forkant av en narkose og før man starter behandling, sier Andersen. Han sier slike undersøkelser er anbefalt for å sjekke at barnet vil tåle narkose og eventuelle behandlinger. Mange medlemmer i foreningen føler seg sterkt berørt av den tragiske hendelsen. – Det er første gang i mine 26 år som leder at jeg hører om et akutt dødsfall knyttet til denne diagnosen, sier han.

short

many

769rxB

ap

Rema-Reitan er gebyrkutt-vinneren. Reduseres med nær 9 milliarder.

Det er sluttsummen på gebyret som teller. Odd Reitan vinner derfor mest på Konkurransetilsynets kraftige kutt i varslene om milliardgebyrer til dagligvarekjedene. Dersom Konkurransetilsynet hadde lagt sitt opprinnelige syn til grunn i onsdagens varsel til dagligvarekjedene, hadde Reitan risikert et gebyr på ca. 10 milliarder kroner. Nå blir det i verste fall 1,3 milliarder kroner i sluttsum for Odd Reitan, hans to sønner og barnebarn. Dette innebærer et kutt i gebyr fra tilsynet på minimum 8,7 milliarder kroner, eller 87 prosent, sammenlignet med hva som tidligere var "worst case"-scenarioet for Reitan. Konkurransetilsynet har ennå ikke fattet et endelig vedtak. Reitan Gruppen, Norgesgruppen og Coop Norge har nå en knapp måned på seg til å argumentere for at de må slippe gebyr helt. Hvis ikke det går, vil de kjempe mot gebyrene om nødvendig helt til topps i rettsapparatet. Da vil Høyesterett avgjøre saken om noen år. Striden og milliardgebyrene handler om kjedenes bruk av såkalte prisjegere som sjekker konkurrentenes priser. Det første varselet ble gitt før jul 2020. Endrer beregning av gebyrer Årsaken til at Reitan nå kan trekke et lettelsens sukk, er at tilsynet har gått bort fra sitt tidligere syn om at de tre kjedene hadde som formål å begrense konkurransen. Tilsynet fortalte tidligere i år at de mener den såkalte prisjeger-ordningen «kun» hadde som virkning at konkurransen ble mindre. – Da ble det også riktig å se på utmålingen av gebyrene. I det nye varselet er gebyrenes størrelse basert på den berørte omsetningen i den relevante perioden (2011–2018) og ikke lenger konsernomsetningen det siste året før et eventuelt endelig vedtak. Det sier Magnus Friis Reitan i Konkurransetilsynet. Han er nestleder i tilsynets avdeling for mat, handel og helse. Tross navnelikheten er denne Reitan hverken sønn av Odd eller i slekt med milliardærfamilien fra Trøndelag. Samlet er Reitan-familien god for 59 milliarder kroner, ifølge bladet Kapital. Hvis det opprinnelig varselet hadde blitt stående, ville tilsynet krevd et gebyr på 10 prosent av Reitan-konsernet driftsinntekter i 2023. Det ville beløpt seg til ca. 10 milliarder kroner. Nå er varslet isteden basert på en noe mindre andel av datterselskapet Rema 1000s årsomsetninger i årene 2011–2018. Begrenset jubel På Reitans hovedkontor på Lade i Trondheim, blir nyheten om at «worst case»-gebyret nå er redusert fra 10 milliarder kroner til ca. 1,3 milliarder kroner, mottatt med utad dempet begeistring. – Reitan er gebyrkutt-vinneren. Gratulerer med det? – Jo, takk – tror jeg. Men om gebyret er 10 milliarder, 1. milliard eller 1 krone er ikke vesentlig. Vi er helt uenig i at det er grunnlag for noe som helst gebyr. Det svarer Kårstein Eidem som er leder for næringspolitikk i datterselskapet Reitan Retail. Det er nå eier av dagligvarekjeden Rema 1000. – Da tilsynet i februar la bort sitt tidligere syn om at kjedene hadde hatt et formål om overtredelse av konkurranseloven, så var vi helt enige i det. Derfor har vi ventet på at de ville legge bort saken helt. Når tilsynet nå kommer med et tilleggsvarsel om konkurransevridende virkning, er vi fortsatt uenige. Gebyr slår veldig ulikt Det mulige gebyret for Reitan, på 1,3 milliarder kroner, er like stort som det Coop Norge har fått varsel om. Forskjellen mellom de to konkurrentens finansielle evne til å bla opp slike milliardsummer er imidlertid enorm. Reitan-konsernet sitter på ca. 40 milliarder kroner i egenkapital. Coops egenkapital er på ca. 7 milliarder kroner. Dersom de varslede gebyrene blir stående, blir derfor hele 20 prosent av Coops egenkapital spist opp over natten. Til sammenligning reduseres Reitan-konsernets egenkapital med bare 3 prosent. Norgesgruppens nye gebyrvarsel på 2,3 milliarder kroner utgjør til sammenligning knappe 8 prosent av dette konsernets bokførte egenkapital.

long

many

GMvkr4

vg

Kjæresten så Maanums kollaps: – Ekstremt tøft

Den norske landslagsspilleren Frida Maanum (24) kollapset under ligacupfinalen mellom Chelsea og Arsenal. Nå forteller kjæresten Emma Lennartsson om hvordan hun opplevde den skremmende hendelsen. – Det var forferdelig å se, sier Lennartsson i et intervju med svenske Aftonbladet. Det var skremmende scener som utspilte seg i ligacupfinalen mellom Chelsea og Arsenal for 11 dager siden, da Arsenals norske midtbanespiller Frida Maanum kollapset på banen like før ekstraomgangene. Hendelsen skjedde utenfor kamera, og kampen ble avbrutt i flere minutter før Maanum ble fraktet ut på båre med oksygenmaske. På tribunen sto Lennartsson. – Tankene går både til det verste og at alt er bra. Men det var veldig tøft der og da. Jeg så ikke om hun beveget seg, og så ba de om all mulig legehjelp. Der og da var det ekstremt tøft, sier den svenske fotballspilleren. – Det var alt annet enn bra. Det var veldig tøft, forferdelig å se, forteller hun. Maanum ble liggende på banen i flere minutter før hun ble fraktet ut på båre for å få videre behandling. På spørsmål om hvordan det går med Maanum nå, svarer hun: – Jeg vil si at det går helt greit. Det er noe tøft å gå gjennom, så det er en prosess å komme seg gjennom det. Men hun får veldig god støtte i Arsenal. Lennartsson fikk ekstra fri fra klubben Linköping for å være sammen med Maanum etterpå. Noen dager etter kollapsen uttalte Arsenal at testene av Maanum ikke hadde kommet tilbake med tegn til hjerteproblemer, men at hun ville bli nøye overvåket fremover og gradvis returnere til trening. Maanum har ikke spilt i ettertid, og var ikke med da Norge tapte 0–1 mot Nederland i en EM-kvalifiseringskamp tirsdag. Selv har hun foreløpig ikke uttalt seg om kollapsen.

short

many

XbGVeW

ap

Putin har endret taktikk. Nå risikerer Sasha (16) og studentene hennes livet for å danse.

KHARKIV, UKRAINA (Aftenposten): Kan den herjede byen tåle russernes siste trekk? For en halvtime siden falt missilene, men nå erstattes lyden av eksplosjoner med en av popsangene til artisten Drake. – Baby, I like your style ... lyder over høyttaleranlegget. Sasha (16) leder an mens barna rundt henne danser i vei. Så fort musikken stanser, løper de bort og omfavner den unge danselæreren. Barna tilbringer dagene på online hjemmeskole på grunn av faren for russiske angrep. Danseskolen er et av få steder de får være med venner, så lenge eksplosjoner ikke avbryter leken. Men: – Hver gang barna møter opp her, blir jeg overrasket over at de fortsetter å komme, forteller senterets leder, Karina. For den siste tiden har Putins krig gått fra vondt til verre for dem. Lærer av gamle feil Russlands angrep er trappet kraftig opp de siste par ukene. Nok en gang er målet å ødelegge sivil infrastruktur. Gjennom invasjonens to vintre gjennomførte Putin lignende bombekampanjer. Mørke, kalde netter fulgte. Ukraina klarte raskt å reparere store deler av skadene. Men når russerne igjen forsøker å nå målet, har de valgt en ny strategi. Mat som råtner og trafikkulykker Konsekvensene har vært katastrofale. Så langt er landets nest største by Kharkiv hardest rammet. Ødeleggelsen av et kraftverk førte til at byen mistet sin hovedkilde til strøm og elektrisitet. Strømbrudd førte til at maten i kjøleskap og frysere råtnet. Folk flyttet seg rundt fra bydel til bydel for å kunne lade PC-er og telefoner. Metrostasjonen ble slått ut en morgen, så langt flere enn vanlig måtte kjøre rundt i gatene enn vanlig. Mørklagte trafikklys ga flere bilulykker. Samtidig ble flyalarmen som varsler innkommende angrep, slått ut i deler av byen. Men aller verst er bombingen, som ikke ser ut til å avta. Snarere tvert imot. – Det er veldig ille. Og jeg tror det bare kommer til å bli verre, sier Yaroslav. Mannen med benet i armene Siden fjorårets siste dager har han bandasjert og båret vekk sivile etter angrep. Natt etter natt sover han i en kjeller. Hver gang det smeller, rykker han ut for å gi livreddende førstehjelp. – Det er skader vi ikke kan hjelpe med. Vi kommer til et åsted og så ser vi ... åh, lik. Vi bare ser dem på dem. Vi kan ikke hjelpe dem. Overlevende fraktes til sykehuset. Der møtte han en gang en mann som satt med et varmeteppe rundt seg. Skadet. Han holdt noe tett til brystet. Yaroslav ba mannen legge fra seg det han holdt, så han kunne sjekkes over for skader. Han holdt benet sitt, som hadde blitt revet av. Jobben gjøres frivillig, som ekstra hjelp til overarbeidede ambulansearbeidere. – Det har bare vært for mange angrep, legger han til. Natt til fredag våknet Volodymyr av at balkongdøren smalt inn i hodet hans da et missil traff utenfor hjemmet hans. En av naboene ble drept. – Jeg er bare glad for at mitt syv år gamle barnebarn ikke er her og ser dette. Hun har flyktet til Tyskland. Volodymyr har ingen planer om å dra, selv om 66-åringen er over alderen for verneplikten og kan forlate landet. Tyskland, i likhet med Norge, er ett av flere land som strammer inn reglene for ukrainere som kommer. Samtidig fortsetter våpenstøtten fra Vesten å minske. Det ser Putin ut til å utnytte for alt det er verdt. Fødte sønnen til lyden av missiler Økningen i angrep gjør at ukrainerne må bruke stadig mer ammunisjon for å skyte ned droner og missiler, samtidig går de en usikker tid i møte når det gjelder videre hjelp. – Vi må få slutt på denne terroren. Det er ekstremt viktig å styre luftforsvaret i Kharkiv, uttalte president Volodymyr Zelenskyj forrige uke. Likevel har byens innbyggere delte meninger om hvor ille situasjonen er. Noen sukker oppgitt over presidentens ønske om mer hjelp, de føler Vesten allerede har forlatt dem. Andre mener at de siste angrepene ikke er så ille sammenlignet med for to år siden, da russiske soldater sto på byens terskel. Da var Sofia (26) gravid. Fire måneder senere fødte hun sin første sønn til lyden av missiler. Hun trekker på skuldrene over det. Men de siste ukene med angrep har rystet henne og familien. Et større mål Ektemannens jobb er å trene arbeidere i byens nødtjenester. Nylig gjennomførte Russland et dobbeltangrep i sentrum. Flere redningsarbeidere ble drept mens de forsøkte å hjelpe sivile. – Det er et veldig vondt tema for oss. Familien tror, som mange ukrainerne, at russerne forsøker å skremme sivile vekk fra byen. – Men det kommer ikke til å skje. Vi fortsetter livet så normalt som vi kan. Av og til lurer jeg på om vi burde ha flyktet. Men dette er hjemmet vårt. Ville familien vært like optimistiske hvis de så hva byens voktere har til å forsvare byen med? Barnas hverdag Mens solen senker seg over Kharkiv, har en gruppe soldater et sjeldent øyeblikk av fritid utenfor byen. Så fort mørket senker seg, er tiden inne for å ta på skuddsikre vester og lade maskingeværene for skyte ned iranske Shahed-droner med kurs mot Kharkivs hus og hjem. Enn så lenge nyter de dagens siste solstråler. To gutter kommer vandrende bort til dem på det forlatte jordet, 8 og 10 år gamle. De kikker nysgjerrig på våpenet soldatene har på bilens lasteplan. – Bruker dere den der til å skyte ned droner, spør en av guttene. Ungene vet godt hva det er. – Russiske soldater kom hit. De hadde droner og slapp granater, forteller 8-åringen. Soldaten Serhii svarer tålmodig på barnas spørsmål. Før krigen trente han unge i kickboksing. Da invasjonen startet, så han russiske soldater løpe rundt i bygården. 29-åringen bestemte seg for å bli med og forsvare hjemlandet. Kollegaen Vitalij ble mobilisert i august 2022. Han skulle på butikken en morgen for å kjøpe kjøtt. Han fikk med seg en lapp som kalte ham inn til militærtjeneste. Mykhailo ble også mobilisert på samme tid. Etter en måned med trening ble han sendt for å forsvare en posisjon i det blodige slaget i Serebrjansk-skogen. Siden september i fjor har de tre soldatene hatt i oppgave å stanse droner fra å treffe Kharkiv. Hver gang soldatene skyter ned en, er det en seier. Men russerne har gjort alt de kan for å gjøre det så krevende som mulig. Skjult i mørket Dronene er malt svart. Soldatene kan kun se dem med nattkikkert. Hver gang de bommer, vet de at dronene har kurs mot byen bak dem hvor familiene deres ligger og sover. 22. mars hadde Vitalij fri da to droner traff 200 meter unna leiligheten hans. Smellene vekket ham og kona. Men deres 13 år gamle datter? – Hun våknet ikke engang, forteller han og rister på hodet. Krigens barn er for lengst blitt vant til lyden av bombene. – Hun bare sov videre. Det er selvsagt skummelt. Soldatene er ikke i tvil om hva som vil skje hvis de ikke får mer luftvern. – Russerne kommer ikke til å klare å ta byen vår, sier de. – Men mange flere kommer til å bli drept.

short

few

gEXqv0

ab

Gypsy Rose Blanchard skiljer sig från Ryan Anderson

Gypsy Rose Blanchard och Ryan Anderson går skilda vägar efter 1,5 år som gifta. Enlig TMZ är det hon som lämnat in en ansökan om skilsmässa. De gifte sig i juli 2022, när Gypsy Rose Blanchard, 32, fortfarande satt i fängelse. Efter tre månader i frihet vill hon nu skiljas från Ryan Anderson, 37. Enligt TMZ är det Gypsy Rose som har lämnat in skilsmässoansökan. Flyttar in hos sin pappa Gypsy Rose har själv skrivit om skilsmässan på Facebook. ”Olyckligtvis går min man och jag igenom en separation och jag har flyttat in hos mina föräldrar”, skriver hon och syftar på sin pappa samt hans nya fru. ”Jag har stöd från familj och vänner som hjälper mig att gå igenom detta. Jag lär mig att lyssna på mitt hjärta. Just nu behöver jag tid att hitta vem jag är”. Gypsy Rose syns ihop med sitt ex Samtidigt som skilsmässan håller på att gå igenom har Gypsy Rose synts ihop med sin före detta fästman Ken Urker, 31. På bilder som bland annat Page Six har publicerat syns de två gå hand i hand under en shoppingrunda i Louisiana, USA. Paret var förlovade under tiden som Gypsy Rose satt i fängelse. Hjälpte till att döda sin egen mamma Gypsy Rose avtjänade nyligen ett sju år långt fängelsestraff för medhjälp till mord på sin egen mamma. Mamman led troligtvis av Münchausen by proxy. Under hela barndomen tvingades Gypsy Rose att sitta i rullstol, äta mediciner hon inte behövde, samt raka sitt hår så hon skulle se cancersjuk ut. Lögnerna om Gypsy Roses sjukdomar uppdagades i samband med att hon och dåvarande pojkvännen åkte fast för mord och medhjälp till mord.

short

few

wAyX8o

ab

Strömsund avfolkas – men unga eldsjälarna vägrar att lämna

Medan företag går i konkurs och folk flyttar från Strömsund som aldrig förr går Josefine, 25, och Erik, 26, mot strömmen. I Hoting har de startat en prisvinnande byggfirma och gör allt för att orten ska leva. – Vi är väldigt lokalpatriotiska, säger Josefine. Strömsunds stora claim to fame är den kultförklarade familjefilmen ”Dunderklumpen!” från 1974. Den spelades in i de strömsundska fjälltrakterna med Beppe Wolgers i huvudrollen. I turistmarknadsföringen kallar sig Strömsund för ”Dunderklumpslandet”, ortens stora sommarmarknad heter Dundermarknaden och jätten Jorm (en karaktär från filmen) finns som staty på hembygdsgården. Samma år som Dunderklumpen hade premiär blev Strömsund en av Sveriges till ytan största kommuner, en del i att kommunreformen sattes i verket och mindre kommuner i hela landet slogs samman till större. Prick 50 år senare är Strömsund fortfarande en av Sveriges största kommuner sett till arealen men blir allt mindre sett till folkmängden. 1974 bodde 17 954 människor här – nu är siffran 11 191. 2023 skedde det största antalet utflyttningar på drygt 20 år och man hade ett av de största invånartappen i Sverige. ”En ond cirkel” En av alla småorter som blev en del av Strömsund Dunderklumpsåret 1974 var Hoting, en liten by 40–50 minuter norr om Strömsunds centrum. Det kallas för ett stationssamhälle då inlandsbanan går genom orten, men nu för tiden är passagerarna mest timmerstockar. Persontrafiken lades ned 1985. Kring det gula stationshuset i centrum finns många tomma lokaler, fasader med blekta konturer av skyltar från verksamheter som en gång funnits här. Som mest bodde dryga 1 100 personer i Hoting under 1980-talet, i dag är det knappt 700. Men det finns både näringsliv och viss offentlig service – även om mycket hänger på en skör tråd. I ett så litet samhälle är varje verksamhet dyrbar. – Det blir en ond cirkel. Försvinner en skola betyder det också att en arbetsplats försvinner vilket gör att det inte blir lika attraktivt att flytta hit. Då flyttar ännu färre hit och så måste något annat stänga ner, säger den 25-åriga Hotingbon Josefine Olofsson. Ingen trodde på idén 2022 tog hon tillsammans med vännen Erik Palmqvist, 26, över den lokala byggfirman Byggtjänst i Hoting AB. Företagets tidigare ägare skulle gå i pension och stod inför att föra bolaget vidare eller lägga ned. – Jag jobbade redan här och fick frågan om jag var intresserad av att ta över. Jag frågade Josefine lite på skämt om vi skulle göra det. Efter ett tag visade det sig att vi båda hade funderat på det på varsitt håll, säger Erik. Josefine hade tidigare jobbat med administration och Erik hade varit byggarbetare. Men att driva ett eget företag i så ung ålder kändes nervöst – och vännernas familjer var skeptiska. – De var inte övertygade om att det var en bra idé. De var oroliga över om det skulle gå att driva ett företag på ett ställe som Hoting. Att få finansiärer och långivare att hoppa på tåget var inte heller det lättaste. – Vi hade ett möte på banken i Strömsund. De trodde inte att affärsidén skulle hålla. Jag har svårt att tro att någon i en stad som hade kommit till banken med samma underlag som vi hade skulle få samma bemötande. Då hade banken trott på det, säger Josefine. Blev succé Efter många om och men fick de ett lån på nåder. – Vi fick kriga vidare. Till slut fick vi ett lån med villkoret att vi betalade en del själva, hittade en till finansiär och att de gamla ägarna lämnade säljarrevers.  Sedan dess har Josefine och Erik gjort Byggtjänst till en blomstrande affär. De har knutit till sig nya kunder, anställt flera medarbetare och vunnit priser för sitt företagande. Allt från folk på stan till kommunpolitikerna tycks känna till dem och de har blivit en stolthet för hela Strömsund. Ett starkt incitament för den unga duon att ta över företaget var att rädda de 14 anställningarna i bolaget och att vara ett bidrag till ortens livskraftighet. – Vi är väldigt lokalpatriotiska på det sättet. Vi såg värdet i att Byggtjänst skulle finnas kvar på orten. Annars skulle alla anställda gå arbetslösa också. I alla beslut som Josefine och Erik tar har de Hoting i bakhuvudet. – Byggmässigt och socialt, vi tycker att det är jättekul att få vara med och rusta upp bygden. Vi är med och sponsrar lokala föreningar om vi kan. Vi är inte ute efter sista kronan när det gäller närområdet eftersom vi har ett eget intresse i att det ska vara trevligt här. ”Hus förfaller” De påpekar att många hus ”står och förfaller” runt om Strömsunds glesbygd. – Det har att göra med att det är så svårt att få lån här. Det ser inte så kul ut, säger Erik. Precis som när Josefine och Erik ansökte om lån för att starta upp företaget finns det ett motstånd från bankerna när det kommer till att bevilja bo- och renoveringslån. – Jag och min sambo skulle köpa en tomt häromkring som vi ville bygga en stuga på, men det sa banken nej till. De sa att det hade varit annorlunda om det var en lägenhet i en stad. Men här i Hoting vet de att värdet inte stiger, säger Josefine. Samtidigt finns det inte många bostäder ute till försäljning. – Folk älskar ihjäl sin hembygd. Många som har flyttat härifrån håller hårt i sina gamla familjehem som de bara utnyttjar några veckor om året. Det kostar dem ingenting att ha kvar det. Men det gör att det inte finns lediga bostäder åt dem som faktiskt vill bo här, säger Erik. Eldsjälar bevarar bygden Josefine och Erik känner liksom många andra på landsbygden att politiken inte är anpassad efter livet här. – Man får inte lån och får man det får man inte bygga där man önskar. Fördelen med att bo här är närheten till naturen. Men trots att vi har hur mycket land som helst gör strandskyddslagen att man inte kan bygga vid en sjö, säger Josefine. Josefine och Erik tror att omständigheterna gör att många blir tvungna att lämna Hoting mot sin vilja. Det finns en känsla av att ens öde ligger i någon annans händer – och därför upplever lokalbefolkningen att bygdens överlevnad vilar på deras axlar. Många gånger har Hotingborna kämpat för att få behålla sina samhällstjänster och mötesplatser. 2019 uppmärksammades pensionären Hervor Dahlén när hon förde en kampanj för att rädda biblioteket då kommunen hade beslutat att slå igen det. I höstas protesterade föräldrar och barn mot förslaget att flytta grundskolan från Hoting till andra platser i Strömsund. – Folk brinner verkligen för det här. Vi har ett otroligt starkt föreningsliv. Vi har många eldsjälar som ordnar allt från skidspår och hockey till bio. ”Finns inte ekonomi” Elisabeth Lindholm (S), ordförande i Strömsunds kommunfullmäktige, säger att det pågår ett arbete för att få folk att bo kvar. – Vi jobbar mycket på att man ska kunna få den samhällsservice man behöver, den utbildning man vill ha och och möjlighet för företag att etablera sig. Vi jobbar med att skapa karriärmöjligheter. Bland annat erbjuds företagare handledning från kommunen och man har tillsammans med polishögskolan startat en del av polisutbildningen i Strömsund. Men vad gör ni åt att tjänster i glasbygden försvinner? – I största möjliga mån försöker vi lyssna till våra invånare och behålla skolor och förskolor på de mindre orterna. Vi behöver se till att den fysiska kommunikationen funkar. Vi är Sveriges sjätte största kommun till ytan och folk bor överallt inom kommunen. Men vi begränsas av ekonomi. Vi kämpar varje dag för att det ska fungera så bra som möjligt för alla som bor här. ”Vill flytta direkt” Ont om jobb och tristess är återkommande anledningar som ungdomar anger när de berättar varför de vill flytta härifrån. – Jag vill flytta direkt efter skolan. Det är så tomt bara, det finns inte så mycket att göra här, säger 15-årige Strömsundsbon William Jönsson. Liksom andra vi pratar med drömmer han inte om storstaden. Han vill ha nära till naturen men samtidigt möjlighet att tjäna pengar. – Jag vill svetsa. Jag funderar på att flytta antingen längre upp i Sverige eller till Norge. Upp till Kiruna kanske. Och jobba i gruvan. 30-årige Simon Karlsson flyttade till Strömsund från Göteborg och har ingen önskan om att flytta härifrån. Det enda som skulle kunna få honom att lämna är bristen på jobb. – Arbetsmarknaden är dålig. Jag jobbade på betongfabriken som gick i konkurs. Då blev nästan 200 arbetslösa i Strömsund, det får stora konsekvenser på en liten ort. Några tidigare kollegor har börjat plugga, några är arbetslösa och andra, som jag själv, har hittat annat. I Hoting berättar Josefine Olofsson att hon under skoltiden drömde om att jobba som eventkoordinator. Men så länge hon bor här tror hon inte att hon kommer att få chansen att uppfylla den drömmen. Det är mars när vi hälsar på henne och Erik på byggfirman. De förklarar att ”den femte årstiden” precis är på väg att börja. – Det är tiden mellan vinter och vår. När det är behagligt ute men fortfarande snö. Vi var ute och grillade korv häromdagen i solen och då känner man ”Just det, det är därför vi bor här”. Viljan att bo kvar är större än drömmen om att bli något speciellt.

long

few

xgxBmG

ap

Lønnsoppgjøret 2024: Her er syv spørsmål og svar

Skatt og prisvekst vil spise det meste av årets lønnstillegg. Men en familie med to vanlige inntekter kan få rundt 10.000 kroner mer reelt sett. 1. Hva betyr det at årets ramme er 5,2 prosent? NHO og LO anslår i fellesskap «den samlede årslønnsveksten i industrien». Anslaget omfatter med andre ord årslønnen både for ansatte i kjeledress og andre ansatte. Veksten regnes fra kalenderåret 2023 til kalenderåret 2024. Betyr det at hver lønnstager får 5,2 prosent i lønnsvekst? Nei. For den enkelte kan lønnsveksten ligge både over og under rammen med til dels store avvik. Rammen kan for det første ha en såkalt «profil» og fordeles ulikt i de sentrale forhandlingene. Et lønnstillegg gitt som kroner pr. time vil gi prosentvis mer til de som tjener lite. Innenfor rammen kan det gis særskilte tillegg til utvalgte grupper. For det andre kommer de lokale forhandlingene i tillegg. De skal ta hensyn til forhold ved den enkelte bedrift. I tillegg er rammen et anslag for inneværende år. Fasit kan bli en annen. 2. Hva inngår i «rammen»? Rammen kan deles i tre. Overhenget: Dette er effekten av at tillegg gitt sent på året i fjor virker i hele 2024. Med andre ord: Årslønnen vil øke fra 2023, selv om alle lønninger forblir uendret gjennom hele 2024. Anslått til 1,6 prosentenheter av årets ramme for industriarbeidere. Sentrale tillegg: I industrioppgjøret blir det gitt 7 kroner pr. time ekstra til alle fra 1. april. Sammen med en del andre tillegg bidrar dette til 2,2 prosentenheter av økningen i rammen for industriarbeidere. Lokale tillegg: Summen av tillegg gitt i lokale forhandlinger utgjør resten av rammen. For industriarbeidere betyr dette 1,4 prosentenheter. 3. Hva med de som ikke har tariffavtale? Bedrifter kan være uten tariffavtale eller noen ansatte kan stå utenfor fagforeningen i en bedrift med avtale. Forsker Kristine Nergaard ved forskningsstiftelsen Fafo sier at resultatene i de sentrale lønnsforhandlingene i mange tilfeller også vil bestemme tilleggene for de som står utenfor. – I praksis vil både organiserte og uorganiserte med samme arbeid bli lønnet etter bedriftens tariffavtale. Hvis bedriften ikke har avtale, vil den nok måtte lønne de ansatte stort sett i samsvar med avtalene for å få tak i folk, sier hun. 4. Når blir årets lønnstillegg utbetalt? Overhenget betyr ingen ekstra utbetaling i månedslønnen i år. Alle tillegg etter sentrale og lokale oppgjør i løpet av 2023 er allerede på lønnsslippen. Gevinsten i år er at de gjelder for alle årets 12 måneder. Resultatet i de sentrale forhandlingene i industrien er egentlig et forslag anbefalt av partenes forhandlere. Forslaget skal ut til avstemning blant medlemmene i Fellesforbundet med frist 7. mai. Styret i Norsk Industri skal også behandle forslaget. Hvis det blir ja fra begge sider, er det sentrale oppgjøret formelt ferdig. De sentrale tilleggene i industrien gjelder fra 1. april og vil bli etterbetalt fra denne datoen. Norsk Industri skriver i en e-post at praksis varierer for når tilleggene kommer inn på konto: «Noen bedrifter utbetaler det generelle tillegget så snart som mulig (...). Det er imidlertid ikke uvanlig at bedriftene avventer utbetaling av det sentrale tillegget til de lokale lønnsforhandlinger er avsluttet.» De lokale forhandlingene er opp til bedriftene og de lokale klubbene. Resultat, oppstart, frister og tid for utbetaling vil variere fra bedrift til bedrift. 5. Hvor mye går bort i skatt? En god del av lønnstilleggene går bort i skatt. Det er tre skatter på lønn: For industriansatte som tjente opp til 640.000 kroner i fjor vil 33,8 prosent av årets tillegg forsvinne i økt skatt. For de som tjente over 670.000 (og inntil 937.900 kroner) kroner i fjor vil 43,4 prosent av tillegget gå til økt skatt. De som tjener mellom dette, vil på lønnstillegget få en kombinasjon av de to skatteprosentene. 6. Hvordan virker prisveksten på lønnstillegget? Det tekniske beregningsutvalget for inntektsoppgjørene (TBU) har anslått prisveksten i år til 4,1 prosent. Slår det til, betyr det at svært mye av lønnstillegget spises opp av økte priser. Vinningen går nesten opp i spinningen. Men differansen mellom den anslåtte lønnsrammen på 5,2 prosent og den anslåtte prisveksten gir en anslått vekst i lønnens kjøpekraft (reallønn) på 1,1 prosent. Med stort sett reelt uendrede skatteregler fra i fjor til i år, er det bare å finne frem 2023-inntekten etter skatt og regne 1,1 prosent av dette. Eksempel: En familie med to inntekter på 600.000 kroner i 2023 betalte rundt 25 prosent skatt på inntekten, gitt at lønn var eneste inntekt og at de bare hadde standard fradrag. De vil i år få rundt 10.000 kroner mer å rutte med etter skatt og prisvekst. 7. Påvirker oppgjøret renten? Det er sprik i sjeføkonomenes vurderinger av renteutsiktene etter oppgjøret i industrien: Kommer første rentekutt fra Norges Bank i september eller desember? Etter rentemøtet i mars sa sentralbanksjef Ida Wolden Bache at det første kuttet i styringsrenten «mest sannsynlig» kommer i september. Spørsmålet er om resultatet i industrioppgjøret peker mot en annen lønnsvekst enn Norges Bank har lagt inn i prognosene. Banken har 4,9 prosent for i år. Ikke bare lønn, men også kronekurs og ikke minst løpende prisvekst påvirker renten. Men isolert sett bidrar høyere lønnsvekst til høyere styringsrente – eller at varslede kutt skyves på. Et avvik på 0,3 prosentenheter i antatt lønnsvekst er lite i det store bildet.

long

few

abrvVa

ap

Russeturer og hjernehinnebetennelse: Kostbar vaksine beskytter i utlandet

Folkehelseinstituttet mener russ på utenlandstur bør ta to vaksiner for å være fullt ut beskyttet mot smittsom hjernehinnebetennelse. I august i fjor døde en 18 år gammel gutt fra Bærum av smittsom hjernehinnebetennelse. Han hadde tatt den anbefalte vaksinen. Likevel ble han dødssyk etter å ha feriert med opptil 600 andre kommende russ på den greske ferieøya Ios. Han var ikke vaksinert mot den spesielle meningokokk gruppe B-varianten som han fikk. Utenfor Norden er denne varianten veldig vanlig. Men den mest brukte vaksinen blant norske ungdommer er nemlig en annen. Det er ACWY-vaksinen. Den beskytter ikke mot den formen for hjernehinnebetennelse som 18-åringen døde av. Burde norsk ungdom som reiser til Hellas, tatt en vaksine til? Dette svarte Folkehelseinstituttet (FHI) i fjor: – Vi vil nå se på dette og vurdere hvordan vi kan øke oppmerksomheten rundt behov for meningokokk B-vaksine for de som skal på arrangementer som russefeiring utenfor Norge. Så hva nå? Anbefaling eller råd? – Anbefaling er ikke endret. Men vi har fremhevet rådene om meningokokk B-vaksinasjon av ungdom og rådene våre for de som skal ut og reise, sier Sara Viksmoen Watle. Hun er overlege ved Avdeling for smittevern og vaksine hos FHI. På FHIs nettside står det at behovet for meningokokk B-vaksinasjon bør «vurderes nøye» for russ som skal reise utenlands. – Hva betyr det egentlig? – Vi mener at ungdom som deltar på arrangementer som innebærer økt risiko for smitte på utenlandsreiser, bør vaksinere seg med begge vaksinetypene. Risikofaktorene på slike reiser er mange. Ungdommene er tett samlet, det er festing, høyt alkoholinntak eller bruk av andre rusmidler. Det er deling av flasker, glass og sigaretter. Dette koster en B-vaksine Det er kommunene som har ansvaret for informasjon og vaksinasjon. Derfor er tilbudet ulikt organisert. FHI informerte landets kommuneleger før påske. De ble bedt om å huske ekstra på både ACWY- og B-vaksine for ungdom. Informasjonsmateriell er gjort tilgjengelig for kommunene. Og FHI har hatt kampanjer i sosiale medier beregnet på ungdom og foresatte. De ser at flere kommuner informerer mer. Det var flere forekomster av gruppe B-sykdom blant ungdom i fjor. Og det er økt etterspørsel etter slike vaksiner. Men en B-vaksine er ikke gratis. Den koster rundt 2000 kroner og må tas i to doser. Full effekt blir ikke oppnådd før etter seks uker. FHI er ikke kjent med at noen kommuner eller fylker tilbyr B-vaksine gratis. De har heller ikke fullstendig oversikt over hvilke kommuner eller fylker som tilbyr den anbefalte ACWY-vaksinen gratis til ungdom. Bærum er én av kommunene, i likhet med Oslo og Asker. 130 har tatt B-vaksinen i Bærum – Vaksinedekningen på hvert videregående skoletrinn har vært over 80 prosent, forteller Bjørg Dysthe. Hun er smittevernoverlege i Bærum. Ungdom født i 2007, fikk tilbudet i vinter. Her er dekningen 85 prosent. I etterkant av dødsfallet i august i fjor ble også flere hundre nærkontakter tilbudt B-vaksinen gratis. I Bærum gjaldt det 214 ungdommer. Ytterligere 122 ungdommer ønsket å ta B-vaksinen, selv om de måtte betale for den. I år har ungdom blitt vaksinert med ca. 130 doser meningokokk B-vaksine. I tillegg venter ca. 40 ungdommer på å bli innkalt til vaksinasjon. – Det ser ut til at ungdom som skal reise på russetreff utenlands, har fått med seg at begge vaksiner bør tas hvis man skal være fullt ut beskyttet, sier Dysthe. Sara Viksmoen Watle i FHI understreker imidlertid én ting: Det er fortsatt ACWY-vaksinen som vil gi den bredeste beskyttelsen blant ungdom i Norge. – En viktig grunn til at vi ser mindre ACWY-sykdom i ungdomsgruppen nå, er nettopp at mange er vaksinert.

short

few

eJlV29

ab

Abortframgång för Trumplägret kan slå tillbaka

På ytan ser utslaget om abortförbud i Arizona ut som en framgång för republikanerna och Donald Trump. Men segern kan få en boomerangeffekt lagom till presidentvalet. En effekt som gynnar Biden. Beslutet slog ned som en smärre bomb inte bara i Arizona utan i hela USA. Det var som en kall vind från en svunnen tid svept in när de konservativa domarna i delstatens Högsta domstol slog fast att en gammal lag från 1864 är den som gäller nu. Lagen förbjuder abort i alla lägen utom när kvinnans liv är hotat. När lagen skrevs existerade inte ens Arizona som delstat. Domslutet togs med fyra röster mot två. Det hade varit 5-2 om inte en av domarna avstått från att delta i omröstningen. Detta sedan han på Facebook anklagat Planned Parenthood, en organisation som är för fri abort, för att delta i ”det största kända folkmordet i en generation”. Utslaget kan få stor betydelse för utgången av höstens presidentval. Arizona brukade vara en delstat som republikanerna kunde räkna med att vinna. Men demografin har ändrats på grund av en stor inflyttning från norra USA och ett inflöde av migranter från Mexiko och övriga Latinamerika. Opinionsmätningar visar att bara sju procent av delstatens invånare stödjer ett abortförbud utan undantag. Arizona är numera en så kallad vågmästardelstat där ett litet antal röster kan avgöra om det blir Donald Trump eller Joe Biden som tar hem delstaten. En av bara sex delstater som tros avgöra valet. Krokben för Trump I presidentvalet 2020 vann Biden med bara drygt 10 000 rösters marginal. Trump hoppas att kunna ta tillbaka delstaten den här gången och därmed öka sina chanser att få flytta in i Vita huset igen. Abortutslaget kan precis ha satt krokben för de förhoppningarna. Sedan USA:s HD avskaffade den federala rätten till abort för snart två år sedan har abortfrågan fått förnyad politisk sprängkraft. Det visade sig nämligen att även en hel del republikaner runt om i landet vill försvara aborträtten. I ett antal republikanskt dominerade delstater som Ohio och Kansas har väljarna röstat för att aborträtten ska skrivas in i delstatens grundlag. I nästan alla de lokalval som hållits sedan abortförbudet 2022 har demokraterna vunnit framgångar. Ett typexempel är mellanårsvalet förra hösten. Då förväntade sig alla ett republikanskt segertåg. I stället var det demokraterna som vann över nästan hela fältet. Sedan dess har demokraterna identifierat abortfrågan som en valvinnare även inför president- och kongressvalen i november. President Joe Biden var en av många som snabbt fördömde Arizonas beslut. Han kallade det ”grymt”. Varje gång en ny delstat begränsar eller avskaffar aborträtten leder det till att demokratiska väljare blir mer motiverade att rösta. Nationellt förbud Eftersom valdeltagandet i amerikanska val ofta är lågt jämfört med andra demokratier är en avgörande faktor att partierna lyckas få sina väljare att gå till vallokalerna. En bra motivator är frågor som engagerar väljarna. För varje nytt beslut som inskränker aborträtten ser det ut som att demokraterna gynnas. Detta har Donald Trump och en del andra republikaner insett. Trump har under en längre tid inte velat ge några konkreta besked om hur han tycker att republikanerna ska agera i abortfrågan framöver. Men dagen före utslaget i Arizona meddelade Trump att han tycker det är upp till delstaterna att bestämma över aborträtten. Inom republikanerna finns det många strängt konservativa som vill att nästa steg ska bli att ett nationellt abortförbud. I och med att delstaterna nu själva avgör kan den som bor i en delstat med abortförbud resa till en demokratiskt styrd delstat där abort är tillåtet. Denna ”abortturism” vill många republikanska politiker sätta stopp för. Desarmera frågan Trump trodde han desarmerat abortfrågan genom att låta delstaterna bestämma. Utslaget i Arizona ser ut att få motsatt effekt. Sedan tidigare pågår försök att få till en omröstning om att föra in aborträtten i Arizonas grundlag. En omröstning som i så fall sannolikt hålls i samband med presidentvalet den 5 november. Det kan få extra många demokrater att gå till vallokalen. Eftersom segermarginalen i delstaten förväntas bli väldigt liten kan det ge Biden en valseger som annars kanske hade gått till Trump. Liknande omröstningar är på gång i flera andra delstater. Under sin presidenttid kunde Donald Trump tillsätta tre konservativa domare till HD. Därför sågs det som en stor framgång för ex-presidenten när aborträtten föll. Nu kan den framgången leda till att han i stället förlorar presidentvalet 2024.

long

few

BW7pyE

ab

Zara är inte de enda som utnyttjar unga

Igår rapporterade Aftonbladet om 39 anställda som vittnat om usla arbetsförhållanden på klädkedjan Zara. Medarbetare klockas under toalettbesök, mobbas av chefer och tvingas stå i en liten tejpad ruta under arbetstimmar. Om en anställd är öppet kritisk blir personen hemskickad. Det fuskas även med löner. Timmar skrivs upp med blyerts som leder till att lön saknas i slutet av månaden. De som ifrågasätter systemet kan tvingas in i ett rum på ett förhör med kostymklädda män från Spanien. ”Man är deras slav” Det kan inte beskrivas som annat än slavliknande arbetsförhållanden på Zara. Råkar en kvinnligt anställd vara gravid tar ledningen ingen hänsyn till det. Istället anser chefer att gravida inte tillför ”bra energi”. I ett mail till Aftonbladet ger Zara sitt svar på kritiken. De anställdas historier är inget företaget känner igen. De ser istället sig som väldigt inkluderande och har en ”noll-tolerans” mot diskriminering och kränkningar. Denna berättelse är allt för vanlig i Sverige. Särskilt bland klädkedjor. Det var inte länge sedan H&M hyvlade medarbetares arbetstimmar. Hur mycket längre till ska vi vara okej med storföretagens hänsynslösa utnyttjande av svenska löntagare? Facket hårt kritiska Fackförbundet Handels får veckovis in ärenden om missförhållanden på Zaras arbetsplatser. Förbundsordförande Linda Palmetzhofer anser situationen vara absurd och ovärdig. Zara har tecknat ett kollektivavtal med sina anställda och det är också ett löfte. Ett löfte om att garantera sina arbetare respekt och värdighet. Väldigt många unga har sina första jobb på företag som Zara. Det är billigt för arbetsgivaren och de anställda har mindre erfarenhet och sämre koll på sina rättigheter. De som ifrågasätter villkoren kan man istället bara skrämma med män i kostymer. Inget nytt För många löntagare i landet är det ingen nyhet att bli utsliten på jobbet. Ofta under hemska förhållanden. Arbetsförhållanden på Zaras butiker är exceptionella, men sorgligt nog inte unika. Det är inte värdigt ett land som Sverige. Ungdomar som försöker göra rätt för sig ska inte behöva fyllas av ångest och gråta inlåsta på toaletten bara för att miljardvärderade bolag ska ta hem ytterligare miljarder.

long

few

KnEwzG

ab

Även invandrare får demonstrera, Busch

Ebba Busch var i Göteborg för att prata EU-val. Puben vid Brunnsparken var fullsmockad när KD-ledaren kom dit. Utanför pågick en demonstration för Palestina. Busch verkar själv ha begripit att det skulle dyka upp frågor om Gaza under kvällen. Ministern inledde således med att kräva en vapenvila i Gaza. Men åhörarna nöjde sig inte, utan fortsatte ropa slagord och fördömanden. De släpades snart ut av polis. ”Importerar konflikter” Efteråt var Ebba Busch bekymrad. Demonstranterna ”spelar riktigt mörka krafter rätt i händerna”, sa hon till DN. – Det finns ju de som påstår att tar vi emot invandrare så kommer de att importera sina konflikter hit och sitt sätt att inte stå upp för ett lugnt demokratiskt samtal. Då spelar de dessa krafter rakt i händerna. Och det gagnar inte en fredlig lösning i Mellanöstern utan bidrar till ökade motsättningar i Sverige och, tror jag, en ökad främlingsfientlighet, sa Ebba Busch till DN. De ”riktigt mörka krafter” som Ebba Busch varnar för är alltså främlingsfientlighet – rasism, om man ska tala klarspråk. Samtidigt verkar ministern själv göra en del antaganden kring demonstranterna. Om majoriteten demonstranter hade varit vita, skulle citatet i DN blivit helt obegripligt. Det är klart att det är Ebba Busch själv som bedömer att de som befann sig på puben var från Mellanöstern. Annars hade det aldrig varit aktuellt att spekulera kring främlingsfientlighet och importerade konflikter. Rättighet att demonstrera Det är ett problem om det inte går att hålla öppna politiska möten på grund av skrikande sabotörer. I november valde Ulf Kristersson att lämna en liknande tillställning, även den i Göteborg, efter att pro-palestinska demonstranter buat ut honom. Men det är också en rättighet att demonstrera, oavsett var man kommer ifrån eller vilken hudfärg man har. Man är inte diskvalificerad från den rätten bara för att man har en personlig koppling till en konflikt. Det är klart att den som flytt från eller har släkt i närheten av krig är mer engagerad. Men kanske gör vi rätt i att lyssna på Ebba Buschs varningar för ”riktigt mörka krafter” och främlingsfientlighet. Hon känner dem trots allt. Busch var den första partiledaren som räckte ut handen till Jimmie Åkesson, med den där köttbullelunchen i Almedalen 2019. Det är Åkessons parti som vinner på de ”ökade motsättningar” som Busch talar om. Det är sådana som han som påstår att invandrare inte kan ”stå upp för ett lugnt demokratiskt samtal”. Och hon spelar dem rätt i händerna.

long

few

EQ0n35

ap

Alt du vil vite om Trumps hysjpenge-sak (men ikke våger å spørre om)

Donald Trump har fire straffesaker mot seg, men dette er kanskje den eneste som kommer for retten før presidentvalget. Det handler om en pornostjerne, 130.000 dollar og «småen». Mandag 15. april skal den første straffesaken mot ekspresident Donald Trump starte i New York Supreme Criminal Court på Manhattan. Det er på mange måter en helt ekstraordinær sak: Det startet på en golfklubb i Nevada for 18 år siden. Hun sier hun var kledd i en gullkjole. Han i en svart silkepyjamas. Siden har hun kalt ham for «tiny – småen». Hva er Trump anklaget for? Anklagene knytter seg til 130.000 dollar (1,4 millioner kroner) som Trumps advokat og fikser Michael Cohen betalte til Stormy Daniels like før presidentvalget i 2016. Et valg Trump vant med noen få stemmers overvekt i de avgjørende vippestatene. Daniels fikk pengene for å holde kjeft om et seksuelt forhold hun skal ha hatt til Trump. Cohen sier det var Trump som ba ham betale pengene. Han tok opp ekstra lån på boligen sin for å få råd til å betale henne. De angivelig straffbare handlingene knytter seg til hvordan Cohen fikk tilbake pengene han hadde lagt ut. The New York Times forklarer det slik: I interne dokumenter i Trumps selskap blir utbetalingene til Cohen omtalt som «juridiske utgifter» og det ble vist til en engasjementsavtale. Men ifølge påtalemyndigheten skal det ikke ha eksistert noen juridiske utgifter og engasjementet var fiktivt. En slik forfalskning av regnskapet kan være straffbart dersom aktoratet klarer å bevise at den tiltalte hadde en intensjon om å «begå eller skjule en annen forbrytelse». Det er ikke helt klart hva denne «andre forbrytelsen» skal være, men aktor Alvin L. Bragg har nevnt en valglov som forbyr sammensvergelser «for å få valgt personer til offentlige verv ved hjelp av ulovlige metoder». Michael Cohen har allerede sonet for sin rolle i saken. Han brøt med sin tidligere sjef og er nå et viktig vitne for påtalemyndigheten. Hva skjedde da Stormy møtte Donald? Aftenposten omtalte det slik da tiltalen ble tatt ut for et år siden: Trump og Stephanie Clifford, som voksenfilm-skuespilleren egentlig heter, møttes da Trump deltok under en kjendisturnering på en golfbane i Lake Tahoe, Nevada i 2006. Hun var 27 år, og han var 60. Dette var på et tidspunkt da Trump tjente mesteparten av pengene sine på å være programleder for realityserien «The Apprentice». Trump var på tur alene, mens kona Melania var hjemme for å passe deres fire måneder gamle sønn. Cliffords versjon av det som hendte, er omtrent slik: Han ba henne på middag. Den viste seg overraskende å skulle finne sted i en hotellsuite i stedet for en restaurant. Hun var iført en gullkjole og høyhælte sko. Han tok imot henne i svart silkepyjamas og tøfler. Han lovet henne en opptreden på TV, før de ifølge henne lå med hverandre. Siden har hun konsekvent kalt ham for «tiny – småen». Donald Trump har for sin del nektet for at de hadde sex. Catch and Kill En del av sakskomplekset er to andre tilfeller av hysjpenger. Det ene dreier som om Trumps angivelige forhold til den tidligere Playboy-modellen Karen McDougal. Hun skal også ha innledet et forhold til Trump i 2006 og skal ha vært i Tahoe de samme dagene som da Trump møtte Stormy Daniels, ifølge The New Yorker. I forkant av valget i 2016 ville hun tjene penger på å selge historien. Kjendisbladet National Enquirer kjøpte historien for nesten 1,6 millioner kroner. Hensikten var ikke å trykke historien, men å begrave den, til fordel for Trump. Dette er blitt bedømt som et ulovlig bidrag til valgkampen, noe kjendisbladets utgiver er blitt bøtelagt for. I det andre tilfellet betalte tabloidavisen 320.000 kroner til en tidligere dørvakt ved Trump Tower. Han hevdet at Trump var far til et barn utenfor ekteskap. En historie avisen senere vurderte som usann. Praksisen med å betale penger for en historie, med den hensikt å begrave den, kalles i tabloidpressen for «Catch and Kill». Påtalemyndigheten vil vise at utbetalingen til Daniels ikke var et isolert tilfelle. Den var snarere del av en strategi for å påvirke valget, skriver The New York Times. Hvor lang tid kan rettssaken ta? Rettssaken starter med at man utpeker 12 jurymedlemmer og noen varamedlemmer. Over 500 innbyggere i New York er blitt varslet om at de er kandidater, ifølge CBS News. Utvelgelsen av en jury kan ta alt fra noen dager til flere uker. Det er ventet at hele rettssaken vil ta seks til åtte uker, ifølge Washington Post. Hva blir Trumps forsvar? Trumps forsvarere vil antagelig hevde at utbetalingene til Cohen var for legitime juridiske tjenester og at Trump personlig hadde begrenset kunnskap om hva som foregikk. Trumps strategi er å få sakene mot ham utsatt, noe han til dels lykkes med. Så sent som denne uken ble flere forsøk på å få utsatt hysjpenge-saken avvist i domstolene. Han har mulighet til å klage, men onsdag lå det fremdeles an til at saken skal starte på mandag. Hva slags straff risikerer Trump? Dersom han blir kjent skyldig, kan han straffes med inntil fire års fengsel for hvert tiltalepunkt. Men dommen kan også bli gjort betinget, hvilket betyr at han slipper å sitte i fengsel. Det finnes ingen presedens for hvordan man skal håndtere det dersom en presidentkandidat blir dømt til fengselsstraff. I teorien kan Trump likevel bli valgt til president. Hvordan går det med de andre straffesakene? To straffesaker, én føderal og én i delstaten Georgia, knytter seg til Trumps forsøk på å omgjøre resultatet av valget i 2020. Ingen av dem har en startdato. Trump hevder han har immunitet og ikke kan straffes for forhold som skjedde mens han var president. Spørsmålet kommer opp til høring i Høyesterett 25. april og ventes å bli ferdigbehandlet innen utgangen av juni. Påtaleansvarlig i den føderale saken, Jack Smith, skrev mandag til Høyesterett og fremhold at alle er like for loven, selv presidenter. – Presidentens konstitusjonelle plikt til å sørge for at lovene opprettholdes, gir ham ikke en generell rett til å bryte dem, skriver Smith. Den siste saken går i Florida og gjelder Trumps håndtering av dokumenter han tok med seg fra Det hvite hus. Påtalemyndigheten foreslår at saken kan starte 8. juli, mens forsvarernes dato er 15. august. Hvilken politisk betydning kan en fellende dom få? Trump selv hevder han er utsatt for en politisk motivert heksejakt og det ser ut til at en del velgere hører på ham. De har ignorert forsøket på å omgjøre valgresultatet i 2020, to riksrettssaker, mega-bøter etter sivile søksmål og tiltale i fire straffesaker, for å nevne noe. Trump har vært den suverent mest populære presidentkandidaten på republikansk side. Det er nærmest sikkert at han i juli blir valgt til partiets presidentkandidat. Men kanskje kan en fellende dom være nok til å overbevise noen tvilende velgere i november. Det kan være nok til å avgjøre utfallet i vippestatene, der meningsmålingene tyder på at det kan bli svært jevnt.

long

few

JQPad7

vg

Dutty Diors søster etter dødsfallet: – Det verste som har skjedd

Rochelle Åman (30) forteller om sjokket og den bunnløse sorgen etter brorens brå død. – Jeg føler at jeg aldri kommer til å våkne mer uten å gråte, sier en sterkt preget søster, Rochelle Åman, til VG fire dager etter brorens bortgang. – Men jeg vil gjerne si noe om den fine broren min. Han var helt enestående. Kristoffer Castin Åman, kjent under artistnavnet Dutty Dior, døde lørdag – bare 27 år gammel. Den triste nyheten nådde fansen dagen etter. Rochelle fikk selv beskjeden over telefon fra sin mor. – Mamma ringte og spurte om jeg satt. Og så sa hun at han er borte. For søsteren er det vanskelig å sette ord på det ubeskrivelige. – Men det er det verste som har skjedd i hele mitt liv. Jeg kan ikke forstå at han ikke finnes mer, at jeg ikke kan ringe ham – og at vi ikke skal ses mer. Etter Dutty Diors død har låtene hans fått nytt liv på listene. Det er søsteren takknemlig for. – Han hadde elsket at folk lyttet på låtene hans akkurat nå. Hvis man hører nøye på dem, skjønner man at han hadde mange lekser å lære bort. Kristoffer var musikken sin, og han levde ut kunsten. Rochelle mener broren fortjener all den anerkjennelsen han kan få for alt han rakk å skape i sitt korte liv. – Han var så vakker. Kristoffer jobbet med et nytt album. Det er så trist at han aldri får oppleve hvordan det blir tatt imot, sier søsteren. – Han overrasket alltid med musikken, med nye sounds, legger hun til og sier at det nye hun fikk tilsendt, er noe av det beste hun har hørt. Rochelle var tre år da lillebroren Kristoffer kom til verden. Hun var stolt tilskuer til den plutselige berømmelsen han og Isah (25) fikk i 2019 med låten «Hallo». Hiten nærmer seg 34 millioner avspillinger på Spotify. Tilbakeblikk på da de duoen opptrådte på VG-lista samme år: Rochelle beskriver en bror som «alltid beholdt bakkekontakten». – Han jaget aldri etter «fame». Kristoffer gjorde bare det han kunne best, og han gjorde det så bra. Han levde akkurat som han ville, og han gjorde det kompromissløst. Rochelle forteller at broren aldri lot seg overtale til ting han ikke følte for. – For eksempel laget han aldri masse TikTok-videoer bare for å få oppmerksomhet. Han fikk lov til å være seg selv, og han gjorde det «effortless», men med fullt av mening. Hun minnes broren som en genuin person. – Han ga mye av seg selv og var ren kjærlighet. Jeg er så glad nå når jeg ser alt det vakre folk skriver om ham. Dødsårsaken er ikke kjent, men tirsdag ble det kjent at Dutty Dior ble funnet død i et musikkstudio. Søsteren vil ikke kommentere omstendighetene, men sier til VG: – Han døde mens han gjorde det han elsket mest. Selv husker hun aller best brorens gode latter. De to var bestevenner og gjorde mye sammen. – Vi hadde et spesielt bånd. Det hendte at vi hadde tatt tatoveringer hver for oss, og at vi etterpå så at vi hadde fått dem på samme sted. Kristoffer var som en tvilling for meg, sier Rochelle. Tårene sitter løst gjennom samtalen, og hun lar dem strømme. Hun sier at broren hennes lærte henne «å være naturlig». Hun på sin side hadde innflyelse på lillebroren. – Moren vår var alenemor, og jeg har vært med på å oppdra Kristoffer, sier Rochelle. Søsknenes far er fra Nigeria og bor i London. Barna har holdt kontakt ved å besøke ham i England. – Men Kristoffer og jeg vokste opp i Norge. Rochelle finner mye trøst i å lytte til brorens musikk. – Jeg føler at han fortsatt er nær meg. 30-åringen sier at broren var en «dyp person», og at det er åndelighet å spore i flere av låtene hans. – Kristoffer forsto ting som mennesker vanligvis ikke forstår, blant annet om hvordan universet fungerer. Rochelle har tro på at livet ikke slutter her, og har brukt mye tid på nettopp den tematikken. – Jeg har veldig stor tillit til at livet leves videre i en høyere dimensjon. Og at vi er her med et oppdrag. Kristoffer fikk gjøre sitt oppdrag, og det er jeg så stolt over. Nå tror jeg han er på et sted med bare kjærlighet, hvor alt er vakkert. Hun legger til: – Alle som har hatt en nær døden-opplevelse, vet at det ikke er vondt eller skummelt å dø. Det er en fin trygghet i den kunnskapen. Minnestund Søsteren sier det er for tidlig å si noe om begravelsen, men hun opplyser at en spesiell minnestund er under planlegging. – Det settes sammen noe stort og veldig fint. Mer informasjon kommer senere. Dødsfallet er ikke under etterforskning, men politiet opplyser i en e-post til VG at de gjennomfører rutinemessige undersøkelser i saken. – Det er per nå ikke mistanke om at dødsfallet skyldes en kriminell handling, skriver politiinspektør og påtaleleder Tina Bjarkø Helleland. Mamma i sorg Dutty Diors mamma, Gudny Åman (52), uttalte mandag til VG at hun ønsker at folk skal slutte å spekulere. – Jeg vet uansett ikke noe mer enn at jeg har mistet min vakre sønn. I en lang tekstmelding beskrev Åman sorgen over å miste sin eneste sønn. – Det sies at firkløver er lykke, men den lykken av å være tre, kan ikke beskrives. Og nå er han revet vekk fra oss. Vi får aldri se ham igjen. Jeg føler at en del av meg er borte.

short

many

BW5odw

ap

I løpet av året får KI-agentene lov til å forbedre seg selv

I år kan kapasiteten til chatbotene gjøre et enda mye større hopp enn ventet. Maskinene skal nemlig begynne å styre seg selv. OpenAI har for øyeblikket mistet ledelsen i det intense kappløpet om å ha den smarteste språkmodellen til den tre år gamle jyplingen Anthropic. Men det bransjen egentlig venter på i år, er noe helt annet og mye større: kunstig intelligens som opererer mye mer på egen hånd. Andrew Ng er en av de mest anerkjente fagfolkene på feltet. Han har oppsummert all den siste forskningen og har en klar konklusjon: Det største hoppet i ytelse vil i år ikke komme fra den helt nye generasjonen språkmodeller, som alle venter på. Den største omveltningen kommer fra KI-agenter. Dette er systemer som er sin egen arbeidsleder. De har større autonomi, kan samle informasjon på egen hånd, resonnere og handle. Helt uten at brukeren er involvert. Forutsetningen er imidlertid at maskinene får en mulighet mange ønsker å nekte dem: større selvstendighet. Plutselig slår lillebror storebror Tester viser at såkalt «agentisk KI» gir oppsiktsvekkende gode resultater. For eksempel svarer språkmodellen GPT-4 riktig på 67 prosent av oppgavene i testen Human Eval. Den mindre kraftige modellen GPT-3.5 klarer bare 48 prosent. Men om gratisutgaven jobber som agent og forbedrer sine egne svar, klarer den 95 prosent riktig. Da slår den altså storebror ned i støvlene. Årsaken til kvantespranget er ifølge Ng at vi til nå har brukt disse modellene helt feil. I dag forlanger vi at modellene produserer gode tekster på første forsøk. I et foredrag påpeker Ng at dette er som å be noen om å skrive et essay fra start til slutt, uten å bruke tilbakeknappen. Kan vi da egentlig forvente et fullgodt resultat? Vi mennesker bruker nesten alltid mer enn ett forsøk på å skrive en tekst. Vi begynner kanskje først med å skrive et utkast, gjør noen nettsøk, redigerer litt i teksten, leser over og redigerer igjen. Og så videre. Først når vi er fornøyd, avgir vi svaret. Det lønner seg å jobbe som oss Nå viser det seg altså at den arbeidsmåten også kan fungere for en språkmodell. Årsaken til prestasjonshoppet er at modellen drøfter problemet med seg selv før brukeren får lese svaret. Flere instanser av samme språkmodell (helheten kalles da en agent) settes sammen i løkker, ikke ulikt hvordan en menneskelig virksomhet opererer. Én såkalt subagent kan ha ansvaret for å sette i gang nye prosjekter og reflektere rundt resultatene. En annen kan bruke verktøy som nettsøk eller analysere dokumenter. En tredje kjører programkode eller utfører andre funksjoner. Til sammen kan multiagentsystemet utveksle informasjon, jobbe videre og planlegge neste skritt. Ideelt sett kan du, altså brukeren, bare ta kontakt med «topplederen» i virksomheten og be om å få utført en oppgave. Deretter setter KI-agenten i gang med å planlegge en ferie eller skrive en utredning. Vil du at turen skal gå til Kreta eller Spania i år? Her er fire alternativer agenten har funnet for deg, komplett med priser og innhold på ulike datoer. Mange på ballen Ifølge nettstedet The Information jobber OpenAI allerede med et agentprodukt som skal kunne ta over brukerens enhet, klikke på linker og bruke apper. Den skal kunne overføre data mellom et dokument eller et regneark, fylle ut reiseregninger og legge dem inn i regnskapsprogrammer. Fredag rullet Anthropic ut subagenter i sin lederstjerne Claude 3. Lignende ting er allerede demonstrert og på vei til Microsofts betaltjeneste Copilot. Den kan være til stede på møter for deg og skrive møtereferat. Foreløpig fungerer det bare på engelsk. I disse dager rulles funksjonene ut på norsk. Selskapet Cognition Labs har vekket oppsikt med en prototyp kalt Devin, som de kaller verdens første virtuelle datautvikler. En rekke oppstartsselskaper jobber på spreng med det samme. Også de største selskapene har for lengst merket seg trenden. Derfor er spenningen stor før Apple og Googles utviklerkonferanser i mai og juni. Kommer det noe der? Kraftigere KI øker også risikoen for at ting kan gå galt. Da OpenAI lanserte GPT-4, gjorde de et nummer av å understreke at modellen IKKE hadde tilgang til å kjøre kode eller utføre handlinger. Begge deler er påkrevd hvis en KI-agent skal kunne jobbe for deg. Før jul advarte OpenAIs egne forskere mot KI-agenter. Om man stoler for mye på agenter som viser seg å gjøre feil, kan følgene «i verste fall bli katastrofale». For å redusere risikoen, ønsker de å kreve at brukeren godkjenner viktige avgjørelser før de tas. Uansett kan fremtiden for databrukere ligne mer på hverdagen til en toppleder som skal lede en bedrift, enn på dagens situasjon. I dag må vi brukere faktisk lære oss et verktøy for å kunne bruke det. Ganske snart kan vi slippe det. Dessverre kan det også hende vi skaffer oss de samme problemene som en toppleder gjerne har. Det er nemlig ikke alltid lett å være sjef. Spesielt hvis de ansatte går i helt feil retning.

long

few

kEq56a

vg

– Et nivå det knapt er mulig å være på over tid

Foran en hektisk sesonginnspurt begynner problemene å hope seg opp for Manchester City. I den første av to kvartfinaler i Champions League spilte Manchester City 3–3 mot Real Madrid i et ellevilt gigantoppgjør. Pep Guardiola var nokså fornøyd med resultatet de tar med seg til returoppgjøret i Manchester, men kampen og det enormt tette kampprogrammet kan også ha skapt en rekke bekymringer for City-sjefen. Foden og Rodri er de to med flest minutter for City denne sesongen. – Jeg trenger virkelig en pause, fortalte Rodri i pressesonen etter kampen. – Noen ganger er det bare sånn det er. Jeg må tilpasse meg, men hvile er noe vi mangler, ja. Og i tillegg: Erling Braut Haaland er tilsynelatende ikke i toppform - og fikk etter gårsdagens kamp hard medfart av flere eksperter. – City har vært ekstremt flinke noen sesonger, særlig i fjor, til å treffe formtopp med nøkkelspillere akkurat de ukene der sesongen avgjøres. Så det blir helt avgjørende nå at Pep treffer med kamp- og treningsbelastning de siste ukene, mener Viaplays fotballekspert Lars Tjærnås. Han fortsetter: – Og ikke minst våge å hvile nøkkelspillere som de to (Haaland og Rodri). Jeg tror begge starter på benken mot Luton til helgen. – Haaland har en periode nå hvor han svinger i prestasjoner som ren avslutter, men jeg mener det er en naturlig del av det å være spiss, fortsatt være ganske ung og etter hvert stadig bedre kartlagt. – Det er litt det samme med Rodri, sier Tjærnås. I kampen mot Crystal Palace i helgen gjorde spanjolen flere uvanlige «feil» til ham å være som kunne kostet City mål i mot. – Det tror jeg går på slitasje og den enorme kampbelastingen. Han spiller stort sett alt og har kanskje godt av å hvile. Han blir et offer for belastningen, mener ekspertkollega Nils Johan Semb. – Både han og Erling har lagt listen på et nivå det knapt er mulig å være på over tid uten en liten dupp i prestasjon, sier Tjærnås. Haaland fikk høre det også etter storkampen mot Arsenal i Premier League som endte 0–0. Men er Haalands form grunn til bekymring? Nei, mener de to fotballekspertene: – Jeg synes egentlig ikke det, men det er gode spørsmål, innleder Semb. – Det er litt det man må regne med. Man forventet ikke at han skulle prestere som forrige sesong. Lag og managere blir kjent med spilleren Haaland, de blir mer forberedt på hva de skal gjøre for å vanskeliggjøre det for han. Det går ikke bare på hvordan de tar ut ham, men også de som er de viktigste forsyningskildene hans, forklarer Semb. Han legger til at han heller ikke er bekymret for at hverken De Bruyne eller Fodens problemer blir en avgjørende faktor. – Jeg tror ikke Pep er bekymret for spissen sin, for han ser det samme som mange av oss ser. Bevegelsene uten ball og måten han posisjonerer seg på er klart godkjent. Og han drar på seg mye oppmerksomhet og skaper rom for andre, sier Tjærnås. – Det er ingen spisser i historien som bare har levert og levert på et skyhøyt nivå. Det er en del av utviklingen, fastslår Semb.

short

many

RG3g1J

vg

«Publaget» som møter Vålerenga: – Skal riste i Oslo-fotballen

En pub er det nærmeste du kommer et klubbhus. De har ikke hjemmebane. Ekstratreningen før Vålerenga-kampen foregikk uten mål. Men visjoner mangler ikke Union Carl Berner. Den ferske Oslo-klubben fra 4. divisjon har en kort, men hektisk reise – som ikke skal stoppe med cupens NRK-sendte førsterundekamp mot Vålerenga. Uansett resultat. – Jeg skal ikke sitte her og si at vi skal til Eliteserien eller Obosligaen. Vi har lyst til å vinne vår neste fotballkamp. KFUM er dritflinke, helt åpenbart. Men hvis et Nordstrand-lag kan nå Eliteserien, da kan et sentrumslag i Oslo gjøre det, erklærer Lars Petter Fosdahl i Union Carl Berner. Navnet har du kanskje hørt før. Lars Petter Fosdahl var fotballagent i 20 år og jobbet tett mot klubbene i Eliteserien og etter hvert med spilleroverganger til hele Fotball-Europa. Nå er dress, skjorte og VIP-billetter byttet ut med ullgenser med høy hals, turbukse og slitt kunstgress. Han gikk fra agentyrket til å bli festivalsjef i OverOslo, men nå er det cupfest Fosdahl skal arrangere på «footballbanen» på Jordal. Her har Union Carl Berner-keeper Eric Walcott sneket til seg noen kvadratmeter bane. Anleggssituasjonen i Oslo-fotballen gir ikke bedre plass for dem som har spilt seg til en kamp mot byens største klubb. To små kjegler utgjør «målet» der Walcott står i sin egen ekstraøkt før Vålerenga-kampen. De vanlige 11’ermålene på Jordal er opptatt hos dem som har ordinær treningstid i kveld. – Du kan være kreativ eller gi opp. Jeg velger det første. Dette er Oslo-fotballen oppsummert, smiler Walcott. Den to år gamle 4. divisjonsklubben sa også fra seg «hjemmebanefordelen» i cupkampen mot Vålerenga. Hvis den eksisterer for et lag som i praksis er hjemløse. Union Carl Berner er tildelt bane på Rommensletta i serien, men tok selv initiativ til at matchen skulle gå i Enga-land på Jordal. «Bortesupporterne» kan dermed rekke både cupfotball på kunstgresset og sluttspillhockey i ishallen rett ved. Lars Petter Fosdahl er mannen som fikser treningsbaner og berammer fotballkamper for Union Carl Berner. Han er også styreleder, materialforvalter og sponsoransvarlig. Alt på dugnad. Klubbens budsjett på 220.000 kroner blir to promille av de 110 millionene Vålerenga Fotball Elite planlegger å bruke i Obosligaen i år. Fosdahl var også stifteren av Union sammen med festivalkollega Thorkild Gundersen og Kosta Tsesmetsis. Da passer det å gå tilbake til begynnelsen. – Utgangspunktet vårt var å lage Norges beste publag på Carl Berner, beretter klubbens absolutt-alt-mulig-mann. De overtok plassen til et annet lag fra Oslo-bredden, Fremad Famagusta. Mest kjent for å ha hatt sjakkverdensmester Magnus Carlsen på laget. Neste trekk for Union Carl Berner ble et nedrykk. Høsten 2021 var klubben bunnskrapt og coronasyk, ifølge Fosdahl. – At vi skal spille mot Enga i NM er en større prestasjon enn om vi slår Enga i kveld. Den gangen var vi ingenting, billedlegger «unionisten». Men så kom visjonene og et falsk Facebook-arrangement. To år før virkeligheten inviterte Fosdahl til – nettopp – første runde i cupen mot Vålerenga. For å vise frem et hårete mål. Nå har han mer på lager. – Det kommer av et ønske om at vi skal riste litt i Oslo-fotballen. Der mangler det en sentrumskraft, sier den tidligere fotballagenten og ramser opp: – Hvis alle lag i de tre øverste divisjonene i Oslo spiller hjemme samme helg, så kommer det omtrent 12.000 og ser på. Når vi legger sammen Vålerenga, Kåffa, Lyn, Kjelsås, Grorud og Skeid. I København, Göteborg eller Stockholm er det dobbelt opp. Generelt er Oslo en litt stusslig toppfotballby. – Nå har ting gått veldig fort for oss. Fra en drøm å bli Norges beste publag til å tenke at vi nå har lyst til å bruke det momentet vi har til å bygge noe. – Er det å gå oppover i divisjonssystemet? – Altså, det er jo å vinne den neste kampen. Og gjør vi det – hele tiden – ender vi i 3. divisjon i 2025. Og på Ullevaal. – Men dere har ikke ambisjoner om Eliteserien – eller? – Nei, men det er jo det som er fint med fotball, da. At det er jo ikke noe tak. Jeg tror de fleste som driver med fotball tenker at man skal videre. Jeg kan ikke sitte og forsvare at om vi rykker opp i 3. divisjon, så er vi happy, og så stopper det der, svarer Lars Petter Fosdahl. Så ser han mot sentrum igjen: – De fleste fotballbyer i verden har sentrumslag. FC København, som er en ny konstruksjon. Paris Saint-Germain, St. Pauli og Union Berlin. Fra min tid som fotballagent vet jeg at med godt lederskap og det å tørre å si ting litt høyt – da kan det skje ting, da! Men først er det altså cup. Union Carl Berner-laget som skal krangle mot storebror er uten navn og ansikter som er kjent i Fotball-Norge. – Det betyr at vi ikke har avdankede spillere, kun sultne spillere. Og det er ikke riktig å si at vi har «flakset» oss inn i første runde. Vi har virkelig gjort oss fortjent til det, garanterer Lars Petter Fosdahl.

short

many

BW7P3e

ab

Tre krismöten på två dagar – ”Könslagen är en kabinetts­fråga”

M-ledningen uppges vara i panikläge och fruktar att ”Ulfs sjabbel” kring könslagen ska påverka partiet negativt i EU-valet. Det hela har hissats upp som en kabinetts­fråga om partiledarens framtid. – Om riksdagsgruppen skulle fälla förslaget skulle det på sikt innebära slutet på Ulf Kristerssons parti­ledarskap. Hans auktoritet skulle få ett hårt slag, säger en tung M-källa. Tre krismöten om den nya köns­tillhörighets­lagen har hållits i Moderaterna på kort tid. I fredags träffade Ulf Kristersson först riksdags­gruppen sedan förbunds­ordförande ute i landet. I går hölls ett nytt möte där moderata kommunalråd och regionråd medverkade. Budskapet på mötena har varit att partiet måste sluta upp bakom Ulf Kristersson och den nya köns­tillhörighets­lagen. Allt handlar om en gemensam fasad inför Sverigemötet som hålls i slutet av veckan, och för att rädda ansiktet på Ulf Kristersson, beskriver en källa. Under mötena har Kristersson enligt Aftonbladets uppgifter haft justitieminister Gunnar Strömmer vid sin sida, detta som en extra uppbackning eftersom han är populär i partiet. Även socialminister Camilla Waltersson Grönvall och partisekreterare Karin Enström uppges ha närvarat. Kristerssons hantering beskrivs som svag Uppbackningen bedöms som nödvändig eftersom en stor del av det moderata partiet är emot förslaget till ny köns­tillhörighets­lag. Motståndet riktas särskilt mot delen att sänka ålders­gränsen för byte av juridiskt kön, från 18 till 16 år. Ulf Kristerssons hantering av just detta beskrivs som svag och märklig. Enligt källor har Ulf Kristersson upprepade gånger internt sagt att det är viktigt att åldersgränsen sänks till 16 år. Ett exempel på ett sådant tillfälle uppges vara när han berättade om lagen inför riksdagsgruppen i september förra året. I flera uttalanden de senaste dagarna har Kristersson tvärtemot sagt att han egentligen ville se en 18-årsgräns, att sänkningen var en kompromiss. – När han presenterade förslaget på gruppmötet i september så var han mycket tydlig med att det ska vara en 16-årgräns. Han och hans närmaste försöker nu desperat sätta bilden av att det är en kompromiss, det väcker bara ännu mer ilska i partiet, säger en tung M-källa. Panikartad stämning Källor beskriver läget i den moderata parti­ledningen som panikartad. Om bara några dagar samlas moderater från hela landet för att delta i ”Sverigemötet 2024” och den interna splittringen riskerar att ta allt fokus på mötet. Det finns enligt Aftonbladets uppgifter även en oro att turbulensen och Kristerssons hantering av frågan kan påverka partiet negativt i EU-valet, att ”mobiliseringsviljan” hon moderata väljare ska minska, som en tung källa uttrycker det. – EU-valet är ett utpräglat mobiliseringsval där det främst handlar om att mobilisera de egna väljarna. Det finns en rädsla att detta kommer göra det svårare. En som öppet uttryckt kritik mot lagen är Staffanstorps­moderaten Christian Sonesson. Han uppskattar att två tredjedelar av moderata kommun­politiker ute i landet är emot förslaget. Även inom riksdags­gruppen är motståndet stort, men källor bedömer det som mindre sannolikt att ledamöterna kommer rösta nej. Kabinettsfråga Bilden är att Ulf Kristersson gjort kön­tillhörighets­lagen till en kabinettsfråga där hans framtid står på spel. – All kritik och frustration finns kvar men nu handlar det om att rädda Ulf Kristersson i detta, sa en källa efter mötet med riksdagsgruppen i fredags. Aftonbladet har utan framgång sökt Ulf Kristersson för kommentar. I en debattartikel i Expressen i går skrev han ”Reformen motiveras av respekt för en relativt liten men utsatt grupp människor, som i dag lider på grund av en stark upplevelse av att könsidentiteten inte stämmer överens med det registrerade könet.” ”Den nya lagstiftningen har utretts och remitterats i flera omgångar under många år. Det är en styrka att sex av åtta riksdagspartier står bakom den nya lagstiftningen. Det skapar den långsiktighet som frågorna behöver.” Omröstningen i riksdagen om den nya lagen väntas ske den 17 april.

long

few

69rEo3

vg

Nemo kan vinne Eurovision og bli historisk – med norsk hjelp

«Jeg har vært i helvete», synger sveitsiske Nemo Mettler (24) i låten som spås å vinne Eurovision Song Contest i Malmö i mai. Artisten har de siste par ukene plassert seg helt på toppen av bettinglisten Oddschecker. Slår bettingen inn, blir Nemo den første ikke-binære vinneren i Eurovisions historie, siden oppstarten i 1956, skriver The Mirror. Ikke-binær beskriver en transperson med en kjønnsidentitet som ikke er utelukkende kvinne eller mann. – Å finne meg selv har vært en lang og vanskelig prosess for meg. Men ingenting føles bedre enn friheten jeg har funnet ved å innse at jeg er ikke-binær, sier artisten til Wiwiblogs. Se musikkvideoen på YouTube nederst i artikkelen. Nordmann: – Fantastisk Vnner Nemo, har Norge en solid finger med i spillet, siden låten «The Code» har to norske låtskrivere med på laget, Linda Dale (45) fra Sandefjord og Lasse Midtsian «NYLAN» Nymann (30) fra Siggerud. – Vi ble veldig overrasket og glade, sier en fornøyd Nymann på telefon til VG. Nymann befinner seg akkurat nå på Eurovision-låtskrivercamp på Rena sammen med blant andre Dale. Det var nettopp gjennom den årlige låtskriversamlingen at de to ble plukket opp av SUISA, Sveits’ svar på rettighetsorganisasjonen Tono. – Via bekjentskaper ble vi rett og slett invitert til en låtskrivercamp i Zürich, sier Nymann. Nordmannen fryder seg over at låten har fått favorittstempel. – Det er helt fantastisk. Vi visste at vi hadde skrevet en god låt, og at den er veldig spesiell og «crazy», sier Nymann og ler. Han skryter av Nemo, som har vist under live-fremføringer at hen treffer alle de halsbrekkende tonene. – Nemo synger den plettfritt. Derfor har vi klatret enda høyere på oddsen. Det er en skikkelig vanskelig låt å synge. Det er stas å se at låten engasjerer så mye også. Budskapet i «The Code» handler om å knekke koden. – Låten understreker at Nemo er ikke-binær, sier Nymann. «Jeg har vært i helvete og tilbake igjen for å finne min rette vei», synger 24-åringen. – Det er en utrolig ære å få representere Sveits i Eurovision. Eurovision-plattformen gir en enorm mulighet til å bygge broer mellom forskjellige kulturer og generasjoner, sier Nemo til Wiwiblogs. – For meg, som kjønnsnøytral person, er det veldig viktig å stå opp for hele LGBTQIA+ samfunnet. Både Nymann og Dale har skrevet MGP- og Eurovision-låter før. Dale var blant annet med på fjorårslåten til Alessandra, «Queen of Kings». Det sveitsiske bidraget har de laget sammen med Benjamin Alasu og Nemo selv. Kroatia har rykket ned fra førsteplass til annenplass på bettingoversikten – mens Italia i skrivende stund ligger som nummer tre. Norge og Gåte ligger akkurat nå på en 12. plass, med Sverige to plasser bak, altså 14. plass. Ukraina figurerer som nummer fire, mens Israel og deres omstridte deltagelse spås å lande på en niendeplass. Norge skal i tillegg representere vertslandet Sverige i finalen. Tvillingduoen Marcus & Martinus (22) stakk nemlig av med seieren i den svenske finalen i mars.

short

many

rlv6Pw

vgpartnerstudio

Alt til sesongens festligheter

Glasmagasinet er mer enn bare glass. Enten du skal i bryllup, konfirmasjon eller gjør forberedelser til 17. mai, har varehuset utvalget du trenger når du skal handle gaver, bunadstilbehør, sminke og vårmote. Med mer enn 100 års historie bak seg er Glasmagasinet en veletablert shoppingdestinasjon i Oslo sentrum. Varehuset er fremdeles store på glass og interiør, men bak de ærverdige tredørene finner du mange ulike butikker med et stort utvalg kvalitetsvarer verdt å besøke. Det er en travel tid for Inger Wold. Hun er bunadsansvarlig på Heimen Husfliden i Glasmagasinet, som ligger midt i Oslo sentrum. – Her er det naturlig nok fullt fokus på bunader om dagen. 17. mai, bryllup, konfirmasjon og eksamensavslutninger står for tur. Nye bunader skal utleveres, tilbehør som søljer og silkeskjerf skal tilføyes, forteller Inger. Det tradisjonsrike plagget fortjener pleie og omsorg slik at du som tar den på skal føle deg så fin som overhodet mulig når selve dagen står for tur. – Det lønner seg å ta frem stakken og se over sølvet i god tid før nasjonaldagen. På Heimen Husflidens hjemmeside får du mange nyttige tips, for eksempel om hvordan du pusser søljene dine blanke og fine, legger Inger til. Heimen Husfliden på Glasmagasinet er en stolt ivaretager av norsk bunadskultur. Her får du fagkyndig hjelp og veiledning til alt som har med bunad å gjøre. Slik blir vårmoten For de som ønsker å følge sesongens trender, tilbyr Illums Bolighus på Glasmagasinet en stor fashionavdeling med vårmote for kvinner og menn. Her bugner stativene med vårlige plagg for både han og henne. Her finner du kvalitetsplagg fra skandinaviske merker som Hope, FWSS, Mads Nørgaard, One & Other. Vesker, sko og tilbehør som solbriller får du også. Sterke farger og lekent tilbehør spriter opp basisgarderoben denne våren. Administrativ sjef for Illums Bolighus Glasmagasinet, Aija Kalve Grytli, oppsummerer vårens trender i fashionavdelingen slik: – Vårens mote favner om alt fra 90-tallets enkelhet til spennende og voluminøse silhuetter. Vi ser transparente og metalliske plagg, samt sterke farger, side om side med business casual og den klassiske trenchcoaten gjerne i ny, overdimensjonert vri. Modellene Tim og Chatriya viser frem moteriktige antrekk for våren. Fra TikTok til Kicks Hos Kicks i første etasje står dyktige fagfolk klare til å hjelpe deg med valg av rett parfyme, hvordan legge sminke som holder seg og hvordan preppe huden i forkant av en stor dag når du skal pynte deg litt ekstra. Hos Adam og Eva like ved Kicks kan du får stylet håret for en fullendt look. Kicks har et enormt utvalg, og de ansatte er selvsagt også behjelpelige med produktveiledning, hverdagssminke og hudpleie. Nylig sto et fullverdig stand fra det svenske parfymemerket Byredo klart. Her får du alle av merkets mange dufter, samt sminkeproduktene merket har lansert i kjølvannet av parfymesuksessen. Byredo-ansvarlig Veronica og salgsleder Kathrine viser frem sine favorittdufter fra merket. – Parfymen Cosmic av Kylie Jenner er svært populær og flyr ut av hyllene så fort den kommer inn. Typiske TikTok-trender påvirker hva vi selger mest av og denne våren har det vært parfymer fra Jean Paul Gaultier, sier Kathrine. Jo Malone er også et av Kicks Glasmagasinets mest populære duftmerker med stor avdeling og fullt sortiment rett innenfor varehusets hovedinngang. En annen stor nyhet i Kicks denne våren er Drunk Elephant som på kort tid har blitt svært populært merke i Norge. Kronen på verket I smykkeavdelingen i Illums Bolighus viser butikkansatt Mats frem delikate smykker fra merket Flora Danica Jewellery. Selv har han pyntet blazeren med en liten brosje fra kolleksjonen. I lekre montre ligger smykker fra ulike merker som Enamel Copenhagen, Maria Black, Philippa Studios, Pernille Corydon Jewellery side om side. – Flere av disse smykkene er unisex og er populære gaver til bursdager, konfirmasjoner og morgengave etter bryllup. Felles for disse merkene er at de er laget av 100 % sterling sølv, hvor enkelte modeller kommer i gullbelagt variant, sier Mats. Til konfirmanten På Elkjøp i Glasmagasinet kan du planlegge ditt nye kjøkken og kjøpe både hvitevarer og småelektronikk. Butikksjef Per Eivind og kollega Magnus viser frem to varer som er svært populære blant unge gutter og jenter, og oppgir om begge disse som gode gavetips til konfirmanten. – Disse to produktene Sony hodetelefoner med noise cancellation og Dyson Air Wrap hårstylingsprodukt er svært populære blant tenåringer, sier Per Eivind. Han legger til: – Det er to relativt dyre produkter, men da kan de også passe godt som konfirmasjonsgave hvor de unge gjerne ønsker seg noe ekstra fint, sier Per Eivind. Ellers forteller han at det er grill, vifter og airconditionanlegg de selger mest av i sesongen vi nå går inn i. Forny hjemmet Hos Bellas Hus setter våren sitt preg på alt fra linservietter til sengetøy. Vakre, uekte blomster, fargerikt servise og duftlys står staselig utstilt til inspirasjon for den som skal fornye hjemmet, eller er på utkikk etter en fin vertinnegave. – Det fargerike serviset vi selger er veldig populært. Nå som våren er her vil mange gjerne dekke et vårlig bord. De nye linserviettene med buet kant og kontrastsøm setter prikken over i-en, sier Elin Thorsen, som er butikksjef på Bellas Hus. Unikt antrekk Er du opptatt av bærekraft så vel som mote og trender, er i Sustain i underetasjen et skattkammer verdt å besøke. Her finner du et kuratert utvalg av vintage og gjenbruk, og de ansatte henger opp nye skatter hver eneste dag. Ved å handle brukt får du ikke bare et unikt antrekk og en personlig stil – du gjør både miljøet og lommeboken en tjeneste også. Livsstil og velvære Sunkost åpnet nylig butikk på Glasmagasinet og er spesielt stolte av sin bugnende nøtteavdeling. Nå kan du handle vitaminer, økologiske velværeprodukter, te, krydder og mye annet snacks i den splitter nye Sunkost-butikken i første etasje. Butikksjef Charlotte Cawallin ønsker velkommen til Sunkost sin nye flaggskipsbutikk i Glasmagasinet.

long

very many

EQ084l

vg

Mener TV-bilder viser klart regelbrudd: – Vet ikke hva som er lov lenger

Astrid Øyre Slind (36) mener Magni Smedås (28) brøt reglene i avslutningen av langløpet «Summit 2 Senja». Juryen tar selvkritikk etter hendelsen. – Det er for svakt av juryen, sier Øyre Slind til VG. Hendelsen hun sikter til skjedde da det gjensto et par kilometer av langløpet. Magni Smedås vant litt over ett minutt foran Øyre Slind og Emilie Fleten. Etter løpet sendte imidlertid Øyre Slind inn en klage til juryen på grunn av det hun mener var et teknisk regelbrudd av Smedås. Øyre Slind tok også ut sin frustrasjon på treningsappen Strava. «Visste ikke at det var duathlon», skrev Øyre Slind i meldingen, med en vedlagt video som skal vise Smedås’ regelbrudd. Se situasjonen her i videoen øverst. I alle løpene i Ski Classics brukes klassisk teknikk. Med andre ord er det ikke tillatt å skøyte. – Synes du Smedås burde blitt disket? – Det er i hvert fall helt på grensen, men juryen burde uansett ha slått ned på det med en gang. Hun hadde vunnet uansett ettersom hun ledet med ett minutt, så det ville vært hardt å diske henne. Derfor skjønner jeg at det brukes skjønn, men det må settes grenser snart. Løperne vet jo ikke hva som er lov lenger, sukker Øyre Slind. Hun reagerer først og fremst på at juryen ikke advarte Smedås umiddelbart. Vinneren fikk en skriftlig advarsel og gult kort, men det var først noen timer etter rennet. – På TV så ser du jo at det er friskøyting. Hun bruker armer og bein aktivt, med sving i begge skiene, ut av svingen. Da klarer du å skape utrolig mye mer fart enn med samlede bein. Det er stor forskjell. Da synes jeg det er en selvfølge at juryen burde reagere med en gang, sier Slind Smedås beklager etter løpet. – Jeg har lagt meg flat. Jeg gjorde en feil, skriver hun til VG. – Jeg tar det kortet, utover det har jeg ingen kommentar. Årsaken til at Slind reagerer, er fordi hun mener skøyting i Ski Classics er blitt et stort problem på generell basis. Manglende håndheving av regelverket sprer usikkerhet blant løperne, mener Øyre Slind. – Jeg synes det undergraver produktet til Ski Classics når det skøytes så mye. Det har blitt en snakkis. Det bør settes tydeligere krav, uansett om det gjelder lederen i løpet eller noen som ligger på 20. plass, sier veteranen. Juryleder Fridtjof Rannem sier til VG at Smedås tok fem-seks skøytetak, men at dette skjedde på et sted i løypen der det ikke var sporsetting. – Hadde det vært sporsetting der, ville det vært en åpenbar disk. Men i dette tilfellet vurderte vi at hun glemte seg litt i iveren. Siden vi ikke så noe galt før eller etterpå, vurderte vi at det var riktig med en skriftlig advarsel, sier han. Rannem tar imidlertid selvkritikk på at de ikke reagerte tidligere. Jurylederen forklarer at han skulle rekke et fly og derfor hadde mobilen avslått. Dermed fikk de ikke reagert før han hadde landet noen timer senere. – Jeg tar det på min kappe at jeg undervurderte situasjonen. Da vi fikk henvendelsen, kikket vi det på nytt og kom til koklusjonen, sier Rannem. Nå håper Øyre Slind at Ski Classics-ledelsen setter strengere krav inn mot neste sesong. – Det er et generelt problem i klassisk teknikk at det bestandig er muligheter for å skøyte der det ikke er folk eller mulig å filme. Vi hører stadig fra folk at det jukses, men så har ikke vi reagert fordi vi ikke har sett det. Det er vanskelig, sier Rannem. Ski Classics avsluttes med 100 km lange Janteloppet på Hafjell lørdag.

short

many

wAy4d5

dinepenger

Boligflipperens ukjente metode: – Kan tjene mye mer penger

Jørgen Tennøe (33) har «flippet» seks boliger. Nå sverger han til en metode som han estimerer vil gi en gevinst på minst 3 millioner, skattefritt. – Tiden hvor man kunne flippe boliger enkelt og greit og tjene masse penger er forbi. I hvert fall i Oslo. Det skal mer til enn litt enkel oppussing, for å si det sånn, sier Jørgen Tennøe. Han forteller at han kjenner en som kjøpte et oppussingsobjekt og totalrenoverte det. Han endte opp med å ikke tjene noe. – Det er mye mer krevende enn det man tror. Ofte ender man opp med å betale dyrt for et oppussingsobjekt. Og så er det lett å bli tatt av kostnadene som påløper i arbeidet. 33-åringen har bistått søsteren sin med å flippe seks boliger opp gjennom årene. Han lever av dette nå. Nå har Tennøe endret strategi og sverger til en metode som han estimerer vil gi millioner av kroner i fortjeneste. På Grünerløkka i Oslo bor 33-åringen nå i en 70 kvadratmeter stor leilighet han har totalrenovert. Vegg i vegg er en liten leilighet på rundt 30 kvadratmeter, som han også eier. Da Tennøe kjøpte leiligheten var det én leilighet på rundt 100 kvadratmeter. Disse to leilighetene var tidligere en og samme bolig. Han saumfarte Finn.no for å finne et passende objekt som kunne splittes i to. Etter litt leting, slo han til. – Du kan tjene mye mer penger på å selge to mindre leiligheter enn én stor. Etterspørselen etter små leiligheter, sentralt plassert i byen, er høy. Kvadratmeterprisen er også mye høyere enn for større. Det krever en del jobb og det er ikke en automatikk at alle boliger kan deles opp, men hvis du vet hva du ser etter, er det mulig, sier Tennøe. Boligen til Tennøe på Grünerløkka kostet 5,3 millioner kroner og krevde totalrenovering. Tennøe estimerer at han har brukt nesten to millioner kroner på dette. Verdivurderingen etter at den var ferdig var på 9 millioner kroner, viser dokumentasjon Dine Penger har sett. Det er likevel en joker: Den lille leiligheten han bygde og separerte ut, er ennå ikke juridisk godkjent og ligger til behandling hos kommunen. – Det er en langsiktig prosess å få en ny enhet godkjent, som også inkluderer godkjenning fra sameiet. Jeg har derimot gjort alt etter boken og regner med å få den godkjent innen få uker. Da skal begge enhetene selges hver for seg med det samme, sier Tennøe. Målet er å selge begge enhetene hver for seg for godt over 10 millioner kroner til sammen. I mellomtiden leies den lille leiligheten ut for 12.600 kroner i måneden – skattefritt. – Den blir fortsatt vurdert som en egen del av min bolig, derav skattefordelen. Det er jo kjekt, sier Tennøe med et smil. Den lille leiligheten til Tennøe kan leies ut skattefritt frem til den formelt er seksjonert ut. Etter at den er seksjonert ut inngår den ikke lenger i eierens «egen bolig». Utleieinntekten vil da være skattepliktig, ifølge Skatteetaten. Ved at Tennøe selv bor der, er gevinsten ved salg også skattefri. – Begge boligene er fortsatt juridiske enheter og jeg bor i den. Jeg har bodd her mens jeg har pusset opp, og når jeg selger begge to, har jeg teknisk sett bodd i begge. Da blir gevinsten skattefri. Om Tennøe får solgt boligen for 10 millioner kroner, har han tjent cirka 3 millioner kroner. Dine Penger har vært i dialog med Skatteetaten. De bekrefter at en eventuell gevinst ved salg av seksjonerte boliger, er skattefri. Det er derimot noen ting man bør være obs på. – Hver seksjon skal vurderes for seg ved salg. Ved seksjonering av en bolig man har brukt selv har man brukstid fram til seksjoneringen skjer. Ved salg innen ett år etter at brukstiden som egen bolig opphørte/boligen ble seksjonert, kan derfor seksjonene selges skattefritt, sier avdelingsdirektør Ove Nyland i Skatteetaten. På generelt grunnlag minner Nyland om at det ved slik aktivitet gjøres en grensedragning mot skattereglene for næringsvirksomhet. Dette vurderes ut fra fire kriterier: At virksomheten drives for egen regning og risiko, har et visst omfang, er egnet til å gå med overskudd og har en viss varighet. – Det skal foretas en individuell vurdering av om en aktivitet er næringsvirksomhet. Vi oppfordrer de som er i tvil om å ta kontakt med oss slik at de kan få hjelp, sier avdelingsdirektør Ove Nyland. Elise Haavik er advokat i Codex Advokater og jobber med eiendomsrett. Hun bistår mange utbyggere juridisk når de skal seksjonere en bolig. Hun forteller at det kan være lurt fra et økonomisk perspektiv å dele opp en større bolig i to eller flere mindre enheter. – Kjøper du en enebolig eller leilighet, og deler den opp i to, vil det normalt gi en større gevinst. Både ved salg og ved utleie. Hver enhet vil jo generere mindre penger alene, men totalen blir større, sier hun. Hun utdyper dette ved at etterspørselen etter mindre boliger er høyere enn større, spesielt sentralt i byene. Mindre boliger til mellom tre og fem millioner, har mange flere potensielle kjøpere enn boliger på seks millioner og oppover. – Det er mangel på mindre boliger. Det er mange som har råd til å kjøpe disse, samtidig bygges relativt få av disse i sentrale strøk sammenlignet med etterspørselen. Budrundene på mindre boliger ser vi også pleier å bli litt hetere sammenlignet med større boliger. Det er ikke gitt eller garantert, men historisk er dette noe som ofte går igjen. Dermed kan det være lurt å dele opp større boliger til to mindre, sier hun. Elise Haavik forteller at det er en prosess man som boligeier må igjennom for å skille en bolig fra hverandre. Det er ikke rett frem og krever at man gjør hjemmeleksen sin. Det stilles strenge krav for å få godkjent en ny enhet. Man må ha en omfattende og tydelig plantegning på hva man ønsker å gjøre. Denne må bli godkjent av kommunen. Det kan få alvorlige følger å skille ut enheter uten å ha alt på stell. Haavik nevner et eksempel de hadde på kontoret til Codex. Det var et sameie med store, identiske leiligheter fra 1.–6. etasje. Mange hadde delt opp leilighetene i to og deretter videresolgt dem. – Vi fikk inn leiligheten i 5. etasje. De hadde solgt den ene delen av leiligheten og skulle nå selge den andre. Eiendomsmegleren fant ut av at det manglet ferdigattest og klienten ville at vi skulle undersøke dette. Vi kom frem til at samtlige leiligheter var oppdelt ulovlig. Grunnen til dette var at den fradelte delen ikke oppfylte krav til rømningsvei. Konsekvensen i denne saken kan i verste tilfelle bli at samtlige leiligheter måtte tilbakestilles. Oppdraget til Codex gikk ut på å vurdere om vedkommende kunne selge boligen slik den var, og svaret var nei. – Hvordan det gikk med de andre seksjonene kjenner vi ikke til. Sannsynligvis ligger det en latent ulovlighet der, som kan komme til syne når som helst, sier Haavik. Det er heller ikke en automatikk i at det er mulig å dele en bolig i to. Det er spesielt mer komplisert i en leilighet. – Det er stort sett eneboliger jeg jobber med. Typisk er at man deler en bolig opp ved å seksjonere første og andre etasjen. Man må ha separate inngangsdører og alt annet en bolig trenger av kjøkken, bad og elektriske anlegg, for å nevne noe, sier Haavik. – Det er ekstremt viktig at du faktisk følger plantegningen du har fått godkjent. Det er dessverre eksempler på godkjente planer som ikke følges. Da ender man opp med en enhet som ikke er godkjent for varig opphold. Det kan bli en dyr og krevende prosess om du en dag skal selge. Få personer er villig til å kjøpe en bolig med slike problemer med på kjøpet, sier Haavik. Advokater bistår søkere, men det er en aktør man alltid må ha på laget. En såkalt «ansvarlig søker». Ansvarlig søker er bindeleddet mellom tiltakshaver (byggets eier eller den som ønsker å få utført arbeider), offentlige myndigheter og andre som har et ansvar i byggesaken. Ansvarlig søkers oppgaver omfatter blant annet å utarbeide og sammenstille søknader til nødvendige myndigheter, koordinere arbeidene og påse at ansvarsoppgavene i prosjektet blir ivaretatt. Det er noe Jørgen Tennøe bekrefter. – Jeg brukte et firma til å bistå med totalrenoveringen. De gjorde det aller meste av snekkerarbeid, rør og elektro, for å nevne noe, inkludert å få leiligheten skilt fra hverandre. I tillegg brukte jeg de som ansvarlig søker. De lagde søknaden fra A til Å som må legges til behandling hos kommunen for å få den nye leiligheten godkjent. I tillegg måtte Tennøe få leiligheten godkjent av sameiet. Der trenger man godkjennes av minst to tredjedeler av beboerne. Det fikk han. Emma Cathrine Aanensen er jurist, og arbeider som rådgiver/ansvarlig søker i det globale arkitektur-, ingeniør- og konsulentfirmaet Rambøll. Hun jobber med større selskap og utbyggere og har den formelle rollen «Ansvarlig søker» som blant annet håndterer myndighetsprosesser og søknadsprosessene opp mot kommunene for å få et byggeprosjekt godkjent. Plan- og bygningsloven med tilhørende forskrifter kan være komplisert å sette seg inn i, og det er viktig å bruke et selskap med god kompetanse på dette. Det er her en ansvarlig søker kommer inn for å hjelpe til med prosessen. Som regel kan man ikke bare skille ut en leilighet, og det skal gjerne mer til enn å bygge nytt bad, kjøkken og inngangsdør for å få tiltaket godkjent. I prosjektet må man forholde seg til krav i kommunens plangrunnlag så vel som plan- og bygningsloven med tilhørende forskrifter. – Kommunen har et ansvar for å veilede, men for privatpersoner er dette ofte en tung materie man må få hjelp til. Sender man inn en søknad som ikke er fullstendig, får man enten mangelbrev eller i ytterste konsekvens søknaden i retur av kommunen. Selv om byggesaksbehandlerne er flinke til å forklare hva som må sendes inn er det ikke alltid lett for den enkelte å vurdere og ta stilling til spørsmålene fra kommunen, sier Aanensen. Aanensen forteller at det ikke er rett frem å søke om tillatelse til for eksempel bruksendringer og oppsplitting av bolig, og det skal mye dokumentasjon til. Søknaden og innholdet må oppfylle krav i plan- og bygningsloven med tilhørende forskrifter. Eksempelvis stiller byggteknisk forskrift krav til lys, luft, takhøyder. Det er også lokale reguleringer man må være klar over før man setter i gang. Hver enkelt kommune har egne kommuneplaner og reguleringsplaner med krav som kan forhindre oppdelingen man ser for seg. – For eksempel har Bærum kommune inntatt bestemmelser om «hyblifisering» fordi man ønsker å kontrollere dette fordi det kan skape farlige situasjoner og utrygge bomiljøer. I Bærum kommune tillates ikke mer enn én sekundærleilighet per enebolig, og kun opprettelse av sekundærleilighet ved eneboliger. Sekundærleilighet over 55 m² BRA (bruksareal) i en enebolig vil utløse samme krav til tomtestørrelse, uteoppholdsareal og parkering som for tomannsbolig. – Dette er et eksempler på noe man må ha fått avklart før man setter i gang med videre arbeider. Dette er noe ansvarlig søker hjelper til med, sier Aanesen. Jørgen Tennøe forteller at det er mye mer forarbeid som trengs for å lykkes med å splitte opp leiligheter. Det er kun et fåtall boliger i Oslo hvor det er mulig. – Spesielt i sentrum. Det som gjør ting bitte litt enklere, er å finne leiligheter som du kan tilbakeføre til to enheter. Det er en del store leiligheter som tidligere var to. Du kjenner dem igjen ved at de ofte har en litt merkelig og quirky planløsning. Dra på visninger der du tror det er tilfellet og hør med ansvarlig megler. Man skal også være bevisst på at seksjonering tar tid og er dyrt. Bare i forbindelse med å få hjelp av ansvarlig søker og søknad til kommunen, har Tennøe brukt nesten 30.000 kroner. Han har endå ikke fått den godkjent, men den er bare noen uker unna. Han er helt sikkert på at det blir godkjent, da han har fått profesjonell hjelp, godkjennelse av styret og gjort alt etter boken. – Det går igjennom, men det har tatt tid. Jeg tror likevel det er verdt det og dette er noe jeg skal fortsette med. Det er ingenting som tilsier at etterspørselen etter mindre leiligheter vil synke, samtidig som de bygges få av i sentrum, sier Tennøe. Rettelse: I en tidligere versjon av denne artikkelen sto det at Tennøe leier ut leiligheten ut for 22.600 kroner i måneden – skattefritt. Den korrekte summen er 12.600 kroner i måneden skattefritt. Artikkelen ble rettet og oppdatert 10.04.2024 kl.14.30.

long

very many

BW7pvv

vg

Ble slått personlig konkurs: – Er ikke typen som gråter og klager

Wes Brown (44) snakker ut. Den tidligere Manchester United-spilleren skal ha tjent rundt 650.000 norske kroner i uken på sitt beste, men i fjor kom nyheten om at han var slått personlig konkurs. I podkasten til Ben Heath åpner han om opp om de økonomiske problemene. – Når du tjener mye penger, trenger du de rette folkene rundt deg. Det vil jeg si er noe jeg ikke hadde, sier Brown i podkasten. – Det er en lang historie som jeg ikke vil gå i detalj på, men det handler om ting som skjedde for lenge siden med visse investeringer og at jeg som ung gutt ble involvert i ting jeg ikke forsto konsekvensene av. Det er noe mange gjør, og så kom det til et punkt i fjor. Brown innrømmer at situasjonen hans fortsatt pågår, og at flere nåværende spillere har fortalt ham at de er i samme situasjon. 44-åringen avviser at han sløste bort pengene på luksusvarer. – Jeg er ikke typen som gråter eller klager over det. Jeg skal bare kjempe videre og komme meg gjennom det, sier Brown. Den tidligere United-kapteinen vant fem Premier League-titler og to Champions League-trofeer med klubben. Daily Mail har tidligere skrevet at Browns økonomiske problemer startet da et selskap han eide gikk konkurs, flere dårlige eiendomsinvesteringer og at han betalte for mye for en gård.

short

many

onJq6B

ap

Stupesakene i Oslo: Knusende dom mot Oslo kommune i lagmannsretten

Lege Henning Hoyer skadet seg da han forsøkte å redde en livløs person på Sørenga. Nå har Oslo kommune tapt i retten mot den nå avdøde legen. Da lege Henning Hoyer så en livløs person i sjøen ved Sørenga natten 15. juli i 2018, løp han mot sjøen, klatret over rekkverket ved bryggekanten og hoppet uti for å redde mannen. Mannen, som hadde stupt fra rekkverket på promenadekanten, hadde pådratt seg så store hodeskader etter å ha truffet bunnen at livet hans ikke kunne reddes. Det til tross for at Hoyer klarte å stabilisere mannens hjerte- og lungefunksjon. I redningsaksjonen pådro Hoyer selv et komplisert ankelbrudd, da han hoppet uti det grunne vannet og traff bunnen. Skaden førte til betydelige varige mén. I 2022 gikk Hoyer til sak mot Oslo kommune med krav om erstatning for skadene. Han hadde truffet den samme undersjøiske vollen som mannen som omkom, da han utførte redningsdåden. Etter å ha tapt i tingretten, vant Hoyer i lagmannsretten med en knusende dom. – Erstatningsansvar En enstemmig Borgarting lagmannsrett er tydelig på at Oslo kommune er erstatningsansvarlig etter det som skjedde. Grunnen er at den undersjøiske vollen som var på stedet, er menneskeskapt. Lagmannsretten mener kommunen hadde en plikt til å sørge for at faren denne vollen utgjorde ble varslet tydeligere. Retten legger vekt på at kommunen allerede våren 2015 ble klar over at den 2,5 meter høye bryggekanten, kombinert med vollen under sjøen som var vanskelig for badende å oppdage, innebar fare for alvorlig skade på liv og helse. Retten mener også at kommunen visste at dette var et sted med mange badende, også om natten. Og at det da var mange ruspåvirkede badende der. Kommunen visste også at lyset var dårlig der om natten. Retten mener man med enkle tiltak kunne varslet om faren på en bedre måte enn det som ble gjort. Derfor hadde kommunen en plikt til å handle. Og det er bruddet på denne plikten som utløser erstatningsansvaret, skriver retten i dommen. Kommunen vil ikke kommentere dommen direkte. – Oslo kommune har mottatt dommen fra Borgartings lagmannsrett. Vi vil nå gjennomgå denne og vil herunder vurdere avgjørelsen sammen med vår advokat. Spørsmålet om dommen skal ankes vil også bli vurdert, svarer Oslo kommune ved Arve Rosland til Aftenposten. Fare for skade ved bading på stedet Det ble etter flere ulykker i området rundt Sørenga utarbeidet en rapport om bunnforholdene i området. Rapporten som ble bestilt av Bymiljøetaten, ble publisert i 2022. Den slår fast at det er «betydelig fare for stor skade» ved bading ved Sørengkaia. I utgangspunktet er det kun sjøbadet ytterst på Sørenga og badebryggen innerst i Bispevika som er regulert som badeområde. Her er det dypt, trygt og fritt for undersjøiske hindre man kan treffe når man stuper uti. I området ellers er det flere steder grunt, og det er farlige objekter under vann. Likevel brukes hele området som badeplass av svært mange. På fine sommerdager passerer 30.000 mennesker over gangbroen ut til Sørenga. – Vanskelig møte med kommunen Hoyers advokatfullmektige Theodor Karlsen fra Haavind sier dommen er et kraftig signal til kommunen og bør mane til endring. – Det er ikke gjort store endringer der ulykken skjedde i ettertid. Kommunen visste godt hvordan området ble brukt, sett ut ifra omgivelsene ser det ut som en del av sjøbadet, så da mener retten at kommunen har et ansvar for at det er trygt, sier Karlsen. Han har sammen med Rasmus Asbjørnsen ført saken for Hoyer. Dommen mot kommunen vil heller ikke gjøre alle som eier en sjølinje ansvarlige i fremtidige badeulykker. – Dommen innebærer ikke at alle som har sjølinje må merke og ordne, men hvis man gjør menneskeskapte endringer, så har man et ansvar. Hvis det er naturlig å tolke omgivelsene slik at det er trygt å bade der, har man et ansvar. Det var umulig å se at utbygger hadde fylt på tolv meter med stein der, sier Karlsen. Hoyer døde like før saken i lagmannsretten startet. Det var et naturlig dødsfall, opplyser hans advokat. Han sier de siste årene var svært krevende for Hoyer. – Han måtte gjennom flere operasjoner og hadde store og kontinuerlige smerter frem til han gikk bort. – Hvordan opplevde Hoyer Oslo kommune i saken? – Henning opplevde møtet med kommunen etter ulykken som svært vanskelig.

long

few

dwgzgA

ab

Pau Cubarsi – Barcelonas nya försvarsgeneral

16-årige Lamine Yamal i all ära. Mot Paris Saint-Germain kan det snarare vara en annan La Masia-megatalang som blir nyckeln till framgång för FC Barcelona. – Jag är säker på att han är bra nog att skapa historia i den här klubben, säger tränare Xavi om mittbacken Pau Cubarsi, 17. – Han kommer att få bekanta sig med Pau Cubarsi. Det är natten efter Barcelonas seger mot Atlético Madrid i La Liga i mars. Det spanska kvällsfotbollsprogrammet El Chiringuito de Jugones lägger en stor del av sitt program på att diskutera hur svårt Kylian Mbappé lär få det att ta sig förbi Pau Cubarsi när lagen ska mötas i Champions League, och panelmedlemmen Jota Jordi slår fast att Barças 17-årige mittback kommer att ha den franska megastjärnan i sin ficka i den stundande CL-kvartsfinalen. Det ska sägas att han inte får särskilt mycket medhåll från övriga studion, snarare skratt. Om utspelet hade kommit ett par månader tidigare hade nog de flesta snarare frågat: – Vem är Pau Cubarsi? Här och nu finns det dock ändå en viss rim och reson bakom Jota Jordis utspel. För om Kylian Mbappé faktiskt inte redan vet det vem Pau Cubarsi är så har han inte gjort sin research. Tagit en ordinarie tröja Även om det kanske varit den offensiva megatalangen Lamine Yamal som dragit de största, internationella rubrikerna under sin genombrottssäsong så är jämnårige Pau Cubarsis etablering på seniornivå minst lika sensationell. Trots allt har 17-åringen under våren tagit chansen när han fått den. Chansen har tagits med sådan pondus att han numer besitter en ordinarie tröja i ett Barcelonamittlås där spelare som Ronald Araujo, Jules Kounde, Andreas Christensen och Iñigo Martinez utgör konkurrensen. Han har startat sju raka tävlingsmatcher, där han var en förgrundsfigur både i CL-åttondelsfinalen mot Napoli som i ovan nämnda seger mot Atlético Madrid i ligan. Lägg därtill att han hann göra A-landslagsdebut också förra månaden. – Han är den här klubbens framtid, sade backkollegan Ronald Araujo, enligt AP, efter segern mot Napoli. Där blev 17-åringen utsedd till matchens lirare – samtidigt som han var den yngsta CL-debutanten i en utslagsomgång någonsin (Yamal debuterade trots allt redan i gruppspelet). – Det var en av mina bästa dagar i livet. Jag är oerhört glad för utmärkelsen men framförallt för att klubben åter ska spela kvartsfinal efter några tuffa år, sade Cubarsi själv efter den där kvällen mot Napoli. Xavis hyllning: ”Kan skapa historia” Det är svårt att inte dra liknelser med andra unga backar som slagit igenom från La Masia. Som klubbikonerna Carles Puyol och Gerard Pique. Eller för den delen, något mer nyligen, lagkamraten Ronald Araujo när han tog klivet upp i A-laget. Och Cubarsi sticker kanske främst ut när det kommer till spelskickligheten, presståligheten och passningsfoten som konstant försöker hitta passningar uppåt i banan snarare än i sidled. Om man bortser från faktumet att han spelar med ett lugn som om han vore betydligt mycket äldre än nyss 17 fyllda. – Cubarsi är den bästa spelfördelande försvararen vi har. Det är spektakulärt att se honom och han är bara 17, sade tränare Xavi efter 4–0-segern mot Getafe i februari. – Cubarsi överraskar dig varje dag. När jag i mitt huvud föreställer mig en ”korrekt” pass han borde slå, så slår han i stället en ännu bättre passning. Jag är säker på att han är bra nog att skapa historia i den här klubben. Stora ord – framförallt från en tränare som framförallt är känd för att vara en av världens genom tiderna bästa passningsspelare och mittfältare. ”Tänker inte på min ålder” Mittbacken själv, som kom till klubben från Girona när han var 12, håller sig dock lugn trots superlativerna och genombrottet han haft. – Min familj och mina vänner hjälper mig att hålla fötterna på jorden, vilket är fundamentalt. Det gör att jag är väldigt mycket mer avslappnad kring allt som händer för mig, säger backen själv i en intervju med klubbens webbplats. Med det sagt känner han ändå både press och stolthet. – När du spelar för Barça finns det alltid extra press, för att bära denna tröja är det viktigaste som finns i hela världen. Men när jag går ut på planen så tänker jag inte på min ålder. Jag känner mig bara som ytterligare en spelare som vill hjälpa laget. Om Barcelona ska ta sig förbi stundande Champions League-duell mot PSG så lär det krävas en ny sensationell insats från 17-åringen i mittlåset – som lär starta i mittförsvaret på nytt. I åttondelsfinalen stängde han trots allt ned Napolis anfallsstjärna Victor Osimhen helt och hållet. På förhand är det faktiskt inte helt otänkbart att han kan tänkas göra detsamma med Kylian Mbappé.

long

few

q1K4Bw

ab

”Mår väldigt bra i livet – då kommer det andra”

Sveriges hetaste kusk heter Mats Djuse. 25-åringen har imponerat stort – och leder kuskligorna. – Jag mår väldigt bra i livet nu och då kommer det andra, säger han. 25-årige toppkusken Mats Djuse hade i fjol ett rekordår med över 33 miljoner inkört, en markant ökning mot året innan. Efter fjolårets succé har han flyttat fram sina positioner ytterligare. Trots att det bara gått en dryg vecka in i april har Mats kört in 8,4 miljoner, med en segerprocent på 22 vilket kan jämföras med 15 förra året. Kuskstjärnan om succén Djuse är i skrivande stund etta på listan över både de vinstrikaste och segerrikaste kuskarna i Sverige. 92 segrar har det hittills blivit i år. Men varför går det så bra? Är han till och med på väg att kliva förbi brorsan Magnus? Även om han själv inte gillar att jämföra sig med sin yngre bror är det omöjligt att blunda för utvecklingen som han gjort de senaste åren. – Hur ska man säga. Jag har en behaglig tillvaro vid sidan av travet och mår väldigt bra i livet just nu och då kommer också det andra, det är så det funkar för alla. Det har stor betydelse. Sen har jag utvecklats som kusk på många olika sätt, säger Mats till Trav365. ”Var inte alls någon talang” Den 25-årige catchdrivern flyttade för några år sedan från Brunflo, utanför Östersund, till Hudiksvall. Han är förstekusk åt kallblodstränaren Jan-Olov Persson, där han också finns med som en hjälpande hand i stallet med bland annat fortkörning. Djuse har också köpt hus tillsammans med stora kärleken Jenny Petersson som också arbetar, som skötare, i Jan-Olovs storstall. – I dag har jag varit i stallet på förmiddagen, tvättat bilen och sen ska jag åka och träna. Det är en ledig dag från tävling, då gör jag inte överdrivet mycket. Hur mycket tittar du på statistik och resultat? – Det är klart man kollar lite ibland, särskilt när det går bra, då är det roligare såklart. Inte varje dag men då och då. Sätter du upp några mål under året? – Jag har inga mål på det sättet, bara att jag ska kunna köra in så mycket pengar så att jag kan leva på det. Jag har hamnat bra på det, får köra åt bra tränare. För några år sedan var jag inte alls någon talang, det är något jag tränat mig till och blivit ganska duktig. ”Haft tur under vägen” Mats Djuse är mycket tillfreds med hur han etablerat sig i den absoluta kuskeliten. Men varför det går så otroligt bra för tillfället har han själv svårt att ge ett exakt svar på. – Jag har haft tur under vägen och det är svårt att veta varför. För varje häst jag kör blir jag en erfarenhet rikare. Jag känner att det blir lättare att förstå mig på hästarna, särkilt har det utvecklats snabbt de tre, fyra senaste åren. Vilka drömmar har du med 2024? – Självklart är det roligt att vinna vardagslopp, men att få vara med i Elitloppet hade varit enormt stort. Jag var med 2021, utan publik, det var en stor grej då och det är ju det största, höjdpunkten. Sen vill jag fortsätta kunna vara med i de största loppen och också få vinna något, det hade varit häftigt. Travveckan är i vanlig ordning fullspäckad för Mats Djuse.

long

few

EQ0vkG

ap

Store forskjeller: En av tre pasienter på norske sykehus er underernært

Flere sykehus mangler gode rutiner for ernæring. Mange av pasientene følges ikke opp. Det viser en ny norsk forskningsrapport, som ble publisert i Clinical Nutrion Open Science i april. Undersøkelsen ble utført ved fire store sykehus i Norge. Rapporten viser at: Tallene overrasket forskerne – Det er overraskende at tallene er så høye. Vi trodde det var en viss risiko for underernæring i sykehus, men vi har ikke hatt så tydelige tall før, sier Ingvild Paur. Hun leder Nasjonal kompetansetjeneste for sykdomsrelatert underernæring ved Oslo universitetssykehus, er førsteamanuensis ved Universitet i Tromsø og en av forskerne bak rapporten. De vil ikke si noe konkret om forskjellene i ernæringsrutiner. – Vi vet at Universitetssykehuset i Nord-Norge har vært bra på ernæringsrutiner over tid. Men vi har foreløpig ikke en total oversikt over alle avdelingene på de fire sykehusene, sier Paur. Hun sier at de trenger mer informasjon for å kunne si mer om underernæring ved hvert av sykehusene. – Vi håper at de kan skaffe oss slike data, og at det vil medføre at de selv følger bedre med. – Underernæring blir glemt Underernæring kan ramme mennesker i alle aldre, men risikoen øker med alderen. Særlig for kreftpasienter kan det bli vanskelig å spise, blant annet på grunn av tøff behandling. Kreft i seg selv krever energi. – Hvorfor blir ikke underernæring fulgt bedre opp? – Det er ikke hovedfokuset. Det blir glemt i en hektisk hverdag med veldig mange oppgaver. Pasienten er kanskje lagt inn for lungebetennelse eller annet. Underernæringen blir en bi-diagnose. Men ernæringstiltak kan bedre prognosen for pasientene og redusere sykehuskostnader, sier Ingvild Paur. Hun mener gode ernæringsrutiner avhenger av hva lederne fokuserer på, og hvor gode avdelingene er til å innarbeide dem. Sykehusene i undersøkelsen har enkelte rutiner på ernæring. – Men konklusjonen er at alle fire kan bli bedre, sier Paur. – Norske kreftpasienter har vært underernærte i lang tid. Det er fryktelig at så mange som 1 av 3 sulter på norske sykehus. Regjeringen har ikke prioritert gode sykehuskjøkken og bedre kompetanse om mat på sykehusene, sier Ingrid Stenstadvold Ross, generalsekretær i Kreftforeningen. Hun er ikke overrasket over resultatene i undersøkelsen og mener at dette er en stor påkjenning for pasienter og pårørende. – Har en vei å gå May Cecilie Lossius er avdelingsdirektør i Helsedirektoratet. Hun mener undersøkelsen bekrefter det de allerede vet. – Studien viser at sykehusene har en vei å gå. De må bli bedre til å vurdere risikoen for underernæring hos pasienter over 18 år. De som har en risiko for underernæring, skal få tilbud om oppfølging. Det utvikles nå nasjonale kvalitetsindikatorer for ernæring på sykehus. Det er for å redusere variasjon og øke kvaliteten, ifølge Lossius.

short

few

q1K42z

ab

Jan Emanuel öppnar plånboken för Folklistan: ”Jättemycket pengar”

Jan Emanuel står personligen för kostnaderna när Folklistan söker folkets mandat i EU-parlamentsvalet. När partiet nu ska växa och anställa öppnas möjligheterna för fler att göra sig en hacka på projektet. – Jag har stoppat in jättemycket pengar i det här projektet, säger Jan Emanuel. Jan Emanuels och Sara Skyttedals politiska projekt Folklistan har dragit igång med buller och bång. Efter lanseringen på måndagen följde duon upp med en pressträff på tisdagen där ett antal nya kandidater presenterades. Inramningen var denna gång bankettsalen hos anrika Östermalmskrogen Grodan. Guldinfattningar, vita dukar och generös takhöjd. På Folklistans EU-lista finns, förutom Emanuel och Skyttedal, en moderat influencer, en ex-kriminell miljöpartist och en politisk vilde från Vellinge med bakgrund i KD. Att kampanja är inte gratis. På Folklistans hemsida uppmanas folk att donera via Swish. Men de stora kostnaderna tas av Jan Emanuel själv. Han har gjort sig förmögen genom entreprenörskap i välfärden och nu sätts en del av pengarna i politiskt arbete. – Jag har stoppat in jättemycket pengar i det här projektet, säger Jan Emanuel. Jan Emanuel säger att han har sett påståenden om att han skulle kandidera till EU-parlamentet för att kunna tjäna en hög lön i Bryssel. – Det här kanske är den sämsta affär som jag har gjort, någonsin. – Jag tar en skrotlön, höll jag på att säga men det lät inte speciellt folkligt, jag går ifrån min bekväma vardag för att jag vill rädda ett land från politiker som har fått sig en bekväm vardag under tiden som de har sabbat landet. S-topp rådgivare Enligt Jan Emanuel har Folklistan två kontor i Norrtälje belägna i fastigheter som han själv äger. Där finns alltså partikansliet. Planen är att anställa folk som kan hjälpa partiet att nå flera platser i EU-parlamentet efter valet den 9 juni. Och där det finns pengar finns det möjligheter. Jan Emanuel berättade på pressträffen att idén till Folklistan myntades för ett och ett halvt år sedan, när han hamnade i samtal med den tidigare S-toppen Tommy Waidelich. – Han har varit med som rådgivare, en ryggrad i kunskap och erfarenhet. Med den bakgrunden och kompetensen som Tommy kommer in med, skulle jag säga att vi ligger väldigt bra till på samtliga plan, säger Jan Emanuel. Har gått trögt För Tommy Waidelich kan Folklistan bli en möjlighet. På arbetsfronten har det nämligen gått ganska trögt för Waidelich, som har har haft flera toppositioner inom S. I oktober förra året tvingades han betala tillbaka 100 000 kronor av inkomstgarantin efter beslut av Riksdagens arvodesnämnd. Anledningen: Han har inte ansträngt sig tillräckligt för att få ett jobb efter att han lämnade riksdagen. Waidelich är också fastighetsmäklare i Stockholm, men Riksbankens snabba räntehöjningar har gjort mäkleriet tungrott. Själv säger Tommy Waidelich att han skulle kunna hjälpa Folklistans representanter om de kommer in i parlamentet med rådgivning. Jan Emanuel gjorde en stor sak av att Folklistan inte är ett parti och att projektet därmed inte drivs av individers egenintressen som skapas i partistrukturer. – Känner ni igen upplägget? frågade Jan Emanuel på presskonferensen på tisdagen. – Folkrörelse. När människor som brinner för något gör det på grund av att de tror på det. Inte på grund av lata avlönade ombudsmän som är dåliga politiker. Så som det en gång var, det försöker vi återskapa.

long

few

MoxeXB

ab

Höggravida Saga hittades död – nu inleds rättegången

När Sagas pojkvän förstod att hon inte vill göra abort googlade han: ”kan foster dö av sparkar”. Enligt åklagaren mördade han senare 20-åriga Saga och hennes ofödda barn. I dag inleds rättegången mot den 22-årige mannen i Örebro tingsrätt där det påstådda hedersmotivet kommer få mycket fokus. Fallet med höggravida Saga som ströps till döds i sitt eget hem i Örebro i april i fjol har väckt starka känslor. I hennes mage låg en fullt frisk pojke, 44 centimeter lång och 1,7 kilo tung, som dog tillsammans med sin mamma den natten. Sagas 22-årige pojkvän är åtalad för mordet – själv nekar han bestämt till brott. – Jag älskade Saga, säger han i förhör. Enligt åtalet hade mordet på Saga ett hedersmotiv, något som kommer att tas upp i den nära två månader långa rättegången. För den mordåtalade 22-åringen är enligt åklagaren uppvuxen med starka hedersnormer. Fick inte träffa vita kvinnor I förundersökningen har en forskare inom hedersrelaterat förtryck och våld listat olika omständigheter som tyder på att 22-åringen kan ha levt i en hederskontext: • Bland annat att Saga började klä sig i mindre ”avslöjande” kläder efter att hon träffade 22-åringen. • 22-åringens familj ska också ha haft som krav på sönerna att de ska vänta med sex till efter äktenskapet. Detta gjorde att 22-åringen i stället levde ett dubbelliv med ”vidlyftiga relationer med kvinnor å ena sidan och hans försök att svära vid gud inför modern att han inte träffar vita kvinnor” å andra sidan, står det i sakkunnigutlåtandet. • I sms mellan 22-åringen och hans mamma framgår det hur hon tycker att han ska sluta hänga med ”nagaha cadaanka”, vilket enligt förundersökningen är ”vita kvinnor”. ”Du får välja hon eller jag”, skriver mamman fyra månader innan mordet. Googlade om foster • Även att 22-åringen direkt när Saga sa att hon blivit gravid ska ha försökt få henne att göra abort, kan vara en omständighet som talar för hederskontext. Att familjens anseende är ”överordnade hans egna och till och med det ofödda barnets liv.” Googlesökningar visar hur 22-åringen gjort flera sökningar som; ”kan foster dö av sparkar” och ”foster död av våld”. I förhör förklarar han det med att han undersökte alternativ. – Att vad gör vi liksom att om, om aborttiden går ut liksom. Och om det blir så att vi faktiskt ändrar oss, säger han. Åklagaren har dock tidigare berättat hur Saga såg fram emot att bli mamma och inte ville göra abort. – Hon sa att han inte behövde vara med, att hon kunde ta hand om barnet själv. Men han fortsätter ändå att vara tillsammans med Saga och planera en framtid med henne, har statsåklagare Elisabeth Anderson tidigare sagt. Trodde han skulle förlora sin familj 22-åringen sade till Saga att hans familj skulle bryta med honom om de fick veta att han skulle få barn med en vit kvinna. ”Jag vet att vi klarar det men kommer inte få behålla min familj. Hade det varit möjligt hade det typ inte varit problem med att behålla barnet”, skrev han till Saga. I förhör menar dock 22-åringen att det inte stämmer att hans familj skulle leva i någon hederskontext. Att han bara sa så till Saga för att han trodde det skulle ge henne skuldkänslor och få henne att ta bort barnet. I sms mellan honom och mamman framstår det dock som att det inte alls är okej att han träffar en vit kvinna. När 22-åringens bil har setts av någon på Sagas gata smsar hans mamma att han får ta bussen hem ”eller stanna hos sin särbo”. 22-åringen försöker säga att han inte varit där, att han lånat ut bilen. Men mamman tror honom inte. ”Jag är inte längre din mamma”, skriver hon. ”Sluta säga att jag inte är din son”, skriver han. ”Hade inte spelat någon roll” Kvällen då Saga dog hade 22-åringen sagt till henne att det äntligen var dags, denna kväll skulle han berätta för sin familj att han väntade barn med Saga och att de skulle flytta ihop en knapp vecka senare. Men enligt åklagaren finns det inget som tyder på att han någonsin sa detta till sin familj. Det finns heller ingenting som talar för att 22-åringens familj haft något med Sagas död att göra. – Det finns ingen bevisning som visar att de direkt bett om att hon skulle dödas. Men den misstänkte mannen är uppvuxen i en hedersnorm, och han har fått till sig att det inte är okej att han träffar en vit kvinna, han ska träffa en kvinna inom samma kultur. Gör han inte det utesluts han, menar åklagaren. 22-åringens mamma har i en intervju med brittiska tidningen Daily Mail sagt att hon gladeligen hade välkomnat Saga in i deras familj om hon bara hade vetat. – Det hade inte spelat någon roll om hon var svensk eller inte. Rättegången inleds på onsdag klockan 09.00 och avslutas den 23 maj.

long

few

rlv7Om

ab

Sheen om relationen med svenska Anna: ”Inte det lättaste”

Åldersskillnaden fick först Michael Sheen, 55, att tveka. Skådespelarens förhållande med svenska Anna Lundberg, 30, har inte bara varit enkelt. – Vi var båda medvetna om att det skulle bli svårt och utmanande, säger han. Den brittiske skådespelaren Michael Sheen och svenska Anna Lundberg från Helsingborg är ett par sedan 2018 och har två barn. Nu berättar stjärnan att relationen kom lite som en överraskning. – På grund av åldersskillnaden tror jag att vi båda var ganska förvånade när vi blev tillsammans. Jag tror inte att någon av oss var ute efter det. Det är inte som att jag har dejtat massa människor som är yngre än mig, men du träffar den du träffar, säger han i en intervju med BBC. ”Utmanande” Paret träffades under inspelningen av sitcomen ”Staged”. Det faktum att Sheen är 25 år äldre än Lundberg har påverkat förhållandet. – Det är inte det lättaste. Vi var båda medvetna om att det skulle bli svårt och utmanande. Men till slut kände vi att det var värt det på grund av det vi kände för varandra. Har två barn Paret fick dottern Lyra 2019 och 2022 föddes ytterligare ett barn. – Jag är medveten om att jag är en mycket äldre pappa. Det oroar mig. Det bekymrar mig. Det gör mig ledsen att tänka på all tid jag inte kommer att ha med dem, säger Michael Sheen. Skådespelaren har också dottern Lily, 25, från sin tidigare relation med Hollywoodstjärnan Kate Beckinsale.

long

few

KnOKd6

ab

Sågspån stoppade svenske superspionen

Han var en av landets mest betrodda officerare och jobbade med statsministern och högsta militärledningen. Chocken blev stor i juni 1963 när Stig Wennerström avslöjades som superspion. Han avslöjades när hans städerska hittade sågspån på golvet under en vindslucka – och upptäckte flera gömda filmrullar. Han var en av Sveriges försiktigaste och mest effektiva spioner någonsin. Under mer än 15 års tid lyckades han komma över 20 000 hemliga dokument som såldes till Sovjetunionen. Det handlade om allt från svenska stridsplan och atombombssikten till amerikanska robotar och superhemliga material. Kort sagt: han sålde allt han kom över. Och sedan lite till. I ersättning fick han 600 000 kronor (motsvarar ungefär nio miljoner i dagens penningvärde) och löfte om ryska medaljer och rejäl pension. Gav detaljer till nazister Efter en snabb karriär inom flygvapnet hamnade den 34-årige Wennerström som svensk flygattaché i Moskva den dramatiska hösten 1940. Utan att berätta för sina chefer började han nu en märklig byteshandel med militära hemligheter. På förmiddagen kunde han träffa en sovjetisk general för att sedan på eftermiddagen träffa tyska flygattachén och avslöja vad ryssen sagt. I utbyte fick han ny info som han skickade hem till Stockholm (och kanske bytte med amerikanarna). Vid ett tillfälle gav han nazisterna detaljer om att en armé flyttats till Ukraina, något de kunde använda vid sin invasion av Sovjetunionen några månader senare. Efter drygt ett år i Moskva var han tillbaka i Stockholm. Trots att han egentligen inte hade det som uppgift fortsatte han att umgås (och spionera) med utländska militärer och diplomater. Nu gjorde den osanktionerade byteshandeln att han hamnade i Säpos papper. Den 24 januari 1943 sände tyske militärattachéen i Stockholm ett telegram hem till Berlin. Telegrammet snappades upp, och dechiffrerades, av svensk underrättelsetjänst. Man chockades eftersom det i meddelandet stod att man fått hemliga uppgifter om Sovjet från den svenske officeren Stig Wennerström. Under några månader kollade Säpo nu hans post och telefon utan att upptäcka något. Man lade ner undersökningen och kopian av telegrammet hamnade i arkivet. Hade kodnamnet ”Örnen” När kriget vände slutade Wennerström umgås med nazisterna och blev i stället en ryssvän. Efter flera års uppvaktande blev han till slut en fullfjädrad sovjetisk spion under kodnamnet ”Örnen”. Hösten 1948 sålde han sin första svenska hemlighet, en karta som visade en ny flygbas i Uppland. Ersättningen blev ett tjockt kuvert med 50 hundralappar, 5 000 kronor. Under de följande åren var Wennerström tillbaka som flygattaché. Först i Moskva 1949–1952 och därefter i Washington 1952–1957. Tjänsten gjorde att han helt öppet kunde träffa sina kontaktmän, det ingick i jobbet att träffa andra diplomater. I USA hade Wennerström som uppgift att hjälpa svenska försvaret att köpa in ny amerikansk vapenteknik. Vad ingen hemma i Stockholm visste var att all teknisk information först fotograferades av och hamnade hos Sovjet. Ryssarna visste allt om de nya blågula vapnen innan svenskarna själva. Under åren utomlands hade Wennerström undgått Säpos uppmärksamhet. Det förändrades när han 1957 återvände hem för en hög tjänst i flygvapnet. Spenderade mycket pengar Jakten på spionen började med ett slumpmässigt möte i slutet av 1958. Den erfarne Säpomannen Otto Danielsson satt på överstelöjtnant Per Olof Vingren kontor på försvarets kommandoexpedition. Då knackade det på dörren och Wennerström steg in. När denne fick se Sveriges meste spionjägare stannade han i steget, blev likblek och gick därifrån utan att hälsa. Det nervösa beteendet gjorde att polismannen nu började granska spionen. Han hittade inte bara det tyska telegrammet från 1943 utan upptäckte också att Wennerström gjorde av med mycket pengar. Han bodde i en ståtlig tiorumsvilla i Djursholm och hade både städerska och två bilar. Han tjänade 41 000 kr om året men gjorde av med ytterligare 17 000 kronor. Men trots flera års telefonavlyssning och periodvis skuggning hittade man inga konkreta bevis. Städerskan fann paket på vinden Från i maj 1963 tog man hjälp av Wennerströms städerska Carin Rosén. På kvällen den 19 juni 1963 upptäckte hon sågspån på golvet under en vindslucka. Det hade inte funnits där några timmar tidigare. När hon rotade bland sågspånet på vinden hittade hon två paket och överlämnade samma kväll det ena till Säpo. Det blev jackpot. Paketet innehöll två rullar rysk specialfilm som använts för att fotografera av hemliga dokument. Morgonen efteråt, den 20 juni 1963, greps superspionen Stig Wennerström på Riksbron i centrala Stockholm. Efter några dagars förhör erkände Wennerström att han sålt ut i stort sett hela det svenska försvaret. Den 12 juni 1964 dömdes han till livstids straffarbete för grovt spioneri. Han släpptes 1974 efter att ha avtjänat tio år av straffet.

long

few

JQPen4

e24

Mulig kroneforklaring: – Satt i samme bås som svenskene

Usikkerhet om rentefremtiden i USA svekker kronen, mener analytikere. – De sterke nøkkeltallene fra USA har gjort at markedsaktørene i økende grad priser inn at rentene i USA skal forbli «higher for longer», skriver valutaanalytiker Ingvild Borgen i DNB Markets. Hun mener at markedets økte forventninger til høyere renter i USA er en «sentral forklaring bak svekkelsen av den norske kronen gjennom mars». På den andre siden har enkelte sentralbanker i Europa begynt å kutte rentene. – For rentefølsomme skandinaviske økonomier tenker nok mange at rentekuttene nærmer seg, skriver hun videre. Aktører i valutamarkedet foretrekker gjerne å ha penger plassert i land der renten er høy. Litt på samme måte som at du ønsker høyere rente i banken. I Sverige ligger det an til at rentene kan kuttes allerede i mai. I Norge handler diskusjonen hovedsakelig om rentekutt kommer i september eller i desember. – Selv om Ida Wolden Bache og Co i Norges Bank nok vil holde stand lenger enn kollegaene i Sverige før de begynne å kutte, har vi en tendens til å bli satt i samme bås som svenskene, i alle fall av aktørene i valutamarkedet, skriver Borgen. Forskjellige økonomier Sjeføkonom Bjørn Roger Wilhelmsen i Nordkinn sier til E24 at det ofte er en tendens til at internasjonale aktører ser likt på Norge og Sverige selv om det er to ulike økonomier. Norge eksporterer for eksempel mer energi og sjømat, og Sverige er mer industritungt. – Fellesnevneren som vi likevel ikke kommer bort fra, det er jo at Norge og Sverige er to små åpne økonomier. Han mener at den svenske og norske valutaen har en tendens til å gå like mye i perioder der det for eksempel er mye kjøp av dollar. – Vi er små valutamarkeder internasjonalt, sier han. – Usikkerhet Rente -og valutastrateg i Handelsbanken Nils Kristian Knudsen sier at mye at det som skjer fremover med den norske kronen vil være avhengig av USA. – Når det blir så stor usikkerhet rundt utviklingen i den amerikanske økonomien og renta i USA, da betyr det også at det blir usikkert å investere i norske kroner, sier han. Knudsen sier videre at når dollaren styrker seg så svekkes samtidig valutaer i fremvoksende markeder. – Akkurat nå så er vi litt der, i den kategorien, sier han.

short

few

y6ewVA

ap

Nye Majorstuen stasjon i knipe: Oslos bompengeregning kan øke med 500 millioner

Staten vil ikke bli med på spleiselag om Majorstuen stasjon. Det kan gi bilistene en gedigen regning. Det kom som et sjokk på samferdselsbyråd Marit Vea: Før påske la regjeringen frem Nasjonal transportplan (NTP). Den var full av godbiter til distriktene. Men Majorstuen stasjon fikk ikke sine 500 millioner – halve regningen for en helt nødvendig oppgradering. Den handler ikke om en «lekrere» stasjon. Men å utnytte den ekstra kapasiteten i tunnelen, blant annet med lengre perronger. Da går gjennomstrømmingen raskere og flere tog kan kjøre gjennom tunnelen. – Poenget er å øke frekvensen på Grorudbanen og Lambertseterbanen. Hvis ikke blir Fornebubanen først og fremst et vestkantprosjekt, sier Vea. Etter årevis med planlegging og krymping av prosjektet, starter arbeidene i mai. Ifølge Vea er det ikke et alternativ å stanse. – Det er ingen vits i å bygge Fornebubanen uten den oppgraderingen. Da er det opprørende at regjeringen velger å trekke sitt bidrag. Betales med bompenger Vea setter sin lit til at det blir «ryddet opp» på Stortinget. Men hun har allerede sett på det eneste alternativet Oslo har for å få inn de 500 millionene som mangler: Mer bompenger. Hvis hele beløpet skal hentes inn på ett år, må rushtakstene økes med 9 kroner for bensinbiler og fem for elbil. Fordeles summen over tre år, blir økningen mindre. – Uansett må folk i Oslo og Akershus ta regningen, sier Vea, før hun betegner statens manglende bidrag som «en total ansvarsfraskrivelse». Satser på Stortinget Ifølge Vea føyer den manglende bevilgningen seg inn i rekken av ansvarsfraskrivelser. Akkurat nå er det konsekvensene av ombygging av Regjeringskvartalet og tre år med stengt Ring 1 som bekymrer mest. – Bare i år må vi bruke 100 millioner på å hindre de verste konsekvensene, sier hun. De vil blant annet gå til å sikre trygge forhold når tusenvis av biler skyve ut i Oslos boliggater. Å fjerne p-plasser og etablere nye bussholdeplasser må også til. – Det forsterker inntrykket av at regjeringen lar Oslo seile sin egen sjø. Jernbanen behandles på en helt annen måte enn byenes kollektivsatsinger. Torsdag stiller hun til høring på Stortinget og håper på gehør. – Stortingspolitikerne bor i Oslo. Jeg regner med at de vet hvor viktig kollektivtilbudet er. – Hvem satser du på? – Jeg setter min lit til SV og MDG. Jeg tror det er sterke krefter på Stortinget. Sterk satsing på Oslo-området Statssekretær i Samferdselsdepartementet, Tom Kalsås (Ap), svarer i en mail: «I denne omgang ble det dessverre ikke rom for et eget tilskudd til Majorstuen stasjon.» Han viser så til en inngått byvekstavtale for Oslo-området for 2019–2029 med nær 28 milliarder statlige kroner. I tillegg kan det komme statlige bidrag til ny T-banetunnel gjennom Oslo sentrum. Fra 2023 er det årlige statlige bidraget til Fornebubanen økt til 70 prosent. Det ligger videre an til timinuttersintervaller på lokaltogene fra Asker, Ski og Lillestrøm i tillegg til økt frekvens på togene til Moss. – Dette er en sterk satsing på Oslo-området, skriver han. Når det gjelder stengningen av Hammersborgtunnelen, viser han til at midlertidig stenging av veier vanligvis ikke utløser kompensasjon. Men her er det avsatt 100 millioner til trafikkhåndtering. Statens vegvesen vil i tillegg bidra med ca. 35 millioner til fysiske tiltak.

short

few

nQkxgQ

vg

Kjerkols fuskesak skal avgjøres: – Sannsynlig med fellelse

Onsdag skal Nemnda for studentsaker på Nord Universitet avgjøre om de mener Ingvild Kjerkol (Ap) jukset på masteren eller ikke. Historien er ikke på hennes side. De fleste saker som behandles i nemnda ender nemlig med at konklusjonen er juks. I 2023 endte bare én av 19 saker med frikjennelse, skrev Khrono i mars – og 87 prosent av sakene behandlet mellom 2019 og 2023 endte med en reaksjon for fusk. – Vanligvis sendes saker til nemnda når universitetet mener det kan være fusk, så studenten får prøvd saken sin på et høyere nivå? – Det er normalen, jeg snakker bare helt generelt – jeg kan ikke kommentere denne saken overhodet. Normalt sett vil ikke universitetet sende over en sak uten mistanke, sier Nemndas leder, Eilif Nordahl, til VG. – Føler ikke noe press Nordahl orienterte også om saksgangen i en pressekonferanse klokken 08:30 onsdag - som du kan se sendingen over. Der gjentok han at Nemnda selv ikke kommer til å offentliggjøre resultatet. På spørsmål om nemnda kjenner på noe press på grunn av at det er snakk om oppgaven til en statsråd, og oppmerksomheten den har fått, svarte han: – Jeg kan bare snakke for min egen del - jeg føler ikke noe press her, jeg føler vi må behandle denne saken akkurat som alle andre saker som går for nemnda. Han sier det er «svært sjeldent» at studenten får beskjed om resultatet samme dag. Overfor VG understreker han at han uttalelser seg på generelt grunnlag, og sier nemnda ikke har gått inn i saken i forkant. – Nemnda behandler aldri saker før møter, vi behandler alle saker i selve møtet. Så vi diskuterer dem aldri før. Nemnda består av lederen - som ikke har tilknytning til universitetet, to medlemmer fra de ansatte ved universitetet, og to studentrepresentanter. Helseminister Ingvild Kjerkol har selv avvist at hun har plagiert andre. Tror hun felles for juks Jusprofessor Tarjei Bekkedal ved Universitetet i Oslo (UiO) mener det er flere ting som gjør det sannsynlig at Kjerkol vil bli tatt for fusk: – Man kan selvfølgelig aldri utelukke at de ikke skulle komme til det – men som utgangspunkt er det statistisk vanlig når en sak oversendes nemnda at det ender med fellelse. Universitetet gjør grundige vurderinger før man sender det over til nemnda, og føler seg ganske sikre, sier han. Det andre er mengden tekstlikhet det er påvist i oppgaven. Ifølge VGs kartlegging er det så langt funnet 125 tilfeller av tekstlikhet i Kjerkols masteroppgave. Her kan du utforske alle. – Det er påvist veldig stor grad av tekstlikhet, som overskrider det som i alminnelighet regnes som juks. Så det mest sannsynlige er at det ender med fellelse, mener han. Et halmstrå Men Kjerkol har noe på sin side, ifølge Bekkedal: Allerede da oppgaven ble levert i 2021 avdekket den automatiske plagiatkontrollen 19 % tekstlikhet. Ifølge TV 2 vises det til dette i rapporten Nord Universitet lagde før saken ble sendt til nemnda. Der står det at de opprinnelige sensorene i 2021 skriver i et notat at de tok stikkprøver, og ikke vurderte graden av match som alarmerende. – Det er halmstrået her – det er forskjell på å underkjenne en oppgave under sensuren, og det å omgjøre det i etterkant. I et brev der hun går til frontalangrep på Nord Universitet, også omtalt av TV 2, anklager Kjerkols advokat universitet nettopp for å «ombestemme seg» til tross for at oppgaven ble underlagt plagiatkontroll og fikk et sensurvedtak for tre år siden. Bekkedal tror likevel ikke man kan se på denne saken som en form for omgjøringssak. Han viser til at det kan variere hvor stor kapasitet universiteter har til å gå inn i de ulike sakene. – Det har aldri vært fattet noen avgjørelse om juks eller ikke juks tidligere i denne saken, det er første gang man har en sak om det. Det som skjedde her er at tekstlikheten rett og slett ikke ble tatt fatt i i 2021, og det er noe litt annet. Kan annulleres Kjerkol kan få svar på saken onsdag, hvis ikke nemnda trenger å hente inn mer informasjon, eller må gå ekstra runder når alle medlemmene skal signere på begrunnelsen og konklusjonen. – Hvor lang tid kan det ta da? – Helt generelt – normalt sett noen dager, sier nemndleder Nordahl. – Er det vanlig? – Det er ikke uvanlig. Nemnda offentliggjør hverken konklusjonen eller begrunnelsen, men Kjerkol har sagt at det vil være naturlig for henne å offentliggjøre konklusjonen. Felles hun for fusk, kan hun straffes med annullering av oppgaven og eventuelt utestengelse fra universitetet i et eller to semestre. Da har hun også mulighet til klage saken videre til Felles Klagenemnd – som hennes advokat Marianne Klausen tidligere ledet, før hun i høst måtte gå av fordi oppnevnelsen var ulovlig.

short

few

nQkoaB

vg

Kreml slår tilbake mot kritikken – mens flommen raser

Kreml hevder at Vladimir Putin (71) jobber med flomkatastrofen dagen lang. Men det er ingen planer om at han skal besøke de flomrammede områdene, melder avisen Kommersant. Samtidig blir nå flere enn 100.000 personer evakuert fra flomområder i Russland og nabolandet Kasakhstan, melder Reuters. De enorme mengdene med smeltevann har oversvømmet en rekke bosetninger i Ural-fjellene, Sibir og områder av Kasakhstan nær elver som Ural og Tobol. Onsdag morgen melder lokale myndigheter i Orenburg-regionen at vannet har steget med 50 centimeter i løpet av natten. – Over 300 hus har blitt oversvømt på én natt, sier myndighetenes Alexej Kudinov til Ria. Byen Orenburg, med mer enn en halv million innbyggere, er truet. Vannstanden er nå 942 centimeter, mens myndighetene tidligere har sagt at 930 centimeter er den kritiske grensen. Toppen nås trolig onsdag i denne delen av landet. Mandag tok folk til gatene i byen Orsk – i protest mot at myndighetene ikke hadde gjort nok for dem. De ropte blant annet «Putin, hjelp oss!». Tirsdag tar Kreml til motmæle: – Putin jobber med denne saken praktisk talt hele tiden. Han er hele dagen opptatt med disse spørsmålene, sier talsmann Dmitrij Peskov ifølge Kommersant. – Foreløpig er det ingen planer om reiser til regionen, men vi får se om noen dager, fortsetter Peskov. Russisk politi ber tirsdag kveld om at forsøk på plyndring av forlatte hus, blir varslet, skriver det statskontrollerte nyhetsbyrået RIA. Ural-elven, Europas tredje lengste elv som renner gjennom Russland og Kasakhstan til Kaspihavet, har brutt gjennom demninger flere steder. Det har særlig rammet byen Orsk like sør for Ural-fjellene. – De vanskeligste dagene ligger fortsatt foran regionene Kurgan og Tjumen. Det er mye vann på vei dit, ifølge Kreml-talsmann Peskov. – I begynnelsen var det vanskelig med evakuering, fordi mange mennesker nektet å dra, til tross for anmodningene fra våre redningsarbeidere. Senere ble disse menneskene hjulpet under mye mer vanskelige forhold, sier Peskov, som sier at Putin også har snakket med sin kollega i Kasakhstan, Kassym-Jomart Tokajev, om flommen. Kritikken går både mot lokale og sentrale myndigheter i Russland. Guvernøren i Orenburg-regionen, Denis Pasler, møtte mandag en gruppe av kritikerne, ifølge Kommersant. De flomrammede er lovet økonomisk hjelp, melder Ural56 – og viser blant annet til engangsutbetaling på 11.500 kroner til dem som har fått hjemmet sitt oversvømmet. Arbeidsgivere får også hjelp til å betale ut lønninger og folk får fritak for kommunale avgifter. Politiet prøvde først å oppløse demonstrasjonen mandag, skriver det uavhengige russiske mediet Meduza. På megafon fikk de beskjed om at «lovbruddet måtte stoppes». Folk hadde ikke fått tillatelse til å demonstrere, og politiet hevdet også at det var ulovlig fordi det var erklært unntakstilstand. Men demonstrantene nektet å spre seg, og det endte til slutt med at en gruppe av dem fikk møter med både borgermesteren i byen og senere guvernøren i regionen, Denis Pasler. Guvernøren ba folk legge folk telefonene og ikke ta opp det som ble sagt i møtet, skriver Kommersant. Aage Borchgrevink, forfatter bak boken «Krigsherren i Kreml», følger russisk samfunnsliv tett: – Dette ligner litt på de reaksjonene som kom ved de store skogbrannene i Russland. Den gang kritiserte folk flest hvordan brannvernet fungerte. Folk måtte gjøre jobben selv. – Hvordan slår dette ut politisk? – Jeg tror ikke det får så stor politisk betydning. Kritikken er først og fremst rettet mot lokalmyndighetene, og Putin kommer «ridende inn» og kjefter på de lokale sjefene. Det er først og fremst de som får skylden, ikke sjefen i Kreml. Det er en historie som vi har sett gang etter gang i Russland. Det russiske krisedepartementet forklarer flomkatastrofen med en rekke uheldige faktorer – en våt høst, kald vinter, store mengder snø og plutselig vårvarme som har gitt rask smelting, melder Lenta. Flere enn 10.000 bolighus i Russland er allerede oversvømmet.

short

many

XbGX9m

vg

Boeing-varsler advarer om flytypene 777 og 787 Dreamliner

Ingeniøren hevder Boeing tar snarveier som kan gå på sikkerheten løs. Flyprodusenten sier de er «fullstendig trygge» på flyene. – Jeg gjør ikke dette fordi jeg vil at Boeing skal feile, men fordi jeg vil at de skal lykkes, og for å forhindre ulykker fra å skje. Det sier Sam Salehpour til amerikanske medier tirsdag. Han er ingeniør hos flyprodusenten Boeing, og har jobbet i selskapet i over ti år. Nå advarer han om at det han mener er feil på enkelte av flytypene 777 og 787 Dreamliner kan få «katastrofale følger», skriver CNN. Helt konkret hevder Salehpour, som har deltatt i byggingen av flyene, at deler av flykroppen er festet på en ufullstendig måte, noe som kan gjøre den svakere og svakere over tid. Dette kan – i verste fall – føre til at delene løsner midt i luften etter tusenvis av flyturer, skriver New York Times. Varsler funnet død Påstandene granskes nå av USAs luftfartstilsyn FAA, og skal også gjennomgås i en høring i Kongressen 17. april, skriver New York Times. – Gjentatte, sjokkerende anklager om svikt i Boeing-produksjonen peker på et rystende fravær av sikkerhetskultur og sikkerhetsprosedyrer, der profitt prioriteres over alt annet, sier den demokratiske senatoren Richard Blumenthal, som skal lede høringen. Flyselskapet Boeing har vært i hardt vær den siste tiden, etter flere ulike hendelser. I mars ble en annen Boeing-varsler, John Barnett, funnet død. Også han varslet om det han mente var sikkerhetsproblemer hos selskapet. I januar måtte et Alaska Airlines-fly nødlande etter at en del av flyet blåste av i luften: Avviser sikkerhetsbekymringer En talsperson for Boeing, Paul Lewis, sier til New York Times at endringene i prosessen med å sette sammen flykroppen ikke har påvirket hverken holdbarheten eller sikkerheten. – Våre ingeniører gjennomfører kompliserte analyser for å fastslå hvorvidt det kan være bekymring for langvarig slitasje på flyflåten, på alle deler av flyene, sier han. Ifølge selskapet kan levetiden på Dreamliner-flyene være på opp til 50 år, eller rundt 44.000 flyginger, skriver CNN. Selskapet sier videre at de er «fullstendig trygge» på 787 Dreamliner-flyene. – Disse påstandene er feilaktige og representerer ikke det omfattende arbeidet Boeing har gjort for å sikre kvaliteten og den langvarige sikkerheten på flyene. – Så folk som hoppet på de ulike delene New York Times, som har intervjuet Salehpour tirsdag, skriver at bekymringene hans rundt Dreamliner 787 oppsto etter at prosessen der de ulike delene av flykroppen settes sammen ble endret. – Jeg så bokstavelig talt folk som hoppet på de ulike delene av flyet for å få dem til å passe sammen. Ved å hoppe opp og ned deformerer du delene sånn at hullene samsvarer midlertidig. Og det er ikke sånn man bygger et fly, sier varsleren ifølge CNN. Salehpour er ifølge advokaten Debra Katz ansvarlig for å overvåke flyproduksjonen hos Boeing, og for å undersøke ulike feil og hvordan de har oppstått. Mike Whitaker hos luftfartstilsynet FAA sier at de tar saken på alvor, og at Boeing ikke bare kan fortsette som om ingenting har skjedd. – De må forplikte seg til reelle og dyptgående forbedringer. Såpass grundige endringer krever mye fra lederne, og vi vil holde dem ansvarlige i hele prosessen, sier han til New York Times.

short

many

P46lA5

ab

Man döms för hot mot L-toppen – pekar på inspiration från SD

En 35-årig man döms för olaga hot mot Liberalernas toppolitiker Jan Jönsson. Anledningen är L-toppens försvar av dragqueens rätt att hålla sagostunder – en debatt som han har fört mot Sverigedemokraterna. – Högsta ledarskapet i Sverigedemokraterna uttrycker sig föraktfullt, säger Jan Jönsson. En 35-årig man i Västerås döms för olaga hot efter att ha publicerat ett hotfullt inlägg på X riktat mot Liberalernas oppositionsborgarråd i Stockholm Jan Jönsson förra sommaren. – Det är ett växande problem att i stället för att framföra sin åsikt på ett kritiskt eller konstruktivt sätt så blir det allt vanligare att man framför sin motsatta åsikt genom hot och hat, säger Jan Jönsson. – Det kan i förlängningen göra att människor inte vill ha förtroendeuppdrag. Den dömde mannen ska betala 5 600 i dagsböter. Han ska också betala skadestånd på 10 000 kronor till Jan Jönsson. Publicerade bild med hängd person Upprinnelsen till hotet ska ha varit den kampanj som Jan Jönsson startade till stöd för att dragqueens läser sagor på kommunala bibliotek. En het politisk debatt drog igång under förra året efter att det kommit krav från lokala företrädare för Sverigedemokraterna om att biblioteken inte ska anordna sagostunder för barn där dragqueens står för berättandet. Samma linje fördes av Jimmie Åkesson och flera andra i SD:s partitopp. Det fick Jan Jönsson att själv klä sig i drag och spela in en video där han tog ställning för dragqueens möjlighet att utföra sagostunderna. I juni förra året publicerade den nu dömde mannen ett inlägg på X med en bild föreställande en hängd person med texten ”the cure for pedophilia” med särskild hänvisning till Jan Jönsson. Tingsrätten i Västmanland kommer fram till att inlägget är att anse som olaga hot. Fler anmälningar mot andra inlägg har gjorts och enligt Jan Jönsson finns det fler pågående förundersökningar. – Jag har pratat med flera artister som är dragqueens och de har i många fall inte vågat göra polisanmälningar, så det är bra även för deras del att det nu blir en första fällande dom. Riktar kritik mot SD Jan Jönsson säger vidare att höga företrädare för Sverigedemokraterna har uttalat sig på ett sätt i debatten som eldar på människor att hota och hata på nätet. – När det högsta ledarskapet i Sverigedemokraterna uttrycker sig föraktfullt om människor för att de intresserar sig för en viss konstform, då är det inte konstigt att andra människor inspireras av det och tar efter. I november förra året krävde en företrädare för SD i södra Sverige att en viss dragqueenartist skulle ”lämna landet”. – Det finns även personer i Vänsterpartiet som har gått över gränsen. Då förväntar man sig att partiledningen tar tag i det. I Sverigedemokraterna verkar det vara tvärtom. Där försvarar man uppfattningen att det finns en koppling mellan dragqueens och pedofili, som ju inte finns. Sverigedemokraternas presschef Oskar Cavalli-Björkman anser inte att SD kan läggas till last för debattklimatet. – Ingen ska behöva bli utsatt för hot. Att försöka klistra detta på oss är naturligtvis bara tramsigt effektsökeri från Jan Jönsson sida, skriver han i en kommentar till Aftonbladet.

short

few

EQ0n1A

ab

Johanna dödades av sitt ex: ”Hon var en solstråle”

Johanna Kjellkvist älskade att måla. Tre år efter att hon slogs ihjäl av sin ex-pojkvän uppfyllde hennes familj en dröm hon hade – om att ställa ut sina tavlor för publik. – Det var ett sätt för oss att hedra hennes minne och att belysa mäns våld mot kvinnor, säger Johannas bror Peter. Sista gången Peter Kjellkvist träffade sin storasyster var på hans 25-årskalas i september 2021. 27-åriga Johanna var lite stressad den kvällen, hon skulle iväg och träffa sin före detta pojkvän Simon som hon börjat umgås med igen, och kunde inte stanna länge. – Hon var alltid på språng men jag minns att jag blev lite besviken, det var ändå min 25-årsdag, säger Peter. Kan du inte stanna lite till, frågade han. Men Johanna stoppade in sina hörlurar och rusade ut i septemberkvällen mot bussen som skulle ta henne till hennes lägenhet i Kristianstad. – Det var sista gången jag såg henne, när hon skyndade mot bussen, säger Peter. ”Johanna finns inte mer” Dagen efter ringde det på Peters telefon. Det var från psykiatrin i Kristianstad, de bad Peter komma in. Han anade att det gällde systern, hon hade varit inlagd där förut. Men han förstod direkt när han fick se sina föräldrar, en läkare och Johannas psykiatriker samlade i ett rum att detta var något helt annat. – Johanna finns inte mer, berättade Peters mamma. – Där och då gick jag in i en slags bubbla. Jag bestämde mig för att jag ville veta allt som hänt och förstå varför. Så för att klara av det stängde jag av känslorna. När jag väl läste åtalet och fick veta alla detaljer, först då bröt jag fullständigt ihop, säger Peter. Det som hade hänt den natten var att Johannas före detta pojkvän, som hon haft ett stormigt ”av och på”-förhållande med, hade slagit, sparkat och dränkt henne till döds i hennes badrum. 45 minuter av våld Förloppet var utdraget och brutalt. Någon direkt förklaring till varför Simon Svensson, som Johanna varit så kär i, gjorde som han gjorde, har familjen aldrig fått. Simon Svensson har bara sagt att han plötsligt fick för sig att Johanna var en djävul. Att hennes ögon blev röda. Att horn växte ut från hennes huvud. 45 minuter av sparkar och slag tog det, sedan fanns inte Johanna längre. – Jag spelar upp scenariot över vad som hände där i lägenheten dagligen. Hon måste ha varit så rädd. Det måste ha känts helt overkligt för henne det som hände, säger Peter. Simon Svensson dömdes först till livstids fängelse i tingsrätten. Men i hovrätten mildrades straffet till 17 år. En rättspsykiatrisk undersökning visade att Svensson vid tillfället för mordet led av en allvarlig psykisk störning i form av en psykos som utlösts av droger. ”Hon var en solstråle” Men även om psykosen var självutlöst, och han hade fått sådana tidigare när han använde narkotika, ansåg hovrätten att Svensson hade en viss nedsatt förmåga att förstå innebörden av vad han gjorde. Det fick Johannas bror Peter att skriva en debattartikel i tidningen Norra Skåne. – Jag anser att Johannas mördare skulle ha dömts till livstids fängelse. Han slaktade min fina syster. Det finns inga förmildrande omständigheter i hennes fall och domstolarna behöver se över när det kan ges strafflindring för att gärningsmannen har varit i en självutlöst psykos, säger Peter. Johanna var Peters enda syskon. Innan hon slogs ihjäl var hon nästan klar med sina studier för att bli undersköterska. – Hon hade själv vänt sitt liv till det bättre och såg fram emot att hjälpa andra. Hon var en ängel, en solstråle som lyste upp ett helt rum. Hon trodde gott om alla, kanske för gott ibland, säger Peter. ”Vi har fått livstid” Det skiljde tre år mellan syskonen, men Peter säger att han alltid såg sig som Johannas storebror snarare än lillebror. – Hon gick alltid sin egen väg. Sa man; ”gå höger Johanna”, så gick hon vänster. Och hon var så snäll och omtänksam men det gjorde även att hon blev utnyttjad ofta. Peter säger att han tänker på sin syster varje dag. – Jag fattar inte hur det kunde hända henne, hur någon kan göra så mot någon som är så snäll. Jag tänker även på Simon och på att han är ute om åtta och ett halvt år eftersom vi har den fantastiska lagen i Sverige att man är ute efter två tredjedelar. Jag och min familj har ju fått livstid. Johanna älskade att måla, det var hennes hobby från det att hon var barn. ”Ingen borde behöva dö som Johanna” Efter att hon dog hittade familjen många tavlor hon lämnat efter sig, målade från tonåren och fram till tiden för hennes död. I påskas ställdes hennes tavlor ut på bygdegården i Maglehem, och intresset var enormt. – Det var otroligt att så många kom, det var alltid Johannas dröm att få ställa ut sina tavlor. Många ville köpa dem men vi kan inte göra oss av med dem, istället sålde vi lite pins som vi kallar ”Johannas öga”, från en av hennes tavlor. Och lite kuddar och filtar med motiv från hennes tavlor på, säger Peter. Mordet på Johanna har fått hela familjen att engagera sig i ämnet mäns våld mot kvinnor. Allt överskott från det de säljer går därför till Kristianstads kvinnojour. – Det är otroligt att detta bara kan fortsätta, varför vill man döda dessa kvinnor, jag kan inte förstå? Ingen mer borde behöva dö som Johanna dog. ”Jag älskar dig” Ett minne Peter tar fram när han vill känna glädje är det när Johanna lurade honom att det fanns ett magiskt godisland. Peter har skrivit en del för att bearbeta systerns död, en text han skrivit om Johanna får avsluta denna artikel: ”Du sa att man kunde cykla upp på grusvägen bredvid vårt hus och där skulle det finnas ett godisland. Så självklart hängde jag med! Du sa ju till och med att man blir till godis och man kunde äta från sina armar, för det skulle ändå växa ut igen. När vi väl kom fram till stället som skulle vara ett godisland så undrade jag var det var. Och då sa du att det var bara lite längre bort. Jag hoppas du äntligen har hittat godislandet! Du får vänta på mig där tills jag hittar dit! Jag älskar dig.”

long

few

JQP5Wj

vg

Dagbladet om Durek-dekningen: Vet ingenting om Se og Hørs avtaler

Dagbladet siterte Se og Hørs sak om Durek Verretts mor. Nyhetsredaktør Mads Andersen sier de ikke visste om avtalen hennes med ukebladet. I helgen kunne VG avsløre at Durek Verretts mor, Veruscha Urquhart, er på kontrakt med Se og Hør. Moren har prydet ukebladet flere ganger med titler som «Sviktet av Durek» og «Hvorfor får jeg ikke møte Märtha?». Også Dagbladet har sitert fra sistnevnte intervju med Urquhart - da hun stilte i Se og Hør i fjor. Dagbladet og Se og Hør tilhører samme mediekonsern, Aller Media. – Ut fra vanlige nyhetskriterier siterte vi det vi der og da anså som betimelig å sitere, sier nyhetsredaktør Mads Andersen til VG. – Hvor mye vet Dagbladet om hvilke avtaler og kontrakter Se og Hør har med intervjuobjektene sine? – Ingenting. – Da visste dere ikke om avtalen Se og Hør har med Dureks mor heller? – Nei. – Gjorde Dagbladet seg noen tanker om at dere har sitert en Se og Hør-sak om moren nå som dere vet at hun er på kontrakt? – Vi vet ikke hva slags avtaleforhold Se og Hør måtte ha med ulike intervjuobjekter, men vi mener det var aktverdig å sitere hva moren til kongeparets kommende svigersønn hadde å melde. Han understreker at Dagbladet og Se og Hør samarbeider om en felles kjendisdesk, men at sakene med Dureks mor kommer fra Se og Hørs egen redaksjon og at de derfor ikke er blitt publisert hos Dagbladet. – Hva tenker dere om det som kommer frem i VG i helgen om at Dureks mor er på kontrakt med Se og Hør, og reaksjonene som er kommet i etterkant av det? – Vi følger kritikken som Märtha Louise kommer mot pressen generelt nøye, og det gjør vi også i denne saken her. På generelt grunnlag sier Andersen at Dagbladet i sin journalistikk ikke ønsker å publisere intervjuer som er laget med bakgrunn i et honorar. – Etter hva jeg har sett av Ulf Andre Andersens uttalelser, så sier han at Se og Hør betaler for eksklusive bilderettigheter. Hva dette innebærer, må Se og Hør svare på. – Driver ikke med betalingsjournalistikk I et intervju med VG mandag argumenterer Se og Hørs sjefredaktør Ulf «Uffe» André Andersen, for at ukebladet betaler for bildereportasjer og eksklusive bilderettigheter, og ikke for intervjuer. – Nå som dere vet om denne avtalen, kommer Dagbladet til å ta en annen stilling til å sitere Se og Hørs nyheter om Dureks mor fremover? – Det er en vurdering vi gjør fra sak til sak, sier Andersen. – Hva slags stilling har Dagbladet til at kilder får betalt for å stille opp? – Vi driver ikke med såkalt betalingsjournalistikk i Dagbladet. Det er vår holdning. Vi legger oss ikke bort i hvordan andre publikasjoner håndterer sånne ting. Han legger til: – Dagbladet driver med eksklusiv journalistikk som Se og Hør ikke vet om. Og Se og Hør driver med eksklusiv journalistikk som Dagbladet ikke vet om. – Problematisk Presseekspert Trygve Aas Olsen er fagarbeider ved Institutt for journalistikk. Han sier det særlig er én ting som er problematisk med Se og Hørs dekning av Dureks mor. – Hvis det er riktig som Dureks mor sier, at hun ikke vil snakke med VG fordi hun er under kontrakt med noen andre, er det kritikkverdig i henhold til norsk presseetikk. Det problematiske er at hun føler seg forpliktet av en avtale som innebærer å snakke stygt om sønnen sin til Se og Hør. Det er mange måter å skjule at man kjøper kilder på, sier han: – Dureks mor kan velge selv hvem hun vil snakke med, men hun skal ikke velge det fordi hun får betalt av noen og ikke av andre. – Farlig for journalistikkens troverdighet Ekspert på presseetikk, Gunnar Bodahl-Johansen, sier at hovedregelen i norsk presse er at man ikke betaler for annet enn de rent faktiske utgifter en kilde har i forbindelse med en reportasje. – Jeg har hørt i mange sammenhenger at Se og Hør har sagt at de betaler for bilder og ikke for noe annet. Jeg har ingen forutsetning for å bedømme om det er riktig eller ikke. Å betale overpris for bilder er en indirekte form for betalingsjournalistikk som er veldig problematisk, understreker han. – Hva som har skjedd i dette tilfellet, kan jeg ikke uttale meg spesifikt om. Men vi vet jo det fra tidligere at man betaler godt for bilder. Noen ganger har man åpenbart betalt en overpris. Se og Hør har en arbeidsform som gjør at folk blir tiltrukket av å stille i Se og Hør, sier han. – Og da kan man lure på hvorfor. Betalingsjournalistikkens problem er at kilder kan si mye mer enn de tenkte å si, sier han. – Og derfor er betalingsjournalistikk farlig for journalistikkens troverdighet. I de eksklusive avtalene ligger det som regel en gevinst for kildene. Hva den går ut på, vet vi ikke. Se og Hørs sjefredaktør Ulf André Andersen svarer følgende på kommentarene fra Olsen og Bodahl-Johansen: – Jeg registrerer at disse to ekspertene er uenig i mine synspunkter. Det har de full rett til å være. I 2022 da vår dekning av Durek var oppe i Pressens Faglige utvalg ble mine synspunkter lagt til grunn, og det var et enstemmig utvalg som frikjente Se og Hør. Også da var Aas-Olsen og Bodahl-Johansen uenige. Det er ellers ikke presseetisk betenkelig at vi i noen saker betaler for bilderettigheter.

short

many

l38JLo

ap

Onsdag faller dommen i Kjerkols plagiatsak

Onsdag faller Nord Universitets dom over masteroppgaven til helseminister Ingvild Kjerkol. Den kan avgjøre hennes politiske fremtid. Studentnemnda ved Nord universitet behandler onsdag plagiatsaken mot helse- og omsorgsminister Ingvild Kjerkol. Saken kom frem etter at Sandra Borch (Sp) trakk seg som statsråd etter flere tilfeller av plagiat i hennes masteroppgave. Aftenpostens gjennomgang viser over 100 tilfeller av tekstlikheter i Kjerkol og en medstudents masteroppgave fra 2021. Kjerkol har sagt at hun ikke har kopiert, men at en redigeringsfeil gjorde at noen formuleringer ble stående igjen. Onsdag morgen holdt leder i nemnda, Eilif Nordahl, en pressebriefing. Han ble spurt all oppmerksomheten i saken la et ekstra press på de fem medlemmene. – Jeg føler ikke noe press her, jeg føler vi må behandle denne saken akkurat som alle andre saker som går for nemnda, sa Nordahl. Han har heller ikke gjort seg opp en mening om den omfattende omtalen. – Jeg har bevisst unngått å lese det som har stått om saken i mediene, sa Nordahl. Ifølge universitetsloven kan den som forsettlig eller grovt uaktsomt har fusket til eksamen få sin eksamen annullert og bli utestengt fra universiteter i inntil ett år. Dette er de tre punktene i retningslinjene som Kjerkols oppgave særlig blir vurdert mot med henblikk på fusk: Advokat klaget Saksbehandlingen er unntatt offentlighet. Etter møtet vil nemnda skrive en protokoll som sendes studenten og eventuell advokat som bistår. Nordahl sa onsdag morgen at det normale er at protokollen er klar dagen etter møtet, men at det også kan ta noen flere dager hvis det er behov for litt mer etterarbeid. Det er kun Kjerkol som kan offentliggjøre avgjørelsen. Kjerkol ønsker ikke å kommentere saken. Hennes politiske rådgiver Per Anders Torvik Langerød skriver i en SMS: Nord universitet undersøker saken og Kjerkol har ingen nye opplysninger. Utfallet vil for Kjerkol sin del bli gjort kjent når det foreligger. Avgjørelsen kan få politiske konsekvenser. Det er det Kjerkol selv og eventuelt statsminister Jonas Gahr Støre som vil avgjøre. Studenter har rett til advokat på universitets regning i slik sak. Kjerkol har hyret inn advokat Marianne Klausen i Advokatfirmaet Føyen AS på egen regning. Klausen kritiserer universitetet for å ta opp sensur på nytt: «Dette til tross for at studentenes masteroppgave ble underlagt en plagiatkontroll samt at de mottok et sensurvedtak i 2021. Slik saken er presentert av universitetet fremstår det som at de mener at de kan ombestemme seg nærmere 3 år etter at sensur ble gitt og uavhengig av forvaltningslovens saksbehandlingsregler», skriver Klausen. TV2 meldte dette først. Klausen vil ikke kommentere saken overfor Aftenposten. Ble byttet ut Hvis Kjerkol klager på vedtaket, går den til den nasjonale Felles klagenemnd for studentsaker. Da kan det gå uker og måneder før endelig vedtak. Det hører med til saken at Marianne Klausen i 2022 ble oppnevnt som leder av Felles klagenemnd. Kunnskapsdepartementet ble tvunget til å bytte ut Klausen etter å ha blitt klar over at reglene ikke tillater å være medlem mer enn to perioder. Statsminister Jonas Gahr Støre har sagt at han fortsatt har tillit til Kjerkol. Spørsmålet er om han har tillit til Kjerkol som statsråd når vedtaket blir kjent. Statssekretær Kristoffer Thoner ved Statsministerens kontor sier at «Statsministeren har understreket at dette er en sak mellom de involverte partene, og det er ikke naturlig for ham å kommentere noe mens prosessen pågår». Han vil heller ikke kommentere hvilken eventuell straff som kan føre til at Støres tillit forsvinner. Da Borch gikk av understreket Støre at hun som forskningsminister hadde et særlig ansvar for å overholde universitetsloven, fordi hun var statsråd for forskning og høyere utdanning.

long

few

wAyBaA

ab

Kan tvingas flytta igen – avgörs på torsdag

Tvingas de flytta igen ska Simon Thern köpa och lägga konstgräs på Finnvedsvallen. På torsdag kommer beslutet. – Ur ett fotbollsperspektiv är det en skam om den (planen) blir godkänd, säger Värnamos sportchef Enes Ahmetovic och sågar kommunen. Tre dagar innan hemmapremiären mot Gais fick Värnamo beskedet att deras ordinarie hemmaarena, Finnvedsvallen, inte var i speldugligt skick. På torsdag väntar ny inspektion (sker automatiskt om man tvingats flytta föregående match) inför hemmamatchen mot Malmö FF på söndag. Svenska fotbollförbundet kommer skicka iväg en kallelse under tisdagskvällen. – Enligt regelverket ska den göras 72 timmar innan, säger Stefan Cårebo, anläggningskonsulent på Svenska fotbollförbundet. Ahmetovic menar att varje dag med osäkerhet är negativt. – Hur ska våra motståndare, Malmö FF, förbereda sig? Hur ska en av Sveriges största supporterskaror veta när och vart de ska åka och stötta sitt lag? Sedan för oss: hur ska vi träna? På gräs eller konstgräs? När ska vi trycka på och träna hårt? Det är omöjligt att planera, säger han. Stenhård kritik Sportchefen var under tisdagen på plats vid arenan och delade bilder på X. – Blir den godkänd så är det för att det inte ska finnas någon skaderisk. Men att spela bra fotboll på den kommer det absolut inte att gå. Det går inte på den planen förrän i juni. Ur ett fotbollsperspektiv är det en skam om den blir godkänd. Han riktar hård kritik mot kommunen som äger driften av arenan. – Det är ett kraftigt underbetyg till Värnamo kommun att ett allsvenskt lag inte kan spela sina hemmamatcher två år i rad på sin ordinarie arena. Kommunens svar Fritidschefen på kommunen Johan Arvidsson säger att han förstår kritiken, men att man gör allt man kan för att planen ska bli spelbar. – Det finns väldigt försvårade omständigheter för platsen där Finnvedsvallen befinner sig, säger Andersson. Sedan tidigare finns beslut på att en ny arena ska byggas, men det kommer att dra ut på tiden i och med överklaganden. Finnvedsvallen är därför tillåten som allsvenska arena på dispens. Hade något kunnat göras annorlunda? – Det är detaljer som jag inte vet vad de hade fått för effekter. Vi har ju provat nu med varmluft under växtduken under en veckas tid – och kunde inte se någon markant skillnad. Vi har provat olika saker och tagit hjälp av experter. Kärnfrågan är att vi har problem med snömögel på planen och gräset dör. När det blir en så här kylig vår så är det svårt att få upp värme i marken i planen för att gräsfrön ska gro helt enkelt. Vi håller på att försöka utreda vad som göra att det är svårare nu än tidigare år, säger Arvidsson. – Vi sköter planen minutiöst utifrån de rekommendationer vi får från de experter, som även jobbar med flera andra allsvenskan arenor.

long

few

rlv6B0

vg

Nordmenn ble med på glovarmt rekordforsøk: «Jeg har ikke lyst til å dø»

Varmen stekte og noen ble hentet i ambulanse. Men kompisgjengen fra Norge fikk et eventyr for livet da de løp sammen med rekordmannen Russ Cook (27) i helgen. – Det var vel Chris som så at det ble lagt ut en invitasjon på Instagram om å bli med på den siste etappen av løpet. Da tagget han meg og skrev: «Hvor mye koster flybillettene?» ler Alf Georg Grastveit til VG. Søndag fullførte engelske Russ Cook «Project Africa». En 352-dager lang løpetur av Afrika på langs - fra sør til nord i 16 294 kilometer. Det har ingen gjort før, og løpeturen har fått massiv oppmerksomhet verden rundt den siste tiden. På de siste 44 kilometerne fra bensinstasjonen i Ghezala til Ras ben Sakka var kompisgjengen fra Norge blant flere hundre som slo følge med Cook. – Vi bestilte turen mandag for tre uker siden. Jeg fikk en sen melding av de to andre gutta og klokken 23.00 hadde vi bestilt, sier Eivind Bakkevig. Alle tre har fullført maraton før - men opplevelsen i Tunisia var noe helt annet enn det de har fått bryne seg på før: – Det var 29 grader i skyggen og vi sprang vel tre mil før den første skyggen kom. Det var mange som brøt og hvert fall to stykker som ble hentet i ambulanse, forteller Grastveit. – Jeg er fra Australia og vet hvor varmt det er med 30 grader, men dette var verre, sier Bateman - på noenlunde perfekt norsk - før han kommer med en innrømmelse: – Jeg fullførte ikke. Jeg ga meg på 22 kilometer. Jeg tenkte: «Jeg har ikke lyst til å dø», så jeg haiket til mållinjen. Jeg forstår ikke hvordan de to andre klarte det, for det var helt forferdelig, sier Bateman. Bakkevig og Grastveit klarte å komme seg hele veien til mål - riktignok et stykke bak Cook og resten av teten. – Det var brutalt, oppsummerer Grastveit. – Vi hadde ikke sjans til å holde tempoet til Cook og de andre i front. Vi var ganske bestemt på at vi skulle fullføre uansett hvor lang tid vi trengte. Hadde vi ikke vært så tydelig på det i forkant så hadde det nok vært fristende å gi seg, sier Bakkevig: – Det setter ting i perspektiv at han i snitt har løpt lengre hver dag enn det vi gjorde på søndag. Trioen har alle fått med seg oppdateringer fra «Project Africa», men for Bateman var det ekstra spesielt å se Cook fullføre turen: – Det var litt emosjonelt, for jeg har fulgt med på hver eneste video. Da han jeg så han treffe kjæresten for første gang på 351 dager så sto jeg og gråt. Det var utrolig å se. Jeg er fortsatt litt målløs over det han har gjort, konkluderer Bateman. Akkurat det fikk ikke Bakkevig og Grastveit med seg - men: – Vi hadde våre egne emosjonelle øyeblikk på veien, ler Bakkevig - vel hjemme på kontoret i Stavanger. Bateman fikk fanget opp øyeblikket da Cook gikk i mål:

long

many

GMvnw6

vg

Tidligere Ap-topp advarer: – Kan føre til sviktende tillit

Tidligere Ap-topp Jette Christensen frykter at folk kan miste tillit til politikerne. Selv lover hun at hun har forlatt politikken. – Vi er så vant med at politikerne kan fikse ting. Og grunnen til at vi er vant med det, er at de sier at de skal gjøre det, sier Jette F. Christensen (40) til VG. Den tidligere Ap-politikeren er aktuell med boken «Demokratiet, det er oss – 10 sårbarheter i verdens beste folkestyre». – Hvis folk ikke opplever at politikken er et sted som kan beskytte dem, eller at politikere løser problemer de har sagt at de skal løse, så kan det føre til sviktende tillit til systemet, sier Christensen og fortsetter: – Da kan de begynne å se etter et annet system. Vi lurer ofte på hvorfor autokrater blir stemt på og gjenvalgt. Noen ganger er svaret at demokratiet blir bygget ned i stillhet. Andre ganger er svaret at demokratiet har sviktet. – Ville vært kritiske Det er stadig færre demokratier i verden, og det er stadig flere autokratier, der mesteparten av makten er samlet hos svært få personer. Norge, verdens mest demokratiske land, har et spesielt ansvar, mener Christensen. Hvis ikke vi følger de demokratiske spillereglene og menneskerettighetene, hvordan kan vi kreve det av andre? Hun trekker frem at tidligere kommunalminister Sigbjørn Gjelsvik (Sp) ikke ville publisere en forskningsrapport om utenlandsk valgpåvirkning, fordi han mente den inneholdt politisk argumentasjon til støtte for EU og EØS. – Hva ville vi i Norge sagt hvis ministeren med ansvar for valg i Ungarn hadde bestilt en rapport, politisk mislikt resultatet, og så valgt å ikke publisere den? Det tipper jeg vi ville vært kritiske til, sier Christensen. Ute av Ap Christensen ble politisk aktiv da hun var 14 år. Hun studerte statsvitenskap, og har en CV som rommer alt fra musikk, film og litteratur til frisørsalong, fiskemottak og gatekjøkken. Christensen var et stjerneskudd i Ap, og satt nesten 11 år på Stortinget. I 2021 ga hun seg. – En gang i tiden ble du kalt Ap-kronprinsesse. Er du fortsatt med i Ap? Christensen tar en lang pause før hun svarer. – Jeg har ingen politiske verv i Ap. Jeg sluttet. – Er du med i noe annet parti? – Nei, det er jeg ikke. – Er du ferdig i politikken for godt? – Ja. Jeg bruker faget mitt til å jobbe med politiske spørsmål, og jeg får jobbe med demokrati og sikkerhet på en annen måte i stedet. – Så dette er ikke et forsøk på å skrive meg inn igjen, legger hun til. – Kunne vært unngått VG møter Christensen i regjeringskvartalet, og rusler mot puben Per på hjørnet. – Jeg synes det er fint å møtes her, og gå den ruten som vi gikk, sier hun. Det er bare et par hundre meter mellom de to stedene i Oslo som har blitt rammet av brutale terrorangrep de siste 15 årene. – Det de har til felles er at det ikke skulle skje og at det kunne vært unngått, sier Christensen. – Leken må opphøre Politikere viser altfor ofte til tiltak eller vedtak de allerede har fattet før når de blir konfrontert med urett, mener Christensen. – Den leken må opphøre, sier Christensen. Hun mener det virker som om mange politikere er mer opptatt av å snakke om vedtakene, enn om hvilke konsekvenser de skal få. – Det er ingen andre enn politikere som har den type språk for politikk, sier hun. – Eneste jeg tenkte på Sommeren 2011 var første gang hun ikke var på AUFs sommerleir på Utøya på 11 år. Etter terrorangrepet fungerte hun som leder i Hordaland Ap. Det ble mange tunge telefoner til foreldre, og begravelsestaler for unge folk som aldri skulle dø. Christensen satt også i kontrollkomiteen på Stortinget. – Det var en veldig personlig opplevelse, men det føltes også veldig godt å kunne gjøre noe. For det var jo det eneste jeg tenkte på, sier hun og fortsetter: – Det føltes veldig meningsfullt å kunne bruke den tiden til noe fornuftig, til å se hva som gikk galt og hvorfor. Etter 22. juli var konklusjonen at bombeangrepet i regjeringskvartalet kunne vært hindret av allerede vedtatte sikringstiltak, og at terroristen kunne vært stanset tidligere på Utøya. Likevel var ikke beredskapen i Norge god nok fem år senere heller, til tross for alle vedtakene etter terroren, ifølge Riksrevisjonen. Og heller ikke i 2023, da gruppen som evaluerte terrorangrepet 25. juni 2022 konkluderte med at det var mulig at angrepet kunne vært forhindret. – Hvem er det som har bestemt at vedtakene ikke skulle følges opp? sier Christensen. – Det er ingen av dem som går på jobb hver dag og tenker: nå skal jeg gjøre minst mulig. Men det skjer jo likevel. Det er vanskeligere å fikse problemer med samordning og kultur enn å bare vedta hvordan ting skal være, mener hun. – Så da må man gjøre den vanskelige øvelsen med å gå inn i hva som sviktet i samarbeidet mellom folk. Det kan man ikke bare kjøpe, og det tar lang tid. De som sitter med ansvaret, må også være ærlige om hva som ikke har blitt fullført – og hvorfor vi ikke har kommet lenger, mener hun. – Hvis man ikke forklarer hvorfor, begynner folk å lage sine egne fortellinger om hvorfor. Kritisk til Støres EU-pause Christensen er kritisk til sin tidligere sjef, statsminister Jonas Gahr Støre (Ap), som i fjor sa nei til EU-debatt i seks år fremover. – Vi er i en tid med behov for tett samhold. Vi vet at en EU-debatt fører til skarp polarisering og skarpe skillelinjer i Norge, sa Støre til VG i 2023. «Det kan godt hende han har rett. Men å erklære at den norske befolkningen ikke er i stand til å føre en EU-debatt, fordi det vil være polariserende, er ikke akkurat en tillitserklæring», skriver Christensen i boken. – Det er en villfarelse å tro at politikk blir utformet i fred og i ro og mak. Politikk har alltid vært kamp, harde fronter og diskusjon, sier hun til VG. – Hvis folk har lyst til å diskutere EU, så må de få lov til å gjøre det, sier hun. Skandaleårene De siste årene i norsk politikk har vært preget av skandaler: pendlerboliger, reiseregninger, aksjehandler, venneutnevnelser og plagiat. – Noen ting er «slem» og noen ting er «dum», og jeg tror folk klarer å skille mellom det, sier Christensen. Men to ting er helt nødvendig, mener hun: folk må se at feil får konsekvenser som står i stil med feilen som er gjort. – Hvis de går av, så må man kunne stole på de som er igjen, og på systemets evne til å håndtere feil. Christensen fikk selv hard kritikk av Riksrevisjonen og straffeskatt, fordi hun beholdt pendlerboligen sin i ett år og fire måneder for lenge. Christensen brukte ikke pendlerboligen, og sa til Aftenposten at hun glemte å levere tilbake nøkkelen, til tross for flere purringer fra Stortinget. I boken skriver hun: «Det burde ikke skjedd. Det var en idiotisk feil, en dyr feil, en flau feil. Det var min feil. Det spiller ingen rolle at jeg ikke tjente på det økonomisk, brudd er brudd og det var riktig at jeg skulle betale. Men den høyeste prisen for meg, var at jeg selv var med på å svekke tilliten til politikerstanden, selv om dette kom for en dag, også for meg, etter at jeg hadde gått ut av politikken». – Det var det jeg synes var det vanskeligste med den saken, sier Christensen.

long

many

jlVynz

ab

Gittan 54, försökte rädda livet på den skjutne mannen

Den skjutne mannen låg bakom ett återvinningskärl i bostadsområdet. 54-åriga Gittan Billing tvekade inte en sekund – hon rusade ned och försökte hjälpa honom. – Jag känner fortfarande lukten av blod, säger Gittan Billing. Flera höga smällar väckte boende på Planteringen i Helsingborg natten till tisdagen. 54-åriga Gittan Billing var en av de som reagerade. – Jag vaknade av att min hund skällde. Min sambo sa att han hade hört fyra skott. Han tittade sedan ut genom fönstret och då sa han ”det ligger någon på marken här nere”, säger Gittan Billing. Efter de orden blev det fart på Gittan. Hon kastade på sig byxor och en tröja och sprang ned på gården. Där möttes hon av en fasanfull syn. En kvinna skrek och satt böjd vid en man som låg på marken. Kvinnan försökte få liv i honom. Gittan beslöt sig för att hjälpa till. – Jag gick fram och gjorde så gott jag kunde. Jag gick liksom in i en annan roll, säger Gittan. Gittan, som tidigare jobbat som undersköterska, kollade om mannen hade puls. – Han hade ingen puls men jag tänkte: ”Vi försöker ändå.” Gittan och den andra kvinnan försökte hålla liv i mannen tills det att polisen kom till platsen. Då tog de över. Men ansträngningarna hjälpte inte. Mannen, som var i 30-årsåldern, konstaterades avliden. Känner doften av blod Senare på tisdagsmorgonen grep polisen en man i 40-årsåldern misstänkt för att ha skjutit ihjäl den 30-årige mannen. Under tisdagen när Aftonbladet är på plats i bostadsområdet ligger det några påskliljor intill platsen där mannen dog. Gittan har tagit med sig en nära vän ned på gården för att få stöd. Hon är omskakad av nattens händelser och bilderna av den döende mannen vill inte försvinna. – Jag ser honom framför mig hela tiden – ligga på marken – i allt blod. Jag känner fortfarande lukten av blod. Jag har liksom lukten i näsan. Gittan säger att grannar, vänner och fastighetsvärdar från Helsingsborgs hem har varit helt underbara under tisdagen. De har knackat på hos henne för att se hur hon mår. Hon har även fått ett stödsamtal med kurator. – Det är helt otroligt så mycket kärlek jag har fått. Samtidigt är hon fortfarande omskakad. – Jag tänker hela tiden på den här stackars, stackars människan. Även att jag inte kände honom var det ju ett liv, säger Gittan med tårar i ögonen. Hon berättar att det var svårt att komma till ro och sova efter händelsen. Hon fick ta hjälp av familjens hundar. – Jag fick ta en av våra hundar, valpen, och ha honom intill mig i sängen. Det var precis som han kände också att det var något som hade hänt. Vill ha mer polisnärvaro Flera andra boende som Aftonbladet pratar med berättar att de hörde fyra skott. – Jag hörde fyra skott och sedan en kvinna som skrek så hemskt, säger Amani, som bor i området. Hon har två söner och en dotter och är orolig för att något ska hända dem. Amani önskar att polisen skulle vara på plats oftare. – Nu är det mycket poliser här men de var inte här tidigare. Jag vill att de kör här varje dag. Då skulle vi känna oss tryggare. Grannen Samir vill gärna lämna området. Han är inte förvånad över att någon skjutits till döds. – Detta stället är känt för langning. Det har varit lite lugnare ett tag. Det är många som sitter inne, säger Samir. Klockan halv nio på tisdagen uppgav polisen att en man i 40-årsåldern hade gripits misstänkt för mordet. Mannen har förhörts och har sedan anhållits. – Mannen är anhållen misstänkt för mord, säger Malin Granström, kammaråklagare. Mordet natten till tisdagen var det andra på mindre än en vecka i Helsingborg. I fredags sköts en man i 30-årsåldern ihjäl i ett bostadsområde vid Adolfsbergs centrum. Under tisdagen häktades fem personer för inblandning i det mordet.

long

few

769Gk9

vg

Netanyahu under press på hjemmebane: – Større problemer enn noensinne

Israels statsminister Benjamin Netanyahu har så langt klart seg gjennom flere stormer – men kan det nærme seg slutten? På telefon fra Jerusalem forteller den israelske skribenten og aktivisten Gershon Baskin at terrorangrepet den 7. oktober fortsatt lever som et åpent sår i den israelske folkesjelen. Og Benjamin Netanyahu får mye av skylden. – Den største krisen som har funnet sted i landets 75 år lange historie skjedde mens han satt ved roret, og han feilet i å beskytte dem på en måte som Israel aldri har sett før, sier han til VG. I helgen var det seks måneder siden Hamas’ voldelige inntog i Israel. Under terrorangrepet ble 1200 personer drept, ifølge israelske myndigheter. Hamas tok med seg over 200 gisler tilbake til Gaza. Rundt halvparten av dem har blitt frigjort eller løslatt, blant annet under en utveksling i november, men over 100 gisler skal fortsatt være i fangenskap. Samtidig er minst 30.000 personer i Gaza meldt drept siden 7. oktober ifølge Gazas helsemyndigheter. Familiene til de israelske gislene markerte halvårsdagen med store demonstrasjoner i blant annet Tel Aviv og Jerusalem. De kom med krav om at regjeringen må få til en avtale om våpenhvile med Hamas slik at gislene på Gazastripen blir frigitt. At Netanyahu ikke har lyktes med å få alle gislene frigjort, veier tungt, slik han ser det. – Vi gjennomgår fortsatt 7. oktober. Vi kommer til å gjøre det i årene som kommer, og gjenoppleve det hver dag frem til gislene kommer hjem. For familiene deres er det ingen pris som er for høy for å få dem hjem, forteller Baskin. Demonstrantene krevde også at koalisjonsregjeringen til Netanyahu, som består av syv partier, går av og at det skrives ut nyvalg. – Han har vært både omstridt, omdiskutert og forhatt, men har vist seg til slutt å være den eneste samlende figuren, oppsummerer Hilde Henriksen Waage Hun er professor i historie ved Universitetet i Oslo (UiO) og seniorforsker ved Institutt for fredsforskning (PRIO). – Men det vi ser nå, er at han har større problemer enn noensinne. Netanyahu har aldri stått i en slik storm. Han har aldri vært så upopulær og kritisert fra så mange fløyer, mener Henriksen Waage. Press fra flere hold Det er ikke bare familiene til ofrene etter 7. oktober som er sinte på statsminister Benjamin «Bibi» Netanyahu. Det er også stor uenighet om de spesielle privilegiene Israels ultraortodokse har hatt, skriver The Guardian. En avgjørelse fra Israels høyesterett strippet dem nemlig for både statlige subsidier og unntak fra lovpålagt og obligatorisk militærtjeneste. Det splitter Netanyahus allerede oppdelte syvparti-regjering. De sekulære partiene truer med å gå ut av regjeringen om ikke staten følger opp avgjørelsen. De ultraortodokses støttespillere i koalisjonen lover det samme i motsatt tilfelle. Henriksen Waage tror det er snakk om tomme trusler, da de ikke har andre å samarbeide med. Ultraortodokse partier har hjulpet Netanyahu med å sikre og holde på et knapt flertall i Knesset sammen med nasjonalistiske partier på ytre høyre. Baskin i Israel tror Netanyahu kommer til å strekke seg langt for å beholde den støtten. – Det er en av tingene som kan knekke regjeringen, men han søker etter en måte å gi dem det de ønsker, som er å fortsette å bygge bosetninger på Vestbredden og holde de ultraortodokse ute av militæret. Ber om nyvalg Blant dem som truer med å gå dersom de ultraortodokse fortsatt unntas fra verneplikt, er krigskabinettsminister og Netanyahu-rival Benny Gantz. Gantz er tidligere statsminister, forsvarssjef og forsvarsminister, og var opposisjonsleder da han tok plass i statsminister Netanyahus krigskabinett etter 7. oktober. Hans popularitet overskygger også Netanyahus. Ferske meningsmålinger viser at Gantz’ politiske parti leder over Netanyahus Likud, og en regjering under ham kunne samlet nesten 70 av Knessets 120 seter. En undersøkelse gjort av Israel Democracy Institute og omtalt av The Times of Israel i slutten av mars tyder på det samme. Netanyahus popularitet var allerede laber fra før, blant annet etter korrupsjonsanklager og en meget upopulær rettsreform. Han har blitt sterkt kritisert for etterretningssvikten som åpnet for Hamas-angrepet. – Det er en stor del av befolkningen som ikke stoler på Netanyahu, og ønsker seg nyvalg. Innen den gruppen igjen er det en stor andel som vil ha nyvalg, men først når krigen er over. Det er problematisk, da vi ikke vet når det vil bli. Det gir ham også en egeninteresse i å holde krigen gående, mener Baskin i Jerusalem. Det samme frykter Henriksen Waage. – Han har alltid blitt kalt «Mr. Security» fordi det har vært hans fanesak, og så er det på hans post at dette angrepet skjer. Det er bare det at det er krig som gjør at han ikke blir tvunget til å gå av. Derfor ser vi også at han dessverre har en interesse i at den fortsetter, og det er veldig bekymringsfullt for Gazastripen, mener Henriksen Waage. Gantz har bedt om at det avholdes nyvalg i september. Netanyahu har gjentatte ganger avvist krav om tidlig valg. Tror det vil bryte Henriksen Waage peker på at Israels regjering ikke har lyktes i sine uttalte krigsmål. – De har på en måte tapt på alle fronter. De har ikke klart å knuse Hamas, de har ikke klart å frigi gislene, og de har vist det israelske folket at deres grenser er alt fra trygge, oppsummerer hun. Forskeren i Israel mener det er rettere sagt Hamas som har oppnådd sine mål. – I mangel på politiske mål og en klar visjon er krigen ineffektiv, og likevel fortsetter den med den risikoen det medfører for israelske liv, sier Baskin. Les mer: Dette forteller de israelske gislene – og de palestinske fangene.

short

many

Moxe1o

ab

Finns bara ett sätt att besegra Hamas – men det är omöjligt

Benjamin Netanyahus hot att det redan finns ett datum för en israelisk markoffensiv mot Rafah är ett sätt att pressa Hamas att gå med på en vapenvila. Men både han och islamistgruppen vet att enda sättet att besegra Hamas militärt är att flytta hela civilbefolkningen från Gaza. Vilket är en omöjlighet. Israels premiärminister är mån om att tillbakadragandet av trupper från Gaza inte ska ses som ett tecken på att Israel gett upp förhoppningarna om att krossa Hamas. Men efter sex månader av krig mot en militärt helt underlägsen fiende är det uppenbart att Netanyahu misslyckats med målet han inpräntat nästan dagligen hos Israels befolkning. Total seger. Att föra ett krig mitt ibland en fientligt sinnad civilbefolkning som inte har någonstans att ta vägen har visat sig precis så svårt och komplicerat som man kunde förmoda. Det han kan hoppas på nu är en temporär vapenvila där Israel åtminstone kan få tillbaka merparten av de drygt 130 israeler som Hamas fortfarande håller som gisslan. Oklart hur många av dem som fortfarande är i livet. När gisslan är fri och en hållhake borta kan Israel försöka hitta nya sätt att komma åt Hamas. Netanyahu har sannolikt två mål när han hävdar att han satt ett datum för en markoffensiv mot Rafah. Utan att ange vilket. • Tanken är att Hamas inför slutstriden ska känna sig pressade att gå med på en vapenvila med byte av gisslan mot palestinska fångar. Kritiken växer hela tiden på hemmaplan mot Netanyahus regering för att man inte gör tillräckligt för att få loss gisslan. Särskilt i ett läge då Israel inte längre kan visa på nya, avgörande militära framgångar. Israel påstår att man dödat 12 000 hamasmän under kriget. En siffra som experter bedömer är överdriven. Men även om den stämmer innebär det att två tredjedelar av terrorgruppens väpnade styrkor fortfarande än intakta. • Netanyahu vill också visa för sina egna att han inte viker sig för USA:s och president Joe Bidens påtryckningar. Biden och en rad andra ledande amerikanska företrädare har gång på gång krävt att Netanyahu ska avstå från en offensiv i Rafah med motiveringen att där idag finns över en 1,5 miljoner palestinska flyktingar som tagit sin tillflykt dit på uppmaning av Israel. En markoffensiv skulle riskera en massaker på civilbefolkningen.  Netanyahu hävdar att man kommer att flytta befolkningen före en offensiv men ingen begriper hur det ska gå till eftersom Israel inte heller vill att invånarna ska få återvända till norra Gaza. Vi talar om ett område som inte är större än en tredjedel av Öland men där det bor drygt två miljoner människor. Så länge Netanyahu fortsätter att prata om en offensiv i Rafah framstår han utåt som självständig mot USA. Men frågan är om det verkligen finns några realistiska planer bakom Netanyahus hot. Redan i dag står Israel extremt isolerat i världen. Alla, både vänner och fiender, anser att Israels våld i Gaza passerat det acceptablas gräns. I sin terrorattack mot Israel den 7 oktober dödade Hamas omkring 1200 israeler. Israel har nu dödat omkring 33 000 palestinier i Gaza enligt statistik från den Hamaskontrollerade hälsomyndigheten. Av dessa är minst 20 000 civila och 13 000 barn. En massaker på civila i Rafah skulle kunna få Joe Biden att göra allvar av sitt hot att stoppa eller villkora de amerikanska vapensändningarna till Israel. Vill Netanyahu ta den risken? Den enda verkliga möjligheten att krossa Hamas fullt ut är om hela enklaven Gaza töms på civila. Då skulle Israel kunna kriga utan hänsyn till civilbefolkning. Men inte ens då skulle det vara lätt att leta igenom alla tunnlar och andra gömställen och oskadliggöra alla Hamasstridande. Detta alldeles bortsett från det faktum att det är helt orealistiskt att flytta civilbefolkningen ut ur Gaza. Majoriteten av invånarna skulle se det som en andra Nakba, en folkfördrivning liknande den som skedde under kriget i samband med bildandet av Israel 1948. Många skulle vägra. Det finns heller ingen som är beredd att ta emot palestinierna. Grannlandet Egypten säger nej liksom Jordanien. Israel vill inte ha dem. En flytt är med andra ord helt orealistisk. Lägg till det den massvält som alla hjälporganisationer varnar för är på gång bland civilbefolkningen. En militär storoffensiv skulle ytterligare förvärra både matsituationen och befolkningens hälsoläge. Någonstans går en gräns för vad Israels allierade i väst kan acceptera. Vi kommer allt närmare den gränsen. Inte minst på grund av presidentvalet i USA. Biden vill ha ett slut på kriget i god tid före valdagen.

long

few

xgxBdn

ab

Helikoptrar och guld är det nya folkliga

Presskåren samlades runt runda bord med vita dukar i bankettsalen på restaurang Grodan i Stockholm. Kristallkronor, gyllene träpaneler på väggarna och träparkett. Nystartade Folklistan presenterade sina kandidater till EU-valet – utöver de två redan kända, Sara Skyttedal och Jan Emanuel. De vill vara ett folkligt alternativ. Jan Emanuel vänder sig till arbetarna som tröttnat på partipiskor och politiker som inte vågar säga som det är. Om han kommer in i Europaparlamentet vill han sitta i samma partigrupp som resten av EU:s socialdemokrater. Åkte helikopter Om detta är folklighet så bygger den inte på identifikation. Jan Emanuel hymlar inte med att han är rik – att sitta i Europaparlamentet med en månadslön på 120 000 kronor hade varit ett riktigt nedköp, säger han på pressträffen. I går lämnade radarparet en pressträff i helikopter. Ballt? Lite. Men folkligt? Jan Emanuel skulle nog inte tycka om liknelsen, men det är svårt att inte tänka på Donald Trump när man ser en något bufflig företagare, mångmiljonär och tv-kändis lansera sig som folkets kandidat. Men Trump har faktiskt lyckats få arbetarklassens stöd – trots att han knappast har särskilt mycket gemensamt med dem. Unga ”hustlare” Men Jan Emanuel har något som Trump inte har – han kommer från arbetarklassen, har inte ärvt något imperium utan tvärtom jobbat sig upp själv. Det är en berättelse som kan resonera starkt bland dagens unga, där intresset för privatekonomi och investeringar växer. Enligt Ungdomsbarometern fokuserar allt fler i gruppen på familj och ekonomi, snarare än större politiska frågor. Folklistan skulle kunna fånga den nya generationen ”hustlare”, alla de som är trötta på politiker men vill göra sina röster hörda. Behövs politik Sara Skyttedal och Jan Emanuel har fått en rasande start. EU-politiken är som gjord för färgstarka karaktärer. Journalisterna har äntligen något kul att skriva om. Men när valrörelsen drar i gång på riktigt kommer Folklistan att behöva leverera politik. Med en lista full av folk från S, KD, M och Mp finns det en risk att det börjar skava så småningom. Skyttedal och Jan Emanuel hävdar att olikheterna är deras styrka. Om de får mer än ett mandat kommer de vilja sitta i olika partigrupper. I praktiken betyder det att de inte kommer kunna samordna sin politik alls – i Europaparlamentet utgår allt arbete ifrån partigruppen. Inga partier i dagens Europaparlament har lyckats med samma sak. Det kan bli en skräll i EU-valet för Folklistan. Men det hänger på att Sara Skyttedal och Jan Emanuel lyckas svara på svåra frågor från både väljare och journalister. Man kommer inte hela vägen med en helikopter.

long

few

l38ROe

sa

Aldri mer 9. april!

KRONIKK: Forsvars­beredskap er ikke der og de – det er her og vi. Nordmenn kjenner betydningen av «aldri mer 9. april!» – Norge skal ikke igjen okkuperes. Forsvarsviljen i hver og en av oss utgjør Norges samlede motstandskraft, og det må vi aldri glemme. Det landsdekkende Heimevernet med lokalkunnskap, sivil kompetanse og militær trening utgjør et betydelig hinder for påvirkningsoperasjoner og forsøk på å skape en slik mistillit. Verden har blitt mer uforutsigbar de senere årene. Russland har gått til fullskala krig mot nabolandet Ukraina. Et helt folk har i over to år har stått opp mot den brutale stormakten som har angrepet dem. Det ukrainske folk har valgt å stå opp mot den russiske aggressoren. Det ukrainske folkets kamp er også vår kamp. Det handler om friheten til å selv kunne velge sine ledere og sin egen fremtid. «Du må ikke sitte trygt i ditt hjem og si: Det er sørgelig, stakkars dem! Du må ikke tåle så inderlig vel den urett som ikke rammer dig selv! Jeg roper med siste pust av min stemme: Du har ikke lov til å gå der og glemme!» Dette mye siterte verset fra diktet «Du må ikke sove», av Arnulf Øverland, var en kraftig advarsel mot likegyldighet i 1936, bare tre år før andre verdenskrig. Et stort fellesskap Etter at både Forsvars- og Totalberedskapskommisjonen sommeren 2023 la fram omfattende offentlige utredninger som viser alvoret vi står overfor, er det igjen på tide å advare mot likegyldighet. Både Forsvaret og landets samlede beredskap må styrkes, men det alene vil ikke være nok. Beredskap er ikke der og de – det er her og vi. Vi ser dette veldig klart i Ukraina. Et helt folk har i over to år har stått opp mot den brutale stormakten som har angrepet dem. Hadde ikke folket stått sammen, ville Ukraina neppe ha klart å stå imot. Norge er et lite land, og skal forsvar og beredskap fungere, er vi avhengig av at hele befolkningen mobiliserer når det kreves. Verneplikten og Heimevernet bidrar til denne mobiliseringen, og Norges Nato-medlemskap er en garanti for at vi ikke står alene. Når Sverige etter 200 år med nøytralitet, sammen med Finland, velger å slutte seg til Nato, forteller det om alvoret i den geopolitiske situasjonen. Ulike typer trussler Et angrep på Norge vil kunne ta mange former, som terror, angrep på våre datasystemer, forsøk på å hindre fri ferdsel i lufta eller på havet og annektering av deler av territoriet vårt. Men dersom noen virkelig vil ramme Norge uten å erklære krig, er det å skape splid og mistillit noe av det som virkelig ville rokke ved den norske modellen. Når alt blir våpen, blir alt mer krevende. Når vestlige demokratiers avhengighet av f.eks. energi, mineraler og matvarer blir brukt mot dem, er det grunn til å være våken. Men det må ikke bidra til en polarisert debatt og mistillit. For en aggressor vil det alltid være et mål å splitte befolkninger og land som kan tenkes å yte motstand som kan forhindre at aggressoren når sine målsettinger. Vårt åpne og tillitsbaserte samfunn kan utnyttes av de som vil oss vondt. Falske nyheter, økning i kriminalitet og voldsbruk, politikerforakt og alt som leder til usikkerhet i befolkningen, vil svekke den tilliten som kjennetegner vårt samfunn. Et landsdekkende Heimevern med lokalkunnskap, sivil kompetanse og militær trening utgjør et betydelig hinder for påvirkningsoperasjoner og forsøk på å skape en slik mistillit. Heimevernet er forberedt på å sikre infrastruktur, avkrefte eller bekrefte informasjon, patruljere nærområder og rett og slett bidra til sikkerhet og trygghet – og dermed også til at tilliten blir bevart hvis det kreves. Hvis statlige aktører utfordrer Norge gjennom å bruke virkemidler der grensene mellom fred, krise og krig blir uklare, har Heimevernet sin største styrke. Heimevernet er en fleksibel beredskapsorganisasjon som er klar til å støtte der behovet oppstår. Effektiv lokal beredskap – overalt, alltid. Styrket satsing Forsvaret har endret seg betydelig i flere tiår. Nå krever situasjonen at Forsvaret bygges opp. Det er derfor positivt og viktig at det er en tverrpolitisk enighet om å satse på Forsvaret. Heimevernet har også et landsråd med en rådsstruktur som til sammen utgjør et nettverk av nasjonal frivillig motstandskraft. Ved en mobilisering av hele det nettverket Heimevernet og organisasjonene i landsrådet utgjør, vil Norge bli «ei hengemyr» av forsvarsvilje enhver okkupant burde holdt seg langt unna. Heimevernet og organisasjonene som utgjør rådsstrukturen i Heimevernet, sikrer at enhver som ønsker å utfordre norsk suverenitet ikke bare møter Forsvaret, men faktisk hele Norge. Verneplikten er helt sentral i denne forsvarsviljen. Verneplikten knytter Norges militærmakt, vårt sivilsamfunn og våre makthavere sammen i en treenighet som gjør oss som nasjon sterk hvis farer truer. Verneplikten sikrer at mange norske unge kvinner og menn er trent i maktanvendelse og har forståelse for beredskap, samtidig som de er en del av oss alle. Situasjonen krever nå at enda flere avtjener en form for førstegangstjeneste. Fred og frihet skal vi ikke ta for gitt. Norge som nasjon er avhengig av at hele befolkningen mobiliserer hvis det kreves. Med verneplikten i bunn, et landsdekkende Heimevern med landsrådet i ryggen og et sterkt forsvar vil vi, sammen med våre allierte, ha et svært godt utgangspunkt for å forsvare alt vi har og alt vi er. Men det er ikke Forsvaret alene som skal forsvare Norge, det er det norske folk som skal forsvare landet vårt. Aldri mer 9. april!

long

many

wAy2MP

vg

Vil ha aldersgrense på lystgass

Helseministeren vil ha strengere regler for kjøp, salg og bruk. Mandag skrev VG om hvordan tomme lystgassflasker hoper seg opp i Oslo. Gassen brukes trolig til rus, og flaskene kastes ofte ikke på riktig måte. Dette kan føre til både nerveskader blant de som bruker gassen og alvorlige ulykker ved gjenvinningsanleggene i hovedstaden. I og med at salg ikke er ulovlig, er det lite politiet kan gjøre. Nå kommer helseminister Ingvild Kjerkol på banen. – Jeg er bekymret for økt bruk av lystgass, særlig blant unge. Fagfolkene har advart om dette og derfor jobber jeg nå med kraftige innstramminger og reguleringer av lystgass, skriver hun i en e-post til VG. I Nederland la de ned et forbud mot kjøp, salg og besittelse av lystgass i fjor. I Danmark har de hatt 18-årsgrense i flere år, i tillegg til lover om videresalg og bruk på offentlig sted. Kjerkol sier til VG at de ser på lignende tiltak. – Forslagene er ikke helt klare enda, men det kommer til å handle om å begrense salg, regulere størrelsen på beholdere og å innføre en aldersgrense. Straff og bøter for brudd på de nye reglene er også aktuelt sammen med flere tiltak. – Vil skal behandle dette i regjeringen nå og vil legge innstramming og regelverk fram når det er klart. Når du inhalerer lystgass, så fortrenges oksygenet i lungene dine. Blodet som pumpes til organene dine er dermed oksygenfattig, noe som kan være svært skadelig, spesielt for hjernen. Du blir rett og slett litt «kvalt». Overlege My Hermansen fortalte nylig til VG at de får inn en jevn strøm med pasienter som har fått nerveskader grunnet misbruk over tid. Hun advarte også mot de kortsiktige skadene. – Man kan besvime, man kan falle og slå seg. Og selv om det er sjeldent, så kan det også trigge hjertestans, pustestans og epileptiske kramper. Så selv om det er en kortvarig rus, så kan dette være veldig farlig.

short

many

l38lVG

ap

Nær 100.000 betalte dobbelt opp for strømmen sin

Tross mange advarsler via brev og SMS-er har et stort antall nordmenn fortsatt strømavtaler med såkalt variabel pris. Det kostet dem svært dyrt i fjor. Før helgen varslet regjeringen nye tiltak for å hindre at norske strømkunder skal føle seg lurt av de over 100 selskapene som selger strøm. Blant annet skal en privat strømkunde som har sagt ja til et tilbud få ett døgn ekstra til å tenke seg om. Men én gruppe vil ikke hjelpes av regjeringens siste innstramming overfor bransjen. Det er de 95.000 strømkundene som fortsatt har avtale med produktet «variabel pris». – Vi har informert Variabel pris er et produkt ingen av de store strømsalgselskapene tilbyr nye kunder lenger. Forutsigbarheten som gjorde at nær en tredjedel av husholdningene pleide å ha slike avtaler, er i stor grad visket vekk (se faktaboksen). Selskapene forteller at de gjentatte ganger har varslet sine kunder om de bør bytte over til spotpris. – Vi har i flere omganger informert om at variabelavtalene har mistet mye av forutsigbarheten de var ment å gi. Dette som en følge av innføringen av strømstøtten. Vi har anbefalt at variabelkundene velger spotpris. Det heter det fra kommunikasjonssjef Jon Vaag Eikeland i Fjordkraft. De har rundt 650.000 strømkunder. Betalte 14.000 unødig for mye Til sammen betalte disse 95.000 strømkundene rundt 1 milliard kroner mer for strømmen sin i fjor enn om de hadde hatt avtaler om spotpris. Det viser Aftenpostens beregning. En gjennomsnittlig husholdning i Norge bruker ca. 16.000 kilowattimer (kWh) strøm i året. En slik kunde på Østlandet med variabelavtale betalte ca. 28.000 kroner i fjor for strømmen. Det er inkludert mva. og hensyntatt strømstøtten, men før nettleie og elavgift. Hadde denne husholdningen isteden hatt gjennomsnittlig spotpris-avtale, ville strømregningen blitt redusert til knappe 14.000 kroner. En typisk husholdning på Østlandet med avtale om variabel pris betalte dermed dobbelt opp i fjor sammenlignet med de som hadde samme strømforbruk, men spotpris-avtaler. En halv million byttet Forbrukerrådet ba i 2022 strømsalgselskapene om å slutte å selge slike avtaler. Hvis ikke, ville Forbrukerrådet be regjeringen om å forby dem. Siden den gang har ca. halv million norske strømkunder gått bort fra avtaler om variabel pris og over til avtaler om spotpris. Men nå ser nedgangen i antall variabelavtaler ut til å ha stoppet nesten helt opp. De siste 90–95.000 kundene på slike avtaler har ennå ikke byttet til spotpris til tross for alle oppfordringene de har fått om å gjøre det. Det er vanskelig å si hvorfor. Men trolig blir det av ulike grunner for vanskelig for dem å tilegne seg informasjonen om hvor ugunstige disse avtalene er og så foreta byttet bort fra dem. I en pressemelding sendt ut mandag er Forbrukerrådets direktør Inger Lise Blyverket svært lite fornøyd med at strømsalgselskapene ikke får sluset disse kundene over på andre avtaler: – Her står det opplagt på viljen, og ikke evnen, heter det fra Blyverket. – Dette er penger som hadde kommet godt med for de fleste, gitt både høye strømpriser og høyere priser generelt. Dessverre lever selskapene tydeligvis godt med at kundene betaler blodpris for strømmen. – Sendt e-post, SMS og brev Hva kan da gjøres for å hjelpe disse siste 95.000 kundene som fortsatt betaler unødig mye? Strømsalgselskapene viser til informasjonen de alt har gitt. – Vi har gjort flere grep for å informere kunder om at avtalene ikke lenger er å anbefale. Det har vi gjort både via nettsider, telefonkontakt og utsendelser med direkte oppfordringer til å bytte avtale, både på e-post, SMS og som brev i posten. Det forteller Ida Kristine Moe som er ansvarlig for kommunikasjon og merkevare i Åstrøm. Dette selskapet består av tidligere Glitre Energi Strøm og LOS og har rundt 200.000 kunder. Samtidig så var disse kundene en gigantisk melkeku for strømsalgselskapene i fjor. Det å selge strøm basert på spotpris, med et påslag på typisk bare 4–5 øre/kWh og et fast beløp pr. måned, gir lave marginer. Men de ennå 95.000 kundene på variabelavtaler, ga derimot voldsomt store marginer i fjor. NVE har nettopp lagt frem tall for forskjellen i kostnad mellom variabel pris og spot i 2023 før effekten av strømstøtte. Gitt at de har et forbruk likt resten av befolkningen, men også hensyntatt at salgsinntektene for strømsalgselskapene er uten mva., har de trolig tjent godt over én milliard ekstra på disse 95.000 kundene. Sier nei til forbud Aftenposten har spurt regjeringen om det er noe den kan gjøre for å hjelpe de siste titusener av strømkunder som ikke evner av egen maskin å komme seg bort fra variabelavtalene. Svaret fra forbrukerminister Kjersti Toppe (Sp) er tydelig på at regjeringen ikke vil innføre noe forbud. – Regjeringen vurderte et forbud eller påbud mot visse avtaletyper, herunder variabelavtaler, men foreslår ikke det. Bakgrunnen er at vi anser at summen av tiltakene fra 2022 sammen med forslagene nå, vil avhjelpe de utfordringene som et forbud eller et påbud mot visse typer avtaler er ment å løse.

long

few

zERJ5v

bt

Foreslår at barnevernet skal kunne sjekke barnas mobiltelefon på institusjon

Nå kan det bli lov for ansatte på barnevernsinstitusjoner å sjekke barnas mobiltelefoner. – Det er ulogisk at de ikke skal ha de samme mulighetene som foreldre har hjemme. I dag er det forbudt å sjekke barnas kommunikasjon på institusjoner. Det er nødvendig å endre for å ivareta barna, sier barne- og familieminister Kjersti Toppe (Sp). Hun presiserer at det skal være begrunnet mistanke før ansatte kan kreve innsyn i barnets telefon. – Vi vet at rusmidler og seksuelle tjenester selges via sosiale medier. Når det er mistanke om slikt, bør ansatte ha hjemmel til å kontrollere mobiltelefonen, sier Toppe til BT. Selvskading og selvmordstanker Dagens barnevernslov har ikke tatt høyde for den digitale utviklingen som har vært de siste årene, ifølge ministeren. Men Toppe understreker at mobiltelefon og Internett er ekstra viktig for barn på institusjon, slik at de kan holde kontakt med familie og venner. Mandag ble forslagene til endringer i barnevernsloven sendt ut på høring. Ifølge høringsnotatet benytter barn mobiltelefon og PC til å planlegge rømming. Unge jenter på institusjoner deler bilder, video og tekster om spiseforstyrrelser, selvskading og selvmordstanker. – Vi foreslår dette for å gi barn og unge den omsorgen og beskyttelsen de har rett til. Forhåpentlig fører dette til at vi kan stanse en negativ utvikling for barnet, sier Toppe. – Kan ikke være så forsiktige Ministeren ønsker også tydeligere regler for bruk av fysisk makt for å hindre at barnet utsetter seg for alvorlig skade. Hun trekker frem eksempler som selvmordsforsøk og brannstifting. De ansatte skal kunne holde barnet fast, legge barnet ned, eller fysisk flytte barnet dersom det er strengt nødvendig for å hindre at barnet utsetter seg for alvorlig skade. – Mange av barna på institusjon har opplevd vold og bruk av tvang. Derfor er all bruk av tvang mot dem alvorlig, men vi kan ikke være så forsiktige at barna skades fordi vi ikke griper inn, sier Toppe. Vektlegger praktisk erfaring Hun og regjeringen ønsker at nye loven skal bidra til å: I dag er det krav om at faglig ansatte i det statlige barnevernet som hovedregel må ha en bachelorgrad. Nå åpner regjeringen for at kompetansekravene kan oppfylles på også andre måter. Praktisk erfaring og kunnskap skal anerkjennes mer enn det man gjør i dag. Endringene skal gi større fleksibilitet til å bruke personell med ulik bakgrunn og kvalifikasjoner, heter det i forslaget fra regjeringen. – Jeg vil åpne for at personer kan oppfylle kompetansekravene på flere måter, der vi anerkjenner praktisk erfaring og kompetanse, sier Toppe til NTB. Høringsfristen er satt til 2. juli. Toppe tror lovforslagene kan være vedtatt i Stortinget om et år.

long

many

Q7pzx4

vg

Rekordmange nordmenn med Europa-spill: – I ferd med å endre seg

Da VG presenterer utviklingen i norsk fotball for landslagssjef Ståle Solbakken, er han tydelig: Norge burde vært i EM. – Jeg kjøper poenget ditt. Det er veldig bra for norsk fotball, sier Solbakken til VG. – Det er utrolig gøy og overraskende å høre at vi har så mange med, og det sier jo litt om at det gjøres ting riktig, og at ting er i ferd med å endre seg litt i norsk fotball, sier NRKs fotballskribent Thore Haugstad til VG. Denne sesongen har Norge nemlig 78 spillere (aldri vært høyere) med spilletid i de tre største europeiske klubbturneringene i fotball: Champions League, Europa League og Conference League. Norge er foran land som Italia, Danmark, Kroatia og verdenstreer Belgia. I 2016/17-sesongen hadde Norge kun åtte spillere representert i Europa, til sammenligning. Da var riktignok ikke den lavest rangerte ligaen, Conference League innført. Norge knuser Sverige, som kun har 35 representanter i årets sesong. Det landet som er nærmest Norge og i tillegg ikke er kvalifisert til fotball-EM, er Israel med sine 39 spillere. VG rekker ikke fullføre resonnementet før Ståle Solbakken skjønner hva vi er ute etter. – Vi er ikke fornøyde med at vi ikke kvalifiserer oss. Slår vi Skottland hjemme får vi tre poeng mer og Skottland tre poeng færre. Så enkelt og vanskelig er det. Det du påpeker er at vi burde vært i EM, og det er jeg enig i. – Sier statistikken at det er uforløst potensialet i landslaget? – Ja, potensialet har vi. Men om det er uforløst ... Vi vet godt hva vi mangler, og det er det som skjer i egen boks. Det må vi bli mange prosent bedre på. Mye av kritikken mot Solbakkens tropp har gått på at det er for svakt forsvarsspill kontra de beste i Europa. Muligens disse tallene viser noe av det? 32,1 prosent (25 spillere) av Norges 78 spillere i Europa denne sesongen er forsvarsspillere. Ser man på grafen under ser en at Norge har færre forsvarsspillere i aksjon enn land vi kan sammenligne oss med. NRKs Thore Haugstad er opptatt av å bevisstgjøre nettopp denne statistikken: – Danmark har ikke de beste og like gode spillere som de vi har på toppen, men gjennom hele laget, har de jevnt over godt fordelt med kvalitet, sier han til VG og legger til: – Forsvaret er bra, keeper er bra, mens vi (Norge) er så utrolig ubalanserte. 42,9 prosent av Danmarks 63 spillere i Europa er forsvarsspillere. Over ti prosentpoeng mer enn Norge. – Det hadde vært gøy om vi hadde liksom et hav av masse gode stoppere, som spilte rundt i Conference og Solbakken ikke hadde oppdaget, men det er jo ikke sant, sier Haugstad. – Du kan si at mange av våre offensive spillere er på bedre klubber enn våre defensive spillere. Det har vært en fra Bodø/Glimt og FCK som har spilt veldig mye. Men det går mye på spilletid. Du får registrert en hvis en har spilletid på fem minutter, sier Solbakken. – Leo Østigård spiller Champions League. Han har et par kamper for Napoli, men hvis han spiller én gang i måneden, så blir Champions League-erfaringen mindre verdt enn hvis han hadde spilt oftere. – Er det billig poeng å dra frem denne (forsvars)statistikken? – Nei, nei. Det er helt fair å dra opp. Du har gode poenger, sier Solbakken. Generelt er landslagssjefen veldig fornøyd med at Norge har 78 nordmenn med spilletid i Europa. – Desto fler som får spilt europeisk fotball, jo større forutsetninger har man for å lykkes internasjonalt over tid. Thore Haugstad peker på verdensstjernene Martin Ødegaard og Erling Braut Haaland som en faktor til at Norge er helt oppe på statistikken. – Jeg tror nok det har vært en signaleffekt fra spillere som Ødegaard og Haaland til diverse direktører, speidere og presidenter rundt om i Europa at det finnes gode spillere i Norge. Jeg tror det er naturlig å leie litt ekstra i Skandinavia, spesielt i Norge, når man ser spillere som er nominert til Gullballen komme derfra. PS: Forrige uke falt Norge på FIFA-rankingen til en 47.-plass. Land som Romania, Panama og Mali er foran de rød, hvite og blå. Vil du lese mer om norsk fotball? VGs store klubbmagasin om Tromsø IL inneholder 100 sider med reportasjer, gode historier og fakta om klubben. Magasinet kan kjøpes i vår nettbutikk (fri frakt!)

long

many

GMvmpV

ab

Översvämningen i ryska Orsk sprider sig – läget "kritiskt"

Katastroftillstånd är utlyst i ryska Orsk. Stora områden står under vatten sedan dammbrottet i fredags. Situationen tros inte stabiliseras på två veckor. Situationen i ryska Orsk blir allt mer kritisk för varje dag som går. Vägar, bostäder och skolor står under vatten och fler än 6 100 människor har evakuerats från staden. Det var på fredagen som en damm brast efter flera veckors kraftigt regn i regionen Orenburg. Kollapsen ledde till omfattande översvämningar framför allt i Orsk, nära gränsen till Kazakstan. Även Kazakstan har drabbats och på lördagen kallade landets president Kasym-Zjomart Tokajev situationen för en av de värsta naturkatastroferna på 80 år. Nio personer vårdas på sjukhus I Orsk, som har omkring 230 000 invånare, har totalt 38 territorier översvämmats, rapporterar den ryska statliga nyhetsbyrån Tass med hänvisning till stadens borgmästare. Bilder och filmer från platsen visar människor som vadar genom de höga vattenmassorna och färdas i båtar och kanoter längs översvämmade vägar. 47 broar och 106 vägavsnitt är tillfälligt avstängda, rapporterar Tass. Hittills ska sex vuxna och tre barn ha lagts in på sjukhus i Orsk. Deras tillstånd uppges inte vara livshotande, enligt ryska nyhetsbyrån. Flera regioner riskerar att drabbas Flera städer i västra Sibirien och området runt Uralbergen har också evakuerats. Enligt lokala myndigheter ska även vattnet i floden Samara stiga snabbt, men åtgärder har vidtagits för att skydda invånarna, rapporterar Reuters. ”I Sibirien, Volgaregionen och de centrala federala regionerna väntas en temperaturökning, aktiv snösmältning och översvämmade floder”, skriver ryska myndigheter på sociala medier. Orenburg-regionens guvernör, Denis Pasler, kallar översvämningarna för de värsta som drabbat regionen sedan mätningarna startade. Ryska myndigheter utreder brott Enligt lokala tjänstemän byggdes den dammen i Orsk för att rymma en vattennivå på 5,5 meter. På söndagen var nivåerna uppe i 9,6 meter, skriver Reuters. Enligt ryska åklagarmyndigheten uppstod dammkollapsen på grund av underhållsfel. Ryska myndigheter har inlett en utredning gällande ”oaktsamhet och brott mot byggsäkerhetsregler.” Enligt nyhetsbyrån Tass har hundratals människor samlats utanför det lokala styrets kontor i Orsk för att demonstrera mot myndigheterna. Videoklipp i sociala medier visar dem ropa ”Putin, hjälp oss!” och ”Skäms”. Totalt har omkring 10 400 bostäder i Ryssland svämmats över. Toppen för översvämningen väntas nås på onsdag och situationen tros inte kunna stabiliseras förrän den 20 april, rapporterar Tass.

short

few

VPOJpp

ab

Oscar Eklind skrev NHL-kontrakt – misstogs för Oscar von Sivers

Tänk dig att du skriver NHL-kontrakt och blir ihopblandad med någon helt annan. Eller att du ligger och sover, så ser det plötsligt ut som att du skrivit NHL-kontrakt som 35-åring. – Stackars Oscar, säger Oscar. Tidigare hette han Eklund. – Jag gifte mig för några år sedan, då blev det namnbyte, säger han. Det har satt spår. För under natten till tisdagen var det många som undrade varför han plötsligt dök upp i en bild på sociala medier. Mer exakt dök den tidigare Djurgården-, Brynäs- och Södertäljespelaren upp på bild hos NHL-klubben Philadelphia Flyers. – Den måste väl nästan vara 20 år gammal, den bilden... Mer exakt spelade Oscar von Sivers, som han heter nu, junior-VM för Sverige säsongen 2007/2008 när det specifika matchstället var aktuellt. Gick från Eklund till von Sivers Ungefär 16, 17, år låter mer specifikt, va? – Det kan nog stämma rätt bra. Det finns alltså flera faktorer som gör det här märkligt. Dels det faktum att den tidigare SSK-lagkaptenen hunnit bli 35, men inte minst att det var Oscar Eklinds namn det handlade om. Luleåforwarden, som nu skrivit på ett ingångskontrakt på tre NHL-år med Philadelphia Flyers, hade misstagits med Oscar von Sivers (eller mer exakt Eklund). Under natten fick den sistnämnda ta emot en skärmdump från en gammal lagkamrat: Djurgårdsstjärnan Daniel Brodin. – Han hade fått den av någon lagkamrat och skickat vidare den. Men jag låg och sov, jag orkar inte vara vaken på nätterna längre, haha. De var väl på väg hem från Mora kan jag tänka mig. Reagerade efter Oscar Eklinds NHL-kontrakt Vad kände du när du såg missen? – Stackars Oscar, han har signat sitt första NHL-kontrakt så hittar de en bild som är typ 20 år gammal på någon som inte är samma spelare liksom. Det känns ju… – Jag tänker att mediaansvarige där borta får sig en liten hårtork. Har du varit med om något liknande tidigare? – Det tror jag inte. Men det var väl bra att vi inte spelade samtidigt, då kanske man hade blandats ihop mer. I dag är han aktiv inom finansbranschen med ett civilt jobb som huvudsyssla. – Det är ganska olikt mot förr, mycket stillasittande kontra förr när man var mer aktiv. Det är väl en total karriärändring. 2022 avslutade han den aktiva elitkarriären. – Det är klart man saknar det, kanske inte fysträningen och det men själva pulsen och allt runt matcher. Det saknar man, det var superkul. Följer Djurgården och Södertälje Men säsongen 2022/2023 gjorde han ett kort inhopp på fyra matcher med Boo HC i division tre. – Det var min sons båda fotbollstränare som spelade där. De frågade om jag inte skulle komma ned och spela. Det blev några matcher, men det var väl det jag hann med även om det var kul. Hur följer du ishockeyn i dag? – Min son håller på SSK och jag är svag för Djurgården. SSK hade en fantastisk grundserie men bensinen tog väl slut lite. Jag var på Hovet och såg Djurgården i den andra semifinalen där. Är en återkomst till ishockeyn aktuell som ledare i framtiden? – Det får vi se. Jag hjälper till i min sons hockeylag i Nacka, de är 10 och det är inte elitnivå. Men jag är med lite där och petar, så det blir lite hockey.

long

few

bg9rGe

ab

OS-hjälten slutar – köpt miljongård: ’Jättenöjda’

Johan Sjöstrand, 37, har snart gjort sitt inom handbollen. OS-hjälten lägger av till sommaren – och flyttar hem. Han och sambon har köpt en hästgård i Värmland. – När vi fick nos om att gården var till salu så slog man till. Vi är jättenöjda, säger han. Handbollsmålvakten Johan Sjöstrand har 96 landskamper och ett OS-silver i London 2012 på sin meritlista. Vid sidan om handbollen har 37-åringen ett brinnande intresse för travsporten. Nyligen inhandlade han och sambon en hästgård utanför Kil. Inom kort går flyttlasset. – Gården ligger vid en insjö, bara några kilometer från Lökene där Björn Goop har sin verksamhet. Vi fick tillträde vid månadsskiftet och min sambo, som kommer från de trakterna, har redan flyttat in. Hon har fått åka med mig till alla möjliga länder så nu är det jag som får offra mig, berättar Johan. ”Budkriget uteblev” Priset håller han hemligt, men är mycket nöjd med detsamma. – Sambon var bekant med den tidigare ägaren och när vi fick nos om att gården var till salu så slog man till. Budkriget uteblev och vi är jättenöjda. Det finns fyra boxar och lösdrift, med plats för sammanlagt åtta hästar, men också bastu och brygga där vi kan ha en båt. Huset är byggt tidigt 1900-tal och i behov av en del renoveringsarbeten. Sjöstrand har dock redan hittat villig, och billig, arbetskraft. – Jag har tummen mitt i handen. Som tur är båda våra pappor pensionärer och intresserade av att hjälpa till. De har faktiskt redan varit på plats och fixat i ordning stallet åt sambons åtta hopphästar. Räkna dock inte med att få se handbollsprofilen i sadeln någon dag snart. – Jag kan ingenting och har aldrig ens provat, på grund av skaderisken. Det är inte läge att komma till tränaren och säga att man brutit benet under ett fall. Jag hjälper dock till med att mocka boxar och fyller på vatten, sånt ska också göras. ”Jag är öppen för alla förslag” Johan är ett känt ansikte inom travsporten, med stora framgångar både som spelare, uppfödare och ägare. Han har bland annat, genom sitt andelsspel, varit arkitekten bakom flertalet större miljonvinster och frilansar sedan en tid tillbaka på facktidningen Travronden. – Efter flytten hoppas jag att det blir mer av den varan. Man får försöka skaffa sig ett jobb. Om det är någon som har något intressant så är det bara att hojta till! Jag lägger ut en kontaktannons. Vad skulle du kunna tänka dig att jobba med? – Jag är öppen för det mesta men det är klart att travet har varit mitt stora intresse de senaste 20 åren. Trav-tv, kanske? Jag är gillar hästar överlag och är öppen för alla förslag. ”Visst är det en dröm” Intresset för hästarna har funnits med sedan tidig ålder och han har för dagen två egna tävlingshästar, samt en fölmärr, Harvard Student, ihop med tidigare handbollsstjärnan och vännen Magnus Jernemyr. Duon har genom åren bland annat plockat fram unghäststjärnan Axl Rose som tränades av Alessandro Gocciadoro och 2019 var favorit till att vinna det italienska Derbyt. – Han vann flera större lopp och tjänade runt sex miljoner men tyvärr galopperade han i ledningen i Derbyt. Annars hade det blivit ytterligare några miljoner på kontot. Travresan började på allvar år 2000 då han såg sitt första Elitlopp på plats. Vinnaren hette Victory Tilly och drömmen om att en dag lyckas plocka fram en häst bra nog att starta på Solvalla sista söndagen i maj lever vidare. – Man vet dock hur svårt det är, med bara ett fåtal som lyckas nå hela vägen dit. Men visst är det en dröm. ”Jag gör det lilla jag kan...” Johan är till vardags sista utpost i danska topplaget Bjerringbro-Silkeborg. Slutspelet har precis dragit igång, men starten var inte vad 37-åringen hade tänkt sig. Det blev förlust – och målvakten verkar inte helt nöjd med dagsformen. – Den är nog inte på topp. Jag gör det lilla jag kan med min dåliga kropp. Det har varit ett jobbigt år, fysiskt, och lördagen var ingen höjdare för laget. Vi har dock fem matcher på oss att vända på skutan och ta oss till semifinalerna. Hoppet lever. Han tvingades i höstas till ännu en knäoperation, den femte i ordningen, och även om huvudet gärna hade velat fortsätta så börjar han acceptera att åldern och skadorna slutligen tagit ut sin rätt. ”Känns konstigt – allt har sin tid” Sjöstrands kontrakt går ut i sommar och det finns inga planer på att förlänga, något han berättade om i Åbytravets podcast ”Travtjöt”. Efter fyra år på andra sidan Öresundsbron är det så dags att till sommaren åter packa resväskan, fast nu går flytten hem till moderlandet efter en mångårig karriär i allehanda toppklubbar runt om i Europa. En epok går således snart i graven. – Det känns lite konstigt att sluta. Handbollen är mer eller mindre det enda som jag har gjort under mitt vuxna liv, med ett proffskontrakt redan när jag var 19. Allt har sin tid och man får acceptera att kroppen inte håller för den här belastningen, avslutar han.

long

few

onJO7m

randaberg24

– Denne sesongen kommer det flere oppturer enn nedturer

Randabergs kvinnelag serieåpner onsdag kveld. FOTBALL: – Vi gleder oss til å komme i gang med sesongen. I år tror jeg oppturene kommer oftere enn nedturene, noe som vil være motsatt av i fjor. Det sier trener for Randaberg, Kjetil Løland før første kamp, borte mot Hinna 2. Treneren forteller om en spillergruppe som er klar for å komme i gang med seriespillet. Laget har i oppkjøringen hatt svake resultateter, men har også spilt mot lag fra divisjonen over. – Til tross for svake resultater i oppkjøringen er vi optimister foran sesongens første seriekamp borte mot Hinna 2. Vi har hatt god trøkk og høy temperatur på trening, som vi igjen håper å ta med oss inn i første seriekamp. Randaberg spiller altså i 4. divisjon denne sesongen. Laget beholdt plassen i 3. divisjon, men trakk laget. – For 4. divisjon kvinner er serien delt i to, en vårpulje og en høstpulje. For å være med i puljen som spiller om opprykk til høsten, må man være topp fem i puljen om våren. Det er en klar målsetting å være topp fem i vårens pulje. Når det er sagt, så er det ikke «walk in the park» i noen av kampene. For det er flere bra lag i pulja som Randaberg skal være med i. Løland nevner lag som Frøyland 2, Hinna 2 og Vidar 2, samt andre lag som Madla, Brodd og Rennesøy. Randabergs spillertropp består av 21 spillere. Mer eller mindre som vanlig, laget sliter med keeperplassen. – Årets tropp består av 21 spillere. Dessverre gikk ikke keeperplanene våre helt i boks, så der jobbes det fortsatt med å få på plass en permanent løsning. Så hvis noen av Randaberg 24’s kvinnelige lesere eier et par med keeperhansker, så er det bare å ta kontakt. Det er et ungt lag, med en snittalder på rundt 20 år. – Vi er heldige som har med oss spillere med god rutine og en rekke unge spillere, så der har vi en fin mix. – Hva så med onsdagens serieåpning? – Hinna 2 som vi møter i første kamp må vi regne som en av favorittene i 4.div, Hinna har et bra førstelag i 3. div (med tidligere Randaberg-spiller Alice Håversen Lindseth ) og mange gode unge spillere som er med på 4. divisjonslaget. Årets første kamp, kan også bli årets tøffeste.

short

few

GMvLr4

vg

Signe, Sander og Ingunn bisatt: – Et tomrom

Lokalsamfunnet i Hallingdal var samlet i Ål kirke for å ta et siste farvel med de tre. Ingunn Slaatten (53) og hennes to barn, Sander (22) og Signe (18) ble bisatt denne tirsdagen. De ble drept i sitt eget hjem på Torpo i Ål kommune lørdag 23. mars. Alvorsstunden i dag har en mørk himmel over seg: Det er sjelden tre personer fra én og samme familie bisettes samtidig, i samme minnestund. – Det blir jo ufattelig sterkt og det har vært sterkere enn noen annen begravelse jeg har vært i, sier prost Sveinung Hansen til VG etter bisettelsen. Lenger nede i saken kan du se hele intervjuet med prosten. Kirken var fullsatt med venner, kolleger, elever og andre som kjente de tre. Flere av dem som ønsket å ta farvel med de tre, fulgte seremonien fra menighetens lokaler ved siden av kirken. – Vi er i sorg, samtidig som vi skal være voksne omsorgspersoner for elever som sørger, sa Kjell Arne Haavaldsen til VG i forkant av bisettelsen. Han er rektor ved Torpo skole, hvor Ingunn arbeidet som lærer. Det ble satt opp buss for at de mange elevene kan komme til bisettelsen sammen med foreldre og venner. Oppover dalen vaiet flaggene på halv stang. – Det er et tomrom, og det er stusslig å se pulten til Ingunn, med alle forberedelsene hun hadde gjort for uken som skulle komme, som hun aldri får brukt, sa rektoren. Prost Sveinung Hansen sier at det var mange unge mennesker til stede i bisettelsen. Både Ingunns elever og venner av Sander og Signe. – Jeg står og ser alle de 400 som har vært i kirken, og det gjør ekstra inntrykk å se så mange unge. Det er jo tre liv som ble altfor korte, ikke minst de to barna, sier Hansen og fortsetter. – Det var sterkt å se venner fra videregående arbeidskolleger, barndomsvenner, men også å se alle elevene fra Torpo skole som var der for å minnes en kjær lærer. De tre kistene ble båret ut fra kirken like før klokken 14.30. – Jeg har aldri opplevd noe lignende, og håper aldri at jeg skal oppleve noe lignende igjen. Etter 20 år som prost er det det tøffeste og verste jeg har vært med på, sier Hansen. – Samtidig er det meningsfullt å kunne være med og gi dem en verdig avskjed for disse som ble så brutalt revet bort. Funnet drept før påske Det var lørdag kveld 23. mars at fire personer ble funnet døde i hjemmet sitt i den lille bygda Torpo i Hallingdal. Politiet mener faren tok sitt eget liv etter å ha drept kona Ingunn Slaatten (53) og de voksne barna hennes, Sander (22) og Signe (18). Tobarnsfaren Arne Slaatten er siktet for å drapene. Den lille flokken var alle aktive deltagere i bygda, og var raskt savnet. Signe Slaatten (18) skulle egentlig på hyttetur denne helgen. Personen hun skulle reise med tidlig lørdag ettermiddag, fikk aldri tak i henne. Hun dukket heller ikke opp som avtalt. Storebroren Sander (22) spilte dataspill sammen med en kamerat på internett natten i forveien. Kontakten mellom dem er blant de siste sikre livstegnene fra huset på Torpo. – Det kjennes som en unntakstilstand, sier Frode Aaslid til VG. Han jobbet sammen med Sander i Sundbrei transport. – Det er vanskelig å ta det innover seg, dette som er skjedd. Samtidig, selv om bisettelsen er en vond stund, er det en viktig del av det å bearbeide sorgen, sier han. Ordfører: – Jeg kjenner på sorg Sander ville ha blitt ett år eldre mandagen etter. For å feire det hadde han tatt med seg sjokoladekake til kollegene i Sundbrei transport. – Moren hans hadde bakt kake som han hadde med på jobb på fredag, fordi han har bursdag. Så han kom med en sånn god påskekake. Det var sånne ting han ofte gjorde, har Finn Arne Sundbrei sagt til VG tidligere. – Nå er den lange sorgprosessen begynt, og det tror jeg preger mange av oss i dag. Jeg kjenner på en sorg, men også en stolthet. Sorg over at dette har skjedd og den tragedien det er. Men samtidig en stolthet over et lokalsamfunn som mobiliserer i krisesituasjon som dette, sa ordfører i Ål kommune, Solveig Vestenfor til VG før bisettelsen. – Dette er vår felles sorg, og det er en sorg som innbefatter alle de fire. Det er viktig, for det pårørende her som skal leve videre, og vi skal leve godt sammen etterpå, oss alle. Det er fire personer som har vært deltagere i et lokalsamfunn. Derfor blir det utrolig viktig å håndtere dette klokt, også det å være nabo og sambygding. Det sitter folk igjen her som skal leve videre.

short

few

Ll8BwQ

vg

Stor VG-kartlegging: 55 mennesker drept siste 12 måneder

Tallet er mer enn doblet fra de tolv månedene før. Det viser en stor kartlegging VG har gjort av alle drap begått i Norge siden år 2000. Bare siden påske er seks personer drept: Tallene inngår i en allerede dyster rekke av drap de siste 12 månedene, hvor 55 personer er drept fra mai 2023 til dagens dato. Til sammenligning ble det året forut drept 24 personer. Det tilsvarer en økning på drøye 129 prosent. – Utgangspunktet er at hvert drap er et drap for mye. Vi er bekymret. Det er en markant økning fra 2022 til 2023, og nå fortsetter vi inn i det samme bildet som vi så i fjor. Januar var ekstrem. Det er første gang vi har hatt en så ekstrem måned. Det sier leder for voldsseksjonen i Kripos, Sigurd Andreas Moe, til VG. Flest siden 2000 VGs kartlegging viser at totalt 837 mennesker har blitt drept fra årtusenskiftet frem til i dag, av dem er 436 menn og 400 kvinner. 107 av ofrene er mindreårige barn. Fjoråret var det verste drapsåret Norge har lagt bak seg på ti år, med 39 mennesker drept. 2024 har heller ikke startet bedre, med 23 drapsofre siden nyttår. Ser vi på antall drap fra månedene januar-mars i perioden 2000 til i dag, viser VGs kartlegging at starten på dette året har vært den verste siden årtusenskiftet, med 20 drepte. I 2023 og 2022 var antallet henholdsvis 3 og 7 i samme periode. Det nest høyeste antallet var i 2003, da 17 personer ble drept. Noen av hovedfunnene i VGs kartlegging fra år 2000 til i dag er: Kripos: – Dette er et samfunnsproblem Det er spesielt én type drap som bekymrer Kripos: De som begås av mennesker som har en nær relasjoner til drapsofrene, enten ved at de er partnere, ekspartnere eller i familie. Ifølge VGs kartlegging har 70 prosent av drapsofrene en slik relasjon med den siktede gjerningspersonen i sakene som etterforskes så langt i år. – Det er en ekstrem utvikling. Og det er bekymringsfullt. Når vi gjør status etter 2024, så vil vi antakelig ha en høy andel partner- eller relasjonsdrap i år også. Det er ekstremvarianten av konsekvensen av hele debatten rundt vold i hjemmet og partnervold, sier Moe i Kripos. Han mener at det ikke er noe politiet kan løse alene. – Dette er et samfunnsproblem. Det handler om respekt for hverandre, respekt for kvinner. Det handler om sosiale forskjeller, det handler om rus, om økonomi og sosiale problemer. Og det handler om psykiatri, ikke minst. Mener alle har et ansvar Han mener at drap er et problem som bør engasjere hele samfunnslaget. – Alt fra deg og meg, til barnehage, skoler, barnevern. At vi varsler når vi ser noe vi reagerer på. – Har ikke politiet et ansvar? – Det er klart politiet har et ansvar. Vårt ansvar er at man skal ha et godt og rustet politi som kan jobbe med disse sakene, så folk føler seg trygge. Men det fordrer jo at folk melder fra til oss. Så må vi ha de riktige verktøyene. Det har vært en debatt nå om vi har de riktige verktøyene, og om vi tar dem i bruk. Han nevner blant annet omvendt voldsalarm, som til nå har vært sparsommelig brukt. Tidligere måtte politiet gå via retten for å få ilagt alarmen, men fra 8. april fikk politiet mulighet til å gjøre dette selv. – Men det vil ikke være nok. Partnere som ikke skal oppsøke hverandre, kan fortsatt gjøre det.

short

very many

GMvAnV

vg

Troféløse Harry Kane: – Vil være den beste spilleren som aldri vant noe

Kan denne sesongens Champions League være turneringen som definerer ettermælet til Harry Kane (30)? Det kan virke som en brutal dom for en spiller som har bøttet inn mål i snart et tiår. Men med ligatittelen ute av syne for Bayern München er det Champions League og EM med England i sommer som gjenstår for Harry Kane denne sesongen. Første hinder på veien er Martin Ødegaards Arsenal i første kvartfinalekamp i London tirsdag. Skulle hverken det eller EM med England bli en suksess, vil Harry Kane være 31 år og aldri ha vunnet en tittel. – Det kan ha noe å si for karrieren hans. Hvordan blir historien om Harry Kane? Der er det et viktig kapittel som skrives nå, sier TV 2s fotballekspert Simen Stamsø-Møller. – Jeg tenker at vi skal respektere ham. Men vi trenger ikke å være redde for ham, sier Ødegaard ifølge sport1.de. Harry Kane får kjørt seg i mer eller mindre morsomme fotballkontoer i sosiale medier. Hviler det en forbannelse over ham? Har han tatt med seg en slags «Tottenham-forbannelse» som gjør at han aldri vil vinne? Av europeiske storscorere de siste ti årene er det ingen som er i nærheten av å ha like få trofeer som Kane: 2023/24 har så langt vært sesongen hvor ...: Årene som toppscorer i Tottenham førte aldri med seg noen titler, og så langt i Bayern er det like tørt. Likevel mener Stamsø-Møller det ikke skal ha noe å si for hvordan vi snakker om Kane i dag. – I diskusjonen om hvor god han er synes jeg ikke det har noen voldsom betydning. Alle vet jo at det veldig sjelden har stått på ham når det gjelder muligheten til å vinne noe, sier Stamsø-Møller. Ja, han bommet på straffesparket i kvartfinalen i VM som sendte England ut. Men stort sett har Kane herjet og scoret for sine lag. Men om han aldri skulle vinne noe som helst? – Det vil ha noe å si for ettermælet. Han vil bli en mytisk spiller hvis han aldri vinner. Da vil han bli den beste spilleren som aldri vant noe. Så er det veldig lite sannsynlig at han ikke vinner noe, men det begynner å bli «spooky». Spesielt når han leverer sin antakelig beste sesong noen sinne. Men så uflaks går det tydelig an å ha, sier Stamsø-Møller. Derfor kan et Champions League-trofé være definerende for karrieren til Kane. – Det vil gjøre mye. Da er han fort en kandidat til å vinne Gullballen. Det er realistisk om han skyter Bayern til Champions League-triumf. Det er ingen soleklare kandidater der per nå. Jude Bellingham har pole posisiton, men rett bak ham er Kane en av dem, sier Stamsø-Møller. – Han kan avslutte med hodet, venstre bein, høyre bein - han er en av de beste siden jeg kom til Europa. Det er åpenbart at vi kommer til å prøve og stoppe han og vinne, sier Arsenal-spissen Gabriel Jesus på pressekonferansen foran kvartfinalen. Om Kanes statistikk mot Arsenal og hva som gjør ham til en trussel, sier Arsenal-sjef Mikel Arteta: – Når du ser på tallene hans de siste 10 årene, er de utrolige. Han kan score på mange forskjellige måter. Han har støtte og spillere rundt seg som gir ham muligheter. Dette er det vi må prøve å unngå. Eivind Bisgaard Sundet har kommentert Bayern og Bundesliga i flere sesonger. Han mener Bayern vel så godt kan vinne Champions League denne sesongen. – Ser du på mannskapet synes jeg det bare er Manchester City og Real Madrid som er like bra som Bayern. Med de forsterkningene de gjorde før sesongen så er det kruttsterkt, sier Eivind Bisgaard Sundet. – Harry Kane har spilt godt. Han har scoret mye mål og vært viktig for Bayern. Bayern har heller ikke vært elendige selv om de er langt bak. Det har vært nesten like gode som Leverkusen nesten hele veien. Det handler bare om at Leverkusen har vært eksepsjonelle. De har vært maks uheldige slik det har blitt, men jeg tror det fortsatt er mulig for dem å vinne Champions League, sier Bisgaard Sundet. Han mener det er ingen i Tyskland som hekter Bayerns nedtur på den engelske nysigneringen. – Han nyter stor respekt. Mest av alt fordi han utfordrer rekorden til Lewandowski i et år hvor Bayern ikke er i ren trav. Ingenting med den lille nedturen blir festet på han, sier Bisgaard Sundet.

short

many

KnEgnM

vg

Solberg-Østhassel tok pause fra Norge-troppen: – Viktig å passe på totalbelastningen

Silje Solberg-Østhassel (33) har tatt lærdom av VM-kjøret og fikk et avbrekk fra Norges landslagssamling. Landslagskeeperen leverte en redningsprosent på 50 i storseieren over Ungarn torsdag i forrige uke. Deretter forlot hun troppen før lørdagens kamp mot Sveits i Zürich. Det var planlagt. – Jeg har rett og slett fått noen dager fri, forteller Solberg-Østhassel til NTB. Mandag sluttet hun seg igjen til troppen, som skal være samlet i ungarske Györ fram til 14. april. Solberg-Østhassel spiller for Györ ut sesongen før hun går over til Vipers. – Det er viktig å passe på totalbelastningen når man er mor og får mindre søvn og mindre overskudd i en ellers hektisk trenings- og kamphverdag. Det er viktig å ta de hensynene man kan ta, og nå er det tid til å ta litt hensyn, sier hun. I VM i desember overrasket hun seg selv og flere med storspill – bare fire måneder etter hun ble mor til lille Emma, som også var med under mesterskapet. I ettertid fikk 33-åringen seg en knekk. – Jeg hadde en liten periode etter jul hvor jeg var litt på minussiden. Det kostet nok mer enn jeg forsto og trodde etter fødsel – å komme raskt tilbake og nå mesterskapet og være en del av mesterskapstroppen, forteller en åpenhjertig Solberg-Østhassel. – Det kostet mye for hode og kropp. I ettertid hadde jeg behov for litt fri for å komme ovenpå igjen for å prestere og være meg selv igjen, sier hun. Hun forteller at tilværelsen som mor er blitt noe mer rutinepreget enn den var før jul, men at ting endrer seg fort. – De som har barn vet jo hvordan det er. Det er krevende, men veldig morsomt også. Solberg-Østhassel ble utenlandsproff i 2014 da hun dro fra Stabæk til danske Holstebro. Senere spilte hun i franske Issy Paris, og deretter ble det Siofok (2018-20) og Györ i ungarsk håndball. I sommer flytter familien til Kristiansand, hvor Solberg-Østhassel for første gang blir klubbvenninne med Katrine Lunde (44). De to har i en årrekke vært keepere sammen på landslaget. – Jeg gleder meg veldig. Jeg føler at jeg er et sted i livet hvor det passer å komme hjem. Veldig deilig å komme et steg nærmere familie hvor man kan få hjelp, og man ønsker også at barna sine skal ha gode forhold med besteforeldre og resten av familien.

short

few

4onkgV

vg

Pensjonister vant klimasak: – En historisk dag

Den europeiske menneskerettsdomstolen slår fast at Sveits krenker enkelte menneskerettigheter. Den svenske klimaaktivsten Greta Thunberg var blant flere som hadde møtt opp i Strasbourg for å følge EMDs dom i klimasøksmålene. Der ble det blant annet kjent at Sveits ikke gjør nok for å håndtere klimaendringene. Thunberg kaller dommen for begynnelsen på et klimarettsoppgjør. – Over hele verden tar flere og flere folk sine regjeringer til retten og holder dem ansvarlige for sine handlinger, sier Thunberg. Adele Matheson Mestad, direktør i Norges Institusjon for menneskerettigheter (NIM) sier til VG at de er utrolig glade etter nyheten om at seniorkvinneforeningen i Sveits vant frem i Den europeiske menneskerettsdomstolen. – Denne dagen går inn i rettshistorien, sier hun. – Det er første gang domstolen sier at stater har ansvar for å beskytte mennesker mot skadelige klimaendringer og at de må ha gode rammer for å sørge for utslippskutt, i tillegg til konkrete planer for å gjennomføre de målene. Dette sender et tydelig signal om at klimakrisen er den største trusselen mot realisering av menneskerettigheter, mener Matheson Mestad. NIM holdt i fjor innlegg i Storkammeret til EMD om klimasøksmålene. Domstolens avgjørelse gjelder nå for alle EMDs medlemsland, også Norge. – Norge må nå gå gjennom sitt eget rammeverk for klimatiltak og se om det er tilstrekkelig. Det er nå et krav om at Norge, på lik linje med Sveits, må ivareta kravene fra EMD, sier NIM-direktøren og legger til: – Dette sender et tydelig signal om at klimakrisen er den største trusselen mot realiseringen av menneskerettigheter. Klaget inn av eldre kvinner i Sveits Saken ble klaget inn av en seniorkvinneforening i Sveits, som hevder at sveitsiske myndigheter ikke har klart å dempe virkningene av klimaendringene. De mener særlig at den globale oppvarmingen påvirker deres liv, levekår og helse. I denne saken har åtte land meldt seg som tredjeparter. Saken var en av tre som EMD behandlet tirsdag. Klimasakene i EMD dreier seg først og fremst om brudd på retten til liv og retten til respekt for privat- og familielivet, som er nedfelt i henholdsvis artikkel 2 og 8 i Den europeiske menneskerettskonvensjon. Dette tvinger stater til å få på plass mer konkrete rammer for hvordan de skal nå klimamålene de har satt seg. EMD avviser klimasøksmål mot Norge og flere land Et av de andre søksmålene ble ført av seks portugisiske ungdom mot 33 land, også Norge. Men ungdommen ble ikke hørt. Den europeiske menneskerettsdomstolen (EMD) forkaster klimasøksmålet. Spørsmålet som sto for retten var hvorvidt stater kunne holdes ansvarlig for å ikke gjøre nok for å stanse klimaendringer. Ungdommene fra Portugal gikk rettens vei for å tvinge Norge, Storbritannia, Russland, Sveits, Tyrkia, Ukraina og samtlige EU-land til å innfri sine klimaforpliktelser. Ungdommene mener både nåværende og framtidige virkninger av klimaendringene, som de tilskriver de innklagede landene, bryter menneskerettighetene deres. De viser da særlig til hetebølger, skogbranner og skogbrannrøyk som de mener påvirker deres liv, velvære, psykiske helse og hjem. Les mer: André (15) har saksøkt Norge: – Jeg har håp Ungdommenes mål var å tvinge landene til å ta sterkere og mer ambisiøse grep mot klimaendringene, men EMD mente saken ikke kunne behandles av retten. Vanligvis går søksmålet gjennom alle rettsinstanser i eget land, som tingrett, lagmannsrett og Høyesterett. Så kan saken til slutt klages inn for EMD. Men de portugisiske barna hoppet over alle domstolene i Portugal og tok søksmålet rett til Strasbourg. Ifølge Reuters kan ikke avgjørelsen fra EMD ankes, men den kan bli tatt opp igjen i en domstol i Portugal. EMD avviste også en annen av de av tre klimasaker som ble avgjort i Strasbourg tirsdag. Saksøker her var Damien Carême, medlem av EU-parlamentet fra Frankrikes miljøparti. Han klaget inn Frankrike til EMD i 2019 da han var ordfører i kommunen Grande-Synthe. Carême mener at utilstrekkelige klimatiltak kan utgjøre et brudd på retten til liv – og knytter det spesielt til risikoen for flom forårsaket av klimaendringer i Grande-Synthe i årene 2030–40.

short

few

5Bmqlb

ab

Avslöjar: Karlskrona överklagar efter kvalkaoset

En sista straff ska läggas av VästeråsIrsta, fyra dagar efter att matchen spelats. Nu kan Sportbladet avslöja att HF Karlskrona kommer att överklaga beslutet till Riksidrottsnämnden. – Det känns inte värdigt handbollens högstaliga att det ska vara på det här sättet, säger Olof Ljungberg, Karlskronas klubbchef, till Sportbladet. Det var under måndagen som det oväntade beskedet kom: VästeråsIrstas protest från det första kvalmötet fick bifall. Det innebar att de kommer att resa ned till Karlskrona redan i dag för att skjuta straffkastet som de tilldömts i efterhand, då det konstaterats att de skulle fått det redan i den andra kvalmatchen. Därmed kan de ta mötet till förlängning, dagen innan match tre. Då kom beslutet om kvalet till Handbollsligan Adam Engström på Svenska handbollsförbundets protestutskott förklarar hur dialogen såg ut runt genomförandet av straffen (och en eventuell förlängning). – Protesten kom vid niotiden på fredagskvällen. Då lämnar klubben (VästeråsIrsta) in en avsikt till protest. Eftersom det är kval har de 24 timmar på sig att fullfölja. De kompletterade den och betalade protestavgiften, säger han och fortsätter: – Under lördagen tog protestutskottet in yttranden och på söndag morgon hade utskottet ett möte. Då kom man fram till att det behövs kompletteringar och på söndag kväll har man uppföljande möte och fattar beslut. Då låg utförandet hos Tävlingskommittén för ett beslut om vad som ska hända härnäst. – Vid 20.30 fick vi klartecken kalendermässigt. Tävlingskommittén fattade ett beslut de ansåg vara i situationen den bästa lösningen för att verkställa protestutskottets beslut. Jag fick i uppdrag att kontakta föreningarna och presentera det här vid 22.30. Sedan kom klubbarna överens om detaljerna. Vill se blinkande målburar Men Karlskrona är inte nöjda med beslutet. Sportbladet kan avslöja att en enig styrelse i HF Karlskrona valt att överklaga beslutet till Riksidrottsnämnden (RIN). – Förhoppningen är att få upp ärendet på RIN:s möte den 25 april, säger klubbchefen Olof Ljungberg. Varför överklagar ni? – Vi gör det dels för att vi tycker att det finns saker i beslutet att ifrågasätta. Vi har till exempel bildvinklar som gör att man kan ifrågasätta när det blir straff – 59.59 eller 60.00? – Vi gör det dels för att handbollen i allmänhet och elithandbollen i synnerhet behöver ha tekniska hjälpmedel framöver. Vi är inte först och lär inte vara sist, något måste förändras. Ett tekniskt hjälpmedel, som Ljungberg föreslår, är att målburar som blinkar när tiden är ute. – Den tekniken finns på mästerskap. Varför skulle inte svensk elithandboll också kunna ha det? Då kan man med hjälp av tv-bilder sedan se när slutvisslan gick. Då skulle vi undvika att det, som nu, suttit ett gäng i protestutskottet och manuellt klockat från tv-inspelningen. Det är inte seriöst. Det känns inte värdigt handbollens högstaliga att det ska vara på det sättet. Kan vi bidra till en förändring så vill vi det. Ljungberg om vad som händer nu: – Riksidrottsnämnden är idrottens högsta organ. Så det blir en annan process. Matchserien kommer ändå spelas, men skulle RIN ta upp det här är det en process som inleds när vi överklagat. Vad ett sådant eventuellt beslut innebär blir spekulationer.

long

few

y6e8jr

ab

Real Madrids ”Rodrygo-problem”

När Vinicius Junior var avstängd dansade Rodrygo på vänsterkanten. Och ännu en gång belyser det en mer eller mindre alarmerande fråga för Carlo Ancelotti. Hur ska man egentligen få ut max av lagets andra stjärnbrasse? Sommaren 2019 så kom en då 18-årig Rodrygo Goes till Real Madrid. Prick ett år efter att hans landsman, Vinicius Junior, anlände till den spanska huvudstaden. Det råder ingen tvekan om att det är den sistnämnde som fått mest uppmärksamhet, fått flest rubriker, gjort mest mål och byggt mest starpower under de snart fem år som gått sedan dess. Men det råder heller ingen tvekan om att även värvningen av Rodrygo varit succéartad med facit i hand. Om inte annat har han varit en spelare som trots sin ringa ålder växt ut till en nyckelpjäs, likt Vini, i Madridoffensiven. Framförallt har det varit en spelare som klivit fram i de största matcherna. Det var Rodrygo som med båda målen avgjorde Copa del Rey-finalen mot Osasuna förra året. Året innan det så var det Rodrygo som sköt den dramatiska Champions League-kvartsfinalen mot Chelsea till en förlängning. Och det var Rodrygo som gjorde detsamma, med två mål, i den ännu mer dramatiska och galna semifinalen mot Manchester City. Ett motstånd som Real Madrid nu åter ställs mot i Champions League, dock detta år redan i kvartsfinal efter två raka semifinalsdrabbningar. Inför tisdagens möte har dock en debatt och diskussion blossat upp kring den 22-årige Rodrygo – en långt i från ny diskussion ska sägas. Får verkligen Rodrygo den plats och det utrymme, i detta Real Madrid, han behöver för att vara så bra han kan vara? Bättre utan radarpartnern enligt statistiken I Real Madrids senaste ligamatch, hemma mot Athletic Club, så saknades Rodrygos brasilianske radarpartner Vini Junior på grund av avstängning. Något som innebar att Rodrygo fick spela på den vänsterforwardsposition som Vinicius Junior gjort till sin. Den position där Rodrygo egentligen trivs som allra bäst. Två individuella prestationer av yppersta världsklass gav två mål. Och faktum är att det inte var förvånande för någon som följt Rodrygo i Madridtröja. Även om Vinicius Junior och Rodrygo beskrivs som ett brasilianskt radarpar så säger statistiken denna säsong något annat. För på de elva tävlingsmatcher (inkluderat matchen senast mot Athletic Club) som Rodrygo spelat utan Vinicius så har det blivit åtta mål. På de 32 han spelat tillsammans med Vinicius? Totalt sju. Huruvida Rodrygos utveckling och poängproduktion förhindras av Vini Juniors på vänsterkanten är en sak. Men faktum är att det kanske ännu mer är ett annat tillskott i truppen som försvårat saker på individuellt plan för brassen. Den engelska succévärvningen Jude Bellinghams (lagets bästa målskytt denna säsong) intåg i Madridtruppen har fått Ancelotti att gå från ett renodlat 4–3–3 till mer av ett 4–4–2. Med Bellingham bakom en helbrasiliansk forwardsduo. För Vinicius Junior har det i ärlighetens namn inte gjort jättestor skillnad, han hittar sina ytor på vänsterkanten och driver ut dit oavsett. Men för Rodrygo innebar omställningen initialt desto större bekymmer. – Jag gillar att spela mer som en spelfördelare och på kanterna. Jag gillar bara inte nummer nio-rollen, men jag spelar där för att jag tror på vår tränare. Men mina egenskaper passar inte för det. Jag vill inte spela med ryggen mot mål, jag vill vara involverad och som en nia får man inte röra bollen lika ofta, sade brassen i samband med en landslagssamling i vintras, enligt AS. ”Han är bra överallt” Med det sagt så verkar respekten mellan honom och tränare Carlo Ancelotti fortfarande vara stor och ömsesidig. Rodrygo har ofta beskrivit den italienske mästertränaren som en form av fadersfigur. Och Ancelotti hyllar ofta sin unge anfallaradept. – Jag tycker han är bra överallt, även om folk säger att han är bättre till vänster. Kom ihåg att han gjorde två mål när han spelade till höger i en Champions League-semifinal. Han är en fantastisk anfallare, även om han inte alltid träffar mål, sade Ancelotti på presskonferensen efter segern mot Athletic senast. Relationen med hans forwardskollegor verkar dessutom vara betydligt mycket mer vänskaplig än av rivaliserande karaktär. Han ingår trots allt, tillsammans med både Vini Jr. och Bellingham, i en trio som just marknadsförs som en ny offensiv stjärntrio. På ett sätt som Real Madrid inte sett sedan ”BBC:s” dagar med Gareth Bale, Karim Benzema och Cristiano Ronaldo. Med det i åtanke kommer nästa fråga – hur blir det nästa säsong när ytterligare en stjärna ska in i ekvationen? Kan petas för Mbappé? Även om det inte är officiellt bekräftat på något vis så är det en illa dold hemlighet att Kylian Mbappé verkar vara på väg till Real Madrid i samband med att hans PSG-kontrakt går ut i sommar. En forward som också, egentligen, trivs bäst när han får utgå från ytor på en vänsterkant. Att Mbappé kommer behöva anpassa sig till Vinicius Junior på den biten känns självklart på förhand. Men finns det då fortfarande plats för Rodrygo? En fronttrio med Vinicius Junior-Kylian Mbappé-Rodrygo, med Jude Bellingham som kreatör bakom, känns absolut realistisk. Men skulle det bli för offensivt framtungt att bara spela två av Aurelien Tchouameni, Fede Valverde, Eduardo Camavinga, Toni Kroos och kanske till och med Luka Modric (om han också stannar ett år till som Toni Kroos uppges göra)? Det andra, kanske mer logiska, alternativet är att Kylian Mbappé kliver rakt in på Rodrygos position. Lägg därtill att supertalangen Endrick, som bekräftat också ansluter i sommar, ska räknas in i speltidsekvationen också. – Ja, självklart, svarade Rodrygo själv tidigare under säsongen på en presskonferensfråga huruvida han vill att klubben ska värva PSG:s franske stjärna. Samtidigt kan man fråga sig om det verkligen vore det bästa för Rodrygos möjligheter. Inte bara hans möjlighet att få spela där han trivs bäst utan för hans speltid och utveckling i allmänhet. Det finns trots allt Premier League-flyttrykten kring Rodrygo av en anledning. Även om ryktena än så länge är väldigt osannolika och obekräftade så är det inte orimligt att känna att han, på individuellt plan, hade kunnat lyfta ännu en nivå på en Arsenalvänsterkant eller i en Liverpoolforwardstrio. Han hade om inte annat kunnat få den stjärnstatus och skräddarsydda roll som Real Madrid alltjämt inte kunnat ge honom. Frågan är om de faktiskt någonsin kommer kunna det. Förutom när andra stjärnor saknas. Champions League 2024: Så spelas kvartsfinaler – datum och tv-tider Champions League 9 april Champions League 10 april Champions League 16 april Champions League 17 april Så spelas semifinalerna Vinnaren i Atlético Madrid – Borussia Dortmund ställs mot vinnaren i PSG – Barcelona. Vinnaren i Arsenal – Bayern München ställs mot vinnaren i Real Madrid – Manchester City. Semifinalerna den 30 april/1 maj samt 7/8 maj. Finalen spelas på Wembley i London, 1 juni.

long

few

eJlOvl

vg

Ski-komet: Vil fjerne kjønnsbalanse på elitelagene

I dag er det full kjønnsbalanse på elitelandslagene i langrenn. Er det på tide at dette endres? Ja, mener langrennsløper Jan Thomas Jenssen. Etter en vinter der mange herreløpere har prestert godt – og flere på damelandslaget har slitt stort – mener Jan Thomas Jenssen at det er på høy tid å gjøre endringer. – Jeg vil ikke bli misforstått. Jeg er veldig for likestilling. Men likestilling i mitt hode trenger ikke være at vi har ti kvinner og ti menn på landslaget. Likestilling er at dame- og herrelandslaget har like forutsetninger til å ta medalje under VM i Trondheim, sier Jenssen til VG. Han har to individuelle pallplasser i verdenscupen denne sesongen og er til våren blant de aktuelle til å få landslagsplass. Han fortsetter: – Jeg mener vi må se på muligheten for å ta inn flere menn. Jeg mener nivåforskjellen er ganske stor når du har 15 menn med pallplass i verdenscup i år. Så har tre jenter gjort det. Forskjellene er store. VG vet at diskusjonene rundt neste års landslag foregår med full styrke internt i Norges Skiforbund og det spesielt aktuelle temaet handler om hvor mange man skal være av hvert kjønn. Som bakteppe ligger et politisk vedtak og bestemmelse om at det skal være likestilling, noe tidligere langrennssjef Espen Bjervig fortalte om våren 2023. – Alt annet ville vært feil. Det skal være kjønnsbalanse i 2023, sa Bjervig til TV 2 den gangen. Samtidig har 2023/2024-sesongen vist enorme forskjeller i toppresultater mellom kvinner og menn. Jenssen er altså blant dem som ligger helt i skorpen til å bli tatt ut på landslag og 26. april kommer fasiten når elitelagene presenteres. – Er det hugget i stein at det skal være kjønnsbalanse på elitelag? – Ja, og det har ikke vært et tema ennå, sier Torbjørn Skogstad, leder av langrennskomiteen, til VG. – Det har ikke vært tema å endre på det, heller? – Nei. – Så det kommer til å være like mange damer som menn på elite damer og herrer kommende sesong? – Ja, noe annet vil overraske meg. Det har ikke vært et tema hos oss i hvert fall. Det er ikke kommet noen henvendelse heller fra sportsavdelingen til oss om å gjøre noen endringer på det. Det må i så fall komme som et resultat av det. – Hva har du å si til dem som mener kjønnsbalanse ikke bør være førende for hvor mange og hvem som bør være på et elitelag? – Jeg mener vi bør ha likhet mellom kjønn. Det ville vært veldig pussig om vi skulle begynne å gjøre retrett på det. Man må tenke på utøverens beste. Utøverne skal være på rett utviklingsarena. Men jeg mener vi har ti løpere på damesiden som er gode nok for et elitelag, sier Skogstad. Da VG spør Jenssen hva hans beskjed til trenerne er, og om de bør innstille på flere menn enn kvinner, svarer han slik: – Jeg mener de bør diskutere det. Det må ikke gå stolthet i det å ikke endre på ting som de vedtok i fjor. Tiril Udnes Weng har enn så lenge ingen informasjon om hvordan neste år blir, men er enig med Jenssen. – Jeg er for likestilling, men er egentlig litt enig. Er du på landslag uten å gå mye verdenscup, så ser du trenerne lite. Da er det bedre å dra på renn med treneren din, sier Udnes Weng. – Selv om det skulle blitt færre kvinner på landslag, er det mulig å få god oppfølging på andre lag. Det vil ikke bety at Norge satser mindre på kvinnelangrenn selv om det skulle blitt 12 herrer og 8 kvinner på landslag, fortsetter hun.

short

many

4onR6o

bt

June vakna av ein massiv og ukjend lyd. Eit uverkeleg syn møtte ho dagen etterpå.

– Eg vart kvalm då eg såg det, seier ho. – Heilt forferdeleg og heilt uverkeleg. Eg hang ut vindauget for å prøve å forstå kva lyd det var og kvar den kom frå. Halv fire natt til onsdag i påskeveka vakna June Espeland av massive lydar utanfrå. Ikkje kunne det vere eit fly og heller ikkje godstoget, som passerer berre nokre meter frå husveggen. Ho såg ikkje mykje i det stummande mørket utanfor soveromsvindauget, berre noko som likna ei slags røyksky. Då det lysna dagen etter, såg ho det store skredet, no berre omtalt som «5000-årsskredet». Deler av skredet landa midt i hjartet av idrettsbygda Dale: På kunstgrasbana på Geitabakken. – Eg vart kvalm då eg såg det, seier Espeland. Ho er ikkje berre nesten nabo til skredet. Ho har tre ungar som speler fotball på nettopp Geitabakken. I tillegg er ho leiar for Dale IL. – To av jentene mine trente der måndag, berre vel eit døgn før skredet gjekk. At det skjedde om natta og i påskeveka, må vi berre vere utruleg glade for. Dale ligg i Vaksdal kommune. Kommunen har mildt sagt hatt «baneuflaks» dei siste åra. – Det har vore dyre og omfattande saker, men vi har vore heldige med at liv ikkje har gått tapt, seier Atle Fasteland, kommunedirektør i Vaksdal. – Er det tilfeldig, uheldig eller kunne kommunen gjort noko annleis? – Det må vi sjå på. Men det som er heilt sikkert, er at vi bur i det området vi bur. Og det er meir overhengande fare for naturkatastrofar her no enn før, seier han. For dei uinnvigde: Idrettsanlegget er kilt inn mellom stupbratte fjell på eine sida og ei elv og ei toglinje på den andre. No er heile området sperra av, klubbhuset stengt, vårdugnaden avlyst. Seriestarten er flytta til Stanghelle og dei minste må trene i ballbingen på skulen. Om området er sikkert nok til å takast i bruk att, veit ingen. Kommunen reknar med å få ein skriftleg rapport frå geologen i løpet av neste veke. Espeland er klar på kva ho meiner viss dei konkluderer med at bana kan bli verande der ho ligg i dag. – Heilt utenkeleg, svarar ho kontant. Verken som mor eller leiar av idrettslaget vil ho sitje med eit sånt ansvar. Sjølv ikkje om fagfolka seier at det er 5000 år til neste gong. – Eg forstår den tankegangen, seier kommunedirektør Fasteland då han blir lagt fram utsegna til Espeland. Samtidig vil han ikkje utelukke alternativ før rapporten frå geologen kjem. – Eg er mykje, men langt frå geolog. Det viktigaste for meg er å få geologen sine tankar og ord på bordet. Så må vi ta det vidare derfrå. Espeland og idrettslaget har i ein e-post til kommunen bede om at ikkje berre sjølve rasstaden vert undersøkt, men heile området. Det er Fasteland open for. – Geologen sitt utgangspunkt er sjølve rasområdet. Men det kan vere naturleg for oss å stille spørsmål om området rundt klubbhuset og det gamle idrettsanlegget og. Geir Karstensen sit i styret i idrettslaget. Det har han gjort dei siste 50 åra, sånn omtrent. – Jau, eg kan jo berre sitere geologen: «Eg har aldri sett eit så stort skred», sa han. Sjokket Karstensen fekk då han vakna onsdag i førre veke vart likevel raskt bytta med framtidstru. Kunstgrasbana som vart bygd på dugnad for 14 år sidan var moden for utskifting likevel, peiker han på. No håpar han den gamle grasbana kan kome dei til unnsetning. – Eg ser for meg at vi kan legge nytt underlag der. Det går fort og er både billig og sikkert. Oppi all galskapen kan det kome noko godt ut av dette, seier han. Eit godt alternativ, meiner kommunedirektøren. Men eit endeleg svar vil han ikkje gi. Uansett løysing: Fotballspelarane på Dale må rekne med å pendle til Vaksdal og Stanghelle i ei god stund. I gjettekonkurransen om kor lenge, er Karstensen den mest optimistiske: – I beste fall, viss dei jobbar hurtig, håpar eg ei ny bane kan stå klar til haustsesongen. Leiar Espedal seier ho trur det går eit år. Kommunedirektør Fasteland vil ikkje la seg lure ut på gjette-limpinnen. – Hadde eg kunne svare på det, ville eg vore lottomillionær for lenge sidan. Det er heilt umogeleg å svare på.

long

many

l38j6k

ap

LO-forbund anklager Brenna for «korstog for å tvinge unge i jobb»

Fellesorganisasjonen (FO), fagforeningen for sosialarbeidere, anklager statsråd Tonje Brenna for å undergrave arbeidet med å inkludere flere i arbeidslivet. Brenna ble introdusert som «vår sosialminister» da hun gjestet fagforeningens landsmøte i november. Men FO-leder Marianne Solberg kjenner seg overhodet ikke igjen i utspillet fra arbeids- og inkluderingsminister Tonje Brenna (Ap) om å få flere unge i jobb. – Dette er kun det siste i en lang rekke uttalelser som mistenkeliggjør og stigmatiserer folk utenfor arbeidslivet, sier Solberg. I intervjuet med Aftenposten mandag sier Brenna blant annet at man må slutte med «misforstått snillhet» og i større grad stille krav om at de som kan jobbe er i jobb. – Vi trenger ikke et slags korstog for å tvinge unge i jobb. Mange ønsker seg en jobb, men får ikke muligheten. Ikke gjør dette til et moralsk spørsmål, sier Solberg. – Lytt til oss Hun er «sjokkert over måten Brenna snakker om temaet på». – Hvis hun mente det hun sa på FOs landsmøte, bør hun lytte til sosialarbeiderne som daglig jobber for å få flere unge ut i jobb. For selv om hun tar til orde for «tydelige grep» er det ingen tiltak eller løsninger å spore i intervjuet, mener Solberg. Hun er enig med statsråden i at det er viktig at det stilles forventninger til unge. Og at voksne som kommer i kontakt med unge forteller at samfunnet trenger dem. – Det er jo nettopp det de Nav-ansatte, sosialarbeiderne i skolegården og i de andre tjenester hun snakker om gjør. Det aller viktigste for å få flere i jobb, er nettopp å sørge for nok ansatte med rett kompetanse, nok tid til å følge opp tett og at samfunnet har tillit til den jobben de gjør. Det er ingen som syr puter her. – Hadde Brenna brukt like mye energi på dette, som hun gjør på å lage storm i et vannglass, er vi sikre på at vi hadde fått flere unge ut i jobb, sier Solberg. – Press mot småbarnsforeldre Brenna får også skyts fra den andre siden. KrF-leder Olaug Bollestad reagerer mot «heltidskjøret og frykter dette bare vil forsterke presset på småbarnsforeldre». Brenna sier i intervjuet at hun er urolig for en ny jobbkultur der mye handler om å stille krav, blant annet om retten til å jobbe redusert. – Hvis vi forventer at alle skal jobbe hvert minutt de kan, så må vi gjøre det forenlig med å kunne få barn. Brennas arbeidslinje er ikke bærekraftig for småbarnsforeldre, sier Bollestad. Ifølge KrF-lederen funker det ikke for alle hvis foreldre skal stå i full jobb når barna er små. – Det vi oppnår med Brennas pisk, er flere utbrente småbarnsforeldre og barnehageslitne småunger. Å legge til rette for at én forelder kan gå ned i stilling i småbarnsperioden ruinerer ikke velferdsstaten, men kan derimot bidra til at foreldre klarer å stå i full jobb resten av løpet, mener Bollestad.

short

few

WR4o7Q

ab

Fler dollarmiljardärer än någonsin tidigare i världen

Fler personer än någonsin tidigare är nu dollarmiljardärer och tar plats på Forbes lista över världens rikaste. Tillsammans har de en förmögenhet på 14 200 miljarder dollar. Det blir cirka 150 000 000 000 000 svenska kronor. Just nu finns det 2 781 personer i världen som har en förmögenhet som överstiger en miljard dollar. Det är fler personer än någonsin tidigare. Tidningen Forbes listar miljardärerna och just nu toppas ligan av 75-årige fransmannen Bernard Arnault som byggt upp lyxvaruimperiet LVMH. Han har enligt listan en förmögenhet på 233 miljarder dollar, en ökning med tio procent från förra året. En ökning med 120 procent På andra plats kommer Elon Musk, 52, med en förmögenhet på 195 miljarder dollar. Han följs av Jeff Bezos och Mark Zuckerberg som har förmögenheter på 194 respektive 177 miljarder dollar. Miljardärernas kollektiva förmögenhet har enligt Forbes ökat med 120 procent de senaste tio åren. Samtidigt har miljarder människor i världen fått försämrad levnadsstandard på grund av räntor, inflation och allmänt ökade levnadskostnader. – Det har varit ett fantastiskt år för världens rikaste människor, med fler miljardärer runt om i världen än någonsin tidigare, säger Chase Peterson-Withorn på Forbes till tidningen The Guardian. – Även under tider av ekonomisk osäkerhet för många, fortsätter de superrika att öka, säger han. 43 svenskar med på listan 265 personer är nykomlingar på listan. En av de nya är artisten Taylor Swift, 34, som har en förmögenhet på 1,1 miljarder dollar. Hennes senaste turné genererade 700 miljoner dollar i biljettförsäljning enbart i USA, enligt The Guardian. Totalt är 43 svenskar med på Forbes lista. Den rikaste svensken är H&M:s Stefan Persson, 76. Persson ligger på plats 110 med en förmögenhet på 16,6 miljarder dollar. Sex svenskar har, liksom Taylor Swift, tillkommit på listan sedan förra året.

long

few

nQk2zx

vg

Matthews NHLs mestscorende på 16 år

Auston Matthews (26) scoret sitt 65. mål for sesongen da Toronto Maple Leafs slo Pittsburgh Penguins 3-2 i forlengning i NHL mandag. Med det har Maple Leafs-løperen tangert Washington Capitals-legenden Aleksander Ovetsjkins sterke målfasit fra 2007/08-sesongen. Det var sist gang en spiller nådde 65 scoringer i NHLs grunnserie. Matthews scoret Torontos 2-1-mål i overtall tidlig i tredje periode. Et smart trekk fra dropp gjorde at han var alene og kunne hamre inn et slagskudd. I forlengningen var samme mann nest sist på pucken, da backen Jake McCabe avgjorde kampen. – Det er utrolig. Vi beundrer ham like mye som dere som ser på. Det jeg liker best med spillet hans, i tillegg til at han scorer så klart, er at han er helt topp også defensivt. Det ser ut som han alltid er på riktig sted. Han hjelper virkelig oss gutta lavt i banen og tar ansvar defensivt. Han jukser ikke noe for å få disse målene, sa McCabe om Matthews til NHLs reporter. Det gjenstår fortsatt fem kamper i grunnserien for Toronto, og det betyr at Matthews kan begynne å jakte andre tidligere storscorere. Lanny McDonalds bestenotering på 66 mål i 1982/83 står for fall. Det er fremdeles et langt stykke opp til rekorden for flest grunnseriemål gjennom tidene. Wayne Gretzky scoret 92 ganger for Edmonton Oilers i 1981/82-sesongen. Mandagens seier gjør at Toronto Maple Leafs langt på vei har sikret minst 3.-plass i sin avdeling. Det skiller seks poeng ned til Emil Lillebergs lag, Tampa Bay Lightning, på den øverste wildcard-plassen.

short

few

wAyLwL

sa

Aner de ikke hvordan det ser ut «der ute»?

GJESTEKOMMENTAR: Hvis vi lytter til de unge når det gjelder plikt­tjeneste, har de mer å komme med enn russe­låter. Jeg brenner for en god eldreomsorg. Jeg brenner for velferdsstaten. Jeg betaler min skatt med glede. (Jeg har forstått at det er moderne å si at man ikke gjør det, men jeg gjør det nå det likevel, betaler skatt med glede, altså.) Jeg tror på fellesskapet og, ikke minst, jeg tror på ungdommen og fremtiden. Surrealistisk debatt Derfor er ideen om tvungen samfunnstjeneste for alle 19-åringer en dårlig idé. Derfor er det merkelig at det er den såkalte venstresiden som i sin iver etter å kjempe mot utenforskap og for mangfold overser de unge motstemmene de påstår de vil inkludere i fellesskapet. Å være vitne til NRK Debatten 2. april – der gruppelederen i Stavanger Ap, Dag Mossige, argumenterer mot lederen av Fagforbundet, Mette Nord, for at en hel generasjon skal jobbe gratis i omsorgssektoren – var lett surrealistisk. Argumentene om farene med sosial dumping parerte han med Arbeiderpartiets uovertrufne evne til å forhindre den slags. Den ene etter den andre 40-pluss-bikker-nå-50-Kongsgård-raddisen kaster seg nå inn i diskusjonen om eldreomsorg og beredskap. Med nostalgisk, forutsigbar romantisering av sin egen ungdomstid refser de den Tiktok-overfladiske-bortskjemte-kravstore ungdommen og vil tvinge dem ut av kjellere og barnerom for å løse en krise i eldreomsorgen som ungdommene allerede har ofret to år av sine liv på ved å isoleres og spritvaskes under koronaen. At Aslak Sira Myhre – som i sin tid profilerte seg som hissig og engasjert ungdomspolitiker i RV, og som har kjempet mot autoritære bestemmelser med sivil ulydighet – nå har kastet islenderen og i en gjestekommentar i Aftenbladet sier at man ikke skal lytte til ungdommen, er både trist og opprørende. Selv om han nå deltar i debatten som privatperson, er han fortsatt nasjonalbibliotekar, leder av en demokratisk kjerneinstitusjon. Mossige forsvarte ideen om at 19-åringer skulle tas ut av utdanningsløp og settes til å jobbe nærmest gratis i eldreomsorgen med at det ville forebygge utenforskap, gi noe han kaller beredskapskompetanse og at de unge ville «tjene mye på det selv». Forakten for utdannelse er kanskje ikke mer enn å forvente når man for tiden ser hvordan ledende politikere har tatt lett på elementære akademiske krav, men å bevitne nasjonalbibliotekaren argumentere med at unge i dag gjerne går 20 år på skole, der de mottar offentlig støtte uten å bidra til samfunnet, er så jeg nesten ikke kan tro det. Ulike virkeligheter Jeg lurer på om de virkelig ikke aner hvordan verden ser ut «der ute»? De må da ha både barn og gamle foreldre? Vet de ikke at ungdommen jobber som gale for å betale dyre studentboliger? Og sånn akkurat hva betyr det å bidra til samfunnet? Er det å ta utdannelse ikke å bidra? Legeutdannelse, rørlegger, ingeniør og lektor? De bidrar ikke? En legestudent som jobber som sykepleier i ferien? En kunststudent som er konfirmantveileder for Human-Etisk Forbund? En masterstudent på BI som trener fotballaget på kveldstid? De bidrar ikke? Om og om igjen forteller både Mossige og Gunnar Bovim, professor i medisin og leder av helsepersonellkommisjonen, at 19-åringene skal lette arbeidsoppgavene til helsepersonell ved å gå tur, reie opp senger og mobilisere pasienter. Og jeg tror jammen meg Mossige nevnte noe om friske blomster. Ikke aner jeg hvilke sykehjem Mossige mener, men det er nok langt mellom de friske blomstene. Eldreomsorgen er så presset på økonomi og personell, pasientene så syke og oppgavene så kompliserte at man ikke løser dem ved å sende inn en 19-åring som egentlig vil blir dataingeniør. Det er ikke sånn at det kan komme en 19-åring og gå tur med en mann med demenssykdom. Det krever en kompetanse 19-åringen ikke har. Det er ikke sånn at en 19-åring kan mobilisere en overvektig, deprimert person med psykisk utviklingshemming. (Sannsynligvis vil hun ikke forstå hva jeg mener en gang.) Det krever den kompetansen som 19-åringen ikke har. Mette Nord forklarte problemet tydelig for Mossige. I disse dager sender fagforbundet informasjon om årets lønnsoppgjør. Mine kolleger på sykehjemmet venter på å få betalt. Lytt til de unge! Det er hyggelig at Mossige og Sira Myhre vil sende inn ung arbeidskraft for å skåne slitne rygger slik at vi kan stå i jobb til pensjonsalder, men mitt forslag er å lytte til de unge. Til dem som ikke søker helsefag. Søkertallene der stuper, og har gått ned med 15 prosent på fem år. Det er en stor mangel på fagarbeidere med helse- og oppvekstutdannelse. Det løser vi ikke ved å sende inn ungdommer som skal gjøre de oppgavene som ikke krever fagkompetanse. Arbeiderpartiet burde stå på Fagforbundenes side, som er skeptisk til pliktår, men argumenterer for at folk skal tvinges til å jobbe gratis der samfunnet skriker etter kompetanse. Hvordan skal vi løse den varslede krisen i helsesektoren? På Debatten fikk Leah Sofie Myre, 16 år gammel, og Maren-Johanne Hveding Stifjell, som går på helsesekretærlinja på tredje året på Bodø videregående skole, slippe til. De var to representanter for en ungdomsgenerasjon det er verdt å lytte til. Jeg tror virkelig på fellesskapet, jeg tror på ungdommen, de ferske, de nye. For hvis vi lytter, har de mer å komme med enn russelåter. Ikke nok med det, hvis vi ikke lytter, er vi ille ute. Det er de som skal overta.

long

few

69rABW

vg

Politiet om Løten-drapet: Ikke sikre på hva Ole Andreas (37) døde av

Så langt har ikke etterforskningen klarlagt en sikker dødsårsak. Politiet sier at det er en mulighet for at de aldri får svar. Det opplyser politiadvokat Liv Hilde Nytrøen til VG. – Per nå har vi ikke noen sikker dødsårsak. Vi vil etterforske mot det, men det er ikke alle saker man finner en dødsårsak. Det er ofte relatert til hvilken tilstand det man finner er i. 37 år gamle Ole Andreas Sønstvedt fra Skien ble funnet død på gården til en 42 år gammel kvinne på Løten. Sønstvedt hadde da vært savnet i flere uker. Den 42 år gamle kvinnen er siktet for drap, men nekter straffskyld. Politiet har tidligere bekreftet at levningene var brente. Politiadvokaten sier at de fremdeles venter på flere rapporter, blant annet endelig obduksjonsrapport, samlerapporter og analyser. – Men det er ikke sikkert at de vil gi oss noe svar på dødsårsak. – Kan det å ikke kunne fastslå det, vanskeliggjøre saken? – Det er noe vi etterforsker mot, men det er ikke avgjørende. Det avgjørende her er å finne ut hvem som drepte Sønstvedt. – Ekstra belastning Bistandsadvokat Heidi Ysen sier at det er viktig for de pårørende å få svar. – Finner man ikke ut av det, så gjør man ikke det. Men det er klart det er en ekstra belastning for de pårørende. De har hele tiden håpet på en oppklaring og avklaring av det som har skjedd med ham, herunder dødsårsak, sier Ysen til VG. Politiadvokat Nytrøen sier at de fremdeles etterforsker for fullt. Slik det ser ut nå, vil etterforskningen fortsette i alle fall til sommeren. – Vi jobber fortsatt med nye avhør av vitner, og med digitale spor. Det er veldig sentralt, og noe vi bruker mye tid på. Det er ofte gjennomgangen av de digitale sporene som gjør at vi trenger å ta nye avhør, sier hun. Så langt har politiet gjennomført om lag 150 avhør. – Så lenge den siktede kvinnen ikke erkjenner noen ting, så må vi lukke alle dører. Men jeg mener at saken står sterkere enn den gjorde for en stund siden. Kvinnens forsvarer, Jens-Henrik Lien, sier at han ikke har noen kommentar til denne saken. Nytrøen ønsker ikke å kommentere hvorvidt politiet har beslaglagt det de mener er drapsvåpenet. Hovedhypotesen er at Sønstvedt ble drept om kvelden nyttårsaften. – Mener dere at han er drept samme sted som han ble funnet? – Jeg ønsker ikke å kommentere akkurat det, men det jeg kan si er at all åstedsetterforskningen vi har gjort, er på gården. Funn i lavvo Tidligere har politiet bekreftet at de brente levningene ble funnet i en lavvo på gården. – Det er der det er gjort flest kriminaltekniske funn, men det er også gjort kriminaltekniske funn ellers på gården. Lavvoen er et sted vi har brukt mye ressurser, og det er der vi har funnet det vesentlige. – Mener politiet at det er gjort forsøk på å skjule spor? – Jeg skal ikke kommentere hva som er gjort og ikke, men jeg kan si at det har vært et møysommelig arbeid å samle sporene fordi vi har funnet dem ulike steder. – Når mener dere at levningene er blitt brent? – Vi mener at det er blitt brent i god tid før 24. januar da hun ble pågrepet. Vi har noen hypoteser om tidsrom, men jeg kan ikke kommentere det. Vi har noen datoer som står sterkere enn andre. – Går det på observasjoner eller er det andre ting? – Det går mye på digitale spor, men også vitneobservasjoner. Altså rett og slett hvor hun har vært til ulike tider. Den 42 år gamle kvinnen og Sønstvedt har tidligere vært kjærester, men status på relasjonen ved nyttår er foreløpig uklar.

short

many