diff --git "a/data/SweFAQ/train.tsv" "b/data/SweFAQ/train.tsv"
deleted file mode 100644--- "a/data/SweFAQ/train.tsv"
+++ /dev/null
@@ -1,1564 +0,0 @@
-category_id	source	category	question_id	question	answer_id	correct_answer	link
-1	Försäkringskassan	Förälder :: Väntar barn :: Föräldrapenning innan barnet fötts :: Vanliga frågor	1	Får jag lägre föräldrapenning om jag går ner i arbetstid innan förlossningen?	1	Nej, inte om det är 6 månader eller kortare tid kvar till den planerade förlossningen. Din föräldrapenning beräknas på den inkomst du hade innan du gick ner i arbetstid.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/vantar_barn/foraldrapenning_innan_barnet_fotts
-1	Försäkringskassan	Förälder :: Väntar barn :: Föräldrapenning innan barnet fötts :: Vanliga frågor	2	Kan min arbetsgivare neka mig att vara föräldraledig?	2	Nej, inte om du meddelar det minst två månader i förväg. Enligt lag har du rätt att vara föräldraledig när du tar ut föräldrapenning. När du meddelar din arbetsgivare att du ska vara föräldraledig ska du också berätta hur länge du planerar att vara ledig. På vissa arbetsplatser kan det finnas kollektivavtal med andra regler, så det kan vara bra att prata både med facket och arbetsgivaren för att veta vad som gäller.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/vantar_barn/foraldrapenning_innan_barnet_fotts
-1	Försäkringskassan	Förälder :: Väntar barn :: Föräldrapenning innan barnet fötts :: Vanliga frågor	3	Kan jag som är den andra föräldern vara föräldraledig innan jag står som vårdnadshavare till barnet?	3	Ja,  den som är gravid kan avstå några av sina föräldradagar till dig. Det är enklast att göra på Mina sidor.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/vantar_barn/foraldrapenning_innan_barnet_fotts
-2	Försäkringskassan	Förälder :: Väntar barn :: 10-dagar :: Vanliga frågor	4	Vi har fått tvillingar – får vi fler än 10 dagar då?	4	Ja, du får alltid ersättning för 10 dagar per barn. Vid tvillingfödsel får du 20 dagar, vid trillingfödsel 30 dagar, och så vidare.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/vantar_barn/10-dagar
-2	Försäkringskassan	Förälder :: Väntar barn :: 10-dagar :: Vanliga frågor	5	Får jag pengar för lördagar och söndagar?	5	Ja, om du skulle ha arbetat lördag och söndag så kan du få ersättning även för dessa dagar.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/vantar_barn/10-dagar
-2	Försäkringskassan	Förälder :: Väntar barn :: 10-dagar :: Vanliga frågor	6	Kan jag vara hemma halva dagar?	6	Ja, det går bra. Du kan ta ut ersättning för 25, 50 eller 75 procent av din vanliga arbetstid. Du kan alltså ta ut 20 halva dagar istället för 10 hela. Du kan även ta ut 1/8-dels dagar, som motsvarar 12,5 % av normalarbetstiden.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/vantar_barn/10-dagar
-2	Försäkringskassan	Förälder :: Väntar barn :: 10-dagar :: Vanliga frågor	7	Kan jag ansöka på webben om jag har skyddad identitet?	7	Nej, du kan inte ansöka eftersom det kräver inloggning med personnummer. Ring till Försäkringskassan så skickar vi hem en blankett till dig. Tänk på att Försäkringskassan måste få din ansökan senast 90 dagar efter den första dagen som du var hemma med barnet.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/vantar_barn/10-dagar
-2	Försäkringskassan	Förälder :: Väntar barn :: 10-dagar :: Vanliga frågor	8	Kan jag ansöka på Mina sidor om jag eller den andra föräldern har ett utländskt personnummer?	8	Nej. För att kunna ansöka om 10-dagar på Mina sidor måste båda föräldrarna ha svenska personnummer eller samordningsnummer. Om du har svenskt personnummer eller samordningsnummer men inte den andra föräldern kan du istället ansöka på blankett. Ring kundcenter på 0771–524 524 för att beställa en blankett. Du kan inte ladda ner blanketten här på webbplatsen.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/vantar_barn/10-dagar
-2	Försäkringskassan	Förälder :: Väntar barn :: 10-dagar :: Vanliga frågor	9	Vem kan ta ut de första tio dagarna i samband med förlossning?	9	Det är i första hand den förälder som inte varit gravid som har rätt till de tio dagarna. Men om föräldern som varit gravid är ensamstående kan Försäkringskassan bevilja en annan person de tio dagarna istället. Även den som är förälder till ett äldre barn i familjen (och som inte är förälder till det nyfödda barnet) kan använda dagarna för att vårda det äldre barnet, om man själva kommer överens om det. En förutsättning för att kunna få ersättning för dessa dagar är att man avstår från sitt arbete.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/vantar_barn/10-dagar
-3	Försäkringskassan	Förälder :: Väntar barn :: Graviditetspenning :: Vanliga frågor	10	Vad räknas som ett fysiskt ansträngande arbete?	10	Ett fysiskt ansträngande arbete kan till exempel vara ett arbete som innebär tunga lyft, svåra rörelser eller monotona rörelser som ger ensidig belastning.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/vantar_barn/graviditetspenning
-3	Försäkringskassan	Förälder :: Väntar barn :: Graviditetspenning :: Vanliga frågor	11	Kan jag få graviditetspenning på deltid?	11	Ja, du kan få graviditetspenning på 25, 50 eller 75 procent omfattning av en dag. Du måste också förkorta din arbetstid med samma omfattning per dag som du ansöker om.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/vantar_barn/graviditetspenning
-3	Försäkringskassan	Förälder :: Väntar barn :: Graviditetspenning :: Vanliga frågor	12	Kan jag söka graviditetspenning när jag är timanställd vid behov?	12	Ja, om du skulle ha arbetat under den period du ansöker om graviditetspenning.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/vantar_barn/graviditetspenning
-3	Försäkringskassan	Förälder :: Väntar barn :: Graviditetspenning :: Vanliga frågor	13	Kan jag som egen företagare stänga av mig själv på grund av risker för hot och våld?	13	Ja, om du kan styrka riskerna. Som egenföretagare ansvarar du själv för din arbetsmiljö. För att få graviditetspenning på grund av risker i din arbetsmiljö ska du styrka riskerna genom att skicka in ett särskilt läkarutlåtande från en arbetsmiljöspecialist. En arbetsmiljöspecialist kan vara en läkare med specialistbevis i yrkesmedicin, yrkes- och miljömedicin, arbets- och miljömedicin eller företagsvård. Det kan också vara en yrkeshygieniker som arbetar på en arbets- eller miljömedicinsk klinik.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/vantar_barn/graviditetspenning
-3	Försäkringskassan	Förälder :: Väntar barn :: Graviditetspenning :: Vanliga frågor	14	Måste jag ha gått tillbaka till mitt arbete efter tjänstledighet för att kunna få graviditetspenning?	14	Ja, du måste arbeta under en del av den tid du ansöker om graviditetspenning för eller ha avtalat med din arbetsgivare att du skulle ha arbetat.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/vantar_barn/graviditetspenning
-3	Försäkringskassan	Förälder :: Väntar barn :: Graviditetspenning :: Vanliga frågor	15	Hur vet jag om jag är försäkrad i Sverige?	15	Du är försäkrad i Sverige om du arbetar här. Det finns några undantag från regeln. Du kan arbeta i ett annat land och ändå vara försäkrad i Sverige. Det finns också tillfällen när du kan arbeta i Sverige men vara försäkrad i ett annat land.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/vantar_barn/graviditetspenning
-3	Försäkringskassan	Förälder :: Väntar barn :: Graviditetspenning :: Vanliga frågor	16	Jag ska åka utomlands. Kan jag behålla min graviditetspenning?	16	Ja, du kan behålla din graviditetspenning när du vistas inom EU/EES-området eller Schweiz. Om du åker till ett land utanför EU/EES-området eller Schweiz måste du begära ett medgivande från Försäkringskassan innan du åker. Du ansöker på Mina sidor. Om du inte kan använda Mina sidor kan du ansöka på blankett.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/vantar_barn/graviditetspenning
-4	Försäkringskassan	Förälder :: När barnet är fött :: Föräldrapenning :: Vanliga frågor	17	Kan jag vara hemma halva dagar?	17	Ja, föräldrapenningen kan betalas ut som hel (100 procent), tre fjärdedels (75 procent), halv (50 procent), en fjärdedels (25 procent) eller en åttondels ersättning (12,5 procent). Men du kan inte välja att ta ut föräldrapenning i någon annan omfattning än just dessa. Det betyder att du till exempel kan jobba 50 procent och ta ut föräldrapenning på 50 procent. Däremot kan du inte jobba 80 procent och ta ut föräldrapenning med 20 procent.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/nar_barnet_ar_fott/foraldrapenning
-4	Försäkringskassan	Förälder :: När barnet är fött :: Föräldrapenning :: Vanliga frågor	18	Jag har glömt att anmäla, kan jag ansöka ändå?	18	Ja, du ansöker som vanligt. I ansökan får du ange orsaken till varför du glömde anmäla.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/nar_barnet_ar_fott/foraldrapenning
-4	Försäkringskassan	Förälder :: När barnet är fött :: Föräldrapenning :: Vanliga frågor	19	Om jag som har föräldrapenning blir sjuk, kan den andra föräldern vabba då?	19	Ja. Om barnet är äldre än 240 dagar (8 månader) kan den andre föräldern ansöka om ersättning för VAB. Kan den andre föräldern inte vårda barnet på grund av arbete så kan till exempel en släkting, granne eller vän vabba istället. Är barnet yngre än 240 dagar kan den andre föräldern inte vabba men han eller hon kan ta ut föräldrapenning istället för dig. Kom ihåg att sjukanmäla dig första sjukdagen om du blir sjuk och inte kan ta hand om ditt barn under föräldraledigheten. 	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/nar_barnet_ar_fott/foraldrapenning
-4	Försäkringskassan	Förälder :: När barnet är fött :: Föräldrapenning :: Vanliga frågor	20	Jag har fått ändrad inkomst – hur ändrar jag den?	20	Om du har ett pågående föräldrapenningärende kan du anmäla att du har fått en ny inkomst på Mina sidor. Om du inte har ett ärende just nu behöver du inte anmäla alls.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/nar_barnet_ar_fott/foraldrapenning
-4	Försäkringskassan	Förälder :: När barnet är fött :: Föräldrapenning :: Vanliga frågor	21	Varför får jag olika mycket pengar varje månad fast att jag är ledig lika mycket?	21	Vår beräkningsperiod för föräldrapenning löper från den 21:a i en månad till den 20:e i nästa månad. Att dina utbetalningar kan skilja sig mellan månaderna beror på att månaderna har olika antal dagar.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/nar_barnet_ar_fott/foraldrapenning
-4	Försäkringskassan	Förälder :: När barnet är fött :: Föräldrapenning :: Vanliga frågor	22	Ska jag göra en ny anmälan om jag varit föräldraledig, sedan jobbat och sen vill vara ledig igen?	22	Ja. När du börjar arbeta efter en föräldraledig period och sedan bestämmer du dig för att vara föräldraledig och ta ut föräldrapenning, ska du göra en ny anmälan.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/nar_barnet_ar_fott/foraldrapenning
-4	Försäkringskassan	Förälder :: När barnet är fött :: Föräldrapenning :: Vanliga frågor	23	Kan jag få föräldrapenning när jag skolar in barnet på förskolan?	23	Ja, du kan ta ut föräldrapenning på både sjukpenning- och lägstanivå. Om du avstår från arbete mer än en åttondel av din arbetsdag, så kan du ta ut en hel dag med föräldrapenning på lägstanivå. För att kunna ta ut dagar med föräldrapenning på lägstanivå så måste du och den andra föräldern, tillsammans eller var för sig redan ha tagit ut totalt 180 dagar med föräldrapenning på sjukpenningnivå. Du behöver inte vara tillsammans med barnet på förskolan under hela inskolningen, men du måste avstå helt från arbetet.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/nar_barnet_ar_fott/foraldrapenning
-4	Försäkringskassan	Förälder :: När barnet är fött :: Föräldrapenning :: Vanliga frågor	24	Kan jag använda Mina sidor om jag har skyddad identitet?	24	Nej, om du eller ditt barn har skyddad identitet kan du inte planera eller ansöka på Mina sidor. Det beror på att det kräver inloggning med personnummer. Så här gör du för att ansöka om föräldrapenning: 1. Anmäl föräldrapenning. Du kan anmäla utan att logga in på Mina sidor; 2. Ansök på den blankett som du får hemskickad inom några dagar.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/nar_barnet_ar_fott/foraldrapenning
-4	Försäkringskassan	Förälder :: När barnet är fött :: Föräldrapenning :: Vanliga frågor	25	När måste jag meddela min arbetsgivare att jag vill vara ledig?	25	Om du meddelar din arbetsgivare minst två månader innan du ska vara föräldraledig så måste arbetsgivaren godkänna din föräldraledighet. På en del arbetsplatser finns det kollektivavtal som gör att du ska anmäla tidigare eller senare. Fråga din arbetsgivare om du vill veta vad som gäller för dig.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/nar_barnet_ar_fott/foraldrapenning
-4	Försäkringskassan	Förälder :: När barnet är fött :: Föräldrapenning :: Vanliga frågor	26	Kan jag ansöka om föräldrapenning i efterhand?	26	Ja, det kan du göra. Men du kan bara få föräldrapenning för högst 90 dagar tillbaka i tiden.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/nar_barnet_ar_fott/foraldrapenning
-4	Försäkringskassan	Förälder :: När barnet är fött :: Föräldrapenning :: Vanliga frågor	27	Vad händer om jag vill avbryta föräldraledigheten?	27	Om du har varit ledig en månad eller längre har arbetsgivaren rätt att låta dig vänta i högst en månad innan du får börja jobba igen. Det gäller också om du varit ledig kortare tid en månad, men planerat att vara ledig minst en månad. Om du vill stoppa utbetalningarna av föräldrapenning från Försäkringskassan ska du skicka in en ny ansökan där du bara begär ersättning fram till och med det datumet som du vill ha föräldrapenning för. Det är alltid den senast inkomna ansökan som gäller. Du kan också ringa kundcenter på 0771-524 524. Det går bara att stoppa utbetalningarna för dagar som det ännu inte betalats ut någon föräldrapenning för.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/nar_barnet_ar_fott/foraldrapenning
-4	Försäkringskassan	Förälder :: När barnet är fött :: Föräldrapenning :: Vanliga frågor	28	Varför måste jag både anmäla och ansöka om föräldrapenning, det är ju jättekrångligt?	28	Svaret är helt enkelt, för att det står så i lagen. Vi vet att det upplevs som krångligt och ibland frustrerande men det är ett lagkrav att du ska anmäla att du vill ha föräldrapenning innan du kan ansöka om att få pengar. Vi kan inte ändra på lagen men vi har skickat ett antikrångelförslag till regeringen om att vi vill ta bort kravet på anmälan.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/nar_barnet_ar_fott/foraldrapenning
-4	Försäkringskassan	Förälder :: När barnet är fött :: Föräldrapenning :: Vanliga frågor	29	Vad händer med min pension under föräldraledigheten?	29	När du arbetar sätter arbetsgivaren in pengar till din avtalspension, men inte när du får föräldrapenning. AFA Försäkring kan ta över arbetsgivarens inbetalning till din avtalspension (gäller för dig som är privat- och kooperativt anställd arbetare).	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/nar_barnet_ar_fott/foraldrapenning
-4	Försäkringskassan	Förälder :: När barnet är fött :: Föräldrapenning :: Vanliga frågor	30	Jag är föräldraledig. Kan jag vabba?	30	Ja, du har rätt att byta ut din föräldrapenning mot ersättning för VAB, men bara om barnet är inlagt på sjukhus. Båda föräldrarna kan få ersättning för VAB samtidigt för barnet som är inlagt på sjukhus.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/nar_barnet_ar_fott/foraldrapenning
-4	Försäkringskassan	Förälder :: När barnet är fött :: Föräldrapenning :: Vanliga frågor	31	Kan jag vara föräldraledig för ena barnet och den andra föräldern vabba med det andra barnet?	31	Nej. Generellt kan den andre föräldern inte vabba om en förälder är hemma och är föräldraledig för annat barn. Om det finns särskilda skäl som gör att båda måste vara hemma får den andre föräldern ange det på ansökan om ersättning för VAB. Då gör Försäkringskassan en bedömning i det enskilda fallet.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/nar_barnet_ar_fott/foraldrapenning
-4	Försäkringskassan	Förälder :: När barnet är fött :: Föräldrapenning :: Vanliga frågor	32	Kan jag få föräldrapenning när jag studerar?	32	Ja. Du kan ha rätt till föräldrapenning samtidigt som du studerar om du tar hand om barnet under en del av dagen.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/nar_barnet_ar_fott/foraldrapenning
-4	Försäkringskassan	Förälder :: När barnet är fött :: Föräldrapenning :: Vanliga frågor	33	Vi är fler än två föräldrar. Går det att föra över dagar med föräldrapenning till dem som inte är juridiska föräldrar?	33	Ja. Den som är juridisk förälder kan föra över dagar med föräldrapenning till sin maka, make, sambo eller registrerad partner.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/nar_barnet_ar_fott/foraldrapenning
-4	Försäkringskassan	Förälder :: När barnet är fött :: Föräldrapenning :: Vanliga frågor	34	Om ett samkönat par är gifta och skaffar barn genom assisterad befruktning utomlands, hur funkar det med föräldradagar innan närståendeadoptionen är klar?	34	Den som föder barnet räknas som juridisk förälder och kan därmed föra över dagar med föräldrapenning till den andra föräldern.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/nar_barnet_ar_fott/foraldrapenning
-4	Försäkringskassan	Förälder :: När barnet är fött :: Föräldrapenning :: Vanliga frågor	35	Hur funkar det med dubbeldagar om man är fler än två föräldrar?	35	Det är bara två föräldrar som samtidigt kan ta ut dubbeldagar. Är ni till exempel 4 föräldrar kan ni turas om att ta ut dubbeldagar. Man kan som mest ta ut 30 dubbeldagar. Man kan inte ta ut dubbeldagar från de 90 dagarna som är reserverade.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/nar_barnet_ar_fott/foraldrapenning
-4	Försäkringskassan	Förälder :: När barnet är fött :: Föräldrapenning :: Vanliga frågor	36	Kan min arbetsgivare hindra mig från att vara föräldraledig?	36	Ja, din arbetsgivare kan hindra dig från att vara föräldraledig, men inte i de här fallen: - Om det är du som ska föda barnet har du rätt att vara helt ledig från ditt arbete i samband med att du föder barnet. Du har rätt till det under en sammanhängande period av minst sju veckor före den beräknade förlossningen och sju veckor efter förlossningen; - Fram till att barnet är 18 månader har du rätt att vara helt ledig från ditt arbete; - Fram till att barnet fyller åtta år eller slutar första klass har du rätt att vara ledig om du tar ut föräldraledighet. Du har också rätt att förkorta din arbetstid med upp till en fjärdedel. Du har rätt att dela upp ledigheten på högst tre perioder varje kalenderår. Om du och din arbetsgivare är överens kan du dela upp ledigheten på flera perioder.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/nar_barnet_ar_fott/foraldrapenning
-4	Försäkringskassan	Förälder :: När barnet är fött :: Föräldrapenning :: Vanliga frågor	37	Jag ska flytta till Sverige. Hur många dagar med föräldrapenning får jag?	37	Det beror på hur gammalt ditt barn är när det bosätter sig i Sverige. Om barnet blir bosatt i Sverige innan det fyller 1 år får du 480 dagar med föräldrapenning. Om barnet är 1 år eller mer när det bosätter sig i Sverige betalas föräldrapenning ut i högst 200 dagar för barnet. Om barnet är 2 år eller mer när det bosätter sig i Sverige betalas föräldrapenning ut i högst 100 dagar för barnet. Om du flyttar till Sverige från ett annat land i EU/EES eller Schweiz gäller andra regler. Ring till kundcenter på 0771-524 524 för att få veta vad som gäller för dig.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/nar_barnet_ar_fott/foraldrapenning
-4	Försäkringskassan	Förälder :: När barnet är fött :: Föräldrapenning :: Vanliga frågor	38	Jag ska vara utomlands en period. Vad gäller för mig?	38	Du har rätt att behålla din föräldrapenning när du är utomlands så länge du är försäkrad i Sverige och barnet bor inom EU/EES-området eller Schweiz. Om du ska flytta utomlands eller planerar att vara utomlands under längre perioder kan det påverka om du fortfarande kan anses vara försäkrad i Sverige. 	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/nar_barnet_ar_fott/foraldrapenning
-4	Försäkringskassan	Förälder :: När barnet är fött :: Föräldrapenning :: Vanliga frågor	39	Jag arbetar i Sverige men den andra föräldern bor i ett annat land inom EU/EES eller Schweiz. Kan hen få föräldrapenning från Sverige?	39	Ja, men först behöver vi utreda i vilket land du och barnets andra förälder är försäkrade. Om ni är försäkrade i var sitt land kan ni ha rätt till föräldrapenning från båda länderna. Den förälder som vårdar barnet ska i första hand ansöka om föräldrapenning från det land där föräldern och barnet bor men det kan även finnas möjlighet att få föräldrapenning från Sverige. Ring oss på 0771-524 524 om du vill veta vad som gäller för din familj.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/nar_barnet_ar_fott/foraldrapenning
-5	Försäkringskassan	Förälder :: Adoptera barn :: Adoptions­bidrag :: Vanliga frågor	40	Kan jag få adoptionsbidrag för att adoptera min partners barn?	40	Nej. Du kan bara få adoptionsbidrag för att adoptera ett barn från ett annat land.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/adoptera_barn/adoptionsbidrag
-5	Försäkringskassan	Förälder :: Adoptera barn :: Adoptions­bidrag :: Vanliga frågor	41	Behöver jag visa vilka kostnader adoptionen har inneburit?	41	Nej. Det räcker att du uppfyller villkoren för att få bidraget.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/adoptera_barn/adoptionsbidrag
-5	Försäkringskassan	Förälder :: Adoptera barn :: Adoptions­bidrag :: Vanliga frågor	42	Vi är två föräldrar. Kan min partner få 50 000 kronor och jag 25 000 kronor?	42	Ja. Ni väljer själva hur stor del av bidraget ni vill ha till respektive konto.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/adoptera_barn/adoptionsbidrag
-5	Försäkringskassan	Förälder :: Adoptera barn :: Adoptions­bidrag :: Vanliga frågor	43	Vi adopterar två barn samtidigt. Får vi dubbelt adoptionsbidrag då?	43	Ja. Ni får 75 000 kronor för varje barn.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/adoptera_barn/adoptionsbidrag
-6	Försäkringskassan	Förälder :: Barnbidrag :: Vanliga frågor	44	Jag och mitt barn bor i Sverige och jag är arbetslös. Den andra föräldern arbetar i Danmark. Hur påverkar det mitt barnbidrag?	44	Barnbidrag är en EU-familjeförmån. Därför kommer barnbidraget att samordnas med Danmark. Det kan innebära att det är Danmark som i första hand ska betala familjeförmåner för ditt barn. Delar av bostadsbidraget är EU-familjeförmåner och kommer därför att samordnas med Danmark. Det kan påverka storleken på bostadsbidraget som du får från Sverige. Kontakta oss på 010-115 10 20 för att få reda på vad som gäller i ditt fall.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/barnbidrag
-6	Försäkringskassan	Förälder :: Barnbidrag :: Vanliga frågor	45	Jag har flyttat till Sverige. När kommer första utbetalningen av barnbidrag?	45	Försäkringskassan utreder först om du och ditt barn är försäkrade i Sverige och därefter om du har rätt till barnbidrag. Det kan därför ta lite tid innan du får ditt beslut och din eventuella utbetalning av barnbidrag.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/barnbidrag
-6	Försäkringskassan	Förälder :: Barnbidrag :: Vanliga frågor	46	Hur gör jag för att ändra vilket konto pengarna kommer till?	46	Logga in på Mina sidor för att ändra till ett annat konto. Du ändrar konto under ”Min profil”.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/barnbidrag
-6	Försäkringskassan	Förälder :: Barnbidrag :: Vanliga frågor	47	Jag är bosatt i Sverige och har ett uppehållstillstånd. Jag har fått barn, vad gäller för mig?	47	Om ditt barn behöver uppehållstillstånd i Sverige måste du ansöka om det hos Migrationsverket innan barnbidrag kan börja betalas ut. Du kan få barnbidrag tidigast från och med månaden efter att du har ansökt om uppehållstillstånd för barnet.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/barnbidrag
-6	Försäkringskassan	Förälder :: Barnbidrag :: Vanliga frågor	48	Jag har tillfälligt uppehållstillstånd och får barnbidrag men mitt uppehållstillstånd upphör snart, vad gäller för mig?	48	För att du ska kunna fortsätta att få barnbidrag är det viktigt att du lämnar in en ansökan om förlängt uppehållstillstånd till Migrationsverket innan ditt tidigare tillstånd upphör. Om du: - ansöker om förlängt uppehållstillstånd av samma anledning som ditt tidigare, eller; - med stöd av den tillfälliga lagen (2016:752) om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige kan du i så fall få barnbidrag medan du väntar på Migrationsverkets beslut. Om Migrationsverket avslår din ansökan om uppehållstillstånd kommer Försäkringskassan att utreda om du fortfarande har rätt till barnbidrag. Samma regler gäller om ditt barn har ett tillfälligt uppehållstillstånd och det upphör.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/barnbidrag
-6	Försäkringskassan	Förälder :: Barnbidrag :: Vanliga frågor	49	Jag vill ha hela barnbidraget. Hur gör jag?	49	Om du och den andra föräldern är överens och kan anmäla tillsammans ska ni göra det på en blankett som ni båda ska skriva under. Ändringen av mottagare sker tidigast månaden efter att vi fått er anmälan. Om du och den andra föräldern inte är överens så kan du anmäla själv på Mina sidor. När du har anmält kommer vi att starta en utredning om var barnet bor och vem som har rätt att få barnbidraget.  Vi börjar med att kontakta den andra föräldern för att ta reda på om uppgifterna om var barnet bor stämmer. Om vi behöver mer information från dig så hör vi av oss. Eftersom vi behöver kontrollera uppgifterna med den andra föräldern tar det längre tid att handlägga ditt ärende än om ni anmäler tillsammans.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/barnbidrag
-6	Försäkringskassan	Förälder :: Barnbidrag :: Vanliga frågor	50	Jag och min blivande sambo har båda barn sedan tidigare förhållanden. Kan vi få flerbarnstillägg nu när vi flyttar ihop?	50	Nej, inte om ni bara är sambo. Om ni är gifta med varandra eller har ett gemensamt barn, så får ni automatiskt flerbarnstillägg utan att ni behöver skicka in en anmälan.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/barnbidrag
-6	Försäkringskassan	Förälder :: Barnbidrag :: Vanliga frågor	51	Vi har delat barnbidrag, kan vi välja vem flerbarnstillägget ska betalas ut till?	51	Nej, vid delat barnbidrag kan ni inte välja mottagare av flerbarnstillägg.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/barnbidrag
-6	Försäkringskassan	Förälder :: Barnbidrag :: Vanliga frågor	52	När behöver jag göra en anmälan för att få flerbarnstillägg?	52	Vanligtvis betalar Försäkringskassan automatiskt ut flerbarnstillägg utan att du behöver göra en anmälan. Du måste göra en anmälan till Försäkringskassan om: - du och din sambo tidigare har varit gifta med varandra eller har haft ett gemensamt barn; - ni är sambo och båda får barnbidrag, förlängt barnbidrag eller studiebidrag och vill räkna samman barnen i familjen för flerbarnstillägg.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/barnbidrag
-6	Försäkringskassan	Förälder :: Barnbidrag :: Vanliga frågor	53	Mitt barn ska vara utomlands en period, vad händer med barnbidraget?	53	Om ditt barn är under 16 år och ska vistas utomlands i mer än sex månader ska du anmäla det till Försäkringskassan. Om barnet flyttar till ett annat EU/EES-land eller Schweiz kan du fortfarande ha rätt till barnbidrag från Sverige. Om barnet flyttar utanför EU/EES eller Schweiz har du däremot inte längre rätt till barnbidrag. Särskilda regler gäller för barn som flyttar utomlands med en vårdnadshavare som är biståndsarbetare, statsanställd eller utlandsstuderande. Om ditt barn har fyllt 16 år och ska studera på en svensk grundskola utomlands, så kan du i vissa fall få förlängt barnbidrag. Ansök på blanketten Ansökan förlängt barnbidrag vid svensk utlandsskola. Om ditt barn är under 16 år och ska vara utomlands i mindre än sex månader, så behöver du inte anmäla det till Försäkringskassan. Men om planerna ändras och utlandsvistelsen blir längre än sex månader, så måste du meddela Försäkringskassan direkt. Då kan du förhindra att du får barnbidrag som du inte har rätt till och blir tvungen att betala tillbaka.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/barnbidrag
-6	Försäkringskassan	Förälder :: Barnbidrag :: Vanliga frågor	54	Jag arbetar i Sverige men min familj bor i ett annat EU/EES-land. Kan jag få barnbidrag från Sverige?	54	Ja, om du arbetar i Sverige och har barn som bor i ett annat medlemsland kan du ha rätt till barnbidrag från Sverige. När föräldrarna bor eller arbetar i var sitt medlemsland behöver utbetalningen av barnbidrag samordnas mellan länderna. Kontakta oss på 010-115 10 20 för att få reda på vad som gäller i ditt fall.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/barnbidrag
-6	Försäkringskassan	Förälder :: Barnbidrag :: Vanliga frågor	55	Jag arbetar i Norge men min familj bor i Sverige. Kan min familj få barnbidrag från Sverige?	55	Ja, de kan ha rätt till barnbidrag. När föräldrarna bor eller arbetar i var sitt land behöver utbetalningen av barnbidrag samordnas mellan länderna. Kontakta oss på 010-115 10 20 för att få reda på vad som gäller i ditt fall.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/barnbidrag
-6	Försäkringskassan	Förälder :: Barnbidrag :: Vanliga frågor	56	Jag bor utomlands och har väntat länge på ett beslut om barnbidrag. Varför tar det så lång tid?	56	Det tar lång tid eftersom vi behöver kontakta myndigheten i det andra landet för att ta reda på vad som gäller i din situation.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/barnbidrag
-6	Försäkringskassan	Förälder :: Barnbidrag :: Vanliga frågor	57	Jag har familjemedlemmar i ett land inom EU/EES eller Schweiz. Vilka uppgifter behöver Försäkringskassan av mig för att utreda om jag kan få barnbidrag från Sverige?	57	Vi behöver: - familjemedlemmarnas utländska socialförsäkringsnummer; - familjens adress i det andra landet; - dokument som visar din sysselsättning i Sverige, till exempel ett anställningsavtal eller en aktuell lönespecifikation.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/barnbidrag
-6	Försäkringskassan	Förälder :: Barnbidrag :: Vanliga frågor	58	Jag vill ansöka om studiebidrag till mitt barn. Vart vänder jag mig?	58	Det är Centrala studiestödsnämnden (CSN) som beslutar om studiebidrag. Om ditt barn är svensk medborgare och ska gå på gymnasiet i Sverige, så behöver du vanligtvis inte ansöka om studiebidrag. Om ditt barn ska gå på gymnasiet i ett annat EU/EES-land eller Schweiz kan du ha rätt till studiebidrag. Du kan läsa mer om studiebidrag för gymnasieelever mellan 16 och 20 år på CSN:s webbplats.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/barnbidrag
-7	Försäkringskassan	Förälder :: Vård av barn (vab) :: Vanliga frågor	59	Vi är två föräldrar och vi vill vabba varannan dag. Går det?	59	Ja, ni kan vabba varannan dag. När barnet är friskt ansöker ni båda två om ersättning för de dagar ni varit hemma. Kom ihåg att ansöka senast 90 dagar efter den första dagen som du var hemma med barnet. Tips! På översiktssidan på Mina sidor finns vab-kalendern. I den kan ni se hur många dagar ni båda har vabbat.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/vard_av_barn_vab
-7	Försäkringskassan	Förälder :: Vård av barn (vab) :: Vanliga frågor	60	Vi vill stanna hemma båda två och vabba. Kan vi få ersättning för samma barn och tid?	60	Nej. Båda föräldrarna kan inte få ersättning för samma barn och tid.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/vard_av_barn_vab
-7	Försäkringskassan	Förälder :: Vård av barn (vab) :: Vanliga frågor	61	Kan jag få pengar för att vabba delar av arbetsdagen?	61	Ja. Du kan vabba 75 procent, 50 procent, 25 procent och 12,5 procent av en dag.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/vard_av_barn_vab
-7	Försäkringskassan	Förälder :: Vård av barn (vab) :: Vanliga frågor	62	Kan jag få ersättning för vab när jag skolar in mitt barn på förskolan?	62	Nej, men du kan ta ut föräldrapenning.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/vard_av_barn_vab
-7	Försäkringskassan	Förälder :: Vård av barn (vab) :: Vanliga frågor	63	Kan jag få ersättning för vab om jag har a-kassa?	63	Nej, du kan inte få ersättning för vab för samma tid som du får a-kassa. Däremot kan du få ersättning för vab om du avstår från a-kassa den dagen du är hemma och vårdar sjukt barn.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/vard_av_barn_vab
-7	Försäkringskassan	Förälder :: Vård av barn (vab) :: Vanliga frågor	64	Kan jag få ersättning för vab om jag har eget företag?	64	Ja, du kan få ersättning för vab om du har ett eget företag.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/vard_av_barn_vab
-7	Försäkringskassan	Förälder :: Vård av barn (vab) :: Vanliga frågor	65	Jag har semester och mitt barn är sjukt, kan jag vabba då?	65	Ja, du kan byta dina semesterdagar mot ersättning för vab. Men bara om ni semestrar i Sverige eller i ett annat EU-land. Du måste kontakta din arbetsgivare så snart som möjligt och ändra din semester till vab.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/vard_av_barn_vab
-7	Försäkringskassan	Förälder :: Vård av barn (vab) :: Vanliga frågor	66	Hur gör jag om jag är ensamstående och blir för sjuk för att kunna ta hand om mitt barn?	66	Om du har ensam vårdnad och barnet är yngre än 3 år kan en vän eller en släkting ta hand om barnet i stället för dig. Det kallas för utvidgad tillfällig föräldrapenning. Vännen eller släktingen måste gå miste om inkomst för att kunna få ersättningen. Ring kundcenter på 0771-524 524 så skickar vi hem en blankett till den som ska vårda barnet.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/vard_av_barn_vab
-7	Försäkringskassan	Förälder :: Vård av barn (vab) :: Vanliga frågor	67	Hur räknar jag ut hur stor del av arbetsdagen jag ska söka ersättning för?	67	Du behöver inte själv räkna ut detta. Det räknas ut automatiskt när du ansöker om vab på Mina sidor eller i appen.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/vard_av_barn_vab
-7	Försäkringskassan	Förälder :: Vård av barn (vab) :: Vanliga frågor	68	Jag har gamla vab-dagar som jag inte har ansökt om ännu. Kan jag få pengar för dem i efterskott?	68	Du kan ansöka om vab högst 90 dagar tillbaka från den dag som ansökan kommer in till Försäkringskassan.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/vard_av_barn_vab
-7	Försäkringskassan	Förälder :: Vård av barn (vab) :: Vanliga frågor	69	Kan jag ansöka på webben om jag eller mitt barn har skyddad identitet?	69	Nej, du kan inte ansöka via vår e-tjänst. Men du kan beställa hem en ansökningsblankett. Kom ihåg att ansöka senast 90 dagar efter den första dagen som du var hemma med barnet.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/vard_av_barn_vab
-7	Försäkringskassan	Förälder :: Vård av barn (vab) :: Vanliga frågor	70	Jag är föräldraledig och mitt barn har blivit sjuk. Kan jag få ersättning för vab istället för föräldrapenning?	70	Ja, du har rätt att byta ut din föräldrapenning mot ersättning för vab, men bara om barnet är inlagt på sjukhus. Båda föräldrarna kan få ersättning för vab samtidigt för barnet som är inlagt på sjukhus.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/vard_av_barn_vab
-7	Försäkringskassan	Förälder :: Vård av barn (vab) :: Vanliga frågor	71	Hur många dagar kan jag vabba?	71	Du och den andra föräldern får tillsammans 120 dagar per barn och år. De sista 60 dagarna kan du bara få ersättning för om barnet är sjukt och inte om barnets ordinarie vårdare är sjuk.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/vard_av_barn_vab
-7	Försäkringskassan	Förälder :: Vård av barn (vab) :: Vanliga frågor	72	Jag har omvårdnadsbidrag för mitt barn, vad gäller för mig?	72	Du kan få vab för ditt barn enligt de vanliga reglerna som gäller för barnet men med vissa undantag. Du kan inte få ersättning för vab för samma behov av tillsyn eller vård som du får omvårdnadsbidrag för.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/vard_av_barn_vab
-7	Försäkringskassan	Förälder :: Vård av barn (vab) :: Vanliga frågor	73	Kan jag ansöka om vab på Mina sidor om jag eller den andra föräldern har ett utländskt personnummer?	73	Nej. För att kunna ansöka om ersättning för vab på Mina sidor måste båda föräldrar ha svenska personnummer eller samordningsnummer. Om ingen av er har svenskt personnummer eller samordningsnummer kan ingen av er ansöka om ersättning för vab. Om du har ett svenskt personnummer eller samordningsnummer kan du beställa hem en blankett. Det gör du här.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/vard_av_barn_vab
-8	Försäkringskassan	Förälder :: Om ditt barn har en funktions­nedsättning :: Vårdbidrag :: Vanliga frågor	74	Varför behöver mitt vårdbidragsbeslut följas upp?	74	Ditt beslut om vårdbidrag ska följas upp minst vartannat år, om det inte finns skäl för uppföljning med längre mellanrum. Beslutet ska också följas upp om förhållanden som påverkar behovet av vårdbidrag ändras.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/om_ditt_barn_har_en_funktionsnedsattning/vardbidrag
-8	Försäkringskassan	Förälder :: Om ditt barn har en funktions­nedsättning :: Vårdbidrag :: Vanliga frågor	75	Kan jag få omvårdnadsbidrag om en annan förälder redan har vårdbidrag för barnet?	75	Nej, omvårdnadsbidrag kan inte beviljas för samma barn och samma tid som det lämnas vårdbidrag för.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/om_ditt_barn_har_en_funktionsnedsattning/vardbidrag
-8	Försäkringskassan	Förälder :: Om ditt barn har en funktions­nedsättning :: Vårdbidrag :: Vanliga frågor	76	Mitt barn bor vanligtvis hemma men vårdas just nu på sjukhus. Får jag behålla vårdbidraget?	76	Ja, om ditt barn vårdas långvarigt på sjukhus eller en annan institution får du behålla vårdbidraget om vården kan beräknas pågå under högst sex månader. Är barnet svårt sjukt och du eller den andra föräldern i betydande omfattning regelbundet behöver vara närvarande på institutionen som en del av behandlingen av barnet kan du få behålla vårdbidraget i 12 månader.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/om_ditt_barn_har_en_funktionsnedsattning/vardbidrag
-8	Försäkringskassan	Förälder :: Om ditt barn har en funktions­nedsättning :: Vårdbidrag :: Vanliga frågor	77	Har jag rätt att gå ned i arbetstid om jag får vårdbidrag?	77	Ja, du har rätt att förkorta din arbetstid med upp till 25 procent om du eller en annan förälder får vårdbidrag för barnet. Det gäller även efter att barnet har fyllt 8 år eller avslutat sitt första skolår. Tänk på att om du går ned i arbetstid kan det leda till lägre inkomster vilket kan påverka din sjukpenninggrundande inkomst (SGI).	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/om_ditt_barn_har_en_funktionsnedsattning/vardbidrag
-8	Försäkringskassan	Förälder :: Om ditt barn har en funktions­nedsättning :: Vårdbidrag :: Vanliga frågor	78	Går mitt vårdbidrag automatiskt över till omvårdnadsbidrag?	78	Nej, ditt beslut om vårdbidrag övergår inte automatiskt till de nya ersättningarna. Om du vill ha omvårdnadsbidrag och merkostnadsersättning måste du ansöka om det och så utreder vi om du har rätt till ersättning.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/om_ditt_barn_har_en_funktionsnedsattning/vardbidrag
-8	Försäkringskassan	Förälder :: Om ditt barn har en funktions­nedsättning :: Vårdbidrag :: Vanliga frågor	79	Jag har vårdbidrag för flera barn och förhållandet har ändrats för det ena barnet. Kan jag ansöka om omvårdnadsbidrag för det barnet och behålla vårdbidraget för de andra barnen?	79	Nej du kan inte ha vårdbidrag för ett barn och omvårdnadsbidrag för ett annat. Ändras förhållandena för ett av barnen ska beslutet om vårdbidrag följas upp. I och med att omvårdnadsbidrag har införts kommer ingen omprövning att göras. Beslutet om vårdbidrag kommer istället att upphöra i och med att ändrade förhållanden uppstår. Du har då möjlighet att ansöka om omvårdnadsbidrag och merkostnadsersättning.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/om_ditt_barn_har_en_funktionsnedsattning/vardbidrag
-8	Försäkringskassan	Förälder :: Om ditt barn har en funktions­nedsättning :: Vårdbidrag :: Vanliga frågor	80	Varför har det införts nya ersättningar?	80	Riksdagen har beslutat att införa två nya ersättningar för att skapa enklare, tydligare och mer moderna regelverk för personer med funktionsnedsättning. Exempelvis kan två föräldrar ansöka om och beviljas omvårdnadsbidrag och merkostnadsersättning för ett barn som har en funktionsnedsättning.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/om_ditt_barn_har_en_funktionsnedsattning/vardbidrag
-8	Försäkringskassan	Förälder :: Om ditt barn har en funktions­nedsättning :: Vårdbidrag :: Vanliga frågor	81	Vad innebär det att det kommer två nya ersättningar?	81	Omvårdnadsbidrag och merkostnadsersättning kommer på sikt att ersätta vårdbidraget, men alla ersättningarna kommer att löpa parallellt under en period framöver. Däremot är det inte möjligt att ansöka om vårdbidrag efter 1 januari 2019.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/om_ditt_barn_har_en_funktionsnedsattning/vardbidrag
-8	Försäkringskassan	Förälder :: Om ditt barn har en funktions­nedsättning :: Vårdbidrag :: Vanliga frågor	82	Mitt försäkringsbolag frågar efter beslutet om förlängt vårdbidrag, men jag har inte fått något. Hur kan jag få ett beslut?	82	Om du beviljas förlängt vårdbidrag, får du inget ett skriftligt beslut. Vill ditt försäkringsbolag få en bekräftelse kan du kontakta oss och få en kopia på anteckningen i journalen, där beslutet är fattat.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/om_ditt_barn_har_en_funktionsnedsattning/vardbidrag
-9	Försäkringskassan	Förälder :: Om ditt barn har en funktions­nedsättning :: Omvårdnadsbidrag :: Vanliga frågor	83	Från och med när kan jag få omvårdnadsbidrag?	83	Du kan få omvårdnadsbidrag från att ditt barn är nyfött om ditt barn har en funktionsnedsättning och därför behöver extra omvårdnad och tillsyn.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/om_ditt_barn_har_en_funktionsnedsattning/omvardnadsbidrag
-9	Försäkringskassan	Förälder :: Om ditt barn har en funktions­nedsättning :: Omvårdnadsbidrag :: Vanliga frågor	84	Kan jag få omvårdnadsbidrag för tid innan jag lämnade in min ansökan?	84	Ja, du kan få omvårdnadsbidrag upp till tre månader bakåt i tiden från den månad då vi får din ansökan om du redan då hade rätt till bidraget.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/om_ditt_barn_har_en_funktionsnedsattning/omvardnadsbidrag
-9	Försäkringskassan	Förälder :: Om ditt barn har en funktions­nedsättning :: Omvårdnadsbidrag :: Vanliga frågor	85	Kan jag ansöka innan mitt barn har fått en diagnos?	85	Ja, barnet behöver inte ha en fastställd diagnos. Det räcker att du skickar in ett intyg från en läkare som beskriver barnets funktionsnedsättning.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/om_ditt_barn_har_en_funktionsnedsattning/omvardnadsbidrag
-9	Försäkringskassan	Förälder :: Om ditt barn har en funktions­nedsättning :: Omvårdnadsbidrag :: Vanliga frågor	86	Om jag får omvårdnadsbidrag, hur länge gäller det då?	86	I beslutsbrevet som du får efter att du har beviljats omvårdnadsbidrag står det hur länge beslutet gäller. Du kan få omvårdnadsbidrag med eller utan tidsbegränsning, men som längst till och med juni det år barnet fyller 19 år.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/om_ditt_barn_har_en_funktionsnedsattning/omvardnadsbidrag
-9	Försäkringskassan	Förälder :: Om ditt barn har en funktions­nedsättning :: Omvårdnadsbidrag :: Vanliga frågor	87	Vad avgör om jag har rätt till en fjärdedels, ett halvt, tre fjärdedelars eller ett helt omvårdnadsbidrag?	87	Det är ditt barns sammantagna behov av omvårdnad och tillsyn som avgör om du har rätt till omvårdnadsbidrag och i så fall på vilken nivå.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/om_ditt_barn_har_en_funktionsnedsattning/omvardnadsbidrag
-9	Försäkringskassan	Förälder :: Om ditt barn har en funktions­nedsättning :: Omvårdnadsbidrag :: Vanliga frågor	88	Vad händer efter att mitt barn fyllt 19?	88	Från och med juni det år som ditt barn fyller 19 år kan du som förälder inte längre få omvårdnadsbidrag. Beroende på ditt barns funktionsnedsättning och situation kan det finnas andra ersättningar som barnet har möjlighet att ansöka om. Kontakta din handläggare för mer information.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/om_ditt_barn_har_en_funktionsnedsattning/omvardnadsbidrag
-9	Försäkringskassan	Förälder :: Om ditt barn har en funktions­nedsättning :: Omvårdnadsbidrag :: Vanliga frågor	89	Kan mitt barn få assistansersättning om jag har omvårdnadsbidrag?	89	Ja. Ditt barn kan ha assistansersättning samtidigt som du har omvårdnadsbidrag. Omvårdnadsbidraget gäller då för de behov som barnet har av omvårdnad och tillsyn och som inte ingår i assistansersättningen.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/om_ditt_barn_har_en_funktionsnedsattning/omvardnadsbidrag
-9	Försäkringskassan	Förälder :: Om ditt barn har en funktions­nedsättning :: Omvårdnadsbidrag :: Vanliga frågor	90	Hur stort blir omvårdnadsbidraget om jag har flera barn med funktionsnedsättning?	90	Vi bedömer barnens sammanlagda behov av omvårdnad och tillsyn. Om du har flera barn med funktionsnedsättning så kan varje barn kan ge rätt till som mest ett helt omvårdnadsbidrag. Du kan också få omvårdnadsbidrag om barnens sammanlagda behov ger rätt till det även om barnen var för sig inte gör det.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/om_ditt_barn_har_en_funktionsnedsattning/omvardnadsbidrag
-9	Försäkringskassan	Förälder :: Om ditt barn har en funktions­nedsättning :: Omvårdnadsbidrag :: Vanliga frågor	91	Kan jag få omvårdnadsbidrag för merkostnader?	91	Nej, men du kan ansöka om merkostnadsersättning för extra kostnader som du har på grund av ditt barns funktionsnedsättning. Kostnaderna ska vara kopplade till ditt barns funktionsnedsättning och vara kostnader utöver vad som är vanligt för barn i samma ålder utan funktionsnedsättning.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/om_ditt_barn_har_en_funktionsnedsattning/omvardnadsbidrag
-9	Försäkringskassan	Förälder :: Om ditt barn har en funktions­nedsättning :: Omvårdnadsbidrag :: Vanliga frågor	92	Jag har merkostnadsersättning för mitt barn. Påverkar det om jag kan få omvårdnadsbidrag?	92	Nej. Omvårdnadsbidrag och merkostnadsersättning är två fristående ersättningar och de är inte beroende av varandra. Det görs ingen sammanvägd bedömning av ditt barns behov av omvårdnad och dina merkostnader kopplade till barnets funktionsnedsättning. Om du har ansökt om båda ersättningarna så utreder vi om du har rätt till ersättningarna och du får två separata beslut.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/om_ditt_barn_har_en_funktionsnedsattning/omvardnadsbidrag
-9	Försäkringskassan	Förälder :: Om ditt barn har en funktions­nedsättning :: Omvårdnadsbidrag :: Vanliga frågor	93	Mitt barn bor vanligtvis hemma men vårdas just nu på sjukhus. Får jag behålla omvårdnadsbidraget?	93	Ja. Vårdas ditt barn långvarigt på sjukhus eller annan institution får du behålla omvårdnadsbidraget i 6 månader. Är barnet svårt sjukt och du som förälder behöver finnas på plats på sjukhuset under barnets behandling kan du få behålla omvårdnadsbidraget i 12 månader.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/om_ditt_barn_har_en_funktionsnedsattning/omvardnadsbidrag
-9	Försäkringskassan	Förälder :: Om ditt barn har en funktions­nedsättning :: Omvårdnadsbidrag :: Vanliga frågor	94	Behöver jag vara barnets förälder för att få omvårdnadsbidrag?	94	Nej, du kan få omvårdnadsbidrag även om du kan likställas som förälder, det kan du om något av följande stämmer in på dig: - Du är förälders make som stadigvarande sammanbor med föräldern; - Du är förälders sambo som tidigare har varit gift med eller har eller har haft barn med föräldern; - Du är barnets särskilt förordnade vårdnadshavare och har vård om barnet; - Du är blivande adoptivförälder till ett barn som inte är svensk medborgare och som inte är bosatt i Sverige när du får barnet i din vård.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/om_ditt_barn_har_en_funktionsnedsattning/omvardnadsbidrag
-9	Försäkringskassan	Förälder :: Om ditt barn har en funktions­nedsättning :: Omvårdnadsbidrag :: Vanliga frågor	95	Kommer Försäkringskassan att följa upp mitt omvårdnadsbidrag? Och i så fall när?	95	Ja, ett beslut om omvårdnadsbidrag ska följas upp regelbundet, minst vartannat år om det inte finns skäl för uppföljning med längre mellanrum eller när förhållanden som påverkar rätten till bidraget har ändrats. Exempel på ändrade förhållanden är om ditt barns hälsotillstånd har ändrats eller om omvårdnadsbidrag beviljas för ett till barn som inte är med i den tidigare bedömningen av omvårdnadsbidraget.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/om_ditt_barn_har_en_funktionsnedsattning/omvardnadsbidrag
-10	Försäkringskassan	Förälder :: Om ditt barn har en funktions­nedsättning :: Merkostnadsersättning för barn :: Vanliga frågor	96	Från och med när kan jag få merkostnadsersättning?	96	Du kan få merkostnadsersättning från att ditt barn är nyfött om du har merkostnader till följd av ditt barns funktionsnedsättning.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/om_ditt_barn_har_en_funktionsnedsattning/merkostnadsersattning-for-barn
-10	Försäkringskassan	Förälder :: Om ditt barn har en funktions­nedsättning :: Merkostnadsersättning för barn :: Vanliga frågor	97	Kan jag få merkostnadsersättning för tid innan jag lämnade in min ansökan?	97	Ja, du kan få merkostnadsersättning tre månader bakåt i tiden från den månad då vi får din ansökan, om du redan då uppfyllde förutsättningarna för rätt till ersättning.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/om_ditt_barn_har_en_funktionsnedsattning/merkostnadsersattning-for-barn
-10	Försäkringskassan	Förälder :: Om ditt barn har en funktions­nedsättning :: Merkostnadsersättning för barn :: Vanliga frågor	98	Hur stor blir merkostnadsersättningen om jag har flera barn med funktionsnedsättning?	98	Vi bedömer de sammanlagda merkostnaderna för barnen. Om du har flera barn med funktionsnedsättning så kan varje barn kan ge rätt till som mest den högsta nivån på ersättningen. Du kan också få merkostnadsersättning även om dina merkostnader för barnen var för sig inte är tillräckligt höga, men de sammanlagt är så stora att de ger rätt till ersättning.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/om_ditt_barn_har_en_funktionsnedsattning/merkostnadsersattning-for-barn
-10	Försäkringskassan	Förälder :: Om ditt barn har en funktions­nedsättning :: Merkostnadsersättning för barn :: Vanliga frågor	99	Om jag beviljas merkostnadsersättning för mitt barn, hur länge gäller det då?	99	I beslutsbrevet som du får när du beviljas merkostnadsersättning står det hur länge beslutet gäller. Du kan få merkostnadsersättning för en viss tid eller utan tidsbegränsning. Du kan bara få merkostnadsersättning så länge som du är underhållsskyldig för ditt barn.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/om_ditt_barn_har_en_funktionsnedsattning/merkostnadsersattning-for-barn
-10	Försäkringskassan	Förälder :: Om ditt barn har en funktions­nedsättning :: Merkostnadsersättning för barn :: Vanliga frågor	100	När är jag underhållsskyldig för mitt barn?	100	Du som förälder är underhållsskyldig tills barnet fyller 18 år. Om barnet går i skolan är du underhållsskyldig så länge barnet går i grundskola, gymnasium eller motsvarande, men längst tills barnet fyller 21 år.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/om_ditt_barn_har_en_funktionsnedsattning/merkostnadsersattning-for-barn
-10	Försäkringskassan	Förälder :: Om ditt barn har en funktions­nedsättning :: Merkostnadsersättning för barn :: Vanliga frågor	101	Vad händer när jag inte är underhållsskyldig för mitt barn längre?	101	När du inte längre är underhållsskyldig för ditt barn kan du inte få merkostnadsersättning. Men om ditt vuxna barn har merkostnader på grund av en funktionsnedsättning kan han eller hon själv ansöka om merkostnadsersättning.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/om_ditt_barn_har_en_funktionsnedsattning/merkostnadsersattning-for-barn
-10	Försäkringskassan	Förälder :: Om ditt barn har en funktions­nedsättning :: Merkostnadsersättning för barn :: Vanliga frågor	102	Behöver jag vara barnets förälder för att få merkostnadsersättning?	102	Nej, du kan få merkostnadsersättning även om du kan likställas med barnets förälder, det kan du om något av följande stämmer in på dig: - Du är barnets särskilt förordnade vårdnadshavare och har vård om barnet; - Du är blivande adoptivförälder till barnet som inte är svensk medborgare och inte är bosatt i Sverige när du får barnet i din vård.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/om_ditt_barn_har_en_funktionsnedsattning/merkostnadsersattning-for-barn
-10	Försäkringskassan	Förälder :: Om ditt barn har en funktions­nedsättning :: Merkostnadsersättning för barn :: Vanliga frågor	103	Behöver jag redovisa mina merkostnader med kvitton?	103	Nej, vi begär inte in några kvitton för att beräkna merkostnader. Du och din handläggare går igenom de merkostnader som beror på ditt barns funktionsnedsättning och därefter gör handläggaren en bedömning.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/om_ditt_barn_har_en_funktionsnedsattning/merkostnadsersattning-for-barn
-10	Försäkringskassan	Förälder :: Om ditt barn har en funktions­nedsättning :: Merkostnadsersättning för barn :: Vanliga frågor	104	Mitt barn bor vanligtvis hemma men vårdas just nu på sjukhus. Får jag behålla merkostnadsersättningen?	104	Ja, du får behålla merkostnadsersättningen om ditt barn vårdas på sjukhus eller en annan institution om vården kan beräknas pågå under högst sex månader.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/om_ditt_barn_har_en_funktionsnedsattning/merkostnadsersattning-for-barn
-10	Försäkringskassan	Förälder :: Om ditt barn har en funktions­nedsättning :: Merkostnadsersättning för barn :: Vanliga frågor	105	Mitt barns andra förälder har vårdbidrag, kan jag få merkostnadsersättning?	105	Nej, om den andre föräldern har vårdbidrag kan du inte beviljas merkostnadsersättning för samma barn samtidigt som vårdbidraget betalas ut.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/om_ditt_barn_har_en_funktionsnedsattning/merkostnadsersattning-for-barn
-10	Försäkringskassan	Förälder :: Om ditt barn har en funktions­nedsättning :: Merkostnadsersättning för barn :: Vanliga frågor	106	Kommer Försäkringskassan att följa upp min merkostnadsersättning? Och i så fall när?	106	Ja, ett beslut om merkostnadsersättning ska följas upp regelbundet, minst vart fjärde år om det inte finns skäl för uppföljning med längre mellanrum eller när förhållanden som påverkar rätten till ersättningen ändras. Exempel på ändrade förhållanden är om en eller flera av dina merkostnader har upphört eller om ditt barns hälsotillstånd har blivit bättre.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/om_ditt_barn_har_en_funktionsnedsattning/merkostnadsersattning-for-barn
-10	Försäkringskassan	Förälder :: Om ditt barn har en funktions­nedsättning :: Merkostnadsersättning för barn :: Vanliga frågor	107	Kan jag få merkostnadsersättning när mitt barn har assistansersättning?	107	Ja. Du kan beviljas merkostnadsersättning även om ditt barn har assistansersättning men merkostnaderna kan inte vara kostnader som ersätts genom assistansersättningen.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/om_ditt_barn_har_en_funktionsnedsattning/merkostnadsersattning-for-barn
-11	Försäkringskassan	Förälder :: Om ditt barn har en funktions­nedsättning :: Kontaktdagar :: Vanliga frågor	108	Kan jag spara kontaktdagar i år och ta ut dem nästa år?	108	Nej. Det går inte att spara dagar från ett år för att ta ut dem ett senare år.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/om_ditt_barn_har_en_funktionsnedsattning/kontaktdagar
-11	Försäkringskassan	Förälder :: Om ditt barn har en funktions­nedsättning :: Kontaktdagar :: Vanliga frågor	109	Kan jag få pengar för delar av arbetsdagen?	109	Ja. Du kan få pengar för hel, tre fjärdedels, halv, en fjärdedels eller en åttondels dag.  Dela antalet timmar som du avstått från att arbeta med antalet timmar som du skulle ha arbetat. Se i tabellen hur mycket tillfällig föräldrapenning du kan söka: 0 % –12,4 % = 0; 12,5 % – 24 % = 1/8; 25 % – 49 % = ¼; 50 % – 74 % = halv; 75 % – 99 % = ¾; 100 % = hel. Exempel: Kalle skulle ha arbetat 6 timmar men var på kurs på habiliteringen i 4 timmar. 4/6 = 0,66. Kalle var alltså borta 66 procent av sin arbetstid. Kalle kan ansöka om ersättning för kontaktdagar för en halv dag.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/om_ditt_barn_har_en_funktionsnedsattning/kontaktdagar
-11	Försäkringskassan	Förälder :: Om ditt barn har en funktions­nedsättning :: Kontaktdagar :: Vanliga frågor	110	Kan någon annan än föräldrarna få ersättning för kontaktdagar?	110	Ja. Kontaktdagar kan också användas av: - den som bor tillsammans med en förälder; - familjehemsförälder (tidigare kallad fosterförälder); - den eller de som tar emot ett barn i syfte att adoptera det; - någon annan person som har den rättsliga vårdnaden om barnet.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/om_ditt_barn_har_en_funktionsnedsattning/kontaktdagar
-11	Försäkringskassan	Förälder :: Om ditt barn har en funktions­nedsättning :: Kontaktdagar :: Vanliga frågor	111	Kan jag överlåta kontaktdagar mellan mina barn?	111	Nej, det går inte att föra över dagar från ett barn till ett annat.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/om_ditt_barn_har_en_funktionsnedsattning/kontaktdagar
-12	Försäkringskassan	Förälder :: Om ditt barn har en funktions­nedsättning :: Assistansersättning för barn :: Vanliga frågor	112	Vad är LSS?	112	LSS står för lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. I lagen står det att personer med funktionsnedsättningar ska kunna få hjälp att leva som andra.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/om_ditt_barn_har_en_funktionsnedsattning/assistansersattning
-12	Försäkringskassan	Förälder :: Om ditt barn har en funktions­nedsättning :: Assistansersättning för barn :: Vanliga frågor	113	Hur bedömer ni mitt barns behov av assistans?	113	Vi bedömer ditt barns vård- och hjälpbehov i förhållande till barn utan funktionsnedsättning i samma ålder.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/om_ditt_barn_har_en_funktionsnedsattning/assistansersattning
-12	Försäkringskassan	Förälder :: Om ditt barn har en funktions­nedsättning :: Assistansersättning för barn :: Vanliga frågor	114	Omfattas mitt barn av LSS?	114	LSS består av tre personkretsar som beskriver vilka personer som omfattas av LSS. - Personer med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd; - Personer med betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder som beror på yttre våld eller kroppslig sjukdom; - Personer med andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som uppenbart inte beror på normalt åldrande, om de är stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och som därmed har ett omfattande behov av stöd eller service.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/om_ditt_barn_har_en_funktionsnedsattning/assistansersattning
-12	Försäkringskassan	Förälder :: Om ditt barn har en funktions­nedsättning :: Assistansersättning för barn :: Vanliga frågor	115	Vad är det som avgör om mitt barn ska få assistans från Försäkringskassan eller från kommunen?	115	Försäkringskassan prövar rätten till assistansersättning oavsett hur omfattande de grundläggande hjälpbehoven är. Behöver barnet personlig assistans mer än 20 timmar i veckan för de grundläggande hjälpbehoven så har barnet rätt till assistansersättning från Försäkringskassan. Är barnets grundläggande hjälpbehov mindre än 20 timmar i veckan så är det kommunen som ansvarar för att besluta om insatser för barnet.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/om_ditt_barn_har_en_funktionsnedsattning/assistansersattning
-12	Försäkringskassan	Förälder :: Om ditt barn har en funktions­nedsättning :: Assistansersättning för barn :: Vanliga frågor	116	Kan mitt barn få assistansersättning samtidigt som jag får vårdbidrag eller omvårdnadsbidrag eller merkostnadsersättning??	116	Ja. Ditt barn kan få assistansersättning samtidigt som du får vårdbidrag eller omvårdnadsbidrag, men inte för samma behov. Du kan också få merkostnadsersättning samtidigt som ditt barn har assistansersättning men inte för en kostnad som redan ersätts i barnets assistansersättning.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/om_ditt_barn_har_en_funktionsnedsattning/assistansersattning
-12	Försäkringskassan	Förälder :: Om ditt barn har en funktions­nedsättning :: Assistansersättning för barn :: Vanliga frågor	117	Vad kommer vi att prata om under samtalet? Kan jag förbereda mig?	117	Under samtalet kommer handläggaren att ställa frågor om ditt barns behov av hjälp. Du kommer att få frågorna hemskickade i god tid före mötet. Här är några exempel på vad vi pratar om: - Hur ser en dag ut för ditt barn? - Behöver ditt barn hjälp och stöd med att äta eller dricka? I sådana fall, beskriv vad ditt barn behöver hjälp med och hur lång tid det tar. - Beskriv ditt barns funktionsnedsättning eller sjukdom och hur den påverkar henne eller honom i vardagen.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/om_ditt_barn_har_en_funktionsnedsattning/assistansersattning
-12	Försäkringskassan	Förälder :: Om ditt barn har en funktions­nedsättning :: Assistansersättning för barn :: Vanliga frågor	118	Mitt barn behöver flera personliga assistenter samtidigt. Går det?	118	Ja, i vissa fall går det. Innan vi på Försäkringskassan utreder barnets behov av flera assistenter samtidigt behöver vi ta del av en utredning om bostadsanpassning och vilka hjälpmedel ditt barn har. Ring ditt barns handläggare om du vill veta mer.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/om_ditt_barn_har_en_funktionsnedsattning/assistansersattning
-12	Försäkringskassan	Förälder :: Om ditt barn har en funktions­nedsättning :: Assistansersättning för barn :: Vanliga frågor	119	Hur länge gäller beslutet om assistansersättning?	119	Du behöver inte förnya din ansökan. Beslutet gäller tills vidare.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/om_ditt_barn_har_en_funktionsnedsattning/assistansersattning
-12	Försäkringskassan	Förälder :: Om ditt barn har en funktions­nedsättning :: Assistansersättning för barn :: Vanliga frågor	120	Kan assistansersättningen påverka andra bidrag?	120	Om ditt barn beviljas assistansersättning kommer vi att följa upp ditt vårdbidrag, omvårdnadsbidrag och merkostnadsersättning.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/om_ditt_barn_har_en_funktionsnedsattning/assistansersattning
-12	Försäkringskassan	Förälder :: Om ditt barn har en funktions­nedsättning :: Assistansersättning för barn :: Vanliga frågor	121	Kan jag som förälder arbeta som personlig assistent åt mitt barn?	121	Ja. En familjemedlem kan anställas som personlig assistent.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/om_ditt_barn_har_en_funktionsnedsattning/assistansersattning
-12	Försäkringskassan	Förälder :: Om ditt barn har en funktions­nedsättning :: Assistansersättning för barn :: Vanliga frågor	122	Kan barnets morfar som är 70 år anställas som personlig assistent?	122	Ja. En släkting kan anställas som personlig assistent. Det finns ingen övre åldersgräns så länge personen kan utföra arbetet med god kvalitet.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/om_ditt_barn_har_en_funktionsnedsattning/assistansersattning
-12	Försäkringskassan	Förälder :: Om ditt barn har en funktions­nedsättning :: Assistansersättning för barn :: Vanliga frågor	123	Får jag anställa en personlig assistent som är under 18 år?	123	Ja, men du kan inte få assistansersättning för den assistenten. Försäkringskassan betalar bara ut ersättning för personliga assistenter som är över 18 år.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/om_ditt_barn_har_en_funktionsnedsattning/assistansersattning
-12	Försäkringskassan	Förälder :: Om ditt barn har en funktions­nedsättning :: Assistansersättning för barn :: Vanliga frågor	124	Kan mitt barn få mer hjälp under en period om det behövs?	124	Har ditt barn behov av mer assistans under en begränsad period kan du ansöka om fler timmar hos kommunen. Är behovet inte tillfälligt kan du ansöka om fler timmar hos Försäkringskassan. Ring din handläggare för att få mer information.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/om_ditt_barn_har_en_funktionsnedsattning/assistansersattning
-12	Försäkringskassan	Förälder :: Om ditt barn har en funktions­nedsättning :: Assistansersättning för barn :: Vanliga frågor	125	Får man ta med sig sina assistenter till barnomsorg eller skola?	125	Nej, men i undantagsfall om det finns särskilda skäl för det kan assistenter vara med i barnomsorg eller skola. Detta gäller även i vissa fall om barnet har behov av hjälp med andning eller sondmatning. Barnomsorgen och skolan ska i första hand tillgodose barnets hjälpbehov när barnet är där. Ring ditt barns personliga handläggare för att få veta vad som gäller ditt barn.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/om_ditt_barn_har_en_funktionsnedsattning/assistansersattning
-12	Försäkringskassan	Förälder :: Om ditt barn har en funktions­nedsättning :: Assistansersättning för barn :: Vanliga frågor	126	Vad händer när barnet fyller 18 år?	126	Då ska barnet själv ha kontakt med Försäkringskassan och själv skriva under sina handlingar. Har barnet inte förmågan kan ni vända er till kommunen och begära en god man.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/om_ditt_barn_har_en_funktionsnedsattning/assistansersattning
-12	Försäkringskassan	Förälder :: Om ditt barn har en funktions­nedsättning :: Assistansersättning för barn :: Vanliga frågor	127	Vad gör jag om jag tycker att Försäkringskassans beslut är fel?	127	Om du tycker att beslutet är fel kan du begära att Försäkringskassan omprövar beslutet. Skicka ett brev till Försäkringskassan inom två månader från att du fick beslutet. Din begäran om omprövning ska innehålla följande uppgifter: - Vilket beslut som du vill att vi ska ompröva; - Hur du vill att beslutet ska ändras; - Varför du vill att beslutet ska ändras; - Barnets namn, personnummer, adress och telefonnummer; - Din namnteckning. I beslutsbrevet står det vart du ska skicka din begäran om omprövning.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/om_ditt_barn_har_en_funktionsnedsattning/assistansersattning
-12	Försäkringskassan	Förälder :: Om ditt barn har en funktions­nedsättning :: Assistansersättning för barn :: Vanliga frågor	128	Kan mitt barn få assistansersättning för sjukvårdande insatser?	128	Sjukvårdsinsatser ska utföras av hälso- och sjukvården och då kan ditt barn inte få assistansersättning för det. Däremot kan ditt barn få assistansersättning för insatser som hälso- och sjukvården normalt sett ansvarar för om legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal bedömer att insatserna kan utföras som egenvård i hemmet med hjälp av en personlig assistent. Det kan till exempel handla om att barnets assistent hjälper barnet att ta sin medicin, hjälper till med sondmatning eller skötsel av stomi, kateter eller trakeostomi. Det är viktigt att du meddelar oss om något ändras. Det gäller till exempel om något tidigare har utförts som egenvård men som nu utförs som sjukvård. Det finns annars en risk att du får pengar som du inte har rätt till och då kan du behöva betala tillbaka pengarna.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/om_ditt_barn_har_en_funktionsnedsattning/assistansersattning
-12	Försäkringskassan	Förälder :: Om ditt barn har en funktions­nedsättning :: Assistansersättning för barn :: Vanliga frågor	129	Påverkas mitt barns assistansersättning om vi reser utomlands?	129	Det är svårt att ge ett generellt svar på det. En längre utlandsvistelse kan innebära att du och ditt barn inte anses bosatta i Sverige och då påverkar det ditt barns rätt till assistansersättning. Hur länge ni kan vistas utomlands beror på hur ofta ni reser och om ni reser utanför EU. Du behöver meddela oss, både om ni reser till ett annat land en längre tid eller om ni åker på kortare regelbundna resor, så att vi kan svara på vad som gäller för ditt barn. Om ditt barn har fått pengar som hen inte har rätt till kan ni behöva betala tillbaka.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/om_ditt_barn_har_en_funktionsnedsattning/assistansersattning
-13	Försäkringskassan	Förälder :: Om ditt barn har en funktions­nedsättning :: Bilstöd för barn :: Vanliga frågor	130	Vad händer om jag säljer eller på annat sätt gör mig av med min bil?	130	Om du gör dig av med eller byter bilen innan det gått nio år sedan du fick beslutet om bilstöd, ska du anmäla det till Försäkringskassan senast inom 14 dagar. Då utreder vi om du behöver betala tillbaka någon del av bilstödet eller inte. Om ditt barn får bilstöd innan det gått nio år sedan du fick bilstöd, kan du också behöva betala tillbaka en del av bilstödet.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/om_ditt_barn_har_en_funktionsnedsattning/bilstod
-13	Försäkringskassan	Förälder :: Om ditt barn har en funktions­nedsättning :: Bilstöd för barn :: Vanliga frågor	131	Vilken typ av svårigheter ger rätt till bilstöd?	131	Svårigheter som kan ge rätt till bilstöd är till exempel att barnet sitter i rullstol, att ni behöver ha med er stora hjälpmedel eller att barnet är extra infektionskänsligt. Även svårigheter på grund av neuropsykiatriska diagnoser kan i vissa fall ge rätt till bilstöd.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/om_ditt_barn_har_en_funktionsnedsattning/bilstod
-13	Försäkringskassan	Förälder :: Om ditt barn har en funktions­nedsättning :: Bilstöd för barn :: Vanliga frågor	132	Kan jag få bilstöd för en bil jag redan köpt?	132	Nej, du måste få beslutet innan du kan köpa en bil. Du kan inte heller få bilstöd för en bil som du eller någon i din familj äger eller tidigare har ägt. Men du kan ansöka om bidrag för att anpassa en bil som du redan äger.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/om_ditt_barn_har_en_funktionsnedsattning/bilstod
-13	Försäkringskassan	Förälder :: Om ditt barn har en funktions­nedsättning :: Bilstöd för barn :: Vanliga frågor	133	Kan jag få bidrag för att anpassa en bil som jag redan har?	133	Ja, om bilen är lämplig att anpassa efter ditt barns behov. Men bilens ålder och skick kan påverka vårt beslut.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/om_ditt_barn_har_en_funktionsnedsattning/bilstod
-13	Försäkringskassan	Förälder :: Om ditt barn har en funktions­nedsättning :: Bilstöd för barn :: Vanliga frågor	134	Mitt barn har fyllt 18 år. Kan jag ansöka om bilstöd?	134	Ja. Det finns inte någon åldersgräns varken för dig som förälder eller ditt barn. Du kan alltså få bilstöd för vuxna barn. Förutsättningen är att ni bor ihop och att ni behöver en bil för att förflytta er tillsammans.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/om_ditt_barn_har_en_funktionsnedsattning/bilstod
-13	Försäkringskassan	Förälder :: Om ditt barn har en funktions­nedsättning :: Bilstöd för barn :: Vanliga frågor	135	Kan vi anpassa en bil efter flera barn?	135	Ja. Ni kan ansöka om flera anpassningsbidrag för samma bil.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/om_ditt_barn_har_en_funktionsnedsattning/bilstod
-13	Försäkringskassan	Förälder :: Om ditt barn har en funktions­nedsättning :: Bilstöd för barn :: Vanliga frågor	136	Kan vi ansöka om bidrag för två bilar?	136	Ja, men bara om ni har flera barn med funktionsnedsättning som har stort behov av att skjutsas till olika platser samtidigt. Det kan till exempel bero på att barnen går i skolan på olika orter. Föräldrar som inte bor ihop kan ansöka om bilstöd för två bilar för samma barn.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/om_ditt_barn_har_en_funktionsnedsattning/bilstod
-13	Försäkringskassan	Förälder :: Om ditt barn har en funktions­nedsättning :: Bilstöd för barn :: Vanliga frågor	137	Kan jag få bilstöd för att hyra eller leasa en bil?	137	Nej. Du kan bara få bilstöd för att köpa en bil eller anpassa en bil som du äger.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/om_ditt_barn_har_en_funktionsnedsattning/bilstod
-13	Försäkringskassan	Förälder :: Om ditt barn har en funktions­nedsättning :: Bilstöd för barn :: Vanliga frågor	138	Kan jag få bilstöd om jag bor i Sverige men ibland arbetar i ett annat land?	138	Ja, i vissa fall går det – om du är försäkrad i Sverige. Ring kundcenter på 0771-524 524 för att få veta vad som gäller dig.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/om_ditt_barn_har_en_funktionsnedsattning/bilstod
-13	Försäkringskassan	Förälder :: Om ditt barn har en funktions­nedsättning :: Bilstöd för barn :: Vanliga frågor	139	Måste bilen registreras i mitt namn?	139	Ja. Eftersom det är du som får bilstödet så ska du stå som ägare till bilen.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/om_ditt_barn_har_en_funktionsnedsattning/bilstod
-13	Försäkringskassan	Förälder :: Om ditt barn har en funktions­nedsättning :: Bilstöd för barn :: Vanliga frågor	140	Varför måste fakturan vara godkänd av mig och stå i mitt namn?	140	För att det är du som genomför affären. Försäkringskassan och bilförsäljaren har ingen koppling till varandra. Det gäller även om du väljer att vi ska betala pengarna direkt  till försäljaren. Eftersom det är dina pengar är det viktigt att du själv bestämmer över dem - det vill säga när, för vad och till vem pengarna ska betalas ut.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/om_ditt_barn_har_en_funktionsnedsattning/bilstod
-13	Försäkringskassan	Förälder :: Om ditt barn har en funktions­nedsättning :: Bilstöd för barn :: Vanliga frågor	141	Hur ofta kan jag få bilstöd för att anpassa min bil?	141	Du kan ansöka om bidrag för att anpassa din bil om ditt barn behöver ytterligare anpassning för att ni ska kunna använda den.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/om_ditt_barn_har_en_funktionsnedsattning/bilstod
-13	Försäkringskassan	Förälder :: Om ditt barn har en funktions­nedsättning :: Bilstöd för barn :: Vanliga frågor	142	Kan jag få pengar för att reparera anpassningen om den går sönder?	142	Ja, du kan ansöka om ersättning för reparationskostnader. Du ansöker på Mina sidor. Om du inte kan använda Mina sidor kan du ansöka på blankett.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/om_ditt_barn_har_en_funktionsnedsattning/bilstod
-13	Försäkringskassan	Förälder :: Om ditt barn har en funktions­nedsättning :: Bilstöd för barn :: Vanliga frågor	143	Vad gör jag om anpassningsföretaget inte kan göra färdigt anpassningen inom 6 månader?	143	Be företaget om en orderbekräftelse eller ett intyg och skicka in det till Försäkringskassan.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/om_ditt_barn_har_en_funktionsnedsattning/bilstod
-13	Försäkringskassan	Förälder :: Om ditt barn har en funktions­nedsättning :: Bilstöd för barn :: Vanliga frågor	144	Hur ofta kan jag få bilstöd för att köpa en bil?	144	Vart nionde år. Du kan få bilstöd tidigare om du kan visa att bilen har gått minst 18 000 mil sedan du köpte den. Du kan också få bilstöd tidigare om du behöver en ny av medicinska skäl eller trafiksäkerhetsskäl.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/om_ditt_barn_har_en_funktionsnedsattning/bilstod
-13	Försäkringskassan	Förälder :: Om ditt barn har en funktions­nedsättning :: Bilstöd för barn :: Vanliga frågor	145	Vad gör jag om trafikinspektören säger att bilen behöver anpassas eller justeras mer?	145	Om trafikinspektören säger att bilen behöver anpassas måste du ansöka om bilstöd igen.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/om_ditt_barn_har_en_funktionsnedsattning/bilstod
-13	Försäkringskassan	Förälder :: Om ditt barn har en funktions­nedsättning :: Bilstöd för barn :: Vanliga frågor	146	Kan jag få bilstöd för löpande kostnader för min bil?	146	Nej. Du kan inte få bilstöd för löpande kostnader som till exempel försäkring, service och bränsle. Du kan se på Konsumentverkets hemsida vad det kostar att äga en bil.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/om_ditt_barn_har_en_funktionsnedsattning/bilstod
-13	Försäkringskassan	Förälder :: Om ditt barn har en funktions­nedsättning :: Bilstöd för barn :: Vanliga frågor	147	Påverkas min bilförsäkring av bilstöd?	147	Om din bil är anpassad kan det ändra värdet på din bil. Tänk på att du bör prata med ditt försäkringsbolag så att även anpassningen är försäkrad. Är anpassningen inte försäkrad kan du bli helt utan ersättning för den om det händer något med bilen.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/om_ditt_barn_har_en_funktionsnedsattning/bilstod
-14	Försäkringskassan	Förälder :: Föräldrar som inte lever ihop :: Barnet bor hos båda föräldrarna :: Vanliga frågor	148	Vad händer när barnet fyller 18 år?	148	Om ni har kommit överens om att den förälder som tjänar mer ska betala underhåll för barnet ska underhållsbidraget betalas direkt till barnet när hen fyllt 18 år. Barnet har rätt till underhållsbidrag till och med att hen fyller 21år om hen studerar på heltid på grundskolenivå, gymnasienivå eller motsvarande.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/for_foraldrar_som_inte_lever_ihop/barnet-bor-hos-bada-foraldrarna
-14	Försäkringskassan	Förälder :: Föräldrar som inte lever ihop :: Barnet bor hos båda föräldrarna :: Vanliga frågor	149	Kan jag få underhållsstöd vid växelvist boende?	149	Nej, du kan inte längre ansöka om underhållsstöd vid växelvist boende. Om du redan har ett beslut om underhållsstöd kan du behålla det som längst till och med januari 2021. Därefter upphör bidraget helt.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/for_foraldrar_som_inte_lever_ihop/barnet-bor-hos-bada-foraldrarna
-15	Försäkringskassan	Förälder :: Föräldrar som inte lever ihop :: Barnet bor hos dig :: Underhållsbidrag när barnet bor hos dig :: Vanliga frågor	150	Vi kan inte komma överens trots samarbetssamtal och hjälp från Försäkringskassan. Vad ska jag göra för att få underhåll?	150	Då kan du vända dig till ett juridiskt ombud som kan hjälpa dig att få underhållsbidraget fastställt i domstol. Du som bor med barnet kan också ansöka om underhållsstöd. Den andra föräldern får sedan betala tillbaka hela eller delar av underhållsstödet till Försäkringskassan. Men om den andra föräldern betalar tillbaka underhållsstödet i tid och med rätt belopp till Försäkringskassan i minst sex månader i följd kan Försäkringskassan besluta att inte betala ut något underhållsstöd. Ni föräldrar får då istället göra ett nytt försök komma överens om ett underhållsbidrag.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/for_foraldrar_som_inte_lever_ihop/barnet_bor_hos_dig/underhallsbidrag_nar_barnet_bor_hos_dig
-15	Försäkringskassan	Förälder :: Föräldrar som inte lever ihop :: Barnet bor hos dig :: Underhållsbidrag när barnet bor hos dig :: Vanliga frågor	151	Det här är mitt första barn. Hur ska jag veta vad jag kommer att ha för kostnader för barnet?	151	I verktyget Beräkna underhållsbidrag får du hjälp med förifyllda summor för vad barn kostar om du fyller i ålder och kön på barnet. Summorna baseras på Konsumentverkets beräkningar för vad barn kostar. Om du inte vill ange kön och ålder kan du hitta summorna själv på Konsumentverkets webbplats.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/for_foraldrar_som_inte_lever_ihop/barnet_bor_hos_dig/underhallsbidrag_nar_barnet_bor_hos_dig
-15	Försäkringskassan	Förälder :: Föräldrar som inte lever ihop :: Barnet bor hos dig :: Underhållsbidrag när barnet bor hos dig :: Vanliga frågor	152	Kan jag få underhållsbidrag även om barnets andra förälder inte har några pengar?	152	Har den andra föräldern inte har råd att betala så kan du ansöka om underhållsstöd från Försäkringskassan.  Den andra föräldern får sedan betala tillbaka hela eller delar av underhållsstödet till Försäkringskassan.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/for_foraldrar_som_inte_lever_ihop/barnet_bor_hos_dig/underhallsbidrag_nar_barnet_bor_hos_dig
-15	Försäkringskassan	Förälder :: Föräldrar som inte lever ihop :: Barnet bor hos dig :: Underhållsbidrag när barnet bor hos dig :: Vanliga frågor	153	En av oss har fått ny lön. Ska vi räkna fram ett nytt underhållsbidrag då?	153	Ja. Eftersom underhållsbidraget beräknas utifrån era inkomster och utgifter behöver ni göra en ny beräkning när er situation har förändrats. Det är också viktigt att göra en ny beräkning när barnet blivit äldre. En sexåring har till exempel lägre kostnader än en trettonåring.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/for_foraldrar_som_inte_lever_ihop/barnet_bor_hos_dig/underhallsbidrag_nar_barnet_bor_hos_dig
-15	Försäkringskassan	Förälder :: Föräldrar som inte lever ihop :: Barnet bor hos dig :: Underhållsbidrag när barnet bor hos dig :: Vanliga frågor	154	Vi har gått till domstol för att besluta om vårdnaden om barnet. Kan vi även där ta upp frågan om underhållsbidrag?	154	Ja, i samband med mål om äktenskapsskillnad, vårdnad, boende eller umgänge i tingsrätten kan ni även räkna ut och besluta om underhållsbidrag. Men tänk på att det kan vara förenat med kostnader att ta upp frågan om underhållsbidrag i tvisten. Det bästa är om ni kan komma överens om underhållsbidrag i ett avtal istället för i en dom. Prata med ditt juridiska ombud om detta.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/for_foraldrar_som_inte_lever_ihop/barnet_bor_hos_dig/underhallsbidrag_nar_barnet_bor_hos_dig
-15	Försäkringskassan	Förälder :: Föräldrar som inte lever ihop :: Barnet bor hos dig :: Underhållsbidrag när barnet bor hos dig :: Vanliga frågor	155	Jag och barnet bor i Sverige. Den andra föräldern bor utomlands. Kan jag få hjälp att få underhållsbidrag för barnet?	155	Ja, beroende på i vilket land den andra föräldern bor. Ring till oss på 010 - 115 10 10 för att få veta vad som gäller för dig.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/for_foraldrar_som_inte_lever_ihop/barnet_bor_hos_dig/underhallsbidrag_nar_barnet_bor_hos_dig
-15	Försäkringskassan	Förälder :: Föräldrar som inte lever ihop :: Barnet bor hos dig :: Underhållsbidrag när barnet bor hos dig :: Vanliga frågor	156	Vad händer när barnet fyller 18 år?	156	När barnet har fyllt 18 år ska underhållsbidraget betalas direkt till barnet om barnet går i skolan på heltid på grundskolenivå, gymnasienivå eller motsvarande. Barnet har rätt till underhållsbidrag till och med dess att hen fyller 21 år. Om barnet har fyllt 18 år och har slutat skolan har hen inte längre rätt till underhållsbidrag. Det är barnet och den förälder som ska betala som skriver avtal om underhållsbidrag när barnet är 18 år.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/for_foraldrar_som_inte_lever_ihop/barnet_bor_hos_dig/underhallsbidrag_nar_barnet_bor_hos_dig
-16	Försäkringskassan	Förälder :: Föräldrar som inte lever ihop :: Barnet bor hos dig :: Underhållsstöd när barnet bor hos dig :: Vanliga frågor	157	Kan jag få underhållsstöd för tiden innan jag skickade in min ansökan?	157	Ja, men bara för månaden innan.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/for_foraldrar_som_inte_lever_ihop/barnet_bor_hos_dig/underhallsstod_nar_barnet_bor_hos_dig
-16	Försäkringskassan	Förälder :: Föräldrar som inte lever ihop :: Barnet bor hos dig :: Underhållsstöd när barnet bor hos dig :: Vanliga frågor	158	Mitt barn fyller snart 18 år och kan inte använda Mina sidor. Hur ansöker hen om förlängt underhållsstöd?	158	Om ditt barn inte kan använda Mina sidor för att ansöka om förlängt underhållsstöd hen ansöka på blankett.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/for_foraldrar_som_inte_lever_ihop/barnet_bor_hos_dig/underhallsstod_nar_barnet_bor_hos_dig
-16	Försäkringskassan	Förälder :: Föräldrar som inte lever ihop :: Barnet bor hos dig :: Underhållsstöd när barnet bor hos dig :: Vanliga frågor	159	Jag är ensamstående och det finns ingen andra förälder som ska betala. Kan jag ansöka om underhållsstöd?	159	Ja. Du kan ansöka om underhållsstöd även om det inte finns någon annan förälder som ska betala underhållsbidrag. 	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/for_foraldrar_som_inte_lever_ihop/barnet_bor_hos_dig/underhallsstod_nar_barnet_bor_hos_dig
-16	Försäkringskassan	Förälder :: Föräldrar som inte lever ihop :: Barnet bor hos dig :: Underhållsstöd när barnet bor hos dig :: Vanliga frågor	160	Jag är särskilt förordnad vårdnadshavare. Kan jag ansöka om underhållsstöd?	160	Ja, du kan ansöka om underhållsstöd. Om det finns två föräldrar som är bidragsskyldiga, kan två underhållsstöd betalas ut.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/for_foraldrar_som_inte_lever_ihop/barnet_bor_hos_dig/underhallsstod_nar_barnet_bor_hos_dig
-16	Försäkringskassan	Förälder :: Föräldrar som inte lever ihop :: Barnet bor hos dig :: Underhållsstöd när barnet bor hos dig :: Vanliga frågor	161	Den andra föräldern bor utomlands och betalar inget underhållsbidrag. Hur ska jag göra för att mitt barn ska få underhållsstöd?	161	Du ansöker om underhållsstöd på Mina sidor.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/for_foraldrar_som_inte_lever_ihop/barnet_bor_hos_dig/underhallsstod_nar_barnet_bor_hos_dig
-16	Försäkringskassan	Förälder :: Föräldrar som inte lever ihop :: Barnet bor hos dig :: Underhållsstöd när barnet bor hos dig :: Vanliga frågor	162	Jag får helt underhållsstöd från Försäkringskassan och jag vet att den andra föräldern bara betalar tillbaka 500 kronor. Vad händer när hen har betalat i tid i sex månader?	162	Försäkringskassan kan då betala ett utfyllnadsbidrag så att du totalt får: - 1 573 kronor per månad om barnet är yngre än 11 år; - 1 723 kronor per månad till och med månaden barnet fyller 15 år; - 2 073 kronor per månad om barnet har fyllt 15 år.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/for_foraldrar_som_inte_lever_ihop/barnet_bor_hos_dig/underhallsstod_nar_barnet_bor_hos_dig
-17	Försäkringskassan	Förälder :: Föräldrar som inte lever ihop :: Barnet bor inte hos dig :: Underhållsbidrag när barnet inte bor hos dig :: Vanliga frågor	163	Vad händer om jag inte kan betala underhållsbidrag?	163	Om du inte har tillräckligt med pengar för att betala underhållsbidrag, så kan ditt barn få underhållsstöd från Försäkringskassan.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/for_foraldrar_som_inte_lever_ihop/Barnet_bor_inte_hos_dig/underhallsbidragslank
-17	Försäkringskassan	Förälder :: Föräldrar som inte lever ihop :: Barnet bor inte hos dig :: Underhållsbidrag när barnet inte bor hos dig :: Vanliga frågor	164	Jag bor inte i Sverige, men jag har fått brev om att jag ska betala underhållsbidrag till Försäkringskassan. Varför då?	164	Om ditt barn bor i Sverige och får underhållsstöd från Försäkringskassan ska du betala underhållsbidrag till Försäkringskassan och inte till barnets andra förälder. Ring till Försäkringskassan på +4610-115 10 10 så kan vi berätta vad som gäller i din situation.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/for_foraldrar_som_inte_lever_ihop/Barnet_bor_inte_hos_dig/underhallsbidragslank
-17	Försäkringskassan	Förälder :: Föräldrar som inte lever ihop :: Barnet bor inte hos dig :: Underhållsbidrag när barnet inte bor hos dig :: Vanliga frågor	165	Det här är mitt första barn. Hur ska jag veta vad jag kommer ha för kostnader för barnet?	165	I verktyget Beräkna underhållsbidrag får du hjälp med förifyllda summor för vad barn kostar om du fyller i ålder på barnet. Summorna baserade på Konsumentverkets beräkningar för vad barn kostar. Om du inte vill ange ålder kan du hitta summorna själv, samt läsa mer på Konsumentverkets webbplats i deras publikation ”Koll på pengarna”.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/for_foraldrar_som_inte_lever_ihop/Barnet_bor_inte_hos_dig/underhallsbidragslank
-17	Försäkringskassan	Förälder :: Föräldrar som inte lever ihop :: Barnet bor inte hos dig :: Underhållsbidrag när barnet inte bor hos dig :: Vanliga frågor	166	Vi kan inte komma överens trots samarbetssamtal och hjälp från Försäkringskassan, vad ska jag göra?	166	Du kan vända dig till tingsrätten. Kontakta ett juridiskt ombud för att få veta hur du ska göra. Den andra föräldern kan ansöka om underhållsstöd. Om du inte betalar underhåll för ditt barn för att ni inte kommer överens kan den andra föräldern ansöka om underhållsstöd från Försäkringskassan.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/for_foraldrar_som_inte_lever_ihop/Barnet_bor_inte_hos_dig/underhallsbidragslank
-17	Försäkringskassan	Förälder :: Föräldrar som inte lever ihop :: Barnet bor inte hos dig :: Underhållsbidrag när barnet inte bor hos dig :: Vanliga frågor	167	Jag bor i Sverige, men mitt barn bor i ett annat land. Måste jag betala underhåll för barnet?	167	Ja, du är skyldig att betala underhåll för ditt barn oavsett om du är bosatt i samma land som barnet eller inte. Kontakta Försäkringskassan på +046 10 - 115 10 10 om du vill veta mer om underhållsskyldighet i internationella situationer.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/for_foraldrar_som_inte_lever_ihop/Barnet_bor_inte_hos_dig/underhallsbidragslank
-17	Försäkringskassan	Förälder :: Föräldrar som inte lever ihop :: Barnet bor inte hos dig :: Underhållsbidrag när barnet inte bor hos dig :: Vanliga frågor	168	Jag ska betala underhållsbidrag för ett barn som bor i ett annat EU-land, men jag har inte råd. Hur ska jag göra?	168	Vi kan hjälpa dig med att ta reda på om du kan ansöka om att ändra ditt underhållsbidrag. I vissa länder kan det kosta pengar att ändra underhållsbidraget och då kan du ansöka om rättshjälp i det landet. Ring till oss på 010 - 115 10 10 om du vill veta mer eller om du vill ha hjälp med att ansöka om ändring.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/for_foraldrar_som_inte_lever_ihop/Barnet_bor_inte_hos_dig/underhallsbidragslank
-17	Försäkringskassan	Förälder :: Föräldrar som inte lever ihop :: Barnet bor inte hos dig :: Underhållsbidrag när barnet inte bor hos dig :: Vanliga frågor	169	Ska jag betala mindre underhållsbidrag när mitt barn bor tillfälligt hos mig?	169	Ja, om ni kommit överens om ett underhållsbidrag har du rätt att göra avdrag om barnet sover hos dig minst fem nätter i sträck. Du får också göra avdrag om barnet sover hos dig minst sex nätter under en kalendermånad. De nätterna behöver inte vara i sträck. Du får göra avdrag för 1/40 per dag av det belopp du betalar per månad. Om du till exempel betalar 1 300 kronor i månaden i underhållsbidrag så ska du betala 32 kronor mindre per dag som barnet bor hos dig.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/for_foraldrar_som_inte_lever_ihop/Barnet_bor_inte_hos_dig/underhallsbidragslank
-17	Försäkringskassan	Förälder :: Föräldrar som inte lever ihop :: Barnet bor inte hos dig :: Underhållsbidrag när barnet inte bor hos dig :: Vanliga frågor	170	Jag vill betala men får inget kontonummer. Vad ska jag göra?	170	Ni ska själva komma överens om beloppet och hur det ska betalas. Det kan ske genom överföring på bank, kontant eller med Swish. Kom ihåg att skriva kvitto för er båda vid kontant betalning.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/for_foraldrar_som_inte_lever_ihop/Barnet_bor_inte_hos_dig/underhallsbidragslank
-18	Försäkringskassan	Förälder :: Föräldrar som inte lever ihop :: Barnet bor inte hos dig :: Underhållsstöd när barnet inte bor hos dig :: Vanliga frågor	171	Jag har fått ett brev om att jag ska betala underhållsbidrag direkt till den andra föräldern? Måste jag det eller kan jag fortsätta att betala till Försäkringskassan?	171	Försäkringskassan kan göra undantag i vissa situationer, till exempel om det finns en hotbild eller om din ekonomiska situation förändrats så att betalningsförmågan är obefintlig. Om det inte finns några skäl ska du betala underhållsbidrag direkt till den andra föräldern.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/for_foraldrar_som_inte_lever_ihop/Barnet_bor_inte_hos_dig/underhallsstodlank
-18	Försäkringskassan	Förälder :: Föräldrar som inte lever ihop :: Barnet bor inte hos dig :: Underhållsstöd när barnet inte bor hos dig :: Vanliga frågor	172	Den andra föräldern får fullt underhållsstöd från Försäkringskassan men jag behöver bara betala tillbaka 500 kronor till Försäkringskassan. Vad händer när jag har betalat i tid i sex månader?	172	Då kan det bli aktuellt att du ska betala 500 kronor direkt till den andra föräldern istället. Försäkringskassan kan då betala ett utfyllnadsbidrag så att barnet totalt får: - 1 573 kronor per månad om barnet är yngre än 11 år; - 1 723 kronor per månad till och med månaden barnet fyller 15 år; - 2 073 kronor per månad om barnet har fyllt 15 år.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/for_foraldrar_som_inte_lever_ihop/Barnet_bor_inte_hos_dig/underhallsstodlank
-18	Försäkringskassan	Förälder :: Föräldrar som inte lever ihop :: Barnet bor inte hos dig :: Underhållsstöd när barnet inte bor hos dig :: Vanliga frågor	173	Jag är orolig för kränkningar och hot från barnets andra förälder. Måste vi komma överens om ett underhållsbidrag?	173	Försäkringskassan kan bestämma att du och den andra föräldern inte ska sköta barnets underhåll själva, antingen om det finns en hotbild mot dig eller barnet, eller om du och barnets andra förälder har konflikter och svårt att samarbeta. Vi kan då behöva fråga dig om din situation i samband med att vi handlägger ansökan om underhållstöd och under tiden som ditt barn får underhållsstöd. Försäkringskassan kan fortsätta att betala ut underhållsstöd om du eller barnet känner er otrygga i relationen till den andra föräldern, eller någon närstående till den föräldern. Berätta därför om du, ditt barn eller dina djur har blivit hotade, rädda eller om någon har gjort er illa. Berätta också om dina ägodelar har blivit förstörda. Om vi kontaktar dig flera gånger betyder det inte att Försäkringskassan inte tror på dig. Enligt våra regler måste vi ompröva skälen till att betala ut underhållsstöd, så länge du som den bidragsskyldiga föräldern fortsätter att betala rätt belopp i tid till Försäkringskassan.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/for_foraldrar_som_inte_lever_ihop/Barnet_bor_inte_hos_dig/underhallsstodlank
-18	Försäkringskassan	Förälder :: Föräldrar som inte lever ihop :: Barnet bor inte hos dig :: Underhållsstöd när barnet inte bor hos dig :: Vanliga frågor	174	Vi har kommit överens om att jag ska betala underhållsbidrag. Kan vi få hjälp av Försäkringskassan att räkna ut hur högt det ska vara?	174	Du och den andra föräldern kan boka ett personligt webbmöte med en handläggare för att få hjälp med frågor om hur ni räknar ut underhållsbidraget. Du bokar mötet under Mina sidor.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/for_foraldrar_som_inte_lever_ihop/Barnet_bor_inte_hos_dig/underhallsstodlank
-18	Försäkringskassan	Förälder :: Föräldrar som inte lever ihop :: Barnet bor inte hos dig :: Underhållsstöd när barnet inte bor hos dig :: Vanliga frågor	175	Ska jag betala mindre när mitt barn bor tillfälligt hos mig?	175	Ja, om du och den andra föräldern har ett av socialen godkänt avtal eller en dom om umgänge eller en dom om umgänge. Då kan du begära avdrag för återkommande umgänge (så kallad nettoberäkning) för att få göra ett stående avdrag. Avdraget utgår från det antal dygn per år som domen eller avtalet säger att barnet ska bo hos dig. När du har begärt avdrag för återkommande umgänge och fått ett beslut kommer du att få ett stående avdrag på det beloppet du ska betala. Den andra föräldern får motsvarande avdrag på underhållsstödet. Bor inte ditt barn hos dig som avtalat, kan du begära att avdraget ska upphöra. Den andra föräldern kan också anmäla att domen eller avtalet inte följs. I så fall kan vi neka dig avdraget eller upphäva ett beslut som redan finns, om det inte finns särskilda skäl till att domen eller avtalet inte följs. När ett beslut om avdrag för återkommande umgänge upphävs måste det gå två år innan du kan få avdrag för återkommande umgänge på nytt.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/for_foraldrar_som_inte_lever_ihop/Barnet_bor_inte_hos_dig/underhallsstodlank
-18	Försäkringskassan	Förälder :: Föräldrar som inte lever ihop :: Barnet bor inte hos dig :: Underhållsstöd när barnet inte bor hos dig :: Vanliga frågor	176	Jag ska betala pengar till Försäkringskassan men jag har inte råd. Hur gör jag?	176	Du kan ansöka om att få skjuta upp dina betalningar till oss helt eller delvis i upp till ett år. Du ansöker på Mina sidor. Om du inte betalar varje månad kommer det bli ränta på skulden. Försäkringskassan lämnar också över skulden till Kronofogden när den äldsta fordran är fem månader gammal. Det kan innebära extra kostnader för dig. Det är därför viktigt att du ansöker om anstånd om du inte kan betala.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/for_foraldrar_som_inte_lever_ihop/Barnet_bor_inte_hos_dig/underhallsstodlank
-18	Försäkringskassan	Förälder :: Föräldrar som inte lever ihop :: Barnet bor inte hos dig :: Underhållsstöd när barnet inte bor hos dig :: Vanliga frågor	177	Jag har fått skjuta upp min betalning men har fortfarande inte råd att betala. Vad händer nu?	177	Du kan ansöka om att skjuta upp din betalning igen. I särskilda fall kan du befrias från delar av skulden. Det gäller om du: - har fått lägre inkomst på grund av exempelvis sjukdom, rehabilitering eller arbetslöshet; - har skjutit upp betalningen under minst tre sammanhängande år; - fortfarande inte kan betala.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/for_foraldrar_som_inte_lever_ihop/Barnet_bor_inte_hos_dig/underhallsstodlank
-18	Försäkringskassan	Förälder :: Föräldrar som inte lever ihop :: Barnet bor inte hos dig :: Underhållsstöd när barnet inte bor hos dig :: Vanliga frågor	178	Jag ska flytta utomlands men mitt barn får underhållsstöd från Försäkringskassan och jag betalar till er. Vad händer då?	178	Du är skyldig att betala underhåll för ditt barn även om du flyttar till ett annat land. Ring till oss på 010 - 115 10 10 så kan vi ge dig information som gäller i just din situation.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/for_foraldrar_som_inte_lever_ihop/Barnet_bor_inte_hos_dig/underhallsstodlank
-19	Försäkringskassan	Sjuk :: Anställd :: Sjukpenning :: Vanliga frågor	179	Om min arbetsgivare har glömt att sjukanmäla mig. Vad bör jag göra då?	179	Be din arbetsgivare att sjukanmäla dig till Försäkringskassan. Det är arbetsgivarens skyldighet att sjukanmäla dig om du är sjuk mer än 14 dagar. Om du sjukanmäler dig till Försäkringskassan måste vi kontakta din arbetsgivare och utreda din sjukanmälan, vilket gör att handläggningen tar längre tid. Logga in på Mina sidor för att se om det finns en anmälan från din arbetsgivare.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/sjuk/anstalld/sjukpenning
-19	Försäkringskassan	Sjuk :: Anställd :: Sjukpenning :: Vanliga frågor	180	Min arbetsgivare vill inte betala ut sjuklön – vad ska jag göra?	180	Om din arbetsgivare inte tycker att du har rätt till sjuklön kan du ansöka om att få sjuklön från Försäkringskassan. Det kallas sjuklönegaranti. Vi kan betala ut sjuklönegaranti om du och din arbetsgivare är oense om ditt anställningsförhållande eller din arbetsförmåga. Till exempel om din arbetsgivare tycker att du kan arbeta fast du är sjuk. Du ansöker om sjuklönegaranti på Mina sidor. Du måste ansöka senast tre månader efter den månad när du skulle fått din sjuklön.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/sjuk/anstalld/sjukpenning
-19	Försäkringskassan	Sjuk :: Anställd :: Sjukpenning :: Vanliga frågor	181	Vad gäller om jag börjat jobba och blir sjuk igen? Hur ska jag anmäla det och vad händer med karensavdraget?	181	Om du blir sjuk igen och det inte har gått fem dagar sedan ditt tidigare sjukfall ska du anmäla det till Försäkringskassan. Du behöver ett läkarintyg från den åttonde dagen. Om det gjordes ett helt karensavdrag första gången du var sjuk så görs inget nytt karensavdrag. Gjordes inte ett helt avdrag så kommer det som återstår av karensen dras av. Har det gått fler än fem kalenderdagar så görs alltid ett nytt karensavdrag.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/sjuk/anstalld/sjukpenning
-19	Försäkringskassan	Sjuk :: Anställd :: Sjukpenning :: Vanliga frågor	182	Hur vet jag att ni tagit emot min ansökan och mitt läkarintyg?	182	Logga in på Mina sidor. Där kan du se din ansökan. Där kan du också se om vi fått in ditt läkarintyg och i så fall när vi tog emot det.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/sjuk/anstalld/sjukpenning
-19	Försäkringskassan	Sjuk :: Anställd :: Sjukpenning :: Vanliga frågor	183	Vad är sjukpenninggrundande inkomst?	183	Sjukpenninggrundande inkomst (SGI) är ett belopp som räknas fram av Försäkringskassan utifrån din inkomst. I SGI-guiden svarar du på några frågor och får veta mer om hur SGI beräknas och hur du skyddar den.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/sjuk/anstalld/sjukpenning
-19	Försäkringskassan	Sjuk :: Anställd :: Sjukpenning :: Vanliga frågor	184	Hur vet jag att jag är försäkrad i Sverige?	184	Du är försäkrad i Sverige om du arbetar här, men det finns några undantag från regeln. Ring till kundcenter 0771-524-524 om du vill veta vad som gäller för dig.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/sjuk/anstalld/sjukpenning
-19	Försäkringskassan	Sjuk :: Anställd :: Sjukpenning :: Vanliga frågor	185	Jag har sjukpenning och har fått ny lön – hur ändrar jag den?	185	Du kan anmäla ändrad inkomst genom att fylla i och skicka in den här blanketten. 	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/sjuk/anstalld/sjukpenning
-19	Försäkringskassan	Sjuk :: Anställd :: Sjukpenning :: Vanliga frågor	186	Jag har ingen fast anställning, kan jag få sjukpenning?	186	Ja. Om din arbetsgivare betalat sjuklön för dig de första två veckorna och du fortfarande är sjuk kan du få sjukpenning. Om du inte har rätt till sjuklön från din arbetsgivare kan du få sjukpenning även under de första två veckorna som du är sjuk.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/sjuk/anstalld/sjukpenning
-19	Försäkringskassan	Sjuk :: Anställd :: Sjukpenning :: Vanliga frågor	187	Jag tror jag kan jobba trots sjukdomen, men inte på mitt gamla jobb. Kan jag få sjukpenning och söka nytt jobb samtidigt?	187	Om du redan i början av din sjukskrivning vet att du inte kommer att kunna gå tillbaka till ditt arbete, men tror att du kan arbeta någon annanstans trots din sjukdom, kan du ha möjlighet att söka arbete samtidigt som du är sjukskriven. Det gäller tills du varit sjukskriven i 180 dagar. Det är Försäkringskassan som tar ställning till om du har rätt till sjukpenning samtidigt som du söker nytt arbete. Prata alltid med oss innan du söker nytt arbete. Vi kan ordna ett möte med Arbetsförmedlingen som kan hjälpa dig att söka jobb.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/sjuk/anstalld/sjukpenning
-19	Försäkringskassan	Sjuk :: Anställd :: Sjukpenning :: Vanliga frågor	188	Måste jag jobba deltid varje dag om jag är sjukskriven på deltid?	188	Ja. Du kan till exempel inte arbeta måndag, tisdag och onsdag och vara sjukskriven torsdag och fredag. Det går ibland att göra undantag från den här regeln om det är medicinskt bättre för dig. Kontakta oss om du behöver jobba på ett annat sätt.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/sjuk/anstalld/sjukpenning
-19	Försäkringskassan	Sjuk :: Anställd :: Sjukpenning :: Vanliga frågor	189	Vad händer om jag blir sjuk under semestern?	189	Semesterdagar är ledighet som du har arbetat ihop. Det innebär att du inte ska behöva använda semestern för att bli frisk, istället kan du sjukanmäla dig till din arbetsgivare. Under de första 14 dagarna kan du få sjuklön av din arbetsgivare. Skulle du vara sjuk längre 14 dagar kan du få sjukpenning från Försäkringskassan.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/sjuk/anstalld/sjukpenning
-19	Försäkringskassan	Sjuk :: Anställd :: Sjukpenning :: Vanliga frågor	190	Får jag åka utomlands när jag har sjukpenning?	190	Ja, om inte resan påverkar din rehabilitering eller ditt tillfrisknande negativt. Om du ska resa inom EU/EES–land eller Schweiz behöver du inte ansöka om att få behålla din sjukpenning under din resa. Om du reser till ett land som inte tillhör EU/EES eller Schweiz ska du ansöka innan du reser för att få behålla sjukpenningen under utlandsvistelsen. Du ansöker på Mina sidor.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/sjuk/anstalld/sjukpenning
-19	Försäkringskassan	Sjuk :: Anställd :: Sjukpenning :: Vanliga frågor	191	Kan jag få sjukpenning efter att jag har fyllt 65 år?	191	Ja, om du fortfarande har ett fast arbete.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/sjuk/anstalld/sjukpenning
-19	Försäkringskassan	Sjuk :: Anställd :: Sjukpenning :: Vanliga frågor	192	Vad händer om jag blir arbetslös under tiden jag är sjukskriven?	192	Om din anställning tar slut eller om du av någon annan anledning inte längre har en anställning ska du ringa till den som handlägger ditt ärende, till kundcenter på 0771-524 524 och berätta det. Då ändrar vi så att du får rätt sjukpenning. Om du inte har någon anställning kan du högst få 543 kronor per dag.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/sjuk/anstalld/sjukpenning
-19	Försäkringskassan	Sjuk :: Anställd :: Sjukpenning :: Vanliga frågor	193	Vad ska arbetsgivaren hjälpa mig med för att jag ska kunna komma tillbaka till mitt arbete?	193	Din arbetsgivare har ansvar för att hjälpa dig tillbaka till arbetet. Det kan till exempel vara så att du behöver kortare arbetsdagar eller andra arbetsuppgifter under en tid eller permanent. Om du vill att Försäkringskassan ska vara med på ett möte med din arbetsgivare ska du ringa oss.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/sjuk/anstalld/sjukpenning
-19	Försäkringskassan	Sjuk :: Anställd :: Sjukpenning :: Vanliga frågor	194	Vad kan min handläggare hjälpa mig med?	194	Du kan ta kontakt med oss om du har frågor om din sjukskrivning. Vi ansvarar även för att se till att ditt behov av arbetslivsinriktad rehabilitering ses över och att de åtgärder som behövs för att du ska kunna återgå i arbete genomförs så snart som möjligt.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/sjuk/anstalld/sjukpenning
-19	Försäkringskassan	Sjuk :: Anställd :: Sjukpenning :: Vanliga frågor	195	Kan jag byta handläggare?	195	Ja, det finns möjlighet att byta handläggare om du inte är nöjd. Prata i första hand med din nuvarande handläggare så att ni tillsammans kan reda ut situationen. I andra hand kan du kontakta hens närmaste chef. Om du inte vet vem som du ska kontakta kan du ringa till kundcenter på 0771-524 524.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/sjuk/anstalld/sjukpenning
-19	Försäkringskassan	Sjuk :: Anställd :: Sjukpenning :: Vanliga frågor	196	Jag är fortfarande sjuk efter sjuklöneperioden, men jag får inte komma till min vårdcentral för att få ett läkarintyg?	196	Läkaren kan skriva ett läkarintyg utan att ha träffat dig fysiskt. Försäkringskassan gör sedan en bedömning om du har rätt till ersättning utifrån innehåller i läkarintyget.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/sjuk/anstalld/sjukpenning
-20	Försäkringskassan	Sjuk :: Anställd :: Om du har skadat dig i arbetet eller under din utbildning :: Livränta – ersättning för förlorad arbetsinkomst vid arbetsskada :: Vanliga frågor	197	Jag har inte kunnat jobba som vanligt på mer än ett år. Men mina läkarintyg har aldrig gällt för ett helt år framåt. Kan jag inte få livränta då?	197	Nej, det som avgör om du kan få livränta är inte hur lång tid din inkomstförlust varat, utan att en läkare har bedömt att skadan kommer att påverka din förmåga att arbeta i minst ett år framåt från det datum då läkaren gjorde bedömningen.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/sjuk/om-du-har-skadat-dig-i-arbetet/livranta-ersattning-for-forlorad-arbetsinkomst-vid-arbetsskada
-20	Försäkringskassan	Sjuk :: Anställd :: Om du har skadat dig i arbetet eller under din utbildning :: Livränta – ersättning för förlorad arbetsinkomst vid arbetsskada :: Vanliga frågor	198	Varför prövar inte alltid Försäkringskassan om en skada eller sjukdom är en arbetsskada?	198	Det beror på att Försäkringskassan inte kan utreda en arbetsskada när vi vet att vi inte kommer att kunna betala ut någon ersättning. Om din skada till exempel inte leder till att din inkomst minskar med minst 1/15 under minst ett år kan du inte få livränta.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/sjuk/om-du-har-skadat-dig-i-arbetet/livranta-ersattning-for-forlorad-arbetsinkomst-vid-arbetsskada
-20	Försäkringskassan	Sjuk :: Anställd :: Om du har skadat dig i arbetet eller under din utbildning :: Livränta – ersättning för förlorad arbetsinkomst vid arbetsskada :: Vanliga frågor	199	Kan Försäkringskassan utreda min arbetsskada så att jag kan få ersättning från AFA Försäkring?	199	Nej. Det beror på att vi bara får utreda om det är en arbetsskada om du uppfyller villkoren för att ha rätt till ersättning för din arbetsskada från Försäkringskassan. Det står i lagen.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/sjuk/om-du-har-skadat-dig-i-arbetet/livranta-ersattning-for-forlorad-arbetsinkomst-vid-arbetsskada
-20	Försäkringskassan	Sjuk :: Anställd :: Om du har skadat dig i arbetet eller under din utbildning :: Livränta – ersättning för förlorad arbetsinkomst vid arbetsskada :: Vanliga frågor	200	Ska jag anmäla min arbetsskada till arbetsgivaren?	200	Det är bra om du säger till din arbetsgivare att du har skadat dig i arbetet, eftersom arbetsgivaren är skyldig enligt lag att anmäla arbetsskador till både Försäkringskassan och Arbetsmiljöverket. Men en sådan anmälan är inte nödvändig för att du ska få livränta.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/sjuk/om-du-har-skadat-dig-i-arbetet/livranta-ersattning-for-forlorad-arbetsinkomst-vid-arbetsskada
-20	Försäkringskassan	Sjuk :: Anställd :: Om du har skadat dig i arbetet eller under din utbildning :: Livränta – ersättning för förlorad arbetsinkomst vid arbetsskada :: Vanliga frågor	201	Under hur lång tid kan man få livränta?	201	Det finns ingen begränsning i antal år, men livräntan kan normalt betalas ut längst till och med månaden innan man fyller 65 år. Om man råkar ut för arbetsskada efter att man har fyllt 65 år kan livränta betalas som längst till och med månaden innan man fyller 68 år.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/sjuk/om-du-har-skadat-dig-i-arbetet/livranta-ersattning-for-forlorad-arbetsinkomst-vid-arbetsskada
-20	Försäkringskassan	Sjuk :: Anställd :: Om du har skadat dig i arbetet eller under din utbildning :: Livränta – ersättning för förlorad arbetsinkomst vid arbetsskada :: Vanliga frågor	202	Kan jag få livränta om jag inte arbetar i Sverige?	202	Ja, du kan arbeta i ett annat land och ändå vara försäkrad i Sverige. Det finns också tillfällen när du kan arbeta i Sverige men vara försäkrad i ett annat land. Ring kundcenter på 0771-524 524 om du vill veta vad som gäller för dig som: - arbetar som sjöman; - är utsänd av en svensk arbetsgivare till ett annat land eller är utsänd av en utländsk arbetsgivare till Sverige; - är diplomat; - arbetar i två eller flera länder; - är offentligt anställd av en förvaltning som tillhör Sverige men arbetar i ett annat land; - arbetar som flygande personal; - är kontraktsanställd inom EU; - har fått dispens att tillhöra svensk socialförsäkring; - skadar dig när du deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program eller i en utbildning med arbetsliknande moment; - har en arbetsskada som är godkänd sedan tidigare.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/sjuk/om-du-har-skadat-dig-i-arbetet/livranta-ersattning-for-forlorad-arbetsinkomst-vid-arbetsskada
-20	Försäkringskassan	Sjuk :: Anställd :: Om du har skadat dig i arbetet eller under din utbildning :: Livränta – ersättning för förlorad arbetsinkomst vid arbetsskada :: Vanliga frågor	203	Hur bedöms vilken inkomstförmåga jag har efter en arbetsskada?	203	Bedömningen av vilken inkomstförmåga du har utgår inte med automatik från dina nya inkomstförhållanden. Vi bedömer vilken inkomstförmåga du har utifrån din arbetsskada, utbildning och tidigare verksamhet samt ålder, bosättningsförhållanden och andra sådana omständigheter. Det innebär att vi kan komma fram till att du skulle kunna ha en högre inkomst i ett annat arbete än det du har efter skadan. Motsvarande bedömning görs om du blivit arbetslös efter skadan. Det aktuella läget på arbetsmarknaden påverkar inte vårt ställningstagandet till vilken inkomstförmåga du har.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/sjuk/om-du-har-skadat-dig-i-arbetet/livranta-ersattning-for-forlorad-arbetsinkomst-vid-arbetsskada
-20	Försäkringskassan	Sjuk :: Anställd :: Om du har skadat dig i arbetet eller under din utbildning :: Livränta – ersättning för förlorad arbetsinkomst vid arbetsskada :: Vanliga frågor	204	Hur mycket livränta får jag som tjänat över 7,5 prisbasbelopp?	204	För dig som haft en inkomst över 7,5 prisbasbelopp görs det en andelsberäkning. Det görs en beräkning av hur stor procentuell inkomstförlust du har och du får då lika stor procentuell andel av 7,5 prisbasbelopp. Om du exempelvis tjänat 500 000 kr före skadan och 300 000 efter skadan så är din inkomstförlust 40 %. Din livränta blir då 40 % av 7,5 prisbasbelopp. Det är före eventuell samordning med annan ersättning och skatteavdrag. Det här innebär att du som haft höga inkomster inte blir fullt kompenserad för din inkomstförlust.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/sjuk/om-du-har-skadat-dig-i-arbetet/livranta-ersattning-for-forlorad-arbetsinkomst-vid-arbetsskada
-21	Försäkringskassan	Sjuk :: Anställd :: Om du har skadat dig i arbetet eller under din utbildning :: Ersättning för kostnader vid arbetsskada :: Vanliga frågor	205	Kan jag ansöka om ersättning för tandvård innan behandlingen börjar om jag har ett behandlingsförslag?	205	Ja. I behandlingsförslaget måste det stå vad tandläkaren planerar att göra för att åtgärda din tandskada.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/sjuk/om-du-har-skadat-dig-i-arbetet/ersattning-for-kostnader-vid-arbetsskada
-21	Försäkringskassan	Sjuk :: Anställd :: Om du har skadat dig i arbetet eller under din utbildning :: Ersättning för kostnader vid arbetsskada :: Vanliga frågor	206	Vad är tandvårdsstöd och hur påverkar det ersättningen för min skada?	206	Tandvårdsstödet består av allmänt och särskilt tandvårdsbidrag samt ett högkostnadsskydd. Det finns till för att ge ekonomiskt stöd till alla som behöver tandvård och som ett skydd mot höga kostnader. Du får bara ersättning för den kostnad som är kvar när tandvårdsstödet har dragits av. Kom ihåg att säga till din tandläkare att du vill använda ditt tandvårdsstöd för att betala en del av kostnaden.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/sjuk/om-du-har-skadat-dig-i-arbetet/ersattning-for-kostnader-vid-arbetsskada
-21	Försäkringskassan	Sjuk :: Anställd :: Om du har skadat dig i arbetet eller under din utbildning :: Ersättning för kostnader vid arbetsskada :: Vanliga frågor	207	Vad är hjälpmedel?	207	Hjälpmedel är sådant som du på grund av arbetsskadan måste använda för att klara av din vardag. Det kan till exempel vara hjälpmedel för att kunna gå, en hörapparat eller specialglasögon. Även sådant som kan lindra effekterna av arbetsskadan eller leda till att du kan behålla din förmåga att klara av din vardag räknas som hjälpmedel. Det kan till exempel vara hjälpmedel som läkare eller sjukgymnast rekommenderat för att lindra effekterna av besvären. För att få ersättning för den här typen av hjälpmedel måste det finnas medicinska kunskaper som visar att det ger en positiv effekt på skadan. Om du istället främst behöver hjälpmedlet i ditt arbete räknas det som ett arbetshjälpmedel och du ska du istället ansöka om ersättning för ett sådant.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/sjuk/om-du-har-skadat-dig-i-arbetet/ersattning-for-kostnader-vid-arbetsskada
-21	Försäkringskassan	Sjuk :: Anställd :: Om du har skadat dig i arbetet eller under din utbildning :: Ersättning för kostnader vid arbetsskada :: Vanliga frågor	208	Kan jag köpa vilket hjälpmedel som helst och få ersättning för kostnaden från Försäkringskassan?	208	Nej. Du får bara ersättning från oss om du inte kan få samma hjälpmedel från någon annan, till exempel från regionen. Börja därför med att ta reda på vilka hjälpmedel de erbjuder. Du kan inte få ersättning från oss om du kan få ett tillräckligt bra hjälpmedel utan kostnad från regionen. Om du får ett hjälpmedel från regionen och ska betala en avgift till dem, kan du ansöka om ersättning för den från oss. Om du får ett hjälpmedel från oss och det finns ett billigare hjälpmedel som fungerar lika bra, så får du bara ersättning från oss för vad det skulle ha kostat.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/sjuk/om-du-har-skadat-dig-i-arbetet/ersattning-for-kostnader-vid-arbetsskada
-21	Försäkringskassan	Sjuk :: Anställd :: Om du har skadat dig i arbetet eller under din utbildning :: Ersättning för kostnader vid arbetsskada :: Vanliga frågor	209	I vilka situationer kan jag få ersättning för sjukvård utomlands?	209	Du kan få ersättning för sjukvård utomlands för arbetsskada om du exempelvis: - behöver vård när du är utomlands, antingen för att du skadar dig utomlands när du arbetar för en svensk arbetsgivare eller för att du återinsjuknar i en tidigare arbetsskada som är godkänd av Försäkringskassan; - inte kan få vård för din arbetsskada i Sverige inom skälig tid eller den vård du behöver inte finns i Sverige.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/sjuk/om-du-har-skadat-dig-i-arbetet/ersattning-for-kostnader-vid-arbetsskada
-21	Försäkringskassan	Sjuk :: Anställd :: Om du har skadat dig i arbetet eller under din utbildning :: Ersättning för kostnader vid arbetsskada :: Vanliga frågor	210	Jag fick vård utomlands för en arbetsskada. Ska jag ansöka om ersättning för arbetsskada eller för vård utomlands genom mitt EU-kort?	210	Du kan börja med att ansöka om ersättning för kostnaderna enligt de regler som gäller för vård utomlands. Om det finns kostnader som inte ersätts genom EU-kortet kan du ansöka om ersättning för kostnader i samband med arbetsskada.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/sjuk/om-du-har-skadat-dig-i-arbetet/ersattning-for-kostnader-vid-arbetsskada
-21	Försäkringskassan	Sjuk :: Anställd :: Om du har skadat dig i arbetet eller under din utbildning :: Ersättning för kostnader vid arbetsskada :: Vanliga frågor	211	Kan jag få ersättning för vårdkostnader i Sverige om jag inte är bosatt här?	211	Ja om du arbetar här och drabbas av en arbetsskada kan du få ersättning för vårdkostnaderna du får för den skadan om du inte har rätt till subventionerad vård. Ring kundcenter på 0771-524 524 för mer information.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/sjuk/om-du-har-skadat-dig-i-arbetet/ersattning-for-kostnader-vid-arbetsskada
-21	Försäkringskassan	Sjuk :: Anställd :: Om du har skadat dig i arbetet eller under din utbildning :: Ersättning för kostnader vid arbetsskada :: Vanliga frågor	212	Vilka skador kan jag få ersättning för?	212	Du kan få ersättning för skador som beror på olycksfall i arbetet eller olycksfall som inträffar på väg till eller från arbetet. Du kan också få ersättning för skador som du har fått på grund av till exempel: - tungt eller ensidigt arbete; - vibrationer eller skakningar; - buller; - olika kemiska ämnen; - psykiskt påfrestande arbetsförhållanden; - smittosamma sjukdomar vid arbete i ett riskyrke. Det måste dock finnas medicinsk kunskap om att det finns ett samband mellan din skada och det du utsätts för i ditt arbete.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/sjuk/om-du-har-skadat-dig-i-arbetet/ersattning-for-kostnader-vid-arbetsskada
-22	Försäkringskassan	Sjuk :: Anställd :: Om du har skadat dig i arbetet eller under din utbildning :: Arbetsskadesjukpenning :: Vanliga frågor	213	Kan jag få arbetsskadesjukpenning för studerande oavsett i vilken utbildning jag skadat mig?	213	Nej, det gäller bara vissa utbildningar och bara om du skadar dig när du gör något som liknar sådant som man gör när man arbetar. Det gäller bara om du går: - yrkesutbildning eller förberedande yrkesutbildning efter att du har gått ut grundskolan; - årskurs 7 eller högre årskurs i grundskolan; - särskolans yrkesinriktade program; - gymnasieskolan eller motsvarande utbildning. Du kan i vissa fall också få arbetsskadesjukpenning för studerande om du skadar dig i eller i anslutning till vissa arbetsmarknadspolitiska program, när du arbetstränar, arbetsprövar eller deltar i arbetslivsinriktad rehabilitering. Möjligheten att få ersättning beror alltså mycket på din situation och vilken sorts utbildning eller program du skadat dig i. Kontakta kundcenter på 0771-524 524 för att få veta vad som gäller för dig.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/sjuk/om-du-har-skadat-dig-i-arbetet/arbetsskadesjukpenning
-22	Försäkringskassan	Sjuk :: Anställd :: Om du har skadat dig i arbetet eller under din utbildning :: Arbetsskadesjukpenning :: Vanliga frågor	214	Jag har skadat mig under min utbildning, ska jag anmäla det och till vem?	214	Det är bra om du säger till den som har ansvaret för utbildningen eller åtgärden att du har skadat dig i arbetet, eftersom de är skyldiga enligt lag att anmäla arbetsskador till både Försäkringskassan och Arbetsmiljöverket. Men en sådan anmälan är inte nödvändig för att du ska få ersättning.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/sjuk/om-du-har-skadat-dig-i-arbetet/arbetsskadesjukpenning
-22	Försäkringskassan	Sjuk :: Anställd :: Om du har skadat dig i arbetet eller under din utbildning :: Arbetsskadesjukpenning :: Vanliga frågor	215	Kan jag få ersättning om jag får karensavdrag vid sjukfrånvaro?	215	Ja, om du får livränta och har fler än två karensavdrag kan du ansöka om ersättning för ytterligare dagar. Du behöver också kunna visa du haft karensavdrag och att sjukfrånvaron beror på arbetsskadan. Att du haft karensavdrag kan du till exempel styrka genom ett lönebesked med specifikation för löneavdraget. För att kunna visa vilken sjukdom eller diagnos som sjukfrånvaron beror på kan du styrka det med till exempel ett läkarintyg, men också andra medicinska underlag kan accepteras om det framgår av dem att det är arbetsskadan som orsakat sjukfrånvaron.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/sjuk/om-du-har-skadat-dig-i-arbetet/arbetsskadesjukpenning
-22	Försäkringskassan	Sjuk :: Anställd :: Om du har skadat dig i arbetet eller under din utbildning :: Arbetsskadesjukpenning :: Vanliga frågor	216	Hur mycket kan jag få i arbetsskadesjukpenning?	216	Ring Kundcenter på 0771 524 524 om du vill hur arbetsskadesjukpenning beräknas.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/sjuk/om-du-har-skadat-dig-i-arbetet/arbetsskadesjukpenning
-23	Försäkringskassan	Sjuk :: Anställd :: Närståendepenning för anställda :: Vanliga frågor	217	Kan flera personer dela på vården?	217	Ja, flera personer kan turas om i vården och få ersättning för olika dagar eller olika delar av dagen. Men närståendepenning kan inte betalas ut till flera personer för samma tid.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/sjuk/anstalld/narstaendepenning
-23	Försäkringskassan	Sjuk :: Anställd :: Närståendepenning för anställda :: Vanliga frågor	218	Hur många dagar kan jag få närståendepenning för?	218	Om  du är den enda som vårdar den sjuke kan du få 100 dagar med närståendepenning. Är ni fler personer som vårdar så delar ni på de 100 dagarna. Dagarna är alltså kopplade till den som är sjuk, inte till dig som vårdar.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/sjuk/anstalld/narstaendepenning
-23	Försäkringskassan	Sjuk :: Anställd :: Närståendepenning för anställda :: Vanliga frågor	219	Kan jag få närståendepenning för delar av en arbetsdag?	219	Ja, förutom hel närståendepenning kan du få tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels ersättning.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/sjuk/anstalld/narstaendepenning
-23	Försäkringskassan	Sjuk :: Anställd :: Närståendepenning för anställda :: Vanliga frågor	220	Jag har vårdat fler dagar än jag skrev i min ansökan, hur gör jag?	220	Lämna in en till ansökan om närståendepenning där du skriver in de nya dagarna.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/sjuk/anstalld/narstaendepenning
-23	Försäkringskassan	Sjuk :: Anställd :: Närståendepenning för anställda :: Vanliga frågor	221	Har jag rätt att vara ledig från mitt arbete för att vårda en närstående?	221	Ja, om du får närståendepenning har du rätt att vara ledig från ditt arbete. Tala om för din arbetsgivare så snart som möjligt att du ska vara ledig.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/sjuk/anstalld/narstaendepenning
-25	Försäkringskassan	Sjuk :: Anställd :: Smittbärarpenning och reseersättning för anställda :: Vanliga frågor	222	När har jag rätt till smittbärarpenning?	222	För att ha rätt till smittbärarpenning måste en läkare ha beslutat att du inte får gå till arbetet eftersom du är – eller kan vara – smittad av en samhällsfarlig sjukdom. Covid-19 är en sådan sjukdom. Du kan också ha rätt till ersättning för resor som du behöver göra, till exempel om du ska till en läkare för att utreda om du har en smittsam sjukdom. Ett läkarintyg som visar att du inte får arbeta på grund av risken för smitta krävs från första dagen. Regeringen har beslutat att tillfälligt ta bort kravet på läkarintyg vid ansökan om smittbärarpenning som gäller covid-19. Det gäller från och med 6 februari och fram till och med 30 april 2021. Det krävs fortfarande att du har blivit avstängd av en läkare, det vill säga att du har fått förhållningsregler om att du inte får gå till arbetet eftersom du är eller kan vara smittad, för att ha rätt till ersättningen. I ansökan uppger du för vilken period du har blivit avstängd. Det är bra om du ansöker för hela perioden när du har börjat arbeta igen. Undantaget från läkarintyg gäller när du ansöker om ersättning för dagar från och med 6 februari 2021. Om din ansökan gäller dagar före 6 februari, eller annan allmänfarlig sjukdom, behöver du fortfarande ha ett läkarintyg från första dagen när du ansöker.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/sjuk/anstalld/smittbararpenning
-25	Försäkringskassan	Sjuk :: Anställd :: Smittbärarpenning och reseersättning för anställda :: Vanliga frågor	223	Vad innebär regeringens beslut om att slopa kravet på läkarintyg vid ansökan om smittbärarpenning?	223	Det innebär att du inte behöver ha ett läkarintyg när du ansöker om smittbärarpenning med anledning av covid-19. En läkare måste fortfarande beslutat om avstängning, det vill säga att du fått förhållningsregler om att du inte får gå till arbetet eftersom du är eller kan vara smittad av covid-19. I ansökan uppger du för vilken period du har blivit avstängd och inte har arbetat. Undantaget från läkarintyg gäller när du ansöker om smittbärarpenning för dagar från och med 6 februari 2021. Om din ansökan gäller dagar före 6 februari, eller annan allmänfarlig sjukdom, behöver du fortfarande ett läkarintyg från första dagen som visar att du inte får gå till arbetet på grund av risken att smitta andra.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/sjuk/anstalld/smittbararpenning
-25	Försäkringskassan	Sjuk :: Anställd :: Smittbärarpenning och reseersättning för anställda :: Vanliga frågor	224	Jag har kommit hem från en utlandsresa och stannar frivilligt hemma från arbetet för att inte riskera spridning av coronavirus. Kan jag få smittbärarpenning?	224	För att få smittbärarpenning måste en läkare beslutat om avstängning, det vill säga gett dig förhållningsregler om att du inte får gå till arbetet eftersom du är eller kan vara smittad. Om du däremot stannar hemma frivilligt, utan att en läkare har beslutat om avstängning, får du inte smittbärarpenning.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/sjuk/anstalld/smittbararpenning
-25	Försäkringskassan	Sjuk :: Anställd :: Smittbärarpenning och reseersättning för anställda :: Vanliga frågor	225	Gäller karensavdrag vid smittbärarpenning?	225	Nej, du har rätt till smittbärarpenning från dag ett.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/sjuk/anstalld/smittbararpenning
-25	Försäkringskassan	Sjuk :: Anställd :: Smittbärarpenning och reseersättning för anställda :: Vanliga frågor	226	Kan jag få smittbärarpenning för tid som jag varit på läkarkontroll för att utreda om jag är smittad?	226	Ja, men det krävs ett intyg eller ett kvitto från sjukvården som styrker att du varit på provtagning för att utreda om du är smittad.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/sjuk/anstalld/smittbararpenning
-25	Försäkringskassan	Sjuk :: Anställd :: Smittbärarpenning och reseersättning för anställda :: Vanliga frågor	227	Min vårdcentral säger att jag inte får komma dit utan jag får en telefontid med läkaren. Kan jag få ett läkarintyg via telefon?	227	Ja, läkaren kan skriva ett läkarintyg per telefon. Försäkringskassan gör sedan en bedömning om du har rätt till ersättning utifrån innehåller i läkarintyget. Regeringen har beslutat att tillfälligt ta bort kravet på läkarintyg vid ansökan om smittbärarpenning som gäller covid-19. Det gäller från och med 6 februari och fram till och med 30 april 2021. Det krävs fortfarande att du har blivit avstängd av en läkare, det vill säga att du har fått förhållningsregler om att du inte får gå till arbetet eftersom du är eller kan vara smittad, för att ha rätt till ersättningen. I ansökan uppger du för vilken period du har blivit avstängd. Det är bra om du ansöker för hela perioden när du har börjat arbeta igen. Undantaget från läkarintyg gäller när du ansöker om ersättning för dagar från och med 6 februari 2021. Om din ansökan gäller dagar före 6 februari, eller annan allmänfarlig sjukdom, behöver du fortfarande ha ett läkarintyg från första dagen när du ansöker.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/sjuk/anstalld/smittbararpenning
-25	Försäkringskassan	Sjuk :: Anställd :: Smittbärarpenning och reseersättning för anställda :: Vanliga frågor	228	Jag har varit utomlands och min arbetsgivare uppmanar mig att stanna hemma från arbetet, trots att jag inte är smittad av covid-19 - har jag rätt till smittbärarpenning?	228	Nej, för att ha rätt till smittbärarpenning krävs ett läkarintyg som visar att du inte får arbeta för att du är eller kan vara smittad av en samhällsfarlig sjukdom. Regeringen har beslutat att tillfälligt ta bort kravet på läkarintyg vid ansökan om smittbärarpenning som gäller covid-19. Det gäller från och med 6 februari och fram till och med 30 april 2021. Det krävs fortfarande att du har blivit avstängd av en läkare, det vill säga att du har fått förhållningsregler om att du inte får gå till arbetet eftersom du är eller kan vara smittad, för att ha rätt till ersättningen. I ansökan uppger du för vilken period du har blivit avstängd. Det är bra om du ansöker för hela perioden när du har börjat arbeta igen. Undantaget från läkarintyg gäller när du ansöker om ersättning för dagar från och med 6 februari 2021. Om din ansökan gäller dagar före 6 februari, eller annan allmänfarlig sjukdom, behöver du fortfarande ha ett läkarintyg från första dagen när du ansöker.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/sjuk/anstalld/smittbararpenning
-25	Försäkringskassan	Sjuk :: Anställd :: Smittbärarpenning och reseersättning för anställda :: Vanliga frågor	229	Hela min arbetsplats har stängt ner för att förhindra smittspridning. Har jag automatiskt rätt till smittbärarpenning då?	229	Nej, för att få smittbärarpenning måste en läkare beslutat att du inte får gå till arbetet eftersom du är eller kan vara smittad. Om du däremot stannar hemma frivilligt, utan att en läkare har beslutat om avstängning, får du inte smittbärarpenning.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/sjuk/anstalld/smittbararpenning
-25	Försäkringskassan	Sjuk :: Anställd :: Smittbärarpenning och reseersättning för anställda :: Vanliga frågor	230	Kan jag få smittbärarpenning om jag blivit sjuk av coronaviruset?	230	Nej, om du är sjuk och inte kan arbeta gäller samma sak som när du blir sjuk i vanliga fall. De första två veckorna du är sjuk betalar din arbetsgivare sjuklön till dig i stället för din vanliga lön. Om du fortfarande är sjuk efter de två veckorna kan du ansöka om sjukpenning från Försäkringskassan.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/sjuk/anstalld/smittbararpenning
-25	Försäkringskassan	Sjuk :: Anställd :: Smittbärarpenning och reseersättning för anställda :: Vanliga frågor	231	Jag är rädd att bli smittad av covid-19. Har jag rätt att stanna hemma från jobbet och få smittbärarpenning?	231	Nej, för att få smittbärarpenning krävs att du har blivit avstängd från arbetet av en läkare, det vill säga fått förhållningsregler om att du inte får gå till arbetet eftersom du är eller kan vara smittad av en allmänfarlig sjukdom. Covid-19 räknas som en sådan sjukdom. I ansökan uppger du för vilken period du har blivit avstängd. Det är bra om du ansöker för hela perioden när du har börjat arbeta igen.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/sjuk/anstalld/smittbararpenning
-25	Försäkringskassan	Sjuk :: Anställd :: Smittbärarpenning och reseersättning för anställda :: Vanliga frågor	232	Min läkare har beslutat att jag måste vara hemma i 14 dagar på grund av smitta. När ska jag ansöka om smittbärarpenning?	232	För att det ska gå fortare att handlägga din ansökan är det bra om du ansöker för hela perioden när du har återgått i arbete.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/sjuk/anstalld/smittbararpenning
-25	Försäkringskassan	Sjuk :: Anställd :: Smittbärarpenning och reseersättning för anställda :: Vanliga frågor	233	Min arbetsgivare vill inte att jag kommer till jobbet på grund av smittorisk. Finns det någon ersättning jag kan söka?	233	Om du inte är sjuk eller en läkare har beslutat att du inte får vara på jobbet på grund av att du är eller kan vara smittbärare, har Försäkringskassan ingen ersättning som du kan ansöka om.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/sjuk/anstalld/smittbararpenning
-25	Försäkringskassan	Sjuk :: Anställd :: Smittbärarpenning och reseersättning för anställda :: Vanliga frågor	234	Ska jag skicka in provsvar när jag ansöker om smittbärarpenning?	234	Nej, det räcker med att du intygar på heder och samvete att du har blivit avstängd av en läkare, det vill säga fått förhållningsregler om att du inte får gå till arbetet på grund av risk för smitta. I ansökan uppger du för vilken period du är avstängd och inte har arbetat.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/sjuk/anstalld/smittbararpenning
-25	Försäkringskassan	Sjuk :: Anställd :: Smittbärarpenning och reseersättning för anställda :: Vanliga frågor	235	Kan jag få ersättning från Försäkringskassan för resor till covid-19 vaccinering?	235	Nej. Försäkringskassan ersätter inte resor till covid-19-vaccinering. Kontakta 1177 Vårdguiden (1177.se) för information om vad som gäller i den region du bor.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/sjuk/anstalld/smittbararpenning
-26	Försäkringskassan	Sjuk :: Anställd :: Förebyggande sjukpenning för anställda :: Vanliga frågor	236	Vad är medicinsk rehabilitering eller behandling?	236	Medicinsk behandling eller rehabilitering kan till exempel vara att gå till en psykolog, smärtbehandling, gymnastik, syn- och hörselrehabilitering eller arbetsterapi. Däremot räknas inte friskvård som medicinsk behandling.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/sjuk/anstalld/forebyggande_sjukpenning
-26	Försäkringskassan	Sjuk :: Anställd :: Förebyggande sjukpenning för anställda :: Vanliga frågor	237	Jag behöver resa för att ta mig till min behandling. Får jag pengar för den tiden?	237	Ja, du kan få ersättning även för restiden till och från behandlingen.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/sjuk/anstalld/forebyggande_sjukpenning
-26	Försäkringskassan	Sjuk :: Anställd :: Förebyggande sjukpenning för anställda :: Vanliga frågor	238	Behöver jag sjukanmäla mig?	238	Nej, du behöver inte sjukanmäla dig när du ansöker om sjukpenning i förebyggande syfte.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/sjuk/anstalld/forebyggande_sjukpenning
-27	Försäkringskassan	Sjuk :: Anställd :: Särskilt högriskskydd :: Vanliga frågor	239	Vad gäller för mig som är egen företagare?	239	Om du har en eller sju dagars karens så omfattas du som är egen företagare av det särskilda högriskskyddet. Det innebär att Försäkringskassan kan betala sjukpenning till dig för dina karensdagar.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/sjuk/anstalld/sarskilt_hogriskskydd
-27	Försäkringskassan	Sjuk :: Anställd :: Särskilt högriskskydd :: Vanliga frågor	240	Vad gäller för mig som fått aktivitetsersättning under det senaste året?	240	Din arbetsgivare kan få ersättning för dina sjuklönekostnader utan att du behöver intyga att det är troligt att du kommer att vara sjuk framöver. För dig som har fått aktivitetsersättning under det senaste året gäller beslutet om särskilt högriskskydd månaden efter den månad som det är fattat.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/sjuk/anstalld/sarskilt_hogriskskydd
-27	Försäkringskassan	Sjuk :: Anställd :: Särskilt högriskskydd :: Vanliga frågor	241	Jag ska genomgå donation. Vad gäller för mig?	241	Om du behöver vara borta från arbetet för förberedelser och ingrepp i samband med donation av organ eller vävnader kan du ha rätt till särskilt högriskskydd.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/sjuk/anstalld/sarskilt_hogriskskydd
-28	Försäkringskassan	Sjuk :: Föräldraledig och sjuk	242	Behöver jag ett läkarintyg?	242	Ja, om du är sjuk längre än sju dagar.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/sjuk/foraldraledig
-28	Försäkringskassan	Sjuk :: Föräldraledig och sjuk	243	Jag var bara sjuk en dag, ska jag ändå sjukanmäla mig?	243	Det finns inget krav på att du måste sjukanmäla dig, oavsett hur många dagar du är sjuk. Men om någon annan tar hand om barnet medan du är sjuk och barnet är över 1 år är det viktigt att sjukanmäla dig för att skydda din SGI. Glöm inte att gå in på Mina sidor och ta bort de dagar då någon annan har tagit hand om barnet från din ansökan om föräldrapenning.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/sjuk/foraldraledig
-28	Försäkringskassan	Sjuk :: Föräldraledig och sjuk	244	Varför måste jag ansöka om föräldrapenning på nytt när jag är frisk igen?	244	Eftersom vi inte vet hur länge du kommer att vara sjuk så kommer ingen föräldrapenning att börja betalas ut automatiskt igen förrän du gör en ny ansökan. Det är för att du inte ska få föräldrapenning utbetald felaktigt. Därför behöver du göra en ny ansökan om föräldrapenning när du är frisk.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/sjuk/foraldraledig
-28	Försäkringskassan	Sjuk :: Föräldraledig och sjuk	245	Hur fungerar karens under föräldraledighet?	245	Det görs vanligtvis ett karensavdrag när du blir sjuk och ansöker om sjukpenning.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/sjuk/foraldraledig
-28	Försäkringskassan	Sjuk :: Föräldraledig och sjuk	246	Kan jag få sjukpenning för alla veckodagar när jag är sjukskriven från min föräldraledighet?	246	Under de första 14 dagarna som du är sjukskriven från din föräldraledighet kan du bara få sjukpenning för de dagar då du annars skulle tagit ut föräldrapenning. Skulle du tagit ut föräldrapenning alla dagar i veckan så kan du också få sjukpenning för alla dagar i veckan. Men om du till exempel bara ansökt om föräldrapenning 3 dagar per vecka så kan du bara få sjukpenning för dessa dagar då du går miste om ersättning i form av föräldrapenning. Från och med den 15:e dagen i sjukperioden kan du få sjukpenning för alla dagar i veckan, även lördagar och söndagar.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/sjuk/foraldraledig
-29	Försäkringskassan	Sjuk :: Sjuk minst 1 år :: Aktivitetsersättning vid nedsatt arbetsförmåga	247	Kan jag ansöka om pengar för tidigare månader?	247	Ja, du kan ansöka om aktivitetsersättning för tre månader bakåt i tiden. Du får pengarna för den tiden i din första utbetalning. För att du ska kunna få aktivitetsersättning för månaderna innan du har skickat in din ansökan ska du också skicka in ett läkarutlåtande som visar att du inte kunde arbeta då. Har du fått pengar från a-kassan, sjukpenning eller kommunen under de månaderna så dras de av från din aktivitetsersättning.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/sjuk/sjuk_minst_1_ar/aktivitetsersattning-vid-nedsatt-arbetsformaga
-29	Försäkringskassan	Sjuk :: Sjuk minst 1 år :: Aktivitetsersättning vid nedsatt arbetsförmåga	248	Jag vet inte vem som är min handläggare – hur tar jag reda på det?	248	Ring till kundcenter på 0771-524 524 så hjälper de dig.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/sjuk/sjuk_minst_1_ar/aktivitetsersattning-vid-nedsatt-arbetsformaga
-29	Försäkringskassan	Sjuk :: Sjuk minst 1 år :: Aktivitetsersättning vid nedsatt arbetsförmåga	249	Kan jag behålla min aktivitetsersättning om jag flyttar utomlands?	249	Ja, den delen som är inkomstrelaterat betalas ut till dig oavsett vilket land du bor. Garantiersättning kan du däremot bara ta med dig till länder inom EU/EES, Schweiz och Kanada. Vänd dig till Försäkringskassan för mer information om när du har rätt att ta med din garantiersättning till ett annat land. Om du flyttar utomlands permanent så ska du anmäla det till Försäkringskassan. Det är viktigt att du talar om vilken adress, bank och kontonummer du vill att aktivitetsersättningen ska skickas till. En gång om året får du ett levnadsintyg skickat till dig som du ska fylla i och skicka in till Försäkringskassan. Om du bor i Danmark, Finland, Norge eller Tyskland behöver du inte skicka in något levnadsintyg. Uppgifterna om dig hämtas i stället genom datautbyte mellan Sverige och ditt bosättningsland.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/sjuk/sjuk_minst_1_ar/aktivitetsersattning-vid-nedsatt-arbetsformaga
-29	Försäkringskassan	Sjuk :: Sjuk minst 1 år :: Aktivitetsersättning vid nedsatt arbetsförmåga	250	Hur mycket kan jag arbeta om jag har hel aktivitetsersättning?	250	Du kan arbeta upp till 5 timmar i veckan med till exempel politiskt eller ideellt arbete och ändå behålla hela din aktivitetsersättning. Det gäller om du har hel aktivitetsersättning. Du får heller inte ha för stora inkomster av arbetet. Det är därför viktigt att du kontaktar din handläggare innan du börjar arbeta.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/sjuk/sjuk_minst_1_ar/aktivitetsersattning-vid-nedsatt-arbetsformaga
-29	Försäkringskassan	Sjuk :: Sjuk minst 1 år :: Aktivitetsersättning vid nedsatt arbetsförmåga	251	Jag har vilande aktivitetsersättning. Vad händer om jag inte orkar fortsätta arbeta eller studera?	251	Du kan avbryta arbetet eller studierna om du inte längre orkar av att arbeta eller studera. Du kan få tillbaka din aktivitetsersättning. Kontakta i så fall din handläggare.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/sjuk/sjuk_minst_1_ar/aktivitetsersattning-vid-nedsatt-arbetsformaga
-29	Försäkringskassan	Sjuk :: Sjuk minst 1 år :: Aktivitetsersättning vid nedsatt arbetsförmåga	252	Kan jag ha CSN samtidigt som jag har prövotid?	252	Nej, CSN betalar inte studiestöd under tid med aktivitetsersättning.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/sjuk/sjuk_minst_1_ar/aktivitetsersattning-vid-nedsatt-arbetsformaga
-29	Försäkringskassan	Sjuk :: Sjuk minst 1 år :: Aktivitetsersättning vid nedsatt arbetsförmåga	253	Vad händer om jag inte orkar fortsätta studera med prövotid? Kan jag avbryta och sedan fortsätta?	253	Du kan avbryta studierna. Du behöver inte visa något medicinskt underlag när du avbryter studierna. Du måste anmäla studieavbrottet till Försäkringskassan eftersom en påbörjad studiemånad räknas som en förbrukad prövotidsmånad. Om, och när, du vill återuppta studierna efter ett avbrott ska du ansöka om prövotid igen. Du kan då använda de månader du har kvar av prövotiden. Om du vill avbryta dina studier räcker det med att du meddelar det till Försäkringskassan. Du får ett meddelande att din prövotid har avbrutits och hur många månader som har förbrukats.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/sjuk/sjuk_minst_1_ar/aktivitetsersattning-vid-nedsatt-arbetsformaga
-30	Försäkringskassan	Sjuk :: Om du rest utomlands och blivit akut sjuk	254	För vilka länder gäller EU-kortet och hur länge?	254	EU-kortet gäller i Belgien, Bulgarien, Cypern, Danmark, Estland, Finland, Frankrike, Grekland, Irland, Island, Italien, Kroatien, Lettland, Liechtenstein, Litauen, Luxemburg, Malta, Nederländerna, Norge, Polen, Portugal, Rumänien, Schweiz, Slovakien, Slovenien, Spanien, Storbritannien och Nordirland, Tyskland, Tjeckien, Ungern och Österrike. Du behöver inte kortet inom Norden. Storbritannien och Nordirland har lämnat EU, men EU-kortet gäller även där.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/sjuk/om-du-ska-resa-utomlands-och-blir-sjuk
-30	Försäkringskassan	Sjuk :: Om du rest utomlands och blivit akut sjuk	255	Vad är nödvändig vård?	255	Nödvändig vård är vård som inte kan vänta tills du kommer tillbaka till Sverige. Det är alltid läkare eller annan vårdpersonal som bedömer om vården är nödvändig. Bedömningen beror på vilken sjukdom du har och hur länge du ska stanna i landet.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/sjuk/om-du-ska-resa-utomlands-och-blir-sjuk
-30	Försäkringskassan	Sjuk :: Om du rest utomlands och blivit akut sjuk	256	Täcker EU-kortet även dialysbehandling?	256	Ja du kan använda ditt EU-kort för dialysbehandling hos en allmänt ansluten vårdgivare. Detta gäller även för andra sjukdomar som innebär att du behöver livsnödvändig medicinsk behandling som kräver specialistvård. Tänk på att du i förväg ska söka upp och ta kontakt med en vårdgivare på orten där du kommer att vistas, detta för att du ska vara säker på att få tillgång till den utrustning eller behandling som du behöver. Säkerställ samtidigt också att vårdgivaren kan ta emot EU-kortet (EHIC).	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/sjuk/om-du-ska-resa-utomlands-och-blir-sjuk
-30	Försäkringskassan	Sjuk :: Om du rest utomlands och blivit akut sjuk	257	Kan jag resa utomlands med sjuklön eller sjukpenning?	257	Ja, om det inte påverkar din rehabilitering eller ditt tillfrisknande negativt.  Om du ska resa inom EU/EES eller till Schweiz så behöver du normalt sett inte göra någonting men om du ska resa till Turkiet eller ett annat land utanför EU ska du ansöka om att behålla sjukpenningen under utlandsvistelsen. Ansök innan du reser genom att logga in på Mina sidor eller använd blanketten.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/sjuk/om-du-ska-resa-utomlands-och-blir-sjuk
-30	Försäkringskassan	Sjuk :: Om du rest utomlands och blivit akut sjuk	258	Vem betalar om jag får extra kostnader för hemresan?	258	Inom Norden finns ett speciellt avtal som i vissa fall täcker extra kostnader för hemresor. I övriga länder behöver du en privat försäkring för att få ersättning för hemresan. Ta reda på vad som ingår i din hemförsäkring och om du behöver en extra reseförsäkring.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/sjuk/om-du-ska-resa-utomlands-och-blir-sjuk
-30	Försäkringskassan	Sjuk :: Om du rest utomlands och blivit akut sjuk	259	Min vårdgivare i Spanien vill se ett pensionärsintyg, hur får jag det?	259	Vårdgivare i Spanien kräver ibland att du visar upp ett intyg om att du är pensionär. Vi utfärdar intyget på spanska så kontakta oss för att ansöka om intyget. Intyget gör att du kan köpa läkemedel till ett reducerat pris i samband med nödvändig vård.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/sjuk/om-du-ska-resa-utomlands-och-blir-sjuk
-30	Försäkringskassan	Sjuk :: Om du rest utomlands och blivit akut sjuk	260	Kan jag få ersättning för läkemedelskostnader som jag har haft i samband med vård?	260	Ja, du kan få ersättning för läkemedel om läkemedlet har ordinerats genom förskrivning på recept och är godkänt för försäljning i Sverige. Du kan bara få ersättning för läkemedelskostnader som omfattas av de läkemedel som ingår i högkostnadsskyddet. Du kan bara få ersättning om du köpt läkemedel för minst 1 150 kronor under ett år (för 2018 var beloppet 1 125 kronor och för 2017 var beloppet 1 100 kronor). Om du vill att kostnaderna ska ingå i högkostnadsskyddet behöver du lämna samtycke på ansökningsblanketten. För att Försäkringskassan ska kunna beräkna din ersättning för läkemedel ska du skicka in ett registerutdrag från Apoteket.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/sjuk/om-du-ska-resa-utomlands-och-blir-sjuk
-30	Försäkringskassan	Sjuk :: Om du rest utomlands och blivit akut sjuk	261	Vad behöver ett läkemedelsrecept innehålla för att kunna användas i ett annat EU/EES-land?	261	Den här informationen behöver ett recept innehålla: - patientens för- och efternamn (utskrivet) och födelsedatum; - datum när receptet är utfärdat; - läkarens för- och efternamn (utskrivet), yrkestitel, kontaktuppgifter, adress till arbetet (inklusive land) och namnteckning (handskriven eller elektronisk); - läkemedlets generiska namn (eftersom läkemedlet kan säljas under olika handelsnamn), läkemedelsform (tablett, lösning osv.), mängd, styrka och dosering.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/sjuk/om-du-ska-resa-utomlands-och-blir-sjuk
-30	Försäkringskassan	Sjuk :: Om du rest utomlands och blivit akut sjuk	262	Gäller EU-kortet även om UD avråder från alla icke nödvändiga resor?	262	Ja, EU-kortet gäller om du reser till ett annat land inom EU/EES eller Schweiz även om UD avråder från alla icke nödvändiga resor dit.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/sjuk/om-du-ska-resa-utomlands-och-blir-sjuk
-30	Försäkringskassan	Sjuk :: Om du rest utomlands och blivit akut sjuk	263	Varför kan jag inte få mitt EU-kort skickat till en annan adress?	263	EU-kortet går automatiskt till din folkbokföringsadress. Tänk därför på att beställa kortet i god tid innan du ska ut och resa. Försäkringskassan kan skicka ett provisoriskt pappersintyg till en annan adress. Intyget ger samma rättigheter som EU-kortet. Ring kundcenter på 0771-524 524 om du behöver ett provisoriskt pappersintyg.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/sjuk/om-du-ska-resa-utomlands-och-blir-sjuk
-30	Försäkringskassan	Sjuk :: Om du rest utomlands och blivit akut sjuk	264	Jag får felmeddelande om att kontakta kundtjänst när jag beställer kortet på Mina sidor. Vad kan det bero på?	264	Det kan finnas flera anledningar till att du får detta felmeddelande. En vanlig anledning är att du inte är registrerad som försäkrad i Försäkringskassans system.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/sjuk/om-du-ska-resa-utomlands-och-blir-sjuk
-30	Försäkringskassan	Sjuk :: Om du rest utomlands och blivit akut sjuk	265	Vad gör jag om jag inte är nöjd med mitt beslut?	265	Försäkringskassans beslut går i regel att ompröva eller överklaga. Vad som gäller för dig framgår av beslutsbrevet som du har fått.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/sjuk/om-du-ska-resa-utomlands-och-blir-sjuk
-31	Försäkringskassan	Sjuk :: Om du skadat dig under militär utbildning eller vid verksamhet inom det civila försvaret :: Livränta – ersättning för förlorad arbetsinkomst vid personskada	266	Under hur lång tid kan man få livränta?	266	Det finns ingen begränsning i antal år, men livräntan kan normalt betalas ut längst till och med månaden innan man fyller 65 år. Om man råkar ut för personskada efter att man har fyllt 65 år kan livränta betalas som längst till och med månaden innan man fyller 67 år.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/sjuk/om-du-skadat-dig-under-militar-utbildning-eller-vid-verksamhet-inom-det-civila-forsvaret/livranta-ersattning-for-forlorad-arbetsinkomst-vid-personskada
-31	Försäkringskassan	Sjuk :: Om du skadat dig under militär utbildning eller vid verksamhet inom det civila försvaret :: Livränta – ersättning för förlorad arbetsinkomst vid personskada	267	Vad räknas som en personskada?	267	Personskador kan vara skador på grund av olyckor under tid när du tjänstgjorde enligt lagen om totalförsvarsplikt, deltog i en frivillig försvarsutbildning, medverkade i räddningstjänst eller deltog i verksamhet inom hemvärnet eller inom en frivillig försvarsorganisation. Personskador kan också inträffa på väg till eller från verksamheten eller vara sjukdomar som orsakats av den.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/sjuk/om-du-skadat-dig-under-militar-utbildning-eller-vid-verksamhet-inom-det-civila-forsvaret/livranta-ersattning-for-forlorad-arbetsinkomst-vid-personskada
-31	Försäkringskassan	Sjuk :: Om du skadat dig under militär utbildning eller vid verksamhet inom det civila försvaret :: Livränta – ersättning för förlorad arbetsinkomst vid personskada	268	Kan jag få skadestånd?	268	Nej, men du kan ansöka om ersättning för till exempel sveda och värk eller lyte och men hos Kammarkollegiet om din skada godkänts av Försäkringskassan som personskada enligt statligt personskadeskydd.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/sjuk/om-du-skadat-dig-under-militar-utbildning-eller-vid-verksamhet-inom-det-civila-forsvaret/livranta-ersattning-for-forlorad-arbetsinkomst-vid-personskada
-31	Försäkringskassan	Sjuk :: Om du skadat dig under militär utbildning eller vid verksamhet inom det civila försvaret :: Livränta – ersättning för förlorad arbetsinkomst vid personskada	269	Hur får jag min skada prövad?	269	Du anmäler din personskada helst tillsammans med den som är ansvarig för verksamheten. Om det inte är möjligt kan du själv göra en anmälan. Försäkringskassan prövar alla anmälningar om personskada som kommer in till oss. Vi kontaktar dig vid behov. När utredningen är klar skickas ett beslut till dig.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/sjuk/om-du-skadat-dig-under-militar-utbildning-eller-vid-verksamhet-inom-det-civila-forsvaret/livranta-ersattning-for-forlorad-arbetsinkomst-vid-personskada
-31	Försäkringskassan	Sjuk :: Om du skadat dig under militär utbildning eller vid verksamhet inom det civila försvaret :: Livränta – ersättning för förlorad arbetsinkomst vid personskada	270	Kan jag få sjukpenning som ersättning för en personskada?	270	Ja. Du kan få sjukpenning från personskadeskyddet om du inte kan få vanlig sjukpenning därför att du inte har någon sjukpenninggrundande inkomst. Men du kan inte få sjukpenning samtidigt som du tjänstgör.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/sjuk/om-du-skadat-dig-under-militar-utbildning-eller-vid-verksamhet-inom-det-civila-forsvaret/livranta-ersattning-for-forlorad-arbetsinkomst-vid-personskada
-31	Försäkringskassan	Sjuk :: Om du skadat dig under militär utbildning eller vid verksamhet inom det civila försvaret :: Livränta – ersättning för förlorad arbetsinkomst vid personskada	271	Jag har skadat mig under en internationell militär insats/i polisens utlandsstyrka – vad gäller för mig?	271	Om du skadat dig under tjänstgöring i internationell militär insats eller i polisens utlandsstyrka kan du muntligt eller skriftligt begära att Försäkringskassan prövar din skada. Kontakta kundcenter på 0771-524 524 för information. Din skada kan prövas utifrån reglerna i arbetsskadeförsäkringen eller, om det är fördelaktigare, utifrån reglerna i statligt personskadeskydd. Om du skadat dig vid ett olycksfall kan AFA-försäkring pröva din skada och ersättningsanspråk utan att Försäkringskassan prövar det först. Om du vill ansöka om till exempel livränta, ersättning för särskilda hjälpmedel, tandvård gäller samma regler som för personer som är anställda i arbetet.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/sjuk/om-du-skadat-dig-under-militar-utbildning-eller-vid-verksamhet-inom-det-civila-forsvaret/livranta-ersattning-for-forlorad-arbetsinkomst-vid-personskada
-32	Försäkringskassan	Arbetssökande :: Om du deltar i etablerings­programmet hos Arbets­förmedlingen	272	Kan jag få ersättning för helgdagar (exempelvis jul, nyår och påsk)?	272	Du kan ha rätt till ersättning om du har deltagit eller har haft frånvaro som kan ge rätt till ersättning under dessa dagar. Det är Arbetsförmedlingen eller din anordnare som bestämmer vilka aktiviteter du har i ditt program samt hur dessa är förlagda. Du kan läsa mer om frånvaro som ger rätt till ersättning under frågan: ”Vad händer med min ersättning om jag är frånvarande några dagar”.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/arbetssokande/om-du-deltar-i-etableringsprogrammet-hos-arbetsformedlingen
-32	Försäkringskassan	Arbetssökande :: Om du deltar i etablerings­programmet hos Arbets­förmedlingen	273	Hur betalas ersättningarna ut?	273	När Försäkringskassan beslutar att du ska få en ersättning betalas pengarna normalt in på ett bankkonto. Du måste därför besöka en bank för att öppna ett konto. För att öppna ett konto måste du kunna identifiera dig. Då behöver du ha ett id-kort (identitetskort). När du öppnat att bankkonto anmäler du kontonumret till Försäkringskassan. Utan bankkonto betalas pengarna ut på avi.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/arbetssokande/om-du-deltar-i-etableringsprogrammet-hos-arbetsformedlingen
-32	Försäkringskassan	Arbetssökande :: Om du deltar i etablerings­programmet hos Arbets­förmedlingen	274	Vad är en e-legitimation och var kan jag få den?	274	En e-legitimation är som ett id-kort på internet. 	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/arbetssokande/om-du-deltar-i-etableringsprogrammet-hos-arbetsformedlingen
-32	Försäkringskassan	Arbetssökande :: Om du deltar i etablerings­programmet hos Arbets­förmedlingen	275	Vad ska jag göra om jag inte kan delta av en annan anledning?	275	Prata med Arbetsförmedlingen om du måste vara frånvarande. Om du inte kan delta i ditt program kan du ändå få pengar om frånvaron beror på att du: - är sjuk och har sjukanmält dig till Arbetsförmedlingen; - tar hand om ett barn som är sjukt; - tar hand om en svårt sjuk närstående, med svårt sjuk menas att sjukdomen är ett påtagligt hot mot den närståendes liv; - har en enskild angelägenhet av vikt som Arbetsförmedlingen har godkänt; - har ett tillfälligt uppehåll i en utbildning som har anmälts till Arbetsförmedlingen. När du ansöker om ersättning fyller du i anledningen till att du var frånvarande de här dagarna. Om du är frånvarande av en annan anledning får du ingen ersättning, till exempel om du har kommit överens med Arbetsförmedlingen att du får vara ledig från etableringsprogrammet av särskilda familjeskäl. Då ska du inte ansöka om ersättning för de dagarna.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/arbetssokande/om-du-deltar-i-etableringsprogrammet-hos-arbetsformedlingen
-32	Försäkringskassan	Arbetssökande :: Om du deltar i etablerings­programmet hos Arbets­förmedlingen	276	Får jag mindre pengar om jag arbetar samtidigt som jag har ett program?	276	Ja, din ersättning minskar om du arbetar och får lön för samma dagar som du har program. Om du ansöker om etableringsersättning för en dag som du även har arbetat med lön, ska du skriva i din ansökan hur mycket du har tjänat.  Annars kan du få för mycket pengar och bli skyldig att betala tillbaka. Om du arbetar på dagar som du inte har program, behöver du inte skriva det i ansökan.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/arbetssokande/om-du-deltar-i-etableringsprogrammet-hos-arbetsformedlingen
-32	Försäkringskassan	Arbetssökande :: Om du deltar i etablerings­programmet hos Arbets­förmedlingen	277	Får jag mindre pengar om jag får andra utbetalningar från Försäkringskassan?	277	Om du får föräldrapenning eller rehabiliteringspenning för dagar som du också ansöker om etableringsersättning för, minskar vi din ersättning för den dagen med det belopp som du får i föräldrapenning eller rehabiliteringspenning. Om du får sjukersättning, aktivitetsersättning, allmän ålderspension eller tjänstepension samtidigt som du deltar i ditt program, delar vi månadsbeloppet med 22 och minskar din etableringsersättning per dag med det.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/arbetssokande/om-du-deltar-i-etableringsprogrammet-hos-arbetsformedlingen
-32	Försäkringskassan	Arbetssökande :: Om du deltar i etablerings­programmet hos Arbets­förmedlingen	278	Får jag mindre pengar om jag får pengar från CSN samtidigt?	278	Om du får studiestöd eller studiestartsstöd från CSN samtidigt som du deltar i etableringsprogrammet, så kan du inte få etableringsersättning för programmet för samma tid. Om du till exempel får studiestöd på 50 %, så halverar vi din etableringsersättning för deltagandet i ditt program. Om du får studiestöd på 100 % kan du inte få någon ersättning alls.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/arbetssokande/om-du-deltar-i-etableringsprogrammet-hos-arbetsformedlingen
-32	Försäkringskassan	Arbetssökande :: Om du deltar i etablerings­programmet hos Arbets­förmedlingen	279	Hur mycket pengar får jag om mitt etableringsprogram inte är på heltid?	279	Om du går i ett program på deltid minskar vi din etableringsersättning så att den motsvarar omfattningen på ditt program. Går du i programmet på halvtid får du hälften så mycket pengar som du skulle fått om du gick heltid, alltså 154 kronor per dag.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/arbetssokande/om-du-deltar-i-etableringsprogrammet-hos-arbetsformedlingen
-32	Försäkringskassan	Arbetssökande :: Om du deltar i etablerings­programmet hos Arbets­förmedlingen	280	Vad händer om Arbetsförmedlingen har beslutat om att jag inte har rätt till ersättning för ett antal dagar?	280	Arbetsförmedlingen kan besluta om att du inte har rätt till ersättning i ett antal dagar, till exempel för att du inte har deltagit i ditt program som du skulle. I så fall skickar Arbetsförmedlingen beslutet till dig och till Försäkringskassan. Försäkringskassan bestämmer sedan vilka dagar som du inte ska få pengar för.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/arbetssokande/om-du-deltar-i-etableringsprogrammet-hos-arbetsformedlingen
-32	Försäkringskassan	Arbetssökande :: Om du deltar i etablerings­programmet hos Arbets­förmedlingen	281	Vad är vårdnad?	281	Vårdnad är ett rättsligt begrepp. Den som har vårdnaden om barnet bestämmer i frågor som rör barnet. Ett barn står under någons vårdnad fram till 18-årsdagen.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/arbetssokande/om-du-deltar-i-etableringsprogrammet-hos-arbetsformedlingen
-32	Försäkringskassan	Arbetssökande :: Om du deltar i etablerings­programmet hos Arbets­förmedlingen	282	Vad menas med att barnet inte ska försörja sig själv?	282	Ett barn räknas som självförsörjande om barnet har inkomst av arbete eller tillgångar, till exempel pengar på banken. Barnbidrag, studiestöd och underhållstöd, räknas inte som inkomst.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/arbetssokande/om-du-deltar-i-etableringsprogrammet-hos-arbetsformedlingen
-32	Försäkringskassan	Arbetssökande :: Om du deltar i etablerings­programmet hos Arbets­förmedlingen	283	Kan jag även få bostadsersättning om jag hyr en bostad i andra hand?	283	Ja, men då ska hyresavtalet vara skriftligt och hyresvärden, bostadsrättsföreningen eller hyresnämnden ska ha godkänt andrahandsuthyrningen.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/arbetssokande/om-du-deltar-i-etableringsprogrammet-hos-arbetsformedlingen
-32	Försäkringskassan	Arbetssökande :: Om du deltar i etablerings­programmet hos Arbets­förmedlingen	284	Kan jag få bostadsersättning även om en person utan uppehållstillstånd bor eller flyttar in hos mig?	284	Nej, du måste bo ensam. Även om en person utan uppehållstillstånd bor eller flyttar in hos dig, räknas det som att du bor tillsammans med någon annan. Därför måste du anmäla en sådan förändring till Försäkringskassan.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/arbetssokande/om-du-deltar-i-etableringsprogrammet-hos-arbetsformedlingen
-32	Försäkringskassan	Arbetssökande :: Om du deltar i etablerings­programmet hos Arbets­förmedlingen	285	Jag kan inte lämna min ansökan via e-tjänsten på grund av att ni inte har uppgifter från Arbetsförmedlingen om mitt program. Vad ska jag göra?	285	Om du har deltagit i ett program och det inte går att ansöka via e-tjänsten är det viktigt att du lämnar in en ansökan på blankett FK7114 för att inte riskera att gå miste om ersättning.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/arbetssokande/om-du-deltar-i-etableringsprogrammet-hos-arbetsformedlingen
-33	Försäkringskassan	Arbetssökande :: Bostadsbidrag till barnfamiljer	286	Jag och mitt barn bor i Sverige och jag är arbetslös. Den andra föräldern bor och arbetar i Danmark. Hur påverkar det mitt bostadsbidrag?	286	Delar av bostadsbidraget är EU-familjeförmåner och kommer därför att samordnas med Danmark. Det kan påverka storleken på bostadsbidraget som du får från Sverige. Kontakta oss på 010-115 10 20 för att få reda på vad som gäller i ditt fall.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/arbetssokande/bostadsbidrag/bostadsbidrag_till_barnfamiljer
-33	Försäkringskassan	Arbetssökande :: Bostadsbidrag till barnfamiljer	287	Kan jag få bostadsbidrag om mitt barn inte bor hos mig hela tiden?	287	Ja. Det beror på hur ofta barnet bor hos dig. Om ditt barn bor hos dig ungefär halva tiden kan du få bostadsbidrag om du har vårdnaden om barnet. Om ditt barn bor hos dig mindre än halva tiden kan du få bostadsbidrag om ni bor i en bostad som är minst 40 kvadratmeter och har minst två rum och kök. Om ditt barn bor hos dig mindre än 30 dagar per år kan du inte få bostadsbidrag. Om du är 28 år eller yngre kan du ansöka om bostadsbidrag till unga.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/arbetssokande/bostadsbidrag/bostadsbidrag_till_barnfamiljer
-33	Försäkringskassan	Arbetssökande :: Bostadsbidrag till barnfamiljer	288	Kan jag ansöka om bostadsbidrag för tidigare månader?	288	Nej. Du kan inte få bidrag för tiden innan du ansökte. Men det finns ett undantag. Om du har fått en retroaktiv hyreshöjning kan du få bidrag för tidigare månader.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/arbetssokande/bostadsbidrag/bostadsbidrag_till_barnfamiljer
-33	Försäkringskassan	Arbetssökande :: Bostadsbidrag till barnfamiljer	289	Jag är inte folkbokförd på den adress där jag bor. Kan jag få bostadsbidrag?	289	Ja, i vissa fall går det. Till exempel om du bor tillfälligt i en annan bostad kortare tid än ett år, och sedan ska flytta tillbaka till den adress där du är folkbokförd.  Det gäller också om du har så kallad kvarskrivning.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/arbetssokande/bostadsbidrag/bostadsbidrag_till_barnfamiljer
-33	Försäkringskassan	Arbetssökande :: Bostadsbidrag till barnfamiljer	290	Kan jag få bostadsbidrag om jag hyr i andra hand?	290	Ja. Om du har ett andrahandskontrakt som är godkänt av hyresvärden eller bostadsrättsföreningen kan du ansöka om bostadsbidrag.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/arbetssokande/bostadsbidrag/bostadsbidrag_till_barnfamiljer
-33	Försäkringskassan	Arbetssökande :: Bostadsbidrag till barnfamiljer	291	Kan jag få bostadsbidrag om jag är inneboende?	291	Nej. Om du däremot har barn som bor hos dig större delen av tiden, så kan du ha rätt till det särskilda bidraget för hemmavarande barn. Om du har barn som bor ungefär halva tiden hos dig, så kan du ha rätt till det särskilda bidraget för barn som bor växelvis. Kontakta Kundcenter på 0771-524 524 om du vill veta mer.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/arbetssokande/bostadsbidrag/bostadsbidrag_till_barnfamiljer
-33	Försäkringskassan	Arbetssökande :: Bostadsbidrag till barnfamiljer	292	Kan jag ändra kontot som bidraget kommer till?	292	Ja. Gå in på Mina sidor för att ändra ditt kontonummer.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/arbetssokande/bostadsbidrag/bostadsbidrag_till_barnfamiljer
-33	Försäkringskassan	Arbetssökande :: Bostadsbidrag till barnfamiljer	293	Jag vill att pengarna kommer till min sambos, makes eller makas konto. Går det?	293	Ja. Du kan ändra vem som ska få bostadsbidraget genom att fylla i blanketten Ändring av bostadsbidrag.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/arbetssokande/bostadsbidrag/bostadsbidrag_till_barnfamiljer
-33	Försäkringskassan	Arbetssökande :: Bostadsbidrag till barnfamiljer	294	Jag har haft mindre inkomster än jag skrev i blanketten, vad händer då?	294	När du ansökte om bostadsbidrag lämnade du preliminära uppgifter om vilka inkomster du trodde att du skulle få under det aktuella året. Varje år kring årsskiftet gör vi en slutgiltig beräkning av bostadsbidraget där vi jämför dina preliminära inkomstuppgifter med uppgifter från din deklaration som vi får från Skatteverket. Om du har fått för lite bostadsbidrag får du en tilläggsutbetalning. Tilläggsutbetalningen kommer under februari. Du behöver inte göra något för att få utbetalningen. Den sätts in på samma konto som bostadsbidraget.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/arbetssokande/bostadsbidrag/bostadsbidrag_till_barnfamiljer
-33	Försäkringskassan	Arbetssökande :: Bostadsbidrag till barnfamiljer	295	Varför har jag inte fått hem något beslutsbrev?	295	Om du är ansluten till tjänsten Mina meddelanden kommer ditt beslutsbrev att skickas till din digitala brevlåda istället för hem till dig med papperspost.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/arbetssokande/bostadsbidrag/bostadsbidrag_till_barnfamiljer
-33	Försäkringskassan	Arbetssökande :: Bostadsbidrag till barnfamiljer	296	Kan jag få bostadsbidrag för hela min bostadskostnad?	296	Nej, du kan få bidrag för en del av din bostadskostnad. Den delen kallas för den bidragsgrundande bostadskostnaden. Det finns en övre gräns för vilken bostadskostnad som är bidragsgrundande. För barnfamiljer beror den gränsen på hur många barn som bor hemma. Den gränsen kan minskas, till exempel om du har en bostadsyta som överstiger en viss gräns, om du hyr ut ett eller flera rum eller om någon annan än din make, sambo eller dina barn bor hos dig. Ring kundcenter på 0771-524 524 om du har frågor om vad som gäller i ditt fall.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/arbetssokande/bostadsbidrag/bostadsbidrag_till_barnfamiljer
-33	Försäkringskassan	Arbetssökande :: Bostadsbidrag till barnfamiljer	297	Jag är säker på att jag har fått för mycket bostadsbidrag. Kan jag betala tillbaka i förskott?	297	Ja, du kan betala tillbaka i förskott, det du fått utbetalt för mycket. Inbetalningen gör du till Försäkringskassans bankgironummer 738-8036. Ange ”Förtida återbetalning”, personnummer och vilket år det avser.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/arbetssokande/bostadsbidrag/bostadsbidrag_till_barnfamiljer
-34	Försäkringskassan	Arbetssökande :: Bostadsbidrag till unga (under 29 år)	298	Finns det begränsningar i hur stor bostad man kan få bidrag för?	298	Ja, du kan få bostadsbidrag för högst 60 kvadratmeter av bostaden.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/arbetssokande/bostadsbidrag/bostadsbidrag_till_unga_under_29_ar
-34	Försäkringskassan	Arbetssökande :: Bostadsbidrag till unga (under 29 år)	299	Jag är inte student. Kan jag söka bostadsbidrag?	299	Ja. Om du är under 29 år kan du ha rätt till bostadsbidrag även om du inte studerar. Du kan också ha rätt till bostadsbidrag om du har barn och är äldre än 29.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/arbetssokande/bostadsbidrag/bostadsbidrag_till_unga_under_29_ar
-34	Försäkringskassan	Arbetssökande :: Bostadsbidrag till unga (under 29 år)	300	Jag ska arbeta vid sidan av mina studier. Kan bostadsbidraget påverkas av inkomsterna?	300	Ja, eftersom du söker bidrag utifrån vilka inkomster du tror att du kommer ha under året. Om du tjänar mer eller mindre än det du skrev i din ansökan ska du meddela Försäkringskassan om det. Du ändrar enklast ditt bostadsbidrag på Mina sidor. Du kan även ringa vårt kundcenter på 0771-524 524. Det gör inget om du tjänar olika mycket från månad till månad.  Det är vad du tjänar under hela året som avgör hur mycket bidrag du ska få.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/arbetssokande/bostadsbidrag/bostadsbidrag_till_unga_under_29_ar
-34	Försäkringskassan	Arbetssökande :: Bostadsbidrag till unga (under 29 år)	301	Vad händer om jag tjänar olika mycket från månad till månad?	301	Det gör ingenting eftersom det är vad du tjänar under hela året som avgör hur mycket bidrag du ska få.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/arbetssokande/bostadsbidrag/bostadsbidrag_till_unga_under_29_ar
-34	Försäkringskassan	Arbetssökande :: Bostadsbidrag till unga (under 29 år)	302	Jag vet inte hur mycket jag kommer att tjäna under året, hur ska jag fylla i min inkomst?	302	Skriv den summa som du tror att du kommer tjäna under året. Du kan alltid ändra beloppet på Mina sidor om det visar sig att du tjänar mer eller mindre än trodde. Om du ansöker senare under året kan du kolla hur mycket som du redan har tjänat under året. I ansökan anger du hela studiebidraget som inkomst – Försäkringskassan räknar sedan med 80 procent av den summa som du skrivit. Hela kalenderårets (1 januari–31 december) beräknade inkomster ska räknas med. Det gäller även om du inte söker bostadsbidrag för hela året. Årsinkomsten delas med tolv och fördelas så att inkomsten blir samma för varje månad. Du ska alltid ange inkomsterna före skatt.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/arbetssokande/bostadsbidrag/bostadsbidrag_till_unga_under_29_ar
-34	Försäkringskassan	Arbetssökande :: Bostadsbidrag till unga (under 29 år)	303	Vad menar Försäkringskassan med inkomst?	303	Inkomst är inte bara lön. Som inkomst räknas också inkomst från kapital, skattefria stipendier och 80 procent av studiebidraget.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/arbetssokande/bostadsbidrag/bostadsbidrag_till_unga_under_29_ar
-34	Försäkringskassan	Arbetssökande :: Bostadsbidrag till unga (under 29 år)	304	Räcker det att skicka in en hyres- eller avgiftsavi?	304	Nej, vi behöver en specifikation för att veta om det till exempel ingår en parkeringsplats i din månadskostnad.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/arbetssokande/bostadsbidrag/bostadsbidrag_till_unga_under_29_ar
-34	Försäkringskassan	Arbetssökande :: Bostadsbidrag till unga (under 29 år)	305	Jag ska flytta, måste jag göra en ny ansökan om bostadsbidrag?	305	Ja, du måste ansöka igen eftersom du bara har rätt till bostadsbidrag för den bostad där du bor och är folkbokförd.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/arbetssokande/bostadsbidrag/bostadsbidrag_till_unga_under_29_ar
-34	Försäkringskassan	Arbetssökande :: Bostadsbidrag till unga (under 29 år)	306	Jag kommer inte längre att bo ensam, hur påverkar det mitt bostadsbidrag?	306	Om du har blivit sambo med någon så måste ni göra en ny gemensam ansökan om bostadsbidrag. Om du hyr ut delar av din bostad eller har flyttat ihop med en kompis ska du göra en ändringsansökan.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/arbetssokande/bostadsbidrag/bostadsbidrag_till_unga_under_29_ar
-34	Försäkringskassan	Arbetssökande :: Bostadsbidrag till unga (under 29 år)	307	Kan man ansöka om bostadsbidrag som inneboende?	307	Nej. Du som hyr en del av någon annans bostad kan inte få bidrag till dina bostadskostnader om den person som äger bostaden eller har kontraktet för hyresrätten/bostadsrätten också bor permanent eller tidvis i bostaden.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/arbetssokande/bostadsbidrag/bostadsbidrag_till_unga_under_29_ar
-38	Skatteverket	Bouppteckning	377	Vad är en bouppteckning?	377	En bouppteckning är en handling som visar vem som har rätt att företräda ett dödsbo. En registrerad bouppteckning krävs bland annat för att avsluta bankkonton och för att söka lagfart för en fastighet. Om den avlidna vid sin död hade hemvist (bodde) i Sverige ska en bouppteckning normalt göras och lämnas in till Skatteverket. En bouppteckning kan göras privat eller med hjälp av t.ex en begravningsbyrå eller en jurist. Det är i första hand den dödsbodelägare som har hand om den avlidnas egendom som är ansvarig för att en bouppteckning görs. Blankett och broschyr för bouppteckning finns att ladda ner från Skatteverkets webbplats.	https://skatteverket.se/4.18e1b10334ebe8bc8000842.html
-38	Skatteverket	Bouppteckning	378	När kan man göra en dödsboanmälan istället för en bouppteckning?	378	Om den avlidnas tillgångar inte räcker till annat än begravningskostnader och andra utgifter med anledning av dödsfallet finns i vissa fall en möjlighet för socialnämnden i den avlidnas hemkommun att göra en dödsboanmälan. Dödsboanmälan ersätter i så fall bouppteckningen. Kontakta socialnämnden i berörd kommun för mer information	https://skatteverket.se/4.18e1b10334ebe8bc8000842.html
-38	Skatteverket	Bouppteckning	379	Vad händer när jag har skickat in bouppteckningen?	379	När bouppteckningen kommer in till Skatteverket läggs den på kö i väntan på handläggning. Kötiden kan variera. Ärendena handläggs i den ordning de kommer in till Skatteverket och vi beviljar inte förtur. Skatteverket skickar inte ut någon bekräftelse på att vi har mottagit bouppteckningen. När Skatteverket har granskat och registrerat bouppteckningen skickar vi tillbaka originalet till ingivaren.	https://skatteverket.se/4.18e1b10334ebe8bc8000842.html
-38	Skatteverket	Bouppteckning	380	Behöver alla träffas för att vi ska kunna göra en bouppteckning?	380	Alla behöver inte träffas. Däremot ska alla vara kallade till förrättningen (mötet). Det är möjligt att närvara vid mötet t.ex via högtalartelefon eller videokonferens. Är någon inte närvarande måste ett bevis om att hen har varit kallad till mötet (ett kallelsebevis) eller en fullmakt för någon att företräda personen bifogas.	https://skatteverket.se/4.18e1b10334ebe8bc8000842.html
-38	Skatteverket	Bouppteckning	381	Vad behöver jag skicka in för handlingar till Skatteverket?	381	Bouppteckningen i original samt en bestyrkt kopia. Finns följande ska det skickas in tillsammans med bouppteckningen: -Testamente i original alternativt en bestyrkt kopia; - Godkännande av testamente; - Kallelsebevis; - Fullmakter; - Arvsavstående och liknande; - God mans förordnande och liknande. Kontoutdrag och fakturaunderlag behöver inte bifogas bouppteckningen.	https://skatteverket.se/4.18e1b10334ebe8bc8000842.html
-38	Skatteverket	Bouppteckning	382	Var hittar jag mer ingående information om hur man upprättar en bouppteckning?	382	I broschyren SKV461 och blankett SKV 4600 finns att läsa om hur man upprättar en bouppteckning. På Skatteverkets rättsliga vägledning kan du även hitta mer information om bouppteckningar.	https://skatteverket.se/4.18e1b10334ebe8bc8000842.html
-38	Skatteverket	Bouppteckning	383	Vad händer efter att bouppteckningen har blivit registrerad?	383	Efter att bouppteckningen är registrerad kan dödsboet avvecklas genom ett arvskifte. Ett arvskifte är ett privat avtal mellan samtliga delägare i ett dödsbo. Skatteverket svarar inte på frågor rörande arvskiften.	https://skatteverket.se/4.18e1b10334ebe8bc8000842.html
-39	Skatteverket	Deklaration :: Privatpersoner	384	När kommer mina skattepengar?	384	Efter att du har deklarerat går vi igenom uppgifterna i din deklaration och räknar ut din skatt. När vi är klara får du ditt slutskattebesked. Du som deklarerade digitalt senast den 30 mars utan att göra några ändringar eller tillägg, får din skatteåterbäring utbetald den 7–9 april. Om du inte får dina pengar 7–9 april kan det bero på att du inte har anmält bankkonto.	https://skatteverket.se/4.18e1b10334ebe8bc80004754.html
-39	Skatteverket	Deklaration :: Privatpersoner	385	Kan jag göra avdrag för mina resor till och från arbetet?	385	Om du regelbundet reser mellan din bostad och arbetsplats och har resekostnader som överstiger 11 000 kronor kan du ha rätt till reseavdrag. Du kan använda vår beräkningstjänst för att ta reda på om du har rätt till avdraget och i så fall med hur mycket. Tänk på det här när du deklarerar reseavdrag: - Du får bara avdrag med den del av dina kostnader som överstiger 11 000 kronor. När du deklarerar ska du skriva in hela kostnaden som du har haft, så räknar vi bort 11 000 kronor; - Att göra ett avdrag för resor till och från arbetet innebär en sänkning av den inkomst som din skatt beräknas på. Hur mycket lägre din skatt blir beror på hur hög just din skatt är. Det betyder att du inte får tillbaka hela det belopp som du drar av.	https://skatteverket.se/4.18e1b10334ebe8bc80004754.html
-39	Skatteverket	Deklaration :: Privatpersoner	386	Kan jag och den jag bor tillsammans med dela upp rot- eller rutavdraget mellan oss?	386	Om du kan göra rot- eller rutavdrag eller inte beror på hur mycket skatt du har betalat in under året och vilka andra avdrag du har gjort. Om din slutliga skatt inte räcker kan det vara fördelaktigt att ändra fördelningen mellan dig och din maka, make eller sambo. Läs mer om hur det går till på sidan Rot- och rutavdrag i deklarationen.	https://skatteverket.se/4.18e1b10334ebe8bc80004754.html
-39	Skatteverket	Deklaration :: Privatpersoner	387	Kan jag göra några avdrag med anledning av corona?	387	Du som under 2020 har jobbat hemma med anledning av pandemin kan som regel inte få avdrag för exempelvis arbetsrum, bredband, möbler eller kaffe, även om du har haft de kostnaderna för att du har jobbat hemma. För att få avdrag för resor till och från arbetet med bil gäller fortfarande att du måste ha gjort en tidsvinst på två timmar per dag jämfört med att åka kollektivt.	https://skatteverket.se/4.18e1b10334ebe8bc80004754.html
-39	Skatteverket	Deklaration :: Privatpersoner	388	Hur gör man när man deklarerar?	388	Du kan deklarera i appen, i e-tjänsten, genom att sms:a eller ringa. Du kan också deklarera genom att skicka in pappersblanketten. Här får du information om hur du gör.	https://skatteverket.se/4.18e1b10334ebe8bc80004754.html
-39	Skatteverket	Deklaration :: Privatpersoner	389	Vad gör jag om de förifyllda frågorna i deklarationen inte stämmer?	389	Om något är fel eller saknas i din deklaration ska du direkt kontakta den som borde ha lämnat rätt uppgift, till exempel din arbetsgivare eller din bank. Då kan de skicka in rätt uppgifter till oss, så att din deklaration är uppdaterad i e-tjänsten och i appen.	https://skatteverket.se/4.18e1b10334ebe8bc80004754.html
-39	Skatteverket	Deklaration :: Privatpersoner	390	Jag bor utomlands och har inte fått min deklaration. Vad ska jag göra?	390	Om du har BankID kan du deklarera digitalt. Om du bara ska godkänna deklarationen är det enklast att använda vår app. Om du ska göra ändringar eller tillägg behöver du använda vår e-tjänst. Om du deklarerar efter den 3 maj kan eventuell skatteåterbäring komma i augusti i stället för i juni. Tidpunkten för eventuell kvarskatt, som är den 12 november för de flesta, påverkas dock inte. Om du har frågor är du välkommen att kontakta Skatteupplysningen på 0771-567 567.	https://skatteverket.se/4.18e1b10334ebe8bc80004754.html
-39	Skatteverket	Deklaration :: Privatpersoner	391	Jag har fått en förfrågan/förslag till beslut från en handläggare. Vad ska jag göra?	391	Om vi behöver mer information för att kunna besluta i ditt ärende, kontaktar vi dig. Vi ringer, skickar ett meddelande till din digitala brevlåda eller ett brev via posten. Där framgår det om du till exempel behöver komplettera några uppgifter eller lämna synpunkter. På Mina sidor kan du svara oss och även bifoga eventuella bilagor. Logga in och klicka på aktuellt ärende under ”Händelser” för att starta konversationen. Du kan även svara oss genom att kontakta handläggaren. Kontaktuppgifter hittar du i meddelandet som du fått till din digitala brevlåda eller i brevet som du fått hemskickat.	https://skatteverket.se/4.18e1b10334ebe8bc80004754.html
-39	Skatteverket	Deklaration :: Privatpersoner	392	Var kan jag få tag på min deklaration som pdf?	392	Din deklaration finns som pdf på Mina sidor. Du hittar den på Mina sidor under fliken Skatter och deklarationer. Deklarationen innehåller samma förifyllda uppgifter som den deklaration som har skickats med posten eller till digital brevlåda. Tänk på att om det har kommit nya eller ändrade uppgifter i din deklaration, finns dessa inte med i pdf:en som finns på Mina sidor. I e-tjänsten Inkomstdeklaration 1 finns alltid dina senaste uppgifter. Deklarationen innehåller inte några koder. Om du inte hittar din deklaration som pdf på Mina sidor kan det bero på att du tjänade mindre än 20 008 kronor under 2020. Då kommer du inte att få någon deklaration, och du behöver heller inte skicka in någon deklaration. Du kan läsa mer om vem som ska deklarera på sidan Vem ska deklarera.	https://skatteverket.se/4.18e1b10334ebe8bc80004754.html
-39	Skatteverket	Deklaration :: Privatpersoner	393	När kommer min deklarationsblankett?	393	Skatteverket börjar skicka ut deklarationsblanketterna i mitten av mars. Senast den 15 april ska alla ha fått sina blanketter. Deklarationsblanketten skickas till din folkbokföringsadress. Se därför till att vara folkbokförd på rätt adress senast den 1 mars. Utskicken sker inte områdesvis. Du behöver därför inte bli orolig om du inte får din blankett samtidigt som övriga familjemedlemmar eller dina grannar. Om du inte har fått din deklarationsblankett senast den 15 april kan du beställa den via beställningstjänsten. Du kan logga in med e-legitimation i vår e-tjänst Inkomstdeklaration 1 och deklarera redan innan du fått din deklarationsblankett. E-tjänsten öppnar den 16 mars. Har du en smarttelefon eller surfplatta kan du deklarera i Skatteverkets app med Mobilt BankID. Du som har en digital brevlåda får ingen pappersdeklaration. Du får i stället deklarationen i din digitala brevlåda, redan den 3 -10 mars.	https://skatteverket.se/4.18e1b10334ebe8bc80004754.html
-39	Skatteverket	Deklaration :: Privatpersoner	394	Min make och jag har ett gemensamt lån. Vi vill dela ränteavdraget mellan oss på ett annat sätt i deklarationerna än vad banken gjort i kontrolluppgifterna. Hur gör vi då?	394	Om ni vill dela räntorna på ett annat sätt får ni ändra de förifyllda beloppen vid punkt 8.1 i deklarationen. Det gör ni under Ändra i e-tjänsten Inkomstdeklaration 1 eller på pappersblanketten. Tänk på att ni båda måste ändra det förifyllda beloppet på era deklarationer, även om det nya beloppet är noll för någon av er. I e-tjänsten görs alla uträkningar automatiskt, även skatteuträkningen. I e-tjänsten kan ni alltså göra en omfördelning av räntorna på ett gemensamt lån och direkt se vad som ger det bästa ekonomiska utfallet. Ni kan meddela er bank om hur ni vill dela ränteavdraget. Då kommer ni inte att behöva göra en omfördelning av räntorna i nästa års deklaration.	https://skatteverket.se/4.18e1b10334ebe8bc80004754.html
-39	Skatteverket	Deklaration :: Privatpersoner	395	Jag har skaffat en digital brevlåda, hur deklarerar jag?	395	Om du har du skaffat en digital brevlåda senast den 25 februari, får du din deklaration som en pdf-fil till din digitala brevlåda den 3–10 mars. Från och med den 16 mars kan du deklarera. Det gör du med din e-legitimation i appen Skatteverket eller i e-tjänsten på webbplatsen. Eftersom vi inte kan skicka med koder i det digitala utskicket, kan du inte ringa eller sms:a in din deklaration.	https://skatteverket.se/4.18e1b10334ebe8bc80004754.html
-39	Skatteverket	Deklaration :: Privatpersoner	396	Hur får jag en utskrift av mina deklarationsuppgifter, mina bilagor, skatteuträkning och kvittens?	396	Om du har deklarerat via e-tjänsten Inkomstdeklaration 1, kan du logga in igen med hjälp av dina koder eller din e-legitimation och klicka på knappen för kvittenser. Där kan du välja att skriva ut allt eller välja kvittens för de avsnitt i deklarationen som du vill skriva ut, till exempel försäljning av värdepapper (K4) eller näringsverksamhet (NE). Vill du skriva ut din skatteuträkning gör du det via Skatteuträkning i menyraden.	https://skatteverket.se/4.18e1b10334ebe8bc80004754.html
-39	Skatteverket	Deklaration :: Privatpersoner	397	Kan jag titta på min inkomstdeklaration utan att skicka in den via e-tjänsten Inkomstdeklaration 1?	397	Ja, det går bra. Efter att du har loggat in och tittat på din deklaration klickar du på "Logga ut utan att skicka in deklarationen".	https://skatteverket.se/4.18e1b10334ebe8bc80004754.html
-39	Skatteverket	Deklaration :: Privatpersoner	398	Kan jag låta någon annan lämna digital inkomstdeklaration åt mig?	398	Om det är någon annan som hjälper dig med ekonomin, kan du använda tjänsten Ombud och behörigheter. Då kan den person du anmält lämna in din preliminära inkomstdeklaration och andra deklarationer. Personen kan också ha koll på ditt skattekonto via tjänsten Skattekonto. Om ett dödsbo ska ansöka om deklarationsombud, måste samtliga dödsbodelägare skriva under ansökan. Om ett minderårigt barn ska utse ett deklarationsombud, ska samtliga vårdnadshavare till barnet skriva under ansökan.	https://skatteverket.se/4.18e1b10334ebe8bc80004754.html
-39	Skatteverket	Deklaration :: Privatpersoner	399	Behöver jag spara några underlag när jag har deklarerat?	399	När du deklarerar behöver du kontrollera att uppgifterna i deklarationen stämmer. För att kunna göra det behöver du se till att du har de underlag du behöver. Om du begär avdrag för en utgift i deklarationen ska du i efterhand kunna visa att du faktiskt har haft utgiften. Spara alla underlag i sex år. Om du exempelvis sålde en bostad under 2020, ska du spara underlagen från försäljningen till och med utgången av 2026.	https://skatteverket.se/4.18e1b10334ebe8bc80004754.html
-39	Skatteverket	Deklaration :: Privatpersoner	400	Hur gör jag för att få mina skattepengar i april?	400	För att få skattepengarna i april behöver du uppfylla alla tre punkterna: - Godkänn deklarationen utan att ändra eller lägga till något; - Deklarera digitalt. I appen och e-tjänsten kan du godkänna deklarationen med din e-legitimation; - Deklarera senast den 30 mars 2021. Skatteåterbäringen betalas ut den 7–9 april 2021 till dig som uppfyller kriterierna för skattepengar i april. Mer information om vad som räknas som en ändring och annat som kan vara bra att veta hittar du på sidan Skattepengar i april.	https://skatteverket.se/4.18e1b10334ebe8bc80004754.html
-39	Skatteverket	Deklaration :: Privatpersoner	401	Mina koder fungerar inte att deklarera med, vad ska jag göra?	401	Om det har kommit in en ny eller ändrad uppgift i din deklaration efter att den trycktes, kan du inte deklarera med koderna genom att ringa eller sms:a. Du kan däremot deklarera i e-tjänsten eller appen genom att logga in med dina koder. I e-tjänsten och appen kan du se hur den nya eller ändrade uppgiften har påverkat din skatt att betala eller få tillbaka. Om du inte har möjlighet att deklarera digitalt, ska du ändra den förifyllda uppgiften på pappersblanketten innan du skickar in den.	https://skatteverket.se/4.18e1b10334ebe8bc80004754.html
-39	Skatteverket	Deklaration :: Privatpersoner	402	Jag behöver anstånd med att lämna deklarationen, hur gör jag?	402	Om du inte kan deklarera i tid, till exempel för att du saknar uppgifter för deklarationen eller är sjuk, kan du ansöka om anstånd med att lämna deklarationen. Du ansöker enklast om anstånd på Mina sidor. Ansök senast den 3 maj. Om du inte har e-legitimation kan du ansöka om anstånd på telefon 0771-567 567.	https://skatteverket.se/4.18e1b10334ebe8bc80004754.html
-40	Skatteverket	Deklaration :: Dödsbon	403	Hur deklarerar jag ett dödsbo?	403	När någon har avlidit är det delägarna i dödsboet, oftast de som är närmast anhöriga, eller ett ombud som delägarna har utsett, som är ansvariga för dödsboets deklaration.	https://skatteverket.se/4.18e1b10334ebe8bc80004754.html
-40	Skatteverket	Deklaration :: Dödsbon	404	Hur ska dödsbon göra för att få skatteåterbäringen utbetald?	404	Skatteverket skickar en utbetalningsavi om det inte finns något mottagarkonto registrerat när pengarna ska betalas ut. Du som företräder dödsboet kan anmäla mottagarkonto. Observera att det bara är ett konto som ägs av dödsboet som kan användas som mottagarkonto. Skatteverket adresserar utbetalningsavin till dödsboet. Den som har fullmakt för att företräda dödsboet kan lösa in avin. Om ni är flera dödsbodelägare och ingen av er har fullmakt för att företräda dödsboet, måste alla dödsbodelägarna skriva under avin för att lösa ut pengarna. Vissa banker har som rutin att skicka en avregistrering av mottagarkonto automatiskt för ett dödsbo. Kontakta banken för information om vad som gäller. 	https://skatteverket.se/4.18e1b10334ebe8bc80004754.html
-40	Skatteverket	Deklaration :: Dödsbon	405	Hur ändrar jag dödsboets adress?	405	Adressanmälan för ett dödsbo ska göras av dödsbodelägare, bouppteckningsförrättare eller begravningsbyrå. Lämna anmälan skriftligen till Skatteverket i ett vanligt brev. Du ska inte göra anmälan på en blankett eller via e-post. Året efter dödsfallet ska dödsboet lämna en deklaration för den avlidna. Om dödsboet ska ha en annan adress än den som var aktuell vid dödsfallet, måste därför den nya adressen anmälas till Skatteverket.	https://skatteverket.se/4.18e1b10334ebe8bc80004754.html
-40	Skatteverket	Deklaration :: Dödsbon	406	Ska jag betala in eventuell kvarskatt på dödsboets skattekonto?	406	Ja. De uppgifter du behöver finns på slutskattebeskedet. Du kan också beräkna OCR-numret själv.	https://skatteverket.se/4.18e1b10334ebe8bc80004754.html
-40	Skatteverket	Deklaration :: Dödsbon	407	Vad händer om det finns en skatteskuld i dödsboet och flera dödsbodelägare?	407	Om det finns pengar i dödsboet som täcker skatten så ska dessa användas innan eventuellt överskott delas ut till dödsbodelägarna. Om det inte finns några pengar i dödsboet behöver inte delägarna betala skatten med egna pengar. Skulden restförs i stället till Kronofogden och skrivs av efter fem år.	https://skatteverket.se/4.18e1b10334ebe8bc80004754.html
-40	Skatteverket	Deklaration :: Dödsbon	408	När och hur avslutas dödsboets skattekonto?	408	Dödsboet finns kvar och ska deklarera så länge det finns tillgångar som inte delats upp mellan arvingarna. Dödsboet är skattemässigt avslutat när dödsboets alla tillgångar är skiftade, deklaration lämnad för sista gången och över- eller underskott på skattekontot är reglerat.	https://skatteverket.se/4.18e1b10334ebe8bc80004754.html
-40	Skatteverket	Deklaration :: Dödsbon	409	Vem ska skriva under deklarationen för ett dödsbo?	409	Deklaration för dödsbo ska skrivas under av samtliga dödsbodelägare. Det är grundregeln. Det räcker dock att en delägare skriver under om de andra delägarna godkänner det. Om det finns en testamentsexekutor ska denne i stället skriva under. I de fall där den dödes egendom förvaltas av en boutredningsman ska denne skriva under.	https://skatteverket.se/4.18e1b10334ebe8bc80004754.html
-40	Skatteverket	Deklaration :: Dödsbon	410	Jag är delägare i ett dödsbo efter en släkting som avled 2019. Ska dödsboet lämna en deklaration 2021?	410	Ett dödsbo ska deklarera för år efter dödsfallsåret om boet är oskiftat och: - har haft inkomst på minst 100 kronor; - har ägt fastighet den 1 januari 2020; - om dödsboet ska betala avkastningsskatt på pensionsmedel eller särskild löneskatt på pensionskostnader. Observera att ett dödsbo inte behöver lämna inkomstdeklaration om det enbart haft kapitalinkomster (ränta, utdelning, annan inkomst eller schablonintäkt) som det lämnats kontrolluppgift på. Privatpersoner och dödsbon får en förifylld inkomstdeklaration, Inkomstdeklaration 1. Ett dödsbo kan deklarera genom att ringa, sms:a, använda vår app eller e-tjänst, eller på pappersblankett.	https://skatteverket.se/4.18e1b10334ebe8bc80004754.html
-40	Skatteverket	Deklaration :: Dödsbon	411	Jag deklarerar för ett dödsbo. Vid vilken tidpunkt ska deklarationen lämnas?	411	Sista inlämningsdag för inkomstdeklarationen är den 3 maj 2021 klockan 24.00.	https://skatteverket.se/4.18e1b10334ebe8bc80004754.html
-40	Skatteverket	Deklaration :: Dödsbon	412	Jag deklarerar för ett dödsbo. Vilken deklarationsblankett ska dödsboet lämna?	412	Privatpersoner och dödsbon ska deklarera på samma blankett - Inkomstdeklaration 1. Blanketten kommer att vara förifylld med uppgifter om inkomster, inkomsträntor och utdelningar, skuldräntor, tomträttsavgäld och vinst respektive förlust vid försäljning av andelar i värdepappersfonder med mera. Senast den 15 april ska alla ha fått sina deklarationsblanketter.	https://skatteverket.se/4.18e1b10334ebe8bc80004754.html
-40	Skatteverket	Deklaration :: Dödsbon	413	En släkting till mig avled under 2020. Vem ska lämna deklarationen 2021?	413	En död persons tillgångar och skulder förvaltas av efterlevande maka eller make, arvingarna och eventuell universell testamentstagare. Det är dödsboet som ska lämna Inkomstdeklaration 1. För det år som dödsfallet har skett deklarerar dödsboet både för den inkomst som den avlidne hade före dödsfallet och den inkomst som dödsboet har haft. De beloppsgränser för deklarationsskyldighet som skulle ha gällt den avlidne gäller också dödsboet. Deklaration för dödsbo ska skrivas under av samtliga dödsbodelägare. Det är grundregeln. Det räcker dock att en delägare skriver under om de andra delägarna godkänner det. Om det finns en testamentsexekutor ska denne i stället skriva under. I de fall där den dödes egendom förvaltas av en boutredningsman ska denne skriva under.	https://skatteverket.se/4.18e1b10334ebe8bc80004754.html
-41	Skatteverket	E-handel: Köp	414	Kan jag som privatperson beställa läkemedel via Internet med leverans till min bostad?	414	Skattemässigt är det samma regler att köpa läkemedel för eget bruk på nätet som att köpa de flesta andra varor på samma sätt. Det kan dock finnas andra regler som du som privatperson behöver känna till. Läkemedelsverket har en informationssida om problem och risker med denna typ av import.	https://skatteverket.se/4.dfe345a107ebcc9baf80007325.html
-41	Skatteverket	E-handel: Köp	415	Jag vill köpa saker från ett land utanför EU (exempelvis USA). Hur mycket ska jag betala i tull och moms för dessa?	415	Med hjälp av Tullverkets kalkylator kan du själv räkna ut ungefär hur mycket en vara kommer att kosta.	https://skatteverket.se/4.dfe345a107ebcc9baf80007325.html
-41	Skatteverket	E-handel: Köp	416	Jag har som privatperson köpt en begagnad sak från en privatperson utanför EU (exempelvis USA). Vad gäller?	416	Det är ingen moms på varor som säljs av privatpersoner inom EU. Däremot måste du betala moms och andra avgifter om en vara skickas till dig av en privatperson i ett land utanför EU. Tullverket är beskattningsmyndighet. Läs mer på Tullverkets webbplats.	https://skatteverket.se/4.dfe345a107ebcc9baf80007325.html
-41	Skatteverket	E-handel: Köp	417	Jag har som privatperson köpt en sak på Internet från ett företag utanför EU (exempelvis USA). Vad gäller a) ny vara?  b) begagnad vara?	417	Oavsett om du köper en ny eller en begagnad vara så räknas det som import om du köper varor från ett land utanför EU. Om varan förs in direkt till Sverige betalar du moms till Tullverket i samband med importen. För det fall du för varan via ett annat EU-land kan du bli skyldig att betala tullmoms i det landet.  För mer information se Tullverkets webbplatslänk till annan webbplats. När du köper och själv laddar ner produkter som t.ex. musik eller dataprogram gäller särskilda regler. Skattemässigt betraktas detta som ett köp av en tjänst. När denna typ av tjänst köps från ett företag utanför EU ska svensk moms betalas. Om köparen är ett företag ska företaget själv betala moms på inköpet. Om du istället är en privatperson är det utländska företaget skyldigt att registrera sig till moms i Sverige. Detta innebär att du som köpare i sådana fall ska betala svensk moms. Du som köpare kan dock inte göras skyldig att kontrollera så att säljaren lägger på rätt momssats, utan ansvaret ligger helt och håller på säljaren.	https://skatteverket.se/4.dfe345a107ebcc9baf80007325.html
-41	Skatteverket	E-handel: Köp	418	Är det någon skillnad mellan att handla på Internet och att handla på vanlig postorder?	418	I princip inte. Den enda skillnaden ligger i att du på Internet kan köpa produkter, såsom t.ex. musik eller dataprogram som du själv laddar ner från webbplatsen. Ur skattemässig synvinkel betraktas detta som ett köp av en tjänst. Det innebär att moms ska betalas där tjänsten är omsatt. Enligt de svenska momsreglerna innebär det att svenska säljare ska lägga på svensk moms om du som köpare befinner dig inom EU. För köpare som befinner sig utanför EU ska ingen moms läggas på.	https://skatteverket.se/4.dfe345a107ebcc9baf80007325.html
-42	Skatteverket	E-handel: Försäljning	419	Vad gäller om jag i min verksamhet säljer nya varor till ett företag i ett annat land inom EU (exempelvis Tyskland)?	419	Ingen moms behöver läggas på försäljningspriset vid försäljning mellan två näringsidkare (företag) där köparen hänvisar till sitt registreringsnummer för moms (VAT-nummer). Du som säljare måste kunna visa att varan har transporterats från Sverige till ett annat EU-land. Vid sådan försäljning ska du dessutom lämna uppgift om värdet av din försäljning i en periodisk sammanställning.	https://skatteverket.se/4.dfe345a107ebcc9baf80007325.html
-42	Skatteverket	E-handel: Försäljning	420	På den webbplats jag har i min verksamhet säljer jag ringsignaler och/eller spel till mobiltelefoner. Gäller några särskilda skatteregler för mig?	420	Ringsignaler och spel till mobiltelefoner som köparna själva laddar ner från webbplatsen betraktas skattemässigt som tjänster. Detta innebär att du ska lägga på moms på försäljningspriser när du säljer till privatpersoner i Sverige eller annat land inom EU eller till företag i Sverige. Du behöver inte lägga på någon moms om du säljer till företag inom EU om företaget visar att det är näringsidkare t.ex. genom att hänvisa till sitt registreringsnummer för moms (VAT-nummer). Detta gäller inte svenska företag eftersom de alltid ska betala svensk moms när de köper i Sverige. Säljer du däremot till köpare i USA eller annat land utanför EU ska du inte lägga på moms. Observera! I annonser till privatpersoner ska du alltid ange varans pris inklusive moms.	https://skatteverket.se/4.dfe345a107ebcc9baf80007325.html
-42	Skatteverket	E-handel: Försäljning	421	Jag säljer varor på olika e-handelsplatser (t.ex. eBay, Tradera eller Blocket) på Internet. Gäller några särskilda skatteregler för mig?	421	Det är skillnad på om man säljer enskilda varor vid något eller några enstaka tillfällen eller om försäljningen är yrkesmässig och har en viss omfattning. Läs mer på sidan "Köp försäljning, spel m.m. på Internet".	https://skatteverket.se/4.dfe345a107ebcc9baf80007325.html
-42	Skatteverket	E-handel: Försäljning	422	Vad gäller om jag i min verksamhet säljer nya eller begagnade varor till en privatperson i ett land utanför EU (exempelvis USA)? Blir det någon skillnad om jag i stället säljer till ett företag?	422	Både försäljning av nya eller begagnade varor till en köpare utanför EU betraktas som exportförsäljning. Vid export behöver moms inte läggas på försäljningspriset. Som säljare måste du kunna styrka att varan har transporterats ut ur EU:s skatteområde. I vissa fall blir det tullavgifter på försäljningen. För mer information se Tullverkets webbplats.länk till annan webbplats. Det blir ingen skillnad om du säljer till ett företag i ett land utanför EU. Även då är det fråga om exportförsäljning.	https://skatteverket.se/4.dfe345a107ebcc9baf80007325.html
-42	Skatteverket	E-handel: Försäljning	423	Gäller några särskilda skatteregler om jag säljer begagnade varor till privatpersoner eller företag i Sverige eller annat EU-land?	423	För både privatpersoner och företag är det i princip samma regler som gäller om du säljer begagnade varor som om du säljer nya varor. I vissa fall kan dock en särskild form av moms komma i fråga vid handel med begagnade varor, så kallad vinstmarginalbeskattning. I korthet innebär vinstmarginalbeskattning att du beräknar momsen på skillnaden mellan inköpspriset och försäljningspriset, i stället för på enbart försäljningspriset.	https://skatteverket.se/4.dfe345a107ebcc9baf80007325.html
-42	Skatteverket	E-handel: Försäljning	424	Vad gäller om jag i min verksamhet säljer nya varor till en privatperson i ett annat land inom EU (exempelvis Tyskland)?	424	Vid försäljning till privatpersoner till ett annat land inom EU ska moms alltid läggas på försäljningspriset. Momsen läggs alltså till på försäljningspriset och ökar beloppet som kunden betalar. Detta belopp (försäljningspris plus moms) ska du sedan redovisa till Skatteverket i momsdeklarationen. I annonser till privatpersoner ska du alltid ange varans pris inklusive moms. Läs mer i Momsbroschyren, SKV 552.	https://skatteverket.se/4.dfe345a107ebcc9baf80007325.html
-43	Skatteverket	E-handel: Spel	425	Jag har vunnit pengar när jag har spelat poker på internet. Behöver jag betala skatt på det som jag har vunnit?	425	Från och med den 1 januari 2019 gäller en ny spellag, som ersätter lotterilagen. Vinst i lotteri, kombinationsspel och vid vadslagning är skattefri om spelet tillhandahålls i Sverige av någon som har en svensk spellicens. Onlinespel via Internet anses tillhandahållet i Sverige om spelet riktar sig till den svenska spelmarknaden genom att webbplatsen till exempel har svensk text och erbjuder insättningar och uttag från spelkontot i svenska kronor. Om spelet däremot riktar sig till den svenska spelmarknaden och saknar svensk spellicens så ska du deklarera nettovinsten som en kapitalinkomst med 30 procent om vinsten överstiger 100 kronor. Spelvinsten är också skattepliktig i de fall där onlinespelet inte tillhandahålls i en stat inom EES, vilket innebär att spelet inte särskilt riktar sig till en spelmarknad inom EES. Vinsten som ska beskattas är de sammanlagda vinsterna minus insatserna under året. Spelbolaget kan också utbetala så kallad rakeback på ditt spelkonto eller tillföra dig någon annan form av bonus. Sådana inkomster ska också ingå i den beskattningsbara vinsten. Om du har förlorat pengar på poker eller annat spel, så kan du inte göra avdrag för detta. Du kan inte heller kvitta en förlust hos en viss spelanordnare mot en vinst hos en annan spelanordnare.	https://skatteverket.se/4.dfe345a107ebcc9baf80007325.html
-43	Skatteverket	E-handel: Spel	426	Jag spelar dataspel på internet och deltar i olika e-sportturneringar. En sponsor har visat intresse, gäller några särskilda skatteregler om jag skulle få pengar från dem?	426	Sponsring innebär att t.ex. ett företag ersätter en förening, idrottare eller dataspelare osv. för att använda och profilera företagets logotyp och produkter eller tjänster. Syftet med sponsringen ska vara att företaget får reklam och goodwill genom anknytningen till den sponsrade. Det finns inga särskilda skatteregler för ersättningar från sponsorer. Inkomsten beskattas normalt som inkomst av tjänst, om du inte bedriver näringsverksamhet. Beskattningen gäller både kontanter och varor och tjänster som du får. Har du fått en kontrolluppgift på ersättningen kommer den att vara förifylld i din deklaration, och i annat fall lägger du själv till inkomsten. Om du bedriver din verksamhet regelbundet och självständigt, och även med syfte att verksamheten ska gå med vinst - inte bara enstaka år utan mer långsiktigt - kan det bli aktuellt att redovisa ersättningen som näringsverksamhet. Som näringsidkare ansöker du normalt om F-skatt, vilket innebär att du själv betalar in skatt och socialavgifter.	https://skatteverket.se/4.dfe345a107ebcc9baf80007325.html
-43	Skatteverket	E-handel: Spel	427	Får jag dra av momsen på mina kostnader som jag har haft i samband med mitt spel?	427	Nej, eftersom spelverksamhet är undantagen från skatteplikt till moms har du inte rätt att dra av moms på dina kostnader.	https://skatteverket.se/4.dfe345a107ebcc9baf80007325.html
-43	Skatteverket	E-handel: Spel	428	Jag har under året deltagit i e-sportturneringar och fått inkomster både från Europa och från andra delar av världen. Ska jag betala skatt på inkomsterna? Kan jag få avdrag för kostnader som jag haft för datorer, resor och annat?	428	Grundförutsättningen är att du ska redovisa alla dina inkomster i inkomstdeklarationen oavsett belopp. Normalt är inkomster från dataspel och liknande inkomst av tjänst. Sådana inkomster är också pensionsgrundande. Har du fått en kontrolluppgift på ersättningen kommer den att vara förifylld i din deklaration. Andra inkomster som du inte fått kontrolluppgift på, men som du fått på grund av spelande eller andra utförda prestationer, lägger du själv till som lön i deklarationen. Det är viktigt att du då också, under Övriga upplysningar, tydligt anger vem som är utbetalare. Om du bedriver din verksamhet regelbundet och självständigt, och även med syfte att verksamheten ska gå med vinst – inte bara enstaka år utan mer långsiktigt – kan det bli aktuellt att redovisa inkomsterna som näringsverksamhet. Som näringsidkare ansöker du normalt om F-skatt, vilket innebär att du själv betalar in skatt och socialavgifter. Från inkomsterna får du göra avdrag för kostnader som du har haft, t.ex. resor till tävlingar och merkostnader för datorer och annat på grund av tävlandet. Särskilda regler för socialavgifterna kan gälla om du fått inkomster när du åkt iväg och spelat utomlands i ett land utanför EU/EES, vilket kan innebära att inkomsten inte är pensionsgrundande i Sverige. Om du har fått inkomster från utlandet där det har gjorts skatteavdrag, ska du lämna information om det i deklarationen.	https://skatteverket.se/4.dfe345a107ebcc9baf80007325.html
-43	Skatteverket	E-handel: Spel	429	Hur ska jag göra om jag inte vet var arrangören finns och därför är osäker på om pokervinsten är skattepliktig eller inte?	429	På Spelinspektionens webbplats finns en lista med de spelbolag som har beviljats licens, vilken typ av spel de har licens för samt vilka webbadresser för spel bolaget har. Om du har vunnit pengar på pokerspel på en webbplats och inte vet om arrangören har en svensk spellicens rekommenderar Skatteverket i första hand att du kontaktar arrangören och frågar. Om du ändå är osäker, bör du nämna detta i din inkomstdeklaration under övriga upplysningar och lämna den information som du har om arrangören. Skatteverket får då utreda om vinsten ska beskattas som kapitalvinst eller inte. På detta sätt undviker du risken att få betala skattetillägg.	https://skatteverket.se/4.dfe345a107ebcc9baf80007325.html
-44	Skatteverket	E-legitimation	430	Vad är skillnaden mellan e-legitimation och koden på deklarationsblanketten?	430	Skatteverket har två olika säkerhetsnivåer. Den ena är säkerhetskoderna som finns på specifikationen till din inkomstdeklaration. Om du enbart ska godkänna de förifyllda uppgifterna i din inkomstdeklaration eller yrka avdrag för resekostnader kan du göra detta med hjälp av säkerhetskoderna. Om du ska ändra uppgifter i din inkomstdeklaration eller lägga till andra uppgifter än avdrag för resekostnader, krävs det en e-legitimation. För övriga e-tjänster hos Skatteverket krävs e‑legitimation.	https://skatteverket.se/4.18e1b10334ebe8bc80003098.html
-44	Skatteverket	E-legitimation	431	Vad betyder "lösenord"?	431	Lösenordet är den personliga kod som du legitimerar dig med när du använder din e-legitimation för att logga in på en e-tjänst hos Skatteverket t.ex. inkomstdeklarationen. Du använder även lösenordet när du skriver under en handling och skickar in den elektroniskt till exempelvis Skatteverket.	https://skatteverket.se/4.18e1b10334ebe8bc80003098.html
-44	Skatteverket	E-legitimation	432	Hur kan jag skydda min e-legitimation?	432	Det finns olika sätt att skydda sin e-legitimation. Följ säkerhetsanvisningarna från din Internetbank. Förvara säkerhetskoder så att ingen obehörig kommer åt dem. Öka säkerheten på din dator genom personlig brandvägg och aktuellt virusskydd.	https://skatteverket.se/4.18e1b10334ebe8bc80003098.html
-44	Skatteverket	E-legitimation	433	Är e-legitimationen säker?	433	Skatteverket har bedömt att e-legitimationen som banker och Telia utfärdar är en tillräckligt säker lösning för våra e-tjänster. Samma bedömning har även andra myndigheter, kommuner m.fl. gjort, som erbjuder e-tjänster där det krävs en e-legitimation. När du loggar in kontrollerar vi hos utgivaren att e‑legitimationen är giltig och inte spärrad. Det innebär att det är säkrare att lämna deklarationsblanketten elektroniskt än via papper då vi direkt kan kontrollera att det verkligen är du som vill lämna uppgifter till oss.	https://skatteverket.se/4.18e1b10334ebe8bc80003098.html
-44	Skatteverket	E-legitimation	434	Jag har en e-legitimation, varför kan jag inte komma in i systemet?	434	Detta kan bero på att: - vi inte stödjer den e-legitimation som du har; - din e-legitimation inte är korrekt installerad; - din e-legitimation inte är giltig = spärrad.	https://skatteverket.se/4.18e1b10334ebe8bc80003098.html
-44	Skatteverket	E-legitimation	435	Jag har problem med att installera min e-legitimation. Vad gör jag för fel?	435	Om du får problem när du ska installera en e-legitimation på din dator ska du vända dig till den bank som gett ut e‑legitimationen. Gå in på bankens webbplats och vänd dig till deras support.	https://skatteverket.se/4.18e1b10334ebe8bc80003098.html
-44	Skatteverket	E-legitimation	436	Vad är en e-legitimation?	436	En e-legitimation kan jämföras med en vanlig id-handling, till exempel id-kort eller körkort. Med en e-legitimation kan du på ett säkert sätt legitimera dig på internet. Du kan lämna inkomstdeklaration och göra mycket annat via internet. E-legitimationen kan vara i form av en fil på en hårddisk eller i form av ett kort.	https://skatteverket.se/4.18e1b10334ebe8bc80003098.html
-44	Skatteverket	E-legitimation	437	Jag har installerat en e-legitimation, kan hela familjen använda denna? 	437	Nej, den är personlig. En e-legitimation kan jämföras med en vanlig legitimation, t.ex. körkort. Äktheten av legitimationen går att kontrollera. Den är personlig.	https://skatteverket.se/4.18e1b10334ebe8bc80003098.html
-44	Skatteverket	E-legitimation	438	Jag får meddelandet: "Din elektroniska id-handling är inte giltig". Det fungerar när jag kör hemifrån, men inte från jobbet.	438	För användare som anropar våra e-tjänster och identifierar sig med hjälp av bankernas BankID kan det i vissa fall bli problem om de sitter bakom en proxyserver på t.ex. ett företagsnät. Detta beror på ett nytt säkerhetsskydd som aktiveras i den nya versionen av CBT som installeras på användarens dator. Följden blir att användaren får ett besked om att det är fel på ID-handlingen (Certifikatet). Felet inträffar då företagen har skilda servrar för intern/extern DNS uppslagning och klienten är hindrad att göra externuppslagning. För mer information kontakta din bank.	https://skatteverket.se/4.18e1b10334ebe8bc80003098.html
-44	Skatteverket	E-legitimation	439	Hur skaffar jag en e-legitimation?	439	För att få en e-legitimation måste du ha ett svenskt personnummer och ha uppnått viss ålder. Vilka åldersgränser som gäller framgår av bankernas (utfärdare av e-legitimationer) webbplatser. Är det en juridisk person (aktiebolag, handelsbolag eller ideell förening) så är det firmatecknarens eller ombudets e‑legitimation som används. Du som redan är kund i en Internetbank kan logga in på banken för att på ett enkelt och säkert sätt ladda ner e-legitimationen till din dator. Flera banker ger också ut e-legitimation på kort. Mer information om bl.a. vilka banker som utfärdar e‑legitimation finns på sidan "Så här skaffar du en e-legitimation".	https://skatteverket.se/4.18e1b10334ebe8bc80003098.html
-45	Skatteverket	Fastighetstaxering och Fastighetsskatt :: Fastighetstaxering	440	Jag äger ett småhus tillsammans med min fru. Hon får alltid en deklarationsblankett, men inte jag. Hur ska jag då kunna deklarera min del av fastigheten?	440	En fastighetsdeklaration omfattar alltid hela fastigheten (taxeringsenheten). Därför går det inte att deklarera för bara en andel. När två eller flera personer äger en fastighet tillsammans, skickar Skatteverket ut deklarationen till bara en av delägarna. Vanligtvis är det den som står överst i lagfarten som får deklarationsblanketten. Har du som är blankettmottagare digital brevlåda får du i stället ett meddelande där om att du ska deklarera fastigheten i e-tjänsten. Vill ni ändra mottagare är det bara att anmäla det till Skatteverket. Vem som helst av er kan deklarera fastigheten. I e-tjänsten kan alla delägare som har e-legitimation logga in och se uppgifterna i fastighetsdeklarationen. Men det räcker att en av er skickar in deklarationen.	https://skatteverket.se/4.18e1b10334ebe8bc80001400.html
-45	Skatteverket	Fastighetstaxering och Fastighetsskatt :: Fastighetstaxering	441	Varför har jag inte fått någon pappersdeklaration?	441	Om du är ansluten till en digital brevlåda kommer du inte få någon pappersdeklaration hemskickad till dig. I stället får du ett meddelande i din digitala brevlåda när det är dags att deklarera din fastighet. Sedan loggar du in i vår e-tjänst för att se din fastighetsdeklaration eller förslag till nytt taxeringsvärde, samt skicka in din deklaration. Om ni är flera som äger en fastighet tillsammans skickas deklarationen endast till en av er, oftast den som står överst på lagfarten. Kontrollera därför om någon av de andra delägarna fått fastighetsdeklarationen. Men även du som inte fått deklarationen kan logga in i e-tjänsten och se uppgifterna och skicka in deklarationen. Men det räcker att en av delägarna deklarerar fastigheten.	https://skatteverket.se/4.18e1b10334ebe8bc80001400.html
-45	Skatteverket	Fastighetstaxering och Fastighetsskatt :: Fastighetstaxering	442	Jag har sålt min fastighet, vad ska jag göra?	442	Har du fått en fastighetsdeklaration för en fastighet som du inte längre äger, behöver du inte fylla i hela fastighetsdeklarationen. Då räcker det att du meddelar Skatteverket om ägarbytet. Det gör du i e-tjänsten eller pappersblanketten.	https://skatteverket.se/4.18e1b10334ebe8bc80001400.html
-45	Skatteverket	Fastighetstaxering och Fastighetsskatt :: Fastighetstaxering	443	Jag äger två bostadsbyggnader, men på blanketten finns det bara plats för en. Hur ska jag göra?	443	Om du deklarerar i e-tjänsten lägger du till en ny värderingsenhet bostadshus. Om du lämnar pappersdeklaration behöver du extra blankett. Den kan du beställa hos Skatteupplysningen på 0771-567 567.	https://skatteverket.se/4.18e1b10334ebe8bc80001400.html
-45	Skatteverket	Fastighetstaxering och Fastighetsskatt :: Fastighetstaxering	444	Vilka kostnader ska tas med i nedlagda nybyggnadskostnader?	444	Exempel på nybyggnadskostnader som du ska räkna med är byggnadsmaterial, hantverkskostnader och värdet av eget arbete. Däremot ska inte kostnader för bygglov, markundersökning, försäkringar, tomtinköp och kostnader för iordningställande av mark tas med. Du ska räkna med kostnader fram till den 1 januari taxeringsåret.  För småhus och småhus på lantbruk ska du räkna med kostnader inklusive moms. För alla övriga byggnadstyper ska du räkna exklusive moms. Läs mer om vanliga situationer och kostnader du får och inte får räkna med när du ska deklarera din fastighet.	https://skatteverket.se/4.18e1b10334ebe8bc80001400.html
-45	Skatteverket	Fastighetstaxering och Fastighetsskatt :: Fastighetstaxering	445	Vi är flera delägare till fastigheten. Måste alla skriva under fastighetsdeklarationen?	445	Nej, det räcker att en av delägarna skriver under fastighetsdeklarationen.	https://skatteverket.se/4.18e1b10334ebe8bc80001400.html
-45	Skatteverket	Fastighetstaxering och Fastighetsskatt :: Fastighetstaxering	446	Kan jag få anstånd med att lämna fastighetsdeklarationen?	446	Ja, du kan ansöka om anstånd vid en allmän eller förenklad fastighetstaxering. Den sker på hösten vart tredje eller sjätte år. Du kan inte ansöka om anstånd vid en särskild fastighetstaxering. Den särskilda fastighetsdeklarationen skickas ut till vissa fastighetsägare i början av året. Tänk på att ansöka om anstånd innan sista deklarationsdatumet.	https://skatteverket.se/4.18e1b10334ebe8bc80001400.html
-45	Skatteverket	Fastighetstaxering och Fastighetsskatt :: Fastighetstaxering	447	När får jag reda på det nya taxeringsvärdet?	447	Om du har anslutit dig till en digital brevlåda får du ditt beslut skickat till dig digitalt, i mitten av juni taxeringsåret. Du som inte har anslutit dig till en digital brevlåda får ditt beslut skickat med posten i slutet av juni taxeringsåret. Om ni är flera delägare får alla varsitt beslut med den ägda andelen angiven. Taxeringsvärdet som står i beslutet gäller för hela fastigheten.	https://skatteverket.se/4.18e1b10334ebe8bc80001400.html
-45	Skatteverket	Fastighetstaxering och Fastighetsskatt :: Fastighetstaxering	448	Från vilken tidpunkt gäller det nya taxeringsvärdet, och hur länge gäller det?	448	Det nya värdet gäller från den 1 januari taxeringsåret och tre år framåt, om inte någon ny, särskild fastighetstaxering görs däremellan. För industrienheter, elproduktionsenheter och täkter gäller taxeringsvärdet sex år framåt.	https://skatteverket.se/4.18e1b10334ebe8bc80001400.html
-45	Skatteverket	Fastighetstaxering och Fastighetsskatt :: Fastighetstaxering	449	Vad händer om jag deklarerar för sent?	449	Lämnar du din fastighetsdeklaration för sent riskerar du att få betala en förseningsavgift.	https://skatteverket.se/4.18e1b10334ebe8bc80001400.html
-45	Skatteverket	Fastighetstaxering och Fastighetsskatt :: Fastighetstaxering	450	Kan jag utse ett ombud för min fastighetsdeklaration?	450	Med behörigheten Ombud vid fastighetstaxering kan du utse ett ombud som bara kan se uppgifter om fastighetstaxering.	https://skatteverket.se/4.18e1b10334ebe8bc80001400.html
-45	Skatteverket	Fastighetstaxering och Fastighetsskatt :: Fastighetstaxering	451	Kan jag få ett taxeringsbevis?	451	Skatteverket utfärdar inte längre "taxeringsbevis" som intyg på en fastighets taxeringsvärde och typkod eftersom de myndigheter och andra aktörer som behöver dessa uppgifter oftast har tillgång till dem via sina datasystem eller Internet. Undantagsvis kan du vara tvungen att visa fastighetens taxeringsvärde och typkod. Du kan då använda det beslut om fastighetstaxering som Skatteverket har skickat till varje fastighetsägare	https://skatteverket.se/4.18e1b10334ebe8bc80001400.html
-46	Skatteverket	Fastighetstaxering och Fastighetsskatt :: Fastighetsskatt	452	Vi har byggt ut vår villa och fick därför värdeåret höjt från 1990 till 2004 vid fastighetstaxeringen 2018. Ändå har vi inte fått någon minskning av fastighetsavgiften i våra inkomstdeklarationer. Varför?	452	Avgiftsminskningen, med full befrielse de första fem åren och halv avgift de följande fem åren, gäller bara för nybyggda hus. Det omräknade värdeåret för småhuset måste vara året närmast före fastighetstaxeringsåret för att det ska bli aktuellt med avgiftsminskning. Ert värdeår är äldre än så och det är skälet till att ni inte får någon avgiftsminskning nu.	https://skatteverket.se/4.18e1b10334ebe8bc80001400.html
-46	Skatteverket	Fastighetstaxering och Fastighetsskatt :: Fastighetsskatt	453	Jag har sålt min fastighet i februari 2020. För vilken tid ska jag betala fastighetsavgift eller fastighetsskatt?	453	Det är den som är - eller blir - ägare till fastigheten den 1 januari inkomståret som ska betala fastighetsavgiften eller fastighetsskatten för hela inkomståret. Vem som ska anses som ägare i samband med en fastighetsförsäljning, avgörs av tidpunkten för äganderättens övergång. Det vanligaste är att äganderätten övergår till köparen vid en tidpunkt som har avtalats i köpekontraktet, oftast tillträdesdagen. Om det däremot inte har avtalats något i kontraktet om en senare tidpunkt för äganderättens övergång, anses köparen som ny ägare redan den dag som köpekontraktet undertecknas.	https://skatteverket.se/4.18e1b10334ebe8bc80001400.html
-46	Skatteverket	Fastighetstaxering och Fastighetsskatt :: Fastighetsskatt	454	Ska fastighetsskatt betalas för alla fastigheter med bostäder?	454	Ja, men från och med den 1 januari inkomståret 2008 är det kommunal fastighetsavgift på bostäder som gäller i stället för statlig fastighetsskatt. För varje småhus har fastighetsavgiften ett fast maxbelopp på 8 349 kr för inkomståret 2020. Men om 0,75 % av taxerat värde för bostadsbyggnaden och tomtmarken ger en lägre avgift, ska det gälla i stället. För hyreshus har fastighetsavgiften ett fast maxbelopp på 1 429 kr per bostadslägenhet för inkomståret 2020. Men om 0,3 % av taxerat värde för bostadsbyggnaden och tomtmarken ger en lägre avgift, ska det gälla i stället. Statlig fastighetsskatt ska fortfarande betalas för alla obebyggda tomter, samt för bostadsbyggnader som är under uppförande. Fastighetsskatten för småhus- och ägarlägenhetsenheter är 1,0 % av taxeringsvärdet, och för hyreshusenheter 0,4 % av taxeringsvärdet. Något maxbelopp finns inte för fastighetsskatten.	https://skatteverket.se/4.18e1b10334ebe8bc80001400.html
-46	Skatteverket	Fastighetstaxering och Fastighetsskatt :: Fastighetsskatt	455	Jag äger en villa. Vilken fastighetsskatt ska jag betala?	455	Den 1 januari inkomståret 2008 slopades den statliga fastighetsskatten på bostäder. I stället infördes ett nytt system med kommunal fastighetsavgift. Fastighetsavgiften för inkomståret 2008 hade ett fast maxbelopp på 6 000 kronor för varje småhus. Det fasta maxbeloppet är indexbundet och för inkomståret 2020 har det ökat till 8 349 kronor. Men om 0,75 % av taxerat värde för bostadsbyggnaden och tomtmarken ger en lägre avgift, ska det gälla i stället för maxbeloppet. Om din villa är nybyggd och har fått värdeår 2011 eller tidigare, har du minskning av fastighetsavgiften under en 10-årsperiod efter värdeåret, först hel befrielse i fem år och sedan halv avgift de därpå följande fem åren. Om din villa är nybyggd och har fått värdeår 2012 eller senare, är du helt befriad från fastighetsavgift i 15 år efter värdeåret.	https://skatteverket.se/4.18e1b10334ebe8bc80001400.html
-46	Skatteverket	Fastighetstaxering och Fastighetsskatt :: Fastighetsskatt	456	Jag har ett småhus som jag får betala 0,75 % i fastighetsavgift för. Min granne har också ett småhus men betalar bara 0,375 % i avgift. Varför denna skillnad?	456	Din granne har ett nyare småhus. Ett nybyggt småhus med värdeår (nybyggnadsår) 2003-2011 är helt befriat från fastighetsavgift i fem år efter värdeåret, och får halv avgift de därpå följande fem åren. Om småhuset är nybyggt och fått värdeår (nybyggnadsår) 2012 eller senare, gäller hel befrielse från fastighetsavgift i 15 år efter värdeåret.	https://skatteverket.se/4.18e1b10334ebe8bc80001400.html
-46	Skatteverket	Fastighetstaxering och Fastighetsskatt :: Fastighetsskatt	457	Jag har en obebyggd tomt som är avsedd för ett småhus. Hur stor fastighetsskatt ska jag betala?	457	Fastighetsskatten är 1,0 procent av tomtens taxeringsvärde.	https://skatteverket.se/4.18e1b10334ebe8bc80001400.html
-46	Skatteverket	Fastighetstaxering och Fastighetsskatt :: Fastighetsskatt	458	Jag fick ett nytt taxeringsvärde på min villa 2020. Hur slår det på fastighetsavgiften?	458	Ett höjt taxeringsvärde 2020 på ett småhus medför en högre kommunal fastighetsavgift om taxeringsvärdet tidigare var lägre än 1 113 200 kr. Då blir fastighetsavgiften 0,75 % av taxeringsvärdet upp till 1 113 200 kr. Om det nya taxeringsvärdet blev högre än 1 113 200 kr, blir fastighetsavgiften inte högre än 0,75 % av 1 113 200 kr, eller 8 349 kr som är det fasta maxbeloppet för inkomstår 2020. Det fasta maxbeloppet är indexbundet, och för inkomståret 2021 höjs det till 8 524 kr. Fortfarande gäller dock att om 0,75 % av taxeringsvärdet ger en lägre avgift, ska det gälla i stället.	https://skatteverket.se/4.18e1b10334ebe8bc80001400.html
-47	Skatteverket	Flyttning och folkbokföring	459	Varför kommer inte personbeviset som jag beställt?	459	När du beställer ett personbevis skickas det till din folkbokföringsadress eller din särskilda postadress. Har du utvandrat och anmält Ny adress/röstlängd för utvandrad, skickas personbeviset till den anmälda adressen utomlands. Du kan logga in på Mina sidor för att se vilken adress som finns registrerad. Om du bor på en annan adress än där du är folkbokförd eller om du saknar folkbokföringsadress ska du göra en flyttanmälan. Om du under minst sex månader vill ha din post till en annan adress kan du anmäla särskild postadress. Du som har flyttat från Sverige måste anmäla att du har en adress i utlandet. Fyll i blankett Ny adress/röstlängd för utvandrad, Anmälan (SKV 7842) och skicka den till adressen som står på blanketten.	https://skatteverket.se/privat/etjansterochblanketter/svarpavanligafragor/flyttfolkbokforing.4.18e1b10334ebe8bc8000705.html
-47	Skatteverket	Flyttning och folkbokföring	460	Kan jag få ut ett personbevis på mitt barn i e-tjänsten?	460	I vår e-tjänst kan du bara beställa personbevis för dig själv. För att beställa ett personbevis för ditt barn kan du antingen använda vår tjänst Hitta och hämta rätt personbevis eller ringa oss på 0771–567 567. I båda fallen skickas personbeviset via post.	https://skatteverket.se/privat/etjansterochblanketter/svarpavanligafragor/flyttfolkbokforing.4.18e1b10334ebe8bc8000705.html
-47	Skatteverket	Flyttning och folkbokföring	461	När behöver jag ett personbevis?	461	Du behöver bara beställa ett personbevis när någon begär ett personbevis av dig. Skatteverket delar de uppgifter som finns om dig i folkbokföringen till olika myndigheter och privata företag, till exempel banker. Det betyder att du inte själv behöver meddela att du exempelvis har flyttat eller bytt namn till dessa. Det sker i stället automatiskt.	https://skatteverket.se/privat/etjansterochblanketter/svarpavanligafragor/flyttfolkbokforing.4.18e1b10334ebe8bc8000705.html
-47	Skatteverket	Flyttning och folkbokföring	462	Hur ändrar jag min adress när jag har samordningsnummer?	462	Använd dig av blanketten som heter Särskild postadress Anmälan (SKV 7844).	https://skatteverket.se/privat/etjansterochblanketter/svarpavanligafragor/flyttfolkbokforing.4.18e1b10334ebe8bc8000705.html
-47	Skatteverket	Flyttning och folkbokföring	463	Hur samtycker jag till anmälan om flyttning för mitt barn?	463	Om barnets andra vårdnadshavare anmäler flyttning för barnet via Skatteverkets e-tjänst Flyttanmälan kan denna vårdnadshavare ge dig möjlighet att lämna ditt samtycke till anmälan via e-tjänsten Lämna samtycke. För att använda e-tjänsten krävs e-legitimation. Om du inte samtycker via e-tjänsten skickar Skatteverket en förfrågan till dig. Den kan besvaras skriftligen eller via mejl. Ange diarie- och personnummer om du svarar via mejl.	https://skatteverket.se/privat/etjansterochblanketter/svarpavanligafragor/flyttfolkbokforing.4.18e1b10334ebe8bc8000705.html
-47	Skatteverket	Flyttning och folkbokföring	464	Jag hittade personuppgifter på mig på en sida på internet. Varför lämnar Skatteverket ut personuppgifter på mig?	464	Eftersom Skatteverket är en statlig myndighet omfattas vi av offentlighetsprincipen. Det innebär att alla handlingar, inklusive personuppgifter, som ges in till Skatteverket blir allmänna handlingar som kan komma att lämnas ut till den som begär det. Om det finns en sekretessbestämmelse lämnar Skatteverket inte ut handlingen. Detsamma gäller för beskattningsbeslut. De grundläggande bestämmelserna om detta finns i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Sekretessbelagda uppgifter ska inte lämnas ut. Finns det en så kallad sekretessmarkering för en person i folkbokföringsdatabasen lämnas uppgiften som regel inte ut.	https://skatteverket.se/privat/etjansterochblanketter/svarpavanligafragor/flyttfolkbokforing.4.18e1b10334ebe8bc8000705.html
-47	Skatteverket	Flyttning och folkbokföring	465	Jag har precis flyttat. Ska jag anmäla detta någonstans?	465	Ja. När du flyttar måste du anmäla detta till Skatteverket. Du kan anmäla flyttning innan du flyttar, men senast en vecka efter flyttningen ska Skatteverket ha din anmälan. När du har anmält flyttning sprider Skatteverket automatiskt din nya adress till de flesta myndigheter och viktiga aktörer i samhället. Du behöver alltså inte meddela dessa själv att du flyttat. Att anmäla flyttning kostar ingenting och du kan göra det direkt till Skatteverket på två sätt:  - via e-tjänsten Flyttanmälan. Tjänsten kräver e-legitimation; - på pappersblankett, SKV 7845, som du skickar till Skatteverkets inläsningscentral, FE 2001, 205 76 Malmö.	https://skatteverket.se/privat/etjansterochblanketter/svarpavanligafragor/flyttfolkbokforing.4.18e1b10334ebe8bc8000705.html
-47	Skatteverket	Flyttning och folkbokföring	466	Vad händer om jag anmäler flytt för sent?	466	Om din flyttanmälan inte kommer in i tid, det vill säga senare än en vecka från anmäld flyttningsdag, gäller din nya folkbokföring istället från och med det datum som din anmälan kom in till Skatteverket.	https://skatteverket.se/privat/etjansterochblanketter/svarpavanligafragor/flyttfolkbokforing.4.18e1b10334ebe8bc8000705.html
-47	Skatteverket	Flyttning och folkbokföring	467	Varför ska jag flyttanmäla?	467	När du anmäler flytt blir du folkbokförd på den nya adressen. Var du är folkbokförd har bland annat betydelse för i vilken kommun du ska betala din skatt, rätten till bidrag och förmåner, var du får rösta och var du får din post. För samhället är det viktigt att folkbokföringen stämmer med verkligheten eftersom planeringen av till exempel bostäder, skolor, vård och omsorg med mera bygger på uppgifter om var befolkningen är folkbokförd. Rätt adress i folkbokföringen innebär även att andra myndigheter och många andra aktörer i samhället har din riktiga adress.	https://skatteverket.se/privat/etjansterochblanketter/svarpavanligafragor/flyttfolkbokforing.4.18e1b10334ebe8bc8000705.html
-47	Skatteverket	Flyttning och folkbokföring	468	Jag veckopendlar till mitt arbete. Var ska jag vara folkbokförd?	468	Om du har flera bostäder och bor i var och en av dem minst en gång i veckan, två gånger varannan vecka, eller motsvarande (minst en sjundedel av tiden), har du dubbel bosättning.Var du ska vara folkbokförd vid dubbel bosättning beror på din boendesituation och bestäms med hänsyn till samtliga omständigheter. Exempel på omständigheter som kan vara avgörande vid bedömningen kan vara: - om du bor tillsammans med din familj i någon av bostäderna (med familj avses maka, make, registrerad partner, sambo eller barn som fortfarande bor hemma); - var din arbetsplats finns (studier vid högskola eller universitet jämställs i detta fall med arbete); - storleken och standarden på de olika bostäderna; - hur ofta du vistas i de olika bostäderna	https://skatteverket.se/privat/etjansterochblanketter/svarpavanligafragor/flyttfolkbokforing.4.18e1b10334ebe8bc8000705.html
-47	Skatteverket	Flyttning och folkbokföring	469	Jag flyttar tillfälligt från min nuvarande adress. Måste jag ändra min folkbokföring?	469	Om din vistelse på den andra adressen är kortare än ett år behöver du inte ändra din folkbokföring (anmäla flyttning), under förutsättning att du har för avsikt att flytta tillbaka till den ursprungliga bostaden. Om du bor på den andra adressen längre tid än ett år måste du anmäla flyttning dit.	https://skatteverket.se/privat/etjansterochblanketter/svarpavanligafragor/flyttfolkbokforing.4.18e1b10334ebe8bc8000705.html
-47	Skatteverket	Flyttning och folkbokföring	470	Hur kan jag ordna med eftersändning av min post?	470	Kontakta Svensk Adressändring AB. www.adressandring.se. Telefon 020-97 98 99	https://skatteverket.se/privat/etjansterochblanketter/svarpavanligafragor/flyttfolkbokforing.4.18e1b10334ebe8bc8000705.html
-47	Skatteverket	Flyttning och folkbokföring	471	Jag ska flytta utomlands. Ska jag ändra min folkbokföring?	471	Om du planerar att bo utomlands ett år eller mer ska du anmäla detta till Skatteverket. Du ska också anmäla flyttning till utlandet när du planerat att stanna utomlands kortare tid men sedan förlänger din vistelse till ett år eller mer. Du anmäler flyttning till utlandet på blankett SKV 7665.	https://skatteverket.se/privat/etjansterochblanketter/svarpavanligafragor/flyttfolkbokforing.4.18e1b10334ebe8bc8000705.html
-47	Skatteverket	Flyttning och folkbokföring	472	Jag bor både i Sverige och utomlands. Ska jag vara folkbokförd i Sverige?	472	Det beror i första hand på hur mycket tid du tillbringar i Sverige respektive utlandet. Om du har enkel bosättning i Sverige, dvs. om du tillbringar mindre än 52 dagar per år i utlandet (mindre än en sjundedel av tiden) ska du även i fortsättningen vara folkbokförd i Sverige. Om förhållandet är det omvända, dvs. att du har enkel bosättning i utlandet, ska du anmäla flyttning till utlandet. Om du har dubbel bosättning, dvs. om du tillbringar mer än 52 dagar per år, dels i Sverige, dels i ett annat land/andra länder, får en bedömning göras om du ska vara folkbokförd i Sverige eller inte. De omständigheter som påverkar bedömningen är till exempel: - ;var din familj är bosatt (med familj menas maka, make, registrerad partner, sambo eller barn som fortfarande bor hemma); - var du har din arbetsplats (heltidsstudier vid högskola eller universitet jämställs med arbete); - hur mycket tid du tillbringar i respektive land; - typ av bostad i respektive land.	https://skatteverket.se/privat/etjansterochblanketter/svarpavanligafragor/flyttfolkbokforing.4.18e1b10334ebe8bc8000705.html
-47	Skatteverket	Flyttning och folkbokföring	473	Jag ska studera utomlands. Måste jag anmäla flyttning till utlandet?	473	Ja, under vissa förutsättningar. Om du planerar att studera utomlands ett år eller mer ska du anmäla flyttning till utlandet hos Skatteverket. Du ska också anmäla flyttning till utlandet när du planerat att stanna kortare tid men sedan förlänger din vistelse till ett år eller mer. Räkna in skolloven i tiden du studerar utomlands, även om du reser hem till Sverige då. Om du bedriver heltidsstudier utomlands men trots det vistas i Sverige i sådan omfattning (minst en sjundedel av tiden) att du har dubbel bosättning avgörs din folkbokföring av hur ditt boende ser ut i övrigt. De omständigheter som tas hänsyn till är bland annat följande: - var din familj är bosatt (med familj menas maka, make, registrerad partner, sambo eller barn som fortfarande bor hemma); - hur mycket tid du tillbringar i respektive land; - typ av bostad i respektive land; - var du har din huvudsakliga sysselsättning. Du anmäler flyttning till utlandet på blankett SKV 7665.	https://skatteverket.se/privat/etjansterochblanketter/svarpavanligafragor/flyttfolkbokforing.4.18e1b10334ebe8bc8000705.html
-47	Skatteverket	Flyttning och folkbokföring	474	Vad händer med mitt medborgarskap och personnummer om jag flyttar utomlands?	474	Ditt svenska medborgarskap påverkas inte av att du flyttar utomlands och registreras som utflyttad från Sverige. Du behåller även ditt svenska personnummer.	https://skatteverket.se/privat/etjansterochblanketter/svarpavanligafragor/flyttfolkbokforing.4.18e1b10334ebe8bc8000705.html
-48	Skatteverket	Folkbokföring på lägenhet	475	På mitt kontrakt står även ett annat nummer för min lägenhet. Vilket ska jag uppge i min anmälan om flyttning?	475	Fastighetsägare och bostadsrättsföreningar har många gånger även egna nummer på sina lägenheter som de använder i den egna lägenhetsförteckningen. Dessa nummer kan ibland kallas objektsnummer. När du anmäler flyttning till en lägenhet ska du inte uppge detta nummer i din anmälan, utan istället ett fyrsiffrigt nummer som ska finnas anslaget på synlig plats i fastigheten. Kontakta din fastighetsägare eller bostadsrättsförening om du är osäker på vilket lägenhetsnummer du har.	https://skatteverket.se/privat/etjansterochblanketter/svarpavanligafragor/lagenhetsnummer.4.1a098b721295c544e1f80001254.html
-48	Skatteverket	Folkbokföring på lägenhet	476	Ingår lägenhetsnumret i min adress?	476	Ja, lägenhetsnummer ingår i din adress i folkbokföringen. Det innebär att lägenhetsnumret kommer att finnas med på brev från myndigheter. På övrig post kan det se olika ut beroende på var avsändaren hämtar din adress.	https://skatteverket.se/privat/etjansterochblanketter/svarpavanligafragor/lagenhetsnummer.4.1a098b721295c544e1f80001254.html
-48	Skatteverket	Folkbokföring på lägenhet	477	Hur får jag reda på vilket lägenhetsnummer jag har?	477	Du hittar ditt lägenhetsnummer i ditt bostadskontrakt. Fastighetsägaren ska anslå lägenhetsnumren väl synligt i fastigheten, till exempel på din dörr, på porttavlan eller på din postlåda i entrén. Din fastighetsägare eller bostadsrättsförening kan informera dig om vilket lägenhetsnummer du har.	https://skatteverket.se/privat/etjansterochblanketter/svarpavanligafragor/lagenhetsnummer.4.1a098b721295c544e1f80001254.html
-48	Skatteverket	Folkbokföring på lägenhet	478	Hur är ett lägenhetsnummer uppbyggt?	478	Lägenhetsnumret består av fyra siffror och är en ny adresstandard som är enhetligt utformad. Med det fyrsiffriga numret kan man lokalisera lägenheten i fastigheten genom att utläsa dels våningsplan, dels var lägenheten är belägen på våningsplanet.	https://skatteverket.se/privat/etjansterochblanketter/svarpavanligafragor/lagenhetsnummer.4.1a098b721295c544e1f80001254.html
-48	Skatteverket	Folkbokföring på lägenhet	479	Vem har bestämt att vi ska ha lägenhetsnummer?	479	Det är Riksdagen som har beslutat om upprättandet av ett lägenhetsregister och folkbokföring på lägenhet. Det gjorde de år 2006 i lag (2006:378) om lägenhetsregister och ändring i folkbokföringslagen ( 1991:481) gällande folkbokföring på lägenhet.	https://skatteverket.se/privat/etjansterochblanketter/svarpavanligafragor/lagenhetsnummer.4.1a098b721295c544e1f80001254.html
-48	Skatteverket	Folkbokföring på lägenhet	480	Varför har lägenhetsnummer införts i flerbostadshus?	480	Lägenhetsnummer har införts för att Statistiska Centralbyrån (SCB) ska kunna ta fram hushålls- och bostadsstatistik, det vill säga information om antal bostäder, hushåll och hushållens storlek. Statistiken behövs bland annat för att få bra underlag för planering, resursfördelning, forskning med mera, på såväl nationell, regional som kommunal nivå. Hushålls- och bostadsstatistik utgör en av de mest grundläggande kunskaperna om ett samhälle som behövs för att beslutsfattare, allmänhet och forskare ska få kunskap om rådande förhållanden.	https://skatteverket.se/privat/etjansterochblanketter/svarpavanligafragor/lagenhetsnummer.4.1a098b721295c544e1f80001254.html
-49	Skatteverket	Id-kort	481	Kan Skatteverket göra några undantag med anledning av Corona (Covid-19) vid utfärdande av id-kort?	481	Nej, Skatteverket kan inte göra undantag vid utfärdande av id-kort utan vi behöver följa de lagar och regler som styr vår verksamhet. Under följande sidor kan du läsa mer om vad som gäller för dig.	https://skatteverket.se/4.2ef18e6a125660db8b080003789.html
-49	Skatteverket	Id-kort	482	Kan någon annan än jag hämta ut mitt id-kort?	482	Nej, du behöver själv hämta ut ditt id-kort då vi endast kan lämna ut id-kortet till dig personligen	https://skatteverket.se/4.2ef18e6a125660db8b080003789.html
-49	Skatteverket	Id-kort	483	Vad bör jag tänka på när jag ska fotograferas?	483	Huvudbonad och mörka glasögon får endast bäras av religiösa eller medicinska skäl. Huvudbonaden bör inte vara vit eller väldigt ljus då bakgrunden som används vid fotograferingen är vit. Vit eller väldigt ljusa färger medför att kontrasten till bakgrunden försvinner och att bara ansiktet syns på det färdiga id-kortet.	https://skatteverket.se/4.2ef18e6a125660db8b080003789.html
-49	Skatteverket	Id-kort	484	Måste jag ha ett nytt id-kort om jag byter namn eller personnummer?	484	Ja, för att du ska kunna använda ditt id-kort är det viktigt att det innehåller dina rätta personuppgifter, som finns i folkbokföringen. Du måste själv tänka på att ansöka om ett nytt id-kort om du ändrar dina personuppgifter. Skatteverket skickar ingen påminnelse. Du ska även tänka på att byta ditt svenska pass om du har ett sådant	https://skatteverket.se/4.2ef18e6a125660db8b080003789.html
-49	Skatteverket	Id-kort	485	Vad händer med mitt id-kort nu när Skatteverkets id-kort bytt utseende?	485	Har du ett id-kort som utfärdats mellan den 1 juni 2009 fram till den 1 mars 2013 är det giltigt till och med det datum som framgår på kortet, om du inte själv spärrar kortet innan det datumet.	https://skatteverket.se/4.2ef18e6a125660db8b080003789.html
-49	Skatteverket	Id-kort	486	När kan jag använda min e-legitimation?	486	På id-kortet finns en e-legitimation. Med den kan du använda dig av de e-tjänster som bland annat finns på Skatteverkets och Försäkringskassans webbplatser, till exempel när du deklarerar. För att använda e-legitimationen behöver du en kortläsare kopplad till en dator. Kortläsare finns på de flesta elektronikkedjor.	https://skatteverket.se/4.2ef18e6a125660db8b080003789.html
-49	Skatteverket	Id-kort	487	Om jag ansöker om ett nytt id-kort från Skatteverket, vad händer då med mitt gamla id-kort?	487	Har du ett id-kort utfärdat av Skatteverket och ansöker om ett nytt id-kort hos Skatteverket, spärras ditt gamla kort om du till exempel ansöker om ett nytt id-kort för att du bytt namn.	https://skatteverket.se/4.2ef18e6a125660db8b080003789.html
-49	Skatteverket	Id-kort	488	Hur får jag veta när jag kan hämta mitt id-kort?	488	När id-kortet är klart för uthämtning får du ett sms eller ett aviseringsbrev till din folkbokföringsadress med information om att du kan hämta ditt id-kort. Du kommer även få ett brev som innehåller även de koder du behöver för att kunna använda din e-legitimation. Dessa ska inte tas med till kontoret när du hämtar ditt id-kort.	https://skatteverket.se/4.2ef18e6a125660db8b080003789.html
-49	Skatteverket	Id-kort	489	Var kan jag ansöka om id-kort?	489	Det finns 27 servicekontor som utfärdar id-kort. Utöver dessa finns det ytterligare 11 servicekontor som lämnar ut id-kort.	https://skatteverket.se/4.2ef18e6a125660db8b080003789.html
-49	Skatteverket	Id-kort	490	Kan jag använda Skatteverkets id-kort när jag reser utomlands?	490	Nej, Skatteverkets id-kort kan inte användas istället för pass eller resehandling för resor utomlands. Skatteverkets id-kort är en godkänd id-handling endast inom Sverige. Är du svensk medborgare kan du ansöka om det nationella id-kort hos polisen. Det nationella id-kortet går att använda som resehandling inom Schengenområdet. Läs mer på polisens webbplats.	https://skatteverket.se/4.2ef18e6a125660db8b080003789.html
-49	Skatteverket	Id-kort	491	Är Skatteverkets id-kort SIS-märkt?	491	Skatteverkets id-kort är, i likhet med andra statliga id-handlingar såsom körkort och nationellt identitetskort, inte SIS-märkt. Dessa kort uppfyller dock säkerhetsmässigt minst samma krav som för ett SIS-märkt kort. När det gäller kortets utseende så följer det den standard som certifieringsorganet DNV har fastställt för svenska id-handlingar. Kortet kan därför användas i samhället på samma sätt som ett SIS-märkt id-kort.	https://skatteverket.se/4.2ef18e6a125660db8b080003789.html
-49	Skatteverket	Id-kort	492	Hur ansöker jag om ett id-kort (identitetskort) hos Skatteverket?	492	För att få ansöka måste du: - personligen besöka ett av Skatteverkets kontor som utfärdar id-kort; - ha betalat ansökningsavgiften innan du besöker kontoret; - kunna identifiera dig med en id-handling eller intygsgivare, dvs. visa vem du är; - vara folkbokförd i Sverige; - ha fyllt 13 år; - ha din vårdnadshavares godkännande om du inte fyllt 18 år. Vi rekommenderar att du noga läser igenom villkoren för att få ansöka innan du besöker kontoret.	https://skatteverket.se/4.2ef18e6a125660db8b080003789.html
-49	Skatteverket	Id-kort	493	Måste jag vara svensk medborgare för att få ett id-kort?	493	Nej, alla som är folkbokförda i Sverige och är över 13 år kan ansöka om ett id‑kort, oavsett medborgarskap. Läs mer om vilka regler som gäller. Är du däremot svensk medborgare kan du istället ansöka om det nationella id-kortet som Polisen utfärdar. Läs mer på polisens webbplats.	https://skatteverket.se/4.2ef18e6a125660db8b080003789.html
-49	Skatteverket	Id-kort	494	Måste jag ha ett nytt id-kort om jag byter namn?	494	Ja, för att du ska kunna använda ditt id-kort är det viktigt att det innehåller ditt rätta namn, som finns i folkbokföringen. Du måste själv tänka på att ansöka om ett nytt id-kort om du ändrar ditt namn. Skatteverket skickar ingen påminnelse.	https://skatteverket.se/4.2ef18e6a125660db8b080003789.html
-49	Skatteverket	Id-kort	495	Ska jag ta med ett eget foto vid ansökan om id-kort?	495	Nej, av säkerhetsskäl blir du fotograferad hos Skatteverket i samband med att du ansöker om id-kortet. Framför allt vill vi vara helt säkra på att det är den person som ansöker om id-kortet som finns avbildad på kortet. Detta är viktigt för att kortet sedan ska kunna användas som en fullgod legitimation och inte ifrågasättas av till exempel banker och butiker som ska ta emot det.	https://skatteverket.se/4.2ef18e6a125660db8b080003789.html
-49	Skatteverket	Id-kort	496	Varför kan man ansöka om id-kort på så få platser?	496	Skatteverket utvärderar löpande var behoven är som störst. Det id-kort som Skatteverket nu utfärdar är ett komplement till andra id-kort, till exempel dem som banker och polisen utfärdar. För dig som inte kan få ett id-kort någon annanstans är Skatteverkets verksamhet därför en klar förbättring, trots resväg.	https://skatteverket.se/4.2ef18e6a125660db8b080003789.html
-50	Skatteverket	Inkomst av tjänst	497	Är inkomst från jultidningsförsäljning skattepliktig?	497	Ja, provision eller annan ersättning från försäljning av jultidningar och liknande är normalt skattepliktig inkomst av tjänst. Men du behöver inte deklarera om du tjänade mindre än 19 670 kronor under inkomståret 2019 och mindre än 20 008 under inkomståret 2020.	https://skatteverket.se/4.18e1b10334ebe8bc80002849.html
-50	Skatteverket	Inkomst av tjänst	498	Varför får jag kvarskatt varje år?	498	När man har fler än en arbetsgivare eller pensionsutbetalare samtidigt kan skatteavdraget bli för lågt. Den utbetalare som betalar den högsta inkomsten (huvudutbetalaren) ska göra skatteavdrag enligt skattetabell, medan de andra utbetalarna ska göra avdrag med 30 procent. För att undvika kvarskatt kan man antingen begära att huvudutbetalaren gör ett förhöjt skatteavdrag eller ansöka om jämkning hos Skatteverket. Du som har investeringssparkonto, äger fonder eller har bostadsuppskov ska betala skatt på en schablonintäkt. Den är ifylld på din deklaration.  Du som äger fastighet ska betala fastighetsavgift eller fastighetsskatt. Detta är inkomster som inte skattetabellerna tar hänsyn till. Därför kan det hända att ditt skatteavdrag blir för lågt.	https://skatteverket.se/4.18e1b10334ebe8bc80002849.html
-50	Skatteverket	Inkomst av tjänst	499	Jag får ladda min elbil med min arbetsgivares laddare vid arbetsplatsen. Ska jag skatta för detta?	499	Ja, förmån av fritt drivmedel är en skattepliktig förmån som värderas till marknadsvärdet, dvs. normalt arbetsgivarens faktiska kostnad för drivmedlet inklusive moms. Värderingen av förmån av fritt drivmedel i form av el får göras utifrån dels uppskattad åtgång av el per mil, dels marknadsvärdet för elen (t.ex. priset per kilowattimme). Det är uppgifter som arbetsgivaren behöver ta fram för varje bil. Hur stort förmånsbeloppet blir beror på om det gäller fri el till egen bil eller till förmånsbil. Om det gäller din egen bil beräknas förmånen till belopp motsvarande marknadsvärdet. Om det gäller din förmånsbil beräknas förmånen till belopp motsvarande marknadsvärdet multiplicerat med 1,2.	https://skatteverket.se/4.18e1b10334ebe8bc80002849.html
-50	Skatteverket	Inkomst av tjänst	500	I mitt arbete på en restaurang får jag ibland dricks av gästerna. Ska jag skatta för dricksen?	500	Ja, dricksen är skattepliktig inkomst av tjänst. Om drickspengarna finns med i belopp som du fått kontrolluppgift på, ingår de i belopp som förifyllts på din deklaration. I annat fall ska du själv redovisa dricksen i deklarationen. Du kan läsa mer om dricks på Rättslig vägledning. 	https://skatteverket.se/4.18e1b10334ebe8bc80002849.html
-50	Skatteverket	Inkomst av tjänst	501	Min arbetsgivare har betalat parkeringsböter för mig. Ska jag skatta för detta?	501	Ja, arbetsgivarens betalning av parkeringsböter för dig behandlas som skattepliktig lön. Det gäller oavsett om du fått parkeringsböterna vid en tjänsteresa eller privat. Det saknar betydelse om parkeringsböterna gäller en förmånsbil eller en privatägd bil.	https://skatteverket.se/4.18e1b10334ebe8bc80002849.html
-50	Skatteverket	Inkomst av tjänst	502	Skatteverket har i specifikation till inkomstdeklarationen redovisat vilka uppgifter som Sverige fått om utbetalning av finsk pension. Ska jag deklarera den finska pensionen?	502	Du som bodde i Sverige den 4 april 2008 och bor kvar här behöver inte ta upp din finska pension. Det gäller under förutsättning att du börjat få finsk pension utbetalad redan före den 5 april 2008. Stämmer detta på din situation så får du gärna lämna upplysningar i inkomstdeklarationen. För dig som antingen flyttat in efter den 4 april, eller börjat få finsk pension utbetalad efter detta datum, kan ersättningarna vara skattepliktiga i Sverige. Du bör därför lämna upplysningar i din inkomstdeklaration om utbetalare, vad ersättningen heter och när utbetalningen påbörjades. Eventuellt kan Skatteverket behöva kontakta dig för ytterligare upplysningar. Om du blir beskattad i såväl Finland som i Sverige är grundregeln att den svenska skatten sätts ned med den finska skatten.	https://skatteverket.se/4.18e1b10334ebe8bc80002849.html
-50	Skatteverket	Inkomst av tjänst	503	Jag får lön från två olika arbetsgivare. Hur gör jag för att undvika kvarskatt?	503	När du har fler än en arbetsgivare eller pensionsutbetalare samtidigt kan skatteavdraget bli för lågt. Den utbetalare som betalar den högsta inkomsten (huvudutbetalaren) ska göra skatteavdrag enligt skattetabell, medan de andra utbetalarna ska göra avdrag med 30 procent. Om du tror att du kommer att få kvarskatt även nästa år kan du be din arbetsgivare eller pensionsutbetalare att dra mer skatt. På så sätt kan du enkelt undvika kvarskatt.	https://skatteverket.se/4.18e1b10334ebe8bc80002849.html
-50	Skatteverket	Inkomst av tjänst	504	Jag har en miljöbil som förmånsbil. Hur beräknas förmånsvärdet?	504	Det finns särskilda nedsättningsregler för miljöbilar som medför att förmånsvärdet i många fall blir väsentligt lägre för en miljöbil än för närmast jämförbara bil utan miljöanpassad teknik. Arbetsgivaren kan själv, utan särskild ansökan till Skatteverket, sätta ned förmånsvärdet för miljöbilar. Nedsättningsreglerna för miljöbilar: - El- och laddhybridbilar, som kan laddas från elnätet, samt gasbilar (ej gasol) ) justeras först till en jämförbar bil utan miljöteknik. Därefter sätts förmånsvärdet ner med 40 procent, max 16 000 kronor inkomstår 2012-2016 och max 10 000 kr från och med inkomstår 2017; - Etanolbilar, elhybridbilar, som inte kan laddas från elnätet, och bilar som kan köras på gasol, rapsmetylester samt övriga typer av miljöanpassade drivmedel justeras enbart ner till jämförbar bil. Reglerna är tidsbegränsade och gäller till och med inkomståret 2020.	https://skatteverket.se/4.18e1b10334ebe8bc80002849.html
-50	Skatteverket	Inkomst av tjänst	505	Jag har fått fria resor till och från arbetet. Ska jag skatta för detta?	505	Om din arbetsgivare har betalat dig för resor mellan bostad och arbetsplats ska du ta upp ersättningen som lön. Du har sedan rätt till avdrag på samma sätt som om du själv hade haft kostnaden för resorna. I speciella fall kan dock förmån av fria resor till och från arbetet vara skattefri. Det gäller om du som enda ersättning för ett arbete får resorna till och från arbetsplatsen betalda. Så kan det t.ex. vara om du medverkat i ett debattprogram i tv eller arbetar som funktionär i ideella föreningar eller liknande. De fria resorna är skattefria även om du får enklare förfriskningar på platsen. Om du däremot också får andra förmåner betalda, som hotellrum och måltider, gäller vanliga regler och resorna ska alltså beskattas. Även kostnadsersättning för resor till och från arbetsplatsen kan vara skattefri under förutsättning att du inte får någon annan ersättning eller skattepliktig förmån för arbetet och ersättningen inte överstiger utgifterna för resorna eller, vid resor med egen bil, 18,50 kronor per mil.	https://skatteverket.se/4.18e1b10334ebe8bc80002849.html
-50	Skatteverket	Inkomst av tjänst	506	Vilka regler gäller för kostnadsersättning för resor som jag har haft i samband med en anställningsintervju?	506	Om du har fått betald resa eller kostnadsersättning för en resa till eller från en anställningsintervju så är ersättningen skattefri. Ersättningen får inte vara högre än kostnaderna för resan. En förutsättning för skattefriheten är att resan görs inom EU- och EES-området. Om du har kört med egen bil får inte ersättningen vara högre än 18,50 kronor per mil. Använder du egen eller närståendes eller sambos förmånsbil kan du få en skattefri ersättning för diesel med 6,50 kronor per mil och för annat drivmedel med 9,50 kronor per mil. För en laddhybridbil som kan drivas både med el och med diesel gäller det högre beloppet, det vill säga 9,50 kronor per mil. Om du har fått en högre ersättning är den överskjutande delen skattepliktig som lön.	https://skatteverket.se/4.18e1b10334ebe8bc80002849.html
-50	Skatteverket	Inkomst av tjänst	507	Jag har utnyttjat mina personaloptioner, vad ska jag göra?	507	Du ska anmäla utnyttjandet till den arbetsgivare som du arbetade hos när du erbjöds att delta i optionsprogrammet. Arbetsgivaren ska sedan redovisa förmånen i arbetsgivardeklarationen, göra skatteavdrag och betala in arbetsgivaravgifter. Detta ska göras senast månaden efter det att du utnyttjat dina personaloptioner till förvärv av värdepapper.	https://skatteverket.se/4.18e1b10334ebe8bc80002849.html
-50	Skatteverket	Inkomst av tjänst	508	Jag har varit med i en tävling och vunnit pris. Ska jag skatta för vinsten?	508	Om du har varit med i en tävling i t.ex. TV eller en tidning och vunnit, ska du vanligtvis betala skatt på vinsten. Om det är den personliga prestationen som avgör om du vinner ska du beskattas för vinsten. Om det är slumpen som avgör om du vinner är vinsten skattefri. Tävlingsvinster, som du inte fått genom anställning eller uppdrag, är skattefria om de består av föremål som värderas till högst 1 400 kronor inkomståret 2019 och 2020.	https://skatteverket.se/4.18e1b10334ebe8bc80002849.html
-50	Skatteverket	Inkomst av tjänst	509	Jag är aktiv inom idrottsrörelsen. Gäller några speciella skatteregler för mig?	509	Om du har utövat någon idrott som aktiv eller som tränare, domare eller liknande så ska du skatta för alla kontanta ersättningar, presentkort, stipendier och förmåner (exempelvis fri bil och bostad) som du har fått. Om du har fått traktamente i samband med övernattning utanför din vanliga arbetsort behöver du inte redovisa ersättningen i deklarationen om ersättningen inte är högre än det avdragsgilla schablonbeloppet. Läs om schablonbeloppet på sidan Traktamente. Samma sak gäller om du använt egen bil vid tjänsteresa och fått bilersättning som inte är högre än 18,50 kronor per mil. Har du fått traktamentsersättning för arbete på din vanliga arbetsort eller vid tjänsteresa utan samband med övernattning betraktas ersättningen som lön. Fria resor mellan bostaden och arbetsplatsen, till exempel träningslokalen, kan vara skattefria. Detta kräver att några andra skattepliktiga ersättningar inte betalas ut på grund av tjänsten. Samma gäller utbetald ersättning för sådana resor med egen bil om ersättningen inte överstiger 18,50 kronor per mil. Om du har fått priser i form av minnesföremål är dessa skattefria. Detsamma gäller andra tävlingsvinster om de består av föremål som värderas till högst 1 400 kronor inkomståret 2019 och 2020. Du får göra avdrag för de utgifter som varit nödvändiga för att utöva verksamheten. Avdraget får i regel inte överstiga inkomsterna. Har du haft kostnader för idrottsredskap eller annan specialutrustning kan du få avdrag för anskaffningskostnaden. Kostnaderna kan också beräknas schablonmässigt till ett belopp som motsvarar ersättningen från idrottsverksamheten men högst 3 000 kronor. Observera att bl.a. utgifter för idrottsredskap och specialutrustning bara är avdragsgilla till den del de tillsammans med övriga utgifter vid punkt 2.4 i deklarationsblanketten överstiger 5 000 kronor. Detta gäller även om du gör avdrag med schablonbeloppet 3 000 kronor.	https://skatteverket.se/4.18e1b10334ebe8bc80002849.html
-50	Skatteverket	Inkomst av tjänst	510	Är dagpenning vid tjänstgöring inom totalförsvaret en skattepliktig inkomst?	510	Ja, dagpenning som du får vid utbildning och tjänstgöring vid det svenska totalförsvaret är en skattepliktig intäkt av tjänst. Följande ersättningar till totalförsvarspliktiga eller till de som genomgår militär utbildning inom Försvarsmakten som rekryter är skattefria: - Dagsersättningar och tillägg till sådana ersättningar, månadsersättningar, naturaförmåner, fälttraktamenten, befattningspenningar, utbildningspremier, utryckningsbidrag eller avgångsvederlag; - Familjebidrag (som inte betalas ut i form av näringsbidrag).	https://skatteverket.se/4.18e1b10334ebe8bc80002849.html
-50	Skatteverket	Inkomst av tjänst	511	Jag arbetar som au pair och bor hemma hos en familj. Ska jag skatta för bostad och måltider?	511	Har du fått fri bostad och mat i ditt arbete som till exempel au pair eller hemhjälp, ska du betala skatt för förmånen. Särskilda värderingsregler gäller när en person får bostad och kost av en annan person i dennes hushåll. Värdet av bostad är 600 kronor för en hel månad, annars 20 kronor per dag. Två eller flera måltider värderas till 50 kronor per dag. Om du bara får en måltid per dag ska du inte skatta för måltiden.	https://skatteverket.se/4.18e1b10334ebe8bc80002849.html
-50	Skatteverket	Inkomst av tjänst	512	Jag har accepterat ett erbjudande om att delta i ett personaloptionsprogram. Hur ska jag redovisa optionerna i min inkomstdeklaration?	512	Ett accepterande av ett erbjudande om att delta i ett personaloptionsprogram behöver du inte redovisa i din inkomstdeklaration. Du ska däremot redovisa personaloptionerna när du rent faktiskt utnyttjar dem till köp av aktier. Personaloptionsförmånen redovisas som skattepliktig förmån tillsammans med kontant bruttolön m.m. i ruta 1.1 i inkomstdeklarationen. Under "Övriga upplysningar" skriver du att bruttolönen inkluderar personaloptionsförmån och till vilket belopp denna uppgår. Vill du ha mer information kan du läsa på sidan "Personaloptioner".	https://skatteverket.se/4.18e1b10334ebe8bc80002849.html
-51	Regeringskansliet	Infrastrukturdepartementet :: Infrastrukturdepartementet :: Frågor och svar särskild drivmedelskompensation	513	Vilka kommer att få kompensation?	513	Grundregeln är att alla som äger eller leasar en personbil omfattas av kompensationen. Stödet är 1000 kronor per personbil. Personer som bor i stödområde 1, 2 och 3 och som äger en personbil får ytterligare 500 kronor i kompensation. Kompensationen utgår för maximalt en bil per person.	https://www.regeringen.se/artiklar/2022/03/fragor-och-svar-sarskild-drivmedelskompensation/
-51	Regeringskansliet	Infrastrukturdepartementet :: Infrastrukturdepartementet :: Frågor och svar särskild drivmedelskompensation	514	När kommer kompensationen att betalas ut?	514	Regeringen återkommer om de närmare detaljerna. Det är ett omfattande system som ska till för utbetalningen av kompensationen och kan därför ta tid att få på plats, men regeringen kommer arbeta för att det ska betalas ut så fort det bara går.  Regeringens utgångspunkt är att drivmedelskompensationen ska betalas ut med automatik senast från augusti.	https://www.regeringen.se/artiklar/2022/03/fragor-och-svar-sarskild-drivmedelskompensation/
-51	Regeringskansliet	Infrastrukturdepartementet :: Infrastrukturdepartementet :: Frågor och svar särskild drivmedelskompensation	515	Varför just 1000 kronor per bil?	515	En kompensation på 1 000 kronor kommer att lindra konsekvenserna av dagens höga drivmedelspriser. I gles- och landsbygdsområden där människor är särskilt beroende av bilen kommer de att få en högre kompensation om 1 000 + 500 kronor. Regeringen har även presenterat andra åtgärder som kommer att lindra konsekvenserna för bilägare.	https://www.regeringen.se/artiklar/2022/03/fragor-och-svar-sarskild-drivmedelskompensation/
-51	Regeringskansliet	Infrastrukturdepartementet :: Infrastrukturdepartementet :: Frågor och svar särskild drivmedelskompensation	516	Kommer kompensationen att ges oavsett om det är ett elfordon eller om man tankar med diesel?	516	Ja. Kompensationen kommer omfatta samtliga personbilar och därmed även el- och hybridbilar.	https://www.regeringen.se/artiklar/2022/03/fragor-och-svar-sarskild-drivmedelskompensation/
-51	Regeringskansliet	Infrastrukturdepartementet :: Infrastrukturdepartementet :: Frågor och svar särskild drivmedelskompensation	517	Kommer kompensation ges till den som har leasat en bil?	517	Ja. Kompensationen kommer även omfatta privatpersoner som leasar en personbil.	https://www.regeringen.se/artiklar/2022/03/fragor-och-svar-sarskild-drivmedelskompensation/
-51	Regeringskansliet	Infrastrukturdepartementet :: Infrastrukturdepartementet :: Frågor och svar särskild drivmedelskompensation	518	Jag bor i en kommun som ingår i stödområdeskartan, men i en tätort som är exkluderad (t.ex. Umeå). Kommer jag få kompensation?	518	Grundregeln är att alla som äger en personbil omfattas av stödet. Därutöver får personer som bor i stödområde 1, 2 och 3 och som äger en personbil får ytterligare 500 kronor i kompensation. Den exakta utformningen kommer regeringen återkomma till. Regeringens prioritering har varit att i denna akuta situation så snabbt som möjligt få fram en kompensation som kan underlätta för människor i deras vardag.	https://www.regeringen.se/artiklar/2022/03/fragor-och-svar-sarskild-drivmedelskompensation/
-52	Regeringskansliet	Infrastrukturdepartementet :: Frågor och svar elpriskompensation :: Frågor och svar elpriskompensation för mars månad	519	När får jag mina pengar?	519	De första utbetalningarna för vinterns elpriskompensation kommer i april från ditt elnätsbolag. Exakt när du får din ersättning och på vilket sätt beror på vilket modell för återbetalning ditt elnätsbolag har.  När den förlängda elpris-kompensationen kan betalas ut får vi återkomma till efter dialog med elnätsbolagen. Precis som den ursprungliga elpriskompensationen så innebär detta ett frivilligt åtagande från elnätsbolagen. Nu har vi ett upparbetat system för detta så planeringen är att det inte ska bli någon större lucka mellan utbetalningarna till de hushåll som omfattas av elpriskompensationen.	https://www.regeringen.se/artiklar/2022/01/fragor-och-svar-elpriskompensation/
-52	Regeringskansliet	Infrastrukturdepartementet :: Frågor och svar elpriskompensation :: Frågor och svar elpriskompensation för mars månad	520	Varför omfattas bara södra Sverige?	520	De höga elpriserna, till följd av Rysslands invasion av Ukraina, har drabbat främst södra och mellersta Sverige. Därför går också stödet till elprisområde tre och fyra, så att vi hjälper de hushåll som har hög elkostnad. I norra Sverige har priserna tvärtom varit låga den senaste tiden och regeringen ser därför inte något behov av att även dessa hushåll ska få del av elpriskompensationen i mars månad.	https://www.regeringen.se/artiklar/2022/01/fragor-och-svar-elpriskompensation/
-52	Regeringskansliet	Infrastrukturdepartementet :: Frågor och svar elpriskompensation :: Frågor och svar elpriskompensation för mars månad	521	Vilka hushåll kommer att få ta del av stödet?	521	Hushållen ska haft en förbrukning om minst 400 kWh under mars månad och vara belägna i södra eller mellersta Sverige för att få del av stödet. Vidare måste hushållet ha ett avtal med ett elnätsbolag för att kunna få del av stödet. Har man inte ett avtal med ett elnätsbolag, t.ex. man bor i en bostadsrätt och bostadsrätten i stället har ett avtal med elnätsbolaget, får man inte del av kompensationen.	https://www.regeringen.se/artiklar/2022/01/fragor-och-svar-elpriskompensation/
-52	Regeringskansliet	Infrastrukturdepartementet :: Frågor och svar elpriskompensation :: Frågor och svar elpriskompensation för mars månad	522	Varför omfattar inte regeringens förslag företag?	522	De höga elpriserna påverkar naturligtvis både hushåll och företag. Däremot ska man komma ihåg att momsen på el generellt inte är någon kostnad för företagen, och hela elkostnaden är avdragsgill i näringsverksamheten. Vissa företag, till exempel tillverkningsindustrin, jordbruket och datorhallar, betalar en lägre skatt (0,6 öre/kWh) på elen. Elkostnader ingår också i de kostnader som man i vissa fall kan få ersättning för inom ramen för omställningsstödet.	https://www.regeringen.se/artiklar/2022/01/fragor-och-svar-elpriskompensation/
-53	Regeringskansliet	Infrastrukturdepartementet :: Frågor och svar elpriskompensation :: Frågor och svar elpriskompensation december 2021 samt januari och februari 2022	523	Varför är elkostnaderna så höga just nu?	523	Den främsta anledningen är stigande priser på fossila bränslen, särskilt naturgas. Under hösten har Europa sett större efterfrågan på naturgas samtidigt som Ryssland har strypt sin leverans av naturgas. Detta har lett till ökade energipriser på kontinenten vilket även påverkar elpriserna i Sverige.	https://www.regeringen.se/artiklar/2022/01/fragor-och-svar-elpriskompensation/
-53	Regeringskansliet	Infrastrukturdepartementet :: Frågor och svar elpriskompensation :: Frågor och svar elpriskompensation december 2021 samt januari och februari 2022	524	Varför baseras kompensationen på elförbrukning och inte kostnad?	524	Det främsta skälet är att regeringen snabbt vill få ett system på plats som är enkelt för berörda aktörer att administrera, och som i slutändan leder till att hushållen snabbare kan få del av ersättningen. En lösning som bygger på kostnaden skulle ta längre tid att få plats och vara svårare att administrera. En kompensation som bygger på elförbrukning kommer i många fall också träffa de som har en hög kostnad för elen.	https://www.regeringen.se/artiklar/2022/01/fragor-och-svar-elpriskompensation/
-53	Regeringskansliet	Infrastrukturdepartementet :: Frågor och svar elpriskompensation :: Frågor och svar elpriskompensation december 2021 samt januari och februari 2022	525	För vilka månader gäller stödet?	525	December 2021, januari 2022 och februari 2022.	https://www.regeringen.se/artiklar/2022/01/fragor-och-svar-elpriskompensation/
-53	Regeringskansliet	Infrastrukturdepartementet :: Frågor och svar elpriskompensation :: Frågor och svar elpriskompensation december 2021 samt januari och februari 2022	526	Vilka kan få kompensation?	526	Cirka 2 miljoner svenska hushåll kommer att få del av den här kompensationen. Det gäller både de med högre och lägre förbrukning, från 700 kWh per månad till 2000 kWh per månad. Modellen är utformad som en trappa som börjar på en förbrukningsnivå om 700 kWh per månad där kunden får 100 kronor per månad, sammanlagt 300 kr. De som har en förbrukning på över 2 000 kWh per månad kommer att kunna få 2 000 kr per månad, sammanlagt 6 000 kr. De hushåll som har drabbats av höga elräkningar under vintermånaderna ska få stöd. Elpriskompensationen gör ingen skillnad på var i landet man bor, eller om man bor i lägenhet, villa eller radhus.	https://www.regeringen.se/artiklar/2022/01/fragor-och-svar-elpriskompensation/
-53	Regeringskansliet	Infrastrukturdepartementet :: Frågor och svar elpriskompensation :: Frågor och svar elpriskompensation december 2021 samt januari och februari 2022	527	När kommer pengarna att betalas ut?	527	Från och med den 15 mars 2022 kommer elnätsbolagen kunna ansöka om elpriskompensationen för sina kunder hos Kammarkollegiet. Därefter kommer Kammarkollegiet att betala ut medlen till elnätsbolagen, för fortsatt vidareutbetalning till hushållen. Ett flertal elnätsbolag planerar att påbörja sina utbetalningar på fakturor som skickas ut till hushållen i april månad. Definitiv tidpunkt då varje hushåll får sitt stöd beror dock dels på hur elnätsbolaget valt att hantera förmedling av stöd, dels med vilka intervall kunden får sina räkningar, t.ex. månadsvist eller kvartalsvist. Det finns omkring 160 elnätsbolag, deras befintliga system för att återbetala pengar ser olika ut. Att gå via elnätsföretagens befintliga system sker i syfte att minska administrationen för elnätsföretagen så att stödet så snart som möjligt ska betalas ut till de berörda hushållen. Elnätbolaget kan till exempel antingen göra en utbetalning till kunden eller kreditera nästkommande faktura med motsvarande belopp som stödet innebär. Har en kund till exempel kvartalsvis faktura och elnätsbolaget valt att kreditera nästkommande faktura kan det av den anledningen dröja längre än om kunden har månadsvis fakturering.	https://www.regeringen.se/artiklar/2022/01/fragor-och-svar-elpriskompensation/
-53	Regeringskansliet	Infrastrukturdepartementet :: Frågor och svar elpriskompensation :: Frågor och svar elpriskompensation december 2021 samt januari och februari 2022	528	Måste jag söka pengarna, eller hur kommer det här att fungera?	528	Nej, du behöver inte ansöka om pengarna, utbetalningen kommer att ske automatiskt från ditt elnätsbolag, antingen genom en utbetalning eller kreditering på fakturan.	https://www.regeringen.se/artiklar/2022/01/fragor-och-svar-elpriskompensation/
-53	Regeringskansliet	Infrastrukturdepartementet :: Frågor och svar elpriskompensation :: Frågor och svar elpriskompensation december 2021 samt januari och februari 2022	529	Hur får jag pengarna, får jag en utbetalning?	529	Elnätsbolaget väljer hur pengarna når hushållen. Det kan ske antingen genom att göra en utbetalning till kunden eller att kreditera nästkommande faktura med motsvarande belopp som stödet innebär. Det är alltså elnätsbolaget som bestämmer hur pengarna förmedlas till kund. Som kund kan du således inte välja hur stödet utbetalas.	https://www.regeringen.se/artiklar/2022/01/fragor-och-svar-elpriskompensation/
-53	Regeringskansliet	Infrastrukturdepartementet :: Frågor och svar elpriskompensation :: Frågor och svar elpriskompensation december 2021 samt januari och februari 2022	530	Hur mycket kan det här betyda för mig som enskild konsument?	530	Modellen är utformad som en trappa som börjar på en förbrukningsnivå om 700 kWh per månad där kunden får 100 kronor per månad. De som har en förbrukning på över 2 000 kWh per månad kommer att kunna få 2 000 kr per månad. Kompensationen sker i flera steg, i olika intervall av elförbrukning. Om man har en elförbrukning över 2000 kWh per månad slår man i taket för stödet. Ersättning betalas ut för förbrukning under december 2021, januari 2022 och februari 2022.	https://www.regeringen.se/artiklar/2022/01/fragor-och-svar-elpriskompensation/
-53	Regeringskansliet	Infrastrukturdepartementet :: Frågor och svar elpriskompensation :: Frågor och svar elpriskompensation december 2021 samt januari och februari 2022	531	Kommer den som bor i lägenhet att kunna få del av kompensationen?	531	Ja, om du har haft en hög elförbrukning. Elpriskompensationen gör ingen skillnad på om man bor i lägenhet, villa eller radhus. Du ska ha haft en elförbrukning över 700 kWh och därigenom en hög elräkning för att få ta del av elpriskompensationen.	https://www.regeringen.se/artiklar/2022/01/fragor-och-svar-elpriskompensation/
-53	Regeringskansliet	Infrastrukturdepartementet :: Frågor och svar elpriskompensation :: Frågor och svar elpriskompensation december 2021 samt januari och februari 2022	532	Gäller det här i hela Sverige?	532	Ja. Det är de hushåll med högst elförbrukning som kompenseras. Även hushåll i norra Sverige har fått högre elr��kningar.	https://www.regeringen.se/artiklar/2022/01/fragor-och-svar-elpriskompensation/
-53	Regeringskansliet	Infrastrukturdepartementet :: Frågor och svar elpriskompensation :: Frågor och svar elpriskompensation december 2021 samt januari och februari 2022	533	Varför får även elprisområde 1 och 2/Norrland stöd?	533	Stödet riktas till de hushåll som har högst elförbrukning. Även hushåll i norra Sverige har fått högre elräkningar, även om priserna har varit betydligt lägre i prisområde 1 och 2 än övriga Sverige. Hushållen i Norrland står för en mindre del av de totala kostnaderna, cirka 20 procent, och det vore konstigt att lämna en stor del av landet utanför när vi gör en sådan här stor reform.	https://www.regeringen.se/artiklar/2022/01/fragor-och-svar-elpriskompensation/
-53	Regeringskansliet	Infrastrukturdepartementet :: Frågor och svar elpriskompensation :: Frågor och svar elpriskompensation december 2021 samt januari och februari 2022	534	Varför får de med fast avtal stöd? De har ju inte drabbats av prisökningarna?	534	De som har fastprisavtal har en slags försäkring. De har betalat mer varje månad under en längre tid för att försäkra sig mot oväntade höjningar och dessutom har priserna på nya fastprisavtal nu gått upp. Även den som sprider ut kostnaden för det här över längre tid ska ha rätt till ersättning.	https://www.regeringen.se/artiklar/2022/01/fragor-och-svar-elpriskompensation/
-53	Regeringskansliet	Infrastrukturdepartementet :: Frågor och svar elpriskompensation :: Frågor och svar elpriskompensation december 2021 samt januari och februari 2022	535	När kommer man senast få del av elpriskompensationen?	535	Elnätsbolagen måste betala ut elpriskompensationen till hushållen senast under 2022. De flesta hushållen bör dock ha fått del av kompensationen senast under sommaren 2022.	https://www.regeringen.se/artiklar/2022/01/fragor-och-svar-elpriskompensation/
-53	Regeringskansliet	Infrastrukturdepartementet :: Frågor och svar elpriskompensation :: Frågor och svar elpriskompensation december 2021 samt januari och februari 2022	536	Vilka hushåll kommer att få del av stödet?	536	Hushållen ska haft en förbrukning om minst 700 kWh per månad under någon av månaderna december 2021–februari 2022 för att få del av stödet. Vidare måste hushållet ha ett avtal med ett elnätsbolag för att kunna få del av stödet. Har man inte ett avtal med ett elnätsbolag, t.ex. man bor i en bostadsrätt och bostadsrätten i stället har ett avtal med elnätsbolaget, får man inte del av kompensationen.	https://www.regeringen.se/artiklar/2022/01/fragor-och-svar-elpriskompensation/
-53	Regeringskansliet	Infrastrukturdepartementet :: Frågor och svar elpriskompensation :: Frågor och svar elpriskompensation december 2021 samt januari och februari 2022	537	Varför får inte vissa bostadsrättsinnehavare del av stödet?	537	Regeringen har med denna reform önskat att ge kompensation till hushållen för de exceptionellt höga elpriserna under vintern. För att hushållen snabbt ska få del av kompensationen har regeringen valt en lösning som innebära att elnätsbolagen betalar ut kompensationen till hushållen. En annan lösning skulle innebära att kompensationen skulle bli försenad med minst flera månader. För att elnätsföretagen ska kunna betala ut stödet krävs att hushållet är kund hos elnätsföretagen så att elnätsföretaget har mätvärden för kundens förbrukning under månaderna december 2021–februari 2022 och uppgifterna om vem som ska få del av kompensationen. Har man inte ett avtal med ett elnätsbolag, t.ex. man bor i en bostadsrätt och bostadsrätten i stället har ett avtal med elnätsbolaget, får man inte del av kompensationen.	https://www.regeringen.se/artiklar/2022/01/fragor-och-svar-elpriskompensation/
-53	Regeringskansliet	Infrastrukturdepartementet :: Frågor och svar elpriskompensation :: Frågor och svar elpriskompensation december 2021 samt januari och februari 2022	538	Får man elpriskompensation för fritidshus?	538	Hushållen får elpriskompensation för förbrukning i fritidshus förutsatt att man uppfyller övriga krav för att få del av kompensationen, dvs har ett avtal med ett elnätsföretag och en förbrukning om minst 700 kWh.	https://www.regeringen.se/artiklar/2022/01/fragor-och-svar-elpriskompensation/
-53	Regeringskansliet	Infrastrukturdepartementet :: Frågor och svar elpriskompensation :: Frågor och svar elpriskompensation december 2021 samt januari och februari 2022	539	Kan man få kompensation för andra energislag än el?	539	Elpriskompensationen gäller endast för el. Det är de exceptionellt höga elpriserna under denna vinter som påverkat hushållens situation och regeringen har med denna kompensation beslutat om att lindra effekterna för hushållen för just detta.	https://www.regeringen.se/artiklar/2022/01/fragor-och-svar-elpriskompensation/
-53	Regeringskansliet	Infrastrukturdepartementet :: Frågor och svar elpriskompensation :: Frågor och svar elpriskompensation december 2021 samt januari och februari 2022	540	Vad händer om man har flyttat innan kompensationen har betalats ut?	540	Om ett hushåll har flyttat från sin bostad innan stödet har betalats ut får elnätsbolaget välja om kompensationen ska betalas ut till hushållet som flyttar ut från bostaden eller till hushållet som flyttar in i bostaden. Skälet för detta är att det kan vara svårt för elnätsbolaget att ha uppdaterade kontaktuppgifter för det hushåll som har flyttat ut. Vid flytt kan man därför kontakta sitt elnätsbolag för att få information om hur elnätsbolaget kommer att hantera kompensationen vid en flytt. 	https://www.regeringen.se/artiklar/2022/01/fragor-och-svar-elpriskompensation/
-54	Regeringskansliet	Jobba hos oss	541	Hur söker jag jobb i Regeringskansliet?	541	De flesta av Regeringskansliets rekryteringar görs genom platsannonsering och tillsätts med extern sökande. Om du hittar något som passar dig skickar du in en ansökan via vårt rekryteringssystem. Du kan skapa en prenumeration för att få nya annonser via e-post.	https://www.regeringen.se/jobba-hos-oss/vanliga-fragor-och-svar/
-54	Regeringskansliet	Jobba hos oss	542	Kan jag skicka in en spontanansökan?	542	De flesta anställningar tillsätts efter annonsering. Det är mycket ovanligt att en spontanansökan resulterar i en anställning. Du är i stället välkommen att ta del av våra lediga jobb och skicka in en ansökan när du hittar något som passar dig.	https://www.regeringen.se/jobba-hos-oss/vanliga-fragor-och-svar/
-54	Regeringskansliet	Jobba hos oss	543	Hur ser kompetensprofilen ut för de personer som rekryteras?	543	Våra nya medarbetare har ofta akademisk utbildning inom exempelvis statsvetenskap, ekonomi eller juridik och med något eller några års arbetslivserfarenhet. Språkkunskaper och förmåga att uttrycka sig väl i tal och skrift behövs i de flesta jobb i Regeringskansliet. Personliga egenskaper som alla medarbetare i Regeringskansliet behöver ha är ansvarstagande, omdöme, flexibilitet och servicekänsla. För att ta fram ett kompetent och sakligt underlag inför regeringens beslut behövs också självständighet och integritet – men även lojalitet med de beslut som fattas.	https://www.regeringen.se/jobba-hos-oss/vanliga-fragor-och-svar/
-54	Regeringskansliet	Jobba hos oss	544	Måste jag ha arbetslivserfarenhet?	544	I de allra flesta fall söker Regeringskansliet personer med några års erfarenhet från liknande arbete. Det kan vara arbete på en annan myndighet, i en internationell organisation eller inom EU. Det finns naturligtvis många fler exempel på lämpliga erfarenheter, så ta gärna del av våra platsannonser.	https://www.regeringen.se/jobba-hos-oss/vanliga-fragor-och-svar/
-54	Regeringskansliet	Jobba hos oss	545	Behöver jag vara svensk medborgare för att få anställning?	545	För de flesta av Regeringskansliets anställningar krävs inte svenskt medborgarskap. Om ett sådant krav finns så anges det i annonsen.	https://www.regeringen.se/jobba-hos-oss/vanliga-fragor-och-svar/
-54	Regeringskansliet	Jobba hos oss	546	Tar ni emot praktikanter?	546	Ja, Regeringskansliet tar emot många praktikanter varje år. Det berikar vår verksamhet samtidigt som det ger dig som praktiserar värdefull erfarenhet av statsförvaltningen. Hur många och var praktikplatserna finns avgörs från år till år. Praktiken är oavlönad. Vi annonserar lediga praktikplatser och du kan skapa en prenumeration för att få nya annonser via e-post.	https://www.regeringen.se/jobba-hos-oss/vanliga-fragor-och-svar/
-55	Regeringskansliet	Justitiedepartementet :: Frågor och svar om utlämning	547	Vem beslutar om utlämning från Sverige?	547	Det är regeringen som beslutar om utlämning från Sverige.	https://www.regeringen.se/sveriges-regering/justitiedepartementet/internationellt-rattsligt-samarbete/fragor-och-svar-om-utlamning/
-55	Regeringskansliet	Justitiedepartementet :: Frågor och svar om utlämning	548	Hur ser ärendegången ut vid en utlämning från Sverige?	548	En framställning om utlämning från Sverige ska ges in till Justitiedepartementet. Innan regeringen fattar beslut i ärendet ska yttrande inhämtas från Riksåklagaren. Om den som är begärd utlämnad inte samtycker till utlämning överlämnar Riksåklagaren ärendet jämte sitt yttrande till Högsta domstolen som prövar om det föreligger hinder enligt utlämningslagen mot utlämning. Högsta domstolen överlämnar sedan ärendet till regeringen för slutligt avgörande av frågan om utlämning. Om Högsta domstolen finner att det föreligger hinder mot utlämning får regeringen inte bifalla utlämningsframställningen.	https://www.regeringen.se/sveriges-regering/justitiedepartementet/internationellt-rattsligt-samarbete/fragor-och-svar-om-utlamning/
-55	Regeringskansliet	Justitiedepartementet :: Frågor och svar om utlämning	549	Vilka hinder finns det mot utlämning från Sverige?	549	Enligt utlämningslagen får en svensk medborgare inte utlämnas (till stat utanför Norden och EU). Utlämning får inte ske om gärningen inte är straffbar i Sverige (det måste enligt svensk lag vara föreskrivet ett år eller mer för gärningen). Andra hinder mot utlämning enligt utlämningslagen är bland annat om det finns risk för förföljelse eller, under vissa förutsättningar, om gärningen är att betrakta som ett krigsbrott eller ett politiskt brott.	https://www.regeringen.se/sveriges-regering/justitiedepartementet/internationellt-rattsligt-samarbete/fragor-och-svar-om-utlamning/
-55	Regeringskansliet	Regeringens politik :: Frågor och svar om sakråd	550	Kan den som överlämnats till Sverige utlämnas till tredje land?	550	Om en person har blivit överlämnad från ett annat EU-land till Sverige enligt en europeisk arresteringsorder måste Sverige inhämta samtycke från det landet för att kunna utlämna personen till ett land utanför EU.	https://www.regeringen.se/sveriges-regering/justitiedepartementet/internationellt-rattsligt-samarbete/fragor-och-svar-om-utlamning/
-56	Regeringskansliet	Regeringens politik :: Frågor och svar om sakråd	551	Vad är sakråd?	551	Sakråd är en arbetsmetod i Regeringskansliet som kan användas för att i en avgränsad sakfråga ta del av kunskap och perspektiv från det civila samhällets organisationer. Sakråd kompletterar andra former av samråd och ökar kvaliteten i regeringens underlag. Metoden består av ett antal delmoment som gör det tydligt för alla deltagare vad som är syftet med sakrådet, vilka som bjuds in, vilka frågor som tas upp och hur de processas under sakrådet samt hur synpunkter tas omhand och återkopplas. Inbjudan och slutdokumentation för sakråd presenteras på regeringens webbplats.	https://www.regeringen.se/regeringens-politik/civila-samhallet-och-idrott/fragor-och-svar-om-sakrad/
-56	Regeringskansliet	Regeringens politik :: Frågor och svar om sakråd	552	Vilka bjuds in till ett sakråd?	552	Det är Regeringskansliet som tar initiativ till ett sakråd och som avgör vilka organisationer som ska bjudas in. Urvalet sker utifrån en bedömning av behovet av fördjupad kunskap och breddat perspektiv i den enskilda sakfrågan.	https://www.regeringen.se/regeringens-politik/civila-samhallet-och-idrott/fragor-och-svar-om-sakrad/
-56	Regeringskansliet	Regeringens politik :: Frågor och svar om sakråd	553	Ersätter sakråd befintliga samrådsformer i Regeringskansliet?	553	Nej. Sakråd är en frivillig arbetsmetod inom Regeringskansliet som kan användas av samtliga departement vid behov av fördjupat beslutsunderlag i sakfrågor. Sakråd kompletterar andra former av beredning och samråd, och ersätter inte heller andra sätt för det civila samhällets organisationer att lämna synpunkter, avge remissyttranden etc.	https://www.regeringen.se/regeringens-politik/civila-samhallet-och-idrott/fragor-och-svar-om-sakrad/
-56	Regeringskansliet	Regeringens politik :: Frågor och svar om sakråd	554	Hur har metoden sakråd tagits fram?	554	Sakråd är framtaget av Regeringskansliet tillsammans med cirka 100 organisationer från det civila samhället. Metoden utgår från de sex principer som är grunden för regeringens politik för det civila samhället: självständighet och oberoende, dialog, kvalitet, långsiktighet, öppenhet och insyn samt mångfald, och från den europeiska koden för idéburna organisationers medverkan i beslutsprocessen.	https://www.regeringen.se/regeringens-politik/civila-samhallet-och-idrott/fragor-och-svar-om-sakrad/
-57	Regeringskansliet	Arbetsmarknadsdepartementet :: Frågor och svar om utbildningsplikt	555	Varför inför regeringen en utbildningsplikt för nyanlända?	555	Svensk arbetsmarknad går bra och efterfrågan på arbetskraft är stark. Men för den som saknar de kunskaper som krävs på arbetsmarknaden är det ändå svårt att komma i arbete. Genom en utbildningsplikt tydliggörs individens ansvar att skaffa sig de kunskaper som krävs för att komma i arbete, kunna tillgodogöra sig arbetsmarknadspolitiska insatser som leder till jobb eller utbilda sig vidare.	https://www.regeringen.se/artiklar/2017/06/fragor-och-svar-om-utbildningsplikten/
-57	Regeringskansliet	Arbetsmarknadsdepartementet :: Frågor och svar om utbildningsplikt	556	Vad innebär utbildningsplikten?	556	Utbildningsplikten innebär att alla nyanlända som tar del av Arbetsförmedlingens etableringsinsatser, och som bedöms vara i behov av utbildning för att kunna komma i arbete, kan anvisas att söka och ta del av utbildning, annars kan ersättningen dras in. En nyanländ som har kort utbildning och som därför inte bedöms kunna komma i arbete under sin tid i Arbetsförmedlingens etableringsprogram ska i huvudsak ägna sig åt utbildning. Om en nyanländ däremot bedöms ha förutsättningar för att kunna etablera sig på arbetsmarknaden ska insatser sättas in för att matcha individen till arbete, på samma sätt som tidigare.	https://www.regeringen.se/artiklar/2017/06/fragor-och-svar-om-utbildningsplikten/
-57	Regeringskansliet	Arbetsmarknadsdepartementet :: Frågor och svar om utbildningsplikt	557	Vad är regeringens syfte med utbildningsplikten?	557	Syftet med utbildningsplikten är att stärka nyanländas etablering, men också att förbättra matchningen på arbetsmarknaden. Just nu söker många människor som kommit till Sverige de senaste åren sin plats på svensk arbetsmarknad och samtidigt vill många arbetsgivare anställa ny personal.	https://www.regeringen.se/artiklar/2017/06/fragor-och-svar-om-utbildningsplikten/
-57	Regeringskansliet	Arbetsmarknadsdepartementet :: Frågor och svar om utbildningsplikt	558	Varför omfattar inte utbildningsplikten alla arbetslösa?	558	Regeringen skärper kraven på alla arbetslösa att ta del av utbildning om det bedöms vara vad som behövs för att stärka möjligheten att komma i arbete. Från och med den 1 januari 2018 kan alla arbetslösa som tar del av insatser hos Arbetsförmedlingen varnas eller stängas av från ersättning om hen utan godtagbara skäl låter bli att söka och ta del av en utbildning som Arbetsförmedlingen bedömer är lämplig utifrån individens behov och förutsättningar. Detta gäller all utbildning som kan bedrivas inom ramen för ett arbetsmarknadspolitiskt program med aktivitetsstöd, utvecklingsersättning eller etableringsersättning.	https://www.regeringen.se/artiklar/2017/06/fragor-och-svar-om-utbildningsplikten/
-57	Regeringskansliet	Arbetsmarknadsdepartementet :: Frågor och svar om utbildningsplikt	559	När införs utbildningsplikten?	559	Utbildningsplikten träder ikraft i samband med att ett nytt regelverk för nyanländas etablering införs den 1 januari 2018. Arbetsförmedlingen kommer då att kunna anvisa nyanlända att söka och delta i kommunal vuxenutbildning eller motsvarande inom ramen för det etableringsprogram som då införs. I det nya regelverket kommer nyanlända liksom övriga arbetssökande vid Arbetsförmedlingen att omfattas av ett s.k. åtgärdssystem som innebär att individer kan få varning eller indragen ersättning om hen inte tar del av de insatser hen anvisats till.	https://www.regeringen.se/artiklar/2017/06/fragor-och-svar-om-utbildningsplikten/
-57	Regeringskansliet	Arbetsmarknadsdepartementet :: Frågor och svar om utbildningsplikt	560	Hur många kommer att beröras av utbildningsplikten?	560	Hur många som berörs beror på vilken bedömning Arbetsförmedlingen gör utifrån sin kartläggning av varje individs behov av insatser. Utbildningsplikten kommer att gälla alla nyanlända som går in i det etableringsprogram som börjar gälla den 1 januari 2018 och som av Arbetsförmedlingen bedöms vara i behov av utbildning.	https://www.regeringen.se/artiklar/2017/06/fragor-och-svar-om-utbildningsplikten/
-57	Regeringskansliet	Arbetsmarknadsdepartementet :: Frågor och svar om utbildningsplikt	561	Hur länge är det tänkt att en individ ska befinna sig inom ramen för utbildningsplikten?	561	Det är Arbetsförmedlingens bedömning av individens behov och förutsättningar som styr. En nyanländ som bedöms vara i behov av utbildning ska ta del av det tills dess Arbetsförmedlingen bedömer att hen kan matchas mot arbete eller att andra insatser är mer relevanta för att personen ska kunna komma i arbete.	https://www.regeringen.se/artiklar/2017/06/fragor-och-svar-om-utbildningsplikten/
-57	Regeringskansliet	Arbetsmarknadsdepartementet :: Frågor och svar om utbildningsplikt	562	Vad gäller om man har yrkeserfarenhet men saknar utbildning?	562	Alla som kan jobba ska jobba. Alla nyanlända ska i normalfallet ta del av sfi, samhällsorientering och andra insatser för att kunna etablera sig på arbetsmarknaden. Om en person har tidigare arbetslivserfarenhet och bedöms kunna matchas till ett arbete så är det detta som ska vara fokus. Utbildningsplikten gäller de personer som bedöms behöva utbildning för att kunna matchas till arbete.	https://www.regeringen.se/artiklar/2017/06/fragor-och-svar-om-utbildningsplikten/
-57	Regeringskansliet	Arbetsmarknadsdepartementet :: Frågor och svar om utbildningsplikt	563	Vad gäller för nyanlända som redan har utbildning?	563	Många nyanlända har utbildning och erfarenhet som gör att de har goda möjligheter att få ett jobb. Dessa personer ska ta del av sfi, samhällsorientering och andra insatser för att kunna matchas mot arbete. Genom t.ex. de snabbspår till bristyrken som regeringen upprättat tillsammans med arbetsmarknadens parter ska utbildning och yrkeserfarenheter tas tillvara i en systematisk process med tydligt fokus på jobb.	https://www.regeringen.se/artiklar/2017/06/fragor-och-svar-om-utbildningsplikten/
-57	Regeringskansliet	Arbetsmarknadsdepartementet :: Frågor och svar om utbildningsplikt	564	Vad händer om man inte vill delta?	564	Det nya regelverket för etableringen som träder i kraft den 1 januari 2018 innebär att nyanlända kommer att omfattas av motsvarande åtgärdssystem som gäller för övriga arbetssökande inskrivna vid Arbetsförmedlingen. Den som inte söker en anvisad utbildning, avvisar en utbildning eller som inte deltar i sådan utbildning kommer att kunna varnas eller stängas av från etableringsersättning.	https://www.regeringen.se/artiklar/2017/06/fragor-och-svar-om-utbildningsplikten/
-58	Regeringskansliet	Frågor och svar om Team Sweden	565	Vad är Team Sweden?	565	Team Sweden är ett nätverk av myndigheter, verk och bolag som alla jobbar för att främja svensk export i utlandet. Inom ramen för regeringens exportstrategi som lanserades 2015 uttryckte många svenska företag att samordningen av statens stöd vad gäller export- och interna­tionaliseringsfrågor behöver förbättras. Därför har nu ett gemensamt nätverk för allt offentligt arbete för att stödja näringslivets export och internationalisering skapats – Team Sweden.	https://www.regeringen.se/informationsmaterial/2016/06/fragor-och-svar-om-team-sweden/
-58	Regeringskansliet	Frågor och svar om Team Sweden	566	Vad är syftet med Team Sweden?	566	Syftet med Team Sweden är att göra det enkelt och tydligt för företag som vill ut på exportmarknaden. Olika offentliga organisa­tioner och myndigheter erbjuder idag liknande stöd, men med delvis olika villkor. Genom Team Sweden skapas ett samordnat och effektivt exportstöd som underlättar för företagare som vill etablera sig utomlands. Fokus för arbetet med Team Sweden är att: - Utbyta främjarrelaterade erfarenheter; - Identifiera svenska lösningar och system som kan marknadsföras internationellt; - Rekommendera och samordna särskilda insatser; - Föra en löpande dialog med näringslivet	https://www.regeringen.se/informationsmaterial/2016/06/fragor-och-svar-om-team-sweden/
-58	Regeringskansliet	Frågor och svar om Team Sweden	567	Hur kan jag komma i kontakt med Team Sweden?	567	Samtliga Team Sweden aktörer kan informera om Team Sweden och lotsa er vidare till den aktör som bäst kan erbjuda efterfrågat exportstöd. Kontaktuppgifter till de 19 aktörer som ingår i Team Sweden finns på deras respektive hemsidor som listas ovan. Business Sweden, som erbjuder råd om internationalisering och export, är en bra första kontakt med Team Sweden och kan förmedla kontakt till relevanta aktörer. Genom Business Swedens kontaktformulär får ditt företag återkoppling inom 24 timmar. Små och medelstora företag som behöver hjälp med exportsatsningar kommer till hösten 2016 att kunna kontakta en exportrådgivare vid de sex regionala exportcentra som upprättas i Dalarna, Kronoberg, Skåne, Västerbotten, Västra Götaland och Östergötland. Tillväxtverket är samordnare, se listan ovan på aktörer för kontaktuppgifter. På utrikesdepartementet finns Team Sweden sekretariatet, kontaktperson är Joakim Ladeborn.	https://www.regeringen.se/informationsmaterial/2016/06/fragor-och-svar-om-team-sweden/
-58	Regeringskansliet	Frågor och svar om Team Sweden	568	Vad kan Team Sweden hjälpa mig med?	568	Genom att samordna de myndigheter, verk och bolag som främjar svensk export i utlandet kan Team Sweden erbjuda ett brett stöd till svenska företag som vill etablera sig på exportmarknaden. Exportstödet består bland annat av rådgivning, finansiering, marknadsföring och det långsiktiga främjandet av Sverigebilden.	https://www.regeringen.se/informationsmaterial/2016/06/fragor-och-svar-om-team-sweden/
-58	Regeringskansliet	Frågor och svar om Team Sweden	569	Kan Team Sweden bistå med finansiering?	569	I Team Sweden ingår bland annat Exportkreditnämnden, Svensk Exportkredit, Almi Företagspartner och Business Sweden som erbjuder olika typer av hjälp i finansieringsfrågor. Kontaktuppgifter till dessa finner du ovan i listan över aktörer.	https://www.regeringen.se/informationsmaterial/2016/06/fragor-och-svar-om-team-sweden/
-58	Regeringskansliet	Frågor och svar om Team Sweden	570	Kan Team Sweden erbjuda kontakt med potentiella kunder utomlands?	570	Team Sweden-aktören Business Sweden erbjuder flera tjänster för företag i behov av lokalt verksamhetsstöd. Även nätverket Enterprise Europe Network som Tillväxtverket koordinerar erbjuder förmedling av internationella affärskontakter.	https://www.regeringen.se/informationsmaterial/2016/06/fragor-och-svar-om-team-sweden/
-58	Regeringskansliet	Frågor och svar om Team Sweden	571	Kan jag få hjälp med handelshinder av Team Sweden?	571	I Team Sweden ingår Kommerskollegium som fungerar som ombudsman och SOLVIT-center för företag som stöter på handelshinder i sina utlandsaffärer. Se länken ovan på aktörer för kontaktinformation till Kommerskollegium.	https://www.regeringen.se/informationsmaterial/2016/06/fragor-och-svar-om-team-sweden/
-58	Regeringskansliet	Frågor och svar om Team Sweden	572	Hur organiseras Team Sweden?	572	Team Sweden består av en högnivågrupp med GD/VD från de aktörer som ingår i Team Sweden. Denna grupp träffas ca en gång per kvartal. Dessutom finns det tematiska Team Sweden grupper i Sverige. De grupper som finns just nu täcker investeringar, energi, hållbara städer/miljöteknik, kulturella och kreativa näringar och life science samt utvalda marknader: Brasilien, Indien och Kina. För att fler internationella möten och evenemang ska förläggas i Sverige finns även gruppen Team Sweden möten och evenemang. Arbetet med Team Sweden är också påtagligt under delegationsresor där regeringen deltar tillsammans med relevanta svenska myndigheter och företag. Inom ramen för exportstrategin arbetar svenska utlandsmyndigheter (ambassader och generalkonsulat) runt om i världen med att skapa lokala Team Sweden-kretsar tillsammans med svenska främjandeorganisationer och handelskamrar. För att få reda på om Team Sweden finns i ett specifikt land, vänligen kontakta berörd ambassad.	https://www.regeringen.se/informationsmaterial/2016/06/fragor-och-svar-om-team-sweden/
-58	Regeringskansliet	Frågor och svar om Team Sweden	573	Finns Team Sweden på sociala medier?	573	Ja, följ gärna @TeamSwedenSE på Twitter.	https://www.regeringen.se/informationsmaterial/2016/06/fragor-och-svar-om-team-sweden/
-59	Regeringskansliet	Utrikesdepartementet :: Frågor och svar inför utlandsresa under coronapandemin :: Frågor inför utlandsresor	574	Jag ska resa utomlands, vad bör jag tänka på före resan?	574	Oavsett var du ska resa vilar ett stort ansvar på dig som enskild resenär. Varje resenär bör hålla sig informerad om vilka inrese-, utrese- och förhållningsbestämmelser som gäller på resmålet och följa de lokala myndigheternas råd och regler. Se till att ha ett försäkringsskydd och kontrollera vad försäkringen täcker i din situation och för den resa du planerar. Tänk på att andra länder kan införa reserestriktioner med kort varsel, vilket kan påverka dina möjligheter att resa hem. Se därför till att ha marginaler för förseningar och extra kostnader. Det finns fortfarande osäkerhet kring internationellt resande. Länder har olika restriktioner som stängda gränser, inreserestriktioner, karantänsbestämmelser och utegångsförbud och nya beslut kan fattas med kort varsel. Det är därför det är viktigt att vara påläst innan man reser, ha ett försäkringsskydd och att resa med mer marginaler än man brukar göra.	https://www.regeringen.se/artiklar/2020/03/fragor-och-svar-infor-utlandsresa-under-coronapandemin/
-59	Regeringskansliet	Utrikesdepartementet :: Frågor och svar inför utlandsresa under coronapandemin :: Frågor inför utlandsresor	575	Jag ska resa utomlands, behöver jag uppvisa ett negativt covid 19-test?	575	Vilka inreseregler som gäller beror på vilket land du ska resa till. Vissa länder har olika former av inreseförbud och andra har  särskilda krav på dig som resenär för att du ska tillåtas inresa. Som resenär måste du själv ta reda på vilka regler som gäller. På Sweden Abroad finns vägledande information per land. Om du inte hittar svaret på din fråga där kan du kontakta det aktuella landets ambassad i Stockholm för mer information.	https://www.regeringen.se/artiklar/2020/03/fragor-och-svar-infor-utlandsresa-under-coronapandemin/
-59	Regeringskansliet	Utrikesdepartementet :: Frågor och svar inför utlandsresa under coronapandemin :: Frågor inför utlandsresor	576	Jag ska resa utomlands och måste ha med mig ett reseintyg där det framgår att jag testats negativt mot covid-19. Hur går jag tillväga för att få ett sådant reseintyg?	576	Det finns vårdaktörer i hela landet som erbjuder tester för reseintyg (negativt covid-19-test) och hittas nog lättast genom sökning på internet. Tester för reseintyg finansieras inte av sjukvården utan du som behöver testa dig inför en resa måste själv stå för den kostnaden.	https://www.regeringen.se/artiklar/2020/03/fragor-och-svar-infor-utlandsresa-under-coronapandemin/
-59	Regeringskansliet	Utrikesdepartementet :: Frågor och svar inför utlandsresa under coronapandemin :: Frågor inför utlandsresor	577	Vad händer om jag inte tillåts ombordstigning på flygplanet, alternativt om jag inte släpps in eller ut ur det land jag rest till?	577	Om du nekas ombordstigning ska du ta kontakt med ditt rese- eller flygbolag samt ditt försäkringsbolag. UD kan inte påverka andra länders inrese- eller utreseregler. Vi kan heller inte påverka flygbolagens regler för ombordstigning. Det är upp till dig som resenär att säkerställa att du uppfyller de krav som finns för att tillåtas att resa in eller ut från det land du ska besöka.	https://www.regeringen.se/artiklar/2020/03/fragor-och-svar-infor-utlandsresa-under-coronapandemin/
-59	Regeringskansliet	Utrikesdepartementet :: Frågor och svar inför utlandsresa under coronapandemin :: Frågor inför utlandsresor	578	Vad händer om min hemresa ställs in och/eller om jag får problem med att ta mig tillbaka till Sverige?	578	Du som enskild resenär bör vara medveten om och förberedd på att förseningar och inställda flygavgångar kan förekomma. Om din flygresa ställs in eller om du har problem att ta dig tillbaka till Sverige ska du kontakta ditt resebolag eller försäkringsbolag. Det är nu väl känt att det internationella resandet har förändrats med anledning av pandemins och resenärer har därmed möjlighet att vidta nödvändiga försiktighetsåtgärder inför en resa. Följ länken för mer information om konsulär service till svenskar utomlands, med andra ord vad UD och ambassaderna generellt kan och inte kan hjälpa dig med när du är utomlands.	https://www.regeringen.se/artiklar/2020/03/fragor-och-svar-infor-utlandsresa-under-coronapandemin/
-59	Regeringskansliet	Utrikesdepartementet :: Frågor och svar inför utlandsresa under coronapandemin :: Frågor inför utlandsresor	579	Var hittar jag reseinformation om det land jag planerar att resa till?	579	Sveriges ambassader publicerar reseinformation per land på Sweden Abroad. Det finns nu även en särskild sida per land med covid-19 information som du hittar via ambassadens reseinformationssida. Informationen uppdateras löpande. Har du ytterligare frågor som du inte hittar svaret på rekommenderar vi dig att kontakta det berörda landets myndigheter eller landets ambassad i Stockholm.	https://www.regeringen.se/artiklar/2020/03/fragor-och-svar-infor-utlandsresa-under-coronapandemin/
-60	Regeringskansliet	Utrikesdepartementet :: Frågor och svar inför utlandsresa under coronapandemin :: Om UD:s avrådan	580	Vad gäller rörande UD:s pandemirelaterade avrådan?	580	Från och med 1 oktober 2021 avråder UD inte längre från icke-nödvändiga resor till alla länder med anledning av coronapandemin. Den pandemirelaterade avrådan från icke nödvändiga resor för samtliga länder gäller alltså fortfarande fram till och med 30 september, utom för de länder där avrådan redan hävts. Vilka dessa länder är, se denna lista. Dessutom gäller fortsatt de avrådansbeslut som UD fattat av säkerhetsskäl. Se lista över vilka länder som UD avråder från resor till.	https://www.regeringen.se/artiklar/2020/03/fragor-och-svar-infor-utlandsresa-under-coronapandemin/
-60	Regeringskansliet	Utrikesdepartementet :: Frågor och svar inför utlandsresa under coronapandemin :: Om UD:s avrådan	581	Vad innebär en avrådan och hur påverkar det mig som resenär?	581	I allmänhet avråder UD från resor till ett land, eller delar av ett land, när säkerhetssituationen bedöms som farlig, oberäknelig eller snabbt föränderlig. När UD avråder gäller i många fall inte hela din reseförsäkring. Det är upp till varje försäkringsbolag att avgöra vilka försäkringsvillkor som ska gälla då UD avråder. Därför är det viktigt att du kontrollerar din försäkring innan avresa. Väljer du att resa till ett land som omfattas av en avrådan har ambassaden begränsad möjlighet att bistå dig med konsulär hjälp om så skulle behövas. Här hittar du mer information om vad en avrådan innebär.	https://www.regeringen.se/artiklar/2020/03/fragor-och-svar-infor-utlandsresa-under-coronapandemin/
-60	Regeringskansliet	Utrikesdepartementet :: Frågor och svar inför utlandsresa under coronapandemin :: Om UD:s avrådan	582	Vad är skillnaden på en nödvändig och icke nödvändig resa?	582	UD kan avråda från icke nödvändiga resor, vilket innebär turist- och besöksresor; eller från alla resor, vilket även inkluderar arbetsresor och alla andra resor. UD:s avrådan är en helhetsbedömning av säkerhetsläget i det land man ska resa till. UD:s avrådan är ett generellt råd som riktar sig till alla svenskar, det är inte en bedömning av förutsättningarna för en enskild person eller för en särskild grupp av svenskar.	https://www.regeringen.se/artiklar/2020/03/fragor-och-svar-infor-utlandsresa-under-coronapandemin/
-60	Regeringskansliet	Utrikesdepartementet :: Frågor och svar inför utlandsresa under coronapandemin :: Om UD:s avrådan	583	Avrådan har hävts från ett flertal länder, innebär det att det är riskfritt att resa dit?	583	Att avrådan tagits bort från resor till vissa länder innebär tyvärr inte att situationen är som före coronapandemins utbrott. Även i Europa är läget fortfarande föränderligt och många länder har inreserestriktioner och förhållningsregler för alla som befinner sig i landet. Oavsett om UD avråder eller inte är det upp till dig som resenär att fatta beslut om att resa, hålla dig välinformerad, ha ett försäkringsskydd och att resa med marginal för förseningar och extra kostnader.	https://www.regeringen.se/artiklar/2020/03/fragor-och-svar-infor-utlandsresa-under-coronapandemin/
-60	Regeringskansliet	Utrikesdepartementet :: Frågor och svar inför utlandsresa under coronapandemin :: Om UD:s avrådan	584	Varför kommer UD inte längre att avråda från resor med anledning av pandemin?	584	UD har beslutat att lyfta reseavrådan från och med den 1 oktober 2021 eftersom pandemisituationen förbättrats globalt och många länder lyft sina restriktioner. Sverige har en hög vaccinationsgrad och resenärer och reseaktörer har anpassat sig till den nya situationen. UD har ett nära samråd med Folkhälsomyndigheten och följer utvecklingen i olika länder genom svenska ambassader utomlands men även genom till exempel EU-samarbetet och fattar beslut utifrån tillgänglig information.	https://www.regeringen.se/artiklar/2020/03/fragor-och-svar-infor-utlandsresa-under-coronapandemin/
-60	Regeringskansliet	Utrikesdepartementet :: Frågor och svar inför utlandsresa under coronapandemin :: Om UD:s avrådan	585	Är en avrådan ett utreseförbud?	585	Nej, en avrådan är en rekommendation, men ett avrådansbeslut fattas aldrig utan skäl och bör ses som en tydlig signal om ett allvarligt säkerhetsläge och är en indikation på att våra ambassader har mer begränsade möjligheter att bistå.	https://www.regeringen.se/artiklar/2020/03/fragor-och-svar-infor-utlandsresa-under-coronapandemin/
-60	Regeringskansliet	Utrikesdepartementet :: Frågor och svar inför utlandsresa under coronapandemin :: Om UD:s avrådan	586	Den pandemirelaterade avrådan har hävts, innebär det att det är riskfritt att resa?	586	Att den pandemirelaterade avrådan inte längre kommer att gälle från och med den 1 oktober innebär inte att situationen är som före coronapandemins utbrott. Det vilar ett stort ansvar på dig som reser – läs på om resmålet inför avfärd och följ de regler och rekommendationer som råder på plats. I många länder finns restriktioner som kan påverka en resa, som krav på munskydd och uppvisande av negativa PCR-tester eller vaccinationsintyg. I vissa länder råder inreseförbud för utländska resenärer. Dessa beslut kan fortsätta att införas eller ändras med kort framförhållning. Alldeles oavsett om UD avråder eller inte är det upp till dig som resenär att fatta beslut om att resa, hålla dig välinformerad, ha ett försäkringsskydd och att resa med marginal för förseningar och extra kostnader.	https://www.regeringen.se/artiklar/2020/03/fragor-och-svar-infor-utlandsresa-under-coronapandemin/
-61	Regeringskansliet	Arbetsmarknadsdepartementet :: Frågor och svar om barnkonventionen som lag	587	Varför vill regeringen göra barnkonventionen till lag?	587	Det är regeringens bedömning att trots strategiska åtgärder och trots att barnets rättigheter fortlöpande transformerats in i gällande rätt och gett avtryck i ny lagstiftning har rättigheterna inte fått tillräckligt genomslag i beslutsprocesser som rör barn. Att barnkonventionen innebär skyldigheter på statlig och kommunal nivå har inte heller fått tillräckligt genomslag i verksamheterna. Regeringen anser att det behöver tydliggöras att Sveriges konventionsåtaganden enligt barnkonventionen ska säkerställas på alla nivåer inom offentlig verksamhet och att ett barnrättsbaserat synsätt ska genomsyra all verksamhet som berör barn och unga. Genom inkorporering ges barnkonventionen ställning som svensk lag vilket innebär ett förtydligande av att domstolar och rättstillämpare ska beakta de rättigheter som följer av barnkonventionen vid avvägningar och bedömningar som görs i beslutsprocesser i mål och ärenden som rör barn. Genom att barnkonventionen ges ställning som svensk lag, i kombination med stöd och kunskapshöjande insatser, bedöms ett barnrättsbaserat synsätt få genomslag i praktiken.	https://regeringen.se/artiklar/2019/12/fragor-och-svar-om-barnkonventionen-som-lag/
-61	Regeringskansliet	Arbetsmarknadsdepartementet :: Frågor och svar om barnkonventionen som lag	588	På vilket sätt finns det brister i genomslaget av barnets rättigheter?	588	Barnrättighetsutredningens kartläggningar visar på en rad brister när det gäller genomslaget för barns rättigheter och för ett barnrättsbaserat synsätt, bland annat i fråga om principen om barnets bästa och barnets rätt att få uttrycka sina åsikter. Det är regeringens bedömning att trots strategiska åtgärder och trots att barnets rättigheter fortlöpande transformerats in i gällande rätt och gett avtryck i ny lagstiftning har rättigheterna inte fått tillräckligt genomslag i beslutsprocesser som rör barn. Att barnkonventionen innebär skyldigheter på statlig och kommunal nivå har inte heller fått tillräckligt genomslag i verksamheterna.	https://regeringen.se/artiklar/2019/12/fragor-och-svar-om-barnkonventionen-som-lag/
-61	Regeringskansliet	Arbetsmarknadsdepartementet :: Frågor och svar om barnkonventionen som lag	589	På vilket sätt förväntas barnets rättigheter få ökat genomslag i svensk rättstillämpning med barnkonventionen som lag?	589	Genom en inkorporering ges barnkonventionen ställning som svensk lag och därmed förtydligas att domstolar och rättstillämpare ska beakta de rättigheter som följer av barnkonventionen vid avvägningar och bedömningar som görs i beslutsprocesser i mål och ärenden som rör barn. En inkorporering innebär att barnets roll som rättssubjekt med egna specifika rättigheter tydliggörs och kan därmed förväntas medverka till att barnet i högre grad hamnar i fokus i de situationer som gäller barnet. En inkorporering av barnkonventionen bidrar enligt regeringen till att synliggöra barnets rättigheter och är ett sätt att skapa en grund för ett mer barnrättsbaserat synsätt i all offentlig verksamhet där rättigheterna ses utifrån ett helhetsperspektiv. De samlade åtgärderna som regeringen presenterar i propositionen (prop. 2017/18:186) i form av lag om FN:s konvention om barnets rättigheter, vägledning, kunskapslyft och ett fortsatt systematiskt transformeringsarbete ska ses som ett samlat paket för att konventionen ska få genomslag.	https://regeringen.se/artiklar/2019/12/fragor-och-svar-om-barnkonventionen-som-lag/
-61	Regeringskansliet	Arbetsmarknadsdepartementet :: Frågor och svar om barnkonventionen som lag	590	Vilken blir skillnaden med barnkonventionen som lag gentemot som ratificerad konvention?	590	Konventionens bestämmelser blir genom inkorporering gällande som lag och kan, med reservation för att alla bestämmelser inte är direkt tillämpliga i varje enskilt fall, läggas till grund för myndigheters beslut i mål och ärenden även när barnkonventionens bestämmelser inte uttryckligen framgår av annan lagstiftning. Inkorporering klargör att annan lagstiftning som rör barn, t.ex. bestämmelser i föräldrabalken, utlänningslagen, skollagen, lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade och socialtjänstlagen, ska tolkas utifrån konventionen i dess helhet och inte endast utifrån de bestämmelser som transformerats i respektive lag. Genom en inkorporering blir konventionen som helhet synligare och det blir tydligt att rättigheterna i konventionen hänger samman och ska tolkas i relation till varandra och finns samlade i en lag. Konventionen blir ett sammanhållet regelverk att förhålla sig till.	https://regeringen.se/artiklar/2019/12/fragor-och-svar-om-barnkonventionen-som-lag/
-61	Regeringskansliet	Arbetsmarknadsdepartementet :: Frågor och svar om barnkonventionen som lag	591	Behövs andra insatser för att stärka tillämpningen av barnets rättigheter?	591	De samlade åtgärder som regeringen presenterar i propositionen (prop. 2017/18:186) i form av lag om FN:s konvention om barnets rättigheter, vägledning, kunskapslyft och ett fortsatt systematiskt transformeringsarbete ska ses som ett samlat paket för att konventionen ska få genomslag. För att barnkonventionen ska få genomslag krävs vid sidan av en inkorporering en fortsatt transformering av barnkonventionens bestämmelser i nationell rätt. Därutöver krävs en kombination av olika åtgärder såsom vägledning, utbildning och samordning mellan olika aktörer på olika nivåer i samhället. I propositionen presenterar regeringen därför att en vägledning som kan utgöra ett stöd för hur man metodmässigt kan gå tillväga vid tolkning och tillämpning av barnkonventionen bör tas fram. Regeringen redovisar också de åtgärder som pågår för att öka kunskapen om barnkonventionen bland barn och unga, i kommuner, landsting och statliga myndigheter genom ett kunskapslyft. Vidare redogör regeringen även för behovet av ett fortsatt och systematiskt transformeringsarbete för att barnkonventionen fortsatt ska ge avtryck i lagstiftningen och synliggöras i förarbeten till lagstiftning där konventionen kan vara relevant. Regeringen har också beslutat att ge en särskild utredare i uppdrag att genomföra en kartläggning för att belysa hur svensk lagstiftning och praxis överensstämmer med barnkonventionen. Kartläggningen syftar till att ge ett stöd i det fortsatta arbetet med transformering av barnkonventionens bestämmelser inom olika rättsområden. Regeringen redovisar även åtgärder för att bättre samordna dialogen med det civila samhällets organisationer i frågor som rör barnets rättigheter.	https://regeringen.se/artiklar/2019/12/fragor-och-svar-om-barnkonventionen-som-lag/
-61	Regeringskansliet	Arbetsmarknadsdepartementet :: Frågor och svar om barnkonventionen som lag	592	Hur kommer barn i Sverige att märka att barnkonventionen är lag?	592	En inkorporering av barnkonventionen innebär ett förtydligande av att rättstillämpare ska beakta de rättigheter som följer av barnkonventionen vid avvägningar och bedömningar som görs i beslutsprocesser i mål och ärenden som rör barn.Vidare innebär en inkorporering att barnets roll som rättssubjekt med egna specifika rättigheter tydliggörs och kan därmed förväntas medverka till att barnet i högre grad hamnar i fokus i de situationer som gäller barnet.	https://regeringen.se/artiklar/2019/12/fragor-och-svar-om-barnkonventionen-som-lag/
-61	Regeringskansliet	Arbetsmarknadsdepartementet :: Frågor och svar om barnkonventionen som lag	593	Hur förhåller sig andra lagar till barnkonventionen?	593	Den föreslagna inkorporeringen innebär i princip inte någon ny uppgift för tillämparna då lagstiftningen redan idag ska tolkas i enlighet med barnkonventionen (s.k. fördragskonform tolkning). Däremot innebär inkorporeringen ett förtydligande av att rättstillämparna ska beakta de rättigheter som följer av barnkonventionen vid avvägningar och bedömningar som görs i beslutsprocesser i mål och ärenden som rör barn och tolka svenska bestämmelser i förhållande till barnkonventionen utifrån sedvanliga tolkningsprinciper. Inkorporering klargör att annan lagstiftning som rör barn, t.ex. bestämmelser i föräldrabalken, utlänningslagen, skollagen, lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade och socialtjänstlagen, ska tolkas utifrån konventionen i dess helhet och inte endast utifrån de bestämmelser som transformerats i respektive lag. Genom en inkorporering blir konventionens bestämmelser gällande som lag och kan, med reservation för att alla bestämmelser inte är direkt tillämpliga i varje enskilt fall, läggas till grund för myndigheters beslut i mål och ärenden även när barnkonventionens bestämmelser inte uttryckligen framgår av annan lagstiftning. Inkorporeringen av barnkonventionen innebär inte att den får företräde framför annan lagstiftning. Hur en eventuell motstridighet mellan den inkorporerade konventionen och annan lagstiftning ska avgöras måste avgöras med hjälp av allmänna rättsliga tolkningsprinciper.	https://regeringen.se/artiklar/2019/12/fragor-och-svar-om-barnkonventionen-som-lag/
-62	Regeringskansliet	Att söka jobb i EU:s förvaltning	594	Jag studerar på universitet och är i slutet av min utbildning. Vilka möjligheter finns det för mig i EU:s institutioner?	594	Du som är studerande och EU-intresserad ska förstås dra nytta av de goda möjligheterna till praktik, att vara så kallad stagiaire. Här får du möjlighet att omsätta din utbildning i praktiken och arbeta på något av kommissionens många generaldirektorat. En stor del av praktikplatserna är dessutom betalda!	https://regeringen.se/artiklar/2019/02/att-soka-jobb-i-eus-forvaltning-fragor-och-svar/
-62	Regeringskansliet	Att söka jobb i EU:s förvaltning	595	Måste man vara ekonom, jurist eller statsvetare?	595	Det är sant att det är de tre vanligaste utbildningsbakgrunderna. Men svaret är nej, det måste man inte. Du med annan bakgrund är också efterfrågad. EU:s institutioner behöver till exempel kommunikatörer, ingenjörer, arkivarier, översättare, tolkar, agronomer och kemister.	https://regeringen.se/artiklar/2019/02/att-soka-jobb-i-eus-forvaltning-fragor-och-svar/
-62	Regeringskansliet	Att söka jobb i EU:s förvaltning	596	Hur fungerar rekryteringen till EU:s institutioner och hur gör jag för att maximera mina chanser att klara den?	596	Förberedelse är verkligen nyckeln till att klara uttagningsproven. Processen sker i flera steg med flera olika delprov och vi rekommenderar att man drar nytta av all den information och de utbildningstillfällen som Universitets- och högskolerådet, UHR, erbjuder. Det finns såväl stora årliga rekryteringsprocesser inriktade på generalister som smalare rekrytering av experter. Det är European Personnel Selection Office, Epso, som sköter hela processen och du kan hitta mer information på deras webbplats.	https://regeringen.se/artiklar/2019/02/att-soka-jobb-i-eus-forvaltning-fragor-och-svar/
-62	Regeringskansliet	Att söka jobb i EU:s förvaltning	597	Hur förbereder jag mig yrkesmässigt för att förbättra mina chanser i rekryteringen?	597	Att förbereda sig för rekryteringens olika steg är bra men undersök också gärna andra möjligheter till jobb med EU-anknytning i Bryssel eller Luxemburg. Många som lyckas bra i rekryteringsprocesserna har EU-erfarenhet sedan tidigare. Om du är statligt anställd finns det ett par olika möjligheter till korttidstjänstgöring på en EU-institution.	https://regeringen.se/artiklar/2019/02/att-soka-jobb-i-eus-forvaltning-fragor-och-svar/
-62	Regeringskansliet	Att söka jobb i EU:s förvaltning	598	Finns det olika kategorier av jobb?	598	Ja, det gör det. Här finns tjänstekategorier både med och utan krav på akademisk utbildning, samt tillsvidareanställningar och tidsbegränsade anställningar. Du kan till exempel vara chaufför, sjuksköterska, pedagog, utbildare och rådgivare såväl som handläggare, inspektör, förhandlare, projektledare och analytiker.	https://regeringen.se/artiklar/2019/02/att-soka-jobb-i-eus-forvaltning-fragor-och-svar/
-62	Regeringskansliet	Att söka jobb i EU:s förvaltning	599	Hur får man jobb som nationell expert i EU:s institutioner?	599	Grundkravet är att du är anställd på myndighet eller inom regeringskansliet. Du som är intresserad bör ta upp frågan med din arbetsgivare om möjligheterna att åka ut som nationell expert. De flesta av Sveriges nationella experter finns på EU-kommissionen eller EU:s utrikestjänst, EEAS.	https://regeringen.se/artiklar/2019/02/att-soka-jobb-i-eus-forvaltning-fragor-och-svar/
-62	Regeringskansliet	Att söka jobb i EU:s förvaltning	600	EU-kommissionen och Europaparlamentet är de två största EU-institutionerna. Vad finns det mer för arbetsplatser?	600	På EU-kommissionen och Europaparlamentet arbetar 550 respektive 200 svenskar. På ministerrådet och utrikestjänsten jobbar 70 respektive 90 svenskar. Men vi får inte glömma bort EU-domstolen, de olika kommittéerna och EU:s olika byråer som erbjuder intressanta uppdrag inom flera expertområden. Bland myndigheterna finns till exempel europeiska läkemedelsmyndigheten, europeiska försvarsbyrån och europeiska kemikaliemyndigheten.	https://regeringen.se/artiklar/2019/02/att-soka-jobb-i-eus-forvaltning-fragor-och-svar/
-62	Regeringskansliet	Att söka jobb i EU:s förvaltning	601	Är det sant att man måste prata flytande franska?	601	Nej, det är inte sant. Att vara bra på franska är en klar fördel men också andra EU-språk meriterar. Du som vill in på EU:s institutioner gör klokt i att förutom engelska se till att du ligger på en hyfsad nivå i minst ytterligare ett av EU:s officiella språk, i första hand franska. Har du dessutom goda kunskaper i tyska, spanska eller italienska så är sannolikheten stor att du har nytta av dem på ett EU-jobb.	https://regeringen.se/artiklar/2019/02/att-soka-jobb-i-eus-forvaltning-fragor-och-svar/
-63	Regeringskansliet	Justitiedepartementet :: Frågor och svar om ny lag om personnamn	602	Varför avskaffas automatiska förvärv av efternamn genom födelsen och adoption?	602	Automatiska förvärv av efternamn begränsar den enskildes valfrihet. Ibland vill föräldrarna att deras barn ska få ett annat efternamn än det som förvärvas automatiskt. Det är därför bättre att alla förvärv av efternamn sker efter ansökan.	https://regeringen.se/artiklar/2016/04/fragor-och-svar-om-ny-lag-om-personnamn/
-63	Regeringskansliet	Justitiedepartementet :: Frågor och svar om ny lag om personnamn	603	För vem eller i vilka situationer är det bra att det avskaffas?	603	I dag förvärvar barn som föds eller adopteras automatiskt föräldrarnas namn när föräldrarna har samma efternamn. Om föräldrarna har olika efternamn och barnet har ett äldre syskon, förvärvar barnet automatiskt det äldre syskonets namn. De automatiska namnförvärven kan t.ex. leda till problem när det äldre syskonet har fått ett namn med ändelsen -son eller -dotter. Om syskonet är en flicka som heter Olofsdotter i efternamn, kommer det nya barnet också få efternamnet Olofsdotter, oavsett om barnet är en pojke eller flicka och oavsett om föräldrarna hade föredragit att barnet i stället får efternamnet Olofsson.	https://regeringen.se/artiklar/2016/04/fragor-och-svar-om-ny-lag-om-personnamn/
-63	Regeringskansliet	Justitiedepartementet :: Frågor och svar om ny lag om personnamn	604	Blir det inte mer administration för föräldrar som vid födelse eller adoption måste ansöka om efternamn till sitt barn?	604	Föräldrar måste redan i dag ansöka om sitt barns förnamn. Det kommer alltså inte bli mer administration för föräldrarna när de i samband med att de ansöker om barnets förnamn också ansöker om det efternamn barnet ska ha.	https://regeringen.se/artiklar/2016/04/fragor-och-svar-om-ny-lag-om-personnamn/
-63	Regeringskansliet	Justitiedepartementet :: Frågor och svar om ny lag om personnamn	605	Kommer alla att kunna ta en av sina föräldrars förnamn med tillägget -dotter eller -son som efternamn? Exempelvis Miriam Davidsdotter, Cecilia Dagmarsdotter, Erik Filipsson, Josef Mariasson.	605	Alla kommer att kunna förvärva ett namn som är bildat av en förälders förnamn med tillägget -son eller -dotter. Det kommer också att vara möjligt att förvärva ett efternamn som är bildat på jämförligt sätt, exempelvis Cecilia Dagmarsdottir eller Erik Filipsen.	https://regeringen.se/artiklar/2016/04/fragor-och-svar-om-ny-lag-om-personnamn/
-63	Regeringskansliet	Justitiedepartementet :: Frågor och svar om ny lag om personnamn	606	I dag kan kvinnor ha ett efternamn som slutar på -son. Kommer män att kunna ha efternamn som slutar på -dotter?	606	Möjligheten att ta ett efternamn som är bildat av en förälders förnamn med tillägg av -son eller -dotter är inte beroende av könstillhörighet. Såväl män som kvinnor kan alltså bilda efternamn av en förälders förnamn med tillägg av -son eller -dotter.	https://regeringen.se/artiklar/2016/04/fragor-och-svar-om-ny-lag-om-personnamn/
-63	Regeringskansliet	Justitiedepartementet :: Frågor och svar om ny lag om personnamn	607	Vad avgör om ett namn är tillräckligt vanligt för att få förvärvas av alla?	607	Det är antalet personer som bär ett efternamn som avgör om namnet kommer att vara fritt att förvärva eller inte. Bara de efternamn som bärs av minst 2 000 personer kommer att kunna förvärvas av alla (ca 530 namn). Skatteverket kommer att få i uppdrag att årligen fastställa en lista på de namn som är fria att förvärva.	https://regeringen.se/artiklar/2016/04/fragor-och-svar-om-ny-lag-om-personnamn/
-63	Regeringskansliet	Justitiedepartementet :: Frågor och svar om ny lag om personnamn	608	Det ska bli tillåtet med dubbla efternamn. Finns det någon gräns för hur många efternamn en person kan ha?	608	Ett dubbelt efternamn får inte bestå av fler än två skilda efternamn. Om två personer med var sitt dubbla efternamn får barn, måste de alltså välja vilken av delarna i deras dubbla efternamn som ska bilda barnets dubbla efternamn.	https://regeringen.se/artiklar/2016/04/fragor-och-svar-om-ny-lag-om-personnamn/
-63	Regeringskansliet	Justitiedepartementet :: Frågor och svar om ny lag om personnamn	609	Vad är problemet med mellannamn, eftersom möjligheten att skaffa ett nytt mellannamn tas bort?	609	Problemet är att det för många har varit svårt att förstå vad ett mellannamn är. Det är vanligt att mellannamnet uppfattas som ett efternamn, trots att det inte är det. Det har också funnits stark kritik mot att reglerna om mellannamn inte är tillräckligt tillåtande och att det är sv��rt att med hjälp av mellannamn få den namngemenskap inom familjen som man önskar. Mellannamnet kan exempelvis inte föras vidare till make eller barn. Mellannamn måste vidare alltid bäras närmast före efternamnet, vilket innebär att om Amina Mohamed och Lars Olsson gifter sig och vill ta varandras efternamn som mellannamn kommer de inte att få samma ordningsföljd på namnen. Amina kommer att heta Olsson Mohamed och Lars kommer att heta Mohamed Olsson.	https://regeringen.se/artiklar/2016/04/fragor-och-svar-om-ny-lag-om-personnamn/
-63	Regeringskansliet	Justitiedepartementet :: Frågor och svar om ny lag om personnamn	610	Hur kommer det att gå till att byta namn? Kommer man att kunna göra det via webben?	610	Alla förvärv, byten och ändringar av namn ska göras genom ansökan till Skatteverket. Skatteverket har i dag ingen e-tjänst för ansökan om namn, men det är möjligt att en sådan tas fram framöver.	https://regeringen.se/artiklar/2016/04/fragor-och-svar-om-ny-lag-om-personnamn/
-63	Regeringskansliet	Justitiedepartementet :: Frågor och svar om ny lag om personnamn	611	Vad kommer det att kosta att byta namn?	611	Den nya lagen kommer att träda i kraft först nästa år och avgifterna för att byta namn är därför inte fastställda än. Regeringen kommer att återkomma med information om avgifterna till våren 2017.	https://regeringen.se/artiklar/2016/04/fragor-och-svar-om-ny-lag-om-personnamn/
-63	Regeringskansliet	Justitiedepartementet :: Frågor och svar om ny lag om personnamn	612	Om Skatteverket blir ensam namnmyndighet, innebär det att Patent- och registreringsverket inte ska hantera namnfrågor alls?	612	Patent- och registreringsverkets hantering av namnärenden kommer att upphöra. I stället ska alla ansökningar om namn göras till Skatteverket.	https://regeringen.se/artiklar/2016/04/fragor-och-svar-om-ny-lag-om-personnamn/
-63	Regeringskansliet	Justitiedepartementet :: Frågor och svar om ny lag om personnamn	613	Kommer man att kunna vända sig till sitt lokala skattekontor med namnfrågor eller måste man kontakta huvudkontoret i Solna?	613	Den nya lagen kommer att träda i kraft först nästa år och Skatteverket har därför ännu inte tagit ställning till vilka kontor som kommer att handlägga namnärenden.	https://regeringen.se/artiklar/2016/04/fragor-och-svar-om-ny-lag-om-personnamn/
-64	Regeringskansliet	Justitiedepartementet :: Frågor och svar om överlämnande enligt en europeisk arresteringsorder	614	Vilken myndighet hanterar ärenden om överlämnande till Sverige?	614	Gäller det överlämnande för lagföring i Sverige är det Åklagarmyndigheten som handlägger ärenden om överlämnande till Sverige.	https://regeringen.se/sveriges-regering/justitiedepartementet/internationellt-rattsligt-samarbete/fragor-och-svar-om-overlamnande-enligt-en-europeisk-arresteringsorder/
-64	Regeringskansliet	Justitiedepartementet :: Frågor och svar om överlämnande enligt en europeisk arresteringsorder	615	Är regeringen eller Justitiedepartementet involverade i ärenden om överlämnande till Sverige?	615	Nej.	https://regeringen.se/sveriges-regering/justitiedepartementet/internationellt-rattsligt-samarbete/fragor-och-svar-om-overlamnande-enligt-en-europeisk-arresteringsorder/
-64	Regeringskansliet	Justitiedepartementet :: Frågor och svar om överlämnande enligt en europeisk arresteringsorder	616	Är svensk åklagare behörig att utfärda en europeisk arresteringsorder?	616	Ja. Det framgår av förordningen (2003:1178) om överlämnande till Sverige enligt en europeisk arresteringsorder. Enligt artikel 6 i arresteringsorderrambeslutet ska varje medlemsstat lämna underrättelse om vilken rättslig myndighet som enligt dess lagstiftning är behörig att utfärda en arresteringsorder. Sverige menar att rättsliga myndigheter kan vara såväl domstol som åklagare och har lämnat underrättelse om att åklagare är behöriga att enligt svensk rätt utfärda en arresteringsorder avseende lagföring.	https://regeringen.se/sveriges-regering/justitiedepartementet/internationellt-rattsligt-samarbete/fragor-och-svar-om-overlamnande-enligt-en-europeisk-arresteringsorder/
-64	Regeringskansliet	Justitiedepartementet :: Frågor och svar om överlämnande enligt en europeisk arresteringsorder	617	Vad händer efter det att en person blivit överlämnad till Sverige?	617	Efter transporten till Sverige kommer den överlämnade att bli förd till häkte i Sverige. Åklagaren ska anmäla till domstol så snart beslutet om häktning verkställts, dvs. när den överlämnade kommit till Sverige. Domstolen ska utan dröjsmål hålla förhandling i häktningsfrågan. Domstolen ska vid förhandlingen sätta ut en tid inom vilken åtal ska vara väckt.	https://regeringen.se/sveriges-regering/justitiedepartementet/internationellt-rattsligt-samarbete/fragor-och-svar-om-overlamnande-enligt-en-europeisk-arresteringsorder/
-65	Regeringskansliet	Finansdepartementet :: Frågor och svar om statliga kreditgarantier för gröna investeringar	618	Varför ska staten ställa ut kreditgarantier för gröna investeringar?	618	För att nå miljömålen och främja omställningen till mer cirkulär och biobaserad ekonomi med nettonollutsläpp till 2045 krävs investeringar i hållbar teknik. Samhällsnyttan av en sådan teknikutveckling bedöms vara större än den nytta som tillfaller de privata aktörer som gör investeringarna.	https://regeringen.se/artiklar/2020/09/fragor-och-svar-om-statliga-kreditgarantier-for-grona-investeringar/
-65	Regeringskansliet	Finansdepartementet :: Frågor och svar om statliga kreditgarantier för gröna investeringar	619	Finns det ett behov av statliga kreditgarantier för denna typ av investeringar?	619	Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser (Tillväxtanalys) framhåller i en analys från 2019, Omställningen till en processindustri med mycket låga växthusgasutsläpp, att det finns flera motiv för staten att genomföra insatser för att stödja processindustrins omställning till mycket lägre utsläpp av växthusgaser. Internationella jämförelser, som EU:s eko-innovationsindex, visar också att Sverige intar en ledande position när det gäller att skapa nya miljö- och klimatteknikföretag, men står sig sämre när det gäller att få dessa företag att växa.	https://regeringen.se/artiklar/2020/09/fragor-och-svar-om-statliga-kreditgarantier-for-grona-investeringar/
-65	Regeringskansliet	Finansdepartementet :: Frågor och svar om statliga kreditgarantier för gröna investeringar	620	Hur ska det genomföras?	620	Riksgäldskontoret ska ställa ut kreditgarantierna med utgångspunkt i teknikneutrala kriterier enligt förordningen om utlåning och garantier och förordningen om statliga kreditgarantier för gröna investeringar	https://regeringen.se/artiklar/2020/09/fragor-och-svar-om-statliga-kreditgarantier-for-grona-investeringar/
-65	Regeringskansliet	Finansdepartementet :: Frågor och svar om statliga kreditgarantier för gröna investeringar	621	Vad är det för investeringar som avses?	621	Stora industriinvesteringar i Sverige som bidrar till att nå målen i miljömålssystemet och det klimatpolitiska ramverket. Trots väl fungerande finansiella marknader och ett utbud av statliga finansieringsinsatser riktade till företag kvarstår utmaningar för större investeringar som syftar till att implementera hållbar teknik i full skala. Frånvaron av investeringar i dessa fall kan få negativ inverkan på samhälleliga mål. De statliga kreditgarantierna kan till exempel ges till investeringar som syftar till att implementera hållbar teknik i full skala (kommersialisering av ny teknik) eller ställa om befintlig teknik till att bli mer hållbar.	https://regeringen.se/artiklar/2020/09/fragor-och-svar-om-statliga-kreditgarantier-for-grona-investeringar/
-65	Regeringskansliet	Finansdepartementet :: Frågor och svar om statliga kreditgarantier för gröna investeringar	622	Vad räknas som en stor investering?	622	Eftersom kreditgarantierna är avsedda att främja stora investeringsprojekt får garantier enbart beviljas för ansökningar där kapitalbeloppet för det garanterade lånet uppgår till minst 500 miljoner kronor.	https://regeringen.se/artiklar/2020/09/fragor-och-svar-om-statliga-kreditgarantier-for-grona-investeringar/
-65	Regeringskansliet	Finansdepartementet :: Frågor och svar om statliga kreditgarantier för gröna investeringar	623	Hur stor andel av det garanterade lånet täcker kreditgarantierna?	623	Garantin får täcka högst 80 procent av det garanterade lånet.	https://regeringen.se/artiklar/2020/09/fragor-och-svar-om-statliga-kreditgarantier-for-grona-investeringar/
-65	Regeringskansliet	Finansdepartementet :: Frågor och svar om statliga kreditgarantier för gröna investeringar	624	Vad kostar garantin för låntagaren?	624	Riksgäldskontoret ska bestämma en avgift för garantin som tas ut av låntagaren (garantigäldenären) eller långivaren (garantitagaren). Avgiften ska motsvara marknadsmässigt pris och bestämmas med beaktande av EU-kommissionens tillkännagivande om statligt stöd i form av garantier.	https://regeringen.se/artiklar/2020/09/fragor-och-svar-om-statliga-kreditgarantier-for-grona-investeringar/
-65	Regeringskansliet	Finansdepartementet :: Frågor och svar om statliga kreditgarantier för gröna investeringar	625	Hur långa kreditgarantier kan beviljas?	625	Kreditgarantiernas löptid (varaktighet) får uppgå till högst 15 år.	https://regeringen.se/artiklar/2020/09/fragor-och-svar-om-statliga-kreditgarantier-for-grona-investeringar/
-65	Regeringskansliet	Finansdepartementet :: Frågor och svar om statliga kreditgarantier för gröna investeringar	626	Vem kommer bedöma låntagarens kreditvärdighet?	626	Riksgäldskontoret bedömer kreditvärdigheten utifrån tydliga kriterier. Bedömningen ska vara väl motiverad.	https://regeringen.se/artiklar/2020/09/fragor-och-svar-om-statliga-kreditgarantier-for-grona-investeringar/
-65	Regeringskansliet	Finansdepartementet :: Frågor och svar om statliga kreditgarantier för gröna investeringar	627	Vad innebär det att investeringen ”ska bidra till att nå målen i miljömålssystemet och det klimatpolitiska ramverket”?	627	Det innebär att en kreditgaranti endast får avse lån till industriinvesteringar som väsentligt bidrar till minst ett av målen i miljömålssystemet eller det klimatpolitiska ramverket. Investeringen får heller inte väsentligt motverka något annat mål i miljömålssystemet eller det klimatpolitiska ramverket och ska med stor sannolikhet bidra till sammantaget positiva miljöresultat och miljöeffekter på lång sikt. Investeringen ska också vara en del av en av företaget upprättad plan för att nå miljö- och klimatmässig hållbarhet.	https://regeringen.se/artiklar/2020/09/fragor-och-svar-om-statliga-kreditgarantier-for-grona-investeringar/
-65	Regeringskansliet	Finansdepartementet :: Frågor och svar om statliga kreditgarantier för gröna investeringar	628	Hur ska prövningen av vad som är en grön investering gå till?	628	Riksgäldskontoret ska samverka med berörda myndigheter vid bedömningen om en industriinvestering uppfyller förutsättningarna för en garanti med avseende på hur det bidrar till miljö- och klimatmålen. Sedan är det Riksgäldskontoret som fattar beslut om vilka ansökningar som uppfyller kraven i förordningen eller ej.	https://regeringen.se/artiklar/2020/09/fragor-och-svar-om-statliga-kreditgarantier-for-grona-investeringar/
-65	Regeringskansliet	Finansdepartementet :: Frågor och svar om statliga kreditgarantier för gröna investeringar	629	Vad betyder teknikneutrala kriterier?	629	Teknikneutrala kriterier syftar på att urvalet av investeringsprojekt görs utifrån kriterier som inte explicit ställer krav på att en viss teknik ska användas. Kriterierna kan istället utgå från att investeringen ska bidra till vissa politiska mål. Eller som i detta fall – bidra till att göra det möjligt med industriinvesteringar som är viktiga för både hållbarhetsarbetet och svensk industris långsiktiga konkurrenskraft.	https://regeringen.se/artiklar/2020/09/fragor-och-svar-om-statliga-kreditgarantier-for-grona-investeringar/
-65	Regeringskansliet	Finansdepartementet :: Frågor och svar om statliga kreditgarantier för gröna investeringar	630	På vilket sätt/hur stimulerar kreditgarantier en grön omställning?	630	Investeringar i hållbara innovationer innebär ofta att nya obeprövade processer och tekniker tillämpas vilket också inbegriper en risk för investeraren. En statlig kreditgaranti innebär att staten, upp till ett visst belopp, bär delar av risken för lånet. På så sätt kan långivarens vilja att bevilja låntagaren en kredit öka. Därmed kan omfattningen av den verksamhet som stöds genom kreditgarantin öka.	https://regeringen.se/artiklar/2020/09/fragor-och-svar-om-statliga-kreditgarantier-for-grona-investeringar/
-65	Regeringskansliet	Finansdepartementet :: Frågor och svar om statliga kreditgarantier för gröna investeringar	631	Utgör kreditgarantierna statligt stöd?	631	Nej, avgiften för de statliga kreditgarantierna, som tas ut av Riksgälds­kontoret, ska motsvara marknadsmässigt pris och garantierna får vid varje tidpunkt omfatta maximalt 80 procent av det garanterade lånet hos kreditinstitutet.	https://regeringen.se/artiklar/2020/09/fragor-och-svar-om-statliga-kreditgarantier-for-grona-investeringar/
-65	Regeringskansliet	Finansdepartementet :: Frågor och svar om statliga kreditgarantier för gröna investeringar	632	Vad kostar det för skattebetalarna?	632	Låntagaren (garantigäldenären) eller långivaren (garantitagaren) betalar en avgift för garantin som ska motsvara marknadsmässigt pris och bestämmas med beaktande av EU-kommissionens tillkännagivande om statligt stöd i form av garantier. Avgiften består delvis av Riksgäldskontorets administrativa kostnader och av förväntad förlust, varav den senare betalas till Riksgäldskontorets garantireserv. En kostnad uppkommer först om en garantierna infrias. Kostnaden för eventuella infrianden ska hanteras via Riksgäldskontorets garantireserv. Först om garantireserven inte räcker påverkas statsbudgeten.	https://regeringen.se/artiklar/2020/09/fragor-och-svar-om-statliga-kreditgarantier-for-grona-investeringar/
-66	Regeringskansliet	Frågor och svar om ramverket för statliga gröna obligationer	633	Varför ska staten ge ut gröna obligationer?	633	Det är en del av regeringens arbete i omställningen mot hållbar utveckling. Finansmarknaden spelar en central roll i den omställningen och genom att främja marknaden för gröna obligationer vill regeringen öka möjligheterna till hållbara investeringar. Staten som utgivare av gröna obligationer kan uppmuntra andra aktörer till marknaden för hållbara investeringar. De gröna obligationerna kommer även bidra till att synliggöra Sveriges miljö- och klimatsatsningar och effekterna av dem. Genom att ge ut gröna obligationer kan staten ge proaktiv och transparent information till investerare om pågående statliga miljö- och klimatprojekt.	https://regeringen.se/regeringens-politik/finansmarknad/fragor-och-svar-om-ramverket-for-statliga-grona-obligationer/
-66	Regeringskansliet	Frågor och svar om ramverket för statliga gröna obligationer	634	Varför behövs ett ramverk?	634	Ramverket är det som möjliggör för investerare att på ett transparent sätt kunna säkerställa att obligationerna är gröna. Det är ramverket som skiljer gröna obligationer från andra obligationer och ska visa hur likviden från obligationen kopplas till gröna utgifter i statsbudgeten. I ramverket beskrivs hur de gröna utgifterna definieras och väljs ut, hur de ska följas, redovisas, rapporteras och granskas. Regeringen ansvarar för att ta fram ramverket och välja ut de gröna utgifterna i statens budget. Riksgälden har sedan uppdraget att marknadsföra och sälja den gröna obligationen på kapitalmarknaden vid ett lämpligt tillfälle under året.	https://regeringen.se/regeringens-politik/finansmarknad/fragor-och-svar-om-ramverket-for-statliga-grona-obligationer/
-66	Regeringskansliet	Frågor och svar om ramverket för statliga gröna obligationer	635	Vad är en grön obligation?	635	Det är en obligation där de pengar som lånas upp går till att finansiera olika slags miljö- och klimatsatsningar. För en stat gäller lite annorlunda förutsättningar än för en privat aktör som ger ut en grön obligation. För den statliga gröna obligationen gäller att de pengar som lånas upp kopplas till en lika stor volym av utgifter i statens budget som redan beslutats av riksdagen och som har definierats som gröna. Det finns ännu inga regelverk som definierar vad som utgör en grön obligation, men det finns standarder att utgå ifrån (Green Bond Principles). Inom EU pågår också ett arbete för att fastställa en EU-standard. Det viktiga är att man som investerare i dessa obligationer ska kunna följa vad pengarna kopplas till och vilka miljö- och klimateffekter det ger.	https://regeringen.se/regeringens-politik/finansmarknad/fragor-och-svar-om-ramverket-for-statliga-grona-obligationer/
-66	Regeringskansliet	Frågor och svar om ramverket för statliga gröna obligationer	636	Vilka budgetanslag kommer ingå i de gröna obligationerna?	636	De gröna obligationerna ska kopplas till utgiftsposter i statens budget som rör gröna investeringar och projekt. Valet av lämpliga utgifter görs utifrån en bedömning av vilka anslag som bidrar till uppfyllandet av Sveriges miljömål och det klimatpolitiska ramverket. Processen och kriterierna för urvalet av berättigade gröna utgifter beskrivs utförligt i det gröna ramverket.	https://regeringen.se/regeringens-politik/finansmarknad/fragor-och-svar-om-ramverket-for-statliga-grona-obligationer/
-66	Regeringskansliet	Frågor och svar om ramverket för statliga gröna obligationer	637	Vad menas med ett mörkgrönt betyg?	637	Norska CICERO, Center for International Climate Research, har varit den oberoende granskaren av ramverket. I sin bedömning har de en fyrgradig betygsskala där mörkgrönt är högsta betyg. CICERO:s betyg omfattar graden av miljöambition på anslagen men också noggrannheten i kringliggande processer för urval av utgifter och rapportering, för att den höga miljöintegriteten ska säkerställas och vara transparent. Sverige är första land att erhålla mörkgrönt betyg.	https://regeringen.se/regeringens-politik/finansmarknad/fragor-och-svar-om-ramverket-for-statliga-grona-obligationer/
-66	Regeringskansliet	Frågor och svar om ramverket för statliga gröna obligationer	638	Varför innebär det att de svenska gröna obligationerna får mörkgrönt betyg?	638	En statlig emission skapar i sig inga direkta nya gröna investeringar men kan genom signalvärdet få upp intresset för andra aktörer att emittera grönt och därmed leda till additionella gröna investeringar, alltså investeringar som leder till utsläppsminskningar.	https://regeringen.se/regeringens-politik/finansmarknad/fragor-och-svar-om-ramverket-for-statliga-grona-obligationer/
-66	Regeringskansliet	Frågor och svar om ramverket för statliga gröna obligationer	639	Hur har man kommit fram till anslagen i listan?	639	I arbetet med att välja vilka anslag som ska utgöra de berättigade gröna utgifterna avgränsades utgiftsområdena (UO) i statens budget. Det innebär att de utgiftsområden som inte bedömts som lämpliga eller relevanta att koppla till de gröna obligationerna fallit bort. Sex UO har bedömts som särskilt intressanta Dessa inkluderar exempelvis Allmän miljö- och naturvård (UO20) och Energi (UO21), men även Internationellt bistånd (UO7), Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik (UO18), Kommunikationer (UO22) och Näringsliv (UO24). Förutom de kriterier som sattes upp i ramverket (som ska uppfyllas av samtliga anslag som kopplas mot denna obligation), så har anslag som ligger inom UO20 prioriterats eftersom det är dessa som mest tydligt syftar till att bidra till de svenska miljömålen. Dessa anslag hanteras i regel av Naturvårdsverket som har god insyn och besitter expertkunskap.	https://regeringen.se/regeringens-politik/finansmarknad/fragor-och-svar-om-ramverket-for-statliga-grona-obligationer/
-66	Regeringskansliet	Frågor och svar om ramverket för statliga gröna obligationer	640	Vad är det som gör att andra anslag inte kvalificerar som berättigade gröna utgifter?	640	De anslag i statens budget som har valts bort till följd av kriterierna från standarden för gröna obligationer kan ha prioriterats bort då: - De inte på ett tillräckligt tydligt och direkt sätt bidrar till uppfyllandet av miljömålen; - De kan leda till inlåsning i fossil teknik; - De innehåller storskalig vattenkraft och geotermisk energi; - De innehåller kärnkraft	https://regeringen.se/regeringens-politik/finansmarknad/fragor-och-svar-om-ramverket-for-statliga-grona-obligationer/
-66	Regeringskansliet	Frågor och svar om ramverket för statliga gröna obligationer	641	Vad händer nu?	641	I juli 2019 fick Riksgälden i uppdrag av regeringen att senast under 2020 genomföra en emission av gröna obligationer. Nu när ramverket och urvalet är på plats kommer Riksgälden att sälja den gröna obligationen på kapitalmarknaden vid ett lämpligt tillfälle under året. Exakt tidpunkt kommer de att återkomma till. Därefter ska emissionen utvärderas.	https://regeringen.se/regeringens-politik/finansmarknad/fragor-och-svar-om-ramverket-for-statliga-grona-obligationer/
-67	Regeringskansliet	Frågor och svar – ensamkommande som fyller 18 år	642	Varför ett tillfälligt kommunbidrag?	642	Under 2015 kom mer än 35 000 ensamkommande barn och unga till Sverige för att söka asyl. Detta har medfört att många av de som kommit har fått vänta länge på ett slutgiltigt besked om de får stanna i Sverige och hunnit rota sig i den kommun där de bott under väntetiden. Från och med den 1 juli 2017 får kommunerna ersättning för ensamkommande unga mellan 18 och 21 år som vårdas enligt LVU eller som har ett motsvarande vårdbehov, till exempel på grund av kriminalitet eller missbruk och vårdas enligt socialtjänstlagen. Det förutsätter att vården påbörjades innan barnet fyllde 18 år. Tidigare har kommunen kunnat få ersättning för unga som vårdas enligt socialtjänstlagen även om vårdbehovet inte motsvarar det som krävs för LVU. Regeringen väljer därför att göra ett tillfälligt tillskott av medel till vistelsekommunerna så att de kommuner som önskar kan låta ungdomarna bo kvar även efter att de blivit 18 år till exempel för att avsluta pågående studier.	https://regeringen.se/artiklar/2017/07/fragor-och-svar--ensamkommande-som-fyller-18-ar/
-67	Regeringskansliet	Frågor och svar – ensamkommande som fyller 18 år	643	Vad innebär förslaget?	643	Det tillfälliga kommunbidraget presenterades som ett förslag från regeringen och Vänsterpartiet den 5 juli. Då föreslogs att 195 miljoner kronor skulle avsättas för detta ändamål i höständringsbudgeten. Regeringen och Vänsterpartiet föreslår nu att beloppet höjs till 390 miljoner kronor och att 195 miljoner kronor avsätts för ändamålet i budgetpropositionen för 2018. Att det tillfälliga kommunbidraget nu föreslås bli högre än vad som tidigare kommunicerats hänger bland annat samman med att synpunkter från kommunerna beaktats. Dessa medel fördelas proportionellt till kommunerna utifrån hur många inskrivna asylsökande ensamkommande barn och unga som väntade på ett slutligt avgörande i sitt asylärende i respektive kommun per den 30 juni 2017. Fördelningsnyckeln baserar sig på antalet ensamkommande barn och unga som antingen fyller 18 år mellan 1 juli 2017 och 30 juni 2018 eller är mellan 18 och 20 år och har ett placeringsbeslut enligt socialtjänstlagen.	https://regeringen.se/artiklar/2017/07/fragor-och-svar--ensamkommande-som-fyller-18-ar/
-67	Regeringskansliet	Frågor och svar – ensamkommande som fyller 18 år	644	Hur mycket blir det per asylsökande ungdom?	644	Målgruppen som fördelningen baseras på består av drygt 8 000 personer vilket innebär att det tillfälliga bidraget motsvarar knappt 50 000 kronor per person i målgruppen under 2017 och ytterligare knappt 25 000 under 2018.	https://regeringen.se/artiklar/2017/07/fragor-och-svar--ensamkommande-som-fyller-18-ar/
-67	Regeringskansliet	Frågor och svar – ensamkommande som fyller 18 år	645	Vilka boendeformer har kommunerna möjlighet att erbjuda?	645	Asylsökande vuxna är i normalfallet ett statligt ansvar och staten är skyldig att erbjuda boende i ett anläggningsboende. Det är upp till varje kommun att avgöra hur det tillfälliga bidraget ska användas.	https://regeringen.se/artiklar/2017/07/fragor-och-svar--ensamkommande-som-fyller-18-ar/
-67	Regeringskansliet	Frågor och svar – ensamkommande som fyller 18 år	647	Kan även asylsökande ungdomar som fått sin ålder uppskriven av Migrationsverket bo kvar i kommunen?	647	Det är upp till kommunen att avgöra. Asylsökande vuxna är i normalfallet ett statligt ansvar och staten är skyldig att erbjuda boende i ett anläggningsboende.	https://regeringen.se/artiklar/2017/07/fragor-och-svar--ensamkommande-som-fyller-18-ar/
-67	Regeringskansliet	Frågor och svar – ensamkommande som fyller 18 år	648	Behöver kommuner som är intresserade ansöka om bidraget?	648	Nej, utbetalningen sker med automatik, utan ansökningsförfarande, baserat på hur många personer i målgruppen som var boende i kommunen den 30 juni 2017.	https://regeringen.se/artiklar/2017/07/fragor-och-svar--ensamkommande-som-fyller-18-ar/
-67	Regeringskansliet	Frågor och svar – ensamkommande som fyller 18 år	649	Får kommunen pengar oavsett om den unge bor kvar efter den 1 juli eller inte?	649	Regeringen har valt ett enkelt system för att fördela pengarna, så att de säkert ska kunna komma kommunerna till del under 2017. Fördelningen av medel baserar sig på hur många ensamkommande unga i målgruppen som var boende i kommunen den 30 juni 2017. Det är alltså bara kommuner som har ungdomar boende i kommunen som kan få medel. Däremot görs ingen efterhandskontroll av hur många ungdomar som faktiskt bor kvar i kommunen efter den 1 juli. Det skulle kräva en administrativ hantering vid Migrationsverket som skulle medföra att medlen inte kan betalas ut till kommunerna under 2017.	https://regeringen.se/artiklar/2017/07/fragor-och-svar--ensamkommande-som-fyller-18-ar/
-67	Regeringskansliet	Frågor och svar – ensamkommande som fyller 18 år	650	Vad kan kommunerna använda bidraget till?	650	Regeringen och Vänsterpartiet presenterar det tillfälliga kommunbidraget för att stödja de vistelsekommuner som vill låta ensamkommande ungdomar som rotat sig i kommunen bo kvar. Bidraget går därför bara till kommuner som hade ungdomar boende i kommunen den 30 juni 2017. Exakt hur medlen ska användas är dock upp till kommunerna att avgöra, eftersom behov och förutsättningar kan skilja sig åt mellan olika kommuner.	https://regeringen.se/artiklar/2017/07/fragor-och-svar--ensamkommande-som-fyller-18-ar/
-67	Regeringskansliet	Frågor och svar – ensamkommande som fyller 18 år	651	Hur påverkar förslaget det nya kommunersättningssystemet för ensamkommande barn och unga som börjar gälla den 1 juli 2017?	651	Det systemet påverkas inte alls. Det tillfälliga kommunbidraget föreslås mot bakgrund av det faktum att det stora antalet asylsökande som kom under hösten 2015 har inneburit att många ensamkommande unga har fått vänta länge på besked om de får stanna i Sverige.	https://regeringen.se/artiklar/2017/07/fragor-och-svar--ensamkommande-som-fyller-18-ar/
-67	Regeringskansliet	Frågor och svar – ensamkommande som fyller 18 år	652	Men är det inte så att barn som bor kvar i kommunerna och får uppehållstillstånd efter 18-årsdagen inte berättigar kommunerna någon ersättning?	652	Nej, så är det inte. De som kom hit som ensamkommande barn och får uppehållstillstånd efter 18-årsdagen berättigar kommunerna till ersättning enligt det system som införs från 1 juli i år. Detta påverkas inte av det tillfälliga kommunbidraget.	https://regeringen.se/artiklar/2017/07/fragor-och-svar--ensamkommande-som-fyller-18-ar/
-67	Regeringskansliet	Frågor och svar – ensamkommande som fyller 18 år	653	Vad gör ni om det här inte visar sig räcka?	653	Vi kommer självklart i vanlig ordning att följa frågan och vara beredda att agera beroende på hur läget utvecklas.	https://regeringen.se/artiklar/2017/07/fragor-och-svar--ensamkommande-som-fyller-18-ar/
-67	Regeringskansliet	Frågor och svar – ensamkommande som fyller 18 år	654	Vilket ansvar har Migrationsverket för denna grupp asylsökande unga 18-20 år som kommunen ordnar boende för?	654	Migrationsverkets ansvar är att pröva ansökan om asyl samt även fatta beslut om bistånd enligt lagen om mottagande av asylsökande m.fl. (LMA). Samtliga asylsökande ska också vara registrerade hos Migrationsverket även om de inte bor i Migrationsverkets boenden. För att Migrationsverket ska kunna kalla den unge till besök inom ramen för asylprocessen och för övrig myndighetsutövning är det viktigt att den unge lämnar en adress till Migrationsverket i samband med att han eller hon byter adress, oavsett om det är kommunen eller den unge som ordnar boendet. Frågan om boende tas också upp i Migrationsverkets så kallade 18-årssamtal som i normalfallet sker innan det ensamkommande barnet fyller 18 år.	https://regeringen.se/artiklar/2017/07/fragor-och-svar--ensamkommande-som-fyller-18-ar/
-67	Regeringskansliet	Frågor och svar – ensamkommande som fyller 18 år	655	Vilken kommunikation ger Migrationsverket i samband med att den ensamkommande unga fyller 18 år och hur påverkas den kommunikationen av detta förslag?	655	Migrationsverket kallar ensamkommande barn ett par månader innan 18-årsdagen till ett så kallat 18-årssamtal tillsammans med den gode mannen. Där informeras de bland annat om att boendet inte längre är socialtjänstens ansvar och att Migrationsverket kan erbjuda hjälp med bostad i ett av Migrationsverkets boenden. Vuxna asylsökande har alltid rätt att bo i så kallat eget boende (EBO) under asylprocessen och under samtalet ges möjlighet att lämna information om eget boende efter 18-årsdagen samt att lämna in eventuell ny boendeadress till Migrationsverket som då registreras in efter 18-årsdagen.	https://regeringen.se/artiklar/2017/07/fragor-och-svar--ensamkommande-som-fyller-18-ar/
-67	Regeringskansliet	Frågor och svar – ensamkommande som fyller 18 år	656	När kommer kommunerna att få bidraget?	656	Pengarna kommer att betalas ut till kommunerna under december 2017, efter att riksdagen beslutat om regeringens förslag till höständringsbudget. Pengarna som föreslagits för 2018 kommer att betalas ut i början på året.	https://regeringen.se/artiklar/2017/07/fragor-och-svar--ensamkommande-som-fyller-18-ar/
-68	Regeringskansliet	Frågor och svar om strategin för hållbar konsumtion	657	Är människor verkligen redo för att konsumera hållbart? Vill vi göra de uppoffringarna?	657	Undersökningar visar att många människor i Sverige har ett stort engagemang för miljön, att det finns en stor medvetenhet om att man själv kan vara med och påverka och att det finns en vilja att handla miljövänligt. Men det finns också hinder i form av bl.a. brist på kunskap, ibland högre pris, tidsbrist och vanor. Därför behöver förutsättningarna att agera hållbart förbättras och här har staten i samarbete med andra aktörer en viktig roll att spela.	https://regeringen.se/artiklar/2016/10/fragor-och-svar-om-strategin-for-hallbar-konsumtion/
-68	Regeringskansliet	Frågor och svar om strategin för hållbar konsumtion	658	Vad innebär hållbar konsumtion för tillväxt och sysselsättning? Behöver färre arbeta? Och vad innebär det för ekonomins utveckling?	658	Dagens konsumtion har negativa effekter på miljön och klimatet. Men allt som vi konsumerar är inte lika skadligt för miljö och klimat. Idag ser vi hur delningsekonomin växer, där samma pryl delas och används flera gånger om av olika personer. Allt fler företag arbetar också med att återvinna material och minska sin energianvändning. Genom att konsumera fler tjänster istället för prylar, välja de mer miljövänliga alternativen när vi handlar och laga våra prylar istället för att köpa nya kan vi minska vår påverkan på klimat och miljö. En mer hållbar konsumtion innebär att efterfrågan på gröna varor och tjänster ökar. Företag som tillhandahåller dessa produkter gynnas och trycket ökar på fler företag att ställa om.	https://regeringen.se/artiklar/2016/10/fragor-och-svar-om-strategin-for-hallbar-konsumtion/
-68	Regeringskansliet	Frågor och svar om strategin för hållbar konsumtion	659	Hur kan strategin för hållbar konsumtion bidra till mål 8?	659	(I Agenda 2030 finns mål nr 8 Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt, reds anm.) Regeringen vill att Sverige ska vara ett föregångsland för en fri och rättvis handel, vilket bl.a. inbegriper anständiga arbetsvillkor och kamp mot fattigdom. Regeringen arbetar aktivt för att förverkliga Agenda 2030, både nationellt och internationellt, och har tillsatt en delegation och involverat en rad myndigheter i arbetet. Regeringen har tagit initiativet Global Deal. Sverige bedriver också ett omfattande utvecklingsbistånd och stödjer det civila samhället inom ramen för detta.	https://regeringen.se/artiklar/2016/10/fragor-och-svar-om-strategin-for-hallbar-konsumtion/
-68	Regeringskansliet	Frågor och svar om strategin för hållbar konsumtion	660	Vilka mätbara mål finns för regeringens strategi för hållbar konsumtion? Tid? Vilket totala budget anslås?	660	Strategin ska bidra till hållbarhetsdelen av det konsumentpolitiska målet ("en miljömässigt, socialt och ekonomiskt hållbar konsumtion"), relevanta miljömål och Agenda 2030, och då främst mål 12 om hållbara konsumtions- och produktionsmönster. De extra medel inom ramen för konsumentpolitiken som anslås är 43 miljoner kronor till Konsumentverket t.o.m. 2020 och därefter 9 miljoner kronor per år för arbetet med en miljömässigt hållbar konsumtion. I strategin presenteras också en rad satsningar som görs inom ramen för andra politikområden, bl.a. skatteavdrag och momssänkning för reparationer, utvidgade satsningar på stadsmiljöavtal och lokala klimatinvesteringar och främjande av mikroproduktion av förnybar el. Medel har också avsatts för det fortsatta arbetet utifrån den livsmedelsstrategi som regeringen avser att presentera inom kort.	https://regeringen.se/artiklar/2016/10/fragor-och-svar-om-strategin-for-hallbar-konsumtion/
-68	Regeringskansliet	Frågor och svar om strategin för hållbar konsumtion	661	Strategin innehåller bra saker, t.ex. sänkt moms på reparationer och stöd till delningsekonomi, men initiativ för systemändringar?	661	Satsningar på ökad resurseffektivitet genom sänkt moms på reparationer och stöd till den växande delningsekonomin är steg i skiftet till en mer cirkulär ekonomi och främjande av nya, mer hållbara, affärsmodeller, dvs. en form av systemskifte. Även t.ex. kraven på företag att lämna tydligare hållbarhetsinformation och förbättrade möjligheter för kommuner att koppla samman miljö och stadsutveckling inklusive hållbara transporter via stadsmiljöavtal och lokala klimatinvesteringar kan också ses som en del i att f��rändra samhället på ett mer djupgående plan.	https://regeringen.se/artiklar/2016/10/fragor-och-svar-om-strategin-for-hallbar-konsumtion/
-68	Regeringskansliet	Frågor och svar om strategin för hållbar konsumtion	662	Många förslag på hållbar konsumtion från Finansdepartementet, men vad är målet? Hur vet man om strategin fått önskad effekt?	662	Målet med strategin för hållbar konsumtion är att konsumtionens negativa klimat- och miljöpåverkan ska minska. Strategin är bred och omfattar många frågor, inom flera politikområden. Det kommer därmed förstås vara en utmanande uppgift att följa upp arbetet. Men underlag kommer inte saknas. Uppdrag till Konsumentverket kommer att innehålla krav på rapportering. Vad gäller en del av de specifika åtgärderna såsom en effektivare miljömärkning, en giftfri vardag, miljöpåståenden i marknadsföringen och skatteförändringar så följs dessa upp av ansvarig myndighet/organisation och av regeringen i det löpande arbetet. I vissa fall tas statistik fram som vi kan luta oss emot (t.ex. avfallsmängder, utsläpp av växthusgaser ur ett konsumtionsperspektiv). Den miljömässiga dimensionen av hållbarhet målsätts och följs genom miljömålssystemet. Regeringen har dessutom gett SCB i uppdrag att ta fram indikatorer för välfärdsmått, som ska komplettera BNP för att belysa ekonomins långsiktiga hållbarhet och människors livskvalitet. Det går inte i dagsläget att säga i vilken utsträckning de indikatorer som nu arbetas fram kommer att belysa just konsumtionens miljöpåverkan, men konsumtionsmönster lyfts explicit i generationsmålet och i Agenda 2030:s mål 12 och uppmärksammas i många sammanhang som en betydelsefull del av möjligheterna att nå målen.	https://regeringen.se/artiklar/2016/10/fragor-och-svar-om-strategin-for-hallbar-konsumtion/
-68	Regeringskansliet	Frågor och svar om strategin för hållbar konsumtion	663	Ingen pratar om den sociala hållbarheten. Pris, råvarutillgång, delningsekonomi – finns hållbart arbetskraftstänk?	663	Regeringen vill att Sverige ska vara ett föregångsland för en fri och rättvis handel, vilket bl.a. inbegriper anständiga arbetsvillkor och kamp mot fattigdom. Regeringen kommer att aktivt arbeta för att förverkliga Agenda 2030, både nationellt och internationellt, och har tillsatt en delegation och involverat en rad myndigheter i arbetet. Regeringen har tagit initiativet Global Deal. Frågorna har också behandlats i aktuella skrivelser såsom Politik för hållbart företagande (skr. 2015/16:69) och Politiken för global utveckling i genomförandet av Agenda 2030 (skr. 2015/16:182). Sverige bedriver också ett omfattande utvecklingsbistånd och stödjer det civila samhället inom ramen för detta.	https://regeringen.se/artiklar/2016/10/fragor-och-svar-om-strategin-for-hallbar-konsumtion/
-68	Regeringskansliet	Frågor och svar om strategin för hållbar konsumtion	664	Många av de konkreta åtgärderna handlar om att stimulera miljömässigt hållbara val, men inte ekonomiska och sociala hållbara val. Varför?	664	Ambitionen är att strategin ska bidra till såväl en miljömässigt som socialt och ekonomiskt hållbar konsumtion. Åtgärder som berör samtliga dimensioner tas därför upp i strategin, även om betoningen ligger på den miljömässiga dimensionen. Exempel på åtgärder som tar sikte på den sociala och ekonomiska dimensionen är insatser mot överskuldsättning, arbete som rör produktsäkerhet och vikten av att beakta konsumenters olika förutsättningar inklusive mer sårbara konsumenter t.ex. funktionsnedsatta och äldre. Andra åtgärder som omnämns rör flera dimensioner av hållbarhet, t.ex. bättre hållbarhetsinformation från företag och finansiella aktörers samt rättvis handel. De områden med särskilt fokus som lyfts i strategin – livsmedel, boende, och transporter - är betydelsefulla för konsumenter ur såväl miljömässig som social inklusive hälsomässig och ekonomisk aspekt. Vissa av åtgärderna relaterar samtidigt till den del av det konsumentpolitiska målet som avser väl fungerande konsumentmarknader, där konsumentpolitiken framför allt syftar till att förbättra konsumentskyddet och då i synnerhet på marknader som av olika skäl är särskilt problematiska för konsumenter.	https://regeringen.se/artiklar/2016/10/fragor-och-svar-om-strategin-for-hallbar-konsumtion/
-68	Regeringskansliet	Frågor och svar om strategin för hållbar konsumtion	665	Vilken forskning behövs? Hur ska samarbetet med forskare ske?	665	Denna fråga kommer regeringen att återkomma till i den forskningspolitiska proposition som läggs fram i höst. Redan i budgetpropositionen för 2017 har regeringen pekat på några samhällsutmaningar som regeringen ser som särskilt viktiga: klimat och miljö, hälsa och livsvetenskap samt en ökad digitalisering. Förutom klimatforskning framhåller regeringen också bl.a. forskning om en cirkulär och biobaserad ekonomi och forskning för att nå miljömålen. Denna forskning inkluderar också hållbara konsumtionsmönster. Det forum som Konsumentverket får i uppdrag att inrätta kommer bl.a. att samverka med forskare. De närmare formerna för detta får utvecklas i det fortsatta arbetet.	https://regeringen.se/artiklar/2016/10/fragor-och-svar-om-strategin-for-hallbar-konsumtion/
-68	Regeringskansliet	Frågor och svar om strategin för hållbar konsumtion	666	Vad räknas som ett hållbart livsmedel?	666	Denna fråga kommer regeringen att återkomma till i livsmedelsstrategin. Livsmedelsstrategin ska bidra till att miljömålen kan nås och att konsumenter ska kunna göra medvetna val.	https://regeringen.se/artiklar/2016/10/fragor-och-svar-om-strategin-for-hallbar-konsumtion/
-68	Regeringskansliet	Frågor och svar om strategin för hållbar konsumtion	667	Hur ska samverkan med näringslivet ske?	667	Näringslivet har en mycket viktig roll för att främja en hållbar konsumtion och produktion, och många företag arbetar aktivt med frågorna. De närmare formerna för näringslivets frivilliga engagemang och dess roll inom ramen för forumet för miljösmart konsumtion kommer att utvecklas i samarbete mellan Konsumentverket och övriga aktörer. Men självklart kommer även regeringen fortsatt ha omfattande kontakter med näringslivet.	https://regeringen.se/artiklar/2016/10/fragor-och-svar-om-strategin-for-hallbar-konsumtion/
-68	Regeringskansliet	Frågor och svar om strategin för hållbar konsumtion	668	Många strategier från regeringen nu, vilken styr? Hur är de koordinerade? Hur stor är den totala budgeten för strategin?	668	Att regeringen har presenterat en rad strategier är ett uttryck för höga ambitioner! Det finns ingen hierarki mellan de olika strategierna. Alla beslut som regeringen fattar baseras på en omfattande beredning och koordinering inom Regeringskansliet, bl.a. för att i möjligaste mån undvika målkonflikter. De extra medel inom ramen för konsumentpolitiken som anslås är 43 mnkr till Konsumentverket t.o.m. 2020 och därefter 9 mnkr per år för arbetet med en miljömässigt hållbar konsumtion. I strategin presenteras också en rad satsningar som görs inom ramen för andra politikområden, bl.a. skatteavdrag och momssänkning för reparationer, utvidgade satsningar på stadsmiljöavtal och lokala klimatinvesteringar och främjande av mikroproduktion av förnybar el. Medel har också avsatts för det fortsatta arbetet utifrån den livsmedelsstrategi som regeringen avser att presentera inom kort.	https://regeringen.se/artiklar/2016/10/fragor-och-svar-om-strategin-for-hallbar-konsumtion/
-68	Regeringskansliet	Frågor och svar om strategin för hållbar konsumtion	669	Varför inte en ökad satsning på ett svenskt hållbart jordbruk i strategin för hållbar konsumtion?	669	Denna fråga kommer regeringen att återkomma till i livsmedelsstrategin, vilken bl.a. syftar till att främja en hållbar tillväxt i det svenska jordbruket och livsmedelsindustrin.	https://regeringen.se/artiklar/2016/10/fragor-och-svar-om-strategin-for-hallbar-konsumtion/
-68	Regeringskansliet	Frågor och svar om strategin för hållbar konsumtion	670	Var finns regeringens ansvar för hållbar konsumtion i offentlig upphandling?	670	Regeringen har lagt en omfattande proposition till riksdagen med förslag till ett nytt regelverk för offentlig upphandling. Dessutom har en nationell upphandlingsstrategi presenterats och en ny myndighet inrättats - Upphandlingsmyndigheten. Såväl regelverket som strategin och uppdrag till myndigheten omfattar en rad sociala och miljömässiga aspekter. I strategin för hållbar konsumtion har vi mot denna bakgrund valt att primärt behandla den privata konsumtionen.	https://regeringen.se/artiklar/2016/10/fragor-och-svar-om-strategin-for-hallbar-konsumtion/
-69	Regeringskansliet	Artikel från Socialdepartementet :: Frågor och svar om ny lag om estetisk kirurgi	671	Vad innebär den nya lagen?	671	Den nya lagen innebär bland annat att endast läkare eller tandläkare med relevant specialistkompetens ska få utföra skönhetsoperationer. Lagen innehåller även bestämmelser om att endast legitimerade läkare, tandläkare och sjuksköterskor ska få utföra estetiska injektionsbehandlingar såsom exempelvis botox och fillers. Patientskadelagen och patientsäkerhetslagen samt vissa bestämmelser i hälso- och sjukvårdslagen ska tillämpas när estetiska kirurgiska ingrepp och estetiska injektionsbehandlingar utförs.	https://regeringen.se/regeringens-politik/folkhalsa-och-sjukvard/fragor-och-svar-om-ny-lag-om-estetisk-kirurgi/
-69	Regeringskansliet	Artikel från Socialdepartementet :: Frågor och svar om ny lag om estetisk kirurgi	672	Varför införs lagen?	672	I takt med att allt fler människor genomgår estetiska behandlingar och nya typer av metoder tillkommer väcks frågor om skyddet för den enskilda individen vid dessa behandlingar. Den som kontaktar en skönhetsklinik ska kunna vara trygg med att personalen har rätt kompetens och att det finns samma krav på patientsäkerhet som inom hälso- och sjukvården. Därför har regeringen föreslagit en ny lag. Branschföreträdare har också efterfrågat en reglering.	https://regeringen.se/regeringens-politik/folkhalsa-och-sjukvard/fragor-och-svar-om-ny-lag-om-estetisk-kirurgi/
-69	Regeringskansliet	Artikel från Socialdepartementet :: Frågor och svar om ny lag om estetisk kirurgi	673	När träder den nya lagen och lagändringarna i kraft?	673	Den nya lagen och lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2021.	https://regeringen.se/regeringens-politik/folkhalsa-och-sjukvard/fragor-och-svar-om-ny-lag-om-estetisk-kirurgi/
-69	Regeringskansliet	Artikel från Socialdepartementet :: Frågor och svar om ny lag om estetisk kirurgi	674	Vilka yrkesgrupper får utföra estetiska injektionsbehandlingar?	674	Endast legitimerade sjuksköterskor, läkare och tandläkare får utföra sådana behandlingar.	https://regeringen.se/regeringens-politik/folkhalsa-och-sjukvard/fragor-och-svar-om-ny-lag-om-estetisk-kirurgi/
-69	Regeringskansliet	Artikel från Socialdepartementet :: Frågor och svar om ny lag om estetisk kirurgi	675	Är det möjligt att få delegering från läkare eller sjuksköterska om man har erfarenhet av estetiska injektionsbehandlingar tidigare?	675	Nej. För att självständigt kunna utföra injektionsbehandlingar på olika delar av kroppen bedöms det krävas bred medicinisk kompetens. Därför tillåts endast legitimerade sjuksköterskor, läkare och tandläkare få utföra sådana behandlingar. Lagen innebär att alla utförare måste uppfylla kompetenskraven, det går inte att delegera utförandet till någon som inte uppfyller kraven enligt den nya lagen.	https://regeringen.se/regeringens-politik/folkhalsa-och-sjukvard/fragor-och-svar-om-ny-lag-om-estetisk-kirurgi/
-69	Regeringskansliet	Artikel från Socialdepartementet :: Frågor och svar om ny lag om estetisk kirurgi	676	Varför får inte tandhygienister, apotekare eller biomedicinska analytiker utföra injektionsbehandlingar?	676	För att självständigt kunna utföra injektionsbehandlingar på olika delar av kroppen bedöms det krävas bred medicinisk kompetens. Utföraren kan även behöva identifiera personer som är direkt olämpliga för estetiska behandlingar, exempelvis individer som lider av dysmorfofobi eller i övrigt har symptom med ohälsosam kroppsuppfattning, vilket kan förekomma vid psykossjukdomar. I den aktuella propositionen har regeringen angett att den nya regleringen bör följas upp, vilket även innebär att eventuella andra yrkeskategorier kan komma att övervägas i framtiden. I regeringens proposition sida 41–47 finns utförligare resonemang kring detta.	https://regeringen.se/regeringens-politik/folkhalsa-och-sjukvard/fragor-och-svar-om-ny-lag-om-estetisk-kirurgi/
-69	Regeringskansliet	Artikel från Socialdepartementet :: Frågor och svar om ny lag om estetisk kirurgi	677	Kommer en kirurg utan någon specialinriktning på plastikkirurgi att kunna utföra plastikoperationer efter att lagen trätt i kraft? Vad räknas som adekvat utbildning?	677	Enligt förslagen i regeringens proposition får estetiska kirurgiska ingrepp utföras av den som är legitimerad läkare eller legitimerad tandläkare och har bevis om specialistkompetens inom en för ingreppet adekvat specialitet. Det är en bedömning som får göras i varje enskilt fall. Det är verksamhetschefen och den behandlande läkaren eller tandläkaren som har ansvar att säkerställa en säker behandling, vilket innefattar bedömning av om utföraren har en kompetens som är adekvat för behandlingen eller ingreppet i fråga. Adekvat specialistkompetens för läkare kan, beroende på var på kroppen ingreppet görs, lämpligen vara specialist i öron-näsa-halssjukdomar, kirurgi, plastikkirurgi eller urologi. Vilken specialistkompetens som krävs får avgöras från fall till fall. Kravet på att läkarens respektive tandläkarens specialistkompetens ska vara adekvat innebär sammanfattningsvis att det ska finnas en koppling mellan kompetens och ingrepp. Detta utesluter exempelvis att en neurolog eller käkkirurg utför bröstoperationer. Komplicerade kirurgiska ingrepp kan dessutom samtidigt kräva flera olika specialistkompetenser för att kunna utföras på ett säkert sätt.	https://regeringen.se/regeringens-politik/folkhalsa-och-sjukvard/fragor-och-svar-om-ny-lag-om-estetisk-kirurgi/
-69	Regeringskansliet	Artikel från Socialdepartementet :: Frågor och svar om ny lag om estetisk kirurgi	678	Gäller den nya lagen även för de som jobbar med tatueringar, Hyaluron pen, microneedling, PRP och mesoterapi?	678	Lagen omfattar ingrepp och behandlingar som innebär betydande hälsorisker och kräver medicinsk kompetens. Vissa behandlingar, som bedöms vara mindre riskfyllda, undantas från lagens tillämpningsområde. Detta framgår av förordningen om estetiska kirurgiska ingrepp och estetiska injektionsbehandlingar (2021:367) 2 § p 2. I förordningen undantas vissa mindre estetiska injektionsbehandlingar från lagen, dessa är: - tatueringar, - behandling där ett ämne (som inte är ett läkemedel) injiceras i huden genom användandet av nålfri teknologi, och - behandling där ett ämne (som inte är ett läkemedel, blod eller filler) ytligt injiceras i huden.	https://regeringen.se/regeringens-politik/folkhalsa-och-sjukvard/fragor-och-svar-om-ny-lag-om-estetisk-kirurgi/
-70	Regeringskansliet	Artikel från Arbetsmarknadsdepartementet :: Frågor och svar om stärkt skydd för visselblåsare	679	Är skydd för visselblåsare nytt i svensk lag?	679	Nej, det finns redan reglering som skyddar arbetstagare som slår larm. Dagens lagreglering innebär att arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden har skydd mot repressalier från arbetsgivarens sida. Läs mer om tidigare lagstiftning i propositionen ”Ett särskilt skydd mot repressalier för arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden, prop. 2015/16:128”. Den som är anställd inom offentlig sektor har ett särskilt långtgående skydd genom meddelarskyddet som regleras i grundlag.	https://regeringen.se/artiklar/2021/05/fragor-och-svar-om-starkt-skydd-for-visselblasare/
-70	Regeringskansliet	Artikel från Arbetsmarknadsdepartementet :: Frågor och svar om stärkt skydd för visselblåsare	680	Hur förstärks skyddet för visselblåsare?	680	Förslaget stärker skyddet för visselblåsare jämfört med dagens reglering på flera sätt. Dagens reglering är en ren skyddsreglering vilket innebär att arbetstagaren skyddas mot repressalier. Nuvarande förslag innebär att det införs en tydlig ordning för hur rapporter om missförhållanden ska tas om hand. Förslagen innebär att det ska införas särskilda kanaler för rapportering av missförhållanden och att uppgifter om visselblåsares identitet ska omfattas av sekretess. Detta är nytt jämfört med dagens reglering, och innebär ett bättre skydd för den enskilde och tydligare krav på hur uppgifter som rapporteras ska hanteras. Vissa arbetsplatser har redan sådana visselblåsarfunktioner på plats. Andra arbetsplatser saknar sådana system, och där kommer förslaget leda till att det införs en tydlig och säker ordning för att larma om missförhållanden.	https://regeringen.se/artiklar/2021/05/fragor-och-svar-om-starkt-skydd-for-visselblasare/
-70	Regeringskansliet	Artikel från Arbetsmarknadsdepartementet :: Frågor och svar om stärkt skydd för visselblåsare	681	Stämmer det att fler ska omfattas av förslaget?	681	Ja. Förslaget innebär att inte bara anställda omfattas av skyddet för visselblåsare, utan även arbetssökande, egenföretagare, volontärer, praktikanter, personer som ingår i ett företags förvaltnings- och ledningsorgan och aktieägare som är verksamma i bolaget. Skyddet gäller även innan de rapporterande personerna har börjat inom en verksamhet och efter att de har slutat om de fått del av information under den tid som de var verksamma. Det ska även finnas ett skydd mot repressalier som riktas mot personer som bistår vid rapporteringen, mot personer som har koppling till den rapporterande personen eller mot juridiska personer som den rapporterande personen äger, arbetar för eller på annat sätt har koppling till i ett arbetsrelaterat sammanhang.	https://regeringen.se/artiklar/2021/05/fragor-och-svar-om-starkt-skydd-for-visselblasare/
-70	Regeringskansliet	Artikel från Arbetsmarknadsdepartementet :: Frågor och svar om stärkt skydd för visselblåsare	682	Vad är en intern rapporteringskanal/visselblåsarfunktion?	682	En intern rapporteringskanal gör det möjligt för arbetstagare att slå larm internt inom en verksamhet på ett säkert sätt. Man ska kunna slå larm skriftligen, muntligen eller vid ett fysiskt möte. Denna visselblåsarfunktion ska kunna ta emot rapporter om missförhållanden och ha kontakt med visselblåsare, följa upp det som rapporteras, och lämna återkoppling om uppföljningen till de som slagit larm. De behöriga personerna eller enheterna som utses till den interna rapporteringskanalen kan antingen vara anställda hos verksamhetsutövaren eller hos någon som har anlitats för detta för verksamhetsutövarens räkning. Verksamheter med 50 till 249 arbetstagare ska till viss del få dela interna rapporteringskanaler och förfaranden för rapportering och uppföljning. Större verksamheter ska vara skyldiga att införa egna interna rapporteringskanaler. Kommuner och regioner ska få dela kanaler och förfaranden med kommunala bolag, stiftelser och föreningar.	https://regeringen.se/artiklar/2021/05/fragor-och-svar-om-starkt-skydd-for-visselblasare/
-70	Regeringskansliet	Artikel från Arbetsmarknadsdepartementet :: Frågor och svar om stärkt skydd för visselblåsare	683	Vad är en extern rapporteringskanal/visselblåsarfunktion?	683	En extern rapporteringskanal gör det möjligt för arbetstagare att slå larm till en statlig myndighet som har utsetts av regeringen. Den externa rapporteringskanalen ska ta emot, följa upp och lämna återkoppling på rapporter om missförhållanden inom vissa specifika områden. Man kan visselblåsa direkt till en extern rapporteringskanal utan att först slå larm till den interna rapporteringskanalen. Visselblåsaren kan själv välja om han eller hon vill rapportera internt eller externt.	https://regeringen.se/artiklar/2021/05/fragor-och-svar-om-starkt-skydd-for-visselblasare/
-70	Regeringskansliet	Artikel från Arbetsmarknadsdepartementet :: Frågor och svar om stärkt skydd för visselblåsare	684	Omfattas man av skyddet för visselblåsare även om man går till media eller gäller det bara när man använder sig av en intern eller extern rapporteringskanal?	684	Man ska först ha rapporterat externt utan att skäliga åtgärder vidtagits före man larmar offentligt, till exempel via media. Det finns undantag från den regeln, till exempel om det finns en överhängande eller uppenbar fara för liv, hälsa, säkerhet eller risk för omfattande skada i miljön. Eller om man har skälig anledning att anta att en extern rapportering skulle leda till en risk för repressalier eller till att missförhållandet sannolikt inte skulle avhjälpas på ett effektivt sätt. Det ska dock poängteras att grundlagsskyddet inte förändras med anledning av den nya lagen. Exempelvis finns redan i dag ett grundlagsskydd när någon offentliggör eller meddelar uppgifter för publicering i ett grundlagsskyddat medium.	https://regeringen.se/artiklar/2021/05/fragor-och-svar-om-starkt-skydd-for-visselblasare/
-70	Regeringskansliet	Artikel från Arbetsmarknadsdepartementet :: Frågor och svar om stärkt skydd för visselblåsare	685	Omfattas man av skyddet om man bryter mot tystnadsplikt när man larmar eller får man utstå konsekvenser?	685	Ja, man får inte göras ansvarig för att ha åsidosatt tystnadsplikt, under förutsättning att man hade skälig anledning att anta att rapporteringen av informationen var nödvändig för att avslöja det missförhållande som rapporterats. Man får däremot inte bryta mot s.k. kvalificerad tystnadsplikt som enligt offentlighets- och sekretesslagen inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter. Man får heller inte bryta mot tystnadsplikt enligt lagen om försvarsuppfinningar eller lämna ut handlingar som innehåller sekretessbelagda uppgifter.	https://regeringen.se/artiklar/2021/05/fragor-och-svar-om-starkt-skydd-for-visselblasare/
-70	Regeringskansliet	Artikel från Arbetsmarknadsdepartementet :: Frågor och svar om stärkt skydd för visselblåsare	686	Om man larmar om något missförhållande som sen visar sig inte stämma eller inte omfattas av lagens rekvisit, omfattas man ändå av skyddet då?	686	Det är möjligt att omfattas av skyddet även om en person har lämnat information som senare visar sig vara felaktig, om det har skett av misstag. För att omfattas av skyddet krävs att den som visselblåser vid tidpunkten för rapporteringen hade skälig anledning att anta att den information som rapporterades var sann. Personer som avsiktligt och medvetet rapporterar felaktig eller vilseledande information ska däremot inte skyddas. Det finns redan idag sanktionsbestämmelser inom olika områden som kan tillämpas mot den som medvetet rapporterar falsk information.	https://regeringen.se/artiklar/2021/05/fragor-och-svar-om-starkt-skydd-for-visselblasare/
-70	Regeringskansliet	Artikel från Arbetsmarknadsdepartementet :: Frågor och svar om stärkt skydd för visselblåsare	687	Är det möjligt att avvika från lagen genom kollektivavtal?	687	En dispositiv lagstiftning ger en större flexibilitet för anpassade lösningar på olika avtalsområden, och ligger i linje med den svenska arbetsmarknadsmodellen. Förslaget innebär att man kan sluta centrala kollektivavtal om utformningen av interna rapporteringskanaler och förfaranden. Det kommer däremot inte vara möjligt att sluta kollektivavtal som innebär att de rapporterande eller berörda personernas skydd eller rättigheter enligt direktivet upphävs eller inskränks. Om ett kollektivavtal strider mot lagen är följden att avtalet är ogiltigt i den delen.	https://regeringen.se/artiklar/2021/05/fragor-och-svar-om-starkt-skydd-for-visselblasare/
-70	Regeringskansliet	Artikel från Arbetsmarknadsdepartementet :: Frågor och svar om stärkt skydd för visselblåsare	688	Enligt den befintliga visselblåsarlagen krävs det i stort sett att ett missförhållande rör sig om ett brott med fängelse i straffskalan för att man ska få larma. Enligt det här förslaget ska det gå att larma om missförhållanden där det finns ett allmänintresse. Gör detta någon skillnad i praktiken? Förändrar det vad för typ av missförhållanden man får larma om?	688	Nej. Att kvalifikationen ändras i förhållande till det som gäller enligt nuvarande visselblåsarlag bör inte leda till någon påtaglig förändring av rättsläget. Oftast finns ett allmänintresse av att missförhållanden rapporteras om förhållandena är allvarliga.	https://regeringen.se/artiklar/2021/05/fragor-och-svar-om-starkt-skydd-for-visselblasare/
-70	Regeringskansliet	Artikel från Arbetsmarknadsdepartementet :: Frågor och svar om stärkt skydd för visselblåsare	689	När träder förslaget i kraft?	689	Lagen föreslås träda i kraft den 17 december 2021. Medelstora företag föreslås få till 17 december 2023 att inrätta interna rapporteringskanaler, medan övriga verksamhetsutövare föreslås få till 17 juli 2022 på sig.	https://regeringen.se/artiklar/2021/05/fragor-och-svar-om-starkt-skydd-for-visselblasare/
-71	Regeringskansliet	Artikel från Arbetsmarknadsdepartementet :: Frågor och svar om tidiga insatser för asylsökande	690	Vad innebär länsstyrelsernas nya uppdrag om tidiga insatser?	690	Sedan den 1 februari 2017 har länsstyrelserna i uppdrag att vara samordnande aktör och verka för att de resurser som avsätts för olika typer av insatser för asylsökande används ändamålsenligt, ger verksamhet med god geografisk spridning och når en så stor andel av målgruppen som möjligt. Länsstyrelserna ska verka för att tillgången till insatser motsvarar det behov som finns i länet och att målgruppen har möjlighet att delta. Länsstyrelserna ska i detta sammanhang även verka för regional samverkan mellan kommuner, statliga myndigheter, organisationer i det civila samhället och andra relevanta aktörer.	https://regeringen.se/artiklar/2017/01/fragor-och-svar-om-tidiga-insatser-for-asylsokande/
-71	Regeringskansliet	Artikel från Arbetsmarknadsdepartementet :: Frågor och svar om tidiga insatser för asylsökande	691	Tar länsstyrelserna över ansvaret för organiserad sysselsättning från Migrationsverket?	691	Den ordning som infördes den 1 februari 2017 för tidiga insatser är inte densamma som tidigare, även om länsstyrelserna genom sitt samordnande uppdrag i vissa avseenden tar över uppgifter som Migrationsverkets tidigare haft. Länsstyrelsernas uppdrag handlar om att samordna andra aktörer som i sin tur erbjuder insatser för asylsökande. Länsstyrelserna ansvarar därmed inte för att själva erbjuda insatser. Migrationsverkets verksamhet med organiserad sysselsättning kommer att upphöra. De insatser som erbjuds av folkbildningens aktörer fortsätter som tidigare, och är ett exempel på verksamhet som ska samordnas av länsstyrelserna.	https://regeringen.se/artiklar/2017/01/fragor-och-svar-om-tidiga-insatser-for-asylsokande/
-71	Regeringskansliet	Artikel från Arbetsmarknadsdepartementet :: Frågor och svar om tidiga insatser för asylsökande	692	Svenska från dag ett under asyltiden – vad är det?	692	Svenska från dag ett är en satsning för att ge asylsökande och vissa nyanlända möjlighet att lära sig svenska tidigt och samtidigt få en grundläggande förståelse för, och inblick i, det svenska samhället. Ett viktigt syfte är att ge de asylsökande en meningsfull sysselsättning under asyltiden. För att genomföra undervisning i svenska och samhällsorientering, Svenska från dag ett, tilldelas studieförbunden, folkhögskolorna och studieförbundet SISU Idrottsutbildarna ett statsbidrag. Intresset från både anordnare och deltagare har varit stort; Svenska från dag ett har hittills anordnats i över 250 av Sveriges 290 kommuner. Satsningen infördes i augusti 2015 och antalet deltagare de första dryga fyra månaderna var cirka 60 000 personer. Under 2016 (fram till september) var antalet deltagare drygt 40 000 personer.	https://regeringen.se/artiklar/2017/01/fragor-och-svar-om-tidiga-insatser-for-asylsokande/
-71	Regeringskansliet	Artikel från Arbetsmarknadsdepartementet :: Frågor och svar om tidiga insatser för asylsökande	693	Varför satsar regeringen på kompetenskartläggning för asylsökande?	693	Kompetenskartläggning, alltså kartläggning av en persons utbildningsbakgrund och arbetslivserfarenhet, redan under asyltiden är viktigt för en snabbare etablering. Den satsning på Arbetsförmedlingens kompetenskartläggning som beslutades i samband med vårändringsbudgeten för 2016 fortsätter. Från och med 2017 implementeras uppgiften permanent i Arbetsförmedlingens verksamhet. Genom kompetenskartläggning kan rekryteringsbehoven till olika bristyrken, bland annat inom välfärdsområdena, bättre tillgodoses.	https://regeringen.se/artiklar/2017/01/fragor-och-svar-om-tidiga-insatser-for-asylsokande/
-71	Regeringskansliet	Artikel från Arbetsmarknadsdepartementet :: Frågor och svar om tidiga insatser för asylsökande	694	Varför tas praktikplatserna för asylsökande bort?	694	Migrationsverkets ansvar för organiserad sysselsättning för asylsökande, som bland annat inkluderat praktikplatser, har upphört. Migrationsverket ska istället fokusera på att korta tiderna för handläggning av asylansökningar. I det nya system som införts, där länsstyrelserna är samordnande aktör, möjliggörs många olika insatser. Bland annat får de asylsökande möjlighet att ta del av exempelvis språkinsatser som anordnas av organisationer i det civila samhället. De avsiktsförklaringar som Migrationsverket ingått med ett antal företag har tagits över av Arbetsförmedlingen. När fler personer får uppehållstånd så behövs praktikplatserna till dessa personer. Syftet med den nya ordningen är att hjälpa de många nyanlända med uppehållstillstånd att komma ut på arbetsmarknaden.	https://regeringen.se/artiklar/2017/01/fragor-och-svar-om-tidiga-insatser-for-asylsokande/
-71	Regeringskansliet	Artikel från Arbetsmarknadsdepartementet :: Frågor och svar om tidiga insatser för asylsökande	695	Vad är syftet med det nya statsbidraget för tidiga insatser som infördes den 1 februari 2017?	695	Syftet är att motverka passivisering under asyltiden, att underlätta kontakter med den svenska arbetsmarknaden och att främja förutsättningarna för en framtida etablering för de som beviljas uppehållstillstånd.	https://regeringen.se/artiklar/2017/01/fragor-och-svar-om-tidiga-insatser-for-asylsokande/
-71	Regeringskansliet	Artikel från Arbetsmarknadsdepartementet :: Frågor och svar om tidiga insatser för asylsökande	696	Vilka kan ta del av statsbidraget?	696	Statsbidraget kan lämnas till organisationer i det civila samhället som uppfyller vissa krav på till exempel frivillighet och demokratisk uppbyggnad. Statsbidraget kan i vissa fall även lämnas till kommuner och kommunalförbund. Verksamhet kan bedrivas i samarbete med en eller flera andra organisationer.	https://regeringen.se/artiklar/2017/01/fragor-och-svar-om-tidiga-insatser-for-asylsokande/
-71	Regeringskansliet	Artikel från Arbetsmarknadsdepartementet :: Frågor och svar om tidiga insatser för asylsökande	697	Hur sker ansökan om statsbidrag för tidiga insatser?	697	Ansökan ställs till länsstyrelsen som också betalar ut statsbidraget. I mån av medel kan bidrag lämnas för verksamheter som främjar kunskaper i svenska språket, främjar kunskaper om samhälle och arbetsmarknad eller som främjar hälsa. Verksamheterna ska erbjudas för eller till förmån för vuxna asylsökande och personer som har beviljats uppehållstillstånd men som bor kvar i Migrationsverkets anläggningsboenden.	https://regeringen.se/artiklar/2017/01/fragor-och-svar-om-tidiga-insatser-for-asylsokande/
-71	Regeringskansliet	Artikel från Arbetsmarknadsdepartementet :: Frågor och svar om tidiga insatser för asylsökande	698	Varför avvecklas kommuners rätt till ersättning för sfi för personer i anläggningsboenden?	698	I budgetpropositionen för 2016 avsatte regeringen medel för sfi för personer i anläggningsboende. Dessa medel har använts i mycket begränsad utsträckning och sedan den 1 februari 2017 har medlen därför riktats om till ett bredare och mer flexibelt utbud av tidiga insatser för asylsökande och personer med uppehållstillstånd som bor i Migrationsverkets anläggningsboenden. Med den nya inriktningen bedöms medlen komma till bättre nytta och användas till insatser som når betydligt fler i målgruppen.	https://regeringen.se/artiklar/2017/01/fragor-och-svar-om-tidiga-insatser-for-asylsokande/
-71	Regeringskansliet	Artikel från Arbetsmarknadsdepartementet :: Frågor och svar om tidiga insatser för asylsökande	699	Kan kommuner använda det nya statsbidraget för sfi i anläggningsboenden?	699	Statsbidraget får i vissa fall lämnas till kommuner och kommunalförbund men får då inte användas för att utföra uppgifter som kommuner enligt lag eller förordning är skyldiga att utföra.	https://regeringen.se/artiklar/2017/01/fragor-och-svar-om-tidiga-insatser-for-asylsokande/
-72	Regeringskansliet	Frågor och svar om migration med anledning av situationen i Afghanistan	700	Vilka kan få skydd genom kvotflyktingsystemet?	700	Varje år tar Sverige ut flyktingar och andra skyddsbehövande i olika delar av världen för överföring och permanent bosättning genom s.k. vidarebosättning. Sedan 2018 har Sveriges flyktingkvot 5000 platser per år. Den svenska flyktingkvoten ska bidra till att lösa utdragna flyktingsituationer som riskerar att bli permanenta. Den kan också erbjuda skydd snabbt till personer i utsatta lägen. Personer som blir uttagna som kvotflyktingar kan befinna sig i flyktingläger, men även i städer eller på landsbygden. Att vidarebosättas till ett annat land kan vara den enda lösningen för personer som varken kan stanna i det första asyllandet eller återvända hem.	https://regeringen.se/regeringens-politik/migration-och-asyl/fragor-och-svar-om-migration-med-anledning-av-situationen-i-afghanistan/
-72	Regeringskansliet	Frågor och svar om migration med anledning av situationen i Afghanistan	701	Vad innebär regeringsbeslutet om vidarebosättning den 15 augusti?	701	Regeringen hade ett extra regeringssammanträde den 15 augusti. Då beslutades om ett antal ändringar i regelverket för uttag av kvotflyktingar för att möjliggöra större flexibilitet i akuta situationer. Det är Migrationsverket som är ansvarig myndighet för beslut om uppehållstillstånd och vidarebosättning. Det regeringsbeslut som togs innebär bl.a att kravet på att man ska befinna sig i tredjeland för att kunna vidarebosättas tillfälligt tas bort. Det är ambassaden som kommer att föreslå vilka individer det ska röra sig om. Migrationsverket har också fått möjlighet att omfördela bland de platser som finns inom ramen för Sveriges befintliga flyktingkvot på 5 000 platser 2021, för att möjliggöra ett större antal platser i akuta situationer än de 500 som redan finns vikta för sådana lägen.	https://regeringen.se/regeringens-politik/migration-och-asyl/fragor-och-svar-om-migration-med-anledning-av-situationen-i-afghanistan/
-72	Regeringskansliet	Frågor och svar om migration med anledning av situationen i Afghanistan	702	Går det att ansöka om att bli uttagen som kvotflykting?	702	Nej, det är inte möjligt att ansöka om uppehållstillstånd som kvotflykting. Det är UNHCR eller svensk utlandsmyndighet som kan föreslå personer för vidarebosättning. Vid presentationer för vidarebosättning ska särskilt uppmärksammas utsatta minoriteter, kvinnor och barn. Prövningen sker självständigt av Migrationsverket enligt utlänningslagens regler, efter hörande av Säkerhetspolisen. Det handlar om individuell prövning utifrån bedömning av skyddsbehov enligt utlänningslagens bestämmelser.	https://regeringen.se/regeringens-politik/migration-och-asyl/fragor-och-svar-om-migration-med-anledning-av-situationen-i-afghanistan/
-72	Regeringskansliet	Frågor och svar om migration med anledning av situationen i Afghanistan	703	Kan regeringen fatta beslut om vidarebosättning?	703	Det finns ingen möjlighet för regeringen att fatta beslut om uppehållstillstånd och vidarebosättning. Ansvarig myndighet Migrationsverket, fattar beslut i det enskilda ärendet och tillämpar därvid utlänningslagens bestämmelser. Enligt 12 kap. 2 § RF har regeringen ingen möjlighet att påverka myndighetsutövning mot enskild.	https://regeringen.se/regeringens-politik/migration-och-asyl/fragor-och-svar-om-migration-med-anledning-av-situationen-i-afghanistan/
-72	Regeringskansliet	Frågor och svar om migration med anledning av situationen i Afghanistan	704	Kommer Sverige att hjälpa de afghaner som tidigare utvisats till Afghanistan och som nu upplever att de är hotade?	704	En person som är förföljd eller riskerar förföljelse eller omänsklig behandling i sitt hemland kan söka asyl, men måste vara i Sverige eller vid gränsen till Sverige för att kunna söka asyl här. Det är Migrationsverket som handlägger ansökan och beslutar om uppehållstillstånd på grund av skyddsskäl.	https://regeringen.se/regeringens-politik/migration-och-asyl/fragor-och-svar-om-migration-med-anledning-av-situationen-i-afghanistan/
-72	Regeringskansliet	Frågor och svar om migration med anledning av situationen i Afghanistan	705	Hur påverkas utvisningar till Afghanistan?	705	Migrationsverket fattade den 16 juli 2021 beslut om att tills vidare stoppa avvisning och utvisning till Afghanistan, detta med hänsyn till säkerhetssituationen i Afghanistan. De afghaner som har ett lagakraftvunnet avslag på sin asylansökan kan ansöka hos Migrationsverket om ett tidsbegränsat uppehållstillstånd.	https://regeringen.se/regeringens-politik/migration-och-asyl/fragor-och-svar-om-migration-med-anledning-av-situationen-i-afghanistan/
-72	Regeringskansliet	Frågor och svar om migration med anledning av situationen i Afghanistan	706	Kan Sverige hjälpa anhöriga till de afghaner som redan befinner sig i Sverige att också komma hit?	706	En medborgare i ett land utanför EU som vill flytta till en familjemedlem i Sverige behöver ansöka om uppehållstillstånd innan inresa. Det är Migrationsverket som handlägger ansökan och beslutar om uppehållstillstånd.	https://regeringen.se/regeringens-politik/migration-och-asyl/fragor-och-svar-om-migration-med-anledning-av-situationen-i-afghanistan/
-72	Regeringskansliet	Frågor och svar om migration med anledning av situationen i Afghanistan	707	Hur många afghaner är på flykt i världen?	707	Enligt UNHCR befinner sig ca 2,6 miljoner afghaner på flykt i världen. Afghanistan utgör den tredje största nationaliteten av flyktingar globalt sett (efter Syrien och Venezuela).	https://regeringen.se/regeringens-politik/migration-och-asyl/fragor-och-svar-om-migration-med-anledning-av-situationen-i-afghanistan/
-72	Regeringskansliet	Frågor och svar om migration med anledning av situationen i Afghanistan	708	Hur många afghaner befinner sig på flykt inom Afghanistan?	708	Enligt uppgifter från IOM uppskattas 5,5 miljoner människor vara internflyktingar i Afghanistan. Fram till 9 augusti har antalet internflyktingar ökat med ca 550 000 i år, och talibanernas maktövertagande kommer sannolikt att resultera i ytterligare ökat antal internflyktingar.	https://regeringen.se/regeringens-politik/migration-och-asyl/fragor-och-svar-om-migration-med-anledning-av-situationen-i-afghanistan/
-72	Regeringskansliet	Frågor och svar om migration med anledning av situationen i Afghanistan	709	Hur påverkar situation i Afghanistan migrationsrörelser till Europa och Sverige?	709	Ökat våld, osäkerhet kring framtiden och en svår socioekonomisk situation är faktorer som kommer att verka starkt pådrivande för afghaner att migrera för att söka en säker tillvaro och möjligheter i utlandet. Det är rimligt att anta att de flesta som migrerar i ett första skede kommer att göra det internt. Många kommer troligen i ett senare skede försöka lämna Afghanistan och i första hand ta sig till Iran och Pakistan. Huruvida de sedan stannar i närområdet eller försöker ta sig vidare till Turkiet och Europa är beroende av bland annat politiska och ekonomiska förhållanden samt försörjningsmöjligheter i dessa länder. Migrationskonsekvenserna för Sverige är svåra att uppskatta men bedöms på kort till medellång sikt som små. Den mest sannolika stora migrationen bedöms ske internt samt mot grannländerna Iran och Pakistan. Migration mot Turkiet och vidare mot Europa är beroende av Irans, Pakistans och Turkiets förmåga och vilja att stoppa rörelser internt och över sina gränser.	https://regeringen.se/regeringens-politik/migration-och-asyl/fragor-och-svar-om-migration-med-anledning-av-situationen-i-afghanistan/
-90	Arbetsmiljöverket	Frågor och svar om lyftanordningar	862	Omfattas lyftredskap av Arbetsmiljö­verkets föreskrifter, AFS 2008:3, maskiner?	862	Ja, lyftredskap omfattas av föreskrifterna om maskiner (AFS 2008:3) som bygger på EUs maskindirektiv. Lyft­redskap ska vara CE-märkta.	https://www.av.se/produktion-industri-och-logistik/maskiner-och-arbetsutrustning/kranar-lyftar-och-lyftredskap/fragor-och-svar-om-lyftanordningar2/?hl=%22fr%C3%A5gor%20och%20svar%22
-90	Arbetsmiljöverket	Frågor och svar om lyftanordningar	863	Krävs det utbildning för att arbeta med mobila arbetsplattformar och i skylift?	863	Ja, det finns krav på utbildning och att de praktiska och teoretiska kunskaperna dokumenteras. Det är arbetsgivarens ansvar att bedöma om den utbildning och de kunskaper som arbetstagaren har är relevanta och tillräckliga. Arbetsgivaren ska också ge arbets­tagaren sitt tillstånd för användningen anordningen. När det gäller mobila arbetsplattformar har branschen tagit fram en läroplan för utbildning av förare (LLP) baserad på en ISO-standard som innebär att olika utbildningsföretag har möjlighet att erbjuda en likvärdig, kvalitetssäkrad utbildning. Den utbildningen är ett lämpligt sätt att uppfylla kraven på dokumenterade kunskaper när det gäller förare av mobila arbetsplattformar. Det går att läsa mer om läroplanen på Liftutbildningsrådets webbplats.	https://www.av.se/produktion-industri-och-logistik/maskiner-och-arbetsutrustning/kranar-lyftar-och-lyftredskap/fragor-och-svar-om-lyftanordningar2/?hl=%22fr%C3%A5gor%20och%20svar%23
-90	Arbetsmiljöverket	Frågor och svar om lyftanordningar	864	Krävs det utbildning för att hantera fordonskranar?	864	Det krävs dokumenterade praktiska och teoretiska kunskaper för att kunna hantera de kranar som är monterade på lastbilar. Arbetsgivaren ska också ge arbetstagaren sitt tillstånd för användningen anordningen. Läs mer i föreskrifterna om användning av lyftanordningar (AFS 2006:6) 29 §. Se till exempel information om utbildning fordonsmonterad kran hos Tyaskolan.	https://www.av.se/produktion-industri-och-logistik/maskiner-och-arbetsutrustning/kranar-lyftar-och-lyftredskap/fragor-och-svar-om-lyftanordningar2/?hl=%22fr%C3%A5gor%20och%20svar%24
-90	Arbetsmiljöverket	Frågor och svar om lyftanordningar	865	Finns det några regler gällande kunskap och kompetens för sax- och bomliftar?	865	En arbetsgivare som låter en arbetstagare eller inhyrd arbetskraft använda lyftanordningar eller lyftredskap ska ha dokumentation över dennes praktiska och teoretiska kunskaper med avseende på säker användning av utrustningen. I föreskrifterna om användning av lyftanordningar och lyftredskap (AFS 2006:6) 29 §, finns en precisering av vad kunskaperna ska omfatta när det gäller användning av en lyftanordning eller ett lyftredskap. Förutom det befintliga kravet på utbildning och kunskaper tillkommer alltså ett krav på att dessa kunskaper ska dokumenteras. Arbetsgivaren ska också ge arbetstagaren sitt tillstånd för användningen anordningen.	https://www.av.se/produktion-industri-och-logistik/maskiner-och-arbetsutrustning/kranar-lyftar-och-lyftredskap/fragor-och-svar-om-lyftanordningar2/?hl=%22fr%C3%A5gor%20och%20svar%25
-90	Arbetsmiljöverket	Frågor och svar om lyftanordningar	866	Vilka regler gäller när man använder motorsåg i skylift?	866	Endast de som har genomgått utbildning för arbete med arbets­plattform och motor­kedje­såg får beskära träd med motor­kedje­såg från arbets­plattform. Läs mer i föreskrifterna om användning av motor­kedje­sågar och röjsågar (AFS 2012:1).	https://www.av.se/produktion-industri-och-logistik/maskiner-och-arbetsutrustning/kranar-lyftar-och-lyftredskap/fragor-och-svar-om-lyftanordningar2/?hl=%22fr%C3%A5gor%20och%20svar%26
-90	Arbetsmiljöverket	Frågor och svar om lyftanordningar	867	Krävs säkring med sele när man använder skylift?	867	En riskbedömning avgör om personer i skylift måste vara säkrade med en sele. När man ska använda lyftanordningar och lyftredskap ska arbetsförhållandena undersökas och riskerna bedömas. Resultatet av riskbedömningen avgör om personen ska vara säkrad med ett personligt fallskydd. För att särskilt uppmärksamma två användningssituationer, finns bestämmelser om att personligt fallskydd ska användas om det finns risk för att liften blir påkörd av till exempel ett fordon, eller när den används vid trädbeskärning.	https://www.av.se/produktion-industri-och-logistik/maskiner-och-arbetsutrustning/kranar-lyftar-och-lyftredskap/fragor-och-svar-om-lyftanordningar2/?hl=%22fr%C3%A5gor%20och%20svar%27
-90	Arbetsmiljöverket	Frågor och svar om lyftanordningar	868	Finns det något krav att informera om klämrisker i hissar som saknar skydd mot schaktväggen?	868	Ja, hissar som är avsedda för persontransport och som saknar korgdörr eller annat skydd mot schaktväggen ska utrustas med en skylt som varnar för risken att klämmas. Detta framgår av Boverkets föreskrifter. Skrymmande gods får endast transporteras i hissar med skydd mot schaktväggen. Hissen ska antingen ha en korgdörr eller så ska korg­öppningen ha en skydds­anordning som stoppar hissen om godset kommer i kontakt med schakt­väggen. Mer information om detta hittar du i våra föreskrifter om användning av lyft­anordningar och lyft­redskap (AFS 2006:06) 23 §. Om du vill uppgradera säkerheten på en hiss måste du följa Bo­verkets regler som gäller vid ombyggnad av hissar.	https://www.av.se/produktion-industri-och-logistik/maskiner-och-arbetsutrustning/kranar-lyftar-och-lyftredskap/fragor-och-svar-om-lyftanordningar2/?hl=%22fr%C3%A5gor%20och%20svar%28
-91	Arbetsmiljöverket	Frågor och svar om mobbning	869	Jag mår dåligt och har varit mobbad eller kränkt på min arbetsplats länge. Vad ska jag göra?	869	Det vanligaste är att ta kontakt med sin närmaste chef. Enligt arbetsmiljöreglerna är din arbetsgivare skyldig att förebygga och hantera kränkande särbehandling. Alla chefer och arbetsledare ska ha kunskaper för att förebygga och hantera detta. Den som drabbats ska snabbt få hjälp och stöd.	https://www.av.se/halsa-och-sakerhet/psykisk-ohalsa-stress-hot-och-vald/mobbning/fragor-och-svar-om-mobbning2
-91	Arbetsmiljöverket	Frågor och svar om mobbning	870	Vad ska jag göra om min chef inte lyssnar på mig?	870	Om du inte känner att du kan vända dig till någon av dina chefer, eller om dina chefer inte följer reglerna så kan du ta kontakt med ditt skyddsombud. Tillsammans med ditt skyddsombud kan du sedan komma överens om hur ni ska gå vidare. Det kan också vara en fråga för de fackförbund som finns på arbetsplatsen.	https://www.av.se/halsa-och-sakerhet/psykisk-ohalsa-stress-hot-och-vald/mobbning/fragor-och-svar-om-mobbning3
-91	Arbetsmiljöverket	Frågor och svar om mobbning	871	Jag är utsatt för sexuella trakasserier/diskriminering på min arbetsplats. Vad ska jag göra?	871	Du kan göra en anmälan till Diskrimineringsombudsmannen (DO). Arbetsgivaren har också ett antal skyldigheter enligt arbetsmiljölagen och Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö (AFS 2015:4). Arbetsgivaren ska bland annat snabbt ge utsatta hjälp och stöd.	https://www.av.se/halsa-och-sakerhet/psykisk-ohalsa-stress-hot-och-vald/mobbning/fragor-och-svar-om-mobbning4
-91	Arbetsmiljöverket	Frågor och svar om mobbning	872	Jag är utsatt för kränkningar och skulle vilja ha ett officiellt uttalande av er i frågan. Hur ska jag göra?	872	Det kan vi tyvärr inte ge, eftersom vi inte utreder fall av kränkande särbehandling.	https://www.av.se/halsa-och-sakerhet/psykisk-ohalsa-stress-hot-och-vald/mobbning/fragor-och-svar-om-mobbning5
-91	Arbetsmiljöverket	Frågor och svar om mobbning	873	Är arbetsgivaren skyldig att anmäla sjukskrivningar på grund av kränkningar och mobbning till Arbetsmiljöverket eller Försäkringskassan?	873	Ja, arbetsgivaren ska anmäla detta som en arbetssjukdom på www.anmalaarbetsskada.se. Anmälan går då till Försäkringskassan.	https://www.av.se/halsa-och-sakerhet/psykisk-ohalsa-stress-hot-och-vald/mobbning/fragor-och-svar-om-mobbning6
-91	Arbetsmiljöverket	Frågor och svar om mobbning	874	Hur hanteras mobbning i föreskrifterna?	874	När det gäller frågor om upprättelse för den enskilde individen så reglerar inte arbetsmiljölagen detta och därför inte heller föreskrifter. Arbetsgivaren ska tillhandahålla stöd för den som drabbats av kränkande särbehandling. Fokus för arbetsmiljöreglerna är alltid att förebygga ohälsa. Föreskrifterna – och vägledningen – gör det tydligare hur man ska arbeta förebyggande mot kränkningar i arbetslivet.	https://www.av.se/halsa-och-sakerhet/psykisk-ohalsa-stress-hot-och-vald/mobbning/fragor-och-svar-om-mobbning7
-91	Arbetsmiljöverket	Frågor och svar om mobbning	875	Vad kan man som arbetstagare göra i en situation där man känner sig kränkt eller mobbad av sin chef?	875	Föreskrifterna säger att man ska ha rutiner för och kunskaper om hur man förebygger och hanterar kränkande särbehandling. Det ska vara tydligt vem man ska vända sig till vid kränkande särbehandling. I de allmänna råden står även att man bör kunna vända sig till en högre chef och att den som ska göra en utredning bör vara opartiskt och ha de berördas förtroende.	https://www.av.se/halsa-och-sakerhet/buller/mata-ljud-och-buller/mat-buller-med-din-mobiltelefon/fragor-och-svar-om-bullerappen/?hl=%22fr%C3%A5gor%20och%20svar%22
-92	Arbetsmiljöverket	Frågor och svar om bullerappen	876	Mina sparade mätningar försvann i samband med den uppdatering som kom i december 2020. Hur hittar jag dem igen?	876	Dessvärre måste vi meddela att det var en miss från vår sida. De sedan tidigare sparade mätningarna tycks ha gått förlorade för många iOS-användare. Vi kommer i samband med framtida uppdateringar göra vad vi kan för att undvika att samma problem uppstår igen.	https://www.av.se/halsa-och-sakerhet/buller/mata-ljud-och-buller/mat-buller-med-din-mobiltelefon/fragor-och-svar-om-bullerappen/?hl=%22fr%C3%A5gor%20och%20svar%22
-92	Arbetsmiljöverket	Frågor och svar om bullerappen	877	Jag och min kompis har samma mobiltelefonmodeller men får olika mätvärden, varför är det så?	877	Det kan bero på lite olika faktorer, bland annat: - slitage på telefonerna; - ludd eller annan smuts som sökt sig in i telefonens mikrofon; - ett skal eller fodral som påverkar mikrofonen; När vi anpassar appen för olika modeller så använder vi oss av helt nya telefoner. Det är svårt att avgöra hur den enskilda användarens telefon är i jämförelse med den vi använt vid testtillfället.	https://www.av.se/halsa-och-sakerhet/buller/mata-ljud-och-buller/mat-buller-med-din-mobiltelefon/fragor-och-svar-om-bullerappen/?hl=%22fr%C3%A5gor%20och%20svar%23
-92	Arbetsmiljöverket	Frågor och svar om bullerappen	878	Jag har mätt två olika ljudkällor (gräsklippare och slipmaskin) varav den ena är uppenbart mycket starkare än den andra men får liknande resultat på ljudnivån, vad kan det bero på?	878	Bullerappen mäter bäst mellan 40 och ca 85 dB(A) om du har en Android-telefon och 40 och upp till 105 dB(A) för vissa iPhone-modeller. Det innebär att även om du med en Android-telefon mäter en ljudkälla som har en högre ljudnivå än 85 dB(A) så kommer du sannolikt ändå inte få ett värde som överstiger 85 dB(A).	https://www.av.se/halsa-och-sakerhet/buller/mata-ljud-och-buller/mat-buller-med-din-mobiltelefon/fragor-och-svar-om-bullerappen/?hl=%22fr%C3%A5gor%20och%20svar%24
-92	Arbetsmiljöverket	Frågor och svar om bullerappen	879	När jag mätte vid en stor dovt mullrande fläkt så visade appen endast 40 dB(A) även om jag upplevde ljudet riktigt högt och väldigt störande. Hur gör jag för att mäta ljud med den typen av låga frekvenser?	879	Tyvärr så fungerar inte appen så bra vid mätningar av låga frekvenser. Det beror på inbyggda begränsningar i telefonen.	https://www.av.se/halsa-och-sakerhet/buller/mata-ljud-och-buller/mat-buller-med-din-mobiltelefon/fragor-och-svar-om-bullerappen/?hl=%22fr%C3%A5gor%20och%20svar%25
-92	Arbetsmiljöverket	Frågor och svar om bullerappen	880	Hur vet jag om just min telefon är anpassad eller inte?	880	Vi har listat de anpassade telefonmodellerna på sidan om bullerappen samt på AppStore och PlayStore. Vår plan var även att i samband med senaste uppdateringen av appen lägga till en funktion som flaggade om telefonen inte är kompatibel, men det prioriterades bort på grund av kostnad. Vi hoppas vi kan lägga till den informationen i nästa uppdatering.	https://www.av.se/halsa-och-sakerhet/buller/mata-ljud-och-buller/mat-buller-med-din-mobiltelefon/fragor-och-svar-om-bullerappen/?hl=%22fr%C3%A5gor%20och%20svar%26
-92	Arbetsmiljöverket	Frågor och svar om bullerappen	881	Ni skriver att ni anpassat appen för olika telefonmodeller. Hur bar ni er åt då?	881	Våra bullerexperter har byggt en stor trälåda med högtalare i ena änden och öppning med tätningsborste i andra änden där en precisionsljudnivåmätare och en telefon legat intill varandra. Därefter justeras apparnas (iOS och Android) kalibreringsfaktor för att få en så likvärdig kurva som bullermätaren som möjligt. När appen installeras känner den av vilken slags telefon och modell som du har och den ställer då själv in den kalibreringsfaktor som det ska vara. Om modellen inte har anpassats så utgår appen från ursprungsläget. 	https://www.av.se/halsa-och-sakerhet/buller/mata-ljud-och-buller/mat-buller-med-din-mobiltelefon/fragor-och-svar-om-bullerappen/?hl=%22fr%C3%A5gor%20och%20svar%27
-92	Arbetsmiljöverket	Frågor och svar om bullerappen	882	Varför finns inte appen för min telefon?	882	Vi har valt att prioritera de Android- och Apple-telefoner som vid respektive mättillfälle hade störst marknadsandelar i Sverige i kombination med statistik över vilka telefonmodeller som dominerar surfandet till av.se. Att anpassa en telefonmodell till appen tar en dryg timme vilket innebär en viss kostnad och som myndighet har vi inte obegränsade resurser att lägga på en enskild applikation.	https://www.av.se/halsa-och-sakerhet/buller/mata-ljud-och-buller/mat-buller-med-din-mobiltelefon/fragor-och-svar-om-bullerappen/?hl=%22fr%C3%A5gor%20och%20svar%28
-92	Arbetsmiljöverket	Frågor och svar om bullerappen	883	Jag har en del förbättringsförslag men vet inte vart jag ska vända mig med dessa. Var?	883	Långt ned på nästan varje sida på av.se finns en funktion där du kan kommentera innehållet på sidan. Den inleds med fr��gan ”Blev du hjälpt av informationen på den här sidan?” Skriv av dig där och uppge din e-postadress om du önskar svar.	https://www.av.se/halsa-och-sakerhet/buller/mata-ljud-och-buller/mat-buller-med-din-mobiltelefon/fragor-och-svar-om-bullerappen/?hl=%22fr%C3%A5gor%20och%20svar%29
-92	Arbetsmiljöverket	Frågor och svar om bullerappen	884	Nu har jag mätt och ljudnivån är alldeles för hög. Vad gör jag nu?	884	För det första bör du överväga att ta hjälp av någon sakkunnig person som kan hjälpa till att mäta med en riktig ljudnivåmätare. Är din arbetsplats ansluten till företagshälsovården så kontakta dem, de brukar kunna hjälpa till med mätningar. Annars kan du vända dig till konsult som jobbar med bullerfrågor. Tänk på att det är arbetsgivaren, inte arbetstagaren, som är ansvarig för arbetsmiljön och därmed den som är ansvariga för att utreda och åtgärda eventuella problem med buller och störande ljud på en arbetsplats.	https://www.av.se/halsa-och-sakerhet/buller/mata-ljud-och-buller/mat-buller-med-din-mobiltelefon/fragor-och-svar-om-bullerappen/?hl=%22fr%C3%A5gor%20och%20svar%30
-92	Arbetsmiljöverket	Frågor och svar om bullerappen	885	Hur exakta mätvärden ger bullerappens mätare?	885	Bullerappen ska ses som en indikator. För mer precisa mätningar ska professionell mätutrustning användas. 	https://www.av.se/halsa-och-sakerhet/buller/mata-ljud-och-buller/mat-buller-med-din-mobiltelefon/fragor-och-svar-om-bullerappen/?hl=%22fr%C3%A5gor%20och%20svar%31
-92	Arbetsmiljöverket	Frågor och svar om bullerappen	886	Hur blir mina mätningar med en extern mikrofon?	886	Ingen aning. Testa gärna och återkom till oss om du anser att det fungerar bättre.	https://www.av.se/halsa-och-sakerhet/buller/mata-ljud-och-buller/mat-buller-med-din-mobiltelefon/fragor-och-svar-om-bullerappen/?hl=%22fr%C3%A5gor%20och%20svar%32
-92	Arbetsmiljöverket	Frågor och svar om bullerappen	887	Varför går det inte att ta bort enskilda sparade mätningar?	887	Ja det var en bra fråga. Vi tar den med oss till nästa uppdatering.	https://www.av.se/halsa-och-sakerhet/buller/mata-ljud-och-buller/mat-buller-med-din-mobiltelefon/fragor-och-svar-om-bullerappen/?hl=%22fr%C3%A5gor%20och%20svar%33
-92	Arbetsmiljöverket	Frågor och svar om bullerappen	888	På min arbetsplats är varken svenska eller engelska förstaspråk, kommer ni att lägga till fler språk under inställningarna i appen?	888	Troligtvis kommer vi inte att lägga till fler språk. 	https://www.av.se/halsa-och-sakerhet/buller/mata-ljud-och-buller/mat-buller-med-din-mobiltelefon/fragor-och-svar-om-bullerappen/?hl=%22fr%C3%A5gor%20och%20svar%34
-92	Arbetsmiljöverket	Frågor och svar om bullerappen	889	När uppdaterar ni appen härnäst?	889	Senaste uppdateringen släpptes i september 2017 och på grund av åtstramad budget kommer inga anpassningar att göras under 2018.	https://www.av.se/halsa-och-sakerhet/buller/mata-ljud-och-buller/mat-buller-med-din-mobiltelefon/fragor-och-svar-om-bullerappen/?hl=%22fr%C3%A5gor%20och%20svar%35
-93	Arbetsmiljöverket	Frågor och svar om hot och våld	890	Vad gäller vid risk för våld i enskilt hem?	890	När ett arbete innebär en påtaglig risk för att en arbetstagare ska utsättas för våld, hot eller andra starkt psykiskt påfrestande förhållanden får arbetet inte utföras som ensamarbete. De som arbetar inom hemtjänsten och hemsjukvården eller som personlig assistent, kommer i nära kontakt med brukarna, det vill säga de personer man utför arbetsuppgifter hos. I vissa hem förekommer missbruksproblem eller psykiska sjukdomar. Arbetstagarna riskerar då att utsättas för hot, våld eller andra psykiskt påfrestande förhållanden som tillmälen, beskyllningar eller sexuella anspelningar. Det är viktigt att arbetsgivaren informerar om hur olika psykiska sjukdomar yttrar sig och i vilka fall de utgör ett hot mot arbetstagarna. Detta kan minska arbetstagarnas eventuella rädsla eller känsla av otillräcklighet. Det är också viktigt att arbetsgivaren har en arbetsorganisation som ger utrymme för fortlöpande handledning och stöd. Handledning och stöd till såväl arbetsledare som övriga arbetstagare kan lämnas av någon inom den egna arbetsorganisationen eller av någon utanför denna, till exempel företagshälsovården. För att underlätta samarbetet med brukaren behöver arbetsgivaren innan arbetet påbörjas, informera om sitt arbetsmiljöansvar och att brukarens behov kanske inte alltid kan bli tillgodosedda precis så som man önskar om det riskerar arbetstagarens hälsa.	https://www.av.se/halsa-och-sakerhet/psykisk-ohalsa-stress-hot-och-vald/hot-och-vald/fragor-och-svar-om-hot-och-vald2
-93	Arbetsmiljöverket	Frågor och svar om hot och våld	891	Är arbetsgivaren skyldig att utreda olyckor på jobbet?	891	Ja, arbetsgivaren ska utreda orsakerna till ohälsa, olyckor och allvarliga tillbud (med tillbud menas när det är på väg att bli en olycka men inte blir det) i arbetet. Vissa förebyggande åtgärder måste genomföras omedelbart. Andra kanske kan vänta, men då ska de tas upp i en skriftlig handlingsplan med uppgift om när de ska vara genomförda och vem som ansvarar för detta. Det som står i handlingsplanen ska genomföras så snart det är praktiskt möjligt. Alla tillbud och händelser med våld eller hot om våld ska dokumenteras och utredas, vare sig de är allvarliga eller inte.	https://www.av.se/halsa-och-sakerhet/psykisk-ohalsa-stress-hot-och-vald/hot-och-vald/fragor-och-svar-om-hot-och-vald3
-93	Arbetsmiljöverket	Frågor och svar om hot och våld	892	Får man arbeta ensam på en vårdavdelning på natten?	892	Det beror på vilken typ av vårdavdelning det rör sig om. Om man inte kan få godtagbar säkerhet, är det inte lämpligt. Ibland kan man ordna säkerheten genom att personalen kan larma någon annan instans om hjälp, till exempel arbetsledare, annan avdelning eller väktare. Det är viktigt att försäkra sig om att det finns någon som kan besvara larmet och att se till att man kan få nödvändig hjälp inom rimlig tid. 	https://www.av.se/halsa-och-sakerhet/psykisk-ohalsa-stress-hot-och-vald/hot-och-vald/fragor-och-svar-om-hot-och-vald4
-93	Arbetsmiljöverket	Frågor och svar om hot och våld	893	Jag har blivit slagen av en patient i jobbet på en akutmottagning. Vad ska jag göra?	893	Du ska vända dig till din arbetsgivare och begära hjälp. Om arbetsgivaren inte själv kan ordna med detta, bör ni tillsammans kontakta företagshälsovården. Det är viktigt att ni gemensamt pratar igenom hur ni ska förebygga att något liknande händer på nytt. Glöm inte heller att anmäla det inträffade som en arbetsskada.	https://www.av.se/halsa-och-sakerhet/psykisk-ohalsa-stress-hot-och-vald/hot-och-vald/fragor-och-svar-om-hot-och-vald5
-93	Arbetsmiljöverket	Frågor och svar om hot och våld	894	Får en 15-åring gå som PRAO tillsammans med en väktare nattetid?	894	Nej det får hon eller han inte. Vid prao får endast lättare och riskfritt arbete förekomma. I bilaga 1 i föreskrifterna om minderårigas arbetsmiljö (AFS 2012:3) redovisas vilka arbetsuppgifter som är förbjudna för minderåriga och bland dessa finns bevakningsarbete enligt lagen om bevakningsföretag.	https://www.av.se/halsa-och-sakerhet/psykisk-ohalsa-stress-hot-och-vald/hot-och-vald/fragor-och-svar-om-hot-och-vald6
-93	Arbetsmiljöverket	Frågor och svar om hot och våld	895	Om en elev slår en anställd ska det då göras en anmälan enligt 3 kap. 3 a § i arbetsmiljölagen?	895	Ja, alla hot om våld eller våld mellan elever och lärare, eller mellan elever, ska anmälas till Arbetsmiljöverket. Både elever och lärare är skyddade av arbetsmiljölagen och föreskrifterna om våld och hot i arbetsmiljön, AFS 1993:2. I enlighet med dessa föreskrifter ska alla arbetsplatser, där det kan finnas risk att drabbas av ohälsa på grund av hot och våld, arbeta förebyggande för att motverka detta. Det ska även finnas rutiner för hur ni ska göra om olyckan är framme och hur ni till exempel ska hantera anmälningar. Tala med din arbetsgivare som är den som är ansvarig för detta förebyggande arbete. Ni måste också ta ställning till om händelsen bör polisanmälas.	https://www.av.se/halsa-och-sakerhet/psykisk-ohalsa-stress-hot-och-vald/hot-och-vald/fragor-och-svar-om-hot-och-vald7
-93	Arbetsmiljöverket	Frågor och svar om hot och våld	896	Vad gäller om man är gravid och arbetar på ett äldreboende för senildementa där det finns många våldsamma patienter?	896	Vård och omsorg och sociala tjänster är de mest utsatta branscherna när det gäller hot och våld. Arbetsgivaren är skyldig att, i samverkan med den gravida, göra en riskbedömning över hur stor sannolikheten är att den gravida drabbas av våld och vad konsekvenserna blir av detta. Arbetsgivaren är skyldig att snarast vidta åtgärder för att undanröja risken att den gravida drabbas av ohälsa på grund av hot- och våldsrisken. Det kan hända att arbetsuppgifterna behöver anpassas, till exempel genom omplacering. Om arbetsgivaren inte lyckas åtgärda riskerna så är det förbjudet att låta den gravida arbeta i den riskfyllda arbetsmiljön. Det är förenat med böter för arbetsgivaren att bryta mot dessa bestämmelser. 	https://www.av.se/halsa-och-sakerhet/psykisk-ohalsa-stress-hot-och-vald/hot-och-vald/fragor-och-svar-om-hot-och-vald8
-93	Arbetsmiljöverket	Frågor och svar om hot och våld	897	Jag har en kollega som blivit hotad muntligt av en underleverantör som vi anlitar. Vad har vi som företag för skyldigheter och vad kan vi göra för att hjälpa?	897	Detta är ett allvarligt tillbud som ska anmälas till Arbetsmiljöverket. Ni ska även överväga att göra en polisanmälan. Alla organisationer som kan drabbas av hot- och våldssituationer måste arbeta förebyggande så att ingen drabbas av ohälsa på grund av saker som händer på jobbet. Att kartlägga riskerna för hot och våld ska vara en del av ert systematiska arbetsmiljöarbete. I korthet innebär det att regelbundet undersöka er arbetsmiljö för att hitta de risker som finns, åtgärda dessa med exempelvis säkerhetsrutiner, tekniska lösningar eller genom möjlighet till stöd. Sedan ska arbetsgivaren följa upp åtgärderna för att kontrollera att de fungerade som det var tänkt. Ibland räcker inte de förebyggande åtgärderna till och olyckan kan vara ett faktum. Arbetsgivaren är skyldig att ha en plan för första hjälpen och krisstöd. Upprätta rutiner för hur ni på arbetsplatsen ska agera om någon skadas eller drabbas av hot eller våld. En arbetstagare som utsatts för hot om våld eller våld ska snabbt få hjälp och stöd för att förebygga eller lindra såväl fysisk som psykisk skada. I det akuta skedet kan det ofta vara den drabbades arbetskamrater som förväntas ge den allra första hjälpen tills ambulans och polis anländer. Att snabbt finnas tillhands för en drabbad arbetskamrat kan minska arbetskamratens skador betydligt. Tänk på att även den som blivit vittne till det som inträffat kan vara i behov av stöd. Arbetsolyckor eller allvarliga tillbud ska anmälas till Arbetsmiljöverket. 	https://www.av.se/halsa-och-sakerhet/psykisk-ohalsa-stress-hot-och-vald/hot-och-vald/fragor-och-svar-om-hot-och-vald9
-93	Arbetsmiljöverket	Frågor och svar om ställningar	898	Varför får man inte längre hyra ut gamla ställningar?	898	Gamla ställningar får hyras ut, men bara om de omfattas av ett typkontrollintyg. Om man inte låtit typkontrollera dem får de inte upplåtas (till exempel hyras ut) från och med 1 januari 2016. Kravet beror på att många gamla ställningar (som inte senare typkontrollerats) har en avsevärt lägre säkerhetsnivå.	https://www.av.se/produktion-industri-och-logistik/stallningar/fragor-och-svar-om-stallningar2/?hl=%22fr%C3%A5gor%20och%20svar%22
-93	Arbetsmiljöverket	Frågor och svar om ställningar	899	Går det bra om en ställning är typkontrollerad i ett annat EES-land?	899	I princip ja, men man måste själv kontrollera att ställningen verkligen är typkontrollerad i ett annat EES-land. Typkontrollintyget måste till exempel vara utfärdat av ett ackrediterat organ, det måste även innehålla en årlig efterkontroll och vara utformat med samma säkerhetsnivå (tekniska krav) som enligt våra föreskrifter om ställningar (AFS 2013:4). Typkontroll och instruktioner måste vara på svenska, och bakomliggande handlingar (till exempel beräkningar och provningsrapporter) måste vara på svenska eller engelska. Leverantörerna av ställningarna måste ha tillgång till handlingarna.	https://www.av.se/produktion-industri-och-logistik/stallningar/fragor-och-svar-om-stallningar2/?hl=%22fr%C3%A5gor%20och%20svar%23
-93	Arbetsmiljöverket	Frågor och svar om ställningar	900	Många typkontrollerade ställningar ser likadana ut och passar i varandra – betyder det att de är kompatibla med varandra?	900	Nej, man kan inte blanda dem utan vidare. De kan mycket väl ha olika hållfasthetsegenskaper eller varierande godstjocklekar, och styvheten mellan komponenterna kan också variera. För att man ska kunna blanda olika fabrikat måste man först göra en utredning som visar att de kan blandas med bibehållen betryggande säkerhet.	https://www.av.se/produktion-industri-och-logistik/stallningar/fragor-och-svar-om-stallningar2/?hl=%22fr%C3%A5gor%20och%20svar%24
-93	Arbetsmiljöverket	Frågor och svar om ställningar	901	Vilka krav gäller för dem som anordnar utbildning för att uppföra, väsentligen ändra och montera ner ställningar?	901	Utbildningen kan anordnas av företag och enskilda som kan området väl och är goda pedagoger. Arbetsmiljöverket har inga formella krav på dem, och man behöver heller inte göra någon anmälan om verksamheten. I många gymnasieskolors byggprogram ingår ”Allmän utbildning om ställningar”, men tyvärr inte alla. Du måste ta reda på detta från den skola det handlar om. Det måste stå i betyget att utbildningen ingår för att det ska gälla som utbildningsbevis. Om du tappat bort ditt utbildningsbevis kan du inte få ett nytt av Arbetsmiljöverket. Vi har inga listor eller förteckningar över vilka som har genomgått utbildning. Du måste vända dig till den som utfärdat utbildningsbeviset. Arbetsmiljöverket har inga regler om hur länge utbildningen gäller, men arrangören av utbildningen kan ange att den bara gäller en viss tid. Om reglerna för området ändras kan man behöva komplettera sin utbildning.	https://www.av.se/produktion-industri-och-logistik/stallningar/fragor-och-svar-om-stallningar2/?hl=%22fr%C3%A5gor%20och%20svar%25
-93	Arbetsmiljöverket	Frågor och svar om ställningar	902	Vilket skydd mot fall behövs när man uppför, ändrar och monterar ner ställningar?	902	Om du använder en ställning där räcket monteras nerifrån så behövs inte personlig fallskyddsutrustning under förutsättning att såväl överledare och mellanledare finns på plats när du kommer upp på nästa nivå. Om du använder ett tillfälligt skyddsräckessystem som monteras på en lägre nivå och sedan skjuts upp till nästa nivå gäller samma sak, du behöver inte använda personlig fallskyddsutrustning under förutsättning att räckessystemet har överledare och mellanledare. Om du bygger ställningar på annat sätt och räcket inte finns på plats på en nivå från början måste du använda personlig fallskyddsutrustning tills överledare och mellanledare är monterade. Fotlist ska monteras snarast därefter och finnas på plats innan ställningen överlämnas.	https://www.av.se/produktion-industri-och-logistik/stallningar/fragor-och-svar-om-stallningar2/?hl=%22fr%C3%A5gor%20och%20svar%26
-93	Arbetsmiljöverket	Frågor och svar om ställningar	903	Vilka tillträdesleder ska det finnas i en ställning?	903	Det beror på hur ställningen ser ut – men i fasadställningar och andra fast monterade ställningar ska det normalt vara trappor. Det är sällan något annat är acceptabelt. I stora ställningar kan flera trappor behövas, avståndet mellan dem bör inte vara större än 25 meter. Ibland kan man behöva hiss utöver trappor. Man ska göra en riskbedömning med hänsyn till följande faktorer: - hur högt det är till arbetsplanet; - hur omfattande arbetet är; - hur många som ska använda tillträdeslederna. I rullställningar beror det på hur högt det är från marken till rullställningens översta arbetsplan – är det max 2,5 meter är vertikal stege tillräckligt. Vid större höjder ska det vara antingen lutande stege, trappstege eller trappa. Man ska välja det som behövs med tanke på det arbete man ska utföra. Vid byggnads- och anläggningsarbete ska det normalt vara trappor som tillträdesleder men inte alltid, beroende på tid för arbetet och höjd till arbetsplanet.	https://www.av.se/produktion-industri-och-logistik/stallningar/fragor-och-svar-om-stallningar2/?hl=%22fr%C3%A5gor%20och%20svar%27
-93	Arbetsmiljöverket	Frågor och svar om ställningar	904	När man använder en ställning som fallskydd i stället för att sätta skyddsräcke på en takfot eller takkant, hur ska då räcket se ut?	904	Räcket ska vara minst en meter högt (1000 mm), och man mäter höjden vinkelrätt mot takytan eller takytans förlängning (om takytan lutar utåt). Om man även kan stå på ställningen ska räcket vara minst 950 mm över arbetsplanet. Titta i vägledningen ”Säkra ställningar”, sid 24-28. Om ställningen bara ska tjäna som skydd mot fall från taket bör arbetsplanet vara nära takfoten. Om man ska kunna gå direkt mellan takytan och arbetsplanet kan avståndet vara lite större, men inte mer än 40-50 cm. Om man ska stå på arbetsplanet och arbeta på takfoten behöver det vara minst 70 cm skillnad för att inte det ska bli för dåliga arbetsställningar. Kom då ihåg att en särskild tillträdesled mellan tak och arbetsplan behövs, och att arbetsplanet kan behöva förstärkas för att klara ett fall från taket. Du behöver normalt ha ställning lika långt åt varje sida som avståndet från den översta delen av arbetsytan till takfoten. Titta på figuren i vägledningen ”Säkra ställningar”, sid 29.	https://www.av.se/produktion-industri-och-logistik/stallningar/fragor-och-svar-om-stallningar2/?hl=%22fr%C3%A5gor%20och%20svar%28
-93	Arbetsmiljöverket	Frågor och svar om ställningar	905	Vilka sanktionsavgifter kan man drabbas av, och vem ska betala dem?	905	I 10 § i ställningsföreskrifterna är en sanktionsavgift införd för den som släpper ut ställningar eller ställningskomponenter på marknaden, om de inte är typkontrollerade på ett korrekt sätt. Denna ska betalas av den som släppt ut produkten på marknaden, oftast tillverkaren eller leverantören. I 47 § i ställningsföreskrifterna är en sanktionsavgift införd för den som låter sina arbetstagare uppföra, väsentligen ändra eller montera ner ställningar, om de inte kan visa dokumentation på att de genomgått föreskriven utbildning. Det blir arbetstagarnas arbetsgivare som får betala sanktionsavgiften. I föreskrifterna om byggnads- och anläggningsarbete är det sanktionsavgift om man arbetar utan att vara skyddad mot fallrisker. Denna gäller endast om ställningen eller väderskyddet ska användas i byggnads- och anläggningsarbete, och man ska då använda reglerna i ställningsföreskrifterna när det gäller hur räcket ska vara utformat. Även denna sanktionsavgift ska betalas av den arbetsgivare vars arbetstagare inte är skyddade mot fallrisker.	https://www.av.se/produktion-industri-och-logistik/stallningar/fragor-och-svar-om-stallningar2/?hl=%22fr%C3%A5gor%20och%20svar%29
-94	Arbetsmiljöverket	Frågor och svar om truckar	906	Är det tillåtet att lyssna på radio i hörselkåpor när man jobbar i industri där det finns trucktrafik?	906	Det finns inget förbud mot att lyssna på radio i hörselkåpor. Arbets­givaren måste undersöka och bedöma riskerna när man ska använda truck. I risk­bedömningen ska det ingå en bedömning av om personer vistas inom truckens risk­område, om de använder hörsel­skydd och vilken typ av hörsel­skydd de använder. När det inte går att skilja helt på trucktrafik från ett område med de som går och annan trafik kan det vara nödvändigt att vidta andra åtgärder för att minska riskerna för skador. Du kan läsa mer i föreskrifterna om användning av truckar (AFS 2006:5). I paragraf 3 står det mer om hur man ska använda hörselskydd.	https://www.av.se/produktion-industri-och-logistik/fordon/truckar/fragor-och-svar-om-truckar2
-94	Arbetsmiljöverket	Frågor och svar om truckar	907	Finns det särskilda bestämmelser om truckar?	907	Ja, de heter Användning av truckar (AFS 2006:5). Där står det att arbets­givaren ansvarar för att användningen av truckar ska risk­bedömas. Truckar får bara användas i lämpliga miljöer, bland annat måste sikten vara tillfredsställande och trucktrafiken ska vara avgränsad från gående. Lastbilsflak och liknande ska vara säkrade, innan man kör ut med truck på flaket och man ska använda bälte när det finns. Arbets­givarens tillstånd och truck­förarens teoretiska och praktiska kunskaper ska vara skriftligt dokumenterade.	https://www.av.se/produktion-industri-och-logistik/fordon/truckar/fragor-och-svar-om-truckar3
-94	Arbetsmiljöverket	Frågor och svar om truckar	908	Får man köra truck ensam utan att någon annan person är närvarande på ett lager?	908	Något direkt förbud mot att köra truck ensam finns inte. Men innan man börjar ett sådant arbete ska den som är ansvarig för arbets­miljön göra en risk­bedömning. Resultatet av den kan bli att arbeta ensam i en viss situation inte är tillåten. I en annan situation kan konsekvensen av riskbedömningen vara ett larm som kan säkerställa att det snabbt kommer fram hjälp, i fall det uppstår en nödsituation. I våra föreskrifter om ensam­arbete (AFS 1982:3) anges det att om det vid ensam­arbete finns stor risk för kroppsskada genom olycksfall, så ska arbetstagaren snabbt kunna få hjälp i en nöd­situation. Om det inte går att ordna en acceptabel säker­het, så får man inte utföra arbetet utan att en annan person är närvarande under arbetet.	https://www.av.se/produktion-industri-och-logistik/fordon/truckar/fragor-och-svar-om-truckar4
-94	Arbetsmiljöverket	Frågor och svar om truckar	909	Får man köra dieseltruck inomhus?	909	Något absolut förbud mot att använda diesel­drivna truckar inomhus finns inte, så länge tillräcklig luft­växling kan garanteras. I första hand ska ni välja en maskin som medför minsta möjliga mängd luft­förorening, det vill säga en truck som inte drivs med förbrännings­motor är att föredra vid användning inom­hus. I våra föreskrifter om hygieniska gränsvärden (AFS 2018:1) finns gräns­värden för koloxid eller kväveoxid. Om dessa kommer från avgaser är gräns­värdena lägre och då blir kraven strängare, än om koloxid och kväveoxid kommer från andra källor.	https://www.av.se/produktion-industri-och-logistik/fordon/truckar/fragor-och-svar-om-truckar5
-94	Arbetsmiljöverket	Frågor och svar om truckar	910	Måste alla truckar besiktigas varje år?	910	Truckar för godshantering behöver inte besiktigas varje år av något besiktningsorgan. Truckar ska dock kontrolleras och underhållas med intervaller som är avpassade till driftförhållandena och tillverkarnas rekommendationer. Arbetsgivaren har ansvaret för att sådana rutiner finns på arbetsstället. Reglerna om det finns i föreskrifterna om användning av arbetsutrustning (AFS 2006:4) och föreskrifterna om användning av truckar (AFS 2006:5). Truckar som är menade för personlyft, till exempel plocktruckar, ska besiktigas varje år. Besiktningen ska göras av ett besiktningsorgan och reglerna finns i föreskrifterna om besiktning av lyftanordningar och vissa andra tekniska anordningar (AFS 2003:6). Föreskrifterna om tillfälliga personlyft med kranar eller truckar (AFS 2006:7) ställer krav på en första besiktning, som ska göras innan man börjar använda en truck för tillfälliga personlyft. För den kombinationen finns inte krav på en årlig besiktning. En truck med kranarm betraktas som en kran och är besiktnings­pliktig enligt våra föreskrifter om besiktning av lyft­anordningar och vissa andra tekniska anordningar (AFS 2003:6).	https://www.av.se/produktion-industri-och-logistik/fordon/truckar/fragor-och-svar-om-truckar6
-94	Arbetsmiljöverket	Frågor och svar om truckar	911	Måste våra pallställ kontrolleras av ett besiktningsföretag?	911	Arbetsmiljöverket ställer inget krav på att pallställ ska genomgå besiktning, dock kan besiktning vara en bra del av de rutiner arbetsgivaren har för att fortlöpande kontrollera sina pallställ. Arbetsgivaren ska ha rutiner för att fortlöpande kontrollera att pallstället inte har förändrats eller skadats så att det finns risk för olyckor. Det framgår i våra föreskrifter om användning av arbetsutrustning. I de rutiner som arbetsgivaren har upprättat ska framgå hur ofta kontroller ska göras, vilka punkter som ska kontrolleras och vem som ansvarar för att kontrollen blir utförd. Bestämmelserna om pallställ och andra lagerställ finns i föreskrifterna om arbetsplatsens utformning. I föreskrifterna finns också regler om märkning, påkörningsskydd, förankring och genomskjutningsskydd för pallställ.	https://www.av.se/produktion-industri-och-logistik/fordon/truckar/fragor-och-svar-om-truckar7
-94	Arbetsmiljöverket	Frågor och svar om truckar	912	Får den som fyllt 16 år köra truck?	912	Ja, det är tillåtet om det ingår att köra truck som en del i undervisningen. Truck­körningen ska ske i skollokal, eller någon annan plats som är anordnad särskilt för undervisningen. Det är också tillåtet om det ingår i handledar­ledd praktik för ungdomar. Om ungdomen har genomgått en fullvärdig truckförar­utbildning och arbets­givarens riskbedömning medger det så är det också tillåtet att arbeta som truck­förare.	https://www.av.se/produktion-industri-och-logistik/fordon/truckar/fragor-och-svar-om-truckar8
-95	Arbetsmiljöverket	Frågor och svar om skogsbruket	913	Omfattas en röjsåg med plastlina av föreskrifterna AFS 2012:1?	913	En röjsåg med ett monterat trimmerhuvud (plastlina) faller inte in under definitionen av röjsåg enligt föreskrifterna om användning av motorkedjesågar och röjsågar (AFS 2012:1). Arbetsmiljöverket anser att en plastlina inte kan vara ett skärande verktyg. Däremot omfattas den bland annat av föreskrifterna om användning av arbetsutrustning (AFS 2006:4). Här finns till exempel krav på tillräckliga kunskaper och skydd för utkast.	https://www.av.se/produktion-industri-och-logistik/jordbruk-och-skogsbruk/skogsbruk/fragor-och-svar-om-skogsbruket2
-95	Arbetsmiljöverket	Frågor och svar om skogsbruket	914	Många röjsågar som används idag uppfyller inte kravet på att det ska vara minst 110 cm från upphängningsögla till tänder. Vad beror det på?	914	Kravet på att det ska vara minst 110 cm mellan upphängningsögla och tänder är gammalt och gällde fram till 1994 i den dåvarande svenska standarden. Röjsågar som har tillverkats efter 1994 har tillverkats enligt det europeiska maskindirektivet. I detta har säkerhetsavståndet beräknats på ett annat sätt än tidigare, och det innebär att avståndet från upphängningsögla till klinga i vissa fall kan vara mindre än 110 cm.	https://www.av.se/produktion-industri-och-logistik/jordbruk-och-skogsbruk/skogsbruk/fragor-och-svar-om-skogsbruket3
-95	Arbetsmiljöverket	Frågor och svar om skogsbruket	915	Kan användaren själv göra den regelbundna kontrollen av motorkedjesågar och röjsågar?	915	Ja, under förutsättning att han eller hon har tillräcklig kompetens för det. Det är arbetsgivaren som ansvarar för att bestämmelserna i föreskrifterna om användning av motorkedjesågar och röjsågar (AFS 2012:1) följs (3 §). Arbetsgivaren ska alltså se till att genomföra de kontroller som behövs för det ska vara säkert att använda en motorkedjesåg eller röjsåg. Den som använder en motorkedjesåg eller röjsåg förväntas också ha god kännedom om sågens säkerhetsanordningar, kunna underhålla den och göra de kontroller som behövs för säker användning (se råden till 17 §). Underhåll och kontroll av motorsågen bör ingå i den motorsågsutbildning (eller prov) som en arbetstagare kan behöva gå (klara av) för att få arbeta med en motorkedjesåg. (AFS 2012:1, 12 §)	https://www.av.se/produktion-industri-och-logistik/jordbruk-och-skogsbruk/skogsbruk/fragor-och-svar-om-skogsbruket4
-95	Arbetsmiljöverket	Frågor och svar om skogsbruket	916	Vad menar ni egentligen med "varselkläder"?	916	Varselkläder är skyddskläder med god synbarhet såväl på dagen som i mörker. Varselkläder tillverkade enligt standarden SS EN ISO 20471:2013 uppfyller kraven i bestämmelserna i AFS 2012:1. SS EN ISO 20471:2013 är en så kallad harmoniserad standard som bygger på direktivet om personlig skyddsutrustning, och anses därmed uppfylla direktivets krav. Standarden anger den tekniska nivå, så kallad "state of the art", som varselkläder måste uppfylla för att nå upp till direktivets krav. Enligt föreskrifterna om användning av personlig skyddsutrustning (AFS 2001:3), ska arbetsgivaren göra en riskbedömning innan man väljer personlig skyddsutrustning, till exempel varselkläder. Det finns flera faktorer som är viktiga att ta hänsyn till vid valet av varselkläder, till exempel sikten, olycksrisken och förhållandena på arbetsplatsen. Eftersom dessa faktorer kan variera från en arbetsplats till en annan, måste arbetsgivaren vid varje enskilt tillfälle göra en bedömning om vilka varselkläder som behövs.	https://www.av.se/produktion-industri-och-logistik/jordbruk-och-skogsbruk/skogsbruk/fragor-och-svar-om-skogsbruket5
-95	Arbetsmiljöverket	Frågor och svar om skogsbruket	917	Vad menar ni med sågskyddsskor vid användning av röjsåg?	917	Med det menar vi skor med sågskydd som finns på marknaden. Använder man skor med stålhätta och sågskydd som är avsedda för motorkedjesågar så anses man uppfylla kravet. Även om skor med sågskydd inte är framtagna för röjsågar bedömer vi att de erbjuder bättre skydd än skor med endast stålhätta och utan sågskydd. Skor med endast stålhätta räcker inte för att uppfylla kravet. (AFS 2012:1, 14 §)	https://www.av.se/produktion-industri-och-logistik/jordbruk-och-skogsbruk/skogsbruk/fragor-och-svar-om-skogsbruket6
-95	Arbetsmiljöverket	Frågor och svar om skogsbruket	918	Är det ok att använda en röjsåg med bärsele som till stora delar täcker kroppen och därmed varselkläderna?	918	Nej, det är inte ok. Använder man varselkläder på överkroppen så uppfyller man kravet om varselkläder i 14 §, punkt 6 i föreskrifterna om användning av motorkedjesågar och röjsågar (AFS 2012:1). Men om en sele gör att synbarheten blir kraftigt försämrad så har man inte uppfyllt sina åtaganden när det gäller riskbedömning i 5 §.	https://www.av.se/produktion-industri-och-logistik/jordbruk-och-skogsbruk/skogsbruk/fragor-och-svar-om-skogsbruket7
-95	Arbetsmiljöverket	Frågor och svar om skogsbruket	919	Vad innebär kravet på dokumentation?	919	Det innebär att arbetstagaren måste ha dokumentation som visar att han/hon avlagt teoretiska och praktiska prov med godkänt resultat. Dokumentationen ska visa att han eller hon har grundläggande kunskaper och färdigheter för att använda en motorkedjesåg på ett säkert sätt. (AFS 2012:1, §§ 17-18)	https://www.av.se/produktion-industri-och-logistik/jordbruk-och-skogsbruk/skogsbruk/fragor-och-svar-om-skogsbruket8
-95	Arbetsmiljöverket	Frågor och svar om skogsbruket	920	Räcker grundläggande utbildning för alla typer av arbeten?	920	Nej, det gör den inte. Med kunskaper och färdigheter på grundläggande nivå avses kunskaper och färdigheter som behövs för att på ett säkert sätt kunna sköta och använda en motorkedjesåg vid "normalt" skogsarbete: enkel trädfällning, kvistning och kapning. Det motsvarar i regel motorsågskort nivå AB. Arbete med exempelvis fällning av svåra eller fastfällda träd kan betraktas som avancerat arbete med träd. Det kräver kunskaper och färdigheter motsvarande ABC-nivå. Om arbetsuppgifterna är av enklare karaktär och varken omfattar trädfällning eller kapning av träddelar, till exempel vid byggverksamhet, betyder grundläggande kunskaper de kunskaper och färdigheter som behövs för säker skötsel och hantering av en motorkedjesåg vid vedkapning och sågning av rent trä. I ett sådant fall kan kunskaper som motsvarar till exempel motorsågskort nivå A vara tillräckliga.	https://www.av.se/produktion-industri-och-logistik/jordbruk-och-skogsbruk/skogsbruk/fragor-och-svar-om-skogsbruket9
-95	Arbetsmiljöverket	Frågor och svar om skogsbruket	921	Vart kan jag vända mig för att göra proven och var kan jag få den dokumentation som behövs?	921	Ett exempel är Säker Skog, men det kan finnas andra aktörer som erbjuder utbildningar och prov. I råden till 17 § framgår vad som bör ingå i en kurs för användning av motorkedjesåg. Arbetsgivaren ska alltid se till att de egna arbetstagare har kunskaper för de arbetsuppgifter som utförs. Utbildningen/proven ska därför omfatta de moment som arbetstagaren kommer att arbeta med. Vid tveksamhet kan arbetsgivaren vända sig till Arbetsmiljöverket.	https://www.av.se/produktion-industri-och-logistik/jordbruk-och-skogsbruk/skogsbruk/fragor-och-svar-om-skogsbruket10
-95	Arbetsmiljöverket	Frågor och svar om skogsbruket	922	Behöver jag göra om proven efter en viss tid?	922	Arbetsmiljöverkets bedömning är att proven bör göras om vart femte år, men det är inget krav i föreskrifterna (se råden till 17 §). Det är arbetsgivaren som behöver bedöma detta. I flesta fall kommer det att handla om kompletteringar och uppdateringar, särskilt för arbetstagare som arbetat med motorkedjesåg i skogsarbete sedan de genomfört proven.	https://www.av.se/produktion-industri-och-logistik/jordbruk-och-skogsbruk/skogsbruk/fragor-och-svar-om-skogsbruket11
-95	Arbetsmiljöverket	Frågor och svar om skogsbruket	923	Behöver även den som har lång yrkeserfarenhet visa dokumentation?	923	Ja, alla som utför arbete med motorkedjesåg behöver visa dokumentation på avklarade teoretiskt och praktiskt prov oavsett hur lång erfarenhet man har. Notera att kravet gäller dokumentation av avklarade prov, inte att man ska gå en utbildning. (AFS 2012:1, 17 §)	https://www.av.se/produktion-industri-och-logistik/jordbruk-och-skogsbruk/skogsbruk/fragor-och-svar-om-skogsbruket12
-96	Arbetsmiljöverket	Frågor och svar om buller	924	Finns det någon gräns för hur högt buller får vara i ett fordon?	924	Det finns inget speciellt gränsvärde för hur högt bullret får vara i fordon. Däremot finns det i föreskrifterna om buller (AFS 2005:16) gränsvärden för hur högt buller man får utsättas för dagligen. Dessa gränsvärden får inte överskridas. Om det ändå sker ska arbetsgivaren omedelbart vidta åtgärder och utreda orsakerna till att gränsvärdena överskridits och se till att så inte sker i fortsättningen. Förutom gränsvärden finns även så kallade insatsvärden som hör samman med olika åtgärder som arbetsgivaren är skyldig att göra. Förklaringar av begrepp och vilka krav som är knutna till de olika exponeringsvärdena finns i föreskrifterna.	https://www.av.se/halsa-och-sakerhet/buller/fragor-och-svar-om-buller2
-96	Arbetsmiljöverket	Frågor och svar om buller	925	Vilka regler gäller och vilka gränsvärden finns för buller i kontorslandskap?	925	Regler för buller i arbetsmiljön finns i våra föreskrifter om buller (AFS 2005:16). Där finns inga speciella gränsvärden för störande ljud i kontorslandskap. Däremot finns i kommentarerna till 4 § vägledande värden för olika arbetsförhållanden. För arbetsförhållanden där stora krav ställs på stadigvarande koncentration eller behov av att kunna föra samtal obesvärat och där det finns möjlighet att åstadkomma relativt låg ljudnivå anges värdet 40 dB(A). Som exempel på sådana arbetsförhållanden nämns kontorsarbete utan bullrande kontorsmaskiner. Värdet omfattar inte bidragande ljud från den egna verksamheten och är därför inte direkt användbart på störningar som orsakas av personalens aktiviteter. Även om några gränsvärden för störande ljud i kontorslandskap inte finns, så har arbetsgivaren ett ansvar för ljudmiljön. Krav på buller och akustik finns också i föreskrifterna om arbetsplatsens utformning, AFS 2020:1.	https://www.av.se/halsa-och-sakerhet/buller/fragor-och-svar-om-buller3
-96	Arbetsmiljöverket	Frågor och svar om buller	926	Hur hög får ljudnivån i ett klassrum vara?	926	Regler för buller i arbetsmiljön finns i våra föreskrifter om buller (AFS 2005:16). I kommentarerna till 4 § i reglerna finns vägledande värden för bakgrundsbuller för olika arbetsförhållanden. För arbetsförhållanden där det ställs stora krav på att kunna vara koncentrerad hela tiden och där du säkert ska uppfatta det som sägs anges värdet 35 dB (A). Exempel på sådana arbetsförhållanden är undervisning (där man normalt inte använder maskiner och andra bullerkällor i undervisningen). Värdet omfattar däremot inte ljud från den egna verksamheten och är därför inte direkt användbart på störningar som orsakas av till exempel prat, skrap från stolar, slag i bänklock, som kan vara ett problem även om ljuden inte är skadliga för hörseln. Denna typ av problem utvärderar du bäst genom att lärare och elever får ange hur störande de tycker bullret är i olika situationer.	https://www.av.se/halsa-och-sakerhet/buller/fragor-och-svar-om-buller4
-96	Arbetsmiljöverket	Frågor och svar om buller	927	Hur får jag reda på vilken bullernivå jag har i mina lokaler?	927	Om ni är anslutna till en företagshälsovård kan du vända dig till dem. I annat fall kan du koppla in en konsult som arbetar med bullerfrågor. De har instrument och metoder för att mäta buller.	https://www.av.se/halsa-och-sakerhet/buller/fragor-och-svar-om-buller5
-96	Arbetsmiljöverket	Frågor och svar om buller	928	Finns det risk för bullerskador hos flygpersonal?	928	Det beror på vilken typ av luftfartyg man arbetar på. Vissa typer, till exempel helikoptrar, ger en hög exponering för buller och stötar/vibrationer med risk för hörselskador respektive ryggbesvär. För att klarlägga om man kommer upp till eller över exponeringsvärdena för hörselskaderisk i bullerföreskrifterna (AFS 2005:16) ska personalens bullerexponering bestämmas och mätningar göras i den omfattning som behövs. Se även våra regler om hälsoundersökning av flygpersonal inom civilflyget, AFS 2005:20, 3 §.	https://www.av.se/halsa-och-sakerhet/buller/fragor-och-svar-om-buller6
-96	Arbetsmiljöverket	Frågor och svar om buller	929	Vad gäller om buller på förskola och fritidshem?	929	Det finns inga speciella regler om buller på förskola och fritidshem utan de omfattas av de generella föreskrifterna om buller (AFS 2005:16). Reglerna beskrivs också i broschyren Bort med bullret en bra ljudmiljö lönar sig. Regler om buller och akustik finns också i föreskrifterna om arbetsplatsens utformning (AFS 2009:2).	https://www.av.se/halsa-och-sakerhet/buller/fragor-och-svar-om-buller7
-96	Arbetsmiljöverket	Frågor och svar om buller	931	Vilken effekt har ljuddämpande skärmar i kontorslandskap? Vilken typ av skärmar rekommenderas?	931	Det går att minska störande ljud genom att placera ljuddämpande skärmar mellan den som utsätts för ljudet och där det kommer ifrån, ljudkällan. Beroende på hur skärmarna är utformade kan de även bidra till ljudabsorptionen i lokalen och därmed bidra till att sänka efterklangstiden det vill säga hur länge ljudet lever kvar i lokalen. Vilken effekt skärmarna ger beror bland annat på hur de är utformade, vilka dimensioner de har och hur de placeras. Normalt ökar effekten ju högre och bredare skärmarna är. För bästa effekt behöver de placeras antingen nära ljudkällan eller nära mottagaren. En viktig faktor när det gäller användning av skärmar är att taket behöver ha mycket bra ljudabsorption. Annars kan skärmarnas effekt minska avsevärt på grund av att ljudet reflekteras i taket och på så sätt går förbi skärmen. Av samma skäl kan även delar av väggytorna i lokalen behöva vara ljudabsorberande. Om även skärmarna har bra ljudabsorption minskar andelen ljud som via reflektion går vidare ut i lokalen från ljudkällan vilket är en fördel. I ljudabsorberande skärmar ingår vanligen ett poröst material i vilket ljudet tas upp och inte reflekteras tillbaks. Skärmarna har ofta också ett dekorativt ytskikt vilket behöver vara sådant att det släpper igenom ljud in till det ljudabsorberande materialet.	https://www.av.se/halsa-och-sakerhet/buller/fragor-och-svar-om-buller9
-96	Arbetsmiljöverket	Frågor och svar om buller	932	Hur ska man resonera kring decimaler och avrundning när man gör bullermätningar?	932	Beträffande avrundning så gäller enligt standarden SS-EN ISO 9612:2009 Akustik – Bestämning av bullerexponering i arbetsmiljön att man ska göra avrundning till en decimal, både när det gäller uppmätta nivåer och osäkerhetsvärden.	https://www.av.se/halsa-och-sakerhet/buller/fragor-och-svar-om-buller10
-96	Arbetsmiljöverket	Frågor och svar om buller	933	Om den dagliga bullerexponeringsnivån uppmäts till 85 dB i en lokal, måste man ha på sig hörselskydd oavsett tidslängd på vistelsen i den bullriga miljön eller enbart när man är där en hel arbetsdag?	933	Daglig bullerexponeringsnivå avser arbetstagares bullerexponering och inte bullernivån i en lokal. För den dagliga bullerexponeringsnivån har både bullrets styrka (A-vägd ljudtrycksnivå i dB) och den tid man utsätts för bullret betydelse. Om bullret är sådant att man i verksamheten konstant utsätts för en A-vägd ljudtrycksnivå på 85 dB blir den dagliga bullerexponeringsnivån 85 dB om man vistas i bullret 8 timmar per dag. Vistas man kortare tid i bullret blir den dagliga bullerexponeringsnivån lägre, till exempel ger 4 timmar värdet 82 dB och 2 timmar värdet 79 dB. I 12 § i Arbetsmiljöverkets föreskrifter om buller (AFS 2005:16) finns krav på användning av hörselskydd bland annat om man kommer upp till eller överskrider det övre insatsvärdet 85 dB för daglig bullerexponeringsnivå. Om man utgår från exemplet ovan med en A-vägd ljudtrycksnivå på 85 dB så innebär en kortare vistelse än 8 timmar per dag att man inte kommer upp till kravet på användning av hörselskydd. Däremot finns krav på att arbetstagarna ska få tillgång till hörselskydd redan när man kommer upp till eller överskrider det undre insatsvärdet 80 dB. I kommentarerna till 12 § sägs bland annat också följande: ”Även vid ljudnivåer omkring 75-80 dB (A) kan det vara motiverat att använda hörselskydd eftersom särskilt känsliga personer kan riskera hörselskada vid exponering för lägre nivåer än de övre insatsvärdena i 3 §.”. Det kan därför vara lämpligt att använda hörselskydd om man utsätts för buller med en A-vägd ljudtrycksnivå på 85 dB även om man vistas i bullret mindre än 8 timmar per dag.	https://www.av.se/halsa-och-sakerhet/buller/fragor-och-svar-om-buller11
-96	Arbetsmiljöverket	Frågor och svar om buller	934	Finns det några gränsvärden eller riktvärden för hur höga tonsignalerna i en telefonlur eller ett headset får vara?	934	Det finns inga speciella värden för tonsignalerna i telefonlurar eller headset. Däremot finns det i föreskrifterna om buller AFS 2005:16 bland annat värden för hur mycket ljud man får utsättas för under en arbetsdag. Värdena gäller för ljud som faller in mot örat utifrån och kan inte direkt översättas till ljud som skapas nära intill örat eller i hörselgången exempelvis från olika typer av headset.Det finns heller ingen enkel metod för att mäta ljudet i hörselgången. För att mäta ljud från exempelvis headset kan standarderna SS-EN-ISO 11904-1 eller SS-EN-ISO 11904-2 användas. Mätningarna är inte enkla att utföra och speciell mätutrustning behövs. Ett första steg kan därför vara att kontakta leverantören som bör ha uppgifter på hur starkt ljudet kan bli. Generellt gäller att arbetsgivaren alltid har en skyldighet att göra en riskbedömning och se till att arbetstagaren, som använder exempelvis headset, inte utsätts för hörselskadligt ljud.	https://www.av.se/halsa-och-sakerhet/buller/fragor-och-svar-om-buller12
-96	Arbetsmiljöverket	Frågor och svar om buller	935	Enligt bullerföreskrifterna AFS 2005:16 gäller för gränsvärdena att man ska ta hänsyn till dämpningen hos hörselskydden om arbetstagarna använder sådana. Behöver man då göra mätningar innanför skydden?	935	Mätningar innanför skydden behöver inte göras. Man kan uppskatta ljudnivån innanför hörselskydden genom att utgå från bullrets ljudnivå och värden på hörselskyddens dämpning som ska finnas i bruksanvisningen. Här kan du hitta mer information om hur man gör detta	https://www.av.se/halsa-och-sakerhet/buller/fragor-och-svar-om-buller13
-96	Arbetsmiljöverket	Frågor och svar om buller	936	Varför har Folkhälsomyndigheten och Arbetsmiljöverket olika krav när det gäller ljudnivåer i samband med till exempel konserter och diskotek där det både finns besökande allmänhet och personal som arbetar?	936	För allmänheten gäller Folkhälsomyndighetens allmänna råd (SOSFS 2005:7) om h��ga ljudnivåer och för arbetstagare gäller Arbetsmiljöverkets föreskrifter om buller (AFS 2005:16). Att reglerna skiljer sig åt beror på att de båda myndigheterna har olika utgångspunkter när det gäller exponering. Socialstyrelsens allmänna råd utgår från att exponeringstiden under en vecka är begränsad. Arbetsmiljöverkets föreskrifter bygger på att längre exponeringstider vanligen förekommer i arbetsmiljön. I sammanhang där både allmänhet och arbetstagare vistas gäller reglerna parallellt men för arbetstagarnas exponering gäller alltid Arbetsmiljöverkets föreskrifter. Beroende på situationen kan då en begränsning av arbetstagarnas exponering också innebära att besökarnas exponering begränsas. Mer om musik och höga ljudnivåer i arbetsmiljön kan du hitta i Arbetsmiljöverkets rapport 2009:1 Musik och höga ljudnivåer – praktiska riktlinjer för musik- och underhållningsbranschen”.	https://www.av.se/halsa-och-sakerhet/buller/fragor-och-svar-om-buller14
-96	Arbetsmiljöverket	Frågor och svar om buller	937	Vilka krav kan man ställa när det gäller periodiskt återkommande störande ljud i kontorsmiljö där det finns behov av stadigvarande koncentration under hela arbetsdagen? De störande ljuden kommer från annan verksamhet i byggnaden.	937	I 4 § i föreskrifterna om buller (AFS 2005:16) finns generella krav när det gäller minskning av bullerexponering. Kraven gäller både för hörselskadligt och störande buller. Några kravnivåer anges emellertid inte i 4 § och för att få underlag till eventuella åtgärder behöver arbetsgivaren göra en riskbedömning. Krav på riskbedömning finns i 5 § enligt vilken arbetsgivaren är skyldig att undersöka arbetsförhållandena och bedöma riskerna, till följd av exponering för buller i arbetet och särskilt uppmärksamma bland annat exponeringens nivå, typ och varaktighet. Kommentarerna till 4 § kan utgöra en del av underlaget till riskbedömningen. Det är då lämpligt att beakta exponeringsvärdena i tabell 5 även om de inte är bindande gränsvärden.  Det kan också vara lämpligt att tillämpa värdena i tabellen för den tid bullret förekommer även om bullret varierar i tiden, både mellan dagar och inom arbetsdagen. Om det finns behov av stadigvarande koncentration gäller grupp II i tabell 5. Förutom att beakta exponeringsvärdena är det viktigt att arbetsgivaren också tar hänsyn till de andra faktorer som nämns i kommentarer till exempel besvärsupplevelse och bullerexponeringens frekvens- och tidskaraktär. Enligt 15 § ska arbetstagarna även få möjlighet att medverka bland annat när det gäller riskbedömning och åtgärder.	https://www.av.se/halsa-och-sakerhet/buller/fragor-och-svar-om-buller15
-96	Arbetsmiljöverket	Frågor och svar om buller	938	Vilka regler gäller för överhörning mellan rum och ut mot korridorer i samband med patientarbete?	938	Regler som kan åberopas när det gäller överhörning (ljudisolering) är kraven i 4 § i föreskrifterna om buller (AFS 2005:16) och i föreskrifterna om arbetsplatsens utformning (AFS 2020:1). I de förra omnämns bland annat utformning och planering av arbetsplatser samt tekniska åtgärder för att minska luftburet buller. I de senare nämns specifikt isolering mot omgivningen. I de allmänna råden i de båda föreskrifterna hänvisas till Boverkets byggregler och den svenska standarden SS 25268 om ljudklassning av utrymmen i byggnader. Standarden utgör också allmänna råd till Boverkets byggregler. I standarden finns bland annat ljudisoleringskrav mellan olika utrymmen i till exempel vårdlokaler som kan användas som vägledning vid bedömning av en aktuell situation samt vid projektering och planering. Även utrymmen med krav på sekretess behandlas i standarden.	https://www.av.se/halsa-och-sakerhet/buller/fragor-och-svar-om-buller16
-96	Arbetsmiljöverket	Frågor och svar om buller	939	Finns det några riktvärden för buller i skolmatsalar?	939	För buller i arbetsmiljön gäller föreskrifterna om buller (AFS 2005:16). I föreskrifterna finns emellertid inte några specifika riktvärden för buller i matsalar utan endast generella exponeringsvärden för hörselskadligt buller och vägledande värden för olika arbetsförhållanden. Det kan emellertid vara lämpligt att bedöma bullersituationen utifrån möjligheterna att kunna samtala. Enligt tabell 1 i AFS 2005:16 gäller exempelvis följande: Vid en bakgrundsnivå på 70 dB (A) kan samtal med hög röst nätt och jämnt föras på 1 meter avstånd för personer med fullgod hörsel. För att en miljö ska uppfylla genomsnittliga krav på fungerande kommunikation på näravstånd från talaren (< 5 m) bör bakgrundsnivån inte vara högre än 55 dB (A). Den senare nivån kan dock vara mycket svår att komma ned till även i en akustiskt bra matsal när flera av matgästerna pratar med varandra eftersom ljudnivån vid ett normalt samtal ligger på ungefär 65 dB(A). Det bekräftas också av en rapport från Stockholms läns landsting om buller i skolmatsalar. I rapporten finns även ett antal tips på hur man kan sänka ljudnivån i skolmatsalar. Även om det inte finns några riktvärden för ljudnivåer i matsalar så är det viktigt att ljudmiljön är så bra som möjligt. Regler om hur bland annat personalutrymmen ska vara utformade finns i föreskrifterna om arbetsplatsens utformning (AFS 2020:1). I kommentarerna sägs bland annat att ljudklimatet kan förbättras genom att man gör tak- och väggpartier ljudabsorberande eftersom ljudspridningen då begränsas och ljudnivån därmed sänks.”	https://www.av.se/halsa-och-sakerhet/buller/fragor-och-svar-om-buller17
-96	Arbetsmiljöverket	Frågor och svar om buller	940	Vilka gränsvärden gäller för buller i en hjullastarhytt?	940	Några specifika gränsvärden för buller i hjullastarhytter finns inte utan för buller i arbetsmiljön gäller Arbetsmiljöverkets föreskrifter om buller (AFS 2005:16). De gäller för alla verksamheter där någon kan utsättas för buller i arbetet. I föreskrifterna finns dels så kallade insatsvärden som innebär krav på olika åtgärder om man kommer upp till eller överskrider dem och dels gränsvärden som inte får överskridas. Förklaringar av begrepp och vilka krav som är knutna till de olika exponeringsvärdena finns i föreskrifterna om buller.	https://www.av.se/halsa-och-sakerhet/buller/fragor-och-svar-om-buller18
-96	Arbetsmiljöverket	Frågor och svar om buller	941	Hur kan en rutin för hörselundersökning se ut och vilka tidsintervall är lämpliga?	941	Information om hörselundersökning finns i dokumentet "Utvärdering av hörselvårdsprogram” där bland annat intervall mellan mättillfällen och åtgärder baserade på hörselmätningen redovisas.	https://www.av.se/halsa-och-sakerhet/buller/fragor-och-svar-om-buller19
-96	Arbetsmiljöverket	Frågor och svar om buller	942	Vem har ansvaret när personalen i en verksamhet störs av buller från en annan verksamhet i samma fastighet och kan man ställa krav på hyresvärden eller den andra verksamhetsutövaren att åtgärda problemet?	942	Förhållandet mellan arbetstagare och arbetsgivare regleras bland annat i arbetsmiljölagen. Arbetsmiljölagen är tydlig med att det är arbetsgivaren som har huvudansvaret för de anställdas arbetsmiljö. Detta ansvar kan inte läggas på någon annan. Arbetsmiljölagen reglerar i princip inte förhållandet mellan hyresvärd och arbetsgivare utan det regleras av det avtal dessa parter har sinsemellan. Om arbetsgivaren vill driva krav på åtgärder mot hyresvärden blir det därför en avtalsrättslig fråga. Arbetsgivaren och/eller fastighetsägaren kan också lämna in klagomål på den störande grannen till kommunens miljö- och hälsoskyddskontor som har tillsyn enligt miljöbalken, se 26 kap. 3 § i miljöbalken och 31 § miljötillsynsförordningen (2011:13).	https://www.av.se/halsa-och-sakerhet/buller/fragor-och-svar-om-buller20
-97	Arbetsmiljöverket	Frågor och svar om arbetsplatsens utformning :: Projektering	943	Varför ska projektörer, byggherrar och byggarbetsmiljösamordnare ta ansvar för arbetsplatsen utformning?	943	Redan vid planeringen och projekteringen ska projektörer, byggherrar och Bas-P planera och projektera och ta hänsyn till arbetsmiljön så att riskerna på den färdiga arbetsplatsen minimeras. Det ska vara möjligt att skapa en god arbetsmiljö på den framtida arbetsplatsen. Att tidigt uppmärksamma arbetsmiljökraven för bruksskedet ökar möjligheterna till en bättre arbetsmiljö, minskar kostnader, effektiviserar projekteringen och även minska tider för hantering av vissa ärenden hos byggnadsnämnder. Det är dyrt att bygga om i efterhand och ibland omöjligt att göra om för att komma åt vissa risker.	https://www.av.se/inomhusmiljo/arbetsplatsens-utformning/fragor-och-svar-om-arbetsplatsens-utformning/
-97	Arbetsmiljöverket	Frågor och svar om arbetsplatsens utformning :: Projektering	944	Hur fungerar paragraferna om projekteringsansvar?	944	Byggherrar, projektörer och byggarbetsmiljösamordnare ska redan vid planeringen och projekteringen beakta arbetsmiljön både för byggskedet och bruksskedet, det vill säga i den färdiga byggnaden. Föreskrifterna om arbetsplatsens utformning handlar om ansvaret för arbetsmiljön i bruksskedet. Om arbetsmiljön i bruksskedet finns regler i Arbetsmiljöverkets föreskrifter om byggnads- och anläggningsarbete. Det gäller arbetsmiljön både för dem som kommer att arbeta i den framtida verksamheten och för dem som kommer att utföra tillfälliga arbeten som städning, varuleveranser, sophämtning och underhållsarbeten. - Byggherren ska se till att föreskriftskraven uppfylls och har alltså yttersta ansvaret; - Bas-P har framförallt samordnande roll, och ska hantera frågor som har betydelse för arbetsmiljön i bruksskedet; - Projektörerna ska inom ramen för sina uppdrag projektera så föreskriftskraven uppfylls. Arbetsmiljöverket kan ställa krav på omprojektering så länge projektering pågår, det vill säga så länge den projekterade byggnaden eller byggnadsdelen inte är byggd alltså infogad i byggnaden på sin slutliga plats. När någon del är färdigt byggd, det vill säga att man måste riva det byggda, kan Arbetsmiljöverket inte längre ställa krav på byggherrar och projektörer när det gäller den byggda delen. Först när en verksamhet finns, kan krav ställas på en arbetsgivare. Arbetsmiljöverket kan också förbjuda en fastighetsägare att upplåta en lokal som arbetslokal om den är olämplig för det.	https://www.av.se/inomhusmiljo/arbetsplatsens-utformning/fragor-och-svar-om-arbetsplatsens-utformning/
-97	Arbetsmiljöverket	Frågor och svar om arbetsplatsens utformning :: Projektering	945	Vad händer om man redan börjat projektera, men inte byggt klart när de nya föreskrifterna trätt ikraft	945	All projektering som sker den 1 januari 2021 och framåt ska följa nya föreskrifterna om arbetsplatsens utformning, APU. Om projektering av en viss byggnadsdel har påbörjats innan årsskiftet men inte avslutats, ska hela byggnadsdelen projekteras enligt de nya reglerna. Projekteringen är avslutad när den byggnadsdel som projekteringen avser är infogad i byggnaden och det krävs rivningsåtgärder för att göra en ändring.	https://www.av.se/inomhusmiljo/arbetsplatsens-utformning/fragor-och-svar-om-arbetsplatsens-utformning/
-97	Arbetsmiljöverket	Frågor och svar om arbetsplatsens utformning :: Projektering	946	Varför är kraven på tillgänglighet högre vid nybyggnad och ombyggnad än på befintliga arbetsplatser?	946	Vi ställer lite högre krav på tillgänglighet vid projektering för om- och nybyggnad än för befintliga arbetsplatser, eftersom det är då det finns bättre möjlighet att påverka utformningen så den blir tillgänglig.	https://www.av.se/inomhusmiljo/arbetsplatsens-utformning/fragor-och-svar-om-arbetsplatsens-utformning/
-97	Arbetsmiljöverket	Frågor och svar om arbetsplatsens utformning :: Projektering	947	Blir det följdkrav att göra hela byggnaden tillgänglig om ett våningsplan i en byggnad med flera hyresgäster byggs om?	947	Nej. Vi använder Boverkets definition av ombyggnad, men har inte några bestämmelser om följdkrav för resten av byggnaden. Våra projekteringskrav gäller endast den berörda delen, resten av byggnaden betraktas som befintlig.	https://www.av.se/inomhusmiljo/arbetsplatsens-utformning/fragor-och-svar-om-arbetsplatsens-utformning/
-98	Arbetsmiljöverket	Frågor och svar om arbetsplatsens utformning :: Utrymning, brandskydd och frångänglighet	948	Vad menas med frångänglighet?	948	Begreppet frångänglighet används ofta i betydelsen att även utrymningen är tillgänglig och kan användas av personer med olika funktionsnedsättningar.	https://www.av.se/inomhusmiljo/arbetsplatsens-utformning/fragor-och-svar-om-arbetsplatsens-utformning/
-98	Arbetsmiljöverket	Frågor och svar om arbetsplatsens utformning :: Utrymning, brandskydd och frångänglighet	949	Vad är kraven på frångänglighet/tillgänglig utrymning?	949	Grundkravet är att alla arbetstagare ska kunna utrymma arbetsplatsen snabbt och säkert. Om utrymningsvägarna inte är tillgängliga hela vägen till det fria för personer med funktionsnedsättning, ska det normalt finnas tillfälliga utrymningsplatser för dessa personer.	https://www.av.se/inomhusmiljo/arbetsplatsens-utformning/fragor-och-svar-om-arbetsplatsens-utformning/
-98	Arbetsmiljöverket	Frågor och svar om arbetsplatsens utformning :: Utrymning, brandskydd och frångänglighet	950	Vad är tillfälliga utrymningsplatser, och vad är kraven?	950	En tillfällig utrymningsplats är en plats där arbetstagare, som på egen hand inte kan utrymma hela vägen till säker plats, säkert kan invänta hjälp. Kraven skiljer sig åt för projektering av nya arbetsplatser och befintliga arbetsplatser. Vid projektering för nya arbetsplatser ska det finnas tillfälliga utrymningsplatser och de ska ha tvåvägs kommunikationssystem. Det ska finnas till exempel en telefonförbindelse så man kan komma i kontakt med räddningstjänsten, eller någon som kan larma räddningstjänsten. På befintliga arbetsplatser ska det också normalt finnas tillfälliga utrymningsplatser om utrymningsvägarna inte är tillgängliga. Men på en del arbetsplatser kan det vara omöjligt att ordna. Arbetsgivaren ska då ha en möjlighet att säkerställa utrymningen på annat sätt. Vi ställer inte heller krav på tvåvägs kommunikationssystem på befintliga arbetsplatser, men arbetsgivaren ansvarar för att ingen blir kvar i en tillfällig utrymningsplats.	https://www.av.se/inomhusmiljo/arbetsplatsens-utformning/fragor-och-svar-om-arbetsplatsens-utformning/
-98	Arbetsmiljöverket	Frågor och svar om arbetsplatsens utformning :: Utrymning, brandskydd och frångänglighet	951	Hur ska man tänka kring frångänglighet och tillfälliga utrymningsplatser när man projekterar?	951	Grunden är att alla ska kunna utrymma snabbt och säkert vid en nödsituation. Samma bedömningar beträffande avstånd och risken för att en utrymningsväg blir blockerad ska gälla för alla, oavsett funktionsförmåga. Om det inte finns tillräckligt med utrymningsvägar som är tillgängliga hela vägen till det fria eller annan säker plats behövs tillfälliga utrymningsplatser. Vid brand i en byggnad med flera hyresgäster ska utrymning kunna ske på tillfredställande sätt och inom rimlig tid, till det fria eller till en annan säker plats. Om utrymningsvägen inte är tillgänglig hela vägen ska det finnas en tillfällig utrymningsplats. Den tillfälliga utrymningsplatsen kan utgöras av en plats i en annan brandcell (till exempel i ett trapphus, så länge inte vägen blockeras för andra som behöver utrymma) där det är säkert att invänta hjälp.	https://www.av.se/inomhusmiljo/arbetsplatsens-utformning/fragor-och-svar-om-arbetsplatsens-utformning/
-98	Arbetsmiljöverket	Frågor och svar om arbetsplatsens utformning :: Utrymning, brandskydd och frångänglighet	952	Accepteras utvändiga utrymningsplatser?	952	Ja, om man säkert kan invänta hjälp där, och det finns tvåvägskommunikation (vid projektering för ny- och ombyggnad) eller arbetsgivaren på annat sätt kan säkerställa att ingen blir kvar där (befintliga arbetsplatser).	https://www.av.se/inomhusmiljo/arbetsplatsens-utformning/fragor-och-svar-om-arbetsplatsens-utformning/
-98	Arbetsmiljöverket	Frågor och svar om arbetsplatsens utformning :: Utrymning, brandskydd och frångänglighet	953	Godtar ni att ha sprinkler istället för tillfälliga utrymningsplatser?	953	Nej. Sprinkler kan fördröja brandförloppet och göra det möjligt att vänta i den egna lokalen som då kan betraktas som en tillfällig utrymningsplats. Detta är dock något som måste bedömas i det enskilda fallet, och bland annat räddningstjänstens insatstid måste beaktas.	https://www.av.se/inomhusmiljo/arbetsplatsens-utformning/fragor-och-svar-om-arbetsplatsens-utformning/
-98	Arbetsmiljöverket	Frågor och svar om arbetsplatsens utformning :: Utrymning, brandskydd och frångänglighet	954	Behöver alla utrymningsvägar finnas med på alla utrymningsplaner, även för mycket stora byggnader?	954	En rimlig tolkning är att utrymningsplanen redovisar de utrymningsvägar som är aktuella där man befinner sig.	https://www.av.se/inomhusmiljo/arbetsplatsens-utformning/fragor-och-svar-om-arbetsplatsens-utformning/
-98	Arbetsmiljöverket	Frågor och svar om arbetsplatsens utformning :: Utrymning, brandskydd och frångänglighet	955	Det finns vanligt förekommande utrymningsskyltar som inte ser likadana ut som era, vilka ska användas?	955	Arbetsmiljöverkets bilder på skyltar kommer från ett EU-direktiv. Skyltarna med ”gubben” i dörren kommer från en ISO-standard. EU-direktivet och våra föreskrifter ger möjlighet att använda liknande symboler så länge det inte finns risk att de misstolkas. Vi godtar därför båda varianterna.	https://www.av.se/inomhusmiljo/arbetsplatsens-utformning/fragor-och-svar-om-arbetsplatsens-utformning/
-98	Arbetsmiljöverket	Frågor och svar om arbetsplatsens utformning :: Utrymning, brandskydd och frångänglighet	956	Godtar ni fönsterutrymning?	956	Fönsterutrymning kan fungera i vissa situationer, man ska dock enligt våra föreskrifter ta hänsyn till arbetstagarnas förutsättningar att använda utrymningsvägarna.	https://www.av.se/inomhusmiljo/arbetsplatsens-utformning/fragor-och-svar-om-arbetsplatsens-utformning/
-99	Arbetsmiljöverket	Frågor och svar om arbetsplatsens utformning :: Övriga frågor	957	Varför är det så viktigt med kravet på 0,8 meters utrymme för arbetsuppgifter?	957	Kroppen behöver det här utrymmet för att kunna utföra vissa arbetsuppgifter utan att ta skada. Det handlar om situationer där man använder kraft och behöver huka, böja eller vrida sig. Detta är vanligt inom vården då vårdtagare ska flyttas, fastighetsservice och inom handeln där man hanterar varor. Man ska helt enkelt inte behöva arbeta i trånga utrymmen.	https://www.av.se/inomhusmiljo/arbetsplatsens-utformning/fragor-och-svar-om-arbetsplatsens-utformning/
-99	Arbetsmiljöverket	Frågor och svar om arbetsplatsens utformning :: Övriga frågor	958	Vilka krav ställs på dagsljus	958	Det ska finnas tillfredsställande dagsljus och utblick under arbetsdagen. Det är alltså arbetstagaren som ska ha tillgång till dagsljus och utblick, snarare än att vi ställer ett absolut krav på själva arbetsplatsen. Med utblick menar vi bland annat möjlighet att följa vädrets, dygnets och årstidernas variationer. De nya föreskrifterna öppnar också för man ska kunna vidta åtgärder som så långt som möjligt kompenserar för brist på dagsljus och utblick om verksamheten är sådan att dagsljus och utblick inte är möjligt och om det är orimligt att bygga om, eller flytta verksamheten för att få dagsljus och utblick.	https://www.av.se/inomhusmiljo/arbetsplatsens-utformning/fragor-och-svar-om-arbetsplatsens-utformning/
-99	Arbetsmiljöverket	Frågor och svar om arbetsplatsens utformning :: Övriga frågor	959	Gäller reglerna hemarbete?	959	Föreskrifterna gäller inte i sin helhet för hemarbete, men man kan gärna använda dem som vägledning. Arbetsgivaren har enligt arbetsmiljölagen ansvar för arbetstagarnas hälsa och säkerhet, även om arbetet utförs i hemmet och exempelvis våra föreskrifter om belastningsergonomi och för arbete vid bildskärm gäller. Arbetsgivaren ska också samverka med arbetstagaren så att det är en god arbetsmiljö där man jobbar. För att få till en hälsosam arbetssituation i hemmet krävs ett gott samarbete och en regelbunden dialog mellan chef och medarbetare, men det ligger även på arbetstagaren att själv uppmärksamma risker. Sitter man mycket framför en dator, utan att ha en bra stol och skärm blir det extra viktigt med pauser och att röra på sig. Och man kan växla mellan att stå och sitta.	https://www.av.se/inomhusmiljo/arbetsplatsens-utformning/fragor-och-svar-om-arbetsplatsens-utformning/
-99	Arbetsmiljöverket	Frågor och svar om arbetsplatsens utformning :: Övriga frågor	960	Föreskrifterna gäller inte hemarbete hos andra, till exempel inom hemtjänst. Varför inte det?	960	Föreskrifterna handlar om utformning av arbetsplatser och arbetsgivaren har ingen möjlighet att till exempel kräva en ombyggnad hemma hos någon. Arbetsgivaren har det fulla ansvaret för att arbetstagarna inte ska skadas eller bli sjuka, även vid arbete i hemmet. Vid arbete i hemmet får man istället titta på hur arbetet utförs, till exempel ställa krav på arbetets organisering.	https://www.av.se/inomhusmiljo/arbetsplatsens-utformning/fragor-och-svar-om-arbetsplatsens-utformning/
-99	Arbetsmiljöverket	Frågor och svar om arbetsplatsens utformning :: Övriga frågor	961	Finns det med något om att minska smittspridning i dessa föreskrifter?	961	Det finns paragraf om till exempel möjligheten att kunna tvätta sig, som är viktigt innan man äter, speciellt om det finns smittrisk. För att minska risken för smitta är det viktigt att det finns tillräckligt antal toaletter så att det till exempel inte blir kö och att de är lättstädade och att de städas och rengörs regelbundet. Även städning och rengöring av lokaler och ytskikt är viktigt för att minska risk för smitta. Ventilationen är viktig för att ventilera ut föroreningar inklusive smittämnen som virus och bakterier. I den nya föreskriften finns regler om detta. Vi har andra föreskrifter som handlar om specifikt om risk för smitta	https://www.av.se/inomhusmiljo/arbetsplatsens-utformning/fragor-och-svar-om-arbetsplatsens-utformning/
-99	Arbetsmiljöverket	Frågor och svar om arbetsplatsens utformning :: Övriga frågor	962	Finns det med något i paragraferna kring öppna, flexibla kontorslösningar?	962	Föreskrifterna är skrivna så de ska kunna tillämpas på i princip alla arbetsplatser, Men det finns paragrafer om sådant som kan vara problem på öppna, flexibla kontor, till exempel buller, belysning och ventilation. Det finns också paragrafer om att det ska finnas tillräcklig yta för verksamheten och att det finns lämpliga utrymmen för verksamheten.	https://www.av.se/inomhusmiljo/arbetsplatsens-utformning/fragor-och-svar-om-arbetsplatsens-utformning/
-99	Arbetsmiljöverket	Frågor och svar om arbetsplatsens utformning :: Övriga frågor	963	De arbetstagare som har ambulerande arbetsplatser, till exempel personal ombord på tåg och de som åker runt och gör vissa servicearbeten, kan ni ställa krav på deras arbetsplatser och personalutrymmen?	963	Vi kan, precis som tidigare, ställa krav på arbetsplatser utifrån arbetsmiljölagen. Utrymmen ombord på tåg, buss och andra ambulerande arbetsplatser omfattas däremot inte av föreskrifterna om arbetsplatsens utformning. Däremot gäller de för de fasta personalutrymmen som exempelvis en busschaufför har tillgång till. Arbetsgivaren ska som sagt alltid följa arbetsmiljölagen som ställer krav på arbetsplatsen och arbetsmiljön. Arbetsgivaren ska vidta de åtgärder som krävs för att undanröja riskerna för arbetstagarna och möjliggöra en god arbetsmiljö.	https://www.av.se/inomhusmiljo/arbetsplatsens-utformning/fragor-och-svar-om-arbetsplatsens-utformning/
-100	Arbetsmiljöverket	Frågor och svar om föreskrifterna om arbetsanpassning	964	Varför kommer nya föreskrifter om arbetsanpassning och rehabilitering?	964	Att se över och revidera våra föreskrifter är något vi alltid arbetar med för att göra dem så tillgängliga och effektiva som möjligt. Föreskrifterna har gällt sedan 1994 och vi har förstått att arbetsgivare, fackförbund och myndigheter har upplevt dem som otydliga. Bland annat har man ansett, att det är otydligt vad rehabilitering innebär. Många vill ha mer konkreta anvisningar om vad som ingår i ansvaret.	https://www.av.se/halsa-och-sakerhet/arbetsanpassning--forebygg-eller-atgarda-sjukfranvaro/fragor-och-svar-om-de-nya-foreskrifterna-om-arbetsanpassning
-100	Arbetsmiljöverket	Frågor och svar om föreskrifterna om arbetsanpassning	965	Har arbetsgivares skyldigheter vad gäller arbetsanpassning och rehabilitering förändrats i de nya föreskrifterna?	965	Nej, samma skyldigheter att arbetsanpassa arbetsuppgifterna och arbetsmiljön vid behov finns i de nya föreskrifterna.	https://www.av.se/halsa-och-sakerhet/arbetsanpassning--forebygg-eller-atgarda-sjukfranvaro/fragor-och-svar-om-de-nya-foreskrifterna-om-arbetsanpassning
-100	Arbetsmiljöverket	Frågor och svar om föreskrifterna om arbetsanpassning	966	Vad är skillnaden i de nya föreskrifterna mot de gamla?	966	Vi har i föreskrifterna konkretiserat hur arbetsgivaren ska organisera arbetsanpassningsarbetet och praktiskt gå tillväga när någon arbetstagare behöver arbetsanpassning. På arbetsplatser där detta redan fungerar, kommer de nya föreskrifterna förmodligen inte innebära några större förändringar. Exempel på förändringar som gjorts är att kraven på årlig uppföljning av verksamheten med arbetsanpassning tagits bort.  Även kravet att de som arbetar med arbetsanpassning och rehabilitering ska ha de befogenheter, resurser och kunskaper som behövs, har tagits bort. Skälet till det är att ta hänsyn till mindre företag där arbetsanpassning inte så ofta är aktuellt. Att avsätta särskilda resurser för något som kanske bara sker någon gång under flera år är inte rimligt. Samtidigt är det så att i föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete finns regler om att arbetsgivare som inte har egen kompetens för arbetet med arbetsanpassning, ska ta hjälp utifrån.	https://www.av.se/halsa-och-sakerhet/arbetsanpassning--forebygg-eller-atgarda-sjukfranvaro/fragor-och-svar-om-de-nya-foreskrifterna-om-arbetsanpassning
-100	Arbetsmiljöverket	Frågor och svar om föreskrifterna om arbetsanpassning	967	Rehabilitering är borttaget i de nya föreskrifterna. Innebär inte det mindre krav på arbetsgivare och sämre möjligheter för arbetstagare att återkomma i arbete efter sjukskrivning?	967	Kraven på arbetsgivares ansvar att stödja en arbetstagare tillbaka efter sjukskrivning ändras inte. Föreskrifterna gör det tydligare att det är på arbetsplatsen som arbetsgivaren ska anpassa arbetsmiljön och på så vis bidra till arbetstagarens återgång till arbete. Försäkringskassan är den myndighet som har ansvar för att samordna rehabiliteringen, vilket regleras i socialförsäkringsbalken (30 kap).	https://www.av.se/halsa-och-sakerhet/arbetsanpassning--forebygg-eller-atgarda-sjukfranvaro/fragor-och-svar-om-de-nya-foreskrifterna-om-arbetsanpassning
-100	Arbetsmiljöverket	Frågor och svar om föreskrifterna om arbetsanpassning	968	Minskar arbetsgivarens rehabiliteringsansvar för arbetstagare?	968	Vad gäller det ansvaret är det inte någon förändring i föreskrifterna. Arbetsanpassning är en viktig del av rehabiliteringen och föreskrifterna konkretiserar arbetsgivarens skyldigheter vid tillvägagångssättet av arbetsanpassningen. Övriga regler om rehabilitering finns i Socialförsäkringsbalkens 30 kapitel men det är inget som Arbetsmiljöverket kan föreskriva om. I den lagen finns det bland annat krav på att arbetsgivare ska lämna uppgifter till Försäkringskassan om arbetstagarens arbetssituation.	https://www.av.se/halsa-och-sakerhet/arbetsanpassning--forebygg-eller-atgarda-sjukfranvaro/fragor-och-svar-om-de-nya-foreskrifterna-om-arbetsanpassning
-100	Arbetsmiljöverket	Frågor och svar om föreskrifterna om arbetsanpassning	969	Vad kan arbetsanpassning innebära?	969	När det gäller det den fysiska arbetsmiljön kan det handla om att skaffa tekniska hjälpmedel eller undanröja fysiska hinder för att utföra en arbetsuppgift. Gäller det den organisatoriska eller sociala arbetsmiljön kan arbetsgivaren organisera arbetet genom att till exempel se över arbetsuppgifterna och om det behövs ge extra handling och stöd. Arbetsanpassning kan pågå både under en begränsad tid eller mera varaktigt.	https://www.av.se/halsa-och-sakerhet/arbetsanpassning--forebygg-eller-atgarda-sjukfranvaro/fragor-och-svar-om-de-nya-foreskrifterna-om-arbetsanpassning
-100	Arbetsmiljöverket	Frågor och svar om föreskrifterna om arbetsanpassning	970	Det står inget om missbruk i de nya föreskrifterna. Innebär det att arbetsgivarens ansvar för att stödja arbetstagare med missbruksproblem kommer minska?	970	Det finns inte stöd i arbetsmiljölagen att reglera hur arbetsgivare ska hantera enskilda arbetstagare med missbruksproblem om konsekvenser av missbruket inte medför risker i arbetsmiljön. Dessa risker ska då fångas upp och åtgärdas i det systematiska arbetsmiljöarbetet som övriga arbetsmiljörisker. Vi lyfter inte alkohol- och drogmissbruk särskilt gentemot andra hälsoproblem. Som med alla typer av hälsoproblem ska, i samband med behandling av missbruket och relaterade medicinska problem, arbetsanpassning ske. Det finns inte stöd i arbetsmiljölagen för att reglera att arbetsgivaren ska ge särskilt stöd eller bidra till någon form av behandling, oavsett hälsoproblem. Det finns andra aktörer som ansvarar för detta (socialtjänsten och hälso- och sjukvården vid till exempel missbruk av alkohol).	https://www.av.se/halsa-och-sakerhet/arbetsanpassning--forebygg-eller-atgarda-sjukfranvaro/fragor-och-svar-om-de-nya-foreskrifterna-om-arbetsanpassning
-100	Arbetsmiljöverket	Frågor och svar om föreskrifterna om arbetsanpassning	971	Men missbruk kan väl leda till arbetsmiljörisker på arbetsplatsen?	971	Ja, och då ska de åtgärdas som alla arbetsmiljörisker genom det systematiska arbetsmiljöarbetet.	https://www.av.se/halsa-och-sakerhet/arbetsanpassning--forebygg-eller-atgarda-sjukfranvaro/fragor-och-svar-om-de-nya-foreskrifterna-om-arbetsanpassning
-100	Arbetsmiljöverket	Frågor och svar om föreskrifterna om arbetsanpassning	972	Hur kommer det sig att ni har föreskrifter som handlar om enskilda arbetstagare?	972	Enligt arbetsmiljölagen och Arbetsmiljöverkets övriga föreskrifter ska arbetsgivaren utforma arbetsmiljön efter arbetstagarnas olika förutsättningar. Det innebär att det generella arbetsmiljöarbetet ska fungera och vara på plats. Föreskrifterna om arbetsanpassning används när det inte räcker till för en enskild arbetstagare utan det behövs särskild anpassning av arbetsmiljön. Arbetsanpassning blir aktuellt då arbetsgivaren redan åtgärdat andra brister i arbetsmiljön. Det handlar om att säkerställa att den enskilde får den anpassning den har rätt till så den kan utföra sitt vanliga arbete trots sin nedsatta förmåga.	https://www.av.se/halsa-och-sakerhet/arbetsanpassning--forebygg-eller-atgarda-sjukfranvaro/fragor-och-svar-om-de-nya-foreskrifterna-om-arbetsanpassning
-100	Arbetsmiljöverket	Frågor och svar om föreskrifterna om arbetsanpassning	973	Omfattas elever och studenter av föreskrifterna?	973	I arbetsmiljölagen är elever och studenter inkluderade. När det gäller elever finns mycket reglerat i skollagen om behov av särskilt stöd. När det gäller studenter finns högskoleförordningen. Utöver det kan det finnas tillfällen då våra föreskrifter om arbetsanpassning kan bli aktuella. Det är då utbildningsanordnaren som måste bedöma vilken arbetsanpassning som är rimlig.	https://www.av.se/halsa-och-sakerhet/arbetsanpassning--forebygg-eller-atgarda-sjukfranvaro/fragor-och-svar-om-de-nya-foreskrifterna-om-arbetsanpassning
-100	Arbetsmiljöverket	Frågor och svar om föreskrifterna om arbetsanpassning	974	Kan man använda dessa föreskrifter för att öka tillgängligheten på arbetsplatsen för alla?	974	Nej, att göra en tillgänglig arbetsplats för alla i arbetslivet, regleras redan i arbetsmiljölagen 2 kap 1 § och 3 kap 3 § och ska ske genom det generella arbetsmiljöarbetet.	https://www.av.se/halsa-och-sakerhet/arbetsanpassning--forebygg-eller-atgarda-sjukfranvaro/fragor-och-svar-om-de-nya-foreskrifterna-om-arbetsanpassning
-100	Arbetsmiljöverket	Frågor och svar om föreskrifterna om arbetsanpassning	975	Gäller dessa föreskrifter när en arbetstagare ska anställas?	975	Dessa föreskrifter gäller för arbetstagare, det vill säga när den är anställd. För nyanställda med behov av arbetsanpassning hjälper Arbetsförmedlingen ekonomiskt och med professionellt stöd för att arbetsanpassa arbetsplatsen upp till ett år efter att anställningen påbörjades. Diskrimineringslagen skyddar personer på arbetsmarknaden från diskriminering genom att arbetsgivare inte får låta bli att anställa en person som uppfyller kompetenskraven men har en funktionsnedsättning.	https://www.av.se/halsa-och-sakerhet/arbetsanpassning--forebygg-eller-atgarda-sjukfranvaro/fragor-och-svar-om-de-nya-foreskrifterna-om-arbetsanpassning
-24	Arbetsmiljöverket	Vanliga frågor och svar om förslaget på föreskrifter i en ny struktur :: Vanliga frågor och svar om den nya regelstrukturen	976	Föreskrifterna om produktregler delas upp i ett häfte med oharmoniserade regler och fyra med harmoniserade regler – vad betyder oharmoniserade respektive harmoniserade regler?	976	För vissa produkter har EU beslutat om direktiv som ska gälla i samtliga EU-länder. Syftet är att skapa en fri rörlighet inom EU för dessa produkter eftersom kraven i alla EU-länder är lika. Dessa produktregler är alltså harmoniserade med EU-direktiven. För andra produkter finns inte något EU-direktiv, men vi har i dag föreskrifter som anger produktkrav som gäller i Sverige. Dessa produktkrav har vi nu samlat i ett särskilt häfte och kallar dem oharmoniserade eftersom de är nationella.	https://www.av.se/om-oss/regel-och-foreskriftsarbete/regelfornyelse/vanliga-fragor-och.svar/
-24	Arbetsmiljöverket	Vanliga frågor och svar om förslaget på föreskrifter i en ny struktur :: Vanliga frågor och svar om den nya regelstrukturen	977	Hur har ni gjort urvalet när ni valt bort vissa definitioner från de nya förslagen?	977	Generellt sett har vi ökat antalet definitioner och anledningen till det är vårt arbete med klarspråk som syftar till att göra föreskrifterna enklare och mer begripliga. Totalt för alla föreskrifter har vi nästan fördubblat antalet definitioner. Men i de fall ett ord bara förekommer en eller ett fåtal gånger har vi valt att skriva ut förklaringen på det ställe där ordet förekommer istället för att ha det i listan över definitioner.	https://www.av.se/om-oss/regel-och-foreskriftsarbete/regelfornyelse/vanliga-fragor-och.svar/
-24	Arbetsmiljöverket	Vanliga frågor och svar om förslaget på föreskrifter i en ny struktur :: Vanliga frågor och svar om den nya regelstrukturen	978	Hur har ni valt vilka kapitel som sorterats in i föreskriftshäftet om vanliga risker i arbetsmiljön (2.1) respektive specifika risker vid vissa typer av arbeten (3.1)? Varför har de hamnat där de nu ligger?	978	På en övergripande rubriknivå berörs de flesta arbetsplatser och byggprojekt av allting i föreskriftshäftena i del 2, till exempel det om vanliga arbetsmiljörisker. Det som finns i del 3, till exempel föreskriftshäftet om vissa typer av arbeten, berör bara de som har just sådana arbeten. På en mer detaljerad nivå har vi sorterat reglerna så att de ska hänga ihop, till exempel utifrån hur EU-direktiven hänger ihop. 	https://www.av.se/om-oss/regel-och-foreskriftsarbete/regelfornyelse/vanliga-fragor-och.svar/
-24	Arbetsmiljöverket	Vanliga frågor och svar om förslaget på föreskrifter i en ny struktur :: Vanliga frågor och svar om den nya regelstrukturen	979	Hur kan jag lätt se vart nuvarande paragrafer har tagit vägen i den nya regelstrukturen?	979	Det fanns ett dokument i remissen 2020 som heter ”Paragrafnyckel”. Den visar var alla paragrafer i de nuvarande föreskrifterna har hamnat i den nya regelstrukturen.	https://www.av.se/om-oss/regel-och-foreskriftsarbete/regelfornyelse/vanliga-fragor-och.svar/
-24	Arbetsmiljöverket	Vanliga frågor och svar om förslaget på föreskrifter i en ny struktur :: Vanliga frågor och svar om den nya regelstrukturen	980	Hur kan jag se vad som har hänt med allmänna råd som inte är kvar i föreskrifterna?	980	Just nu går det inte att se vad som händer med allmänna råd som tas bort om de inte har blivit föreskriftstext. Vi samlar alla allmänna råd som tagits bort och som inte har blivit föreskriftstext och kommer att använda många av texterna som underlag när vi tar fram stöd i arbetsmiljöarbetet, till exempel i form av texter på av.se och vägledningar.	https://www.av.se/om-oss/regel-och-foreskriftsarbete/regelfornyelse/vanliga-fragor-och.svar/
-24	Arbetsmiljöverket	Vanliga frågor och svar om förslaget på föreskrifter i en ny struktur :: Vanliga frågor och svar om den nya regelstrukturen	981	Vad är ett ansvarssubjekt?	981	Ett ansvarssubjekt är den som har juridiska skyldigheter att se till att arbetsmiljölagen och reglerna om arbetsmiljö följs. Ett av de vanligaste ansvarssubjekten är arbetsgivare. Andra är bland annat byggherre, projektör, distributör och tillverkare. Det finns drygt 25 olika ansvarssubjekt.	https://www.av.se/om-oss/regel-och-foreskriftsarbete/regelfornyelse/vanliga-fragor-och.svar/
-24	Arbetsmiljöverket	Vanliga frågor och svar om förslaget på föreskrifter i en ny struktur :: Vanliga frågor och svar om den nya regelstrukturen	982	Hur vet jag vilket ansvarssubjekt jag är?	982	Det är omöjligt att ge ett generellt svar på den frågan. För att avgöra det måste du sätta dig in i arbetsmiljölagstiftningen och i Arbetsmiljöverkets föreskrifter. Kom också ihåg att du eller ditt företag mycket väl kan vara en sorts ansvarssubjekt i en situation och en annan sorts ansvarssubjekt i en annan situation.	https://www.av.se/om-oss/regel-och-foreskriftsarbete/regelfornyelse/vanliga-fragor-och.svar/
-24	Arbetsmiljöverket	Vanliga frågor och svar om förslaget på föreskrifter i en ny struktur :: Vanliga frågor och svar om den nya regelstrukturen	983	Framgår det vilka paragrafer som går utöver kraven i EU:s minimi-direktiv?	983	Nej, generellt redovisades det inte i remissen 2020 eftersom det inte gjordes någon förändring jämfört med nuvarande implementering av EU-direktiv. Om det finns enskilda ställen där implementeringen av EU-direktiv har ändrats så framgår det av konsekvensutredningarna.	https://www.av.se/om-oss/regel-och-foreskriftsarbete/regelfornyelse/vanliga-fragor-och.svar/
-24	Arbetsmiljöverket	Vanliga frågor och svar om förslaget på föreskrifter i en ny struktur :: Vanliga frågor och svar om den nya regelstrukturen	984	Ni byter ut några begrepp för att få dem mer genusneutrala. Till exempel vinschman och hissman byts ut till vinschoperatör och hissvakt. Men hur är det med byggherre och signalman?	984	Vi har sett över vilka ord vi använder ur ett genusperspektiv i föreskrifterna och kommer att göra en förflyttning jämfört med nu gällande föreskrifter. I vissa fall går det inte att byta ut begrepp, till exempel byggherre och signalman som är vedertaget i respektive bransch.	https://www.av.se/om-oss/regel-och-foreskriftsarbete/regelfornyelse/vanliga-fragor-och.svar/
-24	Arbetsmiljöverket	Vanliga frågor och svar om förslaget på föreskrifter i en ny struktur :: Vanliga frågor och svar om den nya regelstrukturen	985	Ni skriver att ni ökat tydligheten i vissa paragrafer. Det är svårt att göra det utan att förändra skyddsnivån. Hur resonerar ni kring det?	985	Det språk som myndigheter använder ska vara vårdat, enkelt och begripligt. Det gäller även föreskrifter. Se 11 § språklagen (2009:600) och vägledande material till den lagen. I detta arbete har vi därför gjort en förflyttning åt det hållet. Vår bedömning är att språket i föreskrifterna i det nya förslaget är mer vårdat, enkelt och begripligt än i nu gällande föreskrifter men vi har inte kommit ända fram i vår strävan att ha ett alltigenom enhetligt språk. Vi håller med om att det är svårt att förtydliga paragrafer utan att förändra skyddsnivån. I några fall har vi gjort bedömningen att det ändå är bra att göra förtydligandet, och då har vi beskrivit det i konsekvensutredningarna. I andra fall har vi gått tillbaka till samma formuleringar som i nu gällande föreskrifter. Skyddsnivå i det här sammanhanget är för oss det som är grunden i arbetsmiljölagen – att skydda den som utför arbete. Det är alltså de konkreta åtgärderna på arbetsplatsen eller det skydd som ges till den som utför arbete som vi är ute efter.	https://www.av.se/om-oss/regel-och-foreskriftsarbete/regelfornyelse/vanliga-fragor-och.svar/
-24	Arbetsmiljöverket	Vanliga frågor och svar om förslaget på föreskrifter i en ny struktur :: Vanliga frågor och svar om den nya regelstrukturen	986	På vilket sätt påverkas skyddsombudens eller arbetsmiljöombudens roll i förslaget till nya föreskrifter?	986	Skyddsombudens roll är viktig i arbetsmiljöarbetet. Skyddsombudens ställning och roll finns beskrivet i arbetsmiljölagen och det har inte ändrats. Juridiskt blir det alltså inte någon skillnad. Skyddsombuden hittar i den nya regelstrukturen på samma sätt som ansvarssubjekten, till exempel arbetsgivarna, gör.	https://www.av.se/om-oss/regel-och-foreskriftsarbete/regelfornyelse/vanliga-fragor-och.svar/
-24	Arbetsmiljöverket	Vanliga frågor och svar om förslaget på föreskrifter i en ny struktur :: Vanliga frågor och svar om den nya regelstrukturen	987	Vad är en konsekvensutredning?	987	Regler påverkar olika aktörer och förhållanden i samhället på olika sätt, alltifrån medborgare, företag och myndigheter, miljön och ekonomin i stort. Regler kan också medföra både direkta och indirekta effekter. Konsekvensutredningen är ett verktyg för att du ska kunna bedöma hur och i vilken omfattning ett förslag påverkar olika aktörer, hälsan, miljön, ekonomin eller samhället i stort.	https://www.av.se/om-oss/regel-och-foreskriftsarbete/regelfornyelse/vanliga-fragor-och.svar/
-24	Arbetsmiljöverket	Vanliga frågor och svar om förslaget på föreskrifter i en ny struktur :: Vanliga frågor och svar om den nya regelstrukturen	988	Vad är en paragrafnyckel?	988	Paragrafnyckeln är ett dokument där det går att slå upp var nu gällande paragrafer har sorterats in i den nya regelstrukturen. I dokumentet ingår varje nu gällande föreskrift (AFS) med en rad för varje paragraf i det nu gällande regelverket.	https://www.av.se/om-oss/regel-och-foreskriftsarbete/regelfornyelse/vanliga-fragor-och.svar/
-24	Arbetsmiljöverket	Vanliga frågor och svar om förslaget på föreskrifter i en ny struktur :: Vanliga frågor och svar om den nya regelstrukturen	989	Vad är en parallelluppställning?	989	Det finns 36 EU-direktiv som Arbetsmiljöverket har en skyldighet att införa i sina regler. Parallelluppställningarna visar hur EU-direktiven är införda i Arbetsmiljöverkets föreskrifter.	https://www.av.se/om-oss/regel-och-foreskriftsarbete/regelfornyelse/vanliga-fragor-och.svar/
-24	Arbetsmiljöverket	Vanliga frågor och svar om förslaget på föreskrifter i en ny struktur :: Vanliga frågor och svar om den nya regelstrukturen	990	Kommer det läggas in fler roller inom arbetsmiljöarbetet utifrån remissvaren?	990	De roller som har juridiska skyldigheter att se till att arbetsmiljölagen följs, ansvarssubjekten, ändras inte i och med den nya regelstrukturen. Vi bedömer inte att det kommer att läggas till fler juridiska roller oavsett vilka remissvar som kommer in, eftersom det kan ändra kravnivån.	https://www.av.se/om-oss/regel-och-foreskriftsarbete/regelfornyelse/vanliga-fragor-och.svar/
-24	Arbetsmiljöverket	Vanliga frågor och svar om förslaget på föreskrifter i en ny struktur :: Vanliga frågor och svar om den nya regelstrukturen	991	Varför har ni tagit fram ett förslag på en ny struktur för reglerna?	991	Alla myndigheter som tar fram regler har ett ansvar att vårda reglerna och se till att de är relevanta. För oss började det med att vi gjorde en förstudie för att se hur de som använder reglerna uppfattade dem. Ett av resultaten är att vi tagit fram ett förslag på ny struktur för reglerna. Ett mer sammanhållet regelverk gör det lättare att hitta. På arbetsplatser gäller flera av våra nuvarande föreskrifter parallellt. På samma arbetsplats kan arbetsgivaren till exempel behöva ta hänsyn till föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete, arbetsplatsens utformning, buller, belastningsergonomi, smittrisker, våld och hot och många andra föreskrifter. Ett av motiven till förslaget om ny struktur är att färre föreskrifter underlättar för arbetsgivare och andra att få en överblick av hela regelverket och vad man har att förhålla sig till. På många ställen i föreskrifterna har det blivit ett enklare och mer enhetligt språk, vilket bidrar till att det blir lättare att förstå.	https://www.av.se/om-oss/regel-och-foreskriftsarbete/regelfornyelse/vanliga-fragor-och.svar/
-24	Arbetsmiljöverket	Vanliga frågor och svar om förslaget på föreskrifter i en ny struktur :: Vanliga frågor och svar om den nya regelstrukturen	992	Varför har ni valt att hänvisa till standarder i allmänna råd?	992	Arbetsmiljöverkets grundinställning är att det inte bör vara reglerat i paragraftext att standarder ska följas, så länge det kostar att ta del av standarden. Det finns dock några exempel på sådana hänvisningar, till exempel not 27 i bilaga 1 i föreskrifterna om gränsvärden för luftvägsexponering i arbetsmiljön och då är det styrt av ett EU-direktiv. Det har inte lagts till några nya hänvisningar till standarder i paragraftext i förslaget till nya föreskrifter. Det finns hänvisningar till standarder i allmänna råd, vilket då innebär att den som ska följa reglerna inte är tvungen att ha tillgång till standarden eftersom allmänna råd inte är bindande. Den som ändå har tillgång till aktuell standard kan med hjälp av den få vägledning i hur föreskriften kan uppfyllas. Ett exempel är 8 kap 8 § i föreskrifterna om arbetsutrustning och personlig skyddsutrustning – säker användning, där det i allmänna rådet står att ”ett skyddstak som utformas enligt standarden SS-EN 12811-4:2013 […] är normalt tillräckligt säkert”.	https://www.av.se/om-oss/regel-och-foreskriftsarbete/regelfornyelse/vanliga-fragor-och.svar/
-24	Arbetsmiljöverket	Vanliga frågor och svar om förslaget på föreskrifter i en ny struktur :: Vanliga frågor och svar om den nya regelstrukturen	993	Varför är det förändringar av sakinnehållet i föreskrifterna om grundläggande arbetsmiljöregler för byggherrar med flera (1.2) när det är sagt att arbetet med att införa en ny struktur inte ska innebära ändrat sakinnehåll?	993	Se svaret på denna fråga i frågor och svar om de föreslagna reglerna för byggherrar, projektörer och byggarbetsmiljösamordnare, nedan.	https://www.av.se/om-oss/regel-och-foreskriftsarbete/regelfornyelse/vanliga-fragor-och.svar/
-24	Arbetsmiljöverket	Vanliga frågor och svar om förslaget på föreskrifter i en ny struktur :: Vanliga frågor och svar om den nya regelstrukturen	994	Varför är flera av förslagen på föreskriftstexter skrivna ur ett inte-perspektiv, alltså att det står vad man inte ska göra. Är det inte bättre att skriva vad som ska levas upp till?	994	Vi håller med om att det oftast är bättre att skriva vad man ska leva upp till än vad man inte ska göra. Skrivningarna i våra föreskrifter är i de flesta fall också utformade på det sättet. När det står vad man inte ska göra kan det vara för att det står så i de nu gällande föreskrifterna. Då har vi inte ändrat med argumentet att skyddsnivån inte ska förändras. Det kan också vara en situation där det går att lösa arbetarskyddet på många olika sätt, medan det bara är några få utpekade som inte är godtagbara.	https://www.av.se/om-oss/regel-och-foreskriftsarbete/regelfornyelse/vanliga-fragor-och.svar/
-24	Arbetsmiljöverket	Vanliga frågor och svar om förslaget på föreskrifter i en ny struktur :: Vanliga frågor och svar om den nya regelstrukturen	995	Vilka fördelar har den här strukturen jämfört med den nuvarande strukturen?	995	Främsta fördelen är att den nya strukturen gör det tydligare vilka regler som gäller och för vem. Strukturen ger även en överblick och gör det enkelt att se hur reglerna hänger ihop och vilka regler målgrupperna berörs av. Det blir dessutom enklare att i framtiden uppdatera och komplettera föreskrifterna, till exempel när det uppstår nya risker i arbetsmiljön.	https://www.av.se/om-oss/regel-och-foreskriftsarbete/regelfornyelse/vanliga-fragor-och.svar/
-24	Arbetsmiljöverket	Vanliga frågor och svar om förslaget på föreskrifter i en ny struktur :: Vanliga frågor och svar om den nya regelstrukturen	996	Vilka var med på sändlistan som fick utskicket om remissen 2020?	996	Vi skickade remissen till arbetsgivarorganisationer, fackliga organisationer och branschorganisationer samt några som hade anmält att de ville ha remissen. Vill du se hela sändlistan, utan personnamn, kan du begära ut den som allmän handling från oss på: arbetsmiljoverket@av.se. Den är diarieförd i ärendet 2019/072424.	https://www.av.se/om-oss/regel-och-foreskriftsarbete/regelfornyelse/vanliga-fragor-och.svar/
-24	Arbetsmiljöverket	Vanliga frågor och svar om förslaget på föreskrifter i en ny struktur :: Vanliga frågor och svar om den nya regelstrukturen	997	Är alla nuvarande paragrafer insorterade i den nya strukturen?	997	I stort sett alla nuvarande paragrafer finns med i nya strukturen. Ett mindre antal paragrafer har ändrats på något väsentligt sätt eller strukits. 	https://www.av.se/om-oss/regel-och-foreskriftsarbete/regelfornyelse/vanliga-fragor-och.svar/
-24	Arbetsmiljöverket	Vanliga frågor och svar om förslaget på föreskrifter i en ny struktur :: Vanliga frågor och svar om den nya regelstrukturen	998	Hur säkerställer ni att EU-direktiven inte överimplementeras?	998	Vi har varit mycket restriktiva med att göra ändringar, inklusive språkliga ändringar, i föreskrifter som baseras på direktiv. Någon överimplementering med anledning av den nya regelstrukturen bör därför inte förekomma. 	https://www.av.se/om-oss/regel-och-foreskriftsarbete/regelfornyelse/vanliga-fragor-och.svar/
-24	Arbetsmiljöverket	Vanliga frågor och svar om förslaget på föreskrifter i en ny struktur :: Vanliga frågor och svar om den nya regelstrukturen	999	Kommer regler som kommer från EU-direktiven för respektive direktiv att vara samlade?	999	Utgångspunkten är att de är samlade och grupperade på samma sätt som idag. Exempel på det är produktreglerna i häfte 1.4-1.8. Men det kan även vara så att de delats upp utifrån målen för den nya regelstrukturen, som bland annat är att reglerna sorterats mer utifrån den roll man har i arbetsmiljöarbetet. Ett exempel på det är byggreglerna.	https://www.av.se/om-oss/regel-och-foreskriftsarbete/regelfornyelse/vanliga-fragor-och.svar/
-24	Arbetsmiljöverket	Vanliga frågor och svar om förslaget på föreskrifter i en ny struktur :: Vanliga frågor och svar om den nya regelstrukturen	1000	Hur gjordes bedömningen av att det inte behövdes konsekvensutredningar för 7 av föreskriftshäften i remissen 2020?	1000	Syftet med Arbetsmiljöverkets förslag på nya föreskrifter är i första hand att samla föreskrifterna i en ny tydligare struktur. Vi har även arbetat med att göra texterna mer tillgängliga och bearbetat dem språkligt. En övergripande konsekvensutredning har därför gjorts för att beskriva vilka administrativa kostnader denna förändring kan få för företag. Denna övergripande konsekvensutredning gäller alltså för samtliga föreskriftshäften. I de fall där texterna dessutom ändrats så att även kravnivån förändrats har vi gjort en specifik konsekvensbedömning för just det häftet.	https://www.av.se/om-oss/regel-och-foreskriftsarbete/regelfornyelse/vanliga-fragor-och.svar/
-24	Arbetsmiljöverket	Vanliga frågor och svar om förslaget på föreskrifter i en ny struktur :: Vanliga frågor och svar om den nya regelstrukturen	1001	I konsekvensutredningen har ni ett resonemang om kostnader för företag och för parterna vid införandet av det nya regelverket. Tänker ni att det ska finnas någon kompensation för dessa kostnader som uppstår?	1001	Frågan om kompensation till företag är en förhandlingsfråga som Arbetsmiljöverket inte råder över.	https://www.av.se/om-oss/regel-och-foreskriftsarbete/regelfornyelse/vanliga-fragor-och.svar/
-24	Arbetsmiljöverket	Vanliga frågor och svar om förslaget på föreskrifter i en ny struktur :: Vanliga frågor och svar om den nya regelstrukturen	1002	Hur har ni resonerat kring att lägga in frågor om ansvar för tillverkare i regelstrukturen? Har det funnits resonemang om att lägga dessa separat/utanför?	1002	Tanken med att också ha regler för tillverkare i den nya strukturen är att ha alla arbetsmiljöregler samlade på ett ställe för att ge en överblick över vilka regler som finns. En annan aspekt är att till exempel många tillverkare även kan ha rollen arbetsgivare, och i vissa situationer kan en arbetsgivare även bli tillverkare och få ett helt annat ansvar. Det samma gäller de olika byggaktörerna, där verksamheten i vissa fall jämställs med att vara arbetsgivare. Det är därför befogat att visa de olika rollerna bredvid varandra för att se vart de skiljer sig åt, men även när de överlappar varandra.	https://www.av.se/om-oss/regel-och-foreskriftsarbete/regelfornyelse/vanliga-fragor-och.svar/
-24	Arbetsmiljöverket	Vanliga frågor och svar om förslaget på föreskrifter i en ny struktur :: Vanliga frågor och svar om den nya regelstrukturen	1003	Kommer det att finnas tryckta häften som kan beställas?	1003	Ja, det kommer att finnas tryckta versioner av de nya föreskrifterna.	https://www.av.se/om-oss/regel-och-foreskriftsarbete/regelfornyelse/vanliga-fragor-och.svar/
-24	Arbetsmiljöverket	Vanliga frågor och svar om förslaget på föreskrifter i en ny struktur :: Vanliga frågor och svar om den nya regelstrukturen	1004	När börjar de nya föreskrifterna gälla?	1004	De nya föreskrifterna ska börja gälla september 2024 enligt nuvarande plan. De nya föreskrifterna planeras att börja gälla cirka ett år efter det att föreskrifterna har beslutats. Enligt nuvarande plan kommer generaldirektören att fatta beslut i maj 2023.	https://www.av.se/om-oss/regel-och-foreskriftsarbete/regelfornyelse/vanliga-fragor-och.svar/
-category_id	source	category	question_id	question	answer_id	correct_answer	link
-1	Försäkringskassan	Förälder :: Väntar barn :: Föräldrapenning innan barnet fötts :: Vanliga frågor	1	Får jag lägre föräldrapenning om jag går ner i arbetstid innan förlossningen?	1	Nej, inte om det är 6 månader eller kortare tid kvar till den planerade förlossningen. Din föräldrapenning beräknas på den inkomst du hade innan du gick ner i arbetstid.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/vantar_barn/foraldrapenning_innan_barnet_fotts
-1	Försäkringskassan	Förälder :: Väntar barn :: Föräldrapenning innan barnet fötts :: Vanliga frågor	2	Kan min arbetsgivare neka mig att vara föräldraledig?	2	Nej, inte om du meddelar det minst två månader i förväg. Enligt lag har du rätt att vara föräldraledig när du tar ut föräldrapenning. När du meddelar din arbetsgivare att du ska vara föräldraledig ska du också berätta hur länge du planerar att vara ledig. På vissa arbetsplatser kan det finnas kollektivavtal med andra regler, så det kan vara bra att prata både med facket och arbetsgivaren för att veta vad som gäller.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/vantar_barn/foraldrapenning_innan_barnet_fotts
-1	Försäkringskassan	Förälder :: Väntar barn :: Föräldrapenning innan barnet fötts :: Vanliga frågor	3	Kan jag som är den andra föräldern vara föräldraledig innan jag står som vårdnadshavare till barnet?	3	Ja,  den som är gravid kan avstå några av sina föräldradagar till dig. Det är enklast att göra på Mina sidor.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/vantar_barn/foraldrapenning_innan_barnet_fotts
-2	Försäkringskassan	Förälder :: Väntar barn :: 10-dagar :: Vanliga frågor	4	Vi har fått tvillingar – får vi fler än 10 dagar då?	4	Ja, du får alltid ersättning för 10 dagar per barn. Vid tvillingfödsel får du 20 dagar, vid trillingfödsel 30 dagar, och så vidare.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/vantar_barn/10-dagar
-2	Försäkringskassan	Förälder :: Väntar barn :: 10-dagar :: Vanliga frågor	5	Får jag pengar för lördagar och söndagar?	5	Ja, om du skulle ha arbetat lördag och söndag så kan du få ersättning även för dessa dagar.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/vantar_barn/10-dagar
-2	Försäkringskassan	Förälder :: Väntar barn :: 10-dagar :: Vanliga frågor	6	Kan jag vara hemma halva dagar?	6	Ja, det går bra. Du kan ta ut ersättning för 25, 50 eller 75 procent av din vanliga arbetstid. Du kan alltså ta ut 20 halva dagar istället för 10 hela. Du kan även ta ut 1/8-dels dagar, som motsvarar 12,5 % av normalarbetstiden.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/vantar_barn/10-dagar
-2	Försäkringskassan	Förälder :: Väntar barn :: 10-dagar :: Vanliga frågor	7	Kan jag ansöka på webben om jag har skyddad identitet?	7	Nej, du kan inte ansöka eftersom det kräver inloggning med personnummer. Ring till Försäkringskassan så skickar vi hem en blankett till dig. Tänk på att Försäkringskassan måste få din ansökan senast 90 dagar efter den första dagen som du var hemma med barnet.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/vantar_barn/10-dagar
-2	Försäkringskassan	Förälder :: Väntar barn :: 10-dagar :: Vanliga frågor	8	Kan jag ansöka på Mina sidor om jag eller den andra föräldern har ett utländskt personnummer?	8	Nej. För att kunna ansöka om 10-dagar på Mina sidor måste båda föräldrarna ha svenska personnummer eller samordningsnummer. Om du har svenskt personnummer eller samordningsnummer men inte den andra föräldern kan du istället ansöka på blankett. Ring kundcenter på 0771–524 524 för att beställa en blankett. Du kan inte ladda ner blanketten här på webbplatsen.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/vantar_barn/10-dagar
-2	Försäkringskassan	Förälder :: Väntar barn :: 10-dagar :: Vanliga frågor	9	Vem kan ta ut de första tio dagarna i samband med förlossning?	9	Det är i första hand den förälder som inte varit gravid som har rätt till de tio dagarna. Men om föräldern som varit gravid är ensamstående kan Försäkringskassan bevilja en annan person de tio dagarna istället. Även den som är förälder till ett äldre barn i familjen (och som inte är förälder till det nyfödda barnet) kan använda dagarna för att vårda det äldre barnet, om man själva kommer överens om det. En förutsättning för att kunna få ersättning för dessa dagar är att man avstår från sitt arbete.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/vantar_barn/10-dagar
-3	Försäkringskassan	Förälder :: Väntar barn :: Graviditetspenning :: Vanliga frågor	10	Vad räknas som ett fysiskt ansträngande arbete?	10	Ett fysiskt ansträngande arbete kan till exempel vara ett arbete som innebär tunga lyft, svåra rörelser eller monotona rörelser som ger ensidig belastning.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/vantar_barn/graviditetspenning
-3	Försäkringskassan	Förälder :: Väntar barn :: Graviditetspenning :: Vanliga frågor	11	Kan jag få graviditetspenning på deltid?	11	Ja, du kan få graviditetspenning på 25, 50 eller 75 procent omfattning av en dag. Du måste också förkorta din arbetstid med samma omfattning per dag som du ansöker om.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/vantar_barn/graviditetspenning
-3	Försäkringskassan	Förälder :: Väntar barn :: Graviditetspenning :: Vanliga frågor	12	Kan jag söka graviditetspenning när jag är timanställd vid behov?	12	Ja, om du skulle ha arbetat under den period du ansöker om graviditetspenning.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/vantar_barn/graviditetspenning
-3	Försäkringskassan	Förälder :: Väntar barn :: Graviditetspenning :: Vanliga frågor	13	Kan jag som egen företagare stänga av mig själv på grund av risker för hot och våld?	13	Ja, om du kan styrka riskerna. Som egenföretagare ansvarar du själv för din arbetsmiljö. För att få graviditetspenning på grund av risker i din arbetsmiljö ska du styrka riskerna genom att skicka in ett särskilt läkarutlåtande från en arbetsmiljöspecialist. En arbetsmiljöspecialist kan vara en läkare med specialistbevis i yrkesmedicin, yrkes- och miljömedicin, arbets- och miljömedicin eller företagsvård. Det kan också vara en yrkeshygieniker som arbetar på en arbets- eller miljömedicinsk klinik.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/vantar_barn/graviditetspenning
-3	Försäkringskassan	Förälder :: Väntar barn :: Graviditetspenning :: Vanliga frågor	14	Måste jag ha gått tillbaka till mitt arbete efter tjänstledighet för att kunna få graviditetspenning?	14	Ja, du måste arbeta under en del av den tid du ansöker om graviditetspenning för eller ha avtalat med din arbetsgivare att du skulle ha arbetat.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/vantar_barn/graviditetspenning
-3	Försäkringskassan	Förälder :: Väntar barn :: Graviditetspenning :: Vanliga frågor	15	Hur vet jag om jag är försäkrad i Sverige?	15	Du är försäkrad i Sverige om du arbetar här. Det finns några undantag från regeln. Du kan arbeta i ett annat land och ändå vara försäkrad i Sverige. Det finns också tillfällen när du kan arbeta i Sverige men vara försäkrad i ett annat land.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/vantar_barn/graviditetspenning
-3	Försäkringskassan	Förälder :: Väntar barn :: Graviditetspenning :: Vanliga frågor	16	Jag ska åka utomlands. Kan jag behålla min graviditetspenning?	16	Ja, du kan behålla din graviditetspenning när du vistas inom EU/EES-området eller Schweiz. Om du åker till ett land utanför EU/EES-området eller Schweiz måste du begära ett medgivande från Försäkringskassan innan du åker. Du ansöker på Mina sidor. Om du inte kan använda Mina sidor kan du ansöka på blankett.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/vantar_barn/graviditetspenning
-4	Försäkringskassan	Förälder :: När barnet är fött :: Föräldrapenning :: Vanliga frågor	17	Kan jag vara hemma halva dagar?	17	Ja, föräldrapenningen kan betalas ut som hel (100 procent), tre fjärdedels (75 procent), halv (50 procent), en fjärdedels (25 procent) eller en åttondels ersättning (12,5 procent). Men du kan inte välja att ta ut föräldrapenning i någon annan omfattning än just dessa. Det betyder att du till exempel kan jobba 50 procent och ta ut föräldrapenning på 50 procent. Däremot kan du inte jobba 80 procent och ta ut föräldrapenning med 20 procent.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/nar_barnet_ar_fott/foraldrapenning
-4	Försäkringskassan	Förälder :: När barnet är fött :: Föräldrapenning :: Vanliga frågor	18	Jag har glömt att anmäla, kan jag ansöka ändå?	18	Ja, du ansöker som vanligt. I ansökan får du ange orsaken till varför du glömde anmäla.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/nar_barnet_ar_fott/foraldrapenning
-4	Försäkringskassan	Förälder :: När barnet är fött :: Föräldrapenning :: Vanliga frågor	19	Om jag som har föräldrapenning blir sjuk, kan den andra föräldern vabba då?	19	Ja. Om barnet är äldre än 240 dagar (8 månader) kan den andre föräldern ansöka om ersättning för VAB. Kan den andre föräldern inte vårda barnet på grund av arbete så kan till exempel en släkting, granne eller vän vabba istället. Är barnet yngre än 240 dagar kan den andre föräldern inte vabba men han eller hon kan ta ut föräldrapenning istället för dig. Kom ihåg att sjukanmäla dig första sjukdagen om du blir sjuk och inte kan ta hand om ditt barn under föräldraledigheten. 	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/nar_barnet_ar_fott/foraldrapenning
-4	Försäkringskassan	Förälder :: När barnet är fött :: Föräldrapenning :: Vanliga frågor	20	Jag har fått ändrad inkomst – hur ändrar jag den?	20	Om du har ett pågående föräldrapenningärende kan du anmäla att du har fått en ny inkomst på Mina sidor. Om du inte har ett ärende just nu behöver du inte anmäla alls.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/nar_barnet_ar_fott/foraldrapenning
-4	Försäkringskassan	Förälder :: När barnet är fött :: Föräldrapenning :: Vanliga frågor	21	Varför får jag olika mycket pengar varje månad fast att jag är ledig lika mycket?	21	Vår beräkningsperiod för föräldrapenning löper från den 21:a i en månad till den 20:e i nästa månad. Att dina utbetalningar kan skilja sig mellan månaderna beror på att månaderna har olika antal dagar.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/nar_barnet_ar_fott/foraldrapenning
-4	Försäkringskassan	Förälder :: När barnet är fött :: Föräldrapenning :: Vanliga frågor	22	Ska jag göra en ny anmälan om jag varit föräldraledig, sedan jobbat och sen vill vara ledig igen?	22	Ja. När du börjar arbeta efter en föräldraledig period och sedan bestämmer du dig för att vara föräldraledig och ta ut föräldrapenning, ska du göra en ny anmälan.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/nar_barnet_ar_fott/foraldrapenning
-4	Försäkringskassan	Förälder :: När barnet är fött :: Föräldrapenning :: Vanliga frågor	23	Kan jag få föräldrapenning när jag skolar in barnet på förskolan?	23	Ja, du kan ta ut föräldrapenning på både sjukpenning- och lägstanivå. Om du avstår från arbete mer än en åttondel av din arbetsdag, så kan du ta ut en hel dag med föräldrapenning på lägstanivå. För att kunna ta ut dagar med föräldrapenning på lägstanivå så måste du och den andra föräldern, tillsammans eller var för sig redan ha tagit ut totalt 180 dagar med föräldrapenning på sjukpenningnivå. Du behöver inte vara tillsammans med barnet på förskolan under hela inskolningen, men du måste avstå helt från arbetet.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/nar_barnet_ar_fott/foraldrapenning
-4	Försäkringskassan	Förälder :: När barnet är fött :: Föräldrapenning :: Vanliga frågor	24	Kan jag använda Mina sidor om jag har skyddad identitet?	24	Nej, om du eller ditt barn har skyddad identitet kan du inte planera eller ansöka på Mina sidor. Det beror på att det kräver inloggning med personnummer. Så här gör du för att ansöka om föräldrapenning: 1. Anmäl föräldrapenning. Du kan anmäla utan att logga in på Mina sidor; 2. Ansök på den blankett som du får hemskickad inom några dagar.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/nar_barnet_ar_fott/foraldrapenning
-4	Försäkringskassan	Förälder :: När barnet är fött :: Föräldrapenning :: Vanliga frågor	25	När måste jag meddela min arbetsgivare att jag vill vara ledig?	25	Om du meddelar din arbetsgivare minst två månader innan du ska vara föräldraledig så måste arbetsgivaren godkänna din föräldraledighet. På en del arbetsplatser finns det kollektivavtal som gör att du ska anmäla tidigare eller senare. Fråga din arbetsgivare om du vill veta vad som gäller för dig.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/nar_barnet_ar_fott/foraldrapenning
-4	Försäkringskassan	Förälder :: När barnet är fött :: Föräldrapenning :: Vanliga frågor	26	Kan jag ansöka om föräldrapenning i efterhand?	26	Ja, det kan du göra. Men du kan bara få föräldrapenning för högst 90 dagar tillbaka i tiden.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/nar_barnet_ar_fott/foraldrapenning
-4	Försäkringskassan	Förälder :: När barnet är fött :: Föräldrapenning :: Vanliga frågor	27	Vad händer om jag vill avbryta föräldraledigheten?	27	Om du har varit ledig en månad eller längre har arbetsgivaren rätt att låta dig vänta i högst en månad innan du får börja jobba igen. Det gäller också om du varit ledig kortare tid en månad, men planerat att vara ledig minst en månad. Om du vill stoppa utbetalningarna av föräldrapenning från Försäkringskassan ska du skicka in en ny ansökan där du bara begär ersättning fram till och med det datumet som du vill ha föräldrapenning för. Det är alltid den senast inkomna ansökan som gäller. Du kan också ringa kundcenter på 0771-524 524. Det går bara att stoppa utbetalningarna för dagar som det ännu inte betalats ut någon föräldrapenning för.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/nar_barnet_ar_fott/foraldrapenning
-4	Försäkringskassan	Förälder :: När barnet är fött :: Föräldrapenning :: Vanliga frågor	28	Varför måste jag både anmäla och ansöka om föräldrapenning, det är ju jättekrångligt?	28	Svaret är helt enkelt, för att det står så i lagen. Vi vet att det upplevs som krångligt och ibland frustrerande men det är ett lagkrav att du ska anmäla att du vill ha föräldrapenning innan du kan ansöka om att få pengar. Vi kan inte ändra på lagen men vi har skickat ett antikrångelförslag till regeringen om att vi vill ta bort kravet på anmälan.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/nar_barnet_ar_fott/foraldrapenning
-4	Försäkringskassan	Förälder :: När barnet är fött :: Föräldrapenning :: Vanliga frågor	29	Vad händer med min pension under föräldraledigheten?	29	När du arbetar sätter arbetsgivaren in pengar till din avtalspension, men inte när du får föräldrapenning. AFA Försäkring kan ta över arbetsgivarens inbetalning till din avtalspension (gäller för dig som är privat- och kooperativt anställd arbetare).	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/nar_barnet_ar_fott/foraldrapenning
-4	Försäkringskassan	Förälder :: När barnet är fött :: Föräldrapenning :: Vanliga frågor	30	Jag är föräldraledig. Kan jag vabba?	30	Ja, du har rätt att byta ut din föräldrapenning mot ersättning för VAB, men bara om barnet är inlagt på sjukhus. Båda föräldrarna kan få ersättning för VAB samtidigt för barnet som är inlagt på sjukhus.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/nar_barnet_ar_fott/foraldrapenning
-4	Försäkringskassan	Förälder :: När barnet är fött :: Föräldrapenning :: Vanliga frågor	31	Kan jag vara föräldraledig för ena barnet och den andra föräldern vabba med det andra barnet?	31	Nej. Generellt kan den andre föräldern inte vabba om en förälder är hemma och är föräldraledig för annat barn. Om det finns särskilda skäl som gör att båda måste vara hemma får den andre föräldern ange det på ansökan om ersättning för VAB. Då gör Försäkringskassan en bedömning i det enskilda fallet.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/nar_barnet_ar_fott/foraldrapenning
-4	Försäkringskassan	Förälder :: När barnet är fött :: Föräldrapenning :: Vanliga frågor	32	Kan jag få föräldrapenning när jag studerar?	32	Ja. Du kan ha rätt till föräldrapenning samtidigt som du studerar om du tar hand om barnet under en del av dagen.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/nar_barnet_ar_fott/foraldrapenning
-4	Försäkringskassan	Förälder :: När barnet är fött :: Föräldrapenning :: Vanliga frågor	33	Vi är fler än två föräldrar. Går det att föra över dagar med föräldrapenning till dem som inte är juridiska föräldrar?	33	Ja. Den som är juridisk förälder kan föra över dagar med föräldrapenning till sin maka, make, sambo eller registrerad partner.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/nar_barnet_ar_fott/foraldrapenning
-4	Försäkringskassan	Förälder :: När barnet är fött :: Föräldrapenning :: Vanliga frågor	34	Om ett samkönat par är gifta och skaffar barn genom assisterad befruktning utomlands, hur funkar det med föräldradagar innan närståendeadoptionen är klar?	34	Den som föder barnet räknas som juridisk förälder och kan därmed föra över dagar med föräldrapenning till den andra föräldern.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/nar_barnet_ar_fott/foraldrapenning
-4	Försäkringskassan	Förälder :: När barnet är fött :: Föräldrapenning :: Vanliga frågor	35	Hur funkar det med dubbeldagar om man är fler än två föräldrar?	35	Det är bara två föräldrar som samtidigt kan ta ut dubbeldagar. Är ni till exempel 4 föräldrar kan ni turas om att ta ut dubbeldagar. Man kan som mest ta ut 30 dubbeldagar. Man kan inte ta ut dubbeldagar från de 90 dagarna som är reserverade.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/nar_barnet_ar_fott/foraldrapenning
-4	Försäkringskassan	Förälder :: När barnet är fött :: Föräldrapenning :: Vanliga frågor	36	Kan min arbetsgivare hindra mig från att vara föräldraledig?	36	Ja, din arbetsgivare kan hindra dig från att vara föräldraledig, men inte i de här fallen: - Om det är du som ska föda barnet har du rätt att vara helt ledig från ditt arbete i samband med att du föder barnet. Du har rätt till det under en sammanhängande period av minst sju veckor före den beräknade förlossningen och sju veckor efter förlossningen; - Fram till att barnet är 18 månader har du rätt att vara helt ledig från ditt arbete; - Fram till att barnet fyller åtta år eller slutar första klass har du rätt att vara ledig om du tar ut föräldraledighet. Du har också rätt att förkorta din arbetstid med upp till en fjärdedel. Du har rätt att dela upp ledigheten på högst tre perioder varje kalenderår. Om du och din arbetsgivare är överens kan du dela upp ledigheten på flera perioder.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/nar_barnet_ar_fott/foraldrapenning
-4	Försäkringskassan	Förälder :: När barnet är fött :: Föräldrapenning :: Vanliga frågor	37	Jag ska flytta till Sverige. Hur många dagar med föräldrapenning får jag?	37	Det beror på hur gammalt ditt barn är när det bosätter sig i Sverige. Om barnet blir bosatt i Sverige innan det fyller 1 år får du 480 dagar med föräldrapenning. Om barnet är 1 år eller mer när det bosätter sig i Sverige betalas föräldrapenning ut i högst 200 dagar för barnet. Om barnet är 2 år eller mer när det bosätter sig i Sverige betalas föräldrapenning ut i högst 100 dagar för barnet. Om du flyttar till Sverige från ett annat land i EU/EES eller Schweiz gäller andra regler. Ring till kundcenter på 0771-524 524 för att få veta vad som gäller för dig.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/nar_barnet_ar_fott/foraldrapenning
-4	Försäkringskassan	Förälder :: När barnet är fött :: Föräldrapenning :: Vanliga frågor	38	Jag ska vara utomlands en period. Vad gäller för mig?	38	Du har rätt att behålla din föräldrapenning när du är utomlands så länge du är försäkrad i Sverige och barnet bor inom EU/EES-området eller Schweiz. Om du ska flytta utomlands eller planerar att vara utomlands under längre perioder kan det påverka om du fortfarande kan anses vara försäkrad i Sverige. 	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/nar_barnet_ar_fott/foraldrapenning
-4	Försäkringskassan	Förälder :: När barnet är fött :: Föräldrapenning :: Vanliga frågor	39	Jag arbetar i Sverige men den andra föräldern bor i ett annat land inom EU/EES eller Schweiz. Kan hen få föräldrapenning från Sverige?	39	Ja, men först behöver vi utreda i vilket land du och barnets andra förälder är försäkrade. Om ni är försäkrade i var sitt land kan ni ha rätt till föräldrapenning från båda länderna. Den förälder som vårdar barnet ska i första hand ansöka om föräldrapenning från det land där föräldern och barnet bor men det kan även finnas möjlighet att få föräldrapenning från Sverige. Ring oss på 0771-524 524 om du vill veta vad som gäller för din familj.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/nar_barnet_ar_fott/foraldrapenning
-5	Försäkringskassan	Förälder :: Adoptera barn :: Adoptions­bidrag :: Vanliga frågor	40	Kan jag få adoptionsbidrag för att adoptera min partners barn?	40	Nej. Du kan bara få adoptionsbidrag för att adoptera ett barn från ett annat land.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/adoptera_barn/adoptionsbidrag
-5	Försäkringskassan	Förälder :: Adoptera barn :: Adoptions­bidrag :: Vanliga frågor	41	Behöver jag visa vilka kostnader adoptionen har inneburit?	41	Nej. Det räcker att du uppfyller villkoren för att få bidraget.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/adoptera_barn/adoptionsbidrag
-5	Försäkringskassan	Förälder :: Adoptera barn :: Adoptions­bidrag :: Vanliga frågor	42	Vi är två föräldrar. Kan min partner få 50 000 kronor och jag 25 000 kronor?	42	Ja. Ni väljer själva hur stor del av bidraget ni vill ha till respektive konto.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/adoptera_barn/adoptionsbidrag
-5	Försäkringskassan	Förälder :: Adoptera barn :: Adoptions­bidrag :: Vanliga frågor	43	Vi adopterar två barn samtidigt. Får vi dubbelt adoptionsbidrag då?	43	Ja. Ni får 75 000 kronor för varje barn.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/adoptera_barn/adoptionsbidrag
-6	Försäkringskassan	Förälder :: Barnbidrag :: Vanliga frågor	44	Jag och mitt barn bor i Sverige och jag är arbetslös. Den andra föräldern arbetar i Danmark. Hur påverkar det mitt barnbidrag?	44	Barnbidrag är en EU-familjeförmån. Därför kommer barnbidraget att samordnas med Danmark. Det kan innebära att det är Danmark som i första hand ska betala familjeförmåner för ditt barn. Delar av bostadsbidraget är EU-familjeförmåner och kommer därför att samordnas med Danmark. Det kan påverka storleken på bostadsbidraget som du får från Sverige. Kontakta oss på 010-115 10 20 för att få reda på vad som gäller i ditt fall.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/barnbidrag
-6	Försäkringskassan	Förälder :: Barnbidrag :: Vanliga frågor	45	Jag har flyttat till Sverige. När kommer första utbetalningen av barnbidrag?	45	Försäkringskassan utreder först om du och ditt barn är försäkrade i Sverige och därefter om du har rätt till barnbidrag. Det kan därför ta lite tid innan du får ditt beslut och din eventuella utbetalning av barnbidrag.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/barnbidrag
-6	Försäkringskassan	Förälder :: Barnbidrag :: Vanliga frågor	46	Hur gör jag för att ändra vilket konto pengarna kommer till?	46	Logga in på Mina sidor för att ändra till ett annat konto. Du ändrar konto under ”Min profil”.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/barnbidrag
-6	Försäkringskassan	Förälder :: Barnbidrag :: Vanliga frågor	47	Jag är bosatt i Sverige och har ett uppehållstillstånd. Jag har fått barn, vad gäller för mig?	47	Om ditt barn behöver uppehållstillstånd i Sverige måste du ansöka om det hos Migrationsverket innan barnbidrag kan börja betalas ut. Du kan få barnbidrag tidigast från och med månaden efter att du har ansökt om uppehållstillstånd för barnet.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/barnbidrag
-6	Försäkringskassan	Förälder :: Barnbidrag :: Vanliga frågor	48	Jag har tillfälligt uppehållstillstånd och får barnbidrag men mitt uppehållstillstånd upphör snart, vad gäller för mig?	48	För att du ska kunna fortsätta att få barnbidrag är det viktigt att du lämnar in en ansökan om förlängt uppehållstillstånd till Migrationsverket innan ditt tidigare tillstånd upphör. Om du: - ansöker om förlängt uppehållstillstånd av samma anledning som ditt tidigare, eller; - med stöd av den tillfälliga lagen (2016:752) om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige kan du i så fall få barnbidrag medan du väntar på Migrationsverkets beslut. Om Migrationsverket avslår din ansökan om uppehållstillstånd kommer Försäkringskassan att utreda om du fortfarande har rätt till barnbidrag. Samma regler gäller om ditt barn har ett tillfälligt uppehållstillstånd och det upphör.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/barnbidrag
-6	Försäkringskassan	Förälder :: Barnbidrag :: Vanliga frågor	49	Jag vill ha hela barnbidraget. Hur gör jag?	49	Om du och den andra föräldern är överens och kan anmäla tillsammans ska ni göra det på en blankett som ni båda ska skriva under. Ändringen av mottagare sker tidigast månaden efter att vi fått er anmälan. Om du och den andra föräldern inte är överens så kan du anmäla själv på Mina sidor. När du har anmält kommer vi att starta en utredning om var barnet bor och vem som har rätt att få barnbidraget.  Vi börjar med att kontakta den andra föräldern för att ta reda på om uppgifterna om var barnet bor stämmer. Om vi behöver mer information från dig så hör vi av oss. Eftersom vi behöver kontrollera uppgifterna med den andra föräldern tar det längre tid att handlägga ditt ärende än om ni anmäler tillsammans.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/barnbidrag
-6	Försäkringskassan	Förälder :: Barnbidrag :: Vanliga frågor	50	Jag och min blivande sambo har båda barn sedan tidigare förhållanden. Kan vi få flerbarnstillägg nu när vi flyttar ihop?	50	Nej, inte om ni bara är sambo. Om ni är gifta med varandra eller har ett gemensamt barn, så får ni automatiskt flerbarnstillägg utan att ni behöver skicka in en anmälan.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/barnbidrag
-6	Försäkringskassan	Förälder :: Barnbidrag :: Vanliga frågor	51	Vi har delat barnbidrag, kan vi välja vem flerbarnstillägget ska betalas ut till?	51	Nej, vid delat barnbidrag kan ni inte välja mottagare av flerbarnstillägg.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/barnbidrag
-6	Försäkringskassan	Förälder :: Barnbidrag :: Vanliga frågor	52	När behöver jag göra en anmälan för att få flerbarnstillägg?	52	Vanligtvis betalar Försäkringskassan automatiskt ut flerbarnstillägg utan att du behöver göra en anmälan. Du måste göra en anmälan till Försäkringskassan om: - du och din sambo tidigare har varit gifta med varandra eller har haft ett gemensamt barn; - ni är sambo och båda får barnbidrag, förlängt barnbidrag eller studiebidrag och vill räkna samman barnen i familjen för flerbarnstillägg.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/barnbidrag
-6	Försäkringskassan	Förälder :: Barnbidrag :: Vanliga frågor	53	Mitt barn ska vara utomlands en period, vad händer med barnbidraget?	53	Om ditt barn är under 16 år och ska vistas utomlands i mer än sex månader ska du anmäla det till Försäkringskassan. Om barnet flyttar till ett annat EU/EES-land eller Schweiz kan du fortfarande ha rätt till barnbidrag från Sverige. Om barnet flyttar utanför EU/EES eller Schweiz har du däremot inte längre rätt till barnbidrag. Särskilda regler gäller för barn som flyttar utomlands med en vårdnadshavare som är biståndsarbetare, statsanställd eller utlandsstuderande. Om ditt barn har fyllt 16 år och ska studera på en svensk grundskola utomlands, så kan du i vissa fall få förlängt barnbidrag. Ansök på blanketten Ansökan förlängt barnbidrag vid svensk utlandsskola. Om ditt barn är under 16 år och ska vara utomlands i mindre än sex månader, så behöver du inte anmäla det till Försäkringskassan. Men om planerna ändras och utlandsvistelsen blir längre än sex månader, så måste du meddela Försäkringskassan direkt. Då kan du förhindra att du får barnbidrag som du inte har rätt till och blir tvungen att betala tillbaka.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/barnbidrag
-6	Försäkringskassan	Förälder :: Barnbidrag :: Vanliga frågor	54	Jag arbetar i Sverige men min familj bor i ett annat EU/EES-land. Kan jag få barnbidrag från Sverige?	54	Ja, om du arbetar i Sverige och har barn som bor i ett annat medlemsland kan du ha rätt till barnbidrag från Sverige. När föräldrarna bor eller arbetar i var sitt medlemsland behöver utbetalningen av barnbidrag samordnas mellan länderna. Kontakta oss på 010-115 10 20 för att få reda på vad som gäller i ditt fall.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/barnbidrag
-6	Försäkringskassan	Förälder :: Barnbidrag :: Vanliga frågor	55	Jag arbetar i Norge men min familj bor i Sverige. Kan min familj få barnbidrag från Sverige?	55	Ja, de kan ha rätt till barnbidrag. När föräldrarna bor eller arbetar i var sitt land behöver utbetalningen av barnbidrag samordnas mellan länderna. Kontakta oss på 010-115 10 20 för att få reda på vad som gäller i ditt fall.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/barnbidrag
-6	Försäkringskassan	Förälder :: Barnbidrag :: Vanliga frågor	56	Jag bor utomlands och har väntat länge på ett beslut om barnbidrag. Varför tar det så lång tid?	56	Det tar lång tid eftersom vi behöver kontakta myndigheten i det andra landet för att ta reda på vad som gäller i din situation.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/barnbidrag
-6	Försäkringskassan	Förälder :: Barnbidrag :: Vanliga frågor	57	Jag har familjemedlemmar i ett land inom EU/EES eller Schweiz. Vilka uppgifter behöver Försäkringskassan av mig för att utreda om jag kan få barnbidrag från Sverige?	57	Vi behöver: - familjemedlemmarnas utländska socialförsäkringsnummer; - familjens adress i det andra landet; - dokument som visar din sysselsättning i Sverige, till exempel ett anställningsavtal eller en aktuell lönespecifikation.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/barnbidrag
-6	Försäkringskassan	Förälder :: Barnbidrag :: Vanliga frågor	58	Jag vill ansöka om studiebidrag till mitt barn. Vart vänder jag mig?	58	Det är Centrala studiestödsnämnden (CSN) som beslutar om studiebidrag. Om ditt barn är svensk medborgare och ska gå på gymnasiet i Sverige, så behöver du vanligtvis inte ansöka om studiebidrag. Om ditt barn ska gå på gymnasiet i ett annat EU/EES-land eller Schweiz kan du ha rätt till studiebidrag. Du kan läsa mer om studiebidrag för gymnasieelever mellan 16 och 20 år på CSN:s webbplats.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/barnbidrag
-7	Försäkringskassan	Förälder :: Vård av barn (vab) :: Vanliga frågor	59	Vi är två föräldrar och vi vill vabba varannan dag. Går det?	59	Ja, ni kan vabba varannan dag. När barnet är friskt ansöker ni båda två om ersättning för de dagar ni varit hemma. Kom ihåg att ansöka senast 90 dagar efter den första dagen som du var hemma med barnet. Tips! På översiktssidan på Mina sidor finns vab-kalendern. I den kan ni se hur många dagar ni båda har vabbat.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/vard_av_barn_vab
-7	Försäkringskassan	Förälder :: Vård av barn (vab) :: Vanliga frågor	60	Vi vill stanna hemma båda två och vabba. Kan vi få ersättning för samma barn och tid?	60	Nej. Båda föräldrarna kan inte få ersättning för samma barn och tid.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/vard_av_barn_vab
-7	Försäkringskassan	Förälder :: Vård av barn (vab) :: Vanliga frågor	61	Kan jag få pengar för att vabba delar av arbetsdagen?	61	Ja. Du kan vabba 75 procent, 50 procent, 25 procent och 12,5 procent av en dag.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/vard_av_barn_vab
-7	Försäkringskassan	Förälder :: Vård av barn (vab) :: Vanliga frågor	62	Kan jag få ersättning för vab när jag skolar in mitt barn på förskolan?	62	Nej, men du kan ta ut föräldrapenning.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/vard_av_barn_vab
-7	Försäkringskassan	Förälder :: Vård av barn (vab) :: Vanliga frågor	63	Kan jag få ersättning för vab om jag har a-kassa?	63	Nej, du kan inte få ersättning för vab för samma tid som du får a-kassa. Däremot kan du få ersättning för vab om du avstår från a-kassa den dagen du är hemma och vårdar sjukt barn.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/vard_av_barn_vab
-7	Försäkringskassan	Förälder :: Vård av barn (vab) :: Vanliga frågor	64	Kan jag få ersättning för vab om jag har eget företag?	64	Ja, du kan få ersättning för vab om du har ett eget företag.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/vard_av_barn_vab
-7	Försäkringskassan	Förälder :: Vård av barn (vab) :: Vanliga frågor	65	Jag har semester och mitt barn är sjukt, kan jag vabba då?	65	Ja, du kan byta dina semesterdagar mot ersättning för vab. Men bara om ni semestrar i Sverige eller i ett annat EU-land. Du måste kontakta din arbetsgivare så snart som möjligt och ändra din semester till vab.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/vard_av_barn_vab
-7	Försäkringskassan	Förälder :: Vård av barn (vab) :: Vanliga frågor	66	Hur gör jag om jag är ensamstående och blir för sjuk för att kunna ta hand om mitt barn?	66	Om du har ensam vårdnad och barnet är yngre än 3 år kan en vän eller en släkting ta hand om barnet i stället för dig. Det kallas för utvidgad tillfällig föräldrapenning. Vännen eller släktingen måste gå miste om inkomst för att kunna få ersättningen. Ring kundcenter på 0771-524 524 så skickar vi hem en blankett till den som ska vårda barnet.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/vard_av_barn_vab
-7	Försäkringskassan	Förälder :: Vård av barn (vab) :: Vanliga frågor	67	Hur räknar jag ut hur stor del av arbetsdagen jag ska söka ersättning för?	67	Du behöver inte själv räkna ut detta. Det räknas ut automatiskt när du ansöker om vab på Mina sidor eller i appen.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/vard_av_barn_vab
-7	Försäkringskassan	Förälder :: Vård av barn (vab) :: Vanliga frågor	68	Jag har gamla vab-dagar som jag inte har ansökt om ännu. Kan jag få pengar för dem i efterskott?	68	Du kan ansöka om vab högst 90 dagar tillbaka från den dag som ansökan kommer in till Försäkringskassan.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/vard_av_barn_vab
-7	Försäkringskassan	Förälder :: Vård av barn (vab) :: Vanliga frågor	69	Kan jag ansöka på webben om jag eller mitt barn har skyddad identitet?	69	Nej, du kan inte ansöka via vår e-tjänst. Men du kan beställa hem en ansökningsblankett. Kom ihåg att ansöka senast 90 dagar efter den första dagen som du var hemma med barnet.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/vard_av_barn_vab
-7	Försäkringskassan	Förälder :: Vård av barn (vab) :: Vanliga frågor	70	Jag är föräldraledig och mitt barn har blivit sjuk. Kan jag få ersättning för vab istället för föräldrapenning?	70	Ja, du har rätt att byta ut din föräldrapenning mot ersättning för vab, men bara om barnet är inlagt på sjukhus. Båda föräldrarna kan få ersättning för vab samtidigt för barnet som är inlagt på sjukhus.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/vard_av_barn_vab
-7	Försäkringskassan	Förälder :: Vård av barn (vab) :: Vanliga frågor	71	Hur många dagar kan jag vabba?	71	Du och den andra föräldern får tillsammans 120 dagar per barn och år. De sista 60 dagarna kan du bara få ersättning för om barnet är sjukt och inte om barnets ordinarie vårdare är sjuk.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/vard_av_barn_vab
-7	Försäkringskassan	Förälder :: Vård av barn (vab) :: Vanliga frågor	72	Jag har omvårdnadsbidrag för mitt barn, vad gäller för mig?	72	Du kan få vab för ditt barn enligt de vanliga reglerna som gäller för barnet men med vissa undantag. Du kan inte få ersättning för vab för samma behov av tillsyn eller vård som du får omvårdnadsbidrag för.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/vard_av_barn_vab
-7	Försäkringskassan	Förälder :: Vård av barn (vab) :: Vanliga frågor	73	Kan jag ansöka om vab på Mina sidor om jag eller den andra föräldern har ett utländskt personnummer?	73	Nej. För att kunna ansöka om ersättning för vab på Mina sidor måste båda föräldrar ha svenska personnummer eller samordningsnummer. Om ingen av er har svenskt personnummer eller samordningsnummer kan ingen av er ansöka om ersättning för vab. Om du har ett svenskt personnummer eller samordningsnummer kan du beställa hem en blankett. Det gör du här.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/vard_av_barn_vab
-8	Försäkringskassan	Förälder :: Om ditt barn har en funktions­nedsättning :: Vårdbidrag :: Vanliga frågor	74	Varför behöver mitt vårdbidragsbeslut följas upp?	74	Ditt beslut om vårdbidrag ska följas upp minst vartannat år, om det inte finns skäl för uppföljning med längre mellanrum. Beslutet ska också följas upp om förhållanden som påverkar behovet av vårdbidrag ändras.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/om_ditt_barn_har_en_funktionsnedsattning/vardbidrag
-8	Försäkringskassan	Förälder :: Om ditt barn har en funktions­nedsättning :: Vårdbidrag :: Vanliga frågor	75	Kan jag få omvårdnadsbidrag om en annan förälder redan har vårdbidrag för barnet?	75	Nej, omvårdnadsbidrag kan inte beviljas för samma barn och samma tid som det lämnas vårdbidrag för.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/om_ditt_barn_har_en_funktionsnedsattning/vardbidrag
-8	Försäkringskassan	Förälder :: Om ditt barn har en funktions­nedsättning :: Vårdbidrag :: Vanliga frågor	76	Mitt barn bor vanligtvis hemma men vårdas just nu på sjukhus. Får jag behålla vårdbidraget?	76	Ja, om ditt barn vårdas långvarigt på sjukhus eller en annan institution får du behålla vårdbidraget om vården kan beräknas pågå under högst sex månader. Är barnet svårt sjukt och du eller den andra föräldern i betydande omfattning regelbundet behöver vara närvarande på institutionen som en del av behandlingen av barnet kan du få behålla vårdbidraget i 12 månader.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/om_ditt_barn_har_en_funktionsnedsattning/vardbidrag
-8	Försäkringskassan	Förälder :: Om ditt barn har en funktions­nedsättning :: Vårdbidrag :: Vanliga frågor	77	Har jag rätt att gå ned i arbetstid om jag får vårdbidrag?	77	Ja, du har rätt att förkorta din arbetstid med upp till 25 procent om du eller en annan förälder får vårdbidrag för barnet. Det gäller även efter att barnet har fyllt 8 år eller avslutat sitt första skolår. Tänk på att om du går ned i arbetstid kan det leda till lägre inkomster vilket kan påverka din sjukpenninggrundande inkomst (SGI).	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/om_ditt_barn_har_en_funktionsnedsattning/vardbidrag
-8	Försäkringskassan	Förälder :: Om ditt barn har en funktions­nedsättning :: Vårdbidrag :: Vanliga frågor	78	Går mitt vårdbidrag automatiskt över till omvårdnadsbidrag?	78	Nej, ditt beslut om vårdbidrag övergår inte automatiskt till de nya ersättningarna. Om du vill ha omvårdnadsbidrag och merkostnadsersättning måste du ansöka om det och så utreder vi om du har rätt till ersättning.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/om_ditt_barn_har_en_funktionsnedsattning/vardbidrag
-8	Försäkringskassan	Förälder :: Om ditt barn har en funktions­nedsättning :: Vårdbidrag :: Vanliga frågor	79	Jag har vårdbidrag för flera barn och förhållandet har ändrats för det ena barnet. Kan jag ansöka om omvårdnadsbidrag för det barnet och behålla vårdbidraget för de andra barnen?	79	Nej du kan inte ha vårdbidrag för ett barn och omvårdnadsbidrag för ett annat. Ändras förhållandena för ett av barnen ska beslutet om vårdbidrag följas upp. I och med att omvårdnadsbidrag har införts kommer ingen omprövning att göras. Beslutet om vårdbidrag kommer istället att upphöra i och med att ändrade förhållanden uppstår. Du har då möjlighet att ansöka om omvårdnadsbidrag och merkostnadsersättning.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/om_ditt_barn_har_en_funktionsnedsattning/vardbidrag
-8	Försäkringskassan	Förälder :: Om ditt barn har en funktions­nedsättning :: Vårdbidrag :: Vanliga frågor	80	Varför har det införts nya ersättningar?	80	Riksdagen har beslutat att införa två nya ersättningar för att skapa enklare, tydligare och mer moderna regelverk för personer med funktionsnedsättning. Exempelvis kan två föräldrar ansöka om och beviljas omvårdnadsbidrag och merkostnadsersättning för ett barn som har en funktionsnedsättning.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/om_ditt_barn_har_en_funktionsnedsattning/vardbidrag
-8	Försäkringskassan	Förälder :: Om ditt barn har en funktions­nedsättning :: Vårdbidrag :: Vanliga frågor	81	Vad innebär det att det kommer två nya ersättningar?	81	Omvårdnadsbidrag och merkostnadsersättning kommer på sikt att ersätta vårdbidraget, men alla ersättningarna kommer att löpa parallellt under en period framöver. Däremot är det inte möjligt att ansöka om vårdbidrag efter 1 januari 2019.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/om_ditt_barn_har_en_funktionsnedsattning/vardbidrag
-8	Försäkringskassan	Förälder :: Om ditt barn har en funktions­nedsättning :: Vårdbidrag :: Vanliga frågor	82	Mitt försäkringsbolag frågar efter beslutet om förlängt vårdbidrag, men jag har inte fått något. Hur kan jag få ett beslut?	82	Om du beviljas förlängt vårdbidrag, får du inget ett skriftligt beslut. Vill ditt försäkringsbolag få en bekräftelse kan du kontakta oss och få en kopia på anteckningen i journalen, där beslutet är fattat.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/om_ditt_barn_har_en_funktionsnedsattning/vardbidrag
-9	Försäkringskassan	Förälder :: Om ditt barn har en funktions­nedsättning :: Omvårdnadsbidrag :: Vanliga frågor	83	Från och med när kan jag få omvårdnadsbidrag?	83	Du kan få omvårdnadsbidrag från att ditt barn är nyfött om ditt barn har en funktionsnedsättning och därför behöver extra omvårdnad och tillsyn.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/om_ditt_barn_har_en_funktionsnedsattning/omvardnadsbidrag
-9	Försäkringskassan	Förälder :: Om ditt barn har en funktions­nedsättning :: Omvårdnadsbidrag :: Vanliga frågor	84	Kan jag få omvårdnadsbidrag för tid innan jag lämnade in min ansökan?	84	Ja, du kan få omvårdnadsbidrag upp till tre månader bakåt i tiden från den månad då vi får din ansökan om du redan då hade rätt till bidraget.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/om_ditt_barn_har_en_funktionsnedsattning/omvardnadsbidrag
-9	Försäkringskassan	Förälder :: Om ditt barn har en funktions­nedsättning :: Omvårdnadsbidrag :: Vanliga frågor	85	Kan jag ansöka innan mitt barn har fått en diagnos?	85	Ja, barnet behöver inte ha en fastställd diagnos. Det räcker att du skickar in ett intyg från en läkare som beskriver barnets funktionsnedsättning.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/om_ditt_barn_har_en_funktionsnedsattning/omvardnadsbidrag
-9	Försäkringskassan	Förälder :: Om ditt barn har en funktions­nedsättning :: Omvårdnadsbidrag :: Vanliga frågor	86	Om jag får omvårdnadsbidrag, hur länge gäller det då?	86	I beslutsbrevet som du får efter att du har beviljats omvårdnadsbidrag står det hur länge beslutet gäller. Du kan få omvårdnadsbidrag med eller utan tidsbegränsning, men som längst till och med juni det år barnet fyller 19 år.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/om_ditt_barn_har_en_funktionsnedsattning/omvardnadsbidrag
-9	Försäkringskassan	Förälder :: Om ditt barn har en funktions­nedsättning :: Omvårdnadsbidrag :: Vanliga frågor	87	Vad avgör om jag har rätt till en fjärdedels, ett halvt, tre fjärdedelars eller ett helt omvårdnadsbidrag?	87	Det är ditt barns sammantagna behov av omvårdnad och tillsyn som avgör om du har rätt till omvårdnadsbidrag och i så fall på vilken nivå.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/om_ditt_barn_har_en_funktionsnedsattning/omvardnadsbidrag
-9	Försäkringskassan	Förälder :: Om ditt barn har en funktions­nedsättning :: Omvårdnadsbidrag :: Vanliga frågor	88	Vad händer efter att mitt barn fyllt 19?	88	Från och med juni det år som ditt barn fyller 19 år kan du som förälder inte längre få omvårdnadsbidrag. Beroende på ditt barns funktionsnedsättning och situation kan det finnas andra ersättningar som barnet har möjlighet att ansöka om. Kontakta din handläggare för mer information.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/om_ditt_barn_har_en_funktionsnedsattning/omvardnadsbidrag
-9	Försäkringskassan	Förälder :: Om ditt barn har en funktions­nedsättning :: Omvårdnadsbidrag :: Vanliga frågor	89	Kan mitt barn få assistansersättning om jag har omvårdnadsbidrag?	89	Ja. Ditt barn kan ha assistansersättning samtidigt som du har omvårdnadsbidrag. Omvårdnadsbidraget gäller då för de behov som barnet har av omvårdnad och tillsyn och som inte ingår i assistansersättningen.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/om_ditt_barn_har_en_funktionsnedsattning/omvardnadsbidrag
-9	Försäkringskassan	Förälder :: Om ditt barn har en funktions­nedsättning :: Omvårdnadsbidrag :: Vanliga frågor	90	Hur stort blir omvårdnadsbidraget om jag har flera barn med funktionsnedsättning?	90	Vi bedömer barnens sammanlagda behov av omvårdnad och tillsyn. Om du har flera barn med funktionsnedsättning så kan varje barn kan ge rätt till som mest ett helt omvårdnadsbidrag. Du kan också få omvårdnadsbidrag om barnens sammanlagda behov ger rätt till det även om barnen var för sig inte gör det.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/om_ditt_barn_har_en_funktionsnedsattning/omvardnadsbidrag
-9	Försäkringskassan	Förälder :: Om ditt barn har en funktions­nedsättning :: Omvårdnadsbidrag :: Vanliga frågor	91	Kan jag få omvårdnadsbidrag för merkostnader?	91	Nej, men du kan ansöka om merkostnadsersättning för extra kostnader som du har på grund av ditt barns funktionsnedsättning. Kostnaderna ska vara kopplade till ditt barns funktionsnedsättning och vara kostnader utöver vad som är vanligt för barn i samma ålder utan funktionsnedsättning.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/om_ditt_barn_har_en_funktionsnedsattning/omvardnadsbidrag
-9	Försäkringskassan	Förälder :: Om ditt barn har en funktions­nedsättning :: Omvårdnadsbidrag :: Vanliga frågor	92	Jag har merkostnadsersättning för mitt barn. Påverkar det om jag kan få omvårdnadsbidrag?	92	Nej. Omvårdnadsbidrag och merkostnadsersättning är två fristående ersättningar och de är inte beroende av varandra. Det görs ingen sammanvägd bedömning av ditt barns behov av omvårdnad och dina merkostnader kopplade till barnets funktionsnedsättning. Om du har ansökt om båda ersättningarna så utreder vi om du har rätt till ersättningarna och du får två separata beslut.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/om_ditt_barn_har_en_funktionsnedsattning/omvardnadsbidrag
-9	Försäkringskassan	Förälder :: Om ditt barn har en funktions­nedsättning :: Omvårdnadsbidrag :: Vanliga frågor	93	Mitt barn bor vanligtvis hemma men vårdas just nu på sjukhus. Får jag behålla omvårdnadsbidraget?	93	Ja. Vårdas ditt barn långvarigt på sjukhus eller annan institution får du behålla omvårdnadsbidraget i 6 månader. Är barnet svårt sjukt och du som förälder behöver finnas på plats på sjukhuset under barnets behandling kan du få behålla omvårdnadsbidraget i 12 månader.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/om_ditt_barn_har_en_funktionsnedsattning/omvardnadsbidrag
-9	Försäkringskassan	Förälder :: Om ditt barn har en funktions­nedsättning :: Omvårdnadsbidrag :: Vanliga frågor	94	Behöver jag vara barnets förälder för att få omvårdnadsbidrag?	94	Nej, du kan få omvårdnadsbidrag även om du kan likställas som förälder, det kan du om något av följande stämmer in på dig: - Du är förälders make som stadigvarande sammanbor med föräldern; - Du är förälders sambo som tidigare har varit gift med eller har eller har haft barn med föräldern; - Du är barnets särskilt förordnade vårdnadshavare och har vård om barnet; - Du är blivande adoptivförälder till ett barn som inte är svensk medborgare och som inte är bosatt i Sverige när du får barnet i din vård.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/om_ditt_barn_har_en_funktionsnedsattning/omvardnadsbidrag
-9	Försäkringskassan	Förälder :: Om ditt barn har en funktions­nedsättning :: Omvårdnadsbidrag :: Vanliga frågor	95	Kommer Försäkringskassan att följa upp mitt omvårdnadsbidrag? Och i så fall när?	95	Ja, ett beslut om omvårdnadsbidrag ska följas upp regelbundet, minst vartannat år om det inte finns skäl för uppföljning med längre mellanrum eller när förhållanden som påverkar rätten till bidraget har ändrats. Exempel på ändrade förhållanden är om ditt barns hälsotillstånd har ändrats eller om omvårdnadsbidrag beviljas för ett till barn som inte är med i den tidigare bedömningen av omvårdnadsbidraget.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/om_ditt_barn_har_en_funktionsnedsattning/omvardnadsbidrag
-10	Försäkringskassan	Förälder :: Om ditt barn har en funktions­nedsättning :: Merkostnadsersättning för barn :: Vanliga frågor	96	Från och med när kan jag få merkostnadsersättning?	96	Du kan få merkostnadsersättning från att ditt barn är nyfött om du har merkostnader till följd av ditt barns funktionsnedsättning.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/om_ditt_barn_har_en_funktionsnedsattning/merkostnadsersattning-for-barn
-10	Försäkringskassan	Förälder :: Om ditt barn har en funktions­nedsättning :: Merkostnadsersättning för barn :: Vanliga frågor	97	Kan jag få merkostnadsersättning för tid innan jag lämnade in min ansökan?	97	Ja, du kan få merkostnadsersättning tre månader bakåt i tiden från den månad då vi får din ansökan, om du redan då uppfyllde förutsättningarna för rätt till ersättning.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/om_ditt_barn_har_en_funktionsnedsattning/merkostnadsersattning-for-barn
-10	Försäkringskassan	Förälder :: Om ditt barn har en funktions­nedsättning :: Merkostnadsersättning för barn :: Vanliga frågor	98	Hur stor blir merkostnadsersättningen om jag har flera barn med funktionsnedsättning?	98	Vi bedömer de sammanlagda merkostnaderna för barnen. Om du har flera barn med funktionsnedsättning så kan varje barn kan ge rätt till som mest den högsta nivån på ersättningen. Du kan också få merkostnadsersättning även om dina merkostnader för barnen var för sig inte är tillräckligt höga, men de sammanlagt är så stora att de ger rätt till ersättning.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/om_ditt_barn_har_en_funktionsnedsattning/merkostnadsersattning-for-barn
-10	Försäkringskassan	Förälder :: Om ditt barn har en funktions­nedsättning :: Merkostnadsersättning för barn :: Vanliga frågor	99	Om jag beviljas merkostnadsersättning för mitt barn, hur länge gäller det då?	99	I beslutsbrevet som du får när du beviljas merkostnadsersättning står det hur länge beslutet gäller. Du kan få merkostnadsersättning för en viss tid eller utan tidsbegränsning. Du kan bara få merkostnadsersättning så länge som du är underhållsskyldig för ditt barn.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/om_ditt_barn_har_en_funktionsnedsattning/merkostnadsersattning-for-barn
-10	Försäkringskassan	Förälder :: Om ditt barn har en funktions­nedsättning :: Merkostnadsersättning för barn :: Vanliga frågor	100	När är jag underhållsskyldig för mitt barn?	100	Du som förälder är underhållsskyldig tills barnet fyller 18 år. Om barnet går i skolan är du underhållsskyldig så länge barnet går i grundskola, gymnasium eller motsvarande, men längst tills barnet fyller 21 år.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/om_ditt_barn_har_en_funktionsnedsattning/merkostnadsersattning-for-barn
-10	Försäkringskassan	Förälder :: Om ditt barn har en funktions­nedsättning :: Merkostnadsersättning för barn :: Vanliga frågor	101	Vad händer när jag inte är underhållsskyldig för mitt barn längre?	101	När du inte längre är underhållsskyldig för ditt barn kan du inte få merkostnadsersättning. Men om ditt vuxna barn har merkostnader på grund av en funktionsnedsättning kan han eller hon själv ansöka om merkostnadsersättning.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/om_ditt_barn_har_en_funktionsnedsattning/merkostnadsersattning-for-barn
-10	Försäkringskassan	Förälder :: Om ditt barn har en funktions­nedsättning :: Merkostnadsersättning för barn :: Vanliga frågor	102	Behöver jag vara barnets förälder för att få merkostnadsersättning?	102	Nej, du kan få merkostnadsersättning även om du kan likställas med barnets förälder, det kan du om något av följande stämmer in på dig: - Du är barnets särskilt förordnade vårdnadshavare och har vård om barnet; - Du är blivande adoptivförälder till barnet som inte är svensk medborgare och inte är bosatt i Sverige när du får barnet i din vård.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/om_ditt_barn_har_en_funktionsnedsattning/merkostnadsersattning-for-barn
-10	Försäkringskassan	Förälder :: Om ditt barn har en funktions­nedsättning :: Merkostnadsersättning för barn :: Vanliga frågor	103	Behöver jag redovisa mina merkostnader med kvitton?	103	Nej, vi begär inte in några kvitton för att beräkna merkostnader. Du och din handläggare går igenom de merkostnader som beror på ditt barns funktionsnedsättning och därefter gör handläggaren en bedömning.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/om_ditt_barn_har_en_funktionsnedsattning/merkostnadsersattning-for-barn
-10	Försäkringskassan	Förälder :: Om ditt barn har en funktions­nedsättning :: Merkostnadsersättning för barn :: Vanliga frågor	104	Mitt barn bor vanligtvis hemma men vårdas just nu på sjukhus. Får jag behålla merkostnadsersättningen?	104	Ja, du får behålla merkostnadsersättningen om ditt barn vårdas på sjukhus eller en annan institution om vården kan ber��knas pågå under högst sex månader.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/om_ditt_barn_har_en_funktionsnedsattning/merkostnadsersattning-for-barn
-10	Försäkringskassan	Förälder :: Om ditt barn har en funktions­nedsättning :: Merkostnadsersättning för barn :: Vanliga frågor	105	Mitt barns andra förälder har vårdbidrag, kan jag få merkostnadsersättning?	105	Nej, om den andre föräldern har vårdbidrag kan du inte beviljas merkostnadsersättning för samma barn samtidigt som vårdbidraget betalas ut.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/om_ditt_barn_har_en_funktionsnedsattning/merkostnadsersattning-for-barn
-10	Försäkringskassan	Förälder :: Om ditt barn har en funktions­nedsättning :: Merkostnadsersättning för barn :: Vanliga frågor	106	Kommer Försäkringskassan att följa upp min merkostnadsersättning? Och i så fall när?	106	Ja, ett beslut om merkostnadsersättning ska följas upp regelbundet, minst vart fjärde år om det inte finns skäl för uppföljning med längre mellanrum eller när förhållanden som påverkar rätten till ersättningen ändras. Exempel på ändrade förhållanden är om en eller flera av dina merkostnader har upphört eller om ditt barns hälsotillstånd har blivit bättre.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/om_ditt_barn_har_en_funktionsnedsattning/merkostnadsersattning-for-barn
-10	Försäkringskassan	Förälder :: Om ditt barn har en funktions­nedsättning :: Merkostnadsersättning för barn :: Vanliga frågor	107	Kan jag få merkostnadsersättning när mitt barn har assistansersättning?	107	Ja. Du kan beviljas merkostnadsersättning även om ditt barn har assistansersättning men merkostnaderna kan inte vara kostnader som ersätts genom assistansersättningen.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/om_ditt_barn_har_en_funktionsnedsattning/merkostnadsersattning-for-barn
-11	Försäkringskassan	Förälder :: Om ditt barn har en funktions­nedsättning :: Kontaktdagar :: Vanliga frågor	108	Kan jag spara kontaktdagar i år och ta ut dem nästa år?	108	Nej. Det går inte att spara dagar från ett år för att ta ut dem ett senare år.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/om_ditt_barn_har_en_funktionsnedsattning/kontaktdagar
-11	Försäkringskassan	Förälder :: Om ditt barn har en funktions­nedsättning :: Kontaktdagar :: Vanliga frågor	109	Kan jag få pengar för delar av arbetsdagen?	109	Ja. Du kan få pengar för hel, tre fjärdedels, halv, en fjärdedels eller en åttondels dag.  Dela antalet timmar som du avstått från att arbeta med antalet timmar som du skulle ha arbetat. Se i tabellen hur mycket tillfällig föräldrapenning du kan söka: 0 % –12,4 % = 0; 12,5 % – 24 % = 1/8; 25 % – 49 % = ¼; 50 % – 74 % = halv; 75 % – 99 % = ¾; 100 % = hel. Exempel: Kalle skulle ha arbetat 6 timmar men var på kurs på habiliteringen i 4 timmar. 4/6 = 0,66. Kalle var alltså borta 66 procent av sin arbetstid. Kalle kan ansöka om ersättning för kontaktdagar för en halv dag.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/om_ditt_barn_har_en_funktionsnedsattning/kontaktdagar
-11	Försäkringskassan	Förälder :: Om ditt barn har en funktions­nedsättning :: Kontaktdagar :: Vanliga frågor	110	Kan någon annan än föräldrarna få ersättning för kontaktdagar?	110	Ja. Kontaktdagar kan också användas av: - den som bor tillsammans med en förälder; - familjehemsförälder (tidigare kallad fosterförälder); - den eller de som tar emot ett barn i syfte att adoptera det; - någon annan person som har den rättsliga vårdnaden om barnet.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/om_ditt_barn_har_en_funktionsnedsattning/kontaktdagar
-11	Försäkringskassan	Förälder :: Om ditt barn har en funktions­nedsättning :: Kontaktdagar :: Vanliga frågor	111	Kan jag överlåta kontaktdagar mellan mina barn?	111	Nej, det går inte att föra över dagar från ett barn till ett annat.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/om_ditt_barn_har_en_funktionsnedsattning/kontaktdagar
-12	Försäkringskassan	Förälder :: Om ditt barn har en funktions­nedsättning :: Assistansersättning för barn :: Vanliga frågor	112	Vad är LSS?	112	LSS står för lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. I lagen står det att personer med funktionsnedsättningar ska kunna få hjälp att leva som andra.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/om_ditt_barn_har_en_funktionsnedsattning/assistansersattning
-12	Försäkringskassan	Förälder :: Om ditt barn har en funktions­nedsättning :: Assistansersättning för barn :: Vanliga frågor	113	Hur bedömer ni mitt barns behov av assistans?	113	Vi bedömer ditt barns vård- och hjälpbehov i förhållande till barn utan funktionsnedsättning i samma ålder.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/om_ditt_barn_har_en_funktionsnedsattning/assistansersattning
-12	Försäkringskassan	Förälder :: Om ditt barn har en funktions­nedsättning :: Assistansersättning för barn :: Vanliga frågor	114	Omfattas mitt barn av LSS?	114	LSS består av tre personkretsar som beskriver vilka personer som omfattas av LSS. - Personer med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd; - Personer med betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder som beror på yttre våld eller kroppslig sjukdom; - Personer med andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som uppenbart inte beror på normalt åldrande, om de är stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och som därmed har ett omfattande behov av stöd eller service.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/om_ditt_barn_har_en_funktionsnedsattning/assistansersattning
-12	Försäkringskassan	Förälder :: Om ditt barn har en funktions­nedsättning :: Assistansersättning för barn :: Vanliga frågor	115	Vad är det som avgör om mitt barn ska få assistans från Försäkringskassan eller från kommunen?	115	Försäkringskassan prövar rätten till assistansersättning oavsett hur omfattande de grundläggande hjälpbehoven är. Behöver barnet personlig assistans mer än 20 timmar i veckan för de grundläggande hjälpbehoven så har barnet rätt till assistansersättning från Försäkringskassan. Är barnets grundläggande hjälpbehov mindre än 20 timmar i veckan så är det kommunen som ansvarar för att besluta om insatser för barnet.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/om_ditt_barn_har_en_funktionsnedsattning/assistansersattning
-12	Försäkringskassan	Förälder :: Om ditt barn har en funktions­nedsättning :: Assistansersättning för barn :: Vanliga frågor	116	Kan mitt barn få assistansersättning samtidigt som jag får vårdbidrag eller omvårdnadsbidrag eller merkostnadsersättning??	116	Ja. Ditt barn kan få assistansersättning samtidigt som du får vårdbidrag eller omvårdnadsbidrag, men inte för samma behov. Du kan också få merkostnadsersättning samtidigt som ditt barn har assistansersättning men inte för en kostnad som redan ersätts i barnets assistansersättning.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/om_ditt_barn_har_en_funktionsnedsattning/assistansersattning
-12	Försäkringskassan	Förälder :: Om ditt barn har en funktions­nedsättning :: Assistansersättning för barn :: Vanliga frågor	117	Vad kommer vi att prata om under samtalet? Kan jag förbereda mig?	117	Under samtalet kommer handläggaren att ställa frågor om ditt barns behov av hjälp. Du kommer att få frågorna hemskickade i god tid före mötet. Här är några exempel på vad vi pratar om: - Hur ser en dag ut för ditt barn? - Behöver ditt barn hjälp och stöd med att äta eller dricka? I sådana fall, beskriv vad ditt barn behöver hjälp med och hur lång tid det tar. - Beskriv ditt barns funktionsnedsättning eller sjukdom och hur den påverkar henne eller honom i vardagen.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/om_ditt_barn_har_en_funktionsnedsattning/assistansersattning
-12	Försäkringskassan	Förälder :: Om ditt barn har en funktions­nedsättning :: Assistansersättning för barn :: Vanliga frågor	118	Mitt barn behöver flera personliga assistenter samtidigt. Går det?	118	Ja, i vissa fall går det. Innan vi på Försäkringskassan utreder barnets behov av flera assistenter samtidigt behöver vi ta del av en utredning om bostadsanpassning och vilka hjälpmedel ditt barn har. Ring ditt barns handläggare om du vill veta mer.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/om_ditt_barn_har_en_funktionsnedsattning/assistansersattning
-12	Försäkringskassan	Förälder :: Om ditt barn har en funktions­nedsättning :: Assistansersättning för barn :: Vanliga frågor	119	Hur länge gäller beslutet om assistansersättning?	119	Du behöver inte förnya din ansökan. Beslutet gäller tills vidare.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/om_ditt_barn_har_en_funktionsnedsattning/assistansersattning
-12	Försäkringskassan	Förälder :: Om ditt barn har en funktions­nedsättning :: Assistansersättning för barn :: Vanliga frågor	120	Kan assistansersättningen påverka andra bidrag?	120	Om ditt barn beviljas assistansersättning kommer vi att följa upp ditt vårdbidrag, omvårdnadsbidrag och merkostnadsersättning.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/om_ditt_barn_har_en_funktionsnedsattning/assistansersattning
-12	Försäkringskassan	Förälder :: Om ditt barn har en funktions­nedsättning :: Assistansersättning för barn :: Vanliga frågor	121	Kan jag som förälder arbeta som personlig assistent åt mitt barn?	121	Ja. En familjemedlem kan anställas som personlig assistent.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/om_ditt_barn_har_en_funktionsnedsattning/assistansersattning
-12	Försäkringskassan	Förälder :: Om ditt barn har en funktions­nedsättning :: Assistansersättning för barn :: Vanliga frågor	122	Kan barnets morfar som är 70 år anställas som personlig assistent?	122	Ja. En släkting kan anställas som personlig assistent. Det finns ingen övre åldersgräns så l��nge personen kan utföra arbetet med god kvalitet.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/om_ditt_barn_har_en_funktionsnedsattning/assistansersattning
-12	Försäkringskassan	Förälder :: Om ditt barn har en funktions­nedsättning :: Assistansersättning för barn :: Vanliga frågor	123	Får jag anställa en personlig assistent som är under 18 år?	123	Ja, men du kan inte få assistansersättning för den assistenten. Försäkringskassan betalar bara ut ersättning för personliga assistenter som är över 18 år.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/om_ditt_barn_har_en_funktionsnedsattning/assistansersattning
-12	Försäkringskassan	Förälder :: Om ditt barn har en funktions­nedsättning :: Assistansersättning för barn :: Vanliga frågor	124	Kan mitt barn få mer hjälp under en period om det behövs?	124	Har ditt barn behov av mer assistans under en begränsad period kan du ansöka om fler timmar hos kommunen. Är behovet inte tillfälligt kan du ansöka om fler timmar hos Försäkringskassan. Ring din handläggare för att få mer information.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/om_ditt_barn_har_en_funktionsnedsattning/assistansersattning
-12	Försäkringskassan	Förälder :: Om ditt barn har en funktions­nedsättning :: Assistansersättning för barn :: Vanliga frågor	125	Får man ta med sig sina assistenter till barnomsorg eller skola?	125	Nej, men i undantagsfall om det finns särskilda skäl för det kan assistenter vara med i barnomsorg eller skola. Detta gäller även i vissa fall om barnet har behov av hjälp med andning eller sondmatning. Barnomsorgen och skolan ska i första hand tillgodose barnets hjälpbehov när barnet är där. Ring ditt barns personliga handläggare för att få veta vad som gäller ditt barn.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/om_ditt_barn_har_en_funktionsnedsattning/assistansersattning
-12	Försäkringskassan	Förälder :: Om ditt barn har en funktions­nedsättning :: Assistansersättning för barn :: Vanliga frågor	126	Vad händer när barnet fyller 18 år?	126	Då ska barnet själv ha kontakt med Försäkringskassan och själv skriva under sina handlingar. Har barnet inte förmågan kan ni vända er till kommunen och begära en god man.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/om_ditt_barn_har_en_funktionsnedsattning/assistansersattning
-12	Försäkringskassan	Förälder :: Om ditt barn har en funktions­nedsättning :: Assistansersättning för barn :: Vanliga frågor	127	Vad gör jag om jag tycker att Försäkringskassans beslut är fel?	127	Om du tycker att beslutet är fel kan du begära att Försäkringskassan omprövar beslutet. Skicka ett brev till Försäkringskassan inom två månader från att du fick beslutet. Din begäran om omprövning ska innehålla följande uppgifter: - Vilket beslut som du vill att vi ska ompröva; - Hur du vill att beslutet ska ändras; - Varför du vill att beslutet ska ändras; - Barnets namn, personnummer, adress och telefonnummer; - Din namnteckning. I beslutsbrevet står det vart du ska skicka din begäran om omprövning.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/om_ditt_barn_har_en_funktionsnedsattning/assistansersattning
-12	Försäkringskassan	Förälder :: Om ditt barn har en funktions­nedsättning :: Assistansersättning för barn :: Vanliga frågor	128	Kan mitt barn få assistansersättning för sjukvårdande insatser?	128	Sjukvårdsinsatser ska utföras av hälso- och sjukvården och då kan ditt barn inte få assistansersättning för det. Däremot kan ditt barn få assistansersättning för insatser som hälso- och sjukvården normalt sett ansvarar för om legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal bedömer att insatserna kan utföras som egenvård i hemmet med hjälp av en personlig assistent. Det kan till exempel handla om att barnets assistent hjälper barnet att ta sin medicin, hjälper till med sondmatning eller skötsel av stomi, kateter eller trakeostomi. Det är viktigt att du meddelar oss om något ändras. Det gäller till exempel om något tidigare har utförts som egenvård men som nu utförs som sjukvård. Det finns annars en risk att du får pengar som du inte har rätt till och då kan du behöva betala tillbaka pengarna.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/om_ditt_barn_har_en_funktionsnedsattning/assistansersattning
-12	Försäkringskassan	Förälder :: Om ditt barn har en funktions­nedsättning :: Assistansersättning för barn :: Vanliga frågor	129	Påverkas mitt barns assistansersättning om vi reser utomlands?	129	Det är svårt att ge ett generellt svar på det. En längre utlandsvistelse kan innebära att du och ditt barn inte anses bosatta i Sverige och då påverkar det ditt barns rätt till assistansersättning. Hur länge ni kan vistas utomlands beror på hur ofta ni reser och om ni reser utanför EU. Du behöver meddela oss, både om ni reser till ett annat land en längre tid eller om ni åker på kortare regelbundna resor, så att vi kan svara på vad som gäller för ditt barn. Om ditt barn har fått pengar som hen inte har rätt till kan ni behöva betala tillbaka.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/om_ditt_barn_har_en_funktionsnedsattning/assistansersattning
-13	Försäkringskassan	Förälder :: Om ditt barn har en funktions­nedsättning :: Bilstöd för barn :: Vanliga frågor	130	Vad händer om jag säljer eller på annat sätt gör mig av med min bil?	130	Om du gör dig av med eller byter bilen innan det gått nio år sedan du fick beslutet om bilstöd, ska du anmäla det till Försäkringskassan senast inom 14 dagar. Då utreder vi om du behöver betala tillbaka någon del av bilstödet eller inte. Om ditt barn får bilstöd innan det gått nio år sedan du fick bilstöd, kan du också behöva betala tillbaka en del av bilstödet.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/om_ditt_barn_har_en_funktionsnedsattning/bilstod
-13	Försäkringskassan	Förälder :: Om ditt barn har en funktions­nedsättning :: Bilstöd för barn :: Vanliga frågor	131	Vilken typ av svårigheter ger rätt till bilstöd?	131	Svårigheter som kan ge rätt till bilstöd är till exempel att barnet sitter i rullstol, att ni behöver ha med er stora hjälpmedel eller att barnet är extra infektionskänsligt. Även svårigheter på grund av neuropsykiatriska diagnoser kan i vissa fall ge rätt till bilstöd.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/om_ditt_barn_har_en_funktionsnedsattning/bilstod
-13	Försäkringskassan	Förälder :: Om ditt barn har en funktions­nedsättning :: Bilstöd för barn :: Vanliga frågor	132	Kan jag få bilstöd för en bil jag redan köpt?	132	Nej, du måste få beslutet innan du kan köpa en bil. Du kan inte heller få bilstöd för en bil som du eller någon i din familj äger eller tidigare har ägt. Men du kan ansöka om bidrag för att anpassa en bil som du redan äger.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/om_ditt_barn_har_en_funktionsnedsattning/bilstod
-13	Försäkringskassan	Förälder :: Om ditt barn har en funktions­nedsättning :: Bilstöd för barn :: Vanliga frågor	133	Kan jag få bidrag för att anpassa en bil som jag redan har?	133	Ja, om bilen är lämplig att anpassa efter ditt barns behov. Men bilens ålder och skick kan påverka vårt beslut.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/om_ditt_barn_har_en_funktionsnedsattning/bilstod
-13	Försäkringskassan	Förälder :: Om ditt barn har en funktions­nedsättning :: Bilstöd för barn :: Vanliga frågor	134	Mitt barn har fyllt 18 år. Kan jag ansöka om bilstöd?	134	Ja. Det finns inte någon åldersgräns varken för dig som förälder eller ditt barn. Du kan alltså få bilstöd för vuxna barn. Förutsättningen är att ni bor ihop och att ni behöver en bil för att förflytta er tillsammans.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/om_ditt_barn_har_en_funktionsnedsattning/bilstod
-13	Försäkringskassan	Förälder :: Om ditt barn har en funktions­nedsättning :: Bilstöd för barn :: Vanliga frågor	135	Kan vi anpassa en bil efter flera barn?	135	Ja. Ni kan ansöka om flera anpassningsbidrag för samma bil.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/om_ditt_barn_har_en_funktionsnedsattning/bilstod
-13	Försäkringskassan	Förälder :: Om ditt barn har en funktions­nedsättning :: Bilstöd för barn :: Vanliga frågor	136	Kan vi ansöka om bidrag för två bilar?	136	Ja, men bara om ni har flera barn med funktionsnedsättning som har stort behov av att skjutsas till olika platser samtidigt. Det kan till exempel bero på att barnen går i skolan på olika orter. Föräldrar som inte bor ihop kan ansöka om bilstöd för två bilar för samma barn.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/om_ditt_barn_har_en_funktionsnedsattning/bilstod
-13	Försäkringskassan	Förälder :: Om ditt barn har en funktions­nedsättning :: Bilstöd för barn :: Vanliga frågor	137	Kan jag få bilstöd för att hyra eller leasa en bil?	137	Nej. Du kan bara få bilstöd för att köpa en bil eller anpassa en bil som du äger.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/om_ditt_barn_har_en_funktionsnedsattning/bilstod
-13	Försäkringskassan	Förälder :: Om ditt barn har en funktions­nedsättning :: Bilstöd för barn :: Vanliga frågor	138	Kan jag få bilstöd om jag bor i Sverige men ibland arbetar i ett annat land?	138	Ja, i vissa fall går det – om du är försäkrad i Sverige. Ring kundcenter på 0771-524 524 för att få veta vad som gäller dig.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/om_ditt_barn_har_en_funktionsnedsattning/bilstod
-13	Försäkringskassan	Förälder :: Om ditt barn har en funktions­nedsättning :: Bilstöd för barn :: Vanliga frågor	139	Måste bilen registreras i mitt namn?	139	Ja. Eftersom det är du som får bilstödet så ska du stå som ägare till bilen.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/om_ditt_barn_har_en_funktionsnedsattning/bilstod
-13	Försäkringskassan	Förälder :: Om ditt barn har en funktions­nedsättning :: Bilstöd för barn :: Vanliga frågor	140	Varför måste fakturan vara godkänd av mig och stå i mitt namn?	140	För att det är du som genomför affären. Försäkringskassan och bilförsäljaren har ingen koppling till varandra. Det gäller även om du väljer att vi ska betala pengarna direkt  till försäljaren. Eftersom det är dina pengar är det viktigt att du själv bestämmer över dem - det vill säga när, för vad och till vem pengarna ska betalas ut.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/om_ditt_barn_har_en_funktionsnedsattning/bilstod
-13	Försäkringskassan	Förälder :: Om ditt barn har en funktions­nedsättning :: Bilstöd för barn :: Vanliga frågor	141	Hur ofta kan jag få bilstöd för att anpassa min bil?	141	Du kan ansöka om bidrag för att anpassa din bil om ditt barn behöver ytterligare anpassning för att ni ska kunna använda den.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/om_ditt_barn_har_en_funktionsnedsattning/bilstod
-13	Försäkringskassan	Förälder :: Om ditt barn har en funktions­nedsättning :: Bilstöd för barn :: Vanliga frågor	142	Kan jag få pengar för att reparera anpassningen om den går sönder?	142	Ja, du kan ansöka om ersättning för reparationskostnader. Du ansöker på Mina sidor. Om du inte kan använda Mina sidor kan du ansöka på blankett.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/om_ditt_barn_har_en_funktionsnedsattning/bilstod
-13	Försäkringskassan	Förälder :: Om ditt barn har en funktions­nedsättning :: Bilstöd för barn :: Vanliga frågor	143	Vad gör jag om anpassningsföretaget inte kan göra färdigt anpassningen inom 6 månader?	143	Be företaget om en orderbekräftelse eller ett intyg och skicka in det till Försäkringskassan.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/om_ditt_barn_har_en_funktionsnedsattning/bilstod
-13	Försäkringskassan	Förälder :: Om ditt barn har en funktions­nedsättning :: Bilstöd för barn :: Vanliga frågor	144	Hur ofta kan jag få bilstöd för att köpa en bil?	144	Vart nionde år. Du kan få bilstöd tidigare om du kan visa att bilen har gått minst 18 000 mil sedan du köpte den. Du kan också få bilstöd tidigare om du behöver en ny av medicinska skäl eller trafiksäkerhetsskäl.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/om_ditt_barn_har_en_funktionsnedsattning/bilstod
-13	Försäkringskassan	Förälder :: Om ditt barn har en funktions­nedsättning :: Bilstöd för barn :: Vanliga frågor	145	Vad gör jag om trafikinspektören säger att bilen behöver anpassas eller justeras mer?	145	Om trafikinspektören säger att bilen behöver anpassas måste du ansöka om bilstöd igen.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/om_ditt_barn_har_en_funktionsnedsattning/bilstod
-13	Försäkringskassan	Förälder :: Om ditt barn har en funktions­nedsättning :: Bilstöd för barn :: Vanliga frågor	146	Kan jag få bilstöd för löpande kostnader för min bil?	146	Nej. Du kan inte få bilstöd för löpande kostnader som till exempel försäkring, service och bränsle. Du kan se på Konsumentverkets hemsida vad det kostar att äga en bil.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/om_ditt_barn_har_en_funktionsnedsattning/bilstod
-13	Försäkringskassan	Förälder :: Om ditt barn har en funktions­nedsättning :: Bilstöd för barn :: Vanliga frågor	147	Påverkas min bilförsäkring av bilstöd?	147	Om din bil är anpassad kan det ändra värdet på din bil. Tänk på att du bör prata med ditt försäkringsbolag så att även anpassningen är försäkrad. Är anpassningen inte försäkrad kan du bli helt utan ersättning för den om det händer något med bilen.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/om_ditt_barn_har_en_funktionsnedsattning/bilstod
-14	Försäkringskassan	Förälder :: Föräldrar som inte lever ihop :: Barnet bor hos båda föräldrarna :: Vanliga frågor	148	Vad händer när barnet fyller 18 år?	148	Om ni har kommit överens om att den förälder som tjänar mer ska betala underhåll för barnet ska underhållsbidraget betalas direkt till barnet när hen fyllt 18 år. Barnet har rätt till underhållsbidrag till och med att hen fyller 21år om hen studerar på heltid på grundskolenivå, gymnasienivå eller motsvarande.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/for_foraldrar_som_inte_lever_ihop/barnet-bor-hos-bada-foraldrarna
-14	Försäkringskassan	Förälder :: Föräldrar som inte lever ihop :: Barnet bor hos båda föräldrarna :: Vanliga frågor	149	Kan jag få underhållsstöd vid växelvist boende?	149	Nej, du kan inte längre ansöka om underhållsstöd vid växelvist boende. Om du redan har ett beslut om underhållsstöd kan du behålla det som längst till och med januari 2021. Därefter upphör bidraget helt.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/for_foraldrar_som_inte_lever_ihop/barnet-bor-hos-bada-foraldrarna
-15	Försäkringskassan	Förälder :: Föräldrar som inte lever ihop :: Barnet bor hos dig :: Underhållsbidrag när barnet bor hos dig :: Vanliga frågor	150	Vi kan inte komma överens trots samarbetssamtal och hjälp från Försäkringskassan. Vad ska jag göra för att få underhåll?	150	Då kan du vända dig till ett juridiskt ombud som kan hjälpa dig att få underhållsbidraget fastställt i domstol. Du som bor med barnet kan också ansöka om underhållsstöd. Den andra föräldern får sedan betala tillbaka hela eller delar av underhållsstödet till Försäkringskassan. Men om den andra föräldern betalar tillbaka underhållsstödet i tid och med rätt belopp till Försäkringskassan i minst sex månader i följd kan Försäkringskassan besluta att inte betala ut något underhållsstöd. Ni föräldrar får då istället göra ett nytt försök komma överens om ett underhållsbidrag.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/for_foraldrar_som_inte_lever_ihop/barnet_bor_hos_dig/underhallsbidrag_nar_barnet_bor_hos_dig
-15	Försäkringskassan	Förälder :: Föräldrar som inte lever ihop :: Barnet bor hos dig :: Underhållsbidrag när barnet bor hos dig :: Vanliga frågor	151	Det här är mitt första barn. Hur ska jag veta vad jag kommer att ha för kostnader för barnet?	151	I verktyget Beräkna underhållsbidrag får du hjälp med förifyllda summor för vad barn kostar om du fyller i ålder och kön på barnet. Summorna baseras på Konsumentverkets beräkningar för vad barn kostar. Om du inte vill ange kön och ålder kan du hitta summorna själv på Konsumentverkets webbplats.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/for_foraldrar_som_inte_lever_ihop/barnet_bor_hos_dig/underhallsbidrag_nar_barnet_bor_hos_dig
-15	Försäkringskassan	Förälder :: Föräldrar som inte lever ihop :: Barnet bor hos dig :: Underhållsbidrag när barnet bor hos dig :: Vanliga frågor	152	Kan jag få underhållsbidrag även om barnets andra förälder inte har några pengar?	152	Har den andra föräldern inte har råd att betala så kan du ansöka om underhållsstöd från Försäkringskassan.  Den andra föräldern får sedan betala tillbaka hela eller delar av underhållsstödet till Försäkringskassan.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/for_foraldrar_som_inte_lever_ihop/barnet_bor_hos_dig/underhallsbidrag_nar_barnet_bor_hos_dig
-15	Försäkringskassan	Förälder :: Föräldrar som inte lever ihop :: Barnet bor hos dig :: Underhållsbidrag när barnet bor hos dig :: Vanliga frågor	153	En av oss har fått ny lön. Ska vi räkna fram ett nytt underhållsbidrag då?	153	Ja. Eftersom underhållsbidraget beräknas utifrån era inkomster och utgifter behöver ni göra en ny beräkning när er situation har förändrats. Det är också viktigt att göra en ny beräkning när barnet blivit äldre. En sexåring har till exempel lägre kostnader än en trettonåring.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/for_foraldrar_som_inte_lever_ihop/barnet_bor_hos_dig/underhallsbidrag_nar_barnet_bor_hos_dig
-15	Försäkringskassan	Förälder :: Föräldrar som inte lever ihop :: Barnet bor hos dig :: Underhållsbidrag när barnet bor hos dig :: Vanliga frågor	154	Vi har gått till domstol för att besluta om vårdnaden om barnet. Kan vi även där ta upp frågan om underhållsbidrag?	154	Ja, i samband med mål om äktenskapsskillnad, vårdnad, boende eller umgänge i tingsrätten kan ni även räkna ut och besluta om underhållsbidrag. Men tänk på att det kan vara förenat med kostnader att ta upp frågan om underhållsbidrag i tvisten. Det bästa är om ni kan komma överens om underhållsbidrag i ett avtal istället för i en dom. Prata med ditt juridiska ombud om detta.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/for_foraldrar_som_inte_lever_ihop/barnet_bor_hos_dig/underhallsbidrag_nar_barnet_bor_hos_dig
-15	Försäkringskassan	Förälder :: Föräldrar som inte lever ihop :: Barnet bor hos dig :: Underhållsbidrag när barnet bor hos dig :: Vanliga frågor	155	Jag och barnet bor i Sverige. Den andra föräldern bor utomlands. Kan jag få hjälp att få underhållsbidrag för barnet?	155	Ja, beroende på i vilket land den andra föräldern bor. Ring till oss på 010 - 115 10 10 för att få veta vad som gäller för dig.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/for_foraldrar_som_inte_lever_ihop/barnet_bor_hos_dig/underhallsbidrag_nar_barnet_bor_hos_dig
-15	Försäkringskassan	Förälder :: Föräldrar som inte lever ihop :: Barnet bor hos dig :: Underhållsbidrag när barnet bor hos dig :: Vanliga frågor	156	Vad händer när barnet fyller 18 år?	156	När barnet har fyllt 18 år ska underhållsbidraget betalas direkt till barnet om barnet går i skolan på heltid på grundskolenivå, gymnasienivå eller motsvarande. Barnet har rätt till underhållsbidrag till och med dess att hen fyller 21 år. Om barnet har fyllt 18 år och har slutat skolan har hen inte längre rätt till underhållsbidrag. Det är barnet och den förälder som ska betala som skriver avtal om underhållsbidrag när barnet är 18 år.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/for_foraldrar_som_inte_lever_ihop/barnet_bor_hos_dig/underhallsbidrag_nar_barnet_bor_hos_dig
-16	Försäkringskassan	Förälder :: Föräldrar som inte lever ihop :: Barnet bor hos dig :: Underhållsstöd när barnet bor hos dig :: Vanliga frågor	157	Kan jag få underhållsstöd för tiden innan jag skickade in min ansökan?	157	Ja, men bara för månaden innan.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/for_foraldrar_som_inte_lever_ihop/barnet_bor_hos_dig/underhallsstod_nar_barnet_bor_hos_dig
-16	Försäkringskassan	Förälder :: Föräldrar som inte lever ihop :: Barnet bor hos dig :: Underhållsstöd när barnet bor hos dig :: Vanliga frågor	158	Mitt barn fyller snart 18 år och kan inte använda Mina sidor. Hur ansöker hen om förlängt underhållsstöd?	158	Om ditt barn inte kan använda Mina sidor för att ansöka om förlängt underhållsstöd hen ansöka på blankett.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/for_foraldrar_som_inte_lever_ihop/barnet_bor_hos_dig/underhallsstod_nar_barnet_bor_hos_dig
-16	Försäkringskassan	Förälder :: Föräldrar som inte lever ihop :: Barnet bor hos dig :: Underhållsstöd när barnet bor hos dig :: Vanliga frågor	159	Jag är ensamstående och det finns ingen andra förälder som ska betala. Kan jag ansöka om underhållsstöd?	159	Ja. Du kan ansöka om underhållsstöd även om det inte finns någon annan förälder som ska betala underhållsbidrag. 	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/for_foraldrar_som_inte_lever_ihop/barnet_bor_hos_dig/underhallsstod_nar_barnet_bor_hos_dig
-16	Försäkringskassan	Förälder :: Föräldrar som inte lever ihop :: Barnet bor hos dig :: Underhållsstöd när barnet bor hos dig :: Vanliga frågor	160	Jag är särskilt förordnad vårdnadshavare. Kan jag ansöka om underhållsstöd?	160	Ja, du kan ansöka om underhållsstöd. Om det finns två föräldrar som är bidragsskyldiga, kan två underhållsstöd betalas ut.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/for_foraldrar_som_inte_lever_ihop/barnet_bor_hos_dig/underhallsstod_nar_barnet_bor_hos_dig
-16	Försäkringskassan	Förälder :: Föräldrar som inte lever ihop :: Barnet bor hos dig :: Underhållsstöd när barnet bor hos dig :: Vanliga frågor	161	Den andra föräldern bor utomlands och betalar inget underhållsbidrag. Hur ska jag göra för att mitt barn ska få underhållsstöd?	161	Du ansöker om underhållsstöd på Mina sidor.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/for_foraldrar_som_inte_lever_ihop/barnet_bor_hos_dig/underhallsstod_nar_barnet_bor_hos_dig
-16	Försäkringskassan	Förälder :: Föräldrar som inte lever ihop :: Barnet bor hos dig :: Underhållsstöd när barnet bor hos dig :: Vanliga frågor	162	Jag får helt underhållsstöd från Försäkringskassan och jag vet att den andra föräldern bara betalar tillbaka 500 kronor. Vad händer när hen har betalat i tid i sex månader?	162	Försäkringskassan kan då betala ett utfyllnadsbidrag så att du totalt får: - 1 573 kronor per månad om barnet är yngre än 11 år; - 1 723 kronor per månad till och med månaden barnet fyller 15 år; - 2 073 kronor per månad om barnet har fyllt 15 år.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/for_foraldrar_som_inte_lever_ihop/barnet_bor_hos_dig/underhallsstod_nar_barnet_bor_hos_dig
-17	Försäkringskassan	Förälder :: Föräldrar som inte lever ihop :: Barnet bor inte hos dig :: Underhållsbidrag när barnet inte bor hos dig :: Vanliga frågor	163	Vad händer om jag inte kan betala underhållsbidrag?	163	Om du inte har tillräckligt med pengar för att betala underhållsbidrag, så kan ditt barn få underhållsstöd från Försäkringskassan.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/for_foraldrar_som_inte_lever_ihop/Barnet_bor_inte_hos_dig/underhallsbidragslank
-17	Försäkringskassan	Förälder :: Föräldrar som inte lever ihop :: Barnet bor inte hos dig :: Underhållsbidrag när barnet inte bor hos dig :: Vanliga frågor	164	Jag bor inte i Sverige, men jag har fått brev om att jag ska betala underhållsbidrag till Försäkringskassan. Varför då?	164	Om ditt barn bor i Sverige och får underhållsstöd från Försäkringskassan ska du betala underhållsbidrag till Försäkringskassan och inte till barnets andra förälder. Ring till Försäkringskassan på +4610-115 10 10 så kan vi berätta vad som gäller i din situation.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/for_foraldrar_som_inte_lever_ihop/Barnet_bor_inte_hos_dig/underhallsbidragslank
-17	Försäkringskassan	Förälder :: Föräldrar som inte lever ihop :: Barnet bor inte hos dig :: Underhållsbidrag när barnet inte bor hos dig :: Vanliga frågor	165	Det här är mitt första barn. Hur ska jag veta vad jag kommer ha för kostnader för barnet?	165	I verktyget Beräkna underhållsbidrag får du hjälp med förifyllda summor för vad barn kostar om du fyller i ålder på barnet. Summorna baserade på Konsumentverkets beräkningar för vad barn kostar. Om du inte vill ange ålder kan du hitta summorna själv, samt läsa mer på Konsumentverkets webbplats i deras publikation ”Koll på pengarna”.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/for_foraldrar_som_inte_lever_ihop/Barnet_bor_inte_hos_dig/underhallsbidragslank
-17	Försäkringskassan	Förälder :: Föräldrar som inte lever ihop :: Barnet bor inte hos dig :: Underhållsbidrag när barnet inte bor hos dig :: Vanliga frågor	166	Vi kan inte komma överens trots samarbetssamtal och hjälp från Försäkringskassan, vad ska jag göra?	166	Du kan vända dig till tingsrätten. Kontakta ett juridiskt ombud för att få veta hur du ska göra. Den andra föräldern kan ansöka om underhållsstöd. Om du inte betalar underhåll för ditt barn för att ni inte kommer överens kan den andra föräldern ansöka om underhållsstöd från Försäkringskassan.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/for_foraldrar_som_inte_lever_ihop/Barnet_bor_inte_hos_dig/underhallsbidragslank
-17	Försäkringskassan	Förälder :: Föräldrar som inte lever ihop :: Barnet bor inte hos dig :: Underhållsbidrag när barnet inte bor hos dig :: Vanliga frågor	167	Jag bor i Sverige, men mitt barn bor i ett annat land. Måste jag betala underhåll för barnet?	167	Ja, du är skyldig att betala underhåll för ditt barn oavsett om du är bosatt i samma land som barnet eller inte. Kontakta Försäkringskassan på +046 10 - 115 10 10 om du vill veta mer om underhållsskyldighet i internationella situationer.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/for_foraldrar_som_inte_lever_ihop/Barnet_bor_inte_hos_dig/underhallsbidragslank
-17	Försäkringskassan	Förälder :: Föräldrar som inte lever ihop :: Barnet bor inte hos dig :: Underhållsbidrag när barnet inte bor hos dig :: Vanliga frågor	168	Jag ska betala underhållsbidrag för ett barn som bor i ett annat EU-land, men jag har inte råd. Hur ska jag göra?	168	Vi kan hjälpa dig med att ta reda på om du kan ansöka om att ändra ditt underhållsbidrag. I vissa länder kan det kosta pengar att ändra underhållsbidraget och då kan du ansöka om rättshjälp i det landet. Ring till oss på 010 - 115 10 10 om du vill veta mer eller om du vill ha hjälp med att ansöka om ändring.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/for_foraldrar_som_inte_lever_ihop/Barnet_bor_inte_hos_dig/underhallsbidragslank
-17	Försäkringskassan	Förälder :: Föräldrar som inte lever ihop :: Barnet bor inte hos dig :: Underhållsbidrag när barnet inte bor hos dig :: Vanliga frågor	169	Ska jag betala mindre underhållsbidrag när mitt barn bor tillfälligt hos mig?	169	Ja, om ni kommit överens om ett underhållsbidrag har du rätt att göra avdrag om barnet sover hos dig minst fem nätter i sträck. Du får också göra avdrag om barnet sover hos dig minst sex nätter under en kalendermånad. De nätterna behöver inte vara i sträck. Du får göra avdrag för 1/40 per dag av det belopp du betalar per månad. Om du till exempel betalar 1 300 kronor i månaden i underhållsbidrag så ska du betala 32 kronor mindre per dag som barnet bor hos dig.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/for_foraldrar_som_inte_lever_ihop/Barnet_bor_inte_hos_dig/underhallsbidragslank
-17	Försäkringskassan	Förälder :: Föräldrar som inte lever ihop :: Barnet bor inte hos dig :: Underhållsbidrag när barnet inte bor hos dig :: Vanliga frågor	170	Jag vill betala men får inget kontonummer. Vad ska jag göra?	170	Ni ska själva komma överens om beloppet och hur det ska betalas. Det kan ske genom överföring på bank, kontant eller med Swish. Kom ihåg att skriva kvitto för er båda vid kontant betalning.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/for_foraldrar_som_inte_lever_ihop/Barnet_bor_inte_hos_dig/underhallsbidragslank
-18	Försäkringskassan	Förälder :: Föräldrar som inte lever ihop :: Barnet bor inte hos dig :: Underhållsstöd när barnet inte bor hos dig :: Vanliga frågor	171	Jag har fått ett brev om att jag ska betala underhållsbidrag direkt till den andra föräldern? Måste jag det eller kan jag fortsätta att betala till Försäkringskassan?	171	Försäkringskassan kan göra undantag i vissa situationer, till exempel om det finns en hotbild eller om din ekonomiska situation förändrats så att betalningsförmågan är obefintlig. Om det inte finns några skäl ska du betala underhållsbidrag direkt till den andra föräldern.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/for_foraldrar_som_inte_lever_ihop/Barnet_bor_inte_hos_dig/underhallsstodlank
-18	Försäkringskassan	Förälder :: Föräldrar som inte lever ihop :: Barnet bor inte hos dig :: Underhållsstöd när barnet inte bor hos dig :: Vanliga frågor	172	Den andra föräldern får fullt underhållsstöd från Försäkringskassan men jag behöver bara betala tillbaka 500 kronor till Försäkringskassan. Vad händer när jag har betalat i tid i sex månader?	172	Då kan det bli aktuellt att du ska betala 500 kronor direkt till den andra föräldern istället. Försäkringskassan kan då betala ett utfyllnadsbidrag så att barnet totalt får: - 1 573 kronor per månad om barnet är yngre än 11 år; - 1 723 kronor per månad till och med månaden barnet fyller 15 år; - 2 073 kronor per månad om barnet har fyllt 15 år.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/for_foraldrar_som_inte_lever_ihop/Barnet_bor_inte_hos_dig/underhallsstodlank
-18	Försäkringskassan	Förälder :: Föräldrar som inte lever ihop :: Barnet bor inte hos dig :: Underhållsstöd när barnet inte bor hos dig :: Vanliga frågor	173	Jag är orolig för kränkningar och hot från barnets andra förälder. Måste vi komma överens om ett underhållsbidrag?	173	Försäkringskassan kan bestämma att du och den andra föräldern inte ska sköta barnets underhåll själva, antingen om det finns en hotbild mot dig eller barnet, eller om du och barnets andra förälder har konflikter och svårt att samarbeta. Vi kan då behöva fråga dig om din situation i samband med att vi handlägger ansökan om underhållstöd och under tiden som ditt barn får underhållsstöd. Försäkringskassan kan fortsätta att betala ut underhållsstöd om du eller barnet känner er otrygga i relationen till den andra föräldern, eller någon närstående till den föräldern. Berätta därför om du, ditt barn eller dina djur har blivit hotade, rädda eller om någon har gjort er illa. Berätta också om dina ägodelar har blivit förstörda. Om vi kontaktar dig flera gånger betyder det inte att Försäkringskassan inte tror på dig. Enligt våra regler måste vi ompröva skälen till att betala ut underhållsstöd, så länge du som den bidragsskyldiga föräldern fortsätter att betala rätt belopp i tid till Försäkringskassan.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/for_foraldrar_som_inte_lever_ihop/Barnet_bor_inte_hos_dig/underhallsstodlank
-18	Försäkringskassan	Förälder :: Föräldrar som inte lever ihop :: Barnet bor inte hos dig :: Underhållsstöd när barnet inte bor hos dig :: Vanliga frågor	174	Vi har kommit överens om att jag ska betala underhållsbidrag. Kan vi få hjälp av Försäkringskassan att räkna ut hur högt det ska vara?	174	Du och den andra föräldern kan boka ett personligt webbmöte med en handläggare för att få hjälp med frågor om hur ni räknar ut underhållsbidraget. Du bokar mötet under Mina sidor.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/for_foraldrar_som_inte_lever_ihop/Barnet_bor_inte_hos_dig/underhallsstodlank
-18	Försäkringskassan	Förälder :: Föräldrar som inte lever ihop :: Barnet bor inte hos dig :: Underhållsstöd när barnet inte bor hos dig :: Vanliga frågor	175	Ska jag betala mindre när mitt barn bor tillfälligt hos mig?	175	Ja, om du och den andra föräldern har ett av socialen godkänt avtal eller en dom om umgänge eller en dom om umgänge. Då kan du begära avdrag för återkommande umgänge (så kallad nettoberäkning) för att få göra ett stående avdrag. Avdraget utgår från det antal dygn per år som domen eller avtalet säger att barnet ska bo hos dig. När du har begärt avdrag för återkommande umgänge och fått ett beslut kommer du att få ett stående avdrag på det beloppet du ska betala. Den andra föräldern får motsvarande avdrag på underhållsstödet. Bor inte ditt barn hos dig som avtalat, kan du begära att avdraget ska upphöra. Den andra föräldern kan också anmäla att domen eller avtalet inte följs. I så fall kan vi neka dig avdraget eller upphäva ett beslut som redan finns, om det inte finns särskilda skäl till att domen eller avtalet inte följs. När ett beslut om avdrag för återkommande umgänge upphävs måste det gå två år innan du kan få avdrag för återkommande umgänge på nytt.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/for_foraldrar_som_inte_lever_ihop/Barnet_bor_inte_hos_dig/underhallsstodlank
-18	Försäkringskassan	Förälder :: Föräldrar som inte lever ihop :: Barnet bor inte hos dig :: Underhållsstöd när barnet inte bor hos dig :: Vanliga frågor	176	Jag ska betala pengar till Försäkringskassan men jag har inte råd. Hur gör jag?	176	Du kan ansöka om att få skjuta upp dina betalningar till oss helt eller delvis i upp till ett år. Du ansöker på Mina sidor. Om du inte betalar varje månad kommer det bli ränta på skulden. Försäkringskassan lämnar också över skulden till Kronofogden när den äldsta fordran är fem månader gammal. Det kan innebära extra kostnader för dig. Det är därför viktigt att du ansöker om anstånd om du inte kan betala.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/for_foraldrar_som_inte_lever_ihop/Barnet_bor_inte_hos_dig/underhallsstodlank
-18	Försäkringskassan	Förälder :: Föräldrar som inte lever ihop :: Barnet bor inte hos dig :: Underhållsstöd när barnet inte bor hos dig :: Vanliga frågor	177	Jag har fått skjuta upp min betalning men har fortfarande inte råd att betala. Vad händer nu?	177	Du kan ansöka om att skjuta upp din betalning igen. I särskilda fall kan du befrias från delar av skulden. Det gäller om du: - har fått lägre inkomst på grund av exempelvis sjukdom, rehabilitering eller arbetslöshet; - har skjutit upp betalningen under minst tre sammanhängande år; - fortfarande inte kan betala.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/for_foraldrar_som_inte_lever_ihop/Barnet_bor_inte_hos_dig/underhallsstodlank
-18	Försäkringskassan	Förälder :: Föräldrar som inte lever ihop :: Barnet bor inte hos dig :: Underhållsstöd när barnet inte bor hos dig :: Vanliga frågor	178	Jag ska flytta utomlands men mitt barn får underhållsstöd från Försäkringskassan och jag betalar till er. Vad händer då?	178	Du är skyldig att betala underhåll för ditt barn även om du flyttar till ett annat land. Ring till oss på 010 - 115 10 10 så kan vi ge dig information som gäller i just din situation.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/for_foraldrar_som_inte_lever_ihop/Barnet_bor_inte_hos_dig/underhallsstodlank
-19	Försäkringskassan	Sjuk :: Anställd :: Sjukpenning :: Vanliga frågor	179	Om min arbetsgivare har glömt att sjukanmäla mig. Vad bör jag göra då?	179	Be din arbetsgivare att sjukanmäla dig till Försäkringskassan. Det är arbetsgivarens skyldighet att sjukanmäla dig om du är sjuk mer än 14 dagar. Om du sjukanmäler dig till Försäkringskassan måste vi kontakta din arbetsgivare och utreda din sjukanmälan, vilket gör att handläggningen tar längre tid. Logga in på Mina sidor för att se om det finns en anmälan från din arbetsgivare.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/sjuk/anstalld/sjukpenning
-19	Försäkringskassan	Sjuk :: Anställd :: Sjukpenning :: Vanliga frågor	180	Min arbetsgivare vill inte betala ut sjuklön – vad ska jag göra?	180	Om din arbetsgivare inte tycker att du har rätt till sjuklön kan du ansöka om att få sjuklön från Försäkringskassan. Det kallas sjuklönegaranti. Vi kan betala ut sjuklönegaranti om du och din arbetsgivare är oense om ditt anställningsförhållande eller din arbetsförmåga. Till exempel om din arbetsgivare tycker att du kan arbeta fast du är sjuk. Du ansöker om sjuklönegaranti på Mina sidor. Du måste ansöka senast tre månader efter den månad när du skulle fått din sjuklön.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/sjuk/anstalld/sjukpenning
-19	Försäkringskassan	Sjuk :: Anställd :: Sjukpenning :: Vanliga frågor	181	Vad gäller om jag börjat jobba och blir sjuk igen? Hur ska jag anmäla det och vad händer med karensavdraget?	181	Om du blir sjuk igen och det inte har gått fem dagar sedan ditt tidigare sjukfall ska du anmäla det till Försäkringskassan. Du behöver ett läkarintyg från den åttonde dagen. Om det gjordes ett helt karensavdrag första gången du var sjuk så görs inget nytt karensavdrag. Gjordes inte ett helt avdrag så kommer det som återstår av karensen dras av. Har det gått fler än fem kalenderdagar så görs alltid ett nytt karensavdrag.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/sjuk/anstalld/sjukpenning
-19	Försäkringskassan	Sjuk :: Anställd :: Sjukpenning :: Vanliga frågor	182	Hur vet jag att ni tagit emot min ansökan och mitt läkarintyg?	182	Logga in på Mina sidor. Där kan du se din ansökan. Där kan du också se om vi fått in ditt läkarintyg och i så fall när vi tog emot det.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/sjuk/anstalld/sjukpenning
-19	Försäkringskassan	Sjuk :: Anställd :: Sjukpenning :: Vanliga frågor	183	Vad är sjukpenninggrundande inkomst?	183	Sjukpenninggrundande inkomst (SGI) är ett belopp som räknas fram av Försäkringskassan utifrån din inkomst. I SGI-guiden svarar du på några frågor och får veta mer om hur SGI beräknas och hur du skyddar den.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/sjuk/anstalld/sjukpenning
-19	Försäkringskassan	Sjuk :: Anställd :: Sjukpenning :: Vanliga frågor	184	Hur vet jag att jag är försäkrad i Sverige?	184	Du är försäkrad i Sverige om du arbetar här, men det finns några undantag från regeln. Ring till kundcenter 0771-524-524 om du vill veta vad som gäller för dig.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/sjuk/anstalld/sjukpenning
-19	Försäkringskassan	Sjuk :: Anställd :: Sjukpenning :: Vanliga frågor	185	Jag har sjukpenning och har fått ny lön – hur ändrar jag den?	185	Du kan anmäla ändrad inkomst genom att fylla i och skicka in den här blanketten. 	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/sjuk/anstalld/sjukpenning
-19	Försäkringskassan	Sjuk :: Anställd :: Sjukpenning :: Vanliga frågor	186	Jag har ingen fast anställning, kan jag få sjukpenning?	186	Ja. Om din arbetsgivare betalat sjuklön för dig de första två veckorna och du fortfarande är sjuk kan du få sjukpenning. Om du inte har rätt till sjuklön från din arbetsgivare kan du få sjukpenning även under de första två veckorna som du är sjuk.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/sjuk/anstalld/sjukpenning
-19	Försäkringskassan	Sjuk :: Anställd :: Sjukpenning :: Vanliga frågor	187	Jag tror jag kan jobba trots sjukdomen, men inte på mitt gamla jobb. Kan jag få sjukpenning och söka nytt jobb samtidigt?	187	Om du redan i början av din sjukskrivning vet att du inte kommer att kunna gå tillbaka till ditt arbete, men tror att du kan arbeta någon annanstans trots din sjukdom, kan du ha möjlighet att söka arbete samtidigt som du är sjukskriven. Det gäller tills du varit sjukskriven i 180 dagar. Det är Försäkringskassan som tar ställning till om du har rätt till sjukpenning samtidigt som du söker nytt arbete. Prata alltid med oss innan du söker nytt arbete. Vi kan ordna ett möte med Arbetsförmedlingen som kan hjälpa dig att söka jobb.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/sjuk/anstalld/sjukpenning
-19	Försäkringskassan	Sjuk :: Anställd :: Sjukpenning :: Vanliga frågor	188	Måste jag jobba deltid varje dag om jag är sjukskriven på deltid?	188	Ja. Du kan till exempel inte arbeta måndag, tisdag och onsdag och vara sjukskriven torsdag och fredag. Det går ibland att göra undantag från den här regeln om det är medicinskt bättre för dig. Kontakta oss om du behöver jobba på ett annat sätt.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/sjuk/anstalld/sjukpenning
-19	Försäkringskassan	Sjuk :: Anställd :: Sjukpenning :: Vanliga frågor	189	Vad händer om jag blir sjuk under semestern?	189	Semesterdagar är ledighet som du har arbetat ihop. Det innebär att du inte ska behöva använda semestern för att bli frisk, istället kan du sjukanmäla dig till din arbetsgivare. Under de första 14 dagarna kan du få sjuklön av din arbetsgivare. Skulle du vara sjuk längre 14 dagar kan du få sjukpenning från Försäkringskassan.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/sjuk/anstalld/sjukpenning
-19	Försäkringskassan	Sjuk :: Anställd :: Sjukpenning :: Vanliga frågor	190	Får jag åka utomlands när jag har sjukpenning?	190	Ja, om inte resan påverkar din rehabilitering eller ditt tillfrisknande negativt. Om du ska resa inom EU/EES–land eller Schweiz behöver du inte ansöka om att få behålla din sjukpenning under din resa. Om du reser till ett land som inte tillhör EU/EES eller Schweiz ska du ansöka innan du reser för att få behålla sjukpenningen under utlandsvistelsen. Du ansöker på Mina sidor.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/sjuk/anstalld/sjukpenning
-19	Försäkringskassan	Sjuk :: Anställd :: Sjukpenning :: Vanliga frågor	191	Kan jag få sjukpenning efter att jag har fyllt 65 år?	191	Ja, om du fortfarande har ett fast arbete.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/sjuk/anstalld/sjukpenning
-19	Försäkringskassan	Sjuk :: Anställd :: Sjukpenning :: Vanliga frågor	192	Vad händer om jag blir arbetslös under tiden jag är sjukskriven?	192	Om din anställning tar slut eller om du av någon annan anledning inte längre har en anställning ska du ringa till den som handlägger ditt ärende, till kundcenter på 0771-524 524 och berätta det. Då ändrar vi så att du får rätt sjukpenning. Om du inte har någon anställning kan du högst få 543 kronor per dag.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/sjuk/anstalld/sjukpenning
-19	Försäkringskassan	Sjuk :: Anställd :: Sjukpenning :: Vanliga frågor	193	Vad ska arbetsgivaren hjälpa mig med för att jag ska kunna komma tillbaka till mitt arbete?	193	Din arbetsgivare har ansvar för att hjälpa dig tillbaka till arbetet. Det kan till exempel vara så att du behöver kortare arbetsdagar eller andra arbetsuppgifter under en tid eller permanent. Om du vill att Försäkringskassan ska vara med på ett möte med din arbetsgivare ska du ringa oss.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/sjuk/anstalld/sjukpenning
-19	Försäkringskassan	Sjuk :: Anställd :: Sjukpenning :: Vanliga frågor	194	Vad kan min handläggare hjälpa mig med?	194	Du kan ta kontakt med oss om du har frågor om din sjukskrivning. Vi ansvarar även för att se till att ditt behov av arbetslivsinriktad rehabilitering ses över och att de åtgärder som behövs för att du ska kunna återgå i arbete genomförs så snart som möjligt.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/sjuk/anstalld/sjukpenning
-19	Försäkringskassan	Sjuk :: Anställd :: Sjukpenning :: Vanliga frågor	195	Kan jag byta handläggare?	195	Ja, det finns möjlighet att byta handläggare om du inte är nöjd. Prata i första hand med din nuvarande handläggare så att ni tillsammans kan reda ut situationen. I andra hand kan du kontakta hens närmaste chef. Om du inte vet vem som du ska kontakta kan du ringa till kundcenter på 0771-524 524.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/sjuk/anstalld/sjukpenning
-19	Försäkringskassan	Sjuk :: Anställd :: Sjukpenning :: Vanliga frågor	196	Jag är fortfarande sjuk efter sjuklöneperioden, men jag får inte komma till min vårdcentral för att få ett läkarintyg?	196	Läkaren kan skriva ett läkarintyg utan att ha träffat dig fysiskt. Försäkringskassan gör sedan en bedömning om du har rätt till ersättning utifrån innehåller i läkarintyget.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/sjuk/anstalld/sjukpenning
-20	Försäkringskassan	Sjuk :: Anställd :: Om du har skadat dig i arbetet eller under din utbildning :: Livränta – ersättning för förlorad arbetsinkomst vid arbetsskada :: Vanliga frågor	197	Jag har inte kunnat jobba som vanligt på mer än ett år. Men mina läkarintyg har aldrig gällt för ett helt år framåt. Kan jag inte få livränta då?	197	Nej, det som avgör om du kan få livränta är inte hur lång tid din inkomstförlust varat, utan att en läkare har bedömt att skadan kommer att påverka din förmåga att arbeta i minst ett år framåt från det datum då läkaren gjorde bedömningen.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/sjuk/om-du-har-skadat-dig-i-arbetet/livranta-ersattning-for-forlorad-arbetsinkomst-vid-arbetsskada
-20	Försäkringskassan	Sjuk :: Anställd :: Om du har skadat dig i arbetet eller under din utbildning :: Livränta – ersättning för förlorad arbetsinkomst vid arbetsskada :: Vanliga frågor	198	Varför prövar inte alltid Försäkringskassan om en skada eller sjukdom är en arbetsskada?	198	Det beror på att Försäkringskassan inte kan utreda en arbetsskada när vi vet att vi inte kommer att kunna betala ut någon ersättning. Om din skada till exempel inte leder till att din inkomst minskar med minst 1/15 under minst ett år kan du inte få livränta.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/sjuk/om-du-har-skadat-dig-i-arbetet/livranta-ersattning-for-forlorad-arbetsinkomst-vid-arbetsskada
-20	Försäkringskassan	Sjuk :: Anställd :: Om du har skadat dig i arbetet eller under din utbildning :: Livränta – ersättning för förlorad arbetsinkomst vid arbetsskada :: Vanliga frågor	199	Kan Försäkringskassan utreda min arbetsskada så att jag kan få ersättning från AFA Försäkring?	199	Nej. Det beror på att vi bara får utreda om det är en arbetsskada om du uppfyller villkoren för att ha rätt till ersättning för din arbetsskada från Försäkringskassan. Det står i lagen.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/sjuk/om-du-har-skadat-dig-i-arbetet/livranta-ersattning-for-forlorad-arbetsinkomst-vid-arbetsskada
-20	Försäkringskassan	Sjuk :: Anställd :: Om du har skadat dig i arbetet eller under din utbildning :: Livränta – ersättning för förlorad arbetsinkomst vid arbetsskada :: Vanliga frågor	200	Ska jag anmäla min arbetsskada till arbetsgivaren?	200	Det är bra om du säger till din arbetsgivare att du har skadat dig i arbetet, eftersom arbetsgivaren är skyldig enligt lag att anmäla arbetsskador till både Försäkringskassan och Arbetsmiljöverket. Men en sådan anmälan är inte nödvändig för att du ska få livränta.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/sjuk/om-du-har-skadat-dig-i-arbetet/livranta-ersattning-for-forlorad-arbetsinkomst-vid-arbetsskada
-20	Försäkringskassan	Sjuk :: Anställd :: Om du har skadat dig i arbetet eller under din utbildning :: Livränta – ersättning för förlorad arbetsinkomst vid arbetsskada :: Vanliga frågor	201	Under hur lång tid kan man få livränta?	201	Det finns ingen begränsning i antal år, men livräntan kan normalt betalas ut längst till och med månaden innan man fyller 65 år. Om man råkar ut för arbetsskada efter att man har fyllt 65 år kan livränta betalas som längst till och med månaden innan man fyller 68 år.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/sjuk/om-du-har-skadat-dig-i-arbetet/livranta-ersattning-for-forlorad-arbetsinkomst-vid-arbetsskada
-20	Försäkringskassan	Sjuk :: Anställd :: Om du har skadat dig i arbetet eller under din utbildning :: Livränta – ersättning för förlorad arbetsinkomst vid arbetsskada :: Vanliga frågor	202	Kan jag få livränta om jag inte arbetar i Sverige?	202	Ja, du kan arbeta i ett annat land och ändå vara försäkrad i Sverige. Det finns också tillfällen när du kan arbeta i Sverige men vara försäkrad i ett annat land. Ring kundcenter på 0771-524 524 om du vill veta vad som gäller för dig som: - arbetar som sjöman; - är utsänd av en svensk arbetsgivare till ett annat land eller är utsänd av en utländsk arbetsgivare till Sverige; - är diplomat; - arbetar i två eller flera länder; - är offentligt anställd av en förvaltning som tillhör Sverige men arbetar i ett annat land; - arbetar som flygande personal; - är kontraktsanställd inom EU; - har fått dispens att tillhöra svensk socialförsäkring; - skadar dig när du deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program eller i en utbildning med arbetsliknande moment; - har en arbetsskada som är godkänd sedan tidigare.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/sjuk/om-du-har-skadat-dig-i-arbetet/livranta-ersattning-for-forlorad-arbetsinkomst-vid-arbetsskada
-20	Försäkringskassan	Sjuk :: Anställd :: Om du har skadat dig i arbetet eller under din utbildning :: Livränta – ersättning för förlorad arbetsinkomst vid arbetsskada :: Vanliga frågor	203	Hur bedöms vilken inkomstförmåga jag har efter en arbetsskada?	203	Bedömningen av vilken inkomstförmåga du har utgår inte med automatik från dina nya inkomstförhållanden. Vi bedömer vilken inkomstförmåga du har utifrån din arbetsskada, utbildning och tidigare verksamhet samt ålder, bosättningsförhållanden och andra sådana omständigheter. Det innebär att vi kan komma fram till att du skulle kunna ha en högre inkomst i ett annat arbete än det du har efter skadan. Motsvarande bedömning görs om du blivit arbetslös efter skadan. Det aktuella läget på arbetsmarknaden påverkar inte vårt ställningstagandet till vilken inkomstförmåga du har.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/sjuk/om-du-har-skadat-dig-i-arbetet/livranta-ersattning-for-forlorad-arbetsinkomst-vid-arbetsskada
-20	Försäkringskassan	Sjuk :: Anställd :: Om du har skadat dig i arbetet eller under din utbildning :: Livränta – ersättning för förlorad arbetsinkomst vid arbetsskada :: Vanliga frågor	204	Hur mycket livränta får jag som tjänat över 7,5 prisbasbelopp?	204	För dig som haft en inkomst över 7,5 prisbasbelopp görs det en andelsberäkning. Det görs en beräkning av hur stor procentuell inkomstförlust du har och du får då lika stor procentuell andel av 7,5 prisbasbelopp. Om du exempelvis tjänat 500 000 kr före skadan och 300 000 efter skadan så är din inkomstförlust 40 %. Din livränta blir då 40 % av 7,5 prisbasbelopp. Det är före eventuell samordning med annan ersättning och skatteavdrag. Det här innebär att du som haft höga inkomster inte blir fullt kompenserad för din inkomstförlust.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/sjuk/om-du-har-skadat-dig-i-arbetet/livranta-ersattning-for-forlorad-arbetsinkomst-vid-arbetsskada
-21	Försäkringskassan	Sjuk :: Anställd :: Om du har skadat dig i arbetet eller under din utbildning :: Ersättning för kostnader vid arbetsskada :: Vanliga frågor	205	Kan jag ansöka om ersättning för tandvård innan behandlingen börjar om jag har ett behandlingsförslag?	205	Ja. I behandlingsförslaget måste det stå vad tandläkaren planerar att göra för att åtgärda din tandskada.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/sjuk/om-du-har-skadat-dig-i-arbetet/ersattning-for-kostnader-vid-arbetsskada
-21	Försäkringskassan	Sjuk :: Anställd :: Om du har skadat dig i arbetet eller under din utbildning :: Ersättning för kostnader vid arbetsskada :: Vanliga frågor	206	Vad är tandvårdsstöd och hur påverkar det ersättningen för min skada?	206	Tandvårdsstödet består av allmänt och särskilt tandvårdsbidrag samt ett högkostnadsskydd. Det finns till för att ge ekonomiskt stöd till alla som behöver tandvård och som ett skydd mot höga kostnader. Du får bara ersättning för den kostnad som är kvar när tandvårdsstödet har dragits av. Kom ihåg att säga till din tandläkare att du vill använda ditt tandvårdsstöd för att betala en del av kostnaden.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/sjuk/om-du-har-skadat-dig-i-arbetet/ersattning-for-kostnader-vid-arbetsskada
-21	Försäkringskassan	Sjuk :: Anställd :: Om du har skadat dig i arbetet eller under din utbildning :: Ersättning för kostnader vid arbetsskada :: Vanliga frågor	207	Vad är hjälpmedel?	207	Hjälpmedel är sådant som du på grund av arbetsskadan måste använda för att klara av din vardag. Det kan till exempel vara hjälpmedel för att kunna gå, en hörapparat eller specialglasögon. Även sådant som kan lindra effekterna av arbetsskadan eller leda till att du kan behålla din förmåga att klara av din vardag räknas som hjälpmedel. Det kan till exempel vara hjälpmedel som läkare eller sjukgymnast rekommenderat för att lindra effekterna av besvären. För att få ersättning för den här typen av hjälpmedel måste det finnas medicinska kunskaper som visar att det ger en positiv effekt på skadan. Om du istället främst behöver hjälpmedlet i ditt arbete räknas det som ett arbetshjälpmedel och du ska du istället ansöka om ersättning för ett sådant.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/sjuk/om-du-har-skadat-dig-i-arbetet/ersattning-for-kostnader-vid-arbetsskada
-21	Försäkringskassan	Sjuk :: Anställd :: Om du har skadat dig i arbetet eller under din utbildning :: Ersättning för kostnader vid arbetsskada :: Vanliga frågor	208	Kan jag köpa vilket hjälpmedel som helst och få ersättning för kostnaden från Försäkringskassan?	208	Nej. Du får bara ersättning från oss om du inte kan få samma hjälpmedel från någon annan, till exempel från regionen. Börja därför med att ta reda på vilka hjälpmedel de erbjuder. Du kan inte få ersättning från oss om du kan få ett tillräckligt bra hjälpmedel utan kostnad från regionen. Om du får ett hjälpmedel från regionen och ska betala en avgift till dem, kan du ansöka om ersättning för den från oss. Om du får ett hjälpmedel från oss och det finns ett billigare hjälpmedel som fungerar lika bra, så får du bara ersättning från oss för vad det skulle ha kostat.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/sjuk/om-du-har-skadat-dig-i-arbetet/ersattning-for-kostnader-vid-arbetsskada
-21	Försäkringskassan	Sjuk :: Anställd :: Om du har skadat dig i arbetet eller under din utbildning :: Ersättning för kostnader vid arbetsskada :: Vanliga frågor	209	I vilka situationer kan jag få ersättning för sjukvård utomlands?	209	Du kan få ersättning för sjukvård utomlands för arbetsskada om du exempelvis: - behöver vård när du är utomlands, antingen för att du skadar dig utomlands när du arbetar för en svensk arbetsgivare eller för att du återinsjuknar i en tidigare arbetsskada som är godkänd av Försäkringskassan; - inte kan få vård för din arbetsskada i Sverige inom skälig tid eller den vård du behöver inte finns i Sverige.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/sjuk/om-du-har-skadat-dig-i-arbetet/ersattning-for-kostnader-vid-arbetsskada
-21	Försäkringskassan	Sjuk :: Anställd :: Om du har skadat dig i arbetet eller under din utbildning :: Ersättning för kostnader vid arbetsskada :: Vanliga frågor	210	Jag fick vård utomlands för en arbetsskada. Ska jag ansöka om ersättning för arbetsskada eller för vård utomlands genom mitt EU-kort?	210	Du kan börja med att ansöka om ersättning för kostnaderna enligt de regler som gäller för vård utomlands. Om det finns kostnader som inte ersätts genom EU-kortet kan du ansöka om ersättning för kostnader i samband med arbetsskada.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/sjuk/om-du-har-skadat-dig-i-arbetet/ersattning-for-kostnader-vid-arbetsskada
-21	Försäkringskassan	Sjuk :: Anställd :: Om du har skadat dig i arbetet eller under din utbildning :: Ersättning för kostnader vid arbetsskada :: Vanliga frågor	211	Kan jag få ersättning för vårdkostnader i Sverige om jag inte är bosatt här?	211	Ja om du arbetar här och drabbas av en arbetsskada kan du få ersättning för vårdkostnaderna du får för den skadan om du inte har rätt till subventionerad vård. Ring kundcenter på 0771-524 524 för mer information.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/sjuk/om-du-har-skadat-dig-i-arbetet/ersattning-for-kostnader-vid-arbetsskada
-21	Försäkringskassan	Sjuk :: Anställd :: Om du har skadat dig i arbetet eller under din utbildning :: Ersättning för kostnader vid arbetsskada :: Vanliga frågor	212	Vilka skador kan jag få ersättning för?	212	Du kan få ersättning för skador som beror på olycksfall i arbetet eller olycksfall som inträffar på väg till eller från arbetet. Du kan också få ersättning för skador som du har fått på grund av till exempel: - tungt eller ensidigt arbete; - vibrationer eller skakningar; - buller; - olika kemiska ämnen; - psykiskt påfrestande arbetsförhållanden; - smittosamma sjukdomar vid arbete i ett riskyrke. Det måste dock finnas medicinsk kunskap om att det finns ett samband mellan din skada och det du utsätts för i ditt arbete.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/sjuk/om-du-har-skadat-dig-i-arbetet/ersattning-for-kostnader-vid-arbetsskada
-22	Försäkringskassan	Sjuk :: Anställd :: Om du har skadat dig i arbetet eller under din utbildning :: Arbetsskadesjukpenning :: Vanliga frågor	213	Kan jag få arbetsskadesjukpenning för studerande oavsett i vilken utbildning jag skadat mig?	213	Nej, det gäller bara vissa utbildningar och bara om du skadar dig när du gör något som liknar sådant som man gör när man arbetar. Det gäller bara om du går: - yrkesutbildning eller förberedande yrkesutbildning efter att du har gått ut grundskolan; - årskurs 7 eller högre årskurs i grundskolan; - särskolans yrkesinriktade program; - gymnasieskolan eller motsvarande utbildning. Du kan i vissa fall också få arbetsskadesjukpenning för studerande om du skadar dig i eller i anslutning till vissa arbetsmarknadspolitiska program, när du arbetstränar, arbetsprövar eller deltar i arbetslivsinriktad rehabilitering. Möjligheten att få ersättning beror alltså mycket på din situation och vilken sorts utbildning eller program du skadat dig i. Kontakta kundcenter på 0771-524 524 för att få veta vad som gäller för dig.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/sjuk/om-du-har-skadat-dig-i-arbetet/arbetsskadesjukpenning
-22	Försäkringskassan	Sjuk :: Anställd :: Om du har skadat dig i arbetet eller under din utbildning :: Arbetsskadesjukpenning :: Vanliga frågor	214	Jag har skadat mig under min utbildning, ska jag anmäla det och till vem?	214	Det är bra om du säger till den som har ansvaret för utbildningen eller åtgärden att du har skadat dig i arbetet, eftersom de är skyldiga enligt lag att anmäla arbetsskador till både Försäkringskassan och Arbetsmiljöverket. Men en sådan anmälan är inte nödvändig för att du ska få ersättning.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/sjuk/om-du-har-skadat-dig-i-arbetet/arbetsskadesjukpenning
-22	Försäkringskassan	Sjuk :: Anställd :: Om du har skadat dig i arbetet eller under din utbildning :: Arbetsskadesjukpenning :: Vanliga frågor	215	Kan jag få ersättning om jag får karensavdrag vid sjukfrånvaro?	215	Ja, om du får livränta och har fler än två karensavdrag kan du ansöka om ersättning för ytterligare dagar. Du behöver också kunna visa du haft karensavdrag och att sjukfrånvaron beror på arbetsskadan. Att du haft karensavdrag kan du till exempel styrka genom ett lönebesked med specifikation för löneavdraget. För att kunna visa vilken sjukdom eller diagnos som sjukfrånvaron beror på kan du styrka det med till exempel ett läkarintyg, men också andra medicinska underlag kan accepteras om det framgår av dem att det är arbetsskadan som orsakat sjukfrånvaron.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/sjuk/om-du-har-skadat-dig-i-arbetet/arbetsskadesjukpenning
-22	Försäkringskassan	Sjuk :: Anställd :: Om du har skadat dig i arbetet eller under din utbildning :: Arbetsskadesjukpenning :: Vanliga frågor	216	Hur mycket kan jag få i arbetsskadesjukpenning?	216	Ring Kundcenter på 0771 524 524 om du vill hur arbetsskadesjukpenning beräknas.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/sjuk/om-du-har-skadat-dig-i-arbetet/arbetsskadesjukpenning
-23	Försäkringskassan	Sjuk :: Anställd :: Närståendepenning för anställda :: Vanliga frågor	217	Kan flera personer dela på vården?	217	Ja, flera personer kan turas om i vården och få ersättning för olika dagar eller olika delar av dagen. Men närståendepenning kan inte betalas ut till flera personer för samma tid.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/sjuk/anstalld/narstaendepenning
-23	Försäkringskassan	Sjuk :: Anställd :: Närståendepenning för anställda :: Vanliga frågor	218	Hur många dagar kan jag få närståendepenning för?	218	Om  du är den enda som vårdar den sjuke kan du få 100 dagar med närståendepenning. Är ni fler personer som vårdar så delar ni på de 100 dagarna. Dagarna är alltså kopplade till den som är sjuk, inte till dig som vårdar.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/sjuk/anstalld/narstaendepenning
-23	Försäkringskassan	Sjuk :: Anställd :: Närståendepenning för anställda :: Vanliga frågor	219	Kan jag få närståendepenning för delar av en arbetsdag?	219	Ja, förutom hel närståendepenning kan du få tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels ersättning.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/sjuk/anstalld/narstaendepenning
-23	Försäkringskassan	Sjuk :: Anställd :: Närståendepenning för anställda :: Vanliga frågor	220	Jag har vårdat fler dagar än jag skrev i min ansökan, hur gör jag?	220	Lämna in en till ansökan om närståendepenning där du skriver in de nya dagarna.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/sjuk/anstalld/narstaendepenning
-23	Försäkringskassan	Sjuk :: Anställd :: Närståendepenning för anställda :: Vanliga frågor	221	Har jag rätt att vara ledig från mitt arbete för att vårda en närstående?	221	Ja, om du får närståendepenning har du rätt att vara ledig från ditt arbete. Tala om för din arbetsgivare så snart som möjligt att du ska vara ledig.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/sjuk/anstalld/narstaendepenning
-25	Försäkringskassan	Sjuk :: Anställd :: Smittbärarpenning och reseersättning för anställda :: Vanliga frågor	222	När har jag rätt till smittbärarpenning?	222	För att ha rätt till smittbärarpenning måste en läkare ha beslutat att du inte får gå till arbetet eftersom du är – eller kan vara – smittad av en samhällsfarlig sjukdom. Covid-19 är en sådan sjukdom. Du kan också ha rätt till ersättning för resor som du behöver göra, till exempel om du ska till en läkare för att utreda om du har en smittsam sjukdom. Ett läkarintyg som visar att du inte får arbeta på grund av risken för smitta krävs från första dagen. Regeringen har beslutat att tillfälligt ta bort kravet på läkarintyg vid ansökan om smittbärarpenning som gäller covid-19. Det gäller från och med 6 februari och fram till och med 30 april 2021. Det krävs fortfarande att du har blivit avstängd av en läkare, det vill säga att du har fått förhållningsregler om att du inte får gå till arbetet eftersom du är eller kan vara smittad, för att ha rätt till ersättningen. I ansökan uppger du för vilken period du har blivit avstängd. Det är bra om du ansöker för hela perioden när du har börjat arbeta igen. Undantaget från läkarintyg gäller när du ansöker om ersättning för dagar från och med 6 februari 2021. Om din ansökan gäller dagar före 6 februari, eller annan allmänfarlig sjukdom, behöver du fortfarande ha ett läkarintyg från första dagen när du ansöker.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/sjuk/anstalld/smittbararpenning
-25	Försäkringskassan	Sjuk :: Anställd :: Smittbärarpenning och reseersättning för anställda :: Vanliga frågor	223	Vad innebär regeringens beslut om att slopa kravet på läkarintyg vid ansökan om smittbärarpenning?	223	Det innebär att du inte behöver ha ett läkarintyg när du ansöker om smittbärarpenning med anledning av covid-19. En läkare måste fortfarande beslutat om avstängning, det vill säga att du fått förhållningsregler om att du inte får gå till arbetet eftersom du är eller kan vara smittad av covid-19. I ansökan uppger du för vilken period du har blivit avstängd och inte har arbetat. Undantaget från läkarintyg gäller när du ansöker om smittbärarpenning för dagar från och med 6 februari 2021. Om din ansökan gäller dagar före 6 februari, eller annan allmänfarlig sjukdom, behöver du fortfarande ett läkarintyg från första dagen som visar att du inte får gå till arbetet på grund av risken att smitta andra.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/sjuk/anstalld/smittbararpenning
-25	Försäkringskassan	Sjuk :: Anställd :: Smittbärarpenning och reseersättning för anställda :: Vanliga frågor	224	Jag har kommit hem från en utlandsresa och stannar frivilligt hemma från arbetet för att inte riskera spridning av coronavirus. Kan jag få smittbärarpenning?	224	För att få smittbärarpenning måste en läkare beslutat om avstängning, det vill säga gett dig förhållningsregler om att du inte får gå till arbetet eftersom du är eller kan vara smittad. Om du däremot stannar hemma frivilligt, utan att en läkare har beslutat om avstängning, får du inte smittbärarpenning.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/sjuk/anstalld/smittbararpenning
-25	Försäkringskassan	Sjuk :: Anställd :: Smittbärarpenning och reseersättning för anställda :: Vanliga frågor	225	Gäller karensavdrag vid smittbärarpenning?	225	Nej, du har rätt till smittbärarpenning från dag ett.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/sjuk/anstalld/smittbararpenning
-25	Försäkringskassan	Sjuk :: Anställd :: Smittbärarpenning och reseersättning för anställda :: Vanliga frågor	226	Kan jag få smittbärarpenning för tid som jag varit på läkarkontroll för att utreda om jag är smittad?	226	Ja, men det krävs ett intyg eller ett kvitto från sjukvården som styrker att du varit på provtagning för att utreda om du är smittad.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/sjuk/anstalld/smittbararpenning
-25	Försäkringskassan	Sjuk :: Anställd :: Smittbärarpenning och reseersättning för anställda :: Vanliga frågor	227	Min vårdcentral säger att jag inte får komma dit utan jag får en telefontid med läkaren. Kan jag få ett läkarintyg via telefon?	227	Ja, läkaren kan skriva ett läkarintyg per telefon. Försäkringskassan gör sedan en bedömning om du har rätt till ersättning utifrån innehåller i läkarintyget. Regeringen har beslutat att tillfälligt ta bort kravet på läkarintyg vid ansökan om smittbärarpenning som gäller covid-19. Det gäller från och med 6 februari och fram till och med 30 april 2021. Det krävs fortfarande att du har blivit avstängd av en läkare, det vill säga att du har fått förhållningsregler om att du inte får gå till arbetet eftersom du är eller kan vara smittad, för att ha rätt till ersättningen. I ansökan uppger du för vilken period du har blivit avstängd. Det är bra om du ansöker för hela perioden när du har börjat arbeta igen. Undantaget från läkarintyg gäller när du ansöker om ersättning för dagar från och med 6 februari 2021. Om din ansökan gäller dagar före 6 februari, eller annan allmänfarlig sjukdom, behöver du fortfarande ha ett läkarintyg från första dagen när du ansöker.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/sjuk/anstalld/smittbararpenning
-25	Försäkringskassan	Sjuk :: Anställd :: Smittbärarpenning och reseersättning för anställda :: Vanliga frågor	228	Jag har varit utomlands och min arbetsgivare uppmanar mig att stanna hemma från arbetet, trots att jag inte är smittad av covid-19 - har jag rätt till smittbärarpenning?	228	Nej, för att ha rätt till smittbärarpenning krävs ett läkarintyg som visar att du inte får arbeta för att du är eller kan vara smittad av en samhällsfarlig sjukdom. Regeringen har beslutat att tillfälligt ta bort kravet på läkarintyg vid ansökan om smittbärarpenning som gäller covid-19. Det gäller från och med 6 februari och fram till och med 30 april 2021. Det krävs fortfarande att du har blivit avstängd av en läkare, det vill säga att du har fått förhållningsregler om att du inte får gå till arbetet eftersom du är eller kan vara smittad, för att ha rätt till ersättningen. I ansökan uppger du för vilken period du har blivit avstängd. Det är bra om du ansöker för hela perioden när du har börjat arbeta igen. Undantaget från läkarintyg gäller när du ansöker om ersättning för dagar från och med 6 februari 2021. Om din ansökan gäller dagar före 6 februari, eller annan allmänfarlig sjukdom, behöver du fortfarande ha ett läkarintyg från första dagen när du ansöker.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/sjuk/anstalld/smittbararpenning
-25	Försäkringskassan	Sjuk :: Anställd :: Smittbärarpenning och reseersättning för anställda :: Vanliga frågor	229	Hela min arbetsplats har stängt ner för att förhindra smittspridning. Har jag automatiskt rätt till smittbärarpenning då?	229	Nej, för att få smittbärarpenning måste en läkare beslutat att du inte får gå till arbetet eftersom du är eller kan vara smittad. Om du däremot stannar hemma frivilligt, utan att en läkare har beslutat om avstängning, får du inte smittbärarpenning.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/sjuk/anstalld/smittbararpenning
-25	Försäkringskassan	Sjuk :: Anställd :: Smittbärarpenning och reseersättning för anställda :: Vanliga frågor	230	Kan jag få smittbärarpenning om jag blivit sjuk av coronaviruset?	230	Nej, om du är sjuk och inte kan arbeta gäller samma sak som när du blir sjuk i vanliga fall. De första två veckorna du är sjuk betalar din arbetsgivare sjuklön till dig i stället för din vanliga lön. Om du fortfarande är sjuk efter de två veckorna kan du ansöka om sjukpenning från Försäkringskassan.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/sjuk/anstalld/smittbararpenning
-25	Försäkringskassan	Sjuk :: Anställd :: Smittbärarpenning och reseersättning för anställda :: Vanliga frågor	231	Jag är rädd att bli smittad av covid-19. Har jag rätt att stanna hemma från jobbet och få smittbärarpenning?	231	Nej, för att få smittbärarpenning krävs att du har blivit avstängd från arbetet av en läkare, det vill säga fått förhållningsregler om att du inte får gå till arbetet eftersom du är eller kan vara smittad av en allmänfarlig sjukdom. Covid-19 räknas som en sådan sjukdom. I ansökan uppger du för vilken period du har blivit avstängd. Det är bra om du ansöker för hela perioden när du har börjat arbeta igen.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/sjuk/anstalld/smittbararpenning
-25	Försäkringskassan	Sjuk :: Anställd :: Smittbärarpenning och reseersättning för anställda :: Vanliga frågor	232	Min läkare har beslutat att jag måste vara hemma i 14 dagar på grund av smitta. När ska jag ansöka om smittbärarpenning?	232	För att det ska gå fortare att handlägga din ansökan är det bra om du ansöker för hela perioden när du har återgått i arbete.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/sjuk/anstalld/smittbararpenning
-25	Försäkringskassan	Sjuk :: Anställd :: Smittbärarpenning och reseersättning för anställda :: Vanliga frågor	233	Min arbetsgivare vill inte att jag kommer till jobbet på grund av smittorisk. Finns det någon ersättning jag kan söka?	233	Om du inte är sjuk eller en läkare har beslutat att du inte får vara på jobbet på grund av att du är eller kan vara smittbärare, har Försäkringskassan ingen ersättning som du kan ansöka om.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/sjuk/anstalld/smittbararpenning
-25	Försäkringskassan	Sjuk :: Anställd :: Smittbärarpenning och reseersättning för anställda :: Vanliga frågor	234	Ska jag skicka in provsvar när jag ansöker om smittbärarpenning?	234	Nej, det räcker med att du intygar på heder och samvete att du har blivit avstängd av en läkare, det vill säga fått förhållningsregler om att du inte får gå till arbetet på grund av risk för smitta. I ansökan uppger du för vilken period du är avstängd och inte har arbetat.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/sjuk/anstalld/smittbararpenning
-25	Försäkringskassan	Sjuk :: Anställd :: Smittbärarpenning och reseersättning för anställda :: Vanliga frågor	235	Kan jag få ersättning från Försäkringskassan för resor till covid-19 vaccinering?	235	Nej. Försäkringskassan ersätter inte resor till covid-19-vaccinering. Kontakta 1177 Vårdguiden (1177.se) för information om vad som gäller i den region du bor.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/sjuk/anstalld/smittbararpenning
-26	Försäkringskassan	Sjuk :: Anställd :: Förebyggande sjukpenning för anställda :: Vanliga frågor	236	Vad är medicinsk rehabilitering eller behandling?	236	Medicinsk behandling eller rehabilitering kan till exempel vara att gå till en psykolog, smärtbehandling, gymnastik, syn- och hörselrehabilitering eller arbetsterapi. Däremot räknas inte friskvård som medicinsk behandling.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/sjuk/anstalld/forebyggande_sjukpenning
-26	Försäkringskassan	Sjuk :: Anställd :: Förebyggande sjukpenning för anställda :: Vanliga frågor	237	Jag behöver resa för att ta mig till min behandling. Får jag pengar för den tiden?	237	Ja, du kan få ersättning även för restiden till och från behandlingen.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/sjuk/anstalld/forebyggande_sjukpenning
-26	Försäkringskassan	Sjuk :: Anställd :: Förebyggande sjukpenning för anställda :: Vanliga frågor	238	Behöver jag sjukanmäla mig?	238	Nej, du behöver inte sjukanmäla dig när du ansöker om sjukpenning i förebyggande syfte.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/sjuk/anstalld/forebyggande_sjukpenning
-27	Försäkringskassan	Sjuk :: Anställd :: Särskilt högriskskydd :: Vanliga frågor	239	Vad gäller för mig som är egen företagare?	239	Om du har en eller sju dagars karens så omfattas du som är egen företagare av det särskilda högriskskyddet. Det innebär att Försäkringskassan kan betala sjukpenning till dig för dina karensdagar.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/sjuk/anstalld/sarskilt_hogriskskydd
-27	Försäkringskassan	Sjuk :: Anställd :: Särskilt högriskskydd :: Vanliga frågor	240	Vad gäller för mig som fått aktivitetsersättning under det senaste året?	240	Din arbetsgivare kan få ersättning för dina sjuklönekostnader utan att du behöver intyga att det är troligt att du kommer att vara sjuk framöver. För dig som har fått aktivitetsersättning under det senaste året gäller beslutet om särskilt högriskskydd månaden efter den månad som det är fattat.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/sjuk/anstalld/sarskilt_hogriskskydd
-27	Försäkringskassan	Sjuk :: Anställd :: Särskilt högriskskydd :: Vanliga frågor	241	Jag ska genomgå donation. Vad gäller för mig?	241	Om du behöver vara borta från arbetet för förberedelser och ingrepp i samband med donation av organ eller vävnader kan du ha rätt till särskilt högriskskydd.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/sjuk/anstalld/sarskilt_hogriskskydd
-28	Försäkringskassan	Sjuk :: Föräldraledig och sjuk	242	Behöver jag ett läkarintyg?	242	Ja, om du är sjuk längre än sju dagar.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/sjuk/foraldraledig
-28	Försäkringskassan	Sjuk :: Föräldraledig och sjuk	243	Jag var bara sjuk en dag, ska jag ändå sjukanmäla mig?	243	Det finns inget krav på att du måste sjukanmäla dig, oavsett hur många dagar du är sjuk. Men om någon annan tar hand om barnet medan du är sjuk och barnet är över 1 år är det viktigt att sjukanmäla dig för att skydda din SGI. Glöm inte att gå in på Mina sidor och ta bort de dagar då någon annan har tagit hand om barnet från din ansökan om föräldrapenning.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/sjuk/foraldraledig
-28	Försäkringskassan	Sjuk :: Föräldraledig och sjuk	244	Varför måste jag ansöka om föräldrapenning på nytt när jag är frisk igen?	244	Eftersom vi inte vet hur länge du kommer att vara sjuk så kommer ingen föräldrapenning att börja betalas ut automatiskt igen förrän du gör en ny ansökan. Det är för att du inte ska få föräldrapenning utbetald felaktigt. Därför behöver du göra en ny ansökan om föräldrapenning när du är frisk.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/sjuk/foraldraledig
-28	Försäkringskassan	Sjuk :: Föräldraledig och sjuk	245	Hur fungerar karens under föräldraledighet?	245	Det görs vanligtvis ett karensavdrag när du blir sjuk och ansöker om sjukpenning.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/sjuk/foraldraledig
-28	Försäkringskassan	Sjuk :: Föräldraledig och sjuk	246	Kan jag få sjukpenning för alla veckodagar när jag är sjukskriven från min föräldraledighet?	246	Under de första 14 dagarna som du är sjukskriven från din föräldraledighet kan du bara få sjukpenning för de dagar då du annars skulle tagit ut föräldrapenning. Skulle du tagit ut föräldrapenning alla dagar i veckan så kan du också få sjukpenning för alla dagar i veckan. Men om du till exempel bara ansökt om föräldrapenning 3 dagar per vecka så kan du bara få sjukpenning för dessa dagar då du går miste om ersättning i form av föräldrapenning. Från och med den 15:e dagen i sjukperioden kan du få sjukpenning för alla dagar i veckan, även lördagar och söndagar.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/sjuk/foraldraledig
-29	Försäkringskassan	Sjuk :: Sjuk minst 1 år :: Aktivitetsersättning vid nedsatt arbetsförmåga	247	Kan jag ansöka om pengar för tidigare månader?	247	Ja, du kan ansöka om aktivitetsersättning för tre månader bakåt i tiden. Du får pengarna för den tiden i din första utbetalning. För att du ska kunna få aktivitetsersättning för månaderna innan du har skickat in din ansökan ska du också skicka in ett läkarutlåtande som visar att du inte kunde arbeta då. Har du fått pengar från a-kassan, sjukpenning eller kommunen under de månaderna så dras de av från din aktivitetsersättning.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/sjuk/sjuk_minst_1_ar/aktivitetsersattning-vid-nedsatt-arbetsformaga
-29	Försäkringskassan	Sjuk :: Sjuk minst 1 år :: Aktivitetsersättning vid nedsatt arbetsförmåga	248	Jag vet inte vem som är min handläggare – hur tar jag reda på det?	248	Ring till kundcenter på 0771-524 524 så hjälper de dig.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/sjuk/sjuk_minst_1_ar/aktivitetsersattning-vid-nedsatt-arbetsformaga
-29	Försäkringskassan	Sjuk :: Sjuk minst 1 år :: Aktivitetsersättning vid nedsatt arbetsförmåga	249	Kan jag behålla min aktivitetsersättning om jag flyttar utomlands?	249	Ja, den delen som är inkomstrelaterat betalas ut till dig oavsett vilket land du bor. Garantiersättning kan du däremot bara ta med dig till länder inom EU/EES, Schweiz och Kanada. Vänd dig till Försäkringskassan för mer information om när du har rätt att ta med din garantiersättning till ett annat land. Om du flyttar utomlands permanent så ska du anmäla det till Försäkringskassan. Det är viktigt att du talar om vilken adress, bank och kontonummer du vill att aktivitetsersättningen ska skickas till. En gång om året får du ett levnadsintyg skickat till dig som du ska fylla i och skicka in till Försäkringskassan. Om du bor i Danmark, Finland, Norge eller Tyskland behöver du inte skicka in något levnadsintyg. Uppgifterna om dig hämtas i stället genom datautbyte mellan Sverige och ditt bosättningsland.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/sjuk/sjuk_minst_1_ar/aktivitetsersattning-vid-nedsatt-arbetsformaga
-29	Försäkringskassan	Sjuk :: Sjuk minst 1 år :: Aktivitetsersättning vid nedsatt arbetsförmåga	250	Hur mycket kan jag arbeta om jag har hel aktivitetsersättning?	250	Du kan arbeta upp till 5 timmar i veckan med till exempel politiskt eller ideellt arbete och ändå behålla hela din aktivitetsersättning. Det gäller om du har hel aktivitetsersättning. Du får heller inte ha för stora inkomster av arbetet. Det är därför viktigt att du kontaktar din handläggare innan du börjar arbeta.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/sjuk/sjuk_minst_1_ar/aktivitetsersattning-vid-nedsatt-arbetsformaga
-29	Försäkringskassan	Sjuk :: Sjuk minst 1 år :: Aktivitetsersättning vid nedsatt arbetsförmåga	251	Jag har vilande aktivitetsersättning. Vad händer om jag inte orkar fortsätta arbeta eller studera?	251	Du kan avbryta arbetet eller studierna om du inte längre orkar av att arbeta eller studera. Du kan få tillbaka din aktivitetsersättning. Kontakta i så fall din handläggare.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/sjuk/sjuk_minst_1_ar/aktivitetsersattning-vid-nedsatt-arbetsformaga
-29	Försäkringskassan	Sjuk :: Sjuk minst 1 år :: Aktivitetsersättning vid nedsatt arbetsförmåga	252	Kan jag ha CSN samtidigt som jag har prövotid?	252	Nej, CSN betalar inte studiestöd under tid med aktivitetsersättning.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/sjuk/sjuk_minst_1_ar/aktivitetsersattning-vid-nedsatt-arbetsformaga
-29	Försäkringskassan	Sjuk :: Sjuk minst 1 år :: Aktivitetsersättning vid nedsatt arbetsförmåga	253	Vad händer om jag inte orkar fortsätta studera med prövotid? Kan jag avbryta och sedan fortsätta?	253	Du kan avbryta studierna. Du behöver inte visa något medicinskt underlag när du avbryter studierna. Du måste anmäla studieavbrottet till Försäkringskassan eftersom en påbörjad studiemånad räknas som en förbrukad prövotidsmånad. Om, och när, du vill återuppta studierna efter ett avbrott ska du ansöka om prövotid igen. Du kan då använda de månader du har kvar av prövotiden. Om du vill avbryta dina studier räcker det med att du meddelar det till Försäkringskassan. Du får ett meddelande att din prövotid har avbrutits och hur många månader som har förbrukats.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/sjuk/sjuk_minst_1_ar/aktivitetsersattning-vid-nedsatt-arbetsformaga
-30	Försäkringskassan	Sjuk :: Om du rest utomlands och blivit akut sjuk	254	För vilka länder gäller EU-kortet och hur länge?	254	EU-kortet gäller i Belgien, Bulgarien, Cypern, Danmark, Estland, Finland, Frankrike, Grekland, Irland, Island, Italien, Kroatien, Lettland, Liechtenstein, Litauen, Luxemburg, Malta, Nederländerna, Norge, Polen, Portugal, Rumänien, Schweiz, Slovakien, Slovenien, Spanien, Storbritannien och Nordirland, Tyskland, Tjeckien, Ungern och Österrike. Du behöver inte kortet inom Norden. Storbritannien och Nordirland har lämnat EU, men EU-kortet gäller även där.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/sjuk/om-du-ska-resa-utomlands-och-blir-sjuk
-30	Försäkringskassan	Sjuk :: Om du rest utomlands och blivit akut sjuk	255	Vad är nödvändig vård?	255	Nödvändig vård är vård som inte kan vänta tills du kommer tillbaka till Sverige. Det är alltid läkare eller annan vårdpersonal som bedömer om vården är nödvändig. Bedömningen beror på vilken sjukdom du har och hur länge du ska stanna i landet.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/sjuk/om-du-ska-resa-utomlands-och-blir-sjuk
-30	Försäkringskassan	Sjuk :: Om du rest utomlands och blivit akut sjuk	256	Täcker EU-kortet även dialysbehandling?	256	Ja du kan använda ditt EU-kort för dialysbehandling hos en allmänt ansluten vårdgivare. Detta gäller även för andra sjukdomar som innebär att du behöver livsnödvändig medicinsk behandling som kräver specialistvård. Tänk på att du i förväg ska söka upp och ta kontakt med en vårdgivare på orten där du kommer att vistas, detta för att du ska vara säker på att få tillgång till den utrustning eller behandling som du behöver. Säkerställ samtidigt också att vårdgivaren kan ta emot EU-kortet (EHIC).	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/sjuk/om-du-ska-resa-utomlands-och-blir-sjuk
-30	Försäkringskassan	Sjuk :: Om du rest utomlands och blivit akut sjuk	257	Kan jag resa utomlands med sjuklön eller sjukpenning?	257	Ja, om det inte påverkar din rehabilitering eller ditt tillfrisknande negativt.  Om du ska resa inom EU/EES eller till Schweiz så behöver du normalt sett inte göra någonting men om du ska resa till Turkiet eller ett annat land utanför EU ska du ansöka om att behålla sjukpenningen under utlandsvistelsen. Ansök innan du reser genom att logga in på Mina sidor eller använd blanketten.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/sjuk/om-du-ska-resa-utomlands-och-blir-sjuk
-30	Försäkringskassan	Sjuk :: Om du rest utomlands och blivit akut sjuk	258	Vem betalar om jag får extra kostnader för hemresan?	258	Inom Norden finns ett speciellt avtal som i vissa fall täcker extra kostnader för hemresor. I övriga länder behöver du en privat försäkring för att få ersättning för hemresan. Ta reda på vad som ingår i din hemförsäkring och om du behöver en extra reseförsäkring.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/sjuk/om-du-ska-resa-utomlands-och-blir-sjuk
-30	Försäkringskassan	Sjuk :: Om du rest utomlands och blivit akut sjuk	259	Min vårdgivare i Spanien vill se ett pensionärsintyg, hur får jag det?	259	Vårdgivare i Spanien kräver ibland att du visar upp ett intyg om att du är pensionär. Vi utfärdar intyget på spanska så kontakta oss för att ansöka om intyget. Intyget gör att du kan köpa läkemedel till ett reducerat pris i samband med nödvändig vård.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/sjuk/om-du-ska-resa-utomlands-och-blir-sjuk
-30	Försäkringskassan	Sjuk :: Om du rest utomlands och blivit akut sjuk	260	Kan jag få ersättning för läkemedelskostnader som jag har haft i samband med vård?	260	Ja, du kan få ersättning för läkemedel om läkemedlet har ordinerats genom förskrivning på recept och är godkänt för försäljning i Sverige. Du kan bara få ersättning för läkemedelskostnader som omfattas av de läkemedel som ingår i högkostnadsskyddet. Du kan bara få ersättning om du köpt läkemedel för minst 1 150 kronor under ett år (för 2018 var beloppet 1 125 kronor och för 2017 var beloppet 1 100 kronor). Om du vill att kostnaderna ska ingå i högkostnadsskyddet behöver du lämna samtycke på ansökningsblanketten. För att Försäkringskassan ska kunna beräkna din ersättning för läkemedel ska du skicka in ett registerutdrag från Apoteket.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/sjuk/om-du-ska-resa-utomlands-och-blir-sjuk
-30	Försäkringskassan	Sjuk :: Om du rest utomlands och blivit akut sjuk	261	Vad behöver ett läkemedelsrecept innehålla för att kunna användas i ett annat EU/EES-land?	261	Den här informationen behöver ett recept innehålla: - patientens för- och efternamn (utskrivet) och födelsedatum; - datum när receptet är utfärdat; - läkarens för- och efternamn (utskrivet), yrkestitel, kontaktuppgifter, adress till arbetet (inklusive land) och namnteckning (handskriven eller elektronisk); - läkemedlets generiska namn (eftersom läkemedlet kan säljas under olika handelsnamn), läkemedelsform (tablett, lösning osv.), mängd, styrka och dosering.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/sjuk/om-du-ska-resa-utomlands-och-blir-sjuk
-30	Försäkringskassan	Sjuk :: Om du rest utomlands och blivit akut sjuk	262	Gäller EU-kortet även om UD avråder från alla icke nödvändiga resor?	262	Ja, EU-kortet gäller om du reser till ett annat land inom EU/EES eller Schweiz även om UD avråder från alla icke nödvändiga resor dit.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/sjuk/om-du-ska-resa-utomlands-och-blir-sjuk
-30	Försäkringskassan	Sjuk :: Om du rest utomlands och blivit akut sjuk	263	Varför kan jag inte få mitt EU-kort skickat till en annan adress?	263	EU-kortet går automatiskt till din folkbokföringsadress. Tänk därför på att beställa kortet i god tid innan du ska ut och resa. Försäkringskassan kan skicka ett provisoriskt pappersintyg till en annan adress. Intyget ger samma rättigheter som EU-kortet. Ring kundcenter på 0771-524 524 om du behöver ett provisoriskt pappersintyg.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/sjuk/om-du-ska-resa-utomlands-och-blir-sjuk
-30	Försäkringskassan	Sjuk :: Om du rest utomlands och blivit akut sjuk	264	Jag får felmeddelande om att kontakta kundtjänst när jag beställer kortet på Mina sidor. Vad kan det bero på?	264	Det kan finnas flera anledningar till att du får detta felmeddelande. En vanlig anledning är att du inte är registrerad som försäkrad i Försäkringskassans system.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/sjuk/om-du-ska-resa-utomlands-och-blir-sjuk
-30	Försäkringskassan	Sjuk :: Om du rest utomlands och blivit akut sjuk	265	Vad gör jag om jag inte är nöjd med mitt beslut?	265	Försäkringskassans beslut går i regel att ompröva eller överklaga. Vad som gäller för dig framgår av beslutsbrevet som du har fått.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/sjuk/om-du-ska-resa-utomlands-och-blir-sjuk
-31	Försäkringskassan	Sjuk :: Om du skadat dig under militär utbildning eller vid verksamhet inom det civila försvaret :: Livränta – ersättning för förlorad arbetsinkomst vid personskada	266	Under hur lång tid kan man få livränta?	266	Det finns ingen begränsning i antal år, men livräntan kan normalt betalas ut längst till och med månaden innan man fyller 65 år. Om man råkar ut för personskada efter att man har fyllt 65 år kan livränta betalas som längst till och med månaden innan man fyller 67 år.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/sjuk/om-du-skadat-dig-under-militar-utbildning-eller-vid-verksamhet-inom-det-civila-forsvaret/livranta-ersattning-for-forlorad-arbetsinkomst-vid-personskada
-31	Försäkringskassan	Sjuk :: Om du skadat dig under militär utbildning eller vid verksamhet inom det civila försvaret :: Livränta – ersättning för förlorad arbetsinkomst vid personskada	267	Vad räknas som en personskada?	267	Personskador kan vara skador på grund av olyckor under tid när du tjänstgjorde enligt lagen om totalförsvarsplikt, deltog i en frivillig försvarsutbildning, medverkade i räddningstjänst eller deltog i verksamhet inom hemvärnet eller inom en frivillig försvarsorganisation. Personskador kan också inträffa på väg till eller från verksamheten eller vara sjukdomar som orsakats av den.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/sjuk/om-du-skadat-dig-under-militar-utbildning-eller-vid-verksamhet-inom-det-civila-forsvaret/livranta-ersattning-for-forlorad-arbetsinkomst-vid-personskada
-31	Försäkringskassan	Sjuk :: Om du skadat dig under militär utbildning eller vid verksamhet inom det civila försvaret :: Livränta – ersättning för förlorad arbetsinkomst vid personskada	268	Kan jag få skadestånd?	268	Nej, men du kan ansöka om ersättning för till exempel sveda och värk eller lyte och men hos Kammarkollegiet om din skada godkänts av Försäkringskassan som personskada enligt statligt personskadeskydd.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/sjuk/om-du-skadat-dig-under-militar-utbildning-eller-vid-verksamhet-inom-det-civila-forsvaret/livranta-ersattning-for-forlorad-arbetsinkomst-vid-personskada
-31	Försäkringskassan	Sjuk :: Om du skadat dig under militär utbildning eller vid verksamhet inom det civila försvaret :: Livränta – ersättning för förlorad arbetsinkomst vid personskada	269	Hur får jag min skada prövad?	269	Du anmäler din personskada helst tillsammans med den som är ansvarig för verksamheten. Om det inte är möjligt kan du själv göra en anmälan. Försäkringskassan prövar alla anmälningar om personskada som kommer in till oss. Vi kontaktar dig vid behov. När utredningen är klar skickas ett beslut till dig.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/sjuk/om-du-skadat-dig-under-militar-utbildning-eller-vid-verksamhet-inom-det-civila-forsvaret/livranta-ersattning-for-forlorad-arbetsinkomst-vid-personskada
-31	Försäkringskassan	Sjuk :: Om du skadat dig under militär utbildning eller vid verksamhet inom det civila försvaret :: Livränta – ersättning för förlorad arbetsinkomst vid personskada	270	Kan jag få sjukpenning som ersättning för en personskada?	270	Ja. Du kan få sjukpenning från personskadeskyddet om du inte kan få vanlig sjukpenning därför att du inte har någon sjukpenninggrundande inkomst. Men du kan inte få sjukpenning samtidigt som du tjänstgör.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/sjuk/om-du-skadat-dig-under-militar-utbildning-eller-vid-verksamhet-inom-det-civila-forsvaret/livranta-ersattning-for-forlorad-arbetsinkomst-vid-personskada
-31	Försäkringskassan	Sjuk :: Om du skadat dig under militär utbildning eller vid verksamhet inom det civila försvaret :: Livränta – ersättning för förlorad arbetsinkomst vid personskada	271	Jag har skadat mig under en internationell militär insats/i polisens utlandsstyrka – vad gäller för mig?	271	Om du skadat dig under tjänstgöring i internationell militär insats eller i polisens utlandsstyrka kan du muntligt eller skriftligt begära att Försäkringskassan prövar din skada. Kontakta kundcenter på 0771-524 524 för information. Din skada kan prövas utifrån reglerna i arbetsskadeförsäkringen eller, om det är fördelaktigare, utifrån reglerna i statligt personskadeskydd. Om du skadat dig vid ett olycksfall kan AFA-försäkring pröva din skada och ersättningsanspråk utan att Försäkringskassan prövar det först. Om du vill ansöka om till exempel livränta, ersättning för särskilda hjälpmedel, tandvård gäller samma regler som för personer som är anställda i arbetet.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/sjuk/om-du-skadat-dig-under-militar-utbildning-eller-vid-verksamhet-inom-det-civila-forsvaret/livranta-ersattning-for-forlorad-arbetsinkomst-vid-personskada
-32	Försäkringskassan	Arbetssökande :: Om du deltar i etablerings­programmet hos Arbets­förmedlingen	272	Kan jag få ersättning för helgdagar (exempelvis jul, nyår och påsk)?	272	Du kan ha rätt till ersättning om du har deltagit eller har haft frånvaro som kan ge rätt till ersättning under dessa dagar. Det är Arbetsförmedlingen eller din anordnare som bestämmer vilka aktiviteter du har i ditt program samt hur dessa är förlagda. Du kan läsa mer om frånvaro som ger rätt till ersättning under frågan: ”Vad händer med min ersättning om jag är frånvarande några dagar”.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/arbetssokande/om-du-deltar-i-etableringsprogrammet-hos-arbetsformedlingen
-32	Försäkringskassan	Arbetssökande :: Om du deltar i etablerings­programmet hos Arbets­förmedlingen	273	Hur betalas ersättningarna ut?	273	När Försäkringskassan beslutar att du ska få en ersättning betalas pengarna normalt in på ett bankkonto. Du måste därför besöka en bank för att öppna ett konto. För att öppna ett konto måste du kunna identifiera dig. Då behöver du ha ett id-kort (identitetskort). När du öppnat att bankkonto anmäler du kontonumret till Försäkringskassan. Utan bankkonto betalas pengarna ut på avi.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/arbetssokande/om-du-deltar-i-etableringsprogrammet-hos-arbetsformedlingen
-32	Försäkringskassan	Arbetssökande :: Om du deltar i etablerings­programmet hos Arbets­förmedlingen	274	Vad är en e-legitimation och var kan jag få den?	274	En e-legitimation är som ett id-kort på internet. 	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/arbetssokande/om-du-deltar-i-etableringsprogrammet-hos-arbetsformedlingen
-32	Försäkringskassan	Arbetssökande :: Om du deltar i etablerings­programmet hos Arbets­förmedlingen	275	Vad ska jag göra om jag inte kan delta av en annan anledning?	275	Prata med Arbetsförmedlingen om du måste vara frånvarande. Om du inte kan delta i ditt program kan du ändå få pengar om frånvaron beror på att du: - är sjuk och har sjukanmält dig till Arbetsförmedlingen; - tar hand om ett barn som är sjukt; - tar hand om en svårt sjuk närstående, med svårt sjuk menas att sjukdomen är ett påtagligt hot mot den närståendes liv; - har en enskild angelägenhet av vikt som Arbetsförmedlingen har godkänt; - har ett tillfälligt uppehåll i en utbildning som har anmälts till Arbetsförmedlingen. När du ansöker om ersättning fyller du i anledningen till att du var frånvarande de här dagarna. Om du är frånvarande av en annan anledning får du ingen ersättning, till exempel om du har kommit överens med Arbetsförmedlingen att du får vara ledig från etableringsprogrammet av särskilda familjeskäl. Då ska du inte ansöka om ersättning för de dagarna.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/arbetssokande/om-du-deltar-i-etableringsprogrammet-hos-arbetsformedlingen
-32	Försäkringskassan	Arbetssökande :: Om du deltar i etablerings­programmet hos Arbets­förmedlingen	276	Får jag mindre pengar om jag arbetar samtidigt som jag har ett program?	276	Ja, din ersättning minskar om du arbetar och får lön för samma dagar som du har program. Om du ansöker om etableringsersättning för en dag som du även har arbetat med lön, ska du skriva i din ansökan hur mycket du har tjänat.  Annars kan du få för mycket pengar och bli skyldig att betala tillbaka. Om du arbetar på dagar som du inte har program, behöver du inte skriva det i ansökan.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/arbetssokande/om-du-deltar-i-etableringsprogrammet-hos-arbetsformedlingen
-32	Försäkringskassan	Arbetssökande :: Om du deltar i etablerings­programmet hos Arbets­förmedlingen	277	Får jag mindre pengar om jag får andra utbetalningar från Försäkringskassan?	277	Om du får föräldrapenning eller rehabiliteringspenning för dagar som du också ansöker om etableringsersättning för, minskar vi din ersättning för den dagen med det belopp som du får i föräldrapenning eller rehabiliteringspenning. Om du får sjukersättning, aktivitetsersättning, allmän ålderspension eller tjänstepension samtidigt som du deltar i ditt program, delar vi månadsbeloppet med 22 och minskar din etableringsersättning per dag med det.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/arbetssokande/om-du-deltar-i-etableringsprogrammet-hos-arbetsformedlingen
-32	Försäkringskassan	Arbetssökande :: Om du deltar i etablerings­programmet hos Arbets­förmedlingen	278	Får jag mindre pengar om jag får pengar från CSN samtidigt?	278	Om du får studiestöd eller studiestartsstöd från CSN samtidigt som du deltar i etableringsprogrammet, så kan du inte få etableringsersättning för programmet för samma tid. Om du till exempel får studiestöd på 50 %, så halverar vi din etableringsersättning för deltagandet i ditt program. Om du får studiestöd på 100 % kan du inte få någon ersättning alls.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/arbetssokande/om-du-deltar-i-etableringsprogrammet-hos-arbetsformedlingen
-32	Försäkringskassan	Arbetssökande :: Om du deltar i etablerings­programmet hos Arbets­förmedlingen	279	Hur mycket pengar får jag om mitt etableringsprogram inte är på heltid?	279	Om du går i ett program på deltid minskar vi din etableringsersättning så att den motsvarar omfattningen på ditt program. Går du i programmet på halvtid får du hälften så mycket pengar som du skulle fått om du gick heltid, alltså 154 kronor per dag.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/arbetssokande/om-du-deltar-i-etableringsprogrammet-hos-arbetsformedlingen
-32	Försäkringskassan	Arbetssökande :: Om du deltar i etablerings­programmet hos Arbets­förmedlingen	280	Vad händer om Arbetsförmedlingen har beslutat om att jag inte har rätt till ersättning för ett antal dagar?	280	Arbetsförmedlingen kan besluta om att du inte har rätt till ersättning i ett antal dagar, till exempel för att du inte har deltagit i ditt program som du skulle. I så fall skickar Arbetsförmedlingen beslutet till dig och till Försäkringskassan. Försäkringskassan bestämmer sedan vilka dagar som du inte ska få pengar för.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/arbetssokande/om-du-deltar-i-etableringsprogrammet-hos-arbetsformedlingen
-32	Försäkringskassan	Arbetssökande :: Om du deltar i etablerings­programmet hos Arbets­förmedlingen	281	Vad är vårdnad?	281	Vårdnad är ett rättsligt begrepp. Den som har vårdnaden om barnet bestämmer i frågor som rör barnet. Ett barn står under någons vårdnad fram till 18-årsdagen.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/arbetssokande/om-du-deltar-i-etableringsprogrammet-hos-arbetsformedlingen
-32	Försäkringskassan	Arbetssökande :: Om du deltar i etablerings­programmet hos Arbets­förmedlingen	282	Vad menas med att barnet inte ska försörja sig själv?	282	Ett barn räknas som självförsörjande om barnet har inkomst av arbete eller tillgångar, till exempel pengar på banken. Barnbidrag, studiestöd och underhållstöd, räknas inte som inkomst.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/arbetssokande/om-du-deltar-i-etableringsprogrammet-hos-arbetsformedlingen
-32	Försäkringskassan	Arbetssökande :: Om du deltar i etablerings­programmet hos Arbets­förmedlingen	283	Kan jag även få bostadsersättning om jag hyr en bostad i andra hand?	283	Ja, men då ska hyresavtalet vara skriftligt och hyresvärden, bostadsrättsföreningen eller hyresnämnden ska ha godkänt andrahandsuthyrningen.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/arbetssokande/om-du-deltar-i-etableringsprogrammet-hos-arbetsformedlingen
-32	Försäkringskassan	Arbetssökande :: Om du deltar i etablerings­programmet hos Arbets­förmedlingen	284	Kan jag få bostadsersättning även om en person utan uppehållstillstånd bor eller flyttar in hos mig?	284	Nej, du måste bo ensam. Även om en person utan uppehållstillstånd bor eller flyttar in hos dig, räknas det som att du bor tillsammans med någon annan. Därför måste du anmäla en sådan förändring till Försäkringskassan.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/arbetssokande/om-du-deltar-i-etableringsprogrammet-hos-arbetsformedlingen
-32	Försäkringskassan	Arbetssökande :: Om du deltar i etablerings­programmet hos Arbets­förmedlingen	285	Jag kan inte lämna min ansökan via e-tjänsten på grund av att ni inte har uppgifter från Arbetsförmedlingen om mitt program. Vad ska jag göra?	285	Om du har deltagit i ett program och det inte går att ansöka via e-tjänsten är det viktigt att du lämnar in en ansökan på blankett FK7114 för att inte riskera att gå miste om ersättning.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/arbetssokande/om-du-deltar-i-etableringsprogrammet-hos-arbetsformedlingen
-33	Försäkringskassan	Arbetssökande :: Bostadsbidrag till barnfamiljer	286	Jag och mitt barn bor i Sverige och jag är arbetslös. Den andra föräldern bor och arbetar i Danmark. Hur påverkar det mitt bostadsbidrag?	286	Delar av bostadsbidraget är EU-familjeförmåner och kommer därför att samordnas med Danmark. Det kan påverka storleken på bostadsbidraget som du får från Sverige. Kontakta oss på 010-115 10 20 för att få reda på vad som gäller i ditt fall.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/arbetssokande/bostadsbidrag/bostadsbidrag_till_barnfamiljer
-33	Försäkringskassan	Arbetssökande :: Bostadsbidrag till barnfamiljer	287	Kan jag få bostadsbidrag om mitt barn inte bor hos mig hela tiden?	287	Ja. Det beror på hur ofta barnet bor hos dig. Om ditt barn bor hos dig ungefär halva tiden kan du få bostadsbidrag om du har vårdnaden om barnet. Om ditt barn bor hos dig mindre än halva tiden kan du få bostadsbidrag om ni bor i en bostad som är minst 40 kvadratmeter och har minst två rum och kök. Om ditt barn bor hos dig mindre än 30 dagar per år kan du inte få bostadsbidrag. Om du är 28 år eller yngre kan du ansöka om bostadsbidrag till unga.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/arbetssokande/bostadsbidrag/bostadsbidrag_till_barnfamiljer
-33	Försäkringskassan	Arbetssökande :: Bostadsbidrag till barnfamiljer	288	Kan jag ansöka om bostadsbidrag för tidigare månader?	288	Nej. Du kan inte få bidrag för tiden innan du ansökte. Men det finns ett undantag. Om du har fått en retroaktiv hyreshöjning kan du få bidrag för tidigare månader.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/arbetssokande/bostadsbidrag/bostadsbidrag_till_barnfamiljer
-33	Försäkringskassan	Arbetssökande :: Bostadsbidrag till barnfamiljer	289	Jag är inte folkbokförd på den adress där jag bor. Kan jag få bostadsbidrag?	289	Ja, i vissa fall går det. Till exempel om du bor tillfälligt i en annan bostad kortare tid än ett år, och sedan ska flytta tillbaka till den adress där du är folkbokförd.  Det gäller också om du har så kallad kvarskrivning.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/arbetssokande/bostadsbidrag/bostadsbidrag_till_barnfamiljer
-33	Försäkringskassan	Arbetssökande :: Bostadsbidrag till barnfamiljer	290	Kan jag få bostadsbidrag om jag hyr i andra hand?	290	Ja. Om du har ett andrahandskontrakt som är godkänt av hyresvärden eller bostadsrättsföreningen kan du ansöka om bostadsbidrag.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/arbetssokande/bostadsbidrag/bostadsbidrag_till_barnfamiljer
-33	Försäkringskassan	Arbetssökande :: Bostadsbidrag till barnfamiljer	291	Kan jag få bostadsbidrag om jag är inneboende?	291	Nej. Om du däremot har barn som bor hos dig större delen av tiden, så kan du ha rätt till det särskilda bidraget för hemmavarande barn. Om du har barn som bor ungefär halva tiden hos dig, så kan du ha rätt till det särskilda bidraget för barn som bor växelvis. Kontakta Kundcenter på 0771-524 524 om du vill veta mer.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/arbetssokande/bostadsbidrag/bostadsbidrag_till_barnfamiljer
-33	Försäkringskassan	Arbetssökande :: Bostadsbidrag till barnfamiljer	292	Kan jag ändra kontot som bidraget kommer till?	292	Ja. Gå in på Mina sidor för att ändra ditt kontonummer.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/arbetssokande/bostadsbidrag/bostadsbidrag_till_barnfamiljer
-33	Försäkringskassan	Arbetssökande :: Bostadsbidrag till barnfamiljer	293	Jag vill att pengarna kommer till min sambos, makes eller makas konto. Går det?	293	Ja. Du kan ändra vem som ska få bostadsbidraget genom att fylla i blanketten Ändring av bostadsbidrag.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/arbetssokande/bostadsbidrag/bostadsbidrag_till_barnfamiljer
-33	Försäkringskassan	Arbetssökande :: Bostadsbidrag till barnfamiljer	294	Jag har haft mindre inkomster än jag skrev i blanketten, vad händer då?	294	När du ansökte om bostadsbidrag lämnade du preliminära uppgifter om vilka inkomster du trodde att du skulle få under det aktuella året. Varje år kring årsskiftet gör vi en slutgiltig beräkning av bostadsbidraget där vi jämför dina preliminära inkomstuppgifter med uppgifter från din deklaration som vi får från Skatteverket. Om du har fått för lite bostadsbidrag får du en tilläggsutbetalning. Tilläggsutbetalningen kommer under februari. Du behöver inte göra något för att få utbetalningen. Den sätts in på samma konto som bostadsbidraget.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/arbetssokande/bostadsbidrag/bostadsbidrag_till_barnfamiljer
-33	Försäkringskassan	Arbetssökande :: Bostadsbidrag till barnfamiljer	295	Varför har jag inte fått hem något beslutsbrev?	295	Om du är ansluten till tjänsten Mina meddelanden kommer ditt beslutsbrev att skickas till din digitala brevlåda istället för hem till dig med papperspost.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/arbetssokande/bostadsbidrag/bostadsbidrag_till_barnfamiljer
-33	Försäkringskassan	Arbetssökande :: Bostadsbidrag till barnfamiljer	296	Kan jag få bostadsbidrag för hela min bostadskostnad?	296	Nej, du kan få bidrag för en del av din bostadskostnad. Den delen kallas för den bidragsgrundande bostadskostnaden. Det finns en övre gräns för vilken bostadskostnad som är bidragsgrundande. För barnfamiljer beror den gränsen på hur många barn som bor hemma. Den gränsen kan minskas, till exempel om du har en bostadsyta som överstiger en viss gräns, om du hyr ut ett eller flera rum eller om någon annan än din make, sambo eller dina barn bor hos dig. Ring kundcenter på 0771-524 524 om du har frågor om vad som gäller i ditt fall.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/arbetssokande/bostadsbidrag/bostadsbidrag_till_barnfamiljer
-33	Försäkringskassan	Arbetssökande :: Bostadsbidrag till barnfamiljer	297	Jag är säker på att jag har fått för mycket bostadsbidrag. Kan jag betala tillbaka i förskott?	297	Ja, du kan betala tillbaka i förskott, det du fått utbetalt för mycket. Inbetalningen gör du till Försäkringskassans bankgironummer 738-8036. Ange ”Förtida återbetalning”, personnummer och vilket år det avser.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/arbetssokande/bostadsbidrag/bostadsbidrag_till_barnfamiljer
-34	Försäkringskassan	Arbetssökande :: Bostadsbidrag till unga (under 29 år)	298	Finns det begränsningar i hur stor bostad man kan få bidrag för?	298	Ja, du kan få bostadsbidrag för högst 60 kvadratmeter av bostaden.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/arbetssokande/bostadsbidrag/bostadsbidrag_till_unga_under_29_ar
-34	Försäkringskassan	Arbetssökande :: Bostadsbidrag till unga (under 29 år)	299	Jag är inte student. Kan jag söka bostadsbidrag?	299	Ja. Om du är under 29 år kan du ha rätt till bostadsbidrag även om du inte studerar. Du kan också ha rätt till bostadsbidrag om du har barn och är äldre än 29.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/arbetssokande/bostadsbidrag/bostadsbidrag_till_unga_under_29_ar
-34	Försäkringskassan	Arbetssökande :: Bostadsbidrag till unga (under 29 år)	300	Jag ska arbeta vid sidan av mina studier. Kan bostadsbidraget påverkas av inkomsterna?	300	Ja, eftersom du söker bidrag utifrån vilka inkomster du tror att du kommer ha under året. Om du tjänar mer eller mindre än det du skrev i din ansökan ska du meddela Försäkringskassan om det. Du ändrar enklast ditt bostadsbidrag på Mina sidor. Du kan även ringa vårt kundcenter på 0771-524 524. Det gör inget om du tjänar olika mycket från månad till månad.  Det är vad du tjänar under hela året som avgör hur mycket bidrag du ska få.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/arbetssokande/bostadsbidrag/bostadsbidrag_till_unga_under_29_ar
-34	Försäkringskassan	Arbetssökande :: Bostadsbidrag till unga (under 29 år)	301	Vad händer om jag tjänar olika mycket från månad till månad?	301	Det gör ingenting eftersom det är vad du tjänar under hela året som avgör hur mycket bidrag du ska få.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/arbetssokande/bostadsbidrag/bostadsbidrag_till_unga_under_29_ar
-34	Försäkringskassan	Arbetssökande :: Bostadsbidrag till unga (under 29 år)	302	Jag vet inte hur mycket jag kommer att tjäna under året, hur ska jag fylla i min inkomst?	302	Skriv den summa som du tror att du kommer tjäna under året. Du kan alltid ändra beloppet på Mina sidor om det visar sig att du tjänar mer eller mindre än trodde. Om du ansöker senare under året kan du kolla hur mycket som du redan har tjänat under året. I ansökan anger du hela studiebidraget som inkomst – Försäkringskassan räknar sedan med 80 procent av den summa som du skrivit. Hela kalenderårets (1 januari–31 december) beräknade inkomster ska räknas med. Det gäller även om du inte söker bostadsbidrag för hela året. Årsinkomsten delas med tolv och fördelas så att inkomsten blir samma för varje månad. Du ska alltid ange inkomsterna före skatt.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/arbetssokande/bostadsbidrag/bostadsbidrag_till_unga_under_29_ar
-34	Försäkringskassan	Arbetssökande :: Bostadsbidrag till unga (under 29 år)	303	Vad menar Försäkringskassan med inkomst?	303	Inkomst är inte bara lön. Som inkomst räknas också inkomst från kapital, skattefria stipendier och 80 procent av studiebidraget.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/arbetssokande/bostadsbidrag/bostadsbidrag_till_unga_under_29_ar
-34	Försäkringskassan	Arbetssökande :: Bostadsbidrag till unga (under 29 år)	304	Räcker det att skicka in en hyres- eller avgiftsavi?	304	Nej, vi behöver en specifikation för att veta om det till exempel ingår en parkeringsplats i din månadskostnad.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/arbetssokande/bostadsbidrag/bostadsbidrag_till_unga_under_29_ar
-34	Försäkringskassan	Arbetssökande :: Bostadsbidrag till unga (under 29 år)	305	Jag ska flytta, måste jag göra en ny ansökan om bostadsbidrag?	305	Ja, du måste ansöka igen eftersom du bara har rätt till bostadsbidrag för den bostad där du bor och är folkbokförd.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/arbetssokande/bostadsbidrag/bostadsbidrag_till_unga_under_29_ar
-34	Försäkringskassan	Arbetssökande :: Bostadsbidrag till unga (under 29 år)	306	Jag kommer inte längre att bo ensam, hur påverkar det mitt bostadsbidrag?	306	Om du har blivit sambo med någon så måste ni göra en ny gemensam ansökan om bostadsbidrag. Om du hyr ut delar av din bostad eller har flyttat ihop med en kompis ska du göra en ändringsansökan.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/arbetssokande/bostadsbidrag/bostadsbidrag_till_unga_under_29_ar
-34	Försäkringskassan	Arbetssökande :: Bostadsbidrag till unga (under 29 år)	307	Kan man ansöka om bostadsbidrag som inneboende?	307	Nej. Du som hyr en del av någon annans bostad kan inte få bidrag till dina bostadskostnader om den person som äger bostaden eller har kontraktet för hyresrätten/bostadsrätten också bor permanent eller tidvis i bostaden.	https://www.forsakringskassan.se/privatpers/arbetssokande/bostadsbidrag/bostadsbidrag_till_unga_under_29_ar
-38	Skatteverket	Bouppteckning	377	Vad är en bouppteckning?	377	En bouppteckning är en handling som visar vem som har rätt att företräda ett dödsbo. En registrerad bouppteckning krävs bland annat för att avsluta bankkonton och för att söka lagfart för en fastighet. Om den avlidna vid sin död hade hemvist (bodde) i Sverige ska en bouppteckning normalt göras och lämnas in till Skatteverket. En bouppteckning kan göras privat eller med hjälp av t.ex en begravningsbyrå eller en jurist. Det är i första hand den dödsbodelägare som har hand om den avlidnas egendom som är ansvarig för att en bouppteckning görs. Blankett och broschyr för bouppteckning finns att ladda ner från Skatteverkets webbplats.	https://skatteverket.se/4.18e1b10334ebe8bc8000842.html
-38	Skatteverket	Bouppteckning	378	När kan man göra en dödsboanmälan istället för en bouppteckning?	378	Om den avlidnas tillgångar inte räcker till annat än begravningskostnader och andra utgifter med anledning av dödsfallet finns i vissa fall en möjlighet för socialnämnden i den avlidnas hemkommun att göra en dödsboanmälan. Dödsboanmälan ersätter i så fall bouppteckningen. Kontakta socialnämnden i berörd kommun för mer information	https://skatteverket.se/4.18e1b10334ebe8bc8000842.html
-38	Skatteverket	Bouppteckning	379	Vad händer när jag har skickat in bouppteckningen?	379	När bouppteckningen kommer in till Skatteverket läggs den på kö i väntan på handläggning. Kötiden kan variera. Ärendena handläggs i den ordning de kommer in till Skatteverket och vi beviljar inte förtur. Skatteverket skickar inte ut någon bekräftelse på att vi har mottagit bouppteckningen. När Skatteverket har granskat och registrerat bouppteckningen skickar vi tillbaka originalet till ingivaren.	https://skatteverket.se/4.18e1b10334ebe8bc8000842.html
-38	Skatteverket	Bouppteckning	380	Behöver alla träffas för att vi ska kunna göra en bouppteckning?	380	Alla behöver inte träffas. Däremot ska alla vara kallade till förrättningen (mötet). Det är möjligt att närvara vid mötet t.ex via högtalartelefon eller videokonferens. Är någon inte närvarande måste ett bevis om att hen har varit kallad till mötet (ett kallelsebevis) eller en fullmakt för någon att företräda personen bifogas.	https://skatteverket.se/4.18e1b10334ebe8bc8000842.html
-38	Skatteverket	Bouppteckning	381	Vad behöver jag skicka in för handlingar till Skatteverket?	381	Bouppteckningen i original samt en bestyrkt kopia. Finns följande ska det skickas in tillsammans med bouppteckningen: -Testamente i original alternativt en bestyrkt kopia; - Godkännande av testamente; - Kallelsebevis; - Fullmakter; - Arvsavstående och liknande; - God mans förordnande och liknande. Kontoutdrag och fakturaunderlag behöver inte bifogas bouppteckningen.	https://skatteverket.se/4.18e1b10334ebe8bc8000842.html
-38	Skatteverket	Bouppteckning	382	Var hittar jag mer ingående information om hur man upprättar en bouppteckning?	382	I broschyren SKV461 och blankett SKV 4600 finns att läsa om hur man upprättar en bouppteckning. På Skatteverkets rättsliga vägledning kan du även hitta mer information om bouppteckningar.	https://skatteverket.se/4.18e1b10334ebe8bc8000842.html
-38	Skatteverket	Bouppteckning	383	Vad händer efter att bouppteckningen har blivit registrerad?	383	Efter att bouppteckningen är registrerad kan dödsboet avvecklas genom ett arvskifte. Ett arvskifte är ett privat avtal mellan samtliga delägare i ett dödsbo. Skatteverket svarar inte på frågor rörande arvskiften.	https://skatteverket.se/4.18e1b10334ebe8bc8000842.html
-39	Skatteverket	Deklaration :: Privatpersoner	384	När kommer mina skattepengar?	384	Efter att du har deklarerat går vi igenom uppgifterna i din deklaration och räknar ut din skatt. När vi är klara får du ditt slutskattebesked. Du som deklarerade digitalt senast den 30 mars utan att göra några ändringar eller tillägg, får din skatteåterbäring utbetald den 7–9 april. Om du inte får dina pengar 7–9 april kan det bero på att du inte har anmält bankkonto.	https://skatteverket.se/4.18e1b10334ebe8bc80004754.html
-39	Skatteverket	Deklaration :: Privatpersoner	385	Kan jag göra avdrag för mina resor till och från arbetet?	385	Om du regelbundet reser mellan din bostad och arbetsplats och har resekostnader som överstiger 11 000 kronor kan du ha rätt till reseavdrag. Du kan använda vår beräkningstjänst för att ta reda på om du har rätt till avdraget och i så fall med hur mycket. Tänk på det här när du deklarerar reseavdrag: - Du får bara avdrag med den del av dina kostnader som överstiger 11 000 kronor. När du deklarerar ska du skriva in hela kostnaden som du har haft, så räknar vi bort 11 000 kronor; - Att göra ett avdrag för resor till och från arbetet innebär en sänkning av den inkomst som din skatt beräknas på. Hur mycket lägre din skatt blir beror på hur hög just din skatt är. Det betyder att du inte får tillbaka hela det belopp som du drar av.	https://skatteverket.se/4.18e1b10334ebe8bc80004754.html
-39	Skatteverket	Deklaration :: Privatpersoner	386	Kan jag och den jag bor tillsammans med dela upp rot- eller rutavdraget mellan oss?	386	Om du kan göra rot- eller rutavdrag eller inte beror på hur mycket skatt du har betalat in under året och vilka andra avdrag du har gjort. Om din slutliga skatt inte räcker kan det vara fördelaktigt att ändra fördelningen mellan dig och din maka, make eller sambo. Läs mer om hur det går till på sidan Rot- och rutavdrag i deklarationen.	https://skatteverket.se/4.18e1b10334ebe8bc80004754.html
-39	Skatteverket	Deklaration :: Privatpersoner	387	Kan jag göra några avdrag med anledning av corona?	387	Du som under 2020 har jobbat hemma med anledning av pandemin kan som regel inte få avdrag för exempelvis arbetsrum, bredband, möbler eller kaffe, även om du har haft de kostnaderna för att du har jobbat hemma. För att få avdrag för resor till och från arbetet med bil gäller fortfarande att du måste ha gjort en tidsvinst på två timmar per dag jämfört med att åka kollektivt.	https://skatteverket.se/4.18e1b10334ebe8bc80004754.html
-39	Skatteverket	Deklaration :: Privatpersoner	388	Hur gör man när man deklarerar?	388	Du kan deklarera i appen, i e-tjänsten, genom att sms:a eller ringa. Du kan också deklarera genom att skicka in pappersblanketten. Här får du information om hur du gör.	https://skatteverket.se/4.18e1b10334ebe8bc80004754.html
-39	Skatteverket	Deklaration :: Privatpersoner	389	Vad gör jag om de förifyllda frågorna i deklarationen inte stämmer?	389	Om något är fel eller saknas i din deklaration ska du direkt kontakta den som borde ha lämnat rätt uppgift, till exempel din arbetsgivare eller din bank. Då kan de skicka in rätt uppgifter till oss, så att din deklaration är uppdaterad i e-tjänsten och i appen.	https://skatteverket.se/4.18e1b10334ebe8bc80004754.html
-39	Skatteverket	Deklaration :: Privatpersoner	390	Jag bor utomlands och har inte fått min deklaration. Vad ska jag göra?	390	Om du har BankID kan du deklarera digitalt. Om du bara ska godkänna deklarationen är det enklast att använda vår app. Om du ska göra ändringar eller tillägg behöver du använda vår e-tjänst. Om du deklarerar efter den 3 maj kan eventuell skatteåterbäring komma i augusti i stället för i juni. Tidpunkten för eventuell kvarskatt, som är den 12 november för de flesta, påverkas dock inte. Om du har frågor är du välkommen att kontakta Skatteupplysningen på 0771-567 567.	https://skatteverket.se/4.18e1b10334ebe8bc80004754.html
-39	Skatteverket	Deklaration :: Privatpersoner	391	Jag har fått en förfrågan/förslag till beslut från en handläggare. Vad ska jag göra?	391	Om vi behöver mer information för att kunna besluta i ditt ärende, kontaktar vi dig. Vi ringer, skickar ett meddelande till din digitala brevlåda eller ett brev via posten. Där framgår det om du till exempel behöver komplettera några uppgifter eller lämna synpunkter. På Mina sidor kan du svara oss och även bifoga eventuella bilagor. Logga in och klicka på aktuellt ärende under ”Händelser” för att starta konversationen. Du kan även svara oss genom att kontakta handläggaren. Kontaktuppgifter hittar du i meddelandet som du fått till din digitala brevlåda eller i brevet som du fått hemskickat.	https://skatteverket.se/4.18e1b10334ebe8bc80004754.html
-39	Skatteverket	Deklaration :: Privatpersoner	392	Var kan jag få tag på min deklaration som pdf?	392	Din deklaration finns som pdf på Mina sidor. Du hittar den på Mina sidor under fliken Skatter och deklarationer. Deklarationen innehåller samma förifyllda uppgifter som den deklaration som har skickats med posten eller till digital brevlåda. Tänk på att om det har kommit nya eller ändrade uppgifter i din deklaration, finns dessa inte med i pdf:en som finns på Mina sidor. I e-tjänsten Inkomstdeklaration 1 finns alltid dina senaste uppgifter. Deklarationen innehåller inte några koder. Om du inte hittar din deklaration som pdf på Mina sidor kan det bero på att du tjänade mindre än 20 008 kronor under 2020. Då kommer du inte att få någon deklaration, och du behöver heller inte skicka in någon deklaration. Du kan läsa mer om vem som ska deklarera på sidan Vem ska deklarera.	https://skatteverket.se/4.18e1b10334ebe8bc80004754.html
-39	Skatteverket	Deklaration :: Privatpersoner	393	När kommer min deklarationsblankett?	393	Skatteverket börjar skicka ut deklarationsblanketterna i mitten av mars. Senast den 15 april ska alla ha fått sina blanketter. Deklarationsblanketten skickas till din folkbokföringsadress. Se därför till att vara folkbokförd på rätt adress senast den 1 mars. Utskicken sker inte områdesvis. Du behöver därför inte bli orolig om du inte får din blankett samtidigt som övriga familjemedlemmar eller dina grannar. Om du inte har fått din deklarationsblankett senast den 15 april kan du beställa den via beställningstjänsten. Du kan logga in med e-legitimation i vår e-tjänst Inkomstdeklaration 1 och deklarera redan innan du fått din deklarationsblankett. E-tjänsten öppnar den 16 mars. Har du en smarttelefon eller surfplatta kan du deklarera i Skatteverkets app med Mobilt BankID. Du som har en digital brevlåda får ingen pappersdeklaration. Du får i stället deklarationen i din digitala brevlåda, redan den 3 -10 mars.	https://skatteverket.se/4.18e1b10334ebe8bc80004754.html
-39	Skatteverket	Deklaration :: Privatpersoner	394	Min make och jag har ett gemensamt lån. Vi vill dela ränteavdraget mellan oss på ett annat sätt i deklarationerna än vad banken gjort i kontrolluppgifterna. Hur gör vi då?	394	Om ni vill dela räntorna på ett annat sätt får ni ändra de förifyllda beloppen vid punkt 8.1 i deklarationen. Det gör ni under Ändra i e-tjänsten Inkomstdeklaration 1 eller på pappersblanketten. Tänk på att ni båda måste ändra det förifyllda beloppet på era deklarationer, även om det nya beloppet är noll för någon av er. I e-tjänsten görs alla uträkningar automatiskt, även skatteuträkningen. I e-tjänsten kan ni alltså göra en omfördelning av räntorna på ett gemensamt lån och direkt se vad som ger det bästa ekonomiska utfallet. Ni kan meddela er bank om hur ni vill dela ränteavdraget. Då kommer ni inte att behöva göra en omfördelning av räntorna i nästa års deklaration.	https://skatteverket.se/4.18e1b10334ebe8bc80004754.html
-39	Skatteverket	Deklaration :: Privatpersoner	395	Jag har skaffat en digital brevlåda, hur deklarerar jag?	395	Om du har du skaffat en digital brevlåda senast den 25 februari, får du din deklaration som en pdf-fil till din digitala brevlåda den 3–10 mars. Från och med den 16 mars kan du deklarera. Det gör du med din e-legitimation i appen Skatteverket eller i e-tjänsten på webbplatsen. Eftersom vi inte kan skicka med koder i det digitala utskicket, kan du inte ringa eller sms:a in din deklaration.	https://skatteverket.se/4.18e1b10334ebe8bc80004754.html
-39	Skatteverket	Deklaration :: Privatpersoner	396	Hur får jag en utskrift av mina deklarationsuppgifter, mina bilagor, skatteuträkning och kvittens?	396	Om du har deklarerat via e-tjänsten Inkomstdeklaration 1, kan du logga in igen med hjälp av dina koder eller din e-legitimation och klicka på knappen för kvittenser. Där kan du välja att skriva ut allt eller välja kvittens för de avsnitt i deklarationen som du vill skriva ut, till exempel försäljning av värdepapper (K4) eller näringsverksamhet (NE). Vill du skriva ut din skatteuträkning gör du det via Skatteuträkning i menyraden.	https://skatteverket.se/4.18e1b10334ebe8bc80004754.html
-39	Skatteverket	Deklaration :: Privatpersoner	397	Kan jag titta på min inkomstdeklaration utan att skicka in den via e-tjänsten Inkomstdeklaration 1?	397	Ja, det går bra. Efter att du har loggat in och tittat på din deklaration klickar du på "Logga ut utan att skicka in deklarationen".	https://skatteverket.se/4.18e1b10334ebe8bc80004754.html
-39	Skatteverket	Deklaration :: Privatpersoner	398	Kan jag låta någon annan lämna digital inkomstdeklaration åt mig?	398	Om det är någon annan som hjälper dig med ekonomin, kan du använda tjänsten Ombud och behörigheter. Då kan den person du anmält lämna in din preliminära inkomstdeklaration och andra deklarationer. Personen kan också ha koll på ditt skattekonto via tjänsten Skattekonto. Om ett dödsbo ska ansöka om deklarationsombud, måste samtliga dödsbodelägare skriva under ansökan. Om ett minderårigt barn ska utse ett deklarationsombud, ska samtliga vårdnadshavare till barnet skriva under ansökan.	https://skatteverket.se/4.18e1b10334ebe8bc80004754.html
-39	Skatteverket	Deklaration :: Privatpersoner	399	Behöver jag spara några underlag när jag har deklarerat?	399	När du deklarerar behöver du kontrollera att uppgifterna i deklarationen stämmer. För att kunna göra det behöver du se till att du har de underlag du behöver. Om du begär avdrag för en utgift i deklarationen ska du i efterhand kunna visa att du faktiskt har haft utgiften. Spara alla underlag i sex år. Om du exempelvis sålde en bostad under 2020, ska du spara underlagen från försäljningen till och med utgången av 2026.	https://skatteverket.se/4.18e1b10334ebe8bc80004754.html
-39	Skatteverket	Deklaration :: Privatpersoner	400	Hur gör jag för att få mina skattepengar i april?	400	För att få skattepengarna i april behöver du uppfylla alla tre punkterna: - Godkänn deklarationen utan att ändra eller lägga till något; - Deklarera digitalt. I appen och e-tjänsten kan du godkänna deklarationen med din e-legitimation; - Deklarera senast den 30 mars 2021. Skatteåterbäringen betalas ut den 7–9 april 2021 till dig som uppfyller kriterierna för skattepengar i april. Mer information om vad som räknas som en ändring och annat som kan vara bra att veta hittar du på sidan Skattepengar i april.	https://skatteverket.se/4.18e1b10334ebe8bc80004754.html
-39	Skatteverket	Deklaration :: Privatpersoner	401	Mina koder fungerar inte att deklarera med, vad ska jag göra?	401	Om det har kommit in en ny eller ändrad uppgift i din deklaration efter att den trycktes, kan du inte deklarera med koderna genom att ringa eller sms:a. Du kan däremot deklarera i e-tjänsten eller appen genom att logga in med dina koder. I e-tjänsten och appen kan du se hur den nya eller ändrade uppgiften har påverkat din skatt att betala eller få tillbaka. Om du inte har möjlighet att deklarera digitalt, ska du ändra den förifyllda uppgiften på pappersblanketten innan du skickar in den.	https://skatteverket.se/4.18e1b10334ebe8bc80004754.html
-39	Skatteverket	Deklaration :: Privatpersoner	402	Jag behöver anstånd med att lämna deklarationen, hur gör jag?	402	Om du inte kan deklarera i tid, till exempel för att du saknar uppgifter för deklarationen eller är sjuk, kan du ansöka om anstånd med att lämna deklarationen. Du ansöker enklast om anstånd på Mina sidor. Ansök senast den 3 maj. Om du inte har e-legitimation kan du ansöka om anstånd på telefon 0771-567 567.	https://skatteverket.se/4.18e1b10334ebe8bc80004754.html
-40	Skatteverket	Deklaration :: Dödsbon	403	Hur deklarerar jag ett dödsbo?	403	När någon har avlidit är det delägarna i dödsboet, oftast de som är närmast anhöriga, eller ett ombud som delägarna har utsett, som är ansvariga för dödsboets deklaration.	https://skatteverket.se/4.18e1b10334ebe8bc80004754.html
-40	Skatteverket	Deklaration :: Dödsbon	404	Hur ska dödsbon göra för att få skatteåterbäringen utbetald?	404	Skatteverket skickar en utbetalningsavi om det inte finns något mottagarkonto registrerat när pengarna ska betalas ut. Du som företräder dödsboet kan anmäla mottagarkonto. Observera att det bara är ett konto som ägs av dödsboet som kan användas som mottagarkonto. Skatteverket adresserar utbetalningsavin till dödsboet. Den som har fullmakt för att företräda dödsboet kan lösa in avin. Om ni är flera dödsbodelägare och ingen av er har fullmakt för att företräda dödsboet, måste alla dödsbodelägarna skriva under avin för att lösa ut pengarna. Vissa banker har som rutin att skicka en avregistrering av mottagarkonto automatiskt för ett dödsbo. Kontakta banken för information om vad som gäller. 	https://skatteverket.se/4.18e1b10334ebe8bc80004754.html
-40	Skatteverket	Deklaration :: Dödsbon	405	Hur ändrar jag dödsboets adress?	405	Adressanmälan för ett dödsbo ska göras av dödsbodelägare, bouppteckningsförrättare eller begravningsbyrå. Lämna anmälan skriftligen till Skatteverket i ett vanligt brev. Du ska inte göra anmälan på en blankett eller via e-post. Året efter dödsfallet ska dödsboet lämna en deklaration för den avlidna. Om dödsboet ska ha en annan adress än den som var aktuell vid dödsfallet, måste därför den nya adressen anmälas till Skatteverket.	https://skatteverket.se/4.18e1b10334ebe8bc80004754.html
-40	Skatteverket	Deklaration :: Dödsbon	406	Ska jag betala in eventuell kvarskatt på dödsboets skattekonto?	406	Ja. De uppgifter du behöver finns på slutskattebeskedet. Du kan också beräkna OCR-numret själv.	https://skatteverket.se/4.18e1b10334ebe8bc80004754.html
-40	Skatteverket	Deklaration :: Dödsbon	407	Vad händer om det finns en skatteskuld i dödsboet och flera dödsbodelägare?	407	Om det finns pengar i dödsboet som täcker skatten så ska dessa användas innan eventuellt överskott delas ut till dödsbodelägarna. Om det inte finns några pengar i dödsboet behöver inte delägarna betala skatten med egna pengar. Skulden restförs i stället till Kronofogden och skrivs av efter fem år.	https://skatteverket.se/4.18e1b10334ebe8bc80004754.html
-40	Skatteverket	Deklaration :: Dödsbon	408	När och hur avslutas dödsboets skattekonto?	408	Dödsboet finns kvar och ska deklarera så länge det finns tillgångar som inte delats upp mellan arvingarna. Dödsboet är skattemässigt avslutat när dödsboets alla tillgångar är skiftade, deklaration lämnad för sista gången och över- eller underskott på skattekontot är reglerat.	https://skatteverket.se/4.18e1b10334ebe8bc80004754.html
-40	Skatteverket	Deklaration :: Dödsbon	409	Vem ska skriva under deklarationen för ett dödsbo?	409	Deklaration för dödsbo ska skrivas under av samtliga dödsbodelägare. Det är grundregeln. Det räcker dock att en delägare skriver under om de andra delägarna godkänner det. Om det finns en testamentsexekutor ska denne i stället skriva under. I de fall där den dödes egendom förvaltas av en boutredningsman ska denne skriva under.	https://skatteverket.se/4.18e1b10334ebe8bc80004754.html
-40	Skatteverket	Deklaration :: Dödsbon	410	Jag är delägare i ett dödsbo efter en släkting som avled 2019. Ska dödsboet lämna en deklaration 2021?	410	Ett dödsbo ska deklarera för år efter dödsfallsåret om boet är oskiftat och: - har haft inkomst på minst 100 kronor; - har ägt fastighet den 1 januari 2020; - om dödsboet ska betala avkastningsskatt på pensionsmedel eller särskild löneskatt på pensionskostnader. Observera att ett dödsbo inte behöver lämna inkomstdeklaration om det enbart haft kapitalinkomster (ränta, utdelning, annan inkomst eller schablonintäkt) som det lämnats kontrolluppgift på. Privatpersoner och dödsbon får en förifylld inkomstdeklaration, Inkomstdeklaration 1. Ett dödsbo kan deklarera genom att ringa, sms:a, använda vår app eller e-tjänst, eller på pappersblankett.	https://skatteverket.se/4.18e1b10334ebe8bc80004754.html
-40	Skatteverket	Deklaration :: Dödsbon	411	Jag deklarerar för ett dödsbo. Vid vilken tidpunkt ska deklarationen lämnas?	411	Sista inlämningsdag för inkomstdeklarationen är den 3 maj 2021 klockan 24.00.	https://skatteverket.se/4.18e1b10334ebe8bc80004754.html
-40	Skatteverket	Deklaration :: Dödsbon	412	Jag deklarerar för ett dödsbo. Vilken deklarationsblankett ska dödsboet lämna?	412	Privatpersoner och dödsbon ska deklarera på samma blankett - Inkomstdeklaration 1. Blanketten kommer att vara förifylld med uppgifter om inkomster, inkomsträntor och utdelningar, skuldräntor, tomträttsavgäld och vinst respektive förlust vid försäljning av andelar i värdepappersfonder med mera. Senast den 15 april ska alla ha fått sina deklarationsblanketter.	https://skatteverket.se/4.18e1b10334ebe8bc80004754.html
-40	Skatteverket	Deklaration :: Dödsbon	413	En släkting till mig avled under 2020. Vem ska lämna deklarationen 2021?	413	En död persons tillgångar och skulder förvaltas av efterlevande maka eller make, arvingarna och eventuell universell testamentstagare. Det är dödsboet som ska lämna Inkomstdeklaration 1. För det år som dödsfallet har skett deklarerar dödsboet både för den inkomst som den avlidne hade före dödsfallet och den inkomst som dödsboet har haft. De beloppsgränser för deklarationsskyldighet som skulle ha gällt den avlidne gäller också dödsboet. Deklaration för dödsbo ska skrivas under av samtliga dödsbodelägare. Det är grundregeln. Det räcker dock att en delägare skriver under om de andra delägarna godkänner det. Om det finns en testamentsexekutor ska denne i stället skriva under. I de fall där den dödes egendom förvaltas av en boutredningsman ska denne skriva under.	https://skatteverket.se/4.18e1b10334ebe8bc80004754.html
-41	Skatteverket	E-handel: Köp	414	Kan jag som privatperson beställa läkemedel via Internet med leverans till min bostad?	414	Skattemässigt är det samma regler att köpa läkemedel för eget bruk på nätet som att köpa de flesta andra varor på samma sätt. Det kan dock finnas andra regler som du som privatperson behöver känna till. Läkemedelsverket har en informationssida om problem och risker med denna typ av import.	https://skatteverket.se/4.dfe345a107ebcc9baf80007325.html
-41	Skatteverket	E-handel: Köp	415	Jag vill köpa saker från ett land utanför EU (exempelvis USA). Hur mycket ska jag betala i tull och moms för dessa?	415	Med hjälp av Tullverkets kalkylator kan du själv räkna ut ungefär hur mycket en vara kommer att kosta.	https://skatteverket.se/4.dfe345a107ebcc9baf80007325.html
-41	Skatteverket	E-handel: Köp	416	Jag har som privatperson köpt en begagnad sak från en privatperson utanför EU (exempelvis USA). Vad gäller?	416	Det är ingen moms på varor som säljs av privatpersoner inom EU. Däremot måste du betala moms och andra avgifter om en vara skickas till dig av en privatperson i ett land utanför EU. Tullverket är beskattningsmyndighet. Läs mer på Tullverkets webbplats.	https://skatteverket.se/4.dfe345a107ebcc9baf80007325.html
-41	Skatteverket	E-handel: Köp	417	Jag har som privatperson köpt en sak på Internet från ett företag utanför EU (exempelvis USA). Vad gäller a) ny vara?  b) begagnad vara?	417	Oavsett om du köper en ny eller en begagnad vara så räknas det som import om du köper varor från ett land utanför EU. Om varan förs in direkt till Sverige betalar du moms till Tullverket i samband med importen. För det fall du för varan via ett annat EU-land kan du bli skyldig att betala tullmoms i det landet.  För mer information se Tullverkets webbplatslänk till annan webbplats. När du köper och själv laddar ner produkter som t.ex. musik eller dataprogram gäller särskilda regler. Skattemässigt betraktas detta som ett köp av en tjänst. När denna typ av tjänst köps från ett företag utanför EU ska svensk moms betalas. Om köparen är ett företag ska företaget själv betala moms på inköpet. Om du istället är en privatperson är det utländska företaget skyldigt att registrera sig till moms i Sverige. Detta innebär att du som köpare i sådana fall ska betala svensk moms. Du som köpare kan dock inte göras skyldig att kontrollera så att säljaren lägger på rätt momssats, utan ansvaret ligger helt och håller på säljaren.	https://skatteverket.se/4.dfe345a107ebcc9baf80007325.html
-41	Skatteverket	E-handel: Köp	418	Är det någon skillnad mellan att handla på Internet och att handla på vanlig postorder?	418	I princip inte. Den enda skillnaden ligger i att du på Internet kan köpa produkter, såsom t.ex. musik eller dataprogram som du själv laddar ner från webbplatsen. Ur skattemässig synvinkel betraktas detta som ett köp av en tjänst. Det innebär att moms ska betalas där tjänsten är omsatt. Enligt de svenska momsreglerna innebär det att svenska säljare ska lägga på svensk moms om du som köpare befinner dig inom EU. För köpare som befinner sig utanför EU ska ingen moms läggas på.	https://skatteverket.se/4.dfe345a107ebcc9baf80007325.html
-42	Skatteverket	E-handel: Försäljning	419	Vad gäller om jag i min verksamhet säljer nya varor till ett företag i ett annat land inom EU (exempelvis Tyskland)?	419	Ingen moms behöver läggas på försäljningspriset vid försäljning mellan två näringsidkare (företag) där köparen hänvisar till sitt registreringsnummer för moms (VAT-nummer). Du som säljare måste kunna visa att varan har transporterats från Sverige till ett annat EU-land. Vid sådan försäljning ska du dessutom lämna uppgift om värdet av din försäljning i en periodisk sammanställning.	https://skatteverket.se/4.dfe345a107ebcc9baf80007325.html
-42	Skatteverket	E-handel: Försäljning	420	På den webbplats jag har i min verksamhet säljer jag ringsignaler och/eller spel till mobiltelefoner. Gäller några särskilda skatteregler för mig?	420	Ringsignaler och spel till mobiltelefoner som köparna själva laddar ner från webbplatsen betraktas skattemässigt som tjänster. Detta innebär att du ska lägga på moms på försäljningspriser när du säljer till privatpersoner i Sverige eller annat land inom EU eller till företag i Sverige. Du behöver inte lägga på någon moms om du säljer till företag inom EU om företaget visar att det ��r näringsidkare t.ex. genom att hänvisa till sitt registreringsnummer för moms (VAT-nummer). Detta gäller inte svenska företag eftersom de alltid ska betala svensk moms när de köper i Sverige. Säljer du däremot till köpare i USA eller annat land utanför EU ska du inte lägga på moms. Observera! I annonser till privatpersoner ska du alltid ange varans pris inklusive moms.	https://skatteverket.se/4.dfe345a107ebcc9baf80007325.html
-42	Skatteverket	E-handel: Försäljning	421	Jag säljer varor på olika e-handelsplatser (t.ex. eBay, Tradera eller Blocket) på Internet. Gäller några särskilda skatteregler för mig?	421	Det är skillnad på om man säljer enskilda varor vid något eller några enstaka tillfällen eller om försäljningen är yrkesmässig och har en viss omfattning. Läs mer på sidan "Köp försäljning, spel m.m. på Internet".	https://skatteverket.se/4.dfe345a107ebcc9baf80007325.html
-42	Skatteverket	E-handel: Försäljning	422	Vad gäller om jag i min verksamhet säljer nya eller begagnade varor till en privatperson i ett land utanför EU (exempelvis USA)? Blir det någon skillnad om jag i stället säljer till ett företag?	422	Både försäljning av nya eller begagnade varor till en köpare utanför EU betraktas som exportförsäljning. Vid export behöver moms inte läggas på försäljningspriset. Som säljare måste du kunna styrka att varan har transporterats ut ur EU:s skatteområde. I vissa fall blir det tullavgifter på försäljningen. För mer information se Tullverkets webbplats.länk till annan webbplats. Det blir ingen skillnad om du säljer till ett företag i ett land utanför EU. Även då är det fråga om exportförsäljning.	https://skatteverket.se/4.dfe345a107ebcc9baf80007325.html
-42	Skatteverket	E-handel: Försäljning	423	Gäller några särskilda skatteregler om jag säljer begagnade varor till privatpersoner eller företag i Sverige eller annat EU-land?	423	För både privatpersoner och företag är det i princip samma regler som gäller om du säljer begagnade varor som om du säljer nya varor. I vissa fall kan dock en särskild form av moms komma i fråga vid handel med begagnade varor, så kallad vinstmarginalbeskattning. I korthet innebär vinstmarginalbeskattning att du beräknar momsen på skillnaden mellan inköpspriset och försäljningspriset, i stället för på enbart försäljningspriset.	https://skatteverket.se/4.dfe345a107ebcc9baf80007325.html
-42	Skatteverket	E-handel: Försäljning	424	Vad gäller om jag i min verksamhet säljer nya varor till en privatperson i ett annat land inom EU (exempelvis Tyskland)?	424	Vid försäljning till privatpersoner till ett annat land inom EU ska moms alltid läggas på försäljningspriset. Momsen läggs alltså till på försäljningspriset och ökar beloppet som kunden betalar. Detta belopp (försäljningspris plus moms) ska du sedan redovisa till Skatteverket i momsdeklarationen. I annonser till privatpersoner ska du alltid ange varans pris inklusive moms. Läs mer i Momsbroschyren, SKV 552.	https://skatteverket.se/4.dfe345a107ebcc9baf80007325.html
-43	Skatteverket	E-handel: Spel	425	Jag har vunnit pengar när jag har spelat poker på internet. Behöver jag betala skatt på det som jag har vunnit?	425	Från och med den 1 januari 2019 gäller en ny spellag, som ersätter lotterilagen. Vinst i lotteri, kombinationsspel och vid vadslagning är skattefri om spelet tillhandahålls i Sverige av någon som har en svensk spellicens. Onlinespel via Internet anses tillhandahållet i Sverige om spelet riktar sig till den svenska spelmarknaden genom att webbplatsen till exempel har svensk text och erbjuder insättningar och uttag från spelkontot i svenska kronor. Om spelet däremot riktar sig till den svenska spelmarknaden och saknar svensk spellicens så ska du deklarera nettovinsten som en kapitalinkomst med 30 procent om vinsten överstiger 100 kronor. Spelvinsten är också skattepliktig i de fall där onlinespelet inte tillhandahålls i en stat inom EES, vilket innebär att spelet inte särskilt riktar sig till en spelmarknad inom EES. Vinsten som ska beskattas är de sammanlagda vinsterna minus insatserna under året. Spelbolaget kan också utbetala så kallad rakeback på ditt spelkonto eller tillföra dig någon annan form av bonus. Sådana inkomster ska också ingå i den beskattningsbara vinsten. Om du har förlorat pengar på poker eller annat spel, så kan du inte göra avdrag för detta. Du kan inte heller kvitta en förlust hos en viss spelanordnare mot en vinst hos en annan spelanordnare.	https://skatteverket.se/4.dfe345a107ebcc9baf80007325.html
-43	Skatteverket	E-handel: Spel	426	Jag spelar dataspel på internet och deltar i olika e-sportturneringar. En sponsor har visat intresse, gäller några särskilda skatteregler om jag skulle få pengar från dem?	426	Sponsring innebär att t.ex. ett företag ersätter en förening, idrottare eller dataspelare osv. för att använda och profilera företagets logotyp och produkter eller tjänster. Syftet med sponsringen ska vara att företaget får reklam och goodwill genom anknytningen till den sponsrade. Det finns inga särskilda skatteregler för ersättningar från sponsorer. Inkomsten beskattas normalt som inkomst av tjänst, om du inte bedriver näringsverksamhet. Beskattningen gäller både kontanter och varor och tjänster som du får. Har du fått en kontrolluppgift på ersättningen kommer den att vara förifylld i din deklaration, och i annat fall lägger du själv till inkomsten. Om du bedriver din verksamhet regelbundet och självständigt, och även med syfte att verksamheten ska gå med vinst - inte bara enstaka år utan mer långsiktigt - kan det bli aktuellt att redovisa ersättningen som näringsverksamhet. Som näringsidkare ansöker du normalt om F-skatt, vilket innebär att du själv betalar in skatt och socialavgifter.	https://skatteverket.se/4.dfe345a107ebcc9baf80007325.html
-43	Skatteverket	E-handel: Spel	427	Får jag dra av momsen på mina kostnader som jag har haft i samband med mitt spel?	427	Nej, eftersom spelverksamhet är undantagen från skatteplikt till moms har du inte rätt att dra av moms på dina kostnader.	https://skatteverket.se/4.dfe345a107ebcc9baf80007325.html
-43	Skatteverket	E-handel: Spel	428	Jag har under året deltagit i e-sportturneringar och fått inkomster både från Europa och från andra delar av världen. Ska jag betala skatt på inkomsterna? Kan jag få avdrag för kostnader som jag haft för datorer, resor och annat?	428	Grundförutsättningen är att du ska redovisa alla dina inkomster i inkomstdeklarationen oavsett belopp. Normalt är inkomster från dataspel och liknande inkomst av tjänst. Sådana inkomster är också pensionsgrundande. Har du fått en kontrolluppgift på ersättningen kommer den att vara förifylld i din deklaration. Andra inkomster som du inte fått kontrolluppgift på, men som du fått på grund av spelande eller andra utförda prestationer, lägger du själv till som lön i deklarationen. Det är viktigt att du då också, under Övriga upplysningar, tydligt anger vem som är utbetalare. Om du bedriver din verksamhet regelbundet och självständigt, och även med syfte att verksamheten ska gå med vinst – inte bara enstaka år utan mer långsiktigt – kan det bli aktuellt att redovisa inkomsterna som näringsverksamhet. Som näringsidkare ansöker du normalt om F-skatt, vilket innebär att du själv betalar in skatt och socialavgifter. Från inkomsterna får du göra avdrag för kostnader som du har haft, t.ex. resor till tävlingar och merkostnader för datorer och annat på grund av tävlandet. Särskilda regler för socialavgifterna kan gälla om du fått inkomster när du åkt iväg och spelat utomlands i ett land utanför EU/EES, vilket kan innebära att inkomsten inte är pensionsgrundande i Sverige. Om du har fått inkomster från utlandet där det har gjorts skatteavdrag, ska du lämna information om det i deklarationen.	https://skatteverket.se/4.dfe345a107ebcc9baf80007325.html
-43	Skatteverket	E-handel: Spel	429	Hur ska jag göra om jag inte vet var arrangören finns och därför är osäker på om pokervinsten är skattepliktig eller inte?	429	På Spelinspektionens webbplats finns en lista med de spelbolag som har beviljats licens, vilken typ av spel de har licens för samt vilka webbadresser för spel bolaget har. Om du har vunnit pengar på pokerspel på en webbplats och inte vet om arrangören har en svensk spellicens rekommenderar Skatteverket i första hand att du kontaktar arrangören och frågar. Om du ändå är osäker, bör du nämna detta i din inkomstdeklaration under övriga upplysningar och lämna den information som du har om arrangören. Skatteverket får då utreda om vinsten ska beskattas som kapitalvinst eller inte. På detta sätt undviker du risken att få betala skattetillägg.	https://skatteverket.se/4.dfe345a107ebcc9baf80007325.html
-44	Skatteverket	E-legitimation	430	Vad är skillnaden mellan e-legitimation och koden på deklarationsblanketten?	430	Skatteverket har två olika säkerhetsnivåer. Den ena är säkerhetskoderna som finns på specifikationen till din inkomstdeklaration. Om du enbart ska godkänna de förifyllda uppgifterna i din inkomstdeklaration eller yrka avdrag för resekostnader kan du göra detta med hjälp av säkerhetskoderna. Om du ska ändra uppgifter i din inkomstdeklaration eller lägga till andra uppgifter än avdrag för resekostnader, krävs det en e-legitimation. För övriga e-tjänster hos Skatteverket krävs e‑legitimation.	https://skatteverket.se/4.18e1b10334ebe8bc80003098.html
-44	Skatteverket	E-legitimation	431	Vad betyder "lösenord"?	431	Lösenordet är den personliga kod som du legitimerar dig med när du använder din e-legitimation för att logga in på en e-tjänst hos Skatteverket t.ex. inkomstdeklarationen. Du använder även lösenordet när du skriver under en handling och skickar in den elektroniskt till exempelvis Skatteverket.	https://skatteverket.se/4.18e1b10334ebe8bc80003098.html
-44	Skatteverket	E-legitimation	432	Hur kan jag skydda min e-legitimation?	432	Det finns olika sätt att skydda sin e-legitimation. Följ säkerhetsanvisningarna från din Internetbank. Förvara säkerhetskoder så att ingen obehörig kommer åt dem. Öka säkerheten på din dator genom personlig brandvägg och aktuellt virusskydd.	https://skatteverket.se/4.18e1b10334ebe8bc80003098.html
-44	Skatteverket	E-legitimation	433	Är e-legitimationen säker?	433	Skatteverket har bedömt att e-legitimationen som banker och Telia utfärdar är en tillräckligt säker lösning för våra e-tjänster. Samma bedömning har även andra myndigheter, kommuner m.fl. gjort, som erbjuder e-tjänster där det krävs en e-legitimation. När du loggar in kontrollerar vi hos utgivaren att e‑legitimationen är giltig och inte spärrad. Det innebär att det är säkrare att lämna deklarationsblanketten elektroniskt än via papper då vi direkt kan kontrollera att det verkligen är du som vill lämna uppgifter till oss.	https://skatteverket.se/4.18e1b10334ebe8bc80003098.html
-44	Skatteverket	E-legitimation	434	Jag har en e-legitimation, varför kan jag inte komma in i systemet?	434	Detta kan bero på att: - vi inte stödjer den e-legitimation som du har; - din e-legitimation inte är korrekt installerad; - din e-legitimation inte är giltig = spärrad.	https://skatteverket.se/4.18e1b10334ebe8bc80003098.html
-44	Skatteverket	E-legitimation	435	Jag har problem med att installera min e-legitimation. Vad gör jag för fel?	435	Om du får problem när du ska installera en e-legitimation på din dator ska du vända dig till den bank som gett ut e‑legitimationen. Gå in på bankens webbplats och vänd dig till deras support.	https://skatteverket.se/4.18e1b10334ebe8bc80003098.html
-44	Skatteverket	E-legitimation	436	Vad är en e-legitimation?	436	En e-legitimation kan jämföras med en vanlig id-handling, till exempel id-kort eller körkort. Med en e-legitimation kan du på ett säkert sätt legitimera dig på internet. Du kan lämna inkomstdeklaration och göra mycket annat via internet. E-legitimationen kan vara i form av en fil på en hårddisk eller i form av ett kort.	https://skatteverket.se/4.18e1b10334ebe8bc80003098.html
-44	Skatteverket	E-legitimation	437	Jag har installerat en e-legitimation, kan hela familjen använda denna? 	437	Nej, den är personlig. En e-legitimation kan jämföras med en vanlig legitimation, t.ex. körkort. Äktheten av legitimationen går att kontrollera. Den är personlig.	https://skatteverket.se/4.18e1b10334ebe8bc80003098.html
-44	Skatteverket	E-legitimation	438	Jag får meddelandet: "Din elektroniska id-handling är inte giltig". Det fungerar när jag kör hemifrån, men inte från jobbet.	438	För användare som anropar våra e-tjänster och identifierar sig med hjälp av bankernas BankID kan det i vissa fall bli problem om de sitter bakom en proxyserver på t.ex. ett företagsnät. Detta beror på ett nytt säkerhetsskydd som aktiveras i den nya versionen av CBT som installeras på användarens dator. Följden blir att användaren får ett besked om att det är fel på ID-handlingen (Certifikatet). Felet inträffar då företagen har skilda servrar för intern/extern DNS uppslagning och klienten är hindrad att göra externuppslagning. För mer information kontakta din bank.	https://skatteverket.se/4.18e1b10334ebe8bc80003098.html
-44	Skatteverket	E-legitimation	439	Hur skaffar jag en e-legitimation?	439	För att få en e-legitimation måste du ha ett svenskt personnummer och ha uppnått viss ålder. Vilka åldersgränser som gäller framgår av bankernas (utfärdare av e-legitimationer) webbplatser. Är det en juridisk person (aktiebolag, handelsbolag eller ideell förening) så är det firmatecknarens eller ombudets e‑legitimation som används. Du som redan är kund i en Internetbank kan logga in på banken för att på ett enkelt och säkert sätt ladda ner e-legitimationen till din dator. Flera banker ger också ut e-legitimation på kort. Mer information om bl.a. vilka banker som utfärdar e‑legitimation finns på sidan "Så här skaffar du en e-legitimation".	https://skatteverket.se/4.18e1b10334ebe8bc80003098.html
-45	Skatteverket	Fastighetstaxering och Fastighetsskatt :: Fastighetstaxering	440	Jag äger ett småhus tillsammans med min fru. Hon får alltid en deklarationsblankett, men inte jag. Hur ska jag då kunna deklarera min del av fastigheten?	440	En fastighetsdeklaration omfattar alltid hela fastigheten (taxeringsenheten). Därför går det inte att deklarera för bara en andel. När två eller flera personer äger en fastighet tillsammans, skickar Skatteverket ut deklarationen till bara en av delägarna. Vanligtvis är det den som står överst i lagfarten som får deklarationsblanketten. Har du som är blankettmottagare digital brevlåda får du i stället ett meddelande där om att du ska deklarera fastigheten i e-tjänsten. Vill ni ändra mottagare är det bara att anmäla det till Skatteverket. Vem som helst av er kan deklarera fastigheten. I e-tjänsten kan alla delägare som har e-legitimation logga in och se uppgifterna i fastighetsdeklarationen. Men det räcker att en av er skickar in deklarationen.	https://skatteverket.se/4.18e1b10334ebe8bc80001400.html
-45	Skatteverket	Fastighetstaxering och Fastighetsskatt :: Fastighetstaxering	441	Varför har jag inte fått någon pappersdeklaration?	441	Om du är ansluten till en digital brevlåda kommer du inte få någon pappersdeklaration hemskickad till dig. I stället får du ett meddelande i din digitala brevlåda när det är dags att deklarera din fastighet. Sedan loggar du in i vår e-tjänst för att se din fastighetsdeklaration eller förslag till nytt taxeringsvärde, samt skicka in din deklaration. Om ni är flera som äger en fastighet tillsammans skickas deklarationen endast till en av er, oftast den som står överst på lagfarten. Kontrollera därför om någon av de andra delägarna fått fastighetsdeklarationen. Men även du som inte fått deklarationen kan logga in i e-tjänsten och se uppgifterna och skicka in deklarationen. Men det räcker att en av delägarna deklarerar fastigheten.	https://skatteverket.se/4.18e1b10334ebe8bc80001400.html
-45	Skatteverket	Fastighetstaxering och Fastighetsskatt :: Fastighetstaxering	442	Jag har sålt min fastighet, vad ska jag göra?	442	Har du fått en fastighetsdeklaration för en fastighet som du inte längre äger, behöver du inte fylla i hela fastighetsdeklarationen. Då räcker det att du meddelar Skatteverket om ägarbytet. Det gör du i e-tjänsten eller pappersblanketten.	https://skatteverket.se/4.18e1b10334ebe8bc80001400.html
-45	Skatteverket	Fastighetstaxering och Fastighetsskatt :: Fastighetstaxering	443	Jag äger två bostadsbyggnader, men på blanketten finns det bara plats för en. Hur ska jag göra?	443	Om du deklarerar i e-tjänsten lägger du till en ny värderingsenhet bostadshus. Om du lämnar pappersdeklaration behöver du extra blankett. Den kan du beställa hos Skatteupplysningen på 0771-567 567.	https://skatteverket.se/4.18e1b10334ebe8bc80001400.html
-45	Skatteverket	Fastighetstaxering och Fastighetsskatt :: Fastighetstaxering	444	Vilka kostnader ska tas med i nedlagda nybyggnadskostnader?	444	Exempel på nybyggnadskostnader som du ska räkna med är byggnadsmaterial, hantverkskostnader och värdet av eget arbete. Däremot ska inte kostnader för bygglov, markundersökning, försäkringar, tomtinköp och kostnader för iordningställande av mark tas med. Du ska räkna med kostnader fram till den 1 januari taxeringsåret.  För småhus och småhus på lantbruk ska du räkna med kostnader inklusive moms. För alla övriga byggnadstyper ska du räkna exklusive moms. Läs mer om vanliga situationer och kostnader du får och inte får räkna med när du ska deklarera din fastighet.	https://skatteverket.se/4.18e1b10334ebe8bc80001400.html
-45	Skatteverket	Fastighetstaxering och Fastighetsskatt :: Fastighetstaxering	445	Vi är flera delägare till fastigheten. Måste alla skriva under fastighetsdeklarationen?	445	Nej, det räcker att en av delägarna skriver under fastighetsdeklarationen.	https://skatteverket.se/4.18e1b10334ebe8bc80001400.html
-45	Skatteverket	Fastighetstaxering och Fastighetsskatt :: Fastighetstaxering	446	Kan jag få anstånd med att lämna fastighetsdeklarationen?	446	Ja, du kan ansöka om anstånd vid en allmän eller förenklad fastighetstaxering. Den sker på hösten vart tredje eller sjätte år. Du kan inte ansöka om anstånd vid en särskild fastighetstaxering. Den särskilda fastighetsdeklarationen skickas ut till vissa fastighetsägare i början av året. Tänk på att ansöka om anstånd innan sista deklarationsdatumet.	https://skatteverket.se/4.18e1b10334ebe8bc80001400.html
-45	Skatteverket	Fastighetstaxering och Fastighetsskatt :: Fastighetstaxering	447	När får jag reda på det nya taxeringsvärdet?	447	Om du har anslutit dig till en digital brevlåda får du ditt beslut skickat till dig digitalt, i mitten av juni taxeringsåret. Du som inte har anslutit dig till en digital brevlåda får ditt beslut skickat med posten i slutet av juni taxeringsåret. Om ni är flera delägare får alla varsitt beslut med den ägda andelen angiven. Taxeringsvärdet som står i beslutet gäller för hela fastigheten.	https://skatteverket.se/4.18e1b10334ebe8bc80001400.html
-45	Skatteverket	Fastighetstaxering och Fastighetsskatt :: Fastighetstaxering	448	Från vilken tidpunkt gäller det nya taxeringsvärdet, och hur länge gäller det?	448	Det nya värdet gäller från den 1 januari taxeringsåret och tre år framåt, om inte någon ny, särskild fastighetstaxering görs däremellan. För industrienheter, elproduktionsenheter och täkter gäller taxeringsvärdet sex år framåt.	https://skatteverket.se/4.18e1b10334ebe8bc80001400.html
-45	Skatteverket	Fastighetstaxering och Fastighetsskatt :: Fastighetstaxering	449	Vad händer om jag deklarerar för sent?	449	Lämnar du din fastighetsdeklaration för sent riskerar du att få betala en förseningsavgift.	https://skatteverket.se/4.18e1b10334ebe8bc80001400.html
-45	Skatteverket	Fastighetstaxering och Fastighetsskatt :: Fastighetstaxering	450	Kan jag utse ett ombud för min fastighetsdeklaration?	450	Med behörigheten Ombud vid fastighetstaxering kan du utse ett ombud som bara kan se uppgifter om fastighetstaxering.	https://skatteverket.se/4.18e1b10334ebe8bc80001400.html
-45	Skatteverket	Fastighetstaxering och Fastighetsskatt :: Fastighetstaxering	451	Kan jag få ett taxeringsbevis?	451	Skatteverket utfärdar inte längre "taxeringsbevis" som intyg på en fastighets taxeringsvärde och typkod eftersom de myndigheter och andra aktörer som behöver dessa uppgifter oftast har tillgång till dem via sina datasystem eller Internet. Undantagsvis kan du vara tvungen att visa fastighetens taxeringsvärde och typkod. Du kan då använda det beslut om fastighetstaxering som Skatteverket har skickat till varje fastighetsägare	https://skatteverket.se/4.18e1b10334ebe8bc80001400.html
-46	Skatteverket	Fastighetstaxering och Fastighetsskatt :: Fastighetsskatt	452	Vi har byggt ut vår villa och fick därför värdeåret höjt från 1990 till 2004 vid fastighetstaxeringen 2018. Ändå har vi inte fått någon minskning av fastighetsavgiften i våra inkomstdeklarationer. Varför?	452	Avgiftsminskningen, med full befrielse de första fem åren och halv avgift de följande fem åren, gäller bara för nybyggda hus. Det omräknade värdeåret för småhuset måste vara året närmast före fastighetstaxeringsåret för att det ska bli aktuellt med avgiftsminskning. Ert värdeår är äldre än så och det är skälet till att ni inte får någon avgiftsminskning nu.	https://skatteverket.se/4.18e1b10334ebe8bc80001400.html
-46	Skatteverket	Fastighetstaxering och Fastighetsskatt :: Fastighetsskatt	453	Jag har sålt min fastighet i februari 2020. För vilken tid ska jag betala fastighetsavgift eller fastighetsskatt?	453	Det är den som är - eller blir - ägare till fastigheten den 1 januari inkomståret som ska betala fastighetsavgiften eller fastighetsskatten för hela inkomståret. Vem som ska anses som ägare i samband med en fastighetsförsäljning, avgörs av tidpunkten för äganderättens övergång. Det vanligaste är att äganderätten övergår till köparen vid en tidpunkt som har avtalats i köpekontraktet, oftast tillträdesdagen. Om det däremot inte har avtalats något i kontraktet om en senare tidpunkt för äganderättens övergång, anses köparen som ny ägare redan den dag som köpekontraktet undertecknas.	https://skatteverket.se/4.18e1b10334ebe8bc80001400.html
-46	Skatteverket	Fastighetstaxering och Fastighetsskatt :: Fastighetsskatt	454	Ska fastighetsskatt betalas för alla fastigheter med bostäder?	454	Ja, men från och med den 1 januari inkomståret 2008 är det kommunal fastighetsavgift på bostäder som gäller i stället för statlig fastighetsskatt. För varje småhus har fastighetsavgiften ett fast maxbelopp på 8 349 kr för inkomståret 2020. Men om 0,75 % av taxerat värde för bostadsbyggnaden och tomtmarken ger en lägre avgift, ska det gälla i stället. För hyreshus har fastighetsavgiften ett fast maxbelopp på 1 429 kr per bostadslägenhet för inkomståret 2020. Men om 0,3 % av taxerat värde för bostadsbyggnaden och tomtmarken ger en lägre avgift, ska det gälla i stället. Statlig fastighetsskatt ska fortfarande betalas för alla obebyggda tomter, samt för bostadsbyggnader som är under uppförande. Fastighetsskatten för småhus- och ägarlägenhetsenheter är 1,0 % av taxeringsvärdet, och för hyreshusenheter 0,4 % av taxeringsvärdet. Något maxbelopp finns inte för fastighetsskatten.	https://skatteverket.se/4.18e1b10334ebe8bc80001400.html
-46	Skatteverket	Fastighetstaxering och Fastighetsskatt :: Fastighetsskatt	455	Jag äger en villa. Vilken fastighetsskatt ska jag betala?	455	Den 1 januari inkomståret 2008 slopades den statliga fastighetsskatten på bostäder. I stället infördes ett nytt system med kommunal fastighetsavgift. Fastighetsavgiften för inkomståret 2008 hade ett fast maxbelopp på 6 000 kronor för varje småhus. Det fasta maxbeloppet är indexbundet och för inkomståret 2020 har det ökat till 8 349 kronor. Men om 0,75 % av taxerat värde för bostadsbyggnaden och tomtmarken ger en lägre avgift, ska det gälla i stället för maxbeloppet. Om din villa är nybyggd och har fått värdeår 2011 eller tidigare, har du minskning av fastighetsavgiften under en 10-årsperiod efter värdeåret, först hel befrielse i fem år och sedan halv avgift de därpå följande fem åren. Om din villa är nybyggd och har fått värdeår 2012 eller senare, är du helt befriad från fastighetsavgift i 15 år efter värdeåret.	https://skatteverket.se/4.18e1b10334ebe8bc80001400.html
-46	Skatteverket	Fastighetstaxering och Fastighetsskatt :: Fastighetsskatt	456	Jag har ett småhus som jag får betala 0,75 % i fastighetsavgift för. Min granne har också ett småhus men betalar bara 0,375 % i avgift. Varför denna skillnad?	456	Din granne har ett nyare småhus. Ett nybyggt småhus med värdeår (nybyggnadsår) 2003-2011 är helt befriat från fastighetsavgift i fem år efter värdeåret, och får halv avgift de därpå följande fem åren. Om småhuset är nybyggt och fått värdeår (nybyggnadsår) 2012 eller senare, gäller hel befrielse från fastighetsavgift i 15 år efter värde��ret.	https://skatteverket.se/4.18e1b10334ebe8bc80001400.html
-46	Skatteverket	Fastighetstaxering och Fastighetsskatt :: Fastighetsskatt	457	Jag har en obebyggd tomt som är avsedd för ett småhus. Hur stor fastighetsskatt ska jag betala?	457	Fastighetsskatten är 1,0 procent av tomtens taxeringsvärde.	https://skatteverket.se/4.18e1b10334ebe8bc80001400.html
-46	Skatteverket	Fastighetstaxering och Fastighetsskatt :: Fastighetsskatt	458	Jag fick ett nytt taxeringsvärde på min villa 2020. Hur slår det på fastighetsavgiften?	458	Ett höjt taxeringsvärde 2020 på ett småhus medför en högre kommunal fastighetsavgift om taxeringsvärdet tidigare var lägre än 1 113 200 kr. Då blir fastighetsavgiften 0,75 % av taxeringsvärdet upp till 1 113 200 kr. Om det nya taxeringsvärdet blev högre än 1 113 200 kr, blir fastighetsavgiften inte högre än 0,75 % av 1 113 200 kr, eller 8 349 kr som är det fasta maxbeloppet för inkomstår 2020. Det fasta maxbeloppet är indexbundet, och för inkomståret 2021 höjs det till 8 524 kr. Fortfarande gäller dock att om 0,75 % av taxeringsvärdet ger en lägre avgift, ska det gälla i stället.	https://skatteverket.se/4.18e1b10334ebe8bc80001400.html
-47	Skatteverket	Flyttning och folkbokföring	459	Varför kommer inte personbeviset som jag beställt?	459	När du beställer ett personbevis skickas det till din folkbokföringsadress eller din särskilda postadress. Har du utvandrat och anmält Ny adress/röstlängd för utvandrad, skickas personbeviset till den anmälda adressen utomlands. Du kan logga in på Mina sidor för att se vilken adress som finns registrerad. Om du bor på en annan adress än där du är folkbokförd eller om du saknar folkbokföringsadress ska du göra en flyttanmälan. Om du under minst sex månader vill ha din post till en annan adress kan du anmäla särskild postadress. Du som har flyttat från Sverige måste anmäla att du har en adress i utlandet. Fyll i blankett Ny adress/röstlängd för utvandrad, Anmälan (SKV 7842) och skicka den till adressen som står på blanketten.	https://skatteverket.se/privat/etjansterochblanketter/svarpavanligafragor/flyttfolkbokforing.4.18e1b10334ebe8bc8000705.html
-47	Skatteverket	Flyttning och folkbokföring	460	Kan jag få ut ett personbevis på mitt barn i e-tjänsten?	460	I vår e-tjänst kan du bara beställa personbevis för dig själv. För att beställa ett personbevis för ditt barn kan du antingen använda vår tjänst Hitta och hämta rätt personbevis eller ringa oss på 0771–567 567. I båda fallen skickas personbeviset via post.	https://skatteverket.se/privat/etjansterochblanketter/svarpavanligafragor/flyttfolkbokforing.4.18e1b10334ebe8bc8000705.html
-47	Skatteverket	Flyttning och folkbokföring	461	När behöver jag ett personbevis?	461	Du behöver bara beställa ett personbevis när någon begär ett personbevis av dig. Skatteverket delar de uppgifter som finns om dig i folkbokföringen till olika myndigheter och privata företag, till exempel banker. Det betyder att du inte själv behöver meddela att du exempelvis har flyttat eller bytt namn till dessa. Det sker i stället automatiskt.	https://skatteverket.se/privat/etjansterochblanketter/svarpavanligafragor/flyttfolkbokforing.4.18e1b10334ebe8bc8000705.html
-47	Skatteverket	Flyttning och folkbokföring	462	Hur ändrar jag min adress när jag har samordningsnummer?	462	Använd dig av blanketten som heter Särskild postadress Anmälan (SKV 7844).	https://skatteverket.se/privat/etjansterochblanketter/svarpavanligafragor/flyttfolkbokforing.4.18e1b10334ebe8bc8000705.html
-47	Skatteverket	Flyttning och folkbokföring	463	Hur samtycker jag till anmälan om flyttning för mitt barn?	463	Om barnets andra vårdnadshavare anmäler flyttning för barnet via Skatteverkets e-tjänst Flyttanmälan kan denna vårdnadshavare ge dig möjlighet att lämna ditt samtycke till anmälan via e-tjänsten Lämna samtycke. För att använda e-tjänsten krävs e-legitimation. Om du inte samtycker via e-tjänsten skickar Skatteverket en förfrågan till dig. Den kan besvaras skriftligen eller via mejl. Ange diarie- och personnummer om du svarar via mejl.	https://skatteverket.se/privat/etjansterochblanketter/svarpavanligafragor/flyttfolkbokforing.4.18e1b10334ebe8bc8000705.html
-47	Skatteverket	Flyttning och folkbokföring	464	Jag hittade personuppgifter på mig på en sida på internet. Varför lämnar Skatteverket ut personuppgifter på mig?	464	Eftersom Skatteverket är en statlig myndighet omfattas vi av offentlighetsprincipen. Det innebär att alla handlingar, inklusive personuppgifter, som ges in till Skatteverket blir allmänna handlingar som kan komma att lämnas ut till den som begär det. Om det finns en sekretessbestämmelse lämnar Skatteverket inte ut handlingen. Detsamma gäller för beskattningsbeslut. De grundläggande bestämmelserna om detta finns i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Sekretessbelagda uppgifter ska inte lämnas ut. Finns det en så kallad sekretessmarkering för en person i folkbokföringsdatabasen lämnas uppgiften som regel inte ut.	https://skatteverket.se/privat/etjansterochblanketter/svarpavanligafragor/flyttfolkbokforing.4.18e1b10334ebe8bc8000705.html
-47	Skatteverket	Flyttning och folkbokföring	465	Jag har precis flyttat. Ska jag anmäla detta någonstans?	465	Ja. När du flyttar måste du anmäla detta till Skatteverket. Du kan anmäla flyttning innan du flyttar, men senast en vecka efter flyttningen ska Skatteverket ha din anmälan. När du har anmält flyttning sprider Skatteverket automatiskt din nya adress till de flesta myndigheter och viktiga aktörer i samhället. Du behöver alltså inte meddela dessa själv att du flyttat. Att anmäla flyttning kostar ingenting och du kan göra det direkt till Skatteverket på två sätt:  - via e-tjänsten Flyttanmälan. Tjänsten kräver e-legitimation; - på pappersblankett, SKV 7845, som du skickar till Skatteverkets inläsningscentral, FE 2001, 205 76 Malmö.	https://skatteverket.se/privat/etjansterochblanketter/svarpavanligafragor/flyttfolkbokforing.4.18e1b10334ebe8bc8000705.html
-47	Skatteverket	Flyttning och folkbokföring	466	Vad händer om jag anmäler flytt för sent?	466	Om din flyttanmälan inte kommer in i tid, det vill säga senare än en vecka från anmäld flyttningsdag, gäller din nya folkbokföring istället från och med det datum som din anmälan kom in till Skatteverket.	https://skatteverket.se/privat/etjansterochblanketter/svarpavanligafragor/flyttfolkbokforing.4.18e1b10334ebe8bc8000705.html
-47	Skatteverket	Flyttning och folkbokföring	467	Varför ska jag flyttanmäla?	467	När du anmäler flytt blir du folkbokförd på den nya adressen. Var du är folkbokförd har bland annat betydelse för i vilken kommun du ska betala din skatt, rätten till bidrag och förmåner, var du får rösta och var du får din post. För samhället är det viktigt att folkbokföringen stämmer med verkligheten eftersom planeringen av till exempel bostäder, skolor, vård och omsorg med mera bygger på uppgifter om var befolkningen är folkbokförd. Rätt adress i folkbokföringen innebär även att andra myndigheter och många andra aktörer i samhället har din riktiga adress.	https://skatteverket.se/privat/etjansterochblanketter/svarpavanligafragor/flyttfolkbokforing.4.18e1b10334ebe8bc8000705.html
-47	Skatteverket	Flyttning och folkbokföring	468	Jag veckopendlar till mitt arbete. Var ska jag vara folkbokförd?	468	Om du har flera bostäder och bor i var och en av dem minst en gång i veckan, två gånger varannan vecka, eller motsvarande (minst en sjundedel av tiden), har du dubbel bosättning.Var du ska vara folkbokförd vid dubbel bosättning beror på din boendesituation och bestäms med hänsyn till samtliga omständigheter. Exempel på omständigheter som kan vara avgörande vid bedömningen kan vara: - om du bor tillsammans med din familj i någon av bostäderna (med familj avses maka, make, registrerad partner, sambo eller barn som fortfarande bor hemma); - var din arbetsplats finns (studier vid högskola eller universitet jämställs i detta fall med arbete); - storleken och standarden på de olika bostäderna; - hur ofta du vistas i de olika bostäderna	https://skatteverket.se/privat/etjansterochblanketter/svarpavanligafragor/flyttfolkbokforing.4.18e1b10334ebe8bc8000705.html
-47	Skatteverket	Flyttning och folkbokföring	469	Jag flyttar tillfälligt från min nuvarande adress. Måste jag ändra min folkbokföring?	469	Om din vistelse på den andra adressen är kortare än ett år behöver du inte ändra din folkbokföring (anmäla flyttning), under förutsättning att du har för avsikt att flytta tillbaka till den ursprungliga bostaden. Om du bor på den andra adressen längre tid än ett år måste du anmäla flyttning dit.	https://skatteverket.se/privat/etjansterochblanketter/svarpavanligafragor/flyttfolkbokforing.4.18e1b10334ebe8bc8000705.html
-47	Skatteverket	Flyttning och folkbokföring	470	Hur kan jag ordna med eftersändning av min post?	470	Kontakta Svensk Adressändring AB. www.adressandring.se. Telefon 020-97 98 99	https://skatteverket.se/privat/etjansterochblanketter/svarpavanligafragor/flyttfolkbokforing.4.18e1b10334ebe8bc8000705.html
-47	Skatteverket	Flyttning och folkbokföring	471	Jag ska flytta utomlands. Ska jag ändra min folkbokföring?	471	Om du planerar att bo utomlands ett år eller mer ska du anmäla detta till Skatteverket. Du ska också anmäla flyttning till utlandet när du planerat att stanna utomlands kortare tid men sedan förlänger din vistelse till ett år eller mer. Du anmäler flyttning till utlandet på blankett SKV 7665.	https://skatteverket.se/privat/etjansterochblanketter/svarpavanligafragor/flyttfolkbokforing.4.18e1b10334ebe8bc8000705.html
-47	Skatteverket	Flyttning och folkbokföring	472	Jag bor både i Sverige och utomlands. Ska jag vara folkbokförd i Sverige?	472	Det beror i första hand på hur mycket tid du tillbringar i Sverige respektive utlandet. Om du har enkel bosättning i Sverige, dvs. om du tillbringar mindre än 52 dagar per år i utlandet (mindre än en sjundedel av tiden) ska du även i fortsättningen vara folkbokförd i Sverige. Om förhållandet är det omvända, dvs. att du har enkel bosättning i utlandet, ska du anmäla flyttning till utlandet. Om du har dubbel bosättning, dvs. om du tillbringar mer än 52 dagar per år, dels i Sverige, dels i ett annat land/andra länder, får en bedömning göras om du ska vara folkbokförd i Sverige eller inte. De omständigheter som påverkar bedömningen är till exempel: - ;var din familj är bosatt (med familj menas maka, make, registrerad partner, sambo eller barn som fortfarande bor hemma); - var du har din arbetsplats (heltidsstudier vid högskola eller universitet jämställs med arbete); - hur mycket tid du tillbringar i respektive land; - typ av bostad i respektive land.	https://skatteverket.se/privat/etjansterochblanketter/svarpavanligafragor/flyttfolkbokforing.4.18e1b10334ebe8bc8000705.html
-47	Skatteverket	Flyttning och folkbokföring	473	Jag ska studera utomlands. Måste jag anmäla flyttning till utlandet?	473	Ja, under vissa förutsättningar. Om du planerar att studera utomlands ett år eller mer ska du anmäla flyttning till utlandet hos Skatteverket. Du ska också anmäla flyttning till utlandet när du planerat att stanna kortare tid men sedan förlänger din vistelse till ett år eller mer. Räkna in skolloven i tiden du studerar utomlands, även om du reser hem till Sverige då. Om du bedriver heltidsstudier utomlands men trots det vistas i Sverige i sådan omfattning (minst en sjundedel av tiden) att du har dubbel bosättning avgörs din folkbokföring av hur ditt boende ser ut i övrigt. De omständigheter som tas hänsyn till är bland annat följande: - var din familj är bosatt (med familj menas maka, make, registrerad partner, sambo eller barn som fortfarande bor hemma); - hur mycket tid du tillbringar i respektive land; - typ av bostad i respektive land; - var du har din huvudsakliga sysselsättning. Du anmäler flyttning till utlandet på blankett SKV 7665.	https://skatteverket.se/privat/etjansterochblanketter/svarpavanligafragor/flyttfolkbokforing.4.18e1b10334ebe8bc8000705.html
-47	Skatteverket	Flyttning och folkbokföring	474	Vad händer med mitt medborgarskap och personnummer om jag flyttar utomlands?	474	Ditt svenska medborgarskap påverkas inte av att du flyttar utomlands och registreras som utflyttad från Sverige. Du behåller även ditt svenska personnummer.	https://skatteverket.se/privat/etjansterochblanketter/svarpavanligafragor/flyttfolkbokforing.4.18e1b10334ebe8bc8000705.html
-48	Skatteverket	Folkbokföring på lägenhet	475	På mitt kontrakt står även ett annat nummer för min lägenhet. Vilket ska jag uppge i min anmälan om flyttning?	475	Fastighetsägare och bostadsrättsföreningar har många gånger även egna nummer på sina lägenheter som de använder i den egna lägenhetsförteckningen. Dessa nummer kan ibland kallas objektsnummer. När du anmäler flyttning till en lägenhet ska du inte uppge detta nummer i din anmälan, utan istället ett fyrsiffrigt nummer som ska finnas anslaget på synlig plats i fastigheten. Kontakta din fastighetsägare eller bostadsrättsförening om du är osäker på vilket lägenhetsnummer du har.	https://skatteverket.se/privat/etjansterochblanketter/svarpavanligafragor/lagenhetsnummer.4.1a098b721295c544e1f80001254.html
-48	Skatteverket	Folkbokföring på lägenhet	476	Ingår lägenhetsnumret i min adress?	476	Ja, lägenhetsnummer ingår i din adress i folkbokföringen. Det innebär att lägenhetsnumret kommer att finnas med på brev från myndigheter. På övrig post kan det se olika ut beroende på var avsändaren hämtar din adress.	https://skatteverket.se/privat/etjansterochblanketter/svarpavanligafragor/lagenhetsnummer.4.1a098b721295c544e1f80001254.html
-48	Skatteverket	Folkbokföring på lägenhet	477	Hur får jag reda på vilket lägenhetsnummer jag har?	477	Du hittar ditt lägenhetsnummer i ditt bostadskontrakt. Fastighetsägaren ska anslå lägenhetsnumren väl synligt i fastigheten, till exempel på din dörr, på porttavlan eller på din postlåda i entrén. Din fastighetsägare eller bostadsrättsförening kan informera dig om vilket lägenhetsnummer du har.	https://skatteverket.se/privat/etjansterochblanketter/svarpavanligafragor/lagenhetsnummer.4.1a098b721295c544e1f80001254.html
-48	Skatteverket	Folkbokföring på lägenhet	478	Hur är ett lägenhetsnummer uppbyggt?	478	Lägenhetsnumret består av fyra siffror och är en ny adresstandard som är enhetligt utformad. Med det fyrsiffriga numret kan man lokalisera lägenheten i fastigheten genom att utläsa dels våningsplan, dels var lägenheten är belägen på våningsplanet.	https://skatteverket.se/privat/etjansterochblanketter/svarpavanligafragor/lagenhetsnummer.4.1a098b721295c544e1f80001254.html
-48	Skatteverket	Folkbokföring på lägenhet	479	Vem har bestämt att vi ska ha lägenhetsnummer?	479	Det är Riksdagen som har beslutat om upprättandet av ett lägenhetsregister och folkbokföring på lägenhet. Det gjorde de år 2006 i lag (2006:378) om lägenhetsregister och ändring i folkbokföringslagen ( 1991:481) gällande folkbokföring på lägenhet.	https://skatteverket.se/privat/etjansterochblanketter/svarpavanligafragor/lagenhetsnummer.4.1a098b721295c544e1f80001254.html
-48	Skatteverket	Folkbokföring på lägenhet	480	Varför har lägenhetsnummer införts i flerbostadshus?	480	Lägenhetsnummer har införts för att Statistiska Centralbyrån (SCB) ska kunna ta fram hushålls- och bostadsstatistik, det vill säga information om antal bostäder, hushåll och hushållens storlek. Statistiken behövs bland annat för att få bra underlag för planering, resursfördelning, forskning med mera, på såväl nationell, regional som kommunal nivå. Hushålls- och bostadsstatistik utgör en av de mest grundläggande kunskaperna om ett samhälle som behövs för att beslutsfattare, allmänhet och forskare ska få kunskap om rådande förhållanden.	https://skatteverket.se/privat/etjansterochblanketter/svarpavanligafragor/lagenhetsnummer.4.1a098b721295c544e1f80001254.html
-49	Skatteverket	Id-kort	481	Kan Skatteverket göra några undantag med anledning av Corona (Covid-19) vid utfärdande av id-kort?	481	Nej, Skatteverket kan inte göra undantag vid utfärdande av id-kort utan vi behöver följa de lagar och regler som styr vår verksamhet. Under följande sidor kan du läsa mer om vad som gäller för dig.	https://skatteverket.se/4.2ef18e6a125660db8b080003789.html
-49	Skatteverket	Id-kort	482	Kan någon annan än jag hämta ut mitt id-kort?	482	Nej, du behöver själv hämta ut ditt id-kort då vi endast kan lämna ut id-kortet till dig personligen	https://skatteverket.se/4.2ef18e6a125660db8b080003789.html
-49	Skatteverket	Id-kort	483	Vad bör jag tänka på när jag ska fotograferas?	483	Huvudbonad och mörka glasögon får endast bäras av religiösa eller medicinska skäl. Huvudbonaden bör inte vara vit eller väldigt ljus då bakgrunden som används vid fotograferingen är vit. Vit eller väldigt ljusa färger medför att kontrasten till bakgrunden försvinner och att bara ansiktet syns på det färdiga id-kortet.	https://skatteverket.se/4.2ef18e6a125660db8b080003789.html
-49	Skatteverket	Id-kort	484	Måste jag ha ett nytt id-kort om jag byter namn eller personnummer?	484	Ja, för att du ska kunna använda ditt id-kort är det viktigt att det innehåller dina rätta personuppgifter, som finns i folkbokföringen. Du måste själv tänka på att ansöka om ett nytt id-kort om du ändrar dina personuppgifter. Skatteverket skickar ingen påminnelse. Du ska även tänka på att byta ditt svenska pass om du har ett sådant	https://skatteverket.se/4.2ef18e6a125660db8b080003789.html
-49	Skatteverket	Id-kort	485	Vad händer med mitt id-kort nu när Skatteverkets id-kort bytt utseende?	485	Har du ett id-kort som utfärdats mellan den 1 juni 2009 fram till den 1 mars 2013 är det giltigt till och med det datum som framgår på kortet, om du inte själv spärrar kortet innan det datumet.	https://skatteverket.se/4.2ef18e6a125660db8b080003789.html
-49	Skatteverket	Id-kort	486	När kan jag använda min e-legitimation?	486	På id-kortet finns en e-legitimation. Med den kan du använda dig av de e-tjänster som bland annat finns på Skatteverkets och Försäkringskassans webbplatser, till exempel när du deklarerar. För att använda e-legitimationen behöver du en kortläsare kopplad till en dator. Kortläsare finns på de flesta elektronikkedjor.	https://skatteverket.se/4.2ef18e6a125660db8b080003789.html
-49	Skatteverket	Id-kort	487	Om jag ansöker om ett nytt id-kort från Skatteverket, vad händer då med mitt gamla id-kort?	487	Har du ett id-kort utfärdat av Skatteverket och ansöker om ett nytt id-kort hos Skatteverket, spärras ditt gamla kort om du till exempel ansöker om ett nytt id-kort för att du bytt namn.	https://skatteverket.se/4.2ef18e6a125660db8b080003789.html
-49	Skatteverket	Id-kort	488	Hur får jag veta när jag kan hämta mitt id-kort?	488	När id-kortet är klart för uthämtning får du ett sms eller ett aviseringsbrev till din folkbokföringsadress med information om att du kan hämta ditt id-kort. Du kommer även få ett brev som innehåller även de koder du behöver för att kunna använda din e-legitimation. Dessa ska inte tas med till kontoret när du hämtar ditt id-kort.	https://skatteverket.se/4.2ef18e6a125660db8b080003789.html
-49	Skatteverket	Id-kort	489	Var kan jag ansöka om id-kort?	489	Det finns 27 servicekontor som utfärdar id-kort. Utöver dessa finns det ytterligare 11 servicekontor som lämnar ut id-kort.	https://skatteverket.se/4.2ef18e6a125660db8b080003789.html
-49	Skatteverket	Id-kort	490	Kan jag använda Skatteverkets id-kort när jag reser utomlands?	490	Nej, Skatteverkets id-kort kan inte användas istället för pass eller resehandling för resor utomlands. Skatteverkets id-kort är en godkänd id-handling endast inom Sverige. Är du svensk medborgare kan du ansöka om det nationella id-kort hos polisen. Det nationella id-kortet går att använda som resehandling inom Schengenområdet. Läs mer på polisens webbplats.	https://skatteverket.se/4.2ef18e6a125660db8b080003789.html
-49	Skatteverket	Id-kort	491	Är Skatteverkets id-kort SIS-märkt?	491	Skatteverkets id-kort är, i likhet med andra statliga id-handlingar såsom körkort och nationellt identitetskort, inte SIS-märkt. Dessa kort uppfyller dock säkerhetsmässigt minst samma krav som för ett SIS-märkt kort. När det gäller kortets utseende så följer det den standard som certifieringsorganet DNV har fastställt för svenska id-handlingar. Kortet kan därför användas i samhället på samma sätt som ett SIS-märkt id-kort.	https://skatteverket.se/4.2ef18e6a125660db8b080003789.html
-49	Skatteverket	Id-kort	492	Hur ansöker jag om ett id-kort (identitetskort) hos Skatteverket?	492	För att få ansöka måste du: - personligen besöka ett av Skatteverkets kontor som utfärdar id-kort; - ha betalat ansökningsavgiften innan du besöker kontoret; - kunna identifiera dig med en id-handling eller intygsgivare, dvs. visa vem du är; - vara folkbokförd i Sverige; - ha fyllt 13 år; - ha din vårdnadshavares godkännande om du inte fyllt 18 år. Vi rekommenderar att du noga läser igenom villkoren för att få ansöka innan du besöker kontoret.	https://skatteverket.se/4.2ef18e6a125660db8b080003789.html
-49	Skatteverket	Id-kort	493	Måste jag vara svensk medborgare för att få ett id-kort?	493	Nej, alla som är folkbokförda i Sverige och är över 13 år kan ansöka om ett id‑kort, oavsett medborgarskap. Läs mer om vilka regler som gäller. Är du däremot svensk medborgare kan du istället ansöka om det nationella id-kortet som Polisen utfärdar. Läs mer på polisens webbplats.	https://skatteverket.se/4.2ef18e6a125660db8b080003789.html
-49	Skatteverket	Id-kort	494	Måste jag ha ett nytt id-kort om jag byter namn?	494	Ja, för att du ska kunna använda ditt id-kort är det viktigt att det innehåller ditt rätta namn, som finns i folkbokföringen. Du måste själv tänka på att ansöka om ett nytt id-kort om du ändrar ditt namn. Skatteverket skickar ingen påminnelse.	https://skatteverket.se/4.2ef18e6a125660db8b080003789.html
-49	Skatteverket	Id-kort	495	Ska jag ta med ett eget foto vid ansökan om id-kort?	495	Nej, av säkerhetsskäl blir du fotograferad hos Skatteverket i samband med att du ansöker om id-kortet. Framför allt vill vi vara helt säkra på att det är den person som ansöker om id-kortet som finns avbildad på kortet. Detta är viktigt för att kortet sedan ska kunna användas som en fullgod legitimation och inte ifrågasättas av till exempel banker och butiker som ska ta emot det.	https://skatteverket.se/4.2ef18e6a125660db8b080003789.html
-49	Skatteverket	Id-kort	496	Varför kan man ansöka om id-kort på så få platser?	496	Skatteverket utvärderar löpande var behoven är som störst. Det id-kort som Skatteverket nu utfärdar är ett komplement till andra id-kort, till exempel dem som banker och polisen utfärdar. För dig som inte kan få ett id-kort någon annanstans är Skatteverkets verksamhet därför en klar förbättring, trots resväg.	https://skatteverket.se/4.2ef18e6a125660db8b080003789.html
-50	Skatteverket	Inkomst av tjänst	497	Är inkomst från jultidningsförsäljning skattepliktig?	497	Ja, provision eller annan ersättning från försäljning av jultidningar och liknande är normalt skattepliktig inkomst av tjänst. Men du behöver inte deklarera om du tjänade mindre än 19 670 kronor under inkomståret 2019 och mindre än 20 008 under inkomståret 2020.	https://skatteverket.se/4.18e1b10334ebe8bc80002849.html
-50	Skatteverket	Inkomst av tjänst	498	Varför får jag kvarskatt varje år?	498	När man har fler än en arbetsgivare eller pensionsutbetalare samtidigt kan skatteavdraget bli för lågt. Den utbetalare som betalar den högsta inkomsten (huvudutbetalaren) ska göra skatteavdrag enligt skattetabell, medan de andra utbetalarna ska göra avdrag med 30 procent. För att undvika kvarskatt kan man antingen begära att huvudutbetalaren gör ett förhöjt skatteavdrag eller ansöka om jämkning hos Skatteverket. Du som har investeringssparkonto, äger fonder eller har bostadsuppskov ska betala skatt på en schablonintäkt. Den är ifylld på din deklaration.  Du som äger fastighet ska betala fastighetsavgift eller fastighetsskatt. Detta är inkomster som inte skattetabellerna tar hänsyn till. Därför kan det hända att ditt skatteavdrag blir för lågt.	https://skatteverket.se/4.18e1b10334ebe8bc80002849.html
-50	Skatteverket	Inkomst av tjänst	499	Jag får ladda min elbil med min arbetsgivares laddare vid arbetsplatsen. Ska jag skatta för detta?	499	Ja, förmån av fritt drivmedel är en skattepliktig förmån som värderas till marknadsvärdet, dvs. normalt arbetsgivarens faktiska kostnad för drivmedlet inklusive moms. Värderingen av förmån av fritt drivmedel i form av el får göras utifrån dels uppskattad åtgång av el per mil, dels marknadsvärdet för elen (t.ex. priset per kilowattimme). Det är uppgifter som arbetsgivaren behöver ta fram för varje bil. Hur stort förmånsbeloppet blir beror på om det gäller fri el till egen bil eller till förmånsbil. Om det gäller din egen bil beräknas förmånen till belopp motsvarande marknadsvärdet. Om det gäller din förmånsbil beräknas förmånen till belopp motsvarande marknadsvärdet multiplicerat med 1,2.	https://skatteverket.se/4.18e1b10334ebe8bc80002849.html
-50	Skatteverket	Inkomst av tjänst	500	I mitt arbete på en restaurang får jag ibland dricks av gästerna. Ska jag skatta för dricksen?	500	Ja, dricksen är skattepliktig inkomst av tjänst. Om drickspengarna finns med i belopp som du fått kontrolluppgift på, ingår de i belopp som förifyllts på din deklaration. I annat fall ska du själv redovisa dricksen i deklarationen. Du kan läsa mer om dricks på Rättslig vägledning. 	https://skatteverket.se/4.18e1b10334ebe8bc80002849.html
-50	Skatteverket	Inkomst av tjänst	501	Min arbetsgivare har betalat parkeringsböter för mig. Ska jag skatta för detta?	501	Ja, arbetsgivarens betalning av parkeringsböter för dig behandlas som skattepliktig lön. Det gäller oavsett om du fått parkeringsböterna vid en tjänsteresa eller privat. Det saknar betydelse om parkeringsböterna gäller en förmånsbil eller en privatägd bil.	https://skatteverket.se/4.18e1b10334ebe8bc80002849.html
-50	Skatteverket	Inkomst av tjänst	502	Skatteverket har i specifikation till inkomstdeklarationen redovisat vilka uppgifter som Sverige fått om utbetalning av finsk pension. Ska jag deklarera den finska pensionen?	502	Du som bodde i Sverige den 4 april 2008 och bor kvar här behöver inte ta upp din finska pension. Det gäller under förutsättning att du börjat få finsk pension utbetalad redan före den 5 april 2008. Stämmer detta på din situation så får du gärna lämna upplysningar i inkomstdeklarationen. För dig som antingen flyttat in efter den 4 april, eller börjat få finsk pension utbetalad efter detta datum, kan ersättningarna vara skattepliktiga i Sverige. Du bör därför lämna upplysningar i din inkomstdeklaration om utbetalare, vad ersättningen heter och när utbetalningen påbörjades. Eventuellt kan Skatteverket behöva kontakta dig för ytterligare upplysningar. Om du blir beskattad i såväl Finland som i Sverige är grundregeln att den svenska skatten sätts ned med den finska skatten.	https://skatteverket.se/4.18e1b10334ebe8bc80002849.html
-50	Skatteverket	Inkomst av tjänst	503	Jag får lön från två olika arbetsgivare. Hur gör jag för att undvika kvarskatt?	503	När du har fler än en arbetsgivare eller pensionsutbetalare samtidigt kan skatteavdraget bli för lågt. Den utbetalare som betalar den högsta inkomsten (huvudutbetalaren) ska göra skatteavdrag enligt skattetabell, medan de andra utbetalarna ska göra avdrag med 30 procent. Om du tror att du kommer att få kvarskatt även nästa år kan du be din arbetsgivare eller pensionsutbetalare att dra mer skatt. På så sätt kan du enkelt undvika kvarskatt.	https://skatteverket.se/4.18e1b10334ebe8bc80002849.html
-50	Skatteverket	Inkomst av tjänst	504	Jag har en miljöbil som förmånsbil. Hur beräknas förmånsvärdet?	504	Det finns särskilda nedsättningsregler för miljöbilar som medför att förmånsvärdet i många fall blir väsentligt lägre för en miljöbil än för närmast jämförbara bil utan miljöanpassad teknik. Arbetsgivaren kan själv, utan särskild ansökan till Skatteverket, sätta ned förmånsvärdet för miljöbilar. Nedsättningsreglerna för miljöbilar: - El- och laddhybridbilar, som kan laddas från elnätet, samt gasbilar (ej gasol) ) justeras först till en jämförbar bil utan miljöteknik. Därefter sätts förmånsvärdet ner med 40 procent, max 16 000 kronor inkomstår 2012-2016 och max 10 000 kr från och med inkomstår 2017; - Etanolbilar, elhybridbilar, som inte kan laddas från elnätet, och bilar som kan köras på gasol, rapsmetylester samt övriga typer av miljöanpassade drivmedel justeras enbart ner till jämförbar bil. Reglerna är tidsbegränsade och gäller till och med inkomståret 2020.	https://skatteverket.se/4.18e1b10334ebe8bc80002849.html
-50	Skatteverket	Inkomst av tjänst	505	Jag har fått fria resor till och från arbetet. Ska jag skatta för detta?	505	Om din arbetsgivare har betalat dig för resor mellan bostad och arbetsplats ska du ta upp ersättningen som lön. Du har sedan rätt till avdrag på samma sätt som om du själv hade haft kostnaden för resorna. I speciella fall kan dock förmån av fria resor till och från arbetet vara skattefri. Det gäller om du som enda ersättning för ett arbete får resorna till och från arbetsplatsen betalda. Så kan det t.ex. vara om du medverkat i ett debattprogram i tv eller arbetar som funktionär i ideella föreningar eller liknande. De fria resorna är skattefria även om du får enklare förfriskningar på platsen. Om du däremot också får andra förmåner betalda, som hotellrum och måltider, gäller vanliga regler och resorna ska alltså beskattas. Även kostnadsersättning för resor till och från arbetsplatsen kan vara skattefri under förutsättning att du inte får någon annan ersättning eller skattepliktig förmån för arbetet och ersättningen inte överstiger utgifterna för resorna eller, vid resor med egen bil, 18,50 kronor per mil.	https://skatteverket.se/4.18e1b10334ebe8bc80002849.html
-50	Skatteverket	Inkomst av tjänst	506	Vilka regler gäller för kostnadsersättning för resor som jag har haft i samband med en anställningsintervju?	506	Om du har fått betald resa eller kostnadsersättning för en resa till eller från en anställningsintervju så är ersättningen skattefri. Ersättningen får inte vara högre än kostnaderna för resan. En förutsättning för skattefriheten är att resan görs inom EU- och EES-området. Om du har kört med egen bil får inte ersättningen vara högre än 18,50 kronor per mil. Använder du egen eller närståendes eller sambos förmånsbil kan du få en skattefri ersättning för diesel med 6,50 kronor per mil och för annat drivmedel med 9,50 kronor per mil. För en laddhybridbil som kan drivas både med el och med diesel gäller det högre beloppet, det vill säga 9,50 kronor per mil. Om du har fått en högre ersättning är den överskjutande delen skattepliktig som lön.	https://skatteverket.se/4.18e1b10334ebe8bc80002849.html
-50	Skatteverket	Inkomst av tjänst	507	Jag har utnyttjat mina personaloptioner, vad ska jag göra?	507	Du ska anmäla utnyttjandet till den arbetsgivare som du arbetade hos när du erbjöds att delta i optionsprogrammet. Arbetsgivaren ska sedan redovisa förmånen i arbetsgivardeklarationen, göra skatteavdrag och betala in arbetsgivaravgifter. Detta ska göras senast månaden efter det att du utnyttjat dina personaloptioner till förvärv av värdepapper.	https://skatteverket.se/4.18e1b10334ebe8bc80002849.html
-50	Skatteverket	Inkomst av tjänst	508	Jag har varit med i en tävling och vunnit pris. Ska jag skatta för vinsten?	508	Om du har varit med i en tävling i t.ex. TV eller en tidning och vunnit, ska du vanligtvis betala skatt på vinsten. Om det är den personliga prestationen som avgör om du vinner ska du beskattas för vinsten. Om det är slumpen som avgör om du vinner är vinsten skattefri. Tävlingsvinster, som du inte fått genom anställning eller uppdrag, är skattefria om de består av föremål som värderas till högst 1 400 kronor inkomståret 2019 och 2020.	https://skatteverket.se/4.18e1b10334ebe8bc80002849.html
-50	Skatteverket	Inkomst av tjänst	509	Jag är aktiv inom idrottsrörelsen. Gäller några speciella skatteregler för mig?	509	Om du har utövat någon idrott som aktiv eller som tränare, domare eller liknande så ska du skatta för alla kontanta ersättningar, presentkort, stipendier och förmåner (exempelvis fri bil och bostad) som du har fått. Om du har fått traktamente i samband med övernattning utanför din vanliga arbetsort behöver du inte redovisa ersättningen i deklarationen om ersättningen inte är högre än det avdragsgilla schablonbeloppet. Läs om schablonbeloppet på sidan Traktamente. Samma sak gäller om du använt egen bil vid tjänsteresa och fått bilersättning som inte är högre än 18,50 kronor per mil. Har du fått traktamentsersättning för arbete på din vanliga arbetsort eller vid tjänsteresa utan samband med övernattning betraktas ersättningen som lön. Fria resor mellan bostaden och arbetsplatsen, till exempel träningslokalen, kan vara skattefria. Detta kräver att några andra skattepliktiga ersättningar inte betalas ut på grund av tjänsten. Samma gäller utbetald ersättning för sådana resor med egen bil om ersättningen inte överstiger 18,50 kronor per mil. Om du har fått priser i form av minnesföremål är dessa skattefria. Detsamma gäller andra tävlingsvinster om de består av föremål som värderas till högst 1 400 kronor inkomståret 2019 och 2020. Du får göra avdrag för de utgifter som varit nödvändiga för att utöva verksamheten. Avdraget får i regel inte överstiga inkomsterna. Har du haft kostnader för idrottsredskap eller annan specialutrustning kan du få avdrag för anskaffningskostnaden. Kostnaderna kan också beräknas schablonmässigt till ett belopp som motsvarar ersättningen från idrottsverksamheten men högst 3 000 kronor. Observera att bl.a. utgifter för idrottsredskap och specialutrustning bara är avdragsgilla till den del de tillsammans med övriga utgifter vid punkt 2.4 i deklarationsblanketten överstiger 5 000 kronor. Detta gäller även om du gör avdrag med schablonbeloppet 3 000 kronor.	https://skatteverket.se/4.18e1b10334ebe8bc80002849.html
-50	Skatteverket	Inkomst av tjänst	510	Är dagpenning vid tjänstgöring inom totalförsvaret en skattepliktig inkomst?	510	Ja, dagpenning som du får vid utbildning och tjänstgöring vid det svenska totalförsvaret är en skattepliktig intäkt av tjänst. Följande ersättningar till totalförsvarspliktiga eller till de som genomgår militär utbildning inom Försvarsmakten som rekryter är skattefria: - Dagsersättningar och tillägg till sådana ersättningar, månadsersättningar, naturaförmåner, fälttraktamenten, befattningspenningar, utbildningspremier, utryckningsbidrag eller avgångsvederlag; - Familjebidrag (som inte betalas ut i form av näringsbidrag).	https://skatteverket.se/4.18e1b10334ebe8bc80002849.html
-50	Skatteverket	Inkomst av tjänst	511	Jag arbetar som au pair och bor hemma hos en familj. Ska jag skatta för bostad och måltider?	511	Har du fått fri bostad och mat i ditt arbete som till exempel au pair eller hemhjälp, ska du betala skatt för förmånen. Särskilda värderingsregler gäller när en person får bostad och kost av en annan person i dennes hushåll. Värdet av bostad är 600 kronor för en hel månad, annars 20 kronor per dag. Två eller flera måltider värderas till 50 kronor per dag. Om du bara får en måltid per dag ska du inte skatta för måltiden.	https://skatteverket.se/4.18e1b10334ebe8bc80002849.html
-50	Skatteverket	Inkomst av tjänst	512	Jag har accepterat ett erbjudande om att delta i ett personaloptionsprogram. Hur ska jag redovisa optionerna i min inkomstdeklaration?	512	Ett accepterande av ett erbjudande om att delta i ett personaloptionsprogram behöver du inte redovisa i din inkomstdeklaration. Du ska däremot redovisa personaloptionerna när du rent faktiskt utnyttjar dem till köp av aktier. Personaloptionsförmånen redovisas som skattepliktig förmån tillsammans med kontant bruttolön m.m. i ruta 1.1 i inkomstdeklarationen. Under "Övriga upplysningar" skriver du att bruttolönen inkluderar personaloptionsförmån och till vilket belopp denna uppgår. Vill du ha mer information kan du läsa på sidan "Personaloptioner".	https://skatteverket.se/4.18e1b10334ebe8bc80002849.html
-51	Regeringskansliet	Infrastrukturdepartementet :: Infrastrukturdepartementet :: Frågor och svar särskild drivmedelskompensation	513	Vilka kommer att få kompensation?	513	Grundregeln är att alla som äger eller leasar en personbil omfattas av kompensationen. Stödet är 1000 kronor per personbil. Personer som bor i stödområde 1, 2 och 3 och som äger en personbil får ytterligare 500 kronor i kompensation. Kompensationen utgår för maximalt en bil per person.	https://www.regeringen.se/artiklar/2022/03/fragor-och-svar-sarskild-drivmedelskompensation/
-51	Regeringskansliet	Infrastrukturdepartementet :: Infrastrukturdepartementet :: Frågor och svar särskild drivmedelskompensation	514	När kommer kompensationen att betalas ut?	514	Regeringen återkommer om de närmare detaljerna. Det är ett omfattande system som ska till för utbetalningen av kompensationen och kan därför ta tid att få på plats, men regeringen kommer arbeta för att det ska betalas ut så fort det bara går.  Regeringens utgångspunkt är att drivmedelskompensationen ska betalas ut med automatik senast från augusti.	https://www.regeringen.se/artiklar/2022/03/fragor-och-svar-sarskild-drivmedelskompensation/
-51	Regeringskansliet	Infrastrukturdepartementet :: Infrastrukturdepartementet :: Frågor och svar särskild drivmedelskompensation	515	Varför just 1000 kronor per bil?	515	En kompensation på 1 000 kronor kommer att lindra konsekvenserna av dagens höga drivmedelspriser. I gles- och landsbygdsområden där människor är särskilt beroende av bilen kommer de att få en högre kompensation om 1 000 + 500 kronor. Regeringen har även presenterat andra åtgärder som kommer att lindra konsekvenserna för bilägare.	https://www.regeringen.se/artiklar/2022/03/fragor-och-svar-sarskild-drivmedelskompensation/
-51	Regeringskansliet	Infrastrukturdepartementet :: Infrastrukturdepartementet :: Frågor och svar särskild drivmedelskompensation	516	Kommer kompensationen att ges oavsett om det är ett elfordon eller om man tankar med diesel?	516	Ja. Kompensationen kommer omfatta samtliga personbilar och därmed även el- och hybridbilar.	https://www.regeringen.se/artiklar/2022/03/fragor-och-svar-sarskild-drivmedelskompensation/
-51	Regeringskansliet	Infrastrukturdepartementet :: Infrastrukturdepartementet :: Frågor och svar särskild drivmedelskompensation	517	Kommer kompensation ges till den som har leasat en bil?	517	Ja. Kompensationen kommer även omfatta privatpersoner som leasar en personbil.	https://www.regeringen.se/artiklar/2022/03/fragor-och-svar-sarskild-drivmedelskompensation/
-51	Regeringskansliet	Infrastrukturdepartementet :: Infrastrukturdepartementet :: Frågor och svar särskild drivmedelskompensation	518	Jag bor i en kommun som ingår i stödområdeskartan, men i en tätort som är exkluderad (t.ex. Umeå). Kommer jag få kompensation?	518	Grundregeln är att alla som äger en personbil omfattas av stödet. Därutöver får personer som bor i stödområde 1, 2 och 3 och som äger en personbil får ytterligare 500 kronor i kompensation. Den exakta utformningen kommer regeringen återkomma till. Regeringens prioritering har varit att i denna akuta situation så snabbt som möjligt få fram en kompensation som kan underlätta för människor i deras vardag.	https://www.regeringen.se/artiklar/2022/03/fragor-och-svar-sarskild-drivmedelskompensation/
-52	Regeringskansliet	Infrastrukturdepartementet :: Frågor och svar elpriskompensation :: Frågor och svar elpriskompensation för mars månad	519	När får jag mina pengar?	519	De första utbetalningarna för vinterns elpriskompensation kommer i april från ditt elnätsbolag. Exakt när du får din ersättning och på vilket sätt beror på vilket modell för återbetalning ditt elnätsbolag har.  När den förlängda elpris-kompensationen kan betalas ut får vi återkomma till efter dialog med elnätsbolagen. Precis som den ursprungliga elpriskompensationen så innebär detta ett frivilligt åtagande från elnätsbolagen. Nu har vi ett upparbetat system för detta så planeringen är att det inte ska bli någon större lucka mellan utbetalningarna till de hushåll som omfattas av elpriskompensationen.	https://www.regeringen.se/artiklar/2022/01/fragor-och-svar-elpriskompensation/
-52	Regeringskansliet	Infrastrukturdepartementet :: Frågor och svar elpriskompensation :: Frågor och svar elpriskompensation för mars månad	520	Varför omfattas bara södra Sverige?	520	De höga elpriserna, till följd av Rysslands invasion av Ukraina, har drabbat främst södra och mellersta Sverige. Därför går också stödet till elprisområde tre och fyra, så att vi hjälper de hushåll som har hög elkostnad. I norra Sverige har priserna tvärtom varit låga den senaste tiden och regeringen ser därför inte något behov av att även dessa hushåll ska få del av elpriskompensationen i mars månad.	https://www.regeringen.se/artiklar/2022/01/fragor-och-svar-elpriskompensation/
-52	Regeringskansliet	Infrastrukturdepartementet :: Frågor och svar elpriskompensation :: Frågor och svar elpriskompensation för mars månad	521	Vilka hushåll kommer att få ta del av stödet?	521	Hushållen ska haft en förbrukning om minst 400 kWh under mars månad och vara belägna i södra eller mellersta Sverige för att få del av stödet. Vidare måste hushållet ha ett avtal med ett elnätsbolag för att kunna få del av stödet. Har man inte ett avtal med ett elnätsbolag, t.ex. man bor i en bostadsrätt och bostadsrätten i stället har ett avtal med elnätsbolaget, får man inte del av kompensationen.	https://www.regeringen.se/artiklar/2022/01/fragor-och-svar-elpriskompensation/
-52	Regeringskansliet	Infrastrukturdepartementet :: Frågor och svar elpriskompensation :: Frågor och svar elpriskompensation för mars månad	522	Varför omfattar inte regeringens förslag företag?	522	De höga elpriserna påverkar naturligtvis både hushåll och företag. Däremot ska man komma ihåg att momsen på el generellt inte är någon kostnad för företagen, och hela elkostnaden är avdragsgill i näringsverksamheten. Vissa företag, till exempel tillverkningsindustrin, jordbruket och datorhallar, betalar en lägre skatt (0,6 öre/kWh) på elen. Elkostnader ingår också i de kostnader som man i vissa fall kan få ersättning för inom ramen för omställningsstödet.	https://www.regeringen.se/artiklar/2022/01/fragor-och-svar-elpriskompensation/
-53	Regeringskansliet	Infrastrukturdepartementet :: Frågor och svar elpriskompensation :: Frågor och svar elpriskompensation december 2021 samt januari och februari 2022	523	Varför är elkostnaderna så höga just nu?	523	Den främsta anledningen är stigande priser på fossila bränslen, särskilt naturgas. Under hösten har Europa sett större efterfrågan på naturgas samtidigt som Ryssland har strypt sin leverans av naturgas. Detta har lett till ökade energipriser på kontinenten vilket även påverkar elpriserna i Sverige.	https://www.regeringen.se/artiklar/2022/01/fragor-och-svar-elpriskompensation/
-53	Regeringskansliet	Infrastrukturdepartementet :: Frågor och svar elpriskompensation :: Frågor och svar elpriskompensation december 2021 samt januari och februari 2022	524	Varför baseras kompensationen på elförbrukning och inte kostnad?	524	Det främsta skälet är att regeringen snabbt vill få ett system på plats som är enkelt för berörda aktörer att administrera, och som i slutändan leder till att hushållen snabbare kan få del av ersättningen. En lösning som bygger på kostnaden skulle ta längre tid att få plats och vara svårare att administrera. En kompensation som bygger på elförbrukning kommer i många fall också träffa de som har en hög kostnad för elen.	https://www.regeringen.se/artiklar/2022/01/fragor-och-svar-elpriskompensation/
-53	Regeringskansliet	Infrastrukturdepartementet :: Frågor och svar elpriskompensation :: Frågor och svar elpriskompensation december 2021 samt januari och februari 2022	525	För vilka månader gäller stödet?	525	December 2021, januari 2022 och februari 2022.	https://www.regeringen.se/artiklar/2022/01/fragor-och-svar-elpriskompensation/
-53	Regeringskansliet	Infrastrukturdepartementet :: Frågor och svar elpriskompensation :: Frågor och svar elpriskompensation december 2021 samt januari och februari 2022	526	Vilka kan få kompensation?	526	Cirka 2 miljoner svenska hushåll kommer att få del av den här kompensationen. Det gäller både de med högre och lägre förbrukning, från 700 kWh per månad till 2000 kWh per månad. Modellen är utformad som en trappa som börjar på en förbrukningsnivå om 700 kWh per månad där kunden får 100 kronor per månad, sammanlagt 300 kr. De som har en förbrukning på över 2 000 kWh per månad kommer att kunna få 2 000 kr per månad, sammanlagt 6 000 kr. De hushåll som har drabbats av höga elräkningar under vintermånaderna ska få stöd. Elpriskompensationen gör ingen skillnad på var i landet man bor, eller om man bor i lägenhet, villa eller radhus.	https://www.regeringen.se/artiklar/2022/01/fragor-och-svar-elpriskompensation/
-53	Regeringskansliet	Infrastrukturdepartementet :: Frågor och svar elpriskompensation :: Frågor och svar elpriskompensation december 2021 samt januari och februari 2022	527	När kommer pengarna att betalas ut?	527	Från och med den 15 mars 2022 kommer elnätsbolagen kunna ansöka om elpriskompensationen för sina kunder hos Kammarkollegiet. Därefter kommer Kammarkollegiet att betala ut medlen till elnätsbolagen, för fortsatt vidareutbetalning till hushållen. Ett flertal elnätsbolag planerar att påbörja sina utbetalningar på fakturor som skickas ut till hushållen i april månad. Definitiv tidpunkt då varje hushåll får sitt stöd beror dock dels på hur elnätsbolaget valt att hantera förmedling av stöd, dels med vilka intervall kunden får sina räkningar, t.ex. månadsvist eller kvartalsvist. Det finns omkring 160 elnätsbolag, deras befintliga system för att återbetala pengar ser olika ut. Att gå via elnätsföretagens befintliga system sker i syfte att minska administrationen för elnätsföretagen så att stödet så snart som möjligt ska betalas ut till de berörda hushållen. Elnätbolaget kan till exempel antingen göra en utbetalning till kunden eller kreditera nästkommande faktura med motsvarande belopp som stödet innebär. Har en kund till exempel kvartalsvis faktura och elnätsbolaget valt att kreditera nästkommande faktura kan det av den anledningen dröja längre än om kunden har månadsvis fakturering.	https://www.regeringen.se/artiklar/2022/01/fragor-och-svar-elpriskompensation/
-53	Regeringskansliet	Infrastrukturdepartementet :: Frågor och svar elpriskompensation :: Frågor och svar elpriskompensation december 2021 samt januari och februari 2022	528	Måste jag söka pengarna, eller hur kommer det här att fungera?	528	Nej, du behöver inte ansöka om pengarna, utbetalningen kommer att ske automatiskt från ditt elnätsbolag, antingen genom en utbetalning eller kreditering på fakturan.	https://www.regeringen.se/artiklar/2022/01/fragor-och-svar-elpriskompensation/
-53	Regeringskansliet	Infrastrukturdepartementet :: Frågor och svar elpriskompensation :: Frågor och svar elpriskompensation december 2021 samt januari och februari 2022	529	Hur får jag pengarna, får jag en utbetalning?	529	Elnätsbolaget väljer hur pengarna når hushållen. Det kan ske antingen genom att göra en utbetalning till kunden eller att kreditera nästkommande faktura med motsvarande belopp som stödet innebär. Det är alltså elnätsbolaget som bestämmer hur pengarna förmedlas till kund. Som kund kan du således inte välja hur stödet utbetalas.	https://www.regeringen.se/artiklar/2022/01/fragor-och-svar-elpriskompensation/
-53	Regeringskansliet	Infrastrukturdepartementet :: Frågor och svar elpriskompensation :: Frågor och svar elpriskompensation december 2021 samt januari och februari 2022	530	Hur mycket kan det här betyda för mig som enskild konsument?	530	Modellen är utformad som en trappa som börjar på en förbrukningsnivå om 700 kWh per månad där kunden får 100 kronor per månad. De som har en förbrukning på över 2 000 kWh per månad kommer att kunna få 2 000 kr per månad. Kompensationen sker i flera steg, i olika intervall av elförbrukning. Om man har en elförbrukning över 2000 kWh per månad slår man i taket för stödet. Ersättning betalas ut för förbrukning under december 2021, januari 2022 och februari 2022.	https://www.regeringen.se/artiklar/2022/01/fragor-och-svar-elpriskompensation/
-53	Regeringskansliet	Infrastrukturdepartementet :: Frågor och svar elpriskompensation :: Frågor och svar elpriskompensation december 2021 samt januari och februari 2022	531	Kommer den som bor i lägenhet att kunna få del av kompensationen?	531	Ja, om du har haft en hög elförbrukning. Elpriskompensationen gör ingen skillnad på om man bor i lägenhet, villa eller radhus. Du ska ha haft en elförbrukning över 700 kWh och därigenom en hög elräkning för att få ta del av elpriskompensationen.	https://www.regeringen.se/artiklar/2022/01/fragor-och-svar-elpriskompensation/
-53	Regeringskansliet	Infrastrukturdepartementet :: Frågor och svar elpriskompensation :: Frågor och svar elpriskompensation december 2021 samt januari och februari 2022	532	Gäller det här i hela Sverige?	532	Ja. Det är de hushåll med högst elförbrukning som kompenseras. Även hushåll i norra Sverige har fått högre elräkningar.	https://www.regeringen.se/artiklar/2022/01/fragor-och-svar-elpriskompensation/
-53	Regeringskansliet	Infrastrukturdepartementet :: Frågor och svar elpriskompensation :: Frågor och svar elpriskompensation december 2021 samt januari och februari 2022	533	Varför får även elprisområde 1 och 2/Norrland stöd?	533	Stödet riktas till de hushåll som har högst elförbrukning. Även hushåll i norra Sverige har fått högre elräkningar, även om priserna har varit betydligt lägre i prisområde 1 och 2 än övriga Sverige. Hushållen i Norrland står för en mindre del av de totala kostnaderna, cirka 20 procent, och det vore konstigt att lämna en stor del av landet utanför när vi gör en sådan här stor reform.	https://www.regeringen.se/artiklar/2022/01/fragor-och-svar-elpriskompensation/
-53	Regeringskansliet	Infrastrukturdepartementet :: Frågor och svar elpriskompensation :: Frågor och svar elpriskompensation december 2021 samt januari och februari 2022	534	Varför får de med fast avtal stöd? De har ju inte drabbats av prisökningarna?	534	De som har fastprisavtal har en slags försäkring. De har betalat mer varje månad under en längre tid för att försäkra sig mot oväntade höjningar och dessutom har priserna på nya fastprisavtal nu gått upp. Även den som sprider ut kostnaden för det här över längre tid ska ha rätt till ersättning.	https://www.regeringen.se/artiklar/2022/01/fragor-och-svar-elpriskompensation/
-53	Regeringskansliet	Infrastrukturdepartementet :: Frågor och svar elpriskompensation :: Frågor och svar elpriskompensation december 2021 samt januari och februari 2022	535	När kommer man senast få del av elpriskompensationen?	535	Elnätsbolagen måste betala ut elpriskompensationen till hushållen senast under 2022. De flesta hushållen bör dock ha fått del av kompensationen senast under sommaren 2022.	https://www.regeringen.se/artiklar/2022/01/fragor-och-svar-elpriskompensation/
-53	Regeringskansliet	Infrastrukturdepartementet :: Frågor och svar elpriskompensation :: Frågor och svar elpriskompensation december 2021 samt januari och februari 2022	536	Vilka hushåll kommer att få del av stödet?	536	Hushållen ska haft en förbrukning om minst 700 kWh per månad under någon av månaderna december 2021–februari 2022 för att få del av stödet. Vidare måste hushållet ha ett avtal med ett elnätsbolag för att kunna få del av stödet. Har man inte ett avtal med ett elnätsbolag, t.ex. man bor i en bostadsrätt och bostadsrätten i stället har ett avtal med elnätsbolaget, får man inte del av kompensationen.	https://www.regeringen.se/artiklar/2022/01/fragor-och-svar-elpriskompensation/
-53	Regeringskansliet	Infrastrukturdepartementet :: Frågor och svar elpriskompensation :: Frågor och svar elpriskompensation december 2021 samt januari och februari 2022	537	Varför får inte vissa bostadsrättsinnehavare del av stödet?	537	Regeringen har med denna reform önskat att ge kompensation till hushållen för de exceptionellt höga elpriserna under vintern. För att hushållen snabbt ska få del av kompensationen har regeringen valt en lösning som innebära att elnätsbolagen betalar ut kompensationen till hushållen. En annan lösning skulle innebära att kompensationen skulle bli försenad med minst flera månader. För att elnätsföretagen ska kunna betala ut stödet krävs att hushållet är kund hos elnätsföretagen så att elnätsföretaget har mätvärden för kundens förbrukning under månaderna december 2021–februari 2022 och uppgifterna om vem som ska få del av kompensationen. Har man inte ett avtal med ett elnätsbolag, t.ex. man bor i en bostadsrätt och bostadsrätten i stället har ett avtal med elnätsbolaget, får man inte del av kompensationen.	https://www.regeringen.se/artiklar/2022/01/fragor-och-svar-elpriskompensation/
-53	Regeringskansliet	Infrastrukturdepartementet :: Frågor och svar elpriskompensation :: Frågor och svar elpriskompensation december 2021 samt januari och februari 2022	538	Får man elpriskompensation för fritidshus?	538	Hushållen får elpriskompensation för förbrukning i fritidshus förutsatt att man uppfyller övriga krav för att få del av kompensationen, dvs har ett avtal med ett elnätsföretag och en förbrukning om minst 700 kWh.	https://www.regeringen.se/artiklar/2022/01/fragor-och-svar-elpriskompensation/
-53	Regeringskansliet	Infrastrukturdepartementet :: Frågor och svar elpriskompensation :: Frågor och svar elpriskompensation december 2021 samt januari och februari 2022	539	Kan man få kompensation för andra energislag än el?	539	Elpriskompensationen gäller endast för el. Det är de exceptionellt höga elpriserna under denna vinter som påverkat hushållens situation och regeringen har med denna kompensation beslutat om att lindra effekterna för hushållen för just detta.	https://www.regeringen.se/artiklar/2022/01/fragor-och-svar-elpriskompensation/
-53	Regeringskansliet	Infrastrukturdepartementet :: Frågor och svar elpriskompensation :: Frågor och svar elpriskompensation december 2021 samt januari och februari 2022	540	Vad händer om man har flyttat innan kompensationen har betalats ut?	540	Om ett hushåll har flyttat från sin bostad innan stödet har betalats ut får elnätsbolaget välja om kompensationen ska betalas ut till hushållet som flyttar ut från bostaden eller till hushållet som flyttar in i bostaden. Skälet för detta är att det kan vara svårt för elnätsbolaget att ha uppdaterade kontaktuppgifter för det hushåll som har flyttat ut. Vid flytt kan man därför kontakta sitt elnätsbolag för att få information om hur elnätsbolaget kommer att hantera kompensationen vid en flytt. 	https://www.regeringen.se/artiklar/2022/01/fragor-och-svar-elpriskompensation/
-54	Regeringskansliet	Jobba hos oss	541	Hur söker jag jobb i Regeringskansliet?	541	De flesta av Regeringskansliets rekryteringar görs genom platsannonsering och tillsätts med extern sökande. Om du hittar något som passar dig skickar du in en ansökan via vårt rekryteringssystem. Du kan skapa en prenumeration för att få nya annonser via e-post.	https://www.regeringen.se/jobba-hos-oss/vanliga-fragor-och-svar/
-54	Regeringskansliet	Jobba hos oss	542	Kan jag skicka in en spontanansökan?	542	De flesta anställningar tillsätts efter annonsering. Det är mycket ovanligt att en spontanansökan resulterar i en anställning. Du är i stället välkommen att ta del av våra lediga jobb och skicka in en ansökan när du hittar något som passar dig.	https://www.regeringen.se/jobba-hos-oss/vanliga-fragor-och-svar/
-54	Regeringskansliet	Jobba hos oss	543	Hur ser kompetensprofilen ut för de personer som rekryteras?	543	Våra nya medarbetare har ofta akademisk utbildning inom exempelvis statsvetenskap, ekonomi eller juridik och med något eller några års arbetslivserfarenhet. Språkkunskaper och förmåga att uttrycka sig väl i tal och skrift behövs i de flesta jobb i Regeringskansliet. Personliga egenskaper som alla medarbetare i Regeringskansliet behöver ha är ansvarstagande, omdöme, flexibilitet och servicekänsla. För att ta fram ett kompetent och sakligt underlag inför regeringens beslut behövs också självständighet och integritet – men även lojalitet med de beslut som fattas.	https://www.regeringen.se/jobba-hos-oss/vanliga-fragor-och-svar/
-54	Regeringskansliet	Jobba hos oss	544	Måste jag ha arbetslivserfarenhet?	544	I de allra flesta fall söker Regeringskansliet personer med några års erfarenhet från liknande arbete. Det kan vara arbete på en annan myndighet, i en internationell organisation eller inom EU. Det finns naturligtvis många fler exempel på lämpliga erfarenheter, så ta gärna del av våra platsannonser.	https://www.regeringen.se/jobba-hos-oss/vanliga-fragor-och-svar/
-54	Regeringskansliet	Jobba hos oss	545	Behöver jag vara svensk medborgare för att få anställning?	545	För de flesta av Regeringskansliets anställningar krävs inte svenskt medborgarskap. Om ett sådant krav finns så anges det i annonsen.	https://www.regeringen.se/jobba-hos-oss/vanliga-fragor-och-svar/
-54	Regeringskansliet	Jobba hos oss	546	Tar ni emot praktikanter?	546	Ja, Regeringskansliet tar emot många praktikanter varje år. Det berikar vår verksamhet samtidigt som det ger dig som praktiserar värdefull erfarenhet av statsförvaltningen. Hur många och var praktikplatserna finns avgörs från år till år. Praktiken är oavlönad. Vi annonserar lediga praktikplatser och du kan skapa en prenumeration för att få nya annonser via e-post.	https://www.regeringen.se/jobba-hos-oss/vanliga-fragor-och-svar/
-55	Regeringskansliet	Justitiedepartementet :: Frågor och svar om utlämning	547	Vem beslutar om utlämning från Sverige?	547	Det är regeringen som beslutar om utlämning från Sverige.	https://www.regeringen.se/sveriges-regering/justitiedepartementet/internationellt-rattsligt-samarbete/fragor-och-svar-om-utlamning/
-55	Regeringskansliet	Justitiedepartementet :: Frågor och svar om utlämning	548	Hur ser ärendegången ut vid en utlämning från Sverige?	548	En framställning om utlämning från Sverige ska ges in till Justitiedepartementet. Innan regeringen fattar beslut i ärendet ska yttrande inhämtas från Riksåklagaren. Om den som är begärd utlämnad inte samtycker till utlämning överlämnar Riksåklagaren ärendet jämte sitt yttrande till Högsta domstolen som prövar om det föreligger hinder enligt utlämningslagen mot utlämning. Högsta domstolen överlämnar sedan ärendet till regeringen för slutligt avgörande av frågan om utlämning. Om Högsta domstolen finner att det föreligger hinder mot utlämning får regeringen inte bifalla utlämningsframställningen.	https://www.regeringen.se/sveriges-regering/justitiedepartementet/internationellt-rattsligt-samarbete/fragor-och-svar-om-utlamning/
-55	Regeringskansliet	Justitiedepartementet :: Frågor och svar om utlämning	549	Vilka hinder finns det mot utlämning från Sverige?	549	Enligt utlämningslagen får en svensk medborgare inte utlämnas (till stat utanför Norden och EU). Utlämning får inte ske om gärningen inte är straffbar i Sverige (det måste enligt svensk lag vara föreskrivet ett år eller mer för gärningen). Andra hinder mot utlämning enligt utlämningslagen är bland annat om det finns risk för förföljelse eller, under vissa förutsättningar, om gärningen är att betrakta som ett krigsbrott eller ett politiskt brott.	https://www.regeringen.se/sveriges-regering/justitiedepartementet/internationellt-rattsligt-samarbete/fragor-och-svar-om-utlamning/
-55	Regeringskansliet	Regeringens politik :: Frågor och svar om sakråd	550	Kan den som överlämnats till Sverige utlämnas till tredje land?	550	Om en person har blivit överlämnad från ett annat EU-land till Sverige enligt en europeisk arresteringsorder måste Sverige inhämta samtycke från det landet för att kunna utlämna personen till ett land utanför EU.	https://www.regeringen.se/sveriges-regering/justitiedepartementet/internationellt-rattsligt-samarbete/fragor-och-svar-om-utlamning/
-56	Regeringskansliet	Regeringens politik :: Frågor och svar om sakråd	551	Vad är sakråd?	551	Sakråd är en arbetsmetod i Regeringskansliet som kan användas för att i en avgränsad sakfråga ta del av kunskap och perspektiv från det civila samhällets organisationer. Sakråd kompletterar andra former av samråd och ökar kvaliteten i regeringens underlag. Metoden består av ett antal delmoment som gör det tydligt för alla deltagare vad som är syftet med sakrådet, vilka som bjuds in, vilka frågor som tas upp och hur de processas under sakrådet samt hur synpunkter tas omhand och återkopplas. Inbjudan och slutdokumentation för sakråd presenteras på regeringens webbplats.	https://www.regeringen.se/regeringens-politik/civila-samhallet-och-idrott/fragor-och-svar-om-sakrad/
-56	Regeringskansliet	Regeringens politik :: Frågor och svar om sakråd	552	Vilka bjuds in till ett sakråd?	552	Det är Regeringskansliet som tar initiativ till ett sakråd och som avgör vilka organisationer som ska bjudas in. Urvalet sker utifrån en bedömning av behovet av fördjupad kunskap och breddat perspektiv i den enskilda sakfrågan.	https://www.regeringen.se/regeringens-politik/civila-samhallet-och-idrott/fragor-och-svar-om-sakrad/
-56	Regeringskansliet	Regeringens politik :: Frågor och svar om sakråd	553	Ersätter sakråd befintliga samrådsformer i Regeringskansliet?	553	Nej. Sakråd är en frivillig arbetsmetod inom Regeringskansliet som kan användas av samtliga departement vid behov av fördjupat beslutsunderlag i sakfrågor. Sakråd kompletterar andra former av beredning och samråd, och ersätter inte heller andra sätt för det civila samhällets organisationer att lämna synpunkter, avge remissyttranden etc.	https://www.regeringen.se/regeringens-politik/civila-samhallet-och-idrott/fragor-och-svar-om-sakrad/
-56	Regeringskansliet	Regeringens politik :: Frågor och svar om sakråd	554	Hur har metoden sakråd tagits fram?	554	Sakråd är framtaget av Regeringskansliet tillsammans med cirka 100 organisationer från det civila samhället. Metoden utgår från de sex principer som är grunden för regeringens politik för det civila samhället: självständighet och oberoende, dialog, kvalitet, långsiktighet, öppenhet och insyn samt mångfald, och från den europeiska koden för idéburna organisationers medverkan i beslutsprocessen.	https://www.regeringen.se/regeringens-politik/civila-samhallet-och-idrott/fragor-och-svar-om-sakrad/
-57	Regeringskansliet	Arbetsmarknadsdepartementet :: Frågor och svar om utbildningsplikt	555	Varför inför regeringen en utbildningsplikt för nyanlända?	555	Svensk arbetsmarknad går bra och efterfrågan på arbetskraft är stark. Men för den som saknar de kunskaper som krävs på arbetsmarknaden är det ändå svårt att komma i arbete. Genom en utbildningsplikt tydliggörs individens ansvar att skaffa sig de kunskaper som krävs för att komma i arbete, kunna tillgodogöra sig arbetsmarknadspolitiska insatser som leder till jobb eller utbilda sig vidare.	https://www.regeringen.se/artiklar/2017/06/fragor-och-svar-om-utbildningsplikten/
-57	Regeringskansliet	Arbetsmarknadsdepartementet :: Frågor och svar om utbildningsplikt	556	Vad innebär utbildningsplikten?	556	Utbildningsplikten innebär att alla nyanlända som tar del av Arbetsförmedlingens etableringsinsatser, och som bedöms vara i behov av utbildning för att kunna komma i arbete, kan anvisas att söka och ta del av utbildning, annars kan ersättningen dras in. En nyanländ som har kort utbildning och som därför inte bedöms kunna komma i arbete under sin tid i Arbetsförmedlingens etableringsprogram ska i huvudsak ägna sig åt utbildning. Om en nyanländ däremot bedöms ha förutsättningar för att kunna etablera sig på arbetsmarknaden ska insatser sättas in för att matcha individen till arbete, på samma sätt som tidigare.	https://www.regeringen.se/artiklar/2017/06/fragor-och-svar-om-utbildningsplikten/
-57	Regeringskansliet	Arbetsmarknadsdepartementet :: Frågor och svar om utbildningsplikt	557	Vad är regeringens syfte med utbildningsplikten?	557	Syftet med utbildningsplikten är att stärka nyanländas etablering, men också att förbättra matchningen på arbetsmarknaden. Just nu söker många människor som kommit till Sverige de senaste åren sin plats på svensk arbetsmarknad och samtidigt vill många arbetsgivare anställa ny personal.	https://www.regeringen.se/artiklar/2017/06/fragor-och-svar-om-utbildningsplikten/
-57	Regeringskansliet	Arbetsmarknadsdepartementet :: Frågor och svar om utbildningsplikt	558	Varför omfattar inte utbildningsplikten alla arbetslösa?	558	Regeringen skärper kraven på alla arbetslösa att ta del av utbildning om det bedöms vara vad som behövs för att stärka möjligheten att komma i arbete. Från och med den 1 januari 2018 kan alla arbetslösa som tar del av insatser hos Arbetsförmedlingen varnas eller stängas av från ersättning om hen utan godtagbara skäl låter bli att söka och ta del av en utbildning som Arbetsförmedlingen bedömer är lämplig utifrån individens behov och förutsättningar. Detta gäller all utbildning som kan bedrivas inom ramen för ett arbetsmarknadspolitiskt program med aktivitetsstöd, utvecklingsersättning eller etableringsersättning.	https://www.regeringen.se/artiklar/2017/06/fragor-och-svar-om-utbildningsplikten/
-57	Regeringskansliet	Arbetsmarknadsdepartementet :: Frågor och svar om utbildningsplikt	559	När införs utbildningsplikten?	559	Utbildningsplikten träder ikraft i samband med att ett nytt regelverk för nyanländas etablering införs den 1 januari 2018. Arbetsförmedlingen kommer då att kunna anvisa nyanlända att söka och delta i kommunal vuxenutbildning eller motsvarande inom ramen för det etableringsprogram som då införs. I det nya regelverket kommer nyanlända liksom övriga arbetssökande vid Arbetsförmedlingen att omfattas av ett s.k. åtgärdssystem som innebär att individer kan få varning eller indragen ersättning om hen inte tar del av de insatser hen anvisats till.	https://www.regeringen.se/artiklar/2017/06/fragor-och-svar-om-utbildningsplikten/
-57	Regeringskansliet	Arbetsmarknadsdepartementet :: Frågor och svar om utbildningsplikt	560	Hur många kommer att beröras av utbildningsplikten?	560	Hur många som berörs beror på vilken bedömning Arbetsförmedlingen gör utifrån sin kartläggning av varje individs behov av insatser. Utbildningsplikten kommer att gälla alla nyanlända som går in i det etableringsprogram som börjar gälla den 1 januari 2018 och som av Arbetsförmedlingen bedöms vara i behov av utbildning.	https://www.regeringen.se/artiklar/2017/06/fragor-och-svar-om-utbildningsplikten/
-57	Regeringskansliet	Arbetsmarknadsdepartementet :: Frågor och svar om utbildningsplikt	561	Hur länge är det tänkt att en individ ska befinna sig inom ramen för utbildningsplikten?	561	Det är Arbetsförmedlingens bedömning av individens behov och förutsättningar som styr. En nyanländ som bedöms vara i behov av utbildning ska ta del av det tills dess Arbetsförmedlingen bedömer att hen kan matchas mot arbete eller att andra insatser är mer relevanta för att personen ska kunna komma i arbete.	https://www.regeringen.se/artiklar/2017/06/fragor-och-svar-om-utbildningsplikten/
-57	Regeringskansliet	Arbetsmarknadsdepartementet :: Frågor och svar om utbildningsplikt	562	Vad gäller om man har yrkeserfarenhet men saknar utbildning?	562	Alla som kan jobba ska jobba. Alla nyanlända ska i normalfallet ta del av sfi, samhällsorientering och andra insatser för att kunna etablera sig på arbetsmarknaden. Om en person har tidigare arbetslivserfarenhet och bedöms kunna matchas till ett arbete så är det detta som ska vara fokus. Utbildningsplikten gäller de personer som bedöms behöva utbildning för att kunna matchas till arbete.	https://www.regeringen.se/artiklar/2017/06/fragor-och-svar-om-utbildningsplikten/
-57	Regeringskansliet	Arbetsmarknadsdepartementet :: Frågor och svar om utbildningsplikt	563	Vad gäller för nyanlända som redan har utbildning?	563	Många nyanlända har utbildning och erfarenhet som gör att de har goda möjligheter att få ett jobb. Dessa personer ska ta del av sfi, samhällsorientering och andra insatser för att kunna matchas mot arbete. Genom t.ex. de snabbspår till bristyrken som regeringen upprättat tillsammans med arbetsmarknadens parter ska utbildning och yrkeserfarenheter tas tillvara i en systematisk process med tydligt fokus på jobb.	https://www.regeringen.se/artiklar/2017/06/fragor-och-svar-om-utbildningsplikten/
-57	Regeringskansliet	Arbetsmarknadsdepartementet :: Frågor och svar om utbildningsplikt	564	Vad händer om man inte vill delta?	564	Det nya regelverket för etableringen som träder i kraft den 1 januari 2018 innebär att nyanlända kommer att omfattas av motsvarande åtgärdssystem som gäller för övriga arbetssökande inskrivna vid Arbetsförmedlingen. Den som inte söker en anvisad utbildning, avvisar en utbildning eller som inte deltar i sådan utbildning kommer att kunna varnas eller stängas av från etableringsersättning.	https://www.regeringen.se/artiklar/2017/06/fragor-och-svar-om-utbildningsplikten/
-58	Regeringskansliet	Frågor och svar om Team Sweden	565	Vad är Team Sweden?	565	Team Sweden är ett nätverk av myndigheter, verk och bolag som alla jobbar för att främja svensk export i utlandet. Inom ramen för regeringens exportstrategi som lanserades 2015 uttryckte många svenska företag att samordningen av statens stöd vad gäller export- och interna­tionaliseringsfrågor behöver f��rbättras. Därför har nu ett gemensamt nätverk för allt offentligt arbete för att stödja näringslivets export och internationalisering skapats – Team Sweden.	https://www.regeringen.se/informationsmaterial/2016/06/fragor-och-svar-om-team-sweden/
-58	Regeringskansliet	Frågor och svar om Team Sweden	566	Vad är syftet med Team Sweden?	566	Syftet med Team Sweden är att göra det enkelt och tydligt för företag som vill ut på exportmarknaden. Olika offentliga organisa­tioner och myndigheter erbjuder idag liknande stöd, men med delvis olika villkor. Genom Team Sweden skapas ett samordnat och effektivt exportstöd som underlättar för företagare som vill etablera sig utomlands. Fokus för arbetet med Team Sweden är att: - Utbyta främjarrelaterade erfarenheter; - Identifiera svenska lösningar och system som kan marknadsföras internationellt; - Rekommendera och samordna särskilda insatser; - Föra en löpande dialog med näringslivet	https://www.regeringen.se/informationsmaterial/2016/06/fragor-och-svar-om-team-sweden/
-58	Regeringskansliet	Frågor och svar om Team Sweden	567	Hur kan jag komma i kontakt med Team Sweden?	567	Samtliga Team Sweden aktörer kan informera om Team Sweden och lotsa er vidare till den aktör som bäst kan erbjuda efterfrågat exportstöd. Kontaktuppgifter till de 19 aktörer som ingår i Team Sweden finns på deras respektive hemsidor som listas ovan. Business Sweden, som erbjuder råd om internationalisering och export, är en bra första kontakt med Team Sweden och kan förmedla kontakt till relevanta aktörer. Genom Business Swedens kontaktformulär får ditt företag återkoppling inom 24 timmar. Små och medelstora företag som behöver hjälp med exportsatsningar kommer till hösten 2016 att kunna kontakta en exportrådgivare vid de sex regionala exportcentra som upprättas i Dalarna, Kronoberg, Skåne, Västerbotten, Västra Götaland och Östergötland. Tillväxtverket är samordnare, se listan ovan på aktörer för kontaktuppgifter. På utrikesdepartementet finns Team Sweden sekretariatet, kontaktperson är Joakim Ladeborn.	https://www.regeringen.se/informationsmaterial/2016/06/fragor-och-svar-om-team-sweden/
-58	Regeringskansliet	Frågor och svar om Team Sweden	568	Vad kan Team Sweden hjälpa mig med?	568	Genom att samordna de myndigheter, verk och bolag som främjar svensk export i utlandet kan Team Sweden erbjuda ett brett stöd till svenska företag som vill etablera sig på exportmarknaden. Exportstödet består bland annat av rådgivning, finansiering, marknadsföring och det långsiktiga främjandet av Sverigebilden.	https://www.regeringen.se/informationsmaterial/2016/06/fragor-och-svar-om-team-sweden/
-58	Regeringskansliet	Frågor och svar om Team Sweden	569	Kan Team Sweden bistå med finansiering?	569	I Team Sweden ingår bland annat Exportkreditnämnden, Svensk Exportkredit, Almi Företagspartner och Business Sweden som erbjuder olika typer av hjälp i finansieringsfrågor. Kontaktuppgifter till dessa finner du ovan i listan över aktörer.	https://www.regeringen.se/informationsmaterial/2016/06/fragor-och-svar-om-team-sweden/
-58	Regeringskansliet	Frågor och svar om Team Sweden	570	Kan Team Sweden erbjuda kontakt med potentiella kunder utomlands?	570	Team Sweden-aktören Business Sweden erbjuder flera tjänster för företag i behov av lokalt verksamhetsstöd. Även nätverket Enterprise Europe Network som Tillväxtverket koordinerar erbjuder förmedling av internationella affärskontakter.	https://www.regeringen.se/informationsmaterial/2016/06/fragor-och-svar-om-team-sweden/
-58	Regeringskansliet	Frågor och svar om Team Sweden	571	Kan jag få hjälp med handelshinder av Team Sweden?	571	I Team Sweden ingår Kommerskollegium som fungerar som ombudsman och SOLVIT-center för företag som stöter på handelshinder i sina utlandsaffärer. Se länken ovan på aktörer för kontaktinformation till Kommerskollegium.	https://www.regeringen.se/informationsmaterial/2016/06/fragor-och-svar-om-team-sweden/
-58	Regeringskansliet	Frågor och svar om Team Sweden	572	Hur organiseras Team Sweden?	572	Team Sweden består av en högnivågrupp med GD/VD från de aktörer som ingår i Team Sweden. Denna grupp träffas ca en gång per kvartal. Dessutom finns det tematiska Team Sweden grupper i Sverige. De grupper som finns just nu täcker investeringar, energi, hållbara städer/miljöteknik, kulturella och kreativa näringar och life science samt utvalda marknader: Brasilien, Indien och Kina. För att fler internationella möten och evenemang ska förläggas i Sverige finns även gruppen Team Sweden möten och evenemang. Arbetet med Team Sweden är också påtagligt under delegationsresor där regeringen deltar tillsammans med relevanta svenska myndigheter och företag. Inom ramen för exportstrategin arbetar svenska utlandsmyndigheter (ambassader och generalkonsulat) runt om i världen med att skapa lokala Team Sweden-kretsar tillsammans med svenska främjandeorganisationer och handelskamrar. För att få reda på om Team Sweden finns i ett specifikt land, vänligen kontakta berörd ambassad.	https://www.regeringen.se/informationsmaterial/2016/06/fragor-och-svar-om-team-sweden/
-58	Regeringskansliet	Frågor och svar om Team Sweden	573	Finns Team Sweden på sociala medier?	573	Ja, följ gärna @TeamSwedenSE på Twitter.	https://www.regeringen.se/informationsmaterial/2016/06/fragor-och-svar-om-team-sweden/
-59	Regeringskansliet	Utrikesdepartementet :: Frågor och svar inför utlandsresa under coronapandemin :: Frågor inför utlandsresor	574	Jag ska resa utomlands, vad bör jag tänka på före resan?	574	Oavsett var du ska resa vilar ett stort ansvar på dig som enskild resenär. Varje resenär bör hålla sig informerad om vilka inrese-, utrese- och förhållningsbestämmelser som gäller på resmålet och följa de lokala myndigheternas råd och regler. Se till att ha ett försäkringsskydd och kontrollera vad försäkringen täcker i din situation och för den resa du planerar. Tänk på att andra länder kan införa reserestriktioner med kort varsel, vilket kan påverka dina möjligheter att resa hem. Se därför till att ha marginaler för förseningar och extra kostnader. Det finns fortfarande osäkerhet kring internationellt resande. Länder har olika restriktioner som stängda gränser, inreserestriktioner, karantänsbestämmelser och utegångsförbud och nya beslut kan fattas med kort varsel. Det är därför det är viktigt att vara påläst innan man reser, ha ett försäkringsskydd och att resa med mer marginaler än man brukar göra.	https://www.regeringen.se/artiklar/2020/03/fragor-och-svar-infor-utlandsresa-under-coronapandemin/
-59	Regeringskansliet	Utrikesdepartementet :: Frågor och svar inför utlandsresa under coronapandemin :: Frågor inför utlandsresor	575	Jag ska resa utomlands, behöver jag uppvisa ett negativt covid 19-test?	575	Vilka inreseregler som gäller beror på vilket land du ska resa till. Vissa länder har olika former av inreseförbud och andra har  särskilda krav på dig som resenär för att du ska tillåtas inresa. Som resenär måste du själv ta reda på vilka regler som gäller. På Sweden Abroad finns vägledande information per land. Om du inte hittar svaret på din fråga där kan du kontakta det aktuella landets ambassad i Stockholm för mer information.	https://www.regeringen.se/artiklar/2020/03/fragor-och-svar-infor-utlandsresa-under-coronapandemin/
-59	Regeringskansliet	Utrikesdepartementet :: Frågor och svar inför utlandsresa under coronapandemin :: Frågor inför utlandsresor	576	Jag ska resa utomlands och måste ha med mig ett reseintyg där det framgår att jag testats negativt mot covid-19. Hur går jag tillväga för att få ett sådant reseintyg?	576	Det finns vårdaktörer i hela landet som erbjuder tester för reseintyg (negativt covid-19-test) och hittas nog lättast genom sökning på internet. Tester för reseintyg finansieras inte av sjukvården utan du som behöver testa dig inför en resa måste själv stå för den kostnaden.	https://www.regeringen.se/artiklar/2020/03/fragor-och-svar-infor-utlandsresa-under-coronapandemin/
-59	Regeringskansliet	Utrikesdepartementet :: Frågor och svar inför utlandsresa under coronapandemin :: Frågor inför utlandsresor	577	Vad händer om jag inte tillåts ombordstigning på flygplanet, alternativt om jag inte släpps in eller ut ur det land jag rest till?	577	Om du nekas ombordstigning ska du ta kontakt med ditt rese- eller flygbolag samt ditt försäkringsbolag. UD kan inte påverka andra länders inrese- eller utreseregler. Vi kan heller inte påverka flygbolagens regler för ombordstigning. Det är upp till dig som resenär att säkerställa att du uppfyller de krav som finns för att tillåtas att resa in eller ut från det land du ska besöka.	https://www.regeringen.se/artiklar/2020/03/fragor-och-svar-infor-utlandsresa-under-coronapandemin/
-59	Regeringskansliet	Utrikesdepartementet :: Frågor och svar inför utlandsresa under coronapandemin :: Frågor inför utlandsresor	578	Vad händer om min hemresa ställs in och/eller om jag får problem med att ta mig tillbaka till Sverige?	578	Du som enskild resenär bör vara medveten om och förberedd på att förseningar och inställda flygavgångar kan förekomma. Om din flygresa ställs in eller om du har problem att ta dig tillbaka till Sverige ska du kontakta ditt resebolag eller försäkringsbolag. Det är nu väl känt att det internationella resandet har förändrats med anledning av pandemins och resenärer har därmed möjlighet att vidta nödvändiga försiktighetsåtgärder inför en resa. Följ länken för mer information om konsulär service till svenskar utomlands, med andra ord vad UD och ambassaderna generellt kan och inte kan hjälpa dig med när du är utomlands.	https://www.regeringen.se/artiklar/2020/03/fragor-och-svar-infor-utlandsresa-under-coronapandemin/
-59	Regeringskansliet	Utrikesdepartementet :: Frågor och svar inför utlandsresa under coronapandemin :: Frågor inför utlandsresor	579	Var hittar jag reseinformation om det land jag planerar att resa till?	579	Sveriges ambassader publicerar reseinformation per land på Sweden Abroad. Det finns nu även en särskild sida per land med covid-19 information som du hittar via ambassadens reseinformationssida. Informationen uppdateras löpande. Har du ytterligare frågor som du inte hittar svaret på rekommenderar vi dig att kontakta det berörda landets myndigheter eller landets ambassad i Stockholm.	https://www.regeringen.se/artiklar/2020/03/fragor-och-svar-infor-utlandsresa-under-coronapandemin/
-60	Regeringskansliet	Utrikesdepartementet :: Frågor och svar inför utlandsresa under coronapandemin :: Om UD:s avrådan	580	Vad gäller rörande UD:s pandemirelaterade avrådan?	580	Från och med 1 oktober 2021 avråder UD inte längre från icke-nödvändiga resor till alla länder med anledning av coronapandemin. Den pandemirelaterade avrådan från icke nödvändiga resor för samtliga länder gäller alltså fortfarande fram till och med 30 september, utom för de länder där avrådan redan hävts. Vilka dessa länder är, se denna lista. Dessutom gäller fortsatt de avrådansbeslut som UD fattat av säkerhetsskäl. Se lista över vilka länder som UD avråder från resor till.	https://www.regeringen.se/artiklar/2020/03/fragor-och-svar-infor-utlandsresa-under-coronapandemin/
-60	Regeringskansliet	Utrikesdepartementet :: Frågor och svar inför utlandsresa under coronapandemin :: Om UD:s avrådan	581	Vad innebär en avrådan och hur påverkar det mig som resenär?	581	I allmänhet avråder UD från resor till ett land, eller delar av ett land, när säkerhetssituationen bedöms som farlig, oberäknelig eller snabbt föränderlig. När UD avråder gäller i många fall inte hela din reseförsäkring. Det är upp till varje försäkringsbolag att avgöra vilka försäkringsvillkor som ska gälla då UD avråder. Därför är det viktigt att du kontrollerar din försäkring innan avresa. Väljer du att resa till ett land som omfattas av en avrådan har ambassaden begränsad möjlighet att bistå dig med konsulär hjälp om så skulle behövas. Här hittar du mer information om vad en avrådan innebär.	https://www.regeringen.se/artiklar/2020/03/fragor-och-svar-infor-utlandsresa-under-coronapandemin/
-60	Regeringskansliet	Utrikesdepartementet :: Frågor och svar inför utlandsresa under coronapandemin :: Om UD:s avrådan	582	Vad är skillnaden på en nödvändig och icke nödvändig resa?	582	UD kan avråda från icke nödvändiga resor, vilket innebär turist- och besöksresor; eller från alla resor, vilket även inkluderar arbetsresor och alla andra resor. UD:s avrådan är en helhetsbedömning av säkerhetsläget i det land man ska resa till. UD:s avrådan är ett generellt råd som riktar sig till alla svenskar, det är inte en bedömning av förutsättningarna för en enskild person eller för en särskild grupp av svenskar.	https://www.regeringen.se/artiklar/2020/03/fragor-och-svar-infor-utlandsresa-under-coronapandemin/
-60	Regeringskansliet	Utrikesdepartementet :: Frågor och svar inför utlandsresa under coronapandemin :: Om UD:s avrådan	583	Avrådan har hävts från ett flertal länder, innebär det att det är riskfritt att resa dit?	583	Att avrådan tagits bort från resor till vissa länder innebär tyvärr inte att situationen är som före coronapandemins utbrott. Även i Europa är läget fortfarande föränderligt och många länder har inreserestriktioner och förhållningsregler för alla som befinner sig i landet. Oavsett om UD avråder eller inte är det upp till dig som resenär att fatta beslut om att resa, hålla dig välinformerad, ha ett försäkringsskydd och att resa med marginal för förseningar och extra kostnader.	https://www.regeringen.se/artiklar/2020/03/fragor-och-svar-infor-utlandsresa-under-coronapandemin/
-60	Regeringskansliet	Utrikesdepartementet :: Frågor och svar inför utlandsresa under coronapandemin :: Om UD:s avrådan	584	Varför kommer UD inte längre att avråda från resor med anledning av pandemin?	584	UD har beslutat att lyfta reseavrådan från och med den 1 oktober 2021 eftersom pandemisituationen förbättrats globalt och många länder lyft sina restriktioner. Sverige har en hög vaccinationsgrad och resenärer och reseaktörer har anpassat sig till den nya situationen. UD har ett nära samråd med Folkhälsomyndigheten och följer utvecklingen i olika länder genom svenska ambassader utomlands men även genom till exempel EU-samarbetet och fattar beslut utifrån tillgänglig information.	https://www.regeringen.se/artiklar/2020/03/fragor-och-svar-infor-utlandsresa-under-coronapandemin/
-60	Regeringskansliet	Utrikesdepartementet :: Frågor och svar inför utlandsresa under coronapandemin :: Om UD:s avrådan	585	Är en avrådan ett utreseförbud?	585	Nej, en avrådan är en rekommendation, men ett avrådansbeslut fattas aldrig utan skäl och bör ses som en tydlig signal om ett allvarligt säkerhetsläge och är en indikation på att våra ambassader har mer begränsade möjligheter att bistå.	https://www.regeringen.se/artiklar/2020/03/fragor-och-svar-infor-utlandsresa-under-coronapandemin/
-60	Regeringskansliet	Utrikesdepartementet :: Frågor och svar inför utlandsresa under coronapandemin :: Om UD:s avrådan	586	Den pandemirelaterade avrådan har hävts, innebär det att det är riskfritt att resa?	586	Att den pandemirelaterade avrådan inte längre kommer att gälle från och med den 1 oktober innebär inte att situationen är som före coronapandemins utbrott. Det vilar ett stort ansvar på dig som reser – läs på om resmålet inför avfärd och följ de regler och rekommendationer som råder på plats. I många länder finns restriktioner som kan påverka en resa, som krav på munskydd och uppvisande av negativa PCR-tester eller vaccinationsintyg. I vissa länder råder inreseförbud för utländska resenärer. Dessa beslut kan fortsätta att införas eller ändras med kort framförhållning. Alldeles oavsett om UD avråder eller inte är det upp till dig som resenär att fatta beslut om att resa, hålla dig välinformerad, ha ett försäkringsskydd och att resa med marginal för förseningar och extra kostnader.	https://www.regeringen.se/artiklar/2020/03/fragor-och-svar-infor-utlandsresa-under-coronapandemin/
-61	Regeringskansliet	Arbetsmarknadsdepartementet :: Frågor och svar om barnkonventionen som lag	587	Varför vill regeringen göra barnkonventionen till lag?	587	Det är regeringens bedömning att trots strategiska åtgärder och trots att barnets rättigheter fortlöpande transformerats in i gällande rätt och gett avtryck i ny lagstiftning har rättigheterna inte fått tillräckligt genomslag i beslutsprocesser som rör barn. Att barnkonventionen innebär skyldigheter på statlig och kommunal nivå har inte heller fått tillräckligt genomslag i verksamheterna. Regeringen anser att det behöver tydliggöras att Sveriges konventionsåtaganden enligt barnkonventionen ska säkerställas på alla nivåer inom offentlig verksamhet och att ett barnrättsbaserat synsätt ska genomsyra all verksamhet som berör barn och unga. Genom inkorporering ges barnkonventionen ställning som svensk lag vilket innebär ett förtydligande av att domstolar och rättstillämpare ska beakta de rättigheter som följer av barnkonventionen vid avvägningar och bedömningar som görs i beslutsprocesser i mål och ärenden som rör barn. Genom att barnkonventionen ges ställning som svensk lag, i kombination med stöd och kunskapshöjande insatser, bedöms ett barnrättsbaserat synsätt få genomslag i praktiken.	https://regeringen.se/artiklar/2019/12/fragor-och-svar-om-barnkonventionen-som-lag/
-61	Regeringskansliet	Arbetsmarknadsdepartementet :: Frågor och svar om barnkonventionen som lag	588	På vilket sätt finns det brister i genomslaget av barnets rättigheter?	588	Barnrättighetsutredningens kartläggningar visar på en rad brister när det gäller genomslaget för barns rättigheter och för ett barnrättsbaserat synsätt, bland annat i fråga om principen om barnets bästa och barnets rätt att få uttrycka sina åsikter. Det är regeringens bedömning att trots strategiska åtgärder och trots att barnets rättigheter fortlöpande transformerats in i gällande rätt och gett avtryck i ny lagstiftning har rättigheterna inte fått tillräckligt genomslag i beslutsprocesser som rör barn. Att barnkonventionen innebär skyldigheter på statlig och kommunal nivå har inte heller fått tillräckligt genomslag i verksamheterna.	https://regeringen.se/artiklar/2019/12/fragor-och-svar-om-barnkonventionen-som-lag/
-61	Regeringskansliet	Arbetsmarknadsdepartementet :: Frågor och svar om barnkonventionen som lag	589	På vilket sätt förväntas barnets rättigheter få ökat genomslag i svensk rättstillämpning med barnkonventionen som lag?	589	Genom en inkorporering ges barnkonventionen ställning som svensk lag och därmed förtydligas att domstolar och rättstillämpare ska beakta de rättigheter som följer av barnkonventionen vid avvägningar och bedömningar som görs i beslutsprocesser i mål och ärenden som rör barn. En inkorporering innebär att barnets roll som rättssubjekt med egna specifika rättigheter tydliggörs och kan därmed förväntas medverka till att barnet i högre grad hamnar i fokus i de situationer som gäller barnet. En inkorporering av barnkonventionen bidrar enligt regeringen till att synliggöra barnets rättigheter och är ett sätt att skapa en grund för ett mer barnrättsbaserat synsätt i all offentlig verksamhet där rättigheterna ses utifrån ett helhetsperspektiv. De samlade åtgärderna som regeringen presenterar i propositionen (prop. 2017/18:186) i form av lag om FN:s konvention om barnets rättigheter, vägledning, kunskapslyft och ett fortsatt systematiskt transformeringsarbete ska ses som ett samlat paket för att konventionen ska få genomslag.	https://regeringen.se/artiklar/2019/12/fragor-och-svar-om-barnkonventionen-som-lag/
-61	Regeringskansliet	Arbetsmarknadsdepartementet :: Frågor och svar om barnkonventionen som lag	590	Vilken blir skillnaden med barnkonventionen som lag gentemot som ratificerad konvention?	590	Konventionens bestämmelser blir genom inkorporering gällande som lag och kan, med reservation för att alla bestämmelser inte är direkt tillämpliga i varje enskilt fall, läggas till grund för myndigheters beslut i mål och ärenden även när barnkonventionens bestämmelser inte uttryckligen framgår av annan lagstiftning. Inkorporering klargör att annan lagstiftning som rör barn, t.ex. bestämmelser i föräldrabalken, utlänningslagen, skollagen, lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade och socialtjänstlagen, ska tolkas utifrån konventionen i dess helhet och inte endast utifrån de bestämmelser som transformerats i respektive lag. Genom en inkorporering blir konventionen som helhet synligare och det blir tydligt att rättigheterna i konventionen hänger samman och ska tolkas i relation till varandra och finns samlade i en lag. Konventionen blir ett sammanhållet regelverk att förhålla sig till.	https://regeringen.se/artiklar/2019/12/fragor-och-svar-om-barnkonventionen-som-lag/
-61	Regeringskansliet	Arbetsmarknadsdepartementet :: Frågor och svar om barnkonventionen som lag	591	Behövs andra insatser för att stärka tillämpningen av barnets rättigheter?	591	De samlade åtgärder som regeringen presenterar i propositionen (prop. 2017/18:186) i form av lag om FN:s konvention om barnets rättigheter, vägledning, kunskapslyft och ett fortsatt systematiskt transformeringsarbete ska ses som ett samlat paket för att konventionen ska få genomslag. För att barnkonventionen ska få genomslag krävs vid sidan av en inkorporering en fortsatt transformering av barnkonventionens bestämmelser i nationell rätt. Därutöver krävs en kombination av olika åtgärder såsom vägledning, utbildning och samordning mellan olika aktörer på olika nivåer i samhället. I propositionen presenterar regeringen därför att en vägledning som kan utgöra ett stöd för hur man metodmässigt kan gå tillväga vid tolkning och tillämpning av barnkonventionen bör tas fram. Regeringen redovisar också de åtgärder som pågår för att öka kunskapen om barnkonventionen bland barn och unga, i kommuner, landsting och statliga myndigheter genom ett kunskapslyft. Vidare redogör regeringen även för behovet av ett fortsatt och systematiskt transformeringsarbete för att barnkonventionen fortsatt ska ge avtryck i lagstiftningen och synliggöras i förarbeten till lagstiftning där konventionen kan vara relevant. Regeringen har också beslutat att ge en särskild utredare i uppdrag att genomföra en kartläggning för att belysa hur svensk lagstiftning och praxis överensstämmer med barnkonventionen. Kartläggningen syftar till att ge ett stöd i det fortsatta arbetet med transformering av barnkonventionens bestämmelser inom olika rättsområden. Regeringen redovisar även åtgärder för att bättre samordna dialogen med det civila samhällets organisationer i frågor som rör barnets rättigheter.	https://regeringen.se/artiklar/2019/12/fragor-och-svar-om-barnkonventionen-som-lag/
-61	Regeringskansliet	Arbetsmarknadsdepartementet :: Frågor och svar om barnkonventionen som lag	592	Hur kommer barn i Sverige att märka att barnkonventionen är lag?	592	En inkorporering av barnkonventionen innebär ett förtydligande av att rättstillämpare ska beakta de rättigheter som följer av barnkonventionen vid avvägningar och bedömningar som görs i beslutsprocesser i mål och ärenden som rör barn.Vidare innebär en inkorporering att barnets roll som rättssubjekt med egna specifika rättigheter tydliggörs och kan därmed förväntas medverka till att barnet i högre grad hamnar i fokus i de situationer som gäller barnet.	https://regeringen.se/artiklar/2019/12/fragor-och-svar-om-barnkonventionen-som-lag/
-61	Regeringskansliet	Arbetsmarknadsdepartementet :: Frågor och svar om barnkonventionen som lag	593	Hur förhåller sig andra lagar till barnkonventionen?	593	Den föreslagna inkorporeringen innebär i princip inte någon ny uppgift för tillämparna då lagstiftningen redan idag ska tolkas i enlighet med barnkonventionen (s.k. fördragskonform tolkning). Däremot innebär inkorporeringen ett förtydligande av att rättstillämparna ska beakta de rättigheter som följer av barnkonventionen vid avvägningar och bedömningar som görs i beslutsprocesser i mål och ärenden som rör barn och tolka svenska bestämmelser i förhållande till barnkonventionen utifrån sedvanliga tolkningsprinciper. Inkorporering klargör att annan lagstiftning som rör barn, t.ex. bestämmelser i föräldrabalken, utlänningslagen, skollagen, lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade och socialtjänstlagen, ska tolkas utifrån konventionen i dess helhet och inte endast utifrån de bestämmelser som transformerats i respektive lag. Genom en inkorporering blir konventionens bestämmelser gällande som lag och kan, med reservation för att alla bestämmelser inte är direkt tillämpliga i varje enskilt fall, läggas till grund för myndigheters beslut i mål och ärenden även när barnkonventionens bestämmelser inte uttryckligen framgår av annan lagstiftning. Inkorporeringen av barnkonventionen innebär inte att den får företräde framför annan lagstiftning. Hur en eventuell motstridighet mellan den inkorporerade konventionen och annan lagstiftning ska avgöras måste avgöras med hjälp av allmänna rättsliga tolkningsprinciper.	https://regeringen.se/artiklar/2019/12/fragor-och-svar-om-barnkonventionen-som-lag/
-62	Regeringskansliet	Att söka jobb i EU:s förvaltning	594	Jag studerar på universitet och är i slutet av min utbildning. Vilka möjligheter finns det för mig i EU:s institutioner?	594	Du som är studerande och EU-intresserad ska förstås dra nytta av de goda möjligheterna till praktik, att vara så kallad stagiaire. Här får du möjlighet att omsätta din utbildning i praktiken och arbeta på något av kommissionens många generaldirektorat. En stor del av praktikplatserna är dessutom betalda!	https://regeringen.se/artiklar/2019/02/att-soka-jobb-i-eus-forvaltning-fragor-och-svar/
-62	Regeringskansliet	Att söka jobb i EU:s förvaltning	595	Måste man vara ekonom, jurist eller statsvetare?	595	Det är sant att det är de tre vanligaste utbildningsbakgrunderna. Men svaret är nej, det måste man inte. Du med annan bakgrund är också efterfrågad. EU:s institutioner behöver till exempel kommunikatörer, ingenjörer, arkivarier, översättare, tolkar, agronomer och kemister.	https://regeringen.se/artiklar/2019/02/att-soka-jobb-i-eus-forvaltning-fragor-och-svar/
-62	Regeringskansliet	Att söka jobb i EU:s förvaltning	596	Hur fungerar rekryteringen till EU:s institutioner och hur gör jag för att maximera mina chanser att klara den?	596	Förberedelse är verkligen nyckeln till att klara uttagningsproven. Processen sker i flera steg med flera olika delprov och vi rekommenderar att man drar nytta av all den information och de utbildningstillfällen som Universitets- och högskolerådet, UHR, erbjuder. Det finns såväl stora årliga rekryteringsprocesser inriktade på generalister som smalare rekrytering av experter. Det är European Personnel Selection Office, Epso, som sköter hela processen och du kan hitta mer information på deras webbplats.	https://regeringen.se/artiklar/2019/02/att-soka-jobb-i-eus-forvaltning-fragor-och-svar/
-62	Regeringskansliet	Att söka jobb i EU:s förvaltning	597	Hur förbereder jag mig yrkesmässigt för att förbättra mina chanser i rekryteringen?	597	Att förbereda sig för rekryteringens olika steg är bra men undersök också gärna andra möjligheter till jobb med EU-anknytning i Bryssel eller Luxemburg. Många som lyckas bra i rekryteringsprocesserna har EU-erfarenhet sedan tidigare. Om du är statligt anställd finns det ett par olika möjligheter till korttidstjänstgöring på en EU-institution.	https://regeringen.se/artiklar/2019/02/att-soka-jobb-i-eus-forvaltning-fragor-och-svar/
-62	Regeringskansliet	Att söka jobb i EU:s förvaltning	598	Finns det olika kategorier av jobb?	598	Ja, det gör det. Här finns tjänstekategorier både med och utan krav på akademisk utbildning, samt tillsvidareanställningar och tidsbegränsade anställningar. Du kan till exempel vara chaufför, sjuksköterska, pedagog, utbildare och rådgivare såväl som handläggare, inspektör, förhandlare, projektledare och analytiker.	https://regeringen.se/artiklar/2019/02/att-soka-jobb-i-eus-forvaltning-fragor-och-svar/
-62	Regeringskansliet	Att söka jobb i EU:s förvaltning	599	Hur får man jobb som nationell expert i EU:s institutioner?	599	Grundkravet är att du är anställd på myndighet eller inom regeringskansliet. Du som är intresserad bör ta upp frågan med din arbetsgivare om möjligheterna att åka ut som nationell expert. De flesta av Sveriges nationella experter finns på EU-kommissionen eller EU:s utrikestjänst, EEAS.	https://regeringen.se/artiklar/2019/02/att-soka-jobb-i-eus-forvaltning-fragor-och-svar/
-62	Regeringskansliet	Att söka jobb i EU:s förvaltning	600	EU-kommissionen och Europaparlamentet är de två största EU-institutionerna. Vad finns det mer för arbetsplatser?	600	På EU-kommissionen och Europaparlamentet arbetar 550 respektive 200 svenskar. På ministerrådet och utrikestjänsten jobbar 70 respektive 90 svenskar. Men vi får inte glömma bort EU-domstolen, de olika kommittéerna och EU:s olika byråer som erbjuder intressanta uppdrag inom flera expertområden. Bland myndigheterna finns till exempel europeiska läkemedelsmyndigheten, europeiska försvarsbyrån och europeiska kemikaliemyndigheten.	https://regeringen.se/artiklar/2019/02/att-soka-jobb-i-eus-forvaltning-fragor-och-svar/
-62	Regeringskansliet	Att söka jobb i EU:s förvaltning	601	Är det sant att man måste prata flytande franska?	601	Nej, det är inte sant. Att vara bra på franska är en klar fördel men också andra EU-språk meriterar. Du som vill in på EU:s institutioner gör klokt i att förutom engelska se till att du ligger på en hyfsad nivå i minst ytterligare ett av EU:s officiella språk, i första hand franska. Har du dessutom goda kunskaper i tyska, spanska eller italienska så är sannolikheten stor att du har nytta av dem på ett EU-jobb.	https://regeringen.se/artiklar/2019/02/att-soka-jobb-i-eus-forvaltning-fragor-och-svar/
-63	Regeringskansliet	Justitiedepartementet :: Frågor och svar om ny lag om personnamn	602	Varför avskaffas automatiska förvärv av efternamn genom födelsen och adoption?	602	Automatiska förvärv av efternamn begränsar den enskildes valfrihet. Ibland vill föräldrarna att deras barn ska få ett annat efternamn än det som förvärvas automatiskt. Det är därför bättre att alla förvärv av efternamn sker efter ansökan.	https://regeringen.se/artiklar/2016/04/fragor-och-svar-om-ny-lag-om-personnamn/
-63	Regeringskansliet	Justitiedepartementet :: Frågor och svar om ny lag om personnamn	603	För vem eller i vilka situationer är det bra att det avskaffas?	603	I dag förvärvar barn som föds eller adopteras automatiskt föräldrarnas namn när föräldrarna har samma efternamn. Om föräldrarna har olika efternamn och barnet har ett äldre syskon, förvärvar barnet automatiskt det äldre syskonets namn. De automatiska namnförvärven kan t.ex. leda till problem när det äldre syskonet har fått ett namn med ändelsen -son eller -dotter. Om syskonet är en flicka som heter Olofsdotter i efternamn, kommer det nya barnet också få efternamnet Olofsdotter, oavsett om barnet är en pojke eller flicka och oavsett om föräldrarna hade föredragit att barnet i stället får efternamnet Olofsson.	https://regeringen.se/artiklar/2016/04/fragor-och-svar-om-ny-lag-om-personnamn/
-63	Regeringskansliet	Justitiedepartementet :: Frågor och svar om ny lag om personnamn	604	Blir det inte mer administration för föräldrar som vid födelse eller adoption måste ansöka om efternamn till sitt barn?	604	Föräldrar måste redan i dag ansöka om sitt barns förnamn. Det kommer alltså inte bli mer administration för föräldrarna när de i samband med att de ansöker om barnets förnamn också ansöker om det efternamn barnet ska ha.	https://regeringen.se/artiklar/2016/04/fragor-och-svar-om-ny-lag-om-personnamn/
-63	Regeringskansliet	Justitiedepartementet :: Frågor och svar om ny lag om personnamn	605	Kommer alla att kunna ta en av sina föräldrars förnamn med tillägget -dotter eller -son som efternamn? Exempelvis Miriam Davidsdotter, Cecilia Dagmarsdotter, Erik Filipsson, Josef Mariasson.	605	Alla kommer att kunna förvärva ett namn som är bildat av en förälders förnamn med tillägget -son eller -dotter. Det kommer också att vara möjligt att förvärva ett efternamn som är bildat på jämförligt sätt, exempelvis Cecilia Dagmarsdottir eller Erik Filipsen.	https://regeringen.se/artiklar/2016/04/fragor-och-svar-om-ny-lag-om-personnamn/
-63	Regeringskansliet	Justitiedepartementet :: Frågor och svar om ny lag om personnamn	606	I dag kan kvinnor ha ett efternamn som slutar på -son. Kommer män att kunna ha efternamn som slutar på -dotter?	606	Möjligheten att ta ett efternamn som är bildat av en förälders förnamn med tillägg av -son eller -dotter är inte beroende av könstillhörighet. Såväl män som kvinnor kan alltså bilda efternamn av en förälders förnamn med tillägg av -son eller -dotter.	https://regeringen.se/artiklar/2016/04/fragor-och-svar-om-ny-lag-om-personnamn/
-63	Regeringskansliet	Justitiedepartementet :: Frågor och svar om ny lag om personnamn	607	Vad avgör om ett namn är tillräckligt vanligt för att få förvärvas av alla?	607	Det är antalet personer som bär ett efternamn som avgör om namnet kommer att vara fritt att förvärva eller inte. Bara de efternamn som bärs av minst 2 000 personer kommer att kunna förvärvas av alla (ca 530 namn). Skatteverket kommer att få i uppdrag att årligen fastställa en lista på de namn som är fria att förvärva.	https://regeringen.se/artiklar/2016/04/fragor-och-svar-om-ny-lag-om-personnamn/
-63	Regeringskansliet	Justitiedepartementet :: Frågor och svar om ny lag om personnamn	608	Det ska bli tillåtet med dubbla efternamn. Finns det någon gräns för hur många efternamn en person kan ha?	608	Ett dubbelt efternamn får inte bestå av fler än två skilda efternamn. Om två personer med var sitt dubbla efternamn får barn, måste de alltså välja vilken av delarna i deras dubbla efternamn som ska bilda barnets dubbla efternamn.	https://regeringen.se/artiklar/2016/04/fragor-och-svar-om-ny-lag-om-personnamn/
-63	Regeringskansliet	Justitiedepartementet :: Frågor och svar om ny lag om personnamn	609	Vad är problemet med mellannamn, eftersom möjligheten att skaffa ett nytt mellannamn tas bort?	609	Problemet är att det för många har varit svårt att förstå vad ett mellannamn är. Det är vanligt att mellannamnet uppfattas som ett efternamn, trots att det inte är det. Det har också funnits stark kritik mot att reglerna om mellannamn inte är tillräckligt tillåtande och att det är svårt att med hjälp av mellannamn få den namngemenskap inom familjen som man önskar. Mellannamnet kan exempelvis inte föras vidare till make eller barn. Mellannamn måste vidare alltid bäras närmast före efternamnet, vilket innebär att om Amina Mohamed och Lars Olsson gifter sig och vill ta varandras efternamn som mellannamn kommer de inte att få samma ordningsföljd på namnen. Amina kommer att heta Olsson Mohamed och Lars kommer att heta Mohamed Olsson.	https://regeringen.se/artiklar/2016/04/fragor-och-svar-om-ny-lag-om-personnamn/
-63	Regeringskansliet	Justitiedepartementet :: Frågor och svar om ny lag om personnamn	610	Hur kommer det att gå till att byta namn? Kommer man att kunna göra det via webben?	610	Alla förvärv, byten och ändringar av namn ska göras genom ansökan till Skatteverket. Skatteverket har i dag ingen e-tjänst för ansökan om namn, men det är möjligt att en sådan tas fram framöver.	https://regeringen.se/artiklar/2016/04/fragor-och-svar-om-ny-lag-om-personnamn/
-63	Regeringskansliet	Justitiedepartementet :: Frågor och svar om ny lag om personnamn	611	Vad kommer det att kosta att byta namn?	611	Den nya lagen kommer att träda i kraft först nästa år och avgifterna för att byta namn är därför inte fastställda än. Regeringen kommer att återkomma med information om avgifterna till våren 2017.	https://regeringen.se/artiklar/2016/04/fragor-och-svar-om-ny-lag-om-personnamn/
-63	Regeringskansliet	Justitiedepartementet :: Frågor och svar om ny lag om personnamn	612	Om Skatteverket blir ensam namnmyndighet, innebär det att Patent- och registreringsverket inte ska hantera namnfrågor alls?	612	Patent- och registreringsverkets hantering av namnärenden kommer att upphöra. I stället ska alla ansökningar om namn göras till Skatteverket.	https://regeringen.se/artiklar/2016/04/fragor-och-svar-om-ny-lag-om-personnamn/
-63	Regeringskansliet	Justitiedepartementet :: Frågor och svar om ny lag om personnamn	613	Kommer man att kunna vända sig till sitt lokala skattekontor med namnfrågor eller måste man kontakta huvudkontoret i Solna?	613	Den nya lagen kommer att träda i kraft först nästa år och Skatteverket har därför ännu inte tagit ställning till vilka kontor som kommer att handlägga namnärenden.	https://regeringen.se/artiklar/2016/04/fragor-och-svar-om-ny-lag-om-personnamn/
-64	Regeringskansliet	Justitiedepartementet :: Frågor och svar om överlämnande enligt en europeisk arresteringsorder	614	Vilken myndighet hanterar ärenden om överlämnande till Sverige?	614	Gäller det överlämnande för lagföring i Sverige är det Åklagarmyndigheten som handlägger ärenden om överlämnande till Sverige.	https://regeringen.se/sveriges-regering/justitiedepartementet/internationellt-rattsligt-samarbete/fragor-och-svar-om-overlamnande-enligt-en-europeisk-arresteringsorder/
-64	Regeringskansliet	Justitiedepartementet :: Frågor och svar om överlämnande enligt en europeisk arresteringsorder	615	Är regeringen eller Justitiedepartementet involverade i ärenden om överlämnande till Sverige?	615	Nej.	https://regeringen.se/sveriges-regering/justitiedepartementet/internationellt-rattsligt-samarbete/fragor-och-svar-om-overlamnande-enligt-en-europeisk-arresteringsorder/
-64	Regeringskansliet	Justitiedepartementet :: Frågor och svar om överlämnande enligt en europeisk arresteringsorder	616	Är svensk åklagare behörig att utfärda en europeisk arresteringsorder?	616	Ja. Det framgår av förordningen (2003:1178) om överlämnande till Sverige enligt en europeisk arresteringsorder. Enligt artikel 6 i arresteringsorderrambeslutet ska varje medlemsstat lämna underrättelse om vilken rättslig myndighet som enligt dess lagstiftning är behörig att utfärda en arresteringsorder. Sverige menar att rättsliga myndigheter kan vara såväl domstol som åklagare och har lämnat underrättelse om att åklagare är behöriga att enligt svensk rätt utfärda en arresteringsorder avseende lagföring.	https://regeringen.se/sveriges-regering/justitiedepartementet/internationellt-rattsligt-samarbete/fragor-och-svar-om-overlamnande-enligt-en-europeisk-arresteringsorder/
-64	Regeringskansliet	Justitiedepartementet :: Frågor och svar om överlämnande enligt en europeisk arresteringsorder	617	Vad händer efter det att en person blivit överlämnad till Sverige?	617	Efter transporten till Sverige kommer den överlämnade att bli förd till häkte i Sverige. Åklagaren ska anmäla till domstol så snart beslutet om häktning verkställts, dvs. när den överlämnade kommit till Sverige. Domstolen ska utan dröjsmål hålla förhandling i häktningsfrågan. Domstolen ska vid förhandlingen sätta ut en tid inom vilken åtal ska vara väckt.	https://regeringen.se/sveriges-regering/justitiedepartementet/internationellt-rattsligt-samarbete/fragor-och-svar-om-overlamnande-enligt-en-europeisk-arresteringsorder/
-65	Regeringskansliet	Finansdepartementet :: Frågor och svar om statliga kreditgarantier för gröna investeringar	618	Varför ska staten ställa ut kreditgarantier för gröna investeringar?	618	För att nå miljömålen och främja omställningen till mer cirkulär och biobaserad ekonomi med nettonollutsläpp till 2045 krävs investeringar i hållbar teknik. Samhällsnyttan av en sådan teknikutveckling bedöms vara större än den nytta som tillfaller de privata aktörer som gör investeringarna.	https://regeringen.se/artiklar/2020/09/fragor-och-svar-om-statliga-kreditgarantier-for-grona-investeringar/
-65	Regeringskansliet	Finansdepartementet :: Frågor och svar om statliga kreditgarantier för gröna investeringar	619	Finns det ett behov av statliga kreditgarantier för denna typ av investeringar?	619	Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser (Tillväxtanalys) framhåller i en analys från 2019, Omställningen till en processindustri med mycket låga växthusgasutsläpp, att det finns flera motiv för staten att genomföra insatser för att stödja processindustrins omställning till mycket lägre utsläpp av växthusgaser. Internationella jämförelser, som EU:s eko-innovationsindex, visar också att Sverige intar en ledande position när det gäller att skapa nya miljö- och klimatteknikföretag, men står sig sämre när det gäller att få dessa företag att växa.	https://regeringen.se/artiklar/2020/09/fragor-och-svar-om-statliga-kreditgarantier-for-grona-investeringar/
-65	Regeringskansliet	Finansdepartementet :: Frågor och svar om statliga kreditgarantier för gröna investeringar	620	Hur ska det genomföras?	620	Riksgäldskontoret ska ställa ut kreditgarantierna med utgångspunkt i teknikneutrala kriterier enligt förordningen om utlåning och garantier och förordningen om statliga kreditgarantier för gröna investeringar	https://regeringen.se/artiklar/2020/09/fragor-och-svar-om-statliga-kreditgarantier-for-grona-investeringar/
-65	Regeringskansliet	Finansdepartementet :: Frågor och svar om statliga kreditgarantier för gröna investeringar	621	Vad är det för investeringar som avses?	621	Stora industriinvesteringar i Sverige som bidrar till att nå målen i miljömålssystemet och det klimatpolitiska ramverket. Trots väl fungerande finansiella marknader och ett utbud av statliga finansieringsinsatser riktade till företag kvarstår utmaningar för större investeringar som syftar till att implementera hållbar teknik i full skala. Frånvaron av investeringar i dessa fall kan få negativ inverkan på samhälleliga mål. De statliga kreditgarantierna kan till exempel ges till investeringar som syftar till att implementera hållbar teknik i full skala (kommersialisering av ny teknik) eller ställa om befintlig teknik till att bli mer hållbar.	https://regeringen.se/artiklar/2020/09/fragor-och-svar-om-statliga-kreditgarantier-for-grona-investeringar/
-65	Regeringskansliet	Finansdepartementet :: Frågor och svar om statliga kreditgarantier för gröna investeringar	622	Vad räknas som en stor investering?	622	Eftersom kreditgarantierna är avsedda att främja stora investeringsprojekt får garantier enbart beviljas för ansökningar där kapitalbeloppet för det garanterade lånet uppgår till minst 500 miljoner kronor.	https://regeringen.se/artiklar/2020/09/fragor-och-svar-om-statliga-kreditgarantier-for-grona-investeringar/
-65	Regeringskansliet	Finansdepartementet :: Frågor och svar om statliga kreditgarantier för gröna investeringar	623	Hur stor andel av det garanterade lånet täcker kreditgarantierna?	623	Garantin får täcka högst 80 procent av det garanterade lånet.	https://regeringen.se/artiklar/2020/09/fragor-och-svar-om-statliga-kreditgarantier-for-grona-investeringar/
-65	Regeringskansliet	Finansdepartementet :: Frågor och svar om statliga kreditgarantier för gröna investeringar	624	Vad kostar garantin för låntagaren?	624	Riksgäldskontoret ska bestämma en avgift för garantin som tas ut av låntagaren (garantigäldenären) eller långivaren (garantitagaren). Avgiften ska motsvara marknadsmässigt pris och bestämmas med beaktande av EU-kommissionens tillkännagivande om statligt stöd i form av garantier.	https://regeringen.se/artiklar/2020/09/fragor-och-svar-om-statliga-kreditgarantier-for-grona-investeringar/
-65	Regeringskansliet	Finansdepartementet :: Frågor och svar om statliga kreditgarantier för gröna investeringar	625	Hur långa kreditgarantier kan beviljas?	625	Kreditgarantiernas löptid (varaktighet) får uppgå till högst 15 år.	https://regeringen.se/artiklar/2020/09/fragor-och-svar-om-statliga-kreditgarantier-for-grona-investeringar/
-65	Regeringskansliet	Finansdepartementet :: Frågor och svar om statliga kreditgarantier för gröna investeringar	626	Vem kommer bedöma låntagarens kreditvärdighet?	626	Riksgäldskontoret bedömer kreditvärdigheten utifrån tydliga kriterier. Bedömningen ska vara väl motiverad.	https://regeringen.se/artiklar/2020/09/fragor-och-svar-om-statliga-kreditgarantier-for-grona-investeringar/
-65	Regeringskansliet	Finansdepartementet :: Frågor och svar om statliga kreditgarantier för gröna investeringar	627	Vad innebär det att investeringen ”ska bidra till att nå målen i miljömålssystemet och det klimatpolitiska ramverket”?	627	Det innebär att en kreditgaranti endast får avse lån till industriinvesteringar som väsentligt bidrar till minst ett av målen i miljömålssystemet eller det klimatpolitiska ramverket. Investeringen får heller inte väsentligt motverka något annat mål i miljömålssystemet eller det klimatpolitiska ramverket och ska med stor sannolikhet bidra till sammantaget positiva miljöresultat och miljöeffekter på lång sikt. Investeringen ska också vara en del av en av företaget upprättad plan för att nå miljö- och klimatmässig hållbarhet.	https://regeringen.se/artiklar/2020/09/fragor-och-svar-om-statliga-kreditgarantier-for-grona-investeringar/
-65	Regeringskansliet	Finansdepartementet :: Frågor och svar om statliga kreditgarantier för gröna investeringar	628	Hur ska prövningen av vad som är en grön investering gå till?	628	Riksgäldskontoret ska samverka med berörda myndigheter vid bedömningen om en industriinvestering uppfyller förutsättningarna för en garanti med avseende på hur det bidrar till miljö- och klimatmålen. Sedan är det Riksgäldskontoret som fattar beslut om vilka ansökningar som uppfyller kraven i förordningen eller ej.	https://regeringen.se/artiklar/2020/09/fragor-och-svar-om-statliga-kreditgarantier-for-grona-investeringar/
-65	Regeringskansliet	Finansdepartementet :: Frågor och svar om statliga kreditgarantier för gröna investeringar	629	Vad betyder teknikneutrala kriterier?	629	Teknikneutrala kriterier syftar på att urvalet av investeringsprojekt görs utifrån kriterier som inte explicit ställer krav på att en viss teknik ska användas. Kriterierna kan istället utgå från att investeringen ska bidra till vissa politiska mål. Eller som i detta fall – bidra till att göra det möjligt med industriinvesteringar som är viktiga för både hållbarhetsarbetet och svensk industris långsiktiga konkurrenskraft.	https://regeringen.se/artiklar/2020/09/fragor-och-svar-om-statliga-kreditgarantier-for-grona-investeringar/
-65	Regeringskansliet	Finansdepartementet :: Frågor och svar om statliga kreditgarantier för gröna investeringar	630	På vilket sätt/hur stimulerar kreditgarantier en grön omställning?	630	Investeringar i hållbara innovationer innebär ofta att nya obeprövade processer och tekniker tillämpas vilket också inbegriper en risk för investeraren. En statlig kreditgaranti innebär att staten, upp till ett visst belopp, bär delar av risken för lånet. På så sätt kan långivarens vilja att bevilja låntagaren en kredit öka. Därmed kan omfattningen av den verksamhet som stöds genom kreditgarantin öka.	https://regeringen.se/artiklar/2020/09/fragor-och-svar-om-statliga-kreditgarantier-for-grona-investeringar/
-65	Regeringskansliet	Finansdepartementet :: Frågor och svar om statliga kreditgarantier för gröna investeringar	631	Utgör kreditgarantierna statligt stöd?	631	Nej, avgiften för de statliga kreditgarantierna, som tas ut av Riksgälds­kontoret, ska motsvara marknadsmässigt pris och garantierna får vid varje tidpunkt omfatta maximalt 80 procent av det garanterade lånet hos kreditinstitutet.	https://regeringen.se/artiklar/2020/09/fragor-och-svar-om-statliga-kreditgarantier-for-grona-investeringar/
-65	Regeringskansliet	Finansdepartementet :: Frågor och svar om statliga kreditgarantier för gröna investeringar	632	Vad kostar det för skattebetalarna?	632	Låntagaren (garantigäldenären) eller långivaren (garantitagaren) betalar en avgift för garantin som ska motsvara marknadsmässigt pris och bestämmas med beaktande av EU-kommissionens tillkännagivande om statligt stöd i form av garantier. Avgiften består delvis av Riksgäldskontorets administrativa kostnader och av förväntad förlust, varav den senare betalas till Riksgäldskontorets garantireserv. En kostnad uppkommer först om en garantierna infrias. Kostnaden för eventuella infrianden ska hanteras via Riksgäldskontorets garantireserv. Först om garantireserven inte räcker påverkas statsbudgeten.	https://regeringen.se/artiklar/2020/09/fragor-och-svar-om-statliga-kreditgarantier-for-grona-investeringar/
-66	Regeringskansliet	Frågor och svar om ramverket för statliga gröna obligationer	633	Varför ska staten ge ut gröna obligationer?	633	Det är en del av regeringens arbete i omställningen mot hållbar utveckling. Finansmarknaden spelar en central roll i den omställningen och genom att främja marknaden för gröna obligationer vill regeringen öka möjligheterna till hållbara investeringar. Staten som utgivare av gröna obligationer kan uppmuntra andra aktörer till marknaden för hållbara investeringar. De gröna obligationerna kommer även bidra till att synliggöra Sveriges miljö- och klimatsatsningar och effekterna av dem. Genom att ge ut gröna obligationer kan staten ge proaktiv och transparent information till investerare om pågående statliga miljö- och klimatprojekt.	https://regeringen.se/regeringens-politik/finansmarknad/fragor-och-svar-om-ramverket-for-statliga-grona-obligationer/
-66	Regeringskansliet	Frågor och svar om ramverket för statliga gröna obligationer	634	Varför behövs ett ramverk?	634	Ramverket är det som möjliggör för investerare att på ett transparent sätt kunna säkerställa att obligationerna är gröna. Det är ramverket som skiljer gröna obligationer från andra obligationer och ska visa hur likviden från obligationen kopplas till gröna utgifter i statsbudgeten. I ramverket beskrivs hur de gröna utgifterna definieras och väljs ut, hur de ska följas, redovisas, rapporteras och granskas. Regeringen ansvarar för att ta fram ramverket och välja ut de gröna utgifterna i statens budget. Riksgälden har sedan uppdraget att marknadsföra och sälja den gröna obligationen på kapitalmarknaden vid ett lämpligt tillfälle under året.	https://regeringen.se/regeringens-politik/finansmarknad/fragor-och-svar-om-ramverket-for-statliga-grona-obligationer/
-66	Regeringskansliet	Frågor och svar om ramverket för statliga gröna obligationer	635	Vad är en grön obligation?	635	Det är en obligation där de pengar som lånas upp går till att finansiera olika slags miljö- och klimatsatsningar. För en stat gäller lite annorlunda förutsättningar än för en privat aktör som ger ut en grön obligation. För den statliga gröna obligationen gäller att de pengar som lånas upp kopplas till en lika stor volym av utgifter i statens budget som redan beslutats av riksdagen och som har definierats som gröna. Det finns ännu inga regelverk som definierar vad som utgör en grön obligation, men det finns standarder att utgå ifrån (Green Bond Principles). Inom EU pågår också ett arbete för att fastställa en EU-standard. Det viktiga är att man som investerare i dessa obligationer ska kunna följa vad pengarna kopplas till och vilka miljö- och klimateffekter det ger.	https://regeringen.se/regeringens-politik/finansmarknad/fragor-och-svar-om-ramverket-for-statliga-grona-obligationer/
-66	Regeringskansliet	Frågor och svar om ramverket för statliga gröna obligationer	636	Vilka budgetanslag kommer ingå i de gröna obligationerna?	636	De gröna obligationerna ska kopplas till utgiftsposter i statens budget som rör gröna investeringar och projekt. Valet av lämpliga utgifter görs utifrån en bedömning av vilka anslag som bidrar till uppfyllandet av Sveriges miljömål och det klimatpolitiska ramverket. Processen och kriterierna för urvalet av berättigade gröna utgifter beskrivs utförligt i det gröna ramverket.	https://regeringen.se/regeringens-politik/finansmarknad/fragor-och-svar-om-ramverket-for-statliga-grona-obligationer/
-66	Regeringskansliet	Frågor och svar om ramverket för statliga gröna obligationer	637	Vad menas med ett mörkgrönt betyg?	637	Norska CICERO, Center for International Climate Research, har varit den oberoende granskaren av ramverket. I sin bedömning har de en fyrgradig betygsskala där mörkgrönt är högsta betyg. CICERO:s betyg omfattar graden av miljöambition på anslagen men också noggrannheten i kringliggande processer för urval av utgifter och rapportering, för att den höga miljöintegriteten ska säkerställas och vara transparent. Sverige är första land att erhålla mörkgrönt betyg.	https://regeringen.se/regeringens-politik/finansmarknad/fragor-och-svar-om-ramverket-for-statliga-grona-obligationer/
-66	Regeringskansliet	Frågor och svar om ramverket för statliga gröna obligationer	638	Varför innebär det att de svenska gröna obligationerna får mörkgrönt betyg?	638	En statlig emission skapar i sig inga direkta nya gröna investeringar men kan genom signalvärdet få upp intresset för andra aktörer att emittera grönt och därmed leda till additionella gröna investeringar, alltså investeringar som leder till utsläppsminskningar.	https://regeringen.se/regeringens-politik/finansmarknad/fragor-och-svar-om-ramverket-for-statliga-grona-obligationer/
-66	Regeringskansliet	Frågor och svar om ramverket för statliga gröna obligationer	639	Hur har man kommit fram till anslagen i listan?	639	I arbetet med att välja vilka anslag som ska utgöra de berättigade gröna utgifterna avgränsades utgiftsområdena (UO) i statens budget. Det innebär att de utgiftsområden som inte bedömts som lämpliga eller relevanta att koppla till de gröna obligationerna fallit bort. Sex UO har bedömts som särskilt intressanta Dessa inkluderar exempelvis Allmän miljö- och naturvård (UO20) och Energi (UO21), men även Internationellt bistånd (UO7), Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik (UO18), Kommunikationer (UO22) och Näringsliv (UO24). Förutom de kriterier som sattes upp i ramverket (som ska uppfyllas av samtliga anslag som kopplas mot denna obligation), så har anslag som ligger inom UO20 prioriterats eftersom det är dessa som mest tydligt syftar till att bidra till de svenska miljömålen. Dessa anslag hanteras i regel av Naturvårdsverket som har god insyn och besitter expertkunskap.	https://regeringen.se/regeringens-politik/finansmarknad/fragor-och-svar-om-ramverket-for-statliga-grona-obligationer/
-66	Regeringskansliet	Frågor och svar om ramverket för statliga gröna obligationer	640	Vad är det som gör att andra anslag inte kvalificerar som berättigade gröna utgifter?	640	De anslag i statens budget som har valts bort till följd av kriterierna från standarden för gröna obligationer kan ha prioriterats bort då: - De inte på ett tillräckligt tydligt och direkt sätt bidrar till uppfyllandet av miljömålen; - De kan leda till inlåsning i fossil teknik; - De innehåller storskalig vattenkraft och geotermisk energi; - De innehåller kärnkraft	https://regeringen.se/regeringens-politik/finansmarknad/fragor-och-svar-om-ramverket-for-statliga-grona-obligationer/
-66	Regeringskansliet	Frågor och svar om ramverket för statliga gröna obligationer	641	Vad händer nu?	641	I juli 2019 fick Riksgälden i uppdrag av regeringen att senast under 2020 genomföra en emission av gröna obligationer. Nu när ramverket och urvalet är på plats kommer Riksgälden att sälja den gröna obligationen på kapitalmarknaden vid ett lämpligt tillfälle under året. Exakt tidpunkt kommer de att återkomma till. Därefter ska emissionen utvärderas.	https://regeringen.se/regeringens-politik/finansmarknad/fragor-och-svar-om-ramverket-for-statliga-grona-obligationer/
-67	Regeringskansliet	Frågor och svar – ensamkommande som fyller 18 år	642	Varför ett tillfälligt kommunbidrag?	642	Under 2015 kom mer än 35 000 ensamkommande barn och unga till Sverige för att söka asyl. Detta har medfört att många av de som kommit har fått vänta länge på ett slutgiltigt besked om de får stanna i Sverige och hunnit rota sig i den kommun där de bott under väntetiden. Från och med den 1 juli 2017 får kommunerna ersättning för ensamkommande unga mellan 18 och 21 år som vårdas enligt LVU eller som har ett motsvarande vårdbehov, till exempel på grund av kriminalitet eller missbruk och vårdas enligt socialtjänstlagen. Det förutsätter att vården påbörjades innan barnet fyllde 18 år. Tidigare har kommunen kunnat få ersättning för unga som vårdas enligt socialtjänstlagen även om vårdbehovet inte motsvarar det som krävs för LVU. Regeringen väljer därför att göra ett tillfälligt tillskott av medel till vistelsekommunerna så att de kommuner som önskar kan låta ungdomarna bo kvar även efter att de blivit 18 år till exempel för att avsluta pågående studier.	https://regeringen.se/artiklar/2017/07/fragor-och-svar--ensamkommande-som-fyller-18-ar/
-67	Regeringskansliet	Frågor och svar – ensamkommande som fyller 18 år	643	Vad innebär förslaget?	643	Det tillfälliga kommunbidraget presenterades som ett förslag från regeringen och Vänsterpartiet den 5 juli. Då föreslogs att 195 miljoner kronor skulle avsättas för detta ändamål i höständringsbudgeten. Regeringen och Vänsterpartiet föreslår nu att beloppet höjs till 390 miljoner kronor och att 195 miljoner kronor avsätts för ändamålet i budgetpropositionen för 2018. Att det tillfälliga kommunbidraget nu föreslås bli högre än vad som tidigare kommunicerats hänger bland annat samman med att synpunkter från kommunerna beaktats. Dessa medel fördelas proportionellt till kommunerna utifrån hur många inskrivna asylsökande ensamkommande barn och unga som väntade på ett slutligt avgörande i sitt asylärende i respektive kommun per den 30 juni 2017. Fördelningsnyckeln baserar sig på antalet ensamkommande barn och unga som antingen fyller 18 år mellan 1 juli 2017 och 30 juni 2018 eller är mellan 18 och 20 år och har ett placeringsbeslut enligt socialtjänstlagen.	https://regeringen.se/artiklar/2017/07/fragor-och-svar--ensamkommande-som-fyller-18-ar/
-67	Regeringskansliet	Frågor och svar – ensamkommande som fyller 18 år	644	Hur mycket blir det per asylsökande ungdom?	644	Målgruppen som fördelningen baseras på består av drygt 8 000 personer vilket innebär att det tillfälliga bidraget motsvarar knappt 50 000 kronor per person i målgruppen under 2017 och ytterligare knappt 25 000 under 2018.	https://regeringen.se/artiklar/2017/07/fragor-och-svar--ensamkommande-som-fyller-18-ar/
-67	Regeringskansliet	Frågor och svar – ensamkommande som fyller 18 år	645	Vilka boendeformer har kommunerna möjlighet att erbjuda?	645	Asylsökande vuxna är i normalfallet ett statligt ansvar och staten är skyldig att erbjuda boende i ett anläggningsboende. Det är upp till varje kommun att avgöra hur det tillfälliga bidraget ska användas.	https://regeringen.se/artiklar/2017/07/fragor-och-svar--ensamkommande-som-fyller-18-ar/
-67	Regeringskansliet	Frågor och svar – ensamkommande som fyller 18 år	647	Kan även asylsökande ungdomar som fått sin ålder uppskriven av Migrationsverket bo kvar i kommunen?	647	Det är upp till kommunen att avgöra. Asylsökande vuxna är i normalfallet ett statligt ansvar och staten är skyldig att erbjuda boende i ett anläggningsboende.	https://regeringen.se/artiklar/2017/07/fragor-och-svar--ensamkommande-som-fyller-18-ar/
-67	Regeringskansliet	Frågor och svar – ensamkommande som fyller 18 år	648	Behöver kommuner som är intresserade ansöka om bidraget?	648	Nej, utbetalningen sker med automatik, utan ansökningsförfarande, baserat på hur många personer i målgruppen som var boende i kommunen den 30 juni 2017.	https://regeringen.se/artiklar/2017/07/fragor-och-svar--ensamkommande-som-fyller-18-ar/
-67	Regeringskansliet	Frågor och svar – ensamkommande som fyller 18 år	649	Får kommunen pengar oavsett om den unge bor kvar efter den 1 juli eller inte?	649	Regeringen har valt ett enkelt system för att fördela pengarna, så att de säkert ska kunna komma kommunerna till del under 2017. Fördelningen av medel baserar sig på hur många ensamkommande unga i målgruppen som var boende i kommunen den 30 juni 2017. Det är alltså bara kommuner som har ungdomar boende i kommunen som kan få medel. Däremot görs ingen efterhandskontroll av hur många ungdomar som faktiskt bor kvar i kommunen efter den 1 juli. Det skulle kräva en administrativ hantering vid Migrationsverket som skulle medföra att medlen inte kan betalas ut till kommunerna under 2017.	https://regeringen.se/artiklar/2017/07/fragor-och-svar--ensamkommande-som-fyller-18-ar/
-67	Regeringskansliet	Frågor och svar – ensamkommande som fyller 18 år	650	Vad kan kommunerna använda bidraget till?	650	Regeringen och Vänsterpartiet presenterar det tillfälliga kommunbidraget för att stödja de vistelsekommuner som vill låta ensamkommande ungdomar som rotat sig i kommunen bo kvar. Bidraget går därför bara till kommuner som hade ungdomar boende i kommunen den 30 juni 2017. Exakt hur medlen ska användas är dock upp till kommunerna att avgöra, eftersom behov och förutsättningar kan skilja sig åt mellan olika kommuner.	https://regeringen.se/artiklar/2017/07/fragor-och-svar--ensamkommande-som-fyller-18-ar/
-67	Regeringskansliet	Frågor och svar – ensamkommande som fyller 18 år	651	Hur påverkar förslaget det nya kommunersättningssystemet för ensamkommande barn och unga som börjar gälla den 1 juli 2017?	651	Det systemet påverkas inte alls. Det tillfälliga kommunbidraget föreslås mot bakgrund av det faktum att det stora antalet asylsökande som kom under hösten 2015 har inneburit att många ensamkommande unga har fått vänta länge på besked om de får stanna i Sverige.	https://regeringen.se/artiklar/2017/07/fragor-och-svar--ensamkommande-som-fyller-18-ar/
-67	Regeringskansliet	Frågor och svar – ensamkommande som fyller 18 år	652	Men är det inte så att barn som bor kvar i kommunerna och får uppehållstillstånd efter 18-årsdagen inte berättigar kommunerna någon ersättning?	652	Nej, så är det inte. De som kom hit som ensamkommande barn och får uppehållstillstånd efter 18-årsdagen berättigar kommunerna till ersättning enligt det system som införs från 1 juli i år. Detta påverkas inte av det tillfälliga kommunbidraget.	https://regeringen.se/artiklar/2017/07/fragor-och-svar--ensamkommande-som-fyller-18-ar/
-67	Regeringskansliet	Frågor och svar – ensamkommande som fyller 18 år	653	Vad gör ni om det här inte visar sig räcka?	653	Vi kommer självklart i vanlig ordning att följa frågan och vara beredda att agera beroende på hur läget utvecklas.	https://regeringen.se/artiklar/2017/07/fragor-och-svar--ensamkommande-som-fyller-18-ar/
-67	Regeringskansliet	Frågor och svar – ensamkommande som fyller 18 år	654	Vilket ansvar har Migrationsverket för denna grupp asylsökande unga 18-20 år som kommunen ordnar boende för?	654	Migrationsverkets ansvar är att pröva ansökan om asyl samt även fatta beslut om bistånd enligt lagen om mottagande av asylsökande m.fl. (LMA). Samtliga asylsökande ska också vara registrerade hos Migrationsverket även om de inte bor i Migrationsverkets boenden. För att Migrationsverket ska kunna kalla den unge till besök inom ramen för asylprocessen och för övrig myndighetsutövning är det viktigt att den unge lämnar en adress till Migrationsverket i samband med att han eller hon byter adress, oavsett om det är kommunen eller den unge som ordnar boendet. Frågan om boende tas också upp i Migrationsverkets så kallade 18-årssamtal som i normalfallet sker innan det ensamkommande barnet fyller 18 år.	https://regeringen.se/artiklar/2017/07/fragor-och-svar--ensamkommande-som-fyller-18-ar/
-67	Regeringskansliet	Frågor och svar – ensamkommande som fyller 18 år	655	Vilken kommunikation ger Migrationsverket i samband med att den ensamkommande unga fyller 18 år och hur påverkas den kommunikationen av detta förslag?	655	Migrationsverket kallar ensamkommande barn ett par månader innan 18-årsdagen till ett så kallat 18-årssamtal tillsammans med den gode mannen. Där informeras de bland annat om att boendet inte längre är socialtjänstens ansvar och att Migrationsverket kan erbjuda hjälp med bostad i ett av Migrationsverkets boenden. Vuxna asylsökande har alltid rätt att bo i så kallat eget boende (EBO) under asylprocessen och under samtalet ges möjlighet att lämna information om eget boende efter 18-årsdagen samt att lämna in eventuell ny boendeadress till Migrationsverket som då registreras in efter 18-årsdagen.	https://regeringen.se/artiklar/2017/07/fragor-och-svar--ensamkommande-som-fyller-18-ar/
-67	Regeringskansliet	Frågor och svar – ensamkommande som fyller 18 år	656	När kommer kommunerna att få bidraget?	656	Pengarna kommer att betalas ut till kommunerna under december 2017, efter att riksdagen beslutat om regeringens förslag till höständringsbudget. Pengarna som föreslagits för 2018 kommer att betalas ut i början på året.	https://regeringen.se/artiklar/2017/07/fragor-och-svar--ensamkommande-som-fyller-18-ar/
-68	Regeringskansliet	Frågor och svar om strategin för hållbar konsumtion	657	Är människor verkligen redo för att konsumera hållbart? Vill vi göra de uppoffringarna?	657	Undersökningar visar att många människor i Sverige har ett stort engagemang för miljön, att det finns en stor medvetenhet om att man själv kan vara med och påverka och att det finns en vilja att handla miljövänligt. Men det finns också hinder i form av bl.a. brist på kunskap, ibland högre pris, tidsbrist och vanor. Därför behöver förutsättningarna att agera hållbart förbättras och här har staten i samarbete med andra aktörer en viktig roll att spela.	https://regeringen.se/artiklar/2016/10/fragor-och-svar-om-strategin-for-hallbar-konsumtion/
-68	Regeringskansliet	Frågor och svar om strategin för hållbar konsumtion	658	Vad innebär hållbar konsumtion för tillväxt och sysselsättning? Behöver färre arbeta? Och vad innebär det för ekonomins utveckling?	658	Dagens konsumtion har negativa effekter på miljön och klimatet. Men allt som vi konsumerar är inte lika skadligt för miljö och klimat. Idag ser vi hur delningsekonomin växer, där samma pryl delas och används flera gånger om av olika personer. Allt fler företag arbetar också med att återvinna material och minska sin energianvändning. Genom att konsumera fler tjänster istället för prylar, välja de mer miljövänliga alternativen när vi handlar och laga våra prylar istället för att köpa nya kan vi minska vår påverkan på klimat och miljö. En mer hållbar konsumtion innebär att efterfrågan på gröna varor och tjänster ökar. Företag som tillhandahåller dessa produkter gynnas och trycket ökar på fler företag att ställa om.	https://regeringen.se/artiklar/2016/10/fragor-och-svar-om-strategin-for-hallbar-konsumtion/
-68	Regeringskansliet	Frågor och svar om strategin för hållbar konsumtion	659	Hur kan strategin för hållbar konsumtion bidra till mål 8?	659	(I Agenda 2030 finns mål nr 8 Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt, reds anm.) Regeringen vill att Sverige ska vara ett föregångsland för en fri och rättvis handel, vilket bl.a. inbegriper anständiga arbetsvillkor och kamp mot fattigdom. Regeringen arbetar aktivt för att förverkliga Agenda 2030, både nationellt och internationellt, och har tillsatt en delegation och involverat en rad myndigheter i arbetet. Regeringen har tagit initiativet Global Deal. Sverige bedriver också ett omfattande utvecklingsbistånd och stödjer det civila samhället inom ramen för detta.	https://regeringen.se/artiklar/2016/10/fragor-och-svar-om-strategin-for-hallbar-konsumtion/
-68	Regeringskansliet	Frågor och svar om strategin för hållbar konsumtion	660	Vilka mätbara mål finns för regeringens strategi för hållbar konsumtion? Tid? Vilket totala budget anslås?	660	Strategin ska bidra till hållbarhetsdelen av det konsumentpolitiska målet ("en miljömässigt, socialt och ekonomiskt hållbar konsumtion"), relevanta miljömål och Agenda 2030, och då främst mål 12 om hållbara konsumtions- och produktionsmönster. De extra medel inom ramen för konsumentpolitiken som anslås är 43 miljoner kronor till Konsumentverket t.o.m. 2020 och därefter 9 miljoner kronor per år för arbetet med en miljömässigt hållbar konsumtion. I strategin presenteras också en rad satsningar som görs inom ramen för andra politikområden, bl.a. skatteavdrag och momssänkning för reparationer, utvidgade satsningar på stadsmiljöavtal och lokala klimatinvesteringar och främjande av mikroproduktion av förnybar el. Medel har också avsatts för det fortsatta arbetet utifrån den livsmedelsstrategi som regeringen avser att presentera inom kort.	https://regeringen.se/artiklar/2016/10/fragor-och-svar-om-strategin-for-hallbar-konsumtion/
-68	Regeringskansliet	Frågor och svar om strategin för hållbar konsumtion	661	Strategin innehåller bra saker, t.ex. sänkt moms på reparationer och stöd till delningsekonomi, men initiativ för systemändringar?	661	Satsningar på ökad resurseffektivitet genom sänkt moms på reparationer och stöd till den växande delningsekonomin är steg i skiftet till en mer cirkulär ekonomi och främjande av nya, mer hållbara, affärsmodeller, dvs. en form av systemskifte. Även t.ex. kraven på företag att lämna tydligare hållbarhetsinformation och förbättrade möjligheter för kommuner att koppla samman miljö och stadsutveckling inklusive hållbara transporter via stadsmiljöavtal och lokala klimatinvesteringar kan också ses som en del i att förändra samhället på ett mer djupgående plan.	https://regeringen.se/artiklar/2016/10/fragor-och-svar-om-strategin-for-hallbar-konsumtion/
-68	Regeringskansliet	Frågor och svar om strategin för hållbar konsumtion	662	Många förslag på hållbar konsumtion från Finansdepartementet, men vad är målet? Hur vet man om strategin fått ��nskad effekt?	662	Målet med strategin för hållbar konsumtion är att konsumtionens negativa klimat- och miljöpåverkan ska minska. Strategin är bred och omfattar många frågor, inom flera politikområden. Det kommer därmed förstås vara en utmanande uppgift att följa upp arbetet. Men underlag kommer inte saknas. Uppdrag till Konsumentverket kommer att innehålla krav på rapportering. Vad gäller en del av de specifika åtgärderna såsom en effektivare miljömärkning, en giftfri vardag, miljöpåståenden i marknadsföringen och skatteförändringar så följs dessa upp av ansvarig myndighet/organisation och av regeringen i det löpande arbetet. I vissa fall tas statistik fram som vi kan luta oss emot (t.ex. avfallsmängder, utsläpp av växthusgaser ur ett konsumtionsperspektiv). Den miljömässiga dimensionen av hållbarhet målsätts och följs genom miljömålssystemet. Regeringen har dessutom gett SCB i uppdrag att ta fram indikatorer för välfärdsmått, som ska komplettera BNP för att belysa ekonomins långsiktiga hållbarhet och människors livskvalitet. Det går inte i dagsläget att säga i vilken utsträckning de indikatorer som nu arbetas fram kommer att belysa just konsumtionens miljöpåverkan, men konsumtionsmönster lyfts explicit i generationsmålet och i Agenda 2030:s mål 12 och uppmärksammas i många sammanhang som en betydelsefull del av möjligheterna att nå målen.	https://regeringen.se/artiklar/2016/10/fragor-och-svar-om-strategin-for-hallbar-konsumtion/
-68	Regeringskansliet	Frågor och svar om strategin för hållbar konsumtion	663	Ingen pratar om den sociala hållbarheten. Pris, råvarutillgång, delningsekonomi – finns hållbart arbetskraftstänk?	663	Regeringen vill att Sverige ska vara ett föregångsland för en fri och rättvis handel, vilket bl.a. inbegriper anständiga arbetsvillkor och kamp mot fattigdom. Regeringen kommer att aktivt arbeta för att förverkliga Agenda 2030, både nationellt och internationellt, och har tillsatt en delegation och involverat en rad myndigheter i arbetet. Regeringen har tagit initiativet Global Deal. Frågorna har också behandlats i aktuella skrivelser såsom Politik för hållbart företagande (skr. 2015/16:69) och Politiken för global utveckling i genomförandet av Agenda 2030 (skr. 2015/16:182). Sverige bedriver också ett omfattande utvecklingsbistånd och stödjer det civila samhället inom ramen för detta.	https://regeringen.se/artiklar/2016/10/fragor-och-svar-om-strategin-for-hallbar-konsumtion/
-68	Regeringskansliet	Frågor och svar om strategin för hållbar konsumtion	664	Många av de konkreta åtgärderna handlar om att stimulera miljömässigt hållbara val, men inte ekonomiska och sociala hållbara val. Varför?	664	Ambitionen är att strategin ska bidra till såväl en miljömässigt som socialt och ekonomiskt hållbar konsumtion. Åtgärder som berör samtliga dimensioner tas därför upp i strategin, även om betoningen ligger på den miljömässiga dimensionen. Exempel på åtgärder som tar sikte på den sociala och ekonomiska dimensionen är insatser mot överskuldsättning, arbete som rör produktsäkerhet och vikten av att beakta konsumenters olika förutsättningar inklusive mer sårbara konsumenter t.ex. funktionsnedsatta och äldre. Andra åtgärder som omnämns rör flera dimensioner av hållbarhet, t.ex. bättre hållbarhetsinformation från företag och finansiella aktörers samt rättvis handel. De områden med särskilt fokus som lyfts i strategin – livsmedel, boende, och transporter - är betydelsefulla för konsumenter ur såväl miljömässig som social inklusive hälsomässig och ekonomisk aspekt. Vissa av åtgärderna relaterar samtidigt till den del av det konsumentpolitiska målet som avser väl fungerande konsumentmarknader, där konsumentpolitiken framför allt syftar till att förbättra konsumentskyddet och då i synnerhet på marknader som av olika skäl är särskilt problematiska för konsumenter.	https://regeringen.se/artiklar/2016/10/fragor-och-svar-om-strategin-for-hallbar-konsumtion/
-68	Regeringskansliet	Frågor och svar om strategin för hållbar konsumtion	665	Vilken forskning behövs? Hur ska samarbetet med forskare ske?	665	Denna fråga kommer regeringen att återkomma till i den forskningspolitiska proposition som läggs fram i höst. Redan i budgetpropositionen för 2017 har regeringen pekat på några samhällsutmaningar som regeringen ser som särskilt viktiga: klimat och miljö, hälsa och livsvetenskap samt en ökad digitalisering. Förutom klimatforskning framhåller regeringen också bl.a. forskning om en cirkulär och biobaserad ekonomi och forskning för att nå miljömålen. Denna forskning inkluderar också hållbara konsumtionsmönster. Det forum som Konsumentverket får i uppdrag att inrätta kommer bl.a. att samverka med forskare. De närmare formerna för detta får utvecklas i det fortsatta arbetet.	https://regeringen.se/artiklar/2016/10/fragor-och-svar-om-strategin-for-hallbar-konsumtion/
-68	Regeringskansliet	Frågor och svar om strategin för hållbar konsumtion	666	Vad räknas som ett hållbart livsmedel?	666	Denna fråga kommer regeringen att återkomma till i livsmedelsstrategin. Livsmedelsstrategin ska bidra till att miljömålen kan nås och att konsumenter ska kunna göra medvetna val.	https://regeringen.se/artiklar/2016/10/fragor-och-svar-om-strategin-for-hallbar-konsumtion/
-68	Regeringskansliet	Frågor och svar om strategin för hållbar konsumtion	667	Hur ska samverkan med näringslivet ske?	667	Näringslivet har en mycket viktig roll för att främja en hållbar konsumtion och produktion, och många företag arbetar aktivt med frågorna. De närmare formerna för näringslivets frivilliga engagemang och dess roll inom ramen för forumet för miljösmart konsumtion kommer att utvecklas i samarbete mellan Konsumentverket och övriga aktörer. Men självklart kommer även regeringen fortsatt ha omfattande kontakter med näringslivet.	https://regeringen.se/artiklar/2016/10/fragor-och-svar-om-strategin-for-hallbar-konsumtion/
-68	Regeringskansliet	Frågor och svar om strategin för hållbar konsumtion	668	Många strategier från regeringen nu, vilken styr? Hur är de koordinerade? Hur stor är den totala budgeten för strategin?	668	Att regeringen har presenterat en rad strategier är ett uttryck för höga ambitioner! Det finns ingen hierarki mellan de olika strategierna. Alla beslut som regeringen fattar baseras på en omfattande beredning och koordinering inom Regeringskansliet, bl.a. för att i möjligaste mån undvika målkonflikter. De extra medel inom ramen för konsumentpolitiken som anslås är 43 mnkr till Konsumentverket t.o.m. 2020 och därefter 9 mnkr per år för arbetet med en miljömässigt hållbar konsumtion. I strategin presenteras också en rad satsningar som görs inom ramen för andra politikområden, bl.a. skatteavdrag och momssänkning för reparationer, utvidgade satsningar på stadsmiljöavtal och lokala klimatinvesteringar och främjande av mikroproduktion av förnybar el. Medel har också avsatts för det fortsatta arbetet utifrån den livsmedelsstrategi som regeringen avser att presentera inom kort.	https://regeringen.se/artiklar/2016/10/fragor-och-svar-om-strategin-for-hallbar-konsumtion/
-68	Regeringskansliet	Frågor och svar om strategin för hållbar konsumtion	669	Varför inte en ökad satsning på ett svenskt hållbart jordbruk i strategin för hållbar konsumtion?	669	Denna fråga kommer regeringen att återkomma till i livsmedelsstrategin, vilken bl.a. syftar till att främja en hållbar tillväxt i det svenska jordbruket och livsmedelsindustrin.	https://regeringen.se/artiklar/2016/10/fragor-och-svar-om-strategin-for-hallbar-konsumtion/
-68	Regeringskansliet	Frågor och svar om strategin för hållbar konsumtion	670	Var finns regeringens ansvar för hållbar konsumtion i offentlig upphandling?	670	Regeringen har lagt en omfattande proposition till riksdagen med förslag till ett nytt regelverk för offentlig upphandling. Dessutom har en nationell upphandlingsstrategi presenterats och en ny myndighet inrättats - Upphandlingsmyndigheten. Såväl regelverket som strategin och uppdrag till myndigheten omfattar en rad sociala och miljömässiga aspekter. I strategin för hållbar konsumtion har vi mot denna bakgrund valt att primärt behandla den privata konsumtionen.	https://regeringen.se/artiklar/2016/10/fragor-och-svar-om-strategin-for-hallbar-konsumtion/
-69	Regeringskansliet	Artikel från Socialdepartementet :: Frågor och svar om ny lag om estetisk kirurgi	671	Vad innebär den nya lagen?	671	Den nya lagen innebär bland annat att endast läkare eller tandläkare med relevant specialistkompetens ska få utföra skönhetsoperationer. Lagen innehåller även bestämmelser om att endast legitimerade läkare, tandläkare och sjuksköterskor ska få utföra estetiska injektionsbehandlingar såsom exempelvis botox och fillers. Patientskadelagen och patientsäkerhetslagen samt vissa bestämmelser i hälso- och sjukvårdslagen ska tillämpas när estetiska kirurgiska ingrepp och estetiska injektionsbehandlingar utförs.	https://regeringen.se/regeringens-politik/folkhalsa-och-sjukvard/fragor-och-svar-om-ny-lag-om-estetisk-kirurgi/
-69	Regeringskansliet	Artikel från Socialdepartementet :: Frågor och svar om ny lag om estetisk kirurgi	672	Varför införs lagen?	672	I takt med att allt fler människor genomgår estetiska behandlingar och nya typer av metoder tillkommer väcks frågor om skyddet för den enskilda individen vid dessa behandlingar. Den som kontaktar en skönhetsklinik ska kunna vara trygg med att personalen har rätt kompetens och att det finns samma krav på patientsäkerhet som inom hälso- och sjukvården. Därför har regeringen föreslagit en ny lag. Branschföreträdare har också efterfrågat en reglering.	https://regeringen.se/regeringens-politik/folkhalsa-och-sjukvard/fragor-och-svar-om-ny-lag-om-estetisk-kirurgi/
-69	Regeringskansliet	Artikel från Socialdepartementet :: Frågor och svar om ny lag om estetisk kirurgi	673	När träder den nya lagen och lagändringarna i kraft?	673	Den nya lagen och lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2021.	https://regeringen.se/regeringens-politik/folkhalsa-och-sjukvard/fragor-och-svar-om-ny-lag-om-estetisk-kirurgi/
-69	Regeringskansliet	Artikel från Socialdepartementet :: Frågor och svar om ny lag om estetisk kirurgi	674	Vilka yrkesgrupper får utföra estetiska injektionsbehandlingar?	674	Endast legitimerade sjuksköterskor, läkare och tandläkare får utföra sådana behandlingar.	https://regeringen.se/regeringens-politik/folkhalsa-och-sjukvard/fragor-och-svar-om-ny-lag-om-estetisk-kirurgi/
-69	Regeringskansliet	Artikel från Socialdepartementet :: Frågor och svar om ny lag om estetisk kirurgi	675	Är det möjligt att få delegering från läkare eller sjuksköterska om man har erfarenhet av estetiska injektionsbehandlingar tidigare?	675	Nej. För att självständigt kunna utföra injektionsbehandlingar på olika delar av kroppen bedöms det krävas bred medicinisk kompetens. Därför tillåts endast legitimerade sjuksköterskor, läkare och tandläkare få utföra sådana behandlingar. Lagen innebär att alla utförare måste uppfylla kompetenskraven, det går inte att delegera utförandet till någon som inte uppfyller kraven enligt den nya lagen.	https://regeringen.se/regeringens-politik/folkhalsa-och-sjukvard/fragor-och-svar-om-ny-lag-om-estetisk-kirurgi/
-69	Regeringskansliet	Artikel från Socialdepartementet :: Frågor och svar om ny lag om estetisk kirurgi	676	Varför får inte tandhygienister, apotekare eller biomedicinska analytiker utföra injektionsbehandlingar?	676	För att självständigt kunna utföra injektionsbehandlingar på olika delar av kroppen bedöms det krävas bred medicinisk kompetens. Utföraren kan även behöva identifiera personer som är direkt olämpliga för estetiska behandlingar, exempelvis individer som lider av dysmorfofobi eller i övrigt har symptom med ohälsosam kroppsuppfattning, vilket kan förekomma vid psykossjukdomar. I den aktuella propositionen har regeringen angett att den nya regleringen bör följas upp, vilket även innebär att eventuella andra yrkeskategorier kan komma att övervägas i framtiden. I regeringens proposition sida 41–47 finns utförligare resonemang kring detta.	https://regeringen.se/regeringens-politik/folkhalsa-och-sjukvard/fragor-och-svar-om-ny-lag-om-estetisk-kirurgi/
-69	Regeringskansliet	Artikel från Socialdepartementet :: Frågor och svar om ny lag om estetisk kirurgi	677	Kommer en kirurg utan någon specialinriktning på plastikkirurgi att kunna utföra plastikoperationer efter att lagen trätt i kraft? Vad räknas som adekvat utbildning?	677	Enligt förslagen i regeringens proposition får estetiska kirurgiska ingrepp utföras av den som är legitimerad läkare eller legitimerad tandläkare och har bevis om specialistkompetens inom en för ingreppet adekvat specialitet. Det är en bedömning som får göras i varje enskilt fall. Det är verksamhetschefen och den behandlande läkaren eller tandläkaren som har ansvar att säkerställa en säker behandling, vilket innefattar bedömning av om utföraren har en kompetens som är adekvat för behandlingen eller ingreppet i fråga. Adekvat specialistkompetens för läkare kan, beroende på var på kroppen ingreppet görs, lämpligen vara specialist i öron-näsa-halssjukdomar, kirurgi, plastikkirurgi eller urologi. Vilken specialistkompetens som krävs får avgöras från fall till fall. Kravet på att läkarens respektive tandläkarens specialistkompetens ska vara adekvat innebär sammanfattningsvis att det ska finnas en koppling mellan kompetens och ingrepp. Detta utesluter exempelvis att en neurolog eller käkkirurg utför bröstoperationer. Komplicerade kirurgiska ingrepp kan dessutom samtidigt kräva flera olika specialistkompetenser för att kunna utföras på ett säkert sätt.	https://regeringen.se/regeringens-politik/folkhalsa-och-sjukvard/fragor-och-svar-om-ny-lag-om-estetisk-kirurgi/
-69	Regeringskansliet	Artikel från Socialdepartementet :: Frågor och svar om ny lag om estetisk kirurgi	678	Gäller den nya lagen även för de som jobbar med tatueringar, Hyaluron pen, microneedling, PRP och mesoterapi?	678	Lagen omfattar ingrepp och behandlingar som innebär betydande hälsorisker och kräver medicinsk kompetens. Vissa behandlingar, som bedöms vara mindre riskfyllda, undantas från lagens tillämpningsområde. Detta framgår av förordningen om estetiska kirurgiska ingrepp och estetiska injektionsbehandlingar (2021:367) 2 § p 2. I förordningen undantas vissa mindre estetiska injektionsbehandlingar från lagen, dessa är: - tatueringar, - behandling där ett ämne (som inte är ett läkemedel) injiceras i huden genom användandet av nålfri teknologi, och - behandling där ett ämne (som inte är ett läkemedel, blod eller filler) ytligt injiceras i huden.	https://regeringen.se/regeringens-politik/folkhalsa-och-sjukvard/fragor-och-svar-om-ny-lag-om-estetisk-kirurgi/
-70	Regeringskansliet	Artikel från Arbetsmarknadsdepartementet :: Frågor och svar om stärkt skydd för visselblåsare	679	Är skydd för visselblåsare nytt i svensk lag?	679	Nej, det finns redan reglering som skyddar arbetstagare som slår larm. Dagens lagreglering innebär att arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden har skydd mot repressalier från arbetsgivarens sida. Läs mer om tidigare lagstiftning i propositionen ”Ett särskilt skydd mot repressalier för arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden, prop. 2015/16:128”. Den som är anställd inom offentlig sektor har ett särskilt långtgående skydd genom meddelarskyddet som regleras i grundlag.	https://regeringen.se/artiklar/2021/05/fragor-och-svar-om-starkt-skydd-for-visselblasare/
-70	Regeringskansliet	Artikel från Arbetsmarknadsdepartementet :: Frågor och svar om stärkt skydd för visselblåsare	680	Hur förstärks skyddet för visselblåsare?	680	Förslaget stärker skyddet för visselblåsare jämfört med dagens reglering på flera sätt. Dagens reglering är en ren skyddsreglering vilket innebär att arbetstagaren skyddas mot repressalier. Nuvarande förslag innebär att det införs en tydlig ordning för hur rapporter om missförhållanden ska tas om hand. Förslagen innebär att det ska införas särskilda kanaler för rapportering av missförhållanden och att uppgifter om visselblåsares identitet ska omfattas av sekretess. Detta är nytt jämfört med dagens reglering, och innebär ett bättre skydd för den enskilde och tydligare krav på hur uppgifter som rapporteras ska hanteras. Vissa arbetsplatser har redan sådana visselblåsarfunktioner på plats. Andra arbetsplatser saknar sådana system, och där kommer förslaget leda till att det införs en tydlig och säker ordning för att larma om missförhållanden.	https://regeringen.se/artiklar/2021/05/fragor-och-svar-om-starkt-skydd-for-visselblasare/
-70	Regeringskansliet	Artikel från Arbetsmarknadsdepartementet :: Frågor och svar om stärkt skydd för visselblåsare	681	Stämmer det att fler ska omfattas av förslaget?	681	Ja. Förslaget innebär att inte bara anställda omfattas av skyddet för visselblåsare, utan även arbetssökande, egenföretagare, volontärer, praktikanter, personer som ingår i ett företags förvaltnings- och ledningsorgan och aktieägare som är verksamma i bolaget. Skyddet gäller även innan de rapporterande personerna har börjat inom en verksamhet och efter att de har slutat om de fått del av information under den tid som de var verksamma. Det ska även finnas ett skydd mot repressalier som riktas mot personer som bistår vid rapporteringen, mot personer som har koppling till den rapporterande personen eller mot juridiska personer som den rapporterande personen äger, arbetar för eller på annat sätt har koppling till i ett arbetsrelaterat sammanhang.	https://regeringen.se/artiklar/2021/05/fragor-och-svar-om-starkt-skydd-for-visselblasare/
-70	Regeringskansliet	Artikel från Arbetsmarknadsdepartementet :: Frågor och svar om stärkt skydd för visselblåsare	682	Vad är en intern rapporteringskanal/visselblåsarfunktion?	682	En intern rapporteringskanal gör det möjligt för arbetstagare att slå larm internt inom en verksamhet på ett säkert sätt. Man ska kunna slå larm skriftligen, muntligen eller vid ett fysiskt möte. Denna visselblåsarfunktion ska kunna ta emot rapporter om missförhållanden och ha kontakt med visselblåsare, följa upp det som rapporteras, och lämna återkoppling om uppföljningen till de som slagit larm. De behöriga personerna eller enheterna som utses till den interna rapporteringskanalen kan antingen vara anställda hos verksamhetsutövaren eller hos någon som har anlitats för detta för verksamhetsutövarens räkning. Verksamheter med 50 till 249 arbetstagare ska till viss del få dela interna rapporteringskanaler och förfaranden för rapportering och uppföljning. Större verksamheter ska vara skyldiga att införa egna interna rapporteringskanaler. Kommuner och regioner ska få dela kanaler och förfaranden med kommunala bolag, stiftelser och föreningar.	https://regeringen.se/artiklar/2021/05/fragor-och-svar-om-starkt-skydd-for-visselblasare/
-70	Regeringskansliet	Artikel från Arbetsmarknadsdepartementet :: Frågor och svar om stärkt skydd för visselblåsare	683	Vad är en extern rapporteringskanal/visselblåsarfunktion?	683	En extern rapporteringskanal gör det möjligt för arbetstagare att slå larm till en statlig myndighet som har utsetts av regeringen. Den externa rapporteringskanalen ska ta emot, följa upp och lämna återkoppling på rapporter om missförhållanden inom vissa specifika områden. Man kan visselblåsa direkt till en extern rapporteringskanal utan att först slå larm till den interna rapporteringskanalen. Visselblåsaren kan själv välja om han eller hon vill rapportera internt eller externt.	https://regeringen.se/artiklar/2021/05/fragor-och-svar-om-starkt-skydd-for-visselblasare/
-70	Regeringskansliet	Artikel från Arbetsmarknadsdepartementet :: Frågor och svar om stärkt skydd för visselblåsare	684	Omfattas man av skyddet för visselblåsare även om man går till media eller gäller det bara när man använder sig av en intern eller extern rapporteringskanal?	684	Man ska först ha rapporterat externt utan att skäliga åtgärder vidtagits före man larmar offentligt, till exempel via media. Det finns undantag från den regeln, till exempel om det finns en överhängande eller uppenbar fara för liv, hälsa, säkerhet eller risk för omfattande skada i miljön. Eller om man har skälig anledning att anta att en extern rapportering skulle leda till en risk för repressalier eller till att missförhållandet sannolikt inte skulle avhjälpas på ett effektivt sätt. Det ska dock poängteras att grundlagsskyddet inte förändras med anledning av den nya lagen. Exempelvis finns redan i dag ett grundlagsskydd när någon offentliggör eller meddelar uppgifter för publicering i ett grundlagsskyddat medium.	https://regeringen.se/artiklar/2021/05/fragor-och-svar-om-starkt-skydd-for-visselblasare/
-70	Regeringskansliet	Artikel från Arbetsmarknadsdepartementet :: Frågor och svar om stärkt skydd för visselblåsare	685	Omfattas man av skyddet om man bryter mot tystnadsplikt när man larmar eller får man utstå konsekvenser?	685	Ja, man får inte göras ansvarig för att ha åsidosatt tystnadsplikt, under förutsättning att man hade skälig anledning att anta att rapporteringen av informationen var nödvändig för att avslöja det missförhållande som rapporterats. Man får däremot inte bryta mot s.k. kvalificerad tystnadsplikt som enligt offentlighets- och sekretesslagen inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter. Man får heller inte bryta mot tystnadsplikt enligt lagen om försvarsuppfinningar eller lämna ut handlingar som innehåller sekretessbelagda uppgifter.	https://regeringen.se/artiklar/2021/05/fragor-och-svar-om-starkt-skydd-for-visselblasare/
-70	Regeringskansliet	Artikel från Arbetsmarknadsdepartementet :: Frågor och svar om stärkt skydd för visselblåsare	686	Om man larmar om något missförhållande som sen visar sig inte stämma eller inte omfattas av lagens rekvisit, omfattas man ändå av skyddet då?	686	Det är möjligt att omfattas av skyddet även om en person har lämnat information som senare visar sig vara felaktig, om det har skett av misstag. För att omfattas av skyddet krävs att den som visselblåser vid tidpunkten för rapporteringen hade skälig anledning att anta att den information som rapporterades var sann. Personer som avsiktligt och medvetet rapporterar felaktig eller vilseledande information ska däremot inte skyddas. Det finns redan idag sanktionsbestämmelser inom olika områden som kan tillämpas mot den som medvetet rapporterar falsk information.	https://regeringen.se/artiklar/2021/05/fragor-och-svar-om-starkt-skydd-for-visselblasare/
-70	Regeringskansliet	Artikel från Arbetsmarknadsdepartementet :: Frågor och svar om stärkt skydd för visselblåsare	687	Är det möjligt att avvika från lagen genom kollektivavtal?	687	En dispositiv lagstiftning ger en större flexibilitet för anpassade lösningar på olika avtalsområden, och ligger i linje med den svenska arbetsmarknadsmodellen. Förslaget innebär att man kan sluta centrala kollektivavtal om utformningen av interna rapporteringskanaler och förfaranden. Det kommer däremot inte vara möjligt att sluta kollektivavtal som innebär att de rapporterande eller berörda personernas skydd eller rättigheter enligt direktivet upphävs eller inskränks. Om ett kollektivavtal strider mot lagen är följden att avtalet är ogiltigt i den delen.	https://regeringen.se/artiklar/2021/05/fragor-och-svar-om-starkt-skydd-for-visselblasare/
-70	Regeringskansliet	Artikel från Arbetsmarknadsdepartementet :: Frågor och svar om stärkt skydd för visselblåsare	688	Enligt den befintliga visselblåsarlagen krävs det i stort sett att ett missförhållande rör sig om ett brott med fängelse i straffskalan för att man ska få larma. Enligt det här förslaget ska det gå att larma om missförhållanden där det finns ett allmänintresse. Gör detta någon skillnad i praktiken? Förändrar det vad för typ av missförhållanden man får larma om?	688	Nej. Att kvalifikationen ändras i förhållande till det som gäller enligt nuvarande visselblåsarlag bör inte leda till någon påtaglig förändring av rättsläget. Oftast finns ett allmänintresse av att missförhållanden rapporteras om förhållandena är allvarliga.	https://regeringen.se/artiklar/2021/05/fragor-och-svar-om-starkt-skydd-for-visselblasare/
-70	Regeringskansliet	Artikel från Arbetsmarknadsdepartementet :: Frågor och svar om stärkt skydd för visselblåsare	689	När träder förslaget i kraft?	689	Lagen föreslås träda i kraft den 17 december 2021. Medelstora företag föreslås få till 17 december 2023 att inrätta interna rapporteringskanaler, medan övriga verksamhetsutövare föreslås få till 17 juli 2022 på sig.	https://regeringen.se/artiklar/2021/05/fragor-och-svar-om-starkt-skydd-for-visselblasare/
-71	Regeringskansliet	Artikel från Arbetsmarknadsdepartementet :: Frågor och svar om tidiga insatser för asylsökande	690	Vad innebär länsstyrelsernas nya uppdrag om tidiga insatser?	690	Sedan den 1 februari 2017 har länsstyrelserna i uppdrag att vara samordnande aktör och verka för att de resurser som avsätts för olika typer av insatser för asylsökande används ändamålsenligt, ger verksamhet med god geografisk spridning och når en så stor andel av målgruppen som möjligt. Länsstyrelserna ska verka för att tillgången till insatser motsvarar det behov som finns i länet och att målgruppen har möjlighet att delta. Länsstyrelserna ska i detta sammanhang även verka för regional samverkan mellan kommuner, statliga myndigheter, organisationer i det civila samhället och andra relevanta aktörer.	https://regeringen.se/artiklar/2017/01/fragor-och-svar-om-tidiga-insatser-for-asylsokande/
-71	Regeringskansliet	Artikel från Arbetsmarknadsdepartementet :: Frågor och svar om tidiga insatser för asylsökande	691	Tar länsstyrelserna över ansvaret för organiserad sysselsättning från Migrationsverket?	691	Den ordning som infördes den 1 februari 2017 för tidiga insatser är inte densamma som tidigare, även om länsstyrelserna genom sitt samordnande uppdrag i vissa avseenden tar över uppgifter som Migrationsverkets tidigare haft. Länsstyrelsernas uppdrag handlar om att samordna andra aktörer som i sin tur erbjuder insatser för asylsökande. Länsstyrelserna ansvarar därmed inte för att själva erbjuda insatser. Migrationsverkets verksamhet med organiserad sysselsättning kommer att upphöra. De insatser som erbjuds av folkbildningens aktörer fortsätter som tidigare, och är ett exempel på verksamhet som ska samordnas av länsstyrelserna.	https://regeringen.se/artiklar/2017/01/fragor-och-svar-om-tidiga-insatser-for-asylsokande/
-71	Regeringskansliet	Artikel från Arbetsmarknadsdepartementet :: Frågor och svar om tidiga insatser för asylsökande	692	Svenska från dag ett under asyltiden – vad är det?	692	Svenska från dag ett är en satsning för att ge asylsökande och vissa nyanlända möjlighet att lära sig svenska tidigt och samtidigt få en grundläggande förståelse för, och inblick i, det svenska samhället. Ett viktigt syfte är att ge de asylsökande en meningsfull sysselsättning under asyltiden. För att genomföra undervisning i svenska och samhällsorientering, Svenska från dag ett, tilldelas studieförbunden, folkhögskolorna och studieförbundet SISU Idrottsutbildarna ett statsbidrag. Intresset från både anordnare och deltagare har varit stort; Svenska från dag ett har hittills anordnats i över 250 av Sveriges 290 kommuner. Satsningen infördes i augusti 2015 och antalet deltagare de första dryga fyra månaderna var cirka 60 000 personer. Under 2016 (fram till september) var antalet deltagare drygt 40 000 personer.	https://regeringen.se/artiklar/2017/01/fragor-och-svar-om-tidiga-insatser-for-asylsokande/
-71	Regeringskansliet	Artikel från Arbetsmarknadsdepartementet :: Frågor och svar om tidiga insatser för asylsökande	693	Varför satsar regeringen på kompetenskartläggning för asylsökande?	693	Kompetenskartläggning, alltså kartläggning av en persons utbildningsbakgrund och arbetslivserfarenhet, redan under asyltiden är viktigt för en snabbare etablering. Den satsning på Arbetsförmedlingens kompetenskartläggning som beslutades i samband med vårändringsbudgeten för 2016 fortsätter. Från och med 2017 implementeras uppgiften permanent i Arbetsförmedlingens verksamhet. Genom kompetenskartläggning kan rekryteringsbehoven till olika bristyrken, bland annat inom välfärdsområdena, bättre tillgodoses.	https://regeringen.se/artiklar/2017/01/fragor-och-svar-om-tidiga-insatser-for-asylsokande/
-71	Regeringskansliet	Artikel från Arbetsmarknadsdepartementet :: Frågor och svar om tidiga insatser för asylsökande	694	Varför tas praktikplatserna för asylsökande bort?	694	Migrationsverkets ansvar för organiserad sysselsättning för asylsökande, som bland annat inkluderat praktikplatser, har upphört. Migrationsverket ska istället fokusera på att korta tiderna för handläggning av asylansökningar. I det nya system som införts, där länsstyrelserna är samordnande aktör, möjliggörs många olika insatser. Bland annat får de asylsökande möjlighet att ta del av exempelvis språkinsatser som anordnas av organisationer i det civila samhället. De avsiktsförklaringar som Migrationsverket ingått med ett antal företag har tagits över av Arbetsförmedlingen. När fler personer får uppehållstånd så behövs praktikplatserna till dessa personer. Syftet med den nya ordningen är att hjälpa de många nyanlända med uppehållstillstånd att komma ut på arbetsmarknaden.	https://regeringen.se/artiklar/2017/01/fragor-och-svar-om-tidiga-insatser-for-asylsokande/
-71	Regeringskansliet	Artikel från Arbetsmarknadsdepartementet :: Frågor och svar om tidiga insatser för asylsökande	695	Vad är syftet med det nya statsbidraget för tidiga insatser som infördes den 1 februari 2017?	695	Syftet är att motverka passivisering under asyltiden, att underlätta kontakter med den svenska arbetsmarknaden och att främja förutsättningarna för en framtida etablering för de som beviljas uppehållstillstånd.	https://regeringen.se/artiklar/2017/01/fragor-och-svar-om-tidiga-insatser-for-asylsokande/
-71	Regeringskansliet	Artikel från Arbetsmarknadsdepartementet :: Frågor och svar om tidiga insatser för asylsökande	696	Vilka kan ta del av statsbidraget?	696	Statsbidraget kan lämnas till organisationer i det civila samhället som uppfyller vissa krav på till exempel frivillighet och demokratisk uppbyggnad. Statsbidraget kan i vissa fall även lämnas till kommuner och kommunalförbund. Verksamhet kan bedrivas i samarbete med en eller flera andra organisationer.	https://regeringen.se/artiklar/2017/01/fragor-och-svar-om-tidiga-insatser-for-asylsokande/
-71	Regeringskansliet	Artikel från Arbetsmarknadsdepartementet :: Frågor och svar om tidiga insatser för asylsökande	697	Hur sker ansökan om statsbidrag för tidiga insatser?	697	Ansökan ställs till länsstyrelsen som också betalar ut statsbidraget. I mån av medel kan bidrag lämnas för verksamheter som främjar kunskaper i svenska språket, främjar kunskaper om samhälle och arbetsmarknad eller som främjar hälsa. Verksamheterna ska erbjudas för eller till förmån för vuxna asylsökande och personer som har beviljats uppehållstillstånd men som bor kvar i Migrationsverkets anläggningsboenden.	https://regeringen.se/artiklar/2017/01/fragor-och-svar-om-tidiga-insatser-for-asylsokande/
-71	Regeringskansliet	Artikel från Arbetsmarknadsdepartementet :: Frågor och svar om tidiga insatser för asylsökande	698	Varför avvecklas kommuners rätt till ersättning för sfi för personer i anläggningsboenden?	698	I budgetpropositionen för 2016 avsatte regeringen medel för sfi för personer i anläggningsboende. Dessa medel har använts i mycket begränsad utsträckning och sedan den 1 februari 2017 har medlen därför riktats om till ett bredare och mer flexibelt utbud av tidiga insatser för asylsökande och personer med uppehållstillstånd som bor i Migrationsverkets anläggningsboenden. Med den nya inriktningen bedöms medlen komma till bättre nytta och användas till insatser som når betydligt fler i målgruppen.	https://regeringen.se/artiklar/2017/01/fragor-och-svar-om-tidiga-insatser-for-asylsokande/
-71	Regeringskansliet	Artikel från Arbetsmarknadsdepartementet :: Frågor och svar om tidiga insatser för asylsökande	699	Kan kommuner använda det nya statsbidraget för sfi i anläggningsboenden?	699	Statsbidraget får i vissa fall lämnas till kommuner och kommunalförbund men får då inte användas för att utföra uppgifter som kommuner enligt lag eller förordning är skyldiga att utföra.	https://regeringen.se/artiklar/2017/01/fragor-och-svar-om-tidiga-insatser-for-asylsokande/
-72	Regeringskansliet	Frågor och svar om migration med anledning av situationen i Afghanistan	700	Vilka kan få skydd genom kvotflyktingsystemet?	700	Varje år tar Sverige ut flyktingar och andra skyddsbehövande i olika delar av världen för överföring och permanent bosättning genom s.k. vidarebosättning. Sedan 2018 har Sveriges flyktingkvot 5000 platser per år. Den svenska flyktingkvoten ska bidra till att lösa utdragna flyktingsituationer som riskerar att bli permanenta. Den kan också erbjuda skydd snabbt till personer i utsatta lägen. Personer som blir uttagna som kvotflyktingar kan befinna sig i flyktingläger, men även i städer eller på landsbygden. Att vidarebosättas till ett annat land kan vara den enda lösningen för personer som varken kan stanna i det första asyllandet eller återvända hem.	https://regeringen.se/regeringens-politik/migration-och-asyl/fragor-och-svar-om-migration-med-anledning-av-situationen-i-afghanistan/
-72	Regeringskansliet	Frågor och svar om migration med anledning av situationen i Afghanistan	701	Vad innebär regeringsbeslutet om vidarebosättning den 15 augusti?	701	Regeringen hade ett extra regeringssammanträde den 15 augusti. Då beslutades om ett antal ändringar i regelverket för uttag av kvotflyktingar för att möjliggöra större flexibilitet i akuta situationer. Det är Migrationsverket som är ansvarig myndighet för beslut om uppehållstillstånd och vidarebosättning. Det regeringsbeslut som togs innebär bl.a att kravet på att man ska befinna sig i tredjeland för att kunna vidarebosättas tillfälligt tas bort. Det är ambassaden som kommer att föreslå vilka individer det ska röra sig om. Migrationsverket har också fått möjlighet att omfördela bland de platser som finns inom ramen för Sveriges befintliga flyktingkvot på 5 000 platser 2021, för att möjliggöra ett större antal platser i akuta situationer än de 500 som redan finns vikta för sådana lägen.	https://regeringen.se/regeringens-politik/migration-och-asyl/fragor-och-svar-om-migration-med-anledning-av-situationen-i-afghanistan/
-72	Regeringskansliet	Frågor och svar om migration med anledning av situationen i Afghanistan	702	Går det att ansöka om att bli uttagen som kvotflykting?	702	Nej, det är inte möjligt att ansöka om uppehållstillstånd som kvotflykting. Det är UNHCR eller svensk utlandsmyndighet som kan föreslå personer för vidarebosättning. Vid presentationer för vidarebosättning ska särskilt uppmärksammas utsatta minoriteter, kvinnor och barn. Prövningen sker självständigt av Migrationsverket enligt utlänningslagens regler, efter hörande av Säkerhetspolisen. Det handlar om individuell prövning utifrån bedömning av skyddsbehov enligt utlänningslagens bestämmelser.	https://regeringen.se/regeringens-politik/migration-och-asyl/fragor-och-svar-om-migration-med-anledning-av-situationen-i-afghanistan/
-72	Regeringskansliet	Frågor och svar om migration med anledning av situationen i Afghanistan	703	Kan regeringen fatta beslut om vidarebosättning?	703	Det finns ingen möjlighet för regeringen att fatta beslut om uppehållstillstånd och vidarebosättning. Ansvarig myndighet Migrationsverket, fattar beslut i det enskilda ärendet och tillämpar därvid utlänningslagens bestämmelser. Enligt 12 kap. 2 § RF har regeringen ingen möjlighet att påverka myndighetsutövning mot enskild.	https://regeringen.se/regeringens-politik/migration-och-asyl/fragor-och-svar-om-migration-med-anledning-av-situationen-i-afghanistan/
-72	Regeringskansliet	Frågor och svar om migration med anledning av situationen i Afghanistan	704	Kommer Sverige att hjälpa de afghaner som tidigare utvisats till Afghanistan och som nu upplever att de är hotade?	704	En person som är förföljd eller riskerar förföljelse eller omänsklig behandling i sitt hemland kan söka asyl, men måste vara i Sverige eller vid gränsen till Sverige för att kunna söka asyl här. Det är Migrationsverket som handlägger ansökan och beslutar om uppehållstillstånd på grund av skyddsskäl.	https://regeringen.se/regeringens-politik/migration-och-asyl/fragor-och-svar-om-migration-med-anledning-av-situationen-i-afghanistan/
-72	Regeringskansliet	Frågor och svar om migration med anledning av situationen i Afghanistan	705	Hur påverkas utvisningar till Afghanistan?	705	Migrationsverket fattade den 16 juli 2021 beslut om att tills vidare stoppa avvisning och utvisning till Afghanistan, detta med hänsyn till säkerhetssituationen i Afghanistan. De afghaner som har ett lagakraftvunnet avslag på sin asylansökan kan ansöka hos Migrationsverket om ett tidsbegränsat uppehållstillstånd.	https://regeringen.se/regeringens-politik/migration-och-asyl/fragor-och-svar-om-migration-med-anledning-av-situationen-i-afghanistan/
-72	Regeringskansliet	Frågor och svar om migration med anledning av situationen i Afghanistan	706	Kan Sverige hjälpa anhöriga till de afghaner som redan befinner sig i Sverige att också komma hit?	706	En medborgare i ett land utanför EU som vill flytta till en familjemedlem i Sverige behöver ansöka om uppehållstillstånd innan inresa. Det är Migrationsverket som handlägger ansökan och beslutar om uppehållstillstånd.	https://regeringen.se/regeringens-politik/migration-och-asyl/fragor-och-svar-om-migration-med-anledning-av-situationen-i-afghanistan/
-72	Regeringskansliet	Frågor och svar om migration med anledning av situationen i Afghanistan	707	Hur många afghaner är på flykt i världen?	707	Enligt UNHCR befinner sig ca 2,6 miljoner afghaner på flykt i världen. Afghanistan utgör den tredje största nationaliteten av flyktingar globalt sett (efter Syrien och Venezuela).	https://regeringen.se/regeringens-politik/migration-och-asyl/fragor-och-svar-om-migration-med-anledning-av-situationen-i-afghanistan/
-72	Regeringskansliet	Frågor och svar om migration med anledning av situationen i Afghanistan	708	Hur många afghaner befinner sig på flykt inom Afghanistan?	708	Enligt uppgifter från IOM uppskattas 5,5 miljoner människor vara internflyktingar i Afghanistan. Fram till 9 augusti har antalet internflyktingar ökat med ca 550 000 i år, och talibanernas maktövertagande kommer sannolikt att resultera i ytterligare ökat antal internflyktingar.	https://regeringen.se/regeringens-politik/migration-och-asyl/fragor-och-svar-om-migration-med-anledning-av-situationen-i-afghanistan/
-72	Regeringskansliet	Frågor och svar om migration med anledning av situationen i Afghanistan	709	Hur påverkar situation i Afghanistan migrationsrörelser till Europa och Sverige?	709	Ökat våld, osäkerhet kring framtiden och en svår socioekonomisk situation är faktorer som kommer att verka starkt pådrivande för afghaner att migrera för att söka en säker tillvaro och möjligheter i utlandet. Det är rimligt att anta att de flesta som migrerar i ett första skede kommer att göra det internt. Många kommer troligen i ett senare skede försöka lämna Afghanistan och i första hand ta sig till Iran och Pakistan. Huruvida de sedan stannar i närområdet eller försöker ta sig vidare till Turkiet och Europa är beroende av bland annat politiska och ekonomiska förhållanden samt försörjningsmöjligheter i dessa länder. Migrationskonsekvenserna för Sverige är svåra att uppskatta men bedöms på kort till medellång sikt som små. Den mest sannolika stora migrationen bedöms ske internt samt mot grannländerna Iran och Pakistan. Migration mot Turkiet och vidare mot Europa är beroende av Irans, Pakistans och Turkiets förmåga och vilja att stoppa rörelser internt och över sina gränser.	https://regeringen.se/regeringens-politik/migration-och-asyl/fragor-och-svar-om-migration-med-anledning-av-situationen-i-afghanistan/
-90	Arbetsmiljöverket	Frågor och svar om lyftanordningar	862	Omfattas lyftredskap av Arbetsmiljö­verkets föreskrifter, AFS 2008:3, maskiner?	862	Ja, lyftredskap omfattas av föreskrifterna om maskiner (AFS 2008:3) som bygger på EUs maskindirektiv. Lyft­redskap ska vara CE-märkta.	https://www.av.se/produktion-industri-och-logistik/maskiner-och-arbetsutrustning/kranar-lyftar-och-lyftredskap/fragor-och-svar-om-lyftanordningar2/?hl=%22fr%C3%A5gor%20och%20svar%22
-90	Arbetsmiljöverket	Frågor och svar om lyftanordningar	863	Krävs det utbildning för att arbeta med mobila arbetsplattformar och i skylift?	863	Ja, det finns krav på utbildning och att de praktiska och teoretiska kunskaperna dokumenteras. Det är arbetsgivarens ansvar att bedöma om den utbildning och de kunskaper som arbetstagaren har är relevanta och tillräckliga. Arbetsgivaren ska också ge arbets­tagaren sitt tillstånd för användningen anordningen. När det gäller mobila arbetsplattformar har branschen tagit fram en läroplan för utbildning av förare (LLP) baserad på en ISO-standard som innebär att olika utbildningsföretag har möjlighet att erbjuda en likvärdig, kvalitetssäkrad utbildning. Den utbildningen är ett lämpligt sätt att uppfylla kraven på dokumenterade kunskaper när det gäller förare av mobila arbetsplattformar. Det går att läsa mer om läroplanen på Liftutbildningsrådets webbplats.	https://www.av.se/produktion-industri-och-logistik/maskiner-och-arbetsutrustning/kranar-lyftar-och-lyftredskap/fragor-och-svar-om-lyftanordningar2/?hl=%22fr%C3%A5gor%20och%20svar%23
-90	Arbetsmiljöverket	Frågor och svar om lyftanordningar	864	Krävs det utbildning för att hantera fordonskranar?	864	Det krävs dokumenterade praktiska och teoretiska kunskaper för att kunna hantera de kranar som är monterade på lastbilar. Arbetsgivaren ska också ge arbetstagaren sitt tillstånd för användningen anordningen. Läs mer i föreskrifterna om användning av lyftanordningar (AFS 2006:6) 29 §. Se till exempel information om utbildning fordonsmonterad kran hos Tyaskolan.	https://www.av.se/produktion-industri-och-logistik/maskiner-och-arbetsutrustning/kranar-lyftar-och-lyftredskap/fragor-och-svar-om-lyftanordningar2/?hl=%22fr%C3%A5gor%20och%20svar%24
-90	Arbetsmiljöverket	Frågor och svar om lyftanordningar	865	Finns det några regler gällande kunskap och kompetens för sax- och bomliftar?	865	En arbetsgivare som låter en arbetstagare eller inhyrd arbetskraft använda lyftanordningar eller lyftredskap ska ha dokumentation över dennes praktiska och teoretiska kunskaper med avseende på säker användning av utrustningen. I föreskrifterna om användning av lyftanordningar och lyftredskap (AFS 2006:6) 29 §, finns en precisering av vad kunskaperna ska omfatta när det gäller användning av en lyftanordning eller ett lyftredskap. Förutom det befintliga kravet på utbildning och kunskaper tillkommer alltså ett krav på att dessa kunskaper ska dokumenteras. Arbetsgivaren ska också ge arbetstagaren sitt tillstånd för användningen anordningen.	https://www.av.se/produktion-industri-och-logistik/maskiner-och-arbetsutrustning/kranar-lyftar-och-lyftredskap/fragor-och-svar-om-lyftanordningar2/?hl=%22fr%C3%A5gor%20och%20svar%25
-90	Arbetsmiljöverket	Frågor och svar om lyftanordningar	866	Vilka regler gäller när man använder motorsåg i skylift?	866	Endast de som har genomgått utbildning för arbete med arbets­plattform och motor­kedje­såg får beskära träd med motor­kedje­såg från arbets­plattform. Läs mer i föreskrifterna om användning av motor­kedje­sågar och röjsågar (AFS 2012:1).	https://www.av.se/produktion-industri-och-logistik/maskiner-och-arbetsutrustning/kranar-lyftar-och-lyftredskap/fragor-och-svar-om-lyftanordningar2/?hl=%22fr%C3%A5gor%20och%20svar%26
-90	Arbetsmiljöverket	Frågor och svar om lyftanordningar	867	Krävs säkring med sele när man använder skylift?	867	En riskbedömning avgör om personer i skylift måste vara säkrade med en sele. När man ska använda lyftanordningar och lyftredskap ska arbetsförhållandena undersökas och riskerna bedömas. Resultatet av riskbedömningen avgör om personen ska vara säkrad med ett personligt fallskydd. För att särskilt uppmärksamma två användningssituationer, finns bestämmelser om att personligt fallskydd ska användas om det finns risk för att liften blir påkörd av till exempel ett fordon, eller när den används vid trädbeskärning.	https://www.av.se/produktion-industri-och-logistik/maskiner-och-arbetsutrustning/kranar-lyftar-och-lyftredskap/fragor-och-svar-om-lyftanordningar2/?hl=%22fr%C3%A5gor%20och%20svar%27
-90	Arbetsmiljöverket	Frågor och svar om lyftanordningar	868	Finns det något krav att informera om klämrisker i hissar som saknar skydd mot schaktväggen?	868	Ja, hissar som är avsedda för persontransport och som saknar korgdörr eller annat skydd mot schaktväggen ska utrustas med en skylt som varnar för risken att klämmas. Detta framgår av Boverkets föreskrifter. Skrymmande gods får endast transporteras i hissar med skydd mot schaktväggen. Hissen ska antingen ha en korgdörr eller så ska korg­öppningen ha en skydds­anordning som stoppar hissen om godset kommer i kontakt med schakt­väggen. Mer information om detta hittar du i våra föreskrifter om användning av lyft­anordningar och lyft­redskap (AFS 2006:06) 23 §. Om du vill uppgradera säkerheten på en hiss måste du följa Bo­verkets regler som gäller vid ombyggnad av hissar.	https://www.av.se/produktion-industri-och-logistik/maskiner-och-arbetsutrustning/kranar-lyftar-och-lyftredskap/fragor-och-svar-om-lyftanordningar2/?hl=%22fr%C3%A5gor%20och%20svar%28
-91	Arbetsmiljöverket	Frågor och svar om mobbning	869	Jag mår dåligt och har varit mobbad eller kränkt på min arbetsplats länge. Vad ska jag göra?	869	Det vanligaste är att ta kontakt med sin närmaste chef. Enligt arbetsmiljöreglerna är din arbetsgivare skyldig att förebygga och hantera kränkande särbehandling. Alla chefer och arbetsledare ska ha kunskaper för att förebygga och hantera detta. Den som drabbats ska snabbt få hjälp och stöd.	https://www.av.se/halsa-och-sakerhet/psykisk-ohalsa-stress-hot-och-vald/mobbning/fragor-och-svar-om-mobbning2
-91	Arbetsmiljöverket	Frågor och svar om mobbning	870	Vad ska jag göra om min chef inte lyssnar på mig?	870	Om du inte känner att du kan vända dig till någon av dina chefer, eller om dina chefer inte följer reglerna så kan du ta kontakt med ditt skyddsombud. Tillsammans med ditt skyddsombud kan du sedan komma överens om hur ni ska gå vidare. Det kan också vara en fråga för de fackförbund som finns på arbetsplatsen.	https://www.av.se/halsa-och-sakerhet/psykisk-ohalsa-stress-hot-och-vald/mobbning/fragor-och-svar-om-mobbning3
-91	Arbetsmiljöverket	Frågor och svar om mobbning	871	Jag är utsatt för sexuella trakasserier/diskriminering på min arbetsplats. Vad ska jag göra?	871	Du kan göra en anmälan till Diskrimineringsombudsmannen (DO). Arbetsgivaren har också ett antal skyldigheter enligt arbetsmiljölagen och Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö (AFS 2015:4). Arbetsgivaren ska bland annat snabbt ge utsatta hjälp och stöd.	https://www.av.se/halsa-och-sakerhet/psykisk-ohalsa-stress-hot-och-vald/mobbning/fragor-och-svar-om-mobbning4
-91	Arbetsmiljöverket	Frågor och svar om mobbning	872	Jag är utsatt för kränkningar och skulle vilja ha ett officiellt uttalande av er i frågan. Hur ska jag göra?	872	Det kan vi tyvärr inte ge, eftersom vi inte utreder fall av kränkande särbehandling.	https://www.av.se/halsa-och-sakerhet/psykisk-ohalsa-stress-hot-och-vald/mobbning/fragor-och-svar-om-mobbning5
-91	Arbetsmiljöverket	Frågor och svar om mobbning	873	Är arbetsgivaren skyldig att anmäla sjukskrivningar på grund av kränkningar och mobbning till Arbetsmiljöverket eller Försäkringskassan?	873	Ja, arbetsgivaren ska anmäla detta som en arbetssjukdom på www.anmalaarbetsskada.se. Anmälan går då till Försäkringskassan.	https://www.av.se/halsa-och-sakerhet/psykisk-ohalsa-stress-hot-och-vald/mobbning/fragor-och-svar-om-mobbning6
-91	Arbetsmiljöverket	Frågor och svar om mobbning	874	Hur hanteras mobbning i föreskrifterna?	874	När det gäller frågor om upprättelse för den enskilde individen så reglerar inte arbetsmiljölagen detta och därför inte heller föreskrifter. Arbetsgivaren ska tillhandahålla stöd för den som drabbats av kränkande särbehandling. Fokus för arbetsmiljöreglerna är alltid att förebygga ohälsa. Föreskrifterna – och vägledningen – gör det tydligare hur man ska arbeta förebyggande mot kränkningar i arbetslivet.	https://www.av.se/halsa-och-sakerhet/psykisk-ohalsa-stress-hot-och-vald/mobbning/fragor-och-svar-om-mobbning7
-91	Arbetsmiljöverket	Frågor och svar om mobbning	875	Vad kan man som arbetstagare göra i en situation där man känner sig kränkt eller mobbad av sin chef?	875	Föreskrifterna säger att man ska ha rutiner för och kunskaper om hur man förebygger och hanterar kränkande särbehandling. Det ska vara tydligt vem man ska vända sig till vid kränkande särbehandling. I de allmänna råden står även att man bör kunna vända sig till en högre chef och att den som ska göra en utredning bör vara opartiskt och ha de berördas förtroende.	https://www.av.se/halsa-och-sakerhet/buller/mata-ljud-och-buller/mat-buller-med-din-mobiltelefon/fragor-och-svar-om-bullerappen/?hl=%22fr%C3%A5gor%20och%20svar%22
-92	Arbetsmiljöverket	Frågor och svar om bullerappen	876	Mina sparade mätningar försvann i samband med den uppdatering som kom i december 2020. Hur hittar jag dem igen?	876	Dessvärre måste vi meddela att det var en miss från vår sida. De sedan tidigare sparade mätningarna tycks ha gått förlorade för många iOS-användare. Vi kommer i samband med framtida uppdateringar göra vad vi kan för att undvika att samma problem uppstår igen.	https://www.av.se/halsa-och-sakerhet/buller/mata-ljud-och-buller/mat-buller-med-din-mobiltelefon/fragor-och-svar-om-bullerappen/?hl=%22fr%C3%A5gor%20och%20svar%22
-92	Arbetsmiljöverket	Frågor och svar om bullerappen	877	Jag och min kompis har samma mobiltelefonmodeller men får olika mätvärden, varför är det så?	877	Det kan bero på lite olika faktorer, bland annat: - slitage på telefonerna; - ludd eller annan smuts som sökt sig in i telefonens mikrofon; - ett skal eller fodral som påverkar mikrofonen; När vi anpassar appen för olika modeller så använder vi oss av helt nya telefoner. Det är svårt att avgöra hur den enskilda användarens telefon är i jämförelse med den vi använt vid testtillfället.	https://www.av.se/halsa-och-sakerhet/buller/mata-ljud-och-buller/mat-buller-med-din-mobiltelefon/fragor-och-svar-om-bullerappen/?hl=%22fr%C3%A5gor%20och%20svar%23
-92	Arbetsmiljöverket	Frågor och svar om bullerappen	878	Jag har mätt två olika ljudkällor (gräsklippare och slipmaskin) varav den ena är uppenbart mycket starkare än den andra men får liknande resultat på ljudnivån, vad kan det bero på?	878	Bullerappen mäter bäst mellan 40 och ca 85 dB(A) om du har en Android-telefon och 40 och upp till 105 dB(A) för vissa iPhone-modeller. Det innebär att även om du med en Android-telefon mäter en ljudkälla som har en högre ljudnivå än 85 dB(A) så kommer du sannolikt ändå inte få ett värde som överstiger 85 dB(A).	https://www.av.se/halsa-och-sakerhet/buller/mata-ljud-och-buller/mat-buller-med-din-mobiltelefon/fragor-och-svar-om-bullerappen/?hl=%22fr%C3%A5gor%20och%20svar%24
-92	Arbetsmiljöverket	Frågor och svar om bullerappen	879	När jag mätte vid en stor dovt mullrande fläkt så visade appen endast 40 dB(A) även om jag upplevde ljudet riktigt högt och väldigt störande. Hur gör jag för att mäta ljud med den typen av låga frekvenser?	879	Tyvärr så fungerar inte appen så bra vid mätningar av låga frekvenser. Det beror på inbyggda begränsningar i telefonen.	https://www.av.se/halsa-och-sakerhet/buller/mata-ljud-och-buller/mat-buller-med-din-mobiltelefon/fragor-och-svar-om-bullerappen/?hl=%22fr%C3%A5gor%20och%20svar%25
-92	Arbetsmiljöverket	Frågor och svar om bullerappen	880	Hur vet jag om just min telefon är anpassad eller inte?	880	Vi har listat de anpassade telefonmodellerna på sidan om bullerappen samt på AppStore och PlayStore. Vår plan var även att i samband med senaste uppdateringen av appen lägga till en funktion som flaggade om telefonen inte är kompatibel, men det prioriterades bort på grund av kostnad. Vi hoppas vi kan lägga till den informationen i nästa uppdatering.	https://www.av.se/halsa-och-sakerhet/buller/mata-ljud-och-buller/mat-buller-med-din-mobiltelefon/fragor-och-svar-om-bullerappen/?hl=%22fr%C3%A5gor%20och%20svar%26
-92	Arbetsmiljöverket	Frågor och svar om bullerappen	881	Ni skriver att ni anpassat appen för olika telefonmodeller. Hur bar ni er åt då?	881	Våra bullerexperter har byggt en stor trälåda med högtalare i ena änden och öppning med tätningsborste i andra änden där en precisionsljudnivåmätare och en telefon legat intill varandra. Därefter justeras apparnas (iOS och Android) kalibreringsfaktor för att få en så likvärdig kurva som bullermätaren som möjligt. När appen installeras känner den av vilken slags telefon och modell som du har och den ställer då själv in den kalibreringsfaktor som det ska vara. Om modellen inte har anpassats så utgår appen från ursprungsläget. 	https://www.av.se/halsa-och-sakerhet/buller/mata-ljud-och-buller/mat-buller-med-din-mobiltelefon/fragor-och-svar-om-bullerappen/?hl=%22fr%C3%A5gor%20och%20svar%27
-92	Arbetsmiljöverket	Frågor och svar om bullerappen	882	Varför finns inte appen för min telefon?	882	Vi har valt att prioritera de Android- och Apple-telefoner som vid respektive mättillfälle hade störst marknadsandelar i Sverige i kombination med statistik över vilka telefonmodeller som dominerar surfandet till av.se. Att anpassa en telefonmodell till appen tar en dryg timme vilket innebär en viss kostnad och som myndighet har vi inte obegränsade resurser att lägga på en enskild applikation.	https://www.av.se/halsa-och-sakerhet/buller/mata-ljud-och-buller/mat-buller-med-din-mobiltelefon/fragor-och-svar-om-bullerappen/?hl=%22fr%C3%A5gor%20och%20svar%28
-92	Arbetsmiljöverket	Frågor och svar om bullerappen	883	Jag har en del förbättringsförslag men vet inte vart jag ska vända mig med dessa. Var?	883	Långt ned på nästan varje sida på av.se finns en funktion där du kan kommentera innehållet på sidan. Den inleds med frågan ”Blev du hjälpt av informationen på den här sidan?” Skriv av dig där och uppge din e-postadress om du önskar svar.	https://www.av.se/halsa-och-sakerhet/buller/mata-ljud-och-buller/mat-buller-med-din-mobiltelefon/fragor-och-svar-om-bullerappen/?hl=%22fr%C3%A5gor%20och%20svar%29
-92	Arbetsmiljöverket	Frågor och svar om bullerappen	884	Nu har jag mätt och ljudnivån är alldeles för hög. Vad gör jag nu?	884	För det första bör du överväga att ta hjälp av någon sakkunnig person som kan hjälpa till att mäta med en riktig ljudnivåmätare. Är din arbetsplats ansluten till företagshälsovården så kontakta dem, de brukar kunna hjälpa till med mätningar. Annars kan du vända dig till konsult som jobbar med bullerfrågor. Tänk på att det är arbetsgivaren, inte arbetstagaren, som är ansvarig för arbetsmiljön och därmed den som är ansvariga för att utreda och åtgärda eventuella problem med buller och störande ljud på en arbetsplats.	https://www.av.se/halsa-och-sakerhet/buller/mata-ljud-och-buller/mat-buller-med-din-mobiltelefon/fragor-och-svar-om-bullerappen/?hl=%22fr%C3%A5gor%20och%20svar%30
-92	Arbetsmiljöverket	Frågor och svar om bullerappen	885	Hur exakta mätvärden ger bullerappens mätare?	885	Bullerappen ska ses som en indikator. För mer precisa mätningar ska professionell mätutrustning användas. 	https://www.av.se/halsa-och-sakerhet/buller/mata-ljud-och-buller/mat-buller-med-din-mobiltelefon/fragor-och-svar-om-bullerappen/?hl=%22fr%C3%A5gor%20och%20svar%31
-92	Arbetsmiljöverket	Frågor och svar om bullerappen	886	Hur blir mina mätningar med en extern mikrofon?	886	Ingen aning. Testa gärna och återkom till oss om du anser att det fungerar bättre.	https://www.av.se/halsa-och-sakerhet/buller/mata-ljud-och-buller/mat-buller-med-din-mobiltelefon/fragor-och-svar-om-bullerappen/?hl=%22fr%C3%A5gor%20och%20svar%32
-92	Arbetsmiljöverket	Frågor och svar om bullerappen	887	Varför går det inte att ta bort enskilda sparade mätningar?	887	Ja det var en bra fråga. Vi tar den med oss till nästa uppdatering.	https://www.av.se/halsa-och-sakerhet/buller/mata-ljud-och-buller/mat-buller-med-din-mobiltelefon/fragor-och-svar-om-bullerappen/?hl=%22fr%C3%A5gor%20och%20svar%33
-92	Arbetsmiljöverket	Frågor och svar om bullerappen	888	På min arbetsplats är varken svenska eller engelska förstaspråk, kommer ni att lägga till fler språk under inställningarna i appen?	888	Troligtvis kommer vi inte att lägga till fler språk. 	https://www.av.se/halsa-och-sakerhet/buller/mata-ljud-och-buller/mat-buller-med-din-mobiltelefon/fragor-och-svar-om-bullerappen/?hl=%22fr%C3%A5gor%20och%20svar%34
-92	Arbetsmiljöverket	Frågor och svar om bullerappen	889	När uppdaterar ni appen härnäst?	889	Senaste uppdateringen släpptes i september 2017 och på grund av åtstramad budget kommer inga anpassningar att göras under 2018.	https://www.av.se/halsa-och-sakerhet/buller/mata-ljud-och-buller/mat-buller-med-din-mobiltelefon/fragor-och-svar-om-bullerappen/?hl=%22fr%C3%A5gor%20och%20svar%35
-93	Arbetsmiljöverket	Frågor och svar om hot och våld	890	Vad gäller vid risk för våld i enskilt hem?	890	När ett arbete innebär en påtaglig risk för att en arbetstagare ska utsättas för våld, hot eller andra starkt psykiskt påfrestande förhållanden får arbetet inte utföras som ensamarbete. De som arbetar inom hemtjänsten och hemsjukvården eller som personlig assistent, kommer i nära kontakt med brukarna, det vill säga de personer man utför arbetsuppgifter hos. I vissa hem förekommer missbruksproblem eller psykiska sjukdomar. Arbetstagarna riskerar då att utsättas för hot, våld eller andra psykiskt påfrestande förhållanden som tillmälen, beskyllningar eller sexuella anspelningar. Det är viktigt att arbetsgivaren informerar om hur olika psykiska sjukdomar yttrar sig och i vilka fall de utgör ett hot mot arbetstagarna. Detta kan minska arbetstagarnas eventuella rädsla eller känsla av otillräcklighet. Det är också viktigt att arbetsgivaren har en arbetsorganisation som ger utrymme för fortlöpande handledning och stöd. Handledning och stöd till såväl arbetsledare som övriga arbetstagare kan lämnas av någon inom den egna arbetsorganisationen eller av någon utanför denna, till exempel företagshälsovården. För att underlätta samarbetet med brukaren behöver arbetsgivaren innan arbetet påbörjas, informera om sitt arbetsmiljöansvar och att brukarens behov kanske inte alltid kan bli tillgodosedda precis så som man önskar om det riskerar arbetstagarens hälsa.	https://www.av.se/halsa-och-sakerhet/psykisk-ohalsa-stress-hot-och-vald/hot-och-vald/fragor-och-svar-om-hot-och-vald2
-93	Arbetsmiljöverket	Frågor och svar om hot och våld	891	Är arbetsgivaren skyldig att utreda olyckor på jobbet?	891	Ja, arbetsgivaren ska utreda orsakerna till ohälsa, olyckor och allvarliga tillbud (med tillbud menas när det är på väg att bli en olycka men inte blir det) i arbetet. Vissa förebyggande åtgärder måste genomföras omedelbart. Andra kanske kan vänta, men då ska de tas upp i en skriftlig handlingsplan med uppgift om när de ska vara genomförda och vem som ansvarar för detta. Det som står i handlingsplanen ska genomföras så snart det är praktiskt möjligt. Alla tillbud och händelser med våld eller hot om våld ska dokumenteras och utredas, vare sig de är allvarliga eller inte.	https://www.av.se/halsa-och-sakerhet/psykisk-ohalsa-stress-hot-och-vald/hot-och-vald/fragor-och-svar-om-hot-och-vald3
-93	Arbetsmiljöverket	Frågor och svar om hot och våld	892	Får man arbeta ensam på en vårdavdelning på natten?	892	Det beror på vilken typ av vårdavdelning det rör sig om. Om man inte kan få godtagbar säkerhet, är det inte lämpligt. Ibland kan man ordna säkerheten genom att personalen kan larma någon annan instans om hjälp, till exempel arbetsledare, annan avdelning eller väktare. Det är viktigt att försäkra sig om att det finns någon som kan besvara larmet och att se till att man kan få nödvändig hjälp inom rimlig tid. 	https://www.av.se/halsa-och-sakerhet/psykisk-ohalsa-stress-hot-och-vald/hot-och-vald/fragor-och-svar-om-hot-och-vald4
-93	Arbetsmiljöverket	Frågor och svar om hot och våld	893	Jag har blivit slagen av en patient i jobbet på en akutmottagning. Vad ska jag göra?	893	Du ska vända dig till din arbetsgivare och begära hjälp. Om arbetsgivaren inte själv kan ordna med detta, bör ni tillsammans kontakta företagshälsovården. Det är viktigt att ni gemensamt pratar igenom hur ni ska förebygga att något liknande händer på nytt. Glöm inte heller att anmäla det inträffade som en arbetsskada.	https://www.av.se/halsa-och-sakerhet/psykisk-ohalsa-stress-hot-och-vald/hot-och-vald/fragor-och-svar-om-hot-och-vald5
-93	Arbetsmiljöverket	Frågor och svar om hot och våld	894	Får en 15-åring gå som PRAO tillsammans med en väktare nattetid?	894	Nej det får hon eller han inte. Vid prao får endast lättare och riskfritt arbete förekomma. I bilaga 1 i föreskrifterna om minderårigas arbetsmiljö (AFS 2012:3) redovisas vilka arbetsuppgifter som är förbjudna för minderåriga och bland dessa finns bevakningsarbete enligt lagen om bevakningsföretag.	https://www.av.se/halsa-och-sakerhet/psykisk-ohalsa-stress-hot-och-vald/hot-och-vald/fragor-och-svar-om-hot-och-vald6
-93	Arbetsmiljöverket	Frågor och svar om hot och våld	895	Om en elev slår en anställd ska det då göras en anmälan enligt 3 kap. 3 a § i arbetsmiljölagen?	895	Ja, alla hot om våld eller våld mellan elever och lärare, eller mellan elever, ska anmälas till Arbetsmiljöverket. Både elever och lärare är skyddade av arbetsmiljölagen och föreskrifterna om våld och hot i arbetsmiljön, AFS 1993:2. I enlighet med dessa föreskrifter ska alla arbetsplatser, där det kan finnas risk att drabbas av ohälsa på grund av hot och våld, arbeta förebyggande för att motverka detta. Det ska även finnas rutiner för hur ni ska göra om olyckan är framme och hur ni till exempel ska hantera anmälningar. Tala med din arbetsgivare som är den som är ansvarig för detta förebyggande arbete. Ni måste också ta ställning till om händelsen bör polisanmälas.	https://www.av.se/halsa-och-sakerhet/psykisk-ohalsa-stress-hot-och-vald/hot-och-vald/fragor-och-svar-om-hot-och-vald7
-93	Arbetsmiljöverket	Frågor och svar om hot och våld	896	Vad gäller om man är gravid och arbetar på ett äldreboende för senildementa där det finns många våldsamma patienter?	896	Vård och omsorg och sociala tjänster är de mest utsatta branscherna när det gäller hot och våld. Arbetsgivaren är skyldig att, i samverkan med den gravida, göra en riskbedömning över hur stor sannolikheten är att den gravida drabbas av våld och vad konsekvenserna blir av detta. Arbetsgivaren är skyldig att snarast vidta åtgärder för att undanröja risken att den gravida drabbas av ohälsa på grund av hot- och våldsrisken. Det kan hända att arbetsuppgifterna behöver anpassas, till exempel genom omplacering. Om arbetsgivaren inte lyckas åtgärda riskerna så är det förbjudet att låta den gravida arbeta i den riskfyllda arbetsmiljön. Det är förenat med böter för arbetsgivaren att bryta mot dessa bestämmelser. 	https://www.av.se/halsa-och-sakerhet/psykisk-ohalsa-stress-hot-och-vald/hot-och-vald/fragor-och-svar-om-hot-och-vald8
-93	Arbetsmiljöverket	Frågor och svar om hot och våld	897	Jag har en kollega som blivit hotad muntligt av en underleverantör som vi anlitar. Vad har vi som företag för skyldigheter och vad kan vi göra för att hjälpa?	897	Detta är ett allvarligt tillbud som ska anmälas till Arbetsmiljöverket. Ni ska även överväga att göra en polisanmälan. Alla organisationer som kan drabbas av hot- och våldssituationer måste arbeta förebyggande så att ingen drabbas av ohälsa på grund av saker som händer på jobbet. Att kartlägga riskerna för hot och våld ska vara en del av ert systematiska arbetsmiljöarbete. I korthet innebär det att regelbundet undersöka er arbetsmiljö för att hitta de risker som finns, åtgärda dessa med exempelvis säkerhetsrutiner, tekniska lösningar eller genom möjlighet till stöd. Sedan ska arbetsgivaren följa upp åtgärderna för att kontrollera att de fungerade som det var tänkt. Ibland räcker inte de förebyggande åtgärderna till och olyckan kan vara ett faktum. Arbetsgivaren är skyldig att ha en plan för första hjälpen och krisstöd. Upprätta rutiner för hur ni på arbetsplatsen ska agera om någon skadas eller drabbas av hot eller våld. En arbetstagare som utsatts för hot om våld eller våld ska snabbt få hjälp och stöd för att förebygga eller lindra såväl fysisk som psykisk skada. I det akuta skedet kan det ofta vara den drabbades arbetskamrater som förväntas ge den allra första hjälpen tills ambulans och polis anländer. Att snabbt finnas tillhands för en drabbad arbetskamrat kan minska arbetskamratens skador betydligt. Tänk på att även den som blivit vittne till det som inträffat kan vara i behov av stöd. Arbetsolyckor eller allvarliga tillbud ska anmälas till Arbetsmiljöverket. 	https://www.av.se/halsa-och-sakerhet/psykisk-ohalsa-stress-hot-och-vald/hot-och-vald/fragor-och-svar-om-hot-och-vald9
-93	Arbetsmiljöverket	Frågor och svar om ställningar	898	Varför får man inte längre hyra ut gamla ställningar?	898	Gamla ställningar får hyras ut, men bara om de omfattas av ett typkontrollintyg. Om man inte låtit typkontrollera dem får de inte upplåtas (till exempel hyras ut) från och med 1 januari 2016. Kravet beror på att många gamla ställningar (som inte senare typkontrollerats) har en avsevärt lägre säkerhetsnivå.	https://www.av.se/produktion-industri-och-logistik/stallningar/fragor-och-svar-om-stallningar2/?hl=%22fr%C3%A5gor%20och%20svar%22
-93	Arbetsmiljöverket	Frågor och svar om ställningar	899	Går det bra om en ställning är typkontrollerad i ett annat EES-land?	899	I princip ja, men man måste själv kontrollera att ställningen verkligen är typkontrollerad i ett annat EES-land. Typkontrollintyget måste till exempel vara utfärdat av ett ackrediterat organ, det måste även innehålla en årlig efterkontroll och vara utformat med samma säkerhetsnivå (tekniska krav) som enligt våra föreskrifter om ställningar (AFS 2013:4). Typkontroll och instruktioner måste vara på svenska, och bakomliggande handlingar (till exempel beräkningar och provningsrapporter) måste vara på svenska eller engelska. Leverantörerna av ställningarna måste ha tillgång till handlingarna.	https://www.av.se/produktion-industri-och-logistik/stallningar/fragor-och-svar-om-stallningar2/?hl=%22fr%C3%A5gor%20och%20svar%23
-93	Arbetsmiljöverket	Frågor och svar om ställningar	900	Många typkontrollerade ställningar ser likadana ut och passar i varandra – betyder det att de är kompatibla med varandra?	900	Nej, man kan inte blanda dem utan vidare. De kan mycket väl ha olika hållfasthetsegenskaper eller varierande godstjocklekar, och styvheten mellan komponenterna kan också variera. För att man ska kunna blanda olika fabrikat måste man först göra en utredning som visar att de kan blandas med bibehållen betryggande säkerhet.	https://www.av.se/produktion-industri-och-logistik/stallningar/fragor-och-svar-om-stallningar2/?hl=%22fr%C3%A5gor%20och%20svar%24
-93	Arbetsmiljöverket	Frågor och svar om ställningar	901	Vilka krav gäller för dem som anordnar utbildning för att uppföra, väsentligen ändra och montera ner ställningar?	901	Utbildningen kan anordnas av företag och enskilda som kan området väl och är goda pedagoger. Arbetsmiljöverket har inga formella krav på dem, och man behöver heller inte göra någon anmälan om verksamheten. I många gymnasieskolors byggprogram ingår ”Allmän utbildning om ställningar”, men tyvärr inte alla. Du måste ta reda på detta från den skola det handlar om. Det måste stå i betyget att utbildningen ingår för att det ska gälla som utbildningsbevis. Om du tappat bort ditt utbildningsbevis kan du inte få ett nytt av Arbetsmiljöverket. Vi har inga listor eller förteckningar över vilka som har genomgått utbildning. Du måste vända dig till den som utfärdat utbildningsbeviset. Arbetsmiljöverket har inga regler om hur länge utbildningen gäller, men arrangören av utbildningen kan ange att den bara gäller en viss tid. Om reglerna för området ändras kan man behöva komplettera sin utbildning.	https://www.av.se/produktion-industri-och-logistik/stallningar/fragor-och-svar-om-stallningar2/?hl=%22fr%C3%A5gor%20och%20svar%25
-93	Arbetsmiljöverket	Frågor och svar om ställningar	902	Vilket skydd mot fall behövs när man uppför, ändrar och monterar ner ställningar?	902	Om du använder en ställning där räcket monteras nerifrån så behövs inte personlig fallskyddsutrustning under förutsättning att såväl överledare och mellanledare finns på plats när du kommer upp på nästa nivå. Om du använder ett tillfälligt skyddsräckessystem som monteras på en lägre nivå och sedan skjuts upp till nästa nivå gäller samma sak, du behöver inte använda personlig fallskyddsutrustning under förutsättning att räckessystemet har överledare och mellanledare. Om du bygger ställningar på annat sätt och räcket inte finns på plats på en nivå från början måste du använda personlig fallskyddsutrustning tills överledare och mellanledare är monterade. Fotlist ska monteras snarast därefter och finnas på plats innan ställningen överlämnas.	https://www.av.se/produktion-industri-och-logistik/stallningar/fragor-och-svar-om-stallningar2/?hl=%22fr%C3%A5gor%20och%20svar%26
-93	Arbetsmiljöverket	Frågor och svar om ställningar	903	Vilka tillträdesleder ska det finnas i en ställning?	903	Det beror på hur ställningen ser ut – men i fasadställningar och andra fast monterade ställningar ska det normalt vara trappor. Det är sällan något annat är acceptabelt. I stora ställningar kan flera trappor behövas, avståndet mellan dem bör inte vara större än 25 meter. Ibland kan man behöva hiss utöver trappor. Man ska göra en riskbedömning med hänsyn till följande faktorer: - hur högt det är till arbetsplanet; - hur omfattande arbetet är; - hur många som ska använda tillträdeslederna. I rullställningar beror det på hur högt det är från marken till rullställningens översta arbetsplan – är det max 2,5 meter är vertikal stege tillräckligt. Vid större höjder ska det vara antingen lutande stege, trappstege eller trappa. Man ska välja det som behövs med tanke på det arbete man ska utföra. Vid byggnads- och anläggningsarbete ska det normalt vara trappor som tillträdesleder men inte alltid, beroende på tid för arbetet och höjd till arbetsplanet.	https://www.av.se/produktion-industri-och-logistik/stallningar/fragor-och-svar-om-stallningar2/?hl=%22fr%C3%A5gor%20och%20svar%27
-93	Arbetsmiljöverket	Frågor och svar om ställningar	904	När man använder en ställning som fallskydd i stället för att sätta skyddsräcke på en takfot eller takkant, hur ska då räcket se ut?	904	Räcket ska vara minst en meter högt (1000 mm), och man mäter höjden vinkelrätt mot takytan eller takytans förlängning (om takytan lutar utåt). Om man även kan stå på ställningen ska räcket vara minst 950 mm över arbetsplanet. Titta i vägledningen ”Säkra ställningar”, sid 24-28. Om ställningen bara ska tjäna som skydd mot fall från taket bör arbetsplanet vara nära takfoten. Om man ska kunna gå direkt mellan takytan och arbetsplanet kan avståndet vara lite större, men inte mer än 40-50 cm. Om man ska stå på arbetsplanet och arbeta på takfoten behöver det vara minst 70 cm skillnad för att inte det ska bli för dåliga arbetsställningar. Kom då ihåg att en särskild tillträdesled mellan tak och arbetsplan behövs, och att arbetsplanet kan behöva förstärkas för att klara ett fall från taket. Du behöver normalt ha ställning lika långt åt varje sida som avståndet från den översta delen av arbetsytan till takfoten. Titta på figuren i vägledningen ”Säkra ställningar”, sid 29.	https://www.av.se/produktion-industri-och-logistik/stallningar/fragor-och-svar-om-stallningar2/?hl=%22fr%C3%A5gor%20och%20svar%28
-93	Arbetsmiljöverket	Frågor och svar om ställningar	905	Vilka sanktionsavgifter kan man drabbas av, och vem ska betala dem?	905	I 10 § i ställningsföreskrifterna är en sanktionsavgift införd för den som släpper ut ställningar eller ställningskomponenter på marknaden, om de inte är typkontrollerade på ett korrekt sätt. Denna ska betalas av den som släppt ut produkten på marknaden, oftast tillverkaren eller leverantören. I 47 § i ställningsföreskrifterna är en sanktionsavgift införd för den som låter sina arbetstagare uppföra, väsentligen ändra eller montera ner ställningar, om de inte kan visa dokumentation på att de genomgått föreskriven utbildning. Det blir arbetstagarnas arbetsgivare som får betala sanktionsavgiften. I föreskrifterna om byggnads- och anläggningsarbete är det sanktionsavgift om man arbetar utan att vara skyddad mot fallrisker. Denna gäller endast om ställningen eller väderskyddet ska användas i byggnads- och anläggningsarbete, och man ska då använda reglerna i ställningsföreskrifterna när det gäller hur räcket ska vara utformat. Även denna sanktionsavgift ska betalas av den arbetsgivare vars arbetstagare inte är skyddade mot fallrisker.	https://www.av.se/produktion-industri-och-logistik/stallningar/fragor-och-svar-om-stallningar2/?hl=%22fr%C3%A5gor%20och%20svar%29
-94	Arbetsmiljöverket	Frågor och svar om truckar	906	Är det tillåtet att lyssna på radio i hörselkåpor när man jobbar i industri där det finns trucktrafik?	906	Det finns inget förbud mot att lyssna på radio i hörselkåpor. Arbets­givaren måste undersöka och bedöma riskerna när man ska använda truck. I risk­bedömningen ska det ingå en bedömning av om personer vistas inom truckens risk­område, om de använder hörsel­skydd och vilken typ av hörsel­skydd de använder. När det inte går att skilja helt på trucktrafik från ett område med de som går och annan trafik kan det vara nödvändigt att vidta andra åtgärder för att minska riskerna för skador. Du kan läsa mer i föreskrifterna om användning av truckar (AFS 2006:5). I paragraf 3 står det mer om hur man ska använda hörselskydd.	https://www.av.se/produktion-industri-och-logistik/fordon/truckar/fragor-och-svar-om-truckar2
-94	Arbetsmiljöverket	Frågor och svar om truckar	907	Finns det särskilda bestämmelser om truckar?	907	Ja, de heter Användning av truckar (AFS 2006:5). Där står det att arbets­givaren ansvarar för att användningen av truckar ska risk­bedömas. Truckar får bara användas i lämpliga miljöer, bland annat måste sikten vara tillfredsställande och trucktrafiken ska vara avgränsad från gående. Lastbilsflak och liknande ska vara säkrade, innan man kör ut med truck på flaket och man ska använda bälte när det finns. Arbets­givarens tillstånd och truck­förarens teoretiska och praktiska kunskaper ska vara skriftligt dokumenterade.	https://www.av.se/produktion-industri-och-logistik/fordon/truckar/fragor-och-svar-om-truckar3
-94	Arbetsmiljöverket	Frågor och svar om truckar	908	Får man köra truck ensam utan att någon annan person är närvarande på ett lager?	908	Något direkt förbud mot att köra truck ensam finns inte. Men innan man börjar ett sådant arbete ska den som är ansvarig för arbets­miljön göra en risk­bedömning. Resultatet av den kan bli att arbeta ensam i en viss situation inte är tillåten. I en annan situation kan konsekvensen av riskbedömningen vara ett larm som kan säkerställa att det snabbt kommer fram hjälp, i fall det uppstår en nödsituation. I våra föreskrifter om ensam­arbete (AFS 1982:3) anges det att om det vid ensam­arbete finns stor risk för kroppsskada genom olycksfall, så ska arbetstagaren snabbt kunna få hjälp i en nöd­situation. Om det inte går att ordna en acceptabel säker­het, så får man inte utföra arbetet utan att en annan person är närvarande under arbetet.	https://www.av.se/produktion-industri-och-logistik/fordon/truckar/fragor-och-svar-om-truckar4
-94	Arbetsmiljöverket	Frågor och svar om truckar	909	Får man köra dieseltruck inomhus?	909	Något absolut förbud mot att använda diesel­drivna truckar inomhus finns inte, så länge tillräcklig luft­växling kan garanteras. I första hand ska ni välja en maskin som medför minsta möjliga mängd luft­förorening, det vill säga en truck som inte drivs med förbrännings­motor är att föredra vid användning inom­hus. I våra föreskrifter om hygieniska gränsvärden (AFS 2018:1) finns gräns­värden för koloxid eller kväveoxid. Om dessa kommer från avgaser är gräns­värdena lägre och då blir kraven strängare, än om koloxid och kväveoxid kommer från andra källor.	https://www.av.se/produktion-industri-och-logistik/fordon/truckar/fragor-och-svar-om-truckar5
-94	Arbetsmiljöverket	Frågor och svar om truckar	910	Måste alla truckar besiktigas varje år?	910	Truckar för godshantering behöver inte besiktigas varje år av något besiktningsorgan. Truckar ska dock kontrolleras och underhållas med intervaller som är avpassade till driftförhållandena och tillverkarnas rekommendationer. Arbetsgivaren har ansvaret för att sådana rutiner finns på arbetsstället. Reglerna om det finns i föreskrifterna om användning av arbetsutrustning (AFS 2006:4) och föreskrifterna om användning av truckar (AFS 2006:5). Truckar som är menade för personlyft, till exempel plocktruckar, ska besiktigas varje år. Besiktningen ska göras av ett besiktningsorgan och reglerna finns i föreskrifterna om besiktning av lyftanordningar och vissa andra tekniska anordningar (AFS 2003:6). Föreskrifterna om tillfälliga personlyft med kranar eller truckar (AFS 2006:7) ställer krav på en första besiktning, som ska göras innan man börjar använda en truck för tillfälliga personlyft. För den kombinationen finns inte krav på en årlig besiktning. En truck med kranarm betraktas som en kran och är besiktnings­pliktig enligt våra föreskrifter om besiktning av lyft­anordningar och vissa andra tekniska anordningar (AFS 2003:6).	https://www.av.se/produktion-industri-och-logistik/fordon/truckar/fragor-och-svar-om-truckar6
-94	Arbetsmiljöverket	Frågor och svar om truckar	911	Måste våra pallställ kontrolleras av ett besiktningsföretag?	911	Arbetsmiljöverket ställer inget krav på att pallställ ska genomgå besiktning, dock kan besiktning vara en bra del av de rutiner arbetsgivaren har för att fortlöpande kontrollera sina pallställ. Arbetsgivaren ska ha rutiner för att fortlöpande kontrollera att pallstället inte har förändrats eller skadats så att det finns risk för olyckor. Det framgår i våra föreskrifter om användning av arbetsutrustning. I de rutiner som arbetsgivaren har upprättat ska framgå hur ofta kontroller ska göras, vilka punkter som ska kontrolleras och vem som ansvarar för att kontrollen blir utförd. Bestämmelserna om pallställ och andra lagerställ finns i föreskrifterna om arbetsplatsens utformning. I föreskrifterna finns också regler om märkning, påkörningsskydd, förankring och genomskjutningsskydd för pallställ.	https://www.av.se/produktion-industri-och-logistik/fordon/truckar/fragor-och-svar-om-truckar7
-94	Arbetsmiljöverket	Frågor och svar om truckar	912	Får den som fyllt 16 år köra truck?	912	Ja, det är tillåtet om det ingår att köra truck som en del i undervisningen. Truck­körningen ska ske i skollokal, eller någon annan plats som är anordnad särskilt för undervisningen. Det är också tillåtet om det ingår i handledar­ledd praktik för ungdomar. Om ungdomen har genomgått en fullvärdig truckförar­utbildning och arbets­givarens riskbedömning medger det så är det också tillåtet att arbeta som truck­förare.	https://www.av.se/produktion-industri-och-logistik/fordon/truckar/fragor-och-svar-om-truckar8
-95	Arbetsmiljöverket	Frågor och svar om skogsbruket	913	Omfattas en röjsåg med plastlina av föreskrifterna AFS 2012:1?	913	En röjsåg med ett monterat trimmerhuvud (plastlina) faller inte in under definitionen av röjsåg enligt föreskrifterna om användning av motorkedjesågar och röjsågar (AFS 2012:1). Arbetsmiljöverket anser att en plastlina inte kan vara ett skärande verktyg. Däremot omfattas den bland annat av föreskrifterna om användning av arbetsutrustning (AFS 2006:4). Här finns till exempel krav på tillräckliga kunskaper och skydd för utkast.	https://www.av.se/produktion-industri-och-logistik/jordbruk-och-skogsbruk/skogsbruk/fragor-och-svar-om-skogsbruket2
-95	Arbetsmiljöverket	Frågor och svar om skogsbruket	914	Många röjsågar som används idag uppfyller inte kravet på att det ska vara minst 110 cm från upphängningsögla till tänder. Vad beror det på?	914	Kravet på att det ska vara minst 110 cm mellan upphängningsögla och tänder är gammalt och gällde fram till 1994 i den dåvarande svenska standarden. Röjsågar som har tillverkats efter 1994 har tillverkats enligt det europeiska maskindirektivet. I detta har säkerhetsavståndet beräknats på ett annat sätt än tidigare, och det innebär att avståndet från upphängningsögla till klinga i vissa fall kan vara mindre än 110 cm.	https://www.av.se/produktion-industri-och-logistik/jordbruk-och-skogsbruk/skogsbruk/fragor-och-svar-om-skogsbruket3
-95	Arbetsmiljöverket	Frågor och svar om skogsbruket	915	Kan användaren själv göra den regelbundna kontrollen av motorkedjesågar och röjsågar?	915	Ja, under förutsättning att han eller hon har tillräcklig kompetens för det. Det är arbetsgivaren som ansvarar för att bestämmelserna i föreskrifterna om användning av motorkedjesågar och röjsågar (AFS 2012:1) följs (3 §). Arbetsgivaren ska alltså se till att genomföra de kontroller som behövs för det ska vara säkert att använda en motorkedjesåg eller röjsåg. Den som använder en motorkedjesåg eller röjsåg förväntas också ha god kännedom om sågens säkerhetsanordningar, kunna underhålla den och göra de kontroller som behövs för säker användning (se råden till 17 §). Underhåll och kontroll av motorsågen bör ingå i den motorsågsutbildning (eller prov) som en arbetstagare kan behöva gå (klara av) för att få arbeta med en motorkedjesåg. (AFS 2012:1, 12 §)	https://www.av.se/produktion-industri-och-logistik/jordbruk-och-skogsbruk/skogsbruk/fragor-och-svar-om-skogsbruket4
-95	Arbetsmiljöverket	Frågor och svar om skogsbruket	916	Vad menar ni egentligen med "varselkläder"?	916	Varselkläder är skyddskläder med god synbarhet såväl på dagen som i mörker. Varselkläder tillverkade enligt standarden SS EN ISO 20471:2013 uppfyller kraven i bestämmelserna i AFS 2012:1. SS EN ISO 20471:2013 är en så kallad harmoniserad standard som bygger på direktivet om personlig skyddsutrustning, och anses därmed uppfylla direktivets krav. Standarden anger den tekniska nivå, så kallad "state of the art", som varselkläder måste uppfylla för att nå upp till direktivets krav. Enligt föreskrifterna om användning av personlig skyddsutrustning (AFS 2001:3), ska arbetsgivaren göra en riskbedömning innan man väljer personlig skyddsutrustning, till exempel varselkläder. Det finns flera faktorer som är viktiga att ta hänsyn till vid valet av varselkläder, till exempel sikten, olycksrisken och förhållandena på arbetsplatsen. Eftersom dessa faktorer kan variera från en arbetsplats till en annan, måste arbetsgivaren vid varje enskilt tillfälle göra en bedömning om vilka varselkläder som behövs.	https://www.av.se/produktion-industri-och-logistik/jordbruk-och-skogsbruk/skogsbruk/fragor-och-svar-om-skogsbruket5
-95	Arbetsmiljöverket	Frågor och svar om skogsbruket	917	Vad menar ni med sågskyddsskor vid användning av röjsåg?	917	Med det menar vi skor med sågskydd som finns på marknaden. Använder man skor med stålhätta och sågskydd som är avsedda för motorkedjesågar så anses man uppfylla kravet. Även om skor med sågskydd inte är framtagna för röjsågar bedömer vi att de erbjuder bättre skydd än skor med endast stålhätta och utan sågskydd. Skor med endast stålhätta räcker inte för att uppfylla kravet. (AFS 2012:1, 14 §)	https://www.av.se/produktion-industri-och-logistik/jordbruk-och-skogsbruk/skogsbruk/fragor-och-svar-om-skogsbruket6
-95	Arbetsmiljöverket	Frågor och svar om skogsbruket	918	Är det ok att använda en röjsåg med bärsele som till stora delar täcker kroppen och därmed varselkläderna?	918	Nej, det är inte ok. Använder man varselkläder på överkroppen så uppfyller man kravet om varselkläder i 14 §, punkt 6 i föreskrifterna om användning av motorkedjesågar och röjsågar (AFS 2012:1). Men om en sele gör att synbarheten blir kraftigt försämrad så har man inte uppfyllt sina åtaganden när det gäller riskbedömning i 5 §.	https://www.av.se/produktion-industri-och-logistik/jordbruk-och-skogsbruk/skogsbruk/fragor-och-svar-om-skogsbruket7
-95	Arbetsmiljöverket	Frågor och svar om skogsbruket	919	Vad innebär kravet på dokumentation?	919	Det innebär att arbetstagaren måste ha dokumentation som visar att han/hon avlagt teoretiska och praktiska prov med godkänt resultat. Dokumentationen ska visa att han eller hon har grundläggande kunskaper och färdigheter för att använda en motorkedjesåg på ett säkert sätt. (AFS 2012:1, §§ 17-18)	https://www.av.se/produktion-industri-och-logistik/jordbruk-och-skogsbruk/skogsbruk/fragor-och-svar-om-skogsbruket8
-95	Arbetsmiljöverket	Frågor och svar om skogsbruket	920	Räcker grundläggande utbildning för alla typer av arbeten?	920	Nej, det gör den inte. Med kunskaper och färdigheter på grundläggande nivå avses kunskaper och färdigheter som behövs för att på ett säkert sätt kunna sköta och använda en motorkedjesåg vid "normalt" skogsarbete: enkel trädfällning, kvistning och kapning. Det motsvarar i regel motorsågskort nivå AB. Arbete med exempelvis fällning av svåra eller fastfällda träd kan betraktas som avancerat arbete med träd. Det kräver kunskaper och färdigheter motsvarande ABC-nivå. Om arbetsuppgifterna är av enklare karaktär och varken omfattar trädfällning eller kapning av träddelar, till exempel vid byggverksamhet, betyder grundläggande kunskaper de kunskaper och färdigheter som behövs för säker skötsel och hantering av en motorkedjesåg vid vedkapning och sågning av rent trä. I ett sådant fall kan kunskaper som motsvarar till exempel motorsågskort nivå A vara tillräckliga.	https://www.av.se/produktion-industri-och-logistik/jordbruk-och-skogsbruk/skogsbruk/fragor-och-svar-om-skogsbruket9
-95	Arbetsmiljöverket	Frågor och svar om skogsbruket	921	Vart kan jag vända mig för att göra proven och var kan jag få den dokumentation som behövs?	921	Ett exempel är Säker Skog, men det kan finnas andra aktörer som erbjuder utbildningar och prov. I råden till 17 § framgår vad som bör ingå i en kurs för användning av motorkedjesåg. Arbetsgivaren ska alltid se till att de egna arbetstagare har kunskaper för de arbetsuppgifter som utförs. Utbildningen/proven ska därför omfatta de moment som arbetstagaren kommer att arbeta med. Vid tveksamhet kan arbetsgivaren vända sig till Arbetsmiljöverket.	https://www.av.se/produktion-industri-och-logistik/jordbruk-och-skogsbruk/skogsbruk/fragor-och-svar-om-skogsbruket10
-95	Arbetsmiljöverket	Frågor och svar om skogsbruket	922	Behöver jag göra om proven efter en viss tid?	922	Arbetsmiljöverkets bedömning är att proven bör göras om vart femte år, men det är inget krav i föreskrifterna (se råden till 17 §). Det är arbetsgivaren som behöver bedöma detta. I flesta fall kommer det att handla om kompletteringar och uppdateringar, särskilt för arbetstagare som arbetat med motorkedjesåg i skogsarbete sedan de genomfört proven.	https://www.av.se/produktion-industri-och-logistik/jordbruk-och-skogsbruk/skogsbruk/fragor-och-svar-om-skogsbruket11
-95	Arbetsmiljöverket	Frågor och svar om skogsbruket	923	Behöver även den som har lång yrkeserfarenhet visa dokumentation?	923	Ja, alla som utför arbete med motorkedjesåg behöver visa dokumentation på avklarade teoretiskt och praktiskt prov oavsett hur lång erfarenhet man har. Notera att kravet gäller dokumentation av avklarade prov, inte att man ska gå en utbildning. (AFS 2012:1, 17 §)	https://www.av.se/produktion-industri-och-logistik/jordbruk-och-skogsbruk/skogsbruk/fragor-och-svar-om-skogsbruket12
-96	Arbetsmiljöverket	Frågor och svar om buller	924	Finns det någon gräns för hur högt buller får vara i ett fordon?	924	Det finns inget speciellt gränsvärde för hur högt bullret får vara i fordon. Däremot finns det i föreskrifterna om buller (AFS 2005:16) gränsvärden för hur högt buller man får utsättas för dagligen. Dessa gränsvärden får inte överskridas. Om det ändå sker ska arbetsgivaren omedelbart vidta åtgärder och utreda orsakerna till att gränsvärdena överskridits och se till att så inte sker i fortsättningen. Förutom gränsvärden finns även så kallade insatsvärden som hör samman med olika åtgärder som arbetsgivaren är skyldig att göra. Förklaringar av begrepp och vilka krav som är knutna till de olika exponeringsvärdena finns i föreskrifterna.	https://www.av.se/halsa-och-sakerhet/buller/fragor-och-svar-om-buller2
-96	Arbetsmiljöverket	Frågor och svar om buller	925	Vilka regler gäller och vilka gränsvärden finns för buller i kontorslandskap?	925	Regler för buller i arbetsmiljön finns i våra föreskrifter om buller (AFS 2005:16). Där finns inga speciella gränsvärden för störande ljud i kontorslandskap. D��remot finns i kommentarerna till 4 § vägledande värden för olika arbetsförhållanden. För arbetsförhållanden där stora krav ställs på stadigvarande koncentration eller behov av att kunna föra samtal obesvärat och där det finns möjlighet att åstadkomma relativt låg ljudnivå anges värdet 40 dB(A). Som exempel på sådana arbetsförhållanden nämns kontorsarbete utan bullrande kontorsmaskiner. Värdet omfattar inte bidragande ljud från den egna verksamheten och är därför inte direkt användbart på störningar som orsakas av personalens aktiviteter. Även om några gränsvärden för störande ljud i kontorslandskap inte finns, så har arbetsgivaren ett ansvar för ljudmiljön. Krav på buller och akustik finns också i föreskrifterna om arbetsplatsens utformning, AFS 2020:1.	https://www.av.se/halsa-och-sakerhet/buller/fragor-och-svar-om-buller3
-96	Arbetsmiljöverket	Frågor och svar om buller	926	Hur hög får ljudnivån i ett klassrum vara?	926	Regler för buller i arbetsmiljön finns i våra föreskrifter om buller (AFS 2005:16). I kommentarerna till 4 § i reglerna finns vägledande värden för bakgrundsbuller för olika arbetsförhållanden. För arbetsförhållanden där det ställs stora krav på att kunna vara koncentrerad hela tiden och där du säkert ska uppfatta det som sägs anges värdet 35 dB (A). Exempel på sådana arbetsförhållanden är undervisning (där man normalt inte använder maskiner och andra bullerkällor i undervisningen). Värdet omfattar däremot inte ljud från den egna verksamheten och är därför inte direkt användbart på störningar som orsakas av till exempel prat, skrap från stolar, slag i bänklock, som kan vara ett problem även om ljuden inte är skadliga för hörseln. Denna typ av problem utvärderar du bäst genom att lärare och elever får ange hur störande de tycker bullret är i olika situationer.	https://www.av.se/halsa-och-sakerhet/buller/fragor-och-svar-om-buller4
-96	Arbetsmiljöverket	Frågor och svar om buller	927	Hur får jag reda på vilken bullernivå jag har i mina lokaler?	927	Om ni är anslutna till en företagshälsovård kan du vända dig till dem. I annat fall kan du koppla in en konsult som arbetar med bullerfrågor. De har instrument och metoder för att mäta buller.	https://www.av.se/halsa-och-sakerhet/buller/fragor-och-svar-om-buller5
-96	Arbetsmiljöverket	Frågor och svar om buller	928	Finns det risk för bullerskador hos flygpersonal?	928	Det beror på vilken typ av luftfartyg man arbetar på. Vissa typer, till exempel helikoptrar, ger en hög exponering för buller och stötar/vibrationer med risk för hörselskador respektive ryggbesvär. För att klarlägga om man kommer upp till eller över exponeringsvärdena för hörselskaderisk i bullerföreskrifterna (AFS 2005:16) ska personalens bullerexponering bestämmas och mätningar göras i den omfattning som behövs. Se även våra regler om hälsoundersökning av flygpersonal inom civilflyget, AFS 2005:20, 3 §.	https://www.av.se/halsa-och-sakerhet/buller/fragor-och-svar-om-buller6
-96	Arbetsmiljöverket	Frågor och svar om buller	929	Vad gäller om buller på förskola och fritidshem?	929	Det finns inga speciella regler om buller på förskola och fritidshem utan de omfattas av de generella föreskrifterna om buller (AFS 2005:16). Reglerna beskrivs också i broschyren Bort med bullret en bra ljudmiljö lönar sig. Regler om buller och akustik finns också i föreskrifterna om arbetsplatsens utformning (AFS 2009:2).	https://www.av.se/halsa-och-sakerhet/buller/fragor-och-svar-om-buller7
-96	Arbetsmiljöverket	Frågor och svar om buller	931	Vilken effekt har ljuddämpande skärmar i kontorslandskap? Vilken typ av skärmar rekommenderas?	931	Det går att minska störande ljud genom att placera ljuddämpande skärmar mellan den som utsätts för ljudet och där det kommer ifrån, ljudkällan. Beroende på hur skärmarna är utformade kan de även bidra till ljudabsorptionen i lokalen och därmed bidra till att sänka efterklangstiden det vill säga hur länge ljudet lever kvar i lokalen. Vilken effekt skärmarna ger beror bland annat på hur de är utformade, vilka dimensioner de har och hur de placeras. Normalt ökar effekten ju högre och bredare skärmarna är. För bästa effekt behöver de placeras antingen nära ljudkällan eller nära mottagaren. En viktig faktor när det gäller användning av skärmar är att taket behöver ha mycket bra ljudabsorption. Annars kan skärmarnas effekt minska avsevärt på grund av att ljudet reflekteras i taket och på så sätt går förbi skärmen. Av samma skäl kan även delar av väggytorna i lokalen behöva vara ljudabsorberande. Om även skärmarna har bra ljudabsorption minskar andelen ljud som via reflektion går vidare ut i lokalen från ljudkällan vilket är en fördel. I ljudabsorberande skärmar ingår vanligen ett poröst material i vilket ljudet tas upp och inte reflekteras tillbaks. Skärmarna har ofta också ett dekorativt ytskikt vilket behöver vara sådant att det släpper igenom ljud in till det ljudabsorberande materialet.	https://www.av.se/halsa-och-sakerhet/buller/fragor-och-svar-om-buller9
-96	Arbetsmiljöverket	Frågor och svar om buller	932	Hur ska man resonera kring decimaler och avrundning när man gör bullermätningar?	932	Beträffande avrundning så gäller enligt standarden SS-EN ISO 9612:2009 Akustik – Bestämning av bullerexponering i arbetsmiljön att man ska göra avrundning till en decimal, både när det gäller uppmätta nivåer och osäkerhetsvärden.	https://www.av.se/halsa-och-sakerhet/buller/fragor-och-svar-om-buller10
-96	Arbetsmiljöverket	Frågor och svar om buller	933	Om den dagliga bullerexponeringsnivån uppmäts till 85 dB i en lokal, måste man ha på sig hörselskydd oavsett tidslängd på vistelsen i den bullriga miljön eller enbart när man är där en hel arbetsdag?	933	Daglig bullerexponeringsnivå avser arbetstagares bullerexponering och inte bullernivån i en lokal. För den dagliga bullerexponeringsnivån har både bullrets styrka (A-vägd ljudtrycksnivå i dB) och den tid man utsätts för bullret betydelse. Om bullret är sådant att man i verksamheten konstant utsätts för en A-vägd ljudtrycksnivå på 85 dB blir den dagliga bullerexponeringsnivån 85 dB om man vistas i bullret 8 timmar per dag. Vistas man kortare tid i bullret blir den dagliga bullerexponeringsnivån lägre, till exempel ger 4 timmar värdet 82 dB och 2 timmar värdet 79 dB. I 12 § i Arbetsmiljöverkets föreskrifter om buller (AFS 2005:16) finns krav på användning av hörselskydd bland annat om man kommer upp till eller överskrider det övre insatsvärdet 85 dB för daglig bullerexponeringsnivå. Om man utgår från exemplet ovan med en A-vägd ljudtrycksnivå på 85 dB så innebär en kortare vistelse än 8 timmar per dag att man inte kommer upp till kravet på användning av hörselskydd. Däremot finns krav på att arbetstagarna ska få tillgång till hörselskydd redan när man kommer upp till eller överskrider det undre insatsvärdet 80 dB. I kommentarerna till 12 § sägs bland annat också följande: ”Även vid ljudnivåer omkring 75-80 dB (A) kan det vara motiverat att använda hörselskydd eftersom särskilt känsliga personer kan riskera hörselskada vid exponering för lägre nivåer än de övre insatsvärdena i 3 §.”. Det kan därför vara lämpligt att använda hörselskydd om man utsätts för buller med en A-vägd ljudtrycksnivå på 85 dB även om man vistas i bullret mindre än 8 timmar per dag.	https://www.av.se/halsa-och-sakerhet/buller/fragor-och-svar-om-buller11
-96	Arbetsmiljöverket	Frågor och svar om buller	934	Finns det några gränsvärden eller riktvärden för hur höga tonsignalerna i en telefonlur eller ett headset får vara?	934	Det finns inga speciella värden för tonsignalerna i telefonlurar eller headset. Däremot finns det i föreskrifterna om buller AFS 2005:16 bland annat värden för hur mycket ljud man får utsättas för under en arbetsdag. Värdena gäller för ljud som faller in mot örat utifrån och kan inte direkt översättas till ljud som skapas nära intill örat eller i hörselgången exempelvis från olika typer av headset.Det finns heller ingen enkel metod för att mäta ljudet i hörselgången. För att mäta ljud från exempelvis headset kan standarderna SS-EN-ISO 11904-1 eller SS-EN-ISO 11904-2 användas. Mätningarna är inte enkla att utföra och speciell mätutrustning behövs. Ett första steg kan därför vara att kontakta leverantören som bör ha uppgifter på hur starkt ljudet kan bli. Generellt gäller att arbetsgivaren alltid har en skyldighet att göra en riskbedömning och se till att arbetstagaren, som använder exempelvis headset, inte utsätts för hörselskadligt ljud.	https://www.av.se/halsa-och-sakerhet/buller/fragor-och-svar-om-buller12
-96	Arbetsmiljöverket	Frågor och svar om buller	935	Enligt bullerföreskrifterna AFS 2005:16 gäller för gränsvärdena att man ska ta hänsyn till dämpningen hos hörselskydden om arbetstagarna använder sådana. Behöver man då göra mätningar innanför skydden?	935	Mätningar innanför skydden behöver inte göras. Man kan uppskatta ljudnivån innanför hörselskydden genom att utgå från bullrets ljudnivå och värden på hörselskyddens dämpning som ska finnas i bruksanvisningen. Här kan du hitta mer information om hur man gör detta	https://www.av.se/halsa-och-sakerhet/buller/fragor-och-svar-om-buller13
-96	Arbetsmiljöverket	Frågor och svar om buller	936	Varför har Folkhälsomyndigheten och Arbetsmiljöverket olika krav när det gäller ljudnivåer i samband med till exempel konserter och diskotek där det både finns besökande allmänhet och personal som arbetar?	936	För allmänheten gäller Folkhälsomyndighetens allmänna råd (SOSFS 2005:7) om höga ljudnivåer och för arbetstagare gäller Arbetsmiljöverkets föreskrifter om buller (AFS 2005:16). Att reglerna skiljer sig åt beror på att de båda myndigheterna har olika utgångspunkter när det gäller exponering. Socialstyrelsens allmänna råd utgår från att exponeringstiden under en vecka är begränsad. Arbetsmiljöverkets föreskrifter bygger på att längre exponeringstider vanligen förekommer i arbetsmiljön. I sammanhang där både allmänhet och arbetstagare vistas gäller reglerna parallellt men för arbetstagarnas exponering gäller alltid Arbetsmiljöverkets föreskrifter. Beroende på situationen kan då en begränsning av arbetstagarnas exponering också innebära att besökarnas exponering begränsas. Mer om musik och höga ljudnivåer i arbetsmiljön kan du hitta i Arbetsmiljöverkets rapport 2009:1 Musik och höga ljudnivåer – praktiska riktlinjer för musik- och underhållningsbranschen”.	https://www.av.se/halsa-och-sakerhet/buller/fragor-och-svar-om-buller14
-96	Arbetsmiljöverket	Frågor och svar om buller	937	Vilka krav kan man ställa när det gäller periodiskt återkommande störande ljud i kontorsmiljö där det finns behov av stadigvarande koncentration under hela arbetsdagen? De störande ljuden kommer från annan verksamhet i byggnaden.	937	I 4 § i föreskrifterna om buller (AFS 2005:16) finns generella krav när det gäller minskning av bullerexponering. Kraven gäller både för hörselskadligt och störande buller. Några kravnivåer anges emellertid inte i 4 § och för att få underlag till eventuella åtgärder behöver arbetsgivaren göra en riskbedömning. Krav på riskbedömning finns i 5 § enligt vilken arbetsgivaren är skyldig att undersöka arbetsförhållandena och bedöma riskerna, till följd av exponering för buller i arbetet och särskilt uppmärksamma bland annat exponeringens nivå, typ och varaktighet. Kommentarerna till 4 § kan utgöra en del av underlaget till riskbedömningen. Det är då lämpligt att beakta exponeringsvärdena i tabell 5 även om de inte är bindande gränsvärden.  Det kan också vara lämpligt att tillämpa värdena i tabellen för den tid bullret förekommer även om bullret varierar i tiden, både mellan dagar och inom arbetsdagen. Om det finns behov av stadigvarande koncentration gäller grupp II i tabell 5. Förutom att beakta exponeringsvärdena är det viktigt att arbetsgivaren också tar hänsyn till de andra faktorer som nämns i kommentarer till exempel besvärsupplevelse och bullerexponeringens frekvens- och tidskaraktär. Enligt 15 § ska arbetstagarna även få möjlighet att medverka bland annat när det gäller riskbedömning och åtgärder.	https://www.av.se/halsa-och-sakerhet/buller/fragor-och-svar-om-buller15
-96	Arbetsmiljöverket	Frågor och svar om buller	938	Vilka regler gäller för överhörning mellan rum och ut mot korridorer i samband med patientarbete?	938	Regler som kan åberopas när det gäller överhörning (ljudisolering) är kraven i 4 § i föreskrifterna om buller (AFS 2005:16) och i föreskrifterna om arbetsplatsens utformning (AFS 2020:1). I de förra omnämns bland annat utformning och planering av arbetsplatser samt tekniska åtgärder för att minska luftburet buller. I de senare nämns specifikt isolering mot omgivningen. I de allmänna råden i de båda föreskrifterna hänvisas till Boverkets byggregler och den svenska standarden SS 25268 om ljudklassning av utrymmen i byggnader. Standarden utgör också allmänna råd till Boverkets byggregler. I standarden finns bland annat ljudisoleringskrav mellan olika utrymmen i till exempel vårdlokaler som kan användas som vägledning vid bedömning av en aktuell situation samt vid projektering och planering. Även utrymmen med krav på sekretess behandlas i standarden.	https://www.av.se/halsa-och-sakerhet/buller/fragor-och-svar-om-buller16
-96	Arbetsmiljöverket	Frågor och svar om buller	939	Finns det några riktvärden för buller i skolmatsalar?	939	För buller i arbetsmiljön gäller föreskrifterna om buller (AFS 2005:16). I föreskrifterna finns emellertid inte några specifika riktvärden för buller i matsalar utan endast generella exponeringsvärden för hörselskadligt buller och vägledande värden för olika arbetsförhållanden. Det kan emellertid vara lämpligt att bedöma bullersituationen utifrån möjligheterna att kunna samtala. Enligt tabell 1 i AFS 2005:16 gäller exempelvis följande: Vid en bakgrundsnivå på 70 dB (A) kan samtal med hög röst nätt och jämnt föras på 1 meter avstånd för personer med fullgod hörsel. För att en miljö ska uppfylla genomsnittliga krav på fungerande kommunikation på näravstånd från talaren (< 5 m) bör bakgrundsnivån inte vara högre än 55 dB (A). Den senare nivån kan dock vara mycket svår att komma ned till även i en akustiskt bra matsal när flera av matgästerna pratar med varandra eftersom ljudnivån vid ett normalt samtal ligger på ungefär 65 dB(A). Det bekräftas också av en rapport från Stockholms läns landsting om buller i skolmatsalar. I rapporten finns även ett antal tips på hur man kan sänka ljudnivån i skolmatsalar. Även om det inte finns några riktvärden för ljudnivåer i matsalar så är det viktigt att ljudmiljön är så bra som möjligt. Regler om hur bland annat personalutrymmen ska vara utformade finns i föreskrifterna om arbetsplatsens utformning (AFS 2020:1). I kommentarerna sägs bland annat att ljudklimatet kan förbättras genom att man gör tak- och väggpartier ljudabsorberande eftersom ljudspridningen då begränsas och ljudnivån därmed sänks.”	https://www.av.se/halsa-och-sakerhet/buller/fragor-och-svar-om-buller17
-96	Arbetsmiljöverket	Frågor och svar om buller	940	Vilka gränsvärden gäller för buller i en hjullastarhytt?	940	Några specifika gränsvärden för buller i hjullastarhytter finns inte utan för buller i arbetsmiljön gäller Arbetsmiljöverkets föreskrifter om buller (AFS 2005:16). De gäller för alla verksamheter där någon kan utsättas för buller i arbetet. I föreskrifterna finns dels så kallade insatsvärden som innebär krav på olika åtgärder om man kommer upp till eller överskrider dem och dels gränsvärden som inte får överskridas. Förklaringar av begrepp och vilka krav som är knutna till de olika exponeringsvärdena finns i föreskrifterna om buller.	https://www.av.se/halsa-och-sakerhet/buller/fragor-och-svar-om-buller18
-96	Arbetsmiljöverket	Frågor och svar om buller	941	Hur kan en rutin för hörselundersökning se ut och vilka tidsintervall är lämpliga?	941	Information om hörselundersökning finns i dokumentet "Utvärdering av hörselvårdsprogram” där bland annat intervall mellan mättillfällen och åtgärder baserade på hörselmätningen redovisas.	https://www.av.se/halsa-och-sakerhet/buller/fragor-och-svar-om-buller19
-96	Arbetsmiljöverket	Frågor och svar om buller	942	Vem har ansvaret när personalen i en verksamhet störs av buller från en annan verksamhet i samma fastighet och kan man ställa krav på hyresvärden eller den andra verksamhetsutövaren att åtgärda problemet?	942	Förhållandet mellan arbetstagare och arbetsgivare regleras bland annat i arbetsmiljölagen. Arbetsmiljölagen är tydlig med att det är arbetsgivaren som har huvudansvaret för de anställdas arbetsmiljö. Detta ansvar kan inte läggas på någon annan. Arbetsmiljölagen reglerar i princip inte förhållandet mellan hyresvärd och arbetsgivare utan det regleras av det avtal dessa parter har sinsemellan. Om arbetsgivaren vill driva krav på åtgärder mot hyresvärden blir det därför en avtalsrättslig fråga. Arbetsgivaren och/eller fastighetsägaren kan också lämna in klagomål på den störande grannen till kommunens miljö- och hälsoskyddskontor som har tillsyn enligt miljöbalken, se 26 kap. 3 § i miljöbalken och 31 § miljötillsynsförordningen (2011:13).	https://www.av.se/halsa-och-sakerhet/buller/fragor-och-svar-om-buller20
-97	Arbetsmiljöverket	Frågor och svar om arbetsplatsens utformning :: Projektering	943	Varför ska projektörer, byggherrar och byggarbetsmiljösamordnare ta ansvar för arbetsplatsen utformning?	943	Redan vid planeringen och projekteringen ska projektörer, byggherrar och Bas-P planera och projektera och ta hänsyn till arbetsmiljön så att riskerna på den färdiga arbetsplatsen minimeras. Det ska vara möjligt att skapa en god arbetsmiljö på den framtida arbetsplatsen. Att tidigt uppmärksamma arbetsmiljökraven för bruksskedet ökar möjligheterna till en bättre arbetsmiljö, minskar kostnader, effektiviserar projekteringen och även minska tider för hantering av vissa ärenden hos byggnadsnämnder. Det är dyrt att bygga om i efterhand och ibland omöjligt att göra om för att komma åt vissa risker.	https://www.av.se/inomhusmiljo/arbetsplatsens-utformning/fragor-och-svar-om-arbetsplatsens-utformning/
-97	Arbetsmiljöverket	Frågor och svar om arbetsplatsens utformning :: Projektering	944	Hur fungerar paragraferna om projekteringsansvar?	944	Byggherrar, projektörer och byggarbetsmiljösamordnare ska redan vid planeringen och projekteringen beakta arbetsmiljön både för byggskedet och bruksskedet, det vill säga i den färdiga byggnaden. Föreskrifterna om arbetsplatsens utformning handlar om ansvaret för arbetsmiljön i bruksskedet. Om arbetsmiljön i bruksskedet finns regler i Arbetsmiljöverkets föreskrifter om byggnads- och anläggningsarbete. Det gäller arbetsmiljön både för dem som kommer att arbeta i den framtida verksamheten och för dem som kommer att utföra tillfälliga arbeten som städning, varuleveranser, sophämtning och underhållsarbeten. - Byggherren ska se till att föreskriftskraven uppfylls och har alltså yttersta ansvaret; - Bas-P har framförallt samordnande roll, och ska hantera frågor som har betydelse för arbetsmiljön i bruksskedet; - Projektörerna ska inom ramen för sina uppdrag projektera så föreskriftskraven uppfylls. Arbetsmiljöverket kan ställa krav på omprojektering så länge projektering pågår, det vill säga så länge den projekterade byggnaden eller byggnadsdelen inte är byggd alltså infogad i byggnaden på sin slutliga plats. När någon del är färdigt byggd, det vill säga att man måste riva det byggda, kan Arbetsmiljöverket inte längre ställa krav på byggherrar och projektörer när det gäller den byggda delen. Först när en verksamhet finns, kan krav ställas på en arbetsgivare. Arbetsmiljöverket kan också förbjuda en fastighetsägare att upplåta en lokal som arbetslokal om den är olämplig för det.	https://www.av.se/inomhusmiljo/arbetsplatsens-utformning/fragor-och-svar-om-arbetsplatsens-utformning/
-97	Arbetsmiljöverket	Frågor och svar om arbetsplatsens utformning :: Projektering	945	Vad händer om man redan börjat projektera, men inte byggt klart när de nya föreskrifterna trätt ikraft	945	All projektering som sker den 1 januari 2021 och framåt ska följa nya föreskrifterna om arbetsplatsens utformning, APU. Om projektering av en viss byggnadsdel har påbörjats innan årsskiftet men inte avslutats, ska hela byggnadsdelen projekteras enligt de nya reglerna. Projekteringen är avslutad när den byggnadsdel som projekteringen avser är infogad i byggnaden och det krävs rivningsåtgärder för att göra en ändring.	https://www.av.se/inomhusmiljo/arbetsplatsens-utformning/fragor-och-svar-om-arbetsplatsens-utformning/
-97	Arbetsmiljöverket	Frågor och svar om arbetsplatsens utformning :: Projektering	946	Varför är kraven på tillgänglighet högre vid nybyggnad och ombyggnad än på befintliga arbetsplatser?	946	Vi ställer lite högre krav på tillgänglighet vid projektering för om- och nybyggnad än för befintliga arbetsplatser, eftersom det är då det finns bättre möjlighet att påverka utformningen så den blir tillgänglig.	https://www.av.se/inomhusmiljo/arbetsplatsens-utformning/fragor-och-svar-om-arbetsplatsens-utformning/
-97	Arbetsmiljöverket	Frågor och svar om arbetsplatsens utformning :: Projektering	947	Blir det följdkrav att göra hela byggnaden tillgänglig om ett våningsplan i en byggnad med flera hyresgäster byggs om?	947	Nej. Vi använder Boverkets definition av ombyggnad, men har inte några bestämmelser om följdkrav för resten av byggnaden. Våra projekteringskrav gäller endast den berörda delen, resten av byggnaden betraktas som befintlig.	https://www.av.se/inomhusmiljo/arbetsplatsens-utformning/fragor-och-svar-om-arbetsplatsens-utformning/
-98	Arbetsmiljöverket	Frågor och svar om arbetsplatsens utformning :: Utrymning, brandskydd och frångänglighet	948	Vad menas med frångänglighet?	948	Begreppet frångänglighet används ofta i betydelsen att även utrymningen är tillgänglig och kan användas av personer med olika funktionsnedsättningar.	https://www.av.se/inomhusmiljo/arbetsplatsens-utformning/fragor-och-svar-om-arbetsplatsens-utformning/
-98	Arbetsmiljöverket	Frågor och svar om arbetsplatsens utformning :: Utrymning, brandskydd och frångänglighet	949	Vad är kraven på frångänglighet/tillgänglig utrymning?	949	Grundkravet är att alla arbetstagare ska kunna utrymma arbetsplatsen snabbt och säkert. Om utrymningsvägarna inte är tillgängliga hela vägen till det fria för personer med funktionsnedsättning, ska det normalt finnas tillfälliga utrymningsplatser för dessa personer.	https://www.av.se/inomhusmiljo/arbetsplatsens-utformning/fragor-och-svar-om-arbetsplatsens-utformning/
-98	Arbetsmiljöverket	Frågor och svar om arbetsplatsens utformning :: Utrymning, brandskydd och frångänglighet	950	Vad är tillfälliga utrymningsplatser, och vad är kraven?	950	En tillfällig utrymningsplats är en plats där arbetstagare, som på egen hand inte kan utrymma hela vägen till säker plats, säkert kan invänta hjälp. Kraven skiljer sig åt för projektering av nya arbetsplatser och befintliga arbetsplatser. Vid projektering för nya arbetsplatser ska det finnas tillfälliga utrymningsplatser och de ska ha tvåvägs kommunikationssystem. Det ska finnas till exempel en telefonförbindelse så man kan komma i kontakt med räddningstjänsten, eller någon som kan larma räddningstjänsten. På befintliga arbetsplatser ska det också normalt finnas tillfälliga utrymningsplatser om utrymningsvägarna inte är tillgängliga. Men på en del arbetsplatser kan det vara omöjligt att ordna. Arbetsgivaren ska då ha en möjlighet att säkerställa utrymningen på annat sätt. Vi ställer inte heller krav på tvåvägs kommunikationssystem på befintliga arbetsplatser, men arbetsgivaren ansvarar för att ingen blir kvar i en tillfällig utrymningsplats.	https://www.av.se/inomhusmiljo/arbetsplatsens-utformning/fragor-och-svar-om-arbetsplatsens-utformning/
-98	Arbetsmiljöverket	Frågor och svar om arbetsplatsens utformning :: Utrymning, brandskydd och frångänglighet	951	Hur ska man tänka kring frångänglighet och tillfälliga utrymningsplatser när man projekterar?	951	Grunden är att alla ska kunna utrymma snabbt och säkert vid en nödsituation. Samma bedömningar beträffande avstånd och risken för att en utrymningsväg blir blockerad ska gälla för alla, oavsett funktionsförmåga. Om det inte finns tillräckligt med utrymningsvägar som är tillgängliga hela vägen till det fria eller annan säker plats behövs tillfälliga utrymningsplatser. Vid brand i en byggnad med flera hyresgäster ska utrymning kunna ske på tillfredställande sätt och inom rimlig tid, till det fria eller till en annan säker plats. Om utrymningsvägen inte är tillgänglig hela vägen ska det finnas en tillfällig utrymningsplats. Den tillfälliga utrymningsplatsen kan utgöras av en plats i en annan brandcell (till exempel i ett trapphus, så länge inte vägen blockeras för andra som behöver utrymma) där det är säkert att invänta hjälp.	https://www.av.se/inomhusmiljo/arbetsplatsens-utformning/fragor-och-svar-om-arbetsplatsens-utformning/
-98	Arbetsmiljöverket	Frågor och svar om arbetsplatsens utformning :: Utrymning, brandskydd och frångänglighet	952	Accepteras utvändiga utrymningsplatser?	952	Ja, om man säkert kan invänta hjälp där, och det finns tvåvägskommunikation (vid projektering för ny- och ombyggnad) eller arbetsgivaren på annat sätt kan säkerställa att ingen blir kvar där (befintliga arbetsplatser).	https://www.av.se/inomhusmiljo/arbetsplatsens-utformning/fragor-och-svar-om-arbetsplatsens-utformning/
-98	Arbetsmiljöverket	Frågor och svar om arbetsplatsens utformning :: Utrymning, brandskydd och frångänglighet	953	Godtar ni att ha sprinkler istället för tillfälliga utrymningsplatser?	953	Nej. Sprinkler kan fördröja brandförloppet och göra det möjligt att vänta i den egna lokalen som då kan betraktas som en tillfällig utrymningsplats. Detta är dock något som måste bedömas i det enskilda fallet, och bland annat räddningstjänstens insatstid måste beaktas.	https://www.av.se/inomhusmiljo/arbetsplatsens-utformning/fragor-och-svar-om-arbetsplatsens-utformning/
-98	Arbetsmiljöverket	Frågor och svar om arbetsplatsens utformning :: Utrymning, brandskydd och frångänglighet	954	Behöver alla utrymningsvägar finnas med på alla utrymningsplaner, även för mycket stora byggnader?	954	En rimlig tolkning är att utrymningsplanen redovisar de utrymningsvägar som är aktuella där man befinner sig.	https://www.av.se/inomhusmiljo/arbetsplatsens-utformning/fragor-och-svar-om-arbetsplatsens-utformning/
-98	Arbetsmiljöverket	Frågor och svar om arbetsplatsens utformning :: Utrymning, brandskydd och frångänglighet	955	Det finns vanligt förekommande utrymningsskyltar som inte ser likadana ut som era, vilka ska användas?	955	Arbetsmiljöverkets bilder på skyltar kommer från ett EU-direktiv. Skyltarna med ”gubben” i dörren kommer från en ISO-standard. EU-direktivet och våra föreskrifter ger möjlighet att använda liknande symboler så länge det inte finns risk att de misstolkas. Vi godtar därför båda varianterna.	https://www.av.se/inomhusmiljo/arbetsplatsens-utformning/fragor-och-svar-om-arbetsplatsens-utformning/
-98	Arbetsmiljöverket	Frågor och svar om arbetsplatsens utformning :: Utrymning, brandskydd och frångänglighet	956	Godtar ni fönsterutrymning?	956	Fönsterutrymning kan fungera i vissa situationer, man ska dock enligt våra föreskrifter ta hänsyn till arbetstagarnas förutsättningar att använda utrymningsvägarna.	https://www.av.se/inomhusmiljo/arbetsplatsens-utformning/fragor-och-svar-om-arbetsplatsens-utformning/
-99	Arbetsmiljöverket	Frågor och svar om arbetsplatsens utformning :: Övriga frågor	957	Varför är det så viktigt med kravet på 0,8 meters utrymme för arbetsuppgifter?	957	Kroppen behöver det här utrymmet för att kunna utföra vissa arbetsuppgifter utan att ta skada. Det handlar om situationer där man använder kraft och behöver huka, böja eller vrida sig. Detta är vanligt inom vården då vårdtagare ska flyttas, fastighetsservice och inom handeln där man hanterar varor. Man ska helt enkelt inte behöva arbeta i trånga utrymmen.	https://www.av.se/inomhusmiljo/arbetsplatsens-utformning/fragor-och-svar-om-arbetsplatsens-utformning/
-99	Arbetsmiljöverket	Frågor och svar om arbetsplatsens utformning :: Övriga frågor	958	Vilka krav ställs på dagsljus	958	Det ska finnas tillfredsställande dagsljus och utblick under arbetsdagen. Det är alltså arbetstagaren som ska ha tillgång till dagsljus och utblick, snarare än att vi ställer ett absolut krav på själva arbetsplatsen. Med utblick menar vi bland annat möjlighet att följa vädrets, dygnets och årstidernas variationer. De nya föreskrifterna öppnar också för man ska kunna vidta åtgärder som så långt som möjligt kompenserar för brist på dagsljus och utblick om verksamheten är sådan att dagsljus och utblick inte är möjligt och om det är orimligt att bygga om, eller flytta verksamheten för att få dagsljus och utblick.	https://www.av.se/inomhusmiljo/arbetsplatsens-utformning/fragor-och-svar-om-arbetsplatsens-utformning/
-99	Arbetsmiljöverket	Frågor och svar om arbetsplatsens utformning :: Övriga frågor	959	Gäller reglerna hemarbete?	959	Föreskrifterna gäller inte i sin helhet för hemarbete, men man kan gärna använda dem som vägledning. Arbetsgivaren har enligt arbetsmiljölagen ansvar för arbetstagarnas hälsa och säkerhet, även om arbetet utförs i hemmet och exempelvis våra föreskrifter om belastningsergonomi och för arbete vid bildskärm gäller. Arbetsgivaren ska också samverka med arbetstagaren så att det är en god arbetsmiljö där man jobbar. För att få till en hälsosam arbetssituation i hemmet krävs ett gott samarbete och en regelbunden dialog mellan chef och medarbetare, men det ligger även på arbetstagaren att själv uppmärksamma risker. Sitter man mycket framför en dator, utan att ha en bra stol och skärm blir det extra viktigt med pauser och att röra på sig. Och man kan växla mellan att stå och sitta.	https://www.av.se/inomhusmiljo/arbetsplatsens-utformning/fragor-och-svar-om-arbetsplatsens-utformning/
-99	Arbetsmiljöverket	Frågor och svar om arbetsplatsens utformning :: Övriga frågor	960	Föreskrifterna gäller inte hemarbete hos andra, till exempel inom hemtjänst. Varför inte det?	960	Föreskrifterna handlar om utformning av arbetsplatser och arbetsgivaren har ingen möjlighet att till exempel kräva en ombyggnad hemma hos någon. Arbetsgivaren har det fulla ansvaret för att arbetstagarna inte ska skadas eller bli sjuka, även vid arbete i hemmet. Vid arbete i hemmet får man istället titta på hur arbetet utförs, till exempel ställa krav på arbetets organisering.	https://www.av.se/inomhusmiljo/arbetsplatsens-utformning/fragor-och-svar-om-arbetsplatsens-utformning/
-99	Arbetsmiljöverket	Frågor och svar om arbetsplatsens utformning :: Övriga frågor	961	Finns det med något om att minska smittspridning i dessa föreskrifter?	961	Det finns paragraf om till exempel möjligheten att kunna tvätta sig, som är viktigt innan man äter, speciellt om det finns smittrisk. För att minska risken för smitta är det viktigt att det finns tillräckligt antal toaletter så att det till exempel inte blir kö och att de är lättstädade och att de städas och rengörs regelbundet. Även städning och rengöring av lokaler och ytskikt är viktigt för att minska risk för smitta. Ventilationen är viktig för att ventilera ut föroreningar inklusive smittämnen som virus och bakterier. I den nya föreskriften finns regler om detta. Vi har andra föreskrifter som handlar om specifikt om risk för smitta	https://www.av.se/inomhusmiljo/arbetsplatsens-utformning/fragor-och-svar-om-arbetsplatsens-utformning/
-99	Arbetsmiljöverket	Frågor och svar om arbetsplatsens utformning :: Övriga frågor	962	Finns det med något i paragraferna kring öppna, flexibla kontorslösningar?	962	Föreskrifterna är skrivna så de ska kunna tillämpas på i princip alla arbetsplatser, Men det finns paragrafer om sådant som kan vara problem på öppna, flexibla kontor, till exempel buller, belysning och ventilation. Det finns också paragrafer om att det ska finnas tillräcklig yta för verksamheten och att det finns lämpliga utrymmen för verksamheten.	https://www.av.se/inomhusmiljo/arbetsplatsens-utformning/fragor-och-svar-om-arbetsplatsens-utformning/
-99	Arbetsmiljöverket	Frågor och svar om arbetsplatsens utformning :: Övriga frågor	963	De arbetstagare som har ambulerande arbetsplatser, till exempel personal ombord på tåg och de som åker runt och gör vissa servicearbeten, kan ni ställa krav på deras arbetsplatser och personalutrymmen?	963	Vi kan, precis som tidigare, ställa krav på arbetsplatser utifrån arbetsmiljölagen. Utrymmen ombord på tåg, buss och andra ambulerande arbetsplatser omfattas däremot inte av föreskrifterna om arbetsplatsens utformning. Däremot gäller de för de fasta personalutrymmen som exempelvis en busschaufför har tillgång till. Arbetsgivaren ska som sagt alltid följa arbetsmiljölagen som ställer krav på arbetsplatsen och arbetsmiljön. Arbetsgivaren ska vidta de åtgärder som krävs för att undanröja riskerna för arbetstagarna och möjliggöra en god arbetsmiljö.	https://www.av.se/inomhusmiljo/arbetsplatsens-utformning/fragor-och-svar-om-arbetsplatsens-utformning/
-100	Arbetsmiljöverket	Frågor och svar om föreskrifterna om arbetsanpassning	964	Varför kommer nya föreskrifter om arbetsanpassning och rehabilitering?	964	Att se över och revidera våra föreskrifter är något vi alltid arbetar med för att göra dem så tillgängliga och effektiva som möjligt. Föreskrifterna har gällt sedan 1994 och vi har förstått att arbetsgivare, fackförbund och myndigheter har upplevt dem som otydliga. Bland annat har man ansett, att det är otydligt vad rehabilitering innebär. Många vill ha mer konkreta anvisningar om vad som ingår i ansvaret.	https://www.av.se/halsa-och-sakerhet/arbetsanpassning--forebygg-eller-atgarda-sjukfranvaro/fragor-och-svar-om-de-nya-foreskrifterna-om-arbetsanpassning
-100	Arbetsmiljöverket	Frågor och svar om föreskrifterna om arbetsanpassning	965	Har arbetsgivares skyldigheter vad gäller arbetsanpassning och rehabilitering förändrats i de nya föreskrifterna?	965	Nej, samma skyldigheter att arbetsanpassa arbetsuppgifterna och arbetsmiljön vid behov finns i de nya föreskrifterna.	https://www.av.se/halsa-och-sakerhet/arbetsanpassning--forebygg-eller-atgarda-sjukfranvaro/fragor-och-svar-om-de-nya-foreskrifterna-om-arbetsanpassning
-100	Arbetsmiljöverket	Frågor och svar om föreskrifterna om arbetsanpassning	966	Vad är skillnaden i de nya föreskrifterna mot de gamla?	966	Vi har i föreskrifterna konkretiserat hur arbetsgivaren ska organisera arbetsanpassningsarbetet och praktiskt gå tillväga när någon arbetstagare behöver arbetsanpassning. På arbetsplatser där detta redan fungerar, kommer de nya föreskrifterna förmodligen inte innebära några större förändringar. Exempel på förändringar som gjorts är att kraven på årlig uppföljning av verksamheten med arbetsanpassning tagits bort.  Även kravet att de som arbetar med arbetsanpassning och rehabilitering ska ha de befogenheter, resurser och kunskaper som behövs, har tagits bort. Skälet till det är att ta hänsyn till mindre företag där arbetsanpassning inte så ofta är aktuellt. Att avsätta särskilda resurser för något som kanske bara sker någon gång under flera år är inte rimligt. Samtidigt är det så att i föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete finns regler om att arbetsgivare som inte har egen kompetens för arbetet med arbetsanpassning, ska ta hjälp utifrån.	https://www.av.se/halsa-och-sakerhet/arbetsanpassning--forebygg-eller-atgarda-sjukfranvaro/fragor-och-svar-om-de-nya-foreskrifterna-om-arbetsanpassning
-100	Arbetsmiljöverket	Frågor och svar om föreskrifterna om arbetsanpassning	967	Rehabilitering är borttaget i de nya föreskrifterna. Innebär inte det mindre krav på arbetsgivare och sämre möjligheter för arbetstagare att återkomma i arbete efter sjukskrivning?	967	Kraven på arbetsgivares ansvar att stödja en arbetstagare tillbaka efter sjukskrivning ändras inte. Föreskrifterna gör det tydligare att det är på arbetsplatsen som arbetsgivaren ska anpassa arbetsmiljön och på så vis bidra till arbetstagarens återgång till arbete. Försäkringskassan är den myndighet som har ansvar för att samordna rehabiliteringen, vilket regleras i socialförsäkringsbalken (30 kap).	https://www.av.se/halsa-och-sakerhet/arbetsanpassning--forebygg-eller-atgarda-sjukfranvaro/fragor-och-svar-om-de-nya-foreskrifterna-om-arbetsanpassning
-100	Arbetsmiljöverket	Frågor och svar om föreskrifterna om arbetsanpassning	968	Minskar arbetsgivarens rehabiliteringsansvar för arbetstagare?	968	Vad gäller det ansvaret är det inte någon förändring i föreskrifterna. Arbetsanpassning är en viktig del av rehabiliteringen och föreskrifterna konkretiserar arbetsgivarens skyldigheter vid tillvägagångssättet av arbetsanpassningen. Övriga regler om rehabilitering finns i Socialförsäkringsbalkens 30 kapitel men det är inget som Arbetsmiljöverket kan föreskriva om. I den lagen finns det bland annat krav på att arbetsgivare ska lämna uppgifter till Försäkringskassan om arbetstagarens arbetssituation.	https://www.av.se/halsa-och-sakerhet/arbetsanpassning--forebygg-eller-atgarda-sjukfranvaro/fragor-och-svar-om-de-nya-foreskrifterna-om-arbetsanpassning
-100	Arbetsmiljöverket	Frågor och svar om föreskrifterna om arbetsanpassning	969	Vad kan arbetsanpassning innebära?	969	När det gäller det den fysiska arbetsmiljön kan det handla om att skaffa tekniska hjälpmedel eller undanröja fysiska hinder för att utföra en arbetsuppgift. Gäller det den organisatoriska eller sociala arbetsmiljön kan arbetsgivaren organisera arbetet genom att till exempel se över arbetsuppgifterna och om det behövs ge extra handling och stöd. Arbetsanpassning kan pågå både under en begränsad tid eller mera varaktigt.	https://www.av.se/halsa-och-sakerhet/arbetsanpassning--forebygg-eller-atgarda-sjukfranvaro/fragor-och-svar-om-de-nya-foreskrifterna-om-arbetsanpassning
-100	Arbetsmiljöverket	Frågor och svar om föreskrifterna om arbetsanpassning	970	Det står inget om missbruk i de nya föreskrifterna. Innebär det att arbetsgivarens ansvar för att stödja arbetstagare med missbruksproblem kommer minska?	970	Det finns inte stöd i arbetsmiljölagen att reglera hur arbetsgivare ska hantera enskilda arbetstagare med missbruksproblem om konsekvenser av missbruket inte medför risker i arbetsmiljön. Dessa risker ska då fångas upp och åtgärdas i det systematiska arbetsmiljöarbetet som övriga arbetsmiljörisker. Vi lyfter inte alkohol- och drogmissbruk särskilt gentemot andra hälsoproblem. Som med alla typer av hälsoproblem ska, i samband med behandling av missbruket och relaterade medicinska problem, arbetsanpassning ske. Det finns inte stöd i arbetsmiljölagen för att reglera att arbetsgivaren ska ge särskilt stöd eller bidra till någon form av behandling, oavsett hälsoproblem. Det finns andra aktörer som ansvarar för detta (socialtjänsten och hälso- och sjukvården vid till exempel missbruk av alkohol).	https://www.av.se/halsa-och-sakerhet/arbetsanpassning--forebygg-eller-atgarda-sjukfranvaro/fragor-och-svar-om-de-nya-foreskrifterna-om-arbetsanpassning
-100	Arbetsmiljöverket	Frågor och svar om föreskrifterna om arbetsanpassning	971	Men missbruk kan väl leda till arbetsmiljörisker på arbetsplatsen?	971	Ja, och då ska de åtgärdas som alla arbetsmiljörisker genom det systematiska arbetsmiljöarbetet.	https://www.av.se/halsa-och-sakerhet/arbetsanpassning--forebygg-eller-atgarda-sjukfranvaro/fragor-och-svar-om-de-nya-foreskrifterna-om-arbetsanpassning
-100	Arbetsmiljöverket	Frågor och svar om föreskrifterna om arbetsanpassning	972	Hur kommer det sig att ni har föreskrifter som handlar om enskilda arbetstagare?	972	Enligt arbetsmiljölagen och Arbetsmiljöverkets övriga föreskrifter ska arbetsgivaren utforma arbetsmiljön efter arbetstagarnas olika förutsättningar. Det innebär att det generella arbetsmiljöarbetet ska fungera och vara på plats. Föreskrifterna om arbetsanpassning används när det inte räcker till för en enskild arbetstagare utan det behövs särskild anpassning av arbetsmiljön. Arbetsanpassning blir aktuellt då arbetsgivaren redan åtgärdat andra brister i arbetsmiljön. Det handlar om att säkerställa att den enskilde får den anpassning den har rätt till så den kan utföra sitt vanliga arbete trots sin nedsatta förmåga.	https://www.av.se/halsa-och-sakerhet/arbetsanpassning--forebygg-eller-atgarda-sjukfranvaro/fragor-och-svar-om-de-nya-foreskrifterna-om-arbetsanpassning
-100	Arbetsmiljöverket	Frågor och svar om föreskrifterna om arbetsanpassning	973	Omfattas elever och studenter av föreskrifterna?	973	I arbetsmiljölagen är elever och studenter inkluderade. När det gäller elever finns mycket reglerat i skollagen om behov av särskilt stöd. När det gäller studenter finns högskoleförordningen. Utöver det kan det finnas tillfällen då våra föreskrifter om arbetsanpassning kan bli aktuella. Det är då utbildningsanordnaren som måste bedöma vilken arbetsanpassning som är rimlig.	https://www.av.se/halsa-och-sakerhet/arbetsanpassning--forebygg-eller-atgarda-sjukfranvaro/fragor-och-svar-om-de-nya-foreskrifterna-om-arbetsanpassning
-100	Arbetsmiljöverket	Frågor och svar om föreskrifterna om arbetsanpassning	974	Kan man använda dessa föreskrifter för att öka tillgängligheten på arbetsplatsen för alla?	974	Nej, att göra en tillgänglig arbetsplats för alla i arbetslivet, regleras redan i arbetsmiljölagen 2 kap 1 § och 3 kap 3 § och ska ske genom det generella arbetsmiljöarbetet.	https://www.av.se/halsa-och-sakerhet/arbetsanpassning--forebygg-eller-atgarda-sjukfranvaro/fragor-och-svar-om-de-nya-foreskrifterna-om-arbetsanpassning
-100	Arbetsmiljöverket	Frågor och svar om föreskrifterna om arbetsanpassning	975	Gäller dessa föreskrifter när en arbetstagare ska anställas?	975	Dessa föreskrifter gäller för arbetstagare, det vill säga när den är anställd. För nyanställda med behov av arbetsanpassning hjälper Arbetsförmedlingen ekonomiskt och med professionellt stöd för att arbetsanpassa arbetsplatsen upp till ett år efter att anställningen påbörjades. Diskrimineringslagen skyddar personer på arbetsmarknaden från diskriminering genom att arbetsgivare inte får låta bli att anställa en person som uppfyller kompetenskraven men har en funktionsnedsättning.	https://www.av.se/halsa-och-sakerhet/arbetsanpassning--forebygg-eller-atgarda-sjukfranvaro/fragor-och-svar-om-de-nya-foreskrifterna-om-arbetsanpassning
-24	Arbetsmiljöverket	Vanliga frågor och svar om förslaget på föreskrifter i en ny struktur :: Vanliga frågor och svar om den nya regelstrukturen	976	Föreskrifterna om produktregler delas upp i ett häfte med oharmoniserade regler och fyra med harmoniserade regler – vad betyder oharmoniserade respektive harmoniserade regler?	976	För vissa produkter har EU beslutat om direktiv som ska gälla i samtliga EU-länder. Syftet är att skapa en fri rörlighet inom EU för dessa produkter eftersom kraven i alla EU-länder är lika. Dessa produktregler är alltså harmoniserade med EU-direktiven. För andra produkter finns inte något EU-direktiv, men vi har i dag föreskrifter som anger produktkrav som gäller i Sverige. Dessa produktkrav har vi nu samlat i ett särskilt häfte och kallar dem oharmoniserade eftersom de är nationella.	https://www.av.se/om-oss/regel-och-foreskriftsarbete/regelfornyelse/vanliga-fragor-och.svar/
-24	Arbetsmiljöverket	Vanliga frågor och svar om förslaget på föreskrifter i en ny struktur :: Vanliga frågor och svar om den nya regelstrukturen	977	Hur har ni gjort urvalet när ni valt bort vissa definitioner från de nya förslagen?	977	Generellt sett har vi ökat antalet definitioner och anledningen till det är vårt arbete med klarspråk som syftar till att göra föreskrifterna enklare och mer begripliga. Totalt för alla föreskrifter har vi nästan fördubblat antalet definitioner. Men i de fall ett ord bara förekommer en eller ett fåtal gånger har vi valt att skriva ut förklaringen på det ställe där ordet förekommer istället för att ha det i listan över definitioner.	https://www.av.se/om-oss/regel-och-foreskriftsarbete/regelfornyelse/vanliga-fragor-och.svar/
-24	Arbetsmiljöverket	Vanliga frågor och svar om förslaget på föreskrifter i en ny struktur :: Vanliga frågor och svar om den nya regelstrukturen	978	Hur har ni valt vilka kapitel som sorterats in i föreskriftshäftet om vanliga risker i arbetsmiljön (2.1) respektive specifika risker vid vissa typer av arbeten (3.1)? Varför har de hamnat där de nu ligger?	978	På en övergripande rubriknivå berörs de flesta arbetsplatser och byggprojekt av allting i föreskriftshäftena i del 2, till exempel det om vanliga arbetsmiljörisker. Det som finns i del 3, till exempel föreskriftshäftet om vissa typer av arbeten, berör bara de som har just sådana arbeten. På en mer detaljerad nivå har vi sorterat reglerna så att de ska hänga ihop, till exempel utifrån hur EU-direktiven hänger ihop. 	https://www.av.se/om-oss/regel-och-foreskriftsarbete/regelfornyelse/vanliga-fragor-och.svar/
-24	Arbetsmiljöverket	Vanliga frågor och svar om förslaget på föreskrifter i en ny struktur :: Vanliga frågor och svar om den nya regelstrukturen	979	Hur kan jag lätt se vart nuvarande paragrafer har tagit vägen i den nya regelstrukturen?	979	Det fanns ett dokument i remissen 2020 som heter ”Paragrafnyckel”. Den visar var alla paragrafer i de nuvarande föreskrifterna har hamnat i den nya regelstrukturen.	https://www.av.se/om-oss/regel-och-foreskriftsarbete/regelfornyelse/vanliga-fragor-och.svar/
-24	Arbetsmiljöverket	Vanliga frågor och svar om förslaget på föreskrifter i en ny struktur :: Vanliga frågor och svar om den nya regelstrukturen	980	Hur kan jag se vad som har hänt med allmänna råd som inte är kvar i föreskrifterna?	980	Just nu går det inte att se vad som händer med allmänna råd som tas bort om de inte har blivit föreskriftstext. Vi samlar alla allmänna råd som tagits bort och som inte har blivit föreskriftstext och kommer att använda många av texterna som underlag när vi tar fram stöd i arbetsmiljöarbetet, till exempel i form av texter på av.se och vägledningar.	https://www.av.se/om-oss/regel-och-foreskriftsarbete/regelfornyelse/vanliga-fragor-och.svar/
-24	Arbetsmiljöverket	Vanliga frågor och svar om förslaget på föreskrifter i en ny struktur :: Vanliga frågor och svar om den nya regelstrukturen	981	Vad är ett ansvarssubjekt?	981	Ett ansvarssubjekt är den som har juridiska skyldigheter att se till att arbetsmiljölagen och reglerna om arbetsmiljö följs. Ett av de vanligaste ansvarssubjekten är arbetsgivare. Andra är bland annat byggherre, projektör, distributör och tillverkare. Det finns drygt 25 olika ansvarssubjekt.	https://www.av.se/om-oss/regel-och-foreskriftsarbete/regelfornyelse/vanliga-fragor-och.svar/
-24	Arbetsmiljöverket	Vanliga frågor och svar om förslaget på föreskrifter i en ny struktur :: Vanliga frågor och svar om den nya regelstrukturen	982	Hur vet jag vilket ansvarssubjekt jag är?	982	Det är omöjligt att ge ett generellt svar på den frågan. För att avgöra det måste du sätta dig in i arbetsmiljölagstiftningen och i Arbetsmiljöverkets föreskrifter. Kom också ihåg att du eller ditt företag mycket väl kan vara en sorts ansvarssubjekt i en situation och en annan sorts ansvarssubjekt i en annan situation.	https://www.av.se/om-oss/regel-och-foreskriftsarbete/regelfornyelse/vanliga-fragor-och.svar/
-24	Arbetsmiljöverket	Vanliga frågor och svar om förslaget på föreskrifter i en ny struktur :: Vanliga frågor och svar om den nya regelstrukturen	983	Framgår det vilka paragrafer som går utöver kraven i EU:s minimi-direktiv?	983	Nej, generellt redovisades det inte i remissen 2020 eftersom det inte gjordes någon förändring jämfört med nuvarande implementering av EU-direktiv. Om det finns enskilda ställen där implementeringen av EU-direktiv har ändrats så framgår det av konsekvensutredningarna.	https://www.av.se/om-oss/regel-och-foreskriftsarbete/regelfornyelse/vanliga-fragor-och.svar/
-24	Arbetsmiljöverket	Vanliga frågor och svar om förslaget på föreskrifter i en ny struktur :: Vanliga frågor och svar om den nya regelstrukturen	984	Ni byter ut några begrepp för att få dem mer genusneutrala. Till exempel vinschman och hissman byts ut till vinschoperatör och hissvakt. Men hur är det med byggherre och signalman?	984	Vi har sett över vilka ord vi använder ur ett genusperspektiv i föreskrifterna och kommer att göra en förflyttning jämfört med nu gällande föreskrifter. I vissa fall går det inte att byta ut begrepp, till exempel byggherre och signalman som är vedertaget i respektive bransch.	https://www.av.se/om-oss/regel-och-foreskriftsarbete/regelfornyelse/vanliga-fragor-och.svar/
-24	Arbetsmiljöverket	Vanliga frågor och svar om förslaget på föreskrifter i en ny struktur :: Vanliga frågor och svar om den nya regelstrukturen	985	Ni skriver att ni ökat tydligheten i vissa paragrafer. Det är svårt att göra det utan att förändra skyddsnivån. Hur resonerar ni kring det?	985	Det språk som myndigheter använder ska vara vårdat, enkelt och begripligt. Det gäller även föreskrifter. Se 11 § språklagen (2009:600) och vägledande material till den lagen. I detta arbete har vi därför gjort en förflyttning åt det hållet. Vår bedömning är att språket i föreskrifterna i det nya förslaget är mer vårdat, enkelt och begripligt än i nu gällande föreskrifter men vi har inte kommit ända fram i vår strävan att ha ett alltigenom enhetligt språk. Vi håller med om att det är svårt att förtydliga paragrafer utan att förändra skyddsnivån. I några fall har vi gjort bedömningen att det ändå är bra att göra förtydligandet, och då har vi beskrivit det i konsekvensutredningarna. I andra fall har vi gått tillbaka till samma formuleringar som i nu gällande föreskrifter. Skyddsnivå i det här sammanhanget är för oss det som är grunden i arbetsmiljölagen – att skydda den som utför arbete. Det är alltså de konkreta åtgärderna på arbetsplatsen eller det skydd som ges till den som utför arbete som vi är ute efter.	https://www.av.se/om-oss/regel-och-foreskriftsarbete/regelfornyelse/vanliga-fragor-och.svar/
-24	Arbetsmiljöverket	Vanliga frågor och svar om förslaget på föreskrifter i en ny struktur :: Vanliga frågor och svar om den nya regelstrukturen	986	På vilket sätt påverkas skyddsombudens eller arbetsmiljöombudens roll i förslaget till nya föreskrifter?	986	Skyddsombudens roll är viktig i arbetsmiljöarbetet. Skyddsombudens ställning och roll finns beskrivet i arbetsmiljölagen och det har inte ändrats. Juridiskt blir det alltså inte någon skillnad. Skyddsombuden hittar i den nya regelstrukturen på samma sätt som ansvarssubjekten, till exempel arbetsgivarna, gör.	https://www.av.se/om-oss/regel-och-foreskriftsarbete/regelfornyelse/vanliga-fragor-och.svar/
-24	Arbetsmiljöverket	Vanliga frågor och svar om förslaget på föreskrifter i en ny struktur :: Vanliga frågor och svar om den nya regelstrukturen	987	Vad är en konsekvensutredning?	987	Regler påverkar olika aktörer och förhållanden i samhället på olika sätt, alltifrån medborgare, företag och myndigheter, miljön och ekonomin i stort. Regler kan också medföra både direkta och indirekta effekter. Konsekvensutredningen är ett verktyg för att du ska kunna bedöma hur och i vilken omfattning ett förslag påverkar olika aktörer, hälsan, miljön, ekonomin eller samhället i stort.	https://www.av.se/om-oss/regel-och-foreskriftsarbete/regelfornyelse/vanliga-fragor-och.svar/
-24	Arbetsmiljöverket	Vanliga frågor och svar om förslaget på föreskrifter i en ny struktur :: Vanliga frågor och svar om den nya regelstrukturen	988	Vad är en paragrafnyckel?	988	Paragrafnyckeln är ett dokument där det går att slå upp var nu gällande paragrafer har sorterats in i den nya regelstrukturen. I dokumentet ingår varje nu gällande föreskrift (AFS) med en rad för varje paragraf i det nu gällande regelverket.	https://www.av.se/om-oss/regel-och-foreskriftsarbete/regelfornyelse/vanliga-fragor-och.svar/
-24	Arbetsmiljöverket	Vanliga frågor och svar om förslaget på föreskrifter i en ny struktur :: Vanliga frågor och svar om den nya regelstrukturen	989	Vad är en parallelluppställning?	989	Det finns 36 EU-direktiv som Arbetsmiljöverket har en skyldighet att införa i sina regler. Parallelluppställningarna visar hur EU-direktiven är införda i Arbetsmiljöverkets föreskrifter.	https://www.av.se/om-oss/regel-och-foreskriftsarbete/regelfornyelse/vanliga-fragor-och.svar/
-24	Arbetsmiljöverket	Vanliga frågor och svar om förslaget på föreskrifter i en ny struktur :: Vanliga frågor och svar om den nya regelstrukturen	990	Kommer det läggas in fler roller inom arbetsmiljöarbetet utifrån remissvaren?	990	De roller som har juridiska skyldigheter att se till att arbetsmiljölagen följs, ansvarssubjekten, ändras inte i och med den nya regelstrukturen. Vi bedömer inte att det kommer att läggas till fler juridiska roller oavsett vilka remissvar som kommer in, eftersom det kan ändra kravnivån.	https://www.av.se/om-oss/regel-och-foreskriftsarbete/regelfornyelse/vanliga-fragor-och.svar/
-24	Arbetsmiljöverket	Vanliga frågor och svar om förslaget på föreskrifter i en ny struktur :: Vanliga frågor och svar om den nya regelstrukturen	991	Varför har ni tagit fram ett förslag på en ny struktur för reglerna?	991	Alla myndigheter som tar fram regler har ett ansvar att vårda reglerna och se till att de är relevanta. För oss började det med att vi gjorde en förstudie för att se hur de som använder reglerna uppfattade dem. Ett av resultaten är att vi tagit fram ett förslag på ny struktur för reglerna. Ett mer sammanhållet regelverk gör det lättare att hitta. På arbetsplatser gäller flera av våra nuvarande föreskrifter parallellt. På samma arbetsplats kan arbetsgivaren till exempel behöva ta hänsyn till föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete, arbetsplatsens utformning, buller, belastningsergonomi, smittrisker, våld och hot och många andra föreskrifter. Ett av motiven till förslaget om ny struktur är att färre föreskrifter underlättar för arbetsgivare och andra att få en överblick av hela regelverket och vad man har att förhålla sig till. På många ställen i föreskrifterna har det blivit ett enklare och mer enhetligt språk, vilket bidrar till att det blir lättare att förstå.	https://www.av.se/om-oss/regel-och-foreskriftsarbete/regelfornyelse/vanliga-fragor-och.svar/
-24	Arbetsmiljöverket	Vanliga frågor och svar om förslaget på föreskrifter i en ny struktur :: Vanliga frågor och svar om den nya regelstrukturen	992	Varför har ni valt att hänvisa till standarder i allmänna råd?	992	Arbetsmiljöverkets grundinställning är att det inte bör vara reglerat i paragraftext att standarder ska följas, så länge det kostar att ta del av standarden. Det finns dock några exempel på sådana hänvisningar, till exempel not 27 i bilaga 1 i föreskrifterna om gränsvärden för luftvägsexponering i arbetsmiljön och då är det styrt av ett EU-direktiv. Det har inte lagts till några nya hänvisningar till standarder i paragraftext i förslaget till nya föreskrifter. Det finns hänvisningar till standarder i allmänna råd, vilket då innebär att den som ska följa reglerna inte är tvungen att ha tillgång till standarden eftersom allmänna råd inte är bindande. Den som ändå har tillgång till aktuell standard kan med hjälp av den få vägledning i hur föreskriften kan uppfyllas. Ett exempel är 8 kap 8 § i föreskrifterna om arbetsutrustning och personlig skyddsutrustning – säker användning, där det i allmänna rådet står att ”ett skyddstak som utformas enligt standarden SS-EN 12811-4:2013 […] är normalt tillräckligt säkert”.	https://www.av.se/om-oss/regel-och-foreskriftsarbete/regelfornyelse/vanliga-fragor-och.svar/
-24	Arbetsmiljöverket	Vanliga frågor och svar om förslaget på föreskrifter i en ny struktur :: Vanliga frågor och svar om den nya regelstrukturen	993	Varför är det förändringar av sakinnehållet i föreskrifterna om grundläggande arbetsmiljöregler för byggherrar med flera (1.2) när det är sagt att arbetet med att införa en ny struktur inte ska innebära ändrat sakinnehåll?	993	Se svaret på denna fråga i frågor och svar om de föreslagna reglerna för byggherrar, projektörer och byggarbetsmiljösamordnare, nedan.	https://www.av.se/om-oss/regel-och-foreskriftsarbete/regelfornyelse/vanliga-fragor-och.svar/
-24	Arbetsmiljöverket	Vanliga frågor och svar om förslaget på föreskrifter i en ny struktur :: Vanliga frågor och svar om den nya regelstrukturen	994	Varför är flera av förslagen på föreskriftstexter skrivna ur ett inte-perspektiv, alltså att det står vad man inte ska göra. Är det inte bättre att skriva vad som ska levas upp till?	994	Vi håller med om att det oftast är bättre att skriva vad man ska leva upp till än vad man inte ska göra. Skrivningarna i våra föreskrifter är i de flesta fall också utformade på det sättet. När det står vad man inte ska göra kan det vara för att det står så i de nu gällande föreskrifterna. Då har vi inte ändrat med argumentet att skyddsnivån inte ska förändras. Det kan också vara en situation där det går att lösa arbetarskyddet på många olika sätt, medan det bara är några få utpekade som inte är godtagbara.	https://www.av.se/om-oss/regel-och-foreskriftsarbete/regelfornyelse/vanliga-fragor-och.svar/
-24	Arbetsmiljöverket	Vanliga frågor och svar om förslaget på föreskrifter i en ny struktur :: Vanliga frågor och svar om den nya regelstrukturen	995	Vilka fördelar har den här strukturen jämfört med den nuvarande strukturen?	995	Främsta fördelen är att den nya strukturen gör det tydligare vilka regler som gäller och för vem. Strukturen ger även en överblick och gör det enkelt att se hur reglerna hänger ihop och vilka regler målgrupperna berörs av. Det blir dessutom enklare att i framtiden uppdatera och komplettera föreskrifterna, till exempel när det uppstår nya risker i arbetsmiljön.	https://www.av.se/om-oss/regel-och-foreskriftsarbete/regelfornyelse/vanliga-fragor-och.svar/
-24	Arbetsmiljöverket	Vanliga frågor och svar om förslaget på föreskrifter i en ny struktur :: Vanliga frågor och svar om den nya regelstrukturen	996	Vilka var med på sändlistan som fick utskicket om remissen 2020?	996	Vi skickade remissen till arbetsgivarorganisationer, fackliga organisationer och branschorganisationer samt några som hade anmält att de ville ha remissen. Vill du se hela sändlistan, utan personnamn, kan du begära ut den som allmän handling från oss på: arbetsmiljoverket@av.se. Den är diarieförd i ärendet 2019/072424.	https://www.av.se/om-oss/regel-och-foreskriftsarbete/regelfornyelse/vanliga-fragor-och.svar/
-24	Arbetsmiljöverket	Vanliga frågor och svar om förslaget på föreskrifter i en ny struktur :: Vanliga frågor och svar om den nya regelstrukturen	997	Är alla nuvarande paragrafer insorterade i den nya strukturen?	997	I stort sett alla nuvarande paragrafer finns med i nya strukturen. Ett mindre antal paragrafer har ändrats på något väsentligt sätt eller strukits. 	https://www.av.se/om-oss/regel-och-foreskriftsarbete/regelfornyelse/vanliga-fragor-och.svar/
-24	Arbetsmiljöverket	Vanliga frågor och svar om förslaget på föreskrifter i en ny struktur :: Vanliga frågor och svar om den nya regelstrukturen	998	Hur säkerställer ni att EU-direktiven inte överimplementeras?	998	Vi har varit mycket restriktiva med att göra ändringar, inklusive språkliga ändringar, i föreskrifter som baseras på direktiv. Någon överimplementering med anledning av den nya regelstrukturen bör därför inte förekomma. 	https://www.av.se/om-oss/regel-och-foreskriftsarbete/regelfornyelse/vanliga-fragor-och.svar/
-24	Arbetsmiljöverket	Vanliga frågor och svar om förslaget på föreskrifter i en ny struktur :: Vanliga frågor och svar om den nya regelstrukturen	999	Kommer regler som kommer från EU-direktiven för respektive direktiv att vara samlade?	999	Utgångspunkten är att de är samlade och grupperade på samma sätt som idag. Exempel på det är produktreglerna i häfte 1.4-1.8. Men det kan även vara så att de delats upp utifrån målen för den nya regelstrukturen, som bland annat är att reglerna sorterats mer utifrån den roll man har i arbetsmiljöarbetet. Ett exempel på det är byggreglerna.	https://www.av.se/om-oss/regel-och-foreskriftsarbete/regelfornyelse/vanliga-fragor-och.svar/
-24	Arbetsmiljöverket	Vanliga frågor och svar om förslaget på föreskrifter i en ny struktur :: Vanliga frågor och svar om den nya regelstrukturen	1000	Hur gjordes bedömningen av att det inte behövdes konsekvensutredningar för 7 av föreskriftshäften i remissen 2020?	1000	Syftet med Arbetsmiljöverkets förslag på nya föreskrifter är i första hand att samla föreskrifterna i en ny tydligare struktur. Vi har även arbetat med att göra texterna mer tillgängliga och bearbetat dem språkligt. En övergripande konsekvensutredning har därför gjorts för att beskriva vilka administrativa kostnader denna förändring kan få för företag. Denna övergripande konsekvensutredning gäller alltså för samtliga föreskriftshäften. I de fall där texterna dessutom ändrats så att även kravnivån förändrats har vi gjort en specifik konsekvensbedömning för just det häftet.	https://www.av.se/om-oss/regel-och-foreskriftsarbete/regelfornyelse/vanliga-fragor-och.svar/
-24	Arbetsmiljöverket	Vanliga frågor och svar om förslaget på föreskrifter i en ny struktur :: Vanliga frågor och svar om den nya regelstrukturen	1001	I konsekvensutredningen har ni ett resonemang om kostnader för företag och för parterna vid införandet av det nya regelverket. Tänker ni att det ska finnas någon kompensation för dessa kostnader som uppstår?	1001	Frågan om kompensation till företag är en förhandlingsfråga som Arbetsmiljöverket inte råder över.	https://www.av.se/om-oss/regel-och-foreskriftsarbete/regelfornyelse/vanliga-fragor-och.svar/
-24	Arbetsmiljöverket	Vanliga frågor och svar om förslaget på föreskrifter i en ny struktur :: Vanliga frågor och svar om den nya regelstrukturen	1002	Hur har ni resonerat kring att lägga in frågor om ansvar för tillverkare i regelstrukturen? Har det funnits resonemang om att lägga dessa separat/utanför?	1002	Tanken med att också ha regler för tillverkare i den nya strukturen är att ha alla arbetsmiljöregler samlade på ett ställe för att ge en överblick över vilka regler som finns. En annan aspekt är att till exempel många tillverkare även kan ha rollen arbetsgivare, och i vissa situationer kan en arbetsgivare även bli tillverkare och få ett helt annat ansvar. Det samma gäller de olika byggaktörerna, där verksamheten i vissa fall jämställs med att vara arbetsgivare. Det är därför befogat att visa de olika rollerna bredvid varandra för att se vart de skiljer sig åt, men även när de överlappar varandra.	https://www.av.se/om-oss/regel-och-foreskriftsarbete/regelfornyelse/vanliga-fragor-och.svar/
-24	Arbetsmiljöverket	Vanliga frågor och svar om förslaget på föreskrifter i en ny struktur :: Vanliga frågor och svar om den nya regelstrukturen	1003	Kommer det att finnas tryckta häften som kan beställas?	1003	Ja, det kommer att finnas tryckta versioner av de nya föreskrifterna.	https://www.av.se/om-oss/regel-och-foreskriftsarbete/regelfornyelse/vanliga-fragor-och.svar/
-24	Arbetsmiljöverket	Vanliga frågor och svar om förslaget på föreskrifter i en ny struktur :: Vanliga frågor och svar om den nya regelstrukturen	1004	När börjar de nya föreskrifterna gälla?	1004	De nya föreskrifterna ska börja gälla september 2024 enligt nuvarande plan. De nya föreskrifterna planeras att börja gälla cirka ett år efter det att föreskrifterna har beslutats. Enligt nuvarande plan kommer generaldirektören att fatta beslut i maj 2023.	https://www.av.se/om-oss/regel-och-foreskriftsarbete/regelfornyelse/vanliga-fragor-och.svar/