text
stringlengths
9
5.85k
document_id
stringlengths
14
14
archival_id
stringclasses
28 values
sen Aeri Oikeusosusto Tuomiot 1900 96 87
462939065_0001
462939065
Register. öfver Kejserliga Senatens Justitia Departements domar för år 1900. Å ravisionssökande i ett mål äng. afhysning.- ravisionssökande i ett mål äng bättre rätt till skogsprodukter. tiön, t. Handelshus, revi sionssökande i ett sjörätts mål. dito dito dito dito A. Handelsfirma, revi¬ hinnskände i ett mål äng. förpligtande att för¬ nya ett kontrakt Frans Oskar, Torpare, ve¬ Bäkki Tol 100. 346. 660. 761. SS 64. 396 419. Ahlbäck se Lunetund. Ahlgren Henrik Rusthållare Ahlqvist C. H. Kommergerad Ahlströ Ahola
462939065_0003
462939065
Ahvenainen, Johan, Bonde, revi¬ sionssökande i ett mål Alahaa äng. eganderätt till utmätt egendom. opio Frans Nikolai, Bon¬ deson, revisionsköpande att mål äng. inteckning för sytning. Afthan Alm Ander Anttila Anut Wilhelm Sarfvare¬ gesäll, se Hannelin. Augusta Fredrika, se Man¬ nelin. Ernst Georg, Hagasinsbok¬ hållare, se Hannelin. Emma Lovisa, se Manne¬ lin. Kristian Fredrik, Sjöfa rande, Se Manmelin. Andreas, Handlande, revi¬ sionssökande i ett mål ang¬ fordran son Albert Viktorinus, Kof¬ sediskappare, besvär vett mål äng fordran. Elina, Bondeenka, redi¬ sionssökande i ett mål 728. 368. 368. 368. 368. 368 296 645. 229 Björks Björni ang. klander af testamen Arbetarenes i Helsingfors Byggnad aktiebolag, revisionssökan¬ de i ett mål äng fordran Aspelin Emil August, Bonde, revi¬ sionssökande i ett mål äng. afträdande af mark turanen Josef Edvard Fabriks¬ arbetare, revisionssökan¬ de i ett mål äng fordran stedt, Kajsa, Skomakare¬ Bergen Besell hustru, revisionsökande i ett mål äng eganderätt till särskilda byggnader. Petrus Elis Alfred, Landt¬ brukare, se Hannelin. und Berndt Wilhelm, Mu¬ Björkti rare, reversionsökande i ett mål äng klander af testa mente. lund Hilda, se föreg¬ Frans Fredrik, Landtbru kare Ekonomiedirektör 706 679. 668 14/4. 3/15. 368 615. 615. SS:
462939065_0004
462939065
korn ravisionssökande i ett mål ang. eganderätt till jord¬ områden. Christian, Sjökapten, revi¬ finnsökande i ett mål ang. fordran. qvist Karl, Ägent, se Salvi¬ den. borg August, Kamrerare, se Rannelin. ner Johan Wilhelm, Senats registrator, revisionsökan¬ de i ett mål äng. lega för utkyrd fastighet.- Hatrosoff. se Erik Sytningsman, revi sionssökande i ett mål mg. brytande af hem¬ mansköp. Albertina se Föreg. ariim vid Kejserliga A¬ lesanders Universitetet, ravisionssökande i ett 305 318. 800. 368. 268. 183 213. 213. 402. Billom Boehm Buum Bröder Bäkki Consisto Carlstes Carlst. mål äng afträdande af mark. U. Lennart Bonde, se Inna¬ la om Alfred Kommerseråd ravisionsökande i et mål¬ ang. undanskaffande af egendom från konkurs bo. Carlrén Jonas, Jurisutriusq ve¬ kandidat, revisionssö¬ kande i ett målang för¬ dran. tedt, Carl, Bankdirektör, se Kröger. SS: Pronste¬ tegerholm, Edvard, Ingeniör, re¬ visionssökande i ett mål ang fordran. frätselkammaren i Helsing¬ fors, revisionssökande i ett mål äng. afträdan de af mark. Frätselkammaren i Åbo, revi¬ honssökande i ett mål 333. 567 298 349. 335. 64. 333
462939065_0005
462939065
äng.upropriation afstads gård. Dratselle sammaren i Wiborg, redi¬ sionssökande i ett mål äng. klander af rågångs förrättning. tellkammaren i Kuopio ravisionssökande i ett mål ang. klander af testamen¬ Salomon, Handlande bevisionsökande i ett mål mg. utbekommande af brändskadersättning. Konstantin Mauritz, Handlande, revisionssö¬ kande i ett mål äng upp¬ häfvande af utmätning. diström, Carl August, Stabskap ten, revisionskände i ett mål ang fordran. 1816. 217. 315. Johan Erik, Fabrikör, revision sökande i ett mål äng för¬ 671. 689. 281. SS 10. Pätselkammaren i Kuopio Eekert. Eklund Eklunds konkurs. Eklunds konkurs. C. dran. Engelska Svenslagteriet i Nikolai¬ stad, reverssökande i ett konkursmål Englund Anna Lovisa Bondeen ka, revisionskände i ett Erlings mål äng. klander af fastig¬ hetsköp. konkurs. A. niska Kronan (mot Elias Laukan aho m. fl. /revisionsökande Finska i ett mål äng ersättning ka Kronan, mot Nyman re¬ visionssökande i ett mål Finska ang. ersättning å Kuman (mot Lang) uori¬ sinnosökande i ett mål ang. ersättning Finska Kronan mot Jaskarisellen Teppo, revisionosökande i ett mål äng ersättning Finska Angfartysaktiebolaget i Helsingfors, revisionsse¬ 365. 298 621 90. 378. 652 724. 466. 755.
462939065_0006
462939065
Friberg. Franti Täst kande i ett mål äng ersätt. Fredrika, Inhysing, se Bah¬ mmerföreningen i Huo¬ pio revisionssökande i ett mål äng. klander af testa mente. ingsingeniörstyrelsen i Wiborg reversökande i ett mål äng klander af en Föreni rågångsförrättning. ingsbanken i Finland, ver¬ sionssökande i ett konkurs¬ mål. Sallen Sver H. J. Sjökapten, revi rimesökande i ett sjörätts mål. qvists konkurs Halkiomaa eller Yrjölä, Erik Bonde, se Innala. berg, Axel Bruksegare, redo¬ sionssökande i ett kon¬ kursmål. 118. 113. 287. 685. 759. 627 755. 567. 759. Grönlund, Hugo Lacharias, Landt hushållare, se Ikonen, Summerus, Alexander, Kyrkoherde, ravisionsökande i ett mål äng. rätt till skogsafverk¬ ning. Haggren eller Hakala Salomon, Torpare, bevisionsökande i ett mål äng bättre rätt till torp. Sundman. Bondeenka se Laurosela August, Godsegare, revi¬ tionssökande i ett målan afträdande af mark sökande i ett målang be¬ 136. 743. 826. 743. 587. 199 Tit. 77. SS: 26 324. Haglund, Matts, Handlande, se¬ Hakala se Häggren. Hakola eller Jouppi, Susanna, "Harings konkurs. Hassitblatts konkurs. Hass Aflatt et Kris konkurs. Hedenberg Robert Reinhold Heikkilä Sven, Torpare revisima He
462939065_0007
462939065
sittningsrätten till torp. Ekkilä, Viktor, Bonde, revisiond¬ sökande i ett mål äng er¬ sättning. Heikkonen, Maria, Bondeenka, ravisionsökande i ett mål ang. klander af testamen¬ Hem te ning Johan, Bonde, rur¬ sionstökande i ett målan fordran. inen Maria, Bondeenka, Hiltu Hisin Huhti ravisionssökande vett må¬ äng användande af do¬ nationsmedel. ger Wilhelm, Sårdsegare, ravisionssökande i ett mål ang. fordran. lato eller Levelahti, Au¬ Häkki gust, Torpare, revisionstö¬ kande i ett mål ang för¬ dran. nen, Petter Wärdshakeusidka¬ re, revisionskände i ett mål äng häfvande af Ja¬ stighetsköp. 133. 553 242. 601. 41 772. 185. 287. Häkärlä, Karl, Bonde, Annala¬ Hämäläinen, Johan Bonde, re¬ visionssökande i ett mål äng brytande af hem¬ mansköp. mastare, revisionsöka de i ett mål äng afgif¬ vande af förmyndarere dovisning. Alexander Bonde, revi¬ sionssökande i ett mål ang. fordran. Matti, Bonde, se Laurosela Isak Bondesson, se " Johan, Bonde, revision Sökande i ett mål äng återvinning af jord. hållare, revisionssökan. de i ett mål äng klander af boskifte. 567. 746. 136. 587. SS 7 567 272 Höglund, Simon, Rådhusvakt Ikonen Slikka Ilkka Ilmala Isotupa, Thomas Erland, Rust¬ 708.
462939065_0008
462939065
Jaakkola, Jeremias, Bonde, revi¬ sionssökande i ett mål äng¬ ersättning. Jakobsson, Johannes, Handlan de, revisionskände i ett mål äng. ersättning. kobsson Gustaf Jakob, Frång, ravisionssökande i ett mål äng klander af testamen lremov Alexander, Lektor, revision sökande i ett mål äng rätt till lösen af stadstomt. nvägstyrelsen, revisionssökan¬ de i ett mål äng. lösen för uproprierad mark. Johnsson Maria Karolina, Fabriks¬ arbetenska, revisionssökan¬ de i ett mål äng. klander af arfskifte Johan och Abraham Bön der, reversförsökande i ett mål äng afträdande af mark. 13. 355. 594. 4. 46. 712 SS: 9. 649. Jouppi Judin suotti Matts, Bonde, se Laurosela. si Hakola. Konstantin, Handlande, ravisionssökande i ett mål äng klander af testamen¬ te. mon, Paavo, J. Bonde, revi¬ tuseli sionssökande, ett mål äng brytande af hem¬ mansköp es, Erik Arthur, Handlan¬ de, reverssonsökande i ett konkursmål hustinen Leonard Handlan¬ de, revisionskände i ett ma äng återvinning af egendom till konkurs¬ bo. Säderholms konkurs. Säderholms konkurs. Jäntti Johan, Torpare, revision bökande i ett mål ang af trädande af torp. H. Kalliola, Ananias, Torpare, revi¬ tionssökande i ett mål ang¬ 1mo 1847 232 759. 94. 262 68. son Sofia Kristina, se föreg¬ Tokela
462939065_0009
462939065
Karhu fordran. Gustaf Wilhelm, Fabri¬ kant, revisionssökande ett mål äng eganderätt till hemmansdel. Karhu inen Wilhelmina, se Kor¬ Kauki honen nen Pekka, Bonde, revers¬ Kepsil Keskin Kiikku Kilpor sökande i ett mål äng, af hysning. Anton, Bonde, revisions¬ sökande i ett mål äng. bry¬ tande af skogskontrakt. Amanda, i föreg ren Viktor, Torpare, se Mylly¬ mäki, Johan, Torpare, revi sionssökande i ett mål äng ersättning för förlust af be¬ sittningsrätten till torp ren Yrjö, Abetskarl revi¬ sionssökande i ett mål ang. klander af testamen¬ Fredrika se föreg Kinnunen Heikki, Bonde, sevi¬ 398. 750. 208 38. 813. SS 13. 277 513. 139. 139. sionssökande i ett mål ang. fordran. Kivistö, David, Torpare, revisions sökande i ett mål äng. ersättning. Klemola se Leivola. Klemola se Leivola. Anton, Bonde, se Immala Knuut röm Alma Sofia, Boktrye¬ hansdotter, revisionesöka de i ett mål äng. klander af förmyndarereevis¬ ning. tinens konkurs. Kohtakangas, Johan, Bonde, revi¬ sionssökande i ett mål mg. fordran. Koivunen Savelsi, Landthand¬ lare, revisionskände Kokko i ett mål äng. beedigande af bouppteckning. nen Mikko Bonde rever¬ sionssökande i ett mål äng brandskadeersätt ning. Matti, Häradsdomare, se föreg. 91. 567 6 p 111. 395. 524. 47. 800. 800 429.
462939065_0010
462939065
ins konkurs. Korhonen Johan, Bonde, revisima sökande i ett mål äng. fors Korho Korho dran. nen Aron, Bonde, revisions sökande i ett mål ang för¬ klarande af afhandling för ogiltig. nen, Anders Gustaf, Landt¬ handlare, revisionsökande ett mål äng häfvande af kontrakt." Korkee la, se Penttilä. Koskin Kotka en se Leppäkoski. _ Samuel, Målaremästare, se Mannström. Karl Johan, Adetskarl, re¬ visionssökande i ett mål ang klander af testamen. te. Amanda Gustava, se föreg¬ berg Viktor Emil, Landtbru¬ Kröger kare, revisionosökande i ett mål äng fordran. Heinrich, Handlande, re¬ visionssökande i ett mål 235. 177 208. 527. 567. 150 402. 780. 780 576. Krögers Kukko ang. fordran. konkurs. ren Albert, Bonde, revisions sökande i ett mål ang for¬ dran. Uro, Kollegiiassessor, ravisionssökande i ett mål¬ ang. bättre rätt till särskild egendom. joki Karl, Torpare, revisiona¬ sökande i ett mål äng klan¬ der af boskifte. Matilda Wilhelmina och föreg. Heikki, Bonde, se Ilmala inen Lauri, Handlande ravisionssökande i ett mål äng eganderätt till fast egendom. eller Penttilä, Matts, Bon¬ de se Saurosela. Sofia, se föreg¬ Helga, Bondeenka, u Karhu. 135. 183. 535. 82. 174 253. 253. 367. 147. 583. 587. „ 150. Kurtén Kuusis¬ Kälkkä Kärkkäs Käyrä Kääpi,
462939065_0011
462939065
ombola se Stälften. pveteläinen Bertil, Bonde¬ Lauko se Taskinen. as kommans vägbygg nadsskyldige lägenhets¬ innehafvare. urett Tuomas Handlande, re¬ visionssökande i ett mål ang. qvittning. Lauros sela, Mikko, Bonde, revi¬ Lautta sionssökande i ett må ang. klander af testamen te. järvi, Henrik, Bonde, revi¬ sionssökande i ett mål ang. ersättning. Leivola eller Klemola, Alfred, Bonde, se Inmala. Leppäk¬ koski eller Koskinen, Jo¬ han, Bonde, revisionsi¬ kande i ett mål äng rätt till, en del af vattenkrätten i fors. pälä, Erik, Bonde, revisions¬ sökande i ett mål äng häf 190. 210. 463. SS 77. 587. 640. 567. 150. vande af köpeaftal. 543. 185. Levonen, Johan, Bonde, se Namre 5 rsa Liimatainen, Johan, Bonde, se¬ Kukkonen. Lindberg Karl, Sjökapten, se Tenlén. Wanda, se föreg. trollörehustru, revisions¬ sökande i ett måläng. fordran i konkurs¬ se Immala. se Frätselkammarne i Åbo¬ visionssökande i ett mål ang. återvinning af ut¬ dömd fordran. Anders./.smed, revi¬ 82. 604. 604. 423 423. 67 SS: 71. 489. 615 615 Leseelahti, se Huhtilato. Lindforss, Näemi, /. Öfverkon Lindfors konkurs. Lindgren Saarela, Oskar, Bonde¬ Lindholm, Oskar, Bokhållare, Lindroos Gustaf Prokurist, re¬ Lindström Carl F, Waktmästa re, se Björklund Lindström Maria Antvinette de fören Lindström
462939065_0012
462939065
monssökande i ett mål ang. ersättning. i, Axel Fredrik, Senatskans list, reversförsökande i ett mål äng. klander af ikander, Johan August, Bon¬ de, revisionskande i ett mål äng. brytande af hemmansköp Sukander Lovisa Mathilda, se¬ under Lovisa Mathilda, se¬ ukkarta, Karl, Bondt, se mna¬ Wiceelkarl, se Tenlén. dgren Johanna, be föreg. Lunshund eller Räbb, Isak Erik¬ Lunshund eller Räbb, Isak Erik¬ Bonde, revisionssökande i ett mål äng eganderätt till hemman. sundlund eller Ahlbäck, Jakob Bonde, revisionsökande i ett mål äng eganderätt till hemman. SS 37. 621 156. 456. 567. 604 bot 107. 107. Londén arfskifte föreg. la. lundgren, Gustaf Alexander Lundgr Lähteenmäki, Adam Wilhelm Torpare, se Kyllymäki. ämsä Aapo, Häradsdomare, Akkonen Albin Bonde, revisima Måls Manki ka se Kärkkäinen. sökande i ett mål äng li¬ sen i börd af fast egendom Johan, se föreg gren, Hjalmar, Forstupp syningsman, revisionsso¬ kande i ett mål, äng för pligtande att afgifva re¬ dovisning. la, Pekka, Bonde, revers¬ sökande i ett mål ang. fordran. elin, Fredrika Wilhelmi¬ na, Inkepastorska, revi¬ honssökande i ett mål äng rätt att tillgodonjuta testamentariskt förord¬ nande. ström Albert, Politisråd¬ man, revisionsökande i ett mål äng utbekomma 277. 147. 716 716 207. H8 Me.
462939065_0013
462939065
de af egendom ur kon¬ kursbo. soff, Böder, Handelsfinner ravisionsökande i ett mål äng. utbekommande af lösegendom ur konkurs¬ Å, Peder Nielsen, Sjökap¬ ten, revisionssökande i ett mål äng. ersättning. Kellin lisetti Otto R. Euldemed, revi¬ sionssökande i ett mål äng fordran för hushyra och ersättning. och ersättning. Julius, Handlande, revi¬ sionssökande i ett mål ang. fordran. nen Simon, Bonde, revi¬ tionssökande i ett mål ang eganderätt till fast egendom. tin, August Abraham, In¬ konti geniör, revisionssökande ett mål äng. fordran. Kontin Robert Waldemar, Hof¬ rättsssekreterare, revisions 102. 183 181. 106. 546. 300 631. Murton Mickler Mylly sökande i ett konkursmål. Nvals S. S. Handlande, revi¬ sionssökande i ett mål ang¬ fordran. Maria, Stabskaptensdotter ravisionssökande i ett mål äng eganderätt till utmätt egendom. näki, Perhard, Torpare, revi¬ sinnskände i ett mål äng klander af åtkomst till Fast egendom. kyllynen Karolina, Bondeenka, ravisionsökande i ett mål ong. klander af testamen Hyöhä te. hänen, Walborg, se Miettinen elä, Tobias Lägenhetsinneka, Häkelä Häkiho vare, se Tuuskas. okkonen, Axel, Bonde, re¬ visionssökande i ett mål äng. klander af fast egen¬ doms försäljning å tvångs¬ auktion. Häkihokkonen Johannes, Bon¬ deson, de föreg. 759. 186. 57 277. 388. 300. 733. 59 19.
462939065_0014
462939065
Mäkitalo, Johan Reinhold, se Wik¬ Naturi ström. Johan och Matts, Bönder, re¬ visionssökande i ett mål ang. klander af testamen¬ te. la, Anders, Bonde, revision sökande i ett mål äng er¬ sättning. Jorgen, Handlande, revi¬ tionssökande i ett sjörätts¬ mål. och Industri, revisionssö¬ kande i ett konkursmål¬ end Amanda, Kodist, redi¬ sinnskande i ett målan¬ fordran. träde, se. Björklund. 768. stads Aktiebolag, revisions sökande i ett måland. kon¬ 577. 505. 539 759. 496 685 65. N. Nikko Nissen Kondiska Aktiebanken för Handel Mordlu kylander, se Åby. kyman, Ida Charlotta, Fotograf bi¬ kystads Slip och Mekaniska Werk¬ kurs. Johan, Bonde, se Smala Matti Karl Henrik, Bonde, revi¬ sionssökande i ett mål äng utgifvande af skade stånd. August Alfred, Ingeniör se Mannelin. kivi, Johan Gustaf, Juris¬ utriusqvekandidat, revi sionssökande i ett mål omg fastställande af för¬ dran i konkurs¬ visionssökande i ett mål ng. fordran i konkurs. visimssökande i ett mål ang. fordran. Ikonen 631. 667. 567 292 368. 235 97. 671. 136. Ollila, Olme Olsson Paavilainen, Johan Kontorist, re¬ Pahikkata J. A. Antelshus, re¬ Pakarinen, Edla, Bondeenka, se¬
462939065_0015
462939065
min Karl August, Håtslagare¬ se Fegerholm. hin, Andrej, Arbetskarl, revi¬ sionssökande i ett mål äng. afträdande af jordområde: en, Wilhelmina, Bondeen ka, revisionskände i ett mål äng klander af testa¬ mente. lä eller Korkeela, Konstantin Bonde, se Immala. se Käyrä. - se Käyrä. - Johan, Sytningsman, revi ponssökande i ett måläng¬ fordran. nen, Pekka, Bonde, revisions¬ sökande i ett mål ang. bry¬ tande af hemmansköp. tör, reversinnssökande i ett mål äng fordran. valtare, se Mannelin. etäjävesi kommun, revisions¬ sökande i ett mål ang. ersätt ning. 796 76. 567 587 699. 50. 47 368 618. Tanees Telkor Penttilä Pesola Pettersson, Frans Oskar, Ristaura¬ Pettersson Lars Johan Bruksför¬ 3/4. Petäjävesi kommun, revisions¬ sökande i ett mål äng er¬ Pietilä, Räbb. Kaivola Rasi, Maria, Backstugusittareen torp. la Severus Häradsdomare Raamo Rantal Rask, sättning ka, reversionsökande i ett mål äng. afträdande af ravisionssökande i ett mål ong. fordran i konkurs. Mikko, Bonde, revisions¬ sökande i ett mål äng, klan¬ der af testamente. Lunelund. byamän, reversionsökande i ett mål äng. ersättning sa, Anders, Sytningsman, re¬ visionssökande i ett mål ang. hemmansköp. Emilia, Hemmansegare, dotter, revisionskande i tt mål ang fordran. Alexander, Lägenhetsinnehaf¬ vare, se Tuuskas 375. 499. 391. 101 389. 182 409. 733. P H. Pukko 720
462939065_0016
462939065
Henrik och Karl, se föreg¬ Anders se Ståhl. ius, Karl Viktor, Läniärki¬ tekt, reverssökande i ett mål äng. fordran. nius, Karl Viktor, Länsärki tekt, revisionskande i ett konkursmål en eller Tuuskas Petter, Lä¬ genhetsinnehafvare, se A¬ Tuuskas. rg Agatha Fredrika, Stads¬ fogdenka, se, Björklund. SS 33 73 733 Fredric om. Kommerserad ravisionssökande i ett mål mg fordran. 384 759. Carl, Viekonsut, se Koström Gustaf Bonde, revisions¬ sökande jett målang af stående af jord. Samuel Wilhelm, Kyrko¬ herde, revisionfökande i ett mål äng klander af arfskifte. Rosenluv et Comp. Handelshus, 733. 615. 262 111. 25 Rasi Rein Rein¬ Rekon Renbe¬ Rettig Riska, Koitto Roos, Ruth. Räsä Konn mål äng. ersättning för visionssökande i ett mål ang. tagande vägbygg¬ nadsmaterial från sand¬ tägt. William, kapten, revisiona sökande i ett mål ang af gifvande vid vite af redo¬ visning. Ränssi Saarela ravisionssökande i ett öfverliggedagar. Matts, Torpare, revisions sökande i ett mål ang besittningsrätten till ett ordområde. Karl, Bonden Immala. berg Waldemar Lands¬ kamrerare, revisionssö¬ kande i ett mål äng afgif¬ vande af redovisning. Sainio. af Fredrik; Bonde, se Anna Frans Wilhelm, Hursare, 166 130. 567 583. 567 Rutan en Karl, Landtbrukare, re¬ 257. 463
462939065_0017
462939065
se Kotka. Johanna Charlotta, se föreg¬ Otto Wilhelm, Handlan¬ de fordran. nen Olof och Emil Bönder, se¬ Ikonen. ren, T. A J. Handelshus, re¬ visionssökande i ett mål äng brytande af skogskon¬ trakt. tön, Isoanttila, Heikki, Bonde, se Inmala. kens ängsåg, se Kurten. 780. 780. 557. 136. Herman Landthushålla¬ re, revisionskände vett mål äng. fordran. ridt, Gustaf, Kommunal¬ råd, revisionssökande i ett mål äng. fordran. sinnskande i ett mål an¬ afträdande af hemman. å Enok, Bonde, se Immala. eller Witinkiilä, Karl, Bon¬ de, se Immala. SS 106. 567 Pettergren, John, Arkitekt, se Wileni¬ 174. 179 193. 67 Sainio Salin, Sallin Salves Sands Sandvi sauren Schmi Seppälä, Matts, Inhysesman, revi¬ Pettergren, John, Arkitskt, se Wils¬ nius Sirén, Naima Armida, Handlan¬ Sirén, Naima Armida, Handlan¬ dehustru, revisionsökan¬ de i ett mål äng fordran la, Karl, Bonde, se Immala 1. John, Bankkontorsföre ståndare, revisionskan¬ de i ett konkursmål Johannes, Sägegare,elli¬ sionssökande i ett mälan fordran. Karl, Arrendator, revisions¬ sökande i ett mål ang. för¬ dran. an, Frans Emil, vicehärads höfding, revisionsökan¬ de i ett vegelmål. nken i Brahestad, revi¬ sionssökande i ett mål ang. fordran. konkurs. A. Ernst Gustaf, Hofrätts¬ notarie, se Svanljung 340 340 142 567. 759. SS 99 274. 739. 31. 318 244. Siuna Sjödak Smeds Snell, Snelln Sparby Starks Stenbår Strauss, dess, Carl J. Handlande, revisim
462939065_0018
462939065
Ströms Ström sökande i ett mål ang. för¬ dran. berg, Otto Ferdinand, Hand¬ lande, revisionssökande i ett mål äng. fordran. gren Alexandra, Färgareen ka, revisionskände i Strömo Ståhl ett mål äng afstående af Ståhl. tillandningsmarker. ren Karl Allan, Färgare, se¬ föreg eller Rasi, Emil, Lägen hetsinnehafvare, se Tuus¬ kari. Anders och Jonas, Lägen¬ hetsinnehafvare, se Tuus¬ kari. ten, Lambola, Johan, Kust¬ hållare, revisionsökan¬ Sundr. de i ett mål äng ersättning man, Nikolai Evert, Bank¬ kommissaris, revisions¬ sökande i ett målang för¬ dran. 124 79. 79. Suominen Karl Fredrik Arbetskars ravisionssökande i ett mål SS 33. 733. 190. 826 435. ang. afträdande af mark. Suutela, Karl Viktor, Bonde, revi¬ sionssökande i ett målan fordran. Svanljung Gustaf, Handlande, re¬ visionssökande i ett mål ang. fordran. vanljung Gustaf, Handlande, re¬ visionssökande i ett konkurs mål. nljung Gustaf, Handlande ruvisimssökande i ett mål äng fordran i kon¬ kurs. Sääkslahti Alexander, Inhyses¬ man, revisionssökande ett mål äng fordran. Syberg- Petersson, Christian Fre¬ drik,./.4odsförvaltare, re¬ visionssökande i ett mål mg. fordran Söderlund, Erik Gottfrid, Bon¬ de, revisionskände i ett förrättsmål 459. 507. 244. 759. 510 204. 162. 448
462939065_0019
462939065
Tallus merfors Takfiftssabriks¬ Sann aktiebolag, revisionsi¬ kande vitt mål äng. för¬ dran. minen David, Murare, re¬ visionsökande i ett mål¬ ang. afträdande af mar¬ Paskinen Paavo, Bonde, revi Paskinen Paavo, Bonde, revi sionssökande i ett mål ang. fordran. Penhunens konkurs Tenlén, Viktoria, Öfverstedotter ravisionsökande i ett mål äng. klander af testamente. chofse Lindroos. 94 664. 461. 210 147. 604. anen, Pål, Landbo, revisions¬ Toivan sökande i ett mål ang. af hysning. Toivola, Adam Arvid, Torpare, se Kyllymäki. Toivonen, Nikolai, Handlande, ravisimssökande vitt mål äng, afstående af 189. 128. 277. hemmansdel. ren Maria Serafia, se föreg¬ en Willehad, Landtbruka re, revisionsökande i ett mål äng. fordran. Gustaf Byggmästare, re¬ visionssökande i ett mål ang. häfvande af hem¬ manskop. saari Erland, Torpare, re¬ visionssökande i ett mål ang. afhysning. to, Steffan, Tarsellegare, ravisionssökande i ett mål ang. besittningsrätt till qvarn. Anton. Agent, revisions sökande i ett målang. för dran. kas, Anders Lägenhetsin¬ nehafvare, revisionseo¬ kande i ett mål ang. klan¬ der af rågång hafvare, se föreg. 287. 98ne 1173 222 72. 53. 816 733 733 733 Toivor Toivon rygg. Tuomi¬ Tuomis Tuuskas Anton, Lägenhetsinne¬ Tuuskas Wendla, se föreg¬
462939065_0020
462939065
Tuuskas, se Rekonen Uhlbrandt, Hilma, Fröken, revi¬ sionssökande i ett målans Uleå Ulki socknemän, revisionsonskan¬ de i ett mål äng fiskevat¬ tens rågång. salo kapellssförsamling se Uotila föreg. emi, Johan, Handelsföre¬ ståndare, se Malmgren. Johan, Bonde, revisions fökande i ett mål äng fordran. lusikartano Elias, Bonde, revi¬ nimssökande i ett mål ang. fordran. Walkiakoski Aktiebolag, revisions¬ sökande i ett mål äng ersätt¬ ning. Wällden, Alas Werner, Justitie¬ rädman, revisionsökande SS: 3. 249. 361. 361. 610 214. 21 W. i ett mål äng. urarfvägörelse Johan Fredrik, Arbetskarl, ruvisionssökande i ett måt ang. afhysning: seppä, Herman, Bonde, ravisionssökande i ett mål ang. nyttjanderätt till torp. kordsjö Ängbätsaktiebola ravisionsökande i ett mål ersättning. vastjerna August, Filosofie¬ magister, bevisionsökande i ett konkursmål efterlund August Alexander, Ar¬ betskarl, revisionskande i ett mål äng fordran. Westerlund August Alexander, förds vakt, revisionskande i ett mål äng ogulden hus¬ kyra. bindskande i ett mål mg ersättning. 395. 303 938 530 510. 196. 685. Walli Wanh. Wasa Wasast Westerlund August Alexander, Gärd¬ Wiborgs Sågverksaktiebolag ver¬ Wiedal se dal se Åby Wiedal se Åby 285.
462939065_0021
462939065
Wikström Amanda, Boställsaren datorsenka, revisionssökan de i ett mål ang. fordran. ken, Henrik, Fabrikand, se Se¬ gerholm. rius Waldemar, Arkitekt, re¬ visionsökande i ett mål ang¬ ersättning. rilä se Seppälä. _ konkurs. Reguel, Bruksdispment, ravisionssökande i ett kon¬ kursmål. inen, Johan Wilhelm, Landt¬ handlare, revisimiskan de i ett mål äng. fordran. Wähäpyydänniemi, Gustaf, Tor¬ pare, revisinnöksökande i ett mål äng ersättning. Wäisänen, Matts, Bonde, se Taski nen. Wäänänen Heikki, Bonde, se Taa¬ teinen. Aron, Bonde, se Taski¬ 768. 64. 346. 567 244. 759. 210. 210 210. Witin Wolffs Wolff. Wolffs Wuori G. Ylinen Gustaf Viktor, Torpare, se¬ Myllymäki." Yrjänäinen Enok, Bonde, revisions sökande i ett mål ang för¬ dran. Ytterberg Maria Sofia och Eustava Fredrika Bokbindaredött¬ rar, se Kilponen. Aby, Nylander eller Wiedal, Johan Bonde, reverssökande Aström i ett mål äng. ersättning. Edvard, Handlande, revi¬ sinnskände i ett mål äng afträdande af ande¬ lar i oregerad tomt. ström, Theodor August, hägför¬ Abim Theodor August, hägför¬ valtare, revisionsökande i ett konkursmål. 27. 139. 585. 439. 759. sterblad J. et Co, Handelsfirma, ravisionssökande i ett mål mg. fordran. Å O. 183.
462939065_0022
462939065
Den 16. Januari 1900 1o Hans Kejserliga Majestäts Haga Namn, Dess Sonats för Finland dom uti ett, utan erlagala afgifter, från Åbo Hofrätt inkommit renisionsmål emellan förre Torparen Gustaf Isaksson Wähäppadänniemi, från Jämijärvi by i Jämijärvi kapell, sökande, samt Rön¬ derne Elias och Viktor Eliassöner Syydän niemi, från berörda by, utiblifne svaran¬ de, angående ersättning: Gifven uti Kej¬ erliga Senaten för Finland och Lars Justi¬ tio Departement, i Helsingfors, den 16. Ja¬ nuari 1900. Kejserlige Senaten har låtet handlingar. na i målet Sy föredragas och af dem in¬ hemlat följande ledan Gustaf Isaksson, på yrkande af Elias och Viktor Syydänniemi, af hvilka den snare ger och Elias Syydänniemi brotter Syyslän¬ niemi hemman i niemmela by, af Härads¬ rätten i Skulis sockens och Jämijärvi kapells tingslag genom den 2. Oktober 1895 afkunnadt utslag ålagts att bortflytta från Wähäppyjalän¬ niemi kruonnela, sagla hemman underly¬ dande torp samt att senast den 14. Mars 1897. öfverlemna detsamma jemte hus och egor till Elius och Viktor Syyelänniemis fria förfogden G. 28. H. - och - 62 - A. S. K. S. I No 31 Pag. 180. R. D.1898. Tinsk öfverrätt ning af Kejser¬ liga Senatens dom medföl¬ jer originala expeditionen
462939065_0023
462939065
de, så har Gustaf Isaksson, efter Elias och Vik¬ tor Pyydänniemi till 1877 års höstting i berörda tingslag ågången stämning, med förmälan att Gustaf Isaksson emellertid den 15 April sist¬ sagda år blifvit från torpet aflyst, yrkat att, medan Gustaf Isaksson, som i grund af ett den 16. November 1869 om berörda torp emel¬ son Elias Pyjälänniemi och Gustaf Isakssons numera aflidne hustru Margareta Johsdotters man i ett tidigare äktens up Johan Gustaf Eliasson upprättadt skriftligt kontrakt brukat omordade torp, under sin besittningstid ic¬ ke allenast uppfört särskilda nya byggnader å torpet, utan äfven eljes förbättrat detsam¬ ma, Elias och Viktor Syydänniemi blefve å¬ lagdt att, antingen gemensamt eller den som tillgång agde, ersätta Gustaf Isaksson för des¬ su förlikningar och i sådant afseende utgif¬ ra: för en boningsbyggnad sexhundra mark, för stall och tulee etthundra mark, för en ria tvåhundra mark, för en ladegårdstiin¬ ra femtio mark, för en potatisgrop tjugu¬ fem mark, för en brunn tjugu mark, for hägnader tjugu mark för rädjningen af Kauksovainio kallade åker af nio kapplands vidd, efter en mark femtio penni för kapp¬ landet, tretton mark femtio penni, för uppod¬ lingen af Kujanvisio åkerland af tolf och ett halft kapplands vidd, efter jemväl en mark femtio penni för happlandet, aderton mark sjuttiofem penni och för deltagande i byggandet af en lyväg och en bro aderton mark, eller sålunda sammanlagilt ettusen sex¬ tiofem mark tjugufem penni, hvarhos Gustaf Isaksson gjort anspråk på rättegångskostnads ersättning. Öfver käromålet hörde, hafva Elias och lik¬ tor Syysänniemi genmält hufvudsukligast att ifrågavarande torp, då Gustaf Isaksson för omkring tjugufyra år sedan öfvertagit för¬ valtningen af detsamma, befunnit sig i längt bättre stånd än då Gustaf Isaksson afträdt torpet, hvarför och som Gustaf Isaksson lag¬ enligt varit skyldig att afträda detsamma i dugligt skick äfvensom Gustaf Isaksson redan under sin besittning af torpet blif¬ vit för sina derå verkstälda myvllingar till fullo ersatt genom öfver afkomst samt Gu¬ staf Isaksson, enligt bestämmekserna i omer¬ dade kontrakt, varit pligtig att underhålla hälften af de Syydänniemi hemman i af¬ rande å underhåll tillskiftade landsvägseen¬
462939065_0024
462939065
delarne, Elias och Viktor Pyyelänniemi emot. sett förkustande af Gustaf Isakssons i saken utförda talan äfvensom dennes skyldigkän¬ nande att hålla Elias och Viktor Tyydännie¬ mi skadeslösa för deras umgälder i målet. Efter det särskilda vittnen blifvit afhör. da i saken samt Gustaf Isaksson anhållit om uppskof deri för föreställande af vidare be¬ visning, har Häradsrätten genom den 8. Sep¬ tember 1877. afkunnadt utslag yttrat sig och jemte det Gustaf Isakssons omförmälda an¬ hållan, med här sigt till målets redan ut¬ rubeln skick afslagits, tagit saken under slut¬ lig pröfning; och emedan Gustaf Isaksson va¬ rit skyldig att såväl i afseende å hus som egor hålla Wähuppalänniemi, af honom in¬ nehäjda torp i laga stånd samt de bygg nads- och andra arbeten, som Gustaf Isaks¬ son uppgifvit sig hafva företagit å torpet skelt för så ling till saken att Gustaf Isaks¬ son genom besittningen af oftasagde torp för dem blifvit till fullo ersatt, ty och då sund åkrarna som gärdene å torpet inty¬ gats befinna sig i dåligt skick äfvensom Gustaf Isaksson medgifvit sig hafva varit skyldig att underhålla hälften af de Tyy¬ dänniemi hemman tillskiftade landsvägavan¬ delarne, har Häradsrätten förkastat Gustaf I¬ suksons i saken utförda talan såsom obefo¬ gad; hvarhos Isaksson känts skyldlig att till Elias och Viktor Pyydänniemi, hvardera, i er¬ sättning för deras umgälder i målet utgif¬ va fem mark. Kopätten, under hvars pröfning Gustaf Isaksson i väreleväij dragit saken, har genom den 30. Juni 1595 deri gifven dom låtit bero vid Häradsrättens förenämnda utslag, jemte det Gustaf Isaksson ålagts att till sine ve¬ derparter gälda afgifterna för deras exemplar af Hofrättens dom med femton mark åtta tio penni. Uti denna Hofrättens dom har Gustaf Eriksson i underelänighet anhållit om än¬ dring. Hvad sålunda förelupit samt handling garnu i målet vidare innehålla har Kej¬ serliga Senaten tagit i öfvervägande och finner Gustaf Isuksson icke hafva an¬ fört skäl till ändring i Hofrättens af¬ vanberörda dem, vid hvilken fördenskull kommer att förblifva det alle, som vederbör, till underdånig efterrättelse lån¬ R
462939065_0025
462939065
der I Hans Karliga Majestäts Laga Namn, Dess Senat för Finland: S. W. Hauberg Och Gylling G. Laugiusstad. August Israel 1/3ral Stadertskjör Den 18. Januari 1900. I Hans Kejserliga Majestäts Higa Namn, Dess Senats för Finland dem uti ett, på nedsatt levisionsskilling, från että¬ Hofrätt inkommit mål emellan Lehtoin Alexander Jefremow, från Helsingfors stad, sökande, samt Professorn Alfred Kihlman, från samma stad, svaran¬ de, angående rätt till lösen af stads¬ tomt: Silfver uti Kejserliga Senaten för Finland och Dess Justilie Te¬ partement, i Helsingfors, den 18. Janu¬ ari 1900. Kejserliga Senaten har låtit hand¬ lingarna i målet sig föredragas och af dem, såvidt nu är i fråga, in¬ hemtat följande: Sedan Prosessorn Kihlman genom den 5. Februari 1827. med Färdsegarin¬ nan Aurora Finén afslutadt köp blif¬ vit egare till gården och tomten No 21. i qvarteret No 104. Tuldfisken uti Hie¬ singfors stad samt Lehtren Jefvenom och hans hustru Hera Jefseman medelst köpebref den 26. i samma månad af Föreningsbanken i Finland till¬ handlat sig den till sagde gård och Ofd: F. H. A. - O. S. G. E. l. B. - And. K. S. No 32. Pag. 198. R. G. 1898.
462939065_0026
462939065
tomt angånsande gården och tomten No 19. i berörda qvarter äfvensom Råd¬ stufvurätten i Helsingfors den 1. påföl¬ jande Mars meddelat första uppbu¬ det å hvardera af omförmälda köp, har Sektorn Jefremero utverkat stäm¬ ning å Professor Kihlman till be¬ mälde Rädstufvurätts sammanträde den 8. Maj 1897. angående Professor Kihlmans förpligtande att på grund af naturätt åt Lektorn Jefvenom afstå förstnämnde gård och tomt, i hvilket afseende Sektorn jefvenom ej allenast nästberörda dag i Rätten såsom löse¬ skilling nedsatt det af Professor Kihl¬ man för samma gård och tomt er¬ lagda pris 65,000. mark, utan och se¬ dermera vid fullföljande af sin talan anfört: att makarne Jeremons ifråga¬ varande tomt vore på tre sidor be¬ bygd med ett fem våningar högt etenhus, uppfördt år 1858. och uppta¬ gande, enligt hvad då för Helsing¬ fors stad gällande byggnadsordning medgifvit, bde af tomtens hela areal, samt för öfrigt utgjordes af en träng gårdsplan med en bredd af endast nio meter, men ett enligt numera gällande byggnadsordning denna tomt icke skulle fått bebyggas till vidare ån 4/5 eller 6/45 af sitt omfång och gårds planen bort med afseende å husets höjd vara åtminstone tolf meter bred; att Jefvenöius hus, som uti sina på ömsesidor om gärdsplanen ända till pänslinien emot Professorn Kihlmans tomt sig sträckande flygar hade i den ena invid Högbergsgatan pläg¬ na flygeln en träppuppgång med särskilda fönster emot nyssberörda tomt och i den andra in på gården be¬ lägna flygeln en mot samma tomt öppen ljusgård, komme att lida af mirker, derest Professorn Kihlman begagnade sig af den honom en¬ ligt byggnadsordningen tillkomman¬ de rätt att å sin för närvaran¬ de till större delen obetyggda tomt uppföra hus emot Jeremvens tomt, att genom ett sådant bebyggande af Professorn Kihlmans tomt luftom¬ sättningen å Jefremons sålunda 5
462939065_0027
462939065
på alla sidor kringbyggda gårdsplan blefve högeligen förhindrad och i om¬ ordade ljusgård ännu mer inskränkt, jemte det de i Jeremmons hus be¬ fintliga rum, hvilka hade fönster emot omförmälda, endast 2,35. meter breda och 2,95. meter djupa ljusgård, med afseende derå att den nuvaran¬ de byggnadsordningen icke tillåte inrättande af boningsrum med för¬ stee åt mindre gärdsplan än sådan¬ som måtte 4,5. meter i fyrkant samt derjemte föreskrefve att den emot före¬ stret stående byggnaden icke finge vara högre än gårdslanens bredd, blefve obebodiga, hvarutom innevåna rene i Jefrimons hus skulle vid derstädes möjligen inträffande elds¬ våda och derigenom uppkommen stock ning i den till gårdsplanen ledande hälfda inkörsporten hafva svärt att rädda sig, om i stället för den lä¬ ga, lått öfverstigliga mur, som nu skilde Jefvenoms gårdsplan från Pro¬ fessorn Kihlmans tomt, ett hus der blefve uppfördt; att spillningskastet och afträdesrummet i Jeremmors gård, af brist på utrymme annoestädes å tomten för särskild byggnad för de¬ samma, blifvit inrättade i boningshu¬ sets subbasement och redan nu i anseende till den otillräckliga, in¬ stängda gårdslänen och deraf här¬ rörande dålig leftvexling medförde väda för de i gården boendes helen, men blefve ännu mer behofarliga, om gårdsplänens öppna sida mot Professor Kihlmans tomt blefve till¬ sluten genom en byggnad; samt att Professor Kihlmans tomt starkt slut¬ tade mot Jeremmoins tomt, hvarför allt både grund - och öfverjordnat¬ ten från den förra tomten vinne ned på den senare samt derstädes åstadkomme fukt och osunda ut¬ dunstningar. Då makarne Jefvens altså hade trängt hus och tomt samt derstädes bede af marker öf¬ ensom dessutom från Professorn Kih¬ nans tomt besvärades ej allenast af attendrägt, utan och af det märke liga men att Professorn Kihlman
462939065_0028
462939065
kunde bebygga sin tomt så att för¬ hållandena i Jefremows gård blefve outhåndliga och stridande emot gäl¬ lande byggnadsordning, men alla dessa olägenheter kunde afhjelpas, derigenom att begge de ifrågavarande tomterna förenades, har Lehtorn Jefve¬ mon yrkat Professor Kihlonens för¬ pligtande att åt Jefremow afstå om¬ ordade tomt No 21. i qvarteut No 104. emot förberörda af Jefvenom i Rät¬ ten nedsatta penningebelopp. I saken hörd, har Professorn Kih¬ man genmält förnämligast: att lek¬ torn Jefremom, enligt stadgandena i 7. kap. J: B:, finge grunda sin på¬ städda lösningsrätt endast på redan bestående förhållanden, men icke på sådant men, som Jefvenom förmoda¬ de att honom framdeles blefve till¬ skyndadt genom bebyggande af Pro¬ fessorn Kihlmans tomt; att, hvad nuvarande förhållanden beträffad, makarne Jeremors tomt, som i an¬ hölle 1703, 755. qvadsatheter eller i det närmaste lika omsäng som Profes¬ sorn Kihlmans tomt, hvars areal ut¬ gjorde 1704, 320. qvadratheter, icke i och för sig vore trång, utan hade den trängsel, som Jeremors möjligen hun¬ de uppvisa å sin tomt, uppkommit genom oklökt bebyggande af tomten och vore således sjelfförvällad, hvil¬ ken omständighet icke borde få grund¬ lägga rätt till lösande af grannes tomt; att bristen på nödigt utrymma å makarne Jeremous tomt för skild dyngstad och skildt afträde förty äf¬ ven vore sjelförvällad och dessutom syntes icke ega rum i verkligheten, enär en uthusbyggnad å tomten för ändamålet förut funnits utmed ef¬ vanomordade, parternes tomte åtskil¬ jande mier, men blifvit nedrifven; att dä mellannummet emellan makarne Jefvenons gårdslan och Professorn Kihlmans tomt härförinnan upptagits af berörda uthusbyggnad, denna omständighet antydde att någon nödfalls utgång öfver Kihlmans tomt ansatts icke vara af behofvet på¬ kallad; samt att Professon Kihl¬
462939065_0029
462939065
man betviflade, det makarne silfve¬ mons tomt besvärades af vattendrägt från Kihlmans tomt, men att han i alla fall vidtagit sådana åtgär¬ der, hvarigenom såväl dag som grund vatten från sistnämnde tomt komme att fullständigt afhållas från intrån¬ gande å Jeremmors tomt. I anseen¬ de härtill och då de fönster, som från förberörda trappuppgång i må¬ karne Jefvenöius hus vittade mot Professor Kihlmans tomt, obehörigen tillkommit och dessutom ej tillskyn¬ dade makarne Jefvenom något men från Kihlmans tomt, utan tvästom besvärade Kihlman från Jefvenroos sida, har Professorn Kihlman an¬ hållit att käromålet, såsom obefo¬ gadt, måtte förkastas. Rädstufvurätten, hvarest parterne ömsesides äskat godtgörelse för si na rättegångs umgälder samt upp¬ lyst blifvit att Professorn Kihlman redan påbegynt med uppförande å sin tomt af ett fyra väningar köpt stenhus med gafveln å rän emot Jefremoros tomt, har medelst den 14. September 1897. afkunnadt utslag utlå¬ tit sig i saken och väl funnit att makarne Jeremuras tomt No 19. i qvar¬ teret Tuldfisken, hvilken tomt vore en af de större i Helsingfors stad, blif¬ vit år 1858. till så stor del af sin yta på tre sidor bebygd med sten¬ hus i fem bostadsväningar, att gärds planen med öppen sida mot Proses¬ seen Kihlmans tomt No 21. i samma qvarter innehade en bredd af en¬ dast trettio fot eller nio meter; att det stenhus i fyra väningar, hvilket Professor Kihlman för närvarande låte uppföra å sin tomt invid rå¬ linien emellan parternes sagda tom¬ ter, komme att icke blott ticka och förty äfven förmärka särskilda i må¬ karne Jefvenöros vistra flygelbyggnad utan tillstånd inrättade mindre före¬ ster emot Kihlmans gård, utan och tillsluta den öppna sidan af ma¬ larne Jeremors gårdsplan, så när som på en vidd af en och en half heter, till störing för befterlingen
462939065_0030
462939065
och dagsljusets inströmmande i må¬ karne. Jefremons gård och till minsk¬ ning af utvägarna till räddning och bergning vid möjligen inträffande sva¬ are eldsvåda i nästberörde gård; att Professor Kihlman vore berättigad att å sin tomt utmed sagda rå¬ linie ytterligare bygga stenhus till den utsträckning, att till och med om ordade öppning af en och en half meters bredd blifve utfyld och en till makarne Jeremons östra gårds flygel hörande ljusgård med första mot Kihlmans tomt förbygga och följ¬ aktligen äfven beröfvad det dags¬ ljus den nu hade från denna tomt; att lationen i makarne Jofve¬ mors gård vore förlagd under bo¬ ningshuset; samt att från Professorn Kihlmans mot makarne Jefremons gård sluttande tomt tillförene rum¬ nit vatten inpå makarne Jefre¬ mors område. Men emedan sist¬ nämnda tomt blifvit sålunda be¬ bygd efter den för Helsingfors stad den 28. Mars 1875. faststälda byggnads plan och i enlighet med stadgandena i förordningen den 18. Mars 1856., an¬ gående allmänna grunder för stä¬ dernas i landet regining och betyg¬ gande, samt den i öfverensstämmel¬ se dermed för Helsingfors den 7. Ju¬ ri 1875. utfärdade byggnadsordning med deri den 20. Januari 1880. vid¬ lägna ändringar, alla åsyftande så¬ dan tomtriglaring och sådant bygg¬ nadsrätt, hvarigenom icke allenast pyd¬ lighet, renlighet; beftvexling och säkerhet ra samma gång som de utörsta möjliga förmåner för tomtagarene kun¬ de vinnas, utan och tillkomsten af tränga hus och tomtu, men och träng¬ set, hvaraf natur såväl i följd af styckning och söndring af hus och tomter, samt gemensamt eller annan ötjenligt nyttjande af hvarandras väg¬ gar, merar och grundmerar, som genom tahdropp, marker, förstu, glug¬ gar, vattendrägt eller annat men för¬ ut tidit, för framtiden skulle före¬ byggas, ty och som den tidigare e¬ gare af makarne Jeremors tomt, 9
462939065_0031
462939065
som haft att, inom de i byggnads¬ ordningen utsätta gränser för olika sätt att nybygga en olebygd tomt, med omtänksamhet och förutseende välja det för honom lämpligaste och fordelaktigaste rätt, hvaraf gårdens värde komme att väsentligen bero, då bestämt sig för ett tomten så om¬ fattande byggnadssätt, som det öf¬ vanangifna, ehuru han egt känne¬ dom om att, redan enligt åberopa¬ de förordning och byggnadsordning mot den sida af tomten, som af honom lemnats obetyggd och hvarå han öppnat fönster emot angran¬ sande tomt, af sistsagde tomts ega¬ re finge uppföras stenhus utmed rå¬ linien till hela dess längd, samt att följaktligen alla de olägenhe¬ ter, hvilka af Tekläin Jefrimoin nu öfverklagats, delois från bor¬ jan komme att förefinnas och framdeles i ännu högre grad vo¬ re att förvänta, altså kunde der¬ ra, af bebyggaren utaf makarne Jefremorves tomt företsedda, men af honom för vinnande af tillfälliga för¬ delar föredragna olägenheter, af hvilka allenstodet från Kroforsson Kihlmäns omt, derest sådant ej redan skett, på att Kihlman uppgifvit, både kunde och enligt nu gällande samt tidigare byggnadsordningar borde af tomtigaren indamödjas genom vattnets afledan de till närmaste gåteckanal, så myc¬ I mindre för tehtiin Jefvenion, hvil¬ ken icke försärfvat sig bättre rätt der egensamman ställning genremot ena grannar än den egare af tom¬ ten hade, som först behygade den samma, grundlägga rätt till inlösen af Professorn Kihlmans gård, som till¬ lätelse att inrätta fönster emot an¬ giansande tomt på visst afstånd derifrån och lemna någon sida af tember emot geannlömt obetygd, för bättre lutvexling och dagstjus samt såsom en ytterligare iäddnings ut¬ väg för tillfället, äfven i nu gällan¬ de byggnadsordning medgåfves gärda gare, som ville på sitt eget äfventyr deraf begagna sig, utan att sådant
462939065_0032
462939065
likväl medförde rätt till eller finge af någon i fram¬ tiden åberopas såsom stöd för inlösen af grannes tomt, till oskäligt men för köpare af hus och tomt¬ hvarför och då förflyttning af låtusen från makarne Jeremons tomt till Professor Kihlmäns gård icke be¬ höfde ske, enär den, äfven der den nu vore förlagd i boningshuset, enligt förste Stadsläkaren i Helsingfors, Pro¬ fessorn, Doktern Wilhelm Tuokioffa i saken afgifna utlåtande, kunde och, jemlikt för staden gällande lygg¬ nads - och sundlutherdingar, borde af Sehtern Jefuman göras öskad lig för husets innebyggare genom att till golf, väggar och lån inrät¬ tas luettat samt förses med erforder lig befvexling, äfvensom det förebar ra förenandet af ifrågavarande lä gärden erfordrade särskildt tillstän¬ under vissa förutsättningar, hvilka icke visats nu förefinnas, Stadstuf verätten förkastat käromålet, jemte det tektorn Jefvenen ålagts att med tvåhundra mark hålla ifröfessorn kse¬ man ersatt för hans umgälder i målet; och vore Sektorn jefvenem i till¬ fälle att, på anmälan, hos Rådstufva rätten återfå sina såsom löseskilling Rädstufvurätten nedsatta, med par¬ ternes begifvande i Föreningsbanken förvarade penningar. Hofrätten, under hvars pröfning lektren Jefvenen i vädeväg dragit målet, har genom den 28. Juni 1898. derå gifven dom låtit vid Rådstufvurät¬ tens förenämnda utslag bero. Uti denna Hafrättens dom har Vik¬ tern Jefvenom i underdånighet anhål¬ lit om ändring medelst ingifven deduk tion, hvilken Professorn Kihlman i föreskrifven ordning bemätt. Hvad sålunda förelupit och hand¬ lingarna i målet vidare innehålla har Kejserliga Senaten tagit i öfver vägande; och alldenstund den omstän¬ dighet, att tektorn Jeremons tomt, hvil¬ ken i och för sig innehar betydande vidd, är bebygd till större del än nu gällande byggnadsordning första¬ den Helsingfors tillåter, icke utgör laga grund för utförande af sä¬
462939065_0033
462939065
dan lösningstalan, som jemlikt 5. SS: 1. kap. J: B: tillkommer egare af trängt hus och tomt, samt afseende icke heller lagligen kan fästas derå att tappuppgången i tektorn Jefremens invid Högbergsgatan belägna flyge ersprungligen inrättats utan fönster och sedermera utan vederbörligt till land försitti med dylika vettonde åt Professor Kihlmans tomt, förd skull och emedan olägenheten deraf att vatten från Prosessoren Kihlman¬ sida tränger in på sektorn Jäfvens lömt utredts kunna och af Kihlman enligt byggnadsordningen jemväl be¬ afhjelas genom vattnets afledande till närmaste gåtecknad samt teh¬ tern Jefrimen ej gittat visa, att han eljest af Professorn Kihlmans tomt och de derå vid tiden för det la måls anhängiggörande upp¬ förda hus tider sådant men, som enligt ofvanåberopade lagrum be¬ rättigar till lösen på grund af nä¬ berätt, pröfvar Kejserliga Senaten, hvilken ej kan i förevarande mål taga i betraktande ofvannämnda å Professorn Kihlmans tomt under rät¬ tegången verkstälda nybyggnads arbete, rättvist läta förblifva vid det slut, hvari domstolarne i saken stannat; och kännes Sektorn Jefvenoro skyldig att med fyratio mark godtgöra Pro¬ fessorn Kihlman för hans kostna¬ der vid svarandetalans bevakande härstädes. Det alle, som ellerbör, till underdånig efterrättelse länder. I Hans Kejserliga Majestäts Hoga Namn, Dess Senat för Finland: 3. W. Kongberg Svar Gyllius 3. W: Kongberg Oscar Gytting "Hällgenstnadt. Decem. Härads Karl Undertskjös 12
462939065_0034
462939065
Den 19. Januari 1900. uteblifven svarande, angående ersätt ning: gifven uti Kejserliga Sena ten för Finland och Dess Justitia De¬ partement, i Helsingfors, den 19. Janua¬ ri 1900. Kejserliga Senaten har låtit handlin¬ garna i målet sig föredragas och af dem, såvidt nu är i fråga, inhemtat följande Wid Häradsrättens i Hausjärvi, Ja nakkala och Wånå socknars tingslag sammanträde den 27. April 1897. har Hand¬ landen Heseloff, efter Jeremias Jaakkola ågången stämning, anfört, att Jeremias Jaakkola, medelst ett parterne emellan den 30. November 1896. skriftligen upp¬ ättadt kontrakt, åtagit sig att intill den 1. nästpåföljande Mars åt Handlan¬ den Waselar å Ois eller Lappila jernvägs¬ Bde 1. W. H. - O. G. - G. L. - A. N. K. P. No 34. Pag. 222. R. D. 1898. Hans Kejserliga Majestäts Högandernen, Finsk öfversätt¬ Dess Senats för Finland dom uti ett, påning af Kej¬ nedsatt reversionsskilling, från Åbo Hofserliga Sena¬ rätt inkommit mål emellan Bonden tens dom med¬ Jeremias Jaakkola, från Ois by i Hansföljer origi¬ järvi socken, sökande, samt Handlannala expedi¬ den i Tavastehus stad Fredja Wasoloff,tionen.
462939065_0035
462939065
stationer hvardra ettusen furustockar af i kontraktet närmare bestämda dimen sioner och till deri upptagna pris samt i kontraktet tillika förbundit sig att, derest han icke inom den utsatta ti¬ den fullgjorde sitt åtagande, till Wasa loff i ersättning derför utgifva två mark för hvarje felande stock; och som Jere¬ nias Jaakkola icke till Handlanden Weseloff levererat mer än tvåhundra¬ tjugu stockar, har Weseloff yrkat Jere¬ mias Jaakkolas förpligtande att för de bristande sjuhundraåttatio stockarne till Keseloff utgifva ettusen femhundra sextio mark med ränta. Sedan Jeremias Jaakkola anhållit om uppskof i målet för att komma i tillfälle att afgifva skriftligt svaromål deri samt målet af sådan orsak upp¬ skjutits till 1897. års höstting i tingsla¬ get, har Jeremias Jaakkola vid nästbe¬ rörda ting, i saken hörd, icke velat på stå att han till Handlanden Waselöfj levererat mer än det af denne uppgif¬ na antalet stockar, men anhållit att målet blefve ytterligare uppskjutet på det Jeremias Jaakkola måtte få rådrum att närmare granska ifrågakomna kon¬ trakt, hvaraf han icke bekommit något af emplar; derå och sedan Handlanden Wese¬ loff motsagt det begärda uppskofvet, Hä¬ radsrätten medelst den 1. December 1897. afkunnadt utslag utlåtit sig och jemte det Jeremias Jaakkolas uppskofs anhållan af Häradsrätten icke bifallits, pröfvat rätt vist, enär Jeremias Jaakkola icke ens på stått att han åt Handlanden Waseloff inskaffat ett större parti stockar än den ne uppgifvit eller tvåhundratjugu styr¬ ken samt Jeremias Jaakkola förbundit sig att för det bristande antalet stockar betala två mark stycket, skyldigkänna Jeremias Jaakkola att genast emot qvitto till Handlanden Wesolöft erlägga för felan¬ de sjuhundraåttatio stockar ettusen femhun¬ trasextio mark jemte fem procents ränta derå från den 27. April 1897. tills full li¬ qvid följde. Hofrätten, under hvars pröfning Jere¬ mias Jaakkola i vadeväg dragit målet, har genom den 30. Juli 1898. deri gifven dom låtit vid Häradsrättens förenämnda 14
462939065_0036
462939065
utslag bero. Uti denna Hofrättens dom har Jeremias Jaakkola i underdånighet anhållit om an¬ dreng. Hvad sålunda förelupit och handlingar na i målet vidare innehålla har Kejserli¬ ga Senaten tagit i öfvervägande samt fin¬ ner Jeremias Jaakkola icke hafva anfört skäl till ändring i Hofrättens ofvanberör¬ da dom, vid hvilken fördenskull kommer att förblifva. Det alle, som vederbör, till underdång efterrättelse länder. Wans Kejserliga Majestäts Högadann, Dess Senat för Finland: S. W. Hansberg Oscar Jylling Gättengenskull. August Fagergl. skauppuskull. Augusti Lysingl. 1/3dels Mantertskjöds Den 19. Januari 1900. Hans Kejserliga Majestäts Hoga-bom, sa Hofrätt inkommet mål emellan. Förstuppsyningsmannen Hjalmar Malm¬ gren och dennes hustru Anna Mar¬ garetha Malmgren samt Handelsli¬ reståndaren Johan Ulkoniemi, från Korkalo by i Kovaniemi socken, ge¬ mensamt, sökande, och Handels före¬ ståndaren Karl Klementjeff. från Alakylä by i Kemiträsk socken, ute¬ blifven svarande, angående förplig¬ tande att afgifva redovisning: Gif¬ ven uti Kejserliga Senaten för Fin¬ land och Dess Justitia Departe¬ ment, i Helsingfors, den 19. Januari 1900. Kejserliga Senaten har låtit handlin¬ garna i målet Sig föredragas och af dem, såvidt nu är i fråga, inhemtat följande: Wid Häradsrätten i Monaniemi sockens tingslag har Karl Klementjeff, efter Forst¬ uppsyningsmannen - Malmgren och hans förbemälda medparter ågången stämning, yrkat, att emedan Anna Margaretha Malm¬ fd - R. H. - C. G. - G. S. - A. N. No 35 No 35 Såg. 230. R. S. 1898. Dess Senats för Finland dom uti ett, Finsk öf¬ rå nedsatt revisionsskilling, från Hä¬ sättning af rå nedsatt revisionsskilling, från Ha¬ sättning af Kejserliga Kejserliga Senatens lom i saken medföljer originala ex. peditionen.
462939065_0037
462939065
gren och Johan Ulkoniemi, hvilka af Anna Margaretha Malmgrens aflidne man i ett tidigare äktenskap Handlanden Leentoj Richarda¬ noff i hans den 14. April 1892. upprättade testamente förordnats till verkställare af te¬ stamentet och utredningsmän i boet samt, efter Handlanden Tichanoffs frånfälle, jem¬ väl omhändertagit hans dödsbo, i denna sin egenskap ännu icke till Karl Klementjeff, som genom berörda testamente erhållit an¬ del i qvarlåtenskapen och den 6. April 1897. blifvit myndig, afgifvit någon redovisning öfver sin förvaltning af sagda dessbo, Forst¬ uppsyningsmannen Palmgren, Anna Mar¬ garetha Malmgren och Johan Ulkoniemi måtte förpligtas att vid vite till Karl Kle¬ mentjeff aflemna sådan redovisning. socken hörde hafva Förstuppsyningsver¬ nen Malmgren och hans medparter gen¬ målt, att makarne Matmgren och Karl Klementjeff genom skriftlig öfverenskom¬ melse af den 14. Juli 1897. beslutet att genom samt öfvertaga Handlandenrichanoffs lifstiden bedrifna handelsrelse, hvarför och då Karl Klementjeff i sin egenskap af delegare i affaren sjelf egt taga kännedom om boet samt detsamma i öfrigt vore af den vidlyftiga beskaffenhet, att dess utredande än nu ej medkunnits, Forstuppsyningsmannen talmgren och hans medparter anhållit om käromålets förkastande. Derefter har Häradsrätten uti utslag, af¬ sagdt den 8. September 1897., i saken yttrat sig och, emedan Anna Margaretha Malm¬ gren och Johan Ulkiniemi alltredan Hand¬ landen Tichanoffs död omhänderhaft dennes qvarlåtenskap samt Karl Klementjeff uti ofvanberörda testamente tillagts andel i sam¬ ma qvarlåtenskap, förpligtat makarne Malm¬ gren och Johan Ulkoniemi att, vid vite af trehundra mark för dem enhvar, inom fyra månader derefter till Karl. Klementjeff af lemna redovisning öfver vården af bemälde aflidnes be från dödsdagen till tiden för redo¬ görelsens afgifvande. Hofrätten, under hvars pröfning Forst¬ uppsyningsmannen Malmgren och hans medparter i väderäg dragit saken, har me¬ delst den 22. Juli 1898. deri gifven dem låtit vid Häradsrättens förenämnda utslag bero, likväl sålunda att det ålåge. Forstuppsynings¬ mannen i lälingren och hans medparter att 16
462939065_0038
462939065
inom fyra månader från nästnämnde dag aflemna ifrågavarande redovisning; hvarhos Förstuppsyningsmannen Malmgren och hans medparter känts skyldige: att ersätta Karl Kle¬ mentjeff hans i Hofrätten hafda kostnader med fyratiofem mark. Uti denna Hofrättens dem hafra Forstupp syningsmannen Malmgren och hans med¬ parter i underdånighet sökt ändring. Hvad sålunda förelupit och handlingarna i målet vidare innehålla har Kejserliga Sena¬ ten tagit i öfvervägande samt finner Forstupp¬ syningsmannen Matmgren och hans medpar¬ ter icke hafva anfört skäl till ändring i Hofrättens ofvanberörda dem, vid hvilken fördenskull hemman att förblifva, likväl sålunda att omförmälda redo¬ visning bör af dem till Karl Klementjeff afgifvas innan den 1. nästkommande Juli samt omfatta tiden från Handlanden Tichanoffs död till re¬ dogörelsedagen eller, för den händelse Karl Klemel¬ tjeff dessförinnan fått omhändertaga sin andel af Piehu¬ roffs qvarlåtenskap, till dagen, då sådant skett. Detal¬ le, som vederbör, till underdånig efterrättelse länder. I Hans Kejserliga Majestäts Höga Namn, Dess Senat för Finland:/ 1. W. Klemberg G. Langenskråd. Oscar Gylling Gärdenskild. August Nybergs Gäldegenskild. August Nybergs / Karl Undertsydt. 20 päivänä Tammikuuta 1900. Keisarillisen Majesteetin Korkiassa Timarin Kanon Suomen Senaattinsa tuomio¬ nostorahalla Viipurin Hovioikeudesta tulleessa jutussa, jossa Kauppias Konstantin Judin, Joensuun kau¬ pungista, Pyseiläisen Ivan Pelja¬ koffin holhoojana, on hakijana sekä Pohjoismaiden Osakepankki kauppaa ja toollisuutta varten, Varatuomari William Wallenius, Kauppias Ant¬ ti Uimenen ja Kaupunginviskaali Aleksi Hellstén, sanotusta kaupun¬ gista, saamamiehinä, ja Kaupun¬ ginviskaali Hellstén sitä paitsi toi¬ metsijämiehenä edesmenneen Kaup¬ piaan Agafon Wasiljervitsekilda. koffin ja hänen vaimonsa Maria Moldakoffin konkurssiin luovutetussa resässä, poisjääneinä vastaajina ja joka juttu koskee testamentin moitti¬ mista: Annettu Keisarillisessa Tuo¬ men Senaatissa ja Sen Oikeusvas¬ tossa, Helsingissä, Tammikuun 21. päivänä 1900. Keisarillinen Senaatti on Itselleen esityttänyt juttuun kuuluvat kirjat ja Läsnä: S. W. H. - C. G. - G. t. - A. N. 7 No 44. Tåg. 40. R.2. 1899.
462939065_0039
462939065
niistä saanut seuraavat tiedot: Sittenkun Kauppias Judin, Ivan Pol¬ jakoffin holhoojana, 6 päivänä Heinä¬ kuuta 1896 laillista valvomista varten oli Joensuun kaupungin Raastuvanoikeudessa ilmoittanut, että Från Poljakoffin veli, Tai¬ teilija Viktor Poljakoff vähää ennen 21 päi¬ vänä Kesäkuuta 1896 tapahtunutta kuo¬ lemäänsä oli suullisella testamentilla mää¬ rännyt että koko hänen jälkeensä jäävä omaisuus oli lankiara Från Peljakoffille niin ovat Pohjoismaiden Osakepankki ja sen yllämainitut asiakumppanit, saa¬ mamiehinä, ynnä Kaupunginviskaali Hellstén myöskin toimitsijamiehenä, edel¬ lämainitussa 6 päivänä Heinäkuuta 1896 Kaastuvanoikeudessa päätetyssä konkurs¬ sissa, Kauppias Judinille toimitetun manuun nojalla, ilmoittaen Viktor Peljo¬ koffin äidin Maria Moldakoffen, joka ensimäisen miehensä, Kauppias Ivan Pöljakoffin kuoltua oli mennyt uuteen avioliittoon Kauppias Moldakoffin kans¬ sa, olevan oikeutetun perimään Viktor Toljakoffia, Nuastuvanoikeudessa ajana semmoista kannetta että koskeivat rik¬ tor Peljakoffin eläessään Aron Poljukoffin hyväksi lausumat puheet, joitten Kauppias Judin oli katsonut käsittävän Viktor Pol¬ jakoffin viimeisen tähden, ollut tapah¬ tuneet siinä järjestyksessä kuin laissa siädetään testamentin tekoa varten, Kaup¬ pias Judinin ylläkerrotussa tarkoituksessa toimittama valvominen julistettaisiin mi¬ tättömäksi sekä Kauppias Moldakoffin kenkurssipesä oikeutettaisiin haltuunsa ottamaan Maria Moldakoffille Viktor Peljakoffin perintönä tuleva omaisuus. Haastuvanoikeus, jossa Kauppias Ju¬ den on turvautunut puheena olevaan, testamenttina valvomaansa määräyksen, ja asianosaiset vaatinut kormuusta oikeu¬ denkäyntikuluistaan, on, kuulusteltuansa Maria Moldakoffia asiassa, jossa muu¬ ten on menetelty kuten juttukirjat lähem¬ min osettavat, 7 päivänä Maaliskuuta 1898 julistetussa päätöksessä antanut lausunten¬ sa ja katsonut kyllä selville käyneen, että Viktor Poljakoff erityisissä tilaisuuksissa talvella ja keväällä ennen 21 päivänä Ke¬ sukuuta 1896 tapahtunutta kuolemaansa, osittain Tyimiehenvaimo Anna Kervisen,
462939065_0040
462939065
osittain Työmies Bengt Nuutisen ja esittain Merimies Henrik Leppäsen läsnä ollessa. oli lausunut tahtonsa olevan että hänen jälkeensä jäävä omaisuus lankeaisi Ivan Pöljakoffelle; mutta koska samalla eli Ei¬ teen saatettu, että nämä puhat, jotka Kaup¬ pias Judin sittemmin edellä sanotussa holhoojaominaisuudessaan oli valvonut Viktor Toljakoffin viimeisen tahden käsittävinä, olivat lausutut aina Viktor Toljakoffin ollen kahden kesken jonkun yllämainitun henkilön kanssa, niitten edes olematta ta¬ tä tarkoitusta varten kutsuttuja, sentah¬ den ja kun Kauppias Judin ei edes ollut voinut väittääkään että Viktor Toljakoff ilta olisi puuttunut tilaisuutta ennen kuolemaansa hankkia laillinen määrä¬ todistajia, jotka olisivat P. Kn 16 luvun 1 SS:ssä olevan säännöksen mukaan sanoi¬ la kertaa kuulleet hänen määräyksian sä hänen jälkeensä jäävästä omaisuudesta, katsoi Maastuvanoikeus ett'ei mainitulle lauseille voitu antaa testamentin voimaa ja vaikutusta, minkä johdosta ja samas¬ la kun. Kauppias Judinen näiden lau¬ seiden perusteella toimittama valvomi¬ nen julistettiin olevan kaikkea merkitystä vailla, Kauppias Judinin, jonka oli ilmoi¬ tettu ottaneen haltuunsa Viktor Poljakoffin jaamiston, tuli luovuttaa se lailliseen jähim, sekä Maria Moldakoffille tuleva osuus, kos¬ ka se oli hänelle langennut ennen kon¬ ruissin loppua, voimassa olevan konkurs¬ sisäännen 15 SS:n mukaan, oli lankeara ruheena olevalle konkurssipesälle; kuiten kin saivat asianosaiset asian luatuun nähden itse kässä kulutuksensa jutussa Hovioikeus, jonka tutkittavaksi asian osaiset molemmin puolin erät veteamal¬ la saattaneet jutun, on tuomiolla 21 päi¬ vänä Tammikuuta 1899 katsonut, ett vevat Pohjoismaiden Osakepankki ja sen asia¬ kumppanit otteet esiintuoneet syytä muut¬ tää Maastuvanoikeuden vedonalaista pää¬ töstä sekä ett'ei Kauppias Judinin muu¬ toshakemuskaan antanut oiketta saman päätöksen oikaisemiseen muun puolesta paitsi että, koska Maria Moldakoff ei ol¬ lut Viktor Poljakoffin ainoa perillinen, puheena oleva, testamenttina valvottu mää¬ räys julistettiin mitättömäksi ainoastaan mikäli Maria. Moldakoffin oikeus periä 19
462939065_0041
462939065
Tiktor Toljakoffia sen kautta oli tullut lau¬ katuksi; minkä johdosta Kauppias Judin¬ in siis tuli luovuttaa Viktor Peljakoffin jäämistö semmoiseen jakoon että Maria Moldakoffin perintöosuus siitä erotettaisiin ja jätettäisiin ennennäinitulle konkurssi. pesälle Tähän Hovioikeuden tuomioen on Kaup¬ pias Judin, vielämainitussa holhooja o¬ minaisuudessaan, alamaisesti hakenut muo¬ tosta. Mitä näin on tapahtunut ja asiakirjat sen lisäksi sisältävät on Keisarillinen Senaat¬ ti ottanut tutkittavakseen sekä katsoo ettei Kuja¬ rias Judin ole esiintuonut syytä muuttaa He¬ vioikeuden kysymyksessä olevaa tuomiota, jon¬ ka varvan asia siis jääpi. Tätä kaikki asi anomaiset alamaisuudessa noudattakoot¬ Keisarillisen Majestäten Korkeassa Simarila, Hänen Suomen Senaattinsa: S. W. Kaucsel Oscar Lillius Gäängenskild. Dervidt kronyt Adolf Aminoff Tammikuun 24. päivänä 1900. Keisarillisen Majesteetin Korknassa Nimessä, Hänen Suomen Senaallensa tuomio, mak¬ suitta, Wäärän Kovioikeudesta tulleesen nostajuttuun, jossa Suomen Kruunu on hakijana sekä Itsellismies Elias Lauhan aho, Torppari Elias Kujala ja Talolli¬ sentytär Wilhelmina Matintytär Män¬ nikkö kuin myöskin eräs Katarina Wirtanen ja eräs Jooseppi Talolahti, jot¬ ka ovat ilmoittaneet esiintyvänsä, e¬ dellinen Itsellismies Matti Wertalan ja Jooseppi Palolahti Eläkemies Wilho Oinosen oikeudenomistajana, kaikki Karstulan pitäjän Kiimingin kyläs¬ tä, vastaajina, ja joka juttu koskee korvausta: Annettu Keisarillisessa Suomen Senaatissa ja Sen likensosas tossa, Helsingissä, Tammikuun 24. päi¬ vänä 1900. Keisarillinen Senaatti on Itselleen esi¬ tyttänyt juttuun kuuluvat kirjat ja niis tä saanut seuraavat tiedot: Sittekun Kihlakunnanoikeus siinä kä¬ räjäkunnassa, jonka aikanaan muodesti¬ vat Saarijärven pitäjä sekä Karstulan ja Uuraisten silloiset kappeli seurakunnat, Lämä: M H. - ÖG. - H. B. - G. L. Ait. No 68. Sivu 214. R. D. 1898.
462939065_0042
462939065
Kruununnimismies Johan Flinkmanen, ur¬ kansa puolesta, siitä tekemästä vaatimuk¬ sesta, ei ainoastaan päätöksellä Joulukuun 3. päivältä 1877., muun muassa, oli julista vit kaksisataa seitsemänkymmentäneljä Elias Laukanahon, kaksisataa kahdeksan¬ kymmentäneljä Wilhelmina Maunikon e¬ lesmenneen isän Matti Mannikon eläes¬ aän sekä sata kahdeksankymmentäyksi Mat¬ ti Wertalan ja Elias Kujalan yksissä neu¬ voin talvella vuonna 1875. Kruunulle pi¬ lätetyiltä, mutta lohkaisemattomilta kyl¬ kymailta Kiimingin jakokunnassa ensik¬ simainitussa kappeli seurakunnassa tu¬ valtomasti hakkaamaa sahatukiksi kol¬ raavaa puuta, mitkä Kruununnimismies Flinkman Maaliskuun 31. päivänä 1876. oli takavarikkoon ottanut ja jotka sit¬ temmin olivat huutokaupalla myydyt, menetyiksi sekä niistä karttuneen huu¬ tokauppahinnan lankeavaksi Kruunulle, kuin myöskin Joulukuun 10. päivänä 1880. jutistamassaan päätöksessä, minkä Kesä¬ rillinen Senaatti päätöksellä 14. päivältä Huhtikuuta 1882. on jättänyt vieraansa, muun muassa, luominut sata kolmekym¬ mentäseitsemän Talollisen ylläsanotusta Kiimingin kylästä Taavetti Siitipään mai¬ nittuna talvena sanotuilla kytkyinäiltä tuvattomasti hakkaamaa ja Kruununni mismies Flinkmanin sittemmin edellä sanottuna Maaliskuun 31. päivänä 1876 myöskin takavarikkoon ottamaa puuta menetyiksi sekä niistä toimitetussa myynnissä huutokaupata karttuneen ruutokauppasumman tulevan Kruunulle ovat Elias Laukanaho, Matti Wirtala, E¬ lias Kujala, Wilhelmina Männikki ja Vilho Oinonen, viimeksimainittu Taavetti Siitipään oikeudenomistajana, Suomen Kruunulle toimitetun haasteen nojalla, Karstulan pitäjän käräjjäkunnan Kihla¬ kunnanoikeuden istunnossa Maaliskuun 9. päivänä 1892. vaatineet, että koska Kruu¬ nunnimismies Flinkman sanotussa taka¬ varikkotilaisuudessa, yllämainitun tuk¬ kimäärän lisäksi, ilman laillista syytä oli takuvarikkoon ottanut tuhat kak¬ sisataa kuusi sahatukkia, mitkä Elias Laukanaho, Matti Wertala, Elias Kujala, Tavetti Tutipää ja Matti Männikkö oli vat hakatneet metsästä, joka, senjälkeen
462939065_0043
462939065
kun sanotut hylkymaat kesällä 1891. olivat lohkaistut, oli havaittu kuuluvak¬ si Elias Laukanahon, Matti Wertalan, Mat¬ ti Männikön ja Taavetti Tutipään omis¬ tamiin Laukanahon, Wirtalan, Männikön ja Tutipään verotaloihin useinmainitus¬ sa Kiimingin kylässä, sekä, sittekun kaik¬ ki takavarikkoon otetut tukit olivat huutokaupalla myydyt, Waasan läänin rahastoon toimittanut karttuneen huuto kauppasumman kuusituhatta sata yh¬ deksankymmentäkahdeksan markkaa seit¬ semänkymmentäviisi penniä, siitä kuin minkin poisluettua takavari kon- ja huuto kaupankustannukset viisisataa yhdek¬ sänkymmentäkahdeksan markkaa seit¬ semänkymmentäviisi penniä, Kruunu velvotettaisiin sen hyväksi siten tulleista viidestätuhannesta kuudestasadasta mar¬ kasta Elias Laukanaholle ja hänen asia¬ kumppaneille Kihlakunnanoikeudessa jaettavaksi heidän keskenään maksa¬ maan yllämainittujen tuhannen kah¬ lensadan kuuden sahatukin huutokaup¬ rahintaa vastaava määrä, jota paitsi Elias Laukanaho asiakumppaneineen o¬ vat vaatineet korvausta oikeudenkäynti¬ kuluistaan asiassa. Tämän kanteen johdosta on Kruunun puolesta väitetty, että kaikki ne puut, joista huutokaupassa saatu hinta oli lähetetty läänin rahastoon, olivat julistetut menet e¬ tyiksi, minkä vuoksi ja kun Kruunun ei olisi vastattava siitä, jos Kruununnimismies Tinkman oli Elias Laukanaholta ynnä muilta edellämainituilta henkilöiltä taka¬ varikkoon ottanut enemmän tukkoja, kuin mitä oli tuomittu menetetyiksi, Kruunun puolesta on pyydetty kanteen hylkäämis¬ tä. hetussa niin meneteltyä kuin kirjat osottavat, on Kihlakunnanoikeus päätök¬ vellä 5. päivänä Lokakuuta 1877 lausunut tä koska Kruununnimismies Flinkman, sen mukaan kuin hän aikanaan oli il¬ mottanut, virkansa puolesta oli vieläsa¬ nottuna Maaliskuun 31. päivänä 1876. ta¬ kavarikkoon ottanut kaksituhatta kaksi sataa kaksikymmentäyksi kappaletta E¬ lias Laukanahon, Matti Kertalan, Elias Ku¬ jalan, Taavetti Tutipään ja Matti Männi kon puheenalaisilta kytkymailta hakkaa¬ 22
462939065_0044
462939065
mia sahatukkoja sekä jättänyt niistä huutokaupalla tulleen hinnan viisitse¬ hatta kuusisataa markkaa Waasan lää¬ rinrahastoon, mutta Kruunun puolesta, jonka oikeuden valvomiseksi Kruunun rimismies Flinkmanin ylläkerrotut loi¬ nenpiteet olivat tapahtuneet, ei oltu voi tu näyttää, että sanottuja tukkeja olisi julistettu menetetyiksi enemmän kuin viisisataa yhdeksänkymmentäkaksi kap¬ paletta, sentähden ja kun Elias Laukan aholle, Matti Wertalalle, Elias Kujalalle. Wilhelmina Männikölle ja Wilho Oinosit le, jolle viimemainitulle Taavetti Siitipää oli siirtänyt kannevikeutensa asiassa, niin ollen, oli kysymyksessäolevasta hin¬ nasta tuleva se osa, joka, kun jokainen tukki pidettiin yhdenärvoisena, suhteel¬ lisesti lankesi menetetyiksi julistamatta jääneiden tuhannen kuudensadan kah¬ denkymmenenyhdeksän tukin osaksi, tut¬ ki Kihlakunnanoikeus oikeaksi velvot¬ taa Kruunun, kuittia vastaan, Elias Lau¬ kanaholle ja hänen äskenmainituille asiakumppanvilleen heti suorittamaan mainitun osan hinnasta neljätuhatta sata seitsemän markkaa kolmekymmentä neljä penniä sekä viidelläsadalla mar¬ kalla korvaamaan Elias Laukanaholle ja hänen asiakauppaneilleen heidän oikeudenkäyntikulunsa asiassa. Hovioikeus, jonka tutkittavaksi asia¬ oli Kruunun puolesta pidätetyn vedon nojalla saatettu, on tuomiolla Heinäkuun 22. päivältä 1898. antanut lausuntonsa asi assa, ja mikäli siitä nyt on kysymys¬ katsonut, ettei Kruunu ollut esiintuonut syytä muussa kohden muuttaa Kihla¬ kunnanoikeuden päätöstä, kuin että kos¬ ka Kruununnimismies Flinkmanin taka¬ varikkoon ottamat kaksituhatta kaksi sataa kaksikymmentäyksi tukkia, mikä li asiakirjoista voitiin havaita, oli saatu¬ tuhannesta viidestäsadasta yhdeksästäkym¬ menestä kaadetusta puusta ja näistä puis¬ ta tuhat viisitoista oli julistettu Kruu¬ nulle nimitetyiksi, se korvaus, minkä Kruu¬ nu oli velkapää vastapuolilleen suoritta maan, oli luettava viidestäsadasta seit¬ semästäkymmenestäviidestä puusta tahi kahdeksastasadasta kolmesta tukista ja, Kihlakunnanoikeuden päätöksessään 23
462939065_0045
462939065
tukkien arvon laskamista varten mää¬ räämäin perusteiden mukaan, siis te¬ ki kaksituhatta kaksikymmentäviisi markkaa kuusitoista penniä, joten muu tettuna Kihlakunnanoikeuden päätös muissa kohdin oli jäävä voimaansa. Hovioikeuden tuomioon on Kruunun puolesta anottu muutosta tänne toi¬ mitetulla perustelmalla, johon Elias Laukanaho, Elias Kujala, Wilhelmina Männikkö, Katarina Wirtanen ja Joo seppi Talolahti sitten ovat säädetys sä järjestyksessä vastauneet Mitä näin on tapahtunut ja a¬ siakirjat sen lisäksi sisältävät on Keisarillinen Senaatti ottanut tutkitta väkseen ja katsoo ettei Suomen Kruunun puolesta ole esiintuotu syytä muuttaa Kovioikeuden päätöstä, jonka varaan sentähden ja koska Elias Laukana ho ynnä hänen asiakumppaninsa omt oihen tyytyneet asia jääpi; minkä ehos¬ sa Kruunu velvotetaan suorittamaan E¬ lias Laukanaholle ja hänen asiakumppa¬ neilleen maksut heidän kappaleestaan tä¬ tä Keisarillinen Senaatin tuomiota kuu¬ dellakolmatta markalla. Tätä kaikki asianomaiset alamaisuudessa noudatta koot. Keisarillisen Majesteetin Korkeassa Nimessä, Hänen Suomen Senaattinsa: 1. W. Hamberg Þ 1. och Kjellung Herr. Börenius. Gillegiuskiats 24.
462939065_0046
462939065
Tammikuun 24 päivänä 1900. Keisarillisen Majashelm Korhassa Kinnari, Tänen Suomen Knuullinsa tuomio maksuit¬ ta Wiipurin Korioikeudesta tullassa nostaja lussa, jossa Talollinen Kustaa Ratto, Män¬ tyharjun pitäjän Lahnaniemen kylästä, on hakijana ja Torppari Juhana Huhti¬ ainen, saman pitäjän Toinolan kylästä, poisjääneenä vastaajana, ja joka juttu kos¬ ku maan luovuttamista: Annettu Keisa¬ rillisessa Suomen Senaalissa ja Sen Oi¬ keusosuslissa, Helsingissä, Tammikuun 24 päivänä 1900. Keisarillinen Senvulle on Itselleen esityt¬ tänyt juttuun kuuluvat kirjat ja niistä saa¬ nut seuraavat tiedol Mäntyharjun pitäjän käräjjäkunnan Kih¬ lakunnanoikeudessa on Kustaa Ralto, hvartan myalle lausunut, että Noitto oli kauppakir¬ juttu Syyskuun 22 päivänä 1851 äidiltänsä Anna Tarkiaiselta ostanut Lempi nimisen perintöluontoisen neljänneksen Senkerin ta¬ loa Amainitussa lahnunainen kylässä; ja koska Juhana Huhtuunen piti Kullusvun sanottuun tilaan kuuluvien Järventausmaan ja Sikusaaren palstoja on Noitte vaatinut Kuktioista velvotettavaksi jättämään mai¬ Och dess - S.V - 48 - Rb. SS 69 Pag 269. Rl. D,1898
462939065_0047
462939065
oitut palstat Noiton vapaasti käyteltäviksi¬ Juhana Kahtiaisen, asiasta kuulustettuna, vistustettua Kustaa Noiton ylläkerrottua vaati¬ musta, on Kihlakunnanoikeus päätöksellä So¬ lakuun 22 päivänä 1877, mainitsemistuun syistä, lyljännyt Raiton kanteen Hovioikeus, jonka tutkittavaksi Kustaa Roit¬ to on ostanalla saattanut usein, on tuomiolla Syyskuun 24 päivänä 1898 lausunut että, koska Noitto oli juttua käsiteltäessä Kihlakunnan oikeudessa ilmottunut että Anna Tarkiainen, ennenkuin hän oli Reitolle myynyt puheen¬ alaisen talonosan, oli tilalle henkilölle myy¬ nyt kysymyksessä olevat maapalstat ja että Juhana Huhtiainen oli sitten ostamalla suunut ne, sentähden, ja kun Kustaa Neitte a ollut voinut och väittää että se luonetus¬ välipuhe, jolla Anna Turkainen oli luo¬ punut sanottujen maapuldigen omistusoikeu¬ desta, ja muut niistä palstoista sittemmin tehdyt sopimukset olivat peräytyneet till min ten Boittoon nähden kadottaneet niilla tar¬ kotetun pätevyden sekä myöskään että Huh¬ tillinen oli muullu tärän meneltänyt rii¬ danalaisten maapalstojen pitämysoikeuden, Lo¬ vioikeus jätti asian sen loppupäätetmän va¬ raan, johon Kihlakunnanoikeus oli päätök¬ sessään johtunut, ollen Kustaa Roitolla kui¬ tenkin valta, ellei maapalstoja lain säätä mässä ajassa ja asianmukaisessa järjestyksessä olettu emätilasta erillan, vastädes asianomais¬ ta vastaan ajan sitä kannettu maapalstojen omistusoikeudesta, johon ehkä oli syytä Hovioikeuden tuomion on Kustaa Antto alamaisesti anonut muutosta Mitä näin on tapahtunut sekä asiakir¬ jat sen lisäksi sisältävät on Keisarillinen Knuutti ottanut tutkittavakseen ja katso ett ei Kustaa Roitto ole esiintuoneet syytä muut taa Hovioikeuden ylläkerrottua tuomiota, jon¬ ka varaan asia siis jääpi Tätä kaikki asian¬ omaiset alamaisuudessa noudattakol¬ Keisarillisen Majistulin Korkeava Simessä, Hänen Ruomen Senaattinsa A: af Nyberg. Isak Fellman. A: af Nyberg. Isak Fellman. Lindvig Conberg. Richard Idutam. Lindvig Conberg. Richard Idutam. kaksi karmen. 16
462939065_0048
462939065
Den 31. Januari 1900. I Hans Kejserliga Majestäts Hoga Sum, egaren Jämes Edvard Salvesen, från Jyväskylä socken, tillstädeskommen, och Bonden Otto Niskanen, från Pih¬ tipulas by i Tihtipudas socken, ute¬ blifven svarande, angående rätt till skografverkning: Gifven uti Kejser¬ liga Senaten för Finland och Dess Justitie Departement, i Helsingfors, den 31. Januari 1900 Kejserliga Senaten har låtit handlin¬ garna i målet Sig föredragas och af dem inhemtat följande: Wid Häradsrätten i Tihtipudas sockens tingslag har Kyrkoherden Gummerus, efter Sägegaren Salvesen, i hans före¬ nämnda egenskap, och Otto Niskanen ågången stämning, yrkat att, emedan Otto Niskanen, såsom egare af Kyrko¬ Bde S.V. H. - C. G. -G.S. - Ant. 27 No 94. Såg. 159. R. S. 1898. Dess Senats för Finland dom uti Finsk öfver¬ ett, på nedsatt revisionsskilling, från rättning af stava Hofrätt inkommit mål emellan Kejserliga Kyrkoherden i Tihtipudas försam. Senatens ling Alexander Gummerus, sökande, dem i saken samt Dispenenten för sågbelaget medföljer och "Tre Finland Herr Company" Tåg. ginala e¬ ditionen.
462939065_0049
462939065
herden Gummerus numera tillhöriga ett sextondedels mantal af Hiluniemi skatte¬ hemman No 26. i berörde by, genom kon¬ trakt af den 6. Oktober 1887. emot en köpe¬ skilling af tvåhundra femtio mark till be¬ laget " Tre Finland Bond Compangi för¬ sålt alla å ett i sagda kontrakt närmare bestämdt, hemmanet underlydande skogs¬ skifte växande furu - och granträd, som obarkade vid nio alnars höjd fylde åtta tum och derutöfver i diameter, att öfver¬ kas under tjugu års tid från berörde dag, men Otto Tiskanen icke varit lag¬ ligen berättigad att försälja ifrågakomna träd, enär Heiluniemi hemman vore dess intressenter emellan oklufvet och rå¬ rande skog såsom älster af fastighet ic¬ ke kunde utgöra särskildt föremäl för köpeaftal, som vore för tredje man hin¬ dande, omförmälda kontrakt måtte, var hinder af den inteckning, som till säker¬ het för kontruktets bestånd utverkats, upp¬ häfvas och Kyrkoherden Gummerus till¬ erkännas den rätt till hemmanets skog, som honom lagligen tillkomme; och här¬ Kyrkoherden Gummerus förklarat sig villig att i sådan händelse till nämnda bolag utgifva det af belaget för omorda¬ se träd till Otto Niskanen erlagda fri set tvåhundra femtio mark. I saken hörde, hafva Piaponenten Tal¬ vesen och Otto Niskanen framhållit, den förre, att Heiluniemi ett åttondedels man¬ tals skattehemman väl vore dess egare emellan oklufvet, men att egaren af an¬ dra hälften af hemmanet Bonden Paul Kananen jemväl försålt skog från sin andel och att Kyrkoherden Gummerus, så han den 20. Januari 1893. tillhandlat sig sin egande hälft af samma hem¬ man, underrättats om att ifrågakomna träd vore till bemälda belag försålda, samt Otto Niskanen, att förberörda ken¬ trakt af den 6. Oktober 1887. blifvit vid hemmanets försäljning till Kyrkoherden Gummerus för denne uppläst och den i kontraktet omförmälda skogen uttryck ligen undantagen från hemmansköpet, och hafva Dispenenten Salveren och Otto Niskanen på dessa grunder anhål¬ lit om käromålets förkastande, hvarhos Pisponenten Salvesen förbehållit sig rätt 18
462939065_0050
462939065
att emot Kyrkoherden Gummerus få sär¬ skildt utföra det ansvarspåstående, hvar till dennes i saken utförda talan kunde gifva anledning Efter det Kyrkoherden Gummerus derå påstått Dispenenten Salvesens fällande till ansvar för det denne i sitt skriftte¬ gen afgifna svaromål kränkt Kyrkoher den Gummerus samt sakegarene å inne¬ sidor tagit i anspråk ersättning för si¬ na kostnader i målet, har Häradsrätten medelst den 3. April 1897. afsagdt utslag förklarat utredt vara, att sagbolaget Tho¬ Finland Hand lempany" genom kontrak af den 6. Oktober 1887. för en köpeskilling af tvåhundra femtio mark utaf Otto Mi¬ kanen köpt omordade träd att öfverkas under tjugu års tid, räknad från sist¬ berörda dag, samt att Kyrkoherden Gum¬ merus sedermera medelst afhandling af den 20. Januari 1893. för ett pris af ettu sen mark tillhandlat sig Otto Niska¬ nens egda andel af förenämnda hem¬ man med alla de förmåner, som der¬ till hörde eller framdeles kunde delsom ma tillvinnas; men emedan Otto Nis¬ kanen vid öfverlätelsen af hemmanet för styrkoherden Gummerus uttryckligen till kännagifvit, att omförmälda stockskog ti¬ digare vore försåld och icke inginge i hem¬ mansköpet, samt inteckning till säkerhet för ifrågavarande kontrakts bestånd vid den tid Kyrkoherden Gummerus blifvit egare af hemmanet varit i detsamma faststäld äfvensom Kyrkoherden Gummerus erkänt, ett han afvetat kontraktet, ty och då den omständighet, att Heiluniemi hemman var oklufvet, så mycket mindre verkade å saken, som Kyrkoherden Gummerus icke gittat bestrida, att skog försålts jem¬ väl från Paul Kananens andel af hem¬ manet, samt genom omförmälda ken¬ trakt icke sjelfva det jordemräde, hvarå skogen befunne sig, utan endast en del af den derå växande skogen öfverlåtits, har Häradsrätten funnit berörda kontrakt såsom icke stridande mot lag, vara för Kyrkoherden Gummerus bindande samt förty och enär den försålda skogen så¬ lunda icke hörde till de förmåner, som utföljde hemmansköpet, förkastat käro¬ målet; och jemte det Pespenenten Sal¬ 20
462939065_0051
462939065
vesen berättigades att särskildt mot Kyr¬ bokorden Gummerus utföra det ansvars rästående hvartill han möjligen kunde finna förevarande sak gifva anledning, samt Kyrkoherden Gummerus yrkande om Dispinenten Salvesens fällande till ansvar för förelämpning vid sådant för hållande för den gången lemnades utan afseende, har Kyrkoherden Gummerus ålagts att till Dispenenten Salvesen och Otto Niskanen i godtgörelse för deras kost¬ nader i målet, utgifva, åt den förre åtta¬ tio och åt Niskanen åtta mark. Hefrätten, under hvars pröfning Kyr¬ koherden Gummerus i väderag dragit må¬ let, har genom den 24. Maj 1898. deri gif¬ ven dem låtit vid Häradsrättens förenämn¬ da utslag förblifva, jemte det Kyrkoher¬ den Gummerus ålagts att med femtio mark ersätta Piiponenten Salvesen för dennes umgälder uti Hofrätten. Uti denna Hafrättens dem har Kyr¬ koherden Gummerus i underdånighet an¬ hållit om ändring medelst ingifven de duk tion, hvilken disponenten Salvesen i Jo¬ reskrifning ordning bemött. Hvad sålunda förelupit och handlin¬ garna i målet vidare innehålla har Kejserliga Senaten tagit i öfvervägande; och alldenstund af hvad i målet förelupit framgår, att Otto Niskanen och Kyrko herden Gummerus vid det dem emellan den 20. Januari 1893. skedda köp angå¬ ende halfva Heikiniemi skattehemman beggesides förutsatt att ifrågakomna emel¬ lan Otto Niskanen och aktiebolaget "The¬ Finland med Company i ingångna af¬ verkningskontrakt, som blifvit i lägenhe¬ ten intecknadt och om hvars innehåll hem¬ merus jemväl vid köpefullfället erhållit upplysning, skulle fortfarande förblifva gällande, fördenskull och enär Kyrkoher¬ den Gummerus sålunda godkänt, att nämn¬ da belag finge tillgodonjuta sin öfverk¬ ningsrätt, hvilket godkännande måste anses lika giltigt, som om det afgifvits emedellast till bolaget, samt den omstän¬ dighet att Heiluniemi hemman vid för¬ berörda kontrakts ingående varit dess e¬ gare emellan edeladt icke, på Kyrko¬ herden Gummerus talan, kan föranleda kontraktets upphäfvande, pröfvar Kejser¬ 30
462939065_0052
462939065
liga Senaten rättvist låta bero vid det slut, hvari domstelarne i hufvudsaken såsom och beträffande rättegångskostnaden stannat Sidkommande åter Kyrkoherden Gummeris i sammanhang med detta tvistemål emot Pisponenten Salvesen väckta ansvarspåståen. de finner Kejserliga Senaten skäl ej heller här¬ utinnan vara af Nyrkoherden Gummerus an¬ förda till ändring i domstolarnes åtgärd, hvari genom Gummerus anvisats att berörda påsta ende särskildt i laga ordning fullfölja, hvar för vid Hofrättens dem jemväl i denna del hem¬ mer att bero, sålunda likväl att Nyrkoherden Gummerus eger utföra denna sin talan obere¬ ende deraf huruvida Dispenenten Salvosen väl¬ ker det af honom mot Kyrkoherden Gummerus förbehållna åtal eller icke I öfrigt eger den af Disponenten Salvesen fordrade ersättning för hans härstädes i sa¬ ken hafda kostnader icke rum. Det alle, som vederbör, till underdånig efterrättelse länder. I Hans Kejserliga Majestäts Hoga Sann, Dess Senat för Finland/: S. W. Hauberg Den 1 Sytning G. Lauppuskiaet Anmod. Nytens G. Lauppuskiaet Anmod. Nytens Karl Stondertskjöd Den 31 Januari 1900 Hans Kejserliga Majestäts Hägutämn¬ Oss senats för Finland dom uti ett, på nedsätt reverskilling, från Åbo Hofrätt inkommit mål emellan Spar¬ banken i Brahestad, sökande, samt under rättegången aflidne Postsprar¬ banksbokhållaren Edvard Löfbergs upp¬ gifne rättsinnehafvare, hans moder To¬ fie Löfberg samt systrar Bertha Löfberg och Hanna Lillbjeff, uteblef¬ ne svarande, angående fordran: Gif¬ ven uti Kejserliga Senaten för Finlund och Dess Justitte Depar tament, i Helsingfors den 31 Januari 1900. Kejserliga Senaten har låtit handlingarna i målet Sig föredragas och af dem inhemtal följande: Till Rådstufvurätten i Helsingfors uti hvilken stad Edvard Löfberg i lifstiden varit bosatt, har Sparbanken i Brahe¬ slad, på Edvard Löfberg ågången stäm¬ ning, anfört, att Edvard Löfberg den 9. Februari 1891 jemte tre andra personer teknat sig, en för aller och alla för en, i profrieborgen för betalningen af det lån¬ 6° A. af N. F. S. C. R. I¬ No 95. Pag 232 R. D. 1898
462939065_0053
462939065
stort 3500 mark, jemte derå utfäst sex procents ränta, hvilket för tiden tjenst¬ förrättande Registratorn i Poststyrelsen Gustaf Fredrik Virpi erhållit från sag¬ da sparbank emot skuldsedel af den 7 i samma Februari månad; och har Spar¬ banken yrkat att Edvard Löfberg motte förpligtas att i grund af denna sin borgen till Sparbanken utgifva skuldse delns innehåll 3500 mark jemte derå från den 1. Januari 1896 upplupen ogulden ränta äfvensom ersätta Sparlan¬ ken rättegångsungälderna i målet. I saken hörd har Edvard Löfberg genmält, att bland hans medborgesman¬ befunnit sig Sjökaptenen Fredrik Björk¬ qvist, hvilken kort efter det borgesförbu¬ delsen af honom ingålls aflidit. Och eme¬ dan Sparbanken tillåtit Sjökaptenen för Virfeis hustru Sofia Kirpi att uti en af henne å Sjökaptenen Kapis vägnar den 8 November 1891 undertecknad förbindels se ikläda honom i Sjökaptenen Björk¬ qvists ställe enahanda borgen för omai¬ dade lån som Björkqvist för detsamma ingått, utan att Sofia Kerpi varit dertill befullmäktigad; ty och då Edvard Löf¬ berg icke gifvit sitt godkännande dertill, att Sjökaptenen Björkqvists löftesmanna¬ ansvarighet i omförmäld måtto iklädts Sjökaptenen Pirpi, har Edvard Löfberg ansett sig vara fri den af honom för mordade lån ingångna borgesförbindel¬ sen samt yrket att Sparbankens talan blefve förkastad och Edvard Löfberg godt gjord för sina umgälder i målet. Sedan Sparbanken bemäll Edvard Löfbergs genmäle har Rådstufvurätten genom utslag den 27. Oktober 1897 ut¬ låtit sig i saken och på upptagna skål ålagt Edvard Löfberg att emot om¬ händerfående af originala skuldsedeln, behörigen qvitterad, genast till Sparban¬ ken i Brahestad utbetala skuldsedelns innehåll tretusen femhundra mark med sex procents årlig ränta derå från den 1. Januari 1896 tills full betalning följde; hvarhos Edvard Löfberg skyl¬ digkänts att med sjuttio mark eräät¬ ta bemälda Sparbank dess umgälder i målet. Hofrätten, under hvars pröfning 32
462939065_0054
462939065
lofie och Berthu Löfberg samt Hanna "Idelikejeff efter Edvard Lofbergs emeller¬ tid inträffade död, på vad, erlagdt af denne sistnämnde, dragit målet, har medelst dom den 25 Juli 1898 yttrat sig deri, och emedan Sparbanken i Brahestad icke, såsom densamma måste anses hafva ålegat, gittat antingen genom upp¬ tande af Sjökaptenen Pispis för Sofia Kapi utfärdade fullmakt eller eljest visa det Sofia Korpi varit af sin bemälde man befullmäktigad att, på sätt som skett, å hans vägnar ikläda sig den af henne ingångna borgen för omförmälda lån samt Edvard Löfberg icke finge an¬ tagas hafva med sitt å skuldsedeln tecknade godkännande af Sjökaptenen Kipi såsom medborgesman afsitt ut¬ tala vidare än att Edvard Löfberg u¬ he hade något att med hänsigt till Sjökaptenen Pispis vederhäftighet innan da emot dennes öfvertagande af ifrå¬ gakomna borgesansvarighet; ty och alldenstund Edvard Löfberg icke vid sats ens hafva varit i tillfälle att ofvan¬ tyga sig om att Sofia Kipi behörig gen befullmäktigats till omordade borgens ingående å Tjokaptenen Sirpis vägnar; fördenskull och då vid sådant förhållan¬ de Sjökaptenen Björkqvists rättsinnehaf¬ vare fått blifva Björkqvists ingångna borgesansvarighet för lånet qvitt utan att annan behörigen godkänd borgesman styrkts hafva inträdt i Björkqvists ställe i ansva¬ ighet för lånet, har Hofrätten pröfvat rättvist, med ändring af Rådstufvurättens utslag, jemlikt 2. SS: i förordningen den 34 Februari 1873 angående närmare be¬ stämmande af löftesmans ansvarsskyldig¬ get, befria Edvard Löfbergs rättsinne¬ hafvare Sofi och Britha Löfberg samt Hanna Lepibojeff från gäldandet af mer utaf sagda lån jemte ränta an hvad som af detsamma skulle efter hufvudtalet belupit sig på Edvard Löfberg, eller säledes fjerdedelen deraf; hvadan Sofia Löfberg och hennes med¬ parter, i deras meranämnde egen¬ skap, af Hofrätten ålagts att, gemen¬ samt eller den af dem som tillgång egde, till Sparbanken i Brahestad utgifva, emot qvitto åttahundra sjut¬ 33
462939065_0055
462939065
tiofem mark jemte sex procents årlig änta derå från den 1. Januari 1896. tills full betalning skedde, hvaremot bemälde Spärbankes dautöfver sträckta kraf af Hofrätten underkänts såsom obe¬ fogadt; med hvilken ändring i Rådstuf varättens utslag dervid beträffande rätte gångskostnaden i nästbemälde Rätt, uti hvilken del skäl till rättelse icke fö¬ rebragts, fått förblifva, jemte det Spa¬ lankens anhållan om godtgärelse för dess i Hofrätten hafda umgälder vid sådan utgång af målet lem¬ nats utan afseende. Uti denna Hofrättens dom har för Sparbanken i Brähl stad i underdånighet sökts ändring. Hvad sålunda förelupet samt handlingarna vidare innehålla ho¬ Kejserliga Senaten tagit i öfvervägande och finner Sparlan ken i Brahestud icke hafva års fört skäl till ändring i Röy rättens ofvanberörda dom, vid hvilken förty kommer att Jo¬ kuten Karinen blifva. Det alle, som vederbör, till un¬ dördning oftenättelse länder¬ Hans Kejserlige Majestäts Högde Sann Dess Sonat för Finlands A. af Nyliois Isak Fellman Linders Stenberg, Richard Lönsömi. 38.
462939065_0056
462939065
No 9. Pag. 224. R.D. 1898. Till Senats för Finland dom uti ett, Finsk öfver¬ utan erlagda afgifter, från Wasa Hof-sättning af rätt inkommit revisionemål emellan Kejserliga ran Kejserliga Thomakaren Thomas Bergenstedts hu Senatins dom ten Rajsa Bergenstedt, från Kan-medföljer ori¬ medföljer och delionen. Den 1. Februari 1900. I Hans Kejserliga Majestäts Aiga Namn, bava by i Kauhava socken, sökan¬ de, samt skräddaremästaren Eu¬ staf Rautamäki och Bondesonen Ja¬ kob Wilhelmsson Pelkola, från sam¬ me by, uteblifne svarande, angående eganderätten till särskilda byggna¬ den Silfver uti Kejserliga Senaten för Finland och Dess Justitia Depae tement, i Helsingfors, den 1. Februari 1900. Kejserliga Senaten har låtit handlin¬ tima i målet Sig föredragas och af dem inhemtat följande: Sedan en å Autio hemmans mark i ofvannämnde Kauhava by befintlig stuga med dertill hörande uthus, i om Kajsa Bergenstedt genom äktenskaps¬ förord förbehållit sig till enskild ego, tagits i möt till gäldande af Hans landen i Nikolaistad Tuomas San¬ Gde F. H. A. - O. S. - A. B. - 3. F. Tit. etse
462939065_0057
462939065
ells hos makarne Bergenstedt egande fordran, utgörande jemte utsöknings¬ kostnader tvåhundra femton mark sex¬ tiofem penni, samt dessa byggnader den 11. Januari 1874. sålts å exekutin auktion och för en köpeskilling af tu¬ hundra sjuttio mark inropats af Ja¬ kob Pelkola äfvensom denne sederme ra föryttrat desamma åt Gustaf Han¬ tamäki, hafra Thomas och Kajsa An¬ genstedt, efter stämning å Gustaf Kau¬ tamäki, vid 1895. års lagtima höstting i Kauhava sockens tingslag utfört så¬ dan talon, att emedan makarne ma¬ genstedt, efter det omförmälda utmäl ning vidtagits, med Jakob Pelkola träf¬ fat aftal, att denne, åt hvilken må¬ kaina Bergenstedt utfärdat en tre år derefter till inlösen förfallen skuldse¬ del å trehundra mark, skulle beta¬ la Handlanden Januels fordran hos makarne Borgenstedt och sig till säker¬ het å den blifvande exekutiva och tionen inropa de i mät tagna bygg¬ naderna, utan rätt för Pelkola att före skuldsedelns förfallotid afyttra d¬ samma samt Gustaf Rautamäki, då han köpt byggnaderna af Pelkola, egt kännedom om att denne saknat beso¬ genhet att sälja dem, det emellan den sistbemälde och Jakob Pelkola ingång¬ ra köpet måtte upphäfvas och Hauta mäki förpligtas att till makarne Bon¬ genstedts fria förfogande genast af¬ träda ifrågavarande byggnader af vensom godtgöra dem kostnaderne å rättegången. Efter det jemväl Jakob Pelkola ge¬ nom kungörelse i Finlands officiella tidningar blifvit i saken instämd, men icke kommit tillstädes, äfvensom Tu¬ staf Rautamäki metsagt käromålet, har Häradsrätten genom utslag den 28. April 1897. yttrat sig, att alldenstund utredt vore, såväl att Jakob Pelkola på exekutiv auktion inköpt ifråga¬ varande byggnader som och att En¬ staf Hautamäki sedermera på grund af det vid samma auktion förda protokoll af Jakob Pelkola tillhand¬ lat sig sagda byggnader, fördenskull och då makarne Bergenstedt, emot 36
462939065_0058
462939065
Gustaf Hautamäkis bestridande, icke gittat styrka, att den sistnämnde haft kännedom derom att Jakob Pelkola då ännu icke varit berättigad att försälja byggnaderna, kunde Gustaf Hautamäki, som i god tro tillhand¬ lat sig byggnaderna, icke åläggas att afträda desamma till makarne Ber¬ genstedt, utan ogillades käromålet, jemte det rättegångskostnaderna par¬ terne emellan qvittades; dock lemna¬ des makarne Bergenstedt öppet att särskildt i laga ordning af Jakob Pelkola söka ersättning för den kost¬ nad och skada de kommit att lida derigenom, att Pelkola innan den i aftalet uträtta tid tilländagått försäll ifrågakomna byggnader. Hefrätten, under hvars pröfning bland andre Kajsa Bergenstedt i vädeväg dragit målet, har medelst dom den 22. Juli 1898. låtit bero vid Häradsrät¬ tens utslag, hvarhos Kajsa Bergenstedt ålagts att till Gustaf Hautumäki gälda afgifterna för hans exemplar af Hofrättens dom med femton mark åttatio penni. Uti denna Hofrättens dom har Kaj¬ sa Bergenstedt i underdånighet anhål¬ lit om ändring. Hvad sålunda förelupit samt handlingarna i målet vidare inne¬ hålla har Kejserliga Senaten tagit i öfvervägande, och finner Kejserli¬ ga Senaten hvad Kajsa Bergenstedt härstädes anfört icke föranleda än dring i det slut, hvaruti Hofrätten genom dess förberörda dom stannat och hvarvid förty kommer att förblif¬ va. Det alle, som vederbör, till under¬ dånig efterrättelse länder 1o Hans Kejserliga Majestäts Higa Namn, Dess Senat för Finland: Till kangdere Stor Ljellus T. W. Hangders Isacsson C: Herr. Börenius Skattehemman Adolph Aminoff
462939065_0059
462939065
Helmikuun 3 päivänä 1900 Keisarillisen Majestatin Korkonosa Finnsson Kanen Suomen Senaattinsa tuomio¬ maksuitta Viipurin Hovioikeudesta tulleeseen nostajuttuun, jossa Talolli¬ nen Pekka Heikinpoika Kaukinen, Muelan pitäjän Kaukilan kylästä, en hakijana sekä hänen veljensä Talolliset Tuomas, Mikko, Wilho ja Juhana Heikinpojat Kaukinen yn¬ nä veljenpoikansa Talollinen Matti Kaukinen, myöskin Kaukilan ky¬ lästä, tulematta jääneinä vastaa¬ jina, ja joka juttu koskee häätämis¬ tä: Annettu Keisarillisessa Suomen lenaatissa ja Sen Oikeusosastossa, Helsingissä, 3 päivänä Helmikuuta 1900. Keisarillinen Senaatti on Ilsellensä esityttänyt jutun kirjat ja niistä saa¬ nut tietää seuraavaa: Pekka Nankiselle toimitetun manuun nojalla ovat Tuomas Raukinen ja hä¬ nen ylläluetellut asiakumppaninsa Muo¬ lan ja Heinjoen pitäjäin käräjakunnan Kihlakunnanoikeudessa vaatineet, että kos¬ ka Pekka Haukinen välikirjalla 19 päi¬ bom Läsnä: F. H. H; - C. G. G; F. - A. S. A.ff 38 No 104. Såg. 254. R. D. 1898.
462939065_0060
462939065
vältä Lokakuuta 1882. eli Tuomas Kan¬ kiselle ja hänen asiakumppanaillensa luovuttanut osuutensa asiallisten yhtei sesti omistamasta relssitilasta No 2 edel¬ läsanotussa Raukilan kylässä, mutta Pekka Kaukinen siitä huolimatta oli vuonna 1892 Tuomas Kaukisen ja hä¬ nen asiakumppaniensa suostumuksetta tilan metsäpalstalle rakentanut itselleen tuvan ja kieltäytynyt sitä poismuuttamas¬ ta, Pekka Kaukinen siihen laillisesti val¬ voitettaisiin sekä tuomittaisiin maksamaan korvausta Tuomas Kaukisen ja hänen asiakumppaniensa oikeudenkäyntikustan¬ nuksista. Kanteen johdosta Pekka Kaukinen on vastannut, että hän perittyään vanhem¬ miltaan osan puheena olevaa relssitilaa, oli ynnä Tuomas Kankinen ja tämän asiakumppanit 4 päivänä Lokakuuta 1882 Pekka, Tuomas, Mikko, Wilho ja Juhana Kaukisen veljeltä ja Matti Kaukisen isän veljeltä Antti Heikinpoika Kaukiselta os¬ tanut hänen osuutensa sanotusta tilasta ja ettei Pekka Kaukinen ensiksimainitu¬ la kaupalla 19 päivältä samaa kuuta el¬ lut myynyt muuta kuin perintöosansa eikä ainakaan missään tapauksessa vai¬ monsa Katariina Kaukisen naimaosaa siitä tilanosasta, minkä Pekka Kauki¬ nen eli Antti Kaukiselta ostanut; ja kun Pekka Kaukinen ja hänen mainittu vai¬ monsa siis edelleen omistivat osan tilas¬ ta, on Pekka Kaukinen vastustanut kan¬ netta. Sen jälkeen on Kihlakunnanoikeus, jossa myöskin Katariina Kaukista on a¬ nasta kuultu, 1 päivänä Lokakuuta 1897 julis¬ tamassaan päätöksessä katsonut laillises¬ ti selvitetyksi että Pekka Kaukinen oli 19 päivänä Sekakuuta 1882 Tuomas Kru¬ kiselle ja hänen asiakumppaneillensä myy¬ nyt myöskin Pekka Haukisen 4 päivä¬ nä samaa kuuta Antti Kaukiselta os taman osan edellämainitusta tilasta, johon tilanosaan Katariina. Honkisella eli ollut naimaoikeus; mutta koska Sta¬ tariina Kaukinen eli myöntänyt men¬ neensä naimisiin. Pekka Kaukisen kans¬ sa ennen 1 päivää Tammikuuta 1890 ja Pekka Kaukinen siis, 23 päivänä Maaliskuuta 1807 annetun selityksen mu¬ 39
462939065_0061
462939065
kaan, verrattuna 15 päivänä Huhtikuu¬ ta 1889 annettuun asetukseen, oli ollut oi¬ keutettu vaimonsa suostumuksetta myy¬ mään myöskin hänen perimysmaansa oikeastaan hänen naimaosansa aviolii¬ ton aikana ansaittuun kiinteimistöön, sentähden ja kun Pekka Kaukinen ei edes ollut voinut väittää että hän muul¬ la perusteella olisi ollut oikeutettu ra¬ kentamaan itsellensä asuntoa Tuomas Haukisen ja tämän asiakumppanien tilanosan maalle, harkitsi Kihlakunnan¬ oikeus oikeaksi velvoittaa Pekka Nanki¬ sen häätämisen uhalla tilanosalta heti poismuuttamaan, jonka ohessa Pekka Kaukinen velvoitettiin kolmellakymme¬ nellä markalla korvaamaan Tuomas Kan¬ kisen ja hänen asiakumppaniensa kus¬ tannukset oikeudenkäynnissä. Hovioikeus, jonka tutkittavaksi Pekka Kaukinen oli vetoamalla saattanut pi¬ tun, on tuomiolla 10 päivältä Syyskuuta 1898 jättänyt asian Kihlakunnanoikeuden edelläsänetun päätöksen varaan, minkä ohessa Pekka Raukinen on velvoitettu ha¬ nen riitakumppaneillensa suorittamaan 40 maksut heidän kappaleestaan Hovioikeu¬ den tuomiota viisitoista markkaa kah¬ deksankymmentä penniä. Hovioikeuden tuomioon on Pekka Rau¬ kinen alamaisesti anonut muutosta. Mitä näin on tapahtunut ja asiakir¬ jat sen lisäksi sisältävät on Keisarilli¬ nen Senaatti ottanut tutkiakseen ja sen ohessa että Pekka Kaukisen anomus jutun lykkäämisestä takaisin Kihlakunnanoi keuteen oikeettomana hyljätään, katsoo Keisarillinen Senaatti ett'ei Pekka Rau¬ kinen ole esiintuonut syytä muuttaa. Hovioikeuden ylläkerrottua tuomista, jonka varaan asia siis jääpi. Tätä kaikki a¬ sianomaiset alamaisuudessa noudattakoot. Keisarillisen Majesteetin. Korkeassa Nimässä, Hänen Suomen Senaattinsa: S W Klemberg G. Hangenskiut Oscar Lysius August ybergh Adolf Aminoff
462939065_0062
462939065
Helmikuun 5 päivänä 1900. Keisarillisen. Majesteetin Korkassa Timossä, Hänen Suomen Senaallensa tuomio¬ nostorahalla Wiipurin Hovioikeudesta tulleessa jutussa, jossa Talollisenleski Maria Elisabeth Hiltunen, Kuopion pitäjän Pellesmäen kylästä, on ha¬ kijana ja Kuopion kaupungin Ra¬ hatoimikamari vastaajana ja joka juttu koskee lahjotusvarojen käyttä¬ mistä: Annettu Keisarillisessa Tuo¬ men Senaatissa ja Sen Oikeusosaston sa, Helsingissä, Helmikuun 5 päivä¬ nä 1900. Keisarillinen Senaatti on Itselken esi¬ tyttänyt juttuun kuuluvat asiakirjat ja niistä, mikäli nyt on kysymyksenä, saanut seuraavat tiedet: Maria Elisabeth Hiltunen en, toimi¬ tettuaan haasteen. Rahatoimikamaille Kuopion kaupungin Maastuvanoikeudessa lausunut, että hän oli lahjakirjalla 24 päivältä Syyskuuta 1887 luovuttanut maisuutensa Kuopion kaupungille ja Kuopion maaseurakunnalle, puolet kun pasellekin, muun muassa sillä ehdolla, että korko pääomasta, joka "väkitellen Säsnä: t. af 1. SS. H. B. - S. C. R. J. 1191 No 105. Såg: 178: R. 9,1898
462939065_0063
462939065
oli kartutettava ja senjälkeen ei saisi vähetä; piti käytettämän mainituissa kunnissa olevien köyhäin orpolasten hol¬ toon ja kasvatukseen sekä että kuntien tuli omista varoistaan suorittaa Ma¬ ria Elisabeth Hiltuselle hänen elinaika nansa kuukausittain sata markkaa kum¬ mankin ja yhteisesti kustantaa hänelle asunto ynnä pelltopuut sekä rehut yh¬ delle lehmälle, mutta että Kuopion kau¬ punki, joka oli sanotun lahjakirjan ne¬ jalla kantanut kaikkiaan 20,172 markkaa 54 penniä, ei ollut täyttänyt lahjakir¬ jan ehtoa pääoman pitämisestä vä¬ hentämättömänä ja sen kartuttamisesta koroilla, vaan oli vastoin lahjakirjan määräyksiä Maria Elisabeth Hiltusen lahjottamista varoista suorittanut yllä¬ mainitut kuukausmaksut ja kustanta¬ nut muut edellä luetellut edut sekä siten vähentänyt lahjotuspääoman 15,0 64 markaksi 36 penniksi; minkä vuoksi Maria Elisabeth Hiltunen en vaatinut, että joka Rahatoimikamari, Kuopion kaupungin edustajana, velvotettaisiin saatta maan Maria Elisabeth Iittusen kau¬ pungille lahjottama pääoma sen alku¬ peräiseen määrään tahi että puheina leva lahjotus julistettaisiin voimattomak¬ ri ja Kuopion kaupunki määrättäisiin maksamaan Maria Elisabeth Hiltuselle takaisin kaupungin lahjakirjan nojal¬ la nostama rahamäärä Tastatessaan asiaan on Rahatoimi¬ tamari kieltänyt kaupunkikunnan, ot¬ taessaan vastaan puheenalaisen lahjo¬ tuksen, sitoutuneen omista varoistaan suorittamaan Maria Elisabeth Hiltusel¬ le hänen vaatimaansa eläkettä; minkä vuoksi ja kun kaupunkikunta ei muuten kaan ollut rikkonut kysymyksenalaisen lahjakirjan määräyksiä. Hakatoimisama¬ ri on vastustanut kannetta. Todistajain kuulustetun jutussa ta¬ pahduttua on Maastuvanoikeus, missä Maria Elisabeth Hiltunen en pyytä¬ nyt oikeudenkiinnitikulujensa korvausta, päätöksellä 10 päivänä Syyskuuta 1897. lausunut että, koski ei Maria Elisabeth Hiltunen ollut voinut näyttää. Raha¬ toimikamarin, Kuopion kaupunkikunnan edustajana, poikenneen lahjakirjan mää¬ 42
462939065_0064
462939065
„ räyksistä, Raastuvanoikeus hylkäsi kanteen; minkä ohessa jutun kulut asian laatuun nähden kuitattiin a¬ sianosaisten kesken. Hovioikeus, jonka tutkittavaksi Ma¬ ria Elisabeth Hiltunen on vetoamalla saattanut jutun, on tuomiolla Kesä¬ kuun 15 päivältä 1898 jättänyt Maas¬ tuvanoikeuden ylläkerrotun päätöksen voimaan. Tähän Hovioikeuden tuomioen on Maria Elisabeth Hiltunen alamai¬ sesti hakenut muutosta perustelmalle johon Rahatoimikamari on sitten vastannut. Mitä näin on tapahtunut sekä asia¬ kirjat sen lisäksi sisältävät on Keisa¬ rillinen Senaatti ottanut tutkittavakseen ja katsoo ett'ei Maria Elisabeth Hiltu¬ nen ole esiintuenut syytä muuttaa He¬ vioikeuden ylläkerrottua tuomista, jon¬ ka varaan asia siis jääpi; ja velvote¬ taan Maria Elisabeth Hiltunen suorit¬ tamaan Alakatoimikamarille maksut sen kappaleesta tätä Keisarillisen Senaatin tuomista kaksikolmatta markkaa. Tätä Antui Karinen kaikki asianomaiset alamaisuudessa nou¬ dattakoot Keisarillisen Majestetin Korkeassa Timessä, Hänen Suomen Senaattinsa: A: af Nyberg. Isak Fellman. A: af Nyberg. Isak Fellman. Henr. Borenius. Tilhus Adulam¬ Ludvig Clenberg 43
462939065_0065
462939065
Den 5. Februari 1900 Hans Kejserliga Majestäts Högare Namn Dess Senats för Finland dom uti ett, på nedsatt sessionsskilling, från Åbo Hof¬ rätt inkommit mål emellan Rustaura¬ lören Frans Oskar Pettersson, från Hel¬ singfors stad, sökande, samt Helsing¬ fors Alektriska Betysnings Aktiebolag, svarande, angående fordran: Gifven uti Kejserliga Senaten för Finland och Dess Justilie Departement, i Hel¬ singfors, den 5. Februari 1900. singfors, den 5. Februari 1900. Kejserliga Senaten har låtit handlingar na i målet Sig föredragas och af dem, så vidt nu är i fråga, inhemtat följande: Efter stämning å Resteratören Pel¬ tersson har Helsingfors Eloktriska Betysnings Aktiebolag vid Rådstufvurättens i Helsing fors stad sammanträde den 27. Augusti 1897. yrkat att emedan bolaget, enligt par terne emellan den 3. September 1892. upp¬ gjordt skriftligt kontrakt, åtagit sig att till särskilda glöd lampor uti Svenska teåterhusets i Helsingfors restaurations¬ lakal, öperakällaren, som af Pettersson in¬ nehades å arrende, leverera dektrisk ström emot vilkor, bland annat, att Pettersson Jde S.V. H. - O.G. - G. L. A. N. SS: 37. Pag 257. Rb 1898
462939065_0066
462939065
egde för ledningen, som tillhörde bolaget ålägga i hyra fyra mark om året för hvarje lampa, Ristauratören Pettersson måt¬ te förpligtas att för de fem år, från är 1892. till år 1847., under hvilka bolaget å sin sida fullgjort kontraktet, i hyra för ledningar till bolaget betala enligt räkning tillsamman tvåtusen tvåhundra tjugufyra mark. Isaken hörd har Ristauratören Petters son bestridt att den doktriska ledningen. öperukallaren tillhörde Helsingfors Elektri¬ ska Betygnings Aktiebolag, enär densam¬ ma förefunnits der innan aftald parterne emellan ingåtts och Pettersson tillträdtar rendet till källaren, hvarför och då hyra i omförmäldt afseende icke blifvit af bolaget uti dess räkningar påförd Resteriiratören Pettersson under de fem år, han tagit dik trisk ström från bolaget, Pettersson mot¬ sagt krafvet. Efter det vittnesförhör i målet härå egt rum samt parterne ömsesides gjort anspråk na godtgörelse för rättegångskostnaden, har Rådstufvurätten genom utslag den 29. Janua ri 1898 utlåtit sig och funnit utredt vara, att ifrågavarande, uti öperakällarens lokal invända ledningar för den dektriska betyr¬ ningen tillhörde Helsingfors Eliktriska Bo¬ lysnings Aktiebolag; i anseende hvartill och dä uti det parterne emellan den 3. Septem¬ ber 1892. upprättade kontrakt angående be¬ lysningen inginge bestämning derom att i fyra för bolaget tillhöriga tidningar skul le såsom årsär gift erläggas fyra mark för hvarje lampa, samt Westeratören Petters¬ son icke visat att han genom särskildt af¬ tal blifvit befriad från erläggande af dylik fyra, Rådstufvurätten pröfvat rättvist ålig¬ ga Resteraloren Pettersson att genast, emot qvitto, till Helsingfors Elektriska Be¬ lysnings Aktiebolag utgifva det fordrade byresbeloppet för fem år med inalles två¬ tusen tvåhundra tjugufyra mark, hvaremot rättegångskostnaderna i målet, med han¬ sigt till detsammas beskaffenhet, parterne emellan qvittats; vid hvilket utslag Hof¬ rätten, det Ristauratören Pettersson på er lagdt vad dragit målet, genom dom af den 26 September 1828. låtit bero. Uti Hofrättens dom har Ristauratoren Pettersson i underdånighet anhållit om än¬ dring genom ingifven deduktion, den Hel¬
462939065_0067
462939065
singfors Alektriska Belysnings Aktiebolag föreskrifven ordning bemött. Hvad sålunda förelupit samt handlin¬ garna i målet vidare innehålla har Kejser¬ liga Senaten tagit i öfvervägande samt finner Ristauratoren Pettersson icke hafva anfört skäl till ändring i Hofrättens fö¬ rinämnda dom, vid hvilken alltså kom¬ mer att förblifva, jemte det Pettersson kän¬ nes skyldig att till Helsingfors Elektriska Betygnings Aktiebolag gälda afgifterna för dess exemplar af denna Kejserliga se¬ natens dom med tjugutvå mark. Det al¬ le, som vederbör, till underdång efterrättel¬ se länder Matts Kejserliga Majestäts Höga Nämn, Dess Senat för Finland: S. W. Haugberg Oscar Kjelius Gällqvistnad. Auras Kostarek Adolf Aminoff Den 7. Februari 1900. 1o Hans Kejserliga Augustäts Haga Namn, Dess Senats för Finland dom uti ett, utan erlagala afgifter, från Ala Hofrätt inkommet revisionsmål emellan Jernägstyrelsen i Fin¬ land, sökande, samt Landthushållaren Erik Konstantin Sjöblom, från Sandö by i Pro¬ marf socken, uteblifven svarande, angående lösen för asproprierad mark: Gifven uti Kejserliga Senaten för Finland och Lars Jussilie Departement, i Helsingfors, den 7. Februari 1900 Kejserliga Senaten har låtit handlingar. na i målet Sig föredragas och af dem inlem¬ tal följande Sedan fråga uppstått att ett för underlåt¬ tande af jernägens arbeten å 177de kilometorn af Kungo-Kyringe länen på jemvägens om¬ rade antagdt omförtespår borde upplåtas för trafik såsom nödig haltpunkt emellan Kungi och Luppvik stationer, samt Ekonomie Depar¬ tementet i Senaten, i anledning af fem¬ väysstyrelens anmälan att statsernägarne i berörda afseende hade behof af ett Landthus¬ hållaren Sjöbloms ägande hemman i Sundö by underlyckenade, invid rupla omfartspar be¬ laget omräde af trehundra msters längd och Qeb dess - 94. S. R. B. - 88 - 48 -t - R. F. 3 S SS: 127 jag 20/10. 13/10 p.
462939065_0068
462939065
tjugufem meters bredd för bredande af upplags¬ plats vid omfartsparet, anbefalt Guvernören öfver Sylands län att i laga ordning för Stats jemvägarnus räkning låta upropriera ifrågakom¬ na jordområde, har Kalanstmätaren Frans Oskar Inemell, på grund af honom utaf bemälde Gu¬ nör meddelat förordnande, den 7. September 1896 i och för apropridtion af omförmälda omräde bland annat, hållit sammanträde med af Gu¬ vernören, å kronans vägnar, och af Sundthus¬ hållaren Sjöblom, till lika antal af hvardera, utsedde värderingsmän, dervid desse enhälligt åsatt nämnda jordomräde, utgörande 0,75 hek¬ tar, ett värde af tretusen tvåhundra femtio mark; och har Guvernören sedermera me¬ delst utslag den 12. September 1596, med stöd af förordningen den 12. December 1864, angåen¬ de skyldighet för egare af jord att emot er¬ sättning upplåta mark för allmänt behof till¬ lagt Staksjernvägarne ännämnde jordområ¬ de att af förnäysstyrelen omedelbart omhän¬ dertagas mot erläggande af tvåtusen tvåhun¬ dra femtio mark till Landthushållaren Sjö¬ blom, hvarhos vederbörande anvisats att, ifall af missnöje med värderingen, vid laga dem¬ stol med hvarandra tvistu angående löse¬ skillingens belopp Härå har Jernvägstyrelsen, som icke åtnöjts med det den upropierade marken åsatta vär. det, låtit skriftligen instämma Landthushålla¬ ren Sjöblom till 1897 års lagtima vinterting i Sojo, Tenala och Bromarf socknars tingslag samt vid Häradsrätten anfört, att förbemälde värde¬ ringsmän vid uppskattningen af det upproprie¬ rade jordomålets värde tagit i beräkning den omständigheten att ett färdigt omfartspar fun¬ nes derinvid; men emedan ett slikt förfaran¬ de icke vore öfverensstämmande med föreskrif¬ terne i förberörda förordning och ifrågavaran¬ de par vore endast ett arbetspar, som ännu icke varit upplutet för allmänhetens behof, har förmystyrcken yrkat, att berörda upp¬ skattning af den upropriellde marken blefve upphöjd samt att Landthushållaren Sjöblom måtte i lösen för omordade omräde, som före vårdt högst etthundra eller etthunera femtio mark, tilläggas honom af förmägste reken redan beligare erbjudna trehundra mark¬ I saken hörd har Landthushållaren Sjö¬ blom genmält förmänligast, att egaren af Östergård och Östergärd hemman i Sandö¬ by, såsom en af de störstu stock och villever. 7
462939065_0069
462939065
rantörer på orten, i tiden låtit till förberörda jernväg leda ett stickspår, å hvilket jemvä¬ gen tillförts en icke obetydlig träfik, samt att Jernvägstyrelsen emedertid uti omedelbar när¬ het till sagde slickspår och förrän expropridion af marken af rum uppfört omförmälda om. fartsspar, hvarigenom Landthushållaren Sjöblom, hvilken numera egde nämnda hemman, hem¬ me att beröfvas sagda stockgrar och dermed för¬ knippade fördelar, nemligen, bland annat, att utan erläggande af platshyra få invid sparet upplägga sina varor, hvilka fördelar för Sjö¬ blom hade ett icke obetydligt kapitalaarde och till fullo motsvarade räntan å tvåtusen två¬ hundra femtio mark. Så grund häraf och då den af förmagstyrelsen erbjudna ersättningen för nämnde jordomräde vore allför lag, har Landthushållaren Sjöblom, tryggande sig vid det af värderingsmännen sagde omräde ä¬ suttio värdet, emotsett förkastande af käromå¬ let. Sedan förmägastyrcken bemött förestående genmäle samt parterne å ömse sidor gjort anspråk på ersättning för kostnaderna i må¬ let, har Häradsrätten medelst den 25 Okto¬ ber 1877 afkunnadt utslag förklarat utredt vara ej mindre att förberörda omfartspar allaredan varit färdigt, då beslut om ifrågavarande ex¬ propriation blifvit fattadt, än att förenämn¬ da stockspår, hvaraf Landthushållaren Sjö¬ blom haft en inkomst väl motsvarande rän¬ tan å ett kapital stort tvåtusen tvåhundra femtio mark, komme att slopas, såsnart om¬ fartssparet upplåtes till allmän träfik, i an¬ seende hvartill och då förmägstyrelsen ej git¬ tut styrka, att det vid expropriationen om¬ förmälda jordomräde åsutta värdet, med hän¬ sigt till ofvannämnda omständigheter, vore för högt, Häradsrätten, med stöd af 2 SS: i of¬ vanåberopade förordning, ålagt förmystyrcken att, emot undfående af behörigt qvitto, för ifrågakomna upproprierade omräde till Landt¬ hushållaren Sjöblom utbetala tvåtusen tvåhun¬ dre femtio mark; men i anseende till sakens beskaffenhet qvittades kostnaderne deri parterne emellan Hofrätten, under hvars pröfning förmägsty¬ relsen på förbehållet vid dragit målet, har ge¬ nom den 25 Juli 1898 deri gifven dom låtit vid Häradsrättens förenämnde utslag bero, jemte det förnvägstyrcken ålagts att till Landthushållaren Sjöblom gälda afgifterne 18
462939065_0070
462939065
för dennes exemplar af Storättens dom med tju¬ gu mark åttatio penni. Uti denna Hofrättens dom har Jernvägstig. relan i underdånighet anhållit om ändring Hvad sålunda förelupit och handlingarna i målet vidare innehålla har Kejserliga Lena. ten tagit i öfvervägande; och alldenstund det företag, för hvars skull upproparation af fast gendom eger rum, icke får vid denna egen¬ doms uppskattning tagas i betraktande såsom värdehöjande omständighet samt förenämnda omfartspar icke kunnat upplutas för träfik innan statsjernägarne invid detsamma för¬ värfvat sig nödigt omräde till upplugssheter, för hvilket ändesmål ifrågavarande extrapris¬ lion anordnats, finner Kejserliga Senaten det förhållande, att sagda genom omyndring af ett arktespar inrättade omfärkspar varit färligt innan föreskrift om upproparationen meddelats, icke lagligen kunna på uppskatt¬ ningen af det uproprieende området utöf¬ vi någon inverkan. I anseende härtill och emedan i förevarande mål endast han blif¬ va fråga om ersättning för sådan skada, som tillskyndes Landthushållaren Sjöblom genom förlusten af sagde omräde, men till sådan skada icke är att härföra den mist¬ ning af platshyror för andra områden, som Sjöblom kan komma att lida genom indragningen af det till hans lägenhet in¬ rättade stockspart, ty och då annan gillig grund för bestämmandet af den Landthus¬ hållaren sjöblom genom exproprutionen för¬ orsakade skada sålunda icke kunnat af Sjöblom uppgifvas än det upproprierade om¬ rädets värde i dess dövarande skick, pröf¬ var Kejserliga Senaten rättvist, med af¬ seende ej mindre å den utredning, som i berördt afseende förestälts, än å den stegring af jordvärdet, som belägenheten invid jern¬ väg medför, sålunda andra Hofrättens dom, att Landthushållaren Sjöblom för än¬ sagde omräde, utgörande 675. hektar, tiller¬ kännes i ersättning af finsku kronon fem¬ hundra mark; och jemte det förnvägdstyril¬ sen vid denna utgång af saken undgår att till Landthushållaren Sjöblom gälda ofvan. nämnde afgifter för Stefrättens dom, kom¬ mer med dessa ändringar vid omförmälda dom i öfrigt, eller såvidt rättegångskostna¬ denna vid Häradsrätten parterne emellan qvittats att förblifve. Ort alle, som vederbör, 40
462939065_0071
462939065
till underdånig efterrättelse länder. F Hans Kejserliga Majestäts Höga Tämn, Dess Senat för Finland: A. af Nyberg. 1. W. Kauberg A. af Nyberg. 1. W. Kauberg Henr. Foremius. Ludvig Anders G. Kauppuskiaet August Nybergko. G. Kauppuskiaet August Nybergko. Nuhasa Lindom. /Nhl Mandertskjött Helmikuun 9. päivänä 1900. Keisarillisen Majistulin Korkeassa Simessä, Hänen Suomen Senaattinsa tuomio nes torahalla Wiipurin Hovioikeudesta tul¬ leessa jutussa, jossa Talollinen Pekka Paavonpoika Pesonen, Rantasalmen pitäjän Osikonmäen kylästä, on ha¬ kijana sekä samassa kylässä asu¬ va Talollinen Mikko Kaarlenpoika Pesonen saapuville tulleena kuin myös Talollisentytär Maria Lovisa Pesonen ja heikkomielisen Talollisen pojan Juhana Pesosen holhooja Talol linen Kaarle Petter Laitinen, hekin Osikonmäen kylästä, poisjääneinä vastaajina ja joka juttu koskee ta¬ lonkaupan purkamista: Annettu Kei¬ sarillisessa Suomen Senaalissa ja Sen Oikeusosastossa, Helsingissä, Helmi¬ kuun 9. päivänä 1900. Keisarillinen Senaatti on Itselleen e¬ ityttänyt juttuun kuuluvat asiakirjat ja niistä, mikäli nyt on kysymykse¬ nä, saanut seuraavat tiedot Asianmukaiseen haasteiden nojalla on Mikko Pesonen Rantasalmen ja Kan¬ gaslammin pitäjäin käräjakunnan Kihla¬ Läsnä: Aaf N. F. H. R. 16 - R. A „ 130 Pag. 265. Rb 1898
462939065_0072
462939065
kunnanoikeudessa lausunut että, vaik¬ ka Maria Lovisa Pesosen ja Juhana Pesosen äiti Talollisenleski Maria Lovisa Kämäräinen, omalta kohdaltaan ja yh¬ dessä mainittujen lapsiensa silloisen toisen holhoojan Loisen Taavetti Kämä¬ räisen kanssa sanottujen vajavaltaisten puolesta, oli kauppakirjalla Helmikuun 15. päivältä 1892. 3,500 markan kauppa¬ hinnasta myynyt Mikko Pesoselle Ma¬ ria Lovisa Kamaraisen sekä Maria Lovia sa ja Juhana Pesosen omistaman kol¬ manneksen Osikonmäen kylän perin¬ tötaloa No 19, olivat Maria Lovisa Kä¬ märäinen, Maria Lovisa Pesonen, täysikäi¬ seksi jouduttuaan, ja Kaarle Petter Lai¬ tinen, Juhana Pesosen silloinen holhoo¬ ja, sittemmin 29. päivänä Tammikuuta 1894. tehdyllä kauppakirjalla 3700. mar¬ kasta myyneet saman tilanosan Pek¬ ka Pesoselle, joka sen nojalla oli vaa¬ tinut tilan hallintaansa; minkä vuok¬ si, ja kun ensiksi mainittu kauppa oli edullisempi myyjille, Mikko Peso¬ nen on vaatinut, että jälkimäinen kaup¬ pa piti parettaman. Wastaten Mikko Pesosen kanteesen o¬ vat Maria Lovisa Kämäräisen kuoltua Pekka Pesonen sekä Maria Lovisa Peso¬ nen ja Kaarle Petter Laitinen vastasta¬ neet sitä, minkä ohessa Pekka Pesonen on vastakaasteen nojalla vaatinut yl¬ läkerrotun 15. päivänä Helmikuuta 1892. tehdyn tilankaupan julistamista me¬ tättömäksi, kosk´ei Kihlakunnanoikeus ollut hyväksynyt sitä kauppaa, mikä¬ si sillä oli myyty Maria Lovisa ja Ju¬ hana Pesosen osat puheenalaista tilaa, sekä kun Mikko Pesonen oli vapaaeh¬ toisesti luopunut talonosan hallinnas¬ ta. Mikko Pesosen vastustettua viimek¬ sikenoltua kannetta, on Kihlakunnanoi¬ keus päätöksellä Lokakuun 16. päivänä 1897., mainitsemistään syistä, vahvistanut Mikko Pesosen tilanaston 15. päivältä Helmikuuta 1898. pysyväiseksi ja täys¬ voimaiseksi, mutta sitävastoin julista¬ nut ylläkerrotun kaupan Tammikuun 29. päivältä 1894. mitättömäksi Hovioikeus, jonka tutkittavaksi Pekka Pesonen on vetoamalla saattanut ju¬
462939065_0073
462939065
tun, on tuomiella Syyskuun 17. päivänä 1898. lausunut että, koska Maria Lovisa ja Juhana Pesosen likimäiset sukulai¬ set olivat vastustaneet sitä kauppaa, nilla Maria Lovisa Kamarainen ja Taa¬ vetti Kamäräinen olivat myyneet kol¬ manneksen perintötilaa No 19. Osikon¬ mäen kylässä Mikko Pesoselle, mikäli koski Maria Lovisa ja Juhana Pesosen osia siinä, eikä Mikko Pesonen ollut saanut Kihlakunnanoikeuden myön¬ nytystä sille kaupalle; sentähden, ja kun Maria Lovisa Pesonen täysikäisek¬ si tultuaan ei ollut suostunut tähän kauppaan, vaan päinvastoin vaatinut sen purkamista, Hovioikeus julisti mai¬ nitun kaupan mitättömäksi mitä tu¬ li Maria Lovisa ja Juhana Pesosen o¬ suuksiin sanotussa talonkolmanneksille Tähän Hovioikeuden tuomioon on Pekka Pesonen alamaisesti hakenut muu¬ tosta perustelmalla, johon Mikko Peso¬ nen en sitten vastannut. Mitä näin on tapahtunut sekä asia¬ kirjat sen lisäksi sisältävät on Keisa¬ rillinen Senaatti ottanut tutkittavak¬ seen ja katsoo ettei Pekka Pesonen ole esiintuonut syytä muuttaa Hovioikeu¬ den ylläkerrottua tuomiota, jonka va¬ raan asia siis jääpi, ja velvotetaan Pek¬ ka Pesonen sen ohessa suorittamaan Mic¬ ko Pesoselle hänellä täällä juttuun men¬ meiden kulujen korvaukseksi viisikym¬ mentä markkaa. Tätä kaikki asianomai¬ set alamaisuudessa noudattakoot¬ Keisarillisen Majesteetin Korkeassa Simessä, Hänen Suomen Senaattinsa: A. af Nyberg. Isak Fellman. A. af Nyberg Isak Fellmans Zuhard dersom. Ludvig Clenberg. Antin Karinen 52
462939065_0074
462939065
Helmikuun 9. päivänä 1900. Keisarillisen Majesteetin Korkeassa Nimessä Känen Suomen Senaattinsa tuomio nos¬ torahalla Turun Hovioikeudesta tul¬ leessa jutussa, jossa Palstatilanomista vian pitäjän Niemen kylästä, on ha¬ kijana sekä Talolliset Frans Pääjoki ja Frans Holma, saman pitäjän A¬ ki Tuomisaari, Matti Tuonisaari, Us¬ kar Sampakoski, Taavetti Ruojärvi, Juho Suuriniemi, ja Taavetti Seppä ynnä Torppari Juho Myllymäki, mai¬ nitusta Niemen kylästä, kuinmyös Talollinen Iisakki Ruokoski, Wihtel¬ järven kylästä Kankaanpään pitä¬ jästä, vastaajina ja joka juttu kos¬ kee myllyn hallintaa: Annettu Kei¬ sarillisessa Suomen Senaa tissa ja Sen Oikeusosastossa, Helsingissä, Helmi¬ kuun 9. päivänä 1900. Keisarillinen Senaatti on Itselleen esi tyttänyt juttuun kuuluvat asiakirjat ja niistä, mikäli nyt on kysymyksenä, saa¬ neet seuraavat tiedot Karkun, Nouhijärven ja Lavian pitä¬ Läsnä: Aaf A. F. - H. B - K. R. S. S. No 131. Såg. 225 R. D. ja Tapani Juhonpoika Tuomisto, La¬ luskylästä, Sivari Myllyharju, Iisak¬ 1895.
462939065_0075
462939065
jäin käräjäkunnan Kihlakunnanoi¬ keudessa on Tapani Tuomisto, haasteen nojalla, lausunut, että Niemen kylän Suomisaaren taloon on kuulunut Suu¬ nenniemen koskeen sanotussa kylässä ra¬ kennettu jauhomylly, ja että Tapani Puo¬ misto, ostaessaan kauppakirjalla Elo¬ kuun 16. päivänä 1885. Talolliselta Iisak¬ ki Ilocksellilta, joka silloin omisti puo¬ len Tuomisaaren taloa, siitä erotetun Tuomiston nimisen maa-alueen, oli omakseen saanut mainittuun talon puolikkaasen kuuluvan puolen sanot tua, ostamansa maa-alueen rajain si¬ sällä sijaitsevaa myllyä, vaan että Frans Pääjoki ja hänen asiakumppa¬ ninsa oikeudettomasti pitivät hal¬ lussaan koko myllyä; minkä vuoksi Tapani Tuomisto on vaatinut heidän velvottamistaan Tapani Tuomiston käy¬ tettäväksi jättämään hänen omistaman¬ sa puolen myllyä sekä korvaamaan hänen oikeudenkäyntikulunsa. Vastaten kanteesen ovat Frans Pää¬ joki ja hänen asiakumppaninsa lau¬ suneet, että Iisakki Koiksell, ollessaan koko Tuomisaaren talon omistajana, oli vä¬ likirjalla Maaliskuun 27. päivänä 1880. teh¬ nyt Frans Pääjoen ja hänen asiakumppa niensa omistamien tilojen silloisten hal¬ tijain kanssa viideksikymmeneksi vuodek¬ si sopimuksen puheenalaisen, mainittujen sopimuksentekijain omistaman myllylai¬ töksen nauttimisesta yhteisesti siten, että myllyn käyttäminen oli jaettu neljään toista jauhatusvuoroon, joita Iisakki Hock¬ sell oli saava kaksi, sekä että muiden sopimuksentekijäin piti Suomisaaren talon omistajalle, jonka oli suoritettava mylly¬ vero, maksaa vuosittain vuokraa myllys tä sekä siitä maasta, minkä mylly tarvit si, kaksi markkaa joka vuorolta; johon nähden ja kun Papani Tuomisto, joka vas¬ ta sen jälkeen kun Iisakki Heiksell oli Iisakki Tuomisaarelle myynyt puolen Tuo¬ misaaren taloa ja luovuttanut toisen jau¬ hatusvuoronsa sekä antanut oikeuden periä puolet äskenmainittua vuokramak¬ sua, oli ylläkerrotun 16. päivänä Elokuuta 1855 tehdyn kauppakirjan nojalla saanut Iisakki Kocksellilta ainoastaan hänellä silloin enää olleen oikeuden vuosittain 54.
462939065_0076
462939065
periä lopun vuokramaksua, mutta ei ensinkään jauhatusvuoroa, minkä Heik¬ sell oli pysyttänyt hänelle silloin jäänel¬ lä mutta sitten Matti Tuomisaarelle myydyllä emätilalla, Frans Pääjoki ja hänen asiakumppaninsa ovat vastus¬ taneet kannetta. Sittekun myöskin Iisakki Hocksellia oli asiasta kuulustettu ja jutussa muu¬ ten niin menetetty kuin asiakirjat osot tavat, on Kihlakunnanoikeus Syyskuun 9. päivänä 1897. lausumallaan päätöksel¬ tä, mainitsemistään syistä, velvottanut Frans Paajoen ja hänen asiakumppanin¬ ja luopumaan yllämainittuun välikir¬ jaan Maaliskuun 27. päivältä 1880. pe¬ sustuvasta Tapani Tuomiston omistaman nyllynosuuden hallinnasta ja jättämään sen Tuomiston käytelläväksi; mutta kun¬ Iisakki Hoeksell oli kauppakirjassa Eli¬ kuun 16. päivältä 1888. nimenomaan py¬ syttänyt hänen haltuunsa silloin jää¬ neellä Tuomisaaren emätilalla oikeuden käyttää joka neljättätoista jauhatus¬ vuoraa, on Kihlakunnanoikeus katso nut että Matti Tuomisaari, sanotun e¬ mätilan omistajana, oli äskenkerrotun kauppakirjan ehdon nojalla oikeutettu vast edeskin nauttimaan sanotun nel¬ jännentoista jauhatusvuoron, jolta koh¬ den Tuomiston kanne siis on hyljätty; ja ovat Frans Pääjoki ja hänen asiakump¬ paninsa, Matti Tuomisaarikin eri syis¬ tä, velvotetut palkitsemaan Tapani Tuo¬ mistolle hänen tarpeellisimmät oikeu¬ denkäyntikulunsa sadalla markalla. Kovioikeus, jonka tutkittavaksi sekä Tapani Tuomisto että Frans Pääjoki ja hänen asiakumppaninsa ovat vetoa malla saattaneet jutun, on tuomiolla Heinäkuun 30. päivänä 1898. lausunut että, kosk´ei Tapani Tuomisto ollut voi¬ nut näyttää ylläkerrotulla kauppakir¬ jalla Elokuun 16. päivältä 1885. tai muu¬ toin saaneensa omakseen puheenalaista myllynpuolikastu; sentähden harkitsi Hovioikeus oikeaksi, Frans Pääjoen ja hänen asiakumppaniensa vetokirjan johdosta, kumoten Kihlakunnanoikeu¬ den päätöksen, hyljätä Tapani Tuomis¬ ton jutussa ajaman kanteen, jotenka lausunnot Matti Tuomisaaren oikeu¬ 55
462939065_0077
462939065
desta jauhatuksen toimittamiseen puheen¬ alaisessa myllyssä ja Tapani Tuomiston vetokirjan johdosta, asian niin päätty¬ essä, eivät olleet tarpeen. Hovioikeuden tuomioon on Tapani Tuo¬ misto alamaisesti hakenut muutosta pe¬ rustelmalla, johon Frans Pääjoki ja hä¬ nen asiakumppaninsa ovat sitten vas¬ taneet. Mitä näin on tapahtunut sekä asia kirjat sen lisäksi sisältävät on Keisa¬ rillinen Senaatti ottanut tutkittavakseen ja katsoo tosin selvitetyksi, että puheen¬ alainen mylly on aikanaan rakennettu Tuomisaaren silloin vielä jakamattoman talon maalle; mutta kun asiakirjoista myöskin käy ilmi että myllyläitos ei ole ollut taloon kuuluva vaan muu¬ tamien kolmessa eri kyläkunnassa sijait¬ sevien maatilain haltijain oma; sentäh¬ den, ja kun ei ole näytetty Iisakki Hock¬ sellin, jonka luovutuskirjaan Elokuun 16. päivältä 1888. Tapani Tuomisto on pe¬ rustanut esillä olevan vaatimuksensa, olleen puolen myllylaitoksen omistaja tai Tuomiston muutoin saaneen oikeu¬ den niin suureen osaan myllyläitosta, harkitsee Keisarillinen Senaatti oikeak¬ si jättää asian sen loppupäälehmän va¬ saan, johon Hovioikeus on johtunut; ja velvotetaan Tapani Tuomisto suoritta¬ maan Frans Pääjoille ja hänen asiakump¬ panoilleen heiltä täällä juttuun menmei¬ den kulujen korvaukseksi viisikymmen¬ tä markkaa. Tätä kaikki asianomai¬ set alamaisuudessa noudattakoot. Keisarillisen Majestutin Korkeassa Simessa, Hänen Suomen Senaallinsa: A. af Nyborg. Henr. Arenius. Richard Edestom. Isak Fellman. Ludvig Clenberg Anten Karinen. 56
462939065_0078
462939065
Helmikuun 9. päivänä 1900. Keisarillisen Majesteetin Korkeessa Nimessä Känen Suomen Senaaltansa tuomio mak¬ niilta Wiipurin Hovioikeudesta tullee seen nostajuttuun, jossa Alikapteeninty¬ tär Maria Mietter, Mikkolin kaupun gista, on kantajana, ja Talollinen Ju¬ hana Tahvaselkä, Mikkelin pitäjän Tuolingon kylästä, poisjääneenä vas¬ taajana, ja joka juttu koskee omistus¬ oikeutta ulosmitattuun tavaraan: Annettu Keisarillisessa Suomen Se¬ naatissa ja sen Oikeusosastossa, Hel¬ singissä, Helmikuun 9. päivänä 1900 Keisarillinen Senaatti on Itselleen vii¬ tyttänyt juttuun kuuluvat kirjat ja mis¬ tä, mikäli nyt on kysymyksenä, saanut seuraavat tiedol: Mikkelin läänin Kuvernöörin luona ja, sittenkuin asia oli lykätty oikeuden ratkaistavaksi Mikkelin pitäjän käräjiä¬ kunnan Kihlakunnanoikeudessa on It¬ pellisenleski Anna Greta Liikanen, sano¬ tun pitäjän Rautakylän kylästä, Ma¬ ria Mullerille ja Juhana Tahvaselälle toimitetun haasteen nojalla vaatinut, että se toimitus, jossa Kruununnimismies Aksel Läsnä: Auf¬ St. H. B - H. R I. A. C. No 136. Pag 11. R. D. 1899.
462939065_0079
462939065
Fredrik Broms Lokakuun 26. päivänä 1897. oli Juhana Vahvaselältä Maria Mäl¬ leriltä olevan, tuomiolla vahvistetun saa¬ tavan suorittamiseksi Mikkelin pitäjäs ja Maria Mölleriltä ulosmittaukseen kirjoittanut erään lehmän, kumottai¬ tiin koska mainittu lehmä oli Anna Greeta Liikasen oma. Sittenkuin Maria Mölleriä ja Juha na Vahvaselkää oli jutussa kuultu on Kihlakunnanoikeus Helmikuun 22. päi¬ vänä 1895. julistanut päätöksen asiassa ja, koska Anna Greta Liikanen ollut voinut näyttää puheenalaista lehmää omakseen, hyljännyt kanteen. Hovioikeus, jonka tutkittavaksi Anna Greeta Liikanen ja Maria Myller vetoa malla olivat saaltaneet jutun, on tuo¬ miolla Joulukuun 3. päivältä 1898. jättä¬ nyt sen Kihlakunnanoikeuden päätök¬ sen varaan. Hovioikeuden tuomioon on Maria Mul¬ ler alamaisesti anonut muutosta. Mitä näin on tapahtunut ja asia¬ kirjat sen lisäksi sisältävät, on Keisa¬ rillinen Senaatti ottanut tutkittavak¬ 1. Allt Charmenten seen ja koska Anna Greta Liikanen on tyytynyt Hovioikeuden tuomioon, niin Maria Möllerin alamainen perustel¬ ma ei voi antaa oihettä saman tuo¬ mion muuttamiseen, vaan jääpi asia sen varaan. Tätä kaikki asianomai¬ set alamaisuudessa noudattakoot. Keisarillisen Majesteetin Korkeassa Simessä, Hänen Suomen Senaattinsa: A. af Nyberg. Henr. Borenius Richard Edestom. Isak Fellman. Ludvig Chmberg 58
462939065_0080
462939065
Helmikuun 9. päivänä 1900. Keisarillisen Majastodin Korkeassa Simessä, Hänen Suomen Senaattensa tuomio nos¬ torahalla Turun Hovioikeudesta tullee sa jutussa, jossa Talollinen Aksel Mä¬ kihokkonen ja hänen veljensä Talollisen poika Johannes Mäkihökkonen, Porin maaseurakunnan Ruosniemen kylästä, ovat hakijoina sekä Kruununvouti Aksel Niklas Herlin ja Asianajaja Charles Wilhelm Nylander, Porin kau¬ pungista, ynnä Talollisentytär Anna Kuikkinen ja Kansakoulunopettaja Ju¬ ho Nurmi, molemmat Ruosniemen kylästä, tulematta jääneenä vastaaji¬ na, ja joka juttu koskee moitetta kiinteimistön myymisestä pukkohuu¬ tokaupalla Annettu Keisarillisessa Suomen Senaatissa ja Sen Oikeusosaston¬ sa, Helsingissä, Helmikuun 9. päivänä 1900. Keisarillinen Senaatti on Itsellensä esi tyttänyt juttuun kuuluvat kirjat ja niistä saanut seuraavat tiedot: Sittekun Keisarillinen Senaatti oli pää¬ töksellä Huhtikuun 22. päivänä 1896. vah¬ vistanut Ulvilan ja Nakkilan pitäjien sekä Porin maaaseurakunnan käräjäkun¬ Läsnä: Aufs-Iso 4 B - 26 - RS - A. C. No 137 Såg 23 RD. 1899.
462939065_0081
462939065
nan Kihlakunnanoikeuden Lokakuun 9. päivänä 1894. antaman päätöksen, jonka kautta Johannes Mäkihokkonen oli velvotettu Anna Kuikkiselle suo¬ rittamaan sata markkaa vuosittain hänen Huhtikuun 14. päivänä viime¬ sanottuna vuonna synnyttämänsä lap¬ sen elatusavaksi ynnä sata kaksikym¬ mentäviisi markkaa oikeudenkäyntiku¬ lujen korvausta, sekä kiinnitys Anna Kuikkisen mainitun saatavan vakuu¬ deksi oli 10. päivänä Lokakuuta 1896. vahvistettu, olemaan voimassa Lokakuun 24. päivästä 1894. lähtien, jolloin ano mus siitä oikeuteen jätettiin, Johan nes Mäkihokkosen perimiin 2/21 osaan Mäkihokkosen taloa Ruosniemen kyläs¬ sä, mitkä talonosuudet Johannes Ma¬ kihokkonen sillä välin oli Huhtikuun 13. päivänä 1896. tehdyllä välikirjalla myynyt Aksel Mäkihokkoselle, niin on Kruununvouti Herlin, kosk´ei Johan¬ nes Mäkihokkonen ollut suorittanut Anna Ruikkisen mainitusta saatavas¬ ta maksettaviksi joutuneita neljääsä, taa kolmeakymmentäkahta markkaa kah¬ deksaakymmentä penniä, Maaliskuun 26. päivänä 1897. ulosmitannut sanotut 2/21 osaa Mäkihokkosen taloa ja samal¬ la ilmottanut, että ne tulisivat lail¬ lisessa järjestyksessä myytäviksi mai¬ ritun saamismäärän suorittamiseksi, että suosiollista maksua tahi muuta laillista estettä väliin tulisi. Kerrotusta ulosottotoimesta on Aksel Mäkihokkonen valittanut Turun ja To¬ ren läänin Kuvernööriin ja valituskir¬ jassaan esiintuonut, että Asianajaja Nylander, uskottuna miehenä Johannes Mäkihokkosen konkurssissa, oli haltuun¬ sa saanut erään Johannes Mäkihokko¬ sen omistaman, Suomen Yhdyspankin an¬ taman talletustodistuksen pankkiin si¬ joitetuista 700. markasta, minkä talle¬ tustodistuksen Kruununvouti Herlin ai¬ kaisemmin oli ulosmitannut Anna Nuik kisen puheena olevan saatavan suoritta¬ miseksi, sekä että Anna Nuikkinen oli Johannes Mäkihokkosen konkurssin val¬ vontapäivänä peruuttanut konkurssi¬ hakemuksensa ja konkurssi siis, kun ei muita velkojaa ollut silloin tullut¬ 50
462939065_0082
462939065
kaan saapuville, peräytynyt. Tähän nähden ja kun Asianajaja Nylander illa Anna Kuikkisen valtuusmiehenä jo oli hallussaan Johannes Mäkihol¬ kosen rahoja enemmänkin kuin Anna Nuikkisen saatavan maksamiseksi tar¬ vittiin sekä puheena oleva ulosmittaus¬ oli tehty kiinnityksen perusteella, jota myönnettäessä Aksel Mäkihokkosta u¬ oltu edes kutsuttu kuultavaksi, on Aksel¬ Mäkihokkonen pyytänyt, että valituk¬ senalainen ulosottotoimi kumottaisiin. Sittekun Johannes Mäkihokkonen ja Anna Kuikkinen, tästä kuultuina, oli vat antamissaan selityksissä, Johan res Mäkihokkonen yhtynyt Aksel Mä¬ kehokkosen vaatimukseen, mutta Anna Kuikkinen sitä vastustanut, sekä Kruu¬ nunvouti Herlin häneltä vaaditussa lau¬ sunnossa ilmottanut, että hän, kun kieltoa ulosmitattujen talonosien myy¬ mistä vastaan ei oltu annettu, oli määrättynä myymispäivänä Kesäkuun 16. päivänä 1897. ne myynyt, on Turun ja Porin läänin Kuvernöörinvirasto päi¬ töksellä 7. päivänä Heinäkuuta 1897. a¬ siasta antanut lausuntonsa ja, koska puheenalaiset talonosat jo olivat myy¬ dyt, katsonut, että se voinut virka¬ avain ryhtyä mihinkään toimeen asi¬ essa, vaan ohjannut asiallisia lailli¬ sessa tuomioistuimessa toisiansa vas¬ taan ajamaan sitä kannetta, johon he ehkä katsoisivat itsellään olevan syytä. Tämän jälkeen ovat Aksel Mäkihok¬ konen ja Johannes Mäkihokkonen, haas¬ tatettuansa Kruununvouti Herlinin, An¬ na Kuikkisen ja Juho Nurmen 1897. vuoden syyskäräjiin ja Asianajaja Ny¬ landerin 1898. vuoden talvikäräjiin, mai¬ nitussa Kihlakunnanoikeudessa toista¬ neet mitä he olivat Kuvernöörissä e¬ siintuoneet sekä, ilmottaen että Kruu¬ minvouti Herlin oli yllämainittuna Ke¬ säkuun 16. päivänä 1897. julkisella huu¬ tokaupalla myynyt puheenaolevat 2/21 osaa Mäkihokkosen taloa Juho Nur¬ melle ja että Asianajaja Nylander oli Tammikuun 21. päivänä 1897. kantanut mainitut seitsemänsataa markkaa, vaa tineet, että sanottu huutokauppa julis¬ 61
462939065_0083
462939065
tettaisiin mitättömäksi. Asiassa kuultuna, on Kruununvou¬ ti Harlin vastannut, muun muassa, ettäivät Aksel Mäkihokkonen ja Johan nes Mäkihokkonen otteet ulosmittaus tilaisuudessa Maaliskuun 26. päivänä SS: 89. eivätkä huutokaupassa seuraa¬ van Kesäkuun 16. päivänä voineet näyt tää toteen silloin tekemäänsä väitellä että Anna Kuikkisen mainittu saata va oli maksettu; minkä ohessa Anna Nuikkinen on uudistanut Kuvernöö¬ riin asiassa antamansa selityksen se¬ kä Juho Nurmi turvoutunut huuto¬ kauppatilaisuudessa laadittuun ja ha¬ nelle 16. päivänä Heinäkuuta 1897. an¬ nettuun kauppakirjaan, jota vastoin Asianajaja Nylander on estettä ilmotta matta jäänyt käräjistä pois. Päätöksessä Maaliskuun 13. päivänä 1868. on Kihlakunnanoikeus, missä Kruu¬ nunvouti Herlin ja Juho Nurmi ovat pyytäneet korvausta oikeudenkäymis¬ kuluistaan, lausunut, että koska Asianajaja Ny¬ lander, Johannes Mäkihokkosen konkurs sin uskottuna miehenä, oli ottanut huos taansa muun Johannes Mäki hokkosen maisuuden muassa myöskin maini¬ tun tulletustodistuksen ja pankista nos¬ tanut sen sisällön seitsemänsataa mark kaa sekä Anna Nuikkinen siitä syys¬ tä, että hän konkurssen valvontapäivä¬ nä peruutti hakemuksensa Johannes Mäkihokkosen asettamisesta konkurssiin eikä valvonut saatavaansa konkurssis¬ sa, oli kadottanut oikeutensa maksun saamiseen Johannes Mäkihokkosen konkursiin luovutetusta omaisuudesta ja siis myöskään ei ollut oikeutettu saamaan Asianajaja Kyländerin hal¬ lussa olevia Johannes Mäkihokkosen varoja; sentähden ja kun 2/21 osaa Mä¬ kihokkosen talosta kiinnityksen perus¬ teella, jolla oli etuoikeus Lokakuun 24. päivästä 1894., oli Anna Kuikkisen mai¬ nitun saatavan panttina, vaikka Jo¬ hannes Mäkihokkonen oli Huhtikuun 13. päivänä 1896. myynyt sanotut ta¬ lonosat Aksel Mäki hokkoselle, sekä An¬ na Nuikkinen oli vaatinut tuosta pan¬ tista saada niinmuodoin vielä mak¬ samattoman saatavansa, Kihlakunnanoi¬ 69
462939065_0084
462939065
keus, nojaten ulosottolain 4. luvun 2 SS:ään, katsoi valituksenalaisen huutokaupan laillisessa järjestyksessä toimitetuksi, minkä vuoksi kanne hyljättiin sekä Aksel ja Johannes Mäkihokkonen, O. Kr. 21. luvun 3. SS: mukaan, velvotettiin yhtei¬ sesti suorittamaan oikeudenkäyntikulu¬ en korvausta, Kruununvouti Herlinille kaksikymmentäkolme markkaa viisi penniä ja Juho Nurmelle viisi markkaa Hovioikeus, jonka tutkittavaksi Aksi¬ Mäkihokkonen ja Johannes Mäkihokko nen ovat yhteisesti veloamalla saatta neet jutun, on tuomiolla Joulukuun 20. päivänä 1898. jättänyt asian Kihlakun¬ nanoikeuden päätöksen varvan, minkä ohessa Aksel ja Johannes Mäkihokko nen ovat velvotetut yhteisesti tahi se heista, kummalta varoja on, Kruunun vouti Herlinille ja Juho Nurmelle suo¬ rittamaan maksut heidän yhteisestä kappaleestaan Hovioikeuden tuomiota, kaksikymmentäviisi markkaa kah¬ deksankymmentä penniä. Hovioikeuden tuomioon ovat Aksel Mäkiholkonen ja Johannes Mäkihokko nen yhteisesti alamaisuudessa anoneet muutosta. Mitä näin on tapahtunut ja asia¬ kirjat sen lisäksi sisältävät on Keisa¬ rillinen Senaatti ottanut tutkittavakseen ja katsoo, etteivät Aksel ja Johannes Mä¬ kihokkonen ole esiintuoneet syytä muut taa Hovioikeuden ylempänä mainittua tuomiota, jonka varaan asia siis jää¬ pi. Tätä kaikki asianomaiset alamai¬ suudessa noudattakoot. Keisarillisen Majesteetin Korkeassa Nimessä Hänen Suomen Senaattinsa Araf Nyberg. Henr. Boremius Vilhasa Ederton. Isak Fellman Ludvig Clomberg /sedel Charpuntis 13
462939065_0085
462939065
Den 10. Februari 1900. 1o Hans Kejserliga Majestäls Vaga Namn, "Ders Knuts för Finland dom uti ett, på ned¬ att revisionsskilling, från Ala Hofrätt in¬ kommit mål emellan Ingeniören Ed¬ vard Degerholm, Fabrikanten Henrik Wilo¬ ken och Råklagaren Karl August Salmén alla från Helsingfors slut, sökande, samt Fabrikanten Carl Adellert Böldaf, jem¬ väl från Helsingfors, svarande, angående fordran. Gifven uti Kejserliga Senaten för Finland och Dess Justitia Departement, i Helsingfors, den 10. Februari 1900. Kejserliga Senaten har låtit handlingar. na i målet Sig förebragas och af dem in¬ hemlat följande Michelst kontrakt af den 30. Maj 1876. har Byggmästaren Immanuel Aalto, såsom en¬ treprenör, åtagit sig att ut Fabrikanten Riddebref uppföra ett boningshus af sten jem¬ te uthusbyggnad å tomten N 13 vid Fabians¬ gatan i Helsingfors stud för ett belopp af etthundraåttatiofemtusen mark samt på vil¬ kor, blund annut, att entreprenade hemman skulle betalas i särskildte porter samt den näskister afbetalningen å tiotusen mark verk¬ stullus och en byggnads arbetet skrift så långt Qsk 9 4. R. B. F. C.G. - 2. 6 -Gs. O. K. No 143. Sag 16. A. D. 1899.
462939065_0086
462939065
att alla inre tak vore målade och den sista afbetalningen på tjugufemtusen mark göras se¬ dan arbetet slutförts och afsynats, hvarjemte Pa¬ brikanten Waldaf såsom säkerhet omhänder¬ fått en af Ingeniören Degerholm och dennes bemälde medparter den 29. Maj 1896 Augteck¬ nal särskild förbindelse, deri dess, för den hän¬ delse ifrågavarande entreprunderte blefve Im¬ manuel Aalto ombetridt, en för alla och alla för en gentemot Fabrikanten Buhlaf iklädt sig borgen såsom för egen skuld såväl för återgäldandet af de förskott Immanuel Ant¬ to bekomma som och för den skuld till Ta¬ brikanten Beddebref, hvaruti Aalto vid möj¬ ligen inträffande kontruktstrött, konkurs eller dödsfall kunde komma att stanna äfven. som för alla de skuldstånds och ersättnings¬ belopp, som han i följd af uraktlåtenhet att fullgöra sine genom entreprenedigtidet å¬ tagne förbindelser kunde blifva skyldig att till Buhlaf erlägga. Sedan Immanuel Aalto den 20. Mars 1877. efter det han å entrepreneskumman upp¬ barit sammanlagdt etthundrafemtioniotu¬ sen etthundra femtio mark, upplåtit sitt bo¬ till konkurs och derigenom blifvit urstånel¬ satt att uppfylla sagde kontrakts bestämning gar samt Ingeniören Regerholm och hans medparter förklarat sig icke vilja å Aaltos vägnar slutföra ifrågavarande byggnadsarbe¬ te, har detsamma öfvertagits af Fabrikanten Bölebref, som uti Immanuel Aaltas konkurs berakat och fäll sig tilldömdt hvad han utöfver entreprenuksumman utgifvit och kom¬ me att utgifva för arbetets kontraktsenliga slut¬ förande, dock högst tjugufemtusen trettio mark lio penni; derå Fabrikanden Suldag af på stämning till Ingeniören Argenholm och hans medparter vid Stauklufvurätten i Helsingfors yrkat att, enär Fabrikanten Suldangs höst¬ nader för slutförande af ännämnda arbe¬ te uppgått till inalles femtioettusen två mark trettioen penni samt summan af derse kost¬ ninter och det belopp Immanuel Aalto i anförd måtto uppburit således öfverstigit en trepreniusmannen mål tjugufemtusen etnan¬ dra femtiotvå mark trettioen penni, Inge¬ nioren Fagerholm och hans medparter måtte på grund af deras förbrörda borgesförbindel. se åläggas att, gemensamt eller den af dem som tillgång egde, till Fabrikanten Kahlauf betalu mästsagde belopp till så stor del det¬ 65
462939065_0087
462939065
samma krakats uti Immanuel Aallos kon¬ kurs eller tjugufemtusen trettio mark tio pen¬ ni jemte laga ränta derå; hvarjemte Brita af anhållit att blifva ersatt för sina rätte. gångskostnader i målet Uti afgifvet svaromål hafva Ingeniören, Degerholm och hans medparter ansett sig be¬ friade från betalningsskyldighet på grund af den utaf dem ingångna borgen, emedan Pakikanten Baletauf af entreprenedsamman till Immanuet Aalto erlagt särskilda belopp före slutförandet af de arbeten, som den sist¬ bemälde enligt bestämningarna i entreprened¬ kontraktet bort hafva verkstält för att vara berättigad att lyfta sagda belopp Midelst utslag afkunnadt den 2. Mars 1895 har Rådstufvurätten utlåtit sig i saken¬ och alldenstund Ingeniören Segerholm och hans medparter enligt ordelydelsen i deras borgesförbindelse af den 29. Maj 1876 en för alla och alla för en iklädt sig borgen såsom för egen skuld icke allenast för de förskott Immanuel Aalto enligt entreprenadkontrak¬ tet hude att utbekomma utan och för den skuld till Tulrikanten Suldag, för hvil¬ ken Immanuel Antto vid möjligen före¬ kommande kontraktsbrott, konkurs eller döds. fall kunde komma att häfta, äfvensom för alla de skadestånds - och ersättningslopp, som Aalto genom uraktlåtenhet att fullgöra sina genom entreprenadkontraktet åtagna förbin. delser kunde blifva skyldig att till Fabrikan¬ ten Waldaf erlägga, samt Böldaf genom till Rätten ingifva varifikat, hvilkas riktig¬ het Ingeniören Degerholm och hans medpar¬ ter, ehuru de varit i tillfälle att taga del af desamma, icke sult i tvifveksmål, styrkt att Buhlaf, efter det Immanuel Aalto den 10. Mars 1877 upplåtit sitt bo till konkurs och Ingeniören Pegerholm samt hans medparter vägrat att sjelfve låta slutföra byggnadser¬ ketet, för dettus fullbordande i det skick, som ett den 21. Juli 1897. upprättadt syneinstrument utvisade, dels utbetalat dels hade att utbetala ett belopp, som öfversteg fordrade och i Aal¬ tes konkurs bevakulle tjugufemtusen trettio mark tio penni; fördenskull ålades Ingenio¬ ren Degerholm och dennes medparter att, ge¬ mensamt eller den af dem som tillgång eg¬ de, genast mot qvitto till Tuhikanten Pald¬ arf utbetalu nästnämnde belopp med fem procents ränta derå från lagsökningseligen 66
462939065_0088
462939065
den 24 November 1897, med afdrag likväl för Karl August Salméns del af de bland Fabri¬ kanten Riddangs omförmälda kostnader in¬ gående ettusen etthundra nittio mark trettio fem penni, som Palmén hade att fordra af Baldaf, hvarhos Ingeniören Fagerholm och hans medparter skyldigkändes att godtgö¬ ra Fabikanten Böldag dennes kostnader i målet med etthundratrettio mark Hofrätten, under hvars pröfning Ingeniö¬ ren Degerholm och hans medparter i vade¬ väg dragit målet, har genom dom den 13. December 1898. faststält Rådstufvurättens förbe¬ rörda utslag, jemte det Ingeniören Deger¬ holm och hans medparter ålagts att till Ta¬ brikanten Böldaf gälda dennes kostnader i Hofrätten med femtio mark Uti Ilofrättens dom hafva Ingeniören Dagerholm och hans medparter i underdå¬ nighet anhållit om ändring medelst ingif¬ ven desluktion, hvilken Rubrikanten Buhlauf¬ i föreskrifven valning bemält. Hvad sålunda förelupit och handlingar. nu vidare innehåller har Kejserliga Senaten tagit i öfvervägande samt finner Ingeniö. ren Regerholm och hans bemälde medpur¬ ter, hvilka ej ens föreburit, att de af Fabri¬ kanten Bäldauf i afbetalning å entreprenad summan till Immanuel Aalto erlagda me. del af denne icke skulle användts för bygg¬ nadanktets utförande, ej hafva anfört skäl till ändring i Hofrättens förenämnda dem väl hvilken förty kommer att bero-och hän nas Ingenioren Degerholm och hans medpar¬ ter skyldige att till Tuhikanden Böldensf i ersättning för hans härstädes i saken hafda kostnader betala sextio mark det utle, som valerkör, till underdrag efterrättelse länder F. Hans Kejserliga Majistäts Jaga Namn Dess Senat för Finland S. W. Kaumberg Oscar Gyllberg G. Laugiuskiatt Isak Fellman Anders Underg Oscar Karsten. 67
462939065_0089
462939065
Den 17. Februari 1900. sökande, och Filosofickandidaten Otto Henrik Moisio, från samma by, sva¬ rande, angående Johan Jändtis neden omförmälda talan: gifven uti Kejser liga Senaten för Finland och dess fastilie Departement, i Helsingfors, den 17. Februari 1900. Kejserliga Senaten har låtit hand¬ lingarna i målet Tig föredragas och af som inhemtat följande: Genom den 2. Juli 1818 upprättad af handling hafva Johan fänttis faderfader Bonden Elias Jakobsson Jäntti och dennes hustru Lisa Ruksdotter Närhi uppdraget dem tillhöriga Kemppaala skatte hem¬ man No 2. om fyra tjugusjundedels man¬ tal, i förberörda by åt Filosojunkande da¬ ten Moisios ja derfader Matts Mattsson Noisio under vilkor, bland annat, att denne skulle ingå äktenskap med Elias Gde Auf- 30 tt - 35 - K.S. Emit. SS: 171. Pag. 10. R. D. 1899. Matts Köpslagde Majestäts Nämndinen. Fmk ofverrätt Ders Knuts för Finland dom uti ett,ning af Kopale utun erlagda afgifter, från Nusa Hofga Saulens dom ult inkommit bevisnensmål emellan i saken medföl Torparen Johan Mattsson Jäntti, från a originala Suoranlahti by i Wiitasaari socken, expeditionen
462939065_0090
462939065
Jänttis och Lisa Närkis då ännu minder stuga dotter Anna Lisa, samart hon fytt sådant afseende nödig ålder, samt att Elias Järttis och Lisa Näihis son, Johan fänttis fader, Matts Eliasson fantti, enär han önskade skilja sig från hemmanet, skulle erhålla lösen i fast och löst med fjerdedelen af det årets afkastning såväl af åker som sved äfvensom en häst, tren¬ ne kor och fyra för samt Lipola, nume¬ ra Jokela benämnda, hemmanet underly¬ dande torp att värdeligen bete emot viss ränta och dagsverken. Sedan Matts Moisio på grund af förenämnda afhandling sätt öfvertaga Kemppuala hemman, har han enligt bestämmelserna i densamma medelst afhandling den 7 April 1851 åt rin svåger, bemälde Matts Jäntti, upplä¬ tit omförmälda torplägenhet att af denne under hans lifstid och sedermera af hans arfvingar i evärdlig tid besittas, derå jo¬ han fäntti genom den 5 Maj 1876 upp¬ rättadt kontrakt af sin fader fätt torp¬ lägenheten å sig öfverlåten. Men efter det Filosofie anedaten Moisio af sin fa¬ der, Bonden Matts Mattsson Moisio len yngre, hvilken emellertid blifvit ega¬ i af Kemppaali hemman, tillhandlat sig detsamma, har Johan Jäntti, på Filosofiskundidaten Maisias yrkande, blifvit af Häradsrätten i Wiitasaari sockens tings¬ lag medelst utslag den 20 Oktober 1893. ålagd att, efter åtnjelen fardag, den 14 Mars 1896 till Filosofiekandidaten Moi¬ sio afträda änsagda Jokela torp sa till hus som egor. Sedermera har Johan Jäntti, efter Fi¬ losofiskandidaten Moisio ågången stämning vid bemälda Häradsrätt yrkat att, eme¬ lan jokela torp blifvit såsom vederlag för Matts Jänttis arfslott i Kemppaa¬ la hemman åt honom upplåtet att af Matts Jäntti och dennes arfvingar i erärd¬ lig tid besittas, men Johan jäntti icke fått tillgodsnjuta den sålunda jemväl honom, i egenskap af Matts Jänttis sen, tillför¬ sökrade lifstidskvittningsrätt till sarda torf¬ utan genom Häradsrättens åberopade utslag af den 20. Oktober 1895 förklarats skyl¬ lig att från torpet vika. Filosofiekan¬ lidaten Moisio måtte åläggas att senast till Johan Jäntti antingen afträda 60
462939065_0091
462939065
den andel af Kemppaala hemman, som lort tillfalla Matts Jäntti i arf efter hans fader Elias Jäntti eller ock utgifva den na hemmansdels värde, beräknadt efter det pris, fjortentusen sjuhundra mark sem Filosofiekandidaten Moisio erhållit för hela hemmanet, då han år 1896. försålt detsamma åt Bonden Otto Korhonen, äfvensom ersätta Johan Jänt tes kostnader i rättegången. I saken hörd har Filosofiehandida¬ ten Moisio bestridt att Jokela torp upp¬ låtits ut Matts Jäntti såsom vederlag för hans arfslott i Romppaala hemman; hvarföre och då Matts Jäntti, enligt hvad en emellan honom och hans svåger Matts Moisio den äldre förberörda den 7 April 1831 upprättad förlikningsskrift samt inshu¬ mentet öfver den efter Elias Jäntti den 25 Augusti 1837 förrättade bouppteckning gåf¬ vid handen, blifvit för sin omförmälda afslott till fullo godtgjord, Filosofiskandede ten Moisio anhållit att käromålet såsom ole fogadt äfvensom sentida väckt måtte för¬ kastas. Efter det förbemälde Otto Korhonen och, sedan han under rättegången aflidit, Korhonens rättsinnehafvare, hans enka Ex¬ lina Kokkinen och omyndiga barns för¬ myndare Bonden Matts Friman blifvit i saken hörde, har Häradsrätten medelst ut¬ slag den 7. Oktober 1897 förklarat utredt vara att Johan Junttis faderfader Elias jänt¬ ti och dennes hustru Lisa Närhi, hvilka tiden gemensamt egt ifrågavarande Kemp¬ paala hemman, medelst köpebref den 2. Juli 1815 afrelåtit sagda hemman åt sen blifvande måg, Filosofiehandidaten Mi¬ sios faderfader, Matts Moisio den äldre, som sedermera äfven ingått äktenskap med deras dotter Anna Lisa Jäntti, samt i berörda afhandling jemväl förordnat att Elias Jänttes och Lisa Närkis son, Johan Jänttis fader, Matts Jäntti i stället för sin arfsandel i hemmanet skulle till evärdlig besittning å hålla detsamma underlydande Sipola be¬ nämnda torp jemte dertill då hörande, i köpebrefvet närmare bestämde förmåner, äf¬ honom att Matts Moisio den äldre veder¬ mera genom den 7. April 1831 upprättadt kontrakt upplåtit sagda torp åt Matts färitti att af honom och hans arfvingar
462939065_0092
462939065
i värdlig tid besittas och den sistnämnde derefter den 1, rätteligen 5, Maj 1876 öfverlå¬ tit torpet åt Johan Jäntti, hvilken, sedan hans föräldrar aflidit, på yrkande af Fi¬ losofiehandidaten Moisio blifvit genom Hä¬ radsrättens ofvan omförmälda utslag af den 20 Oktober 1893 ålagd att till denne så¬ som egare af hemmanet afträda merberörda torp; men emedan Matts jäntti erhållit be¬ vittningsrätten till omordade Spola, sedermera Jokela kallade torp i vederlag för sin arfs¬ lott uti Romppaala hemman, och han sö¬ ledes vid sin död icke mera egt någon arfsrätt till sagda hemman, samt Johan Jäntti, i egenskap af Matts Jänttis rättsin¬ nehafvare, ännu mindre tillkomme slik rätt, har Häradsrätten förkastat käromålet, sådant detsamma i förestående måtto utförts Hofrätten, under hvars pröfning jo¬ han fäntti i väderäg dragit saken, har medelst dem den 25 November 1898 låtit bero vid Häradsrättens utslag samt ålagt Johan Jäntti att med fyratiofem mark ersätta Filosofiekandiduten Moisios kostna¬ der i Hofrätten. Uti Hofrättens dom har Johan Jäntti i underdånighet sökt ändring me¬ delst ingifven deduktion, som Filosofiekandi¬ låten Moisio i föreskrifven ordning lemätt Hvad sålunda förelupit och handlin¬ garna vidare innehålla har Kejserliga sk¬ naten tagit i öfvervägande samt finner Johan Jäntti icke hafva anfört skäl till ordning i Hofrättens ofvanberörda dem, vid hvilken alltså kommer att förblefva jemte det Johan Jäntti skyldigkännes ett till Filosofiskandidaten Moisio gälda afgiftena för hans exemplar af denna Kej¬ serliga Senatens dom med tjugusex mark Det alle, som vederbör, till underdång efter¬ rättelse länder. Hans Kejserlige Majestäts Högde Nämn¬ Ders Senat för Finland: A. af Nyberg Isak Fellman. Låkass Edestam S. W. Klungberg Ludvig Ombud. E. Ascholin. 71
462939065_0093
462939065
Den 19. Februari 1900. saari, från Kankaanpää by i Kan diti kaanpää socken, sökande, samt Bon¬ den Maurits Eliasson Wilenius Ha¬ kala, från samma by, svarande angående afhysning: Gifven uti Ke¬ serliga Senaten för Finland och Dess Justitie Departement, i Helsing¬ fors, den 19. Februari 1800. Kejserliga Senaten har låtit hand¬ lingarna i målet sig föredragas och af dem inhemtat följande: Sedan Bonden Johan Johansson Uu¬ sionkari, i uppgifven egenskap af egare till Kusivuksi skattelägenhet i Kankaanpää by, medelst skriftigt kontrakt den 21 April 1869 åt Emanuel Tuomisaaris föräldrar Jo¬ han Gabriel Johansson Tuomisaari och lennes hustru Elisabet Thomasdotter upp¬ låtit lifstidsbesittningsrätt till Tuemisdare torp under Uusivukari lägenhet har Knut Vilenius på Erland Tuonisaa¬ Gde Aufsk - 1831 - 35 - S. C. R. B Ei A. SS: 97. Pag 18. Rb. 1899. Matts i Kejserliga Majestäts Högme Tamm, Fing öfvervättning Dess Knuts för Finland dom uti ett, af Kejserliga utan erlagda afgifter, från Ala Hof Senatens dom i rätt inkommit revisianomål emellan saken målsöljer saken medföljer Torparen Erlund Johansson Tuomi-onginala arpe ditionen
462939065_0094
462939065
ri ågången skriftlig stämning till 1897 års lagtima höstting i Kankaanpää soc¬ kens samt Karvia och Honkajoki kapel¬ las tingslag, inför Häradsrätten anfört, att förenämnda Uusverkari lägenhet numera vore lagligen skiftad i tre delar, af hvilka en¬ bibehållit namnet Uusionkari samt de¬ öfriga delarne kallades Räikkälä och Hakala, att Maurits Wilenius och hans hustru Emma Johansdotter, hvilken sistbemälde vore Johan Uusioukaris och hans hustru Katarina Sofia Johansdot¬ ters dotter, numera vore egare till Hä¬ kala lägenhet, hvilken Mauritz Wilenius och Emma Johansdotter åtkommit sälun¬ la att Emma Johansdotter enligt den 9. Mars 1868 rikstäldt arfskifte efter Kä¬ tarina Sofia Johansdotter deraf ärft en tredjedel, jemte det Mauritz Wilenius och Emma Johansdotter sedermera under äk¬ tenskapet tillhandlat sig Emma Johans¬ dotters systrar Amalia och Ida Sofia Jo¬ hansdöttrars enligt samma arfskifte efter Katarina Sofia Johansdotter ärfda tvåtredje¬ delar af samma lägenhet, samt att Tuo¬ misaari torps hus och största delen af ders eger tillhörde Hakala lägenhet, medan deremot en mindre del af torpets egor läge inom Ruikkala lägenhets gränser; och emedan Erland Tuomisaari utan någon för Mauritz Wilenius lindande rätt nu mera innehade Tuomisaari torp, har Mau¬ uti Wilenius yrkat det Erland Tuomisaa si måtte förpligtas att bortflytta från den till Hakala hemmansdel hörande andelen deraf samt afträda densamma med derå befintliga hus åt Mauritz Wilenius. I saken hörd har Erland Tuemisaari förklarat att förbemälde Johan Uusionkuri, efter det kontraktet af den 21 April 1869. upprättats, med Johan Gabriel Tuomisaaris begifvande låtet å offentlig auktion, som förrättats den 26 Januari 1870 försälja Tuomisaari torp till betäckande af någon sin fordran hos Johan Gabriel Tuomasaa¬ ri samt att köpet dervid inrepats af Bon¬ den Johan Kiuki, som sedermera den 11. September 1871 försålt torpet åt Johan Ga¬ briel Tuomisaari, derå denne och Elisabet Thomasdotter den 3. Juli 1890 öfverlåtit torpet åt Erland Tuomisaari; i anseende hvartill och då Johan Uusionkari i ofvananförd 3
462939065_0095
462939065
måtto försålt Tuomisaari torp samt Muu¬ ritz Wilenius förty icke kunnat köpa och ej heller Emma Johansdotter ärfva samma torp, Erland Tuemisaari anhållit att käro¬ målet, jemlikt 1 SS: 10. kap. J. B. och 14 SS: i förordningen den 12 Juni 1895 om delning af jordlägenheter, måtte såsom obefogadt förka stas; hvarhos Åland Tuomisaari, som påstått att samtliga å Tuomisaari torp befintliga hus vore bynda af köpt virke, förbehållit sig att, lerst desamma likväl skulle blifva Mau¬ rit Wilenius tilldömda, Erland Tuomisenen måtte lemnas öppet att särskildt söka ä¬ sättning för dem. I anledning häraf har Mauritz Wilenius anmärkt att, enär de andelar af Uusionkari edelade lägenhet, som numera tildade Haka¬ la lägenhet, på grund af arf tillhört Emma Johansdotter och hennes förbemälda systrar ände påre arfskytningen den 9. Mars 1868. hvarken kontraktet af den 21 April 1869 eller auktionen af den 26. Januari 1870 kunde hafva hindande kraft emot andra delogare i Uusi¬ nekari oskiftade lägenhet än emot Johan Uu¬ sickari, som dock senare föreslut sin del¬ nyssnämnda lägenhet åt pämmande person, samt att dessutom vid omordade auktion för sätts endast Johan Gabriel Tuemisaaris och Elisabet Thomasdotters rätt till Tuomisaari torp: hvarföre och då desse numera begge ren döde samt någon försäljning af torpet till sjelfständig lägenhet icke af rum, Mai¬ itz Wilenius ansett ofvanomordade rörande tuomisaari torp behfvade öfverlätelser icke vi lare hafva någon betydelse; derå och sedan Erland Tuomisaari framhållit att Johan Uusiaikui såsom förmyndare för sina omyn¬ liga barn varit berättigad att från deras infda hemmansdelar försälja Tuomisaari torp¬ på sätt genom auktionen den 26 Januari 1870 skett, samt vittnesförhör i saken ett rum Häradsrätten medelst utslag den 9 Mars 1898 yttrat sig deri; och alldenstund Erland Tuo¬ misaari icke kunnat visa att Maurits Ni¬ lenius och Emma Johansdotter, hvilka nume¬ ra egde Hakala lägenhet, iklädt sig ansva¬ ighet för de köpebref, på hvilka Erland Tuo¬ misaari grundat sin rätt till Tuomiwaari torp, fördenskull pröfvade Häradsrätten rätt¬ vist ålägga Erland Tuomaari att, efter drefarten låastadgad förelag, senast den 14 Mars 1899 med sitt husfolk och huseråd
462939065_0096
462939065
detta från Tuomisaari torp samt detsamma med hus och de egor, som hörde till Hakala lägenhet, till Maurits Wilenius förregande afträda; hvarhos Erland Tuomisaari lemna¬ des öppet att genom skild rättegång i laga ordning söka den ersättning för torpets åbyg¬ nader, hvartill Erland Tuomesaari ansåge sig hafva rätt. Hofrätten, under hvars pröfning Erland tuomiksaari i väderäg dragit målet, har me¬ delst dem den 20 December 1898 förklarat Erland Tuomisaari, som icke gittat visa att han, sedan hans förbemälde föräldrar aflidit, egde nagon rätt till Tuomisaari torp, ej haf¬ va förebragt skäl till ändring uti Härads¬ rättens utslag, hvarvid förty fått bero, jem¬ te det Erland Tuemisaari ålagts att med fyratio mark godtgöra Maurits Wilenius för hans i Hofrätten rupla kostnader i saken. Uti denna Kapellens dom har Erland Tuomisaari i underlägenhet sökt ändring me¬ delst ingifven dertuktion, den Maurits Wilenius föreskrifven ordning bemätt. Hvad sålunda förelupit och handlingarne vidare innehålla har Kejserliga Senaten tagit i öfverägande samt finner Erland Tuomisaari icke hafva anfört skäl tillän¬ dreng i Hovättens ofvanberörda dom, vid hvilken alltså kommer att förblifva; och skyldigkännes Erland Tuomesaari att till Mauritz Vilenius i ersättning för dennes umgälder i Kejserliga Senaten utgifven femtio mark. Det alle, som vederbör, till underdårig efterrättelse länder I Hans Kejserligde Mantals Häradönen Dess Senat för Finland: A. af Nyborg Isak Fellman Richard Edström. S. W. Klagder Ludvig Underg. B. Askolin. 15
462939065_0097
462939065
Kihlikuun 20 päivänä 1900. Keisarillisen Majistulin Korkassa Nimessä Hänen Suomen Senuattensa tuomio nostora. halla Wiipurin Hovioikeudesta tullessa jutussa jossa Talollisenleski Wilhelmiina Pelkonen, Rau¬ talammin pitäjän Hanhilaipaleen kylästä on hakijana, sekä Talollinen Aapeli Simo¬ nen ja hänen vaimonsa Selma Karoliina taaja ja Asioitsija Kaarle Karjalainen ja hänen vaimonsa Lydia Karoliina Julka¬ nen, myöskin mainitusta kylästä, ynnä Ta¬ lollisenpoika Eeli Johannes Julkanen, Helsin¬ gin kaupungasta, ovat tulematta jääninä vastaajina, ja joka juttu koskee testamentin moitettu: Annettu Keisarillessa Suomen Se¬ nuelissa ja Sen Oikeusestoissa, Helsingissä, Idmikuun 20 päivänä 1907 Keisarillinen Knuutti on itsellensi intyttä¬ nyt juttuen kuulunut kirjat ja niistä, mikä¬ si nyt on kysymyksenä, saanut suuruavat tu¬ dot Sittenkuin Wilhelmiina Pelkosen mies Talolli¬ nen Kaarle Aukusti Jalkunen oli 17 päivänä Syyskuuta 1897. lapsetvinna kuollut ja Vilhel¬ miina Olkonen sen jälkeen Ruutakommin pi¬ täjän ja Hemnon kappelin käräjökunnan Kihlakunnanoikeudessa velvonut Kaarle Au¬ Larmi P. H. - R. G. - G. S. - A. A. 76 N 209 Sivu 12. R. D. 1899.
462939065_0098
462939065
busti Jalkasen ja Wilhelmiina Idkosen 2 päivä¬ nä Helmikuuta 1892 kirjallisesti tekemää keske¬ näistä testamenttia, jossa mainitut aviopuo¬ lisot ovat määrännet muun muassa että kun heistä jompikumpi kuolisi, tämän osuus pesästä joutuisi eloon jäänelle puolisolle, ovat Aapeli Simonen ja hänen ylläsandet asia. kumppaninsa, Wilhelmiina Pelkoselle toimite¬ tun kirjallisen huustan nojalla, mainitussa Kihlakunnanoikeudessa lausunut, että Kaarle Aukusti Julkanen, joka oli Selma Karoliina Naajan ja hänen edellisen miehensä Talolli¬ sen Kaurle Pekanpoika Julkusen poika sekä Sydia Karoliina Julkasen ja Eeli Johannes Jal¬ husen veli, oli Kaarle Jalkusen kudemän jäl¬ keen 14 päivänä Kesäkuuta 1880 toimitetussa jaossa saanut perinnöksi osuuksia Rantiitai¬ pulan kyliin rälssitiloista Nrosta 1 ja 3 sekä sitten Joulukuun 28 päivänä 1891 tehdyllä kaup¬ pakirjalla viidenkolmattatuhannen mar¬ kan hinnasta myynyt sanotut tilanosuu¬ det; ja koska edelläkerotussa testamentissa tarkoitettuun omaisuuteen sulkeutui myöskin mainittujen Kuurle Aukusti Julhusen peri¬ mien tilanosien arvo eikä Keurle Aukusti Jalkanen ollut oikeutettu siitä testamentille määränmään, ovat Aapeli Simonen ja hä¬ nen asiakumppaninsä vaatinut, että puheen¬ alainen testamentti julistettaisiin mitättömäk¬ si mikäli siinä oli määrätty sanottujen ti¬ lanosien arvosta ja Wilhelmiina Pelkonen vel¬ voitettaisiin luovuttamaan mainittu arvo Kaarle Aukusti Jalkasen perillisten Alma Ka¬ roliina Kuojan sekä Lydia Karoliina Jalka¬ sen ja Äeli Johannes Jalkasen kesken laillises ti jaettaneksi. Asiassi kuulusteltuna on Vilhelmiina Pel¬ konen katsonut, etteivät Aapeli Timonen ja hänen asiakumppaninsa olleet esittä nut kantasansa laillista perustettu, minkä vuoksi Wilhelmiina Pelkonen on vaatinut kanteen kumoamista. Kihlakunnanoikeus on 1 päivänä Kel¬ mikuuta 1895 julistumassuun päätöksessä lausunut asiasta mielensä; ja koska selville oli tullut, että Kaarle Aukusti Jalhusen ja Wilhelmiemi Alkosen pesään kuului myös¬ kin edellämainittujen, Kaarle Aukusti Jal¬ kaselle isänsä Kaarle jalkasen perintönä joutumiehen ja Kaarle Aukusti Julkusen viidenkolmattutuhannen markan hinnas¬ ta myymien tilanosien arvo, sen tähden
462939065_0099
462939065
ja kun Kaarle Aukusti Jalkanen, vastoin P. K:n 17. luvun 1 ja 2 SS:n säädöksiä, ei ollut oikeutettu tästä testamentilla mää¬ räämään, Kihlakunnanoikeus on kumon¬ nut puheenalaisen testamentin, mikäli sii¬ nä oli määrätty mainittujen tilanosien ar¬ vosta; ja olivat Kaarle Aukusti Jalkasen pe¬ rilliset siis oikeutetut laillisen jaon kautta saa¬ maan sanotun arvon. Hovioikeus, jonka tutkittavaksi Wilhelmi nu Pelkonen oli vetoamalla suittanut ju¬ tun, on Marraskuun 25 päivänä 1898 siihen antamallaan tuomiolla vahvistanut Kihla¬ kunnanoikeuden päätöksen. Tähän Hovioikeuden tuomioen on Wil¬ helmiina Pelkonen alumaisesti anonut muu¬ tosta. Mitä näin on tapahtuneeksi ker¬ rottu sekä asiakirjat sen lisäksi sisäl¬ tävät on Keisarillinen Senuutti otta nut tutkittavakseen ja katsoo ettei Wil¬ helmiina Pelkonen ole esiintuoneet syytä muuttaa Hovioikeuden tuomiota jonka varaan asia siis jää pi. Tätä kaikki asianomai set alamiesuulessa noudutta Michael Pogvalin koot Keisarillisen Majastaten Korhausa Nimessä, Hänen Suomen Senaallinsa: S. W: Harlyberg G. Kaupeskiäld Oscar Ljlling August Nybergs
462939065_0100
462939065
Klumikuun 21 päivänä 1900. Kasarillisen Rajistulin Korknassa Simessä, Hänen Suomen Knuallinen tuomio nostorahal¬ la Turun Hovioikeudesta tullessa jutussa, jossa Wärjärinleski Aleksandra Strömgrén, Parkanon pitäjän Parkanon kylästä, ja Värjäri Harle¬ Allan Strömgrén, Ihaulisten pitäjän Ikaalisten kylästä, yhteisesti, ovat hakijoina sekä Talolli¬ nen Kaarle Juhananpoika Köntti, Ikaalisten pitäjän Luhalahden kylästä, saapuville tul¬ liena, ja Kunnallislautakunnan esimies Ta¬ lollinen Taavetti Taavetinpoika Kulli, saman pitäjän Kalmen kylästä, poisjääneenä, vas¬ taajina, ja joka juttu koskee vesijättömai¬ den luovuttamista: Annettu Keisarillisessa Suomen Simonsson ja Son Oikeusosastossa Helsingissä Helmikuun 21 päivänä 1900. Keisarillinen Senuulli on Hellensä esityttä¬ nyt juttuun kuuluvat kirjat ja niistä, mikäli nyt on kysymyksessä, saanut seuraavat tulot Toimitettuansa Aleksandra Strömgrenille kir¬ jallisen huusken 1896 vuoden syyskäräjiin Ikaa¬ listen pitäjän ja Jämijärven kappelin käräj¬ kunnassa on Kuurle Köntti lauvenut, että Aleksandra Strömgren ilman Kaarle Könttiä sitouun oikeuttu piti hallussuun Hyposkosken perkänäisen kautta Kyrösjärven rannille yn¬ Värä Majet - 35 - R. B - 26 - Vi SS 212. Sivu 2/10 R. G. 1899.
462939065_0101
462939065