beteckning
stringlengths 6
8
| titel
stringlengths 19
281
| prompt
stringlengths 572
3.07k
|
---|---|---|
1979:146 | Förordning (1979:146)
om el-, vatten- och värmemätare; | 1 § Anordning som leverantör använder för att mäta
1. lågspänningsabonnenters förbrukning av elektrisk energi (elmätare),
2. hushållsförbrukning av vatten (vattenmätare) eller
3. hushållsförbrukning av värmeenergi (värmemätare)
skall ha en mätnoggrannhet som kan anses rimlig med hänsyn till
kostnader och teknisk utveckling samt vara lätt att avläsa.
I fråga om elmätare får Elsäkerhetsverkets meddela de föreskrifter
om utförande, beskaffenhet eller egenskaper som är påkallade för att
tillvarata abonnenternas intressen. Beträffande vatten- eller
värmemätare gäller detsamma för Boverket. Förordning
(1992:1236).
2 § Genom provning eller kontroll skall undersökas om mätare till sin
typ uppfyller föreskrivna krav beträffande utförande, beskaffenhet
eller egenskaper (typkontroll).
Uppfyller mätare dessa krav, skall typgodkännande utfärdas.
I fråga om mätare som har blivit typgodkänd skall genom stickprov
undersökas om enskilda exemplar av mätaren överensstämmer med den
godkända typen (typefterkontroll).
3 § Mätare får användas endast om den är typgodkänd och överensstämmer
med den godkända typen.
Om särskilda skäl föreligger, får Elsäkerhetsverkets i fråga om viss
typ av elmätare medge undantag från bestämmelsen i första stycket.
Beträffande vatten- eller värmemätare gäller detsamma för statens
planverk. Förordning (1992:1236).
4 § Det åligger leverantör av elektrisk energi, vatten eller
värmeenergi att tillse att mätare, som har tagits i drift, uppfyller
föreskrivna krav i fråga om utförande, beskaffenhet eller egenskaper.
5 § Genom stickprovsundersökningar skall kontrolleras att
leverantörerna använder mätare som uppfyller föreskrivna krav.
Undersökningarna skall huvudsakligen avse leverantörernas
egenkontroll. Förordning (1981:1353).
6 § Leverantör skall med vissa tidsintervall se över mätare. Närmare
föreskrifter härom meddelas i fråga om elmätare av Elsäkerhetsverket och i fråga om vatten- och värmemätare av statens
planverk.
Underlåter leverantör att se över mätare inom föreskriven tid, har
abonnenten rätt att på leverantörens bekostnad få den utbytt.
Förordning (1992:1236).
7 § Till böter döms den som uppsåtligen eller av oaktsamhet
1. använder mätare som inte uppfyller vad som har föreskrivits i fråga
om utförande, beskaffenhet eller egenskaper,
2. använder mätare som inte är typgodkänd eller som inte
överensstämmer med den godkända typen såvitt inte undantag har
medgivits enligt 3 § andra stycket eller
3. bryter mot föreskrift om översyn av mätare.
8 § Ytterligare föreskrifter för verkställighet av denna förordning
meddelas i fråga om elmätare av Elsäkerhetsverket och i fråga om
vatten- och värmemätare av Boverket. Förordning (1983:544).
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1979:131 | Förordning (1979:131) om beräkning av
folkpension i vissa fall | Pension enligt utländsk lagstiftning likställs vid beräkning av
folkpensionsförmån enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring med
tilläggspension enligt samma lag.
Övergångsbestämmelser
1. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1979, då kungörelsen
(1967:209) om avdrag från folkpension i vissa fall skall upphöra
att gälla.
2. Omräkning av pension med tillämpning av denna förordning får ej
medföra minskning av det pensionsbelopp som utgår vid förordningens
ikraftträdande.
Övergångsbestämmelser
2002:965
De upphävda författningarna gäller dock fortfarande för förmån som
avser tid före utgången av december 2002.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1979:126 | Förordning (1979:126)
om kriskoppling | 1 § Byggnadsnämnden utövar tillsyn över efterlevnaden av lagen
(1976:296) om kriskoppling och de föreskrifter som har meddelats med
stöd av lagen.
2 § Byggnadsnämnden får medge undantag från kravet på
regleringsanordning i 1 § lagen (1976:296) om kriskoppling, om
kostnaden för ensådan anordning är oskäligt hög med hänsyn till
byggnadens återstående användningstid eller om det på grund av
varmvattensystemets konstruktion inte kan krävas att sådan
regleringsanordning skall installeras.
Byggnadsnämnden får också medge undantag från detta krav för en viss
tid, om regleringsanordningen lämpligen bör installeras i samband med
någon annan förestående åtgärd som rör fastighetens
uppvärmningsanordning. En sådan åtgärd kan till exempel bestå i att
fastigheten skall anslutas till en fjärrvärmeanläggning eller att
fastighetens rörinstallationer skall ändras eller kompletteras.
3 § Föreskrifter om konstruktion och utförande av sådana
regleringsanordningar som avses i 1 § lagen (1976:296) om kriskoppling
samt deytterligare föreskrifter som behövs för verkställigheten av
lagen och denna förordning meddelas av statens planverk efter samråd
med överstyrelsen för ekonomiskt försvar.
4 § Byggnadsnämndens beslut enligt denna förordning får överklagas hos
länsstyrelsen genom besvär.
Länsstyrelsens beslut får överklagas hos kammarrätten genom besvär.
Beslut av statens planverk enligt denna förordning får överklagas hos
regeringen genom besvär.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1979:124 | Statistiska centralbyråns kungörelse (1979:124)
om procenttal för ändring av vissa underhållsbidrag; | Med stöd av kungörelsen (1967:63) om fastställande av procenttal enligt
3 § andra stycket lagen den 16 december 1966 (nr 680 med senaste ändring
1978:859) om ändring av vissa underhållsbidrag m.m. förordnar
statistiska centralbyrån beträffande underhållsbidrag som avses i nyss
angivna lag dels att bidragsbelopp till eget eller annans barn skall
höjas med fem procent fr.o.m. den 1 april 1979, dels att bidragsbelopp
till övriga, dvs. make, förutvarande make, fader eller moder, skall
höjas med sju procent fr.o.m. samma datum. Ändringarna gäller inte
bidragsbelopp som bestämts under tiden januari-mars 1979.
Bidrag, vars belopp efter ändringen slutar på öretal, skall enligt nyss
nämnda lag utgå med närmast lägre krontal.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1979:103 | Lag (1979:103) om försöksverksamhet med användning
av telefon vid rättegång | 1 § Vid de allmänna domstolar som regeringen eller, efter regeringens
bemyndigande, domstolsverket bestämmer får vid handläggning av mål
försöksvis användas telefon i enlighet med vad som anges i denna lag.
Lag (1985:1048).
2 § Vid förhandling enligt 42 kap. 10, 12-14 § eller 20 § andra
stycket rättegångsbalken eller 5 § lagen (1974:8) om rättegången i
tvistemål om mindre värden får part helt eller delvis utföra sin talan
och höras per telefon, i den mån rätten finner det lämpligt och
parterna samtycker till det. Detsamma gäller i fråga om huvudför
handling i brottmål, vari anledning ej förekommer att ådöma annan
brottspåföljd än böter.
3 § Förhör med vittne eller sakkunnig får hållas per telefon, i den
mån rätten finner det lämpligt samt parterna och den som skall höras
samtycker till det. Detsamma gäller förhör i brottmål med målsägande
som hörs i anledning av åklagarens talan.
4 § Vid förhandling då telefon används får även annan åtgärd som står
i nära samband med parts utförande av talan eller hörande av part,
målsägande, vittne eller sakkunnig vidtas per telefon.
5 § Under försöksverksamheten får kallelse till förhandling eller
till förhör per telefon ske i den ordning rätten finner lämpligt. I
kallelse till den som skall utföra sin talan eller höras per telefon
får ej utsättas påföljd.
6 § I fråga om rätt till ersättning och förskott på sådan ersättning
vid medverkan i rättegång per telefon tillämpas vad som är föreskrivet
om ersättning och förskott vid inställelse till förhandling.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1979:96 | Förordning (1979:96)
om import av kaffe, m.m. | 1 § I denna förordning förstås med
kaffe, varor som anges i bilaga 1 till förordningen,
kaffeavtalet, det år 1983 i New York undertecknade
internationella kaffeavtalet,
medlemsland, land som har anslutit sig till kaffeavtalet,
certifikat, ursprungscertifikat, reexportcertifikat eller
liknande handling som har utfärdats i enlighet med kaffeavtalet.
Förordning (1987:975).
2 § När bestämmelser i kaffeavtalet om kvotering tillämpas får kaffe
inte
1. införas till Sverige utan att det åtföljs av giltigt certifikat, om
kaffet har sitt ursprung i ett medlemsland,
2. införas till Sverige utan importlicens utfärdad av statens
jordbruksnämnd och giltigt certifikat, om kaffet har sitt ursprung i ett
annat land än ett medlemsland,
3. reexporteras från Sverige utan giltigt certifikat, om kaffet har
förtullats här.
Certifikat som avses i första stycket 2 och 3 utfärdas av de
handelskammare som generaltullstyrelsen utser.
Om en handelskammare inte utfärdar certifikat, trots att behövliga
handlingar visas upp, kan generaltullstyrelsen utfärda certifikatet.
Förordning (1984:56).
3 § Kvotering gäller från och med den 1 december 1987 tills vidare.
Licensgivningen för kaffe som har sitt ursprung i ett annat land än ett
medlemsland skall begränsas till de nivåer som anges i bilaga 2.
Förordning (1987:975).
4 § Certifikat och importlicens som avses i 2 § första stycket behövs
inte ifråga om kaffe i en sändning om högst 60 kilogram råkaffe eller
motsvarande mängd kaffe i annan form. Inte heller behövs certifikat
enligt 2 § första stycket 3 i fråga om mindre kvantiteter kaffe för
direkt förbrukning på fartyg, flygplan eller andra transportmedel i
internationell trafik. Förordning (1984:56).
5 § Ytterligare bestämmelser om import finns i förordningen (1984:53) om
import- och exportreglering.
Befogenheten enligt 8 § förordningen om import- och exportreglering att
begränsa den rätt till förfogande som anges i lagen (1973:980) om
transport, förvaring och förstöring av införselreglerade varor, m.m.
skall i fråga om kaffe tillkomma generaltullstyrelsen. Förordning
(1984:56).
6 § När bestämmelserna i kaffeavtalet om kvotering inte tillämpas, skall
tullmyndigheterna samla in och kontrollera certifikat avseende kaffe som
förs in i Sverige, i de fall sådana certifikat företes. Förordning
(1986:73).
7 § Föreskrifter om verkställigheten av denna förordning i fråga om
annat än importlicenser meddelas av generaltullstyrelsen. Om det behövs,
skall generaltullstyrelsen före beslutet samråda med jordbruksnämnden.
Förordning (1984:56).
Bilaga 2
Tidsperiod Kvantitet råkaffe eller motsvarande
mängd kaffe i annan form
den 1 december 1987-- 240 säckar 60
den 30 september 1988 kilogram
från och med den 1 oktober 240 säckar 60
1988 för år kilogram
Förordning (1987:975).
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1979:58 | Förordning (1979:58) om kupongskatt för person med hemvist i Rumänien m.m. | Kupongskatt för person med hemvist i Rumänien
1 § Utgår enligt förordningen (1979:57) om dubbelbeskattningsavtal
mellan Sverige och Rumänien kupongskatt efter lägre skattesats än
enligt kupongskattelagen (1970:624), innehålls vid utbetalning av
utdelning på aktie i svenskt aktiebolag sådan skatt enligt den nämnda
förordningen.
Vid tillämpning av första stycket gäller föreskrifterna i 2 §.
Utbetalas utdelning som avses i första stycket till någon som innehar
aktien under sådana förhållanden att annan därigenom obehörigen bereds
förmån vid taxering till inkomstskatt eller vinner nedsättning av
kupongskatt eller är det i annat fall inte uppenbart att rätt till
nedsättning av kupongskatt föreligger, innehålls sådan skatt med
belopp enligt 5 § kupongskattelagen.
2 § Beträffande utdelning i avstämningsbolag och i aktiefond som
förvaltas av registrerande fondbolag tillämpas kupongskattekungörelsen
(1971:49).
I fråga om utdelning i aktiebolag eller aktiefond som avses i 13 §
kupongskattelagen (1970:624) skall utbetalaren se till, att uppgifter
enligt 14 § samma lag lämnas jämte intyg av rumänsk myndighet eller
bank i Rumänien att den utdelningsberättigade har hemvist i Rumänien.
3 § Har kupongskatt innehållits med högre belopp än den skattskyldige
skall erlägga enligt förordningen (1979:57) om dubbelbeskattningsavtal
mellan Sverige och Rumänien, restitueras det för högt uttagna
beloppet.
4 § Ansökan om restitution prövas av riksskatteverket.
5 § Ansökan om restitution görs skriftligen av den
utdelningsberättigade. Ansökningshandlingen skall ha kommit in till
riksskatteverket före utgången av femte kalenderåret efter
utdelningstillfället. Vid ansökningshandlingen fogas intyg eller annan
utredning om den erlagda kupongskatten och utredning om de
omständigheter sökanden åberopar för nedsättning av kupongskatten.
6 § Talan mot riksskatteverkets beslut i ärende om restitution förs i
den ordning som anges i 29 § kupongskattelagen (1970:624).
Statlig inkomstskatt på utdelning från svensk ekonomisk förening
till person med hemvist i Rumänien
7 § Ansökan om nedsättning av statlig inkomstskatt på utdelning på
andel i svensk ekonomisk förening enligt artikel 10 punkt 2 i avtalet
görs skriftligen av den utdelningsberättigade. Ansökan görs hos den
taxeringsnämnd som har att fastställa den utdelningsberättigades
taxering till statlig inkomstskatt för det år då utdelningen tas till
beskattning eller, om taxeringsnämndens arbete beträffande taxeringen
detta år har avslutats, hos den domstol som har att uppta besvär över
nämnda taxering. Ansökan görs dock senast före utgången av tredje
kalenderåret efter det då utdelningen blev tillgänglig för lyftning.
I samband med ansökningen skall den utdelningsberättigade ge in intyg
om hemvist enligt 2 § andra stycket.
8 § Talan mot beslut i ärende som avses i 7 § förs i den ordning som
anges i taxeringslagen (1956:623) och förvaltningsprocesslagen
(1971:291).
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1979:54 | Lag (1979:54) om beslutanderätt för stiftelse som
har bildats för att främja tillkomst och utveckling av
företag i u-länder | 1 § Enligt de närmare föreskrifter som beslutats av regeringen
eller myndighet som regeringen bestämmer får stiftelse som har
bildats för att främja tillskott och utveckling av företag i u-
länder besluta om
1. finansiellt stöd till sådant företag,
2. bidrag till förinvesteringsstudier och andra studier som avser
förutsättningarna för företag i u-länder.
Finansiellt stöd kan lämnas till företag som ägs gemensamt av
eller drivs i samverkan mellan svenskt företag och företag eller
annan institution i världlandet. Stödet kan ha formen av
aktieteckning, lån eller lånegaranti. Lag (1983:11).
2 § Den som hos stiftelse som avses i 1 § har tagit befattning
med fråga som anges i paragrafen får ej obehörigen yppa vad
han därvid har erfarit om affärs- eller driftsförhållanden. Lag
(1979:54).
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1979:38 | Förordning (1979:38) om läkarintyg för sjöfolk | 1 § Med läkarintyg för sjöfolk avses i denna förordning läkarintyg
enligt mönstringslagen (1983:929) eller fartygssäkerhetsförordningen
(2003:438). Förordning (2003:446).
2 § Läkarintyg för sjöfolk får i Sverige utfärdas av den som är behörig
att här utöva läkaryrket.
3 § Chefen för utrikesdepartementet utser de läkare som utom riket får
utfärda läkarintyg för sjöfolk och publicerar en förteckning över dessa
läkare.
4 § Vid läkarundersökning som skall ligga till grund för läkarintyg för
sjöfolk skall sjömannen lämna en skriftlig hälsodeklaration och därvid
på heder och samvete försäkra att uppgifterna i denna är riktiga. När
undersökningen bara gäller syn- och hörselförmågan behöver någon
hälsodeklaration dock inte lämnas.
5 § Närmare föreskrifter om läkarundersökningen får meddelas
av Transportstyrelsen efter samråd med Socialstyrelsen.
Transportstyrelsen fastställer efter samråd med
Socialstyrelsen formulär för läkarintyg för sjöfolk och
hälsodeklaration och tillhandahåller de blanketter som behövs.
Förordning (2008:1105).
6 § Ytterligare föreskrifter om kraven på syn- och
hörselförmåga får meddelas av Transportstyrelsen efter att
Socialstyrelsen har hörts.
Transportstyrelsen får i enskilda fall efter att
Socialstyrelsen har hörts besluta om undantag från
föreskrifter som meddelats enligt första stycket.
Transportstyrelsen får meddela föreskrifter om avgifter för
prövning av en ansökan om undantag. Avgifterna får bestämmas
upp till full kostnadstäckning. Förordning (2013:988).
7 § När föreskrifter utfärdas med stöd av 5 eller 6 § skall samråd också
ske med berörda organisationer för redare och ombordanställda.
8 § Bestämmelser om att i vissa fall godta andra dokument och
intyg i stället för läkarintyg enligt denna förordning finns i
2 kap. 1 § andra stycket förordningen (2007:237) om
behörigheter för sjöpersonal och i 3 och 3 a §§ förordningen
(1984:831) om mönstring av sjömän. Förordning (2007:240).
9 § Ett beslut av Transportstyrelsen enligt denna förordning
får överklagas hos regeringen. Förordning (2008:1105).
Övergångsbestämmelser
1989:921
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1990.
En föreskrift eller ett beslut som har meddelats med stöd av äldre
bestämmelser och som gäller vid ikraftträdandet skall vid tillämpning av
denna förordning anses ha meddelats enligt denna.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1979:28 | Förordning (1979:28) om avgifter för den statliga
kontrollen av läkemedel m.m. | För att täcka kostnaderna för den statliga kontrollen av läkemedel
m.m. för tiden den 1 juli 1978 - den 30 juni 1979 skall avgifter
erläggas i enlighet med vad nedan anges.
Avgifterna skall erläggas på tid och sätt som socialstyrelsen
bestämmer. För farmacevtiska specialiteter och diabetestest skall den
årliga avgiften utgå från och med budgetåret näst efter det då
specialiteten respektive testet registrerades till och med det då
registreringen upphör. För naturmedel och fabrikssteriliserade
engångsartiklar skall den årliga avgiften utgå från och med budgetåret
näst efter det då anmälan gjordes till och med det då saluföringen
upphör.
Om särskilda skäl föreligger, får socialstyrelsen beträffande
farmacevtiska specialiteter och fabrikssteriliserade engångsartiklar
medge nedsättning av eller befrielse från avgift.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1978:963 | Förordning (1978:963) om ändring av livräntor enligt äldre statliga tjänstepensionsbestämmelser | 1 § Denna förordning gäller egen- och familjelivräntor enligt statens
allmänna tjänstepensionsreglemente (1959:287) i dess lydelse före år
1974 och tjänste- och familjelivräntor enligt äldre statliga
pensionsbestämmelser. Med egenlivränta enligt SPR avses bruttobelopp
inräknat höjning enligt förordningen (1977:13) om vissa livräntor enligt
statens allmänna tjänstepensionsreglemente (1959:287) i dess lydelse
före år 1974.
2 § Livränta ändras i samma grad som prisbasbeloppet enligt 2
kap. 6 och 7 §§ socialförsäkringsbalken har ändrats från juli
månad året före det år då livräntan har börjat betalas ut.
Förordning (2010:1656).
3 § Vid avvägning enligt 4 § 1 mom. förordningen (1959:420) med
tillläggsbestämmelser till statens allmänna
tjänstepensionsreglemente av livränta med hänsyn till
socialförsäkringsförmåner skall sådan förmån anses utgå med så
stor del av det gällande beloppet som framkommer om detta
multipliceras med kvoten mellan prisbasbeloppet vid
avgångsårets ingång och prisbasbeloppet för juli månad året
före det år då livräntan har börjat betalas ut.
Förordning (2002:867).
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1978:950 | Lag (1978:950) om särskilt investeringsavdrag för
vissa byggnadsarbeten; | 1 § Fysisk eller juridisk person, som driver rörelse, jordbruk eller
skogsbruk och som under perioden den 1 oktober 1978-den 30 september
1979 igångsätter ny-, till- eller ombyggnad på fastighet för
användning i förvärvskällan, får vid taxering till statlig
inkomstskatt åtnjuta särskilt investeringsavdrag vid beräkningen av
nettointäkten av förvärvskällan enligt bestämmelserna i denna lag.
Investeringsavdrag får vidare åtnjutas vid beräkning av nettointäkt av
annan fastighet om fastighetsägaren under nämnda period igångsätter
ny-, till- eller ombyggnad på fastighet som är avsedd att användas i
rörelse bedriven av annan än fastighetsägaren.
Byggnadsarbete anses igångsatt när det har påbörjats på arbetsplatsen.
2 § Särskilt investeringsavdrag utgör tio procent av sådan kostnad för
byggnadsarbete enligt 1 § första stycket som nedläggs under perioden
den 1 oktober 1978-den 31 mars 1980. Kostnad anses nedlagd under denna
period om den avser arbete som har utförts på byggnad och material som
har fogats in i byggnad under perioden.
Har statsbidrag utgått för byggnadsarbetet beräknas avdraget på den
del av kostnaden som inte täcks av bidraget.
3 § Yrkande om särskilt investeringsavdrag skall framställas vid
taxeringen för det beskattningsår under vilket kostnaden har nedlagts.
Avdraget får åtnjutas högst med belopp som svarar mot skillnaden
mellan bruttointäkten och övriga avdrag i förvärvskällan.
4 § Investeringsavdrag enligt 1 § medges inte för kostnader till den
del de avser
lokaler avsedda för bostadsändamål,
bensinstation, parkeringshus eller parkeringsanläggning,
butiks-, kontors-, bank-, hotell- eller restaurantlokaler,
samlingslokaler eller nöjeslokaler,
sporthall eller annan idrottsanläggning.
Avdrag medges endast om den kostnad under beskattningsåret som skall
ligga till grund för beräkning av avdraget för ett och samma byggnads
arbete har uppgått till minst 10000 kronor.
5 § Investeringsavdrag enligt 1 § medges endast om den skattskyldige
företer tillfredsställande utredning om den kostnad på vilken avdrag
skall beräknas.
6 § I fråga om handelsbolag eller enkelt bolag beräknas
investeringsavdrag för bolaget.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1978:922 | Lag (1978:922) om befrielse från arvsskatt och gåvoskatt i vissa
fall | Stiftelsen Dag Hammarskjölds Minnesfond och Svenska sällskapet för
räddning af skeppsbrutne skall vara befriade från skattskyldighet
enligt lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt.
Övergångsbestämmelser
2004:1343
Enligt riksdagens beslut föreskrivs att lagen (1978:922) om
befrielse från arvsskatt och gåvoskatt i vissa fall skall
upphöra att gälla vid utgången av år 2004. Den upphävda lagen
gäller dock fortfarande i de fall skattskyldighet enligt lagen
(1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt har inträtt före utgången
av år 2004.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1978:882 | Lag (1978:882)
om säkerhet för skattefordringar m.m.; | 1 § Vid indrivning av fordran i allmänt mål får kronofogdemyndighet i
samband med att uppskov beviljas med betalning eller med viss
indrivningsåtgärd ta emot säkerhet som gäldenären eller, där
gäldenären kan antas medge det, annan erbjuder sig att ställa.
I 1 kap. 6 § utsökningsbalken finns bestämmelser om vad som avses med
allmänt mål. Lag (1981:841).
2 § Säkerhet får bestå av pant, borgen eller företagshypotek.
Borgen skall ställas såsom för egen skuld. Om den ställs av två eller
flera personer gemensamt skall den vara solidarisk. Lag (1984:661).
3 § Kronofogdemyndigheten skall vid mottagande av säkerhet besluta
under vilka förutsättningar säkerheten får tas i anspråk. Beslutet får
ändras, när omständigheterna föranleder därtill.
Kronofogdemyndigheten får utan hinder av att säkerhet har mottagits
vidta indrivningsåtgärd, när anledning därtill förekommer.
4 § Pant får tillgodogöras i den ordning som gäller för utmätt
egendom.
Borgen får genast utsökas. Därvid gäller i tillämpliga delar
bestämmelserna i uppbördslagen (1953:272) om indrivning av restförd
skatt. Införsel får äga rum om det är medgivet beträffande den fordran
som säkerheten avser.
Om ett företagshypoteksbrev utgör säkerhet, får utmätning genast ske i
den egendom som omfattas av företagshypoteket, även när detta gäller i
annan näringsverksamhet än gäldenärens. Lag (1984:661).
5 § Kronofogdemyndighetens beslut att vägra ta emot erbjuden säkerhet
eller beslut i fråga som avses i 3 § får inte överklagas.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1978:881 | Förordning (1978:881) om betalningssäkring för skatter, tullar och avgifter | 1 § Har upphävts genom förordning (1989:1003).
2 § Granskningsledare skall utfärda bevis när egendom har tagits i
förvar. Av beviset skall framgå vad som har tagits i förvar och för
vilken eller vilka fordringar detta har skett. Beviset lämnas
omedelbart till gäldenären. Kan detta inte ske sänds det till honom.
3 § Kontanta medel som har tagits i förvar ska snarast
placeras enligt 3 kap. 4 § kapitalförsörjningsförordningen
(2011:210). Förordningen (2011:212).
4 § Granskningsledaren skall omedelbart återställa egendom som inte
längre skall vara kvar i förvar. Förordning (1989:1003).
5 § Förvaltningsrätten skall hålla sig underrättad om den fordran som ett
beslut om betalningssäkring avser till dess fordringen får drivas in.
Förordning (2009:1398).
6 § Har upphört genom förordning (2006:759).
7 § Skatteverket skall hålla sig underrättad om den fordran som
ett beslut om betalningssäkring avser, så länge beslutet gäller
och till dess fordringen får drivas in. Om beslutet bör hävas
helt eller delvis, skall Skatteverket göra framställning därom
hos förvaltningsrätten. Om ett beslut har hävts helt eller delvis,
skall Skatteverket underrätta Kronofogdemyndigheten.
Om beslutet avser en fordran som inte har fastställts, skall
Skatteverket genast underrätta förvaltningsrätten när talan
beträffande fordringen har väckts vid domstol eller fordringen
eller underlaget för fordringen har fastställts på annat sätt.
Om Kronofogdemyndigheten har tagit emot säkerhet för en fordran
som inte har fastställts, skall Skatteverket hålla sig
underrättad om fordringen till dess den får drivas in och upplysa
Kronofogdemyndigheten om förhållanden som är av betydelse för
säkerheten. Förordning (2009:1398).
8 § Kronofogdemyndigheten skall på begäran av granskningsledaren
biträda denne. Förordning (2006:759).
9 § Skall ett beslut om betalningssäkring enligt 9 § andra
stycket lagen (1978:880) om betalningssäkring för skatter,
tullar och avgifter inte delges innan förrättning för
verkställighet äger rum, skall Kronofogdemyndigheten anlitas
för delgivningen. Förordning (2006:759).
10 § Kronofogdemyndigheten skall underrätta Skatteverket om
resultatet av verkställighet av beslut om betalningssäkring.
Underrättelse skall också lämnas när säkerhet har tagits emot
enligt 18 § lagen (1978:880) om betalningssäkring för skatter,
tullar och avgifter. Förordning (2003:924).
11 § Skatteverket fastställer formulär till blanketter för mål och
ärenden om betalningssäkring. Förordning (2003:924).
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1978:879 | Förordning (1978:879) med instruktion för militärledningens
rådgivande nämnd | Uppgifter
1 § Militärledningens rådgivande nämnd har till uppgift att lämna
överbefälhavaren och försvarsgrenscheferna synpunkter i viktiga
avvägnings- och planeringsfrågor samt i sådana frågor av principiell
art som rör personal, utbildning och organisation, dock inte om
frågorna rör den operativa verksamheten och underrättelsetjänsten.
Organisation
2 § Nämnden består av nio ledamöter, som utses av regeringen. Rege
ringen förordnar bland ledamöterna en ordförande och en vice
ordförande.
3 § Hos nämnden finns en sekreterare, som utses av regeringen.
Ärendenas handläggning
4 § Nämnden sammanträder på kallelse av ordföranden. Nämnden skall
också sammanträda, om en ledamot väcker en fråga och begär att nämnden
skall sammanträda för att behandla den.
5 § Sekreteraren svarar för att protokoll förs vid sammanträdena och
att protokollen expedieras. Nämnden beslutar i övrigt om sin
verksamhet.
6 § Nämnden har rätt att av andra myndigheter erhålla de upplysningar
och det biträde som behövs för dess verksamhet och kan lämnas av
myndigheterna.
Övriga bestämmelser
7 § Nämndens verksamhet upphör i krig och, om regeringen bestämmer
det, vid krigsfara.
8 § Innan överbefälhavaren eller en försvarsgrenschef avgör frågor av
det slag som anges i 1 § skall nämndens uppfattning inhämtas.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1978:849 | Förordning (1978:849)
med instruktion för statens planverks råd för stål- och
betongnormer | 1 § Statens planverks råd för stål- och betongnormer har till uppgift att
biträda verket med att utarbeta sådana regler för tillämpningen av plan-
och bygglagen (1987:10) som rör konstruktioner av stål, andra metaller
och betong. Reglerna skall utformas så att de -- med de kompletteringar
som kan behövas för olika slag av speciella byggnadsverk och anläggningar
-- efter fastställelse av vederbörande myndighet skall kunna tillämpas
även för konstruktioner som inte regleras genom plan- och bygglagen.
Förordning (1987:290).
2 § Rådet består av generaldirektören i planverket, som är rådets
ordförande, och högst tjugo andra ledamöter. Vid förhinder för
generaldirektören fungerar som ordförande den som generaldirektören
utser bland verkets tjänstemän.
3 § I rådet skall ingå företrädare för var och en av följande
myndigheter, nämligen fortifikationsförvaltningen, statens järnvägar,
statens vägverk, byggnadsstyrelsen, arbetarskyddsstyrelsen, statens
råd för byggnadsforskning, statens vattenfallsverk och statens
provningsanstalt.
Därjämte skall tillfälle beredas Cement- och betonginstitutet,
Föreningen Sveriges byggnadsinspektörer, Hyresgästernas sparkasse- och
byggnadsföreningars riksförbund, Jernkontoret, Stålbyggnadsinstitutet,
Svenska betongföreningen, Svenska byggnadsarbetareförbundet, Svenska
byggnadsentreprenörföreningen, Svenska kommunförbundet, Svenska
konsulterande ingenjörers förening, Svenska
metallindustriarbetareförbundet och Sveriges industriförbund att ha
var sin företrädare i rådet.
4 § Andra ledamöter av rådet än ordföranden utses av planverket för en
tid av högst tre år efter samråd med vederbörande myndighet eller
organisation.
Planverket får tillkalla särskilda sakkunniga att tillfälligt ingå som
ledamöter i rådet.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1978:800 | Lag (1978:800) om namn och bild i reklam | 1 § Näringsidkare får icke vid marknadsföring av vara, tjänst eller
annan nyttighet använda framställning i vilken annans namn eller bild
utnyttjas utan dennes samtycke. Med namn jämställs annan beteckning som
klart utpekar viss person.
Vad i första stycket sägs om näringsidkare gäller även anställd hos
näringsidkare och annan som handlar på näringsidkares vägnar.
2 § Den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet bryter mot 1 § skall
dömas till böter.
I fråga om medverkan till sådan gärning tillämpas 23 kap. 4 och 5 §§
brottsbalken.
3 § Den som bryter mot 1 § eller medverkar till sådan handling skall
utge skäligt vederlag till den vars namn eller bild har utnyttjats. Sker
det uppsåtligen eller av oaktsamhet, skall ersättning utgå också för
annan skada. Vid bedömande om och i vad mån sådan skada har uppstått tas
hänsyn även till lidande och andra omständigheter av annan än rent
ekonomisk betydelse.
Den som har arbetstagare i sin tjänst är skyldig att utge ersättning
enligt första stycket i anledning av handling som arbetstagaren företar
i tjänsten. Arbetstagare är ersättningsskyldig för sådan handling endast
i den mån synnerliga skäl föreligger.
4 § Vid överträdelse av 1 § kan rätten, på yrkande av den vars namn
eller bild har utnyttjats, efter vad som är skäligt till förebyggande av
fortsatt missbruk förordna, att hjälpmedel som har använts vid
handlingen eller framställning som finns på vara, förpackning,
reklamtryck eller dylikt skall ändras eller att egendomen skall
förstöras eller mot lösen utlämnas till den vars namn eller bild har
utnyttjats.
5 § Brott som avses i 2 § får åtalas av åklagare endast om målsägande
angiver brottet till åtal eller åtal är påkallat från allmän synpunkt.
6 § Den som har brutit mot 1 § eller medverkat till sådan handling eller
är ersättningsskyldig enligt 3 § andra stycket kan i mål enligt denna
lag, på yrkande av den vars namn eller bild har utnyttjats, efter
omständigheterna åläggas att bekosta tryckning i en eller flera
tidningar av dom i målet.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1978:798 | Förordning (1978:798)
om tillämpning av en konvention den 30 mars 1978 mellan Sverige
och
Jugoslavien rörande social trygghet | Den konvention mellan Sverige och Jugoslavien rörande social trygghet
som har undertecknats den 30 mars 1978 jämte protokoll till
konventionen samt en samma dag undertecknad överenskommelse om
tillämpning av konventionen skall lända till efterrättelse här i riket
från och med den 1 januari 1979. Kungörelsen den 13 juni 1969 (nr 375)
om tillämpning av en mellan Sverige och Jugoslavien sluten konvention
rörande social trygghet skall samtidigt upphöra att gälla.
Konventionen, protokollet och tillämpningsöverenskommelsen bifogas
denna förordning i svensk och serbokroatisk text som bilagor 1-3.
Vid tillämpning av artiklarna 5, 8, 24 och 25 i konventionen skall
riksförsäkringsverket vara behörig svensk myndighet.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1978:797 | Försäkringsinspektionens Kungörelse
(1978:797) om ändring av vissa skadelivräntor | Försäkringsinspektionen får meddela att nedan berörda livräntor from den
1 januari 1979 skall ökas enligt följande:
1. Livräntor föranledda av händelser, inträffade före utgången av år
1973.
1.1 Trafiklivränta ökas med ytterligare indextillägg, utgörande 6% (jfr
SFS 1973:216 och 217).
1.2 Skadelivränta som utgår av statsmedel ökas med ytterligare
indextillägg, utgörande 6% (jfr SFS 1973:218).
1.3 Annan ansvarslivränta än trafiklivränta och statlig skadelivränta
ökas med ytterligare indextillägg, utgörande 5% (jfr SFS 1973:214).
Under 1.1-1.3 angivna indextillägg skall utgå till livräntor som
fastställts före den 1 januari 1979.
2. Livräntor föranledda av händelser, inträffade efter utgången av år
1973.
2.1 Skadeståndslivränta ökas med 5%. Ändringen avser alla livräntor
enligt lagen (1973:213) om ändring av skadeståndslivräntor som
fastställts före den 1 januari 1979 samt livräntor enligt lagen som
genom dom fastställts senare, om första domstols dom i målet meddelats
före nämnda dag.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1978:788 | Förordning (1978:788)
om luftleder | Regeringen föreskriver att svenska luftleder skall finnas på nedan
angivna sträckor.
1. Från rikets västra gräns mellan två punkter, den södra i höjd med
Landskrona och den norra i höjd med Höganäs, i två alternativa
sträckningar till Stockholm, varav den ena fortsätter i riktning mot
Finland i två alternativa sträckningar, en nordlig mot Mariehamn och
en sydlig mot Helsingfors.
2. Från punkter i närheten av Tranås och Jönköping på de under 1
nämnda sträckningarna i västlig riktning i två alternativa
sträckningar till punkter invid Göteborg och vidare i riktning mot
Jylland i tre alternativa sträckningar, varav två mot Ålborg och en
mot Randers.
3. Från Stockholm över Luleå till Kiruna i två alternativa
sträckningar, varav den västliga över Sundsvall och den ostliga över
Bottenhavet öster om Sundsvall.
4. Från rikets gräns invid Svinesund till Göteborg och vidare över
Kattegatt mot Själlands norra kust.
5. Från Kramfors i ostlig riktning mot Vasa.
6. Från rikets västra gräns i höjd med Arvika till Stockholm och
vidare i sydostlig riktning mot Riga.
7. Från Trosa till Visby och vidare i sydlig riktning mot den polska
kusten.
8. Från Mön till Bornholm och vidare i två alternativa sträckningar,
varav den ena i nordostlig riktning mot Riga och den andra i sydostlig
riktning mot den polska kusten.
9. Från Bornholm i nordvästlig riktning till Höganäs och vidare i två
alternativa sträckningar, varav den ena i nordvästlig riktning över en
brytpunkt i Kattegatt vidare mot Ålborg och den andra i nordlig
riktning över Göteborg till Grebbestad.
10. I nordlig riktning från den östtyska kusten till en punkt invid
Ystad och därifrån vidare, i huvudsak i nordlig riktning, till
lämpliga punkter på de under 1 nämnda alternativa sträckningarna mot
Stockholm.
11. Från Åstorp i två sydvästliga riktningar till rikets gräns mot
Danmark.
12. Från Höganäs, dels mot Själlands norra kust i en sydlig och i en
sydvästlig riktning, dels mot Ålborg i en nordvästlig riktning.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1978:764 | Lag (1978:764) med vissa bestämmelser om
marknadsföring av tobaksvaror; | 1 § Denna lag gäller näringsidkares marknadsföring som avser tobaksvaror
och som vänder sig till konsumenter.
2 § Med hänsyn till de hälsorisker som är förbundna med bruk av tobak
skall särskild måttfullhet iakttas vid marknadsföring av tobaksvara.
Därvid gäller särskilt att reklam- eller annan marknadsföringsåtgärd
inte får företas som är påträngande eller uppsökande eller som uppmanar
till bruk av tobak.
Vid marknadsföring av tobaksvara får inte användas kommersiell annons i
ljudradio- eller televisionsprogram. Detta gäller även för sådana
televisionssändningar som omfattas av lagen (1992:1356) om
satellitsändningar av televisionsprogram till allmänheten och som kan
tas emot endast i något annat land som är bundet av avtalet om
Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES-avtalet). Lag (1992:1360).
3 § Användes vid marknadsföring av tobaksvara kommersiell annons i
periodisk skrift eller i annan skrift på vilken tryckfrihetsförordningen
är tillämplig och som med avseende på ordningen för dess utgivning är
jämförbar med periodisk skrift, skall annonsen återge sådan varningstext
och innehållsdeklaration som enligt lagen (1975:1154) om varningstext
och innehållsdeklaration på tobaksvaror skall finnas på varans
förpackning. Har flera varningstexter fastställts för varan, skall minst
en av dem återges. Vid upprepad annonsering skall de olika
varningstexterna användas omväxlande och såvitt möjligt i lika stor
omfattning.
Varningstext och innehållsdeklaration skall i annonsen framträda tydligt
och återges i ändamålsenlig form.
4 § Handling som strider mot 2 eller 3 § skall vid tillämpning av
marknadsföringslagen (1975:1418) anses vara otillbörlig mot konsumenter.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1978:763 | Lag (1978:763) med vissa bestämmelser om
marknadsföring av alkoholdrycker | 1 § Denna lag gäller näringsidkares marknadsföring som avser
alkoholdrycker och som vänder sig till konsumenter.
Med alkoholdrycker förstås spritdrycker, vin, starköl och öl i den
betydelse dessa beteckningar har i alkohollagen (1994:1738).
Lag (1994:1740).
2 § Med hänsyn till de hälsorisker som är förbundna med bruk av
alkohol skall särskild måttfullhet iakttas vid marknadsföring av
alkoholdrycker. Därvid gäller särskilt att reklam- eller annan
marknadsföringsåtgärd inte får företas som är påträngande eller
uppsökande eller som uppmanar till bruk av alkohol.
Vid marknadsföring av alkoholdrycker får inte
användas kommersiella annonser i ljudradio- eller TV-program. Detta
gäller även för sådana TV-sändningar över satellit som omfattas av
radio- och TV-lagen (1996:844).
Vid marknadsföring av spritdrycker, vin eller starköl får inte
användas kommersiella annonser i periodiska skrifter eller andra
skrifter på vilka tryckfrihetsförordningen är tillämplig och som med
avseende på ordningen för utgivningen är jämförbara med periodiska
skrifter. Detta gäller dock inte i fråga om skrifter som
tillhandahålls endast på försäljningsställen för sådana drycker.
Lag (1996:851).
3 § En handling som strider mot 2 § skall vid tillämpningen av 4, 14
och 19 §§ marknadsföringslagen (1995:450) anses vara otillbörlig mot
konsumenter. En handling som strider mot 2 § andra stycket kan
medföra marknadsstörningsavgift enligt bestämmelserna i 22-28 §§
marknadsföringslagen. Lag (1996:851).
4 § Om förbud mot vissa marknadsföringsåtgärder finns
bestämmelser i alkohollagen (1994:1738). Lag (1994:1740).
5 § Regeringen får med avseende på främmande stat bestämma att
följande skall gälla.
Vid marknadsföring av alkoholdrycker får inte användas oriktiga
eller vilseledande ursprungsbeteckningar, genom vilka dryckerna
direkt eller indirekt anges vara frambragda eller tillverkade i den
främmande staten eller i en region eller ort i den främmande staten.
Detta gäller även om det äkta ursprunget anges eller om beteckningen
används bara i översättning eller är åtföljd av uttryck som "art",
"sort", "typ", "kopia" eller liknande uttryck.
En handling som strider mot andra stycket skall vid tillämpning av
marknadsföringslagen (1995:450) anses vara otillbörlig mot
konsumenter. Lag (1995:453).
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1978:753 | Förordning (1978:753)
med instruktion för bostadsstyrelsens bostadssociala råd | 1 § Bostadsstyrelsens bostadssociala råd har till uppgift att bistå
styrelsen i frågor som rör boendemiljö och boendeservice, utvärdering
av bostadsbyggandet från miljömässiga och bostadssociala synpunkter
samt initiering av utredningsoch forskningsarbete inom det
bostadssociala området och boendemiljöområdet.
Rådet skall dessutom följa utvecklingen vad gäller metoder för
kommunal planering av bostadsförsörjningen från miljömässiga och
bostadssociala utgångspunkter.
2 § Rådet består av generaldirektören i bostadsstyrelsen, som är
rådets ordförande, och elva andra ledamöter. Vid förhinder för
generaldirektören fungerar som ordförande den som generaldirektören
utser bland verkets tjänstemän.
3 § I rådet skall ingå företrädare för var och en av följande
myndigheter, nämligen socialstyrelsen, skolöverstyrelsen, statens
invandrarverk, statens råd för byggnadsforskning och statens planverk.
Därjämte skall tillfälle beredas Svenska kommunförbundet, Sveriges
allmännyttiga bostadsföretag, Sveriges fastighetsägareförbund och
Hyresgästernas riksförbund att ha var sin företrädare i rådet.
Återstående två ledamöter skall företräda kommuner.
4 § Andra ledamöter av rådet än ordföranden utses av bostadsstyrelsen
för en tid av högst tre år. Företrädare som avses i 3 § första stycket
utses efter samråd med vederbörande myndighet eller organisation.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1978:748 | Förordning (1978:748) om landstingskommunal
högskoleutbildning på musiklärarlinjen; | 1 § I denna förordning meddelas föreskrifter om sådan högskoleutbildning
på musiklärarlinjen som Värmlands läns landstingskommun anordnar i
Arvika enligt avtal den 25 april 1978 mellan staten och
landstingskommunen.
2 § Landstingskommunens utbildningsnämnd är lokal styrelse för
utbildningen. En linjenämnd och en rektor skall finnas för utbildningen.
Förordning (1992:720).
3 § Utbildningsnämnden skall fullgöra de uppgifter som anges i 22 kap. 2
§ först a stycket 1--6 och 8--11 högskoleförordningen (1977:263).
Utbildningsnämnden skall dessutom årligen till regeringen lämna underlag
för planering i fråga om utbildningen under det redovisningsår som
börjar under påföljande år. Förordning (1992:720).
4 § För linjenämnden gäller vad som föreskrivs om sådan nämnd i 22 kap.
högskoleförordningen (1977:263). Föreskrifterna i 22 kap. 4 § andra
stycket, 5 § och 9 § 3 gäller dock ej.
Linjenämnden skall lämna utbildningsnämnden underlag för plan för
fördelning och användning av de för utbildningen anvisade resurserna.
Förordning (1992:720).
5 § För utbildningen gäller i tillämpliga delar föreskrifterna i 2, 3
och 5-7 kap. högskoleförordningen (1977:263). Vad som föreskrivs i
högskoleförordningen om högskoleenhet skall därvid avse utbildningen i
Arvika. I stället för 2 kap. 6 § gäller att läsårets och terminernas
förläggning skall fastställas av utbildningsnämnden.
6 § Om statsbidrag till utbildningen finns bestämmelser i avtalet mellan
staten och landstingskommunen.
7 § Ett beslut som har meddelats av en lokal myndighet enligt denna
förordning e ller föreskrift som avses där överklagas hos
Överklagandenämnden för högskolan. Förordning (1992:720).
Övergångsbestämmelser
1992:720
Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1992.
Beslut som har överklagats till Universitets- och högskoleämbetet och
som inte avgjorts den 1 juli 1992 skall prövas av Överklagandenämnden
för högskolan. Detsamma gäller överklaganden som enligt äldr e
bestämmelser skulle göras hos Universitets- och högskoleämbetet men där
tiden för överklagande inte har gått ut vid ikraftträdandet.
I fråga om beslut som har meddelats av Universitets- och högskoleämbetet
före ikraftträdandet men för vilka överklagandetiden inte har gått ut
vid ikraftträdandet gäller gamla bestämmelser.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1978:707 | Förordning (1978:707) om 1975 års TIR-konvention | 1 § Tullkonventionen den 14 november 1975 om internationell transport
av gods upptaget i TIR-carnet (TIR-konventionen) skall lända till
efterrättelse för Sveriges del.
1 a § Generaltullstyrelsen får föreskriva att sådana ändringar i
bilagorna till TIR-konventionen, som enligt artikel 60 skall
anses antagna, skall gälla i Sverige. Förordning (1987:36).
2 § Frågor om godkännande av fordon eller containrar enligt bilaga 3
eller del II av bilaga 7 till konventionen prövas av riksprovplats som
har utsetts enligt förordningen (1977:608) om provning enligt lagen
(1974:896) om riksprovplatser m. m. Prövningen skall ske efter samråd
med distriktstullkammaren, gränstullkammaren eller tullkammaren.
Sådant samråd behöver dock inte ske i fråga om prövning som avser
förnyelse av tidigare lämnat godkännande. Om det blir nödvändigt på
grund av olyckshändelse att göra omlastning till ett icke godkänt
fordon eller en icke godkänd container, får frågan om medgivande
enligt bilaga 1 till fortsatt transport i fordonet eller containern
prövas av den myndighet som trafiksäkerhetsverket bestämmer efter
samråd med generaltullstyrelsen. Förordning (1985:171).
3 § Svenska åkeriförbundet får utfärda TIR-carneter och uppträda som
garant i enlighet med bestämmelserna i 1975 års TIR-konvention, under
villkor att förbundet tecknar försäkring, som är godkänd av
generaltullstyrelsen, för de förpliktelser som förbundet åtager sig i
egenskap av garant. Styrelsen bestämmer det högsta belopp per
TIR-carnet som kan krävas från förbundet på grundval av bestämmelserna
i konventionen. Förordning (1979:64).
4 § Ytterligare föreskrifter för verkställigheten av denna förordning
meddelas, såvitt avser fråga om godkännande av fordon eller containrar
av statens trafiksäkerhetsverk efter samråd med generaltullstyrelsen
samt i övrigt av generaltullstyrelsen.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1978:706 | Förordning (1978:706)
om länsstyrelses verksamhet inom det ekonomiska försvaret; | 1 § Länsstyrelse skall bedriva sin verksamhet inom det ekonomiska
försvaret så att behovet av förnödenheter och tjänster som är av vikt
för totalförsvaret eller folkförsörjningen kan tillgodoses vid krig
eller krigsfara eller under andra utomordentliga förhållanden.
2 § Länsstyrelse skall skaffa sig kännedom om och följa utvecklingen
av
1. näringslivet inom länet,
2. förbrukningen av och tillgången på förnödenheter och tjänster som
är av vikt för totalförsvaret eller folkförsörjningen,
3. andra förhållanden av betydelse för länsstyrelsens verksamhet inom
det ekonomiska försvaret.
3 § Hos länsstyrelse skall finnas beredskapsverk med bl.a.
åtgärdskalendrar, översikter och planer rörande det ekonomiska
försvaret.
Översikterna och planerna skall främst avse
1. livsmedel,
2. beklädnad m.m.,
3. energi,
4. andra varor och tjänster som är av vikt för totalförsvaret eller
folkförsörjningen,
5. transporter,
6. arbetskraft,
7. förbruknings- och prisreglering,
8. betalningsförmedling och penningförsörjning,
9. undanförsel och förstöring.
Översikterna och planerna skall grundas på dels uppgifter från
centrala, regionala och lokala myndigheter, dels kompletterande
undersökningar som länsstyrelsen utför i samverkan med civila och
militära myndigheter, näringslivsorganisationer och företag inom
länet.
4 § Bestämmelser om infordrande av uppgifter m.m. finns i lagen
(1948:390) om skyldighet för näringsidkare m.fl. att biträda vid
planläggningen av rikets ekonomiska försvarsberedskap och i
kungörelsen (1948:391) om tillämpningen av samma lag.
5 § Länsstyrelse skall lämna överstyrelsen för civil beredskap, statens
jordbruksverk och vederbörande civilbefälhavare underlag för planeringen
av det ekonomiska försvaret och vid behov föreslå ändringar i
planeringen. Förordning (1991:1214).
6 § Överstyrelsen för civil beredskap och statens jordbruksverk, varje
myndighet inom sitt ansvarsområde, meddelar efter samråd med berörda
civila och militära myndigheter de föreskrifter som länsstyrelse skall
iaktta för sin verksamhet inom det ekonomiska försvaret. Förordning
(1991:1214).
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1978:679 | Förordning (1978:679)
om resekostnadsersättning till vissa veterinärer vid tjänsteresa
med
egen bil | 1 § Denna förordning gäller
1. den som innehar eller uppehåller tjänst som distriktsveterinär,
2. sådan veterinär i besiktningsveterinärorganisationen, som inte
uppehåller fast tjänst,
3. annan veterinär än tjänsteveterinär som tar del i arbete som avses i
5 § förordningen (1971:810) med allmän veterinärinstruktion.
2 § Vid tjänsteresor med egen bil lämnas resekostnadsersättning med 170
öre per kilometer. Kilometerersättningen höjs med 5 öre för varje
passagerare som tar del i eller som på annat sätt berörs av
förrättningen.
Vid resor för förrättningsbesök hos djurägare jämkas ersättningsbeloppet
till närmaste krontal. Om det slutar på 50 öre, jämkas det därvid till
närmast högre krontal. Förordning (1989:720).
3 § Med egen bil avses bil som ägs av veterinären eller av någon som
varken föranlett förrättningen eller annars berörs av den.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1978:622 | Förordning (1978:622)
om försäkringsrätternas domkretsar och antalet nämndemän i
försäkringsrätt m.m. | 1 § Försäkringsrätterna är försäkringsrätten för Mellansverige,
försäkringsrätten för Södra Sverige och försäkringsrätten för Norra
Sverige.
2 § Försäkringsrätternas domkretsar anges i nedanstående förteckning.
För varje län inom domkretsen skall utses det antal nämndemän som
framgår av förteckningen.
---------------------------------------------------------------------
Domkrets Antal nämndemän
---------------------------------------------------------------------
Försäkringsrätten för Mellansverige 66
-----------------------------------
Stockholms län 30
Uppsala län 5
Södermanlands län 5
Östergötlands län 8
Gotlands län 2
Värmlands län 6
Örebro län 5
Västmanlands län 5
Försäkringsrätten för Södra Sverige 54
-----------------------------------
Jönköpings län 8
Kronobergs län 4
Kalmar län 4
Blekinge län 2
Kristianstads län 4
Malmöhus län 8
Hallands län 4
Göteborgs och Bohus län 8
Älvsborgs län 6
Skaraborgs län 6
Försäkringsrätten för Norra Sverige 22
-----------------------------------
Kopparbergs län 4
Gävleborgs län 4
Västernorrlands län 4
Jämtlands län 2
Västerbottens län 6
Norrbottens län 2
---------------------------------------------------------------------
Varje försäkringsrätt prövar besvär över beslut som meddelas av de
allmänna försäkringskassor som ingår i försäkringsrättens domkrets.
Försäkringsrätten för Mellansverige prövar därutöver besvär över beslut
som har meddelats av riksförsäkringsverket. Förordning (1990:13).
3 § har upphävts genom förordning (1990:13).
4 § har upphävts genom förordning (1988:322).
5 § har upphävts genom förordning (1988:322).
5 a § har upphävts genom förordning (1988:322).
6 § har upphävts genom förordning (1988:322).
Övergångsbestämmelser
1991:1235
1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1992.
2. För mål som anhängiggjorts i försäkringsrätt gäller äldre
bestämmelser om domkretsindelning.
3. Antalet nämndemän i försäkringsrätt skall för varje län i
försäkringsrättens domkrets motsvara länets sammanlagda antal nämndemän
i kammarrätt och länsrätt.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1978:620 | Förordning (1978:620)
om samråd med statistiska centralbyrån i frågor rörande
statistikproduktion, m.m. | 1 § Statlig myndighet skall samråda med statistiska centralbyrån i
fråga om
1. insamling av uppgifter till samt planering, produktion och
publicering av statistik utom sådan som är av intresse enbart för den
myndighet som utarbetar statistiken,
2. ändring av administrativt förfarande som är av betydelse för stati
stikproduktionen hos centralbyrån,
3. yttrande eller förslag i statistiska frågor till internationella
organ,
4. deltagande i internationella konferenser som behandlar statistiska
frågor.
2 § Statlig myndighet skall ge statistiska centralbyrån tillfälle att
lämna anbud när myndigheten avser att genom uppdrag anlita utomstående
organ för
1. statistiska undersökningar,
2. insamling av uppgifter genom besökseller telefonintervjuer i
samband med statistisk undersökning,
3. manuell och maskinell statistisk databehandling,
4. statistisk konsultationsverksamhet.
3 § Vad som sägs i denna förordning om statlig myndighet gäller även
annan statlig institution och kommitté.
4 § Vid tillämpning av denna förordning skall myndigheter som tillhör
försvarsdepartementets verksamhetsområde anses som en myndighet. Vad
som har sagts nu gäller dock ej beredskapsnämnden för psykologiskt
försvar och flygtekniska försöksanstalten.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1978:548 | Förordning (1978:548)
om tjänster och tjänstemän på löneplan SK | Vad Kungl. Maj:t eller regeringen i författning eller särskilt beslut
har föreskrivit i fråga om sådan tjänst eller tjänsteman på löneplan F
i lönegrad som anges i tabellen/n1/ nedan skall även tillämpas på
tjänst eller tjänsteman som innehar motsvarande lönegrad på löneplan
SK enligt tabellen och som avses i avtal om allmänna bestämmelser för
vissa statliga läkare m.fl. (ABL) och tjänsteförteckningsavtal för
vissa statliga läkare m.fl. (TFL).
Första stycket gäller inte vid tillämpning av författning eller
särskilt beslut av regeringen på det statliga personalpensionsområdet.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1978:517 | Förordning (1978:517)
om licens för yrkesfiske | 1 § Statligt prisstöd till fisket eller stöd som avses i 1 § 1--4
förordningen (1985:439) om statligt stöd till yrkesfisket m. m. kan
lämnas till den som har meddelats särskild licens för yrkesfiske
enligt denna förordning. Förordning (1985:442).
2 § Licens kan beviljas den som bedriver eller ämnar bedriva
yrkesfiske eller annat fiske av väsentlig betydelse för hans
försörjning. Licens kan även beviljas fiskelag som bedriver eller
ämnar bedriva yrkesfiske med visst fartyg. Förordning (1985:442).
3 § Vid prövning av fråga om licens skall särskilt beaktas tillgången
på fisk och förutsättningarna i övrigt att bedriva rationellt fiske,
möjligheterna att avsätta fångsterna samt förutsättningarna för
enskild fiskare eller fiskare som ingår i fiskelag att få sådan
inkomst av enbart fiske eller av fiske tillsammans med annan bestående
förtjänstmöjlighet att den utgör tillfredsställande
försörjningsunderlag.
4 § Licens meddelas för viss tid eller tills vidare. Den kan förenas
med särskilda villkor och föreskrifter. Licens kan återkallas om
villkor eller föreskrift åsidosätts.
5 § Frågor om licens prövas av fiskeristyrelsen eller, efter
bemyndigande av styrelsen, av fiskenämnden. Förordning (1985:442).
6 § Talan mot fiskenämnds beslut enligt denna förordning förs hos
fiskeristyrelsen genom besvär. Talan mot fiskeristyrelsens beslut förs
hos regeringen genom besvär.
7 § Ytterligare föreskrifter för verkställighet av denna förordning
meddelas av fiskeristyrelsen efter samråd med statens jordbruksnämnd.
Övergångsbestämmelser
1987:886
Denna förordning träder i kraft den 1 november 1987, då förordningen
(1978:517) om licens för yrkesfiske skall upphöra att gälla.
Licenser som har beviljats enligt den äldre förordningen gäller för den
tid de har meddelats eller tills de återkallas enligt bestämmelserna i
denna förordning.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1978:499 | Förordning (1978:499)
om statsbidrag till kostnader för linjenämnd för kommunal
högskoleutbildning | 1 § Kommun eller landstingskommun som anordnar högskoleutbildning kan få
statsbidrag för sina kostnader för linjenämnd som har inrättats för
utbildningen.
Statsbidrag lämnas dock inte för linjenämnd för utbildning inom
vårdområdet. Förordning (1982:392).
2 § Statsbidraget utgår för ett redovisningsår åt gången. Redovisningsår
omfattar tiden den 1 juli-den 30 juni följande år.
Statsbidraget betalas ut av skolöverstyrelsen efter rekvisition.
3 § Närmare föreskrifter om statsbidrag till kostnader för linjenämnd
för kommunal högskoleutbildning meddelas av skolöverstyrelsen.
Övergångsbestämmelser
1990:427
Regeringen föreskriver att följande förordningar skall upphöra att gälla
vid utgången av juni 1990, nämligen
1. förordningen (1978:499) om statsbidrag till kostnader för linjenämnd
för kommunal högskoleutbildning,
2. förordningen (1982:391) om statsbidrag till studie- och
yrkesorientering inom viss kommunal högskoleutbildning.
De upphävda förordningarna gäller dock fortfarande i fråga om
statsbidrag som avser tid före ikraftträdandet.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1978:484 | Förordning (1978:484)
om mottagare för radiosändning eller trådsändning | 1 § I denna förordning avses med mottagare
1. mottagare för radio- eller trådsändning,
2. återgivningsanordning som är ansluten till sådan mottagare som
avses i 1.
2 § Avgift som avses i lagen (1978:478) om avgift för innehav av
televisionsmottagare skall erläggas till televerket.
Innehav av televisionsmottagare skall anmälas till televerket.
3 § Medgivande att inneha sådan anordning för registrering av
innehållet i radioeller trådsändning som avses i 3 a § andra stycket
radiolagen (1966:755) meddelas av televerket. Förordning (1979:154).
4 § upphävd genom förordning (1979:154).
5 § Ytterligare föreskrifter för verkställigheten av lagen (1978:478)
om avgift för innehav av televisionsmottagare samt 3 och 3 a §§
radiolagen (1966:755) meddelas av televerket. Förordning (1979:154).
6 § Avskrift av dom beträffande förseelse som avses i 11 § andra styc
ket radiolagen (1966:755) eller 6 § lagen (1978:478) om avgift för
innehav av televisionsmottagare skall sändas till televerket.
Förordning (1979:154).
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1978:441 | Förordning (1978:441)
om kollektivtrafiknämnd | 1 § I 1 § lagen (1978:440) om kollektivtrafiknämnd finns bestämmelser
om kollektivtrafiknämndens uppgifter.
2 § I 2 § lagen (1978:440) om kollektivtrafiknämnd finns bestämmelser
om kollektivtrafiknämndens sammansättning och om förordnande av
nämndens ledamöter och ersättare för dessa.
3 § I mån av behov får kollektivtrafiknämnden anlita sekreterare eller
annat biträde.
4 § Ärende hos kollektivtrafiknämnden avgörs vid sammanträde med
nämnden efter föredragning av ordföranden eller den ordföranden utser.
Kollektivtrafiknämnden sammanträder på plats och tid som ordföranden
bestämmer.
5 § I ärenden hos kollektivtrafiknämnden skall föras protokoll när
sammanträde hålls eller när nämnden i annat fall finner att protokoll
behövs.
I 19 § förvaltningslagen (1986:223) finns bestämmelser om rätt att få
en avvikande mening antecknad. Förordning (1986:1077).
6 § Handläggningen av ärende hos kollektivtrafiknämnden skall avslutas
inom två månader från den dag ärendet anhängiggjordes, om inte nämnden
av särskilda skäl beslutar annat.
7 § Kollektivtrafiknämndens beslut som innebär avgörande av saken
skall sättas upp särskilt. I beslutet skall anges de skäl på vilka det
grundas. Det undertecknas av ordföranden och tillställs parterna genom
nämndens försorg.
8 § Ytterligare föreskrifter om nämndens verksamhetsformer meddelas av
nämnden i arbetsordning.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1978:407 | Förordning (1978:407) om befrielse från eller nedsättning
av viss indirekt skatt, m.m. | 1 § Riksskatteverket prövar frågor som avses i 9 kap. 4 §
lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter när
det gäller skatter och avgifter som avses i 1 kap. 1 § första
stycket 1 nämnda lag.
När det gäller avgift enligt lagen (1994:1704) om lageravgift
på vissa jordbruksprodukter prövas frågor som avses i första
stycket av Statens jordbruksverk.
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1998. Äldre
föreskrifter tilllämpas fortfarande vid nedsättning eller
befrielse enligt 22 kap. 9 § mervärdesskattelagen (1994:200).
Förordning (1997:1073).
1 a § har upphävts genom denna förordning (1988:1067).
2 § Beslut enligt 1 § får överklagas hos regeringen.
Förordning (1998:1195).
3 § har upphävts genom denna förordning (1988:1067).
4 § har upphävts genom denna förordning (1988:1067).
5 § har upphävts genom denna förordning (1988:1067).
Övergångsbestämmelser
1994:225
Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1994. Äldre
bestämmelser gäller dock fortfarande i fråga om förhållanden före
ikraftträdandet.
1997:1073
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1998. Äldre
föreskrifter tilllämpas fortfarande vid nedsättning eller
befrielse enligt 22 kap. 9 § mervärdesskattelagen (1994:200).
1998:1195
1. Denna förordning träder i kraft den 1 oktober 1998.
2. Bestämmelserna i 2 § skall även tillämpas när
Riksskatteverket med stöd av
- övergångsbestämmelserna till förordningen (1994:225) om
ändring i förordningen (1978:407) om befrielse från eller
nedsättning av viss indirekt skatt, m.m. beslutat i fråga som
avses i 76 § lagen (1968:430) om mervärdeskatt, eller
- övergångsbestämmelserna till förordningen (1997:1073) om
ändring i förordningen (1978:407) om befrielse från eller
nedsättning av viss indirekt skatt, m.m. beslutat i fråga som
avses i 22 kap. 9 § mervärdesskattelagen (1994:200).
2002:825
Regeringen föreskriver att förordningen (1978:407) om befrielse
från eller nedsättning av viss indirekt skatt, m.m. skall
upphöra att gälla vid utgången av år 2002. Förordningen skall
dock fortfarande tillämpas vid nedsättning, befrielse eller
återbetalning enligt 9 kap. 4 § lagen (1984:151) om
punktskatter och prisregleringsavgifter.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1978:403 | Lag (1978:403) om beslutanderätt för
kreditmarknadsföretag i fråga om exportkredit
i vissa fall | 1 § Regeringen får överlämna till kreditmarknadsföretag, vari staten
äger del, att pröva fråga om exportkredit för vilken statligt
räntebidrag eller statligt stöd till kursrisktäckning för bolagets
upplåning utgår eller kan utgå. Lag (1997:466).
2 § Den som hos kreditmarknadsföretag som avses i 1 § har tagit
befattning med fråga som anges i paragrafen får ej obehörigen yppa
vad han därvid erfarit om affärs- eller driftförhållanden.
Lag (1997:466).
Övergångsbestämmelser
1992:1625
1. Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.
(I kraft den 1 januari 1994, 1993:1646).
2. I fråga om svenskt kreditaktiebolag som driver verksamhet enligt
punkt 4 i övergångsbestämmelserna till lagen (1992:1610) om
kreditmarknadsföretag gäller äldre föreskrifter. Lag (1997:466).
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1978:402 | Förordning (1978:402) om villkor för exportkreditstöd | 1 § Medgivande om exportkreditstöd enligt lagen (1978:401) om
exportkreditstöd får lämnas av exportkreditnämnden endast under
förutsättning att
1. villkoren för exportkrediten såvitt avser kreditens andel av
köpeskillingen och kredittidens längd står i överensstämmelse med den
överenskommelse om riktlinjer för begränsning av statligt stöd vid
exportkreditgivning, som Sverige har biträtt, och med grunderna för
denna överenskommelse,
2. villkoren för exportaffären - med beaktande av varuslag,
köpeskillingens storlek och andra sådana omständigheter - överensstämmer
med de internationellt tillämpade riktlinjer som exportkreditnämnden
iakttar vid beviljande av exportkreditgarantier enligt förordningen
(1974:60) om exportkreditgaranti.
2 § Stödberättigad kostnadsdel som avses i 3§ lagen (1978:401) om
exportkreditstöd får inte överstiga skillnaden mellan räntekostnaden för
finansiering av exportkrediten och en ränta som beräknas enligt den
lägsta tillämpliga räntesats som anges i den i 1§ 1 nämnda
överenskommelsen.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1978:399 | Förordning (1978:399)
med instruktion för bostadsstyrelsens råd för belånings- och
värderingsmetoder | 1 § Bostadsstyrelsens råd för belånings- och värderingsmetoder har
till uppgift att bistå styrelsen i frågor som rör utvecklingen av
byggnadspriser och byggnadskostnader och inverkan av dessa på
värdering och belåning av låneobjekt.
2 § Rådet består av generaldirektören i bostadsstyrelsen, som är
rådets ordförande, och 14 andra ledamöter. Vid förhinder för
generaldirektören fungerar som ordförande den som generaldirektören
utser bland verkets tjänstemän. Förordning (1984:89).
3 § I rådet skall ingå företrädare för var och en av följande
myndigheter, nämligen statistiska centralbyrån, statens pris- och
kartellnämnd, statens institut för byggnadsforskning och statens
planverk. Därjämte skall tillfälle beredas Svenska kommunförbundet,
Hyresgästernas riksförbund, Sveriges villaägareförbund, Svenska
byggnadsentreprenörföreningen, Sveriges trähusfabrikers riksförbund,
Industrins byggmaterialgrupp, Sveriges allmännyttiga bostadsföretag,
Sveriges fastighetsägareförbund, Svenska riksbyggen förening u. p. a.
och HSB:s riksförbund ek. för. att ha var sin företrädare i rådet.
Förordning (1984:89).
4 § Andra ledamöter av rådet än ordföranden utses av bostadsstyrelsen
för en tid av högst tre år efter samråd med vederbörande myndigheter
och organisationer.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1978:373 | Förordning (1978:373) om skyldighet för
domstol att underrätta part om dom i brottmål m.m. | 1 § Underrättelse enligt 30 kap. 7 § sjätte stycket rättegångsbalken
skall ske genom att avskrift av domen, i vad den innehåller uppgift om
domstolens namn, domens dag, domens och målets nummer, parterna och
domslutet, sänds till den tilltalade i vanligt brev under hans för
domstolen kända adress. Samtidigt lämnas uppgift om tid och sätt för
fullföljd av talan. Har skiljaktig mening rörande domslutet förekommit
skall redogörelse för denna också lämnas.
Vad nu sagts om dom tillämpas även i fråga om särskilt uppsatt slutligt
beslut. Om beslutet ej uppsatts särskilt, sänds meddelande om
innehållet i beslutet och skiljaktig mening, om sådan förekommit, samt
om tid och sätt för fullföljd av talan.
2 § Underrättelse om utgången i målet skall jämväl lämnas sådan
målsägande som har fört talan om enskilt anspråk och den som har
övertagit målsägandens anspråk genom att avskrift av domen eller
beslutet sänds till honom i vanligt brev. Har beslutet ej uppsatts
särskilt sänds avskrift av protokoll eller annan handling som inne
fattar det slutliga beslutet. Om skiljaktig mening har förekommit skall
redogörelse för denna också lämnas.
3 § Underrättelse enligt 1 § eller 2 § skall sändas inom en vecka
efter domens eller beslutets meddelande.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1978:352 | Lag (1978:352) om utredning i utländskt skatteärende | I den mån det påkallas enligt överenskommelse mellan Sverige och
främmande stat om handräckning i skatte- eller avgiftsärende, skall
svensk myndighet bistå den främmande staten med utredning i ärende
angående skatt eller allmän avgift i denna stat. Utredningen skall
genomföras i enlighet med de föreskrifter som gäller vid utredning i
motsvarande ärende angående närmast jämförlig svensk skatt eller
avgift. I sådant ärende möjliga tvångsmedel får anlitas i mån av
behov.
Vad som sägs i denna lag gäller dock icke tull eller annan allmän
avgift, som avses i lag (1973:431) om utredning angående brott mot
utländsk tullag.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1978:313 | Förordning (1978:313) om taxa för yrkesmässig bostadsförmedling | 1 § Sådan ersättning av hyressökande för förmedling av
bostadslägenhet för annat ändamål än fritidsändamål som enligt
12 kap. 65 a § jordabalken får tas ut vid yrkesmässig
bostadsförmedling får uppgå till, inklusive mervärdesskatt,
högst 3 000 kronor för en omöblerad eller möblerad lägenhet i
ett en- eller flerfamiljshus och 1 000 kronor för ett möblerat
eller omöblerat rum.
Ersättning får tas ut endast om förmedlingen leder till att det
träffas ett hyresavtal. Förordning (2003:457).
2 § Har upphävts genom förordning (2003:457).
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1978:277 | Lag (1978:277) med bemyndigande att meddela föreskrifter i
fråga om anordning för förbrukningsmätning av elektrisk
energi, vatten eller värmeenergi, m.m. | 1 § Regeringen bemyndigas att i fråga om anordning som leverantör
använder för att mäta lågspänningsabonnenters förbrukning av elektrisk
energi eller hushållsförbrukning av vatten eller värmeenergi meddela
föreskrifter som gäller utförande, beskaffenhet, egenskaper,
användning, överlåtelse, provning, kontroll eller besiktning.
Regeringen bemyndigas att meddela föreskrifter om avgifter för prov
ning, kontroll eller besiktning enligt föreskrift som avses i första
stycket.
Regeringen får överlåta åt förvaltningsmyndighet att meddela
föreskrifter som avses i första och andra styckena.
2 § Den som på grund av föreskrift som har meddelats med stöd av 1 §
har att utföra provning, kontroll eller besiktning äger tillträde till
lokal eller område, där mätanordning, som skall provas, kontrolleras
eller besiktigas, är uppsatt.
Den hos vilken provning, kontroll eller besiktning sker är skyldig att
därvid lämna erforderligt biträde.
Det åligger polismyndighet att lämna den handräckning som behövs med
anledning av bestämmelsen i första stycket.
3 § har upphört att gälla genom SFS1980:249.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1978:234 | Lag (1978:234) om nämnder för vissa trafikfrågor | 1 § I den utsträckning som regeringen med stöd av 2 § lagen
(1975:88) med bemyndigande att meddela föreskrifter om
trafik, transporter och kommunikationer har överlåtit åt en
kommun att meddela föreskrifter som avses i 1 § första
stycket 8 nämnda lag, ska denna uppgift inom kommunen
fullgöras av en eller flera nämnder. För en sådan nämnd
gäller vad som är föreskrivet om nämnder i kommunallagen
(2017:725).
I den omfattning som regeringen har bemyndigat kommuner att
pröva frågor om undantag från föreskrifter enligt första
stycket eller om parkeringstillstånd på grund av sådana
föreskrifter ska även denna uppgift fullgöras av nämnden.
Lag (2017:731).
2 § har upphävts genom lag (1991:1675).
3 § har upphävts genom lag (1991:902).
4 § I ärenden som avses i 1 § andra stycket får trafiknämnden ta
ut avgifter av sökandena dock inte i fråga om parkeringstillstånd
för rörelsehindrade. Lag (1992:1721).
5 § Grunderna för beräkningen av avgifter enligt 4 § skall anges i en
taxa som beslutas av kommunfullmäktige.
En avgift får inte vara högre än kommunens genomsnittliga kostnader i
ärenden av det slag som avgiften gäller.
Avgifterna får tas ut i förskott. Lag (1991:355).
6 § En nämnds beslut enligt 1 § får överklagas till
länsstyrelsen.
Länsstyrelsens beslut får överklagas till Transportstyrelsen.
Styrelsens beslut får inte överklagas.
De statliga väghållningsmyndigheterna och Polismyndigheten
får överklaga en nämnds eller länsstyrelsens beslut enligt
1 §.
Regeringen får föreskriva om inskränkningar i rätten att
överklaga beslut enligt 1 §.
En nämnds beslut enligt 4 § får överklagas till allmän
förvaltningsdomstol. Prövningstillstånd krävs vid
överklagande till kammarrätten. Lag (2014:721).
Övergångsbestämmelser
1986:1247
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987. I fråga om överklagande
av beslut som har meddelats före ikraftträdandet gäller äldre
bestämmelser.
1991:355
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991 och gäller ärenden där
ansökan har gjorts efter ikraftträdandet.
1995:43
Denna lag träder i kraft den 1 april 1995. Beslut som har meddelats
före ikraftträdandet överklagas enligt äldre bestämmelser.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1978:227 | Cirkulär (1978:227)
till samtliga statsmyndigheter med erinran om riktlinjer för
utnyttjande av obrutna fjällområden i Kopparbergs, Jämtlands,
Västerbottens och Norrbottens län | Genom riksdagsbeslut med anledning av proposition 1972:111 har
allmänna riktlinjer dragits upp för hushållningen med landets mark
och vattentillgångar. Riktlinjerna har genom cirkulär (SFS 1973:15)
anbefallts som vägledande för samtliga statsmyndigheter vid beslut av
betydelse för användningen av mark och vatten.
Vissa av de riktlinjer som lades fast av riksdagen år 1972 var avsedda
att preciseras efter särskild utredning. Det gäller bl.a. frågan om
vissa väglösa områden i fjällvärlden som borde skyddas mot tyngre
exploatering.
Frågan om urval och avgränsning av vissa skyddsvärda fjällområden och
om skyddsbehovets omfattning har därefter utretts av statens planverk
och statens naturvårdsverk. Utredningen har legat till grund för
proposition 1977/78:31 med förslag till särskilda riktlinjer för
utnyttjande av 14 s.k. obrutna fjällområden i Kopparbergs, Jämtlands,
Västerbottens och Norrbottens län (CU 1977/78:8, rskr. 1977/78:99).
Propositionen har med vissa tillägg godkänts av riksdagen.
Dessa särskilda riktlinjer för obrutna fjällområden utgör en
precisering av 1972 års riktlinjer för hushållning med mark och
vatten. De anger vilket skydd mot anläggande av nya vägar,
vattenkraftanläggningar, gruvor, viss bebyggelse m.m. som de berörda
områdena bör åtnjuta med hänsyn till önskemålet att slå vakt om
väsentliga bevarandeintressen och att bibehålla en handlingsfrihet.
Vidare förutsätts att de särskilda riktlinjerna följs upp av bl.a.
länsstyrelser och kommuner genom naturvårdsåtgärder och planläggning.
Områdenas gränser anges endast översiktligt i statsmakternas beslut.
Regeringen har uppdragit åt länsstyrelserna i berörda län att inom
viss tid och efter samråd med kommunerna och intresserade parter lämna
regeringen förslag till avgränsning av områdena. I fråga om två av
områdena, som berörs av aktualiserade vägar, skall också klarläggas
vissa frågor beträffande markanvändningen.
Regeringen erinrar härmed statsmyndigheterna om de riktlinjer för
användningen av mark och vatten inom de obrutna fjällområdena som
statsmakterna har beslutat.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1978:218 | Förordning (1978:218) om Patent- och registreringsverkets verksamhet som internationell myndighet enligt konventionen om patentsamarbete | 1 § Patent- och registreringsverket är internationell
nyhetsgranskningsmyndighet och myndighet för internationell
förberedande patenterbarhetsprövning enligt den konvention om
patentsamarbete som avslutades i Washington den 19 juni 1970,
och i den omfattning som bestäms i avtal med internationella
byrån inom Världsorganisationen för den intellektuella
äganderätten (Internationella byrån). Förordning (2019:21).
2 § Ärenden som Patent- och registreringsverket ansvarar
för enligt 1 § handläggs enligt konventionen om
patentsamarbete, tillämpningsföreskrifterna till denna,
avtalet med Internationella byrån och i övrigt enligt
allmänna regler för verksamheten hos verket.
Förordning (2019:21).
3 § För handläggningen av de ärenden som anges i 2 § får
Patent- och registreringsverket ta ut avgifter enligt vad som
anges i avtalet med Internationella byrån.
Förordning (2019:21).
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1978:208 | Förordning (1978:208)
om ändring i cirkuläret den 11 oktober 1974 till kammarkollegiet
m.fl.
om vissa vikarier på prästerliga tjänster och icke prästvigda
tjänste
biträden åt präster | 5. I punkt 1 b eller punkt 2 första och andra styckena avsedd person som
förordnats att bestrida full tjänstgöring åtnjuter dagtraktamente med
belopp som anges i kolumn 5 av den i 7 § 1 mom. kungörelsen (1952:736)
med tilläggsbestämmelser till allmänna resereglementet intagna tabellen,
om kortaste farbara väg mellan hans bostad och stationeringsorten för
den präst han vikarierar för eller biträder är minst två mil eller om
han till följd av naturhinder inte kan färdas från tjänstgöringsorten
till bostadsorten. Har därvid övernattning skett får han även åtnjuta
nattraktamente med belopp som anges i kolumn 4 av nämnda tabell. Har
nattlogi inte kunnat skaffas till en kostnad som täcks av
nattraktamentet, får domkapitlet medge att detta i stället utgår med
belopp som motsvarar styrkt logikostnad.
Domkapitlet får medge, att bestämmelserna i första stycket tillämpas
även på vikarie som avses i punkt 1 a, om särskilda skäl föreligger.
6. Vikarie eller tjänstebiträde skall beredas frihet från tjäntgöring
enligt de regler som finns intagna i 4 kap. Tjänsteförteckningsavtalet
för kyrkliga tjänster (TFK).
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1978:205 | Förordning (1978:205) om internationellt certifikat för fritidsfartyg | 1 § Denna förordning gäller internationellt certifikat för fritidsfartyg
enligt en inom Förenta nationernas ekonomiska kommission för Europa
antagen resolution.
Certifikat är avsett att användas vid färd utomlands med fritidsfartyg.
2 § Certifikat som avses i resolutionen får i Sverige utfärdas av
Svenska Båtunionen, Svenska Kryssarklubben och Svenska Seglarförbundet.
3 § Certifikat som utfärdas i Sverige skall innehålla uppgifter och
upplysningar i de avseenden som framgår av bilaga till denna förordning.
4 § Certifikat får inte utfärdas för längre tid än två år.
5 § Texten i certifikat skall vara avfattad på svenska, engelska och
franska. Ytterligare språk får användas om så finnes lämpligt.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1978:188 | Lag (1978:188) om avdrag vid inkomsttaxeringen för avgift för
kostnadsutjämning enligt allmän pensionsplan, m.m. | 1 § Har arbetsgivare tryggat åtagande om ålderspension enligt allmän
pensionsplan genom att redovisa pensionsskuld under rubriken Avsatt
till pensioner och innehåller planen regler om utjämning av
pensionskostnaden mellan olika arbetsgivare gäller bestämmelserna i 2
och 3 §§.
2 § Avgift som arbetsgivare enligt planens bestämmelser utger till det
organ som administrerar planen för att utjämna andra arbetsgivares
pensionskostnader utgör avdragsgill kostnad vid beräkning enligt
kommunalskattelagen (1928:370) och lagen (1947:576) om statlig
inkomstskatt av nettointäkt av den förvärvskälla till vilken
pensionsutfästelsen hänför sig.
3 § Medel, som i enlighet med planens bestämmelser tillgodoförs
arbetsgivare av det organ som administrerar planen för att utjämna
pensionskostnader, utgör skattepliktig intäkt för arbetsgivaren i den
förvärvskälla till vilken pensionsutfästelsen hänför sig.
Övergångsbestämmelser
1998:329
Den upphävda lagen tillämpas alltjämt
vid 2000 och tidigare års taxeringar. Detta gäller dock inte
vid 1998, 1999 och 2000 års taxeringar om den skattskyldige har
yrkat att de nya bestämmelserna i lagen (1998:328) om ändring i
kommunalskattelagen (1928:370) skall tillämpas vid dessa
taxeringar.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1978:178 | Förordning (1978:178) om taxor för Statens järnvägar | Bemyndigande för statens järnvägar
1 § Statens järnvägar fastställer enligt denna förordning taxor för
sådan järnvägstrafik och sådan linjetrafik med buss som drivs av
verket. Förordning (1978:982).
2 § Statens järnvägar får nedsätta avgift som beräknats enligt denna
förordning, när det är förenligt med verkets ekonomiska intressen.
Godstaxa i järnvägstrafik
3 § Avgift för godsbefordran fastställs av statens järnvägar.
Förordning (1984:147).
4 § har upphävts genom förordning (1984:147),.
5 § har upphävts genom förordning (1984:147).
6 § har upphävts genom förordning (1984:147).
7 - 10 §§ har upphävts genom förordning (1983:111).
11 § har upphävts genom förordning (1984:147).
11 a § har upphört att gälla genom förordning (1983:111).
12 § har upphävts genom förordning (1984:147).
Persontaxa i järnvägstrafik
13 § Avgifter för personbefordran fastställs av statens järnvägar.
Förordning (1985:446).
14 § har upphävts genom förordning (1985:446).
15 § upphävd genom förordning (1979:432).
16 § har upphävts genom förordning (1985:446).
17 § har upphävts genom förordning (1985:446).
17 a § har upphävts genom förordning (1985:446).
18 § har upphävts genom förordning (1985:446).
19 § har upphävts genom förordning (1995:1260).
20 § har upphävts genom förordning (1995:1260).
21 § har upphävts genom förordning (1995:1260).
22 § har upphävts genom förordning (1995:1260).
23 § har upphävts genom förordning (1995:1260).
24 § har upphävts genom förordning (1995:1260).
25 § Statens järnvägar bestämmer grunderna för beräkning av avgift
för
biljetter för upprepade resor mellan två bestämda stationer under viss
tidsperiod,
tilläggsbiljetter för resa med vissa tåg,
rabatt- och årskort,
resande som inte kan visa upp giltig biljett,
icke tidtabellsenliga uppehåll,
befordran av resgods,
magasinering av resgods,
befordran av gods med buss enligt denna förordning,
andra tjänster (prestationer) i samband med personbefordran, som inte
har angetts särskilt i denna förordning. Förordning (1985:446).
Övriga bestämmelser
26 § Avgifter som beräknas enligt denna förordning får avrundas på det
sätt som statens järnvägar närmare bestämmer.
27 § Statens järnvägar meddelar föreskrifter om betalning och uppbörd
av avgift som avses i denna förordning. Verket meddelar också de
föreskrifter som i övrigt behövs för verkställigheten av förordningen.
28 § Statens järnvägar publicerar denna förordning och kommande
beslutade ändringar i publikationen SJ Föreskrifter (SJF). Verket
svarar också för att förordningen, verkställighetsföreskrifter och
taxor som har fastställts av verket hålls tillgängliga för
allmänheten.
Övergångsbestämmelser
1983:771
Denna förordning träder i kraft, såvitt avser 5 §, den 1 oktober
1983 och i övrigt den 1 november 1983.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1978:140 | Förordning (1978:140) om motvärdet av vissa guldfrancs
uttryckt i Internationella valutafondens
särskilda dragningsrätter | Såvitt gäller sjölagen (1891:35 s. 1) motsvarar 15 francs
(Poincaréfrancs) en sådan särskild dragningsrätt som används av
Internationella valutafonden (SDR). Såvitt gäller lagen (1976:58) om
järnvägs ansvarighet vid befordran av resande, fördragen den 7
februari 1970 om godsbefordran på järnväg (CIM) respektive om
befordran med järnväg av resande och resgods (CIV) samt konventionen
den 19 maj 1956 om fraktavtalet vid internationell godsbefordran på
väg (CMR) motsvarar 3 francs (Germinalfrancs) en SDR.
Till följd härav gäller i författningarna de motvärden i SDR som anges
nedan.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1978:105 | Förordning (1978:105)
om statligt stöd till trädgårdsföretag med produktion av rosor
och
nejlikor | 1 § Statligt stöd lämnas enligt denna förordning för omställning av
produktionen eller för andra åtgärder som kan förbättra lönsamheten
vid trädgårdsföretag som år 1977 odlade rosor och nejlikor. Stöd
lämnas även till trädgårdsföretag som år 1976 odlade sådana växtslag
men som år 1977 har lagt om sin produktion till annan odling.
2 § Stöd utgår endast om sådan odling av rosor och nejlikor som avses
i 1 § har omfattat en areal av minst 1000 m och produktionen i
huvudsak har avyttrats till återförsäljare.
Stödets storlek bestäms efter prövning i varje särskilt fall på
grundval av den areal som odlingen har omfattat.
3 § Stöd får beviljas endast om ansökan om stöd har gjorts före
utgången av juni 1978, om ej särskilda skäl föranleder annat.
4 § Stöd lämnas som avskrivningslån och utgår ur lantbruksstyrelsens
delfond under fonden för låneunderstöd.
5 § Avskrivningslån skall avskrivas tre år efter det lånet helt har
betalats ut, om ej annat bestäms i det särskilda fallet eller följer
av 6 §.
6 § Avskrivningslån får uppsägas till återbetalning innan
avskrivningstiden har gått till ända, om
lånet har beviljats på grund av oriktig eller vilseledande uppgift
från låntagaren,
denne bryter mot villkor för lånet eller
sådant förhållande inträffar att låntagaren med hänsyn till syftet med
stödet uppenbarligen ej bör få behålla lånet längre.
Övergår företaget eller del därav till ny ägare, innan
avskrivningstiden har gått till ända, får lånet uppsägas till
betalning. Uppsäges ej lånet, får det övertagas av den nye ägaren på
samma villkor som har gällt för den tidigare låntagaren.
7 § Fråga om beviljande och uppsägning av avskrivningslån prövas av
lantbruksstyrelsen.
Ansökan om lån inges till lantbruksnämnden.
8 § Talan mot lantbruksstyrelsens beslut förs hos regeringen genom
besvär.
9 § Närmare föreskrifter för verkställigheten av denna förordning
meddelas av lantbruksstyrelsen.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1978:86 | Förordning (1978:86) om försäljningsskatt på motorfordon | 1 § Vid tillämpning av lagen (1978:69) om försäljningsskatt på
motorfordon skall tjänstevikt och totalvikt som inte framgår av
bilregistret beräknas enligt fordonskungörelsen (1972:595). Om så inte
kan ske skall de uppskattas med ledning av tjänstevikten eller
totalvikten för samma eller liknande slag av fordon i färdigutrustat
skick. Förordning (1982:19).
2 § För beskattningsmyndighetens räkning beslutar Vägverket om
försäljningsskatt enligt 9 § lagen (1978:69) om försäljningsskatt på
motorfordon och om dröjsmålsavgift, skattetillägg och ränta i fråga
om sådan skatt, samt verkställer uppbörden av skatten.
Vägverket ansöker om indrivning för beskattningsmyndighetens
räkning. Förordning (1994:1793).
3 § Vägverket skall underrätta beskattningsmyndigheten om fall
som avses i 15 § lagen (1978:69) om försäljningsskatt på
motorfordon. Förordning (1994:1793).
4 § Kompensation för erlagd försäljningsskatt enligt 13 § lagen
(1978:69) om försäljningsskatt på motorfordon sker efter skriftlig
ansökan av beskicknings- eller konsulatschef eller av den som i
Sverige äger företräda sådan organisation som avses i
bestämmelsen.
Ansökan ges in till Utrikesdepartementet och skall vara åtföljd av
faktura eller jämförlig handling av vilken skall framgå fordonets
pris, förvärvsdatum, erlagd försäljningsskatt, bilmärke,
chassinummer, fordonets registreringsnummer samt säljarens och
köparens namn och adress.
Utrikesdepartementet skall överlämna ansökan till
beskattningsmyndigheten med uppgift om huruvida fordonet
förvärvats av någon som har rätt till kompensation enligt 13 § lagen
om försäljningsskatt på motorfordon. Förordning (1994:1793).
5 § har upphävts genom förordning (1984:250).
6 § har upphävts genom förordning (1988:991).
7 § har upphävts genom förordning (1984:250).
8 § Riksskatteverket meddelar efter samråd med Vägverket de
ytterligare föreskrifter som behövs för verkställigheten av lagen
(1978:69) om försäljningsskatt på motorfordon. Förordning (1994:1793).
Övergångsbestämmelser
1988:991
Regeringen föreskriver att 6 § förordningen (1978:86) om
försäljningsskatt på motorfordon skall upphöra att gälla vid utgången av
september 1988. Den upphävda paragrafen gäller dock även efter utgången
av september 1988 i fråga om beslut om befrielse från skatteplikt som
fattats med stöd av punkt 2 övergångsbestämmelserna till lagen
(1988:356) om ändring i vägtrafikskattelagen (1973:601).
2000:1445
Den upphävda förordningen gäller fortfarande i fråga om förhållanden
som hänför sig till tiden före den 1 januari 2001.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1978:45 | Förordning (1978:45) om ersättning vid kommittéuppdrag | Tillämpningsområde
1 § Denna förordning tillämpas, i den mån regeringen ej bestämmer annat,
på uppdrag i kommitté, som har tillkallats eller inrättats av regeringen
eller av statsråd efter regeringens bemyndigande.
Vad som i förordningen sägs om uppdrag i kommitté skall tillämpas också
på uppdrag som särskild utredare. Föreskrift om ordförande tillämpas
därvid på den särskilde utredaren.
Dagarvode
2 § Ersättning för uppdrag utgår i form av dagarvode.
3 § Dagarvode utgår för dag under vilken arbete utförs.
4 § Dagarvode utgör
för ordförande 120 kronor om dagen,
för andra uppdragstagare 75 kronor om dagen. Förordning (1988:968).
5 § Dagarvode innefattar i förekommande fall semesterersättning enligt
semesterlagen (1977:480) på sätt som följer av särskilt kollektivavtal.
Ersättning för mistade avlöningsförmåner
6 § Den som utför arbete i uppdrag som avses i 1 § får utöver dagarvode
tillerkännas ersättning för sådana avlöningsförmåner, som han går miste
om på grund av att han är ledig från anställning. Sådan ersättning utgår
under högst tre månader. Vikariatstillägg ersätts inte.
Fråga om ersättning enligt första stycket prövas av vederbörande
statsråd eller av tjänsteman som denne utser.
Reseförmåner
7 § Vid resor till eller från en sammanträdesort, under vistelse på
sådan ort och vid andra resor eller förrättningar med anledning av
uppdrag som avses i 1 § tillämpas de bestämmelser om reseförmåner som
enligt kollektivavtal gäller för statstjänstemän i allmänhet samt
utlandsreseförordning (1991:1754). Förordning (1992:152).
8 § har upphävts genom förordning (1992:152).
9 § Har någon i uppdrag som avses i 1 § utfört arbete som han har
kallats till under tid då han åtnjuter semester, får vederbörande
statsråd tillerkänna honom skälig ersättning för de extra kostnader som
kan ha uppkommit.
Övriga bestämmelser
10 § I räkning med begäran om ersättning anges det antal dagar under
vilka arbete har utförts i uppdraget.
11 § Varje räkning granskas och attesteras av någon uppdragstagare eller
anställd inom kommittén som har kännedom om de faktiska förhållanden på
vilka utgiften grundar sig. Räkningen ges in till det departement som
kommittén hör till. Förordning (1992:944).
12 § Beslut om ersättning enligt denna förordning får överklagas
hos allmän förvaltningsdomstol.
Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.
Förordning (1995:224).
Övergångsbestämmelser
1987:51
Denna förordning träder i kraft dagen efter den dag, då förordningen
enligt uppgift på den utkommit från trycket i Svensk
författningssamling. De nya bestämmelserna tillämpas dock för tid från
och med den 1 januari 1987.
1988:968
Denna förordning träder i kraft den 1 oktober 1988. De nya
bestämmelserna tillämpas dock för tid från och med den 1 juli 1988.
1995:224
Denna förordning träder i kraft den 1 april 1995. Beslut som har
meddelats före ikraftträdandet överklagas enligt äldre bestämmelser.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1978:21 | Förordning (1978:21)
om länder och områden som avses i förordningen (1971:963) om
tullfrihet för varor från utvecklingsländerna | Regeringen föreskriver, att tullfrihet enligt förordningen (1971:963) om
tullfrihet för varor från utvecklingsländerna skall åtnjutas för vara
med ursprung i land eller område som är upptaget i härvid fogade bilaga.
Övergångsbestämmelser
1987:1285
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1988.
Genom förordningen upphävs
1. förordningen (1971:963) om tullfrihet för varor från
utvecklingsländerna,
2. förordningen (1978:21) om länder och områden som avses i förordningen
(1971:963) om tullfrihet för varor från utvecklingsländerna,
3. förordningen (1980:5) om tullfrihet för varor från Bulgarien,
Rumänien och Folkrepubliken Kina.
Äldre föreskrifter om ursprung får tillämpas t.o.m. den 31 december
1989. Generaltullstyrelsen får meddela föreskrifter om användande under
en övergångstid av formulär A och APR utformade i enlighet med äldre
föreskrifter.
Bilaga
Förteckning över länder och områden som avses i förordningen
(1971:963) om tullfrihet för varor från utvecklingsländerna
Afghanistan
Algeriet
Amerikanska Samoa
Angola
Argentina
Bahamas
Bahrain
Bangladesh
Barbados
Botswana
Brasilien
Burma
Chile
Colombia
Cooköarna
Costa Rica
Cuba
Cypern
Dominikanska Republiken
Ecuador
Egypten
Elfenbenskusten
El Salvador
Etiopien
Filippinerna
Gabon
Ghana
Guam
Guatemala
Guinea Bissau
Guyana
Haiti
Honduras
Hongkong
Indien
Indonesien
Iran
Israel
Jamaica
Jugoslavien
Kamerun
Kenya
Demokratiska Folk
republiken Korea
Republiken Korea
Lesotho
Libanon
Liberia
Macao
Malawi
Malaysia
Maldiverna
Malta
Marocko
Mauritius
Mexico
Mo/cambique
Nederländska Antillerna
Nepal
Nicaragua
Nigeria
Pakistan
Panama
Papua Nya Guinea
Paraguay
Peru
Salomonöarna
Saudiarabien
Senegal
Singapore
Sri Lanka
Sudan
Surinam
Swaziland
Tanzania
Tchad
Thailand
Tokelauöarna
Tonga
Trinidad och Tobago
Tunisien
Turkiet
Uruguay
Venezuela
Vietnam
Zaire
Zimbabwe
Förordning (1984:807).
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1978:13 | Förordning (1978:13)
om farledsvaruavgift i vissa fall; | I fråga om varor, som är hänförliga till nedanstående statistiska nummer
enligt tulltaxa med statistisk varuförteckning (Tullverkets
författningshandbok TFH I:1) och skall föras från svensk ort till
utrikes ort i bulk, tillämpas inte taxan i 5 § förordningen (1977:1119)
om farledsvaruavgift. I stället är avgiften i samtliga avgiftsklasser
0,80 kronor per ton.
ur 23.03.200 Slamkalk
ur 25.02.000 Svavelkis och andra naturliga järnsulfider,
orostade
ur 25.03.100--900 Flytande svavel
ur 25.05.100--900 Naturlig sand av alla slag, även färgad, annan
än metallhaltig sand enligt 26 kap.
ur 25.06.290 Krossad kvartsit
ur 25.16.110, 900 Granit och gnejs i form av obearbetad sprängsten
ur 25.17.100--200 Småsten, grus och krossad sten
ur 25.17.300--490 av sådana slag som vanligen används för
inblandning i betong eller för vägbyggen,
banbyggen e. d., singel, även värmebehandlad;
makadam av slagg eller liknande industriellt
avfall, även innehållande sådana material som är
nämnda i första delen av detta nummer;
tjärmakadam; krosskorn, skärv och pulver av
stenarter enligt nr 25.15 eller 25.16, även
värmebehandlade
ur 25.18.100--200 Krossad dolomit
ur 25.21.000 Kalksten med användning som flussmedel, omalen;
kalksten som vanligen används för framställning
av kalk eller cement, omalen
ur 25.23.100 Portlandscementklinker
ur 25.29.100, 300 Fältspat, leucit, nefelin och nefelinsyenit
ur 26.01.111--120 Järnmalm
ur 26.01.200 Rostad svavelkis och andra rostade naturliga
järnsulfider
ur 26.18.000 Granulerad slagg (slaggsand) från järn- och
ståltillverkning
ur 26.19.000 Ogranulerad slagg, glödspån och annat avfall
från järn- och ståltillverkning
ur 26.21.000 Slagg från smältning av kopparslig
ur 38.23.904 Gips utgörande restprodukt från kemiska eller
närstående industrier
Förordning (1991:1787).
Övergångsbestämmelser
1997:1121
Den upphävda förordningen gäller fortfarande i fråga om fyravgifter
och farledsvaruavgifter som hänför sig till tiden före
ikraftträdandet.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1977:994 | Förordning (1977:994) om försäljning och förvaring av vissa flyktiga lösningsmedel m.m. | 1 § Denna förordning gäller i fråga om
1. flyktiga lösningsmedel som vid inandning medför eller kan
befaras medföra berusning, och
2. annan vara som innehåller ett flyktigt lösningsmedel, om
varan vid inandning medför eller kan befaras medföra berusning.
Ytterligare bestämmelser finns i förordningen (2008:245) om
kemiska produkter och biotekniska organismer.
Förordning (2008:246).
2 § En vara som avses i 1 § skall förvaras på sådant sätt att dess
användning i berusningssyfte hindras eller motverkas. Varan får inte
försäljas, när det kan antas att den förvärvas för att användas som
berusningsmedel.
Läkemedelsverket får, i syfte att hindra eller motverka att varor som
avses i 1 § används i berusningssyfte, meddela särskilda föreskrifter om
märkning, förvaring och försäljning efter samråd med
kemikalieinspektionen. Verket får förbjuda försäljning av visst varuslag
till den som inte har fyllt 18 år. Förordning (1990:553).
3 § Läkemedelsverket utövar tillsynen över att denna förordning
och föreskrifter som har meddelats med stöd av förordningen
följs. Verket ska, efter samråd med Kemikalieinspektionen,
offentliggöra vägledande förteckningar över ämnen och varor som
avses i 1 §. Förordning (2008:246).
4 § Läkemedelsverkets beslut om föreskrifter med stöd av
2 § andra stycket får överklagas till regeringen.
I 40 § förvaltningslagen (2017:900) finns bestämmelser om
överklagande till allmän förvaltningsdomstol.
Förordning (2018:937).
5 § Av 26 kap. 26 § miljöbalken framgår att en
tillsynsmyndighet får bestämma att dess beslut skall gälla
omedelbart även om det överklagas. Förordning (1998:918).
6 § Bestämmelser om ansvar och förverkande på grund av
överträdelser av denna förordning och föreskrifter som har
meddelats med stöd av förordningen finns i 29 kap. miljöbalken.
Förordning (1998:918).
Övergångsbestämmelser
1995:280
Denna förordning träder i kraft den 1 april 1995. Beslut som har
meddelats före ikraftträdandet överklagas enligt äldre bestämmelser.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1977:965 | Försäkringsinspektionens Kungörelse
(1977:965) om ändring av vissa
skadelivräntor | Försäkringsinspektionen får med stöd av kungörelserna 1967:667 och 668,
1971:14 samt 1973:219 och 220 om ändring av vissa kategorier av
skadelivräntor meddela att berörda livräntor fr.o.m. den 1 januari 1978
skall ökas enligt följande:
1. Livräntor föranledda av händelser, inträffade före utgången av år
1973.
1.1 Trafiklivränta ökas med ytterligare indextillägg, utgörande 10%.
1.2 Skadelivränta som utgår av statsmedel ökas med ytterligare
indextillägg, utgörande 10%.
1.3 Annan ansvarslivränta än trafiklivränta och statlig skadelivränta
ökas med ytterligare indextillägg, utgörande 5%.
Under 1.1-1.3 angivna indextillägg skall utgå till livräntor som
fastställts före den 1 januari 1978.
2. Livräntor föranledda av händelser, inträffade efter utgången av år
1973.
2.1 Skadeståndslivränta ökas med 5%. Ändringen avser alla livräntor
enligt lagen (1973:213) om ändring av skadeståndslivräntor som
fastställts före den 1 januari 1978 samt livräntor enligt lagen som
genom dom fastställts senare, om första domstols dom i målet meddelats
före nämnda dag.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1977:951 | Förordning (1977:951)
om de statliga myndigheternas skrivelser och remisser; | Regeringen föreskriver att de statliga myndigheterna skall iakttaga
följande i fråga om skrivelser och remisser.
Myndighet bör skriva klart och enkelt. Invecklade satsbyggnader och
onödiga upprepningar skall undvikas.
Under namnteckning på skrivelse bör namnet skrivas med tryckbokstäver
eller maskinskrift.
Remissyttrande skall vara så kortfattat som möjligt. Innehållet i de
remitterade handlingarna återges endast när det behövs för sammanhanget.
Yttrande får skrivas på remissakten.
Myndighet som inhämtar yttrande genom remiss skall se till att yttrandet
kommer in inom föreskriven tid. Har tid för svar ej bestämts i
remissbeslutet, skall myndigheten se till att svaret kommer inom skälig
tid.
Minst en kopia bör bifogas när yttrande avges till regeringen i ärende
som skall behandlas av riksdagen.
När yttrande avges till regeringen eller statsråd över betänkande som
ingår i serien Statens offentliga utredningar eller departementens
Ds-serie, skall samtidigt åtta kopior av yttrandet sändas till
riksdagens upplysningstjänst under adress 100 12 Stockholm 46.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1977:827 | Kungörandeförordning (1977:827) | 1 § Kungörelsen bör vara kortfattad och enkelt och klart skriven.
2 § Mediemyndigheten tillhandahåller berörda myndigheter
sådana uppgifter om dagstidningars spridning som behövs för
tillämpningen av 3 § lagen (1977:654) om kungörande i mål och
ärenden hos myndighet m.m. Förordning (2023:846).
3 § Skall kungörande enligt 4 § lagen (1977:654) om kungörande i mål
och ärenden hos myndighet m. m. ske i lokal dagstidning, skall alltid
prövas om det med hänsyn till informationsbehovet är påkallat att
kungörelsen införs i samtliga lokala dagstidningar.
Innan beslut fattas om kungörande enligt 4 § nämnda lag, bör vid behov
den för vars räkning kungörandet sker ges tillfälle att yttra sig.
Förordning (1983:1040).
4 § Skall kungörelse enligt författning anslås på myndighets anslags
tavla, skall kungörelsen förses med uppgift om den dag då kungörelsen
har anslagits.
5 § Har upphävts genom förordning (1981:976).
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1977:774 | Förordning (1977:774) om rätt att bruka finländsk terrängskoter i Sverige | Sådan terrängskoter med hemort i Finland som ägs av
finländska staten eller av en i Finland hemmahörande person
och som får brukas i Finland, får föras in till Sverige och
tillfälligt brukas här utan svensk trafikförsäkring och utan
att fordonet är registrerat. Föraren ska kunna styrka sin
identitet med lämplig handling.
På ett fordon som inte tillhör eller brukas av finländska
staten ska det finnas en skylt fastsatt, som visar att
gällande finländsk trafikförsäkring finns.
Föreskrifter för verkställigheten av denna förordning får
meddelas av Transportstyrelsen efter samråd med
Polismyndigheten. Förordning (2014:1248).
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1977:754 | Förordning (1977:754)
om begränsning av vikariatsförordnanden hos statsmyndigheterna,
m.m. | 1 § Uppkommer hos myndighet fråga om att förordna vikarie på grund av
tjänstemans ledighet, skall myndigheten noga väga behovet av vikarie
mot kravet att statsverket ej får onödiga kostnader.
2 § Myndigheten skall vid avgörande av fråga som sägs i 1 § beakta
möjligheten av att på andra tjänstemän fördela sådana arbetsuppgifter
som ej utan större olägenhet kan skjutas upp.
3 § De ytterligare föreskrifter som behövs för verkställigheten av
denna förordning meddelas av statens arbetsgivarverk. Förordning
(1978:827).
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1977:743 | Förordning (1977:743) om tillämpning av lagen (1976:108) om
erkännande och verkställighet av utländskt avgörande angående
underhållsskyldighet | 1 § Lagen (1976:108) om erkännande och verkställighet av
utländskt avgörande angående underhållsskyldighet ska tillämpas
i förhållande till nedan angivna stater, vilka har tillträtt
Haagkonventionen den 2 oktober 1973 om erkännande och
verkställighet av avgörande angående underhållsskyldighet.
Stat Dag för konventionens
ikraftträdande i
förhållande till staten
Portugal den 1 maj 1977
Schweiz den 1 maj 1977
Frankrike den 1 oktober 1977
Norge den 1 juli 1978
Storbritannien och Nordirland
inklusive Jersey den 1 mars 1980,
Storbritannien och
Nordirland den 1
november 2003, Jersey
Nederländerna med Nederländska
Antillerna och Aruba den 1 mars 1981
Luxemburg den 1 juni 1981
Italien den 1 januari 1982
Finland den 1 juli 1983
Turkiet den 1 november 1983
Tyskland den 1 april 1987
Spanien den 1 september 1987
Danmark med undantag av Grönland den 1 januari 1988
Tjeckien den 1 januari 1993
Slovakien den 1 januari 1993
Polen den 1 juli 1996
Estland den 1 april 1998
Litauen den 1 oktober 2003
Grekland den 1 februari 2004
Ukraina den 1 augusti 2008
Konventionen trädde i kraft i förhållande till Tjeckoslovakien
den 1 maj 1977. Konventionsförpliktelserna har från den 1
januari 1993 övertagits av Tjeckien respektive Slovakien.
Lagen ska tillämpas också i förhållande till Australien och
Förenta staterna jämte Guam, Jungfruöarna, Puerto Rico och
Samoa, dock med undantag av Alabama, District of Columbia och
Mississippi. Förordning (2008:751).
2 § Om det i Nederländerna, Nederländska Antillerna, Aruba,
Förbundsrepubliken Tyskland eller Ukraina har upprättats en
sådan officiell handling (acte authentique) som avses i 3 §
tredje stycket lagen (1976:108) om erkännande och
verkställighet av utländskt avgörande angående
underhållsskyldighet, ska det som sägs om avgörande i den lagen
i tillämpliga delar gälla även en sådan handling.
Förordning (2008:751).
3 § Ett avgörande eller förlikningsavtal som har meddelats resp. ingåtts
i Luxemburg, i Italien eller i Turkiet och varigenom underhållsbidrag
har bestämts till visst belopp att utges en gång för alla skall inte
gälla här i riket. Förordning (1983:824).
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1977:741 | Förordning (1977:741) om skyldighet för näringsidkare att medverka vid lagring för försörjningsberedskap | 1 § Åläggande enligt 1 § lagen (1976:295) om skyldighet för
näringsidkare att medverka vid lagring för försörjningsberedskap
meddelas av överstyrelsen för ekonomiskt försvar.
2 § Myndighet, som finner att åläggande som avses i 1 § bör meddelas,
skall göra framställning om det till överstyrelsen för ekonomiskt
försvar.
Gör statens jordbruksnämnd framställning enligt första stycket i fråga
om vara inom nämndens ansvarsområde, skall åläggande meddelas, om ej
särskilda skäl talar mot det.
3 § Tillsyn över efterlevnaden av lagen (1976:295) om skyldighet för
näringsidkare att medverka vid lagring för försörjningsberedskap och
av föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen utövas av
överstyrelsen för ekonomiskt försvar.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1977:654 | Lag (1977:654) om kungörande i mål och ärenden hos myndighet m.m. | 1 § Skall enligt föreskrift i lag eller annan författning beslut eller
annan åtgärd kungöras av myndighet i Post- och Inrikes Tidningar eller i
ortstidning eller på myndighets anslagstavla, gäller utöver sådan
föreskrift bestämmelserna i denna lag.
Lagen gäller ej kungörande av författning.
2 § Har för vissa fall i författning meddelats bestämmelse beträffande
kungörande vilken avviker från denna lag, gäller den bestämmelsen.
3 § Är kungörande i ortstidning föreskrivet, införes kungörelsen i alla
lokala dagstidningar som har en spridning av någon betydenhet bland dem
inom orten till vilka kungörelsen riktar sig.
Lokal dagstidning skall anses ha sådan spridning som sägs i första
stycket, om den kan beräknas vara spridd till minst fem procent av
hushållen i orten. Även om så icke är fallet skall lokal dagstidning
anses ha sådan spridning som sägs i första stycket, om den kan beräknas
vara spridd till minst femtio procent av hushållen i viss kommun inom
det berörda området. Vad som sagts nu tillämpas dock ej, om myndigheten
finner det uppenbart att syftet med tillkännagivandet kan nås, även om
kungörelsen införes i endast ett mindre antal lokala dagstidningar.
Med dagstidning förstås i denna paragraf allmän nyhetstidning av dags
presskaraktär, som normalt utkommer med minst ett nummer varje vecka och
som har en på vardagar i huvudsak abonnerad upplaga.
4 § Kungörande får ske även i annan form eller i större utsträckning än
den föreskrivna, om det finns särskilda skäl till det och den
sammanlagda kostnaden inte blir större än som är försvarligt med hänsyn
till det intresse tillkännagivandet skall tillgodose. Lag (1983:1039).
5 § Kungörande skall anses ha skett den dag då det sista föreskrivna
tillkännagivandet ägde rum.
Uppgift om när kungörande enligt första stycket skall anses ha skett
skall tagas in i kungörelse som utfärdas med stöd av 4 §, om uppgiften
är av betydelse för dem till vilka kungörelsen riktar sig.
6 § Kungörelse får avfattas på annat språk än svenska, om myndigheten
anser det behövligt. Finner myndigheten särskilda skäl därtill, får
kungörelsen avfattas enbart på främmande språk.
7 § Bestämmelserna i denna lag skall tillämpas, om enligt föreskrift
i lag eller annan författning kungörande av viss åtgärd skall
ombesörjas av annan än myndighet. Anser denne att 3 § andra stycket
sista meningen bör tillämpas eller att kungörelsen bör avfattas
enbart på främmande språk, skall han hänskjuta frågan till
länsstyrelsens prövning. Länsstyrelsens beslut i sådana frågor får
överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Prövningstillstånd krävs
vid överklagande till kammarrätten. Lag (1995:42).
Övergångsbestämmelser
1990:1413
1. Denna lag träder i kraft den 1 februari 1991.
2. Äldre föreskrifter gäller i fråga om överklagande av beslut som har
meddelats före ikraftträdandet.
1995:42
Denna lag träder i kraft den 1 april 1995. Beslut som har meddelats
före ikraftträdandet överklagas enligt äldre bestämmelser.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1977:628 | Förordning (1977:628)
om statsbidrag till hemspråksträning i förskolan | 1 § Statsbidrag lämnas till kommunerna för hemspråksträning i daghem,
kommunalt familjedaghem eller deltidsgrupp. Bidrag lämnas dock inte för
hemspråksträning i en barngrupp där samtliga barn har ett gemensamt
hemspråk och där träningen ombesörjs av den fasta barnomsorgspersonalen.
Bidrag lämnas även för hemspråksträning i annan förskola, om den bedrivs
av kommunalt anställd hemspråkstränare och om förskolan ingår i den plan
för barnomsorgen som har antagits av kommunfullmäktige.
Hemspråksträningen skall bedrivas när den allmänna förskolan pågår. */k/
Förordning (1988:226).
2 § Bidrag lämnas med 3 375 kronor per år för varje barn under följande
förutsättningar, nämligen
1. att barnet har ett annat språk än svenska som dagligt umgängesspråk i
hemmet,
2. att barnet deltar i hemspråksträning i endast ett språk, och
3. att barnet deltar i en grupp där hemspråksträning bedrivs minst fyra
timmar per vecka.
Även om villkoret i första stycket 1 inte är uppfyllt, lämnas bidrag för
adoptivbarn med ett annat modersmål än svenska samt för samiska,
tornedalsfinska och zigenska barn.
Om det finns särskilda skäl får socialstyrelsen medge att bidrag lämnas
också för hemspråksträning som omfattar mindre än fyra timmar per vecka.
Bidraget skall därvid minskas i motsvarande mån.
Statsbidraget skall beräknas på grundval av medeltalet barn som deltagit
i hemspråksträning under bidragsåret. */k/ Förordning (1988:226).
3 § */k/ har upphävts genom förordning (1985:603).
4 § Statsbidrag beviljas och betalas ut av socialstyrelsen. Bidraget
betalas ut i efterskott för varje kalenderår.
Ansökan om bidrag ges in till socialstyrelsen.
5 § Socialstyrelsens beslut enligt denna förordning får överklagas hos
regeringen. */k/ Förordning (1988:226).
6 § Socialstyrelsen får meddela de föreskrifter som behövs för
verkställigheten av denna förordning. */k/ Förordning (1988:226).
Övergångsbestämmelser
1988:226
1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1989.
2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om bidrag som avser tid
före ikraftträdandet.
1991:708
1. ---
2. För kalenderåret 1991 lämnas statsbidrag
dels enligt den äldre förordningen med ett halvt årsbelopp,
dels enligt den nya förordningen beräknat på så sätt att
40 000 000 kronor minskat med utgivet statsbidrag enligt den
äldre förordningen delas med det för samtliga kommuner
sammanräknade antal barn som enligt 1 § i den nya förordningen
berättigar till bidrag.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1977:625 | Förordning (1977:625)
om information till ersättare i statliga styrelser och nämnder | 1 § Ersättare för ordinarie ledamot i statlig styrelse eller nämnd skall
beredas tillfälle att genom information följa arbetet i styrelsen eller
nämnden samt i övrigt ges möjlighet till insyn i dess verksamhet.
Myndigheten eller motsvarande organ skall medverka till att detta krav
på information tillgodoses.
2 § Ersättare bör underrättas om sammanträden och de ärenden som då
skall tas upp.
3 § Där så bedömes lämpligt bör ersättare kallas till sammanträde även
när ordinarie ledamot inte har förfall. Denna möjlighet bör särskilt
beaktas i det inledande skedet av ersättares förordnande, då ersättare
besitter särskild sakkunskap samt då ersättares närvaro av annat skäl är
önskvärd men ej nödvändig.
4 § Vid behov bör särskilda informationsmöten för ersättare anordnas.
Dessa möten kan lämpligen hållas i anslutning till sådant sammanträde
som ersättare kallats till.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1977:622 | Förordning (1977:622)
om utbetalning av ersättning för arbetsskada i anställning hos
staten | Inledande bestämmelse
1 § I denna förordning meddelas bestämmelser om utbetalning av
ersättning som enligt 21 § förordningen (1977:284) om
arbetsskadeförsäkring och statligt personskadeskydd skall utgå av
statsmedel.
Utbetalning av ersättning vid sjukdom
2 § Om ej annat följer av andra stycket eller av 3 eller 4 §, betalas
ersättning på grund av arbetsskadeförsäkringen vid sjukdom ut av den
myndighet som vid sjukdom betalar ut lön eller arvode till den skadade.
Samma myndighet betalar ut sådan förebyggande ersättning som avses i 6
kap. 4 och 5 §§ lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring och sådan
ersättning för läkarutlåtande m.m. som avses i 20 § förordningen
(1977:284) om arbetsskadeförsäkring och statligt personskadeskydd.
Riksförsäkringsverket eller annan central förvaltningsmyndighet efter
samråd med riksförsäkringsverket får föreskriva att utbetalning skall
ske på annat sätt än som följer av första stycket.
3 § Har den som skadats icke rätt att vid sjukdom få lön eller arvode
från arbetsgivaren eller den myndighet som har anordnat utbildning i
vilken skadan har ådragits, skall ersättning som avses i 2 § första
stycket betalas ut av den allmänna försäkringskassan.
4 § Upphör anställning hos staten för arbetstagare som har rätt till
ersättning som avses i 2 § första stycket, skall den allmänna
försäkringskassan ta över utbetalningen av ersättningen.
Utbetalning av ersättning vid bestående nedsättning av
arbetsförmågan
5 § Livränta m.m. enligt lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring
betalas ut av den allmänna försäkringskassan, om annat icke följer av 2
§ förordningen (1977:110) om utbetalning av statliga
tjänstepensionsförmåner och vissa socialförsäkringsförmåner, m.m. eller
av beslut som statens personalpensionsverk har fattat med stöd av 3 §
nämnda förordning.
Utbetalning av ersättning vid dödsfall
6 § Begravningshjälp enligt lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring
betalas ut av den allmänna försäkringskassan.
7 § Föreskrifterna i 5 § skall tillämpas på motsvarande sätt i fråga om
sådan livränta enligt lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring som
skall utgå till efterlevande.
Avslutande bestämmelser
8 § Föreskrifterna i 23-26 §§ förordningen (1977:284) om
arbetsskadeförsäkring och statligt personskadeskydd skall tillämpas på
motsvarande sätt i fråga om utbetalning som avses i 2-7 §§ ovan.
9 § har upphävts genom förordning (1984:787).
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1977:581 | Förordning (1977:581) om kupongskatt för person med hemvist i Tanzania, m.m. | Kupongskatt för person med hemvist i Tanzania
1 § Utgår enligt förordningen (1977:580) om dubbelbeskattningsavtal
mellan Sverige och Tanzania kupongskatt efter lägre skattesats än
enligt kupongskattelagen (1970:624), innehålles vid utbetalning av
utdelning på aktie i svenskt aktiebolag sådan skatt enligt
bestämmelserna i förordningen.
Vid tillämpning av bestämmelserna i första stycket gäller
föreskrifterna i 2 §.
Utbetalas utdelning som avses i första stycket till någon som innehar
aktien under sådana förhållanden att annan därigenom obehörigen
beredes förmån vid taxering till inkomstskatt eller vinner nedsättning
av kupongskatt eller är det i annat fall icke uppenbart att rätt till
nedsättning av kupongskatt föreligger, innehålles sådan skatt med
belopp enligt 5 § kupongskattelagen.
2 § Beträffande utdelning i avstämningsbolag och i aktiefond som
förvaltas av registrerande fondbolag tillämpas bestämmelserna i
kupongskattekungörelsen (1971:49).
I fråga om utdelning i aktiebolag eller aktiefond som avses i 13 §
kupongskattelagen (1970:624) skall utbetalaren se till, att uppgifter
enligt 14 § samma lag lämnas jämte intyg av tanzanisk myndighet eller
bank i Tanzania att den utdelningsberättigade har hemvist i Tanzania.
3 § Har kupongskatt innehållits med högre belopp än den skattskyldige
skall erlägga enligt förordningen (1977:580) om
dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Tanzania, restitueras det
för högt uttagna beloppet.
4 § Ansökan om restitution prövas av riksskatteverket.
5 § Ansökan om restitution göres skriftligen av den
utdelningsberättigade. Ansökningshandlingen skall ha kommit in till
riksskatteverket före utgången av femte kalenderåret efter
utdelningstillfället. Vid ansökningshandlingen fogas intyg eller annan
utredning om den erlagda kupongskatten och utredning om de
omständigheter sökanden åberopar för nedsättning av kupongskatten.
6 § Talan mot riksskatteverkets beslut i ärende om restitution föres i
den ordning som anges i 29 § kupongskattelagen (1970:624).
Statlig inkomstskatt på utdelning från svensk ekonomisk förening
till person med hemvist i Tanzania
7 § Ansökan om nedsättning av statlig inkomstskatt på utdelning på
andel i svensk ekonomisk förening enligt artikel 10 punkt 2 i avtalet
göres skriftligen av den utdelningsberättigade. Ansökan göres hos den
taxeringsnämnd som har att fastställa den utdelningsberättigades
taxering till statlig inkomstskatt för det år då utdelningen tages
till beskattning eller, om taxeringsnämndens arbete beträffande
taxeringen detta år har avslutats, hos den domstol som har att upptaga
besvär över nämnda taxering. Ansökan göres dock senast före utgången
av tredje kalenderåret efter det då utdelningen blev tillgänglig för
lyftning.
I samband med ansökningen skall den utdelningsberättigade ge in intyg
om hemvist enligt 2 § andra stycket.
8 § Talan mot beslut i ärende som avses i 7 § föres i den ordning som
anges i taxeringslagen (1956:623) och förvaltningsprocesslagen
(1971:291).
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1977:575 | Förordning (1977:575)
med instruktion för arbetsmarknadsråd | 1 § Arbetsmarknadsråd förordnas av regeringen att för viss tid tjänst
göra vid utlandsmyndighet. Arbetsmarknads
råd är underställd chefen för utlandsmyndigheten. Lag (1977:1103.
2 § Varje arbetsmarknadsråd skall
1. inom sitt verksamhetsområde bevaka frågor som rör arbetsmarknad,
arbetsmiljö, migration, jämställdhet mellan könen, regionalpolitik,
socialpolitik samt hälso- och sjukvård och i fortlöpande rapporter till
chefen för arbetsmarknadsdepartementet respektive chefen för
socialdepartementet lämna information i dessa frågor,
2. inom sitt verksamhetsområde sprida kunskap om svenska förhållanden på
de områden som anges under 1,
3. lämna delegationer och studiebesökare från och till Sverige
information och bistånd såvitt angår ansvarsområdet och
4. i övrigt lämna det biträde som regeringen påkallar. Förordning
(1989:126).
3 § Arbetsmarknadsråd skall hålla chefen för utlandsmyndigheten
underrättad om sin verksamhet och sina uppdrag. Arbetsmarknadsrådet
skall vara rådgivare åt chefen för utlandsmyndigheten, följa de
anvisningar av utrikespolitisk natur som denne meddelar samt även i
övrigt bistå och samråda med utlandsmyndigheten inom ramen för sitt
ansvarsområde. Förordning (1984:97).
4 § Rapport eller skrivelse från arbetsmarknadsråd skall ställas till
chefen för arbetsmarknadsdepartementet när ärendet rör arbetsmarknads-,
arbetsmiljö-, migrations-, jämställdhets- eller regionalpolitiska frågor
samt till chefen för socialdepartementet när fråga är om socialpolitik
och hälso- eller sjukvård.
En kopia av meddelande som berör ansvarsområdet och som
arbetsmarknadsrådet lämnar direkt till myndigheter och organisationer i
Sverige skall tillställas chefen för arbetsmarknadsdepartementet. I
övrigt gäller de bestämmelser som har fastställts för
utlandsmyndigheten. Förordning (1989:126).
5 § Arbetsmarknadsråd skall underrätta chefen för utlandsmyndigheten
om tjänsteresa som han avser att företa.
Vill arbetsmarknadsråd företa tjänsteresa utanför verksamhetsområdet
skall han inhämta tillstånd av chefen för arbetsmarknadsdepartementet.
Lag (1977:1103).
6 § Föreskrifter om anställnings- och arbetsvillkor meddelas av
statens utlandslönenämnd, om ej lagen (1976:600) om offentlig
anställning och gällande kollektivavtal reglerar frågan.
7 § Semester eller annan ledighet beviljas av chefen för
utrikesdepartementet. Ledighet som ej överstiger 15 dagar får dock
medges av chefen för utlandsmyndigheten. I sådant fall skall chefen
för utrikesdepartementet underrättas om ledigheten.
Chefen för utrikesdepartementet skall underrätta chefen för
arbetsmarknadsdepartementet om ledighet som har beviljats
arbetsmarknadsråd. Lag (1977:1103.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1977:535 | Förordning (1977:535)
om utbildning av apotekselever; | 1 § Receptarielinjen, i vad avser 80-poängsutbildning, inleds
med utbildning för apotekselever. Förordning (1982:1266).
2 § Utbildningen av apotekselever omfattar en termin. Utbildningen
skall inriktas på att ge eleven allmän kännedom om ett apoteks olika
verksamhetsgrenar, att göra eleven förtrogen med farmaceutiskt arbete
vid ett apotek och de författningar som gäller för sådant arbete samt
att ge eleven den färdighet som behövs i receptur- och
expeditionsgöromål.
Närmare föreskrifter om utbildningen meddelas av
linjenämnden. Förordning (1982:1266).
3 § Utbildningen av apotekselever anordnas av de apotek som
linjenämnden bestämmer efter samråd med Apoteksbolaget AB.
Lämnar apotekselev utbildningen, skall detta anmälas till
linjenämnden.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1977:496 | Förordning (1977:496) om statsbidrag till sjöfolkets fria
resor | 1 § Statsbidrag lämnas i mån av tillgång på medel till fria resor
för sjöfolk som är anställt av svenska arbetsgivare på svenska fartyg.
Bidragen utgår med högst 25 procent av kostnaderna för sådana resor
som avses i 2 och 3 §§ och som till någon del har företagits under år
1981.
Bidragen betalas ut till arbetsgivaren. Förordning (1981:903).
2 § Bidrag utgår, med det undantag som anges i andra stycket, till
resa som företages i samband med semester, vederlagsledighet,
anställnings upphörande, sjukdom eller havandeskap.
Bidrag utgår ej till resa som företages i samband med leverans av
fartyg i utlandet till svenskt rederiföretag.
3 § Genom bidrag ersättes arbetsgivares kostnad för hemresa från
fartyget till hemorten eller den basort, om vilken avtal har träffats
i särskild ordning. Detsamma gäller utresa från hemort eller basort
till fartyget.
Bidrag utgår ej till lön under resa eller till traktamentsersättning.
4 § Fråga om bidrag enligt denna förordning prövas av sjöfartsverket.
Ansökan om bidrag till kostnader för resor under ett kalenderår göres
skriftligen före utgången av mars månad påföljande år. Till
ansökningshandlingen skall fogas bestyrkt utdrag ur sökandens
räkenskaper i fråga om resekostnader. Av utdraget skall framgå hur
många resor ansökan avser och mellan vilka orter resorna har
företagits.
Föreligger särskilda skäl får ansökan prövas även om den ej har gjorts
inom föreskriven tid. Detta gäller dock endast om ansökan har gjorts
före utgången av april månad året efter det för vilket bidrag sökes.
5 § Den som ansöker om bidrag skall tillhandahålla sjöfartsverket
upplysningar och, om så begäres, redovisningshandlingar liksom
underlag härför i form av reseräkningar, biljetter och liknande.
6 § Föreskrifter för verkställigheten av denna förordning meddelas av
sjöfartsverket.
7 § Mot sjöfartsverkets beslut enligt denna förordning får talan ej
föras.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1977:495 | Förordning (1977:495)
om tillstånd till överlåtelse av fartyg | 1 § Fråga som avses i lagen (1977:494) om tillstånd till överlåtelse av
fartyg prövas av kommerskollegium i samråd med riksbanken.
2 § Kommerskollegium skall med eget yttrande underställa ärendet
regeringens prövning
1. om ärendet bedöms ha större principiell betydelse eller allmän
räckvidd,
2. om de ombordanställdas organisationer har motsatt sig att tillstånd
meddelas,
3. om ärendet gäller fartyg tillhörigt rederiföretag som har erhållit
statligt stöd i form av lån eller utfästelse om lån, om
återbetalningsskyldigheten för lånet är beroende av företagets framtida
resultatutveckling eller annan liknande omständighet, eller
4. om ärendet gäller fartyg för vilket har utbetalats stöd enligt
förordningen (1982:784) om statligt rederistöd och nämnden för
rederistöd framställt erinringar mot köpeskilling, köpevillkor eller
rederiets sätt att använda rederistödet. Förordning (1982:983).
3 § Ytterligare föreskrifter för verkställigheten av lagen (1977:494) om
tillstånd till överlåtelse av fartyg meddelas av kommerskollegium i
samråd med riksbanken.
Övergångsbestämmelser
1989:994
1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1990, då förordningen
(1977:495) om tillstånd till överlåtelse av fartyg upphör att gälla.
2. Ansökningar om tillstånd enligt lagen (1977:494) om tillstånd till
överlåtelse av fartyg som har kommit in till kommerskollegium men som
inte har prövats slutligt skall vid ikraftträdandet överlämnas till
sjöfartsverket.
3. Vid sjöfartsverkets prövning av frågor om tillstånd enligt lagen
(1977:494) om tillstånd till överlåtelse av fartyg gäller 1 och 2 §§ i
förordningen (1977:495) om tillstånd till överlåtelse av fartyg i
tillämpliga delar.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1977:494 | Lag (1977:494)
om tillstånd till överlåtelse av fartyg | Svenskt registreringspliktigt skepp eller andel däri får ej överlåtas
utan tillstånd av regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer,
om skeppet genom överlåtelsen upphör att vara svenskt.
Vid prövning av fråga om tillstånd till överlåtelse skall särskilt
beaktas hur denna påverkar effektivitet och sysselsättning inom
sjöfartsnäringen och de ombordanställdas förhållanden. Tillstånd skall
ej lämnas, om det strider mot väsentligt allmänt intresse att skeppet
upphör att vara svenskt.
I fråga om överlåtelse som sker i strid med vad nu har sagts skall
föreskrifterna i 4, 5 och 7 §§ lagen (1939:299) om förbud i vissa fall
mot överlåtelse eller upplåtelse av fartyg m.m. äga motsvarande
tillämpning.
Övergångsbestämmelser
1989:990
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1990. Lagen (1977:494) om
tillstånd till överlåtelse av fartyg, som upphör att gälla vid utgången
av år 1989, gäller dock fortfarande i fråga om överlåtelser som har ägt
rum dessförinnan.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1977:486 | Förordning (1977:486) om statsbidrag till organisationer som
bedriver nykterhetsarbete | 1 § I denna förordning meddelas föreskrifter om statsbidrag till
central verksamhet hos vissa organisationer som bedriver
nykterhetsarbete.
Till vissa andra sådana organisationer lämnas statsbidrag i annan
ordning. Förordning (1984:369).
2 § Statsbidrag enligt denna förordning lämnas till
1. De kristna samfundens nykterhetsrörelse, Förbundet mot droger,
IOGT-NTO-rörelsen, Järnvägsanställdas helnykterhetsförbund,
Kvinnoföreningarnas samarbetskommitté i alkohol- och narkotikafrågor,
MHF-rörelsen, Riksförbundet mot alkohol- och narkotikamissbruk, Sveriges
akademikers nykterhetsförbund, Blåbandsrörelsen, Sveriges lärares
nykterhetsförbund, Sveriges polismäns helnykterhetsförbund, Svenska
frisksportförbundet och Vita bandet samt
2. andra organisationer om regeringen bestämmer det.
Statsbidrag får även lämnas till Föreningen Fruktdrycker. Förordning
(1991:547).
3 § Frågor om statsbidrag enligt denna förordning prövas av en
samarbetsnämnd. Förordning (1984:369).
4 § Samarbetsnämnden består av fem ledamöter. För varje ledamot skall
finnas en personlig ersättare. Ledamöterna och ersättarna utses av
regeringen för tre år i sänder och efter förslag som avges av de
organisationer som anges i 2 § 1. Förordning (1984:369).
5 § Samarbetsnämnden utser inom sig ordförande och vice ordförande.
6 § Samarbetsnämnden får besluta om sekreterare och annat
arbetsbiträde.
7 § Ansökan om statsbidrag görs hos samarbetsnämnden. Förordning
(1984:369).
8 § Samarbetsnämnden är beslutför när mer än halva antalet ledamöter,
bland dem ordföranden eller vice ordföranden, är närvarande.
9 § Nämndens ordförande eller den som han utser får begära in
förklaringar, upplysningar eller yttranden i ärenden hos nämnden samt
pröva frågor om utlämnande av allmänna handlingar eller överklagande
av nämndens beslut. Förordning (1986:883).
10 § Vid sammanträden med samarbetsnämnden förs protokoll. Förordning
(1986:883).
11 § Samarbetsnämndens beslut i ärenden om statsbidrag får
inte överklagas.
Samarbetsnämndens beslut i ärenden om resekostnadsersättning
och traktamentsersättning enligt denna förordning får inte
överklagas.
Samarbetsnämndens beslut i andra frågor än sådana som avses i
första och andra styckena får överklagas hos regeringen, utom
såvitt avser frågor om utlämnande av allmänna handlingar.
Förordning (1998:1060).
Övergångsbestämmelser
1995:279
Denna förordning träder i kraft den 1 april 1995. Beslut som har
meddelats före ikraftträdandet överklagas enligt äldre bestämmelser.
1998:1060
Denna förordning träder i kraft den 1 oktober 1998. Äldre
föreskrifter gäller fortfarande i fråga om överklagande av
beslut som har meddelats före ikraftträdandet.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1977:484 | Lag (1977:484) med bemyndigande att meddela
föreskrifter om hissar och andra lyft- eller
transportanordningar m.m. | 1 § Regeringen bemyndigas att i fråga om dels hissar och andra lyft-
eller transportanordningar, dels portar och liknande anordningar
meddela föreskrifter som gäller utförande, användande, besiktning
eller tillsyn eller som i övrigt är påkallade från säkerhetssynpunkt.
Regeringen bemyndigas att meddela föreskrifter om avgifter för prov
ning, kontroll eller besiktning eller annan verksamhet enligt
bestämmelse som avses i första stycket. Lag (1977:1179).
2 § Regeringen får överlåta åt förvaltningsmyndighet att meddela
sådana föreskrifter som avses i 1 § och åt kommun att meddela sådana
föreskrifter som avses i 1 § andra stycket.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1977:461 | Förordning (1977:461)
om statsbidrag till kontakttolkutbildning m.m. | 1 § För kontakttolkutbildning gäller de övergripande mål som fastställs
av tolk- och översättarinstitutet vid universitetet i Stockholm.
För kontakttolkutbildningen utgår statsbidrag enligt denna förordning.
Förordning (1986:278).
2 § Statsbidrag utgår till utbildning av kontakttolkar inom
huvudområdena socialtolkning, sjukvårdstolkning, arbetsmarknadstolkning,
arbetsplatstolkning och rättstolkning.
3 § Kontakttolkutbildning kan anordnas enligt förordningen (1981:518) om
statsbidrag till studiecirklar m.m. eller enligt föreskrifterna om
utbildning vid folkhögskolorna. Förordning (1981:523).
4 § För kontakttolkutbildningen utgår ett särskilt statsbidrag med 65
kronor per studietimme för undervisning i studiecirklar utöver
schablonbidrag som utgår för studiecirklar enligt 20 § förordningen
(1981:518) om statsbidrag till studiecirklar m. m. Förordning
(1990:231).
5 § För kontakttolkutbildningen utgår ett särskilt statsbidrag för
undervisning i folkhögskolekurs. Bidraget lämnas på motsvarande sätt som
förhöjt bidrag till musikutbildning enligt 86 § folkhögskoleförordningen
(1977:551). Förordning (1987:737).
6 § Utbildningen av tolkar för arbetsplatstolkning bör bestämmas så att
det sammanlagda antalet studietimmar för denna undervisning varje läsår
utgör högst 40 procent av det sammanlagda antalet studietimmar för
kontakttolkutbildning. Förordning (1982:294).
7 § Kontakttolkutbildningen skall stå under skolöverstyrelsens tillsyn.
Skolöverstyrelsen skall utfärda de föreskrifter som behövs för
verkställigheten av denna förordning.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1977:440 | Förordning (1977:440) om kommunal energiplanering | 1 § Kommunernas skyldigheter att lämna uppgifter enligt 7 §
lagen (1977:439) om kommunal energiplanering skall fullgöras då
Statens energimyndighet begär det.
Uppgifterna skall lämnas på det sätt som energimyndigheten
bestämmer efter samråd med berörda myndigheter och
organisationer.
Energimyndigheten får endast efter tillstånd av regeringen i
varje särskilt fall fordra in mer omfattande uppgifter om
kommunernas energiplanering. Förordning (1997:883).
2 § Uppgift som begäres enligt 1 § skall vara av väsentlig betydelse för
statlig central eller regional planering och avse
1. rådande förhållanden av väsentlig betydelse för energiförbrukningen,
energitillförseln eller energihushållningen,
2. kommunens bedömning av utvecklingen på energiområdet,
3. de åtgärder som kommunen avser att vidtaga och som i väsentlig mån
påverkar energiförbrukningen, energitillförseln eller
energihushållningen.
3 § Statens energimyndighet skall underrätta kommunerna om
innehållet i de riktlinjer för energipolitiken som
statsmakterna fastställer samt bistå dem med råd och
upplysningar i frågor som gäller tillämpningen av lagen
(1977:439) om kommunal energiplanering. Förordning (1997:883).
4 § Statens energimyndighet skall delge berörd länsstyrelse
uppgift som har inhämtats enligt 1 §. Förordning (1997:883).
5 § Mot beslut varigenom kommun har ålagts att lämna uppgifter enligt
7 § lagen (1977:439) om kommunal energiplanering föres talan hos
regeringen genom besvär.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1977:396 | Förordning (1977:396)
om enskild sjuksköterskeutbildning; | 1 § Statsbidrag till sådan utbildning som motsvarar utbildningen
vid hälso- och sjukvårdslinjen i grundläggande
högskoleutbildning och som anordnas av enskild huvudman
utgår med belopp som regeringen bestämmer särskilt för varje
fall. Förordning (1982:947).
2 § För en läroanstalt med sådan utbildning som avses i denna
förordning skall finnas en styrelse. Förordning (1992:719).
3 § I beslut om statsbidrag meddelar regeringen de föreskrifter i
övrigt som skall utgöra villkor för statsbidrag.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1977:360 | Förordning (1977:360) om kupongskatt för person med hemvist i
Belgien, m.m. | Kupongskatt för person med hemvist i Belgien
1 § Utgår enligt förordningen (1968:568) om dubbelbeskattningsavtal
mellan Sverige och Belgien kupongskatt efter lägre skattesats än
enligt kupongskattelagen (1970:624), innehålles vid utbetalning av
utdelning på aktie i svenskt aktiebolag sådan skatt enligt
bestämmelserna i förordningen.
Vid tillämpning av bestämmelserna i första stycket gäller
föreskrifterna i 2 §.
Utbetalas utdelning som avses i första stycket till någon som innehar
aktien under sådana förhållanden att annan därigenom obehörigen
beredes förmån vid taxering till inkomstskatt eller vinner nedsättning
av kupongskatt eller är det i annat fall icke uppenbart att rätt till
nedsättning av kupongskatt föreligger, innehålles sådan skatt med
belopp enligt 5 § kupongskattelagen.
2 § Beträffande utdelning i avstämningsbolag och i aktiefond som
förvaltas av registrerande fondbolag tillämpas bestämmelserna i
kupongskattekungörelsen (1971:49).
I fråga om utdelning i aktiebolag eller aktiefond som avses i 13 §
kupongskattelagen (1970:624) skall utbetalaren se till, att uppgifter
enligt 14 § samma lag lämnas jämte intyg av belgisk myndighet eller
bank i Belgien att den utdelningsberättigade har hemvist i Belgien.
3 § Har kupongskatt innehållits med högre belopp än den skattskyldige
skall erlägga enligt förordningen (1968:568) om
dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Belgien, restitueras det
för högt uttagna beloppet.
4 § Ansökan om restitution prövas av riksskatteverket.
5 § Ansökan om restitution göres skriftligen av den
utdelningsberättigade. Ansökningshandlingen skall ha kommit in till
riksskatteverket före utgången av femte kalenderåret efter
utdelningstillfället. Vid ansökningshandlingen fogas intyg eller annan
utredning om den erlagda kupongskatten och utredning om de
omständigheter sökanden åberopar för nedsättning av kupongskatten.
6 § Talan mot riksskatteverkets beslut i ärende om restitution föres i
den ordning som anges i 29 § kupongskattelagen (1970:624).
Statlig inkomstskatt på utdelning från svensk ekonomisk förening
till person med hemvist i Belgien
7 § Ansökan om nedsättning av statlig inkomstskatt på utdelning på
andel i svensk ekonomisk förening enligt artikel 10 § 2 första stycket
i avtalet göres skriftligen av den utdelningsberättigade. Ansökan
göres hos den taxeringsnämnd som har att fastställa den
utdelningsberättigades taxering till statlig inkomstskatt för det år
då utdelningen tages till beskattning eller, om taxeringsnämndens
arbete beträffande taxeringen detta år har avslutats, hos den domstol
som har att upptaga besvär över nämnda taxering. Ansökan göres dock
senast före utgången av tredje kalenderåret efter det då utdelningen
blev tillgänglig för lyftning.
I samband med ansökningen skall den utdelningsberättigade ge in intyg
om hemvist enligt 2 § andra stycket.
8 § Talan mot beslut i ärende som avses i 7 § föres i den ordning som
anges i taxeringslagen (1956:623) och förvaltningsprocesslagen
(1971:291).
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1977:268 | Lag (1977:268) om uppräkning av yrkesskadelivräntor m.m. | 1 § Denna lag gäller livränta och sjukpenning på grund av obligatorisk
försäkring enligt
1. lagen (1916:235) om försäkring för olycksfall i arbete,
2. lagen (1929:131) om försäkring för vissa yrkessjukdomar,
3. lagen (1937:348) om krigsförsäkring för ombord å fartyg
tjänstgörande personer,
4. lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring,
5. lagen (1954:246) om krigsförsäkring för sjömän m.fl.
Lagen gäller ej ersättning som utgår av statsmedel eller livränta som
har bytts ut mot engångsbelopp.
2 § Livränta till försäkrad vars arbetsförmåga är nedsatt med minst en
fjärdedel och livränta till försäkrads efterlevande skall räknas upp
med 30 procent om skadan har inträffat år 1954 eller tidigare, med 20
procent om skadan har inträffat något av åren 1955-1967 och med 10
procent om skadan har inträffat senare. Uppräkning skall dock ske med
lägst 500 kronor.
3 § Den uppräknade livräntan anknytes till prisbasbeloppet enligt
2 kap. 6 och 7 §§ socialförsäkringsbalken och omräknas vid
förändring av detta. Livräntebeloppet avrundas till närmast
lägre hela krontal som är jämnt delbart med tolv.
Lag (2010:1222).
4 § Har livränta utgått, får hel sjukpenning som senare utgår med
anledning av samma skada ej understiga en trehundrasextiofemtedel av
den livränta som efter uppräkning och värdesäkring enligt denna lag
skulle ha utgått till den försäkrade vid förlust av arbetsförmågan.
5 § Belopp med vilket livränta höjs enligt denna lag ska inte
beaktas vid tillämpning av 36 kap. 3 §, 69 kap. 2 § eller
85 kap. 3 § socialförsäkringsbalken i fråga om den som vid
utgången av juni 1977 uppbar pension vilken enligt 17 kap. 2 §
i den upphävda lagen (1962:381) om allmän försäkring hade
minskats med hänsyn till livräntan. Detta gäller också för den
som vid utgången av juni 1977 uppbar sjukpenning med anledning
av skada för vilken livränta tidigare hade utgetts.
Lag (2010:1222).
6 § Den som uppbär livränta med anledning av yrkesskada
och som på nytt blir sjuk på grund av skadan har utan
hinder av äldre bestämmelser rätt till både livräntan och
sjukpenning med belopp som motsvarar hans sjukpenning
enligt 24-28 kap. socialförsäkringsbalken. Sjukpenning
utgår dock ej i den mån den sammanlagda ersättningen för
dag överstiger 90 procent av sju och en halv gånger
prisbasbeloppet enligt 2 kap. 6 och 7 §§
socialförsäkringsbalken, delat med trehundrasextiofem.
Lag (2010:1222).
7 § Kostnad som föranledes av denna lag täcks av
arbetsskadeavgifter enligt socialavgiftslagen (2000:980).
Lag (2010:1222).
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1977:267 | Lag (1977:267) om krigsskadeersättning till sjömän | 1 § Staten ger enligt denna lag ersättning vid personskada som sjöman
ådrager sig utomlands till följd av olycksfall på grund av
krigshändelse när han
1. är på resa till ort där han skall tillträda tjänstgöring på svenskt
fartyg eller
2. under tjänstgöring på svenskt fartyg vistas på ort där fartyget
ligger eller
3. efter avslutad tjänstgöring på svenskt fartyg väntar på hemresa
eller
4. efter avslutad tjänstgöring på svenskt fartyg är på hemresa.
2 § Lagen tillämpas på den som vid en tjänstgöring på svenskt
fartyg är försäkrad enligt lagen (1976:380) om arbetsskade-
försäkring och som anses som sjöman enligt sjömanslagen
(1973:282) eller ändå följer med fartyget och utför arbete för
fartygets räkning.
Lagen gäller ej den som har rätt till ersättning enligt lagen
om arbetsskadeförsäkring eller tjänstgör på krigsfartyg eller
skadas i krig i vilket Sverige befinner sig. Lag (1999:810).
3 § Ersättning utgår med tillämpning av bestämmelserna i lagen
(1976:380) om arbetsskadeförsäkring. Bestämmelserna i nämnda lag skall
även i övrigt gälla i tillämpliga delar.
4 § Den skadade har utöver livränta rätt till särskild ersättning med
hänsyn till skadans beskaffenhet. Vid förlust av arbetsförmågan
motsvarar ersättningen sex gånger det basbelopp enligt 1 kap. 6 §
lagen (1962:381) om allmän försäkring som gällde vid början av det år
då skadan inträffade. Vid nedsättning av arbetsförmågan utgår så stor
andel av summan som svarar mot graden av nedsättningen.
5 § Försäkringskassan beslutar om ersättning enligt
denna lag. Pensionsmyndigheten beslutar dock om
ersättning vid dödsfall. Lag (2009:990).
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1977:216 | Lag (1977:216)
om egendom som förvaltas av kommunalstämma | Om sockenmagasin, tillgångar som hör till magasinskassa eller
rotelhållarkassa eller annan egendom vid utgången av juni 1978
förvaltas av kommunalstämma som avses i 13 § lagen (1930:251) om
kommunalstyrelse på landet, skall egendomen vid nämnda tidpunkt
tillfalla kommunen. Sådan förvaltning får dessförinnan avvecklas i den
ordning och under de förutsättningar som ifråga om vissa kassor
föreskrevs i 1-3 §§ i den numera upphävda kungörelsen (1963:43) med
föreskrifter rörande vissa av kommunalstämma förvaltade kassor.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1977:175 | Förordning (1977:175) om tolk för
hörsel- och talskadade | 1 § Behöver den som är allvarligt hörsel- eller talskadad tolk när han
skall höras inför domstol eller annan myndighet och har han ej själv
utsett lämplig tolk, skall tolk tillkallas av myndigheten. Därvid får
endast anlitas person som enligt 2 § har utsetts att mottaga sådant
uppdrag.
2 § Tolk- och översättarinstitutet vid Universitet i Stockholm utser
behövligt antal personer att mottaga uppdrag som tolk för hörsel- eller
talskadade. Både personer som behärskar dövas teckenspråk och
handalfabet och personer med särskild erfarenhet såsom taltolkar för
hörsel- eller talskadade bör utses.
Förteckning på dem som har utsetts enligt första stycket skall genom
institutets försorg varje år införas i första numret för januari av
Post-och Inrikes Tidningar. Förordning (1992:1256).
3 § har upphävts genom förordning (1984:138).
4 § har upphävts genom förordning (1984:138).
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1977:105 | Förordning (1977:105)
om översändande av ansökningar om rättshjälp | Sverige undertecknade den 27 januari 1977 i Strasbourg en
överenskommelse om översändande av ansökningar om rättshjälp.
Överenskommelsen träder för Sveriges del i kraft den 28 februari 1977.
Uppgift om vilka främmande stater som är anslutna till överenskommelsen
lämnas i kungörelsen (1971:4) om främmande staters anslutning till vissa
av Sverige biträdda konventioner angående inbördes rättshjälp m.m.
Överenskommelsen avser ansökningar om rättshjälp (fri rättegång eller
annat sådant bistånd) i ärenden av civil, kommersiell eller
administrativ natur. Enligt överenskommelsen får den som vill ansöka om
rättshjälp i annan fördragsslutande stat än den, i vilken han har
hemvist, lämna in sin ansökningshandling till förmedlande organ i den
senare staten. Denna stat översänder sedan ansökningen till mottagande
organ i den förra staten.
Varje fördragsslutande stat utser organ för förmedling och mottagande av
ansökningar enligt överenskommelsen. Regeringen har utsett
utrikesdepartementet till sådant organ.
Den nya överenskommelsen innebär ingen inskränkning i vad som gäller i
motsvarande hänseende enligt artikel 23 i den i Haag den 1 mars 1954
dagtecknade konventionen angående vissa till civilprocessen hörande
ämnen.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1977:76 | Förordning (1977:76) om kupongskatt för person med hemvist i
Spanien, m.m. | 1 § Utgår enligt förordningen (1977:75) om dubbelbeskattningsavtal
mellan Sverige och Spanien kupongskatt efter lägre skattesats än
enligt kupongskattelagen (1970:624), innehålles vid utbetalning av
utdelning på aktie i svenskt aktiebolag sådan skatt enligt
bestämmelserna i förordningen.
Vid tillämpning av bestämmelserna i första stycket gäller
föreskrifterna i 2 §.
Utbetalas utdelning som avses i första stycket till någon som innehar
aktien under sådana förhållanden att annan därigenom obehörigen
beredes förmån vid taxering till inkomstskatt eller vinner nedsättning
av kupongskatt eller är det i annat fall icke uppenbart att rätt till
nedsättning av kupongskatt föreligger, innehålles sådan skatt med
belopp enligt 5 § kupongskattelagen.
2 § Beträffande utdelning i avstämningsbolag och i aktiefond som
förvaltas av registrerande fondbolag tillämpas bestämmelserna i
kupongskattekungörelsen (1971:49).
I fråga om utdelning i aktiebolag eller aktiefond som avses i 13 §
kupongskattelagen (1970:624) skall utbetalaren se till, att uppgifter
enligt 14 § samma lag lämnas jämte intyg av spansk myndighet eller
bank i Spanien att den utdelningsberättigade har hemvist i Spanien.
3 § Har kupongskatt innehållits med högre belopp än den skattskyldige
skall erlägga enligt förordningen (1977:75) om dubbelbeskattningsavtal
mellan Sverige och Spanien, restitueras det för högt uttagna beloppet.
4 § Ansökan om restitution prövas av riksskatteverket.
5 § Ansökan om restitution göres skriftligen av den
utdelningsberättigade. Ansökningshandlingen skall ha kommit in till
riksskatteverket före utgången av femte kalenderåret efter
utdelningstillfället. Vid ansökningshandlingen fogas intyg eller annan
utredning om den erlagda kupongskatten och utredning om de
omständigheter sökanden åberopar för nedsättning av kupongskatten.
6 § Talan mot riksskatteverkets beslut i ärende om restitution föres i
den ordning som anges i 29 § kupongskattelagen (1970:624).
Statlig inkomstskatt på utdelning från svensk ekonomisk förening
till person med hemvist i Spanien
7 § Ansökan om nedsättning av statlig inkomstskatt på utdelning på
andel i svensk ekonomisk förening enligt artikel X punkt 2 i avtalet
göres skriftligen av den utdelningsberättigade. Ansökan göres hos den
taxeringsnämnd som har att fastställa den utdelningsberättigades
taxering till statlig inkomstskatt för det år då utdelningen tages
till beskattning eller, om taxeringsnämndens arbete beträffande
taxeringen detta år har avslutats, hos den domstol som har att upptaga
besvär över nämnda taxering. Ansökan göres dock senast före utgången
av tredje kalenderåret efter det då utdelningen blev tillgänglig för
lyftning.
I samband med ansökningen skall den utdelningsberättigade ge in intyg
om hemvist enligt 2 § andra stycket.
8 § Talan mot beslut i ärende som avses i 7 § föres i den ordning som
anges i taxeringslagen (1956:623) och förvaltningsprocesslagen
(1971:291).
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1977:75 | Förordning (1977:75) om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Spanien | Det avtal för att undvika dubbelbeskattning beträffande skatter på
inkomst och förmögenhet som Sverige och Spanien ingick den 16 juni
1976 skall tillsammans med det protokoll som är fogat till avtalet
lända till efterrättelse för Sveriges del. Avtalets och protokollets
innehåll framgår av bilaga 1 till denna förordning.
Vid tillämpning av avtalet och protokollet skall iakttagas de
anvisningar som är fogade till förordningen som bilaga 2.
Ärende, som enligt artikel IV punkt 3 i avtalet skall avgöras genom
överenskommelse mellan de behöriga myndigheterna i de avtalsslutande
staterna, skall på svensk sida handläggas av riksskatteverket. Är
sådant ärende av särskild betydelse eller annars av sådan beskaffenhet
att det bör avgöras av budgetministern, skall dock riksskatteverket
med eget yttrande överlämna ärendet till budgetdepartementet.
Mot riksskatteverkets beslut enligt denna förordning får talan ej
föras. Förordning (1977:75)./n1/
3. Om en person med hemvist i Sverige uppbär inkomst som enligt art.
XIX punkt 1 a eller 2 a skall beskattas endast i Spanien, medtages
inkomsten vid taxering i Sverige. Statlig och kommunal inkomstskatt
uträknasi vanlig ordning. Från de sålunda uträknade inkomstskatterna
avräknas ett belopp motsvarande den del av inkomstskatterna som vid
proportionell fördelning belöper på den inkomst som enligt avtalet
skall beskattas endast i Spanien.
Exempel: En spansk medborgare med hemvist i Sverige uppbär pension
från spanska staten med ett belopp som efter avdrag för kostnader
motsvarar 10050 kronor. Den skattskyldige antas uppbära i Sverige
skattepliktiga nettointäkter av andra förvärvskällor med 50000 kronor
och åtnjuta allmänna avdrag och grundavdrag med 9000 kronor. Den
beskattningsbara inkomsten blir såväl statligt som kommunalt (10050-
50000-90006) 51000 kronor, sedan avrundning skett. Hade pensionen inte
medräknats skulle den beskattningsbara inkomsten ha blivit (50000-
90006) 41000 kronor. Den statliga och kommunala inkomstskatten,
beräknad på 51000 kronor, nedsätts med vardera.
51000-41000
51000
I de fall som nu nämnts skall taxeringsnämnd i deklarationen anteckna
grunden för uträkningen av inkomstskatterna. Längdförande myndighet
svarar för att sådan anteckning överföres till inkomstlängden och
debiteringslängden. Förordning (1979:838).
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1977:68 | Förordning (1977:68) om tilläggsavgift i kollektiv persontrafik | 1 § Har regeringen i fall som avses i 1 § första stycket lagen
(1977:67) om tilläggsavgift i kollektiv persontrafik att fastställa
taxa för viss trafik, prövar regeringen efter ansökan även fråga om
fastställande av tilläggsavgift i trafiken. Har förvaltningsmyndighet
att fastställa taxa för trafiken, prövas frågan av den myndigheten.
Förordning (1982:311).
2 § Fråga om föreskrift som avses i 1 § andra stycket lagen (1977:67) om
tilläggsavgift i kollektiv persontrafik prövas av Transportstyrelsen
efter ansökan. Styrelsen meddelar även de föreskrifter som behövs om
tilläggsavgift. Förordning (2008:1125).
3 § Vid fastställande av tilläggsavgift bestämmes det högsta belopp
som får tagas ut av resande som saknar giltig biljett.
4 § Den som ansöker om fastställande av tilläggsavgift skall lämna de
uppgifter och ge in den utredning som behövs för bedömning enligt 3 §
lagen (1977:67) om tilläggsavgift i kollektiv persontrafik.
5 § Talan mot beslut av förvaltningsmyndighet enligt denna förordning
förs hos regeringen genom besvär. Förordning (1982:311).
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1977:67 | Lag (1977:67) om tilläggsavgift i kollektiv persontrafik | 1 § Den som driver kollektiv persontrafik, för vilken regeringen eller
förvaltningsmyndighet fastställer taxa, får under de förutsättningar
som anges i denna lag taga ut tilläggsavgift av resande som ej kan
förete giltig biljett.
Regeringen eller förvaltningsmyndighet som regeringen bestämmer får
föreskriva att denna lag skall gälla även annan utövare av kollektiv
persontrafik än sådan som avses i första stycket.
Tilläggsavgift tages ut utöver avgift för biljett. Lag (1982:309).
2 § Tilläggsavgift får ej tagas ut om avsaknaden av giltig biljett får
anses vara ursäktlig med hänsyn till den resandes ålder, sjukdom,
bristande kännedom om lokala förhållanden eller annan omständighet.
3 § Tilläggsavgift bestämmes till belopp som är skäligt med hänsyn
till trafikutövarens kostnader för biljettkontrollen och avgiften för
den biljett som har avkrävts den resande men som han ej har kunnat
förete.
4 § I fall som avses i 1 § första stycket meddelar den myndighet som
fastställer taxan även de föreskrifter som behövs om tilläggsavgift. I
fall som avses i 1 § andra stycket meddelas sådana föreskrifter av den
myndighet som regeringen bestämmer.
5 § Resande som vägrar att lösa biljett eller betala
tilläggsavgift får avvisas från färdmedlet av en tjänsteman
som utför avgiftskontroll. Vad som nu har sagts om färdmedel
gäller även sådant område för järnvägs-, spårvägs- eller
tunnelbanetrafik som allmänheten har tillträde till endast om
avgift för resa har betalats.
På begäran av en tjänsteman som utför avgiftskontroll ska
Polismyndigheten lämna handräckning för att verkställa sådan
avvisning som avses i första stycket. Lag (2014:720).
6 § Regeringen bemyndigas att meddela ytterligare föreskrifter i de
avseenden som regleras i denna lag.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1977:37 | Förordning (1977:37)
med instruktion för utrikesdepartementets antagningsnämnd | Uppgifter
1 § Utrikesdepartementets antagningsnämnd prövar om den som har sökt
anställning som handläggare inom utrikesförvaltningen är lämplig för
utrikestjänsten. Resultatet av prövningen redovisas i ett yttrande
till utrikesdepartementet.
Första stycket gäller ej om anställningen gäller en tjänst i lägst
alternativlönegrad F 21/F 23. Det gäller ej heller i fråga om den som
söker lokalanställning vid en utlandsmyndighet.
I fråga om dels sökande som redan innehar ordinarie, extra ordinarie
eller extra tjänster i utrikesförvaltningen, dels sökande till
tjänster från vilka omstationering till utlandsmyndighet normalt ej
förekommer kan dock nämnden överlämna prövningen till
utrikesdepartementet. Förordning (1980:46).
2 § Vid prövning enligt 1 § skall nämnden ta hänsyn till
1. sökandes kunskaper och erfarenhet samt lämplighet i övrigt för
tjänstgöring i utrikesförvaltningen och
2. behovet av tjänstemän för allmän tjänstgöring i
utrikesförvaltningen och av specialinriktad personal med särskilda
uppgifter.
Organisation m.m.
3 § Nämnden består av en ordförande och åtta andra ledamöter.
Expeditionschefen i utrikesdepartementet är självskriven ledamot.
Ordföranden och de sju övriga ledamöterna utses för tre år.
Ordföranden utses av regeringen bland utrikesförvaltningens
tjänstemän. Övriga ledamöter utses av chefen för utrikesdepartementet.
Två av dessa utses på förslag av personalorganisationerna i
utrikesdepartementet. I övrigt skall riksdagen, statsförvaltningen,
arbetsmarknadens organisationer, näringslivet och utbildningsväsendet
vara företrädda bland ledamöterna.
Nämnden utser inom sig vice ordförande.
Expeditionschefen utser sekreterare åt nämnden.
Ärendenas handläggning m.m.
4 § Nämnden är beslutför när ordföranden eller vice ordföranden och
minst fyra andra ledamöter är närvarande. Förordning (1986:803).
5 § Vid nämndens sammanträde föres protokoll. Protokollet justeras av
ordföranden.
6 § Nämndens ordförande, expeditionschefen och sekreteraren får begära
in förklaringar, upplysningar eller yttranden i ärenden hos nämnden
samt pröva frågor om utlämnande av allmänna handlingar eller
överklagande av nämndens beslut. Förordning (1986:803).
7 § Mot nämndens yttrande i antagningsärende får talan ej föras.
8 § har upphävts genom förordning (1977:648).
9 § har upphävts genom förordning (1977:648).
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1977:21 | Förordning (1977:21) om TV-övervakning; | 1 § Ansökan om tillstånd att bruka övervakningskamera som avses i lagen
(1977:20) om TV-övervakning göres hos länsstyrelsen i det län inom
vilket kameran skall brukas.
2 § För handläggning i länsstyrelsen av ansökan som avses i 1 § betalar
sökanden en avgift om 425 kronor för tillstånd för en kamera och 125
kronor för varje ytterligare kamera som tillstånd meddelas för.
Föreligger synnerliga skäl, får avgiften sättas ned.
Staten, kommunerna och landstingskommunerna är fria från avgift enligt
denna paragraf. Förordning (1981:723).
3 § Länsstyrelsen beslutar om avgift enligt 2 §.
4 § På belopp som ej har erlagts inom tid som har bestämts av
länsstyrelsen utgår ränta enligt räntelagen (1975:635).
5 § När beslut enligt lagen (1977:20) om TV-övervakning expedieras,
skall avskrift av beslutet överlämnas till justitiekanslern, om ej denne
i fråga om ärende av mindre vikt har föreskrivit undantag.
6 § Talan mot länsstyrelsens beslut enligt denna förordning föres hos
regeringen genom besvär.
Övergångsbestämmelser
1990:487
Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1990 då förordningen
(1977:21) om TV-övervakning skall upphöra att gälla. Den gamla
förordningens bestämmelser gäller dock fortfarande i fråga om
överklagande av beslut som har meddelats av länsstyrelsen före den nya
förordningens ikraftträdande.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1977:13 | Förordning (1977:13) om vissa livräntor enligt statens allmänna tjänstepensionsreglemente (1959:287) i dess lydelse före år 1974 | 1 § Denna förordning gäller egenlivräntor enligt statens allmänna
tjänstepensionsreglemente (1959:287) - SPR - i dess lydelse före år
1974.
2 § Egenlivränta skall utan hinder av 11 § 2 mom. första stycket SPR
utgå från och med den månad, varunder den berättigade uppnår 65 års
ålder.
3 § Bruttobeloppet för månad av egenlivränta höjes från och med den
månad, varunder den berättigade uppnår 65 års ålder, med belopp som
anges i följande sammanställning//n1//
//1// Sammanställningen finns inte med här//
Belopp som anges i sammanställningen minskas i samma grad som livräntan
är avkortad.
Övergångsbestämmelser
2023:14
1. Denna förordning träder i kraft den 1 mars 2023.
2. Den upphävda förordningen gäller dock fortfarande för rätt
till livränta som har uppkommit före ikraftträdandet.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1977:12 | Förordning (1977:12) om vissa livräntor enligt statens allmänna tjänstepensionsreglemente (1959:287) i dess lydelse efter år 1973 | 1 § Denna förordning gäller vissa livräntor enligt statens allmänna
tjänstepensionsreglemente (1959:287) - SPR - när rätten till livräntan
grundats i anställning som har upphört senast den 30 juni 1976.
2 § Vid bestämmande av livränta enligt SPR i lydelse före år 1973
tillämpas följande föreskrifter i reglementet i deras lydelse den 1
februari 1977.
1. 10 § 7 mom., om livräntan ej har börjat utgå före den 1 februari
1977,
2. 11 § 2 mom., om livräntan ej har börjat utgå före den 1 juli 1976,
3. 12 § 1 mom. fjärde stycket, dock att livränta som har börjat utgå
före den 1 februari 1977 räknas om med tillämpning av de nya
bestämmelserna först från och med nämnda dag.
3 § Vid bestämmande av livränta enligt SPR i lydelse före år 1974 äger 2
§ punkt 2 denna förordning och 12 § 3 mom. SPR, i dess lydelse den 1
februari 1977, motsvarande tillämpning.
Övergångsbestämmelser
2023:13
1. Denna förordning träder i kraft den 1 mars 2023.
2. Den upphävda förordningen gäller dock fortfarande för rätt
till livränta som har uppkommit före ikraftträdandet.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1977:11 | Förordning (1977:11) om ändring av vissa statliga tjänstepensioner från och med den 1 juli 1976 | 1 § Denna förordning gäller bruttobelopp av tjänstepension enligt
allmänt pensionsavtal för statliga och vissa andra tjänstemän, statens
allmänna tjänstepensionsreglemente (1959:287) - SPR - eller föreskrifter
meddelade av Kungl. Maj:t före utfärdandet av SPR, när rätten till
pensionen grundats i anställning som har upphört senast den 30 juni
1976.
Förordningen gäller även basbelopp av pension enligt föreskrifter
meddelade av Kungl. Maj:t före utfärdandet av SPR, dock ej basbelopp av
reservpension eller pension som avses i 3 § tredje stycket kungörelsen
(1959:290) med bestämmelser om vissa pensionsförmåner enligt
föreskrifter meddelade före utfärdandet av statens allmänna
tjänstepensionsreglemente.
2 § 12 § 3 och 4 mom. i deras lydelse den 1 februari 1977 tillämpas för
tid från och med den 1 juli 1976, såvitt avser sistnämnda
författningsrum dock endast när anställningen upphört efter den 31
augusti 1972.
3 § Normalbelopp och basbelopp av pension som för juli 1976 understeg
2200 kronor för egenpension och 1100 kronor för familjepension höjes, om
ej annat följer av andra stycket, med 70 kronor respektive 35 kronor,
dock högst till 2200 kronor respektive 1100 kronor.
Har pensionen avkortats utgår höjning enligt första stycket med
motsvarande lägre belopp. Har i fråga om förtidspension eller
familjepension efter den, som har avlidit efter den 30 juni 1969 och som
vid sin död åtnjöt förtidspension, normalbeloppet minskats enligt 12 § 1
mom. sjätte stycket SPR, nedsättes höjning enligt första stycket i
motsvarande mån. För tid, under vilken årlig ersättning har minskats med
tio procent, minskas höjningen även i förhållande härtill.
Övergångsbestämmelser
2023:12
1. Denna förordning träder i kraft den 1 mars 2023.
2. Den upphävda förordningen gäller dock fortfarande för
rätt till tjänstepension som har uppkommit före
ikraftträdandet.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1976:948 | Försäkringsinspektionens Kungörelse (1976:948)
om ändring av skadeståndslivräntor | Försäkringsinspektionen får med stöd av kungörelsen (1973:219) om
fastställande av procenttal för ändring av skadeståndslivräntor enligt
lagen (1973:213) om ändring av skadeståndslivräntor meddela att berörda
livräntor - föranledda av händelser inträffade efter utgången av år 1973
- skall ökas med 5 % fr.o.m. den 1 januari 1977.
Ändringen avser alla livräntor enligt lagen som fastställts före den 1
januari 1977 samt livräntor enligt lagen som genom dom fastställts
senare, om första domstols dom i målet meddelats före nämnda dag.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1976:940 | Förordning (1976:940) om anställning hos allmän försäkringskassa | Inledande bestämmelser
1 § Anställningsförordningen (1994:373) gäller för arbetstagare hos
allmän försäkringskassa med de avvikelser som följer av denna
förordning. Förordning (1994:975).
2 § har upphävts genom förordning (1988:1078).
3 § har upphävts genom förordning (1988:1078).
4 § har upphävts genom förordning (1994:975).
5 § har upphävts genom förordning (1994:975).
6 § Riksförsäkringsverket får meddela föreskrifter om förfarandet
vid anställningar hos de allmänna försäkringskassorna.
Förordning (1994:975).
7 § har upphävts genom förordning (1988:1078).
8 § har upphävts genom förordning (1994:975).
Överklagande
9 § En försäkringskassas beslut om anställning får överklagas
hos Riksförsäkringsverket. Detsamma gäller ett beslut om annan
ledighet än semester eller sjukledighet, om inte något annat följer
av lag.
Riksförsäkringsverkets beslut enligt första stycket får inte
överklagas. Förordning (1994:975).
Särskilda föreskrifter
10 § Föreskrifter om behörighet att besluta om tillsättning av tjänst
och anställnings upphörande finns i 18 kap. 13 § lagen (1962:381)
om allmän försäkring.
Frågor som avses i 34 § lagen (1994:260) om offentlig anställning
prövas av Riksförsäkringsverket när det gäller en arbetstagare som
är anställd genom beslut av verket. I samma ordning prövas frågor
som avses i anställningsförordningen (1994:373), denna förordning
eller som rör annan ledighet än semester.
Riksförsäkringsverket får överlåta beslutanderätten enligt andra
stycket andra meningen på försäkringskassan. Förordning (1994:975).
11 § I en sådan tvist med anledning av ett beslut av
Riksförsäkringsverket som skall handläggas enligt lagen (1974:371)
om rättegången i arbetstvister, skall Arbetsgivarverket anses som
arbetsgivare när tvisten avser en anställning hos en allmän
försäkringskassa.
Föreskrifterna i 3 § förordningen (1976:1021) om statliga
kollektivavtal, m. m. gäller i en sådan tvist som avses i första
stycket. Förordning (1994:1816).
Övergångsbestämmelser
1990:46
Denna förordning träder i kraft den 1 april 1990. I fråga om
överklagande av ett beslut att inte tillsätta en tjänst gäller äldre
föreskrifter, om beslutet har meddelats före ikraftträdandet.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1976:933 | Förordning (1976:933) om kungörande av uppgifter ur aktiebolagsregistret m.m. | 1 § De i 27 kap. 3 § aktiebolagslagen (2005:551), 19 kap. 5 §
lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar, 10 kap. 8 §
stiftelselagen (1994:1220), 18 § handelsregisterlagen
(1974:157), 11 kap. 1 § sparbankslagen (1987:619) och 22 §
lagen (1992:160) om utländska filialer m.m. avsedda
kungörelserna av vad som har införts eller antecknats i
register ska av registreringsmyndigheten senast före utgången
av veckan näst efter den då införandet eller anteckningen
skedde insändas för intagande i Post- och Inrikes Tidningar.
Förordning (2020:677).
Övergångsbestämmelser
2020:677
1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2021.
2. Äldre bestämmelser gäller dock fortfarande i fråga om
medlemsbanker som är registrerade i bankregistret den 31
december 2020 avseende det räkenskapsår som avslutas närmast
efter detta datum.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1976:930 | Förordning (1976:930)
om tullfrihet för handvävd bomullsväv | 1 § Tullfrihet åtnjutes för handvävd bomullsväv, hänförlig till
tulltaxenr 55.09, som
1. har vävts i Indien, Pakistan eller Sri Lanka,
2. har vävts av minst två garner i olika färger,
3. har stadkanterna kvarsittande och
4. införes direkt från det land där väven har framställts.
2 § För vara som förtullas efter föregående hemtagning enligt 3 § andra
stycket tullagen (1973:670) skall anspråk på tullfrihet enligt denna
förordning framställas när varan anges till förtullning. Erforderligt
intyg om varan, utfärdat av därtill auktoriserat organ i exportlandet,
skall inges senast när varan enligt 5 § tullstadgan (1973:671) skall
anges till förtullning.
För vara som förtullas utan föregående hemtagning skall anspråk på
tullfrihet framställas när varan anges till förtullning. Erforderligt
intyg skall inges senast 15 dagar efter den dag då varan har angivits
till förtullning.
För vara som har inkommit med post och förtullats utan att
tulldeklaration har avlämnats får dock anspråk på tullfrihet framställas
och erforderligt intyg inges senast 30 dagar efter den dag då
tulltaxeringsbeslut har meddelats.
Framställs anspråk eller inges intyg senare än vad som anges i första,
andra eller tredje stycket, får återbetalning av eller befrielse från
tull medges endast till den del tullbeloppet överstiger 300 kronor.
Tullmyndighet kan medge undantag från detta stycke om särskilda skäl
föreligger. Förordning (1984:451).
3 § Närmare föreskrifter för verkställighet av denna förordning meddelas
av generaltullstyrelsen.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1976:929 | Förordning (1976:929) om tillämpning av avtal mellan Sverige och Förbundsrepubliken Tyskland om ömsesidigt bistånd i tullfrågor | Det mellan Sverige och Förbundsrepubliken Tyskland den 18 december 1972
ingångna avtalet om ömsesidigt bistånd i tullfrågor med de ändringar som
framgår av avtalet den 31 oktober 1975 om ändring i nu nämnt avtal skall
lända till efterrättelse för Sveriges del. Innehållet i avtalen framgår
av bilagorna 1 och 2 till denna förordning.
Överträdelse av tysk tullag som handlägges enligt lagen om överträdelse
av ordningsföreskrifter (Gesetz <ber Ordnungswidrigkeiten) den 24 maj
1968 jämställes med sådant brott mot tysk tullag för vilket ej är
föreskriven svårare påföljd än bötesstraff.
Vid tillämpningen av avtalen skall iakttagas de anvisningar som är
fogade till förordningen som bilaga 3.
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |
1976:841 | Lag (1976:841) om betalningsföreläggande för
fordringar som skall prövas av statens va-nämnd | 1 § För fordran på avgift till huvudman för allmän vatten- och
avloppsanläggning eller för allmänt värmesystem får huvudmannen söka
betalningsföreläggande vid allmän underrätt utan hinder av att tvist
om anspråket skall prövas av statens va-nämnd. Lag (1981:1356).
2 § Bestrider gäldenären ansökningen och hänskjutes målet med
anledning härav till rättegång, skall målet överlämnas till
va-nämnden. Talan får ej föras mot beslut om överlämnande. Har annan
domstol än högsta domstolen överlämnat målet skall nämnden, om den
finner sig icke vara behörig, visa målet åter till den domstol som
överlämnat det. Sedan nämnden prövat frågan om återförvisning får
frågan huruvida målet hör under nämnden ej upptagas på nytt.
3 § Talan i mål som enligt 2 § överlämnats till statens va-nämnd skall
anses väckt vid denna när ansökningen om betalningsföreläggande
gjordes hos den allmänna underrätten.
Har allmän underrätt i mål om betalningsföreläggande på ansökningen
tecknat bevis att utmätning får ske och vill gäldenären söka
återvinning skall han hos va-nämnden göra ansökan enligt 8 § lagen
(1976:839) om statens va-nämnd inom tid som anges i 35 § första
stycket lagsökningslagen (1946:808).
4 § Beträffande förfarandet vid allmän underrätt i mål som avses i
denna lag gäller i övrigt i tillämpliga delar lagsökningslagen
(1946:808).
Förklara den här lagen kortfattat (max tre meningar) på enkel svenska. |