Datasets:

Schibsted

/

schibsted-article-summaries

like 2

pQJKgR

ap

Mathilde Schjelde (23) trodde situasjonen var unik. Så skrev hen boken «De resterende».

KØBENHAVN (Aftenposten): Tusenvis av unge blir kalt samfunnets rest. En dansk minister mener vi har tenkt helt feil rundt utdannelse. – Det er ikke så kult å bli kalt restgruppe. Ingen av oss har bedt om å være til overs, sier Mathilde Schjelde. Den danske 23-åringen viser oss rundt i det trange kollektivet i hovedstadens beryktede Istedgade. Her holdt sexarbeidere og rusmisbrukere til i mange år. Hver måned får Schjelde støtte fra staten. Den dekker så vidt husleie og måltider. Når hen da orker å handle mat. 23-åringen, som ønsker å omtales kjønnsnøytralt, har ikke jobb og studerer ikke. I Danmark kalles disse unge voksne «restgruppen». Andelen unge som står utenfor, har falt litt eller holdt seg stabil, i de fleste europeiske land de siste ti årene. I Storbritannia har andelen unge utenfor vokst etter pandemien. På tross av at arbeidslivet skriker etter arbeidskraft. Samtidig øker andelen unge med psykiske lidelser kraftig. Det bekymrer myndighetene flere steder. Hvorfor klarer ikke Europa å hjelpe de unge? Tapt på tross av gode tider Aftenposten har snakket med eksperter i flere land. De beskriver en gruppe unge med svært ulike utfordringer: En del faller ut av grunnskolen tidlig. En del har nedsatt funksjonsevne. Felles for mange er at de har psykiske lidelser. Det forteller forsker Knut Røed ved Frischsenteret i Oslo. – Det er noe som skjer i ungdomsmiljøet knyttet til samspillet mellom psykisk helse og senere deltagelse i arbeidsmarkedet. Det er bekymringsfullt, sier han. Unge uføre har vært et hett debattema i Norge den siste tiden. Bare den siste tiårsperioden er andelen unge uføre i Norge mer enn doblet. Schjelde følte lenge at hen ikke passet inn i den såkalte restgruppen. Hen fullførte videregående med toppkarakterer. Men skolegangen føltes som et evigvarende maraton med høy puls. Hen var borte en tredjedel av tiden. Allerede da hen var ti år, meldte stresset og depresjonen seg. I flere år forsøkte Schjelde å be om hjelp, hevder hen. Senere skulle det vise seg at hen er autist og har ADHD. Hen startet på universitetet til tross for psykiske plager. Men så kom selvmordstankene, og hen ble tvangsinnlagt. Deretter flyttet Schjelde hjem til foreldrene og sluttet på studiene. – Det er jo sykt at jeg kom så langt som jeg gjorde, sier hen. Lenge trodde Schjelde at det var hens egen skyld at hen havnet utenfor systemet. Men så skrev hen boken «De resterende» sammen med 14 andre. Hen føyer seg inn i en dyster utvikling. I alle fall på papiret: Hvorfor faller unge utenfor? Forsker Knut Røed understreker at det ikke er noe fasitsvar på hvorfor unge får psykiske plager. Flere av årsakene er omstridte blant forskere. Ryan Lowe er psykoterapeut og driver flere klinikker som hjelper unge i London. Hun mener bruken av sosiale medier gjør det vanskeligere for unge å utvikle en identitet. Det kan skape mer ensomhet og press for å fremstå som vellykket. Hun påpeker også at foreldres telefonavhengighet gjør at de i mindre grad er til stede for barna enn tidligere. Økt press og stress i skolen. Lowe beskriver utdanningssystemet som et rotterace. Du må få gode karakterer for å komme inn på videregående, på universitet og så for å få en god jobb. Presset på skolen kan også ha ført til økt press i arbeidslivet, mener Lowe. Hun forteller om unge som ser på arbeidslivet som et slags monster. Det å søke på jobber blir overveldende. I Storbritannia står nesten en million unge utenfor arbeid eller utdanning. Økt åpenhet om psykiske lidelser i samfunnet trekkes også frem. At helsevesenet ikke har kapasitet til å hjelpe alle, er også med på å forsterke de psykiske plagene, mener Lowe. – De mellom 16 og 24 år kommer til å trenge mye støtte. Lowe håper og tror at dagens unge vil være langt bedre utrustet til å håndtere sosiale medier når det blir deres tur til å oppdra barn. Sykeliggjøres en hel generasjon? Christopher Prinz forsker på mental helse og arbeid i OECD. Han mener det er irrasjonelt å tro at dagens unge er sykere enn tidligere generasjoner. – Det har alltid vært et stort problem. Vi har ignorerte det i lang tid. Derfor oppfattes det som en økning, sier Prinz. OECD-forskeren mener det finnes et snev av diagnosehysteri i dagens samfunn. – Vi vet at det å gi noen en diagnose kan være dårlig. Fordi fra du får en diagnose, så forandrer oppførselen seg. Prinz mener det ville vært bedre å tilby gratis lavterskeltjenester som ikke krever diagnoser. Også Røed trekker frem det som et problem: – Inngangsbilletten til å få bistand fra velferdsstaten er en diagnose. Røed vil til livs en eksisterende svart-hvitt-holdning: Enten gir du 100 prosent, eller så står du helt utenfor. Han etterlyser mellomløsninger. Som kombinasjoner av arbeid og trygd, med redusert arbeidstid og lavere krav til produktivitet. – Det er ikke noe biologisk annerledes med min generasjon som gjør at vi alle plutselig har ADHD, er stresset eller deprimerte, sier Mathilde Schjelde. Hen mener det er dagens skolesystem det er noe galt med. Dette koster det samfunnet Ifølge NRK koster hver ungdom som havner på uføretrygd i Norge, samfunnet i snitt 15 millioner kroner gjennom livsløpet. De ulike årsakene gjør det utfordrende å finne treffende tiltak. Ofte går problemene som fører til utenforskap, i arv. Det sier den danske arbeidsministeren Ane Halsboe-Jørgensen. I Danmark har mer enn én av ti unge som havner utenfor, bodd i fosterhjem. Flere har foreldre som har mottatt statlig støtte. Ministeren etterlyser et oppgjør med forsøkene på å hjelpe unge de ti siste årene. Hun mener det må tenkes annerledes. Utdannelse er lenge blitt sett på som veien til et normalt liv. Halsboe-Jørgensen vil ha flere i arbeid. – Jeg blir mer og mer overbevist om at selv få timers arbeid utgjør en forskjell, sier hun til Politiken. Røed mener det er en lur tanke. – Vi har nærmest gjort utdanningssystemet til arbeidslivets portvakt, sier Røed. – Det kan reises spørsmål ved kvalifikasjonskravene som har oppstått, og om det legges unødvendig mye vekt på utdanning for å få innpass i arbeidslivet, sier Røed. Når Schjelde ser tilbake på oppveksten, skulle hen ønske at hen hadde stoppet opp underveis. – Jeg føler meg sviktet. Det slås hardt ned på folk som har fravær i skolen. Det har gjort at jeg ikke har kunnet ta de pausene jeg hadde hatt bruk for. Til høsten håper Schjelde på en ny start. Som student i statsvitenskap. Men 23-åringen er usikker på om hen vil få den tilpasningen hen har behov for. – Jeg regner ikke med at jeg får hjelp av systemet. For jeg har sett hullene, og jeg har falt gjennom dem.

long

few

nQkv4J

ab

Malin Stenbäcks ilska i ”Bachelorette”: ”Hade bett dig hålla käften”

Deltagarens kommentar om en kvinnas kropp fick Malin Stenbäck att ryta ifrån. Nu ger Amir sin förklaring. – Drick bubbel i nio timmar så får vi se om du kan behärska dig, säger han till Aftonbladet. Det har bara sänts ett avsnitt av den nya säsongen av ”Bachelorette”. Men redan nu sprids ett klipp på sociala medier från ”Killarna avslöjar allt” där deltagaren Amir Ibrahim kommenterat en kvinna i produktionens kropp. – Vilka jävla tuttar hon hade då, what the fuck mannen?, säger han i klippet och fortsätter: – Man fick bara ha med sig 40 kilo hit, mannen. Vad var det där? Kolla det där är 60 alltså. Övervikt mannen, hon betalade mycket för att komma hit alltså. Malin: ”Hade bett dig hålla käften” När programledaren Malin Stenbäck, 37, visar klippet för de andra deltagarna är det vissa som skrattar – något hon ifrågasätter. – Jag sitter i ett rum med 20 killar, ingen av er tycker att det här känns osoft? Tycker ni att det är helt oproblematiskt undrar jag?, säger hon. Amir förstår inte felet med kommentaren och säger att han bara var ”ärlig” och att det var en ”rolig grej” – vilket får Malin Stenbäck att ryta ifrån. – Man bär ett ansvar som man och som killar i grupp. Och att vara tyst, då säger man ingenting, säger Malin. – Men vad hade du sagt?, säger Amir. – Jag hade bett dig att hålla käften. Om du hade pratat sådär om mig kropp eller om någon jag känner så hade jag bett dig att hålla käften för du har ingenting med det att göra, svarar Malin. Amir: Vi drack bubbel i nio timmar Till Aftonbladet säger Amir att han i dag kan tycka att kommentaren var ”dum” och ”tråkig”. Men att Malin Stenbäck bad om ursäkt efter avhyvlingen i studion. – Jag sa att jag inte kommer ställa upp på den andra inspelningen, så kom hon ut, bad om ursäkt över att det inte var professionellt gjort av henne och försökte övertala mig till att komma tillbaka. Han tycker även att TV4 vinklat programmet – och att hans kommentar var ett resultat av flera timmars bubbeldrickande. – Sätt dig på en träbänk och drick bubbel i nio timmar så får vi se om du kan behärska dig, säger han och fortsätter: – Det var som att ”drick bubbel och håll käften tills vi är klara” ingen sa varför det dröjde så länge. Det klart man blir irriterad och lack och skämtar till lite för att döda tid. Sedan att de filmade i den vinkeln så att hela Sverige tror att man är helt dum. Det var tråkigt. Aftonbladet har sökt TV4 och Malin Stenbäck.

long

few

15QolM

vg

Noen måneder etter brorens selvmord, fant Marius faren død

I løpet av noen korte, brutale måneder ble storfamilien to færre. – Bjørn sto mot søyla ved trappa der og så ga vi hverandre en klem, takket for en kjempehelg og gikk hver til vårt, sier Marius Brynjulfsen og peker en meter unna der han og iTromsøs utsendte sitter på Rorbua påskeaften. Nedriggen etter konserten på den kjente uteplassen en maihelg i fjor ble siste gang Marius så storebror Bjørn Christian Wiik i live. Dagen etter fikk samboeren hans en telefon med beskjed om at Marius måtte ringe lillebror Simon Haugen. – Jeg skjønte det var noe alvorlig, men trodde først det var en av besteforeldrene våre som hadde gått bort. Eller kanskje om det var noe med mamma eller pappa, sier han og fortsetter: – Så sa Simon rett ut at Bjørn hadde prøvd å ta livet sitt. Storfamilien Marius slapp alt han hadde og kjørte rett til sykehuset, hvor han ble møtt av faren, Martin Brunjulfsen, og storebrorens kjæreste. – Jeg glemmer aldri synet av dem da jeg kom dit. Så kom det masse folk til, erindrer Marius. Han sitter bakoverlent i sofaen med en kaffekopp i hånda og forteller rolig, men alvorlig om de dramatiske månedene. I løpet av svært kort tid var hele storfamilien samlet på sykehuset. – Vi var 30–40 stykker samlet på intensiven døgnet rundt i tre dager da Bjørn døde, forteller Marius. – Presten sa på sykehuset før han døde at vi hadde fått hjelp fra kriseteamet i kommunen, men at det beste kriseteamet er familien, legger han til. Og han gjentar ofte hvor nær familien fra Oldervika har vært, og fortsatt er. – Bjørn og jeg var brødre, men også kompiser. Det var hele søskenflokken. Vi er en storfamilie og er veldig nær. I juni ble Bjørn Christian Wiik gravlagt i en fullsatt Kroken kirke. Måtte ta pause Både Bjørn og Marius har vært kjente trubadurer i Tromsø-området i flere år, og Marius har vært med på flere musikkprogram på TV. – Vi kommer fra en musikalsk familie, fra mammas side. Mamma er ikke musikalsk, hun vet ikke hva en note er, påpeker han med et bredt smil. – Men vi har onkler som spiller. – Vi var på hytta hos onkel Jan nå et par dager i påsken før jeg spilte for to fulle hus på Øse camping. Han har et utehus der det var rigget fullt med anlegg, og der spilte vi til langt på natt. Der var Bjørn sterkt savnet. Han hadde elsket det. Men etter etter brorens bortgang måtte Marius ta en pause fra musikken. – Jeg prioriterte familien. Det gikk to måneder før jeg spilte igjen, og da var det her på Rorbua, forteller han og ser seg rundt i lokalene han har spilt så mange ganger tidligere. Både med og uten Bjørn. – Jeg sluttet også å høre på musikk i bilen til og fra bilen, fordi jeg var livredd for å høre en låt som minnet meg om ham. Gjensynet med utestedet han sist så broren i live, ble tøft. – Det var masse familie og venner som skulle være her som support. Jeg kom hit en time før konserten og gikk opp trappa. Da var klumpen helt oppe i halsen. Så gikk jeg på do og skrek i en halvtime. Det kom masse følelser som nok hadde bygget seg opp. Pappa fulgte etter På kort tid forandret livet til Marius seg i 2023. Bare noen dager etter at Bjørn gikk bort, flyttet et av hans tre barn med sin mor til Fredrikstad. I juni startet han i ny jobb som varehussjef på Elkjøp, før han gjennomgikk et samlivsbrudd på høsten. – Familien var enig om at 2024 skulle bli et bra år. Vi skulle se fremover, sier Marius. Men storfamilien skulle få en alt annen en god inngang på det nye året. Åtte måneder etter at Bjørn tok livet sitt, avsluttet også pappa Martin Brynjulfsen livet. – Den var brutal. Det var jeg som fant han pappa, forteller Marius. Farens dødsfall kom som et enda større sjokk for Marius enn brorens. – Bjørn hadde slitt psykisk tidligere. Det var selvfølgelig overraskende at det gikk så langt, men han hadde fått hjelp i systemet. Det var ingen som så den med pappa komme. Han var verdens gladeste person, sier han og fortsetter: – Pappa slet veldig etter at Bjørn døde. Han kom seg ikke over kneika. Det var han flink til å snakke om. Han fortalte til alle rundt seg at han var veldig lei seg, men ingen skjønte hvor tungt det egentlig var. Sinne Også da faren døde, tok Marius pause fra musikken, men denne gangen et kortere avbrekk. – For det følelsesmessige og det sosiale har musikken vært viktig, så man ikke graver seg ned. Det var kanskje der pappa gjorde feil. Han kunne også være her på Rorbua og høre på meg, men så gikk han hjem og satt alene. Han innrømmer at han har vært mye sint på faren. – Etter Bjørn var jeg mest skuffet. Han var åpen og ærlig med det han slet med, vi støttet han, og han fikk den hjelpen han trengte. Så jeg ble skuffet over ham. Men jeg ble sint på pappa, sier han og fortsetter: – Jeg er fortsatt glad i ham selvfølgelig. Åpenhet Både faren og broren hadde store kontaktnettverk, og begge dødsfallene skapte stor oppmerksomhet. Begge begravelsene ble også dekket av flere medier. – Vi har hatt god kommunikasjon i familien. Før noen har uttalt seg i media har vi ringtes og snakket sammen. Det gjorde vi også før jeg møtte dere nå. At de har satt spor etter seg, merker familien fortsatt. – Da jeg var på Øse camping nå, fikk jeg klemmer rett før jeg skulle på scenen av folk som kjente han pappa, sier Marius. Han innrømmer at det kan bli litt mye av og til, men samtidig: – Det er folk som også føler noe. Som kanskje nettopp har fått med seg at pappa er borte, og så er jeg den nærmeste. Familien har helt bevisst valgt å være åpne om dødsfallene. – Deler av familien var kjent i bybildet og når noe sånt skjer, så blir det fort spekulasjoner. Da ville vi være tidlig ute for å fortelle hva som skjedde, fremfor at noen lagde egne historier. – Det som har plaget meg mye, er at mange av oss har unger. Hvordan skal vi forklare det til dem? Hvordan forklare det uten å skape nye traumer? Tilbake uten Bjørn og pappa Påskeaften sto Marius igjen på scenen på Rorbua. Der savnet han to. – Jeg vet at hvis de begge hadde hatt fri, så hadde de vært her i kveld. Han Bjørn hadde spurt om å få spille med meg i kveld, og pappa hadde tatt hele dansegulvet uten å spørre, sier han og smiler. For selv om Martin ikke hadde det musikalske i seg som sønnene, var han blant annet norgesmester i swingdans. – Han har flørtet med mange damer gjennom swingen. Jeg lyver kanskje ikke når jeg sier at jeg tror jeg har vært på spillejobber på utsiden av Tromsø hvor han har vært med, hvor han har dratt flere kvinnfolk med dansinga enn jeg har gjort med musikken, sier Marius og ler. Eller som han sa det i bisettelsen til faren: – Det er fint at du skal få ligge ved siden av Bjørn snart. Så kan han spelle og du danse. Selv om Marius Brynjulfsen forteller at Bjørn på et vis alltid vil være med han på scenen, forsøker han å holde familietragediene utenfor musikken. – De på Rorbua kommer ikke for å høre om privatlivet mitt. Og som han gjentar flere ganger i intervjuet: Musikk er følelser. Det har ført til at det er enkelte sanger som han ikke lenger klarer å spille. – Det er noen låter jeg har sluttet å spille fordi det var låter Bjørn og jeg likte å spille i lag. Det kommer sikkert tilbake, men jeg er på jobb og blir berørt av dem. Men én sang kommer kanskje med på settlista, selv om det ikke skjer allerede på Rorbua denne påskekvelden: – Det er en del låter jeg har hørt på som jeg vil covre. En Rune Rudberg-låt av alle ting, «Stå med deg i stormen». Det handler om å støtte og være der. Litt slik som storfamilien har vært der for hverandre det siste året. De har også fått et litt annet perspektiv på livet. – Man kjenner at man nå tar hver dag som det kommer og gjøre det beste ut av det. Du vet aldri hva som skjer. Det kan skje en bilulykke, eller det kan være noen som sliter psykisk uten å fortelle om det. Større risiko Beate Losvik er fylkesleder i Troms for organisasjonen LEVE – Landsforening for etterlatte ved selvmord. Hun sier mennesker som opplever at personer i nær familie tar livet sitt, selv kan havne i stor krise. – Når en person i en familie tar livet sitt, står andre i familien i stor selvmordsfare de første månedene. Man havner i en ekstrem sorg, den blir altoppslukende. Det er mange aspekter i det når man mister noen i selvmord, sier hun. Losvik anbefaler å søke hjelp, men vet av erfaring at det kan ta tid å få noen å snakke med i det offentlige helsevesenet. – Vi må bruke nabokjerringa i større grad, og være til stede for hverandre. Jeg skal ikke si det er feil å få hjelp av det offentlige, men det offentlige tilbudet er ikke godt nok. Da må vi bli flinkere til å bruke hverandre, sier Losvik og trekker fram flere andre tjenester som tilbyr hjelp. Både Mental Helse og Kirkens SOS har hjelpetelefoner. – I LEVE har vi en ordning der man kan ringe noen som har vært i samme situasjon. Vi sitter med en annen kunnskap enn de profesjonelle. De proffe kan faget sitt, mens vi har kjent på den, og har erfaring fra våre egne liv, sier hun.

short

many

2Blz8R

vg

Krangler om Neptunes-navnet

En av tidenes største hitmaskiner har trøbbel internt. Ifølge dokumenter gjengitt av Billboard strides superprodusentene Pharrell Williams (50) og Chad Hugo (50) nå om rettighetene til navnet de opererte under: The Neptunes. Duoen ble et stort navn på slutten av nittitallet, og på 2000-tallet var de selve lyden av urban amerikansk pop, R&B og hip hop – med hits for artister som Jay-Z, Britney Spears, Justin Timberlake, Gwen Stefani og Snoop Dogg. De siste ti årene har de ligget lavt som duo, mens Pharrell har blitt popstjerne på egenhånd og ved fornavn, særlig via solohiten «Happy», Daft Punk-slageren «Get Lucky» og Robin Thickes «Blurred Lines». Stemningen er mindre happy nå: Ifølge Billboard har Pharrell søkt om å registrere varemerket «The Neptunes» til flere typer bruk: strømming av musikk, musikkvideoer og liveopptredener. Chad Hugo og hans advokat Kenneth D. Freundlich hevder at søknadene er levert uten noen form for dialog med Hugo. Pharrells representanter forsvarer varemerkesøknadene med at de kun er ment for å sikre at ingen utenforstående kan tilegne seg Neptunes-navnet. Likevel går Freundlich langt i å beskylde Pharrell for bedrageri ved å utelate Hugo fra søknaden. De mener at Pharrell og hans selskap forsøker å ensidig registrere varemerkene. Ifølge saksdokumentene er dette i strid med duoens langvarige avtale om å dele alt likt mellom seg. Pharrells representanter sier at det ikke har ligget noen dårlig intensjon bak varemerkeregistreringene, og at de har forsøkt å ta kontakt med Hugo for å dele eierskap og administrasjon av varemerket. – Hvis Pharrells intensjon var å inkludere Chad, burde han ha registrert deres navn i fellesskap eller som et partnerskap og ikke i sitt eget navn, sier Hugos advokat til Billboard. Han omtaler det hele som «en lang, ulmende tvist som ennå ikke er løst». Hugos advokat åpner også for å utvide saken til å omfatte eksisterende registreringer. Pharrells selskap har nemlig allerede fått innvilget The Neptunes som registrert varemerke for musikkinnspillinger. I tillegg ligger det inne en søknad om å registrere navnet for klær og andre fan-effekter. I saksdokumentene skriver Hugos advokater at registreringene som dekker musikkinnspillinger, «og muligens andre», kan bli gjenstand for fremtidige rettslige skritt. Målet er å få dem kjent ugyldige.

short

many

y6ezn2

sa

Skadde oljepionerer nekter å gi seg: – Denne kampen skal vi vinne!

For tre år siden mente stortingspolitikerne at det hastet med å få til en kompensasjonsordning for skadde oljepionerer. Fortsatt har ingenting skjedd. Nå krever de fortgang i saken. – Vi mener arbeids- og inkluderingsminister Tonje Brenna og regjeringen trenerer denne saken bevisst, og det tolererer vi ikke lenger. Nå krever vi handling, sier Tord Lillehavn til Aftenbladet. Han hadde en oljejobb. Nå har han benmargskreft, skakkjørte nyrer og rager seks centimeter kortere over bakken. Og han er ikke alene om å ha blitt syk som følge av å jobbe i Nordsjøen. Styrke og synlighet Tirsdag var rundt 50 skadde oljepionerer, pårørende og etterlatte samlet på Oljemuseet i Stavanger. For å vise styrke – og synlighet. – Vi hadde egentlig planer om et lite kaffe-møte, men så har det bare ballet på seg. Det er helt fantastisk å se så mange her i dag fra store deler av landet. Det bare viser hvor viktig denne saken er for veldig mange, sier Lillehavn, som mildt sagt er provosert over hvor lite som har skjedd i saken. – Det er tre år siden stortingspolitikerne mente det hastet med å få til en ordning for oss, og Tonje Brenna har hatt saken på bordet sitt i åtte måneder. Men fortsatt har ingenting skjedd. Det er ikke godt nok. Rett og slett, sier Lillehavn. Ordføreren sender brev Han hadde også invitert Stavanger-ordfører Sissel Knutsen Hegdal (H) til møtet. – Vi trenger en rask avklaring rundt dette, og jeg opplever at det er en tverrpolitisk enighet om å få på plass en kompensasjon. Nå er det tid for rettferdighet og handling. Selv kommer jeg til å sende et brev til statsråden og regjeringen hvor jeg ber om fortgang i denne saken, sa Knutsen Hegdal. Hun fikk spørsmål fra salen om hun faktisk trodde på en løsning. – Jeg er skrudd sammen til å være optimist, så ja: Jeg tror faktisk det. Senere denne uken får jeg besøk av 14 ordførere fra Rogaland. Jeg vil også oppfordre dem til å sende brev om denne saken. Ifølge Lillehavn haster det med å få på plass en løsning. – Senest for noen dager siden snakket jeg med en tidligere kollega som fortalte at to av de han hadde jobbet med, nå hadde falt fra. Det understreker også viktigheten av at ordningen må inkludere pårørende og etterlatte. Dykkerne fikk rettferdighet Aftenbladet har skrevet en rekke saker om oljepionerer som ble utsatt for skadelige stoffer uten tilstrekkelig arbeidsvern. Mange av dem har kjempet lange kamper i rettssystemet for å få krav på yrkesskadeerstatninger, men svært mange har tapt mot forsikringsselskaper. – Vi syns denne saken etter hvert har fått en skammelig og lite verdig håndtering. Tonje Brennas svar til flere stortingsrepresentanter bærer bud om at dette er en sak Ap og regjeringen ønsker å trenere, sa leder i ALF Offshore, Runar Nilsen, til Aftenbladet for tre uker siden. – Husk at nordsjødykkerne fikk sin kompensasjon for ødelagt helse i 2014. De ødela helsa under vann, mens disse vi kjemper for nå ødela helsa si over vannlinja og skal ikke forskjellsbehandles. Det var i februar 2021 at stortingsrepresentant Gisle Saudland (Frp) fra Flekkefjord tok til orde for en kompensasjonsordning for oljepionerene som hadde blitt syke etter å ha blitt eksponert for skadelige kjemikalier. Det ble starten på en egen kommisjon og en lang utredning som kom i desember 2022. Konklusjonen var enstemmig: Oljepionerene må kompenseres. Rapporten var også på høring i fjor vår. – Nå venter vi på kompensasjonen, sier Tord Lillehavn. – Forstår utålmodigheten Per Olav Skurdal Hopsø (Ap) i Arbeids- og inkluderingsdepartementet har tidligere uttalt at han forstår at flere er utålmodige og ønsker en konklusjon i saken. – Det er en yrkesgruppe som fortjener vår oppmerksomhet fordi de gjorde en stor, viktig og til dels farlig jobb for landet i en tid hvor vi ikke hadde et tilstrekkelig system for å passe godt nok på dem. Regjeringen er opptatt av å gjennomgå dette på en grundig måte, så fort som mulig, sa Hopsø til Aftenbladet 14. mars.

long

many

wAyvJo

ab

E4 stängd – kökaos i timmar i snöovädret: ”Undvik morgontrafiken”

Ännu tidigt på onsdagsmorgonen ringlar kön lång på E 4 längs Vättern. Många bilister har varit fast i sina bilar sedan 17-tiden. Räddningstjänsten uppmanar folk att inte ge sig ut i morgontrafiken. – Jag vågar inte säga när det släpper. Tidigast klockan 09. Det här kommer att påverka E4 stora delar av dagen, säger räddningsledaren Göran Melin. Både gul och orange varning var utfärdad för snöovädret som drog in över Svealand och Götaland på tisdagen. Mängder med olyckor rapporterades och polisen i väst gick upp i stabsläge. På E4 fortsatte kaoset in i natten. Längs Vättern, i de ökända backarna mellan Huskvarna och Gränna, stod det helt still norrut ännu vid 03. Ett stort antal långtradare hade kört fast och många bilister har suttit i kön i flera timmar, uppger Jönköpings kommun. – Det har rört sig kanske en kilometer i två omgångar sedan klockan 17. Nu står det helt still. Men barnen har i alla fall somnat, sa en kvinna strax före 02 när hennes mobil laddade ur mitt i samtalet. Vid 01-tiden var kön knappt tre mil lång. Den började vid en position någon kilometer söder om Gyllene Uttern och sträckte sig ända ner till trafikplats Huskvarna norra. Hur många bilar som var fast i kön gick inte att överblicka. – Men det är förstås hundratals bilar i alla fall, sa räddningsledaren Göran Melin. Vid 05 hade han nya besked. Främre delen av kön hade börjat röra på sig. Men i den bakre halvan – från Säbybranten och söderut – står det fortfarande helt still. – Vi jobbar med oförminskad styrka och vi avråder folk från att ge sig ut i trafiken tills läget har stabiliserats. Det kommer att ta lång tid. Man får jobba länge med varje fordon för att få loss dem. Kommer det ha släppt vid 09? – Ja, det är nog en rimlig förhoppning och bedömning faktiskt. Inte före det i alla fall. Fyrhjulingar kör i kön Redan under kvällen skickades bandvagnar och fyrhjulingar ut på E 4 för att undsätta personer i kön. Samtidigt fortsatte snöandet och SMHI hade en gul varning i området fram till klockan 03. – Det är ett besvärligt läge och vi uppmanar alla som inte måste ge sig ut i trafiken att stanna hemma, Man ska respektera vädervarningarna, säger Göran Melin. E4 är sedan 21 stängd från Huskvarna och norrut. Omledning sker via Nässjö, Eksjö och Mjölby – men bara för personbilar. – Lastbilarna blir stående även under dagen. Vi måste vänta tills det är snöröjt och halkbekämpat, annars fastnar de bara igen. De vi drar loss nu får bara köra vidare om de har vinterdäck, säger Göran Melin. Plogbilar och ambulans i kön Två plogbilar fastnade i kön under natten, men enligt Göran Melin skickades andra dit. – Vi har fyra lastmaskiner som gräver undan snö och tar bort lastbilar. Bandvagnarna står hittills standby eftersom de haft svårt att ta sig fram i kön, men fyrhjulingarna jobbar intensivt. – Vi delar ut vatten och filtar och sånt. Jag hörde att någon hade fått en energibar som var utgången. Vi får beklaga det, men vi tar vad vi har. Till de som sitter fast i kön har Göran Melin följande råd: – Vi vill att de som har behov signalerar till räddningstjänsten när vi rör oss i kön med fyrhjulingar. De som behöver akut hjälp ska kontakta 112. Samira: Vad lärde sig myndigheterna? I en bil satt under natten Samira, Christoffer och deras fem månader gamla dotter Ronja. De förstod inte riktigt hur det skulle gå till att få fyrhjulingsbesättningens uppmärksamhet. – De har kört förbi ganska fort. Hur skulle vi ha stannat dem om vi hade behövt hjälp? Som tur är har vi mat, filtar och vatten och vårt spädbarn sover, säger Samira. Hon och Christoffer var förberedda, även om de inte väntade sig att bli sittande på E 4 i timmar. – Efter E 22-kaoset vaknade man upp lite grann om att man måste ha med sig mat och filtar. Frågan är vad myndigheterna lärde sig? De kunde ha kommunicerat bättre och kanske stängt vägen, säger Samira. Vid 03.55 meddelade hon att trafiken börjat röra på sig och att de kunnat åka av E4 vid avfart 102. Längre fram såg hon flera lastbilar som ännu var fast. – Vi har firat påsk hos min syster och skulle hem till Stockholm. Vi åkte från Göteborg vid 17 och var i valet och kvalet mellan E20 och E4. Som tur är har vi ordnat övernattning hos en vän i Gränna nu. Därför uppstod kaoset Trafikstoppet mellan Huskvarna och Gränna orsakades av två olyckor. – Det var en vid 17 och en vid 19.30. Efter den sista har det stoppat upp ordentligt. Man blir ju tvungen att stänga trafiken och tyvärr har då vissa lastbilar gått ut i omkörningsfilen hamnat på tvären när de börjat glida, säger Göran Melin. – Dessutom är det här ett känsligt vägavsnitt med närheten till Vättern. Det blir hårt utsatt för väder och vind Räddningsteamet jobbar med att lösa upp trafikproppen från två håll. – Dels från Gyllene Uttern och dels mitt på Vätterleden där vi har en ledningsplats. Men det är besvärligt. Man får loss en långtradare och så kör den en bit och fastnar igen. Den allra främsta delen av kön började släppa vid 02-tiden. Samtidigt komplicerades läget av att en lastbil blev stående i södergående och att flera lastbilar körde fast på väg 993 i höjd med Gissebo. – Den kallas även gamla riksettan och är omledningsväg från E4, sa Göran Melin. ”Tog stopp efter tre minuter” Jörgen Jörälv, 54, var på väg hem till Stockholm med sina två tonårsbarn när de fastnade på E4 vid 18-tiden. – Vi svängde ut från en mack och hann köra tre minuter innan det tog stopp söder om Gränna. Som tur är har vi gott om bensin och fullt med kläder, säger han vid 03.30. Bortsett från tristess och att drickan börjar ta slut går det ingen nöd på familjen, meddelar Jörgen. – De har kört förbi ganska fort med fyrhjulingarna. Jag sa till barnen att kissa framför bilen. Sedan somnade de när mobilerna laddade ur. Ännu vid 05 satt Jörgen och hans barn stilla i bilen. – Vi har inte rört oss ur fläcken, säger han. Hundratals bilar i kö på väg 26 Polisen i region väst uppgav vid 01 att det fortfarande var stora trafikproblem i Skaraborg och Sjuhärad. En krisstab sattes upp i Göteborg och bandvagnar med filtar och dryck skickades ut från Skövde. De mest drabbade vägarna var riksväg 26, riksväg 47 och länsväg 200 i Tidan. Bara på riksväg 26 satt 200 personbilar och 100 lastbilar fast i kön, men strax efter klockan 03 meddelade polisen att läget ”förbättrats avsevärt”.

long

few

GMv02x

ap

Stjernedirigent Klaus Mäkelä forlater Oslo-Filharmonien

Dirigent Klaus Mäkelä (28) er et stjerneskudd på den internasjonale dirigenthimmelen. Tirsdag ble det kjent at han ikke fornyer kontrakten med Oslo-Filharmonien. Siden august 2020 har den unge finnen vært Oslo-Filharmoniens sjefdirigent. Det betyr at han har det kunstneriske ansvaret og leder de viktigste konsertene i løpet av året. Kontrakten går ut i 2027. Den blir ikke fornyet. Mäkelä har takket ja til stillingen som sjefdirigent (music director) for Chicago Symphony Orchestra i USA. Der blir han den yngste music director i orkesterets 133-årige historie. Han blir også en av de yngste noen gang til å lede et topp amerikansk orkester. Nyheten fikk oppmerksomhet i amerikanske medier, blant annet i The New York Times. Musikerne i OFO fikk beskjeden klokken 17 tirsdag via en innspilt video fra Klaus Mäkelä. Han er nå i Chicago, der det ble offentliggjort at han blir ny sjefdirigent fra september 2027. I en uttalelse understreker Klaus Mäkelä at han vil være helhjertet engasjert i OFO ut kontraktsperioden. – Vi har mange spennende prosjekter de neste tre årene. Selv om åremålet som sjefdirigent avsluttes i 2027, snakker vi om å samarbeide i årene som følger, sier han. Full klaff Det «klikket» mellom den pur unge Mäkelä og OFO allerede fra første møte i 2018. X-faktoren var på plass. OFO fikk gratulasjoner da de sikret seg Mäkelä som sjefdirigent så tidlig i hans lovende karriere. Siden har karrieren hans tatt av. Han er etterspurt av verdens ledende orkestre. Mäkelä har tatt med seg OFO ut i verden på prestisjetunge turneer. Samtidig har han fått stadig flere store jobber, som han skjøtter samtidig. For Orchestre de Paris har han vært kunstnerisk rådgiver siden 2021. I Amsterdam har han vært artistisk partner med Concertgebouw, et av verdens fremste orkestre, siden 2022. Der er det allerede kjent at han tar over som sjefdirigent i 2027. Nå som han også skal ta over i Chicago fra 2027, velger han å forlate Oslo-orkesteret. Etterspurt dirigent Oslo-Filharmoniens direktør Knut Skansen bekrefter at de vil holde kontakten med Mäkelä. – Han er 28 år gammel og en av verdens mest etterspurte dirigenter. Kjemien er spesiell. Musikerne gir inntrykk av at Klaus har en evne til å lede som er unik, sier Skansen. Han sier samarbeidet har ført både orkesteret og Mäkelä enda et steg videre på den internasjonale arenaen. Turnéaktiviteten kjenner ikke sidestykke, mener Skansen. Oslo-Filharmonien er allerede i gang med jakten på ny sjefdirigent fra 2027. – Dette er prosesser som tar tid, sier han. Det er nok å ta i frem til avgangen. Innspillingen av Sjostakovitsjs 15 symfonier går som planlagt. Symfoni nr. 4, 5 og 6 er i boks. – Planen er at innspillingene skal fullføres, opplyser Skansen. Han mener samarbeidet med Klaus Mäkelä har vært et lykketreff, både for orkesteret og dirigenten. – De har funnet tonen, bokstavelig talt. Ukene Klaus Mäkelä er her, er det en egen stemning i huset. I tillegg til å være en fremragende musiker og kunstner, er han en varm og hyggelig person. Den kombinasjonen passer OFO godt, sier Skansen. Syv år Når Mäkelä slutter i Oslo-Filharmonien, har han vært sjefdirigent i syv år. Skansen sier at de allerede snakker om nye prosjekter med Mäkelä, selv om det ikke blir i rollen som sjefdirigent. Det skal ikke ligge noen dramatikk i at Mäkelä ikke fornyer kontrakten når den utløper. – En periode på syv år er helt vanlig i den internasjonale orkesterverdenen, sier Skansen. – Det fantastiske med dirigenter er at de ved å bevege seg bygger verdifull kompetanse. En god dirigent må være i bevegelse, fastslår Knut Skansen.

short

few

GMv0o6

ab

Det måste gå att gripa EU-parlamentariker

En grekisk Europaparlamentariker greps för att ha tagit emot mutor från Qatar och Marocko. En lettisk avslöjades som rysk spion i januari. I december visade det sig att en belgisk var köpt av den kinesiska regimen. Och nu i veckan kom det fram att ett helt gäng Brysselpolitiker har fått betalt av den ryska regeringen via en ”nyhetssajt”. Det hela borde vara rätt enkelt. Den grekiska socialdemokraten Eva Kaili greps till exempel på bar gärning med 150 000 euro i kontanter. Hennes pappa bar på en resväska proppfull av sedlar. Trots det har utredningen nu fastnat. Har immunitet Europaparlamentariker har ”parlamentarisk immunitet”. De kan varken åtalas, gripas eller utredas innan parlamentet röstat för att upphäva immuniteten. Eva Kaili hävdar att alla bevis från förundersökningen är ogiltiga eftersom de samlades in innan hennes parlamentariska immunitet lyftes. Det låter bisarrt, men hon kan faktiskt få rätt. Skillnad mot diplomater Europaparlamentarikernas immunitet står med i EU:s fördrag och är i princip omöjlig att avskaffa. Syftet är ungefär detsamma som med diplomatisk immunitet. Åtal ska inte kunna missbrukas för att hindra diplomater – eller i detta fall Europaparlamentariker – från att utföra sina uppdrag. Men det finns ett par viktiga skillnader. Risken att åtalas av politiska skäl är snäppet lägre för politiker i Bryssel än för diplomater i exempelvis Iran. Diplomater kan dessutom utvisas om de inte sköter sig. En Europaparlamentariker kan begå brott helt utan konsekvenser, förutsatt att de inte är så allvarliga att parlamentet upphäver immuniteten. Det kan bara ske under ett officiellt sammanträde. Dessa inträffar ungefär en gång i månaden, med undantag för sommarsemester och EU-val, då parlamentet har stängt en längre tid. Åklagarna får ha bra koll på schemat om de ska ha någon chans. Nya avslöjanden Det var Belgiens premiärminister Alexander De Croo som förra veckan avslöjade att politiker i Europaparlamentet tagit emot mutor från Ryssland. Informationen kommer från ett samarbete mellan belgisk och tjeckisk underrättelsetjänst. Politikerna ska ha använts av Kreml för att påverka EU-valet. Vi vet inte ännu hur många eller vilka det gäller. Det är inte en slump att Ryssland, Kina och Qatar vänder sig till Europaparlamentariker när de vill ha inflytande över våra demokratier. Kulturen i Bryssel göder grandiosa, uppmärksamhetstörstande personligheter. I kombination med parlamentarisk immunitet kan det bli riktigt farligt. Går att förändra Det är svårt att avskaffa den parlamentariska immuniteten helt. Däremot går det att ändra hur den appliceras. Det regleras i Europaparlamentets arbetsordning. Polis och åklagare måste kunna utreda om Europaparlamentariker begått brott. Annars har parlamentet inte ens ett underlag att gå på när de fattar beslut om immuniteten. Om Europaparlamentet vill behålla sin demokratiska trovärdighet måste detta bli en valfråga. Svenska ledamöter kan föregå med gott exempel.

long

few

8JbP8W

vg

Disse kan rammes av streik

Fellesforbundet (LO) tar ut 14.301 medlemmer i storstreik, hvis meglingen mislykkes til helgen. Sjekk om en bedrift i ditt nabolag rammes. Det offentliggjorde de tirsdag ettermiddag, da Fellesforbundet varslet plassfratredelse for over 14.000 medlemmer i 134 bedrifter. Blant bedriftene som eventuelt hardest rammes er: Skjermer Nordsjøen Selv om mange av oljerelaterte bedrifter på Vestlandet vil bli tatt ut ved streik, er uttaket, etter det VG erfarer, gjort kirurgisk for ikke å ramme olje- og gassproduksjonen på norsk sokkel. Årsaken til det er at Fellesforbundet vil hindre at regjeringen griper inn og stanse streiken. Det er også verdt å merke seg at den store våpenprodusenten Nammo ikke er tatt ut. En årsak er at Fellesforbundet ikke vil lamme våpenproduksjon til norsk og ukrainsk bruk. Her kan du se om noen bedrifter i ditt nabolag rammes: Denne og denne oversikten. Megling utpå søndagen? Fellesforbundets leder Jørn Eggum understreker at målet er å komme til enighet gjennom megling. Men dersom dette ikke går, er streik et faktum. – Dette første uttaket vil bidra til en effektiv streik som vil ramme arbeidsgiversiden hardt. Skulle vi ende i konflikt vil det fortløpende komme flere uttak, sier Eggum. Streikeuttaket kommer etter at det i dag ble brudd i den frivillige meglingen mellom LO-forbundet Fellesforbundet og Norsk Industri (NHO), som er motparten på arbeidsgiversiden. Det er i realiteten en ren prosedyre og det var ventet at bruddet kom i dag, tirsdag: Det betyr at partene nå går over i såkalt tvungen megling i fire dager, med meglingsfrist midnatt, natt til søndag. Har ikke partene greid å bli enige innen fristen, kan det bli streik fra mandag morgen 8. april. Slik oppgjørene har utvikles seg de senere årene, er det nesten blitt tradisjon for at den reelle og avgjørende meglingen foregår på overtid, utover natten søndag og ofte til langt utpå søndagen. Det er leder Jørn Eggum i Fellesforbundet og fungerende leder, Knut E. Sunde, i Norsk Industri som skal forsøke å komme til enighet de neste dagene. Rammene ser slik ut foran den avgjørende meglingen: Prisstigningen i år er anslått til å bli 4,1 prosent. Fellesforbundet og LO krever at deres medlemmer skal ha reallønnsvekst i år. Det betyr at lønningene skal stige mer enn prisstigningen. De må altså ha mer enn 4,1 prosent. Etter flere år med reallønnsnedgang, hvor prisene har steget mer enn lønningene, er det klare forventninger – både på grasroten i LO og i Eggums egen forhandlingsdelegasjon, om at lønningene bør opp rundt fem prosent. Det vil gi vel 28.000 kroner i lønnsøkning og vel 5000 kroner i reallønnsvekst for en med gjennomsnittlig industriarbeiderlønn. Dette kan du få Her kan du se hva en slik lønnsvekst betyr for ulike grupper. Ved siden av lønn, er penger til etter- og videreutdanning sentralt i meglingen. Både Fellesforbundet og Norsk Industri er enige om at vi med dagens rivende teknologiske utvikling, må prioritere at medarbeidernes kunnskap oppgraderes. Spørsmålet er hvem som skal ta regningen. Eggum har sagt at det kan komme til å gå et brev under meglingen, til regjeringen, for å få dem med på spleiselaget. Leder an Fellesforbundet og Norsk Industri leder an i det såkalte frontfagsoppgjøret, som legger de økonomiske rammene for alle lønnsoppgjør senere i år. Frontfagene er utvalgte bedrifter i konkurranseutsatt sektor: Bedrifter som konkurrerer med bedrifter i utlandet. Det er hva disse bedriftene tåler av lønnsøkninger, som resten av bransjene og sektorene i Norge må rette seg etter. Blir lønnsøkningene for høye, så taper de norske industribedriftene i konkurransen med de utenlandske konkurrentene, ved at prisen for de norske varene blir for høy.

short

few

4onbqV

ab

Babylyckan: ”Man blir så glad över att se honom”

Proffstränaren Nathalie Blom, 32, har fått en son. Förlossningen var svår – men lyckan efteråt total. – Man blir så glad över att se honom. Han är ju så fin, säger hon stolt. Nathalie Blom har blivit mamma för första gången. För knappt tre veckor sedan nedkom hon med en liten pojke på 3 664 friska gram. Lyckan var total för Rättvikstränaren och hennes sambo. Hur kändes det att hålla i din son för allra första gången? – Det var jättevackert. När det väl skedde så var det så naturligt och eftersom jag visste att det skulle bli en pojke så hade jag redan hunnit skapa mig ett band med honom. Detta är ett nytt kapitel i våra liv, berättar den lyckliga modern. ”Hur ska man klara av allting?” Vad kan vi egentligen förvänta oss av dig som mamma? – Jag tror att jag kommer att vara en där mitt barn väldigt gärna får vara med på många saker, och träffa mycket folk. Han kommer inte få ett tråkigt liv med mycket daltande. Nathalie, med 19 hästar på träningslistan, hade länge drömt om att ha egna barn men, som så ofta i livet, kom jobbet emellan. Två år in i sitt nuvarande förhållande med Fredrik Ros, till vardags egenföretagare på en bilfirma, var det så dags att göra familjen komplett. Minns du känslan när du fick veta att du var gravid? – Jag hade sett fram emot att bli mamma jättelänge och blev jätteglad. Samtidigt blir man även lite rädd. ”Hur ska man klara av allting?” Det blir en helt främmande värld. ”20 timmar med värkar” Graviditeten gick som en dans för Blom. Själva förlossningen var dock allt annat än enkel. – Jag gick över en vecka och blev igångsatt medicinskt. Det var ganska tufft faktiskt. Kroppen tycker inte att det är dags då. Vi kom in en tisdagsmorgon och sonen kom först på torsdag klockan 06:36, efter 20 timmar med värkar. Hann du bli nervös? – Det var nog jobbigare för Fredrik som stod bredvid. Själv blev jag dock förvånad över vilken smärta det var. Betydligt mer smärtsamt än vad jag hade tänkt mig. När jag gick därifrån sa jag, precis som efter mitt första Vasalopp förra året: ”Aldrig mer!” Men man kan ju alltid ändra sig. Det lilla undret går för dagen under kodnamnet ”Nisse”, men det börjar så sakta väga över till något annat. – Vi har haft en lista och det har bara blivit svårare och svårare. Inget är spikat men just nu lutar det åt Oliwer. Vi var inne på Felix men han är lätt rödhårig, som jag, och då sa vi: ”Han kanske blir mobbad för Felix ketchup?” Det vore ju inte så bra. ”Han är så fin – väldigt lik Blomsläktet” Vad har egentligen varit höjdpunkten hittills? – Man blir så glad över att se honom. Han är ju så fin, och väldigt lik Blomsläktet utseendemässigt. Håret och ansiktsuttrycken överlag påminner om mig, sedan har han fars energi. Nattsömnen har som väntat blivit lidande men det tycks kvitta för förstagångsmamman. Sambon, däremot, verkar dock allra helst vilja fortsätta räkna får under täcket. – Fredrik vaknar inte på natten så det blir jag som får vakna, haha. Det fungerar dock bra och jag har lätt för att somna om. När vi når den nyblivna föräldern är hon i stallet och laddar inför dagens lunchtävlingar på hemmaplan. – Det blir många bollar i luften. Jag har slagit på en tappsko, pratat med hästägare och har barnet med mig. Till sin hjälp i stallet och i det vardagliga livet har Nathalie både sambon, mamma, pappa och skötaren, tillika Årets Komet på Rättviks travgala tidigare i år, Lina Lekander. ”Ska inte tycka synd om sig själv” Hur framtiden kommer att se ut för Blom, som så sent som under söndagen gjorde comeback i sulkyn inom V75-spelet, står ännu skrivet i stjärnorna. – Man kommer att få prioritera vilka styrningar man tar. Till en början kommer jag inte att åka land och rike runt. Jag kommer att vara hemma lite mer men i går måndag var jag i stallet och körde mellan åtta på morgonen till sen lunch. – Jag har försökt vara ganska aktiv sedan förlossningen och bland annat tagit promenader. Man ska inte dega ihop och tycka synd om sig själv bara för att man har ont. Hur stor är sannolikheten att grabben en dag kommer att sitta i en sadel eller sulky? – Med tanke på hur framtiden för travet ser ut så är detta kanske inte något som jag kommer att rekommendera som hans levebröd. Då är nog pappas bilförsäljning bättre, avslutar hon med ett skratt.

long

few

RG35z5

vg

Dommer varsler VAR-grep: – For flinke til å støtte hverandre

Rohit Saggi forteller at dommerne kunne brukt TV-skjermen på stadion oftere i fjor. I år skal listen for det senkes. Det kan bety flere avbrudd i spillet i Eliteserien, noe VAR-motstandere neppe er fornøyd med. – Hvis du ser på UEFA-landene, så ligger Norge lavest på antall «interventions». Det betyr at vi har vært flinke på banen, det er lov å si, men dommere har vært litt for flinke til å støtte hverandre. De gangene vi gjorde feil i fjor, så kunne vi brukt skjerm oftere, sier Saggi etter Bodø/Glimts 2–0-seier i Fredrikstad. Han røper følgende om den nye instruksen: – Når reglene er klare og du har klare bilder, så skal ikke VAR-dommeren lete etter grunner til å støtte kompisen sin. Da må vi være lojale, da må vi sendes ut på skjerm, sier Saggi. Med «kompisen sin» mener han hoveddommeren. 32-åringen, som dømte Fredrikstad - Bodø/Glimt i serieåpningen, mener likevel det var galt av VAR å sende ham ut på sidelinjen for å studere TV-bilder på Fredrikstad Stadion. Saggi dro opp det gule kortet til Stian Stray Molde for å ha stoppet Nino Zugelj på ulovlig vis i første omgang. I VAR-rommet mente man at FFK-forsvareren hindret en opplagt målsjanse, og at han derfor burde vært utvist. – I den situasjonen så mente VAR at det fantes nok kriterier, og at det var «clear and obvious» bilder, på at det var et rødt kort, forteller Saggi. – Jeg sparrer med dem, og sier at jeg ikke ser noen nye kriterier enn de jeg allerede har vurdert. For meg er ikke dette «clear and obvious», så jeg velger å stå på mitt. «Ja, men da gjør du det», er beskjeden jeg får tilbake, forteller dommeren. Situasjonen tok nesten to minutter å vurdere for Saggi. – Det er veldig viktig at du bruker den tiden du trenger. Hadde jeg rushet, hadde jeg kanskje vært mer lojal mot anbefalingen, sier Saggi på spørsmål om det er riktig å bruke så mye tid på situasjonen. – I evalueringen kommer vi til å diskutere om det er nok til å gå ut på skjerm, og da tror jeg vi i fellesskap kommer frem til at det ikke er det.

short

few

5BA4Pz

vg

Ut mot ny fraværsgrense: – Gjør det lettere å skulke

Høyre og Elevorganisasjonen har vært i tottene på hverandre i en årrekke om fraværsgrensen. Nå er de enig om én ting: Regjeringens forslag er enda verre. – Nå skal man ikke lenger skille på sykdom eller skulking, sier Jan Tore Sanner (H). Utdanningsdirektoratet har foreslått en ny fraværsgrense. I forslaget skal det ikke lenger skilles på dokumentert fravær og skulk, men settes en maksgrense på 15 prosent fravær. Med dagens grense kan man ha mer enn 10 prosent fravær, så lenge det er dokumentert at det dreier seg om for eksempel idrett, politisk engasjement eller sykdom. Lettere å skulke Elevorganisasjonen mener Høyres – og dagens – fraværsgrense er mye bedre enn forslaget til Utdanningsdirektoratet og regjeringen. – Dagens fraværsgrense stryker de elevene som har det vanskeligst på skolen. Men de foreslåtte fraværsreglene vil jo stryke alle elever. Så da vi heller ha Høyres grense, enn den nye, sier nyvalgt leder i organisasjonen, Madelen Kloster. Utgangspunktet er at AUF fikk gjennomslag på Aps landsmøte for å vrake fraværsgrensen. – Istedenfor har det kommet opp med et forslag som gjør det lettere å skulke og vanskeligere å skulle være syk. – Gal retning Sanner mener dagens fraværsgrense er en eneste stor suksess. – Fraværet har gått ned med neste 30 prosent, mens karakterene på eksamen har gått opp. Samtidig så er vi åpen for å se på justering av dagens grense. Men det forslaget som nå ligger på bordet fra Utdanningsdirektoratet – som vi må tolke som regjeringens forslag – går i helt gal retning, sier han. I det nye forslaget er det foreslått å fjerne kravet om legeerklæring ved fravær som skyldes sykdom. Istedenfor er det foreslått en egenerklæringsordning som skal gjelde alt fravær – enten det er sykdom eller elevarbeid. Elevorganisasjonen er positiv til en egenmeldingsordning – så lenge den gjelder sykdomsfravær. – Det ville også lettet arbeidsmengden til fastlegene, sier den nyvalgte lederen. Uenig om legeerklæring Sanner sier at han er åpen for å lytte og justere fraværsgrensen – men ikke til å skrote kravet om legeerklæring. – Så kan vi heller se om helsesykepleiere eller skolehelsetjenesten kan være med i det arbeidet, men et forslag som bygger på egenerklæring gjør det lettere å skulke, og det ønsker ikke vi, sier Sanner. Elevorganisasjonen-lederen understreker at selv om de mener Høyre har en bedre fraværsgrense enn Ap- og Sp-regjeringen, så vil de aller helst skrote hele fraværsgrensen. – Men den funker jo? – Ifølge en Fafo-rapport fra et eller annet årstall, så ser man at de elevene som før slet med å fullføre skoleløpet, ikke har blitt hjulpet av fraværsgrensen. Så den har ikke hjulpet elevene man ønsker å hjelpe. Etter intervjuet opplyser EO-lederen at rapporten hun sikter har tittelen «Suksess og besvær», og er fra 2020.

short

few

JQKa6X

ab

”Finns lite kvar i tanken – jag är lyckligt lottad”

Leif Witasp, 73, drabbades i januari 2021 av en stroke. Drygt tre år senare kämpar han fortfarande med sviterna. Men att ge upp, det vägrar han. – Det finns lite kvar i tanken. Jag känner mig lyckligt lottad och tacksam, säger han. Den 25 januari 2021 är ett datum Leif Witasp inte glömmer i första taget. Under en bilresa råkade den folkkäre travikonen ut för en kraftig hjärnblödning. Vägen tillbaka har varit lång och svår. – Om det kommer mycket folk mitt under tävlingar så känner jag av en stress som aldrig förr. Då kan jag hacka med orden. Jag vet vad jag vill säga men det kommer inte ut, vilket innebär att jag ibland undviker dessa situationer, berättade Witasp för Trav365 våren 2022. ”Helt hundra blir jag inte” När vi når Rättviks stolthet lite drygt två år senare har han precis avslutat förmiddagens träningsrundor, och föga överraskande är krutgubben, sina 73 år till trots, en stor del i detta. – Det finns lite kvar i tanken. Jag går upp väldigt tidigt om mornarna och går sedan ner i till stallet halv åtta där jag både kör och skor hästar. Jag blir trött men det ska man bli. Helt hundra blir jag inte, men det har jag heller aldrig varit, säger han och skrattar. Leif väljer att ta sig an livet med en stor dos av humor, och det är mycket sällan man ser profilen utan ett brett leende på läpparna. Det som han gläds allra mest över är faktumet att blödningen inte berövat honom möjligheten att träna häst, även om det inte verkar bli fler starter i tävlingssulkyn. ”Har lite synfel och matthet i kroppen” Han har på senare år även blivit alltmer spirituell och berättar att de första dagarna efter incidenten som kom att förändra hans liv var ”halvkritiska”. – Jag minns inte så mycket, annat än att jag fick en djävulsk huvudvärk. Det var en otäck situation, både för mig och familjen, och hände under covid-tiden. Jag låg i ett rum helt själv under två veckor och bara väntade på att bli utsläppt. Hur mycket värdesätter du varje ny födelsedag efter det som hände 2021? – Jag känner mig lyckligt lottad, absolut. Att komma tillbaka så pass bra som jag har gjort, och nu kan vara med i princip överallt, är tacksamt. Psyket har aldrig sviktat. Vilka framsteg har du gjort sedan vi senast talades vid? – Det första året gick det allt bättre men sedan har rehabiliteringen stagnerat. Jag har lite synfel och känner en allmän matthet i kroppen. Det blir promenader varje dag men jag lyckas inte bygga upp konditionen. ”Jag är med i matchen” Trots att även läkarna ger Witasp små möjligheter att bli bättre framöver ser han ändå ljust på nutid och framtid. – Jag är överraskad över hur mycket jag har kunnat uträtta. Veckorna efter hjärnblödningen var man helt borta men nu är jag betydligt mer med i matchen än jag var de där första sex månaderna. Vad tycker du har varit det största hindret på vägen tillbaka? – Man blir mer försiktig och även lite bakrädd, där man målar upp faror. Kuskkarriären är ett avslutat kapitel men ordet ”pension” vill Leif inte ta i mun när det gäller träningsbiten. – Som det känns för dagen så tänker jag aldrig på det utan kör på som vanligt. Jag har ett drägligt liv och vill inte göra något annat. – Målet för resten av året är att få fram en riktigt bra häst och inte bara behöva jaga matlappar.

long

few

l37W33

ap

Sps Marit Arnstad: Uaktuelt å ta SV med i regjering også etter 2025

– Vårt mål er regjeringssamarbeid bare med Ap. Avstanden til SV er for stor i viktige saker, sier Sps parlamentariske leder Marit Arnstad. Spørsmålet om hvem som vil og skal samarbeide med hvem etter valget neste høst, er like uavklart på rødgrønn og borgerlig side. Ap, SV og LO vil ha en rødgrønn flertallsregjering av Ap, Sp og SV. Men Marit Arnstad knuser den drømmen. Senterpartiet går ikke med på å slippe SV inn i regjeringskontorene: – Vi mener Ap og Sp er de partiene som det ligger best til rette for samarbeid med. Og at det er politiske realiteter som gjør at avstanden til andre parter blir såpass stor at regjeringssamarbeid ikke er aktuelt, sier hun. – Rødt, SV og Ap ber alle om rødgrønn samling. Hva svarer du dem? – Jeg sier at ethvert samarbeid må bygge på politiske realiteter. Og hvor stort realpolitisk fellesskap eller avstand det er. Vi har hatt et greit samarbeid med SV på Stortinget. Men vi må erkjenne at det er stor avstand mellom SV og Sp på en del avgjørende, viktige spørsmål som næringspolitikk, skatt og avgifter, olje og gass, vern og forvaltning. Det var grunnlaget for valget som ble tatt i 2021. Vi ser ikke noen grunn til å gjøre om på det, svarer hun. – Mange på venstresiden blir skuffet over at Sp stanser deres drømmeregjering? – Dette har vi vært åpne om hele tiden. Det kan ikke komme som noen overraskelse på noen at vi mener det mest fornuftige regjeringssamarbeidet er mellom Ap og Sp. – Meningsmålingene viser at samarbeidet ikke har vært noen suksess? – Regjeringen har møtt veldig tunge og vanskelige saker. Ingen regjering går umerket gjennom en periode hvor du får kraftig prisstigning og økte renter. Men det er altfor tidlig å spå at det kommer til å være akkurat sånn i august 2025. Det er en lang vei dit. – Kan Ap gå til valg for en annen regjering enn den de leder i dag? – Den vurderingen overlater jeg til Ap. Vi bestemmer ikke over dem. Vi konsentrerer oss om det samarbeidet vi har i dag og vil at det skal fortsette, svarer Arnstad. Aps nestleder Tonje Brenna svarer at «Ap garanterer at rødgrønt flertall etter valget vil gi en Ap-ledet regjering forankret i dette flertallet». – Vi har samarbeidet godt med Sp i regjering i denne stortingsperioden, og har samarbeidet godt med Sp og SV i regjering tidligere. Det viktigste er det politiske innholdet, og med oss vil Norge få en styringsdyktig regjering som fører politikk for at folk skal få bedre råd, med små forskjeller og sterkere fellesskap, skriver hun i en SMS. SV: Må ikke utelukke hverandre SV-leder Kirsti Bergstø ønsker å samle både Ap, Sp, SV, Rødt og MDG til et sterkere regjeringsprosjekt. – Jeg håper at de fem partiene på rødgrønn side skal åpne opp for samarbeid og samles om noen politiske saker som folk vet at kommer på plass med et rødgrønt flertall i 2025, skriver hun i en SMS. Valgresultatet vil avgjøre hvilke partier som skal forhandle om å danne regjering. – Det viktige nå er at partier på rødgrønn side ikke utelukker hverandre på forhånd, sier Bergstø. Tre hovedsaker Sp har blinket ut tre hovedsaker frem mot valget:

short

few

zERle9

vg

Henriksen slår tilbake mot ekspertene: – Melder i hytt og revolver

Rosenborgs kaptein havnet i ordkrig med TV 2s eksperter etter en omdiskutert situasjon. For i tillegg til Ole Sæters drømmemål og påfølgende utsagn på direkten, var det to situasjoner som var den store snakkisen fra Rosenborgs 2–0-seier på Lerkendal. TV 2-ekspert Jesper Mathisen mente det var «utrolig feigt» av dommer Sivert Amland å ikke gi kapteinen det andre gule kortet i denne situasjonen: Også kollega Erik Thorstvedt (61) klødde seg i hodet. – Han klinker ned en Sandefjord-spiller. Det er jo soleklart gult kort. Markus Henriksen skulle ha vært utvist i denne situasjonen, sa Thorstvedt. Da VG spør Henriksen om han burde vært utvist, så svarer han: – Det første er en feil av dem. Da er jeg kun på ball og får et gult kort. Den andre kunne selvsagt vært gult kort, men nå ble det ikke sånn i den situasjonen. Det hadde vel litt med at de fant ut at den første var en feilavgjørelse av dem. Se den første situasjonen her: Det siste var ikke TV 2s studio enig i. Underveis i kampen omtalte Erik Thorstvedt den første taklingen som «farlig». – De som sitter i studio melder i hytt og revolver. Det er derfor de sitter der de sitter og ikke er utpå banen her, sier Henriksen til VG. – Han (Erik Thorstvedt, red. anm) holder seg riktignok ekstremt godt, men det blir tungt for en 61 år gammel kar å stå i mål på en så dårlig matte, svarer Jesper Mathisen da VG presenterer ham for Henriksens utspill. TV 2-eksperten utdyper hva han mener om situasjonene: – Det første gult kortet mener jeg er korrekt, og det andre – som han burde ha fått – er klinkende klart. Jeg tror ikke du finner mange dommere som er uenige i det. RBK-kapteinen mister det rett og slett et lite sekund i det han sparker ned Dunsby, og han er heldig som får fullføre kampen på Lerkendal. Sandefjord-trener Hans Erik Ødegaard var klar på at Henriksen burde vært utvist. – Han sparker han rett ned. Et klarere kort går ikke an. Han mister ballen, og det er en hevnaksjon og stopper en overgang. Det blir kampavgjørende i dag. Det er utrolig svakt, sa han til NRK. Dommer Sigurd Amland forklarte det slik overfor TV 2: – Summen av takling én og to, synes jeg er for mye å gi et nytt gult kort på. Det skal jeg være ærlig på. Det synes jeg hadde blitt feil i den situasjonen der, sier han. Forklaringen fikk eksperter også utenfor TV 2s studio til å reagere: – At du som dommer kan stå etter kampen på Lerkendal å si at han gjorde rett som ikke utviste Markus Henriksen er totalt ubegripelig. To klink klare gule kort- da er summen rødt. Og da er det MYE bedre å innrømme det i ettertid, skriver Lars Tjærnås på X/Twitter. Vil du lese mer om norsk fotball? VGs store klubbmagasin om Tromsø IL inneholder 100 sider med reportasjer, gode historier og fakta om klubben. Magasinet kan kjøpes i vår nettbutikk (fri frakt!)

short

many

2BM3LG

ab

Milds dröm för Blåvitt: Jättearena – med Frölunda HC

GÖTEBORG. Under kraftiga protester skrev IFK Göteborg under ett ettårigt avtal kring Gamla Ullevi. Nu vill Håkan Mild ha en öppen och rejäl diskussion om arenorna i Göteborg. Han har en djärv vision. – IFK Göteborg och Frölunda HC skulle kunna ha en gemensam arena, säger klubbdirektören till Sportbladet. I torsdags meddelade IFK Göteborg att man skrivit på ett nytt avtal med kommunägda evenemangsbolaget Got Event för spel på Gamla Ullevi under 2024. Under måndagen spelar IFK Göteborg allsvenska premiären på ett utsålt Gamla Ullevi mot Djurgården. Men klubbdirektören Håkan Mild är vare sig nöjd med avtalet som tecknades eller hur framtidsdiskussionerna går just nu. – Vi har slagit i taket på alla sätt och vi halkar efter konkurrenterna inkomstmässigt. Problemen med för dåliga och för få arenor i Göteborg ger problem för flera klubbar och det minskar även möjligheterna till högre inkomster för Göteborgs Stad, säger Mild till Sportbladet. Vad vill du se? – Jag vet att det här sägs om och om igen, men det blir bara mer och mer nödvändigt – det behövs en öppen diskussion mellan klubbarna, staden, supportrarna och näringslivet om hur vi tar oss vidare kring arenafrågan. Det handlar både om Gamla Ullevi för de närmaste åren och nya arenor. För IFK Göteborg är det alldeles nödvändigt. Går mot egen arena IFK Göteborg har en arenagrupp, vad jobbar den med nu? – Vilken riktning vår förening ska ha kring arena. Det jobbet pågår i högsta grad. Det diskuteras för fullt. Är den ultimata lösningen för IFK Göteborg en egen arena? – Det är klart att det är, men det finns olika lösningar och varianter och det är därför det är så viktigt att vi alla pratar om detta. Tiden går. Att IFK Göteborg menar allvar står klart i klubbens egen presentation av det nya ettåriga arena-avtalet för Gamla Ullevi på hemsidan: ”Det har byggts upp en ’arenaskuld’ i evenemangsstaden, med arenor som håller för låg kvalitet. Det gör det också svårt för arenabolaget att fullt ut stötta IFK Göteborgs tillväxt och konkurrenskraft som ett publiklag inom svensk fotboll. Men vi i och kring föreningen måste värna IFK Göteborgs utveckling” skriver man. – Vi har två storklubbar i Göteborg som driver storpublik och som behöver visa vägen, IFK Göteborg och Frölunda HC. Jag tycker att det är i den änden man ska börja, säger Mild. Rekordår för Blåvitt och FHC Under 2023 snittade IFK Göteborg 16 190 åskådare på Gamla Ullevi (maxkapacitet cirka 18 000). Det var bästa snittsiffran sedan 1978. Frölunda HC drog under grundserien i SHL 10 563 åskådare per match i Scandinavium (maxkapacitet 12 044). Det var Frölundas bästa snitt på 15 år. – Kanske ska IFK Göteborg och Frölunda HC göra något tillsammans? Det är en personlig tanke från min sida. Det finns den typen av arenor. Den senaste är byggd i Moskva. Det är en fotbollsstadion och separat hockeyarena men i samma komplex. Man utnyttjar infrastrukturen på bästa sätt, man kan ha gemensamma kommersiella ytor, säger Mild. Var ska ett sådant arenakomplex byggas och hur ska det finansieras? – Det vet jag inte och jag kan inte de kommunala vägarna och inriktningarna kring Evenemangsstråket. Men jag tror på att allt går att lösa. Det finns så många intressenter som är villiga att bidra och min känsla är också att många är beredda att jobba över gränserna kring vad som kommunalt och privat från näringslivet. Det här frågor som berör fler än klubbarna och Göteborg, säger Mild. – Vi måste också vara öppna för att Göteborg som stad inte kommer se ut på samma sätt framåt. Det kan ge utrymme för att bygga på nya platser. Det kommer inte bli färre lag som behöver moderna arenor. Damlagen kommer klättra och skapa större intresse också. Gamla Ullevi är i dag hemmaplan för IFK Göteborgs, Gais och Örgrytes herrlag och nationalarena för damlandslaget. Ett koncept finns i Moskva Vad krävs det för åskådarkapacitet och vad ska man ha för underlag för att kunna utnyttja en arena effektivt? – För mig finns bara riktigt gräs. Men vad vet jag vad det finns för bra hybridvarianter om 10–15 år? I mina öron låter det alldeles utmärkt med plats för 25 000 åskådare. Fotboll- och hockeyklubben Dynamo Moskvas VTB Arena stod klar 2019 till en kostnad av drygt 3,5 miljard kronor. Fotbollsdelen rymmer 25 716 åskådare, hockeyn har 10 721 platser. Båda kan utökas vid konserter. Pratar IFK Göteborg och Frölunda HC om gemensam arena? – Jag pratar med Christian (Lechtaler, klubbdirektör) då och då. Vi pratar om många olika frågor överlag. Vi har gemensamt att vi har väldigt många åskådare på våra matcher och ingen av klubbarna kan få ut kommersiellt max av det underlaget. Att vi har mycket publik kommer inte bara genom att vi öppnar dörrarna, vi är bra på att driva trafiken. Bättre möjligheter för oss skulle även ge större inkomster till Göteborgs Stad och staten, säger Håkan Mild.

long

few

JQPn36

vg

Manchester Uniteds Varane advarer mot hjernerystelser

– Det kan til og med være livstruende. Den franske fotballspilleren Raphaël Varane advarer om faren for hjernerystelser i fotballen. I et intervju med den franske avisen L'Equipe, gjengitt hos Marca, forteller 30-åringen at han selv har opplevd flere hjernerystelser i løpet av karrieren. Varane trekker fram to av karrierens verste kamper, der han hadde pådratt seg hjernerystelse like før. Det gjelder VM-kvartfinalen mot Tyskland i 2014 og Champions League-kampen for Real Madrid mot Manchester City i 2020. – Jeg har hatt flere hjernerystelser. Hvis vi ser på de tre verste kampene i karrieren min, hadde jeg i det minste hjernerystelse i to av dem noen dager før kamp, sier Varane. I åttedelsfinalen mot Nigeria i VM 2014 fikk han hjernerystelse. Han sier at han at han avsluttet kampen på «autopilot», og at om noen hadde snakket med ham i det øyeblikket, vet han ikke om han hadde vært i stand til å svare. 30-åringen mener fotballen må ta hjernerystelser på alvor og gjøre mer for å forebygge skadene. – Hos Manchester United ble vi anbefalt å ikke gjøre mer enn 10 headinger per treningsøkt ... Min syv år gamle sønn spiller fotball og jeg råder ham til å ikke heade, sier Varane. Han oppfordrer spillere til å melde fra om symptomer. – Å gjenkjenne og behandle hjernerystelser på riktig måte er en stor utfordring. Dette er et ekte helseproblem, det kan til og med være livstruende, sier Varane.

short

many

q1zq1E

ab

Liam Gallagher om hälsan: ”I en nedåtgående spiral”

Nu är det slut med alkohol för den brittiska rockaren. Efter att ha drabbats av både psoriasis, Hashimotos sjukdom och reumatism ska Liam Gallagher försöka leva hälsosamt. – Man måste göra all skit man gjort genom åren ogjort, säger han till The Sun. De vilda åren har satt sina spår. Den brittiska artisten Liam Gallagher, 51, berättar nu om sina stora hälsoproblem. – Jag är definitivt i en nedåtgående spiral. Men vi ska väl alla dö någon gång, säger han till The Sun. Sjukdomen påverkar rösten 2017 drabbades han av den autoimmuna sjukdomen Hashimotos. Det innebär att immunförsvaret inte fungerar som det ska och att sköldkörteln påverkas. Det i sin tur påverkar den tidigare Oasis-sångarens röst. Han har även psoriasis vilket bland annat innebär att huden kan klia och fjälla. – Jag träffade en märklig unge som kom fram till mig och trodde att jag hade kokain i håret. Jag har ju psoriasis så jag hade kliat mig under dagen vilket orsakade små bitar och skit. De drog det ur håret på mig, säger Gallagher. Liam Gallagher: ”Dags att bli hälsosam” Förra året genomgick han även en höftoperation efter att läkarna konstaterat att han har ledgångsreumatism. Han går på starka smärtstillande för att klara av vardagen men kan inte längre springa och röra sig som han gjorde förr. På läkarens inrådan har Gallagher nu tvingats dra ned på alkoholen. – Man måste göra all skit man gjort genom åren ogjort. – Alla saker som man tyckte var coolt tidigare... Det är dags att bli hälsosam nu, säger Gallagher.

short

few

gEVXP9

ap

– Familien min kan ikke vite at jeg jobber her

SENTRAL-UKRAINA (Aftenposten): Under missil-regnet øker den ukrainske våpenproduksjonen. – Dere må sitte der, lyder beskjeden fra sjåføren. Trolig ville han helst at vi hadde hatt bind for øynene. Setene vi henvises til, har seteryggen mot kjøreretningen. Resten av vinduene er dekket til med svarte gardiner. Beskjeden er tydelig: Dere skal ikke se hvor vi kjører nå, ei heller forstå hvilke veier vi tar for å komme frem. Ingen kan stoles på. For mye står på spill her. Den mørkeste timen Oddsen har aldri vært i Ukrainas favør etter at Russland invaderte. Likevel har ukrainerne beseiret oddsen gang på gang. Men nå ser det mørkere ut enn noen gang tidligere. Den siste uken har Russland igjen intensivert missilangrep mot ukrainske byer. Blant annet et rekordstort angrep mot sivil infrastruktur både øst og vest i landet. Angrepet har ført til enorme skader, særlig i storbyen Kharkiv, hvor flesteparten av innbyggerne fremdeles er uten strøm. Samtidig rykker russerne frem på slagmarken. De rykker tregt fremover, med enorme tap, men likevel: Putins soldater tar nye områder. Det er uklart når ukrainerne vil ha slagkraft til å gjøre det samme. Vil ta saken i egne hender På en pressekonferanse i februar sa ukrainske forsvarstopper at de planlegger en motoffensiv. Igjen. Ordene bar en gjenklang fra i fjor. På samme tid i fjor lovet ukrainske politikere og militære en sommeroffensiv for å ta tilbake russisk-okkupert land. Det gikk ikke som planlagt. Ukrainerne klarte ikke å gjenerobre like mye som i tidligere motoffensiver. Flere av Ukrainas partnere var skuffet over at det store slaget ikke gikk bedre. For i forkant sendte vestlige land store mengder våpen, men mye kom for sent. Og i løpet av året som har gått, har støtten fra særlig USA begynt å vakle for alvor. Det er akkurat det Kreml ønsker, skriver tenketanken ISW i sin siste analyse. Russlands strategi for å vinne krigen på lang sikt, er at USA velger passivitet i Ukraina. De siste månedene har republikanere satt foten ned for videre hjelp. Det lover dårlig hvis det blir en rød seier i det kommende presidentvalget. Ukrainerne går en usikker tid i møte. Så samtidig som ukrainerne lovte ny motoffensiv under pressekonferansen i februar, la de frem et tydelig mål. Hvis det nås, kan det være håp. – Familien min kan ikke vite at jeg jobber her Målet kom krystallklart frem: Landets regjering har øremerket 1,4 milliarder dollar i årets budsjett. Pengene skal gå til å kjøpe og produsere våpen internt i Ukraina. På det hemmelige stedet vi kommer til, sentralt i Ukraina, er arbeidet allerede godt i gang. Inne på fabrikken jobber «Dmytro». Det er ikke hans ekte navn. Identiteten til han og resten av arbeiderne her må holdes hemmelig. Frykten er at fabrikkens beliggenhet kan avsløres og bli et mål for russiske missiler hvis det kommer frem hvem som jobber her. – Familien min kan ikke vite at jeg jobber her, forteller Dmytro. Arbeidernes nærmeste kan ikke stoles på, i tilfelle de viser seg å være kollaboratører, altså ukrainere som samarbeider med russere ved å gi dem koordinater til viktige steder for det ukrainske forsvaret. Sjansespill under missilene Så i all hemmelighet går Dmytros dager til å forbedre vestlige våpen. Han lager minerydderutstyr som kobles på vestlige stridsvogner. Svært mange stridsvogner ble sendt til Ukraina i forkant av fjorårets motoffensiv. Men på slagmarken viste de seg å være mindre effektive enn ønsket i møte med russernes minefelt. Utstyret Dmytro lager, skal fikse det. Tidligere laget fabrikken falske stridsvogner som ble plassert ved fronten. Lokkevåpen i plast som skulle lure russerne til å tro at de var faktiske ukrainske posisjoner og dermed få russerne til å bruke unødig ammunisjon. Slike triks er ikke nytt i krig. Under andre verdenskrig laget USA en egen «spøkelseshær». Den besto av kunstnere som laget våpen i plast og papir, for å lure fienden. Men da motoffensiven startet i fjor sommer, fikk fabrikken Dmytro jobber på, som eies av selskapet Metinvest, beskjed om at nytt utstyr trengtes. Denne gangen for å beskytte stridsvognene mot minene. Produksjonen ble raskt lagt om. Det lover godt for den videre våpenproduksjonen i Ukraina: Den må klare å omstille og tilpasse seg krigens utvikling. Og ta lærdom av tidligere feil. Så langt ser det ut til å lykkes. Nå er spørsmålet hvor lenge det vil vare. Hjelper på veien, men langt fra nok Samtidig som produksjonen av våpen i Ukraina er viktigere enn noen gang, står fabrikkene overfor en voksende utfordring: Flere menn trengs i skyttergravene ved fronten. Det går ut over arbeidsstyrken. En av Metinvests fabrikker sør i landet har mistet hele 20 prosent av ansatte til krigen, skriver selskapet. 820 av arbeiderne står ved fronten. 26 av dem er døde. 20 er i fangenskap. Og 20 er savnet. Kullgruver øst i landet har møtt på samme utfordring. For en av dem ble løsningen å ansette flere kvinner til å ta over arbeidet tradisjonelt gjort av menn. Men det er lettere sagt enn gjort. Det tar tid å trene nye arbeidere til å jobbe på fabrikkene som produserer utstyr til våpen. For selv med løftene og målene om alt av våpen som skal produseres i Ukraina i år, er dette realiteten: Selv med egen produksjon, er det ikke nok til å fylle hele tomrommet av manglende våpen fra Vesten. Det er ukrainere klar over. Etter den siste ukens missilangrep som har rammet ukrainske byer, gikk landets utenriksminister Dmytro Kuleba tydelig ut og ba om mer luftforsvar i et intervju med Politico. – Gi oss de helvetes Patriotene, sa han.

short

few

nQkWqL

vg

Inspirert av Netflix-serien: – Jeg må vise mer av hvem jeg er

Emil Heyerdahl (21) innser at det ikke er nok bare å være racerfører. – Derfor prøver jeg å gi av meg selv på sosiale medier, sier den norske Porsche-føreren. Heyerdahl ble signert til Aston Martin Academy som 19-åring. Nå tar han sitt neste steg i karrieren når han og Porsche-teamet Wimmer Werk Motorsport sammen satser i det som heter GT4 European Series, et slags EM i denne bilklassen. – Det er klart at jeg er litt inspirert av «Drive to Survive», sier Heyerdahl - og snakker om Netflix-serien om Formel 1 - som ga millioner av nye Formel 1-fans over hele verden. – Jeg vil gjøre det personlig og vise hva som skjer bak kulissene i motorsport. Jeg bygger merkevare. Sponsorene får også den oppmerksomhet de ønsker, fortsetter Emil Heyerdahl til VG. Satsingen på sosiale medier har gitt resultater: På få måneder økte han fra 30.000 til 74.000 følgere på Instagram. – I et konkurranseutsatt marked er det avgjørende at jeg viser mer av hvem jeg er. Ja, jeg er først og fremst en racingsjåfør, det er det jeg ånder for, men jeg har også et behov for å uttrykke meg selv kreativt. Og det får jeg utløp for på Instagram, Snapchat og TikTok, sier Heyerdahl. Han var da også på plass på årets Vixen Awards, den årlige prisutdelingen rettet mot influencer-bransjen. – Jeg får utfolde meg med andre interesser, som min lidenskap for mote. Mote er en slags branding også for oss i motorsport, noe vi ikke minst ser gjennom Lewis Hamilton. Ved å kjøre i EM i GT4 kommer også han til Formel 1-baner som Spa, Hockenheim og Monza. Første løp er på Paul Ricard i Frankrike den første helgen i april. – Jeg ser på dette som et springbrett videre, sier Heyerdahl til VG. – Jeg har tidligere jobbet tett med Porsche, så det å finne tilbake til hverandre er utrolig spennende – litt som å komme hjem. Teamet Wimmer Werk Motorsport er nykommere i EM, men har stor erfaring fra andre mesterskap. – Etter tre strålende dager på vår «Get Fit» camp er vi skråsikre på at han passer perfekt inn i teamet vårt. Vi tror at Emil, sammen med hans amerikanske team partner Nick Maloy, vil utgjøre en dynamisk duo, sier teamsjef Felix Wimmer i en uttalelse. Vil du lese mer om førerne, lagene, banene og duellene i 2024-sesongen? VGs store Formel 1-magasin kan kjøpes i vår nettbutikk (fri frakt!)

short

very many

3Elzgq

ab

Europas starkaste krigsmakter – land för land

Storkrig rasar i Europa och nästan alla länder rustar upp sina försvar. Här är de starkaste krigsmakterna på vår kontinent – just nu. Av de 15 länder i världen som lägger mest pengar på sina försvarsmakter finns sex i Europa: Ryssland, Storbritannien, Tyskland, Frankrike, Italien och Ukraina. Men vad de får för pengarna skiljer sig en hel del. Ryssland och Storbritannien la förra året ut ungefär lika mycket pengar – men medan Ryssland uppskattas ha 1,1 miljoner aktiva soldater, 1 750 stridsvagnar och 1 377 stridsflygplan, räknar Storbritanniens styrkor bara till 144 000 soldater, 213 stridsvagnar och 201 stridsflygplan. De flesta västeuropeiska försvarsmakter har också betydande utmaningar, efter decennier av nedskärningar. Ukraina satte upp tolv nya brigader inför sommaroffensiven 2023, men stora Nato-länder som Frankrike, Storbritannien och Tyskland kan med tre månaders varsel inte bidra med mer än en eller två brigader var till Natos försvar i öst, enligt en ny analys av Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI). Nästan alla västländer har svårt att fylla sina förband med personal, samtidigt som viss materiel ofta saknas helt eller är för gammal.   Det här är vad de starkaste militärmakterna i Europa har att komma med – land för land: Rangordningen nedan är baserad på storleken på ländernas försvarsbudgetar – alltså inte ett särskilt exakt mått på militär slagkraft. Nedan anges också ländernas relativa styrka enligt jämförelsesajten ”Global Firepower”, som väger in fler aspekter än utgifter i sin rangordning. 1. Ryssland Placering på ”Global Firepower”: 1 Försvarsbudget: 74,8 miljarder dollar (2023, IISS). Soldater, aktiva: 1 100 000. Reserver: 1 500 000. Stridsvagnar: 1 750. Stridsflygplan: 1377. Ytstridsfartyg: 77*   ⁠ Ryssland har förlorat tusentals stridsvagnar och andra pansarfordon i Ukraina, men har fortfarande Europas i särklass största krigsmakt. Trots stora förluster i sårade och döda beräknar tankesmedjan IISS att antalet aktiva soldater är fler än före invasionen 2022, på grund av mobilisering och rekrytering. 2. Storbritannien Placering på ”Global Firepower”: 2 Försvarsbudget: 73,5 miljarder dollar (2023, IISS). Soldater, aktiva: 144 400. Reserver: 70 650. Stridsvagnar: 213 (Challenger 2). Stridsflygplan: 201. Ytstridsfartyg: 19.*   ⁠ Ett av länderna i världen som lägger mest pengar på sitt försvar – 2,1 procent av BNP 2023. Men pengarna räcker inte för att fylla ens en ständigt krympande kostym. Armén har mer än halverats i storlek sedan 1990 och är nu mindre än någon gång sedan Napoleonkrigen. Challenger 2-stridsvagnarna är gamla, och bara 148 kommer att uppdateras till ny standard. Allt eldrörsartilleri är bortskänkt till Ukraina, även om man man köpt in 14 Archer-pjäser från Sverige för att tillfälligt täppa hålet. Det nya stridsfordonet Ajax har dragits med problem och är fortfarande många år från fullt införande. Man saknar helt ett markbaserat långräckviddigt luftvärnssystem. Flottan är relativt stark, med två toppmoderna hangarfartyg, men man har brist på moderna flygplan. Regeringen har talat om behovet av 138 stycken F-35B, men har hittills bara beställt 48 stycken. 3. Tyskland Placering på ”Global Firepower”: 6 Försvarsbudget: 63,7 miljarder dollar (2023, IISS). Soldater, aktiva: 181 000. Reserver: 34 750. Stridsvagnar: 313 (Leopard 2 A5/A6/A7). Stridsflygplan: 230. Ytstridsfartyg: 16.*   ⁠ Tyskland har ambitionen att bli en hörnsten i Natos försvar mot ett ryskt angrepp, och ska från 2027 kunna bidra med två divisioner om totalt fem tunga och medeltunga brigader till Natos försvarsplanering. I dag bedömer FOI att Tyskland skulle kunna få knappt tre brigader – två tyngre och en lätt – på fötter inom tre månader. Förmågan att försörja dessa trupper är dock mycket tveksam, på grund av brist på ammunition, reservdelar och artillerigranater. Tyskland har också stora problem med tillgängligheten på materiel. 4. Frankrike Placering på ”Global Firepower”: 4 Försvarsbudget: 60 miljarder dollar (2023, IISS). Soldater, aktiva: 203 850. Reserver: 37 300. Stridsvagnar: 215 (Leclerc). Stridsflygplan: 294. Ytstridsfartyg: 28.*   ⁠ Frankrike la 1,9 procent av BNP på militären i fjol. Att landet upprätthåller förmåga i alla domäner – inklusive en egen kärnvapenavskräckning – suger mycket pengar ur försvarsbudgeten. Precis som Tyskland finns problem med tillgänglighet: En tredjedel av fregatterna och hälften av de sjöoperativa helikoptrarna går inte att använda vid varje given tidpunkt. Den franska krigsmakten är helt professionell, och har därför svårt med uthålligheten under en långdragen konflikt. Frankrikes förmåga att mobilisera snabbt väntas öka de närmaste åren, men förmågan att utkämpa ett långt krig gör det inte, enligt FOI. 5. Italien Placering på ”Global Firepower”: 3 Försvarsbudget: 32,7 miljarder dollar (2023, IISS). Soldater, aktiva: 160 900. Reserver: 14 500. Stridsvagnar: 150 (C1 Ariete ). Stridsflygplan: 206. Ytstridsfartyg: 27.*   ⁠ Italien har sitt största fokus på Medelhavet, och har därför en relativt stark flotta. Nya ubåtar är på gång, och Italien deltar även i ett gemensamt projekt med Storbritannien och Japan om att utveckla ett toppmodernt sjätte generationens stridsflygplan. Men de väpnade styrkorna har problem med återväxt och rekrytering, precis som många andra länder i väst. 2020 var medelåldern 38 år i den italienska armén och 44 år i flygvapnet. 6. Ukraina Placering på ”Global Firepower”: 5 Försvarsbudget: 30,9 miljarder dollar (2023, IISS). Soldater, aktiva: 500 000–800 000. Reserver: 300 000–400 000. Stridsvagnar: 937. Stridsflygplan: 78. Ytstridsfartyg: 0.*   ⁠ Ukraina har Europas sjätte högsta försvarsutgifter, men möjligen Europas starkaste armé. Medan de flesta andra länders militära slagkraft är helt teoretisk, är Ukrainas militär prövad ordentligt. Det är inte lätt att föreställa sig något annat europeiskt land stå emot ett ryskt angrepp på egen hand på det sätt som Ukraina har gjort. 7. Polen Placering på ”Global Firepower”: 8 Försvarsbudget: 23,5 miljarder dollar (2023, IISS). Soldater, aktiva: 100 400. Reserver: 32 450. Stridsvagnar: 476 (K2, Leopard 2 A4/A5/PL, M1A1 Abrams, PT-91). Stridsflygplan: 83. Ytstridsfartyg: 4.*   ⁠ Polen har ökat försvarsutgifterna kraftigt, med 323 procent sedan 2005 i fasta priser. Förra året gick 3,9 procent av BNP till försvarsutgifter, upp från 1,8 procent 2005. Landet siktar mot att ha 4 armédivisioner runt 2030, men FOI räknar med att Polen i dag kan mobilisera 4–8 pansar- eller mekaniserade brigader inom tre månader. Det finns brister både vad gäller personal och modern materiel. Polen får leveranser av mängder av nya vapen de kommande åren – stridsvagnar, artilleri, luftförsvar, stridsflygplan och attackhelikoptrar. Att implementera denna stora mängd tung material kommer att bli en formidabel utmaning, särskilt eftersom man köper in så många olika sorter samtidigt, enligt FOI. Det är också ett frågetecken om Polen kommer att orka hålla samma höga utgifter under de kommande åren. 8. Spanien Placering på ”Global Firepower”: 7 Försvarsbudget: 19 miljarder dollar (2023, IISS). Soldater, aktiva: 124 150. Reserver: 14 500. Stridsvagnar: 219 (Leopard 2E). Stridsflygplan: 174. Ytstridsfartyg: 24.*   ⁠ Spanien har vältränade styrkor som regelbundet deltar i Nato-övningar, men lider precis som Italien av en demografisk kris som påverkar återväxten. 7,7 procent av den manliga befolkningen är mellan 15 och 29 år, jämfört med 9 procent i Sverige. 9. Nederländerna Placering på ”Global Firepower”: 12 Försvarsbudget: 16,8 miljarder dollar (2023, IISS). Soldater, aktiva: 33 600. Reserver: 6 000. Stridsvagnar: 0. Stridsflygplan: 78. Ytstridsfartyg: 10.*   ⁠ Nederländerna har allt mer integrerat sin försvarsmakt med sina grannar. Bland annat har man en gemensam stridsvagnsbataljon med Tyskland, och bedriver luftrumsövervakning tillsammans med Frankrike, Belgien och Luxemburg. Nya fregatter och minjagare är under inköp till flottan, och man bestämde sig nyligen att köpa nya ubåtar från franska Naval. 10. Sverige Placering på ”Global Firepower”: 9 Försvarsbudget: 9,22 miljarder dollar (2023, IISS). Soldater, aktiva: 14 850. Reserver: 11 450. Stridsvagnar: 110 (Leopard 2A5). Stridsflygplan: 99. Ytstridsfartyg: 7.*   ⁠ Sverige har som de flesta andra västländer en liten men kvalificerad försvarsmakt. Man dras dock med stora omsättningsbehov efter decennier av nedrustning. Många tyngre vapensystem – till exempel stridsvagnar, pansarskyttefordon och korvetter – är gamla och i behov av ersättare. Artilleriet är kompetent men litet och luftvärnet mycket bristfälligt, även om införandet av amerikanska Patriot täckt en del av luckan. * Korvetter och större Fotnot: Turkiet (försvarsbudget 9,69 miljarder dollar 2023) räknas i den här sammanställningen till Asien, och är därför inte med i listan.

short

few

xg1X0R

ab

Vår beredskap är inte bättre än talgoxens

Det har gått en dryg vecka sedan vårdagjämningen. Nu är dagarna längre än nätterna. Och för varje vecka blir det lite ljusare. I norr betyder det vårvinter. Bländande vita snövidder, dropp från taken och dagsmeja. Jag vet att jag har skrivit det förut, men måste inte det vara ett av svenskans vackraste ord? I söder har våren redan kommit på riktigt. Blommande lökväxter, formationer av svanar på himmelen som trumpetar sin väg norrut och gatuförvaltningen som sopar ihop vinterns sand. Det dröjer inte innan gatuserveringarna öppnar och kunderna kan sitta i solen och njuta. Här hemma har osynliga bäckar strömmat fram under frusna skoterspår och underminerat isskorpan tills den brister. En inlandsis i miniatyr som drar sig tillbaka, precis som jordens riktiga glaciärer. Så här års är själva naturen extrem, på ett bra sätt. Att säga att värmen skulle vara ett problem är svårt i början av april. I alla fall i vårat land. Vi längtar ju så intensivt efter våren, precis som vi gör varje år. Så här års är själva naturen extrem, på ett bra sätt Ändå vet vi ju att planeten blir varmare. Larmrapporterna duggar tätt och förra året ska ha varit det varmaste som uppmätts på planeten. Klimatförändringarnas effekter i form av till exempel extremt väder är inte något som ligger i framtiden. Stormar, torka och skyfall är redan här, och värre lär det bli, om nu inte Golfströmmen kollapsar. Då blir det å andra sidan riktigt kallt. Inte ens om utsläppen av växthusgaser skulle stoppas i morgon skulle vi slippa det det extrema vädrets konsekvenser. Vi måste helt enkelt anpassa oss, samtidigt som vi ställer om. På Myndigheten för skydd och beredskaps hemsida finns hot och riskplanerna för de mest översvämningshotade orterna prydligt uppställda. 25 stycken är de. Stockholm och Göteborg, Haparanda och Falsterbo till exempel. Trots det är det svenska samhället inte förberett. Vi har helt enkelt inte beredskap, inte för det här heller. Fråga människor i Rättvik eller Åre som i augusti såg stora delar av sina samhällen spolas bort efter ett ovanligt kraftigt regn. Eller fråga människorna i Kårböle och Älvdalen där skogsbränderna rasade 2018. Att vi inte är ensamma om vår oförmåga att hantera naturens krafter är en klen tröst. En sammanställning från EU-ländernas regeringar i Europeiska rådet ger exempel. Jag ska inte trötta er med en massa siffror, men några exempel kan jag ändå inte låta bli att nämna. De senaste 40 åren har skogsbränder i EU ödelagt en yta som motsvarar två Portugal. Mellan 1980 och 2020 räknar forskarna med att 138 000 människor i EU har dött på grund av extremväder och händelser som har med klimatförändringarna att göra. I pengar kostade extremt väder EU-länderna 487 miljarder euro under samma period. Det är dubbelt så mycket som EU:s totala budget för ett år. Dyrast blev det för danskar och österrikare. Så där skulle man kunna fortsätta, men bilden skulle knappast förändras. Över 100 000 döda. Förbrända områden motsvarande hela länder och enorma ekonomiska förluster. Det är klart att klimatet och beredskapen för effekterna är en av de viktigaste frågorna i valet till EU-parlamentet den 9 juni. Att Sverigedemokraterna talar om att sänka ambitionen i Europas klimatarbete känns ganska verklighetsfrämmande. Tillbaka till Sverige och vårvintern. Till blommande krokus, bäckar som porlar eller rödingfiske på frusna fjällsjöar. Regeringen har nyligen presenterat en försenad strategi för klimatanpassning. Samtidigt krymper anslagen till just åtgärder för att minska sårbarheten. Enligt klimatminister Pourmokhtari är det inget problem. Hon säger till TT att det inte är pengar landets kommuner och myndigheter frågar efter. Personligen tycker jag det låter ganska otypiskt svenska kommunalpolitiker eller myndighetsföreträdare, men för all del. Klimatministern har kanske rätt när hon menar att det största problemet är att ingen vet vem som ska ta ansvar. Vi uppmanas att köpa hem vattendunkar, vevradioapparater och konserver. Men när vattnet eller snödrevet fyller vägarna, skogen är snustorr eller de gamla på äldreboendet bokstavligen dör i värmeslag finns det sällan någon plan. Precis så brukar det vara när det dyker upp ett hot ingen varit redo för. Vi tittar på varandra och hoppas att någon annan tar tag i saken. Just där befinner vi oss när det handlar om att anpassa samhället till extrema vädersituationer och andra effekter av klimatförändringarna. Klimatministern är inget undantag, fast hon har i alla fall tillsatt en utredning. Om ett år ska den vara färdig med nya lagförslag och en modell för hur allt ska betalas. Sedan ska allt diskuteras och så småningom beslutas. Det lär ta tid. Det är något som skaver när förslag som på djupet inskränker den personliga integriteten och rättssäkerheten kan snabbutredas av regeringskansliet, samtidigt som effekterna av hotande stormar, skyfall och torka processas i sakta mak. Och det trots att alla är överens om att konsekvenserna av ett annat klimat kommer att drabba oss när som helst. Det kan göra vem som helst orolig när man tänker på det. Bättre då att fundera över våren, och att vi i alla fall tagit oss igenom ännu en mörk årstid. Talgoxarna som sjunger funderar ju knappast på att sommaren som är på väg skulle kunna bjuda på rekordvärme, eller på skyfall som får sjöar och vattendrag att svämma över. Å andra sidan är det kanske inte en talgoxe vi borde ha som förebild när det handlar om beredskap.

long

few

JQPr7m

vg

Ladekaos i påskeutfarten: – Helt spinnvilt

Tok du elbilen hjem fra påskeferie? Det gjorde Baard Amundsen (60). – Hva skal man si, sier han når VG ringer. Amundsen fryktet det verste før hjemfarten fra Røros til Oslo første påskedag. Så ble det verre. I et innlegg på X beskriver han ladekøene langs riksvei 3 og E6 som massive. – Det var helt spinnvilt oppover hele dalen. De store ladestedene på veien, Alvdal og Elverum var helt håpløse, det var ikke til å tenke på en gang. Lokalavisen Arbeidets Rett skrev søndag ettermiddag at det var tilløp til kaos langs riksvei 3 på Alvdal. Amundsen reagerte sterkt på at køene i Alvdal skapte trafikkfarlige situasjoner, ved at køene strakk seg ut til hovedveiene hvor biler stod på rekke og rad. – Bilene står litt på siden, men det er ikke en spesiell bred vei. Man kjører forbi med hjerte i halsen, sier Amundsen. – Der står det kanskje hundre Teslaer i veien, og man må komme seg forbi med tungtrafikk imot. Det er rett og slett farlige situasjoner, som varte hele dagen. – Begynte å gråte Amundsen forteller at han hjalp en kvinne som ikke fikk laderen til å virke etter å ha ventet på sin tur i 45 minutter. – Hun begynte rett og slett å gråte. Endelig var det hennes tur, så klarte hun ikke å koble seg på, forteller han. Det ordnet seg til slutt for Amundsen og elbilen, som kjørte av riksvei 3 og fant en ladestasjon på Rena. Han sier han ble stående en halvtime i kø. – Vi hadde nok forhåpninger om at det i denne påsken skulle være bedre, sier generalsekretær i Elbilforeningen Christina Bu til VG. Ifølge Bu har det aldri vært bedre ladedekning nasjonalt enn nå. Norge har nå 8000 hurtigladere, og 2000 av disse er bygget i løpet av de siste tolv månedene. – Så det er et positivt bakteppe. Men når det er kø på veien, kan køene ved hurtigladerne fort hope seg opp på spesielle utfartsdager. Det vi hører om her er en svært kjedelig situasjon for dem som opplever det. Hun har to klare råd til elbilførere: – Dysfunksjonelt Amundsen sier han opplever hele ladesystemet som dysfunksjonelt. – Det er utrolig rart at myndighetene ikke tar større ansvar for ladeinfrastruktur. De overlater det til markedet hvor alle prøver å binde kunder til eget betalingssystem, og knytte dem til sine egne kompliserte løsninger som ikke virker med hverandre, sier Amundsen. – Det er rett og slett en veldig dårlig løsning. Funksjonaliteten burde jo være det letteste å løse. Generalsekretær Bu sier dette er i kjernen av det Elbilforeningen har jobbet mye med. – I en sånn situasjon, øker det faktisk utfordringen at folk står og knoter med betaling. Utfordringen i Norge er at mange selskaper ikke ønsker å være med på en felles løsning. Hun forklarer at det finnes såkalte roamingtjenester, hvor du med for eksempel Elbilforeningens ladebrikke, kan lade på mange forskjellige selskaper og apper. Bu trekker også frem at det i fjor ble krav om at alle nye ladestasjoner skal ha kortbetaling, og at det om et par år også vil bli krav om ettermontering. – Så det er lys i enden av tunnelen.

long

many

8Jbq8r

vg

Ventet flere timer i kulden: – Må kunne stole på at det går tog eller buss

Det ble en kald kveld for Svein Erik Osmark Kristiansen (46) da han skulle ta toget fra Bjørnfjellet til Narvik. Langfredag skulle Svein Erik Osmark Kristiansen (46) på dagstur fra Narvik til hytta på Bjørnfjell. Han hadde bestilt billett begge veier i god tid, men på togturen opp fikk han en tekstmelding med beskjed om at toget tilbake var innstilt. – Jeg tok kontakt med konduktøren på toget og spurte om hvordan jeg skulle komme meg ned igjen fra fjellet. Hun sa det skulle gå en buss 17.55, men hvor den bussen skulle gå fra – det kunne hun ikke svare på. På vinterstid går det nemlig ikke bilvei inn til togstasjonen på Bjørnfjell, forteller Kristiansen. Dette er meldingen han fikk om kanselleringen: Han sier han måtte bruke store deler av dagen på å prøve å finne ut hvor bussen skulle gå fra. Han fikk beskjed fra svenske Vy tåg sin kundeservice at bussen skulle gå fra tollstasjonen – noen få kilometer fra togstasjonen. Avisen Fremover omtalte saken først. Kristiansen troppet opp på tollstasjonen, og ventet på bussen. Men bussen uteble: – Det kom jo ikke noen buss. Etter å ha ringt kundeservice på ny, fikk han beskjed om at det ikke kom noen buss. Derimot skulle kundeservice bestille en taxi til han. – Men de sa taxien ville komme til togstasjonen – som det ikke er fysisk mulig å komme til med bil. Kristiansen spurte om han kunne få kontaktinfoen til drosjeselskapet eller sjåføren, slik at han kunne koordinere hvor han skulle plukkes opp: – Det var jo kaldt, så da kunne jeg kanskje funnet et sted å varme meg. Kontaktinformasjonen til drosjeselskapet kunne derimot Vy tåg ikke dele men han, så Kristiansen ventet på tollstasjonen. Det gikk en halvtime: – Jeg ringte opp igjen, og de sa drosjen var på vei. Det gikk en ny halvtime: – Jeg ringte opp på ny, og da fikk jeg beskjed om at de ikke hadde fått tak i noen taxi. Men, det skulle komme en buss. Etter at Kristiansen hadde sittet over to timer på tollstasjonen, fikk han stoppet en buss som skulle til Narvik. – Jeg fikk sitte på, men om det var buss for tog – det vet jeg ikke. Bussen hadde ikke noen merking. – Man må kunne stole på at det går tog eller buss På tidspunktet var det 10–15 minusgrader, anslår Kristiansen. – Jeg hadde bra med klær på meg, men etter to timer ble det kjølig. Så jeg måtte småjogge litt. Jeg kunne ikke ha ventet særlig mye lengre, før jeg måtte gått tilbake til hytta, forteller han. – Hadde jeg bare hatt noe å forholde meg til, hadde det jo vært mye enklere. Dette hadde ikke gått om det det var en familie med små unger som sto der. Hytta til Kristiansen ligger kun en 15 minutters skitur fra Tollstasjonen. Hadde han fått et tidspunkt å forholde seg til, kunne han oppholdt seg der. – Dette er prinsipielt viktig. Så tåpelige svar fra kundeservicen og så lite vilje til å finne ut hva som skjer. Man må kunne stole på at det går tog eller buss. Vy Tåg: – Her må vi inn og undersøke Trafikksjef i Vy Tåg AB, Roger Norman, sier det er vanskelig å svare konkret på situasjonen til Kristiansen, men at slike situasjoner aldri er ønskelige: – Sånn skal det jo ikke være, han burde få pengene tilbake for den reisen. Norman sier det har vært mye trøbbel på togstrekningen. Etter at et tog sporet av i desember, har det kun kjørt begrenset med persontrafikk på linjen, ifølge Norman. – Men vi har etablert en buss for tog på den strekningen, som skal gå, sier han. Norman oppfordrer Kristiansen å sende inn en reklamasjon, slik at Vy tåg kan undersøke hva som har gått galt i informasjonen til Kristiansen. – Vi tar selvfølgelig våre reisende seriøst. Her må vi inn og undersøke hva som gikk feil.

long

few

bgRO7v

ab

Fetmamedicin utreds för allvarlig biverkning

Fem personer i Sverige har fått misstänkta biverkningar med självmordstankar efter att ha behandlats med Ozempic. Nu ska detta granskas av EU. – Troligen är det en bakomliggande sjukdom som orsakat detta, men vi vet mer när utredningen av biverkningarna är klar senare i vår, säger läkaren Mari Thörn som är utredare på Läkemedelsverket. Elon Musk, Oprah Winfrey, Sharon Osbourne, Amy Schumer. Det är bara några av de kändisar som använt läkemedel för diabetiker – för att gå ner i vikt. Läkemedlet har på kort tid blivit väldigt omtalat och eftertraktat – och brist har uppstått. Men även om läkemedlet är godkänt både i USA och av Europeiska Läkemedelsmyndigheten (EMA), så är det ännu så pass ny att man inte har koll på alla biverkningar som kan uppkomma. – En del mer ovanliga varianter kanske inte visar sig i de kliniska studier som görs. Därför samlar man in biverkningsrapporter som de nationella myndigheterna och EMA undersöker vidare, säger Mari Thörn som också sitter i EMA:s säkerhetskommitté PRAC. Utredning om biverkningar pågår De vanligare biverkningarna av Ozempic är illamående, magsmärtor, diarré och förstoppning.  Men det finns också rapporter om allvarligare biverkningar som självmordstankar. Hittills har omkring 150 rapporter kommit in till EMA om misstänkta biverkningar som nu ska undersökas närmare. – Den utredningen pågår just nu och ska bli klar nu under våren. Men de preliminära rapporterna som FDA tittat på tyder inte på något samband, säger Mari Thörn. Hon syftar på den preliminära bedömning som amerikanska FDA (The US Food and Drug Adminstration) gjort och publicerat på sin hemsida. Det är en myndighet vars uppgift är att skydda folkhälsan i USA och säkerställa att läkemedel som till exempel Ozempic uppfyller grundläggande säkerhetskrav; en motsvarighet till europeiska EMA. I Sverige finns, enligt Mari Thörn, fem inrapporterade misstänkta biverkningar i form av självmordstankar efter användning av Ozempic. – Men även där är man inte klar med att granska om besvären verkligen orsakats av läkemedlet eller om det finns andra sjukdomar i botten. Det är relativt vanligt med depressioner och psykisk ohälsa hos patienter med typ-2-diabetes eller grav övervikt. Minskar hungern Dessa ”fetmamediciner” som de senaste åren revolutionerat marknaden består av det aktiva ämnet semaglutid som, förutom att ge viktnedgång, också har visat sig sänka blodtrycket och blodfetter hos överviktiga personer. De sänker även blodsockernivån hos personer med typ-2-diabetes. I Sverige känner vi mest till dem under namnen Ozempic och Rybelsus. Semaglutidet minskar hungern och matlusten – och dessa läkemedel har därför plötsligt blivit en ”enkel” metod att tappa några kilo. Avsaknaden av hungerkänslor är bland annat en effekt av att magsäcken töms långsammare. Men det har också lett till oväntade problem. – Där har det hänt att patienter vid operation blivit sövda med mat kvar i magsäcken, trots fasta, och de har därmed andats in maginnehåll och drabbats av lunginflammation. Även den biverkningen utreds just nu, säger Mari Thörn. Skrivs ut − utan större krav Även om dessa läkemedel inte är tänkta att användas som en ”quick-fix” för att enkelt tappa några kilo, finns det läkare som skriver ut dem åt personer som varken har diabetes typ 2 eller grav övervikt. – Det är förstås inte alls bra. Men vi har en fri förskrivningsrätt i Sverige så läkare kan, baserat på vetenskap och egen erfarenhet, skriva ut läkemedel för annat än det primära syftet. För att få bantningsmedlet Wegovy utskrivet av en läkare, krävs i regel att man har ett BMI på minst 30. Den medicinen finns dock inte tillgänglig i Sverige just nu. För att få Ozempic eller Rybelsus ska man ha dokumenterad typ-2-diabetes.  Det förekommer dock att de skrivs ut ”utanför godkänd indikation” (det som kallas för off label) till personer utan diabetes. Det har i sin tur bidragit till att medicinerna blivit en bristvara för dem som behöver dem av medicinska skäl. Kontakta vården I takt med ökad användning har fler och fler biverkningar rapporteras in. Hittills har ingen av kontrollinstanserna hittat några indikationer på att de allvarliga misstänkta biverkningarna, som självmordstankar, skulle vara orsakade av läkemedlen. Men undersökningar pågår fortfarande. – Man behöver inte vara särskilt orolig. Alla läkemedel på marknaden har biverkningar, men hittills tyder allt på att det inte finns något bevisat samband mellan Ozempic och självmordstankar, säger Mari Thörn. Hon uppmanar dock till att kontakta vården om man känner sig deprimerad och har självmordstankar. – Då ska man genast söka hjälp och kolla upp vad detta beror på. Mediciner kan också ge olika biverkningar hos olika personer, men för att slippa vara orolig ska man prata med sin läkare, framför allt om de inte står i patientinformationen. Det här är Ozempic Vad den gör: Ozempic innehåller den aktiva substansen semaglutid som hjälper kroppen att sänka blodsockret när det är för högt. Det kan också hjälpa till att förebygga hjärtsjukdom. Vem är den till för: Vuxna personer med typ 2-diabetes när kost och motion inte räcker. Medicinen kan tas antingen själv eller tillsammans med andra diabetsläkemedel.  Ges som: En injektion under huden. Vanliga biverkningar: Effekter på matsmältningssystemet som gör att du kan må illa, kräkas eller få diarré. Svåra och ihållande magsmärtor som kan bero på akut inflammation i bukspottkörteln. Lågt blodsocker om man kombinerar andra diabetesläkemedel med Ozempic. En försämring av synen om man har en diabetisk ögonsjukdom. Allvarliga biverkningar: Inflammerad bukspottkörtel, allgeriska reaktioner, mat- och luktbortfall, fördröjning av magsäckstömning. Misstänkta biverkningar under utredning: Självmordstankar, depressioner. Finns i Sverige: Ja, men är just nu slutnoterad. ► Ska inte tas av: Gravida, ammande mödrar eller om man vill bli gravid. Det är inte känt om läkemedlet påverkar fostret eller små barn. Det här är Wegovy Vad den gör: Wegovy är ett komplement till minskat kaloriintag och ökad fysisk aktivitet för viktkontroll, inklusive viktminskning och vikthållning. Vem är den till för: Vuxna personer med ett BMI över 30 eller med andra typer av sjukdomar kombinerat med övervikt. Ungdomar över 12 år med grav övervikt. Ges som: En injektion under huden. Vanliga biverkningar: Problem i matsmältningsorganen, illamående, diarré, förstoppning, kräkningar, uttorkning, lågt blodsocker. Allvarliga biverkningar: Inflammerad bukspottkörtel, allergiska reaktioner, hjärtklappning. Misstänkta biverkningar under utredning: Självmordstankar, depressioner. Finns i Sverige: Marknadsförs inte, men kan importeras. ► Ska inte tas av: Gravida, ammande mödrar eller om man vill bli gravid. Det är inte känt om läkemedlet påverkar fostret eller små barn. Det här är Rybelsus Vad den gör: Rybelsus innehåller den aktiva substansen semaglutid och är ett läkemedel som används för att sänka blodsockernivåer. Vem är den till för: Vuxna personer med typ 2-diabetes när kost och motion inte räcker. Medicinen kan tas antingen själv eller tillsammans med andra diabetsläkemedel.  Ges som: Tabletter Vanliga biverkningar: Problem i matsmältningsorganen,  illamående, diarré, förstoppning, kräkningar, uttorkning, lågt blodsocker. Allvarliga biverkningar: Inflammerad bukspottkörtel, allgeriska reaktioner, hjärtklappning. Finns i Sverige: Ja ► Ska inte tas av: Gravida, ammande mödrar eller om man vill bli gravid. Det är inte känt om läkemedlet påverkar fostret eller små barn. Källa: FASS

short

few

2BMVzB

vg

Mørk mars måned - 14 omkom i trafikken

Det er elleve flere enn i samme måned i fjor, og det høyeste antallet omkomne i mars de siste ti årene. Visjonen om null omkomne i trafikken - er stadig en fjern drøm. Det viser foreløpige tall fra Statens vegvesen. – Mars ble en svært trist måned i trafikken. 14 drepte er en betydelig økning sammenlignet med 2023 og tidligere år. Økningen bekymrer oss, sier avdelingsdirektør Guro Ranes i Statens vegvesen. Ni menn, fire kvinner og én gutt omkom. De totalt tolv ulykkene skjedde i fylkene Agder, Rogaland, Telemark, Østfold, Oslo, Innlandet, Møre og Romsdal, Trøndelag og Troms. – Vet hva som virker Til sammen 22 personer mistet livet i trafikken i årets tre første måneder. Det er ni flere enn i fjor, og det høyeste antallet siden 2020, da 24 personer omkom i samme periode. Skal ulykkestallene ned, må alle bidra, poengterer Ranes som har følgende oppfordring til trafikantene: – Vi vet hva som virker. Hold fartsgrensen og tilpass farten til forholdene, kjør rusfritt, bruk bilbelte og hold oppmerksomheten på veien. Å kjøre er det eneste du skal gjøre, sier hun og advarer indirekte mot distraksjoner bak rattet. Så bedre ut 1. mars Antall drepte og hardt skadde i trafikken har tross alt gått ned over tid, opplyser vegvesenet. I fjor omkom 113 personer i trafikken, mot 147 i 2014. – Enhver trafikkulykke med drepte og hardt skadde er en tragedie, og enhver ulykke er én for mye. Vi må alle fortsatt jobbe for å få ned ulykkestallene, sier Guro Ranes. Senest 1. mars viste ulykkestrenden en annen tendens. Inntil da hadde fem personer mistet livet i trafikken i 2024. Det var da det laveste antall omkomne for januar og februar i nyere tid, med unntak av 2022, og en halvering sammenlignet med 2023.

short

few

P4kxO0

ab

Svenska doldisarnas oväntade succé: ”Hade ju gjort det olagligt”

Gör musik med världs­stjärnorna – men det finns något duon längtar efter De samarbetar med världs­artister, skapar mass­hysteri i Japan – och tjänar en miljon kronor i förskott per låt. Ändå är det en sak som skaver. – Det vore kul med ett erkännande på hemma­plan, säger svenska doldis-hitmakarna, Tobias Danielsson, 25, och Samuel Brandt, 23. LOS ANGELES. Allt började med ett trevande meddelande från en fjortonåring i Trollhättan. ”Vi borde göra något ihop”. Samuel Brandt kontaktade den två år äldre Tobias Danielsson i Älmhult, eftersom han uppskattade Tobias låtar på musik­platt­formen Soundcloud. De fattade genast tycke för varandras remixer och började sedan, av ren slump, på samma gymnasium. Vips, var ett nytt svenskt musiksamarbete fött: NOTD. – Ingen av oss tänkte någonsin att det skulle bli seriöst, säger Tobias. Ändå dröjde det inte länge innan de snackade med en manager och deras låtar mångmiljon­streamades. De första pengarna trillade in: 7 500 kronor. Jackpot i en tonårings värld. – Vi gick på gymnasiet, och bara ”Wow! Tänk om vi kan leva på musiken”, säger Tobias. Tio år senare är det fickpengar. Artistduon drar på turné över hela USA, konserterna säljer slut i New York och LA, de bjuds på Grammy­efterfest med superstjärnor – och tjänar en miljon kronor per låt. Och sätet har de nu i drömmarnas stad – Los Angeles. Åskmolnen har just skingrats över deras nya hem på adressen ”Sunshine Terrace”. Tobias och Samuel plaskar genom pölarna på terrassen och spejar mot bergen; hela ”the Valley” ligger nedanför, inbäddad i rosa dimslöjor efter att himlen öppnats och stängts som en kran. – Ibland kan det bli lite ”over­whelming” att stan är så stor, säger Samuel om 15-miljoners­metropolen. – Jag tror inte många svenskar förstår att det kan ta två timmar att resa bara inom LA. Under flera år åkte duon skytteltrafik mellan Sverige och Los Angeles. Men i vintras bestämde de sig för att flytta mer permanent. Ska man erövra musikbranschen är det här man ska vara. Drömmen är ett alldeles eget album med original­låtar. Men det som en gång slungade dem till framgång var remixer, som fångade världs­artisternas uppmärksamhet. Först olagliga sådana. Som när laddade de upp en bootleg-version av Ed Sheerans megahit ”Shape of you”. Låten fick snurr på nätet och mångmiljonlyssning. Sedan skedde det osannolika. Sångarens manager hörde av sig: Vill ni släppa remixen officiellt – med Sheeran? – Det var extra fett den gången, eftersom vi först hade gjort den olagligt. De hade hittat den och tyckte den var så pass fet så att de ville göra något, säger Samuel. – Vi fick en bekräftelse på att det vi gör funkar. Resten skedde av bara farten. De släppte remixer i rasande takt med Shawn Mendes, Rihanna, Demi Lovato, Sia. – Alla de remixerna var helt ofattbara. Det där är artister man lyssnat på så länge, eliten i musikbranschen. Jag tror inte någon av oss fattade, det bara hände, säger Tobias. De senaste månaderna har de åkt på en alldeles egen turné, med konserter från kust till kust i Amerika. Los Angeles och New York var totalt slutsålda, med 1 300 i publiken – deras största headline­konsert hittills. – Vi är bara två kids från Sverige, och att så många vill komma och titta på oss. Det är helt sjukt, säger Tobias. – Det känns fortfarande surrealistiskt. Sedan kommer det stunder när man stannar upp och känner ”woah”. Ett sådant ögonblick kan vara precis när de tar klivet ut på scenen, och ser publikhavet sjunga med i varenda låt. Annars är lyssningar bara siffror på nätet, men plötsligt ser man avtrycket som låtarna gjort, säger Tobias. På ett gig, med fler artister, var det hela 15 000 i folkhavet. Då skakade händerna innan. – Man får sånt adrenalin att det känns som en blackout, fortsätter han. – Ja, vi har halvinrett kan man säga, köpte ett par möbler på Ikea, förklarar Tobias. På scenerna får duon tusentalet personer att studsa till varenda EDM-beat, men i vardagen kan de känna sig mer tillbaka­dragna. Som när de var på Grammyfest, ordnad av Shawn Mendes. Hela artistgräddan var där; Lewis Capaldi, Camila Cabello, Niall Horan, ex-medlem i One Direction. – Vi är dåliga på mingel – vi stod mest där, och bara ”tjena”, säger Tobias och vinkar robotiskt, som en illustration av svensk hisstämning. – Vi kommer från småstäder i Sverige, där det inte händer så mycket grejer. Sen kommer man hit, går på stora event, då kände vi: Hur sjutton pratar man med folk nu då?, säger han. – Men vi har blivit bättre på det. Genom åren har de gång på gång fått in låtar på topp­listor i USA. Sålt guld och platina – vilket endast ett fåtal svenska artister lyckats med genom tiderna. Men masshysterin nådde en ny feber­topp när de åkte till Japan i höstas. Då försökte fans kravla sig in i deras bil, omringade dem, mötte dem på flygplatsen, bankade på rutorna och filmade in i bilen. – Vi bara, ”vad hände?”. Det var en galen upp­levelse, säger Tobias. – Vi hade aldrig varit med om det innan. Det var väldigt weird. Japan är så långt hemifrån, kändes som en annan värld. Ändå kände folk igen oss. Fett konstigt, tillägger Samuel. Inuti gömmer sig en brun gegga. – Ja, den ser inte särskilt vacker ut, skrattar han. Det är gårdagens kladdkaka, som han själv har bakat. – Den var god åtminstone. När hemlängtan blir för stor kan en nostalgisk sötsak dämpa, åtminstone tillfälligt. Svenska kakor och salt­lakrits är hård­valuta. På köksbänken ligger en fiskehatt som ser ut att vara sydda i Ikeas klassiska bärkassar, med NOTD i gul text. Potentiell merch för duon framöver, säger de. – Sick, säger Samuel. Det finns ”ups-and-downs” med att bo här, säger de med engelskan injicerad i västgötskan och små­ländskan: Arbets­tider existerar i princip inte. Det mer business, och mindre kärlek till musiken, på gott och ont. De vet inte hur länge de ska bo i USA. Sverige känns trots allt fortfarande som hemma. De har hittills släppt en låt på svenska, tillsammans med pop­drottningen Veronica Maggio. Men trots japansk fanhysteri, miljon­regn och hyllningar i USA förblir de totalt okända som artister på hemmaplan, säger de. Det svider lite. Ibland åtminstone. – Sverige är ändå vårt hemland. Det hade varit kul med lite recognition, säger Tobias. – Men det kommer väl along the way.

long

few

0QMm76

ap

Stjal solbriller, ble skutt og drept av politiet. Noen eksperter mener USAs kamp mot nasking har gått for langt.

WASHINGTON D.C. (Aftenposten): En rekke stater i USA skjerper innsatsen mot tyveri fra butikker. Noen eksperter mener økt nasking er en myte. Litt etter klokken halv syv på kvelden en vinterdag i fjor kom meldingen til politiet. En mann forsøkte å stjele solbriller på Tysons Corner Center, et kjøpesenter i Virginia, like utenfor Washington D.C. Politibetjenter tok opp jakten til fots. De så den mistenkte da han løp ut av et parkeringshus. Etter å ha fulgt ham i nesten en halv kilometer, tok de ham igjen. Det endte ikke bra for noen av dem. Kornete video viser skytingen Den mistenkte butikktyven var Timothy McCree Johnson (37). Han ble skutt av politiet og døde av skadene. Det hele ble filmet av politiets kroppskamera. Hva som skjedde, er likevel uklart på en mørk og kornete video. Rop fra politiet tyder på at de trodde at han grep etter våpen. En av betjentene mistet senere jobben og er tiltalt for skytingen. Ender iblant med skudd Hendelsen i Virginia er en av flere som brukes som eksempler på at en intensivert kamp mot nasking kan ha gått for langt: Droppet merkevarer Etter pandemien har rapportene om økning i nasking i butikker strømmet på. En rekke kjeder har pekt på tyverier som årsak når de har stengt utsalg. Blant dem er giganter som Target, CVS og Walgreens. Noen steder blir stadig flere varer låst inne bak glass. I fjor vakte det oppsikt da en butikk i dagligvarekjeden Giant i hovedstaden sluttet med en rekke populære merkevarer. Vaskemiddelet Tide og tannkremen Colgate er blant varene som ikke lenger er å få kjøpt i utsalget, som ligger i et belastet strøk sørøst i D.C. Tyveriene av slike lett salgbare varer skal ha vært så omfattende at butikken gikk i minus. En rekke steder skjerpes straffene for tyverier i butikker. Tallene på landsbasis er svimlende: Mener epidemi er myte To forskere knyttet til tankesmien Brookings mener for sin del at det spres myter om butikktyverier. Det er i hovedsak tre problemer, ifølge Thea Sebastian og Hanna Love: De to forskerne er urolige for at flere stater nå skjerper straffene uten at dette er begrunnet i fakta. De mener dessuten fengsel for relativt små lovbrudd over tid vil føre til flere forbrytelser. Korte opphold i fengsel kan gjøre det mer sannsynlig at noen blir arrestert igjen, mener de. Årsaken skal være at det er vanskeligere å få jobb og bolig etter at man har sittet inne. Tror tyverier er underdrevet NRF erkjenner at de i fjor én gang måtte korrigere sine egne tall, men er ikke enig i at problemet er overdrevet. Organisasjonen mener det heller er grunn til å tro at tyverier meldes for sjelden. – Butikkene vedgår at de underrapporterer nasking fordi politiet ikke gjør noe, ingen blir pågrepet eller tiltalt, eller fordi de får varene tilbake, påpeker David Johnston i NRF i et notat. NRF er med på at statistikken er dårlig, men mener det har gitt kritikere et påskudd for å tone ned alvoret. Ifølge Johnston står organiserte bander bak mye av svinnet. – Butikktyverier er ikke en forbrytelse uten ofre. Det påvirker ansatte, forbrukere og lokalsamfunn, fremholder han. NRF mener at det følger økende vold med tyveriene, og at dette går ut over ansatte i butikkene.

long

few

onJKkj

vg

Viking vant på selvmål i serieåpningen: – Trasig

(Viking - Sarpsborg 1–0) Viking skapte flust av sjanser på eget gress. Men det måtte et selvmål til for å sikre tre poeng for de mørkeblå. Ikke siden november 2022 hadde Viking gått til pause med en ledelse på hjemmebane. Den rekken ble brutt tre minutter før hvilen: Zlatko Tripic satte i gang en kontring - før han spilte fri en fremadstormende Lars-Jørgen Salvesen. Sørlendingen siktet mot Sander Svendsen foran mål, men i stedet taklet en uheldig Sander Christiansen ballen i eget mål. – Jeg kom i en trasig situasjon hvor det er vanskelig å klarere, sier Christiansen til TV 2. Bergenseren angrer på at han ikke kostet på seg et gult kort da han hadde sjanse til å stoppe Tripic i forspillet til avgjørelsen. – Utrolig deilig , sier Tripic til VG. Men Viking-kapteinen er ikke fornøyd med alt. – Vi er ikke nøye nok på siste tredjedelen. Vi kunne og burde skapt flere sjanser, mener Tripic. Han savnet mer «is i magen». – Vi vet at det at prestasjonen vår må opp når vi møter Bodø/Glimt og Brann i de neste kampene, sier Viking-trener Morten Jensen og kaller seieren fortjent. – Vi gjør en svak innsats. Viking er et bra lag, men i store deler av matchen så føles det som vi ikke forbereder oss til å spille ballen fremover, men bakover. Jeg skal ikke si at vi gjemmer oss, men vi er iallfall ikke spillbare. Vi er i posisjon, men har ikke et kroppsspråk som sier at vi vil ha ballen, mener en irritert Stefan Billborn i intervju med TV 2. Sarpsborg-treneren kaller svikten et «mentalt spørsmål». Stefan Johansen spilte ikke for Sarpsborg. Jo Inge Berget gjorde comeback i norsk fotball etter 10 år, men måtte ut ved pause. – Vi kjente litt og valgte ikke å ta noen sjanser, sier Berget til VG. Viking var nære 2–0 ved flere anledninger i andre omgang - med store sjanser både for Tripic og Salvesen - uten å få uttelling. På overtid var Sarpsborg nære å stjele med seg ett poeng da Henrik Meister kom alene med keeper - men Patrik Gunnarsson fikk reddet forsøket fra den unge dansken. Viking slår dermed tilbake etter en skuffende avslutning på forrige sesong, som nådde et bunnpunkt med 1–5-tap for Rosenborg i siste serierunde. Sondre Bjørshol måtte ut med skade etter bare tre minutter. Det blir bekreftes at han har pådratt seg en lårskade. – Veldig trist for Sondre. Vi regner han som Eliteseriens beste høyreback, sier trener Morten Jensen. Viking-kaptein Zlatko Tripic var ikke fornøyd i generalprøven mot Rosenborg:

short

many

jl4d4n

ab

”I början ville jag inte leva i en värld utan mamma”

När Ester var 14 år hittades hennes mamma Lena mördad bara några hundra meter från deras hem. Sitt unga vuxenliv har hon fått hantera utan en mamma vid sin sida. Ester är ett av 658 barn vars mamma dödats av en man hon en gång älskade och det här är hennes historia. Ester slår ett nummer på sin telefon. ”Mamma” står det. Samtalet går direkt till röstbrevlådan och där är den, Lenas röst, som säger att hon inte kan svara just nu. Trots att det snart gått sex år sedan Lena mördades betalar Esters pappa Ulf fortfarande telefonräkningen så att Ester och hennes syskon ska kunna höra mammas röst när saknaden blir för stark. – I början ville jag inte leva i en värld utan mamma. Men i dag känner jag mig stark i mig själv, jag ligger inte och gråter varje kväll, mamma är inte i mina tankar hela tiden. På gott och ont har jag tagit mig till en plats där jag ibland kan ha svårt att minnas hennes röst. Men ibland vill jag höra den, då ringer jag hennes nummer och bara lyssnar, säger Ester. Ester är 20 år i dag. Hon är väldigt lik de bilder av hennes mamma som under den ovanligt varma månaden maj år 2018 prydde varenda löpsedel. – Jag kan känna igen mig mycket i henne även på andra sätt. I hennes önskan att bli älskad, i hennes enorma pannben, att hon stod upp mot saker som var fel. Jag är stolt över vem jag är och jag tror mamma hade varit det med. Det starka pannbenet har Ester behövt sedan hennes mamma togs ifrån henne. För åren som följde efter mammans död blev svåra, med många rättsliga turer, tidningsartiklar och ett självmord. Allting började den 14 maj 2018. 14-åriga Ester, hennes pappa och syskon, skulle hem till Lena för att hålla sitt eget, privata familjefirande av Esters lillebror som fyllde år den dagen. Men de förstod genast att något var fel. Ytterdörren till Lenas vita radhus stod på glänt. Inne på köksbordet låg halvinslagna födelsedagspresenter. Och uppe på övervåningen sov Esters yngsta bror. – Mamma skulle aldrig lämna ytterdörren öppen, särskilt inte när hon hade någon av oss hemma hos sig. Jag minns att jag fick en dålig magkänsla direkt, säger Ester. Lena anmäldes försvunnen och sedan följde en vidrig väntan. 14-åriga Ester kunde inte sluta tänka på att hennes mamma kanske låg där ute någonstans, skadad och kall. – Jag vägrade tänka på att hon kunde vara död, men jag visste samtidigt att hon inte hade lämnat oss frivilligt, det skulle aldrig hända. Under åren 2000–2023 har 358 kvinnor mördats. De har tillsammans efterlämnat 658 barn – 326 av dem var minderåriga. För 354 av dem är verkligheten att mördaren var deras egen pappa. Ester har sin pappa Ulf kvar. Han har förutom att vara pappa även blivit Esters bästa vän. – När jag fick min mens tog pappa med mig till affären och så köpte vi alla tamponger och bindor vi hittade, ingen av oss hade någon aning om vad vi gjorde. Ulf har blivit både en pappa och en mamma för Ester och hennes två bröder. Han svarar tålmodigt på alla frågor om hur han och Lena träffades när de volontärjobbade i Indien. Och på alla tuffa frågor, som varför han och Lena skilde sig när barnen var små. – Jag tänker på alla de barn som inte har en pappa när något sådant här händer. För jag vet inte vad jag hade gjort utan pappa, jag känner det på ett så extremt och djupt sätt. Jag vet inte om jag hade levt. Mycket är en dimma kring den här tiden, säger Ester. Men ögonblicket då hon förstod att hennes mamma var död har hon ett glasklart minne av. – Vår poliskontakt ringde oss. ”Läs ingenting på nätet, vi är på väg”, sa de. Jag minns när vi fick beskedet, jag bara skrek: Mamma är död, hon lever inte längre, säger Ester. Till slut riktades misstankarna mot en man som Lena hade haft ett stormigt och hemligt förhållande med. Han häktades och när det blev dags för rättegång var Ester, nu 15 år, bestämd. Hon skulle vara med. Hon ville veta allt. Och så ville hon se mammans mördare, en man som bott granne med Ester och hennes familj hela hennes liv, i ögonen. – Jag ville att han skulle vika bort med blicken först. Jag kände att han hade tagit så mycket från mig att han inte skulle vinna det här också, säger Ester. Hon vann den kampen, men det var tuffare än hon trott att sitta i rättssalen och lyssna på intima detaljer om sin mamma. Att få höra att Lena dolt för familjen att hon blivit slagen tidigare av mannen som mördade henne, att mamman suttit i duschen och gråtit så att barnen inte skulle se hur hon mådde. – Det var som att det inte var min mamma de pratade om där på rättegången. De målade upp en bild som inte var den jag hade. Det blev samtidigt en process att lära känna min mamma ännu bättre, även om det var genom information som hon nog inte velat att vi skulle ha. Det mest smärtsamma för Ester var att höra om det tidigare våldet, om kontrollen och stalkningen som mannen utsatt hennes mamma för. Under sorgearbetet, som Ester säger fortfarande pågår, har en del av henne känt ilska mot mamman. – Varför lät hon det gå så långt? Han skadade henne, varför stannade hon? Och så känner jag en sådan sorg att han fick sådan makt över henne att fick kontroll över henne. Hon var egentligen så stark. Jag minns när hon började bråka med en stor man inne i en mataffär som sagt rasistiska saker. Hon var 160 centimeter lång men hon backade inte. Sista gången Ester såg sin mamma Lena i liv är också hennes ljusaste minne av mamman. Det var inte alls självklart att det skulle bli så. För när Ester blev tonåring försämrades hennes och mammans relation. Det var bråk och tjafs om allt möjligt. Så mycket att Ester det sista året valde att bo hos sin pappa istället. – Jag var tonåring och hade mina åsikter och hon ville ha saker på ett speciellt sätt. När man ser tillbaka så var det bara små och så onödiga bråk, säger Ester. Men det var bara 500 meter mellan pappans och mammans hus i det lugna villaområdet i Örebro så pannkakssöndagarna hos mamma blev ändå av som vanligt, jularna firades tillsammans och även Esters och hennes syskons födelsedagar. Dagen för det ljusaste minnet var två dagar innan Lena försvann, under just ett sådant släktkalas för Esters lillebror. – Vi hade bråkat och skrikit på varandra så mycket. Men den här dagen, när hon kommer in, så möts våra blickar över rummet. Vi säger ingenting, vi går bara fram och kramar varandra. Vi sa ”jag älskar dig” utan ord. Ingen av oss kunde ju såklart veta att det var sista gången vi skulle ses men jag är så glad att den sista gången blev så. Det är min favoritstund med henne. När tingsrätten väl meddelade sin dom friades mannen. Målet bestod mest av indicier så Ester och hennes familj var förberedda på utgången, men inte desto mindre besvikna. När fallet senare togs upp i hovrätten fanns mer bevisning och mannen dömdes till 18 års fängelse. Ester och hennes familj hade samlats för att ta emot beskedet tillsammans. Lättnaden var stor när de fick höra domslutet – domen blev en upprättelse för Lena kände de. Men det hann knappt gå en kvart innan telefonen ringde. – Det var vår poliskontakt som berättade att mammas mördare hade hittats död, han hade tagit sitt liv efter att domen föll. Jag kände mig tom, all lycka jag känt försvann. Mina tankar gick direkt till hans barn. Han valde den fega vägen och lät ännu fler barn lida för det han hade gjort.  Mannens död har även tillintetgjort alla förhoppningar Ester hade om att kanske någon gång få ett svar på varför. – Mammas mördare nekade in i döden och jag önskar så att han istället hade gett mig en förklaring till varför. Varför dödade han min mamma? Vad var meningen med allt det här? De många rättsliga turerna i Lenas fall gjorde att det dröjde länge innan Ester kunde börja bearbeta sorgen efter mamman. Begravningen dröjde ett halvår. Från det att Lena försvann till det att målet avslutats i hovrätten hann tre år passera. – Jag vet att det snart gått sex år sedan mamma dog men det känns som ett år. Samtidigt är det som att omgivningen förväntar sig att jag ska ha gått vidare, men det har jag inte riktigt hunnit göra. Och Ester fick aldrig säga adjö till sin mamma på bårhuset, hon var för illa däran av sina skador. – Jag fick istället se en bild på mammas kläder. De var dränkta i blod. Samtidigt var det ett slags avslut att i alla fall få se dem, och att se att hon dog i kläder som var så mycket hon. Hennes gröna skjorta och gröna kofta, den där beigea kjolen och hennes rosa tofflor.   Lena var en pastor som älskade friluftsliv och att tävla. Hon hade fler vänner än Ester kan räkna och ägnade sig åt geocaching när hon hade tid över. Och hon var mamma till två pojkar och en flicka. – Jag vill att alla där ute ska veta att min mamma var just det, en älskad mamma. Och en syster, dotter och vän. När en man gör så här mot en kvinna är det långt många fler än hon som drabbas. Vi är massa människor som är kvar och som fått henne bortsliten från oss. Lena dödades med 17 slag. Hennes död var våldsam. Det kan låta konstigt att sättet Lena dog på ändå är något som Ester kan finna styrka i. – Det är för att jag vet att under hennes sista stund i livet kämpade hon som in i helvete. Det gör mig faktiskt stolt. Hon gav inte upp. Hon ville leva. Hon skrek och gjorde motstånd precis som hon hade gjort i hela sitt liv.

long

few

dw6p2w

ap

Hvorfor falt mange av Trumps velgere for Putin?

WASHINGTON D.C. (Aftenposten): I tiår etter tiår anså republikanerne Russland som USAs største fiende. Det har endret seg. I vinter besøkte programleder Tucker Carlson Moskva for å intervjue Vladimir Putin. Han rakk også å handle dagligvarer. Det førte til en filmsnutt der han roste russiske butikker opp i skyene: Nybakt brød luktet deilig. Prisene var lave. Han viste også begeistret frem handlevogner som var sikret med myntlås, noe som for øvrig slett ikke er uvanlig i USA. Den tidligere Fox News-stjernens opptreden sees i sammenheng med at Putin er blitt mer populær på USAs høyreside – Nifst likt Harvard-professor Steven Levitsky tenkte på 1920- og 1930-tallet da han så Carlsons innslag fra Moskva. Han ble minnet om beretningene fra naive venstrevridde som på den tiden besøkte Sovjetunionen, en kommunistisk stat. De kom også hjem igjen til USA med budskap om at «der gjør de ting på en mye bedre måte enn her», påpeker Levitsky. – Det var så likt at det var nifst, sier han til Aftenposten. Han er professor i statsvitenskap og medforfatter av suksessboken «How Democracies Die». Den siste tiden har en rekke medier og kommentatorer bemerket at Donald Trump og mange i hans maga-bevegelse ser ut til å være begeistret for Putin og Russland. Det har ikke vært så vanlig på USAs høyreside før. Levitsky mener Putin-beundringen er sjokkerende. – Hvis du fulgte med på amerikansk politikk for 10, 20, 30 eller 40 år siden, så er dette ytterst rystende. Det er skremmende. Men det er slik det er, sier han. Han peker på polariseringen i USA som en viktig årsak. Han mener Det republikanske partiet er blitt mest endret og mest ytterliggående, demokratene i mindre grad. Ikke «ut av det blå» Kyle Kondik er redaktør for Sabato’s Crystal Ball, et nyhetsbrev som gjør detaljerte dypdykk i USAs politikk. Han synes ikke fascinasjonen for Putin kommer «helt ut av det blå». – Det er ikke uvanlig at en del av høyresiden uttrykker sympati for sterke menn utenlands, sier han til Aftenposten. Kondik sier det samme skjedde for Spanias Franco på 1960- og 1970-tallet. Han viser også til den samhørigheten mange på høyresiden føler med Ungarns leder Viktor Orban. «Hva faen de ville» Steven Levitsky påpeker at rikspolitikere i liten grad snakker åpent om et mer vennligsinnet forhold til Russland. I stedet tolkes flere episoder og politiske grep slik: Putin bedre enn Biden? Da Putin gikk til storangrep på Ukraina i 2022, var amerikanere svært lite positive til Russland. Et solid flertall mente USA skulle støtte Ukraina selv om det kostet landet mye. Siden har denne støtten falt, særlig blant republikanere. Med ujevne mellomrom gjøres det også mer spesifikke målinger på hva de synes om Putin. En slik undersøkelse ble utført for ett år siden for Vanderbilt University. Den viste at 18 prosent av folket identifiserer seg som maga. Blant disse mente 52 prosent at Vladimir Putin er en bedre president enn Joe Biden. – Det er det som skjer med en ekstrem polarisering. Du begynner å anse dine partipolitiske motstandere som en eksistensiell trussel, sier Levitsky. Hva er det som fenger? Han mener Det republikanske partiet er radikalisert og at dette er sterkt undervurdert ute i verden. – Det er ikke lenger et tradisjonelt sentrum-høyre-parti, slik som de britiske toryene, som kristendemokratene i Tyskland eller som høyrepartiet PP i Spania, sier han. Hva er det så ved Putin som fenger hos deler av USAs høyreside? Det ene, mener han, er tanken om at «en fiende av min fiende er min venn». Han sier at så lenge Putin er hovedfienden til den utenrikspolitiske liberale eliten, da omfavner de ham. Men det er slett ikke alt. Det handler også om identitetspolitikk, mener han. – Ikke alle, men mange hvite kristne i USA føler at deres posisjon er truet. De er kjernen i støtten bak Trump. Dette har Putin skjønt, sier Levitsky. Han mener Putin har posisjonert seg og Russland som en «bastion for kristendom, patriarkat og heterofile menn» og mot feminisme og rettigheter for homofile. – Og det har han gjort veldig godt, sier professoren. Bidens taktikk Han spår at Biden og demokratene i årets valgkamp vil forsøke seg med appeller i tråd med 1900-tallets patriotisme: Støtt vårt eget land, ikke vår militære motstander. – De vil prøve å bruke Trumps allianse med Putin mot ham. De vil gjøre dette overfor de avgjørende velgerne i forstedene. Jeg tenker her på høyt utdannede sentrum-høyre-velgere som stemte på Ronald Reagan og Mitt Romney, sier han. Om det vil føre frem? Det er han ikke sikker på. – Det som er sprøtt, er at en strategi som kan virke så opplagt, kanskje ikke vil virke.

long

few

onJRqa

ab

Ci Lindström om ”Robinson”-deltagarna: Borde ha kastats ut efter stölden

Simone Sjöström och Charlotta Hedlund straffades inte tillräckligt för stölden i ”Robinson”. Det anser bland annat Ci Lindström som var den som fick sin hemliga immunitet stulen. – Jag tycker det är självklart, är det ett regelbrott då ska man åka hem, säger hon. Simone Sjöström, 24, och Charlotta Hedlund, 30, tog den hemliga immuniteten ur Ci Lindströms, 59, byxor när ingen såg. När programledaren Anders Lundin, 65, besöker tjejernas läger samlar han allihop på stranden. – Jag har förstått att det har uppstått en tråkig situation på stranden och det är möjligt att vi har varit otydliga, säger han i programmet. Han förklarar att om man tappar immuniteten och någon annan hittar den så är det enligt regelboken okej att då ta den. Samma sak om man har grävt ned den på stranden eller gömt den och någon hittar den. – Men vi vill inte att ni börjar leta i varandras personliga saker, rotar i fickor eller väskor. Och vi har svårt att förstå hur den här har försvunnit om det inte varit på ett liknande sätt. Vi tycker inte att det är okej, vi tycker att det blir tråkigt och otrevligt. Därför har vi bestämt att vi gör så här, säger han och räcker fram en immunitets-amulett till Ci Lindström. De andra deltagarna ifrågasätter då hur de kan veta att Ci Lindström inte har tappat amuletten. – Det är vad det är, säger Anders Lundin. Aftonbladets krönikör Emil K. Lagnelius anser att de två som begick stölden borde diskas. Det anser även Ci Lindström. – Jag tycker det är självklart, är det ett regelbrott då ska man åka hem, säger hon till Aftonbladet och fortsätter: – Det är en stöld. Det är något utöver det vanliga. Det finns regler och bryter man mot dem då säger man tack och hej. Hon påpekar dock att det eventuellt var svårt för produktionen att veta exakt vem som hade gjort vad. Flera deltagare var inblandade i stölden, men ingen i produktionen var på plats för att se eller filma det. – Det hade ju varit oschysst att anklaga och skicka hem en hel grupp, även om många var med på det. Det blir svårt att veta exakt vem som skulle straffas för vad. Hon önskar ändå att hon i så fall hade fått fler fördelar för att på något sätt straffa de andra deltagarna för stölden. – När man gör ett övertramp på det viset så kunde jag fått något mer, kanske två immuniteter istället för en. De har ändå gjort något som inte är tillåtet i spelet. Charlotta och Simone: Ci tjuvstartade letandet Charlotta står fast vid att hon inte visste att de inte fick ta den hemliga immuniteten – och menar även att Ci fuskade till sig den. ”När vi kommer tillbaka från tävlingen så skulle vi stå och prata massa om tävlingen för att dem skulle filma allt. Då går hon iväg och plockar immuniteten när alla andra var kvar i lägret och vi inte hade börjat leta ännu”, skriver hon till Aftonbladet. Även Simone menar att Ci tjuvstartade letandet och att det var anledningen till att flera inte tyckte att Ci förtjänade immuniteten. – Det är inte sant. Alla startade samtidigt, säger Ci och fortsätter: – Charlotta försöker väl men alla medel för att försvara sig just nu. TV4: ”Övertramp” TV4 säger till Aftonbladet att det inte är tillåtet för deltagarna att stjäla någon annans tillhörigheter. Det är heller inte tillåtet att rota i någon annans personliga packning. ”Att gå igenom någons privata tillhörigheter anser vi vara ett övertramp, därför tilldelades Ci en ny immunitet”, skriver Caroline Norrby, exekutiv producent för ”Robinson” ”Robinson” sänds måndag till torsdag klockan 19.30 samt söndagar klockan 21.00 på TV4 och på TV4 play.

long

few

JQPOP4

vg

Bussjåfør la passasjer i bakken:– Jeg overreagerte ikke

Bussjåfør Konrad Jan Tujak opplevde passasjeren som så aggressiv at han la ham i bakken. På formiddagen andre påskedag rykket politiet ut til Tromsø sentrum etter melding om slagsmål mellom to personer på en buss. Lokalavisen iTromsø omtalte saken først. Før politiet ankom var iTromsøs journalist Lars Lillehagen på stedet. Han observerte at en mann hadde lagt en person i bakken, satt oppå ham, og holdt ham fast. Lillehagen filmet opptrinnet. – Overreagerte ikke – Be han flytte seg! Jeg får ikke puste, ropte personen på bakken. Samtidig ropte mannen som satt oppå: «Ring politiet, kompis». – Hjelp meg! Hjelp meg, insisterte mannen på bakken, hvorpå mannen på toppen svarte: «Hold kjeft». Det viste seg at mannen som holdt den andre fast er bussjåfør Konrad Jan Tujak. Personen på bakken var en passasjer, som sjåføren opplevde som aggressiv. Politiet rykket ut med to patruljer. – Jeg overreagerte ikke. Jeg bare satt på ham. Jeg ville at politiet skulle komme, slik at vi kunne forklare hva som skjedde. Jeg bare holdt han og jeg ville ikke at han skulle slippe unna hele greia, sier bussjåfør Tujak. Han opplevde det som en farlig situasjon, sier han til iTromsø etter hendelsen. Forløpet var at en mann banket på ruten i bussen for å få være med. Bussen sto da i et lyskryss, og sjåføren åpnet døra etter at mannen skal ha gestikulert rett foran bussen i lyskrysset. – Truende oppførsel Han skal også ha oppført seg truende da han kom inn i bussen, ifølge Tujak. – Han kalte meg for masse stygge ord, og provoserte meg. Jeg ba ham om å gå ut. Og sa at jeg skulle ringe politiet, men da tok han telefonen ut av hånden min og løp, beskriver bussjåføren. Han slo av motoren på bussen og satte parkeringsbremsen på. Men da han dro etter mannen merket han at bussen skled litt bakover på vinterføret i sentrumsgaten. – Han skapte en farlig situasjon i trafikken. Det gjorde alt mer alvorlig. Jeg tenkte: «Nei, noen må ta ansvar her». For dette er ikke uvanlig, sier Tujak. Han fikk tak i passasjeren og la ham i bakken- etter eget utsagn for å sikre at politiet fikk tak i mannen. – Provoserer sjåførene Bussjåfør Tujak legger til at hans kolleger opplever flere situasjoner hvor passasjerer provoserer bussjåføren. Magnar Nilsen er daglig leder i busselskapet TIDE Tromsø. Han er orientert om hendelsen. Nilsen har ikke snakket med sjåføren ennå, men har pratet med trafikkledelsen. – Jeg formoder at sjåføren har gjort slike grep fordi han har sett situasjonen som såpass truende. Og at han har ansett personen som en risiko for seg selv og andre, og derfor har forsøkt å avverge situasjonen, sier Nilsen. Han sier at det ikke er registrert mange lignende situasjoner i selskapet. – Hva tenker du om måten sjåføren har opptrådt på? – Jeg må få pratet med sjåføren først. Og så er politiet inne i bildet og etterforsker saken. Vi skal hente ut film, og følge opp sjåføren med en samtale om hva som egentlig skjedde, svarer Magnar Nilsen. Operasjonsleder Rune Nilsen i Troms politidistrikt sier til VG at det er opprettet en straffesak. Det er ikke snakk om personskader etter hendelsen.

short

many

zEROd9

sa

Påskeoppsummering fra fjellet: – Folk burde ikke reist hjem

– Jeg har fått skille i dag, sier sjefspeider Ivar Anton Nøttestad fra Sirdal. De siste to påskedagene var han nesten alene i fjellet. Hyttefolkene hadde dratt hjem for tidlig og gikk glipp av sola. I tillegg til å hjelpe folk i skisporet har Røde Kors stilt opp med påskehare på Sinnestunet, passet postene i Sirdalsløpet, deltatt i Degevassrennet, i kostymerenn på Rubetødnan, og delt ut Solo på Appelsinhaugen. Solbrun da andre dro hjem Ivar Anton Nøttestad er prosjektkoordinator i Speidernes beredskapsgruppe og fikk nyte påskefjellet nesten alene de to siste – og de værmessig to beste – dagene i årets påskeferie. – Jeg har fått skille i dag, smiler Nøttestad gjennom telefonen fra Øvre Sirdal mandag ettermiddag. Best vær først og sist Her har han oppholdt seg sammen med 25 speidere i beredskapsgruppen gjennom hele påsken. Nøttestad oppsummerer årets påske slik: 11 skader er behandlet og sendt videre til lege, 11 skader, ingen skred, leteaksjon etter ski, ... og fortsatt mye snø i fjellet. Været var på sitt beste i starten og slutten av påsken. 1. og 2. påskedag var det påskestemning for de få som ble igjen. – Folk burde ikke ha reist hjem. Det har vært nesten helt tomt i fjellet i dag og i går, sier Nøttestad. Tross varierende vær, påsken 2024 har vært av det udramatiske slaget, heldigvis. – Vi har ikke hatt leteaksjoner etter reelle personer, sier Nøttestad. Mistet ski ved Taumevatn En uheldig skiløper som var langt til fjells ved Taumevatn mistet den ene skien i en elv. Leteaksjonen etter skien var forgjeves og personen måtte dermed få snøskutertransport ned til bilvei. – Det er fint å kunne hjelpe. Det kunne blitt dramatisk hvis han ikke hadde fått hjelp, såpass langt inne i fjellet, sier han. Foruten reelle aksjoner har speiderne hatt øvelser sammen med både redningshelikopter og Røde Kors. Senest mandag hadde de kjentmannstur med snøskuter. Det er mye snø på fjellet og sesongen er enda lang for de mest ihuga skiløpere som går fra hytte til hytte eller ligger i telt, forteller Ivar Anton Nøttestad. Påskehare og isredning Røde Kors stilte med påskehare på Sinnestunet, passet postene i Sirdalsløpet, deltok i Degevassrennet, i kostymerenn på Rubetødnan, og delte ut Solo på Appelsinhaugen, for å nevne noe. I tillegg til å trene på isredning, og fellesøvelse med speiderne og folkehjelpen, har Røde Kors-erne skjørt opp skiløyper for hyttefolk og dagsturfolk. – I tillegg hadde vi på torsdag en isredningsøvelse sammen med Norsk Folkehjelp for å øve på å redde, samt behandle de som går gjennom isen. En veldig vellykket øvelse, sier Anne-Lise Kluge, vaktleder i Sandnes Røde Kors Hjelpekorps. Samarbeidet mellom frivillige gjør at de blir bedre kjent før et ekte oppdrag. – Innimellom har vi også hatt litt oppdrag og behandlet noen pasienter. I år har vi totalt hatt 26 skader, Samarbeidet mellom de frivillige i området fungerer veldig bra og derfor gjør vi noen ting sammen slik at vi blir bedre kjent før eventuelle oppdrag, sier Anne-Lise Kluge. Flest bruddskader De fleste skadene er bruddskader som skjer i terrenget, men også en del kutt skader, samt noen hode, nakke, eller ryggskader, og andre småskader, sier Kluge. Røde Kors har hatt fem henteoppdrag av pasienter ute i løyper eller terreng eller andre steder, og deltatt på en leteaksjon. – Utenom dette har vi også bistått med å kjøre noen til legevakt, kjørt tilbake til egen hytte eller hjulpet ut av løyper når noen har hatt problemer, sier Kluge. Vi har hatt en flott påske til tross for at det har vært regn og lite sol. Vi har hatt godt med folk på vakt hele uka, noe som har gitt oss mye muligheter for å gå på ski, være i skitrekket og å øve på utstyret vi har. LES OGSÅ:

long

many

76975K

ab

Elfsborg tappade tvåmålsledning mot IFK Värnamo

BORÅS. Elfsborg såg ut att vara på väg att bryta en tre år lång svit av allsvenska hemmapremiärsförluster. Det gjorde de också – men vann gjorde de inte. IFK Värnamo hämtade upp ett tvåmålsunderläge till 2–2 och fick med sig en premiärpoäng från Borås arena. 2021 blev det 0–2 mot Djurgården. 2022 blev det 0–2 mot Mjällby. 2023 blev det 0–2 mot BK Häcken. 2024 såg det till en början ut som att Elfsborgsfansen, efter flera års väntan, skulle få fira en hemmapremiärseger igen. Michael Baidoo inledde målskyttet hemma mot IFK Värnamo med en välplacerad halvvolley i minut 11, innan Simon Hedlund dundrade in 2–0 från snäv vinkel med knappa halvtimmen spelad. Allt talade där och då för att en total utskåpning var på gång. Men när Wenderson dundrade in ett drömmål från distans innan paus så fick gästerna kontakt. ”Bedrövligt försvarsspel” Lagkamrat Simon Thern var dock inte allt för imponerad över brassens fullträff. – Släpper man in en boll därifrån är det en målvaktstavla, säger Värnamomittfältaren, med viss glimt i ögat, till Discovery i pausvilan. Detta innan han fortsätter med desto mer allvarlig ton. – Men vi behövde det för de kunde gjort tre-fyra mål till. Det är bedrövligt försvarsspel. Vi får inte släppa till sådana jättelägen. Det är Viktor Andersson, vår målis, som håller kvar oss i matchen. Zeljkovic poänghjälte Det var Ajdin Zeljkovic som såg till att Värnamo, tidigt i andra halvlek, också tog sig ikapp. Detta när hans avslut från straffområdeskanten ställde Marcus Bundgaard i Boråsmålet. Och gästerna, som stod för en betydligt mycket bättre andra halvlek, hade även bud på att fullfölja en vändning. Men när slutsignalen gick så stod det 2–2 på tavlan. Ett resultat som, sannolikt, hemmalaget grämde sig mest över. – Vi gör en superbra första halvlek. Sen gör de ett lite udda mål, ett jättefint mål, men det gör att vi går lite i stå och börjar övertänka. De får 2–1 i stället för att vi gör både 3–0 och 4–0, säger Johan Larsson till Sportbladet. Zeljkovic kvittering kom också som en smäll för hemmaspelarna. – Det andra målet känns också tufft att släppa in, om man säger så. Bollen går mellan benen på någon och så in i första hörnet från ganska långt avstånd. Det är klart att det är tufft att bara få med sig en poäng från den här matchen. Skador på Frick och Hedlund Lägg därtill att Elfsborg fick annat än en tappad 2–0-ledning att bekymra sig över från hemmapremiären. Sent inför avspark ströks anfallsprofilen Per Frick, som var tilltänkt att starta, på grund av en skadekänning. – När vi körde uppvärmningen högg det till i ena ljumsken för honom, säger Elfsborgstränaren Jimmy Thelin. Och med dryga halvtimmen spelad satte sig målskytten Simon Hedlund ned på mattan med smärtor och tvingades bryta premiären i förtid. – Jag kände något i baksidan av låret. Samma känsla som jag hade i slutet av förra säsongen. Nästan samma ställe, fast andra benet. En bristning tror jag. Jag har inte känt något på hela försäsongen och så kommer det nu. Det är tråkigt. Men som tur är så är det många matcher kvar nu. Det var värre i höstas då bara guldmatchen återstod, säger Hedlund. Även Arber Zeneli klev av, i minut 67, till synes med krampkänningar.

short

few

onJKLm

vg

Fredrik Gulbrandsen ut i tårer: – Det er krise

(Molde – Strømsgodset 4–0) Molde leverte storseier i første forsøk, men den strålende starten kommer med en bismak. Molde mistet nemlig Fredrik Gulbrandsen før halvtimen hadde gått. Spissen forsvant ut i tårer. Det så ut som matchvinneren fra cupfinalen i desember fikk en kraftig strekk øverst i låret. Formsterke Gulbrandsen, men syv scoringer i Europa siden oktober, rakk så vidt å få med seg vårens første Molde-scoring før han knust måtte gå av med hendene foran fjeset. Han ropte ut sin fortvilelse på vei inn i garderoben, ifølge bilder fra TV 2. – Det er krise for Molde. Han har vært i fantastisk god form på løpstester og i kampene i Europa. Han har bare flydd bortover gresset. Jeg skjønner at han er knust, sier TV 2-ekspert Jesper Mathisen. – Det er nok en strekk, sier Erling Moe. Molde-treneren kunne glede seg over ledelse før pause. Strømsgodset kom sterkt tilbake. Eirik Ulland Andersen hadde den største sjansen mot sin tidligere klubb. Men Molde-keeper Jacob Karlstrøm reddet. Ulland Andersen satte senere i 1. omgang opp Marko Farji til en nesten like stor mulighet. Kantspillerens avslutning trillet rett utenfor stolpen. – Det er masse som er ok. Men så slurver vi på gjenvinning et par ganger og får kontringer mot oss, sier målscorer Eirik Hestad til TV 2. – Denne matchen lever, melder Strømsgodset-trener Jørgen Isnes. Men det tok bare minutter før Godset kom i trøbbel etter hvilen. Dommer Espen Eskås fikk med seg Eirik Ulland Andersens ureglementerte takling på Gulbrandsen-erstatter Johan Bakke. Men Svein Oddvar Moen i VAR-rommet reagerte. Dermed endte det med gult kort til Ulland Andersen og straffe til Molde. Så kom Magnus Wolff Eikrem på banen. Han slo en lekker, kort pasning. Strømsgodset kom til nye store sjanser. Men heller ikke Dodou Gaye og Gustav Valsvik klarte å sette ballen forbi Molde-keeper Karlstrøm. Men snart var Wolff Eikrem igjen i sentrum. Pasningen kom fra Casper Øyvann. Anført av en ballsikker Mats Møller Dæhli på midtbanen hadde Molde – tross Strømsgodset-sjansene, full kontroll på poengene. – En god start som vi får bygge videre på, sier Molde-trener Moe. Han får ikke oppleve det samme som for ett år siden. I fjor havnet Molde 19 poeng bak Bodø/Glimt på tabellen etter en marerittstart med bare ett poeng på de fire første kampene. Den første seieren kom først etter 28 dager for MFK, som havnet på en skuffende 5. plass etter seriegull i 2022.

short

many

XbGMpn

ab

Ryssland tros ligga bakom syndrom som plågat diplomater

Havannasyndromet har gäckat amerikanska diplomater i tio år. Nu pekas den ökända ryska sabotagecellen GRU 29155 ut som ansvarig för attackerna – som tros ha utförts med ett ”energivapen”, avslöjar en omfattande granskning. – Jag plågades dagligen av rädsla och ångest, säger CIA-agenten Marc Polymeropoulos som drabbats. Attacker med mikrovågor, gift eller ljudet från syrsor. Det är några av teorierna som florerat kring det mystiska Havannasyndromet. De drabbade har bland annat upplevt illamående, fått tinnitus, hjärnskador och i vissa fall synskador. En av dem är den tidigare CIA-agenten Marc Polymeropoulos som insjuknade under en uppdrag i Moskva 2017. Mitt i natten vaknade han upp med kraftiga smärtor. – Hela rummet snurrade och det ringde fruktansvärt mycket i mina öron. Jag kunde inte ta mig upp utan att ramla ner på marken. Det kändes som att jag skulle spy och svimma på samma gång, säger Polymeropoulos till The Insider. Led av kronisk smärta Men stödet från CIA uteblev. De menade att Polymeropoulos symtom inte stämde överrens med de som insjuknat i Havanna, trots att ha led av kronisk smärta. – Jag kunde inte sova. Jag kunde inte äta. Jag plågades dagligen av rädsla och ångest, säger han till tidningen. Det dröjde flera år innan Polymeropoulos diagnostiserades och därmed fick han också korrekt behandling. Samtidigt har många av hans kollegor kämpat för att få upprättelse. Men det var inte förrän 2021 som president Joe Biden drev igenom en lag som garanterar ersättning för de som drabbats av Havannasyndromet Ökänd rysk militärenhet pekas ut I fjol konstaterade den samlade amerikanska underrättelsetjänsten ODNI att det var ”väldigt osannolikt” att syndromet orsakats av främmande makt. Men en granskning som The Insider, Der Spiegel och CBS 60 Minutes gjort visar det motsatta. Under ett års tid har de grävt i fallet och mycket pekar på att det är den ryska militära underrättelsetjänsten GRU som ligger bakom mysteriet. De har bland annat experimenterat med så kallade ”riktade energivapen”. Dessutom ska högt uppsatta tjänstemän inom organisationen fått utmärkelser för att ha deltagit i arbetet med att utveckla ”icke-dödliga akustiska vapen” som kan ge hjärnskador, enligt avslöjandet. De som pekas ut är den ökända GRU-enheten 29155 som bland annat misstänks ligga bakom mordförsöket på ryska ex-agenten Sergej Skripal i Storbritannien. ”De utför dödliga uppdrag och sabotage världen över för att stödja Putins imperialistiska drömmar”, säger en tidigare högt uppsatt CIA-anställd till The Insider. Energivapen har används länge Havannasyndromet blev känt efter att CIA-anställda fick underliga symptom på den kubanska huvudstaden 2016. Men enligt avslöjandet har energivapen använts tidigare än så. 2014 ska två separata attacker skett på det amerikanska konsulatet i Frankfurt. Vid ett av fallen svimmade en anställd efter att ha blivit utsatt för något som liknat en ”energistråle”. Man kunde senare konstatera att personen fått en traumatisk hjärnskada. Några veckor inför attacken ska en tjänsteman på det amerikanska utrikesdepartementet, Mark Lenzi, sett en okänd man fotografera diplomatfordon i anslutning till konsulatet. När mannen konfronterades ska han svarat med en kraftig rysk brytning och sedan sprungit därifrån, enligt Lenzi. I granskningen har de även kommit över dokument som visar att Sovjet började experimentera med elektromagnetisk strålning redan 1984, för att påverka beteendet hos människor.

long

few

69pd1o

vg

Selma døde av hjerteinfarkt: «Ga ikke pasienten forsvarlig helsehjelp»

To timer etter at Selma Jensen (66) forlot legesenteret, ble hun funnet død på stuegulvet. Statsforvalteren påpeker lovbrudd for mangler ved undersøkelsesrutiner. Selma burde ha blitt vurdert av lege, mener Statsforvalteren i Troms og Finnmark. «Vår vurdering er at svikten i behandlingen dessverre førte til at pasienten døde», skriver Norsk pasientskadeerstatning (NPE). Det er Harstad kommune som drifter legesenteret Selma Jensen oppsøkte. Kommunedirektør Børge Toft beklager det inntrufne. – Etter det tragiske utfallet har vi gått gjennom rutiner og praksis, og vi jobber kontinuerlig med kvalitetsforbedring også på våre legekontorer. I dette ligger det tiltak for å unngå at lignende skal skje igjen, sier han. Det er et drøyt år siden hendelsen. Selma Jensen og ektemannen Ole Martin Bergan feiret morsdag og bursdag hjemme i Harstad sammen med Selmas sønn og barnebarn. Selma hadde i lang tid klaget over mageproblemer med oppkast, kvalme, oppblåsthet og sure oppstøt. Under kaffen gjemmer hun seg på badet. Hun vil ikke at barnebarna skal oppleve en bestemor som er så dårlig på en dag som skal lyse av glede og overskudd. Den siste tiden hadde hun vært hos legen for utredning og behandling av refluks. Det ble ikke bedre, og enkelte netter sov hun i stolen fordi det å ligge horisontalt hindret henne i å puste. Ole Martin hadde spurt henne om hun ikke burde utredes for noe annet enn refluks. Det var nesten blitt slutt på gåturene. Hun var kortpustet og fortalte ektemannen om knytinger i brystet. – Hun sa at legene mente det handlet om betennelse i spiserøret, og det forholdt hun seg til, forteller Ole Martin. På morsdagen spør han om han skal kjøre henne til legevakten. Hun mener det vil gå bra. Neste dag har hun time hos fastlegen. Timen hos legen resulterer i økt dose av medisin mot refluks. Legevikaren foreslår, ifølge familien, en henvisning til en ny utredning og skal diskutere det med fastlegen hennes. Blir hun ikke bedre i løpet av to døgn, bør hun ta kontakt. På telefonen til sønnen Tommy Sørensen forteller hun at hun føler seg godt ivaretatt og er glad for en ny undersøkelse siden helsetilstanden bare blir verre. Morgenen to dager etter legebesøket, ble tilstanden verre. Ole Martin dro på jobb klokken syv. De to hadde avtalt at hun skulle kjøre en slektning til tannlegen et par timer senere. Det gikk ikke. Da Ole Martin ringte for å høre om hun var klar til å kjøre, ligger hun fremdeles i sengen. – Hun måtte til legen for en øyeblikkelig hjelp-time. Jeg hjalp henne opp av sengen, inn i bilen og opp til legesenteret, forteller han. Foran skranken er det kø. Selma orker ikke å stå. Hun må sette seg, mens Ole Martin stiller seg opp. Når han nærmer seg luken kommer hun seg på beina og de to bytter plass. Hun ber om en øyeblikkelig hjelp-time (ø-time). Selma, som har vært der to dager tidligere, forteller at refluksen har forverret seg og at hun hadde vondt etter matinntak, forteller ektemannen. Hun blir satt opp på den første ledige ø-timen legesenteret har. Det er tre timer å vente. Ingen lege kommer for å kvalitetssikre beslutningen, ifølge familien. – Hun kunne ikke sitte der å vente, så skral som hun var. Vi ble enige om å kjøre hjem i mellomtiden, forteller Ole Martin. I bilen forteller kona at hun føler seg litt bedre. Hun får plass i stresslessen foran TV-n. De to blir enige om at det er greit at han tar en tur ned på jobben med kakerester etter morsdagsfeiringen, før de igjen skal kjøre til legesenteret. Rett før klokken tolv er Ole Martin tilbake. Han finner Selma på gulvet foran stolen. Hjerte- og lungeredning hjelper ikke. Når ambulansen kommer med hjertestarter er det heller ingen respons. Obduksjonsrapporten konkluderer med at omstendighetene rundt dødsfallet passer med et ferskt hjerteinfarkt. I tillegg viser supplerende undersøkelser av hjertet at mindre områder med muskelfibre er erstattet av cellefattig bindevev som kan passe med eldre, tilhelede små infarkt. I et rekkehus i Asker står Tommy Sørensen og blar i papirene som handler om morens dødsfall. Yngstesønnen til Selma befant seg på Østlandet da hun brått døde for et år siden. – Vi pleide å snakke sammen hver dag. Jeg ringte henne alltid fra bilen på vei til jobb. Det var derfor jeg visste så mye om hvordan hun opplevde helsetilstanden sin. Han konsentrerer seg for å ikke ta til tårene. De kom ikke før han var og besøkte graven hennes et år etter dødsfallet. Før den tid har sinnet skygget for det dype savnet. Sønnen ønsker så inderlig at andre skal slippe å oppleve det samme. At ens nærmeste slipper å dø fordi, ifølge han, rutinene i helsevesenet er for dårlige. Og fordi kvinners helseutfordringer ikke blir tatt alvorlig. – Dette hadde aldri skjedd meg som mann, mener Tommy Sørensen. – At ikke symptomer på hjertefeil blir tatt alvorlig. I journalen hennes står det at hun har hjerteproblemer i familien. Leger burde vite at kvinner ofte har andre og mer diffuse symptomer på hjerteinfarkt enn menn og at fordøyelsesproblemer er ett av dem. En måned etter dødsfallet sendte Tommy Sørensen, på vegne av familien, inn varsel om hendelsen til Helsetilsynet. De igjen ba Statsforvalteren i Troms og Finnmark opprette en tilsynssak. De skulle vurdere om pasienten fikk forsvarlig helsehjelp i forbindelse med behandlingen av magesmertene og mulige reflukssymptomer. Et halvt år senere kommer konklusjonen fra klageinstansen: Legesenteret i Harstad kommune ga ikke pasienten forsvarlig helsehjelp i forbindelse med utredning/behandling av en forverret helsetilstand. «Det foreligger brudd på helse- og omsorgstjenesteloven paragraf 4-1», står det. Det er Harstad Tidende som omtaler saken først. I vurderingen påpeker Statsforvalteren at pasientens plager og symptombilde kunne være forenlig med en forverring av refluksplagene, men at det ifølge journalnotatet heller ikke ble vurdert en alternativ diagnose. «EKG ble ikke tatt og mulige hjertesymptomer ble heller ikke vurdert», skriver Statsforvalteren. Vurderingen er at det burde vært gjort en klinisk undersøkelse med blant annet palpasjon av buk/mellomgulv. I tilsynssaken tar de også med det at det kan være krevende å gjøre prioriteringer av hvem som skal få helsehjelp når en sitter og tar imot pasienter på et legesenter. Men det «bør være rutiner for forsvarlig klinisk vurdering av pasienter som ved re-kontakt formidler forverring av sin tilstand», skriver de. I en sammenfatning av saken er de klare på hvorfor de mener det er lovbrudd. «Pasienten ved den siste henvendelsen burde blitt vurdert av lege for å avklare et eventuelt øyeblikkelig-hjelps behov. Virksomheten bør ha rutiner som sikrer at legekontoret er i stand til å fange opp endringer hos pasienten som på ny oppsøker lege». Statsforvalteren vurderer også at Harstad kommune burde varslet Statens helsetilsyn om den alvorlige hendelsen. Kommunedirektør Børge Toft i Harstad, sier at kommunen skal gjennomgå rutiner og praksis dødsfallet. – Hva gjør dere konkret? – Det har blant annet vært innledende samtaler med UNN Harstad, for utvidelse av legevakt til å være på dagtid også. I starten av april møtes avdelingsleder, legetjenesten, kommuneoverlege, assisterende kommuneoverlege, legevaktsjef og enhetsleder for å arbeide videre med øyeblikkelig hjelp og bruk av triagering på legekontor. Vi har også innhentet kunnskapsgrunnlag fra andre sammenlignbare kommuner hvordan de organiserer sin øyeblikkelige hjelp på dagtid. Toft forteller videre at det er en avstand mellom kommunens og Statsforvalterens vurdering av hva rutinen for pasienter som ved re-kontakt formidler at de har blitt dårligere, skal bestå i. – Kommunen mener en slik rutine bør ha fokus på pasientens faktiske helsetilstand i en nåtidsvurdering, og ikke utelukkende om pasienten har vært til konsultasjon relativt kort tid i forveien. En kan eksempelvis tenke seg tilfeller der pasienter kommer tilbake etter kort tid, men fortsatt har en tilstand som åpenbart ikke er akutt. Statsforvalterens generelle tilbakemelding kan forstås slik at også denne pasientgruppen skal prioriteres raskere enn helsetilstanden alene tilsier. – Betyr det at dere ikke vil forandre rutinen med at ansatte uten legeutdanning, skal prioritere hvem som får hastetimer? – Vi har ikke konkludert på dette. Dersom en slik praksis skal legges til grunn som norm, vil dette innebære store organisatoriske konsekvenser for Harstad kommune, så vel som for andre kommuner. På denne bakgrunn er det behov for å vurdere om Statsforvalterens juridiske standpunkt fullt ut kan legges til grunn som norm. Selmas sønn, Tommy, synes ikke beklagelsen holder. Familien vurderer søksmål mot kommunen. Ikke fordi det er mye penger å hente, men for at andre skal slippe å oppleve det samme som Selma. – Det står en pasient med et pågående hjerteinfarkt og spør etter øyeblikkelig hjelp, og de skjønner ikke hva de skal gjøre, utbryter Tommy. Savnet er stort. Et år etter dødsfallet var Tommy tilbake i Harstad. For familien er det viktig at kommunene tar tak i utfordringene som Statsforvalteren peker på. De håper at praksisen gjøres om slik at syke mennesker blir vurdert av en lege. – Når de har gjort en feil er det viktig at de viser med handling at de ønsker å forandre det, sier Tommy. Familien har fått rett til erstatning fra Norsk pasientskadeerstatning. I sin begrunnelse skriver NPE: «Dersom pasienten hadde blitt tilsett og undersøkt av lege, og det hadde blitt tatt EKG-undersøkelse 15.02.2023, ville det mest sannsynlig blitt avdekket at pasienten hadde hjerterelaterte symptomer. Hun ville da blitt henvist til spesialisthelsetjenesten som øyeblikkelig hjelp. I spesialisthelsetjenesten ville pasientens hjerterytme blitt overvåket og det ville blitt satt i verk behandlingstiltak mot pasientens hjerteproblemer. Pasienten ville mest sannsynlig overlevd om hun ikke hadde blitt sendt hjem fra legesenteret uten legetilsyn.»

short

few

zEWeG4

ap

Ap presset frem skattelette til oljenæringen under korona. De bommet, erkjenner partiet nå.

Klimaminister Andreas Bjelland Eriksen (Ap) sier at Ap «ville gjort ting annerledes i dag» om den omstridte skattepakken. Våren 2020 var smittetallene høye og oljeprisen lav. Etter intens lobbyvirksomhet vedtok Stortinget en gunstig skattepakke for en presset oljenæring. Ap, Frp og Sp presset på i forhandlingene med datidens regjeringspartier Høyre, Venstre og KrF. Både prisfallet og pandemien er historie. Og nå erkjenner Aps klimaminister at de ikke ville gjort det samme igjen. Det er en kollektiv enigheten om dette, sa han da han gjestet Offshore Norges årsseminar nylig. – Jeg har stor forståelse for at politikerne på Stortinget den gang valgte å vedta oljeskattepakken. Men så trekker vi lærdom av det og av den utviklingen som skjedde i ettertid. Derfor hadde vi gjort ting på en annerledes måte i dag enn vi gjorde da, utdyper Andreas Bjelland Eriksen til Aftenposten. Utviklingen han sikter til, er at oljeprisen raskt skjøt i været. – Vi vet at ettertiden ble annerledes enn den vi trodde i utgangspunktet, sier han. Klimautvalg advarer mot lobbypress Klimautvalget 2050 skriver i sin rapport at oljeskattepakken har gitt et svært høyt investeringsnivå i olje- og gassutvinning de nærmeste årene. Og at den bidrar til å binde opp større ressurser i sektoren. I rapporten heter det: «Nye tilfeller av brå prisfall de kommende tiårene kan gi tilsvarende politisk press som i 2020 for lettelser i skatter og avgifter. Utvalget mener det er viktig at det gis politiske signaler nå om at det ikke vil gis tilsvarende lettelser i lignende fremtidige situasjoner.» Forventningen om slike politiske pakker gir uheldige incentiver og hindrer omstillingen både for petroleumsnæringen og andre næringer, mener utvalget. Høyre-leder og tidligere statsminister Erna Solberg har tidligere sagt mye av det samme som Ap sier nå. – Jeg tror de fleste av oss kan se at med de høye oljeprisene vi har nå, så har det vært helt unødvendig. Men det visste vi ikke da, sa hun til NRK i 2022. Avarer mot midlertidige skatteletter Ap har så langt forsvart skattepakken. Nå nyanseres budskapet. Men Eriksen kan ikke si nøyaktig hva Ap ville ha gjort annerledes. – Det blir et hypotetisk spørsmål. Men terskelen må være veldig høy for å gå inn og gi midlertidige skatteregler. Det ble gjort den gang, med bakgrunn i den store usikkerheten som var i bransjen. Det har jeg forståelse for. Men i etterpåklokskap kan man jo si at det ikke var grunn til å vektlegge den usikkerheten så sterkt som den ble gjort. Nå er mantraet faste rammer. Klimaministeren mener det trengs for en rask klimaomstilling. – Denne skattebakken stimulerte jo til aktivitet i en periode der det skulle bli veldig stort behov for særlig norsk gass til Europa? – Det er absolutt mulig å fremføre et argument om at økte investeringer på kort sikt, nettopp for å møte det behovet, er viktig. Men samtidig er det viktig at vi alltid vurderer hvordan kortsiktige endringer påvirker fremtidsutsiktene og den langsiktige planleggingen til industrien, svarer Eriksen. – Det er bakgrunnen for at jeg sier at rammeverket må være forutsigbart. SV: – En sen erkjennelse SV er Støre-regjeringens budsjettpartner. Partiet brøt forhandlingene om oljeskatten i 2020. Finanspolitisk talsperson Kari Elisabeth Kaski mener Aps erkjennelse kommer sent. –Det er veldig lite nytt som har kommet på bordet siden vi forhandlet. Ja, det er nytt at oljeprisen er så høy, men vi vet jo at oljeprisen varierer. Den endret seg med titalls dollar fatet mens vi forhandlet, sier hun.

short

few

dwg4JA

ap

Han tapte lokalvalget i Tyrkia for andre gang: – Dette svekker Erdogans image som uovervinnelig.

Erdogans uttalelser etter valgnederlaget er helt «ukarakteristiske», sier professor. Det gir håp for opposisjonen opp mot presidentvalget. Det tyrkiske lokalvalget i 2019 ble ansett som et stort tilbakeslag for partiet til den tyrkiske presidenten, Recep Tayyip Erdogan. Rettferdighets- og utviklingspartiet (AKP) mistet makten i hovedstaden Ankara for første gang på 16 år. Seieren glapp også i Tyrkias største by, Istanbul, hvor Erdogan selv bygget opp sin maktbase da han ble valgt som borgermester i byen i 1994. Natt til mandag ble det igjen avholdt lokalvalg. Valgnederlaget er enda større en for fem år siden. Erdogans parti er for første gang siden partiet ble grunnlagt i 2001, ikke største parti i et tyrkisk valg. Selv om Erdogan ble gjenvalgt som president for bare et år siden, anses likevel lokalvalget som en viktig popularitetsmåling for regjeringen. Partiet går sammenlagt tilbake over 7 prosentpoeng. Erdogans største konkurrent, Det republikanske folkepartiet (CHP), som landsfaderen Atatürk grunnla i sin tid, slår AKP på målstreken og tar makten i de største byene. Den økonomiske situasjonen, deriblant en inflasjon på nærmere 70 prosent, anses som en sentral årsak til valgnederlaget. – Økonomien har vært den avgjørende faktoren. Det tyrkiske folket krever endring, og Imamoglu er nå president Erdogans åpenbare fiende, sier analytiker Hakan Akbas til Reuters. Ekrem Imamoglu anses som den mest populære CHP-politikeren. Han har vært borgermester i Istanbul siden 2019 og ble gjenvalgt natt til mandag. Erdogan svekket – Dette svekker på sett og vis Erdogans image som uovervinnelig, sier professor i Tyrkia-studier ved Universitetet i Oslo Einar Wigen. Erdogans nøkkelstrategi har lenge vært å skape splittelse i opposisjonen. Opposisjonen har i årevis forsøkt å mobilisere ved å skape håp om at «dette valget endrer alt», for så gang på gang å bli slått av Erdogan. Det har gjort folk desillusjonerte, ifølge Wigen. Men denne gangen har det vært annerledes. Det har vært en mindre polariserende valgkamp. Og Erdogans uttalelser i etterkant av valget overrasker professoren. Ny tone Etter valgnederlaget i 2019 påsto nemlig Erdogan at det var både «ugyldige stemmer» og «uregelmessigheter» ved flere av stemmeurnene i Ankara. Generalsekretæren i AKP sa partiet ville benytte sine juridiske rettigheter til å sørge for at Ankara-innbyggernes vilje ble ivaretatt. Men i 2024 uttaler Erdogan seg annerledes: – Dessverre fikk vi ikke de resultatene vi ønsket oss i lokalvalget, sa den tyrkiske presidenten. Han sa også: – 31. mars er ikke slutten for oss, men et vendepunkt. Det er ukarakteristisk for Erdogan, forklarer Wigen. – Det klassiske for ham hadde vært å finne noen å skylde på, gjerne fremmede makter. Så hvorfor gjør Erdogan noe helt annet denne gangen? Luften ut av ballongen? Professoren lurer selv på det samme. Det er ikke helt godt å si, mener han. Han deler likevel noen av sine foreløpige teorier: Uansett gir nattens valg og Erdogans uttalelser en kime til håp. Valgseier kan være innen rekkevidde – Når Erdogan sier at dette er et vendepunkt og viser at han faktisk kan gi seg så lett, så er det en kilde til håp for opposisjonen. At Erdogan har vært tilsynelatende uovervinnelig, har satt en demper for politisk aktivitet for opposisjon. Mange velgere har ikke forstått vitsen med å stemme. – Det vil bli lettere når man ser at en valgseier er innen rekkevidde. Nå står de i en god posisjon til å mobilisere i partiet frem mot presidentvalget i 2028.

short

few

dwo6jq

ab

Intern oro i Centerpartiet inför EU-valet: ”Missnöjet är brett”

Centerpartiets låga opinionssiffror skapar intern oro inför EU-valet i juni. Centrala röster i partiet talar nu om valet som avgörande för partiledningens framtid. – Går det inte bra i sommar så kommer diskussionerna om avgång att komma, säger en källa. Centerpartiets kräftgång i opinionen har pågått sedan valet 2022 och efter drygt ett år som partiledare är Muharrem Demiroks förtroendesiffror cementerade i botten. Nu vittnar ledande centerpartister om en intern oro inför det kommande EU-parlamentsvalet, där partiledningen pekas ut som en central orsak till Centerns dåliga utgångsläge. – Missnöjet är brett och går igenom flera delar av partiet. Hela vägen ner till gräsrötterna, säger en C-källa. ”Sveriges mest otydliga” Källor i partiet som Aftonbladet talat med pekar på en avsaknad av strategi och plan för vart partiet är på väg. De omprövningar av partiets politik som Muharrem Demirok fick igenom på partistämman i höstas har inte fått det genomslag som krävs för att lyfta partiet, säger en källa. Partiet fattade då beslut om att ha en tuffare linje mot vinstdrivande skolor, tillåta fler kärnreaktorer och ett nytt landsbygdsprogram spikades. Men internt är upplevelsen alltså att det inte har fått den effekt som man hoppats på. – Det spretar för mycket och vi har ingen sammanhållning när vi går ut och gör utspel, säger en källa i partiet. En annan källa beskriver sitt parti som ”Sveriges mest otydliga”. EU-toppnamnet okänt Ett stort problem för C inför EU-valet är att partiets toppnamn i valrörelsen, Emma Wiesner, är okänd för väljarna. En mätning av SR/Indikator Opinion i mars visade att sju av tio väljare inte känner till Emma Wiesner och bara sju procent uppgav att de har förtroende för C-toppen. Att även Muharrem Demirok har lågt förtroende i opinionen gör att partiet saknar affischnamn och kända profiler som kan dra röster. – Det saknas en plan för att höja oss i valrörelsen. Emma är omtyckt internt, men det hjälper oss inte eftersom väljarna inte vet vem hon är, säger en källa. Flera centerpartister påpekar dock att kampviljan i partiet inför valet är stor. En partiföreträdare talar om bra stämning inför valkampanjen. Valet avgörande för partiledningen En sammanvägd mätning från Europe Elects i mars gav Centerpartiet sju procents väljarstöd. Det är förvisso en minskning med fyra procent jämfört med förra valet 2019, men det ger likväl partiet ett rejält lyft jämfört med nationella mätningar. En centralt placerad centerpartist beskriver läget som ”varken fågel eller fisk” med hänvisning till det osäkra opinionsläget för C. – Vi har inte så mycket att förlora så det är bara att köra nu, säger en källa. Men källor menar att EU-valet i juni är avgörande för partiledningens framtid. Fokus just nu ligger på att knipa ett mandat, vilket skulle betyda att C förlorar ett mandat. Om valet går dåligt kan det bli svårt för Muharrem Demirok att sitta kvar, enligt högt uppsatta källor i partiet. – Förtroendet för den sittande ledningen är direkt kopplat till valresultatet. Går det inte bra i sommar så kommer diskussionerna om avgång att komma, säger en källa.

short

few

l38nkM

vg

City-stopper Akanji sterkt kritisk til dommeren: – Jeg forstår det ikke

Var dommer Anthony Taylor for snill med Arsenal i søndagens toppkamp? Ja, mener Manchester City-stopperen Manuel Akanji. – Jeg forstår det ikke. I første omgangen var det veldig sene taklinger som ikke fikk gule kort. Det er åpenbart gule kort, sier han i pressesonen etter 0–0 mot Arsenal i søndagens storkamp. Arsenal satte «sesongbeste» ved å lage totalt 20 frispark. Anthony Taylor ga dem to gule kort, ett for å sløse tid og ett for å sparke bort ballen. Og det drøyde til 65 minutter før de fikk det første gule kortet. Det ble mottatt med ironisk applaus fra hjemmefansen. Det ble tidvis svært ampert i det viktige oppgjøret i kampen om tittelen i Premier League. Erling Braut Haaland var blant de som uttrykte sin frustrasjon over at Taylor ikke straffet regelbruddene hardere. I engelske aviser får han kritikk på børsen – mens Arsenal-sjef Mikel Arteta sammenlignes med José Mourinho etter å ha «parkert bussen»: – Jeg forstår ikke at han ga frispark, men ikke gult kort. Det er regler her, og Jorginho fikk ikke gult kort selv om han lagde mange frispark. Jeg forsto ikke flere av disse avgjørelsene, sier Akanji. – Det funket for dem? spør the Suns reporter. – Definitivt. De stoppet oss med mange frispark, og når det ikke blir noen sanksjoner mot det, blir det vanskelig, sier stopperen. 0–0-resultatet gjør at Liverpool har koblet et lite grep om tittelen i Premier League, mens Arsenal ble kvitt spøkelset mot den regjerende trippelmesteren. Manchester City må på sin side se at de er bakpå i kampen om å forsvare tittelen for fjerde gang. Ni kamper gjenstår av årets sesong. Henry Winter er sjefskribent i storavisen The Times, og kommenterte ironisk etter en drøy time av kampen: «Dette er ikke en øvelse. Jeg gjentar, dette er ikke en øvelse. Første gule kort, etter 65 minutter». Han sier Taylor er én av Englands to beste dommere og at han ikke ville bli kampens midtpunkt, men: – De Bruyne holdt opp fire fingre (for å signalisere antall frispark), de kunne gjort noe tidligere. Det største problemet var likevel på hjørnesparkene: Da gjorde Arsenal alt de kunne for å stoppe City i boksen, sier Winter til VG – og mener det altså var her dommerne virkelig burde grepet inn. Og trener Pep Guardiola har en mer diplomatisk tilnærming til det hele. – Det er ikke min jobb (å kommentere det). Taylor er sikkert glad siden det ikke skjedde noe feil. Vanligvis skjer det når dommeren blir viktigere enn spillerne. Dommeren var veldig god, sa han etter kampen. Fikk du med deg denne situasjonen etter kampen?

short

many

eJ2l4g

ab

Bebisen lämnades ensam i 10 dagar – mamman var på semester

16-månader gamla Jailyn lämnades ensam i 10 dagar – medan mamman var på semester. När hon kommer tillbaka är Jailyn död. – Du begick den ultimata handlingen av svek, säger domaren Brendan Sheehan. Fallet från Ohio i USA har väckt starka reaktioner. Förra måndagen dömdes mamman Kristel Candelario till livstids fängelse för mord och misshandel av barn i ett fall domaren beskrev som det ”ultimata sveket”, rapporterar CNN. Kristel Candelario lämnade sin dotter ensam hemma i en lekhage med några flaskor välling. Sen reste hon till Puerto Rico med en kompis. Efter några dagar på stranden tar hon ett stopp i Detroit innan hon kommer hem. Under tiden är bebisen Jailyn helt ensam. I inspelningar från grannars övervakningskameror hörs barnets konstanta skrik. När Kristel Candelario kommer hem är dottern död. Hon tar kontakt med ambulans, men det är för sent. – Snälla, snälla hjälp mig. Min dotter håller på att dö, säger hon till telefonoperatören. Täckt av urin och avföring När ambulans kommer fram har barnet tvättats och fått nya kläder. Men det dolde inte omständigheterna hon hade tvingats vara i. Hennes madrass var täckt av urin och avföring. – Djur tar bättre hand om sin ungar, sa åklagaren Anna Faraglia i domstolen. Den rättsmedicinska läkaren, Elizabeth Mooney, beskriver att flickan var ”utmärglad, med insjunkna ögon och torra läppar”. Hon vägde sju kilo mindre än vid ett läkarbesök två månader tidigare, rapporterar CNN. Under rättegången förklarar Kristel Candelario mamma hur hennes dotter lider av psykiska problem. Något som ska ha blivit sämre när dottern slutat med sin medicinering. Men det påverkade inte domaren Brendan Sheehans beslut. – Du begick den ultimata handlingen av svek, säger Brendan Sheehan. Han fortsätter: – Den lilla bebisen höll ut och väntade på att någon skulle rädda henne. Och det kunde du ha gjort med ett enkelt telefonsamtal. I stället ser jag bilder på dig på en strand medan ditt barn försökte överleva, sa han. Kristel Candelario dömdes till livstids fängelse utan rätt till villkorlig frigivning.

long

few

veEeqp

ap

Aprilsnarren er død, mener forsker. Men også i år har noen latt seg lure.

Det er blitt for vanskelig med humor som alle ler av, mener forsker Kristin Skare Orgeret. Men kanskje har Ikea og Strømsgodset klart det i år? Her er noen av årets spøker. «Vinmonopolet realiserer i dag store kvanta vin», skrev Aftenposten på forsiden 1. april 1950. Polet skulle kvitte seg med mye vin, og alle som ville kjøpe billig vin, kunne derfor møte opp med bøtter og spann. Samme dag var det lange køer utenfor Vinmonopolet. Aprilsnarren har altså lange tradisjoner, men i dag er det annerledes. Sosiale medier har gjort at falske nyheter kan gå viralt før redaktørstyrte medier rekker å dementere egne tullesaker. Sakene kan rett og slett ødelegge medienes troverdighet. Aftenposten har derfor sluttet. Også en rekke andre medier har gitt seg. Men ikke alle har sluttet å forsøke å lure folk 1. april. I løpet av dagen har Aftenposten klart å avsløre en rekke aprilspøker. Ektemannens aksjer Mandag morgen meldte for eksempel den liberale tankesmien Civita at deres mangeårige leder Kristin Clemet trekker seg, som følge av at ektemannen har handlet aksjer i Civita – en referanse til det siste årets mange habilitetssaker, med andre ord. – Jeg har tenkt meg på jobb i morgen også, skriver Clemet i en melding til Aftenposten. Også Sporveien AS – som blant annet drifter T-banen i Oslo – så sitt snitt til å tulle litt mandag morgen. «For å imøtekomme behovene til våre reisende, innfører T-banen 1. og 2. klasse. Betal litt ekstra for komfort, gratis Wifi, egen sittegruppe og begrenset antall reisende pr. Vogn.», skriver de på X. Sporveiens pressevakt Cato Asperud bekrefter imidlertid at dette ikke stemmer. Se noen klassikere i galleriet under. – Ingenting å le av Det hender også at redaktørstyrte nyhetsmedier lar seg lure. Klassekampen skrev i fjor at Nikolai Astrup flytter til Sveits etter at Norge innførte forbud mot au pair-ordningen. De «siterte» ham: – Såkalt vestkantslaveri har vært avgjørende for å få min hverdag til å gå opp. NTB publiserte raskt den såkalte nyheten. Det samme gjorde VG, Nettavisen, Avisa Oslo, BT og Adresseavisen. – Dette er sikkert morsomt for Klassekampen, men det er ingenting å le av for oss, sa Hilde Schjerve, nyhetsredaktør i NTB. Schjerve mente aprilspøkens tid var forbi. Grunnen? Leseren hadde allerede den gang store problemer med å skille ekte og falske nyheter. Professor Kristin Skare Orgeret ved Oslo Met utdyper: Samtiden er i konstant kamp mot desinformasjon, falske nyheter og kunstig intelligens, sier hun. Særlig gjelder dette mediene. – De skal jo være troverdige. De bruker mye tid på å verifisere, fremstå åpne og vinne tillit. Da blir det et tveegget sverd å lure leseren, sier hun. Men noen står på sitt. – Vi ble lurt I år publiserte både TV 2 og Drammens Tidende saker om at Strømsgodset stiller med redusert mannskap til årets sesongstart på Eliteserien som følge av korona. Dette viste seg senere å være en aprilspøk fra fotballklubben. – Vi ble lurt, skriver TV 2 Sporten på X. Vanskeligere – Tiden hvor du nådde alle med én stor spøk, er definitivt forbi, mener Orgeret. Hun mener nyhetsbildet er forandret. – Vi har mistet det at mediene var leirbål som alle samlet seg rundt. Den felles fortellingen er borte. Da er det vanskelig med humor som alle ler av. Men kanskje er det noen andre enn de tradisjonelle mediene som lykkes? Også den svenske interiørgiganten Ikea er i det spøkefulle hjørnet mandag. På Facebook reklamerer de for «pungplugger», som skal hindre at menn setter fast sine edle deler i Marius-krakken. Danby Choi overgir seg De siste ukene har Danby Choi, redaktør for nettavisen Subjekt, kritisert det han mener er en ujevn maktfordeling i Medie-Norge. Han har pekt på at lokalaviskonsernet Amedia eier en uforholdsmessig stor andel av avisene som gis ut i landet. Men mandag har pipen fått en annen lyd: I en pressemelding publisert på Subjekts nettsider skriver avisen at den nå blir solgt til nettopp Amedia. Også lokalavisen VårtOslo har hevet seg på. De skriver at milliardær Christian Ringnes donerer bort restene av fyrverkeriet som fikk mye oppmerksomhet tidligere i vår. Fyrverkeriet ble skutt opp fra Ekebergrestauranten i forbindelse med 70-årsfeiringen til Ringnes. – Det er bare å komme opp til Ekebergrestauranten kl. 16.00 på mandag. Velkomne skal dere være, her er det mer enn nok fyrverkeri å ta av, sier angivelig Ringnes til avisen. Aftenposten-redaktørenes spøk Og selv om Aftenposten har sluttet å lure sine lesere, prøvde ledelsen mandag å lure sine ansatte. Like etter klokken 09.00 mandag gikk det ut en fellesmail til alle i Aftenposten-redaksjonen om at det er funnet legionella-bakterier i en av kontorets kaffemaskiner. Som erstatning ble det åpnet for at menig ansatte skulle kunne benytte seg av redaktørkollegiets til nå ukjente espressomaskin. Stabssjef Morten Andersen vil ikke gi noen kommentar av hensyn til lengden på denne saken.

short

many

Moz2J5

ap

Ny gel skal gjøre det enklere å ta en kjappis: – Virker på ti minutter

Ny ereksjonsgel virker på ti minutter, lokker produsent. – Det finnes gratis og enklere måter, mener fastlege. Norske menn går jevnlig til fastleger rundt om i Norge med ereksjonsproblemer. Mange har hjerte og karsykdommer som påvirker blodårene, og dermed også blodårene rundt penis. Eller de opplever at testosteronnivået faller. – Testosteronnivået faller gradvis hos alle menn. Flere får problemer med ereksjonen etter hvert som de blir eldre, forteller fastlege, forsker og forfatter Siri Dalsmo Berge. I seksualvaneundersøkelsen fra 2020 rapporterte 20 prosent om ereksjonsproblemer. I de fleste tilfeller handler ereksjonsproblemer om en fysisk årsak. Men noen opplever ereksjonsproblemer som handler om hvordan du har det med partneren. Dette kan forekomme i alle aldersgrupper, men Berge har som fastlege registrert en økende tendens til at yngre menn som møter en ny partner tar kontakt. – De er redd for å ikke prestere godt nok i starten, forteller Berge. Hjelpemidler mot ereksjonssvikt er det en del av på apotekene. Det mest kjente er Viagra. Men Viagra har en ulempe: Den må tas en time før samleie. Da blir det lite rom for spontanitet. Men nå er det kommet en gel som produsenten mener kan løse akkurat dette problemet. «Hard nok for sex» Ifølge produsentens pressemelding virker gelen ved at den starter den naturlige prosessen for å få ereksjon. «Eroxon gel påføres glans på penishodet. Gelen fordamper på sekunder og har en rask avkjøling og langsom oppvarmingseffekt. Nerveendene i penis stimuleres, og det gir økt blodgjennomstrømming som hjelper til å få en ereksjon som er hard nok for sex/samleie.» Da Aftenposten ringte fastlege og samlivsterapeut Siri Dalsmo Berge for å spørre om den nye gelen, var hennes første reaksjon nysgjerrighet. – Umiddelbart så tenker jeg «er det for godt til å være sant, eller kan det stemme?» Hun forklarer: – Slik jeg forstår det er mekanismen at du varmer opp penishodet, får økt blodtilførsel som gir ereksjon. Men kunne man fått samme effekt med å varme opp penis på andre måter? Det finnes jo noen gratis måter å gjøre det på, sier hun. – Ikke ha for høye forventninger. Produsenten av ereksjonsgelen viser til kliniske studier der kremen hjalp med å få ereksjon innen 10 minutter, både ved mild, moderat og alvorlig ereksjonssvikt. Men studiene har vært små. I den ene deltok 250 menn, i den andre studien var det bare 47 menn som deltok. Fastlege Dalsmo Berge synes datagrunnlaget i studiene som vises til i produsentens pressemelding, er lite. Hun påpeker at det var få deltagere og av de som deltok var det en liten andel, 60–70 prosent som meldte om effekt. Hun er også kritisk til at gelen ikke er testet opp mot andre produkter eller kan dokumentere hva slags ereksjonssvikt den fungerer best for. – Dette er ikke en revolusjonerende greie, når den er testet på så få. Men samtidig sier hun at gelen har få bivirkninger og en lav pris. – Det ser ikke ut til å være så farlig å prøve, men man må ikke ha for høye forventninger. – Trygt alternativ Produsenten skriver til Aftenposten at resultatene i studiene er basert på mer enn 3000 samleier. Og at andelen som fikk effekt av produktet, er omtrent på samme nivå som for andre legemidler for ereksjonssvikt. – På den annen side virket Eroxon mye raskere og hadde langt færre bivirkninger, skriver fagsjef Astrid T. Bratvedt i Navamedic. De omtaler produktet som et trygt alternativ til andre produkter på markedet. – Eroxon kan også brukes av menn som av medisinske årsaker ikke kan bruke orale legemidler for ereksjonssvikt. Har du ereksjonsproblemer? Da er det lurt å ta en tur innom fastlegen for å sjekke om det henger sammen med annen sykdom, og for å få hjelp, sier fastlege Dalsmo Berge. – Hvis du velger å kjøpe og prøve det, så kan du være heldig og kanskje det virker litt. Men det kan også hende det ikke funker, sier hun til Aftenposten.

short

few

3ElOwe

vg

Klar beskjed: – Brann skal utfordre om gullet

Dag-Eilev Fagermo etterlyser høyere ambisjoner i Eliteserien. Den tidligere Vålerenga-treneren mener at Brann, og flere andre norske klubber, stiller siktet for lavt. – Når Brann tar sølv i fjor, så skal Brann utfordre om seriegullet i år, mener Fagermo. For første gang på 16 år åpner eliteserien uten at den profilerte treneren er på sidelinjen. Han er ikke imponert over ambisjonene kledd i rødt og hvitt. – Per nå er både Bodø/Glimt og Molde lysår foran alle andre i norsk eliteserie, har Eirik Horneland sagt til VG. Brann har vært forsiktige på spillemarkedet. Danske Emil Kornvig har kommet inn. Men Brann-treneren nynner definitivt ikke på supporternes «Gullet ska hem» foran eliteseriepremieren. – Brann kommer fra Norges nest største by med et helt annet inntektspotensial enn Bodø og Molde. Du kan selvsagt si at de henter mye penger ved å spille i Europa. Men nå ser du at nesten alle norske fotballedere forsvarer seg med at Glimt og Molde «driver en egen idrett» på grunn av dette, sier Fagermo. Han påpeker at Bodø regnes som Norges 15. største by og at Molde befinner seg på 23. plass regnet i antall innbyggere. – Det er som om Brighton og Bournemouth skulle ha dominert Premier League, mener Fagermo og fortsetter: – Det er blitt en aksept for at ingen kan konkurrere med Glimt og Molde. Det er lenge siden det ble jublet for seriegull i de største norske byene. Rosenborg vant sitt siste ligagull i 2018, Brann i 2007, Vålerenga i 2005 og Viking helt tilbake i 1991. – Det er en spennende treneransettelse i RBK. Men uansett hvor flinke de er så får de ikke to år på å bygge opp laget. For det er Rosenborg. Du kan ha en mellomsesong i Odd, men ikke i RBK, Vålerenga eller Brann, mener Fagermo med 12 års erfaring fra nettopp Odd. Inntektene fra spillersalg har skutt i været etter suksessen til norskproduserte spillere som Erling Braut Haaland og Martin Ødegaard. Norske klubber solgte spillere for nesten en milliard kroner i 2023. – Jeg mener det økte spillersalget er blitt en sovepute for en del norske ledere i eliteserien. Mange klubber får inn 10–15 millioner kroner for en spiller. I stedet for å jobbe enda hardere for å skaffe inntekter fra publikum og marked, blir pengene ofte brukt på drift. De burde heller ha vært reinvestert i sport, mener Fagermo. Han savner ambisjoner om noe større. – Det er så få fotballedere som tør å si at «vi skal ta gull». Jeg tror nesten ingen, sier trenerveteranen. – Det er etter min mening en defensiv holdning fordi de ikke ønsker press selv. Kan du si meg hvilke klubber i Norge har ambisjoner om å ta opp kampen? Nå skal Rosenborg bruke tid. Men du får ikke tid. Klubbene fra de største byene må ha helt andre ambisjoner. Det er klart at Brann og Viking skal ha ambisjoner om å utfordre Molde som ble nummer fem i serien sist sesong, sier han. Selv klarte Dag-Eilev Fagermo ikke å løfte Vålerenga videre opp fra bronsen i 2020. Det endte med sparken tre år senere. – Vi klarte ikke å utnytte det momentet og det økonomiske overskuddet vi hadde den gangen, erkjenner han. Fagermo mener at Bodø/Glimt har vist helt andre kvaliteter. Klubben tok svært overraskende seriesølv for fem år siden og har løftet seg videre opp på europeisk nivå. Han er usikker på Brann og Tromsø kommer til å forvalte forrige sesongs sølv- og bronsemedaljer på samme måte. – Bodø/Glimt har klart å beholde momentet og har fortsatt å utvikle seg. Brann og Tromsø har vært veldig flinke til å hente spillere, og bygget seg opp. Så er spørsmålet om de kan ta det videre? Første del av svaret kommer 2. påskedag. Da møtes TIL og Brann på Romssa Arena. Vil du lese mer om norsk fotball? VGs store klubbmagasin om Tromsø IL inneholder 100 sider med reportasjer, gode historier og fakta om klubben. Magasinet kan kjøpes i vår nettbutikk (fri frakt!)

short

many

jl8VO9

ab

Instagrams regler kan stoppa nästa Metoo

Meta börjar nu dölja politiskt innehåll på Instagram och Threads. Användaren måste aktivt gå in och ändra sina inställningar om de vill se inlägg som rör ”lagar, val eller sociala frågor” från konton de inte följer. Ett liknande filter har redan införts på Facebook. Nästan alla stora politiska rörelser de senaste tjugo åren har vuxit fram genom sociala medier. De har börjat med en hashtag eller berättelse som delats och fått spridning bland människor som inte följer varandra – och inte behövde bocka i att de ville se ”politiskt innehåll”. Metoo och BLM Metoo-uppropet fick fart på allvar genom Twitter 2017. Kvinnor delade sina egna berättelser eller bara orden ”Me too”, för att visa hur vanligt det är att bli utsatt för sexuella trakasserier och våld. Hela den politiska rörelsen hängde på mängden inlägg och deras spridning. Black Lives Matter-demonstrationerna mot rasistiskt polisvåld började också i sociala medier. År 2013 friades en amerikansk polis efter att ha skjutit ihjäl den afroamerikanska tonåringen Trayvon Martin. Sju år senare mördades George Floyd av en polis. Demonstrationerna tog fart igen och det blev en av de största politiska rörelserna i USA genom historien. Dessa folkrörelser hade förmodligen aldrig kunnat bli så stora med dagens censur av politiskt innehåll. Trött på politik Nu skriver Meta att förändringen kommer efter kritik från användare som vill se mindre politik i sina flöden. Det är ett privilegium att kunna vara ”trött på politik”. Så mycket vet alla som tillhör en förtryckt grupp eller en minoritet. Den som blir trakasserad på jobbet, rasprofilerad av polisen eller misshandlad av homofober på stan har inte råd att vara ointresserad. Det är den andra gruppen, de som kan välja bort politiken, som gynnas av Metas nya regler. Gynnar status quo Dessutom är det oklart vad som kommer klassificeras som politiskt innehåll. Är det politiskt att som kvinna dela en bild på sig och sin flickvän? Eller att som transperson skriva om sina upplevelser av diskriminering? När Meta döljer politiska inlägg så blir det svårare att genomföra politisk förändring eller starta nya massrörelser. Den nya policyn gynnar alltså status quo – och därmed dem som tjänar på det nuvarande systemet. Det vill säga, de som inte har behov av varken #metoo eller #blacklivesmatter-upprop. Den stora frågan nu är vilka framtida rörelser, upprop och demonstrationer som vi aldrig kommer få ta del av.

long

few

pQ0BLG

vg

Mann siktet for drap i Oslo: – De var venner gjennom mange år

Politiet sier at mannen i 20-årene har fortalt at han og kvinnen var ute på byen før drapet skjedde. – Han er preget av situasjonen han befinner seg i, sier forsvarer Bjørn Rudjord til VG. Den drapssiktede mannen erkjente straffskyld i avhør med politiet mandag ettermiddag. – Han vil bidra til å oppklare saken og har godtatt varetektsfengsling på fire uker, sier Rudjord. Mannen er i slutten av 20-årene og bor i bydel Grünerløkka. Kvinnen, som var i midten av 30-årene, ble funnet drept i leiligheten hans. – De var venner gjennom mange år, sier politiinspektør Grete Lien Metlid til VG. Den avdøde kvinnen hadde bostedsadresse et annet sted på Østlandet, og var på besøk hos siktede. Kvinnens pårørende er varslet. – Hva har han forklart? – Jeg kan ikke si noe utover at han har forklart seg om hva som skjedde og knytter seg til drapet. Han erkjenner straffskyld, det var en situasjon som oppsto der og da, sier Metlid. – Var det en krangel? – Jeg ønsker ikke å si noe mer rundt det. Han har forklart seg i et inngående avhør. Hun ønsker ikke å kommentere hendelsesforløpet ytterligere. Det har blitt tatt blodprøver av siktede. – Er det mistanke om rus hos siktede? – Det gjøres undersøkelser rundt det. Han har forklart at de har vært ute på byen og var kommet hjem på natten før dette skjedde. De har drukket alkohol, sier Metlid. – Det er en affekthandling. Det er ikke planlagt, plutselig så skjer det, sier mannens forsvarer Bjørn Rudjord. – Hvordan plutselig? – Jeg vil ikke gi detaljer om det. Det skjer noe som gjør at stemningen ikke var god når de var hjemme hos han, sier Rudjord. Det var siktede selv som varslet nødetatene natt til mandag. – Hvor lang tid gikk det fra drapet til siktede varslet nødetatene? – Det kan jeg ikke svare på enda. Vi har ikke grunn til å tro noe annet enn at det skjedde kort tid i forveien, jeg vil ikke gi noe mer tidsangivelse enn det. Mannen ble pågrepet da politiet ankom adressen i 03-tiden. – Det ble forsøkt livreddende førstehjelp, men kvinnen ble erklært død på stedet, sier Metlid. Politiinspektøren har tidligere sagt at det ikke fremstår som om det var en partnerrelasjon mellom siktede og avdøde. Det var blant annet funn på stedet som gjorde at mannen ble siktet for drap, opplyste politiet mandag morgen. – Vi har tatt beslag i våpen som vi mener er brukt. I tillegg knytter siktede seg til handlingen, sa krimleder Oscar Støversten til VG. – Hva slags våpen er det snakk om? – Det vil jeg ikke si spesifikt per nå, men det er tatt beslag av et våpen, sa han. Metlid vil ikke kommentere hvilket våpen det er snakk om. – Hadde han lovlige skytevåpen registrert på seg? – Det kan jeg ikke svare på, sier Metlid. Mandag morgen var det flere politibiler og krimteknikere på stedet. – Politiet vil videre prioritere søk og gjennomgang av video, elektroniske spor, samt vitneavhør, opplyser de. Innsatsleder Arve Røtterud har sagt til NTB at det ikke var vitner til hendelsen. Blokken ligger i nærheten av en større bilvei hvor det vanligvis er mye trafikk. Andre påskedag er det imidlertid rolig og stille i nabolaget. VG har snakket med flere naboer og forbipasserende. Ingen av dem har registrert noe unormalt, men en av dem forteller at han ble vekket av politiet. – Det er uforståelig at dette skjer her. Dette er et trygt og rolig nabolag med fine naboer, sier en mann i 30-årene, som bor like ved siktede. VG har også snakket med et ungt kjærestepar som flyttet inn i boligblokken mandag morgen. – Hva føler du om at noe sånt skjer i nabolaget? – Det er bare helt sykt, sier mannen.

long

few

3ELMX9

vg

Frykter russiske spioner i Spania

Spania mener Russland har rustet opp etterretningen etter drapet på den russiske avhopperen Maksim Kuzminov. Tidlig på morgenen 9. august i 2023 fløy Maksim Kuzminov (28) fra Kursk-regionen i Russland i et militærhelikopter. Flygingen skulle være en vanlig levering av last. Med seg i helikopteret hadde han med seg to andre soldater. Kort tid etter at de kom seg opp i luften, kuttet Kuzminov kommunikasjonen. Han stupte til en så lav høyde at han unngikk radarene. Så krysset han grensen inn til Ukraina. I midten av februar i år ble Kuzminov funnet skutt og drept i Spania. På åstedet lå det igjen kulehylser fra ammunisjon som er vanlig i Russland, skriver New York Times. – Du vil ikke angre Da Maksim Kuzminov landet i Ukraina, skal helikopteret ha blitt skutt mot av ukrainske styrker. Han skal selv ha blitt skutt i foten. Hva som skjedde med de to andre i helikopteret er ukjent. Selv har Maksim Kuzminov sagt at de løp mot den russiske grensen etter at de landet i Ukraina. Det hele skal ha vært avtalt med ukrainske myndigheter, som betalte ham 5 millioner kroner for det. Kuzminov har oppfordret andre russere til å gjøre det samme som ham. – Du vil ikke angre, sa han i september i fjor. Bosatte seg i Spania Maksim Kuzminov skal ha vurdert å bli en del av det ukrainske militæret, og kjempe mot hjemlandet sitt. Men han valgte å forlate Ukraina også. Han reiste til Spania i oktober og fikk seg leilighet i Villajoyosa, en liten gåtur fra stranden. New York Times skriver at dette var et merkelig valg. Det er nemlig mange russiske spioner som holder til her. Ifølge spanske myndigheter er dette en kjent base for russere knyttet til organisert kriminalitet og etterretningstjenesten, skriver avisen. En annen avhopper som New York Times har snakket med, sier Villajoyosa er full av russiske spioner. – Jeg ville aldri dratt dit, sier han til avisen anonymt. I 2020 ble mer enn 20 personer knyttet til russiske kriminelle grupper arrestert i Spania. Blant annet for planlagte drap. Spanias årlige rapport om nasjonale sikkerhetstrusler, sier at Russland har rustet opp sine etterretningsoperasjoner. Spionene leter etter måter å «destabilisere Spanias støtte til Nato», står det i rapporten, gjengitt av New York Times. Drept i parkeringskjeller Tirsdag 13. februar kjørte en hvit Hyundai Tucson inn i garasjen under leilighetsbygget der Maksim Kuzminov bodde. De to mennene i bilen parkerte og ventet der i flere timer, skriver New York Times. Omtrent klokken 4 på ettermiddagen kom Kuzminov hjem. Han gikk ut av sin egen bil, og forbi den hvite Hyundaien. De to mennene gikk ut av bilen og ropte på han, før de åpnet ild. Kuzminov ble skutt seks ganger, før drapsmennene gikk tilbake i bilen og kjørte over kroppen hans da de forlot åstedet, skriver New York Times. Bilen som drapsmennene kjørte ble funnet en stykke unna, nedbrent. Det viste seg at bilen ble stjålet to dager før drapet i byen Murcia.

short

few

bg9mOl

ap

Israel vil bli «immune mot press utenfra». De vil lage enda mer våpen selv.

Israels statsminister Benjamin Netanyahu vil ikke la seg bremse av en kritisk omverden. Han mener mer våpen må lages hjemme. Benjamin Netanyahu fikk søndag årets rapport fra nasjonalbanken. Regjeringssjefen sier seg ganske fornøyd, ifølge en pressemelding. Han ser «oppløftende tegn» for økonomien i etterkant av Hamas-angrepet i oktober i fjor og den påfølgende krigen i Gaza. Han mener det likevel er nødvendig å tilpasse seg behovene som har oppstått på grunn av krigen. – Vi trenger å bli mye mer uavhengige når det gjelder å produsere krigsmaterialet som vi trenger, sier den israelske regjeringssjefen. Han mener Israel trenger å bli «immune mot press utenfra», slik at landet kan fatte sine egne beslutninger. Fikk kritikk fra president Biden Israel fikk mye sympati fra omverdenen etter Hamas-angrepet 7. oktober i fjor. Cirka 1200 ble drept, hvorav de fleste var sivile. Flere tusen ble skadet og drøye 250 ble bortført. Men det snudde raskt. Israels voldsomme svar, med massiv bombing fra luften og bakkeinvasjon, har fått kraftig kritikk. 32.782 palestinere, de fleste av dem kvinner og barn, er blitt drept siden 7. oktober, ifølge det Hamas-kontrollerte helsedepartementet i Gaza. De store sivile tapene har «skadet Israel», ifølge USAs president Joe Biden. Han mer enn antydet at Israel kunne komme til å krysse en rød linje dersom landet går videre med planen om å angripe Rafah, der 1,4 millioner palestinere har søkt tilflukt. Den israelske regjeringen mener det er nødvendig for å fjerne Hamas’ militære enheter der. Men konsekvensene av militære operasjoner i Rafah kan være en nedslakting i Gaza, advarte FNs humanitære sjef, Martin Griffiths, i februar. Våpnene har fortsatt å komme USA er Israels viktigste våpenleverandør. Våpenleveransene skjøt fart etter angrepet på Israel 7. oktober. Det har vært stemmer i Bidens eget parti som har ønsket å holde våpen tilbake dersom ikke Israel begrenser de sivile tapene som følge av krigføringen. Men det er ikke Biden-administrasjonens politikk. Til tross for et tilsynelatende anstrengt forhold mellom Biden og Netanyahu, fortsetter USA å sende våpen til Israel. Denne uken godkjente Biden-administrasjonen en ny leveranse av kraftige 900 kilos bomber og andre våpen, skriver Washington Post. Den siste våpenleveransen er verdt milliarder av dollar, ifølge avisen. Siden angrepet 7. oktober har USA sendt hundrevis av fly og flere skip med militært utstyr. Biden-administrasjonen vurderer om de skal gå videre med en ny våpenpakke på 18 milliarder dollar til Israel, inkludert flere titall jagerfly, ifølge Reuters. Salget av 25 F-15-fly til Israel har vært til vurdering siden januar i fjor, lenge før krigen i Gaza, sier en av flere kilder med kjennskap til saken. Nå vurderes det å øke antallet til 50. USA er Israels største leverandør av våpen. De forsynte Israel med 68 prosent av landets våpenimport mellom 2013 og 2022, ifølge fredsforskningsinstituttet i Stockholm (Sipri). – Vi fortsetter å støtte Israels rett til å forsvare seg, sier en tjenesteperson ved Det hvite hus til Washington Post. – Å sette betingelser for hjelpen har ikke vært vår politikk. Bruker mye mer penger på våpen Likevel virker det ikke som om Netanyahu og hans høyreorienterte regjering er beroliget. Den israelske regjeringen vil ha mer hjemlig våpenproduksjon og har planer om å øke forsvarsbudsjettet for det neste året med bortimot 60 milliarder kroner. Det vil likevel ikke være mulig for Israel å lage alt selv, skrev Times of Israel tidligere i vinter. Israelerne vil blant annet måtte fortsette å kjøpe jagerfly, helikoptre, krigsskip og ubåter. Avisens kilder i forsvarsindustrien har forstått det slik at Netanyahus mål er å øke lokal produksjon av blant annet artillerigranater, presisjonsvåpen, droner og stridsvogner.

short

few

EQ0o9l

ab

Sven-Erik Sjögren hoppar av ”Hotell romantik”: ”Ångrar ingenting”

”Hotell romantiks” mest omtalade deltagare lämnar programmet. När Sven-Erik Sjögren inte får sin kärlek besvarad väljer han att hoppa av. – Jag får väl, som en del tror, tiotusen beundrarbrev framöver, så då har jag fullt upp att jobba med dem, säger han i programmet. Sven-Erik Sjögren, 71, har varit en av säsongens mest omtalade deltagare. I SVT:s program ”Hotell romantik” har han ofta kastat kläderna och visat sig naken både här och där. Beteendet har i tidigare avsnitt kritiserats av flera av de andra deltagarna som känt sig obekväma. Nu lämnar Sven-Erik Sjögren programmet. – Jag har bestämt att jag drar mig ur detta, säger han samtidigt som han packar sin väska. Han berättar att det bara var en av kvinnorna som föll honom i smaken, Marie Louise Hommerberg, 69. Men intresset var inte lika stort tillbaka. – Hon var väldigt omsvärmad och då kände jag lite så att nja om inte hon tittar mig djupt i ögonen och kommer fram till mig som nummer ett då har jag nog inte lust att jobba på henne, nej det har jag inte. Då lämnar jag, säger Sven-Erik Sjögren. Han tar farväl av de andra deltagarna som har blandade känslor inför att han åker hem. – Jag kan förstå att det inte blev någon kvinna, för han kör ju sitt eget race och det blir inte attraktivt, säger Anneli Holm, 66. – Det är väl en person som tar lite överlägsen tätposition och gör dumma saker i mångas ögon, Bosse Magnusson, 72 – Han försökte hävda sig på ett sätt som inte gick hem hos någon, säger Klaus-Dieter Gucia, 76. Men de finns även de som tycker att det nu blir tomt på hotellet utan Sven-Erik Sjögren. – Jag tycker det känns tråkigt, säger Thomas Hynes, 66. – Väldigt tråkigt, säger Atle Johansen, 66 Sven-Erik Sjögren: ”Ångrar ingenting” Sjögren själv är nöjd med sin insats i programmet. – Jag ångrar ingenting alls, jättetrevligt, jättetrevligt folk. Sedan är det så att vad man än gör så gör man fel i folks ögon. Du kan inte vara hundra procent. Jag är duktig på att ställa saker och ting på sin spets och på sin ända och jag får ta konsekvensen av det givetvis. Men i själ och hjärta är jag en väldigt snäll person. Men jag gillar att spetsa till det, säger Sven-Erik Sjögren. Och han vet vad han ska göra när han kommer hem. – Jag får väl, som en del tror, tiotusen beundrarbrev framöver, så då har jag fullt upp att jobba med dem. Aftonbladet har sökt Sjögren via programmets presskontakt. ”Hotell romantik” sänds söndagar klockan 21.00 på SVT och på SVT play.

long

few

y6LLaA

ab

Ci Lindström om stölden i ”Robinson”: ”Pissarg”

Ci Lindström får sin hemliga immunitet stulen i ”Robinson”. Nu rasar deltagaren över att någon rotat runt i hennes personliga ägodelar och försökt förstöra spelet för henne. – Först gick proppen i huvudet, jag tänkte ”det här kan inte vara sant”, säger hon. Den hemliga immuniteten blir räddningen för Ci Lindström, 59, i ”Robinson”. Tills den plötsligt försvinner. – Jag skulle gå och göra ett toaärende, så bytte jag till badkostym i stället och när jag kommer tillbaka så är den hemliga immuniteten borta från mina byxor, och jag är pissarg, säger Ci Lindström i programmet. När hon konfronterar de andra deltagarna nekar de till att ha tagit den. – Jag har legat i vattnet hela dagen, säger Simone Sjöström, 24. – Jag förstår inte hur vi skulle kunna ha tagit den av dig, du måste ha tappat den, säger Charlotta Hedlund, 30. Men enligt Olivia Lindegren, 27, är det just Hedlund och Sjöström som tagit amuletten. De passade på när Ci Lindström var på toaletten. – Då springer Charlotta fort som fan till hennes byxor, tar amuletten och blandar in Simone och säger ”jag kan inte vara ensam brottsling du måste hjälpa mig”. Så Simone går upp från sin vila, tar Cis amulett och skickar den i skogen, säger Olivia Lindegren. Ci Lindström: ”Först gick proppen i huvudet” När Aftonbladet pratar med Ci Lindström säger hon att hon förstod direkt att de andra deltagarna ljög för henne. – Jag visste ju att de hade stulit den, jag såg direkt att någon hade varit i min väska. Hennes första reaktion var ilska. – Först gick proppen i huvudet, jag tänkte ”det här kan inte vara sant”. Herregud, är det här det enda sättet för ungdomarna att ta ut en tant? Att stjäla en immunitet. Hon säger att deltagarna inte har så många regler att förhålla sig till under inspelningarna. – Jag hade inte i min vildaste fantasi kunnat tro att man går så långt att man bryter mot de få regler som finns. Vi får inte stjäla, inte använda våld, inte trakassera och inte gå igenom någons personliga saker. Där och då gör hon ingen större sak av det hela. När alla nekar till att ha stulit immuniteten går Ci Lindström bara därifrån. – Jag tänkte att ”det här är en regel som de har brutit emot, jag får förlita mig på att produktionen kommer att lösa det här”. Vad hoppades du skulle hända? – Antingen att de skulle skicka hem dem eller att jag skulle få tillbaka min immunitet. Anders Lundin: ”Inte okej” Om de andra deltagarna straffas för regelbrottet återstår att se. I slutet av programmet får tittarna en glimt av vad som händer i kommande avsnitt. Där syns programledaren Anders Lundin, 65, i tjejernas läger. – Jag har förstått att det har uppstått en tråkigt situation på stranden. Vi tycker inte det är okej, säger han. TV4 säger till Aftonbladet att det inte är tillåtet för deltagarna att stjäla någon annans tillhörigheter. Det är heller inte tillåtet att rota i någon annans personliga packning. Charlotta Hedlund: ”Trodde att man fick sno den” Charlotta Hedlund säger att varken hon eller Simone Sjöström hade fått information om att man inte fick gå igenom varandras packning. Hon säger att det var först efteråt de förstod att det inte var tillåtet att göra så som de gjorde. – Det var ingen som hade sagt till oss innan att vi inte fick ta den. Vi visste bara att i tidigare säsonger så hade det hänt att folk tappat och hittat immuniteter och immunitetsförgörare och så. Vi trodde att man fick sno den så där om de låg i byxorna. Charlotta Hedlund berättar att hon, Simone Sjöström och Olivia Lindegren hade kommit överens om att inte säga något om stölden till produktionen. – Jag fick veta först i efterhand att Olivia fläkt ut oss. Det var ju vi tre som sa att ”vi säger inte det här till någon”. Sedan får jag höra att hon har berättat det här i synk. Vi kommer se superdumma ut nu, säger hon och skrattar. ”Robinson” sänds måndag till torsdag klockan 19.30 samt söndagar klockan 21.00 på TV4 och på TV4 play.

short

few

8Jr8zW

ab

Mathilda, 33, är kändis­agent i LA: ”Måste vara elak”

Hon landade som blyg 21-åring från skånska Lönsboda. Ett årtionde senare är Mathilda Tennys­dotter rutinerad kändis­agent i Hollywood som åker privatjet, får polis­eskort och pressar bort hysteriska fans från tv-stjärnan Charlie Sheen. – Man måste ha skinn på näsan för att klara sig här, särskilt som kvinna. LOS ANGELES. Regnet piskar mot rutan. 33-åriga Mathilda Tennys­dotter sätter sig vid matbordet i chefen Darrens bostad, ett stenkast från Hollywood Boulevard. I hörnsoffan sitter bossen själv, och får oljig handknådning av en massös som förvandlat vardagsrummet till ett improviserat spa. – Han tyckte vi skulle ha lite spadag i dag på kontoret, ler Mathilda. Senare är det hennes tur att bli ompysslad. Lägenheten är, förutom massösen, lika anspråkslös som vilken annan, med disk som staplas på köksbänken och pappershögar som breder ut sig på oväntade platser. – Folk tror att vi sitter med kändisar hela dagarna, men vi möts kanske någon gång i veckan. Jobbet kan stundtals vara rätt oglammigt, säger hon. – Fasta arbetstider existerar inte. Ringer någon sent på kvällen, då släpper du vad du än gör. Det blir lite av en livsstil. Mathilda återgår till att granska ett kontrakt för ett hudvårdserie åt hennes klient, skådespelerskan Denise Richards. På väggen hänger foton med ett axplock av de kändisar som agenturen representerat: basketproffset Magic Johnson, wrestling­ikonen Hulk Hogan, boxningslegendaren Muhammad Ali, skådespelerskan Pamela Anderson. Mathildas resa hit, till en av Los Angeles toppagenturer, började i skånska byn Lönsboda med 1 500 invånare. ”Mitt ute i ingenstans”, säger hon. Efter plugget blev hon modefotograf för ett skoföretag, men tröttnade snabbt på att göra samma sak varje dag. Klick. Ny sko. Klick. Nästa. Hon var less. Kände att hon inte passade in med sin äventyrslängtande vildhjärna. Istället ville hon dra någonstans – helst så långt som möjligt. Valet föll på en fotoutbildning i LA, och planen var att stanna en skoltermin. Nu har det gått tolv år. De kom väl överens, Mathilda fick utökat ansvar. Sedan dröjde det inte länge innan hon tog över ansvaret för några av hans toppklienter, och blev kändisagent på heltid. Sedan dröjde det inte länge innan hon tog över ansvaret för några av hans toppklienter, och blev kändisagent på heltid. Mathilda representerar bland andra ”Two and a Half Men”-stjärnan Charlie Sheen och skådespelerskan Denise Richards. Men också komikern Chevy Chase, samt modell-skådisen Carmen Electra. Jobbet går ofta ut på att koppla kändisarna till event eller varumärken. Tennysdotter blir också deras högra hand på resor och signeringar. Då händer det att hon får ta i med hård­handskarna. En sorts väktarroll hon inte var beredd på. Första chocken kom när hon skulle resa med Charlie Sheen. De klev in i totalt kaos på Los Angeles flygplats. Trots att han försökt kamouflera sig bakom hatt och mörka solglasögon, flockades folk kring dem, som rovdjur redo för nästa byte. Där och då fick Mathilda första smaken av USA:s kändishysteri. – Folk var helt galna, armbågade sig fram för bilder och för att få saker signerade. Jag fick knuffa bort folk. Det händer ofta att jag tvingas vara otrevlig och hård. Att vi måste be säkerhets­vakter lotsa oss hela vägen till gaten. Den gången landade de i Chicago. Där väntade ännu en skrikande folkhord. Till slut fick de be om poliseskort för att komma därifrån. Det var stundtals obehagligt, säger Mathilda. För folk ger sig inte. – De är verkligen uppe i ansiktet på honom, och jätte­otrevliga, för att få honom att reagera framför mobilkameror. Det slutar med att jag får putta bort folk så att vi kan ta oss till vår bil. Det var jag inte beredd på, säger hon. – Jag visste ju att han är känd, men folk är nästan besatta av honom. Det hade inte jag fattat innan. Agentyrket kan bjuda på fler snåriga situationer. Exempelvis att hon representerar både Charlie Sheen – och hans exfru, Denise Richards. Det finns en lång sårig historia där; skilsmässa, miljonstämning, offentlig smuts­kastning. Hon kan besöka båda på samma dag. Men vad de än säger, stannar det hos Mathilda. – De kan ofta sitta och prata om varandra till mig, medan jag sitter där och tänker ”jaha, du säger så”. – Det är alltid två helt olika versioner av allting. Vilket är ganska roligt. Vem ska man tro på liksom? Sanningen ligger nog någonstans i mitten. Sheen har varit kontroversiell genom åren. Drogmissbruk, och en serie förvirrade intervjuer om tigerblod och att han är en ”total jävla rockstjärna från Mars”. Men Mathilda säger att han mår bra i dag och har blivit som en vän. – Han har varit nykter i flera år. Och det är bara en enda sida som visas utåt, så är det med alla kändisar. Men när man väl lär känna dem, och får en personlig relation… alltså Charlie är typ en av de mest intressanta, snällaste människorna jag vet. – Vi har djupa samtal om konspirations­teorier, och allt mellan himmel och jord. Det är inte bara ytliga saker vi pratar om. Hon scrollar på datorn. Klickar fram ett par bilder från sina resor. På ett foto pressar Chevy Chase, känd från kultfilmerna ”Ett päron till farsa”, en näve i plytet på henne. – Sådan är han hela tiden. Vi kan vara lite tramsiga ihop, säger hon. Också med Chase har hon sett hur fansen urartar. Men mer på ett emotionellt plan. – Folk kommer fram och gråter. De öppnar sig totalt, fullständigt vräker ur sina historier hur hans filmer har hjälpt dem, alltså: de bölar. Jag tycker att det är helt sjukt. Hon tycker det är bisarrt att man kan känna en så stark koppling till en stjärna, utan att ens känna personen. – Själv blir jag aldrig starstruck. Det finns inte en enda person som jag känner ”wow” inför. Det är nog en förklaring till att jag passar som agent, jag behandlar dem inte som en fan girl. Nästa morgon ses vi på ”Walk of fame” i Hollywood. Turisterna har just vaknat, och kisar över staketen där byggarbetare riggar nästa röda mattan-event. Sedan hoppar hon in i bilen och börjar cruisa längs Los Angeles karaktäristiska palmtäta boulevarder. På väg mot nästa klient, med en kartong i baksätet, för prylar som Denise Richards ska signera. – Denise är verkligen tuff, har varit i branschen länge och låter inte någon trampa på henne, säger Mathilda, med ögonen pilande till backspegeln. Mathilda säger att hon inspireras av det. Hon säger att hon landade blyg, ”jag vågade inte säga ett pip”, men successivt lärde sig att ta plats. – Företag försöker ofta kräma ut mer från kändisen än vi kommit överens om. Då tvingas jag vara den som säger stopp – och vara lite elak. Jag tror det är rätt oväntat många gånger att man är en ung tjej som ryter ifrån. – Man måste ha skinn på näsan för att klara sig här, särskilt som kvinna, fortsätter hon. Män dominerar i agentbranschen. Varför vet hon inte, men det händer därför att arbetsmiljön är rätt sexistisk. – Det är ofta folk som flörtar för mycket, säger olämpliga grejer. Kändisar gör det, men även andra agenter. Alla möjliga. Det kan vara jobbigt, säger hon. – Jag har varit tvungen att säga till flera stycken. Det är konstigt att få sådana kommentarer från folk man inte ens känner. Framförallt vill man bli tagen på allvar i sin yrkesroll. Det är delvis därför hon smider nästa plan. En dröm – om kanske tio år eller så – att sparka upp portarna till ett eget agentimperium i Los Angeles. – Ett med bara kvinnliga anställda. Jag ser en riktigt mäktig girlpowergrej framför mig.

long

few

y6qOlR

ap

Barnehagen gir Anabya (4) fordeler senere i livet, viser forskning. Hvor mange som går i barnehage, varierer i Oslo.

Barnehage gir bedre språk og skoleresultater, viser forskning. Men det er store forskjeller mellom bydelene, særlig blant barn under tre år. Se kart over andel barn i barnehage pr. bydel lenger nede i saken. Saba Iqbal følger datteren Anabya (4) inn i Karen Aasumb barnehage i bydel Stovner. Inne finner fireåringen raskt frem til vennene på puterommet. Da familien kom til Norge i 2021, var barnehage en fremmed tanke for Anabyas foreldre. Men så tok minoritetsrådgiver Shabana Fazal kontakt, og de endret mening. Det kan gi datteren mulighet for en bedre fremtid. – Hun har lært norsk, fått venner og trives i barnehagen. I desember så jeg henne på luciafeiring i barnehagen. Det var fint, forteller Iqbal. I Norge er det et mål at 93 prosent av alle barn mellom ett og fem år skal gå i barnehage. Men i Oslo er det store forskjeller mellom bydelene. Ni av ti (89 prosent) barn mellom ett og fem år går i barnehage. Men flere levekårsutsatte bydeler ligger et godt stykke bak bydeler uten levekårsutfordringer. – Påvirker positivt fra barna er ett år Ser man på andelen barnehagebarn mellom ett og to år, blir forskjellene enda større: Det bekymrer forsker Henrik Zachrisson. Han er professor ved Universitetet i Oslo og har i mange år forsket på hvilke effekter barnehagen har på barn. I høst bidro han i rapporten «En barndom for livet», som ble laget på oppdrag fra regjeringen. – Forskning viser at barnehage påvirker barns utvikling positivt allerede fra de er ett år. Spesielt god effekt har barnehagedeltagelse for barn i levekårsutsatte familier, sier han. Omfattende forskning viser at deltagelse i barnehage bedrer barns språkutvikling, skoleresultater, fullføring av videregående og arbeidsinntekt senere i livet, ifølge Zachrisson. Bedre i språk og matte som syvåringer Han viser blant annet til studier som er gjort i Norge: – Barnehage kan motvirke at fattigdom går i arv. Det er derfor viktig å jobbe for at flere barn i levekårsutsatte familier starter tidligere i barnehage, sier Zachrisson. Rundt 400 barn går ikke i barnehage I enkelte delbydeler, som Stovner, Vestli, Prinsdal og Ellingsrud, er barnehagedekningen for 1–2-åringer særlig lav. Marthe-Kari Harlem er barnehagesjef i bydel Stovner. Der har de jobbet for å rekruttere flere av de yngste barna. Likevel er det fortsatt rundt 400 barn i bydelen som ikke går i barnehage. – Noen foreldre sender barna i barnehagen først det siste året før de begynner på skolen, så de skal lære norsk. Da er det egentlig for sent. Det er få som lærer godt norsk på et år, og mange vil henge etter ved skolestart. Blant årsakene til at foreldre ikke sender barna i barnehagen, er kontantstøtte og dårlig økonomi, og at de ikke er trygge på at barnehagen er bra for barna, viser undersøkelser. På Stovner har mange minoritetsbakgrunn, og bydelen jobber med å nå ut til dem. Blant annet via informasjonskampanjer og minoritetsrådgiver Shabana Fazal, som selv bor i området. Fikk komme på besøk For Saba Iqbal var det nettopp Fazal som overbeviste henne om at barnehage er bra, og at barna får god nok omsorg. Hun tilbød Iqbal å være med i et prosjekt i regi av bydelen, der foreldre og barn får være på besøk i barnehagen, så de kan se hvordan det er. – Jeg så at datteren min lekte og hadde det gøy med andre barn, og at de ansatte ga henne omsorg og det hun trenger. Da bestemte jeg meg for å søke plass til henne, sier Iqbal.

long

few

WR40aK

vg

Nøytraliserte Haaland i toppkampen – nå fører Liverpool og Arsenal an i tittelracet

(Manchester City – Arsenal 0–0) Gigantkampen mellom tittelrivalene ble langt fra den oppturen City og Erling Braut Haaland (23) trengte. 0–0-resultatet er godt nytt for Arsenal. Det er svært godt nytt for Liverpool. Og det er elendige nyheter for Manchester City, som nå må erkjenne at de må passere to lag i rotteracet om tittelen. Liverpool er tre poeng foran og Arsenal ett, og alle de innbyrdes møtene mellom de tre er spilt. Den regjerende trippelmesteren har det ikke i egne hender. Haaland ble effektivt nøytralisert av den lave blokken til Arsenal, og gikk ut av nok en storkamp uten scoring. På syv kamper mot gullutfordrerne Liverpool og Arsenal snitter jærbuen på 0,43 mål per kamp. Mot resten av lagene i ligaen har han nesten ett mål per kamp (0,98) de siste to sesongene, viser tall fra Sofascore. Tidligere Manchester City- og United-keeper Peter Schmeichel mener at City ikke spilte stjernespissen god i nøkkelkampen. – Haaland trenger bare én sjanse for å score, men man er nødt til å gi ham den sjansen. Det synes jeg ikke laget gjorde for ham i dag, kommenterte Schmeichel på BBC Radio. Grafikk: www.sofascore.com Haaland fikk riktignok én gyllen mulighet i sluttminuttene etter en corner, men bommet på ballen fra kort hold ved bakerste stolpe. – Det er kanskje den største muligheten City har hatt i hele matchen, kommenterte Viaplays Lars Tjærnås etter missen. Og hvor enn Haaland gikk på gressmatta ellers i kampen, uansett hvilken vei han snudde seg – der så han stopper Gabriel. – (William) Saliba og Gabriel hadde ham i lommen, sier tidligere City-forsvarer Micah Richards på Sky Sports. – En krigekamp mot to voksne stoppere som sliter og river. Det blir en kamp der han må ligge i boksen hele tiden. I fjorårssesongen fikk han de målene hele tiden, og det er litt sånn med spisser, av og til detter det, oppsummerer Viaplay-ekspert Eirik Bakke. – Det må være lov å si at han spiller en litt under pari kamp, det må det, sier Bakkes kollega Pål André Helland. Haaland var synlig frustrert utover i andre omgang, og havnet i flere diskusjoner med den brasilianske stopperen. Mot dommer Taylor gestikulerte han flere ganger etter å ha fått tøff behandling av stopperen. Etter kampen var nordmannen vennskapelig borte hos Gabriel for å prate ut etter knokkelkampen. To sterke duellanter som anerkjente hverandres innsats. Grafikk: www.sofascore.com Men City-frustrasjonen var stor over flere ting i storoppgjøret: Arsenal-kaptein Martin Ødegaard oppsummerer kampen slik overfor Viaplay: – Vi vil gjerne ha tre poeng og følte vi var nære der en periode, spesielt i andre omgang. Jeg følte at vi var farligere enn dem, selv om de har ballen mer. – Det er litt blandede følelser, vi jobber godt og holder nullen, men burde tatt litt mer vare på ballen. – De har satt opp en mur. De har bokstavelig talt parkert bussen, sa Peter Schmeichel på Sky Sports’ sending i pausen. Det kan ha vært oppskriften som gjorde at Arsenal for første gang under Mikel Artetas ledelse ikke tapte borte mot Manchester City. For manuset før kamp hadde to alternative avslutninger: Enten at Manchester City valset over Arsenal nær sagt som vanlig. Eller at Arsenal endelig brøt forbannelsen borte mot Englands beste lag de siste årene. At det ble alternativ to, gjør at sesonginnspurten om mulig blir enda mer spennende. Rett før slutt gikk Haaland i bakken etter en stygg hodesmell han fikk i duellen mot William Saliba. Han ble liggende – lenge. Og Pep Guardiola så bekymret på fra sidelinjen. Til slutt gikk han av banen og på igjen for egen maskin og spilte de siste minuttene av kampen.

short

few

Xbx49r

ab

Här är FC Barcelonas framgångsrikaste sektion – rullskridskohockey

BARCELONA. 33 ligaguld, 26 Copa del Rey och hela 22 Champions League-titlar. FC Barcelonas fotbollslag? Nej, FC Barcelona Hoquei – Rullskridskohockeylaget. Sportbladet har varit på plats och sett en ligamatch med klubbens framgångsrikaste sektion. – Alltså, ni vet att det inte är på is va? Till och med en pressansvarig för Barcelonas rullskridskohockeylag hade bevisligen koll på svenskarnas fascination för ishockey, med tanke på att det var just ovan ställda fråga som initialt ställdes när Sportbladet skickat in sin ackrediteringsansökan till måndagens ligamatch mot Parlem Calafell. Det ska sägas att FC Barcelona också har ett ishockeylag. Det finns till och med svenskar som har spelat där. Men ishockeylaget har aldrig varit i närheten av att bringa lika mycket uppmärksamhet och framgångar till föreningen som rullskridskohockeylaget. Rullskridskoformen som Barçaherrarna utövar är fyrhjulig – alltså inte att förväxla med inlineshockey (som är desto större i USA och andra delar av Europa). Det är samma form av rullskridskohockey som var med som uppvisningsport på OS 1992, i just Barcelona. Och just FC Barcelona har varit bäst genom tiderna på det. Visade upp ännu en trofé När Sportbladet är på besök på Palau Blaugrana, hemvist för klubbens basket, handbolls och just rullskridskohockeylag, så visar de stolt upp klubbens nyligen vunna 26:e Copa del Rey-titel inför nedsläpp. Detta till tonerna av 'Cant del Barça'. Copatiteln är den senaste av troféer att addera till ett prisskåp som redan är överfyllt. FC Barcelonas fotbollssektion – den världskända – är faktiskt inte i närheten sammantaget, även om de har fler cuptitlar. 33 ligatitlar i hockey jämfört med fotbollens 27. Men kanske framför allt 22 (!) Champions League-titlar. Fotbollslaget har ”bara” fem. Så klart att konkurrensen i en fotbollseuropacup är något tuffare än den i rullskridskohockeyns motsvarighet, där det framförallt varit portugisiska representanter som stått i vägen för spanjorerna genom åren. Likaså i ligan där det primärt är en katalansk och galicisk affär snarare än en vidtäckande spansk. Men siffrorna talar ju ändå sitt tydliga och dominanta språk. Och faktumet att hockeyn på pappret har mer framgångar än fotbollssektionen? Det är något som Real Madrid-fans i Spanien ofta hånfullt kan påtala i diskussioner med sina fotbollsantagonister. Vad det nu egentligen har med fotbollen att göra. Sprattlande målvakter Samtidigt som jag skriver detta dunkar mittfältaren (ja, de har bara mittfältare och forwards, inga backar) Ignacio Alabart dit 1–0 för hemmalaget. Publiken, ändå skapligt många till antalet, reagerar relativt återhållsamt. Kanske på grund av att denna match inte betyder så fasansfullt mycket, då Barça redan matematiskt har säkrat grundseriesegern. Däremot hade de en 54 ligamatcher lång förlustfri svit att ta hand om under måndagen. Ljudet av en klubba som slår emot en puck... förlåt, boll påminner ändå om svensk ishall. Likaså ljudet av samma boll som studsar mot sargkanten. Åtminstone om man blundar. Men väl när man öppnar ögonen så går det snabbt att notera att detta är något helt annat än det som vi i Sverige kallar hockey. Hjälmlöst till att börja med. Konstant fyra mot fyra-spel, med ytterst få byten. Plus två målvakter i varsin ände som mest ser ut att otacksamt sprattla hjälplöst när de tvingas försöka rädda skotten med en mitts i stället för en plockhandske. Samtidigt som de lite på måfå dunkar sina klubbor i trägolvet (det är säkert inte på måfå, men Sportbladets utsände kunde i alla fall inte lista ut tajmingen på klubbslagen under två 25-minutershalvlekar). ”FC Barcelona är inte bara fotboll” När ovan nämnda halvlekar tagit slut så står det 6–1 på resultattavlan och Ignacio Alabart har gjort hattrick. Den 55:e raka ligamatchen utan förlust var aldrig i fara. – Vårt lag gjorde en väldigt fin match. Vi kunde visa publiken det vi tränat på under veckan. Väldigt glad för segern och poäng, säger den 27-årige, La Masia-fostrade, matchhjälten till Sportbladet. En 55:e raka ligamatch utan förlust säkrad alltså. För ett Barcelona på god väg till ännu en titel i prisskåpet. Och ännu mer avstånd ned till fotbollssektionen i titelräkningen. Vad är hemligheten bakom er succé? – Kvaliteten på spelarna, ledarstaben och allt. Det är nyckeln. Det finns mycket jobb som ligger bakom det publiken får se. Vi kommer fortsätta på det viset för att göra folk glada, vinna titlar, representera klubben. Det är fint att vi kan visa att FC Barcelona inte bara är fotboll. Det är basket, futsal, handboll, hockey... Det finns mycket mer i den här föreningen. Vad är det bästa med sporten? – Det är en väldigt intensiv sport men också väldigt underhållande. Ingen kan säga att man skulle vara uttråkad på planen. Det är det häftigaste. Ingen blir uttråkad av att titta heller. ”Här finns mer skicklighet än i ishockey” Nej, det fanns i varje fall inget utrymme för spelarna att lata sig på planen. Kanske jag som tänker för mycket ishockey, men hur orkar ni spela med så få spelare och få byten? – Det är tufft. Det är en väldigt intensiv sport. Att försöka hålla sig på planen i 50 minuter är tufft. När man är yngre är man van att spela två-tre matcher på raken, men när man är äldre så måste man ändå byta. Vi brukar väl köra åtta-tio minuter per byte, säger Ignacio Alabart. Har du testat ishockey någon gång? – Nej. Men när jag åkte till New York med min familj när jag var liten gick jag till en NHL-butik med min pappa. Jag fick testa klubborna och de var annorlunda. Det är något jag ändå skulle vilja prova. Även om det är helt annat. Fast er hockey är tuffare? – Haha, ja, det här är tuffare. Här kan du se mer skicklighet och kvalitet på spelarna. Men de är ju olika sporter. Båda är intressanta på sina vis.

long

few

69r9Q3

ab

Kartellchefen jagas i världen – lämnar recensioner på Google: ”Utmärkt resa”

Kartellkungen Christy Kinahan jagas av flera olika länder. Han lever lyxliv i det dolda och duckar myndigheter och polis. Men nu kan de vara honom på spåren. Kinahan kan inte låta bli att skriva hotellrecensioner på nätet. Han är inte bara grundare av en drogkartell som han döpt till sitt eget efternamn. Christy Kinahan är också en flitig recensent som lämnar betyg på de hotell han bor på runt om i världen. Men även restauranger han ätit på, takbarer han druckit drinkar på och matbutiker han besökt. Han har till och med tyckt till om kvaliteten på regeringskontor, testcenter för covid-19 och stråk som är ”trevliga att strosa på”. På Google Maps har han lämnat över 200 recensioner och betyg, över 1 000 bilder och fyra videor. Har recenserat i fyra år Det visar en granskning av The Sunday Times och Bellingcat som upptäckt att en av världens mest jagade män älskar att lämna recensioner. Och han har gjort det kontinuerligt mellan 2019 och 2023 – samtidigt som han är känd för att leva under olika alias, använda sig av falska pass och försöka undvika att bli igenkänd och upptäckt. En chartrad fiskeresa fick toppbetyg. ”Utmärkt resa med vänner. Fick mängder av fisk”, skriver han och hyllar värden som ”vänlig, professionell och positiv”. I en annan av recensionerna hyllar han ett lyxhotell i Budapest. Han har även tagit en bild i en korridor och syns då själv i en spegel. "Jag kommer definitivt att komma tillbaka hit när jag är i Budapest (beroende på priset och priset under min vistelse var konkurrenskraftigt). Jag skulle rekommendera denna anläggning utan att tveka”, skrev han. Blodig konflikt med konkurrenter i Irland Kinahan flyttade till Dubai, Förenade Arabemiraten, 2016. Den irländska familjen hade då länge haft en våldsam konflikt med det rivaliserande gänget Hutch. När Hutch försökte mörda Kinahans äldsta son Daniel på ett hotell samma år utvecklades en brutal våldsspiral som slutade med att elva personer mördades. Nu har Kinahan sin bas i Dubai och styr sitt imperium tillsammans med sönerna Daniel och Christopher Jr. Kartellen misstänks för storskalig narkotikasmuggling och penningtvättsbrott. Det senaste decenniet har fokus varit Zimbabwe och Sydafrika. Kinahan har engagerat sig i flygbranschen, att förvärva mark och smuggla guld, vapen och droger. Irland och Förenade Arabemiraten har inget utlämningsavtal vilket gör att så länge Kinahan befinner sig där kan Irland inte få tag i honom. Den irländska regeringen har länge jobbat för att få honom utlämnad och även skickat en delegation till Förenade arabemiraten för att hitta en lösning. Men det har hittills gått bet. The Sunday Times och Bellingcats granskning visar dock att Kinahan rest mycket och recenserat platser i Spanien, Portugal, Nederländerna, Ungern, Belgien, Turkiet, Egypten, Zimbabwe, Sydafrika och Hong Kong. 5 miljoner dollar i belöning Förenade arabemiraten har tidigare uppgett att man samarbetar med den internationella utredningen av Kinahan-kartellen. Jodi Vitorri jobbar på Carnegie Endowment Center i Washington och är expert på samband mellan korruption och illegal finansiering. – Det är svårt att säga exakt varför Förenade Arabemiraten tolererar närvaron av så välkända brottslingar. Bristen på transparens, ansvarsskyldighet, civilsamhället eller en fri press betyder att mycket av beslutsfattandet i Förenade Arabemiraten sker utan insyn, säger han. Det amerikanska finansdepartementet, den irländska polisen Garda Siochana, Storbritanniens National Crime Agency och Europol har utfärdat sanktioner mot Kinahan-kartellens verksamhet. De har även lovat en belöning för tips som leder till ett gripande – fem miljoner dollar. Seamus Boland, chef på Garda Siochanas avdelning mot organiserad kriminalitet, säger att jakten är långt från över. ”An Garda Siochana fortsätter att samarbeta med internationella brottsbekämpande partner i utredningen av kriminella nätverk. Nationella brottsbekämpande myndigheter, inklusive de i Förenade Arabemiraten, bistår aktivt i jakten på sådana grupper, med värdefull hjälp av Europol och Interpol”, säger han. The Sunday Times och Bellingcat har sökt Christy Kinahan utan resultat.

long

few

q1KnX0

ab

Varnar för bedragare – slår till mot barn i spel

Bedragare lurar barn och unga i populära onlinespel som Roblox och Counter Strike. Enligt experter handlar det om stora summor. – Vi får kontinuerligt in anmälningar om att barn blir lurade på nätet, i spel och runt spel, säger Lotta Mauritzson på polisens nationella bedrägericentrum. Det är oerhört populärt bland barn och unga att spela spel online. Åtta av tio barn spelar olika onlinespel – och sju av tio barn umgås i plattformar, enligt Jannike Tillå som är expert på Internetstiftelsen. – Här har vi sett i takt med att allt fler barn och många unga barn spelar spel, i appar och på olika plattformar, så har det kommit in en del pengar kopplat till det här. Flera spel erbjuder bland annat olika typer av köp inne i spelen, av allt från saker till sin avatar, kläder, vapen eller olika funktioner. Det har fått bedragare att flockas till spelvärlden. Veckopeng i spelvaluta Niklas Uppenberg, projektledare för finansiell folkbildning på Finansinspektionen, berättar att det finns barn som vill ha veckopengen betald i spelvaluta. – Det är nytt för många föräldrar och något att prata med sina barn om så de förstår värdet av de digitala pengarna. För en vuxen kan det verka smått obegripligt, men för unga så är det både ett sätt att umgås och att visa sin identitet, enligt Jannike Tillå. – Det här är ganska viktigt för många barn. Vi har hört om situationer där man faktiskt har blivit lite retad eller mobbad om man har en helt generisk avatar som man inte köpt någonting till. För att kunna göra detta måste oftast ett betalkort vara kopplat till spelet, något som bedragare vet om. Spelen Roblox och Counterstrike är extremt populära och två spel där det omsätts mycket pengar och där det förekommer anmälningar om bedrägeri. Roblox har bland annat en egen valuta, Robux, som går att köpa för vanliga pengar. – Det är viktigt att prata med sina barn om att man köper de här spelvalutorna för riktiga pengar och diskutera vad det innebär när pengarna används. Och att vara tydlig med det, säger Niklas Uppenberg. – Sen är det viktigt att förklara för sina barn att ett mobilt bank-id är en värdehandling och att kortuppgifter inte är någonting som ska lämnas ut. Bedrägerier kan handla om att barnet kontaktas och erbjuds obegränsat med Robux eller att barnet luras av falska annonser som lovar obegränsad mängd spelvaluta – men i själva verket tecknar de upp sig för en dyr prenumeration som de måste betala. ”Ta bild på mammas kreditkort” – Ibland försöker de få barnen att dela med sig av sina koder, alltså inloggningsuppgifter, kreditkortsuppgifter eller lösen av olika slag. Det kan handla om att ta en bild på sin mammas kreditkort eller säger ”Ge mig dina uppgifter så jag kan logga in på din tjänst”. Många barn delar sina inloggningsuppgifter med kompisar, säger Jannike Tillå. Allt eftersom vissa föremål får status inne i själva spelen börjar de köpas och säljas för verkliga pengar – inte sällan för stora summor. I Counterstrike handlas ”skins” för allt från hundralappar till mångmiljonbelopp. Världens dyraste Counterstrike-skin lades ut till försäljning i februari och väntades dra in uppemot 20 miljoner, enligt SVT. I samband med skins-försäljningar är det inte ovanligt att köpare eller säljare blir lurade. – I de flesta fall så handlar det kanske inte så jättemycket pengar. Det handlar om några hundralappar men det finns flera ärenden där vi pratar tusenlappar i alla fall, säger Lotta Mauritzson, samordnare på polisens nationella bedrägericentrum. Även om det kan handla om småsummor så drabbas barn och unga som har stor tillit och därmed blir mycket sårbara, menar hon. – Vi har unga personer som tidigt råkar ut för bedrägerier vilket inte är bra. Polisen: Anmäl allt Bedrägeriförsök i spelmiljö lär inte avta, med tanke på att det rör sig om större och större belopp kopplade till spelmiljön, menar Lotta Mauritzon. – Ju mer pengar bedragarna ser att de kan komma över, desto mer kommer man att börja använda det här om vi inte är duktiga och försöka avslöja dem. Lotta Mauritzon menar också att det är viktigt att den här typen av bedrägerier anmäls till polisen. – Det är inget skämmigt i det här. Om vi ska kunna göra någonting åt det så måste vi också veta om det. Enligt Jannike Tillå behöver föräldrar ha koll på vad barnen gör, även om det kan vara tråkigt och svårförståeligt. – Generellt så behöver föräldrar bli mer intresserade och sätta sig in i barnens digitala liv. Det gäller överlag. Och man ska börja med det tidigt.

long

few

4o5GzR

vg

Trodde politiet jaget dem før dødsulykken: – De fant meg i førersetet

Minnet er borte. Selv da han kjørte forbi ulykkesstedet, var det helt blankt. Over syv måneder er gått siden den fatale utforkjøringen på E18 ved Holmlia i Oslo. 15 år gamle Antoni Tomaszewski fra Stavern omkom i ulykken. Spesialenheten har etterforsket politiets rolle i forkant. Deres konklusjon er ventet om kort tid. Ungdommene i bilen trodde de ble forfulgt av politiet. – Jeg husker dessverre ingenting, sier mannen som er siktet for ulykken til VG. Politiet mener han kjørte av veien med to 18-åringer og en 15-åring i bilen. – Jeg vet ikke hva jeg skal si. De fant meg i førersetet ... Ungdommene fra Larvik og Sandefjord hadde vært på handletur i Sverige 11. august i fjor og var på vei til biltreff i Oslo, da politiet ville stanse dem. I mer enn en halvtime trodde ungdommene at politiet lå på hjul. Etter hva VG kjenner til, skal farten i kortere perioder ha vært oppe i 200 kilometer i timen. Underveis sendte 18-åringen i passasjersetet desperate meldinger til familie og venner: Etter ulykken gikk Spesialenheten for politisaker ut med følgende opplysninger, for å korrigere inntrykket av at de var utsatt for lengre og sammenhengende forfølgelse: Ca. kl. 21.30: En UP-patrulje forsøkte å stanse bilen for kontroll etter en fartsmåling i Sarpsborg-området, men mistet bilen av syne. Ca. kl. 21.50: En ny UP-patrulje observerte kjøretøyet i Vestby. Patruljen fulgte etter et par minutter før den mistet visuell kontakt. Like etter ble kjøretøyet observert ved Nordbytunnelen av en tredje og siste politipatrulje, som raskt mistet kjøretøyet av syne. Den tredje patruljen kjørte videre på E18, mens en annen enhet kjørte inn mot Oslo på E6. Patruljen på E18 fikk visuell kontakt med kjøretøyet i nærheten av bygrensen, før de igjen mistet observasjonen. Kort etter ankom patruljen stedet for ulykken ved Ljabrudiagonalen. BMW-en lå på taket. Politiet meldte om ulykken kl. 22.06. Også politihelikopteret var involvert i biljakten inn mot Oslo. Fra Sarpsborg til ulykkesstedet er en strekning på 80 kilometer på E6 og E18. Sjåføren i 20-årene ble hardt skadet og lå lenge i koma, før han ble overført til Sunnaas for rehabilitering. Han kom ut fra sykehuset før jul. Mannen sliter med smerter i ryggen, synsforstyrrelser og traumer. To måneder før ulykken og halvannen måned etter er slettet fra minnet hans. Han er siktet for å ha forårsaket ulykken. Han var uten førerkort da ulykken skjedde, etter at han i mars i fjor ble fradømt førerkortet for ni måneder. Politiadvokat i Oslo Tone Bysting opplyser at politiet venter på den endelige obduksjonsrapporten før etterforskningen av ulykken kan avsluttes. Hun ønsker ikke å kommentere påstandene om biljakt som Spesialenheten etterforsker. Sjåføren forteller at avdøde var lillebroren til en kamerat. – At et liv gikk tapt, er noe som preger meg i hverdagen. Jeg er utrolig lei for det og beklager til alle som har blitt såret. – Tenker du at du forårsaket dødsfallet? Han blir stille. – Det her blir mye for meg. Jeg tenker mye på ulykken, på familien som har mistet en de er glad i. Jeg føler at alt kunne blitt gjort på en helt annen måte. Sjåførens forsvarer Audun Helgheim er kritisk til hvordan politiet løste sitt oppdrag. – Det kommer sjelden noe godt ut av politijakt i høy hastighet, sier Helgheim. Advokaten mener politiet kunne sperret tunneler eller stanset trafikken lenger fremme, for å stoppe bilen, eller pågrepet sjåføren hjemme dagen etter. – Ut fra beskrivelser gitt i bilen og bevisene som foreligger i saken, er min oppfatning at det har vært en sammenhengende politijakt, sier Helgheim til VG. Påtalefaglig etterforskningsleder ved Spesialenheten for politisaker Marit Storeng har til VG opplyst at saken etterforskes opp mot tjenestefeil. Politiet har instrukser for forfølgelseskjøring som de plikter å forholde seg til. – Sentralt er at formålet må veies opp mot risikoen som forfølgelseskjøringen har for kjøretøyet som forfølges og andre trafikanter, sier Storeng. Mor til 18-åringen som tekstet om at hun fryktet for sitt liv, forteller til VG at heller ikke datteren husker noe av ulykken. – Hun ble klippet ut av passasjersetet og erindrer at hun skrek og skrek. Ellers klarer hun ikke skille hva hun husker, hva hun har drømt og hva hun er blitt fortalt. Jenta sliter i dag med smerter i bryst og hofter. Hun sier til VG at hun ofte tenker tilbake på ulykken og synes det er ekstremt trist at hun mistet en venn: – Når jeg leser de desperate meldingene jeg skrev fra bilen, får jeg opp følelsene jeg hadde i kroppen den gang. Jeg var veldig redd for å dø, fordi det gikk så fort. Moren er spent på utfallet av spesialenhetens etterforskning: – Meldingene til familie og venner forteller at ungdommene var veldig redde over lang tid. Det er nærliggende å tro at biljakten var mer omfattende enn politiet gikk ut med. – Mener du at politiet har begått tjenestefeil? – Spesialenhetens rapport vil kaste mer lys over det. Om de konkluderer med at politiet ikke har gjort noe klanderverdig, er det noe man må respektere og slå seg til ro med.

short

many

EQdomP

ab

583 dog på kanarieön i dödligaste flygolyckan

Olycksplanen ska inte ens vara på ön. Men där, på ett Los Rodeos insvept i tjock dimma, krockar två fullsatta Boeing 747. 583 personer dör. Söndagen den 27 mars 1977 gör Pan Am flight 1736 från Los Angeles ett stopp på John F Kennedy-flygplatsen i New York för att tanka, byta besättning och hämta de sista passagerna. Planet är chartrat av Royal cruise lines och fullsatt när det taxar ut för att lyfta 07.42. Destinationen är Gran Canaria och flygplatsen sydost om Las Palmas. De flesta ombord ska sedan bussas till ett kryssningsfartyg. Från Amsterdams flygplats Schiphol lyfter KLM flight 4805 klockan nio på morgonen – också det planet fullt av soltörstiga passagerare på väg till samma destination. Bomben blir starten på allt Strax efter lunch, 12.30, inleds en kedja av händelser som leder fram till världens dödligaste flygolycka. Då detonerar den kanariska självständighetsrörelsen Fuerzas armadas guanches en bomb på Gran Canarias flygplats. Flera personer skadas i explosionen och flygplatsen stänger genast ner. Strax efter ringer separatister till flygplatsens växel och säger att det finns ytterligare en bomb. Alla flyg blir nu omdirigerade till den lugna och pittoreska kanarieön Teneriffa bara 25 minuter från Gran Canaria. Där ska de landa på Los Rodeos, då öns enda flygplats, strax utanför Santa Cruz. Det är en liten flygplats med bara en start- och landningsbana som ligger på 2 000 meters höjd, vädret kan slå om snabbt. Ena sekunden är det klart, för att i nästa bara vara hundra meters sikt. En normal dag är det tillräckligt med två flygledare i kontrolltornet, men den här söndagen fylls Los Rodeos snabbt av stora plan som omdirigerats från Gran Canaria. – Herregud, jag har sett större frimärken än det här stället, säger en pilot som precis ska landa. 13.38 landar KLM-planet på Los Rodeos. Det placeras i slutet av banan. 33 minuter senare, 14.15, landar Pan Ams 747. Ödesdigra beslutet Väntan blir till långa timmar och ombord på KLM börjar stämningen i besättningen bli irriterad. Man undrar hur länge det är säkert att jobba för kabinpersonal, enligt den nya nederländska arbetslagen. Man har bråttom att komma iväg så att man inte överskrider den gränsen. Passeras maxtiden är besättningen tvungen att vänta in en ny som kan flyga hem dem. Kapten van Zanten har fru och två barn i Nederländerna och är rädd att hustrun ska höra talas om bomben i Las Palmas. Han vill inte att hon oroas. – Vad blir det för straff för besättningen i cockpit om man överträder bestämmelserna? undrar flygteknikern Willem Schreuder. – Du hamnar inför rätta, säger en röst i cockpit. – Handlar det om böter eller fängelse? säger Schreuder. – Det innebär i alla fall att din licens blir indragen ganska länge – och då handlar det om pengar, säger kapten van Zanten. Nu tar kaptenen ett rationellt beslut för att vinna tid på Gran Canaria: planet ska tankas. Men beslutet ska senare visa sig vara ödesdigert. 16.58 öppnar Las Palmas-flygplatsen igen. Pan Am-planet är klart att taxa ut på startbanan, men KLM-planet står i vägen och amerikanerna tvingas vänta i uppåt en halvtimme. Den nederländske piloten Jacob van Zanten rullar då sin fulltankade Boeing till slutet av startbanan. Det behövs full fart och mer startsträcka för att lyfta det tunga planet. Samtidigt har en tät dimma rullat in och sikten har krympt väsentligt på bara några minuter. ”Stand by for takeoff” På samma startbana, i motsatt riktning, finns samtidigt Pan Am flight 1736, men osynligt i tjockan – både för KLM-planet och kontrolltornet. Någon markradar till hjälp finns inte. Pan Am-planet rör sig långsamt fram på banan efter att ha väntat i flera timmar på klartecken från kontrolltornet att det var säkert att landa på Gran Canaria igen. Planet får order om att ta av vid den tredje avfarten och sedan fortsätta parallellt med startbanan, vilket innebär en svår 135-gradig sväng, men kör istället mot den fjärde avfarten, som bara kräver en 45-gradig sväng. Senare säger andrepiloten Bragg att dimman är så tät att de missar den första avfarten. Det här innebär alltså att båda planen befinner sig på startbanan samtidigt. – De tre inblandade – KLM-piloterna som pratar nederländska, Pan Am-piloterna som pratar engelska som första språk och det spanska kontrolltornet som pratar spanska – alla har olika bakgrund i språk och de kommunicerar över kulturella och språkliga barriärer på engelska, säger forskarassistenten Elizabeth Mathews, vid Emby-Riddle aeronautical university, som ägnar sitt yrkesliv åt att förbättra kommunikation inom flyget. Kontrolltornet meddelar KLM: ”Stand by for takeoff. I will call you”. KLM-kaptenen hör uppenbarligen bara ordet takeoff och drar på gasen. Men andrepiloten Schreuder hör hela meddelandet och säger på holländska: – Är inte Pan Am borta [från startbanan]? – Åh, ja! svarar van Zanten. ”Kör av! Kör av! Kör av!” Det amerikanska planets piloter hör också hela meddelandet och protesterar desperat att de fortfarande är kvar på startbanan. Men på grund av radiostörningar går meddelandet inte fram och KLM:s van Zanten ökar farten på startbanan i dimman – och kör rakt mot Pan Am-planet. 17.06 får Pan Am-besättningen syn på KLM-planet. På inspelningarna från cockpit i de båda planen hörs paniken. Pan Am-kaptenen Victor Grubbs: Jävlar, den jävla idioten är på väg! Andrepiloten Bob Bragg: Kör av! Kör av! Kör av! KLM-kaptenen van Zanten: Helvete! Pan Am-kaptenen ger full gas och svänger sedan tvärt till vänster för att undvika en frontalkrock. – När jag tittar ut från sidofönstret har han lyft från marken nära oss och jag kan se att planet inte är tillräckligt högt uppe, säger Pan Am-piloten Bob Bragg. KLM-planet försöker undvika kollisionen genom att stiga brant från banan – men varken tid eller avstånd räcker till, planets stjärtparti skrapar i startbanan i 20 meter. Planet kör in i Pan Am-planet och träffar snett på överdelen. Flight 4805 är i luften en kort sträcka, men kraschar sedan och allt förvandlas till ett eldhav. Samtliga 248 ombord på KLM-planet dör, av dem är runt 50 barn. Pan Am flight 1736 fattar också eld, bara de som befinner sig i främre delen av planet överlever. En av dem är expolisen Joan Feathers, nu 76. Hon sitter på rad sju i planet och ser att planets tak skalats av, som på en konservburk. – Jag tänker att det här är slutet. Jag ser en kvinna på andra sidan gången som klyvts mitt itu av säkerhetsbältet och en annan kvinna framför mig som brinner. – När vi flyttar oss till sidan av planet är det små eldhärdar. Jag känner bara att det är en överhängande risk … jag vill inte brinna upp. Det är bråttom, elden och röken ombord på det amerikanska planet sprider sig snabbt. De första som agerar, förutom besättningen, är de som varit i krissituationer tidigare – och de som läst säkerhetsbroschyren noggrant och vet vart de ska ta vägen. Warren Hopkins, en veteranerna från andra världskriget ombord, agerar direkt, trots ett djupt sår i huvudet efter fallande vrakrester. Han knäpper upp sitt säkerhetsbälten och säger till sin fru: – Vi går nu! Det får dem som sitter i närheten att också agera. Men där flygplansdörren ska sitta är det nu ett stort hål och någon nödkana fanns inte kvar. Warren tar sats och hoppar. Sex meter ner landar han på fötterna, men skadar ena foten. Hans fru Caroline bryter nyckelbenet när hon landar. ”Som en atombomb” Joan Feathers väntar inte heller på att bli räddad. Hon tar sig ut på den oskadade vänstra vingen och får hjälp av en läkare från Chicago med det höga hoppet från planet. Väl på marken kan hon se att elden sprider sig och det är ett fruktansvärt kaos med skadade och brända passagerare. – Jag fortsätter att springa från planet och bara kanske 15 sekunder senare exploderar planet som en atombomb. Det blir ett gigantiskt eldhav. Hon säger att det då har gått cirka två minuter sedan den katastrofala krocken. Många av de 71 överlevande på Pan Am-planet får svåra brännskador i kraschen. Tio av dem dör senare. Totalt dör 335 dör på Pan Am-planet. Över hela landningsbanan ligger nu de brinnande planen, förvridna metalldelar och annan bråte utspridd. För räddningstjänsten tog det flera timmar att släcka elden. För Joan Feathers är den 27 mars ett datum hon aldrig glömmer. Hon har inte blivit avskräckt från att flyga, men ser med fasa på när andra passagerare pressar in sitt handbagage i skåpen ovanför sätena. Olycksdagen tvingas hon klättra över väskor när hon kämpar för att ta sig ut. – Jag tänker på det varje gång jag flyger, säger hon. Det nederländska bolaget informeras om att deras KLM-plan kraschat och försöker kontakta kapten van Zanten för att skicka honom till olycksplatsen. Han är deras främste flyginstruktör på Boeing 747 och de har ingen aning om att han var kapten på olycksplanet. Haveriutredningen visar senare att den nederländske piloten har startat utan klartecken från kontrolltornet och i och med det orsakat flygplanskatastrofen. En enda på det nederländska planet, reseledaren Robina Monique van Lanshot som bor på Teneriffa med sin pojkvän Paul, kliver av på ön och överlever. Bara 20 månader efter flygplanskatastrofen på Los Rodeos öppnar Reina Sofia airport på södra Teneriffa, den 6 november 1978. Den är utrustad med markradar. Källor: BBC, CBS, New York Times, Express, Telegraph, Daytona Beach News-Journal

long

few

4oMqGE

vg

Horneland om forholdet til Brann og kona: – En bedre balanse i livet

I Brann har Eirik Horneland (49) fått lov til å være seg selv. Nå er det Bergen som er hjemme for ham – og kona. Men i fjor høst dukket det opp en mulighet som kunne endret på alt. Som kunne gjort at det ikke var Horneland som ledet Brann i serieåpningen mot Tromsø. Stockholmsklubben Hammarby så på mulighetene for å hente Eirik Horneland. – For meg er det sånn at det å stå i et prosjekt over tid, og det å sette et større fotavtrykk, er ofte et kvalitetstegn. Det er det jeg prøver å få til. – Kjente du noen gang på at du måtte bort for å få ny energi? – Nei, nei, nei, overhodet ikke. Det er masse ugjort i Bergen. Spesielt med det å bringe en stabilitet inn i Brann, sier Horneland. Eirik Horneland møter VG på Brann Stadion. Han går snart løs på sin tredje sesong fra start som Brann-trener. Fra skandaler og kriser snakkes det nå om et stabilt og godt Brann-lag som skal kjempe helt i toppen. Stabilt har det også blitt for Eirik Horneland, som virkelig har funnet roen i Bergen. Nå også sammen med kona Tine som flyttet til byen på tampen av fjoråret. – Du får en bedre balanse i livet når du får et menneske til i hus. Da har du andre rutiner enn når du er helt alene. Jeg bruker mye tid på jobb, men du har noe å komme hjem til og en bedre balanse i livet, sier Horneland. – Ikke like mye dårlig samvittighet? – Jeg er ikke så god på samvittighet. Jeg er en stor egoist og har heldigvis folk rundt meg som aksepterer at jeg er egoist med tanke på jobben jeg har. Sånn sett er jeg veldig heldig. For Eirik Horneland er fotball lidenskap. Sånn på ordentlig. Du kan merke det på treneren når han står nede ved banen og dirigerer spillerne sine. Nesten manisk tråkker han opp og ned mens spillerne får beskjeder. En lidenskap som gjør at ikke engang en kone kan hindre at tankene flyr til Brann også etter endt arbeidsdag. – Du blir bedre til å skifte fokus. Er du alene, så er du veldig på jobb når du er på jobb og så går du hjem og jobber videre. Når du har folk hjemme, så må du skifte fokus. Du må gå inn og ut av jobb på en bedre måte, sier Horneland. – Så ikke like mye fotballtanker etter jobb? – Det blir jo det, vet du, sier Horneland og ler litt av seg selv. Hvis fotball er en lidenskap for Horneland, stemmer det også svært godt fra Brann og fansen i Bergen. Magnus Warming har denne vinteren hatt prislapp på tresifret antall millioner ifølge forsiden på diverse bergensaviser, etter prestasjoner i treningskamper. Hvorfor har Eirik Horneland fungert her? Han har noen teorier. – Jeg har fått lov til å være meg selv. Å ta stort ansvar og bringe inn mitt tankegods. Det har passet veldig inn med omgivelsene og de som følger oss. Det har vært en bra match. Så har jeg en fantastisk spillergruppe som tar til seg budskapet vårt, sier Horneland. – Hva er det med Bergen som tiltaler deg? – Det er lidenskap, entusiasme og stolthet. Brann betyr mye for bergensere. Det trigger en til å gjøre Brann til noe som bergenserne kan være virkelig stolte av. Jeg føler at jeg har noe ugjort her. Det er ikke noe bedre plass å være for meg enn Bergen, sier Horneland. Siden han kom til Brann har han jobbet med klubbkulturen. En kultur som var sliten og frynsete etter et mye omtalt nachspiel. – Først og fremst har vi ansatt de riktige folkene. Så er vi veldig nøye på hvem vi tar inn. Vi har fått en bra kultur i bånn som gjør at de blir dratt inn i den kulturen med en gang. Det handler om å ettergå de standardene vi har og stille de rette kravene. Vi må orke å ettergå og passe på kulturen vår, sier Horneland. – Det virker intenst. Blir du sliten? – Ja, men du får ikke slappet av i ferier heller. Det er en type jobb som du har med deg hele veien. Du må prøve å få energi i all intensiteten. Den gruppen som er her nå og atmosfæren som er rundt Brann og Bergen er med på å gi energi, sier Horneland. – Kan Brann vinne gull i 2024? – Nei, jeg tror ikke vi skal begynne å gå opp den veien der. Det går an å over- og underprestere. Molde underpresterte i fjor. De kommer nok tilbake i full mundur. Molde og Bodø/Glimt er soleklare favoritter, og så er det mange bak der som har lyst til å se om det er mulig å slåss med de. Men Brann er overhodet ingen gullkandidat, sier Horneland.

short

very many

xgxg1V

vg

Fanget opp maskerte tyver utenfor hjemmet: – Utrolig ekkelt

Ferien til John Magne Johannesen ble avbrutt av ekte påskekrim. På filmen fra hjemme i Tromsø, var det fire øyne som stirret tilbake. Lørdag morgen våknet han til en melding på mobilen om at det hadde vært bevegelser foran overvåkningskameraet. – På filmen så vi maskerte menn som forsøker å ta seg inn i garasjen vår. Tyvene ble enten skremt eller så oppdaget de kameraet. De stirret i hvert fall rett inn i kameraet. Vi ble småredde og skeptiske, sier John Magne Johannessen til VG. Han er bosatt i Tromsdalen i Tromsø, men i påsken er han på ferie i Lofoten. Flere ting er stjålet – Jeg fikk familie og venner til å reise bort for å undersøke hva som hadde skjedd. Tyvene hadde knust ruten på jobbilen min. Der hadde de funnet et nøkkelknippe med umerkede nøkler som de forsøkte å bruke til å komme seg inn i garasjen, sier Johannessen. Da han fikk høre om den knuste bilruten, ringte han rett til politiet. – Politiet reiste ut og gjorde undersøkelser. Jeg ga dem tilgang til bildene fra overvåkningskameraet. Lørdag formiddag ble de maskerte mennene etterlyst, noe som ble bredt omtalt i lokalavisene iTromsø og Nordlys. – Det er vanskelig å huske alt man har i bilen, men jeg fikk sønnen min til å filme inne i førerhuset. Han fikk også sikret den knuste bilruten, sier Johannessen. Han forteller at dashbordkameraet, to Oakley-solbriller, Airpods, en lommelykt og en kniv er fjernet fra førerhuset. Men han har ikke full oversikt ennå. – Heldigvis kom de seg ikke bak i bilen eller inn i garasjen. Begge steder har jeg store verdier i verktøy, sier Johannessen. – Virket målrettet Tromsøværingen jobber nemlig med salg av kostbart verktøy. – Tyvene virket målrettet og ville inn i garasjen, så det får meg til å tenke at det var planlagt og bestilt. Samtidig har de stjålet utstyr til å lappe dekk med fra bilen, noe som for meg til å tenke at de kanskje bare er vanlige vinningskriminelle, sier Johannessen. – Hvordan var det å få påskeferien ødelagt av dette? – Det er utrolig ekkelt å oppleve sånt. Hele lørdagen ble brukt til å finne ut av hva som hadde skjedd. – Også blir man sint og redd. Da vi så filmen, kunne vi jo ikke vite om de hadde vært inne i huset vårt. Dessuten tenkte jeg på mange av de eldre som bor i nabolaget, om de hadde blitt utsatt for noe, sier Johannessen. Politiet ber om tips Etter artiklene i lokalavisene har flere personer tatt kontakt og tipset om hvem tyvene kan være. – Det er flere som mener å gjenkjenne den ene av dem både på blikk og kroppsholdning. Jeg har gitt navnet til politiet, sier Johannessen Politiet opplyser til VG at de etterforsker saken, men at ingen av tyvene er pågrepet ennå. – Vi har ingen nye opplysninger. Vi har fått inn noen tips som vi har sjekket ut, men tar gjerne imot flere tips fra publikum, sier operasjonsleder Morten Augensen i Troms politidistrikt søndag formiddag.

short

many

MoMMn0

bt

Isabel (23) fikk store søvnproblemer. Hun er ikke alene.

(A-magasinet) Klokken 03:29. Sovespillelisten på Spotify stopper igjen. Seks søvnløse timer er gått. Isabel Gjertsen (23) tar opp mobilen, går inn på Instagram og skroller. Hun ligger lys våken i et kollektiv i Oslo sentrum. Ute er det bekmørkt og fullt av liv: biler som skrenser og tuter, folk som roper. Fire uker uten ordentlig søvn har tappet kroppen for energi, men hodet er fullt. Hun tenker på den viktige, dype søvnen alle snakker om. Klokken 04:42. Gir opp. Sjekker om Snapchat har råd. Spurter mentalt gjennom dagen Før brukte Isabel flere timer på å sovne hver kveld. Hun våknet ofte i løpet av natten og følte seg ødelagt om dagen. Siden 2010 har søvnproblemer blant nordmenn eskalert. 1 av 3 sliter ukentlig med søvn. Folkehelseinstituttet kaller søvnproblemer for vårt mest undervurderte helseproblem. Før slet småbarnsforeldre og eldre som mest med å sove. Nå øker skiller unge voksne seg ut. En tredjedel av unge voksne kvinner har symptomer på insomni. Guttene er like etter. Tenåringer og unge voksne bruker mer enn dobbelt så mye sovemedisiner som for ti år siden. Er vi vitne til en ny, søvnløs generasjon? Aleksander Andersen er søvnterapeut og behandler på søvnklinikken i Oslo. Han forteller at stadig flere født etter 1999 trenger søvnbehandling. Han nevner flere årsaker: – De unge møter natten i 200 kilometer i timen. Når det brått blir stille rundt dem, kommer bråket i hodet. Hjernen er overaktivert, fordi de har spurtet mentalt gjennom hele dagen. Forskjell i by og bygd Isabel Gjertsen fikk søvnproblemer etter det første møtet med voksenlivet. Etter fire år som student i den rolige vestlandskommunen Sogndal flyttet Isabel til Oslo i fjor sommer. I hovedstaden var det blinkende skilt, tutende biler og stressede mennesker. En stor kontrast fra de fredfulle fjellene i den lille bygden. Med lydtette hodetelefoner utforsket hun bygatene, uvitende om hva inntrykkene gjorde med henne. Hun balanserte mellom to deltidsjobber og trente på fritiden. Brått trengte hun korte ettermiddagslurer. Ble overgangen fra bygd til by for stor? Det kan i så fall være helt naturlig. Mange sover bedre på landet enn i byene. Forklaring: Mye lys om dagen og lite lys om kvelden er viktig for søvnen. I store byer omringes man av et fyrverkeri av kunstig lys – til alle døgnets tider. Jo mindre kunstig lys det er der man bor, jo lettere tilpasser man seg de naturlige lysforholdene. Isabel Gjertsen var omgitt både av kunstig lys i byen og mye blålys fra skjerm. I den ene jobben laget hun sosiale medier-innhold for en helsebutikk hjemmefra. Fleksibel arbeidstid førte ofte til at hun jobbet sent. Etter arbeidstid laget hun innhold til egne sosiale medier. Når hun la seg, kom tankene. «Kunne hun prestert bedre på jobb i dag?» «Hvorfor følte hun seg så sliten på trening?» «Hvordan skulle hun rekke alt hun hadde planlagt neste dag?» Så kom høsten og våkenettene. Tankene som vekker oss Glemmer du tiden i dusjen, eller overtenker du på kvelden? Det kan skyldes at ideer, bekymringer og tanker ikke blir bearbeidet på dagtid. Disse tankene vekker oss når vi heller burde bli trøtte før leggetid. Det er prisen for å fylle hvert minutt av dagen med stimuli. Jo flere inntrykk på kort tid, jo verre er det for søvnen, mener søvnterapeut Aleksander Andersen. Tiktok er altså som energidrikk for hjernen. Når unge flytter hjemmefra, er det ingen som passer på at de skrur av skjermen. Jo senere de bruker skjerm om kveldene, jo lenger forskyves trøtthetsresponsene. – Det koster samfunnet mye penger at vi er slitne, ufokuserte, og at så mange sliter med søvn. «Å sove som et barn» er ikke et reelt uttrykk lenger, sier Andersen. Ved klinikken der han jobber, får de nå inn flere tiåringer med samme symptomer som 20-åringene. Straffen for å sove godt – Det var en følelse av å være konstant bakpå. Jeg bare stresset ekstremt med det å ha nok tid og få nok tid, sier Isabel Gjertsen om den første høsten i Oslo. For hver kveld sovnet hun senere og senere. Det ble vanskelig å opprettholde daglige rutiner. En vond tanke hadde satt seg: «Du kommer ikke til å få sove i kveld heller.» Hun husker særlig én natt. Klokken fem lukket øynene seg, men Isabel følte seg våken. I enden av rommet så hun en mann, han hvisket navnet hennes. Hun våknet i panikk. Det gjentok seg flere ganger den natten. Senere forsto hun at det var søvnparalyse. Det kunne gå tre netter på rad der hun sov i kanskje tre timer. Den fjerde natten var kroppen så sliten at hun sovnet med én gang. Natten etter kom straffen for å ha sovet godt. Ny, søvnløs natt. – Kroppen var helt sykt urolig. Hver natt ble jeg mer og mer desperat, forteller Isabel. Etter dette spurte hun om råd på Snapchat. Noen ba henne booke time hos en profesjonell søvnbehandler. Det gjorde hun. Men det som hjalp mest, var grepene hun selv gjorde i hverdagen. Hele verden er i søvnkrise. Det mener den svenske forfatteren og søvnforskeren Christian Benedict. Nylig utga han boken «Sov deg til et bedre liv». Søvnproblemer skyldes bekymring og manglende respekt for folks privatliv, mener han. – Dagens unge har krig, økonomi og inflasjon å bekymre seg over. For å håndtere det prokrastinerer de nattesøvnen ved å binge syv episoder av en Netflix-serie, sier Benedict. Han mener den virtuelle jobben etter arbeidstid forstyrrer søvnen. – Før respekterte vi hverandres privatliv. Nå bombarderer vi hverandre med tekstmeldinger og ringer i tide og utide. Riktig ro Slett Tiktok! Og ikke vær så flink! Det er det første søvnterapeut Aleksander Andersen sier til de unge pasientene sine. – Folk som tror de slapper av når de ligger på sofaen og skroller, tar grundig feil, mener han. Tvert imot er det dette som gjør dem slitne. – For å kompensere hiver de bensin på bålet med kaffe, energidrikker og mer skjermbruk. Søvnforsker Christian Benedict mener veien til god søvn handler om gode kveldsrutiner. Hans råd er å lage regler: Demp lysene om kvelden. Etter klokken ni er mobilbruk forbudt, da kan man heller lese. Uken etter kan man stramme inn mobilvinduet. Jo mer naturlig dagslys du får på dagtid, jo mer unaturlig skjermlys tåler kroppen – uten at det påvirker søvnen like negativt, oppmuntrer søvnforskeren. Han mener én ting er viktigst for å få sove: – Ikke prøv å sove og ikke gjør god søvn til et livsprosjekt. Fra tre til åtte timer søvn I dag får Isabel fortsatt behandling for søvnproblemer, men er på bedringens vei. Hun sover åtte timer hver natt og føler seg uthvilt når hun våkner. Det skyldes nye rutiner. Om formiddagen oppsøker hun dagslys. Det er viktig å sette grenser mellom jobb og fritid, har hun lært. Jobber hun hjemme, skal det aldri skje i sengen. – Hva er ditt viktigste råd til unge folk med søvnproblemer? – Prøv å være i nået. Ikke stress over noe som skjedde i går, eller hva du skal gjøre i morgen. Planlegg og strukturer dagene. Det gir rom for et roligere sinn og mindre tankekjør. Men det viktigste rådet for å sove bedre, er ifølge Isabel Gjertsen dette: å gi litt mer f.

long

many

veEQBm

vg

Ødegaards ekstreme forvandling

Ett grep kan ha satt fyr på Arsenal og Martin Ødegaards sesong. Når Arsenal og Manchester City søndag møtes til en av sesongens viktigste kamper, er det med Martin Ødegaard i en av hovedrollene. Han er viktigere og bedre for Arsenal enn han kanskje noen gang har vært. – Han er etter min mening en av ligaens beste akkurat nå, sier Viaplays fotballekspert Lars Tjærnås. VG har bedt flere eksperter og fotballprofiler om å komme med sin analyse bak noen oppsiktsvekkende Ødegaard-tall. De siste 12 kampene har drammenseren vært involvert i det offensive spillet på en helt annen måte enn han var de 12 første. Ekspertene peker på flere endringer: Lars Tjærnås begynner slik i sin analyse: – Jeg mener at den viktigste endringen de siste kampene er at Arteta har endret balansen på midtbanen i flere kamper. Jorginho har blitt anker, Rice en slags indreløper, men også en som balanserer. Det har endret rollen til Martin – han kan ha utgangspunkt høyere i banen i visshet om at laget er bedre balansert, sier Tjærnås til VG. Ødegaards stigende kurve er helt i takt med resten av laget som helhet. De siste 12 kampene er Arsenal nummer én i ligaen på xG og store sjanser skapt, og nummer to på berøringer i motstanders 16 meter. Ståle Solbakken, landslagssjef, peker på ett nytt grep: – Arsenal prøvde noen nye ting da sesongen startet. Da tok de bort den siden med White, Saka og Martin. Det gikk litt utover rytmen. Jeg tror det har hjulpet å få den tilbake, sier Solbakken til VG. The Athletic peker på det samme som Solbakken. Arsenal angriper på sin høyre side i over 40 prosent av tilfellene. Nettstedet peker på at White har fått en mer «hybrid» rolle med mer frihet, som blant annet gjør at han kan stikke mer bak forsvaret til motstander og skape rom for Ødegaard og Saka. – Høyresiden med White, Saka og Ødegaard har nå spilt sammen uten hindre og avbrytelser, noe som har gjort at relasjonene har gått nesten på automatikk mellom dem, som i beste stunder i fjor, sier Lars Tjærnås. Legg merke til hvordan varmekartet til White er rødt langt høyere i banen siden han ble testet i en litt ny rolle: Øyvind Eide er sportsdirektør ved NTG og har PRO-lisens som trener. Han peker på en ganske enkel forklaring: – De siste 12 kampene har de etter min vurdering møtt langt svakere motstand i åtte av dem. Det betyr at Arsenal møter lag som forsvarer seg dypere og dermed kommer Martin mer i posisjon i og rundt motstanderens 16 meter, sier Eide. Samtidig har han notert noen andre faktorer: I tillegg har Eide lagt merke til noe i Ødegaards posisjonering: – Martin trekker veldig ofte mot Arsenals høyre side og kan få gode vinkler med sin venstre fot derfra. Motstander avgir ofte rom som Martin boltrer seg i, gjerne ved å gå innover. Derimot har motstandere oftere fått dekket rommet Martin brukte mer i fjor, som var rundt den ytterste midtbanespilleren hos motstanderen. Nå legger han seg høyere mot backleddet til motstanderen. Det ser ut til å fungere, sier Eide. Mot Manchester City er det en ligatittel som står på spill. Arsenal er avhengig av sin norske kaptein mot Erling Braut Haaland og stjernegalleriet til Pep Guardiola. Skal vi tro Lars Tjærnås, blir ikke det noe problem for Ødegaard. – Han er en av de beste på grunnlag av det han gjør individuelt, relasjonelt og med tanke på lederskapet han viser. Nå er han også på et veldig høyt nivå i toppkampene mot de beste.

short

many

ve4K0p

ap

Da IT-selskapet Wirecard kollapset med 32 milliarder i gjeld, kom spørsmålet: Var en av toppsjefene russisk spion?

Han lurte alle. Nå vanker harde straffer for flere av partnerne hans. Men supersvindleren Jan Marsalek selv er sporløst forsvunnet. Jan Marsalek var chief operating officer, eller nestsjef, i IT-selskapet Wirecard. Det endte i en av Tysklands største finansskandaler og konkurser. 20 milliarder kroner manglet på konto, i tillegg til en gjeld på 32 milliarder kroner. Til sammen er dette tapet like stort som hele det norske bistandsbudsjettet for 2024. Men det stopper ikke der. Det tyske magasinet Der Spiegel har gravd i historien hans, sammen med kolleger i The Insider, ZDF og Der Standard. Det de fant, overgår fantasien. Mesteparten av denne artikkelen bygger på deres arbeid. De har avdekket en spinnvill historie. Da politiet arresterte resten av ledelsen i Wirecard, forsvant Marsalek sporløst. De tyske journalistene dokumenterer at han fikk hjelp av den andre arbeidsgiveren sin. I mange år jobbet han som spion for Vladimir Putins regime. Nå er han en av verdens mest ettersøkte personer. Tilbake til begynnelsen Historien om Marsalek begynner for alvor i år 2000. Da fikk den 20 år gamle østerrikeren jobb i en liten, tysk IT-bedrift. Wirecard drev med betaling over internett, først og fremst for porno og gambling. Kundekretsen vokste raskt. Etter hvert ble ambisjonen å bli verdens største innen nettbetaling. Tallene tydet på at de var på vei mot målet. Bedriften ble en slags gallionsfigur for det nye, tyske næringslivet. Tyske politikere, med forbundskansler Angela Merkel i førersetet, gjorde alt de kunne, for å hjelpe Wirecard. Bedriften ble en av Tysklands mest verdifulle. Da The Financial Times begynte å grave i regnskapene, møtte de ikke bare motstand fra Marsalek og toppsjefen Markus Braun. I flere år ble journalistene i den britiske avisen utsatt for grove anklager fra tyske bedrifter og myndigheter. Det ga seg ikke før tallene kom på bordet. Marsalek og Braun hadde ført alle bak lyset. Kassen var tom og gjelden enorm. Hele bedriften var en boble, der penger ble sendt rundt i systemet for å gi inntrykk av fulle konti. Merkel ble anklaget for å ha oversett fakta i sin jakt på en suksesshistorie. Bekrefter mistanke Mistanken om at Marsalek var russisk spion, er gamle. De dukket opp da The Financial Times begynte å ettergå Wirecards regnskaper. I 2020 skrev avisen om mistankene mot Marsalek. De første bekymringsmeldingene kom fem år tidligere. I flere land la etterretningstjenestene merke til at den karismatiske bedriftslederen pleiet kontakt med spioner fra land som Libya og Russland. Blondine og privatfly I 2014 møtte Marsalek Stanislav Petlinskij for første gang. Vestlig etterretning mener at den tidligere elitesoldaten jobbet for flere hemmelige tjenester i Russland. Det var Marsaleks russiske kjæreste, Natalia Zlobina, som introduserte dem. Hun hadde svært gode kontakter – med tanke på at hun bare var 29 år gammel og med arbeidserfaring som erotisk modell og skuespiller. I filmen «Red Lips 2 – Blood Lust» spiller hun en agent som dreper folk med nervegift. Petlinskij kunne hjelpe Marsalek med mye ekstra spenning. Da forretningsmannen sa han likte fart, ordnet agenten en tur i et russisk jagerfly av typen MiG-29. Entusiasmen for tunge våpen kunne også vennen gjøre noe med. De to fløy til Syria og besøkte leiesoldater fra Wagnergruppen. Der hevder kilder at Marsalek fikk anledning til å skyte mot det som skal ha vært islamistiske krigere. Petlinskij bekrefter at de var der sammen. Han sier at skyteøvelser var standard sikkerhetstrening for alle som besøkte leiren. Med Petlinskij som føringsoffiser skal Marsalek ha jobbet for både den militære etterretningen Gru og sikkerhetstjenesten FSB. En nyttig spion Som leder i en gigantisk bedrift med kontorer over hele verden var Marsalek stadig på farten. Han beskrives som en fantastisk god selger, åpen og tillitvekkende. Med andre ord egenskaper en spion trenger. Ved siden av jobben i Wirecard skal han ha bygget opp et nettverk av agenter. Oppgaven deres var blant annet å følge med på Russlands motstandere i utlandet. Ifølge britisk politi kunne det gå så langt at disse agentene planla drap. Som leder i Wirecard var også Marsalek veldig godt posisjonert for å hjelpe de russiske oppdragsgiverne sine med betalinger. Wirecard var ledende når det gjelder overføring av penger mellom land. Hvitvasking gjennom dette systemet er blant anklagene han så langt har sluppet å svare på. Deler av tysk politi brukte Wirecard for å overføre penger til sine informanter. Marsalek kunne dermed gi russerne verdifull informasjon. I 2013 skal han ha hjulpet den tsjetsjenske diktatoren Ramzan Kadyrov med å hvitvaske «noen hundre millioner» dollar. Godt nettverk Marsalek hadde en nyttig kontakt i hjemlandet. Martin Weiss jobbet for Østerrikes hemmelige tjenester. Gjennom jobben sin hadde han fullt innsyn i hva landets agenter foretok seg. Og han fikk tilgang til all informasjon andre lands etterretning sendte til Wien. Da han sluttet i denne jobben, leide Marsalek ham som konsulent. Jobben besto i å sjekke informasjon om mennesker Kreml var interessert i. Weiss brukte kontaktene sine og kartla over 20 personer. Etter at Weiss ble arrestert, har han innrømmet flere av forholdene. Som russisk prest Da Wirecard omsider klappet sammen, minnet det om en ballong som sprakk. Byggverket som virket så flott, viste seg å være mest luft. Toppsjef Markus Braun og nestkommanderende Marsalek hadde blåst opp regnskapene med 20 milliarder kroner. Men gjelden på 32 milliarder var reell. Braun ble raskt arrestert. Han kan vente seg mange år i fengsel. Men Marsalek forsvant. Trolig fikk han hjelp fra en person med nære bånd til russisk etterretning, som stilte med privatfly. Han skal ha betalt piloten 8000 euro for å bli fløyet til Belarus. Samtidig ble det konstruert spor som tydet på at han var på Filippinene. Journalister i Spiegel har jaktet på ham siden. Sporene går inn i en slags skyggeverden – med blondiner, russiske spioner, leiesoldater, privatfly og mye annet som mest hører hjemme i en film om James Bond. For eksempel måtte mannen på flukt få seg et pass. På en eller annen måte fant hjelperne hans ut at han har en dobbeltgjenger. I byen Lipetsk, 40 mil fra Moskva, er det en prest som heter Konstantin Bayazov. Han reiser sjelden og trenger ikke pass. Med god hjelp fra russisk etterretning ble det laget et nytt pass, som ga den østerrikske flyktningen mulighet til å reise. Spiegel skriver at han har flere pass, muligens også et som tilhører enda en ortodoks prest. Marsaleks gamle spionvenn Petlinskij ble spurt av Spiegel om hvor Marsalek befinner seg nå. – Jeg vet ikke, sannsynligvis et behagelig sted, smilte han.

long

few

MoMMEB

ab

Efter dödsolyckan – så gör Gröna Lund om

Dödolyckan blev starten på ett katastrofalt år för Gröna Lund. Men vd Jan Eriksson känner sig säker på att nya rutiner och kontroller gör att något liknande inte ska hända igen. – Nu hoppas jag bara att Stockholmarna verkligen ska komma tillbaka till oss i sommar. Det har varit ett tungt år för Gröna Lund efter dödsolyckan i berg- och dalbanan Jetline förra året. Bilden har börjat klarna kring vad som gick fel, även om man fortfarande väntar på Haverikommissionens slutrapport. – Vi vet ju händelseförloppet. Hur den främre bärarmen kollapsar, hur hjulparen ramlar av och vagnen slår hårt i rälsen. Så den delen känns tydlig för oss, säger Gröna Lunds vd Jan Eriksson. Olyckan ledde till en hård ekonomisk smäll. – Det skakade om oss i grundvalarna. Det är klart att den ekonomiska effekten av det i kombination med det dåliga vädret och höga räntor gjorde att vi fick en väldigt tuff säsong. Kan du sätta en siffra? – Ja, vi tappade ungefär 30 procent av vår gästvolym och 200 miljoner kronor. Nya rutiner och fabriksbesök Inför den nya säsongen blir frågan naturligtvis: Vad har nöjesparken gjort för att det inte ska hända igen? – Vi har lagt mycket energi under vintern på allt från vår hantering av leverantörer, våra beställningar av reservdelar, utbildningsmaterial och kontrollrutiner. Hittade ni något som behöver ändras då? – Ja. Till exempel har vi förtydligat hela vår beställningsrutin och vår insyn och kontroll av leverantörer. Vi samlar också vår dokumentation mycket tydligare och bättre än tidigare, säger Jan Eriksson. När ni säger att ni ska ”kontrollera era leverantörer” vad menar du då? Åker ni och kollar i fabrikerna? – Ja, till exempel. Till säsongen i år får till exempel ”Twister” nya tåg. Då har vi varit på plats under pågående tillverkning tillsammans med vår besiktningspartner. Tittat på tillverkningsprocessen, leverantörens arbete och dokumentation. Jetline kan öppna igen Men trots dödsolyckan är inget beslut fattat om Jetline. Det enda beskedet är att åkattraktionen kommer att vara stängd under 2024. – Vi inväntar rapporten från Haverikommissionen. Först när vi har den i vår hand är vi redo att fatta ett beslut om Jetlines framtid. Men ni har ju en ganska tydlig bild av vad som hände? Om den håller, kommer Jetline öppna igen? – Vi får se. Som sagt, jag tycker bilden av vad som hänt är klar, men hur det kunde hända är fortfarande inte tydligt. När den analysen är genomförd av Haverikommissionen så hoppas jag att vi har all fakta på bordet och kan fatta beslut om Jetline. Storslagna planer för framtiden De kommande åren planerar Gröna Lund att bygga ut kraftigt. Dels med nya attraktioner – som än så länge är hemliga – men även med ett helt nytt område på vad som i dag är en parkering bredvid nöjesparken. Det nya området ska stå klart år 2028. – Det är klassisk mark. En gång i tiden låg en konkurrent till Gröna Lund här. Innan dess var det en del av Stockholmsutställningen. Så vi har tagit inspiration från den tiden. Pannkakor och billigare biljetter I år kommer det inte vara några nya berg- och dalbanor eller karuseller som möter besökarna. Den stora nyheten är i stället Pelle Svanslös. – Nej, någon ny attraktion har vi inte. I Pelles värld kommer det vara en ny barnföreställning, ett nytt spel och Pelle och Majas pannkakskalas på Classic Café. Men billigare biljetter blir det. För några år sedan infördes att besökarna var tvungna att köpa åkband för att gå in på Gröna Lund. Nu införs den klassiska entrébiljetten igen. – Det var en direkt effekt av pandemin. Vi hade så pass tuffa restriktioner att vi var tvungna att begränsa antalet gäster i parken avsevärt. För att få hela systemet att fungera och ekonomin att gå ihop hade vi på en biljett med både entré och åkband. Nu hoppas vi att det här ska sänka trösklarna för fler att komma. Vad kommer entrén att kosta? – Den kommer kosta från hundra kronor. För alla från 65 år och uppåt är fri entré tillbaka och för barn 0-3 år är fri entré och fria åk tillbaka. Gröna Kortet är också tillbaka och med det får man möjlighet att besöka oss varje dag hela sommaren för 395 kr.

long

few

dwoxmX

ab

Sälenbesökarnas priskritik: ”Finns en smärtgräns”

SÄLEN. Skistar ser ut att få en rekordsäsong. Samtidigt är barnfamiljer kritiska till de höga priserna på liftkort och boende. – Det finns en smärtgräns för vad man klarar av, säger pappan Tomas Rivera. Det är dags för en välförtjänt fikapaus i backen. Kristian Skarp häller upp varm choklad och plockar fram kex åt barnen Nova Skarp, 12, Leon Skarp, 10 och Saga Skarp, 3 och deras kompisar Maja Rivera, 9 och Alma Rivera, 6. Mamma Frida Johansson berättar att de oftast tar med sig något att fylla på energin med. – Det funkar inte för oss som är fem i familjen att äta ute varje dag. I dag åker vi hem till stugan och äter lunch och så vi har med oss matsäck eller fika i backen. Familjen från Uddevalla har varit på skidsemester i Sälen många gånger. Och Frida Johansson märker att det blivit dyrare. – Det beror på lite på vilken vecka man åker, vissa veckor är dyrare. Men överlag tycker jag att det har blivit dyrare med både boende och liftkort. Tar med mat hemifrån Tomas Rivera, också från Uddevalla, håller med – det är skillnad på priserna bara sedan förra året. – Alla familjer har ju inte kapacitet för det, även om de vill. Det känns, alltså. Det är dyrt som fan. Samtidigt tror han att det kommer krävas mycket för att de ska avstå från skidresan. – Vi gillar ju den här typen av semester. Att man är ute och rör på sig och blir trött och det är en härlig känsla. Men det är klart att vi kommer göra det vi kan för att kunna komma iväg. Familjerna reser tillsammans och har har sätt för att hålla nere priserna. De har tagit med sig mat som de lagat hemma och värmer på i stugan. Och de har redan funderat på fler saker de kan göra om priserna sticker iväg ytterligare. – Man kan ju hyra skidor på vägen upp hit och inte hyra här. Nu har vi tagit Skistars för att det är praktiskt och smidigt, säger Tomas Rivera. Stor stark – 112 kronor Det är inte bara ute i backen som besökare höjer på ögonbrynen åt kostnaderna. På den dunkande afterskin på Lindvallens wärdshus kostar en stor stark l 112 kronor. En hotshot kostar 124 kronor och en fyra vodka red bull 164. – Det är vidrigt alltså, det måste jag säga. 112 spänn ska de ha! säger Isac Fritzson som dricker öl med kompisgänget medan coverbandet S.N.S.B (Sveriges Näst Snyggaste Band) river av ännu en partyhöjare. – Men går man inte hit och dricker pilsner så blir det ju ingen afterski. De kan ta de priserna bara för att vi betalar för skiten, tillägger Hampus Johansson. Skistar-chefen: ”Går att hitta alternativ” Skistar förmedlar boende, säljer liftkort, skidhyra och skidskola. De ansvarar alltså inte för maten i butikerna eller mat och dryck i backen. Tomas Berg, Skistars destinationschef i Sälen, håller inte med om att det per automatik är dyrt att åka på skidsemester. – Vi har väldigt stora valmöjligheter på var du vill bo och var du vill äta. Från att du kan käka på grillen eller köpa med dig och grilla korv i våra vindskjul, till att du kan gå på femstjärnig krog, säger han. Han menar att det finns liknande alternativ för boendet: Allt från hotell och lodger nära backen till att man kan bo en bit från skidbacken. Då finns buss som går fram och tillbaka och som ingår i liftkortet. Det går också att spara pengar på att åka utanför lovperioderna, menar han. – Jag skulle inte säga att det är dyrt utan du kan hitta alternativ, helt klart, som är anpassat för olika plånböcker, säger Tomas Berg. Rekord för Skistar Skidkoncernen Skistar dominerar den svenska marknaden. Det senaste kvartalet har företaget slagit rekord i antalet skidåkande besökare. För första gången har bolaget också nått en vinst på över en miljard kronor. Samtidigt har företaget fått kritik för dyra liftkort, och regler som gör att att alla måste köpa liftkort för hela vistelsen för att kunna boka vissa boenden under populära veckor. Svaret: Ökade driftskostnader Inför vintersäsongen 2023/2024 ökade priset på Skistars liftkort med i snitt 5,4 procent. ”Vi har ökade driftkostnader på drivmedel där vi kör våra pistmaskiner på förnybar diesel HVO100 som är avsevärt mycket dyrare än vanlig bensin/diesel, samt kostnadsökningar på drift och underhåll på grund av valutan när vi köper reservdelar och annat i utlandet”, skriver Skistars PR-chef Linda Morell i ett mejl. ”Förra säsongen höjde vi inte priset alls på skidhyra och sänkte på skidskola, så i år justerades priserna något, på skidhyra blev det en marginell höjning på 1 % och på skidskola i snitt 5 %”, skriver hon vidare.

long

few

y6e7qE

ab

Kristiansen om flytten till IFK Göteborg: ”Extremt nöjd”

GÖTEBORG. Pontus Dahlbergs mardröm blev Anders Kristiansens dröm. Den norske målvakten har tidigare åkt till Blåvitts matcher bara för att uppleva den allsvenska atmosfären. – Jag är extremt nöjd över att vara här, säger han. När IFK Göteborg 0–3-genrepade mot Sarpsborg skadade Pontus Dahlberg bakre korsbandet i knät och blir borta en stor del av 2024. På bänken hos motståndarlaget satt Anders Kristiansen. Ett dygn efter matchen ringde hans agent: – Det gick väldigt fort. När jag fick första frågan om jag var intresserad av att komma hit behövde jag en sekund för att bestämma mig. Det var en ”no-brainer” för mig. – Jag sa ja till min rådgivare med en gång. Sedan satt jag med korsade fingrar och hoppades att dom skulle välja mig. På måndagen fick jag reda på att alla var överens, säger Kristiansen efter att han genomfört första träningspasset ihop med övriga laget på Kamratgården. Lån säsongen ut Han har anslutit till IFK Göteborg på ett lån som sträcker sig över hela säsongen. – Fotboll är speciellt. Det kan svänga så otroligt fort. Jag önskar Pontus (Dahlberg) all lycka i sin rehab. Att jag får chansen att hjälpa IFK Göteborg i den här situationen är jag glad över. Nu står kampen om vem som står mellan stolparna för Blåvitt i premiären mot Djurgården sannolikt mellan rutinerade Kristiansen, 34, och Elis Bishesari, 18, som inte gjort en enda tävlingsmatch för IFK Göteborgs A-lag. Tredje alternativet är Adam Benediktsson, 21. Hur ser du på dina chanser att stå mot Djurgården? – Det är inget jag fokuserar på. Jag tar det dag för dag. Jag tränar, stöttar Adam (Benediktsson) och Elis (Bishesari). Jag ska hjälpa till i omklädningsrummet, vara en positiv kraft. Om jag spelar kommer jag göra mitt yttersta, säger norrmannen. Anders Kristiansen, ursprungligen från Stavanger, har gjort en gedigen resa genom de norska ungdomslandslagen med ett 20-tal landskamper. 2018 tog han steget från Sarpsborg till då nysatsande Union Saint-Gilloise i Belgien. Han spelade till och från men lyckades inte etablera sig som förstemålvakt och återvände till Sarpsborg där han var valet i mål i 2,5 år. Förra sommaren tappade han platsen efter skador och insläppta mål. Besökt Gamla Ullevi privat Nu kan han bli IFK Göteborgs räddare i nöden. – Jag har extremt bra känslor kring laget. Och jag har fått fantastiskt intryck av både staden och klubben. Klubben kände jag till mycket om innan jag kom hit. Jag har varit här på matcher själv. Jag är extremt nöjd över att vara här. Vad för matcher? – Jag har varit här privat för att uppleva stämningen. Jag var här och såg när Hammarby och AIK spelade 2022. Det tar inte så lång tid att åka hit från Sarpsborg. – Jag är väldigt fotbollsintresserad och jag tycker att läktarkulturen i Sverige är helt fantastisk. När jag bodde i Belgien så körde jag för att se Champions League på plats. Jag har en son som är åtta år och jag vill gärna ge honom fina upplevelser också. Han betonar också auran kring föreningen IFK Göteborg, den som även finns stark kvar i Norge. – Det är en härlig utmaning och en storklubb. Där jag är i karriären så är det kanske den största transfern jag varit med om. Gjorde pappa stolt Större än när du flyttade till Union? – Ja, jag tror det. Union var inte där de är i dag. De nya ägarna hade nyligen köpt klubben och det var precis i ombyggnaden.  Men IFK Göteborg är inte där de varit tidigare...? – Min pappa såg IFK Göteborg tidigt och han blev extremt stolt när jag fick chansen att dra hit. Det säger lite grand om uppfattningen kring IFK Göteborg, inte bara här i Göteborg, utan också i Norge. Alla känner till klubben.

long

few

dwgmJA

vg

City-problemet Arteta ikke har løst: – Han kunne fått sparken

Arsenal-sjef Mikel Arteta har knekt de fleste koder – bortsett fra sin gamle hjemmebane. – Han kunne fått sparken etter den kampen der, sier Paul Hirst, fotballjournalist i The Times. «Den kampen» er 0–5-tapet borte mot Manchester City i august 2021. Arsenal ble sendt til bunnen av tabellen – var prosjekt Arteta liv laget? Det er hans største tap mot Manchester City – men langt fra det eneste. Fem tap og 1–14 i målforskjell er Artetas fasit på Manchester Citys hjemmebane som Arsenal-sjef. Det er en av få koder han ennå ikke har knekt. Det ble likevel ikke sparken i august 2021. Forrige sesong så det i stedet heller ut til at han skulle rive ned dynastiet han hadde bidratt til å bygge opp i Manchester City. Men Arsenals tittelhåp ble langt på vei begravet med 1–4-tapet her i Manchester i april i fjor. Søndag klokken 17.30 møtes de igjen til gigantoppgjør i Premier League. Arsenal kommer på besøk til Manchester City, og det kan bli avgjørende for hvor tittelen havner i mai. Arteta insisterer på at de er motivert av de mange og store tapene borte mot den regjerende trippelmesteren. – Dette er et nytt Arsenal. Dette er et Arsenal som lærte av i fjor, er blitt eldre og mer erfarne, sier midtbanespiller Declan Rice til The Telegraph. De har slått Manchester City i begge forsøk så langt. Det er bare den største bøygen igjen: Artetas gamle hjemmebane. Det er også historien om eleven som stilles opp mot læremesteren, fortalt gjentatte ganger etter at Mikel Arteta forlot jobben som Guardiolas assistent for å ta over Arsenal. – De var veldig nære, også utenfor jobben. Konene deres var nære. De har samme tanker, samme visjoner. Pep har satt et stort avtrykk på Artetas karriere, sier Paul Hirst. Magasinet The Athletic har denne uken en lengre sak om Artetas tid i den blå delen av Manchester. De beskriver trykket stemning i laget da det ble klart at Arteta skulle forlate klubben for å bli Arsenal-sjef. For det var i Manchester City den tidligere midtbanespilleren gikk sine første steg på trenerreisen han nå har lagt ut på. – Han var et jævla beist, sier en kilde til the Athletic om Artetas intensitet og lærevillighet. «The Gunners» har utviklet seg til en stabil tittelkandidat i Premier League under Artetas ledelse. Denne gangen møtes de i Manchester som likemenn for første gang, mener Hirst. Er det på grunn av lærdommen han fikk under Guardiolas ledelse? – Nei, nei, nei. Jeg vil ikke si det. Nei, nei. Jeg er ikke rett mann til å svare på dette, svarer Guardiola – litt ukomfortabel. – All suksess tilhører ham. Det er lenge siden vi var sammen, sier Guardiola. Tidligere har Arteta omtalt Guardiola som sitt idol, de møttes for første gang da Arteta var bare 15 år gammel. – Forholdet var nødt til å endre seg, men det har ikke min relasjon til ham gjort. Han er verdens beste manager – med god margin, sa han på sin pressekonferanse fredag. Så, med Jürgen Klopp ute av Liverpool etter denne sesongen, er det Arteta som skal ta over posisjonen som erkerival til sine gode venn Guardiola? – Scenen er satt for det, sier Hirst.

short

many

XbxK8r

vg

Ekspert før tittelkamp: – Har ikke råd til å tape

Søndag møtes Erling Braut Haaland og Martin Ødegaard i storkamp. Nils Johan Semb tror matchen kan avgjøre vinneren av Premier League 2023/2024. – Betydningen kan være stor. Jeg tror spesielt City ikke har råd til å tape, sier Nils Johan Semb til VG. Den tidligere landslagssjefen var til stede på Emirates da lagene møttes i London tidligere i sesongen. Da vant Arsenal 1–0. 10 runder før slutt er det en sjelden tittelkamp mellom tre lag, hvor bare ett poeng skiller serieleder Arsenal, Liverpool og City. – Uavgjort tror jeg vil være et gunstig resultat for Liverpool. For at City skal ta en ny tittel, tror jeg de må vinne. Taper City, tror jeg de er i mest trøbbel. Liverpool har et par enkle kamper de fort kan ta seks poeng i, og da kan det bli en luke ved et eventuelt City-tap, mener Semb. I oktober gikk en takling fra Mateo Kovacic hardt utover Ødegaard, men nordmannen kom seg på bena og bidro til at rødtrøyene tok tre viktige poeng. Eksperten tror at de norske profilene igjen vil spille en sentral rolle når lagene møtes. Før matchen er Haaland toppscorer i Premier League med 18 nettkjenninger, mens lagkamerat Oscar Bobb (20) har fått gjennombruddet sitt denne sesongen. På motsatt side vil Ødegaard lede Arsenal som kaptein. – Martin er veldig sentral i Arsenal. Han er både tilrettelegger og målscorer. Sammen med Bukayo Saka (22) er han den største trusselen de har. Det er en faktor som kan avgjøre. Så tror jeg jo at Haaland kan avgjøre kampen, sier Semb, før han utdyper: – I toppkampene får ofte City kontringsmuligheter hvor Erling får plass. Der han kanskje er på sitt beste. Så nordmennene er svært viktige. Under Norges landslagssamling i Oslo fikk Haaland spørsmål om Ødegaard ville forsterket City. – Det tror jeg. Det er en god spiller. Men han har akkurat signert en ny kontrakt, så det er ikke et tema. City har mange av de beste spillerne i verden, og det kommer vi til å ha langt frem i tid, uttalte Haaland. Søndag klokken 17.30 er jærbuen en av de største attraksjonene for millioner av seere da matchen på Emirates sparkes i gang, noe Semb ser frem til. – Det er en herlig tittelkamp som har levd hele sesongen. Det er veldig uvanlig med tre lag som ligger så tett. Jeg tror også, ut ifra kampprogrammene, at den vil leve til sesongslutt. Jeg kan egentlig ikke huske sist vi hadde en lignende tittelkamp. Jeg tror også storkampene, som denne, vil ha mye å si.

short

many

nQ5j1B

vg

Ekspert bekymret for russisk overtak: – Vi har ikke tatt inn over oss hvor galt det er på vei

Vladimir Putin (71) har nå et mulighetsvindu i krigen – som kan få katastrofale følger. Det mener Karen-Anna Eggen ved Institutt for forsvarsstudier. Hun er bekymret over Ukraina's akutte mangel på ammunisjon. – Det går for tregt. Sendrektigheten vi har sett når det gjelder både å øke produksjonen av ammunisjon og våpen – og å sende det til Ukraina, gir Vladimir Putin et mulighetsvindu som er svært bekymringsfullt. – Forklar! – Samtidig som Russland ventes å være på toppnivå når det gjelder produksjon og tilgang til ammunisjon i 2024 og 2025, så har ikke Ukraina tilgang på den ammunisjonen og luftvern som de sårt trenger. – Hvordan kan dette skje? – Det kan nesten virke som at forståelsen for hvor ille det nå er og hvor galt dette kan gå, ikke er på plass. Ukrainerne kommer til å fortsette å kjempe med alt de har, men nå er det Russland som har initiativet på nesten alle områder, foruten i Svartehavet. De store talls lov gjør seg for alvor gjeldende, og det er ikke i Ukrainas favør. Russland har flere folk, mer ammunisjon – og de er dessuten villige til å ta større tap, sier eksperten. Fredag sa Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj at ukrainske styrker må trekke seg tilbake dersom de ikke får amerikansk støtte. Karen-Anna Eggen viser blant annet til Russlands import av ammunisjon og våpen fra Nord-Korea og Iran, samt det tette samarbeidet med Kina. I tillegg er Russlands økonomi i større og større grad styrt mot å støtte opp under forsvarsindustrien. Krigsøkonomien er i full sving og slik vil det fortsette med mindre noe dramatisk skjer. – Militært og styrkemessig er Russland på vei mot en topp, mens Ukraina er på vei ned. Jeg tror ikke vi har tatt helt inn over oss hvor galt det er på vei akkurat nå. – Hvilke konsekvenser kan det få? – Putin har nå et mulighetsvindu i det USAs militære støtte lar vente på seg, og Europa for øvrig ikke klarer å kraftsamle seg og tette våpen- og ammunisjonshullet det etterlater seg, mener Eggen. – Ukraina taper allerede terreng som følge av dette og har problemer med mobilisering og å bygge forsvar raskt nok. Ved en eventuell større russisk mobilisering og ny offensiv vil Russland på ny kunne okkupere større deler av ukrainsk territorium. Det er vanskelig å forstå at vi tørr å ta den risikoen det medfører at Ukraina svekkes på den måten de nå gjør. – Jeg gjentar det så ofte jeg kan, men hvis vestlige ledere – inkludert i Norge – mener dette er vår tids største sikkerhetspolitiske krise, at utfallet av krigen i Ukraina får store konsekvenser for oss, at Russland er dimensjonerende for norsk sikkerhet og i tillegg proklamerer at Ukraina må sikres en styrket posisjon ved et eventuelt forhandlingsbord, da lurer jeg på hvorfor ikke mer skjer? Det er ikke for å gjøre eksisterende tiltak til skamme, men det er for lite og det går for tregt, sier Karen-Anna Eggen. – Hva tenker du om at Putin-talsmannen Dmitrij Peskov nå bruker ordet «krig», ikke «spesialoperasjon»? – Vi får se om det er en luftballong eller en faktisk endring i hvordan Russland omtaler krigshandlingene i Ukraina. Det kan være at det nå er behov for å skru opp retorikken for å skape større samling rundt krigen og mental forberede den russiske befolkningen på ytterligere mobilisering og de økonomiske og menneskelige kostnadene krigen vil medføre. Men for selve krigføringen i Ukraina vil det ikke ha så mye å si. Brutaliteten er den samme uansett hva Kreml kaller handlingene. Karen-Anna Eggen kaller det nylige presidentvalget for et «skinnvalg». – Valget handlet om å sementere og konsolidere Putins posisjon og makt. Det er en slags legitimering og samling av systemet i totalitær retning. Med dette i ryggen er det enklere for Putin å øke brutaliteten ytterligere, både på hjemmebane og i Ukraina. Nå som valget er unnagjort, kan Vladimir Putin komme til å bli enda hardere i klypa. – Vi sier gjerne at «diktatorer klarer kun å stramme til skruen». Det har vi sett med Vladimir Putin helt siden han kom til makten. Peter Viggo Jacobsen ved det danske Forsvarsakademiet tror at bruken av ordet «krig» måtte komme. – Kreml kunne ikke fortsette å kalle det «spesialoperasjon». Nå har det vart så lenge og gitt så store omkostninger for russerne både menneskelig, økonomisk og materielt. – Tror du det kommer en ny mobilisering? – Nå som Putin har forsterket sin posisjon gjennom valget, kunne det være en tanke – på lik linje med de 300.000 de mobiliserte tidligere i krigen. Men samtidig er det vanskelig å se at det kan skje nå. Det virker som russerne kjører på med alt de kan. Hvis de mobiliserer 100.000 mann til – har de uniformer og utstyr til disse? Det har jeg mine tvil om. – Så hva kommer til å skje? – Jeg tror russerne kommer til å fortsette med en gradvis påfyll av soldater – som de har gjort stort sett hele tiden. De må også kunne håndtere misnøye i den russiske befolkningen. En mobilisering vil møte stor motstand i storbyer som Moskva og St. Petersburg. Lørdag meldte det britiske forsvarsdepartementet i sin daglige etterretningsoppdatering at det russiske militæret har rekruttert flere tusen soldater i måneden siden krigens begynnelse. – Russland rekrutterer trolig omtrent 30.000 nye personer i måned og kan høyst sannsynlig fortsette å tåle store tap og fortsette angrep med mål om å slite ut de ukrainske styrkene, står det i oppdateringen, som er publisert på X/Twitter.

short

many

GModzQ

vg

Abortkampen i USA: Fikk ikke fjerne dødt foster i hjemstaten

Alt hun ønsket, var å bli mamma. Etter to dramatiske svangerskap er Lindsey Burke (40) rasende. – Det er barbarisk. – Det er en ekstrem kultur vi lever i. Lindsey Burke er folkevalgt for Det demokratiske partiet i den amerikanske delstaten Kentucky. Over 80 prosent av kollegene hennes er republikanere. De har nær all makt når nye lover skal foreslås og vedtas. Dette har Burke fått kjenne på kroppen. Sommeren 2022 ble selvbestemt abort ulovlig i Kentucky – og i titalls andre stater i USA. På samme tid prøvde Burke og ektemannen å få barn. De hadde forsøkt i mange år med assistert befruktning og svidd av 50.000 dollar, over 525.000 norske kroner. Så ble Burke gravid. Redd det skulle skje foran alle Kort tid etter de fikk gladnyheten de hadde ventet på så lenge, kom den vonde beskjeden. Fosteret hadde sluttet å vokse. Det levde ikke lenger. – Men kroppen min trodde fortsatt at jeg var gravid. Burke opplevde en såkalt «missed abortion», der livmoren ikke støter ut det døde fosteret. – Jeg drev valgkamp for å bli valgt inn til Representantenes hus. Jeg ville ikke gå rundt og vente på en naturlig spontanabort, og risikere at det skulle skje foran masse folk, forteller Burke til VG da vi møter henne i Lexington. Burke måtte finne et sted der hun kunne få utskraping av fosteret. Hadde dette skjedd før juni 2022, kunne Burke fått utført inngrepet i hjemstaten. Men idet USAs føderale høyesterett fjernet kvinners rett til selvbestemt abort, innførte Kentucky en av landets aller strengeste abortlover. Fem av syv nabostater innførte også forbud. «Ble abortturist» – Jeg burde ikke ha hatt noe problem med å finne en klinikk som kunne fjerne fosteret, for det var ikke noe liv å ta. Burke endte opp med å kjøre til nabostaten Ohio. Også i Ohio ble abort ulovlig rett etter Roe v. Wade-kjennelsen. Men etter 82 dager med forbud, ble forbudet blokkert. Nå er abort lov inntil uke 22 i svangerskapet i delstaten. Leste du? Gravid med stefaren som tolvåring I dag er Ohio blitt en «abortdestinasjon», med hundrevis av kvinner som reiser hit for å ta abort. Det viser en studie fra organisasjonen Guttmacher Institute, som jobber med reproduktiv helse. – Det beviser hvor dårlig helsetilbudet er i Kentucky. I flere kommuner i Kentucky finnes det ikke engang gynekologer, sier Lindsey Burke. Dette skulle ikke bli hennes eneste vonde erfaring med abortforbudet. – Jeg måtte redde ham Kort tid etterpå, fortsatt midt i valgkampen, ble hun gravid på nytt. Denne gangen med tvillinger. – Den ene tvillingen hadde flere misdannelser. Hjertet og blæren var utenfor kroppen, hodet var misformet, han manglet ryggrad. Ingen operasjon kunne ha reddet ham, forteller Burke. Men den andre tvillinggutten var frisk. – Jeg måtte redde ham. Han risikerte for tidlig fødsel, og kunne bli døv og blind hvis den syke tvillingen døde inni magen min. Men Kentucky tillot fortsatt ikke abort. Unntak for forbudet er kun hvis mors liv står i fare. Denne gangen holdt det ikke å reise til Ohio. Det er kun et fåtalls spesialister i USA som utfører såkalt fosterreduksjon, der ett av fostrene fjernes. Burke ønsker ikke å opplyse om hvilken delstat hun reiste til. Temaet er for politisk sensitivt, sier hun. Inngrepet var vellykket. For ti måneder siden ble Burke og mannen endelig lykkelige foreldre til lille Ewan. Han har allerede fått være med mamma på jobb, der hun kjemper for å endre loven som hun sier har påført henne mye smerte: Livredde leger – Etter å ha opplevd et veldig vanskelig svangerskap til et svært ønsket barn, ser jeg hvor komplisert svangerskap er. Å ta fra Kentucky-kvinners rett til å bestemme over sitt eget liv er barbarisk, sier Burke til VG. Kentucky har en av de mest restriktive abortlovene i USA. Det er ikke unntak ved voldtekt og incest. – Eneste unntak er hvis kvinnen er døende, her og nå. Men legene er så redde for å bruke dette unntaket at vi hører om kvinner som blir fløyet ut til andre stater for å ta inngrep. Siden abort er ulovlig i nesten alle tilfeller, risikerer legene som utfører inngrepene bøter, å bli fratatt legelisensen og fengselsstraff. Kentucky har et offentlig register på leger som utfører aborter, med navn og adresse. – Nå er det nesten ingen på den listen, sier Burke. Kjemper mot strømmen Burke forsøker å få gjennom hele tre lovendringer i Kentucky: – Det blir ekstremt krevende, sier Burke om å få på plass disse lovendringene. – Men den republikanske majoriteten representerer ikke folkets vilje. Ved folkeavstemninger i Kentucky har et flertall sagt at de støtter retten til selvbestemt abort. Det samme har skjedd i andre delstater med svært konservative abortlover. I november er det presidentvalg i USA. Burke tror abort vil bli en enorm valgkampsak for demokratene, og at det vil mobilisere mange kvinnelige velgere. Men hun er usikker på om det er nok. – Jeg tror abortforbudene vil gi republikanerne en baksmell i det lange løp, men kanskje ikke i 2024. Trumps kult er formidabel.

short

many

151p3M

vektklubb

Måltid som passer på fastedager

Periodisk faste kan være positivt for vektnedgang – dette kan du spise på dagene du faster. Det finnes mange måter å følge en fastediett. Vektklubb har tidligere omtalt både periodisk faste, 5:2 og 16:8. I 5:2-dietten faster du to dager i uken, og spiser vanlig de resterende. Disse to dagene skal kaloriinntaket være på mellom 400 og 600 kalorier. Det betyr altså at du kan spise, men betydelig mindre enn resten av uken. I denne saken følger syv oppskrifter som kan passe på dagene du faster. Nytt vektprogram: – Noen kan synes at det er lettere – Det som er viktig å tenke på når man faster er at man har færre måltider og muligheter til å få i seg det kroppen trenger av næringsstoffer på, sier kostholdsveileder Desiree Andersen. Det betyr færre muligheter til å gi kroppen både viktige vitaminer, mineraler og antioksidanter, men også nok proteiner, fett og fiber, påpeker hun. – Proteiner er viktig å få i seg både for å opprettholde muskelmasse i en vektreduksjonsfase, men også fordi det metter lenge, sier Andersen. For å faktisk bli mett, og holde seg mett over en lengre periode, er det viktig at måltidet har et visst volum. – Det er først når magesekken strekkes at kroppen skiller ut metthetshormoner, sier Andersen. En fin måte å gi måltidene volum, uten å øke kalorimengden kan være å spise mye frukt og grønt. – Dette er også en fin måte å få dekt behovet for fiber på. Tenk gjerne at halve tallerkenen burde være frukt, bær og grønnsaker. For å være sikker på at du får dekket behovet for ulike næringsstoffer er det lurt å tenke fargerikt, da de ulike fargene representerer ulike antioksidanter, sier Andersen. Vektreduksjon handler om å ligge i et kaloriunderskudd over tid. Det er derfor viktig at man ikke spiser kaloriene tilbake utenfor fastedagene. – For mange er også fasten noe man bare ønsker å gjøre i en periode, og det er viktig å faktisk få gode rutiner rundt kostholdet som hjelper en holde vekten også på sikt, sier Andersen og påpeker: – Vektreduksjon til side så er et balansert kosthold ditt viktigste hjelpemiddel for god energi og overskudd i hverdagen. Kroppen vår trenger bra mat for å holde deg frisk, glad og energisk. Elizabeth Lingjærde har selv fulgt 5:2-dietten og skrevet bok om det. På dagene man skal faste, anbefaler Lingjærde spesielt magre proteiner. – Torsk, eggehvite, Skyr, mager cottage cheese, tunfisk, kylling uten skinn og rent viltkjøtt for eksempel. Eller linser og belgfrukter. Proteiner er kroppens viktigste næring, gir høyest metthetsfølelse og er musklenes byggesteiner, sier hun. Lingjerde anbefaler også buljongbaserte supper med mye smak, som kan gi høy grad av metthet og næring. – For eksempel thaisupper eller supper på rotgrønnsaker, purre og vann. Av snacks liker Lingjærde stangselleri, gulrøtter, epler og knekkebrød med få kalorier og høyt fiberinnhold på fastedagene. – Prioriter magre proteiner og grove karbohydrater. Gjerne litt sitrus eller paprika ved siden av for C-vitamin, så har du dekket kroppens behov. Vær raus med krydder og urter. De er svært næringsrike på mikronæringsstoffer og kalorifattige, tipser hun. Kalorifattig: 12 snacks til under 100 kcal Klinisk ernæringsfysiolog Inge Lindseth mener fasteimiterende dietter kan ha flere fordeler. Han ga i 2023 ut boken «Femdagers nullstilling» med Susann Stave. Han forklarer tilnærmingen slik: – Ved fasteimiterende diett følger man bestemte menyer hver dag av fasten. Hva man spiser vil derfor bestemmes av menyer som er laget på forhånd. Man kan alternativt lage menyer selv, og da er det bestemte mengder proteiner, karbohydrater, fett, og fiber som man skal styre etter, og det viktigste blir å ikke få i seg mer enn det som er målverdiene, sier Lindseth. Her er noen gode oppskrifter til fastedagene (oppskriftene er kun tilgjengelig for Vektklubb-medlemmer). Se oppskrift og kaloriberegning her! Se oppskriften og kaloriberegning her! – Jeg sier det bare som en vennlig advarsel. Når du først har begynt å lage fajitas på denne måten kommer du aldri til å gå tilbake til originalen! En fargefest av et måltid som lager seg selv i ovnen, sier Desiree Andersen som står bak retten. Se oppskrift og kaloriberegning her! Se oppskrift og kaloriberegning her! Se oppskrift og kaloriberegning her! Se oppskrift og kaloriberegning her!

short

many

onjeQm

vektklubb

Dette bør du vite om yoga

Yoga kan blant annet gi bedre søvnkvalitet og forebygge rygg- og nakkesmerter, men hvordan vet du hvilken yoga som er riktig for deg? I dag finner du et bredt tilbud med en rekke ulike yoga-praksiser. Du kan finne alt fra en rolig yoga flyt eller yin yoga, til mer aktive vinyasa-, ashtanga- og power flow-timer. Når du skal velge en yogatime anbefaler Cecilie Løvestam å kjenne etter og spørre deg selv hva det er du har behov for den aktuelle dagen. Løvestam er sertifisert yogainstruktør i vinyasa yoga, yin yoga, restorative yoga og traume-informert yoga. Hver uke holder hun yogatimer på Smud yoga på Torshov i Oslo. Les også: Dette bør du vite om pilates Forskning viser at yoga bidrar til en reduksjon av stress og symptomer på angst, depresjon og PTSD. – Det kan også hjelpe folk med å komme mer i kontakt med kroppen sin og forbedre søvnkvaliteten, sier Løvestam. I tillegg har yoga fysiske fordeler, som økt mobilitet og fleksibilitet, mindre anspenthet i kroppen, og forebygging av smerter i rygg og nakke. – Yoga er med andre ord så mye mer enn en treningsform, sier hun. Lindas nye liv: Sunnere med yoga og smart mat Løvestam begynte selv å praktisere yoga for omtrent ti år siden, da hun var psykologistudent i New York. – Yoga hjalp meg med å gi slipp på stress og finne en form for indre ro i en hektisk studiehverdag. Jeg følte meg «lettere» i kropp og sinn, og generelt mer fokusert og til stede. I psykologistudiene lærte hun om fordelene yoga gir for mental helse og velvære. Dette gjorde henne mer og mer interessert. – Etter hvert valgte jeg å utdanne meg til å bli yogalærer, slik at jeg kunne tilby disse terapeutiske praksisene til andre. Løvestam anbefaler å prøve seg litt frem med ulike typer praksiser for å finne ut hva man liker. – Hvis man er nybegynner, anbefaler jeg å starte med litt roligere yoga, for eksempel rolig yoga flyt, slow flow, gentle flow og lignende. – Utforsk hva som passer for deg og dine behov. Det kan også være fint å ta et nybegynnerkurs eller ta noen private yogatimer med en instruktør. Fire ukers treningsprogram: Slik kommer du i gang Løvestam mener yoga kan være for alle. – Du trenger ikke føle deg myk eller sterk for å komme i gang med en yogapraksis. Det er nemlig ikke så farlig hvordan yoga ser ut, det viktigste er hvordan det føles, sier hun. – Vi har alle forskjellig anatomi, forskjellige behov og forskjellige opplevelser. En av de tingene som jeg setter stor pris på ved yoga, er at vi kan tilpasse praksisen så den passer for oss. Man kan for eksempel gjøre yoga stående, sittende på en stol eller liggende. – Som yogalærer er jeg veldig opptatt av å gjøre yoga tilgjengelig for alle. Jeg oppmuntrer til å teste ut ulike varianter av stillingene og bruke utstyr for å gjøre praksisen mer tilgjengelig. Yogastudioer har ofte yogablokker, bolstere (faste puter), pledd og yogastropper. Man kan bevisst bruke utstyr for å tilpasse praksisen slik at den passer bedre for hver og en. – Vi kan for eksempel plassere et brettet pledd under knærne for å gi kneleddet vårt litt ekstra støtte, vi kan plassere blokker under hendene for å løfte gulvet og vi kan sitte på en bolster for å finne litt mer lengde i ryggsøylen. Prøv deg frem eller spør instruktøren din om hjelp til bruk av utstyr, sier hun oppfordrende. Løvestam anbefaler å benytte behagelige og komfortable klær som du kan bevege deg i. Hvis du har en yogamatte eller en annen form for treningsmatte, er dette også supert. Dersom man trener yoga i studio, kan dette ofte lånes eller leies. – Hvis ikke kan du praktisere på et teppebelagt gulv eller bruke et håndkle. Du kan bruke puter og pledd til å støtte opp kroppen. Man kan praktisere yoga både hjemme og i studio. – Jeg vil anbefale deg å lage en litt koselig atmosfære for deg selv før du skal praktisere yoga hjemme. Kanskje sette på musikk du liker som passer den sinnsstemningen du ønsker. Kanskje dempe belysningen og tenne noen stearinlys. – Og dersom du ikke bor alene, kan du fortelle partneren, familien eller romkameraten din at du ønsker å være alene og ikke bli forstyrret de neste minuttene, så de lar deg praktisere i ro og fred! Yoga er en samling mentale, fysiske og spirituelle praksiser. Metodens røtter går flere tusen år tilbake til indiske tradisjoner. Selve ordet «yoga» er et sanskrit ord som ofte oversettes til «union» eller samspill. – Og ved å praktisere yoga skaper man union mellom kropp og sinn, sier Løvestam. – Ifølge yogafilosofi har yoga åtte pilarer med ulike praksiser og etiske retningslinjer. I dag er kanskje de mest kjente pilarene asanas og pranayama, forteller hun. Asanas er den fysiske delen av yoga-praksisen, altså de ulike bevegelsene og fysiske stillingene. Pranayama handler om kontroll av pusten og praktisering av pusteøvelser. Nye råd: Styrke- og balansetrening skal gi bedre alderdom Yoga og Pilates har noen likhetstrekk, men det er flere forskjeller mellom dem. For det første har disse formene ulik opprinnelse. – Som nevnt, har yoga røtter som går flere tusen år tilbake til indiske tradisjoner. Pilates er en nyere form for trening som ble utviklet på begynnelsen av 1900-tallet av Joseph Pilates. Både yoga og Pilates inkluderer pusteøvelser, men det blir ofte brukt litt ulike teknikker. Pilates er også mer fokusert på selve treningen, mens yoga ofte setter sammen ulike øvelser til en «flyt», ofte med et litt bredere fokus. – Men man kan absolutt kombinere yoga og pilates. Selv er jeg veldig glad i mine «yogalates»-timer som kombinerer en «energy boosting» yoga flyt og en pilates-inspirert «core workout», sier Løvestam.

short

many

kE4A3k

ab

Frida, 23, har säsongat i fem år: ”Blivit vuxen här”

SÄLEN. Gabriel, 21, tillbringar mer tid i pjäxorna än i sina skor. Alice, 20, festar sju dagar i veckan. I fjällen tar tusentals unga sina första åk in i vuxenvärlden. – Man har svårt att lämna det, säger Gabriel om säsongslivet. Liftarna i Hundfjället har inte öppnat än när vi möter några av säsongsjobbarna nedanför backen. Snart ska skidlärarna ge sig ut med sina grupper – och förutsättningarna ser goda ut. – Snön som har kommit under natten var inte så himla tung, så nu är det ganska bra. Jag hoppas bara att den har kommit in till skogen också, så man kan åka lite offpist, säger Frida Wiberg, 23. Är alltid i backen För henne och kollegan Gabriel Nyrén, 21, är det fullt fokus på skidåkandet – ska man åka hela dagen gäller det att vara pigg, och då blir det mindre tid för festande. Här kan dagen börja redan klockan 7 med internutbildning. Sedan är det frukost tillsammans med kollegorna innan det är dags för skidskola till runt 15.30 på eftermiddagen. Efter jobbet blir det ytterligare några åk, liksom på helgerna. Gabriel Nyrén säger att han snittar 40–45 skidtimmar i veckan. – Man är mer i sina pjäxor än i sina vanliga skor. Men känslan av att ta av dem är fortfarande lika skön. Måste inte vara bra på skidor Gabriel kommer från Stockholm och gör sin andra säsong i Sälen. Han har tillbringat alla sina sportlov i Åre och jobbet som skidlärare ”bara klickade”. Men att vara bra på skidor är inte ett krav här. – En sak jag minns från jobbintervjun var att de aldrig frågade om jag är duktig på skidor. Det var inte det intressanta. Utan det var mer vem jag är. Skidor kan man alltid lära sig, precis som våra elever. Även Frida Wiberg, 23, från Linköping har åkt skidor varje år med familjen. Hon fick kontakt med Skistar på en rekryteringsturné för fem år sedan. Sedan blev hon fast. Här finns både gemenskap och karriärmöjligheter som får många att stanna, tror hon. – Man åker upp hit som 18–19-åring, flyttar till en ny stad. Man känner ingen, hamnar i ett boende där man blir som en familj och skaffar en egen grund att stå på. Jag upplever i alla fall att jag har vuxit upp här. ”Många kommer tillbaka” Liftvärdar, barnaktivitetsledare, elektriker, hotellpersonal, mekaniker. Totalt har Skistar runt 800 säsongsanställda i Sälen en vanlig vinter. Räknar man även in Åre och Vemdalen blir det 2 400 ”säsongare” i 80 olika yrkeskategorier. De flesta är unga och gör sin första vinter max ett par år efter studenten. – Det är många som kommer tillbaka. Man gör två, två och en halv säsong ungefär, lite mer inom skidläraryrket. Där är det utbildningar och annat som gör att de stannar lite längre, för att de har en målbild att utbilda sig inom sitt yrke, säger Tomas Berg, Skistars destinationschef i Sälen. Robert, 52: ”Äkta vänner här” Men här finns även andra som återkommer till säsongslivet. Robert Mohnssen, 52, gjorde sin första säsong i Hundfjället 1991. Det har blivit en hel del Sälenvintrar sedan dess, med några ”vanliga jobb” däremellan. – Nu är jag uppe och jobbar lite extra tre veckor över påsken, stöttar mina gamla polare. Jag ska baka pizza, säger han. De finns en gemenskap bland säsongarna, även när det gäller den ”äldre skaran”, som gör att man vill komma tillbaka, säger han. – Det är vänskapen – och det är härligt. Det är den där på macken, den på taxi och grabbarna här, säger han och pekar in mot Fompes grill. – Det är äkta vänner som man har här uppe. Nya vänner Gamla vänskaper vårdas – och nya vänskapsband knyts. På topprestaurangen Snögubben i Lindvallen sitter Alma Honsberg, 19, från Tjörn och Ester Hägg, 19 från Torslanda framför brasan med varsin öl. De har lärt känna varandra här i Sälen, bor tillsammans och jobbar med skiduthyrning och butik. I dag är de lediga och laddar upp för afterskin på värdshuset. Gemenskapen är det bästa med säsongslivet menar de – och tycker att alla som funderar på det ska söka. – Att få åka skidor och bara bo hemifrån en stund, i några månader. Det är jättekul, säger Alma. ”Mer fest än skidåkning” Några bord bort sitter ett livligt gäng och fyller på energin med köttbullar och öl efter en hård utekväll. Vi får höra att det bästa med att säsonga ”helt klart är bärsen”. – Man får genomlida tuffa kvällar och ändå ge sig ut i backen, konstaterar Hugo Åkerhielm, 20. Liftvärden Alice Bergström, 20, håller med. Även om hon inte går ut varje kväll blir det i alla fall hemmafest sju dagar i veckan. – Det finns ju de som är här bara för skidåkning. Men jag kom hit för både och. Det har nog blivit mer fest än skidåkning kanske, säger hon.

long

few

abXLL2

vg

Krever forbud: – 12-åringer får reklame for slankepiller

Reklame rettet mot barn er forbudt på TV – men det er fritt frem på nettbrett. Det vil SV ha slutt på. SVs Kari Elisabeth Kaski vil til kamp mot de store tech-selskapene som Meta, Google og TikTok. Hun mener særlig én gruppe betaler en skyhøy pris, når selskapene tjener på informasjon. Barn og ungdom. – De håver inn penger på å selge informasjon om oss – og ikke minst barna våre, sier stortingsrepresentanten. Og videre: – Barn utsettes for aggressiv, målrettet reklame. Og når de bruker apper på skolen, selges informasjonen om dem videre av de globale teknologigigantene. Kaski mener at norske politikere altfor lenge har overlatt kampen mot de store selskapene til Forbrukerrådet og Datatilsynet, og mener det er på tide at politikerne tar grep. – Gigantisk paradoks Hun ønsker å forby reklame mot barn og unge under 18 år. – Det er et gigantisk paradoks at vi forbyr reklame rettet mot barn på TV, mens det er fritt fram når de samme barna bruker en iPad. – Personvernkommisjonen har gått gjennom dette, og dokumentert at ei jente på 12 år fikk reklame for slankepiller, da hun brukte en kalkulator på iPaden, sier hun. – Å snakke om TikTok-forbud eller mobilfri skole er et blindspor i denne sammenheng. For elevene har ennå skjerm og nettbrett i klasserommet. Vil ha forbud Kaski vil også forby «avhengighetsskapende teknologi» – helst generelt, men i første omgang rettet mot barn. Det dreier seg om funksjoner som «streaks» eller «reels». Kaski vil også at de store teknologiselskapene skal skattlegges for verdiene de skaper i Norge. – Vi som politikere er nødt til å tøyle teknologigigantenes makt over sinnene våre. Dette er så store spørsmål at vi ikke kan overlate det til den enkelte forelder, eller lærer for den saks skyld. – Vi er nødt til å regulere det. For det er skapt et enormt globalt marked som skaper gigantisk profitt på våre personopplysninger. Opplysninger om hvem man er, hva man søker på, hvor man befinner seg. Google: – Selger aldri informasjon Flere av de største aktørene sier til VG at de ikke samler og selger informasjon om unge brukere, som gjør det mulig for andre å målrette reklamen mot dem. Google har også egne løsninger for skoleverket. – Vi tillater ikke målrettede annonser mot barn. Vi selger aldri informasjon til andre, uansett alder, skriver kommunikasjonssjef i Google Norway, Sondre Ronander til VG. Google setter inn ekstra beskyttelse av personvernet når de er klar over at brukeren av tjenestene deres er under 18 år, ifølge Ronander. – Det er med andre ord et ansvar vi tar på ytterste alvor, og vi har allerede betydelige, effektive løsninger som holder barn trygge når de bruker Google, sier Ronander. Tiktok har blitt en av de mest brukte plattformen for de yngre på sosiale medier. Barn og unge ned til 13 år kan bruke appen, men de jobber for å unngå at barn under 13 år har tilgang. – Vi setter pris på bekymringene som blir adressert, og vi kan bekrefte at vi ikke tillater personlig tilpasset reklame til brukere under 18 år i Europa, og heller ikke selger brukerdata til tredjeparter, sier Tiktok i en uttalelse til VG.

short

few

Knd7X5

vg

Højlunds gamle trener lar seg overraske: — Eksplosiv utvikling

Alfred Johansson er ikke i tvil om hvorfor Rasmus Højlund nå blomstrer i Manchester United. – Rasmus har hatt en enorm … nei, jeg vil si eksplosiv utvikling. Han har tatt veldig store steg på veldig kort tid, sier Alfred Johansson til VG. Den tidligere akademitreneren i FC København snakker med VG under solen i Marbella. Han har forlatt talentutvikling i Kongens by og er nå hovedtrener i Rosenborg. Fra FCK-tiden er det mange eksempler han kan bruke inn mot egne spillere, men få av dem skinner så sterkt som det Rasmus Højlund nå gjør i Manchester United. Dansken hadde syv scoringer på sine seks siste kamper før han ble skadet. Like før landslagspausen var han tilbake, og var i startoppstillingen da United slo Liverpool 4–3. Han er en naturlig mann i startelleveren når Erik Ten Hags lag møter Brentford lørdag kveld. Alfred Johansson innrømmer at han nok er litt overrasket. – Det er veldig imponerende det Rasmus har gjort de siste to årene. Det er en stor positiv overraskelse at han har tatt så store steg og prestert på et så høyt nivå. Men den som ikke er overrasket, det er Rasmus selv, sier Johansson. RBK-treneren forteller hvordan spissen, så lenge Johansson har kjent ham, har gjort absolutt alt han kan for å bli bedre. – Han har optimalisert på ernæring, på alle de fysiske aspektene i treningen for å bli raskere og sterke og på alt han for å bli bedre med ball og feilvendt, sier Johansson som starten på et lengre resonnement rundt Højlunds kometkarriere. – Han har brukt ekstremt mange timer sammen med dyktige trenere og analytikere i FCK for å se video, for å se på bevegelser i feltet. Så har han drevet målrettet trening for å bli bedre. Han har jobbet steinhardt. Han har aldri pekt på noen andre, men han har vært ekstrem på å stille krav til medspillere og stab, sier Johansson. Han forteller ivrig om sin gamle elev: – «Hvordan kan jeg score mål her? Jeg vil trene mer på det her». Han drev oss veldig hardt også for at han skal bli bedre. Så det er kanskje en overraskelse for meg at han har tatt så store steg i en står klubb, men det er ingen overraskelse at han har blitt bedre. For han har aldri tatt til takke med noe annet enn det beste, sier Johansson. Nidaros har tidligere intervjuet Emil Højlund, Rasmus’ bror, om påvirkningen fra Alfred Johansson. – Alfred var en av de som løftet Rasmus både som type og fotballspiller. Han er veldig takknemlig for det vet jeg. Vi alle er det, men det er jo selvfølgelig Rasmus som har nådd lengst, sa han.

short

many

wAMwvL

ab

Sandhra Johnsson, 36, fryser sina ägg: ”Det ökar jämställdheten i samhället”

Allt fler kvinnor väljer att frysa sina ägg för att öka chansen att kunna bilda familj senare i livet. En av dem är influencern och entreprenören Sandhra Johnsson. – För mig är den här frågan en av de viktigaste i livet och jag vill inte bara chansa och låta det bli som det blir, säger hon. Sandhra Johnsson, 36, har precis genomgått sitt livs andra äggfrysning. Hon ser processen som en försäkring för framtiden. Men även ett sätt att köpa sig tid och frihet. – Förhoppningsvis så kommer jag aldrig behöva använda dem men nu slipper jag stressen att bilda familj. Jag är inte villig att skaffa barn i en relation där det inte känns helt rätt, bara för att tiden inte räcker till, säger Sandhra Johnsson som även berättar om sin äggfrysningsresa på Instagram. Sandhra Johnsson säger sig eventuellt vilja plocka ut ägg en tredje gång för att ytterligare öka sina chanser att kunna bli gravid i framtiden. – Jag tycker att det här är en fantastisk grej och någonting som ökar jämställdheten i samhället, säger hon och fortsätter: – Jag skulle vilja uppmana kvinnor att läsa på om det här och prata om det. Sen är det såklart inte för alla, men jag tycker att man ska veta att möjligheten finns. ”För några år sedan var det hysch-hysch” I Sverige började man frysa ägg 2014 och antalet som väljer att göra behandlingen har ökat för varje år sedan dess. Camilla Stenfelt är specialistläkare på fertilitetskliniken Livio i Stockholm, hon tror att flera saker har påverkat ökningen. – För några år sedan var det lite hysch-hysch, men nu har medvetenheten ökat, man pratar mer om det och även tekniken att frysa har utvecklats, säger hon. ”Låt kvinnor välja äggfrysning istället för IVF” Men att frysa äggen är heller ingen billig historia. – Det är ofta singelkvinnor som gör det här, och de blir ju de som är tillräckligt priviligerade som har råd, säger Sandhra Johnsson som poängterar att de höga kostnaderna gör att det hela blir en klassfråga. Hon önskar att äggfrysningar för singelkvinnor kunde finansieras med offentliga medel likt IVF-försök för ofrivilligt barnlösa. – Jag tycker att det vore rimligt att ge kvinnor eget ansvar i den här frågan. Att man kanske kan få välja att göra äggfrysning istället för IVF, säger hon. Risker med ny ”superbusiness” Även om Sandhra Johnsson känt sig trygg genom sin behandlingsprocess ser hon också att det finns risker med den växande efterfrågan. – Det finns garanterat massor med risker. Dels för oseriösa aktörer, det här är ju en superbusiness och privata bolag tjänar pengar på det här. Det är nytt och man betalar stora summor, säger hon. – Men det är också därför vi behöver prata mer om det och jag tror att det är bra att ha en samhällsdebatt runt det. Sandhra Johnsson önskar att frågan även ska börja lyftas inom politiken. – Jag tycker att kvinnor över lag behöver få ett större fokus, både i forskningen och vården, säger hon.

long

many

y6LXpE

ap

Tiltalt politimann sier han opplevde motstanden som voldsom: – Jeg slo når jeg følte det nødvendig

Gjorde politimannen i Kongsberg bare jobben sin og det som var nødvendig, eller var maktbruken ulovlig? Tirsdag forklarte han seg i retten. Politiet har lov til å bruke makt. Men den skal være nødvendig, forholdsmessig og forsvarlig. Men var den det da politimannen utøvde vold mot Kevin Simensen og Kristian Pablo Teigen i 2022? Eller gikk politimannen ulovlig langt da han begynte å slå? Det er spørsmålet Borgarting lagmannsrett nå skal avgjøre i ankesaken. Politimannen er tiltalt for grov kroppskrenkelse og grovt uaktsomt brudd på tjenesteplikten. Han har hele tiden nektet straffskyld og ble frikjent i tingretten. Han mener han gjorde det han måtte, for å få kontroll over situasjonen. Maktutøvelsen var en tjenestehandling innenfor politilovens regler, mener han. Saken har fått mye oppmerksomhet på grunn av en overvåkingsvideo som viser hendelsen ved bensinstasjonen. Den ble også spilt av i retten før politimannen forklarte seg. Iført grønn skjorte og jeans inntok han vitneboksen i retten tirsdag. Han sa med én gang at han opplevde motstanden fra de to mennene ved bensinstasjonen som voldsom, ikke lik noe han har opplevd tidligere. Han sa han opplevde fornærmede Simensen som aggressiv. Målet til politimannen med å ta kontakt med Simensen var å få ham vekk. Han fryktet også at Simensen ville stikke av fra politiet. – Jeg mente det var viktigere å få kontroll på ham der, for det var der jeg hadde kolleger rundt meg, sa han til dommerne. – Mistet kontrollen Da han skulle legge Simensen i bakken, ble politimannen utsatt for det han beskriver som en «voldsom motstand». – Jeg følte jeg mistet kontrollen og var i ferd med å tape. Jeg fryktet jeg skulle bli skadet selv. Derfor tenkte jeg gjennom de maktmidlene jeg hadde tilgjengelig i beltet, som pepperspray og batong, sa politimannen. Han mente det ville gå for lang tid å bruke pepperspray, og at batongen ikke kunne brukes, fordi de var for nær hverandre. – Jeg forstår at jeg kun har slag og spark å benytte. Jeg tenker jeg må slå mot hodet, fordi han har på seg en boblejakke. Det å slå mot store muskelgrupper vil derfor ikke fungere, sa han. Ifølge politimannen var planen å slå mot nesen, og han begynner å slå Simensen, flere ganger. – Jeg mente det var det mest forholdsmessige maktmiddelet. Slagene har ingen virkning. Simensen kjempet imot, sa politimannen i retten. Han mente også at han ble slått av Simensen først og mener bildene på overvåkingsvideoen viser det. De to fornærmede ristet oppgitt på hodet og slo ut med armen da politimannen forklarte seg om dette. Etter å ha sprayet Simensen med pepperspray, sitter han på ham for å få kontroll på ham, samtidig med at han forsøker å tilkalle kolleger. – Han hadde ingen tegn til å ville gi seg. Han begynner på nytt å gjøre kraftig og voldsom motstand, hevdet politimannen, som følte han var i ferd med å miste kontrollen igjen. – Jeg frykter skade på oss selv om jeg ikke får kontroll på Simensen. Jeg slår på nytt med knyttet neve mot øre og nese. Slagene har ingen effekt, mente politimannen. – Maktbruken min fulgte hele tiden Simensens motstand. Jeg slo når jeg følte det var nødvendig, og når jeg kunne bli utsatt for skade, sa politimannen. Han sa også at han opplevde ikke å få nok hjelp fra kollegene sine i situasjonen. Aktor: Ulovlig maktbruk Aktor Marit Oliver Storeng, påtalefaglig etterforskningsleder ved Spesialenheten for politisaker, mener på sin side voldsbruken denne kvelden var ulovlig. Og at det er det denne saken handler om: Hvor langt kan politiets maktbruk gå før det blir ulovlig. – Det er en prinsipielt viktig spørsmål, sa Storeng til dommerne. I denne saken mener hun maktbruken er over grensen til det ulovlige. I tingretten ba Storeng om fengsel i 60 dager for den voldstiltalte politimannen. Hun mente det ikke kunne være tvil om at det dreier seg om ulovlig maktbruk. Men tingretten var ikke enig. Før sommerne i fjor ble politimannen frikjent på alle punkter. Men dommen var ikke enstemmig, og retten uttrykte også tvil. Saken ble anket av Spesialenheten. – Det handler om en politimann på jobb i tjeneste, som tror og mener han handler til det bedre. Han gjør jobben sin, sa forsvarer John Christian Elden i sin innledning. Saken er på mange måter en prinsippsak hvor det er viktig med en avklaring. Dermed er det en stor sannsynlighet for at saken til slutt vil havne i Høyesterett.

long

few

4o6ona

ab

Så få ekoägg ska barn äta i veckan

Ekoägg är snällare mot hönan men dyrare än konventionella. Råd & röns granskning visar att du dessutom får miljögifter på köpet när du väljer eko. Ibland så mycket att små barn inte bör äta fler än tre ägg i veckan.  Råd & rön har testat ägg från 20 svenska leverantörer, där nio bedriver ekologisk verksamhet och elva har konventionell drift. Vi har letat efter gifter i form av dioxiner, PCB och högfluorerade ämnen, PFAS. Resultaten visar tydligt att det finns problem med alla tre i ekologiska ägg och att små barn inte behöver äta speciellt många av de mer förorenade äggen för att komma upp i nivåer som EU:s livsmedelsmyndighet Efsa bedömt kan påverka hälsan på lång sikt.  Att ekoägg innehåller mer dioxiner och PCB än konventionella ägg är känt sedan länge. Det är även känt att källan är det fiskmjöl som ekohönsen får som proteinförstärkning i sitt foder. I fodret till konventionellt uppfödda höns tillsätts proteinet i stället i form av syntetiskt framställda aminosyror, men det godkänns inte i ekologisk produktion. Halterna i ekoägg: Hundra gånger högre Under 2016 uppmärksammade Livsmedelsverket att halterna av dioxiner i ägg steg efter att fiskmjöl från Östersjön blivit vanligare i fodret. Branschen svarade genom att styra om mot fisk från andra fångstområden och genom att ändra fodersammansättningen och hur hönorna utfodras. Trots det hittar vi dioxiner i samtliga ekologiska ägg. Även i två av de konventionella äggen finns gifterna, men halterna i ekoäggen är runt hundra gånger högre.  Alla ägg, även de ekologiska, har dioxin- och PCB-halter som ligger under de gränsvärden som finns inom EU. Men jämför man i stället med de hälsobaserade rekommendationerna från Efsa blir bilden en annan. För dioxiner och PCB finns ett rekommenderat maxintag per vecka baserat på hälsoeffekter som kan uppstå efter konsumtion under lång tid. För äggen som innehåller mest dioxin, Lantägg Eko, betyder det att ett barn på tio kilo kan äta sex ägg per vecka innan den nivån nås.  Tre ägg innan maxvärdet nås Samma mönster som för dioxiner och PCB finns för PFAS. PFAS är ett samlingsnamn för en grupp med fler än 10 000 olika ämnen. Vi har i vårt test fokuserat på de fyra PFAS där det finns gränsvärden och rekommendationer satta inom EU. PFAS är vitt spritt i miljön och det finns många källor. Vi hittar små mängder PFAS i konventionella ägg. Men när det gäller de fyra med gränsvärden finns de bara i äggen från ekologisk uppfödning.  Halterna i de nio eko-äggsorterna varierar och precis som för dioxiner har ingen av äggen halter som ligger över de gränsvärden som finns. Men det hälsobaserade värde som Efsa satt upp ger precis som för dioxiner en annan bild. Det hälsobaserade värdet är satt efter hur mycket av de fyra PFAS-sorterna man kan få i sig per vecka under lång tid utan att riskera hälsopåverkan. Mest PFAS i vår granskning innehåller Kronäggs ekologiska ägg. Av dem kan ett barn som väger tio kilo äta tre ägg per vecka innan det hälsobaserade maxvärdet nås.  – Sedan måste man tänka på att barn inte bara äter ägg och de här ämnena finns i många andra livsmedel också, säger Petra Bergkvist, som är statsinspektör på Livsmedelsverket.  Gränsvärdet en kompromiss Om ägget innehöll PFAS i en nivå precis på gränsvärdet skulle ett barn kunna äta mindre än ett halvt ägg per vecka innan hela veckans maxkonsumtion av PFAS var ”förbrukad”. Skillnaderna mellan gränsvärdet och det tolerabla veckointaget förklarar Petra Bergkvist med att det tolerabla veckointaget bara tar hänsyn till hälsoeffekter. Gränsvärden utgör en kompromiss mellan att skydda konsumenternas hälsa och behovet av att det ska finnas tillräckligt av livsmedlet på marknaden. När gränsvärdena sätts utgår man från de halter av PFAS i till exempel ägg som har provtagits av myndigheter och företag i alla EU:s medlemsländer.  – EU-kommissionen samlar in dessa haltdata och sätter gränsvärdena på en sådan nivå att de cirka fem procent av äggen som innehåller mest PFAS kommer att ligga över det kommande gränsvärdet, säger hon.  Så säger Kronäggs vd Om gränsvärdena sätts högt i förhållande till acceptabel nivå för folkhälsan och människor riskerar att få i sig för mycket av det hälsoskadliga ämnet kan Livsmedelsverket gå ut med begränsande kostråd, som man till exempel gjort för kvicksilver i vissa fiskarter. Hur läget ser ut för PFAS i ägg generellt vet Livsmedelsverket inte ännu. Först från och med i år kommer Livsmedelsverket att börja undersöka halterna av PFAS i just ägg. Hittills finns inga resultat eller vidare rekommendationer.  Marcus Lindström är vd på Kronägg. Han tycker att det är fel att räkna på acceptabla veckointag för bara ekoägg eftersom vi får i oss de skadliga ämnena från många olika livsmedel. Han säger också att branschen arbetar aktivt för att hitta en ersättare till fiskmjölet som kan godkännas som ekologisk, men att det inte finns något alternativ just nu.  – Så länge nivåerna ligger så långt under gränsvärdet som det gör känner vi att vi kan fortsätta att jobba med det på grund av att djuren mår för dåligt annars. Ekohönsen måste ju få i sig protein på något sätt och än så länge finns det inte något bra alternativ till fiskmjölet, säger han.  Ett alternativ som undersöks för framtiden är att ge hönorna protein från odlade insekter, men Marcus Lindström vet inte när en sådan lösning skulle kunna bli aktuell för Kronäggs uppfödare.  Fiskmjöl bra för värpande höna Åsa Sörensson är produktchef för hönsfoder hos Lantmännen. I ett brev till Råd & rön skriver hon att regelverket för ekologiskt foder gör att Lantmännen är begränsade i vad de kan använda för att tillgodose hönornas behov och att fiskmjöl har en bra sammansättning av aminosyror för en värpande höna. Hon skriver också att ”önskvärt vore att rena aminosyror blir tillåtna att använda i ekologisk produktion”. I konventionellt hönsfoder är det tillåtet att tillsätta syntetiskt framställda aminosyror som fungerar som byggstenar för proteiner i kroppen. Men i ekofodret sätter EU:s regler för ekologisk produktion stopp för det.  – En grundtanke i ekologisk produktion är att man ska använda naturliga råvaror och skonsamma förädlingsprocesser. Då är det så i nuläget att man behöver använda en liten andel fiskmjöl från hållbart fiske för att hönsen ska må bra, säger Kjell Sjödahl Svensson, som är regel- och kvalitetsansvarig på hållbarhetsmärkningen Krav.  Han tror inte att det kommer att bli aktuellt med ett undantag för syntetiskt framställda aminosyror i hönsfoder för att på det sättet kunna få ner nivåerna av PFAS och dioxiner. – För att kunna använda dem behöver man bli överens inom hela EU att det skulle vara tillåtet och det är svårt. Vi på Krav tillhör kanske inte de allra mest negativa, men vi ser att syntetiska aminosyror inte kommer att fungera, vi kommer inte att komma överens om att tillåta det. Då är det bättre att jobba för att hitta alternativa proteinkällor som till exempel insekter, säger han. Vi har testat ägg från 20 olika svenska äggproducenter för att ta reda på om de innehåller miljögifter i form av PFAS, dioxiner eller PCB.  Vi har också undersökt om äggen innehåller salmonella och det gör ingen av dem. Elva sorter kommer från konventionell uppfödning och nio från ekologisk.  Vi ser ett tydligt samband mellan ekoägg och ett högre innehåll av miljögifter. För de ägg som innehåller högst halter av miljögifter kan det räcka med en handfull för att ett litet barn ska nå upp till maxnivån för de rekommenderade veckointagen. Läs alla tester av Råd och rön här. Förpackning: 15 ägg Pris per ägg: 4,60 kronor Max mängd ägg per vecka för att inte nå rekommenderade maxintaget  för PFAS 4: Barn: 8 ägg Vuxen: 58 ägg Max mängd ägg per vecka för att inte nå rekommenderade maxintaget för dioxiner: Barn: 8 ägg Vuxen: 56 ägg Förpackning: 6 ägg Pris per ägg: 5 kronor Ägg/vecka PFAS 4: Barn: 10 ägg Vuxen: 69 ägg Ägg/vecka dioxiner: Barn: 6 ägg Vuxen: 45 ägg Förpackning: 6 ägg Pris per ägg: 4,65 kronor Ägg/vecka PFAS 4: Barn: 10 ägg Vuxen: 67 ägg Ägg/vecka dioxiner: Barn: 8 ägg Vuxen: 58 ägg Förpackning: 6 ägg Pris per ägg: 4,80 kronor Ägg/vecka PFAS 4: Barn: 9 ägg Vuxen: 61 ägg Ägg/vecka dioxiner: Barn: 9 ägg Vuxen: 61 ägg Förpackning: 12 ägg Pris per ägg: 3,10 kronor Ägg/vecka PFAS 4: Barn: 9 ägg Vuxen: 66 ägg Ägg/vecka dioxiner: Barn: 10 ägg Vuxen: 67 ägg Förpackning: 6 ägg Pris per ägg: 4,85 kronor Ägg vecka PFAS 4: Barn: 11 ägg Vuxen: 78 ägg Ägg/vecka dioxiner: Barn: 8 ägg Vuxen: 56 ägg Förpackning: 6 ägg Pris per ägg: 4,50 kronor Ägg/vecka PFAS 4: Barn: 6 ägg Vuxen: 39 ägg Ägg/vecka dioxiner: Barn: 9 ägg Vuxen: 61 ägg Förpackning: 6 ägg Pris per ägg: 5,25 kronor Ägg/vecka PFAS 4: Barn: 10 ägg Vuxen: 69 ägg Ägg/vecka dioxiner: Barn: 9 ägg Vuxen: 60 ägg Förpackning: 6 ägg Pris per ägg: 4,65 kronor Ägg/vecka PFAS 4: Barn: 3 ägg Vuxen: 21 ägg Ägg/vecka dioxiner: Barn: 17 ägg Vuxen: 117 ägg Förpackning: 12 ägg Pris per ägg: 4 kronor PFAS 4 och dioxiner: Inga påvisade halter. Förpackning: 10 ägg Pris per ägg: 4,10 kronor PFAS 4 och dioxiner: Inga påvisade halter. Förpackning: 15 ägg Pris per ägg: 2,45 kronor PFAS 4: Inga påvisade halter Dioxiner: Låga halter påvisade. Förpackning: 6 ägg Pris per ägg: 3 kronor PFAS 4 och dioxiner: Inga påvisade halter. Förpackning: 6 ägg Pris per ägg: 4 kronor Pris per ägg: Inga påvisade halter Dioxiner: Låga halter påvisade. Förpackning: 6 ägg Pris per ägg: 3,65 kronor PFAS 4 och dioxiner: Inga påvisade halter. Förpackning: 6 ägg Pris per ägg: 3,35 kronor PFAS 4 och dioxiner: Inga påvisade halter. Förpackning: 6 ägg Pris per ägg: 3,65 kronor PFAS 4 och dioxiner: Inga påvisade halter. Förpackning: 10 ägg Pris per ägg: 4,30 kronor PFAS 4 och dioxiner: Inga påvisade halter. Förpackning: 6 ägg Pris per ägg: 4,15 kronor PFAS 4 och dioxiner: Inga påvisade halter. Förpackning: 12 ägg Pris per ägg: 4,10 kronor PFAS 4 och dioxiner: Inga påvisade halter. Vi har köpt in ägg i vanliga livsmedelsbutiker under februari månad och låtit ett labb analysera dem för att ta reda på om de innehåller PFAS, dioxiner eller PCB. Vi har också testat om de innehåller salmonella. Utifrån de resultaten har vi beräknat hur många 65 grams ägg ett barn på tio kilo och en vuxen på 70 kilo kan äta innan det tolerabla veckointaget som rekommenderas från EU:s livsmedelsmyndighet Efsa uppnås.

long

few

wAyOnL

ab

Edward Blom sätter ned foten: Julmat är inte påskmat

Maten på jul, påsk och midsommar har blivit en enda röra, enligt Edward Blom. Påskens fokus bör vara ägg, lamm och en herrans massa godis. – När Jesus tog sin sista måltid ingick det antagligen ett ägg, säger kulturhistorikern. ”Julmat är inte samma sak som påskmat” är rubriken till Edward Bloms krönika i dagens Svenska Dagbladet. Folk håller sämre koll på traditionerna, och högtidsmaten blandas samman. Matföretagen driver på – vilket han själv gjort sig skyldig till. Gastronomen tillät en gång senapsgriljerad skinka att säljas som ”Edward Bloms påskskinka”. Men den finns inte kvar, ursäktar han sig. – Spickeskinka, som är lufttorkad ungefär som parmaskinka eller Schwarzwaldskinka, kunde lagras i flera år och förekomma i tunna skivor på påsken. Men inte en rimmad, saftig, fuktig skinka av det slaget man har till jul – och absolut inte senapsgriljerad. Så jag är den första att erkänna att man gör fel ibland, säger Edward Blom till Aftonbladet. Ägg: En symbol för uppståndelsen De viktigaste beståndsdelarna av en påskmåltid är två: Ägg och lamm. – I alla möjliga kulturer uppe på norra halvklotet har man ju firat vårfester med ägg. I Bondesverige och på medeltiden hade man väldigt lite mat vid den här tiden på året. Under påsken började äggen kläckas, så äggen var något fantastiskt som kom till våren. Längre söderut, och längre tillbaka i tiden, var ägg även en del av romarnas, judarnas och de kristnas tradition. Jesus åt troligtvis ägg under sin sista måltid, säger Edward Blom. – Sedan blev ägget en symbol för Kristi uppståndelse, eftersom det liksom håller ett liv i sig. Lamm är också påskmat sedan årtusenden tillbaka, inom judendomen och kristendomen. – I Sverige slaktade man lammen på hösten. Så i det gamla Bondesverige åt man snarare rökt och torkat lamm, fårfiol och sånt. Men numera kan man ju ha lammstek, precis som man haft inom kristendomen längre söderöver, säger Edward Blom. Brännvinsbordstraditionen Ägg är så mycket påsk som det kan bli. Och har inte med julen att göra, eftersom hönorna inte la ägg då. Men det finns andra tillbehör som kan passa vid såväl påsk som jul, midsommar och kräftskivan. – Det är brännvinsbordstraditionen: Att man alltid till fester ställde fram smör, bröd, ost, öl, snaps – och lite kallskuret. Så man kan absolut ha lite gravlax, några skivor av någon korv eller någon spickeskinka. Barnfavoriter som prinskorv och köttbullar hör egentligen inte påsken till, men har letat sig in ändå. – Alla skolor som har en påsklunch kör nog på prinskorv och köttbullar. Jag ska inte säga att man inte får ha det, men man behöver inte ha sakerna som egentligen inte är påskmat i centrum. Överhuvudtaget är Edward Blom noga med att inte tolkas allt för hårt och bokstavligt. Som kristen vill han inte röra upp starka känslor under påsken, som är fridens tid. Svårt för vegetarianer Att vara helvegetarian är svårförenligt med ett traditionsenligt påskbord, konstaterar Edward Blom. – Historiskt åt man ju vegetariskt nästan jämt, för man inte hade råd med sovel (äldre uttryck för proteinrik mat – oftast kött och fisk, reds. anm.). Det som urskilde högtiderna var just att man kunde äta gris till jul, ägg till påsk, mjölkprodukter till midsommar. Så en vegetarian har ju svårt att få det riktigt traditionellt. Inför påsk uppmanade influencern Therese Lindgren, som är engagerad för djurens rätt, till bojkott av ägg. – Vi måste se till att det finns djurrättsregler som inte tillåter dålig djurhållning. Jag tycker inte att det ska vara konsumenten som måste välja mellan 50 äggproducenter – vilka är pålitliga, vilka innehåller inte farliga ämnen, vilka är inte elaka mot djuren. Här måste lagstiftningen ha en lägstanivå som alla som äter ägg tycker är okej, säger Edward Blom. Den stora godishögtiden Till sist understryker Edward Blom vikten av godis. Under jul är det framförallt hembakta sötsaker som gäller. – Fruktkakor, klenäter, struvor, småkakor, bakverk, lussebullar, pepparkakor. Och ischoklad, kola och knäck – det hemlagade med mycket brynt socker och smör, är typiska julsmaker. På påsken är det snarare köpegodis som fyller barnens påskägg. – Och vi har ju ingen godistradition till valborg, midsommar eller kräftskivan. Så det är påsken som är den stora godishögtiden, säger Edward Blom.

short

few

8JbB7W

ab

Eurovision-artisterna: Vi kommer inte att bojkotta tävlingen

Hundratals artister uppmanade deltagarna att bojkotta Eurovision. Nu svarar flera av dem att beslutet att medverka kvarstår. ”Vi står enade mot alla former av hat, inklusive antisemitism och islamofobi”, skriver Storbritanniens representant Olly Alexander på Instagram. Över 450 queer-artister uppmanade den brittiska artisten och landets representant i Eurovision Olly Alexander att bojkotta musiktävlingen med anledning av det pågående kriget i Gaza. ”Israels inkludering i Eurovision möjliggör för att dölja deras krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten”, skriver Queers for Palestine på Instagram enligt The guardian. Innan det stod klart att Olly Alexander skulle representera Storbritannien i Eurovision skrev han på ett pro-Palestina-brev som anklagar Israel för folkmord i Gaza, skriver sajten. Tror på ”musikens förenande kraft” Men nu går artisten ut i ett gemensamt uttalande tillsammans med andra länders representanter och avvisar uppmaningarna om bojkott. ”Det är viktigt för oss att stå i solidaritet med de förtryckta och kommunicera vår innerliga önskan om fred, en omedelbar och varaktig vapenvila och ett säkert återvändande för alla i gisslan. Vi står enade mot alla former av hat, inklusive antisemitism och islamofobi”, skriver Olly Alexander på Instagram. Han skriver även att artisterna tror på ”musikens förenande kraft”. Det öppna brevet är signerat av bland andra Norges representant Gåte, Finlands representant Windows95man och Danmarks representant Saba. Han övervägt beslutet I ett senare inlägg svarar Olly Alexander direkt på Queers of Palestines uppmaning. ”Jag vet att några kommer att bojkotta Eurovision i år och jag förstår och respekterar deras beslut”, skriver han. Alexander fortsätter med att han övervägt sitt beslut om att medverka och att han landat i att det är vad han kommer att göra. ”Jag har pratat med några andra av deltagarna och vi har bestämt att genom att delta så kan vi använda vår plattform för tillsammans vädja för fred”. Israel får vara med och tävla Det har varit många turer kring Israels medverkande i Eurovision song contest 2024. Först stoppade den europeiska radio- och tv-unionen EBU landet från att framföra låten ”October rain” i Malmö i maj, med hänvisning till att budskapet var för politiskt. Men det israeliska public service-bolaget KAN gick EBU till mötes och skrev om texten och bytte namn på låten till ”Hurricane”. Nu har den godkänts och därmed får Israel vara med i tävlingen i Sverige.

long

few

vev1mj

vg

Melhus før ny kamp: – Er du seksuelt frustrert, blir du farlig

Kevin Melhus (34) bokser mot tyske Pascal Wolters på et stevne i Sentrum Scene i Oslo neste helg. I oppkjøringen har han spart på «kruttet». – Wolters har jeg ikke lyst til å bli truffet av. Han har 11 seirer og 11 på knockout, så det er opplagt at han slår hardt, sier Melhus til VG. – Jeg er ranket som nummer åtte i forbundet WBO, og Wolters er en fin motstander nå som kroppen min endelig begynner å nærme seg 100 prosent, sier 34-åringen som lenge var borte med alvorlig sykdom. Dette blir hans femte kamp etter tre års pause som følge av kyssesyken og postviralt stressyndrom. Forsvarer belte Cruiservekteren skal for første gang forsvare WBO interkontinentaltittelen han tok fra finske Samuli Karkkainen etter en omdiskutert poengseier i november i fjor. – Det blir returkamp mot Karkkainen, forhåpentligvis i andre halvdel av 2024. Jeg mener jeg vant kampen, men ønsker å vinne overbevisende mot han, så det ikke er noen tvil, sier Melhus. Men da må han først overvinne Wolters i løpet av 10 runder i Sentrum Scene lørdag 6. april. På det samme stevnet skal også Alexander Martinsen, Brage Lange og Sayed Kazemi i aksjon på stevnet som vises direkte på VG+ Sport. – Jeg har vært så dedikert jeg bare kan i denne treningsleiren, sier Melhus og legger til: – Det har vært sølibat i to måneder. Da er det fullstendig avhold på alle fronter, sier Melhus og ler litt før han understreker at det er helt seriøst. – En mett løve som akkurat har hatt sex er ikke så farlig, men er du seksuelt frustrert, blir du farlig, sier Melhus som for øvrig er singel. – Vinn, eller forsvinn – Det handler om å gjøre belønningssystemet i hjernen mer sultent. Man blir mer aggressiv på en positiv måte, slår han fast og forteller om en kamp i Arendal i 2018 der han ikke hadde fulgt prinsippet om «avhold på alle fronter». – Da fikk jeg skikkelig bank i perioder, men vant likevel på poeng. Melhus er for øvrig ikke den eneste kampsportutøveren som har praktisert sølibat før kamper. Mike Tyson og Muhammad Ali er blant dem som i alle fall i perioder av karrieren har unngått å sløse med testosteronet før de skal i ringen. – For meg understreker sølibatet at jeg er nødt til å vinne denne kampen dersom det skal være noe poeng å fortsette karrieren. Vinn, eller forsvinn, sier Melhus. Pål Tøien, kjent som OnklP, skal også i aksjon på stevnet – riktignok uten hansker. Den meget bokseinteresserte artisten skal holde en minikonsert. I boksesammenheng er han kjent for å ha laget «Endelig hjemme», som han spilte oppe i ringen da Cecilia Brækhus – og Melhus – bokset på det første stevnet i Norge i 2016.

short

many

jl81go

ap

Da vekten nærmet seg 150 kilo, tok kokken grep: – Jeg visste at jeg kommer til å dø hvis jeg ikke stopper

ALTA (Aftenposten): Håpet om å få oppleve barnas konfirmasjon tvang matinfluenser Asbjørn Sandøy (46) til slanking. Samtidig som han driver delikatessebutikk. Noen kuler vaniljeis, helmelk, bringebærsmak og blått fargestoff. Alt mikses sammen til en milkshake som toppes med krem og strøssel. Denne er til kundene i Asbjørn Sandøys kulinariske matbutikk. Den siste slanten i blenderen heller han ut i vasken. Før pleide den å havne i Sandøys mage. Omringet av god mat Folk kommer fra hele Finnmark for å kjøpe vaniljesmør, karrisild og tørkede reinhjerter til påskekosen. Sandøy sitter med påskehatten på bak den lille butikkdisken. Han er omringet av lokale delikatesser og egenproduserte krydderblandinger. Han kaller seg «Kokkejævel» på sosiale medier og har gitt ut tre kokebøker. Mat er det han lever av, alt han er og alt han kan, sier kokken fra Alta. Men maten holdt også på å knekke ham. Redd for å dø før konfirmasjonen – Jeg ville leve og se ungene mine vokse opp. Jeg visste at jeg kommer til å dø hvis jeg ikke stopper. For det var ikke bare restene fra butikken som gikk inn i kroppen hans. Hver gang han spiste middag med familien, tenkte han på om det ble igjen rester til kvelden. Eller om han skulle lage en ny middag til kvelds. Han raidet kjøkkenskuffer og skap på jakt etter noe for å døyve suget etter salt og søtt. Og hadde han noe i hus, en eplekake eller en ny potetgullpose, måtte det spises opp. Det måtte bort. – Jeg fikk ikke fred før maten var spist opp. Og samtidig var jeg så mett at jeg knapt fikk sove fordi jeg hadde så vondt i magen. Men likevel, jeg bare fortsatte å spise. Jeg er en fråtser og tenkte på mat 24/7. Jeg klarte ikke spise én, jeg måtte spise alle. – Du mister verdigheten Å ta på sokker og sko er ikke lett når magen er i veien. Puste ut og inn for hver gang du skal bøye deg ned. Flytte beinet til en stol så du får høyde nok til å lirke dem på. Sandøy beskriver det som å være høygravid uten termin. Det var slitsomt å bøye seg ned for å leke med ungene på gulvet. Han orket ikke være med på kveldsstellet fordi han ikke hadde noe å sitte på. Han måtte be kona om hjelp til å ta på sokkene. – Du mister verdigheten når du ikke får til de enkleste ting, sier han. Han vet altså hvilke problemer det kan få i dagliglivet, og hvordan det kan få følger for helsen. Og det får ham til å stusse litt over seg selv. – Jeg har jo masse kunnskap om mat, men likevel har jeg nesten klart å spise meg i hjel. Sandøy sier at han har prøvd å slanke seg siden han var ung voksen. Han har prøvd det meste av kurer. Cambridge, Roede, knekkebrødkur, diett uten sukker og salt og brød. Det har fungert i perioder. I 2019 kom den 183 centimeter lange nordlendingen seg ned til 100 kilo. Men så måtte han smake seg gjennom alle dessertene til kokeboken han laget. I fjor høst gikk han til legen og ba om hjelp. Da veide han nesten 150 kilo. Sprøyten stopper «kveldskjøret» Legen skrev ut legemiddelet Wegovy. Denne slankesprøyten inneholder stoffet semaglutid. Det reduserer blodsukkeret, øker metthetsfølelsen og reduserer sultfølelsen. Sandøy skulle bruke medisinen i ett år. Noen dager etter satte kona Christine den første sprøyten i magen hans. Allerede første uken gikk han ned i vekt. Etter 21 uker har han nå gått ned 23 kilo. Sprøyten har satt en stopper for «kveldskjøret», som han kaller det. – Dette er ikke mirakelmedisin i det hele tatt. Det er et veldig godt hjelpemiddel for å endre vaner. Det sprøytene har gjort for meg, er å endre fokus vekk fra å tenke på mat hele tiden. – Det er ikke magi. Den eneste magien er jo at du ikke får så lyst på maten. Men han tør ikke sette sprøyten selv. Det er kona som tar tak i magen, klyper til og setter sprøyten hver onsdag. Den har også gitt henne noen nye opplevelser. Hun forteller at mannen hennes snorker mindre nå. Og han klarer å ta på seg sine egne sokker. På vei ned for å legge de to små barna deres, hvisker hun om en mann med mer livsgnist. – Han er mye gladere nå, lyser oftere opp. Kanskje er det flere nordmenn som har opplevd det samme. For slankesprøyter er blitt millionbutikk i Norge. Brukt hundrevis av millioner I 2023 kjøpte nordmenn slankesprøyten Wegovy for 737,9 millioner kroner. Det viser tall fra Apotekforeningen. I februar i år ble det solgt over 59000 pakninger. Hvor mange nordmenn som bruker medisinen nå er usikkert. Men salget av pakninger kan tyde på at over 40 000 nordmenn har fulgt behandlingen i mer enn to måneder og at rundt 15000 er på opptrapping av dosene. Pasientene har betalt for legemiddelet selv, på såkalt hvit resept, der legen har skrevet den ut for behandling av overvekt. Sprøytene dekkes ikke av staten, på blå resept. Sandøy mener at sprøyten gjør at han klarer å leve livet sitt uten at alt trenger å dreie seg om slankingen. Et pusterom, kaller han det. – Vi kommer oss i hvert fall ned i vekt. Her er det noe som gir håp etter at det meste annet har gått skeis. Et urørt vaffelfat og en notatblokk ligger på bordet. Hver torsdag har han veid seg og skrevet ned tallene slik at de 58.000 følgerne på Facebook kan følge med. Sandøy har også regnet ut hvor mye han har brukt og tjent i prosessen. Sprøytene koster 1750 kroner i måneden de første 16 ukene. Da går man på en lav dose. Så stiger prisen til 3000 kroner i måneden for den høyeste dosen. For mange kan dette være kostbart. Sandøy ser det ikke slik. – Jeg mener jo at når man spiser seg så feit som jeg har gjort, så kan man godt betale litt for å spise seg ned også. Sandøy har brukt 10.000 kroner på sprøytene hittil. Ifølge egen utregning har han spart 20.000 kroner i reduserte matkostnader. – Så jeg er jo i pluss nå. Og jeg mener jo at det ikke har vært dyrt hittil. Jeg kjøper ikke den der at de fattige ikke har råd til å gå på sprøytene, sier han. – Men jeg må innrømme at når jeg nå er over på de dyreste sprøytene, tenker jeg på økonomien i dette. Jeg har to sprøyter igjen i pakningen. Jeg har ikke konkludert, men det kan hende det blir mine siste. Trener med vekter Han fikk de svarte manualene til jul. Nå løfter han dem over hodet. De har vært i bruk hver kveld, men bare den siste uken. For det holder ikke bare å spise mindre, slik han har gjort. Han planlegger å trene fremover, særlig hvis han skal slutte på sprøytene. Sandøy er også svært nøye på hva han spiser og når. Han har fire faste måltider i løpet av et døgn. Maten er veid og målt opp. Slik blir kaloriinntaket stabilt. Men hva skjer når han slutter på sprøytene? Agurk i stedet for majones – Alle som slanker seg, går opp igjen. Sånn er det bare. Med mindre du klarer å motivere deg til å fortsette med planlagte måltider og være i mer fysisk aktivitet. Sandøy tror imidlertid at selvransakelsen kan hjelpe ham videre. – Jeg vet hvorfor jeg blir tykk, og jeg vet hvordan jeg skal unngå å bli tykk igjen. «Kokkejævel» er fremdeles glad i mat. Han gleder seg til å kose seg med mat i påsken. Men han må tenke seg om ved hvert måltid. – Jeg må fortsatt hver dag motivere meg for å ha agurk under skinken på knekkebrødet, istedenfor majones.

long

few

Q7pyaQ

ab

Fyra släppta ur gisslan i Nederländerna

Gisslandramat i Nederländerna är över. Efter sju timmar släpptes fyra personer och den misstänkte gav upp och kom ut på gatan. Centrum är fortfarande avspärrat och polisen söker efter sprängmedel. Polisen har fortfarande en pågående insats i nederländska Ede men alla ur gisslan har släppts och den misstänkte gripits. Polisen larmades till torget Museumplein i centrum vid 05-tiden på lördagsmorgonen och uppgav då att man hanterade en händelse där en person potentiellt kunde vara en fara för sig själv eller andra. Vid 10.30 bekräftade polisen att man hade att göra med ett gisslandrama. Insatsstyrkan med tungt beväpnade poliser och flera specialenheter inom polisen samt en förhandlare larmades till platsen. 150 hem och butiker evakuerades och delar av centrum spärrades av. ”En gisslansituation som involverar flera personer pågår nu i en byggnad i centrum”, skriver polisen på X. Ska ha haft vapen och sprängämnen Enligt uppgifter till De Gelderlander och De Telegraaf ska en man ha tagit sig in på den populära nattklubben Petticoat vid stängning natten till lördag. Enligt källor till De Telegraaf ska han ha haft vapen och sprängämnen. Kort därefter sågs tre unga personer lämna lokalen och möttes av polis som tog dem i säkerhet. Polisen skrev på X att tre personer har blivit frisläppta men att situationen ”ännu inte är över”. Enligt public service-bolaget NOS ska en person i orange jacka senare ha lämnat lokalen och tagits om hand av polis. Vid klockan 12.30 greps en misstänkt. De Gelderlander har publicerat en film som visar när en man kom ut på gatan med händerna i luften. Han hade beige byxor, ljusgrå t-shirt och svart rånarluva. Mannen tog av sig sin jacka eller tröja samtidigt som poliser riktade sina vapen mot honom och beordrade honom ner på knä innan han greps och fördes iväg i handfängsel till en polisbil. ”Den sista gisslan har precis blivit släppt. En person har gripits. Vi kan inte ge någon mer information just nu”, skriver polisen på X. På eftermiddagen höll polis och åklagare en pressträff. Polisen larmades 05.15, knappt en timme efter att nattklubben stängt. Gärningsmannen hade med sig en ryggsäck och knivar och han ska även ha visat upp knivarna för gisslan, rapporterar NOS. "Vi var på plats inom två minuter och situationen visade sig vara mycket allvarlig. Det fanns möjliga sprängämnen och knivar sågs också. Vi skalade sedan upp och spärrade av området", säger insatschef Anne Jan Oosterheert. Polisen undersöker fortfarande lokalen för att utesluta att det finns några sprängämnen i byggnaden. Populär klubb bland unga Utestället besöks ofta av unga personer. Klubben ska ha haft ett event under fredagskvällen och klubben skulle stänga klockan 04. Ägaren bekräftar för De Telegraaf att anställda var bland de som tagits som gisslan men är i övrigt fåordig. – Vi fick det första larmet vid 6.30 och jag kan inte säga mycket om vad exakt larmet innehöll då. Jag hoppas det finns förståelse över att vi inte kan säga allt just nu. Det är vår största prioritet att avsluta detta på ett så säkert sätt som möjligt, säger polisens presstalesperson Simon Klok, till AP. Allmänheten uppmanades att hålla sig borta från centrum. "Stanna inomhus och kom inte hit för att titta", skrev polisen på X. Okänt motiv 150 hem i centrala Ede evakuerates, gator har spärrats av och butiker utrymdes. Drygt 100 000 människor bor i Ede kommun som ligger i provinsen Gelderland, knappt åtta mil utanför Amsterdam. Tåg mellan Barneveld-Zuid och Ede-Wageningen ställdes in på grund av polispådraget. Det är ännu okänd vad motivet till gisslandramat är men enligt polisen finns det i nuläget inget som tyder på något terrormotiv. Texten uppdateras.

long

few

abXK3d

ab

Barndomsvännen åtalas för 24 år gammalt barnamord

I en klippskreva hittades Lena, 10, och Stine Sofie, 8, våldtagna och mördade. I 21 år satt Viggo Kristansen oskyldigt dömd för dubbelmordet. Nu är han friad – och i en ny rättegång ska hans barndomskamrat, Jan Helge Andersen, ställas till svars för att ensam ha begått morden på flickorna. ”Baneheia-saken” kom det att kallas, barnamorden – och rättsskandalen – som i så många år har plågat och fortsätter att plåga Norge. Det är än i dag ett nationellt trauma. Hela landet chockades av morden på de två små flickorna, Lena Sløgdal Paulsen och Stine Sofie Sørstrønen, som gick för att bada en försommarkväll i maj 2000 och två dygn senare hittades brutalt våldtagna och mördade i Kristiansand i södra Norge. Morden väckte starka känslor och i sökandet efter flickorna och jakten på deras mördare begick polisen flera misstag, som fick katastrofala följder – något som innebär att fallet i dag, 24 år senare, ännu inte är uppklarat. Kräver 90 miljoner kronor Viggo Kristansen, då 21, som dömdes för våldtäkt och mord på båda flickorna, efter utpekande av sin kamrat, har i alla år hävdat att han var oskyldig. Gång på gång begärde hans advokater resning, men inte förrän 2021, när han redan hade avtjänat 21 år i fängelse togs saken äntligen upp på nytt – och i december 2022 frikändes han från alla anklagelser om att ha våldtagit och mördat flickorna. I skadestånd kräver han 90 miljoner norska kronor – tio miljoner har han redan fått i förskott. Att han frikändes innebar att hans kamrat, Jan Helge Andersen, som då dömdes till 19 år fängelse för våldtäkt och mord på den yngsta av flickorna, 8-åriga Stine Sofie Sørstrønen, nu har åtalats även för mordet på 10-åriga Lena Sløgedal Paulsen. Rättegången börjar den 15 april och beräknas pågå i ända upp till åtta veckor. För alla inblandade, inte minst flickornas familjer, innebär det att allt väcks till liv igen, men kanske kan det äntligen leda till ett slut, så att såren äntligen, efter alla dessa år, kan läka. Såg dem i vattnet Lena och Stine Sofie var båda på besök hos sina pappor, som bodde i samma hus, i stadsdelen Grim i Kristiansand den här helgen. Det var en varm dag och på fredagskvällen bestämde sig flickorna för att gå och bada, i det populära friluftsområdet Baneheia, runt 500 meter hemifrån. Klockan 18.50 såg Stine Sofies pappa flickorna i vattnet – han ska ha varit den siste som såg dem. Efter ett tag, när flickorna inte kom hem, gick han ut för att leta efter dem. Massivt sökpådrag Vid 23-tiden samma kväll ringde familjerna polisen, som till att börja med utgick ifrån att flickorna gått vilse. När Stine Sofies pappa, Jostein Sørstrønen, letade efter sin dotter och hennes kamrat, gick han förbi platsen där de just då våldtogs och dödades – bara 35 meter ifrån honom. Från gångvägen, där han gick, var det omöjligt att se vad som pågick ute i den kuperade och oländiga terrängen. Den täta vegetationen dämpade också alla ljud. Han hittade den 1,5 liters flaska läsk de haft med sig – men inte flickorna. Natten gick – och dagen efter, på lördagen, deltog hundratals människor i sökandet, både poliser, dykare, frivilliga bergsklättrare och brandkåren. Gömda under granris Vad polisen inte insåg var att de letade efter två döda flickor, inte levande – därför skedde också en rad katastrofala misstag: Vid 16.30 på söndagseftermiddagen hittades flickornas badkläder, gömda under en bit mossa. Fyra timmar senare, klockan 20.37 hittades flickorna döda, gömda under granris i en klippskreva. De var knivhuggna till döds, med bakbundna händer och klädda i varandras kläder. Hittade hårstrå Dådet väckte en enorm avsky – och skräck. I Kristiansand vågade inte föräldrarna låta sina barn gå ut ensamma. Och inte bara där – i hela södra Norge gick alla småbarnsföräldrar på tå – och pressen på polisen var enorm. Hela Norge krävde att mördaren skulle gripas – och norsk polis lovade tidigt att så skulle ske. På brottsplatsen grävde polisens brottsplatsundersökare upp flera kvadratmeter jord som skickades på analys. Allt gicks igenom minutiöst. Bland allt grus, alla kottar och barr och skräp hittade man ett könshår från en människa. Det skickades på dna-analys och visade sig tillhöra 19-årige Jan Helge Andersen. Förödande misstag Han greps hemma i sitt pojkrum i stadsdelen Eg, nära Baneheia, i Kristiansand den 13 september 2000. En kvart senare greps Viggo Kristiansen, 21, på sjukhuset i Kristiansand, där han jobbade som målare. De två killarna hade bott grannar hela uppväxten och tillbringade mycket tid tillsammans – därför greps bägge två, trots att det inte fanns något bevis mot Viggo Kristiansen. Men han var sedan ungdomsåren känd som en ”bråkstake”, han hade ADHD, fick ibland våldsamma raserianfall och hade dessutom tidigare gjort sig skyldig till övergrepp på barn. Och det är nu polisen begår ett katastrofalt misstag, ett misstag som ska få förödande konsekvenser för hela Baneheia-saken, men framför allt för Viggo Kristiansen. La orden i munnen Jan Helge Andersen fick redan när han greps veta att även hans kamrat Viggo Kristansen skulle gripas. På polisstationen i Kristiansand förhördes Jan Helge Andersen innan hans advokat ens fanns på plats. Han fick veta att om han erkände skulle ha få straffrabatt och han fick också veta att polisen hade bevis mot honom eftersom hans könshår hade hittats på platsen där flickorna mördades. Sedan lägger polisen som förhör honom, Geir Olaf Hansen, orden i munnen på honom, genom att helt mot alla regler om förhörsmetodik själv lansera teorin om att ”kan det vara så att du också är ett offer i det här och att det är Viggo som är huvudmannen?”. När hans advokat hade kommit erkände Jan Helge Andersen mordet på den yngsta flickan – men la, precis som polisen just föreslagit, den största skulden för morden på sin kamrat. Struntade i mobilen Viggo Kristansen nekade då – och har under de 24 år som gått fortsatt att neka. Polisen hittade aldrig något bevis mot honom. Man fann dna från en annan person, som stämde överens med Viggo Kristiansen, men – även med halva den norska manliga befolkningen. Dessutom tog han emot två sms och skickade två just under den tid morden ska ha begåtts – meddelandena gick via en basstation som inte har täckning på brottsplatsen, däremot hemma i Eg, där han hävdade att han befann sig, i cykelboden, där han mekade med sin cykel. Han pratade också i telefon över samma basstation klockan 20.19 samma kväll. Det fanns också vittnesuppgifter som talade för att han inte var inblandad. Ändå dömdes han, helt och hållet på sin kamrats ord, trots att den haltade på flera avgörande punkter och trots att kamraten flera gånger ändrade och tillrättala sin berättelse. Ska ha erkänt i fängelset I rätten beskrev Jan Helge Andersen hur han och Viggo Kristiansen fått syn på flickorna när de badade. Sedan mötte de flickorna på gångvägen – och lockade med dem genom att fråga om de ville vara med och leta efter några kattungar. Enligt hans version – som man nu har ansett vara lögn – ska Viggo Kristansen ha våldtagit den äldsta flickan, Lena Sløgedal Paulsen och sedan huggit henne i halsen med sin morakniv. Sedan ska de båda ha våldtagit den yngsta flickan, Stine Sofie Sørstrønen, innan Jan Helge Andersen – enligt egen utsago hotad av sin kamrat – ska ha dödat henne med ett knivhugg i halsen. Från början, i polisförhören, sa han att det var den äldsta flickan han hade våldtagit och sedan dödat. För en äldre medfånge i fängelset ska han senare ha sagt att det enda han ångrade ”var att han drog in Viggo i detta”. Han ska också ha erkänt för medfången att det bara var han som förgrep sig på och mördade flickorna. Han ska ha dödat dem först och våldtog dem sedan, enligt medfången, som numera är död. Lever på hemlig ort Trots bristen på bevis, trots telefonuppkopplingarna och trots motsägelserna i Jan Helge Andersens berättelse dömdes Viggo Kristiansen, mot sitt nekande, till 21 år fängelse för våldtäkt på båda flickorna och för mord på Lena Sløgedal Paulsen. Jan Helge Andersen dömdes först till 17 års fängelse för medverkan till våldtäkt på både flickorna och för mord på Stine Sofie Sørstrønen. Domen ändrades sedan till 19 års fängelse. Han släpptes efter 15 och ett halvt år. Han lever i dag under ny identitet på hemlig ort och arbetar som bagare. Viggo Kristiansens advokater försökte sju gånger få hans fall omprövat innan de slutligen lyckades. Då hade han redan avtjänat sina 21 år i fängelset. I samband med morddomen dömdes han också för övergrepp på en flicka i sjuårsåldern när han själv var i 15-årsåldern och för tidigare övergrepp på en ung pojke. Han friades för övergreppen på pojken, eftersom han själv var för ung för att dömas, men fick betala ersättning till pojken. Bad om ursäkt Kanske var det de brotten som gjorde att polisen hade så lätt att peka ut honom, inte bara som skyldig utan dessutom som huvudansvarig för morden på de två flickorna i Baneheia. Att Viggo Kristansen till slut frikändes blev ett uppvaknande, för såväl polisen som media. Den norska justitieministern Emilie Enger Mehl har kallat det ”en av de största rättskandalerna i Norges nutida historia”. När Norges riksåklagare Jørn Sigurd Maurud i oktober 2022 bad hovrätten att fria Viggo Kristansen bad han honom också å åklagarsidans vägnar om ursäkt för den orättvisa som begåtts mot honom. – Baneheiafallet har fått djupt tragiska konsekvenser för Viggo Kristiansen. Hans nära och kära har lidit en ofattbar förlust, sa riksåklagaren i ett uttalande. ”Jag vet – jag var där” Att Viggo Kristiansen nu är frikänd innebär att Jan Helge Andersen ställs till svars får båda morden. Redan 2017 pekades Jan Helge Andersen ut som ensam gärningsman i en bok, ”Morden i Baneheia, två historier, en sanning” av författaren Bjørn Olav Jahr, som fördjupat sig i fallet. Då förnekade Jan Helge Andersen att han ensam våldtagit och dödat båda flickorna. – Oavsett om Viggo av en eller annan orsak får sin sak prövad igen, så vet jag vad som hände – och att han är skyldig. Jag var där. Jag var där tillsammans med honom. Jag vet vad han och jag gjorde, och Viggo vet det. Att jag och Viggo var tillsammans i Baneheia, och att två döda flickor låg kvar efter oss, det är ett faktum. Jag kan bara säga att så var det – och att jag berättar sanningen, sa han då. Nya dna-bevis Men sedan dess har nya bevis mot honom tillkommit. I en ny undersökning 2021 och 2022 säkrades dna-fynd från honom även på den äldre flickan, Lena Sløgedal Paulsen. Hans dna hittades på hennes högra hand, på hennes tunga och på en intim kroppsdel. Det innebär också att han ljög i den tidigare rättegången. Viggo Kristansens advokater har nu också efter frikännandet, polisanmält kamraten för falskt vittnesmål, något som kommer att tas upp senare. Även om Jan Helge Andersen nu döms även för mordet på Lena Sløgedal Paulsen kan han bara dömas till två års fängelse, eftersom han redan avtjänat straffet på 19 år som han dömdes till då. Men kanske kan Baneheiafallet till slut betraktas som löst och flickornas föräldrar – och mannen som en gång pekades ut som mördare – få ro.

long

few

KnQwv4

ab

Förslag: Chocksänkt skatt på husbilar

Tiotusentals kronor mindre i skatt per år. Nu vill Finansdepartementet skippa malus för husbilar. Så här mycket kommer ditt fordon i så fall att kosta. Ute kvittrar fåglarna och snart är grönskan här. Nu närmar sig högsäsongen för hundratusentals husbilsägare och de som vill köpa. Och med den kommer en mycket glad nyhet. I alla fall för alla ägare som våndats över en fordonsskatt som blivit mycket dyrare de senaste fem åren, men som nu plötsligt kan bli tiotusentals kronor billigare. När malusskatten på husbilar gick över från att baseras på körcykeln WLTP istället för NEDC drabbades husbilsägare extra hårt. Men efter hård kritik från husbilsbranschen om en orättvis skatt på husbilar och att Finansdepartementet tittat närmare på frågan verkar det nu bli en helomvändning. En husbil som i dag kostar cirka 34 000 kronor i årsskatt kommer med det nya förslaget att kosta 9 000 kronor. Det visar Aftonbladets genomgång efter att ha beräknat skatten på 19 utvalda modeller. Viktig bransch för Sverige Orsaken är att Finansdepartementet nu föreslår att slopa malus helt och hållet. I ett pressmeddelande skriver de ”att utbudet av husbilar med låg- och nollutsläppsalternativ ännu inte är lika stort som för andra personbilar och lätta lastbilar, vilket gör att malus för husbilar inte har samma miljöstyrande effekt som för andra typer av lätta fordon.” Därför vill de remittera ett förslag om att husbilar inte längre ska omfattas av den förhöjda fordonsskatten. – Husbilsbranschen är viktig för Sverige och husbilar innebär glädje och frihet för många människor. Samtidigt har skatten för husbilsägare ökat som en konsekvens av förändringar i hur man mäter fordons koldioxidutsläpp. Därför remitterar vi nu ett förslag som sänker skatten på husbilar, säger finansminister Elisabeth Svantesson i pressmeddelandet. ”Tagna på sängen” Mikael Blomqvist, vd på husbils- och husvagnstillverkaren Kabe, gläder sig över det nya förslaget. – Precis som Finansdepartementet kommit fram till har inte malus någon effekt på husbilar. När det gäller personbilar syftar malus till att främja en övergång till miljövänligare alternativ, till exempel från bensindrivet till eldrivet. Men när det gäller husbilar finns inga sådana alternativ i dag. Han förklarar att eldrivna husbilar lyser med sin frånvaro. – Än så länge har ingen kommit med någon bra lösning som kan ge tillräckligt med räckvidd för att driva husbilar med el. Lika glad över beskedet är Per Nilsson, ordförande i Husvagns- och Husbilsbranschens Riksförbund (HRF), som för bara någon vecka sedan såg en mörk utveckling framför sig med minskat antal sålda husbilar på grund av höga skatter. – Det här är mycket positivt och kan stärka branschen igen, säger han.  Enligt siffror från HRF hade husbilsförsäljningen ett tapp på 24 procent under 2023. – Men nu tror jag på ett stopp för den negativa trenden. Jag hade inte förväntat mig det här från Finansdepartementet. Vi är lite tagna på sängen. Vi vill ha långsiktighet och en rättvis skatt, nu ser det ut som att vi får det. Om förslaget kommer att presenteras i budgetpropositionen för 2025, och i vilken omfattning och med vilken dimensionering, blir beroende av det ekonomiska läget, reformutrymmet och finansieringsbehovet samt de överläggningar som förs i det slutliga arbetet med budgetpropositionen, meddelar Finansdepartementet. Ändringarna föreslås i så fall träda i kraft den 1 februari 2025. Det här är malus: ⁠ För bilar med höga utsläpp har det sedan 1 juli 2018 tagits ut en förhöjd fordonsskatt i tre år från det att fordonet blir skattepliktigt för första gången. ⁠ Nu föreslår Finansdepartementet att den ska skippas för husbilar. ⁠ Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 februari 2025. Källa: Transportstyrelsen Det här är WLTP: ⁠ Från och med 1 september 2018 har bilars bränsleförbrukning och koldioxidutsläpp testats på ett nytt sätt. ⁠ Den nya testmetoden heter WLTP, som står för Worldwide Harmonised Light Vehicles Test Procedure. ⁠ Metoden ska vara mer realistiskt än tidigare mätmetod (NEDC). Bland annat omfattar testet fler accelerationer och inbromsningar, pågår under längre tid och tar hänsyn till olika temperaturer samt bilens vikt med extrautrustning. Men testerna görs i labbmiljö och motsvarar inte faktisk förbrukning. Källa: Konsumentverket

long

few

pQ0pl1

vg

Knutsens klare beskjed: – Vi må fremsnakke det vi har

Bodø/Glimt har vist muskler ved å takke nei til monsterbud på nøkkelspillere. Nå har Kjetil Knutsen en melding til både norske fotballedere og media. – Vi har vært veldig lite opptatt av KPI’er i Glimt. Det snakkes mye i Norsk Toppfotball og andre steder om hvor mye vi skal selge spillere for. Det som avgjør er at det produktet vi leverer har høyt nok nivå. Da vil KPI’ene komme av det, sier Kjetil Knutsen til VG. Mandag venter sesongåpning mot Fredrikstad for den aller største gullfavoritten denne sesongen. En av grunnene til det er Albert Grønbæk. En av Eliteseriens aller beste spillere kunne forsvunnet i vinter. Amerikanske Orlando hadde et gigantbud på godt over hundre millioner kroner inne, men Glimt valgte å avslå. I stedet undertegnet Grønbæk en ny, lukrativ kontrakt. Det samme skjedde i fjor med Hugo Vetlesen. Nederlandske Feyenoord la inn et kjempebud på midtbanespilleren, men han ble og signerte ny kontrakt. Han ble solgt til Club Brugge den kommende sommeren. Nå er også Patrick Berg i ferd med å bli værende. Han returnerte sommeren 2022 til Glimt etter et opphold i Frankrike. Han har selv vært åpen overfor VG om at det foregår forhandlinger, og etter det VG kjenner til tyder det meste på at en forlengelse går i orden. – Vi føler at det vi kan tilby Albert i Glimt er bra opp mot det han vurderte å gå til. Dette handler om timing for klubb og spiller, og krever veldig mye dialog og en gjensidig respekt, sier Knutsen om de hektiske dagene. Han roser Håvard Sakariassen, som er sportslig administrativ leder i Bodø-klubben, for dialogen med spillerne og deres agenter. I tillegg er det ikke tvil om at Glimts økonomiske standing etter flere år med Europa-suksess gjør at de kan betale langt over andre norske klubber. – Hva sier det om posisjonen til Glimt at dere kan forlenge med disse spillerne? – Posisjonen til Glimt er ferskvare. Hvis du tror du sitter høyt på øverste hylle, så er du kjapt nede på et lavere nivå. Vi må være veldig ydmyke. Vi ønsker å tilby noe som er bra både i nasjonal og internasjonal målestokk. Samtidig er vi ydmyke på hvor vi er i hierarkiet og må kjempe 365 dager i året for det, sier Knutsen. En som Glimt ikke klart å holde på leverte denne fredag: Det er på spørsmål hvordan han tror at Glimts suksess påvirker norsk fotball, at Knutsen tenner litt til på KPI’er og snakket om å selge spillere. – Hvis man presterer bedre og har lag som presterer i Europa, så generer det enorme inntekter til norsk fotball. Prat mindre om KPI og legg heller til rette for norsk fotball kan utvikle seg videre, sier Knutsen. – For så fort en spiller presterer så snakkes det om hvor den skal videre? – Dere (media) er jo helt ekstreme på det. Det er én god fotballkamp så er det videre. Hvorfor skal alle vekk med en gang? Vi må fremsnakke det vi har. Albert er et sånt eksempel. Det er veldig bra for norsk fotball og for Glimt at Albert Grønbæk fortsatt er her, sier Knutsen.

short

many

ondQ1R

vg

Putins problem på grensen: – Det går ikke an å tie stille om det lenger

Russiske grenselandsbyer blir angrepet med raketter og granater. Folk som bor i regionen, føler at de ikke blir sett av Vladimir Putin. Belgorod-regionen har 540 kilometer med grense til Ukraina og har vært utsatt for angrep fra pro-ukrainske styrker i lang tid. Det har blitt så ille at guvernøren i regionen har bestemt at 9000 barn i de berørte områdene skal evakueres. Samtidig hevder tre paramilitære grupper, som etter eget utsagn består av russiske Kreml-motstandere, at de stadig opererer inne i Russland og at deres angrep vil fortsette, melder Kyiv Independent. Ifølge det uavhengige russiske mediet Meduza står også ordinære ukrainske styrker bak angrep inn i Belgorod. – Dette er blitt så alvorlig for Moskva at det ikke går an å tie stille om det lenger, sier oberstløytnant Joakim Paasikivi ved den svenske Försvarshögskolan, til VG. – Det er tydelig at dette skaper så store problemer at russerne må styrke forsvaret i disse grenseområdene. Spørsmålet er hvor de skal hente styrker fra, fortsetter Paasikivi. Tre pro-ukrainske militsledere holdt pressekonferanse i Kyiv nylig, og snakket om nettopp dette: At de vil oppholde russiske styrker som ellers skulle ha operert inne i Ukraina. Russlands president Vladimir Putin gjentok nylig at Russland vil sørge for sikkerhet i regionen. – Det er forskjellige måter å gjøre det på, de er ikke enkle, men vi vil gjøre det. Dagen før sa han i en tale til FSB, det tidligere KGB, at de må slå hardt ned på russere som har deltatt i angrep i Sør-Russland. Han hevdet at pro-ukrainske russiske krigere sammen med utenlandske leiesoldater og ukrainske styrker sto bak angrepene. – Når det gjelder disse forræderne, så må vi ikke glemme hvem de er, vi må identifisere dem, sa Putin. Han sa at «forræderne» må straffes, uansett hvor de er. Samtidig kommer det fram at stadig flere beboere i regionen føler seg glemt av myndighetene i Moskva. – Belgorod er Russland, glem ikke det, skriver Jelena Starostova, en lokal journalist i Belgorod, på det russiske sosiale mediet Vkontakte. Journalistkollektivet Bereg har snakket med Belgorod-beboere - og deres intervjuer er publisert av Meduza: – Jeg skulle ønske Putin ville komme og se hva han har gjort med byen vår, sier Marina (23). – Mens Belgorod-beboerne sender kommentarer til føderale myndigheter om beskytningen, smiler Putin lurt på TV og snakker om seier. Gatene i Belgorod er fulle av bannere med ordene «Kampen for Russland fortsetter». Men hvem truer egentlig Russland? En annen kvinne, Anna (24), snakker om valget: – Jeg tror mange stemte på Putin. For personen som har forårsaket alt dette, personen som er grunnen til at vi må søke dekning fra beskytning, personen som har forårsaket at mennesker dør. – I forkant av presidentvalget reiste Putin til alle forskjellige regioner, men han kom ikke til Belgorod-regionen. Han ble ikke utsatt for beskytningen, som jeg ble. Det Belgorod-beboerne har gjennomgått den siste uken har vært et mareritt. Vi har betalt prisen for disse siste to årene med krig. Peter Viggo Jakobsen ved det danske Forsvarsakademiet sier dette til VG: – Det som skjer i Belgorod, er først og fremst irriterende for Moskva. De taper ikke krigen der. Det er mer et propagandaproblem enn et militært problem, sier han. – Men nå omtales det også i det offentlige? – Ja, det er ikke mulig å holde alt hemmelig, selv i Russland der det er nærmest monopol i mediene. Folk vet at de ikke får hele sannheten i mediene, men det er en omfattende ryktebørs der informasjonen går fra munn til munn hurtig. Det er ikke mulig å holde de kostnader som krigen gir – verken i form av døde og sårede eller økonomisk. I to valgkretser i Belgorod-regionen fikk Vladimir Putin 100 prosent oppslutning, ifølge valgkommisjonen, melder Dozjd. Forrige uke ble beboerne i et distrikt i Belgorod-regionen bedt om å evakuere. Ifølge Radio Free Europe har Graivoronsky-distriktet blitt angrepet både av ukrainske og ukrainsk-vennlige styrker. – Jeg ber dere om midlertidig å forlate grenseområdene, skrev lederen i området, Gennady Bondarev, på VKontakte. Han la til at myndighetene i Jaroslavl, omtrent 1.000 kilometer unna, og nordøst for Moskva, er klare til å bosette dem midlertidig.

short

many

nQ5El5

vg

Vil presse Ap til å la 17-åringer drikke øl

Arbeiderpartiet blir utfordret av sin ungdom til at russ skal få drikke øl i russetiden, selv om de ikke har fylt 18 år. AUF-nestleder Gaute Børstad Skjervø mener det er urettferdig at 17-åringer får lov til å stemme ved stortingsvalg, men ikke drikke øl. – Det er i dag et stort skille mellom dem som er født tidlig på året og sent på året. Når 17-åringer får lov til å stemme ved stortingsvalget før de er 18 år, bør de også få delta i sosiale samvær før de er 18, som å gå på restaurant og pub og ta seg en øl, sier Skjervø. – Drakk hjemmebrent Han sier at AUF som et ledd i kampen mot sosialt utenforskap, vil foreslå at man får rettighetene til en 18-åring, 1. januar det året man blir myndig. – Er det fornuftig å presse på for at unge mennesker skal få nyte alkohol stadig tidligere? – Realiteten er at man gjør det likevel. Da er det et spørsmål om vi politikere skal lukke øynene for det, eller lytte når unge sier det skaper et sosialt skille. Da jeg var 17 år drakk vi hjemmebrent. Jeg ser ikke den praktiske nedsiden i at alle i samme årskull skal likebehandles fra 1. januar. Han sier det er et ulogisk skille, som blir veldig synlig i russetiden. – Dette er en problemstilling som veldig mange unge kommer til AUF med. De som er født på sommeren og høsten blir stående på utsiden av veldig mye av det sosiale i russetiden, hvor man feirer og har det gøy. – Dere vil foreslå det overfor Ap? – Ja, vi ber Ap vurdere en slik endring. Det er et oppspill til en debatt, som vi vil løfte i arbeidet med det nye partiprogrammet. Vi ser ikke så veldig mange prinsipielle motargumenter. – Denne problemstillingen har i liten grad vært på den politiske arenaen. Hvorfor fremmer dere den? – Fordi det er et problem mange unge snakker om og er opptatt av og er en sak få politikere foreløpig har brydd seg om. Jeg ser ingen grunn til at du skal kunne stemme – og være kandidat – ved et stortingsvalg det året du fyller 18, men ikke får lov til å ta en øl – eller ta lappen. – Utestenges fra det kule Vemund Gjul-Jensrud går i 2. klasse, er ung AUFer og går på Blindern videregående skole. – Det gjelder ikke bare russetiden, men sommeren er også tid for festivaler og andre spennende arrangementer. Det gjør at klassekamerater kan være med på alt det kule, mens de som er født sent på året ikke får delta på samme måte. – De kan kaste seg ut i det, uten å drikke alkohol? – Nei, det er mange av arrangementene og festene man ikke får delta på fordi man rett og slett ikke kommer inn. Det er urettferdig. – Øl er viktig? – Ja, det er en del av kulturen, ikke minst i russetiden. Da bør det ikke skille mellom en som er født i april og en som er født i september, sier Jensrud. Russetid-innstramming Statsminister Jonas Gahr Støre og flere statsråder sto nylig frem i VG og gikk til angrep på dagens russetid. AUF-nestlederen sier de varmt støtter intensjonene i forslagene. – Russetiden pusher sosialt utenforskap, hvor kapitalister tjener sinnssykt mye penger. Det bidrar til et skille, hvor mange blir stående utenfor. Det må vi komme til livs. Arbeids- og inkluderingsminister Tonje Brenna (Ap) har ikke vært tilgjengelig for å kommentere saken. Hun leder Aps programkomité.

short

many

pQ0pkG

vg

Nike med eksklusivt Haaland-stunt – i samme klasse som Ronaldo og Mbappe

Nike lanserer en helt egen Erling Braut Haaland-sko. Det får kun de aller største fotballstjernene. «Den første Erling Haaland Phantom Player Edition stiger opp fra det uunngåelige og nådeløse norskehavet», skriver Nike i sitt siste Instgram-innlegg. Som igjen viser at det er få stjerner som skinner sterkere på fotballhimmelen enn Erling Braut Haaland. Torsdag var det klokkemerket Breitling som har valgt å bruke ham som ansiktet til klokkemerket Navitimer 41. En klokke med utsalgspris på minst 50 000 kroner. Nå er det Nike som kommer med en egen Haaland-sko. Jærbuen havner dermed i samme klasse som Ronaldinho, Cristiano Ronaldo og Neymar, som alle har hatt sine egne Nike-sko. Det er kun de aller, aller største stjernene som får en egen sko hos utstyrsgiganten. Haaland ble også avbildet med de nye skoene på Manchester City-trening denne uken. – Han er helt der oppe blant de aller mest populære, om ikke den mest populære fotballspilleren, i verden. Det er jo ikke sånn sett overraskende nå, men det er veldig stort sett med norske øyne, sier Vegard Arntsen i Sponsor Insight. – Det er svært få som blir brukt på den måten der, og det er helt enormt for en norsk idrettsutøver, sier Arntsen videre. Jan Ove Nystuen er merkevaresjef i Norges Fotballforbund og er en av dem som nyter godt av Haalands popularitet. – At Erling får sin egen skomodell er et bevis på at han har et verdensomspennende nedslagsfelt og at han treffer målgruppene, sier Nystuen til VG. Denne uken dukket også Haaland opp i en reklamefilm for Nike, i rollen som badevakt. Med i filmen er også artistene Drake og Billie Eilish. Haalands avtale med sportsgiganten skal være verdt 250 millioner kroner i året. Søndag ettermiddag møtes Haalands City og Martin Ødegaards Arsenal til toppoppgjør i Premier League.

short

many

kEq3bk

vg

Slår tilbake mot kritikken

Kjæresten til Taylor Swift, Travis Kelce, ble utsatt for kroppshets da paret var på ferietur. Nå slår han tilbake – med et smil. Taylor Swift (34) er midt i sin mye omtalte og svært innbringende Eras-turné. Hun har nå noen ukers pause før turneen starter opp igjen i Europa. Først ut er Paris, Frankrike – før Stockholm står for tur. Pausen benytter hun blant annet til å feriere med kjæresten, NFL-stjernen Travis Kelce (34) Paparazzi-bilder av paret som nyter livet på feire i Bahamas har de siste dagene gått verden rundt. På bildene, publisert av amerikanske tabloidmagasiner, kan man blant annet se Swift og Kelce gående hånd i hånd på stranden. – Det er mars! Bildene har ikke bare fått positiv oppmerksomhet. Kelce har fått flere kommentarer på kroppen sin, hvor mange mener han har lagt på seg og kritiserer det. Flere mener Kelce har en «pappakropp», og at han burde ha flere synlige muskler ettersom han er en stor idrettsprofil. Kelce selv ser ut til å ta kritikken med knusende ro. I podkasten han har med broren sin, Jason Kelce, snakker de to om hvem som kunne drukket mest i en drikkekonkurranse. Da Jason sier han kunne drukket mest, sier Travis: – Hva!? Du er allerede nede i 117 kilo. Det retter broren på, og sier han veier 128 kilo. Det får Travis til å le, og han sier: – Vi er i samme vektklasse nå. Det er mars! Vi er i samme vektklasse, sier han og viser til at NFL-sesongen er avsluttet. Podkasten ble sluppet torsdag, samme uke som bildene ble heftig diskutert på sosiale medier. – En trend – Det er absolutt en trend de siste årene med mye mer fokus på gutta, og spesielt at de skal ha synlige muskler, sier ernæringsfysiolog og forsker Kristin Jonvik ved Norges idrettshøgskole (NIH). Hun sier mange gutter og menn tyr til ekstreme løsninger for å oppnå dette. – Mange er bekymret for denne utviklingen. En ting er at man er så innmari opptatt av kropp, og jage noe som ikke er forenelig med god helse. En annen ting er måten man prøver å oppnå dette, som raske løsninger med kosttilskudd og dop. NIH-forskeren mener det fins nok av dårlige forbilder i sosiale-medier. – Det har blant annet vært fokus på «Ronaldo-effekten», med et stort fokus på at gutter skal se sånn og sånn ut. – Det har vært mye snakk om jenter og kroppspress. Er det et like stort problem blant gutter? – Det er vanskelig å si, fordi man tror det er en del mørketall blant guttene. Dette er kanskje lettere for jenter å prate om. Jonvik mener det er bra at det ser ut til at Kelce svarer med spøk og letthet på kritikken han har fått. – Det er veldig viktig å ha gode forbilder. De som har et bra og avslappet forhold til kropp og mat, og ikke er opptatt av å vise fram ekstreme versjoner av kropper. Dette gjelder særlig idrettsprofiler. Stjernepar Ifølge The Independent tilbrakte Swift og Kelce noen dager på den luksuriøse eiendommen Rosalita House på Harbour Island da de var på Bahamas. Prisen per natt skal ligge på rundt 140 000 kroner. Swift og Kelce har vært et par siden høsten 2023. Siden har de vist seg sammen offentlig ved flere anledninger. Blant annet har Swift vært på flere kamper Kelce har spilt for Kansas City Chiefs, inkludert Super Bowl-kampen laget hans vant.

short

few

4o5xJg

ap

Få studenter tar spranget. Disse to hoppet i det og startet AS.

Norske studentbedrifter er blant Europas beste. Likevel lider de fleste av dem en stille død. Ett av unntakene står disse to bak. Da Oslo Analytic vant NM for studentbedrifter i fjor, hadde de to gründerne allerede bestemt seg. Bedriften og produktet skulle videreføres i et aksjeselskap. – Pilene peker oppover, forteller Jørgen Sjåvik åtte måneder senere. Sammen med Magnus Svendsen etablerte han selskapet da de var studenter ved Oslo Met. Selskapet tilbyr analyser og programvare for å redusere karbonutslipp fra bedrifters digitale aktiviteter. Men Sjåvik innrømmer at oppstarten ikke har vært lett. Ingen har tatt ut lønn ennå. – Det vanskeligste er å stå i det, selv om vi møter motgang, sier han. I tillegg gjelder det å være tro mot ambisjonene og ikke hoppe av når det dukker opp et fristende jobbtilbud med fast lønn. – Vi må hele tiden spørre oss selv: Skal vi takke ja til et jobbtilbud og få en rask belønning eller skal vi satse på en gevinst en gang frem i tid. Vi har valgt det siste. – Det ble litt for tøft Studentene bak Oslo Analytics er ikke de eneste som har tatt studentbedriften over til det virkelige liv. Men de tilhører et unntak fra regelen. – Det er morsomt å følge studentbedriftene som lykkes, også etter at tiden som studentbedrift er over, sier Grete Ingeborg Nykkelmo. Hun er administrerende direktør i organisasjonen Ungt Entreprenørskap, som står bak det pedagogiske programmet som disse bedriftene er en del av. De fleste studentbedrifter avvikles – som de også skal – og gjenoppstår heller ikke, til tross for heder og ære. Årsakene kan være forskjellige. – Flaskehalsene ble for store. Blant annet skulle vi alle studere videre, forteller Mari Hegvik, som sammen med Sara Feruglio og Eva Audunsdottir sto bak studentbedriften MMEDS. Med et kollagenpulver laget av råstoff fra hvitfisk, ble den i 2022 kåret til landets beste studentbedrift. Den gikk også til topps i Europa. Men så var det stopp. – Det ble litt for tøft å gå videre med det. Litt surt er det, men det ga oss en veldig god erfaring, sier Hegvik. Tok med erfaringen Studentbedriften Artifish fikk også mye heder. Den kapret i 2019 tittelen både som Norges og Europas beste studentbedrift. Bedriften utviklet et opplæringssystem for rensefisk, slik at den ble en mer effektiv lusespiser i oppdrettsanlegg. – Vi var veldig giret på vinne konkurransene, men etterpå ønsket vi å gjøre litt forskjellige ting. Derfor la vi ned og tok det ikke videre, forteller daværende daglig leder Simen Sæther. Han jobber i dag i oppdrettsnæringen, og mener han har hatt god nytte av erfaringen som studentbedriften ga ham. – Men av og til streifer det meg at vi kanskje burde tatt det videre. Vi hadde en posisjon vi kunne ha utnyttet. Startet opp for fort Andre studenter innrømmer at de var litt for ivrige til å hoppe fra studentbedrift til AS. I 2021 ble Hjárni landets beste studentbedrift. Kort tid etter ble bedriften et AS. – Det var en dum avgjørelse, fordi vi ikke var ferdig med produktutviklingen, sier daglig leder Einar Totland. Bedriften står bak et garvemiddel for lær. Men nå blir selskapet lagt ned. Det har ingen inntekter, bare utgifter. – Det koster rundt 40.000 kroner i året bare å ha et aksjeselskap, hovedsakelig til revisjon. Det er penger rett ut av vinduet. Men vi har alle intensjoner om å utvikle produktet videre, sier han. Ikke et mål å få flest Grete Ingeborg Nykkelmo i Ungt Entreprenørskap mener at det ikke er et mål i seg selv at flest mulig studentbedrifter skal føres videre som aksjeselskap. – Vår ambisjon er å skape en arena for læring, kreativitet og innovasjon, der også studentene tør å prøve og feile, sier hun. Samtidig skulle hun ønske at enda flere studenter fikk muligheten til å få denne erfaringen. Ungt Entreprenørskap får i dag ingen offentlige tilskudd til arbeid i høyere utdanning. Det var derfor bare 1000 studenter som deltok i Studentbedrift-programmet i fjor. Til sammenligning var 14.000 elever i den videregående skolen med på etablere elevbedrift. Student-konkurransene har også vært dominert av bedrifter fra Oslo Met og NTNU i Trondheim og Ålesund. – Dette har nok mye med engasjementet hos den enkelte foreleser å gjøre. Noen fokuserer mer på konkurransene enn andre. De engasjerer og motiverer studentene, og vet – og viser – også hva som må til, sier Nykkelmo.

short

few

ondX5R

ab

Analys: Så kan Nato stå emot rysk attack

Kriget i Ukraina har fått alla länder i Västeuropa att rusta. Men det händer väldigt lite. Förmågan att stå emot en rysk attack är fortfarande lika låg som för tre år sedan, visar en analys. – På kort sikt blir det svårt och riskfyllt, säger Krister Pallin på FOI. Inom bara några år kan Ryssland vara redo för en attack mot ett Nato-land. Det har flera politiker och experter varnat för den senaste tiden. Det stora frågetecknet är vad Nato i så fall skulle kunna sätta emot. Just det har Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) räknat på i en ny rapport. Svaret är tyvärr väntat: På östfronten är det riktigt tunt. Fortfarande. – Det är inte så jättestor skillnad mellan resultaten i vår förra studie 2020 och den här, säger Krister Pallin, forskningsledare på FOI. Bara enstaka var Ukraina satte upp tolv nya brigader inför sommaroffensiven 2023, men stora Nato-länder som Frankrike, Storbritannien och Tyskland kan med tre månaders varsel inte bidra med mer än en eller två brigader var till Natos försvar i öst, enligt FOI . Nästan alla av de tolv studerade Nato-länderna har svårt att fylla sina förband med personal. Viss materiel saknas ofta helt eller är för gammal. Bristerna beror dels på att de flesta länder faktiskt inte satsat ordentligt förrän invasionen av Ukraina 2022, dels på att militär förmåga tar lång tid att bygga. Nya prylar kräver tilldelning av pengar, utredning, upphandling, beslut, utveckling, produktion, leverans och driftsättning. Att rekrytera, utbilda och krigsplacera personal är lika tidskrävande. – Man har börjat avdela mycket mer pengar, och då tror många – även politiker – att man har löst det här. Allmänheten kan på samma sätt ha förväntningar på att saker ska hända snabbt. Men de här sakerna ändras inte så fort, och det är viktigt att förstå varför det är så, säger Krister Pallin. De länder som i studien visar snabbast utveckling – Polen, Estland, Lettland och Litauen – var också de som började satsa tidigast. ”Väldigt krävande” Det FOI försökt reda ut är inte bara vad länderna har – utan vad de faktiskt skulle kunna använda för att möta ett ryskt angrepp. Att bara ställa upp förband på hemmabaserna är nämligen en sak. Att flytta dem till krigsområdet i öst är en annan. – Det är en väldigt krävande uppgift även för stora länder att skicka förband långt bort för att genomföra väpnad strid. Vissa av de förmågor man behöver för det är fortfarande klart bristfälliga. Det handlar om artilleri, luftvärn, telekrig och logistik i allmänhet, säger Krister Pallin. Inte redo för långt krig Ett Ryssland som kan välja tid och plats för en konflikt skulle initialt ha ett övertag. Europa är helt enkelt inte riggat för ett snabbt krig. Men läget är värre än så. Trots ett enormt demografiskt, industriellt och ekonomiskt övertag gentemot Ryssland är Europa inte riggat för ett långt krig heller. De flesta försvarsmakterna är små professionella styrkor som saknar uthållighet. De har knappt personal till de stående förbanden, och reserverna är antingen mycket begränsade eller obefintliga. Det duger i fred, men i ett högintensivt krig med stora förluster behövs många soldater snabbt. I Norden har man traditionellt sett löst problemet genom värnplikt. I Finland, där nästan alla vuxna män fortfarande genomför värnpliktsutbildning, har försvaret 250 000 reservister redo att gå in i krigsorganisationen. Så stora reserver får Storbritannien (38 000), Tyskland (32 000) och Frankrike (41 000) inte ihop tillsammans – trots en 40 gånger större befolkning. – Den kvantitativa fördelen för Europa är inte så given, om man uttrycker det så. Varken på kort eller lite längre sikt, säger Krister Pallin. Hänger på USA Mycket hänger på USA, som enligt FOI har ojämförligt störst styrkor att sätta in vid Natos östgräns. Utan USA skulle det europeiska Natos möjligheter att ta upp kampen mot Ryssland vara starkt begränsade. – På kort sikt blir det svårt och riskfyllt. Men i ett tillräckligt allvarligt läge kan man bli tvungen att göra vad man kan med de resurser man har. Nu satsar nästan alla Europas länder på sina försvarsmakter. De tre kommande tre åren borde ge mer än de tre senaste. – Om tre år borde det ha blivit stora förändringar i förmågan. Har det inte blivit det är det ganska allvarligt, säger Krister Pallin. DET KAN LÄNDERNA SÄTTA IN Enheter som kan vara insatsberedda inom tre månader (armé/marin/flyg). USA har stora stående styrkor, och hur mycket de kan förstärka i vår region beror inte bara på vad som finns, utan lika mycket på strategiska faktorer och var styrkorna eventuellt behövs på andra håll. Tillgängligt bedöms vara: Källa: FOI (Western Military Capability in Northern Europe 2023 Part I: National Capabilities). FOI har tittat på de länder som i Natos försvarsplaner har en roll att spela i försvaret av norra Europa. Därför är länder som Spanien och Italien inte berörda i studien. Kanada och Nederländerna saknas av resursskäl.

long

few

JQKXR4

ab

Viktor vaknade utan armar och ben – nu vill han väcka vården

STAFFANSTORP. Viktor Sanell Alriksson, 18, var medvetslös i över elva veckor och vaknade – utan armar och ben. Nu vill han öka kunskapen om sepsis för att rädda andra. – Kommer man in för tidigt till sjukhuset blir man ofta hemskickad, säger han. Viktor Sanell Alriksson, 18, tar emot i hallen i sin permobil, och visar in till det ljusa vardagsrummet, med kakelugn och bjälkar i taket. – Innan det hände var jag en vanlig tonåring som gick i skolan, jag körde a-traktor, hängde med kompisar och tränade karate, säger Viktor, som tidigare berättat sin historia för Sydsvenskan. Han var 1,97 meter lång när han drabbades av meningokock sepsis. Med benproteserna på blir han i dag 1,90 meter. Från att han började känna sig krasslig den 25 januari 2022 gick det fort. Ett besök på gymmet blev kortvarigt. – Jag åker hem och lägger mig i min säng. Det är det sista jag kommer ihåg, säger han och fortsätter: – Mamma har berättat att hon gav mig Ipren och Alvedon. Men jag kräktes bara upp allt. Jag hade extremt hög feber och väldigt ont på undersidan av min ena fot. Viktors mamma Ulrica Alriksson Sanell, 51, som arbetar som operationstandsköterska, började tidigt misstänka sepsis. Symtomen påminde om influensa, men Viktor hade ett mystiskt blåmärke på undersidan av foten, och benet var ömt. – Men han kunde inte säga att han skadat foten på något sätt. Då började jag tänka på sepsis. ”Han var blåfläckig på kroppen” Men när ambulans anlände frågade personalen om Viktor tagit någon drog, och fokuserade på att få ner febern. – Jag har fått höra att jag låg och sprattlade och yrade, säger Viktor. – Jag var väldigt frustrerad över att det tog sådan tid att få in Viktor till sjukhuset, säger Ulrica. När de väl åkte in satt hon framtill i ambulansen. Under färden mot Lunds universitetssjukhus blev Viktors tillstånd akut. – På bara tolv minuters resa blev han så försämrad… När jag såg honom igen var han blåfläckig på kroppen, hade blå ränder i ansiktet, och var helt borta. Viktor var inte Viktor längre, säger hon och rösten skälver till. Barnläkaren de mötte inne på sjukhuset agerade direkt, berättar hon. – Hon hade jobbat på Rigshospitalet i Köpenhamn, och där sett tre killar gå bort med samma symtom som Viktor, säger hon och fortsätter: – Hon sa bara att ”Jag vet vad det här är, nu kör vi”, och snart var det infarter överallt på Viktors kropp. Han fick vätska och penicillin, för att hålla blodkärlen vid liv. För meningokocker äter blodkärl, fett- och muskelvävnad och det går väldigt fort. ”Tog bort 70 procent av Viktors hud” Viktor skulle komma att vara medvetslös i elva och en halv vecka. En kamp för att rädda hans liv inleddes – till ett högt pris. – Jag och Viktors pappa Jerry förstod ganska tidigt att han skulle bli av med armar och ben. Efter tre dygn var Viktors tår, händer och fötter borta. Vi var två veckor i Lund. När han flögs till Linköping visste vi att de skulle bli tvungna att amputera. Han blev av med sina ben den 11 februari, och sina armar den 14 februari, säger Ulrica. Läkarna vågade inte lova något. Beskedet var ”Viktor lever timme för timme”. – Varje dag plockade de bort saker på honom. Den frustrationen… Varje gång vi kom in till honom var lite mer av honom borta. Efter att han förlorat benen tog de bort 70 procent av Viktors hud, säger Ulrica och fortsätter: – Det är hemskt att berätta för Viktor nu, men det fanns ju tillfällen när vi undrade hur mycket han skulle behöva klara av. Man nästan önskade livet ur honom. När Viktor till slut väcktes kunde han inte tala, eftersom han hade en trakealkanyl i halsen. Han var omtöcknad av morfin. Beskedet att han blivit amputerad fick därför lämnas flera gånger om. – Det tog många tillfällen av att de sa till mig att jag förlorat armar och ben innan jag förstod, jag var på så mycket smärtstillande. Mamma sa det till mig, jag grät, sen fick de söva ner mig. ”Körde kortege för att hylla mig” Den första tiden fick personalen söva honom för att han skulle kunna sova. Men ganska snart landade Viktor i en insikt, om att han nu skulle tvingas börja om. – Jag började tänka att ”Så här kommer mitt liv vara, jag får bara acceptera det”. Killen som tränat karate började nu kämpa sig tillbaka. Stöttad av familjen och kompisarna. Med stor värme i rösten berättar han att vännerna i a-traktor-gemenskapen hyllade honom när han låg på sjukhus. – De körde en kortege från Staffanstorp och hem hit, det var 60-tal fordon plus mopeder. Sedan han blev utskriven från sjukhuset har Viktor checkat av mål, ett i taget. Ta körkort. Åka på festivalen Sweden Rock. Återvända till karateträningen. Och nu har han börjat fundera på Paralympics. – Jag har målet att jag ska kunna gå till sommaren och kunna komma tillbaka fysiskt till skolan till hösten. Jag ska vara med på festivalen Sweden Rock igen, jag vill ut och resa, säger han och ler. Jobbambitionen är tydlig: – Jag vill bli svetsare. Sveriges första amputerade svetsare. Ett annat viktigt mål är att nå ut med information. – Innan jag blev sjuk hade jag aldrig ens hört talas om sepsis, och absolut inte meningokock sepsis. Symtomen är desamma som influensa, och kommer man in för tidigt till sjukhuset blir man därför ofta hemskickad, säger Viktor. Hans mamma flikar in: – Men det går att ta ett bakterietest på akuten, och det får man inte missa att göra. Då kan man rädda liv. Provet borde kunna tas redan i ambulansen, och där borde man också kunna ge penicillin. Många hyllar Viktor för hans styrka. Han vill själv passa på att skicka ut en hälsning. – Om du drabbats av samma sak, ge inte upp. Nedvärdera inte dig själv för att du saknar lemmar, se gott på livet.

short

few

O8LLkO

bt

Ida Fladen: – Kanskje alt faller på plass når jeg får barn

(A-magasinet) Ida Fladen er lei av menn som ghoster. I TV-serien Plan Baby snakker hun om frykten for å bli alenemor. Ida Fladen (38) har alltid visst én ting: Hun skal ha barn, helst to. For en del år siden satte TV-profilen og programlederen en tidsfrist. Innen hun ble 35 år skulle hun ha familie. Så ble hun 35, var fortsatt singel og erkjente at hun ville bli en «gammel mamma». Nå, tre år senere, er en ny frist satt: Når hun har fylt 40 år, skal hun få barn. Hvordan det skal gå til, er usikkert. Fladen er fortsatt singel og redd for å bli alenemor. Kanskje har hun ikke noe valg? Når klokken tikker – Jeg klarer ikke å forholde meg til at jeg er 38 år, sier Ida Fladen og bytter ut en snuspose med en ny. Mange av barndomsvennene på samme alder er gift, har barn, opptatt, så Fladen får stadig yngre venner. Helgene tilbringes iblant ute på byen og somrene på festivaler. Når hennes «eldre» venner sender Snaper av at de har baby-spy i håret, nyter hun at hun selv bor alene. Hun kan ramle forsinket inn på navnefester, bakfull og med bustete hår, ingen stusser. Andre ganger er singellivet mer ensomt enn fritt. Som i fjor da lillesøstrene feiret jul med samboer, mens Fladen feiret hos moren og stefaren sin. Hun savnet søstrene sine veldig den kvelden. Det føltes stusslig å være det eneste «barnet» rundt bordet. Da det ble slutt med samboeren for seks år siden, delte Fladen åpent om kjærlighetssorgen i podkasten «Ida med hjertet i hånden». Hun slo seg også til ro med at hun ville få barn sent. Først det siste året har hun begynt å stresse litt. Kommentarene kommer hyppigere enn før. «Vil du fortsatt få barn?» «Du begynner å få dårlig tid.» – Sånne kommentarer fucker litt med deg. Selv om jeg er klar over det selv, er det sårt å høre det ofte. «Jeg er ikke dum», jeg vet jo det, kan hun svare i affekt. Backup-planen Under innspillingen av TV-serien Plan Baby i høst ble alt veldig ekte, forteller hun. Serien hadde premiere 11. mars. Som mange andre TV-konsepter for tiden handler denne også om kjendiser som gjøre noe morsomt eller sårt sammen. Konseptet er at hun og TV-profil Vegard Harm tester sine foreldreegenskaper. Ideen startet som en spøk for mange år siden. De ble enige om at dersom begge var enslige om noen år, skulle de få barn sammen ved hjelp av en alternativ metode. I serien har de igjennom flere måneder ansvaret for tre barn flere ganger i uken. De hjalp til med lekser, laget middager og kjørte til fotballtreninger. Men om de virkelig vurderer å få barn sammen? De kaller det «plan B» av en grunn, understreker Fladen. Drømmen hennes er fortsatt å finne en kjæreste hun kan få barn med. Og kanskje er det ikke så lett å date andre mens man er gravid, frykter Fladen. – Det viktigste for meg er å bli mamma på et vis. Men jeg er redd for å få barn alene. Jeg blir kvalt av tanken på at man ikke har en partner man kan si til: Kan du ta barna litt nå? Guttastemning og jenteprat Fladen er kjent for å snakke åpent om det meste. I 2010 vant hun Årets nyskapning på Gullruten for serien Prosjekt Perfekt. I serien testet hun om ulike livsstilstrender var veien til lykke. I 2017 dokumenterte hun sin vei ut av depresjon i serien Happy Go Lucky. – Iblant angrer jeg på alt jeg har vært åpen om, fordi man får mange merkelapper. Det er nesten ti år siden jeg var deprimert, og perioden varte i et halvt år. Likevel blir jeg fortsatt kalt «hun deprimerte som aldri får seg kjæreste». I podkasten Ida med hjerte i hånden inviterer hun gjester til å snakke om kjærlighetslivet. Hun lager humor i VGTV-programmet Spårtsklubben med Mads Hansen, Erik Follestad og Jon Martin Henriksen. Hennes flaueste øyeblikk? Fremføre låten «Puppastemning» foran et publikum. Begge jobbene er like mye henne, tenker hun. Tut og kjør og gøy. Og slik beskriver hun stemningen i barndomshjemmet i Rælingen. Familien var gode til å være positive, men pratet lite om det vanskelige, forteller Fladen. For henne ble et legebesøk vinteren 2022 et viktig vendepunkt. Prikkene i kroppen På denne tiden hadde Fladen lenge følt at noe ikke stemte. Hun var uvanlig slapp og svimmel. Men hun har aldri vært en som googler symptomer og tar sorgene på forskudd. Tvert imot. Legen så bekymret på henne og sa: «Du har to svulster på halsen.» Fladen responderte med humor: «Åh, er det gutt eller jente!?» – Han syntes ikke det var noe gøy. Men så er jo jeg veldig rart skrudd sammen. Jeg blir ikke redd av sånt. Jeg blir bare redd hvis jeg vet sikkert at det er grunn til det. Etter legebesøket sendte hun en Snap til vennene sine: «Ja, ja, da har man fått en liten svulst på halsen i gave på en fredag. God helg!» Noen måneder senere kom svaret fra biopsiprøven. Fladen hadde søsteren på overnatting da telefonen fra sykehuset kom. Prøven så ikke bra ut, og skjoldbruskkjertelen måtte fjernes. Da kom klumpen i halsen. Hun sa det ikke til søsteren, og hun ventet i flere dager før hun ga noen i familien beskjed. – Jeg er glad for at jeg ikke gikk i flere måneder og tenkte «nå har jeg kreft, nå kan jeg dø». Det gjorde at jeg hadde det ganske bra den perioden. Men da den vonde beskjeden først kom, smalt det ekstra hardt. Legene sa at fjerning av skjoldbruskkjertelen kunne forstyrre hormonbalansen. Og hun visste fra før at hun reagerte dårlig på narkose. Likevel var hun ikke forberedt på det som ventet. – Etter operasjonen prikket det i hele kroppen i flere dager. Jeg følte meg helt gal. Det toppet seg en dag hun og moren kjørte hjem fra sykehuset. Fladen skrek og slo i dashbordet. Etterpå har de nesten ikke snakket om den episoden. Så startet strålebehandlingen. Fladen måtte svelge en kapsel fra en stor jernbeholder før hun ble sendt hjem og satt i karantene i tre dager. Siden hun var radioaktiv, kunne hun ikke møte folk. «Det går bra fordi» Fladen understreker at hun hadde mange folk rundt seg mens hun hadde kreft. Men det satt langt inne å ringe noen for en prat eller å be om hjelp til å handle. Tenk om de var opptatt? – På den tiden kjente jeg på savnet etter en samboer. Terskelen for å ringe noen å si at «jeg gruer meg til sykehusbesøket i morgen», er så mye høyere, forteller Fladen. – Det høres ekstremt trist ut, men jeg vet jo at jeg ikke er verdens viktigste for noen. Jeg tror det er viktig å erkjenne, slik at man ikke blir skuffet over folk. Hun ler over hvor stusslig det høres ut, og legger til at det er mange fordeler med å bo alene. – Jeg er blitt selvstendig og robust. Det er ingenting som skremmer meg nå. Åtte måneder etter det første legebesøket var Fladen friskmeldt. I dag angrer hun på at hun nesten alltid dro på sykehuset alene. Ofte fikk hun ikke med seg legens beskjeder. Man blir rar i hodet av å bo alene lenge. Man mister kontakt med følelsene sine fordi man dropper å snakke om ting, forteller hun. – Da jeg hadde kreft, sa jeg alltid «dette går bra fordi», istedenfor «dette er kjipt fordi». Man bør ikke være redd for å ringe en venn og si at ting er vanskelig. – Menn ghoster også Det skulle vært lettere å treffe nye folk, tenker Fladen. Hun har møtt alle hun kan møte på jobben. På byen er mange mye yngre enn henne eller kun ute etter noe kortvarig, forteller hun. Datingappene er hun drittlei av. – Når jeg matcher med folk på appene, er det veldig få som sender melding. Det er så mange menn som klager over at damer aldri svarer, men menn ghoster, de også, sier Fladen. – Jeg hater Tinder, det er det mest overflatiske som finnes. Du føler deg helt for jævlig der du sitter og sveiper vekk folk. – Er du kresen når det gjelder menn? – Både og. Det fine med å date noen på min alder, er at de fleste har litt bagasje. Jeg har ikke noe imot at de har barn fra før. Hovedproblemet er egentlig å finne arenaer å møte nye folk på, som ikke er gjennom appene. Fladen har ikke gitt opp. Drømmescenarioet er at hun i løpet av året møter en mann som er spontan, ærlig og ikke redd for å snakke om følelser. – Så har vi det nydelig sammen i et års tid, reiser litt, før vi prøver å få barn. Barnas effekt Da Fladen passet barna under innspillingen av Plan Baby, kjente hun på helt nye følelser. Hun ble så knyttet til dem, gråt lett og var konstant var på hva barna tenkte og hvordan de hadde det. – Det er følelser jeg egentlig sliter med å kjenne på. Kanskje alt vil falle på plass når jeg får barn selv. – Hva slags mamma vil du bli? – En som er veldig lik mammaen min. Sprudlende, kul på alt, ikke for streng, men som setter grenser. Forståelsesfull. Terskelen for å komme til meg med vonde følelser skal være lav. I dag er hun helt sikker: Hun har ikke noe annet alternativ enn å bli mamma. Tre om Ida Fladen

long

many

wAy8nA

vg

Rydder forside for fengslet journalist: – Artikkelen hans burde stått her

I ett år og en dag har den amerikanske journalisten Evan Gershkovich vært fengslet i Russland. I papirutgaven har arbeidsgiveren hans The Wall Street Journal holdt av forsiden på en spesialseksjon med et stort blankt felt. Over står overskriften: «Artikkelen hans burde stått her». På nett har avisen valgt å pryde forsiden med en sak om Gershkovichs tolv måneder i russisk varetekt. «Evan Gershkovichs stjålne år i et russisk fengsel», heter saken, som blant annet inneholder et intervju med journalistens foreldre og venner. – Det er en påminner om farene journalister møter verden over i søken på å gjennomføre sitt samfunnsoppdrag, skriver sjefredaktør Emma Tucker i The Wall Street Journal. I et brev fra redaktøren skriver hun at Gershkovich har vist bemerkelsesverdig viljestyrke og til og med humor. – Vi er forbløffet over hans – og hans families – standhaftighet i møte med en slik grusom prøvelse. Men deres styrke endrer ikke det faktum at Evans fengsling er et åpenbart angrep på rettighetene til den frie pressen, i en tid hvor det finnes rikelig med bevis rundt om i verden om den viktige rollen kvalitetsjournalistikk spiller i samfunnets forståelse av verdensbegivenheter og i å være vitne til historien, heter det videre. Anklages for spionasje Gershkovich ble pågrepet 29. mars i fjor under en reportasjereise til Jekaterinburg, og har siden blitt holdt varetektsfengslet i Moskva. Så sent som tirsdag ble varetektsfengslingen forlenget med tre nye måneder. Den russiske føderale sikkerhets­tjenesten (FSB) anklager ham for å ha spionert på vegne av USA, noe både Gershkovich og Wall Street Journal avviser. Gershkovich var den første amerikanske journalisten som er pågrepet og siktet for spionasje i Russland siden september 1986. Flere amerikanske aviser, blant annet The Washington Post, deler fredag emneknaggen «WeStandwithEvan». – Det er langt på overtid for at denne talentfulle reporteren og uskyldige mannen får komme hjem, skriver sjefredaktør Tucker i The Wall Street Journal. – Dro til Russland for å gjøre jobben sin USAs president Joe Biden sier fredag at Washington «jobber hver dag for å sikre Gershkovichs løslatelse». – Journalistikk er ingen forbrytelse, og Evan dro til Russland for å gjøre jobben sin som reporter. Han risikerte sin egen sikkerhet for å belyse sannheten om Russlands brutale aggresjon mot Ukraina, sier han i en uttalelse fredag. Tucker skriver i egen avis at de forblir optimistiske, og avhengige, av Bidens løfte om at Gershkovich skal hjem. – De siste året har vi også vært ekstremt takknemlige for den voldsomme støtten Evan har fått fra våre lesere, myndighetspersoner og politikere fra begge sider, så vel som nyhetsmedier og lykkeønskene. Russlands president Vladimir Putin har flere ganger antydet at han er åpen for en fangeutveksling av Gershkovich. Det er russeren Vadim Krasikov han gjerne vil ha tilbake. Krasikov sitter fengslet i Tyskland, dømt for drap på en tidligere tsjetsjensk opprører.

short

many

pQojAw

ap

KI som er bedre enn deg skulle være flere tiår unna. Nå tror ekspertene de er rett rundt hjørnet

Snart kan maskiner gjøre alt et menneske kan. Spørsmålet er ikke om, men når. Det ingen er i tvil om at KI nå utvikler seg veldig raskt. Begrepet AGI (Artificial General Intelligence) betegner et utviklingsstadium der en datamaskin kan utføre så godt som alle oppgaver like godt som et menneske. Fra det øyeblikket AGI er etablert, vil situasjonen raskt bli uoversiktlig. Maskinene vil da bli i stand til å utvikle seg selv, og utviklingen vil gå enda mye raskere. Kan det hele løpe løpsk? Her er noen tegn som kan tyder på at vi allerede har kommet lenger enn mange er klar over: Samtidig melder ChatGPTs utviklerselskap OpenAI at de bevisst holder tilbake sin nye KI-modell SORA. De mener verden ikke er klar. SORA kan lage helt realistisk video på et minutt, bare basert på tekstbeskrivelser. For å få til det, må maskinen også forstå vår verden, påpeker forskerne. Roboten under kommer fra selskapet Figure. Den klarer ikke bare å rydde i oppvasken. Den kan også reflektere rundt hva den gjør – mens den gjør det. AGI om hjørnet? I forrige uke lanserte analyseselskapet Gladstone AI en rapport skrevet på oppdrag USAs myndigheter. Rapporten anbefaler at myndighetene raskt trekker i nødbremsen og begrenser utviklingen av nye språkmodeller. Alternativet er en teknologi som kanskje kan komme til å utslette menneskeheten, mener de. Dette er altså den samme teknologien som ifølge Kurzweil også skal finne årsaken til alle sykdommer innen fem år. Lenge har ekspertenes gjennomsnittlige anslag vært at AGI fortsatt er flere tiår unna. De siste 3–4 årene har de justert prognosen kraftig, fra 30 år til syv år fra i dag. Fortsetter de å justere anslaget sitt like raskt, vil omveltningen bare være et par år unna. – Krysset hendelseshorisonten For halvannet år siden ville Alexander Vaagan ment at det bare var tull dersom noen sa at AGI er rett rundt hjørnet. Vaagan er chief data scientist i konsulentselskapet Inmeta og faglig ansvarlig for et av Norges største KI-miljøer. – Lanseringen av ChatGPT var øyeblikket da vi krysset hendelseshorisonten, punktet der det ikke er noen vei tilbake. Den teknologiske utviklingen vil fortsette, og det vil være nærmest umulig å regulere seg ut av den, tror han. Vaagan påpeker at maskinene fortsatt mangler evnen til å resonnere, sette seg mål og arbeide systematisk mot dem. Ennå vet ikke forskerne hvordan, eller om, dette kan løses. Men hittil har stadig nye og uventede evner som evnen til resonnering nærmest vokst frem av seg selv, bare fordi språkmodellene har fått mer data å trene på og mer datakraft. Trinnvis mot overmenneskelig Vil AGI helt plutselig bare være her? Ikke nødvendigvis. I en forskningsartikkel beskriver Googles KI-lab Deepmind at AGI-teknologi vil bestå av flere utviklingstrinn: Da grunnleggerne startet OpenAI i 2015, antok de at 2027 skulle bli året. Den gangen var det svært få som tenkte som dem, men i dag er anslaget ikke lenger ekstremt. KI-eksperter som Alan Thompson og David Shapiro tror AGI vil være her allerede i løpet av et år eller to. Maskiner jobber nå mot mål Morten Goodwin er professor i kunstig intelligens ved Universitetet i Agder. – Det er ikke så viktig om det tar åtte år, 16 eller 25. Poenget er at vi er stadig sikrere på at AGI kommer, sier han. Goodwin blir stadig overrasket over hvor raskt det går. Videomodellen SORA er et slikt eksempel. Han trodde inntil nylig teknologien skulle være flere år unna. Nå er den her allerede. – Jeg tror det kan skje med AGI også. Det vil slå oss litt i bakken, fra den ene dagen til den andre. Plutselig vil en maskin kunne gjøre nesten alt et menneske kan. Hele arbeidsmarkedet og alt blir forandret. Vi vil stå overfor ordentlig eksistensielle spørsmål, tror Goodwin. Selskapet Anthropic ble startet av utbrytere fra OpenAI. De ville ha en mer ansvarlig utvikling av AGI. Likevel har nettopp Anthropic nå varslet at de vil lansere såkalte underagenter til den avanserte chatboten Claude 3. Claude vil da kunne respondere på en så avansert kommando som «Analyser verdensøkonomien». Chatboten setter så i gang en mengde underchatboter som analyserer økonomien i hvert sitt land. Slik tar maskinene enda et skritt mot selvstendighet. Filosof Aksel Braanen Sterri lar seg ofte begeistre over tanken på de mange samfunnsproblemene som mer intelligens vil kunne løse. Han er fagsjef i Senter for langsiktig politikk. Samtidig er han redd det hele går galt, dersom politikerne ikke klarer å ta grep i tide. – Tror du virkelig at for eksempel OpenAI og Sam Altman vil gi fra seg makten idet de har laget AGI og er i ferd med å løse alle verdens problemer? Om vi ikke har institusjoner som sikrer at noen få ikke hoper opp makten, er det ikke sikkert at fremtiden blir så fin som de forventer, påpeker han. Alexander Vaagan i Inmeta velger å lande på en positiv konklusjon. – Om vi lukker øynene og ikke tenker på at AGI kan komme til å skje, ja, da går det galt. Men jeg har såpass tro på menneskeheten at jeg tror dette kommer til å gå bra, sier han.

long

few

JQK068

ab

Karin och Jarmo gifte sig – fick sänkt pension

Efter 25 år tillsammans gifte de sig till slut. Då sänktes deras pensioner. – Jag tycker det är ren åldersdiskriminering. Det känns som att myndigheterna inte tycker att man ska gifta sig om man är över 65 år, säger Jarmo Salokangas, 69. När han och Karin Mattes, 66, gifte sig i slutet av januari hade de varit sambor i 20 år. – Vi gifte oss på lördagen här hemma i lägenheten och på fredagen veckan därpå fick vi varsitt meddelande från Pensionsmyndigheten. Båda fick en sänkning på 750 kronor i månaden – efter skatt. Tillsammans får vi alltså totalt 1 500 kronor mindre i plånboken varje månad, säger Jarmo Salokangas. – De där reglerna hade vi ju inte en aning om. Vi gifte ju oss dels för att vi tycker om varandra och har varit ihop länge, dels för att det inte ska bli något tjafs om arv om någon av oss skulle gå bort. Och så blir resultatet att pensionen sänks. Det är ju förjävligt. ”Jobbar, som tur är” Efter skatt får de nu ut ungefär 12 500 kronor var i allmän pension, inklusive garantipension. Utöver det får de även tjänstepensioner. – Som tur är jobbar vi fortfarande någon dag varje vecka. Tack vare de extrapengarna klarar vi det här. Men utan dem hade det blivit väldigt kännbart.  De är inte ensamma om att knyta nya äktenskapliga band sent i livet. Antalet nygifta pensionärer har ökat med 360 procent de senaste 25 åren, enligt Statistiska centralbyrån. Förra året gifte sig nästan 3 000 personer över 65 år. Många av dem har likt Jarmo och Karin fått mindre pengar i plånboken efter bröllopet. Orsaken är reglerna för garantipensionen, en av bidragsdelarna i den allmänna pensionens grundskydd. Ursprungen var den avsedd för personer med låg eller ingen inkomstgrundad pension. Men efter de senaste årens kraftiga höjningar av beloppsgränserna får nu en majoritet av pensionärerna del av garantipensionen. Och precis som för de flesta andra bidrag tar reglerna hänsyn till att det är dyrare att leva ensam. Därför får gifta och sambor ett lägre belopp än ensamstående. Omöjligt att ångra sig Sambor utan gemensamma barn räknas dock som ensamstående och får därför det högre beloppet. Om de likt Jarmo och Karin skulle få för sig att gifta sig sänks det direkt. Och det går inte att ångra sig. Den som är sambo med någon som man tidigare har varit gift med räknas nämligen även i fortsättningen som sambo – även utan gemensamma barn. Även tilläggspensionen för personer födda 1953 eller tidigare, en rest från det gamla ATP-systemet, gör skillnad på sambor med respektive utan gemensamma barn. – Både tilläggspensionen och garantipensionen är äldre konstruktioner med lite mer gammaldags regler än vad som gäller för exempelvis inkomstpensionen. Både är uppkomna i samma era, säger Agneta Claesson, informatör på Pensionsmyndigheten. – Då, när reglerna utformades, var äktenskap normen och man ansåg gemensamma barn gjorde samboendet lite mer äktenskapsliknande. ”Det är omodernt” SPF Seniorerna har tidigare kritiserat de ålderdomliga reglerna och krävt att de ska ses över. – När det gäller garantipensionen så handlar det om ett bidrag. Därför kan man tycka att det bara ska vara hushållets inkomster som ska vara avgörande. Om de är gifta eller inte borde i inte ha någon betydelse alls, säger Anna Eriksson, sakkunnig på SPF Seniorerna. – Det är omodernt att man inte har uppdaterat garantipensionen till nuvarande förhållanden. Det är mycket vanligare att vara sambo nu än tidigare. De här märkliga effekterna är en konsekvens av att man inte kontinuerligt ser över systemet.

long

few

WR4Op2

vg

Pep Guardiola om kritikken mot Ødegaard: – Ærlig talt

Manchester City-sjef Pep Guardiola (53) rister på hodet av det han mener er tullete kritikk mot Arsenal-kaptein Martin Ødegaard (25). – Jeg bryr meg ikke om nonsens. VG spør på Pep Guardiolas pressekonferanse langfredag hva han synes om kritikken mot Mikel Arteta og Martin Ødegaard på måten de har feiret på denne sesongen. Den norske landslagskapteinen ble kritisert av tidligere Liverpool-profil Jamie Carragher etter seieren mot Liverpool. Ødegaard lånte kameraet til klubbfotograf Stuart MacFarlane i feiringen etterpå. – Du vant kampen, du briljerte. Tilbake i tittelkampen. Kom deg ned i tunnelen. Jeg mener det, helt seriøst, sa Jamie Carragher som ekspert på Sky Sports. Døm selv: Tullete å kritisere dette? Ødegaard selv har slått tilbake flere ganger. – Hvis ikke når man vinner, når får man da lov til å feire? spurte han retorisk. Også Guardiola blir lett hoderystende da han blir spurt av VG hvordan han reagerer på hans rivaler får denne typen kritikk: – Ville han ta et bilde? Ta et bilde. Hva er problemet? Ærlig talt, sier han om kritikken. Mens Arteta fikk kritikk for denne feiringen i samme kamp: Guardiola er full av lovord om tittelrivalens kaptein før storkampen 17.30 søndag. En 15 år gammel Ødegaard var på besøk hos hans tyske klubb Bayern München. Men han irettesetter VG da vi spør om hva han synes om Ødegaards utvikling siden det. – Vi var ikke sammen i Bayern München, han var med på 1–2 treningsøkter ... – Men hva synes du om utviklingen han har hatt? – Han spiller utrolig godt, dette er hans beste sesong. Han har tatt steg etter steg, blitt kaptein for Arsenal og spilt de fleste kamper. Han er en veldig, veldig viktig spiller, analyserer Guardiola. Manchester City fikk både John Stones og Kyle Walker skadet i landslagspause, og ingen av dem var på plass på torsdagens trening, ifølge Manchester Evening News. – Kyle og John er ute, sier Guardiola på fredagens pressekonferanse. – Ederson er mye bedre, Manuel Akanji vil helt sikkert være klar mot Arsenal. Jack Grealish, Ederson og Kevin De Bruyne kunne ikke spille for sine landslag, fordi de er skadet, og alle tre jobber med å komme tilbake til sesongavslutningen. Arsenal-sjef Mikel Arteta sier på sin pressekonferanse fredag at Saka, Gabriel og Martinelli ikke har trent, men at det er en mulighet for at de kan bli klare til søndag. Manchester City tar søndag kl. 17.30 imot Arsenal til nøkkelmatch i kampen om ligagullet: Arsenal topper nå med 64 poeng, mens City har 63 – begge med 28 kamper spilt. Også Liverpool har 64 poeng og ligger mellom dem. Dette er den siste innbyrdes duellen mellom disse tre lagene denne sesongen.

short

many